Språkbankens elektroniska utgåva av: Kiöping, Nils Matsson 1674. Nils Matssons Reesas korta Beskriffning. I: Kankel, Johann (utg.), Een kort Beskriffning Uppå Trenne Reesor och Peregrinationer, sam pt Konungarijket Japan. Wijsingzborg. S. 1–162. Språkbanken, Inst. för svenska språket Box 200, SE-405 30 Göteborg, Sweden ??? 2006-02-?? Nils Matssons Reesas korta Beskriffning. I: Kankel, Johann (utg.), Een kort Beskriffning Uppå Trenne Reesor och Peregrinationer, sampt Konungarijket Japan. Kiöping, Nils Matsson Wijsingzborg Kankel, Johann 1674 De elektroniska utgåvor som föreligger här är inskriva av Erik Magnusson på medel bekostade av Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet. Texterna är korrekturlästa en gång, men fel kan kvarstå, Texterna används på egen risk. Det finns inga upphovsrättsliga begränsningar men vi ser gärna att användare anger källan. Uppmärkningen har anpassats till XML/TEI av Yvonne Cederholm. Texten har kodats in manuellt. Een kort Beskriffning Uppå Trenne Reesor och Pere­<lb/>grinationer, sampt Konungarijket Japan: I. Beskrifwes een Reesa, som genom Asia, Africa och många andra Hedniska Konunga­<lb/>rijken, sampt Öijar: Med Flijt är förättat aff Nils Matson Kiöping, fördetta SkepzLieutnat. II. Beskrifwes een Reesa till OstIndien, China och Japan: III. Med förtälliande Om förbenembde stoora och mächta Konunga­<lb/>rijketz Japan Tillstån<gap></gap>Inwånares Handel och Wandel: Förrättat och <unclear>Beskrefwin</unclear> aff Oloff Erickson Willman, Kongl. Mayst:tz Skeps-Capitaien. IV. Uthföres een Reesa ifrån Musscow till China, genom Mon­<lb/>gul och Cataja, öfwer Strömen Obij: Förrättat aff een Rysk Gesandt, som till then sto<gap></gap>en <unclear>Niuki</unclear> war skickad. Then gode Läsaren till <unclear>Tienst</unclear>, uthi thenna Book författat.

Tryckt på Wijsindzborg, aff Hans HögGrefl: Nåd: Rijkz Dritzens Booktryckare JOHANN KANKEL Anno MDCLXXIV. GUnstige Läsare, thet hafwer warit alltijdh Beröm wärdt, at man genom Reesor till Siöss och Landz hafwer skaffat sig Förfarenheet uthi åthskillige Folckz och Landskapers Natur och Egenskaper, emädan igenom så­dant icke allenast the Reesande sielfwe, hafwa giordt sig stoort Gagn, uthan och andra hafwa aff thes förwärfwade Kund­skap, kunnat hempta god Frucht, till månge allmenne Nyt­tigheeters Upfinnande och Befordran. Men som icke al­les Lägenheet kan tillåta, sådanne Reesor at förrätta, serde­les till the Orther, som långt afflägne, och mäste Beswäret och Fahren underkastade; Så äre slijke Bööker, hwilcke an­dras Reesor hafwa beskrijfwit, i thess ställe blefne högt aff­hållne och wärderade. Serdeles finnar man nu på een tijd åthskillige Berättelser uthi Tryck uthgångne, om the Land­skaper uthi Africa, Asia, China, Japan, och the Öijar ther omkring, som igenom then Engelske, Holländske sampt nå­gre fleres Siöfarth, icke länge sedan hafwa begynt at giöras uampnkunnige och nogare bekiändt. Men effter thesamme äro alle aff fremmande och uthi theras Tungomåhl uplagde; Och det lijkwäl skulle wara godt och tiänligit, at man hade någon sådan Beskrifning på Swänska: Så är det lyckeli­gen händt, at någre aff wåre Infödde, hafwa nyligen hafft Lägenheet, till att besee ofwanberörde Länder, och samma the­ras Reeser sedan skrifteligen at författa; Aff hwilcke jag ock twenne stycken hafwer öfwerkommit; Och såsom förme­delst dtlst then Högborne Grefwes och Herres Herr Peer Bra­hes, etc. Mijn nådige Grefwes och Herres Nijtälskan, jag wid thess förnembliga Schola, här uppå Wijsingzöö, bleff för några Åhr sedan, till een Booktryckare bestält, så haf­wer jag med Hans HögGrefl: Nåd: Loff och Samtyckia, och lijka såsom itt Prooff aff mitt Tryckerij, thensamme tå präntat och uthgå låtit, uthi then goda Tillförsichten, till hwar och een, som thenne Book wore läsandes, at the mitt wällmeente Upsåt till det bästa uthtyda wille. Och effter jag hugneligen förnimmer, det een och annan hafwer låtit sig det samma i bästamåttan behaga, och mången är, som gerna önskar, at detsamme Reesebook woro till fångz, och åter å nyo uplagd; Altså, emädan uthaff förrige Upläg­ningen inthet flere Exemplare finnas nu fahle, hafwer jag effter ytterligare undfångit Tillstånd, aff Högbe:te mijn Nå­dige Grefwe och Herre, för godt funnit, låta thensamme nu andre resan aff mitt eenfaldiga Tryck uthgå: Och är hon nu uthi sine wisse Capittel fördeelt, jemwäl ock med notable Marginalier öfwer the förnembste Stycken och Handlin­gar, ther uthinnan beskrifwas, förbättrat. Jag wil öd­miukeligen förmoda, det benägne Läsaren, icke till wärsta uthtyder, hwad jag i så måtto eenfaldeligest giordt hafwer. Beffallandes honom med detta GUDS Alssmächtig. Aff Wijsingzborg, den 18. Augusti An: 1674. Nils Matssons Reesas korta Beskriffning

Cap : I.

ANN: 1647. seglade jag ifrån Holland igenom Sundet, Emellan Franckrijke, Engelland, Holland och then Spanske Siön, gåendes Karnarie-öijarna för­bij, hwilka höra Konungen i Spanien till, belegne u­thi Africa, rätt under iämbna Dag och Natz-strec­ket, och äro allom wäl bekiende.

När wij kommo uthi stoore Westerhafwet, blef­wo wij aff någre Siöröfware jagade uthur wårt Reedh, och måste gå in uppo Guineiske Sijdan: Ankom̅o altså wid Capode Verde, i förre Tijder kal­lat Hesperides, om hwilcket Ovidius skrifwer.

Cap : II. Om det Folcket, Caffers benämpt.

INwånerna i detta Landet heta Kaffers, itt my­cket stoort Folck, och grymt till anseendet. The kommo till oss ther wij hemptade Wattn, i stoor My­ckenheet; Alle hade Pijlar och Bogar med sig, och brachte brachte oss öfwerflödigt Boskap och Citroner, begiä­randes Jern igien, i synnerheet Knifwar: The gin­go heel nakne, inthet skiulandes någon Lem; Och e­huruwäl the wore heel swarte, så hade the lijkwäl blå och röda Strimmor rundt om Kroppen, hwil­cka the hade upskurit med Knijfwar, och sedan insla­git och låtit ingrodt sådan Färga. Theras Qwin­folck woro mächta oförskämbde: Ja een födde Barn i alles wåres åsyn, och ingen war som hielpte henne, ey heller såg man att hon skulle gifwa sig thet ringe­sta för någon Wärck, uthan thet war uthi een Hand­wändning beställt, strax stod hon lijka frisk upp, tog Fostret på Armen, bar det till Siön, och twättade det, kom sedan strax tillbaka igen, med sitt Fostret på Ryggen bundit, bärandes med sig een hoop Citroner uthi een Korg, sammanflättat aff gröna Blad.

Ibland andra som till oss kommo, besöckte oss een stoor, hög, ung Man, han hade sina Pijlar och Boga i Handen, omgiordat med een Reem, uppå hwilcken han uthi een Skijda hade hängandes 6. stoora Knijf­war, thenne talade färdigt Hollänska, sade sig hafwa warit uthi Holland, i synnerheet i Amsterdam, Ro­therdam, Delfft, Hagh, etc. Han talade oss hårt till, och befallte at wij oss strax skulle packa tädan, ty the wille inthet lijda oss på sitt Land. Här kunde jag inthet märckia några Odiur, ey heller hwad uthi Landet Landet war till att hämpta, emädan jag ingen fan med hwilcken jag tala kunde: Doch kunde man ther aff förnimma, att ther skulle wara skadeliga Creatur, emädan the hade hängt sine Barn inswepte uthi Korgar aff Bladh giorde högt upp i Trään.

Cap : III. Om några klippor, och Upfarelsens-Holmen.

NÅgra Klippor, som kallas öpna Ögonen, Thet äro een hoop blinda Klippor, hwilcka liggia e­mellan Capo de Verde och Capo de bon Esperanse, thet är en Udde aff gott Hopp till Reesans fullbordan, sträcker sig wid pass 60. Mijl uthi Siön, för hwilcka alla Siömän sig högeligen fruchta, och noga måste achta, att the ther uppå icke blifwa drefne aff Strö­men, ty om the kommo ther uppå, så är ther ingen Uthkompst, uthan alle måste ther blifwa. Men när the nu them förbij gåt hafwer, så må man sedan inthet fruchta för några blinda Klippor uthi thet E­thiopiske eller Österländiske Hafwet.

Upfarelsens Holmen eller Assens-öön, är een Öö wid pass 4. Mijl i rundh, uthan Inbyggare: Här är inthet annat ibland Steenarna och Sanden att finna än een stoor Myckenheet aff Skiöldpaddor och stoora Fiskamåser, hwilcka låta taga sig med Hän­derna, och wore inthet skygga: Skiöldpaddorna äro ther mächta stoore, ja så att wij stodo 5. Persohner uppå uppå een, och hon gick ändoch med oss hwart han wil­le. Wij samblade een stoor Myckenheet aff theras ägg, them the hafwa grafwit neder uthi Sanden, och Soolen sedan werckar uth Ungar; Theras ägg äro heel runde, med een tun Hin̅a uppå, såsom Wind­ägg, the äro och mächta torra i sig sielfwa, så att när the äro kokade, måste man steckia them uthi Olio: Hon hafwer twenne Hiertan uthi sig, och theras Kiött smakar mächta liufligit; Kunna och så lefwa uthi 6. eller 7. Wekors tijd uthan Maat, allenast the fingo Watn, hwilcket wij på Skippet pröfwade, och ther aff hade een lång tijd wår dageliga Förfriskning: Thesse, när the kommo på Ryggen, kunna the inthet wända sig om, uthan måste ther liggia och swälta ihiäl.

Cap : IV. Om Öön S Helena, och thess underlige Operation.

S. Helena är och een Öö, aff 8. eller 9. Mijl i run­den, een Bergachtig ort, kan wäl synas enärk klart är 30. Mijl uthi Siön, thenne hafwer warit altijd obebygd: Men nu för 4. eller 5. Åhr sedan be­satter med Folck aff the Engelske, hwilcke ther hafwa upkastat 3. Skantzar. Jorden är aff Naturen så skön, at hon igenom ringa Bruuk bär öfwerflödig Frucht, som Kåål, Salat, Persilia, Moorötter, Pompo­ner, Meloner, etc. Allt hwad man ther såår, wäxar strax strax : Allenast man måste wäl stänga ther om för wilda Swijn och Bockar, som ther öfwerflödig äro. Uppå Bergen hafwa the Spanier, som ther hafwa legat och förfriskat sig, planterat Pomeranske-Citro­ne- och Lemonieträd, hwilcka alt stadigt bära Frucht: Och ingen som tillförende dijt kom, tog något till Spijs aff Landet, uthan han planterade något an̅at igien i samma stället, andre effterkommande Skipp till nytto. Swijn och Bockar hafwer ther tillförna warit i största Myckenheet, ja så spake, att the hafwa låtit taga sig med Händerna. Men Anno 1656 å then tijden jag ther war, woro the mächta skygga för Fol­cket, så att the som ther tillförende warit hafwa, sig högeligen förundrade; men enär wij omsijder gingo emellan Bergen uthi the liuflige Dalar och Skogar, funno wij ther många wilda Hundar löpandes, hwilka stoor Skada hafwa giordt uppå thesse ofwan­bemälte Creatur. Thesse Hundar äro således uppå Landet komne, nembligen itt Skipp kommandes till thenna S. Helena om Förfriskning ther att hämpta, men när han bort reeste, slepte hand ther owetandes och emot hans Willia een stoor Tåfwa på Landet, som war full med Hwalpar, hwilcken sedan uppå Landet ynglat hafwer, hwarigenom Creaturen icke allenast äro skygge bleffne, uthan och Hundarna aff them hafwa hafft sitt Uppehälle. Thetta

Thetta är och ett mächta sund Land, ja så, att mången som uppå Skippen lågo heelt för Döden, enär the kommo till Landz, och ther hade legat uthi Gräset, kommo the sig åther till, och blifwa friske. Ther är för några åhr sedan under ofwanbemelt S. Helena förgångit itt Spaniskt Skipp, och Folcket bärgat sig ther uppå Landet, sedan ther warit uthi itt åhr, för än tå hafwa blifwit tädan hämptade: The hafwa bekiändt, som theras Dagbok förmä­lar, att ingen aff theras Folck, (800. Man starck,) skulle, så länge the ther wore, hafwa någonsin kiänt sig then ringeste Hufwudwärck, myckit mindre an­dra Krämpor, ey heller hafft ther någon Dödan. The hafwa ther upbygdt een lijten Capell, men Hollän­daren rifwit thet neder igen.

Uppå thenna Öön finnes inga skadeliga eller förgifftige Diwr, ja icke een Mugga eller Fluga. Om Nattetijden blifwer man alltijd fristader aff Spökerij, hwilcka sig uppenbarlige̅ wid Eelden låta see, och giöra doch ingen Skada. Aff the höga Ber­gen faller thet sköneste rin̅ande Wattn som een Men­niskia någonsin i Werlden kan bekomma. Allahanda Fisk finnes här, hwilcken lätteligen kan fångas uthi altsomstörsta öfwerflödh, så att thet inthet ståår till att beskrijfwa, både stoore och småå, aff åthskillige slagh; Ja med een krokot Spijk, uthan någon Beete eller eller Metekrook kan man fånga them; Wij bekommo så mycket, att wij inthet förmåtte salta alt: I syn­nerheet är ther itt slagh aff Makrill, hwilcken enär någon Menniskia then äther, så blifwer han strax betagen aff en Fråsssiuka eller Siälfwa, och blifwer röd om heela Kroppen som ett Blodh: Men det för­gåår åther strax igen.

Cap : V. Om then yttersta Udden uthaff Africa, och itt mycket skamlöst Folck.

THen yttersta Udden uthi Siön uthaff Africa, som elliest kallas Capo de bon Esperanszo är een Udde eller itt Nääs, 35. Grader Söder om, jämnan Dag- och Natz-strecket uthi Konungarijket Mono­motapa, och är thet fasta Landet. Thess Inwånare är medelmåtigt-stoort Folck, och så barbariskt, att thet inthet står till att beskrifwa: The löpa heel nackne, hafwandes inthet meer uppå sin Kropp än een Räff­werumpa öfwer sin Stamligheet hängiandes; Men Qwinnorna inthet. The äro rätt swarta. Och ehu­ruwäl att theras Jordmån gierna låter sig såå och plantera, lijkwäl achta the thet inthet: Sköta ey heller om någon Lära, Öfwerheet, Regimentzstånd, Handel, Handwerck, eller thet ringesta Närings me­del, uthan såsom een oskälig Creatur; upsökia Aass och obeqvemlig Födo: I synnerheet döda och ruttna Fiskar Fiskar i Siöstranden, them the strax upätha: Haf­wa och ingen Huus eller Kulor; Och ehuruwäl the haf­wa mycken skön Boskap, lijkwäl slachta the alldrig något ther aff, uthan enär något Creatur är blefwit sielff dödt, tå ätha the thet upp med Hull och Håår. När någon Christen som Holländare eller Engellän­dare dijt kom̅er, måste the grant achta sig, at the in­thet skiuta något Skått hwarcken med Mussqvet el­ler något Stycke, så frampt the wille hafwa något godt aff them, elliest så löpa the uthi Bergen med sin Booskap, ther ingen kan finna them. Och enär man will någon Boskap aff them köpa, så äska the ingen Penningar, om man will gifwa them så stoor stycke Gull eller Sylfwer som Koon är stor till, kan man henne doch inthet bekomma, uthan man måste alle­nast gifwa them itt stycke Toback, eller och grofft Messings-tråd, så lång Koen är med Swans, Rum­pa och heela Kroppen, hwar uthaff the göra sig Rin­gar om Armarna och Föterna; Doch betinga the straxt, att the sielfwa skola få behålla Inelfwerna, hwilcka, enär the det bekomma, låta the Orenlighee­ten lijtet löpa ther aff, och strax äta them råå up, hwad the ey orka förtära, thet binda the om sine Ar­mar och Been, till thess the blifwa hungriga igen: Och enär the inthet hafwa till att ätha, löpa the som tomma Hundar kring Stranden, och sökia effter Musslor Musslor, Ostror och död Fisk: Thessföruthan kommo the om Bord med Strussägg och Fiädrar, sampt små Skölpadder, inthet begärandes an̅at igen än Toback.

Cap : VI. Om een Strijd emellan een Wall- och Swerd-fisken.

ANno 1656. lågh jag ther uthi 3. Wekors tijd uppå itt Hollandz Skipp i een Wijk Tafelbayet. I­bland an̅at som i Siön lät sig see, sågo wij een Hwal­fisk och een Swerdfisk fächta, ther tå Swerdfisken fick öfwerhanden, och hade skurit up Buuken på Hwalen, hwarigenom han kom död i Land drifwan­des, tå kommo ther een stoor myckenheet aff Inwå­narna, (hwilcka och blifwa kallade Håttentottor,) the ther uppå een fierdelz-tijma åthe honom slett upp; Thenna Fisk war 35. Fampnar lång; Swerdfisken kunde ungefähr wara 9. eller 10. Alnar lång, inthet mycket tiock, wid pass halffannan Alln; Han är tree­kantig, och hafwer 4. Fehnor mehr än annan Fisk, uppå Näsen hafwer han Swerdet, wid pass een god Alln lång, och een Hand bredt, med stoora skarpe Taggar på bägge Sijdor besatt, äfwen som Warge­tänder, med hwilcken han går under Wahlen, och skäär upp Buuken på honom. Thesse Inwånare äro mächta snälla Löpare, så at een wäl kan taga upp een Hiort i längden uthi Lopet; Ther till och så mächta wissa att kasta med Stteenar, så att the wäl kunna träffa träffa een Fluga; The låta sig icke heller skrämmas med någon Wärja, ty then kunna the undlöpa, men med een Pistool, om skiönt han är oladder, kan man förfära tusend. Thet säyes, att thesse Håttentottor skola wara Menniskio-ätare, men thet finnes uthi ingen sanning, ty wij begrofwo ther många Döda, hwilcka wäl fingo ligga för them till fridz och orör­de. När en Qwinnos-person skal hålla sig till een Mann, så måste hon låta hugga av sig den fremste Leden uppå wenstre Handens lille Finger: Natte­tijd samkas tillsammans så wäl Män som Qwin̅or öfwer några hundrade, ther the rundt kring om een Eeld dantza, och klappa i Händerna för skadeliga Wildiur, som Leyon och Tiger-diur, hwilcka här fin­nas i stoor myckenheet. Ther äro och myckit aff Stru­tzar, them Inwånarena mächta artigt weeta att fån­ga. Elephantmästare eller Rhinoceros är Elephan­tens Arfwfiende, finnes också på thenne Orthen, Detta Creaturet är ungefähr halff ander Alln högt och 3. Allnar lång, så skapat som en Elephant, bäran­des itt Horn fram̅an på Näsan, hwilcket han slijpar emoot Steenan, när han går i Kamp med Elephan­ten, och hafwer een Snabel som een annen Elephant, hwilcken går under Hornet; Och ehuru wäl the som honom aldrig sedt hafwer, isynnerheet Målare, aff­måla honom med Skölpar på Ryggen och öfwer Kroppen, Kroppen, så fara the doch mycket willa, ty hans Hud är icke allenast uthi sig sielff tiock och slätt, uthan lig­ger i Fåller hwar uppå annan, Fåll på Fåll, ifrån Hufwudet och intill Rumpan, så at then starckaste Karl inthet kan hugga igenom hans Hudh med någon Yxa, om skönt hon war aldrig så skarp: Uppå det­ta Creaturet finnes ingen Ting som iw icke är tienli­git uthi Läkedom, så wäll hans Träck som annat; Hans Blod hafwer jag uppå Jawa sedt säljas för een Rijkzdal: Lodet; Han är Askefärgo, doch litet swart­achtigare. Thenna stoora Udden kan man see 8. eller 9. Mijl uthi Siön, hwilcken består i twenna höga Berg, det eena kallas Tafwelbergat, hwilcket är heel slet, äfwen som itt Bord; Thet andra är Leijonberget, aff orsaak, at thet är så lijkt ett Leijon både med Huf­wud, Rygg och Rumpa, Been och Kloor, liggiandes på Buuken, hafwandes på sitt Hufwud een Crona: Uthi detta Berget eller Inwijken, ther wij lågo med Sippen, låto esomofftast sig see allahanda Siödiwr, som Siöhästar, Siökoor, hwilcka uthi alt woro som andra Hästar och Koor, undantagandes att the hade inthet Håår, och theras Föttar som Ståle- eller Gå­sefötter, men Hästan hade Maan som een annan Häst, men nedan som Fisk. Koon gick uppå Landet att äta, och bleff aff wåra ihielslagen. Här funnos och Siöhundar, Siökatter, Siörotter, etc. Uthi een Sum­ Summa, inthet Creatur finnas på Jorden, som iw icke hafwer sin Lijknelse uthi Siön. Här fallar och öfwerflödigt Fisk, isynnerheet enär Hwalfisken drifwer them in uthi Inwijken, när högt Wattn är, them han tå upäter. Under tijden händer det sig, att han går förhögt upp, och Wattnet faller uth ifrån honom, tå måste han fasne ther qwar, och blifwa In­wånarenom till Rooffs. Uthi thesse Bärgen är stoor Lijknelse, att här skall finnas skön Malm, men för Wed och Skoglöösa kunna the slett inthet uth­rätta.

Cap : VII. Om Berget Cumba de Tristan.

CUmba de Tristan är itt Berg som ligger för sig allena uthi Siön, ther war inthet annat till fin­nandes än som en stoor Myckenheet aff Fiskemåsor, hwilcka inthet fruchtade för någon Menniskia, u­than woro heel spake. Här war ey heller något färskt Wattn, hwarföre thet och med skähl må kallas Cum­ba de Tristan, det är, Een bedröfwat Klippa.

Cap : VIII. Om then Öön Mauritio.

MAuritius är een Öö, och i förre tijder kallat Ser­ne, then ther är ungefähr 8. Mijl i runden, och hafwer tillförende warit obebodd, men nu för många Åhr sedan besatt med Hollendare: Thenna Öön är S. Helena S. Helena lijka i alla Egenskaper, undantagandes, at ther är icke så höga Berg; Och är thetta ett mächta sundt och fruchtbart Land; bär, föruthan allahanda Frucht, thet skönaste Ebenträä som i Werlden nå­gonzin kan finnas, i största ymnogheet: Här är och öfwermåttan mycken Swijn och Bockar. Sköld­paddor finnas här öfwerflödigt, hwilcka Arbetzfolcket som hugga Ebenträä upsökia, och sedan med een Yxa hugga Hohl på Buuken, tagandes theras Feeta el­ler Istret ifrån hen̅e, hwilcket the bruka uthi Maat, och låta henne sedan gå: Een tijd ther effter samkar hon åther till sig så mycket Feet igen, som hon mist hafwer. Här faller och Amelegriss eller Ambra, hwilcket kommer aff Siön i Land drifwandes, är på­seandes såsom Kooträck ; Thet blifwer myckit för­derfwat och upätit aff the wilda Swijnen uppå Lan­det. Här finnas ingen skadelig Diwr eller Ohyra, ja icke een Mygga eller Fluga, ey heller Myror. The Mennisker som ther äro, säya sig aldrig hafwa nå­gonzin siuka warit, sedan the kommo ther på Lan­det, undantagandes at han inthet hafwer huggit sig, eller fallet, kan therföre ingen Laathundar, som intet wille arbeta, giöra sig siuk ther. Här bekommar the ock öfwerflödigt Fisk.

Cap : IX. Om Öön Madagasscar eller S. Laurentz.

Mada­ MAdagasscar eller S. Laurentz, är een Öö, belägen uthi Africa under Steenbocken Kretz, then ther hållas wäl så stoor som Engeland och Stottland, thess Inwånare äro heel swarta och Mahometister. Thet är itt fruchtsampt Land, och öfwerflöder med Boskap, Fåår och Getter: Uthi stället för Bröd äta the ett slagz Rötter, hwilcka the kalla Patatas, them koka the, och smaka lijka som Palsternacka. Wij torde inthet mycket långt gå ifrån Stranden, för än the stolo bort Folcket för oss, Ty twenna Båtz­män giorde sig alt fördristiga, och gingo för oss högt uppå Stranden, för then skull blefwo the borto, hwarföre Skipparen alle Inwånare som på Skep­pet wåro, sluttna om Bordh behölt, så länge han fick Weetenskap om wåra twenne Båtzmän, allenast een aff thessa Caffers eller swarte Africaner skickade han uth, att berätta, huru det med hans Medbröder war beskaffat, nembligen, 18. wara fångna på Skeppet för twenne Christne: The som then Båtzmännan bortröfwadt hade, förde them strax till Konungen, hwilcken wistades uthi een Stad Manapatan be­nembd; Enär Bodet dijt kom till Konungen, som honom grant förtälde om sine Medbröders Till­stånd uppå Skeppet, tå bleff Konungen ther öfwer myckit wred, och skickade strax, som the sade, när the kommo tillbaka, bud effter een annan Konung, hwil­cken cken tillhölt öfwer på Landet uthi Arpoat, att rådfrå­ga sig hoos honom här uthinnan, om han skulle be­hålla thessa twenne Christne, och öfwergifwa sina Egne, eller ey. Och effter som Frantzosen ther uppå Landet hafwer sin Sammenkomst, förthenskull haf­wa the Frantzoser, som tå hoos Konungen stadde wo­ro, rådt, att the twenne Christne skulle mehr gagna honom än 30. eller 40. aff hans egit Folck, allenast han kunda med goda öfwertala them; I medler tijd be­kommo wij allt effterhand mehr och mehr aff Inwå­narena tillfånga; hwar igenom Konungen nödga­des sleppa wåra Christna lösa: Doch på det han skulle låta skönia sitt tyranniske Hierta emoot them, lät han, för än the förreste ifrån honom, uthryckia alle the Hår som the kunde see, och funnos på theras Krop: Hwad Sweda the hafwa lidit, betäncke nu hwar och een Menniskia, ty the förmälte, att ther rychtes inthet mehr än ett Håår uthi sänder: När både Skipparen med gemeene Man sågo, att uppå thesse arme Personer sådant Tyranni wardt öfwat, bleff beslutit, att ther emoot skulla wij uppå Inwå­narena, som wij fast hade, 16. friske Personer behålla till Trälar, hwilcka sedan försåldes: Fyra Paar blefwo Rygg emoot Rygg tilsamman bundne, och öfwer Bord i Siön kastade: Een uthaff them bleff Näson och Örerna affskurin, och tillbaka till Ko­nungen nungen förskickat. The berättade, att thenna Ko­nungen hade månge Elephanter uthi sitt Hoff gån­ganges. Så mycket jag kunde märckia, så skulle detta wara ett Folckrijkt och ymnogt Land, aff allehanda Fetalier. Wij hemptade ther stoora och sköna O­stror uppå Trään wid Stranden, och aff sam̅a Trään togo wij sura Lemoner, them wij åto wid Ostrerna.

The Frantzoser hafwa här een Ort med een lij­ten Befästning, benämbd S. Apollonia, Icke at the här bruka någon Wandel uthi Landet, uthan liggia här och förwachta Tijden, när the Persianer och Mo­goller segla öfwer Persiska Wijkan och in uthi Rö­da-Hafwet till Mahometz Graff, tå the gå och krytza tagandes Godzet bort, sänckia Farkosten och dräpa Folcket; Sedan segla the in uthi Arabien och försälia thet Godz: Och hafwa sin hemwist uthi Dilpe och Rosseiel.

Cap : X. Om then Öön Sacotatora.

SOkotatora, är een lijten Öö, ungefähr 2. Mijl i runden; Thenne liggar rätt uthi Skillnan e­mellan Africa och Asia: Och ehuru wäll hon är in­gen fruchtbärande Öö, lijkawäl boo ther Araber, the ther lefwa aff een slagz Kåda, som ther hämptas, hwilcket kallas Drakeblod, them the till Köpmänner­na dyrt försälia: Item fånga the upp aff Siöbotn i stoor stoor Myckenheet allahanda slagz Coraller, röda, hwijta, ja aff allehande Färgor; them the med Trä­saxer draga ifrån Botn; Thesse äro först weeke, rätt som blött Lijm, men när det hafwen legat een stund i Solen, blifwer det hårdt, sedan slå the det i stycken, och swarfwa det så lijtet och stoort som the willa. The hafwa och mächta sköna Carnioler at försällia. Här under hålla sig ofta Siöröfware, enär the kom­mo seglandes ifrån Magadaskar igenom Barbari­ska Inloppet: Ty thenna Öön ligger inthet långt i­från Inloppet till Röda Hafwet; Och kan ingen Morisk Farkost gåå them förbij, uthan the see honom icke.

Thetta är nu så korteligen, hwad jag uthi Africa sedt och ärfahrit hafwer. Nu will jag begifwa mig till Asiam, hwilcken är mig bäter bekiänt än Africa och Euro­pa. Begynnandes först aff Rö­da Hafwet. Thet

Cap : XI. Om det Röda Hafwet.

ASIA. THet Röda Hafwet kallas ock then Arabiske Siön, Men aff the Mahometister Hafwet Mech; Sielfwe Inloppet uthur Ethiopiske eller Bar­bariske Hafwet, och in uthi Röda Hafwet, är uthi sig sielff myckit trångt, och ther till rätt mitt uthi Rännan liggia een hoop Klippor, för hwilcka man sig granneligen måste achta, att man icke blifwer drifwin uppå them, aff then Strömen som flyter uthur Ethiopiske stoora Hafwet: Detta Sundet blifwer kallat Närwa-Sund, eller Streto Babel­mandel, och är inthet bredare öfwer, ther som thet trängast är, att om man tagar een Steen i Högra Handen, och een annan i wenstra Handen, så kan man med then Högra kasta in uthi Asiam, och med then Wenstra in i Africam. Det kallas det Röda Hafwet, för Wattnat synes rödt upp å Asie- ock A­rabiske Sijdan, men enär man tagar det upp uthi itt Glass eller Embar, så är det uthi sig sielff hwijt; Or­saken är, att uthi Arabien är Jorden röd, och Ber­gen som wid Stranden liggia, synas och äro inthet annat än röd Krijta; Och när det regnar, hwilcket inthet skeer mehr än eengång om åhret, och står både Regnet och itt Wäder uthi 6. Månaders tijd stadigt; Men Men uthi the andre 6. Månader skall man icke see een Molnfleck på him̅elen: Detta Regnat skölier aff Bergen mycken röd Färga, som flyter näder uthi Siön; Thenna röda Materien sättar sig i medler tijd neder uppå Bottn, och ther aff synas Wattnet rödt. Uthi Stranden wärcker Solen myckit Salt, hwilcket uthi sig sielff är heel rödt, och är uthi thenna Siön thet salteste Wattnet, som jag troor någonzin i Werlden kan finnas; Sanden wid Stranden är och röd. Uthi the 6. Regnemånaderne måste In­wånarna uthi Arabien samka så mycket Wattn uthi stoora diupa Brun̅ar, som the kunna hafwa behoff uthi the andre 6. Månaderna, både för sig sielfwe, sine Creatur, och till att försällia androm. Men up­på Ethiopiske och i synnerheet Egiptiske sijdan är Wattnet och Saltet som werkas uthi Stranden heelt hwijt, effter ther aldrig regnar, och heller nå­gonzin hafwer regnat effter Syndafloden, uthan Landet blifwer fuchtat aff Floden Nilo, hwilcket skeer eengång om Åhret. Uthi thenne Siön är myckin Fisk, ett slags som kallades Kaalkop, stoor som een Lax, och mycket feet; Och en annan art, lijtet min­dre, hwilcken hade på then eena sijdan lika som man hade tagit på them med een Menniskio Hand, then kallade the Araber Pangkumaim, thet är så myckit som femfingers Fisk: Wij bekommo och ett slagz Fi, Fisk, Braxnar inthet olijke, ja och feeta Abborrar, med flere andra owanlige slag aff Fisk.

Cap : XII

När wij lågo för Mecha med Skeppet, felade oss Weed att koka med, seglade wij altså till een lijten Öö, belägen under Ethiopien, wid pass 3. tyske Mijlar uthi widden, ther wij bekommo Wed till wårt behoff, men måste hugga det sielfwa aff myckit hårt Träd. Här hade wäl tillförne warit Skog nock, men nu alt borthuggen: Inthet Träd kunna wij fin­na som fruchtbart war, ey heller brachte the oss nå­gon Frucht tillhanda, uthan myckit sköön men lijten Boskap, serdeeles Fåår, begärandes inthet annat i­gen än Toback och Lärofft; Rödt Frijss hölle the my­ckit aff, för een Alln gåfwo the een wacker Koo igien: Hwar uppå the skuro itt Håhl, och hengde det på the­ras Hals, så att thet låg neder uppå Ryggen. The hade och allahanda Coraller, i synnerheet röda och swarta, hwilcka the föryttrade för gamble Skior­tor. Thesse Caffers äro heel swarta, weeta inthet att skyla sig, dragandes allenast itt Löffblad för sin Skamligheet: Thet war rätt itt bestachtigt Folck; The drucko Bränwijn, som aff Rijssgryn bränt war, (hwilket them aff Skeparen skenckt bleff,) som Watn, och lågo sedan som döda Menniskior. Theras Qwinfolck wåro mycket okyske: Een Man kom till oss, oss, och hade med sig twenne unga Pijgor, hwilcka han sade, wara sina egna Döttrar, hafwandes een Sticka i Handen, wid pass half annan Qwarteer lång, then̅e begiärte så långt stycke Toback igien som Stickan lång war, så skulle the såå bruke sin Willie med thesse hans Barn. Thtras Gudztienst kunde jag inthet erfahra, om the woro Christne, Hednin­gar eller Mahometister; Christne kunde the inthet wara, emädan the inthet talade om Christo; Ey hel­ler Mahometister, ty jag såg med mijna Öögon, att the inthet woro omskorne.

Cap : XIII Om Rijke Arabien.

RIke Arabien blifwer ock nu kalladt Ajaman: Ock hwarföre hon nämnes Rijke eller Steenige, är allom wäl witterligit: Här fin̅as många Städer, aff hwilka the förnembste ära Mecha, Aden, Mass­kaleth och Zibith: Och ehuruwäl mångas Meening är, at thenna Rijke Arabien skal höra under then Stoore-Turcken, som boor uthi Constantinopel eller Stambolda, så är thet uthi ingen Sanning, uthan såsom Turkiske Keysaren är theras Gudztienstz För­swarare, altså gifwa the honom åhrligen een Åhra­skänck, hwilcken består uthi een stoor Post Penningar, men inthet låta the något twinga aff sig: Detta Landet regeras aff fyra Herrar, och boor alltijd then För­ Förnembste uthi Mecha: Skeer för then skull åhrli­gen Omskiffte med thesse Herrar, så att the tillskiff­tes icke allenast ombyta Förstället, såsom här i Swe­rige skeer uthi Upsala Academia: Uthan flytta alt undan hwar andra med Boningarna: Then som u­thi Aden tillhåller, skall stijga till högsta Wäldet, så måste ock then som affträder uthi Mecha, flyttia till Zibith, och then ther hafwer bodt, flytter till Mass­kalet: Altså wijka hwar undan för annan, till thess att then fierde kommer till Adan. Mecha måste man achta, att uthi Arabien finnas twenne Städer som blifwa kallade Mecha; Thetta som wij nu talar om, ligger uthi Rijka Arabien, strax wid Inloppet uthi röda Hafwet: Thet andra kallas Medineske Me­cha-Talnabi, hwilcket betydar så mycket som een Pro­phetz-Stad, är belägen uthi Steenige Arabien, till hwilcken inge Christen eller Jude på 12. Mijl när må komma, wid Lijffzförspillande eller Affall: Effter Mahomet ther icke allenast är födder, uthan och uthi een Kyrckia skal hängia i Lufften, slutin i een Stål­kista och aff een Magnet updragen, hwilcket nu in­thet finnes i någon Sanning. Ty å then tijden, nemb­lig 1653 tå jag ther war, träffade jag een Affälling, benämbd Johannes, födder uthi Franckfurt wid Meyn, hwilcken mig om Mahomets sfäfwande u­thi Lufften sålunda berättade; Nembligen, att thenna thenna Ståålkistan hafwer hängdt tillförende uthi een Magneet, men för några Åhr sedan är samme Tempel aff itt grufweligt Åskicslag eller Tordöön så sönderslagit blifwit, att både Ståålkisten och Ma­gneten äro nederfallne, hwar igenom Magneten icke hafwer allenast mist sin Krafft, uthan och Kistan blif­wen förderfwat. Ty hafwa thess Helige eller Prester, bemälte Kistan sammanhefftat med 4. granna Jern­kädior, then the sedan hafwa uphissat öfwerst under Hwalfwet, uppå samma Stället, som hon för hängt hafwer. Och på det att ingen skall skönia, att hon hänger uthi några Kädior, blifwer det hwar Mor­gon så fullröckt med allahanda RökelsseWerck, och står Röken så tiöck under Hwalfwet, att thenne Ki­stan föga annorledis kan synas, än hängia och swef­wa aff sig sielff.

Cap : XIV Om Mecha uthi Steenige Arabien.

MEcha uthi Streto Babel-Mandel, är een lijten Stad, slät inthet befäst, allenast Söder för Sta­den hafwa the een lijten Skantz uppå ett Berg, hwar uppå ligger några Stycken: Och ehuruwäl Staden är inthet stoor, så är ha lijkawist mycket Folckrijck, serdeles then Tijden, som the Persianer och Mogoller komma med sine Farkoster medh alla­handa kosteliga Wahror lastade, och leggia ther an, an, sedan reesa the öfwerLand till Mahomets Graff, tå kan det myckna Folcket inthet uthi Staden hafwa rum, uthan the sättia uthan om up sina Pauluner, och tå synas Staden 3. eller fyra gånger större än hon är uthi sig sielff. Och ehuruwäl hon är inthet stoor, så hafwer jag doch i ingen Stad i heela Österlandet sedt så stoore Rijkedomer som uthi thenna Staden, isynnerheet uppå Guldh: Ty här är ett Huuss, wäl så stoor som Upsala Academia then nya, uthi hwil­cket alla Dagar ifrån Solennes Upgång till hennes Nedergång intet annat wägas än Guld, myntat Guld in, och omyntat uth igen, ja så stoora Stycken, som mehra kunna draga än ett halfft Skeppund. Här drifwas och een mächta stoor Handel med ädla Steenar, Perler, Gyllen- och Silwerduuk; Een stoor myckenheet aff Coraller aff allahanda Förgor, Aga­the-wärck, som Kannor, Flaskor, Skålar: I een Summa, allt hwad som till Huussgeråd med Faat och Tallrikor behöfwes, så finner man det ther tiil kiöps aff fijn Agatsteen, och färgat både rödt och swart. Thenna Staden är och mächta luftig och be­hagelig, både aff Lägenheet som Hampn och Seglass, Ty hijt samkas the rijkaste Köpmän uthi Indien, hwilcka bringa med sig allahanda sällsamme Wah­ror. Sedan är thenna Staden mächta wackert bygder, många Huuss äro alt uthan till glasserade; Många Många Kyrkior äro ther med höga Torn. Ther Sultan eller Ståthållaren boor, är ett öfwermåtton skönt Huuss, och then Rundelen han stadigt uthi wistas, är uthan till allt beslagen med fijnt Gull. Judar äro här ock i stoor myckenheet. Här boo och många Christne, i synnerheet är ther itt Fransiska­ner Closter, hwaruthinnan äro 4. Munckar. Arme­nier kommo hijt att handla. The Engelske och Holländske hafwa här och så sina Huuss, hwar uthi Åhrligen stadigt liggar Folck, och handlar uth och in. Thet är och een fruchtbar Orth aff allahanda Frucht och ätande Wahror; Men Weed och Wattn är här mycket dyrt. Wijn är them hårt förbudit att dricka, men lijkawäl falla här träffliga sköna Drufwor. Ingen Christen eller Jude må wijsa sig drucken på Gatorna om Dagen, så framt han will behålla Lijf­wet. Och såsom här, såwäl som annorstädes, både uthi Babylonien och Persien är een grufwelig Hee­ta, när Sooolen är i Kräfweten, ty thessa Länger lig­gia rätt under Krefwetans Kretz, tå hafwa the mycket tiocka Wäggiar på sina Huuss, ther till byg­gia the itt iholt Torn mitt uppå Tacken, hwilcket the (enär Heetan begynnar komma) behängia med Yllen-täcken, så dragar sig Winden eller Wädret uthföre neder i Hwsen, ty ifrån Klockan siu om Morgonen och intill fyra om Aftonen, är omöge­ligit ligit att ingen Menniskia kan förrätta något uthe, för then stoora Heetan.

Cap : VX. Om Staden Aden.

ADen synas wara een sköön Stadt; Och emä­dan jag inthet war therinne, uthan seglade ho­nom förbij, kan jag egentlig inthet något wist om honom skrijfwa. Han är belägen uthi Bergzskref­werna: Och öfwerst uppå itt Berg ligger itt stoort Slott med Stycken uppå.

Cap : VXI. Om Staden Masscaleth.

Masscalet är och belägen uthi hårda Klippor, och uppå höga Berg bygdt: The Portogiser hafwa upbygdt thenna Staden, men sedan igenom Förrä­derij öfwergången till the Araber, hwilcka ihiälslogo alle Christne, som ther inne woro, och skonade ingen, uthan them som willa omskära sig; Ty innen u­thi Staden boddeinga andra än Christne. Nu är han så befäst, att han för Menniskelig Ögon synes oöf­werwennerlig. Thesse bägge Städer liggia wid Per­siske Siön, mächta högt up i Wädret, och kan man wäl uthi Siön see them på 8. Mijler, när tå klart Wäder är: Emellan bägge thesse Städer uthi the höga Bergen, hafwa the sian Guld-mijnar. Zibith

Cap : XVII. Om Staden Zibith.

ZIbith är een lijten Stad, belägen wid Röda Haf­wet, hwar uthi och een aff the förnembste Herrar sitter: Dijt reeste och Gesandten Henric Pelliconie, att hedra honom, hwilcket war 1653. then 24. Junij. Strax när wij ankom̅o, skickade then̅e Herren een sin Secretarium, och een aff sine Capitener, som war öf­wer hans Gardie, hwiclken talade god Portugijsiska, och war wår Tolck; Begärandes weeta, hwad wårt Ährande war, hwilcket Ambassadeuren them up­tächte, strax drogo the sedan i Land, förtälljandes wårt Wärff: Een Timma eller twå ther effter, kom­mo the åter tillbaka igen med Swar, att wij andre Dagen skulle komma till taals med honom. Dagen ther effter, wid pass Klockan 9. Förmiddagen, blefwe wij ifrån Skeppet med stoor Föllje hemtade; Och tå wij i Land kommo, blefwe wij alle hwar och een uppå sköna uthstofferade Hästar satte, införde för Sultan eller Herran, ther Ambassadeuren med honom tala­de een lång stund: Och när han bekom det, som hos thenna Herran fordrades, så blefwo strax Skänckar färdige giorde för honom; Nemblig itt stoort förgylt Credentz med itt slående Urwärck up i Locket; Ett förgylt Handfaat med Wattnkanna; Twenne lån­ge Hagelbyssor; Twenne Miöhundar; Twenne Malm­ Malmstycken 6. Pundige; Med twenne stycken röd Skarlaken, sampt Gyllende och Silfwer Spitzer: och till Herrans Broder, itt stoort Urwärck, itt sty­cke rödt Skarlaken, med itt paar Pistoler. För the Förnembste aff Adelen, några stycken färgadt Sam­met, Plyss och Atlask, med een hoop Japanske Lack­wärck, sampt allehanda Krydderij. Enär han nu off­ta-bemeldte Gåfwor hafwer emoot tagit, bleff skriff­teligen emellan Sultan och Gesandten stadgat och bekräfftat, att the Holländare så här effter som till­förne, skulle få bruka sin Handel. I medlar tijd wij ther förwäntade, kommo till oss fyra Catholiske Fä­der, förebärandes, att the woro ifrån S. Carins­berg, eller Berget Sinai, och hade nu een lång tijd wandrat uthi the Arabiske och Ethiopiske Länder, ter omwändt många Mahometister och Hedningar till Christendomen; Hwilcka Gesandten mycket wäl lät med fahra, hälst emädan och han sielff war Ca­tholisk: Begärandes att them måtte effterlåtas att giora Follielänger up i Landet; Ty Mechan Tallna­bi eller Medinam förbij reesa, fördristade the sig in­thet, ey heller kunde the finna någet Medföllje, som gick igenom Sandsiön eller Arabeske Öcknen: Then­na theras Begiäran effterlåth Gesandten, och be­stellte itt serdeles Rum för them uthi Skippet, ther the skulle blifwa i Roo och obrydde. Några

Cap : XVIII

Några Dagar ther effter, blefwe wij alle med Pracht hämptade ifrån wårt Herberge, och till Giäst budne uthi hans Lust-huuss, hwilcket stod uthi een mächta sköön Trägård, hwaruthi woro sköna Källor, springande Wattn, Fiskedammar och andra sällsamma Konst-stycker; Här woro och allehanda fruchtbärande Träd, som Fijkon, Amandel, Persisk Pomexantz, Lemoner, Citroner, Plomon, etc. jempte een underlig Art aff Drufwor, och allehande Roser, När wij såto och åto, komther itt grufweligt stoort Tigerdiur gångande, doch tampt, heilcket åt up Smu­lor och Been som lågo baak om oss, tillfogandes ingen Menniskia skada, ja det åth eller tog intet mehr än the wille gifwa honom. Strax Måltijden war än­dat, red Secreteraren sampt några aff Adelen med oss, att besichtiga Staden, men uppå Muuren eller uthi sin Befästningar wille the inthet låta oss kom­ma. Beledsagade oss altså till itt stoort gammalt Huuss, uthi hwilcka hade tillförende warit itt Mynt, hwilcket the föreboro, att Noa skulle hafwa upbygdt. Strax ther brede wid står en Kyrckia, hwilcken är rundt om dragen med Jerngallror; Uthi Portgången hänger itt stoort stycke Trää uthi en Jernkädio, hwilcket the sade wara itt stycke aff Noe Arck, The höllo det för itt skönt Effterdömme, och uthi itt högt Werde. Werde. Tädan brachte the oss uthi ett ottakantigt Torn, hwar som ett grufweligt Leijon stod bundet. Jag förtälde Capiteinen, att jag hade uthi Konun­gens Kiåä Abass Hoff i Persien sedt 9. Lejon: När han det hörde, att jag hade warit i Persien, frågade han mig effter Konungens Staat, hans Cahns el­ler Herrar i theras Regimente: Item hwad Wäg jag hafwer reest, och hwad tijd jag ther warit hafwer, uppå hwilcket jag gaff honom beskeed, så mycket jag kunde och wiste. Item jag förtälde honom om Bassas prächtige Staat uthi Bagadet. Summa jag giorde honom Nöije uppå alt thet han mig frågade. The låto oss ock see een Brun öfwer hundrade Famp­nar diup, hwilcken the förebohro wara grafwen aff Patriarchen Jacob: Wattnet som ther bleff up­windat med Leder Embar, war så salt, att wij näp­peligen kunda låta det komma till Tänderna. Ett stycke ther ifrån stod een fyrkantig Kyrckia med platt Taak, hwar uthi woro 100. Pelare, allesammans aff een Steen hugna: Ther woro och många fle­re gamble Saker, hwilcke dijt wåre brachte långt för Christi Födelse.

Någre Dagar ther effter, blefwo wij till Affskeed plågade med een Måltijd, och een lijten Förähring till Gesandten. Togo altså wårt Affsked ifrån Sul­tan, och redo ther med till wårt Herberge; Om Aff­tonen tonen förnummo wij aff een Armenisk Christen, att the Persianiske, Arabiske och Indianiske Kiöpmän­ner, hafwa skrifwit itt Breef till Herren, hwaruth­innan the skulle hafwa förbrådt honom, att han oss, som woro otrogne Christne Hundar, tillstadde stoor Wänskap och Frijheter, men then som woro goda och trogna Mahometister, söckte att förderfwa; Andra Dagen om Morgonen tijdeliga, kom Secreteraren med någre aff Adelen och Capiteinen, och beledsagade oss een halff Mijl uthom Staden, hwarest een Bar­cka låg till Landz, ther wij inträdde med Capiteinen, och när wij kom̅o till ett lijtet Slott, benembd Kadt­ar, gingo wij till Landz, och blefwo ther plägade aff Capiteinen. Sedan gingo wij åter in uthi Barcken, och kom̅o om Afftonen om Bord till Skippet, ehwa­rest strax bleff skutit, sampt Capiteinen plägat, och åter med een Förähring begåfwat. Här sågo wij ock Wirock wäxa, med hwilcken heela stoora Fälten äre planterade, han dryper aff Trään lijka som Kåda, hwilcket skeer 2. gånger om åhret, både Wår och Som­mertijd; Om Wåren wäxar här ock uthi öfwerflöd; det är itt lijtet Trää 5. Alnar högt, hafwer skarpa Taggar som Törne, när man skär up Barke̅, så löper ther fasst uth som tyn Kåda; Och när man smörier döda Leka­mer ther med, så skola the inthet förrotna så snart; Och Och när man lägger Bladerna uthi een Kista bland Kläder, skal ingen Maal eller annat Odiur ther uthi trifwas. Andra Dagan ther effter, lyffte wij wårt Anckar, och gingo så längsuth med Arabiske Sijdan, till att erfahra, om ther war något uthi Siöstran­derna, som thet Ostindiske Sammanlagat kunde wara nyttigt.

Cap: XIX Om Staden Ziden.

THen 8. Augusti kommo wij till een stoor förnem­lig Stad, benembd Ziden, hwilcken ligger uppå torra Stranden, uthi een sköön Wijk, ther wij låto wåra Anckar falla uppå 10. Famner, fijn Sand­grund: Staden synas mächta stoor, oorsaken är, att Huusen stå så långt emellan hwar andra; The äro al­la upbygde aff Speeklera, och uthan öfwerstruckne med hwijt Kalck. Thet hafwer itt Slott med 4. Rundelar, och är wäl godt för itt Anlopp, men kan inthet stå emoot itt Canon-Skott: Hafwer jemwäl een mächta hoop med Kyrckior. Så snart wij kom­mo på Redden, läto wij een Freedz-flagga flyga, strax skickade oss LandzHerran een Krijgzbetient om Bord, med een Farkost, till at förnimma hwad Folck wij wore, eller hwad wårt Ansökande war: Hwar uppå wåra swarade sig wara Holländare, dijt kom­ne på een förtrogen Wänskap, att handla med them, begäran­ begärandes att hte kunde winna itt gunstigt Sam­taal med honom: Han foor i Land igen, och gaff Her­ran wårt ährande tillkenna: Och kom åther tillba­kas igien om Bord, med någon Frucht, then han sålde för Penningar: Ther till hade han med een sträng Befallning aff Gouverneuren, att wij strax skulle packa oss wår kooss, eller han skulle hielpa osi tädan: Seijandes att wij illastinckande Christne inthet wo­ro wärde, att beträda sådant Heligt Land, i synner­heet så när Mahometz Födelsses Stad: Wij för­söckte wäl, att bekomma för Penning något Wattn, men kunde inthet ske. Här uppå wij strax lyffte wårt Anckar, och förmeente så att sleppe öfwer till Sa­qvem uthi Egipten, men emädan Strömen satte oss så starckt uthi Wäster, och Wädret så knapt war, att wij med Strömen drefwes alt diupare, meer och meer in uthi Röda Hafwet; Ty bleff för godt funnit, att wij skulle hålla under Arabiske Landet, till att see, om wij kunda komma till någon Platz, hwar wij med maneer kunde få Wattn. The Munckorna som wij med oss innehade, sade, att thet war ännu på een lång Wäg inthet Wattn att förmoda, för än wij woro 20. eller 30. Mijl förbij Medina Tanalbj, hwarest Mahometh ligger begrafwen; Men jag meenar, att thesse Catholiske Prester sade det för in­ för ingen annan Orsaak, än att the söckte komma närmare till Sinai Berg.

Cap: XX. Om een Platz Jamborgder benembd:

THen 17. Augusti kom̅o wij till een Platz benembd Jamborgder, ther läto wij wår Ancker falla på halffsiette Fampn, röd Sandgrund; Ther wij låte een Fredzflagga flyga: Strax kom then Höffdin­gen uthi Alidet eller Byen till oss om Bord, frågan­des hwad wår Begäran war? Honom bleff swa­rat, Att wij wore Christne och Holländare, begä­rade för Betallning Förfriskning och Watn; Det wij ok bekommo. Här bodde mäste Parten Judar, hwilcka alltijd kommo om Bord, till att bedrifwa Skackerij eller Köpmanskap. Här blifwar wäfwit mächta skön Gyllen- och Silfwerduuk, sampt alla­handan Silkestyg. Watnet som wij ther fingo, war så blacket, att wij inthet kunde koka ther med. Dagen ther effter lyffte wij wår Anckar, sökandes een Platz om friskt Watn.

Cap: XXI. Om enn Platz benembd Zerzes.

THen 26. Augusti kommo wij till een Platz, be­nembd Zerzes, hwilcket the Catholiske Prester­na strax igen kände, säyandes, att det war then Pla­tzen, tzen ther Issraels Barn Landstego, när the gingo torskodde igenom Röda Hafwet. The sade, att uthi heela Arabien war inthet bättre Watn till att fin­nas än ther. När wij sågom att ingen wille komma ifrån Landet till oss, satte wij wår lille Bååt uth, med Tålken och 8. Mussqueterare, föruthan Båtz­män med Handbijlar, och rodde i Land: Tå wij dijt kommo, funno wij ther föga Folck, allenast några Judar: Wij rodde strax om Bord igen, satte wår stoora Båth uth, med alla tomma Faat som wij ha­de, hwar med wij foro i Land, och hämptade uthur een hoop sköna Brunnar så mycket Watn som wij behöfde. Sedan gingo wij att besichtiga the gam­gla åminnelser som ther woro, ther stod een Turckisk Kyrckia, ther brede wid wåro 12. Pelare, hwilcka wo­ro insunckne meer än tridie deelen neder i Jorden: The sade, the wara aff Issraels Barn nedersatte, när the woro komne igenom Röda Hafwet. Judarna ha­de ock ther sammastädes een Synagoga, och höllo thenna Platzen i stoore Wårde, och war uppå samma Steenar med Hebraiske Bookstäfwor uthuggit the 12. Issraels Barnas Slächters Nampn. Här bodde och een hoop Greker, hwilcka alla woro Affällingar; Både thesse, såsom Judarna förmälte, att uthi mån­ge åhrs-tijder, hafwer inthet något Christen Skepp warit så långt upp uthi Röda Hafwet, såsom detta Wij Wij kunde ock klart see Sinai och Horebs Berg lig­gia strax för oss. Thesse Prester handlade med Herren Gesandten och Skepparen, att the skulle sättia them uthi ett Sund eller een Inwijk benembd Ba­io, det är S. Carins Sund, wid Berget Sinai, hwilcken ligger 2. Dagzreesor ifrån Berget: Detta theras Anhållando bleff för godt funnit, icke al­lenast för Presternas skull, uthan och att erfahra Richtigheet uthi Siökortan, allom Siöfarandom till nyare och wissare Underrättelsse: Eendeels och att alla med största Flijt söchte att see thesse nampn­kunnige Berg; Ehuru wäl allom inthet bleff effter ­låtit: Och then som mäst detta Wärcket dreff, war wår förnembste Herre Pelliconie, hwilcken, som för bemelt är, sielff war Catholisk, och wille för thesse Fäder sig giärna skriffta: Ther till gaffz ock een stoor Orsaak till Drögzmåhlet, att wij för Mootwind och Ström inthet kunde komma tillbacka igen uthur Röda Hafwet, för än the 6. Månaders tijd och sta­diga Wädersblåsande sig omkastade, hwilcket wij tå dageligen förwäntade, emädan then siette Månaden war förhanden, och begynte Wädret nu allareda att kasta sig. Sedan wij oss ther wäl upfriskat hade, och Watn till wår Nödtorfft hämptat, jempte effterhål­lit Råd med Öfwerbetiente, lyffte wij wår Anckar, och kommo then 30. Augusti in uthi bemelte Baijo S. Ca­ S. Catharins Sund och Inlopp, tå wij dijt kommo, anhöllo åter thesse Fäder hooss Gesandten och Skip­paren, att de wille wäl giöra, och wara them till Berget Sinai föllieachtig, ther the hade sin Sam̅an­kompst, och sina Bröder: Imedlertijd begynte Wä­dret småningen at förandra sig, ty bleff det beslutit, att Gesandten och Skipparen med några Soldater skulle reesa med them: Och emädan jag war uthi stoor Gunst hoos thesse Catholiske Prester, bad jag them, att the wille fälla itt godt Ord för mig hoos Öfwerbetiente, att jag ock kunde få blifwa föllieach­tig, till att besee sådanna Widtberömda och wärdi­ga Platzar, hwilcket ocks mig bleff tillstädt. Een lij­ten halff Mijl ifrån Stranden låg itt lijtet Törp, benembt Kutziuk, dijt gingo Munckarna, och hemp­tade så många Muulassnar som wij woro.

Cap: XXII. Om Sinai Berget.

THen 31. effter Middagen satte wij oss uppå Muulåssnorne 10. Persohner starck, undenta­gandes Munckerna, och reeste alt igenom Sand och små Törnabuskar. Under wägen fans inthet Watn: Wij hade lijdet i medler tijd stoor Törst, ther wij icke sielfwa hade hafft Watn med oss uthi Läderflaskor. Then 2. September kommo wij till Berget Sinai, ther blefwo wij under Berget sittiandes, så länge som Mun­ Munckarna gingo upp, att förkunna sian Medbrö­der wår Ankomst: När the nu kommo igen, hade the 6. andre Fäder med sig aff Carmeliterna, bringan­des med sig warmt Watn, med hwilcket the twätta­de wåra Fötter, kyste oss, och betackade oss för stoo­ra Wällgerning, som wij hade bwijsat theras Med­bröder. Doch för än wij gingo uppå Berget, måste wij läggia wåra Gewähr ifrån oss uthi itt Wachthuuss, ther wid pass 300. Turckiske Soldater höllo Wacht ofwer bemeldte Berget, hwilcke alle blifwa underhåldne aff thesse Munckar, som boo på Berget, och måste the hålla ther skarpt Wacht, fruchtandes mycket för Judarna, hwilcka med stör­sta Nijt söka att affhända them Christnom detta Berget, effter Moses ther samma städes hafwer emoot tagit Lagen aff Gud allzmächtig. Then 2. Septemb: gick Ambassadeuren till Afflössning, och sedan till HErrans Nattward uthi Carmeliter­nas Kloster. Om Afftonen begärte han aff Carmeli­terna at the wille laga så, att wij kunde fåå see några nampnkunniga Öfwerlefwor, som kunde wara wär­dige för the Christne att förtälljas, hwilcket oss och bleff låfwat. Dagen ther effter om Morgonen, gingo wij med twenne Carmeliter och otta Grekar uth, hwilcke oss om alla Omständigheeter wijste; som fölger. Sinai

Cap: XXIII. Sinai och Horebz Bergz Beskriffning.

FÖrst skall man achta, att thesse Bergen stå begge uppå een Foot; Horeb blifwer så wäl aff the Christne som boo uthi Asia, som Mahometister kal­lat ChuOrel, och betyder så mycket, som een Öckn: E­mädan steeniga Arabien eller Sandsiön, hwaruthin­nan Issraels Barn hafwa wandrat uthi 40. Åhr, tagar ther wid, när man reeser ifrån Siöss och till Ho­reb, detta är uthi sig sielfft intet synnerligit högt: Men Berget Sinai är uthi sig sielff mächta högt och spi­ssigt, ja wäl 4. gånger högre än Horeb; Blifwer än aff the Christne kallat S. Catharine Berg, emädan the Catholiske föregifwa, at S. Catharina, sedan hon är uthi Alexandria i Egypten blifwet marterat och pijnt, hennes Lekamen sedan aff 6. Englar dijt fört, och aff någre Eremiter som ther wistades, uthi itt blodigt Laken inswept igen funnen. Och ehuru wäl detta Berget hafwer tillförende warit mächta swårt att uppå kom̅a, så hafwa the Christne nu ige­nom Meddel och stoor omkostnadt låtit hugga uthi hårda Klipporna 142. stoora och breda Trappor, för än man kom till sielfwa Porterna, så att ther nu både Cameler och åssnor kun̅a ther upp och aff kom̅a. Här uppå Berget behålla allena twenne Lärar sit stadigt Tillhåld: The Carmeliter hafwa här fäm, och the Greker Greker twenne Sammankomster, och the Maho­metister 3. Kyrckior, hwilcka alle här effter upräcknas. När man nu hafwer gångit upp för Trapporna, kommer man till twenne höga Portar, hwilcka stå brede wid hwar andra; Uthi then eena hänger itt uthuggit Steen-korss, hwarigenom alle Christne sko­la gå, och then andra een halff Måna, ther skole alle Mahometister gå igenom. Först man kommar in om Porten uppå wänstra Handen, kommer man till itt Kloster benembdt S. Maria de la Cinnatura' ther breda wid war een mächta skön Kryddegård med al­lahanda Krydder och Roser, sampt Frucht, som i synnerheet Paradissäplen, hwilcka the kallade Mu­ses, hwilcken är så stoor som twå Mansknytte Näf­war, och hafwa Blada som är halfannan Fampn långa, och een Foot breda, smaka myckit liufligit. Ther är och Äplen, Päron, Myrtelpär, Indianiskt Fijkon eller Pisang, Dadels och andra fremmande Fruchter. Ther blefwo wij spijsade med Salt och färskt Bröd, sampt allehanda Fruchter och Myrtel­Wijn. Jorden som thesse Trään äro planterade på, är all nedan för Berget uphämptadt och upsläpat, The hade och ett annat slagz Wijn, hwilcket the kal­lade Liatico, itt mächta kosteligit och wälsmakande Wijn. Här är och sköna Watukonster, aff hwilcka springa mächta godt Watn. Högre

Högre up på wänstre Handen är itt Kloster, be­nembdt S. Anna, det är itt mächta skönt Kloster, uthi hwilcket wij gäste: Ther war een skön Trä­gård, hwilcken the sade wara planterat aff Ewange­listan Johan. Thesse Carmeliter äta aldrig Kött, u­than alt Krydder, Örter, Rötter och Frucht. Högre upp är itt Kappell, hwilcket hafwer itt treekantigt Torn, med någre Dammor omkring; Här wijsas itt Håhl, hwaruthi Elias skulle hafwa sig uppehållit, när han flydde för Jesabel, och ther aff Engelen spisat med Watn och Bröd. Högst upp emoot Spitzen, fin­nes een kläfwen Klippa, hwar uthi GUD lät sig skijna Moysi, när han gick honom förnij, och inthet kunna see Hans Ansichte, hwarföre Moyses hafwer gifwat sig tillbaka, och står ännu uthi Klippan in­tryckt, hwilcket Jag med mijna egna Ögon sedt haf­wer, lijka som itt Håhl effter een tiuck och kort Man, med Baakdeelen aff Hufwudet, Ryggen, Fötterna och uthslagne Armarna. Enteligen högt uppå Spi­tzen wijses Rummet, ther Moyses aff GUD Allz­mächtig undfick 10. Budorden. Nedan före på wän­stre Handen är itt Kloster, hwilcket kallas S. Ca­tharina; Här hafwa Munckarna S. Catharine Lekamen uthi een hvijt Alabastar Kista, hwilcken Prelaten wijsar Pelegrimer och wandrande Christ­ner, med itt Wärcktyg, hwilcket är giordt uthaff Silf­wer; wer; Uthur thesse Döda been kommer Fettma, lijka som Olio, doch är det hwarkcen Olio eller Balsam; Sedan wijsar han them hennes Hufwud och det blo­dige Lakanet, som hon är funnen uthi. Back om Al­taret, hade the een torr Buska ståandes, hwilcken the sade wara then samma, som Moyses hafwer sedt brinna, och inhtet förtäras aff Elden; Wij må­ste allesammans draga Skoorna aff oss, för än wij fingo komma honom när: Jag såg wäll honom, men att det skulle wara then samma, troor jag neppeligen. Ther nedan före, är itt Kloster på wänstra Handen, som kallas S. Johannis Döparen, hwilcket hafwer och een mächta skön Trägård, med sköne Dammar och Watnkistor: Ther hoos hade the Greker sine Sammankomster, benemdt Koloizisi, hwilcka hålla sig inthet så renliget som the Catholiske, och är een stoor åthskildnat med them, så uthi Gudztiensten, som Seder och Maat, i thet the äta Kött och Fläsk. Ther hoos hafwa the några Huuss, hwilcka the kalla Basilopoli, effter the förebära, att twenne Konunge Söner skulle ther liggia begraffne. Aldranederst un­der, (doch inom Porten,) stå 4. Turckiske Kirkor, then eena hafwa the effterlåtit Grekerna och Pelegrimer­ne, att giöra sin Gudztienst uthi, then andra står alt tillycht, ther inne, (sade the,) skulle wara een Groop eller Håhl uthi Berget, hwar uthi Moyses skulla hafwa hafwa sig förhållit, tå han fastade uthi 40. Dygn, sedan han hafwer sönderslagit the förrige Steentaf­wlor, och nu begärade andra igen; till ewentyrs, att han nu inthet torde klijfwa så högt up som tillfören­de. Men uthi the andra twenne hålla the Maho­metister sin Gudztienst; och theras Prester, som up­på Berget och nedan för Bergat uthi sine Kyrckior boo. (Uppå Arabiska kallas een Kyrckia Mossea eller Messgita,) The kalla sig Nantonoss: Thet är, The Heligas Skrifftars Bewarare, aff hwilcka Hel­gon thesse äro the Förnembste, Omer, Ossman, Hu­sen och Abupeker, Them Mahometister tillbidia. Mahometz Dotter Watteme, hålla the och uthi stoor Ähra.

Cap: XXIV. Om Horebs Berg.

UPpå Horeb är slätt inthet, uthan Wachthuuss för Arabiske Soldater. När wij nu ther uthi 4. Dygn oss förlustadt hade, tågo wij wårt Affskeed aff Fäderna, så wäl Cathiliske som Grekiske, hwilcka oss med stoort Anhang fölgde neder uthaff Berget så som följer: Först bleff Litanien siungen, och sedan läste the Wällsignelse öfwer oss. Emädan the Gre­kiske Presterna förnummo att wij skulle förresa, kom theras Prelat med heela sitt Fölie till oss uthi Car­meliter Klostret, ther wij lågon, och nödgade oss till Måltijdz Måltijdz hooss sig, Först bleff een Mässa hållen, och sedan Maaten upskaffat; Sedan wij hafwa ätit, giordes åter een Mässa: Ther uppå bode wij them fara wäl. Men the Grekiske sampt Latiniske Pre­sterna fölgde oss aff Berget, alt siungandes heela Wägen; Alle woro the klädde uthi Mässe-klädder, bärandes somblige Liws i Händerna, sombliga Korss, Böker och Wigdewatn. När wij nu med ett sådant Sälskap wåre komne neder aff Berget, fun­no wij ther een Hoop Muulåssner och Watn färdi­ge, att beledsaga oss till Skippet. Wij toge wårt Gewär igen; Och åter läste the Wälsignelse öfwer oss, och bestänckte oss med Wigdewatn, Ther med sat­te wij oss up, och drogo wåra Färde. Twenne aff thesse Munckar fölgde oss till Wägz och under Wä­gen wijste oss många nampnkunniga Platzer, som i synnerheet een halff Mijl ifrån Berget, een heel torr Ort, ther sade the, att Aarons Barn Nadab och Abihu äro aff Eeld förtärde. Tädan till ett annat ställe, ther sade the, att Issraels Barn skulle hafwa upreest the gyllende Kalfwen, hwilcken the hafwa anbidit. Een Mijl ther ifrån stod een stoor Turckisk Kyrckia, dijt ingen Christen fick komma wid Liffs­straff, ther sammastädes (sade the,) att Moses skul­le hafft sitt Tiäll eller Paulun, när GUD talade med honom uthi een Mollnstod. Och itt annat Turckst Tempel Tempel, hwilcket the kallade Beziel, ther (sada the) Busken skulle hafwa stått, som Moyses hafwer sedt brinna, och inthet förtäras: Och sade Munckar­na, att thet skulle wara then samma Buskan, som the hade uthi sitt Kloster. Thesse Kyrckior blifwa aff the Mahometister uthi stoor Wyrdning håldne.

Andra Dagen ther effter, kommo wij till Skep­pet igen; Ther tå Skepzfolcket hade fångat een så­dan Myckenheet aff Fisk, så att the inthet förmåtto att salta. Om Natten ther effter kommo igenom een Wäst-Südwäste Wind, så mycken röd Sand fly­gandes så tiock, och med een stoor Storm, att ingen Menniskia kunde blifwa på Öfwerloppet, så att wij måste sluta alla wåra Lukor till, och öfwer Greet­wärcken draga beekat Duuk; Enär detta war öfwer­ståndet, (hwilcket warade uthi een Timma,) kunde wij inthet see Öfwerloppet eller Wattnet för Sand: Aff detta bekommo wij oss Teckn att Winden war förandrat; Besluto så, att förfordra wår Reesa till Swaqvem, een Stad belägen wid Stranden, uthi Röda Hafwet och Egypten.

Cap: XXV Om Staden Swaqvem.

THen 25. Septemb: kom̅o wij till bemeldte Sta­den, Och bleff starckt ransakade om wij woro Siöröfware: Wij köpte Wattn aff them, och la­stade stade Skepet med then sköneste Mumie, (eller döda Menniskiors Kroppar,) som kunde finnas; Wij köpte thenne Momie aff Judarna. Oss bleff inthet effterlåtit att komma in uthi Staden, uthan Judar­na kommo till oss. Många Christne besöckta oss, och såsom jag förnam, skulle ther wara een stoor mycken­heet aff Christne; Och att the Catholiske skulle ther inne hafwa trij Kloster. Detta Momie hämpta the uthi Arabiske Öcknen eller Sansiön up uthaff Sanden, hwilcken ther uthi har blifwit förqwäfd, och aff Solenes Hetta sam̅antorckadt som een Stockfisk.

Cap: XXVI. Om theras Bookstäfwer och Papper.

THe Araber, Armenier, Meder och Persianer, bruka uthi Skrifwande eenahanda Bookstäf­wer, ther till Papper aff Boomull giordt, hwilcket är så slätt lijka, såsom thet wåro öfwergångit med een Snijdesteen; Uthi stellet för een Penna bruka the itt Röhr eller Hwasspijpa; Theras Barn, när the begyn̅a lära skrifwa, så gifwes them uthi stellet för Papper, Penna och Bleck, itt lijtet tunt Bräde, wid pass een Alln lång, och een lijten Säck eller Påssa med gran Sand, hwilcken the ströö mächta tunt uppå Brädet, och så lära rijta med Fingren Bookstäfwerne uthi Sanden, till thes the kunna giöra them heel ferdige: Sedan gifwas them Penna och Bläck. Om

Cap: XXVII. Om then Mindre Armenien.

ARmeni the troor, att CHristus är sann GUS och Menniskia födder, och så länge han wan­drade här på Jorden, warit både GUD och Men­niska; Men så snart han foor till Himbla, quitte­rade han then Menniskeliga Naturen, och är nu al­lena sanner GUD, och ingen Menniskia.

Detta Landet är uthi sig sielff inthet mycket stoort, Ty Widden kan jag egentlig inthet weeta, emädan jag thet inthet kringreest hafwer, uthan allenast samma Wägen till baka, som jag fram kom. Ehuru­wäl detta Landskapat är under Konungen i Persien, så äro lijkwäl alle Inwånarena uthi Landet Christ­ne. Här finnas uthi Landet ingen annan Gudztienst, allenast någre Mahometister, som wistas hoos Gou­verneuren, hwilcken är dijt satter aff Konungen uthi Persien, och boor uthi Eriwana. Detta är itt uprich­tigt Folck, i synnerheet them Christnom som komma ifrån Europa, hwilcka the älska, såsom een then ther aff Himmelen kommen är, allenast han bewijste att han icke är omskorin, måste förthenskull uthan någon Blygdsamheet wijsa sin Skam. Största Deelen aff Inbyggarena äro Kiöp- och Handelsmän, hwilcka drifwa een stoor Handel med Ädla Steenar, och alle­handa handa kosteliga Saker uthi Indien, hoos the stoo­re Mogol till Tarterien och Persien, bringandes sina Wahror, sedan in uthi Europa.

Cap: XXVIII. Om Armeniers Gudztienst.

ANno 1656. i Septembr: treffade jag twenne Ar­meniske Köpmän uthi Amsterdam, med hwilcka jag åtskilliga reesor hafwer talat uthi Isspahan, å the tijden jag war uthi Konungz Schack Abas i Persien Tienst, nemblig 1652. Then eena benembdt Karakan, then andra Rudolff Constantin. Detta Landet är itt Folckrijkt Land, itt ödmiuckt och när­achtigt Folck. Här faller een skön Ymnogheet aff Korn, Hwete och Wijn; Ther till mycken skön Bo­skap och allahanda Maat-waror. Uthi Gudz­tiensten, i synnerheet med Mässande och andra Kyr­skioseder, äro the them Catholiskom inthet olijke, al­lenast att the göra sina Mässor på sitt Moders­måhl, och theras Präst taga sig Hustruur. Theras Patriarch, benembdt (å then Tijden jag ther war,) Philippus, een from och god Man, boor uthi Sta­den Eriwana, hwilcken Stad ligger rätt under Ber­get Ararat, och är en yppen Fläck, och kan inthet giöra någon Fiende Mootstånd: Och ära här i Staden så wäl Nunne- som Muncke-kloster. På Norra sijden om Berget, ligger een lijten Stad, be­nembdt nembd Nachseidwan; Det är, Then första Boning. Ty Inbyggarena troo fullkommeligen, att Noa, se­dan han hafwer stijgit aff Arcken på Jordenne, haf­wer icke allenast ther giordt sitt Offer, uthan och på samma Platz bygt sin första Hytta. Detta Landet är mycket Nampnkunnigt, Först, att the så stadigt blifwa wid the Christne Läran, jempte för theras Dygd, Trooheet och Uprichtigheet emoot alle Men­niskior, i synnerheet them Christnom: Sedan aff Berget Ararat, hwilcka på alla sijdor är nu så brant, att thet är omögeligit een Menniskia kunna komma dijt up. Uthi heela detta Landet finnas inge Sol­dater, undantagandes några, som upwachta Landz­Herren, men ingen infödde Armenier. Ey heller fin­nas här några andre Handtwärckare, än Skomaka­re, Skreddare och Smeder, uthan alla nära sig med Kiöphandel. Här kunna ey heller några Romerske Papister länge hafwa sitt Tillhåld, i synnerheet Munckar och Prester må inthet hafwa ther någre Conwenter eller Sammankomster. Emellan Iss­phahan och Armenien, kan man icke reesa utan een Wacht till Medfölje, och är 130. Dagrersor, ty man kan icke med Åssnor och Camelor löchta meer om Da­gen än 3. goda Swenska Mijl. Alla Åhr then 10. Martij, tå Konungen i Persien håller sitt Nyeåhr, affleggia the richtig sin Skatt, så att Konungen in­thet thet skall hafwa någon Orsaak att beswära sig öf­wer them, och Åhrligen taga the Stadfästelse Breeff uppå sin Gudztiensts Öffning: Hwad Fisk och Salt anbelangar, thet hempta the ifrån then Caspiske Siön.

Cap: XXIX. Om Meden.

MEden är inthet synnerlig stoort Landskap, hörer och Konungen i Persien till; Myckit torr, Bergachtig och ofruchtsam. Här äro inga Städer som något är om, uthan allena Tauriss eller Tabriss, hwilcken uthi Förtijden är blifwen kallat Ecbatana, then ther är nu mycket förfallen, och aff the Persia­ner förstörd, Emädan Inyggiarena uti SchackSe­fi tijd giorde Uproor, och wille giöra sig een serdeles Konung; Tå lät ofwanbemeldte Konung nederrij­wa alla faste Orter, och störste Deelen aff Inwåna­rena bortföra. Här uthi Tauris wijses Konung A­hassveri kostelige Palattz, och ehuru wäl thet är my­ckit förfallit, lijkawäl kan man see att thet hafwer warit een öfwermåttan skiön Bygning. Een Fran­ciskaner Munck benembd Pr. Hieronimus wijste mig strax ther uthanföre een Platz, på hwilcken han sade Haman skulle hafwa blefwit uphängder. Detta Tauris ligger rätt uthe med Caspiske Siön; The drifwa drifwa mäst sin Handel med Fisk. Här wid Tauris eller Tabriss (fördom Ecbatana kallat,) ära många höga Berg, hwilcka Alexander the Stoore först in­tagit hafwer, för än han bestormade Staden; Och uthi thensamma een sådan öfwermåtton Skatt be­kommit, som inthet war till att beskrifwa, hwar uth­aff Alexander bleff så högmodig, att han wille låta hälsa sig för een Gud. Här finnes och många Åmin­nelser ännu i thenna Dagen effter Alexander then Stoore.

Cap: XXX. Parthia eller Parthen, blifwer nu kallat Arack.

UThi detta Landskapet äro twenne stoora och förnemme Städer; Issphahan, ther Konun­gen i Persien boor, och Amadan; Thenna Staden Amadan ligger otta Dagzreesor Sydwäst ifrån Iss­phahan, är tillförende och ännu uthi Skrifften blif­wen nem̅bder Susa: Thenna Staden är mycken nampnkunnig, icke allenast för sin Ålderdoom, nthan ock för the sköne Handwärckare som här uthi boo: Här wäfwas och wirckas allehanda Gyllende-Sylf­wer- och Sijdentyg, ja the sköneste Tapeter och Tä­cken, som nogonzin kunna finnas. Uthi thenne Sta­den boo inga andra Menniskior än Judar, undanta­gandes Herren som ther styrer, hwilcken är een Per­sian sian och Mohometist: Them är och effterlåtit ther hålla sin frija Gudztienst, och hafwa ther sin Kyrckia; The blefwo och twungne aff Ståthållarens uthski­ckade, att låta oss besichta sina Samqvemmer, och annat som märckeligit war: Wijste oss altså först Drottning Esthers och Mardochai Begraffning, Item Propheten Daniels Graff, hwilcka Judarna höllo uthi stoort Wärde: Uthan för Staden wid Elfwen Blaj, hwilcken löper igönom Staden, war upreest een hwijt Pelare, ther sade the, att Prophe­ten Daniel skulle hafwa sedt then Synen om the 4. stoora Regenter i Werlden. The Christne Armenier wijste oss ett mächta wackert Huuss, doch myckit för­fallit, hwilcket the föreboro skulle wara then Sy­nagogen, hwaruthaff the H. trij Konungarna skulle uthgått till att offra Frelsaren Christo Guld, Rökel­se och Myrram. Thenne Orten är mycket sund och luftig, ofwerflöder aff allehanda Maatwahrur; I­bland allt annat som wid thenne Orten faller, så wä­xer här itt slagz hwijt Wijn, hwilcket, ehuru wäll det är något bittert till Smaken, så är det lijkawist ene Menniskio mycket helsosampt. Thesse Judar bruka uthi sälliande och köpande lika maner med the Per­sianer, i det the sällia Weed, Miölck, Watn, Wijn, ec. I een Summa, allahanda Matwahror, etc. Isspha­

Cap: XXXI. Om Staden Issphahan

ISphahan är Konungen Säthe uthi Persien, blifwer uthi sin Widd så stoor räcknader som trij gånger Pariss uthi Franckrijket, och ehuru wäl jag uthi Pariss alldrig warit hafwer, kan jag aff thess Stoorleek inthet weeta; Men det är sant att Isspha­han, (hwilcken tillförende och ännu uthi Landkärtan blifwer kallader Hagistan,) är så stoor, att man ho­nom med en Häst hafwer nog att omkring reesa uthi 6. Dagar uthan om; Men innan om Murarna i 3. Dagars tijd. Tenne hafwer 4. Förstäder, aff hwil­cken then Förnämbste är Julfwa, hwilcken är wäl så stoor som heela Stockholms Stad med NorreMalm och LadugårdzLandet, här uthi boo alle Christne, och hafwa sin egen Dom och Rätt; Domeren är een Armenier, och håller sin Staat så prächtig som een Förste; Och är det så, att een Turck hafwer oförrät­tat een Christen, så blifwer Saaken uthi det Tur­ckeske Kadi förhördt, och Turckan aff sin Öfwerheet straffat; Men är Skulden hooss the Christne, så blifwer han öfwerskickat till det Christne Rådet, och må the ingen förskona, uthan strax straffa then bråtz­liga. The Christne hafwa här sin Troos frija Öff­ning; Ja Konungen sielff kommer esomofftast uthi theras Samqvemmer, och ansee theras Gudztienst med med stoor Alwersamheet; Munckarna hafwa stoor Gunst hoos Konungen, och äro mycket Frijdkallade, i synnerheet the Augustiner, ty the hafwa ther een mächta skön Kyrckia; The Carmeliter twå; The Fransiskaner och twå; Men the Armenier sex.

Cap: XXXII. Om then Persiske Hoff-Saaten.

THen Persiske Konungen Staat och Hoff an­belangande. Så war then regerande Herre å then tijden jag ther wistades een mächta from och ung Herre, benembd Kiää Abass, Hwilcken jag med mån­ga andra Europeiske Chrissne tiente uthi 18. Måna­der för Soldat; Hans ålder war Anno 1652. Tu och tiuge Åhr: Hade tå allaredo een lijten Son och een Dotter, och föruthan sine rätte Hustruur 400. Fril­lor, hwilcke alle woro aff the förnembste Herrars Döt­rar uthi Landet. Han är wäl een Mahometist, men så låter han lijkwäl påskijna, att han är meer be­nägen then Christnom än sine egne. Hans heela Huussgeråd som Faat, Tallrikor och Skålor, etc. är alt aff fijnt Guld, ja sombliga så stoora, att man ey förmå draga them emellan Händerna, uthan på Huf­wudet; Många äro ock så swåra, att man them måste bära på een Bära, hwilcka äro med Guld beslagne, Och uppå alle thesse Kärel brukar han uthi stället för itt Kongeligit Wapn, ungefähr itt sådant Merke (3). Uppå

Uppå hans Stall ther Lijffhästen fodras, hål­les een öfwermåtton stoor Reenligheet, hwilcka äro till tals 100. stycken, alle bundne med gyllande Skoor, öf­wertäckt med then fijneste Gyllanduuk, som uthi Lan­det wärckas och wäfwes. The Kiärlen eller Kaaren som för them hämptas Watn uthi, äro alt aff fijnt Arabiskt Guld; Uthi Stallen för hwar Häst, hängia mächta sköna och kosteliga Sadlar med Sa­deltäcken, wäl uthstofferade, hwar öfwer annan, med Diamanter, Turckoser, Saphirer, Rubiner, etc. ther till på det ståtligaste som någonzin kan wara med stora Tallperlor besatte: In summa, alt hwad man ther seer, är inthet annat än aff klart Guld: Ja Ha­karna, hwar uppå Portarna hängia, så wäl som alt annat. Uthi Portehwalfwet hafwer han uppå then ena Sijdan ståandes een Bergkatt, hwilcken giör Folcket skade, ther han kan räcka them, han är så stoor som then största Kottloo, men till färgan grå. På then andra sijdan een Bergrotta sluten uthi een Buur, hon war så tam, att hon tog Brödet aff Händerna på Folcket: Hwar gång jag gick henne förbij, reeff hon med Kloderna på Gallerwärcket, emädan jag alltijd gaff henne något aff mijn Hand; Hon war till Färgan och Skapnaden äfwen som een an­nan Rotta, men till stoorleeken som itt halfft åhrs gam­malt malt Swijn. Uthan för Portan lågo nije Leijon, hwilcka woro allenast om Halssen bundne med smala Tog, hade hwar sin lijten Hund hoos sig, med hwilcke the leeckte, aff hwilcka itt war snöhwijt, men guld­achtigt frammantill; The andre wåro bleeka, och till­fogade ingen Menniskia något ondt

Cap: XXXIII. Om Konungens Jägerij.

UThi Jagande brukar Kongen Falckar, ibalnd hwilcka är een hwijt Korp med itt rödt Nebb, hwilcken är äfwen så geswind att slå effter Foglar som Falckarna. Ther till hafwer han 200. stycken Leoparder, hwilcka äro öfwade att inthet Wildt, som uthi Fältet eller Marcken finnes, gåår them förbij, u­than the hafwa det icke fast uthi tree Språng; Och ther han icke Creaturen uthi tree Språng träffar, sättar han sin Swantz emellan Beenen, går tillbaka och skämmes. In Summa, thenne Konungens prächtige Staat, jempte thenne Stadtzens Fort­gång; Aff allahanda Handwärck; Aff Folckzen My­ckenheet, faller mig alt förswårt med friskt Minne att beskrijfwa, ther till skulle lång tijd gifwas. Utan then som hafwer Olearij Dagebook om the Holsteen­ske Gesandters Reese till Persien, kan then̅e Stad­zens Beskaffenheet till pricka förnimma. Will altså begifwa mig i Kortheet till sielfwa Konunga­rijket rijket Persien, och the Städer nampngifwa, hwil­cken jag besichtigat hafwer, och eenfäldelige̅ beskrif­wa. Här uthi Issphahan och Förstaden Julfwa, ther alle Christne boo, fan jag salige Her Bengt O­xensiärnas Nampn uthi itt Augustiner Kloster med een Spijk uthi Muuren inrijtat på Latijn; Och ly­der på Swenska sålunda. MIn GUD, min god Ledagar är, Och Dygden mig i Sälskap när, Ty fruchtar jag för ingen Faar, I Medgång och ey stolt jag war. Men allastädz går med frijt Modh Bengt Oxenstier, Swensk FrijHerr god: På Sextand Hundrat Elwa Åhr, Seen födder war Frelsaren wår.

Cap: XXXIV. Om Persien eller Farsien.

THet är itt mächta Fruchtbart Land aff Hwete och Korn, hwilcket the såå twå gångor, och skära twenne reesor om Åhret: Är och ett mächta bergach­tigt Land, hwar uppå wäxar sköna Wijndrufwor uthi stoor Ymnogheet heela Åhret igenom, både Win­ter och Sommar, så att när then eena Drufwan blommas, så är then andra kaart, trijdige halfmo­gen, och then fierde heelmogen, och warar detta sta­digt Åhrligen. The älske och myckit Trägårdar, hwar uthinnan the hafwa allehanda, såwäl Rooser som som fruchtbärande Trää; Såsom Pär, Hwijte Äp­len, Amandel, Plomon, allehanda slag aff söta och sura Lemoner, hwilcka treffliga kyla een Menniskia: Uthe sina Trägårdar hafwa the många underlige Källor eller Watukonster. Hästar finnas här the bäste, som någonzin uthi heela Asien kunna wara. På Landzbygden wäxar så mycket Dadel, att the ther med spijsa sina Åssnar, Fåår, Oxar och Koor: The beste Fåår som i Werlden kuna finnas, är här i Öf­werflödigheet. Ibland the kosteligaste Trää, så fin­nas här mycket höga Cipresser; Och itt annat som kallas Arbor de Rais' hwilcka wäl är een Italianisk Mijl uthi Runden med Qwisterna, och kunna wäl ther under ståå 6000. Mann, och om det regnade all­drig så hårdt, så skulle ther icke falla een Droppa ne­der uppå them: Thess Grenar äro så långa, att the hängia näder på Jorden, och wäxar åter upp, åter slooka the neder, och än wäxar upp igen, så att een Owist kan wäl sträckia sig een halff fierdingz Mijl ifrån sielfwa Stam̅en: Thet hafwer stoora Blad, men bär ingen Frucht, uthan när man bryter ther aff een Qwist, så flyter ther hwijt Safft uth, hwil­cken ther han kom uthi någon Menniskiors Ögon, blifwer han strax blind. Här är ock myket aff Hiortar, wilda Swijn, hwilke the Persianer inthet äta: Men wilde Åssnar them äta the. Här är och itt slags Odiur, hwilcka hwilcka the kalla Jackhalsser, een Warg inthet olij­ke, thesse taga eller giöra stoor Skada både på Fog­lar ok Diwr: Ja ther the sine Döda icke wäl bewara uthi faste och diupa Grafwer, så grafwa the them up och förtära them: The Christne mena, att thenne skal wara Hyena, om hwilcka the Naturkundige skrijfwa. Åtskillige slagz Foglar finnas här, men inga Giäss, uthan Höns och Åckerhönss, några hun­drade tillsammans på een Hoop; Stoora och små Turduldufwor, Traner, Hägrar, Storckar, Kropp­giäss, etc. Pelikaner finnas här ock, men alldrig hugger han up sin Bryst öfwer sina döda Ungar, ey heller stickar sig hans Nebb ther till, att han så skall kunna hugga, som Naturskribenterna förmäla. The Persianer ära aff Naturen hwijta, doch lijtet meer benägna till guult: Det är itt högmodigt, gierigt, strijdzbart Folck; Uthi Klädebonaden lijka the Poh­ler, undantagandes Hufwudbonaden, för hwilcka the hafwa itt Mandel eller Tullband. Konungen kan i några Dagar bringa många 1000. Man till Häst, aff hwilcka somblige äro munterade med Pan­tzer, Skiortor, Pijlar och Bogar, och somblige med Spetzar: Till Footz brukar han inthet synnerligit. The hafwa mycket swåra Mussqveter, och slår the­ras Hana öfwer ått Mynningen, och icke till Ansla­get: Theras Luntor är aff Boomull. Uthi Fält bru­ckar ckar han ock Stycken, men blifwa alt regerade aff Christne. Å then tijden jag ther war, beställte een Engelsman och Holsteiner om Artollerijet. Uthi Gräntzen emellan Parthen eller Persien, ligger een lijten Stad, benembd Ilsikas, hwaruthi boo alt Ma­hometister, och äro alle Landmän; Faller och här det bästa Hweete som uthi Landet finnes, hwar aff the sig mycket berömma.

Cap: XXXV. Om Staden Jessed.

JEssed är een mächta wacker Stad, wid pass 2. Italienske Mijl uthi sinom Kretz, här regerar een Konungs Frände benembd Sultan Mesadie; Sta­den är wäl med een Muur omdragen, doch är then Muuren inthet mycket starck, Men hardt wid Sta­den ligger itt högt Berg, hwaruppå ligger itt Slott, ther liggia några Stycken uppå, och många Solda­ter, dijt effterlåtes ingen Fremmande komma, och the Soldaterna som ther liggia, må aldrig komma ther aff, så länge the lefwa; Dijt upp är inthet meer än een Wäg eller smål Gång, och blifwer dijt upsläpat alt hwad the till theras Nödtorfft behöfwa aff Bockar och små Åssnor. Här äro och mächta sköna Bygnin­gar, isynnerheet theras Kyrckior, alt aff glaserat Steen. Här drifwes och een mächta stoor Handel med allehanda Wahror, i synnerhet med Ädla Stee­nar, nar, Gyllen- och Sylfwerduuk, allehanda slagz aff Gyllende- och Silckes tyg, Boomulsslärofft, Tape­ter, Täcken, etc. föruthan allahanda Maatwahror. Här ligger och många 1000. Man Krijgzfolck inne, hwilcka uppå Murarna höllo skarpt Wacht. The Christne öfwer the 1000. Siälar, boo uthi een För­stad benembd Kombella, hwar uthinnan the Catholi­ske hafwa twenne Fransiskaner och itt Carmeliter Kloster, hwilcka här niuta stoor Frijheeter, och gåå med sine Processer rundt kring Staden, så säkre, som the woro uthi Rom. The Christnas Försambling thersammastädes tager Dagelig-dagz meer och meer till, så att the inthet längre alle kunne rym̅as, uthan måste flyttia annorstädes: Jag såg wäl uthi een Kyrckia eengång meer än 60. Persianer och Moh­rer, hwilcka hafwa aff een frij Willja låtit sig döpas, och emoot tagit the Christne Läran. Thenne Sta­den blifwer berömbd aff the Persianer, och blifwer kallader Koss de Jessed; Effter här uthinnan finnos the skönesta Qwinfolcken.

Cap: XXXVI. Om twenne lijten Städer, Korastan och Kurbazarihan.

KOrastan är een lijten yppen Stad, ungefär lij­tet större än Strängnäss, här uthi boo alle Christne, och hafwa här twenne Catholiske Kloster och itt Armeniskt; The omgåss mycket wäl med hwar andra, andra, och weeta inthet huru the skola fägna een Eu­ropeisk Christen, i synnerheet then som lijtet kan ta­la Latijn med theras Prester, ty the meena (som Munckarna them inbillat hafwa,) att ther Latijn­ske Språket är itt Engla Språk, och ingen må bruka det, uthan Andelige Personer. Detta war itt mycket fromt, godhiertat och barmhertigt Folck, nödgada mig än tå länger att blifwa hooss them. Thesse äro somblige Köpmän, men mäste parten Å­ckermän.

Kurbazarihan är een lijten Stad, hwar uthin­nan boor alt Judar, och äro alla Silkeswäfware, och blifwa aff then regerande Herren benembd Maho­met Roskar, mycket twungne och pressade: Jag må bekänna, att det war itt skelmachtigt Folck, emedan the för Penningar sålde oss både Maat och Watn, sampt Korn och Dadels, som war fördärfwat, och ther till så lijtet. Ther bodde några Mahometister, the woro mycket uprichtigare än Judarna.

Cap: XXXVII. Om det höga Berget Udian.

COmmisia, är een wacker lijten Stad, hwar­uthi boo alt Mahometister: The fägnade oss my­cket wäl, och låto oss för Betallning bekomma hwad wij begärte: Ty här måste wij oss försee med halff­fierde Dagz Wattn och Prowiant, effter wij tå i Reesan Reesan för oss hade itt högt Berg, nenembd Udian, hwilcket är halfffierde Dagzreesor att öfwrklijf­wa. För än man kom̅ar till Staden, och är wid pass een fierdings Mijl ther frå, seer man rundt kring Staden stoora Rundeeler med många fyrkantige Portar, liyka som det woro alle stoore Blockhuuss, men äro inthet annat än Dufwehuus, hwar uthin­nan the hafwa många tusenda tamme Dufwor, och må thesse Inwånare ingen annor Handel drifwa, än med Dufwor. Strax uthan för Staden är een lij­ten Kyrckia med itt rundt Torn, hear uthinnan är een Graff, hwilckan the hålla uthi stoor Wyrdning, seyandes att ther ligger een aff the förnembste Ma­hometz Apostlar benembd Abupeter begrafwen: Här brännas många Lamper både Natt och Dag: Oss Christne bleff inthet effterlåtit att komma ther in. Strax ther brede wid war een murat Fiskedam, uthi hwilcken war klart rinnande Watn, igenom Jerngallror, hwar uthinnan gingo stoora Fiskar som Laxar, inthet Karpor olijka, hwilcka hade stoora Gullringar uthi Näsorna, the wora så tamma och spkaa, att the togo tuggat Bröd aff Händerna på Folcket; Men ingen dristade sig det ringesta att ta­ga effter them, wid Lijffzstraff till giörandes. Här må­ste wij förtöfwa, till thess länge wår Uthskickade i­gen kom, hwilcken war öfwer Bergat gången, att för­nimma nimma, om någån Kaffila eller Wachtfölie war på Wägen, som kunde möta oss, eller om någon låg på sijdan, att tee them, liggia stilla, till wij kunda öfwer­komma.

Cap: XXXVIII. Om detta Bergs Upklijfwande.

NÄr nu wårt Bud war igen kommen, begynte wij andra Dagen att klijfwa up före, och gingo med wår Wachföllje hwar Dag trij goda Swenska Mijl, och hade wij under Wägan allastädz Krogar, ehwarest wij Nattetijd wara kunde, och woro wäl 300. Lastdragare uthi Föllje. När wij begynte klijf­wa, sågo wij Molnen eller Skyen ofwan före oss, och när wij hade reest upföre, sågo wij them både ofwan och nädan för oss. Andra Dagan kom Storm, och tog bort twenne Åssnor med Lassen, effter the gingo bredo wid Wägen. Fijra Cameler stupade sig till dödz. Och är detta Berget inthet annat än hårda gråå Steenklippor, uthan någon Skog och ringeste Liung eller Buska. Göcken lätt sig alltid höra, båda Natt och Dagar. Nächtergalen lät sig nedan för Berget med sina sköna Stemmor liudas. Enär wij woro öfwerst uppå Spitzen, kunna wij see mäch­ta långt kring om oss. The Kaffiliers berättade, att allastädes uth wid Wägen uthi Bergskrefwerna ple­gade sig förhålla Röfware, och esomofftast öfwer­falla falla them som swaga äro, men wij förnummo inga. Wijd Wägen sågo wij många små Torn, wid pas 4. eller halffemte Aln höge, ther såtto Röfware inne­murade; Ty så snart een blifwar grijpen, binde the strax bådhe Händer och Fötter på honom, och mura honom sedan in uthi ett sådant Tingast wid Wägan, ther måste the swälta ihjel. Uppå det fierde Dyg­net, (recknandes ifrån thet wij begynte klijfwa upp för Berget,) kommo wij neder, hwijlade uthi itt Torp benem̅d Main, skulle altså reesa öfwer itt stoort Fält, hwilcket war 3. Dagzreesor öfwer, och när wij wore mitt uppå, ther sågo wij inthet annat än Him­mel och Jorden, äfwen som på Siön Himmel och Watn, ingen By, Stad, Torp eller Skog, uthan nå­gra höga Berg, som strächta sig högt up i Lufften, ibland hwilka det högsta war, itt benembd Tsiel Mo­nar, ehwarast Darius skulle hafwa hafft ett fast och oöfwerwinnerligit Palatz; men sitt rätte Säte uthi Persepolis, ty thess Ruiner liggia inthet länger ifrån ofwanbemeldte Slott än 3. små Italienske Mijl. Detta Berg är icke allenast uthi widden een Italiensk Mijl, uthan lijka widt så wäl ofwan till som nedan wid Footan, och ther till så brant, att det är omögeligit för någon Menniskia att komma dijt upp, och är till sielfwa Wåningarna allenast een Up­gång, hwilcken är uthuggen uthi hårda Helleber­gat gat, Trappor 4. Allnar långa, och måste man gå öf­wer 100. och några stycken, så kommar man till een stoor och hög Konungzliga Port, hwar under ligger twenne Drakar uthugne uthi Steen: Sedan gåår man åther wid pass 20. eller 30. Trappor, för än man kommer till sielfwa Huusen, ther man tå går igenom itt stoort Hwalff med allehanda Blom- och Krws­wärck uthuggit; Och måsteman achta, att thesse Huuss som uthi Berget finnas, äro inthat murade, uthan alle både Huuss och Figurer uthi faste Helleber­get uthgrafne och uthugne: Och kallas detta Huu­set therföre Tsiel Monar, effter det hafwer stått uå­på 40. Pelare: Förty Tsiel är uppå Persianisk 40. och Monar Pelare: Och hafwer hwar Pelare be­stådt uthi 3. Steenar, och hwar Steen aff 7. Allnar hög, och altså är hwar Pelare tolff Alln hög; Thesse äro nu mäst förfalne, allenast 11. äro ännu behåldne; Uppå hwar Pelare ligger itt serdeeles Diur uthug­git aff Steen, hwilcka see stoort uth med Ögonen, lij­ka som the skulle hafwa een sådan öfwermåtton stoor Tyngd att draga: Uppå een liger een Ele­phant, then andra een Cameel, then trijdie een Häst, then fierde een Boffel, then femte itt Swijn, etc. Och äro uthi sielfwa Berget 16. Wåningar, hwilcka al­la hafwa tillförende warit innen öfwer förgyllte; Alle Beläter och Figurer äro uthugne som stora Ree­se ser eller Jetta: Uthi een aff the störste Salerna kun dem ansee, hur twen̅a Män sittiandes hwar på sin Häst, och hade hwar een Crona på Hufwudet, Then een war till Gestalten lijten, then andra stoor, och hde een Ring emällan sig, hwilcken the drogos om, Och synes såsom then Mindre skulle draga bå­de Ringen och then Andra till sig. Uthi een annan Saal, war Darius uthuggen, sittiandes uppå een Seger-Wagn, hwilcken bleff dragen aff twå Häster, för honom gingo een hoop QwinnesPersoner, haf­wandes allehanda Speel uthi Händerna, och effter honom gingo bewäpnade Krijgzmän. Uthi een annan, stod een, och giorde itt Offer med Rööke­wärck, och ther omkring stodho mycket Folck. I een Summa, man kunde see, hwar Sofwokamrar, Kiöck och annat hade warit, ty i Kiöket stodh uthug­git een Sleeff, Grytor och Faat: Men nu äro thes­se så skamligen förstörde, aff een hoop lättferdige Bönder, som bodde ther näst uthi omliggiande Byar, nemblig Mirpasko, Apgarem, Pologorg och Siam­sesange: Hwilcka hafwa med Jern huggit bort Be­läterna, burit Wedh och Eeld up i Huuset, och det allestädes skämpt och förbrändt, så att det är stoor Ömko att see, huru the ther hafwa brutit och rege­rat i theras Grymheet. Detta

Cap: XXXIX. Om Orsaaken till thenna Förstörning.

DEtta hafwa the giordt för then Orsaak; Ty när någon Europiske Gesandter eller andra för­nembliga Män hafwa försöckt hoos Konungen, att besichtiga detta Huuset, så äro the blefne dijt beleed­sagade med Persianiske Rytterij, hwarigenom thesse Bönder hafwer lijdit stoor Gästning och Beswär, altså hafwa the inthet wist bättre än att förstöra det­ta Huuset,så skulla the wäl sådanne Möda blifwa qwitte. Men när KiääSäfi detta förnam, hafwer han låtit skära Näsor och Öronen aff alle som bodde i thesse Torpen, både Män, Qwinnor och Barn, så att jag hafwer sedt ther många löpa både Näse- och Örelösa, å then tijdan jag ther war. Aldraöfwerst på Berget är så slett, som det wåre höflat, och gåår man ther upp igenom Huusen på Trappor; Ther of­wan uppå woro fiira ihola Brunnar, een Dam som man lögar sig uthi; Och een Fiskedam, hwaruthi än­nu wore Fiskar. Ther stodo och trij Trää, det eena itt Boomuls- det andra itt Nöta- och det trijdie itt Limone trä. Uppå then eena sijden uthi aldraöf­werste Trappan, war een lijten Kammar, uthi hwil­cken stod lijka som een stoor Kista uthugne aff Steen, och Lockat ther uppå, såsom man hade stielpt itt Ba­ketrog ther öfwer, eller itt annat kupet Kistelåk; Ther sades sades, att det skulle wara een förnemlig Begraffning. Och emädan Berget är rättup i Wädret een god I­taliensk Mijl högt, är uppå Östre sijdan om Berget mitt uppå, emellan Footan och öfwerste Kullen twenne stoora Dörrar, och synes att ther uthinnan äro Ingångar; Ther föregifwes, att Darius skulle hafwa hafft sijn Skattekammar här: Huru the nu dijt och tädan hafwa kunnit komma, kan jag inthet annorledes afftaga, än att the med Tåg hafwa åf­wan ifrån hissat sig upp och neder: Ty nedan haf­wa the inthet kunnit komma, emädan inthet Träd kan finnas så långt, hwaruthaff the hafwa kunnat giordt sig Steegar. Nu är detta Huuset inthet annat än itt Ugle-neste, och många Storckar hafwa ther sin Boo.

Cap: XL. Om twenne andre Berg.

EEn fierdingz Mijl ifrån detta Tsiel-Monar, liggia twenne andra Berg, men inthet aldeles så höga, hwilcka ock på alla Sijdor äro mycket brand­ta, och är ther inthet meer än een Upgång, doch in­thet huggen med Trappor, uthan annars lagder med Steenar; Öfwerst uppå them är och heel slett, och synas hwar Huusen hafwa stådt, (men the murade) i lijka måtto hwar Torgit hafwar warit: Ther wo­ro mächta diupa Brunnar uthugne i hårde Berget, och wå­ och woro nu heel törra, så diupa, att när wij låta fal­la stooro Steenar neder, lågo wij länge och hörde effter, för än han kunde treffa Grundet, och när Stee­nen war i sielfwa Fallat, gaff han een sådan mächtig Dunder ifrån sig, såsom man hade lossat een heel Kartoug. Uthi thesse Brunnar förhöllo sig een stoor Myckenheet aff Dufwor. Wij ginge uppå det eena aff the mindste Bergen, Klockan 7. om Mor­gonen, och kommo inthet ther aff för än 3. war slagit effter Middagen. Uppå detta Fältet hafwer Ale­xander M. nederlagdt Darium, och sedan effter er­hållen Segerwinning uthaff berodde Modh satt Eel­den uppå Persepoli.

Cap: XLI. Om Schiras eller thet Nya Persepolis.

SChiras, eller det nya Persepolis, hafwer tillfö­rende warit Konunga Sätet uthi Persien, men nu sedan Issphahan är kommen i floor, hafwa the Persianiske Konungarna dijt flyttat, emädan ther är sundare Lufft än uthi Schiras. Thenne Staden är uthi Runden wid pass twenne Italienske Mijl, Och blifwer mycket berömbder aff det sköna Wijnet som här pressas, Ty uthi heela Persien wäxar in­thet bätter Wijn än wid thenna Orthen. Och blif­wer thenne Staden Schiras aff een förnemblig För­ste, benmbd Sultan Karathan Ossman styrd, een mycket mycket from Herre, som håller myket utaff Christ­ne, och esomofftast besökar Munckarna uthi Klostren, och aldrig går tädan, utan han jw icke förährar them något. Här drifwas een mächta stoor Handel med Gyllen- och Sijdentyg, i synnerheet med Wijn och Rosenwatn; Ty the Persianer sälja Drufworna till the Christne, och köpa Wijn igen, effter the kunna in­thet Pressa något. Här tillredas och i stoor Mycken­heet Aphion eller Opium, hwilcka the Persianer ta­ga in, när the wille hafwa något Modh till att slåss. På ingen Platz uthi heela Persien förlijkas bättre the Christne och Mahometister eillsammans ärn här. The Christne hafwa här twenne Sammankomster, een Dominikaner och een Fransiskaner Kloster: The Armenier hafwer här och twenne Kyrckior. Uthi Dominicaner Klostret fan jag ock inrijtat uthi Mu­ren Sl: Herr Bengt Oxenstiernas Nampn, med Öf­werskrifften som ofwan bemeldt är uthi Beskriffnin­gen om Issphahan. Här fin̅as mächta sköna Kyrckior hwilcka, när Solen skijn, gifwa itt sådant Skijn till­baka, att det är omögeligit, det någon Menniskia kan kasta sina Ögon uppå them, ty the ära somblige förgyllte, somblige glasserade.

The Mahometister ther och an̅orstädes, föreboro, att uthi then Turckiske Kyrckia, som war uppå Tacket allöfwer förgyllt, skulle wara itt sådant heligt Watn, att e­ att eho som uthi detta Watnet sig twår eller twet­tar, skal han strax blifwa helbregda, det war sig med hwad Siukdom han kan wara behaffat; Och seya the, att Aly Mahometz förnembste Apostel, hwilcken och hade Mahometz Dotter benembd Watteme till Hustru, skulle hafwa med sina ord signet detta Wat­net; Hwilcket är inthet att troo. Och ehuru wäl uthi thenna Staden äro och finnas allestädes Horehuus, uthi hwilckom allom blifwer effterlåtit att inträde, både Christen, Turck och Jude, lijkwäl så straffas här mycket skarpt the Qwinnospersohner som träda i­från sin Ächta Säng: Ja om theras Man för­stoda aff någon Fremmande: Så äro ther twenne höga Stodar, lijka tiocka uppå och nedan, med Trap­por innan uthi murade, ther the med Skarprättaren måste gåå igenom, till thess the komma öfwerst uppå, och så blifwer hon nederstörtet; Men uppå Hore­karlen sökes ingen Plicht. Här bedrifwas och offent­lig stoore och grofwe Sodomitiske Synder, både med unga Drängar, som och med små Åssnor, som the till then Endan hålla alltijd på Stall, hwilcka inthet blifwa straffade.

Cap: XLII. Om een under-stoor Träägård.

UThi thenne Staden är en öfwemåtton stoor Trägård Trägård, hwilcka med allehanda Fruchtbärande Trää mycket tätt planterade är, föruthan Blom̅ar; Här äro några sköna Lusthuuss med Heligt Watn nästan uthi hwar Wåning, (det är rinnande Watn, hwar man kan läska eller swalcka sin Lekamen uthi stoora Solennes Heeta med,) ther till många Fi­skedammer: Och är thenna Trägården een dubbel Tröijeborg; Ty när man ther inkommer, och icke aff Trägårdz-betiente blifwer underwijster, är omögeligit att någon kan aff Gården uthkomma. Jag hafwer hördt berättas, Att een drächtig Åssna skulle hafwa oförwarandes ifrån sin Drifware råkat uthi thenne Trägården, imedler tijd bleff hon icke sedt eller treffat aff någon Trägårdz-betiente, för än Åssnans Foster kunde wara 2. Åhr gammal, tå bleff starckt effter-frå­gat, hwilcken Åssnan tillhörde, tå är een fattig Land­man kommen, then ther igen kände sin Åssna, och eff­ter Fostret fölgde sin Moder, som tå war snart 2. Åhr gam̅alt, och i medler tijd inthet blefwen sedt off någon Fremmande eller Trägårdz-betiente; Så betänckia nu hwar, hwad tiock Skog, (som doch lijkwäl består aff Fruchtbärande Trädh,) och huru stoor thenne Trägården måste wara uthi sin fulla Widd, then jag Personligen hafwer lijtet besichtigat, Att Åssnen så hembligen inkommen, ther sitt Foster aflat, och 2. åhr ther effter aff rätta Ägaren igen funnen. Jag Jag hafwer och aff een trowerdig Man hördt sä­yas, (ehuruwäl han war een Mahometist) att een förnemblig Persohn aff Hög Herkomst, som war kommen uthi Konungens störste Onåde, skulle till samma Gård hafwa tagit sin Undflycht, och hter sig uthi många Åhr heemligen förhållit, med Wäch­tarnas Weet och Samtycko, till thess han åter kom till Gunst och Nåde igen. Jag Troor näppeligen, att uthi heela Österlanden finnes någon Stad, ther Christne hafwa större Frijheeter, än uthi thenna.

The Persianer och Mahometister som äro blefne döpte, och hafwa antagit then Christne Lähran, hafwa upreest uppå sine Huuss itt äfwen sådant Träkorss, som the Europiske och Armeniske Christne; Och twert emoot, så mycket som the Christen ther ä­ro aff holdne, så äro Judarna ther emoot hatade och förachtade.

Cap: XLIII. Om then Staden LURU.

LUra är en lijten och mycket luftig Stad, blifwer mycket berömbder aff the sköne Handwärckare, sampt Kopper- och Teengrufwor som ther äro. Sielf­we Staden ligger emellan 6. Höga Berg, uthur hwilcka hämptas Koppar och Teen; Och uppå the twenne som liggia Öster uth, äro Slott, hwilcka med Stycken och Saldater äro besatte. Här göres många många Plater, hwar aff giörss Faat, Kannor, Koo­kekiärel, och alt hwad till Huusshåld behöfwes, hwil­cka alla, isynnerheet Faten både uthan och innan förteenas; Ty i heela Persien, både hooss Hög och Låg, (undantagandes Konungen och Cantzeleren,) brukas inga andra Kiärell, hwercken aff Guld, Silf­wer eller Porsellijn, än förteenat Koppar. Uthaff thesse Bergen springer sköna Källor, hwilcket Watn the igenom åthskillige Konster kunna draga och leda ehwarest the willa, både uthi sina Trägår­dar, som och uppå sina Åckrar långt uthom Staden. Ståtthållaren war een Ungerssman, een Affelling i­från then Christne Läran, och ehuru wäl ther war in­thet meer än itt Christet Kloster och någre fåå Christ­ne, war han them inthet god, uthan alt till Förtreet. Uthi ingen Stad eller annan Orth såg jag någon­städes heemtamde Swijn än uthi thenna, hwilcka han hade uthi sit Hoff, och gingo ther både uth och in, om han nu åth aff them, weet jag inthet.

Cap: XLIV. Om then Orthen Stabbaron och BezoarSteenen.

TWå Dagzreesor ifrån thenna Staden, ligger een Orth, benembd Stabbaron, ther falla the sköneste Bezoar, hwilcka aff the Persianer kallas Pa­zar, det är emoot Förgifft. Och äro ther een stoor My­ckenheet aff Bockar, wåre Europeiske slät inthet olijke, the the ther äta aff een serdeles slagz Grääss, som ther wäxer, aff hwilcket förorsakas uthi theras Blåsa och groor een Castaniebrun Steen, så stor och satt som een Hönssägg, och när han är fullwärckat eller mogen uthi Kroppen, kunna Bockarna inthet längre gå, och tå dödas the. Öfwer thesse Bockar låter Konun­gen hålla starck Wacht. Thessa blifwa achtade och skattade för the bästa; Och när man will försökia Steenen, måste man taga een lijten gran Sågh, (ty han låter skära sig,) och såga honom i twenne Sty­cken, är han tå uprichtig, så är han innan till på se­endes äfwen som man skore een Röd-löök i twenne stycken, så med små Ringar hwar uthan på annan. Thes för uthan finnes och twenne andre slagz Bezo­ar, itt som finnes i Buuken på Apinier, thet andra u­the Magan på wilda Swijn, hwilcka äro uthi sig sielff wäl goda, och till Färgan gråachtige: Men doch så öfwergår thenne Stabborons Bezoar the andra.

Cap: XLV. Om Staden Gammeron.

GAmmeron een lijten Stad, blifwer aff the Persi­aner kallat Bander Basser, det är så mycket som Konungens ypperste Riddar Stad, ty han är be­lägen hårdt wid Stranden på Persiske Inloppet, och finnas ingen Siöstadt meer i heela Landet: Här hafwer hafwer Konungen sitt Tullhuuss, och faller ther een öfwermåtton stoor Tull aff alle Fremmande som ther med sine Faarkostar anläggia, både ifrån Asia och Europa, doch Engelske undantagandes, the gå alle Tullfrij. Här drifwes ingen synderlig stoor Handel, uthan alla Wahror föras upp uthi Landet. Här fin­nasinge Christne Kloster, uthan een stoor Mycken­heet aff Judar och Benjaner, hwilcka alltijd och sta­digt ther drifwa sitt Skackrerij.

Cap: XLVI. Om Landskapet ORMUS.

ORMUS, ehuru wäl att det är itt serdeles stoort Landskap, som hörer Konungen uthi Persien till, och sträckar sig långt uth med Stranden wid Persiske Siön, gräntzandes ther med intill then stoo­re Mogol: Så är det lijkawiss een lijten Öö, wid pass 5. Italienske Mijl uthi widden, hwilcken Spa­niorn uthi förra tijderna hafwa sig bemächtigat och fast giordt, ther uppå bygdt itt Slott, hwilcket än i thenna Dagen (doch nu med Persianer besatt,) blif­wer wid Macht behollit, och ther på ligger så många Stycken, som Dagarna äro uthi åhret, nembliga 365. Och effter Spaniorn begynte något drifwa e­moot Konungen uthi Persien, och ther hooss hade then sköna Perlebancke̅ borte, hwilcket honom högeliga för­tröt, ty igenom the Engelskes Tillhielp, hwilcke be­lade lade Staden till Siös med sina Skepp, öfwerwand Persianern till Landz på sidstone detta Slottet, och hölt ther ynkeligen Huuss, skonade ingen, eller gaff någon Quarteer, utan the icke wille låta omskära sig, aff hwilcke jag ännu några såg uthi Persien, och äro aff alle förachtade. Thenna lilla Öön hafwer Ko­nungen uthi Spanien berömbdt för alle andra uthi Werlden, seyandes: Om heela Werlden wåro een Guldring, så kunda thenna lilla Öön Ormus wijsa sig för een Steen ther uthi. Hwarföre han achtade henne så högt, är Orsaaken, att han kunde upbringa aff henne några Tunnor Guld uthaff Perlebancken åhrligen, som ligger ther strax brede wid, och blifwer Perlorna aff Grunden sålunda uphämptade som föl­ger. Brede wid thenne Ormus liggia twenne Öyar, then eena kallas Kissmus, (det är så mycket som een Wijndrufwa eller Russin,) then andre Careka, (det een snell Katta,) hoos hwilcka twenna Öyer lig­gia många Perlebanckar eller Grund, hwar uppå thesse Perlefångare till några 100. eller 1000. och da­geligen sökia, och sig föda uppå föliande Maneer: The ducka under Watnat uppå 18. Fampnar diup, och the som gamble äro, bruka ingen Wicht wid Bee­nen, men the Unga som lära skola, binda itt slagz Träd, hwilcket är myckit swårt, wid sina Fötter, på det the thess bättre skola siuncka, doch för än the gåå neder neder i Wattnet, och binda the sina Faarkostar fast, både före och back, så att the liggia stadig: Nu hafwa the een Liina aff 200. Fampnar eller meer, then eena ändan göra the fast uthi Faarkosten, och then andra om Lijfwet, uppå Lijfwet binde the een stor Lädersäck hwilcken hängar them neder på Beenen eller Knään, uppå Armen binda the een stoor Swamp, upfyllt full med Olio, hwaruthinnan the kunde både låta och ta­ga igen sin Anda, när them behagar och nödig är: Här med löpa the neder i Bottnen, och kunna wäl wara nedre meer än een Tijma, för än the komma upp: Ja så länge som Olien warar i Swampen, kunna the wara under Wattnet: Och ehuruwäl Wattnet uthi Persiska Inloppet är mycket salt, haf­wa the lijkwäl een mycket frisk Syn, och theras Ögon aldrig förderfwas; The see mycket wäl med them på Siöbottn, äfwen som the woro på Landet, och plåcka eller hämpta sine Säckar fulle med Skölpar eller Mussleskahl, then eena gången effter then andra, och när Säcken är full, hielpa the sig med Händerna, och så hafwa the Musslorna in uthi Faarkosten, och stickar sig åter till att fara neder, och sticka sina Swampar i Olian igen.

Thesse Musslor äro lijka som Ostror, doch många wijdare och större än een Tallrick, hwar uthinnan finnas finnas undertijden 3. 4. eller 5., uthi sombliga inga Perlor; Och ther man skulle sönderslå sielfwa Muss­lan, emädan Fiskan än lefwandes woro, kunde och lätteligen Perlorna tillijka omkomma: Ty kastas the för thenskull uthi stoora Högar, som någonzin det största Huuss kan wara, uthi Solennes Heeta, ther tå Fisken ändtligen döö måste, och så spricker Skölpen eller Skalen uthi twenne stycken, tå hämp­tas Perlorna obrächte aff Skaalen; Och then tij­den faller een förgifftig Stanck aff the förrottnade Fiskarna: Fiskan kastas uthi Siön, men Skölpor­na eller Skaalen sambla the tillsamman, hwaruthaff the bränna Kalck. Perlorna blifwa brachta till Slottet Ormus, icke Kannetahls, uthan stoora Tunnor full: Och är uppå thesse Banckar med Du­ckarna ingen Fahra, hwarcken i itt eller annat, som dageligen skeer och tillgår på Perlebancken benembd Keylegatan, belägen uthi Indien uppå Malebariske Siö-sijdan, emellan Öön Tzeyton och faste Landet, ther Duckarna dageligen blifwer bottagne aff Cro­kodijler, om hwilcket här effter skall förmälas. Och det till förundrande är, så faller här på thenna Öön Ormus itt slagz Salt, hwilcket blifwer wärckat aff Solen, och hafwer een hög gyllande Färga, äfwen som Ducata Guld, blifwer mycket högt skattat, och ther aff sköne Olior brände till Läkedom­Basso­

Cap: XLVII. OmStaden BASSORA.

BAssora är een tämelig stoor och mycket befäst Stad, belägen rätt uth wid Euphratem och Ti­grim, ther bägga Floderna löpa tillsamman, i Wij­kan uthi Persien, 19. Italienske Mijl ifrån Bagadet: Här hafwer Konungen twenne starcke Slott, och sta­digt några 1000. Mann liggiandes, fruchtandes my­cket för Turckiske Keysaren, hwilcken på Södre sij­da om Elfwen hafwer een mycket starck Befästning med mycket Folck besatt, benembd Balsera, hwilcket ligger i Arabien: Till thesse Städer affterlåtes in­gen Fremmande komma. Bägge tgesse Turckiske och Persianiske äro mycket rädde för hwar andra, liggia och see then eena på then andra, Och är inthet länger emellan them, att the wäl kun̅a beskiuta hwar andra med Stycken.

Cap: XLVIII. Om Bagadet eller Nya Babylon:

BAgadet eller Nya Babylon, hafwer tillförende hördt Konungen uthi Persien till, men för nå­gra Åhr sedan hafwer Turckiske Keysaren med Wapn honom det affhänt; Är nästan till seyandes oöfwer­winnerlig, både aff Naturen, och sedan thess starcke Murar och Blockhuuss, som med Stycken belagde äro, äro, sampt ock aff Belägenheeten; Ty Euphrates och Tigris kommer ther till hoopa, och giöra så een Öö, och sedan löpar the åter tillsamman igen, emellan Bassora och Balsera uthi Persiske Siön, och är sielf­wa Staden med sina Förstäder wäl så stoor, som hee­la Stockholms Norremalm och Ladugårdzlandet: Uthi sielfwe Staden boor een Visier Bassa, hwilcken håller sig mächta prächtigt. Och kan man inthet gier­na allena gå säcker in uthi Staden, för the Turkeske Soldater, som ther liggia några 1000. i Guarnison: Thenne Staden är med många Turkeske Kyrckior be­pryd, hwilka mycket wackre äro uthan till uthstoffe­rade; Men ingen Christen wid sitt Lijff dierfwas att see ther in. Uppå alla Torg äro mächta sköna sprin­gande Wattnkonster, och kan Staden aldrig lijda nå­gon Nöd för Wattnlösa. Härdrijfwes och een mäch­ta stoor Handel aff Kaldeer, Indianer och Armeni­er, etc. Men inga många Persianer komma hijt. Här äro och öfwermåtton stoore Trägårdar. Then̅a Bas­sa håller Dageligen-dagz här in̅e een skarp Rätt och een starck Ransackning uppå hwad Folck som inkom­ma, såwäl som förreesa aff Staden, både aff sine egne som fremmande, och måste ther alla Fremman­de både Mahometister, Christne, Judar och Hed­ningar gifwa hwar Månadt een Docat; Och om skönt een blefwo inthet meer än een Natt uthi Staden eller eller någon aff Förstäderna, måste han strax betaala een Docat eller Ungersgyllen; Och för än någon Frem̅ande inlåtes uthi Staden, uptecknes han uthi Porten, både hans och Wärdens Nampn, råkar tå Gästen reesa bort, så måste Wärden för honom beta­la. Här äro twen̅e wackra Förstader, then eena Bal­tah, then andra Ctesiphonta: Uthi Baltah boo alle Christne, och alle äro the Romersk Catholiske: Här wistas een Biskop, hwilcken är een Franssman, och ål­derstigen, benembd Bernhardus L. Hey, een uprichtig Herre, han är och een Cardinal, ty titulerar han sig Högboren; Han håller sin Staat, Hoff och Disk, som een Förstlig Person: Här är Dagelig itt stoort tahl Munckar hooss honom, som både komma och gå uthi alla Land; Dageligen håller han Möte, och förhörer the Fäder som ankomma, hwilcka frambä­ra stoora och långa Register på, huru många the haf­wa omwend, till Christendome̅; Och sedan taga wij­dare Beskeed, hwad the än ytterligare skola uthrätta; I lijka måtto blifwer och alltijd een ung Munck med them skickat, hwilcken måste lära Landzens Tungo­måhl, och thess Inbyggares Sin̅e, uthi hwilcket then Äldre lärdt hafwer, och ännu lära skal. Then̅e Bisko­pen hafwer mächta stoora Inkomster aff the Catholi­ske Potentater uthi Europa, i serdeles aff Konungen i Franckrijket, med hwilcket han och underhåller the andra andra Fäder: Hans Uthskickade gåå allestädes om kring, och ther the mäst äro wana att wistas, thafwa the sina Samqwem̅er och tillhåld, som uthi A­rabien, Kaldeen, Mesopotamien eller Diarbeg, Assy­rien eller Assarum, Persien, Cathaja, Tartarie, Mogors Länder, Costa, Malebar, Narsinga, och Costa Caromandel alt in till Gangen: Ther åter een annen Biskop boor uthi Staden Piplipatan, hwilcken hafwer Upsicht med the Fäder, som lära uthi Awa, Pegu, och China. Här hafwer the Christne öfwermåttan sköna Kloster, hwilcka äro uthi tahlet sex, och hafwa mächta lustiga Trägård. Uthi det Kloster som Biskopen boor, hafwer Sl: Her Bengt Oxenstierna rijtat sitt Nampn uthi then Saalen ther Andelig Rättegång hålles, med öfwerberörde Ord, som han uthi Issphahan och Schiras skrifwit haf­wer. Både Wijn och annan Prowiant hwad the behöfwa, måste the köpa ifrån Arabien och Persien. Ibland alt annat, som ther war uthi Klostret till att see, hade Biskopen uthi sitt Köök een Groda, hwil­cken stod bunden om Lijfwet med een Silfwerkädia, och hade sitt Tillhåld under een Steen, ther som all Oreenligheet uthslogs, hon war halff-annan Alln lång, och 3. Quarter öfwer Ryggen bredh; När nå­got Fåår slachtades så bleff Inelfworna till henne ka­stade, hwilcka hon strax upslukade; Hennes Ögon brunno brunno som Eeld, så stoora som twenne laglige Hönss­ägg; När the stucko Handen i Munnen uppå hen­ne, didde eller sög hon henne som een Kalff. Tillfören­de hafwer ther och så warit een Fyrfota, hwilcken tå war död, och Huden sedan upfyllter med Boomull: Thenne, effter hon alltijd gick lööss både Nätter och Dagar, ther till lågo Grodan och hon tillsammans om Natte-tijd under Steene̅ uthi Köket, förthenskull emädan Kockarna hafwa om Afftonen förgiättit nå­got uthi Köket, som skulle slutas in om Lååss, i syn­nerheet färskt och nyslachtat Kött, som gemenligen hängde på Wäggierna, staal thenne Fyrfota strax bort, och släpade det till Grodan, hwilcket the sedan bägge förtärade och upåto.

Cap: XLIX. Om Handwärckare, och huru the äro bestälte.

UThi alle thesse Persianiske Städer, som ofwan­bemelte äro, är med Handwärckarne mycket wackert bestellt, idet att alla måste boo tillsammans på een Gata, och inthet inmånga sig med någon an­nan Embetzmän, som boor på een annan Gata; Alla Smeder för sig, Skräddare, Skomakare, Gyllen­ och Sylfwerduuks Wäfware för sig, Tapetwäfwa­re för sig: I een Summa, hwar och een måste, (ja Gårkockar ock,) hafwa sine besynnerliga Gator för sig. Hwad Hwad nu Dagzreesor anbelangar, om hwilcka jag mycket tillförna rördt hafwer, så äro the åtskillige, ty emellan hwar Krog eller Herberge är fögo meer än twå Persianiske Coss, (det är Mijler) hwilcka bäg­ge giöra een lijten Swensk Mijl; Och det är een rätt Dagzreesa, när man med een Carawana eller starckt Medföllje, som består aff beladne Åssnor och Came­ler, reeser 3. Swenska Mijl.

Cap: L. Om Felugo, eller then gamble Babyloniske Genleffwor

FElugo äo then gamble Babyloniske Genlefwor, ligger 9. Italienska Mijl (det är trij Swenska,) ifrån Bagadet, Och måste man gå öfwer Eu­phratem, strax wid Bagadet. Och äro sielfwa Ru­inerna och Förstöringen uthi Begrijpet 16. goda Ty­ske Mijlar, så att inthet annat skönies än Steen up­på Steen, och ther aff äro alle Steenar förde, (och ännu dageligen igenom Träler och andra Lastdragan­de Creatur, såsom Åssnar och Cameler föres,) hwari­genom Staden Bagadet icke allenast är förwarat och stärckt, uthan och bebygdt, i synnerheet uthi Baltah hooss the Christne; Men the Christne måste dyrt be­tala hwar Steen som ther ifrån hämptas, icke alle­nast till Klostren, uthan och till theras egne Bygnin­gar. Uhti thesse Förstöringar är inthet meer till seen­des, än Leijonkulan, ther Daniel skulle hafwa suttet uthi: Och Ugnen, ther the 3. Männerna woro ink­stade, hwilcke inthet wille tillbidia then Stöden, som Nebudkadnesar hafwer låtit upreesa; Och itt Stycke aff Pelaren, ther thenna Stöden är upreester, Såsom och itt lijtet fyrkantigt Huuss aff swart Steen, hwil­ckes seyes wara Daniels Som̅ar- eller Bönehuuss, men nu alle mycket förfallne aff the stoora Jordbäff­ningar, som ther åhrligen skee; Hwilcka både Kuhlan och Ugnen äro upbygde An̅o M. 3434. och för Christi Tijd 536. Åhr. Men sielfwe Staden är begyut effter Werldennes Skapelse 1788. Och för Christi Börd 2183. Hwad det Babyloniske Tornet anbelangar, om hwilcket förmäles Genesis II. Så kan man ingen Afflewor finna effter thess Rum eller Grund, hwar uppå thet skulla hafwa stådt. Ty Biskop Berndt L. Hey berättade, att han uthtryckelig Befallning hafwer bekommit ifrån Konungen i Franckrijket, att han noga ärfahra skulle Platzen, hwar uppå det­ta Tornet skulle hafwa warit bygdt, hafwer för­thenskull söckt the äldsta Män, som han hafwer kun­nat fin̅a uthi Kaldeen och Arabien, förfrågat them, om the skulle hafwa någon Wetenskap om then Pla­tzen, hwilcket the bejakade; Ty hafwer (sade han) then eena wijst mig then Orthen, then andra een an̅an, och then tridie och een annan, ic. Kunde altså inthet wist sluta, hwar detta Rummet skulle hafwa warit. Fara Fara förthenskul the mycket willa, som förebära sig ther hafwa warit, och sedt Muuren aff Tornet; Uthan det är sant, att itt stycke aff Stadzmuuren synes, om hwilckat förmählas skulle wara aff Nim­rod eller Semiramide blifwin upmurad, så breed, att om twå eller trij Wagnar mötte hwar andra, skulle the wäl kunna reesa uthan någon Stada then eena then andra förbij; Men så är then nu mycket förfal­len, doch kan man märckia lijkwäl, att han hafwer warit mycket tiocker. Thenna Muuren till äfwen­tyrs mena många, skola wara itt stycke aff Baby­lons Torn, hwilcket doch inthet är: Och är thenna äldre än Leijonekulan, och then murade Ugnen, ther the uthi trij Mån̅erna woro uthi kastade, Åhr 1646. effter Werldennes Begynnelse.

Här uppå gaff mig Bispen sitt eegen Handtbreeff, att jag hooss thesse Förstörelser warit hafwer, och ehrfarit thess Beskaffenheeeer, Här är och mycket Spökerij om Nattetijden, så att ingen Menniskia kan niuta ther sammastädes någon Natteroo.

Och detta är nu så korteligen om then Söder- och Wäster-deelen aff Asia, så mycket jag besichtigat hafwer. Nu will jag begifwa mig till Ostindien: Begynnandes aff the stoore Mogols Länder, Och är nu Indien det bäste och ädleste Landet uppå Jorden, hwilcket oss upbringar the aldraherligaste och bästa Fruch­ Fruchter, som oss tiena, så wäl till Nödturfft som till Lust. Indien förfyllar heela Werlden med ädla Steenar, Perlor, Kryddor, Läkedom och Röök­wärck; Och kan detta Landet wäll kallas det Jor­diske Paradijss, Begrijper uthi sig många Konunga­rijken och Länder.

Cap: LI. Om Staden Suratte.

SUratte är een mycken wacker Stad, belägen uthi det Landet Sussaratte, in uthi itt Sund eller Inwijk: För än man kommar till sielfwa Staden, måste man reesa emellan twenne fasta Portugiske Städer, then eena benembd Diu, then andra Dive; The äro mycket fasta, och liggia på twenne Uddar, så att Mogor iw icke kan twinga them. Staden Suratte är uthi sig sielff inthet synnerlig fast, men hafwer itt fyrkantigt Slott med grofwa Stycken belagdt, sampt Soldater, som Moorar ära. Här drifwes een mächta stoor Handel aff åtskilliga Frem­mande. The Engelske sampt the Holländare hafwa ther hwar sin Platz, uthi hwilcka the hafwa Köp­män stadigt åhrligen liggiande, hwilcka aff och an alltijd reesa med Wahror, emellan Brochia, Amada­bat och Agra. Thess föruthan finnas här een stoor Myckenheet aff Benjader, hwilcka äro mächta för­slagne uthi Köphandel och Räcknekonst, så att ingen Jude Jude öfwergår them uthi Skackerij; Kunna therfö­re inga Judar ther handla ey heller wistas, allenast några fåå, som reesa till Wiciapour att köpa ädla Steenar, i synnerheet Diamanter, Ty uthi heela Ö­sterlandet finnas här the bästa, och blifwa aff Bergen hugne. Thenna Konungen aff Wiciapour med heela sitt Landzfolck äre Soldater, och föda the sig alt aff Röfwerij; Och ehuruwäl the stå under Mogor, så göra the honom slätt inthet till willja, uthan när han behöfwer them, måste han betala them, effter theras egen Begäran, och kan han inthet twinga them, hwarcken med Wapn eller goda Ord, ty the boo uthi Bergen, och hafwa så starck besatt alle Passen, att omögeligit är någon kan komma in till them. The äro så öfwergiffne, att the inthet fruch­ta för någon Död, och hålla det för then största skam i Werlden, att fly för någon Menniskia eller Crea­tur. Een går wäl emoot itt hundrade, och låter sig icke fånga, uthan heller låta slå sig ihjäl.

Cap: LII. Om thes Folcks öfwerdådigheet.

FYra aff detta Partij såtto een tijd uthi itt Huuss, imedler tijd kom Eelden lööss uthi Huuset, hwil­cket the inthet söckte att släckia, seyandes sig emellan, skola wij fruchta för Eelden? Ney, han må wäl fruch­ta sig för oss; Brunno altså 3. aff them upp, then fierde fierde flydde, hwilcken när han kom till the andra sina Stallbröder, berättandes them theras Affärd, drä­på the honom strax. Ocheen sådan Sälle kom rij­dandes för een wijd och diup Brunn, för hwilcken Hästan stannade, williandes wijka kring om honom, öfwer hwilcket then öfwerdådige bleff förijfrader, gaff Hästan Spårarna, williandes endtelig att Hästan skulle springa ther öfwer, men störte Halsen både aff sig och Hästen. Een ung Adelsman aff det­ta öfwerdådige Sällskapet, som wille endtelig bewij­sa sin manlige Öfwerdådigheet; sade sig icke fruchta för något uthi Werlden: Och till att bekräffta sin Manhafftigheet, framtedde han sig att gåå emoot een Tiger, thet han och giorde; Och effter han wiste hwarest een Tiger hade sitt Tillhåld uthi itt Berg, dijt gick han allena emoot honom, men han hade för­bundit och förwarit sin wänstra Arm och heela Bry­stet med Tyg, som war all fullstoppat med Boomull, hafwandes uthi högra Handen itt besynnerligit kort och skarpt Gewähr.

Tå Tigern bleff honom warse, gaff han till honom itt Språng, uthi detta Språnget ställte han sin wänstra Hand i Slupet på Diwret, och med een Snellheet med sitt korta Gewähr stack Strupen ut­aff honom, så att Creaturet bleff strax död ofwan up­på honom liggiandes; Men then öfwerdådige Edel­man­ mannen, bleff och någre Dagar ther effter död, i det han aff Tigren hafwer bekommit itt slag uthi högra Axlen.

Cap: LIII. Om theras många-slagz Affguderij.

THeras Hustruur förbränna sig lefwandes när Männerna döö. The rätta Mogoller eller Mogorer äro aff Färgan heel swarta, och Maho­metister, Men the Benjaner swartgola, och Hednin­gar, Thesse äro Köpmän, Handwärkcare och Land­män, i synnerheet äro the öfwermåtton snälle Book­hållare och Räcknemästare. The effterfölia uthi sin Lära Pythagore Meening, föregifwandes, att then Siälen som Menniskian hafwer, är henne aff Gu­derna lånt, och när Menniskian döör, så flyter hon uthi itt annat Creatur, som Oxa, Koo, Åssne, Buf­fel, etc. eller war sig aff hwad som på Jorden kräker; Therföre skola the aldrig döda eller äta något som Lijff undfångit hafwer, fruchtandes att the skola ä­ta något aff sine egne Föräldrar, Slächt eller Wän­ner. Och när the såwäl om Dagarna som Natte­tijd skola låta sitt Watn, hwilcke the alt giöra sitt­jandes både Män och Qwinnor, låta the det små­ningen falla i Handen, och kastadt sedan wijdt om­kring, på det att icke någon lijten Matsk, Myra eller annat Ohyrorna skola oförmodeligen uthi Watnet blifwa blifwa omkommit, och the sedan wara Oorsaak till thess Lijffzförspillande. Och såsom the Nätterna i­genom alltijd låta brinna Lampor, så hafwa the Eel­den med tunna Hinnor öfwerdragne, så att inga Myggar som om Nattetijd flyga, skola förgöra sig sielffwa ther uthi. När jag ther i Staden Surat­te war, togo wij Lös uthi Papper, gingo till Baja­nerna, dråpo een eller twå i theras åsyn, hwilcket när the sågo thet, gåfwo the oss strax Penningar för them, och släpte them så här och ther uthi sine Huuss; Sam­maledes giorde wij ock med Dufwor, som wij köpte aff Moorerna. Foglarna äro så tamde hooss them, att the flyga både uth och in hooss them, ja så dristiga att the (snart sagt) taga Maaten aff Munnan på them; Ther till blifwa the uppå alla Taaken dage­ligen spijsade, ja både fyrfotade Diwr och Foglar. Ther the finna them siuka, taga the strax them till sig, sköta och ansa them, som the woro Menniskior.

Uthi alla Huusen i thenna Staden, så wäl hoos Christne som Moorar och Benjaner löpa uppå Wäggiarna små Ickornar i så stoor Myckenheet som hoos oss Flugor. Så snart een Christ eller een Ma­hometist råkar lijtet röra (antingen med Willja eller oförwarandes) wid något aff theras Drickes- eller Kokekiärel, skola the aldrig bruka det sedan, uthan strax kasta the det bort ifrån sig. Theras Qwinnos­perso­ personer gå uthi långa hwijta Kiortlar, hafwa stoo­ra förgyllta Silwerbrickor uthi Örorna, then eena giord som een Sool, och then andra som een Måna: Är itt mycket otijdigt Folck; Jag såg ther een Qwin­nosperson, som på sitt 5te Åhr hade hafft sin Månatz­tijd, och när hon war 6. Åhr gammal, hade hon födt Barn, och såga jag både Barnet och Modren.

Cap: LIV. Om theras Prester och thes Prydning.

THeras Prester kalles Bramines, hwilcka gåå med itt gohlt Kläde om Kroppen, allenast högre Axlen och Armen är baar och blott; The see mycket bistert uth, i det att Håret släpar långt effter them, och alt fullslagit med Kooträck eller Koodyngia, the smörja sin Krop ther med, ja brucka them uthi sin Maat, och hålla thenna Träcken för Balsam, ty ehe seya, thet wara een mycken lycksalig Siäl, som är flyttiat in uthi een Koo: The gåå på Gatorna, uthi then eena Handen hafwa the een Träpotta, och i then andra Handen een Qwast, hwar med the alle­städes på Gatorna soopa reent för sig, att the icke o­förwarandes kunna träda någo Matsk till dödz. Det är itt sådant mootwilligt Sälskap, att the ingalun­da willa låta öfwertala sig, och ehuru wäl, både uthi Diu, Diwe och Daman, hwilcka alle äro fasta Stä­der, och aff Portugiser bebodde, hwar uthi äro några hundrade hundrade Catholiske Präster, så hafwa the lijkwäl aldrig kunnat omwända någon Benjan till then Christne Troon.

Cap: LV. Om underlige stoora Ormar.

HÄr uthi Suratte finnas Ormar, hwilcka hafwa twenne Hufwuden, itt på hwar thera ändan, och krypa med een ända fram åt then eena Månaden, och med then andra then andra Månaden, och gör Menniskian stoor Skada. Uthi Siön, såsom och uthi Persiske Inloppet falla öfwerflödigen grå Or­mar een Aln långa, hwilcka äro treekantige, och thesse blifwer aff alle Men̅iskior såwäl Christne som Moo­rer ätne. Oxar äro här myckit små, och alla hafwa een Puckel eber Bult på Ryggen, lijka som een Ca­meel, blifwa brukade för Kärror, hwar uthinnan å­ka bode Christne och Moorer; Kåår blifwa bruka­de att rijda uppå, och blifwer alt öfwerhängder med stoora Bällror och Skällor. Detta Landskappat Sussaratte är mächta fruchtbaart, thet bär uthi öf­werflöd Hwete och Korn, Rijss, Kattun och Boom­ull. Här faller ock then bästa Indigo, Smör och Wax, etc. I een Summa, uppå alla ätande Wah­ror är här stoor Ymnogheet, och allahanda slagz Fisk. Här wanckar och itt slagz Wijn, hwilcket tappas aff een Palmträä, och blifwer kallat Terij, det är mycket mycket sund att dricka, köler myckit Menniskian u­thi then stoora Heetan, och kan man aldrig blifwa drucken, eller få något Ondt ther uthaff; Det hafwer een mächta liuflig Smack, benägen både till sött och suurt. Silfwer och Guld, Koppar, Teen, Bly, Swafwel, Sulpeter är här öfwerflödigt. Här slåss och wackert Mynt aff Guld, hwilcket blifwer kallat Achab, så stoor och wichtig som een Portugaleus; Itt annat Mynt aff Silfwer, blifwer kallat Ropia, och gäller een halff Rijkzdaler; Itt mindre benembt Mamodie, aff wärdet 1. Rixorth; Och åter itt min­dre aff Silfwer, blifwer werderat för 6. Öra Silfer­mynt; Aff Kopper hafwa the Peijss, och gäller så mycket som een Öre Koppermynt. The bruka ock Mandelnötter för Pen̅ingar, och gälla 6. itt Peijss, Kan man altså för twenne Mandelnöter köpa Olia, Lampa, Miölck, etc. Här wäxar ock then sköneste Boomull uppå höga Trään, så långa och tiocka som stoora Aspeträd, hwilcka äro ludne alt ifrån Roten up till Toppen både Gränar och Qwister, och när Ul­len är fullmågen, så falla Bladen aff, altså rijfwes lijka som Måssa, och det twå gånger om åhret.

Cap. LVI. Om the Städer Diu, Diwe och Daman.

UThi detta Landskapet liggia the trenne öfwerbe­meldte Portugisiske Städer Diu, Diwe och Daman Daman, och äro så faste, att the inthet kunne twin­gas aff Mogor, och boor här många tusend Christ­ne uthi. Allahanda slagz Folck må frijt ther in­komma, undantagandes Judar och Benjaner. The Holländare hafwa offta försöckt hoos then stoore Mogor, att antasta thesse Städer, men aldrig blif­wer det them effterlåtit och bewilljat; Ty ther Hol­ländaren hade them blefwit öfwermächtig, hade han wäl warit the Moorer till stoort Meen.

Cap: LVII. Om then Platzen Wingula.

WIngula är een lijten förfrisknings Platz, för the Siöfarande; Och ehuruwäl här är een Mo­risk Landzhöffding, så äro doch, the ther boo, alle Christne, och aff Portugiser aff komna, både Musijser och Kastiiser. Theras Qwinfolck äro mächta löss­achtige. Här rinner färskt Watn ända upp för Berget emoot Naturen: Och ligger thenna Platzen 5. Mijl från Goa. Och brukas ther itt slagz Silf­wermynt, hwilcket gäller 1. Marck godt Mynt, och kallas Larins, och är fatt som een Byxehake, eller som man hade bögt een Mässings Tråd tillsam̅ans, med några Moreske Characterers på slagne.

Cap: LVIII. Om then Staden GOA.

GOa är een mycken skön och fast Stad, ehwarest Konun­ Konungsmannen ifrån Portugal wistas, och är i förtijden blefwen kallader Kalicut. Här begynnas nu Costa Malebar, och består uthi thesse twenne Ko­nungarijken, nembligen Calicut och Dekan: Thesse Inwånare äro heel swarta, med långt swart Håår, och wackart skapade. The som boo wid Stranden, äro mäste parten Christne, och ther ibland många Portugiser, som afla Barn med theras Döttrar. Och hafwa the Christne ther många Kyrckior in uthi Landet. Detta Folcket hafwer tillförende warit itt mycket argt och barbariskt Folck, men nu mycket tamde giordt aff the Portugiser: Och haf­wa the, föruthan Goa, här på Costa Malebar twenne faste Städer, Cochin och Tutticore, hwilcka Anno 1657. äro öfwergångne till Holländaren genom stormande Hand, som illa foro med Inwånarena. Här faller i allsomstörsta Myckenheet Peppar, i­synnerheet lång Peppar. Kardimomma wäxar här ock, then som mycket skön och stoor är, och låter han allestädas plantera sig, Men för än Malebarerna försällja honom, så koka the them i Watn, på det han skal mista sin Krafft.

Här äro itt slagz Hanar, hwilcka äro så stoora som Calconiske Hanar; Och fara the mycket willa som meena, Kalkoniske Hönss skulle wara komne i­från Calicuth uthi Indien, ty på ingen Platz uthi heela heela Ostindien finnas några Kalikone Hönss, ehuru wäl the Engelske och Holländare esomofftast hafwa fördt Calkoner ifrån Europa till Ostindien, ty så snart the äro ankomne, äro the blifna döda.

Thesse Malebarer lijda stoor Skada uppå sina Trägåårdar, förty the äro ther aldrig för Ti­gren, hwarcken Nätter eller Dagar, isynnerheet the som boo på Landzbygden.

The gåå både Män och Qwinnor heel nackna, allenast skiula the sin Skamligheet med itt lijtet tunt Kläde; Och theras högsta Prydnat, hwar med the smyckia sine Kroppar, äro Silfwer- eller Myssingzrin­gar om Armarna, Fingrarna och Fötterna; Ther till hafwa the så långa Öron, att the hängia them een halff Alln näder på Axlen; Och att theras Öron så långa äro, kan mångan till äfwentyrs tänckia, att the så aff Naturen födde äro, ney, uthan the skära itt trint Hohl uppå Öresnipporna, ther hängia the uthi tiocka Bly-Ringar, hwilcken Dageligen tänia och draga them större och meera långa, och på then Wichten öka the Dageligen meer och meer tyngd, till thess Örorna blifwa så långe som the them wille haf­wa, sedan taga the Blyringarna aff, och sättia Guld­Ringar uthi stället. Äfwen samma Maneer bruka the Cingulieser, eller the som boo på Ceylon, the hafwa hafwa och itt Språk, eenahanda Skrifft och Book­stäfwer. Uthi stället för Papper bruka the gröna Blad aff Palmeträd, hwilcka uthi sig sielfwa äro meer än 3. Allnar långa, och inthet meer än twenne Finger breda, till hwilcket the inthet bruuka något Bläck, uthan rijta in uthi Bladen Bookstäfwerna med een Stilet aff Jern, eller en hwass Sticka aff hårdt Trää: Detta brukas öfwer heel Indien, un­dantagandes i Persien och Mogor, ther hafwa the Papper aff Boomull; Men the Chineser och Ja­poneser aff Silke och Boomull, doch skrifwa the in­thet med Penna, uthan med Pensel.

Cap: LIX. Om then stoora Öön CEYLON.

CEylon är een Öö, begrijper 500. Mijl uthi sin Omkretz, hafwer sin egen Konung, hwilcken boor uthi Staden Kandia; Är itt swart Folck, och alle Hedningar, som boo up i Landet, men the som boo wid Stranden på wänstra sijdan om Landet, the ä­ro alle Christne. Thenna Öön hafwer tillförna wa­rit fasta Landet med Costa Malebar. The Portu­giser hafwer hafft här trij öfwermåtton fasta Stä­der, Nigumbo, Columbo, och Fonte de Galle, hwil­cka Holländerna med Wapn hafwer sig bemächti­gat, och Portugisarna iagat ifrån Landet.

Thenna Konungen kan upbringa på een lijten Tijd Tijd några 1000. Soldater, hwilcka inthet annat Gewähr bruka än små, korta, och kråkotta Sabler, Pijlar och Hasagair. (det är Pijkar som the kastia med Händerna.) Han håller itt mächta skönt Re­gimente uthi Landet, i synnerheet med allahanda Stånd, så att then som är een Adelsman, måste sta­digt hålla sig ther wid, och taga Adelsmans Dött­rar till Hustrur; Een Köpman måste icke heller gå ifrån sitt Stånd, uthan blifwa een Köpman, och ta­ga sig Köpmans Döttrar, sampt hans Barn och alla hans Effterkommande: Een Bonde, een Tig­giare, Dansare, eller wara sig aff hwad Handwärck det sig wara må, måste the stadigt med alla sina Eff­terkommande blifwa uthi, och aldrig öfwergifwa det , undantagandes om han will blifwa een Caskarin eller Soldat. Skräddare och Skomakare brukas här aldrig, ty the löpa alt nakna och barfota: Men aff alle Stånd är ingen så förachterligit än Smeder, och i synnerheet Guldsmeder, hwilcke aldrig under annors Tack få komma, ey heller någon annan under the­ras, myckit mindre dricke aff Kiärel eller äta i Faat med them, och lijka wäl måste alle Mann lijta till them.

När them gifwes något Arbete, så kastas them till som itt Been till Hunden, och när the skola lef­werera Arbetet ifrån sig igen, måste the gå långt e­moot moot them, och läggia sig framstupat uppå Jorden, hafwandes bägge Händerna för Ögonen, och så tala med them, seden gifwa the them för sitt Arbete som them behagar.

Cap: LX. Om theras Rättegångz-Process.

UThi Rättegångz-Saaker går det här mycket strängt till, brukas ingen andrn Böflar eller Skarprättare än Elephanter och Krokodiler, hwilcka the kalla Kaymans. Then Elephanten som ther till är förordnat, är een aff the störste Beestar uthi Landet, itt grufweligit grymt Creatur, hans Tän­der äro beslagne med Koppar, och ther till skärpte: När han nu antastar een Missgerningsman, tagar han honom fast uthi Snabel, och kastar honom högt up i Wädret, och låter så honom komma oskadder åter uppå Snabelen igen, bärandes honom för Öfwer­heeten, lijka som han skulla fråga, om inthet Skoonssmål för honom finnas kunde; Men är ther ingen Nåd, så kastar han honom åter i högden, och låter ho­nom så falla uppå Marcken: Sedan när han ligger på Jorden, slijter han med Snabelen Hufwud ifrån Kroppen, och grafwar sedan een Groop i Jorden, och begrafwa Missträdaren ther uthi.Altså gifwes ho­nom aff Öfwerheeten för sitt Omack några Kannor Arac, (det är Brännewijn, brändt aff Rijssgryn,) och ther och ther till någon Frucht. Nu hafwer GUD gif­wet Elephanten det Förståndet, och i Naturen in­planterat, att när then som Döden lijda skal, är osyl­dig dömbder, så skal han aldrig röra honom det rin­geste, ey heller nogonzin låta twinga sig thet till.

Krokodijlerna håller the uthi een Dam, kring om med Stacketer besatt, att the inthet kunna komma ther uth, för hwilcka Missgerningsmän blifwa ka­stade; Thesse äro grufweliga stoore; Then ringste ther är, är på 24. eller 25. Foot lång, hafwer itt Gaap som är wijdare än een Karlefampn: Een Krokodijl hafwer 4. rader Tänder i Munnen, twå ofwan och twå nedan i Munnen, och gå Tänderna hwar emellan annan: Han kan med itt bijtande ta­ga bort både Häst och Mann: Han hafwer och 4. Ögon, twenne öfwer Kiäfftan och twenne under Kiäff­tanr Hans mäste Starckheet ståår uthi Stierten, med hwilcken han mycket starckt slår, och är icke så snäller på Landet som i Watnet, ty på Landet kan han inthet wäl wända sig, för sin stoora Kropp och korta Been skull: Men uthi Wattnet liggia the gemenligen, och förhålla sig uthi färska Åer, hwilcka här uthi Landet finnas uthi öfwerflöd, ther måste Folck sig med små Farkostar låta alltijd öfwersätja; hwilcka han med sin Stiert slår öfwerända, och alt­så borttager så månge som ther äro. Han wärpar ock och Ägg, hwilcka Solen uthwärckar, och ther aff blif­wer Ungar. Här uppå Ceylon, när warmt Wäder är, hafwer jag sedt ther wid Åmunnen uthi Stran­den liggia 30. eller 40. tillsamman, och bada sig uthi Solen.

Cap: LXI. Om twenne Bönders Rättegång

JAg hafwer här ock seedt een underlig Rätte­gångsSaak, och ther uppå strax fölljande straff; Twenne Bönder som woro Grannar, blefwo oense eller trättande om itt stycke SädesLand, uppå hwil­cket plägade sååss Cadien, det är itt slagz Korn, lijka som Hampa-fröö, hwilcket the koko på Fläsk; Och kunda detta Landet, the twistade om, wara ungefähr een fierdedeels-Tunne Landz uthsäde, then een sade, honom tillkom det, och then andra tillägnade det sig, kunde altså Saken inthet slutas, uthan ther bleff Rättegång hållit under blåttan Him̅el; Saken bleff aff the ther till förordnade Domare nogsam skiär­skodat och öfwerwägat, men giordes inthet annat Uthslag, än een Eeld bleff giorder, ther uppå ward itt Becken aff Leer satt, fult med Olio, när dett bleff siudande heet, så kastas ther uthi 3. Kopparpennin­gar, (hwilcka the kalla Pitkess, så stoora som Kopper­halfförar, them skulle then rätte Grundens- eller Å­kerens Ägare aff heeta Olien med bara Händerna uptaga, uptaga; Hwilcket the eena frijmodeligen uthan nå­gon Skada, eller det ringaste Brännande gierde; När then andra det såg, tordes han inthet göra det effter; Uthan then som Penningarna aff then siu­dande Olian uptog, honom bleff Landet tilldömbdt, then andra wid Hufwud tagen, och bundit wid itt Trää, och ther sattes itt kort Snöra öfwer hans Nacka och Panna, hwilcket the weedo med itt starckt Trää så hårdt tillsamman, att Hufwudskålen språng synder, som itt Ägg.

Cap: LXII. Om thenna Ööns Fruchtsamheet.

THenna Öön Ceylon är een aff the fruchtbaraste Land som uppå Jorden bekandte ära; Och kal­las therföre det Jordiske Paradijset: Det gifwer een sådan liuflig Lucht ifrån sig uthi Siön, när man är 7. eller 8. Mijl ifrån Landet, att then Siuka kan få ther igenom sin Hälsa igen; Men när man een Tijd ther uppå Landet wistat hafwer, befinnar man ther een förgifftig och mycken osund Lufft, så att mna ther bekomma een Landzsiuka, hwilcken inthet står till att bota med någon Lekedom, för än man blifwer för­der uthi een annan Lufft, så bekommar man strax Förandring, antingen till Döden eller Lijfwet; Och blifwer man ther mycket tiocker, kan och aldrig kän­na sig mättan, ey heller hafwa någon Stoolgång, och och doch inthet känna någon Wärck eller Sweda, u­than lijten Hufwudwärck, men een får så kort An­da, att man inthet kan gå 3. Steeg, för än man må­ste hwijla sig.

Cap: LXIII. Om det förbudna Träädt i Paradijset.

HÄr är Jorden alltijd gröön, och bär alltijd heela Åhret igenom the sköneste Pomerantzer, Citro­ner, Lemoner, Granatäplen, rc. I heela Indien wä­xer een slagz Frucht, hwilcken kallas Pisang eller Ba­nanass, then ther är wälsmakande och sköön, det wä­xar mycket underlig, och är een sälsam Frucht; Sielf­wa Trädet Pisang är wid pass fyra Fampnar högt, och nederst 2. Alnar tiöckt; Det hafwer inga Gree­nar, uthan Blad, och hwar Blad så långt som sielf­wa Trädet är högt till, och ther till 2. eller 3. Allnar breeda, men alt smalare emoot ändan, och är sielfwa Toppen inthet Trä, uthan i hoop grodde Blad, och kan man med itt Bijl hugga aff Trädet uthi itt slag, Thess Frucht hängar uthi een Knippa under Blader­na så stoor, att een Mann then knapt lyffta kan: När Fruchtan mogan är, tå är hon rätt gohl, och är hwart Bäär meer än een halfft Qwarteer lång, och seer uth, rätt som Speenar uppå een Koo, med itt tunt Skaal eller Skin uthan om, hwilcket man aff­dragar med Fingrarna: Sielfwa Fruchten smaker mächta mächta sööt, men är inthet fast eller tätt, uthan lijka som man beeto uthi een Deeg: Jag troor, att i Werl­den intet fin̅as liufligare och wälsmakeligare Frucht än thenna. The Christne, isyn̅erheet Portugiser kalla henne Figo, och skola aldrig skära henna med Knijff, uthan bryta then; Och ehuruwäl hon är gohl, så är lijkawäl mitt uthi een swart Kiärna, hwilcken när man ther uthi skäär, synes det lijka som een Man skulle hängia på itt Korss; The säya, at det skal wara det förbudna Trädet, aff hwilcket Adam och Ewa u­thi Paradijs åto; Ty så snart the hafwa ätit aff them förbudne Fruchtan, äro theras Ögon öpnade, och haf­wer skiult sig med Fikone-blad, så äro och thesse Blad mycket beqwemliga ther till, och kan med det mindste Bladet wäl betäckia heela Kroppen, både för och baak; Detta Trädet, så snart det hafwer burit een gång Frucht, så bäär det aldrig meer, uthan man må­ste hugga det aff niderst wid Rooten, så wäxar in̅an 4. Månader itt annat bärande Träd igen.

Cap: LXIV. Om Canel och andre oss obekiende Frucht.

THen aldrabästa Caneel wäxar här i störste öf­werflödigheet, ja hela wilda Skogarna fulle: och må inga andra taga then aff Träden, uthan be­syn̅erliga Embetzmän, som ingen annan Handtering bruka än thenna, och blifwa kallade Skaliers: Then yterste yterste Barcken är grå, blifwer affskurin och bortka­stat; Then innerste är askefärgader, blifwer uthi fyr­kantige stycken skuren, och sädan sammanrullader; När han så litet liggia uthi Solen, blifwer han röd, och uthi 3. Åhr tijd wäxar Barcken igen: Detta Trädet bär ingen Frucht eller Blommor, thess Blad är som Äpleblad, och inthet synnerligit högt. Här finnas allehanda slagz åtskillige Fruchter, hwilcket oss Europeiskom äro mycket obekandte. Det är och itt Bergachtigt Land, isynnerheet står mitt uthi Landet itt mächta högt Berg, hwilcke the Christne kalla Piko, aff Adam, och förebära, att Adam skall liggia ther begrafwen; Men Inwånarena som Hedningar äro, kalla then Piko Oden, och kommo med alle Man åhrligen then 3. 4. och 5. Aprill (hwilckat är theras Nyåhr,) till att offra sin Affgud, hwilcken the kalla Jacka, det är Sathan eller Diefwulen; Ty om man seyer till een till een Cingelicus Vade pro Deos, (det är) Gud wara med tig, står han och grinar, och seer ondt uth; Men seyer man Pallia Jackan, (det är,) Gack Dief­wulen i Wåld; Legger han sina Händer för thens an­dras Fötter, såsom tackandes honom för god önd­skande. Föruthan Gråberg finnes och många stoora och höga Christallberg, hwilcka gifwa itt så­dant Wederskeen ifrån sig, isynnerheet när Solen skijner, att mann inthet kan see uppå them: Om Natte­ Nattetijd när Stierneklart är, kan man skönia alla Stiernorna uthi Christallen som på Himmelen sy­nas.

Cap: LXV. Om Elephanterna och huru man fånga them.

SÅ fruchtbart skönt som detta Landet är, så är det och upfyllt med allahanda grymma och förgifftige Diwr, som isynnerheet wilda Ele­phanter, hwilcka här falla the bästa och största; The blifwa på itt underligt sätt fångade åhrligen uthi Septembr: och Octobr: Månad, när theras Speel­ och Bruntz-tijd är: The hafwa tamma Elephantz­Koor, hwilcka äro så lärda, att the om Nattetijd gå uppå een besynnerlig Platz uthi Skogen, ther the eff­terfölja: Uppå itt stoort och wijdt Fält är bugdt itt trångt Stall med mächta starcka Balckar och Bo­mar, inthet brädare än att een kan gå in effter then andra; Det besticka the med grönt Lööff, att ingen kan rättare see, än det wåro een tätter Skog, ther på Koen först in på then eena änden, och sedan på then andra ändan uth igen, och blifwer strax starcka Boomar både back och framman för them sluttne, så att the inthet kunna röra sig, och Fötterna i Jern­kädior slutne; Sedan låta the them ther blifwa stå­andes uthi 14. Dagar, i medler tijd gifwas them in­gen gen Maat eller Drijck, uthan dagelig sticka the them med skarpa Jern, till thess the blifwa så uthmächta­de, att de neppeligen kunda ståå, tå hemptas tam­me Elephanter fram, hwilckom Tänderna äro halfwe affsagade, emellan twenne Tamma blifwer een O­tambd bunden, hwilcken, ther han steller sig mootwil­lig, och icke will låta tämja sig, stöte the honom i Sij­dan med the stumpa Tänderna, eller slå honom med Snabelen, tå måsta han spatzera bunden emellan them heela Dagen, och om Afftonen åter införes u­thi Stallet: När han nu några Dagar emellan them gått hafwer, tå stijga Elephantzfångarena först in till them, sättja sig jemwäl uppå them, och släppa them sedan lööss uth med the andra: Altså blifwer detta fassliga och grymma Diwret på een lijten tijd, och ehuruwäl the äro the största Beestar uthi Werl­denne bland alla fyrfotade Creatur, lijkwäl så brin­ga han hijt till Werlden mächta små Foster: Sina Speenar hafwer hon emellan Fram-beenen, och när hon skall gifwa Kalfwen dija, tå lyffter hon honom up med Snabelen, och bär honom alltijd ther uthi, när hon går. Een Elephant löper aldrig, uthan går, och med sitt stijgande tagar han up een Häst, fast fast om han luppo aldrig så starckt. Hans Starck­heet är inthet till att beskrijfwa, eller andra hans Egenskaper: Allenast thesse Elephanter som fal­ler på Ceylon, hållas för the Edleste och Förnemb­ste; Ty när Elephanter som blefwa förda ifrån an­dra Orter, komma tillhoopa med een Ceylonisk, tå falla the strax på Knää, och sättja sin Snabel i hög­den, lijka som the wille ähra och hälsa them för the Förnembste.

Uthi Staden Battawia uppå Jawa, gick een­gång een Ceylonisk Elephant, hwilcken dageligen tigde uthi alle Mångelhuuss, isynnerheet hooss them som hade Sockar och andra Frucht till att sällja: I medler tijd kommo ifrån Siam 12. stycken grufweliga stoora Beestar, hwilcka baak om Slottet stodo uthi itt Stall, och dageligen blefwo redne igenom Staden till färska Siöwijken, att twetta sig, så offta the mötto eller fingo see thenna Lille, föllo the på sine Knää, sättiandes theras Slorper eller Tryner upp i Wädret, hälsandes honom. The hafwa ock een sådan Wetenskap, (jag talar här om the Tamma,) att ther han seer een Person aff Adel eller hög Här­komst, fast om han är aldrig så illa klädder, faller han strax neder, och giör honom ähra: Men twert om ther een är alldrig så wäl klädder och uthstafferadt, och är aff slätt Affkompst, then gåå the rätt förbij, lijka lijka som the inthet sågo honom. I een Summa det­ta Creaturet hafwer uthi många stycken meer än Menniskeligit Förstånd, så att them inthet fehlar än allena Måhlet eller Språket.

Cap: LXVI. Om Apinior och Babianer.

TIgrar och Leoparder finnas här inga, uthan Apinior och Babianer i stoor myckenheet, the ther göra på Frucht-sängarna mächta stoor Skada, ty Inwånerna hinna inthet meer så och plantera än thessa stiäla bort; Och när the gåå uth på Röfwerij, samka the sig wäl några 100. tillsamman, och om the treffa i medler tijd någon Menniskia, giöra the strax aff med them; Inwånarena kalla them Rullwaiss, och seya att the äro Menniskior så wäl som the, och kunna wäll tala om the wille, men the fruchta för Arbeta. Babianer, hwilcka the kallas Orang­Gutans, (det är Skogzmän,) äro mycket stoora, och uthi alt lijka Menniskior, undantagandes att the äro ludne, doch in uthi Händerna och på Ansichtet bara; The antasta strax een Menniskia, om han är icke bewäpnadt emoot them. Ehwarest han finner een Qwinnes-person, tager han henne med wåld: Och hafwer jag sedt uthi Pelicatte een Qwinnos­person som gick hafwande med een Babians Foster, hwilcken och födde itt ludit Foster, så snart det kom ifrån ifrån Moderlijfwet, språng det först uppå een stång, sedan uppå een Dörr, och sidst uppå itt högt Trää, sedan undkom det; Ty theras arth eller Natur är att springa strax sin kooss, när the kommer på Werlden.

Apiniorna äro här sombliga beekswarte, och haf­wer stoort hwijt Skägg, så att the äro påseandes som een Moor; Eendeel röda, bruna, blackota och gråå, aff åtskillige stoorleken: När the höra een Cro­codijl, drifwa the honom strax ifrån Stranden och i Watnet med sitt skrijkande och ropande.

Cap. LXVII. Om Bufflar/ etc.

BUfflar hålla sig här några hundrade tillsam­mans, the äro alla iissgrå, och föra sin Horn mächta tillbaka, så att the med them kan inthet göra Skada, men med Fötterna och theras skarpa Klöf­war stöta the igenom een Menniskia, och är för them ingen Undflycht, uthan ehwad them förekommer, trampa the neder, men then som någon tijd oför­warandes in uppå them kommer, kan man them med een Hatt räddas; The hålla sig alltijd uthi Morass, isyn̅erheet undfly the then swåra Middagz­heetan, och blifwer mycket angrepna agg Iiglar; The hafwa inthet Håår uppå sig, ty the rööta det aff sig u­thi Äfsian, Kiär och sumpachtige Oorter. Leu­waen är itt fyrfottat Diwr, een Krokodijl inthet olijk, olijk, men grönachtigare till Färgan, och är then Störste inthet meer än twå Allnar lång, then ther hafwer mycket korta Fötter, han giör ingen Men­niskia ondt, och håller sig alt uthi hohla Trän, ther Myrer hafwa sitt Tillhold, hwilcka äro hans Spijs, och andra små krypande Mattkar på Marcken; Han blifwer fången och slachtader, effter han haf­wer itt mycket hwijt och elliest wälsmackande Kött; Thenne hafwer twenne Tungor i Munnen, then ee­na öfwer then andra. Dessmanmöss eller Gråkat­ter löpa uthi Huusen i stoor Myckenheet, och göra in­gen annan Skada, än ehwarest the låta falla sitt Watn, antingen på Maat eller Kläder, tå luchtar det ther aff mycket starckt. Iglar hålla sig uthi Gräset så tiockt, att det inthet står till att uthtala eller skrijfwa; Hwar een Menniskia tå han oför­warandes (isynnerheet när Daggen är i Gräset,) sätter sig neder, tå angrijpa honom några hundrade, och suga Blodet aff honom, lägger han sig till att sofwa, så tappa the Blodet aff honom, så att han in­thet förmå till att gå på sina Fötter, hwarföre taga alle Soldater (när the skole gå i Fält) Salt med sig, och när the befinna någon på Kroppen, läggia the itt Saltkorn uppå honom, så faller han strax aff, men slijter man henne ifrån Kroppen, så bolnar det strax ther effter. Kobra

Cap: LXVIII. Om Kobra Kapel then förgifftigaste Orm.

KObra Kapel är een Orm, nästan itt Qwarter lång: Jag troor, att inthet förgifftigare Diwr i Werlden någonzin kan fin̅as, han är swart, och haf­wer itt spitzigt Hufwud, wid Örorna hafwar han som twenne Wingar, hwilcka ära runda som twenne Glassögon, them han kan draga in och sprijda uth när han will; När han blifwer een Menniskia war­se, kastar han up sina Wingar eller Briller, och flyger in uppå henne, ehwar han tå rörer wid hen­ne, spricker hon strax, innan hon kan läsa itt Fader Wår, och är emoot hans Beet ingen Boot, hwilcket jag såg uppå een Fendrick, som om Nattetijd uppå een Orth, benembd Mature, bleff bijten, then ther icke gick 3. Steeg för än han war död; Och innan wij fingo honom uthi Wachthunset sprack han emel­lan Händerna på oss. Andre Dagan kommo the swarta Laskarin och slogo Orman ihiäl, tå fick jag see honom, Men wij blefwo alfwarligen förmanat, att ingen aff oss skulle komma honom (till att undfly Fahra) alt förnär.

Jag meenar förwist, att thenna skall wara then Basilisk, ther så många Skribenterna weeta taala om.

Skorpioner hålla här sig mycket uthi Huusen, och må­ och måste man sig wäll om Nattetijd förwara, tå söka the som mäst till Menniskiorna, men så länge han sofwer, rörer han honom inthet, men så snart han rörar sig, sticker han honom: Jag är twenne gånger aff them stucken, och hafwer lijdit een sådan Pijna, att jag inthet wiste hwart uth jag mig wän­da skulle, för än jag fick Skorpion Olia. The kun­na aldrig fördraga Solennes Heeta, uthan, (det jag med mijna Ögon sedt hafwer,) ther han kommar uthi Heetan, och inthet kan komma uthi något Hohl, wändar han strax Stiärten upp och stickar sig sielff i Ryggen, hwar igenom han strax döör; Hans sting är lijka som een Bijsting. Tusendbeen är een för­gifftig Matsk, hwilcken med sitt stickande bringar een Menniskio större Sweda än Skorpionen: Han är så lång och tiock som een lagligt Mansfingar, och hafwer många Fötter tätt hooss hwar andra, alt i­från Hufwudet och till Stierten, och ytterst ther u­thi hafwer han fyra hwassa Pinnar, så långe och äf­wen som Iglekotz Taggar, thessa hålla sig och alt u­thi Skuggan, kunna ey heller fördraga någon Sol­skijn: Uppå Skeppen finnas och thesse så wäl som Skorpioner, hwilcka oförwarandes följa med, när man förar Godz om Bord. Cap:

Cap: LXX. Om mångaslagz Ormar.

HÄr äro och itt slagz gråå Ormar, inthet mycket tiocka, men een Alln långa, the ther hängia sig wid Trään, isynnerheet ther Hiortar och Swijn hafwa sin dageliga wissa Gång till Floder att dricka, tå the falla neder uppå them, tillfogandes them ther igenom Skada: Wid Torpan hängia the sig och up, om the någo Menniskia treffa, lijder han stoor Pij­na, och står uthi stoor Lijffz-fahra, så frampt hon icke bekommer något Boot. När jag med flera andra esomofftast bleff befallt att gåå up uthi Landet, och måste Nattetijd liggia uthi Skogar, under blåttan Himmel, och alltijd hafwa Eeld för oss, tå skulle wij wäl achta oss för itt slagz små Ormar, hwilcka wåra sniöhwijta och blinda, (uthan twifwel att the måste hafwa hafft Wäder uthaff oss,) och kommo stiälandes krypande till Eelden; Then Men̅iskia som blifwer stu­cken eller bijtan aff them, måste strax hugga aff then Ledamoten eller döö. Ther wåro och itt slagz Or­mar, hwilcka wåra rätt Gräässgröna, them tågo Inwånarena och åto, seyandes att the inthet wåro förgifftige, ey heller giorde någon Skada.

Cap: LXXI. Om then fromma Kameleontem.

JAg måste ingalunda förgiätta then fromma och dygdi­ dygdige Kameleontem: Han är inthet fult itt Quar­ter lång, men är fyrfota som een Agadiss, med een lij­ten Rumpa, hafwer itt Hufwud som een Klåssa, och ther ofwan uppå een Kamb som een Hana, på Ryg­gen hafwer han een lijten Puckel som een Cameel, hwar uthaff han bekommit hafwer sitt Nampn. Det the naturlige Wijse somblige skrijfwa, att han skal kunna lefwa allena aff Wädret uthan Maat i 8. Da­gar, somblige i 3. Weker, det är inthet sant, ty jag haf­wer tagit honom, (effter the lupo inne i Huusen hooss oss uthi stoor myckenheet,) och sluten uthi een Buur, ther Wädret på alle sijdor fick blåsa in uppå honom, men det arme Creatur leffde inthet lengre än uppå then andra Dygnet. Men det är sandt, som skrifwes, att han kan omskiffta sina Färgor, ty han förandrar sig uthi een Handwendning uthi blått, grått, grönt, Purpurfärga, gohlt, hwijt, brandgohlt, rödt, etc. undantagandes swart: När han uthe på Markcen finner een Menniskia sofwande, sätter han sig an­tingen brede wid eller uppå henne, och achtar att in­thet något skadelig Diwr som Krokodijl, Orm, etc. skal komma henne när; Blifwer han något sådant warse, löper han uppå hans Ansichte, och stickar sin Stiert uthi Näsebohrorna, att han skal wackna: Nattatijden uthi Huusen, (ty heela Natten brännes Lampor,) achter han Folcken för Skorpioner, Tu­sendbeen och annat förgifftigt som förekomma kan.

Cap: LXXII. Om thet Folck Rulis eller Dragare.

KUliss eller Dragare är aff thesse Inwånarena itt särdels slagz Folck, hwilcka inthet så taga sig annat före än släpa och draga: Thesse, iw tyngre och swårare Börder the hafwa, iw snällare löpa the: Men äro the ledige, så kunna the icke komma foot för foot; Therföre hafwa the inthet annat bära, så binda the twenne Steenar tillsamman, och legga them på Nackan, hwar med the sedan löpa som the Miöhundar. Här finnas och itt annat slagz Folck, aff hwilcka sombliga hafwa itt, och somblige begge Beenen, så tiocka som een Timberstock eller Ele­phantz-been, och äro så hijt till Werlden födder; The bekenna sig ingen Swarheet hafwa uthaff them. Och effter Apostelen St. Thomas hafwer icke alle­nast uthi China och Costa Malebar predikat, uthan och här på Ceylon bygdt sig itt Capell, ther Aposte­len een tijd skulle hafwa giordt sin Böön, och tå är een hembligen baak uppå honom kommen, och med Pijk stucket honom i Beenet, hwar uthaff thenna Bof­wens Been skulle strax hafwa blifwit så stoort, och alla hans Slächt och effterkommande än i then̅a Da­gen födas med detta Kännetecknet; Och blifwer aff the Portugiser kallade Sanct Thomæ Röfware. The Catholiske förebära sig uppå Kosto Koroman­del del uthi Staden St. Thomæ, hafwa hans Been. När twenne Bröder aff Hedningarna på Ceylon be­sökia hwar annan, ibland alla andra Fägnader som then eena Brodren bewijsar then andra, måste han om Nätterna liggia hoos hans Hustru så länge han ther är; Ty hwarjom och enom står frijt att taga sig så många Hustruur som honom behagar. The Krijgzmän hafwa then Frijheeten, att uthi hwad Huuss the komma, (undantagandes een Edelmans) hugga the sina Wäria eller Pijk för Dören, och ropa Po, Po, Po, så måste strax Huusswärden träda ther uth, och Soldater åter in; Ther står honom frijt att speela med hans Hustruur och Döttrar, som han sielfwer will och bäst behagar.

Cap: LXXIII. Om Perlefiskare.

KEylepatan Peleback, är een stoor By eller Torp, hwar uthi många hundrade Perlefiskare boo; Och ligger sielfwa Perlebancken een lijten halff Mijl ifrån Landet, Öster ifrån Nigumbo: Thesse fånga Perlemusslor dageligen aff grundet i allsomstör­sta Myckeheet, äfwen på samma Maneer som up­på Bancken wid Ormus: Men the gå här nädre med allsomstörsta Lijffzfahra; Ty på Grunden liggia sig Krokodijler, och ingen Dag går förbij med mindre the taga bort några aff them. Cap:

Cap: LXXIV. Om the Malediwiske Öyarna.

THe Malediwiske Öyarna höra Konungen uppå Ceylon till, och liggia Wäster ifrån Ceylon, the äro Ellofwa Tusend, och liggia alla på een Rad tätt tillsamman, somblige boor Folck uppå, och somblige kan ingen boo uppå, emädan the liggia mycket lågt: Inwånarena äro alle Hedningar, äfwen som the Cingulieser: The drifwas ingen annan Handel än med Palmenötter, hwilcka wäxa ther öfwermåtton mycket, och bruka ingen andra Närings-medel, och spijsa thermed nästan heela Indien, som är belägen Wäster om Gangem: Fraset eller Bastet som sit­ter uthan på Nötterna, bruka the för Hampa, hwar aff the göra Kablar och Tågwärck: Sina Faar­kostar byggia the aff samma Nötteträ, hwilcka the binda i hoop med Tåg aff samma Hampa eller Bast giordt, icke brukandes ther uthi then ringeste Spijk eller Jernwärck; Aff Bladerna göra the sig Segel. In sum̅a, alt hwad som behöfwas till hteras Faar­kostar, både Last och alt består aff the Palmenötter. Elliest äro thesse Öyar mycket Folckrijke; och ther till arae Siöröfware, när the allenast see itt Sekpp u­thi Siön, begifwa the sig med några hundrade Far­kostar emoot them, hafwandes Kalck med sig, altijd så lagandes, att the komma i Winden up, sedan stor­ma the ma the till med sine Farkostar, oachtandes att the fåå Hug, och kasta Kalckan uppå them, att förblin­da Ögonen.

Cap: LXXV. Om Capo de Camerin.

CApo de Camerin, är itt Promontorium eller een lång Udde, som sträcker sig Wäster uthi Siön, och Öster på fasta Landet, skillier Malebar och Koro­madel ifrån hwar annan: Och emädan uppå Koro­madel äro många Städer, hwilcka höra under Konun­gen aff Kolkunda: Aff hwilcka äro mig allenast thes­se effterskreffne bekandte. Thesse Landz Inwånare blifwa kallade Gentiwer, aff Orsaak att the äro my­cket grofwa Hedningar, brukandes een underlig Gudztienst, i det the achta mycket effter Foglesång, och hwad Diwr them möter om Morgonen: Ty först the stiga upp om Morgonen, stå the uthi sine Dörar, och flijtig achta effter hwad Fogel the see först flyga, i synnerheet Hökar, som ther äro i stoor Myckenheet, hwilckas Siälar the seya wara Soldaters Siälar som döda äro; Them löpa the emoot uthi Flychten, och laga att the komma flygandes öfwer theras hö­gra Axel, så lyckas thet them ehwad the slå uppå then Dagen: Item när them om Morgonen möter een Cameel, Häst, Åssna eller Koo, som något haf­wer att bära, det behagar them mycket wäl, etc. med mycket mycket annat Fåfängia: Sin Gudztienst öfwa the mäst om Nattetijd uthi Kyrkorna, och Affguden blif­wer kallat Pogada, och är han gutin aff Koppar, för honom låta the brinna Lampor, både Nättar och Dagar, han är mächta faasslig till påseende, är giord med itt Elephantz Hufwud och Snabel, fyra Menniskio Armar; Hans Buuk och som een Men­niskios, aff hwilckens Nafla uthgår een Orm; Fötterna med dubble Wingar: Uthan för Poga­de eller Kyrckiodören äro stoore Figurer aff Leyon, Elephanter, Buflar, Koor, Hästar, etc. aff Steen uthhugne, för hwilcka the arme Menniskior neder­falla och them tillbidia.

När theras Affgud, hwilcket esomofftast skeer, blifwer aff Templet aff hämptat och uppå een Wagn satter, hwilcken blifwer aff twenne Koor släpat, kasta the arma Menniskiorna sig under Hiwlen, och låta Wagnen gå öfwer sig, igenom hwilcket många komma om Lijfwet, förmeenandes sig ther med för­wärfwa itt ewigt Lijff.

The hafwa och itt serdeels Mynt aff Guld, hwil­cket the och kalla Pogada, så stoort som een Böna, på then eena Sijdan är inthet Mynt, men på then andra theras Affgudz Beläte. Nege­

Cap: LXXVI. Om the trij Städer Negeparan, Tegnepatan, Tranque­bar, och Slottet S. Joris.

NEgepatan, är een lijten Stad, alt med Trää­huuss bygdt, hwilcket är een serdeels Ahrt aff Röör; Man finas och några Huuss aff Leer, ther the Förnembste uthi boo. Theras Handel är mäst med Boomull och Kalck, hwilcken the bränna aff Mussleskaler.

Tegnepatan, är och een AffgudeStad, hwarest inthet annat äro än Kyrckior, dijt Almogen aff Lan­det alltijd tillsöker att offra sina Affgudar. Uthaff Offrande lefwa Inwånarena, Och äro mäste Par­ten Affgudarnas Prester.

Tranquebar eller Danskeborg, är grundet aff Konungen uthi Danmarck, med Staden är inthet bewänt: Uthan sielfwa Slottet war så fast, att det stod inthet till att öfwerwinna aff någon Hednisk Potentat: Men emädan the Danske Köpmän u­thi många Åhr intet fingo någon Försträckning ifrån Dannemarck; Och ther till hafwer the uthi Landet förlohrat sine Faarkostar, så att the inthet meer kun­de bruka någon Handel uthi Landet; Ty nödgades the att lefwa på Credit, i synnerheet aff Hollända­rens Försträckning: Och tå han förnam, att the Danske uthi Fästningen begynta blifwa förswaga, till­ tillböd han them Danskom Undsättning med Folck, hwilcket the bejakade, Men sedan Holländaren fick besättia alla Porterna, tå bleff han Herr i Slottet, och the Danske (som wille,) stellte sig i Tienst hoos honom. Ther wåro Negers som talade ferdigt Danske. The Danskas Prest benembd Herr Nils, satt på then tijd jag ther war, uthi itt Torp, och haf­wer tagit sig een Hednisk Hustru.

Sancte Joris, är itt mycket wackert och befäst Slott, hwilcket kommer the Engelske till, Och hte hålla een stoor uprichtigheet med Inwånarena, hwil­cka effterlåta aldrig någon annan handla med sig än the Engelske. Thenna Befästningen ligger wid een Hednisk Stad benembd Kaliotte, hwar uthi inga andra än Linwäfware boo.

Cap: LXXVII. Om Staden Narsingapatan, och huru the een Furstens döda Krop upbrände.

NArsingapatan är Hufwudstaden uthi Narsin­ga, hwar uthinnan Konungen aff Gollunda hafwer een Furste, med hwilcken alle Christne som Portugiser, Engelske och Holländare alltijd måste hålla god Wänskap, som ther handla willw: Staden är mäst aff Leerhuuss, och uthan om med Huus aff Röör, hwar uthi boo inga andra än Linwäfware, hwil­ hwilcke det fineste Boomuls Lärofft wäfwa, som någonstädes finnas kan.

Uthaff thenne Försten är mich een mächta stoor Wälgerning bewijsat; I det jag Åhr 1654. bleff my­cket illa Siuker uppå Ceylon, aff Landzsiukan, och kunde inthet finna någon Läkedom som mig hielpa kunde, uthan bleff skickat til Palikatte, ther jag ige­nom een friskare Lufft bleff (thess GUDI skee Loff) någorlunda bettre igen, i det att thenna Lufften så wärkade, att Flussen begynte flyta både igenom Nä­sa, Ögon, och Öron. Tå war uppå Slottet Palikatte een Regent benembd Lorentz Putt, födder uthi Stifft Bremen, uthi hwilckens Hoff jag mig mäst förhölt, och förwärfwade mig stoor Gunst hoos hans Söner, hwilcka icke allenast öfwade sig i Språk uthan wo­ro och mächta älskande både till Music, Sång och Speel, med hwilcken jag Dageligen dagz, (effter the mig gärna hade hoos sig) omgick.

I then tijden hende det sig, att uthi Narsingapa­tan then gambla Neiko bleff död,och Sonen som eff­ter honom till Regimentet skulle komma, böd ofwan­bemeldte Landz-Höffding till sin Faders Brand: Ty hooss Hedningarna hållas för then störste Wan­ähra att begrafwa sina Döda; hwilckens Bud Landz­Herren inthet gick förbij; Eendeels att inträda uthi nyt Förbund med then unge Neiko, Eendeels och att ansko­ anskoda thenna kosteliga Branden. När jag sådant förnam, anhölt jag med största flijt hooss Landz­Höffdingz Söner, att the wille görea een Förbön för mig, att jag ock fingo följa them, hwilcket ock mig bleff effterlåtit. Och emädan jag war ännu något siuklig, kunde jag inthet rijda, uthan bleff burin uthi een Stool. När wij komme till Narsingapa­tan, blefwo wij om Afftonen effter Hedniskt wijss, wäl fägnader, men fingo inthet see eller tala med then unge Neiko för än Branden war öfwerstånden. Dagen ther effter, emoot Middagen, blefwo wij be­ledsagade igenom Förstens Betiente till Platzen, e­hwarest Lijkbranden skulle angåå; Och war för oss Christne een serdels hög Lafwa beställt, hwaruppå wij obehindrade wäl kunda anskoda heela Handelen.

Först wij ankommo, woro några tusende Menniskior församblade, hwilcka hade slagit sig uthi een Ring, hwar uthinnan låg torr Weed och Halm, alt öfwergutin med Olio, och ther rundt om kring alt med stoora Kruckor fulla med Olio: Tå komma the med then Döda fram, bärandes honom uppå een serdeels Stool, ther han satt rätter, uthi een hwijt Klädning, effter Morisck Maneer, med öpne Ögon, hafwandes een Pinang, (det är een serdee­les Frucht (aff hwilcken Indianerna äta sig druckne,) uthi Munnen, och een stoor Guldkädia om Halsen, för för honom gingo allehande Speelmän med Trum­mor, Handtrummor, Pipor, åtskillige och underlig­giorde Trumpeter, sombliga korta och sombliga wäl 3. Fampnar långa: Effter then Döda fölgde een stoor hoop Qwinnor, hwilcka gingo emellan Bramin­nes eller theras Prester: Thernäst fölgde then unge Neiko med sine Rådzherrar: Och sidst een stoor hoop till Häst med Pijlar och Bogar: Strax bleff then Döda nedersatt, och alle Bramines stellte sig kring om honom; På sidstone kastade een Prestman itt guhlt Kläde öfwer honom, och så satte Presterna ho­nom uppå Halmen, och sedan Brand ther uthi: E­mädan han stod i liuss Lågo, begynte meer än öfwer 35. eller 36. Qwinnes-personer danssa rundt om kring Eelden, hafwandes hwar och een sin Oliokruka up­på Hufwudet, och när the woro uthi fulle Danssen, sprungo några Stycken aff them then eena effter then andra uthi Eelden, hwaruppå strax uthi Hastigheet bleff slaget Olia och kastat Halm, men rätt som the gofwo Sprungen till, gofwo the med alle Man itt sådant Anskrij till, att wij förskreckter ther öfwer. Uhti then samma Lågan redd 5. bewäpnade Män, som hafwa warit han Lijfftienare, uthi full Spor­streck, icke een effter then annan, uthan alla tillijka; Hwar uppå kastades öfwermåtton mycken Halm och Olio, att icke allenast Eelden och Lågan, uthan och det stoo­ det stoora Skrijkande och Roop aff Omständarena stod högst uthi Lufften: Och såsom mäst all Dam­ben och Rööken dreff oss starckt uthi Ansichten, på then Orten wij stodo, bleff mästa-deelen aff wårt Säl­skap siuka; Men jag, som siukeligen dijt fördes, bleff så förandrat, och aff större Siukdom antastadt, att ingen förwäntade något Lijff här i thenna Werl­den aff mig: Ty såsom Landzhöffdingen såg att all Förhopning till Lijfwet war borto, förleet han mig ther qwar, och uthi sitt Affreesande befallte mig med gråtande Tårar uthi Gudz Händar: I medler tijd befalte han mig then unga Neiko eller Försten, hwil­cken leet strax hålla starck Wacht öfwer mig; Och ehwad jag äskade (ja meer än jag behöfde,) öfwer­skickade han mig, i synnerheet det skönaste Watt­net, som man någonzin begära wille: Men det som klageligste war, ingen förstod mig, ey heller jag them; Ty leet Neiko effter några Dagars Förloop upsökia mig een Portugisers Dräng, som kunde Hedniskt Språåk. Tå jag nu uppå tridie Weekan ther le­gat hade, och undertijdan gick allena i Staden, i syn­nerhee i Neikos Hoff, ibland thesse Hedningar, som itt Fåår ibland Ulfwerna, besöckte mig esomofftast många Qwinnospersoner, förundrandes sig, ehuru det kunde wara mögeligit att een Menniskia kunde aff Naturen wara så hwijter, emädan jag alltijd gick jag jag alltijd gick naken, allenast skiulandes mijn Skam­ligheet med itt lijdet Kläde: The spåttade uthi Hän­derna, och ströko mig om Lijfwet, förmenandes att jag skulle hafwa färgat mig. När Tijden nu till­stundade, och jag längtade till Pelikatte, emädan jag war wid temelig Hälsa; Gick jag med mijn Tolck till Neiko, begärandes een gunstigt Geleidt igenom Landet, hwilcket han inthet wägrade, uthan kallade samman sine Rådzherrar: Och för mig bleff uthi al­les theras åsyn satt kokat Rijss, Fisk och Frucht, aff hwilcket jag måste äta; Doch först begärade jag Watn att twätta mijna Händer, och sedan ställte jag mig uprächt för Maaten, och lästa högt, så att alle hörde Fader wår; Sedan satte jag mig neder på Golfwet till att äta; Och när jag ätit hade, be­gärade jag åter Watn till att twätta mig med, och å­ter läste Fader wår.

Effter Tolckens Berättelse hafwa thesse Hedni­ske Herrar högeligen sig förundrat, att jag uthi mij­ne Böner hölt Händerna tillsam̅an, och stadigt såg uthi Högden, och thet jag twättade mig, effter jag war hwijt och reen tilförende: Så lät tå strax Neiko kläda mig uthi een hwijt Hednisk Morisk Klädning, ther till gaff mig 4. Pagoder, (effter wårt Mynt räck­nandes een Ducat stycket,) och itt Pass, skrijfwet uppå itt Palmeträdz Blad, hwar med jag them eff­ter Chri­ ter Christeligit Wijss böd fara wäl: Med mig blef­wo 12. Män förordnade, fyra Trumpetare, och 8. Upwachtarel, och war ther beredd een Koo, på hwil­cken jag skulle rida, thenne war med een skön Täcke öfwerhängd, och ther uthi många Biälror och andra klingande Messingz Plåtar. Uthi hwart Torp jag kom, bleff jag antagen som een lijten Förste; Alle både stoora och små söchte att see mig, och ingen gick ifrån mig, uthan han jw förährte mig något. När jag kom emoot Palikatte, tå begynte Trumpeterna att blåsa, hwar uppå Landz Höffdingen skickade nå­gra Personer emoot oss, förmenandes att någon Gesandte skulle komma, Och när the oss nalkades, kiende the mig igen, tå fölgde jag them altså, rijdan­des uppå een Koo alt intill Landzherrens Dörr; Alla Soldater woro uthi Gewähr, och några Sty­cken som på Wallen woro, lossades. Jag bleff strax hemptader Till Landz-Herren, för hwilcken jag alt berättade, hwad mig wederfahrit war. Mitt Medfölje bekommo stoora Skenckor, och drogo till­baka med sin uthstoffered Koo.

Cap: LXXVIII. Om S. Thomæ, Pelikatte, Masulipatan och Bengala.

S. Thome är een Portugisisk Stad, med fasta Murar och Wallar kring om, uthi hwilcken the hafwa många Kloster och Kyrckior, Och ibland annat annat seya the, att then H. Apostelen Thomas skulle ther liggia begrafwen, hwars Been the ännu hafwa. Här uthi boo alt Christne, och ehuruwäl Hollända­ren esomofftast hafwer söcht att bemächtiga sig then­na Staden lijka wäl hafwer Konungen ifrån Gollun­da och Neiko uthi Narsingapatan inthet sådant tillstått.

Pelicatte är een lijten Hednisk Stad, hwar uth­innan boo Linnewäfware, hwilcka allahanda gran­na Linnetyg wäfwa, och artigt weeta att måla och trycka, men Slottet är mycket fast, och kommer Holländaren till. Här såg jag twenne Qwin̅osper­soner bränna sig lefwandes, och sedan the woro brän­de, togo the theras Been, och begrofwo them, hwar­uppå bleff satt itt lijtet Torn, och ther rundt om bleff Maat och Frucht satt, hwilcken Hökar och andra Foglar upåto.

Masulipatan, är een lijten Hednisk Stad, och hafwer the Engelske och Hålländare allenast hwar sitt Huuss, ther the stadigt liggia och drifwas theras Handel.

Bengala är itt Landskap, och ligger wid Gan­gen. Uthi Staden Piplepatan wistas een aff then stoore Mogors Söner, hwilcken regerar Landet: Och hijt til streckar sig then stoore Mogors Regi­mente eller Indostan. Och är Ganges mycket breed uthi uthi Uthlopet, meer än öfwer 2. eller 3. Mijl. Uthi Piplepatan är och een Catholisk Biskop.

Cap: LXXIX. Om Konungarijken Awa och Pegu.

NU kommer wij till Konungarijken Awa och Pe­gu, men emädan såsom jag ther inthet warit haf­wer, kan jag och ther om inthet förmäla: Men det är wist, att the äro alla grofwa Hedningar; Och kallas the Orter som ther äro, Awa, Pegu, Mala­ka, och Ophir, ther Salomon hafwer hemptat Guld och annat till Jerusalems Tempels byggiande, hwil­cket effter alla Omständigheeter synes ock lijkmätigt wara.

Cap: LXXX. Om Öön Nicobaer

NIcobaer är een tämmelig stoor Öö, och liggar nä­stan mitt uthi Faarwattnet, när man seglar ifrån Bengala och till Sumatram eller Malackam, under samma Öö nödgades wij låta wårt Anckar fal­la, både för Mootwind och Ström: Strax kom­mo Inwånarena till oss om bord, hafwandes een hoop gråå Papegoijer, för hwilcka the begärade alt Jernredskap och gambla Spijker igen; Och när in­gen war som wille något byta med them, bröto the strax Halsen aff Papegoijerne, och åto them råå up; Ther Ther kom een sådan Myckenheet, at wij på sidstone begynte fruchta oss för them, måste altså lösa några Stycken, så flydde tå mäste Parten, men icke alle; The wåro mycket dristige, lupo uthi alla Hohl, och hwad lööst Jern the fingo, togo the med sig: Thet war itt stoort och grymt Folck, till Färgan swartgo­la: The hade baak till een Rumpa hängiandes så­som een Katarumpa, men doch skallot, och kunde ka­sta henne hwart the wille, såsom een Katta. Wår Styrman drog med een lijten Bååt jempte 5. Man till att besichta, om ther icke kuna finnas något, som woro nyttig eller tienligt till att äta och wederqwe­kia sig med: Men effter han drögde mycket öfwer tijden, förundrade sig alle ther öfwer, isynnerheet att the woro borto öfwer Natten: Om Morgonen skickade Skepparen wår stoora Bååt wäl beman­nat, med twenne små Stycken för Bogen; Men när wij kommo i Land, och begynte skiuta, tå lupo the alle till Skog; Först funno wij wår Bååt all sönderslagan, och Spikarne borttagne, och sedan sågo wij att det röckte up i Berget; När wij dijt kom­mo, funno wij Beenen aff the Döda, hwilcka the hade slachtatt och upätit: Sedan drogo wij om bord igen, och giorde Berättelse öf­wer det hwad händt war. Mala­

Cap: LXXXI. Om Malacka eller Gyldene Chersonesus.

MAlacka blifwer ock kallat Gyldene Chersone­sus, är icke allenast itt stoor Landskap, uthan och een mycket fast Stad, hwilcken Portugiserna hafwa bygdt, och Holländaren sedan med storman­de Hand intagit: Han är belägen rätt under Me­del-Linien eller jembnan Dag- och Natz-strecket; Lan­det är mycket fruchtbaart, öfwerflöder aff Socker, Rijss, Böner, Cadian, sampt allahanda Frucht och Palmeträä. Iband alla andra wäxar här och itt serdeeles Trää, hwilcket blifwer kallat det bedröfwa­de Trädet, hwilcket om Dagenen står så torrt, lijka som thet inthet Lijff hade, men off Afftenen så snart Solen går neder, begyn̅ar det att bära sina Blom̅or, och om Midnatztijd äro the fullblomstrade, strax be­gynnar the att falla så småningen aff Bladerna, och alt som Natten begynnar att taga aff, så falla och Bladerna aff, så att när Solen kommer up öfwer Landet igen, så liggia alla Blomstren under Träät, Och detta hållar sig så alla Nätter Åhret igenom.

Ibland andra Creatur som här finnes, så är här itt Diwr, hwilcket blifwer kallat Effma, det är så stoort som itt Åhrs-gammalt Swijn, och är skapt wid Munnen som een Haare, Framfötterna som Gåse-fötter, och baak som Menniskio-fötter; Det hafwer hafwer hwasse Pinnar som een Igelkotte, och wid pass een Alln långa, med hwilcke han giör Menni­skiorna Skada. Tiger, Krokodijlar, Buflar, Ele­phanter finnas här ock, sampt Apinior, Hiortar, Ka­niner, Steenbockar och Biurar. Ibland alla skade­lige Diur finnas här stoora Ormar aff 10. eller 12. Allnar långa. Här fångas och stoor Myckenheet aff Fisk, hwilcken the uthan Näät eller Krook fånga med Händerna; Ty emädan Landet är lågt, och Ebbe eller Floden wäxer, så gåår Wattnet högt up på Lan­det, hwar igenom Fisken stijger up, både små och stoo­re, och när Wattnet åter begynnar att falla, blifwer Fisken ståndandes qwar uthi Giöler och Gropar, och kan inthet komm ther uth, för än Wattnet be­gynnar wäxa igen: När nu Folcket förnimmar, att Watnet begyn̅ar falla, begifwa sig the uppå Stran­den, och jaga them tillbaka igen, och så kunna the lät­teligen fångas med Händerna. Eentijd hände det sig, att een Swerdfisk war och kommen uthi een Giöl eller Groop, ther han låg och wältrade sig, och icke kunde komma ther uth igen, effter Watnet wåro ho­nom ifrån lupit: Och såsom uthi Morassen hålla sig många Krokodijler, hwilcka achta uppå när Wat­net faller, och tå äte the Fisk: Altså kom een stoor Krokodijl gångandes, och bleff thenne Swerdfisken warse, tå rusar han strax uppå honom, i det samma kastade kastade Fisken sig om, och med sitt Swerd skaar strax up Buuken på Krokodijlen: När wij kommo dijt, funno wij Krokodijlen liggia död, hoos Swerdfi­sken, Men Fisken slogo wij och ihiäl, och åto honom sedan. Allahanda wälsmakande Skiölpfisk finnes här: Och öfwermåtton stoora Råckor blifwer här fångne. Uthi Siön finnes een Fisk, hwilcken kallas Siöäple, han är skarpar uthan på som Häcklepin­nor, och inthet större än itt ägg: Om een stijger o­förwarandes uppå det, så lijder han mycken stoor Pijna. Inwånarena äro här gohlachtige och Ma­hometister, itt wackert och wälskapit Folck.

Cap: LXXXII. Om Sumatra then Mindre:

SUmatra then mindre, eller Jawa, är een Öö, uppå hwilcken allenast twenne Konungar boo, Then förnembste uthi Akin på Östre Udden; Och then andra mitt uppå Öön uthi Jambe. Thenne Öön hafwer tillförende warit fast Landet med Malacka, och räcknat till Ophir, emädan här så wäl som uthi Awa och Pegu faller Guld, Elphenbeen, och mächta sköna Påfoglar, Men nu är det igenom Watn sku­rit ifrån fasta Landet, äfwen som Ceylon ifrån Ma­lebar, och kallas detta Sundet then gyllene Cherso­nesus, och är fögo meer än een halff Mijl öfwer Wattnet emellan begge Landen: Uthan twifwel att å then å then tijden Salomons Skepp ther hafwer warit, tå hafwer det warit een Wijck, och sedan igenom Eb­be igenomskurit, effter det är itt mycket lågt Land.

Konungen på Achin är een mächtig Konung bå­de till Siöss och Landz. Låtar sig esomofftast öfwer­sättjs medh sina Elephanter, aff hwilke han hafwer een stoor Myckenheet in på faste Landet, och förer stoor Krijg med Konungen aff pegu: Och är Ko­nungen aff Jambe honom undergifwen.

Thet är itt mycket Folckrijkt Land, the äro till Färgan gohlachtige, och alle Mahometister, itt strijdbart Folck, bruka mycket förgifftige Puniarter, (hwilcka the kalla Critzer,) Pijkar och Hasagajir. Det är itt ymnogt Land, i synnerheet uppå Peppar, hwilcken kommer mäst här ifrån: Och är Öster på Landet temelig sund, men wid Jambe är det så osund, att om een Menniskia råkar sompna på bara Mar­cken, blifwer han Dödsiwk, ja somblige stijga aldrig lefwandes up igen.

Inwånarena, så wäl som på stoore Jawa och Malocca, boo om Dagerna neder uthi Bambus­huuss, men om Nätterna hafwa the serdeels Huuss, som stå uppå fyra Stolper, och måste the klifwa up­på een Stega, och sedan draga them up till sig igen, att icke Tigern om Nattetijd skal kunna nåå them.

Her är och allahanda förgifftige Ormar, i syn­nerheet nerheet aff the stoora, som upsluka både Menniskior och Swijn. Jag hafwer här och sedt een Spinnel, hwilcken war så stoor som een Wallnött, ludden, och hade stoora Tänder uthi Mnnnen. Fisk faller här öfwerflödig aff allehande slag, i synnerheet allehanda Skölpar, hwilcka skijna som Perlemoder, aff hwilcka the bränna Kalck, then the bruka till Pinang, det är een sådan Frucht, till påseande som een Muskat, hwilcken the med lijtet aff thenna Kalcken tugga, hwaruthaff the blifwa druckne; Ther finnas många, aff hwilcken Kalcken hafwer frätit bort alla Tänderna så at the inthet få tala, uthan bruka Guldtänder i then stelle, och när the äta, taga the them uth.

Cap: LXXXIII. Om thet mächta Konungarijket Siam.

SIam, är itt mächta skönt Konungarijke uppå faste Landet, och ehuru wäl han är een mächtig Konung, lijkwäl gifwer han Tribut åth Konungen aff China: Och om wäl then mächte Tartaren hafwer med Wapn sig underkufwat heela China, lijkwäl ha­fwer han än tå icke A: 1656 anfallit Siam. Han Huf­wudstaden kallas Odia, men blifwer nembd Aiotheka och Judea. Han är een Hedning, och alle hans Under­såtare äro hwijtgohla, med flata Ansichten; The ä­ro och upnäsota. Han låter hälsa sig för een Gud, och hafwer een hwijt Elephant, hwar uppå han un­drr tertijden rijder. Jag troor att thesse Inwånare äro Trullkarlar, ty när the see Krokodijler, kasta the sig uthi Watnet, simmandes emoot them, och speela med them, som the hade något tamt Creatur för sig, och kommo oskadde ther ifrån. Här faller allehande Wahror, både Fetalier Silfwer, Koppar, Jern, Teen, Wax, Salpeter, Silke och Boomull uthi stoor Myckenheet. China hafwer warit och tillfö­rende blifwit skattat för det skönaste, störste och rij­kaste Konungarijket uthi heela Werlden, myket Nampnkunnigt aff thess sköne Handwärkare, In­byggares Snällheet, Klookheet och Lärdom, i syn­nerheet theras Mandorins eller höglärda Lärare, hwilcka hårdt blifwa förhörde uthi Lagen, Stiern­kikare Konsten, Läkiokonsten; Och när the äro kom­ne till thet Upsteget, skola the aldrig meer gåå, uthan blifwe burne uthi Stoolar. Om detta Konunga­rijket till att beskrijfwa, skulle een lång tijd behöf­was: Och emädan jag allenast på någre Platzer wid Stranden warit hafwer, fan jag ther inthet annat än Landet, förstördt att Tartaren, och haf­wer han lijkawäl effterlåtit Inbyggiarom frijt att bruka sin Gudztienst, Handwärck och NäringsMe­del: Och äro the Christne itt närachtigt Folck, oförtrutin till att arbeta, det wara sig så oreent som det någonzin kan wara. Muren

Muren som war emellan Tartaria och China, hwilcken war 400. Mijla lång, hafwa the nederrif­wit, Konungen och alla Adelen fångne bortförat; Doch hafwer ingen aff Adelen giordt Tartaren något Mootstånd eller Affbräck, uthan allenast een som heet Eeqwa, hwilcken slog Tartaren esomofftast; Och när han bleff död, tog hans Son Kokockhinga Regementet effter sin Fader, men hade ingen synner­lig Lycka, uthan sedan bleff han aff Landet slagen, och begaff sig uppå een Öö, benembd Aionam: Men i medler tijd brukade han med sine Faarkostar stoor Röfwerij och Öfwerwåld uppå Chinesiske Sijdan, ibland sina egna Landzmän: Ty Anno 1655. tå wij tågo Förfriskning ther på Öön, wille han endte­ligen hafwa någon qwar hoos sig aff wårt Skeps­folck. Här brukas inga andra Penningar än aff Mässing, hwilcka the hafwa hängiandes på itt Band. The Portugijser hafwa här uthi China een mächta wacker befäst Stad, benembd Makaou, uthi hwilcken drifwes mycket stoor Handel: Och äro här många Kloster och Kyrckior, sampt många 100. Chineser, som the till Christendomen omwendt haf­wa; Ja Konungen sielff, som aff Tartaren bortför­der bleff, war med heela sitt Huuss döpter; Honom hafwa the kallat Constantinum; Men emädan det föll the Chineser förswårt att uthsäya Constantin, ty be­ ty begynte the kalla honom Tamtim, (det är itt stoort Liws.) Thenna Staden hafwa esomofftast blifwit plågat aff Tartaren, men hafwer bekommit Hugg, och måste wijka ther ifrån.

Cap: LXXXIV. Om Öön Ilia Formosa.

ILia Formosa, blifwer och kallader Tajowan, är een Öö wid pass 300. Mijl uthi sin Omkretz: Halfwa Öön kom Holländaren till, å then tijden jag ther war 1655. Thet är itt mycket skönt, sundt och fruchtbart Land aff Rijss, Boomull, Böner, Hwee­te, Socjer, etc. I een summa aff allahanda ätande Wahror; Men then bästa Nytta Holländaren ther hafwa, är aff Sandgul, som the hemptar uthi rin̅an­de Watn som flyter aff Bergen. The hafwa här twenne starcka Fästningar, then eena benemb Zelan­dia, och then andra Baramboy: Inwånarena äro swartgohla, och alla som höra under Holländaren, äro Christne, men the andra Hedningar; Och kun­de aff Holländarena inthet twingas, effter the boo på höga Bergen, ehwarest the hafwa sin Boskap, Rijssåcker och alla Trägårder, och behöfwa icke något aff them, som boo neder på Landet, uthan komma e­somofftast till them, och sällja Sandgull, tagandes allenast Boomulls Kläder igen. The som boo på Bergen, hafwa itt annat Språk än the som boo un­der Ber­ der Berget, och kan ingen förstå then andra, och e­huruwäl att Holländaren offta hafwa försöckt, att komma på Bergen till them, så är the wäl upkom­men, men så hafwa Åboerna strax lupit in uppå itt annat Berg, emellan hwilcket the hade een hängian­de Brygga, samman-flättat aff Rottangs eller Spanska Röör, och när Holländaren kom effter, höggo the Bryggan lööss, och the som ther woro, bröto Halsen aff sig. Alle Inwånarena äro mäch­ta snälla Löpare, och mycket wissa att kasta med sine Kastespessare, jagandes mycket effter Hiortar och wilda Swijn, hwilcka här finnas uthi stoor My­ckenheet, och göra stoor Skada på Folcket: Hiorte­köttet äta the rådt, och Bloden supe the med Skedar. Här hörde jag att thenne Ertz-Siöröfwaren Ko­kockinga är An: 1659 med sina Flotta öfwerwaran­des kammen baak om Landet, och ther med några tu­sende Chineser infallit, ty Landet war honom alle­städes öpet, och alla Inwånarena, som icke på Ber­gen bodde, nedergiorgt och ihielslagit både Ung och Gammal, Qwinnor och Barn, och aff een slump fåt Befästningen Baramboy bort; Sedan kunde han twinga det andra Slottet Zelandia, uppå hwilcket war Ståthållare̅ Fridrich Cojet, een Swensk födder, hwilcken währade sig så länge han kunde och hade Kruut och Lod; Men det som alldrawärest war, the the hade icke färskt Wattn, ty Slottet låg uppå een lijten torr Sandholme, och kringsluten aff Salta­Siön; Ty alt hwad the skulle hafwa uthaff Landet både Maat och Watn, måste hämptas aff Backsam­boy. Hafwer han altså måste söckia sig Fredz-fördrag, hwilcket Chineserna richtigt höllo, till thess the Hol­ländske Skeppen kommo, och hämptade them tädan, förandes them till Battavia.

Cap: LXXXV. Om then Öön Aionam.

AIonam är een lijten Öö, wid pass 40. eller 50. Mijl uthi runden, ther förhölt sig Kokockhinga An: 1655. med sitt Partij, och bleff oss effterlåtit att hämpta Wattn, och war itt stycke ifrån Stranden een frisk Siö, hwarest war mycket Krabbor, lijka Taskekräfwetor, hwilcka, när wij fingo them up aff Wattnet, och lijtet hade legat uthi Solen, blefwo the strax resolverade uthi Steen, så att man kunde bryta aff them som een Tobacks-pijpa; Wij togo Käppar eller Stockar, hwilcka wij stucko neder uthi Watnet, så mycket som wåt hade warit, bleff Steen, och det öfrige Träd: Alle wåre Watnfaat och Läg­lar blefwo till Steen. Wij dristade oss inthet län­gre ther att liggia, ty wij fruchtade oss mycket för thenne Siöröfwaren, emädan han begynte oss beleg­gia med Faarkostar. Tarna­

Cap: LXXXVI. Om Then Öön Tharnado.

TArnado är een aff the Molucciske Öijar, hwilken hafwer sin eegen Konung. Konungen uthi Spanien hafwer först upfunnit thesse Öijar, och här uppå med Behändigheeter fäst sin Foot, och kastadt up een Befästning, hwar med the sedan twingade Inwånarena. Tå Holländaren bleff med thesse In­wånare bekant, stack han sig in med them, och fick Loff att byggia sig itt fast Huus; Lärandes Inwåna­re omgåss med Gewähr, isyn̅erheet Mussqueter och Stycken; Halp och mycket till att Spaniorn bleff ther uthdrifwen, äfwen som uppå Amboina; In­wånarena äro alle Mahometister, wackert och wäl­skapadt Folck, rätt swart, hafwandes långt neder­hängiande Håår, och äro gode Soldater. Och såsom uppå thenne Öön föga är något till finnandes som nyttigt kan wara, uthan något Neglikor, oansedt the icke heller mycket kan indraga. Men så är hon Nycklen till the andra Öijorna. The bruka itt slagz Bröd, hwilcke the kalla Sagu, the göra det aff Kärnan som sitter innan uthi itt slagz Träd, aff hwilcket the och tappa een Drick, then the kallas Saguwer; Brödet smaker lijka som man beto uthi annot mycket hårdt Bröd, som stålbackat är, men hafwer slät in­gen Smaak. Orsaken att här wäxar så lijtet Neg­likor, likor, är, att Holländaren lät förderfwa alle Träer­na, på det att Spanierna (then tijd the war Owän med hwar andra,) inthet skulle hafwa något Gagn nthaff thesse Tartanater. Amboineser och alla Ma­lajer äro artige Danssare, hwilcket the kalla Saga­lilla, och danssa alt med sine Sabler, hwilka äro gior­da uthaff hårdt Träd, görandes åtskillige Hugg- och Fächtare-språng emoot hwar andra, brukandes all­tijd een lång Skildt på wänstra Armen. Detta är itt Bergachtigt Land, I syn̅erheet är thet itt mäch­ta högt Berg, som brinner både Natt och Dag; Om Nätterna synes Lågan blåå, hwilken står up i Skyen, Och dierffs ingen närmare än på een Mijl när sättia med Skeppen ifrån detta brinnande Berget; Om Nattetijd när stille Wädret är, isynnerheet om Mor­gonen tijdeliga befinnar man Öfwerlopet alt fullt med Aska; Under tijden flygar uthaff Berget stoora Klippor, som kan springa långt uthi Siön.

Cap: LXXXVII. Om itt underligit slags Folck, som blifwer uthrotat som Ohyra.

HÄr finnas så wäl som på Amnoina itt underligit slags Folck, hwilcka blifwa kallade Kakurla­sko, thesse hållas och uthrotas såsom Ohyra ehwar Inwånarena träffa them. The äro snöhwijta, både till till Hull och Håår, ehuruwäl Inwånarena äro swar­ta, och hålla sig uthi hemblige Jordekulor om Dagar­na, ther ingen kan finna them uthan stoor Möda; Och äro the om Dagen heel blinder, lijka som wore Ögonen uthstucken på them; Ty när the om Dagar­ne blifwa upgrafne, krypa the kring, som unga Hun­der för än the öpnas Ögonen. Men om Nätterne, iw mörckare det är, iw bätter see the, och tå bruka the sig med Rapperij, och Tiufwerij, i det the affhända In­wånarenar Nattet-ijden alt hwad the planterat och sådt hafwa; The hafwa och itt serdeeles Språåk, hwilcket the alt med pijpande framföra, och inthet stemmer öfwereens med sielfwa Landzspråket: Wår Skeppare begärte aff the Tarnataner, att han skul­le bekomma een aff thesse Kakurlackos, och bleff ho­nom gifwen een Qwinnospersohn, hwilcken uthi för­stonne inthet kunde äta någoa kokat Maat, ey heller till det ringaste wiste att skiula sig, ty hon såg inthet: Men ju meer och meer hon bleff brukader eller drifwen uthi Solen och Dagzliuset, ju meer kom hon til Sy­nen, men steeg högt up med Fötterna. Här uppå thesse Malucciske Öijorne faller mycket aff the stoora Berg-Ormar, som upsluka både Menniskior och Creatur. Buflar, koor och andra sådanne Creatur fin̅as ther inga, uthan allenast Swijn, hwilcka the Tarnataner aldrig äta, uthan allena the Christne. Cap:

Cap: LXXXVIII. Om then Öön Amboina.

AMboina är een aff the Fornembste ibland the Molucciske Öijorna, hwilken spijsar heela Werl­den med Neglikor; Och hafwer thesse Inwånare tillförende lefwat under Konungen uthi Tarnado, Men så hafwa the Amboiniske Orang-Kalas eller Adel giordt sig till een Regering, och skildt sig ifrån sin Konung. I medlar tijd the war oeense, och trä­tade sig imellan, tog Engelsmannen det i acht, och in­rotade sig ther på det bästa. Så hade och Hollända­ren ther sin Boning, och drefwo ther stoor Handel, och hade mäst heela Näglike Skogan på sin Sijda; På det sidste så skedde det (på hwad sitt weet jag in­thet,) att Hålländaren fick heela Handlingen sam­mastädes: Och hafwer nu bygdt ther många Be­fästningar, till att söka betwinga the Aboineser, hwil­ke doch äro kecke Soldater; Men bruka inga andra Gewähr än Pijkar och Spattor eller Puströör, sampt Sablar aff Trää. The små Pijlar som the blåsa aff Puströren, äro aff Fiske- i synnerheet Swerdfi­ske-Tänder med een Krook; Och emädan alle Christ­ne löpa nackne, legga thesse Inwånare, (när the haf­wa Kundskap, att the skola gå uth,) sig sådanne till redz, och när the komma gåandes, blåsa the aff Pust­röret een Spetz eller Pijl, hwilcken med starckt För­gifft gifft är bestruken, och ehwar han tå träffar någon Menniskia, så att Pijlan blifwer sittiandes inne u­thi Köttet, måste then Menniskia döö, så framt han icke strax bekom̅er Menniskio-träck till att äta, (hwil­cket the gemeenligen bära hooss sig uthi Träkärel med itt Täcke öfwer,) ty thet wärcker Upkastelse, och drif­wer altså Förgifftet ifrån Hiertat. Elliest, såsom det är itt Berg- och Skogachtig Land, ja så trångt, att ther icke kunne 2. mycket mindre 3. eller 4. uthi een Leed gåå, utan Man effter Man alt uthi een raad, så weeta wäl Inwånarena hwar theras Tropp skall gå igenom, altså pläga the hängia sig fast uthi höga Träd, som stå hårdt wid Wägen, hafwandes sin Trä-Sabbel med sig, och rätt som han förnimmar att the nalckas till ändan, gifwer han gran acht up­på then Effterste, som sluter Troppen, strax han är honom förbij, läter han sig falla, och med itt slag hafwer han borte, antingen Hufwudet eller Armen, och så begynnar han att löpa. Alle Christne Huf­wud som the bekomma, koka the Kötet uthaff, och Hufwudskålen bruka the till Drickeskärel. Här u­thi Skogen är så mycket aff allehanda Papegoijer, Korpar, Luriss och små Porqwiter, hwilcka hålla uthi Skogan itt sådant Skrij och Roop, att ingen kan höra något annat. The Inwånare, när the wille haf­wa them lefwandes, så skiuta the them med trubbotte Pij Pijlar, så att the falla neder, men komma sig strax till igen: Men the andra, hwilcka the wille hafwa till Maatz, them skiuta the strax till dödz. Här finnas stoora Korpar aff åthskille Färgor, hwilcka äro the rätte Indianiske Korpar. Stoora Ormar hålla sig här ock, hwilck göra stoor Skada på Swij­nen och Menniskiorna.

Cap: LXXXIX. Om then wijt berömde Öön BANDA:

BAnda är een lijten Öö, wid pass 5. eller 6. Mijl uthi runden, och öfwer alla Öijar uthi wijda Werlden berömbder, emädan här wäxar Muskater, hwilcka spijsa heela Werlden, icke allenast med Bla­den eller Blommen, uthan och then sköne Uthwärck­ning, som ther aff drifwes, sampt Balsam och Ol­lia aff sielfwa Rötterna, them lijkawäl oskadder. Trään ther the uppå wäxa, äro lijka Päronträä, al­lenast the äro lijtet smalare. Muskaterna när the wäxe, äro the med Fnaass så stoora som eenss Manns twenne Näfwer; Det ytterste Fnaset är på seandes, lijkawäl större och blekare, aff hwilckat the koka Mooss, som betager een Menniskia, att hon blifwer så sömpnig, så att han inthet kan weeta, om det är Dag eller Natt: Och när thet ytterste Fnaset spri­cker aff Solen, (hwilcker är täckn att Fruchten mog­nas.) nass,) låter Musskatblomman sig först see, hwilckan först wijsar sig röd, sedan Lijffärge, och sedan brand­gohl, men för Blomman finnas een lijten Hinna, som sittar emellan sielfwe Skaalen och Blomman, hwilcken är så hård som itt annat Nöttaskaal, här uthi liggar sielfwa Kärnan eller Muskatet, hwilcken sedan ther blifwa aff Skale̅ uthklappade, blifwa the kastade uthi Kalckewatn, elliest kunde the inthet län­ge wara. Thesse Trään hafwa een underlig Na­tur, så att itt aff them är som Mankön eller Han, hwilcket bär långa Nötter, hwilcka hafwa ingen Smaak, uthan lijka som man beto på een stycke Talg; Aff detta hafwa alle the andra som på een Mijl el­ler meer äro sitt Sädet; Och om man wil hugga uthi detta Trädet, tå skola alle the andre som ther omkring ståå, tillijka förgåss och förtörckas. Thesse Trään låta sig aldrig aff någon Menniskia Hand plante­ras, utan här är itt slagz Foglar, hwilka kallas E­me eller Cassawaros, thesse swälgia neder the Mu­skaten, med alt som the falla aff Trään, hwilcka strax gåå igenom Lijfwet igen, och theraff wäxar strax itt nyt Träd.

Then̅e Kassewaros eller Eme, är een Fogel större än een Struss, hafwer 3. Kloor på hwar Foot, är beek­swart, och hafwer ingn Wingar och ingen Tunga, och itt skarpt Skaal uppå Hufwudet, kan förthen­skul skul inthet flyga uthan löpa, så starckt som een Häst, och uthi Loppet faller öfwerända alt hwad som ho­nom emoot ståår, både Folck och andra Diwr. Jag hafwer och sedt them Tamma, the ther gingo ibland Folcken uthi Huusen; The kastade stoora Steenar som Hönssägg uthi theras Munn, them the sluckade up, och strax gingo ut igenom andra ändan uth igen; Glödande Kohl och rödheeta Jernstycken slukade the in, och inthet gofwe sig ther wid: I een Summa, hwad Maat the åte, then gick strax igenom them. Paradijssfoglar finnas här allenast, hwilcka Inwå­narena som ännu ther äro, (ehuruwäl the äro Trä­lar,) hafwa alt döda till köps: The bekänna och seya, (såsom och Holländare göra, som ther månge Åhr bodt hafwa,) att the aldrig hafwa sedt them lef­wandes, uthan alt funnat them döda uppå Jorden. Naturens Skribenter kalle honom Apodom; Effter han skall inthet hafwa hwarkan Wingar eller Fötter; Hwilket är äfwen sådant, som the skrifwa om Ele­phanten, Leoparden, Krokodijlen, Cameleonten, rc. Ty hafwer jag med mig fördt twenne hijt till Swe­rige, hwilcka jag förährade till förnämme Herrar, the hade både Föttar och Wingar.

Konungsfoglen är itt litet Diur, som hafwer alle the Färgor, som finnas kunde uthe Werlden, och blifwer icke heller aldrig lefwandes funnen, uthan alt döder döder uthi Siöstranden, then skattas mycket kosteli­gare än Paradijssfogelen.

Här uppå Banda finnos inga skadeliga eller för­gifftige Creatur. Hwad nu sielfwa Ööns Åboer och Inbyggiare anbelangar, så hafwa the tillförende warit sina egna Herrar, och aff Gunst effterlåtit the Engelske hoos sig boo; Sedan fick Holländaren och Frijheet att correspondera med them, och begynta så småningen upkasta här eller ther een Försäkeringz-platz och dageligen meer och meer stärckte sig, på sidstonne kom han med sin Flotta, och giörde med Folcket Land­gång, (effter the woro elliest oeense med the Engel­ske,) och bemächtigade sig altså thenna Öön Banda, therföre hafwer the nu then heela Muskathande­len sig förbehållen.

Cap: XC. Om jawa är een Öö eller icke?

THet twistas mycket om then stoore Jawa: Som­blige seya det wara een Öö, Men mesteparten meena thenna wara fast med thet Landet öster uth: Doch wara nu här om huru det kan; Jag hafwer al­lenast besichtadt then Norre-stranden, och äro på then Sijdan 4. serdeles Konungar, hwilcka äro my­cket mächtige, och hafwa sina serdeeles Konungarij­ken: Then Mächtigaste är Konungen ifrån Ma­tram; (hwilcket är så mycket som een Hierna,) Then andra andra ifrån Japara. Thesso äro begge grymme och hädske Tyranner them Christnom. The hafwa fördt åtskillige Krijg med Hollnädaren, och giordt them my­cken Affbräck, i synnerheet när the först hade plante­rat Staden Battaviam uthi Konungarijket Jacka­tra, och fördrifwit thess Konung; Hwilckan sedan måste taga sin Tillflycht till thesse twenne ofwanbe­meldte Konungar. Then trijdie är Konungen ifrån Bantam, hwilcken är mycket from, tillijka med Ko­nungen aff Balumbam: The effterlåte både Engel­ske och Portugiser att handla med sig, ja the boo ther uthi sina Huuss frijt och säckert; Men aldrig effter­låtas them anställa någon Befästning. Alle thesse Inwånare, som boo wid Siökanten, äro Mahometi­ster, men in i Landet Hedningar. Detta är itt frucht­bart Land aff Maatwahror, som Rijss, Socker, Ca­dian: I een sum̅a, allehanda slag både Fisk och Wildt i synnerheet aff Foglar, Påfoglar och Turteldufwor, sampt öfwermåtton wilde Hönss, hwilcka inthet lig­gia sina Ägg uth under sig, uthan Solan wärckar them uth. Fyrfotade Diwr finnas här ock så, sampt Hiortar och Swijn, i synnerheet the Hiortar hwilcka inthet äro itt Qnarter höga, och till alle Ledemoter mächta suptilige, så att man med stoora Lust them anskodar. The hafwa och tamma Bufle Koor, hwil­ke miolckas hwar Dag, och är theras Miölck mycket tunn tunn och swag, i det the äta aff Fruchter, som brukas till att lösa Lijfwet, såsom Tamarinda, Kassia, Fi­stula, Senesblad, etc. Hwaruthaff the bekomma Dorchlopp. Här äro skadeliga Cratur alt förmy­cket aff åtskillige slag, som Krocodijler, Tigrer, Skor­pioner, etc. I synnerheet Salamandra, hwilcken In­wånarena kalla Jecko, emädan han förhållar sig u­thi ihohla Trään och gambla Huuss, ther han om Nat­tetijd sitter och ropar Jecko, Jecko, Jecko; Han är fatter som een Groda, hafwer een Stiert som een Fyr­fota. Hwad om honom skrijfwes, att han skal slä­kia Eelden, när han kastas ther uthi, det är icke sandt, uthan han blifwer död och brinner aff Eelden; Doch kan han släckia någre Eelkohl, förty han är mächta kall. Om han fäller sitt Watn ifrån sig, och det kommer på een Menniskia, så måste han strax döö. Een Jecko eller Salamandra war kommen oförwa­randes in uthi Gouverneurs på Batavien Rustkam­mer, och ther hade han rördt wid itt förgyllt Harnesk, hwilcket war förordnat åth Konungen till Japara, och så mycket som hade blifwit wått, war allt förfal­lit, ty stoora stycken gingo ther uth. Jag såg och een uptorckat Jecko, som een Man hade för Rarität, Och ehuru wäl han många Åhr hade warit toor, så enär han lade honom uppå några warma Steenar, krööp han, som han skulle hafwa warit lefwandes. Een

Een Orm såg jag ther, som war 25. Foot lång eller 12. och een halff Alln, hwilcken hade slukat een Hiort i sig; I medler tijd bleff han fången, (ty hans Natur är, att när han hafwer upslukat, något stoort, kan han inthet komma aff stället, för än thet smäl­ter,) och brachta honom Gouverneuren, hwilcken strax lät upskära Munnen.

Cap: XCI. Om det Edle Palmträät, benembt Cocos.

SIdst kan jag detta Edle Palmträä ey förbij gåå, som öfwer heela Indien wäxer, och kallas Co­cos; Aff detta Trääd hafwa the Indianer alt hwad till theras Nödtorfft fordras, och i Huusen behöf­was. Först wäxar här uppå Nätter, bland hwilcke the störste ungefähr draga een Kanna, och hafwa een tiöckt Fnaass uthan på sielfwa Skaalen; Aff Kär­nan hafwa the Miölck och Olia; Aff Skålan giöra the Slefwer och Skeder, och Drickeskärel; Aff La­wen eller Mäsen Reep, Togh, Lunta, och allahanda små Band; Aff Palmiten eller Kronan then wäl­smakeste Kåål; Uthaff sielfwa Trään tappa the Wijn, hwilcken smaker om Morgonen som Miöd, sedan i emoot klockan 8. som Renskt Wijn, och effter Middagen är det Ättika, hwilcken sig alltijd stadigt håller. Om Nattetijd komma här mycken stoora Nattblasker, hwilcka äro så stoora, att een Man the­ras Win­ ras Wingar knapt uthfamna kan, som aff thenne Safften dricka sig druckna, och blifwa så under Trän uphämptade, dödade och ättne: Jah hafwer tagit them druckne upp, och spickat them på Wäggiarna med enn ruten Spijk; Men när the kommo tillsig i­gen, och hafwa Ruset bortsofwit, beto the aff Spi­karan, äfwen som the hade bijtit uthaff een Tobackz­pijpa: The hafwa Munn lijka som een Räff. Med Bladen aff Plameträän betäckia Inwånarena sine Huuss: Och aff sielfwa Stocken timbra the sine Farkostar. Detta war nu så korteligen här om thenne gången talat ANno 1656. satte jag mig aldeles uthi Sinnet, eengång effter långwarige och mödosamme Ree­sor besökia mitt käre Fädernes-Land, bekom altså mitt Affsked aff Generalen, som å then tijden war uppå Battawia, wid Nampn Herr Johan Matzsucker, Och bleff altså befallt stijga uppå itt Skepp, benembd then hwijte Elephanten; Altså lyffte wij i GUDZ Nampn Anckar, och gingo till Segels, och med oss twenne andre Skepp, nembligen Magd van Enck­hysen och Rotterdam, then 3. Februarij. Wij hade nog Arbete, för än wij kommo igenom Streto Sun­da, för­ da, förmedelst then starka Strömen som faller emel­lan Pallumbam på större Jawa och Pepper Lerdam eller Sumatra: Wij kommo lijkwäl innan någre Dagars förlopp, till att sättja Anckar under itt högt Berg, benembdt Krakatou; Här törde ingen i Land för Ormars myckenheet. Detta Berget synas wäl 16. Mijl uthi Siön, och hafwa såwäl Hollän­dare som segla till Bataviam, som Engelske ther the segla till Bantam, när the komma ifrån Europa, aff detta Berget een god Kienning, att the icke löpa Streto Sunda förbij. Than 9. Februar: gingo wij till Siöss, och strax treffade wij det eena och sta­digwahrande Wädret, hwilcken Wind wij behöllo uthi 5. Månaders tijd, nästan in till thess wij kom­mo in emoot 8. Grader, när jämnan Dag och Natz­strecket. Wij seglade under tijden 70. 60. 50. 40. ja aldrig under 30. Mijl om Dygnet; Och stellte wårt Lopp igenom then stoore Indianske Siön, till stoora Udden på Africa, ther wij oss wederqwechte: Sedan till S. Helena, ther wij togo Weed och färskt Watn, sampt några wilda Swijn och Bockar; Och seglade så til Upfarelssens Holmen, ther wij fångade een stoor myckenheet aff Skiöldpaddor: Sedan låto wij gåå fort igenom jämna Dag och Natz-strecket: Hwilcken wij sidste gången förbij gingo Pinges dagz Natt, ty Pinges-dagen hade wij Solen om Midda­uthi uthi fult Norden, och then andre Dagen ther effter om Middagen uthi fullt Söder. Uppå 6 grad om Nordstrecket fingo wij först see Nordstiernan, om Nattetijd, högst uppå stoora Masten, mycket lijtet öfwer Jorden. Så reeste wij Canarie Öijoran för­bij, Norden om Irrland, Scotland och Engeland, för Turckarna och andra Siöröfware, som gemenli­gen pläga hårdt sökia effter the Ostindie-Fahrar. Doch GUDI skee Loff, kommo wij lyckeligen in u­thi Ulie den 9. Septembr: När wij seglade ifrån Ja­wa, woro wij 360. och några Siälar med Qwin­nor och Barn, Och när wij låto falla wårt Anckar uthi Ulie, wore allenast 140. beholdne, alle the andre döda aff Watusiukan: Och aff thesso 140. funnos på sidstonne icke meer än 14. Man, som kunde gåå till Roors, och taga in Seglen.

Sedan jag nu i 14. Dagar hade brukat Läkedom i Amsterdam, for Watusiukan, begaff jag mig uppå een Faarkost benembd Söderstiernen till Stockholm, dijt jag ock (thess GUDI skee Loff,) lyckeligen an­kom then 22. Octobr: An: 1656. Tackandes GUD sommig then Nåde bewijsat hade, att jag å nyo war wärdig att höra Gudz Helga och Saliggiörande Ord; Nyttia och bruka hans Hellige och högwärdige Måltijd, hwilcket jag inthet hade fååt niuta uti 8. Åhrs och 7. Månaders tijd. I thesse

I thesse 8. Åhrs och 9. Månaders tijd, hafwer jag 6. gånger gååt under jämnan Dag och Natzstre­cken, med begge Krewetans och Stenbockens Kretz.

Hwad Wederwerdigheet jag i medler tijd uth­stådt hafwer, heemsteller jag hwar redelig Christen att betrachta: Offta warit antastadt aff owanlige och förgifftige Siukdomer, oss Europeiskom heel obe­kante, sampt med största Lijffzfahra omgåtz med bar­bariskt Folck, i synnerheet med the argste och grofwe­ste Hedningar, hoos hwilcke jag i een ruum Tijd aldrig hafwer sedt, mycket mindre smakat Ööl, Bröd eller Wijn, och undertijden hafwa måst löpa nakn som itt annat oskäligt Creatur, och öfwermåtton blefwen twungen aff Solennes swåra Heeta: I Skogar, Buskar och Berg aldrig gångit säker för Tigrer, Le­oparder, Leijon, Elephanter, Wilda Buflar, Kroko­dijlar, Babianer, Skorpioner, och åthskillige Arbete och Slachtningar till Siöss som jag uthstådt hafwer i­bland fremmande Nationer, som Holländare, Fran­soser, Portugijser, åtskillige Barbariske och India­niske Siöröfware, så hafwer jag ock under min aldra­nådigste Herres och Konungs Caroli Gustavi, nu salig hoos GUD och glorwärdigst i Åminnelse Flag­ge, uthi twenne Slachtningar till Siöss fächtat: then een war emoot Konungen i Dannemarck, An­no 16­ no 1657. hwilcken angick emellan then Swenske och Danske Flåttan then 12. och 13. Septemb: emellan Ysted eller Cimbris-Hampn och Danske-Möön. Then andre emellan the Swenske och Holländare uthi Öresund Anno 1658. then 29. Octobr: Will alltså härmed uthi största Eenfaldigheet sluta, Och med Poeten säya: För än wij komma till att boo I Roligheet och Stillheet, Måste wij hafwa stoor Oroo, Och lijta på GUDZ Mildheet. Psalm: LXVI. Wij äro komne genom Eeld och Watn, men Tu haf­wer uthfördt oss, och we­derqweckt oss. Palin. Palingius. Then som är bepryd med Dygden, Han kan reesa igenom öcknen, Uthi Arabers Land: Ey skal honom skee tå Fahra, Om hooss Indjer han mon wara, Eller Ethiopers Land. NICOLAUS MATTHIÆ Kiöping, Westmannia Svecus. Här