1

Allround

Import: all round, ADJ och NOM

Avledningar: allroundmässig, ADJ och allroundskap, NOM

Lexica: SuL: All(-a)round, a, versatile, mångsidig, allround (2)

NFS: All round, sportsman, som med viss skicklighet utövar

flera skilda grenar av sport eller inom t.ex. tennis

behärskar alla slag.

NEO: All round el. allround adj., ingen böjning * (endast

predikativt och i sammansättningar) som behärskar eller

omfattar (vitt) skilda områden t. ex. om idrottsman: allround-

tävling; allroundåkare . HIST s. 1923.

SAOL11-2: all round oböjl. adj. allsidig, kunnig i allt

Belägg: ADJ

SOU: 1) Han är även en god all-round man (IB 23-9-10;3:1)

2) ... samt tycks behärska alla slags områden inom

idrotten, samt Britta Åvall, också tämligen "all round"...

(IB 2-1-40;6:3)

3) ...har tidigt varit all round med DM i flera idrottsgrenar (AB 17-1-50;12:3)

4) Här utvecklades Rafer till en all round idrottsman

(IB 6-9-60;4:2)

5) Han var allround som få, spelade lika bra back som center, lika bra halvback som inner (IB 21-1-70;21:4-5)

SBIM: 6) ... om man betecknar Mona som Sveriges främsta all round idrottskvinna (AB l7-1-50;12:2)

FÖRL: 7) En all roundman, som blir utmärkt om några år...

(IB 30-9-10;1:4)

8) ... predestinerad till en helt annan post i den stora allroundföreningen ... (DN 10-1-20;20:1)

9) ... den kände finske häcklöparen och all round mannen ... (IB 12-1-20;24:1)

10) Jag är allroundman och har varit med om nästan allting i fråga om idrott (IB 3-1-30;11:5)

11) ... Göteborgs sportvärlds store all round organisatör

(IB 10-1-30;12:4)

12) Se NOM ex 4!

NOM

SO: 1) Nyléns allround,... Everlöfs volleys... karakteriserade det hela (DN 7-1-10;6:6)

2) Om E. Kulins vandringspris för bäste "all rond" i fri idrott (IB 26-9-10;3:2)

2

3) ... är Finlands främste all round och hemmastadd i litet av varje i idrottsväg ... Han sysslade i sina tidigaste ungdomsår med löpning men har sedermera utvecklat sig till en utmärkt all round (IB 2-9-20;508:5)

4) Det är inte normalt när en allroundåkare som t.ex. Göran Claesson... Göran är ingen sprinter, men är världstopp som allround... (IB 7-1-70;23:3)

Allroundmässig

SOU: ... ingen som visade en sådan all round-mässig särklass - trots ett par fina mångkamparlöften

(DN 25-9-50;14:5-6)

Allroundskap

SB GEN: Specialisering och koncentration på en uppgift är tidens lösen. Oformligt är det därför att plåga och pina skridskomän att åka alla sträckor för "allroundskapets" skull (IB 22-1-40;1:1)

G: Det nominala 20-talsex 2 stavas unikt <all rond> (s G 10) men i övrigt är den engelska stavningen genomförd. Även om särskrivning kan förekomma i sen tid förefaller sammanskrivning numera vara nästan undantagslös. Detta beror säkerligen till stor del på att allround så ofta förekommer i förledsställning. Det är endast i få och så gott som uteslutande tidiga belägg som särskrivning påträffas. Varianter med bindestreck (ex 1) och fristående pronomenled i sammansättningar

(ex 7) torde också främst förekomma i tidiga belägg (här i 10-talsex).

M: All round förekommer inte blott predikativt som NEO uppger utan även attributivt (ex 1, 4 och 6). Den attributiva förekomsten kan dock möjligen karakteriseras som särskrivna sammansättningar. Icke i något fall har böjning med svenskt flexionsmorfem kunnat beläggas (s M 72). De nominala ex bör bedömas som ellipsbildningar till sammansättningar med adjektivisk förled (allroundkunnighet i ex 1, allroundidrottsman

i ex 2-3 och allroundåkare i ex 4).

Det kan vara svårt att klassificera en form som ADJ SOU eller NOM SO. Beläggen 9 och 11 har redovisats som "särskrivna sammansättning-

ar" och kanske bör även ex 6 föras till denna kategori. Det bjuder dock emot att ansätta en för övrigt aldrig påträffad flerledad tung samman-

sättning som *allroundidrottskvinna . Flexionseskapism lär vara anled-

ning till att allround så gott som alltid ingår i förled i stället för att stå som fristående framförställt attribut (allroundmannen och allroundföreningen istället för * (den) allround mannen och *(den) allround föreningen ).

Komparation uttrycks med adverbiella bestämningsord (ex 6) eller med en svensk synonym (... en av våra allsidigaste idrottsstäder...

AB 21-1-50;11:5)

3

Avledningen allroundmässig är märklig såtillvida som adjektivisk förled till -mässig förefaller att vara utomordentligt sällsynt. Wessén (s 135) säger kategoriskt att förleden "alltid är ett substantiv" medan Söderbergh i sin specialundersökning (Söderbergh 1964, s 13) endast har funnit 4 ex med adjektivisk förled, vilka hon samtliga klassificerar som tyska lån.

Även om allround faktiskt finns i materialet som (elliptiskt) nomen i en handfull belägg måste ordet uppfattas som ett adjektiv. Med hänsyn till osäkerheten ifråga om formklassificering har adjektivbeläggen i nedanstående tabell ej uppställts i formkategorier. Det torde dock knap- past vara några simplexbelägg utöver de anförda ex 6, 9 och 11 som inte självklart bör hänföras till SOU. Förledssammansättningarna har i kon- sekvens med det ovan förda resonemanget förts till den adjektiviska funktionen.
 
SO SB SUMMA
allround  4________allround  1
                             5
                                 - 5
                       - allroundskapets         1 1
ADJ
allround 19
allround+ 166
SUMMA 185

S: Allround hör till kategorin "kulturella lånord" (s D 53). Ex l-4, 6-7, 9- 11, NOM 2-3 och allroundmässig åsyftar idrottsutövare (ex 8 förening) som gör sig gällande i flera olika idrottsgrenar, medan ex 5, NOM 1 och 4 och allroundskap avser idrottsmän som behärskar flera platser i ett bollspelslag (ex 5), flera tekniska moment i tennis (ex NOM 1) och flera sträckor i skridskolöpning (ex NOM 4 och allroundskap ). Betydelsen behöver inte vara - och är sällan - 'kunnig i allt'. Den normala synonyma innebörden är mångkunnig.

D:
10 20 30 40 50 60 70 TOTAL
LEM all round NOM 2 2 - - - - 1 5
LEM allround ADJ 4 11 43 17 29 31 49 184
LEM allroundmässig - - - - 1 - - 1
LEM allroundskap - - - 1 - - - 1
         {allround} 6 13 43 18 30 31 50 191

Bortsett från puckeln under det materialrika året 1930 uppvisar frekvensen en sakta stigande kurva. Beläggningen är vanlig både 1910 och 1920, alltså före det av NEO angivna första beläggsåret 1923.

4

All square

Import: all square, ADJ/ADV (PRON + ADJ)

Lexica: Avis: All Square: tieing, i. e. of equal score at certain points (201:golf)

Belägg: ADV: Claes Jöhnke och Gunnar Mueller spelade all

square (DN 14-9-70;23:6)

D: Golftermen all square är endast belagd i detta unika ex (s D 10).
 
 

All star

Import: all star, NOM (PRON + NOM)

Lexica: Sak: All-star - a team supposedly composed of the stand-out players in a particular league or category.

Belägg: PO: 1) Given i All Stars (rubr) ... glatts åt att få spela i Ahearne Cup All Stars mot Tre Kronor (DN 7-1-70;21:6)

FÖRL: 2) ... maken till fighting hade man aldrig sett, inte ens på någon "all star bout" i Madison Square Garden

(IB 24-1-30;3:3)

3) Jag ser också fram mot den dag då ett skandinaviskt "All Star Team" ställer upp i Frankrike runt

(AB 3-1-70;21:1)

4) ... hade varit given i All Star Team om han bara hade haft en mera publikfriande spelstil (AB 10-1-70;2:5)

M: Dubbelbelägget ex 1 har s-plural (s M 37). Vanligtvis förekommer

all star - såsom i ex 3-4 - som förled i ordfogning med team .

SD: Stjärna är ett vanligt ord för 'framstående idrottsman'. I sällsynta fall förekommer det engelska star - känt inte minst från filmen och underhållningsbranschen. Under de senaste decennierna har ett bruk uppstått i Sverige - av allt att döma efter kanadensisk förebild - att journalister och/eller andra vana bedömare vid slutet av en ishockey-

turnering väljer ut de bästa spelarna på varje plats i ett lag. De utvalda kallas All Star Team . Undantagsvis kan dessa från olika lag utvalda ishockeyspelare verkligen spela en match tillsammans (ex 1). Även ex 4 är från ishockey medan ex 3 gäller internationell cykelsport. Det exotis- ka ex 2 avser en "stjärnfylld" boxningskväll i USA och har därmed en delvis avvikande betydelse. Detta belägg är som synes långt äldre än de övriga. Samtliga 4 belägg har återgivits.
 
 
 
 
 
 
 
 

5

Apprentice

Import: apprentice, NOM

Lexica: Saknas i sportbetydelse i samtliga lexica

Belägg: PO: Årets spelarmaterial består av 21 helproffs och 14

"apprentices" (halvproffs) ... Nya spelare vilka samtliga

är "apprentices" ... (IB 9-9-70;25:5)

M: Det unika dubbelbeläggets båda ex har s-plural (s M 37).

SD: Eftersom idrottsmannakategorin apprentice, d v s 'lärjunge/

ungdomsproffs' ej har funnits i Sverige förrän möjligen på 70-talet

lär eventuella andra förekomster, liksom ovanstående ex, vara exotiskt betingade (s D 51).
 
 

-A-side

Import: five-a-side och six-a-side, ADJ och ADV (NUM + ADV + NOM)

Lexica: AS: Femmannafotboll -> Five-a-side, ett spel som sporadiskt användes vid träning och vänskapsmatcher.

Belägg: Five-a-side

FÖRL: Man har visserligen prejudikat från Köpenhamn att peka på i form av "five-a-side"-matcherna om julen

(IB 4-1-40;4:1-2)

Six-a-side

ADV: ... innefotbollen. Den spelades six-a-side, men det borde nog ha varit en man mindre i varje lag (AB 4-1-40;17:2)

D: Då fotboll endast undantagsvis utövats i Sverige mellan fem- eller sexmannalag torde såväl five-a-side som six-a-side vara mycket sällsynt. På senare år har innefotbollstävlingar arrangerats, men utan att engelska beteckningar för antalet spelare per lag veterligt har förekommit annat än möjligen mycket tillfälligt.
 
 

Assist

Import: assist, NOM

Lexica: Avis: Assist: helping a team-mate to score: each proper 'assist'

counts as one point in that player's scoring record (243: ishockey)

NEO: Assist subst. -en, plur. -, best. plur. -en * målgivande passning i lagspel, särsk. ishockey HIST.: sedan 1970-talet

6

SAOL11: Assist -en el. -et, pl. -er el. = s. målgivande passning i ishockey

SAOL12: Assist -en; pl. = el. enl. eng.böjn.

Belägg: SO: Bl.a. svarade han för "assist" vid ett av målen

(IB 20-1-60;10:6)

M: Neutralt genus som SAOL11 alternativt anger är inte känt och har försvunnit i SAOL 12. Plural, i synnerhet s-plural, torde vara sällsynt.

S: I ishockey krediteras ej blott målgörare utan även spelare som åstadkommit "målgivande passning " poäng för sina prestationer. Bruket infördes i svensk sportpress omkring 1960 efter kanadensiskt mönster. Assist verkar ha blivit tämligen vanligt under 70- och 80-talen.

D: Belägget är unikt och exotiskt (rapport från Kanada) (s D 51) och visar att assist kunde förekomma redan 1960, d v s 10 år före det av NEO uppgivna "70-talet".
 
 

Back

Import: back, NOM

Hybridkomposita: centerhalvback, NOM och halvback, NOM

Ellipser: centerback, NOM, centerhalv, NOM och halv, NOM

Avledningar: halva, NOM och centerhalva, NOM

Lexica: SuL: Back fullback; back (128:fotboll)

AS: Back, bollspelsterm ... gemensam för ett flertal lagspel. De båda backarna utgör i bandy, fotb., handb., m.fl. spel den sista försvarslinjen framför målvakten och kallas efter sin placering v. resp. h.back. På eng. full back till skilln. från halfback, halvback.

Avis: Backs: the two defenders - right and left - immediately in front of the goal keeper; sometimes known as Full backs (14:fotboll)

NEO: Back 1/7 subst -en - ar

*endera av flera spelare i ett lag (bollspel) som huvudsakligen har försvarande uppgifter i fotboll, handboll, ishockey m. m. : fyrbackslinje, högerback

BET. NYANS.: om det område som spelare skall försvara:

gå på -en HIST; sedan 1899

Halvback subst. -en - ar

* spelare med både anfalls- och försvarsuppgifter i fotboll i fotboll, bandy o.d. (numera mindre brukl.)

HIST.: sedan 1900

7

SAOL11: 4/4 (SAOL12: 1/4) Back 3/2 -en -ar s. spelare i bakre

försvaret i fotboll o.d.

Belägg: SO: l) Hos en back kan den fysiska styrkan göra så mycket...

(IB 19-9-10;2:1)

2) Engelsmännens största nederlag ... de ... miste sin

"full back" Williams (IB 19-9-10;4:3)

3) Förre vänsterforwarden ... var jättebra som högerback

(IB 18-1-60:2:4)

SB: 4) Under första halftid var Haglund bästa backen

(IB 26-9-10:2:1)

5) Vänsterbacken sparkade ... (IB 1-9-20; 502:2)

PO: 6) Spelarna i det norska laget voro... forwards...

Herlofsson, Blix och Johansen halfback Baastad och

Aas, backs, Clementz, målsman (... och det var endast

norrmännens kvicka backar ...(IB 12-9-10;4:1)

7) ... men laget föll framför allt på sina backar, som

hade det svårt mot HIF:s flyers (IB 11-9-50;10:1)

PB: 8) ...bland backarne... för Göteborgsbackarna

(IB 19-9-10;2:4)

9) ... trycka på så hårt att backarna kan parkeras

innanför den blå linjen (AB 28-1-60;17:1)

FÖRL: 10) Full-backplatsen är af största betydelse i Rugby

fotboll... (IB 19-9-10;4:3)

11) ... genom den svenska trebackslinjens ogenerade

tacklingar (DN 26-9-50;14:4-5)

12) Backkämpen Egon Hillgren... (DN 13-9-60:21:6-7)

M:

SO SB PO PB SUMMA
back     395 backen  466 backar  258 backarna   566  -ne  5 1691
backs       1
back+   550 a) 550
+back   347 b) +backen  420 +backar 25c) +backarna  63  -ne  1 856
+back+   10
+backs+  58 68
backs        1 backens     1 backars     1 backarnas   10 13
+backs      2 +backens   7  +backarnas   3 12
1363 894 285       642          6 3190
  648

a) Varav 1 full back+ b) Varav 1 full back c) Varav 3 fullbackar
 

SO SB PO PB SUMMA
centerback  35 centerbacken  22 centerbackar  2 - 59

8

Dessutom finns back i förkortning tillsammans med c(enter), h(öger) och v(änster) i 974 belägg. För dessa förkortningar är det omöjligt att fördela beläggen på SO och SB. I det unika ex 6, som för övrigt även uppvisar unikt PO halfback , finns s-plural vid sidan av ar-pluralen. Den senare är annars undantagslöst genomförd under den tid som materialet omfattar (s M 23).

PB backarne har endast belagts 1910 och 1920 (3 ex vartdera året).

Vid sammansättningar med back som mellanled dominerar kasuskom-position enligt svenska regler (s M 93).

SD: Full back finns endast i 5 belägg, däribland det exotiska dubbelbelägget ex 2 och 10, som är hämtat från rugby. I övrigt har back totaldistribution

(s D 40). Förlederna höger och vänster har säkerligen använts redan från början i stället för right och left . Med inräknande av efterleden i halvback är {back} ett av materialets mest högfrekventa morfem och placerar sig som nr 3 bland morfem i topp (s D 2).

LEXEM: halvback

Lexica: SuL: Centre-half(back); centerhalvback, centerhalv (135:fotboll)

Half(-back); halvback (149:fotboll) - Half(-back) : left _,

half-left; vänsterhalvback, vänsterhalv (149)

AS: Centerhalvback, oftast blott centerhalv, bollspelsterm ... gemensam för ett flertal lagspel. Betecknar mittmannen i halvbackskedjan... I spel, där endast en halvback förekommer, användes beteckningen centerback.

Halvback, förk. hb, ... Beteckning för de i regel tre spelare - högerhalvback, centerhalvback, vänsterhalvback - som utgör förbindelselänkarna mellan det bakre försvaret och anfallet...

Avis: Half-backs: three players - right, left and centre - between the backs and the forwards (28:fotboll)

Halves 2/2 : the half-backs (28)

NEO: Centerhalv subst. - en - ar el. -or * spelare som opererar i mitten av den egna försvarslinjen i vissa bollspel, bl. a fotboll, vanl. med uppgift att bevaka motståndarlagets center (ngt föråldr.) HIST.: sedan 1913

Belägg: Halv(a)

SO: l) AIK hade tagit med Rossi som vänsterhalva

(DN 3-1-20;8:7)

2) ... vänsterinner flyttades ner som halv

(IB 8-9-20:527:5)

3) Ytterhalvorna spelade mycket vårdat och väl, särskilt

då den nya spelaren på vänsterhalv (IB 13-1-30;3:4)
 
 
 
 

9

4) Att Willy Edwards, Leeds högerhalv, är den av de senaste årens engelska högerhalvor... en av de finaste halvbackar ... än någon annan halvback (IB 17-1-30; 8:3)

5) ... centerhalv Barrett (DN 23-1-30;13:3)

6) Då blev stilen en helt annan med en som stopper

fastlåst centerhalv, varför anfallet försvagades med en man, därför att man måste hålla sig med en extra centerhalv (IB 15-1-40;8:2)

7) ... lyckades bättre som halva än som inner...

(IB 11-9-50;8:3)

8) Och tio minuter före full tid rusade högerhalv Taylor

till... (IB 13-1-60;2:5-6)

9) ...ytterhalvan Doherty gick centerhalv...

(IB 29-1-60;2:4)

' SB: 10)...ett välriktat skott av högerhalvan resulterade i mål

(IB 9-l-20:14:2)

11) ... den hyggliga centerhalvan lade ... (IB 9-1-20;15:1)

12) ...högerhalven hade nöjet att se... (DN 26-1-20:9:3)

13) ...av ytterhalvorna, i all synnerhet vänsterhalven

(DN 7-1-30;14:2)

14) Ett flertal internationella stjärnor, sådana som...

centerhalven Barret... (DN 23-1-30;12:3)

15) Ena Linköpingshalvan ställde sig...vänsterhalven

förorsakat... (DN 24-9-30:13:7)

16) ...men han ruffade friskt den lille halven

(IB 2-9-40;10:5)

17) Ljusdal hade handikappats svårt av att centerhalven

Sundell låg i feber (IB 4-1-60:8:5-6)

18) Se ex 9!

19) Om Leicester ... kommer de själva att sälja ytter-

halvan Bob Mc Kay ... (IB 28-1-70;30:1) ... att ytter-

halven Colin Harvey ... (30:2)

PO: 20)...satte Skånes backar och halvor i arbete

(IB 6-9-20;519:5)

21) Se ex 4!

22) Halvor och backar äro emellertid fruktansvärt osäkra...(IB 29-1-40;2;2)

23) ... en av de mest korrekta centerhalvor jag mött

(IB 4-9-50;3:1-2)

24) Och vad finns för övrigt att ta sedan både Hasse Mild och Arne Larsson blivit centerhalvor?

(DN 13-9-60;21:4-5)

PO GEN: 25) ... emot brukslagets halvors intetsägande och meningslösa matningar (IB 29-9-30;15:2)

10

PB: 26) ...centerhalvorna (IB 23-1-20;44:4)

27) ...särskilt ytterhalvorna drogo uppmärksamheten till sig (DN 9-9-20;9:2)

28) Se ex 3!

29)Uppsalahalvorna kunde icke hålla de snabba Köpingsforwards som ... (AB 14-1-40;7B:3)

30)... och i dag tyckte jag att de båda ytterhalvorna var "outstanding"(AB 4-9-50;20:3-4)

PB GEN: 31) Halvbackskedjan var H.I.F.:s överlägsen, beroende på ytterhalvornas högre klass (IB 15-9-30;11:1)

32) ...slopat de dubbla centerhalvornas melodi

(DN 5-9-60;19:4)

Halvback

SO: 1)... slog sedan vildsint som högerhalvback

(DN 12-1-20;8:4)

2) Se Halv 4!

3) ... har de senaste matcherna vikarierat för Kjell som centerhalvback (DN 5-9-30;18:4)

SB: 4) ... gör Köpings vänster halfbacken en ordentlig hands...

(IB 26-9-10;1:3)

5) Centerhalvbacken var urståndsatt tackla sista kvarten

(DN 8-9-30;17:2)

6) ... tog Elfsborg ledningen genom halvbacken Grahn

(DN 9-9-40;16:3)

PO: 7) ... en af Sunderlands halfbackar fick lämna planen

(IB 16-1-11;2:3)

8) Spelarna i det norska laget voro..., forwards Herlofsson, Blix och Johansen, halfback...

(IB 12-9-40;4:1)

9) ... tre flitigt dribblande och matande halvbackar

(IB 12-1-20;20:2)

10) Se Halv 4!

11) ... stor lucka mellan halvbacks och forwards

(IB 29-9-30;11:4)

12) ... dessa halvbackar understödja aldrig sina forwards

(IB 29-9-30;14:5)

PB: 13) ... en af halvbackarna (DN 16-9-10;7:6)

14) Halvbackarna kallades liksom forwards för löpare och hade samma uppgift som dessa (DN 15-9-30:19:4)

15) Som centralfigurer den 28 i tre landslag återfinnas centerhalvbackarna Arthur Bengtsson, ...

(DN 22-9-30;17:3-5)

PB GEN: 16) En följd av sidohalvbackarnas enständiga bevakning av ytterforwards blev den att backarna kunde bättre täcka

11

målet, men innerforwards måste samtidigt övertaga en del av sidohalvornas uppgifter (IB 3-9-30;13:2)

FÖRL: 17) Fotbollsföreningen mötte med reserver på vänster- inner och högerhalfbacksplatserna (IB 23-1-11;13.2)

18) ... den välväxte idrottsmannen Österberg, som bekläder centerhalvbacksplatsen i fotbollslaget

(DN 28-9-30;17:3)

G: Läsuttal med [a] för vokalen har säkerligen varit undantagslöst under hela undersökningsperioden (s G 4).

M:
SO SB PO PB SUMMA
 halv       1     halva     32
+ halv  292  +halva      38
+halv+     3
+halvs+   2

 

  halven       8    halvan 18
+halven   176  +halvan 30
 
 

+halvens    3

  halvor   16
+halvor   57
 

  halvors    1
+halvors    1

  halvorna      46
+halvorna    176
 

  halvornas       1
+halvornas     12

121
769

5
2
16

           298__________70
                       368 
              187______48
                       235
               75                    235          913
SO SB PO PB SUMMA
  halvback        159

  halvbacks+    554
  halvback+         3
+halvback         37
+halvbacks+     17

 

  halvbacken      47
 
 

+halvbacken      16

  halvbackens      1
+halvbackens      2

  halvbackar       107 a)
  halvbacks             1
 

+halvbackar          12
 

 

halvbackarna   146
halvbackarne       3
 

+halvbackarna   19

halvbackarnas     8
+halvbackarnas   1

463
 

557
84
17
9
3

770 66 120 177 1133

a) Varav 1 ex (ex 8) som har Ø-plural (om det ej utgör en SO-form)
 
SO SB PO PB SUMMA
centerhalv        326
centerhalva          3
centerhalv+         6
centerhalvs+        3
+centerhalv         3

 

-halven      232
-halvan          5
 

+-halven      12
+-halvan       1
+halvens       3
+halvans       1

-halvor           18
 
 

 


-halvorna        5
 
 
 
 

+halvornas      1

558
31

9

16
3
2

338+3 248+6 18 6 619 

 

12
SO SB PO PB SUMMA
centerhalvback         24
centerhalvbacks+     14
c-halvbacken    11 c-halvbackar    7 c-halvbackarna     2 44
14
38 11 7 2 58

Sammansättningen halvback har liksom simplex back ar-plural med undantag av det unika 30-talsex 11 som uppvisar s-plural i samordning med formen forwards .

Ellipsen halv har genomgående or-plural (trots SAOL 9-11:s uppgift om ar-plural). I singular förekommer såväl halv som halva , men den sistnämnda formen är inte alls så vanlig (s M 20). Även om det framgår av den morfologiska tablån ovan att halv(a) har mycket hög beläggning

i PB är det för förståelsen av uppkomsten av pluralen halvor och rela-

tionerna mellan elliptiska och sammansatta former angeläget att i frekvenstabell återge fördelningen mellan en halvbackskedjas olika spelarbeteckningar i singular och plural. I det taktiska system som tillämpats under största delen av den undersökta perioden har höger- halvbacken och vänsterhalvbacken haft samma uppgifter och dessa båda spelare har med en sammanfattande benämning kallats ytterhalvor/- ytterhalvbackar (i materialet förekommer i 19 fall sidohalv(back))

och de beteckningarna har sammanförts med ytterhalv(back)). Av platsbenämningarna för endast en halvbacksspelare dominerar - på grund av speltaktiken - centerhalv(back), vilket framgår av den morfologiska tablån.
 
10 20 30 40 50 60 70 TOTALT
halv(en)
halva(n)
halvor(na)
center/höger/vänsterhalv(en)
center/höger/vänsterhalva(n)
center/höger/vänsterhalvor(na/ne)
sido/ytterhalv(en)
sido/ytterhalva(n)
sido/ytterhalvor(na)
halvback(en)
halvbackar(na)
center/höger/vänsterhalvback(en)
center/höger/vänsterhalvbackar(na)
sido/ytterhalvback(en)
sido/ytterhalvbackar(na)
{halvback}
-
-
-
3
-
-
-
-
-
15
15
8
-
-
1
42
2
-
4
56
4
2
-
-
2
60
34
22
1
-
2
189
6a)
7
16
226
3
2
6
2
48
231
89
29
2
5
17
689
5b)
20
28
211
6
6
6
5
54
186
70
14
-
5
5
621
6
23
18
256
7
3
17
11
74
154
32
10
-
5
3
619
12
21
6
179
1
14
29
11
49
13
21
7
-
2
1
466
1
2
-
40
-
3
13
3
4
23
5
1
-
2
-
97
32
73
72
971
21
30
71
32
231
782
266
91
3
19
29
2723
a) Varav 4 <chalv> b) Varav 2 <chalv>

SD: Det framgår tydligt av denna distributionstabell hur halvback i singular är klart dominerande som simplexform. För center/höger/-

13

vänster/halvback är ellipsformen med reduktion av slutleden back 10

ggr så vanlig som de tredelade sammansättningarna. Förleden center- svarar ensam för omkring 2/3 av fallen. När det gäller sido/ytterhalv- back är de singulara beläggen ej så talrika, men även i dessa fall är ellips klart vanligast (ca 80 % av beläggen). I plural har simplex halvback nära 3/4 av beläggen.

Helt annorlunda ter sig bilden för sido/ytterhalvback . Ellipsen med

or-plural är 10 ggr så vanlig som den sammansatta formen. Det är alltså i plural till ytterhalvback som halv av allt att döma har haft sitt starkaste fäste. Förmodligen förhåller det sig så att SG halva har tillkommit som en analogibildning till ytterhalvor . Det låg nära till hands att anknyta till den etablerade avledningen halva och ge den en

ny betydelse.
 
10 20 30 40 50 60 70 TOTALT
FÖRK       b.
LEM          back
LEM          centerback
LEM          centerhalv(a)
LEM          centerhalvback
FÖRK       h.
LEM          halv(a)
LEM          halvback
FÖRK       hb
-
63
-
3
5
1
-
35
1
31
200
2
42
16
27
28
102
26
191
500
1
146
17
309
171
357
32
294
626
15
146
10
644
195
270
22
311
603
29
135
4
367
278
200
64
132
673
5
117
5
354
205
139
16
15
525
7
30
1
19
35
30
-
974
3190
59
619
58
1721
912
1133
161
{back} 108 474 1724 2222 1991 1646 662 8827

Backcheck

Import: backchecking, N

Avledningar: backchecka, V och backcheckning, NOM

Lexica: Sak: Back check (ice hockey) - covering opponents closely in an attempt to intercept pass or take puck from carrier. Mostly a defensive action, back checking usually takes place in the neutral zone.

Belägg: PRES: Vi resonerar först hur vi skall placera oss när vi

"forecheckar" och "backcheckar" och sedan omsätter vi

våra teorier i praktiken (IB 22-1-60;10:1-2)

SO: l) Ödesmatchen mot Strömsbro vann Rönnskär på sin nästan hundraprocentigt genomförda backchecking (regeln som går ut på att forwards så snart ett anfall är brutet ska jaga tillbaka och hjälpa det

egna försvaret att bryta motsidans anfall

(AB 7-1-60;9:2; även i rubr)

14

2) När jag kom hit för tre år sedan var det inte många som visste vad "forechecking" och "backchecking" var för någonting, men nu har dessa uttryck slagit igenom

(IB 20-1-60;10:1; yttrandet fällt av svenska landslagets kanadensiske tränare Ed Riegle)

SB: 3) Sura-Pelle och Lundvall har ju sin styrka i back- checkningen (DN 9-1-60;13:1)

4) Men det rådde också forwards för som inte hann tillbaka i backcheckingen (DN 26-1-70;23:5)

M:
SO SB SUMMA
backchecking    3 backcheckingen  2   backcheckningen    1

Beläggen är alltför få för att tillåta någon säker slutsats rörande avled- ningstyperna. Båda verbbeläggen har presensform.

SD: De speltekniska begreppen backchecking och forechecking inför- des från Kanada i slutet av 50-talet och innebar således vid den tiden ett nytt sakunderlag. Backchecking ex 2 har en proveniens- och tids- bestämning. Att döma av backchecking ex 1, som innehåller en explika-

tion (s D 49), antogs företeelsen ej vara allmänt känd för läsekretsen i januari 1960.
 
60 70 TOTAL
LEM backchecka

LEM backcheck(n)ing 


2

4
 

-

2

2

{backcheck}  6 2 8

Backhammer

Import: backhammer, NOM

Lexica: SuL: Hammerlock - backhammer; backhammer (266:brottning)

NFS: Backhammer brottningst. grepp ...

NEO: Backhammer subst. -n backhamrar

* ett grepp som utförs från överläge i liggande brottning varvid man krokar motståndarens ena arm och försöker pressa honom runt till ryggläge HIST.: sedan 1933

SAOL11-2: Backhammer -n (SAOL12: -rar el. enl. eng. böjn.) s. grepp i brottning; en b.

Belägg:SO:1) ... och L började omedelbart köra med backhammar

(IB 2-1-20;4:2)

15

2) Ett par gånger såg det ut som om Westergren skulle få upp den backhammer, han låg och arbetade för

(IB 30-1-20;51:5)

3) ... om lämpligaste sättet att applicera och fullfölja en backhammer (bildtext i DN 7-1-30;13:5-7)

4) ... en järnhård backhammer (IB 28-1-70;23:4)

SB: 5)... backhammern... (IB 13-9-40;4:2)

FÖRL: 6) ... blixtrande snabba nacksving och förödande backhammergrepp (IB 28-1-70;23:3)

M:
SO SB PO PB SUMMA
backhammer   84a)
backhammer+    4
backhammern     1 - - 85
 88 1 - - 89
a) Varav 1 ex <backhammar>

Böjd form finns unikt i ex 5. Den totala frånvaron av pluralflexion är något oväntad. Sakunderlaget tillåter plural och svensk fonotax /mr/ kan inte blockera exempelvis ar-plural. Anledningen till att backhammer ej likt så många andra er-avledningar uppvisar engelsk pluralallomorf (dock sekundärt i SAOL12) är kanske att brottningster- minologin knappast har några paralleller med s-plural. Möjligen bidra- ger även association av efterleden till det svenska hammare till att försvåra s-plural. Ex 6 visar hur plural kan uttryckas med samman- sättning. Backhammer förekommer mest som tävlingsresultat, vilket till stor del torde förklara att beläggningen så gott som uteslutande återfinns i SO. Att 20-talsex 1 unikt har <a> i slutstavelsen kan vara tryckfel.

S: Relationerna mellan backhammer och hammerlock behandlas under det sistnämnda uppslagsordet (s 147).

D: Backhammer har totaldistribution (s D 40). Påfallande många belägg härrör från 1930. Före och efter 1930 och 1940 förekommer endast ströbelägg, men 62 av de 89 beläggen i materialet är alltså äldre än NEO:s förstabelägg.
 
10 20 30 40 50 60 70 TOTALT
{backhammer} - 7 55 15 5 3 4 89

Backhand

Import: backhand, NOM

Lexica: SuL: a; backhand- (205:tennis)

Avis: Backhand: a kind of reverse stroke, the back of the hand being towards the direction of flight of the ball after being struck (253:tennis)

16

NEO: Backhand subst. -en * slag som utförs med handens yttersida i slagriktningen i tennis m.fl. racketsporter en dödande -

nära baslinjen BET.NYANSER a) om tekniken för detta slag: han måste förbättra sin backhand b) om ett likn. regelvidrigt slag i boxning HIST.: sedan 1924

SAOL11-2: Backhand -en pl. = slag i tennis o.d med handens översida i slagriktningen

Belägg: SO: 1) ... och frestade lyckan med en överraskande backhand

(IB 5-1-20;8:2)

2) ... särskilt hans backhand är god (DN 22-1-30;11:5)

SB: 3) Rotts stil spåras, särskilt i backhanden

(DN 4-1-40;11:4)

PO: 4)... slog sina backhands löst (IB 29-1-30;11:3)

5) Om hon inte slagit så många backhands just i nätkanten (IB 23-1-50;2:6)

FÖRL: 6) ... ett andra mål, för övrigt mycket vackert med ett backhandsslag (IB 2-1-20;1:5)

7) ... denne ideligen knep applåder för... från nätet väl placerade backhandvolleys (IB 14-1-50;5:1)

8) "Den kungliges" backhanddrives prickade ideligen linjerna hårt... (DN 15-1-50;22:5)

9) ... då bollen studsar på backhandhalvan

(AB 29-1-60;13:2)

M:
SO SB PO PB SUMMA
backhand    35
backhand+  22
backhands     3
+backhand    1
backhanden   2

 

backhands    3

 

-

 

40

25
1

61 2 3 - 66 

Plural torde ofta uttryckas med backhand + (såsom i ex 7-8). De få simplexpluraler som finns har s-form liksom fallet är med forehand

' (s 126f). Att efterleden identifieras med den svenska motsvarigheten hand är av allt att döma hämmande för svensk pluralallomorf. Omljud är en alltför genomgripande anpassning till svenska mönster, i synner- het i sammansättning med engelsk förled och i en tidigare icke existe- rande betydelse. Möjligen inverkar även sportgrensproveniensen

(s M 44f).

Kasuskomposition är ovanlig vid backhand (i ex 6 förefaller den att tjäna tydlighetssträvanden för att skilja efterleden -slag från binde- fogs-s + -lag.

17

S: Betydelsen 'enstaka slaghandling' förekommer i ex 1, 4 och 5 medan den av NEO upptagna betydelsenyansen 'tekniken för ett sådant slag' exemplifieras i ex. 2 och 3. Backhand i betydelsen 'regelvidrigt slag i boxning' finns ej i materialet.

I sekundär användning förekommer backhand framför allt i bandy

(ex 6) och ishockey.

D: Backhand hör till tennisens och andra racketsporters totaldistribu- tiva tekniktermer (s D 40). Distributionen är spridd över hela undersök- ningsperioden och företer inga uppseendeväckande drag. Ordet är etable-

rat redan 1910 och materialet innehåller alltså ett tiotal belägg som är tidigare än NEO:s förstabelägg. Differenserna mellan undersökningsåren får tillskrivas tillfälligheter i sakunderlagets sammansättning.
 
10 20 30 40 50 60 70 TOTALT
{backhand} 6 4 24 6 15 4 7 66

 

Backnumber

Import: backnumber, NOM

Lexica: Ordet är ej belagt i någon ordbok

Belägg: SO: Han hade varit osynlig på en del tävlingar där ute i Staterna och pressen var genast kvick att förklara honom "a backnumber", d.v.s. "färdig som löpare"

(IB 10-9-20;529:3)

D: Lexemet är unikt i detta inquitexotiska explikationsbelägg (s D 51) med engelsk obestämd artikel (s M 14).
 
 

Backstep

Import: backstep, NOM

Lexica: SuL: Back(ward) step: steg bakåt (253:boxning)

Belägg: SO:... slogs som vanvettiga utan gard och parader och

sidestep och backstep (IB 24-1-30;30:3-4)

D: Belägget på backstep är unikt (s D 10) medan däremot sidestep

(s D 43) är tämligen vanligt, speciellt i verbet sidsteppa och verbalabstrakten sidsteppning .
 
 
 
 

18

Bad/good loser

Import: bad/good loser, NOM (ADJ/ADJ + NOM)

Lexica: AS: Bad loser, beteckning för en idrottsman, som icke kan bära en motgång utan att visa dåligt humör.

Belägg: SO: 1) ... där rent spel är huvudsaken och ingen bad looser är väl tåld (IB 22-9-50;6:1-2)

PO: 2) Vad vi allra minst önska uppträda som, slutade direktör Bergvall, är vad engelsmännen kalla "bad loosers" (DN 4-9-20;8:7)

3)... en sådan som de bästa losers ha ...

(IB 29-9-20;3:5 teckn)

4) Svenskarna är 'bad losers' (rubr) ... kan inte förstå kritiken som framkommit i en del norska tidningar om att svenskarna är "bad losers" och inte önskar ha andra landskamper än sådana som de är säkra på att vinna

(IB 29-9-50;10:5)

5) Som sportsmän och "good losers" har CCCP-trupperna i vilka idrotter det vara må, numera få övermän

(IB 22-1-60:5:3-4)

G: Dubbelteckningen av <o> i ex 1-2 kan bero på association till det engelska adjektivet loose (s G 6). Felstavningen är ett tecken på att nomenet är relativt sällsynt.

M: Av de 6 beläggen har 5 s-pluralform (s M 37f och M 41) och det återstående är SO. Svensk böjning saknas alltså.

Adjektiven saknar kongruensböjning i plural (s M 71). I ex 3 har dock det engelska adjektivet good - suppletivböjt liksom den svenska motsvarigheten god - svensk superlativ (s M 72).

S: Bad/good loser hör till de "etisk-kulturella lånen" (s D 53). Ex 2 är ett inquitexotiskt belägg och i ex 5 förekommer variation med ett annat "kulturellt" lån, nämligen sportsman. Översättningslånet en god/dålig förlorare förekommer ibland. Samtliga belägg har redovisats.
 
 

Badminton

Import: badminton, NOM

Lexica: AS: Badminton är det mod. spelet med fjäderboll och racket.

OED: Badminton 2/2 A game resembling lawn-tennis, played with shuttle-cocks instead of balls.

NEO: Badminton subst., ingen böjning, n-genus * ett spel med racket och fjäderboll som skall träffas innan den tar mark badmintonboll, badmintonracket HIST.: sedan 1938

19

SAOL11-2: Badminton s. (SAOL 12: oböjl.) bollspel med fjäderboll över nät; en god b.

Belägg: SO: 1) SM i badminton i Malmö (DN 5-1-40;15:7 rubr)

2) ... och redogör trevligt för "Tennisspelets

småkusiner" squash, badminton och ping-pong

(IB 26-1-40;6:1)

M:
SO
badminton             48
badminton+            47
+badminton             2
SUMMA                 97

Badminton finns inte belagt med böjningsmorfem. För att uttrycka bestämd form torde sammansättningar som badmintonspelet ofta ersätta simplex. Stamslutande -n efter trycksvag vokal lär effektivt motverka suffigerad artikel (s M 59).

GSD: Badmintonsporten infördes visserligen i Sverige först år 1932, (något som tydligen tillsammans med undvikande av associationer till svenska ordet bad- orsakat [æ]-uttal av <a>-grafemet (s G 4). Det är märkligt att i ett belägg från 1920 finna benämningen tennis i stället för badminton . (Se Tennis ex 2!)
 
10 20 30 40 50 60 70 TOTALT
{badminton} - - - 14 22 40 21 97

Med hänsyn till tidpunkten för badmintonsportens införande i Sverige är det förklarligt att materialets tidigaste belägg härrör från 1940

(s D 18).
 
 

Bag, in the _

Import : in the bag, PREPFRAS (PREP + DET ART +NOM)

Lexica: Web: Bag: be in the bag: to have its successful outcome assured. Slang

Belägg: Jag måste säga ifrån direkt: matchen var inte "in the bag" som jag hörde vissa insinuationer om i Stockholm i onsdags kväll (IB 2-9-60;11:3-4)

SD: In the bag lär knappast förekomma i svenskan utanför sportsprå- ket, där frasen framför allt uppträder i rapporter från amerikansk pro- fessionell boxning. Som synes av materialets enda belägg (s D 10) kan frasen in the bag sekundärt användas om inhemska förhållanden (här: allsvensk fotboll). Normalt är uppgjord det ord som användes om

match med 'i förväg avtalad segrare'.

20

Ballyhoo

Import: ballyhoo, NOM

Lexica: Web: Ballyhoo : 2/2 Loud, exaggerated, or sensational advertising or propaganda. Colloq.

Belägg: SO: 1) Kan någon förklara varför Landskrona Boll utan reklam och "ballyhoo" ... får upp så habila och verkligt kunniga spelare

(IB 27-9-40;10:3)

2) ... hela denna genomskinliga ballyhoo dementerades ...

(IB 29-9-50;1:2)

3) Ett annat bevis på vilket oerhört ballyhoo den olympiska rangställningen utgör... (IB 21-9-60;12:2)

SB: 4) Så där ungefär varje september börjar det årliga ballyhoo't om Dempsey (IB 22-9-30;5:1)

M: Den unika SB-formen i ex 4 har apostrof (s M 60).

Genus är skiftande, utrum i ex 2 och neutrum i ex 3-4 (s M 6).

D: Materialets samtliga 4 belägg finns återgivna här ovan.
 
 

Bandy

Import: bandy, NOM

Lexica: NFS: Bandy Spelet kallades i Sverige till omkr. 1904 ishockey...

AS: Bandy Man spelade fram till 04 med trissa...

OED: Bandy II / II 4 / 5 A game, also called bandy-ball, in which a small ball is driven to and fro over the ground with bent club sticks, by two sides of players; the same as Hockey.

NEO: Bandy subst. -n * ett lagspel på skridsko med en liten massiv boll och nedtill krökta klubbor på en större isbana: bandyboll, bandyklubba HIST.: sedan 1894

SAOL11-2: Bandy -n s.

Belägg: SO: 1) Då ett lag kommit i en viss form och klass, tro alla spelare att de kunna spela bandy utan några vidare instruktioner... (IB 16-1-20;26:1)

2) Bandy känna vi alla till. För den äldre generationen är namnet ännu en smula främmande, ty vi lärde det under namnet "hockey". Den nu officiella benämningen (som dock ej alldeles har trängt ut det gamla trohjärtade hockey) leder sitt ursprung från England. Engelsmännens (och vårt) bandy d.v.s. bollspelet kallas i Amerika, det verkliga ishockeyspelets hemland, för "shinny". Däremot kallas praktiskt taget samma spel, bandy alltså, d.v.s.

21

bollspelet ... över större delen av kontinenten (Eishockey)

(IB 26-1-20;48:1)

3) Näst bändi är golf världens härligaste sport. Kan vi inte spela bändi ... (DN 20-1-30;8:3)

4)... fick tillsägelse av domaren att spela ordentlig bandy

(DN 16-l-50;15:5)

SO GEN: 5) ... svensk bandys största grabb Olle Sääw ...

(AB 2-1-60;12:6)

SB: 6) För i så fall är Stockholmsbandyn på dekis

(IB 2-1-20;2:1)

7) Men ishockeyn driver tydligen upp åkskickligheten mer än bandyn (DN 2-1-40;14:4-5)

8)... att Sverige från början fått bandyn från England

(IB 9-1-50;2:5)

9) Men det tredje "bollspelet" på is, BANDYN, är ojämförligt snabbare än curlingen (IB 11-1-60;9:6)

SB GEN: 10) Talet om att ishockeyn skulle stjäla bandyns publik ... (IB 2-1-60;1:1)

FÖRL: 11) ... så ordnar dom nog Örebro också", sade en bandy- biten stadsbo... (IB 31-1-40;2:1)

12) "Blåtomtar" värst av bandysluggers

(rubr i DN 12-1-60;14:6)

G: I 4 belägg i IB i jan 1930 (däribland ex 3) förekommer stavningen <bändi>. Detta återger tydligen en individuell uttalsegenhet hos Svenska Bandyförbundets dåvarande ordförande Sune Almqvist (s G 4).

M:
SO SB SUMMA
bandy     1358  bändi     4
bandy+   2590
+bandy     173
+bandy+       3
bandys        11
bandyn      285

+bandyn   152

bandyns    198
+bandyns    19

1647
2590
325
3
209
19
              4135_________4
                          4139            
654 4793 

Bandy är genus utrum (s M 7). Någon genomgående tendens till morfolo-

gisk eskapism i bestämd form har ej kunnat förmärkas (654 belägg för bandyn mot 33 för bandyspelet och 40 för bandysporten ). Det torde emellertid ha funnits ett visst berättigande för NuO:s uppgift (1915) att bestämd form saknades vid denna tid. I materialet finns inget belägg för böjd form 1910; 1920 finns 2 ex på SB bandyn medan bandyspelet då har 6 av sina 33 belägg. Sedan 1930 dominerar dock SB bandyn (30

belägg mot 2 för bandyspelet ).

22

S: Med bandy har i Sverige alltid avsetts bandysporten med dess i huvudsak nuvarande utformning. Denna idrottsgren har dock i början av detta sekel även gått under namnet hockey . Namnförändringen tycks ha skett i samband med att övergång från en puckliknande trissa till boll ägde rum 1904 (se AS och NFS!). Det råder bl a stor ovisshet ifråga om bandysportens rötter och eventuella förekomst i England.

Det krävs en specialundersökning för att kunna få kronologisk och saklig klarhet rörande grenens benämningar och skiftande utformning under tidigare skeden i Sverige och utomlands. Detta faller utanför ramen för denna framställning.

D: Det förefaller som om ishockeyns kraftigt ökande utbredning på de senaste decennierna har bidragit till en viss nedgång i den uppmärk-

samhet som ägnas bandyn. Bandy är dock högfrekvent och den klart vanligaste inlånade sportgrensbenämningen (s D 5).
 
10 20 30 40 50 60 70 TOTALT
{bandy} 55 363 493 1190 1135 835 722 4793

Bantam

Import: bantam, NOM

Avledning: bantammare, NOM

Lexica: SuL: Bantam-weight, bantams; bantamvikt, bantam (221:boxning)

Avis: Bantam-weight: a standard weight division for boxers... (74)

NEO: Bantamvikt subst. -en * en av de lättaste klasserna i vissa kraftsporter, t. ex. boxning HIST.: sedan 1913

SAOL11-2: Bantamvikt viktklass närmast över flugvikt i brottning m.m.

Bantam

Belägg: SO: 1) Klasserna bantam, welter och lätt tungvikt

(IB 10-1-30;11:4)

SO GEN: 2) ... bantams fri-match (IB 27-1-50;5:3)

FÖRL: 3) I bantamvikt är det meningen att få ner Lennart Bohman från Örnsköldsvik... (DN 11-1-30;11:1)

4) Vid kvällens boxningsmatch i Albert Hall segrade den brittiske mästaren i bantamvikt (DN 23-1-30;12:1)

5) Ingvald Bjerke, norsk bantamviktsmästare 1928...

(DN 23-1-30;12:2)

Bantammare

SB: Mesta arbetet hade han med bantammaren Ivar Andersson...

(IB 2-1-20;4:1)
 
 

23

M:
SO SB SUMMA
bantam     215
bantam+   534
+bantam       1
   -   215
 534
      1
750  750
- bantammaren   1 1

Efterleden -vikt ingår i 477 av de 534 beläggen på bantam . Redan

från början torde hybridbildning ha varit den gängse sammansättnings-

typen. Simplex bantam får betraktas som en ellips av bantamvikt , eftersom morfemet {bantam} ej tidigare funnits i vårt språk kan för-

leden representera hela sammansättningen (s M 87). Normalt bildas personbeteckningen - som SuL, SAOL9-10 och Ill uppger - medelst are- avledning till bantamvikt och materialets 20-talsbelägg bantammare är sålunda en tillfällig skapelse (s M 81).

SD: Bantamvikt och dess alternerande ellipsform bantam har total distribution som beteckning för den näst lättaste viktsklassen i box-

ning, brottning och tyngdlyftning (s D 41).

Beläggningen har liksom för andra boxningstermer en markerad topp 1930, varefter tendensen förefaller vara kontinuerligt avtagande. Nume- ra är bantamvikt , liksom övriga viktsklassbeteckningar, borttagen och ersatt av kiloangivelse (s D 41).
 
10 20 30 40 50 60 70 TOTALT
LEM bantam
LEM bantammare
-
-
33
1
282
-
170
-
119
-
98
-
48
-
750
1
{bantam} - 34 282 170 119 98 48 751

Baseball

Import: baseball, NOM

Hybridkompositum: baseboll, NOM

Lexica: NFS: Baseboll spelas... på ett kvadratiskt fält, som i varje hörn har mål eller bon, bases, vilka givit spelet dess namn.

OED: Baseball The national field-game of the United States...

NEO: Baseboll subst. -en *ett amerikanskt spel som liknar brännboll el. långboll, med niomannalag: nationalidrott i USA. HIST.: sedan 1938

SAOL11-2: Baseboll el. baseball -en s.

24

Belägg: SO: 1) ...base ball... alla de stora collegen i "base ball" ... mästaretiteln i "base ball" ... (IB 16-1-11;3:2)

2) Se på amerikansk baseball och engelsk soccer- football (IB 13-9-20;538:3)

3) Varför spela vi icke slagboll av typen baseboll, brännboll, cricket eller vad spelen nu allt heta?

(IB 3-1-30;5:3)

SB: 4) ... medan basebollen bjuder på långa perioder ...

(AB 18-9-60;16:2)

FÖRL: 5) ... det enformigare baseballspelet som är USA:s nationalidrott (AB 18-9-60;16:2)

G: NuO:s uppslagsform <bäsboll> torde endast ha varit i bruk en kort period i samband med försök att introducera sportgrenen i Sverige (landets enda egentliga specialklubb, Västerås Bäsbollklubb, bildades 1910 och upplöstes slutgiltigt 1923). Inte heller den av NuO som "vanligare" angivna formen <basboll> finns belagd.

M:
 
SO SB SUMMA
baseball   15   baseboll    7
baseball+  8    baseboll+  8
basebollen   1 23
16
                23________15
                           38
1 39

Fördelningen mellan svensk och engelsk efterled är tämligen jämn. Någon klar signifikant tendens kan ej utläsas ifråga om relationen

ball-boll . I materialet har determination ej lagts till efterleden

- ball . Ex 4 och 5 visar två olika sätt i samma tidningsspalt att uttrycka SB, hybridbildning resp. sammansättning med svenska morfem.

D:
10 20 30 40 50 60 70 TOTALT
<baseball>
<baseboll>
6
-
4
4
3
2
2
-
2
3
2
3
4
4
23
16
LEM  baseball/boll 6 8 5 2 5 5 8 39

Baseball/boll har totaldistribution men förekommer så gott som enbart som amerikansk exotism (s D 51). Ett fåtal klubbar utövar baseboll i Sverige, men sporten verkar under de allra senaste åren vara stadd på tillväxt i vårt land.