SB: 6) ... visade tendenser till att få kroppen för mycket upprätt i finischen. Är en av de tävlande snabbare i finischen än ... (IB 5-9-10;3:1)

7) ... men var fanns finishen, skotten och de oemotståndliga genombrotten? (DN 7-1-30;14:1)

8) Precis när spurten drogs upp körde TV-bilen om oss för att filma finishen framifrån (IB 23-9-70;7:2)

PO: 9) ... som kom med starka finisher både i det individuella loppet på 100 meter och på slutsträckan i den korta stafetten (AB 25-9-60;16:1)

10) ... Anders Faagers och Michael Franzéns sisuladdade finishar över de sista metrarna ... (IB 2-9-70;3:1)

G: Som framgår av statistiken är den "tyska" stavningen av [_]-ljudet begränsad till en handfull ex (s G 18). Dubbelteckning av <n> finns ej belagd. Bidragande till detta är förmodligen medvetandet om att engelskan har ett homofont ord, nationalitetsadjektivet med stavningen <Finnish>, med vilket <finish> inte skall förväxlas (s G 13).

M:
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
finish   143      -sch  2 finish+    3 +finish   17	finishen   112  -schen   3   +finishen    2 finishens    1	finishar    1 finisher    1	-	262 3 19 1
163_____2                             165	115________3                      118	2	-	285

Finish har endast 2 plurala belägg, det ena med ar-plural, det andra med er-plural. I viss mån torde betydelsen inskränka pluralfrekvensen (se Spurt!, s 343). Det förefaller dock troligt att trycket på första stavelsen men stamslut på -[_] medfört vacklan ifråga om val av pluralallomorf

(s M 31). SAOL 12 har emellertid valt -ar.

S: Den av Avis och OED angivna betydelsen 'mållinje' har inte påträffats i svenskt idrottsspråk. I allmänhet är finish synonymt med slutspurt ex

2-6 och 9-10:löpning och ex 8:cykel). En finish är vanligen mycket kort och begränsar sig till de sista meterna före mål (ex 4). Ordet lär sällan kunna användas om längre sträckor än 30-40 meter (ex 3-5). I ex 5 och 8 torde lexemen spurt och finish ha valts för att belysa sakskillnaden mellan dem (en finish är alltså slutdelen av en spurt). Möjligheten av stilistisk varians får inte helt avvisas. Beroende på skilda distanser och sporternas olika utformning har betydelserna ofta kommit att glida över i varandra för spurt och finish (s S 4).
 
 

120

D:
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
{finish}	9	34	32	43	54	96	17	285

Finish har en tämligen jämn beläggning med en topp 1960 som sannolikt får tillskrivas olympiaden detta år (s D 39).
 
 

First class

Import: first class, NOM och ADJ

Lexica: Avis: First-class: that kind of football played by the teams in the premier divisions of the Football League (24)

Belägg: ADJ

SON: Nåja, om inte spelet blef så särdeles first class

(DN 19-9-10; 1:6)

NOMEN

SO: Degerfors har däremot tycke av engelska eller kontinentala proffs i sina välsittande tröjor eller stadiga byxor av tjockt, hårt tyg. Detaljen bidrog att skapa det intryck av pondus och "first class" som anstår ett lag i toppen på landets "league championship"

(IB 30-9-40;10:3)

M: Av materialets 2 belägg är alltså det ena adjektiviskt i predikativ ställning med Ø-allomorf till neutralt huvudord (s M 72), medan det andra måste bedömas som ett nomen eftersom det är samordnat med nomenet pondus.

SD: Då first class ju lätt kan identifieras med motsvarande svenska sammansatta avledning förstklassig torde syntagmen endast förekomma exotiskt eller exotiserande (s D 52).
 
 

Fit

Import: fit for fight, ADJFRAS (ADJ + PREP + NOM)

Lexica: SuL: Fit, a, well-trained, konditionsstark, konditionstränad, välträ- nad (37)

AS: Fit. Uttrycket förekommer ofta inom idrotten, t.ex. fit for fight = redo till kamp.

Belägg:

SOU: 1) Martin Karlsson avvaktade i det sista sin chans, fit for fight (DN 7-1-50;12:7)

121

2) Han var spelklar för Halmia den 28 augusti ... Man hoppas att ha honom "fit for fight" i A-laget ...

(IB 1-9-50;8:6)

3) ... tiden är alltför knapp för att världsmästaren ska hinna bli "fit for fight" till den 1 november

(AB 9-9-60;15:4)

SON: 4) ... tillägger Godtemplarnas lagkapten, som också kan rapportera hela sitt manskap fit for fight

(IB 22-1-60;26:6)

5) ... är det danska laget "fit for fight" (DN 9-9-60;26:6)

P: 6) ..att alla spelare var fit for fight ... (DN 17-1-60;25:8)

SO: Spelarna skall vara omklädda och i "fit for fight" kl. 16 i dag på Kristinebergs idrottsplats (DN 19-1-50;16:3)

GM:

SOU: fit for fight 17 SON: fit for fight   2 P: fit for fight         1

SUMMA   20

Stavningsanpassning till det engelska uttalet skulle ha lett till dubbel-

teckning av slutkonsonanten. Denna har emellertid ej dubbeltecknats ens då genuskongruens i ex 4 och 5 kräver ett neutralt t-morfem. Inte heller har det plurala ex 6 kongruensböjts (s M 72). Förutom motståndet mot böjning av en fras bidrar säkerligen eufemistiska skäl (undvikande av associationer till en folklig svensk benämning för kvinnligt könsorgan) till frånvaron av böjning (s G 12).

Konversion föreligger i det nominala ex. Engelskans nomen är fitness

(s M 72).

S: Betydelsen 'vältränad', 'i god form' är tydlig i ex 2-3, medan snarare

'fri från skador' eller 'spelklar' är avsedd betydelse i många av de andra beläggen.

D: I ovanstående betydelser står fit for fight i fakultativ distribution till bl a de nämnda synonymerna. Samtliga belägg härstammar från 1950 och senare.
 

	10-40	50	60	70	TOTALT
LEM ADJ fit for fight  LEM NOM fit for fight	- -	6 1	10 -	3 -	19 1
{fit}	-	7	10	3	20

 

Flyer

Import: flyer, NOM

Avledningar: flya, V och flyig, ADJ

Lexica: Avis: Flyer: A very fast player, often a wing forward (25:fotboll)

122

Belägg: Flyer

SO: 1) Kedjan har fått tre nya, Widing, en hård, skridskovig och skjutsäker "flyer" som borde gå ytter (som han själv vill ... (DN 7-1-30;12:3)

2) I Lundens lag fäster man sig alltid vid innertrion med "Nicke" Karlsson som primus motor och elvans överläg- set bäste spelare. Han är inte direkt någon flyer, men i stället har han blick för spelet (IB 17-1-40;9:1)

3) ... med fyra sådana flygare på yttrarna och flyernas flyer heter "Gucko" Jansson; det värsta är att han flyar ifrån sig själv, men binder ett halvt försvar gör han och till ständig oro är han. Uno Wennerholm är nu flyigare än Gösta Svensson (AB 16-1-50;10:5)

SB: 4) ... Hudds, som i unga Gerald Kelly fått fram en målfar- lig högerytter av ungefär samma "goal getter"-typ som den famöse skotske flyern (IB 15-9-30;13:3)

5) Det rätta är emellertid att vänsterflyern...

(IB 19-1-40;8:2)

6) I fortsättningen kom det till stor klappjakt i orkanartad medvind, och ett slag såg det ut som om Hammarbyflyern åter skulle lyckas hämta in det förlorade avståndet till täten... (DN 4-9-40;13:1)

PO: 7)... Viger, som av många anses vara en av landets allra yppersta flyers (IB 22-1-40;12:2)

8) ... men laget föll framför allt på sina backar, som hade det svårt med HIF:s flyers (IB 11-9-50;10:1)

PB GEN: 9) Se ex 3!

Flya och flyig

PRES och KOMP: Se ex 3!

G: Inga avvikelser från engelskans stavning har belagts (s G 7).

M:
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
flyer    11 +flyer    3	flyern     10 +flyern   14 +flyerns    3	flyers     3 -	-  -  flyernas     1	24 17 1 3
14	27	3	1	45

I samtliga 3 PO-belägg är ändelseallomorfen -s (s M 40). Den unika PB GEN har Ø-plural med determinationsallomorfen -na (s M 40 och 67).
 
 

123

Verbet flya och adjektivet flyig i ex 3 är tillfälliga denominalbildning- ar med expressiv funktion, anmärkningsvärt nog tillsammans med den unika avledningen flygare .

S: SuL:s synonym runner måste anses föreligga i ex 6 som syftar på en cyklist. Detta är dock ett undantagsfall eftersom den vanliga användning- en gäller lagbollspel. En betydelseglidning har ägt rum. Bruket att sätta de snabbaste spelarna på ytterplatserna (Avis) har gjort att nomenet har kommit att fungera som en synonym till ytter (s S 3). Ex 3, 5 och 7-8 hänför sig till ytterspelare. Det är givetvis svårt att i varje enskilt fall kunna avgöra om betydelsen är 'snabb spelare (som bekläder ytterplats)' eller 'ytter'. Sammansättningarna vänster- (ex 5) och höger- är bevis på att flyer kan ersätta ytter även i dylika platsbeteckningsfall. Om annan spelare än ytter används flyer i ex 1-2. I ex 3-4 finns intrasentensiell variation (s D 47f). Med undantag av ex 4 gäller övriga belägg svenska förhållanden. Påfallande många är hämtade från bandyn (ex 1-3, 5 och 7) och avser enbart spelarens plats i laget.

D: Distributionen är total i Avis' betydelse medan den varierar fakultativt med ytterspelare . Beläggningen har som synes markant koncentration till framförallt 1940-50 (s M 29).
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM flya  LEM flyer  LEM flyig	- - -	- - -	- 4 -	- 16 -	1 19 1	- 4 -	- 2 -	1 45 1
{fly}	-	-	4	16	21	4	2	47

 
 

Footing

Import: footing, NOM

Lexica: Ej belagt i någon ordbok

Belägg: SO Efter sin morgon-"footing" - 8 km på landet vilket än vädret är - sysselsätter han sig ... (AB 14-1-50;13:1)

SD: Footing har i det unika belägget - som rör franska förhållanden - betydelsen 'träningspromenad/joggning'. Proveniensen får ökat intresse mot bakgrund av Orrs uppgift (s ) att footing är ett falskt engelskt lånord, skapat i franskan av engelska ordelement. Emellertid förefaller footing existera i amerikanskt sportspråk.
 
 
 
 
 
 

124

Force

Import: force, NOM

Lexica: SuL: Force:brute _; rå styrka (39)

Avis: Force: robust play, as opposed to more skilled movement, etc. (25:fotboll)

Force 1/2: power in hitting (84:boxning)

Belägg: SO: 1) ... Götas briljanta force (IB 9-1-20;14:5)

2) Thyge har en fruktansvärd force i sina korta slag

(DN 7-1-30;12:5)

3) ... hindrade de skarpsprungna tyskarna att utveckla hela sin force (IB 12-9-30;6:3)

4) Här åkte de tre förstalagsmännen faktiskt i norrländsk stil och force (DN 7-1-40;14:2)

5) ... fanns fler än göteborgsstjärnorna som kunde skjuta med verklig force (IB 15-1-40;7:1)

6) ... och dribblingarna ... gjordes med ... en Arne Magnussons fräna force (IB 29-1-40:7:1)

7) ... simmade Lasse Hall 300 meter med en obeskrivlig force, släppte inte av på takten en sekund

(AB 26-1-60;12:6)

SB: 8) ... tack vare den skarpa forcen från baseline, den rätt hyggliga volleyn ... (IB 22-1-30;5:1)

9) ... kände emellertid igen älgkliven och den fruktansvär- da forcen över markerna (DN 8-9-30;16:1)

10) Bengt Malmsten i nästa heat fick inte upp rätta forcen (IB 30-1-50;4:3)

G: Inget belägg finns för SAOL8:s primära och SAOB:s uppslagsform <fors> (s G 16f).

M:
 

SO	SB	SUMMA
force   21	forcen   3	24

Ordets genus är genomgående utrum.

SD: Betydelsen är ungefär 'kraftfull, vägvinnande fart och effektivitet' i ex 1, 3-4, 6-7 och 9-10 och 'slag- eller skjutkraft' i ex 2, 5 och 8. Distributionen är jämn men låg.
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
{force}	-	2	7	5	3	4	3	24

125

Forecheck

Import: forechecking, NOM

Avledning: forechecka, V

Lexica: Sak: Fore-check (ice hockey) to go into opponent's zone, harrying them and breaking up the play before it has a chance to form. This is a defensive action, the effort being made to get puck away from offense, or keep them bottled up.

Fore-checking (ice hockey) - checking opponents in their defensive zone.

NEO: Forechecka verb -de - t Subst. forecheckande, forechecking * (försöka) störa motståndarnas försök att bygga upp anfall redan i deras egen zon i ishockey

BET.NYANS: i fråga om likn. taktik i bandy, fotboll m. m.

HIST. sedan 1966

SAOL11-2: Forechecka möta motståndare långt framme för försvar i ishockey

Forecheckning el. -checking -en

Belägg: Forechecka

INF: 1) Skall vi ha någon chans mot de ryska snabbskrinnarna i OS måste vi "forechecka" betydligt intensivare - hindra dem från att få upp farten och att bygga upp anfallen

(IB 11-1-60;9:1-2)

2) Vår taktik gick ut på att forechecka, att ligga på hela tiden och aldrig låta Villaförsvaret göra några uppspel (DN 19-1-70;24:4)

PRES: 3) Tumba är samspelt med Thulin, som numera fore- och backcheckar perfekt efter Arne Strömbergs instruktioner (IB 11-1-60;8:5)

PRET: 4) De forecheckade oss så vi kom inte loss ur vår egen försvarszon (DN 5-1-70;14:4)

PRES PTC: 5)... i början hårt forecheckande VSK:arna som verkligen hade gått in för att trasa sönder medelpadingarnas spel redan i upptakten (DN 19-1-70;14:5)

Forechecking

SO: 1) När jag kom hit för tre år sedan var det inte många, som visste vad "forechecking" var för någonting, men nu har dessa uttryck slagit igenom (IB 20-1-60;10:1)

2) ... och fick aldrig igång sin forechecking

(DN 13-9-70;24:5)

M: Samtliga 10 nominalbelägg är SO och har ing-suffix (s M 85).
 

INF: forechecka 3

PRES: f-ar 2

PRET: f-ade 2

PRES PTC f-ande  SUMMA 8

126

SD: Distributionen är total (s D 40). Forechecka ex 1-2 innehåller explika- tionsvarianter (s D 49). Ex 2 kommer från bandy, som i likhet med fotboll synes ha anammat detta ishockeytaktiska begrepp. Jfr i övrigt

Backchecka , s 13-14!
 

	10-50	60	70	TOTALT
LEM forechecka  LEM forechecking	- -	3 2	5 8	8 10
{forecheck}	-	5	13	18

 

Forehand

Import: forehand, NOM

Lexica: SuL: Forehand (shot, stroke): forehand, forehandsslag (209:tennis)

Forehand a; forehand- (209)

AS: Forehand (tennis, bordtennis, badm., squash), framhand, en h.- hänt spel:s högra sida, varifrån han slår alla slag med handens framsida och kroppens v. sida vända i slagriktningen.

OEDS: Forehand a. and sb. A/C adj. 5/5 Lawn tennis . a/b Said of a stroke made by holding the racket with the palm of the hand turned forwards, a stroke on the right hand side.

NEO: Forehand subst. -en * slag med handens insida vänd i slagriktningen i racketspel, t. ex. tennis och bordtennis; normalt det effektivaste slaget: han slog en dödande forehand

BET.NYANS: om förmåga att slå detta slag: hon har en bra -

HIST. åtm. sedan 1920

SAOL11-2: Forehand -en; pl. =s. racketslag i tennis med handflatan i slagriktningen

Belägg: SO: 1) Austins forehand, Olliffs backhand imponerande slag (rubr) ... Vad som mest imponerar hos Austin är hans forehand, som hör till det fenomenalaste i den vägen

(DN 22-1-30;11:5)

2) ... med sin välplacerade forhand (AB 27-1-30;7:1)

3) Hans forehand ... var för dagen utmärkt, även om den fortfarande måste betraktas som ett defensivslag

(DN 27-1-30;13:6)

SB: 4) Till och med forehanden dundrade han in prick på prick (DN 26-1-30;12:3)

PO: 5) ... skruva in oerhörda forehands ... (IB 22-1-30;5:2)
 
 

127

6) Lille Hoffmann ... men glimtvis röjde han genom intuitiva räddningar och finskruvade forehands

(AB 25-1-50;10:4)

7) ... slår blixtsnabba forehands och backhands

(AB 29-1-50;17:1)

FÖRL: 8) Den senares våldsamma forehand drives visade under spelet stor benägenhet att gå i själfva nätkanten eller "just out" (DN 5-9-10;4:6)

9) ... men hans omskrivna forehanddrive var det för dagen klent beställt med (DN 3-1-30;10:2)

10) ... förbjuda en forehandspecialist att "gå runt" och använda forehandsdriven då bollen studsar på backhandhalvan (AB 29-1-60;13:2)

G: Bortfall av <e> finns endast i 2 belägg (s G 4).

M:
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
forehand      22    forhand     1  forehand+     23    forhand+    1 forehands+     7	forehanden   1	forehands   3	-	27 31
52______________2                             54	1	3	-	58

Böjningen är densamma som för backhand (s 16f). De tämligen få ex med kasuskomposition kan möjligen bero på att efterlederna ofta är engelska (drive , volley o s v). Fördelningen kan också ses som ett tecken på att forehand ej upplevs som en äkta sammansättning (s M 92).

SD: Distributionen är total (s D 40). Samtliga belägg i materialet avser tennis och bordtennis. Sekundär användning (såsom ifråga om backhand ,

s 17) torde knappast förekomma. Eftersom ett boxningsslag utförs med handens insida behöver ett dylikt tillåtet slag ej någon speciell term. Att hälften av beläggen kommer från 1930 beror nog mest på tillfällig behand- ling av tennis i materialet. Ex. 1-4 och 9-10 avser 'förmåga att slå forehandsslag', medan de övriga ex står för enstaka slag.
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
{forehand}	7	-	30	2	11	4	4	58

 

Form

Import: form, NOM

Lexica: SuL: Form, fitness, condition, shape, fettle, trim, "colour" -> also condition, and -> fit; form, kondition (39)

128

AS: "Form" (fys.). En idrottsman säges vara "i form", när han efter en konditions- och specialträning nått en i förhållande till

sina medfödda anlag god färdighet inom någon idrottsgren. Dessutom anv. uttrycket också om den som utvecklat en god kondition utan att samtidigt ha uppövat någon särskild idrottsgrens speciella teknik.

Avis: Form: fitness, or usual prowess; the general standard of playing ability of a club or player (25:fotboll)

OED: Form I/II, 16/22 Sporting. In form: fit to run, 'in condition';

so out of form.

NEO: 4/4 Form (i vissa uttr.) fysiskt tillstånd med avseende på prestationsförmågan för tillfället; vanl. om gott tillstånd (särsk. i sportsammanhang): formsvacka ; formtopp; kanonform ... HIST. sedan 1895

SAOL12: 2/2 Form 2/2 knappast pl. fysisk prestationsförmåga

Belägg: SO: 1) I vilken form AIK nu är, vet man icke, det var ju länge sedan laget var i elden (IB 23-9-10;1:4)

2) Att Nisse Welin var i prima kondition var ingen hemlighet för mig, men jag undanhöll med flit kunskapandet om hans form, då jag vet att han åker bäst otippad (DN 3-9-30;16:6-7)

SB: 3) ... att Hjertberg kan få de många goda vi redan äga i den rätta formen (IB 30-9-10;3:3)

4) Det var roligt att formen äntligen börjar komma, sade Wide efter loppet (DN 30-9-30;15:6)

5) Arsenal har tydligen hittat formen nu ...

(bild i AB 20-9-50;11:1-6)

M: Genus är genomgående utrum trots att de synonyma trim och slag är neutrer. Ordet form är dock tidigt etablerat i utrum i svenska språket.
 

SO	SB	SUMMA
form   1682 form+   151 +form   494 +forms+   1 +forms     1	formen    358 +formen  198 formens       1  +formens     1	2040 151 692 1 1 2
2329	558	2887

SD: Av de i SuL anförda engelska synonymerna finns kondition och trim

även i svenskt idrottsspråk som fakultativa varianter till form (s D 45). Trim är dock långt ifrån så allmänt som form. Kondition är begränsat

129

till den fysiska styrkan; att vara i form förutsätter - förutom innehav

av fysisk styrka - även teknik och psykisk kraft för utförandet av en

god tävlingsprestation. Form är alltså ett både vidare och mer komplext begrepp än kondition . I utpräglade kraftsporter kan dock betydelserna närma sig varandra och i ex 2 (cykel) har de båda nomina variansfunktion.

Form har hög frekvens under hela undersökningsperioden. Det skulle inte förvåna om den tämligen kraftiga nedgången 1970 har fortsatt och accentuerats efter detta år. Förklaringen till detta är i så fall att en toppidrottsman nu för tiden alltid måste vara i så god form att det inte är relevant att nämna annat än i sammansättningar som hög-, toppform .
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
{form}	80	155	510	548	612	595	387	2887

 
 
 

Forward

Import: forward, NOM

Lexica: SuL: Forward; forward, forwardsspelare (145:fotboll)

Forward line: front line, attack, quintette, vanguard, forwardskedja, anfallskvintett, forwardskvintett (145-6)

NFS: Forward, spelare i anfallskedjan i fotboll, bandy, handboll m.fl. spel.

NEO: Forward subst. - en, -s äv. -ar * anfallsspelare i lagspel med boll el. puck: forwardskedja ; forwardsspelare HIST: sedan 1891

SAOL11-2: Forward -en -ar (SAOL12: el. enl. eng. böjn.) s. anfallsspelare i fotboll m.m.

Belägg: SO: 1) 3 min. efter avspark får E. Bergström, som spelar v.forwards för dagen ... (IB 12-9-10;4:2)

2) En forward måste också förutom att passa äfven kunna placera sig så, att han kan ta emot en passning, då han därigenom gör spelet lättare för de andra forwards (IB 19-9-10;2:1)

3) Under de senaste månaderna har han varit Londonklubbens farligaste forward (DN 29-1-30;13:1)

4) Men nu mot Hälsingborg var han faktiskt bäste forwards tillsammans med stabile "Veva" Johansson

(AB 26-9-60;13:3)

SB: 5) Backen riskerar då att kicka bollen i bröstet på den anstormande forwarden (IB 5-1-20;9:3)

130

6) ... innan f.d. Svithiodsforwarden fann sig tillrätta

(AB 2-1-50;13:1)

PO: 7) AIK:s forwards voro ej stort bättre (IB 2-9-10;4:1)

8) ... dessa halvbackar understödja aldrig sina forwards (IB 29-9-30;14:5)

9) ... ty så många forwards har de blå-vita att välja på, när tiden är inne ... (AB 18-1-50;11:6)

10) ... den ende av Söderlagets forward som ...

(DN 20-1-50;17:1)

PB: 11) Det torde vara bäst att taga de olika forwards särskildt, och vill jag börja med yttermännen

(IB 19-9-10;2:1)

12) Se ex 2!

13) Ytterhalvbackarna och forwards voro skäligen svaga

(AB 27-9-30;10:1)

14) Halvbackarna kallades liksom forwards för löpare och hade samma uppgift som dessa (IB 13-9-40;8:1; om förhållandena på 1890-talet)

15) ... och de snabba siriusforwards hade ingen svårighet att överlista Olle Bergström (IB 2-1-50;8:4)

PB GEN: 16) Resultatet kan knappast anses vara en rättvis värdemätare på lagens spelstyrka för dagen, snarare då på forwards skjutförmåga (IB 12-1-20;20:4)

17) ...berodde väl helt och hållet på Reymersholms-

forwards egenkärlek, ty de ... (AB 21-1-40;7C:4)

G: Inget enda belägg finns för substitution <w> -> <v> (s G 17).

M:

SO	SB	SUMMA
forward    241   forwards  10  forward+     7 forwards+  708 +forward   182  +forwards   3 +forward+    1 +forwards+  12 +forwards    1	forwarden    29   +forwarden  30	280 715 215 13 1
1152__________13    1165	59	1224

PO	POB	PB	SUMMA
forwards   371   forward  6 +forwards   58  +forward  2	forwards   23 +forwards   7	forwards  282 +forwards  80 forwards    18 +forwards    7	682 147 18 7
429_________8   437	30	387	854 2078

131

Ar-plural saknas totalt i materialet i strid med uppgifter i SAOB (som anger s-plural som vanl.), SAOL9-11, Ill och NEO. SAOL10-11 har strukit det tidigare sekundärt upptagna s-pluralsalternativet och därmed avlägs-

nat sig från rådande språkbruk. SAOL12 har dock återinfört s-plural som andra alternativ. Ø-plural förekommer som synes i ca 1 % av de plurala beläggen. Ex 10 visar hur Ø-plural kan uppkomma genom singular attrak- tion (den ende av söderlagets forward ....).

S-form i SO, som SAOB anger som ofta förekommande "förr" (sett från 1926), har ungefär samma procentuella beläggning som Ø-plural. Även i detta fall är attraktion verksam såsom framgår av ex 4 (... var han bäste

forwards tillsammans med ... ). Stamslutet -ard saknar paralleller med analogiverkande kraft. SAOL upptar endast standard (er-plural) och steward (ar- eller er-plural) (s M 45f).

PB saknar determinationsallomorf (s M 64) men har tämligen många genitivbelägg (s M 67). Kasuskomposition är nästan totalt genomförd

(s M 89).

SD: Forward är högfrekvent och även om kedje/anfallsspelare finns som synonymer är det engelska nomenet totaldistributivt i platsbeteckningar (center/högerforward o d) Även i andra sammansättningar torde forward vara det brukliga ordet.
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
FÖRK f. LEM forward FÖRK fw.	2 136 -	22 223 -	203 469 -	483 440 -	232 327 -	152 312 1	13 171 -	1107 2078 1
{forward}	138	245	672	923	559	465	184	3186

 

Beläggningen är liksom för andra platsbenämningar högst 1940 och årtiondena däromkring. Den förändrade speltaktiken har medfört en kraftig nedgång 1970. Beträffande förkortningarna svarar <cf> för inte mindre än 1025/1107, däribland samtliga före 1940. Som efterled efter center förekommer däremot forward endast i 160 belägg.
 
 

Foul

Import: foul, NOM och fouling, NOM

Lexica: SuL: Foul l. fouling, infringement, offence against the rules, violation of the rules, breach; förseelse, regelbrott (39)

AS: Foul, oren, oärlig, motsatsen till *fair. Uttrycket användes f. att beteckna ett medvetet brott mot gällande tävl.-regler, i boxn. även förbjudet slag. Jfr att vinna på foul, d.v.s. att bli förklarad segrare på grund av att motståndaren förbrutit sig mot reglerna.

132

NFS: Foul ... Stundom användes foul även för otillåtna och farliga angrepp på motståndaren vid bollspel.

NEO: Foul subst. ingen böjning, n-genus * svårare regelbrott i idrott särsk. vid kroppskontakt; spec. i boxning och basketboll. HIST.: sedan 1921

SAOL11-2: Foul -en -er s. varning för regelbrott i idrott

Foul

Belägg: SO: 1) Vid kvällens boxningsmatch i Albert Hall segrade den brittiske mästaren i bantamvikt, Teddy Baldock, över fransmannen Pladner, som diskvalificerades för foul i sjätte ronden (DN 23-1-30;12:1)

2) ...segermålet för Hudds - men det underkändes av domaren för påstådd foul mot West Hams och Eires målvakt Dwyer (IB 13-1-60;2:5-6)

3) I 39 min. ny faul (DN 25-1-60;17:8)

4) ... för att denna inte blåste för en fowl sekunderna före (DN 19-1-70;30:1)

5) ... ådrog sig sin femte foul ... (AB 19-9-70;30:1)

PO: 6) Med välgörande skärpa tar de norska tidningarna sina

bägge landslagsbackar och den rödhårige ch vid örat för deras obehärskade fouls i slutet av matchen

(DN 26-9-50;14:4-5)

FÖRL: 7) Domaren Whitey Domstad dömde ronden till Machen för att Liston utdelat foulslag (DN 9-9-60;27:3)

Fouling

SO: 1) ... mätning av tidsbestämda utvisningar och utfouling vid tre s.k. personliga (=svårare fel) ... (IB 21-1-70;3:1)

G: Den relativt låga frekvensen kommer till synes i viss stavningsosäker- het (ex 3 och 4) (s G 10).

M:
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
foul    13   faul   1   fowl   1 foul+    9	-	fouls   1	-	16  9
22_____1______1                        24	-	1	-	25
+fouling     1				1

Med undantag av det s-plurala belägget ex 6 förekommer foul endast i SO eller som förled utan kasuskomposition. Foul är genus utrum (såsom i ex 2-5) medan däremot synonymen ruff är neutrum. Verbet foula l. fala , vilket emellertid inte har påträffats i materialet, förekommer i basket- boll, varifrån verbalsubstantivet +fouling är hämtat.

133

D: Foul är vanligast inom boxningen (ex 1 och 7) och distributionen är här liksom inom basketbollen total (s D 40). I bollagsporterna med undantag av basketboll är ruff el ojusthet betydligt frekventare än foul (ex 2

och 6 är dock från fotboll och ex 3 från bandy). Boxningsproveniensen förklarar att 15 av de 26 beläggen kommer från 1930 (s D 29).
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM foul LEM fouling	- -	1 -	15 -	2 -	3 1	2 -	2 -	25 1
{foul}	-	1	15	2	4	2	2	26

 

Foursome

Import: foursome, NOM

Lexica: AS: Foursome (golf). Om två spel. som ett lag växelvis spelar mot två andra och vid varje sida endast anv. en boll, kallas matchen foursome el. fyrspel.

Avis: Foursome: where two players oppose two other players (each side using one ball) the match is a foursome (205)

Belägg: SO: 1) ... och slog i den sista matchen Frankrike med 5-4 efter att ha legat under i foursome med 1-2 (IB 25-1-60;7:2)

FÖRL: 2) Stockholm erövrade 8 1/2 av de tolv poängen, sedan ställningen var 3-3 efter förmiddagens foursomespel

(DN 30-9-40;14:7)

M: Foursome förekommer ej i böjd form.

S: N:s förklaring fyrmansparti i golf är inte tillfyllest eftersom det kännetecknande för foursome är att varje 2-mannalag endast har en boll.

Om varje spelare har sin egen boll kallas spelsättet four ball match eller fyrboll .

D: Foursome varierar fakultativt med fyrspel (s D 43), men den engelska golftermen är den normala i nästan alla tillfällen.

Förutom de citerade beläggen finns ytterligare 4 SO-ex från 1960 i materialet.
 
 

Game

Import: game

Lexica: SuL: Game also play, idrottslek (40). Game; game (210: tennis)

Game ball; gameboll (210)

134

AS: Game, spel, parti, betecknar i tennis en del av ett set och förutsätter minst fyra vunna bollar.

Web: Game, 1/13 any contrivance, arrangement, or contest ... 2/ 13 a/b any specific amusement or sport involving competition under specific rules: as football and chess are games.

NEO: Game subst. - t, plur. - best. plur. -n * avgränsad del av set i tennis: han vann tredje set med sex - mot tre BET.NYANS: om avgränsad del av match (motsvarande tennisens set) i squash. HIST.: sedan 1900.

SAOL11-2: Game -et; pl. -e, best. pl. -en s. underavdelning av set i tennis m.m.

Belägg: SO: 1) ... och sedan Ramberg stuckit emellan med ett game var Malmström klar för slutspurten ... (DN 7-1-30;13:1)

2) ... tog sitt servegame (DN 27-1-30;13:5)

3) Varför skall man protestera i boxning, som ju också är ett

game som bedrives efter vissa regler? (IB 22-1-40;2:4)

SB: 4) ... lyckades denne hemföra det afgörande gamet

(AB 12-9-10;10:5)

5) Det är tack vare sitt klara huvud och sin blick för gamet (IB 3-1-30;2:2)

6) ...trots att Kalle ledde det gamet med 40-15 och egen serve (DN 29-1-40;14:6)

7) Tyngdpunkten i the fighting game ligger nu i England

(IB 25-1-50;2:4)

PO: 8) ... lekande och lätt togo hem tre sets å rad och släppte endast ifrån sig två games på alla tre seten

(DN 8-1-20:11:2)

9) I detta set tog Grahn ett av Bengtssons servegames ...

(DN 3-1-40;11:1)

10) ... de fyra game han fick i utdelning (DN 15-1-50;22:5)

11) ... fick nu själv endast fyra games (AB 19-1-50;13:1)

12) Magnus Hultkrantz och Lasse Ölander var överlägsna i

pojkdubbeln och släppte bara tre game (DN 2-1-60;16:3)

PB: 13) Icke blott gamen utan hvarje boll blev av lång

varaktighet och satte hela tiden applåderna i gång

(DN 7-1-10;6:6)

14) Men i avgörande räckte hon inte riktigt till, även om hon

hade viss otur i första och fjärde gamen, där hon hade flera

gamebollar utan att få gamen (DN 2-1-60;16:3)

FÖRL: 15) Se ex 14!

G: Den av SAOB (trots uppgift om <game> som den vanliga stavningen), SAOL8 (ändrat till enbart <game> i SAOL9) och NuO (under hänvisning till SAOL8) angivna stavningen <gem> finns ej belagd i materialet (s G 3).

135

M:

SO	SB	SO/PO	PO	PB	SUMMA
game     38 game+   16 +game   10 a)	gamet    72     the game  1 +gamet   5 gamets    9	game 2	games   39   game    13 +games    4   +game   2	gamen    14	179 16 21 9
64	86__________1 87	2	43_______15 58	14	225

Game är undantagslöst neutrum (s M 4f). Trots detta är s-pluralen nästan tre gånger så frekvent som Ø-plural i PO. Möjligen kan man utläsa en tendens till att Ø-plural företrädesvis används efter numeral (som i ex 10 och 12) (s M 34). Ø-plural är den av SAOB, SAOL, Ill och (som primärt alternativ) i NuO upptagna pluralen. Med undantag av 50-talsbeläggen 9/13 PO game och 2/3 PO +game mot 1/39 PO games och 1/4 +games ) förefaller s-pluralen vara frekventare under övriga år. Det bör även näm- nas att 13 av 16 PO game är DN-belägg. PB har som synes ändelseallo- morfen -n utan undantag (s M 63).

SD: Som synonym till match (SuL, Avis och Web) har ej game belagts i svenskt idrottsspråk. Däremot är variansfunktionen till sportgren inte alltför ovanlig (ex 3, 5 och 7). Ifråga om tennisbetydelsen har game

totaldistribution (s D 40).
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
{game}	24	9	45 a)	21	61	54	11	225a)

Svängningarna i frekvens torde bero på tillfälligheter i materialsamman- sättningen.
 
 

Go

Import: go, NOM

Lexica: Web: Go, 3/9 Colloq. the power of going; animation; energy.

Ö: Go framåtanda; fart o. kläm.

NEO: 2/2 Go subst. ingen böjning, n-genus * iniativkraft och framåtanda (vard.) : det är ingen - i laget HIST.: sedan 1965

SAOL11-2: Go s. (SAOL12: 2/2 oböjl.) framåtanda; kraft, fart; ett g.
 
 
 
 

-----------------------------------------------------------------

a) Däri inräknat 2 belägg på gridiron game

136

Belägg: SO: 1) Men vi har fighting, go och vilja i vårt landslag i dag

(IB 7-1-70;13:5)

2) Vilket härligt go i grabbarna (DN 21-9-70;20:4)

3) Vi har fått "go" i gänget igen (DN 21-9-70;21:1)

M: Genus är neutrum, sannolikt i analogi med övriga verbalsubstantiv

(s M 3) trots att verbstammen i detta fall är importerad.

D: Materialet innehåller 5 70-talsbelägg.
 
 
 
 

Goal

Import: goal, NOM, goalgetter, NOM och goalkeeper, NOM

Lexica: SuL: Goal 1: mål, bur (147:fotboll) och 2: mål (147)

Goal-scorer, scorer, goal-getter; målskytt, målgörare 149:fotboll)

AS: Goal, mål, bollspelsterm som tidigare användes även i Sverige, men så småningom helt uttränges av det sv. mål.

Web: Goal 3/3 In certain games a/d the line, crossbar, or net over or into which the ball or puck must be passed to score b/d the act of scoring this way c/d the score made d/d a goalkeeper

Belägg: Goal

SO: 1) J.I:S. ligger nu hårdt i och lyckas omsider göra mål. Det var en klunga framför I.F.K:s goal; målvakten springer fram för att slå ut bollen, men missar då J.I.S:s vänsterytter passar på och gör mål ... Kamraternas lag hade följande sammansättning: P. Krahner, goal ...

(IB 30-9-10;4:1)

2) ... föreslå ett par bra lag: Scenen (från v,y. till goal)... (IB 20-1-11;2:4)

3) Gör ru goal, Börje, ska'ru få en jädrans stor sup nästa gång ja' brögger! (IB 17-9-20;551:2)

4) ... tackade för förtroendet genom att åstadkomma "a tremendous goal" (allting är "tremendous" när storstjärnorna slår in en strut) (DN 5-1-60;13:1-2)

FÖRL: 5) Båda goalmännen är omväxlande i verksamhet

(AB 26-9-10;10:6)

Goalgetter

SO: 1) Vad som i Alec Jacksons fall kom summan att stiga så avsevärt var säkerligen hans kända och erkända förmåga att trots sin placering ute på högervingen visa sig som den verkligt effektive målskytten - och för en "real goalgetter" skyr en engelsk fotbollmanager inga summor

137

(IB 17-9-30;10:5)

2) Nielsen är född center och har avslöjat sig som strålande goalgetter med 15 mål på de 9 landskamper han spelat (DN 9-9-60;26:6)

3) En "goalgetter" som "Tussen" Jacobsson ... fyra mål föll från hans klubba (DN 7-1-70;7:1)

FÖRL: 4) ... Hudds som i unga Gerald Kelly fått fram en målfarlig högerytter av ungefär samma "goal getter"-typ som den famöse skotske flyern (IB 15-9-30;13:3)

G: Stavningen <gål>, lanserad av SAOB (1929) har ej belagts (s G 9).

M: Böjning saknas i materialet. SAOB:s dubbla genus (primärt utrum) och

s-plural kan ej vidimeras.

Av goalgetter har ingen böjd form belagts, vilket är en smula förvånan-

de, eftersom såväl SB som PO med s-plural normalt förekommer vid er- avledningar (s M 38f). Den låga frekvensen är dock en fullt tillfreds- ställande förklaring.

S: I dubbelbelägget ex 1 betecknar goal först 'målställningen', därefter 'målvakten'. Den senare betydelsen finns även i ex 2 och i sammansätt- ningen goalman (ex 5). I det exotiska 60-talsbelägget ex 4 är goal syno- nymt med '(boll som spelas in i) mål'.

I de exotiska 30-talsbeläggen ex 1 och 3 har goalgetter intrasenten-

siell varians med bl a målspottare och storskytt . SuL:s översättningar målskytt och målgörare fordrar en förklarande bestämning (t ex den verkligt effektive ovan i ex 1) för att markera att goalgetter har bety- delsen 'spelare som gör många mål'.

D: Med undantag av inquitexotismen i ex 4 är 3 av materialets övriga 4 ex från 1910-talet, medan det resterande (ex 3) återger en publikkommentar från 1920. Om den senare är riktigt återgiven skulle det betyda att lexemet tidigare haft en tämligen stor användning. Ordet lär mycket tidigt ha försvunnit som fakultativ variant till mål i alla betydelser. SAOB uppger goal som "numera knappast brukligt" (sett från 1929). I nedanstå- ende frekvenstablå upptas även sammansättningarna med {goal}.
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM goal  LEM goalgetter  LEM goalkeeper	4 - -	1 - -	- 2 3	- - -	- 3 -	1 5 -	- 1 -	6 11 3
{goal}	4	1	5	-	3	6	1	20