157

Belägg: SO: 1) ... då P. Zerling i sin heat lyckades ...

(DN 24-1-10;1:3)

2) När Rudd emellertid överlägset vann sitt heat på uttagningarna till 800 ... (IB 1-9-20;504:4)

SB: 3) ... i andra heaten startade Djurgårdens IF och Stockholms IS ... (IB 16-9-10;2:3)

4) I mellanheatet ... segrade Adolf Hansson, ...

(DN 19-9-10;5:7)

5) Fjolårsmästaren Kjell Bäckman friskade sedan i sjunde heatet (AB 17-1-60;16:1)

PO: 6) ... därigenom att de olika distanserna åktes i heat med två deltagare i hvarje ... (DN 17-1-10;8:3)

7) Anordningarna voro dåliga, och alldeles meningslöst långa uppehåll gjordes mellan hvarje

lopp, hvarförutom indelningen i heats kunde högst väsentligt ha inskränkts (DN 8-9-10;5:5)

8) ... därtill startades ett otal försöksheat i 100 m fritt simsätt (IB 15-9-20;542:1)

9) I Svenska Friidrottsförbundets tävlingsregler står det visserligen som en anvisning att med 6 banor och 18 deltagare delas de tävlande upp i 3 heats ...

(IB 27-9-50;3:1-2)

PB: 10) ... hvilka alltså tillsammans med de fyra segrarna i heaten skulle deltaga i slutstriden (DN 19-9-10;5:7)

11) Trots att tävlingarna flyttades fram till halv nio på morgonen hjälpte det föga för de sista heaten

(IB 13-1-60;5:4)

G: Den av SAOB, SAOL8, NuO och E upptagna stavningen <hit> finns ej belagd och SAOB:s uppgift att ordet "förr" (sett från 1932) stavades

<heat> är alltså en helt felaktig begränsning. SAOL9-12 har tagit konsek-

venserna av SAOB:s misslyckade försök att introducera stavningen <hit>

(s G 8) och upptar endast <heat>.

M:
 
SO SB PO SPO PB
SUMMA
heat    693
heat+    26
+heat    68		 heatet    210   heaten    1

+heatet    57
heatets       1

 heat     65  heats  15

+heat   47
 

 heat   1

 

 heaten     27

+heaten   48
heatens      1 
1012
26
220
2
787
268_________1
269           
112_____15
127       
1
76
1260

 
 

158

Heat har vanligen Ø-plural (s M 33). Av de 15 s-plurala beläggen kommer 10 från 1910. Förutom ex 9, som återger tidigt antagna regler, finns ytterligare 2 50-talsbelägg med s-plural.

10-talsbeläggen ex 1 och 3 visar genus utrum men neutralt genus är eljest tidigt regel. PB har genomgående -en i sina 76 belägg och heat

böjs normalt som ett neutrum med konsonantslut.

S: Det är inte någon totalt nödtvungen betingelse att deltagarna i ett "heat" går vidare till finalomgång. En del tävlingar kan avgöras på basis av de absoluta resultat som uppnåtts i de olika heaten.

D: Heat har varians med försök , men det engelska ordet torde vara frekventare och har en mera preciserad betydelse ("försök" kan avse förberedande tävlingar i andra grenar än löpning).
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
{heat}
 72
82 
145 
111 
93 
687 
70 
1260 

Beläggningen är relativt jämn under hela undersökningsperioden med undantag av att mer än hälften av beläggen härrör från 1960. Förklaringen till denna topp består i att heat är högfrekvent i resultatlistor från Romolympiaden detta år (s D 29).
 
 

Heavy-weight

Import: heavy-weight, NOM

Lexica: SuL: Heavy-weight, heavies (over 12 st 10 lbs or 81 kilos); tungvikt

(237: boxning)

AS: Heavy weight; tungvikt

Belägg: PO: 1) ... och den amerikanska expertisen håller honom som primus i det inte alltför imponerande sällskap "heavy- weights" som aspirerar på mästarvärdigheten

(IB 27-9-50;1:5-6)

FÖRL: 2) Ezzard Charles, world's heavy-weightchampion

(IB bild 27-9-50;1:1)

M: Det unika pluralbelägget har s-form (s M 37).

SD: Beläggen är exotiska. SuL:s översättningar tungviktare eller tungvikts- är de allmänt brukade beteckningarna för idrottsmän som tävlar i den tyngsta viktsklassen i boxning, brottning och tyngdlyftning.

Hit

Import: (hard)hitter, NOM, hardhitting, ADJ och hitting, NOM
 
 

159

Lexica: SuL: Hardhitter; hårt slående boxare, hardhitter, mannafällare, "mandråpare" (236)

Hitter, puncher, striker; puncher, den som slår (237)

NFS: Hardhitter, boxnt. hårt träffande (boxare), användes stundom även i svenskan.

NEO: Hit ej i sportbetydelse

SAOL11: Hit ej i sportbetydelse

Belägg: (Hard)hitter

SO: 1) Lägger man därtill den rampfeber, som varje tungviktare känner, när han skall upp mot en erkänd "hitter" som Thyge ... (IB 7-1-30;3:4)

2) "Hinken" var på sin tid en "hard hitter", en framfusig skytt och avslutare (AB 3-9-70;32:2)

SB: 3) ... och hans Chicagomanager, ... "backade" snart upp "the irish hardhitter Jack Red" (DN 2-1-30;15:1)

4) Tom Mc Neeley, hardhittern som slagit 14 knockouts på 16 proffsmatcher (bildtext i AB 6-1-60;29:6)

5) ... i welter ... därför att hardhittern Arne Högsten från Hälsingborg slog upp en skada på näsroten

(DN 7-1-60;16:1-2)

Hitting

SO: Undertecknad tror att basken blir färdig i omkring nionde ronden, då Ottos hårda "hitting" bör ha sugit musten ur motståndaren (IB 10-1-30;2:5)

Hardhitting

SOU: ... helskäggig, hardhitting, hemsk ... (IB 29-9-30;16:4)

G: I enlighet med såväl engelska som svenska regler dubbeltecknas slutkonsonanten mellan två korta vokaler. Annan position har ej belagts.

M: I SB finns engelsk fristående artikel i ett inquitexotiskt belägg med framförställd adjektivbestämning (s M 60).
 
SO SB SUMMA
hitter         1
hardhitter   3		 hittern          1
hardhittern   4  the hardhitter   1
2
8
4
                    5                         1
10

SD: Som framgår av SuL förekommer hardhitter i fakultativ distribution till ett flertal andra uttryck för 'hårt slående boxare', bland dem även ett annat engelskt nomen, puncher (s D 45). Hard är förled i de 7 beläggen på +hitter(n ). Någon betydelseskillnad mellan simplex och sammansättning-

en är svår att utläsa i de svenska exemplen, eftersom hitter har pregnant betydelse.

160
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM hardhitter 
LEM hardhitting 
LEM hitter 
LEM hitting 
-
-
-
-
 -
-
-
-
-
1
1
1
2
-
2
-
1
-
-
-
4
-
-
-
1
-
-
-
8
1
2
1

 
 

Hockey

Import: hockey, NOM

Avledning: hockey-bockey, NOM

Hybridkompositum: ishockey, NOM

Lexica: SuL: Hockey; landhockey (191) - Ice hockey; ishockey (199;201)

AS: Hockey ... Tidigare användes i England beteckningen hockey eller hookey oavsett om spelet ägde rum på "torra landet" eller på is, vilket förhållande torde utgöra förklaringen till att bandyspelet, när detta introducerades i Sverige, till en början kallades hockey. Med hockey förstås numera i England och de övriga länder, där detta spel fått större utbredning, i regel det spel som i Sverige kallas *landhockey, medan det från Canada härstammande vinterspelet liksom i Sverige kallas *ishockey.

Ishockey som organiserad idrott är av sent datum i Sverige, även om hockey och i. var termer som förekom vid sekelskiftet i betydelsen bandy ... i samband med vinterolympiaden i Antwerpen 20 infördes spelet i vårt land.

NEO: Hockey subst. -n * (kortform) typ av lagspel med klubba och puck eller boll om ishockey och (ngn gång) landhockey): hockeybana; hockeymatch; spela - HIST.: sedan 1896

Hockey-bockey subst. - n * ett ishockeyliknande spel som spelas med bandybana och bandyboll HIST.: sedan 1962

SAOL11-2: Hockey -ns. sport.

Hockey-bockey -n s. rinkbandy

Belägg: SO: 1) Svenska mästerskapet i hockey

(rubr i DN 24-1-10;3:6)

2) Ishocky (16-1-20;18:2)

3) VM i ishockey spelas i Davos (DN 31-3-30;15:5)

4) ...sätta till alla klutar för att kora årets svenska champion i hockey (DN 15-1-50;22:6)

5) Visst skall det vara fight i hockey ...(AB 4-1-60;11:3)

6) Vi har ju i ishockey också altmeister Maurice Richard .... (DN 20-1-60;16:1)

161

SB: 7) Men ishockeyn driver upp åkskickligheten mer än bandyn (DN 2-1-40;14:4-5)

8) Talet om att ishockeyn skulle stjäla bandyns publik har eftertryckligt vederlagts - högst få av hockeyns seriematcher samlar liknande intresse (IB 2-1-60;1:1)

9) ... avgjordes i går på Solna konstfrusna en match i pojkhockeyn mellan AIK och Hagalund (AB 28-1-60;17:1)

SB GEN: 10) Se ex 8!

11) I huvudstadens sydöstra kanter är det Nacka SK som sitter i ishockeyns högsäte (AB 29-1-60;12:5-6)

FÖRL: 12) ... en hockeymatch (IB 16-1-11;11:5)

Hockey-bockey

SO: 1) Fyra timmar tidigare var han med och spelade hockey- bockey för brandkåren (IB 30-1-50;5:5)

2) ... utan sysselsätter grabbarna med hockey-bockey, basketboll ... (AB 13-1-60;13:4)

FÖRL: 3) Hockey-bockey-bana med vida vyer

(bildtext i AB 18-1-50;11:3-4)

G: I ex 2 har <e> utelämnats, något som är ytterligt sällsynt och faller inom tryckfelsmarginalen (3 ex av 3793) (G 9).

M: SAOB:s och NuO:s uppgift om neutrum som alternativt genus för hockey får ses med mycket stor skepsis. Dessa ordböckers påstående att hockeyspelet skulle ersätta SB av simplex är - som synes av material- statistiken - inaktuell. Hybridbildningen ishockey redovisas separat. Ett sammanförande av ishockey med hockey leder förstås till en väldig ökning av efter- och mellanledstalen.

En intressant nybildning är ordet hockey-bockey . Sporten är en hybrid mellan bandy och ishockey och kan sägas vara 'bandy utövad på ishockey- plan'. På senare år har denna gren döpts om till rinkbandy . Som tävlings-

form förekommer den i korporationssammanhang, där den är lämplig på grund av att den kan utövas med ett mindre antal spelare än bandy och med avsevärt lägre materialkostnader än ishockey. Ordbildningsmässigt sett är hockey-bockey jämförligt med engelska nomina som hurly-burly och hubble-bubble . Mycket (den förekommer t ex ej i Nils Thuns avhandling ) talar för att hockey- bockey är en svensk avledning och därigenom ett märkligt exempel på kreation (s ).
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

162
 
SO SB SUMMA
hockey    160           ishockey       1960 
                        ishocky           1
hockey+   399           ishockey+      1536 
                        ishocky+          1
+hockey   113           +ishockeyn       34 
+hocky      1
+hockey+   21           +ishockey+        7 
hockeys     3            ishockeys        7 
+hockeys    1 		 hockeyn 55  ishockeyn  245
 
 

+hockeyn 68 +ishockeyn  28 
 

hockeyns 31  ishockeyns109 
+hockeyns 7  +ishockeyns 6 
1421

1936

244

28
150
14
698________________________2546
3244                                    
161_________388
549              
3793

SD: Hockey användes först som namn på bandysporten (s 22 och S 2) (AS, SAOB och NuO). 10-talsbelägget ex 1 avser 'bandy'. Sedan 1920 då ishockeyn introducerades i vårt land har benämningen ishockey haft totaldistribution för denna sportgren. Med några tillfälliga undantag har hockey ej utövats på gräs i Sverige och därför kallas, som AS påpekar, hockeyspel utan is för landhockey, i motsättning till (is)hockey . Ellipsen hockey förekommer i 859 av 3812 belägg, d v s i nära 21 %. SAOB:s formulering "efter ungefär samma regler som fotboll" kan möjligen accepteras för landhockeyns del men absolut inte för ishockeyns. Efter en vågdal under 30- och 40-talen har ellipsen fått en ökad andel av beläggen (s M 85).
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM hockey 
LEM hockey-bockey 
LEM ishockey
 18
-
1
41
-
54
5
-
134
17
-
543
75
2
571
264
3
753
 439
-
878
 859
5
2934
{hockey}
19
95
139
560
648
1020
1317
3798

 
 

Hole-in-one

Import: hole-in-one, NOM (NOM + PREP + NUM)

Lexica: Web: Hole in one, in golf, the set of getting the ball into a hole with one drive from the tee.

NEO: Hole-in-one subst. plur. - best.plur. -, neutr. * (prestationen att att få bollen att gå i) hål på ett enda slag (från utslaget) i golf: göra - HIST.: åtm. sedan 1930-talet

Belägg: SO: 1) Gör han en "hole-in-one" - slår bollen i hålet på ett slag - vinner han dessutom en bil (AB 19-9-70;28:1)

2) Det gäller "bara" att få bollen i hålet på ett slag - s.k. hole in one (AB 22-9-70;33:2-3)

163

3) ... de som slår hole-in-one, dvs slår bollen i hål på ett slag (DN 26-9-70;13:7)

4) Dessutom kommer de som slår hole-in-one - D.v.s. slår bollen i hål på ett slag ... (IB 30-9-70;24:4-5)

M: Böjd form har ej belagts. Genus i ex 1 är utrum.

D: Samtliga 4 belägg har explikationsvarians (s D 49) och förekommer under en 14-dagarsperiod i september 1970 (s D 22).
 
 

Hook

Import: hook, NOM

Avledning: hooka, V

Lexica: SuL: Hook; krokslag, krok (238:boxning)

NFS: Hook, boxnt. den engelska, tidigare [ ] stundom även i Sverige använda beteckningen för krokslag.

OEDS: Hook 13/18 b/b. Boxing. A short swinging blow with the elbow bent and rigid.

Sak: Hook shot (basketball) - a type of shot at the basket during which the player, starting with his back to the basket, throws the ball with a wide, sweeping motion.

Belägg: Hook

SO: 1) Helt reflexivt slog han en hook (DN 7-1-30;3:4)

2) ... däremot är han tillåten att vid varje tillfälle dundra in sin väldiga hooks mot kroppen (IB 22-1-30;6:4)

3) ... och så fort han hunnit på benen sändes han ned definitivt med en fruktansvärd vänsterhook

(IB 12-9-30;5:3)

PO: 4) ... och överrumplade fullkomligt den segervane Fulton i slutronden med en serie blixtsnabba hookar

(DN 18-9-20;8:2)

5) Men den danske knock-out-kungen är själv kvick med sina hooks (IB 3-1-30;1:5)

6) ... som drev in sina långa, visslande specialvänster-

hookar (IB 3-1-30;1:5)

7) Dempsey smet tätt inpå Tunney och kontrade med snabba hookar (IB 20-1-50;10:5)

8) ... ömsom som krokar ... ibland som en serie korta hooks direkt ... (IB 25-1-50;1:4)

9) ...18 poäng med sina fina hookar (DN 17-1-70;20:7)

FÖRL: 10) Han är två-metersman med tyngd därtill och skjuter vänster och höger "hook"-skott (IB 30-9-60;11:4)

164

Ho(o)ka

INF: 1) ... att det var hart när omöjligt att stoppa dem med de vanliga sätten - att stöta eller hoka med klubban

(IB 15-1-60;10:1)

PRET: 2) N.Y. Tribune: Paolino "vänsterhookade" till sig segern

(IB 13-1-30;2:3)

G: Enkelteckning av <o> förekommer i det sekundära (från ishockey hämta-

de verbex 1) (s G 6).

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
hook     2   hooks  2 
hook+   1
+hook  12             -		 -

-

 hooks   15   hookar    5

+hooks   4  +hookar   3

 -

-
23
1
19
15______1 
16         
 -
19_________8 
  27           
 -
43

Bestämd form finns ej belagd. De 19 s-plurala beläggen kommer samtliga från perioden 1930-50 (varav 13 från 1930), medan enstaka ar-belägg finns från och med 1920 (M 23). Det unika exemplet (ex 2) på s-morfem i singular torde kunna förklaras med attraktion från det iterativa "vid varje tillfälle".

Endast utrum har påträffats (s M 7).

SD: Som framgår av ex 7-8 och av distributionstablån har användningen av hook ej, som NFS låter förmoda, upphört men liksom för övriga box-

ningstermer har frekvensen sannolikt minskat. Huruvida översättnings-

motsvarigheten krok (s D 43) har ökat sin andel relativt är - utan tillgång till statistik för detta ord - ej möjligt att bedöma.

Verbet hooka finns endast i ett exotiskt inquitex och i 60-talsbe-

lägget från ishockey. Hook ex 9-10 är från basketboll men för övrigt kommer allesammans de anförda beläggen från boxning och följaktligen har hook den för denna sportgren typiska 30-talstoppen (s D 29).
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM hook
LEM hooka
-
-
1
-
25
1
11
-
4
-
1
1
1
-
43
2
{hook}
-
1
26
11
4
2
1
45

 
 

Icing

Import: icing, NOM

Lexica: Sak : Icing the puck (ice hockey) - shooting the puck the length of the ice, from team's half of ice across the opponent's goal line.

165

NEO: Icing subst. -en -ar * otillåtet spel av pucken från egen planhalva över motståndarens förlängda mållinje i ishockey:

icingpuck HIST.: sedan 1939

SAOL11-2: Icing -en -ar s. sport., regelbrott i ishockey

Belägg: SO: 1) Spola icing (rubr i AB 25-1-70;25:3)

SB: 2) Ta bort icingen också (AB 25-1-70;25:3)

M: Plural har ej belagts och är säkerligen mycket sällsynt. Ingen verbbild-

ning är känd och betingelserna för -ning-avledning saknas därför

(s M 83f).

D: Endast ovanstående dubbelbelägg har påträffats, men på senare år förefaller lexemet vara vanligt i talspråk och inte alltför ovanligt i skrift. Icing hör till den grupp av ishockeytermer, som under senare decennier inlånats från Nordamerika.
 
 

Infight

Import: infighting, NOM

Lexica: SuL: In-fighting, close-in work, short-arm work, close-range boxing, boxing at close quarters, close-in boxing; närkamp(sboxning), infighting (239:boxning)

AS: Infighting (boxn.); i närkamp, är motsats till avståndsboxning, d.v.s. slagväxling från nära håll. Skall skiljas från clinch, som innebär ett dödläge.

Belägg: SO: 1) De amerikaner som varit i tillfälle att se Dempseys teknik, infighting och hårda slag ... (DN 28-1-20;10:5)

2) ... men han hänger mycket och låser mina armar i infight ... (IB 29-1-30;2:3)

3) ...bjödo på glänsande boxning, ideliga granna slagserier: nästan ingen infighting (IB 29-1-40;6:1)

4) Bökning, smekning i infightning, huvudsvålsgnuggning, bålrullning och flugviftning utan hårkrökning. Allt detta på "-ing" ger ingen boxning (IB 20-1-50;7:2)

SB: 5) Om domaren endast slår bort den hand som håller, så begås ingen orätt och infightingen fortsätter ...

(IB 10-1-30;5:1)

6) Lindström bör boxas mer på halvdistans, på vilket håll hans slag få god skärpa - betydligt bättre än i infightingen (IB 17-1-30;10:5)
 
 

166

M:
SO SB SUMMA
infight         1
infighting   17
infightning   1
infightingen   2
1
19
1
19
2
21

Infighting är, liksom i andra (n)ing-avledningar, genus utrum (s M 7).

I samtliga ex med undantag av ex 4 - där infightning ingår i en samordning med sex svenska verbalabstrakter på -ning - är avlednings-

ändelsen -ing (s M 83). Infight (ex 2) finns ej som nomen i OED eller någon annan ordbok. Det har måhända bildats i analogi med simplex fight .

D: Infighting har fakultativ variation med den svenska synonymen närkamp(sboxning ) som är betydligt vanligare. Enstaka belägg på close quarter har också påträffats i materialet.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM infight
LEM infighting
-
-
-
2
1
14
-
1
-
3
-
-
 -
-
1
20
{infight}
-
2
15
1
3
-
-
21

Det höga antalet 30-talsbelägg (15/21) ansluter sig till den gängse bilden av boxningstermernas distribution (s D 29).
 
 

Innerforward

Import: innerforward, NOM

Ellips: inner

Lexica: SuL: Inside-forward, inside, inside-man; inner, innerforward (151:fotboll)

Sak: Inners, inside players (field hockey) - line members of a team positioned between the center forward and the wings.

AS: Inner, riktigare innerforward, kallas de spelare, som är plac. mellan center och ytter i lagspel, där ant. forwardsspel. är fem.

NEO: Inner subst. -n * anfallsspelare som främst arbetar mellan centrum och endera flygeln i fotboll och bandy (ngt föråldr.): högerinner BET.NYANS i en sms. äv. inkluderande centern (i äldre fotbollsspråk): innertrio

HIST.: sedan 1918 för. av innerforward; efter eng. inside forward med samma bet.

SAOL11-2: Inner -n -rar s. i fotboll
 
 

167

Belägg: SO: 1) Bussler är sämre som inner än som ytter

(IB 12-1-20;8:3)

SB: 2) En passning från vänsterinnern emottogs af

högerinnern... (IB 8-9-10;3:3)

3) ... på ena innern (IB 8-9-60;8:5)

PO: 4) ... två mycket tekniska inrar (DN 13-1-40;12:5)

PB: 5) Inrarna bättre än centern ... (IB 6-9-20;518:5)

6) ... de tricksiga norska inrarna (IB 19-9-60;8:5)

FÖRL: 7) De båda innerforwards behöfva ej vara så snabba som

yttrarna (IB 19-9-10;2:1)

8) Degerfors ståtar nu med en av seriens bästa

innertrios (AB 8-9-40;7B:4)

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
 inner    182
inner+   457
+inner   468
+inner+   30
inners       1		 innern   107

+innern  291

innerns      2
+innerns    5

 inrar    72

+inrar    7
 

 

 inrarna     198   inrarne  1

+inrarna       8 

inrarnas        6
+inrarnas      1
560
457
774
30
9
6
1138
405
79
213_________1 
214           
1836
SO SB PO PB
SUMMA
innerforward  5 
innerforward+ 2
 		 innerforwarden      1 innerforwards   4 innerforwards  7

innerforwards  1
17
2
1
7   
1
4
8
20

Inner böjs enligt typ 2:2:2 och får alltså bortfall av </e/> i plural. Det engelska inside (player ) är ej känt i svenskan (se Wikström s !).

SD: Distributionen företer samma kurva som för andra spelarplats- benämningar. Efter en topp på 40- och 50-talen blir inner sällsynt 1970 på grund av förändrad speltaktik (s D 28). 1930 och (framförallt) 1940 är förkortningen <i> vanligare än hela ordet. Förkortningarna är så gott som alltid efterled. Innerforward är sällsynt och tydligen på väg att försvinna redan 1970.

Ellipsen inner är med ett tjogtal undantag för innerforward (varav endast 4 efter 1930) genomförd vid sidan av den ännu frekventare förkort- ningen <i>, som dock endast förekommer som andra komponent i <hi> och <vi>.
 
 

168
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
FÖRK <i>
LEM inner
LEM innerforward
 4
37
3
66
118
5
427
307
8
972
413
2
490
538
2
283
358
-
13
65
-
2255
1836
20
{inner}
44
189
742
1387
 1030
641
78
4111

International

Import: international, NOM

Lexica: SuL: International: an _ ; landslagsspelare, internationell spelare (152:fotboll)

Avis: International 1/2: a player who has played for his country (30:fotboll)

NEO: International ej i sportbetydelse

SAOL11-2: International ej i sportbetydelse

Belägg: SO: 1) Andy Wilson var ju obligatorisk international ...

(IB 15-9-30;13:2)

2) Celeber come back gjorde Eskilstunas gamle international och centerhalv Bengt Essman mot Örebro SK i söndags (IB 4-9-40;9:1-2)

SB: 3) I hemmalaget upptäckte man gamle Djurgårdsinternationalen Harry Sundberg som kedjeledare (DN 13-1-30;9:6)

4) Paul Jones, den tyske fotbollsinternationalen

(IB 29-1-40;10:4)

PO: 5) Orsaken till att ingen djurgårdare finns upptagen bland våra "internationals" är ... (IB 5-9-10;2:1)

6) Fram för landsortens internationals ... Nu får vi alltså se andra internationals än stockholmare och göteborgare

(IB 30-1-20;51:5)

7) ... att Skidförbundet har ett gott öga till dem som lämpliga internationals (DN 9-1-30;9:4)

8) ...bestående av gamla välkända internationals

DN 21-9-50;13:5)

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
international  4
- 
+internationalen   2		 internationals    17
+internationals    2
-
-
21
4
4
2
19
-
25

 

169

Att international ej kommit att anta er-plural trots att nomenet finns etablerat med denna böjning beror - förutom på den relativt låga frekven-

sen - även på att den semologiska attraktionen varit svag (international är inte personbeteckning utanför idrottsspråket). Man kan förmoda att idrottsordet knappast varit talspråkligt. I och med den ensidigt skrift- språkliga användningen har uttal med tryck på slutstavelsen och därmed er-plural inte uppstått (s M 30).

S: Det förefaller som om international vanligtvis betyder 'den som representerat sitt land', d v s en synonym till landslagsman|landslags-

spelare . Möjligen kan den betydelse som SuL:s "internationell spelare" medger, d v s "den som tävlat internationellt", kunna förekomma.

D:
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
{international}
1 
6 
13 
4 
1 
- 
- 
25 

Hälften av beläggen kommer från 1930 och endast 1 50-talsbelägg representerar de senaste 30 åren. Det verkar som om landslagsman nära nog totalt svarar för distributionen i betydelsefältet (s D 43).
 
 

Jab

Import: jab, NOM

Avledningar: jabba, V och jabbning, NOM

Lexica: SuL: Jab; jabstöt (239:boxning)

AS: Jab (boxn.) ett kort, rakt slag, snabbt och stingande men utan verklig tyngd bakom; slås med ledande handen, alltså i regel vänster.

Avis: Jab: a sharp, vicious blow, made from a distance of about twelve inches by a sudden straightening of the arm (87:boxning)

NEO: Jabb el. jab subst. jabben jabbar * kort, rakt, relativt löst slag: vänsterjabb; han höll undan motståndaren med en serie lösa jabbar HIST.: sedan 1925

Jabba verb -de -t SUBST.: jabbande * slå jab(bar): han -de med vänstern för att skapa en öppning för sitt fruktade högerslag HIST.: åtm. sedan 1950-talet

SAOL11-2: Jabb -en -ar s. kort (SAOL12: lätt) slag i boxning

Belägg: Jab(b)

SO: 1) Han har en god vänsterjab och en snabb höger med knockoutpunch (AB 6-1-60;29:4)

2) Cooper fick massor av poäng med sin vänsterjabb

(AB 14-9-60;20:1)

170

PO: 3) Mannen från Malmberget brydde sig strunt i Lindquists släggor, utan petade sin vänster jabstöt så fort han hann ... med snabba vänsterjabbar ... (DN 3-1-30;9:5)

4) ... en rapp vänster, som han kan använda både till hooks och jabs ... (IB 20-1-30;5:2)

5) Men jag kommer inte att klappa honom med lätta jabs som Pattersson gjorde (AB 20-1-60;14:1)

6) Med alla tänkbara medel försökte Kalle öppna tyskens igelkottgard med finter, jabbar och snabba rusningar

(DN 16-9-60;28:5)

7) ... som plockade massvis med poäng med sina vänsterjabbar (DN 26-1-70;23:5)

FÖRL: 8) Se ex 3!

Jabba

INF: 1) Pender, som boxades försiktigt, nöjde sig med att jabba, studsa åt sidan ... (AB 23-1-60;16:3)

PRET: 2) ... fintade och dök och jabbade ... (IB 29-9-30;5:4)

PRES PTC: 3) Vänsterjabbande Zora Folley ... (AB 19-1-60;12:1)

Jabbning

SO: Folley lyckades emellertid genom vänsterjabbning hålla Machen ur balans (AB 19-1-60;12:3)

G: Den engelska stavningen <jab> (ex 1 och 3-5) alternerar med dubbel-

tecknad slutkonsonant (ex 2 och 6-7) (s G 13). Med undantag av i ex 2 finns dubbelteckningen endast framför svensk flexions- eller derivations- allomorf.

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
-
jab+    1
+jab    1  +jabb    1
+jab+  1
-
-
-
 jabbar   1 jabs  2

+jabbar 2
-

-
3
1
4
1
3________1
4          
-
3______2
5       
-
9
+jabbing   1
1
INF:             jabba      1
PRET:          jabbade  1
PRES PTC: jabbande 1
SUMMA                   3

Jab är liksom övriga boxningsslag genus utrum (s M 7).

Verbalabstrakten jabbning har ning-suffix trots unik förekomst och exotisk proveniens. Verbet lär dock vara tämligen frekvent, i varje fall i talspråk.

171

SD: Samtliga belägg är hämtade från boxning. Jab har totaldistribution

(s D 40). Då en jabb så gott som aldrig är matchavgörande är frekvensen låg, speciellt när det gäller bestämd form. Materialets 4 30-talsex vittnar om att NEO:s förstauppgift är väl försiktig.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM jabb
LEM jabba
LEM jabbning
-
-
-
 -
-
-
3
1
-
-
-
-
-
-
-
5
2
1
1
-
-
9
3
1
{jab}
-
-
4
- 
-
8
1
13

Det är påfallande att beläggen nästan enbart förekommer 1960 (8 st) och 1930 (4 st).
 
 

Jog

Avledningar: jogga, V, joggande, NOM och joggning, NOM

Lexica: SuL: Jog, jogging, shack, loafing, coasting, free-wheeling -> also coast; joggning, lätt löpning, skuttande (53)

Jog, v, shack, loaf, coast, freewheel also coast; jogga, löpa slött, lunka, skutta (53)

AS: Jogga, vanligt förekommande form av uppmjukning, uppvärmning före tävlingen eller under pauser i denna, varvid idrottsmannen - helst på den mjuka innerplanen - löper löst och ledigt, ofta med hög knäuppdragning och studs i steget, i snabbt växlande tempo.

NEO: Jogga verb -de -t SUBST.: joggande, joggning * värma upp sig genom att småspringa ibl. på stället: avbytarna -de redan på löparbanan bredvid fotbollsplanen BET.NYANS: motionslöpa: ...

- fem kilometer varje dag ... HIST.: sedan 1914

SAOL11-2: Jogga -ade v. löpa långsamt el. på stället för uppvärmning; löpa för motion

- are -ar[e]n pl. -are

- ning s.

Belägg: Jogga

INF: 1) Kulstötarna sutto dumt nog på bänken i avvaktan på sin tur i stället för att springa omkring och jogga, vilket hade varit mycket förståndigare i kylan (IB 15-9-30;4:1)

2) Ni kan tro att jag blev förvånad när jag fick se Björn Borg jogga och mjuka upp sig i overall i terrängen före en simtävling (DN 25-9-40;16:6)

172

PRET: 3) ... och så joggades det här och var i hörnen

(IB 1-9-30;4:3)

4) Före starten på 100 m "joggade" sig atletiske Jany varm genom att plaska sträckan med enbart armsim

(DN 11-9-50;16:6)

5) 3000-metersloppet blev rena uppvisningen av Ivar Nilsson som joggade runt de nio varven utan att förta sig (DN 29-1-60;20:6)

SUP: 6) ... de senaste veckorna har jag bara joggat lite löst (DN 25-9-60;42:3)

Joggning

SO: 1) Efter gammaldags 30 min. joggning och uppmjukningsgymnastik sade tränaren ifrån att ...

(DN 13-9-50;14:2)

FÖRL: 2) ... kända idrottsmän på träningspromenad och joggningsutflykter (IB 27-1-30;12:1)

G: Stamslutskonsonanten fördubblas genomgående i enlighet med svens-

kans regler. Att verbalnomenet joggning har fördubbling är naturligt eftersom även engelskans jogging har <gg> (s G 13).

M: Joggning har i de 10 beläggen ning-suffix. Verbet är av allt att döma primärt (s M 83f).
 
SO
joggande    1
INF
PRET
SUP
SUMMA
joggning     8
joggnings+ 1
+joggning   1		 jogga      17
17
PRES PTC		 joggade   22
joggades    1
23
joggande    1		 joggat    5
5
44
1
45
1
SUMMA  10
46

SD: AS:s definition täcker tämligen väl den svårbeskrivbara företeelsen "joggning". Det är däremot missvisande och ej tillfyllest att beskriva den som långsam löpning med "hävning på tåspetsarna" (SAOB) eller "på stället för att mjuka upp sig" (Ö). Gentemot Ö:s definition kan även invändas att "joggning" äger rum även inför andra tävlingar än "lopp" (exempelvis kulstötning i ex 1). Med en betydelseglidning förekommer jogga i ex 4-5. I ex 4 är verbet sekundärt om uppvärmning i vatten inför en simtävling och i ex 5 använt för att antyda den överlägsenhet och avspändhet som en viss idrottsman visat i en skridskotävling. SAOL11-2 tar upp den moderna betydelsen av 'löpning i motionssyfte'.

D: Som klart framgår av ordböckernas svårigheter att åstadkomma en godtagbar explikation av jogga saknar svenskan möjlighet att uttrycka detta begrepp i ett enda ord. Jogga och joggning har säkerligen till stor del av denna orsak totaldistribution (s D 40). Den sekundära användning-

en är dock fakultativ till 'löpa/åka/simma o d ledigt utan ansträngning'. {Jog} hör till de morfem som i korpusen helt saknas före 1930 (s D 16).

173
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM jogga
LEM joggande
LEM joggning
-
-
-
-
-
-
3
-
2
3
1
1
6
-
4
28
-
3
6
-
-
46
1
10
{jog}
-
-
5
5
10
31
6
57

Keep

Import: (goal)keeper, NOM

Lexica: SuL: Goal-keeper, goal-tender, keeper, goalie, custodian; målvakt, målman, burväktare, "keeper" (148) - (196: vattenpolo och 200:

ishockey)

NFS: Goal... Likaså användes förr beteckningen goalkeeper för målvakt.

Avis: Keeper: the goal-keeper (31:fotboll)

Belägg: SO: 1) Hibbs, Birminghams utomordentlige målvakt, är "säsongens keeper" i England och åtskilliga penning-

starka klubbar fiska efter den säkre nätväktaren

(IB 24-1-30;8:2)

2) Hon till vänster ser gott ut att kunna vara släkt med alla tiders goalkeeper (bild i IB 29-1-30;9:3-4)

3) Örgrytes goalkeeper rusade ut ... (IB 8-9-30;9:4)

4) Ricardo Zamora, Espanols och Spaniens elegante och duktige goalkeeper ... (IB 26-9-30;14:5)

5) ... stå i handbollsmålet. Så sent som i förfjol ansågs han vara i klass med Torsten Lindberg som fotbollskeaper (IB 23-9-40;7:4)

6) Då målvakten Halverson var skadad hade man för kvällen fått låna Södertäljes reservkeeper Tord Flodquist (DN 4-1-50;14:4)

SB: 7) Ovanstående bild, tagen under en match Portsmouth - Liverpool, visar en hetsig situation framför Liverpool- keepern Elisha Scots bur (bild i IB 7-1-30;3:5)

8) Den franske målvakten hade dokumenterat sig som en prima gårdvar ... Den modige "keepern" belönades gång på gång med applåder (DN 17-9-30;18:6)

9) Vilken fenomenalt bra målvakt var Donnart Öhmans betyg åt unge Västanforskeepern (DN 9-1-50;13:8)

PO: 10) Och vad en "Berka" i slag kan prestera i fråga om blixtparader och andra bollfångarfinesser är nog mer än vad de flesta av våra övriga keepers kan gå i land med (IB 19-1-40;8:1)

174

11) Och så har man en målvakt som arbetar litet annorlunda och fyndigare än de flesta andra keepers

(IB 15-1-60;10:5)

G: Ex 5 innehåller unikt stavningen <keaper>. Om det inte är tryckfel kan det ses som en analogi med de många engelska ord i vilka /i:/ stavas med <ea>, t ex heat och league (s G 8).

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
keeper      26 goalkeeper   3
keeper+     3
+keeper     3
+keeper+   1		 keepern    38

+keepern  62

keeperns     1

 keepers    6
- 


 

 -

-

 
73
3
65
1
1
33___________3
36              
101
6
-
143

De fåtaliga plurala beläggen har s-form (s M 38f). Den låga plurala frekvensen beror säkert till stor del på betydelsen (varje lag har endast en spelare av kategorin målvakt). Goalkeeper finns ej belagt i böjd form. Det är frapperande att nära hälften av keeper -beläggen (65 av 143) utgörs av efterleder. Det är tydligt att +keeper och, i synnerhet, +keepern upplevs som kortare än målvakten /burväktaren o d.

SD: (Goal)keeper står tillsammans med ett antal svenska varianter (bl a SuL:s översättningar) i fakultativ distribution (s D 43). Keeper är ett av de ord vilkas distribution, förutom av morfologiska skäl, också är betingad av stilistiska. Intrasentensiell varians (s D 47) finns bl a i ex 1 (målvakt - nätväktare - keeper ), ex 5 ( ... stå i ... målet - keeper ), ex 6 (målvakt - keeper ), ex 8 (målvakt - gårdvar - keeper ), ex 9 (målvakt - keeper ), ex 10 (bollfångare - keeper ) och ex 11 (målvakt - keeper ). Ex 3 innehåller även goalkeeper och är hämtat från ett referat där målvakt återfinns 4 ggr, varför det är rimligt att även i detta fall ansätta variansfunktion. Keeper ex 1 och 7 har engelsk proveniens.

Av de 143 beläggen kommer inte mindre än 106 från 1950 och 1960. Endast 1 belägg är äldre än 1930, men från detta år härstammar bl a

samtliga 3 belägg på goalkeeper . Av dessa rör 2 (ex 2 och 4) samma spelare. NFS:s tidsuppgift "förr" om goalkeeper (räknat från 1940) förefaller vara berättigad.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM goalkeeper
LEM keeper
-
-
-
1
3
8
-
18
-
64
-
42
-
7
3
140
{keeper}
-
1
11
18
64
42
7
143

 
 

175

Kick

Import: kick, NOM, kick off, NOM och kick and rush, VFRAS (V + KONJ + V)

Avledningar: kicka, V, kickare, NOM och kickning, NOM

Lexica: SuL: Kick; spark (55) "Kick-and-rush", "sparka och spring" (153)

Kick off; avspark, kick-off

AS: Kick, spark. Såväl subst. som verb har försvenskats t.ex. att kicka boll = att sparka (spela) boll.

Kick and rush (sparka och spring), uttryck för såväl taktiskt som tekniskt bristfällig spelmetod i fotb,. bestående i att en man i laget utan beräkning el. bestämd adress sparkar bollen framåt, medan kamraterna far efter den i förhoppning att kunna nå den.

NEO: Kick subst. -en -ar 1/2 spark [ej med sportexemplifiering]

Kick-off subst. -en * avspark i fotboll HIST.: sedan 1906

Kick off, den spark - avspark - med vilken en fotbollsmatch inledes. Uttrycket användes understundom också i annat idrottsligt sammanhang för att ange tidpunkten för någontings början.

SAOL11-2: 2/2 Kick -en -ar s. vard. spark 1/2 Kicka -ade v. vard.

Belägg: Kick

SO: 1) Pelle har en utomordentlig benkick (IB 29-9-50;3:3)

2) Myggan föreföll bistert samlad men han fick nöja sig med 16.31, 16.09 och 16,27 samt stötte utan sin sedvanliga kick (IB 1-9-60;4:5)

PO: 3) Han har fina benkickar men för långsamt tempo

(IB 24-1-30;4:5)

Kicka

INF: 1) Backen riskerar att kicka bollen i bröstet på den anstormande forwarden (IB 5-1-20;9:3)

PRET: 2) ... såg man pojkar som kickade både "ettmål" och småmatcher (IB 13-1-30;7:1)

PRES PTC: 3) ... där förr Östermalms Idrottsplats' ärevördiga gamla "sandplan" flitigt utnyttjades av bollkickande ungdomar

(bild i IB 26-9-30; 8:1-4)

Kickare

FÖRL: ...alla de tusen och åter tusen kickaregrabbarna i den stora Stockholmsserien (IB 24-1-30;8:5)

Kick and rush

SO: 1) ... om denna speciellt svenska spelstil skulle slås sönder genom sparka- och springmetoder som nu står högt i kurs utomlands. Kick and rush ligger helt enkelt inte för oss (IB 11-1-50;7:1-2)

176

FÖRL: 2) När det regnar känner sig göteborgarna med sin engelska spelkultur som fisken i vattnet medan kick- och rushlagen tappa fotfästet i halkan (IB 15-9-30;1:3)

Kick off

SO: 1) Planens tribuner som rymmer c:a 28 000 åskådare voro en god stund före kick-off fullsatta

(IB 3-1-30;10:3)

2) Runt skogsvattnet samlades nu publiken, så att det vid "kick-off" var i det närmaste svart kring stränderna (IB 7-1-30;10:1)

3) Alec Jackson gjorde hemmalagets bägge mål, det första 37 minuter efter kick-off ... (IB 31-1-30;9:5)