25

Baseline

Import: baseline, NOM

Lexica: SuL: Baseline; baslinje (207:tennis)

NFS: Baseline, baslinje, tennist. bakre begränsningslinjen av en tennisbana.

Belägg: SB: 1) ... under det att Törsleff tvangs hålla sig till baseline...

(DN 17-1-10;6:5)

2) Båda fötterna skola hållas bakom baseline tills racketen träffat bollen (DN 17-1-20;10:1)

3) Utrymmena utom planen äro tillräckliga, 5 meter bakom baseline, 3 mellan sidlinjerna (dubbelplanens) och väggen... (IB 17-1-30;4:3)

FÖRL: 4) ... då hr Silfverstolpe plötsligt ändrade taktik, öfvergav baselineduellerna (DN 5-9-10;4:6)

5) Hela matchen kan betecknas som en kraftmätning mellan det utpräglade baseline- och volleyspelet

(DN 28-9-20;9:6)

M: Icke i något fall har svenskt böjningsmorfem påträffats trots att simplexbeläggen måste anses vara bestämd form (i ex 3 samordning med andra determinerade former). Stamslutet på -n motverkar suffigerad artikel (s M 59). Plural har ej belagts och torde vara ytterligt sällsynt

(s M 54).
SO SB PO PB SUMMA
                      -
baseline+      8
baseline     9   -   - 9
8
8 9 - - 17

D: Baseline är en numera sällsynt variant till sitt översättningslån baslinje . Hybridbildningar saknas i materialet. Efter 1930 finns endast 1 belägg.
 
10 20 30 40 50 60 70 TOTALT
{baseline} 3 9 4 - 1 - - 17

 

Basketball

Import: basketball, NOM

Hybridkompositum: basketboll, NOM

Ellips: basket, NOM

Avledning: basketbollare, NOM
 
 

26

Lexica: SuL: Basketball, basketboll (179). Basketball (game); basketboll, "korgboll för karlar", korgboll (enklare form av basketboll) (179)

AS: Basketboll Basketball, bollspel av amer. ursprung med utövare över praktiskt taget hela världen. I Sverige ... dels av inflyttade utlänningar,... dels som korgboll , men med regler som avviker fr. de internationella.

NEO: Basket subst. -en (kortform) basketboll HIST.: sedan 1967

Basketboll subst. -en -ar 1 (knappast plur.) ett lagspel med stor boll som manövreras med händerna, mot mål i form av högt placerade korgar HIST.; sedan 1936

2 stor boll att spela basketboll med HIST.: åtm. sedan 1970- talet

SAOL11-2: Basket -en s. -boll

Belägg: Basket

SO: 1) Bob och basket OK-debuterade

(rubr i DN 13-1-50;15:4)

2) Vet ni något om basket?

(DN 31-1-60;37:6 - som rim på rasket )

SO GEN: 3) ... i basketens elitserie (IB 9-9-70;14:5)

FÖRL: 4) Få svenska idrottsutövare är till den milda grad amatörer som våra basketlirare ... då han tror att vårt basketlag är proffs (IB 2-1-60;10:4)

5) ... basketexpert ... årets "korgboll"-uppsättning från USA... (IB 6-9-60;10:3-4)

Basketball/boll

SO: 1) Basket ball (IB 16-l-11;3:2)

2) Vidare förekommer ... basketboll (IB 20-1-50;7:5)

3) Basketboll, Borchert och ... (rubr) ... Basketball skall komma till heders även i det här landet

(AB 28-1-50;14:1)

4) ... utan sysselsätter grabbarna med hockey-bockey, basketboll... (AB 13-1-60;13:4)

SB: 5) ... bekantskap med basketbollen (IB 29-1-60;8:3)

FÖRL: 6) I övrigt består truppen av ett basketball-lag, ett volley ball-lag (IB 22-9-50;3:6)

7) Det otursförföljda basket ball-landslagets planer på spel i Ottawa (DN 8-1-60;16:1).

G: Det engelska uttalet [a:] behålls i svenskan trots att ställningen framför K1K2 enligt rådande mönster borde leda till [a] som i rasket och slasket

(s G 4).

27

M:
SO SB PO PB SUMMA
basket                           73
basket+                       101
+basket                           4
basketen            2
 

basketens          6

-
-
-
-
-
-
75
101
4
6
 178  8 - - 186
basketball    9  -boll      79
basketball+  8 -boll+  136

+-boll+                            1
 

basketbollen      1

basketbollen+    1

basketbollens    3

-
-
-

-

-
-
-

-

89
144
1
1
3
17_____216
       233          
5 - - 238
basketbollarna  1 1

Genus är utrum även då nomenet förekommer såsom ellips. Såväl ellips som hybridbildning med svensk efterled är långt vanligare än den engelska sammansättningen.

Distributionstablån kan sägas ge visst stöd för en förmodad ökning av ellipsens andel (70-talsvärdena jämförda med 60-talets). Det gäller säkerligen speciellt i sammansättningar som basketspelare i stället för

basketbollspelare .

Are-avledningen basketbollare är en tillfällighetsbildning. Basketspe-

lare är den vanliga personbenämningen.

S: Basket kan i svenskan ej beteckna målställningen ("korgen"). Ellipsen möjliggörs genom att basket ej tidigare existerar som simplex i svens- ka. "Korgboll" är ett slags variant av basketboll, tidigare huvudsakligen utövad som motionsidrott för skolflickor. Relationen mellan lån och översättning är alltså betydelseskiljande. På grund av basketbollens starka frammarsch på de senaste decennierna lär korgboll vara stadd i utdöende eller kanske snarare redan död.

D:
10 20 30 40 50 60 70 TOTALT
LEM basket 
LEM basketball
LEM basketboll 
LEM basketbollare 
-
1
-
-
-
-
-
-
-
-
2
-
-
-
-
-
4
2
3
-
104
9
155
-
78
5
61
1
186
17
221
1
{basket} 1 - 2 - 9 268 145 425

28

Med undantag av enstaka belägg är det först 1960-70 som basketboll påträffas i materialet. Men ellipsen basket är tydligen klart äldre än vad NEO uppger. Distributionen speglar säkerligen på ett rättvisande sätt grenens förekomst i Sverige (se basketball ex 3 från 1950!). Distributio- nen är total (s D 36).
 
 

Battle royal

Import: battle royal NOM (NOM + NOM)

Lexica: Sak och Avis: Battle royal - an old type of fighting match, in which several men were put into the ring together to fight each other in a general melee - the winner being he who was standing at the end.

Belägg: SO: 1) Det har ofta sagts att rugbyn vore ett slags allmän boxning, något av forna tiders "royal battle"

(IB 31-1-30;6:3)

2) Märket T.T. skrev en gång - jag tror det var 1917 - om "ruffarlagens ruskiga sammandrabbning", då Djurgården och Marieberg haft ett royal battle... (IB 27-9-50;10:3)

M: Ex 2 visar genus neutrum (s M 5). Semologisk association till slagsmål kan tänkas, men bidragande är nog attraktion av svenska neutrala verbav-

ledningar på -el (raffel, gnissel, prassel o s v). Båda beläggen har fram-

förställt adjektiv enligt engelska (och svenska) regler.
 
 

Birdie

Import: birdie, NOM

Lexica: AS: Birdie (golf) "liten fågel", att med ett slag underskrida hålets bogey eller SSS.

Avis: Birdie: a score of one stroke less than the bogey score for the particular hole (202:golf)

NEO: Birdie subst. -n - s * ett slag under par dvs. det antal på vilket en skicklig golfspelare skall kunna slå bollen i ett hål: birdieputt, göra en -; NN startade med fyra -s på de sex första hålen HIST. : Åtm. sedan 1950-talet

SAOL 12: Birdie s. pl. enl. eng. böjn. ett slag under par i golf; en b.

Belägg: SO: 1) 300 000 kr för en birdie (rubr) ... genom att slå en 10 foots birdie på sista hålet (DN 1-9-70;25:1)

2) På nästa hål hade han chans till birdie ... (DN 25-9-70;22:7)

PO: 3) ... men bättrade sig och gjorde kommande fyra hålen två birdies (DN 29-9-60;29:3)

29

4) ... gjorde sedan tre birdies (DN 26-9-70;13:4)

G: Stamvokalens [ø]-uttal återges undantagslöst med engelsk stavning

(s G 6)

M: Birdie är utralt (s M 7). De 2 plurala beläggen har s-form, kanske på grund av att birdie är en golfterm (s M 37 och M 41).
 
SO SB PO PB SUMMA
birdie    6   - birdies  2   -

SD: Betydelsen framgår av AS och Avis. Birdie har liksom flertalet andra

golftermer total distribution (s D 40). Begränsningen till enbart 60-

och 70-tal är karakteristiskt för golfens behandling i de undersökta

tidningarna (s D 21).
10-50 60 70 SUMMA
{birdie} - 1 7 8

 

Bitter end, to the _

Import: (to) the bitter end, PREP FRAS ((PREP) + DET ART + ADJ/NOM? + NOM)

Lexica: AS: End, to the bitter end, ända till det yttersta slutet.

Belägg: SB: 1) ... intet annat att göra än att bita ihop tänderna och fightas to the bitter end - vem vet f.ö. om inte den kan bli långt bättre än man väntar sig? (IB 4-1-40;8:1-2)

2) Tyvärr hann vi inte se "the bitter end"

(AB 15-1-50;18:6)

3) Tvärtom, skåningarna stred to the bitter end

(IB 26-9-60,13:1)

M: I ex 1 pronominaliseras the bitter end med den trots att semologisk genusattraktion snarast borde medföra neutrum efter mönster av svens-

kans naturliga motsvarighet, det neutrala nomenet slut . Troligen har ände/ända haft ett starkare inflytande på grund av fonetisk/etymolo gisk association (s M 7).

D: Uttrycket to the bitter end förekommer i svenskan även utanför sportspråket men är speciellt frekvent där och då i synnerhet (såsom i

ex 1) synonymt med knockout i boxning (ex 2 avser bandy och ex 3 fotboll). Materialet innehåller 5 belägg (förutom de nämnda även ett

40-tals- och ett 60-talsbelägg.

30

Bob(sleigh)

Import: bob, NOM och bobsleigh, NOM

Lexica: SuL: Bobsleigh, bobsled, bob; bob, bobsleigh (495)

NEO: Bob subst. - ben -bar äv. bobb -en -ar

* (typ av) styrbar kälke för backåkning särsk. som sportredskap

Bobsleigh subst. -en -ar el. -s * bob HIST.: sedan 1908

SAOL11-2: Bobb el bob (SAOL12: Bob även bobb) -en -ar s. backåkningskälke med ratt

Belägg: SO: 1) ...då med en tysk bob ... schweiziska repstyrda bob... (DN 20-1-50;16:8)

2) Bob och basket OK-debuterade (rubr)... Bobsleighförbundet deltog... (DN 13-1-50;15:4) ... att bobsleigh nu första gången representerades i OK (15:5)

SB: 3) ... särskilt boben hade alltid mycket åskådare

(IB 13-1-50;4:2)

4) Svenska vurpor på 2-mansbobben (DN 20-1-50;16:8)

5) ... då bobben går över styr (IB 27-1-50;7:6)

6) ...demonstrerar konstruktören Hans Carlström s:r boben för... (AB 14-1-60;12:6)

PO: 7) ... i italienska mästerskapen för fyramansbobbar

(DN 17-1-70;16:7)

PB: 8) ... bobsleigh-sporten på de nyinköpta bobbarna

(IB 27-1-50;7:6)

G: Dubbelteckning av ellipsens stamslutande <b> (förstaalternativ i SAOL11) finns endast i intervokalisk position, d v s i de 5 plurala beläggen och i 3/5 SB-belägg (s G 12), men däremot ej i något enda av SO- exemplen. Detta rättfärdigar att SAOL12 har kastat om stavningsvarian- terna. Den amerikanska variantformen -sled har ej belagts.

M:
SO SB PO PB SUMMA
bob            24
bob+          25
+bob            8
bobben    2  boben  2

+bobben  1

bobbar  1 bobbarna  4 33
25
9
57 3______2
      5       
1 4 67
bobsleigh    19
bobsleigh+  24
-      - - 19
24
43 - - - 43

Böjd form är relativt sällsynt. Böjningsmotståndet mot bobsleigh har tydligen varit massivt på grund av avvikelserna från svensk grafotax.

31

Detta har lett till att ellipsformen brukas ifråga om determinerad eller plural form. De 5 plurala beläggen har alla ar-plural (s M 23). SAOB:s alternativa pluraler med -er eller -s har inte belagts.

D: Bobsleighsporten är - efter några tidiga försök att introducera den - tämligen sent införd i Sverige. Detta förhållande avspeglar sig i beläggs-

frekvens och -distribution (s D 14).
10 20 30 40 50 60 70 TOTALT
LEM bob
LEM bobsleigh
-
-
-
1
4
6
-
-
33
20
12
2
18
14
67
43
{bob} - 1 10 - 53 14 32 110

Bogey ground/team

Import: bogey ground, NOM (NOM + NOM) och bogey team, NOM (NOM + NOM)

Ellips: bogey, NOM

Lexica: AS: Bogey, i allmänhet benämning för svår uppgift. Vanligast i sammansättningarna bogey man eller bogey team, varvid man vill framhålla att en speciell individuell motståndare eller motståndarelag alltid brukar bereda onormalt stort besvär.

Belägg: Bogey ground

SO: 1) Alla lag med självaktning håller sig med en "happy ground", d.v.s. en lyckoplan där vederbörande med hjälp av traditionens makt får för vana att nå goda resultat. Samma gäller omvända förhållandet, och vad engelsmännen kallar "bogey ground" har ju sin motsvarighet även hos oss (IB 16-9-40;8:1)

2) För mina pojkar har Malmö idrottsplats blivit en verklig "bogey ground" ... Jag vet inte vad det tar åt oss här nere, vi blir som paralyserade och kan aldrig göra vårt bästa (AB 11-9-50;12:2)

Bogey team

SO: 1) Undra på att Leeds betraktar grannstadsklubben som sitt speciella oturslag - "bogey team" som den engelska facktermen lyder (IB 29-9-30;14:3)

2) Det allsvenska Djurgården har visat sig vara ett verkligt bogey teom för handbollshuvudstaden nr 2 genom att ta poäng från både Studenterna och UIF

(AB 12-1-40;16:4)
 
 

32

3) Den duktiga Köpingsföreningen tycks f.ö. vara Uppsala- Kamraternas speciella "bogey-team" ... En enda gång har Uppsala lyckats slå Köping ... (IB 17-1-40;6:5)

4) Göteborgs-Kamraterna är nämligen jämte AIK Sleipnerhästens s.k. bogey-team och det har bara hänt en enda gång att Norrköpingslaget fått full poäng på Ullevi (AB 3-9-40;14:3)

5) Katrineholm borta och Askersund borta är inga lätta saker. Askersund har tvärtom något av bogey över sig

(AB 30-1-50;10:6)

6) ... annars har alltid Liverpool varit ett "bogey team" för dem... (DN 29-9-70;29:3)

PO: 7) ... gäller det om Västerås kan rå på ett av sina bogey- team .. (DN 27-1-50;16:7-8)

GM: Stavningen <teom> i ex 2 torde vara ett tryckfel. Sammansättningarna antar genus efter slutledens genus (se ground s 145 och team s 368 !). Anmärkningsvärd är den plurala Ø-formen hos ex 7. Simplexinflytandet gör sig alltså tydligen gällande även ifråga om numerusböjningen (s 368)

Som man kan vänta vid en ordfogning saknas bestämd form (s M 58).
SO SB PO PB SUMMA
bogey ground    2
bogey team        8
bogey                   1
-
-
-
-
bogey-team   1
-
-
-
-
2
9
1
11 - 1 - 12

SD: AS:s och NFS:s definitioner kan kompletteras med de parafraserande explikationerna i bogey ground ex 1 och 2. I bogey team ex 1 utgör det engelska nomenet en inquitexotisk explikation (s D 51) till den svenska motsvarigheten "oturslag ". Med reservation för "oturslag " och

"otursplan ", som i stort sett täcker betydelseinnehållet i bogey team och bogey ground , har de båda engelska ordfogningarna totaldistribution

(s D 42). I ex 5 finns ellipsbildningen bogey. Denna förutsätter en icke alltför låg frekvens jämte frånvaro av ellipsen i tidigare betydelse

(s M 87). NEO upptar bogey i golfbetydelsen (d v s ett slag över par, det antal slag en skicklig spelare skall kunna slå bollen i ett visst hål), men denna betydelse är inte belagd i materialet. Att bogey finns som golfterm har ej hämmat den unika ellipsen. Någon egentlig risk för sammanbland- ning eller förväxling kan inte gärna aktualiseras.
 
10 20 30 40 50 60 70 TOTALT
LEM bogey ground
LEM bogey (team) 
LEM bogey 
-
-
-
-
-
-
-
1
-
 1a)
4
-
1
1
1
-
2
-
-
1
-
2
9
1
{bogey} 1 5 3 2 1 12
a) Dessutom 1 ex på happy ground

33

Bookmaker

Import: bookmaker, NOM

Lexica: AS: Bookmaker, benämning på yrkesvadhållare... I de skand. länderna, liksom på många andra håll är bookmaking förbjuden i lag ...

OED: Book-maker 3/3 A professional betting man.

NEO: Bookmaker subst. -n , plur. - el. -s * person som yrkesmässigt förmedlar vad i samband med tävling t. ex hästkapplöpning; ej lagligt i Sverige Londons -s hade världsmästaren som favorit med bara 3 mot 2

HIST.: sedan 1905

SAOL11-2: Bookmaker -n; pl. = el. enl. eng. böjn. s. vadförmedlare vid kapplöpning

Belägg: PO: 1) ...förrän engelska bookmakers hade oddsen ute...

(DN 17-1-70;15:7-8)

PB: 2) Wolves har alltjämt bästa oddsen hos bookmakers till den slutgiltiga cupsegern (IB 2-1-60;2:6)

PB GEN: 3) Manchester United just nu bookmakers favorit

(IB 27-1-50;9:5)

4) Joe Louis bookmakers favorit 2-1

(rubr i DN 21-9-50;13:2-5)

G: Inget belägg finns för SAOL10:s anmärkningsvärda stavning <bokkmaker>. Eftersom SAOL10:s form står på platsen för <bookmaker> föreligger av allt att döma ett tryckfel.

M: Bookmaker har ej belagts i singular. Beläggen ex 2-4 kan ej med säkerhet klassificeras som PB. I alla 3 exemplen föreligger dock troligen totalitetsbetydelse, varför bestämd form synes vara naturlig i svenskan

(s M 64).

Genitivmarkering saknas i ex 3-4. Man kan naturligtvis inte utesluta möjligheten av att s-morfemet är genitiv i stället för pluralallomorf. I så fall skulle bookmaker i dessa ex förete den av SAOL11-2 som primär (av SAOL10 som sekundär) variant upptagna Ø-pluralen. Mot bakgrund av det övriga materialet ter sig dock den tolkningen inte trolig. SAOL10 anför primärt ar-plural men denna har försvunnit i SAOL11-2.

D: Materialet innehåller 5 belägg på bookmaker , alla exotiska.
 
 

Box 1

Import: boxing, NOM

Avledningar: box, NOM, boxa, V, boxare, NOM, boxas, V och boxning, NOM
 
 

34

Lexica: SuL: Box; boxas, boxa (224) - Boxer; boxare, pugilist, ringkämpe, "handskviftare" (224) - Boxing: boxning; boxning, boxningssport, pugilism (225)

Sak och Avis: Boxer - one who brings cool judgement, calculation, ring generalship, fine points of tactics, and scientific thought to aid his punching, in contradistinction to the fighter.

NEO: Box 2/2 subst. -en -ar * slag med knuten näve (åld.) få en box i ansiktet HIST.: sedan 1868

Boxning subst. - en - ar * en kampsport mellan två deltagare som försöker träffa varandra (i ansiktet och på överkroppen) med (de vanligen behandskade) knytnävarna... boxningsmatch

boxningsring; tungviktsboxning

Boxa [ej med sportexemplifiering]

Boxare subst. -n äv. boxarn , plur. -, best. plur. boxarna

* person som regelmässigt ägnar sig åt boxning: proffsboxare; tungviktsboxare, boxarna satt redan i varsin ringhörna HIST.: sedan 1814

Boxas verb boxades boxats SUBST.: boxande,boxning utöva boxning: han boxades stilenligt men hans motståndare boxades

orent HIST.: sedan ca 1750

SAOL11: 2/2 Box -en -ar s. vard. slag med knytnäve

Boxa -ade

Boxare -[e]n; pl. -e

Boxning -en -ar

SAOL12: Boxas: v. boxades utöva boxning

Belägg: Box 1

SB: 1) Landslagsstudier vid E-hallsboxet

(rubr i AB 28-9-50;14:2)

2) Skatten stoppar proboxet (IB 1-1-70;10:4)

FÖRL: 3) ... hopptåg, boxbollar och lätta hantlar (IB 16-1-20;10:6)

Boxa

INF: 1) Boxarna ... få i händelse av fel inte boxa (DN 30-9-20;10:6)

2) ... då begick han felet att slugga i stället för att boxa

(IB 3-1-30;4:2)

3) Bl.a. hade vy. Errander ett grant skott i 20:de min, som Lindberg måste boxa ut (AB 15-9-40;7B2 sportbil)

4) ... yankeen kommer väl att "åka cykel" och poängboxa för hela slanten (bild i DN 24-1-50;16:7-8)

PRES: 5) Akademiker boxar i Norges juniorlag mot Sverige d. 26

(rubr i DN 12-1-30;16:7)

6) Han boxar rent... (IB 22-1-40; 3:2-3)

PRET: 7) ... men Götas vakt boxade det ena skottet och tog det andra (IB 23-1-20;44:2)

35

8) ... en lång, gänglig ungdom vid namn Björk boxade mycket omsorgsfullt (AB 3-1-30;7:1)

9) ... där Selfrid Johansson efter alla konstens regler utboxade Flodström (DN 7-1-3;12:6)

10) Det gällde alltså att han tog sig i akt och boxade den riskable sluggern (IB 17-9-30;2:4)

SUP: 11) ... i stället lugnt boxat sin man (AB 11-1-30;9:3)

12) Ingvald Bjerke ... har boxat upp sig de senaste åren och är nu en god tekniker (DN 23-1-30;12:2)

13) ... vilken han har kunnat köpa för de pengar han boxat in

(AB 14-1-50;13:1)

Boxas

INF: 1) Vi hade råd att brottas 14-14 i Helsingfors, boxas 4-4 i Oslo (IB 27-1-30;3:1)

2) ... och just fighten är dennes styrka! När Ove övergick till att boxas tog hans större rutin ut sin rätt (IB 29-1-40;6:1)

3) Jerka Ågren får nöjet att boxas mot italienarnas kanske bästa man... (IB 31-1-40,3:1-2)

4) ... och om han bara går in för att boxas (och inte börjar fightas) ... (IB 2-1-50;5:2)

PRES: 5) ... är det över huvud taget inte säkert att jag boxas

(DN 13-1-30;9:6)

6) Han boxas kallt och beräknande (AB 23-1-60;16:1)

PRET: 7) Landslagen boxades oavgjort i Oslo (DN 27-1-30;11:5-6)

I sista ronden utboxades Pedersen efter alla konstens regler (DN 27-1-30;12:4)... Han boxades synnerligen regelvidrigt (12:5)

8) Pender, som boxades försiktigt (AB 23-1-60;16:1)

SUP: 9) Han har bland annat tre gånger boxats med Stribling

(DN 17-9-30;17:1)

10) Denne har boxats ganska sparsamt i år ... DN 25-1-50;17:2)

PRES PTC: 11) Särskilt i andra ronden var Widd hårt ansatt av ypperligt boxande Karlsson (DN 27-1-30;11:4)

PERF PTC/: 12) Amerika fick sin tredje hörna, fint upplagd, men

SOU: bortboxad av "Fiskarn" (IB 3-9-20;512:4)

13) ... Husil, som fick finna sig i att bli helt utboxad

(DN 12-1-30;16:3)

14) En välboxad match med rena slag ... ((B 2-1-40;4:5)

Boxare

SO: 1) En så hård boxare som Paolino... (DN 9-1-30;9:3)

2) Om "Ormen" hette det i programmet att "han aldrig

varit någon boxare" men hela världen älskar som bekant
 
 

36

a) fighter, och därför är man barnsligt förtjust när "Ormen"

går i ringen ... Huruvida den slaglystne och populäre Sundins belgier var en boxare eller fighter framgick dock varken av programmet eller matchen (DN 21-1-50;11:4)

3) Det eviga problemet huruvida en god boxare utan en verkligt dödande punch kan stoppa en snabb rushande slugger (IB 25-1-50;1:2-3)

4) Conn var en bättre boxare, men Charles är en bättre puncher (AB 29-9-50:11:5)

SB: 5) ... då Nisse Karlsson tog revansch på den sluggande Örnenboxaren (IB 3-1-30;2:2)

6) Den svenske boxaren Edvard Hultgren ... ställde på fredagen upp mot negerboxaren Cevalla (DN 21-9-30;16:3)

7) Stickan är emellertid den långt bättre boxaren ...

(IB 31-1-40;3:1)

PO: 8) Englands vänsterhandsboxare, Amerikas fighters ...

(IB 1-9-20;503:3)

9) ... att sänka förbundets beskattning av boxare och promotors (AB 12-9-30;7:5)

10) Den här enarmade Ingo kan bli slagen av fighters,

inte av boxare (IB 22-1-60;6:6)

PB: 11) Boxarna hålla, hänga på motståndaren

(IB 1-9-20;503:2)

12) Canvasen var f.ö. då så blöt och hal av regnet, att boxarna hade det vanskligt ... (IB 17-9-30;2:5)

FÖRL: 13) ... som absolut etta bland utländska boxarlag som gästat Sverige (DN 15-1-30;5:5)

Boxing

FÖRL: 1) Eklund ger med sin boxning ytterligare belägg för påståendet, att "the boxing skill" när allt kommer omkring till icke ringa del är medfödd (AB 20-1-30;7:2)

2) George Underwood, på den tiden New Yorks kanske mest kände boxingwriter (IB 29-9-30;5:1-2)

3) ... får nog Alvikshallens "boxing show" på fredagskvällen betecknas som ...(AB 21-1-50;11:2)

Boxning

SO: 1) Hr Jim Smith, ... som innehar titeln av dansk professional tyngdviktsmästare i boxning

(DN 28-1-10;8:5)

2) ... väckte den norska publikens stora sympatier för fair boxning (DN 31-1-20;10:4)

----------------------------------------------------

a) Sannolikt har den obestämda artikeln fallit bort

37

3) Fight mot stilboxning (DN 18-1-30;12:4)

4) Se boxing ex 1!

5) Factors boxning hör till det primitivaste man kan få se i en ring (DN 27-1-30;12:5)

6) ... de bästa män som vår boxning överhuvud taget producerat i klassen (AB 28-1-30;7:2)

7) En bild från AIK-matchen i Sandviken, Vidlund gör en utboxning (DN 8-9-30;11:1-2)

8) Bökning, ... bålrullning och flugviftning utan hårkrökning. Allt detta på "-ing" ger ingen boxning (IB 20-1-50;7:2)

SO GEN: 9) ... en gång var vår amatörboxnings stolthet

(IB 22-9-30;14:4-5)

SB: 10) 4-4 norskt tips i boxningen i Oslo (rubr i DN 23-1-30;12:2)

11) ... vant mig vid att betrakta boxningen som ett medel att stärka självtilliten (DN 28-9-40;13:6)

12) ... då förstår man meningen med boxningen, the noble art of selfdefence, som sport (AB 23-1-60;16:1)

SB GEN: 13) ... en av den amerikanska proffsboxningens "grand old men" (AB 10-1-60;12:4)

PO: 14) ... hans alldeles utmärkta boxningar (IB 2-9-40;11:3)

PB: 15) Och ett speciellt kort slag var som bortblåst ur juniorboxningarna, nämligen ... (IB 13-1-10;5:5)

16) Boxningarna regnade bort på nöjesfältet

(rubr i AB 21-9-40;16:4)

MS: Det utrala nomenet box som finns upptaget i SAOB, SAOL, Ill och NuO med innebörden 'slag, stöt' har ej belagts. Ett neutralt box med betydel-

sen 'boxningstävling' finns i materialet (ex 1-2) men detta fall av verb- avledning saknas i gengäld i ordböckerna. Det är nästan uteslutande i sammansättningar som box förekommer.

Det deponentiella verbet boxas har ej, som SAOB m fl uppger, övergått till att i opposition till boxa beteckna 'oreglementerad knytnävskamp' utan har tvärtom blivit vanligare än sin aktiva motsvarighet även vad avser tävlingssporten boxning. Frekvenstalet nedan för det aktiva boxa

får bedömas mot bakgrund av att fotbollsbeläggen (boxa bort bollen o d) ingår. Trots detta sekundära tillskott har boxa betydligt lägre frekvens än deponens boxas . Visserligen ingår bland s-beläggen några enstaka passivformer till det aktiva verbet, men de är alltför få för att kunna påverka proportionerna mellan boxa och boxas . Det är rimligt att anta att den reciproka innebörden, till vilken en direkt parallell finns i den närbesläktade och tidigare etablerade sportgrenen brottning och dess verb brottas (se Boxas ex 1), har lett till absolut förekomst genom att verbet kommit att användas med singulart subjekt och med underförstått prepositionsobjekt (ex de boxas - han boxas (mot någon ). Boxas ex 7 innehåller tre olika funktioner hos verbets s-form: a) reciprok b) passiv

38

(utboxades ) och c) absolut. Boxa förekommer såväl transitivt (fotbolls-

beläggen ex 3 och 7 samt 10 och 11) som intransitivt (ex 1-2, 4-6, 8 och 12). Det är sällsynt med personobjekt såsom i ex 10-11.

Nomen agentis uttrycks genomgående med are-avledning. Huvudorsaken

till att boxer saknas torde vara att lånet är mycket tidigt och att verbet har varit frekvent från början. Kanske har dessutom förekomsten av boxer som beteckning på en hundras varit hämmande för inlån.

Verbalsubstantivet som står för mer än hälften av morfemets alla belägg, har med undantag av 3 exotiska eller exotiserande sammansätt- ningar alltid -ning (s M 85f).
 
SO SB PO PB SUMMA
  box              1
  box+          77
+box              7
+box+           6
  boxet            1

+boxet            4
 

2
77
13
6
93 5 98
  boxare      386
  boxar+     114
  boxare+       7
+boxare      113
  boxares        9
+boxares       2
  boxaren    122
 

+boxaren    101
  boxarens      2
+boxarens      3

  boxare       380
 

+boxare       112
  boxares         8
+boxares         3

  boxarna        236a)
 

+boxarna         89b)
  boxarnas        38c)
+boxarnas        12

1124

121
415
57
20

631 228 503 375 1737
a) Varav 1 ex på <boxarena> b) Varav 1 ex på <+boxarne>
c)Varav 2 ex på <boxarnes>
boxing+              3 3
  boxning         849
  boxnings+   1208
+boxning        171
+boxning+          1
+boxnings+       20
  boxnings           6
+boxnings           3
  boxningen     193

+boxningen       86
 

  boxningens      38
+boxningens      12

  boxningar    132

+boxningar      65

  boxningarna        60d)

+boxningarna         39
 

  boxningarnas         4
+boxningarnas       10

1234
1208
361

21
48
25

2258 329 197 113 2897
d)Varav 1 ex på <boxningarne>
 

39
 
INF PRES PRET SUP SUMMA
boxa     48
boxas  176
boxar   26  boxa    1
boxas   96
boxade      76
boxades   114
boxat    27
boxats   46
178
432
224 122_______1
          123       
190 73 610
PRES PTC PERF PTC
SOU SON P SB
boxande    35 boxad     29 boxat     2 boxade    2 boxade    4 72

{Box} har pregnant betydelse, 'god, teknisk boxning' (s S 6) i motsätt-

ning till {fight} och {slug} i Boxa ex 2 och 10-11, Boxas ex 2 och 4, Boxare ex 2-4, 8 och 10 samt i Boxning ex 3.

D: Box är högfrekvent och har beläggning under hela 1900-talet. Det har en markant topp 1930 (nära 40 % av alla belägg) och en mindre topp 1950. Samma tendens återfinns hos alla boxningstermer (s D 29).
 
10 20 30 40 50 60 70 TOTALT
LEM box1
LEM boxa 
LEM boxas 
    boxa(s) PTC 
LEM boxare
LEM boxing 
LEM boxning 
2
-
1
-
21
-
33
5
6
26
1
210
-
251
9
75
169
33
727
2
1114
9
30
72
15
223
-
450
33
39
60
14
271
-
462
25
16
42
8
131
1
351
15
12
62
1
154
-
236
98
178
432
72
1737
3
2897
{box} 57 499 2129 799 879 574 480 5417

Box2

Import: box, NOM

Lexica: Sak: Box defense (football) - a defensive formation...

Belägg: SB: 1) ... att sätta den traditionella försvarsboxen på fyra ur funktion (DN 19-1-70;21:1-2)

FÖRL: 2) ... under de perioder då ångermanlänningarna spelade med reducerat manskap. Då presterade de rödblå ett närmast perfekt boxspel framför den egna kassen

(DN 30-1-70;19:1)

M: Box 2 är utrum till skillnad från verbalavledningen box 1.
 
SO SB SUMMA
box+     1
             -
               -
+boxen   2
1
2
1 2 3

40

SD: Med box avses den speltaktik i ishockey som tillämpas av fyra utespelare då den femte är utvisad. Lexemet är ett bland många 70- talslån från kanadensisk ishockey (s D 27)

Break1

Import: break, NOM

Lexica: SuL: Break through, v; vinna motståndarens servegame (207; tennis)

OEDS72: Break, v 8/56 d/d. To win against (an opponent's service) in lawn tennis or a similar game.

NEO: Break subst. -et plur. - best. plur. -en * det att lyckas vinna ett game trots att motståndaren har fördelen att serva i tennis [syn. servegenombrott] Hist.: sedan 1970-talet

SAOL 12: Break s. -et. pl= servegenombrott i tennis

Belägg: SO: ... vann efter ett break det andra setet med 6-4

(DN 15-9-70;18:5)

M: Break har i sitt unika belägg neutralt genus. Den troliga förklaringen till neutrum får sökas i analogin med andra verbalabstrakter, bildade med Ø-suffix på verbstammen (s M 3).

SD: Break i betydelsen 'servegenombrott', d v s gamevinst för servemot-

tagaren, har först på de senaste decennierna kommit i mer allmänt bruk.
 
 

Break2

Import: break, V

Lexica: SuL: "Break"; "bryt", "break" (226:boxning)

NFS: Bryt break el break away ... Vid internationella matcher skall kommandoordet break , bryt, användas.

OEDS: Break 1/3 8/20 f/i Boxing. The act of separating after the contestants have come to grips.

Belägg: IMP:1) När jag mötte Lindström var det sällan domaren

behövde säga "break" (IB 27-1-30;10:4)

2) Kocks protester mot hans förtidiga "break" vid

clincherna (IB 10-9-30;1-2)

M: Verbet break har ej belagts med ändelsemorfem på grund av att det endast är imperativen som använts.

För ett oregelbundet verb med osvensk grafotax som break torde en morfologisk anpassning till svenska innebära ett betydande motstånd.
 
 

41

SD: Som boxningsterm förekommer break endast vid matcher där ej båda boxarna är svensktalande. Ex 1 är ett citat av en fransk boxare efter match i Sverige. Ex 2 ingår i en USA-rapport och är sålunda exotiskt. Distributionen är alltså varierande med översättningen bryt och betingad av kommunikativa skäl. Materialets båda belägg har redovisats.
 
 

Bunker

Import: bunker: NOM

Lexica: Avis: Bunker: An artificial obstacle on a golf course consisting of a pit dug into the fairway or a bank (202:golf)

N: Bunker: sandhål i golfbana

NEO: Bunker subst. -n bunkrar äv. -s 3/3 sand- eller jordfylld fördjupning i golfbana avsedd som hinder: sandbunker; han tvingades slå sig in på greenen över en - HIST.: sedan 1947

SAOL11-2: Bunker -n ... sandgrop i golfbana

Belägg: SO: 1) ... ur bunker i bunker (DN 24-9-70;24:8)

2) ... som rök genom en bunker till vänster och lade sig i greenkanten (DN 26-9-70;13:4)

PO: 3) ... greenen garderad av bunkrar (DN 28-9-70;23:7-8)

FÖRL: 4) ... en bunkerskyddad green (DN 24-9-70;23:7-8)

M:
SO SB PO PB SUMMA
bunker      3
bunker+    1
-
-
bunkrar    1
                -
-
-
4
1
4 - 1 - 5

Det unika plurala belägget har ar-plural. Fonotaxen (-nkr-) förhindrar eller försvårar inte alls ar-plural, men man kan ändå förvänta sig att analogi med er-avledningar (M 38f) och med golfsportens många s- pluraler (s M 43), skulle medverka till den av NEO alternativt angivna s- pluralen.

D: Materialets 5 belägg härrör från några få dagar i september 1970 då DN hade en utsänd reporter som bevakade golf-VM i Spanien. Numera ges golf ett betydligt större utrymme i dagstidningarna (s D 29).
 
 

Camp

Import: camp, NOM

Lexica: AS: Camp, läger, träningsläger

SAOL11-2: Camp ej i sportbetydelse

42

Belägg: SO: 1) Vi vill helst ha en "egen" camp ... där man kan springa ut och in i sina träningsoveralls (AB 27-1-50;12:6)

2) Man styr första kosan till England, där man tänker slå upp en 14 dagars träningscamp (DN 30-1-60;16:3)

G: SAOB:s initiala <k>-stavning har ej belagts (s G 15).

M: Camp finns endast belagt i oböjd form och därför finns intet stöd att hämta för SAOB:s pluraler -ar eller -s. Lexemet är utralt trots den mycket närliggande betydelseanalogin med läger . Stamslutsparalleller (i första hand förstås kamp men även övriga enstaviga lexem på -amp, t ex ramp , svamp och tamp förefaller att ha varit starkare (s M 7).

SD: (Tränings)camp används stundom istället för (tränings)läger , dock ej enbart, som SAOB anger, om läger i engelsktalande länder. Förutom ovanstående ex finns ytterligare 2 belägg, från 1950 resp. 1960.
 
 

Canvas

Import: canvas, NOM

Lexica: SuL: Canvas; canvas, segelduk, presenning (227:boxning)

AS: Canvas: segelduk. I boxningsringen skall över undermattan av minst 1,5 cm. tjock filt spännas segelduk, i regel kallad canvas.

NEO: Kanvas el. kanfas subst. -en * grovt och glest, vanligen oblekt styvt tyg av linne, bomull eller hampa: BET.NYANS: ibl. spec. om underlaget i boxningsring: den svenske tungviktaren fick syna -en åtskilliga gånger HIST.: sedan 1540

SAOL12: Canvas ej i sportbetydelse

Belägg: SB: 1) ... att man nästan befarade att det var Örnenpojken själv som skulle få kyssa canvasen, som det så vackert heter

(DN 3-1-30;9:5)

2) En Maloney skall säkert ännu som en "has been" ha dynamit i nog i sin berömda höger att sända Carnera till canvasen för "the full count" (AB 25-1-30;7:1)

3)... föll tillbaka på kanvasen och räknades ut

(IB 27-1-30;2:2)

4) På bilden har jugoslaven med ett brak gått i canvasen efter en fullträff av Norlings höger (bildtext i IB 25-1-60;7:2-5)

5) ... satte sig på kanvasen och blinkade (DN 28-1-60;20:3)

G: Av SAOL:s, Ill:s och NuO:s (Kanfas) och SAOB:s (Kanfas, äv. Kanvas, stundom Canevas) stavningsvarianter är det endast <kanvas>, som finns i materialet. Vid sidan av 26 belägg med initial <c>-stavning finns 3 med <k> (s G 15).

M: Genus är i materialet undantagslöst utrum (SAOB och NuO har neutrum 43

sekundärt). Av de 29 beläggen står 27 i SB medan 2 finns som förled.

SD: Den morfologiska beläggsfördelningen beror på att ordet mestadels förekommer i fraser som kyssa, falla på, sätta sig på, gå i canvasen (ex 1 och 3-5) och sända, förpassa någon till canvasen (ex 2) om företeelsen att en boxare slås ned. Följaktligen är distributionen närmast att bedöma som en fakultativ variant till fraser som slå ut/ner . Liksom vid andra boxningstermer är en stor del av beläggen från 1930 (s D 29).

10 20 30 40 50 60 70 TOTALT

{canvas} - - 18 - 8 3 - 29
 
10 20 30 40 50 60 70 TOTALT
{canvas} - - 18 - 8 3 - 29

Catch-(as-catch-can)

Import: catch-as-catch-can, NOM (V+KONJ+V+V)

Ellips: catch, NOM

Lexica: SuL: Catch-as-catch-can -> Wrestling, fribrottning, fri stil (263)

NFS: Catch-as-catch-can, ... brottnt. anglosaxisk benämning på fri

brottning.

NEO: Catch-as-catch-can subst. ingen böjning * en typ av (professionell) fribrottning av show-betonad karaktär med alla grepp, slag och sparkar tillåtna: den före detta proffsboxaren livnärde sig numera på - HIST.: sedan 1931

Belägg: SO: 1) ... rullade... om i en häftig "catch-as-catch-can" med grepp om knäveck, mot näsa och haka, armvridningar etc

(IB 15-9-20;544:1)

2) Ett band fruntimmer drar Tyskland runt och ger uppvisningar i catch-as-catch-can ... (AB 21-1-50;13:5)

3)... riktig brottning, inte catch som är rena bluffen

(DN 20-9-70;23:3)

FÖRL: 4) Frank Gotch, den professionelle världsmästaren i catch-as-catch-can brottning ... (IB 12-9-10;3:3)

M: Lexemet är ej belagt i böjd form och det är inte troligt att dylik förekommer. Ex 1 visar utralt genus, möjligen beroende på ett underförstått match (s M 6). Ellips (som i ex 3) av detta fyrledade nomen är ingalunda oväntad, allrahelst som catch ej tidigare finns som simplex i svenskan.

SD: Komplementär distribution synes föreligga mellan catch-as-catch- can och fri(stils)brottning (s D 48). Catch-as-catch-can har kommit att begränsas till utländsk professionell varieté- och cirkusbrottning

(ex 2-4). Ex 1 avser ett oreglementerat slagsmål mellan två engelska pojkar. Det förekommer emellertid att catch-as-catch-can någon gång i exotiserande syfte används om fristilsbrottning för amatörer. Samtliga 4 belägg har återgivits.