Liksom för övriga boxningslexem är beläggningen störst 1930, närmast följt av 1950 (s D 29). Såväl ring som ringside har totaldistribution

(s D 41). Sekundärt kan ringside förekomma om andra sporter än boxning

(ex 1 från brottning, ex 3 backhoppning, ex 4 bandy och ex 5 fotboll)

(s S 4, det sistnämnda med citattecken).

Ringen i ex 4 har betydelsen 'boxningssporten' och denna metonymiska användning är relativt vanlig. Ex 7 uppvisar explikationsvarians i ett inquitexotiskt belägg (s D 52).
 
 

Rink

Import: rink, NOM och rinkside, NOM

Lexica: SuL: Ice rink rink; skridskobana, skrinnbana (489)

AS: Rink, spelfältet i curling och bowls, ishockey- och skridskobana.

Avis: Rink: the playing surface, covered with ice (250: ishockey)

NEO: Rink subst. -en -ar inhägnad isbana för ishockey, curling

m.m. : spola -en HIST.: sedan 1921

SAOL11-2: Rink -en -ar s. tävlingsbana för ishockey

Belägg: Rink

SO: 1) Södra Latin får egen rink (rubr) ... och har därför byggt en egen hockeyrink på skolgården (DN 19-1-50;16:6)

2) Bandyn får sin väl tilltagna plan, ishockeyn sin rink (AB 18-1-60;15:3)

SB: 3) Och så gör vi ett litet inhopp i ishockeyrinken

(AB 3-1-50;11:4)

4) En kedja skall anses vara "förbrukad" för tillfället efter att ha varit inne på rinken i två minuter

(DN 7-1-60;14:4-5)

PO: 5) Vi vill inte ha några kanadensiska fasoner på svenska rinkar (DN 18-1-60;17:1-2)

PB: 6) Så blir det fart och skådespel på ishockeyrinkarna i vinter (DN 16-9-50;15:5)

Rinkside

SO: 1) ... som vid flera tillfällen lockade fram applåder från namnen Ingemar, som satt vid rinkside (DN 5-1-60;13:4)

2) I strålande sol och inför 7000 bandyentusiaster vid rinkside (DN 7-1-60;15:2-4)
 
 
 
 
 
 

274

M:

SO	SB	PO	PB	SUMMA
rink      7 rink+    4 +rink  17	rinken    36 +rinken   35 rinkens     3 +rinkens   2	rinkar     4 +rinkar   2	rinkarna      4 +rinkarna    8	51 4 62 3 2
28	76	6	12	122

Rink har enbart genus utrum och ar-plural (s M 24).

Rinkside har inte belagts i böjd form även om prepositionsuttrycket vid rinkside skulle kräva SB om det hade varit en svensk efterled.

SD: Samtliga belägg med undantag av rinkside ex 2 (bandy) avser ishoc- keybanor. Rink har inte belagts tidigare än 1950 och hör till gruppen av nya lån i samband med ökat kanadensiskt inflytande på svensk ishockey

(s D 29). NEO har dock ett tidigt (1921) förstabelägg.
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM rink  LEM rinkside	- -	- -	- -	- -	13 -	43 3	66 2	122 5
{rink}	-	-	-	-	13	46	68	127

 
 
 
 

Road walk/work

Import: road walk/work, NOM (NOM + NOM)

Lexica: SuL: Road walking, landsvägsgång (86) - Road work; "roadwork", träningspromenerande (86)

AS: Roadwork, träningslöpning på landsväg för att stärka benen och konditionen; uttrycket anv. i synnerhet om prof. boxares förberedelser.

Avis: Roadwork - physical exercises, particularly of running - both forwards and backwards - skipping, etc. , carried out on the road over fields, etc. (97:boxning)

Belägg: Road walk

SO: Backhopparna har det sämst ställt utan lämpliga träningsskor i bagaget för road walk (DN 27-1-50;15:4)

Road work

SO: 1) ... något har väl hårt road work åstadkommit

(bild i DN 21-9-50;13:4)

2) Charles på roadwork med sina sparringar

(bildtext i AB 26-9-50;11:1)
 
 

275

FÖRL: 3) ... på praktiskt taget alla 'road work'-träningarna

(IB 14-1-70;32:3)

M: Till road work ex 1 är adjektivattributet kongruensböjt i neutrum. Genus beror säkerligen på semologisk association av efterleden till den svenska motsvarigheten verk eller arbete (s M 5).

D: Road walk ingår i en exotisk rapport (från USA) (s D 51).

Roadwork har en särpräglad utformning. Till en dylik kombination av gång, löpning (fram- och baklänges) och rephoppning m fl gymnastiska övningar saknas svensk term. Roadwork har därför kommit att användas begränsat, i synnerhet exotiskt om amerikanska professionella boxares träning. Materialets samtliga belägg har redovisats ovan.

Round

Polysemi: rond, NOM

Avledningar: rondare, NOM och rondig, ADJ

Lexica: SuL: Round also heat; omgång (86) - Round; rond (250:boxning)

AS: Rond, del, omgång av tävling, begränsad i tid eller på annat sätt.

Avis: Round: a series of matches in the cup competition, as first round, second round, etc. up to semifinal (41:fotboll)

Round: a stage in boxing contest, usually of three minutes duration (97)

NEO: Rond subst. -en -er 1/2 avgränsad kampomgång i boxning vanl. på 3 minuter, föregången och/el. följd av en minutlång paus: utmanaren blev utslagen i sjätte -en HIST.: sedan 1919

SAOL11-2: Rond -en -er s. ... omgång i boxning

Belägg: Rond

SO: 1) ...samt en rond skuggboxning och en rond på sandsäcken (IB 30-1-30;8:1)

2) ...uteslutande matcher i cupens tredje rond

(AB 3-1-60;11:3-4 flera ex)

SB: 3) ... i tredje runden (IB 23-1-11;2:4)

4) med ett väldigt sving mot käken i andra ronden

(IB 2-9-20;510:2)

5) Cooper, som på sin tid golvades av Ingemar Johansson i femte ronden (AB 14-9-60;20:1)

SB GEN: 6) Rondens stormatch, Londonderbyt Arsenal - Chelsea ... (IB 13-1-30;10:3)

PO: 7) ... och i denna stat tillåtas enligt lag endast "no decision bouts" (uppvisningar alltså) i 8 ronder

(IB 19-1-20:35:4)

276

8) ... att en knockdown måste räknas som minst jämställd med två vunna ronder (IB 1-9-20;503:1)

9) Earl Maestro vann överlägset 6 av 9 ronder

(IB 22-1-30;2:3)

PO GEN: 10) ... att han var villig att gå med på en 15 rounds match... men att det är hans personliga mening att matchen icke kommer att vara stort mer än en enda omgång! "Sex omgångar", sade han, passar Dempsey precis lika bra som femton" (IB 23-1-30;39:4)

Antagligen kommer en 20 ronders match i England att ge mer än en 8 ronders match i New Jersey (IB 39:5)

11) ... en 10 rounds match med Billy Miske ...

(AB 14-9-20;6:2)

PB: 12) ... i de två första runderna (IB 23-1-11;2:4)

13) ... och nära nog groggy i en av de första ronderna

(DN 27-1-30;12:6)

14) Johansen fick in mest, särskilt i andra och tredje

ronderna (DN 27-1-30;12:6)

Rondig

SOU: Dubbelrondig serie ... dubbelrondig allsvensk bandy

(AB 18-1-50;10:4)

G: De båda beläggen i IB 23-1-1911 (ex 3 och 12) har <u>. I 3 ex (däribland de exotiska 20-talsbeläggen ex 10-11 finns den engelska digrafen <ou> bevarad. I samtliga övriga fall återges stamvokalen med <o> såsom i det etablerade svenska nomenet (s G 10).

M: Rond har uteslutande genus utrum och er-plural och något annat är inte att förvänta med tanke på att nomenet är väletablerat i svenskan

(s M 28). Mer än hälften av alla belägg är SB. Exotiskt finns 2 genitiv- belägg på rounds (i ex 10 parallellt med ronders ) (s M 67).
 
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
rond        301 rond+       12 +rond       34 +ronds+     1 +rounds+   1 ronds         5	ronden   1151 runden         1 +ronden     76     rondens     41 +rondens   10	ronder        329   +ronder        25 +ronders+    26 ronders        16 rounds           1 +ronders     11 +rounds         1	ronderna     188 runderna         1 +ronderna     10   rondernas       3	1971 12 145 28 66   22
354	1278+1	407+2	201+1	2244
rondare     1				1

277

SD: I enlighet med gängse mönster för lexem med huvudsaklig förekomst inom boxningen visar distributionen för rond en markant topp 1930 och hög beläggning även 1950 (s D 29). Som boxningsterm har rond totaldistri- bution medan den av Avis definierade fotbollsbetydelsen vanligen kallas omgång . Ex 10 (där omgång varierar med rond i ett boxningsbelägg) utgör ett kuriöst undantag - även vad beträffar den exotiska stavningen av
rond.
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
FÖRK r.  LEM rond  LEM rondare  LEM rondig	- 2 - -	- 91 - -	11 1023 - -	4 229 - -	10 534 - 2	3 207 - -	3 158 1 -	31 2244 1 2
{rond}	2	91	1034	233	546	210	162	2278

Ropeskip

Import: ropeskipping, NOM

Lexica: SuL: Skipping, skipjumping rope skipping; rephoppning (93 och 252:boxning)

Avis: Skipping: a training method in which the traditional skipping rope is used to give lightness and ease to movement and to improve breathing (99:boxning)

Belägg: SO: ... vill jag dock giva det rådet att nu under de kommande vintermånaderna öfva sig i s.k. "ropeskipping" d.v.s. att många gånger i följd hoppa öfver ett rep som hålles i handen och svänges öfver huvudet och rundt och för hvarje gång repet kommer framför fötterna hoppar man öfver det (IB 30-9-10;1:4)

M: Böjning har inte belagts.

SD: Belägget ingår i ett citat av en svensk-amerikan (s D 50f) och innehåller en parafraserande explikation (s D 49). Distributionen är säkerligen en tillfällig exotism; rephoppning är den normala benämningen.
 
 

Rover

Import: rover, NOM

Lexica: NFS: Rover, en som strövar omkring, är i vissa spel, t.ex. australisk fotboll, en spelare som ej har någon bestämd plats på planen utan följer bollen, dit den går.

Avis: Roving: typical of a player who does not keep in his traditional

position (41:fotboll)

278

Belägg: SO: 1) En effektiv "rover" (rubr i IB 19-9-60;2:1-2)

PO: 2) Dessa röda rovers och härjare gingo ej till storms efter kalla generalstabskalkyler (IB 2-9-20;508:4-5)

3) ... stjärnor, som i sin "vildaste krafts" dagar for omkring som "vildar" ("rovers"), "titaniskt" men som ... (IB 13-1-60;6:4)

M: Båda de plurala beläggen har s-form (s M 38f).

SD: Ex 1 avser en svensk spelare, som strövat omkring på planen utan bestämd plats medan ex 2 och 3 däremot innehåller rover i lexemets grundbetydelse, 'rövare'. Båda dessa senare belägg har svenska synonymer i varians (härjare resp. vildar ). I ex 3 explikeras vildar med rovers

och utgör alltså exempel på en omvänd explikation (s D 49).

Rough 1

Import: rough, ADJ

Avledningar: ruff, NOM, ruffa, V, ruffande, NOM, ruffare, NOM, ruffig, ADJ och ruffighet, NOM

Lexica: SuL: Rough play; rått spel (86)

AS: Ruff, otillåtet hårt spel. Ruffa: att använda sig av brutala metoder. En match säges vara ruffig, när den präglas av ojusta medel.

Avis: Rough play: that characterized by unduly tackling, charging, etc (41:fotboll)

NEO: (SAOL12: 3/3) Ruff 2/3 subst. - en el. -et * hårt och regelvidrigt spel i lagbollsport, t ex fotboll: frispark för - HIST.: sedan 1919

Ruffa verb -de -t Subst.: ruffande, 2 /2 spela hårt och regelvidrigt i lagbollsport, t ex fotboll HIST: sedan 1917

Ruffig adj. -t 2/2 hård och ojust om (spelare i) lagbollspel,

t ex fotboll: en - match HIST.: sedan 1924

SAOL11-2: (SAOL12: 3/3) Ruff -et s. hårt o. regelvidrigt spelsätt o.d.

Ruffa -ade spela hårt o. regelvidrigt

Ruffighet ej i sportbetydelse

Belägg: Rough ADJ

SOU: 1) ... af Northampton i en intressant men rough match

(IB 2-1-11;2:1)

2) Matchen blir med säkerhet "rough" (IB 27-1-11;3:3)

3) Matchen var mycket trevlig utan tillstymmelse till rough play (IB 17-9-20;554:5)

279

4) ... att det inte dög att komma med något "rough stuff" emot mig, berättade Tunney (AB 25-9-50;13:1)

Ruff NOMEN

SO: 1) Det hålles hård fart i spelet men utan "rough", och domaren behöver icke ofta gripa in (IB 26-9-10;1:2)

2) ... urartade spelet till rough (IB 16-1-11;2:3)

3)... att laget ej spelar på långa vägar så vackert som det i Stockholm. Nu är det tyngre, med litet ruff om så påfordras (DN 2-9-20;12:4)

4) Belgiske högerinnern Coppe gjorde sig strax därpå skyldig till ett fult ruff (IB 3-9-20;512:2)

5) ...efter ett göteborgsruff (IB 2-9-70;11:3)

SB: 6) För ruffet mot Hjelm blåste inte herr Gustavsson ens ... (IB 2-9-40;10:4)

7) ... enligt min mening var det sista ruffet det värsta men blev obestraffat (AB 1-9-60;20:5)

SB GEN: 8) Att storseriens matcher mer och mer börja gå i ruffets tecken ... (IB 3-9-30;11:1)

PO: 9) Nu lät han både tydliga hands och uppenbara ruff passera (DN 3-9-30;16:5)

10) Flera ruff förekommo och domaren fick lägga manken till för att hålla spelet inom justa gränser

(AB 28-1-40;9:1 sp bil)

PB: 11) Domaren Carl Beiron från Bollnäs hade inget lätt knog, men höll bra efter ruffen (DN 9-1-50;13:2)

Ruffa

INF: 1) Den judiske mannen gjorde sin debut med att ruffa mot en amris så att frispark följde (IB 6-9-20;19:4-5)

PRES: 2) Han hårdmarkeras, han tacklas, han ruffas - men ingenting stoppar honom (DN 21-1-60;20:2)

3) Han ruffar, dribblar, blir tacklad ... (DN 19-9-60;21:5)

PRET: 4) ... därtill ruffades det alldeles rysligt från spanjorernas sida (IB 2-9-20;507:4)

5) Andra halvleken började med att Hallman ruffade mot Dahl... (IB 8-9-30;12:3)

6) Djajic ruffade omkull Palmér (IB 4-9-50;2:3)

PRES PTC: 7) ... att om inte klar målchans föreligger ... så bör domaren omedelbart blåsa av och visa ut den ruffande

(IB 16-1-50;2:2)

PERF PTC/SOU: 8) ...att ingen blev ihjälruffad var tur ... (IB 22-9-30;2:1)

SUP: 9) Vad slutligen utvisningen angår, så hade Coppe strax förut ruffat nästan lika bra mot Steiner

(IB 3-9-20;512:2)

280

Ruffare

SO: 1) "En teknisk småruffare" var tydligen Knutte Nordahls mening (DN 13-9-50;14:1)

FÖRL: 2) Märket T.T. skrev en gång - jag tror det var 1917 - om "ruffarlagens ruskiga sammandrabbning"

(IB 27-9-50;10:3)

Ruffande

SO: 1) De våra voro med sina tjuvtricks inga änglar, men malmöborna voro värre i sitt burdusa ruffande

(IB 24-9-30;8:3)

2) ... det blir ett enda ruffande (IB 25-9-40;6:4)

Ruffig

SOU: 1) En synnerligen ruffig och tråkig tillställning

(IB 1-9-20;502:1)

SON: 2) Ruffigt var det så det förslog i kurvorna

(IB 3-9-30;7:2)

3) ... genom onödigt ruffigt spel (DN 22-9-30;17:3)

SBIM: 4) Till det mindre goda intrycket av matchen bidrog det övervägande hårda och ruffiga spelet (DN 1-9-30;19:2)

B SUPERL: 5) ... man väntar sig olympiadens både snabbaste och ruffigaste match (IB 2-9-20;507:1)

POS (SON) + 6) Och inte var det ruffigt. Det var ruffigare mot Nässjö

KOMP+SUPERL: och ruffigast mot Örebro (AB 30-1-50;10:4)

Ruffighet

SB: 1) Vad skall nu ruffigheten tjäna till? (AB 9-1-50;10:5)

PO: 2) ... det blev en verkligt bister tillställning, fylld av bröstvärmare och andra välkvalificerade ruffigheter

(IB 9-1-50;8:5-6)

PB: 3) ... slog bara ner på de värsta ruffigheterna

(DN 22-1-40;12:2)

G: De adjektiviska ex 1-4 och de nominala ex 1-2 (samtliga utom det exotiska citatet i adjex 4 är från 1910-11 och 1920) har bevarad engelsk vokaldigraf <ou>. Eljest skrivs stamvokalen genomgående <u> (s G 10). Den engelska konsonantdigrafen <gh> förekommer likaledes i ovanstående ex men återges för övrigt med dubbelteckning av <f> (s G 19f).

M:

SO	SB	PO	PB	SUMMA
ruff    68   rough   2 ruff+  61 +ruff    3            -	ruffet        6   ruffets       2	ruff      16 +ruff     4             -	ruffen      2                  -	94 61 7 2
132________2  134	8	20	2	164
ruffande     2	ruffandet   1			3

281
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
ruffare      1 ruffar+     2 +ruffare   1	-	ruffare     1	-	2 2 1
4	-	1	-	5
-	ruffigheten     1	ruffigheter   2	ruffigheterna    2	5

 

SUMMA INF                             ruffa                10                                    10 PRES                          ruffar                 1     ruffas      1                2 PRET                          ruffade             22    ruffades   3              25 PRES PTC                  ruffande             2                                    2  PERF PTC/SOU         ruffad                1                                     1 SUP                            ruffat                 3    ruffats      1                4

39                    5               44

SOU           ruffig             20    rough    2                                  22 SON           ruffigt            31    rough   2a)                               33 SBM           ruffige             1                                                         1 SBIM          ruffiga          10                                                       10  P                 ruffiga             2                                                         2 KOMP       ruffigare         4                                                         4 SUP           ruffigast          1                                                         1                   ruffigaste         3                                                         3 ADV/B      ruffigt              6                                                         6

SUMMA                           80_______4                                     84                                                      84

a) Huvudorden till SON rough är play och stuff (ex 3-4, det sistnämnda med den neutralt böjda bestämningen något ).

M: Genus är i materialet undantagslöst neutrum (s M 3). SAOL9-11, NEO, Ill och NuO har primärt utrum medan SAOB har utrum sekundärt. Som neutrum ansluter sig ruff till den produktiva gruppen av verbalabstrakter med Ø-avledning av verbstammen och därmed är också Ø-plural given

(s M 33). Beläggen ger stöd åt SAOB:s förmodan att substantivering skett av det engelska adjektivet genom förkortning av rough play eller utlös- ning av någon sammansättning med ruff-, t ex ruffspel.

I verbex 2 och 6 är ruffa transitivt men detta är mycket sällsynt. Pre- positionskonstruktionen ruffa mot någon (ex 5 och 9) är däremot vanlig.

Er-avledning saknas helt och ruffare , som dock är lågfrekvent, är enda sättet att bilda nomen agentis (s M 81).

Adjektivet är (bortsett från de tidiga rough 1-3 och ex 4, det sist- nämnda ett exotiskt 50-talscitat av vad en boxare sade på 30-talet)

282

alltid ruffig , till vilket lätt kan bildas en het-avledning (s M 84).

D: Distributionen följer en gasklockefördelning med topp 1940, det år då lagsportsreferaten är fylligast (s D 26). Den frekventaste synonymen lär nog ojusthet vara. En relativt sällsynt engelsk likabetydande term är

foul (s 132).
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM rough ADJ  LEM rough NOM LEM ruff  LEM ruffa  LEM ruffande  LEM ruffare  LEM ruffig  LEM ruffighet	2 2 - - - - - -	1 - 5 5 - - 2 -	- - 53 7 1 - 21 -	- - 53 14 1 - 33 1	1 - 34 13 1 4 18 3	- - 9 3 - 1 1 1	- - 8 2 - - 5 -	4 2 162 44 3 5 80 5
{ruff}	4	13	82	102	74	15	15	305

 
 

Rough 2

Import: ruff, NOM

Lexica: Sak: Rough (golf) - heavy, long grass located to the sides of fairway.

NEO: 3/3 Ruff subst. -en -ar * oklippt del av golfbana HIST.: sedan 1898

SAOL12: 2/3 2/2 Ruff -en -ar

Belägg: SB: Kristensson förlorade en boll i ruffen (DN 11-9-60;28:6)

G: Se Rough 1!

MD: Golfbetydelsen har genus utrum. Ovanstående belägg är materialets enda (s D 10).

Rugby

Import: rugby, NOM

Lexica: SuL: Rugby, English Rugby, rugger; (engelsk) rugby (166-7:fotboll)

NFS: Rugby är ett fotbollsspel mellan 15- eller 13-mannalag med oval boll... Spelet är uppkallat efter den engelska internat- skolan Rugby school och kallas ofta i engelsktalande länder rugger till skillnad från soccer (association football) d. v. s. vanlig fotboll.

NEO: Rugby subst. -n * ett lagspel med en oval boll som får sparkas, bäras eller kastas och där spelarna bl. a. får tackla

283

varandras ben med överkropp och arm HIST.: sedan 1886

SAOL11-2: Rugby -n s. engelskt lagspel med oval boll som får bäras, kastas el. sparkas

Belägg: SO: 1) Det är naturligtvis inte vår vanliga fotboll, utan rugby (IB 5-1-20;9:1)

2) Det är emellertid att märka att det endast är på rugby man förtjänat dessa pengar (DN 21-1-30;12:2)

3) ... nämligen det hårda spel, som vi kalla för ameri-

kansk rugby, och som även går under namnet "gridiron game" m.m. (IB 24-9-30;6:2)

SB: 4) Rugbyn spelar en dominerande roll i den amerikanska universitetsidrotten (DN 21-1-30;12:2)

5) I England har man fått upp ypperliga kortdistansare framförallt från rugbyn (IB 15-9-50;4:6)

FÖRL: 6) ... och denne fällde yttern genom att grabba tag i hans

fot - rena rugbytacklingen alltså (IB 18-9-50;8:4)

M: Rugby är som andra sportgrensbenämningar genus utrum (s M 7).
 

SO	SB	SUMMA
rugby     47 rugby+   47 +rugby     1                 -	rugbyn     18   rugbyns     4	65 47 1 4
95	22	117

SD:

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
{rugby}	6	13	62	3	13	9	11	117

Hälften av beläggen kommer från 1930. Sporten har endast haft obetydlig utbredning i Sverige och rugby har därför i allmänhet exotisk betingning. I överförd bemärkelse används dock rugby och rugby+ , t ex rugbytackling såsom i ex 6, ibland om otillåtna attacker i inhemsk fot-

boll. Rugby har totaldistribution (s D 36). Er-avledningen rugger (SuL och NFS) har inte påträffats i svenskt idrottsspråk.
 
 

Runner up

Import: runner up, NOM (NOM + ADV)

Lexica: SuL: Runner-up: den andra, "runner up" (87)

AS: Runner up, betecknar egentligen en tävlande som placerat sig på andra plats men anv. också, ehuru oegentligt, för att beteck- na en tävlande, som anses vara en farlig konkurrent till tävlingens presumtive segrare.

284

Avis: Runners-up: the team next to the winners, e.g. the second team in a league championship (41:fotboll)

Belägg: SO: 1) Blackpool, andra divisionens runners up, har ...

(IB 24-1-30;8:3)

2) Gefle håller på att utveckla sig till en farlig "runner up" för Stockholmslagen (DN 30-9-40;16:3)

3) Han sprängde sensationellt de tre stora 8.000- poängsgiganterna och ligger trea närmast efter världsrekordhållaren Rafer Johnsson och Formosas runner up C K Yang (DN 6-9-60;15:3-6)

4) Tottenham är favorit till cupsegern med Wolves som runners up (AB 26-1-60;14:1-3)

5) Gösta Lindhs Rynninge har på sistone ryckt fram som dark horse i den värmlands-närkiska div.III-fotbollen, och efter söndagsronden är örebrolaget runner up efter

ledande Sunne (IB 14-9-60;7:1)

6) Runner up (rubr) ... MoDo tippades också i god tid som farligaste runner up i slutspelet (IB 14-1-70;17:2)

7) V. Frölunda som i vintras var runner up i slutspelet efter Brynäs (IB 16-9-70;15:1-2)

SB: 8) ... och i synnerhet är "onsdagsklubbens" position stark genom den briljanta målkvoten samt matchen på hand gentemot "the runners up" (IB 20-1-30;10:1)

FÖRL: 9) Skarpaste matchen går i Halmstad som ett slags "runner-up-final" där hemmalaget bör vinna

(IB 26-9-30;10:2)

10) Stig Palén i Hammarbyhöjden är glad över runners-up- platsen som man åkte upp tack vare ... (AB 27-9-60;18:1)

M:

SO	SB	SUMMA
runner up    12      runners up   2 runner up+   1      runners up+ 1	the runners up    1	15 2
13____________3 16	1	17

De exotiska ex 1 och 4 har efter engelsk förebild s-form med syftning på singulara ord, i båda fallen klubbnamn som korrelat. Det unika SB- belägget (ex 8) har likaså ett klubbnamn som korrelat. Detta exotiska belägg har fristående artikeln the som bestämdhetsmarkör (s M 64).

SD:

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM runner up	-	-	3	4	3	4	3	17

 
 

285

Med början år 1930 finns några få synnerligen jämnt fördelade belägg per år (s D 16).

Distributionen är fakultativ, varierande med andra plats och synbar-

ligen också med uttryck för 'farlig konkurrent'. Den sistnämnda betydel-

sen finns i ex 6 och troligen också i ex 2 och 4, medan övriga ex gäller lag eller individuell idrottsman (ex 3) som ligger på andra plats i en pågående tävling.
 
 

Rush

Import: rush, NOM

Avledningar: rusha, V, rushare, NOM, rushig, ADJ och rushighet, NOM

Lexica: SuL: Burst (of speed) , dash, -> rush, sprint -> also spurt; rush (14)

Rush, burst, dash; rush, framstöt (167:fotboll) -

Rush; rush (250:fotboll)

Rush, burst, dash, swoop; göra en rush, rusha (167)

AS: Rush ett indiv. betonat anfall av den spelare, som har hand om bollen (eller annat spelföremål). En viss improvisation förutsättes gärna.

NEO: Rusch el. rush subst. -en -er 1/2 snabb förflyttning över kortare sträcka vid löpning e.d., särsk. som träning, men äv. som moment i fotboll, ishockey etc.: tränaren beordrade -er

HIST.: sedan 1901

SAOL11-2: (SAOL12: Rusch eller) Rush -en -er s. rusning; snabb slutspurt; snabbt anfall, t. ex. i ishockey

(SAOL12: Ruscha eller) Rusha -ade v. göra en rush el. rusher

Belägg: Rush

SO: 1) Allt emellanåt sticker Uppsala emellan med en rush upp mot motståndarnas mål (IB 5-9-10;1:1)

2) En ytterspelare måste framför allt vara snabb då det är han som i en snabb rush skall föra bollen fram över planen och ned mot motspelarens mål (IB 19-9-10;2:1)

3) ... och innan man visste ordet av hade Uppsala vid en snabb rusch pressat sig till en hörna (IB 9-1-20;14:2)

4) Han sprintade fram i en solorush och sköt i mål

(DN 13-1-40;12:2)

5) Han gjorde först en vacker solorusch

(AB 31-1-60;17:1)

SB: 6) ... att rushen avslutas med en precisionspassning

(IB 25-9-40;12:1)
 
 

286

PO: 7) Uppiggade häraf gingo svenskarna till anfall och gång på gång prässade de genom snabba "rusher" bollen upp

till det danska målet (IB 8-9-10;3:3)

8) Amerikanarnas rucher kommo oberäkneligt och voro synnerligen farliga (DN 9-9-20;9:2)

9) Där förekommo sprinterrusher på både 40, 50 och 60 meter, ja 80 med ... (IB 3-1-30;5:1)

10) ... som stoppade upp östersundarens rusher med en rak vänster (DN 18-1-30;12:2)

11) ... lika gärna själv kunde vara skulden genom sina vilda ruscher (IB 22-1-30;2:2)

PB: 12) Trots förtvivlade ansträngningar från båda sidor blef det inget resultat av de många rusherna (IB 19-9-10;2:4)

13) ... lagspelets triumf över de individuella rusherna

(DN 15-1-40;18:1)

Rusha

INF: 1)... fick en tacksam boll att rusha på. Han skubbade ifrån allt vad försvarare hette (DN 20-1-30;12:2)

2) Det är stört omöjligt att sprinterrusha, när man för kylans skull måste ha ett par overaller på

(IB 30-9-60;7:1)

PRES: 3) En stockholmsytter rushar utmed sidlinjen

(IB 19-1-20;33:1)

PRET: 4) Men så ilsknade yankees till ett tag, rushade iväg över plan med vansinnig fart (IB 3-9-20;512:4)

5) En svårboxad man mot sig, som nöjde sig med att krypa ihop som en igelkott när Andersson rushade

(DN 18-1-30;12:3)

6) Arne Magnusson soloruschade väl mycket

(IB 8-1-40;10:3)

7) Hon ruchade också i mål på 19,23,7 (IB 9-9-60;12:2)

PRES PTC: 8) ... rädda med knapp nöd genom att möta den genomrushande van Dort (IB 6-9-20;519:2)

9) ... huruvida en god boxare ... kan stoppa en snabb rushande slugger ... (IB 25-1-50;1:2-3)

SUP: 10) ... som rushat upp vackert (DN 7-1-30;14:1)

Ruschande

SB: Ta bort soloruschandet, lägg an mer på lagspel

(DN 10-1-50;13:5)
 
 
 
 

287

Rushare

SB: 1) Straffslag följde då den fenomenale rusharen stöp

(IB 16-1-50;8:3)

PO: 2) Bersa Hellström och Eklund hade fullt jobb att stoppa AIK:s rushare i första halvlek (DN 22-1-40;12:1)

Rushig

SBM: 1) ... och med undantag av den ruschige "Pröjsarn" Nilsson... gick spelet fram med en långsamhet

(DN 30-1-50;16:8)

SBIM: 2) Elof Johansson var bästa namnet i den rushiga kedjan (DN 2-1-40;15:1)

3) Dess rushiga stil passar till på köpet bättre mot Kanada än mot t.ex. Sverige (DN 9-1-60;13:4)

Rushighet

SB: Genom åren har vi varit vana vid att se den utmejslade svenska fulländat effektiva stilen brytas mot den tyska rushigheten och den finska hårdheten (AB 31-1-40;19:5)

G: Den engelska <sh>-stavningen är genomförd med undantag av 30 belägg med <sch> (NEO har <sch> primärt och SAOB sekundärt) och 2 (däribland verbex 7) med <ch>. De sistnämnda bör väl hållas inom tryckfelsmargina-

len, medan stavningen <rusch> ju tidigare är etablerad i allmän bemärk- else ('liv, rörelse, verksamhet') (s G 18). Stavningsfördelningen framgår av den morfologiska tablån.

M:
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
rush      48  rusch      4 rush+     7 +rush   26   +rusch   4	rushen   1	rusher    76  ruscher     11                         rucher        1 +rusher    19  +ruscher  2	rusherna       8   +rusherna    1 +ruscherna  1	149 7 53
81________8 89	1	95________14     109	10	209
rushande    1	+ruschandet    1			1 1
1	1			2
rushare       2	rusharen    1	rushare    1		4
-	rushigheten   1			1

 
 
 
 
 

288
 

<sh> <sch> <ch> SUMMA

INF             rusha        8  ruscha     1                       9 PRES          rushar       2                                             2                      rusha        1                                              1 PRET          rushade  23  ruschade 6 ruchade 1 30 SUP             rushat       1                                             1 PRES PTC rushande 14                                          14

SUMMA                       49                  7                   1  57

SBM rushige               1 SBIM rushiga              2 P rushiga                     3

SUMMA                    6

M: Rush har undantagslöst er-plural (s M 29). Avledningsproduktiviteten är ett tecken på att nomenet och också verbet är väletablerat. Er-avled- ning är ej känd (s M 81).

S: Betydelsen 'snabb sprinterrusning' (SAOB a/d) är som löpningsterm förmodligen tämligen sällsynt (rush ex 9 och rusha 2, båda förstärkta med förleden sprinter-). Slutlopp (SAOL och E) kan inte sägas vara tillämpligt på något belägg. Från boxning härrör rush ex 10-11 och rusha ex 5 och 9 medan övriga ex kommer från bollagssporter och för dessa är

AS:s definition adekvat (se den intrasentensiella betydelseoppositionen till lagspel i ex 13!). Betydelsen 'fart, kläm, fläkt' som är vanlig utanför idrottsspråket kan inte alltid klart särskiljas från ovanstående innebörd. Speciellt adjektivavledningen rushig och dess motsvarande nomen rushighet torde ofta användas på ett sätt som medger båda tolkningarna, något som är förklarligt då betydelserna ligger nära varandra.

D:
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM rush  LEM rusha  LEM rushande  LEM rushare  LEM rushig  LEM rushighet	11 - - - - -	18 11 - - - -	39 15 - - - -	51 7 1 1 1 1	49 12 1 3 3 -	35 9 - - 2 -	6 3 - - - -	209 57 2 4 6 1
{rush}	11	29	54	62	68	46	9	279

D: Distributionen är som bollspelsterm fakultativ till raid (s D 45), som dock saknar avledningar. Beläggningen är tämligen jämn på en måttlig

nivå med undantag av 1970 som uppvisar en markant nedgång, vilken

påbörjats 1960 Det är möjligt att det speglar en förändrad taktik i

bollagsporterna samtidigt som spaltutrymmet har krympt för bandy- sporten, den gren i vilken rusher främst förekommit.

289

Schemer

Import: schemer, NOM

Lexica: SuL: Scheme, combine, play together, play with combination; kombinera (168: fotboll)

Belägg: SO: 1) Det lilla skotska bollfenomenet visar sig match efter match som ligans förnämsta "schemer" och det är till största delen tack vare honom som de målfarliga skyttarna Lambert och Bastin spelas fram till s.k. givna chanser (IB 29-9-30;14:3)

2) Spelet låste sig för serieledarna, mycket beroende på att kedjans scheemer Björn Fröberg var febersjuk

(AB 13-9-60;16:4)

3) Svenska landslaget behöver en scheemer, en framspelare av stora mått ...(AB 30-9-60;18:6)

PO: 4) Och vad skall man säga om våra andra engelska shemers, framhöll han i samma andetag

(DN 3-1-60;18:5)

G: I ex 2-3 dubbeltecknas stamvokalen gentemot engelskans bruk. Detta torde få betecknas som en hyperanglicism (s G 5). Detsamma gäller

utelämnandet av <c> i ex 4 (s G 18).

SD: Schemer är en mindre vanlig fakultativ variant till speluppläggare, strateg , framspelare (intrasentensiella explikationer i ex 1 och 3. Ex 1 och 4 har engelsk proveniens (s D 43). Samtliga belägg har redovisats ovan.
 
 

Score

Import: score, NOM, scorer, NOM och scoring, NOM

Avledning: scora, V

Lexica: SuL: Score, V; skjuta mål (168) - Goal-scorer, scorer, goal-getter; målskytt, målgörare (149:fotboll)

AS: Scora mera sällsynt anglicism för to score = att göra mål.

NFS: Score Termen användes i Sverige huvudsakligen i golf och tennis ... göra ett mål. I sistnämnda betydelse användes score ofta i norskan och någon gång även i svenskan ("scora").

Belägg: Scora

INF: 1) ... varken Alec eller Chelsea kunde scora - matchen slöt som bekant 0-0 (IB 19-9-30;11:3)
 
 

290

2) ... kedjan kan inte göra mål. Laget har endast släppt in 20 mål... Men forwards ha endast förmått att scora 11 gånger, medan Hammarby, jumbolaget, gjort 17

(AB 23-1-40;16:2)

PRET: 3)... unge Bastin scorade från vänsterinner

(IB 13-1-30;10:3)

4) ... scorade med en skalle som ingen målvakt i världen kunde klarat" skriver en engelsk expert

(IB 31-1-30;9:4)

5) ... varför Alec som scorade i varje match för Huddersfield och på 4 matcher gjorde 7 mål inte lyckats få fullträff för sin nya klubb (IB 22-9-30;13:2)

6) De bägge yttrarna kunna däremot konsten att fabricera mål. Versyp scorade mot Tjeckoslovakien och få äro de matcher i vilka Bastin icke står för ett eller annat mål (IB 26-9-30;11:2)

7) Han blev dock inte denna omgångs värsta målspottare; den äran tillkommer Finspångsinnern Klas "Lommen" Gustafsson som scorade 6 gånger ... (IB 17-1-40;2:4)

8) KB-målen gjordes av ... Den sistnämnde "scorade" när KB hade Liljedahl utvisad. Frölundas mål svarade ... för (IB 25-1-60;12:4)

9) Totte Moqvist och Stig Åhman hette de övriga målskyttarna, och för Djurgårdshof scorade cf Bengt Lundblad (AB 7-9-60;19:2)

SUP: 10) Bland målskyttarna ... vilka med 3 mål vardera bidrogo till ... Den förre skall även ha varit med bland dem som scorat 5 gånger sammanlagt (IB 26-1-40;7:5)

11) "Lillis" Persson är framgångsrikaste svensk målskytt på Finland sedan 1930. Nio gånger har han scorat på fem matcher (IB 23-9-40;2:5)

12) ... på två matcher blott göra ett mål och hemföra en poäng. Samtidigt har Milan på dessa matcher scorat 9 fullträffar (IB 23-1-50;8:2)

Score

SO: 1) USA hade 71-73-70 - och så eventuellt en topscore på Kite. Dagens sannolikt bästa score... (DN 24-9-70;24:6)

PO: 2) ... varpå lagets tre bästa scorer varje dag räknas in i den sammanlagda slutsumman (DN 19-9-70;15:6)

Scorer

SO: 1) Någon framträdande scorer finns tydligen inte, och lustigt nog äro de 5 gluggarna uppdelade på 5 olika skyttar (IB 24-1-40;10:4)

291

2) Det var elvans bästa man som tillika var lyckligaste scorer: hi Göte Kohberg som ensam svarade för 8 full- träffar (IB 27-9-40;10:1-2)

3) ... vi Stig Axelsson (divisionens lyckosammaste scorer med 5 mål) (IB 15-9-50;10:2)

PO: 4) Ett par märkliga skytteprestationer utfördes i söndagens div. III-matcher. Veckans toppscorers var nämligen ... (IB 13-9-40;9:2-3)

5) Nu gjorde han fem mål liksom ... De båda var toppscorers ... (IB 14-1-70,15:3)

Scoring

SB: 1) A-laget rådde med ej mindre än 61 matcher (41-16-4)

med den vackra "scoringen" 213-59 (IB 13-1-60;1:1)

FÖRL: 2) När Huddersfield ... hade de bl.a. en anfallsrörelse som var lika effektiv som ovanlig. Det var deras berömda "goal-scoring"-kombination mellan yttrarna

(DN 17-1-30;8:3)

3) Som framgår av ovanstående utdrag ur ligatabellen har the Rovers "scoring record" för div. I, detta tack vare de senaste veckornas imponerande målskörd

(IB 31-1-30;9:5)

G: Den engelska stavning med <c> är undantagslös (s G 15).

M: Score är det enda av materialets nomina som som skulle kunna föras till r-plural. Eftersom <e> är stumt bör dock score med hänsyn till uttalet rätteligen föras till er-plural (s M 29).

Scorer har s-form i sina plurala belägg (s M 38f).

Scoring har ej belagts med ning-suffix trots den relativt höga verb-

frekvensen (s M 85f). Stamslutet -r har inte heller samma benägenhet till att anta ändelsen -ning. Av materialets belägg är ex 2-3 exotiska ordfog- ningar.
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
score    1 +score  1	-	scorer   1	-	2 1
2	-	1	-	3
scorer   3	-	-	-	3
- scoring+    1 +scoring+  1	scoringen    1	-	-	1 1 1
2	1	-	-	3

 
 
 
 

292

INF scora 4

PRET scorade 22

SUP scorat 6

SUMMA 32

SD: Scora och scorer är fakultativa varianter till de många ord för göra mål, resp. målgörare som krävs för att undvika stereotypi i idrottsrefe- rat, där dessa begrepp är centrala och ständigt återkommande (s D 48).

Exotism föreligger i ex scora 1 och 3-4 (det sistnämnda med angiven exotisk källa) och scoring ex 2-3. Intrasentensiell variation med mål, avledningar av detta nomen eller andra uttryck för 'mål' och 'målgörande' förekommer i scora ex 2, 5-12 och scorer ex 1-2 och 4 jämte scoring

ex 3. Distributionen är således i hög grad betingad av främst varians

(s D 48) men också exotism (s D 50f).

Score i betydelsen 'resultat av golfrond' dyker inte upp i materialet förrän på 70-talet (s D 29).
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM scora  LEM score  LEM scorer  LEM scoring	- - - -	- - - -	7 - - 2	14 - 3 -	2 - 1 -	8 - - 1	1 3 1 -	32 3 5 3
{score}	-	-	9	17	3	9	5	43

 

4) Så småningom hamnar en del i andra klubbar men MFF:s "scouter" har ögonen på dem (IB 20-9-50;16:6)

293

PB: 5) ... så hör Kramfors IF till de få norrländska fotbollklubbar av format, som förskonats från de allsvenska talangscouterna (AB 24-9-50;16:6)

Scouting

SO: 1) Ut på scouting i bredare kretsar och kosta på förhoppandes talanger! (AB 24-1-50;10:5)

2) Detta system med "talangscouting" (IB 21-9-60;11:1)

M:
 
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
- +scout      4	- +scouten   1	scouter    3 +scouter  3	- +scouterna   1 +scouternas  1	3 9 1
4	1	6	2	13
scouting   1 +scouting 1				1 1
2				2

Scout böjs efter 3:dje deklinationen och ansluter sig därmed till nomenets i annan betydelse väletablerade böjning (s M 30). De båda verbal- substantivbelägg har ing-suffix. Motsvarande verb saknas såvitt känt är.

SD: Det svenska nomenet scout torde ej utanför idrottsspråket ha bety-

delsen 'spejare', 'spanare'. Scout , som ju är etablerat i svenskan som beteckning för medlem av en viss ungdomsorganisation, har alltså nyinlånats i vårt språk med den grundbetydelse, som ordet till följd av scoutrörelsens förändrade målsättning aldrig har haft i Sverige.
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM scout  LEM scouting	- -	- -	- -	2 -	4 1	5 1	2 -	13 2
{scout}	-	-	-	2	5	6	2	15

 
 

Scratch

Import: scratch, NOM

Lexica: SuL: Scratch a, utan handicap (90) - Back-marker -> scratch man; scratchman, löpare utan handicap (7)

NFS: Scratch, är i en handicaptävling startplatsen för den eller de tävlande, som löpa fulla distansen (ej ha något försprång), och användes i överförd betydelse för den eller dem som stå på 0 i tennis och liknande spel.

Avis: Scratch 2/2: the actual starting point of a race,... (176:cykel)