Skip to main content

BibTeX

@inProceedings{landqvist-2012-"hennes-167565,
	title        = {"Hennes röst blev tonlös när hon började prata svenska": litterär flerspråkighet och språkväxling},
	booktitle    = {Nissilä, Niina & Nestori Siponkoski (red.), Kielet liikkeessä - Språk i rörelse - Languages in Motion - Sprachen in Bewegung (VAKKI Publications)},
	author       = {Landqvist, Hans},
	year         = {2012},
	ISBN         = {978-952-67887-0-8},
	pages        = {142--152},
}

@inProceedings{landqvist-2012-da-167906,
	title        = {Då – Nu – Sedan},
	abstract     = {Powerpointpresentation;
vid workshop för inventering av översättningsvetenskaplig forskning vid humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, 2012-10-17},
	booktitle    = {Workshop för inventering av översättningsvetenskaplig forskning vid humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, 2012-10-17},
	author       = {Landqvist, Hans},
	year         = {2012},
}

@inProceedings{landqvist-2012-pieni-158617,
	title        = {Pieni retki Meänmaahan eli Tornionlaaksoon Mikael Niemen seurassa. Litterär flerspråkighet utifrån kontext, form och funktioner},
	booktitle    = {Festseminarium för Roger Källström, Göteborgs universitet, den 25 maj 2012},
	author       = {Landqvist, Hans},
	year         = {2012},
}

@techreport{landqvist-2012-"--161016,
	title        = {”– Kuka … puhhuu …? stönade Esaias. Vem pratar?” Litterär flerspråkighet och språkväxling i Mikael Niemis roman Mannen som dog som en lax},
	abstract     = {I den här rapporten redovisas en fallstudie av litterär flerspråkighet och språkväxling utifrån Mikael Niemis roman Mannen som dog som en lax (2006). Romanen utspelar sig huvudsakligen i svenska Tornedalen, där många människor är tvåspråkiga och talar både meänkieli och svenska.
Sändaren anser sig inte vara tvåspråkig och det är sannolikt inte heller flertalet tänkta mottagare. Däremot är språkliga förhållanden centrala för romanens tema. Svenska är huvudspråk i romanen och inslag på meänkieli/finska och andra språk svarar för en mindre del av textmassan. 
I det undersökta materialet, som utgör cirka hälften av det totala antalet textsidor i romanen, dominerar implicit språkväxling i form av metaspråkliga kommentarer och kontextuella ledtrådar. Den klart vanligaste typen av explicit språkväxling är svenska > meänkieli/finska. Explicit språkväxling markeras mestadels i texten, vanligen med kursiv stil och/eller översättning till svenska, och den uppträder främst i romanens dialog. Det är ovanligt med morfologisk integrering av belägg för explicit språkväxling i huvudspråket svenska, medan det är mer vanligt med syntaktisk integrering. Denna förekommer till största delen i olika former av anföring.
I materialet finns exempel på att språkväxling används för att försöka återge ett autentiskt språkbruk och skildra en autentisk språkmiljö. Därtill finns exempel på att Tornedalen, tornedalingar och meänkieli mer skildras som exotiska fenomen jämfört med majoritetssamhället och människor som hör hemma i detta. Likaså finns det exempel på att läsare, beroende på sina kunskaper om Tornedalen, dess förhållanden och meänkieli/finska, kan inkluderas eller exkluderas i partier av Mannen som dog som en lax genom olika språkväxlingsstrategier som Mikael Niemi använder.

},
	author       = {Landqvist, Hans},
	year         = {2012},
	publisher    = {University of Gothenburg},
	address      = {Göteborg},
}