This electronic version, distributed by Språkbanken, may only be used as a complement to the printed text, not as a substitute for it. It does not contain all the information of the printed edition nor has it been properly proof-read. It may, however, be useful for generating KWIC concordances etc.

Svenska Medeltidens Rim-Krönikor

Tredje delen. Nya Krönikans Fortsättningar eller Sture-Krönikorna. Fortgången af Unions-Striderna under Karl Knutsson och Sturarne. 1452-1520. Efter handskrifter utgifna af G. E. Klemming. SFSS 17. Stockholm 1867, 68.

p 1.

1452-1470.

Nw maa wäl talas merkeligh ordh
om then stolsse riiddare her tordh
han war ärlik och een opsaatigh man
saa ath ingen annath mz skäl säyia kan
hans tokth mz snill och klokheeth war
och ynnan striidh stoor priisheet bar
konungh karl mykit om riikith wogh
hwar före han her tordh tiil marsk togh
flere sloth loth han i norghe byggia
ther han sina swäna leeth aa liggia
baadhe byllinghs borgh gulborgh och flere
danaborgh och än meere
hoffueerk och striidh monde han öffua
och sina snille mz danmark och norge pröffua
hadhe hans liiffs tyma längher räkth
full wäl hadhe han k cristiern späkth

Norges män sankadhe siik i thy
och meente her tordh sculde borth fly
the kommo tiil hopa iiiM [3000] i en skara
och wilde för her tordz sloth fara
her kolbiörn gästh thera höffuisman war
mz spiuth greep och greedh han orädder är

p 2

han optha tiil them hadhe her sakth
her tordh staar aldrigh moth waar makth
wy wyliom saa skikka waar hall
och beeläggia hans sloth mz wall
wy wyliom i nath nämer gaa
och hans borgh full wäl beestaa
han skal aff norges landh dragha fulsnarth
och ey wara seen wthan mz stora farth
wy sculom sigher wynna och saa priiss
saa wardher han mz k karl täss wiiss
her tordh marsken skikkadhe sina borgh
han giorde siik gamman wthan sorgh
ä hwath han oppe bleeff äller aff reedh
han wiisthe wäl togh hwath norges män leedh
hans späyiare ridhu tiil och fraa
thy wiisthe han wäl hwar häreen laa
hans moodh war karsth hans hogh war frii
thz finge norges män wäl sy
han wiil ey fly han wiil them biidha
snarth leeth han siik aff slottet liidha
han reedh wth mz iiic [300] hästa
och dägelighe män och jo the bästa
the waare mz marsken i lösth och i nödh
och wylle för sweriges bästa liidha dödh
marsken reedh och skikka them eena stundh
eeth c [100] smaswäna dolde han i een lundh
her kolbiörn hadeh iiiM [3000] och än flere
her tordh iiic [300] och ey meere
her tordh reedh wth och wille them mötha
och loth i een sin basun stöta

p 3

och sadhe wy swänske sculom i dagh staa een stöth
ä hwat han är swr äller söth
aldrigh sculom wy aa markena fly
för än wy pröffua theres gny
her tordh kom alth wthan sorgh
och norges män strax reeste eena slädha borgh
her tordh saa them fast skiuta
och kunde ey thera borgh brytha
han badh fly i samma stundh
thz giorde han mz kloka fundh
norges män strax eeth gapp giorde
och fullfölgde them som the bästh torde
thz giorde hoffmännena som waare tiil hästh
och sökte som the gaatho mästh
her tordh saagh thz oc war ey seen
wände siik moth them i geen
norges hoffmän gaato tha ey staa
the wille gerna borgena aather faa
her tordh kom til hären fram
och sköth och stak saa thz blodhen ran
the sloghos fasth aa baadha sidhor saa
her tordh han miste häster twa
hans smaaswäna kommo dragande aff then lundh
wnsätte honum i samma stundh
the rände mz stakar wthan järn
norges män torde ey tha tagha tiil wärn
the hadhe basunar tree
saa warth norges mannom wee
the skildes och gaaffuo eeth gny
hwar monde fraan androm fly

p 4

och sadhe thetta badhe wy ey akth
her komber draghande all sweriges makth
och almoghen gaff siik i thy
her kolbiörn och hans män tiil eeth bärgh fly
her tordh grepp them ther alla
thz mondhe hans opsath walla
saadanth optha öffde han
baadhe aa watn och saa aa landh
hans lykka war saa och gaz wäl aath
och war fromer herre baadhe tiil raadh och daath
her tordh raadde i swerige fast och lösth
och war konungsens största trösth
honum wnfull ey lykka och ey striidh
wthan then tiidh han miste siith liiff
mädhan her tordh han war i dagha
torde ingen förrädare moth konungen waagha
danske män wille thetta spiille
thy foor marsken her tordh ille
the plägha i theres raadh ey länge yla
och giffua siik ey roo äller huila
manghe waare som ey skötte gudz lagh
wthan beetänkie baadhe nath oc dagh
ath föraadha marsken mz swik och liisth
thy wär thz warth honom wiisth

Nw haffua danzska män tiil siidh
ä hwar the ekke annars komme wiidh
tha the mz slagh ekke kunne wynne
tha tänke the oppa eeth annath synne
the tala liuff ordh och maane lee

p 5

thz är them togh ey annath wthan spee
the taladhe tiil k cristiern och sadhe saa
naadughe herre her tordh maane oss förgaa
jak wiil oss komma tiil dagha
idher skal thz wäl beehagha
the danske scriffuo k karl thetta tiil
och sporde hwat han her tiil säyia wiil
konungh karl screff och sadhe saa
war dagh maa wäll i wastena staa
konungh karl foor tha tiil wastena
saa hans raadh och saa hans swena
tiith kommo baadhe swänske oc danske mz daath
wyn oc myödh ther räkte fullwäl aath
ther kommo byscopa prelata som i rikit boo
alla loffuadhe the k karl thera troo
ther stämplas togh full döldh tingh
thz fans för än aarith giik om kringh
ther leeth konungen see sina makth
i gull sölfuer haffuer staath och krafth
ther hulss saa merkelighen koster
thy konungen gaff sina dotter i closter
och hulth marskens bryllop än ther tiil
fruor och mör laatha ther see there snill
ther öffuer mykit traangh
then tiidh k karl ewangelium saangh
crona aa gull aa siith huffuudh bar
eeth gull äplä i hans höghra hand war
i syne winstra handh gull septrum förde
een riddare eeth gylth barth swärd för honom rörde
mykit klädhe aa gaalffuit spreeddes

p 6

och bryllops huss kosteligha reeddes
thaa röntes danskom sweriges staath
och fruor och jomffrur seewelath
xiiiic [1400] sölff faath konungen ther hadhe
och thetta aather aaff synom tyänarom kraffde
sölff kaar bullar och drykkia kar
waare i alth brylloppith oospar

Thaa thetta skedde i the stundh
tha wäxte danska manna affwundh
k karl han holth thetta staath
mz moodh och stoort öffuerdath
tha matte danske män mz mwnnen lee
och bära ynne hiertans wee
och hadhe gerna tässa haffuor haffth
thz haffuer jak optha hörth sakth
then daghen tiil goth hadhe the ingen makth
thy the waare faa som ther tiil hadhe akth
the skildes aath och hwar foor tiil sin
och ey drogho the alle öffuer eena lin
än bantz ther eeth sörghelighit bandh
thy giik konungh karl ganska illa i handh
thy wiil jak säyia eeth sörgelighit ordh
och nw tala om thz draapligha mordh
her tordh marsken warth mördher i godha troo
gudh giffui hans siäl mz siik boo
swerige tw maa wäl fliipa och graata
för tiik mande marsken siith liiff laatha
then samma dagh marsken myste siith liiff
hadhe han mz danskom stora striidh

p 7

thy leegde the jösse booson marskens drängh
thz han sculde marsken dräpa i syn sängh
saa som han och skämmeligha giorde
thz öffuer try rike sörgeligha sporde
her tordh wille jösse booson inthe sönia
thz monde hans kerleek illa röna
han gaff honom makth öffuer alla syna swäna
och foghtedöme monde han honum läna
han ophögde honom i sin gaardh
han ey omvändhe togh sin danska ardh
man maa wäl warghen tämya om man kan
han wiil togh göra som han är wan
natten för än striidhen sculle aff gaa
monde han marsken i syna sängh slaa
slotith monde han mästadeel häria
och fylthe siith skiip mz bysso och wäria
och badh om nattena alla gaa tiil huila
thy han wille ey längre mz förrädhi yla
han leeth siik wille waka öffuer alla
thy maa jak han then arghasta förrädhare kalla
jösse booson tha tw hadhe pröffuadh thz kasth
än war nogoth som tiik brasth
onth monde thw meena
tha tw ynne stängde the ädla swäna
Saa gaar tw tiil marsken in
och bär i tiith hiertha dyäffla sin
marsken leeth siälff dör opp for tiik
hwy giorde tw then ädla herre tolkit suik
tw klöff hans huffudh i axla nidher
ther gaffs all sweriges makth wydher

p 8

somligha opspringa i thy
och gaaffuo eeth önkelighit gny
strax marskens tyänare alla
monde snarth tiil hopa falla
thy danske män kunde ey longht fraan wara
tiil them monde jösse booson fara
the meenthe siik haffua wunnith een leek
jösse booson förraadde marsken och sweek
gudh maa giffua marsken syna naadh
än thaa ath danska gaffuo thz raadh
hwaria wiku scriptadhe han siik
saa sadhe hans scriptafadher för mik

Sidhen foro swänske aather heem
och lotho byggia örasteen
sidhen marsken war dödher gudh hans siäl naadhe
tha kom swerige i större waadhe
tha waknadhe lönlik hiertans grundh
och the stora beetänkte aaffwndh
tha byscop jöniss mz syna brödher oc fränder
sworo tiil hopa alla i sändher
och än flere mädher
baadhe swänske danske och hönsestädher
thetta war k karl optha sakth
han gaff ther oppa inga akth
han tröste oppa syna manga swäna
som han mz gull och sölff pläghade löna
han hadhe manga riika och snille
äpter hans handh hwarth han wille
the waare iiM [2000] och än flere ther tiil

p 9

riidha och ränna tiith konungen wiil
konungh karl hadhe mästh all sloth i swerige
och lön och ränthe i syne wärie
gull och sölffuer hadhe han i makth
thy gaff han oppa syna fyände ingha akth

Thär nästh drogh k cristiern tiil ölandh
och meenogha almoghen giik honom tiil handh
konungh karlss maagher her erik eriksson
war tha oppa borkholm
then tiidh k cristiern ther mz makth förre kom
och beelagde thz allth om
the wakadhe baadhe dagh och nath
ööl och math swänom war ey faath
ther war mykith gull sölffuer och rikedoma
thz kunde togh them inthe froma
bysso och pulffuer war ey ther
ther gläddes aff k cristierns her
konungh cristiern badh siik slottith faa
äller han wille steen fraan steen slaa
the daghadhe een dagh the dagadhe twa
i vi [6] wikur monde han ey slotith faa
och kunde k karl honum ey wnsättia thaa
tha sculle han mz haffuor aff slottet gaa
och för än han aff slotith giik
han sina haffuor förde i siith skiip
thz kom i maangh kasth
saa ath baandith aff eena twnna brasth
ther fansz ynne baadhe sölffuer och gull
hon war för bruthen waare hon än full

p 10

och maatte strax läggias ther nidher
för thy thz är nw saa pläxsidher
hoo som stöther aa herra landh
honom gaar ey täss bäther i handh
han miste saa mykit som han aff slotit förde
och mästh alth thz honum tiil hörde thz som war lösth
thetta skedde om een hösth
her erik eriksson konungh karlss maagher misthe
tha saknadhe k karl marsken her tordhe
tha han tässe tydende sporde

Sidhen foor k cristiern tiil calmara mz sin her
och ladhe sin skiipp full när
och meenthe ther sammalundom göra
nar han komme ther före
her göstaff karlsson som atte k karlss syster
han sath ey ther tiil tyster
han war een riddare som sökia torde
som honum och tiil rätta borde
täkta praama och andra baatha
leeth han wäl reedha tiil maatha
han monde thz för synom tyänarom swäria
thz han wille kalmara mz bysso och piil wäria
han saagh wth om oottena tha alla waare i sängh
ther motte the swaara skip see hugga ankesträngh
oc trykte segell och wille ey biidha
wthan leetho aath danmark gliidha
hadhe the ekke saa snara warith
tha hadhe the alla illa farith
för täkta praama piik tyära oc eeldh förde

p 11

hwar een stolzman siik tha rörde
piil och bysso stena mykit stank
och hadhe när skutit the stora holka i sank
mädhan seeglen wunnos stormades mädhan
ther mz leedh dänom saa snarth tädhan
her göstaff karlsson war i striidh sniller och wiiss
ther före bar han storan priiss
konungh karl gatz wäl ther aath
om her göstaff karlssons opsath
och screff honum baadhe breff och trösth
i haffuen giorth eena godha striidh i hösth
än tha borkholm nw bortha är
thz faam wy wäl i gän thaa ysen bär
thetta är oppa thänne tiidh myn akth
i winther komber jak nidher mz stora makth
allom danskom tiil meen
saa fam wy borkholm wäl i geen

Konungh karl bödh tiil bryllops koosth
ther dragx baadhe myödh och moosth
her niels sture bryllop war ther giorth
thz giik wäl tiil thz haffuer jak sporth
ther budhoss herrer och sweriges män
fruor och jomffrur och mange froma män
erchebyscop jöniss och hans brodher
ther sparss hwaske win äller myödher
Ärchebyscops släkth är wäl wiidh
thy räkner iak henne oppo thenne tiidh
erchebyscopens fadher her benkth war
och riddare nampn mz ärom bar

p 12

om saa waare jak maatte spaa
hans broder her niels iönsson war ey saa
han nyköpungh sloth i wäria hadhe
och manga syöröffuare när siik stadde
hans son her erik wäxte opp
och hadhe tiil werldynne stoorth hopp
huru ther om än faan i höra
tha iak börier erchebyscopsens striidh röra
her benkth jönssons sönder waare flere
gudhi warde loff the waare ey meere
erchebyscopin war een aff them
och saa her cristiern benktson
her dauidh och än twa ther tiil
thz är thz jak säyia wiil
wnderligh tingh och ärende spreddes wiith
huru the brödher moote k haffua striith
nw wiil jak tala om förrödrda bryllops kosth
än tha är thz ingen loosth
her bänkth jönssons förrörde söner
och manga konungh karlss oowenner
hadhe samtykt om konungsens dödh
äller ath komma honum i liiffsens nödh
myntha mästaren i stokholm bodde
och war een mz them näpt war noghor thz trodde
xiiiiM [14000] mark sigher jak tiik
war myntamästaren konungen skyllogher saa sadhe han mik
nw komber jak tiil myn ord
ath tala om theres hiertans mordh
i samma bryllop sculle haffua skeeth
thz ekke fiik framgangh war mangom leeth

p 13

än tha konungen hadhe kosteligha tiil reeth
aff weenom warth thz mordh honom teeth
myntamästaren war alth reedha
och hadhe ther före inga leedha
ney sadhe erchebyscopin thaa
thz maa ey saa tiil gaa
wy ärom hiith kompne i godha troo
thy wyliom wy ekke nw göra honum ooroo
han är then oss giffuer math i dahg
thz saa sculde gaa thz waare moth gudz lagh
jak kan thz bäther bötha
oppa markena wiil jak honum mötha
tha konungen thetta her förnam
han giorde siik inthe obliidh mädhan
wtan leeth sina swäna förre staa
ath ingen sculle honum nämer gaa
han leeth them bindha jänss wiidh siidha
mädhan monde then bryllops kosteen liidha
konungen hadhe liuff ordh ekke oosparth
togh bar han tässe sorgh i hiertath harth
han kalladhe tiil hopa them han tröste oppa
pch loth them tässe förrädilsse förstaa
byscopa prelatar och andra mz eena hasth
och opräknadhe för allom erchebyscops lasth
oppa warffru gillestuffuo thetta skedde
och ärkebyscopin siik ekke wnledde
han beddes naadher och wille siik wända
och loffuadhe all tingh tiil godhan ända
konungen öffuersaagh hans sak oc trodde honum fasth
byscopin ökthe sidhen thz som förre brasth

p 14

dyra eedhe tha ey briista
huilken them höra lysta

Sidhen togh han eeth fulth stoorth breff
arffuidh swan heether han thz screff
haniss vlle breffuit tiil k cristiern föra
i thy monde han illa göra
ffru birgitta oppa hammersta kom honum ther tiil
thy giik honum som jak idher säyia wiil
han motte ey lösa siith liiff mz mykit gull
pa södhre malm stägldes han för henne scul
hon war dömpdh tiil eeldin haarda
än kunde henne ekke thz warda
i kalmara leeddes hon in
mz graath och bleeke kin
clostermän gaffuo konungen tiil synne
thz han lithet wunne aaff eena quinne
hon fiik naadher paa then tiidh
för gudz sculdh gaff han henne liiff
konungsens fogtha wulde thz alla
thz thenne oolykkan sculde pa konungen falla
tha laather han räpsth i swerige halla
och leeth them klagha och wille tiil hoopa kalla
han wylde rätta thz som ooräth war giorth
ä hoo thz hadhe spoorth
han leeth liiff och halss wthräkkia
saa wilde han sina fogtha späkkia
tha erchebyscopin fiik thz rykte
saa illa honum thetta tykte

p 15

Äpter iulen konungen tiil kalmara drogh
och saa mz honum folk noogh
tha han sculde aa staadh fara
leeth han erchebyscopin när siik wara
och gaff honum breff och makth i oplandh
ath sanka almoghen tiil konungsens handh
konungen foor mz mykla makth
och gaaff aa förädilsse ingha akth
mädhen konungen bortha war
war erchebyscopin fulth snar
syna swäna tiil hopa kalla
och alle the mz honum wille halla
dala fyädrunga och oplandh
manga riddara och swäna mz i blandh
och giik i wpsala i koren in
ath standa för sancte erikx scrin
och sätte sin byscops skruff aa altare nidher
ther gaaffuos badhe lärde och oolärde wiidher
och sadhe mik nw saa beehagher
thz jak thenne skruff ey aather tagher
för än sweriges lagh wardha räth
än togh thz kan ekke wardha saa släth
och togh harnisk och banth jänss wiidh sydha
och leeth siik aff kirkianna lydha
han leeth strax konungx gaardhen skynna
och monde ther mykit gooth ynna fynna
tiil hagha och swarthsiö reedh han thaa
och leeth almoghen siik hylla saa
sidhen drogh han tiill wästraas by
och stämpde tiil siik dalakarla i thy

p 16

thetta screffs konungh karl tiil
och höre hwath han säyia wiil
han fiik eeth breff han fiik fleere
han wille thz ey troo waare the än meere
then tiidh tätta wisseligha wthbrasth
tha foor han tiil oplandh mz eena hasth
mz xiiiic [1400] sadhela hästa
raska swäna och jo the bästa
aff stokholm fiik han iiic [300] ther tiil
saa är thz santh hoo thz höra wiil
tha konungen kom tiil strängness mz syn här
ärchebyscoping i wästraas war fulth när
the hulle haldh aa baadha sydha
byscopin leeth siik aff wästraas lydha
thz hände siik om een maarghon stundh
byscopin kom tiil ylia sundh
thz ryktet kom i konungsens här
ath erchebyscopin war harth när
k karl leeth syna swäna ränna och riidha
tiil warffrubergha thee laatha liidha
mädhen the saa ränne then ysen stoor
hwar man i siith harnisk foor
och waare alle reedha
och baare för erchebyscopin inga leedha
sändebodhen the aather komma
konungen och hans folk tiil lithen froma
och sadhe siik ingen höra
som siik moothe konungen tordhe röra
the dragha harnisk aff oc wille ath soffua
saa lithet motte the alla thz loffua

p 17

thz skeer tha clokkan slaar try
tolkith rykte kom tiil strängnes by
lithet äpter ath daghen opran
konungen annar tydende fan
byscopin dragher mz fulla makth
konungen giffuer ther oppa inga akth
ther störte saa mangh een dagelighen man
som tha ekke staanda kan
konungen warth scuttin och maatthe wiika
och saa mz honum flere sliika
thetta skeer om sancta scolastica dagh
ath konungen miste thetta slagh
the som ridhu the sculde gaanga
och manga waare griipna tiil faanga
konungen hadhe riddara och röste
som wäl sökia tröste
thz skeer them tiil skam
the ey wille troo ath byscopin torde fram
konungen kom tiil stokholm in
mz blodughe män och bleeke kin
byscopin mondhe äpter dragha
saa wäl kunde honum thz slagh beehagha
otta dagha äpther thetta slagh
beeladhen stokholm oppa een synnedagh
honum motte tha maangha fölghia
ther siik ey kunde dölia
konungen reedde sin skipp smaa och stoor
och saa tiil danska hasteligha foor
mz bläsendhe wädher om sancti mattes dagh
ladhe konungen alth i thz haff

p 18

och foor mz sorgh och hiertans qwidha
saa wäl monde honum liidha
then tridie dagh i danska war
och stora sorgh i hiertath bar
thz skeer ekke wthan sak
thetta sägher iak aa konungsens bak
tiith fördreff war swerighe tiil storan skada
saa maagh hwarth barn i swerige klagha
och öffuer alth i östersiön wydheligha spörss
huru gull och haffuor aff rikith föres
thz war swerige een önkeligh färdh
then thetta giorde war mykit onth wärdh
oc leeth k mykla haffuar i swartmunka closter göma
och meente ath oloff drake sculde thz löna
thz wylle ey än saa bliffua
wthan leethe mz andra haffuor aff swerige liidha
gud giffui ath thetta hadhe aldrigh skeeth
thz är saa mangom ärlighom mannom leeth
hwat onth ther aff kan skee
thz faa saa manga mz sorgh ath see

Arom äpter gudz byrdh M cccc lvii
skedde thz jak haffuer scriffuat nw
nw wiil jak försth säyia santh
huru k karl i danska giik i handh
ther nästh om erchebyscopsens striidh
sätther jak myn första iidh
konungh karl han kom wäl fram
och kastadhe anchare wiidh tyska strandh
han leeth siik leygda mz breff och troo

p 19

saa länge han wilde i danska boo
konungh karl mz synom tyänarom i stadhen giik
raadh och meenugheet honom mz ärom wnfiik
sidhen war ther större staath
ther möttes twa konunga aath
konungen aff paalen mz ärligha män
konungh karl honum mötte och war ey seen
konungh karl skedde äre store
tha the baadhe tiil hope fore
gull och sölffuer och dyre klädher
hadhe konungh karl mykith mädher
och bleeff ther i landith i vii [7] aar
och optha nogh beehändeligha gaar
konungen länthe them aff pryzen mykit gull
och war them baadhe troo och hull
xviiiM [18000] wngers gyllana war thz förste
ther han them mz tröste
thy fiik konungen aff paalen och tyske män
malen borgh aather i gen
sidhen lanthe han meera försanth
och fiik puske rinchil i pant
saa monde thz for konungen illa falla
för striidh och örligh han thz ey kunde halla
aff sorgh fiik konungen inga booth
för thy honum giik alth iämpth i mooth

Nw mädhen konungen monde tiil pryssen liidha
beladhe byscopen stokholm paa alla sidha
oloff drake konungsens fogthe war
och stoorth nampn i swerige bar

p 20

honum stokholms sloth i händher fiik
mz nogh wäria och math badh wäria siik
och slotthet trooligha beestaa
tiil then tiidh k breff aff pryssen han kunde ffaa
nw strax som konungen bortha war
han sin breff tiil danmark och gotlandh ey spar
och ther mz tiil däktingan gaa
och wilde gerna stokholm faa
som han och mz godh ordh och kloka fundh
fiik i samma stundh
tha han in kom oppa samma dagh
lyste han bursprak i samma stadh
och badh stadhen och alla
mz siik i the gerningh ath halla
ey hadhe byscopin saa snarth kommeth in
hadhe the alle draghit eena lyn
ther nästh screff han sin breff
tiil danmark och gotlandh them wäl leedh
ynnan xiiii dagha ther nästh
kom her oloff axelsson aff gotlandh han gath mästh
mz stora skiipp och smaa
wilde och tiil stokholm thaa
tha war glädhi och gamman
naar the alle komme samman
the screffuo tha alle tiil liika
k cristiern till huru konungh karl motte wiika
och baadhe honum snarth ath komma
kan motte faa i swerige storan froma
ther nästh foor erchebyscopin i sweriges landh
och badh alla gaa siik till handh

p 21

och wan sloth och gaarda
hwaske ridderscap äller almoghe sparde
alle ginge honum tiil handa
och sworo thz the wille mz honum standa
konungh karlss swäna i rikit bliffua
och motte the och laatha glidha
för thy thera her warth myndre dagh fraa dagh
och erchebyscopens makt öktes i allan stadh
tha monde byscopin mz riddara dagha
och wille danske män öffuer siik tagha
togh sände k karl byscopenom sin wylia
han sculde danske män fraan siik skilia
all sloth gingo byscopenom tiil handa
för wthan kalmara thz kunde mooth honum standa
her göstaff karlsson ther oppe war
siith ridderes nampn mz ärom bar

Konungh cristiern reedde sin skip smaa oc stoor
oc mz honum the herrer i danmark och norghe boor
och leeth saa aath sweriges liidha
saa wäl mondeth fraan danmark glidha
erchebyscopin thetta här wäl förnam
then tiidh k cristiern kom i diura hampn
han strax tiil lhonum lath scriffua
ath han sculde ther noghra dagha bliffua
mädhen monde byscopin sin breff wt sända
och leeth mäst ridderskap tiil siik stämpna
mädhen thetta skeedde
her erik axelsson siik tiil wyborgs redde
lykkan full tha saa

p 22

thz han thz wan alth thaa
een fyrepiil kom i hödh
ther före the oppe waare komme i nödh
och takkadhe gudh the kunde eeldin fly
ther före wan erik axelsson slotith i thy
och war ey tha seen
kom tiil stokholm i geen
mädhen fiik byscopin all sloth
thz war honum alth förre spaath
erchebyscopin oppa bursprak monde thz klagha
thz han wille aldrigh danske män indragha
och sadhe siik ey frukta konungh cristierns makth
och giffua aff honum inga akth
han wille honum tiil scriffua
han sculde laatha ath danmark lidha
han screff honum togh tiil som förre är sakth
thz han sculle komma mz stora makth

Om helghe likama tiidh war munka mooth
swartbrödhra capitell i stokkholm stoodh
ther komma andeligha och riddare män
och ther tiill manger höffuisker swän
baadhe ynnan rikes och wthan boo
och wille haffua i stokkholm thera roo
tha fiik konungh cristiern saa dana bodh
thz han sculde laatha see siith herra hoff
och sculde nämaren komma
för thy thz motte honum froma
thz warth wäl annars än rykteth giik
i samma tyman han stokkholm fiik

p 23

moth honum gingo munka och prästa
almoghen ffrur riddare ä iw the bästa
the baare korss och fana mz mykin sangh
och war i blandh them mykit trangh
sombligha logho och sombligha fälte thaara
sombligha waare gladha och somme gretho saa saara
een deel sadhe thz war wäl giorth
een deel sadhe huru thz gaar thz wardher wäll spoorth
thz är och santh som i faan höra
och jak mz sanningh meenar för idher röra
then för leer och siik ey wäl förseer
han far illa ä huru optha thz skeer
thy skal ingen siith hierta tiil glädhi oppwäkkia
för än han haffuer sprungit öffuer alla bäkkia
nw komma ther manga saman
giorde siik baadhe bliidh och gaman
ther warth k cristiern waalder om sancti johannis baptiste dagh
och ther mz foor han aff stokholms stadh
in tiil wpsala och tiil moora steen
alla waare snara och ingeen war seen
tha warth konungh cristiern crönther äpter sweriges lagh
om sancti petri et pauli dagh
thetta giorde saa stoora willa
man ey än weeth hwath thz skedde wäl äller illa
meer än gudh som alla werldynne raadher
giffui oss syna werdugha naadher
saa monde konungh cristiern i swerige bliffua
och sin eriks gathu i landith ridha
och bleff i swerige i vii [7] aar
likss wäl thaa i swerige staar

p 24

Saa förlops thz een lithen riidh
och bleff liiks gooth tiil een tiidh
vi [6] aar äpter fan k cristiern eeth annath fundh
ladhe een nyian olageligh skat i samma stundh
och bögynner k cristiern borgha och läna
tiil ath löna sina swäna
aff somme c [100] mark och somme tw
aff somme l [50] somme lx [60] och somme vii [7]
rike och fatighe motte ther wndergaa
om the wille konungsens naadher faa
then tiidh thetta skedde i thy
kom i stokholm eeth sörgelighit gny
och kom eeth wnderlight rykte
erchebyscopenom tiil stora frykte
huru konungh karl hadhe i sina akth
thz samma aar komme tiil sweriges mz stora makth
holkith honum ey kom tha tiil synne makth
huaske mz meer äller mynne
tha leeth konungh cristiern gripa äpter byscops tall
saa manga han hadhe mistänkte i wall tall
doctor rytingh konungh karls canceläre war
ther sina trooheeth mz ärom baar
her niels pädersson gramso och flere
och manga andra meera
her örian karlsson then sköna man
för thy erchebyscopin räddes för han
the letho them alla pyna
och sadhe thz the drogho alle eena lyna
marsken som war aff danmark
pynthe them thy war thera pyna saa stark

p 25

her ture tureson och magnus green
hulpo tiil och ingen war seen
för eena hudh the them wth tande
och giorde them storan wande
the hängde swar panzar widh thera föther
thz twangh theres hierta röther
her claus rwmmer war hans nampn
som thetta raadh wth gaff saa faa han skam
the wille ey släppa them mz mynne
the sculde wthsäyia k karls synne
the hängde them alla i een ringh
och wände theres lidamooth om kringh
the monde ey wäl laatha thaa
nar them saa illa i handh monde gaa
saa illa monde the mz them fara
och ingalundh mz pyna spara
och tha pynan war them stoor
siik inthe witha hwar om han swor
the kunde inthe meera aff them wynna
the sökte wndher golff äpter breff oc saa i theres bänkia
saa storligha monde the them mistänkia
ther nästh kom thz i andra motta
och hadhe när misth alth thz the otthe
nw gud som all tingh seer
han weeth huru äller hwi tätta skeer

Ther nästh for konungh cristiern tiil aaboo
mz hwila och stora roo
beefälthe erchebyscopin sina makth

p 26

han sculle rikit tiil wara tagha mz akth
byscopin monde honum fadher kalla
och badh honum stokkholm tiil sin handh halla
och badh honum staanda fasth
som han och giorde och inthe brasth
och bödh honum tiil almoghen tala tha
thz sweriges almoge sculle wnder myn skat gaa
och bäthre thz förre brasth
och thz sculde skee mz eena hasth
almoghen thz ryktet hörde
huru byscopin för them thz rörde
hwar swaradhe som swara torde
saa ath konung cristiern thz sporde
och alla sworo aff rätta nödh
thz the wylle förre bliffua dödh
och wille häller döö än liffua
än the sculo annan tiidh oolaghlighen skat wtgiffua
konungh cristiern war ey seen
han kom tiil sweriges i geen
saa haardeligha bögynnar han tiil byscopin tala
och sadhe thz han giorde honum then skadha
och sadhe han giorde thenne wille
och ther mz monde han honum storligha skylle
thetta är alth idhert raadh och tall
thz almoghen görss thetta qwall
saa illa monde thz byscopin beehagha
thz konungh cristiern wille oppa honum för rikesens klaga
och sadhe ney thz waar aldre hans akth raadh
för thy thz war honum oorätteligha pa sakth
han swor saa stora eedha

p 27

thz han aldrigh giorde thenne ooreedha
the kunde tha ey annars falla
k cristiern loth rikesens raadh tiil sin kalla
han för them opräknadhe eeth ärende storth
thz konungen hadche optha sporth
i maaghen nw alla granligha höra
huru byscop jöniss monde almoghen owilioghan göra
mz sina fogta brödher oc frändher göra
och än flere alla i sändher
ath sculde the skattin wth giffua
tha wylia the oss aff swerige driffua
och thetta wylia the göra mz makth
saa är mik optha sakth
thetta wiil jak mz breff beeuisa för wiisth
wthan swik oc alla arghaliisth
thetta ärendith monde tha saa falla
thz danske män bögynthe erchebyscopin förrädare kalla
oc wordo saa alle tiil synne
ath erchebyscopin sculde läsas ynne
haffuer byscopin sculdh och thetta giorth
thz haffuer jak ey än försanth sporth
erchebyscopin motte tha wth ganga
han sculle räkkia handh och wara fonga

Thetta ryktet kom för almoghen fram
och war swänskom mannom tiil stora skam
saa illa monde thz almoghenom beehagha
och hwar bögynner siik för annan klagha
twy hwat skam oss swänskom skeer
gud giffui thz aldrigh skedde meer

p 28

k cristiern haffuer erchebyscopin tiil fonga
wthan jäff komber han honum i storan twonga
ylth är oss liffua och see her oppa
ath thenne skam skal oss öffuergaa
thetta kan ey länger saa staa
wy motte man aff huse wth gaa
bätre är oss döö än liffua mz skam
saa skyndadhe hwar then andra fram
almoghen sampnadhe siik i thy
och kom om nattena för stokholms by
ingen war i stokhllm som thetta wiiste
för thy almoghen foor mz stora tyste
än brasth them lithet om sin
och ther mz kommo the ekke strax in
hadhe the lithet saktaren farith
wthan jäff hadhe the strax i stokholm warith
the stokholms män waare alle wtan fara
ther mz togho the siik inthe tiil wara
the kommo för ynnersta norra portin mz wäria
the wille byscopin aater haffua monde the swäria
hadhe the mz siik hafft ii [2] bräde äller try
wysseligha hadhe the faath stokholms by
bondha örligh kan man ekke priisa
ekke aff there striidh qwädha stora wiisa
then tiidh the bönder ekke kommo in
funno the eeth annath sin
the beemannadhe brunkabergh och hälghans holm
och meenthe saa beläggia stokholm
mangh forfall maagha walla
thy kunde thz ey wäl för bönderna falla

p 29

om morghonen arla mässa tiidh
gaa tiil harnisk war hwars mans ydh
konungsens män mz thera skiip
wiidh sandh brona ladhe the siik
saa motte the hardeligha striidha
saa illa monde the bönderna qwidha
bonda hären war skilder i tw
thy fore the illa sigher jak nw
konungen reedh aff stokholms borgh
kringom stadhen mz stora sorgh
och badh alla borghare fast ath standa
och frälssa honum aff allan wanda
thetta skeer som nw är sakth
och bönderna miste tha there makth
i hälghans holms kirkia waare c try [300]
ther hörde man sorgh och mykin gny
the worthe slaghne manga nidher
och aller almoghen gaffs ther widher
wiisth hadhe the stridith wthan gamman
hadhe the alla warith samman
thy waare ther manga fogne mz quidha
the motte tha ekke längre liffua
een halff dagh stodh thenne striidh
thy motte manga böndher mistha siith liiff
ingen kunde tiil then andra komma
thz bleff them tiil skadha och ingen froma
ther stägldes tha mangh een dägligh man
huilkens nampn jak ey nw scriffua kan
her twre turesson een ridder langher
kallas tha almoghsens köthmaangher

p 30

konungsens hierta weektes thaa
badh almoghen borth i gudz nampn gaa
the ther manligh stägel opreesa
almoghen tiil stora neesa

Än haffuer jak thz aff nyia sporth
thetta war ekke än alth her mz giorth
byscop kätil i lynköpungh boor
thetta her för weenom swor
han wille thetta wäl driffua tiil ryggia
om han sculle noghot sin i swerige byggia
han monde tha konungenom bodh oc breff sända
och badh honum all tingh tiil godha wända
han badh giffua erchebyscopin stund och dagh
oc lätha honum nywta sweriges lagh
hadhe byscopin bruthet tiil ära och liiff
thz sculde han mistha wthan kiiff
hadhe han förbruthet peninge manga
them sculde konungen wisseligha fonga
all tingh waare ekke släth
thz erchebyscopins owenner sculle sittia hans räth
och xxiiii [24] riddare och riddare nothe
sculle tiil gisla gaa och bötha bothe
k cristiern ey sculde byscopin aff rikit föra
och ey mothe byscopsens troo ath göra
och tänkia huru byscopin kom .k. rikit tiil handa
och tha han war i storan wanda
ey weeth iak hwem k cristiern tha hörde
ath han erchebyscopin tiil kopmanna hampn förde
och mandhe thz hända

p 31

han erchebyscopin aff rikit sände
han leeth honum ther i toornidh bewara
och ey mykit mz honum illa fara

Tha byscop kätil thz förstodh
saa ylth giorde honum thz homodh
han bygynner saa hardeligha swäria
thz han sculde thetta wäl aff wäria
han skar bodkaffla och sände breff
och siik mz baadha händer i haarith reeff
wee mik liffua arma man
ath see paa myn erchebyscop tolka skam
jak skal bindha jäns wiidh sidha
och läthe mik tiil danmark liidha
maa jak noghra stundh liffua
saa skal thettta ekke bliffua
jak swär thz paa mith liiff oc saa i gudz nampn
jak skal in för kopmanna hampn
thz skal iak saa högeligha waagha
myn erchebyscop scal jak ther wth tagha
strax östgötha närke och the paa reeker boo
sadhe byscop kätil thera trooo
snäninga fiäringa dala och oplandh
gingo byscop kätel alla tiil handh
opphunda ökia och ytra töör
rodhin och sammalundom gör
meer än the wiidh stokholm bodde
moth k cristiern the ey holda torde
än fan k cristiern eeth annath fundh
han sände sin skiip tiil quikka sundh

p 32

och mz them saa mangh een dägelik man
som harnisk aa siik bära kan
och badh the reekar tiil siik hylla
och byscops kätels opsaath förspilla
meeren byscop kätel hwar han war
tha war han een herre alth för snar
han kom tha tiith mz liisla makth
ladhe paa theres skiip all sin akth
thz han hadhe hwaske skiip äller baatha
thy monde han ganska illa laatha
the daghade een dagh the daghade twaa
mädhen monde han meera almoghe faa
daghen giik wth och hattin full nidher
ther gaffs k cristierns makth widher
wäl monde byscopin aff skoghen liidha
ingen fanzs som tordes biidha
ther störte saa mangh höffuisk swän

oc swänske oc tyske paa konungsens sidha
ther mz läthe the siik tädhen liidha
then som stodh aa landith fasth
han greep honum som sath öffuersth i skiip masth
märsin kunde sin man ekke halla
ther före motte han i skippith nidher falla
opta är tolkit i book förre rörth
äller hwar haffuer thetta förre hörth
han som wthan skiipp stander aa lande
griper honum i skippit är tiil fange
saa motte the tädhen dragha
och siik för k cristiern hardeligha klagha

p 33

the kommo i stokholm oc waare saa tyste
mange waare the som thetta wiiste
k cristierns folk bygynner gaa illa i handh
baadhe tiil watn oc saa tiil landh
än bleeff konungh cristiern i ty
mz mykit folk qwar i stokholms by

Byscop kätel monde tha landith samman kalla
och alla the mz honum wille halla
begynner tha dagh fraan dagh
alth thz han orkar dragha aastadh
och wille ey aather wände
än han för stokholm lände
annan tiidh kom almoghen för norra porth
opräknadhe ther baadhe lithet och storth
the waare beegärende tha
thz the motte there erchebyscop aather faa
meer än thz kunde them ekke warda
ther mz waare the konungen saa haarda
the beeladhe badhe malm oc bro ända
tiil käplingen monde thee siik wända
konungen laather wth skiip sa mangh
oc meenar them allom göra baangh
the stormadhe tiil hopa mz mykin gny
skuthne waare konungsens män i thy
ingen för skuth kunde haffua huila
theres masth stodh ful mz pyla
och märss oc togh täss lika
saa snarth motte konungsens folk ath wiika
the wordo tha mange skuthne tiil döde

p 34

mz sorgh oc saar kommo the i stora nödhe
byscop kätel och bönderna alla
monde tha käplingh skirm oc malm beehalla
the sampnas tha oppa alla sidha
tiil baadha porta laatha the siik liidha
the ropadhe alla m een mwn
och beddes erchebyscopin i gän i samma stundh
konungen monde thz ey wäl beehaga
ther mz monde han aff swerige dragha
och beefälthe noghrom stokholms borgh
och badh them ther bliffua wthan sorgh
han haffuer thz optha sakth
thz han aather komber mz stora makth

Then tiidh konungen borta war
hwar bonde heem tiil sin aather far
byscop kätil fiik eeth annath sin
han ridher swerige reenth om kringh
begynner aa nyia sina nödh ath klagha
och laather allan skattin tagha
slottin kunde han ey wynne
paa then tiidh äller tha i synne
saa förlöper then hösth oc winther nath
ther näst dragher han för stokholm saa brath
konungen reedher siik mz manga hästa
riddare oc swäna jw the bästa
saa manga riddare i swerige boo
the seyia konungh cristiern thera troo
byscop kätel erik nielsson än twa
tha waare the ey flere the giorde ey saa

p 35

inthe sloth the i swerige aatte
wthan wästraas the aa liggia motte
konungen foor öffuer iiss och mossa
inthe behöffuer danske thz prisa äller roosa
danske the ey wiiste wintherens harda twangh
ther före siunga the aldrigh winningz saangh
mz frosth oc mödha kommo the fram
manga fruso saa the finge skam
the hadhe smala stöffla oc mangh häkta
the kunde saa lithet mz wintheren fäkta
konungen kom oospeydaher tiil grodinge presta gaardh
ther holth han wäkth oc storan waardh
the som stokholm hadhe beelakth ey thz wiiste
thy konungen foor mz stora tyste
än tha danske saa tyste fara
the swänske worde thz mynnas tiidh wara
ingen wille siith liiff försyma
ther före brutho the skerma oc motte ryma
thz giorde the för thy
oc monde saa hastokth fly
byscop kätel war ekke när
i östegötlandh war han mz sin her
hadhe han när them warith
tha hadhe ey the saa hasteligha farith
thz ligger ey makth aa opta i striidh wända
tha the faa een godhan ända
thz war them tiil hugswala
ath the drogho op i dala
the aatherliffua skirm och wäria thera
thz som the ekke mz kunde föra

p 36

strax borga i stokholm thetta saa förnoma
hwar och een lopp wth oc wille wetha sin froma
the funne ther baadhe öll och math
hwar bar in som mästh han gath
the ropadhe alle och waare gladha
thz hwar haffua wille motte han tagha
thetta skedde lögherdaghen för palme dagh
ther the laagho kom k i samma stadh
alla waare gladha i stokholm boo
thz the hullo konungen rätta troo
the ridhu oc rände som the orkadhe mästh
wnfinge konungen som the kunde bästh
saa kom konungen i stokholm om samma dagh
frödgadis och war mykith gladh
tiil annan dagh paasca lagh han stilla
och wille ingen göra illa

Ther nästh sampnadhe han sina makth
och reedh aff stokholm mz danmarks sweriges makth
och wilde i dala dragha
och byscop kätel mz haarith wth dragha
tiil hällis skogh monde han komma
siik tiil skadha och ingen froma
paa samma skogh byscop kätel laagh wtan wee
och hadhe laatith hugga brutta tree
om een monde konungen riidha
wiidh then andra wille han ekke biidha
tha konungen kom i skoghen alth mz sin her
byscop kätel förre holder tha full wäl när
pa sidhan wiidh k gnäggiadhe een hästh

p 37

konungen badh wända som han gath mästh
och sadhe jak förmoder bak oss fiende wara
ther före kunnom wy ey längher in fara
i samma stundh oppades thz första hall
och strax piil och byssor moth konungen smal
tha warth konungen storan aangher
thy wäghen warth tha mykit trangher
een ropadhe skiuth then som mz gröna hatten riidher
i wäghen honum saa kosteligha liidher
ä hwarth thetta slaghit hwärffuer
wiisth är thz konungen siälffuer
k sadhe do my hir dyn ysserin hoth
gotes wunne see skedi my all doth
een sköth tiil mz eeth dala skoth
gynom konungsens hath wthan spooth
dalakarla ropadhe slaa och skiuth
saa motte han fly aff skoghen wth
konungen kom aather aa slätha mark
och sadhe mik tykker dala är her för stark
the drogho tha fram alla blanka som een iiss
wille tha alla wynna priiss
ther öffdes hoffwärk paa baadhe sidha
snarth monde k cristiern ath wästraas liidha
ther skedde tha noghot thz war ekke wäl
ther skötz saa mang dägeligh man i häl
saara wordo manga och motte fly
ingen warth tha gripin tiil fanga i thy

Konungen leeth aath stokholm glidha
byscop kätel och dala leeth snarth äpter liidha

p 38

the komma nidher mz storan här
och spordes före hwar konungh cristiern han är
the beeladhe stokholm och thaa
för baadhe porta the laathe theres baner wth slaa
the sworo än tha alla i sändher
the wille erchebyscopin aater haffua mz opräkta
konungen fan tha eeth annath synne händher
mädhen han kunde ekke ssa byscopin wynne
han beemannadhe stokholm mz danska herres makt
mz mykit folk och stora kraffth
the sculle tagha sloth och stadh tiil wara
han wille siälffuer tiil danmarkx fara
sampna folk aa alla sidha
mädhan sculle the honum ther bidha
konungen gaar tiil skiips och siglar aastadh mz tyste
ingen war i hans skiip ther qwadh äller lee lyste
the wthe waare sampnades i thy
och baadhe konungen ekke borth fly
the skönista hingxsta örss och hästa
the skönista och iw the bästa
konungen leeth them aath danmark ridha
och räddes fienda paa alla sidha
byscop kätel wille aath danmark dragha
förre wille han stokholm haffua

Byscop kätel thetta förnam i samma stundh
tänkte han eeth annath fundh
the gingo tiiil hopa oc screffuo breff
saa snarth theres bodh aath danske leedh
the screffuo k karl tässe breff tiil handa

p 39

thz han sculde aaterkomma oc lösa theres wanda
the wille honum för rättan k aatertagha
och saa mz honum tiil danmark dragha
han sculde them giffua godh swar
alla wille rätta thz som ooräth war
then tiidh konungen thenne tydende fiik
han strax tiil borgamästara i danska giik
i werdughe herrer hören her tiil
hwath jak idher säyia wiil
werdughe herrer och ärlighe män
wy wylioum nw strax i swerige i gän
anama worth rike mz ära
och ey thz längher wmbära
gudh wiil nw laatha see sina makth
then daghen är kommen som jak för haffuer sakth
leeth tha reedha skiip oc mykin kost
och seglde tiil sweriges mz stora losth
honum fölgde mangher för sölffuer och gull
och waare konungh karl mykit hull
och ther mz een ärligh junkar aaff palandh
och kommo wäl i sweriges strandh
k karl ladhe mangh skiip för stokholms by
ther hörde man jämber och storth gny
the ärlighe riddare aff danmark waare
stora sorgh i thera hierta baare
mz thz första war thz tysth
hwat herre som kom war ingom wiisth
somme sadhe thz war k cristiern mz sin her
somme sadhe ney konungh karl är ther
och saa sadhe aldrigh een som annan

p 40

hoo thz war thz kom aff gamman
hwath stora glädhi the swänske fingo
thz the strax tiil harnisk gingo
och wille thz wthan yla
thz k karl sculde i stokholm hwyla
the ypperste herrer i danmark boo
stokholms sloth war thera roo
the tänkte aa thera skadha
och harnisk aa siik ladhä
the kommo mz konungh karl tiil dagha
thz monde them wäll beehagha
the sin ordh i mangh kar ladhe
thz the sculde aldrigh swerige skadhe
the wordho frij och foro heem mz hasth
konungh karl tiil neesa och stora lasth
thy aff thera sötha ordh
kom i swerige eeth stoorth mordh
k karl war för hastogher thaa
thy monde han skadha och neesa faa
thetta är wiisth och ther mz santh
aldrigh hadhe swerige bäthrä panth
hadhe konung karl holith harth
och ey släpth then panth saa snarth
een läst gull äller twa hadhe ey warith saa godh
som then liisla panthin före stoodh

Thz monde alla swänska herrer klagha
thenne saarligh och daapeligh stoor skadha
swerige tha oppa nyia fiik
mz danske fundh och tolkith suik

p 41

illa gatz byscop kätel ther aath
thy wäxte ther aff eeth nyth haath
tha han thetta hörde
han snarth siik tiil stokholm rörde
och taladhe tiil konungen mz harda synne
sadhe thz han ther aff lithet kunde wynne
twy hwath skam i swerige giorde
om jak thz mz sanna säyia torde
aathlöye skam och skadha
haffuen i swänskom giorth mangha sculo thz klagha
jak maa wäl mz idher dagha
illa skal idher thz beehagha
wy haffuom waaghith liiff oc gotz alle i sänder
swänske män jak och myna frändher
och hämptat idher aff främende landh
oss tiil skadha och inthe beestandh
nw huru daarligha i mothe oss haffuen giorth
thz haffuom wy mz sorgh alla sport
sweriges fiende äpter idhert synne
haffuen i släpth wthan worth mynne
flere herrer manga och riike
aldrigh faar swerige tolka sliike
wy hadhom them beelakt ekke y
i swerige och stokholms by
thy är oss allom thetta mooth
thy wy faam aff tolkom skadhom aldrigh booth
thz säyiom wy för thy
thetta är skam och skadha thy maghom wy
sputtha och säyia twy
the skildes aath alth mz ther hasth
theres kerlekx bandh tha söndher brasth

p 42

Byscop kätel strax tiil danmark screff
tiil k cristiern mangh breeff
käre herre wylin i oss wan erchebyscop aater sända
all tingh sculo än faa godhan ända
jak swär thz aa myna troo
i sculin än eentiidh i swerige boo
för thy thz är myn wiissa akth
konungh karl skal mista sina makth
och sculin i swerige aather faa
om jak liffua maa
konungh karl wyliom wy eeth sloth ath giffua
och laatha honum i swerige ath bliffua
k cristiern war tiil radz ekke seen
han strax erchebyscopin sände wthan meen
förlikadhe siik wäl mz han
och dragher tiil swerige alth thz han kan
byscop kätel war ther tiil gladher
waren wäl kompne myn käre fadher
waren wäl kompne tiil idhert riike
k karl skal idher än eentiidh wnwiika
the strax sampnadhe folk oc monde tiil stokholm ridha
och wille mz k karl mz makth ath stridha
ganska wnderligha giik thetta tiil
ä hoo thz höra wiil
än togh dala rodhin oc meenugha sweriges landh
hadhe konungh karl gangit tiil handh
likawäl warth stokholm beelakth
paa nyia mz baadha byscops makth
och skedde thz om winthers tiidh
thz the tiil hopa förde striidh

p 43

oppa hiissen wiidh graabrödhra holm
wthan för wakena som man wräker för stokhllm
än tha wnderstundom är hwar androm haardher
hwar som wiil han förwardher
paaleska junkar mz konungen war
än tha han war i striidh baadhe snill och snar
han heeth junkar niclis een ärligh man
mz honum c [100] wordho gripna försan
the swänske flydde i stadhen in
mz sorgfulth hierta och bleeka kin
the baadhe byscopin standa tha fasth
och wynna tässa striidh mz eena hasth
ther motte konungh karl daktinga mz sorgh
och bleeff gladher thz han fiik rasaborgh
konungh karl motte paa sin knää falla
och bedhas nadh thz han motte siith liiff beehalla
O herre gudh som all tingh seer
tw seer huru theres hierta leer
thz skeer optha then som leer han faar graatha
thy sculle all tingh haffua godha matha
thy thz skeer optha aff gudhz raadh
ath han näpser then han haffuer kär mz sin naadh
nw fiik han skäl paa rasaborgh
och foor han tiith mz hiertans sorgh
i wäghen fiik han hindher stoorth
han full honum wnder öghomeen byscop korth
mangh tingh motte walla
för thy han monde mz konungh cristiern halla
byscop korth ey aktar annars byscops breff
wthan hardeligha moothe konungh karl screff

p 44

thy motte k karl i swartbrödra closter gaa
saa länge han monde slotthet faa
byscop korth och konungh karl the dagha millan sin tha
byscopin sculle konungh karl slotthet faa
konungh karl talar kerligha och wäll
byscopin swarar honum wthan skäl
ther thalades the widher the kommo tiil kiiff
hadhe k karl ey slotthet fangit hadhe han misth
sidhen konungh karl slottet faar siith liiff
han thz hadhe i tw äller iii [3] aar

Erchebyscopin i swerige riidher
och mothegangh och sorgh nw liidher
byscop kätel doo honum i fraa
thäss bäther monde honum i handh ey gaa
her erik nielsson haffuer wästraas och örabro ynne
hoo thz wiil höra han wardher thz mynne
erchebyscopin räddes för ingen sweriges man
alle raadde och styrde han
än war een fatigh riddare aa makth
paa honum gaff byscopin ingha akth
thz skeer opta ath stora waghna falla om kull
störtha paa eena tuffwa ther wnder är mull
och een lithen tuffwa fäller een stoor wangn nidher
och the i wangnen sittia falla och giffues widher
thy skal han mz kerlek och späkth fara
som länge aktar herre wara
thenne fatighe riddare saath öffuer eena sidha
och wille mz inghom striidha
ä hwar thenne fatigha riddaren war äller är

p 45

togh hadhe han i siith hierta k karl kär
erchebiscopen opwäktes och tänkte aa han
manne jak och sculo rädas för then man
mik hoppas i gudz nampn
then mannen gör mik inga skam
han tänkte oppa han dagh och stundh
oc altiidh rördes hans hierta grundh
ther nästh monde thz saa falla
thz han leeth honum tiil siik kalla
honum warth tha hardeligha tiil moodha
och togh thz för ingha godha
optha skeer thz man flyr i nödh
som rädhis för then harda dödh
hans förmotte kunde honum lithet froma
thy wille han ey för byscopin komma
byscopin bödh tha sina tyänare manga
the sculde gripa honum tiil fanga
tha riddaren thetta kunde förstaa
paa pynninga by war han thaa
han togh sina jäkt och wille ey biidha
han leeth snarth aath finlandz liidha
l [50] kommo tiil pynninga by
the funne honum ey för thy
the sköffladhe hans gaardh oc saa hans kysta
han kunde tha ey mykit mista
tiil her erik axeelsson kom han thaa
oc klagade hardelica huru honum monde gaa
her erik axeelsson swarade honum wäl tiil snilla
käre her niels sture aff ooräth sculin i ey fara illa
jak wiil idher tiil dagha föra

p 46

och idher sak för byscopin röra
wy sculom snarth halla een herra dagh
idher scal inthe skee öffuer lagh
thee komma tiil hopa i bykirkia sacristya
een dagh millan otta och nya
the bliffuo tiil hopa een godhan riidh
mz hardh ordh sliitha the thera tiidh
her niels sture talar mz gamman
thz hörde the alla samman
för thy byscopin giorde honum qwal
wnsadhe han honum mz alffura tall
i hatin mik fatigh man
jak kan ey bäther jak liidher thenne skam
jak liidher henne stäkkre än i meena
än togh i haffuen manga swäna
i sköfflen mik wthan räth oc doma
och gören mik skadha och ingen froma
i taghen mith mz waall och ooräth
mz gudz hielp thz gaar ey saa släth
och gören mik ther tiil storth meen
när gudh wiil faar iak saa mykit i geen
jak skal wräka myn skadha när gudh wiil
naar jak raamar tiidh och stundh ther tiil
byscopin swarar mz harda synne
jak staar myn äwentyr hwath i ären wthe äller ynne
her niels sture tröste paa her erik axelssons makth
thy gaff han paa byscops jöns fögha akth
then fatigha riddaren talar aa hiertans grundh
och saa lithet aktar byscopin aa hans fundh
thy skal man optha fara sakta
och lithet saar mykith aktha

p 47

Thz war ey tha mynne
her erik axelsson hadhe nyköpung ynne
han bödh tiil bryllops koosth
och wille haffua herra losth
bödh manga herrer tiil siik koma
och iw the bästa och saa the froma
erchebyscopin badhen och saa
och sadhe ther skal wäl tiil staa
her erik foor aastadh mz herre staath
mz herskap och mykin daath
her niels sture honum fölgde thaa
han frykther byscopin skal honum slaa
then tiidh the komma tiil stigha sundh
ther bliffua the eena stundh
her erik her niels the skildes ther widher
then eena foor op then andra foor nidher
then eena foor södher mz mykla losth
then andre noor mz fögha kosth
her erik far södher mz hundradhe try
her niels mz otta swäna tiil pynninga by
och strax tädhan oc tiil gäffla landh
ä huru honum nw gaar i handh
han greep ther byscops fogten mz tyänare alla
manga feek han som mz honum böriadhe halla
han fiik ther byscops hästa
och iw the alla bästa
järn skattin skin och annath ther tiil
thz är santh jak säyia wiil
tha man skal nödh driffua
fatigher kan wäl riker bliffua

p 48

byscopin wthsänder iiic [300] tiil skiip och hästh
badh them fara som the kunde mästh
bödh them slaa gripa och ingen spara
hwar the her niels sture funne wara
han gör i göffla inga dwala
han drogh strax opp i dala
hästh harnisk wäria hadhe han nogh
holkith han aff byscopin togh
saa motte her erik nielsson fly
in tiil wästraas by
her niels sture giorde honum thenne wanda
för thy dala gingo honum tiil handa
han opreeste strax een storan her
och fulfölia her erik nielsson hwar han är

Mädhan thetta skeer som jak nw rörer
her erik axelsson een annan wägh körer
han kom tiil stokholm aather i geen
än är thz noghrom tiil meen
saa monde han thz mz ordom gaa
thz her erik axelsson monde stokholm faa
mz liisth trugh oc byscopens wanda
för thy hans tyänare waare ey tha tiil handa
mädhen drager her niels sture för wästraaas borgh
ther fiik erchebyspin aff stora sorgh
her erik nielsson mz byscopenom hulth
och nw thz samma wulth
han dragher in tiil örabroo
mz quidha och stora oroo
mz hullo närker aaker bo häradz män

p 49

snäninga fiädringa alandh oc hwar och een
oc sampnar ther een storan skara
och bygynner mothe her niels sture fara
her niels drogh honum aa moth
thz snaresta han kunde footh för footh
hwar giorde androm stoorth qwal
för thy the hadhe aa folk mykit tall
wiidh kolbekx broo monde the tha liggia
och hwar fasth mooth androm byggia
ther mz bysso och piil giorde hwar androm skadha
för thy ingen kunde öffuer älfuena fara äller wadha
tha her erik axelsson thetta spör
han reedher siik tiil som han och gör
ther mz mykit folk bygynner han aa stadh dragha
och sin her millan baadhe härene ladhe
the foro tiil honum paa baadha siidha
om twongh monde the bodha quidha
warth thaa saa änth the sculde tiil wästraas dragha
een feeligh dagh millan sin dagha
the daghade een dagh the daghade twa
her niels sture monde slottet faa
her erik nielsson sculde bliffua wiidh örabroo
mz godha huila och stora roo
her erik nielsson thz nödhugher giorde
för thy han ey annars torde
tha herrana oppa daghenom waare
the för almoghen stora fara baare
dala karla sampnas mz mykin makth
mz wäria och stora kraffth
wille strax wiidh slottet bliffua

p 50

om herrena sculde liffua
herromen warth illa tiil modha
för thy the äpter thera dödh stodho
thz motte wara wthan yla
fingo strax slotteth mz stora huila
war thetta raadh äller och ey
jak sägher hwaske ja äller ney

Erchebyscopin tiil stäkit foor
han wille thz wräka saa han thz swor
erchebyscopin strax tiil danmark dragher
och sina nödh för konungh cristiern klagher
mz swik och liisth är jak beesnardher
her erik axelsson är mik listeliga hardher
käre fadher warin ekke wreedhe
taghen för idher inga leedhe
wyliom wy läggia her aa godha booth
och giffua ider läkedom tiil thenna soth
staan i fasta mz idhra wenner
om i mik thz mz troo ath meener
jak wiil mz makth sölff och gull
wara idher tiil hielp baadha troo och hull
wy haffuom än nogh sloth i swerige
wy beehöffuom ekke än mykit sörge
mz tässe starka trösth
war byscops sorgh mykit lösth

Nw hadhe her erik nielsson oc saa her niels
akth och trösth aa sina mwre sture
erik karlsson trotte karlsson och her iffwar green

p 51

the aktadhe göra honum meen
tiil her niels sture full än een
een wngher riddare och heether her steen
her niels stures tyänare i arbogha waare
laagho ther som andra daare
the gaffuo aa her erik nielsson inga akth
och ekke tänkte aa hans makth
the waarde alla gripna ther
baadhe the som waare fiärre och när
sidhan ridho the wtan fara
i swerige hwar the wille wara
the fryktadhe för her erik axelsson ekke storth
thy ridho the in för norra porth
och sätte i dagh mz han
staa saa länge som thz kan
ther nästh lönliga sände the tiil hälsingalandh
och gripa alla her niels stures tyänare siik tiil handh
the gripa fraa honum wäl hundradhe tw
saa giik honum i handh som i maghen höra nw
her niels sture oppa kopperberghit war
och thenne tydendhen mz sorgh förfar
han sampnar kopperberges drängia mz eena hasth
och leeth siik tiith liidha fulth fasth
han brukar tha sina händer
och greep theres tyänare alla i sändher
hundradhe och än meer
om een morghon ootha thz skeer

Om waaren ther äpter nästh
kom erchebyscopin i gän och danske mästh

p 52

beeladhe her erik axelsson ynne
än togh the lithet kunde wynne
her iwar hans brodher aff wysby far
och sampnar i swerige een storan skar
her erik nielsson och han
the först möttes i närke her iwar wan
och drogh saa tiil stokholm tädhan
ä laagh byscopin mz dänom för stokholm mädhan
her niels sture foor tiil wpsala nidher
ther gaaffuos alla fiädrunga widher
xM [1000] sampnadhe the
the motte tha borth fly
och ryma mz skam och lasth
erik karlsson war theres höffuisman
thz sägher iak nw för san
han talar tiil erik nielsson som för her iwar week
broder wy haffuom wunneth thenna leek
her niels stures tyänare ära waara fanga
hwath the äre faa äller manga
jak wiil moth honum manligha stridha
och the kolare drängia tiil ryggia driffua
lithet äpter warth han thz wiiss
the kommo draghande blanka som een iiss
erik karlsson sägher hwem haffuom wy gripit tiil fonga
mz her niels haffuer hoffswäna saa maanga
her erik nielsson swarar mz hasth
thz äre the kolare drängia the wylia standa fasth
hwar faam wy andra sliika
wiisth faam wy i dagh för them wiika
xiijc [1300] waare the alle

p 53

thy motte the stridhen beehalle
the sökte tha fiädrunga makth
the motte wiika som nw är sakt
tha byscopin thetta sporde
han ey längher bidha torde
han drogh tiil kalmara tha
baadhe mz stoor skiip och smaa
erik karlson iwar green trotte och andra riddara saa
täss likes giorde the och saa
tha wilde gud skylia byscopin fraa sin wanda
ther i kalmara gaff han opp sin anda
naar baadha byscopana waare dödhe
ey laagho byscopsdömen för thy ödhe

Nw ridher her erik axelsson i sweriges riike
thy byscops släkth motte wiike
än monde thz snarth om kringom gaa
thy bleeff thz ekke länge saa
sommaren ther epter kom erik karlsson tiil fiedrunga landh
och alla ginge the honum tiil handh
han ridher ther mz makth oc manga hästa
iw the skönista och iw the bästa
manga waare tiil footh
thy ingen skulle wara them aa mooth
her erik axelsson tykker thz wara illa
han wille thz nidher spilla
han stigher i landh widh krona borgh
sinom fiendom tiil stora sorgh
paa nyssa skogh möttes the alla
erik karlsson kunde ey skoghen beehalla

p 54

han motte fly tha för piil och byssa
thz sägher jak nw för wissa
erik karlsson her erik nielsson trotte iwar green mädher
the fingo tädhen snarth wädher
och spordes thz saa wiidha
thz the leetho tiil kalmara glidha
her erik axelsson her niels sture her göstaff karlsson oc än meer
knuth posse stokholms borgare waare ther tha thetta skeer
Ther nästh kom i blandh almoghen eeth stort gny
wille thz k karl ey sculle längher siith rike fly
the honum breff och bodh opta sände
ath wara snar och göra snaran ände
han kom och monde mz her erik axelsson dagha
gerna wilde han stokholms sloth haffua
han sculde slottet fraa siik faa
om han wille fry i stokholm gaa
konungh karl slothet aather togh
alth thz han kunde han tiith drogh
landith full honum tiil handa
ey kom han än tha aff sin wanda
her niels sture aff wästraas stodh tha fasth
saa foor han om kringh mz eena hasth
erik karlsson konungh karl syne troo sadhe
thz han ekke hulth thz war skadhe
konungh karl gaff erik karlsson harnisk peninge och gull
täss häller war han honum inthe hull

p 55

ther före haffuer han stora scul
thy han strax konungh karl wndher öghonen full
noghot kan thz walla
thz han sina troo ey wille halla
jak förnampn thz aff een mwn
och saa eeth hiertans grundh
thy han ekke hulth sina troo
mz eeth onth rykte skal han i swerige boo
konunghs karls dotter magdalena
war gripin i wastena all eena
hadhe konungh karl kommeth fram
wiisth hadhe honum skeeth samma skam
illa monde k karl thetta beehagha
thy wille han strax tiil ryggia dragha

Aather ridher erik karlsson i fiädrunga landh
och än nw gingo the honum tiil handh
han hadhe om siik stora wakth
thy han reedh mz stora makth
konungh karl faar nw see hwarth han än wänder
tiil wpsala dragha the alla i sänder
stokholm rodhen och töör
dala karla och hoo thz spör
the monde mz konungh karl halla
och honum sin herra kalla
ther sampnades här paa baadha sidha
erik karlson wille i wpsala biidha
her boo dyre karls höffuisman och een dande man
han honum möther thz snaresta han kan
folk och här aa baadha sidha

p 56

ingen wille mz annan striidha
the sätte i stundh och dagh
hwar sculde androm pläga räth och lagh
hwar thera pröffuer siith bästa
the thera ordh mz breff och incigle fästa
the fore mz liisth och ondh kasth
thy stodh thera dagh ekke fasth
the giorde ny fundh och falsk lagh
the sätte een dagh tiil xiii [13] dagh
xiii [13] dagh sculde thz saa wara
her boo ey sculle bära fara
her boo dyre leeth sin her borth fara
och meente siik feeligh wara
han wille sin ordh och breff halla
ther mz helsar han them alla
oc reedh saa tädhen i samma stundh
ey längher än tiil flöta sundh
the strax aff wpsala drogho
och honum paa bakin slogho
manga fanga fingo the tha
ther the monde baadhe gripa oc slaa
tha her boo dyre saagh tolkin leek
han liisteligha fraa them week
han pröffuar all sin kasth
och rände som han kunde fasth
the kunde honum ey wynne
thy the kunde honum ey opfynne
thz är ey än alth her mz giorth
mykit komber her aff thz haffuer jak sporth

p 57

Strax reeka och södhermanna landh
gingo konung karl tiil handh
rodhen dala och stokholm mädher
gudh all tingh tiil een tiidh städher
een wngher riddare heether her steen
war theres höffuisman och war ey seen
han sampnar xxM [2000] än ther till vii [7]
huru thz wiil gaa faan i höra nw
och än iic [200] hoffmän the bästa
mz harnisk och godha hästa
snäninga fiädringa mz erik karlsson waro
xxxM [3000] och baare inga fara
viijc [800] hoffmän ther tiil
thz som jak säyia wiil
then tiidh the kommo tiil hopa
bögynnadhe een förrädhare roopa
een aff her stens här war han
och wille göra her steen stora skam
och wille paa sin eeghin höffuisman slaa
och see om the kunde honum gripa äller faa
tha her steen thenna tydende fiik
aath dala leeth han liidha siik
manga bygynna ther widher skygga
thy hären dragher all tiil ryggia
rodzmän reeste tha een här
och kom erik karlsson ther
tha motte the alla fly
tiil eena kirkia som heether knwtaby
och han fasth äpter drogh
och allan hären nidher slogh

p 58

och meenthe siik saa wara frii
och slogh opp handena i thy
waren nw alla heel och säll
nw haffuom wy wunnith thetta späl
inghen är nw i swerige oss thör mötha
alla wyliom wy om kul ath stöta
och eeth kerlekx breff
han tiil sina hustru screff
käre hustru weeth mik gaar wäll i handh
wndher mik falla alla landh
haff nw eeth goth mooth
thy alla falla mik tiil footh
frögda tiik aff ära
mik hopas thu skal i swerige krona bära
skeer thz ekke i waar
tha skeer thz wiisth ynnan eeth aar
tree stridher haffuer jak staandith fasth
och them wunnith wthan lasth
än staar mik een i geen
mik hoppas hon gör mik inthe meen
folk och tyänare hadhe jak nogh
tha iak myna fiende nidher slogh
saa sculo the alla fara
ä hwar jak fynner them wara
war nw wiidh eena godha trösth
tw seer mik een stoor herre ynnan hösth
ingen skal siik tiil homodh opwäkkia
för än han springer öffuer alla bäkkia
then som siik meenar standa fulth fasth
han faller opta mz stoor lasth

p 59

Han sampnar syna makth mz alla
och lather hären tiil hopa kalla
xxxM [30000] och mykit meer
han gruffuer siik som thetta seer
snäninga fiädringa mz slädha thoma
hadhe mz siik tiil lithen froma
i maaghen thz alle höra
the wilde haffuor aff kopperbergith föra
saa the tiil heenemora fora
böndher baadhe smaa och stora
och gaffuo oppa ingom noghra akth
för thy the hadhe stoora makth
heenemora är een lithen stadher
ther war erik mykit gladher
han talar tiil manga och säyier saa
är noghor som nämare thör ath gaa
är her noghor fiärre äller när
som mynnes nogher haffuer draghit i dala mx tolkin her
honum swaradhe een gammall man
som wäl tala kan
erik thz är santh i säyien nw
thz ey skedde i hundrat aar äller tw
i faan thz see om sidher
huru idher gaar för än i ridhin nidher
then dagh ther war nästh
han siik tiil reedher som han kan bästh
komber nw tiil fala paa milar twaa
och saa laather kopperberges män i klokkan slaa
Ospeydadher mz allan sin här
war han them saa när

p 60

the meena han ey skall komma
siik tiil noghon froma
the sampnas thz mz eena hasth
och lopp hwar om annan fulth fasth

Her steen för them aff dala drogh
och thera hall wäl beeslogh
illa monde them alla om hiertadh swidha
thy lethe the them snarth liidha
dala opsätte theres baner och stodho ther widher
them lyste see hoo thz wille slaa nidher
erik karlsson thera baner sya fiik
han togh thz hardeligha widher siik
wisseligha fiik han ther skadha
thy han wille dalabaner tagha
hans folk fiik tha stora nödh
manga fullo och bliffuo strax dödh
the giorde eena wänningh the giorde twa
än wille dala och her steen fasta staa
the sände bysso och piil tiil liika
hwar wille gerna om annan wiika
ther bögynnadhe manga beeswyma
tha monde the alla snarth ryma
saa rymde han försth mz eena hasth
fiik baadhe skam skadha och lasth
her steen och dala män
waare ey meer än hundradhe fäm
the takkadhe gudh som mz liffuit wnginge
xvc [1500] panzar the ther finge
paa hästa och slädha war inthe tall
hwar som wille tagha hadhe goth wall

p 61

Her niels sture komber dragande mz dala makt
wilde och striidha war hans akth
thz skeer wiidh ophöga fäyra
ther monde dala siik manligha wäria
hadhe the alla tiil hopa warith
ingen hadhe tädhan osnappadher farith
erik karlsson och alla mz han
finge ther stora skam
the ridho saa manga mila
och ey för än i iuletha hwila
och gaffuo siik inga yla
the mz eeth reedh monde xvi [16] milor riidha
tha kunde wäl een qvinna
vi [6] äller vii [7] hoffmän ath wynna
the ridho och motte the wäl migha
thy gödka wargh war gripin aff eena leeghapigha
qvinnor tagher there häst oc harnisk i fraa
och monde them mz rokkin slaa
erik karlsson nw maagh tw thz lära
thyn hustru bär ey krona i aar mz ära
slaa nw op handh om tw kanth wynna
skam gör tiik een legha qvinna
tha erik tiil lynköpungh kom fram
tha fiik han än större skam
manga foro ther illa
saa mz skam monde han then leek spilla
han reedh tha tiil danmark aa nödhwänghna
för thy honum wille ingen hänghna
hommodh och öffuerdath
göra siällan ärligh staath

p 62

tw försaagh een godhan leek
tha tw fraa konungh karl borth week
hadhe tw bidhit eena liizsla stundh
wiisth hadhe tw warith marsk wtan all argha fundh
och thz sägher jak tiik för wiisth
wthan all argha liisth
tog ästh tw aff tokth och synne een ärlig man
och för fiende wäll striidha kan
gudh giffui tiik altiidh wynna
naar tw tiil sweriges fiende warder tiil synne
gudh tiik giffui godha kraffth
naar tw mooth sweriges fiende wiil stridha mz akth

Nw war konungh karl wäl tiil modhe
thz thenne twa riddare mz dala fasta stodhe
nw mädhen saa thetta i swerige händher
k cristiern sin her tiil swerige sändher
och ther tiil beeladhe örasteen
och tiil honum drogh then wngha riddaren her steen
her niels sture mooth annann härer far
och mz honum een mäktogher skar
Tha her steen sture för örasteen kom
tha teedhe han siik som een riddare from
han slogx mz k cristiern oc giorde wäninga twa
likawäl monde han konungen aff markena slaa
han beegynner annan tiidh striidh ath lära
thy maa han siith nampn mz ära ath bära
han heether then wnga riddaren her steen
siik i striidh ath bruka är han ey seen
meere mandom haffuer han mz ära beedriffuit

p 63

som her staar epther scriffuit
k cristiern sculde tha markena fly
och alla mz honum rände wndan som molm sky
xxx oc c [130] waare slagne dödhe
thz giorde k cristierns hierta mödhe
her erik niper erik karlssons stiffadher warswänsker man
warth ther och slaghen mz stora skam
sidhen kom ingen för örasteen
ther swerige tordes göre meen

Mangh stoor örligh och smaa
monde i swerige manga stadz oppe gaa
huru axewall warth nidher slaghit
och ringstaholm war bränth och taghit
huru her steen och her niels för kalmara laa
och kunde thz ey faa
huru slaghit stoodh wiidh fernabro
och saa wiidh örabroo
och annath tolkit meer
gudh giffui thz ey meera skeer
och huru manga monde thz bedriffua
thz kan jak ey längher ath scriffua
thy wiil jak theta laatha staa
och ther tiil öffuer slaa
för thy thz är nw sidher
aff mangom ordom leedz een man widher
oc för thy the maane manga i swerige liffua
som thetta laatha scriffua
thy wiil jak aather wända
och göra her oppa een ända
#64
2.

1470-1487.

Hielp nw gudh och waara ffru
nw skelias rikensens raadh i tw
illa kan tha rikith staa
och siällan wäl i handh gaa
tha the ekke hallas i händher
rikensens raadh alla i sändher
saa maane thz tha gaa
thz the skylias i rotha twa
rykit giik saa widha
thz the waare manga paa baadhe sidha
her erik axelsson hadhe mz siik meer än een
her niels sture her göstaff karlsson oc ridder her steen
the oc saa manga i swerige boo
ther alla ärligha hullo thera riddare troo
nw ingen örtagardh är saa fagher
mz myndree han baadhe lilior oc näslor dragher
hwar före paa the andra sydha
erik karlsson trotte karlsson her iwar green riidha
the hadhe een wnderligh laath
theres hierta war wänth fraa sweriges raadh
käre wenner wylin i höra
the ärende jak nw aktar röra
the warda wnderligh och langh
stoor myghen och mangh

p 65

gudh laathi mik saa i hymerike bliffua
som jak akther och wiil ath scriffua
gudh giffui mik saa syne naadhe
som sweriges riike stodh tha i storan waadhe

Her erik axelsson tha een stoor herre war
och riddar nampn mz ärom bar
han och flere wardo öffuer eena
och monde thz mz alffwar meena
och wilde siik aff stora nödh lösa
och saa een nyian höffuisman keesa
gudh gaff tha först tiil naadha
ath them warth saa tiil raadha
och scriffua erik karlsson tiil bodh och breff
och bodhit ganska snarth aath leedh
och meena honum och alla tiil siik dragha
och eendräkteligha een höffuisman tagha
än tha thz wille ekke wäl falla
likawäll waare the swänske alla
erik karlsson swarar snarth och illa
saa goth opsaath wille han förspilla
han fik annan tiidh rikesens bodh
honum thz war allth tiil spoth
erik karlsson war mykit wreedher
och swor han dyra eedher
thz han war konungh cristierns man
och aldrigh giffua siik fraa han
och wille inthe mz them dagha
wthan strax konungh cristiern i rikit mäktogh haffua

p 66

tha swaradhe rikensens raadh alle samman
thz sculle ey saa tiil gaa wthan gamman
then bäste ath goth raadh fan
the keesthe siik een höffuisman
rösteen full all wthan meen
paa then wngha riddaren her steen
och wille the thz haffua saa
ath han sculde för rikit staa
och sculde mz heedher liffua
och rikensens förstandare heetha oc bliffua
saa monde thz tiil gaa
thz han wille ther nödugher tiil gaa
hwar man honum trugher och beedher
han sadhe ja om sidher
her erik axelsson monde tha mz wylia wpstaa
oc honum slotzloffuan öffuer stokholm aabo oc
och saa kom han i eeth harth bandh wyborg faa
tha rikensens raadh honum fiik sina troo handh
och sadhe siik alla mz honum bliffua
och i nödh och losth mz honum liffua
the sätte honum i högsäthe
mz stoor sorgh och inge käthe
ärligh riddare her erik axelsson
thz hadhe idher bliffuit tiil storan mon
ä hwart werldin wille wända
hadhe idhert löfft faath een godh ända
jak thz säyer wthan spoth
gudh optha aff onda gör goth
aff ondom ämpnom wart ekke illa
gudh wille onth aathskylia

p 67

thz slotzloffuan giik saa wnderligha tiil
som jak lankth her äpther säyia will

Arom äpter gudz byrdh xiiiic lxx [1470] aar
som nw oppa thenne tiidh tiil staar
wille gudh hielpa konungh karl aff sina nödh
oppa stokholms sloth bleeff han dödh
han gaff ther opp sin anda
gudh lathi honum i hymerike landa
noghot för än han doo leeth han see sina snilla
tha togh han tiil äkta sina frilla
och äkther ther mz sin son
holkit ey är wthan storan mon
then tiidh thetta skeer
waare när fämtye och än meer
och antwardher han slotit i händher
her steen och saa alla swäna i sändher
och saa monde thz tiil gaa
thz han strax monde slotit faa
och skedde thz wthan alth swiik
thz han höffuisman döme i swerige fiik
för thy rikensens raadh thz sporde
thz han mooth fiende stridha torde

Then tiidh konungh cristiern thz spör
han sin her tiil reedher som han och gör
och wiil hwaske gul äller sölffuer spara
för thy han wiil tiil swerige fara
han reedher skiipp baadhe smaa oc stoor
och thz oppenbara swor

p 68

han wille swerige aatherfaa
falle thz huru thz kan gaa
saa far han aastadh mz mykla makth
mz mykit folk och stora kraffth
honum fölgher erik karlsson trotte iuar green
och förmodher siik inthe meen
her steen drogh tiil kalmara mz sin her
tiil honum kommo the som bodde fiärre oc när
the monde honum illa swara
thy monde han tädhen fara
lx [60] han ladhe paa klekkebergh fasta
och leeth siik saa tädhen hasta
konungh cristiern laather siik wäl liida
ocy strax tiil kalmara glidha
och ladhe sin skiip ther alla
och wille mz borghara i [1] dagh halla
her magnus green haffuer slottet ynne
saa lithet han kan ther wynne
konungh cristiern för klekkeborgh drogh
och thz alth nidher slogh
ther waare her steens swäna oppa och ey manga
them togh han tha tiil fanga
lxx [70] skiipp hadhe han wäll
holkith jak maa säyia mz skäll
the swänske mz smaa skiipp före foro
k cristiern äpter foor mz the stoora
han kom om iulius maanadhe x [10] dagh
strax war ther aff intthe slagh
ridderligha han siik tha stälte
wiidh wanxöö sin ankare nidher fälte

p 69

Rikensens raadh i stokholm är
byscopa och prelatar waare ther när
the dagha tiil hopa vii [7] wiikor äller otta
thera tall faller inthe tiil motta
om morgonen bittiidha om sancti egidij dagh
tiil norramalm drogh han aastadh
hadhe baadhe modh och storth hopp
thy slogh han sina skirma opp
jak wiil thz för inghen dölia
v tusandh wäpne monde honum fölia
han leeth siik mykit hasta
och leeth sina borgh byggia full fasta
han fan noghra ny fundher och war ey seen
opreeser riiskorgha opfylthe mz sandh oc steen
han skikkadhe manga byssor stora mz alla
then största plägha the moysan kalla
sidhen monde han tiil wpsala fara
och ther i otta dagha ath wara
och rikensens raadh hardeligha skylla
och almoghen tiil sina handh hylla
xxiiii häradhe och andra meera
friiborne knapar och andra flere
aalandh tyendelandh och fiädrunga mädher
flugho tha som wädher
thy war thera akth
thz the wille siik föghia tiil k cristierns makt

Mädhen reedh her steen tiil östergötlandh
manga gingo honum ther tiil handh
dala och oppstädher

p 70

fölgde honum mädher
her niels sture kom honum tiil möthe
tha han foor fraan östergöthe
the sworo tiil hopa som brödher
een wille för then andra bliffua dödher
begges there her kom samman
och giorde siik gladh mz gamman
mädhen drager konungh cristiern tiil stokholm i geen
wiidh stäkit fiik han stoorth meen
thz war honum tiil inghen froma
han ey kunde mz skiipp ther gynom komma
thy kom han i större waanda
thy han motte ther stiigha tiil landa
och monde han thaa illa laatha
thz han sculde öffuergiffua skiipp och baata
lekawäll wthan hindher
begges rikess raadh daktinga inthe täss myndher
däner för stokholm liggia
och maane saa starkeligha byggia
the lätha mykit folk tiil hopa sanka
och saa saarligha byssor och piil wanka
wnderstundom stoodh thz i godhan dagh
och wnderstundom wthan all lagh
wnderstundom waare the wenner froma
och hwar monde tiil androm komma
ingen wille then andre wika
thy kunde the siik ey förliika
k cristiern inthe aff her steen wiiste
thy han foor mz stora tyste
dageligha tha hadhe the ridderliga ydh

p 71

och förde örligh wtan striidh
opta the thala samman
och skämpte mz ordh och gamman
och optha oppa baadha sidha
waardo the mykit ooblidha
k cristiern mz hiertans glädhi och wtan sorgh
bygde oppa brunkaberg sina borgh
och swär saa fasth aa sina troo
thz han wiil dödher äller liffuandes i swerige boo

Ynnan thz opreesa wästgöta een storan skara
saa monde the för älffuisborgh fara
the stormadhe mz makt
och mz fulla krafft
och gudh gaff them thz tiil synne
thz the monde älffuisborgh wynne
thy maa iak thetta röra
för thy k cristiern wille thz ekke höra
tha k cristiern fiik thz rykte
tha beegynner han noghot frykte
fiik han tidhende ther nästh
huru her steen dragher som han gither mästh
k cristiern sägher her steen wyliom wy her mz ära
och honum som eeth barn lära
för thy han ey är mykit wiiss
wy maaghom honum wäl slaa mz riiss
han maagh wäl thetta liidha
thy han diärffues mooth een konungh stridha
honum wardher större skam
thy han törss aldrigh fram

p 72

hans striidh faller i skarn
thy han är ey bäther än eeth spena barn
jak tigher thz ey längher
thy han haffuer warith myn drängher
han flunkar millan skogh och diike
thy han saagh ey än sin liike
han lärer wäl myndre springa
tha wy honum mz riis wyliom twinga
werdughe herre wiil thu lithet biidha
her steen laather siik fasth nämer liidha
han maane än nämer springa
han akther thyn her hardeligha twinga
tha herrar och första tala mz skäll
tha staar them thera ordh ganska wäll
thala the och illa
tha kunne the snarth sämya spilla
paa höffuisth tall oc höffuisk laath
kan man akta herres daath
nw konung cristiern talar saa hardh ordh
thy wäxte ther aff eeth storth mordh
hwar borghare sorgh i siith hierta bar
thy theres tall oohöffuisth war
mik skämmes för ärligha tala och röra
thz iak mz mynom örom siälffuer monde höra
oohöffuisth tall wardher spoorth
thy är thz ganska illa giorth
thz war eeth stoorth spoth
the wiile spiika borgharna heemelstingh wiidh theres sängia stok
och tagha hiertat aff theres buk
och ther mz slaa them öghonen wth

p 73

the taladhe än större spee
holkit borgharne gör gör hiertans wee
the scule ther ey aath lee
thz the wille theres hustru skämma thz sculle the
tolkin ordh the haffua ondh grundh tha faa see
thy kom ther aff stoor affwndh
thetta war saa talath för wiisth
holkit jak scriffuer wthan arghaliisth
wille konungh cristiern mik sätte
tolkin ordh sculde han rätte
saa matte han halla sin borgh
och boo i swerige wtan sorgh

K cristiern motte tha lekawäl her steen sköta
och badh her torde sculle honum snarth mötha
fiik lhonum tusande män
bödh honum ey wara seen
han drogh opp i fiädrunga landh
inthe giik honum ther illa i handh
her steens her han wisseligha förslogh
och fram om hans här drogh
thz honum saa beeqwämeer
han droog stokholm nämeer
han leeth thz ingalunda
thy drogh han tiil rootasunda
thz maa jak säyia mz skäl
xM [10000] hadhe han wäll
tiil roodhen sände han sin breff
ath the sculde komma han bödh oc screff
tha the thz i stokholm hörde

p 74

hwar siik om annan rörde
hwar borghare tiil androm sadhe
görom oss nw gladhe
nw faar konungh cristiern skam
her steen wiil nw komma fram
thz monde ther mz ände
the xiiic [1300] tiil her steen sände
blanke som een iis
och baadhe them wynna priis
och the giorde her steen täss wiiss
thz konungen wille honum slaa mz riiss
ther waare hoffswäne mäste
iw the alla bäste
lithet ther äpter jak thz sporde
the waare som sökia torde
her steen them mz glädhi wnfiik
och tädhan strax och nämaren giik
och leeth siik fraan rootaberg liidha
och wille i yrffwa the nath bliffua
han llagh ther eena nath äller twaa
än wille han nämare gaa
huru opta jak thz sporde
thz cristiern oc däner sadhe thz han ey nämaren
han screff cristiern tiil eeth breff äller try torde
och badh honum fraan stokholm fly
badh honum läggia sin skiipp i diurahampn
äller honum hände fly mz skam
han motte ther oppa liitha
her steen wiil hans skerma brytha
konungh cristien swaradhe i samma stundh

p 75

och räth aff hiertans grundh
Jk swore dat i dyssene stunde
oppa dhe hilge fyf wnde
ik magh er komen yn groter noth
vnde er lyden den harden doth
eer wan ik dat wil dan
rymen dyssen plan
ik hebbe dat gehort gesagen
wnde vagin för herre wnde worsten clagen
knecte villen herren wordrywen
wnde sylwe herren bliffwen
ik segget nw förwaren
wy willen vnse hende rören
vnde ridder sanct jorgin skal dat baner worin

Her Steen fiik saa ämpne
ath daghen äpter sin her tiil hopa stämpne
och beeslar alla sina makt
och förklarer för them sina akt
jak wiil ey längher mz konungh cristiern dagha
jak akther nw strax tiil honum draga
wylin i mz friidh i swerige boo
tha maghin y i dagh mik halla troo
och wylin i mz ärom liffua
och alla i swerige bliffua
tha maattin i nw alla fasta staa
och ingen fraan androm i dagh gaa
mik är thz tiilscriffuat oc för wiissa sakt
thz wy faam än meera makt
heether jak her steen

p 76

i dagh skal jak ey wara seen
jak skal i thetta kiiff
i dagh waagha mith liiff
i sculin see jak wiil göra mith bästa
waagha baadhe liiff swäna oc saa myna hästa
och framdeles han meera sahde
jak wiil aff wäria sweriges skadhe
konungen däner drawantha ther tiil
jak ey spara äller frykte wiil
wylin i alla göre saa
saa mottom wy strax nämaren gaa
och fölias aath alle i sändher
wylin i saa göra tha räkkin opp idhra händher
the waare i hiertat alle tröste
och swaradhe alla mz eeth röste
wy wyliom alla göra saa
mz gudz hielp alla fasta staa
wy wyliom waara sakk för gudhi klagha
och i gudz nampn aastadh dragha
thera hierta war wthan twnga
thy beegynnadhe the alle siunga
och giorde siik godhan liisa
och qwaadho sancti örians wysa
i gudz nampn farom wy
synne naadher beegärom wy
nw draghom wy tiil stokholms by
gud giffui k cristiern ey wille borth fly
the lösn och märke aa ladhe
hwat thz war hwar för androm sadhe
samligha hadhe quista och somligha halm

p 77

saa komma the oppa norra malm
thetta skeer om middax tiidh tha xi slaar
wisseligha worde ther mangh blodugh saar
wäroktoghe män leetha siik aath stadhen liidha
thy her steen wylle ey längher biidha
tha wthfoor skuthor och wäl c baatha
och fulle mz mykit ffolk och saathe
alla blanka som een iiss
thy the wille wynna priiss

Konungh cristiern skiipte sin her i try
och leeth som han ekke wille fly
een war tiil skiips een aa bergit een aath sancta clara
wille ath ingen her sculde illa fara
i stokholm giorde the täss liike
och wille och ekke wiike
the laatha thera folk tiil hopa sanka
och iiM [2000] och än meer mz skiip wanka
her steen giorde och saa
thy beegynnar han mothe them staa och slaa
the möttes manga paa baadha sidha
ingen wille för androm glidha
stokholms borghare tiil foota gingo
första ryk the then stoora skermen fingo
saa fast monde konungh cristiern aa bergit byggia
thy her stens baner motte dragha tiil ryggia
o huru fasth the monde roopa
tha huffwudh baneren the möttes tiil hopa
hwar badh annan griipa
och hwar wille then andra mz handh strypa

p 78

manga motte tha saa saara flypa
thy the för sprungo motte för blodugh saar krypa
the stormadhe och sloghos oc tiil hopa rände
ä mädhen skermen brände
thz war ekke stoorth wndher
the swänske huggo thera bro sundher
thz slagh motte saa hardeligha aa gaa
the swänske orkadhe ekke staa
manga paa baadhe sidher beegynner beeswyma
thz swänske motte ryma
the finge stoor skadhe aa baadhe sidha
the swänske leethe siik tiil sancta clara liidha
the swänske kommo än een tiidh tiil hopa
och beegrynnadhe saa swarligha roopa
herre gudh naadhe oss för skadha oc skam
och saa skyndahe hwar annan fram
konungh cristiern war i stoora hoppe
thy han war hökth paa brunkabergh oppe
swänske waare nidher wndher
thz the fly war ey wndher
han motte bergit wäria mz makth
ther mz haffua swänske liizla krafth

The swänske sampnas än eena reesa
och wille göra konungen stora neesa
the stormadhe tiil honum i thy
och baadho tha gud thz han sculde fly
the sökte tiil alle i sändher
och tha misthe konungen tree tändher
och saa snarth konungen omwändher

p 79

thy tree tändher fullo nidher i hans händer
tha konungh cristiern fiik thenne wanda
saa kunde han ey längher standa
tha han kom i tolka nödh
tha wilde ha wiika then haarda dödh
the qwarre bliffue stodhe full harde
och siik manlighe warde
skrii och ropp jak nogh hörde
the paa baadhe sidhor theres händer rörde
ther war jämmer och stoort gny
hwar badh annan borth fly
förfall maagha walla
swänske kunde baneer ekke halla
the kunde inthe wynne
ther motte the fly annath synne
jak stodh och saagh oppa
thz thetta monde saa tiil gaa
gny oc jämber wart tha meer
swänskom tha thetta skeer

Nw drager danabroka aff bergit nidher
ther gaffs all danmarks makt widher
the drogho äpter tiil sancta clara
ther monde the alla illa fara
swänske sampnas tha alle tiil hopa
och beegynner oppa nya ropa
nw är däner aff danmark
kompne tiil oss oppa slätha mark
then som wiil i swerige länge boo
han giffui siik nw inga roo

p 80

lätom oss nw tiil hopa sanka
och friligha swärdith wanka
huffwdh baneren möttes tree synne
hwem gudh wiil lhielpa han kan wynne
ekke wille jak tha gerna när wara
för thy ingen wilde annan spara
blodhen motte öffuer händer flyta
för än swänske kunde danabroke sliitha
striidhen war swaar mz alla
saa motte danabrok nidher falla
hardh striidh maagh walla
thy kan her straange danabrok ey halla
vc [500] danske tha störthe om kull
oc hwar öffuer annan full
slaa doot war alle theres ropp
saa naadhe thz gudh som them skopp
o hwat ther war manga blodugh händer
som störthe alla i sändher
ther motte man see och höra ondh laath
sorgh jämmer och storan graath
monga tyska och däner motte tha fly
mz roop och storan gny
thz räkte tyma twaa
för än the kunde them om kull slaa
theres huffwdh baner stodh aa bergit fasth
och hadhe tädhen inga hasth
tiith flydde the som wndan komma
siik tiil lithen froma

Swänske män sankas fierde synne
akther thz baner aather wynne

p 81

them war snarth tiil raadhe
och hwar tiil annan sadhe
staan faste ther ligger nw makt oppa
och wyliom wy än een tiidh tiil them gaa
staa wy ekke faste i thetta kiiff
thz gäller wisseligha waarth liiff
wy beehöffuom thz för ingen klagha
wthan graatha thz alla dagha
swänska opstigha thz bergit stora
och strax däner wndan foro
the wille tiil skippen löpa
wisseligha i wäghen the siik döpa
the flydde som eeth moln sky
och wiilde än dödh wnfly
the foro mykit wille
thy giik them ganske illa
manga waare gripne mange wille ey bidhe
flere laathe siik i siön liidhe
ganska lithet konungh cristiern i then stidhen wan
thy ther drunknar saa mangh een dägeligh man
ix hundradhe war thetta tall
thy komma the i mykit qwall
tha war sorgh i alla sidha
k cristiern mz sin skiip leeth sliik snarth borth liidha
xviiic [1800] war thz tall wäll
thz jak maa säyia mz skäll
the som drunkandhe och waare fanghne
wisseligha waare the saa maanghe
sombligha motte illa gaa
ixc [900] drunknadhe tha

p 82

the waare wäll saa maanga
ixc [900] som waare fanga
thz är för thy ekke wndher
thenne striidh stodh i fyra stundher
her steen som manligha motte stridha
han wille ey fly han wille bidha
thy han ekke wille fly
optha hadhe han warit gripin i thy
gudh halp honum mz sina naadhe
thz han slap allan waadhe
the swänske om qwällen alla qwadho
drukko och giorde siik alla gladha
takkadhe gudh för sine naadhe
och saa för lithen skadhe
manga saghe tha gudz werdoghe makth
och saa hans werdugha krafft
saa opta the swänska monde siik sanka
the saaghe eeth brynnande swärdh öffuer siik wanka
sancte erik konungh som är sweriges wärdh
leeth tha wisseligha wanka siith swärdh

Torsdaghen äpter sancta birgitta dagh
tha stodh thetta slagh
Aarom epter gudz byrdh lxx oc eeth
tha är thetta örligh skeeth
M [1000] oc iiiic [400] ther tiil
thz för wisso jak säya wiil
gudh haffui täss loff och äre
som wille mz swerige ombäre
k cristiern hade tänkt swänskom saa harth eeth riiss

p 83

gudh them naadhe som täss haffde warith wiiss
han them hadhe hallit för äle
och sanneligha giorth aff them träle
nw gör siik swänske gaman
och gladhe alla samman
och laffua gudh aff alla makth
och säya tiil honum theres akth
nw trotte karlsson plägher k cristiern wnsände
paa brunkabergh fiik han sin ände
konungh cristiern drogh tiil kalmara aather
illa handhteradher och saa illa laather
hans största skiipp komma i stora lasth
för storm hugge the thera masth
the komma in tiil heyle
ther leethe the siik feyle
konungh cristiern tiil danmark far
stoor sorgh i hiertath bar

Her steen kringom swerige ridher
och snarth honum tiil kalmara liidher
fonga gaff han dagh
och screff them there lagh
holste danska och swänske waare the
som matte graatha och inthe lee
the ropadhe baadhe jamber och wee
och ther tiil haffua the sputh och spee
marskin i danmark monde illa gaa
her clauiss reenow war och gripin tha
xii riddare och än flere
friiborne män waare än meere

p 84

her anders nielsson mz mangom dänom
her ture tureson mz mangom swänom
och her steen tiill kalmara reedh
och honum saa wäll leedh
han fiik allan syn wylia
dänom wille han fraa swänskom skylia
thy wär thz warth ey saa
thy faar thz her äpter wnderligha gaa
hoo som maa liffua noghra stundh
han fynner the orden aff myn mwn
the faa makt mz skadha
thz sculle alla rätte swänske klagha
her steen siith nampn mz ärom bar
och aather fiik hwart thz sloth i swerige war
slotzloffuan fiik han aff alla
om däner wille troo halla
jak sukker aff hiertans grundh
och frukther för nya fundh
thu som läss thu dragh tiil mynnes
tha finlandh oc stäkeborgh aather wynnes
tänk oppa mith tall
gud giffui ath swänske waare wtan qwall
nw fynna däner een annan siidh
och bindha wylia een annan falskan friidh
saa sätte riken een äwiigh dagh
och hwar sculde androm plägha lagh
thz staar först vi [7] aar äller otta
thz är wäll tiil motta
än try aar ther tiil
nw raadhe gudh hwart thz wiil

p 85

saa länge raadher her steen i sweriges riike
oppa then tiidh fanz ekke hans liike
han raadher som een werdogh herre
inthe staar i swerige täss were
hans höffuismansdöme wardher nw i aar
som jämpnesth xi aar
gudh giffui honum lön och naadher
och saa sina singadha gaffuer

Arom äpther gudz byrdh [xiiiic] 81 ther tiil
nw hören hwath jak säya wiil
tha wille gudh thz saa wända
thz k cristiern fiik och een ända
han kom och aff werldzens wanda
j köpen hampn gaff han opp sin anda
om hans drotningh doretha kan jak ey scriffua goth
wthan onth smäligh och spoth
thz war the wärsta qvinna
som man kan fynna
hon mykit onth tiil hopa förde
aldrigh jak annath hörde
jak ey weeth hwar före kak kan hänne halla
jezabell monde alla hänne kalla
mz rätta bör henne ey längher liffua
hon wiille sin son junkar hanis förgiffua
mz eeth hönss som steektes full wäll
holkith hon gör wthan skäll
gud gaff honum thz tiil snille
thz han tha ekke foor ille
thz är ekke nw mynne

p 86

faar hon ekke annath synne
och faar hon siälff raadha
hon aktar komma swerige i waadha

Aren äpther k cristiern hadhe giorth sin ända
norges män tiil sweriges breff oc budh sände
och ther tiil laathe the mangh breff scriffua
ath the wille wiidh swerige bliffua
rikensens raadh i swerige war ey seen
sände them godha män oc breff i geen
tha screffs breff öffuer riike try
ath the sculde mötass i halmstadha by
och ingaleedes noghot qwälia
the sculde eendräkteligha een konungh wälia
jak kan ekke santh säya för tiik
om tässe samningh skedde wtan swik
rykteth flögh mz storth wndher
ath thz war diktath mz nya fundher
hadhe swänske sakth ther ney
the sculde konungen wälia hwat the wilde äller ey
war thetta giorth mz liisth
thz sägher jak för wiisth
meer än monde thz tok saa falla
thz möthit wille ekke halla
alla swänske herra reddes widher
och wille fara tiil halmstadha nidher
han war och ekke seen
rikensens ädla förstandare her steen
han reedh mz staath och ära
och maagh wäl riddare nampn bära

p 87

thz hände siik i thy
han kom för wasteena by
honum kom aff hymmelin nidher
een plaagha her steen gaffs ther widher
han fiik öghna wärk saa stark
gudh honum ey wille haffua tiil danmark
then wärk warth saa fasth
han mz honum pröffuer all kasth
för thy ingen kunne thenne läka
beegynnadhe rikensens raadh tweeka
hwar siik för androm monde klagha
the ey wiiste hwath the tiil raadha tagha
her steen them siith incigle bödh
badh them fara och klagha hans nödh
the thz ey wille göra
ther mz giik thetta som i faan höra
ingen swänsk herre kunne komma
maasken swerige tiil storan froma
ädle män aff danmarkes riike
och saa aff norghe täss liike
the wardo saa tiil raadhe
monde junkar haniss tiil konungh taghe
thz skeer arom tha man scriffuer lxxx oc try
in i halmstadha by
om xx dagh iula stodh thetta staat
ther gass iunkar haniss ful wäl aath
han fiik för thy thenne mon
ath han war konungh cristierns son
tha brasth thz bandh som för war fasth
millan swänske och norghes män lasth

p 88

the danske hadhe söth tall
thz giordes norges män qwall
the sadhe siik weetha swänskas wylia
saa monde the them aath skylia
lithet ther äpter the honum krönthe
och ther mz konungx nampn rönthe

Her wyliom wy wända warth tall i gän
och tala om rikensens förstaandare her steen
och wyliom nw wth höra
och saa för idher framföra
huru thz är gaangith i handh
in i fynlandh
tha her erik axelsson han bleeff dödh
komme swänske män i nödh
then som liffuer han faar wäll höra
huru axelen aktar i swerige waghn ath föra
axelen war stark och hulth wäl fasth
thz är fryktende ath han komber i lasth
jak haffuer thz optha hörth ath spaa
thz axelen skal snarth syndher gaa
och maasken thz kan ey wara wndher
thz honum händher ath gaanga sundher
och komber axelen i noghot meen
thz skeer för thy ath slozsloffuan är ey reen
her erik axelsson haffuer alth fynlandh i wäria
han monde thz opta för swänskom swäria
slosloffuan sculde tiil swerige staa
och aldrigh fraa swänskom gaa
om sidher her steen aabo fiik

p 89

i faan höra huru om the andra giik
slotzloffuan loffuades mz swiik
saa sadhis opta för mik
thz komber wäl tiil röna
thz stora edher äre ekke wärdh eena böna
nw giik thz saa i handh
axel släkten bundho hardh bandh
mz giptamaal och annar lundh
och meenthe bliffua fast i longa stundh
onth är thetta i allom stundom
byggia hwss aa lösom grundom
hören tiil i som i swerige boo
huru her erik axelsson hulth sina troo
thz monde siik saa wända
tha hans liiff togh een ände
äpter thz han sina siäll wthgaff
röntes swänske män een annar lagh
tha komma the i stora nödh
äpter her erik axelssons dödh
nw then tiidh her erik axelsson han bleeff dödher
hulth han slotzloffuen tiil sina brödher
man maa thz högheligha klagha
thy thz giorde swerige storan skadha
sancte oloffs borgh ther tiil wyborgh
taffwasta hwss och rasaborgh
fyngo the i sändher
alth i there händher
saa motte the aar om löpa
dyrth motte swerige them aather köpa
för xxM [20000] mark och än meer

p 90

thz äpter fölgher thz wärre skeer
her iwar axelsson som gothlandh haffuer
sin brodher larens axelsson tiil dragher
hoo som wiil maagh thz wäll lasta
mooth swänske män giorde the siik fasta
i nyköpungh holtz een herre dagh
och wille swänske bliffua wiidh sweriges lagh
her iwar loffuar mz syn mwn
togh wthan hiertans grundh
swerige sculde them faa om paasca tiidh
än i flättya om lopp then riidh
bartholomei ther nästh i kalmara samman komma
sweriges mannom wthan froma
än togh thz ekke bör
thz giik nw som för
the siik meenthe slotzloffuan halla
hon kunne them togh wnfalla
hans bröder slotzloffuan fingo
och swänske mz sorghom gingo
öffuer taffwasta hwss och rasaborgh
sancte oloffs borgh och saa wyborgh
her aff är för lithet sakth
saa finge danske män thenna makth
sidhen warde the starke mz alla
och aktha tässa sloth ath halla
swänske herre gingo tyste
faa waare the som thetta för ath wiiste
thera hierta war saarth och illa tiil modha
thy thetta kom them lithet tiil godha
hwar aa annan saagh mz önkeligh syn

p 91

tha drogho the ey alla eena lyn
thy kan thz opta saa falla
them skeer onth som ey tiil hopa halla
gyptamaall gör thenna wiilla
och optha godhan leek för swänskom spilla

Her iwar axelsson sitther paa gothalandh säll
han reegerer thenne späll
her larens axelsson paa slotthen i finlandh boor
han är i hiertat och i hogh stoor
thz war thera gamman
huru the breff och budh sände tiil saman
hwar annars breff tiil siik fiik
och wille höra huru hwariom giik
the sankadhe hoffmän och manga swäna
mz sölffuer och gull wille the them löna
thz hände siik än thaa saa
her iwar monde sölffborgh faa
sa wiith warth hans wälle
thz motte swänske wngälle
han loffuadhe konungh cristiern thz thaa
han wille honum swerige wtan swärdslagh faa
förfall maagh walla
han kunde thetta ekke halla
han hadhe stora makt försanth
thy han hadhe gotlandh i panth
äpther syna brödher
tha her oloff axelsson bleeff dödher
hans hierta war storth mz höghe synne
och meenthe saa swerige och danmark wynne

p 92

jak kan thz nw försanna fynne
thz warth mykit mynne
her om motte swänske illa laatha
och för santh i hiertat graatha
rikensens förstaandare then wnge her steen
han thetta märkte och war ey för seen
screff breff och bödh alla
i stokholm tiil hopa kalla
och wille mz them dagha
och sweriges nödh för them klagha
her iwar war saa staalz tiil synne
han ekke wille mz mynne
tiil rykensens raadh komma
swerige tiil noghon froma
wthan leygdh och giisla fasta
togh monde honum lithet hasta
thz giik saa tha tiil ända
the motte i stokholm xiM [11000] jomffru dagh lända
thz giik tha tiil saa
her steen sculle förste ypith watn all slotten faa
äpter paska her steen siglar mz godhan bör
war tha saa när som för
sputh och spee fiik han ther
ä hwar han war fierre äller när
saa wari mik gudh i hymerike hull
hadhe jak myna kystha mz paper full
och hadhe jak tw ämber full mz bläk
och manga penner i een storan säk
jak kunde thz ey scriffua för tiik
huru thenne förhalningh tiil giik

p 93

saa motte then ärligh riddher steen
fara tiil swerige i geen
saa lopp thz hiull om sidher
thz förre war opp thz kom tha nidher
saa ladhe her larens axelsson siith huffwudh nidher
och axeelen han kluffnadhe widher
hadhe ekke han misth siith liiff
wiisth hadhit warith een huffwudh striidh
än togh han war een riddare froom
likauäll mz skiip tiil swerige kom
hans haffuor the waare ekke manga
än togh wille han swänske staanga
alla tässe brödher waare ther än fäm
the maagha wäl takka her steen än
hadhe han ekke warith
optha hadhe the illa farith
then store kerlek ärlighe herre her steen
the tiik illa lönthe i geen
illa hadhe them gaangit i handh
hadhe tw ekke taghit her aakess dotter i fampn

Ther nästh giik thz saa i handh
her steen han foor tiil gotlandh
thetta skeer för thy
thz han far tiil wysby
her iwar wille ekke komma hiith
thy foor her steen tiith
the däktingan giik saa tiill
som jak idher säyia wiill
och sculle saa tiil staa

p 94

her iwar sculle her steen finlandh faa
thz wille siik tha förlöpa
saa dyrth monde swänske thz köpa
ölandh och stäkeborgh
skulle han beeholla och rasaborgh
aakerboo häradhe och gästringalandh
aasunda häradhe och aangermannalandh
swarthsiöö och hagha
swänske maagha thz för gudhi klagha
och än ther mz i thy
öneköpunges by
thz wille her iwar haffua
och rikensens breff ther oppa tagha
gudh som all tingh seer
han weeth hwy thetta skeer
thz motte swänska göre i nödh
om the wille wiika een ondan dödh
them dreefff ther tiil storth twangh
thz the annan tiidh sculle köpa finlandh
thy hwart swänske siik wändher
tha war thz kommith i däna händher
swänske motte wäl grugha
mz ryzsom pläghadhe the them trugha
saa stodh thz i swerige thaa
swänske män laagho millan eelda twaa
beetänk tiik swänske herre
äller tiik händher werre
hoo räffuen släpper i gaasa hopp
han faar höra eeth önkelighit ropp
huru tiik thz i thyn öron lydher

p 95

sancta birgitta tiik thz förbiudher
laath ekke räffuen i örtagaardh
för thy thz är hanss aardh
han longa rumpa dragher
ä huru tiik thz beehagher
myöhunden han syniss wara snar
han wardher likauäll war
han far optha mista
och saa pröffuer han räffsens liista
saa fiik her iwar rumpa longa
och swäna ganska manga
saa hwar för androm sadhe
han storan skath aff swerige hadhe
och wäl mz honum staar
xliM [12000] mark han opbar hwarth aar
och dreeff wnderligh sin plogh
danska fogta hadhe han nogh
the altiidh sworo om the hälghe fäm wndher
och funno saa nya fundher
och ny lagh införa
som jak wäll maa röra
her iwar han pröffuer all sin kasth
och wiil thz axeelen skal staanda fasth

Tha man scriffuer lxxx och twa reeser tw
tha skeer thz jak scriffuer nw
her iwar sitther paa gotlandh mz starka wäria
och leeth mangh skiip i siön ath häria
ther i gör han ganska illa
honum kunde ingen aff siön stilla

p 96

han slogh och grep hoo som förre kom
och skipp segladhe han om
thz han plägher saa tiil tagha
monde städher thz hardeligha clagha
thy war thz noghot som brasth
hulkit honum sculle komma i större lasth
hollandh räffla klagha fasth
lybeka danske hwat som brasth
aff räffla togh han flere
wtaff hollandh mykit meere
huru opta jak thz sporde
saa aff danska han och giorde
ä huru tw thz wiil förhalla
wthlänske beegynne swänske siöröffuare kalla
tha swänske män hörde thetta rykte
herre gud hwat them thz illa tykte
thz kan än saa wara
alla swänske kan jak ey förswara
wy wethom thz fulle
een aff them war arffuit trulle
han hulth oc aa tässen strängh
thy han hadhe her iwars dotter i sängh
han giorde honum fulth
meer mz her iwar än mz swänskom hulth
opta pläga hollendher thetta klagha
thy hulth her steen manga herra dagha

Om hösten een herradgah i stokholm staar
om sancti mortens dagh om sama aar
ther war onth aa färdom

p 97

baadhe millan leektom och lärdom
ther gijk ganska illa tha
huar wille annan i hijell slaa
thz gijk saa vnderligha tijll
som jak tijk seya wijll
och motte the sa länge dagha
the wille höffuismanna dömith aff här sten tagha
ther skeer mykit vthan skäll
huar wille then andra slaa i häll
moske huij thetta sker
tu icke klarligha seer
här stens fru paa stokholms torgh
war om skuttin mz stora sorgh
här steen thz wille hämpna
och leeth rijkensens raadh tijll hopa stämpna
än togh thz war borgharnom i mooth
lika uäll wille här steen haffua stora booth
En frijboren man slogh en borghare i häll
saa sampnas the alla vtan skäll
mz hastogheet och hastogh sinne
thz motte then frijborne man ath fijnne
huar monde om annan mz harnisk springa
the honum i grabrodher closter fingo
thz war storth vndher
the slogho manga dörra sundher
menugheetin i stokholm thetta gör
och the spara inga dör
huar hörde man tolkit slika
the wilde ey gudz mönster wijka
huar och en thz faar röna

p 98

nar gudz rätuisa wijl tagha tijll löna
thz wille här sten rättha
honum wille thaa ingen sätta
här Juar som siällan pläghade komma
Suerige tijll nogon froma
han war tha i stokholms by
och thz giorde han för thy
och kom mz androm tijll härra dagha
aktar arffuidh trulle tijll höffuisman tagha
thetta radh thz war saa braath
the allä gingo tijll harnisk om ena nath
och wille bestalla här steen
then godhe härren tijll storth men
mästa delin alla
thz mothe tha noghott walla
thz full all paa en annan bogh
sätte daghen tha klokken x slogh
war härra monde thz om wända
saa ath thz alth fijk en godhan ända
här steen bleff wijdh sina makth
oc altijdh ladhe aa rijkit godha akth
tha thz war giorth i gudz nampn
the skijldes aath oc huar togh annan i fampn
manger will gierna opta illa
och mykit goth spilla
vtan han sijk ther vthij rätther
tha far han ey täss bäther

Tha warth myntha mästaren ootäkker
och strax i tornidh in sätther
#99
kom thaa i wadha monga
och warth griijpin tijll fanga
huru högh hans bruth the waara
thz kan iak tiik ekke förclara
huru han war gripin och hwar före
thz faar tw oppa een annan tiidh höre
gudh som är fiärre och när
han weeth huru hans ärende är
thz aarith stodh tha nogoth saa wäll
hwar leeth annan liffua mz skäll

Hören nw tiil alla ärligha män
hwat som skeer tha man scriffuer ottatye och fäm
her war saa ärlighen een skara
som sculde tiil riigha fara
wnsättia ärkebyscopin och righa baadha
aff thera nödh och waadha
the foro om sancti symonis & iude dagh
och riigha kom i godh lagh
the fäste mz swerige eeth stadukth bandh
och ginge sweriges raadh tiil handh
thz monde saa falla
the thera höffuisman her niels eriksson kalla
then tiidh kom thz i godhan friidh
saa sadhis altiidh för mik

Aaren tha man scriffuer ottatye och sex
om wynterin tha som yseen läx
wästgötha the foore mz flättya
och wille siik mothe her steen sättya

p 100

om winterin yseen fröss saa fasth
komma wäsgötha i lasth
her steen han riidher aa stadh
monga mz siik riidha badh
han hadhe meer än lx hästa
däghelighe män ä iw the bästa
the ginge honum tiill handh
tha han kom i wästergötlandh
the som wulthe thetta gny
viij misthe huffuodith i thy
the waare aff wäsboo
och wille ey liffua mz roo
the andra siik alla om wände
och kom alth tiil een godhan ände

Ther nästh kom eeth wnderlighit rykte
saa ath swänske beegynne frykte
konungh haniss wille tiil swerige dragha
och rikit mz makt ath haffua
her iwar hadhe siik saa wnderligha aath
baadhe mz ordom och saa mz daath
han wille ey komma tiil dagha
thz motte them saa illa beehagha
han sadhe thz war hans eeghin sloth
oc hulth rikensens raadh för spee oc spoth
slottin staa aa sweriges landh
tha hulth han them ey tiil sweriges handh
han sadhe the standa hans arffua tiil händer
oc opta spee och spoth tiil swänskom sändher
om gothlandh giordhe han och saa

p 101

ther före kunde ekke axelen fasth staa
xxM [20000] mark för santh
bödh honum konungen för sin panth
han wille thz inthe skötha
thy motte honum onth ath mötha
han trughar swänske mz danmarkes makth
och gaff aff swänskom inga akth
han trughar och danmark mz sweriges rike
oc meenar ingen wara sin lyke
homodh plägher gerna falla
och syällan fasth ath halla
han sändher skiip i siön smaa och stoor
kringom gotlandh ther han boor
han laather baadha röffua och skynna
lithet faar han ther i wynna
thz wäxte meer och werre
oc sadhe siik ey frykte werldz herre
swänske ä hwar the waare
stora sorgh i hiertadh baare
han hadhe sloth oc län saa maangh
swänske män the lydho twaangh
the kunde thz alle röna
han wilde them illa löna
han tröster aa gyptamaal saa stark
och een deel aa danmark
swänske hadhe gerna haffth een ända
och wille wetha hwart the waare wända
the honum breff och bodh mz kerleek sände
och baadhe honum i swerige lände
the wylia hans wylie gerna göra

p 102

och hans raadh altiidh höra
the pröffua mz honum all kasth
och sände honum leyde saa fasth
leydh motte the honum sända
och wäl all tingh tiil godha wända
och baadhe honum om maaremässa komma tiil tälia
och wille mz honum godh raadh wälia
aff swerige haffuer han storan froma
likauäll wille han ey tiil dagh komma
han fan tha eeth annath synne
och screff the sculde honum paa stäkeborgh fynne
han sadhe ney thz kan ekke wara
thz iak wiil tiil thälye nw ath fara
jak haffuer aktadh mz the farth
wara i stäkeborgh full snarth
thz maa jak än liidha
ther wiil jak idher biidha
idher ärende ther wäll akta
saa frampth i wylin tala sakta
wy wardom sakta saathe
om i thalin tiil matte
rikensens förstaandare war alltiidh reedha
togh för siik inga leedha
then ärligh herre her steen
han tiith reedh och war ey seen
her niels sture och byscop korth
huru thz giik haffuer jak sporth
och flere aff rikensens raadh ther tiil
och bruka alla there snill
the waare wyse tiil synne

p 103

the kunde togh inthe wynne
mz goth hopp foore the tiil stäkeborgh
och ginge aff mz stora sorgh
the ärlighe män maagha thz wäl beesaka
huru her iwer leeth them ther beewaka
them giik föghe bäther i handh
än the hadhe warith i fyende landh
the daghade twaa the daghade tree
hwat rikensens raadh wilde thz war strax nee
han war saa högh tiil synne
han ey wiil bliffua wedh räth äller mynne
the godhe män ther waare
baare theres liif mz stora fare
i ordom leetha the opta luthe
gudh weeth huru gierna the wille wara vthe
thz hände tha saa om sidher
windebron hon lagdess nidher
there ärende lagdes i mangh skar
the tädhan foro vtan suar
rijkensens radh huart the fara
sorgh the i hiertadh baaro

Naar danzen gaangher i rijngh
och wändher sijk om kringh
han som forre war
opta händher thz han äpther faar
saa och han som alla wijll tuinga
honum händher optha vnspringa
ä huru optha thz sker
honum händher graatha som opta leer

p 104

hoo tu ästh tänk siälffuer
huru opta werldzens hiull huällffuer
mangher leer och haffuer nogh
manga mz suijth driffua plogh
manga bade rijdha och ränna
mangär fattigha pläghar kooll ath bränna
thz händher tha om sijdher
thz för war opp thz komber nidher
tijk jak thenne ordh sändher
som waaldh oc wälle haffuer i händher
See tijk före ther ligger makth oppa
om tu wijll thijn stoll skall fasth ath staa
optha händher thz saa
han wardher sar som biörnen will slaa
tu skall liffua saa
thz tu ingen skall försmaa
tijth stath är gudhi täkth
naar tu gör allom räth
i hymmelrijke faar tu lijsa
om tu bruker rätuisa
war aldrigh godhom ijller
tha faar tu ekke willer
läth aff ingom tagha
gör androm som tu siälff wijll haffua
tha far tu godha dagha
och förer goth rykte tijll graffua
huar sin kasth pröffuer
nu giffuom wij thetta tall öffuer
och iak strax gaar
tijll the ärende som skee i aar

p 105

Nu ridher her steen tijll stokholm
här Juar han segler tijll borkholm
strax här steen han kom heem
han war snar och ekke seen
han badh rijkensens radh tijll arnöö kalla
the kunde icke komma alla
akther thera däktingan framföra
wille ath alla sculle henne höra
här Juar och här steen
the waro saa öffuer een
the sculde tijll skane fara
och ther kyndhermissa tijdh ath wara
rikensens radh komma tijll hopa i Jesu nampn
huar togh then andra i fampn
huru then dagh tha tijl gijk
kan iak ey alstinges säya tijk
thz är än mer
äpter martens mässa thetta skeer
all tingh bliffua tysta och häll
ey hörde man annath än skäll
thz ekke längher drax
om iulen ther äpther strax
kom her steen mz glädhi och gamman
tiil stokholm och waare gladhe alle samman

Her steen mz sina swäna the bästhe
aff ridher sätte dagh mz iic [200] hästhe
her steen wille oppa gripsholm wara
och leeth sina tyänare i fodringh fara
han screff sin breff saa widha

p 106

han wille xiij daghen i lynköpungh biidha
han screff och her iwar tiil
thz han mz androm komma wiil
han badh honum komma paa godha leyd
wysseligha han kom ther ey
hwath the meenthe leeth jak mangastadz spaana
alle sadhe han wille tiil skaana
konungh haniss han hadhe stoorth möthe
thz wille swänske mz her steen böthe
the pläghade thz optha öffua
och wille her iwarss raadh ath pröffua
sidhen han ekke kom
wände theres synne om
them war onth siik giffua i främäd landh
och wiste inthe mz her iwar fasth bandh
han haffuer i swerige stora makth
och giffuer aff oss inga akth
ey giffuom wy oss tiil danmark
han är aa waan bak full stark
han haffuer wenner flere än twa
huru gaar oss thaa
wy törffuom honum mykit widher
thy wyliom wy fara tiil honum nidher
the leetho tiil skäggenäss liidha
ther wille the honum bydha
han screff tha siik siukan wara
och kunde ey tiil them fara
mik gör och alth thz meen
ath ysin är ganzska kleen
ther war samman een fagher skara

p 107

och wille in i skaane fara
the kunde siik ey aatskylia
för än the hörde her iwarss wylia
them warth tiil raadhe saa snarth
the öffuer drogho mz eena farth
yseen war kleen thz waar och saa
thy drunknadhe een man thaa
them giik tha saa i handh
naar the komma paa ölandh
her iwar wiil tha höra
hwath the paa hans landh hadhe göra
i swänske män i faan nw röna
huru han nw wiil idher löna
för the stora kraffth och makth
som han i swerige haffuer haffth
jak sägher thz försanna
och för alla dandemanna
huru alla gerninga öffwas
theres dygd wiidh ändin pröffuas
wiil nw axeelen holla fasth
tha bliffuer han wthan lasth
wiil han och gaanga sundher
tha är thz ekke storth wndher
han bar för swaara bördhe
thy är thz ey wndher hwy han skörde
baadhe swerige och danmarkes makt
för mykit war aa honum lakt
then som mz hwariom wiil ath kiffua
han motte mz maangom striida
her iwar wiil ingen aath lydha

p 108

för then sculdh beegynner axeelen skridha
han wäll motte quidha
thz böriar paa alla siidha swidha
kalmara och stäkeborgh
nyköpungh och rasaborgh
gotlandh mz mykla makth
ölandh alle mz stora krafft
alla mz honum hulle
och een ther tiil och heether arffuidh trulle
arffuidh trulle och hans wenner
och saa her aake axelssons söner
swänska warth tha saa tiil ordha
som them mz rätta bordhe
the wille slotzloffuen aff her iwer haffua
och slottin i gän aff honum tagha
thy han wille aldrigh mz them dagha
illa motte honum thz beehagha
the dagha een dagh the dagha tree
hwat swänske wille thz war nee
thy kan thz wäll saa skee
thz noghrom wardher wee
mz daghen giik saa tiil
her iwar förer paa slotit hwath han wiil
han wille swänskom göra plaz
thy leeth han mötha them mz sina byssor tiil flaz
her steen laather swänskap op och wth fara
oc kringom swerige frii ath wara
i samma nath the daghade saa
looth her iwar gripa her steens tyänare twa
han leeth eeth c [100] aff slottet slaa
och meenthe siik her steen gripa thaa

p 109

Tha wille alla swänske laatha there liiff
naar her iwar beegynthe thetta kiiff
the siik tha omwände
och slottet strax brände
halfft annath hundradhe och än meer
ther oppe war tha thetta skeer
kyndersmässa tiidh beeladhe the thz
lithet äpther stäkeborgh mz
swanthe nielsson han thz giorde
een ärligh junkare som wäl torde
karl knuthsson och iohan bysse
laaghe ther före för wysse
ösgötha beeställer alla
knuth äskilsson them alla tiil hopa halla
för rasaborgh i finlandh är
knuth posse mz frälsit är fulth när
nyköpungh wthan meen
fiik her steen strax i geen
kalmara sloth och saa
saa motte thenna leek tiil gaa
arffuidh trulle wille fara mz flättia
thy motte han borghen sättia
han wille fara mz liista
thy motte han nyköpungh mistha
han kunde wäll läsa i book
oc war mykit i laghen klook
han wille inthe laatha
munka och presta pläghade han hatha
aff kronana hadhe han mykit län
her steen han togh them alla i gän

# 110
saa waare tässa sloth beestallath mz makth
her steen gaff ther oppa stora akth
han leeth them wäl beemanna
och reedh fraan eeth sloth och tiil annat
och wthan all förfall
togh han her iwarss län all
foor saa wthan qwall
tiil stokholm och rikensens tiil tall
tha kom her iwar i qwala
naar the wthgiorde aff dala
ärkebyscopin byscop korth giorde och saa
manga borghare fooro och thaa
thz kunde siik saa hända
the breff tiil rasaborgh sända
ffru katerina togh tha wäl tiil raadha
hon saagh then stoora waadha
hon war her larens axelssons frw
hon antwardadhe fraan siik slottet nw
her larens axelsson war her iwarss brodher
och syällan swänskom mannom godher
lägh her oppa thin akth
som förre är sakth
han war togh een riddar from
tiil swerige mz een käpp han kom

Thz kan tha saa falla
om sancta walburges tiidh sigla the alla
in för stäkeborgs sloth
och skötz ther mykin skoth
ther war köth noogh och myöll

p 111

liizsla wäria och lithet ööll
i pulffwer the hadhe saa storan skath
hulkit ey kunde fylla een tooffwa hath
the ekke tha waare manga
lx waare griipne tiil faanga
the sculde slotit op giffua
om the wille liffua
the tha fingo slotit her steen
i gän friith wthan alth meen
ärlandh bagge heet theres höffuisman
ey längher han slotit halla kan
knuth posse een junkar from
mz iiii barsar aff finlandh kom
wth mz gotlandh leeth han gliidha
och full snarth ath lydha
jak thz försanna tror
her steen siglar mz xv skiipp smaa oc stoor
i the helgetrefollughetz nampn
alla dragha för borkholms hampn
the paa slotit waaro illa tiil moodha
tha kom thz swerige tiil godha

Konungh haniss i danmark sitther
han ey länger biidha gitther
han reedher xl skiip stoor och smaa
saa laather han aath gotlandh gaa
strax her iwar thz förnam
tha seglde han aff gotlandh
och wiiseligha han saa gör
han möther konungen i draköör

p 112

huru han sin ordh wändher
han fiik konungen gotlandh i syna händher
han akter swerige eeth storth riiss
han wan siälffuer lithen priiss
thz giorde han för wiissa
han wille konungen paa swänska hiissa
han hulth thz han optha sadhe
han wille swerige göra skadhe
thz kom lonkth i fraa her iwarss liisth
thz säyier jak idher för wiisth
än togh thz annarss giik
hans liisth war full mz swik
han meenthe konungen skulle tha
strax paa the swänska slaa
han meenthe konungen sculde wnsättia hans men
och gripa och faanga her steen
her steen och swänska skara
baare för konungen ingha fara
konungen hadhe stoora kraffth
her steen han hadhe större makth
her steen haffuer mz siik mangha riddara rösthe
alla swänske waare tröste
thz siik saa skedde i thy
konungh haniss han fiik wysby
thz giorde her iwar för tässa sak
ath konungen sculle slaa oppa her steens bak
her steen war saa wäll tiil moodha
thy alle swänske the fasthe stodho

Tha thz war saa tiil gaangith
konungh haniss hadhe gotlandh fongith

p 113

strax han tiil her steen screff
och honum sändhe maangh sin breff
the motte baadha tiil hopa komma
try rike tiil storan froma
ä hwar konungen war
her steen screff honum swar
wille han honum gizslan sända
tha wille han all tingh tiil godha wända
wille han siik laatha liidha
tha wille han paa kureholm biidha
konungh haniss han wändher sin stampn
räth aath örehampn
han felthe sigel och ankar nidher
swänske the gaaffuos inthe widher
han fälthe ankar aa ölandz strandh
och sände strax starka giizsla i landh
konungen hadhe xl segell
her steens här stoodh blank som een spegell
och waare reedha paa alla siidha
konungenom manligha ath biidha
leekawäll war borkholm tha beelakth
mz mykit folk och stora makth
thz maaghe the swänske ath känne
theres skerm beegynner tha ath bränne
there harnisk the oppa ladhe
alla wthan storan skadhe
fögha war thera meen
the bygde strax skermen i geen
her steen foor tha tiill konungsens holk
faa mz siik haffuer han aff siith folk

p 114

han kom scrudder mz een ärligh hampn
konungen togh her steen i fampn
hwar androm troo och ära sadhe
the gingo tiil bordz och giorde siik gladhe
all tingh waare wäl tiil maatte
the skiildes aath mz godha saatthe
thz giik tha saa i handh
her iwar sculde antwardha öölandh
mz spiiss och wärya
inghen sculle aa annan härya
her iwar sadhe ther tiil jaa
han wille her steen ölandh faa
thz kunde tha falla
han ey sin ordh wille halla
han seglar fraan ölandz strandh
in mooth köpmanna hampn
tha konungen thetta förnam
han sände honum aather tiil ölandh
thz han sculde än tha
her steen slotith faa
the thalas wiidh een dagh och twaa
een äwigh friidh skal them i millan staa
saa skeeldes the ärlighe herrer aath
mz kerleek och goodh laath
Ärligha herrer skal man prisa
och om them qwädha faghra wiisa
her steen anamer slottit och ölandh
i rättin standher gotlandh
nw maaskin wiil lyktes thenna wiisa
lithet maagh her iwar henne priisa

#115
thz kan än saa falla
her iwar plägher slotzloffuen halla
huru thz är plägsiidher
tha herrar och förste talas widher
thz faar man thaa höra
naar saa dana ärende pläges ath röra
nw gudh wardhy täss loff
mz frygdh aathskyldes thetta herra hoff
tha man scriffuer lxxx och siw
tha skedde thz som är scriffuath nw
nw i ärligha swänske meen
och saa i werdughe herre her steen
allom swänskom wthan neesa
haffuen i giorth eena godha reesa

Thenne ärligha änkian som är sweriges rike
syällan fynnes hennes liike
hon är saa fagher i siith änne
saa maangha beedhis tiil henne
seen grant aath hwarth hiulidh wändher
i haffuen henne nw i idhra händher
frii och quith mz ära
i motte wäl alla krona bära
läsin öffuer swänske böker
mangh wnderligh ärende ider wnder öghomen möther
rykken op onth mz röther
äller idher skeer siällan böther
eeth skulin i göre
ath see idher wiseligha före
haffua alla een wylia

p 116

tha kan idher inghen aathskylia
idhra fiende sculo aawy roopa
om i hallen alla tiil hopa
gaan nw samman i gudz nampn
och hwar tagher annan i fampn
saa maaghen i här haffua roo
och ther nästh äwynneligha i hymmerike boo

A M E N
#117

3.
1488--1496.

Tha man scriffuer lxxx och otta
stodh i sweige likes tiil motta
tha man scriffuer lxxx och ix ther tiil
tha skeer thz som jak nw säyia wiil
tha skedde swänskom frögdh
sancta birgitta dotter warth tha ophöghd
helghe brynnolff i skara by
fiik och ära i thy
och huru tyman löper och om gaar
tha kom och wiisth gyllene aar
aff syndh och pyna oc ganzska stora naadher
hulkit som war eenkanneligha gudz naadher
tha kom och i roodhen een stoor hwall fiisk
thz sägher jak allom för wiisth
thz war storth wndher
böndher huggo honum allan sundher
och om samma aar
kom sancte örian som i bykirkiana staar
naar man scriffuer xiiiic [1400] och 90 meer
bandz eeth baandh och thz saa skeer
millan swerige och lybekka mädher
och saa flere hönsse städher
naar man scriffuer nyetye och tw ther tiil
kom inthe regn i swerige thz jak säyia will

p 118

och mange frome män thz funne
ath skogh och gaardha the opbrunne

Tha man scriffuer nyetie och try
kom rykte öffuer hwars manz by
kom och eeth meenukth tall
mik frykther thz wiil göra qwall
huru konungh haniss byndher eeth baandh
millan danmark och ryzelandh
domprosten aaff raaskel sände han aastadh wtan meen
mz breff och ordh han skal ey wara seen
han kom försth tiil gotlandh
och saa tiil liifflandh strandh
tädhen tiil noogaardh oc bäther fram
han wärffwer sin ärende som han bäst kan
twa bayora mz thera folk
hadhe han tiil räffla och steegh i een holk
wiidh xx the ryzer waara
som mz doomprosten tiil danmark fara
jak ey faar höra
hwath the raadha och göra
the taladhis widher twaa wiku äller tree
hwath ther aff wiil warda faam wy snart see
huru thz kan falla
oondh raadh haffua the alla
konungh haniss jak sigher tiik för santh
gör tw thz wysseligha säther tw panth
tw weesth hwath troo som ryzer halla
wiil tw moothe cristne män ath falla
gudh hämpness öffuer tiik och tyna

p 119

om tw mothe swrige dragher tolka lina
mästadeelin aff the ryzer wille heem fara
noghra monde qwarre mz konungen wara
the foro tiil baahuss oc saa tiil marstrandh
och saa heem gynom norges landh
jak kan thz ekke dölia
konungh haniss folk them monde fölia
jak haffuer thz saa spoorth
mangher tykker thz illa wara giorth
och lithet är thz konungenom tiil ära
ath the ryzer skulo wäghin gynom norghe lära
gudz makt är stoor och saa hans rätuisa
thy faar konungh haniss qwädha wenixwiisa
han faar pröffua thz jak nw haffuer sakt
och röna sin rätuisa oc saa sine makt
konungh haniss är wngher oc een fagher man
karsker och snill honom gaar wäll i handh
folk och haaffuor honum inthe förtryther
peninge och gull honum tiilflyther
ther nästh han mykit screff
och mangh budh tiil swerige sände oc breff
han wille sweriges riike haffua
äller han thz för herrar oc förste wille klagha
han hadhe och thz synne
han wille swerige mz trugh ath wynne
thz rykte giik tha saa wiidha
ath herrer paa alla siidha
sculle thz bliffua wthan slagh
tha sculde try rike i kalmara holla een dagh
tha man scriffuer nyetie och fäm ther tiil

p 120

tha sculde komma tiith hoo thz höra wiil
nw hoo som synes haffua stoora snille
honum händher optha fara wille
thz warth tha ekke mynne
konungh haniss misthe syn synne
tha man scriffuer nyetie och fyra
saa ath konungen siik inthe kan styra
hans wenner the monde thz keesa
loffua honum tiil stiernabergh eena reesa
thz full tha saa
han motte tiith tiil fotha gaa

Tha man scriffuer nyetie iiii och eeth meer
wnderligh ärende i swerige och danmark skeer
ä hoo thz hörer
sorgelighit är thz jak framförer
rikensens raadh aff rike try
komma tiil hopa i kalmara by
och som för är sakth
alle mz stora makth
konungh haniss leeth siik tydheligha liidha
och motte äpther her steen iiii wikor bydha
alla motte thz see
her steen hadhe stora kraffuela tree
flere annar skiipp stor och smaa
saa leeth han tiill kalmara gaa
och giik aff hans färdh stoort gny
och thz skeedde för thy
paa een kraffweel waare skärpentyner meer än c try
tha konungh haniss her steens makt förnam

p 121

han dragher aather tiil köpmanna hampn
hoo kan siik wara för waadha
konungh haniss han fiik storan skadha
han hadhe een kraffweel som heeth griphundh
han opbran i kalmara sundh
paa honum war vc [500] skerpentiner oc än meer
tha thz ärendith saa önkeligha skeer
eeldin in i pulffuerith full
ther war ynne nogh badhe sölffuer och gull
och peninga ganzske manga
mik frykther the ey alla waare wäl fanghna
ther waare saa manga ärlighe män
som alle ladhe liffuit i gän
siith fathabur konunghen ther ynne ladhe
och saa thz bästa som han hadhe
ther war och priuilegia breff och scripther
huru wndherligh gudh thz om skipther
saa illa hände eenom thz pulffuer spilla
thy foro the alla illa
ther war och een walsker docter mädher
och fiik han eeth wndherligith wädher
ä hoo thz hörde
pulffuer honum öffuer märsen förde
och i samma stundh
aather nidher i haffsens grundh
thz sägher jak idher
all danmarks makth gaffs ther widher
kom och eeth annath gny
thy före honum brunno skiipp annar try
och stötte än tw ther tiil

p 122

hoo som thz höra will
paa brunkabärgh fiik danmark skadha
mykit större war thenne waadha
jak ey weeth hwath jak säyia skall
äller huru jak kan framföra mith tall
mik tykker thz är gudz wylia
thy konungen wiil fynlandh fraa swerige skylia
mz ryze örligh och thera makth
som förre är rörth och sakth
mik frykther han komber i meere meen
wthan han siik omwändher i geen

Nw rikensens förstandare her steen
han kom tiil kalmara än tha han war seen
wädher och storm thz hindhra kan
thz han kom saa seenth fram
naar han tiith mz rikensens raadh kom
och saagh siik om
inghen aff danmark fan han i kalmara by
wthan noghra laagho wiidh rotnaby
her steen breff mz syn budh sändhe
och wille alth tiil godha wände
the för foro mz mangh skiip oc kommo tiil häst
tiil kalmara som the motte bästh
her niels hök och byscop glopp
och xxx mz them alla i een hopp
wardhe alla tha saa tiil raadha
thz the ey sculle komma i större waadha
thz kom tha saa i lagh
ath the alle fatadhe een nyan dagh

p 123

aarith ther nästh skulle komma tiil samman
i nya lödissa wthan gaman
saa foor hwar heem i gän
thz snaresta han kan och war ey seen

Nw magh tw höra huru i swerige tiil staar
ganzska wnderligha thz saa gaar
beegynner bläsa stark och mangh wädher
aff östan södher wästan och nordan mädher
eeldh storm pestilencia och ryzer akth
laatha nw alla see thera makth
eeldin stormar mz storan heetta
stokholms män faa thz sörgeligha weetta
öffuer södhermalm och östan mwr
flygher eeldin som eeth wr
och mangha haffua thz sporth
huru thz bran fraa gramunka gränd och in tiil norra porth
vii tusendh och än flere
i stokholm aff pestilencia dogho och än meere
och saa fasth öffuer sweriges riike
nyligha är ey hörth tolkit liike
om sancti symon & iude nath
stoor bläster mangh skiip haffuer nidher lakth
smaa skiip och saa the holka stora
een stoor deel mykit illa fooro

Mädhen daghen i kalmara stodh
ryzer göra tolkit homodh
iiiic [400] blanka som een iiss
meenthe siik wynna storan priiss

p 124

i karelzlandh monde the lenna
och manga byar ther opp bränna
och hadhe och thz synne
gripa baadhe män och qvinne
ther nästh wthan meen
om sancti iohannis dagh the annath sin komma i geen
konungh haniss jak talar tiil idhra naadh
thz saa skeer thz är idhert raadh
mz tolkin skadha kunnen i lithet wynne
än fiik tw ey swerige i thz synne
the beegynne tha gripa bränna oc häria
ingen förmaagh siik mothe them wäria
nw maagh kareell häller graatha än lee
ryzer laatha there grymheet ath see
mangher gör ther aff sputh och spee
them händher graatha som lee
om maaremässa giik thz saa
ath ryzer wille nämaren gaa
som the och haffua giorth
holkit wy alla haffuom sporth
the oppa oloffs borgh och wyborgh lyggia
huru starke ryzerne ther före liggia
the maane saa fasth byggia
och meena thz ingen skal them slaa tiil ryggia
the tänkia mz fulla akth
fynlandh och the sloth wynna mz makth
rykthet komber i hwarss manss öra
ath ryzer tolkit waald i fynlandh göra
rikensens förstaandare ridder steen
han synes wara lithet seen

p 125

meer än holkin thera makt wiill twingha
han ey faar hastukth ath springa
ärchebyscop jacob her steen the baadha
och saa flere som i swerige raadha
och alla herrer froma
ey wylie the ath the sculo nämaren komma
alla helghena tiidh och ther nästh
the reedha siik som the maagha bästh
vc [500] rytther alle tyske män
wylia gerna fölghia her steen
saa och andra hoffmän i swerige ära
wylia alla loff och priiss bära
ther kan man tiil liitha
the wylia ryzer makt ath brytha
örligh ambodh the mz siik haffua
och ekke akta mz thee ryzer dagha
gläffuiar piil byssar och andra wärya
the nogh haffua oc akta siik mz ryzer bärya
gudh mz syne stora makth
han storke there akth
meer än wintheren är nw saa starker och strängher
han mykit there reesa förlängher

Knwth posse är een ärligh man
paa wyborgh sitther han
han brukar hoffuerk och riddar dath
och bär siik ärligha aath
jak maagh honum loffua
han ey plägher her tiil soffua
han aff ryzer optha komber i nödh

p 126

och aff them manga slagith tiil dödh
munkar paa baadhe sydhor
haffua them oc sökt saa them swidher
eentiith waagher knwth
slaar mooth ryzer mz ijc [150] wth
illa giik thz thaa
ryzer them alla dödhe slaa
byscop magnus i aabo boor
misthe 50 thz jak troo
likauäll gaffs ryze hären widher
iiii tusendh ryzer ladhis ther nidher

Rikensens förstaandare her steen
synes wara mykit seen
nw ottadagha äpter sancti martini dagh
wylia swänske dragha aastadh
i thy wthsende the godhe herrer i opsala boo
allom swänskom tiil hunghnath och roo
ärchebyscop jacob oc capitelith och saa
sancti eriks baneer i clara closter ath staa
saa maagha manga ath höra
huru sancti eriks baneer leethz aff opsala föra
stor processio aff stokholm wth giik
tha ridder steen thetta baneer wnfik
jak saagh ther saa wnderligh laath
stor sorgh och storan graath
baadhe aff qwinner och man
tharor aff therom öghom wthran
tha ridder steen thetta baneer togh
honum fölgher almoghen som een skogh

p 127

baadhe munka och preste
riddare och swäna jw the bäste
i bykirkiana in
manga mz bleeke kyn
her däkin mattes mäster erik doctores twaa
thz baneer sättes a sancti örians altare thaa
ridder steen paa baadhe sin knä nidher full
gudh i hymerike ware allom swänskom hull
han thz baneer annamar mz storan staath
och saa mz sorgh och mykin graath
daghen ther äpter och ther nästh
alla laathe siik liidha som the gaatho mästh
thz war otta dagha äpter sancti mortens dagh
drogho alla swänska aastadh
ixc [900] och lithet meer
war hären tha thetta skeer
än waare iic [200] tiil baka
the ey kunde komma tiil motta
tha haffuith fröss i aalandh
the tha komma tiil fynlandh
nw hwar skippin äller folkit händher ath wara
gudh laathy them alla wäll ath fara
thz är myn fulla akth
gudh skal them beeskerma mz sina makth

Nw monde hären i koohampn lyggia
the manga riisbodher ther byggia
om sancta katerina dagh
ther nästh läggia the aastadh
och wille alle wäll fara

p 128

och alla i fynlandh wara
snöö storm och storth froosth
war them een harder koosth
wintheren starker och then harde
han them inthe sparde
likauäll i gudz nampn
wille the alle fram
östan nordan wädher war tha storth
och them wndher öghonen thz haffuer jak sporth
the roo och seegla mz thera skiipp
och thz tha saa tiil giik
som skipp komma hiit
och somme komma tiith
somme komme fram
in tiil nylandh
somme tiil suttyngen och tiil aalandh
och somme tiil nya kalla hampn
somme tiil ryggia
och lethe theres riisbodher aather byggia
somme komme tiil godha hampn
och noghra stötte aa haffsens strandh
tw skiipp tha skörde
och folkit siik tiil landith rörde
tha full thz likauäll saa
ath ingen drunknadhe thaa
likauäll fruso manga om händher oc föther
och fingo aldrigh böther
och manga för frosth kommo i nödh
the ey kunde wnwiika then hardha dödh
ridder steen kom mz nödh fram

p 129

in tiil aalandz landh
jak kan thz ekke saka
manga bliffua tiil baka
ath thz saa skeer
wäderith war mooth een maanath och än meer
saa kunde the lithet wynne
för thy the fruso alle ynne
jak kan thz ekke saka
meer än iiiic [400] bliffuo tiil baka
the bliffua tiil baka mz storth twangh
alth in tiil fastagaangh
om sancti andris dagh om siidher
ridder steen paa aalandh stigher
ärligh herre waren ekke wreedh
thetta är idher sculdh ath thz saa skeer
jak haffuer her tiil idher för allom prisath
och qwädith aff idhert daath faghra wysar
manga laatha ille
gud giffui thz i ekke fare wylle
her gaar saa wnderlighit eeth tall
gud giffui ath i ekke komme i qwal
jak frykther thz saa hardha
ath thz wiil iith i swerige warda

Nw samma dagh her steen stiigher i landh
in oppa aalandh
tha hände thz saa
ath ryzer wille wyborgh nämeer gaa
och thz skeer om eena maarghon stundh
laatha ryzer see there makt och ondh fundh

p 130

saa mangh M för wyborgh liggia
wydha marken the mz skermom byggia
tree mylor wiith och longth ryzer boo
thy warth wyborgh i stora oroo
the hadhe byssor stora och manga
och wille wiborgx mwr söndher staanga
mz skerpentiner smaa och storo
och opta mz mangh M om wyborgh foro
manga byssor mz blyklooth oc jern ther ynne
och meenthe saa wyborgh wynne
och sex byssor laaghe om kringh
som een twnna bothn war steenen om kringh
the skutho twaa torna nidher
ther gaffs wyborgx mwr widher
thy war thz ekke wndher
mwren giik mykit sundher
then tridhie torn the skuthu saa
ath twa humblasäkkia ther motte gynom gaa
ryzer waare saa tha tiil synne
ath the ändeligha wille wyborgh wynne
then ärligh man knwth posse saa baal
leeth boluerk byggia för the stora holl
och wynholth then ärlighe man
mykit opsaatogh war han
the bygde klokeligha mz eena hasth
saa mz gudz hielp inthe brasth
ryzer tiil lithen froma
ath the ekke sculde snarth in komma
thz war alth there akth
ath wynne wyborgh mz makth

p 131

arla morghon om sancti andris dagh
kommo the saa tiil slagh
mz baneer try
dragha the tiil wyborgx stadh i thy
mz steeghar och trappar manga
och wille wyborgx män dräpa och faanga
the storma paa sidhor tree
och wille wyborgx män göra oroo oc wee
wnder hwarth baneer waare M maanga
oc wille wyborgx män göra bangha
een hertoge förde siith baner tiil tornith fram
än thaa han lithet wan
han stiigher aastadh mz mykit moodh
och strax wndher stora hollit stodh
ryze hertoghen stigher i holit stora
och manga ryzer mz honum foro
the kliffua i tornen mz mykit braxk
then som försth kom in syntes wara snar och rask
the andra baneeren tiil mwren drogho
mz them folk som trän i skogha
the hadhe steeghar wiidha och stora
ix tiil liika aa mwren foro
thz war alless there hopp
ath the wille paa mwren opp
thz sägher jak för wissa nw
the waare paa mwren tymar siw
manga ryzer hadhe tha tornen ynne
alth wthan wyborgx mynne
i tornen waare iii baneer wth slghen
strax paa samma daghen

p 132

och ther tiil basuna twa
the tha iämpth monde gaa
ath ryzer sculde täss dristogharen ath wara
alla mz makth tiil mwren fara
the scutho steeghar nidher i wyborghx by
och meenthe ath borghare sculde wndan fly
nw i wyborgx män waren snara tiil handa
äller i wysseligha kommen i storan wanda
knuth posse wynholth the ädle män
ingen there war tha seen
them baadhom och flerom tiil äro
the framdrogho baadhe bäk oc tyäro
the thetta nidhan tornith förde
och ganzska snarth siik rörde
the sätte ther eeldh wthy
och wille ath ryzer sculle aff tornith fly
eeldh röök och tyära
motte them allom thaa förfära
thz monde ryzer ther wynne
the brunno ther alle ynne
borghara luppo ynnan mwren mz tässa akth
som mik är optha sakth
ath the saa giordhe
rykte manga steegar nidh tiil jorde
rykthe och maanga ryzer nidher
saa ath the gaaffuoss ther widher
saa grympth war thetta kiiff
the som nidher störthe misthe there liiff
the paaa mwren waare kommo tha i wanda
the saagho sancti andris korss öffuer stadhen standa

p 133

ganzska lithen war cristna manna makth
thy leeth gudh see syna werdugha kraffth
the saagho och tw baneer paa bergith staa
alla reedha tiil stadz mwren ath gaa
alle blanke som een iiss
och wille mz gudz makth wynna priiss
wisseligha sancti erikx oc sancte oloffs waare the
thz finge ryzer samme daghen ath see
ther war tha hwaske meer äller mynne
än ijc [150] män ynne
ryzer kommo saa tiil hopa
och beegynthe alla ath ropa
och giorde millan siik eeth storth gny
och wille alle fraan mwren fly
tha warth millan them eeth storth trangh
een paa then andra spraangh
then eene wille then andra lytha
saa beegynner millan them blodhen flytha
störthe tha flere M nidher
och ther gaffs ryze hären widher
saa staar stadhen än
the ynne waare miste ey meer än twa män
gudhi warde loff heedher och ära
som omille ryzer saa kan förfära
ther nästh warth them saa braath
the alle rympde om sancta barbara nath
tiil nyia slotthet och sawalax landh
ther giik them ekke bäther i handh
lithet kunde the tha wynne
sawalax män them aff slogho i thz synne

p 134

drogho saa i landha märke
och siik paa nya ath stärke
jak kan thz ekke tya
ryzer tha misthe tusendh nyia
och ther tiil een kostelighen man
saa ath alla ryzer greetho han
iiii och xxx byssa steenar stora
aather bliffuo tha ryzer borth foro
byssa stälninga och ryzer döde
thz finge the tha för there mödhe
saa staar thz stilla een lithen riidh
alth in tiil kyndersssmässa tiidh
tha man scriffuer nyetye och sex ther tiil
saa förlöper thetta spiil
thz rykthe komber tiil aabo nidher
och alle gläddes ther widher
thz kom och saa brath
rätzligha om iula nath

Nw gätz mik ekke thetta daath
thy her steen skiil siith folk aath
han drykker försth iull och gör siik bliidh
och lägger aa sina fiende lythen iidh
sweriges män spreedes saa wiith
een hiith och annar tiith
the rytter förtäre paa her steens taska
the baadhe rutha och braska
the lyggia aa konungxgaardin i satagunna
och drikka och ätha som the kunna
maanga döö aff frosth och nödh

p 135

manga wordhe slaghne tiil dödh
the aff dalen och sollennere flere
dragha tiil wyborgh waare the än meere
tiil oloffs borgh sändes then ädla man
knuth karlsson heether han
och mz honum lxx än ther tiil
som jak förwissa idher säyia wiil
alle hoffmän froma
och sculle tiil nyua slotthet komma
tha full thz thy wär saa
och mondhe ganska illa gaa
daghen äpther kyndersmässa dagh soll op ran
ryzer them dräpa holkit jak säya kan
thz hände och saa i thy
ath vii [7] äller vii [8] kunde borth fly
thz är sorgh ath höra
och sörgelighit saa framföra
ryzer laagho för oloffs borgh
och swänska män haffua stora sorgh
ryzer monde nämaren gaa oc dragha
thz maaghom wy för gudhi klagha
i sawalax baadhe män och qvinna
kunde tha lithet wynna
the rymde in i landith in
mz sorgh och bleeke kin
ryzer them fölgher mz rwnar snara
och them opfynna ä hwar them händher ath wara
thz maagh jak scriffua nw
paa samma tiidh slogo the i häll M siw
hwar een ryz war saa snar

p 136

slogho hwart thz barn i wäghen war
och swänskom tiil stoora sorgh
the drogho in för kronaborgh
man plägher thz tawastha huss kalla
thz saa skeer monde naghoth walla
ryzer the häria och bränne
och wille in tiil aabo lenne
the bränne kirkior och landh
baadhe öffuer aaker och strandh
the thetta giorde waare ekke alstinges hundrath tw
saa hielpe mik gudh och waares ffrw
och huru stora skam
swänske ey tordes fram
tha thz skedde i thy
kom starkt rykte tiil aabo by
ryzer i hatala kirkia waare
och hwaske beeläthe äller korss ath spara
the waare thaa
när aabo paa daxleedher twaa
her steen i pläghen ärligh riddare nampn ath bära
laather idher ekke saa förfära
jak märkthe paa aabo borgh
huru hans hiertha war fulth mz sorgh
han leeth tha scriffua öffuer aalandh oc nyland saa
och bodhkafflen scule öffuer alth finlandh gaa
man aa huse mz thera wäria
och wille saa mz ryzom bäria
hwar man tha siik rörde
tha her steen syna byssa borgh aff aabo förde
ther motte man höra mykit gny
ther waare ynne skärpentiner hundrath try

p 137

Daghen paa sancti mattias dagh
tha dragha swänske aastadh
ryttere och swänske alle the fläste
däghlighe män och iw the bäste
sommelighe mz slädha och somme mz hästh
the fara som the gytha mästh
ix hundrat waare hoffmen tha
som alle wille fram ath gaa
iiM [2000] aff aalandh komma
alle däghelige män och froma
tha the alle komma samman
tiil hopa och wthan gamman
the meer än xl tusendh waare
som godha wäria i handom baare
tha ryzer thetta sporde
alle siik heem hastokth forde
man ey kunde een ath hynna
äller noghon ryz ath fynna
the swänske wille ekke längher ath yla
the äpther them foro wäl xxiiii myla
saa motte the ther yla
och gaffuo siik mz sorgh tiil hwiila
the ey kunde längher komma
siik tiil noghon froma
hwath halp there mödha
kareel sawalax halfft taffwastha landh lygger ödhe
ther maane nw ingen boo
hwaske hundh hane äller koo
hoo kan siiik ther huila
landit ligger ödha meer än lxxx mila

p 138

i blandh swänske waare lodhbyssor vc [500] än meer
tha thenna reesan skeer
waare och ganske manga skytta
swerige tiil liizsla nytta
Stokholms sollenäre
finge tha the äre
ath the sculle bliffua tiil baka
och oloffs borgh beewaka
ingen war tha annar seen
hwar drogh heem i geen
och komma hoffmän tha i thy
aather tiil aabo by
somma skikkas hiith och somme tiith
mästh tiil presta gaarda i then tiidh

Her steen wille tha tiil swerige fara
och opreesa een storan skara
huru all tingh gaar
swante nielsson mädhan höffuisman dömith faar
steen twresson och erik trulle
sculo bliffua honum hulle
och hwar man i finlandh är
baadhe fyärre och när
och alth fynlandh tiil froma
wylle her steen ynnan een maanath aather komma
tiisdaghen för paaska dagh
ladhe her steen aastadh
han leeth siik snarth liidha
och in tiil wpsala gliidha
och wille finlandh frälsa aff wanda

p 139

i stokholm sculde een herradagh standa
som thz och skeer
jak ey weeth hoo ther aath leer
jak ey kan then herradagh mykit loffua
all sweriges ärende beegynne ath soffua
gudh weeth om the swänske äre nw kyste
all tingh äro nw tyste
hwarth thetta siik wändher
all tingh äre i gudz händher
ryzer oss hötass mz thera her saa stark
och samleedes konungh hanis i danmark
saa löper thenne riidh
nw iii wikur for sancti johannis tiidh

Hören nw hwat som jak säyia wiil
manga i swerige reedha siik tiil
tiil ryzelandh ath fara
mz mykit folk och storan skara
alle the som boo nordan skogha
och manga mz mik thz förslogho
hwar fämpte man the wthgöra
och laathe siik tiil wyborgh röra
och wiil jak thz tiilstaa
aff hälsinga landh the giorde och saa
och saa the som sunnan hälsinga landh boo
och gaaffuo siik inga roo
och mädhen komma ryzer i norrabothn in
brände salo lyninge yäk torn och kyn
täss lykess jokas wiidh oloffs borgh
finlandh och swerige tiil stora sorgh

p 140

om sancti oloffs apton thetta skeer
gudh haffue loff the ey brände tha meer
the ryzer tha matte skingra
och alla dragha tiil ryggia
then tiidh thetta hände
noghra aff oloffs borgh siik brände
aff eeldin som i jordena giik
brände godhe swänske män siik
nw manga swänske syna hendher wridhe
thz her steen saa lithet kan liidhe
knuth posse swanthe och manga flere
the finge tha stora leedhe
om sidher gaaffuo the paa ryzer akth
och drogho tiil ryzelandh mz stora makth
Ok saa foro the in för nya narffua
och wille ryzer fördärffua
och waare alle samman gladhe och blidhe
strax äpter dyre warffru tiidhe
tw tusendh war then här
som ther wille wara när
the drogho in for ywan grooth
saa heeth thz stora ryze sloth
mz skiip smaa och stoor
saa hwar om annan foor
ywan grooth war starkt och fasth
the swänske styghu i landh mz eena hasth
ekke kan jak scriffua annath
än slotthet war wäll beemannath
mz wärya och mykla makth
tha brukadhe swänske thera kraffth

p 141

the monde thz sloth beeränna
och beegynthe strax ath bränna
the ey wille längher yla
the tiilstormadhe och gaffuo siik inga hwila
freedaghen äpther sancti ludouici dagh
komme the alle tiil slagh
thetta war gudz wndher
swänske wunno thz sloth i sex stundher
thz sägher jak för wyssa
baadhe mz eeld piil och saa byssa
iiiM [3000] waare paa slothith ynne
likauäll monde the swänske thz wynne
alla beegynna hardeligha roopa
baadhe man och qvinne tiil hopa
the waare saa maanga
iiiC [300] warde gripne tiil faanga
ther fanz alla kysther fulla
mz sölffuer skin wax och gull rulla
hwar een man siik tha rörde
och tiil skiipss alth förde
jern dörer och porth hakar
fördiss mz jak thz ey försakar
saa finge the gooth wädher
och förde faangar honogh och haaffuor nogh mädher
Swanthe nielsson there höffuisman war
och heedherligit nampn mz ärom bar
kommo saa tiil swerige i geen
och flere hoffmän mz them
wäl hundrat siw
thz scriffuer jak för wyssa nw

p 142

Saa förlöper then tyma och rydh
in tiil sancti michelss tiidh
nw i wars herra ihesu nampn
dragher her steen aff sandha hampn
han olypther handh oc är wäll gladh
mz xxx och c skiip han seglar aastadh
och wiil i ryzelandh lända
om honum mz synom kan thz hända
gudh i hymerike naadhe swerige saa
almoghen giordes owyliogher thaa
och finge eeth annath synne
och foro fraan her steen wthan mynne
thz almoghen wilde tiil swerige fara
och ey längre när her steen wara
thz war ekke wndher
för thy the liidhe storan hunger
drukko watn och aatho illa
thy kom i blandh almoghen stoor willa
the waare och nakodhe om liiff been och föther
och ingen kunde them göra böther
och för thy swanthe oc alla hoffmän foro tiil rykkia
thy wille almoghen ther ey längher liggia
thetta her och för thy saa full
gaaffuo hoffmän her steen stora skull
thy her steen ekke kom fram som för är sakth
mz folk och sweiges makth
o her steen thz i waaren saa seen
thz gör baadhe idher och swerige meen
och hwar wylin i bliffua
i kunnen llthet mooth ryzom beedriffua

p 143

saa giffuer her steen mangom orloff heem
ath fara tiil swerige i geen
thz skeer tha saa
när her steen bliffua ganska faa

Nw dragha ryzer aather tiil ywan grooth
och göra swänskom storan spoth
the läggia paa iwan grooth mera akth
och thz aather byggia fastaren mz thera makt
thy her steen faar noghra som honum gaa tiil handh
thy ligger han qwar i finlandh
beesäther slottin wyborgh och oloffs borgh
ey wthan stoor hiertans sorgh
och laather öffuer alla marka
hugga brottha stora och starka
millan berna och taffuasta landh
baadhe öffuer mark skogh och strandh
huru thz framdeles wiil gaa
kan jak ey ythermeere ath spaa
ey kan jak thz scriffua tiil ändha
för än meer kan ath hända

Saa snarth förlöper then langha rydh
nw in tiil iula tiidh
thz wiil jak tha framföra
huilkit alla sculo höra
och hwath skath aff swerige wth giik
och lithen froma swerige ther före fiik
thz skedde wthan flerdh
thz sex män war een geerdh

p 144

thz spörss ä hwarth som tw far
saa wiith som swerige war
thz the gärdh wth giorde
och saa fram förde
x speen skräth myöll oc saa mykit reensath malth
ey är thz ther mz alth
ii pund köth ii pund fläsk ii pund fiisk ii pund smör
hwar gärdh hon wth gör
xxiiii liuss och saa manga piila
alth skal wth görass wthan huila
som thz och skeer
och mykith meer
een fiärdhungh gryn och twa twnnar thoma
swerighe tiil lithen froma
och een mark peninga reedha
xxiiii piilar wth göra wthan leedha
ther mz hwar fiärde äller fämpthe man
sägher jak idher för san
mz koosth och saa mz wärya
the som sculle siik mz ryzom berrya
thenne skath och folk monde alth wth komma
swerige tiil liithet ganghn och froma
then som thetta haffuer giorth
och saa wiith är spoorth
döma och ransake then som skall
saa ath swerige ey komber i större qwall

Deo gracias

#145

4.
1452--1520.

Sedhen iag förfan att monge wnthe meg ilth
och wille ey bära mig opp för gilth
Wthen altiid aff herrane mz i bland
stoor förredilse iag befan
Aff erchebispen oc andra bispa mere
mith herskapp oc fogther och andra flere
Att the wille och kong cristiern draga her in
tha tog iag sa mig före i mitt sin
Allan then skath oc opbyrd iag kunde få
stack iag offuer ena sydho tha
Kopar sölff oc andra wara
mz hwilka iag acthade wtaff riikit fara
Och latha sa bliffua them för siig sielffue
oc aldriig wonda hwarth sedhen wille hwelffua
Norgies men fiölle meg och i frå
kong cristien monde the hylla tha
Min marsk her tord iag till karleborg sände
att han skulle wackta i then landz ände
Han stridde nogh manneliga i thz syn
moth the däner ther wåre dragne in
Han warth ther trötther aff storm oc striid
ty tolkit war hans mestha iid
J sina tienisth hade han en myndog man
iösse boson sa heet han

p 146

Han hiölth honom yppast offuer alla syna men
oc hade honum för sin bestha wen
Han badh honum aktha pa fighenderne tha
sa lenge han skulle till hwila ga
Han trodde honum bästh offuer alla sina swäna
som i troo then tiid monde honum tiäna
Han loffuade honum gott tha mz sin mwnd
i hiertath hade han en falskan grwnd
Han badh her tord till hwila ga
och sagde siig well wilia wakta oppa
Han badh oc syna tienara göra sammaled
ty the törffte och hwila wed
Han wille sielff mz sinom offuer them waka
ath inghen skulle them omaka
Marsken war tha pa karsborg i thet synne
hwilkit iösse boson tha hade inne
J danmark han föddher war
till ath förråda oc swika war han ospar
Sin skep lath han lonlega reda göra
hwath honum lyste lath han ther införa
Mädhen marsken oc hans läge alle tyste
stor otroheet han tha bewiste
Alla arbosta strengia skar han aff i thet synne
oc stengde alla marskens swäna inne
Alla theras wergior stak han ower en sida
ty han tröste ey mädher them strida
Sedhen gik han tith som marsken lå
marsken strax pa honum blidelige sa
Jösse boson iag segher tich
haffuer tw nogher tiidhende tha seg thz meg

p 147

Jag tror tig well offwer alla myna swäna
wtaff rätt kerligheet iag thz menar
Han swarade, herre iag segher mz skäll
souen annarss wthen fare, her är alth well
Jösse boson åther wth gönom dören gik
marsken för engxlan ey soffua fik
Lithet ther epther steg iösse gönom then dör
om tiidhende sporde marsken åther som för
Oc reste sig op i senghen ther han la
iösse boson språng strax till honum thå
Och hwg honum hwffwidit i axlena ned
all Sweriges match hon gaffs ther wed
Så förrådde han marsken her tord
och giorde pa honum sa ynkeligit mord
Ty wakthen edher well i Swenske män
för danske mändz swek thz segher iag än
Jösse boson sedhen till skeps gik
straxg till the däner skyndade han siik

Mcd och femtiosex aår
epther gudz byrd når thetta giortt war
J westerarss sattes en herradag
mästh herrana grype ther ett annath lag
The låthe mig ther oppenbåra förstå
att the wille alle meg falla i frå
Och sagde siig kong cristiern haffua wille
honum för sin herre och konwng hylle
The monde tha mig så mykit åwithä
och gåffwe mig tha så mong lythe
Att iag skulle them alla berning frå taga

p 148

mz myken gästning oc skatning oc andra twnga ålaga
Och at iag inne hade all bårghen alle en
thz war som them war till meen
Ther mz then herredag en ände tog
att hwar hem till sin tädhen drog
Mz kong cristiern hade the offuerlagth
att han skulle in i Swerige drage mz magth
Sedhen iag förstod ath sa skulle wara
ladde iag myn skepp mz alszkons wara
Kisther och skrin slogh iag fwll
mz dyra håffwer sölffwer och gwll
Och satte ther trogna män oppa
och lath så hädhen till danske gå
Sa stak iag mig lönlige aff thetta land
noghet epther, ey wiste hwaske qvinna eller man
The herre i danske fägna mig well
ok både mig wara wellkommen häll oc säll
The betede mig stor dygd oc ära
och wnthe mig hwath iag wille begära
Ther lath iag byggia ionkare hoff
sweriges men till priiss oc loff
J vij [7] aår monde iag ther wara
förre än iag motte tädhen fara
Erkebiscop iöns oc flere främmande wilian syn
kong cristiern aff danmark togo the tha in
Erchebiscop iöns båtade ther inthet oppa

som man well her epther höra må
Förre än iag wtåff riikit foor
giordes meg skade allestadz stoor
Ey alenast aff herrana wthen aff myna eegne

p 149

som myna fogther wåre pa myna wegne
Förredilse aff alle fan iag nogh
mz ty iag thå aff riikit drogh
Förlath både land slecth oc fäste
oc lath them så sydhen rama sith bäste

Erchebiscop iöns sloo i frå kong karll mykit folk
wett warffruberga closther oppa ysen, och sielff kom
kongh karll wndhen mz nöd sielff anner mz sin små-
dreng oppa en skiwtzhest till Stockholm om natthen,
och hölth lenge wthe förre än han kom in, kong
karlss swäna hade drwckit seg drwkna och förförde
siig för en hopp och förredilse giordes oppa them &c

Christiern

För än kong karll wtdriffuen war
krydhe iag pa Swerige i viij aår
Sedhen monde Swenske meg in taga
iag monde tha mz macth indraga
The Swenske hyllade mig på morasten
och sedhen i wpsala åther ighen
Till koning och herre haffua
megh riikeliga monde the begåffua
Twsande fyrahwndrade oc vij oc halfftredie sinne tiwgo år
epther att gudz son han föddher war
Till Stockholm iak tha sedhen foor
mz en mektog skare och stoor
Erchebisp iöns meg in i Stockholm ledde
myken gönst oc ära han meg betedde
Han antwarade mig Stocholms slott
thz iag om honum tenckte war ey gott

p 150

Ty iag mz honum thz görliga wiste
ath han wlthe, thet kong karll riikit miste
Och flere mz honum bade bispa och herre
mig behagade thet iw mera tess werre
Når jag hade slotzloffuan inne
sagde iag till erchebispen i thz sinne
Her erchebisp, iag thz aff edher begära
segher, hwre i haffue hollit edher tro oc ära
Som i hade loffuath kong karll att holla
thz han bleff fördriffwen, i thz mest monde wolla
J och flere meg optha tilscriffue
att iag skulle till hielpa honum fördhriffua
Och loffuade mig hwlskap, oc Swerige alt friitt
annars hade iag ey pa thetta riikit kriitt
Moske mig kan och sammaledes henda
ati tören än en tiid edhra kåpa omwenda
Som i giorde mott kong karll stortt swiik
så töre i sammaledes göra mott mig
Men iag skall i tiid taga thet wara
ena reesa skule i till danmark fara
Med skepp lath iag honum till danmark föra
ath han ey mera skulle förredilse göra
Sedhen han war kommen ther
kom han aldriig åther här
Thz tog hans wenner oc slecth illa liike
att han bleff försend wtaff thetta riike
Bisp kätill aff lynköping aldra mäst
ty han war hans systherson, oc wen aldra bäst
Sedhen alth i riikit war skickat till myna hende
lath iag tha till danmark wende

p 151

Jag drog nedher mz myn här
biscop kätill folde mig till landemär
Han lätz wara myn wen fwlgod
annath iag ey tha förstod
Han hade till meg en ondhen wilie
thet röntes när han monde sig frå mig skilie
Han hyllade almoghen oc sagde så
om the wille mz honum stå
Thå wille han för them wåga sitt liiff
opsättia sig mott mig mz örlig och kiiff
Han lastade meg mz dygher skam
för allan almoghen ther han foor fram
Ath iak hölth hwaske ord eller breff
och mykit moth Sweriges lag bedreff
Ther före monde honum alle iaka
och till sin höffwisman endrekteliga taka

Biscop kätils örliig

Naar kong cristiern war nedherdraghen som han hauer satch
lade iag om win mz alle myne match
Hylla till mig bade land och städher
på thz iag skulle få match täss bäther
Maneliga i moth kong cristiern stå
och wtåff thetta riikit honum slå
Thz monde mesth then saken wolla
ty hwath han loffwade wille han ey hålla
Moth Sweriges lag han mykit giorde
swenske män han swåra mis worde
Han lath them griipa och aff landhit föra
myken orätt monde han them göra

p 152

Så giorde han minom modherbrodher kär
lath föra honum till danmark, oc kom sidhen aldrig här
Tolkit och annath mik optände
ath iag skulle meg i frå honum wende
I lynköping nedherlagde iag myn biscopsskrud
och tog ighen böde skiöll och spiwt
Och redde mig wth som en örligx man
som glaffwen i striid well brytha kan
Jag sagde iag skulle ey åtherwenda
förre än mz riikit war gripit en bättre ända
Jag badh myna klerker meg straff oc lyte giffua
på thet the skulle i fridi bliffua
Och ath them skulle ey aff fighenderne skade skee
badh iag them seg emott them welwillliga thee
Når kongh Cristiern thetta besporde
hwre iag i Swerige moth honum giorde
Hans fogther oc embetzmen griper oc slå
mz en stoor här giorde han sig reeda thå
Och [kom] her sa draghendes i landhet in
en myn tro tienare sende iag i thz sin
J bonda klädher till landemärett ther ha lå
så granneliga hans her allan offwerså
Och fiik ther wetha alth samman slätt
kong cristierns mening och hans opsätt
Then spegiare till kocken i stegherhws gik
och badh honum noghen math giffua sig
Kocken menthe honum en slätt bonde wara
som tith till them mz gärd skulle fara
Han badh honum in i stegherhwsit gå
och skulle well ätha och dricka få

p 153

Sedhen han hade warith kockens gäst
bath kocken honum watna sin häst
Han swarade honum tha strax ther till
att han thz gerna göra will
Han gik tith som hesthen war
når han sa sitt råm war han fwll snar
Sadelin ladhe han pa hesthen tha
oc lath sa mz hast opp till mig gå
All ärende han mig wndherwiste
och hwre kocken sin hesth monde miste

Epther thz war nw sa fatt
bödh iag myna klerker goda natt
Och drog aff lynköping i samma stwnde
opp till opland alth thz iag kwnde
Ther samnade iag en storan skare
a iag menthe för kong cristiern bära lithen fare
Her Sten stwre strax stod mz mig som en man
i alle motte troheet aff honum fan
Han war en wng man och röst
i krij och örlig fwlwell tröst
Weth haraker skickade wij wår här
ty kong cristiern war harth när
Weth wäghen nogra ladher stode
på then tiid wåre the almoghen gode
Almoghen stode ther inne tyste
the däner ther aff inthet wiste
The menthe föga folk för them wara
ty fore the tröste wthen fara
Når the komme fram sa när

p 154

her sten stwre han mötte them ther
Jag kom och i samme tiid
tha begyntess ther en mekta striid
Glaffwenne brwste och swerdhen skrwlle
monge däner döde aff hestana fwlle
Ther war både gall och gny
The danske wille tha gerna fly
Tha komme the böndher i ladherne wåre
the trycte på the däner swåre
Ther styrte bådhe kar oc hest
kong cristierns folk bleff slagit alth mest
Nogre bliffue gripne oc icke många
och gladdes wij wille them taga till fånga
Kong cristiern förmotte tha ey lengher striida
wthen snarth åth westherarss monde han riida
The hade ey båtath alth thz besta
blodoge oc såre wåre hans hoffmen oc hesta
Han reed in oppa westherarss torg
ther steg han aff i bittherliga sorg
Jngestadz torde han gånga in
wthen bleff wthe på torghit i thz sin
Ther lath han sig hentha math oc dryck
sa att han oc hans folck wederqwekilse fik
The åthe som snarasth the kwnde
oc drog aff i samma stwnde
Ty iak kom epterdraghendes brått
thz war som honum gadz icke aåt
Till danmark han sig skyndade mz hast
ty han reddes för the Swenske fast
Till förende monde honum mykit förtryta

p 155

att han skulle ryma för kätiill och grytha
Kätill och gryta tha fasth offuer södh
medhen sa mongen störte för honum död
Her ioghen i grytha bar tha rykte stortt
för then mandom han haffde giortt
Han actadhe oppa i grythaskär
att inga fighendher komme ther
Hoo ther kom grepp han till fånga
oc latt them alle till mig gånga
Så lath iag göra om landhet widha
kongens embetzmän oc fogther the moste alt bidha
Sedhen lath iag bestalla slott oc feste
oc wenda ey åther förre än the opleste
Jag lade mog om alla win
att iag skulle få all slotthen in
Thz oc sa om side gik
att iag all slott i myna hendher fik
Jag antwarade sedhen the slott oc fäste
trogna riikesens män helst the bäste
Sielffwer anammade iag Stocholms slott
sedhen iag hade the andre wtfått

Nar alth war så kommit i lag
höllom wij en herredag
Hwar wij skulle en höffwesman få
Thå wåre wij alle till råde så
Konwng karll åther in i riikit tagha
thz monde oss aldra besth behagha
Wij scriffue honum till hwath wår willie monde wara
hwatt han will oss tha ther till swara

p 156

Wij loffwade alle wilia honum till hånda gå
och aldrig falla honum i få
Wii wilie manneliga mz honum stånda
om han wille komma heem till landa
Wij loffuade alle wedh tro och ära
göra epther hans eghen begära
Wille han thetta riike förswara
honum höroge och lydoge wile wij gerna wara
Ther gåffwe wij breff oc insigle oppa
att thz stadogtt oc fast skulle stå
Når han thetta bwd fick war han ey seen
epther wår wilie kom han ighen
Wij toge honum in epther godan sedher
mz ära oc priiss och myghen hedher
Wij antwardade honum riikit i hendher
Och swore honum wår eed alla i sendher
Att wij skulle honum hwlskapp oc mandskapp holla
oc aldrig mz liiffwit i frå honum falla
Sedhen bleff iag siwk aff pestilens sott
och inghen kunde råda mig ther till bott
Jag sorgde oc gräth ath iag hade giortt ille
och loffuade gerna mig bätra wille
Med thz tog dödhen meg liiffwit wtåff
myn ånde iag i gudz hendher opgaff
J Stocholm ändade iag mitt liiff
wtaff pestilens sott och ey aff kiiff
Sedhen the mig till lyncoping förde
för höga altarett i domkyrkian the mig iorde
Twsande fyrahwndrade sextio oc fäm år
sedhen ath christus föddher war

Kong karll kom j frå pryzen och tog
wed riikit ighen

Hwem lyckan will ey mädher stå
med honum plägher stwndom wndherliga gå
Them hon will plägher hon ophielpa
sombliga plägher hon nedher stielpa
Hon wendher sig bade till oc frå
säll är then godh lycka kan få
Mz mig hon optha öffde sitt spell
boiandes sig både aff oc till
Men gud som all thing kan styra och råda
han styrkte mig altiid mz sinne nåde
Än ty Swenske mig wtåff landett driffwe
seedhen åther epther mig scriffwe
Oc bade mig komma hem till landa
the wille tha alle meg gånga till hånda
Sedhen iag kom i riikit ind
lagde iag mig om alle wind
Styrkia lagh och rätt epther myn förmåga
oc wedh godhen friid holla Sweriges almoga
Gerna mwnker och presther wille iag styrkie
förswara och beskerma klösther och kyrkie
Min wilie monde sig ther till bögia
watzstena closther lath iag förhögia
Med tin tack som nw hwar man seer
gud och hans wener till priiss tess meer
Min dotther monde iag oc ther in giffua
i then hellige regle till dödhen bliffua

p 158

Sedhen bleff iag siwk aff hårda sott
sa att inghen wiste mig ther till bott
Tha lath iag her Sten stwre till mig kalla
och antwarade honum Sweriges riike mz alla
Han war en from oc ädle man
inghen annan trofastare iag tha fan
Som riikit kunde förestånda
och beskerma thz för wåde och all wånda
Jag antwarade honum och Stocholms slott
ty iag wnthe mannen aff hiertath gott
Jag badh honum aldrig latha sigh kröna
ther åth är fögha gangn som iag monde röna
Then sotthen drog mig tha till döda
och kallades wtaff thenna werdhen snöda
Mith liik till grå brödra closther kom
ther att liggia till then ytherste dom

Sten stwre hoffwesman

Som kong karll haffuer sackt så monde thz gå
han antwardade mig thetta riike förestå
Han styrde i Sweriige monghen godhen dag
mz christeliga sedher och rätwiis lagh
Swenske wille iag altiid wäll
oc aktade att them skwlle skee inghen oskäll
Aff almenoge man hade iag godh tycke
till krij och örliig bestha lycke
J Swerige war sa god aår thå
ath span rog för fäm hwita tha monde gå
Span korn iiij hwither eller en skilling galtt
sa war oppa alth anatt som tha war falth

p 159

Besthe köpp man wille haffua
wtåff gudi war thz besynnerlig gåffua
Löde marc sölff tha man för viij marc fik
lodhit för x skillinga gik
Par oxa the som wåre well hwlle
wedher viij marc the ey mera gwlle
Kiött eller flesk wthi then stwnd
ey mera än vi [6] hwita stod hwarth pund
Oppa aldrahonda war god tiid
hwar motte sig glädhia oc wara bliid
Salth oc hwmble kom her nog
ty att mongtt skepp hiith till Swerige drog
Med aldrahonda som man kwnde begära
aff hwilkit riikit kwnde sig well nära

Her Erich nielson monde thz illa behaga
att iag skulle wedh riikit taga
Han war then förste thz tog till wrede
och swor ther oppa mz monga eede
Om thz kunde gå epther hans wilia
skulle han mig fra riikit skilia
Han tingade mz rekbona oc the andra ther näst
och samblade en her som han kwnde bäst
Och till wpsala elff han sedhen drog
och läghrade sig oppa then skog
Når jag thz hörde reedde iag mig wed
och kom så draghende aff dalane ned
Weth wphoffwa elff wij möttes then tiid
och begynte tha en mecktog striid
Her erich misthe ther månghen man

p 160

han rymde mz skam oc inthet gott wan
Monga böndher rymde på yzen ned
och yszen war kleen oc sanck ther ned
Med folk och alle nedher till grwnd
stoor iämmer och ynka war then stwnd
Ey hade the kommith i tolken wåde
hade the ey latith [sig] aff her erich förrade
Han drog them wth mz fagher ord
och stemplade tolkit inbyrdes mord
Hade the heller hemma warith
wisseliga hade the ey så farith
Jlla till friidzs tha monde iag wara
iag så the fatiga bondher så fara
Så bleff her erichs här förspilther
och her Erich bleff oc the resza stilther

Flere herre wåre och mislynthe
ath iag stodh för riikit, the thz illa wnthe
Godh hyllest hade iag aff Sweriges almoge
än tha herrana offuer endzs ey alle mz mig droge
The bewiste sin otroheet sa mongalwnde
oc brwkade emott riikit sina falska fwnde
Kong cristiern aff danmark the in haffua wille
och honum för syn herre hylle
Till herliwnga kom han mz en här
når jag thz sporde kom iag och ther
Jag mz mitt folck till honum drog
gall oc gny ther hördes nog
Ther störte nok oppa båda siidher
kong cristiern lath sig aff marken liida

p 161

Ty ther gaffs för hett oppå
mäst hans folck på marken lå
Riddare och swäna och andra sliike
som han mz siig hade aff danmarks riike
Kong cristiern drog till danmark åther
tha warth bland monge sorg och gråther
The sörgde syna wener swåre
som i then striidhen slagne wåre
J then resza han liithit båtthe
hemma sittia han heller måtthe
J sitt riike mz friid och roo
och ey nogra falska förredare troo

Än samblade kong Cristiern her well stoor
och mz honum oppa nytt in i westhergötland foor
Och kom sa när han belagde örsteen
når jag thz fiik wetha war iag ey seen
J opland monde iag än tha wara
tha tog iag mz meg folk att fara
Nedher till westhergötland mz en hasth
och skyndade oppa folkit fasth
Att thz skulle sig ingalwnde förswmma
wthen snarliga epther mig komma
En genstiig iag mz en bonde drog
lönliga till örsteen gönom en skogh
Hans håll lath iag optaga thå
att kongh Cristiern skulle inghen tijdhende få
Jag sagde honum till oppa thz siste
wtaff mig han alzinthet wiste
Annarss än iag war i opland

p 162

inthet annatt trodde hand
Han lädz wara oredh mz sin häär
och trodde ey iag skulle wara så när
Hans liiff oc theras hade iag i wold
epther iag hade griipett all hans håld
Jag wille tha ey göra mig thz till blygd
thz hade warith en stoor odygd
Oförwarande pa them slå
epther the wåre ey rädde thå
Ther före wille iag på marken biida
till täss han war reeda emott mig striida
Wii droge till hopa och slogoms fast
sa att syndher gik glaffwen oc brynian brast
The Swenske män tha manneliga stode
ty the wåre mig både trofaste och gode
The stridde sa mannelia pa the danske
till tess the toghe tha till ath wanske
Ther störte monghen dansker man
kong cristiern tapade och iag segher wan
Jag föste honum sa hasteliga frå then mwr
sa ath åther bleff hans fatebwr
Jag folde honum allan then dag
i fwlfott epther mz hwg och slag
Sa ath i wäghen lå bade hesth oc man
thz segher iag her för wissa san
Så lopp han Swerige än the resza qwith
och ångrade fasth thz han drogh hiith

Sedhen bleff friid än tha han war icke lång
ty Sweriges herra komme åther en striid oppa gång

p 163

The som falske wåre, the öffde syn spell
och scriffue kong cristiern aff danmark till
Erich karsson och trotte karson
oc andra flere mz her staffan benctson
The både kong cristiern han skulle in komma
thz skulle honum bliffua till myken fromma
The loffuade han skulle inghen skade faå
wthen alth epther hans eghen wilie gaå
Jnghen skulle i riikit mott honum stå
annath fick han wetha thå
The sadhe att alla herrana skulle mott honum gå
klerker och almoge skulle göra oc sa
Han kom draghendes mz en stoor her
och lagde sig i Stocholms skär
Med sitt folk han steg i land
och ladzs haffua Swerige i sina hånd
Hans fwlla menigh war i thz syn
ath iag skulle strax haffua taghit honum in
Thz gik tha icke epther hans acth
iag stod emott honum mz alle match
Jag sampnade folk wtåff alla städher
goda hoffmen hade iag och mädher
Fwltaga böndher wåre oc i bland
som liiffwit wille wåga wåga för thetta land
Medhen han laå för Stocholms by
församnades mith folck i alle ty
Om michelsmessan mäst alle i sändher
att beskerma thetta riike aff fighenderss händher
En dag badh iag kong cristiern lätha sig lida
och sagde att iag wille mz honum striida

p 164

Han sende mig bwdh han wille mig mötha
swårlige monde han Swenske män hötha
Hwre han skulle them griipa oc bärgia
och mz alla Swergies riike förhärgia
Oppå thz oos skulle täss bäther tyma
lath iag mith folk sig scriptha och lyma
Höra messa och tidagerd
ath gud skulle blidkas aff legth och lärd
För hellige kors messade tha en prest
then som war i luffuerne bästh
Ett wnderlighit tekn ther tha skedde
som gud för alle oppinbårliga tedde
Aff aff korsit nedherkom en drope blod
mitt i kalken ther han stod
Alle både gud om syna nåde
ath han skwlle them beskerma frå dödszens wåde
Sedhen messan war wthe, gik folkit tha
tith the skulle sig ätha få
The åthe och drwcke thz snaraste the kwnde
och redde sig till i samma stwnde
Sedhen iag hade skickatt heren till laga
lath iag honum wth gönom porthen dragha
Åth brunkaberg ey langth i frå
ther kong cristierns her han lå
Hwath myn hwstru giorde will iag ey tygia
alth fatigt folk i Stocholm latt hon till segia
Att the skulle alle på slottit gå
ther skulle the kost oc almwse få
Almwsor nogh monde the ther fonga
ath oss skulle tess bäther i striidhen gånga

p 165

Min hustru ingeborg mz iomffrugher och frwr
såghe wtt gönom then höga mwr
Aff Stocholms slott hwre slaghit skulle gå
och hwilken som skulle segherwinning få
Om mig bar hon stoor sorg och fara
och the andra teslikes mz henne monde wara

Brwnkaberg hade the danske för starka borg
thz kom them tha icke till glädi wthen sorgh
The hade ther skanszatt alla wegna
och aktade thz in till sig hägna
Ena kafflabro hade the oc giorde
mz hwilken the skulle sig till skepen forda
Om sa hade gwllit harth oppa
att the ey förmotte moth Swenske stå
Ått sama broo skulle the ryma
och komma till skepps i samme tyma
Men en swensker man ett råd wtgaff
ath wndherstockana skulle sågasz wtåff
Medhen slaghit stod, ath the skulle inghen akta
ty ther sattes inghen som skulle wakta
Några män aff stadhen rodhe
och bestelte thetta förre än noghen trodde
Jag böd myn her fasth troda till
ty iag wille mz däner bruka hoffmans spell
Wij hölle pa hwar annan skott
monghen störte ther aff som dödhen hade fått
Ther skottes både lodh skeckther och pila
på inghen sidhen gaffs tha hwila
Redzsetyghen omsidher möttess

p 166

swårliga the mz glaffuenne möttess
Wij ware tha komme på bärghit opp
och wåre tha alle weth ett gott hopp
Glaffuenne brwste och stwmpane flöge
hwar lath tha see hwath han monde dwge
Skioller och brynior syndher ginge
monge wåre the som dödhen finge
Ther störte både hesth och kare
kong cristierns här bleff mesth ther qware
Thz börgia fasth om siidher bläsa
ett hakabyssa lod i kong cristierns näsa
Fyra hans framtändher lösnade aff thz lod
aff näsa och mwnd ran ympneliga blod
Her trötte karlson war heet oc mykit trött
sig lithet hwila tycte honum wara gått
Han sattis pa marken oc sin hielm opslo
han fick tha lön som iag will tro
Thz han hade draghit kong cristiern in
ey hende honum bäther i thz syn
J mellan sin öghen fick han ett lod
sa att aldrig han mera opstod
Her Staffan benctsson bleff oc slaghen till döda
som thetta riike giorde samma möda
Andra flere fore och sorgeliga ferde
thz the sa fore ware the wäll wärde
Ty the wille icke mz riikeno hålla
wthen tolken dråpelighen skada wålla
Många tyske och danske styrthe tha döde
menniskerss hierta motte ther offuer blöda
Ther war sådan ynckeliig ry

p 167

att longhen wägh hördes gall och gny
Fwcth och dåm i wäderett stod
marken stod all fwll mz blod
Danabroka sletz å marken nedher
swenske män toghe henne wedher
Anner baner the ther och nedher lade
som danske mz siig i stridhen hade
Ther störte man offuer man
iag ey rättare segia kan
The swenske pa the däner hårdeliga ginge
fögha skade the swenska finge
Thz giorde gud mz syna nåde
som them halpp aff then högelige wade
Swenske män sig manneliga warde
spiwtt och swärd och pulyxer the ey sparde
En fatig bonde biörn starke heet han
mz mig stod han alt som en man
Han lopp så fast som iag mz hästhen rände
och slog fwlfast på både hende
Han war glwpande som en gam
well fick iag rwm hwar iag foor fram
Stoor hwgg wij på the däner vtgåffue
som före wåre monde thz ey låffua
Daghen leed åth qwellen fasth
tiidhenden kom ath sänkebron brasth
Vijc [700] män the swnke ther ned
kong cristiern gaffs tha illa ther wed
The wille sig latha åth skepen lydha
ty the förmåtte ey lengher striida
Wii folde them mz hwgh oc slag

p 168

till stråndhen ä mädhen wij hade dag
Så monde iag honum till baka slå
till danmark skyndade han sig tha
Han motte well seya han hade her warit
monge war thz till sorg, han hade hiitt farit
Sedhen drog iag in i Stocholmss stad
wngher och gammall warth tha glad
The swenske män som slagne wåre
lath iag optaga oc leggia på båre
Och them mz alle högtiid begå
mz alle the klerker iag kunne få
Att gud wille miskwnna theras siell
sedhan lath iag them begraffua well
J kyrkegård som christna män
ty the doghe för riikit, thz segher iag än
Thz andra folk i samma daga
lath iag oc mäst aff markena taga
Och iorda ned ä hwar iag kwnde
ath thz skulle ey liggia för ram och hwnde

J södherkoping sattes sedhen en herredag
tha kom thz i sadantt lag
Ath Erich karlsson och hans partye kom till daga
som kong cristiern monde her in draga
Han fiöll till föga som han well motte
iag och han wij worde tha såtte
Jag sende honum till rydzeland
och giorde ther honum till höffwetzman
Offuer ett stortt tall folk som iag tiit giorde
ty the rytzer giorde hiit skade som iag sporde

p 169

Her nielsz stwre sände iag och mädher
att folkit skulle wara tess dristogare bäther
Mongth gott skepp lath iag belade
mz fetalia oc spiiss som the mz sig hade
Tha the till rydzeland komme ware
the rydzer räddes ganska sware
En myndogh hoop tha moth them ginge
och begynte för rydzeland dagtinge
The loffuade fasth och swore widh
att the mz swerige wille holla en ewiig friid
Well i try eller iiijc [400] aår
ath på inghen siida skulle skee ett fingher sår
Och iättade opresza galga i hwariom by
hoo then friid wille brytha skulle hängias i ty
Her niels stwre swarade ther till sa
hwath haffue wij her göra tha
Medhen the wilia falle till föga
tha måge wij oss ther mz lathe nögia
Och fara åther hem till baka
ther will iag till särdelis iaka
Erich karsson swarade tha ther till
ingalwnde iag thz samtyckia vill
Thz ware oss en fwllstoor nesza
sa plath offuergiffua tolken reysza
Att wij skulle her inghen mandom göra
wij bliffue straffade aff alle som thz höra
Sweriige kostade mykit thenna färd
thenne resza omlagde siig legth och lärd
Wile i sa, tha måge i well hem fara
qwar will iag mz folkit wara

p 170

Rytzsane holla ey hwatt the segia
syn ord må the sa gherna tygia
Fare wii hädhen, iag thz segia tör
the göra skade sydhen som för
Jag bliffuer her sa lenge iak kan
jag skall mig brwka alt som en man
Her niels stwre nogra med sig tog
och hem till sweriges riike tha drog
Erich karsson bleff qwar fwll åren try
på rydzseland hiölth fwlth örliig oc krij
Myghen skade han i rytzeland giorde
hans mandom iag optha till Sweriige sporde

Weth then tiid monde och hända
her iwar axelsson oc flere toge siig omwända
Och wille i Swerige annerledes lagha
en annan höffwetzman sig ath tagha
Kong hans aff danmark the haffua wille
offuer Sweriges riike till koning hylle
Bwdh och breff the offta sände
med hwilke the honum för sin herre kände
Kong hans tog tha att kria oppa
hwre han kwnne thetta riikit få
Lithen framgång han tha haffde
ty iag mig fast wth för riikit lagde
Och wille honum ey in taga
ey heller nogra wtlendska in i riikit draga
Ty sa optha wtlenska riikit hade
war thz riikena till dråpelighen skade

p 171

En stor skade hende the samma stwnd
ath wadzstena bran alth nedher i grwnd
Mcdlxxx och vij aår
prothi & iacincti martirum [dag] thz war
Sedhen epther thenne wåde
lath gud ther yppas syna nåde
Med sancte birgitte dotther frw katherin
hennes helga been the lagdes i skrin
Titt monde iag mz mith herskap fara
j then werdoga högtiid wille iag wara
Gud wille wetha mig then ära
iag war then förste hennes skrin monde bära
Med the andre herrer som ther wåre
som wndher skrinett mz mig båre
J proces om clostrett innan till
i rätta sanning iag thz segia will
Twsande fyrahwndrade ottatie oc nyo år
annan daghen epther petri ad vincula thz war
Loff ware gud tolkit wille bethee
ath sadan helligheet skulle i myn tiid skee

Sedhen aff finland iag tiidhende sporde
hwre rydzer ther inne stor skade giorde
Jag giorde redha en storan här
och lath honum raskeliga komma ther
Her Swante giorde iag till höffwetzsman
grotthen iwen oc anner slott han ther wan
Och fik ther mykla håffuor och ära
ä mädhen skepen kunde bära
Manga grepp han till Sweriges riike

p 172

rydzer och borgare [bojare?] andra slike
Mandom giorde han ther offuer stoor
och sedhen mz segher hem i riikit foor
Twsande fyrahwndrade nyotio oc vi år
epther att gudz son föddher war
Knwtt karsson i thz samma kiiff
i rydzseland miste han sith liiff
Aff the rydzer leed han myken möda
och ynkeliga pinther aff them till döda
Och några andre mz honum som gripne wåre
aff hwilkom monge sorgde såre
Och både gud så innerlig
han theras siell skulle wara barmhertelig

Her iwar hwgsade fasth oppa
hwre han skulle kong hans ind få
Och meg i frå Sweriges riike skilia
ther till hade han och andre stor wilia
Them will iag ey nempna her
ty thz är meg tha liika när
Gud förlåte them theras broth
aldrig giorde iag them annat än goth
Nw stemplade the sa monge lwnd
hwre the skulle mig förderffua i grund
Och thenne fatige Sweriges almoge
hwilkom the wåre aldzss inthet gode
Hwarth thz monde tha om siidher hwelffua
meste skadhen kom tha pa them sielffue
Her ywar giorde illa tha
kong hans lath han kalmarna få

p 173

Ther kom hans folk thz skulle anamma
och thz mz magth well bemanna
The finge både slott och stad
når iag thz sporde warth iag ey glad
Jag böd wtbodh aff alla städher
mykit hofffolk hade iag oc mädher
Them lath iag till kalmarna draga
om sidher monde the stadhen ind taga
Och sloge i hell hwem the fwnne
som ey till slotthet wndlöpa kunne
Danske båtade lithet tha
ty mongher dödher pa gathen lå
Aff slotit sloge the flere synne
och menthe åther stadhen till sig winne
Thz kunne tha ey epther theras wilie gå
ty döde män och såra monde the altiid få
Jonkar slendtzs han monde tha liffuit latha
och störthe nid död pa calmarna gatha
Förre hade han wnett monghen striid
men nw war kommin hans ytherste tiid
Manneliga stode tha Swenske män
och driffwe the danske till slottit ighen
Aff slottit the danske mz byssor skwte
mång tack aff hwss the syndher brwte
På kyrker och stadhen giorde the skada
mz the skott the pa slotit hade
Teslikes stwndom ey bäther gik
att folkit aff skotthen och skade fik
Sidhen toge swenske noga wara oppa
ath the skulle ey aff slottit wtslå

p 174

J tolken nöd the inghen spysning finge
ty nöddes the för sig dagtinge
Och calmarna slott mz thz opgåffue
och gånga sa aff mz beholna håffuer

Her iwar monde än tha på borkholm wara
ty lath iag mitt folk tith fara
Jag lath honum tha bestalla
ath han skulle ey affkomma mz alla
Ther om skötte han ey stortt
om ena nath kom han aff, gönom en lönporth
Till siöss i morkrett lagde han
then genaste leed liika ath gotland
Sedhen han till siöss monde komma
the pa slottit ware sig ey förswmma
På mwren en eld opgiorde the
ath her iwar skulle i siön wäll see
Hwar han skulle gotland tagha
och goda hampn för gotland råka
Så kom han till wisby wthen skade
hwilkit han och tha i förläning hade
Frw magdalena bleff qwar på borkholm åther
i ångisth och sorg och myken gråther
Oc sagde han hwath henne ginge illa eller well thz synne
skulle her iwar henne pa borkholm fynne
Han hade well actath henne wndsatt
och hade iag ey kommith sielff så bråth

Kong hans kom ther mz skepp till landa
och menthe att alle skulle falla honum till handa

p 175

Han aktade borcholms slott anamma
och thz mz sitt eghit folk bemanna
Thz monde iag tha honum förmena
och worde ther annarledes offuer ena
Kong hans aff syn skepp oppa landhet gik
mz alle wordning iag honum wnfik
Mith folk stod tha alth om kring
och wij talades weth mith i then ring
Nar wij hade lyktath wår tale
foor kong hans till skips wthen dwale
Som iag sielff wille thz sedhen giik
ath iag borkholm mz dagtinghen fik
Än giorde her iwar illa tha
han lath kong hans alt gotland få
Han antwardade honum thz i syn hånd
så kom han thz frå Sweriges land
Sedhen han hade giorth thenna förredilse stoor
stragx epther han in i danmark foor
Och bleff ther i sorgh oc wedhermöde
till täss han wtaff werdhene döde
Frw magdalena hans hustru, som her qwzr monde wara
hon monde tha till södherköpingx fara
Ther bleff hon siwk oc syn ånde opgaff
och i gråbrödra closther lagdes hon i graff

Eth recess i calmarna monde statå
ty kridde kong hans ther offtha oppa

Ett storth iordskalff oc dön hördes i Swerige
sancti ludoici natt sa att ketzlar oc gryther
fwlle aff hyllerne oc hwsen rystes mekteliga

p 176

Sweriges herra the älste mäst ther wåre
och toge sig ey bäther före
Än hwlskap och mandskap the konghen loffue
och breff och insigle ther oppa gåffue
Moth mith mynne giorde the thz
hwilkit war mig inthet mädh
The iätthe sig skule mz honum stånda
och Sweriges riike honum skipa till hånda
For then skull monde the honum hylle
ty herra nampn the haffua wille
Theras qvinnor wille ey slätt hwstrwr hetha
ty monde the epther fruga nampn letha
The friborne wille haffua riddare slag
ty droge the honom in emott Sweriges lag
Han kom till Stocholm mz stoor makth
ath haffua riikit thz war hans akth
Mykit folk iag sampnade tha
och aktade honum till baka slå
Falshethen war så myken i blan
mith herskap som iag förwisse fan
Mykit folk bleff slghit weth rotabroo
thz wlthe thenna herrar mig wåre otroo

Når kong hans han kom för Stocholms by
drog iag moth honum i alle ty
Hade herrana thz mz mig manneliga ståth
sweriges riike hade han ey fåth
Sedhen iag monde förredilse fynna
war mig ey goth att winna
Monghen troo man i thz kiiff

p 177

för Sweriges riike lath tha sith liiff
Jag war sielff staddher i stoor wåde
hade ey gud hwlpith mz syna nåde
Mykit folk åff stadhen på windebron stode
thz giorde the mig ey till gode
Mykit mith folk i strömen tha drängtiss
tha the till baka aff slotit wändis
Och menthe sitt liiff ther mz hielpa
att the ey skulle för syna fighendher stielpa
Sa lath iag i willande strömen gå
åth en löneporth pa slottit weth strömen lå
Ty hade iag ath brona och porthen farith
en förredare hade iag wisseliga warith
Myn hesth mz meg offuer strömen sam
ther mz iag till lönde porthen kom
Jag gik opp pa wernen thz snaraste iag gath
och lath ther stinga wth en hatt
Med kong hans iag tha dagtinga wille
ath iag skulle ey mith folk mera spille
Storth förredilse giordes mig tha
the ware sa monge på mitt folk monde slå
Them iag trodde aff hiertatt bäst
the röntess meg tha aldra wärst
Alth mitt folk hade slaghit bliffwit
hade iag mig ey till dagtinghen giffwit
Jag böd kong hans offuergiffua thz mord
och wij motte sammankomma till ord
Och sagde iag wille honum well in taga
och wara hans tro man alla myne daga
Om han wille mig naghet wilkor giffua

p 178

i Swerige epther myn wilie bliffua
Han loffuade mig gott i alle måtthe
ther mz bliffue wij then tiid såtte
Jag klädde mig och wt moth honum gik
mykit gladeliga han meg wndfik
Han sporde om iag hade well mott honum rett
satt till bordhen oc dwkana brett
Om iag både math oc öll nok hade
ther gästher kwnna göra sig aff glade
Jag swarade honum sa brådeliga thå
thz wetha the bästh her back edher stå
Som thetta haffua både bakatt oc brygd
edher nåde thöre the göra samma odygd
Når the komma sig well wedher
nådige herre thz segher iag edher
Tha tog iag kong hans wndher sin arm
och ledde honum in mz lönleghen harm
Till friidz war jag än likawell tha
ath frelsett skulle sin wilia få
Riddare slag och herra nampn
än tha thz war ey riikit till gagn
Pa Stocholms slott iag honum ledde
all gönst oc kerlig iag honum betedde
Mz matt oc öll wiin oc miödh
oppa tolkit oc annath war inghen nöd
Sweriges riike antwardade iag thå
i hans hendher thz förestå
Stora gåffwor monde ia ey spara
pa thz han skulle mig gönstog wara
Han giorde oc mig till kerlig ighen

p 179

gaff mig nyköpingx slott och län
Och annath hwath iag monde begära
thz giorde han wtaff syn ära

Kong Hans

Som her Sten haffuer sackt thz sa till gik
mz Sweriges herra hielp iag Swerige fik
Titt och offtha the mig tilscriffue
ath iag skulle theras herre bliffue
Thz skedde och sa epther theras wilie
her sten monde the frå Swerige skilie
Når iag bleff krönth, then samme dag
gaff iag wth mongth riddare slag
Tyske Swenske oc danske iag till riddara slo
the loffuade meg wara hwlle oc tro
Pa thz the Swenske skulle herra wara
bön och gönst monde the ey spara
Som barn motte iag till riddare sla
them som än i tånom lå
Thz monde thenna swenske qvinner wålla
ty aff herra nampn monde the sa mykit holla
Hwar frelses qvinna wille hetha frwga
pa thz andra skulle them sa mykit bwga
Så framfwse ware the hwstrur tha
att the hade gerna lathet sig till riddare slå
Om the hade piltha barn i bwke haffth
oc ey än warith kommit till sin kraffth
Wisth hade the latit thz riddare bliffwit
hwath heller thz hade dött eller liffwit

p 180

Sedhen alth war epther mnyn wilie gånghit
och iag hade all slotthen i hendher fånghit
Myna fogther satte iag ther oppa
och i hwarth län iag giorde oc sa
Att the skulle epther myn begära
all skatt oc räntha aff almoghen opbära
Hwath swensker bleff saker skulle the ey wndraga
men the danske skulle the iw taga till daga
Än ty han liffwit förwerkath hade
skulle honum än tha skee inghen skade
Min breff oc ord hölth iag fwlle i nästa
men tha wille iag iw ware pa Swenskes wärsta
Sa hade iag oc myna fogther befalth
ey skona the swenske ä hwath thz galth
Kom dansker oc swensker in för rätta
oc war them i mellan nogher trätta
Danske böd iag myne fogther hielpa
swenske altiid till saken stielpa
Wåre the och Swenske bådhen tha
the skulle tha bådhen för skadhen stå
Jöns falsther som örabro hade inne
ett stycke giorde han i thz sinne
Harald pletting lath han fånga
och mz stöffla och spora till galghen gånga
Ther lath han honum hengia wthen lag oc doma
thz rykte monde wiida offuer Swerige gånga
Aff hwilkit worde meg monga wrede
och dageliga fynge till mig stoor lede
Ther före gik iöns fasther ey well
i arboga bleff han slaghen i häll

p 181

Jag hade oc offtha stor onåde
hwre iag skulle her sten förrada
Jag bad honum optha till Stocholm komma
och ingalwnde thz förswmma
Han lagade thz iw hwre han kunde
till mig kom han ingalwnde
Stwndom monde han till findland fara
och stwndom på nyköpingx slott att wara
Än monde thz ena resza hända
ath han noghet hade i Stocholm ända
Han kom tith mz herrar flere
myn hwgh optändes iw tha mera
Hwre iag skwlle honum liffwit aff taga
pa thz iag skulle råda her alla daga
Her sten lath iag till mig kalla tha
bödelin war ey langth i frå
Hade iag tha ey åffråd warith
sörgeliga hade her sten tha farith
Herrane sagde thz skall ey skee
göre i thz tha skule i see
Thz bliffuer edher till lithen froma
i, och edra, neppeliga till danmark komma
Sedhen som iag thz hörde iag thz begaff
och herrana toge honum mz sig åff
Tolkit tog them illa behaga
ath iag wille sådant för mig taga
Och sagde om iag haffde fwlkomnath thz
tha hade iag ingalwnd lyktath ther mz
Wthen flere hade samma wäghen gått
wtaff them om iag hade framgång fått

p 182

Thenna herrane worde oc mig mislynthe
före iag them ey slott oc stor förläning wnthe
Når iag theras koning oc herre bleff
loffuade iag them mz ord oc breff
Att swenske män skulle mästh slotthen haffua
och mz goda förläningh them begåffua
Ther hölth iag alsz inthet aff
wthen danske iag slott oc förläning gaff

Noghet epther iag monde her koning wara
monde iag nedher till danmark fara
Allan skatt the monde offuer Swerige göra
lath iag till danmark mz mig föra
Jag samnade åther myna män
och drog åther opp till Swerige ighen
Myn drotning cristin folde oc tha
iomfru ädela giorde oc sa
Altiid skulle hon åka mz mig i släda
thz giorde iag för lösth oc glädi
Hon kwnde well skempta mz sin ord
oc terning kasta offuer taffwellbord
J the samma vyntherss daga
monde iag genast till Stocholm draga

Widh the try aår iag thetta riikit hade
monga nyia sedher iag oppa lade
Besynnerliga noghen godz aff frelsett taga
them mig syntes bästh behaga
Frå her sten cristiernson iag ett laxafiske tog
mig tykthe honum haffua än tha ägher nog

p 183

Honum behagade thz ey wäll
mz ty slog han myn fogte i häll
Herrana swore sig alla samman
sedhen gik thz mig wtaff gamman
Alla satte sig op moth mig thå
och begynte fast på myna fogther sla
Her Sten stwre opp i dalana drogh
mykit folck han ther wth togh
Och drog sa sedhen för Stocholms by
ey lågh han lenge ther mz ty
Ath thz epther hans wilie gik
mz borgarens falskhet han staden fik
Jag kwnne ey lengher ther sedhen biida
åth danmark till siöss lath iag meg liida
Myn drotning cristin lath iag quarra bliffua
ther monde hon i stor nöd oc armott liffua
Och flere mz henne som ther wåre
wid skörbwg oc hwnher the gåffue sig swåre
Monghen god fethen hesta kropp
för hwngher skull åthe the ther opp
Electus aff lynköping hemming gadd
aff honum war slottit sa hårth belagd
Att inghen kom hwarken wtt heller in
ty ledhe the tolken nöd i thz sin
The wänthe iag skulle them wnsätning göra
och ferskt tha till them föra
Ty hiölle the thz, thz lengste the kwnne
them wnsettia kwnde iag ingalwnde
Mera än iijc [300] män bleffue oppa slotit död
mz ty gaffs thz opp i tolken nöd

p 184

Källare oc torn mz döda kroppa fwlle wåre
oc gik aff them ond lucth fwll swåre
The hade nogh göra i monga daga
för än the finge them well wtdraga
Ey monde bäther the resza gånga
än cristin myn drotning bleff gripen till fånga
Med frugher oc möör riddare oc swäna
som henne nästh altiid plägade tiena
Till wadzstena bleff hon manath tha
mera än i [1] aår hon ther vell lå
Sa bleff dagtingath mz the lybska om syde
ath hon fick wold till danmark riide
Her Sten stwre åther weth riikit tog
mz myghen makth till calmarna drog
Ty iag hade thz till mig anammath
och mz mith folk thz well bemannath
Jag lädz ther wilia bida mz makth
thz gik tha ey alth epther myn acth
Thz lyktades ther mz pa thz syste
ath iag både öland oc Calmarna myste

gamle her Sten Stwre kom till regementhet i
gän epther kong Hans bleff wtdriffwen

Mångher plägher ther epther traå
som han skall sielffuer aff skade få
Om Sweriges men sig well betenkte
epther wtlänsk herre skulle the ey lenckte
Ty the holla Swenske för spee oc spott
och göre them mera onth än gott

p 185

The herra kong hans in i riikit droge
the wåre the förste som honum wtsloge
Ther till dreff them myken nöd
ty theras dwker wåre stackotte, oc liithet bröd
Kong hans monde them sa lithet begaffua
all förläning wille han sielffuer haffua
Som andra pystara Sweriges herre ginge
inghen förläning the wtaff honum finge
Annerledes han them loffuath hade
förre än the honum hwldskap oc mandskap sade
Tha bleff iag aff herromen hellig oc godher
och kallade mig syn käriste brodher
The både mig iag skulle mz them stå
kong hans mz macth aff riikit slå
Jag lydde epther theras råde
och giorde epther som the både
Först till Stocholm drog iag mz myn her
ty kong hans han war thå ther
Ey langht ther epther fik iag byn
och mz myna macth drog iag ther in
Kong hans ther epther till danmark drog
alle yppeste håffwor han mz sig tog
Docther hemming gadd monde iag befalla
ath han Stocholms slott skulle well bestalla
Han war Swerige en fwltro man
electus till lynköping tha war han
Sedhen monde iag om riikit draga
almoghen hylla och slotthen indtaga
Pa Stocholms slott ledhe the stoor nöd
them brasth både öll och bröd

p 186

Monga monde ther döde bliffue
ty motte the om syde slotthet opgiffua

Sedhen fwlfolde iag mz alla
Calmarna lath iag ther näst bestalla
Kong hans then tiid ther inne lå
well iijM [3000] folk hade han tha
Föga folk war thz iag hade
iag tröste mesth oppa gudz nåde
Mera än iM [1000] kwnne the wara
som sith liiff för riikit wille ey spara
Kong hans slo offtha aff stadhen wth
wij mötte honum mz skecther och spiwth
Swerd och glaffwen finge tha gång
hwar reszo giorde wij them wäghen trång
Han wtslo om daghen twå reszor eller tree
mesta skadhen pa hans folk monde tha skee
Sielffwer han i hwar striid war
sin helsa och liiff hade han ospar
Än thimade thz om syde så
ath iag monde stadhen mz hersköll få
Till mig kom makth dag frå dag
ty finge the danske ett annath lagh
Danske war thz liithet till froma
att wij sa raskeliga i stadhen komme
Wij sökthe i kellara och hws frå hwss
mz them wij wille thå leka rwss
Wij sloge till döda sa monga wij finge
få ware the som thå wnginge
Wthen the inne pa slottit ware

p 187

föghe fare the för oss båre
Kong hans han gaff tha offuer att striida
och latt sig aff kalmarna åth danmark lyda
Docther hemming antwarade iag thz slott
ty iag wille fara tädhen brått
Anner stadz tith iag hade wärff
affwärgia rikesens skade oc förderff

Sedhen iag war kommen till Stocholms by
mötte mig ther tydhende ny
The lybske herrer som wåre wtsände
ath the skulle then fegd omwenda
Och ath drotning cristin som monde i wadzstena wara
motte friitt ighen till danmark fara
Ther om hölth iag en herre dag
ath riikikit skulle komma i bättre lag
Några swenske herrar iag mz mig togh
och mz the lybske till wadzstena drog
Ther hölle wij hoff några daga
förre än hon monde till danmark fara
Then dagh hon aff wadzstena foor
sångss messa i Sancte karina choor
J wadzstena closther högtidelig
mz pypar oc baswner besynnerlig
All ära oc dygd iag henne betedde
och sielff iag henne till offerss ledde
Docther hemming gadd oc så
på wenstra sidhen monde han gå
Sedhen folde wij henne mz ära
till täss wij komme till landemäre

p 188

J wäghen hade wij glädi och löst
hwariom besörde iag frith fodher oc kost
Alla skildes wij mz kerlig åth
ey hade iag trott att sedhen skulle sa gåth
Som iag må her för allom klaga
hwre docther karll tog meg aff daga
Han hörde drotning cristin till
mz mig giorde han förrädare spell

Sedhen wij monde atskilde wara
i wesboo till forsza monde iag fara
När her Swen i forsza iag herberge tog
öll och math gaff han meg nog
Om kring bygdhen lagdhe iag myna swäna
faå ware tha när som mig skulle tiena
Aåff onth iag thz alz inthet wiste
annath röntess oppa thz siste
Docther karll kom tha till baka ighen
ey trodde iag annarss än han war myn wen
Nogher ärende han tha hade
till hwilken han råd aff mig kraffde
Wij tillhopa drwcke och åthe
om dryk och fatt wij både såthe
J then stwnd monde han mig förgiffua
ty han wnthe mig tha ey lengher liffua
Sedhen thz war giorth han tillbaka reed
till drotning cristin then genaste leed
Stragx reed iag till warnemoo
ey hade iag hwaske hwila eller roo
Mz werk och sweda oc stor nöd

p 189

kom iag sedhen till sköfflingaröd
Ther motte iag till sängena gå
ey förmåtte iag lengher ferdhas tha
Mina wener lagde sigh fast ther om
ath iag än tha till iönekoping kom
Sonedaghen iag tith kom mz stoor nödh
then nesthe torsdaghen ther epther bleff iag dödh
Wett sancte katherine martiris tiid
alzwollog gud han ware mig bliid
Twsandefemhwndrade oc [iij ar]
epther att christus föddher war
Mitt liik the sedhen i kista sloge
i släda satte och till Stocholms droge
Wti myna tienisth hade iag en man
mig sweplik tha war han
From man pedher bireson åth nampne
han reed for mig wti myn hampne
Jnghen trodde annath än thz iag skulle wara
hwar han monde opp åth fara
Han gik tha ey oppinbare
siwk lath han sig wara swåre
Besynnerlig i öghen syn
ty komme ey många till honum in
Wthen besynnelig the ärende hade
han stragx sig i sänghena lagde
Windoghen hade han fwlwett höldt
ath thz skulle wara för hwar man döldt
Tha likawell wåre the månge thz wiste
och sorge fwlfst att the migh miste
Aldra mesth myn hustru ingeborg

p 190

når hon thz sporde fick hon stoor sorg
Mitt lik fördes thå till Stocholms stad
alla sörgde och inghen war glad
Her Electus folde mig oppath thå
mz sitt folk han i stadhen lå
Ey kom han oppa thz slott
förre än the hade sig en ny herre fått
Jon iönson monde för slotzloffuan stå
myn hustru lath han på slottit gå
Att hon skulle alth epther sin wilie laga
thz henne till hörde, aff slottit taga
Mith liik sattess tha i bykyrkone in
i sancti iörens altare i thz sin
Ther stod iag nogra daga
till täss herrane skulle sig höffwisman taga

Alle Swerges herrar samnadess tha
offwerwäga hwilken riikit skulle förestå
Her Swante nielson bleff ther wtwald
ty han war tha bäst ther tillfall
Når alth war laghath epther theras wilie
wille ey herrane sig åtskile
Förre än the hade fwlkomnat thz iag hade sacth
mitt liik i grympzholm i iorde lagdt
The toge thz opp och titt forde thz
hwar herre i Swerige war ther mz
J Cartwse closther iag i iorde kom
ther att liggia till then ythersta dom
Thz closther hade iag sielffuer stiktad
och epther myn eghen wilie diktad

p 191

Gwdi till hedher och marie then möö
att the skulle mig hielpa når jag skulle döö
Ther war ingiffwen legth och lärd
som oppe skulle holla gudz tidegärd
Jag menar thz skall till domen stå
ath inghen skall dörffuas thz nedher slå
Jag lath mig mykit ther om worda
ther wndher gaff iag både gotz oc gårda
Mz breff oc bewisning på alle the ränthe
iag menar thz bliffwer som iag wänthe
Epther iag för the saker giorde thz
för mig och myn wårdnatt
Oss skulle alle skee gudz nåde
och skilia i frå fördömmilsens wåde
Gud giffwe myn siell hwila och roo
ewinnerlige mz sig i hymmeriike boo

Her Swanthe Nielson

Sedan iag wett riikit tog
iagh stragx nedh till Calmarna drog
Kong hans aff danmark i thz sinne
calmarna slott hade han än tha inne
Thz åthertaga war myn acth
ty foor iag titt mz myna makth
Makth hade han oc oppa syna sida
ther före monde iag mz honum strida
Epther her Sten stwre war dödher tha
wille han sig gerna in i riikit slå
Tha kwnde han ey sin wilia främya

p 192

wij wille oss ey mz honum sämya
Med ty togh iag manneliga moth honum strida
sa att till danmark rymde han om siide
The Swenske sökthe mz fwlle farth
mykit hans folk pa markena qwarth
Sedhan badh iag docktor hemming thz slott bewara
mädhen iag skulle tädhen fara
Annerstadz i riikit och aktha oppå
om kong hans wille annerstadz in i landett slå
Tha skulle iag emott honum taga
att han skulle ey i riikit draga
Doctor hemming stod fast som en troo man
offtha till slottit stormade han
Han hölth them inne till watn oc land
mång lempelighen stycker han moth them fan
Jnghen hielpp och råd the sig wiste
ty opgaffue the slottit oppa thz siste
J then nöd the ware stad
och antwardade thz doctor hemming gad
Når iag the tiidhenden sporde
iag meg mykit glad then daghen giorde
Jag antwarade thz slott en fwll tro man
ioghen monsson sa heet han

Sedhen Swerige war kommit aff thenne wåde
monde iag weth ix aår sedhen råde
Lekthe och lärde monde iag styrkia
weth match hölth iag bådhe closther oc kyrkia
Alttid wille iag wetha Sweriges froma
mz alle skiptha rätt lag och doma

p 193

Kong hans giorde optha skada her in
tha tog iag för råd i thetta syn
Försambla en her som iag kunde mest
hwar oc en skulle wara till hest
För them skickade iag en höffwisman
her aåkte hansson trofasth war han
Epther myn wilia han folkit tog
oc iag in i danmark mz hersköll drog
Ther menthe iag godh segher winna
iag böd till bade bränna och skinna
Ty kong hansses folk thz samma giorde
offta her in i riikit som iag sporde
Sweriges skade iag hempna wille
på thz the skulle sig ther aff stille
Når the komme [twå] milor offuer landemär
en dansker her laå för them ther
[The ginge i örkellynga?] kyrke ther mässa höra
mz hiertans angher sin scriptamåll göra
Her åke badh alle fasta stå
och manneliga i moth the fighendher slå
[The kommo swa til een?] lithen stenbroo
bland swenske röntes hoo tha war troo
Her åkte ropade mz höga rösth
swenske män i waren nw trösth
Trycker epther mig mz fwlle farth
mith liiff skall iag nw haffua osparth
Jag riidher före offuer thetta wad
fölgher strax epther som iag edher bad
Som han war kommen opp för then liida
ther låge the danske reda till stridha

p 194

Når lasse fröst warth honum war
mz glaffuen moth honum han raskeliga bar
Honum kende han fwlwell i thz sinne
frå honum war han kommen mz ominne
Han stak honum död aff hesthen ned
all Sweriges match hon gaffzs ther wed
Brwnte bärtilson oc marqard gulszmed aff Scara
monde oc tha samma ferdhen fara
Her aåkte togx tha dödher opp
till helsingborg förde the hans kropp
Frw anna tyke krabbes lath honum begå
mz alla the klerker hon kwnde få
Högtideliga till graffwen i kyrken kom
till att liggia till then ytherste dom
Sedhen foor folkit för the saka
raskeliga åther hem til baka
Jlla måtte the thz swara
ath the togho syn herre ey bätre wara
Hadhe the strax fram mz honum riidith
the reszo hade han ey dödhen liidit
The wåre falske somme i bland
som iag i samma siidhen förfan

Stor helligheet i myna daga skedde
som gud besynnerlig i skeninge betedhe
Om sancta Ingrid gudz wtwalde wen
i scrin lagdess hennes helliga ben
Mz flere herrer iag ther war
och hennes skrin oc ben om kyrkegårdhen bar
Allan then almoge som tith drog

p 195

math och öll fynge the nog
Högtideligit gästebwd giordes thå
alle bispar och herrar motte titt gå
Frughar oc iomffrur mwnker oc presthe
qvinnor oc män the yppaste oc bäste
Ther opsattes stwffwor saler oc bodher
math gaffs nok både myken oc godher
Jnne oc wthe gaffs i thz syn
ey all enast ööll wthen miodh oc win
Hwar åth oc drak som han gath
god drygd war bade i öll oc math
J wisterhwss oc källare fandz ther oppa rön
tolkit skedde wthen twill för sancte ingredis bön
The herra oc bärgsmän i the stwnde
begåffuade clostrett thz bästa the kwnde
Mz peninga och gull oc sölfftacker store
och sedhen ther epther aff skeninge fore
Twsande fämhwndrade oc [siw] aår
daghen nästh epther olaui thz war

Kong cristiern församblade en her fwll stoor
och mz honum her in i westehergötland foor
Med högmodogheet kom han mz mykit bram
och twingade alle hwar han foor fram
The motte honum alle bråndskatt giffwa
om the wille wed hwss oc heem theras bliffua
Jn i westerhergötland drog iag moth honum tha
men ey tröste iag mott honum slå
Folk hade iag nok som wille them biida
iag wille tha ey latha them samman striida

p 196

Med honum hölth iag tha inghen striid
wthen foor till opland then samma tiid
Han foor offuer alth westhergötland
alla wesgöta ginge honum till hånd
Till iöneköping kom han omsyde
ther monde han några daga bydhe
Offwer holewedhen fara thz war hans akt
men ösgötar hölle ther starka wakt
Fasth monde han then tiid ösgötane hotha
ösgötana swore the wille honum mötha
The wtginge alle som wärn kunde göra
når kong cristiern fik thz höra
För ösgöta wrede räddes han nog
full snarth han åther till danmark drog
Twsande femhwndrade oc xj år
strax epther iwlen thetta war

Aff siwkdom ledh iag myken mödha
om siide drog han mig till döda
Jag mz mig myna wener tog
oc om iwla tiid till westherarss drog
Jag myn iwll ther mz glädi drak
ty iag war än tha noghet helbrigda oc stark
Några bergsmän komme tha till myn
them skencthe iag både miödh oc win
Epther iwla högtiid siwnde dag
giorde iag mz them ett lag
Om ett sölffberg som fwnnett war
ther malmen war mykit fyn oc klar
Meg mislikade oc hymmade ther iag satt

p 197

dödzens språng fik meg tha fatt
Jag bleknade om kindher som en gast
åth dören lath iag mig liida fast
Strax iag wth om dören kommen war
aff dödzens språng iag till marken bar
Myn småswen språng ått stwffuona tha
och badh the bergsmen strax wtgå
The komme springandes i samma stwnd
meg kwnde the hielpa ingalwnd
Förre än iak fik well liwss i hånda
hade iag giffwit op myn ånda
The båre mig död i stwffuana in
och råddes weth thz samma syn
Hwath the skulle till råda taga
epther framlidne wåre myna daga
Dörarna stengdes granneliga tha
att inghen kom hwasken till eller frå
Mätta myn hwstru kom för the dör
mz sin herre tala wille hon som för
Dörewaktaren sagde myn kiere fru
inkomma kwnnen i ingalwnde nw
Gören myn herre inthet qwall
ty mz the bergsmän haffuer han lönlighet tall
Han badh i skule edher låtha ey långa
wthen liithen stwnd heller till kyrkena gånga
Ther mz hon till kyrke gik
thz iag dödher war hon ey wetha fiik
Förre än rykthet skwlle wtspringa
tolkit raåd the före fingo
Alle hoffmän som wåre pa thz fäste

p 198

bwde the i byn waran syna gäste
Somme bärsmän mz swänana droge
the qwarre wåre the slodzloffuan in toge
Swänana rwtade oc drwcke i byn
mädhen bergsmännena toge slothet in
Sammaledes giorde the Stocholms slott
annarss hade the thz ey fåth
Ett lönlegit sändebwd the tiith sände
som mz ioghen iönsson skulle thz ärendit ände
Når ioghen iönsson fik thz spöria
myn dödh monde han ey liithet söria

Ett breff hade bärgsmän scriffwit tha
oppa myna wegna som lydde så
Jag Swante nielson riddarssman
och höffwitzsman offuer Sweriges land
Helsar edher alla fatiga oc riike
frelsemän klärker och andra sliike
Fogther oc hoffmän och embetzsmän
böndher oc bokarla oc alla köpstadz män
Epther iag kranker oc siwker monde wara
som edher alle är wetherligit oppenbåra
Haffwer iag fånghit sa för råde
ath riikit skall stånda wthen wåde
Ther epther haffuer iag myken trå
thenne store twnge skilias i fra
Gerna åstwndher iag hwila oc roo
inghen menniske skall thz troo
Om thz edherss wilie endräkteliga wåre
myn son thetta riike motte stånda före

p 199

Wile i honum alle iaka
och i myn stad till Sweriges höffuisman taka
Ther om både iag edher gerna
riikit skulle han beskerma oc werna
Han wågade både för leekt oc lärd
wthen twill sitt liff oc all welfärd
Om i thetta gören som iag begära
skall iag edher bethee all dygd oc ära
Och wetha edhertt bästa oc goda bestånd
edher befallandes gud oc then hellige and
Joghen iönsson lönthe strax alla the swäna
på Stocholms slott som mig monde tiena
Borgamestare oc råd lath han opkalla
thetta breff lath han läza för them alla
Och breffwit nögdes them ganska well
och sade thz wara berått mz skäll
Joghen iönsson sollade alla myna swäna
pa myn sons wegna, trofasteliga tiena
Slotzlåffuan mz withne tog han till syn
på her Sten stwres wägna kiere sonen myn
På samma tiid som iag doo
war myn son oppa örabroo
Tidhende fik han iämwell brått
thz iag war död gladtzss honum ey ått
Han redde sig till oc wille ey biida
til wästherarss lath han sig liida
Högtideliga latt han meg begå
mz alla the klärker som han kwnde få
Thå iag liffde keste iag myn lägherstadher
ther som lå begraffwen myn käriste fadher

p 200

Her niels stwre iag ther iämpte kom
ther att liggia till then ythersta dom
Tridie dag epther iag myn ande opgaff
lagdess myn döde kropp i graff
Twsande femhwndrade och xij år
tionde daghen epther iwlen thz war

Wnge her Sten Stwre

Hoo thz retteliga grwnda kan
lyckan fölgher ey hwariom man
En tiid smekrar hon mz bliida ansicht
hårdh skäpnatt är hon åth endalyckth
I försthena komber hon som sommar mz löst
ther epther som winther mz köld oc fröst
Mongelwnd komber hon mz sitt smyker
monghen hon oppa thz systa swiiker
Så giorde hon mig i myna daga
meg hielper nw föga ther om klaga
Först monde lyckan fast mz mig stå
sedhen börgiade hon fast moth mig gå
Thz iag epther myn fadher till welle kom
bärgsmän lagde sig mästh ther om
Westherårss slott flydde the mig tha
Stokholms slott giorde the oc sa
Somme herrane tyckte meg ther till ey dwga
en annan höffwisman the sig toge
Her erich trolle monde thz wara
then the wille för riikit skulle swara
Bergssmän oc almoge honum ey haffua wille

p 201

wthen mig alenast monde the hylla
J arboga hölzss en herredag
så kom thz i thetta lag
Att the alle offuer enss droge
mig offuer riikit till höffwesman toge
The räddes för almogens wrede oc hoot
the wille tha ey göra them emott

Sedhen iag thetta riikit fik
i thz första alt epther myn wilie gik
All Swergies almoge wnthe mig väll
hwarken wngh eller gammall giorde iag oskäll
The hölle mig i wårdning oc hedher
weth Sweriges lag hölth iag them oc goda sedher
Klärkeriid wille iag gerna styrkia
beskerma och werna bade closther och kyrker
Thz war altiid i myn atch
breff och ord holla wedh match
Altiid war och thz myn sätt
gerna skippa hwariom lagh oc rätt
Så well fatige som then riike
iag giorde them ther mz både liike
Hwaske på then gamble heller wnge
lagde iag någhen storan twnge
Mz gästning skaltt heller någher ågelle
sedhen iag war kommin till welle
Jag skonade them thz bästa iag kwnde
noghen förderffua wille iag ingalwnde
Then brotleghen giorde jag mz nåde
Så han kom lätteliga aff sin wåde

p 202

Pa myna swäna hölth iag skälighen agha
ath inghen skulle them för skalkhet klaga
Hoo som brött, om iag thz sporde
epther Sweriges lag iag tha giorde
Epther hans sak lath iag honum rätta
mz tolkit stiltess alth kiiff oc trätta
Myne fogther böd iag dag frå dag
ath the skulle almoghen göra inghen olagh
Hoo thz giorde han näffsther bleff
och aff sitt fögderij iag honum dreff

Gud lath sina nådher skina tha
mz hellige biscop niels i lynköping lå
Hans hellige been the lagdess i skrin
thz sa iag mz öghen myn
Bisper oc prelather wåre tha när
mykit herskapp oc almoge war oc ther
Tidegärd höldzss ther högtidelig
i then högtiid predikan dagelig
Hwar prelather hölth tha sina
somme på Swenska och somme latina
Biscop hans braske hölth ther till kosth
och skänte alle bade win och most
Miöd och ööll gaffs ther nog
som hwar bästh lyste han ther aff tog
Om afftonen optändes lykther tha
att hwar skulle see hwarth han skulle gå
The lykther stode alle i en ring
i hwalffholen all domkyrken om kring
Ther brwnne the then longa natt

p 203

ty stoor long liwss wårei them satt
Ther ware och the, som på skulle akta
och liwss oc eldh skulle granneliga wakta
J domkyrken monga lampor oc liwss optändes
och brwnne till täss all tydegerd ändes
Then högtiid stood i daga tree
stor ära och hedher monde ther skee
Twsandefämhwndrade och xx aår
söndaghen epther kyndhermässa thz war

Thenne tiid wigdess erkebiscop göstaff i rom
och sedhen hiith till opsala kom
Mädhan han i rom monde wara
lath iag mitt trogne bwd tith fara
Samman bindas i wenskapp war myn begära
ty betedde iag honum stora ära
Monge löde mark sölff iag honum skenkte
myn wen täss bätre wara iag tha tenkte
Thz warth ey sa som iag förfan
ther wåre fast onda mäklare i bland
The förde mellan oss bade dag oc dygn
ä hwath the sagde war mäst alth lygn
Når han kom heem i thenne skär
giorde iag mig reeda oc wille möth honum ther
Jag wille han skulle först till Stocholm komma
riikit till hedher och myken fromma
Jag hade well emoth honum reett
om han hade wilett seg titt teett
Jag skulle haffua lagth meg ther om win
mz stoor hedher taghit honum in

p 204

Onda mennisker monde honum råda
om han wille fly sin skade oc wåde
Tha skulle han ey till Stocholm fara
om han wille sitt liiff förwara
Ty iag skulle för honum haffua satt försått
Och som mynsth wordat honum förått
Thz kom aldrigh wti myn acth
honum förrada som tha war sakt
Når han mitt bwd monde få
ther om alzss inthet skötte han thå
Wthen drog strax in åth stäks slott
j mitt hierta giorde thz ey gott
Ey talade han weth mig ett ord
ty wexste ther aff stortt krij oc mord
Än böd iag ödmiwkt till oppa nytt
mz bwd oc breff offta oc titt
Jag badh honum kerliga till meg fara
iag wille han skulle myn faddher wara
Och i mitt barnss öll göra sig glad
gud weth hwre kerliga iag honum badh
Jag honum för myn fadher elska wille
men skalka monde thz förspilla
Till meg komma war tha hans wilie
men onda radgiffuare monde thz förspille
The sagde iag giorde thz mz onda lyst
att iag wille iw tha förradda honum wist
Hwilkit iag aldrig aktade göra
än tha ath the tolkit monde mellan oss föra
Så bleff thz sedhen iw mera werre
medh honum togh hålla flere herre

p 205

Och hölle många lönliga herradaga
hwre besth the skulle kong cristiern in taga
Oppa myn skade och mitt förderff
thz warth sedhen theras idkeliga wärff
Mz bwd oc breff som han monde få
hwrw the wille manliga mz honum stå
Om han wille theras herre wara
liiff wille the för honum ey spara

Kong cristiern lath sanka mykit folk
och lath them stiiga i skepp och holk
Han bödh them hiit till Sweriges draga
om the wille them mz godo intaga
Skulle the bliffua i friid och roo
på landzbygd oc städher hwar the monde boo
Sa ath the skulle bråndskatt wtgiffua
om the wed hwss och hemman wille bliffua
Men the som ey wille wara i mynne
them skulle the både brenna och skinne
The lagde åstadh oc komme iämbrått
för thetta land till Stekeholms slott
Bätre lycka ther ey hende
slotit the i röther brende
Myken wedh ther wthen före lå
ty monde thz så illa gå
The tände eldhen ther wti
sedhen stod han opp i sky
Och bran sa slotit i thz sinne
och mykit folk som ther war inne
Johan arenson war thz slott befalt

p 206

han motte well sörgia offwer alth
Ty ther bran inne hans hustru kiära
mykit besatt mz dygd och ära
Ey kunde noghen komma aff slotthet bort
ty eldhen war starker i theras portt
J westherwiik giorde the och så
sedhen lagde the åther i frå
Ä hwarth the sedhen mz skeppen lade
giorde the landett storan skade
Till södherköping the sedhen droge
till landz en mekta stoor almoge
Och toge borth alth thz the kwnne faå
sedhen lagde the tädhen thå
Ösgötana restess tha mz stoor makt
slå them till baka war theras akth
The däner wille tha them ey bida
wthen lathe sig snarliga ott skeppen liida
Ey komme alle tha till baka mz liiffue
åff Swenske i wäghen the slagne bliffue
Hade the kommith fram i tiid
ther hade warith aff en mekta striid
The wåre sa få som epther them sloge
then tiid the till skeppen frå södherköping droge
Hade the rett kommit för Swenske mändz garn
ey hade slwppett wndhen ett barn

Sedhen lagde the tädhen i alle ty
och lagde så in för Stocholms by
Med twå iäckther eller tree
lithen lycka monde them ther skee

p 207

Ladagårdhen aktade the bränna oc skinna
och stor priiss thå ther mz winna
Karll knwtsson bath them fasta stå
han will tha fremsth för them gå
The lathe sig åth ladagården liida
iag mz mitt folk monde mott them riida
The sloge tha ett mekta bad
then först kom wndhen han war glad
The wåre tha lätte och icke twnge
the till syna iäkther både lope och sprwnge
The sprwnge offuer bwsker och gärdz gårdher
them tykthe then leken war fwll hårdher
Karll knwtson kom iag så när then dag
aff glaffwenss stwmpen gaff iag honum ett slag
Som han offuer gårdhen prång
mera räkthe iag ey honum then gång
Hade ey then gårdhen warith
en sorgeligh färd hade the thå farith
Ey hade the wndhen mz liiffwit gått
hwarth barn hade wij till wisse fåth

Än redde kong cristiern sig som han kwnde bäst
och kom till Stocholm om hösthen ther näst
Bådhe mz skepp iackther och holck
oppa them hade han mykit folk
Han menthe till wisse iw Stocholm taga
thz kwnne honum tha inthet draga
Han lath offtha slå i land
fögha priiss han ther aff wan
Som the wåre opp i landit dragne

p 208

worde the åther til baka slagne
Sitt lägre sloge the oppa then mark
och giorde thz fasth som borg fwll stark
Jnghen kunde ther till them slå
mz mindre han skulle stoor skade få
En kom thz wthi theras synne
att the wille iw antingen tapa eller winna
Både iag skulle them på marken biida
och sagde the wille mz mig strida
Hwilken kunne annan aff marken driffua
han skulle rådande offuer Swerige bliffua
Hwar redde sig manneliga till then striid
och möttes åth en morganss tiid
Kong cristierns fotfolk komme draghendes tyst
the aktade oss raska wist
Weth en skogx nab the Swenske lågo
ath the danske komme draghende the well sågo
Mz fwlla makt wij them mötte
hwgge och sloge oc mz glaffwenne stötte
The störtte fast för wåra hendher thå
sa ath man offuer man oppa marken lå
Wedh bränna kyrke thetta slaghit stod
then marken war fwll åff manna blod
Få monde the wara tha wndhen sloppe
många aff them i ett hengedy loppe
Som ther lå ey langth i frå
till kongens ridtygh komme wij ey thå
Thz monde thz samma hengedy wålla
ty motte wij till baka holla
Jag lath opp pypa och sampna myn skara
och sedhen monde iag åth Stocholm fara

p 209

Kong cristiern gatz tha illa åth
ath han hade tolken skade fåth
Senth kwnde han honum bid both
wäderith war honum och twärth i moth
Han wille gerna tädhen thå
nw kwnne han ey wädher få
Ty lath han en hatt opstinga
mz mig wille han tha dagtinga
Han wtsände gisles män till mig
och badh mig sielff komma till sig
Han sagde wij skulle förlikas well
och inghen then andre göre oskell
Han klagade tha sin stora nöd
ath han hade hwarken öll eller bröd
Köth och flesk mz anner kost
thz tykte hans swäna ey wara stoor löst
Ty wille the frå honum för then sake
hade iag willeth them till nåde ey take
Jag ymkade offuer kong cristiern fast
och lath honum få hwath honum brast
Monga oxa lath iag till honum driffua
mykit goth annath monde iag honum giffua
Hwilkit giorde iag alt för gode
till mykit goth iag honum tha trodde
Jag råddes mz mitt herskap tha
om iag skulle till kong cristiern i skepen in gå
The gåffwe mig ther till answare
att iag ingalwnde skulle till honum fare
The räddes han skulle mig förråda
och riikit skulle komma mera i wåda

p 210

Några myndoge men till honum sände
som all ärende skulle mz honum ände
Her hemming gad war mz i bland
ty welförnwmstog man war han
Strax han hade fongit them in om bord
hölth han hwarken ära heller ord
Han toppade tha syn segell opp
åth köpnehaffn han genstan lopp
Sammaledes hade mig och sa gångit
om han then reesza hade mig fångit
Och än heller werre som mig war sagt
mitt liiff förråda war hans fwlla akt
Och skulle så ther mz riikit få
ey gik thz epther hans wilie thå

En redde kong cristiern sig oppa nytt
till landz mz här åther komma hytt
Och drog her in j westhergötland
om wintren ther epther mz mord och brand
Otte krwmpe monde öffwerste höffwisman wara
och skulle till all ärende swara
Når mig thenne tidhende hende
budh och breff iag om landit sende
Och bath them alle emott fighendherne skynda
myn akt war thå them offwerwinne
Sielff drog iag i samma stwnd
till westhergötland åth bågaswnd
Några daga iag ther lå
ath iag mera folk skulle till meg få
The danske låge tha i kalffss prestagård

p 211

granth lath iag holla wakt oc ward
Som iag på then tiid well förnam
ath förredilse war fast mz i bland
Hwre ther om gik, eller hoo the wåre
görss ey behoff her oppinbåre
Meg giordes tha lekewell mekta sned
then förredilse will bruka han kommer well wed
Jag gaff mig tha inghen liisza
på aswndhen lath iag fwllwell ysza
Oppa beggia sidher om siön lath iag hammegher byggia
på thz wij skulle wara tess tryggia
För bakhär, oc tess starkare moth them stå
och them aff siön till baka slå
Som the begynthe skiwta som best
och iag reed oppa en blackotthen hest
Som wrenade och språng bade till oc frå
i örlig kwnne både bitha och slå
Lyckan tha bäther mz mig ey stod
gönom beneth bleff iag skwtthen mz ett lod
Gönom hesthen och thz loditt tog
så att thz till dödhen honum drog
J ffrå hesthen kom iag tha mz nöd
och lagdes i släde som halff död
Och drog till baka thz snaraste iag kwnde
mitt folk thz skingrades i samma stwnde
Till them iag satte myn största liith
och loffuade storth når the komme tiith
The rymde aff marken och wille ey biida
wthen hem till sitt hwar lath sig liida

p 212

Sedhen drog iag till örabroo
ey warth mig bätre wthen mera oroo
Mitt been begynte både swlna och werkia
ath iag dödhen hade, kwnne iag förmerkia
Longhen wägh att fara war meg ey löst
ty iag twingades swåre aff köld och fröst
Oppa örabro töffuade iag några daga
sedhen wille iag till Stockholm draga
Ä mädhen iag war oppa örabroo slott
bleff mig wärre och inthet gått
Gwd som weth alla lönliga doma
han weth well hwre thz monde till komma
Jag fördes thå tädhen mz större qwida
oc wille meg latha till Stocholm liida
J then resza leed iag stoor wånde
mz ty thå gaff iag opp myn ånde

p 213

Konung Cristiens konung Hansses son Når
han Regerade i Swerige

Hwilken szom gud försmår i alle stund
och hathar then helige kyrke aff hiertans grund
Gud giffwe honum hwarken lycka eller roligit liiff
men ewiig fegdh och dageligit kiiff
Thå min fadher doo menthe iack saå
ath iack skulle tesse try riike faå
Ther wille iack bliffua hertogh epther hans dödh
megh tychte han war i sinneth för blödh
Miskwnd och barmhertiigighett haffde iak acth
medt swerd ock wapn altt nedher lacht
Jack sparde hwarken frwgher eller mand

Konung Christierns klippningx krönica

Haa gud försmår j alla stund
oc hata hans kirkia aff hiertans grund
honom bör ey licka eller rolikt liff
men ewig feyd oc dageligit kiff
Tha k Hans min ffader gik döden oppo
meente iak thenne iij [3] rike faa
oc ther bliffua herdog epter hans död
mik tycthe han var för mykit blödh
Miskund oc nade haffde iak acht
mz swerd oc vapen nider lacth
Jach sparde huarke qvinna eller man

p 214

men twinge them alle så wndher min hand
Lecthe ock lärde Riddare ock swäna
the skulle mick alle fyre och tiäna
Jack war them icke mykit godh
ock inghen förty rådde iack both
Thå min fadher war än i liiffue
begynthe iack i Norige striide
Ther haffwer iack altiid sedhen hollet oppå
så lenge thz gud togh mick riikit frå
Jack förde ock ett örliig i Sweriige in
ther blecknade så mongh ögon och kin
Jack wan en striid och tapthe en annan
thz kan iack scriffua ock segia för sanning
Jack actade så mitt riddarskapp att spilla
förty iack an them med alle illa
Thy förde iack them offta fram i slagh

vtan skattade alla oppo mijn san
Leckte oc lärde riddara oc swena
the skulle mik mest för inthet tiena
tha min fader var än j liffue
begynte iak j norge mz biscoper kiffua
ther haffuer iak sedan hollit oppo
till tess gud tok mik rikit fraa
Jak förde oc örlig j swerige in
ther bleknede monger fager kind
iak van en striid oc tapte then annen
thz kan iak scriffua oc seya för sannen
iak actade mest mit ridderskap spilla
förty iak vnte them alle illa
iak förde them offta fram j slag

p 215

ath theres godz skulle komma mick till wragh
Når iack hade kommett mz falsk och swiick
beuisth ath the stode icke manneligk
Än war min gud meg thå så bliidh
han wnthe mick swerige mz samma striidh
En thå thz war en stackott stund
ty iack bedrogh min gud så monge lwnd
Aldrick hade iack thå swerige fåth
hade icke min falska breff före gåth
Jack war thå en konung i trenne riike
och lath iack inghen ware miin liike
Jack försmådde både mennisken och gud
för ty dreffs iack åff danmarck wth
Jack worde ey huath som iack bedreff

at ingen skulle seya annet än iagh
oc theras godz vnder mik komma
thera byrd til skada oc mik til froma
om iak hade kunnit mz falsk oc suik
bewist the stodo ekke manneligh
Än var myn gud mik tha sa blid
iak van j swerige then första strid
Sedan fik iak rikit mz dektingan
Stockholm var ekke got at twinga
doch thz stod en stackot stund
thy iak bröt aff saa margelundh
iak var tha konung j iij [3] rike
oc latz som ingen vore myn like
iak actade hueksen men eller gud
förty dreffs iak aff riken vth
iak vorte ey huat iak bedreff

p 216

medt falsk funnd ock falske breff
Ordh ock legdh hölth iack inghen man
iack thz för sanningh segia kan
Jack lath dräpa och slå i hell
monghen mandt moth breff och skäll

J Stockholm giorde iack ett ynkeligit mord
szom är will offuer all werdhen sporth
Jack åffhögg och brende monghen man
szom gud hade Sweriges riike förlandt
Jack loffuade them mz hand och mwnd
ath haffua them kär åff hiertans grund
Jack loffuade mz breff att bliffua them godh
än thå the wåre mik så emoth
Och ther på swoor iack kongeliig eedh

mz falske fund oc falske breff
Ord eller leyde hylstz ingom man
iak thz för sanning seya kan
iak lot dräpa oc slaa j hell
mongen man mot breff oc skäll

J Stocholm giorde iak et ynkeligit mord
som är offuer all verdhen spord
iak darffuade ther sa mongen man
for vtan skäl oppo myn san
iak loffuade them mz hand och mund
at haffue them kär aff hiertans grund
doch at them mik haffde varit j mot
skulle vara en afftalat bot
oc ther oppo svor iak myn konglig eed

p 217

ath iack ey skulle them bliffua wredh
Ther till anammade iack kroona åff lewandes gud
ath iack skulle holla them obröteliig wtt
Men sedhen iack war kommen mz them ind
thå brwkade iack thz gamble falske sind
Och giorde them ett ynkelighit badh
mitt på törghet i Stocholms stadh
Jack lath åffhugga biscopen åff Strengnäss ock Skara
thå the wiste siig åff mick inghen fare
Ther till Riddare ock edelinge halffierdesins tiwge
thz giorde förreddare szom them belwge
Alle them szom mik tienthe bästt
them åtherlönte iack aldra wärstt
För wthen borgare ock fatiige swäna
szom plägade gode herrar mz troo att tiena

oc gaff them svora megtig breff
iak kröntis ther oc loffuade gud
holle ord oc breff obrotelig vth
men sedan iak var komen mz them in
tha brukade iak mit falska sin
oc giorde them et ynkeligt bad
mit pa torgit j stocholms stad
iak lat halshugga bisper aff strengnes och skara
doc the viste them ingen fara
ther til riddara oc ädlinga iiijsins tiwga [70]
oc än flere iak vil ey liwga
för vtan borgara oc fatiga swäna
ther plägade sin herra mz tro at tiäna
the tyske raddo fast ther till
som ene ville regera köpmans spill

p 218

Och lath theress kropper liggia tre daga på sträte
ther mon så mångh öghen beskeliig gräte
Sedhen släpade iack them wtåff by
så att röök och mwllen stodt opp i sky
Ther brände iack them wti ett baåll
mith hierta war fastt hårdare än staåll
Så lath iack graffua aff kyrkenne opp
her Sten Swantesons rothne kropp
Ock brände honum mz i samma sinne
för ty iack war dårath åff en qvinne

Sedhen skulle iack dragha till danmark ighen
ock tala mz sibrett min gamble gode wen
Thå iack skulle y nydala att gästa

iak lat theras kroppa thre daga
liggia pa stratit androm till aga
ther monde sa mongt et öga gräta
thz ynkeliga mord oc gruffuelig läte
iak lot them släpa vtoff then by
at rök oc stop stod op j sky
ther brende iak them vtj et baall
thz hierta ey grat var hardare än stal
sa lot iak grafffua aff kirkenne opp
her stens swantasons döda kropp
brende honom oc barn j samme sinne
thy iak var daarat aff en qvinne

Sedan skulle iak draga til danmarc igen
tala mz sibrit myn besta ven
än tha iak monde j nydal gesta

p 219

medt mykit folck och monga hästa
Lath iack sänkia i samma stwnd
abothen sielff sett medt falske fwnd
Then samme tiid the ifrå altarett ginge
ock gudz lekamen nylige till siig finge
Jack lath them tage ock binda szom swiin
för ty iack war ey mykit fiin
Ock säncthe them wti skiithet watn
szom iack weth samma clostrett fan
Jnghen haffuer sådant mord någhen tiid hörth
ty är mith ryckte wiida förth
Thz är ey mykit segia eller scriffua
monge iack haffwer dödath och taghit åff liffue
Jack sparde ey biscopar ey munker eller preste
ey riddare ey suäna som mick tiente neste

mz mykit folk oc monga hesta
lot iak drenkia j samma stund
aboten sielff siette mz falske fund
sama tiid the fran altared gingo
oc gudz licama nyligan til them fingo
iak lot hardeliga binda till död
noger nada mz them göra iak allom förböd
iak lat them drenkia j skitit vatn
som iak vid sama closter fand
slyk ärende äre ey offta hörd
thy är mit rykte vida förd
thz är omögeligit seya eller scriffue
monga iak haffuer tagit aff liffue
Jac sparde ey bisper ey monka eller prester
ey riddara ey suena ther mik tiente neste

p 220

Them szom iack war plicthog tacka oc löna
iack wegde them ringare än en böna

Iak lat mik dåra mz sibritz raad
thy gaar mik nu som lenge är spad
mit rikesens rad hölt iak för spot
huat the sade ont sade iak vara got
sibrit hans tollere
oc mester dirik myn stathollare
oc then the hans michilson kalla
vore mit rad offuer andra alla
the radde mik bade dag oc nat
till stor siisa oc miken skath
till mong förbud oc swaran tull
till skada oc mykit offuer voll
vill noger veta j thetta sinne

p 221

Höre siig till ock merke well
thå skall han höra bade rätt ock skäll
Hon hugede i holland oc röffuade i nörye
nötther ock äple förde hon till törye
I bärend ophölth hon kroga hwss
ock ther drack monghen man siig gott rwss
Men sedhen hon kom till köpnehaffn
som i haffue hörth åff huar manss sångh
Thå fick hon wndher siig både riike och land
så regerade hon både qvinna och mand
Epther then gamble hollandz sedh
huar man nöth icke qvinna fredh

Sedhen begynte iack mz the lybske trätta
för ty the wille settia mik till rätta

huat sibrit hon var för en qvinne
höre sik til oc merke vell
han skal finna myn ord mz skäl
hon hukade j holland oc roffade j norge
nöter oc aple förde hon til torge
j bergän hölt hon krogara huss
ther drak sa mangen man j [1] russ
än sidhen hon kom til kopnehaffn
vort thz danmarc til lithet gangn
tha fik hon vnder sik rike oc land
at regere bade qvinna och man
epter then gamble hollenz siid
ther men niwta ey för qvinfolk frid

Sidan begynte iak mz the lybzke tretta
förty the villo mik sätia til retta

p 222

The wille mik ey skatta eller tolla
icke heller för en weldugh herre holla
Men hade iack bliffuet i danmarkx hyllest
thå skulle iack haffua giorth them fyllist
Allre monde the then mackt i danmark fonge
ther the haffde ackt förlonge
Ty rådher iack danske mendt natt ock dagh
att the göre icke mz lybscke foll eller lagh
För ty når lyckan bliffwer danske mendt godh
thå wexter fögha fructh på hylle roth

Sybrett lath myrda folck och slå i hell
iack gaff thz mackt wthen breff ock skäll
Nu haffuer gud beskickat sina wrede
ath iack lath Sybrith mik så lede

the villo mik ey siisa eller tulla
ey eller all myn forbud holla
än haffde iak bliffuit j danmarcz hyllist
tha skulle iak haffua giort them fyllist
the mena nw makt j danmarc fonga
som the haffde actith for longa
tha raader iak danske men altid
at the ey setia pa lybzska sin lith
Nar lybzka bliffua danskom god
tha vexer fikan aa hylla rod

Sibrit lot mörda folk oc sla j hell
iak gaff thz makt mot dom oc skäl
nw är iak kommen j gudz vrede
at iak lath henne mik sa förlede

p 223

Kalkar ock disker mon iack ey spara
iack tenckte så lithet på sielennes fara
Aff pening kopar sölff och gull
kunde iack icke bliffua mätt eller full
Jack togh frå bisper riddare och suäna
sölff gull ock dyra stena
Jack sparde ey bonde i kiortill grå
ey ståttare ey kerling szom sath i wrå
Ther till lath iack slå ett skemmeligit mynth
szom än nu er för huar mandt synth
Klipping war hans högxte nampn
alle till skade ock inghen till gangn
Jack kallas kong klippning i samma stund
för ty iack fan oppå thz fund
Suerd ock spiuth lade iack åff

kalk oc dysk monde iak ey spara
iak actade lithet iak tenctet skulle vara
aff peninga koper sylff oc gull
kunne iak ey bliffua meth eller full
Jak tog fran bisper riddara oc swena
silff oc gull oc dyra steena
iak sparde ey bondans kiortel gra
ey stakkara ey kerlinge ther sato j vra
ther til lot iak sla klippingx mynt
som än nw är för huar man synt
klippning var hans höxta nampn
alla til skada oc ingen till gangn
the kalla mik klippning j sama stund
[för ty iak fan oppo thz fund]
sverd oc spiut lagde iak vt aaff

p 224

ock badh böndher bära käpp ock staff
Jack kallas kong kepp åff alle
szom mick frå hondhen mone falle
Jack togh ock skatt åff alt thz bondhen åtte
ty kunde wij ey bliffua såtte
Jack sparde ey gåss szom laå på rede
ty bliffue the böndher så suåra wrede
För koo horss ock hesta
motte alle thå mick opfesta
Ock ther till åff altt szom peningar galth
ware siig antinghen miöll eller malth
Kyrker ock closther biscopar ock presthe
huar tridie pening lath iack åff them eske
Jnthet skulle ther wndhentagit ware
huatt heller the hade mindre eller mere

oc bad bönder bära käp oc staff
Thy kallades iak konung käp aff alle
the som monde fran mik falle
iak tog skat aff alt thz bonden atte
ty kunne vj ey lenger bliffua satte
iak sparde ey godz som la pa reede
thy vorde the bönder mik sa vrede
för koo hors oc hesta
skulle the mik ther skat aff festa
ther til aff alt ther peninga galt
vare sik antigia miöl eller malt
aff kirkior oc closter monka oc presta
lat iak huar tridie päning eskia
inthet skulle vndantagit väre
huad eller the haffde mindre eller mere

p 225

Wåre the fatige eller riike
thå skulle the alle then tridie pening giffue
Then skatt skulle the mick faå
om the skulle mz mick i danmark boo
Presther skulle huarken haffua mör eller suena
men leffua wedt halff sin tighende oc säd alene
Off boo ock pening horss ock koo
åker ock äng marck ock skogh
Sedhen alle the szom hade marck
begärade iack till öde lagth
På thz all ting skulle komma till mick
och inghen skulle haffua noghet tott till sigh
Min gud han war mick siellan i sinne
thz faår iack nu dageliga att finne
Kyrker och hennes personer fördreff iak mongelund

huat the vore fatige eller rike
huar tridie päning skulle the geffue
then skat skulle the mik faa
om the skulle j danmark boo
preste skulle ey haffua mör eller suena
men liffua vid j [1/2] thera tiend al ena
ey aff boo peninga horss eller koo
aaker äng mark eller skogh
Sidan alla the ther haffde makt
haffde iak thenct plat öde lakt
at all ting skulle komma til mik
oc ingen haffua nogit got til sik
min gud han var mik siellan j sinne
thz far iak nw her epter finna
kirkiona oc hennes personer fordreff iak mongelunde

p 226

ock ther till brukade iack falske fund
Jack lath mick ware herre offuer mith riike
för ty wilde iack inghen annan wiike
Påwens biskops breff ock presterss macktt
thz war inthet i miin acht
Jack menthe iack giorde goth skäll
iack lath fonga en bisp szom en träll
Ock ther till brukade iack lutherss dicht
för ty kom iack i hwar mandz ficth
Jack skötte ey kyrkens lagh och friid
hennes priuilegier lade iack niid
Thz kyrker war giffuit åff gode mendt
hade iack ock alth frå henne wendt

oc ther til brukade falska funde
iak lot mik vare herre offuer alt mit rike
oc ville ey at nogen man vike
paffuens bispers oc prestens makt
thy thz var inthet vtj min acth
mik var tha inte annet j hender sat
en kronenes ränta oc aarlig skat
oc ey kirkio eller closter regera
eller frelsis bönder mindre eller mera
än tha at iak giorde ther j mot
at monger bide thz aldrig both
iak meente tog iak giorde vell
lat fonga en biscop som en träll
iak tog thz stycke aff luters dikt
doc huar god man holt thz olikt
theris friheter lagde iak nid
som kirkian hade hafft aff gamblom sed
huat henne var giffuit aff goda men

p 227

Jack förbödh the fatiga lära boock
att inghen skulle bliffua wiiss ock klock
Jack giorde ther till alle miin flitt
att iack så kunne minska klerkeritt
Jack förbödh them szom hade hunghers nödh
at bedes math ock tigge brödh
Jack wille ey latha hwar ware god för siig
szom kongher och herrar giorde för miig
Aff reddherskapet begärade iack en gåffue
ii [2] gyllene åff huar theres bonde årlige haffue
På thz böndherne skulle falla till mick
ock emoth sith herskapp sättia siigh
Min acth bleff thå spilth i samma stund
szom iack oplade mz falske fund
Skalka fick iack län ock slott

hade iak acthet fran henne vent
iak förböd the fatiga lära book
at ingen skulle vara i lagen klok
oc giorde iak ther til al myn flyd
at iak kunne förminska klerkeriid
them ther haffde hungers nöd
förböd iak tiggia mat eller bröd
iak ville ey stedia huar god for sik
som konger oc herra giorde for mik
som konger oc herra giorde for mik
aff frelsit begärade iak en gaffua
ij [2] gyllen af huers thera bonde arliga haffua
pa thz bönderne skulle falla til mik
oc mot theres herskap setia sik
Myn act bleff spild j samma stund
tha iak oplagde the falska fund
skalka fik iak land oc slot

p 228

ock ädla hölth iack för spee oc spott
Jack wille så bäst haffua hemmet min harm
når iack giorde adelen fatiig ock arm
Att når szom iack wilde slå them förfoot
thå skulle the icke stonda migh emoot
Ty hade iack tenckt theres match
then tiid iack wille them förlacth
Monge the skulle haffua dageliga suäna
szom them skulle för peninga tiäna
På thz iack kunne faå fald mz them ind
ock dräpa them mz mitt tyranne sind
Thz war för ty myn dagelige sedh
att iack latt inghen mand niwta fredh
Jack skötte huarken rett eller dom
aldrig war någhen mand så from

the ädele holt iak för spe oc spot
mik tykte sa best at hempna min harm
nar edla giordis fatiga oc arm
at nar iak ville sla them för fot
skulle the inte stonde j moth
thy haffde iak tenct alle thera makt
jnnan en kort tiid haffua förlacth
somma skulle haffua monga dagelige suena
ther them skulle för peninga tiena
pa thz iak kunne falt mz them in
at dräpa them epter vilia myn
thz var förty min dagelig siid
at ingen man skulle niwta frid
iak skötte huarken ret eller dom
aldrig var noger man saa from

p 229

Hollendare och skalka höltt iack fram
riikett till skade och mick till skam
Jack fördreff thå både qvinna och mand
szom bygde ock bodde på armego land
Hollendher lath iack stragx opsettia
för ty iack torde ey mott sibrett trätta
Ther icke sådde wthen ärther ock böna
szom förre wegxste korn thz sköna
Jack lath ophengia både liffuandes ock döda
för ty kom iack i thenne möda
Jack sparde ey widuer szom gud mick bödh
ey fadherlöss barn szom war i nödh
Men hwath kan iack her mykit åff scriffue
epther thz the äre än nw i liffue
Then mina gherningher haffuer både hörth oc seet

Hollender oc skalka holt iak fram
rikit oc mik til skada oc skam
iak fordreff bade qvinne oc man
som bygde oc bode pa amakers land
mz hollender lot iak thz opsätta
ty iak torde ey mot sibrit trätta
ther ey sade vtan ärter oc böna
ther förra vexte kornit sköna
iak lat ophengia bade liffuandes oc döda
förty kom iak j thenne möda
iak sparde ey änkior som gud böd
ey faderlös barn som vore j nöd
än huat kan iak ther mykit aff scriffua
epter the äro än nw i liffue
ther thetta haffua bade hört oc seth

p 230

ther kan iack ey thå bliffua förgeth
Om the gherningher iack haffuer giortt
ynkar och wndrar både himmell ock iord
Bland alle tyranner fandz aldrick min liike
och för ty wilde iack inghen i grymheet wiike
Pharao silla nero och andra monge
the kunne icke migh nemmare gonga
J thirannes stycker ock mång ogherning
än es ock sees på en therning
Nu är iack rymdher åff danmarck wth
för ty iack acktade huarken mand eller gud
Nu råde mick gud hure thz will gånga
iack fructher szom spått är förlonga
Men hure thz will nu framledis gaå
thz scriffues well opp i hwargie wraå

thy kan iak ey bliffua förgeth
aff the gerninga iak haffuer giort
är opfylt bade hymmel oc iord
blan alla thyranna fanz ey min like
ty ville iak engen i grymhet vika
silla oc nero oc andra monga
the kunne mik ekke nembre gonga
j tyranna stycker oc monga ogerning
mz minne haffde iak vel fat berning
Nw är iak rymd af danmarc vth
förty iak actade lithet gudh
än rade mik gud huru thz vil gonga
iak fructer thz sker som spat var longa
men huru thz vil nw framledis ga
thz scriffuis vel op i huarie vraa
hz scriffuis vel op i huarie vraa

p 231

Rim om then tyrannen Konung Christiern.

Konungh Christiern thett ähr midt Nampn.
Såå at heeta thet är min skam.
Thet är migh hwarken glädie eller gagnn.
Gudh lasthe thenn stunnnd iagh fick Konunge Nampn.
Hade iagh mindre Embete fångidtt,
Och med guds Nåde deth bättre föreståndit.
Och mehre gångidt till Schola och Läre,
Och lärdt af Vijsdom både heder och äre,
Deth hade warit migh myken prijs,
Att heete af allom godh och wijs.
Mina högfärd månde migh allena försmå,
ty månde migh såå ille att gåå.
Min högfärd månde migh icke swijke,
Migh tyckte ingenn ware min lijke,
Konungh Hans hann war een Edle herre,
iag tyckte mig ware bättre och icke werre,
Jagh kalledis hanns sån att ware
Här till wiste min moder wäl att sware,
Nw är deth kommit vthi ett Qwahl,
och begynnes där om itt annedtt tahl.
Menn hwrw där om är deth lather iag gåå.
minne Moder böör migh äre och ey försmå.

p 232

Fader och moder hedre och äre,
gör långt lijff månne gudh oss läre,
Hoo dem försmår och där till medh Gwdh
och ey will hålle hans helige bwdh (hvarpå följa 6153-58)
Them wille iag hafwe efter hanns dödh,
och twinge them med myken Nödh,
Medh storm och stridh at sancke sammen them,
dem till sorgh och mygh till gammen,
Migh tykte min fader war i hertadt för mild,
han war them icke såå mykett ild,
Som iag wille ware sädenn iag fick rådhe
fördärfwe them vtann all nådhe. (hvarefter följa 6161-74)
För Södreportt i Stocholms by
giorde Jagh medh Kartoger stor gny,
Jagh lath där på skiwthe när dagh och Nadtt,
de winskede deth af alltt med en fardtt.
The warde sigh som karske drängier,
Jagh fick them hwarken stegle eller hengie,
Jagh fick thär såre mähnn och dödhe,
där förspilte Jagh all min mödhe,
Widh Brenne kyrkio slogh iag itt slagh,
Jag tappede och där samme dagh,
mine wärier lath iag til ships at före
de Suenske månde fasth epter köre,
De jagede mit fålch som annor fååhr
medh hugg och slagh och dödelighe såår,
Somblige blefwe slagne i deeth kijff,
och summe sluppo undan med lithet lijff. (följa 6177-80, 83, 84)

Tå hade iagh tagidt godz och lijff,
Så att göre deth war mit ijdh.
The Suensche körde fasth wpå
mitt fålch måtte ey lenger sthåå.
Somblige månde the i watnett köra,
och somblige fågne med sigh hemföre.

p 233

Them löste iagh igen för peninger och gull,
Gudh och Lyckan war migh ohull
Thet wult Jagh hultt til fånge
Bischop Bellenacke af Findlande,
Såå satte Jagh medh dem en feligh dagh.
och lade nidh allt örligh och slagh.
Så lenge iagh kunne de herrer fåå
som mit hierte efter månde ståå.
The komme till migh vthi mit skip.
I samme stund iag them fångede och grep.
Jagh förde them fågne til Köpenhaffn,
Därföre laste migh både quinne och man
Jagh grep dem i een feligh leygde
ty haffuer iagh nu af hwar man feyde,
Thet bedref Jagh sielff och förde dem här
brende op herregårder och köpstäder,
The lägrede sigh för Stocholms by
tjdt kom iagh om sommeren med stort gny.
Jagh kunde thet land ey öfuerwinne,
med storm och stridh och illersk sinne.
Så fan iagh på itt annett Rådh,
lofuede dem mildheett miskund och Nådh,
Jagh gaf dem fridzbref lofwede dem gådtt.
Jagh meente dem ondt aff hiertens grund,
deth giorde min onde falsche fundh.
Jagh gaf them bref efter theris wilie
Från lijff och godz månde Jag them schillie,
Medh falsk och swijk fick Jagh deth lanndh,
dett gick och snarlige ifrån mind handh (följa 6195-6128)
Den fempte dagh epter min krönelse dagh
otte dager efter alle Helgona dagh,
Då schref man åhr epter gudz födelses tidh,
1520 så war denn tijdh. (följa 6219, 20)
Thär til af Richsens ädlinger och herrer lath iagh mörde,

p 234

så at i himelen där af itt stort gny hörde.
Jtt hundert män där til half fierdings tiwgu
Jagh sanningh säger iag månne ey liughe. (följa 6225, 26)
Theris krop låghe där i dager tree,
De Suensche skulle deris spegil see,
Jag leth dem där liggie på almenne sträte,
mångt sorgefult hierte schulle dem gräte, (följa 6233-40)
och it hans barn endå deth war spädt,
ty thet war af samme ätt, (följa 6235, 36, 41, 42)
Min Erichs gatu wille iagh då fahre
J samme reese mine penninge spare,
Togh iagh stor gärd aff bönder flesthe,
Köpstäder och kloster månde jagh gäste,
Ehwar iag kom i köpstäder inn,
där war Claus tro tienere min,
Allestädz månde hann höge galger reese,
Så wille iag Suenske män wnderuese,
Midt på torgit så war min sedher.
tolchit torfte Claus hälst wäl wider,
Jagh lath hnom hängie i Suderköpings by
hwar man til syne och mästh förty,
at iag wille goder heeta endå iagh icke war,
och witner Claus hälst som saken opbahr,
Så giorde iagh i alle köpstäder
läth hängie köpmän och bönder meder.
Frelses män de gingo wäl medh,
somme til galgen och somme wnder swärd.
Swänsche hofmän hade ingen fridh
dett weet Suen hök och så per smedh.
dem iagh i Wastene leth jnkeligh quartere,
för deth de trolige hade tient deris herre.
Af Ribbinge slächte store och små
lath iag i Juneköping huffuud afslå, (följa 6243-48)
De skänckte migh både miöd och wijn
Jagh leth dem binde alt såsom swijnn.

p 235

Jag lath them binde slemmere än en hund
och sänkte dem midh till grundh.
Abothen slap löös af bödelsens händer tree reser,
det tychte migh ware til en stor nese,
Han måtte ey af watnet döö.
Honom löste Jesus som tålde dödh.
Han kunne ey döö för bödelen sielff,
vtaf hans hand i samme elff,
thå sprangh fram en annen man,
diefuulen sielf sende honom fram,
En stor staff i sine händer
han slogh hans hierne vth allen i sänder,
så slogh hann hans hufuud sönder
det witne både bårgare och bönder. (följa 6253-72, 87-99)
Jagh gaf henne bref med ingen skähl,
At det schulle blifue oqualt som hon giorde,
der mången förtröt som dågh ey tale torde, (följa 6301-16)
Jagh bödh bönder deris arbost bränne,
Om de wille mig för en herre kenne, (följa 6137, 18)
Deth schulle de göre om de wille leffue,
ty begynte de med mig kijffwe, (följa 6321, 22, 25)
Spannmåll, får, lämb, och hwad mere wexste, (följa 6327-32)
Deth samme iag op på adelen bödh,
så at the wore alle i like nödh.
Alle de som wille leffwe (följa 6334-52, 71-76)
Den schulle de tage af bönder igenn,
kräfuie dem vth och ware ey seenn, (följa 6377-86)
Vtan måste så för mine fötter krype,
efter min pijpe danse och sigh ödmiuike
Om de något af migh skulle fåå
som tårftige wore och deth ärnåå. (följa 6387-6404)
M:r Didrich war en omild mann,
til min embetz man giorde iagh hann.
Altt deth han giorde deth war min gernigh
som Jagh hade sielff kastedtt med terningh

p 236

Jagh giorde honom till ErcjeBisp i Lund
alle Clerker och densche til skam i samme stund.
Men så togh iagh till at betänckie,
at sådent alt kunne migh ifrå mit wälde kränkie,
För bägges wåre gerningh togh iagh fare,
och lath så honom deth allene försware.
Hwad andre hade thålt deth schulle han kenne
Jagh lath honom både hängie och bränne,
Jagh wille så bäst migh saklöös göre
för alle de thet kunne spörie och höre. (följa 6405-16, 6419-24, 6273, 74, 76-
84)
lyder så: Hon föddis i Hålland och bodde i Norighe.)
Deth hafue i hört af huar man,
Deth wult hennis dåtter fager och bold
at hon af migh så kär wart håld,
At Sibret fichs så myket kähr
När hon war glad satt hon migh nähr. /följa 6285, 86 samt slutverserna:)
Jag hade eenn from dråtningh född af keyserligh bördh,
Men henne hölt Jagh ingen troo som för ähr hörddtt.
Vtan hölt migh mere til lööse quinnors listh.
där af iagh kom i Gudz wrede för wisth
Som alt sådant ondt ey länger af migh lijde kunne.
ty wart iagh af med try rijke alle i sänder,
Och måsthe sädenn lijde harm sårgh och nödh.
Efter gudz rettwijse, inn till minn dödh.