Import: all round, ADJ och NOM
Avledningar: allroundmässig, ADJ och allroundskap, NOM
Lexica: SuL: All(-a)round, a, versatile, mångsidig, allround (2)
NFS: All round, sportsman, som med viss skicklighet utövar
flera skilda grenar av sport eller inom t.ex. tennis
behärskar alla slag.
NEO: All round el. allround adj., ingen böjning * (endast
predikativt och i sammansättningar) som behärskar eller
omfattar (vitt) skilda områden t. ex. om idrottsman: allround-
tävling; allroundåkare . HIST s. 1923.
SAOL11-2: all round oböjl. adj. allsidig, kunnig i allt
Belägg: ADJ
SOU: 1) Han är även en god all-round man (IB 23-9-10;3:1)
2) ... samt tycks behärska alla slags områden inom
idrotten, samt Britta Åvall, också tämligen "all round"...
(IB 2-1-40;6:3)
3) ...har tidigt varit all round med DM i flera idrottsgrenar (AB 17-1-50;12:3)
4) Här utvecklades Rafer till en all round idrottsman
(IB 6-9-60;4:2)
5) Han var allround som få, spelade lika bra back som center, lika bra halvback som inner (IB 21-1-70;21:4-5)
SBIM: 6) ... om man betecknar Mona som Sveriges främsta all round idrottskvinna (AB l7-1-50;12:2)
FÖRL: 7) En all roundman, som blir utmärkt om några år...
(IB 30-9-10;1:4)
8) ... predestinerad till en helt annan post i den stora allroundföreningen ... (DN 10-1-20;20:1)
9) ... den kände finske häcklöparen och all round mannen ... (IB 12-1-20;24:1)
10) Jag är allroundman och har varit med om nästan allting i fråga om idrott (IB 3-1-30;11:5)
11) ... Göteborgs sportvärlds store all round organisatör
(IB 10-1-30;12:4)
12) Se NOM ex 4!
NOM
SO: 1) Nyléns allround,... Everlöfs volleys... karakteriserade det hela (DN 7-1-10;6:6)
2) Om E. Kulins vandringspris för bäste "all rond" i fri idrott (IB 26-9-10;3:2)
2
3) ... är Finlands främste all round och hemmastadd i litet av varje i idrottsväg ... Han sysslade i sina tidigaste ungdomsår med löpning men har sedermera utvecklat sig till en utmärkt all round (IB 2-9-20;508:5)
4) Det är inte normalt när en allroundåkare som t.ex. Göran Claesson... Göran är ingen sprinter, men är världstopp som allround... (IB 7-1-70;23:3)
SOU: ... ingen som visade en sådan all round-mässig särklass - trots ett par fina mångkamparlöften
(DN 25-9-50;14:5-6)
SB GEN: Specialisering och koncentration på en uppgift är tidens lösen. Oformligt är det därför att plåga och pina skridskomän att åka alla sträckor för "allroundskapets" skull (IB 22-1-40;1:1)
G: Det nominala 20-talsex 2 stavas unikt <all rond> (s G 10) men i övrigt är den engelska stavningen genomförd. Även om särskrivning kan förekomma i sen tid förefaller sammanskrivning numera vara nästan undantagslös. Detta beror säkerligen till stor del på att allround så ofta förekommer i förledsställning. Det är endast i få och så gott som uteslutande tidiga belägg som särskrivning påträffas. Varianter med bindestreck (ex 1) och fristående pronomenled i sammansättningar
(ex 7) torde också främst förekomma i tidiga belägg (här i 10-talsex).
M: All round förekommer inte blott predikativt som NEO uppger utan även attributivt (ex 1, 4 och 6). Den attributiva förekomsten kan dock möjligen karakteriseras som särskrivna sammansättningar. Icke i något fall har böjning med svenskt flexionsmorfem kunnat beläggas (s M 72). De nominala ex bör bedömas som ellipsbildningar till sammansättningar med adjektivisk förled (allroundkunnighet i ex 1, allroundidrottsman
i ex 2-3 och allroundåkare i ex 4).
Det kan vara svårt att klassificera en form som ADJ SOU eller NOM SO. Beläggen 9 och 11 har redovisats som "särskrivna sammansättning-
ar" och kanske bör även ex 6 föras till denna kategori. Det bjuder dock emot att ansätta en för övrigt aldrig påträffad flerledad tung samman-
sättning som *allroundidrottskvinna . Flexionseskapism lär vara anled-
ning till att allround så gott som alltid ingår i förled i stället för att stå som fristående framförställt attribut (allroundmannen och allroundföreningen istället för * (den) allround mannen och *(den) allround föreningen ).
Komparation uttrycks med adverbiella bestämningsord (ex 6) eller med en svensk synonym (... en av våra allsidigaste idrottsstäder...
AB 21-1-50;11:5)
3
Avledningen allroundmässig är märklig såtillvida som adjektivisk förled till -mässig förefaller att vara utomordentligt sällsynt. Wessén (s 135) säger kategoriskt att förleden "alltid är ett substantiv" medan Söderbergh i sin specialundersökning (Söderbergh 1964, s 13) endast har funnit 4 ex med adjektivisk förled, vilka hon samtliga klassificerar som tyska lån.
Även om allround faktiskt finns i materialet
som (elliptiskt) nomen i en handfull belägg måste ordet uppfattas
som ett adjektiv. Med hänsyn till osäkerheten ifråga om
formklassificering har adjektivbeläggen i nedanstående tabell
ej uppställts i formkategorier. Det torde dock knap- past vara några
simplexbelägg utöver de anförda ex 6, 9 och 11 som inte
självklart bör hänföras till SOU. Förledssammansättningarna
har i kon- sekvens med det ovan förda resonemanget förts till
den adjektiviska funktionen.
SO | SB | SUMMA |
allround 4________allround 1
5 |
- | 5 |
- | allroundskapets 1 | 1 |
ADJ | |
allround | 19 |
allround+ | 166 |
SUMMA | 185 |
S: Allround hör till kategorin "kulturella lånord" (s D 53). Ex l-4, 6-7, 9- 11, NOM 2-3 och allroundmässig åsyftar idrottsutövare (ex 8 förening) som gör sig gällande i flera olika idrottsgrenar, medan ex 5, NOM 1 och 4 och allroundskap avser idrottsmän som behärskar flera platser i ett bollspelslag (ex 5), flera tekniska moment i tennis (ex NOM 1) och flera sträckor i skridskolöpning (ex NOM 4 och allroundskap ). Betydelsen behöver inte vara - och är sällan - 'kunnig i allt'. Den normala synonyma innebörden är mångkunnig.
D:
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTAL | |
LEM all round NOM | 2 | 2 | - | - | - | - | 1 | 5 |
LEM allround ADJ | 4 | 11 | 43 | 17 | 29 | 31 | 49 | 184 |
LEM allroundmässig | - | - | - | - | 1 | - | - | 1 |
LEM allroundskap | - | - | - | 1 | - | - | - | 1 |
{allround} | 6 | 13 | 43 | 18 | 30 | 31 | 50 | 191 |
Bortsett från puckeln under det materialrika året 1930 uppvisar frekvensen en sakta stigande kurva. Beläggningen är vanlig både 1910 och 1920, alltså före det av NEO angivna första beläggsåret 1923.
4
Import: all square, ADJ/ADV (PRON + ADJ)
Lexica: Avis: All Square: tieing, i. e. of equal score at certain points (201:golf)
Belägg: ADV: Claes Jöhnke och Gunnar Mueller spelade all
square (DN 14-9-70;23:6)
D: Golftermen all square är endast belagd
i detta unika ex (s D 10).
Import: all star, NOM (PRON + NOM)
Lexica: Sak: All-star - a team supposedly composed of the stand-out players in a particular league or category.
Belägg: PO: 1) Given i All Stars (rubr) ... glatts åt att få spela i Ahearne Cup All Stars mot Tre Kronor (DN 7-1-70;21:6)
FÖRL: 2) ... maken till fighting hade man aldrig sett, inte ens på någon "all star bout" i Madison Square Garden
(IB 24-1-30;3:3)
3) Jag ser också fram mot den dag då ett skandinaviskt "All Star Team" ställer upp i Frankrike runt
(AB 3-1-70;21:1)
4) ... hade varit given i All Star Team om han bara hade haft en mera publikfriande spelstil (AB 10-1-70;2:5)
M: Dubbelbelägget ex 1 har s-plural (s M 37). Vanligtvis förekommer
all star - såsom i ex 3-4 - som förled i ordfogning med team .
SD: Stjärna är ett vanligt ord för 'framstående idrottsman'. I sällsynta fall förekommer det engelska star - känt inte minst från filmen och underhållningsbranschen. Under de senaste decennierna har ett bruk uppstått i Sverige - av allt att döma efter kanadensisk förebild - att journalister och/eller andra vana bedömare vid slutet av en ishockey-
turnering väljer ut de bästa spelarna
på varje plats i ett lag. De utvalda kallas All Star Team . Undantagsvis
kan dessa från olika lag utvalda ishockeyspelare verkligen spela
en match tillsammans (ex 1). Även ex 4 är från ishockey
medan ex 3 gäller internationell cykelsport. Det exotis- ka ex 2 avser
en "stjärnfylld" boxningskväll i USA och har därmed en delvis
avvikande betydelse. Detta belägg är som synes långt äldre
än de övriga. Samtliga 4 belägg har återgivits.
5
Import: apprentice, NOM
Lexica: Saknas i sportbetydelse i samtliga lexica
Belägg: PO: Årets spelarmaterial består av 21 helproffs och 14
"apprentices" (halvproffs) ... Nya spelare vilka samtliga
är "apprentices" ... (IB 9-9-70;25:5)
M: Det unika dubbelbeläggets båda ex har s-plural (s M 37).
SD: Eftersom idrottsmannakategorin apprentice, d v s 'lärjunge/
ungdomsproffs' ej har funnits i Sverige förrän möjligen på 70-talet
lär eventuella andra förekomster, liksom
ovanstående ex, vara exotiskt betingade (s D 51).
Import: five-a-side och six-a-side, ADJ och ADV (NUM + ADV + NOM)
Lexica: AS: Femmannafotboll -> Five-a-side, ett spel som sporadiskt användes vid träning och vänskapsmatcher.
Belägg: Five-a-side
FÖRL: Man har visserligen prejudikat från Köpenhamn att peka på i form av "five-a-side"-matcherna om julen
(IB 4-1-40;4:1-2)
Six-a-side
ADV: ... innefotbollen. Den spelades six-a-side, men det borde nog ha varit en man mindre i varje lag (AB 4-1-40;17:2)
D: Då fotboll endast undantagsvis utövats
i Sverige mellan fem- eller sexmannalag torde såväl five-a-side
som six-a-side vara mycket sällsynt. På senare år har
innefotbollstävlingar arrangerats, men utan att engelska beteckningar
för antalet spelare per lag veterligt har förekommit annat än
möjligen mycket tillfälligt.
Import: assist, NOM
Lexica: Avis: Assist: helping a team-mate to score: each proper 'assist'
counts as one point in that player's scoring record (243: ishockey)
NEO: Assist subst. -en, plur. -, best. plur. -en * målgivande passning i lagspel, särsk. ishockey HIST.: sedan 1970-talet
6
SAOL11: Assist -en el. -et, pl. -er el. = s. målgivande passning i ishockey
SAOL12: Assist -en; pl. = el. enl. eng.böjn.
Belägg: SO: Bl.a. svarade han för "assist" vid ett av målen
(IB 20-1-60;10:6)
M: Neutralt genus som SAOL11 alternativt anger är inte känt och har försvunnit i SAOL 12. Plural, i synnerhet s-plural, torde vara sällsynt.
S: I ishockey krediteras ej blott målgörare utan även spelare som åstadkommit "målgivande passning " poäng för sina prestationer. Bruket infördes i svensk sportpress omkring 1960 efter kanadensiskt mönster. Assist verkar ha blivit tämligen vanligt under 70- och 80-talen.
D: Belägget är unikt och exotiskt
(rapport från Kanada) (s D 51) och visar att assist kunde förekomma
redan 1960, d v s 10 år före det av NEO uppgivna "70-talet".
Import: back, NOM
Hybridkomposita: centerhalvback, NOM och halvback, NOM
Ellipser: centerback, NOM, centerhalv, NOM och halv, NOM
Avledningar: halva, NOM och centerhalva, NOM
Lexica: SuL: Back fullback; back (128:fotboll)
AS: Back, bollspelsterm ... gemensam för ett flertal lagspel. De båda backarna utgör i bandy, fotb., handb., m.fl. spel den sista försvarslinjen framför målvakten och kallas efter sin placering v. resp. h.back. På eng. full back till skilln. från halfback, halvback.
Avis: Backs: the two defenders - right and left - immediately in front of the goal keeper; sometimes known as Full backs (14:fotboll)
NEO: Back 1/7 subst -en - ar
*endera av flera spelare i ett lag (bollspel) som huvudsakligen har försvarande uppgifter i fotboll, handboll, ishockey m. m. : fyrbackslinje, högerback
BET. NYANS.: om det område som spelare skall försvara:
gå på -en HIST; sedan 1899
Halvback subst. -en - ar
* spelare med både anfalls- och försvarsuppgifter i fotboll i fotboll, bandy o.d. (numera mindre brukl.)
HIST.: sedan 1900
7
SAOL11: 4/4 (SAOL12: 1/4) Back 3/2 -en -ar s. spelare i bakre
försvaret i fotboll o.d.
Belägg: SO: l) Hos en back kan den fysiska styrkan göra så mycket...
(IB 19-9-10;2:1)
2) Engelsmännens största nederlag ... de ... miste sin
"full back" Williams (IB 19-9-10;4:3)
3) Förre vänsterforwarden ... var jättebra som högerback
(IB 18-1-60:2:4)
SB: 4) Under första halftid var Haglund bästa backen
(IB 26-9-10:2:1)
5) Vänsterbacken sparkade ... (IB 1-9-20; 502:2)
PO: 6) Spelarna i det norska laget voro... forwards...
Herlofsson, Blix och Johansen halfback Baastad och
Aas, backs, Clementz, målsman (... och det var endast
norrmännens kvicka backar ...(IB 12-9-10;4:1)
7) ... men laget föll framför allt på sina backar, som
hade det svårt mot HIF:s flyers (IB 11-9-50;10:1)
PB: 8) ...bland backarne... för Göteborgsbackarna
(IB 19-9-10;2:4)
9) ... trycka på så hårt att backarna kan parkeras
innanför den blå linjen (AB 28-1-60;17:1)
FÖRL: 10) Full-backplatsen är af största betydelse i Rugby
fotboll... (IB 19-9-10;4:3)
11) ... genom den svenska trebackslinjens ogenerade
tacklingar (DN 26-9-50;14:4-5)
12) Backkämpen Egon Hillgren... (DN 13-9-60:21:6-7)
M:
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
back 395 | backen 466 | backar 258 | backarna 566 -ne 5 | 1691 |
backs 1 | ||||
back+ 550 a) | 550 | |||
+back 347 b) | +backen 420 | +backar 25c) | +backarna 63 -ne 1 | 856 |
+back+ 10 | ||||
+backs+ 58 | 68 | |||
backs 1 | backens 1 | backars 1 | backarnas 10 | 13 |
+backs 2 | +backens 7 | +backarnas 3 | 12 | |
1363 | 894 | 285 | 642 6 | 3190 |
648 |
a) Varav 1 full back+ b) Varav 1 full back c) Varav
3 fullbackar
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
centerback 35 | centerbacken 22 | centerbackar 2 | - | 59 |
8
Dessutom finns back i förkortning tillsammans med c(enter), h(öger) och v(änster) i 974 belägg. För dessa förkortningar är det omöjligt att fördela beläggen på SO och SB. I det unika ex 6, som för övrigt även uppvisar unikt PO halfback , finns s-plural vid sidan av ar-pluralen. Den senare är annars undantagslöst genomförd under den tid som materialet omfattar (s M 23).
PB backarne har endast belagts 1910 och 1920 (3 ex vartdera året).
Vid sammansättningar med back som mellanled dominerar kasuskom-position enligt svenska regler (s M 93).
SD: Full back finns endast i 5 belägg, däribland det exotiska dubbelbelägget ex 2 och 10, som är hämtat från rugby. I övrigt har back totaldistribution
(s D 40). Förlederna höger och vänster har säkerligen använts redan från början i stället för right och left . Med inräknande av efterleden i halvback är {back} ett av materialets mest högfrekventa morfem och placerar sig som nr 3 bland morfem i topp (s D 2).
LEXEM: halvback
Lexica: SuL: Centre-half(back); centerhalvback, centerhalv (135:fotboll)
Half(-back); halvback (149:fotboll) - Half(-back) : left _,
half-left; vänsterhalvback, vänsterhalv (149)
AS: Centerhalvback, oftast blott centerhalv, bollspelsterm ... gemensam för ett flertal lagspel. Betecknar mittmannen i halvbackskedjan... I spel, där endast en halvback förekommer, användes beteckningen centerback.
Halvback, förk. hb, ... Beteckning för de i regel tre spelare - högerhalvback, centerhalvback, vänsterhalvback - som utgör förbindelselänkarna mellan det bakre försvaret och anfallet...
Avis: Half-backs: three players - right, left and centre - between the backs and the forwards (28:fotboll)
Halves 2/2 : the half-backs (28)
NEO: Centerhalv subst. - en - ar el. -or * spelare som opererar i mitten av den egna försvarslinjen i vissa bollspel, bl. a fotboll, vanl. med uppgift att bevaka motståndarlagets center (ngt föråldr.) HIST.: sedan 1913
SO: l) AIK hade tagit med Rossi som vänsterhalva
(DN 3-1-20;8:7)
2) ... vänsterinner flyttades ner som halv
(IB 8-9-20:527:5)
3) Ytterhalvorna spelade mycket vårdat och väl, särskilt
då den nya spelaren på vänsterhalv
(IB 13-1-30;3:4)
9
4) Att Willy Edwards, Leeds högerhalv, är den av de senaste årens engelska högerhalvor... en av de finaste halvbackar ... än någon annan halvback (IB 17-1-30; 8:3)
5) ... centerhalv Barrett (DN 23-1-30;13:3)
6) Då blev stilen en helt annan med en som stopper
fastlåst centerhalv, varför anfallet försvagades med en man, därför att man måste hålla sig med en extra centerhalv (IB 15-1-40;8:2)
7) ... lyckades bättre som halva än som inner...
(IB 11-9-50;8:3)
8) Och tio minuter före full tid rusade högerhalv Taylor
till... (IB 13-1-60;2:5-6)
9) ...ytterhalvan Doherty gick centerhalv...
(IB 29-1-60;2:4)
' SB: 10)...ett välriktat skott av högerhalvan resulterade i mål
(IB 9-l-20:14:2)
11) ... den hyggliga centerhalvan lade ... (IB 9-1-20;15:1)
12) ...högerhalven hade nöjet att se... (DN 26-1-20:9:3)
13) ...av ytterhalvorna, i all synnerhet vänsterhalven
(DN 7-1-30;14:2)
14) Ett flertal internationella stjärnor, sådana som...
centerhalven Barret... (DN 23-1-30;12:3)
15) Ena Linköpingshalvan ställde sig...vänsterhalven
förorsakat... (DN 24-9-30:13:7)
16) ...men han ruffade friskt den lille halven
(IB 2-9-40;10:5)
17) Ljusdal hade handikappats svårt av att centerhalven
Sundell låg i feber (IB 4-1-60:8:5-6)
18) Se ex 9!
19) Om Leicester ... kommer de själva att sälja ytter-
halvan Bob Mc Kay ... (IB 28-1-70;30:1) ... att ytter-
halven Colin Harvey ... (30:2)
PO: 20)...satte Skånes backar och halvor i arbete
(IB 6-9-20;519:5)
21) Se ex 4!
22) Halvor och backar äro emellertid fruktansvärt osäkra...(IB 29-1-40;2;2)
23) ... en av de mest korrekta centerhalvor jag mött
(IB 4-9-50;3:1-2)
24) Och vad finns för övrigt att ta sedan både Hasse Mild och Arne Larsson blivit centerhalvor?
(DN 13-9-60;21:4-5)
PO GEN: 25) ... emot brukslagets halvors intetsägande och meningslösa matningar (IB 29-9-30;15:2)
10
PB: 26) ...centerhalvorna (IB 23-1-20;44:4)
27) ...särskilt ytterhalvorna drogo uppmärksamheten till sig (DN 9-9-20;9:2)
28) Se ex 3!
29)Uppsalahalvorna kunde icke hålla de snabba Köpingsforwards som ... (AB 14-1-40;7B:3)
30)... och i dag tyckte jag att de båda ytterhalvorna var "outstanding"(AB 4-9-50;20:3-4)
PB GEN: 31) Halvbackskedjan var H.I.F.:s överlägsen, beroende på ytterhalvornas högre klass (IB 15-9-30;11:1)
32) ...slopat de dubbla centerhalvornas melodi
(DN 5-9-60;19:4)
SO: 1)... slog sedan vildsint som högerhalvback
(DN 12-1-20;8:4)
2) Se Halv 4!
3) ... har de senaste matcherna vikarierat för Kjell som centerhalvback (DN 5-9-30;18:4)
SB: 4) ... gör Köpings vänster halfbacken en ordentlig hands...
(IB 26-9-10;1:3)
5) Centerhalvbacken var urståndsatt tackla sista kvarten
(DN 8-9-30;17:2)
6) ... tog Elfsborg ledningen genom halvbacken Grahn
(DN 9-9-40;16:3)
PO: 7) ... en af Sunderlands halfbackar fick lämna planen
(IB 16-1-11;2:3)
8) Spelarna i det norska laget voro..., forwards Herlofsson, Blix och Johansen, halfback...
(IB 12-9-40;4:1)
9) ... tre flitigt dribblande och matande halvbackar
(IB 12-1-20;20:2)
10) Se Halv 4!
11) ... stor lucka mellan halvbacks och forwards
(IB 29-9-30;11:4)
12) ... dessa halvbackar understödja aldrig sina forwards
(IB 29-9-30;14:5)
PB: 13) ... en af halvbackarna (DN 16-9-10;7:6)
14) Halvbackarna kallades liksom forwards för löpare och hade samma uppgift som dessa (DN 15-9-30:19:4)
15) Som centralfigurer den 28 i tre landslag återfinnas centerhalvbackarna Arthur Bengtsson, ...
(DN 22-9-30;17:3-5)
PB GEN: 16) En följd av sidohalvbackarnas enständiga bevakning av ytterforwards blev den att backarna kunde bättre täcka
11
målet, men innerforwards måste samtidigt övertaga en del av sidohalvornas uppgifter (IB 3-9-30;13:2)
FÖRL: 17) Fotbollsföreningen mötte med reserver på vänster- inner och högerhalfbacksplatserna (IB 23-1-11;13.2)
18) ... den välväxte idrottsmannen Österberg, som bekläder centerhalvbacksplatsen i fotbollslaget
(DN 28-9-30;17:3)
G: Läsuttal med [a] för vokalen har säkerligen varit undantagslöst under hela undersökningsperioden (s G 4).
M:
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
halv 1
halva 32
+ halv 292 +halva 38 +halv+ 3 +halvs+ 2
|
halven 8
halvan 18
+halven 176 +halvan 30 +halvens 3 |
halvor 16
+halvor 57 halvors 1
|
halvorna 46
+halvorna 176 halvornas 1
|
121
769 5
|
298__________70
368 |
187______48
235 |
75 | 235 | 913 |
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
halvback 159
halvbacks+ 554
|
halvbacken 47
+halvbacken 16 halvbackens 1
|
halvbackar 107 a)
halvbacks 1 +halvbackar 12
|
halvbackarna 146
halvbackarne 3 +halvbackarna 19 halvbackarnas 8
|
463
557
|
770 | 66 | 120 | 177 | 1133 |
a) Varav 1 ex (ex 8) som har Ø-plural
(om det ej utgör en SO-form)
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
centerhalv 326
centerhalva 3 centerhalv+ 6 centerhalvs+ 3 +centerhalv 3
|
-halven 232
-halvan 5 +-halven 12
|
-halvor
18
|
-halvorna 5 +halvornas 1 |
558
31 9 16
|
338+3 | 248+6 | 18 | 6 | 619 |
12
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
centerhalvback 24
centerhalvbacks+ 14 |
c-halvbacken 11 | c-halvbackar 7 | c-halvbackarna 2 | 44
14 |
38 | 11 | 7 | 2 | 58 |
Sammansättningen halvback har liksom simplex back ar-plural med undantag av det unika 30-talsex 11 som uppvisar s-plural i samordning med formen forwards .
Ellipsen halv har genomgående or-plural (trots SAOL 9-11:s uppgift om ar-plural). I singular förekommer såväl halv som halva , men den sistnämnda formen är inte alls så vanlig (s M 20). Även om det framgår av den morfologiska tablån ovan att halv(a) har mycket hög beläggning
i PB är det för förståelsen av uppkomsten av pluralen halvor och rela-
tionerna mellan elliptiska och sammansatta former angeläget att i frekvenstabell återge fördelningen mellan en halvbackskedjas olika spelarbeteckningar i singular och plural. I det taktiska system som tillämpats under största delen av den undersökta perioden har höger- halvbacken och vänsterhalvbacken haft samma uppgifter och dessa båda spelare har med en sammanfattande benämning kallats ytterhalvor/- ytterhalvbackar (i materialet förekommer i 19 fall sidohalv(back))
och de beteckningarna har sammanförts med ytterhalv(back)).
Av platsbenämningarna för endast en halvbacksspelare dominerar
- på grund av speltaktiken - centerhalv(back), vilket framgår
av den morfologiska tablån.
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
halv(en)
halva(n) halvor(na) center/höger/vänsterhalv(en) center/höger/vänsterhalva(n) center/höger/vänsterhalvor(na/ne) sido/ytterhalv(en) sido/ytterhalva(n) sido/ytterhalvor(na) halvback(en) halvbackar(na) center/höger/vänsterhalvback(en) center/höger/vänsterhalvbackar(na) sido/ytterhalvback(en) sido/ytterhalvbackar(na) {halvback} |
-
- - 3 - - - - - 15 15 8 - - 1 42 |
2
- 4 56 4 2 - - 2 60 34 22 1 - 2 189 |
6a)
7 16 226 3 2 6 2 48 231 89 29 2 5 17 689 |
5b)
20 28 211 6 6 6 5 54 186 70 14 - 5 5 621 |
6
23 18 256 7 3 17 11 74 154 32 10 - 5 3 619 |
12
21 6 179 1 14 29 11 49 13 21 7 - 2 1 466 |
1
2 - 40 - 3 13 3 4 23 5 1 - 2 - 97 |
32
73 72 971 21 30 71 32 231 782 266 91 3 19 29 2723 |
SD: Det framgår tydligt av denna distributionstabell hur halvback i singular är klart dominerande som simplexform. För center/höger/-
13
vänster/halvback är ellipsformen med reduktion av slutleden back 10
ggr så vanlig som de tredelade sammansättningarna. Förleden center- svarar ensam för omkring 2/3 av fallen. När det gäller sido/ytterhalv- back är de singulara beläggen ej så talrika, men även i dessa fall är ellips klart vanligast (ca 80 % av beläggen). I plural har simplex halvback nära 3/4 av beläggen.
Helt annorlunda ter sig bilden för sido/ytterhalvback . Ellipsen med
or-plural är 10 ggr så vanlig som den sammansatta formen. Det är alltså i plural till ytterhalvback som halv av allt att döma har haft sitt starkaste fäste. Förmodligen förhåller det sig så att SG halva har tillkommit som en analogibildning till ytterhalvor . Det låg nära till hands att anknyta till den etablerade avledningen halva och ge den en
ny betydelse.
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
FÖRK b.
LEM back LEM centerback LEM centerhalv(a) LEM centerhalvback FÖRK h. LEM halv(a) LEM halvback FÖRK hb |
-
63 - 3 5 1 - 35 1 |
31
200 2 42 16 27 28 102 26 |
191
500 1 146 17 309 171 357 32 |
294
626 15 146 10 644 195 270 22 |
311
603 29 135 4 367 278 200 64 |
132
673 5 117 5 354 205 139 16 |
15
525 7 30 1 19 35 30 - |
974
3190 59 619 58 1721 912 1133 161 |
{back} | 108 | 474 | 1724 | 2222 | 1991 | 1646 | 662 | 8827 |
Import: backchecking, N
Avledningar: backchecka, V och backcheckning, NOM
Lexica: Sak: Back check (ice hockey) - covering opponents closely in an attempt to intercept pass or take puck from carrier. Mostly a defensive action, back checking usually takes place in the neutral zone.
Belägg: PRES: Vi resonerar först hur vi skall placera oss när vi
"forecheckar" och "backcheckar" och sedan omsätter vi
våra teorier i praktiken (IB 22-1-60;10:1-2)
SO: l) Ödesmatchen mot Strömsbro vann Rönnskär på sin nästan hundraprocentigt genomförda backchecking (regeln som går ut på att forwards så snart ett anfall är brutet ska jaga tillbaka och hjälpa det
egna försvaret att bryta motsidans anfall
(AB 7-1-60;9:2; även i rubr)
14
2) När jag kom hit för tre år sedan var det inte många som visste vad "forechecking" och "backchecking" var för någonting, men nu har dessa uttryck slagit igenom
(IB 20-1-60;10:1; yttrandet fällt av svenska landslagets kanadensiske tränare Ed Riegle)
SB: 3) Sura-Pelle och Lundvall har ju sin styrka i back- checkningen (DN 9-1-60;13:1)
4) Men det rådde också forwards för som inte hann tillbaka i backcheckingen (DN 26-1-70;23:5)
M:
SO | SB | SUMMA |
backchecking 3 | backcheckingen 2 backcheckningen 1 | 6 |
Beläggen är alltför få för att tillåta någon säker slutsats rörande avled- ningstyperna. Båda verbbeläggen har presensform.
SD: De speltekniska begreppen backchecking och forechecking inför- des från Kanada i slutet av 50-talet och innebar således vid den tiden ett nytt sakunderlag. Backchecking ex 2 har en proveniens- och tids- bestämning. Att döma av backchecking ex 1, som innehåller en explika-
tion (s D 49), antogs företeelsen ej vara allmänt
känd för läsekretsen i januari 1960.
60 | 70 | TOTAL | |
LEM backchecka |
2 4
|
-
2 |
2
6 |
{backcheck} | 6 | 2 | 8 |
Import: backhammer, NOM
Lexica: SuL: Hammerlock - backhammer; backhammer (266:brottning)
NFS: Backhammer brottningst. grepp ...
NEO: Backhammer subst. -n backhamrar
* ett grepp som utförs från överläge i liggande brottning varvid man krokar motståndarens ena arm och försöker pressa honom runt till ryggläge HIST.: sedan 1933
SAOL11-2: Backhammer -n (SAOL12: -rar el. enl. eng. böjn.) s. grepp i brottning; en b.
Belägg:SO:1) ... och L började omedelbart köra med backhammar
(IB 2-1-20;4:2)
15
2) Ett par gånger såg det ut som om Westergren skulle få upp den backhammer, han låg och arbetade för
(IB 30-1-20;51:5)
3) ... om lämpligaste sättet att applicera och fullfölja en backhammer (bildtext i DN 7-1-30;13:5-7)
4) ... en järnhård backhammer (IB 28-1-70;23:4)
SB: 5)... backhammern... (IB 13-9-40;4:2)
FÖRL: 6) ... blixtrande snabba nacksving och förödande backhammergrepp (IB 28-1-70;23:3)
M:
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
backhammer 84a)
backhammer+ 4 |
backhammern 1 | - | - | 85 |
88 | 1 | - | - | 89 |
Böjd form finns unikt i ex 5. Den totala frånvaron av pluralflexion är något oväntad. Sakunderlaget tillåter plural och svensk fonotax /mr/ kan inte blockera exempelvis ar-plural. Anledningen till att backhammer ej likt så många andra er-avledningar uppvisar engelsk pluralallomorf (dock sekundärt i SAOL12) är kanske att brottningster- minologin knappast har några paralleller med s-plural. Möjligen bidra- ger även association av efterleden till det svenska hammare till att försvåra s-plural. Ex 6 visar hur plural kan uttryckas med samman- sättning. Backhammer förekommer mest som tävlingsresultat, vilket till stor del torde förklara att beläggningen så gott som uteslutande återfinns i SO. Att 20-talsex 1 unikt har <a> i slutstavelsen kan vara tryckfel.
S: Relationerna mellan backhammer och hammerlock behandlas under det sistnämnda uppslagsordet (s 147).
D: Backhammer har totaldistribution (s D
40). Påfallande många belägg härrör från
1930. Före och efter 1930 och 1940 förekommer endast ströbelägg,
men 62 av de 89 beläggen i materialet är alltså äldre
än NEO:s förstabelägg.
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
{backhammer} | - | 7 | 55 | 15 | 5 | 3 | 4 | 89 |
Import: backhand, NOM
Lexica: SuL: a; backhand- (205:tennis)
Avis: Backhand: a kind of reverse stroke, the back of the hand being towards the direction of flight of the ball after being struck (253:tennis)
16
NEO: Backhand subst. -en * slag som utförs med handens yttersida i slagriktningen i tennis m.fl. racketsporter en dödande -
nära baslinjen BET.NYANSER a) om tekniken för detta slag: han måste förbättra sin backhand b) om ett likn. regelvidrigt slag i boxning HIST.: sedan 1924
SAOL11-2: Backhand -en pl. = slag i tennis o.d med handens översida i slagriktningen
Belägg: SO: 1) ... och frestade lyckan med en överraskande backhand
(IB 5-1-20;8:2)
2) ... särskilt hans backhand är god (DN 22-1-30;11:5)
SB: 3) Rotts stil spåras, särskilt i backhanden
(DN 4-1-40;11:4)
PO: 4)... slog sina backhands löst (IB 29-1-30;11:3)
5) Om hon inte slagit så många backhands just i nätkanten (IB 23-1-50;2:6)
FÖRL: 6) ... ett andra mål, för övrigt mycket vackert med ett backhandsslag (IB 2-1-20;1:5)
7) ... denne ideligen knep applåder för... från nätet väl placerade backhandvolleys (IB 14-1-50;5:1)
8) "Den kungliges" backhanddrives prickade ideligen linjerna hårt... (DN 15-1-50;22:5)
9) ... då bollen studsar på backhandhalvan
(AB 29-1-60;13:2)
M:
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
backhand 35
backhand+ 22 backhands 3 +backhand 1 |
backhanden 2
|
backhands 3
|
-
|
40
25
|
61 | 2 | 3 | - | 66 |
Plural torde ofta uttryckas med backhand + (såsom i ex 7-8). De få simplexpluraler som finns har s-form liksom fallet är med forehand
' (s 126f). Att efterleden identifieras med den svenska motsvarigheten hand är av allt att döma hämmande för svensk pluralallomorf. Omljud är en alltför genomgripande anpassning till svenska mönster, i synner- het i sammansättning med engelsk förled och i en tidigare icke existe- rande betydelse. Möjligen inverkar även sportgrensproveniensen
(s M 44f).
Kasuskomposition är ovanlig vid backhand (i ex 6 förefaller den att tjäna tydlighetssträvanden för att skilja efterleden -slag från binde- fogs-s + -lag.
17
S: Betydelsen 'enstaka slaghandling' förekommer i ex 1, 4 och 5 medan den av NEO upptagna betydelsenyansen 'tekniken för ett sådant slag' exemplifieras i ex. 2 och 3. Backhand i betydelsen 'regelvidrigt slag i boxning' finns ej i materialet.
I sekundär användning förekommer backhand framför allt i bandy
(ex 6) och ishockey.
D: Backhand hör till tennisens och andra racketsporters totaldistribu- tiva tekniktermer (s D 40). Distributionen är spridd över hela undersök- ningsperioden och företer inga uppseendeväckande drag. Ordet är etable-
rat redan 1910 och materialet innehåller alltså
ett tiotal belägg som är tidigare än NEO:s förstabelägg.
Differenserna mellan undersökningsåren får tillskrivas
tillfälligheter i sakunderlagets sammansättning.
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
{backhand} | 6 | 4 | 24 | 6 | 15 | 4 | 7 | 66 |
Import: backnumber, NOM
Lexica: Ordet är ej belagt i någon ordbok
Belägg: SO: Han hade varit osynlig på en del tävlingar där ute i Staterna och pressen var genast kvick att förklara honom "a backnumber", d.v.s. "färdig som löpare"
(IB 10-9-20;529:3)
D: Lexemet är unikt i detta inquitexotiska
explikationsbelägg (s D 51) med engelsk obestämd artikel (s M
14).
Import: backstep, NOM
Lexica: SuL: Back(ward) step: steg bakåt (253:boxning)
Belägg: SO:... slogs som vanvettiga utan gard och parader och
sidestep och backstep (IB 24-1-30;30:3-4)
D: Belägget på backstep är unikt (s D 10) medan däremot sidestep
(s D 43) är tämligen vanligt, speciellt
i verbet sidsteppa och verbalabstrakten sidsteppning .
18
Import: bad/good loser, NOM (ADJ/ADJ + NOM)
Lexica: AS: Bad loser, beteckning för en idrottsman, som icke kan bära en motgång utan att visa dåligt humör.
Belägg: SO: 1) ... där rent spel är huvudsaken och ingen bad looser är väl tåld (IB 22-9-50;6:1-2)
PO: 2) Vad vi allra minst önska uppträda som, slutade direktör Bergvall, är vad engelsmännen kalla "bad loosers" (DN 4-9-20;8:7)
3)... en sådan som de bästa losers ha ...
(IB 29-9-20;3:5 teckn)
4) Svenskarna är 'bad losers' (rubr) ... kan inte förstå kritiken som framkommit i en del norska tidningar om att svenskarna är "bad losers" och inte önskar ha andra landskamper än sådana som de är säkra på att vinna
(IB 29-9-50;10:5)
5) Som sportsmän och "good losers" har CCCP-trupperna i vilka idrotter det vara må, numera få övermän
(IB 22-1-60:5:3-4)
G: Dubbelteckningen av <o> i ex 1-2 kan bero på association till det engelska adjektivet loose (s G 6). Felstavningen är ett tecken på att nomenet är relativt sällsynt.
M: Av de 6 beläggen har 5 s-pluralform (s M 37f och M 41) och det återstående är SO. Svensk böjning saknas alltså.
Adjektiven saknar kongruensböjning i plural (s M 71). I ex 3 har dock det engelska adjektivet good - suppletivböjt liksom den svenska motsvarigheten god - svensk superlativ (s M 72).
S: Bad/good loser hör till de "etisk-kulturella
lånen" (s D 53). Ex 2 är ett inquitexotiskt belägg och
i ex 5 förekommer variation med ett annat "kulturellt" lån,
nämligen sportsman. Översättningslånet en god/dålig
förlorare förekommer ibland. Samtliga belägg har redovisats.
Import: badminton, NOM
Lexica: AS: Badminton är det mod. spelet med fjäderboll och racket.
OED: Badminton 2/2 A game resembling lawn-tennis, played with shuttle-cocks instead of balls.
NEO: Badminton subst., ingen böjning, n-genus * ett spel med racket och fjäderboll som skall träffas innan den tar mark badmintonboll, badmintonracket HIST.: sedan 1938
19
SAOL11-2: Badminton s. (SAOL 12: oböjl.) bollspel med fjäderboll över nät; en god b.
Belägg: SO: 1) SM i badminton i Malmö (DN 5-1-40;15:7 rubr)
2) ... och redogör trevligt för "Tennisspelets
småkusiner" squash, badminton och ping-pong
(IB 26-1-40;6:1)
M:
SO
badminton 48 badminton+ 47 +badminton 2 |
SUMMA 97 |
Badminton finns inte belagt med böjningsmorfem. För att uttrycka bestämd form torde sammansättningar som badmintonspelet ofta ersätta simplex. Stamslutande -n efter trycksvag vokal lär effektivt motverka suffigerad artikel (s M 59).
GSD: Badmintonsporten infördes visserligen
i Sverige först år 1932, (något som tydligen tillsammans
med undvikande av associationer till svenska ordet bad- orsakat [æ]-uttal
av <a>-grafemet (s G 4). Det är märkligt att i ett belägg
från 1920 finna benämningen tennis i stället för badminton
. (Se Tennis ex 2!)
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
{badminton} | - | - | - | 14 | 22 | 40 | 21 | 97 |
Med hänsyn till tidpunkten för badmintonsportens införande i Sverige är det förklarligt att materialets tidigaste belägg härrör från 1940
(s D 18).
Import : in the bag, PREPFRAS (PREP + DET ART +NOM)
Lexica: Web: Bag: be in the bag: to have its successful outcome assured. Slang
Belägg: Jag måste säga ifrån direkt: matchen var inte "in the bag" som jag hörde vissa insinuationer om i Stockholm i onsdags kväll (IB 2-9-60;11:3-4)
SD: In the bag lär knappast förekomma i svenskan utanför sportsprå- ket, där frasen framför allt uppträder i rapporter från amerikansk pro- fessionell boxning. Som synes av materialets enda belägg (s D 10) kan frasen in the bag sekundärt användas om inhemska förhållanden (här: allsvensk fotboll). Normalt är uppgjord det ord som användes om
match med 'i förväg avtalad segrare'.
20
Import: ballyhoo, NOM
Lexica: Web: Ballyhoo : 2/2 Loud, exaggerated, or sensational advertising or propaganda. Colloq.
Belägg: SO: 1) Kan någon förklara varför Landskrona Boll utan reklam och "ballyhoo" ... får upp så habila och verkligt kunniga spelare
(IB 27-9-40;10:3)
2) ... hela denna genomskinliga ballyhoo dementerades ...
(IB 29-9-50;1:2)
3) Ett annat bevis på vilket oerhört ballyhoo den olympiska rangställningen utgör... (IB 21-9-60;12:2)
SB: 4) Så där ungefär varje september börjar det årliga ballyhoo't om Dempsey (IB 22-9-30;5:1)
M: Den unika SB-formen i ex 4 har apostrof (s M 60).
Genus är skiftande, utrum i ex 2 och neutrum i ex 3-4 (s M 6).
D: Materialets samtliga 4 belägg finns
återgivna här ovan.
Import: bandy, NOM
Lexica: NFS: Bandy Spelet kallades i Sverige till omkr. 1904 ishockey...
AS: Bandy Man spelade fram till 04 med trissa...
OED: Bandy II / II 4 / 5 A game, also called bandy-ball, in which a small ball is driven to and fro over the ground with bent club sticks, by two sides of players; the same as Hockey.
NEO: Bandy subst. -n * ett lagspel på skridsko med en liten massiv boll och nedtill krökta klubbor på en större isbana: bandyboll, bandyklubba HIST.: sedan 1894
SAOL11-2: Bandy -n s.
Belägg: SO: 1) Då ett lag kommit i en viss form och klass, tro alla spelare att de kunna spela bandy utan några vidare instruktioner... (IB 16-1-20;26:1)
2) Bandy känna vi alla till. För den äldre generationen är namnet ännu en smula främmande, ty vi lärde det under namnet "hockey". Den nu officiella benämningen (som dock ej alldeles har trängt ut det gamla trohjärtade hockey) leder sitt ursprung från England. Engelsmännens (och vårt) bandy d.v.s. bollspelet kallas i Amerika, det verkliga ishockeyspelets hemland, för "shinny". Däremot kallas praktiskt taget samma spel, bandy alltså, d.v.s.
21
bollspelet ... över större delen av kontinenten (Eishockey)
(IB 26-1-20;48:1)
3) Näst bändi är golf världens härligaste sport. Kan vi inte spela bändi ... (DN 20-1-30;8:3)
4)... fick tillsägelse av domaren att spela ordentlig bandy
(DN 16-l-50;15:5)
SO GEN: 5) ... svensk bandys största grabb Olle Sääw ...
(AB 2-1-60;12:6)
SB: 6) För i så fall är Stockholmsbandyn på dekis
(IB 2-1-20;2:1)
7) Men ishockeyn driver tydligen upp åkskickligheten mer än bandyn (DN 2-1-40;14:4-5)
8)... att Sverige från början fått bandyn från England
(IB 9-1-50;2:5)
9) Men det tredje "bollspelet" på is, BANDYN, är ojämförligt snabbare än curlingen (IB 11-1-60;9:6)
SB GEN: 10) Talet om att ishockeyn skulle stjäla bandyns publik ... (IB 2-1-60;1:1)
FÖRL: 11) ... så ordnar dom nog Örebro också", sade en bandy- biten stadsbo... (IB 31-1-40;2:1)
12) "Blåtomtar" värst av bandysluggers
(rubr i DN 12-1-60;14:6)
G: I 4 belägg i IB i jan 1930 (däribland ex 3) förekommer stavningen <bändi>. Detta återger tydligen en individuell uttalsegenhet hos Svenska Bandyförbundets dåvarande ordförande Sune Almqvist (s G 4).
M:
SO | SB | SUMMA |
bandy 1358 bändi
4
bandy+ 2590 +bandy 173 +bandy+ 3 bandys 11 |
bandyn 285
+bandyn 152 bandyns 198
|
1647
2590 325 3 209 19 |
4135_________4
4139 |
654 | 4793 |
Bandy är genus utrum (s M 7). Någon genomgående tendens till morfolo-
gisk eskapism i bestämd form har ej kunnat förmärkas (654 belägg för bandyn mot 33 för bandyspelet och 40 för bandysporten ). Det torde emellertid ha funnits ett visst berättigande för NuO:s uppgift (1915) att bestämd form saknades vid denna tid. I materialet finns inget belägg för böjd form 1910; 1920 finns 2 ex på SB bandyn medan bandyspelet då har 6 av sina 33 belägg. Sedan 1930 dominerar dock SB bandyn (30
belägg mot 2 för bandyspelet ).
22
S: Med bandy har i Sverige alltid avsetts bandysporten med dess i huvudsak nuvarande utformning. Denna idrottsgren har dock i början av detta sekel även gått under namnet hockey . Namnförändringen tycks ha skett i samband med att övergång från en puckliknande trissa till boll ägde rum 1904 (se AS och NFS!). Det råder bl a stor ovisshet ifråga om bandysportens rötter och eventuella förekomst i England.
Det krävs en specialundersökning för att kunna få kronologisk och saklig klarhet rörande grenens benämningar och skiftande utformning under tidigare skeden i Sverige och utomlands. Detta faller utanför ramen för denna framställning.
D: Det förefaller som om ishockeyns kraftigt ökande utbredning på de senaste decennierna har bidragit till en viss nedgång i den uppmärk-
samhet som ägnas bandyn. Bandy är dock
högfrekvent och den klart vanligaste inlånade sportgrensbenämningen
(s D 5).
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
{bandy} | 55 | 363 | 493 | 1190 | 1135 | 835 | 722 | 4793 |
Import: bantam, NOM
Avledning: bantammare, NOM
Lexica: SuL: Bantam-weight, bantams; bantamvikt, bantam (221:boxning)
Avis: Bantam-weight: a standard weight division for boxers... (74)
NEO: Bantamvikt subst. -en * en av de lättaste klasserna i vissa kraftsporter, t. ex. boxning HIST.: sedan 1913
SAOL11-2: Bantamvikt viktklass närmast över flugvikt i brottning m.m.
Bantam
Belägg: SO: 1) Klasserna bantam, welter och lätt tungvikt
(IB 10-1-30;11:4)
SO GEN: 2) ... bantams fri-match (IB 27-1-50;5:3)
FÖRL: 3) I bantamvikt är det meningen att få ner Lennart Bohman från Örnsköldsvik... (DN 11-1-30;11:1)
4) Vid kvällens boxningsmatch i Albert Hall segrade den brittiske mästaren i bantamvikt (DN 23-1-30;12:1)
5) Ingvald Bjerke, norsk bantamviktsmästare 1928...
(DN 23-1-30;12:2)
SB: Mesta arbetet hade han med bantammaren Ivar Andersson...
(IB 2-1-20;4:1)
23
M:
SO | SB | SUMMA |
bantam 215
bantam+ 534 +bantam 1 |
- | 215
534 1 |
750 | 750 | |
- | bantammaren 1 | 1 |
Efterleden -vikt ingår i 477 av de 534 beläggen på bantam . Redan
från början torde hybridbildning ha varit den gängse sammansättnings-
typen. Simplex bantam får betraktas som en ellips av bantamvikt , eftersom morfemet {bantam} ej tidigare funnits i vårt språk kan för-
leden representera hela sammansättningen (s M 87). Normalt bildas personbeteckningen - som SuL, SAOL9-10 och Ill uppger - medelst are- avledning till bantamvikt och materialets 20-talsbelägg bantammare är sålunda en tillfällig skapelse (s M 81).
SD: Bantamvikt och dess alternerande ellipsform bantam har total distribution som beteckning för den näst lättaste viktsklassen i box-
ning, brottning och tyngdlyftning (s D 41).
Beläggningen har liksom för andra boxningstermer
en markerad topp 1930, varefter tendensen förefaller vara kontinuerligt
avtagande. Nume- ra är bantamvikt , liksom övriga viktsklassbeteckningar,
borttagen och ersatt av kiloangivelse (s D 41).
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
LEM bantam
LEM bantammare |
-
- |
33
1 |
282
- |
170
- |
119
- |
98
- |
48
- |
750
1 |
{bantam} | - | 34 | 282 | 170 | 119 | 98 | 48 | 751 |
Import: baseball, NOM
Hybridkompositum: baseboll, NOM
Lexica: NFS: Baseboll spelas... på ett kvadratiskt fält, som i varje hörn har mål eller bon, bases, vilka givit spelet dess namn.
OED: Baseball The national field-game of the United States...
NEO: Baseboll subst. -en *ett amerikanskt spel som liknar brännboll el. långboll, med niomannalag: nationalidrott i USA. HIST.: sedan 1938
SAOL11-2: Baseboll el. baseball -en s.
24
Belägg: SO: 1) ...base ball... alla de stora collegen i "base ball" ... mästaretiteln i "base ball" ... (IB 16-1-11;3:2)
2) Se på amerikansk baseball och engelsk soccer- football (IB 13-9-20;538:3)
3) Varför spela vi icke slagboll av typen baseboll, brännboll, cricket eller vad spelen nu allt heta?
(IB 3-1-30;5:3)
SB: 4) ... medan basebollen bjuder på långa perioder ...
(AB 18-9-60;16:2)
FÖRL: 5) ... det enformigare baseballspelet som är USA:s nationalidrott (AB 18-9-60;16:2)
G: NuO:s uppslagsform <bäsboll> torde endast ha varit i bruk en kort period i samband med försök att introducera sportgrenen i Sverige (landets enda egentliga specialklubb, Västerås Bäsbollklubb, bildades 1910 och upplöstes slutgiltigt 1923). Inte heller den av NuO som "vanligare" angivna formen <basboll> finns belagd.
M:
SO | SB | SUMMA |
baseball 15 baseboll 7
baseball+ 8 baseboll+ 8 |
basebollen 1 | 23
16 |
23________15
38 |
1 | 39 |
Fördelningen mellan svensk och engelsk efterled är tämligen jämn. Någon klar signifikant tendens kan ej utläsas ifråga om relationen
ball-boll . I materialet har determination ej lagts till efterleden
- ball . Ex 4 och 5 visar två olika sätt i samma tidningsspalt att uttrycka SB, hybridbildning resp. sammansättning med svenska morfem.
D:
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
<baseball>
<baseboll> |
6
- |
4
4 |
3
2 |
2
- |
2
3 |
2
3 |
4
4 |
23
16 |
LEM baseball/boll | 6 | 8 | 5 | 2 | 5 | 5 | 8 | 39 |
Baseball/boll har totaldistribution men förekommer
så gott som enbart som amerikansk exotism (s D 51). Ett fåtal
klubbar utövar baseboll i Sverige, men sporten verkar under de allra
senaste åren vara stadd på tillväxt i vårt land.