99

Drive

Import: drive, NOM och driver, NOM

Lexica: SuL: Drive; flackt skott (141:fotboll) och Drive; drive, driveslag (209:tennis)

NFS: Drive, drivslag, är ett i de flesta bollspel, i vilka bollen slås med racket, slagträ eller klubba, förekommande slag, som utföres genom en pendlande armrörelse bakåt-framåt under utnyttjande av kroppstyngden.

OED: Drive 1/5 d/f A forcible blow or stroke, esp. in various games, as golf, base-ball, lawn tennis ...

Driver 3/7 i/i Golf The play-club: a wooden-headed club with full-length shaft... with which the ball can be driven to the greatest distance.

NEO: Drive 2/2 subst. - n drivar äv. -s * långt svepande slag i vissa bollspel med racket el. klubba, särsk. tennis och golf: backhanddrive HIST.: sedan 1931

SAOL11-2: Drive -en -ar s. kraftigt slag t ex i tennis
 
 

Belägg: SO: 1) Hans kraftiga, låga forehanddrive passerade ofta motspelaren ... (DN 4-1-10;5:1)

2) Bollbanan blir förbluffande flat i hans dragna forehanddrive (är inte tennisspråket ett fint språk, så säg!) (DN 26-1-30;12:3)

3) Alltid lurige Ya Skoglund upptäckte plötsligt svenske högeryttern "Uffe" Jansson stående solokvist på sin kant och hittade honom med en 20 meters drive

(DN 19-9-60;19:7-8)

4) Plötsligt slog de en drive på 250 m ... (IB 2-9-70;25:1)

5)... golfens hittills längsta drive. Det är det första kraftiga utslaget ... (AB 19-9-70;28:2)

SB: 6) ... han har ju sin styrka i backhanddriven

(IB 29-1-30;11:2)

7) Man kan lika gärna t.ex. förbjuda en forehandsspecialist att "gå runt" och använda forehandsdriven ... (AB 29-1-60;13:2)

PO: 8) A. Wennerholm visade en god, ren stil med bra placering och långa drives à la Gore tvärsöver planen

(DN 5-1-10;5:1)

9) Rahe har en utomordentligt vacker stil, driver med långa, raka drives motspelaren ut i hörnen ...

(DN 28-9-20;9:6)

100

10) ... svepande drives, stoppbollar, massvis med volley ... (IB 4-1-40;4:5)

11) ... Gösta Svenssons vänsterdrives knäckte honom ...

(IB 15-1-40;12:4)

12) Waern har slagit hela raden av kontinentala motståndare i envisa "drives" på sista varvet

(IB 5-9-60;2:1-2)

13) ... när det gäller att slå drives (AB 19-9-70;28:2)

PB: 14) För min del gällde det också att drivarna inte funkade (AB 28-9-70;34:4)

Driver

SO: ... han höll i sin driver bättre än i går ...

(DN 27-9-70;25:1)

G: Inget belägg finns för grafonomisk anpassning till det engelska uttalet (s G 5).

M:
SO SB PO PB
SUMMA
drive      8
drive+     1
+drive    10
+drive+   1 
-

+driven   2
drives     18

+drives     9
drivarna    1
 
27
1
21
1
20
2
27
1
50
driver        1
1

Mer än halva antalet belägg utgörs av s-pluraler medan svensk plural- allomorf endast finns i det unika 70-talsbelägget på PB (s M 24). Detta belägg (ex 14) är ett citat av den svenske golfspelaren Sven Tumba.

För övrigt är s-plural genomgående, även vid samordning med ar-plural eller som kollektiv (ex 10). SAOL10-2 har ar-plural som enda alternativ, medan SAOL9 liksom Ill har s-plural primärt (båda upptar emellertid PB drivarna ).

Semologisk genusattraktion borde snarast ha lett till neutrum då slag är det enda naturligt associativa nomenet, men liksom övriga beteck- ningar för 'slag' är drive utrum. Förutom den antydda gruppanalogin har sanno likt också morfofonematiska faktorer inverkat. Skriftbildens <e>

har måhända motverkat attraktion till neutrer med konsonantslut (typ: ryck och slit ). Å andra sidan har uttalet försvårat en eventuell anpass- ning till neutrer på vokalslut. S-pluralen har väl också bidragit till att motverka neutrumstendenser.

SD: Ex 1, 2 och 6-10 avser tennis, ex 3 fotboll, 4-5 och 13-14 golf, 11 bandy och 12 löpning. Som lagspels- eller löpningsterm lär drive vara sällsynt i svenskt idrottsspråk. Ex 12 ingår i en översättning av en artikel i en amerikansk tidning. Detta belägg är det enda som har citattecken. Inom golfsporten är drive totaldistributivt i den betydelse som explike-

101

ras i ex 5 (s D 40). Som tennisterm synes drive (som huvudsakligen förekommit som efterled till backhand- och forehand-) i betydande utsträckning elliptiskt ha fallit bort under senare decennier.

Driver har totaldistribution som golfterm för den mest långtgående av klubborna (s D 41).
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM drive
LEM driver
6
-
2
-
22
-
6
-
1
-
3
-
10
1
50
1
{drive}
6
2
22
6
1
3
11
51

 

Drop

Avledning: droppning, NOM

Lexica: Avis: Dropping Ball: ... it is dropped over the shoulder of the player, who must be facing the hole (204:golf)

OED: Droppa ej i idrottsbetydelse

SAOL11-2: Droppa ej i sportbetydelsen.

Belägg: SO: Det blev s k droppning, förlust av slag och i stället för en fyra fick han en sjua (DN 25-9-70;22:6)

M: Det unika belägget innehåller ning-suffix, vilket normalt förutsätter att motsvarande verb förekommer med en relativt hög frekvens (s M 86).
 
 
 
 

Duck

Avledningar: ducka, V och duckning, NOM

Lexica: SuL: Duck; dyka, ducka (232) - Duckning, duck; dykning, duckning (232)

NFS: Ducka, boxnt. hastigt dyka ned, böja ned huvudet för motståndarens slag.

NEO: Ducka verb -de -t SUBST.: duckande, duckning * hastigt böja sig för att undgå att bli träffad: (ej sportex) HIST.: sedan ca 1645

SAOL11-2: Ducka -ade v. hastigt böja sig undan o.d.

- ning -en -ar s.

Belägg: Ducka

INF: 1) ... råd av sin second att gå avvaktande ..., ducka för alla slag ... (AB 5-9-60;19:5)

102

PRES: 2) ... garderar sig och duckar för motståndarslag

(AB 23-1-60;16:1)

SUP: 3) Magnusson 4-0 sedan han elegant duckat för en låsning (DN 30-1-50;16:8)

PRES PTC: 4) ... träffar duckande George Lugans huvud

(DN 3-1-60;19;1-2)

Duckning

SO: 1) Vidare föreföll han att vara en överdängare i duckning - och det betyder att H.P. får utomordentligt svårt att träffa honom tillräckligt effektivt (IB 31-1-30;1:3-4)

PO: 2) Charles blir med ... alla sina viga duckningar ...

(IB 27-9-50;1:6)

G: Inga alternativa skrivningar finns och det är rimligt att anta att stamvokalen redan tidigt fått läsuttal (s G 7).

M: Verbalnomenet har i sina 3 belägg ning-suffix (s M 86).
 
SO SB PO PB
SUMMA
duckning    2
- 
 duckningar    1
-
3
INF: ducka   3
PRES PTC   1		 PRES: duckar  4 PRET: duckade  2 SUP: duckat  1 SUMMA  10
  1
11

D: Ducka och duckning har i boxningsspråk totaldistribution (s D 40). Sporadiskt kan de användas om andra sportgrenar. Ducka ex 3 finns i ett bandyreferat.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM ducka
LEM duckning
-
-
-
-
-
2
-
-
3
1
4
-
4
-
11
3
{duck}
-
-
2
-
4
4
4
14

Eagle

Import: eagle, NOM

Lexica: Avis: Eagle ... where a player has holed out in two strokes fewer than the bogey score for that hole (204:golf)

AS: Eagle (golf) = att "håla" en boll två slag under hålets SSS.

NEO: Eagle subst. ingen böjning , n-genus * två slag under par dvs under det antal på vilket en skicklig golfspelare skall kunna slå bollen i ett hål: göra en - HIST.: sedan 1957

SAOL 12: Eagle s. ; pl. enl. eng. böjn. två slag under par; golf; en e.

Belägg: SO: 1) ... och långe John kunde anteckna en "eagle" i protokollet - en komplett omöjlighet för vanliga dödliga (DN 14-9-70;23:7)

103

... gjorde John Cockin en s. k. eagle (tre slag i st. f. 5) på 4:de hålet (teckn 7:8)

2) Nu skall du få se när gubben Tumba gör en eagle ...

(DN 26-9-70;13:4)

G: Endast engelsk stavning förekommer vid denna golfterm (s G 8 och

G 20).

M: Genus är utrum (s M 7). Materialets 3 belägg står alla i SO.

D: Samtliga 3 belägg härrör från DN sept 1970 (s D 22).
 
 

Fair

Import: fair, ADJ, fairness, NOM och fair play, NOM (ADJ + NOM)

Lexica: SuL: Fair a; fair, just(e), sportmannamässig, sportig (34)

Fair play, ärligt spel, fair play (34)

AS: Fair, förekommer bl.a. i det även i Sverige vanliga och intern, vedertagna uttrycket fair play = ärligt spel. Att iakttaga fair play innebär, att man följer icke blott spelets skrivna regler utan också dess oskrivna, d.v.s. att man icke under några förhållanden söker tillskansa sig olovliga fördelar av ngt slag på motståndarens bekostnad.

Avis: Fair: sportsmanlike, that is, free from questionable tactics or play (24:fotboll och 82:boxning)

NEO: Fair play subst. ingen böjning * ärligt spel särsk. i idrott: det är inte - att försöka lura till sig en straffspark HIST.: sedan 1931

Belägg: Fair

SOU: 1) Nu är spelet helt och hållet omlagt och dess karaktär öppen och fullt fair (IB 5-1-20;9:1)

2) ... och matchen blev också en i alla avseenden fair och just genomförd tillställning (IB 22-9-30;10:1)

3) Vi anser att det inte råder samma sportsliga betingelser för samtliga startande, och när våra grabbar inte får en fair chans ... (DN 12-1-50;16:8)

4) När grabbarna åker från långt ute i landet bör de ha en fair chans och bedömas av kompetenta bedömare

(DN 24-9-50;21:4)

5) ... danskarna hade varit nog vänliga att före matchen mellan "arvfienderna" vädja genom såväl radio som press om fair behandling av svenskarna (AB 8-1-60;12:4-5)

SBIM: 6) Amerikanerna blevo mycket populära genom sitt "faira" spel och sportsmässiga uppträdande

(DN 17-9-30;18:6)

104

7) Nu får Ulf Johansson och Mats Thomasson sin faira chans i dubbelmötena med Danmark (IB 17-1-70;13:4)

Adverb

Västanfors skall ha ett varmt och hjärtligt tack för sin fair genomförda match (IB 29-1-40;9:5)

Fairness

SO: Det skulle nog inte skada med litet mera fairness, litet mer sportsmannaanda och litet mindre intriger ... (IB 15-1-30;6:3)

Fair play

SO: 1) ... en publik som har sinne för fair play och en smula aning om vad savoir vivre vill säga (AB 19-9-20;7:4)

2) Till sist omnämnes ett fall, som ej finns upptaget några regler, men som det kan vara av ett visst intresse att beröra som ett bevis på engelsmännens känsla för fair play (AB 21-9-20;9:3)

3) Vi ha idrotten att tacka för vårt sinne för fair play, vår förmåga till samverkan samt vår rättskänsla (IB 7-1-30;7:5)

4) Från generation till generation inom AIK har känslan för "fair play", stil och goda sportegenskaper gått i arv

(IB 27-9-40:12:1)

Adjektiv

SOU: ... kommer han så länge han är aktiv att vara stämplad som en idrottsman som icke är helt fair play (AB 8-1-60;13:1)

GM: Endast i 2 fall (ex 6 och 7) har adjektivet fair böjts. Det är i alla fall tillräckligt för att NEO:s kategoriska påstående om frånvaro av böjning skall framstå som alltför långtgående. Det tidigaste belägget (30-talsex 6) är unikt vad beträffar citattecken, vilket innebär en främlingsmarke-

ring av den böjda formen. Morfologisk eskapism föreligger i det adverbi-

ella ex där adverbnomenet -t saknas (s M 72). Det är formellt möjligt att tolka även ex 2 på samma sätt, alltså med fair som adverbiell bestäm-

ning till adjektivet genomförd och i så fall samordnat med just, vars stamslut -t döljer den adverbiella formen.

Konversion nomen -> adjektiv förekommer i ett unikt ex (s 73).
 
SO
fair play      15
fair play+      2
SOU   fair    14   fair play   1
SBIM faira   2
SUMMA  15
                     2
SUMMA   17                          16                    1                    17
fairness         1
SD: Fair och fair play står i fakultativ distribution till avledningar och sammansättningar med sport- och sportsman- (s D 45). En mycket frekvent användning av fair play exemplifieras i ex 1-4 i uttrycket

105

känsla/sinne för fair play. Exotisk distribution finns i fair play ex 2-3, men detta "kulturella lån" (s S 5 och D 53) är ingalunda begränsat till exotiska förhållanden.

Åtminstone 6 av materialets belägg är äldre än NEO:s första belägg.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM fair
LEM fairness
LEM fair play
 -
-
-
 2
-
2
4
1
4
 2
-
3
5
-
4
1
-
3
2
-
2
 16
1
18
{fair}
-
4
9
5
9
4
4
35

 
 

Fairway

Import: fairway, NOM

Lexica: Sak: Fairway: closely cut, grass-covered area intended for play between tee and green.

AS: Fairway (golf): allfarväg = banan mellan utslagsplatsen och greenen för ett hål.

NEO: Fairway subst. -en * den välklippta sträckan mellan utslagsplats och green i golf: bollen hamnade bland träden utanför -en HIST.: åtminstone sedan slutet av 1920-talet

SAOL11-2: Fairway -en klippt gräsmatta mellan hålen i en golfbana

Belägg: SB: 1) Utanför den planterade fairwayn ... (DN 24-9-70;24:8)

2) Bland en massa buskar och småträd utanför fairwayen

(DN 27-9-70;25:3)

3) Den flög över till fairway'n bredvid (DN 28-9-70;23:7-8)

PO: 4) ... med åtskilliga fairways som ligger på sniskan

(DN 23-9-70;17:5)

PB: 5) Fairways är utmärkta ... (DN 24-9-70;24:8)

M: SB har som synes såväl n- som en-allomorf efter skriftens <ay>, som ju motsvarar ett engelskt diftongiskt uttal med halvvokalisk sista kompo- nent (s G 8). Apostrof finns unikt i ex 3. Materialets 5 plurala belägg har samtliga s-allomorf (s M 48).
 
SO SB PO PB
SUMMA
 -
 fairwayen___1__fairwayn___1___  fairway'n__1 
                                     3		 fairways 4 fairways  1  8

SD: Alla 8 beläggen härrör från DN september 1970, vilket främst beror på den ringa bevakningen av golfsporten under tidigare decennier (s D 22). SAOL:s förklaring är oklar, eftersom det kan verka som om fairway

skulle betyda de gångvägar som finns mellan en golfbanas olika hål.

106

Fan

Import: fan, NOM

Lexica: SuL: Sports enthusiast -> fan: idrottsbiten, sportfåne, "sportidiot"

(96)

AS: Fan, entusiast, fanatisk beundrare av t.ex. idrottsutövare

OEDS: Fan 2/2 (abbrev. of Fanatic) Re-formed in mod. Engl. (orig. U.S.; A keen and regular spectator of a sport)

NEO: 2/3 Fan subst., plur. -s , n-genus * ivrig beundrare av berömd person e.d. : fanklubb; laget svek sina -s HIST.: sedan 1951

SAOL11-2: (SAOL12: 2/3 s. pl. fans: mest i pl.) 3/3 Fan en f. el. fans -et; pl. = s. fanatisk beundrare t.ex. av popsångare

Belägg: PO: 1) Åskådarmassor på resp. 300, 500 och 600 "fans"

(IB 24-1-30;7:3)

2) Dir. Janse, som tillika är en av huvudstadens mest intresserade "football fans" ... (IB 17-9-30;1:3)

3) Tio mil för fotboll är ju inte så lång resa för supporters, men det är kanske mer ovanligt att ett par hundra "fans" ger sig iväg på promenad till fots tio svenska mil för att se sitt lag spela (DN 10-1-50;14:5)

4) Hur många fotbollssupporter har nått samma rymder som de randigas fans den gången? (IB 30-9-70;17:2)

PB: 5) Som bekant har de sovjetiska ishockeyfansen befunnit sig ... (IB 30-9-70;22:5)

PB GEN: 6) ... så starkt att fansens talkörer "Blixten, Blixten" höll på att få halltaket att lätta (AB 19-1-70;25:5)

FÖRL: 7) Dessutom har han en alldeles egen fan club - hela klassen håller tummarna (AB 10-1-70;25:2-5)

G: Det är värt att uppmärksamma att då ordet står som förled (ex 7) åtföljs det av engelsk stavning (<club>) av det annars totalassimilerade klubb . Orsaken är av allt att döma önskan att markera att förleden fan här är det engelska morfemet och ej får förväxlas med sin svenska svor-

domshomograf (s M 43).

M: Att fan har fått PB -en trots att ordet är en personbeteckning bör ha underlättats på grund av frånvaron av singular simplexform. Därigenom har inget utralt genuskrav aktualiserats. En eventuell SO-form skulle troligen heta *ett fans i analogi med ett proffs och ett mods m fl

(s M 34). SAOL11:s primära utrala form är ej känd.
 
 
 
 
 
 

107
 
SO SB PO PB
SUMMA
          -
fan+   5
          -
-
-
-
 fans    13
            -
+fans  11		 fansen     2
               -
+fansen   5
fansens    1
+fansens  1
15
5
16
1
1
5
-
24
9
38

S: SuL:s översättningar sportfåne och sportidiot har klart pejorativ karaktär, vilket ej normalt impliceras i ordet fan, vars betydelse svarar till AS:s definition. Tilläggas bör att den entusiastiska beundran oftast gäller en lagsportsklubb.

D: Fan står i fakultativ distribution till framför allt ett annat engelskt lånord, nämligen supporter (s D 45). I ex 3-4 föreligger intrasentensiell varians mellan de båda lånorden (s D 47).
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
{fan}
- 
- 
10 
- 
5 
1 
22 
38 

Farm

Import: farm, NOM

Avledning: farmare, NOM

Lexica: Web: Farm in baseball, a minor-league team owned and operated

by a major-league team to train young and inexperienced players...

NEO: Farmarlag subst. -et, plur. -, best. plur. -en * (svagare) lag som stöds av (visst) elitlag och där t. ex. unga talanger kan utvecklas och kvalificera sig för elitlaget: särsk. i ishockey HIST.: trol. sedan ca 1970

SAOL11-2: Farm ej i sportbetydelsen

Belägg: Farm

FÖRL: 1) ... system av farmklubbar (IB 28-9-60;9:3-4)

2) De skulle hämtas från s k farmlag, NHL-firmornas talangavdelningar (AB 6-1-70;29:5)

Farmare

FÖRL: Jag har föreslagit AIK att bilda en farmarklubb ... Att det där med farmarklubb inte håller (DN 22-9-70;24:1)

M: Trots att något nomen agentis ej är känt i förbindelse med ishockey- betydelsen av farm bildas ändå sammansättningar med det tidigare etablerade farmare . Orsaken kan möjligen vara uttalslättnad.

108

SD: Materialets samtliga 3 belägg redovisas ovan. Ex 1-2 är exotiska (kanadensisk ishockey) medan dubbelex på farmar + avser svensk fotboll. Företeelsen lär i Sverige knappast ha kommit över förslagsstadiet, bortsett från en del fall i ishockey.
 
 

Feint

Polysemi: fint, NOM

Avledningar: finta, V och fintning, NOM

Lexica: SuL: Feint, misleading; fint, fintning, "bortgörning" (142:fotboll)

Feint, hoodwink, mislead, trick, outwit, baffle, jockey; finta, lura, snuva, kugga, "göra bort" (142)

OED: Feint 1/2 a/b Fencing and Boxing. A blow or thrust aimed at a part other than that which is the real object of attack.

NEO: Fint subst. -en -er antydd, låtsad manöver avsedd att lura motståndare i spel och tävlingar el. i debatter o.d. : backen gick på en enkel fint HIST.: sedan 1667

Finta verb -de -t SUBST.: Fintande, fintning; fint

antyda (viss manöver) för att lura motståndare i sport el. i debatter o.d. :han -de bort backen HIST.: sedan 1921

SAOL11-2: Fint -en -er s. låtsad stöt vid fäktning; vilseledande manöver; knep, list m.m.

Finta -ade använda finter; f. bort

Fintning

Belägg: Fint

SO: 1) Perfekt fint av ... (IB 16-1-50;5:6)

SB: 2) Finten misslyckades dock... (IB 22-9-20;561:1)

PO: 3) ... sina små finter ... med en liten fintning

(IB 4-9-40;7:5)

4)... med finter, jabbar och snabba rusningar

(DN 16-9-60;28:5)

Finta

INF: 1) ... har ju rättighet att finta ... några fintningar

(IB 19-9-30;1:5)

PRES: 2) Den gode och kvicke Roy fintar och duckar mer än han boxas... (IB 11-1-50;2:4)

PRET: 3) "Long-John" fintade sig fram lätt ... (IB 17-9-30;14:1)

SUP: 4) ... har fintat bort Kalle Svensson (IB 4-1-50;1:5)
 
 

109

Fintning

SO: 1) ... då han med en fintning ... fick den svenske halvbacken att hoppa åt sidan (IB 29-9-30;2:3)

2) Se Fint ex 3!

PO: 3) Se Finta ex 1!

4) För mycket fintningar, bakåtpassningar ...

(IB 24-1-40;8:4)

GM: Idrottsordet fint har undantagslöst antagit samma stavning (s G 9) och böjning som det etablerade fint . Plural bildas alltså med er-allo- morfen (s M 29). Att enbart ning-suffix har påträffats är förklarligt mot bakgrund av verbavledningens höga frekvens (s M 86).
 
SO SB PO PB
SUMMA
fint                 9   finten         3 finter            17
+finter            1		 finterna      1
+finterna   1
30
2
9
3
18
2
32
fintning         9
fintnings+    2
+fintning      2
-
-
-
 fintningar      9
                    -
+fintningar    2
-
-
-
18
2
4
13
-
11
-
24
INF finta          7
PRES fintar       10
PRET fintade      24    fintades 1
SUP fintat         3
SUMMA             44_____________1
                         45

SD:
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM fint 
LEM finta
LEM fintning
1
-
-
1
-
-
-
6
3
2
9
9
12
11
5
7
8
7
9
11
-
32
45
24
{fint} 
1
1
9
20
28
22
20
101

Det förefaller som om fint och fintning skulle vara synonyma (intrasen-

tensiell varians i ex 3). Från och med 1940 håller sig {fint} på en anmärk-

ningsvärt jämn nivå.
 
 

110

Field event

Import: field event, NOM (NOM + NOM)

Lexica: SuL: Field events; kast- och hoppgrenar pl (35)

AS: Field events sammanfattande benämning f. tävl. (events) i hopp och kast, vilka äger rum på fältet (field) till skillnad fr. löpningarna, som sker på bana (track). Jfr track and field = fri idrott.

OEDS: Field 21/21 Field events, certain athletic games; as distinguished from events on the running track.

Belägg: PO: 1) ... den sjunkande återväxten i "field events", d.v.s. kasten och hoppen (IB 8-9-40;5:2)

2) Enormt i häck, hopp och kast i rysk statistik 1959 (rubr). I gengäld ges alltså granna siffror i häckloppen och - framför allt - i "field events" (IB 15-1-60;5:5)

M: SuL uppger även Field event: kast-eller hoppgren. Materialets 4 belägg utgörs dock av plural med kollektivbetydelse.

SD: Som sammanfattande benämning torde explikationen i ex 1 ("hopp och kast") normalt användas. Distributionen är fakultativ med sällsynt före- komst.
 
 

Fight

Import: fight, NOM, fighter, NOM, fighting, NOM,

fighting face/game/heart/instinct/pose/spirit, NOM (NOM + NOM)

Avledningar: fighta, V, fightande, NOM, fightare, NOM och fightas, V

Lexica: SuL: Fight, struggle; kamp, fight, strid (36). Fight -> also bout; kamp, fight (234:boxning) Fight v; kämpa, fighta (234:boxning)

Fighter; kämpe, fighter (36) - Fighter; also boxer, and contestant, fighter (234)

Fighting spirit (competitive spirit) -> fighting heart; kampanda, kampvilja, fighting spirit (36)

AS: Fight, fäktn., strid, kamp, slagsmål. Användes i idrottsspråket f. att beteckna hård, ofta hänsynslös strid, där motståndarna uppbjuder det yttersta av sina krafter. Jfr det särskilt i fråga om boxn. anv. uttrycket fight to the bitter end , att kämpa till det bittra slutet. Skrives ofta med utgångspunkt från det engelska uttalet fajt; att fajta = to fight.

Fighter, kämpe, stridsman. Betecknar i idrottsspråket en man som sätter in alla sina resurser i kampen och vägrar ge upp även f. en överlägsen motståndare. Jfr det särskilt i

111

boxningsspråket använda uttrycket all the world loves a fighter , alla uppskattar en kämpe.

Fighting spirit, kampanda. En person säges ha f.s. då han även under ogynnsamma omständigheter och mot en överlägsen motståndare kämpar till det yttersta.

NFS: Fight, kamp, användes ofta, framförallt vid boxning, i betydelsen hård, aggressiv strid i motsats till på teknisk överlägsenhet inriktad kamp.

Avis: Fighter: one who relies on sheer physical strength and courage in his contests, and ignores the finer points of tactics and strategy in contradistinction to the boxer (83)

NEO: Fight äv. fajt subst. -en -er * handgriplig kamp mest i sport (vard) : laget levererade en - på liv och död med mästarna

HIST.: sedan 1931

Fightas äv. fajtas verb fightades äv. fajtades fightats äv.

fajtats SUBST.. Fightande, fajtande; fight, fajt * slåss (vard.):

spelarna fightades om bollen HIST.: sedan 1934

Fighter äv. fajter subst. - n , plur. - el. -s * person som alltid anstränger sig så mycket han kan för att vinna, vanl. om idrottsman HIST.: sedan 1931

Fighting spirit subst. ingen böjning * vilja att kämpa till det yttersta [syn. kampvilja] HIST.: sedan 1939

SAOL11: Fight el. fajt -en -er s. vard. kamp; tävlan

Fighta el. fajta -ade v. vard. kämpa, tävla

Fightas el. fajtas -ades v. dep.

Fighter -n (SAOL12: el. fajter s. -n pl = el. eng. böjn.)

s. person som kämpar för att nå sitt mål

Belägg: Fight

SO: 1) Matchmaker Mc Ardle erbjuder segraren i aftonens

fight en tungviktssemifinal ... (IB 10-1-30;2:5)

2) ... sedan tredjediv.-laget dessförinnan gjort en 0-0 fight mot Londons stolthet (IB 13-1-30;10;3)

3) I fjäder blir det en ettrig uppgörelse mellan Mellström och Ahlkvist, mellan fight och stilboxning

(IB 15-1-30;5:4)

4) Lars Mellström, nu i bästa form och utan viktbekymmer, möter svenske mästaren T. Ahlkvist, Borås. Fight mot stilboxning (DN 18-1-30;12:4)

5) Det blir öppet spel om potten och en "fight" av högsta märket (DN 1-9-30;16:4)

6) Det laget har mer än en gång bjudit A-laget rafflande fight och t.o.m. triumferat över detta ... (DN 3-9-30;15:1)

7) Slutmil utan fight (rubr i DN 7-1-40;14:1)

112

8) Det var en mycket livlig fight, men det förekom mera slugging än boxning (IB 22-1-40;7:4)

9) Fight väntades som vanligt och då sviker inte publiken (AB 8-9-40;7D:4)

10) Det enda sorgliga med AIK:s nyårsfight i Sandviken var att striden inte gällde serien (DN 2-1-50;22:5-6)

11) Grabbarna var också på ett sjusärdeles humör och den unge lagledaren Arvid Svidén lovade att det skulle bli fight utav mot AIK (DN 8-1-50;16:1)

12) Man hade ställt in sig på verklig fight, men först som sist kan fastställas att någon stor match blev det aldrig. Därtill var hemmalaget för överlägset

(DN 23-1-50;15:6)

13) ... nu tvingar Mr Joe Barrow tillbaks innanför repen i en "real fight" (IB 27-9-50;2:1)

14) Visst skall det vara fight i hockey, men inte så att spelet innebär fara för liv och lem (AB 4-1-60;11:3)

SB: 15) Surahammar ... drabbar i Sandviken samman med det stora järnsamhällets second strings och den fighten förtjänar nästan epitetet huvudmatch (IB 22-9-30;14:2)

16) ... han begick felet att tå mot tå växla slag med den friskt fightande junioren - och just fighten är dennes styrka. När Ove övergick till att boxas tog hans större rutin ut sin rätt (IB 29-1-40;6:1)

17) Strömsbro inledde fajten optimistiskt

(AB 25-1-60;14:3)

18) Sovjet ser nu ut att vara säkert på seger över USA i "the big fight" (DN 9-9-60;26:7-8)

PO: 19) ... en av de hårdaste fighter som någonsin setts i en svensk ring (IB 7-1-30;3:5)

20) ... har under den gångna veckan prövat formen i tre fighter i Skottland (DN 15-1-50;23:1)

PB: 21) ... i de amerikanska fighterna eller sexdagarsloppen

(IB 8-1-40;6:3)

22) ... utanför Alvikshallen, där folk förtvivlat sprang omkring och hojtade och snokade efter varann före fajterna (DN 21-1-50;11:4)

23) Fighterna mellan Bollnäs och Edsbyn brukar i regel vara hårda, jämna och mycket ovissa men den här matchen utgjorde ett undantag (AB 7-1-60;11:1)

Fighta

INF: 1) Jag skall fighta Johansson från en crouchställning, weaving och bobbing och aldrig ... (AB 20-1-60;14:1) tala om för Johansson precis hur jag skall fighta honom ...

113

När jag möter Johansson i höst kommer jag att fighta

ner honom (AB 20-1-60;14:3)

PRET: 2) ... samtidigt måste erkännas att AIK visserligen fightade uppoffrande och ihärdigt, men så värst mycket bandy lyckades man inte prestera (DN 8-1-40;11:1)

SUP: 3) Jag skulle nog inte ha fightat honom (IB 7-1-30;3:4)

PRES PTC: 4) ... och så mot desperat fajtande Degerfors borta (IB 28-9-60;8:2)

Fightas

INF: 1) Kom allihop, vi vill fajtas, kom an bara, kom en i sänder (IB 13-1-30;2:5 klubbvisa)

2) Det är emellertid intet annat att göra än att bita ihop tänderna och fightas to the bitter end (IB 4-1-40;8:1-2)

3) Han har humör för två, tre är oerhört stark och kan fightas (DN 2-9-40;14:1)

4) ... och om han bara går in för att boxas (och inte börjar fightas) bör han klara sig bra i finalen mot Uhre (DN 2-1-50;5:2)

5) Men nog skall vi fajtas alltid (DN 12-1-50;16:1)

6) ... och dessutom skall Europatrean Bengt Rask fajtas med förre svenske mästaren i fjärilsim

(DN 6-9-50;16:7)

7) ... komma igen och fightas "to the bitter end"

(DN 7-9-60;16:6)

PRES: 8) Ovan fightas Ove Eidhagen i Sirius och Sven-Åke Svensson i Slottsbron om bollen

(bildtext i DN 11-1-60;18:3-5)

PRET: 9) Brorsan Bertil fajtades en hel del omkring 1919

(IB 3-1-30;11:5)

SUP: 10) Han skulle ha gett sig ut på kontinenten och fightats i de stora löparfälten (DN 19-9-60;19:7-8)

Fightande

SO: Litet europeiskt uppvisande emellan allt amerikanskt fightande skulle kanske inte skada vare sig honom eller svensk proffsboxning (AB 24-9-30;10:2)

Fightare

SO: 1) Pappa själv har varit god fightare - men kanske ännu bättre löpare (IB 4-1-50;4:5)

PO: 2) ... och som han alltid ömmar för de mindre väl lottade (speciellt om de äro "fajtare") (IB 31-1-30;7:1)

3) Vi ha inte många fightare som han

(insändare i IB 31-1-30;10:5)

FÖRL: 4) Fyra fajtarfinaler (diktrubrik i IB 3-1-30;7:2)

114

Fighter

SO: 1) En ny man kom upp, en hård och bister s.k. fighter ... (DN 24-1-30;11:3)

2) Hesselby-Eriksson ... en fighter med verkligt tävlingshumör, en åkare med färg (DN 8-9-30;14:3)

3) Fröken Fitger var en ilsken liten fighter

(DN 14-9-30;20:5)

4) Så som en stark boxare som både kan slå swings, hooks och raka stötar alltid kommer att vinna över en utpräglad fighter som aldrig lärt sig raka slag

(IB 2-1-40;4:5)

5) Denne lille fighter släpper ingen förbi sig utan strid till det yttersta (IB 27-9-40;7:3)

6) "All the world loves a fighter". Just därför är Josef i publiksmaken (IB 20-1-50;4:4)

7) Om "Ormen" hette det i programmet "att han aldrig har varit någon boxare, och kommer aldrig att bli det, men hela världen älskar som bekant a) fighter, och därför är man barnsligt förtjust när "Ormen" går i ringen". Huruvida den slaglystne och populäre Sundins belgier var en boxare eller en fighter framgick varken av program- met eller matchen (DN 21-1-50;11:4)

8) All the world loves a fighter, och Egon har dessutom charm i sin ilska på bollen (IB 25-9-50;1:1)

SB: 9) ... den fina boxaren, stilboxaren, den tekniskt fulländade, den med karaktär och intelligens, inte så gärna fightern (IB 27-9-20;574:5)

10) ... och hans Chicagomanager som hade blick för reklam, "backade" snart upp "the irish hardhitter Jack Red" och "the very fighter, canadian boy, Charles Lindford" mot en rad mer eller mindre kända USA-boxare (DN 2-1-30;15:1)

11) ... gamle höjdhopparen, landslagsledaren och "simmarfajtern" Bo Ekelund (IB 20-1-60;6:1)

12) Han är rätta fightern. Inte så konstigt när han är bror till gamle kämpen Sune Larsson (DN 31-1-70;17:3)

PO: 13) ... men för att tillmötesgå Linnéa att få förstklassiga boxare i ringen har utlovats några av deras bästa "fighters" (IB 31-1-20;49:2)

14) Londons stadslag var bräddat av fighters, som aldrig gav slaget förlorat om det någon gång såg illa ut

(IB 25-9-50;7:5)

-------------------------------------------------------------------
a) Obestämda artikeln en har tydligen fallit bort i detta belägg.

115

15) Det var ett storlopp mellan två tappra fighters, två

stora löpare (IB 19-9-60;3:3)

16) Vi har fighters som kan och vill slåss

(IB 2-9-70;3:1-2 rubr)

PB: 17) Vi skall greja't hade de bägge tappra fighterna lovat varandra på förhand (IB 26-9-60;5;2)

FÖRL: 18) "Enskede" hade sitt vildaste fighterutseende och lågade av energi (DN 2-9-30;12:5)

19) Fighterblod har inte Fernström längre... i yngre år var han däremot en verklig krigare (IB 18-9-40;5:5)

20) Ingen i gänget tvekade en sekund om att vi inte skulle göra det, och det märktes väl på fighterglöden

(DN 18-9-50;14:7)

Fighting

SO: 1) ...verkligt sevärd fighting mellan dessa bägge eleganta representanter för ringfinesser och stilboxning

(DN 19-1-30;12:1)

2) ... så var det ganska färgstarka och omväxlande matcher, som visserligen mest bjöd på fighting och slugging, men ... (AB 23-1-60;16:1)

3) Vår fighting gav resultat (AB 28-1-60;17:3)

SB: 4) ... tillsammans med Nisse Ramm vaknade emellertid kärleken till fightingen (IB 3-1-30;12:1)

FÖRL: 5) Då vann Molander på bättre "fighting heart"

(IB 7-1-30;3:4)

6) New York Sun: Den allvarlige skandinaven saknar "fighting instinct" (IB 13-1-30;2:3)

7) Det tyder på gott "fighting heart" (IB 24-1-30;3:2)

8) Tyngdpunkten i the fighting game ligger nu i England (IB 25-1-50;2:4)

9) Stjärnskottet "Pancho" Gonzales ... ses här visa upp sitt fighting face (bildtext i DN 10-9-50;22:4-5)

Fighting spirit

SO: 1) Bandy var det som sagt inte mycket, men A.I.K. visade prov på kraft, energi, "fighting spirit" (IB 19-1-20;31:1)

2) I fallet slog Hjalmar sig ordentligt på högra sidan och armbågen, men det är en underbar fighting spirit i den pojken och trots att den nya förseningen blev så dryg som fem minuter var han redo för batalj omedelbart

(IB 8-9-30;5:5)

3) ... visade en "fighting spirit" som man gärna sett smitta av sig till anfallsmännen. Den kamp och segervilja som dessa herrar visade var närmast obefintlig (IB 30-9-40;12:5)

116

4) ... enligt parollen: "Möjligt eller omöjligt men bollen SKA I MÅL", och här på vår kant "släpps ingen dj-l över bron". S.k. "fajting spirit" (IB 30-9-60;5:1)

G: AS:s frekvensuppgift "ofta" om stavning med <aj> synes kraftigt överdriven. Av materialets 902 belägg är det endast 14 som har <aj>- stavning (s G 5). Av dessa kommer 6 från 1930 och 4 ex från vartdera

1950 och 1960. I exempelsamlingen ovan finns den försvenskade stavningen i fight ex 17 och 22, fighta 4, fightas ex 5-6 och 9,

fightare ex 2 och 4 och fighting spirit ex 4. Flera av dessa belägg

återger talspråksrepliker, förekommer i klubbvisor eller företer på

annat sätt lägre stilnivå än beläggen med <i>-stavning.

M:
SO SB PO PB
SUMMA
 fight    272
 

fight+      4
fajt+         1
+fight    67
+fight+   2

 

 fighten      76
fajten           1
the fight      1
 

fighten+   47

fightens      1
+fightens   1

 fighter   19
 
 
 

+fighter   1
 

 

 fighterna      5
fajterna         1
 
 
 

+fighterna    4

fighternas     1
 

  

375
 

5
119
2
2
1
346
127
20
11
504
fightande   1 fightandet   1
2
fightare   1

fightar+   2
fajtar+      2
 
-

 

 

 fightare     1
fajtare        2
 

+fightare   1
-
 
 

-

  

4

4
5
4
9
fighter       79
fighter+    76
+fighter    11

+fighter+   1

 fightern     23

+fightern   11
+fajtern       1

fighterns     1

 fighters   41

+fighters   5
 

 

 fighterna     1
- 

 
144
76
28

1
1
167
36
46
1
250
fighting     17
fighting+   49
+fighting    1		 fightingen    1

+fightingen  1
18
49
2
67
2
69

117
 
INF
fighta     3
fightas  27
fajtas     4		 PRES
fightar   1
fightas   7		 PRET
fightade    9
fightades  7
fajtades    1		 SUP
fightat    2
fightats   3
SUMMA
15
44
5
34
8
17
5
64
PRES PTC
fightande   3
fajtande    1		  

3
1
4
68

SB the fight återfinns i den engelska nominalfrasen the fight of the

long count.

Fight har undantagslöst er-plural. Stamslutsparalleller med -jt är endast flöjt-er och det fackspråkliga och sällsynta vojt -ar . För -er talar dock jd-tendensen (s M 30). Fighter är långt vanligare än fightare . Den sistnämnda avledningen betyder alltid 'boxare' och har vardaglig prägel (3/9 har <aj>). Med undantag av det unika PB-belägget ex 17 från 1960 uppvisar fighter endast s-plural (s M 40).

Att ning-avledning saknas trots verbets höga frekvens beror förmodli-

gen mest på att fighting mycket ofta förekommer i ordfogning med engelskt lexem (ex fighting spirit ).

Verbet företer liksom boxa(s) en markant övervikt för s-form med reciprok betydelse (s M 77). Fight är ett oregelbundet verb i engelskan men den svenska avledningen fighta(s) böjs svagt.

S: Även om betydelsenyanserna delvis "går över" i varandra kan följande fördelning göras:

1) 'kamp/match - kämpa - kämpe'

fight 1-2, 10, 15, 17-18, 20-21, 23; fightas 1, 6, 7, 10, fighter 2-3, 5-6, 8, 11-12, 14-15, 18-20, fighting 5 och 9

2) 'hård kamp/match - kämpa hårt'

fight 5-7, 9, 11-12, 14, fighta 2, 4, fightas 2, 5 och 8

3) 'boxningsmatch - boxa'

fight 8, 13, 19, 22, fightas 9, fightande, fightare 1-4, fighters 13, fighting 1, 4 och 8

4) 'aggressiv boxning/boxare - boxas aggressivt'

fight 3-4, 16, fighta 1, 3, fightas 3-4, fighter 1, 4, 7, 9-10 och fighting 2.

I betydelse 4 är {fight} mycket nära full synonymitet med {slugg}. Det senare innebär dock en viss brist på teknik, vilket fight ej nödvändigt-

vis behöver göra. Vanligen förknippas nog fight också med en ihärdig aggressivitet, medan sluggning kan bestå i enstaka klumpiga slag.

D: Beläggningen blir hög boxningsåret 1930 (s D 29) och visar från och med 1940 en jämn hög frekvens.

118
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM fight 
LEM fighta 
LEM fightas 
PTC fightande
LEM fightande
LEM fightare 
LEM fighter 
LEM fighting 
-
-
-
-
-
-
1
-
1
-
-
-
-
-
3
 3
148
4
9
-
1
7
71
37
82
3
6
2
-
-
51
9
109
1
13
-
-
2
58
8
104
7
13
2
-
-
48
6
60
-
8
-
1
-
18
6
504
15
49
4
2
9
250
69
{fight}
1
7
277
153
191
180
93
902

 
 

Finish

Import: finish, NOM

Lexica: SuL: Finish 2/3 final lunge; finish (36) 3/3 inlopp

AS: Finish betyder eg. avslutning, avputsning men anv. som idrottsterm i de flesta språk för att beteckna slutspurtens sista del.

NEO: Finish 1/2 sista, avgörande del av (hastighets)tävling

HIST.: sedan 1886

SAOL11-2: Finish -en (SAOL12: -ar) s. slutkamp, slutspurt m.m.

Belägg: SO: 1) Forwards voro dåliga och hade ingen finish

(IB 1-9-20;502:3)

2) Sandström som gått upp på andra plats efter halva banan, gick lätt fram i ursinnig finisch ...

(IB 13-9-20;536:1) ... men ännu i avsaknad av de kalla nerver som behövas i en mästerskapsfinish (536:2) ... Det blev en ytterst enerverande finisch (536:4)

3) ... men Hägg överraskade med en oerhörd finish på de sista meterna (IB 8-9-40;3:5)

4) ... satte in en slutfinish, när han tyckte det var så dags. Han slog om cirka 30 meter från mål

(IB 25-9-50;7:5)

5) ... en 300-metersspurt som knäcker de flesta. Men räcker hans finish på de sista 30, 20 à 10 meterna?

(AB 3-9-60;16:4)