SB: 6) ... visade tendenser till att få kroppen för mycket upprätt i finischen. Är en av de tävlande snabbare i finischen än ... (IB 5-9-10;3:1)
7) ... men var fanns finishen, skotten och de oemotståndliga genombrotten? (DN 7-1-30;14:1)
8) Precis när spurten drogs upp körde TV-bilen om oss för att filma finishen framifrån (IB 23-9-70;7:2)
PO: 9) ... som kom med starka finisher både i det individuella loppet på 100 meter och på slutsträckan i den korta stafetten (AB 25-9-60;16:1)
10) ... Anders Faagers och Michael Franzéns sisuladdade finishar över de sista metrarna ... (IB 2-9-70;3:1)
G: Som framgår av statistiken är den "tyska" stavningen av [_]-ljudet begränsad till en handfull ex (s G 18). Dubbelteckning av <n> finns ej belagd. Bidragande till detta är förmodligen medvetandet om att engelskan har ett homofont ord, nationalitetsadjektivet med stavningen <Finnish>, med vilket <finish> inte skall förväxlas (s G 13).
M:
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
finish 143 -sch
2
finish+ 3
|
finishen 112 -schen 3
+finishen 2
|
finishar 1
finisher 1
|
-
|
262
3
|
163_____2
165 |
115________3
118 |
2
|
-
|
285
|
Finish har endast 2 plurala belägg, det ena med ar-plural, det andra med er-plural. I viss mån torde betydelsen inskränka pluralfrekvensen (se Spurt!, s 343). Det förefaller dock troligt att trycket på första stavelsen men stamslut på -[_] medfört vacklan ifråga om val av pluralallomorf
(s M 31). SAOL 12 har emellertid valt -ar.
S: Den av Avis och OED angivna betydelsen 'mållinje' har inte påträffats i svenskt idrottsspråk. I allmänhet är finish synonymt med slutspurt ex
2-6 och 9-10:löpning och ex 8:cykel). En finish
är vanligen mycket kort och begränsar sig till de sista meterna
före mål (ex 4). Ordet lär sällan kunna användas
om längre sträckor än 30-40 meter (ex 3-5). I ex 5 och 8
torde lexemen spurt och finish ha valts för att belysa sakskillnaden
mellan dem (en finish är alltså slutdelen av en spurt). Möjligheten
av stilistisk varians får inte helt avvisas. Beroende på skilda
distanser och sporternas olika utformning har betydelserna ofta kommit
att glida över i varandra för spurt och finish (s S 4).
120
D:
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
{finish} |
9
|
34
|
32
|
43
|
54
|
96
|
17
|
285
|
Finish har en tämligen jämn beläggning
med en topp 1960 som sannolikt får tillskrivas olympiaden detta år
(s D 39).
Import: first class, NOM och ADJ
Lexica: Avis: First-class: that kind of football played by the teams in the premier divisions of the Football League (24)
Belägg: ADJ
SON: Nåja, om inte spelet blef så särdeles first class
(DN 19-9-10; 1:6)
NOMEN
SO: Degerfors har däremot tycke av engelska eller kontinentala proffs i sina välsittande tröjor eller stadiga byxor av tjockt, hårt tyg. Detaljen bidrog att skapa det intryck av pondus och "first class" som anstår ett lag i toppen på landets "league championship"
(IB 30-9-40;10:3)
M: Av materialets 2 belägg är alltså det ena adjektiviskt i predikativ ställning med Ø-allomorf till neutralt huvudord (s M 72), medan det andra måste bedömas som ett nomen eftersom det är samordnat med nomenet pondus.
SD: Då first class ju lätt kan
identifieras med motsvarande svenska sammansatta avledning förstklassig
torde syntagmen endast förekomma exotiskt eller exotiserande (s D
52).
Import: fit for fight, ADJFRAS (ADJ + PREP + NOM)
Lexica: SuL: Fit, a, well-trained, konditionsstark, konditionstränad, välträ- nad (37)
AS: Fit. Uttrycket förekommer ofta inom idrotten, t.ex. fit for fight = redo till kamp.
Belägg:
SOU: 1) Martin Karlsson avvaktade i det sista sin chans, fit for fight (DN 7-1-50;12:7)
121
2) Han var spelklar för Halmia den 28 augusti ... Man hoppas att ha honom "fit for fight" i A-laget ...
(IB 1-9-50;8:6)
3) ... tiden är alltför knapp för att världsmästaren ska hinna bli "fit for fight" till den 1 november
(AB 9-9-60;15:4)
SON: 4) ... tillägger Godtemplarnas lagkapten, som också kan rapportera hela sitt manskap fit for fight
(IB 22-1-60;26:6)
5) ... är det danska laget "fit for fight" (DN 9-9-60;26:6)
P: 6) ..att alla spelare var fit for fight ... (DN 17-1-60;25:8)
SO: Spelarna skall vara omklädda och i "fit for fight" kl. 16 i dag på Kristinebergs idrottsplats (DN 19-1-50;16:3)
GM:
SOU: fit for fight 17
SON: fit for fight 2 P: fit for fight 1 |
SUMMA 20
|
Stavningsanpassning till det engelska uttalet skulle ha lett till dubbel-
teckning av slutkonsonanten. Denna har emellertid ej dubbeltecknats ens då genuskongruens i ex 4 och 5 kräver ett neutralt t-morfem. Inte heller har det plurala ex 6 kongruensböjts (s M 72). Förutom motståndet mot böjning av en fras bidrar säkerligen eufemistiska skäl (undvikande av associationer till en folklig svensk benämning för kvinnligt könsorgan) till frånvaron av böjning (s G 12).
Konversion föreligger i det nominala ex. Engelskans nomen är fitness
(s M 72).
S: Betydelsen 'vältränad', 'i god form' är tydlig i ex 2-3, medan snarare
'fri från skador' eller 'spelklar' är avsedd betydelse i många av de andra beläggen.
D: I ovanstående betydelser står
fit for fight i fakultativ distribution till bl a de nämnda synonymerna.
Samtliga belägg härstammar från 1950 och senare.
10-40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
LEM ADJ fit for fight
LEM NOM fit for fight |
-
- |
6
1 |
10
- |
3
- |
19
1 |
{fit} |
-
|
7
|
10
|
3
|
20
|
Flyer
Import: flyer, NOM
Avledningar: flya, V och flyig, ADJ
Lexica: Avis: Flyer: A very fast player, often a wing forward (25:fotboll)
122
Belägg: Flyer
SO: 1) Kedjan har fått tre nya, Widing, en hård, skridskovig och skjutsäker "flyer" som borde gå ytter (som han själv vill ... (DN 7-1-30;12:3)
2) I Lundens lag fäster man sig alltid vid innertrion med "Nicke" Karlsson som primus motor och elvans överläg- set bäste spelare. Han är inte direkt någon flyer, men i stället har han blick för spelet (IB 17-1-40;9:1)
3) ... med fyra sådana flygare på yttrarna och flyernas flyer heter "Gucko" Jansson; det värsta är att han flyar ifrån sig själv, men binder ett halvt försvar gör han och till ständig oro är han. Uno Wennerholm är nu flyigare än Gösta Svensson (AB 16-1-50;10:5)
SB: 4) ... Hudds, som i unga Gerald Kelly fått fram en målfar- lig högerytter av ungefär samma "goal getter"-typ som den famöse skotske flyern (IB 15-9-30;13:3)
5) Det rätta är emellertid att vänsterflyern...
(IB 19-1-40;8:2)
6) I fortsättningen kom det till stor klappjakt i orkanartad medvind, och ett slag såg det ut som om Hammarbyflyern åter skulle lyckas hämta in det förlorade avståndet till täten... (DN 4-9-40;13:1)
PO: 7)... Viger, som av många anses vara en av landets allra yppersta flyers (IB 22-1-40;12:2)
8) ... men laget föll framför allt på sina backar, som hade det svårt med HIF:s flyers (IB 11-9-50;10:1)
PB GEN: 9) Se ex 3!
PRES och KOMP: Se ex 3!
G: Inga avvikelser från engelskans stavning har belagts (s G 7).
M:
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
flyer 11
+flyer 3 |
flyern 10
+flyern 14 +flyerns 3 |
flyers 3
-
|
-
flyernas 1- |
24
17 1 3 |
14
|
27
|
3
|
1
|
45
|
I samtliga 3 PO-belägg är ändelseallomorfen
-s (s M 40). Den unika PB GEN har Ø-plural med determinationsallomorfen
-na (s M 40 och 67).
123
Verbet flya och adjektivet flyig i ex 3 är tillfälliga denominalbildning- ar med expressiv funktion, anmärkningsvärt nog tillsammans med den unika avledningen flygare .
S: SuL:s synonym runner måste anses föreligga i ex 6 som syftar på en cyklist. Detta är dock ett undantagsfall eftersom den vanliga användning- en gäller lagbollspel. En betydelseglidning har ägt rum. Bruket att sätta de snabbaste spelarna på ytterplatserna (Avis) har gjort att nomenet har kommit att fungera som en synonym till ytter (s S 3). Ex 3, 5 och 7-8 hänför sig till ytterspelare. Det är givetvis svårt att i varje enskilt fall kunna avgöra om betydelsen är 'snabb spelare (som bekläder ytterplats)' eller 'ytter'. Sammansättningarna vänster- (ex 5) och höger- är bevis på att flyer kan ersätta ytter även i dylika platsbeteckningsfall. Om annan spelare än ytter används flyer i ex 1-2. I ex 3-4 finns intrasentensiell variation (s D 47f). Med undantag av ex 4 gäller övriga belägg svenska förhållanden. Påfallande många är hämtade från bandyn (ex 1-3, 5 och 7) och avser enbart spelarens plats i laget.
D: Distributionen är total i Avis' betydelse
medan den varierar fakultativt med ytterspelare . Beläggningen har
som synes markant koncentration till framförallt 1940-50 (s M 29).
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
LEM flya
LEM flyer LEM flyig |
-
- - |
-
- - |
-
4 - |
-
16 - |
1
19 1 |
-
4 - |
-
2 - |
1
45 1 |
{fly} |
-
|
-
|
4
|
16
|
21
|
4
|
2
|
47
|
Import: footing, NOM
Lexica: Ej belagt i någon ordbok
Belägg: SO Efter sin morgon-"footing" - 8 km på landet vilket än vädret är - sysselsätter han sig ... (AB 14-1-50;13:1)
SD: Footing har i det unika belägget
- som rör franska förhållanden - betydelsen 'träningspromenad/joggning'.
Proveniensen får ökat intresse mot bakgrund av Orrs uppgift
(s ) att footing är ett falskt engelskt lånord, skapat i franskan
av engelska ordelement. Emellertid förefaller footing existera i amerikanskt
sportspråk.
124
Import: force, NOM
Lexica: SuL: Force:brute _; rå styrka (39)
Avis: Force: robust play, as opposed to more skilled movement, etc. (25:fotboll)
Force 1/2: power in hitting (84:boxning)
Belägg: SO: 1) ... Götas briljanta force (IB 9-1-20;14:5)
2) Thyge har en fruktansvärd force i sina korta slag
(DN 7-1-30;12:5)
3) ... hindrade de skarpsprungna tyskarna att utveckla hela sin force (IB 12-9-30;6:3)
4) Här åkte de tre förstalagsmännen faktiskt i norrländsk stil och force (DN 7-1-40;14:2)
5) ... fanns fler än göteborgsstjärnorna som kunde skjuta med verklig force (IB 15-1-40;7:1)
6) ... och dribblingarna ... gjordes med ... en Arne Magnussons fräna force (IB 29-1-40:7:1)
7) ... simmade Lasse Hall 300 meter med en obeskrivlig force, släppte inte av på takten en sekund
(AB 26-1-60;12:6)
SB: 8) ... tack vare den skarpa forcen från baseline, den rätt hyggliga volleyn ... (IB 22-1-30;5:1)
9) ... kände emellertid igen älgkliven och den fruktansvär- da forcen över markerna (DN 8-9-30;16:1)
10) Bengt Malmsten i nästa heat fick inte upp rätta forcen (IB 30-1-50;4:3)
G: Inget belägg finns för SAOL8:s primära och SAOB:s uppslagsform <fors> (s G 16f).
M:
SO | SB | SUMMA |
force 21 | forcen 3 |
24
|
Ordets genus är genomgående utrum.
SD: Betydelsen är ungefär 'kraftfull,
vägvinnande fart och effektivitet' i ex 1, 3-4, 6-7 och 9-10 och 'slag-
eller skjutkraft' i ex 2, 5 och 8. Distributionen är jämn men
låg.
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
{force} |
-
|
2
|
7
|
5
|
3
|
4
|
3
|
24
|
125
Import: forechecking, NOM
Avledning: forechecka, V
Lexica: Sak: Fore-check (ice hockey) to go into opponent's zone, harrying them and breaking up the play before it has a chance to form. This is a defensive action, the effort being made to get puck away from offense, or keep them bottled up.
Fore-checking (ice hockey) - checking opponents in their defensive zone.
NEO: Forechecka verb -de - t Subst. forecheckande, forechecking * (försöka) störa motståndarnas försök att bygga upp anfall redan i deras egen zon i ishockey
BET.NYANS: i fråga om likn. taktik i bandy, fotboll m. m.
HIST. sedan 1966
SAOL11-2: Forechecka möta motståndare långt framme för försvar i ishockey
Forecheckning el. -checking -en
Belägg: Forechecka
INF: 1) Skall vi ha någon chans mot de ryska snabbskrinnarna i OS måste vi "forechecka" betydligt intensivare - hindra dem från att få upp farten och att bygga upp anfallen
(IB 11-1-60;9:1-2)
2) Vår taktik gick ut på att forechecka, att ligga på hela tiden och aldrig låta Villaförsvaret göra några uppspel (DN 19-1-70;24:4)
PRES: 3) Tumba är samspelt med Thulin, som numera fore- och backcheckar perfekt efter Arne Strömbergs instruktioner (IB 11-1-60;8:5)
PRET: 4) De forecheckade oss så vi kom inte loss ur vår egen försvarszon (DN 5-1-70;14:4)
PRES PTC: 5)... i början hårt forecheckande VSK:arna som verkligen hade gått in för att trasa sönder medelpadingarnas spel redan i upptakten (DN 19-1-70;14:5)
Forechecking
SO: 1) När jag kom hit för tre år sedan var det inte många, som visste vad "forechecking" var för någonting, men nu har dessa uttryck slagit igenom (IB 20-1-60;10:1)
2) ... och fick aldrig igång sin forechecking
(DN 13-9-70;24:5)
M: Samtliga 10 nominalbelägg är
SO och har ing-suffix (s M 85).
INF: forechecka 3
|
PRES: f-ar 2
|
PRET: f-ade 2
|
PRES PTC f-ande
SUMMA 8
|
126
SD: Distributionen är total (s D 40). Forechecka ex 1-2 innehåller explika- tionsvarianter (s D 49). Ex 2 kommer från bandy, som i likhet med fotboll synes ha anammat detta ishockeytaktiska begrepp. Jfr i övrigt
Backchecka , s 13-14!
10-50 | 60 | 70 | TOTALT | |
LEM forechecka
LEM forechecking |
-
- |
3
2 |
5
8 |
8
10 |
{forecheck} |
-
|
5
|
13
|
18
|
Import: forehand, NOM
Lexica: SuL: Forehand (shot, stroke): forehand, forehandsslag (209:tennis)
Forehand a; forehand- (209)
AS: Forehand (tennis, bordtennis, badm., squash), framhand, en h.- hänt spel:s högra sida, varifrån han slår alla slag med handens framsida och kroppens v. sida vända i slagriktningen.
OEDS: Forehand a. and sb. A/C adj. 5/5 Lawn tennis . a/b Said of a stroke made by holding the racket with the palm of the hand turned forwards, a stroke on the right hand side.
NEO: Forehand subst. -en * slag med handens insida vänd i slagriktningen i racketspel, t. ex. tennis och bordtennis; normalt det effektivaste slaget: han slog en dödande forehand
BET.NYANS: om förmåga att slå detta slag: hon har en bra -
HIST. åtm. sedan 1920
SAOL11-2: Forehand -en; pl. =s. racketslag i tennis med handflatan i slagriktningen
Belägg: SO: 1) Austins forehand, Olliffs backhand imponerande slag (rubr) ... Vad som mest imponerar hos Austin är hans forehand, som hör till det fenomenalaste i den vägen
(DN 22-1-30;11:5)
2) ... med sin välplacerade forhand (AB 27-1-30;7:1)
3) Hans forehand ... var för dagen utmärkt, även om den fortfarande måste betraktas som ett defensivslag
(DN 27-1-30;13:6)
SB: 4) Till och med forehanden dundrade han in prick på prick (DN 26-1-30;12:3)
PO: 5) ... skruva in oerhörda forehands ...
(IB 22-1-30;5:2)
127
6) Lille Hoffmann ... men glimtvis röjde han genom intuitiva räddningar och finskruvade forehands
(AB 25-1-50;10:4)
7) ... slår blixtsnabba forehands och backhands
(AB 29-1-50;17:1)
FÖRL: 8) Den senares våldsamma forehand drives visade under spelet stor benägenhet att gå i själfva nätkanten eller "just out" (DN 5-9-10;4:6)
9) ... men hans omskrivna forehanddrive var det för dagen klent beställt med (DN 3-1-30;10:2)
10) ... förbjuda en forehandspecialist att "gå runt" och använda forehandsdriven då bollen studsar på backhandhalvan (AB 29-1-60;13:2)
G: Bortfall av <e> finns endast i 2 belägg (s G 4).
M:
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
forehand 22
forhand 1
forehand+ 23 forhand+ 1 forehands+ 7 |
forehanden 1 | forehands 3 |
-
|
27
31 |
52______________2
54 |
1
|
3
|
-
|
58
|
Böjningen är densamma som för backhand (s 16f). De tämligen få ex med kasuskomposition kan möjligen bero på att efterlederna ofta är engelska (drive , volley o s v). Fördelningen kan också ses som ett tecken på att forehand ej upplevs som en äkta sammansättning (s M 92).
SD: Distributionen är total (s D 40). Samtliga belägg i materialet avser tennis och bordtennis. Sekundär användning (såsom ifråga om backhand ,
s 17) torde knappast förekomma. Eftersom ett
boxningsslag utförs med handens insida behöver ett dylikt tillåtet
slag ej någon speciell term. Att hälften av beläggen kommer
från 1930 beror nog mest på tillfällig behand- ling av
tennis i materialet. Ex. 1-4 och 9-10 avser 'förmåga att slå
forehandsslag', medan de övriga ex står för enstaka slag.
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
{forehand} |
7
|
-
|
30
|
2
|
11
|
4
|
4
|
58
|
Import: form, NOM
Lexica: SuL: Form, fitness, condition, shape, fettle, trim, "colour" -> also condition, and -> fit; form, kondition (39)
128
AS: "Form" (fys.). En idrottsman säges vara "i form", när han efter en konditions- och specialträning nått en i förhållande till
sina medfödda anlag god färdighet inom någon idrottsgren. Dessutom anv. uttrycket också om den som utvecklat en god kondition utan att samtidigt ha uppövat någon särskild idrottsgrens speciella teknik.
Avis: Form: fitness, or usual prowess; the general standard of playing ability of a club or player (25:fotboll)
OED: Form I/II, 16/22 Sporting. In form: fit to run, 'in condition';
so out of form.
NEO: 4/4 Form (i vissa uttr.) fysiskt tillstånd med avseende på prestationsförmågan för tillfället; vanl. om gott tillstånd (särsk. i sportsammanhang): formsvacka ; formtopp; kanonform ... HIST. sedan 1895
SAOL12: 2/2 Form 2/2 knappast pl. fysisk prestationsförmåga
Belägg: SO: 1) I vilken form AIK nu är, vet man icke, det var ju länge sedan laget var i elden (IB 23-9-10;1:4)
2) Att Nisse Welin var i prima kondition var ingen hemlighet för mig, men jag undanhöll med flit kunskapandet om hans form, då jag vet att han åker bäst otippad (DN 3-9-30;16:6-7)
SB: 3) ... att Hjertberg kan få de många goda vi redan äga i den rätta formen (IB 30-9-10;3:3)
4) Det var roligt att formen äntligen börjar komma, sade Wide efter loppet (DN 30-9-30;15:6)
5) Arsenal har tydligen hittat formen nu ...
(bild i AB 20-9-50;11:1-6)
M: Genus är genomgående utrum
trots att de synonyma trim och slag är neutrer. Ordet form är
dock tidigt etablerat i utrum i svenska språket.
SO | SB | SUMMA |
form 1682
form+ 151 +form 494 +forms+ 1 +forms 1 |
formen 358
+formen 198 formens 1
|
2040
151 692 1 1 2 |
2329
|
558
|
2887
|
SD: Av de i SuL anförda engelska synonymerna finns kondition och trim
även i svenskt idrottsspråk som fakultativa varianter till form (s D 45). Trim är dock långt ifrån så allmänt som form. Kondition är begränsat
129
till den fysiska styrkan; att vara i form förutsätter - förutom innehav
av fysisk styrka - även teknik och psykisk kraft för utförandet av en
god tävlingsprestation. Form är alltså ett både vidare och mer komplext begrepp än kondition . I utpräglade kraftsporter kan dock betydelserna närma sig varandra och i ex 2 (cykel) har de båda nomina variansfunktion.
Form har hög frekvens under hela undersökningsperioden.
Det skulle inte förvåna om den tämligen kraftiga nedgången
1970 har fortsatt och accentuerats efter detta år. Förklaringen
till detta är i så fall att en toppidrottsman nu för tiden
alltid måste vara i så god form att det inte är relevant
att nämna annat än i sammansättningar som hög-, toppform
.
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
{form} |
80
|
155
|
510
|
548
|
612
|
595
|
387
|
2887
|
Import: forward, NOM
Lexica: SuL: Forward; forward, forwardsspelare (145:fotboll)
Forward line: front line, attack, quintette, vanguard, forwardskedja, anfallskvintett, forwardskvintett (145-6)
NFS: Forward, spelare i anfallskedjan i fotboll, bandy, handboll m.fl. spel.
NEO: Forward subst. - en, -s äv. -ar * anfallsspelare i lagspel med boll el. puck: forwardskedja ; forwardsspelare HIST: sedan 1891
SAOL11-2: Forward -en -ar (SAOL12: el. enl. eng. böjn.) s. anfallsspelare i fotboll m.m.
Belägg: SO: 1) 3 min. efter avspark får E. Bergström, som spelar v.forwards för dagen ... (IB 12-9-10;4:2)
2) En forward måste också förutom att passa äfven kunna placera sig så, att han kan ta emot en passning, då han därigenom gör spelet lättare för de andra forwards (IB 19-9-10;2:1)
3) Under de senaste månaderna har han varit Londonklubbens farligaste forward (DN 29-1-30;13:1)
4) Men nu mot Hälsingborg var han faktiskt bäste forwards tillsammans med stabile "Veva" Johansson
(AB 26-9-60;13:3)
SB: 5) Backen riskerar då att kicka bollen i bröstet på den anstormande forwarden (IB 5-1-20;9:3)
130
6) ... innan f.d. Svithiodsforwarden fann sig tillrätta
(AB 2-1-50;13:1)
PO: 7) AIK:s forwards voro ej stort bättre (IB 2-9-10;4:1)
8) ... dessa halvbackar understödja aldrig sina forwards (IB 29-9-30;14:5)
9) ... ty så många forwards har de blå-vita att välja på, när tiden är inne ... (AB 18-1-50;11:6)
10) ... den ende av Söderlagets forward som ...
(DN 20-1-50;17:1)
PB: 11) Det torde vara bäst att taga de olika forwards särskildt, och vill jag börja med yttermännen
(IB 19-9-10;2:1)
12) Se ex 2!
13) Ytterhalvbackarna och forwards voro skäligen svaga
(AB 27-9-30;10:1)
14) Halvbackarna kallades liksom forwards för löpare och hade samma uppgift som dessa (IB 13-9-40;8:1; om förhållandena på 1890-talet)
15) ... och de snabba siriusforwards hade ingen svårighet att överlista Olle Bergström (IB 2-1-50;8:4)
PB GEN: 16) Resultatet kan knappast anses vara en rättvis värdemätare på lagens spelstyrka för dagen, snarare då på forwards skjutförmåga (IB 12-1-20;20:4)
17) ...berodde väl helt och hållet på Reymersholms-
forwards egenkärlek, ty de ... (AB 21-1-40;7C:4)
G: Inget enda belägg finns för substitution <w> -> <v> (s G 17).
M:
SO | SB | SUMMA |
forward 241 forwards
10
forward+ 7 forwards+ 708 +forward 182 +forwards 3 +forward+ 1 +forwards+ 12 +forwards 1 |
forwarden 29
+forwarden 30 |
280
715
13
|
1152__________13
1165 |
59
|
1224
|
PO | POB | PB | SUMMA |
forwards 371 forward
6
+forwards 58 +forward 2 |
forwards 23
+forwards 7 |
forwards 282
+forwards 80 forwards 18 +forwards 7 |
682
147 18 7 |
429_________8
437 |
30
|
387
|
854
2078 |
131
Ar-plural saknas totalt i materialet i strid med uppgifter i SAOB (som anger s-plural som vanl.), SAOL9-11, Ill och NEO. SAOL10-11 har strukit det tidigare sekundärt upptagna s-pluralsalternativet och därmed avlägs-
nat sig från rådande språkbruk. SAOL12 har dock återinfört s-plural som andra alternativ. Ø-plural förekommer som synes i ca 1 % av de plurala beläggen. Ex 10 visar hur Ø-plural kan uppkomma genom singular attrak- tion (den ende av söderlagets forward ....).
S-form i SO, som SAOB anger som ofta förekommande "förr" (sett från 1926), har ungefär samma procentuella beläggning som Ø-plural. Även i detta fall är attraktion verksam såsom framgår av ex 4 (... var han bäste
forwards tillsammans med ... ). Stamslutet -ard saknar paralleller med analogiverkande kraft. SAOL upptar endast standard (er-plural) och steward (ar- eller er-plural) (s M 45f).
PB saknar determinationsallomorf (s M 64) men har tämligen många genitivbelägg (s M 67). Kasuskomposition är nästan totalt genomförd
(s M 89).
SD: Forward är högfrekvent och
även om kedje/anfallsspelare finns som synonymer är det engelska
nomenet totaldistributivt i platsbeteckningar (center/högerforward
o d) Även i andra sammansättningar torde forward vara det brukliga
ordet.
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
FÖRK f.
LEM forward FÖRK fw. |
2
136 - |
22
223 - |
203
469 - |
483
440 - |
232
327 - |
152
312 1 |
13
171 - |
1107
2078 1 |
{forward} |
138
|
245
|
672
|
923
|
559
|
465
|
184
|
3186
|
Beläggningen är liksom för andra
platsbenämningar högst 1940 och årtiondena däromkring.
Den förändrade speltaktiken har medfört en kraftig nedgång
1970. Beträffande förkortningarna svarar <cf> för inte
mindre än 1025/1107, däribland samtliga före 1940. Som efterled
efter center förekommer däremot forward endast i 160 belägg.
Import: foul, NOM och fouling, NOM
Lexica: SuL: Foul l. fouling, infringement, offence against the rules, violation of the rules, breach; förseelse, regelbrott (39)
AS: Foul, oren, oärlig, motsatsen till *fair. Uttrycket användes f. att beteckna ett medvetet brott mot gällande tävl.-regler, i boxn. även förbjudet slag. Jfr att vinna på foul, d.v.s. att bli förklarad segrare på grund av att motståndaren förbrutit sig mot reglerna.
132
NFS: Foul ... Stundom användes foul även för otillåtna och farliga angrepp på motståndaren vid bollspel.
NEO: Foul subst. ingen böjning, n-genus * svårare regelbrott i idrott särsk. vid kroppskontakt; spec. i boxning och basketboll. HIST.: sedan 1921
SAOL11-2: Foul -en -er s. varning för regelbrott i idrott
Foul
Belägg: SO: 1) Vid kvällens boxningsmatch i Albert Hall segrade den brittiske mästaren i bantamvikt, Teddy Baldock, över fransmannen Pladner, som diskvalificerades för foul i sjätte ronden (DN 23-1-30;12:1)
2) ...segermålet för Hudds - men det underkändes av domaren för påstådd foul mot West Hams och Eires målvakt Dwyer (IB 13-1-60;2:5-6)
3) I 39 min. ny faul (DN 25-1-60;17:8)
4) ... för att denna inte blåste för en fowl sekunderna före (DN 19-1-70;30:1)
5) ... ådrog sig sin femte foul ... (AB 19-9-70;30:1)
PO: 6) Med välgörande skärpa tar de norska tidningarna sina
bägge landslagsbackar och den rödhårige ch vid örat för deras obehärskade fouls i slutet av matchen
(DN 26-9-50;14:4-5)
FÖRL: 7) Domaren Whitey Domstad dömde ronden till Machen för att Liston utdelat foulslag (DN 9-9-60;27:3)
SO: 1) ... mätning av tidsbestämda utvisningar och utfouling vid tre s.k. personliga (=svårare fel) ... (IB 21-1-70;3:1)
G: Den relativt låga frekvensen kommer till synes i viss stavningsosäker- het (ex 3 och 4) (s G 10).
M:
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
foul 13 faul 1
fowl 1
foul+ 9 |
-
|
fouls 1 |
-
|
16
9 |
22_____1______1
24 |
-
|
1
|
-
|
25
|
+fouling 1 |
1
|
Med undantag av det s-plurala belägget ex 6 förekommer foul endast i SO eller som förled utan kasuskomposition. Foul är genus utrum (såsom i ex 2-5) medan däremot synonymen ruff är neutrum. Verbet foula l. fala , vilket emellertid inte har påträffats i materialet, förekommer i basket- boll, varifrån verbalsubstantivet +fouling är hämtat.
133
D: Foul är vanligast inom boxningen (ex 1 och 7) och distributionen är här liksom inom basketbollen total (s D 40). I bollagsporterna med undantag av basketboll är ruff el ojusthet betydligt frekventare än foul (ex 2
och 6 är dock från fotboll och ex 3 från
bandy). Boxningsproveniensen förklarar att 15 av de 26 beläggen
kommer från 1930 (s D 29).
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
LEM foul
LEM fouling |
-
- |
1
- |
15
- |
2
- |
3
1 |
2
- |
2
- |
25
1 |
{foul} |
-
|
1
|
15
|
2
|
4
|
2
|
2
|
26
|
Import: foursome, NOM
Lexica: AS: Foursome (golf). Om två spel. som ett lag växelvis spelar mot två andra och vid varje sida endast anv. en boll, kallas matchen foursome el. fyrspel.
Avis: Foursome: where two players oppose two other players (each side using one ball) the match is a foursome (205)
Belägg: SO: 1) ... och slog i den sista matchen Frankrike med 5-4 efter att ha legat under i foursome med 1-2 (IB 25-1-60;7:2)
FÖRL: 2) Stockholm erövrade 8 1/2 av de tolv poängen, sedan ställningen var 3-3 efter förmiddagens foursomespel
(DN 30-9-40;14:7)
M: Foursome förekommer ej i böjd form.
S: N:s förklaring fyrmansparti i golf är inte tillfyllest eftersom det kännetecknande för foursome är att varje 2-mannalag endast har en boll.
Om varje spelare har sin egen boll kallas spelsättet four ball match eller fyrboll .
D: Foursome varierar fakultativt med fyrspel (s D 43), men den engelska golftermen är den normala i nästan alla tillfällen.
Förutom de citerade beläggen finns ytterligare
4 SO-ex från 1960 i materialet.
Import: game
Lexica: SuL: Game also play, idrottslek (40). Game; game (210: tennis)
Game ball; gameboll (210)
134
AS: Game, spel, parti, betecknar i tennis en del av ett set och förutsätter minst fyra vunna bollar.
Web: Game, 1/13 any contrivance, arrangement, or contest ... 2/ 13 a/b any specific amusement or sport involving competition under specific rules: as football and chess are games.
NEO: Game subst. - t, plur. - best. plur. -n * avgränsad del av set i tennis: han vann tredje set med sex - mot tre BET.NYANS: om avgränsad del av match (motsvarande tennisens set) i squash. HIST.: sedan 1900.
SAOL11-2: Game -et; pl. -e, best. pl. -en s. underavdelning av set i tennis m.m.
Belägg: SO: 1) ... och sedan Ramberg stuckit emellan med ett game var Malmström klar för slutspurten ... (DN 7-1-30;13:1)
2) ... tog sitt servegame (DN 27-1-30;13:5)
3) Varför skall man protestera i boxning, som ju också är ett
game som bedrives efter vissa regler? (IB 22-1-40;2:4)
SB: 4) ... lyckades denne hemföra det afgörande gamet
(AB 12-9-10;10:5)
5) Det är tack vare sitt klara huvud och sin blick för gamet (IB 3-1-30;2:2)
6) ...trots att Kalle ledde det gamet med 40-15 och egen serve (DN 29-1-40;14:6)
7) Tyngdpunkten i the fighting game ligger nu i England
(IB 25-1-50;2:4)
PO: 8) ... lekande och lätt togo hem tre sets å rad och släppte endast ifrån sig två games på alla tre seten
(DN 8-1-20:11:2)
9) I detta set tog Grahn ett av Bengtssons servegames ...
(DN 3-1-40;11:1)
10) ... de fyra game han fick i utdelning (DN 15-1-50;22:5)
11) ... fick nu själv endast fyra games (AB 19-1-50;13:1)
12) Magnus Hultkrantz och Lasse Ölander var överlägsna i
pojkdubbeln och släppte bara tre game (DN 2-1-60;16:3)
PB: 13) Icke blott gamen utan hvarje boll blev av lång
varaktighet och satte hela tiden applåderna i gång
(DN 7-1-10;6:6)
14) Men i avgörande räckte hon inte riktigt till, även om hon
hade viss otur i första och fjärde gamen, där hon hade flera
gamebollar utan att få gamen (DN 2-1-60;16:3)
FÖRL: 15) Se ex 14!
G: Den av SAOB (trots uppgift om <game> som den vanliga stavningen), SAOL8 (ändrat till enbart <game> i SAOL9) och NuO (under hänvisning till SAOL8) angivna stavningen <gem> finns ej belagd i materialet (s G 3).
135
M:
SO | SB | SO/PO | PO |
PB
|
SUMMA |
game 38
game+ 16 +game 10 a) |
gamet 72 the game 1
+gamet 5
|
game 2
|
games 39 game 13
+games 4 +game 2
|
gamen 14
|
179
16 21 9 |
64
|
86__________1
87 |
2
|
43_______15
58 |
14
|
225
|
Game är undantagslöst neutrum (s M 4f). Trots detta är s-pluralen nästan tre gånger så frekvent som Ø-plural i PO. Möjligen kan man utläsa en tendens till att Ø-plural företrädesvis används efter numeral (som i ex 10 och 12) (s M 34). Ø-plural är den av SAOB, SAOL, Ill och (som primärt alternativ) i NuO upptagna pluralen. Med undantag av 50-talsbeläggen 9/13 PO game och 2/3 PO +game mot 1/39 PO games och 1/4 +games ) förefaller s-pluralen vara frekventare under övriga år. Det bör även näm- nas att 13 av 16 PO game är DN-belägg. PB har som synes ändelseallo- morfen -n utan undantag (s M 63).
SD: Som synonym till match (SuL, Avis och Web) har ej game belagts i svenskt idrottsspråk. Däremot är variansfunktionen till sportgren inte alltför ovanlig (ex 3, 5 och 7). Ifråga om tennisbetydelsen har game
totaldistribution (s D 40).
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
{game} |
24
|
9
|
45 a)
|
21
|
61
|
54
|
11
|
225a)
|
Svängningarna i frekvens torde bero på
tillfälligheter i materialsamman- sättningen.
Go
Import: go, NOM
Lexica: Web: Go, 3/9 Colloq. the power of going; animation; energy.
Ö: Go framåtanda; fart o. kläm.
NEO: 2/2 Go subst. ingen böjning, n-genus * iniativkraft och framåtanda (vard.) : det är ingen - i laget HIST.: sedan 1965
SAOL11-2: Go s. (SAOL12: 2/2 oböjl.)
framåtanda; kraft, fart; ett g.
-----------------------------------------------------------------
a) Däri inräknat 2 belägg på gridiron game
136
Belägg: SO: 1) Men vi har fighting, go och vilja i vårt landslag i dag
(IB 7-1-70;13:5)
2) Vilket härligt go i grabbarna (DN 21-9-70;20:4)
3) Vi har fått "go" i gänget igen (DN 21-9-70;21:1)
M: Genus är neutrum, sannolikt i analogi med övriga verbalsubstantiv
(s M 3) trots att verbstammen i detta fall är importerad.
D: Materialet innehåller 5 70-talsbelägg.
Import: goal, NOM, goalgetter, NOM och goalkeeper, NOM
Lexica: SuL: Goal 1: mål, bur (147:fotboll) och 2: mål (147)
Goal-scorer, scorer, goal-getter; målskytt, målgörare 149:fotboll)
AS: Goal, mål, bollspelsterm som tidigare användes även i Sverige, men så småningom helt uttränges av det sv. mål.
Web: Goal 3/3 In certain games a/d the line, crossbar, or net over or into which the ball or puck must be passed to score b/d the act of scoring this way c/d the score made d/d a goalkeeper
Belägg: Goal
SO: 1) J.I:S. ligger nu hårdt i och lyckas omsider göra mål. Det var en klunga framför I.F.K:s goal; målvakten springer fram för att slå ut bollen, men missar då J.I.S:s vänsterytter passar på och gör mål ... Kamraternas lag hade följande sammansättning: P. Krahner, goal ...
(IB 30-9-10;4:1)
2) ... föreslå ett par bra lag: Scenen (från v,y. till goal)... (IB 20-1-11;2:4)
3) Gör ru goal, Börje, ska'ru få en jädrans stor sup nästa gång ja' brögger! (IB 17-9-20;551:2)
4) ... tackade för förtroendet genom att åstadkomma "a tremendous goal" (allting är "tremendous" när storstjärnorna slår in en strut) (DN 5-1-60;13:1-2)
FÖRL: 5) Båda goalmännen är omväxlande i verksamhet
(AB 26-9-10;10:6)
SO: 1) Vad som i Alec Jacksons fall kom summan att stiga så avsevärt var säkerligen hans kända och erkända förmåga att trots sin placering ute på högervingen visa sig som den verkligt effektive målskytten - och för en "real goalgetter" skyr en engelsk fotbollmanager inga summor
137
(IB 17-9-30;10:5)
2) Nielsen är född center och har avslöjat sig som strålande goalgetter med 15 mål på de 9 landskamper han spelat (DN 9-9-60;26:6)
3) En "goalgetter" som "Tussen" Jacobsson ... fyra mål föll från hans klubba (DN 7-1-70;7:1)
FÖRL: 4) ... Hudds som i unga Gerald Kelly fått fram en målfarlig högerytter av ungefär samma "goal getter"-typ som den famöse skotske flyern (IB 15-9-30;13:3)
G: Stavningen <gål>, lanserad av SAOB (1929) har ej belagts (s G 9).
M: Böjning saknas i materialet. SAOB:s dubbla genus (primärt utrum) och
s-plural kan ej vidimeras.
Av goalgetter har ingen böjd form belagts, vilket är en smula förvånan-
de, eftersom såväl SB som PO med s-plural normalt förekommer vid er- avledningar (s M 38f). Den låga frekvensen är dock en fullt tillfreds- ställande förklaring.
S: I dubbelbelägget ex 1 betecknar goal först 'målställningen', därefter 'målvakten'. Den senare betydelsen finns även i ex 2 och i sammansätt- ningen goalman (ex 5). I det exotiska 60-talsbelägget ex 4 är goal syno- nymt med '(boll som spelas in i) mål'.
I de exotiska 30-talsbeläggen ex 1 och 3 har goalgetter intrasenten-
siell varians med bl a målspottare och storskytt . SuL:s översättningar målskytt och målgörare fordrar en förklarande bestämning (t ex den verkligt effektive ovan i ex 1) för att markera att goalgetter har bety- delsen 'spelare som gör många mål'.
D: Med undantag av inquitexotismen i ex 4
är 3 av materialets övriga 4 ex från 1910-talet, medan
det resterande (ex 3) återger en publikkommentar från 1920.
Om den senare är riktigt återgiven skulle det betyda att lexemet
tidigare haft en tämligen stor användning. Ordet lär mycket
tidigt ha försvunnit som fakultativ variant till mål i alla
betydelser. SAOB uppger goal som "numera knappast brukligt" (sett från
1929). I nedanstå- ende frekvenstablå upptas även sammansättningarna
med {goal}.
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
LEM goal
LEM goalgetter LEM goalkeeper |
4
- - |
1
- - |
-
2 3 |
-
- - |
-
3 - |
1
5 - |
-
1 - |
6
11 3 |
{goal} | 4 |
1
|
5
|
-
|
3
|
6
|
1
|
20
|