Import: golf, NOM
Avledning: golfare, NOM
Lexica: SuL: Golf; golf (41)
NEO: 1/2 Golf subst. -en * en utomhussport med klubba och en liten massiv boll som skall slås ned i ett antal hål i marken, ett efter ett och där den spelare som har lägsta antalet slag vinner: golfbana; golfboll; ... spela -... HIST.: sedan 1846
Golfa verb -de - t Subst. golfande * spela golf: på fritiden -r han. HIST.: åtm. sedan 1950
Golfare subst. -n äv. golfarn, plur. - best. plur. golfarna * person som spelar golf: några vitklädda - syntes utanför klubbhuset HIST:: sedan 1927
SAOL11-2: 1/2 Golf -en s. spel
Golfa -ade v. vard. spela golf
Belägg: SO: 1) En idrottsgren som kronprinsessan även idkar är golf, som här i Sverige ej åtnjuter något vidare stort intresse... (DN 9-1-10;7:5)
2) Jag skall ägna mig helt åt promotorjobbet och min golf (IB 29-9-50;5:4)
3) Han spelade god och vårdad golf (DN 29-9-60;29:3)
SB: 4) Golfen fångar allt större intresse (IB 25-1-60;7:3)
SB GEN: 5) ... för golfens tränare (DN 29-1-60;20:6)
FÖRL: 6) En golfspelare står fullständigt oförstående för ...
(IB 1-9-30;7:2)
Golfare
SO: 1) Enligt ett högtidligt meddelande från St. Andrews får en golfare numera använda en spade att jämna ut ytan på green'en ... (DN 20-1-60;16:7-8)
PB GEN: 2) ... i golfarnas VM (rubr i DN 30-9-60;25:6)
M: Golf är genus utrum (s M 7). Någon
egentlig tendens till undvikande av SB golfen (något som uppges av
SAOB) har ej kunnat förmärkas. Möjligen kan materialet antyda
en förändring över tid eftersom 3 av de 5 beläggen
på golfspelet är 10-talsex medan samtliga 14 ex för SB
är från 1950 eller senare.
139
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
golf 124
golf+ 178 +golf 2 +golf+ 3 |
golfen 14
+golfen 1 golfens 7
|
-
|
-
|
138
178 3 3 7 1 |
307
|
23
|
330
|
||
golfare 3
golfares 1 |
golfaren 1
golfarens 1 |
golfare 2
- |
golfarna 1
golfarnas 1 |
7
3 |
4
|
2
|
2
|
2
|
10
|
D: Distributionen är total (s D 36).
Avledningen golfare är en inte särskilt vanlig variant till sammansättningen
golfspelare . Den kraftigt ökande frekvensen 1970 är typisk för
golfsportens expansion och mass- mediernas stigande intresse för grenen
(s D 39). Verbet golfa är inte belagt i materialet.
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
LEM golf
LEM golfare |
20
- |
11
- |
32
- |
14
- |
33
- |
41
3 |
179
7 |
330
10 |
{golf} |
20
|
11
|
32
|
14
|
33
|
44
|
186
|
340
|
Import: grand old man, NOM FRAS (ADJ + ADJ + NOM)
Lexica: AS: Grand old man, den store gamle, en hedersbenämning ... Uttrycket användes på många olika områden f. att beteckna dess nestor.
NEO: Grand old man subst. ingen böjning, n-genus * betydelsefull, sedan länge verksam ledare eller företrädare för (viss) verksamhet t.ex. sportgren el. kulturströmning: seglingssportens - HIST.: sedan 1909
Belägg: SO: 1) Skididrottens grand old man, general Lilliehöök ...
(AB 15-1-40;16:4-5)
2) ... en sagolik come back av grand old man Einar Ask, planens "outstanding player" ... (IB 30-1-50;1:5-6)
3) Det är frågan om Gävlegodtemplarnas strateg och grand old man, "Stöveln" Öberg, kan komma igen till slutspurten (DN 18-1-60;19:2)
140
PO: 4) Meddelandet från New York att Jimmy Bronson, en av den amerikanska proffsboxningens "grand old men" skall bli promotor ... (AB 10-1-60;12:4)
M: Det enda plurala belägget (ex 4)
har engelsk pluralform (s M 49). Bestämd form saknas (s M 58) även
om adjektiven enligt svenska regler borde ha determinationsböjning
efter genitivbestämning såsom i ex 1 och 3 och framför
personnamn (ex 2) om inte benämningen har titelfunktion.
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
grand old man 9 grand man 1 old man 1 |
-
|
grand old men 1 |
-
|
12
|
S: Ex 2-3 avser framstående aktiva idrottsmän medan ex 1 och 4 syftar på ledare. Då det användes om idrottsmän är det givetvis inte fråga om åldringar (Ö) utan om dem som under lång tid varit aktiva inom tävlings-
idrott.
D: Nominalfrasen grand old man , som ej är sällsynt i svenskan, synes vara speciellt vanlig i idrottsspråket. Med undantag av det plurala beläg-
get ex 4 är proveniensen svensk. Förutom
9 singulara och 1 unikt pluralt belägg finns 2 30-talsbelägg,
1 på grand man och 1 på old man . I båda fallen är
ett av adjektiven i grand old man elliptiskt utelämnade.
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
FRAS grand old man |
-
|
1
|
(1+1) | 2 | 1 | 3 | 3 | 10 (+1+1) |
Import: grand slam, NOM (ADJ + NOM)
Lexica: Sak: Grand slam - to win a number of major tournaments in a given time
NEO: Grand slam subst. ingen böjning, n-genus * seger i alla de viktigaste tävlingarna särsk. (i fyra sådana) i tennis
BET.NYANS: i sms. ofta för att beteckna dessa tävlingar: grand slam-final; grand slam-tävling HIST.: åtm. sedan 1970-talet
Belägg: SO: 1) Grand-Slam-Margaret ... som vunnit alla de fyra stora titlarna i tennis, "Grand slam" (DN 17-9-70;22:7-8 teckn)
2) Därmed tog hon "the grand slam" som innebär att hon i år har vunnit de fyra största mästerskapen i världen (franska, australiska, Wimbledon och amerikanska mästerskapen). Först i världen med att göra "grand slam" var... (AB 14-9-70;33:1)
SB: 3) Se ex 2!
141
FÖRL: 4) Se ex 1!
M: I ex 2-3 finns det enda böjda ex - fristående engelsk artikel +Ø-form
(s M 60). Förledssammansättningen i ex 1 och 4 saknar bindefog trots att grand slam har karaktär av sammansättning.
SD: Ex 2 innehåller en explikation
(s D 49). Materialets samtliga 4 belägg är koncentrerade till
några dagar i mitten av september 1970, då den australiska
tennisspelerskan Margaret Court hade utfört den sällsynta bedriften
att vinna de fyra nämnda tävlingarna samma år. Slam är
en vanlig kortspelsterm för 'total seger' (d v s samtliga trick i
ett spel vunna av en spelare eller ett lag).
Import: grappler, NOM och grappling, NOM
Lexica: SuL: Wrestler Grappler; brottare, mattkämpe (275)
Wrestling Grappling , mat game; brottning, mattsport (275)
AS: Grappler, fri-brottare, grappling , fribrottning.
Belägg: Grappler
SO: 1) Champion-"Grappler" på Funkis i kväll: Schweizaren Hermann Gehri, olympisk mästare i fribrottning
(IB 5-9-30;11:3)
Grappling
SO: 1) Teoretiskt är dock de våras chanser i grapplingen lika goda eller rättare lika dåliga i fritt som de synes vara i
vår "nationalstil" (IB 1-9-60:7:1)
2) ... i den fria stilen mot åtta i den antika ... ifrån den ortodoxa greppväxlingen till förmån för grapplingen ..., i det grekisk-romerska laget ... (AB 7-9-60;18:3)
3) Den fria stilen fick bättre recensioner än vår hederliga antika greppväxling - inte minst för att "grapplingen" denna gång bjöd på vackrare fallstatistik än den grekisk-romerska avdelningen
(IB 28-9-60;6:4)
M: Nomen agentis grappler är endast belagt i oböjd form medan de 5 exemplen på grappling alla finns i SB.
SD: Grappler och grappling har i ovanstående belägg de av AS anförda betydelserna 'fribrottare' och 'fribrottning'. SuL:s översättningar brottare och brottning är alltför generella. Ex 1-3 företer varians (fribrottning, fritt och den fria stilen ); i ex 3 varierar för övrigt även antika greppväxling med den grekisk-romerska avdelningen (s D 47).
Distributionen torde vara exotiskt eller i varje fall internationellt betingad (grappling ex 3 härrör exempelvis från Rom-olympiaden 1960) .
Import: green, NOM
Lexica: AS: Green (golf). Inslagsplatserna där flaggan - hålet - är placerad.
Avis: Green : the area of location of the hole, its turf being firm, closely mown and smooth, and extending 20-30 yards round the hole; also known as Putting Green (205: golf)
NEO: Green subst. -en - er * (cirkelrund) finklippt gräsmatta runt hål på golfbana: det långa utslaget nådde ända fram till -en;
- en var slät som en heltäckningsmatta HIST.: sedan 1928
SAOL11-2: Green -en -er s. finklippt område kring hål på golfbana
Belägg: SO: 1) ... mot en bunkerskyddad green (DN 24-9-70;24:8)
SB: 2) Enligt ett högtidligt meddelande från St. Andrews får en golfare numera använda en spade att jämna ut ytan på green'en (DN 20-1-60;16:7-8)
3) ... är knalare runt green'en (DN 28-1-60;20:7-8 teckn)
4) ... det första kraftiga utslaget mot green och det svårfångade målet ... hänt att Nicklaus nått green på första slaget ... (AB 19-9-70;28:2)
5) ... greenen garderad av bunkrar ... ute på banan står vid greenen ett lerkrus (DN 28-9-70;23:7-8)
PO: 6) ... greener på öar mitt i havet (DN 24-9-70;24:8)
7) ... snabba greener (DN 28-9-70;23:7-8 teckn)
PB: 8) ... så pass mycket snö på de jämna greenerna
(DN 26-1-50;15:5)
9) ... här och där på greenerna ... hänger jag med runt greenorna (DN 26-9-70;13:4)
GM:
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
green 1
green+ 1 |
green 4 greenen
3
green'en 2 |
greener 2 | greenerna 6 greenorna 1 |
19
1 |
2
|
4______5
9 |
2
|
6_________1
7 |
20
|
Dubbelteckningen av <ee> är undantagslös (s G 5). 8 av de 9 plurala beläggen har er-plural och det 9:de har or-plural i samma ex som er- plural. Försiktigtvis bör nog tryckfel ses som förklaring till den oväntade och vid green för övrigt okända or-pluralen. Det är anmärkningsvärt att
s-plural ej tycks förekomma hos ett centralt ord i den i hög grad engelskinfluerade golfsporten (s M 43).
143
Ø-allomorf finns i 4 av 9 SB-belägg medan 2 ex uppvisar apostrof vid green . Förklaringen härtill är stamslutet -n (s M 59).
D: Green har totaldistribution (s D 41).
Beläggningen inskränker sig till de senaste decennierna, vilket
beror på frånvaro av golfreportage i tidigare material (s D
39).
10-40 | 50 | 60 | 70 |
TOTALT
|
|
{green} |
-
|
1
|
2
|
17
|
20
|
Import: gridiron game , NOM (NOM + NOM)
Lexica: AS: Gridiron spelplanen för american football
Belägg: SO: 1) Vad vi sett på bio är amerikansk rugby, som går under namnet "american football" eller "gridiron game"
(IB 31-1-30;6:1)
2) Allt tyder på att den värde professorn menat med "fotboll" vad som i hans hemland och på hans språk benämnes "fotboll", nämligen det hårda spel som vi kalla för amerikansk rugby, och som även går under namnet "gridiron game" m.m. (IB 24-9-30;6:2)
M: Böjning finns ej belagd.
D: Båda beläggen är exotiska
med explikationsvarians (s D 49) och inquithänvisning (s D 51). Sporten
har endast på de allra senaste åren och blott i sällsynta
fall utövats i Sverige.
Import: groggy, ADJ
Lexica: SuL: Dazed a -> "Groggy", "woozy", "goofy"; färdig, dimmig, vimmelkantig, omtöcknad (230:boxning)
NFS: Groggy säges en boxare vara, när han är omtöcknad av hårda träffar eller utmattad.
Avis: Groggy a: a slang word meaning weak or unsteady (85: boxning)
NEO: Groggy adj. ingen böjning * yr i huvudet urspr. efter (boxnings)slag men numera äv. av drog, sjukdom e.d. : han kom upp på "åtta" men verkade helt - varför domaren bröt matchen HIST.: sedan 1920
SAOL11-2: Groggy oböjl. adj. vimmelkantig
av erhållna slag, omtöcknad
144
Belägg: SOU: 1) ... efter att dock ha blivit slagen knock-down och nära nog groggy i en av de första ronderna (DN 18-9-20;8:2)
2) Punch-drunk och groggy lyckades så Miller få in en slumpartad vänster (IB 15-9-30;9:2)
3) Amerikanen Perrault bröt inte vristen - han blev bara en smula groggy och fick därefter lämna sjukhuset omedelbart (AB 30-1-50;12:4)
4) Han är fullkomligt groggy, reser sig, vinglar som en drucken och kan inte ta vara på sig själv
(DN 1-9-50;17:5-6)
5) Det var en ganska groggy världsmästare som ...
(AB 14-9-50;12:1)
SON/P: 6) Malmö tog endast en kortare räkning, men fortsatte tydligt groggy efter paus (IB 16-9-40;12:5)
P: 7) ... då Thyge hör till dem som aldrig sluta slå, de må vara hur groggy som hälst (DN 7-1-30;12:5)
8) ... med det där lycksaliga grinet som alla boxare anlägga, då de äro ordentligt groggy (DN 19-1-30;11:1)
9) Livräddning av två "groggy" löpare (IB 8-9-30;7:5)
10) Slog 4 sparringar groggy (rubr)
Alla fyra sparringarna var groggy
(AB 26-9-50;11:1-2)
SBM: 11) Där tryckte han hatten över den fortfarande "groggy" exmästarens huvud ... (DN 13-9-70;25:8)
M: Groggy saknar ändelseallomorf i bl
a ex 6-11 i vilka genus- och numeruskongruens samt determination kräver
böjning i svenska. Gent- emot SAOB:s, SAOL9:s och Ill:s uppgift förekommer
attributiv användning (ex 9 och 11), men den torde vara tämligen
sällsynt. Det är symptomatiskt att de attributiva beläggen
har citattecken. Frånvaron av ändelseallomorf upplevs inte så
markant i predikativ ställning (s M 72). I ex 9 kan dock citattecknen
även vara orsakade av den sekundära användningen av ordet
i en annan gren än boxning. Ex 3 som avser skidåkning saknar
emellertid citattecken.
SOU groggy
74
SON/P groggy 1 P groggy 8 SBM groggy 1 |
SUMMA 84 |
SD: Inga av SuL:s synonymer har upptagits i svenskan medan groggy av allt att döma är vanligare än de anförda översättningarna till vilka nomenet står i fakultativ varians. I materialet finns en annan boxnings-
145
synonym, punch drunk , (intrasentensiell varians i ex 2), men detta ord betecknar i allmänhet bestående skador i balanssystemet hos boxare
(se s 256f). I likhet med andra boxningsord har
groggy merparten av beläggen år 1930 (s D 39).
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
{groggy} |
-
|
1
|
52
|
5
|
22
|
2
|
2
|
84
|
Import: ground, NOM
Lexica: SuL: Ground: athletic (s) sports field (42)
AS: Ground, idrottsplats, fotbollsplan
Belägg: SO: 1) I Huddersfields sensationella utklassning av Manchester United på denna klubbs egen ground, Old Trafford, deltog ... (IB 12-9-30;5:2)
2) ... till West Hams ground, Upton Park
(IB 15-9-30;13:3)
PO: 3) ... och helt säkert skulle flertalet "grounds" bli otillräckliga då t. ex. Rangers eller Celtic skulle göra de engelska hemmalagen den äran (IB 10-1-30;9:1)
4) I London noterades 45 grader i solen på West Hams plan, Upton Park, och där liksom å andra "grounds" inträffade ... (IB 3-9-30;2:1)
PB: 5) Julmatcherna spelades inför enorma åskådarmassor, som garnerade "the grounds" från kanalstäderna i södern till Newcastle i norr (IB 3-1-30;10:2)
M: Endast engelsk böjning, d v s s-plural,
och determination, uttryckt med den fristående engelska artikeln
the , finns belagd (s M 42f och M 64).
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
ground 2 |
-
|
grounds 4 | the grounds 1 |
7
|
D: Samtliga 7 belägg är exotiska 30-talsex och kommer från IB. Ground
är tydligen ett exempel på ett individuellt språkdrag hos en viss utlands-
korrespondent (s D 51). Förutsättningarna för inlån har dock inte varit till- räckligt stora. Plan, som används i variation i ex 4, har totaldistribution, kanske beroende bl a på vokaldigrafen <ou> i ground .
Bogey ground finns i 3 belägg, 1 40-tals- och
2 50-tals.
146
Import: gym, NOM
Lexica: SuL: Gymnasium -> gym; gymnastiksal, träningssal, träningshall (42)
Avis: Gymnasium: a properly equipped training hall, complete with wall bars, ropes, and other necessary equipment to tone up the body, etc. for boxing (85)
OEDS: Gym, Colloq. abbreviation of Gymnasium.
NEO: Gym subst. -met, plur. -, best. plur. -men * anläggning för fysisk träning och kroppsvård vanl. med bl. a. styrketräningsutrustning, solarium och bastu (vard.) : Tonys - och hälsocenter HIST.: sedan 1980
SAOL11-2: Gym -met; pl. = (SAOL12: best. pl. -men) s. vard. träningslokal för kroppsbyggare m.m.
Belägg: SO: 1) Lindford ... har även i Sverige hållit sig i god form och tränar f.n. i fabrikens "gym" under Sven "Donzos" erfarna ledning ... (AB 16-1-30;7:3)
2) Annars tränar han i sitt eget "gym", ett gammalt hönshus hemma i New Pantz (AB 11-9-70;38:1)
SB: 3) I träningsgymet skrattade man åt honom, men han stod på sig (AB 13-1-30;8:4)
4) Han borde alltså komma med på gymnet och påbörja träningen (IB 17-1-30;3:3)
5) Jag gick till "gymmet" men ångrade mig, eftersom jag fått huvudvärk av allt pratandet (AB 13-1-60;12:6)
GM:
SO | SB | SUMMA |
gym 2 | -
gymnet 1 gymmet
1
+gymet 1 |
4
1 |
2
|
1 1 1 |
5
|
Dubbelteckning av stamslutskonsonanten <m> i enlighet med uttalets korta vokal finns i ex 5 (s G 12) medan ex 4 borde förutsätta SO *gymn . Någon dylik form har emellertid inte påträffats Genus är genomgående neutrum (s M 6).
D: Ex 1 syftar på en amerikansk boxares
vistelse i Sverige och utgör därigenom ett ex på försök
till exotiserande personkonnotation. Samtliga övriga 4 belägg
ovan är exotiska (s D 52). Som synes av ex 1 och 3-4 är gym åtminstone
50 år äldre i svenska språket än NEO:s uppgift anger.
10-20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
{gym} |
-
|
3
|
-
|
-
|
1
|
1
|
5
|
147
Import: hammerlock, NOM
Lexica: SuL: Hammerlock, backhammer; backhammer (266: brottning)
AS: Hammerlock, enl. sv. brottningsuppfattning felaktig brytning av backhammer (lock =lås), varigenom risk för armbrott föreligger. Därför förbjudet.
OEDS: Hammer 7/7; hammer-lock Wrestling , a position in which a wrestler is held with one arm bent behind his back;
Belägg: FÖRL:L: ... lyckades emellertid Algren med ett fint
hammerlockgrepp kasta finnen direkt på fall (IB 23-9-10;4:1)
SD: Som framgår av AS är hammerlock ett i Sverige förbjudet grepp och det sakliga underlaget har därför inte funnits i vårt land. Det bör alltså ej (som SuL uppger) användas synonymt med backhammer . På grund av förbu- det torde distributionen vara tillfällig. Att materialets unika belägg är från 1910 synes tyda på att ordet endast förekom i ett tidigt skede
(s D 13).
Import: handicap, NOM och handicaper, NOM
Avledningar: handicappa, V, handicapare, NOM och handikapning, NOM
Lexica: SuL: Handicap 1/2, odds; handicap (n), handikap (n) (44)
Handicapper; handicapberäknare (44)
AS: Handicap... I idrottsspråket används uttrycket dels för att beteckna den fördel i tid, avstånd etc. som, enl. fastställda bestämmelser tidigare presterade resultat, ges vissa delt. för att så långt som möjligt skapa lika segerchans för alla, dels för att beteckna tävling i vilken handicapberäkning förekommer. Uttrycket användes också i överförd bemärkelse; en deltagare eller ett lag säges sålunda vara handicappat på grund av t.ex. ovana vid tävlingsplatsen, genom en lång och svår resa till tävlingsplatsen, genom skador etc.
OED: Handicap 3/6 Any race or competition in which the chances of the competitors are sought to be equalized by giving an advantage to the less efficient or imposing a disadvantage upon the more efficient.
4/6 The extra weight or other condition imposed on a superior in favour of an inferior competitor in any athletic or other match; hence, any encumbrance or disability that weighs upon effort and makes success more difficult.
148
NEO: 2/2 Handicap subst. -et, plur. -, best. plur. -en * fördel som lämnas åt tävlande av lägre klass så att ojämn tävling skenbart blir jämn; spec. i golf: handicapberäkning; en god amatörgolfare med blott 5 i handicap
BET.NYANS: i fråga om belastande minuspoäng e.d. för de bättre deltagarna: handikappbelastning HIST.: sedan 1881
SAOL11-2: Handikapp 2/2 -et äv. -en pl. = s. sport. försvårande villkor för starkare tävlande; fördel el. försprång för svagare tävlande
Handikappa -ade v. belasta med handikapp
Handikappad och handikappning ej i sportbetydelse.
Belägg: SO: Handicap
1) Haley vann även kvartmilen samma dag med 7 yards handicap (IB 2-9-10;4:3)
2) På 1500 m startade Ray från scratch och hade lämnat upp till 60 m. handicap (IB 10-9-20;529:1)
3) Söderlaget hade denna halvleken sol och vind mot sig. Efter pausen blev det Västerås tur att få detta handikap (DN 29-9-30;15:2)
4) ... men kallt avvisande dennes erbjudande om handicap. Hon ville bara spela open (AB 9-9-50;11:5)
5) ... som spelade med full handicap (IB 30-9-70;34:5)
SB: 6) ... ehuru han ej lyckades i handicaploppet på grund av den stora handicappen (IB 16-9-10;4:3)
7) Handikapet på 2000 meter förlorade mycket af intresse därigenom att hvarken Tage Carlsson eller Christensen deltog (DN 19-9-10;5:7)
8) ... en av de sämre löparna har minsta handicapen ... Längsta handicapen har bästa löparen - näst scratchmännen förstås - detta därför att han skall kunna pacea ända fram till mållinjen (IB 11-1-50;2:2)
PO: 9) Vi visste mycket väl att våra spelare hade en ansträngande ligasäsong bakom sig och att våra aktiva skulle möta för dem ovana förhållanden i fråga om klimat, planernas beskaffenhet, publikreaktion, regeltolkning och dylikt, men i många avseenden var dessa handicap mindre besvärande än vi hade föreställt oss (DN 21-9-50;13:5)
PO GEN: 10) ... maximumsbestämmelser för handikaps utdelande
(IB 19-9-10;4:1)
PB: 11) Scratchmannen häri, E. Sellberg, kunde ej inhämta handicapen, som var för rikligt tilltagna
(IB 30-9-10;2:1)
149
12) ... ja, dom där handicapen kom väl nästan att uppvägas... (IB 29-9-50;8:5)
13) Ty folkskolläraren Halberg, som bröt nyckelbenet i unga år, fick ena armen förlamad, lärde sig skriva med fel hand och blev världsmästare på 5000 meter handicapen till trots (IB 23-9-60;7:1-2)
FÖRL: 14) Se ex 6!
15) Dahl blev tredje man i ett handicapslopp å 1500 m
(IB 5-1-20;10;3)
16) På allmän begäran kommer nämligen en handikapplöpning att arrangeras (DN 10-9-20:7:3)
Handikappa
PRES: 1) Nej, de olympiska spelen böra hädanefter äga rum i ett land och en stad med jämnt, modererat klimat, så att det ej så hänsynslöst handicappar de ditresande
(IB 15-9-20;545:2)
PRET: 2) Jonasson handicapades extra i finalen genom att få spela den omedelbart efter sin hårda semifinal
(IB 7-1-30;4:4)
SUP: 3) ... ehuru de ha svårt handicappats genom George Robeys och Basil Fosters frånvaro (IB 2-1-11;2:3)
PERF PTC/SOU: 4) ... arvfienden (som helt visst var mest handicappad av den dåliga isen) (IB 23-1-20;40:3)
5) På 15 km. var Allan, som gick ut bland de första, svårt handicappad av att ligga först i spåret (IB 29-1-40;4:2)
PERF PTC/SON: 6) Tysklands unga fotbollsmanskap är hårt och starkt. Och Finlands var trefalt handicapat (IB 2-9-40;1:1)
PERF PTC/SB: 7) Många gånger hade den av planen handicapade Malmöcentern missat under matchen
(DN 25-9-50;12:3-4)
PERF PTC/P: 8) Stockholmarna blevo nu handikappade i det Peterzén fick en svår spark och måste utgå (IB 5-9-10;1:3)
9) Då blir det svenskarna som blir handicapade med ovana kartor (AB 17-9-50:19:6)
Handicapare
SO: Englands VM-center Bobby Charlton, 13-handicapare i golf (DN 10-1-70;13:7-8)
Handicap(p)er
SO: 1) ... som debuterade som handicapper
(IB 17-9-20;549:3)
PO: 2) ... Så t.ex. uppdrogs det åt de olika distrikten att tillsätta s.k. handicapsberäknare, hvilka skulle vara föreningarna behjälpliga med att anordna handicaptävlingar. Dessa "handicapers" blefvo äfven på
150
en del håll tillsatta (IB 19-9-10;4:2)
Handikapning
SB: Handikapningen av våra skridskoåkare... (DN 9-9-10;7:2)
G:SAOL12 upptar liksom övriga svenska ordböcker <handikapp> som uppslagsform (undantag: NEO) men SAOL10 anger <handicap> som i sport förekommande stavning. SAOL9 och Ill har <handicap> som sekundär form medan SAOB anger <handicap> el <handikap> som vanliga former. NuO har endast <handikap> som alternativ stavning.
I materialet har handicap följande stavningsvarianter:
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
<handicap>
<handicapp> <handikap> <handikapp> |
66
1 18 6 |
8
7 27 1 |
30
4 60 1 |
29
5 16 1 |
29
11 15 2 |
13
5 3 3 |
4
- 1 22 |
179
33 140 36 |
91
|
43
|
95
|
51
|
57
|
24
|
27
|
388
|
Åren 1920-30 och 1970 är således <k>-stavning vanligare än <c>-stav- ning (s G 15). Det förefaller som om utsikterna till bibehållen dominans för <k> skulle vara betydligt större numera på grund av formen <handikapp>, d v s med koppling till dubbeltecknad slutkonsonant, tycks ha slagit igenom 1970. Övervikten för <p> gentemot <pp> (319-69) är betydligt större än relationen <c>- <k> (212-176) och det är först 1970 som <pp> är frekventast (s G 13). Eftersom det hypotetiskt kan förväntas att intervokalisk position ökar benägenheten för <pp> återges här nedan en sammanställning av beläggen - varvid förledsbelägg med handicap+ (56),
handikap+ (36) och handikapp+ (1) har utelämnats
- fördelade på ställning framför vokal (V) eller framför
konsonant (K), alternativt framför Ø.
<p> | <pp> | SUMMA |
<c> handicapK/Ø 92 handicapV 31 | handicappK/Ø - handicappV 33 |
156
|
<k> handikapK/Ø 90 handikapV 14 | handikappK/Ø 20 handikappV 15 |
139
|
182__________45
227 |
20___________48
68 |
295
|
Om förledssammansättningarna räknas in bland belägg med K/Ø (skälet till Ø skulle vara att det kommer ett rotmorfem efter) blir talen för handicapK/Ø 148, för handikapK/Ø 126 och för handikappK/Ø 21. I positio-
nen framför K/Ø är alltså enkelteckningen klart frekventast (182-20,
med förlederna 274-21). Framför vokal är däremot <pp> något vanligare
än <p> (48-45). Övervikten baserar sig på beläggen för <handicapp>, som samtliga förekommer framför vokal och för övrigt med 1 undantag finns i IB.
151
M:
SO | SB | SPO | PO | PB | SUMMA |
handicap 72
handikap 81 handikapp 18 handicap+ 56
|
handicapen 2
handikapet 1 handikapppet 1 handicappen 1
|
handicap 5
+handicap 1
|
-
handikap 2 handikaps 1 |
handicapen 4
handicappen 1
|
188
112 3
|
285
|
5
|
6
|
3
|
5
|
304
|
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
handicapper 1
+handicapare 1 |
-
handikapningen 1 |
handicapers 1
|
-
|
2
1 1 |
SUMMA | ||||
INF
-
PRES handicappar 1 PRET - SUP handikapat 1 |
handicapas 1
handicapas 2 handicapades 2 |
handicappades 5
handicappats 3 |
handikappade 1
handikappats 1 |
1
3 8 5 |
1+1
|
5
|
8
|
2
|
17
|
PERF PTC/SOU handicapad 5
/SON handicapat 3 /P handicapade 8 /B handicapade 1 |
handicappad 5
handicappat 2 handicappade 12 handicappade 3 |
handikapad 4
- handikapade 7 handikapade 1 |
handikappad 6
handikappat 1 handikappade 4 handikappade 1 |
20
6 31 6 |
17
|
22
|
12
|
12
|
63
|
Handicap är ett av de få nomina som företer växlande genus (s M 5f). SAOL10-12 anger endast genus neutrum medan SAOL9 och Ill har utrum sekundärt. I SAOB och NuO är det däremot neutrum som är sekundärt genus. Böjda belägg är sällsynta. Pluralbeläggen tyder utan undantag på neutrum (Ø-plural med -en som determinationsallomorf). För SB med utral form finns 10-talsex 6 och dubbelbelägget ex 8 från 1950. Det senare kan möjligen även vara PB.
Nomen agentis har 2 belägg, båda med -er, medan det unika -are har possessiv betydelse.
Verbet är huvudsakligen belagt i diates och som PERF PTC.
152
SD: I flera idrottsgrenar (numera kanske främst golf som i ex 5 och handicapare ) finns särskilda beräkningsnormer för handicap . Emellertid har tävlingar med handicap blivit mycket sällsynta, t ex i fri idrott
(ex 1-2, 8, 10-11 och 15-16, varav flertalet från 1910-20). Handicap används numera om hinder och motigheter av alla slag som inverkar på prestationsförmågan (såsom klimat i ex 3, 9 och handicapa ex 1, ovana och olämpliga tävlingsförhållanden i ex 9, handicappa ex 4, 7 och 9 eller insättande av reserver i handicapa ex 3 och 8).
Distributionstablån visar en tämligen
jämn beläggning under hela undersökningsperioden med de
högsta frekvenstalen 1910 och 1930, vilket förklaras av att tävlingsformer
med handicap är i avtagande i många sporter.
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
LEM handicap
LEM handicapa LEM handicapare LEM handicap(p)er LEM handikapning FÖRK hand. FÖRK hcp |
84
5 - 1 1 1 - |
34
8 - 1 - 6 - |
78
17 - - - - - |
36
15 - - - - - |
37
20 - - - - - |
12
12 - - - - - |
23
3 1 - - - 3 |
304
80 1 2 1 7 3 |
{handicap} |
91
|
50
|
95
|
51
|
57
|
24
|
30
|
398
|
Import: hands, NOM
Lexica: SuL: Hands, intentional hands, handling; hands, handfel (150:fotboll)
NFS: Hands, fotbollst., beröring av bollen med hand eller arm, vilket är förbjudet för alla spelare utom målvakten. Oavsiktlig hands bestraffas dock ej.
NEO: Hands subst. ingen böjning, n-genus *otillåten beröring av bollen med handen eller underarmen i fotboll: frispark för -
HIST.: sedan 1900.
SAOL11-2: Hands -en pl. = s. regelbrott i fotboll
Belägg: SO: 1) ... i hastigheten gör Köpings vänster halfback en ordentlig hands framför mål (IB 26-9-10;1:3)
2) Under dessa heta strider för att såvera sig gjordes "hands" av Köping (DN 26-9-10; 10:3)
153
3) ... då fullkomligt ofrivilliga hands ... första villkoret för en "hands" är att den skall vara uppsåtlig ... en massa rop på "hands" (IB 22-9-30;9:1)
4) Den första kom för en absolut oavsiktlig hands
(IB 15-9-50;8:5-6)
SB: 5) ... efter den omtalade "Nybergs-handsen"
(AB 12-9-60;10:4)
PO: 6) Frisparkar för ofrivilliga hands och offsidemisstag undkommer nästan ingen domare (IB 1-9-30;11:3)
7) Se ex 3!
8) Det var fullt med småruff, hands och ojusta tacklingar (DN 9-9-40;16:2)
9) En tredje skulle kunna medföra avstängning - såvida man nu inte tar hänsyn till att varningarna tillkommit för okynneshands (IB 8-9-60;10:4)
M:
SO | SB | PO | SPO | PB |
SUMMA
|
hands 83
+hands 2 |
-
+handsen 1 |
hands 10
+hands 1 |
hands 3
-
|
-
- |
96
4 |
85
|
1
|
11
|
3
|
-
|
100
|
Endast ett unikt belägg (ex 5) finns i bestämd form. De plurala beläggen är ovanliga. SAOB jämför s-formen i singular med nomina som kex och räls . Det bör emellertid påpekas att hands är plurale tantum även i engelskan. SAOB uppger vidare neutrum som sekundärt genus. Inget belägg för detta genus är känt.
S: Begränsningen av betydelsen hos hands i Avis, AS och SAOB till att avse enbart den regelbrytande handlingen är delvis missvisande, eftersom visst slag av hands (d v s "ofrivillig" eller "oavsiktlig hands") ej är mot reglerna (NFS, ex 3-4 och 6),
D:
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
{hands} |
3
|
10
|
40
|
18
|
18
|
9
|
2
|
100
|
Hands har totaldistribution (s D 40). Lexemet har belägg från samtliga undersökningsår. 3/4 av beläggen kommer från 1930 (40 %), 1940 och 1950, medan frekvensen sjunker i takt med avtagande detaljbeskrivning
i referaten.
Import: hat trick, NOM
154
Lexica: SuL: Hat-trick: "hat-trick" (en spelare gör i samma match tre mål, egentligen tre mål i följd (150)
AS: Hat-trick, användes allm. för att ange att en spelare gjort tre mål i oavbruten följd för sitt lag i en och samma match. I Sverige talar man, oegentligt, om äkta och oäkta hat-trick, varvid det senare uttrycket innebär att spel. visserligen gjort tre mål under matchen, men ej i obruten följd.
Avis: Hat trick: the scoring by one player of three goals in succession; winning the championship three times in succession, etc. (29:fotboll)
NEO: Hat trick subst. - et, plur. -, best.plur. -en * det att en spela-
re gör tre mål i en och samma match särsk. i fotboll. IDIOM: äkta - tre mål i följd i en och samma halvlek av en spelare
HIST.: sedan 1924
Belägg: SO: 1) ... och c.f. Wallmark gjorde på 6 min "hat-tric"
(IB 8-9-20:528:3)
2) De tre övriga gjordes från centerplats av Alec Jackson, som alltså avslutade sin Huddersfieldperiod med en hat-tric (IB 15-9-30;13:3)
3) Centern gjorde sitt "hat-tric" (DN 17-9-30;13:3)
4) ... ännu bättre insparkare av mål i finska buren. Han gjorde tre stycken, sådant kallas hat trick
(DN 23-9-40;14:6)
5) Han noterades för falskt hat-trick (DN 2-1-60;14:2)
6) Bästa man på planen var 31-årige skolläraren Kurt Nyberg, som svarade för ett äkta hat tric, de tre första
målen föll nämligen från hans klubba (AB 7-1-60;11:1)
7) Kuppern bör emellertid i Davos kunna fullfölja sin hat- trick i fråga om allroundtitlarna (IB 27-1-60;4:4)
8) Cf Erling Bodin svarade för ett äkta hat tric
(AB 13-9-60;16:5)
9) Slutsegern i cykelns tre största etapptävlingar och följaktligen en oslagbar hat-trick (IB 24-1-70;11:4)
SB: 10) Watson blev dagens hjälte i det han i början av andra halvlek gjorde the hat trick (IB 26-1-30;12:7)
PO: 11) Hat trick tillverkades dessutom av ... (IB 19-1-40;8:2)
12) Bl.a. lägger man ihop Knut Johanssons båda hat tric - det gör 6 mål, som inte ser så tokiga ut i protokollet
(AB 25-9-40;14:5)
FÖRL: 13) Sveriges hat trick-man Knut Johansson ...
(bild i DN 23-9-40;14:3)
G: Stavningen med eller utan finalt <k> fördelar sig kronologiskt på detta sätt:
155
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
<hat tric>
<hat trick> |
-
- |
1
- |
22
1 |
9
40 |
5
24 |
9
28 |
-
7 |
46
100 |
Hälften av de <k>-lösa beläggen härrör alltså från 1930 och tidigare medan endast 1 av de 100 <k>-exemplen är tidigare än 1940 (s G 14). Från och med detta årtal dominerar <k> klart). 97 av de 146 beläggen, d v s cirka 2/ 3, är ordfogningar medan divisbeläggen utgör 54 ex och samman- sättningarna endast är 3.
Dubbelteckning av <t> är ej belagd och torde motverkas av svenskans hatt till vilket någon direktassociation knappast finns.
M:
SO | SB | PO | SPO | PB |
SUMMA
|
hat trick 121
hat trick+ 15 |
the hat tric 1 | hat trick 8 | hat-trick 1 |
-
|
131
15 |
136
|
1
|
8
|
1
|
-
|
146
|
De 8 plurala beläggen har samtliga Ø-plural (s M 33). Därmed ansluter sig hat trick till simplex trick . Frånvaron av s-plurala belägg trots nomen- ets ordfogningskaraktär beror kanske - förutom på attraktion av simplex trick - även på de tivt många fallen med bindestreck.
Bestämd form saknas - som vid andra ordfogningar - med undantag av i det exotiska ex 10 (s M 58).
Genus växlar men är numera vanligtvis neutrum (s M 4). Det är slående att utrum i senare tid förekommer med sekundär betydelse i ex 7 och 9 (se nedan!). Det verkar som om genus i dessa fall kan bero på ellips (t ex hattrickserie ) .
S: En betydelseutvidgning har ägt rum i och med införandet av begreppen "äkta" och "oäkta hat trick". I ex 7 och 9 finns en användning som är snarlik den som Avis anför sekundärt. Hat trick syftar i detta fall på 3 vunna mästerskap i skridskolöpning (dock ej samma mästerskap och ej i tidsföljd), resp. 3 segrar i cykelsport.
D: Hat trick har totaldistribution inom bollagsporterna (s D 42) och före-
kommer även om andra grenar i betydelsen 'tredubbel,
trippel-'. Från och med 1930 med en topp 1940 - från det året
härstammar ca 1/3 av det totala antalet belägg - har nomenet
jämn beläggning fram till och med 1960.
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
{hat trick} |
-
|
1
|
23
|
49
|
29
|
37
|
7
|
146
|
156
Import: haymaker, NOM
Lexica: SuL: Pile-driver, hammer-blow, big punch, "haymaker"; kraftslag, dunderslag (245:boxning)
AS: Haymaker, kraftigt slag som resulterar i och eller är avsett resultera i k.o.
Belägg: SO: ... en precis kontrahöger i första ronden som totalt tog musten ur konditionsstarke Fagerström. I andra ronden nitade Jansson in en ny "haymaker" av samma kvalitet (IB 7-1-30;3:1)
SD: Ingen av SuL:s synonymer finns belagd.
I det unika belägget har haymaker variansfunktion.
Import: head hunter, NOM
Lexica: SAOL12: Ej belagt i sportbetydelsen.
Belägg: SO: ... och han är vad man i Amerika kallar en typisk "head hunter", dv.s. han slår uteslutande mot ansiktet
(AB 21-1-50;11:3)
D: Det unika exotiska belägget, som ingår
i en rapport från en USA- svensk, åtföljs av svensk explikation
(s D 49).
Import: heat, NOM
Lexica: SuL: Heat: qualifying _ a, preliminary round -> also qualification trial; försöksheat (45)
NFS: Heat, ... enstaka lopp, betecknar en grupp samtidigt startande i en tävling.
Avis: Heat: a preliminary test, designed to reduce the number of competitors for the final (56: fri idrott)
NEO: Heat subst. -et, plur. -, best. plur. -en (förberedande) grupp av samtidigt startande tävlingsdeltagare varav vissa vanl. skall slås ut; i löpning, simning och andra hastighetstävlingar: försöksheat, mellanheat; NN startar i första -et HIST.: sedan 1882
SAOL11-12: Heat -et; pl. = s. sport. lopp, omgång