FÖRL: 2) När det regnar känner sig göteborgarna med sin engelska spelkultur som fisken i vattnet medan kick- och rushlagen tappa fotfästet i halkan (IB 15-9-30;1:3)

Kick off

SO: 1) Planens tribuner som rymmer c:a 28 000 åskådare voro en god stund före kick-off fullsatta

(IB 3-1-30;10:3)

2) Runt skogsvattnet samlades nu publiken, så att det vid "kick-off" var i det närmaste svart kring stränderna (IB 7-1-30;10:1)

3) Alec Jackson gjorde hemmalagets bägge mål, det första 37 minuter efter kick-off ... (IB 31-1-30;9:5)

4) ... smyga Er in på Ullevi och där erhålla 2 poäng för endast en kick off (IB 5-9-30;9:5)

5) ... en bandybiten stadsbo, som vi pratade med någon timme före "kick-off" (IB 31-1-40;2:1)

Kickning

SO: 1) ... där enmålskickning florerar (IB 26-9-30;8:1)

2) ... som jag ville ha innefotbollen prövad under mera reguljära former än vad som är möjligt under vanlig "kickning" i lokalerna (IB 12-1-40;4:1-2)

SB: 3) ... samt fotbollar för det käraste av allt, för "kickningen", ha ju skickats ut till förläggningarna

(IB 6-9-40;7:2)

M:

SO	SB	PO	PB	SUMMA
kick                  3 kick+               2 +kick               1	- -	-  +kickar     1	-  -	3 2 2
6	-	1	-	7
kickare+               1				1
kickning               2 +kickning            1	kickningen    1	-	-	3 1
3	1	-	-	4
kick and rush     1 kick and rush+  1				2
kick off               27	-	-	-	27

 
 
 

177
 

INF kicka                 6  PRES kickar               1  IMP kicka                 1  PRET kickade              4  PRES PTC kickande         2  SUP kickat                1	SUMMA 6 1 1 4 2 1
15	15

 
Kick böjs efter 2:dra deklinationen (s M 23). Nomenet kan inte (som SAOB uppger) vara neutrum i idrottsbetydelsen.

Kick off är utrum i ex 4. Plural har ej påträffats och lär knappast förekomma med hänsyn till betydelsen och särskrivningen (s M 41).

Verbalnomenet har ning-suffix i materialets 4 belägg (s M 85f), helt enligt förväntningarna ifråga om en ordstam för vilken verbet är frekvent.

SD: Nomenet kick förekommer som simningsterm i ex 1 och 3 och med betydelsen 'stöt/styrka' eller 'snärt' med avseende på kulstötning i ex 2. Med undantag av kicka ex 1 och kickare -belägget har kick inte använts om tävlingsfotboll (de övriga beläggen avser tillfälligt bollsparkande ungdomar eller militärer), vilket kan ses som ett stöd för SAOB:s uppgift om vardaglig prägel. Kick and rush står i det exotiska ex 1 i efterställd varians till sitt översättningslån sparka och spring . Det sistnämnda torde vara långt vanligare. I ex 2 är verbens samordnande konjunktion och istället för det engelska and . Kick off som har fakultativ distribu-

tion i relation till avspark har sekundärt kommit att användas även i andra grenar än fotboll (ex 2 och 5 är således från bandy där avslag annars är det brukliga (s D 43).
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM kick LEM kicka  LEM kick and rush  LEM kickare  LEM kickning  LEM kick off	1 - - - - -	- 3 - - 1 2	1 4 1 1 1 5	1 2 - - 2 6	2 1 1 - - 11	1 1 - - - -	1 4 - - - 3	7 15 2 1 4 27
{kick}	1	6	13	11	15	2	8	56

 
 

Killer

Import: killer, NOM

Lexica: AS: Killer, dråpare, en som dödar; en boxare med förödande knockoutslag.

178

Avis: Kill, a stroke, particularly one downward from the net, that the opponent cannot play (257:tennis)

NEO: Killerinstinkt subst. -en * utpräglad förmåga att finna och skoningslöst attackera motståndarens svaga punkter: han hade inte tillräcklig - för att lyckas som proffsboxare HIST.: sedan 1948

SAOL12: Killerinstinkt

Belägg: SO: 1) Men han var inte längre samma "killer" ... Griffith är i dag mera boxare än "killer" (IB 16-9-70;27:2)

PO: 2) Det är inte meningen att grabbarna skall bli några Kanada-killers (AB 5-9-70;25:4-5)

FÖRL: 3) Har snälla Gustav Eriksson fått "killer-instinct"?

(rubr i IB 20-1-30;5:1-2)

4) Han har det rätta killerstinget i nätspelet

(DN 11-9-50;15:7)

M: Det enda plurala belägget (citat av en kanadensare) har s-allomorf

(s M 38f).

SD: Verbet döda och adjektivet död med betydelsen 'slå in ett otagbart slag' resp. 'boll som är avgjord' är gängse tennistermer.

Personbeteckningen killer torde förekomma sparsamt, i varje fall om svenska förhållanden. Frekventast är den nog om amerikansk professionell boxning (såsom i ex 1). Samtliga 6 simplexbelägg härstammar från 1970. Av dem kommer 5 med boxningsbetydelsen från en enda IB-artikel 16-9- 70 (s D 22). Ex 2 avser ishockey och har överförd bemärkelse liksom ex 4 från tennis. Killerinstinkt - visserligen med engelsk stavning - förekom alltså redan 1930, alltså nära två decennier före det av NEO uppgivna förstabeläggsåret.
 
 

Knockdown

Import: knockdown, NOM och knock-down, ADJ

Lexica: SuL: Knock-down; golvning, nedslagning, knock down, knockdownslag (239:boxning)

AS: Knock down. En boxare är k.d. när han berör golvet med någon annan kroppsdel än fötterna, när han hänger hjälplös över repen, när han befinner sig utanför el. mellan dessa, och medan han reser sig från k.d.-ställningen.

NEO: Knockdown subst. -en -er * det att en boxare slår ned sin motståndare HIST.: åtm. sedan 1930
 
 

179

Belägg: NOMEN

SO: 1) En amerikanare sade till mig på fullt allvar att en knockdown dock måste räknas som ... (IB 1-9-20;503:1)

2) ... han gick fullständigt öppet, trots att han borde tagit varning av en knock-down i första ronden

(DN 7-1-30;12:6)

3) Domaren räknade som vid en vanlig knock down

(IB 12-9-30;5:3)

SB: 4) Come on and fight, skrek Dempsey förtvivlat när Tunney sprang baklänges efter knockdownen i sjunde ronden (bild i IB 20-1-50;10:3-6)

PO: 5) Nu vann djurgårdaren till följd av Emilssons bägge knock downs i första ronden (IB 7-1-30:3:2)

6) ... försvarade sig Kuura med att man i Estland vid knock-downs endast behöver gå två steg från sin

nedslagne motståndare (IB 22-1-30;2:2)

7) Big Boy Peterson blev nästan omedelbart nedslagen för räkning, och efter ytterligare fyra knockdowns kom knockoutslaget redan efter en dryg minut i första ronden (DN 26-1-30;12:1)

ADJEKTIV

SOU: ... efter att ha blivit slagen knock-down och nära nog groggy i en av de första ronderna (DN 18-9-20;8:2)

M:
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
knockdown                   8 knockdown+        2	knockdownen    1	knock downs         3	-	12 2
10	1	3	-	14

Endast ett unikt belägg (ex 4) finns på bestämd form. SAOL:s, Ill:s och NEO:s er-plural har ej påträffats; materialets 3 plurala belägg har s- plural (s M 46f).

Knockdown är nominalt med undantag av ett adjektiviskt belägg som innebär ett slags tautologi. I AS:s explikation är ordet emellertid adjektiviskt.

S: Knock down kan sannolikt inte, vilket dock E och N anger, kunna betyda 'slag som fäller' utan endast resultatet av ett dylikt slag, d v s 'nedslag-

ning'.

D: SuL:s översättningar varierar fakultativt med knock down (s D 43) participet nedslagen finns för övrigt intrasentensiellt i ex 7 (s D 48). Liksom vid övriga boxningslexem är frekvensen klart störst 1930 (10/15).
 
 
 
 

180
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM knock down NOM  LEM knock-down ADJ	- -	1 1	10 -	1 -	2 -	- -	- -	14 1
{knockdown}	-	2	10	1	2	-	-	15

 
 

Knockout

Import: knockout, ADJ, NOM och V

Avledningar: knocka, V , knockouta, V och knockning, NOM

Lexica: SuL: Knock-out, "kayo"; knock out, utslagning, knock, k.o. (239:boxning)

Knock out v, "kayo", "flatten"; slå knockout, knocka, slå ut (240)

NFS: Knockout eller knock out , slå ut, ofta förk. k.o., boxnt., är att slå en motståndare till golvet, så att han ej kan resa sig, innan domaren har räknat till 10. Ordet användes oftast som

substantiv. I svensk sportslang har av knockout bildats formerna knocka och nocka .

AS: Knock out eller knockout ... En boxare är k.o. när han...

OEDS: Knock-out, a. and sb. A/B c/f. Designating a method of deciding an athletic competition of tournament by which the defeated competitors in each round are eliminated.

NEO: Knocka verb -de -t Subst. knockande * slå (ngn) till marken så att personen ifråga svimmar av HIST.: sedan 1924

Knockout subst. -en, -er FÖRK: KO *det att en boxare slår ut en annan så att denne inte kan resa sig innan domaren räknat till 10: knockoutseger; knockoutslag; att vinna på - anses mer meriterande än att vinna på poäng IDIOM: teknisk - situation i boxningsmatch där den ene boxaren (utan att vara utslagen) är oförmögen att fortsätta HIST.: sedan 1924

SAOL11-2: Knockout mest sport. 1/2 -en -er s. utslagning; hårt slag som sträcker ngn till marken 3/2 oböjl. adj.: slå ngn k.

Knockouta -ade v. mest sport knocka

Belägg: Knock

SO: 1) Han har gått 30 matcher, varav 3 vunnits på knock och 18 på poäng (DN 16-1-30;12:1)

2) Michelsen, Belgien hade en knock i handsken

(teckn i DN 18-1-30;12:1)

3) ...kan man vänta sig en praktknock nästa söndag mot Karlstads-Göta. Skall vi säja 0-4?

(teckn i DN 2-1-40;5:5-6)

181

4) Tungviktshoppet slog dubbelknock

(rubr i DN 3-1-50;13:1-3)

5) ... tungviktsfightern Uffe ramlade på en ordentlig knock (AB 7-1-60;11:5)

6) ... svensken har ju numera vanan att "gå på knock" direkt och sannolikt sätter han sådan fart att finnen inte får se röken av honom (IB 15-1-60;4:1)

SB: 7) Knocken kom som en blixt

(rubr i AB 7-1-60;11:5-6)

Knocka

INF: 1) Den som skriver dessa rader såg honom knockas med en enda höger i Boston 1927 (IB 3-1-30;1:4)

2) Att han kunde knocka Tiller är förklarligt...

(AB 20-1-40;16:2)

3) ... i sin iver att söka knocka motståndarna med ytterligare en fullträff (DN 18-9-50;16:1)

PERF PTC/SOU: 4) Själv har jag tre gånger tidigare blivit knockad

(AB 20-1-40;16:2)

5) Till vänster blir Beby på samma gång trängd och "knockad" av Lambert (DN 24-9-30;14:3-5)

SUP: 6) Widd har nockat Harry (tecknreplik i IB 22-1-30;9:3)

7) Johny Widd har sålunda vid flera tillfällen "knockats" ordentligt (AB 24-1-30;9:1)

8) ... för att konstatera faktum - att "Svängis" knockats definitivt ... (DN 3-9-40;14:2)

Knockning

SO: ... ett Sandviken-anfall som avslutades med knockning av vy. H. Kihlström (DN 25-9-50;13:4)

Knockout

SO: 1) ... fick motståndare av vilka han kunde besegra flera med knock out (IB 1-9-20;503:4-5)

2) ... såg det ut som om Paolino skulle lyckas vinna på knock-out (DN 12-1-30;16:3)

3) Bjerke förlorade i fjol landskampen mot Sverige ... på teknisk knockout (DN 23-1-30;2:2)

4) Jernberg ... gick på knock-out på första varvet (rubr i IB 4-1-60;1:2-6)

5) En bidragande orsak är också, att cupen erbjuder direkta knockouts, fullständig och absolut avkoppling från vidare strid i tävlingen. Och åtminstone här tycks man gilla en knockout i fotbollen lika mycket som inom den omdebatterade boxningen (IB 22-1-60;2:3)

SB: 6) ... den väntade knock outen kom inte ...

(IB 29-9-20;579:2)

182

7) ... finnen var f.ö. i golvet tre gånger innan den definitiva knockouten (IB 7-1-30;3:3)

8) Första ronden slöt nämligen med 6-0 till Wifsta, som ordnade rena knock outen (AB 7-1-60:9:5)

SB GEN: 9) ... han hade inkasserat kopiöst med stryk och stod på knockoutens brant (AB 21-1-50;11:3)

PO: 10) Men det kan ju bli många knock-outs!

(IB 30-1-20;49:3)

11) ... som slagit dundrande knockouts ... (IB 3-1-30;4:2)

12) Det är en beklämmande dålig reklam för Sverige med

dessa ideliga knockouts ... (IB 22-9-30;14:4-5)

13) ... men för en tid sedan på turné söderut slog han två

knock outs (DN 25-1-50;17:2)

14) ... men för en tid sedan på turné söderut slog han två

knock outs ... (IB 25-1-50;8:6)

15) Av matcherna slutade fem med rejäla nedslagningar

och även tekniska knockouter (AB 7-1-60;11:1-2)

16) Se ex 5!

17) ... sina två dödsknockouter (IB 16-9-70;26:5)

18) Som världsmästare slog han fem knockouts, men han

slog alltid "försiktiga knockouts" (IB 16-9-70;27:5)

FÖRL: 19) ...fullföljde med ett knock outslag av fruktansvärd karaktär (IB 10-9-20;531:2)

20) ... en snabb höger med knock-outpunch

(AB 6-1-60;29:4)

FÖRK: 21) Sarah i lappdräkt slår k.o. på jänkarna

(DN 11-1-50;14:1-4)

22) ... steppade bra undan för Sahlströms hårda k.o.trevare (IB 3-1-30;4:5)

ADJEKTIV

SOU: 1) ... att stora HP icke endast slagits knock-outs ...

(IB 17-1-30;1:1)

2) ...slagit honom knockout (IB 22-1-30;6:2)

3) Sture Olson slogs knockout av ... (AB 21-1-50;11:2)

4) ... inte lyckats så negern knockout (AB 14-9-60;2:1)

P: 5) ... söka slå varann "knockout" (IB 31-1-70;7:1)

6) Hemmakämparna slogs knockout (DN 26-1-70;22:3)

VERB

PERF PTC/SOU: 1) Blev knocked out i början på andra ronden...

(DN 20-1-20;9:6)

SUP: 2) ... för att med ett otillåtet slag ha knockad out fransmannen (IB 23-1-20;39:5)

PERF PTC: 3) Factor skulle vi gärna se mot estländare Kuura - två knock-outande herrar ... (IB 17-1-30;1:3)

183

G: Utelämnande av den i engelskans uttal stumma initialkonsonanten <k> är sällsynt, i varje fall i materialet. Endast i 2 belägg (t ex knocka ex 6, som är hämtat från en talspråksreplik i en teckningstext) finns <k>-lös form (s G 20).

Slutstavelsens digraf <ou> skrivs unikt <u> men det faller mer än väl inom tryckfelsmarginalen.

M: Knockout visar nedanstående distribution för s- och er-plural:
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
-er -s	- -	- 1	- 12	- -	- 2	1 6	1 2	2 23
PO	-	1	12	-	2	7	3	25

Att er-plural aktualiseras beror säkerligen på slutstavelsens tryck

(s M 30. Samtidigt medför knappheten på stamslutsparalleller (s M 46), särskrivning (s M 41) och kanske också boxningsproveniensen (s M 44)

att s-pluralen dominerar, i varje fall fram till och med 1960.

Verbbeläggen för knock out är de enda i hela materialet som avviker från regelrätt böjning enligt 1:sta svaga konjugationen. Ex 2 innehåller dock formen knockad i SUP. Det kan kanske förklaras som en hybrid mellan E knocked och S knockat . Ett mindre sofistikerat sätt är förstås att betrakta formen som tryckfel. De båda beläggen syftar på samma match. I de fall där knockout står adjektiviskt borde engelska regler ge knocked out , men det engelska participet och den lösa verbpartikeln har

i svenskan blivit till en fast sammansättning där förleden är oböjd. Verbet är nästan alltid slå och frasen slå knockout är alltså egentligen en mycket frekvent hybridtautologi. Den engelska partikeln out kan sägas ha blivit till knockout i detta fall. I ett unikt belägg (ex 1) har adjektivet i SOU fått s-form, vilket förefaller sensationellt men kanske ej bör föranleda alltför ingående spekulationer.
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
knock            71 knock +          3 +knock           7	knocken     3 +knocken   1	- -	- -	74 3 8
81	4	-	-	85
knockning       1 nocknings+     1	-	-	-	1 1
2				2

 

184
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
knockout         293 knockout +       141 +knockout          8	knockouten         18 -  knockoutens         6	knockouts   22 knockouter   1  +knockouts   1 +knockouter  1	- -	334 141 10 6
442	24	23____________2      25	-	491

Ellipsen knock har överraskande nog inte belagts pluralt i materialet men har annars genomgående ar-plural (s M 23).
 

SOU knockout      19       P knockout        2
SUMMA                21	SUMMA
INF   knocka    16  knockas    8  PRES  knockar    4  knockas    2  PRET  knockade  38  knockades  9  SUP   knockat   15  knockats   8  knockad out  1	24 6 47 24
SUMMA           73            27               1	81
PRES PTC                                                             knockoutande 1  PERF PTC SOU knockad  43  knockout  18 knockouts 1  knocked out   1           SON knockat   1           P knockade    3  knockout   2	1 63 1 5
47             20           1                    1+1	70

S: Knock(out ) förekommer ganska ofta i sekundär användning (bandy: knock ex 3, fotboll: knocka ex 3, knockout ex 5 och knockning, ishockey: knockout ex 8 skidlöpning: knock ex 6 och cykel: knocka ex 8

(s S 4). I ex 21 innebär slå k.o . att Sarahs klädsel gör ett överväldigande intryck.

D: Distributionen visar den för boxningslexem sedvanliga toppen 1930 och det näst högsta värdet 1950. Det är också först 1930 som avledningarna och förkortningarna först visar sig. En smula förvånande är att ellipsen knock ej blivit vanligare. Verbet knocka är frekventare och det är för- ståeligt att behovet av ett enkelt verb framtvingat denna bildning.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

185
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
FÖRK k.n.  FÖRK k.o.  LEM knock LEM knocka  LEM knockning  LEM knockout ADJ  LEM knockout NOM LEM knock out V  LEM knockouta V	- - - - - - - - -	- - - - - - 22 - -	4 64 9 43 - 10 223 2 1	- 20 6 14 1 2 60 - -	- 67 28 51 1 3 93 - -	- 36 25 16 - 1 55 - -	- 30 17 23 - 5 38 - -	4 217 85 147 2 21 491 2 1
{knock (out)}	-	22	356	103	243	133	113	970

 
 

Lead

Import: leader, NOM, leading lady/star(ix), NOM (ADJ + NOM)

Lexica: SuL: Leader; tätman, den ledande (58)

Avis: Leaders: the team that heads a League table (32:fotboll)

Belägg: Leader

SO: Kispest (Budapest) en av de äldsta och mest kända ungerska fotbollsklubbarna, för närvarande leader i ungerska ligan (DN 4-1-50;14:4)

Leading lady/star(ix)

SO: 1) Vivi-Ann vistas f.n. i Philadelphia där hon är "leading lady" i en stor isrevy (IB 18-9-40;7:2)

2) ... Britta Råhlén, den svenska isprinsessan, som nu skär guld med sina skridskor som "leading starix" i en stor isrevy i New York (bild i DN 18-1-50;15:2-3)

3) Trots att han var leading star i Södertälje

(AB 5-9-60;16:6)

4) Lotta Sollander, svensk utförsåknings leading lady i vinter (DN 7-1-70;23:5 bild ) ... Lotta Sollander tycks ha alla förutsättningar att bli svensk brantsports främsta dam ... (23:6)

PO: 5) Karl Aage Hansen och Leschley Sørensen samt Bertil Nordahl är "leading stars" (IB 4-1-50;10:6)

M: Den enda böjning som finns belagd är s-pluralen i ex 5 (s M 41). Avis uppger plural form av leader med syftning på en enda klubb. Materialets unika belägg är som synes dock singulart.

SD: Teater- och filmspråkets leading star och leading lady förekommer stundom, framförallt om skridskoprinsessor då de framträder i skåde- spelsliknande sammanhang (de exotiska ex 1-2). Samtliga belägg finns redovisade ovan.

186

League

Polysemi: liga, NOM

Lexica: SuL: League:liga (155:fotboll) - League match; seriematch, divisionsmatch (155)

AS: Liga, League eg. en synonym för förbund..., men anv. i idrottsspråket med utgångspunkt från The Football League = Engelska Ligan som beteckning för en serietävling i bollspel över huvud taget. Då man talar om ligan, ligalag etc., åsyftas dock i regel engelska ligan.

Skytteligan, vanliga benämningen på den statistik som brukar föras över de bästa målgörarna efter hand som matcherna avverkas i de olika bollspelens seriesystem.

NEO: 2/2 Liga serietävling mellan (fotbolls)lag särsk. om elittävlingarna i vissa länder: ligamatch; ligatabell; engelska

- n har startat; tyska -n BET.NYANSER: a/b om annan tävling, gärna i anslutning till sådan lagtävling: skytteliga HIST.: sedan 1932

SAOL11-2: Liga -an -or s. (SAOL12: fotbollsserie i vissa länder)

engelsk fotbollsserie

Belägg: SO: 1) Om man i ekonomiskt afseende jämför allsvenska serien med den engelska "ligan" så finner man att vår första säsong är betydligt bättre än många af engelsmännens, då de startade sin "liga" ...

(IB 20-1-11;2:3)

2) Nu har laget både cup och liga att tänka på ...

(DN 23-1-30;13:2)

SB: 3) De flesta klubbarna i ligans första division möta med sina gamla lag ... Lördagsmatcherna i "the first league" voro tio till antalet (IB 12-9-10;3:4)

4) Se ex 1!

5) Ligan i all ära, men cupen, det är dock nummer ett i engelsk fotboll (DN 9-1-30;9:5)

6) Skytteligan (rubr) ... I Allsvenska skytteligan är ställningen (DN 16-9-30;16:7)

7) Kispest ... för närvarande leader i den ungerska ligan ... (DN 4-1-50;14:4)

8) Och dessutom har klubben ligans sämsta försvar, 125 insläppta puckar (AB 9-1-60; 16:1-2)

9) ... Tottenham, som dels hänger bra med i cupen, dels leder ligan ... (IB 19-1-60;1:2)

10) Sprinterligan som vi kört med i Sverige under några år ... (IB 21-1-70;1:3)

187

SB GEN: 11) Se ex 3!

PO: 12) Han måste glömma skytteligor och helt gå in för laget (AB 2-1-60;13:5-6)

13) Detta besked mottogs med blandade känslor i Europa, där de flesta länder sluta sina ligor i slutet av maj

(IB 27-1-60;1:5)

PB: 14) ... mot de skotska och irländska ligorna

(IB 22-9-30;13:2)

15) Ligorna har ännu inte börjat ... (IB 23-9-70;24:4)

16) Ett cirkulär utsändes genast till öfriga League- klubbar (IB 2-1-11;1:3)

17) Som framgår av ovanstående utdrag ur ligatabellen har the Rovers "scoring record" för Div.I (IB 31-1-30;9:5)

18) Sälen-Janne leder nu klart stora daldansens "ligatabell" före Sixten Jernberg (DN 2-1-60;16:1-2)

19) Jag tror inte att skottarna med knallhårt ligspel varje vecka ... (IB 23-9-70;15:3)

G: Den till följd av digraferna <ea> och <ue> främmande stavningen och därmed sammanhängande ovissheten om uttalet torde starkt ha bidragit till att league har attraherats av det etablerade nomenet liga och dess böjning (s G 8 och G 11). Den engelska stavningen finns i de exotiska 10-

talsbeläggen ex 3 och 16.

MSD:
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
liga      17	ligan   493 the league 1	ligor 3	ligorna 10	525
	ligen       1
liga+ 425 league+ 1
lig+       1				427
+liga   43	+ligan  185	+ligor 4	+ligorna10	243
	+ligen      1
+liga+  8				8
	ligans    86			86
	+ligans   9			9
494________1 495	775________1 776	7	20	1298

Liga är jämte ellipsvarianten halva det enda nomen i materialet som får or-plural (s M 19f). SB är klart vanligaste form, i materialet mest bero- ende på att betydelsen länge normalt var 'engelska ligan'. Däremot är plural påfallande lågfrekvent. Med undantag av 2 30-tals- och 1 40- talsbelägg kommer de övriga 24 plurala ex från 1960 och 1970. Det är först under dessa decennier som man börjat tala om 'liga' med syftning

på seriesystem i andra länder än England och därmed fått anledning att använda plural form.

188
 

{liga}	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
	4	14	156	32	197	394	501	1298

 

Leap

Import: leap, NOM

Lexica: SuL: Jump leap (jump from one foot to the other); hopp (489:skridskoåkning)

Belägg: PO: Det är omöjligt att beskriva Vivi-Ann Hulténs

smidighet i blott termer, som t.ex. "turns",

"leaps"... (DN 16-1-30;13:5)

M: Endast PO finns belagd, i det unika exemplet med s-allomorf.

SD: Leap ingår i en parallellism med tre andra engelska konståknings-

termer.
 
 

Lob

Import: lobb, NOM

Avledningar: lobba, V och lobbare, NOM

Lexica: SuL: Lob, dropping ball, looped ball; luftboll, lobb-boll, "ballong", höjdboll (156:fotboll). Lob; lobb (211:tennis) Lob; lobba (211)

Lob, v, to loft a ball; slå en luftboll, lobba (156)

NFS: Lob, bollspelst., betecknar en boll, som slås eller kastas underifrån, så att den beskriver en mer eller mindre hög bana. I tennis ... Lob användes för att passera en motståndare, som gått fram till nätet.

NEO: Lobb subst. -en -ar *spel av boll i en hög lyra (avsedd att inte nås av motståndaren) i de flesta bollspel: en vacker - över den utrusande målvakten BET.NYANS: om den spelade bollen: en dödande - som slog ner strax innanför baslinjen HIST.: sedan 1911

Lobba verb -de -t SUBST.: lobbande, lobbning * spela (en boll)

i en hög lyra avsedd att inte nås av motståndaren HIST.: sedan 1911

SAOL11-2: Lobb -en -ar s. hög boll i tennis

Lobba -ade v.

- ning s.

Belägg: Lobb

SO: 1) ... och så då och då en lobb med en bejublad smash

(IB 11-1-50;8:5)

2) ... och med en perfekt lobb... (DN 23-1-50;14:8)

189

PO: 3) ... under det denne ideligen knep applåder för mästerligt gjorda lobbar (DN 5-1-10;5:1)

4) ... svepande drives, stoppbollar, massvis med volley ..., lobbar, ja hela provkartan (IB 4-1-40;4:5)

Lobba

INF: 1) ... som från 40 meter kunde lobba bollen över målvakten (IB 12-9-60;9:2)

PRET: 2) Så fick prinsessan en ny tenniskung och så servade och lobbade å stoppbollade han lyckligt så länge han levde (bildtext i DN 9-9-50;14:7-8)

3) ... och lobbade i 28:de minuten elegant över Kalmarkeepern och pillade bollen i mål

(DN 11-9-50;14:6)

Lobbare

FÖRL: Tänk om lobbarmästaren (och spanske mästaren) Garvis Carlsson ... (IB 4-9-50;8:2)

G: Dubbelteckning av slutkonsonanten är utan undantag (s G 13).

M:
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
lobb      11	-	lobbar     10	-	21
lobbar+ 1				1
INF     lobba  2 PRET  lobbade 15
SUMMA      17

Lobb böjs som alla enstaviga nomina med stamslut på -bb efter 2:dra deklinationen (s M 22f). Nomen agentis lobbare uppvisar regelmässigt bortfall av slutvokalen i materialets enda förledsbelägg.

S: SAOB:s definition kan vara vilseledande vad avser formuleringen "med nedslag inom planen men oåtkomlig vid nätet", eftersom den kan leda till den felaktiga tolkningen att en boll som faller utanför planen eller som kan returneras av motståndaren vid nätet ej skulle kunna betecknas som en "lobb". Avsikten att nå den av SAOB angivna idealiska effekten borde ha betonats i ordboken. SuL:s översättningar luftboll , ballong och höjdboll är för generella för att vara adekvata synonymer till lobb då lobb i svenskt idrottsspråk förknippas med föreställningen om en 'lyrboll som är avsedd att sänka sig ner på planen bakom motståndaren utan att denne kan nå bollen' (ex.-vis lobba som fotbollsterm i ex 1 och 3). Luftboll m fl ord inbegriper varje boll som slås i höjden utan att någon bestämd riktning eller avsikt behöver vara för handen.

D: I tennis har lobb och lobba totaldistribution (s D 40). Den låga frekvensen och frånvaron av bestämd form beror säkerligen på att en lobb ytterst sällan är matchavgörande. I fotboll och andra lagsporter lär lobb

190

vara mindre vanligt men förekommer allt oftare om '(försök till) lyra

över målvaktens räckvidd'.
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM lobb LEM lobba  LEM lobbare	4 - -	- - -	1 - -	2 2 -	8 9 1	3 4 -	3 2 -	21 17 1
{lobb}	4	-	1	4	18	7	5	39

 
 

Loop

Lexica:

NEO: Loop ej i sportbetydelse.

Belägg: SB: Loopen ändrade hela spelets karaktär (IB 14-1-70;3:4)

SD: Det nya teknikmomentet loop , som innebär en mycket kraftigt överskruvad hög boll i bordtennis, infördes i slutet av 60-talet. Belägget är unikt i materialet (s D 10).
 
 

Manage

Import: management, NOM, manager, NOM och managing, NOM

Avledningar: managering, NOM och managerskap, NOM

Lexica: SuL: Manager; manager (63 och 242: boxning)

AS: Manager, urspr. beteckn. för den, som handhar en prof. boxares affärer och matchning, numera gällande även i största allm. om ledare för lag eller klubb.

Sak: Manager - one who serves in many different capacities in sports, from handling the business end of affairs to actual coaching.

NEO: Management ej i idrottsbetydelse.

Manager subst. - n, plur. - * person som sköter ekonomiska angelägenheter för professionell idrottsman eller artist el. klubb m.m. : boxaren var helt i händerna på sin - HIST.: sedan

1898

SAOL11-2: Management ej i sportbetydelse

Manager-n pl. = el. enl. eng. böjn. s. ekonomisk turnéledare för yrkesidrottsmän el. artist

Belägg: Management

SO: 1) Hultgren stannar t.v. under Bensons management

(AB 18-1-30:9:1)

191

2) Förmodligen boxas han även i fortsättningen under Bensons management (IB 20-1-30;1:2)

Manager

SO: 1) Lawson-Robertson, Irish A.A.C:s manager

(IB 30-9-10;2:2)

2) ... Richard Valentin Södergrann, stor skidlöparmanager från Hudiksvall (IB 16-1-20;28:1)

3) ... varpå hans manager (enligt boxningsmanagers sed) (IB 7-1-30;6:3)

4) Maxims manager är förresten samme man som matchade Dempsey ... (bildtext i DN 24-1-50;16:7-8)

SO GEN: 5) ... i enlighet med Carpentiers managers, Descamps, önskan (IB 23-1-20;39:4)

SB: 6) Meddelandet om Hultgrens nya matchning kommer rätt överraskande och tyder på att han och kanske även Ramm kommit till något slags uppgörelse med gemensamme managern (AB 6-1-30;9:4-5)

7) ... men jag tror aldrig vi vunnit ändå, erkände oförbehållsamt Archie Stinchcombe, "the playing manager" (DN 2-1-50;21:1)

8) ... Den spelande managern Archie Stinchcombe...

(DN 5-1-50;13:2)

9) Det är matcharen, managern - känd från nöjesbranschen - som nu också gjort sitt intåg på idrottsarenorna (IB 30-9-60;5:1)

PO: 10) Det är icke endast lömska promotors, ockrande managers och samvetslösa gamblers, som ta varje chans att skoja upp den stackars boxaren (IB 15-9-30;9:1)

11) Några av landets ledande klubbmanager ... hos landets

samtliga managers (DN 6-9-50;16:4)

12) Många manager sign. har talat med ... (DN 14-9- 50;17:3)

PO GEN: 13) Se ex 3!

PB: 14) ... där borta i dollarlandet, där managers tyckas betyda mer än boxarna (AB 9-9-30;8:3)

PB GEN: 15) ... cyklisternas talan fördes dels av Nils Velin, som i skämtsamma ordalag framförde Fyrishofsmanagernas tidigare kända krav ... (DN 9-9-30;12:5)

Manag(er)ing

SO: 1) ... att B. troligen lämnar den lönande syssla som agent för ett dammsugarfabrikat för att helt ägna sig åt "managing" (AB 13-1-30;8:5)

192

SB: 2) Redaktör Swenne anser att orsaken till svenskens misslyckande berodde på ett misstag i manageringen

(AB 12-9-50;12:3)

Managerskap

SB: ... att Folke Möller åter tog sig an "managerskapet" för boxarna (IB 17-1-30;10:5)

G: Den stora skillnaden mellan morfemets engelska uttal och de svenska grafofonematiska reglerna har ej lett till grafemsubstitution. Att manager inte strider mot svensk grafotaktisk struktur är sannolikt en betydelsefull faktor. Ordets svenska uttal ansluter sig till uttalet av inlånade franska nomina som blamage och garage , d v s med huvudtryck på andra stavelsen och med /_/- uttal av <g> (s G 4).

M:

SO SB SUMMA

management 2 - 2

managing 1 1

- manageringen 1 1

managerskap 1 managerskapet 1 2
 

SO	SB	SUMMA
management   2	-	2
managing        1		1
-	manageringen    1	1
managerskap  1	managerskapet  1	2
SO manager     241 manager+    32 +manager    20 +manager+    1 managers       3 -	SB managern      71    the manager   1 +managern   42 managerns      3 +managerns   2	SUMMA 313 32 72 1 6 2
307	118____________1 119	426

PO	POB	PB	SUMMA
managers   49    manager 1  +managers   4  +manager  1 +managers   1	managers   2   +managers   1    managers   1	managers       1   +managernas    1	53 6 1 2
54__________2 56	4	2	62 TOTALSUMMA     488

Engelsk fristående artikel finns endast i ex 7 som innehåller en exotise-

rande apposition med engelsk adjektivbestämning. Ø-plural, som är den enda av SAOB, SAOL10 (SAOL11-2 har infört eng. plural som sekundär- alternativ), NEO och Ill angivna, finns endast i 2 belägg. I ex 12 föregås PO av den plurala mängdbestämningen många och i ex 11 av några men i

193

samma belägg finns också s-plural som för övrigt är frekvent. Ett unikt belägg på PB GEN (ex 15) har formen +managernas , vilket bör förutsätta

Ø-plural.

Managering borde kräva ett motsvarande verb, *managera , men något sådant är inte känt.

SD: Båda beläggen på management rör samme person och förefaller alltså kunna bero på inbördes påverkan.

Manager förekommer först och främst ifråga om professionell boxning (ex 3-6, 10 och 14), de båda beläggen för management , managing ex 1 och managerskap . Denna användning är totaldistributiv (s D 40). Men även 'ledare för lag eller klubb' (AS) i annan idrott kan stundom betecknas som manager (ex 2 skidlöpning, ex 11 fotboll, ex 15 cykel och ex 7-8

ishockey samt managering ex 2 simning). 60-talsex 9 visar hur begrep-

pet 'manager', sådant det är känt från professionell idrott och från under-

hållningsbranschen då börjar vinna insteg även i svensk amatöridrott.

Hälften av alla belägg kommer från 1930. Förklaringen till detta är att manager primärt är en boxningsterm (s D 28). Såväl övriga engelska som svenska avledningar företer endast ströbelägg.
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM management  LEM manager  LEM managering  LEM managerskap  LEM managing	- 2 - - -	- 12 - - -	2 249 - 2 1	- 38 - - -	- 77 1 - -	- 58 - - -	- 52 - - -	2 488 1 2 1
{manage}	2	12	254	38	78	58	52	494

 
 

Maneater

Import: maneater, NOM

Lexica: Ej belagt i någon ordbok

Belägg: SO: 1) Porat är för mycket gentleman och för litet

"man-eater" (IB 13-1-30;2:3)

2) "Maneater" Gullbrandsson dundrade nu ned reserven B. Holmqvist med 6-0, 6-1 (DN 14-1-40;14:4)

SB: Allvaret i Dempseys comebackplaner är absolut och den gamle "maneatern" anländer till New York redan på söndag (IB 3-9-30;1:1)

M: Pluralbelägg saknas.

SD: Maneater förekommer sällsynt (och väl i allmänhet exotiskt) om boxare med stor slagkraft (ex 1 och 3). Det var ett av de stående epiteten på boxaren Jack Dempsey (ex 3). Undantagsvis kan nomenet påträffas sekundärt om annan idrottsgren (ex 2 syftar på en hårtslående tennis-

spelerska).

194

Mark

Avledningar: markera, V och markering, NOM

Lexica: SuL: Marking, covering; bevakning, markering, täckning (157:fotboll)

Sak: Marking a man (soccer) - keeping close guard on an opponent in order to hamper him if he should receive the ball.

Ill: Markera 4/5 bevaka (motståndare, t. ex. i fotbollsspel)

NEO: 2/2 Markera Verb -de - t Subst.: markerande, markering

bevaka motståndare i bollspel (sportjargong): punktmarkera; lagets spjutspets -des av två man och kom aldrig loss HIST.: sedan 1905

SAOL11-2: Markera ej i sportbetydelse

Belägg: VERB

INF: 1) Svagt att inte markera motståndarlagets bäste skytt

(IB 30-1-50;6:5-6)

IMP: 2) ... hans stridsrop "markera" (IB 2-1-50;10:2)

PRET: 3) På defensiven var han i första halvlek sämst i laget. Han markerade inte ens någon av de ryska backarna

(IB 11-1-60;9:1-2)

PRES PTC: 4) En välmarkerande, vältacklande halva ...

(IB 16-1-50;1:4)

PERF PTC/SOU: 5) ... hårdmarkerad som han var (IB 2-1-60;3:5)

/SB: 6) ... passade lugnt till omarkerade Wikman som slog bollen i mål (IB 16-1-50;9:5)

NOMEN

SO: 1) ... försvarstekniskt var det en skuggning och knappt det men ingalunda en tillintetgörelse. Lundh bara "markerade" markering! (IB 16-1-50;8:1-2)

2) ... genom att dra på sig markering och låta sidokamraterna "i frihet briljera" (IB 19-9-60;2:1-2)

SB: 3) Försvaret krigade väl men slarvade med markeringen vid några tillfällen (IB 18-1-60;10:2)

M:
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
markering    17 markerings+   7 +markering    2	markeringen      16 +markeringen    1	markeringar   1 +markeringar  1	-  +markeringarna    1	34 7 5
26	17	2	1	46

 
 
 
 

195
 

SUMMA INF     markera  11  markeras    3  14   PRES PTC       markerande   3 PRES    markerar  2                  2   PERF PTC/SOU   markerad    23 IMP     markera   2                  2           /SB    markerade    8 PRET    markerade 7  markerades  2   9                                  SUMMA 34 SUP               -  markerats   1   1

SUMMA            22              6  28

Såväl markera som markering följer undantagslöst bestående mönster .

I varje fall i skriftspråk är endast era-avledning känd (s M 78).

D: Från och med 1930 har {mark} en jämn men ej särskilt hög frekvens.
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM markera  LEM markering	1 -	2 1	14 11	8 7	9 8	9 10	19 9	62 46
{mark}	1	3	25	15	17	19	28	108

 
 

Marksman

Import: marksman, NOM

Lexica: SuL: Marksman, sharpshooter; skarpskytt (157:fotboll)

Belägg: PO: 1) Måltabellen har nu följande utseende för ligans "marksmen" (IB 24-1-30;8:2)

2) Waring, Aston Villas center, leder klart första divisionens skyttetabell, vars ledande "marksmen" efter måndagens matcher voro ... (IB 19-9-30;11:5)

M: Materialets båda exotiska belägg uppvisar den engelska oregelbundna pluralen -men (s M 49f).

SD: Vanligen motsvaras marksman av sammansättningar med -skytt såsom storskytt eller skarpskytt .
 
 

Master

Import: master, NOM

Avledningar: masterskap, NOM och mastra, V

Lexica: NFS: Master ... Ordet master användes även inom andra idrotter, t.ex. cykel- och motorsport samt löpning i fri idrott, för att beteckna en person, som enligt överenskommelse skall leda fältet en kortare eller längre tid efter starten.

NEO: Master ej i sportbetydelse.

SAOL11-2: Master ej i sportbetydelse