196

Belägg: Master

SO: 1) Loppet går med master - Enskede-Johnsson - till Västberga folkskola (DN 1-9-30;16:3)

2) På 100 m löpte Hoff mot en rekordmaster, som åstadkommits genom att man fäst en flagga på transportlinan för återforslande av spjut

(DN 28-9-30;18:4)

3) Henry Hansen, två gånger 6-dagarssegrare, olympisk och världsmästare, kör master för 6-dagarsfältet från Haga södra i dag ut till Järva vägskäl (DN 2-9-40;14:2)

SB: 4) Mastern var inställd på 11 sekunder jämnt, Hoff fick en grann start, löpte lätt och smidigt, och slog mastern med 1,5 m (DN 28-9-30;18:4)

5) Mastern, alltså den urbane man som pr cykel leder skaran ut ur de olika städerna (AB 2-9-50;12:5)

PO: 6) ... men det finns väl för farao andra borgmästare och andra masters (AB 2-9-50;12:5)

PB: 7) ... ses undermastrarna (bild i DN 3-9-50;23:6-8)

Masterskap

SO: ... Västerviks trivsamme och spänstige borgmästare Folke Holmberg ... fått nog efter tre kilometers masterskap i perfekt stil (AB 2-9-50;12:5)

Mastra

PRET: Guldmagister mastrade i Västervik

(rubr i DN 2-9-50;12:4-5)

G: Enligt gällande regler faller </e/> framför </r/> + följande vokal i mastra (s M 76f).

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
master    17
+master    4		 mastern 9
+mastern2 		 masters 1
- 
-
+mastrarna   1
27
7
21
11
1
1
34
masterskap 1
-
1

Av de 2 plurala beläggen har det ena s-plural, medan det andra är PB med ar-plural (efter svensk förled) (s M 62). SAOB och NuO upptar ar-plural som "mindre bruklig". I den här aktuella betydelsen lär nog plural överhuvudtaget vara sällsynt. Under några beläggstäta dagar i början av september 1950 förekommer även de tillfälliga avledningarna mastra

och masterskap .

SD: Med undantag av dubbelbelägget ex 2 och 4 avses med master en person - ofta en tidigare framstående cyklist (ex 1 och 3) eller en kommunal celebritet (ex 5-6, masterskap och mastra ) - som leder en cykelloppskaravan ut ur en stad, varefter den egentliga tävlingen börjar vid stadsgränsen. I denna användning har master totaldistribution.

197

(s D 40). Sällsynt är däremot förekomsten av konstgjorda arrangemang av den typ som ex 2 och AS redogör för. Sådana prestationsstimulerande hjälpmedel benämns i allmänhet pacemaker , (elektrisk) hare el dyl. Beläggningen är koncentrerad till 1930-50 (s D 16).
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM master 
LEM masterskap 
LEM mastra 
 -
-
-
-
-
-
11
-
-
10
-
-
13
1
1
-
-
-
-
-
-
34
1
1
{master}
-
-
11
10
15
-
-
36

Match

Import: match, NOM, matchmaker, NOM och matchwinner, NOM

Avledningar: matcha, V, matchande, NOM, matchare, NOM, matchig, ADJ och matchning, NOM

Lexica: SuL: Contest, battle, match -> also competition; kamp, match, kraftmätning, dust (23)

SAOB: Match ... i pregnant anv. om någorlunda jämspelt tävling (som blir värklig kamp)

AS: Matchmaker ... i idrottsspråket en person som anordnar matcher. Uttrycket förekommer speciellt inom prof. boxning.

Avis och Sak: Matchmaker : the boxing official who acts for a promoter, arranges contests, and signs contracts between him and the

boxer (90:boxning)

NEO: Match subst. -en - er * omgång av tävling som är ett avslutat helt enl. tävlingsformens regler: matchträning; boxningsmatch...; första -en slutade oavgjort; domaren bröt

- en i femte ronden HIST.: sedan 1896

Matcha 1/2 verb -de -t Subst.: matchande, matchning utforma tävlingsprogram för idrottsman e.d. (sportjargong): den unge boxaren -des försiktigt av tränaren HIST.: sedan 1942

Matchboll subst. -en -ar 1/2 boll som slutgiltigt kan avgöra en hel match till den ene spelarens fördel; i tennis, bordtennis m.m. : hon ledde med 21-18, 20-17 och hade alltså flera -ar

HIST. åtm. sedan 1930

Matchboll 2/2 boll som användes vid tävlingsmatch särsk. i fotboll, mest i mots. till träningsbollar HIST.: sedan 1928

SAOL11-2: Match -en -er s. ; tävling

Matcha -ade v. ställa upp el. delta i matcher; arrangera matcher el. vara impressario för

Matchare -[e]n; pl. -e (SAOL12: best. pl. matcharna) s. person el. föremål som matchar

Matchning -en -ar s.

198

Belägg: Match

SO: 1) ... två af världens förnämsta utkämpade nyligen en match över 130 yards ... (IB 2-9-10;4:3)

2) England v. Danmark blir utan tvifvel den skarpaste federationsmatch, som England har att utspela i år

(IB 12-9-10;4:1)

3) Men att laget i öfrigt - utan föregående träning på is - skulle kunna bjuda på "match" hade nog betvivlats av de flesta (IB 3-1-30;8:4)

SO GEN: 4) Denna matchs spelande (DN 23-9-30;14:5)

SB: 5) ... att matchen inte kommer att vara stort mer än en enda omgång (IB 23-1-20;39:4)

6) Hoppas dom vinner matsen (DN 17-1-40;18:3)

7) Hela laget hade en offday i den matchen

(DN 8-9-60;17:7)

PO: 8) ... de deltagande Londonklubbarna ... samtliga vunno sina matcher (IB 12-9-10;3:4)

9) ... ingen av sina allra största matcher

(IB 19-9-60;8:6)

10) Lördagsmatcherna i "the first league" voro ...

(IB 12-9-10;3:4)

11) Av matcherna slutade fem ... (AB 7-1-60;1:1-2)

FÖRL: 12) ... titta på de engelska matchresultaten

(DN 26-1-60;16:7-8)

Matcha

INF: 1) Skulle Lövland ej vara villig att matcha i tiokamp

(IB 12-1-20;24:1)

2) ... när man inte får sparra och inte matcha ordentligt (IB 22-1-40;2:2)

3) Att vi golfspelare nu får matcha mot svenskarna

(DN 22-9-40;19:1)

4) De kanadensiska lagen står i kö för att matcha svenskarna (bildt i DN 12-1-60;14:2-4)

PRES: 5) Han kör på det varvschema landslagsledaren Lars-Erik Ström gör upp och matchar honom efter ...

(AB 27-1-60;14:6)

PRET: 6) Maxims manager är förresten samme man som matchade Dempsey ... (bildt i DN 24-1-50;16:7-8)

SUP: 7) Nynäs har dock endast matchat 5 gånger ...

(IB 18-9-40;8:4-5)

Matchande

SO: 1) Det var ett kombinerande och ett uttagningsmatchande som rätt mycket närmade sig det kompletta vansinnet (IB 16-1-20;27:3)

199

SB: 2) Matchandet har forcerats de sista dagarna ...

(IB 4-1-40;3:4)

Matchare

SO: 1) ... och Finn Hodt, matchare åt Fred Anton Maier

(DN 20-1-70;24:3)

SB: 2) Det är matcharen, managern - känd från nöjesbranschen - som nu också gjort sitt intåg på idrottsarenorna (IB 30-9-60;5:1)

Matchig

P: ... alla dubbelmatchiga serier ... (DN 14-1-30;11:5)

Matchmakare

SB: 1) ... den i och för sig välkände matchmakaren Jimmy Bronson ... (DN 8-1-60;15:8)

PB: 2) Det är ett imponerande fält som matchmakarna för SAAB-Scanias Jubileumslopp på 10 000 m trummat ihop (IB 28-9-70;5:1-2)

Matchmaker

SO: 1) Sv. fotbollsförbundets "matchmaker", kapten Rubensson (AB 7-1-30;7:1)

2) Matchmaker Mc Ardle erbjuder segraren i aftonens fight en tungviktssemifinal (IB 10-1-30;2:5)

SB: 3) ... förlät man matchmakern hopkoket av det övriga till två tredjedelar sportsligt mindervärdiga programmet

(IB 31-1-30;2:4)

PO: 4) Man kan med skäl fråga sig om hela denna hög av managers, garanters, "sällskap", konsortier, matchmakers o.s.v. är nödvändig för att två boxare skola upp i ringen (IB 15-1-30;5:1)

FÖRL: 5) Sportens eko har etablerat sig i matchmakerbranschen (DN 15-1-60;20:2)

Matchning

SO: 1) Hur utmärkt Mr Stevenson än är som manager i de flesta fall torde han sakna blick för Ottos matchning

(IB 15-1-30;10:2)

2) ... att spela två matcher med ett dygn emellan. Även Sirius, som fick genomgå samma hårda matchning

(bildt i IB 18-1-60;1:2-6)

SB: 3) New Yorktidningarna ... spydiga över den omaka matchningen (IB 10-1-30;2:5)

Matchvinnare

SO: 1) Denna gång dokumenterade han sig som "matchvinnare" med 2 vackra och påpasliga mål på sitt konto

(DN 22-9-30;16:3)

200

2) ... han är i alla fall Blackpools specielle matchvinnare (DN 19-1-50;17:4)

Match winner

SO: 1) I Huddersfield har Jackson dokumenterat sig som nutida fotbolls förnämste "match winner" och otaliga äro de matcher som Alec avgjort till de blåvitas fördel

(IB 15-9-30;13:2)

2) ... Nacka inte hade sin stora stjärna och matchvinner, Lasse Ljungman ... (IB 26-1-40:9:4)

G: Uttalet är växlande: /matç/ och /mat_/, men den sistnämnda varianten har ej påverkat stavningen (s G 19). De 2 beläggen för <s> (som i ex 6) åter- ger stockholmskt talspråk. Engelskt [æ]-uttal av vokalen är inte känt.

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
match         5547
match+         879
+match        3190
+match+         29
+matchs+         1
matchs           2
+matchs          4		 matchen  6992a)

+matchen   2685
 

matchens    659
+matchens    60

 matcher   4059

+matcher  1655
+matcher+    1

matchers     2
+matchers    3

 matcherna     1467

+matcherna  751
 

matchernas   46
+matchernas  12
18065
879
8281
31

709
79
9652
a) Varav 2 belägg på <matsen>
10396


 
5720


 
2276


 
28044


 
matchande      13
+matchande      4		 matchandet   16
+matchandet   9
+matchandets  1
29
13
1
17
26
    
43
matchare        1 matcharen    1
2
matchmakare     1 matchmakaren 1
 		 matchmakare 1 matchmakarna   1
4
matchmaker      8 matchmakern  6 matchmakers 1
-
15
matchning      17
+matchning      2		 matchningen  5
+matchningen 1
22
3
19
6
  
25
matchvinnare    84
matchvinner        2
matchvinner+     1
   3
 matchvinnaren     23

 

 matchvinnare    10

 

 matchvinnarna   1

 
118
2
1
3
90
23
10
1
124

201
 

INF    matcha    52  matchas    10 
IMP    matcha     1 
PRES   matchar   16  matchas     5
PRET   matchade  12  matchades   3 
SUP    matchat    9  matchats    5 
SUMMA
62
1
21
15
14
                          90                  23 
PRES PTC matchande 1 PERF PTC SON matchat 1 
113
2
SUMMA 
115

Match har uteslutande böjning som ett utralt nomen med er-plural

(s M 29). Komposita bildas genomgående med Ø-fog.

Verbet matcha är vanligtvis intransitivt (ex 1-3 och 7) men kan även (ex 4-6) förekomma transitivt.

Verbalnomenet har ning-suffix, vilket är konsekvent med hänsyn till den höga verbfrekvensen (s M 83f). Ett unikt belägg finns för en adjektivav- ledning, matchig . Generellt sett är avledningarna påfallande sällsynta i betraktande av att match är materialets i särklass frekventaste morfem.

Matchmakare har endast belagts 1960 och 1970, medan däremot det frekventare matchmaker är äldre. Beläggen är få men detta kan i viss

mån bero på tillkomsten av en alternativ are-avledning. Det enda plurala belägget på matchmaker har s-plural (s M 38f).

Matchvinner har endast få belägg. För jämförelses skull har hybrid- sammansättningen matchvinnare redovisats som separat lemma.

SD:
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM match 
LEM matcha 
LEM matchande 
LEM matchare 
LEM matchig 
LEM matchmakare 
LEM matchmaker 
LEM matchning 
LEM matchvinnare 
LEM matchvinner 
578
-
-
-
-
-
-
-
-
-
1806
4
1
-
-
-
-
1
-
-
5968
27
7
-
1
-
4
9
6
2
5327
7
4
-
-
-
1
1
12
-
4854
26
17
-
-
-
3
4
13
-
5239
28
6
1
-
3
8
7
46
-
4274
23
8
1
-
1
-
3
41
1
28046
115
43
2
1
4
16
25
118
3
{match}
578
1812
6024
5352
4917
5338
4352
28373

Det torde höra till undantagen att match innebär tävling mellan fler än två deltagare. Vanligtvis hänför sig match till tävling mellan två bollspelslag. Eftersom löpning ytterst sällan arrangeras med endast två personer är ex 1, hämtat från fri idrott, ett markant undantag. I ex 3 föreligger pregnant betydelse, d v s 'jämbördig match' (s S 6), något som markeras med citattecken.

202

Verbet matcha kan dels ha innebörden 'delta i match (mot)' (ex 1-4 och 7), dels betyda 'ge ngn råd och informationer om bästa sättet att genom- föra en tävling' (ex 5 som är hämtat från skridskolöpning) samt dessutom förekomma synonymt till 'arrangera matcher för' (ex 6). Till den sist- nämnda betydelsen har are-avledningen skapats. Flertalet belägg på ning- avledningar (ex 1 och 3) hör också hit. Matchning ex 2 avser 'deltagande

i tävlingar'. Matchmaker påträffas företrädesvis inom professionell boxning (ex 2-5) men kan också förekomma inom andra idrotter (fotboll

i ex 1).

Match har totaldistribution och är under hela undersökningsperioden materialets klart frekventaste lexem (s D 2). Från och med 1930 håller match sig på en mycket hög frekvensnivå (4-6000).
 
 

Medley

Import: medley, NOM

Lexica: SuL: Medley swimming; medley (t.ex. tävlan i bröstsim + ryggsim + crawl) (301)

NFS: Medley, eg. medley swimming, är en simtävling, vid vilken olika delar av sträckan, skola tillryggaläggas med olika simsätt.

Web: Medley race 2/2 a swimming race in which a different stroke must be used for each length of the pool.

NEO: Medley subst. -n * en tävlingsform i simning där de fyra viktigaste simsätten används i tur och ordning: medleylagkapp; 400 meter medley HIST.: sedan 1943

SAOL11-2: Medley -n s. simtävling med fyra olika simsätt i given ordning

Belägg: SO: 1) ... nämnas att 4 x 100 m medley står på programmet för både damer och herrar (DN 3-9-60;23:8)

SB: 2) 4,39,6 i försöken på medleyn på måndagsförmiddagen (IB 9-9-70;17:2)

SB GEN: 3)... den individuella medleyns etablering ...

(IB 23-9-70;13:5)

FÖRL: 4) USA:s medley-kvartett satte världsrekord

(IB 3-9-60;10:2)

G: Endast i ett unikt SB-ex har <e> utelämnats (s G 9).
 
SO SB SUMMA
medley   153
medley+  18		 medleyn  3  medlyn   1

medleyns 1
157
18
1
171
4________1
5          
176

203

M: Lexemet förekommer i allmänhet som klassindelning (ex 1), något som förklarar den stora andelen SO-belägg i resultatlistor o d. Genus är utrum (s M 7) liksom hos övriga sportgrensbenämningar .

SD:
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
{medley}
- 
- 
- 
- 
- 
14 
162 
176 

I svenskt idrottsspråk kan medley endast brukas om simning, individuellt och i stafett. I dessa betydelser har medley totaldistribution (s D 41). Medley användes i svenska tidigare så gott som enbart om sådan lagkapp-

simning där de olika deltagarna simmar var sitt simsätt (ex 1 och 4). Stafettlagen består numera av 4 deltagare och AS:s och NFS:s uppgift om 3-mannalag gäller äldre förhållanden då fjärilsim inte ingick. Som fram- går av ovanstående tabell finns inga belägg före 1960. I och med införan-

det av tävlingsformen medley som individuell gren har frekvensen ökat snabbt, mycket beroende på den svenske simmaren Gunnar Larssons världsrekord och andra utmärkta prestationer i grenen. Men än 90 % av beläggen kommer från september 1970, då den svenske simmaren Gunnar Larsson vid detta års Europamästerskap nådde stora framgångar i medleysim.
 
 

Meeting

Import: meeting, NOM

Lexica: SuL: Competition, contest, event, games meeting, meet, race, race- meeting, tournament, tourney; tävling(ar), tävlan, "evenemang", spel (20)

AS: Meeting, betecknar i idrott en period av tävlingsdagar ... får ofta felaktigt beteckna en enstaka tävling.

Belägg: SO: 1) Ett enda misslyckadt meeting är i stånd att rubba den ekonomiska jämvikten (DN 8-9-10;5:4)

2)... AIK:s uppoffringar för att få till stånd ett europe-

iskt idrottsmeeting ... (DN 10-9-10;8:1)

3) ... sensationerna voro enkla och oansenliga vid detta Londonmeeting (IB 15-9-20;544:2)

4) ... få en representativ Stockholmskontingent till sitt största meetings hittills (IB 17-9-20;551:2)

5) Björnens tvådagarsmeeting bjöd på glänsande sport (rubr i AB 20-1-30;4:1-2)

6) ... och i dag blev han segrare vid Norrköpingskamrater- nas stora meeting, som förlagts till trakterna norr om Kila kyrka (DN 16-9-40;16:2)

204

SB: 7) Man ville icke längre tillerkänna Hamburgermeetinget rang och värdighet af världsmästerskapstäfling

(IB 30-1-11;1:2)

PO: 8) Skolungdomens stora höstmeetings

(rubr i IB 15-9-20;541:2-5)

9) ... och nu då höstens stora meetings äro för handen ... (DN 9-9-30;12:2)

M: Till skillnad från övriga ing-avledningar är meeting neutrum (s M 5). Formen meetinget (ex 7) upptas även av NuO. Ett belägg med singular betydelse (ex 4) och två belägg med plural (ex 8-9) har s-form. NuO anger primärt Ø-plural. Meeting skiljer sig alltså även med avseende på pluralbildningen från övriga ing-avledningar (s M 42).
 
SO SB PO PB
SUMMA
meeting   9    meetings  1
+meeting 16		  -
+meetinget   1		   meetings        1
+meetings       1
-
-
11
18
25_________1
26          
1
2
-
29

SD: Meeting , som är vanligt inom hästsport, synes numera vara sällsynt

inom annan sport (inget belägg från 60- eller 70-talen och endast 2 från 1950). Även med kontextens hjälp är det svårt att uttala sig om tävlings-

periodens längd och tävlingarnas antal i de anförda exemplen. Ex 6 avser emellertid en tävling, som med bestämdhet är begränsad till en dag och därför exemplifierar den av AS antydda betydelseförändringen. Ex 3 syftar på en tävling vid namn "Mayflower Meeting" och är sålunda exotiskt, men för övrigt förekommer inte någon påtaglig exotisk betingning.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
{meeting} 
4 
8 
11 
4 
2 
- 
- 
29 

 
 

Miss

Polysemi: miss, NOM

Avledningar: missa, V och missande, NOM

Lexica: AS: Miss, felslag på bollen ...

NEO: 1/2 Miss subst. -en -ar * det att missa ngt

Missa verb -de -t Subst. missande, 1miss * misslyckas med att med att träffa visst mål (konkret el. abstrakt) ... centern

- de i öppet läge... BET.NYANSER: a/c försumma att stifta bekantskap med eller utnyttja: ... laget -de två straffar HIST.: sedan 1847

SAOL11-2: Miss -en -ar s. bom, misslyckande o.d.

Missa -ade v. inte träffa, bomma

205

Belägg: Miss

SO: 1) ... gjorde han 5-0 efter en miss i försvaret

(DN 22-9-30;17:2)

2) En rejäl målmiss på utmärkt passning

(DN 12-9-60;17:5)

SB: 3) Han slet sina hårtestar efter missen (DN 5-9-60;19:3)

PO: 4) ... gjorde vid flera tillfällen grofva missar

(IB 5-9-10:2:1)

5) Danskarna enerverades av närgångenheten, varför flere "missar" förekommer (IB 8-9-10;3:3)

6) ... fem missar i rad (IB 9-9-60;7:5)

PB GEN: 7) Missarnas mångfald (IB 25-9-50;10:2)

Missa

INF: 1) Han kan missa som alla andra men har ögonblickligen en duckning, en sidestep .. i reserv (IB 27-1-30;10:1)

PRES: 2) ... målvakten springer fram för att slå ut bollen, men missar (IB 30-9-10;4:1)

PRET: 3) Bastin hade matchens två första målchanser ... men missade bägge (DN 26-1-30;12:6)

4) ... de gånger han sattes i arbete missade han inte

(DN 15-9-30;14:3)

5) ... målchanser, vilka dock omsorgsfullt missades

(DN 18-9-60;36:3)

SUP: 6) Många gånger hade ... Malmöcentern missat under matchen (DN 25-9-50;12:3-4)

PERF PTC/SOU: 7) Missad straff (IB 5-9-60;11:1-2 rubr)

/P: 8) Två missade straffar (IB 7-9-60;11:2-3 rubr)

M: Miss har undantagslöst ar-plural (s M 24). Det tidigt etablerade ordet har en vardaglig och talspråklig prägel och den engelska pluralallomorfen

- es har inte föranlett er-plural (s M 50). Er-pluralen för miss i betydel- sen 'engelsk fröken' har sannolikt bidragit till en böjnings- (och därmed också betydelsemässig) differentiering mellan personbeteckningen och verbalhandlingen. Vardagligheten hos det senare ordet har också kunnat tala för ar-plural ifråga om sportbetydelsen.
 
SO SB PO PB
SUMMA
miss       80 
+miss      47		 missen    30
+missen   11		 missar     73
+missar    21		 missarna    12
+missarna    6
missarnas    2
195
85
2
127
41
94
20
282
+missande     1
1

 
 

206
 
INF     missa       82                missas      1 
PRES    missar      60    missa 1     missas      1 
IMP     missa        1 
PRET    missade    393                missades   28 
SUP     missat      78                missats     3 
83
62
1
421
81
                                             614_________1                                      33
SUMMA                     615
648
PRES PTC     missande    1 
PERF PTC/SOU missad     18 
        /SON missat      2 
        /SB  missade     5 
        /P   missade    16 
1
18
2
5
16
                  SUMMA 42 
42

D: Beläggningen ökar för varje decennium. Verbet är bortsett från 1920 hela tiden något mer än dubbelt så frekvent som nomenet.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM miss
LEM missa
LEM missande
5
10
-
16
18
-
12
43
-
18
74
-
57
120
-
 72
187
1
102
238
-
282
690
1
{miss}
15
34
55 
92
177
260
340
973

 

Mix

Import: mixed double, NOM och mixing, NOM

Avledning: mixa, V

Ellips: mixed, NOM

Lexica: Avis: Mix: to fight at close quarters.

AS: Mix, boxningsterm för öppen slagväxling: att med åsidosät- tande av det egna försvaret helt gå in för att få träffar på motståndaren.

NEO: Mixa ej i idrottsbetydelse.

Mixed subst., ingen böjning * parspel där varje par består av en manlig och en kvinnlig spelare särsk. i vissa racketspel,

t. ex. tennis HIST.: trol. åtm. sedan 1920-talet

SAOL11-2: Mixa ej i sportbetydelsen

Mixed oböjl. adj. om dubbelspel i tennis o.d. där en dam och en herre deltar på var sida

- dubbel

207

Belägg: Mixa

INF: 1) ... matchen i Cirkus på söndagskvällen då Balderboxaren Bertil Molander skall mixa med hela Nordens Thyge (AB 4-1-30;3:3)

2) Nu skall vi börja mixa (rim på "trecksa" i citat av en göteborgare i en IB-visa 15-1-30;7:2)

SUP: 3) ... en man som på intet vis är att jämföra med de män vår tungviktsidol mixat med i sina senaste matcher

(AB 10-1-30;7:3)

4) ...efter att dittills ha mixat mycket framgångsrikt med den pugilistiskt så gott som fullständigt obildade främlingen (AB 18-1-30;9:2)

Mixing

SO: 1) Tyvärr är man i engelska bollkretsar inte så över sig förtjust över en "mixing" med övriga europeiska nationer ... (IB 10-1-30;9:1)

SB: 2) ... men linnéaiten tog överhand i mixingen och steppade bra undan för Sahlströms hårda k.o.trevare

(IB 3-1-30;4:5)

M: Verbet är sällsynt i boxningsbetydelsen och mixing har ing-suffix i de båda funna beläggen (s M 86).

SD: Inget av exemplen - möjligen indirekt ex 4 - tyder på att betydelsen skulle vara 'vild, aggressiv boxning', d v s en synonym till slugga . Mixing ex 1 är sekundärt använt ifråga om fotboll (s S 4). Samtliga belägg är redovisade ovan.

LEXEM mixed

Lexica: SuL: Doubles:mixed; mixed dubbel (spel för damer och herrar),

blandad dubbel (207:tennis)

AS: Mixed ... förekommer i idrottsspråk i termerna mixed double (badm., bordtennis, tennis ... för att ange att vardera spelpartiet består av en dam och en herre.

Avis: Mixed doubles: that in which a male and a female player partner each other against a similar pair (258:tennis)

Belägg: SO: 1) ... som segrare i mixed utgingo Carlgren och Britt Bellander (DN 7-1-30;13:2)

2) Fick, Östberg förlorade set i mixed open (rubr) ... tog hem första set i open mixed (DN 4-9-30;14:3)

3) Av kvartsfinalisterna är det i herr- och damsingel ingen ... i mixed ett [par] som behövt tresetare för att gå vidare (AB 17-1-50;13:5-6)

FÖRL: 4) Mixed doubles (DN 4-1-10;9:5)

208

5) Resultaten i mixedklassen bjödo icke på något särskilt av intresse (DN 5-1-30;13:5)

6) Samtliga spelare deltaga även i mixed-double, med utländska (förmodligen tyska, då några svenskor ej deltaga) partners (DN 9-1-30;9:3)

7) Då Zoltan Mechlovitz, som flerfaldiga gånger varit världsmästare både i singles, doubles och mixed doubles ... (IB 10-1-30;4:4)

8) ... har aldrig spelat med en sådan mixedpartner

(DN 21-1-50;11:7)

M: Böjning av mixed - som vanligen förekommer elliptiskt och därmed nominaliserat som simplex sedan leden double(s ) fallit - existerar veterligen inte. Vid behov av böjd form används lämpligt nomen som efter- led, t ex -klassen som i ex 5.
 
SO
mixed         99
mixed+        58
+mixed+        1
SUMMA  158

SD: Mixed har totaldistribution som racketspelsterm (s D 41). Beläggning finns under hela perioden men en nedgång är tydlig efter toppåret 1950.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
mixa 
mixed 
mixing 
-
2
-
-
4
-
6
31
2
-
29
-
-
57
-
-
19
-
-
16
-
6
158
2
{mix}
2
4
39
29
57
19
16
166

 

Nelson

Import: nelson, NOM

Lexica: SuL: Nelson; nelson, nelsongrepp (269-70 brottning)

NFS: Nelson, brottnt., användes som beteckning på vissa brottningsgrepp, halvnelson, dubbel nelson och kvarts nelson.

Web: Nelson -> Full nelson, wrestling, a hold in which both arms are placed under the opponent's armpits from behind with the hands pressed against the back of his neck.

Half nelson, in wrestling , a hold in which one arm is placed under the opponent's arm from behind ...

NEO: Nelson subst. ingen böjning, n-genus * ett grepp i brottning varvid brottaren bakifrån sticker den ena el. båda armarna

209

under motståndarens armhåla el. armhålor samt kopplar sina

händer på dennes nacke: dubbelnelson ; halvnelson HIST.: trol sedan början av 1900-talet

SAOL11-2: Nelson s. oböjl. brottningsgrepp; en [halv, dubbel] n.

Belägg: SO: 1) Persson segrade emellertid över Källström, Djurgården, medelst en dubbel Nelson efter dryga 17 minuter ... med halv Nelson ... (DN 26-1-20;9:5)

2) Fjädervikt: Vernersson, Brandkåren - Ståhlberg, Hammarby, halv nelsson 7.41 (DN 15-1-30;12:6)

3) Weltervikt: E. Tägtström, Hammarby - B. Westman, Djurgården. Dubbelnelson 4.05 (DN 16-1-30;12:7)

4) ... och till sist... låg han regelrätt på skuldrorna, nitad mot mattan genom en dubbel nelson (IB 10-1-40;2:1)

5) Snabb halvnelson (rubr i DN 3-9-60;22:1)

M:
 
SO
--
+nelson     75
+nelson+     1
SUMMA  76

SAOB - vars första belägg är från 1933 - uppger att bestämd form saknar slutartikel. Stamslutet -n, föregånget av trycksvag vokal blockerar ändelsemorfem. Till frånvaron av suffigerad form lär också ordets propriekaraktär bidraga (s M 59).

Ordet är endast belagt som efterled (dock ofta särskriven) till hel/

halv/dubbel/kvarts/ . Nedanstående uppställning över förledsfördelning visar att halv förekommer i 2/3 av fallen: dessutom finns 1 belägg på +nelson+)
 
dubbelnelson     16
halvnelson       52
helnelson         1
kvartsnelson      5
trekvarts nelson  1
SUMMA        75

SD: Nelson har totaldistribution (s D 40). Nelson lär nog vara mycket sällsynt numera - belägg saknas 1970 - till följd av regel- och teknik-

förändring inom brottningssporten.
 
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
{nelson}
- 
5 
29 
13 
5 
24 
- 
76 

210

Noble/manly art, the_

Import: the noble/manly art (of selfdefence), NOMFRAS (DET ART + ADJ/ ADJ + NOM (+PREP + NOM))

Lexica: AS: Noble art of selfdefence, The _, "självförsvarets ädla konst", boxningens "klassiska" definition, som lade tonvikten på dess betydelse som självvärn.

Avis: Self-defence: the name by which boxing is often known; the noble art of self-defence (99)

Web: Selfdefence 2/3 the art of boxing; usually in manly art of selfdefense

Belägg: SO: 1) När en boxare råkar vara slagskämpe skrattar man i spalterna åt uttrycket "noble art" (IB 10-1-30;12:2-3)

SB: 2) Engelsmännen ha hunnit så långt i organisationen av "the noble art of selfdefence" att skolmästerskap i boxning skola försiggå i London (AB 13-1-20;10:6)

3) Man kallar boxningen, "the noble art of selfdefence" - den ädla självförsvarskonsten -"noble" icke därför att den är ädlare och finare än skrapnosspel eller pingpong, svälta räv eller domino utan att därför att den är ädlare än busslagsmål, knivskärning och snusdoseduell. Där man säger "the noble art" menar man den ädlaste och mest gentlemannamässiga formen av brutal strid män emellan (IB10-1-30;12:2-3)

4) Brödrafolken snällt och rart

tampats i "the noble art" (IB 31-1-30;7:1)

5) Tiden omkring 1920, då boxningsintresset över hela världen kulminerade, på grund av en serie omständighe- ter, bl.a. otvivelaktigt den ännu glimmande krigarglöden som satte fyr i "the manly art" (IB 22-9-30;6:1)

6) Han boxade i en stil som gladde alla vänner av "the noble art" (IB 22-9-30;14:4-5)

7) Aleberg och "Berka" hunno förresten med en liten privat uppgörelse i "the noble art" innan domarna avbröto det hela och visade herrarna från banan (IB 8-1-40;4:4)

8) När man ser Teofil Pollex i aktion, då förstår man meningen med boxningen, the noble art of selfdefence, som sport (AB 23-1-60;16:1)

9) ... är en ypperlig exponent för begreppet "the noble art" (DN 16-9-70;21:7)

SB GEN: 10) ... över the noble arts missöde ... (AB 10-1-30;12:2)

G: Den amerikanska stavningen <defense> finns inte belagd.

211

M:
 
SO SB SUMMA
noble art    1 the noble art  10    the noble art of selfdefence 5 
the noble arts  1 
16
1
1
11_____________________________5   
16                                     
17

Med undantag av i ex 1 förekommer frasen fristående i SB, vilken genomgå- ende realiseras med den fristående engelska artikeln the + oböjd form av adjektiv och nomen (s M 60). Genitiven i ex 10 är anmärkningsvärd; den förefaller vara materialets enda belägg för engelsk determinationsböj- ning + svensk kasusböjning (s M 66).

SD: Ex 3 är ett försök till förklaring av frasen the noble art of

selfdefence och utgör därmed ett försvar för boxningssporten, sådan den utformats i England. The noble art är i ex 2, 4 och 10 synonym till boxning (intrasentensiell varians i ex 2), medan ex 1, 6 och 8-9 har den pregnanta betydelsen 'god, tekniskt högtstående boxning' (s S 6 och D 47).

I överförd bemärkelse förekommer frasen i ex 7 om slagsmålstendenser i ishockey. Denna sekundära användning, som inte är unik i materialet, visar att frasens grundbetydelse eller dess besläktade pregnanta betydel-

se har bleknat. The noble art används här om raka motsatsen till en enligt bestämda regler anordnad boxningsmatch. Den frekventa funktionen som synonym till boxning har gjort att frasen kommit att uppfattas som 'tvekamp med knytnävar'.

Som variant till noble art upptar Web manly art . Denna variant, som i materialet är unik i ex 5 (som rör amerikanska förhållanden) saknas i Avis men är utan alternativ i Web, något som förefaller att belysa skillna- den i attityd till boxningen i England och USA. I ex 8 illustreras hur en inlånad fras kan användas i preciserande syfte för att återge ett annat låns pregnanta betydelse.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
FRAS the noble art of
selfdefence 
- 
1 
9 
1 
4 
1 
1 
17 

 
 

No decision

Import: no decision, NOM (PRON + NOM)

Lexica: SuL: No decision contest: avbrott utan domslut (243:boxning)

AS: No decision, boxningsmatch efter vilken ingen segrare utropas. Förekommer i den prof. sporten och möjliggör för en mästare att gå en match utan att sätta sin titel på spel.
 
 

212

NFS: No decision, boxnt. ... en tidigare vanlig, numera rätt sällan förekommande - tävlingsform i amerikansk yrkesboxning. Vid en no decisionsmatch är på förhand avtalat att ingen poäng- bedömning skall ske. Matchen kan således endast avgöras genom knockout.

Sak: No decision bout (boxing) - a professional bout in which the governing rules state that no decision shall be officially rendered. During the 1920's many states prohibited decisions given in bouts.

Belägg: FÖRL: 1) Palmkvist drömde tydligen även andra stora drömmar, ty han siade om att världsmästaren i flugvikt, Frankie Genaro, skall komma hit och visa sig i en

no-decisionsmatch (DN 25-1-30;10:2)

2) Roger Bernhard slog... i en no decisionsmatch på tio ronder (DN 7-9-30;19:6)

3) ... och i denna stat tillåtas enligt lag endast "no decision bouts" (uppvisningar alltså) i 8 ronder...

(IB 19-1-20;35:4)

M: No decision är endast belagt som förled till match/bout .

S: Den exakta betydelsen av beläggen är osäker. Utsagan i ex 2 synes strida mot frasens innebörd men kan förklaras med att en no decision match kan tänkas ha ett förlopp som för åskådarna upplevs som en seger för den ene boxaren trots att det i enlighet med i förväg gjord överenskom- melse ej utropas någon segrare. Knockout som enligt NFS är det enda förekommande avgörandet i en 'no decisionmatch' kan det ju inte vara tal om, eftersom matchen gick de tio ronderna ut. SuL:s översättning är missvisande då den implicerar att matchen kan avbrytas innan dess tidigare uppgjorda rondantal fullföljts. Möjligen har lokala eller temporära särbestämmelser orsakat differenser i reglerna och deras tillämpning, kanske inte minst för att kringgå vissa amerikanska delstaters förbud.

D: I ex 2 och 3 används no decision som exotism om amerikanska

förhållanden, medan ex 1 avser ett erbjudande till en amerikansk boxare.

Då sakunderlaget har försvunnit (Sak) och denna "tävlingsform" aldrig vunnit nämnvärd spridning i vårt land är det ej oväntat att det senaste belägget är från 1930. I den mån en boxare uppträder inför publik utan att matchregler tillämpas kallas det uppvisning , vilket bl a synes av explikationen i ex 3. Distributionen är sålunda exotisk och tidsbegränsad (s D 52). Samtliga 3 belägg redovisas ovan.
 
 
 
 
 
 

213

Odds

Import: odds, NOM

Avledning: oddsare, NOM

Lexica: NFS: Odds, inom de idrotter, där vadhållning förekommer, främst kapplöpnings- och travsport; förhållandet mellan den inbetalda insatsen och den summa, som utbetalas till segrare eller placerad.

OED: Odds, 5/8 In Betting . Advantage conceded by one of the parties in proportion to the assumed chances in his favour; the inequality of a wager, consisting in the ratio in which the sum to be given stands to that to be received.

6/8 'Chances' or balance of probability in favour of something happening or being the case; esp. it is odds (that, but) now usually the odds are.

NEO: Odds subst. -et plur. -, best. plur. -en * (tal som visar) förhållandet mellan insats och vinst vid totalisatorspel: oddssiffra... BET.NYANSER: b/b överfört chanser, utsikter, förväntningar: han hade -en emot sig i försöket att slå världsrekord HIST.: sedan 1904

SAOL11-2: Odds -et; pl. = s. förhållandet mellan insatserna el. mellan vinst o. insats vid vadhållning o.d. i pl. äv. möjligheter, chanser

Odds

Belägg: SO: 1) ...ingå på ett vad med undertecknad; han höll på Emilssons seger mot ett odds av 2-5 (IB 7-1-30;3:2)

2) ... var oddset 17-10 (AB 28-9-50;12:2)

SB: 3) Övriga lag ger oddset 50-1 (IB 28-1-70;29:5)

PO: 4) Man tippade "finskt" inför Forsbackamötet i den västmanländska ... staden. Det gick att få fin-fina odds på hemmagrabbarna (AB 23-1-50;11:3-5)

5) ...varför inte ställa in sig på glada odds omgående

(DN 30-1-60;16:5)

PB: 6) Utgången betecknas som oviss - men oddsen stå dock bäst till Djurgårdens fördel (DN 5-1-30;12:1)

7) Oddsen växlade mellan 7-5 och 9-7 (DN 12-1-30;16:3)

8) En erfaren expert som Weimark håller absolut på Andréhns seger, men i "öppna marknaden" gå odds rätt deciderat till långe Gustavssons favör (IB 26-1-30;3:3)

9)... strong favorit och odds stodo 11-5 till hans favör (IB 29-9-30;5:3)

214

10) 2-1 till exvärldsmästarens favör står oddsen och de väntas öka något innan gonggongen går

(DN 21-9-50;13:4)

11) Det vore en braksensation om lilla Crewe från div. IV satte stopp för div.I-ledaren och cupfavoriten (15-2 är oddsen) Tottenham (IB 22-1-60;2:5)

Oddsare

SO: ...vilken dessutom träffade en svensk glad-oddsare, Rune Mattson ... (DN 5-1-70;16:1-2)

M: Odds har neutralt genus (s M 4). Till skillnad från exempelvis tips och proffs är odds plurale tantum även i engelskan. Formsammanfallet i SO och PO har antagligen orsakat genus neutrum och därmed böjning efter 5:te deklinationen (s M 34).

SB är av materialet att döma tämligen sällsynt. Bestämdhetsallomorf saknas i 3 PB-belägg (såsom i ex 8-9) (s M 64).

Den unika are-avledningen är ej nomen agentis (s M 81).
 
SO SB PO PB
SUMMA
odds        60 oddset     2  odds   4  oddsen    17   odds     3
+oddsen    6
86
7
61
2
4
23________3
    26          
93

S: I ex 1-4 och 7 förekommer odds för att beteckna proportionsskillnad vid vadhållning. I denna betydelse har odds total distribution. Ex 5-6 är däremot exempel på att odds kan förekomma i sammanhang där vadhåll-

ningssituationen är mer eller mindre konstruerad av skribenterna och innebörden ungefär '(seger)chanser'. I ex 8 skulle tipsen ha kunnat använ- das med synonym betydelse.

D:
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM odds 
LEM oddsare 
-
-
-
-
5
-
36
-
20
-
26
-
6
1
93
1
{odds}
-
-
5
36
20
26
7
94

Distributionen visar obefintlighet eller låg frekvens till 1940 (s D 16).
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

215

Off

Import: off, ADV och PREP och off day, NOM

Lexica: SuL: Off days, off season, lay off; viloperiod (67)

Belägg: Off

PREP: 1) ... så komplett "off form" som Juhani Järvinen verkar (IB 27-1-60;1:3-4)

PREP/ADV: 2) Han är inte i form nu. Det visade han i Monolittrennet och även på Skansen var han "off" (DN 12-1-70;21:1-2)

Off day

SO: 1) Arvid Kjellström, den friske fräne Järvapojken, hade en offday och blev tämligen oplacerad (DN 20-1-30;12:3)

2) Dessvärre hade målvakten en "off-day" och släppte in två mål lättvindigt (IB 10-1-40;10:5)

3) ... det svenska lagets kapten hade en utpräglad off day, då ingenting ville lyckas för honom (IB 30-9-40;5:5)

4) ... utan även för att vi spelade rent ut sagt dåligt mot

Italien ... Hela laget hade en off day i den matchen

(DN 8-9-60;17:7)

M: I off ex 2 har form ej upprepats från föregående mening. Nomenet offday finns endast i SO.

SD: Betydelsen är inte den i SuL angivna utan kan sägas vara synonym med uttryck som dålig dag, olycksdag, svart dag o d. Off i ex 1 kan snarast ses som en stilvariation till inte i form .
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM off 
LEM off day
-
-
-
-
-
4
-
9
-
6
1
3
1
4
2
26
{off}
-
-
4
9
6
4
5
28

 
 

Official

Import: official, NOM

Lexica: SuL: Meet official, race official, official; funktionär, tävlingsfunktionär (64)

AS: Official, inom idrotten den gemensamma beteckningen för alla funktionärer.