235

Partner

Import: partner, NOM

Lexica: SuL: Partner; partner (72); medspelare, partner (213:tennis)

AS: Partner, lagkamraten i ett lag bestående av två, förekommande i tennis och liknande spel, golf, ...

NEO: Partner subst. -n, plur. - el. -s * person (eller grupp) med vilken man samarbetar eller bildar ett par BET.NYANSER:

a/c spec. äv. i tävlingssammanhang (ibl. som tilltalsord):

sparringpartner HIST.: sedan 1845

SAOL11: Partner -n; pl. = el. eng. böjn. ... medspelare

Belägg: SO: 1) Carlgren hade i Andersson en påpasslig partner, som särskilt vid nät gjorde stor lycka ... Möller var bra i första set, som han och hans partner hemförde...

(DN 7-1-30;13:2)

2) I herr-double spela Kolmodin-Nilsson ... samt eventuellt Sjöberg med en tysk partner (DN 9-1-30;9:3)

3) ... medan fjolårsyttern Bent Lindberg ryckte in och blev wingpartner åt Wasberg (DN 22-1-40;13:6)

SB: 4) Eliaesson vill man gärna sätta en slant på och som partnern heter ... (AB 6-9-40;17:2)

5) ... och backpartnern Lennart Samuelsson spelade

(AB 4-9-50;13:6)

PO: 6) Samtliga spelare deltaga även i mixed-double, med utländska (förmodligen tyska, då några svenskor ej deltaga) partners (DN 9-1-30:9:3)

7) Ett stafettlag för tremannalag var också arrangerat. Jag hade som partners ... (DN 25-1-30;10:7)

8) ... där han spelat ett stort antal matcher mot berömda partners, bl.a. Tilden (AB 30-1-30;8:3)

9) ...varför Herman Jonasson med fem, sex backpartners ... (IB 15-1-40;9:2)

10) ... och likaså torde man kunna gissa att Tumba- Johansson får Sigge Bröms och unge Sterner till partners (DN 17-1-60;25:3)

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
 partner      98
+partner  a)33		 partnern      15
+partnern     6
partnerns      2		 partners   b)  31
+partners        1		 -
-
144
40
2
131
23
32
-
186
a) Varav 9 belägg på sparringpartner
b) Varav 23 belägg på sparringpartners

236

Ø-plural, som är den enda i NuO och SAOL10 upptagna formen, och som dessutom är primärt alternativ i SAOB, SAOL11-2, NEO och Ill, har ej belagts i materialet, där samtliga 32 plurala belägg har s-form (s 38f). Sammansättningen sparring partner har därav 23 s-plurala belägg.

Fonotaktiska skäl (/-rtnr-/ lär omöjliggöra ar-plural. PB (-na i SAOB, SAOL 9 och Ill) är säkerligen mycket sällsynt.

SD: Partner synes ej i svenskt idrottsspråk kunna användas i betydelsen 'medspelare' (SuL) ifråga om fotboll o d annat än i inskränkt bemärkelse om enhet inom laget (såsom två spelare på samma wing i ex 3, ett lags två backspelare i ex 5 och 9 eller de tre spelarna i samma ishockeykedja

i ex 10). Med undantag av ex 7 och 10 (där två personer betecknas som partners till en tredje) avser partner alltid den ene i ett tvåmannalag eller annan enhet av två personer (i ex 4 åsyftas de två längdhopparna i ett friidrottslag). Påpekas bör att partner i ex 8 betyder 'motståndare', alltså motsatsen till den annars gängse innebörden. Det är här med SAOB:s formulering frågan om 'person med vilken man utför något' som leder över i denna skenbara motsats. Vid dubbelspel i racketidrotter (tennis ex 1 och bordtennis i ex 2 och 6) har partner total distribution (s D 40) men inom lagsporter förekommer varians med lagkamrat, medspelare o d.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM partner 
LEM sparring partner
-
-
2
-
30
25
34
1
45
3
32
2
11
1
154
32
{partner} 
-
2
55
35
48
34
12
186

 
 

Pass

Import: pass, NOM

Avledningar: passa, V, passande, NOM, passare, NOM och passning, NOM

Lexica: SuL: Pass, distribution, delivery; passning, pass n, framlägg n, framspelning, matning, avleverering (160:fotboll)

Pass (the ball) v, despatch, deliver; passa, mata, spela bollen till ngn, lägga en passning, servera, avleverera, giva (160-1)

AS: Passa, bollspelsterm ... att spela bollen (pucken) till en medspelare.

Web: Pass, v.i. in sports, to make a pass. n. in sports a) an intentio- nal transfer of the ball, puck etc. to another player during play.

NEO: Pass subst. -et , plur. -, best. plur. -en 6/6 (i ett fåtal uttr.)

passning (sportjargong): målet gjordes av NN på - från ON

HIST.: sedan 1906

Passa verb -de -t Subst.: passande,passning 6/6 spela över boll el. puck (till medspelare) i lagspel, t. ex. fotboll el. ishockey: NN passade till ON som stod fri HIST.: sedan 1901

237

Passning subst. - en , -ar 2/2 boll el. puck som spelats iväg (av en spelare) för att nå ngn medspelare i lagspel som fotboll, handboll, ishockey m.fl.: passningsspel, ... en fin - som ställde honom helt fri HIST.: sedan 1935

SAOL11-2: Pass ej i sportbetydelse (SAOL12: 5/5 (bollsport) passning

2/2 (SAOL12: 1/4) Passa -ade spela boll till medspelare

Passning -en -ar s.

Belägg: Pass

SO: 1) Marcell gav fram en långpass (IB 23-1-20;44:4)

2) ... ett intetsägande speluppstoppande bakåtpass

(AB 14-9-50;13:5)

3) ... drog upp pucken och sände in ett pass

(DN 7-1-60;14:2)

4) På Lars-Görans eget pluskonto kom nu ett smart mål och ett målgivande pass. Stisse sköt två fullträffar medan Uffe plussades för passning till en av dessa

(DN 4-1-70;22:1)

SB: 5) ... och inte hade annat än slå till för fullt på långpasset från vänster (DN 7-1-30;14:1)

6) Vi såg Valok starta framåt i en lucka när passet kom (IB 4-9-50;2:2)

PO: 7) Forwardskedjan använde sig uteslutande av kortpass

(IB 2-9-20;506:3)

8) Han skall försörja två farliga gossar ... med fina pass (IB 1-9-50;10:3)

9) Hans fintningar och hans passar är perfekta

(AB 6-9-50;15:2)

10) Han svarade för ... ett par målgivande pass

(DN 9-1-60;14:3)

11) ... gjorde tre mål och lika många s k målgivande pass (AB 22-1-70;26:1)

PB: 12) Forwards höll bollen bättre och såg sig för i passen

(IB 16-1-50;9:4)

Passa

INF: 1) I allmänhet bör de passa till centern eller sin ytter, men de få ej glömma bort att en snabb passning till motsatta vingen ofta är av stor effekt (IB 19-9-10;2:1)

PRES: 2) ... går Köpings vänstersida ner, passar över till h.y.

(IB 5-9-10;1:4)

3) Dom små passar och fintar stup i ett

(AB 23-9-40;16:5)

PRET: 4) Endast 5 minuter efter det spelet åter tagit vid, passade högeryttern Nyman öfver halva plan

238

(IB 8-9-10;3:3)

5) ... ända till mållinjen, varifrån han passade bakåt till Lehtinen (DN 29-9-30;18:3)

6) ... Fölet Berndtsson, som med halvvolley passade bollen i huvudhöjd (IB 9-9-60;11:1)

Passande

SB: ... det myckna bakåtpassandet och sidpassandet

(AB 24-9-40;14:5)

Passare

PB GEN: Det är till 99 procent de båda millimeterpassarnas mål (AB 25-9-70;37:4)

Passning

SO: 1) En passning från vänsterinnern emottogs av högerinnern (IB 8-9-10;3:3)

2) Se Passa ex 1!

3) ... efter en rush på vänstra flygeln ... avslutad med regelrätt passning (DN 12-1-20;8:3)

4) En "cross passing" över fältet - och så var det färdigt (IB 17-1-30;8:3)

5) ... spelare med blick för spelet, som kan slå iväg en krosspassning på 25-30 meter (DN 21-9-60;21:1-2)

6) Se Pass ex 4!

SB: 7) ... därför bäst att centra före passerandet af sista backen och om möjligt göra passningen efter marken

(IB 19-9-10;2:1)

PO: 8) ... då vindstilla rådde, som ej generade svenskarnas genomgående höga passningar, ... (IB 8-9-10;3:4)

9) Bastin hade matchens två första målchanser på passningar från Jack och Hulme ... (DN 26-1-30;12:6)

PB: 10) Det var ... de blixtsnabba, säkra passningarna, som ställde danskarnas spel något öfver svenskarnas ...

(IB 8-9-10;3:4)

11) ... svårt med att få rätta farten på passningarna

(IB 18-9-50;508:2)

FÖRL: 12) Det finns intet lag som ... i alla detaljer tillämpar det skotska mark- och kortpassningsspelet som de

(DN 2-9-20;12:4)

M:
SO SB PO PB
SUMMA
pass      32
pass +     3
+pass     11		 passet    1

+passet   1 

 pass   9  passar      1

+pass 14

 passen      1

+passen     1 
44
3
27
46
2
23___1             
24                 
2
74

239
SO SB PO PB
SUMMA
passande     1
+passande    3		 passandet        2
+passandet       6
+passandets      1		 - -
3
9
1
4
9
13
-
-
-
 +passarnas         1
1
passning        396
passnings+       42
+passning        92
+passing          1
+passnings+      20		 passningen     56

+passningen    5
 

passningens     1
 

 passningar    220

+passningar    41
 
 

 

 passningarna     73

+passningarna     8
 
 

+passningarnas    1
745
42
147

20
1
1
551
62
261
82
956

Att pass vanligen är neutrum är förklarligt mot bakgrund av att det uppfattas som en Ø-avledning på verbstammen (s M 3) och normalt böjs som neutrer på konsonant (s M 33f). Genus utrum finns endast i

20-talsex 1 men förutsätts indirekt i 50-talspluralen passar (ex 9).

Beläggen med bestämdhetsallomorf är påfallande få. Likaså är det frap- perande att nomen agentis endast finns tillfälligt. I basketboll är are- avledningen passare frekvent på grund av att taktiken att en viss spelare

har detta lemma som beteckning för sin viktiga roll som speluppläggare.
 

INF           passa    51 
PRES          passar   10   passas    1 
PRET          passade  95   passades  6 
SUP           passat   11   passats   1 
PRES PTC      passande  9
PERF PTC SOU passad     2 
SUMMA
51
11
101
12
9
2
SUMMA                                   178                               8
186

SD: Passning är betydligt vanligare än pass och frekvensskillnaden märks framförallt i bestämd form. Drygt 75 % av beläggen för pass hänför sig till ning-avledningen. I det exotiska 20-talsex 4 finns unikt

ing-avledning i en nominalfras med engelskstavad ordfogningsförled och citattecken. Det finns ingenting i den fonetiska strukturen som skulle hindra pass från att ha totaldistribution eller i varje fall hög frekvens. Det verkar som om pass tillkommit relativt sent och det har framför allt inte fått någon nämnvärd frekvens förrän omkring 1950. Pass(ning ) är det allmänna ordet medan bl a SuL:s synonymer framspelning och matning

240

jämte centring (se s 49f) innebär subkomplementära varianter angivande riktning och funktion hos vissa typer av passningar. SuL:s engelska synonymer saknas helt.

Från och med 1940 är beläggningen nästan konstant. Möjligen vågar man bedöma siffrorna för stamavledningen pass som tecken på att denna relativt sett ökar i relation till ning-avledningen.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM pass 
LEM passa 
LEM passande
LEM passare 
LEM passning
1
7
-
-
33
3
15
2
-
81
5
26
1
-
136
-
48
6
-
178
20
38
1
-
170
12
27
2
-
202
33
25
1
1
157
74
186
13
1
957
{pass}
41
101
168
232
229
243
217
1231

Pep talk

Import: pep-talk, NOM

Lexica: NEO: Pep talk subst. ingen böjning, neutr. * uppeldande prat inom en grupp inför en svår uppgift av tävlingskaraktär e.d.; särsk. i sportsammanhang: deras - gick ut på att motståndarlaget bestod av rena nybörjare HIST.: sedan 1965

Belägg: SO: 1) Pep talk av "Fiskarn" (rubr) Sa "pepsnackare" Eriksson (DN 19-1-70;24:2)

2) Brynäs var väl inte ... heltänt för matchen, allt pep- talk till trots... (IB 21-1-70;11:1)

3) Grånade brobergsledaren Ingvar Wasberg höll "pep- talk" med sina grabbar ... (DN 25-1-70;22:4)

4) ... utan uteförsvararnas pep-talk hade det kunnat sluta illa ... grabbarna hjälpte mig hela tiden... småpratade och uppmuntrade mig (AB 4-9-70;33:2)

5) Vi behöver minsann ingen pep-talk. Publiken tänder oss till tusen (AB 17-9-70;40:1)

FÖRL: 6) Kanske använder man "Kabbens" hot om stryk i pep- talk-arbetet (DN 29-1-70;40:1)

M: Böjning har ej belagts. Genus är neutrum i ex 2 och utrum i ex 5

(s M 6).

I ex 1 har nomen agentis bildats med svensk efterled.

D: Samtliga belägg har anförts ovan och som synes är alla från 1970

(s D 22).

241

Pick-up

Import: pick-up, NOM (V + ADV)

Lexica: NEO: Pickup subst. -en, -er ej i sportbetydelse.

SAOL11-2: Pick-up ej i sportbetydelse

Belägg: PO: Nyléns allround, Liljas "amerikanska kyssar", Everlöfs volleys och Wigerts pick-ups karaktäriserade det hela (DN 7-1-10;6:6)

M: Sammansättningen har erhållit s-plural (s M 37) trots att sista sammansättningsleden utgörs av en partikel.

D: Belägget är unikt och betydelsen har inte kunnat beläggas i ordböckerna (s D 10).

Play off

Import: play off , NOM (NOM + ADV)

Lexica: Web: Play off 3/3 in games , to break (a tie) by playing once more.

NEO: Play-off subst. -et , plur. -, best. plur. -en * avslutande, avgörande tävling mellan ett fåtal lag (eller enskilda tävlande) som kvalificerat sig efter en längre serie särsk. i ishockey HIST.: sedan 1975

SAOL11-2: Play-off s. oböjl. slutspel efter seriespel; ett p.

Belägg: SO: ... från "play off" om Stanley Cup, proffsens stora succé ... Stanley Cup, proffslagens slutspel ... (IB 29-1-60;2:4)

M: Ej belagt i böjd form.

SD: Play off är en kanadensisk ishockeyterm som betecknar avgörande av ett mästerskap i form av en särskild slutspelsserie för de bästa lagen. Belägget är unikt i materialet och lexemet är sent inlånat i Sverige, dock som synes ej så sent som NEO anger.
 
 

Point, the _

Import: the point , NOM (DET ART + NOM)

Lexica: SuL: Point (of the chin), button, hakspets (245:boxning)

Avis: Point 2/2 : that area of the head between the chin and the ear (94: boxning)

OEDS: Point B/D 1/11 g/h The tip of the lower jaw; the spot on which a knock-out blow is dealt.

242

SB: 1) ... att Grafström, ilsket tränad "up to the point" kommer till Amerika (AB 8-1-30;7:1)

2) ... hann inte undan med hakan, kvickare än tanken satt en perfekt höger rakt på "the point" och den skånska kolossen stöp i golvet som om han hade kommit i beröring med en högströmsledning (IB 16-1-50;4:2)

3) ... och den enorma stoppstöt som följde tog mitt på "the point" (IB 20-1-50;10:2)

M: Materialets 3 belägg har den fristående engelska artikeln the (s M 60).

S: Nyansskillnaden i betydelsen mellan å ena sidan SuL:s och OEDS:s och å andra sidan Avis' definitioner kan ej verifieras i beläggen. Ex 2 synes dock kunna passa in på SuL och OEDS. Det är förklarligt att lexikonförkla-

ringarna skiljer sig från varandra. Inga bestämda gränser finns mellan ansiktsdelarna haka och kind .

I ex 1 är det inte alls boxningsbetydelsen som är aktuell. The point är här tydligen en ellips för the point of maximum el dyl.

D: Ex 1 är svenskt och ex 2 återger amerikanska förhållanden. Då endast 2 boxningsex finns - med 4 dagars mellanrum - är det rimligt att anta att haka (i varians i ex 2) eller hakspetsen normalt ersätter the point .

Polo

Import: polo, NOM

Lexica: SuL: Polo; polon (77) - Water polo (game); vattenpolo n (194 och 198)

NFS: Polo är beteckning för två olika bollspel, ett till häst, hästpolo, och ett i vatten -> vattenpolo.

Avis: Water polo : a team game (7-a-side) (301)

NEO: Polo subst. -n ibl. -t *(kortform) typ av bollspel (till häst, till cykel eller i vatten) om hästpolo, cykelpolo el. vattenpolo)

HIST.: sedan 1886

SAOL11-2: Polo 1/2 -t s. bollspel

Belägg: SO: 1) ... äro båda distriktsmästare i polo (DN 8-1-30;12:3)

2) För ruffigt i polo (rubr i DN 21-9-40;13:6)

SB: 3) ... då "vattenpolon" åter började (IB 22-9-20;559:4)

4) ... då vattenpolot skulle börja ... som triumferade i fem grenar, därav polot (DN 22-9-40;17:3-4)

5) ... har polon alla chanser bli en publiksport

(AB 16-9-50;11:4)

6) ... inte gärna ha någon nytta av att studera t.ex. brottning - utom för polot förstås (AB 6-1-50;16:1-2)

7) Vattenpolons allsvenska (DN 28-9-50;14:2)

243

8) ... vilket domarspel vattenpolon utvecklats till

(IB 21-9-60;5:5)

FÖRL: 9) Det hela avslutades med en vattenpolomatch

(DN 2-9-10;8:5)

10) Frankrikes pololandslag hit i sommar?

(Rubr i DN 31-1-30;15:4)

M: Genusfördelningen i SB är jämn (6 utrala och 6 neutrala belägg). Då plural knappast, trots NuO:s uppgift, lär existera, förekommer ingen påver- kan på genusvalet från pluralallomorfer. Idrottsgrensparalleller talar entydigt för utrum medan ordstrukturen gynnar neutrum på grund av stamslutet på vokal (s M 6f). SAOB (utg 1954) har primärt utrum ("stundom") och anger neutrumsformen polot som "mera tillfällig" medan SAOL12, NuO och Ill enbart upptar neutrum. SB-beläggen är fåtaliga.
 
SO SB SUMMA
polo       59
polo+   163
+polo   134
+polo+   59		 polon     2    polot      4

+polon   3    +polot    2

+polons  1 
65
163
139
59
1
415
6________6 
12            
427

SD: Då hästpolo ej utövas i Sverige ersättes vattenpolo ofta av ellipsen polo (ex 1-2 och 5-6) (s M 87). Med den elliptiskt betingade variansen är distributionen total (s D 36). Inte minst i förled (såsom i ex 10) är ellipsen frekvent. Den kronologiska fördelningen är påfallande jämn.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
{polo}
25 
56 
94 
53 
69 
73 
57 
427 

 
 

Pool

Import: pool, NOM

Lexica: SuL: Pool; tippning (77)

OED: Pool Betting . The collective stakes of a number of persons, who each stake a sum of money on one of the competitors in some contest the proceeds being divided among the backers of the winners.

AS: Pool betting, vadhållningssystem där spelobjektet utgöres av ett antal av vederbörande arrangör angivna matcher, bland vilka vadhållaren äger utvälja visst antal, för vilka utgången skall angivas.

NFS: Tippning ... Utom stryk- och siffertipsen har Tipstjänst ett pooltips enligt den ursprungliga engelska tävlingsformen.

244

Ill: Pool, grupp av matcher som man tippar vid pooltips

NEO: Pool subst. -en, -er 4/4 grupp (av likvärdiga lag) vid större

tävling e.d.: grundserien i ishockey-VM:s A-grupp är f.n. indelad i två -er HIST.: trol. sedan 1960-talet

SAOL11-2: Pool ej i denna sportbetydelse

Belägg: SO: 1) Pool 1 Pool 2 Pool 3 Pool 4 Pool 5 (IB 4-9-40;9:5)

2) ... den högsta engelska tipsvinsten ... det var inte på det omtyckta Treble chance utan på en s k poängpool

(DN 15-1-60;20:3)

3) ... alla skall möta alla i en pool. Skall alla spela i en pool... (DN 27-1-60;17:4-5)

FÖRL: 4) Rätt pooltips (rubr i DN 30-9-40;17:3)

5) Pooltipset (rubr i DN 10-1-50;14:3)

6) De resterande matcherna på pooltipset

(DN 4-9-60;35:1-3)

G: NuO:s alternativa stavning <pol> har ej belagts.

M:
SO
pool            64
pool+          164
pools+           1
+pool            1
SUMMA  230

Eftersom endast SO finns i materialet saknas där belägg för pluralen pooler , vilken förekommer i de tämligen sällsynta fall då plural av detta ord aktualiseras.

SD: Med undantag av dubbelex 3 är simplexbeläggen alltid, såsom i ex 1, delrubriker i tipsresultattablåer.

AB Tipstjänst startade sin verksamhet 1934, vilket förklarar att ordet pool i materialet först finns belagt 1940. Avsaknaden av belägg 1970 beror på att pooltipset då ersatts av en likartad tipsform vid namn poäng- tips . Den vanliga användningen av nomenet fram till dess var som förled till -tips såsom i ex 4-6. Betydelsen i ex 1-2 är den av Ill angivna medan pool i ex 3 inte alls avser tips utan är synonymt med grupp . I denna betydelse torde pool numera i stor utsträckning ha ersatt heat , speciellt ifråga om lagsporters kvalificeringstävlingar.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
{pool}
- 
- 
- 
86 
53 
91 
- 
230 

 

245

Pro

Import: pro, NOM, professional, NOM och ADJ, professionalist, NOM och professionist, NOM

Avledningar: proff(s), NOM, proffseri, NOM och proism, NOM

Lexica: SuL: Professional n & a, pro; yrkesman, professionell (idrottsman), pro-idrottsman, proff, pro (78)

NFS: Professionell sport: En professionell idrottsman, i dagligt tal kallad proff eller pro, tidigare även professionist, är en

idrottsman, som tävlar för betalning eller utövar yrkesmässig instruktörsverksamhet. Motsatsen är amatör.

NEO: Pro- förled 3/3 professionell: proboxning ; progala

HIST.: sedan 1930

Professionalism subst. -en det att vara professionell och därmed ha viss grad av skicklighet o.d. BET.NYANS: spec. ifråga om idrottsman det att ta emot betalning för tävling o.d.: anklagelserna för - kom alldeles före hennes fjärde OS HIST.: sedan 1898

Professionell adj. -t 2/2 som utför ngt yrkesmässigt som äv. kan utföras amatörmässigt; ofta med bibetydelse av skicklig- het o.d.: en - ishockeyspelare HIST.: sedan 1839

Proffs subst. -et , plur. - best. plur. -en * person som professionellt utför ngt särsk. om idrottsman: proffscyklist... till den viktiga landskampen kallade förbundskaptenen hem

- en; bli - i utlandet HIST:: sedan 1924

SAOL11-2: Pro- i sms. professionell pro-boxare -boxning -gala

Professionalism -en yrkesmässigt utövande av sport m.m.

Professionell ej i sportbetydelse

Proffs -et äv. -en s. professionell idrottsutövare

Belägg: Pro

SO: 1) Prissumman är 5000 kr till bäste pro

(IB 30-9-70;10:4)

FÖRL: 2) Se proff(s) ex 22!

3) De aktiva vilja ej proklass (rubr i DN 14-1-30;9:7)

4) Det är tydligen inte roligt att vara prospelare i det soliga Spanien (DN 29-1-30;13:3-4)

5) Engelska prolagen spela som vanligt första fiolen i orkestern (DN 17-1-60;12:4)

6)... en pro-am-tävling ... Pro-am är en tävlingsform som blivit mycket populär i USA (IB 30-9-70;10:4)
 
 

246

Professional

SO: 1) En golfspelare står fullständigt frågande inför den underliga uppfattning som inom andra idrotter förbjuder en amatör att starta med en professional (IB 1-9-30:7:2)

2) Nu väntar han närmast på att bli 17 år, så att han kan få jobb som "full time professional" (DN 15-1-60;20:4)

PO: 3) Våra amatörlöpares led glesna alltmer och gång efter annan får man höra talas om sportsmän som antingen blivit professionals eller slutat upp med sin sport

(DN 24-9-10;8:6)

4) Äro statister professionals? (rubr i IB 26-1-20;47:2)

5) ... och Sydafrikas under kriget upplärda och utvecklade halvprofessionals kommo segerrikt från ...

(IB 1-9-20,503:3)

SOU/SO?: 6) Walker har för en intervjuare framhållit att han inte anser det ligga någon förnedring i att bliva professional ...(IB 19-9-10;4:2)

7) Det var Walkers första lopp som professional ...

(IB 2-1-11;4:1)

SOU: 8) Hr Jim Smith ... innehar titeln av dansk professional tyngdviktsmästare (DN 28-1-10;8:5)

9) ... om professional fotboll (IB 22-9-20;561:5)

Professionalist

SB: 1) ... maskerade professionisten ofta tar mer betalt än den riktige professionalisten (IB 24-9-20;565:2)

PO: 2) ... för professionalister (IB 17-9-20;551:5)

Professionist

SO: 1) Sydafrikanen C. Hefferan, som numer är professionist slog nyligen engelsmannen ... (IB 2-9-10;4:2)

SB: 2) Se professionalist ex 1!

3) Ena dagen läser man att Ballangrud absolut inte bör få möta den finske professionisten (IB 3-1-30;6:2)

PO: 4) Rivalerna, vilka som bekant äro professionister...

(AB 30-1-20;11:2)

PB: 5) Professionisterna gå naturligtvis alldeles fria

(DN 17-1-30;12:4)

Proff(s)

SO: 1) Och Ever Hammer (svenska namnet Edvard Hammar) som blev proff (IB 8-9-20;526:5)

2) ... måste man antingen bli proff eller - för att säga samma sak på ett mera humant sätt: specialträna

(IB 3-1-30;11:3)

3) Om jag blir svensk mästare någon gång ... så blir jag proffs mesamma (IB 3-1-30;11:5)

247

4) Den svenske boxaren Edvard Hultgren, som inte skurit några större lagrar som proffs i Amerika

(DN 21-9-30;16:3)

5) ... samt i sin åtsmitande tröja och korta byxor verkade mer italiensk proff ... (IB 30-9-40;10:3)

6) Som amatör och nybliven proff var han en mycket lovande tungviktare (IB 23-1-50;3:1)

7) Sveriges genom tiderna yngste proffs, ...

(IB 25-9-50;5:1)

8) ... som reguljär proffs spelade ... (IB 2-1-60;7;2-3)

9) Cliff Ryan, 32, gammal proffs, ... (IB 25-1-60;12:3)

10) Kaj Hansen ... till Sverige som danskt exproffs

(AB 11-1-70;32:1)

11) ... det har sina risker för ett proffs att bli ett exdito

(DN 8-9-70;27:3-4)

12) ... men han får träna som en proffs (IB 30-9-70;2:3)

SB: 13) ... nyblivne Spanienproffset Torbjörn Jonsson

(DN 11-9-60;27:4)

14) Kommer Frankrikeproffset Yngve Brodd att göra

comeback ... (AB 25-9-60;16:2-3)

15) Frankrikeproffset Yngve Brodd är till 90 procent klar...

(AB 26-9-60;23:1)

16) Svenska proffset Yngve Brodd (DN 26-9-60;13:1)

17) ...fotbollsproffset Ove Kindvall (AB 20-1-70;33:1-2)

18) ... efter finaltriumf över proffset Rosie Casals

(DN 23-1-70;18:7)

19) När f d proffset och landslagsmannen Torbjörn

Jonsson (AB 1-9-70;32:1)

PO: 20) Låt oss förlora med heder i Antwerpen hellre än försöka vinna genom "proffs" (IB 23-1-20;45:4)

21) Däremot skulle t.ex. Gelbord och hela hans personal vara proffs (IB 26-1-20;47:1)

22) Cykelstyrelsen röstade enigt för proklass. Independenterna bli "proffs" i all idrott

(rubr i DN 13-1-30;9:7)

23) Degerfors har däremot tycke av engelska eller kontinentala proffs ... (IB 30-9-40;10:3)

24) Dåligt underrättad är gamle vännen Dan Ferris om svenska förhållanden då han tror att vårt basketlag är proffs (IB 2-1-60;10:4)

25) ... i form av något eller några utlandsproffs

(DN 14-9-70;22:2)

PO GEN: 26) ... medan det är ovisst med våra Italienproffs medverkan (DN 13-9-60;21:4)

248

27) ...beslut att medge kanadensiska proffs' medverkan

(IB 7-1-70;12:2)

PB: 28) Om cyklisterna nödgas gå hur skall man då förfara med t.ex. fotbollsproffsen? (AB 15-1-30;9:1)

29) ... att de svenska proffsen skulle utvecklas ännu mera (IB 8-1-40;6:4)

30)... högre gager åt proffsen, som sporrar till hårdare träning (AB 6-1-60;28:6)

PB GEN: 31) AIK-arna hade svårt att möta "proffsens" svåra skruvbollar (IB 31-1-30;6:4)

32) Stanley Cup ... proffsens stora trofé

(IB 29-1-60;2:5-6)

FÖRL: 33) Han tillämpade strängt engelska proffvanor på svenska amatörer... (IB 10-9-20;529:5)

34) ...drog uppmärksamheten till sig, inte minst för sin drivna stil innehållande ett och annat "proffsgrepp"

(DN 7-1-30;12:4)

35) ... att även proffsboxningen rymmer en del sportighet (IB 29-9-50;7:6)

Proffseri

Tyskland har ju dittills ståndaktigt hållit amatörfronten

gentemot det kontinentala proffseriet (IB 3-9-30;10:1)

Proffsk

SBIM: ...det nuvarande halvproffska och snuskiga systemet

(IB 17-9-20;547:1)

Proism

SB: ... den föreningslivet och sportintressena förkvävande proismen (DN 14-1-30;14:2)

G: Kortformen proff(s) skrivs med ett undantag med dubbelteckning av <f> (s G 14).

M:
SO SB PO PB
SUMMA
pro    1
pro+    213
+pro+    1
-


 
-


 
-


 
1
213
1
215
  
215
professional      9
-
 profesionals     10
-
19
-
 professionalisten     1 professionalister  1
-
2
professionist       1 professionisten     2
+professionisten   1		 professionister    3 prof-isterna    2

prof-isternas   1
8
1
1
1
3
3
3
10
246

249
 
SO SB PO PB
SUMMA
proff           6
proffs        110
proff+          6
proffs a)     607
+proffs        17		 proffset       4
 
 

+proffset     16

+proffsets     2

 proffs       179
 
 

+proffs       43
proffs         1
+proffs        1

 proffsen       91
 
 

+proffsen      17
proffsens      21
+proffsens      3
390
110

613
93
22
6
746
22
224
132
1124
proffseri     2 proffseriet     1
3
proismen      1
1
a) Därav 1 belägg, stavat <prof(s)>

Pro som simplex finns endast inom golfsporten (ex 1 och 6). Som förled är pro dock allmänt mycket frekvent, möjligen företrädesvis med exotisk betingning som i ex 5. Pro är nämligen den engelska och amerikanska kortformen, medan proff(s ) är en inhemsk bildning.

Proff(s ) har som synes endast ett fåtal belägg i SO med s-lös form (12/746) och det är alltså befogat att ordet normalt är en s-avledning

med böjning efter 5:te deklinationen, d v s med Ø-plural (s M 34).

Utral kongruensböjning finns i några undantagsfall (ex proff 5-6 och proffs ex 8-9 och 12 och dessutom finns bestämdhetsböjning vid adjek- tivisk beteckning för manlig person i ex 13. Å andra sidan förekommer SB med neutral bestämdhetsallomorf endast 1960 och 1970. PB -en finns redan 1930. SAOL11:s alternativa SB-form proffsen är inte känd. Även kvinnliga idrottsutövare får som proffs neutrum (ex 18). Till följd av

att neutrum är allmänt finns ej förutsättningar för andra pluralallo- morfer än Ø.

Genitiv uttrycks med Ø i ex 26 och med apostrof i ex 27 (s M 67).

Adjektiviskt förefaller professionell vara allenarådande och med undantag av ett kuriöst ex på proffsk - i starkt pejorativ kontext - har några försök till adjektivavledning från kortformen proff(s ) ej kunnat iakttas i materialet.

Professional har s-form i sina 10 plurala belägg i analogi med international (s M 37).

SD: Proff(s ) har tillsammans med de etablerade avledningarna professionalism , professionell m fl totaldistribution (s D 40).

Professional, professionalist och professionist saknar beläggning i materialet efter 1930 (s D 12). Den markanta nedgången 1940 såväl för pro som för proffs beror på att världskriget avskärmade Sverige från

den utländska professionella idrotten (bl a förekom den engelska professionella fotbollen endast i starkt reducerad utsträckning) (s D 27). Fördubblingen 1970 speglar den stora ökningen av yrkesmässigt bedriven sport, inte minst i Sverige.

250
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM pro 
LEM professional ADJ 
LEM professional NOM 
LEM professionalist 
LEM professionist 
LEM proff(s) 
LEM proffseri 
LEM proffsk 
LEM proism 
-
1
6
-
1
-
-
-
-
-
1
8
2
6
18
-
1
-
60
-
3
-
3
131
1
-
1
14
-
-
-
-
21
1
-
-
104
-
-
-
-
226
1
-
-
24
-
-
-
-
245
-
-
-
13
-
-
-
-
483
-
-
-
215
2
17
2
10
1124
3
1
1
{pro}
8
36
199
36
331
269
496
1375

Promote

Polysemi: promotor, NOM

Avledning: promotorskap, NOM

Lexica: SuL: Promoter: promotor (79 och 246:boxning)

AS: Promotor: arrangör av prof. idrottstävlingar, företrädesvis boxningsmatcher

Avis: Promoter: a person who initiates and arranges boxing matches, especially professional (95)

NEO: Promotor 2/2 person som arrangerar tävlingar för professionella idrottsmän särsk. proffsboxare HIST.: sedan 1921

SAOL11-2: Promotor -n -er s. .... arrangör av tävlingar för professionella idrottsmän

Belägg: Promotor

SO: 1) ... promotor Jeff Dickson, vilken skarpt klandrats ...

(AB 19-1-30;3:5)

2) Promotor Arnesjö, Göteborg, bevistade årsmötet, och Göteborgsboxarna voro i övrigt representerade genom fullmakter (DN 5-9-30;19:4)

3) ... att som promotor arrangera boxgalor

(IB 1-1-70;2:3)

SB: 4) Promotorn Jeff Dickson anser i likhet med många andra ...(DN 27-1-30;11:5)

5) Det hade vi inte lyckats med om inte friidrotts-

promotorn Svenne Strömberg legat i London ...

(AB 19-9-60;16:1)

PO: 6) Man kan med skäl fråga sig om hela denna hög av managers, promotors... osv är nödvändig (IB 15-1-30;5:1)

251

7) ... de stackars fåtaliga proffs-fightare och promotors som finnas (IB 5-9-30;2:4-5)

8) Det är inte endast lömska promotors ... som ta varje chans att skoja upp den stackars boxaren

(IB 15-9-30;9:1)

9) Nu träder också hrr boxningspromotors fram

(AB 21-1-50;12:2)

10) ... de promotorer som en gång haft honom på sitt

program (IB 27-1-50;2:3)

PB: 11) .. nu kunna promotorerna ej mera få fatt på

tungviktare (IB 9-9-30;7:2)

FÖRL: 12) Jag skall ägna mig åt promotorjobbet ...

(IB 29-9-50;5:4)

Promotorskap

SB: 1) Jack Fugazy skulle ju ha stått för promotorskapet

(AB 10-1-60;12:6)

SB GEN: 2) Promotorskapets vandrande från man till man

(IB 15-1-30;6:1)

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
promotor  53

promotor+ 31
+promotor  9
 

 promotorn           38
 

+promotorn          23
+promotorns          1

 promotors      17
promotorer      1

 

 promotors          1
promotorerna       1

+promotorerna      1
 

  

111
31
33
1
93
62
17+1
1+2
176
promotorskap   1 promotorskapet     6
promotorskapets    2
-
-
7
2
1
8
9

Det engelska nomenet promoter har genom attraktion från det redan väletablerade promotor givit detta lexem en ny idrottslig betydelse i

svenskan (inom sporten fanns tidigare simpromotor). Formen promoter

är ej känd i svenskt idrottsspråk. SAOB anför er-plural utan angivande av alternativ. Denna plural som är den enda förekommande i icke-idrottslig betydelse finns som synes i 3 belägg varav 2 PB, medan majoriteten - 18 ex - har s-plural trots att ordet inte är en er-avledning (s M 83). Denna vanliga avledningstyp har dock i hög grad influerat böjningen av promotor. Till s-pluralen bidrager förmodligen att promotor främst förekommer ifråga om boxning och tillsammans med flera er-avledningar såsom manager .
 
 
 
 

252

S: N:s definition ('ekonomisk ledare för sportsmän') synes bättre passa in på manager . Det förhållandet att några kända svenskar (framförallt boxa- ren Ingemar Johanssons manager Edvin Ahlqvist) innehaft uppdrag både som manager och som promotor kan ha lett till begreppsförvirring. Utom-

lands har dessa båda funktioner enligt gällande regler icke tillåtits vara förenliga hos en enda person.

D: Inom den professionella boxningen har promotor totaldistribution

(s D 40). I överförd bemärkelse kan nomenet någon gång användas om annan idrottsgren (t ex fri idrott i ex 5). Matchmaker kan tillfälligt tjäna som synonym till promotor (s D 45).

Den låga beläggningen 1940 beror sannolikt till största delen på att den professionella idrotten under kriget dels var reducerad, dels endast i ringa utsträckning fanns inrapporterad till svensk press (s D 19).
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM promotor 
LEM promotorskap
-
-
3
-
44
4
7
-
58
-
45
5
19
-
176
9
{promotor} 
-
3
48
7
58
50
19
185

 
 

Puck

Import: puck, NOM

Avledningar: pucka, V, puckande, NOM, puckare, NOM och puckning, NOM

Lexica: SuL: Puck, "rubber"; puck, gummitrissa (202:ishockey)

Ice hockey player, "puckster"; ishockeyspelare, "puckare" (201)

Avis: Puck : the round flat disc that is struck in ice-hockey (249)

NEO: Puck subst.: -en -ar * hård, svart gummitrissa som används i ishockey HIST:: sedan 1920

Puckare subst. - n äv. puckarn, plur. -, best. plur. puckarna

* ishockeyspelare (vard.; numera mindre brukl.) HIST.: sedan 1952

SAOL11-2: Puck -en -ar s. ishockeytrissa

Pucka -ade v. vard. spela ishockey

- are -ar[e]n pl. -are

Belägg: Puck

SO: 1) ... ytterligare en puck i Panterburen (DN 17-1-50;14:4)

SB: 2) ... sätta igång spelet genom att släppa ned pucken mellan klubborna (bildtext i DN 8-1-30;11:4-5)

3) Centern J. Larsen var en snabb herre och fick ofta pucken med sig (DN 13-1-40;13:1)
 
 

253

PO: 4) ... och hade det velat sig ordentligt kunde det stänkt in ytterligare ett antal puckar bakom Kurre Karlberg i Götakassen (DN 14-1-50;12:1)

5) Och dessutom har klubben ligans sämsta försvar, 125 insläppta puckar (AB 9-1-60;10:3)

PB: 6) ... och puckarna med jämna mellanrum ... duggade in i Forshagakassen (AB 23-1-60;15:2)

FÖRL: 7)... utmärkta som puckbehandlare ... (IB 15-1-60;10:1-2)

Pucka

INF: 1) ... och lär flygets gossar pucka

(bild i AB 21-1-50;12:3)

PRET: 2) Efter att ha konstaterat detta ställde vi kosan till Kristineberg, där det ishockeypuckades

(DN 29-1-40;16:4)

3)... medan Lars-Erik Lundvall puckade

(AB 5-9-60;16:5-6)

Puckande

SO: 1) ... Djurgårdens berömda ishockeymaskin tycks ha kommit i olag efter allt landskampspuckande

(AB 14-1-60;10:1-3)

SB: 2) ... och när jag kom tillbaka hit i höstas var det dags att börja puckandet (AB 22-1-50;16:1)

3) Puckandet kommer onekligen litet i skymundan i den här stan för bandy och slikt (AB 26-1-50;16:1)

SB GEN: 4) ... och nu ger jag bandyn på båten för en vecka för att istället som man hoppas skära friska lagrar i ishockeypuckandets svåra konst (IB 29-1-30;9:4)

Puckare

PO: 1) Ishockeymatchen mellan Gästriklands landskapslag och Sovjets olympiapuckare blev en bedrövlig parodi på ishockey (AB 12-1-60;13:1)

PB: 2) ... som hade ishockeyspelare i sina lag i någon mån blev lidande därav, i synnerhet som puckarna visade en benägenhet ... (IB 2-1-40,8:1)

Puckning

SO: 1) Ishockeyn vinner anhängare i hela landet. Nyligen var det premiär i Göteborg och här en bild från puckning i Skåne (IB 15-1-40;11:4-5)

SB: 2) Puckningen vinner terräng (rubr i IB 4-1-40:4:4)

3) Skall han räkna med att gå långt som sprinter bör han nog lägga av puckningen (AB 25-9-60;16:2)

G: Stavningsvariant saknas (*pack blockeras t ex säkert mycket effek- tivt av att det finns ett etablerat svenskt nomen (trots att det har annat genus) med en helt annan och dessutom mycket pejorativ betydelse.

254

Svenskt läsuttal kan förutsättas ha förekommit redan från första inlåningstillfället (s G 7).

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
puck       59
puck+     104
+puck       9		 pucken    269

+pucken     4

 puckar     34

+puckar     5

 puckarna     11
373
104
18
172
273
39
11
495
puckande    1
+puckande   2
 		 puckandet      3 

puckandets     1
+puckandets    1 
4
2
1
1
3
4
  
8
puckare      7
puckar+     18
+puckare     4
 
-

-


 

 puckare    18

+puckare    6

 

 puckarna      9

+puckarna     7
puckarnas     2
+puckarnas    2
34
18
17
2
2
29
-
24
20
73
SO
puckning    4
pucknings+  1		 SB
puckningen   6

puckningens  1
SUMMA
10
1
1
5
7
  
12
INF pucka  2 PRET puckade___1__puckades__1
                                 2
SUMMA
4

Inget enda belägg ger antydan om engelska morfologiska regler. Samtliga plurala belägg har ar-plural (s M 23). Avledningsmorfemen -are och -ning saknar alternativ och puck företer alla tecken på fullständig anpassning efter svenskt böjnings- och avledningsskick.

S: Verbet pucka har alltid betydelsen 'spela ishockey'. Den av SAOB upptagna vardagliga betydelsen 'slå en puck med en ishockeyklubba' är ej känd.

D: Puck har totaldistribution som simplex (s D 41). Trots att ishockeyn kraftigt har ökat sitt spaltutrymme har avledningarna till puck ej fått högre frekvens utan en viss motsatt tendens kan märkas, speciellt för puckare, som dock är tidigare belagt än vad NEO uppger. Variation kan ibland skönjas: Puckande ex 1, puckare ex 1-2 och puckning ex 1. Någon