255

enstaka gång kan tautologiska bildningar förekomma (pucka ex 2 och puckande ex 4). Någon nyansskillnad i betydelse mellan ande- och ning- avledning verkar inte alltid finnas (s M 84 och M 86).
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM puck 
LEM pucka 
LEM puckande
LEM puckare 
LEM puckning 
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
8
-
1
-
-
60
1
2
11
8
92
1
2
40
3
175
1
2
15
1
160
1
1
7
-
495
4
8
73
12
{puck}
-
-
9
82
138
194
169
592

 

Punch

Import: punch, NOM, punch drunk, ADJ (NOM + ADJ (PERF PTC)),

puncher, NOM och punching, NOM

Lexica: SuL: Punch, blow, hit, cuff, drive, also blow; slag, stöt, "råsop" (246:boxning)

Punch-drunk a; slagdrucken, punch drunk (247)

Puncher, hitter, striker: also -> boxer; puncher, den som slår

(247)

Punching: crisp _, snap, sting; hårdhet (i slagen), sting (247)

AS: Punch, anv. i boxningsterminologien för att beteckna slag-

kraft; man talar om boxare som saknar p., d.v.s. knockout- förmåga. Puncher, en boxare med stor slagkraft.

NFS: Punch drunk, slagdrucken, boxnt. , säges en boxare vara, som erhållit så många eller hårda slag, att han fått förminskad såväl fysisk som psykisk reaktionsförmåga.

NEO: Punch subst., ingen böjning, n -genus * slagkraft (i boxning)

BET.NYANS: (boxnings)slag av viss typ HIST: sedan 1921

Belägg: Punch

SO: 1) ... dock var hans "punch" alltför svag att besvära Taylor nämnvärt (IB 22-1-30;2:3)

2) Slagen verkade inte särskilt snärtiga men framförallt högern landade med god punch (AB 30-1-30;8:1)

3)... är det nämligen nödvändigt med en tungviktare med god punch, alltså någonting starkt som kommer folk att bli yra i huvudet och ramla omkull (IB 4-1-50;7:3)

4) Det eviga problemet huruvida en god boxare utan en verkligt dödande punch kan stoppa en snabb rushande slugger med dynamit i nävarna (IB 25-1-50;1:2-3)

256

5) Han har ... en snabb höger med knockout-punch

(AB 6-1-60;29:4)

6) De sista fyra gångerna jag mött amerikanska collegemästare har jag slagit ut dem och man säger att jag har riktig punch i slagen (AB 1-9-60;14:4)

Punch drunk

SOU: 1) Ingen kan komma och säga att H.P. är "punch drunk" - det är väl för övrigt inte mer än två matcher, där han fått lov att ta stryk i större utsträckning

(IB 3-1-30;12:2)

2) Punch-drunk och groggy lyckades så Miller få in en slumpartad vänster (IB 15-9-30;9:2)

3) ... få hem den vackre pojken som en gång var vår amatörboxnings stolthet som ett skamfilat ringvrak, punchdrunk och sönderslagen (IB 22-9-30;14:4-5)

4) En boxare som godvilligt tar emot stryk - utan att göra det minsta för att skydda sig - slås snart punchdrunk (IB 23-1-50:3:1)

Puncher

SO: 1) ... en tekniker och "puncher" som Stribling ... kan norrmannen inte klara sig ifrån utan en del framtida men (DN 9-1-30;9:3)

2) Joe Louis må vara den värste puncher som någonsin stått i en ring (IB 19-1-40;4:1)

3) Conn var en bättre boxare, men Charles är en bättre puncher (AB 29-9-50;11:5)

SB: 4) Norens goda match och klara utboxning av punchern Chr. Christensen (IB 22-1-60;6:6)

PO: 5) Denne, som är en av boxningshistoriens värsta punchers i de lättaste klasserna...

(bildtext i DN 8-9-50;14:7-8)

6) Han tog rätt mycket stryk i sina matcher av rätt måttliga punchers (IB 22-1-60;6:6)

Punching

SO: 1) Porat klar till punching på boxbollen Paolino

(bildtext i IB 29-1-30;5:4)

2) En god sak är att Bertil inte behöver frukta någonting i fråga om punching (IB 19-9-30;5:2)

FÖRL: 3) Han berättade att han av en motspelare blivit tagen för en punchingboll och denne hade slagit hookar och swingar (IB 12-1-40:8:2)
 
 
 
 

257

M:
SO SB PO PB
SUMMA
 punch       12
+punch  a)   4
     
12
4
16
 
16
puncher     6
+puncher    1 
punchern    3 punchers   2
-
11
1
7
3
2
 
12
punching    2
+punching   1 
2
1
3
a) Däri inräknat 2 belägg på rabbit punch
 
3

Punch finns endast i SO och har alltid genus utrum. De 2 plurala beläggen som materialet innehåller på puncher (ex 5-6) har båda s-plural

(s M 37f). Fonotaktiskt (/n_r/) lär nomenet bjuda visst motstånd mot ar- plural (s M 48).

Punch drunk förekommer endast predikativt i SOU. Punching har ing- suffix i de 3 funna beläggen. Den låga beläggningen och avsaknaden av verb är tillräckliga förklaringar till att ning-avledning inte förekommer

(s M 85f).

SD:
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM punch 
LEM punch drunk 
LEM puncher 
LEM punching
-
-
-
-
-
-
-
1
6
7
6
2
-
-
3
-
6
1
2
-
4
-
1
-
-
1
-
-
16
9
12
3
{punch}
-
1
21
3
9
5
1
40

Som vanligt ifråga om boxningstermer finns distributionstoppen 1930. Hälften av beläggen är från detta år. Frekvensen är låg. (Stor) slagkraft och hårtslående boxare jämte många synonymer till personbeteckningen (se hitter , killer och maneater (s 159, s 178 och s 193 !) varierar fakultativt med punch och puncher . Totaldistribution har däremot punch drunk (s D 42). Exotism påverkar sannolikt distributionen (ex punch 1 och 4-6 och punching ex 1 förutom en del belägg på punch drunk ).

Purse

Import: purse, NOM

Lexica: Avis: Purse: the financial gain earned by a professional boxer from a contest (96)

258

Belägg: SO: Den franske mästarens manager har enl. senaste meddelande (Central News) gått med på en match mot Dempsey i New Jersey ... för en "purse" av 135.000 dollars (IB 19-1-20;35:4)

M: Ej belagt i böjd form.

D: Det unika belägget är en exotism, för vilken nyhetskällan är angiven

(s D 52). För övrigt torde gage vara det brukliga svenska ordet för profes- sionella boxares intäkter.
 
 

Putt

Import: putt, NOM

Avledningar: putta, V och puttning, NOM

Lexica: AS: Putt (golf), spel på green med putterklubban; att sänka bollen i hålet.

Avis: Putt: to play a ball towards the hole on the green (209:golf)

NEO: 2/2 Putt subst. -en -ar * lätt golfslag som får bollen att rulla på marken från ngn punkt på greenen fram mot hålet: hennes -ar har blivit mycket bättre HIST.: sedan 1928

Putta verb -de -t Subst.: puttande,puttning lätt knuffa (till) (vard.) BET.NYANS: spec. utföra putt i golf HIST.: sedan 1838

SAOL11-2: (SAOL12: 2/2) Putt -en -ar s. slag varmed golfboll puttas

Putta-ade med lätt slag söka få golfboll att rulla i hål

Belägg: Putt

SO: 1) ... eller lyckades med en 15 m putt (IB 2-9-70;25:1)

PO: 2) ... har en skräckinjagande förmåga att sänka s.k. omöjliga puttar (DN 13-9-50;15:2)

3) Även Lennart Leinborn fick 79 som slutresultat, mest beroende på alltför många treputtar (DN 29-9-60;29:3)

Putta

INF: 1) Nicklaus kunde putta eller i varje fall var han synnerligen lyckosam (DN 29-9-60;29:3)

PRES: 2) Nu puttar minst 20 spelare (IB 2-9-70;25:2)

PRET: 3) Bielke puttade inte illa, men fick inte samma resultat (DN 29-9-60;29:3)

Puttning

SB: ... haft svårt med puttningen (DN 13-9-70;26:8)

G: Dubbelteckning av stamslutande konsonant förekommer undantagslöst i putt och dess avledningar. Svenskan har här kunnat ansluta sig till den engelska stavningsvariant som stämmer överens med det egna språkets regler (s G 12).

259
SO SB PO PB
SUMMA
putt    1
putt+   1
+putt   2
putten    1 puttar    3

+puttar   2

-
5
1
4
4
1
5
-
10
-
puttningen 1
-
-
1
INF putta   1 PRES  puttar  1 PRET  puttade    1
SUMMA
3

Endast ar-plural förekommer (s M 24). Det unika verbalabstraktet har

ning-suffix eftersom verbet putta är vanligt. I ordfogning med engelsk efterled finns emellertid putting (varje golfbana har t ex en putting green , d v s övningsbana för puttning ).

D:
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM putt 
LEM putta 
LEM puttning 
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
1
-
-
1
2
-
8
1
1
10
3
1
{putt} 
-
-
-
-
1
3
10
14

Distributionens tidsmässiga koncentration till framförallt 1970 innebär inte att ordet skulle vara sent i vårt språk utan får skyllas frånvaron av golfreportage under tidigare decennier (s D 29).
 
 

Rabbit punch

Import: rabbit punch, NOM (NOM + NOM)

Avledning: rabbitpuncha, V

Lexica: SuL: Rabbit punch, blow behind the neck; nackslag (248: nackslag)

NFS: Rabbit punch eg. kaninslag, boxnt , förekommer stundom även på svenska som beteckning för det i modern boxning förbjudna nackslaget

Belägg: Rabbitpunch

SO: Singer beklagade sig efter matchen över rabbit punch ... (IB 12-9-30;5:3)

Rabbitpuncha

IMP: ... håller en kanin, rabbitpuncha ej för hin

(rim i IB 24-1-30;6:1)

M: Verbavledning har gjorts trots att nomenet är en ordfogning (s M 75).

D: Nomenet är exotiskt (s D 51) medan verbbelägget ingår i en tillfällighetsdikt, där avsikten har varit att uppnå en lustig effekt (allusionen till kanin ).

260

Race

Import: race, NOM och racer, NOM

Lexica: SuL: Race competition (80); Racer competitor (80)

Race; lopp (381:cykel)

Racing cycle, racing machine; tävlingscykel, racercykel, racer (381)

AS: Race i idrottsspråk alla slag av hastighetstävlingar.

Racer, fordon - t.ex. cykel - ... konstruerat företrädesvis för tävl. och hög fart.

NEO: Racer subst. -n, racrar el. - * (mest i sms.) fordon för mycket höga hastigheter främst bil, båt el. (motor)cykel; särsk. i tävlingssammanhang: ... racercykel HIST.: sedan 1899

Racercykel subst. -n racercyklar mycket snabb cykel el. motorcykel främst avsedd för tävlingsbruk HIST:: sedan 1944

SAOL11-2: Racer ej i sportbetydelse

Belägg: Race

SO: 1) Den officiella engelska redogörelsen betecknar loppet som "a good rase" (IB 5-1-20;11:2)

2) ... så fint som SSK:aren åkt i vinter, väntade man ett jämnt race (IB 25-1-50;8:3)

3) Kuppern visade var skåpet skulle stå med ett flott och mäktigt race samt sluttiden 8,42,0 (IB 25-1-60;3:1)

4) Han visste prick hur han skulle disponera sitt race

(DN 8-9-70;26:4-5)

Racer

SO: 1) Halle Janssons tävlingsracer, som han gör 6-dagars på (DN 1-9-40;18:3)

2) ... tog han nämligen sin racer och trampade till Olympiastadion (DN 6-9-60;17:1)

PO: 3) Tävlingscyklisterna ... hade för dagen ... monterat sina racers med "promenadhjul" och dito styren

(IB 25-9-40;8:5)

FÖRL: 4) Jag bestämde mig omedelbart för inköp av en racercykel, och redan samma år var jag i gång som tävlingscyklist (DN 5-9-30;19:5)

5) När man vet att minsta cykelgli i andra tävlingssammanhang uppträder på racerbåge

(AB 17-9-60;16:1)

G: Formen <rase> i ex 1 är möjligen tecken på bristande kunskap om ordets stavning (tyder i så fall på låg frekvens) men bör försiktigtvis hänföras till tryckfel (s G 16f).

261

M:
SO SB PO PB
SUMMA
race         4
racer        3 
racer+    11
+racer      4
-
-
-
-
-
racers       1
-
-
-

-

4
4
11
4
18
-
1
-
19

Race är neutrum (ex 2-4), kanske under inflytande av det neutrala lopp

(s M 5). Det unika plurala belägget på racer har s-plural och de av ordböc-

kerna angivna Ø- och ar-pluralerna saknas alltså liksom PB. Det är möj- ligt att -ar försvåras av fonotaktiska skäl /-sr-/ (s M 40). SAOL10 och NEO försöker införa PO racrar som primär pluralbildning. Denna form torde emellertid främst kunna ses som en normativ konstruktion.

SD:
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM race 
LEM racer
-
-
1
-
-
5
-
7
1
-
1
6
1
1
4
19
{race}
-
1
5
7
1
7
2
23

Förutom i de 3 beläggen från svensk skridskosport (ex 2-4) återfinns

race endast i ett exotiskt citat (ex 1). Racer förekommer i svenskt idrottsspråk ej som personbeteckning utan endast om fordon (som simplex endast om tävlingscyklar). I samtliga 3 belägg ovan finns tävling och cykel, vilket sannolikt bidrager till användningen av racer som varians till tävlingscykel (s D 44).
 
 
 
 

Racket

Import: racket, NOM

Ellips: rack, NOM

Lexica:SuL: Tennis-racket, racket, raquet; tennisracket, racket (217)

NFS: Racket är ett i badminton, bordtennis, ... squash, tennis och liknande spel använt slagredskap ...

NEO: Racket subst. -en -ar * slagredskap i vissa bollsporter särsk. tennis, badminton, bordtennis och squash: spela med hårt strängad -: svinga -en HIST.: sedan 1560; 1885 i bet. tennisracket

SAOL11-2: Racket -en -ar s. redskap att slå boll med i tennis m.m.

262

Belägg: Rack

NUM?O: När vårterminen slutar i juni packar Berndt bt-rack, fotbollsskor och simfenor (AB 26-1-60;13:1)

Racket

SO: 1) ... skötte sin racket som en hel karl ... vanligtvis råkade komma rätt på motspelarens racket ...

(DN 5-1-10;5:1)

2) ... och sin racket behandlade han med en virtuositet som förbluffade (DN 26-1-30;12:4)

SB: 3) Båda fötterna skall hållas bakom baseline tills racketen träffat bollen (DN 17-1-20;10:1)

4) ... med "penn-greppet" om racketen (IB 27-1-30;6:2)

PO: 5) ... det stora lugn och den behärskning hvarmed flickorna förde sina rackets (DN 4-1-10;9:5)

6) Fabriken kan leverera omkring 4000 racketar per år (DN 4-1-30;10:4)

7) Racketar, bollar och utrustning för tennisspel ...

(DN 21-9-30;3:3 sp bil)

8) De ser ut som om man skulle föreställa sig tennisracketar från stenåldern (DN 25-1-50;16:5)

PB: 9) ... de röda racketarna (AB 21-1-50;13:5)

10) Införandet av svampen på racketarna (IB 14-1-70;3:4)

M:
SO SB PO SPO PB
SUMMA
      +rack  1  
racket    16
racket    12
+racket    5
racketen   3 racketar   6 rackets  1

+racketar    3

- racketarna   3
29
2
8
33
3
9_______1
10       
3
49

Racket böjs vanligen efter 2:dra deklinationen (12 av 13 plurala belägg i materialet har ar-plural och det återstående s-plural (1910-talsbelägget ex 5). Trycket på första stavelsen torde räcka som förklaring till ar- allo-

morf istället för er-plural (s M 26f). I varje fall i talspråk lär neutralt genus förekomma på grund av attraktion från stamslutet -et. SAOB har sekundärt SB racketet men denna form är för övrigt ej känd.

Kortformen rack kan anses som ett exempel på talspråksellips. Eftersom rack som neutrum på konsonant har Ø-plural är det omöjligt att sluta sig till numerus i det unika belägget; såväl singular (det troligaste alternativet) som plural kan vara tillämplig betydelse i den givna kontextsituationen.
 
 

263

SD: Racket har totaldistribution (s D 41). Frekvensen är tämligen låg och någorlunda jämnt fördelad.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM rack 
LEM racket 
-
4
-
2
-
13
-
2
-
9
1
6
-
13
1
49
{racket} 
4
2
13
2
9
7
13
50

Raid

Import: raid, NOM

Lexica: Avis: Raid: a sudden, quick and unexpexted movement by a player towards the opposing goal (40:fotboll)

NEO: Räd el. raid subst. -en -er * snabbt och överraskande militärt anfall [ej i sportbetydelse]

SAOL11-2: Räd äv raid -en -er s. plötsligt anfall

Belägg: SO: 1) ... hade äran närvara vid Thörns träningsräd i Ulvsjöterrängen ... (DN 8-9-30;16:1)

2) ... och Grahn, som gjorde en soloraid över halva planen

och placerade bollen utom räckhåll för målvakten

(DN 9-9-40;16:3)

SB: 3) Han gjorde den ena raiden efter den andra (IB 17-1-40;8:5)

PO: 4) NIF-kedjan använde samspel och snabba raider

(DN 8-1-40;11:4)

5) ... neutraliserade Bollnäsflyerns räder (IB 15-1-40;2:5)

6) ... och Pontus Widén drog från början uppmärksamheten

till sig genom att engagera sig i soloraider mot Örebromålet (DN 23-1-50;15:4)

PB: 7) Snabbt och finurligt trollade han sig fram på sin kant men kunde tyvärr inte - för dagen? - avsluta raiderna med skott av önskvärd effektivitet (IB 24-1-40;10:2)

G: SAOL8 och NuO har <räd> som enda uppslagsord (NuO dock med parente-

tiskt angivande av <raid> såsom "ofta ännu [d v s 1938] använt") medan SAOB, SAOL9-12, NEO och Ill har <raid> som sekundär form. I idrottssprå- ket är den engelska stavningen hela tiden dominerande (101 <raid> och 7 <räd>) som framgår av distributionstablån nedan vilken fördelats på de två stavningsvarianterna (s G 8).

M: Den enda förekommande pluraländelsen är -er (s M 28). Genus är undan- tagslöst utrum.
 
SO SB PO PB
SUMMA
raid  17      räd   1
+raid  27  +räd  1
raiden    2
-
raider    37     räder    2
+raider  13   +räder    3
raiderna    3
+raiderna  2
62
46
44______2          
46                
2
50________5                
55                         
5
108

SD: Nomenet raid får en klart ökande frekvens år 1940, säkerligen beroende på att ordet då - i samband med det flyghistoriska slaget om England - blev högfrekvent i sin militära betydelse.

Raid har nästan alltid betydelsen 'individuellt angrepp' (solo- i ex 2 och 6 har sålunda tautologisk prägel) i motsättning till samspel mellan flera anfallsspelare (ex 4), I synnerhet bandyspelares uppåkningar på egen hand brukar betecknas med raid (ex 4-7). Ex 2 härrör från fotboll och ex 3 från handboll medan belägg utanför bollsporterna är sällsynta (ex 1 från orientering). Distributionen är fakultativ till rush (s D 45).
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
<raid>
<räd>
-
-
1
-
5
1
36
2
24
1
25
1
10
2
101
7
{raid}
-
1
6
38
25
26
12
108

 
 

Rank

Import: ranking (list), NOM (+NOM)

Avledningar: ranka, V och rankning, NOM

Lexica: SuL: Rank, rate -> also class; placera i rangordning, "ranka" (81)

Ranking list, ranglista (81 och 248:boxning)

Avis: Ranking: the position, arranged in tabular form, that a boxer stands in relation to other boxers of the same weight (96)

N: Ranking list förteckning över de främsta utövarna av en idrottsgren rangordnade efter årets prestationer.

NEO: Ranka verb -de -t Subst.: rankande, rankning; ranking: 1/2 värdera i förhållande till andra efter grad av skicklighet e.d. särsk. i sportsammanhang: topprankad; han -s som världens främste skidåkare; hon är -d etta på den senaste listan

HIST.: sedan 1949

Rankinglista subst. -n rankinglistor * lista med (fram-

stående) idrottsutövare e.d. ordnade efter uppnådda resultat:

avancera på -n; han ligger trea på den senaste -n HIST.: sedan 1949

Rankningslista subst. -n rankningslistor *rankinglista

HIST.: sedan 1949

SAOL11-2: (SAOL12: 1/3 1/2) Ranka -ade v. rangordna idrottsmän m.m. placera i rangordning

Rankning -en -ar s. till 3/3 ranka Rankningslista äv ranking-

Belägg: Ranka

PRES: 1) ... att Argentinas mästare i Sydamerika rankas högre än Brasiliens champions (IB 2-1-40;9:6)

265

2) ... den förlust som rankar honom bland de sex, sju bästa i världen i år (IB 16-9-70;17:2)

IMP: 3) Ranka fotbolleliten 1959 (rubr i IB 7-1-60;3:5-6)

SUP: 4) I en New York-tidning i dag återfinns en uppgift om att Patterson skulle ha anklagat National Boxing Association för att medvetet ha rankat ned Ingemar till femte plats... (AB 23-9-60;18:4-6)

PERF PTC/SOU: 5) "Röde Orms" motståndare Emile Degreef var enligt programmet rankad i serien (AB 21-1-50;11:1)

/P: 6) Tony Larsson, Toni Borg och Reidar Ljungström är rankade som två, fyra och sexa i Sverige, där de övriga i ranglistans topp ... (AB 28-9-60;16:4)

Rank(n)ning

SO: 1) ... Odd denna vecka står upptagen som tvåa i Sportsmandens ranking över vinterns norska snabbskrinnare (IB 18-1-50;3:4)

2)... norska experter lömsknar till en smula inför en dylik patriotisk "ranking" (IB 20-1-50;3:2)

3) ... att han kommer upp på svensktennisens 10 i topp då det är dags för rankning i vår (DN 30-1-70;20:6)

SB: 4) De som toppar rankingen kommer att få IB:s silverplakett (IB 7-1-60;3:5)

FÖRL: 5) David Halliday, Arsenals skotske center, har nyligen i en engelsk facktidning gjort upp en liten "ranking list" över Storbritanniens förnämsta fotbollsspelare

(IB 17-1-30;8:2)

6) ... står som nr 9 på både Tildens och Meyers "ranking lists", vilket säger en del om hans kapacitet

(AB 22-1-30;7:2)

7) ... och Värmland halkade ner på en blygsam plats i IB:s "ranking-list" över distrikten (IB 22-9-30;14:3)

8) För två år sedan gjorde undertecknad upp en rangrulla över landets tio bästa brottare i varje klass. Denna utvisade styrkeförhållandet säsongen 1937-38, men för arbetsåret 38-39 blevo vi på grund av bristande tid icke i tillfälle att komponera en dylik "ranking list"

(IB 17-1-40;4:1)

9) Så är det då full fart på den sjunde IB-omröstningen om 1959 års bästa fotbollsspelare genom vilken IB hoppas kunna få fram en s.k. rankinglista över de 5 bästa svenska spelarna på varje plats (IB 4-1-60;2:1)

10) Framför sig i rankinglistan har han för närvarande enbart två engelsmän (DN 30-9-60;25:6)

266

MSD: Endast i 2 fall har SAOL:s ning-suffix belagts, båda i simplex

(s M 85). Ordfogningen ranking list har motverkat försvenskning såväl av avledningssuffix som av efterleden list . Att identifiering med lista ligger nära till hands visar sig emellertid i PO-ex som 9-10.

Avledningarna ranka och rankning (verbalavledningen har 2 70-talsbe- lägg medan ranking är enda form 50 och 60) är sena och med inbördes logisk följd. Likaså förefaller fördelningen ranking list -rankinglista

tyda på en utveckling mot ökad assimilering (hybridform istället för lånkompositum.

Fakultativ intravariation finns mellan ranking list -rankinglista- rangrulla (intrasentensiell variation i ex 8) (s D 48). Morfologisk eska- pism, ledidentifiering och viss exotism är bidragande orsaker till distri-

butionen. Av de 17 beläggen på ranking+ ingår 12 i SB rankinglistan och

2 i PO rankinglistor .
 
SO SB PO PB
SUMMA
ranking       4    rankning    2
ranking+   18
+ranking     1
rankingen     1

+rankingen   1
+rankingens  1

-
 
-
 
7
18
2
1
23___________2                 
25                             
3
-
-
28
ranking list    7
-
ranking lists    1
-
8

INF                               -   rankas 2 
IMP                   ranka       2 
PRES                  rankar      1  rankas  8 
SUP                   rankat      1  rankats 1 
PERF PTC/SOU          rankad     20
/SB                   rankade    10
/P                    rankade    14 
SUMMA
2
2
9
2
20
10
14
SUMMA                                                            48                     11
59
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM ranka 
LEM ranking
LEM ranking list
LEM rankning
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
4
-
-
-
2
-
7
2
2
-
14
21
-
-
38
3
-
2
59
26
8
2
{rank}
-
-
4
2
11
35
43
95

 
 

267

Rate

Import: first/second rater, NOM (NUM/NUM + NOM)

Lexica: Avis: Second rater : a boxer not of the best class (99)

Belägg: SO GEN: 1) ... för att till gulaschpris försäkra sig om en fransk second raters tjänster (IB 7-1-30;6:3)

PO: 2) Han är nu i farten söka någon annan, lämplig motståndare för Carnera, en uppgift som synes ganska svårlöst, emedan Illinois Boxing Commission enbart accepterar verkliga "first raters" (IB 3-9-30;2:3)

3) Man trodde att när Göteborg äntligen fått upp en del stjärnidrottsmän sådana som ... förutom en verkligt stor stab av second-raters (många på gränsen till eliten) så skulle det publika intresset springa i höjden

(IB 12-9-30:9:4)

M: Bestämd form finns som väntat ej vid denna nominalfras. De 2 plurala beläggen har s-allomorf (s M 38f), medan det unika singulara ex 1 har s- genitiv (s M 66).

SD: First rater synes ej ha kunnat hävda sig i konkurrensen med de många beteckningarna för 'förstklassig idrottsman'. Second rater har lika litet kunnat göra sig gällande mot andra klassens/rangens o d. Samtliga

3 belägg härrör från IB 1930 (s D 17).
 
 

Referee

Import: referee, NOM

Lexica: SuL: Referee -> also judge, and -> chief referee; domare, skiljedomare (83)

NFS: Referee, är en domare som leder en tävling och övervakar, att tävlingsreglerna följas. I Sverige användes termen numera [NFS utg 1943] endast inom golf- och tennissporten

SAOL11-2: Referee -n -r s. överdomare i tennis

Belägg: SO: 1) Blott då en engelsk referee dömde matchen kunde de

kämpande riskera en diskvalifikation (IB 1-9-20;503:2)

SB: 2) Precis kl. 2 em blåste referenten ingeniör G. Andersson

till spel (IB 8-9-10;3:3)

M: Böjd form har ej belagts och plural lär vara ytterst sällsynt.

SD: Av SuL framgår att domare i svenskt idrottsspråk vanligen motsva-

rar referee . Inom tennis förekommer referee med syftning på överdoma- ren, vilken har rätt att korrigera matchdomarens beslut. Ex 1 från 1920 med exotisk betingning är materialets enda egentliga belägg. I 10-talsbe-

268

lägget ex 2 har tydligen en sammanblandning (eller ett medvetet försök till försvenskning, vilket i så fall är vilseledande) med nomenet referent ägt rum.

Record

Import: rekord, NOM

Avledning: rekordska, NOM

Lexica: SuL: Record, best mark, best time; rekord (81)

AS: Rekord I idrottsspråket betyder r. ett resultat som inom sitt område överträffar alla tidigare nådda, ehuru i vissa idrotts- grenar även en tangering av gällande r. godkännes som r.; flera personer kan således vara innehavare av samma r.

OED: Record II/IV 5/13 d/d ... spec. the best recorded achievement in any competitive sport. Freq. in phr. to beat or break the record : to surpass all previous performances.

NEO: Rekord subst. -et, plur. - best. plur. -en *resultat som överträffar tidigare presterade och som oftast kan anges i siffror; särsk. i sportsammanhang: rekorddeltagande; rekordfart; ... världsrekordförsök ...han slog -et på 100 m med en hundradels sekund ... HIST.: sedan 1888

SAOL11-2: Rekord -et; pl. =

Belägg: Rekord

SO: 1) Vid 4 mils posten ramlade W. D. Day's amerikanska

rekord, satt 1889 (IB 26-9-10;2:4)

2) ... inför drygt 60 000 åskådare, vilket är nytt publikrekord för Highbury (IB 13-1-30;10:3)

3) Som framgår av ovanstående utdrag ur ligatabellen har the Rovers "scoring record" för div I ... (IB 31-1-30;9:5)

4) Tack vare rekordmastern - om nu ett rekord satt med sådan pace kan bli godkänt (AB 24-9-30;10:2)

5) Gunnels rekord är märkligt såtillvida att hon ... aldrig har haft så långsamt "sällskap" vid en rekordsimning tillförne

(DN 22-9-40;17:3)

6) ... och lyckas han blir come-backen ett rekord i sin art

(IB 2-1-60;7:2-3)

7) USA:s medleykvartett satte världsrekord

(IB 3-9-60;10:2)

8) Tre hat tric av samme man i en och samma match torde vara något av ett rekord i den svenska seriefotbollen

(AB 12-9-60;11:1)

SB: 9) Allra mest belåten är jag förstås med 1,000-metersrekor-

269

det (DN 25-1-30;10:7)

10) Det dröjer inte länge förrän göteborgskan slår rekordet

(DN 2-9-40;15:5)

11) ...hotade svenska släggrekordet ... får han rekordchans på

nytt (IB 20-9-40;4:1-2)

PO: 12) ... till och med jumbolaget Grimsby och notoriskt hemma- svaga Everton ha nämligen bättre "home records" än Mr Chapmans millionlag (IB 7-1-30;9:3)

13) ... touchning av ribban ... inte på något sätt kan bli orsaken till att rekord i höjdhopp underkänns

(DN 21-9-60;21:2)

PB: 14) ...slå de nuvarande svenska rekorden à 1 engelsk mil (1609 m) och 10 000 m (DN 6-9-10;6:6)

15) Man väntar sig att rekorden skola ramla (IB 26-1-20;48:5)

16) .. och flera av de andra deltagarna höll sig uppåt rekorden (AB 21-9-40;16:3)

FÖRL: 17) ... och i den andra avfärdade Belgien inför rekordpublik

Holland ... (DN 1-9-20;12:1)

18) ... och de många snabba knockouts som förekom i Molan-

ders rekordlista... (DN 5-1-30;12:1)

19) Se ex 4!

20) Se ex 11!

Rekordska

"Världsrekordska" (bildtext i IB 3-9-30;7:2)

G: De exotiska ex 3 och 12 jämte ytterligare 1 exotiskt singulart belägg är de enda där <c>-stavning förekommer (s G 15).

M:
SO SB PO SPO PB
SUMMA
rekord      1936

rekord+     1339
+rekord     1870
+rekord+     361
+rekords+      5

+rekords       1

rekordet     763
 

+rekordet    692
 
 

+rekordets      2

rekord     427
records      1

+rekord    324
 

rekords      1
 

 rekord     6
 
 
 
 

rekords    1
 

rekorden      95
 

+rekorden    82
 

rekorden       13
+rekordens  10

3228

1339
2968

366
15
13

5512
1457
752+1
7
200
7929
+rekordska     1
1

Genus är alltid neutrum enligt samma mönster som ackord (s M 6).

Rekord böjs, med undantag av den exotiska s-pluralen i ex 12, alltid

270

som ett 5:te deklinationens nomen (s M 33). Den alternativa äldre plural-

ändelsen -er (SAOB, SAOL7-8 och NuO) har inte påträffats i materialet. Det är påfallande att - med undantag av en unik, skämtsam tillfällig- hetsbildning (+rekordska ) - saknas helt avledningar till detta högfrekven- ta ord.

SD: Beläggningen ökar markant från 1920 till 1930 och håller sig sedan på en förhållandevis jämn nivå bortsett från toppen under olympiaåret 1960 (s D 26). Förkortningarna hänför sig nästan uteslutande till 1970.

Rekord har totaldistribution (s D 40). Avvikande betydelse exemplifi-

eras i det exotiska ex 12 samt i ex 18 i vilka rekord står för 'uppnådda resultat' utan att det innebär att de överträffar andra tidigare uppnådda.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
FÖRK R 
FÖRK rek. 
LEM rekord 
LEM rekordska
-
-
250
-
-
-
287
-
-
-
1087
1
-
1
1610
-
-
5
1123
-
-
1
2160
-
104
96
1412
-
104
103
7929
1
{rekord} 
250
287
1088
1611
1128
2161
1612
8137

 

Return

Import: return, NOM

Lexica: SuL: Return, återslag, return (214:tennis)

AS: Return (tennis) anv. som beteckn. på mottagarens återslag på serven

Web: Return 13/13 in tennis., a) a batting or throwing back of a ball b) a ball so returned

SAOL11: Retur ej i sportbetydelse

Belägg: PO: 1) ... säkra och hårda servereturner. De två gästerna hade dessutom den otrevliga vanan att slå alla servereturner mitt på fötterna ... (IB 29-1-30;11:3)

2) Hans backhandreturner hamnade gång efter annan i nät (IB 4-1-40;4:4)

M: Materialets 3 ex utgörs av obestämd form plural med 3:dje deklinatio- nens pluraländelse -er (s M 30).

SD: Med få undantag torde retur användas i stället för return , vilket naturligtvis beror på att retur är väletablerat i allmänt språkbruk.
 
 

Ring

Import: ring, NOM och ringside, NOM

271

Lexica: SuL: Ring, boxing ring, square (roped square); ring, boxningsring (249)

Ring-side; ringside (249)

Avis: Ring: the roped square in which boxing contest are fought...

Ringside : immediately by, but outside, the ring (97)

OED: Ring 1/2 IV/V 13/18 a/c A space, originally defined by a circle of bystanders, for a prize fight or a wrestling-match; Hence the ring , pugilism as an institution or a profession;

NEO: Ring subst. -en -ar 3/4 fyrkantig boxningsarena avgränsad av rep: ringhörna HIST.: sedan 1910

Ringdomare subst. -n äv. ringdomarn , plur. -, best.plur. ringdomarna * domare i boxning eller brottning som leder matchen men ofta (särsk. i amatörboxning) inte utför poängbedömning HIST.: sedan 1920

Ringhörna subst. -n ringhörnor *hörna i boxningsring där tränare etc. finns till hands: gonggongen slog och boxarna uppsökte sina resp. ringhörnor HIST.: sedan 1921

Ringräv subst. -en - ar * erfaren boxare eller brottare (vard) HIST.: sedan 1923

Ringside subst. ingen böjning * utrymme nära ringen vid boxningsmatch för åskådare men (vad gäller utrymmet alldeles intill ringen) särsk. för poängdomare, sekonder etc: sitta vid -; en plats vid - HIST.: sedan 1925

SAOL11-2: Ring -en -ar r. för boxning fyrkantig estrad inhägnad med rep

Ringside -n (-den) (SAOL12: oböjl.) s. åskådarplatser närmast intill boxningsring o.d.

Belägg: Ring

SO: 1) Jag satte mig ned vid hans ring för att se sparrandet

(IB 22-1-60;6:4)

SB: 2) ... en kraftig vänstersving, som kastade Andersson halvvägs över ringen (DN 7-1-30;12:6)

3) Hjalmar Palmkvist äntrade ringen (DN 25-1-30;10:2)

4) Det är på detta sätt en utländsk "invader" skall börja i USA-ringen för att hastigt bli fördelaktigt känd

(AB 25-1-30;7:1)

PO: 5) ... som synts i skandinaviska ringar (IB 19-1-40;4:3)

PB: 6) ... de våldsamma sluggerbataljerna i new-yorkringarna (AB 21-1-50;11:2)

FÖRL: 7) ... svårt att tro honom besitta den benige brittens utomordentliga ringerfarenhet (eller "ring generalship" som engelsmännen säga) (IB 31-1-30;2:1)

8) ... anledning att ägna en eller annan tanke åt mannen i ringhörnan (AB 5-9-60;19:5)

272

Ringside

SO: 1) Ett stort rymligt bord alldeles vid "ringside" stod till pressmännens disposition (IB 20-1-30;6:5)

2) ... som jag den kvällen bänkade mig at ringside på Tex Richards berömda arena (IB 29-9-30;5:1-2)

3) ... bland experterna vid "ringside" var man överens om att det var Selångers hittills bästa fiskartorpshopp!

(AB 28-1-40;7B)

4) ... såg man en vid ringside placerad figur lösgöra sig från omgivningen och halka sig fram till Gucko Jansson (DN 17-1-50;14:3)

5) Idrottsbladet är representerat "at ringside" vid söndagens ligapremiär i Italien (IB 8-9-50;7:2)

FÖRL: 6) ... varemot Sporting Lifes och Daily Express' ringsidekorrespondenter taga på sin ed att slaget var för lågt (DN 27-1-30;11:5)

7) I avlöning får soparna ringsidespalats på stolar med ryggstöd (DN 17-1-50;14:3)

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
ring       26
ring+   209
+ring    12
+ring+    1
ringen     322

+ringen    36

ringens       7

ringar     3

+ringar   1

 

ringarna     4

+ringarna   2

ringarnas    7

355
209
51
1
14
248
365
4
13
630
ringside     40
ringside+   10
ringsides+   1
40

11

51
51

Ring är ett väletablerat ord och den nya polysemin påverkar ingalunda böjningen utan nomenet får regelmässigt ar-plural (s M 23). Plural är

dock tämligen sällsynt på grund av ordets betydelse. Det är SB som är den frekventaste formen tillsammans med SO som förled (365 resp. 209, tillsammans 574 av totalt 625 belägg). Frasen äntra ringen (som i ex 3) är vanlig och har sannolikt påverkats av engelskans enter the ring .

Ringside förekommer vanligtvis i SO i prepositionsfrasen at/vid ringside , där svenskan normalt skulle kräva SB i händelse av ett svenskt nomen (t ex på långsidan ). SAOB har dock tillfälligt belägg med n-allo- morf. I ett fall (ex 7) finns s-komposition medan de övriga 10 förleds-

sammansättningarna har ringside+ (s M 92).

273

SD:
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM ring 
LEM ringside
1
-
51
-
237
14
49
4
139
22
88
8
59
3
624
51
{ring} 
1
51
251
53
161
96
62
675

Liksom för övriga boxningslexem är beläggningen störst 1930, närmast följt av 1950 (s D 29). Såväl ring som ringside har totaldistribution

(s D 41). Sekundärt kan ringside förekomma om andra sporter än boxning (ex 1 från brottning, ex 3 backhoppning, ex 4 bandy och ex 5 fotboll, det sistnämnda med citattecken) (se s S 4).

Ringen i ex 4 har betydelsen 'boxningssporten' och denna metonymiska användning är relativt vanlig. Ex 7 företer explikationsvarians i ett inquitexotiskt belägg (s D 49 och D 52).
 
 

Rink

Import: rink, NOM och rinkside, NOM

Lexica: SuL: Ice rink -> rink; skridskobana, skrinnbana (489)

AS: Rink, spelfältet i curling och bowls, ishockey- och skridskobana.

Avis: Rink: the playing surface, covered with ice (250: ishockey)

NEO: Rink subst. -en -ar inhägnad isbana för ishockey, curling

m.m. : spola -en HIST.: sedan 1921

SAOL11-2: Rink -en -ar s. tävlingsbana för ishockey

Belägg: Rink

SO: 1) Södra Latin får egen rink (rubr) ... och har därför byggt en egen hockeyrink på skolgården (DN 19-1-50;16:6)

2) Bandyn får sin väl tilltagna plan, ishockeyn sin rink (AB 18-1-60;15:3)

SB: 3) Och så gör vi ett litet inhopp i ishockeyrinken

(AB 3-1-50;11:4)

4) En kedja skall anses vara "förbrukad" för tillfället efter att ha varit inne på rinken i två minuter

(DN 7-1-60;14:4-5)

PO: 5) Vi vill inte ha några kanadensiska fasoner på svenska rinkar (DN 18-1-60;17:1-2)

PB: 6) Så blir det fart och skådespel på ishockeyrinkarna i vinter (DN 16-9-50;15:5)

Rinkside

SO: 1) ... som vid flera tillfällen lockade fram applåder från namnen Ingemar, som satt vid rinkside (DN 5-1-60;13:4)

274

2) I strålande sol och inför 7000 bandyentusiaster vid rinkside (DN 7-1-60;15:2-4)

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
rink      7
rink+    4
+rink  17
 
rinken    36

+rinken   35
rinkens     3
+rinkens   2

rinkar     4

+rinkar   2

 

rinkarna      4

+rinkarna    8

 

51
4
62
3
2
28
76
6
12
122

Rink har enbart genus utrum och ar-plural (s M 24).

Rinkside har inte belagts i böjd form även om prepositionsuttrycket vid rinkside skulle kräva SB om det hade varit en svensk efterled.

SD: Samtliga belägg med undantag av rinkside ex 2 (bandy) avser ishoc- keybanor. Rink har inte belagts tidigare än 1950 och hör till gruppen av nya lån i samband med ökat kanadensiskt inflytande på svensk ishockey

(s D 29). NEO har dock ett tidigt (1921) förstabelägg.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM rink 
LEM rinkside
-
-
-
-
-
-
-
-
13
-
43
3
66
2
122
5
{rink}
-
-
-
-
13
46
68
127

 
 

Road walk/work

Import: road walk/work, NOM (NOM + NOM)

Lexica: SuL: Road walking, landsvägsgång (86) - Road work; "roadwork", träningspromenerande (86)

AS: Roadwork, träningslöpning på landsväg för att stärka benen och konditionen; uttrycket anv. i synnerhet om prof. boxares förberedelser.

Avis: Roadwork - physical exercises, particularly of running - both forwards and backwards - skipping, etc. , carried out on the road over fields, etc. (97:boxning)

Belägg: Road walk

SO: Backhopparna har det sämst ställt utan lämpliga träningsskor i bagaget för road walk (DN 27-1-50;15:4)

Road work

SO: 1) ... något har väl hårt road work åstadkommit

(bild i DN 21-9-50;13:4)

2) Charles på roadwork med sina sparringar

(bildtext i AB 26-9-50;11:1)
 
 

275

FÖRL: 3) ... på praktiskt taget alla 'road work'-träningarna

(IB 14-1-70;32:3)

M: Till road work ex 1 är adjektivattributet kongruensböjt i neutrum. Genus beror säkerligen på semologisk association av efterleden till den svenska motsvarigheten verk eller arbete (s ).

D: Road walk ingår i en exotisk rapport från USA (s D 51).

Roadwork har, som framgår av Avis, en särpräglad utformning. Till en dylik kombination av gång, löpning (fram- och baklänges) och rephoppning m fl gymnastiska övningar saknas svensk term. Roadwork har därför kommit att användas i begränsad utsträckning, i synnerhet exotiskt om amerikanska professionella boxares träning. Materialets samtliga belägg har redovisats ovan.