Liksom för övriga boxningslexem är beläggningen störst 1930, närmast följt av 1950 (s D 29). Såväl ring som ringside har totaldistribution
(s D 41). Sekundärt kan ringside förekomma om andra sporter än boxning
(ex 1 från brottning, ex 3 backhoppning, ex 4 bandy och ex 5 fotboll)
(s S 4, det sistnämnda med citattecken).
Ringen i ex 4 har betydelsen 'boxningssporten' och
denna metonymiska användning är relativt vanlig. Ex 7 uppvisar
explikationsvarians i ett inquitexotiskt belägg (s D 52).
Rink
Import: rink, NOM och rinkside, NOM
Lexica: SuL: Ice rink rink; skridskobana, skrinnbana (489)
AS: Rink, spelfältet i curling och bowls, ishockey- och skridskobana.
Avis: Rink: the playing surface, covered with ice (250: ishockey)
NEO: Rink subst. -en -ar inhägnad isbana för ishockey, curling
m.m. : spola -en HIST.: sedan 1921
SAOL11-2: Rink -en -ar s. tävlingsbana för ishockey
Belägg: Rink
SO: 1) Södra Latin får egen rink (rubr) ... och har därför byggt en egen hockeyrink på skolgården (DN 19-1-50;16:6)
2) Bandyn får sin väl tilltagna plan, ishockeyn sin rink (AB 18-1-60;15:3)
SB: 3) Och så gör vi ett litet inhopp i ishockeyrinken
(AB 3-1-50;11:4)
4) En kedja skall anses vara "förbrukad" för tillfället efter att ha varit inne på rinken i två minuter
(DN 7-1-60;14:4-5)
PO: 5) Vi vill inte ha några kanadensiska fasoner på svenska rinkar (DN 18-1-60;17:1-2)
PB: 6) Så blir det fart och skådespel på ishockeyrinkarna i vinter (DN 16-9-50;15:5)
Rinkside
SO: 1) ... som vid flera tillfällen lockade fram applåder från namnen Ingemar, som satt vid rinkside (DN 5-1-60;13:4)
2) I strålande sol och inför 7000 bandyentusiaster
vid rinkside (DN 7-1-60;15:2-4)
274
M:
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
rink 7
rink+ 4 +rink 17 |
rinken 36
+rinken 35
|
rinkar 4
+rinkar 2
|
rinkarna 4
+rinkarna 8
|
51
4 62 3 2 |
28
|
76
|
6
|
12
|
122
|
Rink har enbart genus utrum och ar-plural (s M 24).
Rinkside har inte belagts i böjd form även om prepositionsuttrycket vid rinkside skulle kräva SB om det hade varit en svensk efterled.
SD: Samtliga belägg med undantag av rinkside ex 2 (bandy) avser ishoc- keybanor. Rink har inte belagts tidigare än 1950 och hör till gruppen av nya lån i samband med ökat kanadensiskt inflytande på svensk ishockey
(s D 29). NEO har dock ett tidigt (1921) förstabelägg.
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
LEM rink
LEM rinkside |
-
- |
-
- |
-
- |
-
- |
13
- |
43
3 |
66
2 |
122
5 |
{rink} |
-
|
-
|
-
|
-
|
13
|
46
|
68
|
127
|
Road walk/work
Import: road walk/work, NOM (NOM + NOM)
Lexica: SuL: Road walking, landsvägsgång (86) - Road work; "roadwork", träningspromenerande (86)
AS: Roadwork, träningslöpning på landsväg för att stärka benen och konditionen; uttrycket anv. i synnerhet om prof. boxares förberedelser.
Avis: Roadwork - physical exercises, particularly of running - both forwards and backwards - skipping, etc. , carried out on the road over fields, etc. (97:boxning)
Belägg: Road walk
SO: Backhopparna har det sämst ställt utan lämpliga träningsskor i bagaget för road walk (DN 27-1-50;15:4)
Road work
SO: 1) ... något har väl hårt road work åstadkommit
(bild i DN 21-9-50;13:4)
2) Charles på roadwork med sina sparringar
(bildtext i AB 26-9-50;11:1)
275
FÖRL: 3) ... på praktiskt taget alla 'road work'-träningarna
(IB 14-1-70;32:3)
M: Till road work ex 1 är adjektivattributet kongruensböjt i neutrum. Genus beror säkerligen på semologisk association av efterleden till den svenska motsvarigheten verk eller arbete (s M 5).
D: Road walk ingår i en exotisk rapport (från USA) (s D 51).
Roadwork har en särpräglad utformning. Till en dylik kombination av gång, löpning (fram- och baklänges) och rephoppning m fl gymnastiska övningar saknas svensk term. Roadwork har därför kommit att användas begränsat, i synnerhet exotiskt om amerikanska professionella boxares träning. Materialets samtliga belägg har redovisats ovan.
Polysemi: rond, NOM
Avledningar: rondare, NOM och rondig, ADJ
Lexica: SuL: Round also heat; omgång (86) - Round; rond (250:boxning)
AS: Rond, del, omgång av tävling, begränsad i tid eller på annat sätt.
Avis: Round: a series of matches in the cup competition, as first round, second round, etc. up to semifinal (41:fotboll)
Round: a stage in boxing contest, usually of three minutes duration (97)
NEO: Rond subst. -en -er 1/2 avgränsad kampomgång i boxning vanl. på 3 minuter, föregången och/el. följd av en minutlång paus: utmanaren blev utslagen i sjätte -en HIST.: sedan 1919
SAOL11-2: Rond -en -er s. ... omgång i boxning
Belägg: Rond
SO: 1) ...samt en rond skuggboxning och en rond på sandsäcken (IB 30-1-30;8:1)
2) ...uteslutande matcher i cupens tredje rond
(AB 3-1-60;11:3-4 flera ex)
SB: 3) ... i tredje runden (IB 23-1-11;2:4)
4) med ett väldigt sving mot käken i andra ronden
(IB 2-9-20;510:2)
5) Cooper, som på sin tid golvades av Ingemar Johansson i femte ronden (AB 14-9-60;20:1)
SB GEN: 6) Rondens stormatch, Londonderbyt Arsenal - Chelsea ... (IB 13-1-30;10:3)
PO: 7) ... och i denna stat tillåtas enligt lag endast "no decision bouts" (uppvisningar alltså) i 8 ronder
(IB 19-1-20:35:4)
276
8) ... att en knockdown måste räknas som minst jämställd med två vunna ronder (IB 1-9-20;503:1)
9) Earl Maestro vann överlägset 6 av 9 ronder
(IB 22-1-30;2:3)
PO GEN: 10) ... att han var villig att gå med på en 15 rounds match... men att det är hans personliga mening att matchen icke kommer att vara stort mer än en enda omgång! "Sex omgångar", sade han, passar Dempsey precis lika bra som femton" (IB 23-1-30;39:4)
Antagligen kommer en 20 ronders match i England att ge mer än en 8 ronders match i New Jersey (IB 39:5)
11) ... en 10 rounds match med Billy Miske ...
(AB 14-9-20;6:2)
PB: 12) ... i de två första runderna (IB 23-1-11;2:4)
13) ... och nära nog groggy i en av de första ronderna
(DN 27-1-30;12:6)
14) Johansen fick in mest, särskilt i andra och tredje
ronderna (DN 27-1-30;12:6)
Rondig
SOU: Dubbelrondig serie ... dubbelrondig allsvensk bandy
(AB 18-1-50;10:4)
G: De båda beläggen i IB 23-1-1911 (ex 3 och 12) har <u>. I 3 ex (däribland de exotiska 20-talsbeläggen ex 10-11 finns den engelska digrafen <ou> bevarad. I samtliga övriga fall återges stamvokalen med <o> såsom i det etablerade svenska nomenet (s G 10).
M: Rond har uteslutande genus utrum och er-plural och något annat är inte att förvänta med tanke på att nomenet är väletablerat i svenskan
(s M 28). Mer än hälften av alla belägg är SB. Exotiskt
finns 2 genitiv- belägg på rounds (i ex 10 parallellt med ronders
) (s M 67).
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
rond 301
rond+ 12
|
ronden 1151
runden 1 +ronden 76
rondens 41 +rondens 10 |
ronder 329
+ronder 25
ronders 16
|
ronderna 188
runderna 1 +ronderna 10
rondernas 3 |
1971
12
66
22 |
354
|
1278+1
|
407+2
|
201+1
|
2244
|
rondare 1 |
1
|
277
SD: I enlighet med gängse mönster för lexem med
huvudsaklig förekomst inom boxningen visar distributionen för
rond en markant topp 1930 och hög beläggning även 1950 (s
D 29). Som boxningsterm har rond totaldistri- bution medan den av Avis
definierade fotbollsbetydelsen vanligen kallas omgång . Ex 10 (där
omgång varierar med rond i ett boxningsbelägg) utgör ett
kuriöst undantag - även vad beträffar den exotiska stavningen
av
rond.
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
FÖRK r.
LEM rond LEM rondare LEM rondig |
-
2 - - |
-
91 - - |
11
1023 - - |
4
229 - - |
10
534 - 2 |
3
207 - - |
3
158 1 - |
31
2244 1 2 |
{rond} |
2
|
91
|
1034
|
233
|
546
|
210
|
162
|
2278
|
Import: ropeskipping, NOM
Lexica: SuL: Skipping, skipjumping rope skipping; rephoppning (93 och 252:boxning)
Avis: Skipping: a training method in which the traditional skipping rope is used to give lightness and ease to movement and to improve breathing (99:boxning)
Belägg: SO: ... vill jag dock giva det rådet att nu under de kommande vintermånaderna öfva sig i s.k. "ropeskipping" d.v.s. att många gånger i följd hoppa öfver ett rep som hålles i handen och svänges öfver huvudet och rundt och för hvarje gång repet kommer framför fötterna hoppar man öfver det (IB 30-9-10;1:4)
M: Böjning har inte belagts.
SD: Belägget ingår i ett citat av en svensk-amerikan (s D
50f) och innehåller en parafraserande explikation (s D 49). Distributionen
är säkerligen en tillfällig exotism; rephoppning är
den normala benämningen.
Import: rover, NOM
Lexica: NFS: Rover, en som strövar omkring, är i vissa spel, t.ex. australisk fotboll, en spelare som ej har någon bestämd plats på planen utan följer bollen, dit den går.
Avis: Roving: typical of a player who does not keep in his traditional
position (41:fotboll)
278
Belägg: SO: 1) En effektiv "rover" (rubr i IB 19-9-60;2:1-2)
PO: 2) Dessa röda rovers och härjare gingo ej till storms efter kalla generalstabskalkyler (IB 2-9-20;508:4-5)
3) ... stjärnor, som i sin "vildaste krafts" dagar for omkring som "vildar" ("rovers"), "titaniskt" men som ... (IB 13-1-60;6:4)
M: Båda de plurala beläggen har s-form (s M 38f).
SD: Ex 1 avser en svensk spelare, som strövat omkring på planen utan bestämd plats medan ex 2 och 3 däremot innehåller rover i lexemets grundbetydelse, 'rövare'. Båda dessa senare belägg har svenska synonymer i varians (härjare resp. vildar ). I ex 3 explikeras vildar med rovers
och utgör alltså exempel på en omvänd explikation (s D 49).
Import: rough, ADJ
Avledningar: ruff, NOM, ruffa, V, ruffande, NOM, ruffare, NOM, ruffig, ADJ och ruffighet, NOM
Lexica: SuL: Rough play; rått spel (86)
AS: Ruff, otillåtet hårt spel. Ruffa: att använda sig av brutala metoder. En match säges vara ruffig, när den präglas av ojusta medel.
Avis: Rough play: that characterized by unduly tackling, charging, etc (41:fotboll)
NEO: (SAOL12: 3/3) Ruff 2/3 subst. - en el. -et * hårt och regelvidrigt spel i lagbollsport, t ex fotboll: frispark för - HIST.: sedan 1919
Ruffa verb -de -t Subst.: ruffande, 2 /2 spela hårt och regelvidrigt i lagbollsport, t ex fotboll HIST: sedan 1917
Ruffig adj. -t 2/2 hård och ojust om (spelare i) lagbollspel,
t ex fotboll: en - match HIST.: sedan 1924
SAOL11-2: (SAOL12: 3/3) Ruff -et s. hårt o. regelvidrigt spelsätt o.d.
Ruffa -ade spela hårt o. regelvidrigt
Ruffighet ej i sportbetydelse
Belägg: Rough ADJ
SOU: 1) ... af Northampton i en intressant men rough match
(IB 2-1-11;2:1)
2) Matchen blir med säkerhet "rough" (IB 27-1-11;3:3)
3) Matchen var mycket trevlig utan tillstymmelse till rough play (IB 17-9-20;554:5)
279
4) ... att det inte dög att komma med något "rough stuff" emot mig, berättade Tunney (AB 25-9-50;13:1)
Ruff NOMEN
SO: 1) Det hålles hård fart i spelet men utan "rough", och domaren behöver icke ofta gripa in (IB 26-9-10;1:2)
2) ... urartade spelet till rough (IB 16-1-11;2:3)
3)... att laget ej spelar på långa vägar så vackert som det i Stockholm. Nu är det tyngre, med litet ruff om så påfordras (DN 2-9-20;12:4)
4) Belgiske högerinnern Coppe gjorde sig strax därpå skyldig till ett fult ruff (IB 3-9-20;512:2)
5) ...efter ett göteborgsruff (IB 2-9-70;11:3)
SB: 6) För ruffet mot Hjelm blåste inte herr Gustavsson ens ... (IB 2-9-40;10:4)
7) ... enligt min mening var det sista ruffet det värsta men blev obestraffat (AB 1-9-60;20:5)
SB GEN: 8) Att storseriens matcher mer och mer börja gå i ruffets tecken ... (IB 3-9-30;11:1)
PO: 9) Nu lät han både tydliga hands och uppenbara ruff passera (DN 3-9-30;16:5)
10) Flera ruff förekommo och domaren fick lägga manken till för att hålla spelet inom justa gränser
(AB 28-1-40;9:1 sp bil)
PB: 11) Domaren Carl Beiron från Bollnäs hade inget lätt knog, men höll bra efter ruffen (DN 9-1-50;13:2)
Ruffa
INF: 1) Den judiske mannen gjorde sin debut med att ruffa mot en amris så att frispark följde (IB 6-9-20;19:4-5)
PRES: 2) Han hårdmarkeras, han tacklas, han ruffas - men ingenting stoppar honom (DN 21-1-60;20:2)
3) Han ruffar, dribblar, blir tacklad ... (DN 19-9-60;21:5)
PRET: 4) ... därtill ruffades det alldeles rysligt från spanjorernas sida (IB 2-9-20;507:4)
5) Andra halvleken började med att Hallman ruffade mot Dahl... (IB 8-9-30;12:3)
6) Djajic ruffade omkull Palmér (IB 4-9-50;2:3)
PRES PTC: 7) ... att om inte klar målchans föreligger ... så bör domaren omedelbart blåsa av och visa ut den ruffande
(IB 16-1-50;2:2)
PERF PTC/SOU: 8) ...att ingen blev ihjälruffad var tur ... (IB 22-9-30;2:1)
SUP: 9) Vad slutligen utvisningen angår, så hade Coppe strax förut ruffat nästan lika bra mot Steiner
(IB 3-9-20;512:2)
280
Ruffare
SO: 1) "En teknisk småruffare" var tydligen Knutte Nordahls mening (DN 13-9-50;14:1)
FÖRL: 2) Märket T.T. skrev en gång - jag tror det var 1917 - om "ruffarlagens ruskiga sammandrabbning"
(IB 27-9-50;10:3)
Ruffande
SO: 1) De våra voro med sina tjuvtricks inga änglar, men malmöborna voro värre i sitt burdusa ruffande
(IB 24-9-30;8:3)
2) ... det blir ett enda ruffande (IB 25-9-40;6:4)
Ruffig
SOU: 1) En synnerligen ruffig och tråkig tillställning
(IB 1-9-20;502:1)
SON: 2) Ruffigt var det så det förslog i kurvorna
(IB 3-9-30;7:2)
3) ... genom onödigt ruffigt spel (DN 22-9-30;17:3)
SBIM: 4) Till det mindre goda intrycket av matchen bidrog det övervägande hårda och ruffiga spelet (DN 1-9-30;19:2)
B SUPERL: 5) ... man väntar sig olympiadens både snabbaste och ruffigaste match (IB 2-9-20;507:1)
POS (SON) + 6) Och inte var det ruffigt. Det var ruffigare mot Nässjö
KOMP+SUPERL: och ruffigast mot Örebro (AB 30-1-50;10:4)
Ruffighet
SB: 1) Vad skall nu ruffigheten tjäna till? (AB 9-1-50;10:5)
PO: 2) ... det blev en verkligt bister tillställning, fylld av bröstvärmare och andra välkvalificerade ruffigheter
(IB 9-1-50;8:5-6)
PB: 3) ... slog bara ner på de värsta ruffigheterna
(DN 22-1-40;12:2)
G: De adjektiviska ex 1-4 och de nominala ex 1-2 (samtliga utom det exotiska citatet i adjex 4 är från 1910-11 och 1920) har bevarad engelsk vokaldigraf <ou>. Eljest skrivs stamvokalen genomgående <u> (s G 10). Den engelska konsonantdigrafen <gh> förekommer likaledes i ovanstående ex men återges för övrigt med dubbelteckning av <f> (s G 19f).
M:
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
ruff 68 rough 2
ruff+ 61 +ruff 3 - |
ruffet 6
ruffets 2 |
ruff 16
+ruff 4
|
ruffen 2
- |
94
61 7 2 |
132________2
134 |
8
|
20
|
2
|
164
|
ruffande 2 | ruffandet 1 |
3
|
281
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
ruffare 1
ruffar+ 2 +ruffare 1 |
-
|
ruffare 1 |
-
|
2
2 1 |
4
|
-
|
1
|
-
|
5
|
-
|
ruffigheten 1 | ruffigheter 2 | ruffigheterna 2 |
5
|
SUMMA
INF ruffa 10 10 PRES ruffar 1 ruffas 1 2 PRET ruffade 22 ruffades 3 25 PRES PTC ruffande 2 2 PERF PTC/SOU ruffad 1 1 SUP ruffat 3 ruffats 1 4 |
39 5 44 |
SOU ruffig
20 rough 2
22
SON ruffigt 31 rough 2a) 33 SBM ruffige 1 1 SBIM ruffiga 10 10 P ruffiga 2 2 KOMP ruffigare 4 4 SUP ruffigast 1 1 ruffigaste 3 3 ADV/B ruffigt 6 6 |
SUMMA
80_______4
84
84 |
M: Genus är i materialet undantagslöst neutrum (s M 3). SAOL9-11, NEO, Ill och NuO har primärt utrum medan SAOB har utrum sekundärt. Som neutrum ansluter sig ruff till den produktiva gruppen av verbalabstrakter med Ø-avledning av verbstammen och därmed är också Ø-plural given
(s M 33). Beläggen ger stöd åt SAOB:s förmodan att substantivering skett av det engelska adjektivet genom förkortning av rough play eller utlös- ning av någon sammansättning med ruff-, t ex ruffspel.
I verbex 2 och 6 är ruffa transitivt men detta är mycket sällsynt. Pre- positionskonstruktionen ruffa mot någon (ex 5 och 9) är däremot vanlig.
Er-avledning saknas helt och ruffare , som dock är lågfrekvent, är enda sättet att bilda nomen agentis (s M 81).
Adjektivet är (bortsett från de tidiga rough 1-3 och ex 4, det sist- nämnda ett exotiskt 50-talscitat av vad en boxare sade på 30-talet)
282
alltid ruffig , till vilket lätt kan bildas en het-avledning (s M 84).
D: Distributionen följer en gasklockefördelning med topp 1940, det år då lagsportsreferaten är fylligast (s D 26). Den frekventaste synonymen lär nog ojusthet vara. En relativt sällsynt engelsk likabetydande term är
foul (s 132).
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
LEM rough ADJ
LEM rough NOM LEM ruff LEM ruffa LEM ruffande LEM ruffare LEM ruffig LEM ruffighet |
2
2 - - - - - - |
1
- 5 5 - - 2 - |
-
- 53 7 1 - 21 - |
-
- 53 14 1 - 33 1 |
1
- 34 13 1 4 18 3 |
-
- 9 3 - 1 1 1 |
-
- 8 2 - - 5 - |
4
2 162 44 3 5 80 5 |
{ruff} |
4
|
13
|
82
|
102
|
74
|
15
|
15
|
305
|
Import: ruff, NOM
Lexica: Sak: Rough (golf) - heavy, long grass located to the sides of fairway.
NEO: 3/3 Ruff subst. -en -ar * oklippt del av golfbana HIST.: sedan 1898
SAOL12: 2/3 2/2 Ruff -en -ar
Belägg: SB: Kristensson förlorade en boll i ruffen (DN 11-9-60;28:6)
G: Se Rough 1!
MD: Golfbetydelsen har genus utrum. Ovanstående belägg är materialets enda (s D 10).
Import: rugby, NOM
Lexica: SuL: Rugby, English Rugby, rugger; (engelsk) rugby (166-7:fotboll)
NFS: Rugby är ett fotbollsspel mellan 15- eller 13-mannalag med oval boll... Spelet är uppkallat efter den engelska internat- skolan Rugby school och kallas ofta i engelsktalande länder rugger till skillnad från soccer (association football) d. v. s. vanlig fotboll.
NEO: Rugby subst. -n * ett lagspel med en oval boll som får sparkas, bäras eller kastas och där spelarna bl. a. får tackla
283
varandras ben med överkropp och arm HIST.: sedan 1886
SAOL11-2: Rugby -n s. engelskt lagspel med oval boll som får bäras, kastas el. sparkas
Belägg: SO: 1) Det är naturligtvis inte vår vanliga fotboll, utan rugby (IB 5-1-20;9:1)
2) Det är emellertid att märka att det endast är på rugby man förtjänat dessa pengar (DN 21-1-30;12:2)
3) ... nämligen det hårda spel, som vi kalla för ameri-
kansk rugby, och som även går under namnet "gridiron game" m.m. (IB 24-9-30;6:2)
SB: 4) Rugbyn spelar en dominerande roll i den amerikanska universitetsidrotten (DN 21-1-30;12:2)
5) I England har man fått upp ypperliga kortdistansare framförallt från rugbyn (IB 15-9-50;4:6)
FÖRL: 6) ... och denne fällde yttern genom att grabba tag i hans
fot - rena rugbytacklingen alltså (IB 18-9-50;8:4)
M: Rugby är som andra sportgrensbenämningar genus utrum (s
M 7).
SO | SB | SUMMA |
rugby 47
rugby+ 47 +rugby 1 - |
rugbyn 18
rugbyns 4 |
65
47 1 4 |
95
|
22
|
117
|
SD:
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
{rugby} |
6
|
13
|
62
|
3
|
13
|
9
|
11
|
117
|
Hälften av beläggen kommer från 1930. Sporten har endast haft obetydlig utbredning i Sverige och rugby har därför i allmänhet exotisk betingning. I överförd bemärkelse används dock rugby och rugby+ , t ex rugbytackling såsom i ex 6, ibland om otillåtna attacker i inhemsk fot-
boll. Rugby har totaldistribution (s D 36). Er-avledningen rugger
(SuL och NFS) har inte påträffats i svenskt idrottsspråk.
Import: runner up, NOM (NOM + ADV)
Lexica: SuL: Runner-up: den andra, "runner up" (87)
AS: Runner up, betecknar egentligen en tävlande som placerat sig på andra plats men anv. också, ehuru oegentligt, för att beteck- na en tävlande, som anses vara en farlig konkurrent till tävlingens presumtive segrare.
284
Avis: Runners-up: the team next to the winners, e.g. the second team in a league championship (41:fotboll)
Belägg: SO: 1) Blackpool, andra divisionens runners up, har ...
(IB 24-1-30;8:3)
2) Gefle håller på att utveckla sig till en farlig "runner up" för Stockholmslagen (DN 30-9-40;16:3)
3) Han sprängde sensationellt de tre stora 8.000- poängsgiganterna och ligger trea närmast efter världsrekordhållaren Rafer Johnsson och Formosas runner up C K Yang (DN 6-9-60;15:3-6)
4) Tottenham är favorit till cupsegern med Wolves som runners up (AB 26-1-60;14:1-3)
5) Gösta Lindhs Rynninge har på sistone ryckt fram som dark horse i den värmlands-närkiska div.III-fotbollen, och efter söndagsronden är örebrolaget runner up efter
ledande Sunne (IB 14-9-60;7:1)
6) Runner up (rubr) ... MoDo tippades också i god tid som farligaste runner up i slutspelet (IB 14-1-70;17:2)
7) V. Frölunda som i vintras var runner up i slutspelet efter Brynäs (IB 16-9-70;15:1-2)
SB: 8) ... och i synnerhet är "onsdagsklubbens" position stark genom den briljanta målkvoten samt matchen på hand gentemot "the runners up" (IB 20-1-30;10:1)
FÖRL: 9) Skarpaste matchen går i Halmstad som ett slags "runner-up-final" där hemmalaget bör vinna
(IB 26-9-30;10:2)
10) Stig Palén i Hammarbyhöjden är glad över runners-up- platsen som man åkte upp tack vare ... (AB 27-9-60;18:1)
M:
SO | SB | SUMMA |
runner up 12 runners
up 2
runner up+ 1 runners up+ 1 |
the runners up 1 |
15
2 |
13____________3
16 |
1
|
17
|
De exotiska ex 1 och 4 har efter engelsk förebild s-form med syftning på singulara ord, i båda fallen klubbnamn som korrelat. Det unika SB- belägget (ex 8) har likaså ett klubbnamn som korrelat. Detta exotiska belägg har fristående artikeln the som bestämdhetsmarkör (s M 64).
SD:
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
LEM runner up |
-
|
-
|
3
|
4
|
3
|
4
|
3
|
17
|
285
Med början år 1930 finns några få synnerligen jämnt fördelade belägg per år (s D 16).
Distributionen är fakultativ, varierande med andra plats och synbar-
ligen också med uttryck för 'farlig konkurrent'. Den sistnämnda betydel-
sen finns i ex 6 och troligen också i ex 2 och 4, medan övriga
ex gäller lag eller individuell idrottsman (ex 3) som ligger på
andra plats i en pågående tävling.
Import: rush, NOM
Avledningar: rusha, V, rushare, NOM, rushig, ADJ och rushighet, NOM
Lexica: SuL: Burst (of speed) , dash, -> rush, sprint -> also spurt; rush (14)
Rush, burst, dash; rush, framstöt (167:fotboll) -
Rush; rush (250:fotboll)
Rush, burst, dash, swoop; göra en rush, rusha (167)
AS: Rush ett indiv. betonat anfall av den spelare, som har hand om bollen (eller annat spelföremål). En viss improvisation förutsättes gärna.
NEO: Rusch el. rush subst. -en -er 1/2 snabb förflyttning över kortare sträcka vid löpning e.d., särsk. som träning, men äv. som moment i fotboll, ishockey etc.: tränaren beordrade -er
HIST.: sedan 1901
SAOL11-2: (SAOL12: Rusch eller) Rush -en -er s. rusning; snabb slutspurt; snabbt anfall, t. ex. i ishockey
(SAOL12: Ruscha eller) Rusha -ade v. göra en rush el. rusher
Belägg: Rush
SO: 1) Allt emellanåt sticker Uppsala emellan med en rush upp mot motståndarnas mål (IB 5-9-10;1:1)
2) En ytterspelare måste framför allt vara snabb då det är han som i en snabb rush skall föra bollen fram över planen och ned mot motspelarens mål (IB 19-9-10;2:1)
3) ... och innan man visste ordet av hade Uppsala vid en snabb rusch pressat sig till en hörna (IB 9-1-20;14:2)
4) Han sprintade fram i en solorush och sköt i mål
(DN 13-1-40;12:2)
5) Han gjorde först en vacker solorusch
(AB 31-1-60;17:1)
SB: 6) ... att rushen avslutas med en precisionspassning
(IB 25-9-40;12:1)
286
PO: 7) Uppiggade häraf gingo svenskarna till anfall och gång på gång prässade de genom snabba "rusher" bollen upp
till det danska målet (IB 8-9-10;3:3)
8) Amerikanarnas rucher kommo oberäkneligt och voro synnerligen farliga (DN 9-9-20;9:2)
9) Där förekommo sprinterrusher på både 40, 50 och 60 meter, ja 80 med ... (IB 3-1-30;5:1)
10) ... som stoppade upp östersundarens rusher med en rak vänster (DN 18-1-30;12:2)
11) ... lika gärna själv kunde vara skulden genom sina vilda ruscher (IB 22-1-30;2:2)
PB: 12) Trots förtvivlade ansträngningar från båda sidor blef det inget resultat av de många rusherna (IB 19-9-10;2:4)
13) ... lagspelets triumf över de individuella rusherna
(DN 15-1-40;18:1)
Rusha
INF: 1)... fick en tacksam boll att rusha på. Han skubbade ifrån allt vad försvarare hette (DN 20-1-30;12:2)
2) Det är stört omöjligt att sprinterrusha, när man för kylans skull måste ha ett par overaller på
(IB 30-9-60;7:1)
PRES: 3) En stockholmsytter rushar utmed sidlinjen
(IB 19-1-20;33:1)
PRET: 4) Men så ilsknade yankees till ett tag, rushade iväg över plan med vansinnig fart (IB 3-9-20;512:4)
5) En svårboxad man mot sig, som nöjde sig med att krypa ihop som en igelkott när Andersson rushade
(DN 18-1-30;12:3)
6) Arne Magnusson soloruschade väl mycket
(IB 8-1-40;10:3)
7) Hon ruchade också i mål på 19,23,7 (IB 9-9-60;12:2)
PRES PTC: 8) ... rädda med knapp nöd genom att möta den genomrushande van Dort (IB 6-9-20;519:2)
9) ... huruvida en god boxare ... kan stoppa en snabb rushande slugger ... (IB 25-1-50;1:2-3)
SUP: 10) ... som rushat upp vackert (DN 7-1-30;14:1)
Ruschande
SB: Ta bort soloruschandet, lägg an mer på lagspel
(DN 10-1-50;13:5)
287
Rushare
SB: 1) Straffslag följde då den fenomenale rusharen stöp
(IB 16-1-50;8:3)
PO: 2) Bersa Hellström och Eklund hade fullt jobb att stoppa AIK:s rushare i första halvlek (DN 22-1-40;12:1)
Rushig
SBM: 1) ... och med undantag av den ruschige "Pröjsarn" Nilsson... gick spelet fram med en långsamhet
(DN 30-1-50;16:8)
SBIM: 2) Elof Johansson var bästa namnet i den rushiga kedjan (DN 2-1-40;15:1)
3) Dess rushiga stil passar till på köpet bättre mot Kanada än mot t.ex. Sverige (DN 9-1-60;13:4)
Rushighet
SB: Genom åren har vi varit vana vid att se den utmejslade svenska fulländat effektiva stilen brytas mot den tyska rushigheten och den finska hårdheten (AB 31-1-40;19:5)
G: Den engelska <sh>-stavningen är genomförd med undantag av 30 belägg med <sch> (NEO har <sch> primärt och SAOB sekundärt) och 2 (däribland verbex 7) med <ch>. De sistnämnda bör väl hållas inom tryckfelsmargina-
len, medan stavningen <rusch> ju tidigare är etablerad i allmän bemärk- else ('liv, rörelse, verksamhet') (s G 18). Stavningsfördelningen framgår av den morfologiska tablån.
M:
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
rush 48 rusch
4
rush+ 7
|
rushen 1
|
rusher 76 ruscher 11
rucher 1 +rusher 19 +ruscher 2
|
rusherna 8
+rusherna 1
|
149
7
|
81________8
89 |
1
|
95________14
109 |
10
|
209
|
rushande 1 |
+ruschandet 1 |
1
1 |
||
1
|
1
|
2
|
||
rushare 2 | rusharen 1 | rushare 1 |
4
|
|
-
|
rushigheten 1 |
1
|
288
<sh> <sch> <ch> SUMMA |
INF
rusha 8 ruscha
1
9
PRES rushar 2 2 rusha 1 1 PRET rushade 23 ruschade 6 ruchade 1 30 SUP rushat 1 1 PRES PTC rushande 14 14 |
SUMMA 49 7 1 57 |
SBM rushige
1
SBIM rushiga 2 P rushiga 3 |
SUMMA 6 |
M: Rush har undantagslöst er-plural (s M 29). Avledningsproduktiviteten är ett tecken på att nomenet och också verbet är väletablerat. Er-avled- ning är ej känd (s M 81).
S: Betydelsen 'snabb sprinterrusning' (SAOB a/d) är som löpningsterm förmodligen tämligen sällsynt (rush ex 9 och rusha 2, båda förstärkta med förleden sprinter-). Slutlopp (SAOL och E) kan inte sägas vara tillämpligt på något belägg. Från boxning härrör rush ex 10-11 och rusha ex 5 och 9 medan övriga ex kommer från bollagssporter och för dessa är
AS:s definition adekvat (se den intrasentensiella betydelseoppositionen till lagspel i ex 13!). Betydelsen 'fart, kläm, fläkt' som är vanlig utanför idrottsspråket kan inte alltid klart särskiljas från ovanstående innebörd. Speciellt adjektivavledningen rushig och dess motsvarande nomen rushighet torde ofta användas på ett sätt som medger båda tolkningarna, något som är förklarligt då betydelserna ligger nära varandra.
D:
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
LEM rush
LEM rusha LEM rushande LEM rushare LEM rushig LEM rushighet |
11
- - - - - |
18
11 - - - - |
39
15 - - - - |
51
7 1 1 1 1 |
49
12 1 3 3 - |
35
9 - - 2 - |
6
3 - - - - |
209
57 2 4 6 1 |
{rush} |
11
|
29
|
54
|
62
|
68
|
46
|
9
|
279
|
D: Distributionen är som bollspelsterm fakultativ till raid (s D 45), som dock saknar avledningar. Beläggningen är tämligen jämn på en måttlig
nivå med undantag av 1970 som uppvisar en markant nedgång, vilken
påbörjats 1960 Det är möjligt att det speglar en förändrad taktik i
bollagsporterna samtidigt som spaltutrymmet har krympt för bandy- sporten, den gren i vilken rusher främst förekommit.
289
Import: schemer, NOM
Lexica: SuL: Scheme, combine, play together, play with combination; kombinera (168: fotboll)
Belägg: SO: 1) Det lilla skotska bollfenomenet visar sig match efter match som ligans förnämsta "schemer" och det är till största delen tack vare honom som de målfarliga skyttarna Lambert och Bastin spelas fram till s.k. givna chanser (IB 29-9-30;14:3)
2) Spelet låste sig för serieledarna, mycket beroende på att kedjans scheemer Björn Fröberg var febersjuk
(AB 13-9-60;16:4)
3) Svenska landslaget behöver en scheemer, en framspelare av stora mått ...(AB 30-9-60;18:6)
PO: 4) Och vad skall man säga om våra andra engelska shemers, framhöll han i samma andetag
(DN 3-1-60;18:5)
G: I ex 2-3 dubbeltecknas stamvokalen gentemot engelskans bruk. Detta torde få betecknas som en hyperanglicism (s G 5). Detsamma gäller
utelämnandet av <c> i ex 4 (s G 18).
SD: Schemer är en mindre vanlig fakultativ variant till speluppläggare,
strateg , framspelare (intrasentensiella explikationer i ex 1 och 3. Ex
1 och 4 har engelsk proveniens (s D 43). Samtliga belägg har redovisats
ovan.
Import: score, NOM, scorer, NOM och scoring, NOM
Avledning: scora, V
Lexica: SuL: Score, V; skjuta mål (168) - Goal-scorer, scorer, goal-getter; målskytt, målgörare (149:fotboll)
AS: Scora mera sällsynt anglicism för to score = att göra mål.
NFS: Score Termen användes i Sverige huvudsakligen i golf och tennis ... göra ett mål. I sistnämnda betydelse användes score ofta i norskan och någon gång även i svenskan ("scora").
Belägg: Scora
INF: 1) ... varken Alec eller Chelsea kunde scora - matchen slöt
som bekant 0-0 (IB 19-9-30;11:3)
290
2) ... kedjan kan inte göra mål. Laget har endast släppt in 20 mål... Men forwards ha endast förmått att scora 11 gånger, medan Hammarby, jumbolaget, gjort 17
(AB 23-1-40;16:2)
PRET: 3)... unge Bastin scorade från vänsterinner
(IB 13-1-30;10:3)
4) ... scorade med en skalle som ingen målvakt i världen kunde klarat" skriver en engelsk expert
(IB 31-1-30;9:4)
5) ... varför Alec som scorade i varje match för Huddersfield och på 4 matcher gjorde 7 mål inte lyckats få fullträff för sin nya klubb (IB 22-9-30;13:2)
6) De bägge yttrarna kunna däremot konsten att fabricera mål. Versyp scorade mot Tjeckoslovakien och få äro de matcher i vilka Bastin icke står för ett eller annat mål (IB 26-9-30;11:2)
7) Han blev dock inte denna omgångs värsta målspottare; den äran tillkommer Finspångsinnern Klas "Lommen" Gustafsson som scorade 6 gånger ... (IB 17-1-40;2:4)
8) KB-målen gjordes av ... Den sistnämnde "scorade" när KB hade Liljedahl utvisad. Frölundas mål svarade ... för (IB 25-1-60;12:4)
9) Totte Moqvist och Stig Åhman hette de övriga målskyttarna, och för Djurgårdshof scorade cf Bengt Lundblad (AB 7-9-60;19:2)
SUP: 10) Bland målskyttarna ... vilka med 3 mål vardera bidrogo till ... Den förre skall även ha varit med bland dem som scorat 5 gånger sammanlagt (IB 26-1-40;7:5)
11) "Lillis" Persson är framgångsrikaste svensk målskytt på Finland sedan 1930. Nio gånger har han scorat på fem matcher (IB 23-9-40;2:5)
12) ... på två matcher blott göra ett mål och hemföra en poäng. Samtidigt har Milan på dessa matcher scorat 9 fullträffar (IB 23-1-50;8:2)
Score
SO: 1) USA hade 71-73-70 - och så eventuellt en topscore på Kite. Dagens sannolikt bästa score... (DN 24-9-70;24:6)
PO: 2) ... varpå lagets tre bästa scorer varje dag räknas in i den sammanlagda slutsumman (DN 19-9-70;15:6)
Scorer
SO: 1) Någon framträdande scorer finns tydligen inte, och lustigt nog äro de 5 gluggarna uppdelade på 5 olika skyttar (IB 24-1-40;10:4)
291
2) Det var elvans bästa man som tillika var lyckligaste scorer: hi Göte Kohberg som ensam svarade för 8 full- träffar (IB 27-9-40;10:1-2)
3) ... vi Stig Axelsson (divisionens lyckosammaste scorer med 5 mål) (IB 15-9-50;10:2)
PO: 4) Ett par märkliga skytteprestationer utfördes i söndagens div. III-matcher. Veckans toppscorers var nämligen ... (IB 13-9-40;9:2-3)
5) Nu gjorde han fem mål liksom ... De båda var toppscorers ... (IB 14-1-70,15:3)
Scoring
SB: 1) A-laget rådde med ej mindre än 61 matcher (41-16-4)
med den vackra "scoringen" 213-59 (IB 13-1-60;1:1)
FÖRL: 2) När Huddersfield ... hade de bl.a. en anfallsrörelse som var lika effektiv som ovanlig. Det var deras berömda "goal-scoring"-kombination mellan yttrarna
(DN 17-1-30;8:3)
3) Som framgår av ovanstående utdrag ur ligatabellen har the Rovers "scoring record" för div. I, detta tack vare de senaste veckornas imponerande målskörd
(IB 31-1-30;9:5)
G: Den engelska stavning med <c> är undantagslös (s G 15).
M: Score är det enda av materialets nomina som som skulle kunna föras till r-plural. Eftersom <e> är stumt bör dock score med hänsyn till uttalet rätteligen föras till er-plural (s M 29).
Scorer har s-form i sina plurala belägg (s M 38f).
Scoring har ej belagts med ning-suffix trots den relativt höga verb-
frekvensen (s M 85f). Stamslutet -r har inte heller samma benägenhet
till att anta ändelsen -ning. Av materialets belägg är
ex 2-3 exotiska ordfog- ningar.
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
score 1
+score 1 |
-
|
scorer 1 |
-
|
2
1 |
2
|
-
|
1
|
-
|
3
|
scorer 3 |
-
|
-
|
-
|
3
|
-
scoring+ 1
+scoring+ 1 |
scoringen 1
|
-
|
-
|
1
1 1 |
2
|
1
|
-
|
-
|
3
|
292
INF scora 4
PRET scorade 22
SUP scorat 6
SUMMA 32
SD: Scora och scorer är fakultativa varianter till de många ord för göra mål, resp. målgörare som krävs för att undvika stereotypi i idrottsrefe- rat, där dessa begrepp är centrala och ständigt återkommande (s D 48).
Exotism föreligger i ex scora 1 och 3-4 (det sistnämnda med angiven exotisk källa) och scoring ex 2-3. Intrasentensiell variation med mål, avledningar av detta nomen eller andra uttryck för 'mål' och 'målgörande' förekommer i scora ex 2, 5-12 och scorer ex 1-2 och 4 jämte scoring
ex 3. Distributionen är således i hög grad betingad av främst varians
(s D 48) men också exotism (s D 50f).
Score i betydelsen 'resultat av golfrond' dyker inte upp i materialet
förrän på 70-talet (s D 29).
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
LEM scora
LEM score LEM scorer LEM scoring |
-
- - - |
-
- - - |
7
- - 2 |
14
- 3 - |
2
- 1 - |
8
- - 1 |
1
3 1 - |
32
3 5 3 |
{score} |
-
|
-
|
9
|
17
|
3
|
9
|
5
|
43
|
4) Så småningom hamnar en del i andra klubbar men MFF:s "scouter" har ögonen på dem (IB 20-9-50;16:6)
293
PB: 5) ... så hör Kramfors IF till de få norrländska fotbollklubbar av format, som förskonats från de allsvenska talangscouterna (AB 24-9-50;16:6)
Scouting
SO: 1) Ut på scouting i bredare kretsar och kosta på förhoppandes talanger! (AB 24-1-50;10:5)
2) Detta system med "talangscouting" (IB 21-9-60;11:1)
M:
SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
-
+scout 4 |
-
+scouten 1 |
scouter 3
+scouter 3 |
-
+scouterna 1 +scouternas 1 |
3
9 1 |
4
|
1
|
6
|
2
|
13
|
scouting 1
+scouting 1 |
1
1 |
|||
2
|
2
|
Scout böjs efter 3:dje deklinationen och ansluter sig därmed till nomenets i annan betydelse väletablerade böjning (s M 30). De båda verbal- substantivbelägg har ing-suffix. Motsvarande verb saknas såvitt känt är.
SD: Det svenska nomenet scout torde ej utanför idrottsspråket ha bety-
delsen 'spejare', 'spanare'. Scout , som ju är etablerat i svenskan
som beteckning för medlem av en viss ungdomsorganisation, har alltså
nyinlånats i vårt språk med den grundbetydelse, som ordet
till följd av scoutrörelsens förändrade målsättning
aldrig har haft i Sverige.
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
LEM scout
LEM scouting |
-
- |
-
- |
-
- |
2
- |
4
1 |
5
1 |
2
- |
13
2 |
{scout} |
-
|
-
|
-
|
2
|
5
|
6
|
2
|
15
|
Import: scratch, NOM
Lexica: SuL: Scratch a, utan handicap (90) - Back-marker -> scratch man; scratchman, löpare utan handicap (7)
NFS: Scratch, är i en handicaptävling startplatsen för den eller de tävlande, som löpa fulla distansen (ej ha något försprång), och användes i överförd betydelse för den eller dem som stå på 0 i tennis och liknande spel.
Avis: Scratch 2/2: the actual starting point of a race,... (176:cykel)