294

OED: Scratch 1/2 I/V 5/11. Sporting . A line or mark drawn as an indication of a boundary or starting-point.

b/b The starting-point in a handicap of a competitor who receives no odds; Some times colloq. used ellipt. for such a competitor.

NEO: Scratch subst. ingen böjning * (utgångs)läge utan särskild för- eller nackdel för parten i fråga (vard.) : starta från - ; befinna sig på - BET.NYANS: urspr. om sådant läge i vissa sporter: stå - inför golfpartiet HIST.: sedan 1895

Scratchman subst. -nen scratchmän, best.plur. scratchmännen * tävlande som i en handikapptävling startar utan försprång HIST.: sedan 1902

SAOL11-2: Scratch s. (SAOL12: oböjl.) stå [på] s. starta [från] s. utan handikapp el. försprång i tävling

Belägg: SO: 1) På 1500 m startade Ray från scratch och hade lämnat upp till 60 m. handicap (IB 10-9-20;529:1)

2) Handicaploppet blev av intresse därför att försprång- en hade räknats ut med en viss urskillning. De bägge Göta- löparna Lindbom och Pettersson hade placerats som scratch och närmast framför (40 m) stod fredrikshova-

ren Wahlenius (DN 17-9-20;9:3)

3) Willie Ritola startade scratch i ett handicaplopp på 2 engelska mil ... (DN 29-1-30;12:6)

4) Loppet gick med handicap och Holmberg och Wade var de enda av de 45 deltagarna som startade från scratch (DN 9-1-50;14:8)

5) Loppet var "blandat" med 4 man från scratch och en man västeråsaren Wikner med 35 m handicap

(IB 11-9-50;3:1)

6) Om jag skall spela måste min motståndare och jag stå på scratch. Vi måste komma ungefär lika förberedda

(DN 31-1-70;17:2)

FÖRL: 7) Täflingarna började med 1 km scratchlopp för alla ryttare (DN 19-9-10;5-6)

8) Förutom scratschslopp på cykel (DN 28-9-10;7-6)

9) Scratchmannen häri, oldboysen ... Scratchmannen häri, E. Sellberg, kunde ej inhämta handicapen som var för rikligt tilltagna (IB 30-9-10;2:1)

10) Handicaploppet, 1500 meter, blev av ringa intresse med Pettersson och Lindbom som scratchmän bakom 6 deltagare (AB 17-9-20;10:1)
 
 

295

M:
 
SO
scratch      44 
scratch+     24 
scratchs+     1 
SUMMA   69 

Samtliga belägg har upptagits som nomen även om den adverbiella använd-

ningen (såsom i ex 3) även skulle kunna motivera ADJ/ADV. Frånvaron av böjningsmorfem (trots plural innebörd i ex 2) medger flytande ordklass-

tillhörighet.

SD: I allmänhet förekommer nomenet i frasen starta från scratch (ex 1 och 4-5). I ex 2-3 kan dock scratch vara personbetecknande. Scratch har fakultativ distribution i varians med handicapbegreppets negering, utan handicap (SuL), som säkert har blivit allt frekventare. Det är påfallande att scratch mycket ofta står att finna intrasentensiellt med handicap . Utan handicap har säkert av stilistiska skäl i många av dessa ex ersatts av scratch (s D 48).

Sakunderlaget har ändrats; handicaptävlingar är långtifrån så vanliga som i början av seklet och då de förekommer gäller de nästan undantags-

löst tävlingar för nybörjare o d, vilka ej bereds nämnvärt spaltutrymme i rikspressen. Som synes av distributionsuppställningen är nära hälften av beläggen från 1910 och inte mindre än 59/69 härstammar från 1930 och tidigare.
 
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
{scratch}
30 
13 
16 
- 
6 
- 
4 
69 

 
 

Second

Import: sekond, NOM

Lexica: SuL: Second; sekond, sekundant (251:boxning)

AS: Sekond, en boxares medhjälpare som i pausen mellan ronderna får vistas i ringen.

Avis: Second 1/2: an assistant to a boxer during the actual contest (99)

NEO: Sekond subst. -en -er 2/2 en boxares medhjälpare som mellan ronderna biträder boxaren i ringhörnan: den ene -en torkade boxaren i ansiktet med en fuktig svamp medan den andre visade några taktiska råd: -en kastade in handduken

HIST.: sedan 1913

SAOL11-2: Sekond -en -er s. ... medhjälpare åt boxare mellan ronderna i match

Belägg: SO: 1) Fransmannen sjönk ner på knä, vände sig om och gav tecken åt sin sekond i ringhörnan (DN 23-9-50:12:2)

296

2) ... som vi sett här i Stockholm bl.a.som tränare och chefsekond för Joe Baksi (IB 27-9-50;2:3)

3) ... fick han många, goda och faderliga råd av sin second ... (AB 5-9-60;19:5)

SB: 4) Ström försökte visserligen att resa på sig, men var så dimmig att sekonden ansåg sig böra ge upp för sin man (DN 14-1-30;12:4)

5) Det kan även vara anledning att ägna en eller annan blick åt mannen i ringhörnan - seconden kan ibland bidra till att lyfta en match upp till ett annat och bättre plan (AB 5-9-60;19:5)

PO: 6) Paolinos sekonder hämmade blodflödet ...

(DN 12-1-30;16:3)

7) ... cyklisterna och deras sekonder (IB 8-9-30;5:5)

PB: 8) Sekonderna lämna ringen (teckn i IB 19-9-30;5:3-4)

G: <C>-stavning förekommer i dubbelbelägget ex 3 och 5 men för övrigt återges alltid /k/-ljudet med <k> (s G 15).

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
sekond   45   second  1
sekond+   3
+sekond   3		 sekonden   32   seconden   1

+sekonden   8
 

 sekonder    19

 

 sekonderna     2

+sekonderna   2
sekondernas    1
100
3
13
1
51_______1
52        
40_________1
41           
19
5
117

Eftersom sekond varit väletablerat som militär och marin term har sekond även i idrottsbetydelsen fått sluttryck och därmed er-plural

(s M 30).

SD: Distributionen är total (s D 40). SuL:s översättningsvariant sekundant har ej brukats i boxningsbetydelsen. Fördelningen är den gängse för boxningslexem och 1930 har mer än hälften av beläggen

(s D 39).
 
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
{sekond}
- 
1 
64 
18 
22 
8 
4 
117 

Second to none

Import: second to none, ADJFRAS (NUM + PREP + PRON)

Lexica:

Belägg: SOU: 1) ... då kan Olle Åhlund vara second to none

(IB 1-9-50;10:1)

SON: 2) Nu ha emellertid Malmös "kanariefåglar"

svetsats ihop till ett lag, "second to none" och ämna...

(IB 17-9-30;6:1)

297

M: Även ex 2, där det neutrala lag är korrelat, har Ø-form (s M 72).

SD: Materialets båda belägg har återgivits ovan. Second to none är ett bland många sätt att uttrycka betydelsen 'bäst'.
 
 

Seed

Avledningar: seeda/sida, V och seedning/sidning, NOM

Lexica: SuL: Seed, v; placera de bästa i olika heat före lottningen (90)

Seeding, seeded drawing; "utsådd lottning" (de bästa placeras i olika heat) (90)

AS: Seeding sker ibland före lottningen i en tävling av ett antal bättre för att undvika att dessa möts för tidigt.

Sak: Seeding - deliberately placing stronger contestants so they will not meet in the early rounds of an elimination tournament.

NEO: Seeda verb -de -t SUBST.: seedande,seedning * placera i rangordning efter förmodad skicklighet i tävling av cuptyp; i syfte att undvika att de bästa deltagarna slår ut varandra på ett tidigt stadium: toppseedad; NN -des som etta i turneringen BET:NYANSER: a/b placera bland favoriterna: ingen av svenskarna blev -d b/b med avs. på tävlingen: en -d turnering HIST:: sedan 1948

SAOL11-2: Seeda -ade v. välja ut tävlande efter skicklighet e. ss.

elit o. placera i lämplig[a] grupp[er] o.d.

(SAOL12: -ning o.) ing

Belägg: Seeda

INF: 1) Enda lösningen skulle vara att "sida" Olle till finalen och låta de övriga i en turnering slåss om äran att få utkämpa kampen om mästerskapet med Olle

(AB 11-1-40;16:2)

2) ... att "sida" Olle vid årets SM-tävlingar, d.v.s. icke lotta in honom i tungviktsklassen som de andra anmälda utan ställa honom åt sidan för att sätta in honom på en

senare, lämplig tidpunkt i turneringen (IB 12-1-40;2:3)

PERF PTC/SOU: 3) I SM blev Olsson "sidad" och blev sedan utslagen

(DN 21-9-40;13:5)

4) ... att även en fullt regelrätt "sidad" lottning även kan ge ett så fint utslag med nådiga fru Fortunas välvilliga medverkan (DN 7-1-50;12:7)

P: 5) ... sedan toppsidade Leif Bergman och Anton Bolgar från Djurgården ... blivit utslagna (AB 3-1-60;10:3)

298

6) Att han startade först av de seedade hade ingen som helst betydelse (IB 4-1-60;1:4)

7) ... för de seedade på 10 km (DN 22-1-60;19:6)

8) Landslagsklassen är seedade ... (IB 2-9-70;10:2)... bland de sista seedade ... (10:3)

9) I SM är flickor och pojkar sidade på de längre distanserna (DN 9-9-70;19:3)

SUP: 10) ... lustigt nog var de bägge favoriterna lottade ihop, sedan de tolv bästa sidats (IB 30-1-50;4:2)

Seedning

SO: 1) Hur som helst skall vi i dag roa oss med att göra upp en egen lottning efter "förmodad spelstyrka" och "seedning" (AB 20-1-50;10:5)

2) Vid alla internationella liksom nationella mästerskap i fri-idrott sker ren lottning, dvs utan seedning

(IB 1-9-60;2:3)

3) Eftersom det tillämpas sidning bland de sex bästa lagen ... (IB 2-9-70;14:5)

SB: 4) I klassen äldre juniorer har seedningen skett från 144 Magnus Haraldsson och till 158 Rolf Andersson ...

(IB 2-9-70;10:4)

G: Stamvokalen återges med <i> (ex 1-5 och 9-10) men i ca 80 % av materialet (43/51 belägg) finns den engelska stavningen <ee> (s G 5). SAOB anför <ee> 1948 och <i> 1953-64. Distributionstablån antyder snarast att <i>-stavningen är stadd i avtagande, medan den engelska stavningen först under 60- och 70-talen börjar att användas på allvar. Kanske beror detta på medvetet undvikande av homografi och på ökad kunskap om ordets proveniens och betydelse. Sida kan snarast ses som ett slags folketymologi.

M:
 
SUMMA
INF     sida 3  seedas    2               5
SUP             seedats   2 sidats  1     3
PERF PTC /SOU   seedad   18 sidad   2    20
         /SB    seedade   4               4
         /P     seedade  11 sidade  1    12
SUMMA             3                          37                      4          44 
SO SB SUMMA
seeding  3  sidning   1 seedningen   3
7

Verbet förekommer mest som particip (36/44 belägg). Inget enda belägg finns för finit form. Endast 3 av beläggen står i aktiv form (INF), medan de övriga 41 är PERF PTC eller s-passiv.

299

Samtliga 7 belägg på verbalabstraktet har ning-suffix, vilket bör sammanhållas med att verbet är morfemets frekventaste förekomst och att stamnomen saknas. SAOL10-11 har seeding sekundärt medan SAOL12 har -ning-avledning och SAOB har ing-avledning som uppslagsform.

SD:
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
<seeda> 
<sida> 
<seedning>
<sidning>
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
4
-
-
-
2
1
-
3
-
1
-
34
1
4
1
37
7
6
1
{seed}
-
-
-
4
3
4
40
51

Materialet har inga belägg tidigare än 1940 och det är med undantag av 1970, som innehåller ca 80 % av beläggen, endast ströbelägg (s D 39). Synonymt med seeda används ibland utlotta l utplacera , men dessa verbs betydelse är allmännare än det engelska lånordets.
 
 

Serve

Import: serve, NOM och service, NOM

Avledningar: serva, V och servare, NOM

Lexica: SuL: Service, -> serve (214: tennis) - Serve v; serva, giva upp (214)

AS: Serve (badm.) det inledande slag varmed man sätter bollen i spel.

Web: Serve v.t. 17/20 to hit (a ball, etc.) to one's opponent in order to start play, as in tennis, badminton, etc.

Service 19/22 a/b an act, manner, or turn of serving in tennis, badminton, etc.

NEO: Serva verb -de -t SUBST: servande, servning: service

1/3 utföra serve i olika bollsporter, bl. a. tennis och bord- tennis: han -de hem det sista gamet blankt HIST.: sedan 1899

Serve subst. -n servar * slag med vilket bollen sätts i spel i racketspel, volleyboll e.d.: servemottagare; kanonserve; en hårt vinklad -; en direkt dödande - BET.NYANS: om (den fördelaktiga) rätten att utföra ett sådant slag: servegame ;

NN har -n HIST.: sedan 1899

Serveess el. servess subst. -et, plur. - best. plur. -en

* direkt dödande serve särsk. i tennis: dunka in ett - HIST.: sedan 1965

SAOL11-2: 1/2 Serva (sörv´a)-ade v. sätta bollen i spel i tennis m.m.

Servare (sörv´) -[e]n; pl. -e (SAOL12: best. pl. servarna)

Serve (sörv´)-en -ar s. slag varmed bollen sättes i spel i tennis m.m.

300

Belägg: Serve

SO: 1) Fotfelsregeln i sin nya amerikanska redigering lyder sålunda: Före serve skall servaren stå med båda fötterna

(DN 17-1-20;10:1)

2) ... trots att Kalle ledde det gamet med 40-15 och egen serve (DN 29-1-40;14:6)

3) ... sista set, som Staffan dominerade med serve och smash (DN 16-1-50;16:8)

4) Sedan Mc Gregor tappat 3:dje gamet (sin andra serv) men tagit Schroeders serv ... förlorade han ingen serv

(IB 1-9-50;5:2)

5) ... utan att tappa sin serve ... med två servess ... ett par servess ... (DN 1-9-70;25:1)

SB: 6) Den förre valde sida, hr Odner tog serven

(DN 5-9-10;4:6)

7) ... serven är visserligen finfin ... (IB 3-1-30;10:2)

8) ... serven resulterade ofta i dubbelfel ... Serven - knallhård - var hans bästa vapen (IB 4-1-40;4:3)

PO: 9) ... ungrarens svåra servar (IB 22-1-30;10:5)

10) Ankers serves och wolleys voro fantastiska ...

(DN 22-1-40;13:2)

11) ... närmast på sina hårda servar (AB 17-1-50;13:5)

PB: 12) Kinesernas vassaste vapen, servarna ...

(AB 28-9-60;16:4)

13) Ett slag såg det ut som om det skulle bli rena anarkin med servarna men nu servar de flesta korrekt

(IB 14-1-70;3:5)

FÖRL: 14) Olliff började och tog hem sitt servegame

(DN 27-1-30;13:5)

15) ... eller han slog serveäss ... (DN 11-9-50;15:7)

16) Se ex 5!

Serva

PRES: 1) Se Serve ex 13!

PRET: 2) ... servade hem första gamet i en stil som varslade gott... (DN 7-1-30:13:1)

3) ... så servade och lobbade och stoppbollade hon lyckligt så länge hon levde (bildtext i DN 9-9-50;14:7-8)

Servare

SB: 1) Se Serve ex 1!

2) ... mitt på fötterna på den framryckande servaren ...

(IB 29-1-30;11:3)

Service

SO: A. Törsleff visade god service... De Geer utmärkte sig genom en god, sned, elegant service (DN 4-1-10;9:5)

301

G: Inget belägg finns för den av NuO och E (primär form) och även av SAOB upptagna stavningen <sörv> (s G 5). NuO:s uppgift: "Stavningen med -e- är emellertid ej alls ovanl. ..." är alltså ett gott exempel på underdrift.

M:
 
 
SO SB PO PB
SUMMA
serve     54  serv     5
serve+   27  serv+  3
+serve     1		 serven   21

+serven    1

 servar   6  serves   1

+servar   1

 servarna   2
89
30
3
82______8
90       
22
7________1
8           
2
122
-
servaren    4
4
service    2
2
PRES: servar 1                INF serva 2                 PRET servade               4                         7

Plural bildas normalt med -ar (s M 24). Unikt förekommer s-plural i ex 10 i samordning med wolleys (som för övrigt är unikt stavad med <w>). SB har n-eller en-allomorf i skrift- resp. talspråk. Er-avledning är okänd .

Service har endast belagts i SO.

S: I ex 1-2 och 4-6 är betydelsen 'akten att/innehavet av/rätten att/ serva', medan serve i ex 3 och 7-8 avser det speciella tekniska momen-

tet. De plurala beläggen ex 9-13 innebär utföranden av det tekniska mo- mentet.

D: Serve och dess avledningar har totaldistribution (s D 40). Service finns endast i ett unikt dubbelbelägg från 1910 och torde därefter knappast kunna påträffas i idrottsbetydelsen i svenskan annat än som muntligt domslut (first service o d) vid internationella tennismatcher som döms på engelska.

Exemplen på <serv> har starkt koncentrerad beläggning. 3/5 belägg finns i ex 4 och 2 av 3 förledsbestämningar i ex 5. I det senare fallet spelar sannolikt efterledens initial <e> en roll.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM serva 
LEM servare
LEM serve 
LEM service
-
2
3
2
-
1
1
-
1
-
39
-
1
-
23
-
2
-
32
-
1
1
14
-
2
-
10
-
7
4
122
2
{serv}
7
2
40
24
34
16
12
135

Set

Import: set, NOM

Avledning: setare, NOM

302

Lexica: SuL: Set; set n, parti (215:tennis)

AS: Set, spelpartiindelning i tennis, bordtennis och badminton.

OED: Set 1/2 III/V 26/33 Tennis. A group of six games which counts as a unit to the side that wins more than half of them.

NEO: Set subst. -et, plur. -, best. plur. -en 1/2 större delomgång i match i vissa bollsporter t.ex. badminton, tennis och volleyboll: det står 1-1 i -; game, - och match till australien-

saren; tennismatcher avgörs vanligen i bäst av tre eller fem - HIST.: sedan 1897

Setboll subst. -en -ar * boll som direkt kan avgöra utgången av ett set om näml. den spelare som är i överläge vinner den

HIST.: sedan 1908

SAOL11-2: Set (sett)-et; pl. =s. 1/2 underavdelning av match i tennis m.m.

Setboll

Belägg: Set

SO: 1) Möller var bra i första set... föll tillbaka i andra set... för att åter i det tredje uträtta ett gott arbete

(DN 7-1-30;13:3)

2) Båda kom dock igen i sista set ... (DN 16-1-50;16:8)

SB: 3) Första seten gick till hr Möller så lätt som 6-0, uti den andra föll han ett ögonblick tillbaka

(DN 5-9-10;4:6)

... även i den tredje och avgörande seten ... (4:7)

4) ... varpå denne bröt igenom och vann setet på 7-5 ... han tog setet och segern på 7-5 (DN 7-1-30;13:1)

5) Austin förlorade settet efter grant spel

(IB 29-1-30;11:3)

6) ... blev den första seten den jämnaste och vackraste (AB 6-9-30;20:1)

SB GEN: 7) ... reste sig efter första setets golvning ...

(DN 30-1-60;17:1)

PO: 8) ... och tre sets måste utspelas innan ... (DN 5-9-10;4:7)

9) ... avgick med segern med två sets mot ett

(DN 8-1-20;11:2)

10) ... lekande och lätt togo tre sets å rad och släppte

endast ifrån sig två games på alla tre seten

(DN 8-1-20;11:2)

11) ... prövar formen med några set... (AB 20-1-60;13:3)

PB: 12) Se ex 10!

13) Östbergs misslyckande i de två sista seten är oförklarligt (DN 26-1-30;12:4)

14) ... som i de båda inledningsseten fick finna sig i att

bli utspelad (DN 21-1-50;11:6)

303

FÖRL: 15) Setvinst för Malmström med 6-2 ... han fick tre setbollar i snabb följd (DN 7-1-30;13:1)

Setare

SO: I andra omgången ... fordrade en dryg femsetare

(AB 6-1-50;19:3)

G: I 2 SO-belägg jämte SB ex 5 har slutkonsonanten dubbeltecknats efter svenskans regler men för övrigt är den engelska stavningen allenarådande (s G 12). SAOL10 gör för ordet set undantag från sin dubbelteckningslinje på grund av "ordets speciella förankring som tennisterm" (SAOL10, s IX)

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
set     221   sett   1
set+   233
+set     12 +sett   1
+sets   13
+set+    1		 setet   39 settet   1 seten    26

+setet   10
 

setets   3

 set   30  sets  26
 
 

 

 seten   20

+seten   1
 

 
373
23
24

14
3
270______2
272      
52______1_______26
79                       
39_______26
65         
21
437
+setare     5 - +setare     1 -
6

Set är neutrum (s M 4f). I början på 1900-talet förekom dock utralt genus (ex 3 och 6). De genusvisande SB-formerna fördelar sig kronologiskt på nedanstående sätt:
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
SB seten
SB setet
20
4
4
1
1
23
1
5
-
7
-
4
-
9
26
53

Efter en dominans för seten 1910 syns svängningen tydligt 1930 (beläg-

gen från 1920 är fåtaliga men tydligen har genusförändringen slagit igenom under 1920-talet). Set torde i materialet främst förekomma efter ordningstal (såsom i ex 1-3 och 6-7). I denna position skulle nomenet kunna förväntas ha bestämd form, men paralleller finns för SO- form i diverse fasta uttryck (vid första bästa tillfälle, i andra hand

o s v).

Som neutrum får set regelmässigt Ø-plural men i tidiga belägg är

s-plural vanlig (såsom i ex 8-10), vilket får ses mot bakgrund av att neutrum då ännu ej stabiliserats som genus. Pluralallomorferna fördelar sig på följande sätt:
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
PO set 
PO sets
-
3
-
6
5
15
5
1
9
1
7
-
13
-
39
26

 
 

304

Det förefaller som om Ø-pluralen skulle ha blivit den gängse under 30- talet när set har antagit genus neutrum. Liksom i andra fall vid Ø- pluraler är alltså genusvalet primärt i förhållande till pluralbildningen

även om NUM + PL kanske bidragit till Ø-plural och förstärkning av neutrumstendensen (s M 33).

SD: Set har totaldistribution (s D 40). Med undantag av det materialrika året 1930 som innehåller 1/3 av beläggen är dessa relativt jämnt fördelade över hela undersökningsperioden.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM set 
LEM setare
28
-
17
-
143
-
56
-
89
3
63
2
41
1
437
6
{set}
28
17
143
56
92
65
42
443

 
 

Shinny

Import: shinny, NOM

Lexica: NFS: Shinty eller shinny kallades i n. England och Skottland ett om modern landhockey påminnande bollspel.

Web: Shinny 1/2 a simple form of hockey, popular especially with children.

OED: Shinny Shinty A (northcountry and American) game similar to hockey, played with a ball and sticks curved at one end, also the stick and ball used in this game.

Sak: Shinny (ice hockey) - play that is disorganized.

Belägg: SO: Engelsmännens (och vårt) bandy, d.v.s. spelet med boll, kallas i Amerika, det verkliga ishockeyspelets hemland, för "shinny" (IB 26-1-20;48:1)

SD: Det unika belägget har exotisk inquithänvisning (s D 51f). Ordet torde ej ha använts om bandysporten i dess nordiska utformning. Inte heller är Sak:s betydelse, 'oordnad ishockey', känd.
 
 

Sidestep

Avledningar: sidesteppa, V, sidesteppande, NOM och sidesteppning, NOM

Lexica: SuL: Side-step, step aside; sidesteppa (252)

Side-stepping, sidling; undanvikning genom sidsteg (252)

AS: Sidestep (boxn.) undvikningsmanöver i trängt läge, t.ex. när en boxare råkat in i ett hörn eller pressats mot repen; förflyttning i sidled.

305

OEDS: Side-step, v d/d trans. To avoid by or as by stepping sideways; spec. in Football. Also intr.

NEO: Sidsteppa verb -de -t SUBST.: sidsteppande,sidstepp- ning

* förbigå eller ställa (ngn) utanför (ngt) (vard.): man -de hans värste konkurrent vid nomineringen HIST:: sedan 1954

SAOL 12: Sidsteppa v. snabbt förflytta sig åt sidan vid boxning; (vard.) förbigå ngn, ställa ngn utanför

Sidsteppning

Belägg: Sidestep

SO: 1) ...slogs som vanvettiga utan gard och parader och sidestep och backstep (IB 24-1-30;3:4)

2) Han kan som alla andra missa ett slag men han har ögonblickligen en sidestep, en rundgående rörelse med överkroppen i reserv (IB 27-1-30;10:1)

PO: 3) Han ger en boxare poäng för dykningar, parader och vikningar (sidesteps) (IB 1-9-20;503:1)

4) Michel Rävs sidesteps, dykningar och krumsprång förbluffade den gode Vangisto totalt (IB 10-9-30;2:2)

Sidesteppa

INF: 1) Louis har ingen tanke på att gå en titelmatch mot en rasfrände och kommer att "sidesteppa" sin egen favorit

om en vit man skulle göra anspråk ... (AB 7-1-50;12:2)

2) Fransmannen ... ses här i ett anfall i första ronden, medan Joke t.h. försöker sidesteppa för att undgå

smällen (bildtext i DN 15-9-50;20:1-2)

3) På UK-håll tycker man nog med visst fog att det var litet underligt att sidsteppa reservsysslan ...

(DN 18-9-50;14:4-5)

4) ... det är därför som t.ex. Hans Öberg, Gösta Westerlund, Kalle Lilja och Akka Andersson möjligen måste sidsteppas inför Squaw Valley

(DN 15-1-60;20:7-8)

5) Hur kan klubbarna sidsteppa en så eminent kapacitet (DN 19-1-60;16:2)

PRET: 6) Jensen boxades flott, sidesteppade och briljerade med allehanda slag ... (DN 22-1-40;11:2)

PERF PTC/SB: 7) Tommy Björkman, som också hör till den "sidesteppade" avdelningen ... (IB 18-1-60;11:2)

/P: 8) ... skall in i landslaget igen efter ha blivit sidsteppade för att de idkat vintersport (DN 21-9-60;21:1-2)

306

/P GEN: 9) Och sedan Jess Willard i Havanna 1915 detroniserat honom som boxarkung gick han in i de sidesteppades skuggland (IB 7-1-70;11:2)

SUP: 10) ... den uppfattningen att Matthews sidesteppats därför att han råkar vara 34 år gammal...

(DN 19-1-50;17:4)

11) ... och är speciellt missbelåten med att man sidesteppat "Tjalle" Mild (IB 27-1-60;10:2)

Sidsteppande

SO: Saken gäller ishockey-UK:s sidsteppande av Vilgot Larsson (AB 20-1-60;14:6)

Sidsteppning

SO: 1) Stickan är emellertid den långt bättre boxaren och bör med klok sidesteppning ... (IB 31-1-40;3:1)

2) Om Vilgots sidsteppning utgör ett disciplinärt straff (AB 20-1-60;12:6)

SB: 3) Ett beklagligt UK-drag tycker jag personligen sidesteppningen av Kurre Thulin vara (AB 10-1-60;11:3)

G: Stammens slutkonsonant dubbeltecknas genomgående <pp> intervoka-

liskt och framför -ning bortsett från i ett 70-talsbelägg. Enkelteckning av <p> finns i ordslut och vid s-plural, d v s de få icke-avledda formerna (s G 11f). Förleden realiseras dels som engelska <side>, dels som det svenska <sid>. Fördelningen är jämn (21 <side> och 18 <sid>). Den kronolo- giska distributionen medger knappast rätt att utläsa någon tendens, även om det är tydligt att <sid> har ökat under de senaste decennierna:
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
<side>
<sid> 
-
-
1
-
3
-
2
1
4
3
9
8
2
6
21
18

M:
 
 
SO SB PO PB
SUMMA
sidestep        2 -  sidesteps         2 - 
4 
sidsteppande    1
1
sidestepping    2
sidesteppning   2		 sidesteppningen    3
sidsteppningen     1
sidsteppningar    1
-
5
4
4
4
1
-
9

INF   sid(e)steppa 11  sid(e)steppas  2 
PRET  sidesteppade  1  sidsteppades   1 
SUP   sid(e)steppat 2  sid(e)steppats 5 		 SUMMA
13
2
7
                             14                        8
PERF PTC/P     sid(e)steppade     2 
        /P GEN sidesteppades      1 
22
2
1
SUMMA                                           3
3

307

De 2 plurala beläggen på sidestep har s-form (s M 37).

Fördelningen mellan -ing och -ning för de 9 beläggen är 2:7 (s M 85).

SD:
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM sidestep 
LEM sid(e)steppa 
LEM sidsteppande 
LEM sid(e)stepp(n)ing
-
-
-
-
1
-
-
-
3
-
-
1
-
1
-
1
-
7
-
-
-
11
1
5
-
6
-
2
4
25
1
9
{sidestep}
-
1
4
2
7
17
8
39

 

Som synes är simplexbeläggen med boxningsbetydelse tidiga (1 från 1920 och de övriga 3 från 1930). Däremot är den överförda betydelsen 'ställa åt sidan (i synnerhet ifråga om laguttagningar)' belagd först år 1940. 80 % av beläggen med denna betydelse är från 1950 och senare och därav kom- mer inte mindre än nära 45 % enbart från 1960. Frekvensen är dock tämli- gen låg.
 
 

Single

Import: single, NOM och ADJ

Avledning: singla, V

Lexica: SuL: Singles (game, play); singelspel, singel, single, enkelspel, tvåhandsspel (215:tennis)

AS: Singelspel Single (badminton, bordtennis, golf, tennis) match mellan två spelare, damer eller herrar (damsingel, herrsingel)

OED: Single 3/4 i/i Tennis, Golf etc. A game or a match in which only one person on each side plays at one time.

NEO: 2/2 Singel subst. -n singlar 1/3 spel med en spelare på varje sida i individuella bollspel, t.ex. tennis: herrsingel; spela -

HIST.: sedan 1897

SAOL11-2: 2/2 Singel 2/2 -n singlar s. match el. spel en mot en i tennis o.d.

Belägg: NOMEN

SO: 1) Då Zoltan Mechlovitz, som flerfaldiga gånger varit världsmästare i singles, doubles och mixed doubles ...

(IB 10-1-30;4:4)

2) Ungerskan frau Mednyansky som på lördagen blev världsmästarinna i damsingle, vann nu tillsammans med sin landsmaninna fräulein Sipos även damdubbel

(DN 27-1-30;11:7)

308

3) ... en uppvisningsmatch i single och i double mötas... (DN 11-9-30;12:4)

4) Eleganten Anker spelar singel mot vårt stadiga lejon ... (IB 26-1-40;1:2)

5) Nu var Jeppson ännu skakad efter sin singel ...

(DN 16-1-50;16:8)

SB: 6) I singlen för juniorer (DN 7-1-10;6:6)

7) Flicksinglen vanns av Ingrid Ulfsparre, Djursholm ... (DN 7-1-30;13:2)

8) ... då dubbelturneringen började på förmiddagen och singlen slutspelades på kvällen (AB 7-1-40;7B:3 sportb.)

9) Herrsingeln blev en ren svensk uppgörelse

(AB 28-1-50;12:1)

PO: 10) ... matchen som omfattar fyra singles och en dubbel (AB 5-9-30;7:6)

11) ... två singlar och en dubbel (AB 3-1-40;16:2)

PB: 12) ... och på söndag kl 1 de två återstående singlarna

(DN 22-1-30;11:7)

13) I den ena av de båda sista singlarna ...

(AB 30-1-30;8:3)

FÖRL: 14) På fredag spelas två singlematcher ...

(DN 22-1-30;11:7)

15) Samtliga svenskar redan utslagna i singelmatcherna (DN 26-1-30;11:7)

ADJ

P: Båda äro betydligt bättre single (DN 5-1-10;5:1)

Singla

INF: Man drillas ordentligt en timme i veckan, får omväxlande

singla och spela dubbelt (AB 12-9-40;13:5)

G: I singular och förledssammansättningar alternerar <single> med <singel>, d v s med metates -le -> -el (s G 20). Distributionskronologin visar att skärningspunkten mellan single och singel tydligen är att söka under 30-talet. 62/82 belägg från 1930 och tidigare har <-le> (3/4 av beläggen så sent som 1930) medan singel dominerar perioden från och med 1940 (410/428).

M: Det normala sättet att bilda plural till singel är medelst ar-plural men 1 unikt belägg (ex 10) uppvisar s-plural (s M 26). Engelskans singles är plurale tantum och i 2 30-talsbelägg, varav ex 2 är det ena, förefaller formen vara använd singulart även i svenskan (M 2).

Adjektiviskt är single i det unika 10-talsbelägget oböjt i plural. Möjli- gen kan det vara ett tryckfel (t ex med bortfallen preposition i ). Det är också möjligt att single i detta ex är att betrakta som adverb.

Verbet singla är likaledes mycket sällsynt men finns upptaget i SAOL

8-10.

309
 
SO SB PO PB
SUMMA
singel   88  single   29
                               singles         2
singel+  59  single+  31
+singel 235 +single   12
+singel+ 18 +single+   3		 singeln       8  singlen      2
 

+singeln   19  +singlen   3

+singelns    3

 singlar   6
singles    1

+singlar  3

 

 singlarna   8
 
 

 
144

90
272
21
3
400_______77        
477                  
30_______5        
35                
 10
8
530

D:
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM singel N 
LEM singla V
LEM single ADJ
4
-
1
2
-
-
83
-
-
103
1
-
136
-
-
64
-
-
138
-
-
530
1
1
{single}
5
2
83
104
136
64
138
532

Single är belagt under hela undersökningstiden men blir frekvent först 1930. En bidragande orsak till detta är förmodligen att ordet enkelspel

(i motsats till dubbelspel ) förekom i betydande utsträckning i seklets början.

Six-days

Import: six-days, NOM (NUM + NOM)

Lexica: SuL: Six-day-race: sexdagarslopp (382:cykel)

Avis: Six-day-race; a cycle race scheduled to last for six days (and nights) (177)

AS: Sexdagarslopp, Dagens Nyheters och Svenska cykelförbundets 6-dagarslopp tillkom ...24.

SAOL11: 2/2 Sex: Sexdagarslopp

Belägg: SO: 1) Smått och gott från Six-days (rubr i IB 6-9-40;5:4)

PO: 2) I hur många Six-days har man dessutom haft nöjet ...

(IB 4-9-40;5:2)

3) ... men vi å andra Six-days (DN 25-9-40;16:3)

FÖRL: 4) ... kom ... och åt middag tillsammans med Sixdays- männen (IB 6-9-40;5:4)

M: I alla beläggen förekommer -s. Det är inte helt klart hur detta -s skall tolkas. Det svenska sexdagarsloppet , som åsyftas i samtliga belägg, kallas i allmänhet elliptiskt Sexdagars . Sannolikt är det den

310

svenska kompositionsfogen som har överförts till det engelska sixday.

I ex 2 och 3 får dock ellipsens -s en plural funktion på grund av att de elliptiskt bortfallna leden i dessa ex är plurala (-lopp och -deltagare ).

SD: Six-day-race (SuL, Avis och Sak) är en exotisk företeelse (inomhus-

tävling på träbana i speciella cykelvelodromer) som ej utövas i Sverige. Det finns inget som talar för att denna exotism direkt har orsakat ovan exemplifierade former. Det förefaller snarare som om sixdays är ett omvänt översättningslån (s S 3), som möjligen uppkommit genom associ-

ation till den utländska tävlingsform som omfattar lika lång period. Samt- liga belägg i materialet finns redovisade ovan.
 
 

Skeleton

Import: skeleton, NOM

Lexica: SuL: Skeleton: skeleton(-kälke) (497)

AS och NFS: Skeleton, en låg kälke med underrede av metall.

NEO: Skeleton subst. ingen böjning, n-genus * tävlingskälke av stål för specialbyggda isbanor med vallar i kurvorna på vilken den åkande ligger framstupa {rodel} HIST.: sedan 1899

Belägg: FÖRL: Åre kälk- och skeletonveckas tävlingar ha fortsatt med skeletonåkning för herrar om Daily Mails vandringspris ... varför också den planerade skeltontävlingen ...

(DN 7-1-20;11:1)

GD: I det unika trippelbelägget har <e> fallit bort vid det tredje omnäm-

nandet. Lexemet har till synes helt försvunnit och ersatts av bob

(s D 41).

Skip

Import: skipper, NOM

Avledningar: skippa, V och skippning, NOM

Lexica: SuL: Team captain, captain skipper: lagkapten (173:fotboll)

NFS: Skip, ledare, benämning på kaptenen i ett curlinglag.

OED: Skip 3/6 Sc. abbrev. of Skipper 2/4 The director or captain of a curling or bowling team or side. In curling and bowling the term is now skip.

NEO: Skippa ej i sportbetydelse

SAOL11-2: Skippa ej i sportbetydelse
 
 

311

Belägg: Skippa

PRET PASS: Svensk kapten är Lennart Bunke, proffsen skippas av Bruce Grafton (DN 10-9-70;25:3)

Skipper

SO: Det är amatörföreningens curlingsektions ledande man och "skipper", Victor Wetterström, som yttrar dessa ord... Amatörföreningens "skipper" Victor Wetterström (bildtext i DN 28-1-40;16:2)

Skippning

SO: 1) ... och det visade sig att Linköpingscurlingen inte tacklat av i år häller, utan med skicklighet och god "skippning" avfärdades först Fjällgårdens lag ...

(DN 22-1-40;13:1)

SB: 2) Isen var icke i bästa skick, utan en del "ryggar" på isen försvårade "skippningen" avsevärt

(DN 28-1-40;16:1)

3) Isen var för dagen utomordentlig och "skippningen" blev därför betydligt lättare än lördagens

(DN 29-1-40:15:7)

G: Såväl skipper som skippning har citattecken i samtliga ex.

M: Verbalnomenet har i de 3 beläggen ning-suffix, något som tyder på en viss frekvens för motsvarande verb (s M 85f). Skip har inte belagts som personbeteckning.

SD: Skipper och dess avledningar förekommer normalt endast ifråga om curling, där det har totaldistribution. Verbbelägget härstammar dock från golf. I fotboll och flertalet andra sporter är kapten det totaldistributiva ordet för 'tävlingsdeltagare som i lagidrotter leder laget under match'

(s D 43).

Slap shot

Import: slap shot, NOM (NOM + NOM)

Lexica: Sak: Slap shot (ice hockey) - hitting a puck sharply to send it on a

line several inches above ice.

Belägg: PO: 1) Korta slap shots är naturligtvis också att föredra

(AB 7-1-60;10:5)

2) ... så att backarna kan parkera innanför den blå linjen och slå på sina slap-shots därifrån (AB 28-1-60;17:1)

M: Materialets båda belägg har s-plural (s M 37f). Genuskriterium finns inte.
 
 

312

SD: Slap shot tillhör de sena lån som från Kanada tillförts ishockeyns ordförråd (s D 29). Slagskott förefaller att så gott som omedelbart ha blivit den gängse benämningen för det tekniska utförandet av dylika skott. I rubriken till ex 1 och tidigare i texten finns för övrigt även just slag- skott (s D 43). Försvenskning i form av dubbelteckning av förledens slut-

konsonant jämte svensk efterled skulle ha givit *slappskott , vilket skulle ha gett helt missvisande innebörd.
 
 

Slashing

Import: slashing, NOM

Lexica: Sak: Slashing (ice hockey) -swinging of the hockey stick with needless force in playing the puck or otherwise ...

Belägg: SO: 1) ... under den period Nicke Johansson var utvisad för slashing (DN 16-1-70;19:1) ... Nicke Johansson, utvisad, slashing (19:6)

MD: Böjning saknas i materialets unika dubbelbelägg.
 
 

Slug

Import: slugger, NOM och slugging, NOM

Avledningar: slugga, V, sluggig, ADJ och sluggning, NOM

Hybridkompositum: sluggerfest, NOM

Lexica: SuL: Slug (to hit very powerfully) punch (252:boxning)

Slugger ; slugger (252)

AS: Slugger boxare som mest förlitar sig på sin slagkraft och kondition. Man talar också om att slugga: att lägga all teknisk boxning åt sidan. Uttrycken anv. också för att beteckna hårdhet och hänsynslöshet på andra

idrottsområden.

Avis: Slog : to hit very heavily (99:boxning)

Sak: Slugfest (boxing) - a heavy-hitting, free-swinging contest where little defensive boxing is displayed.

NEO: Slugga verb -de -t SUBST.: sluggande, sluggning

* boxas ytterst energiskt men otekniskt HIST.: sedan 1923

Slugger subst. -n -s * boxare som slår hårt och intensivt men på ett otekniskt sätt BET:NYANS:

allmännare om annan intensiv fighter (i idrotts- sammanhang men äv. i intellektuella sammanhang

HIST.: sedan 1920

313

SAOL11-2: Slugga -ade v. boxas el. slå el. gå på våldsamt utan teknisk finess

Slugger-ern -rar s.

Belägg: Slugga

INF: 1) Då begick han felet att slugga i stället för att boxa. Och slugging behärskade han inte alls (IB 3-1-30;4:2)

2) Spelarna hade böjelse för att slugga men några urartningar blev det nog ej (IB 22-9-30;10:4)

PRET: 3) Karlsson gick på med en frenetisk segervilja som var något av det mest storartade vi sett i den vägen sedan G.B. sluggade till sig sitt första mästerskap ... Armarna gingo utan avbrott ... (IB 3-1-30;4:3)

4) Bibbi sluggade ut Solveig Gustavsson med 6-1, 6-0

(DN 22-1-50:18:7)

PRES PTC: 5) ... slog stundom in ett och annat praktslag för att lugna den vilt sluggande motståndaren

(DN 13-1-30;10:7)

6) När sedan försvaret lyckades hålla i det närmaste tätt mot sina hårtsluggande antagonister (DN 22-1-60;19:5)

PERF PTC/SOU: 7) Han blev formligen utsluggad genom hela sista ronden (IB 3-1-30;4:3)

SUP: 8) Varpå "Sprängarn" hade sluggat färdigt för den dagen (IB 17-9-30;2:5)

9) I brännpunkten står Valeriani, som hade gått fram på kontinentalt maner och sluggat kolossalt mitt i klungan (DN 1-9-50;17:6)

Slugger

SO: 1) ... men något mer än en slugger blir dansken som sagt aldrig (AB 20-1-40;16:2-3)

2) Det eviga problemet huruvida en god boxare utan en verkligt dödande punch kan stoppa en snabb rushande slugger med dynamit i nävarna (IB 25-1-50;1:2-3)

SB: 3) Det var då han träffats av sluggern Holmgrens väldiga högerswing (IB 7-1-30;3:4)

4) Boxaren hade därmed än en gång besegrat sluggern

(DN 25-1-50;16:3)

5) Bengt Grive inledde med en något onödig förlust mot hårde forehandssluggern Schwech (AB 30-1-50;13:1)

PO: 6) När Porat visat sig ha svårt för sluggers ...

(IB 15-1-30;10:2)

PERF PTC/SOU: 7) Denna form av fotboll är till för fotbollens tekniker, inte för sluggers (IB 8-1-40;12:2-3)