314

8) "Blåtomtar" värst av bandysluggers

(rubr i DN 12-1-60;14:6)

FÖRL: 9) ... de gingo efter varann med mord och sluggerfasa i blicken... Maken till sluggerfest hade aldrig skådats i en svensk ring ... (IB 24-1-30;3:4)

10) De nämnda trampade undan med en frenetisk och obarmhärtig kamplust och med ren sluggeråkning där de 40 km aldrig underskreds, slogs sympatiska Velin bokstavligen knockout (IB 5-9-30;6:1)

11) Liv och lem på spel i Malmö. Hemmalaget vann sluggerfesten med 3-2 (rubr i IB 22-9-30;2:1-2)

12) När det gick upp för lagen att ungefär vad som helst var tillåtet upphörde de i början goda ansatserna till spel och övergick i en sluggerbetonad regelvidrig kamp (DN 9-1-50;13:4)

Sluggig

SBM: Han kom dock bra igen, men den sluggige tysken fick två domare med sig (bildtext i IB 16-9-60;9:4-6)

Slugg(n)ing

SO: 1) Se Slugga 1!

2) ... i en match, som bjöd på mycket litet verklig boxning. Det blev mest sluggning och ge och ta

(DN 7-1-30;12:7)

3) Det var enligt åskådarnas samstämmiga uppgift den hårdaste "slugging", som skådats här på år och dag och just som den våldsamma påfriskningen har gott om beundrare bland vår boxningspublik, beslöt man att arrangera matchen. Närmast som en motvikt ur åskådarsynpunkt till den tekniska drabbningen Andrehn - Rolf Gustavsson (DN 21-1-30;11:1)

4) I andra ronden var det mest sluggning, där svensken drog det längsta strået (DN 27-1-30;12:2)

5) Det var en mycket livlig fight, men det förekom mera slugging än boxning (IB 22-1-40;7:4)

6) Sluggning är inget vackert ord för att beskriva den våldsamma kraften i slaget, ty själva slaget ser så mjukt och elegant ut - men bollen flyger som slungad av en våldsam explosion (IB 11-1-50;8:6)

7) ... ganska färgstarka och omväxlande matcher, som visserligen mest bjöd på fighting och sluggning men publiken verkade vara nöjd och därmed får väl det mesta vara förlåtet (AB 23-1-60;16:1)

G: <O>-vokalism (Avis och OED) i stammen är inte känd och <u> bidrager till att stärka intrycket av att slug hör till de lån som kommit från USA .

315

Dubbelteckning av <g> framför vokalisk ändelse har även engelskan

(s G 11). Eftersom <gg> är undantagslöst för övrigt finns det även framför

ning-suffix.

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
slugger    12
slugger+  39
+slugger    2		 sluggern   19

+sluggern    6

 sluggers     7

+sluggers    2
-

-
38
39
10
53
25
9
-
87
slugging    6  sluggning  8
-
-
-
14

INF                    slugga  2 
PRET                 sluggade  4 sluggades 1 
SUP                   sluggat  2 
SUMMA                          8           1 
PRES PTC             sluggande 4 
PERF PTC/SOU         sluggad   1 
SUMMA
2
5
2
9
4
1
SUMMA                                                       5 
5

Slugger har liksom NEO endast s-plural (s M 38f) trots att SAOL10-2 (enbart), Ill (primärt) och SAOL9 (sekundärt) anför ar-plural. PB saknas. Med hänsyn till det relativa fåtalet belägg är det måhända alltför djärvt att fästa avseende vid att de 3 verbalabstraktsbelägg som finns senare än 1940 samtliga har -ning, men verbfrekvensen talar för ökning av detta suffix. Are-avledning saknas trots att verbet är relativt allmänt.

Adjektivavledningen sluggig är en tillfällig bildning (s M 73). En tämligen vanlig hybridsammansättning är sluggerfest som finns i ex 9 (boxning) och ex 11 (fotboll). Det verkar vara en folketymologi av nomenet slugfest . Det bör uppmärksammas att slugger är förled i alla samman- sättningar, något som tyder på att nomen agentis är den primära eller i varje fall den klart frekventaste formen.

S: AS:s, NEO:s och SAOL11:s definitioner synes väl täcka användningen av slugger och dess avledningar i svenskt idrottsspråk. NuO:s uppgift om "rått spel" (t ex i tennis) är felaktig (slugga ex 4 och sluggning ex 6 innebär ungefär 'attackspel med hårda slag'). Sluggning brukas ofta pregnant för att beteckna motsatsen till '(teknisk) boxning' (ex slugga 1, slugger 2, 4, 7 (sekundärt om fotboll), sluggning 2-3 och 5. Nyansskill- naden till fighting (s 115f) är liten (samordning med sluggning ex 7). Sekundär användning av slug utifrån den primära boxningsbetydelsen finns ovan i slugga ex 2 (fotboll), 4 (tennis), 6 (handboll) och 9 (cykel), slugger ex 5 (bordtennis), 7 och 11 (fotboll), 8 och 12 (bandy), 10 (cykel) och sluggning 6 (tennis).

316

D: Inom boxningssporten har slug totaldistribution (s D 40). Trots att sekundär användning alltså inte är särskilt ovanlig uppvisar {slug } samma distribution som andra boxningstermer. 30-talsbeläggningen utgörs för detta morfem av nära 50 % (s D 29).
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM slugga 
LEM slugger 
LEM sluggig 
LEM slugging 
LEM sluggning 
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
8
39
-
5
4
-
14
-
1
1
3
20
-
-
2
3
11
1
-
1
-
3
-
-
-
14
87
1
6
8
{slug}
-
-
56
16
25
16
3
116

 

Smart

Import: smart, ADJ och smartness, NOM

Avledningar: smarta, V och smarthet, NOM

Lexica: NEO: Smart ej i specifikt sportsammanhang

SAOL11-2: Smart ej i specifik sportbetydelse

Belägg: Smart

SOU: 1) Förutsättningen är givetvis en smart matchning, men den ordnar jag (DN 1-9-50;17:1)

SON: 2) Evert Hansson inledde anfallens rad med ett smart upplopp (IB 29-9-30;11:1)

3) Hellman gav Hammarby ledningen med ett smart mål (DN 7-1-40;15:1)

SBM: 4) ... den smarte amerikanen lyckades rida ut stormen (DN 10-9-30;14:3)

P: 5) I resp. 30:de och 40:de min. gjorde han även två smarta mål (IB 8-1-40;12:2)

6) ... det var smarta individuella prestationer på löpande band (DN 15-9-50;20:6)

ADV: 7) Hallberg gjorde båda målen smart och utan tvekan (DN 3-9-30;16:5)

8) Granath pressade sig från vänster mot mål och gjorde smart 3-0 (IB 18-1-60;11:2)

Smarta

PERF PTC/SOU: Alltid segrande, aldrig "utsmartad": Ingemar Johansson (IB 22-1-60;1:1)

Smarthet

SO: Wilhelmsson fick bästa starten (alltför bra?), vann säkert två tiondelar på sin smarthet och höll den knappa ledningen till mål (IB 18-1-60;7:4)

317

Smartness

SO: 1) Även i andra stycken visade tävlingsarrangören en smartness och hurtighet, som måste väcka beundran

(IB 29-1-30;2:1)

2) Särskilt hans förarbete till andra målet var ett litet mästerstycke av smartness (IB 1-9-30;11:2-3)

3) Han boxar rent men saknar den senares smartness och snabbhet (IB 22-1-40;3:2-3)

4) ... inbringade "für's Vaterland" en gloria av framåtvilja och smartness (IB 8-9-60;6:5-6)

M:
 
SOU          smart      22
SON          smart      16
SBM          smarte      4
SBIM         smarta      5
P            smarta     36
ADV          smart      22
KOMP         smartare    3
SUPERL       smartast    2
SUPERL B     smartaste   3
SUMMA                  113

Adjektivet smart böjs som ett inhemskt adjektiv av typen svart , d v s med Ø-allomorf i SON (s M 72). Den engelska stavningen smartness (utrum i ex 1) saknar böjningsbelägg. Vid sidan av smartness finns 1 unikt belägg på hybridavledningen smarthet . PERF PTC utsmartad

är ett isolerat belägg utan motsvarande verb (s M 77f).

SD: Smart i SAOL:s allmänna betydelse 'skicklig, slipad, slug' är ett tämligen vanligt engelskt lånord. Den betydelsen föreligger i ex 1 och 4. I svenskt idrottsspråk har smart framförallt kommit att användas om ett fyndigt sätt att spela bollen i mål (ex 3, 5 och 7-8).
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM smart 
LEM smarta 
LEM smarthet 
LEM smartness
-
-
-
-
4
-
-
-
19
-
-
2
16
-
-
4
28
-
-
-
28
1
1
1
18
-
-
-
113
1
1
7
{smart}
-
4
21
20
28
31
18
122

Från och med 1930 är frekvensen tämligen jämn på en måttlig nivå.

Smash

Import: smash, NOM

Avledning: smasha, V

318

Lexica: SuL: Smash; smash (216:tennis) - Smash; smasha (216)

AS: Smash (tennis), slag utfört över huvudet. Smashens idé är att döda direkt antingen genom kraft eller medelst placering.

Avis: Smash: the generic name for an overhead shot, excluding the service, of considerable power (261:tennis)

OED: Smash 1/2 1/5 b/b Lawn-tennis. A hard and fast overhand volley.

NEO: Smash subst. -en -ar * snabbt och hårt nedåtriktat slag på hög boll i tennis m.m. : en dödande - HIST.: sedan 1900

Smasha verb -de -t SUBST.: smashande,smashning * slå med en smash: han -de otagbart in bollen HIST.: sedan 1918

SAOL11-2: Smash -en -ar s. slag uppifrån på boll i tennis m.m.

Smasha -ade v.

Belägg: Smash

SO: 1) ... med en präktig smash (DN 7-1-10;6:5)

2) Om Torsten Johansson haft en smash så hade han kanske kunnat vinna, men han smashade som en flicka ... (DN 30-1-50;15:1)

SB: 3) ... smashen osäker... (IB 22-1-30;5:2)

PO: 4) ... hvilken ej var i stånd att möta dessa med effektiva smashar (DN 5-9-10;4:6)

5) ... av särskilt god verkan voro hans fina smashar, forehandvolleys och korta crossbollar (DN 8-9-30;16:6)

6) Under matchen mot Vana gjorde han några plockningar på fruktansvärda smashar från tjecken

(AB 30-1-50;13:2)

Smasha

PRET: 1) ... svaga bollar .. där denne vid nätet med sedvanligt lugn lätt smashade dem (DN 5-1-10;5:1)

2) Se Smash 2!

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
smash   6
smash+  2		 smashen   1 smashar   7
-
14
2
8
1
7
-
16

Smash har undantagslöst ar-plural (s M 29). Bestämd form är ytterst säll- synt på grund av att lexemet betecknar en detalj som sällan förekommer i referat ifråga om enstaka slag.

SD: Med undantag av ex 6 (från bordtennis) är beläggen hämtade från tennis. I tennis och i badminton har smash totaldistribution (s D 40), medan smash i bordtennis betecknar ett slag som har samma åsyftade verkan som en smash i tennis även om utförandet inte är likartat. Först

319

på de senaste decennierna har det blivit aktuellt med slag över huvudhöjd i bordtennis på grund av behovet av att komma tillrätta med s k "ballong-

plockningar". Ordboksdefinitionen "slag uppifrån" (NuO, E, Ill och N) är ej helt lyckad då smash dels ej innefattar serve , dels endast används om slag på boll över spelarens huvud men icke om slag i axel- eller huvud- höjd, vilka också måste sägas vara "slag uppifrån", sett från normal slag- höjd. Ex 2 avser det tekniska utförandet av slaget, medan övriga belägg betecknar enstaka slag utförda på visst sätt. NuO:s förklaring "så bollen studsar högt" är delvis vilseledande även om detta är det vanliga resultatet av en smash.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM smash
LEM smasha
2
2
-
-
5
-
1
-
5
1
2
-
1
-
16
3
{smash} 
4
-
5
1
6
2
1
19

Frekvensen är låg och jämnt spridd över hela undersökningsperioden.
 
 

Soccer

Import: soccer, NOM och soccer football, NOM (NOM + NOM)

Lexica: SuL: Association football -> soccer, soccer football; vanlig fotboll, associationsfotboll (127)

AS: Soccer, "vanlig fotboll" sådan den bedrives t.ex. i Sverige, i motsats till american football och rugby.

Avis: Soccer: the popular name for Association football, to distinguish it from Rugby football (Rugger) or the handling code (44)

Belägg: SO: 1) Skall det här kallas första klass soccer: Jag vill ha kovan tillbaka för det här är förbaska mig ocker

(IB 29-9-30;9:2-3)

FÖRL: 2) Se på amerikansk baseball och engelsk soccer- football (IB 13-9-20;538:3)

3) "De kontinentala länderna spelar en skicklig och entusiastisk "soccer football", som skulle välkomnas med glädje av detta lands fotbollsentusiaster"

(IB 10-1-30;9:2)

4) Pretentionerna har skruvats upp en del i Amerika när det gäller "soccer football" (DN 10-9-50;22:6)

G: OEDS:s primära stavning <socker> saknas, möjligen på grund av undvikande av homografi.

320

M: Böjning har ej belagts och torde knappast förekomma. Efterleden är i ex 2-4 football . Översättningslånet fotboll har i övrigt endast ett undantag med football (se Fan ex 2!)

SD: Av de påträffade 4 beläggen är 2 exotiska (ex 2 och 4) medan 1 (ex 3) ingår i citat av en engelsman. Soccer ex 1 står i rimställning i ett tillfäl- lighetsrim.
 
 

Southpaw

Import: southpaw, NOM och ADJ och southpawer, NOM

Lexica: SuL: Southpaw, sinister paw; vänsterhänt boxare (252)

AS: "Southpaw" säges en boxare vara, som i utgångsställningen har höger fot och höger arm främst.

Avis: Southpaw: a slang name for a boxer whose stance advances the

right foot and right arm, and is thus the opposite to that normally adopted (100)

Belägg: Southpaw

SO: 1) Siponen slagstark "southpaw" (rubr i IB 29-1-30;10:1)

FÖRL: 2) Siponen ... boxas i renodlad "southpaw"-stil ...

(IB 29-1-30;10:1)

SO/SOU: 3) På måndag möter store Piccoli sydafrikanen Bekker, som är "south paw" (AB 4-9-60;14:2)

PO/P: 4) Den jättelike de Piccoli ... skrämde nästan livet ur Bekker. Båda var southpaw! (bildtext i DN 7-9-60;19:7-8)

ADV: 5) Han boxas south-paw (IB 22-9-50;4:6)

Southpawer

SO: ...berodde ... på hans oförmåga att klara av en southpawer (AB 30-9-50;13:3)

M: Ex 3 och 4 kan vara antingen nominala eller adjektiviska (s M 72). Den adverbiella användningen utgör liksom AS:s definition visst stöd för att southpaw också kan användas adjektiviskt i svenskan. Förklaringen till detta ligger kanske i en analogi med adjektivet vänsterhänt . Frånvaron av plural-s i ex 4 talar för att lexemet i det exemplet kan vara adjektiviskt .

SD: Som synonym lär sammansättningen vänsterhandsboxare ha viss frekvens (s D 43). Samtliga belägg har redovisats ovan.
 
 

Spar

Import: sparring, NOM och sparring partner, NOM

Avledningar: sparra, V, sparrande, NOM och sparrare, NOM

321

Lexica: SuL: Sparring; sparring, boxning med träningspartner (253)

Sparring partner, sparrer; sparring partner, träningspartner (253)

AS: Sparring partner, medhjälpare som vid en boxares träning matchar ("sparrar") mot honom i ringen. Ordet har även i sportspråket fått giltighet som träningskamrat i största

allmänhet.

OEDS: Sparring 3/3 sparring partner, a pugilist employed to keep another in practice while training for a contest.

NEO: Sparra verb -de -t SUBST.: sparrande, sparring * fungera som träningsmotståndare (till) ngn; i sport, mest boxning: han

- de utmanaren till tungviktsmästaren HIST.: sedan 1924

Sparring subst. -en 1/2 det att sparra ngn (vanl. en boxare): utmanaren fick nyttig - av NN veckan före matchen HIST.: sedan 1921 2/2 sparringpartner HIST.: sedan 1927

Sparringpartner subst. -n, plur. - el. -s * träningsmotståndare i sport, mest boxning HIST.: sedan 1920

SAOL11-2: Sparring -en (SAOL12: -ar) s. det att sparra; vard. sparringpartner

- partner motståndare i träning, t. ex i boxning

Belägg: Sparra

INF: 1) ... det skulle bli trevligt att "sparra" med stora Harry

(DN 15-1-30;12:1)

2) Båda spelar för att få sparra den svenska eliten

(AB 17-1-60;16:6)

PRES: 3) Återseendets glädje då Widd sparrar HP

(AB 14-1-30;7:2)

SUP: 4) ... som han sparrat med tillsammans under sommaren

ute vid Traneberg (DN 3-1-30;10:1)

Sparrande

SB: Jag satte mig vid hans ring för att se sparrandet

(IB 22-1-60;6:4)

Sparring

SO: 1) Tungviktaren Lundqvist ... kommer att snöra på sig handskarna för två, tre ronders sparring med HP

(DN 14-1-30;11:3)

2) "Götets stolthet" är chiefsparring och det är väl värt att skåda deras träningsbataljer

(teckntext i IB 27-1-30;5:3-5)

3) Finnen Veirilä är "sparring" och han kan ju konsten att kasta långt (AB 27-9-40;18:2)

SB: 4) Det var då han tog sig en sista träningsavslipning uppe hos Weimarks. Man hade hunnit till sparringen

322

(IB 7-1-30:3:5)

5) God dag, gamle Johny, säger HP och går i klinch med Widd, den nye sparringen (DN 16-1-30;12:5-6)

PO: 6) ...under det Persson boxats hemma, där han över huvud aldrig haft några sparrings (IB 17-1-30;10:1)

7) ... kommer Rolf Gustavsson att boxas ett par ronder mot några sparringar (AB 24-1-30;9:1)

8) Han misshandlade sina neger-sparrings i gammal god stil i går (IB 22-9-30;1:1-2)

9) Per Knuts och Affe Pettersson blir sparringar

(IB 26-9-40;2:6)

10) Pantrarna lovade att ställa sig till förfogande som sparringar (DN 2-1-50;21:4-5)

11) Charles på roadwork med sina sparringar

(bildtext i AB 26-9-50;11:1)

PB: 12) Alla fyra sparringarna var groggy (AB 26-9-50;11:1)

13) ... men eftersom sparringarna bar huvudskydd

(AB 4-9-70;21:1)

FÖRL: 14) Harry accepterade för sin del med glädje starke Johny som sparring-kamrat (DN 14-1-30;14:3)

15) Linnéas "sparring-lag" ställer upp med ...

(IB 1-9-30;6:2)

Sparring partner

SO: 1) Johny Widd blir sparringpartner åt Harry Persson

(DN 14-1-30;14:3)

2) Lyckas han får han höga penningpremier, misslyckas han, reduceras hans insats till hjälpryttarens, blir en cykelsportens sparringpartner (DN 5-9-50;15:1)

PO: 3) Harry Persson ... har sedan gammalt haft utomordentliga svårigheter att skaffa sig sparring-

partners ... att ta hit sparring-partners från utlandet

(DN 14-1-30;11:3)

4) ...brasilianaren Sebastiao skaffat sig speciellt tunga sparring partners (AB 24-1-30;9:1)

G: Citattecken i ex 3 och 15 får tillskrivas den sekundära funktionen (släggkastning resp. löpning).

M:
SO SB PO PB
SUMMA
sparring     42
sparring+    27
+sparring     3		 sparringen   13
 

 

 sparringar    17 sparrings      1

                +sparrings      1
 

 sparringarna  2
 

sparringarnas  1 
75
27
4
1
72
13
17___________2 
19             
3
107

323
 
SO SB PO PB
SUMMA
-  sparrandet    1     
1 
sparrar+    1
1
sparring
partner     9		  

-
sparring partners   23		  

-
  

32

INF    sparra   17
PRES   sparrar  13
PRET   sparrade  7 
SUP    sparrat   8 
SUMMA
17
13
7
8
SUMMA         45
45

Sparring partner har s-form i samtliga 23 plurala belägg och ansluter sig här till simplex partner .

I bestämd form finns inte sparring partner belagt (s M 58). Ellipsen (ex 5 och 12-13) ersätter normalt ordfogningen i SB och PB (s M 88).

Sparring har i 2 personbetecknande 30-talsbelägg ur IB (ex 6 och 8)

s-plural men för övrigt finns endast ar-plural enligt mönstret för andra ing-avledningar (s M 25f).

Det är rimligt att tro att sparra - även om 1930 är första beläggnings- år i materialet både för verbet och sparring - är sekundärt i förhållande till nomenet och ej tvärtom som SAOL9 anger.

Sparring som personbeteckning bör uppfattas som en ellips till

sparring partner . Att verbalsubstantivet ej belagts med ning-suffix

(s M 85) beror sannolikt delvis på ellipsens frekvens.

Nomen agentis sparrare , som överraskande finns i SAOL9 och Ill, måste vara en tillfällig avledning.

SD:
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM sparra 
LEM sparrande 
LEM sparrare 
LEM sparring 
LEM sparring partner 
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
20
-
-
51
25
5
-
-
16
1
9
-
1
9
3
3
1
-
11
2
8
-
-
20
1
45
1
1
107
32
{sparring} 
-
-
96
22
22
17
29
186

Mer än 55 % av beläggen kommer alltså från "boxningsåret" 1930 (s D 29). Dessförinnan finns inga ex och därefter ca 15 per år. Som boxningsterm har sparring (partner ) och sparra totaldistribution (s D 40). I sekundär betydelse återfinns sparring inom andra idrottsgrenar som släggkastning (ex 3), ishockey (ex 10), stafettlöpning (ex 15) och dessutom cykel (sparring partner ex 2).

324

Speak

Import: speaker, NOM

Avledningar: spika, V och speakning, NOM

Lexica: SuL: Announcer; utropare, speaker, härold (4)

AS: Speaker, den som vid idrottstävl. via högtalaren håller publiken á jour med händelserna.... Tidigare tillkännagavs sådant av härolden ...

NEO: Speaker subst. -n , plur. - el. -s * person som presenterar eller kommenterar (visst) händelseförlopp särsk. vid idrottstävling e.d. : speakerröst HIST.: sedan 1935

SAOL11-2: Speaker -ern; -rar (SAOL12: el. enl. eng. böjn.) s. utropare av tävlingsresultat o.d.

Belägg: SO: 1) Speaker blir radioredaktör Sven Jerring, bättre

känd som "Farbror Sven" (DN 28-1-30;9:3)

2) Litet var satt vi och tyckte att speaker Bertil

Nordenfelt var rasande bra som speaker, särskilt då han

spikade på finska (IB 8-9-40:8:4)

SO GEN: 3) ... en speakers nödfallsbenämning (AB 6-9-50;17:2)

SB: 4) ... som den förträfflige speakern, kapten Wiklund, påpekade ... (DN 7-1-40;14:2)

5) ... speakern fick ståplats att packa ihop sig synnerligen effektivt (IB 4-9-50;1:6)

PO: 6) Den svenska publiken - väluppfostrad av goda speakers ... (IB 8-1-40;6:2)

7) ... som 20 brasilianska pressmän, 3 radiospeakers ...

såg att MFF gjorde (IB 2-1-50;5:4)

Spika

PRET: Se speaker ex 2!

Speakning

SO: En honnör till kapten Älmsäter för förnämlig speakning under dagens lopp (AB 4-9-60;12:6)

G: I det unika verbbelägget återges stamvokalen med <i> trots att speaker i samma mening skrivs enligt engelska normer med <ea>. Ett försök till skämtsam association till det svenska verbet spika kan möjligen ligga bakom <i>-stavningen (s G 8).

M:
SO SB PO PB
SUMMA
speaker   31
speaker+   6
+speaker   1
speakers   1		 speakern     59

+speakern     4
speakerns     6 

 speakers    2

+speakers   1
 
-

-
92
6
6
7
39
69
3
-
111
speakning     1
1

325

De 3 plurala speaker -beläggen har s-form (s M 38f) och således saknas såväl den av SAOL9 och Ill primärt angivna Ø-pluralen som SAOL10:s i första hand rekommenderade och SAOL11:s som enda och SAOL12:s primärt angivna ar-plural. Trots de fåtaliga s-plurala beläggen finns

ett s-belägg i SO GEN (s M 66).

Det unika verbalabstraktet har ning-suffix (s M 85) även om verbet spika förefaller att vara en tillfällig bildning.

SD:
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM speaker 
LEM speakning
LEM spika
-
-
-
-
-
-
4
-
-
39
1
1
42
-
-
14
-
-
12
-
-
111
1
1
{speak}
-
-
4
41
42
14
12
113

 

Efter ströbelägg 1930 återfinns ca 70 % av beläggen under åren 1940 och 1950 för att sedan markant minska. Den nedåtgående trenden under 1960 och 1970 beror kanske på att fri idrott (där speaker har sin största dis- tribution) då ej har så stort utrymme. Nya tekniska hjälpmedel i form av fjärrskriftstavlor bidrar dessutom till att förändra speakerns roll. Speaker har emellertid fortfarande totaldistribution. Härold verkar helt ha fallit i glömska.

Speaker är sannolikt ett pseudolån eftersom engelskan använder announcer (s S 3).
 
 

Speed

Import: speed, NOM

Avledning: speeda, V

Lexica: SuL: Speed, pace, quickness, rapidity, velocity, headway also pace; hastighet, snabbhet, tempo, fart (94)

NEO: Speed subst. -en * hög fart (vard.) : han körde i full - nedför backen HIST.: sedan 1868

SAOL11-2: Speed -en s. fart

Speeda -ade v. vard. röra sig snabbt, sätta fart o.d.

- ig -t (SAOL12: -a) adj. sport. snabb

Belägg: SO: 1) ... och hade han inte törnat ihop med en mötande utklassad konkurrent mitt i vildaste speed ute i bassängen (IB 15-9-30;6:2-3)

2) Heja grabbar, mera speed så får Larsson ingen frid! (DN 28-9-30;17:3)

3) Jihde avancerar i högsta speed utefter planket

(IB 8-1-40;4:3)

326

4) ... att ha svårigheter med farten. Men nu höll han god speed (IB 9-9-40;13:5)

5) Det är förresten inte illa att hålla en sådan slutspeed, med tanke på den onormalt höga utgångsfarten

(AB 19-9-60;16:1)

SB: 6) Bergström blev den som först fick nog av den hårda "speeden" (DN 23-9-20;7:3)

7) I fortsättningen ökade han speeden (IB 30-1-50;4:5)

Speeda

PRES: 1) ... eftertruppen och konstaterat dels att den speedar undan i bra tempo... (DN 5-9-40;14:4-5)

2) Gissa om trion speedar (DN 5-9-40;15:1)

PRET: 3) Kometen från Vega (och Örgryte VK) klockades för 17,48,1 och speedade i mål drygt tre kvarts varv före

(IB 25-1-60;3:5-6)

PRES PTC: 4) ... kommo ett par kommissgrabbar speedande från en militärbiväg (IB 4-9-40;6:4)

G: Rimmet i hejaramsan (ex 2) tyder på att uttalet av <ee> som /i:/ förutsätts vara känt.

M:
 
SO SB SUMMA
speed   28
+speed   1		 speeden  4
32
1
29
4
33
PRES         speedar     2
PRET         speedade    1
PRES PTC     speedande   1
SUMMA                     4

Speed har ej belagts i plural. Genus är utrum och därtill bidrager kanske den semantiska associationen med fart (s M 7). Verbet är med all sannolikhet sekundärt i svenskan.

SD:
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM speed 
LEM speeda
-
-
3
-
6
-
13
3
4
-
1
1
6
-
33
4
{speed}
-
3
6
16
4
2
6
37

Med undantag av 1940 som har drygt 40% av beläggen finns endast ströbelägg. I samtliga belägg avses 'hög fart'. I intrasentensiell variation med speed finns fart i ex 4-5.
 
 
 
 

327

Spin 1

Import: spin, NOM

Lexica: SuL: Spin; skruv, spin (216:tennis)

NFS: Spin, är den roterande rörelse, som en boll får genom att den slås så, att slagytan icke föres vinkelrätt mot slagriktningen. Man talar sålunda i golf och tennis t ex om topspin.

Avis: Spin: turning motion of the ball, which is thus made to swerve in the air, or 'break' upon hitting the ground (262:tennis)

NEO: Spinn ej i sportbetydelse

SAOL11-2: Spinn ej i specifik sportbetydelse

Belägg: SO: 1) Bollarna bli sällan raka, alltid ges de någon dragning eller spin på ena eller andra sättet, avsedda att komplicera studsen ... (IB 24-1-30;2:3)

2) ... säkra topspinbollar (IB 24-1-30;2:3)

MSD: Skruv är det vanliga ordet för spin , som endast förekommer i ovanstående båda belägg.
 
 

Spin 2

Import: spin, NOM

Lexica: SuL: Spin; piruett (492:skridskoåkning)

Sak: Spin (figure skating) - continous small loops on one spot on the ice substantially without travel.

NEO: Spinn ej i sportbetydelse

Belägg: PO: Det är därför omöjligt att beskriva Vivi-Ann Hulténs smidighet i blott termer, som t.ex. "turns", "leaps", "charges", "spins" och "spread eagles"

(DN 26-1-30;12:3)

MD: Det unika belägget har s-plural i samordning med 4 andra likaledes unika s-pluraler.
 
 

Sport

Import: sport, NOM, sporting, ADJ, sportsman, NOM och sportsmanship, NOM

Avledningar: sporta, V, sportande, NOM, sportare, NOM, sportig, ADJ, sportighet, NOM, sport(s)lig, ADJ, sportslighet, NOM och sportsmässig, ADJ
 
 

328

Lexica: SuL: Sport, athletics; idrott, sport (95) - Sporting; idrottsutövande (96)

Sportsman, athlete; idrottsman, sportsman, idrottsgrabb, idrottsutövare (97)

Sportsmanship; sportsmannaanda, "sportsmanship" (97)

AS: Sport ... äger som definition på begreppet kroppsövningar vidare räckvidd och större betoning på det etisk-sociala än *idrott . Jfr innebörden i uttrycken "sportsman" och "idrottsman".

Sportsmanship, ett sportens adelskap, som innefattar respekt för regler och motståndare, vägran att tillskansa sig en fördel på dennes bekostnad, förmåga att behärska sig i både seger och nederlag etc.

NFS: Sport ... betecknar i vidaste bemärkelse varje sysselsättning, som bedrivs för sin egen skull, av glädje över besegrandet av svårigheter och vanligen under frivilligt erkännande av vissa regler. I inskränkt bemärkelse är sport en sammanfattande benämning på alla slags kroppsövningar, dock ej de systema-

tiskt ordnade, som kallas gymnastik. I Sverige, Danmark och Norge användes även ordet idrott med i stort sett samma betydelse som sport ...

I Sverige slog ordet idrott igenom som kollektiv benämning på kroppsövningar tack vare Balcks propaganda på 1880-talet. Sedan 1920-talet har idrott dock alltmer trängts tillbaka av ordet sport. Orsaken härtill torde vara dels sportens för varje år tilltagande internationalisering, dels att ordet sport är kortare och i kombinationer lätthanterligare.

Sportsmanship, kallas de egenskaper, som man anser sig ha

rätt att fordra av en verklig idrottsman, d.v.s. hederskänsla,

rättskaffens uppträdande etc.

NEO: Sport subst. -en -er * (viss) verksamhet med syfte att träna och anstränga kroppen ofta som nöje el. med sikte på tävling:

sportartikel; sportbragd.... -ens stjärnor...

Sporta verb -de -t SUBST.: sportande * utöva sport i syfte att träna kroppen: frisksporta; hon -de en hel del och hade bra kondition HIST.: sedan 1885

Sportig adj. -t * som utövar kroppssporter och har god kondition el. ger intryck av detta HIST.: sedan 1927

Sportslig adj. -t 1/2 som handlar enligt sportens regler för gott uppförande i tävlingssammanhang: en så - spelare som han skulle aldrig filma till sig en straffspark; en - publik

som applåderade även åt bortalaget 2/2 som har att göra med sport: en stor - framgång HIST.: sedan 1893

329

Sportsman subst. -nen sportsmän , best. plur. sportsmännen

* person som utövar (viss) sport BET.NYANS: särsk. om ärlig och renhårig idrottsman: sportsmannaanda; en god - ;... HIST.: sedan 1833

Sportmanship subst. ingen böjning, neutr. * det att vara ärlig och rättvis i sportsliga el. andra sammanhang HIST. : sedan 1924

SAOL11-2: Sport -en -er s. -sman, -smannaanda

Sporta -ade v. bedriva sport

Sportig -t -are adj. -het

Sportslig -t adj-: (SAOL12: ett sportsligt uppträdande)

s-a prestationer

Belägg: Sport

SO: 1) Idrottstävlingarna i dag äro särdeles talrika och omväxlande, och är endast väderleken lämplig blir det säkert god sport som kommer att bjudas

(DN 16-1-10;7:7)

2) Greppen voro hårda och kännbara, men de uthärdade utan klagan och det stod hela tiden klart för de två som givit sig in i den käcka leken att de voro "sports" och därmed all right. Utan all filosofi och alla teorier voro de medvetna om att ändamålet icke helgar medlen. De förstodo att en "sport" (=idrottsman) är gentleman... i känslan av att det enda nederlaget var nederlaget mot sina sämre instinkter, mot ilskan, fegheten, hämndgirig-

heten och grymheten (IB 15-9-20;544:1)

3) Björnens tvådagarsmeeting bjöd på glänsande sport (rubr i IB 20-1-30;4:1-2)

4) Det värmde mitt hjärta så oerhört denna uppfattning av sport som publiken med hallåmannen i spetsen

ådagalade (IB 8-9-40;4:2)

5) Det blir storsport i Stadion igen vid Triangelklubb-

arnas internationella på fredag kväll (DN 11-9-40;14:6)

SO GEN: 6) Norsk skridskosports grand old man ...

(DN 26-1-60;17:2-3)

SB: 7) Sporten blivit nu på modet, alla Stockholmsgrabbar gilla sporten (IB 2-1-20;1:2-3)

8) Härigenom torde man inte minst ha propagerat för den vackra sporten bland den studerande ungdomen

(DN 26-1-30;13:3)

SB GEN: 9) ... en sportsmannabragd som är enastående i sportens historia (DN 31-1-10;1:6)

330

10) ... reduceras hans insats till hjälpryttarens, blir en cykelsportens sparring-partner (DN 5-9-50;15:1)

PO: 11) Se ex 2!

12) ... flera stora sporter (AB 16-9-40;14:5)

PB: 13) I alla tre sporterna är han nämligen i toppklass

(IB 9-9-60;2:5)

FÖRL: 14) Kronprinsessans föredöme som utöfvare af olika sportgrenar har här verkat särdeles uppryckande på våra damer, hvilka mer än någonsin förr idka idrott som motion... (DN 9-1-10;7:5)

15) ... den nord-, central- och östeuropeiska sportsgrenen ... (IB 26-1-20;48:1)

Sporta

INF: 1) Kyrkofolket bör sporta mer, säger ärkebiskopen ... (rubr i AB 19-1-30;1:6-7)

PRET: 2) I början av sin tidiga idrottsbana sportade han på Gärdet... (DN 28-1-20;10:1)

PRES PTC: 3) En sportande stad har Uppsala blivit

(rubr i IB 26-1-40;4:5)

Sportande

SB: ... har vintersportandet nått en rent häpnadsväckande popularitet (IB 26-1-40;4:1)

Sportare

PB: Militärtält utlånas åt fältsportarna

(rubr i DN 13-1-40;12:1-2)

Sportig

SBIM: ... den nya, sportiga, spänstiga, friska, frigjorda svenska flickan? (AB 13-9-40;16:5)

Sportighet

SO: ... en del sportighet av det slag som ger alla

åldersklasser en rättvis chans (IB 29-9-50;7:6)

Sporting

SOU: 1) Be sporting! ... Var är Englands sporting spirit? löd rubriken (IB 15-9-30;7:3) ... Sporting är ett ganska svåröversättligt ord. Att vara sporting kan visserligen

vara benigt nog ibland men det är lika kvistigt att ge uttrycket på svenska ... det är svårt att åtminstone i hastigheten finna ett bra ord för sporting (det kräver nämligen mycket... Förresten finns det åtskilliga svenska ord, som betyda ungefär detsamma som sporting... Emellertid: för att vara sporting räcker det inte med att vara sportsman ... en yngling som jag har svårt tro vara sporting ... (8:1)

331

2) ...aktivt försök att vara "opartisk" och "sporting" och fin (IB 20-9-40;6:2)

P: 3) Prästerna besegrade oss alla i Sigtuna, genom sina kristliga egenskaper: människokärlek, tålamod, ödmjukhet, rättframhet, offervillighet, tapperhet. Samt genom sin stil. Jag kallar dem "sporting". Långtifrån alla idrottsledare är "sporting" (IB 22-1-30;4:2)

ADV: 4) Corinthians togo nederlaget "sporting", men att de voro mycket nedslagna säger sig självt

(IB 24-1-30;12:3)

5) ...att genom lämpliga åtgärder skaffa garantier för att cyklisterna tävla fullt sporting (DN 16-9-30;16:2)

Sport(s)man

SO: 1) I vissa ögonblick framstår han som en renodlad typ för en anglosachsisk sportsman, kall, lugn, koncentrerad

- an old head on young shoulders (DN 26-1-30;12:3)

2) Se Sporting ex 1!

PO: 3) ... bland dessa många hundra sportsmän som hoppa eller löpa eller kasta (DN 3-9-10;7:2)

4) De professionella löpare jag har träffat, säger Walker, har jag alla funnit vara lika goda sportsmän som amatörerna (DN 21-9-10;10:2)

5) De svenska funktionärerna voro "excellent sportsmen" (IB 26-9-10;2:3)

6) Det kan knappast vara någon reklam för Sverige att låta sig representeras av så obalanserade sportsmän

(DN 18-1-50;14:4)

7) Som sportsmän och "good losers" har CCCP-trupperna i vilka idrotter det vara må, numera få övermän

(IB 22-1-60;5:3-4)

PB: 8) Orienteringen framställs ofta som den verkligt fina idrotten där de verkligt fina sportsmännen finns och regelöverträdelserna är sällsynta (IB 23-9-70;6:1-2)

FÖRL: 9) År efter år har Ulrich Salchow i strid med världens förnämsta åkare besegrat dem alla, en sportsmannabragd ... (DN 31-1-10;1:6)

Sportmanship

SO: 1) de äro sådana fina idrottsmän att det skall blifva svårt att återgälda deras "sportmanship"

(IB 26-9-10;2:4)

2) ... man gav ju för övrigt efter matchen bevis på gott sportmanship (IB 29-1-30;6:1)
 
 

332

3) Men det finns även en annan kategori, som är eld och lågor inför hemmalagets framgångar, som svansar kring spelarna i tid och otid så länge det går väl för dem men som i motgången ej har ord nog att uttrycka den bottenlösa uselheten hos hemmalaget. Det kallar man dålig sportmanship (IB 3-9-30;10:4)

4) Det finns ingen sportmanship vare sig hos spelare eller åskådare (IB 25-1-50;2:1)

5) ... vill jag gratulera båda lagen till gott sportmanship, skriver ovan den engelske domaren i gårdagens stormatch J. R. Leafe (AB 4-9-50;20:3-4)

6) För mig har definitionen av sportmanship något att göra med det andliga, med den gyllene regeln "Vad I viljen att människorna skola göra Eder det skolen I ock göra dem". Jag skulle önska att vi kunde praktisera detta sportmanship, denna gyllene regel på varje område i livet (IB 1-9-60;2:2)

SB: 7) ... stämmer illa med sportmanshipet, som tutas i dem redan i skolklubbar (AB 2-9-50;14:3)

Sport(s)lig

SOU: 1) ... utan också en sportlig barometer de olika nationerna emellan (IB 23-1-20;40:3)

2) ... har i de flesta fall en mycket riktig och sportslig uppfattning om spelet (DN 21-9-30;3:3 sp bil)

SON: 3) ... man väntade sig något utomordentligt i sportligt hänseende (DN 12-9-10;7:5)

P: 4) ... då det gällt sportliga intresen ... (DN 7-1-10;5:6)

5) ... vid sidan av sommarens övriga stora sportsliga evenemang (IB 13-9-20;535:3-4)

6) Vi anser att det inte råder samma sportsliga betingelser för samtliga startande (DN 12-1-50;16:8)

SBIM: 7) Optimistiska tankar om den sportsliga valutan

(rubr i DN 1-9-30:16:6)

ADV: 8) ... sportsligt sett får man inte klaga på resultaten i sin helhet (DN 1-9-30;20:3)

9)... varpå han efter två sportsligt lyckosamma säsonger...(IB 2-1-60;7:2-3)

10) Låt oss vara lika sportsligt inställda (IB 27-1-60;2:4)

11) Sportligt sett blir förstås löpduellen ... största begivenheten vid denna landskamp (AB 24-9-60;16:5)
 
 
 
 
 
 

333

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
sport                        517
sport+                      1053
sports+                       14
+sport                       416 
+sport+                      159
+sports+                       5
sports                         2
+sports                       17		 sporten     350
 

+sporten    394
 

sportens     92
+sportens   107

 sporter   23  sports  1
 

+sporter  15
 

sporters   1
 

 sporterna     5
 

+sporterna   14
 
 

+sporternas   5
896

1067
839

164
95
129
2183
943
39_________1 
40             
24
3190
+sportande           3 +sportandet    2
5
+sportare            4
+sportar+            6		 +sportaren   2 +sportare    24 +sportarna    10

+sportarnas     1
40
6
1
10
2
24
11
47
sportighet           1
1
sportslighet         1
+sportslighet        1
1
1
2
2
SOU           sportig 3  sporting 14   sportlig  2 sportslig   55 
SON                   -            -   sportligt 2 sportsligt  40 
P            sportiga 1  sporting  2   sportliga 3 sportsliga  29 
SBIM         sportiga 3            -   sportliga 2 sportsliga  51 
SUPERL B              -            -             - sportligaste 1 
ADV          sportigt 1  sporting  2    sportligt 4 sportsligt 57 
74
42
35
56
1
64
                                                    8                          18                               13                           233
272
SBIM sportsmässiga 3 
3
SO SB PO PB
SUMMA
sportman         2
sportmanna+      1
-
+sportmannen     1
sportmannens     1		 sportmän   3

 

 -

 
5
1
1
1
3
2
3
-
8