Sport är genus utrum och har med undantag av den exotiserande person-

beteckningen i ex 11 alltid er-plural (s M 29).

Sport(s)man saknar bindefogen <s> i 8/117 belägg liksom i 14/26 belägg på sport(s)manship . Detta s-bortfall måste betecknas som en hyperanglicism (s M 90).

I ett unikt 10-talsbelägg med citatfunktion finns pluralen sportsmen , föregången av engelskt oböjt adjektivattribut. För övrigt har efterleden genomgående svensk böjning och resultatet blir alltså en hybridsamman-

sättning (s M 49f).

Sportsmanship förekommer dels med utralt (ex 3-4), dels med neutralt genus (ex 2 och 5-7). Denna vacklan beror sannolikt på att den svenska motsvarigheten till -ship , d v s -skap, har dubbelt genus (s M 4).

Sporting har ej belagts med flexionsallomorf (saknas för plural i ex 3 och för adverb i ex 4-5) (s M 72). Attributivt förekommer det endast med engelskt nomen (spirit i det exotiska ex 1).

Sportslig är betydligt vanligare än sportlig (233-13) (s M 73).

S: Begreppet sport är mycket svårt att definiera entydigt. NFS:s formu-

leringar kompletterade med AS:s torde ge ett väsentligen riktigt intryck av innebörden. För ett fullständigt klargörande av relationerna mellan "sport" och "idrott" krävs en separat utredning som skulle bryta ramar-

na för denna framställning. Här skall endast göras ett försök till uppdel- ning beroende på om sport i ovan citerade ex är synonymt med idrott
 
 

335

eller om det är den moraliskt-etiska betydelsen som avses. Det kan ibland vara svårt att klart åtskilja dessa betydelser om ej kontexten ger tillräck- lig ledning. Emellertid förefaller det som om sport vore utbytbart mot idrott i följande ex: Sport ex 1, 5-10 och 12-15, sporta 1-3, sportande , sportslig 1, 3-5 och 11 och sportsman 3, 6 och 9. Betydelsen 'idrottsmo- raliskt högtstående' finns i: Sport ex 2 och 4, sportighet , sporting 1-5, sportsman 1, 4-5 och 7-8, sportsmanship 1-7 och sportslig 2, 6 och 10. Samtliga belägg för sporting och sportsmanship innehåller alltså denna "kulturella" konnotation. Däremot finns det alltså några fall av sportsman som inte gör det. Det bör påpekas att sportsman i amerikanskt språkbruk närmast åsyftar en idrottsman som tävlar yrkesmässigt.

Sport ifråga om fritidsaktiviteter som ej kan betecknas som idrott saknas nästan helt i det redovisade materialet. Det beror på att detta avsiktligt begränsats till sådana grenar som vanligtvis kan gå in under begreppet 'idrott' (alltså ej friluftsliv, jakt, motorsport o d).

D: Distributionen är alltså delvis fakultativ med idrott , men som moraliskt begrepp tillhör sport de "kulturella lånorden" (s D 53). Förekomsten toppas år 1940, vilket till stor del beror på den då högfrek-

venta förekomsten av fältsport . Efter en återgång till 30-talets siffror under 1950 och 1960 visar materialet på en ny mycket kraftig uppgång 1970. Möjligen innebär det en viss tillbakagång för idrott . Trots att avledningarna är många är deras respektive beläggsantal relativt ringa
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM sport  LEM sporta  LEM sportande LEM sportare  LEM sportig  LEM sportighet  LEM sporting  LEM sportlig  LEM sportman  LEM sportmanship LEM sportslig  LEM sportslighet LEM sportsman  LEM sportsmanship LEM sportsmässig	85 - - - - - - 3 3 1 3 - 11 - -	141 1 - - - - - - 2 - 2 - 16 - 1	441 6 - - - - 16 5 - 6 45 1 22 3 -	888 44 5 40 4 - 1 1 1 1 44 - 25 2 2	441 2 - 2 1 1 1 2 - 3 41 - 19 3 -	368 - - 5 2 - - 1 1 - 53 - 9 3 -	826 2 - - 1 - - 1 - 3 45 1 8 1 -	3190 55 5 47 8 1 18 13 7 14 233 2 110 12 3
{sport}	106	163	545	1058	516	442	888	3718

 
 

Spread eagle

Import: spread eagle, NOM (ADJ (PERF PTC) + NOM

336

Lexica: SuL: Spread-eagle; leverans, linjering (492:skridskoåkning)

AS: Spread (skridsko), utföres med båda skridskorna på isen och med hälarna vända mot varandra.

Belägg: PO: Det är omöjligt att beskriva Vivi-Ann Hulténs smidighet i termer som t.ex. "turns", "leaps" ... och "spread eagles", ty det hela sammanfaller ju ... (DN 16-1-30;13:5)

M: Den unika exotiska ordfogningen (s M 41), som ingår i en uppräkning av engelska uttryck för konståkningsfigurer, har s-plural i samordning med andra nomina med s-form .
 
 

Sprint

Import: sprint, NOM, sprinter, NOM och sprinting, NOM

Avledningar: sprinta, V, sprintande, NOM och sprintning, NOM

Lexica: SuL: Sprint also burst; sprinta (98)

Sprinter, speedster, ... dasher, dash man, speedboy; kortdistanslöpare, sprinter, snabblöpare (98)

AS: Sprint, ett lopp där deltagarna (sprinters) sätter upp maximifart redan från början. I frii. gäller s. sådana distanser som 100 m och 200 m ... i skidlöpning talar man något

oegentligt om 10 och 18 km som "sprinterdistanser".

NEO: Sprinta verb -de -t SUBST.: sprintande * springa snabbt (vard.) HIST:: sedan 1924

Sprinter subst. -n , plur. - el. -s * snabb löpare som är specialiserad på korta distanser: sprinterlopp BET.NYANS: i sms. ibl. angivande kort distans i simning, skidåkning, skridskoåkning m.m. HIST.: sedan 1912

SAOL11-2: Sprinta -ade v. vard springa snabbt, spurta

Sprinter -ern -rar (SAOL12: el. enl. eng. böjn.) s. kortdistanslöpare

Belägg: Sprint

SO: 1) Vad som brister hos honom är snabbhet i ansatsen, men han skall specialträna sprint hela nästa år...

(IB 10-1-30;1:1)

2) Han har fått sprint i 500 och tempo i 1500

(AB 27-1-60;14:5)

FÖRL: 3) ... sprintseriens ... sprintserie ... sprintstjärnorna

(IB 27-1-30;4:3)

Sprinta

INF: 1) ... kunde han sprinta i sin vackraste stil ...

(DN 7-1-40;14:1)

337

2) ... då han tog sig för att nästan sprinta uppför den sugande Frösundabacken (IB 2-9-40;5:4)

3)... utan tog sig också för att sprinta ifrån hela kopplet konkurrenter med kortdistansspecialisterna Enar Josefsson och Martin Lundström närmast

(DN 18-1-50;14:5)

PRES: 4) Eskilstuna sprintar på ... Som väntat blev inte Örebro något svårare hinder ... (IB 4-9-40;9:2)

5) När ... hopparen sprintar fram mot ansatsplanka eller ribba... (AB 13-9-40;16:5)

PRET: 6) ... då tjeckernas kontringsspecialist Trojan tre gånger i rad sprintade sig loss och ändrade till 9-12

(IB 2-1-60;3:2-3)

PRES PTC: 7) ... och hon blev slagen med nära 3 meter av den ursinnigt sprintande ryskan (IB 1-9-60;12:6)

SUP: 8) Filippini har sprintat igenom

(bildtext i IB 18-9-50;8:4-6)

Sprintande

SO: Det var inte mycket med mitt sprintande under ystadstiden (IB 16-9-40;10:1)

Sprinter

1) Med träning skulle denna cykelåkare säkerligen bliva

en god sprinter (IB 2-9-10;4:2)

2) Kalle Pahlin, vår främste skidsprinter i vinter? (bildtext i DN 25-1-40;14:6)

3) Skall han räkna med att gå långt som sprinter...

(AB 25-9-60;16:2)

SO GEN: 4) ... en amerikansk toppsprinters snabbhet

(IB 5-9-30;7:5)

SB: 5) ... sprintern Sköld som 1927 gjorde sensation genom att i ett försöksheat på 100 m löpa ... (DN 9-9-30;13:3)

6) Som dagens man på den svenska sidan får man väl utpeka sprintern Ove Jonsson ... (AB 25-9-60;16:1)

PO: 7) Hastighetslöpningen å 100 meter blef ett glänsande bevis på tyskarnas öfverlägsenhet som sprinters...

(DN 12-9-10;7:5)

8) ... kunna vi då inte fostra sprinters, kastare och hoppare (AB 11-9-40;16:5)

9) När vi få skickliga starters, få vi hjälp med att fostra goda sprinters (IB 6-9-50;3:1-2)

10) Känsliga kvartmilare som Rhoden och Mc Kenley, sprinter som La Beach och tekniker som ... (IB 6-9- 50;4:3) Hur sköter svenska sprinter mathållningen ... svenska sprinters ... (5:3-4)

338

11) Mellan 11, 3 och 11,7 ligger en värld av manliga sprintrar (AB 9-9-50;11:5)

12) Det är inte några herrsprinters som hinner med henne knappast i en SM-final (DN 3-9-60;21:6)

13) Behöver blågula skridskosprinter åka till Bislett för att göra upp om svenskt mästerskap ... världsmästerskapet för sprinter ... (DN 2-1-70;23:4-5)

PO GEN: 14) ... som visade våra sprinters ohjälpliga litenhet ...

(IB 17-9-20;549:1)

PB: 15) ... som snart nog skulle gifva de bästa amerikanska sprinters ett hårdt arbete (IB 30-9-10;3:1)

16) Sprinters hade vi inte väntat något av ...

(IB 1-9-20;505:1)

17) Att vi för dagen taga upp sprinterna och deras resultat ... (IB 19-9-30;3:1-2)

18) ... man frapperades av hur unga och pojkaktiga sprinterna verkade ... (IB 6-9-40;7:4)

19) Ingen av "sprinterna" kan därtill gå säker för Karl- Erik Åström (DN 2-1-50;22:2)

PB GEN: 20) Stafettlagens tider böra närmast sammanställas med sprinters och någon direkt jämförelse ...

(IB 19-1-20;35:1)

21) Stafetterna gingo utmärkt trots sprinternas dåliga

individuella prestationer (IB 1-9-20;505:3)

FÖRL: 22) ... kom Gotte Johansson igenom i formlig sprinterfart (DN 27-9-20;5:5)

23) Där förekommo sprinterrusher på både 40, 50 och 60 meter, ja 80 med ... (IB 3-1-30;5:1)

24) Steinbekk har tills vidare sin svaghet i de kortaste distanserna; ... och han ämnar därför lägga om sin sprinterstil (DN 22-1-30;11:4)

Sprintning

SO: 1) Så skall skridskosprintening se ut (IB 30-1-50;4:4)

2) För första gången fick grabbarna träna sprinting i dylika (IB 1-9-50;1:2)

3) Sedan följde litet sprintning (IB 13-9-50;6:2)

4) Det är Olle Ekberg som tagit initiativet till denna "fotbollsprintning" (IB 18-9-50;2:6)

5) Och där behöver vi inte lära av utlandet - utom i "sprinting" förstås (IB 29-9-50;4:6)

6) Det gäller damsprinting (IB 6-9-60;7:1)

7) ... då man lär sig sprintning i fotboll

(DN 21-9-60;21:1-2)

339

8) Glädjande nog tycks återväxten inom svensk sprinting vara god (IB 26-9-60;12:4)

9) Framförallt i kast, hopp och sprintning

(IB 30-9-60;7:3)

SB: 10) ... hårddragningen till rena sprintningen

(DN 3-9-40;14:3-4)

11) ... men anmärkas bör, att Göteborgs Kv. IK:s flickor nu också kommer i sprintingen (IB 4-1-60;2:3)

G: Sprintning ex 1 har unikt inskott av <e> mellan stam och avlednings- ändelse (s G 4).

M: Sprint har ej belagts i böjd form. Bortsett från trippelbelägget sprint ex 3 bildas förledssammansättningar med sprinter+.

Sprinter har med undantag av 2 ar-belägg från AB sept 1950 och 5 Ø-

plurala belägg (varav 4 från jan 1970) alltid s-form i PO (s M 38f). I PB är allomorfen -na vanlig och förekommer i inte mindre än 66 av 70 fall.

Därtill kommer 1 s-belägg, där osäkerhet om PO eller PB råder. Ø-plural är den av SAOL9, NEO och Ill angivna primära formen medan SAOL10-11 endast och SAOL12 primärt upptar ar-plural. NEO:s och SAOL12:s sekundära engelska pluralform är alltså dominerande.

Vid verbalsubstantivet är fördelningen mellan -ing och -ning jämn, men

beläggen är tämligen fåtaliga (s M 83).
 

SO	SB	SUMMA
sprint       2 sprint       3	-	2 3
5	-	5
sprintande   1	-	1
sprinter   123 sprinter+ 535 +sprinter   27 +sprinter+  1 +sprinters   1	sprintern    64 +sprintern  37	187 535 64 1 1
687	101	788

PO	POB	PB	SUMMA
sprinters    107 sprinter         3 sprintrar        2 +sprinters    16 +sprinter        2 sprinters         1	sprinters     9   +sprinters   2	sprinters        3 sprinterna   54 +sprinterna  5 sprinters        1 sprinternas   7	179 57 2 25   9
131	11	70	212 TOTALSUMMA 1000

340
 

SO	SB	SUMMA
sprinting    5 sprintning   8 +sprinting  1 +sprintning 2                       6_______10                                16	sprintingen   2 sprintningen   1                           2___________1                                          3	16 3 19

INF          sprinta         9  PRES         sprintar        4 PRET         sprintade      24 PRES PTC     sprintande      3 SUP          sprintat        2

SUMMA                       42

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
P sprintrar  P sprinterØ(na) P sprinters(Ø)	- - 3	- 3 4	- 6 18	- 6 19	2 21 34	- 18 26	- 17 33	2 71 137

I denna pluraltablå har ej medtagits 2 20-talsbelägg på plural genitiv

(PO och PB), då dessa formellt kan bedömas som Ø-plural med genitiv-s eller som s-plural med Ø-genitiv (s M 67).

SD: De översättningar som finns i SuL och Ö ("snabblöpare") och SAOL8-9, NuO, Ill och W ("hastighetslöpare" är missvisande då dessa benämningar också kan användas om löpare som tävlar på längre sträckor än "sprinters", d v s kortdistanslöpare. SAOL10-11 har ändrat till just kortdistanslöpare . Kortdistans- står i fakultativ varians till sprinter- inom friidrott (s D 43). Ingen av SuL:s synonymer (tillfälliga tidiga undantag för dash ) används i svenskan.

Av distributionstabellen framgår vilken överväldigande dominans (1000/1067 belägg) som er-avledningen har för {sprint} (s D 5). Före

1930 finns ej några andra avledningar belagda.

Exemplen är hämtade från kortdistanslöpning (ex sprinta 7, sprintande, sprinter 3, 5-7, 9-12, 14-15, 17-18, 20-21 och 23 samt sprintning ex 2-11), cykelåkning (sprinter ex 1), skridskolöpning (sprint ex 2, sprinter ex 24 och sprintning ex 1), skidlöpning (sprinta

ex 1 och 3, sprinter ex 2 och 19), handboll (sprinta ex 6), fotboll (sprinta ex 4 och 8 och sprinter ex 22), höjdhopp (sprinta ex 5) och långdistanslöpning (sprinta ex 2). {Sprint} har utanför kortdistanslöp-

ningen betydelsen 'springa fort', d v s 'löpa som en sprinter/kortdistans- löpare'. Användningen inom skidsport får betraktas som sekundär (s S 4).
 
 
 
 

341
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM sprint LEM sprinta  LEM sprintande LEM sprinter  LEM sprinting  LEM sprintning	- - - 12 - -	- - - 55 - -	5 1 - 130 - -	- 11 1 124 - 2	- 11 - 203 3 6	- 13 - 268 4 3	- 6 - 208 1 -	5 42 1 1000 8 11
{sprint}	12	55	136	138	223	288	215	1067

 
 

Spurt

Import: spurt, NOM

Avledningar: spurta, V och spurtare, NOM

Lexica: SuL: Spurt, burst of speed; spurt (98) - Spurt; spurta (98)

AS: Spurt, den maximala fartökningen i ett lopp, företrädesvis i dess slut. Man kan emellertid också spurta ("rycka") under ett lopp för att få motståndarna att släppa. "Långspurt" påbörjas av samma anledning tidigare än den vanliga, som äger rum tätt inpå mål.

NFS: Spurt ... I de flesta språk användes i st. f. spurt ofta ordet finish. Någon egentlig skillnad mellan spurt och finish ... finnes ej. I friidrott brukar man dock med finish beteckna en intensiv, kort kraftansträngning före mållinjen som avslutning på spurten. I kortdistanslöpning brukas vanligen ordet finish.

NEO: Spurt subst. -en -er * ökning av farten mot slutet av hastighetstävling e.d.: spurtseger... en vass - : hon drog igång

- en för sent HIST.: sedan 1881

Spurta verb -de -t SUBST.: spurtande; spurt genomföra spurt: han -de förbi NN på upploppet HIST.: sedan 1884

SAOL11-2: Spurt -en -er s. ökad slutfart i tävling, sista kraftansträng- ning o.d.

Spurta -ade v. : s. i mål spurtare -[e]n; pl. -e (SAOL12: best.pl. spurtarna) s. till spurta

Belägg: Spurt

SO: 1)... hade krafter kvar till en liten spurt de sista 25 meterna (IB 5-9-10;2:3)

2) Modigs och Focks taktik att sinsemellan sätta i med hårda och korta spurter tog naturligtvis på krafterna mer än en längre och mindre snabb spurt då och då skulle gjort (IB 12-9-10;1:4)
 
 

342

3) ... utan gång på gång försökte de passera Coales, dock med den påföljd att denne genast svarade med en liten spurt (IB 16-9-10;2:2)

4)... som trots en kraftig och vacker spurt i sista ronden ... (Den senare gjorde en bra spurt i tredje ronden

(DN 7-1-30;12:7)

5) Sista kvarten satte hemmalaget igång en kraftig spurt (DN 13-1-30;11:6)

6) ... först under de allra sista minuterna gjordes å båda sidor ett litet försök till slutspurt (IB 8-9-30;10:1)

SB: 7) Är en av de tävlande snabbare i finischen än man själv är så gäller det att börja spurten så tidigt att hans krafter icke räcka till för snabbheten de sista tio meterna... (IB 5-9-10;3:1)

8) ... använd till sist alla edra krafter och all er energi i slutspurten (IB 8-9-10;4:1)

9) ... då blir div I-spurten en sällsynt sevärd thriller

(DN 3-9-60;23:2)

PO: 10) Se ex 2!

11) ... genom upprepade småspurter blifva af med den besvärlige svensken (IB 16-9-10;2:2)

12) ... men Göta har kommit med granna spurter

(IB 21-1-70;11:4)

PB: 13) ... vilken var ganska utpumpad av de många spurterna under den första milen (IB 16-9-10;2:3)

14) Vi förbli tacksamma mot varje åskådare vid inspurterna, som inte stiger ut i körbanan

(DN 4-9-30;13:5)

Spurta

INF: 1) ... men han skall träna hastighet för att kunna spurta bättre (IB 23-9-10;3:1)

2) På trettonde och sista varvet började Lindgren spurta (DN 1-9-30;17:5)

IMP: 3) ... skrek folk: Spurta, Bjarne, spurta (DN 28-1-70;21:2)

PRET: 4) Isaksson spurtade ifrån Schuman ... (IB 23-1-20;38:2)

5) Hårt i tredje ronden, då båda spurtade för att få övertaget (DN 1-9-30;11:3)

PRES PTC: 6) En poäng för AIK mot spurtande HIF?

(rubr i DN 19-9-30;16:5-6)

7) ... sedan Losbach, som avvisade starkt spurtande ungraren Iharos (DN 1-9-60;25:5)

Spurtare

SO: 1) ... att hålla undan för frän spurtare (IB 28-9-60;4-5)

SB: 2) ... den starke cykelspurtaren (IB 26-1-40;1:1)

343

PB: 3) ... de här raketspurtarna (DN 3-9-60;21:1-2)

G: Spurt har sannolikt från början fått uttal efter svenska regler (s G 7).

M: Spurt böjs undantagslöst efter 3:dje deklinationen (s M 29). Er-avled- ning saknas till detta rotmorfem som tidigt haft verbavledning (s M 81f).
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
spurt       348 spurt+     231 +spurt     191 +spurt+      1 +spurts+    1 spurts         1	spurten     333 +spurten   117   spurtens       2 +spurtens     1	spurter      16 +spurter     4	spurterna     6 +spurterna   2	703 231 314 2 3 1
773	453	20	8	1254
spurtare      6	- +spurtaren      1	spurtare    2	- +spurtarna    1	8 2
6	1	2	1	10

INF    spurta      29   spurtas 1  IMP    spurta       2  PRES   spurtar     12        spurta       1  PRET   spurtade    75 SUP    spurtat      6	SUMMA 30 2 13 75 6
125           1 PRES PTC           19	126 19
SUMMA	145

SD: Beläggningen är relativt hög hela tiden och efter en frekvenstopp 1940 och 1950 har beläggen återgått till att utgöra samma antalsnivå som 1920. I ex 2-3 och 13 är spurt använt om 'fartökning under ett tidigare skede än slutfasen av ett lopp'. Ett förändrat sakunderlag (ett ökat tempo) har framtvingat en jämnare farthållning, som nästan helt omöjliggjort sådana väsentliga fartstegringar under ett lopp vilka skulle kunna liknas vid den maximala i loppets slutskede. Det har medfört att spurt i den anförda betydelsen blivit ytterligt sällsynt (ex 11 med den inskränkande förledsbestämningen små- liksom ex 2-3 från 1910). Fartökningar under ett lopp kallas numera vanligen för ryck . Den äldre vidare betydelsen torde ha medverkat till uppkomsten av preciseringen slutspurt (ex 6 och 8 kan sägas ha tautologisk karaktär) (s S 5).

I utvidgad betydelse kan spurt brukas även inom andra idrottsgrenar än sådana i vilka kapplöpningsmoment ingår. Sålunda kommer ex 5, 6 och 9 och spurta ex 6 från bollagsporter (ex 9 syftar på avslutningen av en serietävling) och ex 4 och spurta ex 5 från boxning. I dessa grenar är det snarast fråga om en allmän aktivitetsökning mot slutet av en match eller

344

tävling och behöver ej innebära ökat tempo. Spurt och spurta har i sin nuvarande betydelse total distribution med den viktiga inskränkningen att finish har subkomplementär distribution i varians med slutspurt (se S 4 och D 40).

Beläggningen är tämligen frekvent under hela undersökningsperioden.
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM spurt  LEM spurta  LEM spurtare	90 3 -	62 13 -	166 16 -	318 38 1	319 28 4	222 31 3	77 16 2	1254 145 10
{spurt}	93	75	182	347	361	256	95	1409

 
 

Squash

Import: squash, NOM

Lexica: AS: Squash rackets, tennisliknande spel av eng. ursprung. De första reglerna utarbetades 1886 vid Harrow School. Till Sverige kom spelet i början på 30-talet...

NEO: 1/2 Squash subst. -en * ett spel för två personer med racket och en gummiboll som slås mot väggarna i ett rektangulärt rum HIST.: sedan 1936

SAOL11-2: 1/2 Squash -en s. bollspel där gummiboll slås mot lokalens väggar

Belägg: SO: Bengt Ahlbom redogör trevligt för "Tennisspelets småkusiner" squash, badminton och ping-pong

(IB 26-1-40;6:1)

M: Ej belagt i böjd form men SAOL11-2 anger SB squashen .

D: Squash har totaldistribution (s D 36). Exemplet ovan är unikt i materia- let. Squashsporten har fått ett markant uppsving i Sverige under tiden efter 1970.
 
 

Stab

Import: stab, NOM

Lexica: Ej belagt i någon ordbok

Belägg: SO: Well - jag mötte honom i farten. Fick in en vänster "stab" (IB 3-9-30;2:4)

M: Materialets enda belägg har genus utrum (s M 7).

D: Belägget är ett exotiskt citat av en amerikansk boxare (s D 51).
 
 

345

Stance

Import: stance, NOM

Lexica: SuL: Standing erect -> upright stance; upprätt ställning (253: boxning)

Avis: Stance: the method adopted by the boxer for holding his body at the start of the contest (100)

Belägg: SO: Ingo har en lustig stil. Jag menar att han har en lustig stance (AB 20-1-60;14:1)

M: Det unika belägget har utralt genus (s M 7).

SD: Det är ett citat av en amerikansk boxare och ingår i en USA-rapport av en svensk-amerikan (s D 51). Stance har explicerande funktion i förhållande till det svenska ordet stil i betydelsen 'sätt att stå/röra sig'.
 
 

Stand

Import: (grand/second) stand, NOM (ADJ/NUM +) NOM

Lexica: SuL: Grand stand; huvudläktare (41)

Avis: Grand stand: that part of the football ground generally containing the business offices, dressing rooms, press box, reserved and special seats, etc (28:fotboll)

Belägg: SO: 1) ... en londonsinnad harskramla långt borta på "second stand" (IB 22-9-20;560:6)

PO: 2) ... och vidare däromkring "grand stands" sprickfyllda av folk, som ger sin återställda optimism tillkänna med de glatt blinkande blåkorsflaggorna (IB 13-9-40;5:1)

PB: 3) Och de andra "stands" ... (IB 22-9-20;560:5)

M: Även ex 2 kan vara ex på PB. Avsaknaden av genus och svensk plural-

allomorf jämte förekomsten av engelsk oböjd attributiv adjektivbestäm-

ning blockerar en eventuell bestämdhetsböjning (s M 64).
 
 

Start

Import: start, NOM och starter, NOM

Avledningar: starta, V och startare, NOM

Lexica: SuL: Start, 1/2, starting departure; start (100) - Start 2/2 (starting place); startplats (101) - Start: sända iväg (101)- Starter 1/2; startare (101) - Starter 2/2; den startande, startman (101)

346

AS: Start, intern. term för påbörjandet av en tävl., har även få tt

en allt mer omfattande allm. betydelse. Starter, den funktionär som startar de tävlande ...

NFS: ... Verbformen starta användes ofta i st.f. deltaga...

NEO: Start subst. -en -er * igångsättning (av ngn/ngt) för (snabb)

förflyttning särsk. vid tävling; ibl. äv. med tanke på förflyttningens första fas: startberedd; startflagga;... BET.NYANSER: b/ d om plats för igångsättning av tävling:

- en och målet var på samma ställe HIST.: sedan 1886

Starta verb -de - t SUBST.: startande,startning; start

2/2 börja röra sig vanl. med åtföljande snabb förflyttning, särsk. i tävling: fältet har -t

Starter subst. -n , plur. -n, plur. - * person som startar de tävlande i ett lopp e.d. : -n höjde pistolen HIST.: sedan 1868

SAOL11-2: Start (kort el. långt a) -en -er s.

Starta (art´a el. a´rta) -ade v.

- are -ar[e]n;pl. -are (SAOL12: best. pl. startarna) s.

Starter -n; Ø (SAOL12 -rar: el. enl. eng. böjn.) s. startledare

Belägg: Start

SO: 1) Motorpaceade loppet å 1609 meter med flygande start ... (DN 8-9-10;5:5)

2) Den yttre ramen blev den sportsliga succésen värdig; ett strålande väder från start till mål

(DN 2-9-30;12:1-2)

3) IFK-mästerskap med finsk start, lördag-söndag

(DN 4-9-30;16:3)

4) ... vunnit en del hårda lopp med gemensam start

(DN 12-9-30;16:1)

5) ... hela programmet förekommer i kväll istället med start kl. 1930 (AB 21-9-40:16:4)

SB: 6) Vid starten för 50 km loppet ... (IB 2-9-10;4:2)

7) Starten blev ytterst nervös och efter ett par tjuvstarter (IB 13-9-20;536:1)

8) Wilhelsson fick bästa starten ... (IB 18-1-60;7:4)

PO: 9) ... och hans namne Ingmar hör till kategorin intressanta starter (AB 20-1-40;16:5)

10) Alla starter och mål äro förlagda till Stockholm

(DN 2-9-40;14:1)

11) Arrangemangen få i stort sett godkänt betyg - bortsett från flera fula starter (DN 22-9-40;17:3)

PB: 12) Starterna ske varje minut (DN 26-9-30;16:1)

13) ... hur bra det var ordnat med starterna i nämnda tävling (IB 27-9-50;7:4)

347

14) ... bland de mest intressanta starterna är ...

(IB 30-9-60;3:2)

FÖRL: 15) ... till den på startlinjen uppställda och sade ...

(DN 2-9-30;12:3)

16) ... då startkamraten snart kördes ifrån

(DN 21-1-40;15:3)

Starta

INF: 1) I weltervikt har Eklund, Borlänge blivit anmodad att ställa upp, och ävenså väntas ... och Hellström, Enköping, komma att starta (DN 11-1-30;11:1)

PRET: 2) På 1500 m startade Ray från scratch ...

(IB 10-9-20;529:1)

3) Att han startade först av de seedade ...(IB 4-1-60;1.4)

PRES PTC: 4) Många anmälda och lika många startande

(IB 16-9-10;3:3)

Startare

SO: Säkert har världen aldrig skådat en snabbare startare (DN 2-9-60;19:7-8)

Starter

SO: 1) Frank Mc Cormick of Haverkill var starter ...

(IB 23-9-10;3:4)

2) Han fungerade också som starter ... (AB 9-9-50;13:2)

SB: 3) Herr startern A. Blomberg talade ... (DN 2-9-30;16:1)

4) Startern frågade om vi var klara ... (DN 4-9-30;16:2)

PO: 5) ... lovat medverka äfven som domare, tidtagare, starters etc. (DN 15-9-10;8:2)

6) ... en av de allra bästa starters vi ha i Sverige

(IB 24-9-30;14:4)

7) I Amerika betalar man sina tidtagare, måldomare, starters etc. för deras tjänster vid tävlingarna

(IB 9-1-50;7:3)

8) När vi få skickliga starters, få vi hjälp med att fostra goda sprinters (IB 6-9-50;3:1-2)

M:
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
start          1026 start+          796 +start          236 +start+           1 +starts+          1	starten     711 +starten    227   +startens      1	starter    62 +starter   28	starterna    15 +starterna    2	1814 796 493 2 1
2060	939	90	17	3106
startare            2				2

348
 

SO	SB	PO	PB	SUMMA
starter    31 starter+    2 +starter    2	startern     57   starterns     5	starters    6	-	94 2 2 5
35	62	6	-	103

INF                 starta            445 startas         4  PRES                startar           350 startas        22                      starta            126 PRET                startade          742 startades      24  IMP                 starta              2  SUP                 startat           150 startats        1	449 498 766 2 151
1815          51 PRES PTC       startande      220  PERF PTC/SB    startade         9          /P   startade           1	1866 220 9 1
230	230
SUMMA	2096

Start har undantagslöst böjning efter 3:dje deklinationen (s M 29).

Starter har i materialets 6 plurala belägg s-form (s M 38f). PB har ej påträffats. Ej heller har något exempel på den av SAOL10 och NEO som enda och av SAOL9, SAOL11 och Ill som primär form anförda Ø-pluralen eller den av SAOL12 primärt angivna ar-pluralen kunnat påträffas i det undersökta materialet.

S: Betydelsen av start är 'igångsättande av tävling' i ex start 1, 4-5,

7-8, 11-13 och starta ex 2-3 medan start ex 2, 6 och 10 närmast har konkret rumsbetydelse, d v s 'startplats'. Personbetecknande är start i

ex 3, 9 och 14 och den motsvarande verbinnebörden 'deltaga' finns i starta ex 1 och 4.

Mellan det inlånade starter och det avledda startare existerar betydelseopposition (s M 82). En starter har till uppgift att starta andra medan en startare är 'en tävlande som själv startar' i betydelsen 'påbörjar/deltager i tävling'. Participet startande används ofta nominalt och är då synonymt med 'deltagare'.

D: Distributionen är hög redan 1910 och från och med 1930 håller sig frekvensen på en mycket hög nivå (s D 2). Det är anmärkningsvärt att det stora antalet verbbelägg ej har medfört flera ande- och are-belägg

(s M 81f och M 83f).
 
 

349
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM start  LEM starta  LEM startare LEM starter	102 111 - 8	144 139 - 6	442 398 - 25	642 470 - 2	714 392 - 35	598 345 2 24	464 242 - 3	3106 2097 2 103
{start}	221	289	865	1114	1141	969	709	5308

 
 

Stayer

Import: stayer, NOM

Lexica: SuL: Long-distance runner 2/2, endurance runner, stayer; uthållighetslöpare (61)

Stayer; stayer (cyklist som tävlar med pace av motorcykel) (383)

AS: Stayer, häst, löpare el. cyklist som äger sin styrka på längre distanser. Motsats: flyer. Inom bancykelsporten betcknar s. även ryttare, som kör med *motorpace.

Avis: Stayer: a long-distance cyclist, as opposed to the sprinter over one or two laps (179)

Belägg: SO: 1) ... Boris Stenin, men han i sin tur är troligen i klenaste laget som 'stayer' för att få rådsrepublikens röda fana i topp (IB 22-1-60;5:2)

2) Inte ens en så framstående "stayer" som Torstein Seiersten... (IB 25-1-60;3:6)

SB: 3) Den världsberömde franske stayern Breau ...

(IB 26-9-30;5:2)

4) ... och fäste oss vid Seierstens utmärkta jämnhet på 10.000. Den norske stayern ... (IB 29-1-60;3:6)

FÖRL: 5) Den nye stayervärldsmästaren ... (AB 7-9-30;2:4)

6) Stayermästerskapet, 10 mil efter motorpace, hemfördes ... Ett stayerlopp startades som bekant icke i gemensam linje utan med ryttarna i en lång rad bakom varandra (IB 24-9-30;5:2)

7) "Stayerlopp" på skridsko (rubr) ... Med denna form av stayeråkning, som det heter på bancykelspråk

(AB 18-1-60;14:1)

M: Stayer har inte belagts i plural. Mer än 2/3 av de fåtaliga beläg-

gen utgörs av förledssammansättningar.

350
 

SO	SB	SUMMA
stayer      2 stayer+  11	stayern    2	4 11
13	2	15

SD: Av de funna 15 beläggen kommer 8 (däribland ex 3 och 5-6) från september 1930 och rör bancykelåkning. 5 belägg (ex 1-2, 4 och dubbelbelägget ex 7) har samtliga förekommit under en tidrymd av 11 dagar i januari 1960 och rör skridskoåkning. Ex 7 från AB den 18 januari har hänvisning till bancykelns terminologi och stayerlopp i rubriken är försett med citattecken liksom IB:s belägg från den 22 och 25 januari

ex 1 och 2). Det sistnämnda avser norrmannen Seiersten och han beteck-

nas ånyo (den 29 januari) i ex 4 som stayer , denna gång utan citattecken. Det är rimligt att förutsätta en inbördes påverkan i dylika fall av i tid och användning starkt koncentrerad förekomst (s D 22). Distributionen är fakultativ till långdistansare (s D 43).
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM stayer	-	-	10	-	-	5	-	15

 
 

Steady

Import: steady, ADJ

Lexica: Ej belagt i någon ordbok

Belägg: SOU: 1) ... visade han sig betydligt mer steady än storbrorsan... (DN 5-1-50;14:7)

2) ... men salkaren Blomqvist var alltför steady denna gång och lämnade endast ett game ifrån sig

(IB 18-1-50;8:4)

3) Han är mer steady än han någonsin varit, mer koncen-

trerad, och har fått sting på sina stilrena grundslag

(DN 22-1-50;18:7)

M: Steady är endast belagt i oböjd form (s M 72). Komparativ uttrycks i ex 1 och 3 med adverbet mer (s M 72).

SD: Inom tennisen, varifrån alla 3 beläggen härstammar, användes stundom det engelska adjektivet steady som beteckning för 'säker, stabil' om spelare.
 
 

Steeplechase

Import: steeplechase, NOM

Ellips: steeple, NOM
 
 

351

Lexica: SuL: Steeple-chase, obstacle run; hinderlöpning, hinderlopp, steeplechase (103)

AS: Hinderlöpning -> (Steeplechase): Det alternativa namnet steeplechase antyder hinderlöpningens anglosachsiska bakgrund.

NEO: Steeplechase subst. -en -r * typ av hinderlöpning till häst, över fasta hinder HIST.: sedan 1850

SAOL11-2: Steeplechase -en -er s- (SAOL12: -n -r) hinderlöpning till häst m.m.

Belägg: Steeple

SB: 1) ... fortsätt med både häckarna och steeple'n

(IB 8-9-50;6:5)

FÖRL: 2) ... 1948 års olympiska steeple-finish?

(IB 1-9-50;6:2)

Steeplechase

SO: 1) Det förefaller rätt märkligt att på allmänidrottspro-

grammet lär finnas medtaget 3000 m steeple-chase. Man kan tycka att terränglöpning och med denna idrottsgren jämförlig idrottsart borde vara tillräckligt tillgodosett med cross-country-loppet å omkring 10 km

(AB 27-1-20;7:4)

2) Mattson överraskade fullkomligt i steeple chase ...

(IB 1-9-20;505:3)

3) ... jag måste erkänna att de östtyska fenomenen i hinderlöpning har imponerat högeligen på oss. Det blir nog ingen överraskning à la Helsingfors för oss på steeplechase (IB 2-9-60;9:1)

SB: 4) ... ersätta den föreslagna steeple-chasen

(IB 23-1-11;2:2)

5) Fyrtio man på Stadion, Stenfeldt med på 5000, Eklöf i steeeple-chasen (rubr i DN 7-9-30;18:6-7)

6) Lasse Larsson. Lidingö, som så suveränt behärskar den svåra steeple-chasen (rubr i DN 9-9-40;9:1)

FÖRL: 7) Speciellt trevligt skall det bli att få se Nils Eklöf, Finspong, i steeple-chase-loppet (DN 7-9-30;18:6)

8) ... en klumpig fotograf under steeple-chase-loppets sista skede sprang i vägen ... (IB 8-1-40;6:1)

M: Plural finns ej belagd och torde med hänsyn till betydelsen knappast förekomma. SAOL9-12, NEO, NuO och Ill uppger emellertid (e)r-plural.

Det unika SB-belägget ex 1 har apostrof som morfologisk alienations-

markering (s M 59).

Med utgångspunkt i skriften hör steeplechase till de nomina som får -n

i SB. Det stumma slut-e gör att allomorfen -en blir SB-ändelse enligt

352

huvudregeln om man utgår från uttalet (s M 59).
 

SO	SB	SUMMA
- steeple+   2	steeple'n     1	1 2
2	1	3
steeplechase    24 steeplechase+  10	steeple-chasen  3	27 10
34	3	37

SD: Med undantag av 1930 med mer än hälften av beläggen finns endast få ex. De 2 elliptiska beläggen är från 1950 och senare finns 1 unikt belägg (det exotiska ex 3 med varians). I svenskan har steeplechase bara an- vänts om löpning över hinder å idrottsplats och ej i terräng medan Avis för engelska förhållanden endast uppger det sistnämnda alternativet. "Terränglöpning" på banor med utplacerade hinder utövas ej i Sverige.
 
 

	10	20	30	40	50	60	70	TOTALT
LEM steeple  LEM steeplechase	- 3	- 4	- 23	- 5	3 1	- 1	- -	3 37
{steeple}	3	4	d23	5	4	1	-	40

Distributionen är fakultativ i relation till hinderlöpning (s D 44).

Stiff argument

Import: stiff argument, NOM (ADJ + NOM)

Lexica: Ej belagt i någon ordbok

Belägg: SO: 1) ... hur bra deras nyupptäckta stjärna Reidar Olavsen verkligen är. Nyligen gav han den stöddige engelsmannen Wigmore "a stiff argument" (IB 24-1-30;2:4)

PO: 2) ... italienarnas kanske bästa man ... som vid ovannämn-

da marsboxningar gav den svenske friskusen en del

"stiff arguments" som det heter på amerikansk boxnings-

jargong (IB 31-1-40;3:1-2)

M: Båda beläggen har engelsk böjning. Obestämda artikeln i ex 1 är a

(s M 14) och pluralallomorfen i ex 2 -s (s M 38).

Adjektivet saknar kongruens (s M 72).

Stopper

Import: stopper, NOM

353

Lexica: SuL: Centre-half: defensive _; centerback, stopper (135:fotboll)

NFS: Stopper, en engelsk benämning, ibland även brukad i Sverige på en som tredje back spelande centerhalv (i fotboll)

Avis: Stopper: a player, especially a centre half, who has great success in holding up the advance of the opposing forwards

(46:fotboll)

NEO: Stopper subst. -n -s *försvarsspelare i fotboll el. bandy, som spelar tillbakadraget med huvuduppgift att stoppa motstånda-

rens mest framskjutna anfallsspelare HIST.: sedan 1945

SAOL11-2: Stopper -n -rar (SAOL12: el. enl. eng. böjn.) s. försvarsspelare i fotboll m.m.

Belägg: SO: 1) Då blev stilen en helt annan med en som stopper fastlåst centerhalv, varför anfallet försvagades med en

man, därför att man måste hålla sig med en extra centerhalv (IB 15-1-40;8:2)

2) Effektiv stopper och villig framspelare var ch. Jernberg ... (DN 9-1-50;14:3)

3) ... då han manövrerade sina 100 kg som stopper i Katrineholms elva (AB 16-1-50;10:1)

4) Och vad finns för övrigt att ta sedan både Hasse Mild

och Arne Larsson blivit centerhalvor? Det är två ganska skilda saker att spela stopper och vänsterback

(DN 13-9-60;21:4-5)

SB: 5) Gamle Arsenalstoppern Bernard Joy ... (DN 3-1-60;18:5)

6) Arne Larsson hade än en gång huvudroll i Holmsund, men

nu som hh, en plats där han tydligen trivs bättre än på stoppern (DN 21-9-60;18:7)

PO: 7) ... en av de allra säkraste stoppers som Allsvenskan har ... (IB 29-9-50;8:2)

8) Ta bara det senaste taktikropet från Brasilien, dvs 4-2-4 (försvarslinje med två stoppers och anfallslinje med två centrar (IB 16-9-60;10:2)

FÖRL:9) ... centerhalvbacken modell "Hälsingborg". Hälsingborg

ville inte heller acceptera den engelska stoppertypen,

som började sitt segertåg i slutet av 30-talet

(IB 16-9-60;10:3)

M: De 5 plurala beläggen har s-form (s M 38f). Den i SAOL11 utan alterna-

tiv och i SAOL12 primärt angivna ar-pluralen är inte känd. PB saknas, vilket delvis beror på betydelsen, som ju också förklarar den låga PO- förekomsten. I 2 fall finns sammansättningen stopperparet.

Are-avledning, dvs stoppare , finns någon enstaka gång i betydelsen 'den som stoppar något (anfall eller målskott)' (s M 82).