354
 
SO SB PO PB
SUMMA
stopper     92
stopper+  27
+stopper    6		 stoppern     94

+stoppern  20

 stoppers    5 -
 191
27
26
125 
114
5
    -
244

SD: Stopper står numera i fakultativ varians till centerhalvback och dess synonymer (s D 45). Intern varians finns i ex 1 och 4. Att stopper med den ursprungsbetydelse som framgår av Avis kommit att beteckna spelare som bekläder centerhalvposten beror på den ursprungligen engelska speltaktik som går ut på att centerhalvbacken skall ha enbart defensiva uppgifter.

Beläggen för stopper återfinns inte längre tillbaka än 1940. Svensk fotboll spelade tidigare efter ett annat taktiskt system, det s k Hälsing-

borgssystemet, enligt vilket centerhalvbacken i stället hade speluppbyg-

gande funktion (ex 9 och indirekt antytt även i ex 1). Då en centerhalv i bandy haft ungefär samma taktiska uppgifter som i fotboll träffar man på stopper även inom bandysporten (ex 2-3).

Under de senaste decennierna har man frångått den engelska taktiken och talar numera vanligen om markerande innerback .
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM stopper
- 
- 
- 
4 
30 
91 
119 
244 

 
 

Stride

Import: stride, NOM

Lexica: SuL: Stride, step, pace; steg, kliv (105)

Avis: Stride: to move with a long, easy, and fast motion (63: friidrott)

Sak: Stride (track) - the distance covered by a leg cycle while running.

Belägg: SO: 1) ... gick yankeen över banan i en härlig och obeskrivlig stride... (IB 17-9-20;549:2)

2) ... gjorde en härlig stride (IB 24-9-20;566:3)

3) Där orkade han inte följa den välväxte Mac Donald Bailey, som avgjorde loppet med sitt utomordentligt vackra stride i kurvan (IB 8-9-50;3:4)

M: De 3 beläggen uppvisar skilda genus, utrum i 20-talsbeläggen ex 1-2 och neutrum i ex 3 (s M 6).

SD: Stride har endast påträffats i exotisk distribution (s D 51). Kliv, steglängd och löpstil o d torde normalt användas för att återge

betydelseinnehållet hos stride.

355

String

Import: first/second/third string, NOM (NUM/NUM/NUM + NOM)

Lexica: AS: First strings, de allra bästa, jfr second-strings, andraklassiga

Sak: Second string - a player not good enough to be on the first team.

Belägg: SO: 1) Westermalms juniorlag gällde till att börja med som "first junior string" och vann första omgången utan att förlora någon match (IB 2-1-20;3:4)

2) Domare E. Albihn, ... nog fortfarande är vår "first string" inom domarkåren (IB 3-9-20;512:3)

3) ... Höganäs B.K. inkasserade en ny säker seger mot Halmstads third string (IB 10-9-30;12:2)

4) ... och på det uttalandet tog vår "third string" Gud i hågen (IB 4-9-40;5:5)

5) 1935 avfärdade han i samma lopp Norge, Ungern och Sveriges "second string" (IB 13-9-40;6:1)

6) ... och det stod inte länge på förrän kvitteringen var ett faktum genom hy. Sigra (Dalarnas first string i tennis) (DN 30-9-50;16:1)

PO: 7) Och utom olympiamännen ha vi ju hela rykan "second strings", som bli med nu och komma att göra sitt bästa för att överträffa de en gång utvalda (DN 9-8-20;8:1)

8) ... och Londons first strings fingo därvid ett nytt tillfälle att befästa sitt renommé som första divisio-

nens hemmalag (IB 7-1-30;9:3)

9) Bröderna Erik och Elis Karlsson bli väl fortfarande klubbens "first strings" ... (DN 13-9-30;14:1-2)

10) Västerbotten har det bra ställt med second strings. det undras blott om någon blir av elitklass

(IB 20-1-50;4:5)

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
first string        19
second string   12
third string        2		 -
-
-		 first strings         7
second strings  12
                        -		 -
-
-
26
24
2
33
-
19
-
52

Bestämd form har ej belagts (s M 58). Pluraländelsen är genomgående -s

(s M 37).
 
 
 
 

356

Ordningstalen saknar böjning (s M 72). Kollektiva enheter såsom lag behandlas som singulara i ex 1 och 3 och som plurala i ex 8.

S: Den av Sak angivna betydelsen för second string har icke belagts och motsvaras vanligen i svenskt sportspråk av reserv, B-lagsspelare o d. AS:s explikation andraklassig synes vara något vilseledande då second string såsom i ex 5 och 7 avser de som är näst bäst, d v s mycket nära eliten.

D: Distributionen är fakultativ och varierande i första hand med participet -rankad (s D 45). Troligen har den ökande frekvensen hos detta particip ett direkt sammanhang med att frekvensen hos NUM + string märkbart avtar.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM first string 
LEM second string
LEM third string
-
-
-
3
5
-
17
11
1
2
2
1
4
3
-
-
2
-
-
1
-
26
24
2
{string}
-
8
29
5
7
2
1
52

 

Strong

Import: strong, ADJ och ADV och still going strong, ADJFRAS (ADV +V(PRES PTC) + ADJ)

Lexica: SuL: Strong; kraftig, stark (106)

OED: Strong, a, 1/26 e/o often runner, swimmer, oarsman, etc. Having great staying power.

Ö: Still going strong, ännu i sin fulla kraft.

NEO: Strong adj. -t * själsligt stark (vard.): en - person som aldrig ger upp BET.NYANS: ibl. försvagat framstående; en - insats; en - prestation IDIOM: still going - som ännu har aktningsvärd prestationsförmåga särsk. om äldre person HIST.: sedan 1922

SAOL11-2: Strong ej i specifik sportbetydelse

Belägg: Strong

SOU: 1) Även Emanuelsson på centerhalven gjorde en strong match (AB 8-9-40;7D1:sp.bil)

2) Detta hindrade dock icke Brand-Johan att vara strong i vanlig stil när han efteråt kom in bland Pantrarna ...

(DN 4-1-50;14:4)

3) En stark match med en strong segrare och en strong förlorare (DN 21-1-50;11:7)

SON: 4) Och det måste man ju erkänna vara ett strongt par

(IB 24-9-30;5:4-5)

357

5) ... Örebrokarolinerna skulle dominera ... dels för att "Karro" sedan gammalt har ett strongt skogsluffargarde (DN 18-9-50;17:5)

SBIM: 6) Essinge IK:s stronga lag ... (bildtext i AB 8-9-40;7D:1)

SUPERL SB: 7) ... löparen Tegnér, som kom - i perfektaste, stilstrongaste marsch (DN 27-1-30;14:3)

8) ... alla tiders skolungdomssimningars strongaste pluggprestation (IB 23-9-60;12:4)

P: 9) ... de fyra stronga fighters som ... (IB 3-1-30;4:1)

ADV: 10) Ett decimerat RIK-gäng utan sina bästa skyttar stred strongt mot energiska och revanschsugna Karlskrona

(IB 22-1-40;10:4)

11) ... simmade så där strongt som man endast kan simma med ett gediget kunnande (AB 24-9-50;14:2-4)

Still going strong

SOU: 1) ... han varsnade sin plågoande i kölvattnet, going strong (IB 15-9-30;3:2)

2) Armstrong -still going! (rubr) ... Henry Armstrong ... är alltså still going strong (AB 25-1-40;16:3)

3) Still going strong... Göteborgskan Ruth Svedberg stötte kula med stor framgång för 15 år sedan. I höst börjar hon sin 25:te säsong som aktiv idrottskvinna (bildtext i AB 9-9-50;10:4)

4) Vi har ju i ishockey också altmeister Maurice Richard, 38 år gammal men still going strong (DN 20-1-60;16:1)

5) Glenn Davis är still going strong ... (DN 3-9-60;21:6)

SON/P: 6) I söder är Västerhaninge still going ...

(AB 14-9-60;20:5)

M: Strong böjs genomgående som ett inhemskt adjektiv enligt huvudmöns- tret (s M 69). Att still (ex 1) och strong (ex 2 - rubriken - och ex 6) kan utelämnas tyder på att adjektivfrasen still going strong är ganska vanlig (s M 70). I ex 6 kan möjligen tveksamhet inför adjektivets kongruens (neut- rum eller plural) ha orsakat ellipsen.
 
SOU             strong        47 a)
SON             strongt        1
SON/P           strong        11 b)
P               stronga       24
SBM             stronge        4
SBIM            stronga       52
KOMP            strongare      3
SUPERL          strongast      1
SUPERL B        strongaste     7
ADV             strongt        5
                      SUMMA 155

358

a) Varav 9 i still going strong b) Varav 1 (ex 5) i still going strong

SD: Strong används inom idrottsspråket i de moraliskt positiva betydel-

ser som stark (intrasentensiell varians i ex 3) kan ha. Ex 2 innehåller den innebörd av 'stram, karsk' som strong ofta torde ha i utomidrottslig svenska. Beläggningen synes vikande efter vikande efter en topp 1940- 1950.
 
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
{strong} 
- 
- 
27 
54 
42 
19 
13 
155 

 
 

Sudden death

Import: sudden death, NOM (ADJ + NOM)

Lexica: Sak: Sudden death - an overtime period in certain games, following a tie at the end of the regular scheduled period of play, the team first scoring becoming the winner at that point.

NEO: Sudden death subst. ingen böjning * sätt att avgöra match som efter ordinarie speltid slutat oavgjord, innebärande att det lag vinner som i en förlängning gör första målet i bollspel e.d., särsk. ishockey HIST.: sedan 1976

Belägg: FÖRL: Rosewall tog setet enligt den nya "Sudden

Death"regeln med 7-6 (DN 15-9-70;18:5)

SD: Det unika belägget är hämtat från tennis. Den nya regel som det talas om infördes först i professionell tennis omkring 1970 och innebär att man vid ställningen 6-6 tillämpar en räkning till 7 vunna poäng (dock måste marginalen vara minst 2 vunna poäng) i det 13:de gamet som blir avgörande. Emellertid har ett annat i materialet ej belagt engelskt lån, nämligen tiebreak , blivit gängse för metoden att inte låta ett tennisset bli längre än 13 game. Sudden death , i talspråk ofta elliptiskt förkortat till sudden , har däremot kommit att bli frekvent, speciellt inom ishockeyn.

Support

Import: support, NOM och supporter, NOM

Lexica: SuL: Supporter, backer; anhängare, supporter (107)

AS: Supporter, anhängare av någon idrottsförening

OEDS: Supporter 5/5 b/b Sport. One who supports a particular form of sport or who makes a practice of following the fortunes of a particular team by attending matches, etc.

359

NEO: Supporter subst. -n supportrar *ivrig anhängare och beundrare av idrottsklubb.: supporterklubb ; hemmalagets supportrar i randiga halsdukar; ryggdunkande supportrar

HIST.: sedan 1934

SAOL11-2: Supporter -ern -rar s. understödjare, gynnare, beundrare o.d.

Belägg: Support

SO: 1) Vårt nya landslag berövat de flesta av sina gamla hövdingar, behöver publikens stöd och support

(DN 5-9-30;15:4-5)

SB: 2) Eljest kan han ju göra AIK-supporten förtvivlad genom sitt svaga fotbollsspel (DN 15-9-30;13:5-6)

3) Supporten Waller ... var hedersgäst (AB 30-1-50;10:2)

4) Prins Carl ... påhejade 6-dagarscyklisterna ... Hjärtligt tack för den kungliga supporten! (DN 2-9-50;12:4-5)

Supporter

SO: 1) ... inbiten AIK-supporter (IB 3-1-30;7:2)

SB: 2) Supportern nummer ett, kommunalkamrer Björn Lindberg ... (AB 8-1-60;13:4)

PO: 3) ... i kretsen av entusiastiska "supporter" från norra London... vilken väg Tottenhamlaget och deras supporters togo... (IB 22-9-20;560:1)

4) ... en trio som utan tvivel kommer att glädja klubben och dess supporters (DN 8-9-30;17:1)

5) ... för att ge sina supporter en ljusare syn på tillvaron (DN 13-1-50;16:5-6)

6) Citys supporter blev ledsna (AB 3-1-60;11:1) ... cuplaget Newcastle får 60000 supporter ... (11:2) ... Fanatiska hemmasupporter kan piska fram sitt lag till seger (11:3)

7) Tidigt på morgonen startade de 812 åskådarna - de flesta givetvis ditresta supportrar (DN 7-1-60;15:6)

8) ... många bevis på att Sigge har massor av supportrar (DN 24-1-60;24:4)

9) 3000 hemmasupporter jublade... (DN 25-1-60;20:1)

10) Lilla Petersborough väntar att få 20000 supportrar

med sig till sin hemmamatch mot Sheffield W. Och vilka supportrar! (DN 26-1-60;17:1)

11) ... hos våra supportrar... Vi hade tre busslaster supporters ... (DN 23-9-70;17:3)

12) Hur många fotbollssupporter i vårt land hade nått sådana rymder som de randigas fans den gången?

(IB 30-9-70;17:2)

360

PO GEN: 13) Idrottsklubbarna får ofta lida för berusade supporters uppträdande (rubr i AB 17-9-30;8:1)

PB: 14) Bland de mest entusiastiska Magnussonsupporterna voro även skådespelarna (IB 15-9-30;2:5)

15) ... till slut, när de trofasta supporterna nästan gett upp hoppet (AB 27-1-40,17:4)

16) Han är för individuell och skjuter för mycket, sa VSK- supportrarna och fler med dem (DN 2-1-60;14:2-3)

PB GEN: 17) ... i supporternas ljudstarka skara blandades som vanligt löjen och tårar i lämpliga doser

(DN 21-9-40;13:5)
 
SO SB SUMMA
support  2 supporten     3
+supporten    1
+supportens   1
5
1
1
2
5
7
supporter    25
supporter+   40
+supporter   21
+supporter+   1
supporters    1		 supportern   3

+supportern  8
 

+supporterns 1
28
40
29
1
1
1
88
12
100
PO POB PB SUMMA
supporters      137
supporter         4
supportrar       32
+supporters      35
+supporter        6
+supportrar       2
supporters        2
 

 

 supporters   3
-
-
+supporters  3
-
-
-		 supporters     3
supporterna    8
supportrarna  11
+supporters    4
+supporterna  10
+supportrarna  2
supporternas   1
supportrarnas  1

+supportrarnas 3
+supportrarnas 1
143
12
43
42
16
4
3
1
 

1
218
6
44
268
TOTALSUMMA 368

M: Support är utrum trots att det neutrala (under)stöd rimligtvis borde medföra neutrum genom semantisk association. Förmodligen är det nomi-

na på -ort (rapport, transport m fl), vilka samtliga är utrala, som verkar genusbestämmande för support (s M 7) .

361

Supporter har klar övervikt för s-plural i materialet (187/268 PO- belägg, d v s omkring 80 %). Ø-plural är som synes sällsynt (av de 10 beläggen ingår 3 i trippelbelägget ex 6). I ex 6 (det andra) och 9 föregås

Ø-pluralen av numeralier som bestämningsord (s M 38f). Böjning efter 2:dra deklinationen (typ 2:2:2), den enda upptagna i NEO och SAOL11-2, saknas före 1960 men är trots detta frekventast 1970 om PB-beläggen medtages. S-pluralerna är emellertid lika många detta år (allomorfisk variation i ex 11) som tidigare. Det fördubblade beläggsantalet innebär alltså en markant ökning av ar-pluralerna. Fonotaktiskt utgör konsonant- följden /rtr/ inget hinder för ar-plural med e-synkope och supporter är sannolikt en av de er-avledningar som håller på att anpassa sig till typ 2:2:2. Förutom i de ar-plurala beläggen saknas e-bortfall.

PB bildas före 1960 genom allomorfen -na till stammen. Detta bildnings- sätt har dock inte lett till nämnvärd frekvens för Ø-plural. För PB supporterna finns 17/22 belägg före 1960. Plural supporters - supporterna tenderar tydligen 1970 att övergå till supporters/supportrar

- supportrarna (s M 40). I nedanstående tablå i vilken genitivformerna anges som delmängd inom parentes har PO GEN supporters redovisats under s-plural.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
PO Ø 
PB Øna 
PO ar 
PB arna 
PB s
-
-
-
-
-
-
-
-
-
2
-
3
-
-
28(2)
-
8(3)
-
-
36
2
6
-
-
52
6
3(1)
5
1
35
2
2
29
14(2)
34
10+ 
22= 32 
34+ 
15=   49
187
PL LEM supporter
-
2
31(2)
44(3)
60
50(1)
81(2)
268

SD: OEDS anger tidigaste kända engelska belägg till 1922 och dubbelbe-

lägget ex 3 (som ingår i ett reportage från England av Idrottsbladets redaktör Torsten Tegnér) är således äldre. Första omnämnandet men ej det andra har citattecken.

Supporter har blivit en allt vanligare synonym till fan (variation i

ex 12) och anhängare (s D 45). 1/3 av beläggen härrör från 1970.

Verbalabstraktet support är lågfrekvent. I ex 2-3 och eventuellt även

i ex 4 har ordet personbetydelse. Man kan misstänka förväxling med supporter men det bräckliga materialet tillåter inga säkra påståenden

om betydelseförändring.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM support 
LEM supporter
-
-
-
2
2
39
2
56
3
85
-
62
-
124
7
368
{support}
-
2
41
58
88
62
124
375

 
 

362

Swerve

Import: swerve, NOM

Lexica: SuL: Swerve, curve; avvikning (172:fotboll)

Belägg: SB: ... högeryttern med det engelska namnet Wilson och den engelska "swerven" i skotten (IB 8-9-30;14:2)

M: Det unika belägget är genus utrum (s M 5).

SD: Det är av sammanhanget troligt att det är SuL:s translation till swerving ball , d.v.s. 'skruvad bollbana' som är den avsedda betydelsen. Belägget har exotiserande funktion med hänvisning till engelska förhållan- den (s D 51f).
 
 

Swing

Import: swing, NOM

Avledningar: swinga, V och swingande, NOM

Lexica: SuL: Swing; svingslag, sving (255:boxning)

AS: Swing (boxn). S. utföres med skuldran som rörelsecentrum, handen beskriver en halvcirkel och måste vända, så att slaget träffar korrekt, d.v.s. med knogarna.

Avis: Swing: a sweeping punch of great danger when it connects, but exposing the boxer using it to severe retaliation through loss of guard and balance (101-2)

NEO: Sving subst. -en - ar *svängande rörelse med arm el. kropp, särsk. i boxning, brottning, golf m.m. : högersving.... HIST.: sedan 1824; som sportterm 1921

SAOL11-2: Sving 2/2 (SAOL12: 1/2) -en -ar svängande slag i i boxning;

Belägg: Swing

SO: 1) ... genom att sända engelsmannen White till dreamland med ett väldigt sving mot käken ... (IB 2-9-20;510:2)

2) ... blev utslagen. Först ned för räkning för en vänstersving... (DN 3-1-30;9:7)

3) Den senare litade tydligen helt och hållet på sitt enda slag: en kraftig vänstersving... (DN 7-1-30;12:7)

4) ... träffats av sluggern Holmgrens väldiga högerswing (IB 7-1-30;3:4)

5) ... en swing av så förödande verkan att stora H.P. icke endast slagits knock-outs ... (IB 17-1-30;1:1)

6) Svensken fick därefter in en uppercut och Bjerke svarade med en högersving (DN 27-1-30;12:2)

363

7) ... fick efter en stund in en fruktansvärd höger, någonting mitt emellan uppercut och sving

(DN 22-9-30;19:6)

8) Man kommenterar svingen och anser den toppklassig ... inte fullt i klass med svingen (DN 13-1-60;teckn 19:7-8)

PO: 9) ... framförallt lära sig gardering samt att det finns andra slag än svingar (även för en man som representerar en klubb vid namn Swing) ...

(DN 18-1-30;12:2)

10) Krokar, swings, uppercuts och raka slag ligger lika bra till för honom (IB 20-1-30;5:2)

11) ... med långa råsopar till swings (IB 2-1-40;4:3)

12) ... denne hade slagit hookar och swingar från alla kanter (IB 12-1-40;4:5)

13) ... började bra med farliga swingar (IB 30-1-50;5:1)

14) ... så blir det dock svingar och puttar för hela slanten

(AB 10-1-70;23:5)

PB: 15) ... de förfärliga swingarna (IB 11-1-50;2:4)

16) ... hann inte gardera svingarna och uppercuts

(DN 21-1-50;11:2)

Swinga

PRET: 1) Landgren swingade vilt under hela matchen

(IB 31-1-30;4:5)

PRES PTC: 2)... svingande Gerhard Karlsson som segrare över lugnt och rent boxande Berg (DN 22-9-30;19:3)

3) ... lika vild som "Ormen" själv, swingande och uppercuttande (IB 20-1-50;2:6)

SUP: 4) Jag har svingat fel i tio dagar... (DN 13-9-70;26:8)

Svingande

SO: Yankeen rusade... under vilt svingande... (IB 17-9-30;4:2)

G: Ortografiskt växlar <v> och <w> (s G 17f) enligt nedanstående tablå. Det förefaller som om <w> är statt på retur efter en topp 30-50.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
<swing>
<sving>
-
-
-
2
20
45
10
3
22
15
3
9
-
2
55
76

 
 
 
 
 
 
 

364

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
sving     6
swing            4
sving+    1
swing+    1
+sving   23
+swing   16		 svingen      3
-
 

+svingen    3
+swingen   2

 svingar      20
swingar     17  swings         4
 

+svingar    15
+swingar     6

 svingarna    1
swingarna   1
 

 
30
26
1
1
41
24
51
8
58_______4
62          
2
123
svingande 1
swingande1
-
2
  
2
INF        svinga      1
PRET       svingade    2
SUP        svingat     1
PRES PTC   svingande   2
SUMMA                                     6
  6

S-plural finns belagd i 2 30-talsex (ex 10 är det ena) och ett dubbel- belägg från 1940 (såsom i ex 11), men för övrigt förekommer endast ar- plural (s M 23) i 58 PO- och 2 PB-belägg. I det exotiska 20-talsex

1 har sving unikt neutralt genus, vilket för övrigt är upptaget av NuO

som sekundärt alternativ. Det neutrala sving bör nog anses vara inhemskt.

SD:
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM swing 
LEM swinga 
LEM swingande
-
-
-
2
-
-
61
3
1
12
1
-
35
1
1
12
-
-
1
1
-
123
6
2
{swing}
-
2
65
13
37
12
2
131

Swing och swinga har totaldistribution i boxning och golf (s D 40). Swing ex 8 och 14 och swinga ex 4 är hämtade från golf, medan alla övriga ex är från boxning. Det medför det sedvanliga distributions- mönstret för boxningslexem, d v s i detta fall hälften av beläggen från 1930 och nära 30 % från 1950 (s D 29).

Tackle

Import: tackling, NOM

Avledningar: tackla, V och tacklare, NOM
 
 

365

Lexica: SuL: Tackle; tackling, bentackling, fottackling (172:fotboll) - Tackle; tackla (172) - Tackler - tacklare (172) - Tackling; tackling (172)

NFS: Tackla, bollspelst., angripa, gå in på livet på någon, är att med kroppen angripa en motståndare.

NEO: Tackla verb -de - t SUBST.: tacklande,tackling 2/2 gå (boll- eller puckförande motspelare) in på livet i syfte att erövra bollen eller pucken: en försvarsspelare som -r hårt och bestämt HIST-: sedan 1924

Tackling subst. -en -ar 2/2 angrepp med kroppen mot (boll- eller puckförande) motspelare i syfte att beröva denne bollen el. pucken: glidtackling; kroppstackling... hårda men inte ojusta -ar; han blev utvisad för våldsam - HIST.: sedan 1913

SAOL11-2: Tackla -ade v. ... angripa motspelare i fotboll m.m. med kroppen; ta itu med problem m.m.

Tackling -en -ar ... angrepp med kroppen i fotboll m.m.

Belägg: Tackla

INF: 1) ... när han skulle tackla Sylve Bengtsson halkade han (IB 18-9-50;6:5)

PRES: 2) "Tacklas en spelare ojust inom straffområdet vid klar målchans skall straff dömas" (AB 26-1-50;13:3)

3) Han hårdmarkeras, han tacklas, han ruffas, men ingenting stoppar honom ... (DN 21-1-60;20:2)

4) Man tacklar hårt och rejält ... (DN 2-1-70;21:1-2)

PERF PTC/SOU: 5) ... men blev tacklad i sista ögonblicket, varvid domaren fann sig föranlåten att beordra det strängaste straffet (IB 29-1-40;8:2)

/SON: 6) Ett extra svårtacklat problem är den tidiga tidpunkten i Tokio (IB 28-9-60;8:3)

SUP: 7) ... efter att ha tacklats av en Grumsförsvarare

(DN 18-1-60;19:8)

Tacklare

PO: Whitby Dunlops ... utmärkta puckbehandlare och regelrätta som "tacklare" (IB 15-1-60;10:1-2)

Tackling

SO: 1) Tackling (=pååkning och trängning) är numera uttryckligen tillåten (IB 3-1-30;9:3)

SB: 2) ... och denne fällde yttern genom att grabba tag i hans fot - rena rugbytacklingen alltså (IB 18-9-50;8:4)

3) Tacklingen skall enligt reglerna äga rum när bollen befinner sig inom spelhåll (DN 26-9-50;14:4-5)

PO: 4) Domare var ... vilken glömde några alltför hårda tacklingar (IB 10-9-30;12:6)

366

5) Det var fullt med småruff, hands och ojusta tacklingar (DN 9-9-40;16:2)

6) Svenska försvaret ... förstod det bättre att använda sig av kroppstacklingar än i fredags (DN 2-1-50:21:1)

PB: 7) ... men spelet fördes genomgående alltför mycket på spelarna i tacklingarna ... (DN 1-9-30;19:2)

8) ... behövde inte spelarna vara så rädda i tacklingarna (DN 19-1-40;13:5)

G: Då {tackle} endast förekommer framför vokalisk avledningsändelse har <e> genomgående fallit (s G 5).

M:
 
 
SO SB PO PB
SUMMA
tacklande      1
- 
    
1 
tacklare       1
-
 tacklare       2
-
3
tackling     53
tacklings+   21
+tackling    14		 tacklingen    10

+tacklingen    2
 

 tacklingar    60

+tacklingar   21
 

 tacklingarna    21

+tacklingarna    5
+tacklingarnas   2
144
21
42
2
88
12
81
28
209
SUMMA
INF    tackla     30                                     30
PRES   tacklar    12 tacklas    3                        15
PRET   tacklade   24 tacklades  8                        32
SUP    -             tacklats   2                         2
SUMMA         66                 13                      79
PERF PTC/SOU tacklad     10
        /SON tacklat      1
        /SB  tacklade     1
PRES PTC     tacklande   15
SUMMA                    27                              27
TOTALSUMMA                                              106

Den vanliga engelska nominalformen är tackle och inget belägg finns för ett svenskt nomen *tackel .

Vid ing-avledningen är ar-plural undantagslös (s M 25). På grund av stamslutet på -l kan ning-avledning inte komma ifråga (s M 85). Er-avled- ning saknas trots att tacklare är en tillfällighetsbildning.

SD: Efter de första ströbeläggen 1920 når frekvensen 1940 en jämn nivå och håller sig kring ca 60-90 belägg per år. Morfemet {tackle} har total-

distribution i sin konkreta betydelse (s D 40). I överförd bemärkelse har tackle blivit allt vanligare med avseende på svårbemästrade situationer (ex 6). Förebilden för denna användning finns i engelskan (to tackle a

problem ).

367
 
 
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM tackla 
LEM tacklande
LEM tacklare 
LEM tackling 
-
-
-
-
3
-
-
4
12
-
-
13
17
1
-
38
30
-
-
58
23
-
1
60
21
-
2
36
106
1
3
209
{tackl}
-
7
25
56
88
84
59
319

Team

Import: team, NOM

Lexica: SuL: Team, side, "crew", "gang"; idrottslag, lag, "team" n (110)

Team, eleven; lag, elva (173:fotboll)

NFS: Team, lag, förekommer stundom även i svenska.- "Wunderteam", benämning på Österrikes segerrika landslag i början på 30-talet.

Avis: Team: the group of players comprising the playing members (47:fotboll)

NEO: Team subst. -et, plur. - , best. plur. -en * mindre grupp som samarbetar i bestämt syfte: BET.NYANS: ofta med tonvikt på sammanhållningen: landslagstruppen har blivit ett - HIST.: sedan 1946; 1900 i bet. idrottslag

SAOL11-2: Team ej i specifik sportbetydelse

Belägg: SO: 1) Ett kombinerat team af Möller, Stenborg, Lindberg och engelsmannen Morton löpte 1907 på samma bana på 44 3/5 sek (IB 12-9-10;1-2)

2) ... skola kunna ställa upp ett "team" så representativt som det verkligen är oss möjligt (IB 23-9-10;3:2)

3) ... löpare, som nog komma att få en plats i vårt olympiska "team" 1912 (IB 30-9-10;1:4)

4) ... undrar vad han tycker om Hammarbys wonder team (IB 2-1-40;5:2)

5) "Never change a winning team" är dessutom en fras som inte bara låter vacker... (IB 23-9-40;10:1)

6) ... i detta sällsynt homogena team (IB 2-1-60;10:1)

7) Men till slut nominerar han sitt all star team

(AB 11-1-60;11:3)

8) Speciellt svårt med norrmännen hade vi... då de ju hade sitt eget "wunder-team" (IB 16-9-60;7:1-2)

SB: 9) ... Skottlands obligatoriska centerhalv ... var bl.a. med i "the wonder team" som 1925 utklassade ...

(IB 31-1-30;9:2)

368

10) ... den definitiva uttagningen av Squaw Valleyteamet blir synnerligen svårknäckt (DN 7-1-60;16:4)

11) ... domarteamet Wiking - och Wilkert från Stockholm (DN 12-1-60;14:4)

12) Domarteamet i matchen är helt tyskt

(IB 28-9-60;10:3)

PO: 13) ... gäller det om Västerås kan rå på ett av sina bogey- team (DN 27-1-50;16:7-8)

G: Endast engelsk stavning är belagd (s G 8).

M: Plural finns endast belagd i efterled till bogey . Den semantiska kopplingen till den svenska motsvarigheten till lag är ofrånkomlig och förklarar varför genus är neutrum (s M 5).

Den fristående bestämda artikeln the finns i 2 och den obestämda i 1 belägg framför attributiv bestämning (s M 60 och M 14).
 
SO SB PO PB
SUMMA
team      9
+team   14a)		 -                   the ... team    2
+teamet    6
+teamet+  1		 -
+team   1b)
-
-
11
21
1
23
7_____________2
9                  
1
-
33
a) Däri 8 SO-belägg på bogey team b) PO-belägg på bogey team

D: Med undantag av 1960 som uppvisar hälften av beläggen är frekvensen låg.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM team 
LEM bogeyteam
3
-
-
-
2
1
1
4
-
1
14
2
4
1
24
9
{team}
3
-
3
5
1
16
5
33

 
 

Tee

Import: tee, NOM

Lexica: AS: Tee el teeing ground (golf), utslagsplats, startplats till varje hål på en golfbana. Tee kallas även den lilla peg (träplugg) eller sandhög, på vilken bollen upplägges.

Avis: Tee: a small tuft of grass, a wedge of sand, or a patent wooden cuplet, designed to support the golf ball firmly on the teeing ground (211)

Belägg: Bollen skall ligga på isen vid straffslag. Ingen hög ("tee") av snö eller isskrap får göras i ordning för bollen

(IB 3-1-30;9:4)

M: Ej belagt i oböjd form.

369

SD: Det unika belägget är hämtat från bandy. Det citat- och parentesteck-

ensförsedda tee tjänar här som en förklaring till ett vanligt svenskt ord, hög (s D 49). Rimligtvis är det en hänvisning till internationella regler som motiverar denna förekomst. Alternativt är det golfens totaldistribu- tiva nomen tee, som här har kommit till tillfällig användning i överförd bemärkelse, men detta är mindre troligt.
 
 

Tennis

Import: lawntennis, NOM och tennis, NOM

Hybridkompositum: bordtennis, NOM

Lexica: SuL: Lawn-tennis -> tennis; tennis, tennisspel, lawntennis (211)

AS: Tennis är ett spel med racket och boll ... 1878 reviderades reglerna... tack vare dåvarande kronprins Gustafs resa 1878-79 introducerades t. mycket tidigt även i Sverige.

Avis: Lawn Tennis: the present-day form of similar ball games dating back (at least) to mediaeval times; not necessarily played on a grass lawn (257)

OED: Tennis 2/3 Short for Lawn-Tennis; Introduced about 1874; reduced to its present form in 1877.

NEO: Tennis subst. -en * ett bollspel med en liten, filtklädd boll och racket på en plan som delas av på mitten med ett nät och med en el. två spelare på vardera sidan:

tennisbana; ... grästennis; ... spela - IDIOM: (göra mål)

på - (göra mål) med ett tennisliknande slag dvs. direkt tillslag dvs. direkt tillslag (med klubba) på i luften mötande boll el. puck HIST.: sedan 1886

SAOL11-2: Tennis -en s.

Belägg: SO: 1) ... täflingar i lawntennis ... våra främsta svenska lawntennisspelare (AB 7-1-10;10:5)

2) 1896 upptog programmet förutom allmän idrott även fotboll, atletik och tennis. Av dessa försvann lawn- tennis först från programmet (DN 26-1-20;8:2)

3) ... samma kategori av folk som dyrkar tennis (det veka fjäderbollspelet, ej att förblanda med lawn-tennis, den internationella sporten) (IB 26-1-20;48:2)

4) 1-1 genom Widing som slog rätt på tennis i klunga tätt inpå mål (DN 7-1-30;14:1)

5) Kunglig tennis är inte "garden party"

(rubr i DN 21-9-30,3:3 sp. bil)

370

6) ... tydligen outstanding i svensk bordtennis just nu

(DN 19-1-60;16;3)

SO GEN: 7) Svensk tennis två "stora" (DN 8-1-50;17:3)

SB: 8) Tyska tennisen står i sitt flor (rubr i DN 28-9-20;9:6)

9) Bordtennisen eller ping pong som det populärt benämnes (DN 9-1-30:9:3)

10) Tennisen slutade sitt SM (AB 23-1-50;10:5)

FÖRL: 11) Se ex 1!

12) ... gav Abrahamsson AIK försprång med ett grant tennisslag i nättaket (DN 12-1-20;8:2)

13) ... (är inte tennisspråket ett fint språk, så säg!)

(DN 26-1-30;12:3)

14) briljerade med perfekta tennisbrytningar

(DN 29-1-40;16:1)

15) Sverige har plötsligt blivit Europas främsta tennisnation ... (AB 27-9-50;11:3)

G: SAOL8:s sekundära variant med försvenskad stavning <låntennis> har ej påträffats och lär, om den överhuvudtaget har existerat, blott ha haft tillfällig förekomst (s G 4).

M:
 
SO SB SUMMA
tennis     455 lawntennis   14   bordtennis 193
tennis+    911 lawntennis+  21   bordtennis+207
+tennis     60
+tennis+    14
tennis       1		 tennisen    29  b-tennisen  17

+tennisen   32

tennisens   16  b-tennisens  5
+tennisens   7
708
1139
92
14
22
7
1441____________35________________400
1876                           
84_____________22   
106                   
1982

Tennis har utralt genus (s M 7). Till följd av att tennisspelet ej utövats på gräs i Sverige har förleden lawn- känts redundant, vilket påskyndat dess försvinnande i svenskan (undantag utgörs sedan länge endast av några få klubbnamn (s M 89).

I det unika SO GEN-ex 7 saknas apostrof (s M 65).

Bordtennis har av allt att döma redan från början haft svensk förled och är alltså ett hybridord.

SD: Tennis som sportgrensbenämning har totaldistribution (s D 36). Ex 3 i vilket tennis har betydelsen 'badminton' är ett dubiöst belägg.

Sekundär användning för att beteckna volleyslag i (företrädesvis) bandy exemplifieras i ovanstående belägg 4, 12 och 14. Denna betydelse är ej be- lagd i någon uppslags- eller ordbok. Förkortningen avser enbart bordten- nis.
 
 

371
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
FÖRK bt/BT 
LEM bordtennis
LEM lawntennis
LEM tennis
-
-
17
34
-
-
12
65
-
17
1
306
12
73
5
251
57
126
-
103
47
133
-
77
14
73
-
187
130
422
35
1023
{tennis}
51
77
324
341
286
257
274
1610

 
 

Time

Import: timing, NOM

Avledning: timea, V

Lexica: SuL: Timing 2/2; "timing" (korrekt avvägning av alla rörelser och rytmiskt utförande)

AS: Timing 3/3 förmågan att göra rätt rörelse, slag, spark o.s.v. i rätt ögonblick. Good timing är kännetecknet på en förstklassig idrottsman.

Sak: Timing (track and field) - coordination of the various body movements.

Web: Timing, the regulation of the speed with which something is performed so as to produce the most effective results: as... the timing ... of a golfer's swing.

SAOL11-2: Tajma -ade v vard. tidsmässigt anpassa el. samordna, välja tidpunkten för

- ning -en -ar äv. timing

Belägg: Timea

PERF PTC/P: ... en del granna bollar - vars enda fel var att de var "timeade" efter en svensk målvakts placering

(IB 4-9-50;2:3)

Timing

SO: 1) Hancocks förfogar över en utomordentlig skjutförmåga. Det är tekniken (timing), som avgör, ej kroppsvikten (DN 6-9-50;16:5)

2) Därvid gäller det att ha styrka, spänst och "timing" (IB 29-1-60;9:3)

3) Det blev hård och jämn timing från början

(IB 1-9-60;7:4)

4) ... och slängde upp skräpet med fin balans och "timing" (IB 12-9-60;14:5-6)

G: Materialets unika verbbelägg har bevarat <e> framför vokaltecken

(s G 5). Möjligen har medvetet undvikande av homonymi med det likaledes sällsynta svenska arvordet tima motverkat <e>-strykning.

M: Timing finns ej belagt i böjd form. Belägg saknas också för ning-

372

suffix, vilket torde bero på avledningens sällsynta förekomst (s M 86).

SD: Verbbelägget och timing ex 1 (båda ex gällande skott mot mål) är hämtade från fotboll, medan ex 2, 3 och 4 kommer från resp. basketboll, brottning och tyngdlyftning. I ex 3 är innebörden dunkel. Det verkar inte vara den vanliga betydelsen som exemplifieras här. I ex 1 får begreppet teknik ökad precision genom tillägget av det parentetiska timing . Någon inhemsk heltäckande synonym lär ej finnas (s D 51). Samtliga belägg har redovisats ovan.

Tip

Avledningar: tippa, V, tippande, NOM, tippare, NOM, tippning, NOM, tips, NOM och tipsa, V

Lexica: SuL: Bar: to tip the ball over the _, to turn the ball over the _, to push the ball over the _; tippa bollen över tvärslån (till hörna) (133:fotboll) - Tip: tip(p)s (113)

AS: Tippning försök att förutsäga resultaten vid vissa idrottstävl, främst fotbollsmatcher.

Tips, i sv. språkbruk allmänt accepterad pluralisform av det eng.tip , upplysning om en förestående tävl. och dess delt. till gagn för mottagaren, speciellt då denne deltar i vadhållning; även förutsägelse (verb:tippa).

NFS: Tippning förutsägande av idrottstävlingars resultat (Tips) har förekommit i England sedan den moderna fotbollens genombrott på 1880-talet och i Sverige sedan 1923.

Avis: Tip: just to reach with the fingers, as by the goalkeeper's outstretched hands (47:fotboll)

NEO: Tippa verb -de -t SUBST.: tippande tippning 3/4 förhindra mål genom att styra (boll) i annan riktning i fotboll m.fl. lagspel: målvakten kastade sig och -de bollen över ribban HIST.: sedan 1917

4/4 gissa BET.NYANSER: b/c särsk. i samband med insats ägna sig åt fotbollstips: hon -r varje vecka c/c med angivande av resultat (av olika slag): - ett kryss i den sista matchen ... HIST.: sedan 1763

Tippare subst. - n äv. tipparn , plur. - best. plur. tipparna

* särsk. person som spelar på tips: jumbolagets seger blev en obehaglig överraskning för tipparna HIST.: sedan 1924

Tips subst. -et, plur. -, best. plur. -en 1/2 gissning vanl. grundad på någon form av bedömning BET.NYANSER: b/c särsk. i förbindelse med insats (ett spel där det gäller att avge) förutsägelser om resultat av ett antal fotbollsmatcher: tipsvinst: ... få tretton rätt på -et c/c om kupong e.d. med detta: lämna in -et

373

SAOL11-2: 2/2 Tippa -ade v. avge tips; gissa o.d.

Tippning s. till ... och 2/2 tippa

Tips -et; pl. = s. gissning om utgång av tävling; vadhållning med sådan[a] gissningar

Belägg: Tippa

INF: 1) Tippa "english football" är ju numera ett av medelgöteborgarens livsbehov (IB 29-1-30;12:1)

2) Att tippa segraren i matchen Skutskär-Rättvik blir nog svårt (DN 30-1-30;13:3)

3) ... ett hårt 30-metersskott som Bysell i Bragemålet lyckades tippa till hörna (DN 15-9-30;19:3)

4) ... men målvakten, som delvis var ur spel, lyckades kasta upp händerna och tippa bollen i ribban

(AB 15-9-40;7A:1)

5) Seyffarth är dark horse, och honom vet man inte var man skall tippa (DN 22-1-50;18:6)

PRES: 6) Varest två el. flera fotbollsintresserade är församlade... tippar man ... (DN 3-1-30;9:4)

PRET: 7) ... var orsak till ett skott som Boklund i Malmömålet hade stor svårighet att klara och tippade till hörna

(DN 1-9-30;19:1)

8) ... jag tippade honom redan på torsdagen som segrare (DN 3-9-60;21:1-2)

PERF PTC/SOU: 9) Sagström ... var också allmänt tippad (IB 2-9-10;4:2)

10) Tore Söderström, tippad sist i hinderkvartetten

(DN 9-9-40;13:4)

/P: 11) Däremot voro finnarna tippade (IB 1-9-20;505:3)

SBIM: 12) ... C. Schröder, som i en storstilad match besegrade den

tippade favoriten E. Carlgren ... (DN 7-1-30;13:2)

PRES PTC: 13) Det blir pressens uppgift att instruera den stora tippande allmänheten ... (AB 27-9-40;18:4)

Tippande

SB: Egentligen står nu bara en enda tidning kvar på barrikaden med segerfanan höjd i tippandet

(AB 24-9-50;14:5)

Tippare

SB: 1) Det betyder inte någon rolig stund för tipparen

(AB 9-9-40:17:1-2)

PO: 2) ... hur många tippare placera tre draws på kupongerna (IB 19-9-30;12:1)

3) ... Torsten Tegnér hade naturligtvis sina givna tippare före loppet (DN 29-9-30;14:3)