394

Uppercut uppvisar den för boxningsord typiska 30-talstoppen. 2/3

av samtliga belägg kommer från 1930 (s D 29) och endast 1 belägg är senare än 1950 som lika mönstertroget som 1930 företer lexemets andra topp. Uppercut har totaldistribution (s D 40).
 
 

Walkover

Import: walkover, NOM

Lexica: SuL: Canter (home) (easy win), parade, "walk", walk-over,

walk-away, breather; promenadseger, lätt seger, walk over,

"hands down", lätt kamp (15)

NFS: Walk over betecknar inom sporten, att en match (tävling)

vunnits, därför att motståndaren icke ställt upp.

OED: Walk-over. A race in which through absence of competitors the

winner has merely to 'walk over': also in extended sense, a

contest in which through the inferiority of his competitors the winner has practically no opposition.

SAOL11-2: Walkover el. walk-over s. (SAOL12: Walk over el. walkover oböjl.) seger utan tävling gm motståndares uteblivande m.m. ; en w.

Belägg: SO: 1) Strängnäs' walk over (rubr i IB 12-1-20;22:5)

2) Om svenska mästarna bespetsat sig på en lätt "walk over" i stil med fjolårets SM-match (IB 13-1-20;3:2)

3) Ingen av de övriga spelarna var hågad att överta det ansvarsfulla målvaktsjobbet och det såg inte bättre ut än att man skulle behöva ge Arvika walk over

(DN 7-1-30;13:5)

4) Lennart Bergelins tåskada visade sig på söndagen vara av sådan art att han tvingades ge walk over

(AB 22-1-50;15:6)

PO: 5) ... är den mängd walk overs man måste lämna

(IB 4-1-40;3:3)

6) ... ett 40-tal walk over i de inledande omgångarna

(AB 7-1-40;7B:4)

7) Metoden att lämna walk overs i på förhand förlorade klasser är dock inte sympatisk (IB 13-1-50;2:1)

8) ... ett par walk over för stockholmarna

(IB 27-1-50;5:3)

M:
 
SO SB PO POB PB
SUMMA
walk over   80
walk over+   1 		 - walk over  2  walk overs   3 walk over 1 -
86
1
81
2___________3
5                
1
-
87

395

Bestämd form har ej belagts, vilket till största delen torde bero på de få sammanskrivna beläggen. Plural har 3 Ø-belägg vid sidan av lika många

s-plurala. Som framgår av ex 6 och 8 är det efter mängdbeteckningar som Ø-pluralerna finns (s M 4f).

S: Betydelsen 'seger utan att motståndaren ställer upp till match' föreligger i ex 3-4 och 7 medan walk over i ex 1 (avseende en match

som Strängnäs vann med 9-1) och ex 2 innebär 'seger utan nämnvärt motstånd'. I den förra betydelsen har walk over totaldistribution

(s D 40f) medan promenadseger o d varierar i den senare. Hands down som SuL anger som svensk synonym är ej känt i svenskt sportspråk.
 
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
FÖRK w.o. 
LEM walk over
-
-
-
11
3
19
2
25
26
19
47
9
10
4
88
87
{walk over} 
-
11
22
27
45
56
14
175

D: Beläggningen är tämligen jämnt fördelad från 1920 med topp 1960 men med få belägg 1970. Förkortningen <w.o.> blir frekvent från och med 1950.
 
 

Warming up

Import: warming up, NOM (NOM + ADV)

Lexica: SuL: Warming up, limbering up; joggning, uppmjukning, uppvärmning (121)

Sak: Warm up - a warm up for vigorous exercises needed to prepare the muscles, joints and the entire organism for strenous activity. It is body preparation for immediate activity.

Web: Warm up 4/4 in sports to practise or exercise a while before going into a game, test of skill, race, etc.

Belägg: SO: 1) ... men matchen duger gott som "warming up" för publikens del (AB 28-1-30;7:2)

2) ... matchen duger utmärkt som "warming up" för publikens del (IB 31-1-30;2:5)

G: Citattecknen är ett kriterium på den sällsynta förekomsten.

M: Böjning är ej belagd (s M 58).

SD: De 2 belägg, som härrör från svensk professionell boxning, visar en i viss mån utvidgad användning i förhållande till betydelsen i idrottslexica då det här ej gäller fysisk "uppvärmning" av en idrottsman före tävling utan "försättande av publiken i önskad stämning". På grund av det ringa tidsmellanrummet och den nästan identiska ordalydelsen kan inbördes påverkan anses trolig (s D 22).

396 Weave

Import: weave, V (PRES PTC)

Lexica: SuL: Bobbing and weaving, vaggning med överkroppen (223:boxning)

Avis: Weave: to box so cleverly that the arms seem to 'weave' in and out of the opponent's guard (105)

Belägg: PRES PTC: Jag skall fighta Johansson från en crouchställ- ning, weaving och bobbing, och aldrig ge honom en chans att vila (AB 20-1-60;14:1)

M: Endast belagt som presens particip i engelsk ing-form. De båda verbformerna förbinds med den svenska konjunktionen och .

SD: Det unika belägget ingår i ett citat av en amerikansk boxare (s D 51).
 
 

Welter

Import: welter, NOM

Lexica: SuL: Welter-weight, welters; weltervikt, welter (258:boxning)

AS: Weltervikt viktklass i boxning ... i brottning ...

Avis: Welterweight: a standard weight division for professional

boxers weighing... (105)

SAOL11-2: Weltervikt viktklass mellan lättvikt och mellanvikt i boxning och brottning

Belägg: SO: 1) Så var fallet i welter där Kalle Bergström fick segern... (DN 7-1-60;16;1-2)

SB: 2) ... i "fria" weltern (IB 27-1-50;5:1)

FÖRL: 3) ... två welterviktsboxare (rubr i DN 29-9-20;9:6)

4) Linnéa fick sin andra seger i weltervikt...

(DN 7-1-30;12:6)

GM:
SO SB SUMMA
welter    189  velter      3
welter+ 559   velter+ 35		 weltern     2
194
594
748_______38
786         
2
788

Initialt växlar <w> och <v> men <w> dominerar som synes stort. Fördel-

ningen 1970 kan dock vara ett tecken på ökad <v>-andel men beteckningen welter har nog försvunnit nästan helt eftersom viktsklasserna numera anges med kg-angivelser (s G 17).

Med undantag av 2 SB-belägg finns welter enbart i SO, företrädesvis i förled.

397

SD: Weltervikt och dess ellips welter har haft totaldistribution (s D 41). Welter-weight och welter är även personbeteckningar i engelskan (OED 2/2 och Web 2/2) medan svenskan genomgående har are-avledning

(s M 81). Av förledssammansättningarna är 89 are-avledningar.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
<welter> 
<velter> 
-
-
7
4
295
7
156
1
102
4
134
-
56
22
750
38
{welter} 
-
11
302
157
106
134
78
788

 
 
 

Wing

Import: wing, NOM

Lexica: SuL: Wing, flank; flank, ving, wing, ytterkant (177:fotboll)

Wing-forward (wing man, wing(er), outside, "wing-raider",

outside man; ytter, ytterforward, ytterlöpare (177:fotboll)

AS: Wing betyder egentl. den forwardsspelare i t.ex. fotboll, som

spelar närmast sidlinjen ... men har i sin sv. form fått betydel-

sen "ytter och inner", vilka sålunda bilda w., försvenskat "vingen".

OED: Wing, II/IV 7/21 b/c. In football and similar games: The position of the forwards on either side of the centre; a player or players occupying this position.

SAOL11-2: Ving -en -ar s. par av spelare i forwardskedjas ytterdel, flygel, vinge

Belägg: SO: 1) Genom Aikås svagare höger ving kan ju Uppsala ...

(IB 23-1-20;40:4)

2) "Gölla" Johnsson och Widing - Karlstads-Götas vänsterving - äro båda distriktsmästare i vattenpolo

(DN 8-1-30;12:3)

3) ... och tillsammans med Dunker bildade han en rasande farlig ving (DN 1-9-30;21:3)

4) ... våran vänsterwinge (IB 18-9-40;9:3)

5) ... den som landslagsvinge nämnda duon

(AB 29-1-50;15:2)

SB: 6) I allmänhet bör de passa till centern eller sin ytter men de få ej glömma att en snabb passning till motsatta vingen ofta är av stor effekt (IB 19-9-10;2:1)

7) Lindkvist spelar för övrigt utmärkt på vänstervingen ...men hans kamrater på innerplatserna fullföljde aldrig hans vackra ansatser (IB 19-9-10;2:1)

398

8) ... hade man kanske väntat sig mer av vänstervingen som för dagen stod åtskilligt tillbaka för gamlingarna Abben Olsson och Wenzel på andra kanten

(DN 15-9-30;14:4)

9) Vad som i Alec Jackssons fall ... trots sin placering ute på högervingen visa sig som den verkligt effektive målskytten (IB 17-9-30;10:5)

10) ... den charmanta vänsterwingen som bestod av bröderna Söderkvist (DN 7-1-50;13:2)

PO: 11) R.C., vilken två söndagar å rad fullkomligt neutraliserat resp. vänster-wings. Dagens motståndare voro... (IB 22-9-30;11:2)

12) Och Jörgen har två fina vingar att dirigera och mata fram (DN 2-1-50;22:5)

PB: 13) ... ansatser till verkligt excellenta kombinationer, speciellt på vingarna (DN 6-9-20;8:3)

14) Motala spelade den vackraste bandyn och förstod att lägga ut spelet på wingarna (IB 10-1-40;10:5)

15) ... tillsammans med tvillingbrodern Erling under 1920-talet bildade en av de legendariska wingarna i norsk fotboll (AB 27-1-50;13:4)

16) Bollnäs verkade inte heller fy skam efter en omkastning av vingarna som gjorde susen

(DN 2-1-50;22:7)

FÖRL: 17) ...medan fjolårsyttern Bernt Lindberg ryckte in och blev wingpartner åt Wasberg (DN 22-1-40;13:6)

G: Initialkonsonantens stavning alternerar mellan >w> och <v> (s G 17). Skärningspunkten mellan övervikt för <w> resp <v> tycks ligga mellan 1940 och 1950. En svag tendens till förmån för <v> finns vid SB.

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
wing     22
ving      9
wing+         19
ving+    13
+wing    42
+winge    1
+ving    53
+vinge    1
 		 wingen      12
vingen       13
 

+wingen   97

+vingen  138

+wingens   4
+vingens    2

 wingar     1
vingar      1
 
 
 

+vingar    2
+wings     1

 

 wingarna     5
vingarna      5
 
 
 
 
 

 
40
28
19
13

140
195

4
2
160
266
5
10
441

 
 

399

Wing har med undantag av ex 11 (s-plural) alltid ar-plural (s M 23). Formsammanfallet i plural med det svenska vinge har lett till att detta ord vid 2 tillfällen (ex 4 med <w>-stavning!) och ex 5) får utgöra singular av idrottsordet.

SD: Som synes av AS har wing i svenskt idrottsspråk kommit att appliceras på ytter + inner , d v s det spelarpar som har sina platser på ena sidan av centern (vänster- eller högerving). I denna betydelse har wing totaldistribution (s D 42). Den ursprungliga betydelsen '(enbart) ytter' (som förefaller att vara den enda brukliga i t ex danska och norska) återfinns kanske i ex 6 och 9, varav ex 6 är från 1910 och ex 9 återger engelska förhållanden. Troligare är dock i dessa fall betydelsen 'ytter-

kanten'. Flera ex innehåller samma ovisshet om den exakta betydelsen, vilket anger en förklaring till den ovan antydda betydelseglidningen

(s S 2). Beläggen är som för andra lagspelsord talrikast 1940-1950

(s D 28).
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
<wing> 
<ving> 
2
5
7
8
59
24
74
53
38
92
20
49
1
9
201
140
{ving} 
7
15
83
127
130
69
10
441

 
 

Volley

Import: volley, NOM och volleyball, NOM

Hybridkompositum: volleyboll, NOM

Lexica: SuL: Half-volley, halvvolley, halfvolley (210:tennis)

Volley: volley, volleyslag (218:tennis)

AS: Volley (tennis m. fl. spel), term för slag innan bollen studsat... Halvvolley = att man sparkat just då bollen tagit mark.

Avis: Volley: a stroke made at a ball which has not bounced

(263:tennis) - Halfvolley: a ball struck immediately it has left the ground (257:tennis)

SAOL11-2: Volley -n s. slag på tennisboll före studs

Volleyboll lagspel där bollen slås över ett nät med händerna före studs

Belägg: SO: 1) Sällan ha vi sett en sådan kattlik smidighet i volley ... (DN 26-1-30;12:4)

2) ... den framryckande servaren, som inte kunde möta varken med drives, volley eller halvvolley

(IB 29-1-30;11:3)

3) Det var framförallt på volley och långa välplacerade forehand drives ... (IB 4-1-40;4:5)

400

4) ... svepande drives, stoppbollar, massvis med volley ...lobbar... (IB 4-1-40;4:5)

5) ... försökte med lobbar och volley och allt tänkbart

(DN 29-1-40;14:6)

6) ... en hårt skjuten boll i volley ... (DN 31-1-60;37:7)

7) ... Fölet Berndtsson, som med en halvvolley passade i huvudhöjd ... (IB 9-9-60;11:1)

SB: 8) ... den rätt hyggliga volleyn ... (IB 22-1-30:5:1)

9) ... en del fina saker i sitt specialslag, volleyn ...

(DN 27-1-30:13:6)

10) ... för otymplig i volleyn ... (DN 21-1-50;11:6)

11) ... och volleyn från halva plan smet allt snärtigare och nättare över nätkanten (DN 22-1-50;18:7)

PO: 12) ... för mästerligt gjorda lobbar och från nätet väl placerade backhandvolleys (DN 5-1-10;5:1)

13) ... Liljas "amerikanska kyssar", Everlöfs volleys ...

(DN 7-1-10;6:6)

14) ... avslutar bollen med absolut stilrena volleys

(DN 28-9-20;9:6)

15) ...fina smashar, forehandvolleys och korta crossbollar ... (DN 8-9-30;16:6)

16) Ankers serves och wolleys voro fantastiska

(DN 22-1-40;13:2)

17) ...ett par praktfulla stoppvolley kom publiken

(AB 25-1-40;17:4)

18) ... inte sällan långa, lösa volleys ned till baslinjen (DN 29-1-40;14:3-4)

19) ... några av sina specialvolley... (DN 30-1-60;17:1)

FÖRL: 20) I volley- och overheadspelet presterade han ...

(DN 3-1-30;10:2)

21) ... vad volleykross kan åstadkomma ...

(DN 19-1-50;16:4)

G: I 2 belägg (därav ex 16) finns initial <w>-stavning, vilket bör kunna ses som en hyperanglicism.

M:
 
SO SB PO PB
SUMMA
volley    46
volley+   22a)
+volley   10
+volley+   6 		 volleyn   6
 

 

 volleys   4

+volleys  2  +volley    2
 

 -

 
56
22
14
6
84
6
6________2
2           
-
98
a) Om volleyball inräknas blir förledsantalet 56

401

Av 8 plurala belägg har 6 s-form (s M 47). Ø-plural finns i ex 17 och 19 efter mängdbetecknande indefinita pronomina (s M 4f). Ex 2-5 har klassi- ficerats som SO (med kollektiv betydelse) men samordningen med pluralformer skulle kunna berättiga till att betrakta också dem som pluraler även om karaktären av "enskilda slag" inte behöver vara för handen på samma sätt som i ex 17 och 19. Det är rimligt att tolka exempel som dessa som osäkerhet om den engelska pluralbildningen vid stamslut på -ey.

SD: Volley och halvvolley har totaldistribution inom tennis och andra racketspel (s D 40). Inom bandyn är det vanligaste ordet troligen tennis

(s 369f) och ifråga om andra bollsporter finns diverse tillfälliga varianter som utan/efter studs , på direkten o s v.
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
LEM volley 
LEM volleyball 
LEM volleyboll 
11
-
-
5
-
-
17
-
-
15
-
-
28
2
1
14
-
4
8
-
27
98
2
32
{volley} 
11
5
17
15
31
18
35
132

Beläggningen är jämn men med en topp för simplex volley 1950 och med en kraftigt ökad frekvens för volleyboll 1970.

LEXEM: Volleyball

Lexica: AS: Volleyboll, lagspel där bollen med blotta handen slås över ett nät och skall - som framgår av namnet - spelas innan den studsat i marken.

NFS: Volleyboll I Sverige har volleyboll tidigare kallats nätboll...

Sak: Volleyball - a team game in which a large inflated ball is hit with the hands back and forth across a net.

Belägg: SO: 1) ... där barn ifrån den spädaste ålder och ungdom roar sig med fjäderbollslagning, racketboll, volleyboll och - i synnerhet - fotboll (IB 9-1-50;4:1)

2) ... volleyball ... (DN 17-1-50;15:3)

FÖRL: 3) I övrigt består truppen av ett basketball-lag, ett volleyball- lag ... (IB 22-9-50;3:6)

M: Böjning är ej belagd.

SD: Volleyboll är i sin nuvarande utformning en tämligen sent till Sverige införd sportgren, något som även kommer till synes i distributionen. Ex 2 ingår i en uppräkning av sovjetiska sportgrenar, anslutna till internatio- nella organisationer, och ex 3 rör amerikanska förhållanden. Efterleden har annars alltid formen -boll . NFS:s variant nätboll är ej känd.
 
 

402
 
10
20
30
40
50
60
70
TOTALT
<volleyball>
<volleyboll>
-
-
-
-
-
-
-
-
2
1
-
4
-
27
2
32

 
 

Worldbeater

Import: worldbeater, NOM

Lexica: SuL: Worldbeater star athlete (126)

Avis: World beater : the best boxer in the world at his weight (106)

Belägg: SO: 1) Man litade fullständigt på Bensons uppgifter att Widd vore en ny "world beater" (IB 13-1-30;2:1)

2) ... om icke från Sverige uppgivits att Widd ... var en blivande world-beater (AB 15-1-30;9:1)

3) Härmed vill jag inte ha sagt, att Martin är någon world-beater (IB 29-9-30;16:5)

M: Böjd form finns ej belagd.

SD: De 3 belägg som finns i materialet är samtliga från 1930 och ex 1-2 (med 1 dags mellanrum) avser samme svenske boxares presentation i USA. Även ex 3 är exotiskt och worldbeater hör alltså till de synonymer för 'utomordentligt framstående idrottsman' som har tillfällig, exotiskt betingad distribution (s D 51).
 
 

Wrestling

import: wrestling, NOM

Lexica: SuL: Wrestling: brottning (261)

Belägg: SO: Om du fick en utmaning att ställa upp i en buskissport som wrestling ... (DN 20-9-70;23:2-3 insändare)

SD: Belägget är unikt (s D 10). På engelska betyder wrestling brottning i allmänhet. Eftersom wrestling i svenska knappast förekommer annat än

i reklam för professionell cirkusbrottning är det förståeligt att insändaren har använt wrestling i betydelsen 'catch-as-catch-can'

(s D 51).