Import: centrecourt, NOM, center(forward), NOM och centring, NOM
Hybridkompositum: centerhalv(back), NOM
Ellips: centerback, NOM
Avledning: centra, V
LEXEM: centrecourt
Lexica: AS: Centre-court (tennis), huvud-eller mittbanan i en tennis- anläggning, den som är försedd med de flesta åskådarplatserna och som tas i bruk för viktigare matcher.
Avis: Centre Court: the principal court, especially at Wimbledon where championship matches are played (254:tennis)
NEO: 1/2 Center 2/3 spelare som opererar i mitten av anfallslinjen i vissa bollspel, t. ex. fotboll och bandy (delvis ngt föråldr.): landslagets - och målspottare NN HIST.: sedan 1891
Centerforward subst. -en -s äv. - ar * center
HIST.: sedan 1906
Centercourt el. centrecourt subst. -en
* huvudbana på större tennisanläggning: eftersom han var högt seedad fick han spela alla matcher på -en HIST.: sedan 1946
Centerhalv subst. -en, -ar el. -or * spelare som opererar i mitten av den egna försvarslinjen i vissa bollspel, bl. a fotboll... (ngt föråldr.) HIST.: sedan 1913
SAOL11-2: Center 2/3 -ern -rar mellersta spelare i en anfallskedja i fotboll m.m.
- forward
Centrecourt el. centercourt -en huvudbana i tennisanläggning
Belägg: SO: 1) I tenniskretsar är man också omåttligt förvånad över att icke en centrecourt uppförts med plats för 3 till 4000 personer. Det är dock på en centrecourt som de stora slantarna tas in (DN 11-1-30;11:2)
SB: 2) Ett par av dem som man brukar beteckna som lovande drog uppmärksamheten till centercourten... (DN 16-1-50;16:8)
3) Solnatävlingens elitklass flöt fram fint på centercourten inför några hundra åskådare (AB 2-1-60;14:2)
G: I 4/18 ex är förleden <center->, d v s med metates av av -re -> -er på samma sätt som undantagslöst är regel vid lagspelstermen. De 4 metates-
exemplen är alla SB och saknar amerikansk anknytning (s G 20). Endast vid tennistermen centrecourt (14/18 ex) saknas metates av förleden framför
Ø/K.
45
M:
SO | SB | SUMMA |
centrecourt 4
centrecourt+ 1 |
centrecourten 9 centercourten 4 | 17
1 |
5 | 9___________4
13 |
18 |
Plural är ej belagd och torde med hänsyn till betydelsen vara sällsynt
(s M 54).
S: Centrecourt kan någon gång i överförd bemärkelse förekomma vid andra racketspel än tennis (ex 3 avser bordtennis, s S 4).
D: Distributionen för centrecourt varierar fakultativt med huvudbana, mittbana , bana 1 o d (s D 44).
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
LEM centrecourt | - | - | 2 | 1 | 12 | 1 | 2 | 18 |
LEXEM: center(forward)
Lexica: SuL: Centre 3/3; innertriospelare (135:fotboll)
Centre-forward; center, centerforward (135:fotboll och 199:ishockey)
NFS: Centerforward: ofta förk. center, bollspelst., mittel- mannen i forwardskedjan i lagspel med tre eller flera anfallspelare.
Belägg: Center
SO: 1) ... en god center men det oaktadt visade han sig aldrig som Amerikas bästa centerforward (IB 20-9-20;557:2)
2) David Halliday, Arsenals skotske center ... (IB 17-1-30;8:2)
3) Gösta Westerlund som center mellan Hans och Karl-Göran Öberg (DN 7-1-60;14:4-5)
SB: 4) De... äro de förenande länkarna mellan centern och yttrarna ... i allmänhet bör de passa till centern eller till sin ytter
(IB 19-9-10;2:1)
5) ... lag, trimmat av landslagscentern Wasberg
(DN 7-1-40;15:2)
6) ... då jugoslaviske centern Volok fick en gratischans
(DN 4-9-50;12:1)
SB GEN: 7) ... en tiondel efter det att den lämnat AIK-centerns huvud (DN 15-9-30;14:3)
PO: 8) Tre "centrar" (rubrik i IB 15-9-50;9:4)
9) ... (försvarslinje med två stoppers och anfallslinje med två centrar) (IB 16-9-60;10:2)
46
PB: 10) ...de båda centrarna (DN 15-1-40;14:1)
11) ... två helt nya trion kring centrarna Tumba, Granath
eller Acka (AB 17-1-60;5:1)
FÖRL: 12) ... och svenskarna öppnade spelet med solen i ögonen i ett trevande centeranfall (DN 26-9-20;5:3)
13) De tre övriga gjordes från centerplats av Alec Jackson (IB 15-9-30;13:3)
Centerforward
SO: 1) En stor del av skulden kan läggas på lagets kapten och centerforward, Ratican-... (AB 28-9-20;11:1)
2) ... en hörna och på den gjorde centerforward John Nilsson 3-0 (DN 8-9-30;17:1)
SO GEN: 3) Londonborna voro emellertid mycket handikappade genom sin ordinarie centerforwards, Humphreys, frånvaro (IB 23-9-10;2:4)
SB: 4) Den nya centerforwarden visade verkligen...
(IB 19-9-10;2:4)
5) Öis fick sitt första mål genom centerforwarden ...
(IB 6-9-20;519:1)
PO: 6) ... då det är så fattigt på centerforwards
(IB 4-9-40;2:5)
7) ... division II -"lilla allsvenskan" kan presentera inte mindre än fyra centerforwards av format
(AB 14-9-50;12.6)
8) Och nu vill man ha två centerforwards, en för våt och en för torr plan (IB 27-9-50;8:6)
9) ... Lennart "Tigern" Johansson, som betraktas som en av Norrlands mest lovande centerforwards
(DN 24-9-60;18:3)
PB GEN: 10) Nacka hade t.ex. mycket svårt att komma ur den egna försvarszonen (på grund av de ovana centerforwards placering) ... (IB 25-1-60;11:5)
GM: Morfemslutet är genomgående -er. Detta beror sannolikt ej på amerikanskt inflytande utan på att denna form fanns väletablerad i svenska vid tiden för inlånet av ordet (s G 20). Dessutom ansluter sig formen ju därmed till det stora antalet personbetecknande er-avledningar
(s M 82f).
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
center 917
center+ 170 +center 94 centers 1 |
centern 980
+centern 344
|
centrar 24
+centrar 2
|
centrarna 9
+centrarna 1
|
1930
170 441 7 12 |
1182 | 1342 | 26 | 10 | 2560 |
47
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
centerforward
106
centerforwards 1 centerforward+ 1 centerforwards+ 8 +centerforwards 1 |
centerforwarden 14
|
centerforwards 28
|
-
centerforwards 1 |
149
9 2 |
117 | 14 | 28 | 1 | 160 |
På grund av betydelsen är plural tämligen ovanlig trots att lexemet är högfrekvent i singular. Ellipsformen center böjs genomgående i de 36 plurala beläggen efter typ 2:2:2 med bortfall av /e/ framför vokalisk ändelse (s M 17). Centerforward däremot har s-plural i sina 28 PO-belägg (s M 46). Det är noterbart att PO centerforwards till och med är något vanligare än PO centrar . I singular är center förkrossande överlägset och speciellt i sammansättningar (centerforward förekommer överhuvud- taget inte som efterled).
Kravet på kortning av ett långt ord har gjort sig gällande i alla former, undantaget dock s-plural. Kortningsvinsten är störst i SB (5-2=3 stavel-
ser kortare) och där är också övervikten för kortningsformer störst. I PB har morfologisk eskapism - och det sällsynta behovet av att uttrycka totalitet för en företeelse som normalt bara förekommer en i taget - bidragit till att centerforward endast finns i ett unikt belägg (ex 10,
som har genitivfunktion). Centerforward har liksom simplex forward övervägande kasuskomposition.
SD: SuL:s explikation innertriospelare är alltför vid och därmed vilsele- dande. Center(forward) har totaldistribution (s D 40). Fördelningen mellan center och centerforward har till icke ringa del morfologiska orsaker (se ovan!). Det är möjligt att centerforward relativt sett har en högre frekvens ifråga om idrottsgrenar där höger- och vänsterforward (med den sammanfattande benämningen ytterforward ) är den enda benämningen för de övriga anfallsspelarna (såsom i handboll och ishockey). Denna aspekt har ej kunnat beaktas vid excerperingen.
Det är frapperande att av de förekommande förkortningarna är <cf.> den klart mest frekventa trots att ellipsen center dominerar så stort för övrigt. Förklaringen är väl främst att man riskerar missförstånd (sammanblandning med centerhalvback ) om enbart <c> används som
förkortning. Alla övriga platsbeteckningar
är ju dessutom tvågrafemiga . Som för andra platsbeteckningar
inom lagsporter är beläggningen störst 1940 och nedgången
1970 - på grund av förändrad speltaktik - mycket betydande
(s D 28).
48
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
LEM center
LEM centerforward FÖRK. c FÖRK cf. |
18
26 - 2 |
78
25 - 22 |
339
49 11 203 |
708
21 31 431 |
624
18 32 208 |
572
19 6 149 |
221
2 - 10 |
2560
160 80 1025 |
centerforward | 46 | 125 | 602 | 1191 | 882 | 746 | 233 | 3825 |
LEXEM: center(halv)(/) (back)
GM: Centerback (59), centerhake (9), centerhalv(a) (619) och centerhalvback (58) innehåller tillsammans 745 belägg på center+. Dessa belägg har (bortsett från de 9 beläggen på centerhake ) jämte 1148 ex på <c> i förkortning till dessa ord redovisats i morfologisk tablå under (halv)back (s 11). I samtliga de nämnda fallen är förleden center - (s 46). Center kan ej avse centerhalvback .
SD:
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
LEM centerback
LEM centerhake LEM centerhalv(a) LEM centerhalvback FÖRK cb FÖRK ch FÖRK chalv FÖRK chalvback FÖRK chb |
-
- 3 5 - - - - - |
2
- 42 16 - 9 - - 11 |
1
- 146 17 - 181 4 2 23 |
15
- 146 10 8 431 2 - 12 |
29
6 135 4 12 204 - - 33 |
5
3 117 5 1 193 - 1 7 |
7
- 30 1 2 12 - - - |
59
9 619 58 23 1030 6 3 86 |
{centerhalvback} | 8 | 80 | 374 | 624 | 423 | 332 | 5 | 1893 |
Liksom för andra platsbeteckningar inom lagsporterna är frekvensen högst 1940 och mycket låg 1970, det senare till följd av förändrad speltaktik inom fotbollen. Förkortningarna upptar som väntat en stor del av belägg-
en (nära 60 %). I särklass vanligast är <ch>. Centerhalvback synes i jämförelse med det lika frekventa centerback tillhöra seklets början. Distributionen för centerhalv(back) är fakultativ i förhållande till stopper (s 353f) och centerhake (vilket för jämförelses skull redovisats separat). De båda senare anspelar främst på spelarens uppgift att stoppa motståndarlagets centerforward. Spelare med denna uppgift kallas numera vanligen markerande innerback.
LEXEM: Centra och centring
Lexica:SuL: Centre v; centra (135:fotboll) - Centre 1/3: Centring (135) -
Centre 2/3; centringsboll (135)
AS: Centring, boll fr. en spelare, som regel en forward, till kamrat el. kamrater i planens centrum. Boll som slås fr. centrum ut på flankerna kallas däremot inte c. utan merendels passning.
Avis: Centring: passing the ball from either wing to the middle of
49
the field (18:fotboll)
NEO: Centra verb -de -t * spela bollen till medspelare i vissa
bollspel, bl. a. fotboll; urspr. till spelare närmare planens mitt
HIST.: sedan 1901
Belägg: INF: 1) En ytter måste om möjligt neka sig nöjet att gå förbi sista backen och springa fram till mållinjen innan han centrar. De femton tjugu meter han då har att löpa gifva motsatta försvaret tid att hinna tillbaka medan han själf, kommen intill mållinjen, måste centra bakåt, vilket ofta misslyckas. Det är därför bäst att centra före passerandet af sista backen och om möjligt göra passningen efter marken (IB 19-9-10;2:1)
2) Högadals Lindell försöker få ett huvud på bollen för att centra till en medspelare
(bildtext i AB 12-9-60;13:3-6)
PRES: 3) Se ex 1!
PRET: 4) ... centrade över till motsatta wingen
(IB 29-9-30;14:2)
SUP: 5) ... och Georg Bengtsson berövat honom bollen och centrat (IB 2-9-20;510:4)
6) ... sedan Nyberg dribblat av hela Sleipnerförsvaret och centrat ända från mållinjen (DN 9-9-40;16:2)
Centring
SO: 1) Ejja kom av outredd anledning ned mot vänstra hörnflaggan och fick för ovanlighetens skull in en centring (IB 9-1-20;14:2)
2) Emellertid hände det sig att Djurgårdens vänsterytter gjorde en rush ända från eget mål nästan och vid hörnflaggan fick in en skaplig centring (DN 26-1-20;9:3)
3) Seed rusade 20 yards framåt att möta en centring
från Rimmer... skriver en engelsk expert (IB 31-1-30;9:3)
SB: 4)... hade Jompa Nilsson kommit ned till Malmös dödlinje men centringen blev för hård (DN 15-9-30;14:4)
PO: 5) ... på vänstervingen med stor snabbhet och goda centringar (IB 19-9-10;2:3)
6) ... än med små nätta passningar från man till man, än med långa centringar ut till yttrarna (IB 17-1-30;6:1-2)
PB: 7) Högerytter i Vegas lag ... väntar för länge med centringarne... (IB 8-9-10;3-4)
8) Sten-Åke var bra, inte minst i centringarna
(IB 11-1-60;10:3-4)
50
M: Liksom övriga ing-avledningar har centring regelbundet ar-plural
(s M 25). Eftersom verbstammen slutar på -KKr
är ning-avledning ej möjlig (s M 85). Ex 7 är unikt
ifråga om PB -ne (s M 63). Av de 3 na- beläggen
på PB är 1 från 1910.
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
centring 114
centrings+ 2
|
centringen 15
|
centringar
27
|
centringarna
3
centringarne 1 |
160
2
|
130 | 15 | 27 | 4 | 176 |
SUMMA | |
INF centra 11 PRES centrar
2 PRET centrade 49 SUP centrat 2
PRES PTC centrande 2 |
66 |
S: Det är mycket vanskligt i enskilda fall att av kontexten kunna utläsa om centring används om 'passning från ytterkant mot centrum' eller om lexemet kan användas även om annan riktning än centripetal. Lägesangiv- ningar såsom hörnflagga (ex centring 1-2) eller personbeteckningar (åtminstone ex centra 1, centring 1-2, 5 och 7-8 avser ytterspelare) vittnar om att grundbetydelsen 'mot centrum' är eller i varje fall har varit levande. Centra ex 4 är dock ett belägg som visar att ordet även
kan förekomma om 'passningar förbi centrum ut mot planens andra sida'.
Relationen mellan centring och passning är enligt vad som ovan antytts i varje fall delvis av subkomplementär art (s S 3). Centring är alltså specificerande i förhållande till passning och den motsättning
som AS:s formulering kan ge ett intryck av är missvisande.
D: Frekvensen är klart sjunkande, kanske
på grund av att grundbetydelsen ej hållits levande och den
specialiserande funktionen har därför inte kun- nat uppehållas.
Från 1970 saknas belägg.
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
LEM centra
LEM centring |
4
11 |
20
51 |
19
63 |
12
27 |
9
17 |
2
7 |
-
- |
66
176 |
{centr} | 15 | 71 | 82 | 39 | 26 | 9 | - | 242 |
För {centr} ter sig distrubutionen på följande sätt:
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
<centr>
<c> |
67
2 |
234
42 |
636
424 |
940
915 |
854
489 |
731
356 |
263
24 |
3725
2252 |
{centr} | 69 | 276 | 1060 | 1855 | 1343 | 1087 | 287 | 5977 |
51
Därmed hör {centr} till de högfrekventa morfemen med riklig beläggning alla år. Som för övriga lagspelstermer (s D 28) inträffar toppen 1940-50, medan den frapperande nedgången år 1970 främst beror på förändrad speltaktik.
Import: century, NOM
Lexica: SuL: Century: 100-meters löpning (15)
Belägg: FÖRL: ... efter det Tolan och Simpson störtat fram över banan för "century"-titeln (IB 17-9-30;1:2)
D: Lexemet är endast belagt i ovanstående
exotiska ex (s D 51).
Challenge round
Import: challenge(r) round, NOM (NOM + NOM)
Lexica: Challenge round (tennis), den sista och avgörande omgången i en utslagstävl., där mästerskaps- eller prisförsvararen möter segraren bland övriga deltagare. Systemet var vanligt förr.
Belägg: FÖRL:1) ... för första gången slutomgången - the Challenge Round -
i Davis Cup (IB 1-9-50;5:1)
2) Davis Cupturneringens tre inledande omgångar ...
medan Challenger-Round avgörs liksom förra året i
Cleveland ... (IB 14-1-70;13:3)
SD: Båda beläggen behandlar som
synes tennistävlingen Davis Cup. Ex 1 har den engelska benämningen
som omvänd explikationsvarians (s D 49) medan ex 2 har er-avledning.
Import: champion, NOM och championship, NOM
Avledning: championat, NOM
Ellips: champ, NOM
Lexica: SuL: Champion, champ, title-holder, "titlist"; mästare, champion (15)
Championship; mästerskap, titel (16)
AS: Champion ... i idrott den ypperste, mästaren. Förekommer i olika sammansättningar, t.ex. Champion of the World eller
World Champion = världsmästare.
52
Sak: Champion - one who has defeated all opponents... Actually, the individual or team rated at the top of his particular sport, field, classification or division, whether all opponents have been defeated or not.
NEO: Champion subst. best.f. undviks, plur. -s , n-genus
* innehavare av mästerskapstitel i spel el. sport, särsk. boxning: tungviktschampion HIST.: sedan 1880
Championat subst. -et, plur. - best. plur. - en
HIST.: sedan 1947
SAOL11-2: Champion -en s. mästare i sport
Championat -et; pl. = s. mästerskap o.d.
Belägg: SO: 1) Bland de anmälda deltagarna märkas vår champion, Moje Öholm ... (DN 14-1-10;8:2)
2) Mr Mann är ju engelsk champion på 800 meter, så han har ju onekligen en god portion reputation att försvara
(DN 8-9-10;5:5)
3) Jag gick därifrån med en känsla av att Joe inte gärna kunde undgå att bli champion (IB 19-1-40;4:1)
4) Louis har ingen tanke på ... att göra anspråk på att vara "champion alla kategorier" (AB 7-1-50;12:2)
5) Förutom 1948 års världsmästare, "Odden" alltså, startade även fjolårets world's champion, Kornel Pajor
(IB 18-1-50;3:4)
6) ... blir Joe förste tungviktschamp (DN 26-9-50;14:1)
7) ... allt talar för att 1966 års Europamästare blir holländsk champion 1970 (DN 11-1-70,19:6)
SB: 8) ... men han föreföll nervös inför den erkända champion bland skolgossarna och missade ... (DN 4-1-10;9:5)
9) ... mot den erkända champion bland "smågossarna" ...
(DN 7-1-10;6:6)
10) ... ledningen övertogs nästan genast av den engelska champion, Coales... (DN 10-9-10;8:1)
11) ... den gamle svenske mästaren - och obestridliga champion i denna idrottsgren - Bertil Uggla ... (IB 2-1-11;4:3)
12) ... dessa ideliga knock outs på "the Swedish champion" (som han tituleras i den amerikanska reklamen)...
(IB 22-9-30;14:4-5)
13) Charles anses på många håll i världen vara the champion
(IB 27-9-50;1:5)
14) ... en VM-match mot dåvarande championen Braddock
(DN 22-9-50;16:2)
15) ... samt fick förutom "the world's champion" Järvinen
(IB 22-1-60;5:1)
53
PO: 16) ... tävlade de förut nämnda utlänningarna mot våra egna champions (AB 8-9-10;8:7)
17) Vem skulle efter honom föra de svenska färgerna till segrar i striden med utländska champions? (AB 12-1-20;7:5)
18) ... Argentinas mästare i Sydamerika rankas högre än Brasiliens champions (IB 2-1-50;9:6)
19) ... om 1949 års mästare skulle repetera sin taktiktriumf
mot 1948 års champions (IB 16-1-50;1:2-3)
PB: 20) För första gången sedan i våras spelar champions i New York (IB 9-1-20;16:3)
FÖRL: 21) Champion-"Grappler" på Funkis i kväll: Schweizaren Hermann Gehri, olympisk mästare i fribrottning
(bildtext i IB 5-9-30;11:3)
Championat
SB: 1) ... ty segrarne här bli andra omgångens favoriter till championatet 1920 (IB 23-1-20;40:4)
2) ... en strid på kniven om ligachampionatet
(IB 2-9-70;23:3)
PO: 3) ... de tre förnämsta championnat som finns
(IB 22-1-60;5:3-4)
Championship
SO: Degerfors har däremot tycke av engelska eller kontinentala proffs i sina välsittande tröjor och stadiga byxor av tjockt, hårt tyg. Detaljen bidrog att skapa det intryck av pondus och "first class" som anstår ett lag i toppen på landets "league championship" (IB 30-9-40;10:3)
G: I championat ex 3 har <n> unikt dubbeltecknats.
M:
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
champion 63
champion+ 13
|
champion 4
the champion 4
championen 1
|
champions 10
+champions 3
|
champions 1
|
83
13
3 |
115 | 5______________4
9 |
13 | 1 | 138 |
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
-
+championat 2 |
championatet 3
+championatet 3 |
championnat 1 | -
- |
4
5 |
2 | 6 | 1 | - | 9 |
championship 1 | - | - | - | 1 |
54
Endast 1 belägg på champion (ex 14) har svensk ändelseallomorf. Såsom NEO anger undviks bestämd form. Morfologisk eskapism kommer till synes i ex 8-11. Ett unikt PB-ex (20) saknar determinationsallomorf vid plural-s, den ändelse som dessutom samtliga 13 PO-belägg har (s M 45). En avgörande orsak till böjningsmotståndet i SB är säkert stamslutet -n efter trycksvag vokal (s M 59). Att SB- och PB-beläggen är så få kan förklaras med fakultativ varians av mästare o d. Variansen är alltså till stor del morfologiskt betingad. Av de 4 beläggen för SB the champion innehåller 3 en bestämning till huvudordet (såsom i ex 12 och 15). Det likaledes exotiska ex 13 har dock the+NOM , vilket är unikt i materialet
(s M 60).
Avledningen championat är likaledes unik i materialet med hänsyn till suffixet -at och har måhända inlånats från franskan (s M 84).
Ellipsen champ (ex 6) utgör ett enstaka undantag.
S: I ex 4-7, 11, 13-15 och 18-20 är champion använt med innebörden 'mästare', 'vinnare av mästerskap' och det förefaller vara den vanligaste betydelsen. Eftersom kontexten ej alltid ger tillräcklig information stöter det på stora svårigheter att kontrollera i vilka övriga fall som innebörden 'mästare' är relevant. Sannolikt används dock champion ofta även om 'framstående/mästerlig idrottsman' utan att denne behöver inneha formell mästarvärdighet.
D: Att lägga märke till är
den intrasentensiella variationen med mästare i ex 5, 7, 11 och 18-19
(s D 47f). Det är tydligt att distributionen till icke ringa del är
beroende av varians (och kanske exotism) vid sidan av ovan nämnda
morfologiska restriktioner. Champion har (bortsett från 1970) en
tämligen jämn kronologisk fördelning men med en tydlig topp
det material- rika året 1930. Mot bakgrund av endast 1 belägg
för champion 1970 är det överraskande att 6/9 ex på
avledningen championat är från detta år. Kanske beror
det på det ökande inflytandet från hästsport, där
championat verkar tämligen vanligt.
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
LEM champ
LEM champion LEM championat LEM championship |
-
17 - - |
-
18 1 - |
-
49 - - |
-
9 1 1 |
1
26 - - |
-
17 1 - |
-
1 6 - |
1
137 9 1 |
{champion} | 17 | 19 | 49 | 11 | 27 | 18 | 7 | 148 |
Import: charge, V
Avledning: chargande, NOM
55
Lexica: SuL: Charge forward (through the tape); kasta sig framåt (i/mot mål) (16)
SAOL11-2: Charge ej i sportbetydelse
Charge
Belägg: IMP: ... följt av taktfasta rop med "charge" framåt för varje
gång en amerikan startade... (DN 30-9-60;22:8)
SB: ...stämde också in utan att ha en aning om vad "chargandet"
betydde... (DN 30-9-60;22:8)
G: I ande-avledningen har det stamslutande <e> strukits framför <a>
(s G 5).
M: Lättheten att bilda verbalabstrakter på -ande exemplifieras av chargande -belägget, någon motsvarande verbavledning är inte känd
(s M 84).
SD: Endast belagt i ovanstående 2 exotiska
belägg (s D 51).
Import: cheer, NOM och cheerio, INTERJ
Lexica: SuL: Cheer; eggande rop (17)
AS: Cheer, cheers, bifalls-, hurrarop
Belägg: Cheer
PO: Men the boys of Great Britain fingo alltid sina tre cheers, om än de stöddiga City-"Bobbies" hörde till gullgossarna ... men den engelske hejarcommandern, som nyss anfört britternas samfällda cheers... (IB 1-9-20;504:3)
Faktiskt rätt kul att han 5 min. innan han skulle gå ut och höja klubban till ett "cheerio" för hemmalaget inte visste att han skulle spela på proffssidan (DN 4-1-50;14:4)
M: Det unika exotiska dubbelbelägget på cheers har s-plural (s M 37).
D: Båda beläggen är exotiska. Cheerio -belägget åsyftar en svensk spelare som får hoppa in som reserv i ett amerikanskt professionellt ishockeylag.
Avledning: chippa, V
Lexica: Avis: Chipshot: one from near the green on to which it is lofted - to fall near to the hole.
NFS: Chip eller chip-shot, är ett kort slag till inslagsplatsen på en golfbana.
56
Belägg: PRET: Plötsligt slog de en drive på 250 m, shippade en boll
några decimeter från hålet ... (IB 2-9-70; 25:1)
GM: Det unika belägget stavas med <sh> istället för med <ch> (s G 19). Nomenet chip har ej belagts men däremot alltså verbavledningen
(s M 77).
D: Chip är en vanlig teknikterm i golf
men i likhet med andra dylika är beläggningen i materialet endast
tillfällig (s D 10).
Import: circuit, NOM
Lexica: OEDS: Circuit 3/10 e/e A course or round of various athletic exercises. 10/10 circuit-training, the performance by an athlete of repeated circuits.
Belägg: FÖRL: ... ett speciellt circuitträningsprogram (IB 13-1-60;7:6)
SD: Endast belagt i detta unika ex. Omkring 1960 introducerades nya träningsmetoder, bestående i varierade övningar enligt ett cirkulations-
system. Eftersom förleden lätt kan identifieras torde circuit endast ha enstaka beläggning och normalt återges med cirkel- som i IB 20-1-60;
8:5 (cirkelträning).
Import: clever, ADJ
Lexica: Ej i specifik sportbetydelse i någon ordbok
Belägg: SOU:1) Det var en clever gosse som inte tyckte om att Knutte
luggade honom på bollen titt och tätt (IB 11-9-50;2:3)
2) Lindskog är mannen för 1962 - som bolluppdragare och
strateg behövs en konditionsstark, kraftig och clever gosse
(AB 3-1-60;12:1)
M: Clever har endast belagts i SOU (s M 72) med gosse som huvudord.
SD: Det är svårt att av de båda beläggens kontext kunna utläsa någon speciellt åsyftad betydelse. En anledning till att adjektivet clever har valts skulle kunna vara att man saknat en heltäckande svensk motsvarig- het. En smula förvånande är att båda beläggen förekommer i artiklar om svenska fotbollsspelare i Italien.
Import: clinch, NOM
Avledning: clincha, V
57
Lexica: SuL: Clinch; clinch, clinching, klinch, klinchning (228:boxning)
Clinch 1/2 clincha, klincha - Clinch 2/2 gå i clinch
NFS: Clinch, omfatta, hålla fast, boxnt., är den situation, som uppstår, då boxarna stå så tätt på varandra, att de ej kunna växla slag.
NEO: Clinch subst - en * ömsesidig fastlåsning av (de tävlandes) armar under boxningsmatch: boxarna gick i - och ringdomaren beordrade "bryt" HIST.: sedan 1925
SAOL11-2: Clinch -en s. sport. fastlåsning i boxning; gå i c.
Belägg: Clinch
SO: 1) Boxarna hålla, hänga på motståndarna, slå i nacken och i njurar och slå i clinch (IB 1-9-20;503:2)
2) -God dag, gamle Johny, säger HP och går i klinch med Widd, den nye sparringen (bildtext i DN 16-1-30;12:5-6)
SB: 3) ... då clinchen bröts (AB 27-1-30;7:4)
PO: 4) De äro efterhängsna och ha förmåga att göra sig loss ur clincher och hålla på i ett (IB 13-1-30;6:5)
5) Charles räddade sig emellertid med clincher
(IB 29-9-50;5:4)
PB: 6) ... med vänster och höger i clincharna
(IB 27-9-20;574:1)
7) ... framförallt i dykningar och efterföljande slag, då clincherna brytas utan domarkommando
(AB 29-1-30;8:3)
8) Han spolierade matchen för Nisses vidkommande, då han hela tiden bröt för tidigt i clincherna ... Kocks protester mot hans för tidiga "break" vid clincherna
(IB 10-9-30;1:2)
PRET: 1) ... men Billy höll sig uppe och clinchade
(DN 26-9-20;7:2)
2) Yankeen rusade i ett under vilt svingande, men Norman stoppade honom med ypperliga vänster och clinchade mycket (IB 17-9-30;2:4)
3)... men clinchade för mycket (DN 22-9-40;19:4)
SUP: 4) ... blev dansk frispark för det Börje skulle "clinchat" Laursen (IB 27-9-20;573:5)
G: <k>-stavning är i materialet unik i ex 2 (s G 15).
M:
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
clinch 15 | clinchen 2 | clincher 2 | clincherna 3 clincharna 1 | 23 |
PRET: clinchade 3 | SUP: clinchat 1 | SUMMA 4 |
58
Clinch har i 5 av 6 plurala belägg er-plural medan det sjätte (ex 6) har
ar-plural. Trots det spröda materialet exemplifieras därigenom en rådan- de vacklan hos nomina med stamslut på /_/ (s M 29).
SD: I ex clincha 4 har verbet använts
sekundärt om fotboll (s S 4). Inte minst det faktum att clincha används
sekundärt i detta exempel tyder på att {clinch} förekommer
klart tidigare än vad NEO uppger. Också clinch 1, 6 och clincha
1 är tidigare än NEO:s förstauppgift. Som boxningsterm har
clinch totaldistribution (s D 40) och uppvisar den för dylika termer
vanliga beläggskoncentrationen till 1930 och 1950 (s D 29).
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
LEM clinch
LEM clincha |
-
- |
2
2 |
9
1 |
-
1 |
9
- |
3
- |
-
- |
23
4 |
{clinch} | - | 4 | 10 | 1 | 9 | 3 | - | 27 |
Import: clinic, NOM
Lexica: Ej belagt i sportbetydelse i någon ordbok
Belägg: SO: 1) ... i sin berömda "golfklinik" (DN 4-9-60;35:5)
PO: 2) ... coaches clinics-tränarträffar med internationell expertis (IB 9-9-70;14:4)
G: Ex 1 har <k> initialt i efterled. Till detta bidrar sannolikt existensen
av det utomidrottsligt etablerade <klinik>.
M: Det unika exotiska pluralbelägget ex 2 har s-form.
SD: Clinic som golfterm för berömda professionella golfspelares teknik-
uppvisningar är tämligen vanligt. Detta kommer ej till synes i materialet, vilket endast innehåller ovanstående 2 ex (varav ex 2 avser basketboll).
Import: clips, NOM
Lexica: SuL: Toe clip; (383:cykel)
Avis: Toe clip: a light metal frame secured to the pedal and fitted with a strap, intended to prevent the foot slipping off the pedal (181:cykel)
NEO: Clips subst. -et, plur. -, best. plur. -en
BET. NYANS: om (annat föremål som fästs med) klämma: pedalklips HIST.: sedan 1950
SAOL11: Clip el. clipp äv. clips -et (SAOL12:clips); pl. = s. anordning för fastklämning, klämma
59
Belägg: PO: 1) ... deltagarna i pojk-6-dagars ska köra på standardcyklar med specifikationen att tåclips, nedböjda styren och tubdäck inte är tillåtna (AB 17-9-60;16:1)
PB: 2) Han hade krångel med tåklippsarna och måste till slut stanna och ordna grejorna (DN 2-9-30;12:6)
3) ... först fick jag fel på klippsen (DN 2-9-30;13:5)
4) Hammarbypojken har om möjligt gjort en ännu förnämligare bragd, då han punkterat tre ringar, haft fel på tåklipsen ... (DN 3-9-30;16:6-7)
5) I nervositeten hittade Hjalle icke in i tåklipsen fort nog (IB 8-9-30;6:3)
6) ... fick s.k. varj på tåklipsen redan vid...
(bild i AB 2-9-40;16:2)
7) ... fått fötterna i pedalklipsen (DN 3-9-50;23:3)
GM: Ex 1 är unikt ifråga om <c>-stavningen (s G 15). Dubbelteckning av <p> återfinns i 4/11 belägg (däribland ex 2-3) (s G 14). NEO har <k>-stavning i sportbetydelsen liksom i ex 2-7.
På grund av betydelsen finns nomenet i de allra flesta fall i plural. Detta ökar benägenheten för s-form även i de sällsynta ex på singular förekomst. Detta kan i sin tur orsaka dubbel pluralbildning såsom i ex 2
(s M 51). PB klippsen i de övriga ex tyder
på att clips attraheras i sin böjning av neutrer på konsonant.
SAOL10 och Ill har primärt utrum clip med s-plural och sekundärt
neutral s-avledning (s M 4) med Ø-plural för
lexemet i den allmänna betydelsen 'klämma', men NEO och SAOL11-2
anger blott neutrum. Därigenom kan nomenet helt böjas efter 5:te
deklinationen (s M 34).
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
- | - | klip(p)s 2
+clips 1 |
klippsen 1 klippsarna 1
+klipsen 6 |
4
7 |
- | - | 3 | 7_________1
8 |
11 |
SD: Clips förefaller att ha totaldistribution (s D 41), vanligen dock med
tå- som förled och alltså bildande
ett hybridord.
10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
{clip} | - | - | 5 | 4 | 1 | 1 | - | 11 |
Import: close quarter, NOM (ADJ + NOM)
Lexica: SuL: Close quarter; närkamps- (228:boxning)
AS: Close quarter, nära in på motståndaren, term i boxning.
60
Belägg: SO: 1) Petersen, som är gift, hade sin unga fru med sig och tog in på Park Hotell, där han för att vila ut gick i "close quarter" så att Aftonbladets kameraman och medarbetare först när solen stod högt på himlen kunde bereda sig tillträde till det danska "værelset"... (bildtext i AB 4-1-30;8:1)
2) Sebastiao kommer sannolikt att få HP att missa en hel del och samla poäng genom sin snabbhet i avståndsboxningen; i "close quarter" torde HP vara honom för rutinerad
(AB 29-1-30;8:1)
M: Böjd form har ej belagts och torde knappast förekomma.
S: Den lexikaliska betydelsen 'närkamp' är tydlig i ex 2 där uttrycket kontrasteras mot 'avståndsboxning'.
Ex 1 visar sekundär användning. Förmodligen är avsikten att frammana person- och miljökonnotationer (s D 50f), eftersom det är en dansk boxare som åsyftas, något som också vaerelset tyder på. Den sekundära använd-
ningen har lett till bristande precision och avsedd (?) tvetydighet.
D: Materialet innehåller endast ovanstående
2 belägg (s D 17).
Semantisk utvidgning: klubb, NOM
Avledning: klubbist, NOM
Lexica: SuL: Club; förening, klubb (18)
NEO: Klubb subst. -en -ar 1/2 typ av förening... BET.NYANSER: a/b
allmännare förening: ... idrottsklubb HIST.: sedan 1755
SAOL11-2: Klubb -en -ar ej i specifik sportbetydelse
Klubb
Belägg: SO: 1) Han startade utan klubbeteckning: ... men den första klubben han tillhörde påstår att han fortfarande står
som deras medlem hvarföre en tvist uppstått angående hvilken klubb han egentligen tillhör (IB 9-1-11;2:4)
2) Däremot har jag svårt att tro, det någon Riksförbundet tillhörande förening eller klubb skulle våga riskera följderna af ett utträde. Ett sådant skulle nämligen vara detsamma som ifrågavarande förenings eller klubbs snara undergång, ty antalet idrottsföreningar i Stockholm ... en sådan klubbs eller förenings medlemmar snart ledsna ... (IB 13-1-11;3:3)
3) Örgryte är ju en amatörklubb (DN 13-1-60;19:1)
SO GEN: 4) Se ex 2!
SB: 5) Se ex 1!
SB GEN: 6) ... klubbens amatörer... den rika klubbens ... (DN 2-9-60;22:1)
61
PO: 7) Svenska serien däremot blir ju en strid för alla deltagande klubbar ... (IB 20-1-11:2:4)
8) Nio klubbar (rubr i DN 12-9-30;14:3)
PB: 9) De köpenhamnska fotbollsklubbarna hafva ... Emellertid lyckades det fyra af de ledande klubbarne ...
(IB 9-1-11;2:3)
PB GEN: 10) Till glädje respektive sorg för klubbarnes supporters
(DN 24-9-60;18:3)
FÖRL: 11) Se ex 1!
12) Sexklubbsmatcher (rubr) ... Sexklubbsseriens matcher
(AB 30-1-30;8:4)
13) Klubbledare driva och hjälpa fram boxarna
(DN 16-1-40;16:3)
PO: Vädret har kommit oss sex-klubbister att misströsta
(DN 31-1-30;16:4)
G: Klubb som tidigt var väletablerat i utomidrottslig betydelse, har med
några enstaka exotiska undantag (se ex 7, s 106) <k>-stavning (se s G 15) och fördubbling av slutkonsonanten (s G 13), bortsett från 5 belägg på ordfogningen fan club .
M:
SO | SB | PO | PB | SUMMA |
klubb 837
klubb+ 1810 +klubb 304 +klubb+ 1 +klubbs+ 41 klubbs 43 +klubbs 6 |
klubben 812
+klubben 493
klubbens 325
|
klubbar 637
+klubbar 232
klubbars 20
|
klubbarna 592 -ne
3
+klubbarna 391 +-ne 4
klubbarnas 111 -nes 2
|
2881
1810 1424 42
|
3042 | 1699 | 897 | 1198_____9
1207 |
6845 |
- | - | klubbister 1 | - | 1 |
Lexemet klubb har genomgående ar-plural liksom övriga nomina på -bb (s M 23). Alla PB-formerna med -ne är från 1910-11 och alternerar utan skönjbar fördelningsprincip med -na (se ex 9!).
Genitiv är mycket vanlig vid detta lexem, även i SO (s M 66f).
Endast 1 unikt fall finns att anföra som avledning
till detta högfrekventa nomen. Are-avledningar till idrottsföreningars
namn (ex sportklubbare ) finns dock.