SD:
| 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTAL | |
| ELM Klux
ELM kilobits |
195
- |
395
- |
1609
1 |
1209
- |
1175
- |
1208
- |
1054
- |
6845
1 |
| {Klux} | 195 | 395 | 1610 | 1209 | 1175 | 1208 | 1054 | 6846 |
Frekvensen är hela tiden mycket hög även
om synonymen förening (variation i ex 2) säkerligen också
kan uppvisa ett stort antal belägg.
Import: coach, NOM
Lexica: SuL: Coach: tränare, idrottsinstruktör, instruktör (19)
OED: Coach 3/6 University colloq. b/b On who trains others for an athletic contest...
NEO: Coach subst. -en -er * tränare i lagspel, som spelar en aktiv ledarroll under matcherna i bl. a, ishockey och basketboll: -en toppade laget i slutminuterna HIST.; sedan 1962
SAOL11-2: Coach -en -er s. idrottstränare, lagledare
Belägg: SO: 1) För matchen har Ezzards manager som tränare specialengagerat Ray Arcel, den skarpskurne "coach" som vi sett ett par gånger här i Stockholm bl.a. som tränare och chefsekond för Joe Baksi (IB 27-9-50;2:3)
2) ... blev ju världsberömd som tränare ... Idrottsmannen "gör" tränaren. Det brukar understrykas inte minst av Larry Schneider, som var USA:s chefstränare i Rom. "Kan jag få Owens till min skola blir jag erkänd som coach" resonerade han och fick rätt (IB 23-9-60;2:6)
3) Englands landslag ... ny coach ... Sedan 1963 har Ramsey varit tränare ... (DN 20-1-70;24:8)
4) Jan Suchy ... var nu coach i båset (DN 14-9-70;23:1)
SB: 5) Där har våra svenska tränare mycket att lära. Men vid de konferenser vi i Rom hade med australiske coachen Arthur Cuzach... och ett par av de amerikanska tränarna...
(IB 19-9-60;12:2)
FÖRL: 6) ... coaches clinics - tränarträffar med internationell expertis (IB 9-9-70;14:4)
M: Ex 5 är det enda ex med svensk böjningsallomorf. Ex 6 är unikt i materialet genom att ha plural form av förleden
(s M 50).
63
| SO | SB | PO | PB | SUMMA |
| coach 8 | coachen 1 |
-
coaches+ 1 |
- | 9
1 |
| 8 | 1 | 1 | - | 10 |
D: Coach står i fakultativ distribution
till tränare (det allmänna ordet) och instruktör (som var
vanligt förr). I ex 1-3 och 5-6 står coach som variant till
tränare , vilket förekommer upprepade gånger i kontexterna.
I ex 6 finns explikationsvarians av den engelska ordfogning i vilken coach
ingår som förled med plural form. Distributionen är, av
de fåtaliga beläggen att döma, exotiskt betingad med (intrasentensiell)
varians som bidragande faktor (s D 47). 9 av de 10 beläggen är
från 1960 och 1970 och 6 är tidigare än NEO:s första
beläggsuppgift.
| 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
| {coach} | - | - | - | - | 1 | 5 | 4 | 10 |
Import: come back, NOM och V (V + ADV)
they never come back, VFRAS (PRON + ADV + V + ADV)
Avledning: come-backa, V
Lexica: SuL: Come back; come back, återkomst till tävlingsbanan (19)
Come back; göra en come back (19)
AS: Come back, säges en idrottsman göra, när han efter en längre tids frånvaro fr. tävlingar åter uppträder i dylika. Att göra come back är ofta förenat med stora svårigheter, och man har präglat uttrycket "they never come back" ("de kommer aldrig tillbaka") med särskild syftning på boxningssp. stora mästare.
NEO: Comeback subst. -en -er * första (offentliga) framträdande efter en tids frånvaro av idrottsman, artist e.d. : han är frisk efter knäskadan och gör - om en vecka HIST.: sedan 1931
SAOL11: Come back el. comeback s. återkomst t. ex som skådespelare; en c.
SAOL12: Comeback el. come back s. -en -er återkomst ... el. idrottsman
Belägg: SO: 1) Johansson visade sig ha kvar det mesta av sina boxnings- talanger, och hans come-back måste anses lyckad
(DN 7-1-30;12:6)
2) ... som en längre tid varit borta från brottningen gjorde en come-back (DN 13-1-30;11:3)
3) Sålunda valdes till ordförande en av föreningens gamla fotbollsinternationals, Nils Wiklund, som därmed gör sin come back - fast på det administrativa området
(DN 26-1-30;13:3)
64
4) Kommer frankrikeproffset Yngve Brodd att göra
comeback i svenska landslaget (AB 25-9-60,16:2-3)
SB: 5) ...gnagets nya bandygetingar ... endast ett lyckat genrep att falla tillbaka på vid kommande come-backen i det förnämliga allsvenska sällskapet (DN 2-1-50;22:5-6)
6) Holländaren Jan Klein mot Farr i come backen
(rubr i AB 6-9-50;13:2-3)
7) AIK väntar mycket av den allsvenska come-back'en
(rubr i IB 16-9-60;8:2-6)
8) ... under de veckor som återstår till comebacken
(AB 24-1-70;25:3)
PO: 9) ... räkna med dels ett par intressanta come-backs och dels ett par fina nyförvärv (DN 8-1-30;12:2)
10) Jim Corbett och Bob Fitzimmons besegrades i come- backs mot världsmästaren Jim Jeffries (IB 27-9-50;2:2)
11) I de lättare klasserna har förekommit ett halvt dussin lyckade come backs (DN 29-9-50;16:2)
FÖRL: 12) Men det viktigaste vad Rocky Marcianos come-backplaner beträffar... hans fru Barbara nu inte längre motsätter sig att Rocky går i ringen igen ... (AB 20-1-60;14:3)
VERB
INF: 1) De engelska löparna har visat, att det inte är hopplöst att "come back"... (IB 1-9-50;7:3)
PRES: 2) "They never come back" är ju ett ordspråk bland boxare (DN 27-9-50;14:6)
3) They never come back ... (rubr i DN 29-9-50;16:1)
4) "They never come back" är en fras som dessa dagar tuggas till leda i spalterna. Det är engelska och betyder att dom aldrig kommer tillbaka. Därmed avses sådana herrar som en gång innehaft ett världsmästerskap i tungviktsboxning och som på gamla dar försöker återtaga denna äreställning (IB 29-9-50;7:6)
PRES PTC: 5) ...av en efter sjukdomen come-backande Torgny Wåhlander (IB 16-9-60;3:2)
G: Bruket av bindestreck och särskrivning växlar. Av 569 SO-belägg har 167 <comeback> och 323 <come back> medan 79 har <come-back>. SAOL 12 har kastat om alternativen och tar upp comeback först.
M:
| SO | SB | PO | PB | SUMMA |
| comeback 559
comeback+ 18 +comeback 16 |
comebacken 10 comeback'en
1
+comebacken 1 |
comebacks 6 | - |
576
18 17 |
| 593 | 11____________1
12 |
6 | - | 611 |
65
| INF: come back 1 | PRES come back 5 | PRES PTC comebackande 1 | SUMMA 7 |
Nomenets genus är utralt. Apostrof mellan stam- och ändelsemorfem finns i SB-belägget ex 7 (s M 59). De 6 plurala beläggen har alla s-form
(s M 41).
För verbet come back har svensk böjning endast belagts i participex.
Ex 1 innehåller den uppseendeväckande konstruktionen svenskt infinitiv- märke + engelsk infinitiv (s M 76).
S: Come back innebär vanligen 'återkomst till tävlingsbanan' (SuL, AS, NEO m fl) efter skada o d, men ordet kan också ha en vidare användning. I ex 4 gäller det sålunda återkomst till svensk fotboll efter utländskt spel, i ex 5 en klubbs återvändande till högsta divisionen och i ex 3 är come back använt om det förhållandet att en tidigare aktiv idrottsman blivit ledare. Avis' definition är således endast delvis täckande. Betydelsen hos uttrycket they never come back framgår av ex 4. AS:s definition är allt- för allmän, då den ej framhåller begränsningen till den tyngsta viktsklas- sen.
D:
| 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
| LEM comeback NOM
LEM comeback V LEM comebacka V |
-
- - |
-
- - |
133
- - |
85
- - |
154
6 - |
116
- 1 |
123
- - |
611
6 1 |
| {comeback} | - | - | 133 | 85 | 160 | 117 | 123 | 618 |
Nomenet comeback har totaldistribution (s D 42).
Som verb ingår ordet företrädesvis i frasen they never
come back , som brukar citeras i synnerhet i samband med världsmästerskapsmatcher
i professionell tungviktsboxning. Frasen har betraktats som en idrottslig
naturlag intill dess att Floyd Patterson 1960 återtog den förlorade
världsmästartiteln från Ingemar Johansson. I ex 2-4 finns
tre ex på frasen, alla från 27-29 september 1950.
Import: coming man, NOM (ADJ + NOM)
Ellips: coming, ADJ
Lexica: AS: Coming man, en ung idrottsman, som inger löften för framtiden, en kommande man. Jfr det svenska påläggskalv.
Web: Coming [Colloq.] Showing promise of being successful or famous;
NEO: Coming man subst. ingen böjning, n-genus * lovande person [syn. framtidsman] HIST.: sedan 1947
66
Belägg: Coming
SOU: 1) Han är blott 14 år och coming i allra högsta grad
(DN 15-9-30;18:2)
2) En i hög grad "coming" hoppflicka är ...
(IB 15-9-50;5:1)
P: 3) De övriga ungdomarna är "coming" ...
(DN 15-1-40;14:6)
Coming man
SO: 1) Ribbing, ... är tydligen en "coming man"
(DN 15-9-20;9:3)
2) ... en verklig coming man (DN 27-9-30;16:4)
3) ... och visade att han är en starkt coming man
(DN 18-1-60;19:7)
4) ... sin plats som vår coming man (AB 17-9-50;15:2)
PO: 5) Mannen lär nämligen vara en av våra "coming men", med ovanligt stora förhoppningar fästade vid sig
(IB 23-1-20;37:4)
6) En del av våra coming män visade lovande takter ...
(IB 12-1-40;2:2)
7) Ett par av dem som man brukar beteckna som lovande...(och det är inget dåligt betyg åt våra coming men (DN 16-1-50;16:8)
8) Sverige är ensamt om att ha skickat sina coming men... (AB 8-1-70;31:4)
G: De äldre beläggen (såsom 20-talsex 1 och 5) har citattecken. Av coming är det ex 2 (attributivt med tillfälligt svenskt huvudord) och ex 3 (pluralt) som har citattecken. Dessa tecken är alltså syntaktiskt och morfologiskt motiverade.
M:
| SO | SB | PO | PB | SUMMA |
| coming man 17 | - | coming men 10 coming män 1
------------------------------ 11 |
- | 28 |
| SOU: coming 6 | P: coming 1 | SUMMA 7 |
Med undantag av ex 6 har coming man den oregelbundna engelska pluralen coming men (s M 49f) trots att omljud har få paralleller. Nomenet man och dess oregelbundna plural har emellertid hört till det centrala ordförrådet för engelskkunniga svenskar. Bestämd form finns ej belagd, vilket har sin förklaring i svårigheten för ordfogningar att anta determinerad form (s M 58).
Coming förekommer såväl attributivt som predikativt. I ex 3 saknas svensk plural kongruensböjning (s M 72). Det är sannolikt att coming är en elliptisk bildning i svenskan. Att adjektivet coming skulle ha inlånats separat är teoretiskt möjligt men mindre troligt.
67
SD: I coming man ex 3 förutsätter den adverbiella bestämningen starkt att coming är bärare av egen levande betydelse. Även ellipsen coming tyder på att så tycks vara fallet och föregås av 19 interna belägg.
Coming man har fakultativ distribution i förhållande
till påläggskalv , lovande grabb o d (s D 42 ). Fr o m 1920
finns en handfull belägg varje undersökningsår (s D 14).
NEO:s förstabeläggsuppgift är alltså ett drygt kvartsekel
senare.
| 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
| LEM coming
LEM coming man |
-
- |
-
3 |
1
7 |
2
6 |
4
3 |
-
3 |
-
6 |
7
28 |
| {coming} | - | 3 | 8 | 8 | 7 | 3 | 6 | 35 |
Import: commander, NOM
Lexica: Ej i specifik sportbetydelse i någon ordbok
Belägg: ... men den engelske hejarcommandern, som nyss anfört britternas samfällda cheers (IB 1-9-20;504:3)
MSD: Endast belagt i denna unika exotism, som har svensk bestämdhets-
böjning (s M 59).
Import: competition, NOM
Lexica: SuL: Competition; tävling, tävlingar (20)
Belägg: SO: 1) ..."plenty of competition" (förträning) i små matcher
(IB 22-1-30;2:4)
SB: 2) Tredje ronden i "the competition proper" om engelska
cup'en (IB 13-1-30;10:3)
M: Det exotiska adjektivbestämda ex 2 har fristående bestämd artikel
(s M 60).
SD: Endast belagt i dessa två exotiska
30-talsex. Översättningsvariansen i ex 1 är oprecis och
kan vara vilseledande. Matchträning borde det ha stått i detta
fall.
Import: contender, NOM
68
Lexica: SuL: Contender for the title; titelaspirant (228:boxning)
Avis: (79) och Sak: Contender: a boxer to fight another who, generally, holds some championship.
Belägg: SO: Jag har i dag talat med norrmannen som sprudlade av förbannelse därför att han av Gardenkonsortiet ratats som "contender" mot Sharkey i Miami (IB 10-1-30;2:4)
SD: Normalt används SuL:s översättning titelaspirant eller (vanligast) utmanare . Det unika belägget ingår i en USA-rapport och är alltså exotiskt (s D 51).
Import: the full/long count, NOM (DET ART + ADJ /ADJ + NOM)
Lexica: SuL: Count, full_; full räkning (229:boxning)
Sak: Full count - the ten seconds after which a boxer who is knocked down fails to arise and he is counted out.
Belägg: SB: 1) En Maloney skall säkert ännu som en "has been" ha dynamit nog i sin berömda höger att sända Carnera till canvasen för "the full count" (AB 25-1-30;7:1)
2) ... kommer denna the fight of the long count att diskuteras ... har också gått till historien som the fourteen count (IB 20-1-50;10:6)
M: SB återges i båda beläggen med den engelska fristående artikeln the
+ oböjd form av såväl adjektiv som substantiv (s M 60).
D: Beläggen ingår i kommentarer
till USA-rapporter och the full count liksom has been finns endast i dessa
exotiska ex (s D 51). Översättningslånet räkning till
10 motsvarar engelskans the full count .
Avledningar: kontra, V och kontring, NOM
Lexica: SuL: Counter, counter-hit, countering, counter-blow; kontraslag (229:boxning)
Counter, v, kontraslå, kontra (229:boxning)
Avis: Counter: a punch returned for one that the opponent has tried and been made to miss (79)
AS: Kontra, att
slå kontraslag i boxning.
69
NEO: 2/2 Kontra verb -de -t SUBST.: kontrande,kontring * göra ett snabbt motanfall i lagsport: bortalaget låg mest på försvar men -de då och då HIST.: sedan 1954
Kontring subst. -en -ar * snabbt motanfall i lagsport: kontringsmål; ... bortalaget lade sig på försvar och satsade på snabba -ar HIST.: sedan 1954
SAOL11-2: Kontra -ade v särsk. sport. sätta in motstöt, gå till motanfall
Kontring -en -ar
Kontra
Belägg: PRES: 1) Då Mills går till motanfall kontrar Maxim suveränt (IB 25-1-50,2:5)
PRET: 2) ... kontrade med snabba hookar (IB 20-1-50;10:5)
Kontring
SO: 1) ... med en kontring (IB 25-1-50;3:1)
PO: 2) Han låter dock gärna engelsmannen gå till attack och fångar då in honom med urfina kontringar
(IB 25-1-50,2:5)
3) Mot Hellas sprinterkontringar ...(IB 29-1-60;9:1)
PB: 4) Men Maxims reträtt är en väpnad sådan. Hans skyddande eld är suverän och kontringarna gör ronden jämn (IB 25-1-50;2:6)
FÖRL: 5) ... då tjeckernas kontringsspecialist Trojan tre gånger å rad sprintade sig loss ... (IB 2-1-60;3:3)...
Vi borde nog ha hittat ett vapen mot den tjeckiska kontringstaktiken (3:4)
G: Det etablerade kontra- har attraherat också den nyinlånade betydelsen och inga undantag finns belagda från <k>- och <o>-stavning (s G 15 och
s G 10).
M:
| SO | SB | PO | PB | SUMMA |
| kontring 1
kontrings+ 5 +kontring 1 |
-
|
kontingar 5
+kontringar 1 |
kontringarna 1 | 7
5 2 |
| 7 | - | 6 | 1 | 14 |
| INF: kontra 1 | PRES kontrar 1 | PRET kontrade 4 | SUMMA 6 |
Såväl kontra som kontring böjs helt enligt huvudmönstren (s M 75 och
s M 85). I materialet finns även talrika belägg på prefixet kontra- (som i kontraslå, men dessa har ej medtagits. Det är sannolikt att ett närmare studium av relationerna mellan kontra- och de här diskuterade lemmana kontra och kontring skulle visa att kontra- fyller ut perioden fram till 1950, då de första beläggen på verbavledningen och verbalabstraktet
70
dyker upp, vilket stämmer bra med NEO:s uppgift 1954.
SD: Kontra och kontring förekommer främst som boxningstermer (kontra 1-2 och kontring 1-2 och 4) men är ingalunda ovanligt i lagspor-
ter (kontring ex 3 och 5 från handboll) eller
bordtennis.
| 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
| LEM kontra
LEM kontring |
-
- |
-
- |
-
- |
-
- |
3
6 |
3
8 |
-
- |
6
14 |
| {kontr} | - | - | - | - | 9 | 11 | - | 20 |
Import: crack, NOM
Lexica: SuL: Star-athlete, crack, top-ranking athlete, world beater, star performer, top-notcher, top-athlete, ace, crack, star; elitidrottsman, idrottsman av klass, toppman, elitman, ess (äss), fenomen, förmåga, idrottsstjärna, kanon, stjärna, stjärnidrottsman, "storhejare" (100)
AS: Crack, ursprungsbeteckning på kapplöpningshäst av yppersta klass men användes nu om "stjärnor" i största allmänhet.
Avis: Crack: an outstanding player (20:fotboll)
SAOL 12: Crack ej i idrottsbetydelse
Belägg: PO: 1) På tisdagskvällen anlände de båda utländska cracks, tysken Braun och engelsmannen Mann hvilka skola kämpa ... (DN 8-9-10;5:4)
PB: 2) ... Leytons seger över "the southern cracks", Swindon,
och segern ... (IB 23-1-11;3:2)
M: Båda beläggen har s-plural (s M 41). Determination uttrycks i ex 2 med engelsk fristående artikel beroende på det engelska adjektivattributet
(s M 64).
SD: Såsom bl.a. framgår av SuL existerar det en mängd synonymer för 'idrottsman av yppersta klass' varav ett urval är anförda. Även om variansbehovet förvisso är stort inom idrottsjournalistiken förefaller
det som om crack endast har förekommit vid tiden för undersöknings- periodens början (s D 13). Endast ovan återgivna 2 ex har påträffats.
Import: crawl, NOM
Avledningar: crawla, V, crawlande, NOM och crawlerska, NOM
Lexica: SuL: Crawl, crawl stroke, crawl (stroke) swimming; crawl, crawlsim, framliggande crawl (289)
71
NFS: Crawl ... har blivit beteckningen på de moderna simsätt, som karakteriseras av att simmaren liksom "kravlar" sig fram på vattenytan.
NEO: Crawl subst. -en * ett snabbt simsätt varvid armarna växelvis förs framåt så långt som möjligt och benen sparkar
mer l. mindre i vertikalled; det vanliga simsättet vid frisim:
crawltag HIST.: sedan 1914
SAOL11-2: Crawl -en s.
Crawla -ade simma crawl
- ning
Belägg: Crawl
SO: 1) Han kan inte simma crawl, men kravlar sig duktigt fram med hundsim ... (IB 2-1-20;5:2)
2) ... såg man med glädje huru Margit Bratt lagt sig till med ett ej alls oävet crawl (IB 13-9-20;539:2)
3) I ypperligt crawl badade han sig på 500 fritt till en fjärdeplacering mot de i bröstläge crawlande konkurrenterna (IB 15-9-30;6:2-3)
4) Han har ett naturligt och ledigt crawl
(IB 18-9-40;4:5)
5) Den tekniska fulländningen kulminerar - tycker vi - med hans säregna och rullande crawl (IB 8-9-50;2:4)
FÖRL: 6) ... då var det vältränade simhopperskor och crawlfenomen som trädde i aktion (IB 13-9-40,16:5)
INF: 1) ... då får hon bara crawla 50 meter!
(bild i AB 23-9-60;19:2)
PRET: 2) I samma tävling för juniorer crawlade den lille energiske lättviktaren G. Wagner (IB 15-9-20;542:1)
3) Prinsen crawlade sedan på riktigt bra ...
(DN 13-9-30;13:2)
SUP: 4) ... och Zimmy har crawlat omkring (AB 6-1-60;8:2)
PRES PTC: 5) Se crawl ex 3!
6) Bibbi följde utan svårighet den kraftfullt crawlande Lagerberg (IB 1-9-60;8:2)
SB GEN: Varenda pojke och flicka tycks behärska crawlandets konst till fulländning (AB 21-9-40;15:2)
PB GEN: ... men det finns andra förmågor bland crawlerskornas skara... (AB 24-9-40;15:2)
G: SAOB:s och NuO:s försvenskade stavning <krål> har ej belagts och denna konstprodukt saknas också i senare ordböcker (s G 15 och s G 4).
72
M: Endast SO finns företrädd i materialet. SuL, SAOL och Ill anger genus utrum medan SAOB har såväl utrum som neutrum. De belägg i materialet som visar genus (ex 2-4) har neutralt böjda bestämningsord (s M 3).
Verbalabstraktet (*) crawlning har ej belagts och
lär - om det över- huvudtaget förekommer - vara mycket sällsynt.
| SO | SB | PO | PB | SUMMA |
| crawl 18
crawl+ 2 +crawl 2 |
-
|
-
|
-
|
18
2 2 |
|
22
|
-
|
-
|
-
|
22
|
| crawlanders 1 |
1
|
|||
| crawlerskornas 1 |
1
|
| INF: crawla1 PRET: crawlade 2 SUP: crawlat1 PRES
PTC: crawlande 2
SUMMA 6
|
SD:
| 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
| LEM crawl
LEM crawla LEM crawlande LEM crawlerska |
-
- - - |
3
1 - - |
8
2 - - |
8
- 1 1 |
3
- - - |
-
3 - - |
-
- - - |
22
6 1 1
|
| {crawl} |
-
|
4
|
10
|
10
|
3
|
3
|
-
|
30
|
30- och 40-talen, vilket tabellen ovan ger en antydan
om.
Import: cricket, NOM
Lexica: SuL: Cricket: cricketspel (24)
OEDS: Cricket 2/2 1b/? Used allusively for: Fair play, honourable
dealings with opponents and rivals.
NEO: Cricket äv. Kricket subst. -en * ett brännbollsliknande spel:
-, det för utomstående nästan obegripliga nationalspelet
HIST.: sedan 1861
SAOL11-2: Cricket el kricket s. bollspel
Belägg: SO: 1) Varför spela vi icke slagboll av typen baseboll, cricket, brännboll eller vad spelen nu allt heta?
(IB 3-1-30;5:3)
73
2) Engelsmännen ha ett uttryck för en motsvarande sportuppfattning: "that's cricket" betyder att en handling är sportsligt "på pricken" (IB 4-1-40;1:1)
G: NuO har enbart initial <c>-stavning medan SAOB, SAOL10-1, N, NEO, W och Ö har <k> som sitt primära alternativ. Omvänt har Ill och SAOL12 <c>- stavning som första alternativ. SAOB:s tidsangivelse "förr skrivet cr-" (sett från utgivningsåret 1939) är missvisande. Av materialets 43 belägg har endast 4 <k>, varav 3 från 1910. I detta fall återger tydligen Ill och SAOL12 bäst gällande bruk (s G 15).
M: SAOL, NuO och Ill har genus utrum medan SAOB upptar såväl neutralt som utralt genus. Materialet ger ingen hjälp till genusbestämning efter-
som böjning saknas och genuskongruens undviks.
Rimligtvis bör dock utrum vara förhärskande också
vid denna sportgrensbenämning, men neutrum kan måhända
tillfälligtvis ha föranletts av ordslutet -et.
| SO |
| cricket
cricket+ |
| 43 |
D: Cricket är en exotism eftersom sporten endast tillfällighetsvis har utövats i Sverige och då knappast av andra än engelsmän eller medlemmar av samväldet (s D 51). På de senaste årtiondena finns endast ströbelägg
(s D 11). Frasen be cricket i ex 2 är unik.
| 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
| {cricket} |
6
|
12
|
15
|
2
|
4
|
1
|
3
|
43
|
Import: cross, NOM och ADJ/ADV
Lexica: SuL: Cross-field - Cross, cross diagonal; diagonal-, cross- (138:fotboll)
Cross-court stroke (shot), angled stroke, cross stroke; vinklat slag, vinkelslag, cross (208:tennis)
NFS: Crossboll, egentligen tennisterm, betecknande slag diagonalt över banan ...
SAOL11-2: Cross -en -er s. boll som slås diagonalt i tennis -boll
Belägg:SB: 1) Crossen smet in med lust och glädje ... (IB 29-1-30;11:3)
2) En uppercut skakade Charles som vacklade för
den följande högercrossen (DN 28-9-50;14:6-7)
74
PO: 3) ... men Mary vann på sina vida bättre crossbollar och sin hårda forehand. Hon slog med framgång sina korta cross som Bibbi inte hann ... (IB 23-1-50;2:6)
SPO: 4) Topsy Lindbloms välberäknade drives, Westerbergs ilskna och säkert placerade cross (IB 20-1-30;2:5)
FÖRL: 5) En "cross passing" över fältet - och så var det färdigt (IB 17-1-30;8:3)
6) ... av särskilt god verkan var hans fina smashar, forehandvolleys och korta crossbollar (DN 8-9-30;16:6)
7) ... där ytterhalvorna Gösta Karlsson och Sune Pettersson visade vederhäftigt spel (litet mera crossbollar skulle dock inte skada!) (IB 4-9-40;9:4)
8) Se ex 3!
9) ... genom att kallblodigt styra in en krosspuck från Öberg (DN 30-1-50;17:7)
10) ... vy. Dalen slagit en krossboll över till kollegan Thoresen på andra yttern (DN 25-9-50;12:1)
11) ... sno till sig motståndarens crossbollar
(IB 20-1-60;2:6)
ADV: 12) Han slår den ... med fördel cross på motspelarens backhand ... (IB 22-1-30;5:1)
13) ... men även hans hårda forehand, som han slog in efter kanterna (alltså ej "cross") fick betyget fullgod
(DN 31-1-30;6:4)
G: Fördelningen mellan <c>- och <k>-stavning
(s G 15) är nedanstående:
| 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
| <cross>
<kross> |
-
- |
-
- |
7
- |
7
- |
9
3 |
3
3 |
5
4 |
31
10 |
| {cross} |
-
|
-
|
7
|
7
|
12
|
6
|
9
|
41
|
<k> är sålunda först belagt 1950 och förefaller att ha jämstor distribu- tion som <c> under perioden 1960-70.
M: Med undantag av SB-formerna ex 1-2 och väl också ex 3-4 är det svårt att ordklassbestämma beläggen på cross . Det riktigaste är nog att bedöma cross som adjektiv/adverb och nominalex som elliptiska bildningar till crossboll o d. Ordslutet -ss gör det omöjligt att avgöra numerus i ett belägg som ex 4. Simplex plural - som SAOL11 anger -
har ej påträffats utan uttrycks med förledssammansättning (ex 6-8 och 11).
SD: Cross har från 1930 en jämn
begränsad beläggning som förled i betydelsen 'tvärs
(över planen/motståndarens planhalva)'.
75
Import: crosschecking, NOM
Lexica: OEDS72: Cross-check a/b Ice Hockey , to obstruct by holding one's stick across an opponent.
Sak: Cross-check (ice-hockey) - a check delivered with both hands on the stick and no part of the stick on the ice which is illegal.
NEO: Crosschecking subst. - en -ar * otillåtet angrepp i ishockey med klubbskaftet framför kroppen: han fick två minuter för - HIST.: sedan 1962
SAOL12: Crosschecking -en -ar i ishockey
Belägg: SO: Motståndarna försökte... att mangla moskoviterna via tunga tacklingar, crosschecking med mera ...
(DN 2-1-70;21:1-2)
MD: Ej belagt i böjd form. Belägget är unikt och lexemet tillhör den grupp av ishockeytermer som på senaste decennierna kommit från Canada
(s D 27f).
Import: cross-country, NOM (ADV + NOM)
Ellips: cross, NOM
Lexica: SuL: Cross-country running: terränglöpning, terränglopp, skogslopp (25)
AS och NFS: Cross Country, tvärs genom terrängen, intern. benämning på tävlan som går i terräng.
Belägg: SO: 1) Crose country (IB 16-1-11;3:1)
FÖRL: 2) Fred Faller hemförde amerikanska cross country mästerskapet (IB 5-1-20;9:2)
3) Fransmännen äro för närvarande mitt uppe i cross- country- och landsvägslöpningssäsongen
(DN 21-1-20;11:5)
4) Det förefaller rätt märkligt att på allmänidrottsprogram- met lär finnas medtaget 3000 m steeple-chase. Man kan tycka att terränglöpning och med denna idrottsgren jämförlig idrottsart borde vara tillräckligt tillgodosett med cross- country-loppet å omkring 10 km (AB 27-1-20;7:4)
5) Det har räckt med två veckors träning för El Mabrouk för att denne skulle återfå formen inför den stora "cross-tävlingen" i dag i Alger (AB 15-1-50;15:6)
76
6) I vanlig fotlöpning anses det inte på något vis förklenande att springa på släta marken och terränglöpning ("cross country running") är en internationellt vedertagen tävlingsform inom den fria idrotten (DN 28-1-50;13:4)
GM: Böjning finns ej belagd. I ex 2-4 är cross country förled i hybrid-
sammansättningar medan country elliptiskt har fallit i ex 5, även det en hybridbildning. I ex 6 däremot är också det senare ledet engelskt (running) . Det unika <crose> i ex 1 kan ses som ett ex på ord- och form-
osäkerhet vid denna tid men kan naturligtvis vara ett trivialt tryckfel.
SD: Betydelsen av cross-country running är
något olik innebörden av det svenska begreppet 'terränglöpning'.
Distributionen är därför exotiskt betingat komplementär
(samtliga belägg avser utländska tävlingar). I ex 6 är
det engelska uttrycket använt i definierande-explikativt syfte (s
D 49). Ellipsbildningen i ex 5 förutsätter en inte alltför
låg frekvens. Materia- lets samtliga belägg återges ovan.
Import: crouch, NOM och crouching style, NOM (NOM + NOM)
Lexica: SuL: Crouch (stance); nedhukad ställning, crouch (230)
Crouching: boxning i nedhukad ställning (230)
Avis: Crouch: a stance in which the body is bent, while the head tends to come forward, sometimes known as the American stance (79: boxning)
Belägg: Crouch
SO: 1) Otto skulle naturligtvis ha hållit sig upprätt, och när basken gick ner i sin fula crouch skulle Otto ha bultat på båda sidorna om huvudet (IB 29-1-30;5:2)
FÖRL: 2) Jag skall fighta Johansson från en crouch-ställning, weaving och bobbing, och aldrig ge honom en chans att vila (AB 20-1-60;14:1)
Crouching style
SO: ... dominerade Paolino bataljen tack vare att han lyckades påtvinga Porat sin "crouching style", vilken Otto inte kunde hålla sig undan ... (IB 13-1-30,2:2)
M: Crouch är genus utrum i det genusvisande belägget ex 1, kanske beroende på ett elliptiskt bortfallet stil .
SD: Distributionen är exotisk (s D 51) (de 3 beläggen avser amerikanska förhållanden) med SuL:s översättningar som svenska motsvarigheter. Ex 1 och crouching style hänför sig till en viss baskisk boxare, Paolino, och hans karakteristiska stil. Ex 2 utgörs av ett citat av en amerikansk boxare.
77
Import: crowdpleaser, NOM
Lexica: SuL: Crowd-pleasing popular; publikdragande (25)
Belägg: SO: Tumba-Johansson hör till de stora favoriterna inom sporten, och det med all rätt. Han är en crowdpleaser som få (AB 2-1-60;13:5-6)
SD: Crowdpleaser är en synonym till
publikfavorit, -magnet o d men torde vara sällsynt. I det anförda
belägget förekommer ordet i explikativt syfte till det vanliga
svenska lexemet favorit . Distributionen i detta fall är analog med
intern stilvariation (s D 47).
Import: cup, NOM
Lexica: SuL: Cup:-also prize, pokal (25) - Cup; cup (139:fotboll)
AS: Cup, pokal uppställd som idrottspris. Ofta erhåller tävlingen sitt namn efter givaren, t ex Davis Cup, och man talar om engelska cupen, tävlingen om the Football Association Challenge Cup.
Cup-match, egentl. match ingående i tävl. om någon viss cup, pokal; i överförd betydelse angivande att en match är av utslags- och ej seriekaraktär.
Avis: Cup: A trophy in the form of a cup ... (79:boxning)
NEO: Cup subst. -en -er * tävlingsform med ett visst antal omgångar, där i varje omgång de förlorande utesluts från vidare deltagande tills det endast återstår två deltagare, som möts i final: cupfinalist; cupmatch ... laget vann både serien och -en... BET. NYANSER a) om uppsatt pris i sådan tävling, vanl. en pokal e. d. b) ibl. äv. om andra tävlingsformer (utan utslagning, i en omgång) HIST.: sedan 1912
SAOL11-2: Cup -en -er s. bägare el. pokal som idrottspris; utslagstävling om sådant pris
Belägg: SO: 1) Ett ståtligt idrottspris, bestående av en större, dyrbar cup, har av direktör Otto Jacobsson i Tunadal skänkts till Föreningen för skidlöpningens främjande
(DN 13-1-10;7:4)
2) För tre år sedan uppsatte det svenska laget en cup, som skänktes till Skottland för en inbördes turnering
(DN 19-1-30;11:6)
SB: 3) Newcastle United, innehafvaren av cup'en (IB 30-9-10;3:3)
78
4) Ligan i all ära, men cupen det är nummer ett i engelsk fotboll (DN 9-1-30;9:5)
5) Bolton borta från cup'en (rubr) ... Tredje ronden ... om engelska cup'en avgjordes i lördags (IB 13-1-30;10:3)
6) "The glorious incertitude of the cup" - cup-ens strålande ovisshet är en gammal patentfras som engelsmännen med förkärlek använda (IB 17-1-30;8:4)
7) ... den av Sverige för tre år sedan uppsatta cupen
(AB 19-1-30;3:6)
8) ... dessutom klappade Huddersfield i fjol i Leeds ut rivalen ur cup'e'n (IB 20-1-30;10:1)
9) Tottenham, som dels hänger med bra i cupen och dels leder ligan ... (DN 19-1-60;16:1-2)
10) En bidragande orsak är också, att cupen erbjuder direkta knockouts, fullständig och absolut avkoppling från vidare strid i tävlingen (IB 22-1-60;2:3)
SB GEN: 11) Se ex 6!
12) Första omgången ... upptar uteslutande matcher i cupens tredje rond (AB 3-1-60;11:3-4)
PO: 13) ... till dess skall i varje fall ligor och cuper vara avslutade (AB 15-1-70;36:4)
PB: 14) ... de internationella cuperna (IB 23-9-60;22:3)
FÖRL: 15) Cupfinalisterna Barnsley har i år ej lyckats finna ...
(IB 30-9-10;3:3)
16) Bolton, som tidigare visat sig vara ett riktigt cuplag, vann i finalen efter förlängning (DN 11-1-40;14:1)
17) ... efter en match, där kraften och farten tog loven av allt i finessväg. Det blev m.a.o. en typisk cupfight (IB 29-1-40;9:3)
G: I ex 3, 5 och 8 skrivs SB med apostrof mellan stam och ändelsemorfem (i ex 8 dessutom med apostrof även mellan <e> och <n> i ändelsen) (s M 59). Ex 6 har divis mellan stam och ändelse. Dylika tecken är sällsynta i materialet. SAOL10:s sekundära dubbelteckning av <p> är okänd (s G 13).
M:
| SO | SB | PO | PB | SUMMA |
| cup 30
cup+ 460
|
cupen 214 cup-en 12
cup'en 5
the cup 1 +cupen 19
cupens 18
|
cuper 1
|
cuperna 5
+cuperna 2
|
268
460
10
|
|
508
|
255________12+1
5
272 |
1
|
7
|
789
|
79
Plural har med hänsyn till betydelsen knappast existerat förrän under de senaste decennierna. Först under 60-talet har arrangerandet av en rad europeiska cuptävlingar i fotboll lett till behov av att uttrycka plural av cup. De 8 plurala beläggen, samtliga från 1970, har i analogi med kupp er- plural (s M 29).
Grammatisk attraktion (kupp är långt tidigare etablerat som utrum) med stöd av semantisk (pokal , bägare , kopp , tävling ) har avgjort genus till utrums fördel.
S: Betydelsen 'pokal' förekommer i ex 1-3 och 7 medan cup i ex 4-6 och
8-15 har innebörden 'tävling om pokal'. I ex 14 är cup- (liksom cup i ex 3- 6 och 8-11) använt ifråga om "engelska cupen", medan däremot ex 16- 17 innehåller cup- med betydelsen 'ödesmatch, avgörande match på vilken ev. fortsatt deltagande i tävlingen hänger'.
Den engelska fotbollscupens tävlingsform i motsättning till "ligan" (se League, s 186f) ligger till grund för denna betydelse. Det är naturligt att de taktiska dispositionerna (ex 17) i denna tävlingsform kommit att skilja sig från ligans och att cupsystemet kommit att sätta sin prägel på de tävlande och deras prestationer inte minst i psykiskt avseende. Ett lag som har förmåga till koncentration vid ett avgörande tillfälle säges vara ett verkligt cuplag (ex 16).
D:
|
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT | |
| {cup} |
17
|
7
|
124
|
44
|
110
|
205
|
281
|
788
|
Distributionen är i materialet till största delen exotiskt betingad. "Cupen" är emellertid namnet på en periodvis förekommande tävling, arrangerad av Svenska fotbollförbundet, med samma tävlingsform som den engelska cupen i motsättning till den vanliga serietävlingen. Cup har i den senare betydelsen fakultativ distribution till utslagstävling (s D 43). Det är för- klarligt att det väsentligt kortare engelska ordet är frekvent inte minst i sammansättningar, något som klart framgår av paradigmfrekvensen ovan. Frekvensen har på senare decennier ökat på grund av tillkomsten av flera internationella cuptävlingar. Den markanta svackan 1940 speglar tydligt krigstillståndet och den engelska cupens därav reducerade ställning
(s D 27), bl a i svensk press.
Import: curling, NOM
Lexica: Web: Curling (so named from the curving path of the stone when slid) a game played by sliding a heavy, flat, polished stone along the ice at a mark...
80
NuO: Curling; Ett skotskt idrottsspel, infört i Sverige 1852...
NEO: Curling subst. -en * ett bowlingliknande isspel med runda stenar vars rörelse kan modifieras med ett kvastliknande redskap: curlingbana, curlingkvast HIST.: sedan ca 1860
SAOL11-2: Curla -ade v. spela curling
- are -ar[e]n; pl. =-are s.
Curling -en s. spel med handtagsförsedda stenar på isbana
Belägg: SO: 1) Curling är numera på god väg att även i Sverige vinna en betydande utbredning (AB 18-1-20;3:5; flera ex i samma artikel)
2)... spela en förstklassig curling (DN 28-1-40;16:1)