NuO: Curling; Ett skotskt idrottsspel, infört i Sverige 1852...
NEO: Curling subst. -en * ett bowlingliknande isspel med runda stenar vars rörelse kan modifieras med ett kvastliknande redskap: curlingbana, curlingkvast HIST.: sedan ca 1860
SAOL11-2: Curla -ade v. spela curling
- are -ar[e]n; pl. =-are s.
Curling -en s. spel med handtagsförsedda stenar på isbana
Belägg: SO: 1) Curling är numera på god väg att även i Sverige vinna en betydande utbredning (AB 18-1-20;3:5; flera ex i samma artikel)
2)... spela en förstklassig curling (DN 28-1-40;16:1)
SB: 3) ... och det visade sig att Linköpingscurlingen inte tacklat av i år häller ... (DN 22-1-40;13:1)
4) Men det tredje "bollspelet" på is, BANDYN, är ojämförligt snabbare än curlingen och avgjort snabbare än ishockeyn (IB 11-1-60;9:6)
FÖRL: 5) I curlingstävlingarna ... (AB 6-1-30:9:3)
6) Ny curlingseger för svenskarna ... (DN 8-1-30;11:3)
7) Men ingen kan heller förneka att curlingspelet är ett av de ädlaste spel som idkas på jordklotet
(DN 19-1-30;11:6; flera ex i samma artikel)
G: Något ex på försvenskad stavning ges ej (s G 15 och s G 7).
M: Curling är utrum likt beteckningar
på andra idrottsgrenar (s M 7). SB är sällsynt (4 belägg
1940 och 1 från vardera 1930 och 1950). 1920 och 1930 finns 5, resp
4 belägg för sammansättningen curlingspelet .
| SO | SB | SUMMA |
| curling 51
curling+ 96 curlings+ 2 +curling 18 |
curlingen 5
+curlingen 1 |
56
98
|
|
167
|
6
|
173
|
D: Curling har totaldistribution (s D 36).
Sporten har under förra hälften av 1900-talet haft tämligen
få utövare i Sverige. Dessa har säkerligen nästan
samtliga varit engelskkunniga. Drygt 2/3 av beläggen kommer från
1920 och 1930. Materialet från 1970 synes i någon mån
spegla tendensen till uppsving för curlingen under de senaste decennierna.
| 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | TOTALT | |
| {curling} |
-
|
61
|
61
|
34
|
1
|
3
|
13
|
173
|
81
Import: dark horse, NOM (ADJ + NOM)
Lexica: SuL: Dark-horse; överraskningsman, sensationsman, "svart häst" (26)
AS: Dark horse, urspr. ett inom hästsporten brukat utryck, med vilket man betecknade en häst som inte tävlat tidigare el. vars förmåga var okänd. Uttrycket, som förekommer allm. inte blott i idrottsspråket utan också i andra sammanhang, har så små-
ningom blivit liktydigt med outsider, en delt. i tävl.. kandidat vid val etc. som inte hör till de starkaste favoriterna, men anses kunna överraska och vinna.
Sak: Dark horse - an athlete or team who may have the ability to win but is not given serious consideration on previous form . NEO: Dark horse subst. ingen böjning, n-genus * (för publiken) okänd kapplöpningshäst som kan överraska och vinna i ett
lopp BET.NYANS: ofta överfört om tävlande, kandidat e.d som
är möjlig som vinnare i sport, val e.d. : turneringens - ... HIST.: sedan slutet av 1940-talet
Belägg: SO: 1) Askersund, ... har nog tidigare betraktats som en dark horse men anses numera som ett av de tacksammaste objekten för poängplockning (AB 13-1-50;12:3-4)
2) Seyffarth är dark horse, och honom vet man inte var man skall tippa (DN 22-1-50;18:6)
3) Göta "dark horse" (rubr i IB 27-1-50;29:3)
4) Södergruppens "dark horse", Karlstads-Göta ...
(DN 29-1-50;29:3)
5) Min favorit Snell var 800-metersloppets "dark horse" och jag tippade honom redan på torsdagen som segrare (DN 3-9-60;21:1-2)
6) Gösta Lindhs Rynninge har på sistone ryckt fram som dark horse i den värmlands-närkiska div III-fotbollen, och efter söndagsronden är örebrolaget runner up efter ledande Sunne (IB 14-9-60;7:1)
PO: 7) Nu hoppade de åtta töserna i, Australiens "dark horses" på de bortersta (ytterbanorna) ... De "svarta hästarna" dvaldes alltjämt ... (IB 3-9-60;2:1-2)
8) ... att jag håller dem som "dark horses" i VM
(IB 1-1-70;31:1)
82
M:
|
SO
|
SB
|
PO
|
PB
|
SUMMA
|
|
dark horse 17
|
-
|
dark horses 2
|
-
|
19
|
Plural finns endast belagd i 2 fall (ex 7-8), vilket är en smula förvånande då endast få belägg hänför sig till individuellt tävlande idrottsmän. Skill- naden mellan de pluralt böjda ex 7-8 och ex 1, 3-4 och 6, vilka har singu- lar form synes bero på att i ex 7 utgörs laget av fyra efter varandra tävlande stafettsimmerskor, medan de övriga beläggen samtliga avser bollsporter i vilka lagen uppfattas kollektivt. Den plurala formen i ex 7 blir paradoxalt nog logiskt sett felaktig, då det ju reellt endast är en flicka som hoppar i vattnet för Australien. För skribentens tanke har hennes väntande medsystrar dock inkluderats i begreppet 'Australiens
lag'. Det är intressant att bestämd form plural återges med översätt-
ningslånet svart häst i ex 7. Motstånd mot att determinationsböja ordfogningar (s M 58) och adjektiv (s M 72) är sannolika orsaker till
avsaknaden av belägg för bestämd form på dark horse .
S: I samtliga här anförda ex har dark horse betydelsen 'outsider', 'tävlande som ej tillhör favoriterna, men som kan överraska och vinna'.
I svenska ordböcker anges inga andra användningsområden än politik och hästsport.
D: Som antytts har dark horse fakultativ distribution i förhållande till outsider m fl och har därjämte också morfologiskt betingad variation i relation till sin motsvarighet som översättningslån, d v s svart häst
(s D 42).
|
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
| LEM dark horse |
-
|
-
|
1
|
-
|
7
|
7
|
4
|
19
|
Import: dash, NOM och dashing play, NOM (ADJ + NOM)
Lexica: SuL: Burst (of speed) dash, rush, sprint, also -> spurt (14)
Rush, burst, dash; rush, framstöt (167:fotboll)
Sak: Dash - a short race. In track the 100 and 220 yards are
considered dashes.
Belägg: Dash
SO: 1) Spelet har som vanligt varit mycket kultiverat men den "dash" det temperament som man gärna vill se hos ett förstklassigt lag saknas dock ännu (IB 5-1-20;9:4)
2) ... lika vacker som en "dash" av en Wiliams, en Rau eller Bob Kerr (IB 27-1-30;3:3)
83
SO: Cupfinalisterna Barnsley ha i år ej lyckats finna det "dashing play" som förra året lät dem triumfera i mästerskapet (IB 30-9-10;3:3)
M: Endast SO är belagd. Båda simplexbeläggen visar utralt genus.
SD: I ex 1 torde snarast betydelsen 'fart', 'rush' vara för handen (temperament kanske är avsett som synonym explikation), medan dash
ex 2 avser 'sprinterrush' eller 'sprinterlopp' till
vilka dash står som en variant. Då inget belägg finns
efter 1930 har dash tydligen inte kunnat hävda sig gentemot rush och
sprinterlopp m fl (s D 45). Ex 1 syftar på svenska förhållanden
medan de båda övriga är exotiska.
Import: derby, NOM
Lexica: Avis: Derby: a match between two teams in the same locality, as Sheffield United v. Sheffield Wednesday (21:fotboll)
OEDS: Derby 1/7 d/d Applied to any kind of important contest.
NEO: Derby subst. -t -n * match mellan lag från samma ort eller område i (serie- el. cup)tävling där de flesta lag är från andra orter: lokalderby ; till -t mellan AIK och Djurgården kom det storpublik HIST.: åtm. sedan 1955
SAOL11-2: Derby -t -n 2/2 fotbollsmatch mellan lag från samma ort
Belägg: SO: 1) Södertälje SK och Södertälje IF möttes på lördagen
i säsongens första lokalderby i svenska ishockeyserien (DN 7-1-40;15:2)
2) ... här är det också fråga om ett derby mellan två lag från samma ort (AB 9-9-40;17:2)
3) I ett derby kan allt hända ... (DN 9-1-60;13:7)
SB: 4) Rondens stormatch, Londonderbyt Arsenal - Chelsea, spelades inför drygt 60 000 åskådare vilket är nytt publikrekord för Highbury (IB 13-1-30;10:3)
5) Det lokala derbyt (rubrik) ... Reymers förtjänade klart att vinna lokalderbyt om ock Hammarby ... lokalderbyt Reymers-Hammarby gav full Reymerspoäng ...
(DN 2-9-40;14:3-4)
6) Skånederbyt mellan "kusinerna" Malmö FF och Landskrona Bolls (AB 8-9-40;7D:4)
7) Hallsta vann bruksderbyt 2-1 mot Surahammar
(rubr i IB 18-9-40;8:4)
8) Sundbyberg får anses som favorit i derbyt mot Hagalund (DN 4-1-50;15:2)
84
9) Klubbderbyt mellan Davidsson och Sjöfelt gick klart i den förres färger (DN 17-1-50;14:1)
10) ... förblev Hälsingederbyt Edsbyn - Bollnäs den spännande stormatch man bespetsat sig på
(DN 7-1-60;15:1-3)
PO: 11) Orsaken till att tabellen varit så missvisande är den att göteborgslagen forcerat en massa "derbyn" mot varandra i seriestarten (IB 15-9-30;1:1)
12) Liktornsderbyn höra nu till dagordningen i Kanada. Distanserna hålla sig mellan 30 och 500 eng. mil, ibland varierande med sexdagarslopp och tävlingar mot hästar, och löpas parvis (IB 17-9-30;9:3)
13) Många lokalderbyn och opålitlig form hos lagen försvåra kupongen (rubr ) ... Denna gång är det dessutom gott om s.k. derbyn och det betyder inte någon rolig stund för tipparen. Till dessa derbyn får man väl lov att räkna Djurgården-Värtan, Hallstahammar-Surahammar, Halmstad-Halmia och IFK Malmö-Malmö BI
(AB 9-9-40;17:1-2)
14) Lokalderby är alltid svårtippade inte minst de i Eskilstuna (IB 2-9-60;9:3)
15) Uppgörelsen mellan blått och randigt på Tunavallen saknade all den lidelse och spänning som annars brukar plockas fram till dessa lokalderbyn (IB 12-9-60;18:6)
PB: 16) Nu har lokalderbyna den förmågan att de locka fram det bästa hos spelarna (IB 13-9-40;5:5)
17) ... de båda distriktsderbyna mellan Nässjö och Tranås och Göta och Slottsbron (IB 15-1-60;8:5)
FÖRL: 18) ... ty eftersom Walsall praktiskt taget är ett Birminghamlag så hade evenemanget "derbykaraktär" och hur en dylik tillställning kan stimulera intresset, det känna vi ju till även här hemma (IB 31-1-30;9:3)
19) ... och av uppgörelserna i underdivisionen äro inte mindre än fyra av s.k. derbykaraktär det vill säga nappatag mellan lag från samma plats
(DN 10-9-40;17:1-3)
G: Inga stavningsvarianter har påträffats,
något som torde förklaras av att detta frekventa ord redan från
början fått läsuttal enligt svenska grafofonematiska regler
(s G 5 och G 7).
85
M:
|
SO
|
SB
|
PO
|
PB
|
SUMMA
|
| derby l58
derby+ 24 +derby 59 +derby+ 1 |
derbyt 90
+derbyt 110
+derbyts 2 |
derbyn 21
+derbyn 16
|
derbyna 5
+derbyna 3
|
174
24 189 1
|
|
142
|
202
|
38
|
8
|
390
|
Bergman föreslår (Bergman 1962, s 39), försiktigtvis med angivande av frågetecken, att derby fått sitt neutrala genus av sv. lopp . Det är måhända riktigt (ordet derby om en speciell art av hästkapplöpning lär
ha använts i Sverige för första gången 1918 och inget av materialets lagsportsbelägg är äldre än 1930). Å andra sidan behandlas ordet detta senare år som om det redan är väletablerat. Som framgår av OEDS var bollsportsbetydelsen känd i engelskt sportspråk redan på 1910-talet. Även om Bergmans teori om semologisk (elliptisk) association kan vara plausibel är det sannolikt att morfofonematiska skäl har bidragit till deklinationstillhörigheten och därmed till genusvalet. Ett starkt motstånd råder av allt att döma mot engelsk pluralbildning vid nomina på -y med ändring av stamslutets <y> -> <ie> (s M 32).
Det strider dessutom mot svensk fonotax att lägga vokalisk plural, vilket ju genus utrum i allmänhet har, till stamslut på trycksvag vokal. För r-plural är parallellerna alltför få.
Därför framstår n-plural som det naturligaste assimileringsalterna ti- vet. Därmed är genusvalet i praktiken avgjort till förmån för neutrum
(s M 6f). Derby är det enda av materialets samtliga nomina som får n- plural (s M 32). Anpassningen är total (det unika undantaget ex 14 kan vara tryckfel men i och för sig också förstås en västsvensks böjning av neutrer med vokalslut) i såväl obestämd som bestämd form trots frånvaron av paralleller inom idrottsspråket.
SD: SAOL11:s definition "fotbollsmatch mellan lag från samma ort" bör kompletteras med påpekandet att derby även kan användas om en vidare lokal enhet än "ort". Sålunda kan som derby betraktas en match mellan lag från närliggande orter (ex 7-8) och orter inom samma distrikt (ex 6, 10 och 17). Men den lokala enheten kan även vara mindre än ort och t ex omfatta en stadsdel (ex 5) eller undantagsvis, en intern match mellan medlemmar i samma klubb (ex 9). Ex 12 har den utanför hästsporten sällsynta betydelsen 'lopp'. Den intressanta frågan rörande lexemets betydelseförändring från 'hästkapplöpning' -> 'match mellan lag från samma ort' kan ej annat än antydas här, i synnerhet som allt tyder på att betydelseförändringen har ägt rum redan i det engelska sportspråket.
"Derbykapplöpningen" har varit en stor, publikdragande och med spänning emotsedd idrottsfest. Detta har den haft gemensamt med matcher mellan
86
två lag från samma ort, vilka alltid brukar tilldra sig extra stort intresse och stor tillströmning av åskådare. Det är alltså inte onaturligt att dessa två för övrigt vitt skilda arrangemang har kommit att jämföras med varandra.
D:
|
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
| {derby} |
-
|
-
|
15
|
66
|
39
|
127
|
143
|
390
|
Distributionen för derby är total om man
inräknar även det tautologiska lokalderby (ex 1, 5 och 13-15)
(s D 42). Den sistnämnda formen, som finns även på engelska,
är troligen det ursprungliga uttrycket och i så fall skulle
den ovan föreslagna orsaken till betydelseförändring tillföras
ytterligare sannolikhet. Local derby har då haft innebörden
av 'lokal idrottstillställning av stort publikintresse'. Derby har
så småningom uppstått som en ellipsbildning. Frekvensen
har ökat markant under de senaste årtiondena.
Import: doping, NOM
Avledningar: dopa, V och dopning, NOM
Lexica: SuL: Dope v; använda stimulantia (29) - Doping; användning av stimulantia, "doping" (29)
NFS: Doping betecknar ingivande av otillåtna medel, genom vilka t.ex. en hästs eller människas prestationsförmåga stegras eller minskas, i avsikt att därigenom inverka på utgången av en tävling.
NEO: Dopa verb -de -t * ge (central)stimulerande medel för att öka prestationsförmågan särsk. hos idrottsman el. tävlings- djur: segraren var -d och diskades HIST.: sedan 1939
SAOL11-2: Dopa -ade v. ge tävlingshäst el. idrottare stimulerande medel
för att öka prestationsförmåga
Dopning äv. doping (SAOL12: i sms: endast doping)
Belägg: Dopa
PRES: 1) Jag vet att det finns simmare som dopar sig, men de tar risker och kan få gulsot och magsår
(DN 12-9-70;17:4-6)
PERF PTC/SOU: 2) Han gick omkring som en "sömngångare" i den sena sommarvärmen och det fanns folk på läktaren som påstod att "domaren var dopad" ... (IB 12-9-60;12:5-6)
/P: 3) Fler lyftare var dopade (rubr i AB 17-9-70;41:5)
87
SO: 1) Doping trodde en rysk domare men det var bara salttabletter ... (DN 8-9-60;16:1)
2) Doping i cykel - ett gammalt problem
(rubr i AB 15-9-60;21:3-6)
3)... ett Oxfordtelegram angående dopning av idrottsmän (IB 30-9-70;11:4)
SB: 4) Den danska dopingen (IB 5-9-60;7:6)
G: Engelskans -e stryks genomgående framför vokal i verbavledningen dopa (s G 5). Förutsättningarna för införande av <e> i -ning-avledningen tycks vara obefintliga.
M: Avledningssuffixet är i 70-talsex 3 -ning men i övriga 59 ex -ing. Om verbet når en relativt hög frekvens kan dock ning-avledning förväntas öka. SAOL10 har primärt -ning och SAOL11 endast -ning medan SAOL12 anger
doping primärt och i sammansättningar
som ensamt förekommande form (s M 85).
| SO | SB | SUMMA |
| doping 13 doping 1
doping+ 43 +doping 1 |
dopingen 2 |
16
43 1 |
|
57_______1
58 |
2
|
60
|
| INF PASS: dopas 1 | PRES: dopar 1 | SUP: dopat 1 | SUMMA 1 |
| PERF PTC SOU: dopad 5 | P: dopade 5 | SUMMA 10 | |
|
13
|
S: Att de flesta ordböcker anför dopa o d endast beträffande hästsport förklaras av att försöken att medelst droger stimulera idrottsmän endast under de senaste decennierna förekommit i större omfattning.
D: Ordet för denna i tävlingsreglerna
förbjudna och därför tidigare starkt begränsade företeelse
har total distribution (s D 42).
| 10-50 | 60 70 | TOTALT | |
| LEM dopa
LEM doping |
-
- |
1 12
12 48 |
13
60 |
| {dope} |
-
|
13 60 |
73
|
88
Import: double, NOM och the double, NOM (DET ART + NOM)
Semantisk utvidgning: dubbel, NOM
Lexica: SuL: Double: to do the _ ; dubbelsegra (29)
Doubles: (game, play), fourhanded game; dubbelspel, dubbel, fyrahandsspel (208:tennis)
Avis: Double 1/2 : the winning by a single team of both the
Cup and the League championship (22;fotboll)
Doubles Game: that in which two pairs of partners are opposed in a match (255:tennis)
NEO: 2/2 Dubbel subst. -n dubblar * spel med två spelare på varje sida i normalt individuella bollspel, t.ex. tennis: dubbelfinal; herrdubbel
HIST.: Åtm. sedan 1947
SAOL11-2: 2/2 Dubbel -n (SAOL12:dubblar) s. spel i tennis med
två spelare på var sida
Belägg: Double/dubbel
SO: 1) Mixed doubles (DN 4-1-10;9:5)
2) I herr-double spela Kolmodin-Nilsson ... samt eventuellt Sjöberg med en tysk partner (... samtliga spelare deltar även i mixed-double... (DN 9-1-30:9:3)
3) Då Zoltan Mechlovitz som flerfaldiga gånger varit världsmästare både i singles, doubles och mixed doubles (IB 10-1-30;4:4)
4) Professionella världsmästerskapen dominerades av tjecken Kozeluh, som dels vann single och dels dubbel tillsammans med sin broder Joseph, tidigare tennisinstruktör i Stockholm (DN 24-1-30;12:5)
5) ...världsmästarinna i damsingle, vann nu tillsammans med sin landsmaninna fräulein Sipos även damdubbel ... (DN 27-1-30;11:7)
SB: 6) Doublen är en täflan ... (DN 4-1-10;9:5)
7) ... spelas två singlematcher kl 7 på lördag kl 4 dubbeln och ... (DN 22-1-30;11:7)
8) Austin var för säker för våra singlespelare, och doublen blev aldrig någon match
(rubr i IB 29-1-30;11:2-3)
9) Doublen är en tävlan skolorna emellan om Mr H.G. Derings vandringspokal, som numera innehas av Beskowiterna (DN 4-9-50;9:5)
10) ... var överlägsna i pojkdubbeln ... (DN 2-1-60;16:3)
PO: 11) Klasserna bli de vanliga med huvudklass och dubblar
89
(AB 19-1-40;19:1)
12) Matchen, som spelas i nio singlar och två dubblar
gäller ett av AIK uppsatt vandringspris (DN 3-1-50;14:3)
FÖRL: 13) 4 single- och 3 doublematcher (DN 4-1-30;10:7)
14) I dubbelklassen segrade det tippade paret
(DN 7-1-30;13:2)
15) ... på söndagen då dubbelturneringen började på
förmiddagen och singlen slutspelades ...
(AB 7-1-40;7B:3)
16) Detta förvånar knappast den som sett honom i en
tennisdoublematchs sista moment... (IB 24-1-40;6:2)
SB: 1) ... och har alltså chansen att göra "the double", d v.s. vinna både ligan och cupen (DN 31-1-50;16:8)
2) ... om man liksom Tottenham siktar på att klara "the double" (att vinna både ligan och cupen samma år) eller nöjer sig med att sikta på endera (IB 22-1-60;2:6)
3) Tottenham, som i år siktar på "the double"
(DN 24-1-60;25:1-2)
4) ... på väg mot det exklusiva "the double"
(DN 31-1-60;37:1)
5) Att ta "the double" på 100 och 200 m för damer är inte något unikt (AB 6-9-60;14:1)
FÖRL: 6) Nu har det närande "the double"-snacket dykt upp i ligakretsarna igen (DN 19-1-60;14:1-2)
GM: Intravarians existerar mellan double och dubbel . Båda pluralbeläg- gen har ar- allomorf (s M 26). 10-talsbelägget ex 1 har trots s-formen förts till singular då belägget avser en tävlingsklass. Här förefaller double vara plurale tantum liksom i engelskan. Ex 3 bör sannolikt också bedömas som singular. I ex 4-5 och 7 finns dubbel i samma ex som single , medan däremot double ej har påträffats tillsammans med singel . Som man kan vänta sig har tydligen det tidigare etablerade dubbel utövat en långt större analogiserande påverkan än vad det i utomidrottslig svenska sällsynta singel kunnat göra.
The double finns enbart exotiskt och bör förklaras
som ellips, t ex the double (victory ).
| SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
|
doubles 2 double
16 dubbel 135
double+ 3 dubbel+ 132 +double 4 +dubbel 137 +double 1 +dubbel+ 4 |
doublen 5 dubbeln 35
+dubbeln 30 +dubbelns 3 |
dubblar 2
|
-
|
195
135 171 5 3 |
|
2________24__________408
434 |
5________68
73 |
2
|
-
|
509
|
90
| SB SUMMA |
| the double 5
5
the double+ 1 1 |
| 6 6 |
SD: The double ex 1-2 har explikation (s D 49). Distributionen, som är tydligt begränsad i tiden, är total om varianterna double och dubbel räknas som ett lexem. Endast ett belägg (ex 1) är från 1950, övriga från 1960. Ex 2-4 och 6 som alla berör samma händelse, förekommer under en 12-dagarsperiod (s D 22).
Efter 1940 finns alltså inga belägg för
<double> i tennisbetydelsen.
|
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
| <double>
<dubbel> |
2
8 |
5
3 |
22
87 |
2
96 |
1
136 |
5
79 |
-
69 |
37
478 |
| {double} |
10
|
8
|
109
|
98
|
137
|
84
|
69
|
515
|
Import: down, NOM, ADJ och ADV
Lexica: Web: Down, adv. 6/15 into a low or dejected mental or emotional condition.
Down, 1/3 a descent 2/3 a reverse: a misfortune.
NEO: Down adj. ingen böjning * (endast predikativt) som (tillfälligt) är i dålig form (vard.) : lagets målspottare har varit lite - på sistone HIST.: sedan 1947
Belägg: SO: 1) Som facit av denna översikt kan utläsas, att Eskilstunas fotbollslag äro på väg uppåt igen efter en längre tids down
(AB 21-9-40;15:4)
2) Är det verkligen en mera allvarlig down Hellas kommit in i (IB 27-1-60;9:2)
3) UK borde glömma hans lilla down efter skadan i vintras (IB 27-1-60;10:2)
FÖRL: 4) Manchester United har åter kommit in i en downperiod
(DN 23-1-30;13:3)
5) Stockholmskamraterna ... ha råkat in i en downperiod
(IB 8-9-30;17:3)
ADJEKTIV
SOU: 1) Down Sigge kommer igen (rubr i IB 17-1-60;25:8)
P: 2) Både Sura-Pelle, Nisse och jag har varit litet down ett tag (IB 22-1-60;10:1-2)
91
SON/P: 3) Smålands "second string" i bandy, IFK Nässjö, inledde serien med målkalas på Södra IF som denna säsong verkar åtskilligt "down" (IB 10-1-40;10:4)
4) Annars måste man konstatera att Djurgården var väldigt down (DN 18-1-60;19:6)
5) Kumla verkar vara down f.n. (DN 12-9-60;18:6)
Ordklass?: 6) Hans lite "down" på sistone finns nog inte alls med till Värmland (IB 27-1-60;3:2)
M: Ingen böjning finns belagd. Om down förutsätts ha enbart adjektivisk funktion skulle man vänta böjd form av predikatsfyllnaden i ex 2-5.
Grammatisk kongruens borde innebära genus utrum vid föreningar vilkas namn innehåller exempelvis -förening och -klubb och neutrum efter namn som innehåller -sällskap . Då namnen på idrottsföreningar ofta återges förkortade (ex AIK och GAIS) finns bara mycket begränsade förutsätt-
ningar för att genusskillnad skall kunna uppehållas. Underförstått i här anförda och liknande fall är "X-klubbens lag" eller "medlemmarna i X- klubbens lag". Adjektivet kongruensböjs därför i neutrum eller plural.
För neutrum talar kanske också bruket att orters namn åtföljs av neutrumform.
Down kan naturligtvis också vara adverb. Analogin
med det svenska nere (vara nere ) är påtaglig. Adjektiviskt
kan down - trots NEO:s upp gift - stå både attributivt (såsom
i ex 1) och predikativt. Down förekommer framför allt som förled
i sammansättning. Simplexbeläggen är sällsynta (5 belägg)
och verkar vara ellipser till downperiod . Down + har som en konsekvens
därav förts till den adjektiviska funktionen.
| SOU down
16
P down 3 SON/P down 3 FÖRL down+ 67 ? down 1 |
| SUMMA 90 |
SD: Utanför idrottsspråket förekommer down adjektiviskt i betydelsen 'nere, nedstämd'. Som sportterm står det i fakultativ distribution till
ur form, ur slag .
|
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
| LEM down NOM
LEM down ADJ |
-
- |
-
- |
-
9 |
1
26 |
-
17 |
4
28 |
-
10 |
5
90 |
| {down} |
-
|
-
|
9
|
27
|
17
|
32
|
10
|
95
|
92
Import: draw, NOM
Lexica: SuL: Draw, tie; oavgjort spel, oavgjord match (141:fotboll och
232: boxning)
AS och NFS: Draw oavgjord match i t.ex. cricket, fotb., boxn. Uttrycket leder trol. sitt ursprung från cricket, där en icke slutspelad, alltså oa,. match bröts av domaren, som därvid hade att "draw the stumps", d.v.s. dra upp grindstolparna.
Avis: Draw 2/3 a tie, i.e. where both teams score the same number of goals each, or no goals at all (22:fotboll)
Belägg: SO: 1) ... en draw hade tvifvelsutan varit en bättre reflex av spelet (IB 9-1-11;2:2)
2)... en drawn hade tvifvelsutan varit en bättre värdemätare på spelet (IB 13-1-11;2:4)
3) ... med vunna täflingar samt en "drawn" (IB 16-1-11;3:1)
4) Läsaren vet hurusom England med Dominions gjorde "draw" med stjärnbanerets söner (IB 15-9-20;544:1)
5) Norge fick av Sverige klå
men det ansågs bäst med draw (IB 31-1-30;7:1)
6) Mest folk hade Sunderland i sin "draw" mot Manchester City med trenne mål mot tre ...
(IB 3-9-30;1:5)
7) Vi föreslå härmed, att man samsas om oavgjort i stället - matchen var nämligen till den grad jämn att draw bäst betecknar styrkeförhållandet klubbarna emellan
(IB 22-9-30;3:2)
8) Vi spelade draw
Ni gick och fick klå (IB 22-9-30;9:1)
9) ... eftersom först en poäng skall hämtas ... Man torde dock väl kunna säga att de med 99,9 procents visshet gå i land med att spela draw mot gruppens strykpojke (IB 29-1-40;2:1)
10) ... och resulterade i en för serieledarna mycket tursam 0-0- draw (IB 18-1-50;6:6)
11) ... expert på att spela oavgjort. På de 7 matcherna har 4 slutat draw (IB 22-9-50;10:6)
12) Enche var före matchen mot Real obesegrat efter 2 oavgjorda och man förtjänade nog en draw även denna gång
(IB 30-9-60;8:4)
SB: 13) Det var dock nära att den berömda "AIK-kvarten" givit drawn ... (AB 22-9-30;7:1)
14) Räknar man drawn på bortaplan i två matcher som "närmast segern" eller moralisk vinst (AB 29-9-30;7:1)
93
PO: 15) ... och som rondens näst största överraskningar får man väl beteckna Derby Countys och Middlesbroughs hemmadraws mot resp. Bradford och Charlton Athletic (IB 29-1-30;8:5)
16) De tre oavgjorda matcherna gjorde emellertid ronden extra svår, ty hur många tippare placera tre draws på kupongerna
(IB 19-9-30;12:1)
17) Två draws samt 3-1vinst i B-kampen
(rubr i IB 22-9-50;1:2-6)
M:
| SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
| draw 29
drawn 2
+draw 4 |
drawn 2
|
draws 3
+draws 1 |
-
- |
36
5 |
|
33__________2
35 |
2
|
4
|
-
|
41
|
Draw är utrum. Ordet kan också uppfattas som predikativt adjektiv i verbfraser som spela/sluta draw (s M 72). Att adjektivet oavgjort som står synonymt (ex 7-9 och 11-12) har adverbavledning har tydligen
ej inverkat.
Draw har inte belagts med svensk pluraländelse (s M 48). Av rimställ- ningen i 30-talsex 5 och 8 framgår att det engelska uttalet torde ha varit brukligt eller i varje fall förmodas vara känt vid denna tid. Ordet hör knap- past till dem som haft någon större frekvens i talspråk. Frånvaron av svenskt läsuttal har inneburit att förutsättningar för vokalinskott i SB enligt huvudregeln för nomina på konsonant har saknats (s M 59).
S: Den av AS och NFS anförda etymologin är inte helt övertygande. En icke- slutspelad match och en oavgjord match är inte synonyma begrepp. I intet fall har draw i lexica eller i materialet betecknat avbruten match . Så länge en separat undersökning av ordets ursprung ej företagits torde det vara sannolikare att draw på engelska har ursprungsbetydelsen 'lott-
dragning' (SuL och OED), d v s den lottdragning som efter en oavgjord match i en utslagsturnering kan avgöra vilket lag som skall gå vidare i tävlingen.
D: Distributionen är fakultativ i förhållande
till oavgjort och oavgjord match (s D 43). Varians torde vara en bidragande
men ingalunda nödvändig betingelse för distributionen. Ca
hälften av beläggen är från 1930.
|
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
| {draw} |
3
|
2
|
20
|
4
|
8
|
3
|
1
|
41
|
Import: drawing card, NOM (ADJ + NOM)
94
Lexica: Avis: Draw 3/3 (81) och Sak: Draw: 3/3: a boxer so skilful (Sak: or crowd-pleasing) that he attracts unusually big crowds to see his contests.
Belägg: SO: ... lyckas fånga publikgunsten. Han är faktiskt Gardens bästa drawing card! (IB 16-1-50;4:2)
M: Böjning finns ej belagd av denna särskrivning (s M 58).
D: Belägget ingår i en rapport från USA, skriven av en svenskamerikan
(s D 51). Det unika exemplet visar variansfunktion (s D 47).
Import: dreadnought, NOM
Lexica: AS: Dreadnought betecknar tyngsta typerna av slagskepp men användes i boxningsterminologien också för kategorien tung tungvikt; cruiser (kryssare) = lätt tungvikt.
Avis: Dreadnought: a slang name for heavy-weight (81:boxning)
Belägg: SO: Charles är knappast mer än lätt tungviktare och är kraftigt men smäckert byggd medan Joe Louis i dessa dagar ser ut som en verklig tungviktsdreadnought
(AB 26-9-50;11:1)
M: Böjning finns ej belagd.
SD: I det enda belägget står tungvikts- som förledsbestämning till dreadnought , säkerligen därför att det senare nomenet ej antas vara känt för läsaren i sin ursprungliga betydelse, d v s 'slagskepp' som sjömilitär term. Strävan efter begriplighet har alltså åstadkommit en tautologisk hybridsammansättning.
Import: dreamland, NOM
Lexica: Saknas i samtliga ordböcker
Belägg: SO: ... medan Martin Olsen debuterade fint genom att sända engelsmannen White till dreamland med ett väldigt sving
mot käken i andra ronden (IB 2-9-20;510:2)
M: Böjning saknas även om det hade varit naturligt med bestämd form i det här anförda belägget.
SD: Frasen sända någon till dreamland är en bland många synonymer för att 'slå ngn knockout'. Belägget är unikt i materialet (s D 10).
95
Import: dribbler, NOM och dribbling, NOM
Avledningar: dribbel, NOM, dribbla, V, dribblande, NOM, dribblare, NOM och dribbleri, NOM
Lexica: SuL: Dribbler; dribblare, dribbler (141)
Avis: Dribble: to move the ball closely and cleverly by alternate motions of the two feet (22:fotboll)
NFS: Dribbla, att med bollen eller trissan under ständig kontroll genom mjuka, välberäknade tillslag av fötterna, klubban eller händerna (handboll) ensam manövrera sig förbi motspelare eller löpa med bollen.
NEO: Dribbla verb -de -t SUBST.: Dribblande, dribbling
(försöka) föra boll (eller puck) förbi motståndare genom små fintande rörelser i fotboll, ishockey m. fl. spel: han borde passat i stället för att - ; - av två backar dribblande ta sig förbi två backar HIST:; sedan 1906
Dribbler subst. - n , plur. -el. -s * bollspelare med god förmåga att dribbla HIST.: sedan 1924
Dribbling subst. -en -ar * det att dribbla HIST.: sedan 1922
SAOL11-2: Dribbla -ade v. finta med bollen e.d. i fotboll m.m.
- are -ar[e]n; pl. -are
Dribbling -en -ar s.
Belägg: Dribbel
SO: 1) Forwardskedjan borde hälst förbigås med tystnad efter sitt ineffektiva dribbel i planens mitt och dåliga utnyttjande av ytterspelarna (DN 1-9-30;21:4)
2) ... rätt skapligt lag, som dock inte fick ut så mycket av spelet som man borde ha fått genom på tok för mycket solodribbel i kedjan (IB 10-1-40;10:4)
Dribbla
INF: 1) Hos en back kan den fysiska styrkan göra så mycket, att han ej behöver kunna dribbla, ty hans plikt är att stoppa anloppen, och hans försök att leka med bollen torde nog ej mötas med bifall af hans medspelare
(IB 19-9-10;2:1)
2) ... att han har råd att dribbla av motståndarna inom eget straffområde (DN 1-9-30;18:6)
3) Hur man tänker dribbla med den definitiva laguppställningen av laget kan man blott gissa sig till (DN 17-1-60;25:3)
PRES: 4) Han dribblar mest på stället ... (DN 15-9-30;19:3)
96
PRET: 5) Efter 35 minuters spel dribblade Coppe av Verway och Steeman (IB 1-9-20;501:2)
6)... Göte, som egenhändigt dribblade sig igenom hela Västeråsförsvaret (DN 13-1-30;11:5)
7) Denne dribblade i sin tur behändigt Erik Nilsson ...
(DN 25-9-50;12:2)
SUP: 8) ...rakt framför fötterna i det ögonblick denne dribblat av båda Hammarbybackarna (IB 5-1-20;8:1)
9) AIK:s bästa målchans kom när Fransson dribblat Nyman (IB 18-9-50;9:5)
10) ... även om helgdagarna dribblat förbi ett par träningspass för honom (IB 7-1-60;7:5)
PRES PTC: 11) ... kommo Djurgårdarna dribblande med bollen
(DN 26-9-10;10:3)
Dribblande
SO: 1) ... som i regel förföllo till mer dribblande än som var behövligt (DN 15-9-30;14:3)
SB: 2) ... vars snabbhet firade triumfer men annars överdrev dribblandet (IB 11-9-50;10:2)
Dribblare
SO: 1) Unge Björk visade sig vara en god dribblare och åkte omkring i Kamratförsvaret av hjärtans lust
(DN 12-1-20;8:4)
SB: 2) Forwardskedjan saknade den samlande, stödjande. elektriserande dribblaren (IB 2-1-20;2:5)
FÖRL: 3) Mjuk, stadig och säker, påfallande dribblaranlag
(IB 2-1-20,2:5)
Dribbler
SO: 1) Rytkönen, en dribbler och fantasimänniska, som kanske överdrev sitt solospel (DN 25-9-50;12:6)
2) Wikman är förut känd i Värmland som briljant speluppläggare och teknisk dribbler (DN 11-1-60;19:6)
SB: 3) Ernst fick emellertid tillgripa en del ojustheter för att hålla den lille dribblern stången (DN 23-9-40;15:5)
PO: 4) ... dessa dribblers (IB 7-1-30;9:5)
5) Numera gäller det ju att skaffa fram dribblers, som ... (DN 21-9-60;21:1-2)
Dribbleri
SO: 1) Han förföll ibland till dribbleri i onödan ...
(IB 18-9-50;9:4)
PO: 2) ... dock med för mycket uppbromsande dribblerier
(IB 29-9-50;4:6)
97
Dribbling
SO: 1) En sex à sju spelare, som under skratt och stoj stå på korta avstånd och skjuta mot mål, aldrig någon den minsta övning i dribbling eller verkligt samspel
(IB 5-9-10;4:3)
2) Man antecknade en god dribbling av Ivar Svanström med skott bredvid (IB 2-1-20;2:1)
3) ... och reserven Hagström på vi. gjorde i andra halvlek alla tiders uppvisning i dribbling, när han passerade sju Vestaspelare (DN 2-1-40;16:2-3)
SB: 4) Dribblingen blev till självändamål (IB 1-9-30;9:1)
5) Man gick dit, nyfiken på dribblingen
(AB 9-9-50;13:2-3)
PO: 6) I åkförmåga, dribblingar, luftspel, ja, i allt voro Götaspelarna kolossalt överlägsna ... (DN 13-1-30;9:1)
7) Forwardskedjan tråcklade för mycket och stoppade gång på gång upp spelet med bakåtvända och onödiga dribblingar (DN 1-9-30;19:2)
PB: 8) Lugnt och kallblodigt gjorde han dribblingarna
(DN 8-9-30;17:2)
FÖRL: 9) ... som också är en dribblingskunnig herre men därtill rasande effektiv (DN 15-9-30;19:3)
G: Det engelska morfemet {dribble} återges i materialet undantagslöst med dubbelteckningen <bb> (s G 14).
M: Dribbel bör bedömas som en svensk el-avledning, möjligen underlättad genom inflytande från det engelska ordslutet -le (s M 86).
Såväl are- som er-avledning finns. Den senare är betydligt frekventare och har beläggning varje år från och med 1930. Samtliga dess 6 plurala belägg har formen dribblers (s M 37f).
Stammens konsonantkluster -bbl- omöjliggör
ning-avledning
(s M 85).
| SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
| dribbel 2
+dribbel 2 |
-
- |
-
- |
-
- |
2
2 |
|
4
|
-
|
-
|
-
|
4
|
| dribblande 5 | dribblandet 1 |
-
|
-
|
6
|
| dribblare 3
dribblar+ 2 dribblare+ 1 |
dribblaren 2 |
-
|
-
|
5
3 |
|
6
|
2
|
8
|
98
| SO | SB | PO | PB |
SUMMA
|
| dribbler 16 | dribblern 9
+dribblern 1 |
dribblers 6 |
-
|
31
1 |
|
16
|
10
|
6
|
-
|
32
|
| dribbleri 1 | - | dribblerier 1 |
-
|
2
|
| dribbling 49
dribblings+ 41 +dribbling 12 |
dribblingen 19
+dribblingen 1 |
dribblingar 43
+dribblingar 9 |
dribblingarna 8
+dribblingarna 1 |
119
41 23 |
|
102
|
20
|
52
|
9
|
183
|
| INF
dribbla 55
55
PRES dribblar 19 dribbla 3 dribblas 1 23 PRET dribblade 116 dribblades 2 118 SUP dribblat 16 16 PRES PTC dribblande 9 9 PERF PTC SOU dribblad 1 1 P dribblade 1 1 |
| 217 3 3 223 |
S: Främst under senare år märks en tendens till att {dribbl} används i överförd abstrakt betydelse (60-talsex Dribbla 3 och 10).
D: Verbbeläggen uppgår till nära hälften av samtliga ex på {dribbl}. Ca
40 % utgörs av nomenet dribbling . Distributionen företer en gasklocks-
kurva med nära 45 % av beläggen koncentrerade till 1940-50. Bidragande till nedgången under 1960-70 är förmodligen ishockeyns term dragning som tycks ha fått tämligen stor spridning även i andra lagspel. Dessför-
innan kan {dribbl} sägas ha totaldistribution
(s D 40).
|
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
TOTALT
|
|
| LEM dribbel
LEM dribbla LEM dribblande LEM dribblare LEM dribbler LEM dribbleri LEM dribbling |
-
5 - - - - 2 |
-
28 - 5 - - 17 |
1
39 1 - 8 - 27 |
2
54 - - 6 - 42 |
1
40 1 - 3 2 55 |
-
30 3 - 10 - 21 |
-
27 1 3 5 - 19 |
4
223 6 8 32 2 183 |
| {dribbl} |
7
|
50
|
76
|
104
|
102
|
64
|
55
|
458
|
99
Import: drive, NOM och driver, NOM
Lexica: SuL: Drive; flackt skott (141:fotboll) och Drive; drive, driveslag (209:tennis)
NFS: Drive, drivslag, är ett i de flesta bollspel, i vilka bollen slås med racket, slagträ eller klubba, förekommande slag, som utföres genom en pendlande armrörelse bakåt-framåt under utnyttjande av kroppstyngden.
OED: Drive 1/5 d/f A forcible blow or stroke, esp. in various games, as golf, base-ball, lawn tennis ...
Driver 3/7 i/i Golf The play-club: a wooden-headed club with full-length shaft... with which the ball can be driven to the greatest distance.
NEO: Drive 2/2 subst. - n drivar äv. -s * långt svepande slag i vissa bollspel med racket el. klubba, särsk. tennis och golf: backhanddrive HIST.: sedan 1931
SAOL11-2: Drive -en -ar s. kraftigt slag
t ex i tennis
Belägg: SO: 1) Hans kraftiga, låga forehanddrive passerade ofta motspelaren ... (DN 4-1-10;5:1)
2) Bollbanan blir förbluffande flat i hans dragna forehanddrive (är inte tennisspråket ett fint språk, så säg!) (DN 26-1-30;12:3)
3) Alltid lurige Ya Skoglund upptäckte plötsligt svenske högeryttern "Uffe" Jansson stående solokvist på sin kant och hittade honom med en 20 meters drive
(DN 19-9-60;19:7-8)
4) Plötsligt slog de en drive på 250
m ... (IB 2-9-70;25:1)