även one to one, one 2 one (sl) flitigt använda i herrtidningarnas sexannonser och vid telefonsex. Enl Olle Waller (Fråga Olle) är det troligen tal om ”traditionella önskningar om ett parsamlag”.
","jfr":[]} {"baseform":"1+1=3","wordforms":[],"text":"(sl) två individer som producerar en tredje.
","jfr":[]} {"baseform":"10-öres-brud","wordforms":["tioöresbrud"],"text":"(so) om allmänt lösaktig brud (kvinna) som man får billigt.
","jfr":[]} {"baseform":"150 spänn","wordforms":[],"text":"(so) om allmänt lösaktig kvinna. Kvinnan liknas vid en sämre prostituerad som går att köpa billigt. Jfr billig och 10-öres-brud.
","jfr":["billig ","10-öres-brud"]} {"baseform":"22.34","wordforms":[],"text":"enl Cox (2004) den genomsnittliga tidpunkt som forskarna kom fram till då de frågade 198 par när de hade sex.
","jfr":[]} {"baseform":"24/7-förhållande","wordforms":[],"text":"(sym) gäller ett S/M*-förhållande där de inblandade lever ut sina roller, där ena partnern är undergiven och den andre dominant, 24 timmar om dygnet under veckans alla 7 dagar. Jfr switch.
","jfr":["switch"]} {"baseform":"25-öres(pollett)","wordforms":[],"text":"(sl) lågprisprostituerad, tjugofemöreshora.
","jfr":[]} {"baseform":"55-ställning","wordforms":[],"text":"se skedställning.
","jfr":[]} {"baseform":"a kvälla","wordforms":[],"text":"(dial) piiss ä kvälla; kasta vatten vid liggdags. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"à la carte","wordforms":[],"text":"(sl) tillfällig kärleksförbindelse. Eg (fr ’efter matsedeln’) om rätt på fast meny som tillagas på beställning.
","jfr":[]} {"baseform":"A,a","wordforms":[],"text":"(euf) 1 om avföring i ”stora (A) och lilla (a)”. Läkaren Anders Halvarsson nämner ”göra stora A” i Tv-programmet Livslust den 6 maj 1996. På min brevförfrågan var, när och hur han kommit i kontakt med uttrycket, svarar han att det skedde i sjukhusmiljö på 60-talet. ”Man förde in i journalen på inneliggande långtidssjuka patienter huruvida det förelåg ordentlig avföring A, eller om det var en mindre mer eller mindre inkontinensliknande småkladdande avföring a.” Han säger sig minnas uttrycken från Hudiksvall, Gävle och olika platser i Värmland. \"När jag låg inne för en utomkvedsoperation 1978, så kommer läkaren in dagen efter ronden och säger inför alla: 'Stora A ser jag, duktig flicka' (jag var 33 år). Eftersom jag jobbat en del i vården så fann jag mig.\" (Boel Gehlin i mejl juli 2018)
\nJournalisten Verner Antonsson beskriver ett något annorlunda förhållande till bokstäverna: ”När jag 1945 låg sex månader på Värnamo lasarett mötte jag dem. Jag var dålig de första veckorna och kunde inte skita för egen maskin utan behandlades med lavemang varannan dag. Denna form av avföring betecknades på min sängjournal med litet a. När jag sedan började skita för egen maskin fick jag stort A.”
\nMerete Mazzarella berättar i sin bok Då svänger sig sommaren om sin axel — om konsten att bli gammal. (Forum 2000) om hur ”Gamla kroppars intimaste skrymslen och vrår blir till offentliga samtalsämnen och riktmärken för vårdarbetet”. Och fortsätter hon: ”I Sköljens avföringslista där patienternas dagliga avföring markeras med stort respektive litet a, har exempelvis ett av vår kulturs mest privata och intima fält hängts ut till allmän beskådan.” 2 A 2 (sl) kort för arsle. 3 A (eng sl) arse.
","jfr":[]} {"baseform":"a:t","wordforms":[],"text":"(sl) kort för arsle. (se do) \"Radovan skulle få ta den rätt upp i a:t.\" (Lapidus 2008 s 370)
","jfr":[]} {"baseform":"aa","wordforms":["aha","äa","äha. "],"text":"(barn o dial) även äa, äha. Enligt Rietz (1867) används dessa ord allmänt ”när sköterskorna uppmana späda barn att göra deras naturbehof” och han ger exemplet ”Mor ja vill äa”. OSD har a, aa, ae allmänt i södra hälften av landet för att ”tömma tarmen, bajsa”. ”Har du aat najr dej?” Även i Småland som utrop från små barn när de behöver (eller har tömt) tarmen. Jämför tyska Aa med samma målgrupp och betydelse.
","jfr":["Aa"]} {"baseform":"aarsa","wordforms":[],"text":"(för sl o so) prostituerad, hora.
","jfr":[]} {"baseform":"ab","wordforms":[],"text":"(dial o so) i Skåne till (om) inskränkt person. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"A-barn","wordforms":[],"text":"(sl) både om vacker man och om dito kurvig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"abasiofili","wordforms":[],"text":"(nylatin abasia, av grekiska nekande a och basis; gång och philia; kärlek, vänskap) kallas även ortopedisk fetischism*. Innebär att tända sexuellt på personer som inte kan gå pga förlamning eller annat handikapp. Om man däremot blir sexuellt upphetsad av att själv vara rörelsehindrad kallas det autoabasiofili (av grek autos; själv). ”Enligt psykoanalytisk teoribildning, som i dessa sammanhang ofta är penisfokuserad, skulle den deformerade kroppsdelen för mannen representera en kvinnlig penis. Mannen, som är rädd för att bli kastrerad när han ser det kvinnliga könsorganet, blir lugnad av att se den skadade kroppsdelen, den kvinnliga penisen.” (Bäsén 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"abazan","wordforms":[],"text":"(turk) enligt slangopedia.se om \"person som är vädigt sugen på sex\".
","jfr":[]} {"baseform":"abbelizublen","wordforms":[],"text":"(för sl) knull. Enligt en A I -översikt rör det sig om \"ett fult slangord som betyder samlag eller knull\".
","jfr":[]} {"baseform":"abbou","wordforms":["abow","aboow"],"text":"(sl) fan också, skit!
","jfr":[]} {"baseform":"ABC metoden","wordforms":[],"text":"Abstinence (avhållsamhet), Be faithful (var trogen) och Condom use (använd kondom). En metod som, enligt främst i muslimska och katolska länder, sägs förhindra spridningen av hiv/aids*.
","jfr":[]} {"baseform":"aberunk","wordforms":[],"text":"(sk) när allt går åt helvete och inget fungerar. Se också under runk, runka.
","jfr":["runk, runka"]} {"baseform":"ablatio penis","wordforms":[],"text":"(latin ablatio; avlägsnande) kirurgiskt avlägsnande av penis vid t ex könsbyte*.
","jfr":[]} {"baseform":"abnorm","wordforms":[],"text":"(latin ab; frånvaro av och norma; regel) Enligt SO ”Hist.: sedan 1839.\" Beteckningen sexuell abnorm(itet) användes allmänt från slutet av 1800-talet och omfattade i stort sett allt inom det sexuella utom samlag i barnalstrande syfte inom äktenskapet.
","jfr":[]} {"baseform":"abolitionism","wordforms":[],"text":"av latin abolitio; avskaffande, upphävande. ”Hist.: troligen sedan mitten av 1800-talet” (SO) Internationell rörelse som under 1800-talets sista decennier kämpade för förbud av prostitutionen. ”Kampanjen mot reglementarismen [se under apelsin- och byråflicka] begynner med Josepfine Butlers engelska korståg mot parlamentets sanitetslagar på 1860-talet. Hennes strävanden betecknades med namnet abolitionism.” (Eriksson 1939)
","jfr":[]} {"baseform":"aborrbotten","wordforms":[],"text":"(euf o svr) dra åt aborrbotten. I Småland för ”dra åt helvete!” (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"abort","wordforms":[],"text":"(latin abortus av aborior; gå ned, komma eller födas för tidigt) missfall. Enligt Bo Bergman (2007) kom ordet in i svenskan på 1700-talet och betydde då missfall. ”I allmänspråket står abort sedan slutet av 1800-talet för ’avsiktligt avbrytande av havandeskap’.” Den svenska abortlagen är från 1975 och innebär bl a fri abort upp till den 18:e graviditetsveckan. Vid längre graviditet krävs tillstånd från socialstyrelsen, som prövar om det finns ”synnerliga skäl” för abort.
","jfr":[]} {"baseform":"aborthink","wordforms":["hink"],"text":"(lmo) toalett. Där man gör sig kvitt något precis som vid abort. Se även hink.
","jfr":["hink"]} {"baseform":"abow","wordforms":[],"text":"(sl) 1 skit, helvete. \"Abow! Jag fick värsta idén! sa Caspian utan att få respons av någon.\" (Khalil 2022 s 84) 2 skitsnygg enligt kidish.se.
","jfr":[]} {"baseform":"abrasion","wordforms":[],"text":"(eng) avskavning, slitning. Om en sexuell akt där man blir upphetsad av att känna sträva föremål som river mot huden som tistlar, grus och stålull.
","jfr":[]} {"baseform":"abrovinkla","wordforms":["abrovinscha"],"text":"(sl) vara otrogen. Enligt Thorén (2015) även om att fiffla och skämma ut sig.
","jfr":[]} {"baseform":"absa","wordforms":["abstinens"],"text":"(sl) kort för abstinensbesvär t ex genom brist på sex. Se även abstinens.
","jfr":["abstinens"]} {"baseform":"Absalon","wordforms":[],"text":"enligt OSD \"i förbindelse med gammal som lindrigt okvädinsord i Dalarna\".
","jfr":[]} {"baseform":"absens","wordforms":["mort","la petite."],"text":"från franska absence; frånvaro, bortavaro av latin absentia; frånvaro. Kortvarig medvetslöshet. Enligt NEO ”hist.: sedan 1629”. Förlust av medvetandet vid sexuell utlösning. Kallas också hysteriskt anfall eller petit-mal-epilepsi (det lilla epileptiska anfallet) och varar i regel bara några sekunder. Se även mort, la petite.
","jfr":["mort, la petite"]} {"baseform":"absolutslak","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt SAO (2013) ”när en person blivit impotent på grund av för mycket alkohol”. Kanske kan uttrycket spåras till varumärket Absolut Rent Brännvin. Se också under slak.
","jfr":["slak"]} {"baseform":"abstinens","wordforms":[],"text":"av latin abstinentia (ab- av, från och tenere; hålla); avhållsamhet, återhållsamhet från olika njutningsmedel (t ex sprit, tobak och narkotika) och från könsumgänge. Det sistnämnda kallas också celibat*. NEO har ”hist.: sedan 1876”.
","jfr":[]} {"baseform":"AC/DC","wordforms":[],"text":"(sl) bisexuell*. Ett australiensiskt hårdrockband från Sydney bildat 1973.
","jfr":[]} {"baseform":"achleta","wordforms":[],"text":"(för sl) arsle. Hon har chok najs achleta; hon har ett jättesnyggt arsle*.”
","jfr":[]} {"baseform":"acini sikarem","wordforms":[],"text":"(för sl och so) jag knullar din mun!
","jfr":[]} {"baseform":"ack va kul","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"acka","wordforms":[],"text":"(dial o barn) tömma tarmen. Förekommer i Västergötland, Västmanland och Norrbotten enligt OSD. Jämför aa och kacka.
","jfr":[" aa","kack"]} {"baseform":"ackla","wordforms":[],"text":"(dial) seg, gröngul snortamp som hänger under näsan på överläppen på snorigt barn. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"ackuschörska","wordforms":[],"text":"(åld) franska accoucheur av accoucher; nedkomma med barn, förlösa. Av latin ad; till vid och collocare; lägga, placera. Barnmorska. Enligt NEO ”hist.: sedan 1837”. ”Det hände sig så, att hans mor hade en väninna i Liatorp, vilken var, även hon, ackuschörska.” (Ekroth 2012) Jämför barnmorska.
","jfr":["barnmorska"]} {"baseform":"acrosom","wordforms":[],"text":"(grekiska akros; i spetsen och soma; kropp) sädescellens yttersta spets som består av en kappa av kraftiga enzymer som bryter ned äggcellens skyddande proteinlager och möjliggör befruktning.
","jfr":[]} {"baseform":"acucullus","wordforms":[],"text":"(latin a; utan och cucullus; hatt, förhud) omskuren penis. Jämför omskärelse.
","jfr":["omskära"]} {"baseform":"Adam","wordforms":["gamle Adam"],"text":"namnet är hebreiska och betyder människa. SAOB har ”Den gamle Adam, arfsynden, människans syndiga natur”.\"Ty att man helt och hållit skulle kunna utrota den gamle Adam ligger icke i menniskonaturen.\" (Brev från Erik Gustaf Geijer till Martina von Schwerin 28 febr 1843.) 1 (smn) kuk. En tjugoårig kvinna berättar att hon döpte den första kuk hon lärde känna till Adam. En annan kvinna, 50+, kallar varje man som det går för innan hon hunnit få någon njutning för ADAM; han som kom först. Enligt OSD är uttrycket Adams pil skämtsam benämning på penis i Skåne. Samma källa har adamsrustning om manligt könsorgan och norsk slang har adamsbanan. 2 (smn) manlig homofil. ”Om det var meningen att vi skulle vara homofiler skulle Gud ha skapat Adam och Kalle.” (Dagrin 1983) 3 Adams kalv (dial) ”gå mä Adams kalv”; gå med foster långt över beräknad tid. Även om att vara ofruktsam. Källa OSD. Adamsklädd, adamsdräkt, adamskostym se under naken.
","jfr":[]} {"baseform":"adams rustning","wordforms":[],"text":"(dial) mannens könsorgan, enligt OSD.
","jfr":[]} {"baseform":"adamskostym","wordforms":[],"text":"se under naket.
","jfr":[]} {"baseform":"adapter","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnligt könsorgan enligt Kotsinas (1998). Egentligen modifierande tillsats till apparat.
","jfr":[]} {"baseform":"adel","wordforms":[],"text":"(dial) kreaturspiss, gödselvatten. Jämför norska aale, dansk dialekt och medellågtyska adel med samma betydelse. Rietz (1867) har nötale, ”urin med träck, hvarigenom korna med svansen orena jufret, som, om det icke rengöres, gifver mjölken en stygg smak”. Ihre (1766) har koadel som han förklarar med urina vaccarum; kourin (eg vatten).
","jfr":["adel","nötale,","aale,","koadel"]} {"baseform":"aderton","wordforms":[],"text":"se under attan.
","jfr":[]} {"baseform":"aderton-åra-knarren","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OSD använt i Västergötland för ”den första starka brånaden i och med manbarheten”. Jämför brånad.
","jfr":["brånad"]} {"baseform":"Adey Mariam","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se betyder det vid Maria och att man svär på Maria eller på Gud. Främst är det personer med eritreanskt ursprung som använder uttrycket. Jämför walla.
","jfr":["walla"]} {"baseform":"adidas","wordforms":[],"text":"(lmo) aids*. ”Hur djävla kär du än är, så ska du väl inte riskera att få adidas! — Schhh! väste Wenke. Det är klart att jag inte får adidas.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"adipofili","wordforms":[],"text":"(latin adeps; fett och grekiska philia; kärlek) att attraheras av feta människor.
","jfr":[]} {"baseform":"adjö","wordforms":[],"text":"(åld svr) inom schartaunismen (religiös rörelse med säte främst i Västsverige och speciellt Göteborgs stift) ett fult och förbjudet ord. Stolpe (1984) citerar bl a prästen Knut Norberg och hans bok Hagaprästens pojke: ”Avskedsordet adjö [...] man ansåg att det ordet innebar ett missbruk av Guds namn. [...] Man menade att när vi säger adjö och därmed anbefaller en människa åt Gud utan att tänka på vad vi säger, då missbrukar vi Guds namn.” Istället använde man ordet farväl.
\nUrsprunget till adjö är latinskt. Under tidig kristen tid hälsade man varandra med orden ad deum; (må din väg föra dig till Gud). På 1100-talet blev detta till franskans adé och på 1200-talet inlånades det franska ordet i medelhögtyskans adé. Men, säger Stolpe: ”Längre fram valde man en annan väg. Man översatte den vackra kristliga kärlekshälsningen ad deum till franska och sade a Dieu — adieu. På 1600-talet slog denna franska översättning som lånord igenom i Tyskland och figurerade där jämsides med adé. På dessa vägar [...] har ordet kommit till oss.”
\nNär Lars-Gunnar Andersson i sin enkät Varför är det fult att svära? (1977) gav tio exempel på uttryck som kunde uppfattas som svordomar, var det ingen som ansåg adjö vara en svordom. Däremot ansåg 1 % att ”men kära nån då” var en svordom och 2 % uppfattade ”så synd” på samma sätt. När en liknande undersökning gjordes 2009 redovisad i Ulla Stroh-Wollins enkät Fula ord—eller? (Uppsala universitet. Uppsala 2010) var det ingen som uppfattade vare sig så synd eller men kära nån då som svordomar längre och samma förhållande gällde fortfarande adjö.
\n","jfr":[]} {"baseform":"administrera","wordforms":[],"text":"
(euf) förvalta. Här knulla runt. I Bland horor, bockar o bögar (2002) besvarar en kille intervjuarens fråga vad man kan tänka sig att en kille gjort för att riskera bockrykte med ”Administrerat för många tjejer.” Och när intervjuaren inte förstår förtydligar han: ”Han har fått dem på rygg lite väl mycket.”
","jfr":[]} {"baseform":"adolecentilism","wordforms":[],"text":"(lat) av adulescentia; ungdom. Sexuell tillfredsställelse genom att bete sig eller klä sig som en tonåring.
","jfr":[]} {"baseform":"Adolf","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"adonis","wordforms":[],"text":"(grekiska Adonis; bildskön yngling som älskades av Afrodite*) enligt NEO ”hist.: sedan 1839.” Används ofta nedsättande om en pigtjusare* eller en Casanova*.
","jfr":[]} {"baseform":"adoption","wordforms":[],"text":"av latin adoptare; utvälja, anta. Att formellt uppta någon som sitt barn. Här tillsammans med närstående adoption ett vanligt uttryck bland lesbiska för att skaffa barn. Se även under insemination.
","jfr":["insemination"]} {"baseform":"adulterium","wordforms":[],"text":"(lat) äktenskapsbrott. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"advent","wordforms":[],"text":"(dial) av latin adventus; ankomst. I överförd användning om att vänta barn. ”Ho ä i adväntera.” (Sm) Källa OSD.
","jfr":[]} {"baseform":"adå","wordforms":[],"text":"(sigenarspr) hälvete. Noterat sommaren 1900 i A Ulrichs artikel Anteckningar om hemliga språk (1912).
","jfr":[]} {"baseform":"æiga","wordforms":[],"text":"(fno) ligga med. Enl Palm (2004) betyder verbet även bl a äga, inneha, vara gift med och ha som man eller hustru.
","jfr":[]} {"baseform":"æistill","wordforms":[],"text":"(fno) enl Palm (2004) ”liten testikel”.
","jfr":[]} {"baseform":"aepil","wordforms":[],"text":"en sammmansättning av de kinesiska tecknen för kärlek och nödvändighet. Sydkoreanskt myndighetsförsök till nytt namn på kondom, som dock fick dras tillbaka efter protester från medborgare med liknande namn. Så var t ex en klagande mormor rädd för att hennes barnbarn skulle mobbas om han hette Kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"af och til","wordforms":[],"text":"(åld) rörelsebeskrivande för knull, onani. Av och till, fram och tillbaka.
","jfr":[]} {"baseform":"afefobi","wordforms":[],"text":"(grekiska afe; beröring och phobos; skräck, rädsla) rädsla för beröring inte minst då i sexuella sammanhang.
","jfr":[]} {"baseform":"affär","wordforms":["göra affärer"],"text":"(euf) av franska affaire av á faire; (som är) att göra. 1 ha en affär med någon; ha samlag med någon. NEO har ”hist.: sedan 1756”. Även göra affärer med samma betydelse. Ordet möjligen från prostitutionens värld, något som följande citat antyder: ”Hon (den prostituerade) är kvinna, kanske behaglig nog att skåda; men den njutning hon lofvar är affär kort och gott.” (Nyström 1910) ”Med prostitution förstår man det förhållande, att en qvinna drifver affär med sin kropp; att hon för penningar eller deras värde skänker sin gunst åt hvem som begär den, utan att hon ens någon tid visar trohet mot en särskild man.”(Ribbing 1915) Jämför engelska affair.
\nÄven ha en byxaffär med någon. Byxaffär var ursprungligen ett bögknull, dvs en affär mellan två som bar byxor. Men i och med att långbyxor även blev ett kvinnligt plagg kom byxaffärer också att kunna göras mellan könen. 2 kvinnligt könsorgan. ”Troligen måste han ha varit mindre fournerad [utrustad?] än jag, emedan det gick trögt eller också hade hennes affaire under den långa vilan dragit sig tillhopa.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 3 kuk. ”. . . dra ut sin villigt spända affär, vars ytterliga längd, som knappast stod i någon som helst proportion till dess omfång, var desto mer häpnadsväckande som ett sådan överflöd sällan påträffas hos män med hans korpulenta habitus.” (Cleland 1965/1700-t)
\n","jfr":[]} {"baseform":"aflelseorgan","wordforms":[],"text":"
(åld) könsorgan. ”Nu kommer läran om, att hannar och honor hos människan och andra ryggradsdjur skulle vara fördelade till högra och vänstra sidan af aflelseorganen, en lära, som ännu i våra dagar förfäktas och som man till och med söker att fastslå genom experiment.” (Kress 1905) Jämför avla och organ.
","jfr":["avla","organ"]} {"baseform":"afraids","wordforms":[],"text":"(eng o lmo) sammansättning av afraid; rädd och aids*. Skräck (ofta ogrundad) för att drabbas av aids.
","jfr":[]} {"baseform":"afrodisi","wordforms":["afrodisiasm"],"text":"(grekiska aphrodisiakos; hörande till kärleken) sjukligt stegrad könsdrift. Jämför afrodisiakum.
","jfr":["afrodisiakum"]} {"baseform":"afrodisiakum","wordforms":[],"text":"(grekiska aphrodisiakos; hörande till kärleken av Aphrodite; kärlekens och fruktbarhetens gudinna) pluralis afrodisiaka; medel som anses väcka eller förstärka könsdriften. Enligt NEO ”hist.: sedan 1904” medan SO har ”sedan 1903”. Människan har alltid — ofta förgäves — drömt om medel som kan öka den sexuella potensen och lusten. Detta gäller inte minst män. Dels har man använt sig av olika frukter och växtdelar, till exempel ginsengrot och den penisliknande alruneroten, dels produkter från djur, till exempel pulvriserat noshörningshorn och torkad lejonpenis. ”De (alrunans frukter) innehåller ett par gifter, atropin, som ökar driften men dessvärre även ett gift som kan vålla vanmakt: skopolamin.” (Schön 2004) Övriga uppräknade medel är dock helt ofarliga att förtära.
\nDet sistnämnda gäller också intaget av ordkidéens rotknölar. Sedan 400-talet före vår tideräkning har orkidéer kopplats till sexualitet då man tyckte att växtens rotknölar liknade två testiklar. Ordet orkidé kommer för övrigt från grekiskans orchis; testikel. Förr trodde man att växter kunde bota ett visst organ om växten hade likheter med organet ifråga. Vad beträffar orkidéens rotknölar så åt man dem för att öka potensen. Denna tro levde kvar till 1500-talet . Se också orkidé.
\nAndra sorter som stryknin och spansk fluga (catharides, utvinnes ur olika skalbaggar) har möjligen en viss potenshöjande effekt, men kan, särskilt i alltför stora doser, vara farliga att använda. Ett av de mest kända medlen yohimbin fås från ett afrikanskt träds bark och kan köpas på apotek, men effekten av medlet är omstridd. Alkohol kan i mindre doser verka befrämjande på den sexuella lusten, men är som bekant skadligt i större doser. Diverse könshormoner har bara positiv verkan om det råder underskott på dem, vilket sällan är fallet om man bortser från östrogen hos vissa kvinnor efter klimakteriet. En del narkotiska medel sägs öka det sexuella utbytet, bl a cannabis (hasch), amfetamin (speed, ferietabletter) och kokain, i varje fall i mindre doser, men användandet innebär stor risk för missbruk. Vissa kärlutvidgande ämnen, så kallade poppers, t ex amylnitrat som insnusas straxt före orgasmen, kan förstärka och förlänga upplevelsen och har i perioder brukats i vissa homosexuella subkulturer. Det bästa afrodisiakumet är annars att hålla sig i god fysisk form, att se till att man är utvilad och att man tar god tid på sig när man är tillsammans sexuellt. Uppgift från Hertoft (1989).
\nKahn (1944) anför följande afrodisiaka: ”selleri, sparris, persilja, nejlikor, kanel, vanilj, extrakt på den afrikanska växten Yohimba.” Den gode doktorn kunde också ha lagt till ingefära, en indisk rot och senapskål. Skulle man bli alltför upphetsad av dessa medel rekommenderar doktor Kahn följande dämpande medel: ”Kalla drycker på saft och vatten, särskilt citronsaft, kallt kaffe, kallt valerianate samt den vid ej alltför ofta upprepad intagning fullständigt ofarliga bromen dämpa eller undertrycka erektionen.”
\nNils Stormby (Sex i kulturen 2007) menar att kakao och vanilj är både var för sig men allra mest i kombination ett oslagbart afrodisiakum och han tar Carl von Linné till hjälp med bevisföringen. Linné menar att man svårligen i hela mängden av läkemedel kan finna ett afrodisiakum som är starkare än vaniljen och enligt honom är det vaniljen blandad med kakao som är pricken över i: ”Den ger åt kakaon en starkt könsretande effekt, vilken vi förgäves söka när den tillreds utan vanilj.” Dalnäs (2014) tar upp saffran ”som förr ansågs sexuellt uppiggande och därtill ett beprövat abortmedel
\n","jfr":[]} {"baseform":"Afrodite","wordforms":[],"text":"
(smn) prostituerad. I den grekiska mytologin var Aphrodite kärlekens och fruktbarhetens gudinna.
","jfr":[]} {"baseform":"afroditism","wordforms":[],"text":"(latin aphroditismus av grekiska Aphrodite (se do) outvecklade och missbildade könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"afrönting","wordforms":[],"text":"(dia o so) missfoster, knöl. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"aftercare","wordforms":[],"text":"(eng) ungefär eftervård. Uttryck för när den undergivne i ett BDSM* förhållande tas om hand efter den fysisk/psykiska behandling man utsatts för. Hjälpen kan bestå av tröst, och/eller vård och rengöring av de sår som uppkommit under akten.
","jfr":[]} {"baseform":"aftonblad","wordforms":[],"text":"(sl) bläddra genom ett aftonblad; knulla en prostituerad. ”Blad (i det lägre språket löf) som utkomma om aftnarna. Ett Aftonblad är stundom illa korrigeradt, men har alltid mer eller mindre tydlig stämpel.” (Prof ur en ny Ordbok öfver svenska språket 1864.)
","jfr":[]} {"baseform":"aftonhoran","wordforms":[],"text":"(sl) tidningen Aftonbladet särskilt nätupplagan, men kan också beteckna andra liknande \"skvallertidningar\" som Expressen och Kvällsposten.
","jfr":[]} {"baseform":"aftonsvalka","wordforms":[],"text":"(euf) ”gå in i aftonsvalkan”; dö. Uppgift från Eben Thysell (f 1928) i Norrköping som menar att \"aftonsvalka låter ju vänligt, nästan poetiskt, som något att se fram mot rent av”.
","jfr":[]} {"baseform":"aftontoalett","wordforms":[],"text":"(lmo) \"kvällsöppen bekvämlighetsinrättning\" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998).
","jfr":[]} {"baseform":"agalmatofili","wordforms":[],"text":"(grek) sexuell avvikelse där man tänder på (skylt)dockor.
","jfr":[]} {"baseform":"agamogenesi","wordforms":[],"text":"(grekiska a; utan, gamet; könscell, genesis; frambringa) fortplantning på könlös väg.
","jfr":[]} {"baseform":"agape","wordforms":[],"text":"(grek) agape; kärlek; kärleksmåltid. Enligt SO ”hist.: sedan 1860 (formen agap)”. Den självutgivande kärleken. Ordet används i NT för att karakterisera Gud. Till skillnad från den begärande kärleken, eros* är agape en spontan kärlek oberoende av objektets värde. Agape är Guds kärlek till människorna som dessa kan ta emot och sprida vidare. I fornkyrkan var agape även beteckning för en kärleksmåltid, som hade samband med nattvarden. Men även sedan nattvarden förenats med mässan som uteslutande en symbolisk-rituell måltid, fortsatte man, enligt Jan-Öjvind Swahn (Gastronomisk kalender 1997), med dessa agaper, vilka ”tycks så småningom helt ha urartat och blivit en kyrklig stötesten”. Patriarker och biskopar dundrade mot dem. Från anonymt hedniskt håll var man inte sen att ta till storsläggan mot dem. Och fortsätter Swahn: ”På sina högtidsdagar samlas de till en festmåltid tillsammans med barn, hustrur, systrar. Först äter de länge och väl, men när de viner som de berusat sig med börjar tända okyskhetens eld i deras sinnen, släcker de ljusen och förenar sig i mörkret med en slumpvis utvald partner, med vilken de sedan bedriva den mest fruktansvärda otukt*.\"
\n","jfr":[]} {"baseform":"ager","wordforms":[],"text":"
(lat) kvinnans blygd*, enligt Chorier (1967). Åker*, fält.
","jfr":[]} {"baseform":"agernet","wordforms":[],"text":"(da) penishuvudet, glans penis*.
","jfr":[]} {"baseform":"aggen","wordforms":[],"text":"(dial) aggen i mäk (jäkeln i mej). OSD har lindrig svordom i Västergötland.
","jfr":[]} {"baseform":"aggregat","wordforms":[],"text":"(sl) samling av samverkande maskiner. Här kuk. Jämför maskin.
","jfr":["maskin"]} {"baseform":"agn","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OSD om ”yttre könsdel hos sugga” i Södermanland. För att förhindra att en ko blev betäckt \"så snepäs (snöptes) ho, snippen av agna skars dän”.
","jfr":[]} {"baseform":"agnabak","wordforms":[],"text":"(åld so) i Sörmland med betydelsen sädestjuv.
","jfr":[]} {"baseform":"agndase","wordforms":["agnbuk","das","dase"],"text":"(dial o so) \" benämn i Vg på invånare i ofruktbar trakt (där man förväntades leva på agnar).\" (OSD) Se även das, dase och buk.
","jfr":["das, dase","buk"]} {"baseform":"agonofili","wordforms":[],"text":"(grekiska agonia; kamp och philia; kärlek, dragning till) förslag till namn från Bäsén (2006) för den sexuella avvikelse som går ut på att tända sexuellt på en fysisk, ibland våldsam, kamp mellan två eller flera personer. Bäsén berättar vidare om Göran som trodde att han var ensam i hela världen om den här böjelsen. ”Inte nog med att jag gillade killar, jag tände dessutom på att brottas och slåss.[...] Matchen är en erotisk akt för Göran. Ibland leder den till vanligt sex efteråt, ibland inte.”
","jfr":[]} {"baseform":"aha","wordforms":[],"text":"se aa.
","jfr":[]} {"baseform":"aidoia","wordforms":[],"text":"se pudenda.
","jfr":[]} {"baseform":"aidoimani","wordforms":[],"text":"(grekiska aidoio; könsdel och mania; raseri, vanvett) avvikande, vissa kallar det abnorma, sexuella begär. Jämför nymfomani och satyriasis.
","jfr":["satyriasis","nymfoman"]} {"baseform":"aidola","wordforms":[],"text":"se under pudenda.
","jfr":[]} {"baseform":"aids","wordforms":[],"text":"förkortning av Acquired Immune Deficiency Syndrome; förvärvad immunbristdefekt. Sjukdom färvärvad av viruset HIV* (humant immunbristvirus) som smittar vid vissa former av sexuell kontakt och vid direkt överföring av smittat blod. NEO har ”hist.: sedan 1982”. Mot slutet av 1970-talet kom de första alarmerande rapporterna om märkliga sjukdomsfall bland homosexuella män i USA. Några år senare kunde man se samma utveckling i Sverige och 1982 diagnosticerade läkarna det första aidsfallet i vårt land. Enligt Wikipedia beräknas 7 000 människor runt om i världen smittas varje dag samtidigt som fler än 5 700 dör dagligen av HIV-relaterade sjukdomar.
\n\"År 1982 upptäckte medicinarna en ny könssjukdom som drabbade homosexuella män. Forskning gav till resultat att ett virus, som döptes till HIV*, orsakade sjukdomen. Detta virus ledde mer eller mindre snabbt till att patientens naturliga immunförsvar slogs ut. En banal förkylning kunde då lätt leda till lunginflammation, med dödlig utgång. Det obefintliga immunförsvaret döptes till AIDS, engelska för förvärvad immundefekt syndromet. De smittade dog relativt snabbt. Fortsatta undersökningar gav vid handen att viruset inte var särskilt smittsamt. En kvinnotjusare i Stockholm, kallad hiv-mannen, hade haft slidsamlag med ett hundratal unga kvinnor. Han visste namnet på samtliga kvinnor och underrättade sjukvården. Det visade sig, efter noggranna kontroller, att ingen av dem blivit smittade med aids. Numera finns bromsmediciner, varför sjukdomen inte längre är dödlig men viruset lagras i cellkärnorna för gott.\" (Uppgiftslämnare hallänning och fyrtiotalist)
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"aidsface","wordforms":[],"text":"
(sl) bög, homosexuell. Face (eng) ansikte. Se även aids.
","jfr":["aids"]} {"baseform":"Aiolos","wordforms":[],"text":"(grek) om denne ”chefsblåsare Aiolos” berättar Dalnäs (2014) att ”när han inte släpper väder håller han vindarna inlåsta i sitt gemak på en av de Lipariska öarna utanför Sicilien”.
","jfr":[]} {"baseform":"airbag","wordforms":[],"text":"(sl) 1 behå*. 2 airbags, dubbla airbags; kvinnobrösten. Luftkudde som säkerhetssystem för personer i fordon.
","jfr":[]} {"baseform":"aja","wordforms":[],"text":"(dial o barn) enligt OSD \"göra sitt tarv*\". (Nb) Jämför aa och baja.
","jfr":["baj","aa"]} {"baseform":"ajabaja","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Ett uttryck riktat främst till barn när de inte får göra något. Ofta åtföljt av ett pekande finger.
","jfr":[]} {"baseform":"ajjt","wordforms":[],"text":"(sl o so) dåre, hora.
","jfr":[]} {"baseform":"ajöken","wordforms":["ajöss"],"text":"(sl) adjö som i gå ajöken, säga ajöss; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"AK 47:an","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. AK; automatkarbin.
","jfr":[]} {"baseform":"akel","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OSD ”okvädinsord i Ul”. ”Du ä som ett akel hela kärn (karln).”
","jfr":[]} {"baseform":"akillisk","wordforms":[],"text":"(sl) män som älskar män. Från engelskans achillean; men loves men (MLM). \"Termen kan användas för att beskriva en relation mellan manliga individer.\" (folkmun.se) En kvinnlig motsvarighet är Sapfisk (WLW) women loves women. Akilles var en grekisk hjälte och kungason och mer om Sapho under sapfisk kärlek.
","jfr":[]} {"baseform":"akme","wordforms":[],"text":"av grekiska akme; spets, höjdpunkt. Från grekiska akro; spets, ytterst och tomos; avskuret stycke samt philia; kärlek, vänskap. Jämför engelska acme och franska acmé. Att tända sexuellt på personer som amputerat en kroppsdel. Oftast rör det sig om en amputerad arm eller ett ben men det finns också personer som attraheras av ett stympat könsorgan. Jämför apotemnofili.
","jfr":["apotemnofili","acme"]} {"baseform":"akt","wordforms":[],"text":"(euf) samlag. Egentligen handling av latin actus till agere; handla, driva. ”Smal som en geting i midjan, de tycker manfolk om men inte estimerar de turnyren. Den e ju i vägen vid själva akten.” (Kallenberg 1999) Nyström (1905) meddelar följande ”visdomsord” yttrade av den tyske professorn och läkaren J. P. Frank: ”Kärleken är äktenskapets krydda, och naturen, som vill att man ej med likgiltig min skall avvakta alstringsakten har vetat att fördelaktigt begagna sig av denna krydda, på det att ej osmakliga frukter och endast gäspande barn skall födas ...” Några år senare benämner Nyström (1921) fenomenet avlelseakt, men hans sagesman är samme doktor Frank: ”För varje vän av det mänskliga samhället bör det för visso vara önskvärt, att avlelseakten ej urartar till endast mekanik.”
\nEn samtida med läkaren och folkbildaren Anton Nyström (f 1842), doktor Henrik Berg (f 1858), presenterar följande aktstycke: ”Han (mannen) har dragit ned i smutsen denna höga akt och gjort den till en rent djurisk sådan, hvilken ej alls har med människoalstring att skaffa, utan endast skall tjäna hans eget begär, utan afseende på lidande och följder för andra.” (Berg 1909)
\nEn tredje läkare, E.W. Wretlind, använder ordet livsakt i sin bok Mannens släktlif från 1905. Andra ålderdomliga aktstycken är generationsakt, parningsakt*, skapelseakt och prokreationsakt. Idag kan man i sammanhanget någon gång få höra och läsa kärleksakt, sexakt, sexualakt och älskogsakt. \" Det här att man ska vara så käck och snygg hela tiden, tänker jag, kanske går in i hela sexakten.\" ( Kalmér 2022 s 12)
\n\"Den skapelseakt, hvarigenom en mänsklig varelse införes i jordelifvet …” (Kress 1905) ”Det som bereder mig minst nöje är människor som är känslomässigt störda, som inte kan ge någonting på rent mänsklig nivå utan där sexakten i stället är en del av deras osunda jagiska behov.” (Hite 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"akter","wordforms":["akterdel"],"text":"(sl) arsle, rumpa. Bakdelen, bakre ändan av en båt. Lån från medellågtyska achter; bakom, efter. SO har akterdel ”hist.: sedan 1629\". SAOB jämför med tyska After, latin posteriora, ”(numera bl a skämt) bakdelen av kroppen”. Ordet finns med hos Lind (1749), som ger exemplet: ”Hafva en böld i achtern, ein Geschwär am Aftern haben.” ”Under inpackningen av sakerna i vagnen gjorde jag ett löst försök med flickan Lisette, då hon på fotsteget presenterade mig sin akter.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Du får gärna ha stora bröst och en härlig akter, men viktigare är att vi är varandras typer.” (Kontakt. Fib/Aktuellt dec 2000) \"Oscar II (1829—1907) föredrar matroser; för att säkra tronföljden klär drottningen av Nassau ut sig till sjöman och vänder aktern till.\" (Edenborg 2019)
\nOSD betecknar ordet som dialekt allmänt spritt över landet och ger exempel från Västergötland: ”Jak spjäna däk i aktern.” Enligt samma källa heter det i Bohuslän akterbål om bakdel av slaktat djur men även om ända, stuss hos människa och akterkank i Blekinge om samma mänskliga akterdel.
\n","jfr":[]} {"baseform":"akterankare","wordforms":[],"text":"
(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"akterfåra","wordforms":[],"text":"(sl) bakdel, röv. Se akter och fåra.
","jfr":[]} {"baseform":"akterkastell","wordforms":["akter "],"text":"(sl) hög överbyggnad i aktern på äldre fartyg. 1 fitta sedd bakifrån. ”Min styråra doppades i ett, i ett, i de plaskvåta akterkastellen.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) 2 röv, stjärt. Langenfeldt (1947) spårar ordet tillbaka till 1700-talet och Jakob Wallenbergs berömda reseskildring Min son på Galejan (1781), där det heter: ”... till förtigande av den ofanteliga skillnad det kan vara mellan den skönas näsa och matrosens akterkastell”. Berg (1924) har akterkastell; stjärt, och exemplet: ”med ett ansikte lika brett som hans akterkastell.” (Thomander 1825) ”Män vände sig om efter henne där hon gick och svängde på akterkastellet.” (Drougge 1996) ” Se även akter och kastell.
","jfr":["akter "," kastell"]} {"baseform":"akterkälke","wordforms":[],"text":"(sl) bak, röv.
","jfr":[]} {"baseform":"akterparti","wordforms":[],"text":"(sl) röv, bakdel.
","jfr":[]} {"baseform":"aktersalong","wordforms":["salong"],"text":"(sl) ”Hon satt i aktersalongen”; på ändan. Se även salong.
","jfr":["salong"]} {"baseform":"akterseglare","wordforms":["akterskytt","aktersnurra","aktertankare","skytt"],"text":"(sl) även akterskytt, aktersnurra, aktertankare. Homosexuell man som håller till i aktern, baken. Se även skytt.
","jfr":["skytt"]} {"baseform":"akterspegel","wordforms":[],"text":"(sl o dial) rumpa, stjärt. Avrundad eller plan aktervägg som binder samman fartygssidorna. ”Jag sprang undan, föll omkull så att kläderna foro fram och torde ha presenterat min bara akterspegel.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Enligt OSD ”stuss, säte i Sk, Öl, Sm, Gl och Mp”. Jämför norsk slang akterspeil. Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998) har akterspegel (lmo) \"toalettartikel avsedd för hygienkontroll\".
","jfr":["akterspeil"]} {"baseform":"akterställ","wordforms":[],"text":"se akterkastell.
","jfr":[]} {"baseform":"akterände","wordforms":["ända"],"text":"(dial) OFS har ”skämtsamt stuss*”. Se även ända.
","jfr":["ända"]} {"baseform":"aktion","wordforms":[],"text":"(euf) av latin actio; handling. Samlag. ”Under actionen sade hon: ’Om herrn nu gör mig med barn, skall herrn stå karl för det och föda det’.” (Hallenstierna 1972/1770-t)
","jfr":[]} {"baseform":"aktivist","wordforms":[],"text":"(lmo) enligt Kullberg (2023) är en aktivist: \"person som delar ut svordomar på Internet\".
","jfr":[]} {"baseform":"aktör","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. (Manlig) skådespelare. Efter franska acteur och latin actor; talare. ”Hon vred sig åt sidorna, men på min föreställning att på det sättet blev det intet av, låg hon äntligen stilla men kom med handen emellan och omfattade acteuren liksom för att moderera actionen men han banade sig väg såsom jag tyckte utan svårighet och fulländade sin roll.” (Hallenstierna 1972/1700-t) \"Ja öpna dig du sura fitta/ Du gula arshål fult med skit/ Lät dig min Auctour få besitta/ Som ett apteqve med aqva vite/ Som pumpen går vid Tyska brunnen/ Så Platska pissa på min vän/ Stryk herr Actour nu om munnen och kyss för öfrigt mig i än.\" (S C Wallen Samling af swenska wisor, vol. 56, band 8, 1767.) Finns i Riksarkivet.
","jfr":[]} {"baseform":"akutai","wordforms":[],"text":"(jap) fult språk, fula ord. Enligt Réne Andersson (Fil. Dr. Japansk litteratur) är akutai \"närmast ett litterärt begrepp. Fula ord benämns oftast waruguchi\".
","jfr":[]} {"baseform":"al","wordforms":["ala","alhäv;"],"text":"(dial o åld) norska ale och danska ajle med samma betydelse. Gemensamt germanskt ord (medellågtyska adel, tysk dialekt adel, engelska addle) av okänt ursprung. Rietz (1867) har piss, pissa, om fäkreatur. Sällsynt även om kvinna enligt OSD. Detta dalska ord (finns även bl a i jamskan) motsvaras i skånskan av hala*. ”Hala blo.” OFS har al ”om urin (o. gödselvatten) som samlades upp i brunn el. kar under fähuset o. brukades som gödningsmedel på åkern”. ”Djuren drack med klaffande tinningar. Därpå ställde de sig att ala, båda samtidigt. Frosten på stenläggningen på gården fläddes av urinen upp i två bruna fläckar.” (Lo-Johansson 1935/1978) Lundblad/Josefsson (2021) har nötale; kospillning (som tätningsmedel i timmervägg). 2 ala; i Ångermanland om yttre könsorgan hos ko. (OSD). 3 ala av sig; ofta fortplanta sig, ymnigt föröka sig. Enligt OSD förekommer uttrycket i Västerbotten, Lappland och Norrbotten. Ala; avla finns i jamskan. Även alhäv; fortplantningsduglig (Hls). 4 ala; hångla grovt. (OFS) 5 ala(s); para sig om hundar, katter och människor. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"alabama","wordforms":[],"text":"(sl) ”penis” enligt Kotsinas (1998).
","jfr":[]} {"baseform":"alade","wordforms":[],"text":"(dial o so) ”en så alade (inpiskad) kanalje”. Åm) Uppgift från OSD. Se också kanalje.
","jfr":[]} {"baseform":"Albert","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”Sammanlagt nitton ringar: nio i öronen, tre i den krokiga näsan, fyra i de tjocka, hängande läpparna, en i naveln och en i varje bröstvårta. ’När jag får svart på vitt att det inte påverkar knullandet negativt, blir det en på Albert också’.” (Skantze 1997) Se också under Prins Albert.
","jfr":["Prins Albert"]} {"baseform":"aldente","wordforms":[],"text":"(ita) lagom lätt kokt. Här nyord för lagom hård kuk enligt SAO (2013).
","jfr":[]} {"baseform":"aldjävul","wordforms":[],"text":"(dial o so) \"ärkedjävul (Sdm, Nk) och ärkebaddare (Sk).\" Uppgift från OSD.
","jfr":[]} {"baseform":"ale","wordforms":["nötale","alek;"],"text":"(dial) i Småland om gödsel bemängd med (kretaturs)urin. (OSD) Även nötale, alek; gödselvatten i Halland.
","jfr":[]} {"baseform":"Alexander den store","wordforms":[],"text":"(sym) stor kuk, bamsestake. Trolig förebild den makedonske kung som levde 356—323 f Kr och som bl a erövrade Perserriket. Se också under bamse och stake.
","jfr":["bamse "," stake"]} {"baseform":"Al-Fakira","wordforms":[],"text":"(sl) att bjuda ett engångsligg* på hämtpizza.
","jfr":[]} {"baseform":"Alfons","wordforms":[],"text":"(so o smn) hallick*. Även i danskan. ”Karl som hjälper liderliga kvinnor till betalning, om sådan vägras: skökobeskyddare.” (Hjelmqvist 1903) ”Men icke heller mannen undgår helt och hållet detta öde. Bordellvärdar, Alfonser och vällustingar, som ofta hafva umgänge med glädjeflickor, få i sin blick och i hela sitt väsende ett visst något, som genast förråder dem för hvarje någorlunda erfaren människokännare.” (Kress 1905) Ordet är lånat från franskans Alphonse, efter Alexander Dumas d y:s (1824—1895) skådespel Monsieur Alphonse. NEO har ”hist.: sedan 1894”. Ett annat franskt lån, med samma betydelse, är Artur. Se även under fula oskyldiga ord.
","jfr":["fula oskyldiga ord"]} {"baseform":"alfrek","wordforms":[],"text":"(åld) Tillhagen (1958) menar att det var de gamla nordmännen som kallade exkrementen* för alfrek; det som driver bort älvorna.
","jfr":[]} {"baseform":"algofili","wordforms":["algolagni"],"text":"(grekiska algos; smärta, philia; vänskap och lagneia; vällust) sexuell njutning av att utdela eller motta smärta. Även sammanfattande beteckning för sadism* och masochism* (sadomasochism*). Begreppet algolagnia lär ha lanserats 1892 av den tyske psykiatern Albert von Schrenck-Notzing (1862–1929) och hans landsman sexualforskaren Albert Eulenberg (1840—1917).
","jfr":[]} {"baseform":"algostus","wordforms":[],"text":"(sam) avföring.
","jfr":[]} {"baseform":"Alhamdulillah","wordforms":[],"text":"(arab sl) all lovprisning tillhör Gud. Lova Gud! Tack vare Gud! \"Alhamdulillah, jag hade para. Mitt CSN hann inte ens landa på mitt konto innan det flög iväg.\" (Khalil 2023 s 20
","jfr":[]} {"baseform":"alhora","wordforms":["alvrak"],"text":"(dial och so) i Småland om usling, stackare. (OSD) Jämför aldjävul.
","jfr":["aldjävul"]} {"baseform":"alick","wordforms":[],"text":"(dial) hallick*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"aljuver","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OSD ”yttre könsorgan hos ko i Sdm och hos ko och sto i Ul”. Se även al.
","jfr":[" al"]} {"baseform":"alka","wordforms":[],"text":"(dial och so) använt i Södermanland enligt OSD.
","jfr":[]} {"baseform":"alkov","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnans könsorgan. Liten avgränsad del av rum, där t ex sängen placeras. Av franska alcôve, av spanska alcoba; sovgemak, av arabiska al-gubba; valv, tält. ”Sinsemellan talade de ofta om de delikata såser som Maman [bordellvärdinnan] visste att lägga in sina skära munsbitar i. Man kunde knacka på detta runda skal en, två gånger, det var nog för att Mamans utsökta kryddning skulle framträda, något hennes flickor sällan kunde producera, en honung som doftade snäckskal och som gjorde passagen in i alkoven mellan hennes lår till en glädje för den manlige besökaren.” (Nin 1990).
","jfr":[]} {"baseform":"all","wordforms":["alla ur;"],"text":"(dial o euf) enligt OSD död (om människa). Det är (vart) all med någon; någon har avlidit. Från Södermanland, Västergötland, Västmanland, Dalarna, Härjedalen, Medelpad och Jämtland. I Dalarna även alla ur; dö bort, svimma. Rietz (1867) härleder ordet från fornnordiska allr och har vera allr; vara död. All; avslutad.
","jfr":[]} {"baseform":"all in","wordforms":[],"text":"(sl) när någon tar både penis och pung i mun. Från engelskans all in; allt i ett.
","jfr":[]} {"baseform":"allade","wordforms":[],"text":"(dial, euf och svr) ”Springa för allade katten.” (Nk) eller ”sum allade böveln*”. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"allan","wordforms":[],"text":"(sl) allan i brallan; kuk. Även allan (sl) stroppig, stöddig person och spela allan; (sl) skryta, göra sig märkvärdig. Uttrycken har troligen sitt ursprung i personnamnet Allan. Möjligen efter den amerikanske skådespelaren Alan Ladd (1913—1964). \"Arbetslösa svennealkisar, lågutbildade dörrvakter och kaxiga Rinkebykickers spelade allan.\" (Lapidus 2008 s151)
","jfr":[]} {"baseform":"allemansparande","wordforms":[],"text":"(lmo) \"promiskuitet*\" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998).
","jfr":[]} {"baseform":"allemansrätt","wordforms":[],"text":"(lmo) flicka/kvinna som är sexuellt tillgänglig för alla.
","jfr":[]} {"baseform":"allmenska","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) ”fördöme! (lindrig svordom)” och exemplet ”A ett tokä tyg!” Rietz menar att spridningen är begränsad till Västernärke. OSD har allmänska och förutom Närke finns ordet också i Södermanland och Uppland som lindrig svordom.
","jfr":[]} {"baseform":"allmosedöd","wordforms":[],"text":"(dial) i Skåne om dödsfall som uppfattas som en välgärning mot den döde. Detta enligt OSD. Jämför allmosa; nådigt utdelad gåva.
","jfr":[]} {"baseform":"allmän","wordforms":["allmänna","allmänning"],"text":"(dial och so) i Västergötland om hora, allmän kvinna. Även allmänning om lösaktig kvinna i Skåne. Detta enligt OSD. Svahn (1999) har alhora; allmänt fruntimmer samt allemanshora, allemanskona och allmanska för ”var mans hora”. ”Var gång jag sett en ung, ännu blomstrande ’allmän’ kvinna le spotskt, har jag tyckt mig se hennes drag förändrats och åldrats.” (Eriksson 1939) \" I slutet av mars [1865] beordrades Elisabeth att inställa sig vid polisens klinik för en första gynekologisk undersökning. Elisabeth Gustafsdotter registrerades då som 'Allmän kvinna No. 97'.\" (Halldin, J 2026 s 22)
","jfr":[]} {"baseform":"allna","wordforms":[],"text":"(dial) alln-å’v; dö, falla av (dö) i Dalarna. (OSD.
","jfr":[]} {"baseform":"allätare","wordforms":[],"text":"(sym) en som äter allt i matväg. Här om den som är beredd att pröva allt i sexväg. ”Jag är allätare. Jag föredrar att få kuk i mig men tackar inte nej till en känslig tunga och ett par härliga tuttar.” (Dax Privat 5/2014)
","jfr":[]} {"baseform":"almanacka","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus* i dobbla alnakkon. (OFS) Se även aftonblad.
","jfr":[" aftonblad"]} {"baseform":"almanackssex","wordforms":[],"text":"(sym) sex på bestämda dagar enligt almanackan.
","jfr":[]} {"baseform":"almkvista","wordforms":[],"text":"(sl) bada/sola naken. Efter läkaren och nudistpionjären Johan Almkvist (1869—1945).
","jfr":[]} {"baseform":"almännings kona","wordforms":["offentlig flicka / kvinna","kona "],"text":"(fsv) enligt Söderwall (1884) \"allmän qvinna, offentligt fruntimmer, sköka\". Se även offentlig flicka / kvinna, kona och allmänna.
","jfr":[]} {"baseform":"alnakkon","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"alog","wordforms":[],"text":"(dial) ”urinblandat vatten, vatten som har smak av urin”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"altare","wordforms":["tron"],"text":"(sym) bordsliknande anordning för religiös kulthandling. I Fredmans Epistlar nr 11 och 63 heter det Cupidos Altar; ’älskogsläger’. Fornsvenska altare av senlatin altare med samma betydelse. Från latin altaria; offerbord, högaltare. 1 fitta. Knäböja framför eller inför altaret”; bedriva cunnilingus*. ”... men följer jag min egen smak, är det enda jag verkligen älskar hos kvinnorna det altare som naturen anvisat oss för att hylla dem.” (de Sade 2002/1795) \"Den manliga förmågans försvinnande är icke bunden vid någon åldersgräns; medan mången redan vid femtio år måste lämna sin offertjänst vid kärleksgudinanns altare, finnes det åter sjuttio- och åttioåringar, som ännu kunna plocka några sena blommor i Cyperns lundar.” (Kress 1905)
\nEn annan förklaring till att altare och kvinnans könsorgan kopplas samman, ger Adams (1982), när han i samband med latinets ara (altare) menar att eftersom ett altare är en slags upphöjd plattform så avses troligen kvinnans yttre könsorgan. 2 kuk. \"Sakta skruvade Mari sig grensle över hans altare. Han kände hur hennes kropp darrade av återhållen åtrå.\" (Storfräsaren från sal sex 1968) 2 röv. ”... och när han böjde sig över hennes bak fullbordade han offret genom att på nytt kyssa det altare där han just framfört en så lång hyllning och sprutade sin ymniga sats över dessa smickrande märken som gjort honom så upphetsad.” (de Sade 2005/1785) 3 altare; dass, toalett. Se även tron.
\n.
","jfr":["tron"]} {"baseform":"altarhingst","wordforms":["hingst"],"text":"(dial) enligt OSD smädeord från Småland. Se även hingst.
","jfr":["hingst"]} {"baseform":"alträde","wordforms":[],"text":"(dial) avträde* (OFS). Se också al, ala (1).
","jfr":["al, ala"]} {"baseform":"alvrak","wordforms":[],"text":"se alhora.
","jfr":[]} {"baseform":"am stäsh","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se \"ett konto på sociala media man bara använder för att samla tjejer/horor\". Am från turkiskans amcik (fitta). Stäsh från engelskans stash (gömma, lagra på hemlig plats).
","jfr":[]} {"baseform":"am","wordforms":["amchuck","amc(h)ik","amgik","amjick","amjuck","amuk"],"text":"även amc(h)ik, amgik, amjick, amjuck, amuk (för sl) turkiska och använt i invandrartäta områden för fitta. ”Jag vill känna din amjick”; jag vill knulla med dig. ”Och nu tittar alla på Jaime: Nico och Leif stirrar, Bollen och jag, alla kollar på dej hora, amchuck, orre, mammmaknullare, vad säger du nu, vem darrar, vem fitta, vem tönt nu?” (Leiva Wenger 2001)
\nI ett mejl från Leiva Wenger poängterar han att det inte finns någon standardiserad stavning vad gäller förortsslang. ”Jag skrev till exempel ’amchuck’ i min bok, men man kan också stava ’amjuck’ beroende på hur hårt man uttalar ordet, vilket också kan variera.”
","jfr":[]} {"baseform":"amant","wordforms":["amante"],"text":"(fra) älskare, älskarinna. \"Allmännast ansågs, att det var spanske ministern — en gammal amant till henne — som nu återknutit förbindelsen och försträckt henne medlen.\" (Trolle 1918) \"Alla mina gamla amanter hade jag sett som honnetta (hederliga) karlar, men inte Seele.\" (Burman 2021 s 263) \"Detta lärer Peter 3 förmärkt. När han kommer på tron, tager [han] en fröken Råmanshof [Romanov] till sin amant och ärnar (ämnar) sätta sin kejsarinna i kloster.\" (Linné (1700-t) 2022 s 143)
","jfr":[]} {"baseform":"amaryllis","wordforms":[],"text":"(smn) liljeliknande lökväxt. Flicknamn från den grekiska herdeidyllen. Här om mannens könsorgan..
","jfr":[]} {"baseform":"amator","wordforms":["amasius"],"text":"(lat) av amo; älska. Älskare, förälskad.
","jfr":[]} {"baseform":"amaurofili","wordforms":[],"text":"(grek) amauros; mörk, blind och philia; vänskap, kärlek. Att tända sexuellt på blinda och synskadade och även på deras hjälpmedel som blindkäppar och mörka glasögon.
","jfr":[]} {"baseform":"amazonas","wordforms":[],"text":"(nyo) könshår. ”När en tjej eller kille har väldigt mycket hår därnere. Rena djungeln.” (SAO 2013).
","jfr":[]} {"baseform":"ambassadör","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Chef för ambassad. Från franska ambassadeur extraordinaire et pléntipotentiaire. Med andra ord en riktig höjdare, något alltför många män anser även sin kuk vara. Någon diplomat är den däremot sällan, därtill är den alltför framfusig.
","jfr":[]} {"baseform":"ambisexuell","wordforms":["amfisexuell"],"text":"(latin ambo; bägge) bisexuell*.
","jfr":[]} {"baseform":"amelostasi","wordforms":[],"text":"(grekiska amelos; utan lem och stasis; (stilla)stående) att attraheras sexuellt av arm- eller benstumpar hos en handikappad person. Se även apetemnofili.
","jfr":["apetemnofili"]} {"baseform":"amenorré","wordforms":[],"text":"(latin amenorrhoea, av grekiska a; utan, men; månad och rhoe; flöde) utebliven mens under mer än ett halvår. Enligt SO ”hist.: sedan 1947”. Vid primär amenorré har mensen aldrig kommit igång, medan sekundär amenorré innebär att mensen upphör under vissa perioder.
","jfr":[]} {"baseform":"amerikanskt","wordforms":[],"text":"(sl) utan underkläder. Jämför franskt (2) och under scout.
","jfr":["franskt","scout"]} {"baseform":"amia","wordforms":[],"text":"(fsv) frilla*. Fornfranska och medelnordtyska amie. Frilla. Uppgift från Själens tröst. Utg. af G. E. Klemming,1871 – 1873 och med hos Söderwall (1884).
","jfr":[]} {"baseform":"amicus","wordforms":["amo."],"text":"(lat) som Culled (2025) menar är \" en tvetydig term som kunde betyda både kär bekantskap och älskare.\" Se även amo.
","jfr":["amo"]} {"baseform":"amin","wordforms":[],"text":"(turk) knulla. Därav amina koyim; fuck you, bokstavligt jag knullar din fitta. Uppgiften från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"amina koyim","wordforms":["AK"],"text":"(turk sl) \"fuck you\" egentligen \"jag knullar din fitta.\" (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"amjuk","wordforms":[],"text":"se under am.
","jfr":[]} {"baseform":"amma","wordforms":[],"text":"(åld so) enligt Möller (2023) var amma \"ett mindre smickrande epitet, avsett att smäda och föra tankarna till perverterade erotiska praktiker.\" (s 161) Amma; dia, dägga*.
","jfr":[]} {"baseform":"ammig","wordforms":["amu","ammot","ammut"],"text":"(dial) även ammot, ammut om brunstig tacka i norra Västerbotten. I Lappland heter det amu. Allt enligt OSD.
","jfr":[]} {"baseform":"amo","wordforms":["ammo"],"text":"1(för sl) fitta. 2 (lat) amo; älska, hålla kär, vara förälskad i någon.
","jfr":[]} {"baseform":"Amor","wordforms":[],"text":"(sym) i fornsvenskan amur; kärlek. I den romerska mytologin är kärleksguden Amor försedd med den pil som tränger in i det hjärta kvinnan har mellan benen. I tidig latinsk litteratur gjordes skillnad mellan Amor och Cupido, ’häftig åtrå, lusta’, men senare blev de båda identiska. Amor är den direkta motsvarigheten till grekernas Eros*, som Amor övertagit samtliga karakteristika från. I romersk konst avbildas Amor ofta som ett barn med vingar, utrustad med båge och pilar. ”Lätt han ju är, och han har två vingar, med vilka han flyger: att för de vingarnas flykt sätta en gräns, det är svårt. (Ovidius 1925) ”Och medan Berta låg bredvid och snyftande gömde huvet i armen, trängde min Amor in i Heddys lidelsefullt uppåtsträvande sköte...” (Het semester 1931/1967) På många språk är amor ordet för kärlek, t ex franska amour, spanska amor och italienska amore. På esperanto finns amori; älska, ha sex.
","jfr":[]} {"baseform":"amor carnalis","wordforms":["amo"],"text":"(lat) köttslig kärlek. Se även amor och köttslig.
","jfr":["köttslig","amo"]} {"baseform":"amor lesbiens","wordforms":[],"text":"(lat) kvinnlig homosexualitet. Se lesbisk.
","jfr":[]} {"baseform":"amorin","wordforms":[],"text":"(latin amor; kärlek, italienska amorino; liten kärleksgud) små bevingade kärleksgudar i barngestalt. SO har ”hist.: sedan 1815”. \"Sen kom Venus, till publikens ljudliga applåder, och placerade sig graciöst mitt på scenen, ljuvt leende och omringad av ett antal glada småpojkar, så knubbiga och mjölkvita att man skulle ha trott dem vara riktiga amoriner som hade kommit ned från himlen eller in från havet.\" (Apuleius 2024 s 207) Se även Amor och kupidon.
","jfr":[" kupidon","Amor"]} {"baseform":"amorös","wordforms":[],"text":"som avser kärlek med tonvikt på erotik*. Enligt NEO ”hist.: sedan 1913. Av franska amoureux till latin amorosus med samma betydelse till latin amare; älska.”
","jfr":[]} {"baseform":"amourette","wordforms":[],"text":"(fra) flirt, kärleksäventyr. \"Och Jeanette Hammar gör aldrig någon hemlighet av sina amouretter.\" (Trolle 1918)
","jfr":[]} {"baseform":"ampallang","wordforms":[],"text":"(polynesiska) litet föremål i form av en metallstång kvarhållen med metallbrickor eller knappar, av ben, elfenben och t o m guld, som sticks genom penis strax framför ollonkanten för att öka retningen vid samlag. ”I södra Indien och på Borneo förekommer en mycket ovanlig sed. Där brukar unga pojkar genomborra ollonet på tvären med en vass bambunål. Sedan får hålet läka utan att växa igen. Under tiden tillverkar pojken av trä eller metall ett tillbehör i passande storlek — ampallang — som före samlaget införes i hålet på ollonet och som under samlaget alstrar en stark retning i slidan, samtidigt som kvinnans orgasm påskyndas. På Celebes användes en liknande sed där mannen använder metalltrådar som stickes genom ollonet.” (Berättat av sign H A, manlig pensionär, Gävle) Ampallangen är relativt okänd i västerlandet, men ett naturligt inslag i områdena kring Indiska oceanen. En modern motsvarighet är taggförsedda kondomer, så kallade fantasigummin. Jämför piercing.
","jfr":["piercing"]} {"baseform":"amplexus","wordforms":[],"text":"(lat) omslingrande, famntag, livtag. Det grepp som den penislöse grodhannen tar när han kryper upp på honans rygg och befruktar äggen när hon lägger dem. För att hanen skall kunna hålla sig fast på honans rygg under en lång omklamringsfas utvecklar han valkar av grov hud, s k brunstvalkar, och ibland förstärks också den grova huden på bröstet i samma syfte. Hos vissa arter är honorna så enormt feta och sfäriska att inga brunstvalkar i världen hjälper hanen att klamra sig fast. Istället avsöndras då ett limartat ämne från körtlar på hanens buk som har så hög vidhäftningsförmåga att djuren omöjligt kan skiljas åt utan allvarliga hudskador som följd. Först sedan parningen är över kan de sära sig igen.
","jfr":[]} {"baseform":"amulett","wordforms":[],"text":"(euf) penis som ’magisk amulett’ hos Roberg (1718). Amulett är egentligen ett föremål som ger skydd mot t ex olyckor och bärs på kroppen.
","jfr":[]} {"baseform":"amuna koydugum","wordforms":[],"text":"(för sl o so) kvinna som jag har knullat!
","jfr":[]} {"baseform":"amur","wordforms":["amor"],"text":"(fsv) amur, fornfranska amor; kärlek. \"at min son fik til hänna (henne) amur.\" (Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E Klemming1844) Se även amor.
","jfr":["amor"]} {"baseform":"anacka","wordforms":["anagga","anakka"],"text":"(dial) Rietz (1867) har anakka; ”mildare svordom”, och förstärkningen ”Djäkeln anakkä. I Västergötland anacka dä”. Lundblad/Josefsson (2021) har \"annanacka dä du!\" Anagga är, precis som anacka, en eufemistisk ombildning av (fan) anamma*. \"Nu djäklar anagga står jag inte ut med det här längre.\" (Folksagan i Sverige 1 s 373) Enligt NEO är anacka ”hist.: sedan 1839”.
","jfr":[]} {"baseform":"anaddra","wordforms":[],"text":"(sk o svr) ”jävlar anamma”.
","jfr":[]} {"baseform":"anaesthesia sexualis","wordforms":[],"text":"(grekiska anaisthesia; upphävd känsla). Den österrikiske psykiatern Richard von Krafft-Ebing (1840—1902) benämner fenomenet ”absence of sexual feeling” (avsaknad av sexuell känsla) i sin Psychopathia sexualis (1886). Den amerikanska sexologen Helen Kaplan (f 1929) använder uttrycket om ett, speciellt kvinnligt, tillstånd, som yttrar sig i att en beröring av könsorganet inte upplevs annat än som just en beröring. Hos män kan det förekomma anaestetisk ejakulatio sädesavgång som sker utan lustkänsla.
","jfr":[]} {"baseform":"anafrodisi","wordforms":[],"text":"(grekiska an; utan och afrodisios; hörande till kärlek) nedsättning av eller brist på könsdrift.
","jfr":[]} {"baseform":"anafrodisiacum","wordforms":["antiafrodisiacum","afrodisiakum"],"text":"(grekiska an/anti; utan och afrodisios; hörande till kärlek) medel som verkar hämmande eller utsläckande på den sexuella lusten. I vidare bemärkelse betecknar man med detta alla yttre inflytanden (luktsinnets, synsinnets och hörselns) som kan avtrubba begäret. Se även afrodisiakum.
","jfr":["afrodisiakum"]} {"baseform":"anaja","wordforms":[],"text":"(dial) se anacka. Uppgift från OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"anaka","wordforms":[],"text":"enligt Trost (1988) medel som dämpar könsdriften, antierotika.
","jfr":[]} {"baseform":"anakonda","wordforms":["orm."],"text":"(sl) kuk. Av engelska anaconda från singalesiska henacandaya; lysande stam, pisksnok. En slags boaorm som kan bli upp till 10 meter lång. ”Jag förstod redan då, att jag inte hade ett vanligt könsorgan, utan en anaconda.” (Ekroth 2012) Norsk slang har anaconda om samma sak. Se även orm.
","jfr":["orm"]} {"baseform":"anal","wordforms":["analöppning"],"text":"jämför tyska och franska anal av latin anus; ändtarmsöppning. ”Hist.: sedan 1895” (NEO) ”Vi skulle få skjuts hem till hennes lägenhet och som avslutning skulle jag få ta henne i analen.” (Darke: Är du lönsam lille vän? Subaltern 3/2006) ”
\n","jfr":[]} {"baseform":"analakrobat","wordforms":[],"text":"
(sl) bög, homosexuell. ”Glöm inte att kika extra noga från A till Ä, sa Bäckström. Ö kan du strunta i däremot. [...] Ja, i telefonboken hans. Från analakrobat till ändtarmsartist*.” (Persson 2003) Tyskans analakrobat är troligen förebild.
","jfr":[]} {"baseform":"analastronaut","wordforms":[],"text":"(da sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"analblekning","wordforms":[],"text":"ett fenomen som lär komma från porrbranschen i USA, där man, i enlighet med all annan plastkirurgisk styling i underlivet, också bleker huden runt ändtarmsöppningen för att det ska se trevligare och aptitligare ut. Uppgift i mejl från Olle Waller (Fråga Olle).
","jfr":[]} {"baseform":"analinnvandrer","wordforms":[],"text":"(no sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"analkanal","wordforms":[],"text":"(sym) röv, arsle. Se även kanal.
","jfr":[" kanal"]} {"baseform":"analknullare","wordforms":["analman"],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"analkulor","wordforms":[],"text":"användbar leksak vid analsex*. Kulor i plast, jelly eller silikon som är fästa efter varandra i ett snöre med en ring eller handtag i ena ändan som gör det möjligt att dra ut kulorna efter användandet.
","jfr":[]} {"baseform":"analplugg","wordforms":["analpropp"],"text":"dildo* för rövhålet. ”Jag köpte den på postorder. Den heter Jelly jewel och är turkos. Jag kan å det varmaste rekommendera analpluggen. Man använder den samtidigt som man har sex och killen kan också ha den.” (Magazine Café nov/2001) Jämför butt plug.
","jfr":["butt plug"]} {"baseform":"analpolare","wordforms":["analspräckare"],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"analpäron","wordforms":["päron"],"text":"(so) dumhuvud, dumskalle. Se även päron.
","jfr":["päron"]} {"baseform":"analsafari","wordforms":[],"text":"(sl) analt samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"analsex","wordforms":[],"text":"(ssv) bakifrånknull.”Hist.: trol sedan 1960-talet.” (SO) Enligt undersökningen Sex i Sverige. Om sexuallivet i Sverige 1996 (Folkhälsoinstitutet) är analsex inte särskilt vanligt förekommande. Det är, enligt samma undersökning, mycket ovanligt att personer över 50 har erfarenhet av analsex medan en fjärdedel till en tredjedel bland dem som är yngre har provat på analcoitus*. ”De (killarna) tjatar mycket om analsex, om hur skönt det är. Det har de fått från porrfilm. Tjejerna går med på analsex för många tycker det är svårt att säga nej.” (Carlsson Bergdahl 2004) Vid en landsomfattande undersökning på nätet och Lunarstorm initierad av redaktionen för Sexspex (2004) svarade 30 % av 50 killar och 25 % av 32 tjejer mellan 14—25 år att de prövat på analsex. Se även under anal och coitus.
","jfr":[]} {"baseform":"anamma","wordforms":[],"text":"(euf o svr) fornsvenska anam(m)a av lågtyska annamen besläktat med högtyska annehmen; taga emot. I sammansättningar som fan anamma, dvs här uttalas en önskan att fan måtte gripa eller ta någon. I betydelsen mottaga, taga på sig, tillägna sig, vanligt på 1600- och 1700-talen men brukligt än idag särskilt i högre stil. Som svordom ”hist.: sedan 1847”. (NEO) Östergren (1919) har ”Anamma ett sånt spektakel! Anamma och regera!” Han har också biformerna anacka och anagga*. Samtliga dessa former anknyter direkt eller indirekt till förbanna(d), förbannat. OFS har med följande svordomar i samma klass som anamma: anocke, anrätta, ankocka, anregera, anrissla, anskocka, ansmocka, ansmäcka, ansmörja, ansnore, ansopa, ansupe, antampa, antomila, antopila, antågat, anåda och apinja. Vanligt är att förstärka anamma med ett djävlar: Djävlar anamma vad du svär!\"
","jfr":[]} {"baseform":"anan","wordforms":["anani"],"text":"(för sl o so) din mamma. Kort för jag knullar din mamma! Också anani sikejam; (jag ska) knulla din mamma.
","jfr":[]} {"baseform":"ananas","wordforms":[],"text":"1 (sym) kvinnobröst. 2 (sl) om kärleks- och sexproblem.
","jfr":[]} {"baseform":"anani sikejam","wordforms":[],"text":"(för sl o so) (jag ska) knulla din mamma.
","jfr":[]} {"baseform":"anásit","wordforms":[],"text":"(sam) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"anaska","wordforms":[],"text":"(dial) mild svordom som anacka*. Enligt OSD heter det ”djäven anaska de” i Småland samt anaskingen i Västergötland och Närke.
","jfr":[]} {"baseform":"anballra","wordforms":[],"text":"(dial) mildare svordom i Småland. ”Jästan anballra dä!” Jämför anacka. Uppgift från OSD liksom anballringen från Småland och Västergötland.
","jfr":["anacka"," anballringen"]} {"baseform":"anbela","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OSD mildare svordom i Västergötland. Jämför anacka.
","jfr":["anacka"]} {"baseform":"anbodh","wordforms":["andbodh","ambudh"],"text":"(fsv) manslem. Även redskap, verktyg. \"manzs bulit (uppsvällda, svullna) anbudh.\" (Läke- och Örte-böcker. Utg. af G. E. Klemming 1-9, 1883—1884.
","jfr":[]} {"baseform":"anbud","wordforms":[],"text":"(euf) förslag här i sexuellt sammanhang. ”... detektiven som häktade henne, gjorde henne ’anbud’ och hade hon accepterat så hade hon gått fri.” (Dahlgren 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"anbuffa","wordforms":[],"text":"(dial) mildare svordom i Västergötland. ”Anbuffa dä!” Detta enligt OSD.
","jfr":[]} {"baseform":"anbuth","wordforms":[],"text":"(da Hertoft (1989) har \"äldre beteckning för penis urspr bet redskap*.
","jfr":[]} {"baseform":"and","wordforms":[],"text":"(dial) djävul, fan. I Bohuslän om person som väcker avsky och vrede. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"anda","wordforms":[],"text":"(dial) 1 används, enligt OSD, som förstärkningsord djävla, djäkla, förbannad. 2 anda från sig; dö (Dal). Även dö av andtråta, vanvördigt eller skämtsamt; dö av att sluta andas.
","jfr":[]} {"baseform":"andate a la mierda","wordforms":["mierda"],"text":"(för sl) dra åt helvete, gå till skiten. Se även mierda.
","jfr":["mierda"]} {"baseform":"ander","wordforms":[],"text":"(arm) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"andfis","wordforms":[],"text":"(dial) liten ljudlös fis. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"andkæta","wordforms":[],"text":"(fno) enligt Palm (2004) ”ömsesidig vällust, kåthet”.
","jfr":[]} {"baseform":"andona","wordforms":[],"text":"(dial) mildare svordom. Jämför anoda. ”Jäklar andona!” (Sdm) Uppgift från OSD.
","jfr":["anoda"]} {"baseform":"andra","wordforms":[],"text":"(euf) 1 inte som andra (sl); homosexuell. 2 andra, det (där) (euf); samlag. ”Du går in i hans vagn, tar emot en ring och låter honom kyssa dig! Det är ju en direkt inbjudan till . . . det där andra.” (Bolinder 2001) ”För att visa att jag ej är ond på dig, så vill jag göra det andra med dig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Se även under den, det.
","jfr":["den, det"]} {"baseform":"androfani","wordforms":[],"text":"(grekiska aner, genitiv andros; man och phaino; synas, visa sig) virilism, manligt utseende hos kvinnor. Se även viril.
","jfr":["viril"]} {"baseform":"androfil","wordforms":[],"text":"(grekiska aner; man och philia; kärlek, vänskap, dragning till.) Sexuellt attraherad av män. Se även gynofil och androsexuell.
","jfr":[" androsexuell","gynofil"]} {"baseform":"androfobi","wordforms":[],"text":"(grekiska andros; man och phobia; fruktan, skräck) (sjuklig) rädsla hos kvinnan för män. ”Hist.: sedan 1903”. (SO) NEO har ”1904”.
","jfr":[]} {"baseform":"androgener","wordforms":[],"text":"(grekiska aner, genitiv andros; man, människa, förled: mans-, som gäller män) samlad beteckning på manliga könshormoner. Ibland ges antiandrogener som påverkar kroppens produktion av det manliga könshormonet testosteron* för att minska en tvångsmässig och svårkontrollerad sexlust.
","jfr":[]} {"baseform":"androgyn","wordforms":[],"text":"(grekiska aner, genitiv andros; man, människa och gyne; kvinna) tvekönad person grekiska androgynos (mankvinna), dvs en person med en kombination av manliga och kvinnliga könskaraktärer. Enligt NEO ”\"hist.: sedan 1779”. \"Det rör sig om en slags pseudohermafrodism, aldrig om äkta hermafrodism*. Missbildade individer av detta slag är kryptorka, dvs testikeln blir kvar i bukhålan eller i ljumskkanalen, och de företer vissa yttre kvinnliga könskaraktärer. Pungen är dock utbildad och manslemmen slutar i ett perforerat ollon. Hos den androgynoide är den undre delen av genitalierna utvecklad i enlighet med den kvinnliga typen.” (Encyclopedia Erotica 1967)
\n”Med androgyn förstod man något besynnerligt, ja mystiskt. Man har trott, ser ni, — och man hade flera skäl för denna tro — att människan ursprungligen blott skapades till människa. Icke man, och ej kvinna, utan rätt och slätt människa; förstår ni min vän? Jag vet likväl icke, om med androgyn bör förstås en varelse, som är ingetdera könet, eller bäggedera.” (Almqvist 1834) Under antiken användes androgyni ofta nedsättande i betydelsen ”fegis”, en man som inte levde upp till tidens manlighetsideal.
","jfr":[]} {"baseform":"andrologi","wordforms":[],"text":"(grekiska aner, genitiv andros; man, människa och logi; lära) läran om de manliga könskörtlarna och deras sjukdomar. Läran om mannens kön har försummats i jämförelse med gynekologin. ”Det finns faktiskt en manlig motsvarighet till gynekologi. Den heter andrologi. Det ska visst finns en professor i ämnet ... i Egypten, säger Stefan Laack. (sjuksköterska på RFSU) Ordet andrologi finns inte ens med i Svenska Akademiens ordlista.” (En stor sak. Ottar 3/97) SO har med ordet och ”hist.: sedan 1983”.
","jfr":[]} {"baseform":"andromani","wordforms":[],"text":"(grekiska andros; människa och mania; raseri, vanvett) tvångsmässigt erotiskt begär hos kvinnor. ”Såsom redan anmärkt kan könsbegärelsen hos somliga kvinnor vara så stark, att deras män icke är i stånd att fullt tillfredsställa den, ja den kan nå en sådan höjd, att den absolut måste betecknas som sjuklig.” (Kress 1905) Se även nymfomani.
","jfr":["nymfoman"]} {"baseform":"andromimetofili","wordforms":[],"text":"(grekiska andros; man, mimos; efterhärmare och philia; kärlek, vänskap) sexuellt intresse för kvinnor som imiterar män i klädsel och uppförande. Om intresset istället riktar sig mot män som klär och beter sig som kvinnor eller har genomgått könsbyte heter fenomenet gynemimetofili (grekiska gyne; kvinna).
","jfr":[]} {"baseform":"andromma","wordforms":[],"text":"(dia o svr) Rietz (1867) har ”anamma, i mildare svordom”. Han har också exemplet ”Djäveln andromma! anromma tokkä!” och jämför med drommer; djefvul”. OSD har antromma från Västergötland och Närke och ser likheter med anacka*.
","jfr":[]} {"baseform":"androsexuell","wordforms":[],"text":"(grekiska andros; man) är den som är förälskad eller attraherad av män. Se även androfil och gynofil.
","jfr":["androfil"," gynofil"]} {"baseform":"androzooner","wordforms":[],"text":"(grekiska aner genitiv andros; man, människa och zoon; levande väsen, djur) djur tränade till sex med människor.
","jfr":[]} {"baseform":"andrula","wordforms":[],"text":"(dial) mildare kraftuttryck. Använt i Västergötland enligt OSD som jämför ordet med andromma* och antura*.
","jfr":[]} {"baseform":"andöva","wordforms":[],"text":"(dial) från Bohuslän. ”Anndöve mäj!”; förbaske mej. (OSD). Lars-Gunnar Andersson förklarar ordet i sitt Göteborgslexikon (2021) med att andöva är en roddteknisk term \"för att hålla båten på plats mot vind och ström medan någon lägger eller tar upp nät.\" Och fortsätter han: \"Ursprunget kan vara något i stil med prefixet an- i betydelsen 'mot' och häva. Man håller emot havets rörelse.\"
","jfr":[]} {"baseform":"anemon","wordforms":[],"text":"(sym) ett av många vackra blomnamn på kvinnans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"anerosi","wordforms":[],"text":"(grekiska nekande an och eros; kärlek) avsaknad av könsdrift; brist på känsla i kvinnans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"anfläska","wordforms":[],"text":"(dial) mildare kraftuttryck. Jämför anacka, anamma. Enligt OSD förekommer uttrycket i ”Bl, södra Sm, södra Ha och Nk”. Även fördömd, sabla. Avledning anfläskingor. ”Låt bli mig ella (annars) anfläskingor smöla (mosar) ja dej.”
","jfr":["anfläskingor","anacka, anamma"]} {"baseform":"anfrätta","wordforms":[],"text":"(euf o svr) återfinns bl a hos Molin (1912) i berättelsen ”Kams”. Där utbrister lille Jonas Lundmark \"fasiken, jädran, anfrätta, din karibel!*”, när han inte får bukt med en torrkokad kamsgryta.
","jfr":[]} {"baseform":"anfäkta","wordforms":[],"text":"(so) lån från medellågtyska anvechten och tyska anfechten. Enligt NEO ”hist.: sedan ca 1765”. Ordet, sammansatt av an och fäkta, betydde, enligt Hellquist (1980), tidigast ”angripa, anfalla om krig o. strid”. Och han fortsätter: ”som svordom utgår det från anfäkta, brukat om onda andar o. d., t ex djävulen”. Han jämför också med ”djävulens anfäktelser”. \"Anfäktadä, hong [hon] ha kaastat ut mina sko; Jäklar, hon har kastat ut mina skor.\" (Lundblad/Josefsson 2021) Ordet finns belagt i svenskan sedan 1555 och kommer från lågtyskans anfechten. ”En riktig storsvärjare är kapten Haddock i Tintin. Han drar långa ramsor; bomber och granater, anfäkta och regera, vid alla apsvansade smådjävlars löständer.” (Sundström 1984) \"Anfäkta och anamma debuterade i Tintinsammanhang i Karin och Allan B.Janzons översättningar från 1968 av De sju kristallkulorna, Solens tempel och Det hemliga vapnet.\" (Wahlberg 2020)
","jfr":[]} {"baseform":"angle of the dangle","wordforms":[],"text":"(am sl) ”vinkeln på pillevinken*”. Oskriven lag i 1970-talets USA som sa att en kuk som stod i mer än 45 graders vinkel var obscen*.
","jfr":[]} {"baseform":"anhanga","wordforms":[],"text":"(dial) fan anamma på Gotland (OSD).
","jfr":[]} {"baseform":"anhedonisk","wordforms":[],"text":"(nylatin anhedonia, av grekiska nekande an och hedone; lust) enligt NE ”likgiltighet eller lustlöshet, upplevs som oförmåga att känna njutning, nöje och glädje.” I kombinationen anhedonisk orgasm; sädesuttömning utan orgasm.
","jfr":[]} {"baseform":"anhumla","wordforms":[],"text":"(dial) mildare kraftuttryck i Västmanland. ”Djäklar anhumla så dumt dä va!” Jämför anamma. Uppgift från OSD.
","jfr":["anamma"]} {"baseform":"anilingus","wordforms":["anilinctus","anolingus"],"text":"(latin anus; ändtarmsöppning och lingua; tunga) beröring, smekning av könspartnerns analöppning med läppar och tunga. En del når orgasm den vägen, medan anilingus för andra utgör förspel till t ex ett analt samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"animalo","wordforms":[],"text":"(för sl o so) odjur!
","jfr":[]} {"baseform":"Anita","wordforms":[],"text":"(sl) en sexig skånska. Efter filmstjärnan och skånskan Anita Ekberg (1931—2015).
","jfr":[]} {"baseform":"anitta","wordforms":["anittingen."],"text":"(dial) i Närke och Värmland mildare svordom. ”Jädran anitta!” OSD jämför med anamma och besitta. I Närke även anittingen.
","jfr":[]} {"baseform":"anka","wordforms":[],"text":"1 pipförsedd urinflaska med \"ankform\" för män använd som bäcken*. ”Den sällan tömda och surt luktande pissankan står på nattduksbordet där bredvid den förr så berömde.” (Myrdal 2002) 2 sätt vid fist-fuck* beskrivit hos Karolina Bång i hennes seriealbum Cowgirls (Galago 2011): ”När du ska få in fyra fingrar — tryck ihop dem till en spets innan du penetrerar. När du märker att utrymmet börjar bli större — sätt in tummen mot handflatan” 3 (sl) göra en anka; när en kvinna ger sin man oralsex när han vaknar på morgonen. Efter svenskan Anna Anka (f 1971) som när hon var gift med den kanadensiske sångaren och låtskrivaren Paul Anka (f 1941) sa sig väcka sin man med en avsugning på mornarna.
","jfr":[]} {"baseform":"ankar","wordforms":["ankare","ankarkätting"],"text":"1 (sym) kuk. Fornsvenska ankar, ankare från latin anc(h)ora, grekiska ankyra; krok, ankare. ”... hur hans ankare sjönk djupare och djupare i hennes väta.” (Salten 1983) ”När sjömannens tatuerade ankarkätting gled fram och åter mellan hennes blygdläppar hade hon inget att tillägga.” (Wahl 2003) ”Har Lampridius ankare, nått din botten?” (Chorier 1967) Även kasta ankare; ha kuken fast förankrad i botten av fittan eller röven. 2 sista ankarplatsen (sjösl) avlida, dö. 3 ligga för ankar; knulla. \" ... ja, bli nu inte ond, men jag har hört en liten fågel sjunga om, att herr kopisten och skalden Bellman åtminstone har legat svårt för ankar hos vackra mademoiselle Minnie Norman i Yxsmedsgränd.\" (Trolle 1918)
","jfr":[]} {"baseform":"ankargula","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OSD i Södermanland föraktligt om eller som okvädinsord till en odugling eller krake.
","jfr":[]} {"baseform":"ankeborga","wordforms":[],"text":"(sl) utan kläder på underkroppen. Från Disneyfiguren Kalle Anka och hans vänner i Ankeborg som bara har kläder på överkroppen.
","jfr":[]} {"baseform":"ankeldricka","wordforms":[],"text":"(sl) fotsvett.
","jfr":[]} {"baseform":"ankelort","wordforms":[],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har ”kletig smuts i allmänhet”. Se även lort.
","jfr":[" lort"]} {"baseform":"ankkäft","wordforms":[],"text":"(sl) sägs den kvinna ha som kosmetiskt förstorat läpparna.
","jfr":[]} {"baseform":"anknoga","wordforms":["anknosa"],"text":"(dial) i Södermanland mildare kraftuttryck i stil med anamma*. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"ankona","wordforms":["ankonä","ankåna"],"text":"(dial) enlgt Rietz (1867) ”en mildare svordom” och han exemplifierar med ”jäkeln ankonä”. OSD har uttrycket från ”Nk, Sdl och Ul”. Från de två sistnämnda landskapen även ankåna samt avledningen ankoningen från Uppland.
","jfr":[]} {"baseform":"ankra","wordforms":[],"text":"(sjö sl) ankra långsides; knulla från sidan.
","jfr":[]} {"baseform":"ankrulla","wordforms":["ankrullingen"],"text":"(dial) \"mildare svordom från östra Vgl\". (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"ankula","wordforms":["ankultingen"],"text":"(dial) \"mildare svordom fr Nk. I Vstm finns ankulta\". (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"ankustra","wordforms":[],"text":"(dial) mildare svordom från Västergötland i stil med anknoga* . (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"ankuttra","wordforms":[],"text":"(dial) mildare svordom i Västergötland, Närke, Gästrikland, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Uppgift från OSD som jämför med anacka; förbannat, hemskt.
","jfr":[]} {"baseform":"ankåla","wordforms":["ankålingen"],"text":"(dial) mildare svordom från Närke i stil med anknoga och ankoningen*.
","jfr":[]} {"baseform":"anlaringen","wordforms":[],"text":"(dial) mildare svordom i Värmland i stil med ankoningen*. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"ann","wordforms":[],"text":"(fno) älskar. Till unna.* ”Ek ann ekju v[el]; Jag älskar änkan väl. Ristat på ett benstycke. Uppgift från Palm (2004).
","jfr":[]} {"baseform":"anna","wordforms":[],"text":"(sl) en toppenkvinna både som maka, mor, yrkeskvinna och älskarinna.
","jfr":[]} {"baseform":"annanstans","wordforms":[],"text":"(euf) vara någon annanstans; för toalettbesök. Norskan har, enligt Tryti (1985), å være annetsteds.
","jfr":[]} {"baseform":"anne","wordforms":[],"text":"(sl) röv, rumpa. \"Schysst anne\" om stjärtskön tjej. Uppgift från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"annons","wordforms":["sätta in"],"text":"(sl) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"annorledes","wordforms":[],"text":"ålderdomligt uttryck i Finland och Estland för att vara havande. ”Hon är annorledes.” (Byrman 1989) Jämför annorlunda.
","jfr":["annorlunda"]} {"baseform":"annorlunda","wordforms":[],"text":"(euf) ”hon har blivit annorlunda”; ändrat utseende pga havandeskapet. Enligt Byrman (1989) mest använt i Dalarna.
","jfr":[]} {"baseform":"ano","wordforms":[],"text":"(för sl) anus*.
","jfr":[]} {"baseform":"anocka","wordforms":[],"text":"(dial) mildare svordom i Västergötland. (OSD) Men anocka är nog mer spridd än så. Svordomen förekom t ex i Närke under min uppväxttid där på 1940-och 50-talen.
","jfr":[]} {"baseform":"anoda","wordforms":["anoa"],"text":"(dial) kraftuttryck i Skåne, Småland, Västergötland och Bohuslän. ”Nä så fa’en anoda mä!” (Sm) Jämför anamma.
","jfr":["anamma"]} {"baseform":"anoga","wordforms":["anogga"],"text":"(dial) mildare svordom i Västergötland och Dalsland i stil med anoda*.
","jfr":[]} {"baseform":"anora","wordforms":["anorra"],"text":"(dial) \"mildare kraftuttr i Vg, Dsl, Ög, Sdm och Vrm\". (OSD) Jämför antora, anådra.
","jfr":["antora, anådra"]} {"baseform":"anorgasmi","wordforms":[],"text":"(grekiska nekande an och orgasm*) oförmåga att få orgasm, något som vanligen har psykologiska orsaker.
","jfr":[]} {"baseform":"anoringen","wordforms":["anordingen","anorsingen"],"text":"(dial) mildare kraftuttryck i Småland, Västergötland och Östergötland.
","jfr":[]} {"baseform":"anorki","wordforms":[],"text":"(latin anorchia, av grekiska nekande an och orchis; testikel) utan testikel.
","jfr":[]} {"baseform":"anperka","wordforms":[],"text":"(dial) i kraftuttryck i Ångermanland. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"ans","wordforms":["ansa."],"text":"(dial) enligt OSD om samlag i Skåne. Se även ansa.
","jfr":[]} {"baseform":"ansa","wordforms":[],"text":"(dial o sl) putsa, rensa. Gemensamt nordiskt ord med ursprunglig betydelse arbeta, sköta om. 1 ansa en brud; knulla en flicka. OSD har ansa; betäcka i Östergötland, Närke samt om samlag i Skåne. ”Anse itt fruentimmer.” 2 ”Hon ska ansa”; få barn. (Halland)
","jfr":[]} {"baseform":"ansikte","wordforms":[],"text":"som erotisk signalgivare. Carl von Linné (1707—1778) påstår t ex att ”ansiktet är den kroppsdel där det erotiska begäret (libido med hans egna ord) visar sig mest. Ansiktet är en spegel för kroppen och blottar vad man har i sinnet. Här lyser såväl kyskhet som okyskhet, som frimodighet och häpenhet. En som tänker på mycket ont har en ful och elak uppsyn. Ett glatt ansikte avslöjar ett roligt och glatt sinne. Inte minst ögonen avslöjar en persons inre känslor— de är hjärtats spegel.” (Ekenstam 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"ansiktsmålning","wordforms":[],"text":"se målning.
","jfr":[]} {"baseform":"ansjovis","wordforms":["ansjovisburk","burk"],"text":"(sym) kuk. Eg starkt kryddad skarpsill. ”Vid sprittningen i nerverna, vid krampanfallet som alltid föregick hans utlösning, trodde vi att hans snuskiga lilla ansjovis, som Aline runkade så gott hon kunde, äntligen skulle spy sin säd, men bankiren var inte så slösaktig med sina sprut: han fick inte ens stånd.” (de Sade 2005/1785) \"Dom säger att fitta smakar ansjovis. Det vet jag inget om för jag har aldrig ätit ansjovis.\" (klotter) Se även burk.
","jfr":["burk"]} {"baseform":"ansjunga","wordforms":[],"text":"(dial) mildare svordom från Gotland i stil med anamma*. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"anskroppa","wordforms":[],"text":"(dial) i Närke som lindrigare kraftuttryck i stil med anamma*. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"anskutta","wordforms":[],"text":"(dial) mildare kraftuttryck i Södermanland enligt OSD som jämför med anamma*.
","jfr":[]} {"baseform":"ansmocka","wordforms":[],"text":"(dial) mild svordom i Närke. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"ansprätta","wordforms":[],"text":"(dial) lindrig svordom på Öland. Källa OSD.
","jfr":[]} {"baseform":"anstalt","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. Åtgärd, inrättning. ”Under arrangeringen hade jag tillfälle att tämligen noga beskåda hennes väl formerade och superbt bekransade anstalt.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"anstoppa","wordforms":[],"text":"(dial) mildare svordom på Öland och i Småland. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"anstötligt ord","wordforms":[],"text":"ord som väcker förargelse. Enligt NEO \"Hist:.sedan 1751\". Från lågtyska anstot med samma betydelse. \"I Sverige var sedlighet ett av tryckfrihetsbrotten som stadgades i 1812 års tryckfrihetsförordning. Dessförinnan fanns ett förbud i 1648 års kyrkolag mot att bruka 'anstötliga ordasätt i Guds församling därmed att bekymra eller förarga'...\" (Larsson M at al 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"ante portam","wordforms":[],"text":"(lat) enligt Berg (1914) ”före porten” och ”sperman afgår före immissio penis”, dvs innan penis kommit på plats.
","jfr":[]} {"baseform":"antenn","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Känselspröt, luftledning. Av latin antenna, rå (på segelfartyg). Jämför radio- och tv-antenn. ”Hon: — Vilken liten antenn du har! Han: — Vänta bara tills det blir Aktuellt.”
","jfr":[]} {"baseform":"antholagnia","wordforms":[],"text":"(lat) av anthos; blommor och lagneia; lust. Sexuellt upptänd av lukten från blommor.
","jfr":[]} {"baseform":"antiafrodisiaka","wordforms":[],"text":"(grek) motsatsen till afrodisiaka*. Om afrodisiaka användes för att öka den sexuella njutningen så används antiafrodisiaka för att dämpa den. Måttligt med vin ansågs t ex av många antika författare vara ett verksamt afrodisiakum medan omåttliga mängder var ett antafrodisiakum.
","jfr":[]} {"baseform":"anticonception","wordforms":[],"text":"(grekiska anti; mot och latin conceptio; avlelse, koncipiering) barnbegränsning, födelsekontroll.
","jfr":[]} {"baseform":"antikön","wordforms":[],"text":"(tro) om den som tycker sig sakna kön. Jämför genderfluid, ickebinär och intergender.
","jfr":[" intergender","genderfluid, ickebinär"]} {"baseform":"anti-pear","wordforms":[],"text":"(sl) byxor som döljer en päronformad röv. Från engelska pear; päron och anti; mot.
","jfr":[]} {"baseform":"antippa","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OSD mild svordom i Västergötland.
","jfr":[]} {"baseform":"antocka","wordforms":[],"text":"(dial) i kraftuttryck. Jämför anamma. Använt i Värmland enligt OSD.
","jfr":["anamma"]} {"baseform":"Anton","wordforms":[],"text":"(smn) med flera betydelser i norsk slang enligt Tryti (1985): ”Foruten å være en underbukseomskrivning og en satansevfemisme kan Anton dessuten brukes som en penisomskrivning.”
","jfr":[]} {"baseform":"antora","wordforms":["antoringen"],"text":"(dial) mildare svordom i Småland, Västergötland och Närke. Uppgift från OSD som jämför med antura*. Även antoringen i västra Småland.
","jfr":[]} {"baseform":"antorva","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OSD förekommer denna milda svordom i enstaka fall i södra Dalarna. Se även antoga.
","jfr":["antoga"]} {"baseform":"antotta","wordforms":[],"text":"(dial) mildare svordom i enstaka fall i nordvästra Ångermanland enligt OSD. Jämför antoga.
","jfr":["antoga"]} {"baseform":"antralla","wordforms":["antrallingen"],"text":"(dial) mildare svordom i västra Västergötland. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"antrampa","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OSD använt någon enstaka gång som mildare svordom i Bohuslän.
","jfr":[]} {"baseform":"antromma","wordforms":["antrumma"],"text":"se andromma.
","jfr":[]} {"baseform":"antropofagi","wordforms":[],"text":"(grekiska anthropos; människa och fagein; äta) kannibalism. Ibland i förening med sexuell upphetsning.
","jfr":[]} {"baseform":"antula","wordforms":["antulla"],"text":"se antura.
","jfr":[]} {"baseform":"antura","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”anfäkta, ansätta; i svordom” och ex ”djäkeln antura!” Enligt OSD förekommer ordet även i formen anturingen allmänt från Småland i söder till Norrbotten i norr. Jämför antura sig; (dial) göra sig till. ”Gudilov att hon inte anturar sig!” (Aurell 1952) Ohlmarks (2004) har antura, verb i eufemistiska svordomar.
","jfr":["antura,"]} {"baseform":"antuska","wordforms":["antuskingen"],"text":"(dial) mildare svordom i Dalsland och Värmland. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"antutta","wordforms":[],"text":"(dial) mildare svordom i östra Småland. Jämför antuska. Källa OSD.
","jfr":["antuska"]} {"baseform":"antuttra","wordforms":[],"text":"(dial) mildare svordom i Uppland.
","jfr":[]} {"baseform":"antvalla","wordforms":[],"text":"(dial) mildare svordom i Bohuslän. Ungefär anamma*. Källa OSD.
","jfr":[]} {"baseform":"antyra","wordforms":[],"text":"se antura.
","jfr":[]} {"baseform":"anucka","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OSD mildare svordom i Dalarna. Jämför anocka, anacka.
","jfr":["anocka, anacka"]} {"baseform":"anurra","wordforms":[],"text":"(dial) mildare svordom på Gotland. Jämför anucka. Källa OSD.
","jfr":["anucka"]} {"baseform":"anus","wordforms":[],"text":"(lat) ändtarmsöppning, ring, cirkel. Enligt NEO ”hist.: sedan 1775”. Adams (1982) menar att ”anus är den vanligaste metaforen för ... anus”, och ordet har varit ”standard i medicinsk litteratur i alla tider”. Förekommer i en rad språk, t ex danskan, engelskan, franskan och tyskan. SAOB har bl a följande att säga om ordet: ”I sht med. o zool. benämning på matsmältningskanalens bakre öppning gm vilken exkrementerna uttömmas.” Anus är en känslig erogen zon. ”Charlottes anus var som en av dessa knivslidor, som är täta och anpassade, men där bladet ändå glider in.” (Louÿs 2011) ”A är Anus Akta Att/ Du ej slinker fel en natt.” (Tankekorn) \"Jag tänker inte — analsex aldrig i livet! Med rätt stämning och rätt person kan det funka. Men det är klart, man får ingen orgasm, absolut inte. Jag menar, det är en erogen zon ... rumpan, anus kan ju smekas, och slickas och pillas...\" (Kalmér 2022 s 35)
","jfr":[]} {"baseform":"anustova","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Thorén (1996) ”hår runt anus” och ”1990-tal”. The Alternative Swedish Dictionary menar att ordet står för en klump skit och hår i en slarvigt avtorkad rumpa. Jämför dingelbär och tova.
","jfr":[" tova","dingelbär "]} {"baseform":"anutta","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OSD mildare svordom i västra Småland. Jämför antutta.
","jfr":["antutta"]} {"baseform":"anvarda","wordforms":["anvardingen"],"text":"(dial) enligt OSD mildare svordom i Värmland. Jämför anamma.
","jfr":["anamma"]} {"baseform":"använda","wordforms":[],"text":"(euf) 1 knulla. ”Vad rör det dig, din slinka*; det har jag gett honom lov till, han kan inte använda mig.” (Forel 1942) Kvinna till grannfru som skvallrar att kvinnans make är otrogen. ”Jag har haft fantasier om att bli använd stå till tjänst sexuellt ända sedan jag började intressera mej för sex.” (Fib/Aktuellt juni 2004) 2 använda rullen; att använda toalettpappersrullen, dvs skita, enligt 28-årig man.
","jfr":[]} {"baseform":"anåda","wordforms":["anådigt."],"text":"(dial) i eller som (mildare) kraftuttryck. Allmänt liksom anådingen, anådskingen. I Västmanland och Medelpad används anåder. I det sistnämnda landskapet även anådigt. Även allmänt anådra, anådringen. Källa OSD. Ohlmarks (2004) har ”anåda = anamma i kraftuttryck, i anslutning till ’benåda’.”
","jfr":[]} {"baseform":"aolurad","wordforms":[],"text":"(sk dial) avlurad; nerbrunnen, död.
","jfr":[]} {"baseform":"apa","wordforms":[],"text":"(sym) 1 stor kuk eftersom apor anses utrustade med sådana. (Se djur, så gör) Betydelsen kan kanske också kopplas till svansen mellan benen. Men apa är även ett skällsord; narr, dåre, eller betecknar något med motbjudande eller löjligt utseende. Särskilt kvinnor uppfattar ju ibland mannens ”svans” som något motbjudande och löjeväckande. Jämför spela apa; göra sig löjlig. 2 dra skinnet av apan, smiska apan; onanera, runka. 3 Duerr (1996) berättar att apan under medeltiden var symbol för ”Luxuria, vällusten och äktenskapsbrottet, den blinda kättjan och skamlösheten”. Inte minst aphonor ansågs kåta och oanständiga och redan hos de gamla egyptierna symboliserade apan den kvinnliga sexualiteten. ”Utan att släppa djuret med blicken drog hon upp klänningen tills brösten blottades och långsamt lutade sig apan fram, böjde huvudet, som i en rituell hälsning och tog hennes ena bröstvårta mellan tänderna.” (Høeg: Kvinden och apen, Rosinante 1996) 4 (so) kritiskt eller nedsättande om illa omtyckt person. I Skåne om kvinna som springer med skvaller. Även i norra Dalarna i mildare kraftuttryck ungefär djäklar. Uppgift från OSD. I vidare bemärkelse om färgade personer. 5 bakdel, röv.
\n","jfr":[]} {"baseform":"apache","wordforms":[],"text":"
nordamerikanskt indianord för ’fiende’. Enligt NEO ”hist.: sedan 1856”. Uppslagsbok i sex (1966) har \"beteckning (efter indianstammen) på ytterst farliga element bland de lägre prostituerades älskare. De klädde sig på ett visst sätt och höll till med flickor kring de yttre boulevarderna (i Paris) och liknande avsides belägna kvarter. De skydde inga förbrytelser, plundrade flickornas kunder och mördade ibland. Apachdansen, som dansades av apacherna och deras flickor på de enklaste krogar, hade starkt erotisk prägel. Den blev under första fjärdedelen av 1900-talet mycket populär på varietéscener i hela världen.”
","jfr":[]} {"baseform":"apajävel","wordforms":[],"text":"(sk o so) om och till mörkhyad person. \"Den lilla jävla apajävelen — jag ska göra han steril om jag får tag i han.\" (Polis vid kravallerna i Rosengård, Malmö 2008.)
","jfr":[]} {"baseform":"apareuni","wordforms":[],"text":"(grekiska pareunos; samlag) att sakna förmåga att genomföra ett samlag t ex på grund av svår vaginism*.
","jfr":[]} {"baseform":"aparthejda","wordforms":[],"text":"(lmo) i uttrycket att aparthejda sig vilket innebär att man undviker att flörta eller ha sex med person av annan ras. Från apartheid som är afrikaans för avskildhet, åtskillnad. Ett politiskt system där rasåtskillnad och rasdiskriminering tillämpas.
","jfr":[]} {"baseform":"apekuk","wordforms":[],"text":"(no sl) gigantisk och hårig kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"apelsin","wordforms":["apelsiner","frukter."],"text":"(sym) söta apelsiner”; snygga bröst och sura apelsiner; hängbröst. Se även frukter.
","jfr":["frukt"]} {"baseform":"apelsinflicka","wordforms":["apelsinska"],"text":"(euf) öknamn på smygprostituerade flickor som staten inte hade kontroll över. Vid tiden för sekelskiftet 1900 utgjorde dessa flickor med sina varukorgar ett vanligt inslag i den stockholmska gatubilden. Apelsiner var vid den här tiden något bara de rika hade råd att köpa. Apelsinflickorna kämpade hårt för att undgå att bli inskrivna som prostituerade på prostitutionsbyråerna. Reglementeringen tvingade dem nämligen att följa en massa regler som minskade deras möjligheter att försörja sig på prostitution. Så förbjöds de inskrivna flickorna t ex att flytta eller att ens byta bostad inom staden och de tvingades till läkarkontroll två gånger i veckan av rädsla för syfilis. De fick inte heller vistas i offentliga lokaler. Bröt de mot några av dessa regler fängslades de eller sattes i straffarbete. ”Apelsinerna behövs till annat än att döva hungerkänslorna en stund. De ger henne rollen som gatuförsäljerska och är inträdesbiljett till krogarna. Apelsinerna byter sällan ägare. De är hennes skydd.” (Kallenberg 1997) Jämför byråflicka och under smyg.
","jfr":[" smyg","byråflicka"]} {"baseform":"apelsinhud","wordforms":[],"text":"(sl) sägs den man eller kvinna ha som har mycket celluliter längs låren. Också om äldre kvinna med rynkig baddräkt.
","jfr":[]} {"baseform":"aPenis","wordforms":[],"text":"(sl) bilen som penisförlängare*. Jämför ePenis.
","jfr":["ePenis"]} {"baseform":"aphus","wordforms":[],"text":"(sl) dass, toalett. Kanske för att det kan lukta apa där. Se även under hus.
","jfr":["hus"]} {"baseform":"apinja","wordforms":[],"text":"(dial o svr) ”sjutton apinja”. (OFS) Rietz (1867) har apynja; apa och fornnordiska apinia med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"apknullare","wordforms":[],"text":"(so) allmänt osympatisk person.
","jfr":[]} {"baseform":"apknä","wordforms":[],"text":"(so) idiot, kräk!
","jfr":[]} {"baseform":"apkärlek","wordforms":[],"text":"(sym) uttryck funnet hos Forel (1942): ”Om i äktenskapet den ena av makarna alltför mycket avgudar den andre och gör honom eller henne för mycket till viljes i allt, kommer den andra partnern mycket lätt att så småningom betrakta allt detta som självklart och känna för sin äktenskapliga hälft mycket mindre kärlek än för ett vanartigt barn, som blir föremål för den mest överdrivna kärlek s.k. ’apkärlek’.”
","jfr":[]} {"baseform":"apmun","wordforms":[],"text":"(sym) arsle, röv.
","jfr":[]} {"baseform":"apné","wordforms":[],"text":"(latin apnoea, av grekiska apnoia; andningsstillestånd) oftast av tillfällig och övergående art. Andningsstillestånden uppträder t ex under sömn, och, särskilt hos kvinnor, före och i anslutning till orgasmen. Enligt SO ”hist.: sedan 1904”.
","jfr":[]} {"baseform":"apnoe","wordforms":[],"text":"(grekiska apnoia; vindstilla) förklaras av Hertoft (1989) som ”tillfälligt, kortvarigt upphörande av väderspänning* till exempel under orgasmen”. (min övers BgD)
","jfr":[]} {"baseform":"apoknullyps","wordforms":[],"text":"(lmo) enligt SAO (2013): ”Knulla som om det inte fanns någon morgondag. Släppa alla hämningar så pass att du inte skulle märka när kometen träffar, vågen rullar in, väggarna rämnar, eller satan knackar.” Apokalyps; biblisk uppenbarelse bl a om jordens undergång.
","jfr":[]} {"baseform":"apotek","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Inrättning för försäljning och beredning av läkemedel. Från grekiska apothéke; förvaringsrum. \"Apoteket, sa jag, det är till att visa hela apoteket, vilket jag dock tycker är förträffligt. Skulle vi inte kunna gå in i Tantolunden och stjäla syrener vaba?” (Rosengren, Kärlek 9/1968) Också apoteket; om Systembolaget.
","jfr":[]} {"baseform":"apotekare","wordforms":[],"text":"(dial) OSD har \" skämtsamt om person som ansvarar för renhållningen på avträden i Småland\".
","jfr":[]} {"baseform":"apotemnofili","wordforms":[],"text":"(grekiska apo; avsaknad av och philia; kärlek, vänskap, dragning till, [ibland sjukligt] behov av något.) Enligt Trost (1988) ”sexuell dragning till amputerade lemmar (egna och andras)”. En del apotemnofiler fantiserar om att själva bli utsatta för lemlästning eller amputation och gränsen till självstympning är hårfin. I USA finns klubbar och tidskrifter för personer med denna sexuella böjelse.
\nUnder rubriken ”Fetischer man inte talar högt om” (Fib/Aktuellt febr 2000) berättas om Mårten som är gift och som tänder på kvinnor med amputerade ben eller armar. Han tänder speciellt mycket på den benstump som finns kvar. Han tycker att alla amputerade kvinnor är väldigt vackra och hans dröm är att möta en amputerad kvinna utan både armar och ben — en torso alltså. En torso är en skulptur som saknar armar och ben och oftast även huvud. Mårten vet inte varifrån han fått detta tvång men han säger att hans längtan efter amputerade kvinnor inte har något med medlidande att göra. Hans hustru vet inget om hans läggning.
\nEn del ’amputeelovers’ binder fast underbenet mot låret med t ex en elastisk binda och hoppar sedan runt på kryckor. Andra binder upp underarmen mot axeln så att de bara kan använda en arm. De tänder på att låtsas att de har en handikappad kropp. Se även amelostasi och akrotomofili.
","jfr":["amelostasi"," akrotomofili"]} {"baseform":"APP","wordforms":[],"text":"kort för akut p-piller eller dagen-efter-piller. Se även dagen-efter-metoden. APP ska tas så snart som möjligt och inte senare än 72 timmar efter ett oskyddat samlag. I Sverige blev dessa piller receptfria 2001.
","jfr":[" dagen-efter-metoden"]} {"baseform":"apparat","wordforms":[],"text":"(euf) könsorgan. Från latinets apparatus; anordning, verktyg. ”Urban slet loss tampen på livremmen, knäppte upp, rev ner gylfen och där stod apparaten: gnistrande vit, orädd, startklar.” (Drougge 1994) \"Kom inte så långt in, hon hade en trång öppning. Nöjde mig med att snudda lätt vid alla små mystiska apparater därinne.” (Martin, Kärlek 5/1966) ”Émilies sexuella krav hade blivit för svåra, för ’min apparat är alldeles utmattad’.” (Bodanis 2006) \"Hur länge till kan jag fortsätta mina kvinnoexperiment? Hur länge till kan jag fortsätta att sticka in apparaten i vartenda hål som råkar stå öppet för den...\" (Roth 1969)
\nI boken Den elementära sexualundervisningen (1935) ger läkaren Johan Wintzell bl a följande tips om hur barns frågor om och kring fortplantningen skall besvaras: ”De ägg, som mor bär inom sig, kan inte växa och bli till små barn, om de inte får smälta ihop med ett annat slags ägg, som bildas hos far, i den påse, som hänger ner bakom apparaten, han kastar vatten med. Och den använder han också för att föra in sina små ’ägg’ i mors kropp.” Ytterligare Wintzellska apparater presenteras i följande mening: ”Den yttre könsapparaten hos mannen är ju till sin byggnad betingad av kvinnans mottagningsapparat.”
\nOckså kollegan Fredrik Kleveness föredrar ordet apparat när han skriver i Ungdomens första osedlighet (1902): ”Hvad upptäcker då barnet? Jo, sin urinapparat, som tack vare äldres direkta förförande oanständighet och lösaktiga prat snart befinnes vara af intressantare art än att blott tjäna ett naturbehof.” Seved Ribbing använder på flera ställen i Den sexuella hygienen (1915) genitalapparat. Ett par apparater från Hite (1982):”Min sexualapparat fungerar bara om jag hyser rätt känslor för min partner.” Och: ”Jag ville veta att min egen fortplantningsapparat var intakt.”
","jfr":[]} {"baseform":"apparatur","wordforms":[],"text":"(euf) 1 kuk. Sigmund Freud (1856—1939) menar att ”det bara är unga omogna kvinnor som får orgasm via den manliga apparaturen”. 2 klitoris. Se även apparat.
","jfr":["apparat"]} {"baseform":"appartemang","wordforms":["appartemangel"],"text":"(dial) OFS har avträde, hemlighus. Där finns också sammansättningarna appartemangsbänk, appartemangsdörr, appartemangshål, appartemangslock, appartemangstunna. OSD har appartemang (Sdm), appotemang (Bo, Ög), appårtemang, appårtåmang och appottlemang (Sm, Ög) samt appåtalamang i Östergötland. Hos af Klintberg (2007) redovisas formerna partumang och paramang. Samtliga ord för avträde. Troligen från franska appartement; våning.
","jfr":[]} {"baseform":"appetitus sexualis","wordforms":[],"text":"(latin appetitio; begär, åtrå och sexus; kön) könsdrift*.
","jfr":[]} {"baseform":"apradar","wordforms":["aprak"],"text":"(sl) om den som är rejält berusad och raglar omkring.
","jfr":[]} {"baseform":"apskaft","wordforms":[],"text":"(so) korkad, dum och klumpig person.
","jfr":[]} {"baseform":"apsnor","wordforms":["snor"],"text":"enligt slangopedia.se ”benämning på det bruna, kletiga packningsklistret permatex”. Se även snor.
","jfr":["snor"]} {"baseform":"apstjärt","wordforms":["stjärt"],"text":"(sl) sägs den ha som är hårlös uppe på skallen likt baken på en apa. Se även stjärt.
","jfr":["stjärt"]} {"baseform":"apstryka","wordforms":["stryka apan"],"text":"(sl) onanera, runka. Se även under apa.
","jfr":["apa"]} {"baseform":"aptitretare","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. \"Vilka aptgitretare hon hade och det var bara att hugga in.\"
","jfr":[]} {"baseform":"A-punkten","wordforms":["A-zonen"],"text":"(anterior fornix) en ”orgasmknapp” belägen på slidans främre vägg en tredjedel av avståndet från livmoderhalsen*. Upptäcktes av en slump 1996 under experiment med att hitta ett botemedel mot torrhet i slidan. Under experimenten visade det sig att 95 % av kvinnorna blev mycket upphetsade när de stimulerades på A-punkten. Många fick orgasm för första gången i sitt liv och det t o m i form av multipla (mångfaldiga) orgasmer. ”Fortsätt uppåt från G-punkten* för att hitta livmodertappen*. Den känns som en mycket rund nästipp. Flytta tilllbaka fingret tills du är halvvägs mellan G-punkten och livmodertappen. Detta är A-punkten.” (Cox 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"araguaj","wordforms":[],"text":"(för sl o so) jag ska sätta på dej (gäller båda könen).
","jfr":[]} {"baseform":"arbeta","wordforms":[],"text":"\n
(s) 1 runka, onanera. Se vidare under arbete.
","jfr":[]} {"baseform":"arbete","wordforms":["nattarbete"],"text":"1 (euf) samlag. Antingen om det arbete som utförs mot betalning av prostituerade, eller om själva rörelsearbetet. ”Bakom dörren på en stol lät hon mig ställa till och det lyckades oss att jämka oss ihop, men knappt vore vi i arbete förrän värdinnan kom in.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Där fanns nattarbete, ett klart sexualord, som dock inger mig sådana hugskott att jag blir orolig. Alltid ’midnattsarbete’ och midnatten utpekad som betydelsefullt olycksbådande.” (Miller 1956) 2 (sl) runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"arbetsklädd","wordforms":[],"text":"(lmo) naken. Jämför under arbete.
","jfr":["arbete"]} {"baseform":"arbetslös","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk i vila tillfälligt eller permanent. I det sistnämnda fallet duger den arbetslöse inte till annat än att \"hänga med huvudet och gråta”. 2 skaka hand med den arbetslöse, enligt Kotsinas (1998) ”onanera om män”.
","jfr":[]} {"baseform":"arbetsplats","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. 2 säng, sängkammare. Se även verkstad.
","jfr":["verkstad"]} {"baseform":"ards","wordforms":[],"text":"(åld o bib) bakdel*. Pluralis artsar. Med hos Swedberg (1720-t) som också har ardsböld och ardsklintkar; bakdel. Jämför arsklinka.
","jfr":["arsklinka"]} {"baseform":"areola mammae","wordforms":[],"text":"(latin areola; litet område och mamma; bröst) enligt Hertoft (1989) det pigmenterade området kring bröstvårtan*.
","jfr":[]} {"baseform":"arg","wordforms":["arrig","arig","arot"],"text":"(dial) enligt OSD ”i utvidgad anv. brunstig om får och katt (Vrm), om rentjur (Nb)”.
","jfr":[]} {"baseform":"arghet","wordforms":["argskapr"],"text":"(fno) ett lika ålderdomligt som grovt skällsord. Under tidig medeltid syftade ord som arga och ergir* förmodligen på den man i ett homosexuellt förhållande som spelar kvinnans roll. Harison/Svensson (2007) berättar att ”enligt langobardisk lag från år 643 var det förbjudet, vid vite av tolv guldmynt eller tvekamp, att ärekränka någon genom att kalla honom arga (vilket vi kan översätta som en kombination av nedsättande termer i stil med ’bögdjävel’ och ’fegis’.)”
\nOch hos Benneth (1994) heter det: ”Jag runradens mästare (?) dolde här mäktiga runors hemlighet. Den som bryter detta minnesmärke skall ständigt plågas av arghet. Svekfull död skall träffa honom.\" På stenens baksida står: \"Jag spår ofärd.” (Björketorpsstenen i Blekinge från 700-talet) Swedberg/Holm (1720-t/2009) har arghet bl a i betydelsen ondska. Se även argr och ergi.
","jfr":["argr"," ergi"]} {"baseform":"arghola","wordforms":[],"text":"(fno) liderlig*, lösaktig, promiskuös* kvinna. Allmänt om sexuellt avvikande kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"argr","wordforms":[],"text":"(fno) adjektivet argr kan i fornvästnordiska=fornnorska jämföras med ragr* med i stort sett samma betydelse. Norrøn ordbok anger fyra betydelser: 1) räddhågsen (a´st nynorska ottesam), rädd. 2) omanlig, kärringaktig, ett våp, av honkön. 3) sedeslös som styrs av sexualdriften. 4) arg, ful, elak. Uppgift från Holm (2013) ”Verðpi at rata ok at argri konu, es haggvi i kross; må den bli till en rate och en pervers kvinna som hugger sönder (runstenen).” Uppgift från Palm (2004).Anm: Rate (borr) står här som ett allmänt skällsord.
\nMartin Ljunggren diskuterar i sin filosofie kandidatuppsats (Ljunggren 2014) ingående argr och ergi, där han hävdar att denna fornnordiska förolämpning saknar godtycklig översättning i dagens svenska. Istället för en direkt översättning menar Ljunggren att ordet kräver en ingående förklaring, i t ex en fotnot, varje gång det dyker upp i en text. Se ergi.
","jfr":[]} {"baseform":"argument","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. Skäl, orsak. ”Han exponerade det bästa argument som står en av naturen väl utrustad mansperson till buds och lade det i hennes händer.” (Walker 1966)
","jfr":[]} {"baseform":"arkangel","wordforms":[],"text":"(dial o svr) ordet från OFS som också har arkangelsk; gårdfarihandlare.
","jfr":[]} {"baseform":"arla","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Möjligen från mejeriföretaget med detta namn. Arla; tidigt bildning på adverbet ár; tidigt, besläktat med tyska eher; förut och erst; först.
","jfr":[]} {"baseform":"armling","wordforms":[],"text":"(so) hos Swedberg (1720-t) girigbuk, snålvarg.
","jfr":[]} {"baseform":"army of love","wordforms":[],"text":"(sl) om ”homosexuella män” enligt Kotsinas (1998). Army of Lovers svensk popgrupp bldad av dragshowartisten och musikern Alexander Bard. Se även Backstreet boys.
","jfr":["Backstreet boys"]} {"baseform":"Arne","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"Arnold","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”När han sa att han fått jobb i Spanien, nåt ofattbart, och de sa jobb? du?! och frågade vad för slags jobb, och han sa: att gå på stranden och dingla med sin ’Arnold’ i solen, så svarade de walla Muchon, varför försöker du sälja oss bullshit som frikadeller?” (Företräden som visar sig i solen. DN 17/3-1996 s A19)
","jfr":[]} {"baseform":"aroh","wordforms":[],"text":"(sl) förskönande omskrivning. Aroh är hora baklänges.
","jfr":[]} {"baseform":"aromantisk","wordforms":[],"text":"(nyo) att vara aromantisk innebär att ha sexuella kärlekslösa relationer.
","jfr":[]} {"baseform":"Aron","wordforms":[],"text":"(dial) Arons grav; gåtord för cunnus*. Uppgift från OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"arpne","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OSD smuts, lort på hud. (Sdm) Rietz har arp; smuts, fnas i hufvudet. (Ög, Bl)
","jfr":[]} {"baseform":"arren","wordforms":[],"text":"(sk) rumpan, röven.
","jfr":[]} {"baseform":"ars","wordforms":["ardz"],"text":"urnordiska arsaz, fornsvenska ars. Ett germanskt ord t ex engelska ass. Söderwall (1885) har ars, ardz; bakdel, säte ( på menniskor) och \"a manz (mans) ardz\" (Läke-och Örteböcker 1883—1886) Från samma källa arsttarmber; ändtarm. \"Till ars har bildats sammansättningen arshål* som har förkortats till arsel*, som i bestämd form har blivit arslet, till vilket har nybildats variantformen arsle* ( i obestämd form).\" (Fridell 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"Arschkarte","wordforms":[],"text":"(ty) rövkort. Uttrycket kommer av att fotbollsdomarna, på den svartvita tv:ns tid, hade det gula varningskortet i bröstfickan och det röda utvisningskortet (rövkortet) i bakfickan. Idag betyder ordet otur.
","jfr":[]} {"baseform":"arschla","wordforms":["arsla"],"text":"(sl) enligt slangopedia.se står arscla för att \"sitta (på arslet ) och slösurfa\" och, från samma källa, arsla \"att olla* med arslet\".
","jfr":[]} {"baseform":"arsel","wordforms":["arsele","arsle","aschel"],"text":"(dial) rumpa, bak. Jämför svensk dialekt ars, as, ass och ats samt tyska Arsch och engelska arse. Ordet betyder egentligen hål och ursprungligen hette det också arshol av fornsvenska ars; ända och hol; hål. Den germanska grundformen är arsa. Besläktat med grekiska orros; bakdel. På fornisländska finns ars, jarsi, jasi och rass. Enligt SAOB förekommer arshål mest i södra Sverige, och i Skåne talar man om asoll, arsol, arsholl och aurshull. På bl a Åland finns flyga hals över arshål ner i helvete.
\nRoger Hansson i Järfälla meddelar att ”i Dalarna i det levande språket förekommer asshöl”. Hellquist (1980) menar att man börjar undvika ordet redan på 1600-talet. Som bevis för detta påstående har han Bondepraktikan (1662): ”De ådrar, medh förloff som hoos Artzen ståå.” Istället används ord som stjärt, bakdel eller latinets podex. Ordet finns dock fortfarande med hos Spegel (1712) och hos Lind (1738/1749). Den senare förklarar ordet med ”baksäte”. Hos Sahlstedt (1773) är ordet inte med, sannolikt för att det tillhör sådana ”gemena ord som höres allenast ibland pöbeln”. (SAOB) Ordet är dock, som Stolpe (1984) påpekar, ”absolut inget slangord eller på annat sätt en term av lägre klass”. Och han fortsätter: ”Sin vulgära prägel i modern svenska har ordet fått uteslutande genom att beteckna något som man i allmänhet har dragit sig för och alltjämt drar sig för att tala om. Det är ’ofint’ eller ’fult’ att göra det.”
\nRobert Graves (1927) berättar om soldaten som ligger sårad på militärsjukhuset, träffad just i de bakre onämnbara regionerna. För honom är det naturliga ordet ass (engelska) dvs arsle, det ord som används soldater emellan. Men samtidigt känner han väl till hur opassande ordet är i s k finare kretsar. Så när en förnäm dam kommer på besök och förhör sig om var han är sårad, svarar soldaten sanningsenligt: ”Det vet jag inte, jag har aldrig lärt mig latin.”
\nI den tyske författaren Johann Wolfgang Goethes (1749—1832) drama Götz von Berlichingen (1773) heter det i akt 3: ”Er kann mich im Arsch lecken” (Han kan slicka mig i arslet). Detta uttryck tillhör dramats mest citerade och är känt av varje tysk. I Bayern heter det: ”Ja, mi leckst am Arsch”, vilket närmast kan översättas med vårt ”Ja, kyss mig i arslet/röven”, även om det egentligen betyder ”slicka någon i arslet”. Bayrarna lär använda detta uttryck flitigt trots att det anses mycket rått och obildat.
\nBengt Anderberg berättar i Den fascinerande kroppsdelen (i samlingen Under molnen 1991) att det än idag finns tyskar som gör en skygg lov kring detta Götz von Berlichingens utrop. Istället ”nöjer man sig med att åkalla Götz’ namn eller med att säga: ’Götz akt tre scen fyra’!” Ett annat sätt att undgå det ’fula’ är att byta ut prepositionen i mot den mildare på: ’Leck mich am Arsch!’ Bengt Anderberg vet också att berätta att Goethe själv, i senare versioner av dramat, lindrade stället antingen genom att ersätta det med tre tankstreck, eller så bytte han ut hela frasen mot: ”Han kan dra åt helvete!”
\n\"Ytan glittrar som Medelhavet borde glittra, med varenda ratad butelj och dränkt kattunge tydligt tecknad som ett fruntimmersarsle av Sergel. (Jag använder ordet 'arsle' för mig själv och är stolt över det. Jag har aldrig varit den som skräder orden, så adelsmadam jag är.)\" (Burman 2021 s 13)
\nI Maledicta (13/1997—2004) berättas om den tyske f d fotbollsstjärnan Stefan Effenberg som stoppades för fortkörning i februari 2003. Han ska då ha kallat en polisman för Arschloch (arsle, skitstövel) och dömdes först till 100 000 Euro i böter, senare reducerat till 90 000. Att böterna skenade iväg på det sättet beror på att i Tyskland tillämpas dagsböter som ökar med den dömdes tillgångar. Effenberg menade att han enbart sagt ”Schönen Abend doch” (Ha en trevig kväll) till konstapeln, men domaren gick på polismannens vittnesmål. Jämför fula fingrar.
\nHjelmqvist (1903) visar hur Anders kan förvrängas till Arsel i det skämtsamma Arsel Ersson, som betyder klåpare. Och han ger exemplet: ”om någon vill låsa upp ett trögt lås, men ej lyckas, kan en annan säga: Undan med dig, Arsel Ersson.” Thesleff (1912) har Arsenalsgatan i sitt ”hemliga” tillägg, med förklaringen ”spatium quo inter se distant anus et pudenda”; fritt översatt ”området mellan arslet och fittan”. Enligt Allan Pred (1990) fanns det fordom en krog i Gamla stan i Stockholm som hette Mor i Arslet. Gunilla Byrman (1989) har med det jämtländska ”jekk ått aschölä” (det gick åt arslet) om att bli på smällen och jämför det med tung*.
\nOSD har en rad arsuttryck: arsfitta = ars, men även som skällsord om person (Vb, Nb). Andra arsord är arskånk (Bl), arsnisse (Sm), arsrumpa (Vb) och arsände (Gl o Nb). Vidare arsgata (Gl) och arskana (Bl, Sm) om skåran mellan skinkorna på människa. I Småland heter det arsgnaga om skav(sår) mellan skinkorna. Från samma källa även arshål i gå med arshålet före; som i norra Dalarna och Jämtland sägs om den som låter magen bestämma dvs äter upp sina tillgångar och inte kan hushålla. OFS har i arshålet, i mitt arshål; i helvete (heller). Tyskan har uttrycket Arsch mit zwei Ohren om person vars ansikte ser ut som ett arsle, fast med två öron.
\nVårt ord kan också stavas ashål: ”Och anblicken av en död häst med kulhål i pannan, liggande med huvudet i sitt blod och ashålet brustet i en sista spasmisk tömning ...” (Miller 1956) Kotsinas (1998) har arsel och arselknullare om homosexuell man. Vidare arsle om kvinnans könsorgan och bli kall i arslet; dö. I förortsslang finns få en boll i arslet; förlora i fotboll. Ljung (2006) presenterar följande utdrag ur en svensk morgontidning från 2004: ”Någon på radio sa att mordet i Knutby är intressant eftersom det är en berättelse om Sverige. I mitt arsele att det är.” Och Ljung undrar om detta uttryck kommer att bli framtidens I helvete heller? Ett vanligt och gammalt skällsord är klantarsel; om en person som ofta gör fel och misstag, klantar sig.
\nSlutligen ett par röster kring ordet: ”används väl mest om en klantig person ditt djävla arsle” (smålänning 57 år) och ”beträffande arsle ligger det allt för mycket av skällsord i det och för att det inte täcker begreppet rumpa så bra. Man vill inte gärna säga att en kvinna har ett välformat och snyggt arsle. Det blir för motsägande eftersom ordet kommer ju av arshålet, dvs anus”. (västgöte f 1929)
\n","jfr":["ars, jarsi, jasi","asoll","ars, as, ass","arsol","arse","arsholl ","arshol","Arsch","flyga hals över arshål","arsa"," aurshull","ats","rass","arshål"]} {"baseform":"arselblomma","wordforms":["gularsel"],"text":"
(sk) maskros, tussilago. Se även gularsel.
","jfr":["gularsel"]} {"baseform":"arseljäsen","wordforms":[],"text":"(lmo) arsle. Ordlek på Marseljäsen; franska nationalsången.
","jfr":[]} {"baseform":"arselkana","wordforms":[],"text":"(sym) rutschkana, d v s man åker nerför en backe på baken. Catharina Grünbaum (f 1944) har bl a följande att säga om ordet i Språktidningen (8/2021) under rubriken Brev: \"Försöker erinra mig om bana eller kana var normalordet under min uppväxt. Kanske var det faktiskt rutschbana. Men arselkana var det enda tänkbara —man slog kana på baken där tillfälle gavs, medan en rutschbana är en byggd anordning.\" Från min egen barndom på 1940-talet minns jag att vi ungar använde ordet rutschkana när vi åkte nerför en backe oftast på en bit kartong. Ordet arselkana hörde jag först i vuxen ålder.
","jfr":[]} {"baseform":"arselpåspännare","wordforms":[],"text":"(lmo) homosexuell man, bög.
","jfr":[]} {"baseform":"arselros","wordforms":[],"text":"(sk) tussilago, maskros.
","jfr":[]} {"baseform":"arsenalsgatan","wordforms":[],"text":"(lmo) se under arsel.
","jfr":[]} {"baseform":"arsgädda","wordforms":["gädda"],"text":"(åld so) slag på arslet. Se även gädda.
","jfr":["gädda"]} {"baseform":"arshål","wordforms":[],"text":"(dial) anus, ändtarrmsöppning. \"En snål Sugga på wår gål/ Fecket been i sitt arshål/ Å iag skull taga utet/ Så klämde hon till med röfen sin/ så at min finger som der in/ satt, blef illa brutet.\" (Israel Holmström Om Holmströms krockuga Finger. Hos Söderlund 2007 s 77) \"Senken ert hufvud åt arshålet ner/ Och slaknen, i stående Kukar/ Veten at slottsbergskan lefver ej mer/ Och eder mera ej slukar./ Hon var en drottning för Horornas hop/ Öfver all verlden for Knulla i rop/ Man liket med Myrten skall Vira/ Pryd er, o Kukar, med flor allihop/ Hennes begrafning at fira.\" (Grafskrift öfver fru Grauhrens, tillförne Mamsell Slottsberg hos Lennartsson 2019 s 202) ÖSO (2019) har aurshull. Se också under arsel.
","jfr":["arsel"]} {"baseform":"arshålhål","wordforms":[],"text":"(dial) ändtarmsöppning. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"arshålsklov","wordforms":["arshålsklys"],"text":"(dial) även arshålsskreva, arshålsskröta, arshålssköra, arsklov, arsskåra, arssköra enligt OFS allmänt om springan mellan rövhalvorna. Jämför svensk dialekt sköra; spricka i berg. (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"arsja","wordforms":[],"text":"(dial) förklaras hos Västgöta-Bengtsson 1993): ”Alla små barn börjar inte sin jordevandring genom att ’krypa på alla fyra’.[...] De förflyttar sig i stället genom att liksom hoppa fram på stjärten. Det kallades att ’arsja’.” Enligt författaren gick det lika fort att arsja som att krypa.
\n","jfr":[]} {"baseform":"arsjet","wordforms":[],"text":"
(dial) inflammation på skinkornas insidor, som blev röda, svullna och ömma. Uppgift från Västgöta-Bengtsson (1993).
","jfr":[]} {"baseform":"arsklinka","wordforms":["assklinka"],"text":"se klinka.
","jfr":[]} {"baseform":"arsla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 att olla* fast med en annan kroppsdel. 2 arsla på. Rubrik i Aftonbladets nätupplaga 22 mars 2024: \"Alexandra Rapaport om nya krimserien 'Veronika' : Vi arslar på.\" Inför premiären på SkyShowtime uttalar sig Alexandra Rapaport i tidningen: \"Ja, det är lite fladder i magen för mig. Jag hoppas folk vill vara kvar i stämningen och den värld vi bygger upp, för när krimgåtan väl kommer igång arslar vi på\" säger hon.\" När reportern Jan-Olov Andersson kontrar med: \"Arslar på är ett uttryck jag aldrig hört, säger jag när vi möts. Alexandra Rapaport kontrar förvånat: Har du inte? Ja, det kanske är lite vulgärt. Men det är det vi gör. Man får ha lite tålamod med början av serien. Det är en stämningsbyggare.\" Personligen har jag inte heller hört uttrycket tidigare men efter intervjun att döma så gissar jag att det betyder att man ökar eller speedar upp tempot, intensiteten efter hand med det man håller på med. Se även under arsel.
","jfr":["arsel"]} {"baseform":"arsle","wordforms":[],"text":"1 (so) liderlig, otuktig kvinna. ”...som låg med vilken man det vara månde”. (Svahn 1999) 2 (sk) ändtarmsöppningen och området omkring. Se vidare arsel. 2 i uttrycket få arslet ur vagnen; få något gjort. \"Det stod Beatrice för, likaså var det Beatrice som gjorde att de fick arslet ur vagnen och då kunde göra pengar.\" (Segerlund 2021 s 260)
\n","jfr":[]} {"baseform":"arspryl","wordforms":[],"text":"
(sk dial) arsprygel, stryk på baken.
","jfr":[]} {"baseform":"arsrunkare","wordforms":[],"text":"(dial) pederast*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"arstarmen","wordforms":[],"text":"(dial) ändtarmen.
","jfr":[]} {"baseform":"arsåle","wordforms":[],"text":"(fisv) röv i Nyland.
","jfr":[]} {"baseform":"artificiel penil nodulus","wordforms":[],"text":"(latin nodus; knut) Hertoft (1989) har ”främmande föremål av glas, sten eller liknande inlagt under huden på penis eller i förhuden för att öka kvinnans sexuella lust eller orgasmförmågan under samlaget. Förekommer särskilt i Fjärran Östern och i Sydostasien. Finns beskrivet i Kama Sutra.” (min övers BgD)
","jfr":[]} {"baseform":"artificiell insemination","wordforms":[],"text":"konstgjord befruktning äger rum när sperma överförs från man till kvinna på annat sätt än genom samlag. Förekommer både hos människor och djur. Sperman kan, med spruta eller pump, föras in i livmodermunnen* eller anbringas med ett pessar som kvinnan sätter in i slidan med sädesvätskan mot livmodern*. Man kan antingen använda sperma från partnern eller donator och sädesvätskan kan förvaras fryst i en s k spermabank.
","jfr":[]} {"baseform":"artighetsspola","wordforms":[],"text":"(sl) när man spolar genast efter att ha skitit och först därefter torkar sig i rumpan. Detta för att minimera odören som uppkommit efter väl förrättat värv. Jämför barmhärtighetsspola.
","jfr":[" barmhärtighetsspola"]} {"baseform":"artilleri","wordforms":[],"text":"(lmo) uppsättning av samverkande grövre eldvapen. Här om kvinnobröst ”det grova artilleriet”; stora utskjutande bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"artontaggare","wordforms":[],"text":"(sl) sexig artonårig tjej. ”Bland annat hade han en artontaggare i garaget. Med det menade han inte en älg utan en artonårig tjej. Men han framställde det ungefär som att tjejer var jakttroféer och ju yngre desto mer åtråvärda.” (Forssberg 2004) Jämför tiotaggare.
","jfr":["tiotaggare"]} {"baseform":"artortittartoq","wordforms":[],"text":"(grl) hora, luder.
","jfr":[]} {"baseform":"Artur","wordforms":[],"text":"se under Alfons.
","jfr":[]} {"baseform":"artz","wordforms":[],"text":"(åld o bib) anus. Se även ars.
","jfr":["ars"]} {"baseform":"arvinge","wordforms":[],"text":"(euf) i Ångermanland säger man ”hon skö ha säg arvinga”; om gift, gravid kvinna enligt kvinna (f 1912). (Byrman 1989). Ordet känt sedan 1000-t. Filmaren Anna Ekborn reste till Gammalsvenskby i södra Ukraina och träffade där Lida Utas Andreasdotter, en av åtta kvinnor i livet som talade gammalsvenska med varandra. Resultatet av vistelsen blev en dokumentärfilm om Lidas liv. \"Lida hade verkligen språköra. Hon förstod min svenska och ofta hängde jag med när hon berättade. Några gånger fick vi stanna upp och se så att vi menade samma sak. Som när hon sa: *Den där kvinnan går på arvingar.' Då fick jag fundera lite innan jag förstod att hon talade om en kvinna som var gravid.\" (Uppgift från Språktidningen 3/2018)
","jfr":[]} {"baseform":"as","wordforms":[],"text":"se arsel, arsele.
","jfr":[]} {"baseform":"asaballe","wordforms":[],"text":"(dial) arslet, röven. ”Och visst skulle asaballe, ’skinka, röv’, vara ett bra namn på ett hårdrocksband? Något för Region Blekinge att satsa på, kanske?” (Fredrik Lindström i Fredriks dialekter, Språktidningen 3/2015)
","jfr":[]} {"baseform":"ASD","wordforms":[],"text":"kort för Anonyma Sexuellt Dysberoende där dys är grekiska för fel, illa. Porr- och sexberoendes motsvarighet till AA; Anonyma Alkoholister. Porrmissbrukare kräver ständigt värre och grövre doser. Möts i självhjälpsgrupper.
","jfr":[]} {"baseform":"asexuell","wordforms":[],"text":"(latin a; avsaknad av, avlägsnande från) avsaknad av könsdrift. NEO har ”hist.: sedan 1904”. Tillståndet kan uppträda periodiskt eller vara permanent och är antingen psykiskt eller fysiskt betingat. ”L: — Nej, verkligen, det var inget sexuellt alls. När jag säger romantiskt är det alltid i bemärkelsen helt asexuellt.” (Skvaller i Närstrid: Vanessa 2005) \"Som vuxen har jag träffat henne vid flera tillfällen och jag tror att hon är asexuell fast hon har fyra ungar.\" (Kalmér 2024 s 158) Inom djur- och växtvärlden talar man om asexuell eller könlös fortplantning, dvs bildandet av en ny individ från endast en förälder, som kan ske genom partenogenes*, knoppning*, delning* eller fragmentering*.
","jfr":[]} {"baseform":"asfalt","wordforms":[],"text":"(sl) vattna asfalten; pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"asfaltblomma","wordforms":["asfaltsniffare"],"text":"(sl) asfaltsblomma; gatflicka, prostituerad och hennes kund asfaltsniffare. ”Vid samtal med män som köpt tjänster av asfaltens orkidéer så säger de att de aldrig minns den prostituerades ansikte. Horan är alltid ansiktslös.” (Hesslind/Zjuchovitskij 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"asfyxofili","wordforms":["asfyxiofili"],"text":"(grekiska a; icke, o-, sphyzein; bulta, slå och philia; kärlek, vänskap) Asfyxi, enligt NEO ”hist.: sedan 1876”, innebär brist på syre i blodet eller i den luft man andas in. Genom att strypa syretillförseln till hjärnan går det att förstärka sexuella känslor. Detta kallas asfyxiofili och den känsla fenomenet alstrar sägs kunna jämföras med att inandas lustgas.
\nI en artikel i SvD (Tio dör varje år av sexlekar 15/2-1995) som bygger på en svensk doktorsavhandling av Sune Innala och Kurt Ernulf vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, berättar Staffan Wolters att de flesta som ägnar sig åt asfyxiofili gör det i avskildhet medan de onanerar och att minskningen av syretillförseln oftast sker med hjälp av rep. Och han fortsätter: ”Sexleken kan vara dödligt farlig. Flera fall finns rapporterade där asfyxiofili lett till blodtrycksfall och hjärtstillestånd. Döden har ibland kommit snabbt och utan förvarning.” Wolters säger också i artikeln att i USA avlider 250—1000 personer varje år till följd av ”autoerotik”. I artikeln sätter han likhetstecken mellan asfyxiofili och autoerotik*, men det är inte helt rätt eftersom asfyxiofili bara ingår som en del i det större begreppet autoerotik.
\n”Så jag lägger snaran av tjockt oljigt rep runt halsen och trots att jag bara lägger den där löst, så får jag omedelbart erektion och börjar onanera. Drar åt lite grann och så lite till och så lite till. Repet skaver allt hårdare runt min mjuka hals och jag vill inte att det ska bli några fula röda skavsår igen så att Celeste börjar undra. Men jag drar förhuden fram och tillbaka, fram och tillbaka och drar åt hårdare och hårdare. Det sträva repets fibrer sticker och skaver runt halsen; rummet och tv-bilden försvinner. Det hårdaste jag kan drar jag i snaran. Det ger mig kväljningar och den fullständiga känslan av att vara ett hopplöst offer. Av att vara ett hjälplöst barn som straffas, av att inte kunna göra någonting. Den intensiva känslan får mig att darra av upphetsning och krampen i armen — av att böja den bakom nacken och dra i repet — är nära. Men den krampen blir betydelselös när luftillförseln minskar och upphetsningen blir starkare och starkare. Så svartnar det för ögonen och huvudet domnar bort. Jag kippar efter luft när utlösningen kommer.” (Hagman 1992)
\n\n
Olle Lindquist vid rättsmedicinska avdelningen i Uppsala menar att det kan vara svårt att skilja självmord från död genom autoerotik, men som han säger: ”Man ser på rep och andra redskap som hittats intill de döda att de hållit på med sådana här aktiviteter. Det rör sig naturligtvis om tragiska fall. Tanken hos utövaren är ju knappast att det ska gå så här illa.” Och Karin Schemschat, som är tillförordnad chef för rättsmedicinska avdelningen i Umeå, menar att ”många fall klassas felaktigt som självmord eftersom anhöriga som upptäcker de döda skäms och städar undan pornografiska fynd och liknande. I andra fall döljs dödsfallet i asfyxiofili genom att läkare och poliser som inte känner till fenomenet plockar bort fynden. Personligen tror jag att det är fler än en på miljonen i Sverige som dör varje år till följd av autoerotik.” Oftast är det unga män som sysslar med fenomenet. Bäsén (2006) nämner att ”en stor studie visar att var femte man som hittats död efter att ha kvävts av misstag då han experimenterat med syrebrist i samband med onani var klädd i kvinnokläder.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"asig","wordforms":[],"text":"
(sl o so) äcklig, frånstötande. \"Vicken asig brud!\"
","jfr":[]} {"baseform":"ask","wordforms":[],"text":"(dial) \" i bild anv vulva, sköte\". (OSD) Mödomsasken är ett av öknamnen på prostituerade i 1700-talets Stockholm, som redovisas hos Lennartsson (2019 s 176). För ytterligare ett par namn se under barbacka och knop.
","jfr":[]} {"baseform":"aska","wordforms":[],"text":"(sl) få askan rakad; bli knullad. Troligen från amerikansk slang som har get one’s ashes hauled med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"askeballe","wordforms":[],"text":"(åld) i sin Dialectus Vestrogothica (sv övers 1993) förklarar Sven Hof orden balle, askeballe med ”en gåsse såm läserr åkk studerarr, männ går intet i någånn åffentlig skola”. Bengt af Klintberg (2012) menar att ”orden förefaller främst ha använts om skolelever i Skara, där Sven Hof verkade som lektor. Han gissade själv att balle kunde gå tillbaka på italienskans ribaldo. Benämningen balle levde kvar i skolmiljön i Skara ännu på 1800-talet.” Och fortsätter Bengt af Klintberg: ”Askeballe verkar ha använts som nedsättande öknamn på de skolelever som kallades ballar, ett öknamn som troligen är inspirerat av det mer utbredda askefis*\".
","jfr":[]} {"baseform":"askefittan","wordforms":[],"text":"(so) sagan om Askungen publiceradfs första gången 1634 i en italiensk samling folksagor, skrivna av en f d legoknekt vid namn Giambattista Basile. Han hade tjänstgjort i Grekland och sagan hade han troligen snappat upp där, för i hans version hade hjältinnan samma namn som hon har i Grekland nämligen Askekatten. I Grekland var namnet inte bara ett sagonamn utan också ett skällsord, likt vårt Lortmaja.
","jfr":[]} {"baseform":"askelucka","wordforms":[],"text":"(sl) anus*. Se också lucka.
","jfr":["lucka"]} {"baseform":"Askersund","wordforms":[],"text":"(sl) skoltoalett. Namnet syftar på stadens läge vid ändan av sjön Vättern.
","jfr":[]} {"baseform":"askfis","wordforms":["askepott"],"text":"(åld so) enligt Swedberg (1720-t) homo nauci ungefär odåga. ORB har askfis; ”spefull benämning på den som söker sig till spiselvärmen, morsgris”. Bengt af Klintberg (2012) har ask(e)fis, askeladd (åld) ”en stakkare, som dågerr till intet, sitter hemma wid spisen, åkk will intett giöra.” (Sven Hof i Dialectus Vestrogothica 1772) Och, fortsätter Bengt af Klintberg: ”Askefis förekommer ofta i skandinaviska folksagor, där den yngste av tre bröder kallas så; en annan benämning är askepott.” (Klintberg 2012) Ordet askeladd ansågs av de norska sagoutgivarna Asbjørnsen och Moe (1644) mindre anstötligt än askefis. I Folksagan i Sverige (3 s 352) berättas att den franske författaren och ämbetsmannen Charles Perrault (1628—1703) tog med sagan i Gåsmors sagor 1697 och den varianten översattes till svenska och kom ut som skillingtryck redan 1787 med titeln Aftontidsfördriv i Pigkammaren. Sagan om Askf-s eller den lilla glastoffeln.
","jfr":[]} {"baseform":"aski","wordforms":[],"text":"(sam) famn, sköte.
","jfr":[]} {"baseform":"asloch","wordforms":[],"text":"(för sl) arsle*.
","jfr":[]} {"baseform":"asoko","wordforms":[],"text":"(jap) I en artikel ”Könsligt ämne” i SvD (14 juni 2015) berättar konstnären Megumi Igarashi att ”i Japan brukar vi inte använda termen vagina, den känns väldigt medicinsk. För kvinnors kön använder vi ordet asoko, som betyder ’där nere’. Däremot hör penis till det vardagliga språkbruket.\" Men den frispråkiga konstnären tröttnade på den språkliga prydheten och hon började istället använda ordet manko* som närmast kan översättas med vårt fitta. Réne Andersson (Fil. Dr. Japansk litteratur) menar att asoko \"är närmast motsatsen till ett fult ord, egentligen betyder det grammatiskt 'där borta' (avskilt från såväl talare som lyssnare) och är således närmast en pryd omskrivning för vaginan. Så det är mer en eufemism än något annat.\"
","jfr":[]} {"baseform":"aspryl","wordforms":[],"text":"(sk dial) arsprygel, stryk på bakdelen.
","jfr":[]} {"baseform":"ass","wordforms":[],"text":"(eng sl) arsele. I den amerikanskla situationskomedin Seinfeld som sändes mellan 1989 och 1998 får en av de fyra huvudrollsinnehavarna Cosmo Kramer en registreringsskylt till sin bil med texten ASSMAN som i svensk översättning blir BAKTOK.
","jfr":[]} {"baseform":"ass master","wordforms":[],"text":"(sl) mästare på rövknull.
","jfr":[]} {"baseform":"ass","wordforms":["gass or grass"],"text":"(eng sl) där en kvinnlig lifterska får välja att betala resan med knull, bensinpengar eller knark.
","jfr":[]} {"baseform":"assexig","wordforms":[],"text":"(sl) mycket sexig*.
","jfr":[]} {"baseform":"assgrass","wordforms":[],"text":"(sl) hår runt rövhålet.
","jfr":[]} {"baseform":"asshole","wordforms":[],"text":"(so) rövhål. Försvenskat till ässhol. Från engelskan. Allmänt om otrevlig och osympatisk person.
","jfr":[]} {"baseform":"assmaster","wordforms":[],"text":"(sl) expert på rumpsex, dvs att ta bakvägen.
","jfr":[]} {"baseform":"assul","wordforms":[],"text":"(sl) stjärt, rumpa (mest om kvinnor). \"Frasen Kyss mej i arslet 'lägg av' känner många igen. En gammal variant på det uttrycket är Kyss mej i assulet. Assulet är en uttalsvariant av ars-hålet. Assulet är inte speciellt vanligt, men det finns i många dialektuppteckningar från Västsverige.\" (Lars-Gunnar Andersson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"asswhop","wordforms":[],"text":"(sl) rumpspringan på (feta) personer.
","jfr":[]} {"baseform":"ást","wordforms":[],"text":"(fno) älska, hålla av ngn; kärlek. Sbst ást betyder enligt Norrøn ordbok ’kjæleik, t ex hafa ’ast á e-m = hålla av ngn, ástin min = kära, älskade. Används i betydelsen ’min älskade: älskare/älskarinna’. Även óst med samma bet. (Uppg fr Holm 2013) Och, fortsätter Holm: ”ást tillsammans med unna* är i norrön medeltid en normal kombination av sexuell och känslomässig dragning mellan man och kvinna.”
","jfr":[]} {"baseform":"ástareldr","wordforms":[],"text":"(fno) kärlekseld.
","jfr":[]} {"baseform":"ástarhugr","wordforms":[],"text":"(fno) förälskad ”ok rann honum þegar mikill ástarhugr til hennar. (han blev genast mycket förälskad i henne) (Hjálmþes saga)
","jfr":[]} {"baseform":"ástarinnar","wordforms":[],"text":"(fno) älskarinna.
","jfr":[]} {"baseform":"ástir","wordforms":[],"text":"(fno) kärlek. ”Ycrar vissa ec ástir mestar/ manna allra fyr mold ofan.” (Jag kände er kärlek som den största av alla människors på jorden.) ( Guðrúnkviða 1)
","jfr":[]} {"baseform":"astyfi","wordforms":[],"text":"(grekiska a; utan och stysis; resning) oförmåga att få stånd.
","jfr":[]} {"baseform":"astyni","wordforms":[],"text":"(grek a; utan och stysis; resning) ålderdomligt för impotens*.
","jfr":[]} {"baseform":"asynodi","wordforms":[],"text":"(grekiska a; utan och synodos; samlag) impotens*.
","jfr":[]} {"baseform":"asätare","wordforms":[],"text":"(åld so) as är ju ett självdött djur och att benämna någon asätare var en svår förolämpning. \"Hans Abrahamsson pekade på sin granne Brita Olofsdotter, och sa: Din asätare! Brita svarade snabbt: Om jag är en asätare är du en föllefitta.\" (Vendel 1615 hos Inedahl 2023) Föllefitta var troligen den tidens fyllefitta; fyllkaja.
","jfr":[]} {"baseform":"at","wordforms":["ata","hat","hata"],"text":"(dial) avföring, bajs. Använt av eller till barn. Även om smuts i allmänhet. Därav ata av sig; tömma tarmen och hata ned sig; göra på sig. Uppgift från OSD. Se även hat, hata. Jämför atta.
","jfr":["hat, hata","atta"]} {"baseform":"ATM","wordforms":[],"text":"(am sl) ass-to-mouth innebär att någon sticker sin kuk i partnerns arsle för att i nästa moment placera den i hens mun.
","jfr":[]} {"baseform":"atombombe","wordforms":[],"text":"(no sl) högljudd fjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"atta","wordforms":[],"text":"(dial) tömma tarmen, bajsa. Använt av eller till barn.
","jfr":[]} {"baseform":"attackbajs","wordforms":[],"text":"(lmo) skit som är under attack, d v s som snabbt är på väg ut.
","jfr":[]} {"baseform":"attan","wordforms":["attans"],"text":"(euf) aderton ”brukas såsom ed”. (Rietz 1867) ”Attan också! Fy attan!” I fornsvenskan hette aderton adhartan, attartan, av atta; åtta, och t(i)an; tiotal. Attan, använt sedan 1600-talet i kraftuttryck, bildat på samma sätt som tusan, egentligen tusen och underförstått djävlar. Enligt NEO ”hist.: sedan 1721”. Arton var Odens tal och blev med tiden talsymbol för djävulen. Björkman (1937) menar att ”attan snarare anknyter till tusan än aderton, varav det är en ombildning, t ex attan tusan, hundra attan”. Björkman anser också att attan får extra krydda genom ljudlikheten med satan och katten. OSD har, förutom de ovan nämnda, attande (Sm, Ha); jädrans, förbannad. Vidare attans (Sk, Bl, Sm, Ha, Vg); jädrans, satans och attsingen (Sm, Vg, Ög, Vrm); tusan, sjutton. ”Uppgren, du är en äktenskapsdjävul och skall ut för attan sjutusand djävlar.” (Helgesson 2003) ”Fy attans, du är le. Inte ens nu kan du vara snäll!” (Drougge 2002) Ibland förlängt till attans bananer. SO har attans ”hist.: åtm sedan mitten av 1970-talet”.
","jfr":[]} {"baseform":"atter","wordforms":[],"text":"(dial) akter, bak*.
","jfr":[]} {"baseform":"attrapp","wordforms":[],"text":"(euf) dildo*. Imitation av föremål avsett att ersätta detta. Av franska attrape; fälla, snara till attraper; fånga till trappe; fälla, fallgrop. \"Det är så larvigt, för jag har inte utforskat hela den kvinnliga sexualiteten med massor av attrapper och den biten, för det kan ju finnas bra substitut.\" (Kalmér 2022 s 19)
","jfr":[]} {"baseform":"attribut","wordforms":[],"text":"(euf) tillbehör, behag. ”Ja, se det kan jag säga, fröken Stiehler, att inte kan jag gilla den där skamlösa avklädningen i de extrema toaletterna och det där direkt syndiga framhävandet av de kvinnliga attributen.” (Stiehler 1950)
","jfr":[]} {"baseform":"aubergine","wordforms":[],"text":"(sym) penis. Från likheten med äggplantan; en avlång, äggformad, brunviolett grönsaksfrukt med glänsande skal. ”... och sedan, ja sedan lät jag äntligen den väldiga auberginen sakta fara in i den, mycket riktigt, sjöblöta värmeflaskan*.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) \"Den som på ett ungdomligt vis vill använda emojier i sina sms bör ta det försiktigt med just auberginesymbolen, då den i chattsammanhang används som symbol för det manliga könsorganet.\" (Sara Lövestam: Exotisk grönsak för 100 år sedan — ekivok emoji i dag. SvD Kultur 4 juli 2023) \"Någon tog upp en aubergine och började smeka sig sjäv med den. Auberginen var vacker, lång och böjd, så fin, lite som en penis.\" (Kalmér 2022 s 244)
","jfr":[]} {"baseform":"aucht","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se \"den man snackar skit om\".
","jfr":[]} {"baseform":"Auctour","wordforms":[],"text":"(åld o sym) kuk. Egentligen skapare, författare, sagesman och upphovsman. ”Ja öpna dig du sura fitta/ Du gula arshål fult med skit/ Lät mig din auctour få besitta/ Som ett apteque med aqua vite/ Som pumpen går vid Tyska brunnen/ Så Platska pissa på min vän/ Stryk herr Auctour nu om munnen/ Och kyss för öfrigt mig i än\". (R C Wallén Volym 56 Band 8 1767)
","jfr":[]} {"baseform":"auding","wordforms":[],"text":"(dial o åld) enligt Ihre (1766) gotländska för ”exkrementum”. Se vidare exkrement.
","jfr":[]} {"baseform":"August","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. August (agust) kan också stå för dumbom i uttryck som ”du är en riktig august”. ”Väl efter cirkusfiguren ’Dumme Agust’.” (Uhrström 1911) ”Gubben hade varit hos doktorn och frågat hur han skulle göra för att det inte skulle bli barn. Du får använda gummi eller dra tillbaka den, sa doktorn. Nåväl, han försökte bägge delarna och fick två söner, gubben, och dem kallade han Gummi-Gustav och Tillbakadragne August.” (80-årig man i Ottar 3/82)
","jfr":[]} {"baseform":"auktionsfitta","wordforms":[],"text":"(dial) i Skåne om person som går på auktion utan att göra inrop. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"aulofobi","wordforms":[],"text":"(grekiska aulos; blåsinstrument och fobos; fruktan, ångest) tvångsmässig ångest för musikinstrument som har penisform.
","jfr":[]} {"baseform":"auogauen","wordforms":[],"text":"(sk) avgången, död.
","jfr":[]} {"baseform":"autagonistofili","wordforms":[],"text":"(grekiska autos; själv, latin agonista; kämpe och grekiska philia; kärlek, sjukligt behov av något) sexuellt behov av att bli sedd av publik i sexuella situationer. Skiljer sig från exhibitionism*; blottning genom att åskådarna frivilligt ser på.
","jfr":[]} {"baseform":"autocunnilingus","wordforms":[],"text":"(grekiska autos; själv och latin cunnus; vulva* samt latin lingere; slicka) när en kvinna slickar sitt eget könsorgan. Jämför autofellatio.
","jfr":["autofellatio"]} {"baseform":"autoerotik","wordforms":["autosexualitet"],"text":"(grekiska autos; själv och eros; kärlek) sexuell tillfredsställelse utan medverkan av en partner. Autoerotik lär ha använts första gången 1899 av den engelske sexualforskaren Havelock Ellis (1859—1939). Autoerotiken kan antingen vara av fysisk eller mental art och ske i ensamhet eller tillsammans med andra. Onani* är den enda njutning som ger autoerotisten tillfredställelse. Nyström (1910) har autoerotist; onanist. ”Narcissism är en av de tre formerna för erotik; dagdrömmar, onani och narcissism, vilka vi med en gemensam benämning kallar autoerotism eller själverotik.” (Fabricius-Møller 1946). Trost (1988) beskriver ett autoerotiskt dödsfall som ”dödsfall genom självstympning eller självstyrande elektrisk chock i samband med masturbation”. \"Påfallande är närvaron av stank och kväljande smak: smuts, könshår, tovor, avföring ochj spyor — osmakliga detaljer knappast ämnade för autoerotik, och som i senare tiders motsvarigheter oftast lämnas ute.\" (Lennartsson 2019 s 264) Se även narcisism, onani och masturbation.
","jfr":["narcisism,","masturbation","onani"]} {"baseform":"autofellatio","wordforms":[],"text":"(grekiska autos; själv och latin fellare; suga) att suga sig själv, att suga eller slicka det egna könsorganet. ”Och hur det nu gick till, lyckades den panikslagne fruntimmerskarlen göra något han aldrig förmått på autofellatiogymmet: han böjde ryggen i en så skarp vinkel att hans ansikte nådde Sussis mutta, där hans penis, erigerad som aldrig tillförne, satt fången.” (Wahl 2004) Se också fellatio och autocunnilingus.
","jfr":["autocunnilingus","fellatio"]} {"baseform":"autogynefili","wordforms":[],"text":"(grekiska autos; själv, gyne; kvinna och philia; kärlek, dragning till) män som har ett sexuellt intresse av att se sig själva som och klä sig som en kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"automanipulatio","wordforms":[],"text":"(grekiska autos; själv och franska manipuler; bearbeta med händerna) masturbation, onani.
","jfr":[]} {"baseform":"automat","wordforms":[],"text":"se parkeringsautomat.
","jfr":[]} {"baseform":"automonosexualitet","wordforms":[],"text":"(grekiska monos; ensam, samt latin sexus; kön). Jämför autoerotik.
","jfr":["autoerotik"]} {"baseform":"autonekrofili","wordforms":[],"text":"(grekiska autos; själv och nekros; lik) sexuell upphetsning av att fantisera om sig själv som död. Jämför nekrofili.
","jfr":["nekrofil"]} {"baseform":"autopæderasti","wordforms":[],"text":"(grekiska autos; själv och paiderastes; drängaskändare, homofil) att föra in sin penis i det egna rövhålet. På engelska talar man om selffuck i motsats till autofellatio*; selfsuck.
","jfr":[]} {"baseform":"autosadism","wordforms":["sadism"],"text":"Tamm (1940) förklarar ordet med inåtriktad sadism eller drift till självplågeri”. Se även sadism.
","jfr":["sadist"]} {"baseform":"autosexualitet","wordforms":[],"text":"se autoerotik.
","jfr":[]} {"baseform":"autosuck","wordforms":[],"text":"(sl) onanera, runka. Jämför engelska suck; suga.
","jfr":[]} {"baseform":"auva","wordforms":[],"text":"(dial o barn) kyssa (någon), kyssas.
","jfr":[]} {"baseform":"avbrutet samlag","wordforms":[],"text":"ett sätt att undvika havandeskap.\" Det fanns inga bra preventivmedel, så det blev många avbrutna samlag, fast ibland hade vi kondom.\" (Kalmér 2024 s 284) Se vidare under coitus och samlag.
\n.
","jfr":[]} {"baseform":"avbörda sig","wordforms":[],"text":"(euf) göra fri från. Enligt NEO ”Hist.: sedan 1655.” Från lågtyskas afbürden med samma betydelse. ”Att lätta sin blåsa eller avbörda sig avföring är något som under alla omständigheter bör ske i tyst ensamhet.” (Ekenstam 1993) \"I en variant ville grannkvinnan först 'låta en naturkraft avbörda sig' och i en annan variant där hon går för att kissa blir hon mångordig och skriver 'ni vet fäll va' ja' menär'.\" (Folksagan i Sverige 1 s 226)
","jfr":[]} {"baseform":"avdelning för avgående gods","wordforms":[],"text":"(sl) dass, toalett. I andra ändan har vi avdelningen för ingående gods; munnen.
","jfr":[]} {"baseform":"avdunsta","wordforms":[],"text":"(sl) svimma, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"avdånad","wordforms":[],"text":"(dial) död. (OFS) Jämför dåna; svimma från fornsvenska dana; bildning till samma ordstam som dö.
","jfr":["dödde","dö"]} {"baseform":"avdöd","wordforms":[],"text":"(åld) avliden. Från fornsvenska afdödher till av i betydelsen bort och död. Enligt SO ”hist.:sedan 1435”. \"Den enda utvägen för henne att försona sig med Gud och återvinna sin samvetsfrid sade de var att hon, hennes make och hennes son med den avdöde horkarlen skulle upphöra att bola med den romerska skökan och ofördröjligen vända tillbaka till dem.” (von Krusensstjerna 1933/2004)
","jfr":[]} {"baseform":"avelsam","wordforms":[],"text":"(åld) fruktsam. ”När var nånsin en persianinna så avelsam som en europeiska?” (Wallenberg 1781/1960)
","jfr":[]} {"baseform":"avelskorv","wordforms":[],"text":"se korv (1).
","jfr":[]} {"baseform":"avelslem","wordforms":[],"text":"se lem.
","jfr":[]} {"baseform":"aveltyg","wordforms":[],"text":"(åld) könsorgan, förökningsredskap, av avel; avkastning, förökning och uppfödning av djur från avla; ge upphov till liv genom befruktning och -tyg; don, verktyg, redskap eller sak. Ordet återfunnit i Köttets poesi (1994), där det bl a talas om kungliga aveltyg.
","jfr":[]} {"baseform":"avfall","wordforms":[],"text":"(dial) gotländska för dödsfall. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"avfittat","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFVG (1979—1999) ”slutarbetat på ett knåpgöra”.
","jfr":[]} {"baseform":"avfärd","wordforms":[],"text":"(dial) \"bildl om livets slut(skede), slut, hädanfärd och (ond, bråd) död.\" (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"avföring","wordforms":[],"text":"tömning av tarmen. Till avföra i betydelsen tömma (på exkrementer), efter tyska abführen; avföra. Enligt NEO ”hist.: sedan 1765”. I tredje världen äter man dagligen två och en halv gånger mer fibrer än i västerländska samhällen. Där har man också mycket större avföring — ca ett halvt kilo om dagen, jämfört med en typisk västerlänning som blott klämmer ur sig 80—120 gram. Ju större avföring desto mer utspädda blir de cancerframkallande ämnena. Och ju snabbare passagehastighet genom tarmen, desto mindre chans för skadliga ämnen att hinna verka. ”... och de matsmältningen befordrande foirardruvorna, så nyttiga för dem som lider av förstoppning, ty dessa kommer deras magar att tömmas med en avföring lång som en lans och ofta när de tror sig endast fjärta kommer det i byxorna.” (Rabelais 1945/1534)
","jfr":[]} {"baseform":"avföringstransplantation","wordforms":[],"text":"går ut på att avföringen från en frisk person sprutas in i tarmen (transplanteras) på en patient som lider av svårartad diarré. Metoden har varit i bruk i USA sedan 1958. ”Det finns främst tre olika sätt att föra in frisk avföring i en sjuk tarm. Ett par deciliter avföring finfördelas och späds ut med vatten. Sedan förs avföringen in antingen med en sond via näsan, förbi magsäcken ända ner till tunntarmen. Alternativt förs den in via anus med koloskopi ungefär en meter upp i tjocktarmen eller med rektoskopi bara någon decimeter in i ändtarmen. (Vetandets Värld P1 20 feb 2015) Det finns också möjlighet att med hjälp av avöringskapslar utföra ingreppet.
","jfr":[]} {"baseform":"avgas","wordforms":["gas","gasa"],"text":"(lmo) fjärt. Se även gas, gasa.
","jfr":["gas, gasa"]} {"baseform":"avgasrör","wordforms":[],"text":"(sl) anus; för de avgaser som strömmar ut den vägen. Se även rör (3 och 4).
","jfr":[" rör"]} {"baseform":"avgrund","wordforms":["avgrundsgrop","grop"],"text":"(dial) 1 helvete. Därav avgrundsande; djävulen enligt OFS ”anv sporadiskt som skällsord”. 2 (sl) avgrund; fitta. Se även grop.
","jfr":["grop"]} {"baseform":"avguckad","wordforms":[],"text":"(sk) slut, död. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"avgång","wordforms":[],"text":"(sym) 1 orgasm, utlösning. 2 (lmo) röd avgång; menstruation. 3 (dial) utgång, slut, död. (OSD) ”… två flickor kommo efter hvarandra, af hvilka den ena blef vid lif men den andra afgick genom missfall.” (Kress 1905) \" Min son! fräls din moder och din Fader! Si — vi äro båda afgångne från jorden.\" ( C L J Almqvist 1960 s 119) 4 SO har avgång i ”bortgående av gas, vätska, energi e.d” och exemplifierar med bl a sädesavgång och urinens avgång.
","jfr":[]} {"baseform":"avhåll","wordforms":[],"text":"(dial) omfamning (med armen om halsen), handgriplig kurtis. Uppgift från OFS som jämför med avhållssjuk; kärlekskrank.
","jfr":[]} {"baseform":"avhållsamhet","wordforms":[],"text":"se abstinens.
","jfr":[]} {"baseform":"avisodomi","wordforms":[],"text":"(latin avis; fågel och sodomi*; avvikande sexuellt beteende) sexuellt umgänge med fjäderfä och andra fåglar.
","jfr":[]} {"baseform":"avkekad","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS avsvimmad, död.
","jfr":[]} {"baseform":"avkolad","wordforms":["avkolnad"],"text":"(dial) avliden, död. (OFS) Jämför kola och av; bort.
","jfr":["kola"]} {"baseform":"avköna","wordforms":["avköning"],"text":"(sl) tillfredsställa sexuellt. ”Ingen av dom verka guskelov upplagd för snusk, annars ska morfar alltid ha mä att köna av nötkreatur.” (Teratologen 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"avla","wordforms":[],"text":"(åld) fornsvenska afla. I Westgötalagen finns ordet sedan slutet av 1200-t. ”Hon har avlat (av honom)”; enligt Byrman (1989) ålderdomligt för att kvinnan har skapat ett foster. ”... att hon med honom sammanavlat ett barn som sedermera dött ...” (Helgesson 2003) \"Äldsta 2 sönerna, som han avlade med sin hora medan han hade sin förra hustru och förrän han fick horan till hustru...\" (Linné [1700-t] 2022 s 119) Se även under barn.
","jfr":["barn"]} {"baseform":"avledåd","wordforms":[],"text":"(da) samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"avlelse","wordforms":[],"text":"(bib o åld) befruktning. I bibeln talas det t ex om ”den obefläckade avlelsen” i samband med jungfru Maria som blev havande med Jesus utan att ha varit tillsammans med någon man. \"Han hörde folk komma krossade från föreläsningarna såsom om de åsett en avlelseakt eller en dödskamp.\" (August Strindberg Tjänstekvinnans son 1886 del tre.) Enligt SO är ordet ”hist.: sedan 1640”. Nationalekonomen Knut Wicksell (1851-1926) dömdes i december 1908 till två månaders fängelse för hädelse efter att han ifrågasatt Jesu avlelse genom den heliga Ande. Wicksell hade tyckt synd om Josef, som inte fick \"göra min lilla Jesus själf\" men då hade ju \"världen inte kunnat frälsas!\"
","jfr":[]} {"baseform":"avlelsedel","wordforms":["del"],"text":"(åld) könsorgan. ”Retelsen till älskog måste komma av kroppens egen belägenhet, från en ren naturdrift. Om inte mannen känner fullhet av kraft, en viss spänning och tryckning i avlelsedelarna, är så inte fallet.” (Ekenstam 1993) Se även del (1).
","jfr":["del"]} {"baseform":"avlida","wordforms":[],"text":"fornsvenska af liva; aflida, dö. Bildat av ett fornsvenskt ord för gå. Samma lida som i tiden lider och nu är en dag förliden. Det handlar således om tid som framskrider.
","jfr":[]} {"baseform":"avloppsdike","wordforms":[],"text":"se dike.
","jfr":[]} {"baseform":"avloppsmodellen","wordforms":[],"text":"(sym) modell som skapades av den franske läkaren Alexandre Parent-Duchâtelet (1790–1836) och sedan exporterades till övriga Europa och de franska kolonierna. Parent-Duchâtelet menade att prostitutionen var nödvändig för att mannen skulle få utlopp för osunda drifter. Det var som ett avloppsrör som måste till för att inte hela systemet skulle slamma igen och börja stinka.
","jfr":[]} {"baseform":"avloppsrör","wordforms":[],"text":"(sl) anus; varigenom slaggprodukterna passerar ut. Se även under rör.
","jfr":[" rör"]} {"baseform":"avlurad","wordforms":[],"text":"(dial) död. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"avländesrövhål","wordforms":["rövhål"],"text":"(dial o so) om eller till motspänstig person. (OFS) Jämför avlännes; avsides liggande, som ligger illa till (om ställe). Uppgift från Rietz (1867). Se även rövhål.
","jfr":["rövhål"]} {"baseform":"avmårad","wordforms":[],"text":"(dial) stilla insomnad i döden. (OFS) Rietz (1867) har \"måra; göra ngt långsamt och makligt\". Av står här för bort.
","jfr":[]} {"baseform":"avnavling","wordforms":[],"text":"innebär antingen att navelsträngen kläms åt med en klämma innan barnet hunnit ta sitt första andetag, s k tidig avnavling eller så praktiseras sen avnavling, så att blodet får pulsera ytterligare några minuter efter det att barnet kommit ut. Det senare innebär en blodtransfusion på 10-30 % av barnets blodvolym och nyare studier på området visar att sen avnavling är att föredra.
","jfr":[]} {"baseform":"avnöda","wordforms":[],"text":"(sl) skita. Jämför nödig.
","jfr":["nödig"]} {"baseform":"avokado","wordforms":[],"text":"(sym) testikel. Ordet kommer ytterst av aztekiskans ahuacatl som betyder just testikel och syftar på fruktens form.
","jfr":[]} {"baseform":"avpissat","wordforms":[],"text":"(sk) slutpissat; vara nära döden. ”Jau har snart avpissat...” (Ambrius 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"avriggad","wordforms":[],"text":"(sl) avklädd, naken.
","jfr":[]} {"baseform":"avritad","wordforms":[],"text":"(dial o so) din avritare; din jäkel och ditt avritade plagg; ditt fula stycke, din slyngel eller slyna. Från Uppland.
","jfr":[]} {"baseform":"avrivning","wordforms":[],"text":"se riv (2).
","jfr":[]} {"baseform":"avsexa","wordforms":[],"text":"(sl) tillfredsställa sexuellt.
","jfr":[]} {"baseform":"avskiljning","wordforms":[],"text":"(dial o so) avskräde men även som skällsord till person i västra Dalarna.
","jfr":[]} {"baseform":"avskrap","wordforms":["avskräde"],"text":"(sk o so) ”ditt forrblingade avskrap.” (Ohlmarks 2004) och (sl o so) ”ditt jävla avskräde!
","jfr":[]} {"baseform":"avslickning","wordforms":["avsugning"],"text":"(sym) fellatio, oralsex (se do). \"Om vi förutsätter att de flesta kvinnor kommer med hjälp av klitorisstimulans, och att en avslickning i princip är den enda klitorisinvolverande aktivitet som en partner kan utföra på en som man inte kan göra själv — är det då inte hemskt tråkigt att oralsex för kvinnor är så nedprioriterat?\" (Colldén/Dahlbäck 2019) Se även slicka och suga.
","jfr":[" slicka "," suga"]} {"baseform":"avsnoppning","wordforms":[],"text":"(sl) ungefär ”att bli av med snoppen”. För en bakgrundsteckning till följande citat (Rubin: DN Kultur 11/3-1994) se under bobbitta. ”Nu frågar sig amerikanska journalister varför denna i grunden sorgliga historia fått en sådan makalös genomslagskraft. Kanske för att den är en sällsynt stark symbol för det upptrappade kriget mellan könen. Avsnoppning är varje mans värsta mardröm och varje förnedrad kvinnas hemliga fantasi. Bobbittdramat rymmer vidare våld och sex i kittlande förening, som kan saltas med freudiansk kastrationsångest och penisavund. ”
","jfr":[]} {"baseform":"avspark","wordforms":[],"text":"(sl) göra avspark; avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"avstånd","wordforms":[],"text":"(lmo) outnyttjat stånd*.
","jfr":[]} {"baseform":"avstängd","wordforms":[],"text":"avstängd (franska barré) sägs en kvinna vara när det pga en förträngning är omöjligt att tränga in i hennes vagina.
","jfr":[]} {"baseform":"avsuckad","wordforms":[],"text":"(dial) avsvimmad, död. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"avsugen","wordforms":["avsugning"],"text":"se suga.
","jfr":[]} {"baseform":"avsöndring","wordforms":[],"text":"(euf) könssekret. ”Jag kände hennes enorma avsöndring, det rann skönt efter min arm och jag lekte med handen inne i henne.” (Martin, Kärlek I/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"avträde","wordforms":["avträdeshus","avträdesrum."],"text":"(euf) även avträdeshus, avträdesrum. Dass, toalett. Egentligen bortgående, tillbakaträdande; om plats dit man drar sig tillbaka. Av lågtyska aftrede (tyska Abtritt). Enligt Hellquist (1980) om ”privet* sedan 1730-talet”. SAOB (1898) har följande anmärkning till afträde: ”På grund af tillvaron af bet 6 (hemlighus) begagnas ordet i det vårdade allmänna talspråket jämväl i öfriga bet. med en viss försiktighet.”
\nÅr 1883 rekommenderade en skolläkare, en viss dr Goldkuhl, att ”afträdet bör vara beläget på lagom avstånd från skolhuset. Hvarje klass bör hafva minst ett afträde, afsedt endast för en person, renligt och luftigt, men litet och trångt, utan alla beqvämligheter, som inbjuda till längre uppehåll än behöfligt är.” (Fataburen 1970) ”Eftersom sviten låg högst upp vid en stor och mycket frekventerad trappa hade den också ett lika stort och mycket frekventerat avträde rakt under.” (Bodanis 2016)
\nGöran Schildt berättar i en understreckare i SvD (21/6-1963) hur en sjuåring kunde roa sig på 1920-talet, då utedassen fortfarande dominerade. ”... och vi sköt med slangbåge i lagårdspigornas bakar, när de framträdde i avträdets runda hål ovanför vår utkiksplats”. \"Jag hjälptes ur vagnen av kusken som även bjöd mig sin skuldra att luta mot då jag tog mig till fots förbi hela avträdeslängan med den dävna dasslukten, med den stickiga lukten av kattpink, till porten där pigan öppnade.\" (Brunner 2020 s 482)
\n\"Den som har gripits av matleda går tillsammans med botaren till avträdet och sticker ner huvudet genom ett fjölhål. Botaren för ner armen i hålet bredvid och sticker en brödbit i munnen på den sjuke.\" (af Klintberg 2020) Se även fjöl.
\nIvar Lo-Johansson (1901—1990) har följande att berätta i Godnatt Jord (1933) om den viktiga roll avträden spelade: ”Man erinrade sig varandras avträden. Man jämförde och studerade dem. Det första barnen gjorde, då de var borta, var att söka sig till dessa platser. Hade man sett något särskilt fint avträde en gång så glömde man det inte i brådrasket.” Se även dass, hus (1) och rum (2).
\n\n
\n
\n
","jfr":[" fjöl"]} {"baseform":"avyttra","wordforms":[],"text":"
(dial) ta livet av (sig). (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"axilism","wordforms":[],"text":"(lat) av axilla; armhåla. Att knulla någon i armhålan.
","jfr":[]} {"baseform":"axmök","wordforms":[],"text":"(so) lösaktig kvinna. Jämför mök.
","jfr":["mök","mög"]} {"baseform":"ayir","wordforms":[],"text":"(arab) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"azoospermi","wordforms":[],"text":"(latin azoospermia, grekiska azoios; livlös) avsaknad av spermier i sädesvätskan.
","jfr":[]} {"baseform":"B/D","wordforms":["B&D"],"text":"se under bondage.
","jfr":[]} {"baseform":"b’o","wordforms":[],"text":"(hebr) enligt Sjöberg (2014) är b’o det allra vanligaste samlagsverbet i hebreiskan. Och, fortsätter Lina Sjöberg: ”Det är alltid mannen som är subjekt för b’o i dess sexuella betydelse och verbet betecknar alltså penetration. Ordets grundbetydelse är ’gå in’ och för det mesta betecknar b’o förflyttning av hela kroppen in i ett rum, ett hus eller en stad.”
","jfr":[]} {"baseform":"ba","wordforms":["bae"],"text":"1 (dial o barn) avföring, bajs. Även allmänt om skräp och smuts. Avledning baig; om små barn som är nedsmutsade med avföring. Uppgift från OSD. Jämför danska bae; bajs. 2 (sl) ba; kort för bara. Enligt Språktidningen (4/2018) har ordet \"fått ett specifikt användningsområde: ba kan ange att det som följer är ett citat: Men han ba: 'Det ordnar sig ska du se'.\" Många, inklusive mig själv, reagerar starkt på missbruket av dessa diskurspartiklar. Eller som Anders Svensson (2020) uttrycker det: \"Få saker väcker så stor irritation som diskurspartiklar. Liksom, öh, vahettere, såatt, typ, ba, ju så att säga och asså hamnar högt upp på listan över språkliga retstickor.\" Se vidare under rubriken Fula ord—finns dom?!
","jfr":["Liksom,","öh, vahettere, såatt, typ, ba, ju så att säga "," asså","ba","diskurspartiklar"]} {"baseform":"baa","wordforms":[],"text":"(dial o barn) bajsa*. (OSD)
","jfr":[]} {"baseform":"Baal","wordforms":[],"text":"(hebr) herre. En västsemitisk gudomlighet bl a regnets och fruktbarhetens gud. Kulten kring Baal torde delvis ha haft sexuella inslag med möjlig sakral prostitution. I Gamla Testamentet framträder Baal som Jahves ärkefiende. Baals namn finns bevarat i Nya Testamentets Beelsebul* som namn på de onda makternas furste. \"De har byggt offerplatser där de bränner sina barn som offer åt Baal.\" (Bib Jer 19: 5)
","jfr":[]} {"baseform":"baan","wordforms":[],"text":"(dial) föda barn. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"Babar","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Populär elefant i barnböcker av fransmännen Jean och Laurent de Brunhoff.
","jfr":[]} {"baseform":"babba","wordforms":[],"text":"1 (dial o so) om större insekt eller annat kryp. I Uppland och Västergötland nedsättande om (lösaktig) flicka eller kvinna. Andra ord för samma sak är karlbabba och lortbabba. 2 (sk) göra på sig (om barn). 3 (sl) skita, bajsa. Även som dialektord i skånskan med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"babbe","wordforms":["babbos"],"text":"1 (sl) kuk 2 (so) nedsättande om färgade och blattar*. Ordet av babian och babbe syftar då på att färgade och blattar skulle vara släkt med aporna.
","jfr":[]} {"baseform":"babbelröv","wordforms":[],"text":"(sk) pratmakare.
","jfr":[]} {"baseform":"babbja","wordforms":[],"text":"(dial) ”liten hög el. ruka av ngt blött, tjockt ämne (t ex gyttja, kallgröt, exkrement)”. (OFS) Se även kobabbja.
","jfr":["kobabbja"]} {"baseform":"babe","wordforms":[],"text":"(sl) yngre sexig man eller kvinna. Från engelska babe; barn, barnunge. Babe och dess diminutiv baby har använts alltsedan 1300-talet i betydelsen spädbarn. Ordet lär komma från medelengelskans baban. Jämför amerikansk slang babe; tjej, brud. Enligt Nyordsboken (2000) är ”den sexiga bet” fr 1992.\" SO har ”1991”. ”Det stod en pojke i publiken som försökte likna Henric de la Cour. En Henric look-a-like. Henkebabe.” (Expressen 15/4-1994) ”Det ska ju vara babes och gärna lyxiga miljöer, snyggt foto och så, säger en 24-årig man.” (Andersson 2005 om dagens porrutbud.)
","jfr":[]} {"baseform":"babombas","wordforms":["baboom","baboos"],"text":"(sl) kvinnobröst. I amerikanskengelsk slang finns bezongas, bazoom och bazoongies. Jämför bosom; barm.
","jfr":[]} {"baseform":"babonger","wordforms":[],"text":"(för sl) kvinnobröst. Enligt slangopedia.se \" i sthlms förorter\".
","jfr":[]} {"baseform":"babs & nutte","wordforms":[],"text":"(da) smeknamn på brösten lanserat av den danske revyskådespelaren Dirch Passer (1926—1980) och Judy Gringer (f 1941) i revyn Spræl, sprællemand, spræl på ABC teatern i Köpenhamn 1958.
","jfr":[]} {"baseform":"baby","wordforms":[],"text":"spädbarn av engelska baby. NEO har ”hist.: sedan 1901”. Svensk dialekt babbe; litet barn. I de allmänt förekommande uttrycken ”hon väntar en baby” eller ”han har gjort en baby”.
","jfr":[]} {"baseform":"baby doll","wordforms":[],"text":"(engelska doll; docka) beteckning på yngre, snygg tonårsflicka som flirtar och frestar utan att gå hela vägen. Se även lolita.
","jfr":["lolita"]} {"baseform":"babybutch","wordforms":[],"text":"se under flata.
","jfr":[]} {"baseform":"babylons","wordforms":[],"text":"(sl) bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"babypluttar","wordforms":[],"text":"(sl o ljud) små bröst. Det lilla och obetydliga ligger både i ordet baby; spädbarn och i dialektordet plutt; liten person, barnunge och pluttig; liten, ynklig.
","jfr":[]} {"baseform":"Bacchus","wordforms":["backanal"],"text":"(grekiska Bacchos) även känd under namnet Dionysos*, vinets och fruktbarhetens gud. Son till Zeus och Semele. Fallossymbol. Bacchus var en dubbelnatur. Dels var han älskvärd som Eros*, dels var han en ond demon som spred död och förintelse omkring sig och krävde blodsoffer. Bacchus var främst kvinnornas gud. Under orgieliknande fester, de s k backanalierna, (backanal ”hist.” sedan 1795” enligt SO) vilka ursprungligen var förbjudna för män, dyrkades guden, avbildad som en feminin yngling iklädd enbart ett rådjursskinn. De utsvävningar och brott som skedde i samband med backanalier gjorde att de förbjöds år 186 f.Kr. \"Där gjorde jag med mina vänner rusiga backanaler bland de sjungande flickorna som ju fanns där ymnigt och var rätt vackra och fulla av fan.\" (Brunner 2020 s 166) Och så hä låter det hos Lennartsson (2019 s 132): \"På balen återfanns det njutningslystna seklets fanbärare, fyllehundar och glädjeflickor, rusiga av vin och backanalisk yra. Här festade vivörer, kurtisaner och kopplerskor för stunden, för ruset och begäret — och förtjänsten.\"
","jfr":[]} {"baseform":"bach","wordforms":[],"text":"(sl) svett, svettlukt.
","jfr":[]} {"baseform":"bachonka","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"back","wordforms":[],"text":"(sl) i uttrycket två backar läsk; stora bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"backa","wordforms":[],"text":"(sl) praktisera coitus interruptus*. \"Jag blev inte med barn, kondom hade han inte utan han backade ut...\" (Kalmér 2022 s 234)
","jfr":[]} {"baseform":"backanal","wordforms":[],"text":"se Bacchus.
","jfr":[]} {"baseform":"backanter","wordforms":[],"text":"(latin baccha’ntes) kvinnliga deltagare i religiösa orgiastiska riter som firades till vinguden Bacchus/Dionysos* ära. Ordet ”hist.: sedan ca 1770”. (SO) ”I alla fall duade vi varandra, och den sköna Renaud blev en backantinna, ty hon gick sällan till sängs utan en liten florshuva.” (Casanova 1936/1700-t) \"Den berömde stensnidaren Pichler snubblade förbi med en hord backanter klädda i djurskinn.\" (Brunner 2020 s 222) Florshuva, ålderdomligt för \"lätt berusning\".
","jfr":[]} {"baseform":"backhare","wordforms":["backorre","hare "],"text":"1 (sl) knull på backen, dvs utomhus. Men back kan också ses som en försvenskning av engelska back; bakom, bakifrån, och anspelar då på att djur som hare och orre gör det bakifrån. 2 (so) fegis, mes. Se även hare och orre.
","jfr":[" orre","hare "]} {"baseform":"backhoppartigrar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"backpajp","wordforms":["bäckpajp;"],"text":"(sl) även bäckpajp; knull bakifrån. Bäck är en försvenskning av engelska back (uttal bäck); bak och pajp likaledes en försvenskad version av engelska pipe; pipa. Alltså en backpipa. Jämför pipa, pippa, pajpa.
","jfr":[" pipa, pippa, pajpa"]} {"baseform":"backstreet boys","wordforms":[],"text":"(sl) backstreet boys en amerikansk popgrupp. Här om homosexuella. Får mig att associera till backstreet; bakgata dit homosexuella kan tänkas dra sig undan för ett hemligt sexmöte. Eller så kan uttrycket syfta på att popgruppen ifråga bara innehåller pojkar. Se även army of lovers.
","jfr":["army of lovers"]} {"baseform":"bacon","wordforms":[],"text":"(sl) röv, rövens skinkor.
","jfr":[]} {"baseform":"baconpugga","wordforms":[],"text":"se under pugga.
","jfr":[]} {"baseform":"baconros","wordforms":[],"text":"(sl) 1 rövhål*. Jämför under ros (3). 2 fitta. Se även ros (1).
","jfr":[" ros","ros"]} {"baseform":"badana","wordforms":[],"text":"orientalisk form av petting* eller könsumgänge där utlösning sker genom att ollonet endast vidrör blygdläpparna*.
","jfr":[]} {"baseform":"badd","wordforms":[],"text":"(dial) i det skånska ”va i badd” om att vara havande. I Småland heter det ”hon är badd”. Etymologiskt svårbestämt ord. Rietz (1867) har badd; slag, stryk som han härleder från fornsvenska badd, badh; slag och strid. Enligt kvinna född 1907 hördes badd-batten i Skåne av pigor från Blekinge 1920. Vidare meddelar hon att ”i Skåne på ställen sa man badd och batt”. Jämför batt. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["batt"]} {"baseform":"baddare","wordforms":[],"text":"enl SO ”hist.: sedan 1805; egentligen ’en som kan ge duktigt med stryk’.” 1 (sl) oerhört stor, bjässig kuk i beundrande uttryck som ”vicken baddare!” och i vitsiga ordlekar som ”en baddare till badare”; en kuk som dyker djupt i fittan. ”Det är bara det att den här baddaren tycks vara alldeles omöjlig idag.” (Anderberg, Kärlek 1/1965) 2 (svr) milt kraftuttryck ”det var baddarn!”; det var som tusan!
","jfr":[]} {"baseform":"badfitta","wordforms":[],"text":"(sk) enligt Ambrius (2002) ”den som kommer sist upp ur vattnet vid badning.” Själv tycker jag att badfitta snarare borde stå för 'den som sist kommer i vattnet'.
","jfr":[]} {"baseform":"badmössa","wordforms":["mössa"],"text":"(lmo) kondom, knullgummi; ”nå’t man drar över huvudet”. Se även mössa.
","jfr":["mössa"]} {"baseform":"badpipa","wordforms":["badkarspipa","pipa,"],"text":"(sl) knull i vatten. Se även pipa, pippa.
","jfr":["pipp","pipa,"]} {"baseform":"badrum","wordforms":[],"text":"(euf) toa, toalett. ”Ett WC, ett litet rum avsett för eliminering, bad och personlig ans. Ett badrums viktigaste funktion är att bereda enskildhet. Ett badrum i en offentlig byggnad kallas ofta restroom. Uttrycket badrum (bathroom) används ofta i hemmet av familjemedlemmar och är olämpligt offentligt (vardagligt).” (Spears 1982) I engelsk slang säger man, speciellt i Amerika, I have to go to the bathroom, när man är i behov av ett toalettbesök. Ett annat vanligt uttryck i sammanhanget är I'm gonna go to the loo*. Badrum saknar inte sällan badmöjligheter.
","jfr":[]} {"baseform":"badsnopp","wordforms":[],"text":"(sl) krympande snopp* i kallt vatten. Norsk slang har badetiss för samma sak. Se även under tiss.
","jfr":["tiss"]} {"baseform":"badumbas","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Jämför babombas.
","jfr":["babombas"]} {"baseform":"bae","wordforms":[],"text":"(sl) 1 (uttalas bay) älskling baby. 2 (da) bajs.
","jfr":[]} {"baseform":"baenis","wordforms":[],"text":"(sl) kuk enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"baer","wordforms":[],"text":"(dial) naken, oklädd. (ORB) Jfr bar.
","jfr":["bar"]} {"baseform":"bærgalat","wordforms":[],"text":"(sam) djävul*.
","jfr":[]} {"baseform":"baffa","wordforms":[],"text":"(sl) fisa* enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"baffe","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Får mig att associera till baftig (sl); stor, kraftig. I förortsslang sug min baffe.
","jfr":[]} {"baseform":"bag","wordforms":[],"text":"(sl) från engelska bag; påse, säck, väska. 1 behå. 2 mage. 3 sports bag (eng sl) en väska i vilken en av parterna står vid knull i toalettbås med öppning nertill. Detta för att förbipasserande (t ex toalettvakt) inte ska uppfatta dubbelbemanningen i båset.
","jfr":[]} {"baseform":"bag bridge","wordforms":[],"text":"(put) enligt Holmén (1997) ”kvinnlig prostituerad crackrökare (kokain).”
","jfr":[]} {"baseform":"bagage","wordforms":[],"text":"(åld so) pack, slödder. SO har ”hist.: sedan 1628”. Ordet uppträder bl a hos Bellman i hans Fredmans Epistlar där det ”skämtsamt, aldrig på allvar moraliskt nedvärderande” heter i Epistel 21: ”Släng Ert bagage,/ Kasta fiolen åt helfvite, hej.” Uppgift från Larsson/ Hellquist (1967).
","jfr":[]} {"baseform":"bagaren","wordforms":[],"text":"(sl) Kotsinas (1996) har \" djävulen* med tidsangivelsen 1851\". Norsk slang har besøk av bakeren om graviditet. För en möjlig förklaring till bakeren se under jäs, jäsning.
\n","jfr":[]} {"baseform":"bagarrunk","wordforms":[],"text":"
(sym) ett sätt att runka genom att rulla kuken mellan handflatorna på samma sätt som bagaren rullar (knådar)degen.
","jfr":[]} {"baseform":"bagarsnor","wordforms":[],"text":"(sl) vaniljkräm. Se även under snor.
","jfr":["snor"]} {"baseform":"bagarugn","wordforms":[],"text":"(dial) i skånskans ”välta bagaronen” vilket sades om kvinna strax före förlossningen. Enligt Carl von Linné (1707—1778) liknade den vitbukade bakugnen utanför huslängan en havande kvinna. Att slå omkull bakugnen var samma sak som att hamna i barnsäng. Se även kakelugn, skorsten och ugn. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["kakelugn, skorsten","ugn"]} {"baseform":"bagg","wordforms":[],"text":"(sl) flatlöss och baggskog; könshår. Bagg är troligen en försvenskning av engelska bug; lus. ”Sen var det bara att se till att man inte kom hem med bagg och drypare och sugmärken på hela kroppen.” (Sjöwall & Wahlöö 1973) En gammal ramsa lyder: ”Alla goda ting är tre, syffe, bagg och gonorré.”
","jfr":[]} {"baseform":"baggalen","wordforms":[],"text":"(dial) ”brunstig* (om tacka)”. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"bagge","wordforms":[],"text":"(sl)1 homosexuell. Kanske efter amerikansk slang bugger; homosexuell som är den aktiva parten i ett förhållande. ”Baggarna får väl suga kuk på varandra om de har lust med det. Men visst, skulle nån av dem komma i närheten av min röv skulle jag aldrig sluta sparka! Och det står jag för!” (Skantze 1994) Skantze ger också en annan härledningsmöjlighet i ett brevsvar: ”Bagge (baggar) syftar på manliga homosexuella, och jag gissar att det är ren ljudförvrängningsslang av ordet ’bög’.” 2 (so) Dick Harrison berättar i Harrisons historia (SvD 19 maj 2024) under rubriken \"Hur länge har vi svenskar baktalat Norge\" att bagge på medeltidssvenska betydde fårtestikel och \"var det fulaste man kunde säga om en norrman\". Ordet finns kvar i nutidens norrbaggar som, menar Harrison, \"dock saknar den elaka biton som förknippas med originaltermen\".
","jfr":[]} {"baseform":"baggensfjärden","wordforms":[],"text":"(sl) pudenda* hos Thesleff (1912) i hans appendix. En fjärd sydöst om Stockholm. \"Floppar ut en bok bakom mej i arbetsrummet. Stora Fula Ordboken sammanställd av Bengt G Dagrin. Hade ingen aning om att Baggensfjärden har varit slang för fittan.\" (Ulf Lundell: Vardagar 2. Wahlström & Widstrand, Sthlm 2019)
","jfr":[]} {"baseform":"baggkätte","wordforms":["asplövskätta."],"text":"(dial) bås för gumse. I det ålderdomliga småländska uttrycket ”han får ligga på baggkätte(n)”; om man som under kvinnans havandeskap tvingas leva sexuellt avskilt från henne. Uppgift från Byrman (1989). För den kvinna som inte kunde få barn, berättar Schön (1996) att man i Rute på Gotland rekommenderade ofruktsamma kvinnor att äta ”baggastenar”, dvs testiklar från slaktade baggar. På Åland finns uttrycket ligga i gumskättan eller i fårkättan. Också bässkättan förekommer där bässe = gumse. Svenblad (2008), varifrån uttrycken kommer, har även asplövskätta. Det var ju vanligt förr att utfodra fåren med asplöv vintertid. Liknande uttryck finns också i svensk dialekt t ex i Värmland där det heter att han får ligga i aspkätte och i Sörmland stå i gumskätten och äta asplöv. Jämför stutabås.
","jfr":["stutabås"]} {"baseform":"bagmunsik","wordforms":[],"text":"(sk) fjärtljud. ”Pär speleman e alltid så tjock å stackad (mätt), så han gorr lia mied bagmunsik som munsik där fram, med felan alltså.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"bagnio","wordforms":[],"text":"(italienska bagno; bad) bordell. Ursprungligen ett turkiskt bad, som på 1600- o 1700-talen förvandlades till bordell. Samma öde rönte även vissa svenska offentliga badhus vilka, enligt Bengtsson (1993), ”under 1500-talet utvecklades till glädjehus* med spel, vinservering och andra lössläppta aktiviteter på programmet. Här blev många smittade av syfilis och 1725 tvingades alla offentliga badhus i Sverige att bomma igen.”
","jfr":[]} {"baseform":"bagon","wordforms":[],"text":"(kurd) pappaknullare. (kidish.se)
","jfr":[]} {"baseform":"baguette","wordforms":[],"text":"(sl) 1 penis enligt Kotsinas (1998). Ett avlångt franskbröd. ”När till exempel en deltagare i SVT:s dokussåpa Robinson sade att det ’ryckte i baquetten’ när han såg en speciell, snygg tjej blev både ordet baquette — som i och för sig inte alls var nytt som slangord för penis — och hela uttrycket ganska populära under en tid.” (Kotsinas 2003) Norsk slang har få roastbiff på bagetten; ha samleie med kvinne. Användbar som emojis. Jämför råbaquette. 2 grädda baguetten; analsex*.
","jfr":["råbaquette"]} {"baseform":"bagvänder","wordforms":[],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har ”en bakvänd” av vad slag som helst, bl a om ”en kopulation* bakifrån”.
","jfr":[]} {"baseform":"bahlol","wordforms":[],"text":"(sl o so) idiot enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"bahta","wordforms":["bahtii"],"text":"(sam) arsle, ända.
","jfr":[]} {"baseform":"baika","wordforms":[],"text":"(sam) avföring, spillning, smuts. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"baiser","wordforms":[],"text":"(fra) knulla, kyssa. \"Miranda hade klämt henne på fittan och på brösten. Naturligtvis hade han knullat henne också, je l'avait baiser, men inte av fri vilja.\" (Brunner 2020 s 397)
","jfr":[]} {"baseform":"baissen","wordforms":[],"text":"(åld) samlag, kuk?! Kanske har ordet något att göra med franskans baiser; kyssa, knulla. Även avledningen la baise; knullet. Ordet finns med i en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995): ”Ragvalds kuk var af jern och stål/ och Taskar af flinthårda stenar/ Signils mus var af Kopparen blå/ och mushår af Messings tråd fina/ Ragvalds kuk kände Signils mus väl/ hans taskar de slogo hennes flatlöss ihiäl/ och Baissen fördref hennes klåde.”
","jfr":[]} {"baseform":"baj","wordforms":["bajs","baja","bajsa","bajsa"],"text":"(sv dial) baj och bajs (till baj). Möjligen ljudmålande bildning. 1 SAOB har dels med usch baj och fy baj ”såsom bestraffande tillrop till små barn då de orenadt eller smutsat ner sig eller äro elaka”. Man exemplifierar med ”Fy baj lilla Maja!” (Lind 1749) Vidare har SAOB baj och smuts och träck i barnspråket och i den betydelsen kan ordet spåras till Almqvist (1842). Kindblad (1867) beskriver baj som ”ett utrop, hvarmed angifves något osnyggt, obehagligt eller skamligt”. Hos Rietz (1867) är baj; ”träck efter menniskor”. Ordet kommer från Ydre i Östergötland och motsvaras av bat i Västerbotten. Rietz tar också upp baja; ”göra sitt naturbehof, gå till stols”, och jämför med medelhögtyska baht; träck. Här har SO en alldeles för sen uppgift ”hist.; åtm sedan 1940-talet”. Hellquist (1980) menar att baj saknar motsvarighet i andra språk. Trafiksäkerhetsverkets registeravdelning menar att BAJ är en olämplig bokstavskombination på bilregistreringsskylt. Som skällsord förekommer baj i bl a bajdam*.
\nVad ordet bajsa beträffar, SO har ”hist.: sedan 1930-talet,” menar Stolpe (1984) att det är fråga om ”ett gammalt dialektord som betyder bära sig tokigt, oanständigt åt. Det har sammansmält med baj utan s, kvar i t ex fy baj och aja baja. Det vann inträde i borgerliga barnkammare genom ammor och daddor från landet, absorberades snabbt av småbarnsspråket och avancerade i den nu rådande dadaistisk-populistiska yran inom pedagogiken till fackterm för att inte säga honnörsord.” Stolpe tar vidare upp ordbajs; svammel. Stammen i det ordet står för förvirring och vild framfart. Det har, menar Stolpe, ingenting med avföring att göra.
\n2 baja, bajs (sl) bajskorv, stjärt. ”Vicken toppenbaja!”; om stjärtskön tjej. I en artikel med titeln Den heliga bajan (Dolce Vita 2/93) berättas bl a om lesbisk ”förbjuden” analsex. ”För oss är bajan heligt hemlig. Och förknippas med smäll på fingrarna. Eller regression till kiss- och bajsstadiet. Men bajs har inget med analsex att skaffa. Varken fingrar eller snoppar når vanligtvis så långt. Om så vore fallet, äcklas man förhoppningsvis inte av sin älskades skit, lika lite som av mensblod och saliv. Dessutom är kondomer tillåtna även för flator.” ”Men ett finger kan jag väl köra upp i dig. I bajan.” (Drougge 1998/2003) Jämför även bajsa (sl) analknull och bajsarsoffa; stor fåtölj för sittknull samt bajamaja*; toalett. 3 bajsa (dial o so) enligt OFS ”nedsättande benämn på kvinna med högt hårfäste”. 4 bajs(a) (sl) knull(a) enligt Gibson (1969). Jämför bajsa i; skita i. Därav packa bajs; homoknull. ”Den fromma prästen och förledaren av svarta småpojkar tog med mig till samma sakristia där han brukade packa bajs tillsammans med unga korgossar...” (Vásquez Diaz 2008) 5 bajja (sl) rumpa, röv.
\n","jfr":["baj","bajja","bajsa","packa"]} {"baseform":"bajadär","wordforms":[],"text":"
franska bayadère, av portugisiska bailadeira; indisk danserska till bailar; dansa. Enligt NEO är ordet \"hist.: sedan 1780”. Det namn européer använde på 1800-talet om sydindiska tempeldanserskor och glädjeflickor. ”Skyddsänglar, husmödrar och bajadärer. Den sistnämnda kategorin finns det mindre vackra ord för, men bajadären utmärkte sig åtminstone däri att hon hade ben — i regel två stycken välformade dylika — eftersom hon ju skulle leva av dem. Skyddsängeln och husmodern hade inga ben, men en sak gemensam med bajadären: priset.” (Brøgger 1974) ”Den förgyllda bajadären var besynnerligt nog rädd att göra sig löjlig.” (von Krusenstjerna 1933/2004) Ohlmarks (2004) har en helt annan betydelse av vårt ord. Från Frosta härad (mellersta Skåne) har han det folkliga bajjadär om bidé*.
","jfr":[]} {"baseform":"bajamaja","wordforms":["kissamaja"],"text":"(lmo) små transportabla toaletter utställda bl a på rastplatser längs vissa vägar. Enligt SO ”hist.:sedan 1991”. Maja är ett gammalt dialektord med betydelsen hydda, koja. Se även kissamaja.
","jfr":["kissamaja"]} {"baseform":"bajas","wordforms":[],"text":"(no sl) klosett*.
","jfr":[]} {"baseform":"bajburgare","wordforms":[],"text":"(sl) hamburgare som smakar skit.
","jfr":[]} {"baseform":"bajdads","wordforms":[],"text":"(sl) pungkulor. Får associationer till något som dad (far) har.
","jfr":[]} {"baseform":"bajdam","wordforms":["dam"],"text":"(so) vandringspokal*, dålig flicka. ”Vem var det där? [...]. Han rycker på axlarna och svarar att det var en ’bajdam’.” (Ahlmark Michanek 1962) Se även dam (2).
","jfr":["dam"]} {"baseform":"bajdyna","wordforms":["dyna "],"text":"(sl) rumpa, röv. Se även dyna och bajja.
","jfr":["dyna "," bajja"]} {"baseform":"bajemätt","wordforms":["skåra"],"text":"(sl) är den som är så mätt att hen måste gå och baja. Se även skåra.
","jfr":["skåra"]} {"baseform":"bajja","wordforms":[],"text":"(sl)1 rumpa, bakdel enligt slangopedia.se. Tajjt bajja; snyggt arsle. 2 bajsa, skita.
","jfr":[]} {"baseform":"bajjveck","wordforms":["skåra "],"text":"(sl) stjärtskåra. Se även skåra och veck.
","jfr":["skåra "," veck"]} {"baseform":"bajkluckesnoppis","wordforms":[],"text":"(sl o lmo) analsex*.
","jfr":[]} {"baseform":"bajlåda","wordforms":["bajslåda","låda"],"text":"(sl) rumpa, röv. Se även låda.
","jfr":["låda"]} {"baseform":"bajonett","wordforms":[],"text":"blankt stickvapen som sätts på vid mynningen av handeldvapen i närstrid. Ordet hör ihop med den franska staden Bayonne. 1 (sym) kuk. ”Bajonett och slida vill vara tillsammans och plötsligt satt den inne så långt det gick.” (Salten 2009) Och från samma källa: ”Han log mot mig medan jag som förtrollad stirrade på hans bajonett, som han bar framför sig i färdig ställning.” ”Han lät mig putsa bajonetten till dess den var tillräckligt blank och sedan han med fingrarna övertygat sig om, att det inte fanns något torrt damm i slidan, stötte han in den på plats.” (Salten 1983) 2 (sl) putsa bajonetten; runka och bajonettputsare; runkare. 3 (sl) balja bajonetten; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"bajpackare","wordforms":[],"text":"(sl) arsle, stjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"bajs","wordforms":["bajsdyna","bajslåda"],"text":"(sl) stjärt, bak. Snyggt, schysst bajs; snygg rumpa. ”... tjejer som dansar, kråmar sig och visar upp bajslådan för kameran är det viktigaste inslaget.” (tigerskott i brallan nr 1/2001) Se även dyna och låda.
","jfr":[" dyna","låda"]} {"baseform":"bajsa","wordforms":[],"text":"se under baj, bajs.
","jfr":[]} {"baseform":"bajsapa","wordforms":["apa"],"text":"(so) skrälle, odugling. Se även apa.
","jfr":["apa"]} {"baseform":"bajsblick","wordforms":[],"text":"(sl) en skuldmedveten, flackande blick från person som ertappas när hen kommer ut från offentlig toalett.
","jfr":[]} {"baseform":"bajsbomb","wordforms":[],"text":"(sl) när man bombar toan med ett väldigt bajslass.
","jfr":[]} {"baseform":"bajsbroder","wordforms":[],"text":"(sym) de som skitit tillsammans är bajsbröder. Vanligare förr på flerhålsdassens tid.
","jfr":[]} {"baseform":"bajsbrygga","wordforms":[],"text":"(euf) området mellan pung och rövhål även kallat mellangården*.
","jfr":[]} {"baseform":"bajsfabrik","wordforms":["fabrik"],"text":"(sl) \"fabrik\" belägen i mag- tarmsystemet. Se även fabrik.
","jfr":["fabrik"]} {"baseform":"bajsgnidare","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell man. Se även gnidaren.
","jfr":[" gnidaren"]} {"baseform":"bajshungrig","wordforms":[],"text":"(sym) om barn som är hungrigt och bajsnödigt samtidigt.
","jfr":[]} {"baseform":"bajshål","wordforms":["hål"],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan, enligt 24-årig kvinna. Ett exempel på hur vuxna i sin iver att ”försköna” verkligheten och i missriktat nit för barnets bästa vilseleder barnet med helt felaktiga ord och uttryck. Se även hål.
","jfr":["hål"]} {"baseform":"bajsig","wordforms":[],"text":"(sl) skitnödig. Jämför nödig.
","jfr":["nödig"]} {"baseform":"bajsklubba","wordforms":["klubba"],"text":"(sl) bög, homofil. Se även klubba.
","jfr":["klubba"]} {"baseform":"bajskokare","wordforms":[],"text":"(sl) ”refererar till den del av värmen i en bil som går i sätet”. (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"bajskoma","wordforms":[],"text":"(sl) den skönt avslappnade känslan som ofta infinner sig efter att man har bajsat.
","jfr":[]} {"baseform":"bajskorv","wordforms":[],"text":"(euf o barn) skit, skitkorv. ”Krysta å gnydde, å minsann om int två långa, grova, granna senapsgula bajskorvar me såsbruna stråk klämdes ut å ringla ner i pannan, som knappt rymde den praktfulla avföringen.” (Teratologen 1998) ”Kristin lät bajskorven ligga kvar en stund så att inte Noppe skulle få intrycket att det han gjort var skamligt.” (Drougge 1997/ 2003) SSF (Stöldskyddsföreningen) har en helsidesannons ( SvD 2 sept 2020) där det heter: \"Vissa tycker att bajskorv är gott nog\" med förklaringen \"bajskorv är det 16:e vanligaste lösenordet i Sverige\". Andra lösenord bland de tjugofem populäraste är knulla (3:a) och kuk (24:a). I topp hamnar 123456 och 12345.
","jfr":[]} {"baseform":"bajslucka","wordforms":[],"text":"(sl) rumpa, röv. Se även lucka.
","jfr":[" lucka"]} {"baseform":"bajslåda","wordforms":["bajlåda"],"text":"(sl) ända, rumpa. Se även låda (2).
","jfr":[" låda"]} {"baseform":"bajsmacka","wordforms":["skitmacka"],"text":"(sl) även skitmacka. En tråkig uppgift som man fått order om att utföra. Efter engelsk slang shitsandwich.
","jfr":[]} {"baseform":"bajsmätt","wordforms":[],"text":"(sl) när man ätit för mycket.
","jfr":[]} {"baseform":"bajsnajs","wordforms":[],"text":"(lmo) svinglish för skitgott.
","jfr":[]} {"baseform":"bajsnödig","wordforms":["bajs"],"text":"(sl) 1 (so) om pretentiös, snobbig person. 2 skitnödig. \"Analsex har jag inte prövat. Ingen har frågat heller. Det måste vara jätteobekvämt, eller? Ah ... och sedan om man är bajsnödig...nej, nej.\" (Kalmér 2022 s 107) \" Mamma, jag är bajsnödig! Men skit då unge! \" Se även bajs och nödig.
","jfr":["baj","bajs","nödig"]} {"baseform":"bajsonera","wordforms":[],"text":"(lmo) skämtsam eller förskönande omskrivning av baja, bajsa enligt 51-årig man.
","jfr":[]} {"baseform":"bajsorre","wordforms":["BO"],"text":"(so) skitig och snuskig person.
","jfr":[]} {"baseform":"bajspackare","wordforms":["packabajsare"],"text":"(sym) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"bajspall","wordforms":[],"text":"(sl) under rubriken Släpp ändtarmsvecklåset lös (Ottar 1/2019) beskriver läkaren och författaren Giulia Enders i bästsäljaren Charmen med tarmen hur en liten pall under fötterna, när du sitter på toaletten, kan få hela tarmsystemet att må och fungera bättre. Pallen gör att tarmen kommer i bättre vinkel så att avföringen faller rätt ner vilket gör att risken för förstoppningar och hemmorojder minskar.
","jfr":[]} {"baseform":"bajsprogram","wordforms":[],"text":"(sym) ordet förklaras i en Under Strecket artikel i SvD (12/6 2014) av Merete Mazzarella med titeln Blöjorna vägde tungt i drevet mot Carema: ”Jobb inom äldreomsorgen framstår inte som attraktiva för dagens ungdom — bajsprogram, kallas utbildningarna — och också därför är bättre status och villkor absolut nödvändiga.”
","jfr":[]} {"baseform":"bajsränna","wordforms":[],"text":"(sl) analen. ”Räck upp handen den som minns när kända porrstjärnor inte gjorde det, när ingen sa det högt, när de enda som regelbundet tog en tur uppför bajsrännan var homosexuella män och prostataundersökare.” (Belle de Jour 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"bajssex","wordforms":[],"text":"(euf) (bög)knull i bajshålet. ”Jag mena bajssex hör väl ändå int hemma i ett barnprogram.” (Teratologen 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"bajstarzan","wordforms":["tarzan"],"text":"(sl) stinkande toalett. Se även tarzan.
","jfr":["tarzan"]} {"baseform":"bajsvisp","wordforms":["visp"],"text":"(lmo) toaborste. Se även visp.
","jfr":["visp"]} {"baseform":"bajsätare","wordforms":[],"text":"(sl) bildlikt om rörmokare. För en verklig bajsätare se under koprofag.
","jfr":[]} {"baseform":"bajveck","wordforms":["bajjveck","skåra "],"text":"(sl) stjärtskåra. Se även skåra och veck.
","jfr":["skåra "," veck"]} {"baseform":"bak","wordforms":["bakdel","bakända"],"text":"(euf) rumpa, ända. Fornsvenska baker, egentligen rygg, baksida. Allmänt germanskt ord t ex engelska back. SO har ”hist.: sedan 1537 i betydelsen ’stuss’.” Kanske från början ett verb med betydelsen böja. Swedberg (1720-t) har bak, bakdehl och bakstyre. Det sistnämnda om cauda, svans, stjärt. Söderwall (1885) har bakdel (på hund). Gibson (1978) har de vitsiga slangorden bakficka, bakhylla, bakhäng, bakspis, bakstan, bakstycke (stor bak), bakvagn och bakverk. ”Nu skall du upp med bakverket!” (Söderblom 2015) Andra slangord är bakhål, bakdörr och bakväg; analöppning. ”Gå ut genom bakdörren”; om avföringen. Även ”gå, kila genom bakdörren”; knull bakifrån, enligt 20-årig kvinna. ”Hon måtte ha fått budskapet, fast hon sov djupt, ty det var ingen svårighet att slinka in genom bakdörren.” (Miller 1956)
\nLangenfeldt (1947) har bakdrag; avstraffning på ändan (1860-t). Rietz (1867) har dialektordet baklut; ’bakdel på menniskor och boskap’, bakstan; ’rumpan (podex)’ samt flatbak ’en som har liten gump’. ”På en ö i Bohusläns skärgård finns en vacker gräsbacke, där sommargästerna brukade ta sitt solbad. Men en dag hade markägaren satt upp detta anslag i backen: ’Förbjudet att sitta på baken’.” (Holmkvist 1962) ”De frisiska kvinnornas päronformade bakdelar kontrasterade mot parisiskornas yppiga stjärtar, engelskornas underbara lår, skandinaviskornas fyrkantiga bakdörrar och katalanernas sluttande skinkor.” (Apollinaire 1993) ”Nej, Gud hade skapat allt, både fören och aktern. Herren regere över bogen och baken.” (Pohjanen 2003) \"Se prästen trind om buk och bak,/ en jordisk puff för himlens sak,/ nu skumpar fram igenom stan/ på djävulen, som han gjort tam.\" Ivar Arosenius (1878-1909) mest känd för barnboken Kattresan men som också planerade en liknande bok för vuxna där den här driften med präster var tänkt att ingå.
","jfr":[]} {"baseform":"baka","wordforms":["bröd"],"text":"1 (barn) med betydelsen baja; ”göra”, enligt OFS. Svensk slang har baka paj om att runka och norsk slang har bake bollar om knull utan skydd och bake brød om att onanera. Se även under paj. 2 (so) idiot. Från japanskan. 3 baka bröd; knulla. Se även bröd (5).
","jfr":["bröd","paj"]} {"baseform":"bakarshål","wordforms":[],"text":"(dial) \"skämtsamt om bakersta delen av en bit.\" (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"bakblåsare","wordforms":[],"text":"(sl) knull bakifrån.
","jfr":[]} {"baseform":"bakbröst","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS ”skämts till barn: baken, stussen”.
","jfr":[]} {"baseform":"bakdåm","wordforms":[],"text":"(dial) baklukt, elak fislukt. (OFS) Jämför dåma.
","jfr":["dåma"]} {"baseform":"bake","wordforms":[],"text":"(dial) ”i pl om mannens könsdelar”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"bakelse","wordforms":[],"text":"(lmo) röv, ända. ”Nej, din noob! spammade den vältränade Legacy när den påtändne Aeger vek sin madrassgnuggande petternicklas in i hans välanvända bakelse.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"bakficka","wordforms":["bakdörr","bakfitta"],"text":"(sl) anus*. Se även ficka och dörr.
","jfr":[" ficka ","dörr"]} {"baseform":"bakfigur","wordforms":[],"text":"(euf) bak, rumpa. Hallänning och 40-talist berättar om hur han 1974 satt på en kafeteria när en av hans kvinnliga elever, strax över 20 år gammal, kom in på fiket tillsammans med en lite äldre student i trettiofemårsåldern: \"Den yngre donnan var mörk, från Polen, ett välformat robust stycke fruntimmer. Hon var klädd i bl a åtsittande gröna långbyxor, nästan av trikåtypus. Den lite äldre damen tittade på den yngres rumpa, vars form brallorna framhävde, och sade: 'Du är så fin på bakfiguren'.\"
","jfr":[]} {"baseform":"bakfitta","wordforms":[],"text":"(sl) röv, rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"bakfittad","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS ”om kvinna som anses ha cunnus närmare anus än normalt”. Jämför bakmus.
","jfr":["bakmus"]} {"baseform":"bakfumlare","wordforms":["bakomfumlare"],"text":"(sl) 1 homosexuell. 2 heterosexuellt bakifrånsamlag. ”En regelrätt knulldyna, hade han kallat henne så att alla hörde. En som man kunde vända på lite snabbt över kallskänken och få sig en bakomfumlare med.” (Brunner 1994) ”Han hade eggat upp henne till ett tillstånd där hon var utom sig, men när han med sitt bakomfumlande nästan hade polerat ändan av henne drog han för ett ögonblick ut den, liksom för att kyla av den, och sköt sedan sakta och mycket varligt upp en lång morot i hennes slida.” (Miller 1956) ”Vill du bakfumla mig går det fint. Jag är inte den som är den utan njuter av all slags sex.” (Kontakt. Lektyr okt 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"bakgård","wordforms":["gård."],"text":"(sl) rumpa, röv. Hålla till på bakgården; analknull. ”Min lilla fasan, min påfågelshona, min duva, själarnas själ, hjärtans hjärta, alla livs liv, tycker inte du att din Narcissus, din Ganymedes en gång också kunde få leka på din bakgård?” (Aretino 2008) Se även gård.
","jfr":["gård"]} {"baseform":"bakgårdsmusik","wordforms":[],"text":"(lmo) fjärt. ”När han stämde upp sin bakgårdsmusik, höll hon för både öron och näsa.”
","jfr":[]} {"baseform":"bakhylla","wordforms":[],"text":"(sl) rumpa, röv. Se även hylla (3).
","jfr":[" hylla "]} {"baseform":"bakhål","wordforms":[],"text":"(dial) ändtarmsöppning. (OFS) Se även hål.
","jfr":[" hål"]} {"baseform":"bakis","wordforms":["bakjuck","bakladdare","bakifrån"],"text":"(sl) 1knull bakifrån i ars- eller fitthål. ”Genom dimman ser jag att hon får sällskap av en vältränad man och snart ligger hon böjd över relingen på hans båt och tröstas bakifrån.” (Pojkrummets konfliktdiamanter i pittstim 2009) \"Jag undrar, frågade sig Bernard med hela listen och beräkningen hos en man som nu vet att han fullständigt kontrollerar situationen och vet att han kommer att göra det för en god stund framåt, hur det skulle bli om hon helt enkelt ville sätta sig framåt. Då kan jag ta henne bakifrån.\" (Gustafsson,L 1986 s 238) Se även juck, jucka. 2 bakladdare; bög.
","jfr":[" juck, jucka"]} {"baseform":"baklucka","wordforms":[],"text":"(sl) röv, bak. Se även lucka.
","jfr":[" lucka"]} {"baseform":"bakluckesnoppis","wordforms":[],"text":"(lmo) analsex*, bakomknull. Ordet det leks med är förstås bakluckeloppis.
","jfr":[]} {"baseform":"baklykta","wordforms":["lykta."],"text":"(sl) röv, bak. Se även lykta.
","jfr":["lykta"]} {"baseform":"baklås","wordforms":[],"text":"(lmo) \"förstoppning\" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998).
","jfr":[]} {"baseform":"baklänges","wordforms":[],"text":"(sl) snyta sig baklänges; dra upp snor genom näsan.
","jfr":[]} {"baseform":"bakmus","wordforms":["bakmusad","mus."],"text":"(sl) ”vara bakmusad”; ha fittan långt bak i skrevet. Med redan hos Thesleff (1912) i hans appendix. OFS har också ”kvinna som går framåtlutad och skjuter bakdelen i vädret”. ”... nu är han dyvåt av svett, dels är sängen mjuk så att han ligger i en dal, dels är hon bakmusad, han måste spänna ryggmusklerna kraftigt för att komma till botten i henne, ...” (Mykle 1957) Se även mus.
","jfr":["mus"]} {"baseform":"bakmusikalisk","wordforms":[],"text":"(sk) enligt Ohlmarks (2004) ”behäftad med flatulens*”. Se även bakgårdsmusik.
","jfr":["bakgårdsmusik"]} {"baseform":"bakpulver","wordforms":[],"text":"(lmo) glidmedel för de bakre regionerna. Se även pulver.
","jfr":[" pulver"]} {"baseform":"bakre kanonen","wordforms":[],"text":"(sl) röv, ända. Jämför under kanon.
","jfr":["kanon"]} {"baseform":"bakrea","wordforms":["bakreda"],"text":"(sk) bakdel*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"bakredd","wordforms":[],"text":"(dial) skånska för ända, rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"bakrånare","wordforms":[],"text":"(lmo) att råna någon på den bakre oskulden.
","jfr":[]} {"baseform":"bakspade","wordforms":["spade"],"text":"(sl) kuk. ”Stöta in bakspaden i ugnen* och elda på.” Se även spade.
","jfr":["spade"]} {"baseform":"bakstick","wordforms":["bakstickare"],"text":"(sl) knull bakifrån antingen analt eller vaginalt. ”Jag vill ha en riktig bakstickare, stönar jag och tittar ner på min styva stolthet*.” (Lektyr mars 1999) Bakstickare även skämtsamt om avelstjur. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"bakstuss","wordforms":[],"text":"(dial) stuss*, bak, röv. (OFS) ”Jungfrun hon lyfter på kjortelen sin,/ ’lyster sköna tiggargubben kyssa bakstussen min’... (Byrman/ Olofsson 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"bakstycke","wordforms":[],"text":"(sl) bak, röv.
","jfr":[]} {"baseform":"baktag","wordforms":[],"text":"(sl) knull bakifrån i valfritt hål*.
","jfr":[]} {"baseform":"baktanke","wordforms":[],"text":"(lmo) att fantisera om att ta någon bakifrån.
","jfr":[]} {"baseform":"baktarm","wordforms":[],"text":"(dial) \"allm om ändtarm\". (OFS) Jämför tarm.
","jfr":["tarm"]} {"baseform":"bakteriegryta","wordforms":[],"text":"(sym) nedsättande om kvinnans könsorgan. Se även under gryta.
","jfr":["gryta"]} {"baseform":"baktråg","wordforms":[],"text":"(sl) ända, röv. Ett avlångt och öppet kärl att baka* i.
","jfr":[]} {"baseform":"baktung","wordforms":[],"text":"(sym) 1 han har varit baktung; karln har inte fått ändan ur vagnen i tid utan gjort kvinnan med barn. Jämför tung. 2 baktung om stor rumpa. Slangopedia har baktung; najs röv.
","jfr":["baktung","tung"]} {"baseform":"baktändning","wordforms":[],"text":"(sl) fjärt, fjärtande.
","jfr":[]} {"baseform":"bakverk","wordforms":["verk."],"text":"(sl) 1 fitta. 2 bak, skinkor. ”Å, ja, jag rörde mig allt snabbare mellan de härliga bakverken.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970). Se även verk.
","jfr":["verk"]} {"baseform":"bakväg","wordforms":[],"text":"(sl) ta bakvägen; ta någon bakifrån. ”Han tog alltid bakvägen när något inte var som det skulle, det hade jag empiriskt kunnat fastställa.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"bakvägenstylish","wordforms":[],"text":"(för sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"bakvänd","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"bakvärk","wordforms":[],"text":"(lmo) värk i analen* vid för flitigt användande.
","jfr":[]} {"baseform":"bakåtvänd HB","wordforms":[],"text":"(sl) behå.
","jfr":[]} {"baseform":"bakända","wordforms":[],"text":"enligt SO ”bakre del” och ”spec rumpa (skämts)” samt ”hist.: sedan 1578 i betydelsen ’rumpa’.”
","jfr":[]} {"baseform":"bakände","wordforms":[],"text":"(dial) \"allm om säte, bakdel hos människa och djur\". (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"bala","wordforms":[],"text":"(dial) ”suggan är brunstig”. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"balabahyska","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför hyska.
","jfr":["hyska"]} {"baseform":"balajjemad","wordforms":["baläjja","baläjjemat"],"text":"(sk dial) mat till barnsängskvinna. Se även sopptunna.
","jfr":["sopptunna"]} {"baseform":"balanit","wordforms":[],"text":"(nylatin balanitis, av grekiska balanos; ollon) förhudskatarr. Symtom är rodnad, svullnad och ömhet i ollonet och förhuden samt varig flytning. Besvären kan i regel förebyggas och behandlas med noggrann renlighet. I svårare fall görs omskärelse*.
","jfr":[]} {"baseform":"balanos","wordforms":[],"text":"(grek) ekollon, glans penis* (penishuvudet).
","jfr":[]} {"baseform":"balder","wordforms":[],"text":"(so o åld) sexuellt liderlig och kåt man. (Skåne) Kanske efter asaguden Balder.
","jfr":[]} {"baseform":"balja","wordforms":["bajonett."],"text":"fornsvenska balia; (svärds)skida. 1 (sym) fitta. ”Mera ridderligt var det, när tillbedjaren lade sig i höet med sin dam och stack svärdet i skidan (eller i baljan som ursprungligen betyder det uppsvullna eller i dialekt baken).” (Uppslagsbok i sex, 1967: 3) Se även bajonett. 2 (euf) förvaringskärl, toaskål. ”I mitt arbete i sjukvården är både skit och piss realiteter som man sysslar dagligen med och talar om. Personalen använder sinsemellan mest de ’medicinska’ orden urin, avföring, ha avföring etc. Patienterna använder nästan utan undantag kissa och bajsa oavsett om de är direktörer eller bönder, 15 eller 90 år. Enda undantaget jag kan minnas var en finne med mycket begränsat ordförråd på svenska som lyckades sätta ihop följande mening ’Giv mig en balja att sjiita i’.” (sign A A, 57 år, sjukskötare i Malmö) 3 (euf) lindrig svordom i uttrycket in i baljan en förskönande omskrivning för in i helvete*.
","jfr":["in i baljan","bajonett"]} {"baseform":"baljhunn","wordforms":["bäljhunn","hunn"],"text":"(dial o so) även bäljhunn. (Västgöta-Bengtsson 1993) Se även hunn.
","jfr":["hunn"]} {"baseform":"baljrunkare","wordforms":[],"text":"(åld) kallas den som rör upp murbruket till muraren. Runka här i den äldre betydelsen skaka, röra fram och tillbaka. Se vidare under runk, runka och sumprunkare.
","jfr":[]} {"baseform":"balk","wordforms":["säte."],"text":"(sl) 1 penis. (Kotsinas 1998) ”... jag har en balk som är stenhård.” (Suhinina 2007) Jämför bjälke. 2 balken i sätet; rövknull. Se även säte.
","jfr":["säte","bjälke"]} {"baseform":"balkong","wordforms":[],"text":"(av italienska balcone av langobardiskans balko; bjälke) 1 (sl) balkong, balkonglåda stora, utstickande bröst. Det berättas om kvinnan som hade två leende f d älskare tatuerade på balkongen. När bröllopsnatten kom var hon dödsförskräckt för vad hennes man skulle säga. Men han tog det väldigt lugnt, vilket gladde henne. Hans kommentar var: ”De kanske ler nu, men vänta bara hur långa i ansiktet de kommer att bli om några år.” Dansk slang har, enligt Bom (1949), skrivepult eller balkon ”om den sværbrystede (tungbröstade)”. 2 avträde. Bergholm (2001) kallar mycket träffande den utskjutande delen från muren eller väggen i gamla slott och herresäten som tjänade som avträde för balkongen. ”Dylika ’balkonger’ finns bl a på Mårten Skinnars hus i Vadstena och på bilder av det gamla slottet Tre Kronor kan man se utbyggnaderna tydligt avteckna sig mot de annars släta fasaderna”. Jämför under byggnad.
","jfr":["byggnad"]} {"baseform":"balkongflicka","wordforms":[],"text":"(nyo) en flicka som anses ha solkat familjens heder och därför knuffats ut från balkongen eller pressats till att begå självmord. ”Februari 2007, en 16 åring ’faller’ ut från en balkong och skadas svårt. Mars 2007, en 16-åring ’faller’ ut från en balkong — hon dör. Juni 2007, en 17-åring faller ut från en balkong och skadas svårt. Januari 2007, en flicka skadas allvarligt efter att ha försökt fly från sin familj via balkongen.” Källa: Aftonbladet (5/1-2008).
","jfr":[]} {"baseform":"ball gag","wordforms":[],"text":"se gag ball.
","jfr":[]} {"baseform":"Ball stretcher","wordforms":[],"text":"(eng) ballsträckare. Sexleksak som sätts runt pungen och hänger på testiklarna för ökad tyngd. Denna extra vikt ska öka njutningen.
","jfr":[]} {"baseform":"ball","wordforms":["balle","ballar","balla"],"text":"1 (dial och sl) fornsvenska balder, baller; boll, testikel. Används både om penis som helhet ball, balle och om testiklarna (hängballe). Det urgamla ball, balle betyder från början testikel. Genom missuppfattning har ordet senare blivit synonymt med penis. Samma ord som boll, bulle och bula. Gemensamt germanskt ursprung t ex engelska ball och tyska Ball. Besläktat med bulle. SO har ”hist.: sedan ca 1520 (Peder Månssons Skrifter på svenska)”.
\nLars Holm (1986) kommenterar ordet ball utifrån dess plats i Swensk Ordabok (SO): ”Oftast undviken i ordböcker är den fysiska kärleken och vad därtill hör. Att ord för könsorganen inte saknades i det ursprungliga innehållet i SO visas av tillägget ’Ball, vide Snorr’, vilket senare översätts ’Penis, membrum virile’ (ball:1538).” [vide = se] ”Bredvid min säng där står en pall,/ juckeligreina,/ stig på den men akt din ball emellan beina.” (Anderberg 1977)
\nI Jämtland finns baall (femininum, obestämd form); pung och balla (bestämd form); pungen. I slang även balla om ”penis” enligt Kotsinas (1998). Inom restaurangbranschen finns raggarballe; korv. 2 skinka, skinkor. Ball: boll; här om rundskinka. SAOB har ”avrundat köttsligt parti av kroppen”. Och signaturen A A, 57 år, bosatt i Lund, säger att ball i Skåne betyder ’skinkhalva’ och att ’ballan’ i Småland står för pungen. Ohlmarks (2004) har ballarina; ballerina ”folketymologi på ’ballar’, skinkor (man ser ju ändalykten på en tåspetsdansös)”. 3 balla; kul knull och ha ball; ha kul. 4 enligt Holmén (1997) betyder ball; att ta kokain via könsorganen”.
","jfr":[]} {"baseform":"balla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 pung. 2 knulla. 3 balla ur, balla ut; avlida, dö. 4 balla in. Enligt 70-årig manlig lundabo betyder det \"immissio penis”. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"balldar","wordforms":[],"text":"(dial) testiklar, pung- och taskstenar. Från Lunds Universitets Folkminnesarkiv (LUF 29) kommer följande förväxlingshistoria: En gotländsk sägen berättar om hur en fiskare som får besök av en byse (troll) vill göra sig kvitt trollet och därför stöter sitt ljuster i bysens testikelpung. Bysen springer vrålande därifrån med ljustret hängande kvar och på andra bysars fråga vad som hänt svarar den sårade: ”Ljaustro i balldar” (Ljustret i ballarna). En forskare drar av detta slutsatsen att balldar var gudanamnet Balder och att sägnen var en från hednatiden kvarlevande myt om guden Balder, som enligt folktraditionen uppfattades som ett troll.
","jfr":[]} {"baseform":"ballefjong","wordforms":["ballefjongis"],"text":"(sl) ha stånd, ståkuk. Se även under fjong.
","jfr":["fjong"]} {"baseform":"balleröv","wordforms":[],"text":"(sk o so) klumpig person.
","jfr":[]} {"baseform":"ballett boot","wordforms":["fetisch"],"text":"(eng) balett stövel. Skomodell för skofetischer. Den som bär dessa stövlar med väldigt hög klack ser ut som en ballerina på tå. Dessa ballet boots är ofta läderstövlar med snörning. Se även fetisch.
","jfr":["fetisch"]} {"baseform":"ballharpa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta i uttrycket spela ballharpa; knulla. Med hos Thesleff (1912) i hans appendix. Jämför harpa (sl); skräcktant, hora.
","jfr":["harpa"]} {"baseform":"ballhojta","wordforms":[],"text":"(nyo) ”Smärtsamt tillstånd med ursprung från mannens testiklar som beror på alltför långvarig erektion utan att få tömma. Uppstår vanligtvis i samband med torrknull och långvarigt hångel.” (Uppgift från SAO 2013) Jämför ballhot.
","jfr":["ballhot"]} {"baseform":"ballhot","wordforms":[],"text":"(dial) sprängkåt. ”Men innan dess hade de varit tillsammans under ett par månader och ofta gick han hem ’sprängkåt efter att ha hånglat på hennes rum’. Där uppe i norra Norrland kallades det för ballhot.” (Adolphson/Centerwall 1999) Kanske från engelska hot; het dvs ballarna är upphettade av hånglandet. Eller så rör det sig om ett hot mot ballarna som är färdiga att explodera. Se även hot.
","jfr":[" hot"]} {"baseform":"ballhugg","wordforms":["ballhojta"],"text":"(sl) unga män kan efter långvarigt hångel eller petting uppleva smärtor i underlivet orsakade av ökad blodgenomströmning vid sexuell upphetsning. Fenomenet, som också benämns blue balls,* är ofarligt och smärtan avtar i regel när kåtheten går över.
","jfr":[]} {"baseform":"ballhuvud","wordforms":[],"text":"(dial) glans penis. (OFS) Se under glans och huvud.
","jfr":[]} {"baseform":"ballhål","wordforms":["hål."],"text":"(sl) fitta. Se även hål.
","jfr":["hål"]} {"baseform":"ballhåll","wordforms":[],"text":"(sl) sägs den man ha som har stånd utan att få utlösning, något som kan orsaka smärta i pungen. Min jämtländske sagesman (f 1929) berättar att i norra Jämtland har man sagt ballhalla av ballhall = ballhåll.
","jfr":[]} {"baseform":"ballhår","wordforms":[],"text":"(dial) ”hårväxt vid och ovanför penis”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"ballhäfta","wordforms":[],"text":"(sl) stånd, ståkuk. Enligt slangopedia.se mest använt i Skövdetrakten.
","jfr":[]} {"baseform":"ballhölster","wordforms":["intima plagg."],"text":"(dial) kalsonger. (OFS) Se även intima plagg.
","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"balling","wordforms":[],"text":"(put) ”uttryck för att gömma kokain i vaginan.” (Holmén 1997)
","jfr":[]} {"baseform":"ballis","wordforms":[],"text":"(sl) hallick*, sutenör*.
","jfr":[]} {"baseform":"ballmaja","wordforms":["maja"],"text":"(dial o so) OFS har ”nedsättande benämning på osedlig kvinna som ligger med än den ena än den andra”. Se även maja.
","jfr":["maja"]} {"baseform":"ballong","wordforms":[],"text":"franska ballon, italienska pallone; stor boll. Av germanskt urspung. 1 (sl) (knull)ballong, partyballong; kondom, knullgummi. 2 (pl o sl) ballonger, spärrballonger (stora) bröst. ”Hon förde sig i livet, i skolan alltså, med dem, som om hela hennes person hade pumpats ut ur henne och låg på språng i ballongerna.” (Brøgger 1974) 3 ballonghållare (sl) behå. 4 (dial o pl) testiklar. (OFS) 5 ballong; rövhalva. \"Som svar på hennes bön började Arlington bearbeta hennes lilla varma skithål ännu kraftigare och fortare. Det ryckte spasmodiskt i hennes stjärtballonger och hennes ansikte strålade av erotisk hänförelse, när hon kände hur mannen tog henne i hennes allra hemligaste och mest privata öppning*.” (Tvillingerotik 1969) 6 ballong; kuk. ”... ballongen svällde i min mun till den grad att jag knappt kunde hålla den i schack.” (de Sade 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"ballonghållare","wordforms":[],"text":"(sl) se ballong (3).
","jfr":[]} {"baseform":"ballonghäfta","wordforms":[],"text":"(sl) stånd, ståkuk.
","jfr":[]} {"baseform":"ballongknut","wordforms":[],"text":"(sl) ändtarmsöppning*. Jämför ballong (5).
","jfr":["ballong"]} {"baseform":"balloons","wordforms":[],"text":"(sl) engelska för ballonger och använt för kvinnobröst i Sverige enligt Kotsinas (1998).
","jfr":[]} {"baseform":"ballra","wordforms":["ballrerska"],"text":"(so) Rietz (1867) om pladdrerska. Han har även ballrerska och ballrare. Det sistnämnda om manlig pladdrare.
","jfr":[]} {"baseform":"ballristare","wordforms":[],"text":"(sl) en lätt MC (99cc) tillverkad före andra världskriget och som nästan helt saknade fjädring och därför ristade och skakade ordentligt under färd.
","jfr":[]} {"baseform":"ballrot","wordforms":["ro"],"text":"(dial) penisroten. (OFS) Se även rot.
","jfr":["ro"]} {"baseform":"ballsack noodles","wordforms":[],"text":"(eng sl) spermier, sädesvätska*.
","jfr":[]} {"baseform":"ballskräppa","wordforms":[],"text":"se skräppa.
","jfr":[]} {"baseform":"ballstackog","wordforms":[],"text":"(dial) försedd med liten, kort penis. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"ballstark","wordforms":[],"text":"(dial) försedd med stor penis.
","jfr":[]} {"baseform":"ballsten","wordforms":["sten."],"text":"(sl) testikel*. Se även sten.
","jfr":["sten"]} {"baseform":"ballstretcher","wordforms":[],"text":"(eng) ballsträckare. Sexleksak som sätts runt pungen och hänger på testiklarna för ökad tyngd. Denna extra vikt ska öka njutningen.
","jfr":[]} {"baseform":"ballstånd","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS \"peniserektion\". Se även stånd.
","jfr":[" stånd"]} {"baseform":"ballsvett","wordforms":[],"text":"(sl) illaluktande svettavsöndring från kuken. Enligt slangopedia.se används ordet mestadels av kvinnor men förekommer även bland män. Se även flänsost.
","jfr":[]} {"baseform":"balltaska","wordforms":["balltaske"],"text":"(dial) pung (se do). ”Aske balltaske/ fitte ballmus/ aldrig skall elden/ slockna i mitt hus.” (af Klintberg 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"ballträ","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför ball, balle.
","jfr":["ball, balle"]} {"baseform":"ballträd","wordforms":[],"text":"(dial) träd med uppåtvänd torr kviststump (som liknar en erigerad penis. (OFS) Se också kukträd.
","jfr":["kukträd"]} {"baseform":"balobas","wordforms":["balubas"],"text":"(sl) 1 (stora) kvinnobröst. Jämför babombas. 2 (so) invandrare.
","jfr":["babombas"]} {"baseform":"balsam","wordforms":[],"text":"(sym) könssekret*, sperma*. ”Men jag suckade till, och han nådde njutningens höjdpunkt och betäckte såret han tillfogat mig med rikligt flödande balsam.” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"Baltazar","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Troligen efter den kroatiske tecknade serieprofessorn Balthazar, för vilket inget är omöjligt.
","jfr":[]} {"baseform":"baluns","wordforms":[],"text":"(dial) danstillställning. \" I pl överf könsdelar hos man.\" (OFS) NEO har \"baluns; (uppsluppen) danstillställning från bal. Hist.: sedan 1954\".
","jfr":[]} {"baseform":"balusugga","wordforms":[],"text":"(dial) \"brunstig so\". (ORB).
","jfr":[]} {"baseform":"bambam","wordforms":[],"text":"(sl) 1 skit. 2 kuk. Enligt whenn.blogg.se ”kännetecknas en bambam kuk av ett ollon som är oproportionerligt jämfört med själva skaftet. Har en vag likhet med en klubba. Kan med fördel slås i bord, helst akompanjerad av att personen i fråga skriker BAM-BAM.”
","jfr":[]} {"baseform":"bambu","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"bamsa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Jämför bams (dial); bjässe, jätte och bamse; björn. ”Och när du kört över så där en femtitusen häri ditt krypin så kommer du antagligen att skära av den och hänga upp den på tork. Du har lärt dig bamsa rätt hyggligt av nån i raden och så tror du att det räcker.” (Mailer 1982/1948) Se även bumsa.
","jfr":["bams","bumsa"]} {"baseform":"bamse","wordforms":[],"text":"(sl) även bamsefar, bamsing. Troligen till ett äldre bangse, från ett verb bangsa; lufsa, gå tungt. 1 stor (bamsig) stake. ”Nej, jag har aldrig varit med en kille förut. Vad har det med saken att göra? En lekande, virvlande, smakande tunga tar knappast någon mödom. Den kommentaren kommer dock oftast efter det att jag slickat henne, när hon är nöjd, och innan jag själv vill glida in med bamsefar.” (CupidZ 6/91) ”Här, kan du få min kuk att resa sig har du två stora bamsar att leka med.” (AktuellRapport 5/98) ”Wenke säger jämt att det är en bamsekuk. Den känns i alla fall stadig att dra i.” (Drougge (1998/2003) 2 rasta bamse; pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"bamsetrunk","wordforms":[],"text":"(sl) stor röv. Se även under bamse.
","jfr":["bamse"]} {"baseform":"banan","wordforms":[],"text":"(sym) av spanska eller portugiska banana från ett västafrikanskt infödingsspråk. 1 kuk. Se även under frukter. ”Napoleons diminutiva organ (se vidare sjöhäst) kan jämföras med ryske kvinnotjusaren och mystikern Grigori Rasputins (1872—1916). I sin krafts dagar mätte hans grej 33 centimeter. En av hans sista älskarinnor hade den i översta byrålådan, innesluten i ett träskrin och vilande på en sammetsbädd. I torkat tillstånd sägs klenoden ha påmint om en övermogen banan.” (Bengtsson 1993) ”När jag borrade in mina tänder i hennes nakna axel och placerade mitt knä mellan hennes lår, kände jag hennes hand på min lem som växte som en hel bananstock mellan benen.” (Häglund, Kärlek 5/1966)
\nEkenstam (1993) berättar att ”När man i 1930-talets handböcker mödosamt beskriver hur man med kniv och gaffel skall bära sig åt för att äta en banan, kan detta bruk knappast motiveras som det mest praktiska tillvägagångssättet.” Istället, menar Ekenstam, ”äts denna frukt förmodligen lika snyggt och definitivt enklare med händerna. Förfaringssättet med bestick tillråds med största sannolikhet för att dämpa de sexuella associationer som frukten ifråga kan ge upphov till”. Användbar som emoji. 2 skaka/skala banan; runka, onanera. 3 knulla i käka banan; ägna sig åt fellatio*. 4 kröka bananer; skita och i engelsk slang banana split. 5 (pl) om långsmala, utdragna bröst. 6 engelsk slang har green bananas; omogen banan och minderårigt sexobjekt. Jämför lolita. 7 (so) om asiater som uppför sig som vita, gula utanpå men vita inuti.
","jfr":["frukt","sjöhäst"]} {"baseform":"banangrepp","wordforms":[],"text":"(sl) skamgrepp på man. Se även bowlinggrepp.
","jfr":["bowlinggrepp"]} {"baseform":"bananhammock","wordforms":["hammock"],"text":"(sl o lmo) manlig stringtrosa där han kan lägga sin banan*. Se även hammock.
","jfr":["hammock"]} {"baseform":"bananish","wordforms":[],"text":"1 (för sl) kuk. -ish är ett vanligt suffix i förortsslang. ”Många av de ord som får detta suffix handlar om sådant som man inte gärna talar högt om, till exempel sådant som har med sex och vissa kroppsdelar att göra...” (Förortsslang 2004) 2 (sl) skit, åt helvete enligt slangopedia.se. Något går bananish; något går åt helvete.
","jfr":[]} {"baseform":"banankontakt","wordforms":["kontakt"],"text":"(sl) knull. Se även kontakt.
","jfr":["kontakt"]} {"baseform":"bananraggare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homofil.
","jfr":[]} {"baseform":"bandage","wordforms":[],"text":"förband av franska bandage med samma betydelse. Enligt NEO ”hist.: sedan 1767”. Bandage av olika slag och former var ett av medlen mot den syndiga och skadliga onanin. Det var främst under den viktorianska tiden*, i Sverige den oskarianska, som kampen fördes mot ett fenomen, som, enligt de fanatiska motståndarna, dit inte minst många läkare hörde, om det fick härja fritt, bröt ned den drabbade både psykiskt och fysiskt. Det senare bl a på så sätt att ryggmärgen mjuknade och gröna hår växte ut på händerna.
\nLäkaren E. W. Wretlind beskriver i sin bok Mannens släktlif (1905) ingående ett onanibandage. ”Under namn af ’protektor’ har i handeln utkommit ett slags bandage hvars syfte är att vid alltför täta nattliga pollutioner bringa hjälp genom att förekomma erektion. Bandaget påtages när man går till sängs, och består af: 1:o) en lifrem med särskild anordning, som hindrar det under sömnen så lätt inträffade läget å ryggen, af hvilket pollution ofta förorsakas: 2:o) ett band, som lägges öfver axlarna samt fästes å knappar i lifremmen: 3:o) en böjlig platta att omsluta könsdelarna, hvilken kvarhålles medels remmar eller band, som likaledes fästes i lifremmen. Dessa band, som äro elastiska och försedda med flera knapphål (för att kunna passa för hvarje kroppsstorlek), åtdrages lagom hårdt, så att nämnda platta å vederbörlig plats tryckes tätt intill kroppen, hvarigenom utrymme för erektion kommer att saknas, hvilken sålunda antingen måste utebli, eller begynnande sådan förorsaka, att man vaknar och undkommer den annars försiggående sädesuttömningen. Hvarje bandage åtföljes af upplysande teckningar och fås á 5 kr. från Expeditionen af Protektorn, Stockholm.”
","jfr":[]} {"baseform":"bandeord","wordforms":[],"text":"(da) svordom. Bande; svära, förbanna.
","jfr":[]} {"baseform":"bandet","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. Ordet finns med, utan närmare förklaring, i den originelle uppsalaprofessorn Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718) där han, för att tala med Edenborg i Köttets poesi (1995), ”inte bara tar med de kliniska namnen från den medicinska nomenklaturen, utan också folkliga uttryck, fula ord och mytologiska kopplingar kring könsakten och könsorganen”.
","jfr":[]} {"baseform":"bandit","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. 2 dra i enarmade banditen; runka. 3 banditkatarr; gonorré. Se vidare under könssjukdomar. 4 enligt slangopedia.se står banditen för en som går omkring i enbart kalsonger.
","jfr":[]} {"baseform":"banet","wordforms":[],"text":"(dial) gravid. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"bang shibangbang","wordforms":[],"text":"(no sl) en härlig rumpa*.
","jfr":[]} {"baseform":"bang zaang","wordforms":[],"text":"(för sl) hårdsex. Jämför hard core.
","jfr":["hard core"]} {"baseform":"bang","wordforms":["banga"],"text":"(sl) slå, stöta, knull(a). ”Han grät en skvätt när han fick meddelandet, men inte värre än att han strax repade sig och kunde supa med sina kollegor och banga en hora efteråt.” (LOB 1992) ”Smekningar på kroppen, brösten, vagina ... begäran att jag skall smeka deras penis ... och så bang, bang ...” (Hite 1977) ”Hon skulle nog inte haft något emot att bangas på med ett rungande rumpskott.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"bangarang","wordforms":["bangerang"],"text":"(sl) enligt slangopedia.se ”jamaikanska för störande eller uppskakande händelse”. Ordet kom till Sverige 1992 via den amerikanska äventyrsfilmen Hook (1991). 1 något häftigt, coolt, mäktigt. 2 att hänga med sina polare, stöta på en tjej, åka hem till henne för att ha sex och sedan återvända till polarna samma kväll. 3 vidrig, djurlik sex.
","jfr":[]} {"baseform":"bangis","wordforms":[],"text":"(sl) knull, ha samlag. Jämför banga.
","jfr":["bang"]} {"baseform":"banjo","wordforms":[],"text":"(sl) kuk i dra, lira eller spela en (hand)banjo, skinnbanjo; runka, onanera. Kanske från en banjos runda resonanslåda och långa hals. Jämför också handens liknande rörelser vid banjospel och onani. ”Låt maken stanna hemma och koka gröt och tvätta nerpissade lakan i nittio grader. Låt disken stå, och knip ihop benen hårt när sänglampan släcks. Sov på soffan. Låt maken dra en banjo i mörkret. Det har funkat förr.” Bengt Ohlssons förslag till protest från underbetalda kvinnor i DN (5/9-1995).
","jfr":[]} {"baseform":"bank","wordforms":["bankbox","bankfack"],"text":"(sl) 1 fitta. ”Ingen skulle väl råda mig eller ens önska att jag förde räkenskap över var och en av dessa trettiotusen kukar som under årens lopp gjort sina insatser i min bank.” (Salten 2009) Jämför sparbössa och banka. 2 få en insättning på banken; knulla. 3 toalett, dass. ”Ni som sätter in era besparingar på den här banken, lämna inte kvar några småpengar på disken.” (dassklotter 1925)
","jfr":["sparbössa","banka"]} {"baseform":"banka","wordforms":["banke flesk.","banka kuk"],"text":"(sl) 1 knulla, slå, stöta. Kan också tolkas som att ”sätta in på bank”. Kotsinas (1998) har ”banka bäver” om samlag. Jfr bäver. ”Och du skall ha det här halsbandet ändå. Det ingår när du får behandling, för jag vill se pärlorna gunga när vi bankar bäver.” (Söderblom 2015) Norrmännen har banke med staven om knull. Även banke flesk. Danskarna har banke rust (rost) om samma sak. ”Vi turades om att lyssna. Efter en stund hörde vi Sten banka fortare och fortare, därefter stannade allting av.” (Alakoski 2006) ”Bägge två på alla fyra. Drypande, bönande. Banka på dem så trettioårsskinkorna dallrade.” (Drougge 2006) 2 banka biskopen; runka enligt Thorén (1996) med tidsangivelsen 1990-tal. Även banka kuk om samma runk.
","jfr":["banke rust","banka kuk","banke flesk","bäver","banke med staven"]} {"baseform":"bann","wordforms":[],"text":"(dial o åld) samlag. Fornsvenska och isländska ban. Allmänt germanskt ord t ex engelska ban och tyska Bann. Ursprungdbetydelse förbud, påbud som i bannlysa. Östergren (1919) har ”coitus*”, medan Ihre (1766) har ”löpa i bann”; om hundar, kattor och vilda djur.
","jfr":[]} {"baseform":"banna","wordforms":[],"text":"(svr) uttala kraftuttryck, svära. Jämför förbanna. Söderwall (1885) har banna; förbanna, förbannelse och bannan; förbannelse. Med redan i Magnus Erikssons Stadslag ca 1350. Se även banne mej. \"Jag blev bannad när min mamma hittade porrtidningar på mitt rum.\" (Kalmér 2022 s 67)
","jfr":["bannan"]} {"baseform":"bannbalja","wordforms":["bannbälj"],"text":"(dial o so) det förstnämnda nedsättande om kvinna som svär och det sistnämnda ordet nedsättande om person som svär mycket. Efterled här är bälja; gräl- och skriksjuk kvinna. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"banne mig","wordforms":[],"text":"(euf) av förbanne mig. Här bannar (förbannar) man sig själv och önskar sig åt helvete. Jämför banna, förbanna; tillrättavisa, gräla, svärja. I fornsvenskan banna. Ursprunglig bildning till bann (fornsvenska ban, gemensamt germanskt ord, ursprungligen ’förbud, påbud’). Även som slang, enligt Astrid Brismans slangordbok (1932), presenterad och kommenterad av Kotsinas (1994), i förbaske mig med exemplet: ”Nä banne mej om jag kommer till plugget efter rast.”
","jfr":["ban,","banna","bann","banna,"]} {"baseform":"banning","wordforms":[],"text":"(no o da) svordom.
","jfr":[]} {"baseform":"bannsatt","wordforms":[],"text":"(sk o svr) förbannad. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"bannskap","wordforms":["bannsmål"],"text":"(dial) förbannelse, svordom. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"bao","wordforms":[],"text":"(sl) anus*.
","jfr":[]} {"baseform":"bappar","wordforms":[],"text":"(sl) bröst. Jämför pattar.
","jfr":["patt"]} {"baseform":"bar","wordforms":[],"text":"fornsvenska bar, isländska berr. Ett gemensamt germanskt ord för naken, blottad och med släktingar i andra indoeuropeiska språk.
","jfr":[]} {"baseform":"Barabbas","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Ofta tjänar kända personer, inte sällan med ett kraftfullt, stormigt och spännande förflutet, som penisnamngivare. ”Jag började knäppa upp gylfen för att släppa loss Barabbas ...” (Wik 1973) Namnet bekant från bibeln, där Pontius Pilatus på folkets begäran släppte mördaren Barabbas fri istället för Jesus.
","jfr":[]} {"baseform":"bararseltidning","wordforms":[],"text":"(lmo) porrtidning.
","jfr":[]} {"baseform":"barbacka","wordforms":[],"text":"(sym) oskyddad knullritt. Rida barbacka; utan sadel. (Lennartsson 2019 s 176) Barbacka är ett av många öknamn på prostituerade i 1700-talets Stockholm, som redovisas hos Lennartsson (2019 s 176). Se även under ask.
","jfr":["ask"]} {"baseform":"Barbara","wordforms":[],"text":"uppblåsbar sexleksak. Namnet lanserat av universalartisten Robert Broberg (1940—2015) i mitten av 1960-talet i visan Uppblåsbara Barbara: ”Underbara, uppblåsbara Barbara/ Wunderbara, uppblåsbara Barbara/ Om du vara ensam du bara svara ja/ till underbara uppblåsbara Barbara/ Jag vara utländsk representant/ Jag sälja uppblåsbar kärlekstant/ Jag har i påse, du komma få se,/ Hon ... Mm! Oh!/ Hon vara gjord av härlig mysig plast/ hon kan va hos dej i en hast/ och aldrig hon tjata och aldrig gnata/ Hon va den underbaraste qvinna du nå’nsin kysst/ hon ligga sängen hela dagen snäll och tyst/ och hennes rumpa den kan du pumpa ...” ”Fröken Vänster kallar vi vår senaste modell av uppblåsbara sexdockor (en s k Barbara). Kan fås som antingen Gudrun Schyman eller Ulla Hoffman. Kostar ca 299 kr på Konsum.” (Tuppslagsboken i tuppjuck.com 21/6-2004) Andra namn på gummidockorna hämtade från annons om sexleksaker i Fib/Aktuellt (juli 2004) är Miss Trippel (med tre hål), Miss Wonderful (mycket vacker) och Miss Aphrodite (kan fås liggande, sittande eller stående). Jämför lolitadukke.
","jfr":["lolitadukke"]} {"baseform":"Barbie","wordforms":[],"text":"(sl) inte enbart världens mest kända och sålda docka skapad 1959 i USA (till Sverige 1963) utan också brasilianskt slang för en kroppsbyggande bög. Barbie är ett smeknamn av Barbara. \"Mickan och Anna är snyggsmala, de har tjugofem. Jävla barbiesar. Clara tittar ner i spräckelgolvet, vill inte titta ner i äckelspräckelgolvet, vill ha tjugofem i midjan, vill vara en barbie.\" (Sara Beischer: Det finns råttor överallt utom på Antarktis 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"bardar","wordforms":[],"text":"(för sl) bög, fjolla*, tönt.
","jfr":[]} {"baseform":"barfa","wordforms":[],"text":"(sl) spy. Jämför (eng sl) barf; spy.
","jfr":[]} {"baseform":"barfota","wordforms":[],"text":"(sym) 1 sparka eller trampa barfota; knulla utan preventivmedel. 2 naken. ”Jag skulle vilja göra det barfota med er, mister Himmelstrutz.” (Dahlström 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"bari","wordforms":[],"text":"(sl) bajs*. Enligt slangopedia.se mest använt bland invandrarungdomar. Ursprungligen från Uppsala enligt samma källa.
","jfr":[]} {"baseform":"barkbåt","wordforms":["båt."],"text":"(lmo) 1 flytande bajskorv i toan. 2 sjösätta en barkbåt; skita. Se även båt.
","jfr":["båt"]} {"baseform":"barkroppad","wordforms":[],"text":"(sl) barbröstad, med bar överkropp. Mest om män. Kvinnlig motsvarighet är barbröstad men ordet kan även användas om män.
","jfr":[]} {"baseform":"barlast","wordforms":[],"text":"(sym) 1 sperma. Fyllnadsmaterial. ”Han trängde hetsigt in i Sara igen med sin rödfläckkiga fläskpåle, nej förlåt lammköttspåle, och lättade efter några ögonblick sin slemmiga barlast i henne under öronbedövande tjut.” (Wahl 2003) Jfr påle. 2 dumpa barlast; skita.
","jfr":["påle"]} {"baseform":"barm","wordforms":[],"text":"bröst. Urnordiska barmaz och fornsvenska barmber. Enligt SO ”hist.: sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen)”. Jämför norska och danska barm. Ett gemensamt germanskt ord av omtvistat ursprung. \"Troligen till roten i bära i betydelsen 'vara havande, föda', alltså från början 'havandeskap; födsel', senare genom association 'livmoder' och 'kvinnobröst'. (Fridell 2021) Hellquist (1980) menar att ordet äldst kan ha betecknat ”mellanrummet mellan bröstet och bröstbeklädnaden, där saker förvarades, som man bar på sig”. Även OFS är inne på samma linje: ”Mellanrum mellan bröstet och kläderna”. Och barm i betydelsen ”famn” förklarar samma källa med: ”bildat av bröst och krökta arm(ar)”, t ex ”jag hade barmen full av ved”. ”Si den hvita barmen hur han flämtar” (F E nr 7)
\nAtt barm är ett allmänt gångbart och neutralt ord, understryks av följande passus ur Frykman/Löfgrens bok Den kultiverade människan (1979): ”Kvinnor hade bröst — i singularis. Pluralformen ledde tankarna till funktionen mer än kroppskonturen och kunde därför inte användas annat än för medicinska beskrivningar. För att vara helt på den säkra sidan när det gällde detta svåra substantiv var det enklare att använda ordet barm, som var neutralt.” ”Hennes barm växer under min smekning. Hon anförtror mig, hur länge den längtat efter mina händer och börjar tala till den som med ett lefvande väsen och i samma jollrande tonfall som en mor till sitt sofvande barn.” (Psevdo Solipse 1911)
","jfr":["barm"]} {"baseform":"barmficka","wordforms":["ficka"],"text":"(fisv) innerficka. Se även ficka.
","jfr":["ficka"]} {"baseform":"barmhärtighetsspola","wordforms":[],"text":"(sl) att spola på toaletten innan man lämnar den att det inte ska lukta så illa för nästa besökare. Jämför artighetsspola.
","jfr":["artighetsspola"]} {"baseform":"barn","wordforms":["barnas","barnsa","barnsla;","tvillingar."],"text":"fornsvenska barn, gemensamt germanskt ord bildat till bära i betydelsen föda. Enligt SO ”hist.: sedan 900-talet (runsten, Kärnbo, Södermanland)” 1 vara med barn; vara gravid. Redan i fornnordiska ganga eller vera med barni; gå eller vara med barn. Andra vanliga uttryck i sammanhanget är ”göra en kvinna med barn”, ”vara havande med barn”, ”bli med barn”, ”föda barn”, ”vänta barn” och ”han har knullat till ett barn”. Andra mindre vanliga uttryck är ”laga till barnsöl”, ”hon skall till att hålla barn i knäet” och ”de har ställt till barn”. I Östergötland säger man att ett par som ”yxat till ett barn” också måste gifta sig. Uppgift från Byrman (1989).
\nOFS fyller på med att det i Finland talas om barna, barnog, barnot, barnbuk, barn(a)kärling i samband med havande kvinna. En avledning av barn är barna som i de ålderdomliga dialektala ”hon ska barna” och ”hon ska te å barna”. Också ”han har barnat henne”; gjort henne med barn. Även barnas, barnsa, barnsla; föda barn och barnig; (vara) med barn. Ett gammalt uttryck i sammanhanget är att ha barn på bygden; barn utanför äktenskapet. 2 barn, spädbarn; smeksam benämning bland många kvinnor på de egna brösten. Se även tvillingar. 3 (euf) göra barn; ha samlag.
","jfr":["tvillingar"]} {"baseform":"barn och fula ord","wordforms":[],"text":"Bengt 7 år kommer hem från en av sina första skoldagar och när modern frågar hur han haft det svarar han: SKIT! Ett ord han aldrig använt förr och heller aldrig hört i hemmet. Sen står han lugnt och väntar på moderns reaktion. Inget händer. Visserligen hajar modern till och drar efter andan men i övrigt låtsas hon som om det regnar. Så Bengt upprepar ordet. Nu svarar modern att det är bättre att han säger \"strunt\". Men Bengt lyssnar inte på det örat. Istället blir han som besatt av ordet och använder det i tid och otid. Det går så långt att modern tar med honom till doktorn. Men denne försäkrar att Bengts fall ingalunda är unikt och att den fula ovanan kommer att försvinna med tiden.
\nMånga barn upptäcker under sina första skolår hur effektiva vissa ord är om man vill kontrollera och behärska sina föräldrar. Bengt känner sin mor alltför väl för att låta sig luras av hennes låtsade nonchalans. Instinktivt känner han att ordet chockar henne och han tänker få ut mesta möjliga av den kunskapen. Såna här episoder är typiska inte minst för barn som växer upp i välordnade hem, skyddade för allt ont, och där det förbjudna aldrig nämns i deras närvaro. Först när barnen börjar skolan får de möjlighet att utöka sin vokabulär med fulheter som \"skit\". Ingen behöver säga åt ungarna att vissa ord anses fula. Det framgår av det sätt på vilket orden presenteras. Till detta kommer att de rituella yttringarna av orden är omgivna av en spänd erotisk laddning inte sällan blandad med sadistiska övertoner.
\nBengt, som under hela sitt liv, innan skolstarten, omgärdats av föräldraauktoritet och överbeskydd, ser i de smutsiga orden en möjlighet att bryta sig loss ur den skyddande tillvaron. De fula orden blir hans frihetsslogan mot de restriktiva krafterna i det etablerade och välordnade samhälle som hittills varit hans hemvist. Han tar strid mot de vuxnas inskränkthet och auktoritet. I de fula orden har han äntligen funnit ett vapen med vars hjälp han kan slå en bräsch i vuxenvärldens försvar som tidigare mycket enkelt motstått hans barnsliga attacker.
\nDet är nu ingen slump att Bengt väljer just ordet skit som kampord. Vid det här laget kan han flera och minst lika fula ord. Men ordet skit har en speciell innebörd. Redan innan protesten tar verbal form symboliserar anus barnets antiauktoritära centrum, när barnet, antingen av elakhet eller raseri, vägrar acceptera potträningen. Bara med största tvekan avstår det uppväxande barnet från liknande \"revolutionära” uttryck, när det anser det vara under dess värdighet att bajsa på sig.
\nBengt söker därför efter andra vägar att uttrycka sitt missnöje med föräldraauktoriteten. Det är då han upptäcker de fula ordens möjlighet i den psykologiska krigföringen. När han i yngre år kanske smörjt in sig med sin egen avföring som protest mot de föräldratabun han utsätts för, eller upprepade gånger kissar i sängen för att med det visa sin ovilja mot att växa upp, konfronterar han nu istället föräldrarna med sin nya skatologiska vokabulär och visar att han tänker hålla fast vid sin anala aggression åtminstone i symbolisk bemärkelse.
\nMan skulle kunna säga att det skatologiska ordet skit tjänar som en muntlig motsvarighet till fjärten. I stället för att göra sig av med den smutsiga gasen bakvägen, kräks barnet ut ett fult ord genom munnen, något vi kan kalla en muntlig fjärt eller ordbajs. Hos barn som är allvarligt förbittrade på föräldraauktoritet och disciplin kan tarm- och matstruprörelser gå motsatta vägen, vilket först orsakar kräkningar, och sedan den möjligheten uttömts kommer skiten istället ut genom munnen. Nu är det inte sällan så att barnet verkligen vill gå föräldrarna till mötes i deras krav på renhet vid avföringen och ringmuskelkontroll. Men om kravet ställs för tidigt och alltför auktoritativt, kan barnet oavsiktligt reagera med symbolisk förlust av tarmkontroll genom att stöta ut smutsiga ord ur munnen. Fenomenet uppträder oftast i 4—5-årsåldern men kan pågå ända upp i 8-årsåldern.
\nVad är det nu Bengt gör uppror mot? Varför vill han få uppmärksamhet? Felet är moderns. Hon är ständigt på språng och har inte mycket tid över för honom. Och så plötsligt, med ett enda ord, lyckas Bengt hejda henne, få henne att stanna upp och ge honom av sin tid. Som så många gånger när barn använder sig av fula ord ligger problemet inte hos ungarna utan hos föräldrar och andra vuxna.
\nLångtifrån alla barn som uppvisar en överdriven förtjusning i att använda skatologiska uttryck är på något sätt störda. I vissa åldersgrupper kan i stället användandet av fula ord, både sexuella och skatologiska, anses som helt normalt. Under den s k latensperioden, dvs den period mellan sexårsåldern och puberteten då sexualiteten vilar, använder barn vanligen fula ord som ersättning för ett sexuellt experimenterande, något som kan vara både välgörande och nyttigt. Eftersom kulturella restriktioner kräver att barns sexuella aktiviteter fördröjs, skulle det kunna bli tal om allvarliga förträngda impulser om inte de fula orden fanns där som ersättare för en mer handgriplig upptäckt av de områden som i ökad grad upptar varje normalt barns intresse. Senare under puberteten, när både pojkar och flickor börjar engagera sig i en sorts primitiv erotisk utforskning bland kamraterna, minskar och försvagas vanligtvis användandet av fula ord inom gruppen.
\nVad ska man då som förälder göra åt det här fenomenet? Det förmodligen värsta man kan göra är att förbjuda barnet att använda sig av fula ord, medan man själv fortsätter att strö sådana omkring sig. En dylik inkonsekvens förvirrar barnet och undergräver förtroendet för föräldern. Istället ska man genom att lugnt fråga ut barnet försöka göra klart för sig om barnets användande av fula ord är en del av ett normalt sexuellt mognadsmönster eller helt enkelt ett papegojliknande efterhärmande av sånt som uppsnappats från lekkamrater. Inte i någotdera fallet krävs vare sig medicinska eller psykiatriska åtgärder. Om barnets obscenitet däremot visar sig åtföljas av en uttrycklig fientlighet mot den ena eller båda föräldrarna, kan språkbruket visa sig vara tecken på en begynnande schizofrenliknande utveckling. Då krävs psykiatrisk behandling, särskilt då användandet av fula ord paras med andra former av obscent uppförande som t ex oanständigt blottande eller tecken på en underliggande tankeförvirring.
\nMen i många fall kan det räcka med att man resonerar igenom problemet inom familjen för att undvika att barnets obscenitet blir okontrollerbar. Föräldrarna bör här ärligt och rakt på sak förklara vad ett sådant språkbruk innebär, att det skapar ilska och avsky i vissa situationer och bland vissa människor och att det inte bör användas i opassande sammanhang. Barn har ofta en högt utvecklad känsla för social status, något som föräldrana bör ta fasta på. Ett av de effektivaste sätten att sätta stopp för barns obscenitet är att varna barnet ifråga för att ett obscent uppträdande får honom eller henne att förlora anseende.
\n\n
\n
","jfr":[]} {"baseform":"barna","wordforms":[],"text":"
(dial) föda barn. ”Di kan ju si, att jag har barnat förr!” (Moberg 1953) \"Ska Sisse däka baana [barna]? Ska Sissas flicka ha barn?\" (Lundblad/ Josefsson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"barnaken","wordforms":["barskinnad","barnäken"],"text":"(dial) enl OFS betyder barnaken ”fullständigt naken” och barskinnad ”naken, utan kläder”. Barnäken; mycket lätt klädd enligt Västgöta-Bengtsson (1993). Ordet barnaken använde jag som barn i 1940-talets Närke: ”Titta, jag är barnaken!”
","jfr":[]} {"baseform":"barnamördare","wordforms":[],"text":"(sl) även ironiskt barnaälskare; pedofil*.
","jfr":[]} {"baseform":"barnaskjid","wordforms":[],"text":"(dial) barnskit, skånskt namn på örten gulmåra.
","jfr":[]} {"baseform":"barnbeck","wordforms":[],"text":"se mekonium.
","jfr":[]} {"baseform":"barndomsminne","wordforms":[],"text":"(smn) kuk, penis.
","jfr":[]} {"baseform":"barnfabriken","wordforms":["fabrik"],"text":"(sym) fitta, livmodern*. Se även fabrik.
","jfr":["fabrik"]} {"baseform":"barnfåas","wordforms":[],"text":"(dial) barnafödande. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"barnhål","wordforms":["hål"],"text":"(barn och euf) kvinnligt könsorgan. ”Mamma: — Det finns ett bajshål och ett kisshål och ett barnhål, det är många hål för mamma det.” (DN 26/2-1967, Vi talar med barnen om sex.) Se även hål.
","jfr":["hål"]} {"baseform":"barnkammare","wordforms":["kammare"],"text":"(lmo) kondombehållare för säd*. Se även kammare.
","jfr":["kammare"]} {"baseform":"barnknullarbil","wordforms":[],"text":"(lmo) raggarbil som används för att ragga småflickor.
","jfr":[]} {"baseform":"barnlort","wordforms":["barnskit","barnmök","lort","skit "],"text":"(sk) även barnskit, barnmök. Gulmåra. Se även lort, skit och mök.
","jfr":["lort, skit "," mök"]} {"baseform":"barnmage","wordforms":[],"text":"se under mage.
","jfr":[]} {"baseform":"barnmakare","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. \"Ge mig den där stora, feta barnmakaren. Du vet vad jag vill ha.\" (Reddit. R. Relationship _ Advice)
\n","jfr":[]} {"baseform":"barnmorska","wordforms":["fru."],"text":"
troligen ombildning av det äldre barnamoder eller som det hette på 1500-talet barnamoderska. Ordet kommer av lågtyska bademodersche; baderska. Hon som i moderns ställe badar det nyfödda barnet. Enligt NEO är barnmorska ”hist.: sedan 1571”.
\nI en artikel i DN (22/1-1994) med rubriken ”Jordegummans bortglömda hantverk”, berättar Christer Enkvist att barnmorskan ”har haft många namn på olika språk och i olika kulturer. På grekiska heter hon till exempel Maia från Hermes moder Maia. Härur kommer Sokrates term maieutik som betyder förlossningskonst. Både Sokrates och Hippokrates mödrar var barnmorskor. Dessa behandlade sjukdomar och anlitades inte sällan när det gällde att ge råd i samlevnadsfrågor och förmedla äktenskapspartner. På en del afrikanska språk innebär ordet barnmorska ungefär ’den som undervisar i förtroliga angelägenheter’. På svenska har hon hetat ’hjälpgumma’, ’jordgumma’, ’jordemor’, ’barnemoderska’ och slutligen ’barnmorska’. Barnmorska betyder bland annat ’den som tar emot’, ’kvinna som är med’.” Även slang morskan. ”Dags igen, fast morskan har en inte sett till, säger Kvast-Hilda ...” (Kallenberg 1999)
\nIsrael Holmgren berättar i boken Mitt liv (1959) att ”Barn kom med storken, släpptes ned från himlen eller så hade barnmorskan med sig det i kappsäcken. Fruarna kunde på sin höjd sinsemellan med sänkt röst använda ordet ’fru Nödvändig’.” Se även fru. ”Tänk bara! sade han. Bud efter Mor Nödvändig på bröllopsdan!” (Nilsson Piraten 1933) ”Vid den tiden fick jag en bror som inte levde länge. Jag frågade min mor, var den kommit ifrån. Bergmans mor (det var barnmorskan) hade hittat honom bakom en sten. ’Men varför är han då min bror och varför är min mor då sjuk?’ ’Det bruks så var svaret’.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
\nDet hette också att barnet kommit i barnmorskans väska eller hittats under en krusbärsbuske. Om detta med barnmorskans väska har lilla Lina i Anne Marie Hellströms böcker om Lina som utspelar sig under 1800-talets sista årtionde funderingar: ”Lina tittar sig omkring och ser barnmorskans väska som står på en stol intill mors säng. Inte konstigt att lillebror ser frusen ut när barnmorskan har haft honom med i väskan hela vägen från kyrkbyn. Undra på att han piper, det är ju kallt och snö ute. Lina blir nästan arg på barnmorskan, hon kunde väl ha en bättre väska att bära småbarn i.” (Hellström 2010)
\nDå var födelsen något onaturligt som skulle hemlighållas, medan man öppet talade om och lät barnen deltaga i ceremonier om och kring döden. Idag är det som bekant ofta tvärtom.
\n","jfr":["fru"]} {"baseform":"barnsexturism","wordforms":[],"text":"
se sexturism.
","jfr":[]} {"baseform":"barnsjuk","wordforms":["barnsjuka"],"text":"(dial) \"kvinna som skall till att föda, plågad av födslovärkar\". (OFS) \"Så var där en jäntunge som blev barnsjuk den natten och skulle till att föda, och hon skrek så förfärligt.\" (af Klintberg 2021 s 109)
","jfr":[]} {"baseform":"barnskit","wordforms":[],"text":"se barnlort.
","jfr":[]} {"baseform":"barnsla","wordforms":["barn"],"text":"(dial) föda barn. (OFVG) Se även barn (1).
","jfr":["barn"]} {"baseform":"barnug","wordforms":[],"text":"(åld) Swedberg/Holm (2009/1700-t) har \"gravida (latin); havande kvinna\".
","jfr":[]} {"baseform":"baron","wordforms":[],"text":"(sl) rövhalvor, skinkorna.
","jfr":[]} {"baseform":"barra","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. ”Ska vi barra ett slag? frågar den lilla granen den stora. Nej, inte idag, svarar den stora granen, för jag har så ont i grenen.” (Sexvits) Ohlmarks (2004) har barra; kopulera och ”Har du hört va di två julgranarna sier som ligger där utslängda på gåren? ”Ska vi barra?’ sier di.” 2 pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"barskinnad","wordforms":[],"text":"se barnaken.
","jfr":[]} {"baseform":"Bartholins körtlar","wordforms":[],"text":"tillhör de yttre kvinnliga könsorganen är cirka en halvcentimeter stora och mynnar innanför de små blygdläpparna. Vid sexuell stimulans avsöndrar körtlarna ett sekret, som ökar fuktigheten i slidingången. Körtlarna har fått sitt namn efter den danske anatomen Caspar Bartholin d.y. (1655—1738). Motsvarar Cowpers körtlar* hos mannen. ”Jag hade två japanska vaginakulor i mig och de vibrerade nå’t kollosalt, som katthanen Bergman skulle ha sagt, varje gång jag passerade porten. Gee, vad de gympade G-punkten och mina ’och’ Bartholins rikligt ejakulerade körtlar.” (Oravsky: Sex för trettioåringar. Subaltern 3/2006) Jämför försats.
","jfr":["försats"]} {"baseform":"bas","wordforms":["basa","baz","baza. "],"text":"1 (sl) knull, knulla bl a i uttrycket ”dra på basen”. (Thesleff 1912 i hans appendix) ”Katrin undrade hur det var att bli sugen på halsen. Att bli smekt över hela kroppen och inte bara ha någon som basade på för sin egen skull.” (Anderberg 1999) \"Och hon gjorde som han sa och han la sig på henne och basade på.\" (Folksagan i Sverige 3 s 760) Jämför slangens basa på; arbeta hårt, gå på. Se även baz, baza. 2 (sk) basa ner; smutsa ner.
","jfr":[]} {"baseform":"basebollhora","wordforms":[],"text":"(so) prostituerad med många partner (hela basebollaget).
","jfr":[]} {"baseform":"basebollträ","wordforms":[],"text":"(sl) kuk; formlikhet och slagkraft. ”Han är kåt som en giraff. Det rycker och drar i testiklarna och kuken slänger som ett slagträ* i baseboll.” (Andersson, Kärlek 14/1970)
","jfr":[]} {"baseform":"basfiol","wordforms":[],"text":"se fiol.
","jfr":[]} {"baseform":"bash","wordforms":[],"text":"(sl) könshår* enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"basjaggare","wordforms":[],"text":"(dial) penis, manslem. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"baskarns","wordforms":[],"text":"(svr) mild svordom kort för förbaske (mej) som är eufemism för förbannat. Jämför baske (2).
","jfr":["baske"]} {"baseform":"baske","wordforms":[],"text":"av baska (dial) slå. 1 (för sl) fitta i invandrartäta områden. 2 (euf) mild svordom, kortform för förbaske (mej). Se vidare under förbanna, förbannad.
","jfr":[]} {"baseform":"baskerhora","wordforms":[],"text":"(so) kvinnlig polis.
","jfr":[]} {"baseform":"basketboll","wordforms":[],"text":"(sl) negerboll*. Kanske för att svarta ofta är mycket skickliga basketbollspelare och för att basketboll är ett mer neutralt uttryck än det värdeladdade negerboll*.
\n","jfr":[]} {"baseform":"basongas","wordforms":["melon."],"text":"
(sl) kvinnobröst. Jämför babombas. I amerikansk slang finns bazongas, bazoomers och bazooms för bröst bl a i melonformat. Se även melon.
","jfr":[" bazooms","babombas","melon"," bazongas, bazoomers"]} {"baseform":"bass","wordforms":["bassa","bazz","bazza"],"text":"(för sl) knull, knulla. ”Jag ska bass i kväll” (Förortsslang 2004) Och från samma källa: ”Klart jag har bassat henne.” ”... det är inte helt oskyldigt att ’bassa’ betyder sätta på/ha samlag, ge stryk eller skita i någon. Vi har här att göra med en sexualpolitisk klassrevanschism utan motstycke i historien... förortsslangen är kort sagt ett aggressivt rop på hjälp, ett se-oss-innan-det-är-för-sent riktat till oss utanför betongen: skolministern, integrationsministern, hela Vuxen Sverige.” (Feministen Ebba Witt Brattström citeras hos Jonsson [2007].)
","jfr":[]} {"baseform":"basse","wordforms":[],"text":"(dial) 1 manslem, penis. Även om stark, grovlemmad (ursprungligen ohyfsad) karl och värnpliktig. Enligt NEO ”hist.: sedan 1821”. Nedsättande om värnpliktig, enligt samma källa, sedan 1943. Jämför fornsvenska basse; vildgalt. I svensk dialekt stor oxe. Omnämns bl a hos Ihre (1766). Enligt SAOB är ordet utdött i betydelsen penis virilis*. SAOB har också med basselöss (1573) med kommentaren ”möjl. står det felaktigt för balleloss”. ”Och lilla Lisa sade till sin mor:/ Denna bassen bliver mig för stor;/ den kan jag ej hysa/ utan släppa fisar,/ sade lilla Lisa till sin mor.” (Anderberg 1977). 2 bassar (sl); ”kvinnobröst” enligt Kotsinas (1998). Dansk slang har basser för samma fenomen. 3 (åld so) tölp. (Strindberg Folkungasagan 1899) \"År 1621 vandrade en fattig man vid namn Niels Christensen runt i socknarna kring Laholm och sökte efter mat och arbete. Byborna kallade honom Kuggebassen.\" (Karlsson A & A 2017 s 58) Vidare från samma källa:\" Ordet basse är mångtydigt och kan översättas med tjockis, klumpeduns eller en påträngande person som alltid vill synas. Dialektalt kan det även betyda en som går runt och dricker. Det snarlika huggebasse kan översättas med slagskämpe.\"
\n","jfr":["basselöss","basser","huggebasse","Kuggebassen","bassar"]} {"baseform":"basset","wordforms":[],"text":"
(sl) samlingsnamn för prostituerade.
","jfr":[]} {"baseform":"bassetinktur","wordforms":[],"text":"(sl) fotsvett. Se även basse.
","jfr":[" basse"]} {"baseform":"bassäng","wordforms":[],"text":"(sym) (våt) fitta. ”För rasparna är det viktigaste ofta inte att få plaska i två bassänger, ...” (Hürlová 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"bastant","wordforms":[],"text":"(euf) kraftig, stadig. Här ”gravid om gift kvinna i Vgl.\". Detta enligt kvinna född 1893. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"bastard","wordforms":[],"text":"fornfranska bastard, bastart, egentligen sadelbarn av bastum [lat]; sadel. Enligt Ljung (2011) kommer ordet från franska bâtard och användes av Vilhelm Erövraren på 1000-talet med betydelsen ’oäkta son’. Känt i svenskan sedan 1600-talet. Kopplingen av att sadeln användes som tillfälligt nattläger. Bergman (2007) menar dock att ”troligare är att ursprunget skall sökas i ett icke belagt germanskt ord, banstu-, med betydelsen ’äktenskap med en andra hustru av lägre rang’.” Ålderdomligt, enligt NEO ”hist.: sedan 1747”, om barn fött utanför äktenskapet (u.ä) eller som det heter i slangens värld ”fött på fel sida om täcket (filten)”. \"Oäkting. Det var vad barnmorskan hade kallat henne. Jag letade i facken: fem lappar, fastsatta vid ett försättsblad. Ordet hade blivit definierat. Ett utomäktenskapligt barn; en bastard. Det skulle inte ingå i Ordboken. Någon hade skrivit en kommentar på försättslappen: Samma som kärleksbarn — utgår. (Pip Williams 2022 s 230) Bastard används nu mest i djurvärlden om en ’gatukorsning’ — en hund av blandras.
\nOrdet används också som skällsord något som framgår av följande citat: \"Den fan hade alltid varit tokig, hördes från ett håll. Inte ens mor ville ha dig, din gamla bastard, skrek ett av de syskon Hjalmar inte längre släppte in i barndomshemmet.\" (H-G Axberger: Advokaterna. Natur & Kultur 2025 s 259)
","jfr":[]} {"baseform":"bastet","wordforms":[],"text":"(åld) kvinnans könsorgan. Ordet finns med i uppsalaprofessorn Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718).
","jfr":[]} {"baseform":"bastuballe","wordforms":["bastupatte."],"text":"(sl) slangopedia.se har ”mysribbans* kusin”. Halvstånd. Motsatsen till badsnopp.* Se även bastupatte.
","jfr":["bastupatte"]} {"baseform":"bastuklubb","wordforms":[],"text":"i Sverige fanns mot slutet av 1980-talet ett tiotal bastuklubbar eller gaysaunor som de också kallades. Dessa mötesplatser för homosexuella beskrevs allmänt i pressen som ”smitthärdar” och ”aidsbordeller” och skriverierna resulterade i att den s k bastuklubbslagen infördes 1987, något som ledde till förbud mot kommersiellt verksamhet där gästerna hade sexuella kontakter. Syftet med lagen var att hindra spridandet av hiv*. Lagen ansågs av många motverka sitt eget syfte eftersom förbudet resulterade i att verksamheten istället gick under jord, vilket gjorde det omöjligt att informera om hiv på plats. I slutet av 1990-talet fastslog smittskyddskommittén att lagen inte haft någon inverkan på epidemins förlopp och 2004 togs bastuklubbslagen bort. \"Det var något positivt jag bar med mig, att jag inte bara kastade mig ut på bastuklubbar, för det var riskfyllt med tillfällig sex i hiv-tider.\" (Kalmér 2024 s 221)
","jfr":[]} {"baseform":"bastupatte","wordforms":["patt","patte"],"text":"(sl) bröst med mjuka vårtor. Se även patt, patte.
","jfr":["patt, patte"]} {"baseform":"basul","wordforms":[],"text":"(dial) penis. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"basun","wordforms":[],"text":"(sl) ett trumpetliknande bleckblåsinstrument. Här kuk. ”Norström stjälper sin peruk/ av sin röda skalla,/ och min Ulla, blek och sjuk,/ lät sin kjortel falla,/ klev så bredbent i paulun;/ Movitz efter med basun:/ maka åt dig, Norström! Frun/ hör ju till oss alla.” (Bellman 1989/1790) Enligt Kotsinas (1998) förekommer ordet än idag som slang för ”penis”.
","jfr":[]} {"baseform":"bat","wordforms":[],"text":"(dial) 1 se baj. 2 (put) prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"batalj","wordforms":[],"text":"(euf) knull. Strid, slagsmål. ”Hon stackare lägger sig som ett godt barn under, lagar så, att ej lintyget skrider neder om vulva, hon söker sin älskares skjönheter och uppmuntrar honom til tapperhet uti förewarande bataille.” (Linné 1979/1700-t).
","jfr":[]} {"baseform":"batar","wordforms":[],"text":"(sl) bröst. Jämför bater.
","jfr":["bater"]} {"baseform":"bater","wordforms":[],"text":"(gbg sl) bröst. ”Jag hade ju vid den tiden spanat in en tennisspelande pudding med bater av titanformat.” (LOB 1992) LOB förklarar ordet i brev (4/8-1996): ”En fonolog skulle nog säga att bater är en förstärkning av ordet pattar och innebär att baterna är större än pattarna. ’Wow! Secka bater!’ (Oj, vilka stora bröst!) Har aldrig hört ordet utanför Göteborg. Här är det dock vanligt, i synnerhet bland smågrabbar som är fräcka i mun. Ett annat alternativ är snöter*, men då menar man inte riktigt så stora bröst som bater.”
","jfr":[]} {"baseform":"bati","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"batingen","wordforms":[],"text":"(dial) jäklar*. (OFVG) Jämför fasingen.
","jfr":["fasingen"]} {"baseform":"batong","wordforms":[],"text":"(sym) kuk; ”Därefter placerade han sig på knä mellan mina ben och drog upp sin skjorta och blottade sina håriga lår och styva, framspringande batong.” (Cleland 1965/1749) ”Wenke tog tag om hans biffiga batong och smakade på ollonet där en genomskinlig droppe bildats.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"batt","wordforms":["batten"],"text":"(dial) 1 dräktig om djur och människor. ”hon är i batt”; hon är med barn. Ålderdomligt dialektalt uttryck från Skåne, Småland och Västergötland. Ordet möjligen besläktat med batting*. Andra liknande uttryck är \"hon är bliven i batt”, ”han har gjort henne batt” och ”hon är på batten”. Det sistnämnda från Göteborg. Uppgift från Byrman (1989). Ohlmarks (2004) har batta; få barn, föda barn och ”Kärringen går me bugen i väred, kan jäven i maj batta vicken da som helst”. 2 (euf) stjärt. ” ’Skära batten’ var ett för societetens både kvickhetsgrad och pryderi särskilt uttryck ur ’bala taklänges’ språket och betydde ’bara stjärten’.” (von Krusenstjerna 1933/2004)
","jfr":[]} {"baseform":"battacoalli","wordforms":[],"text":"(sam) ändtarm*.
","jfr":[]} {"baseform":"battar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Jfr pattar.
","jfr":["patt"]} {"baseform":"batterier","wordforms":[],"text":"(sl) 1 bröst. Möjligen sammankopplat med batteri; artilleripjäs och dess ”utskjutningskapacitet”. 2 batteri; kuk i ladda batteriet med samma betydelse som (norsk slang) lade (ladda) batteriet ”vil si vente en stund før neste samleie”. (Tryti 1985)
","jfr":[]} {"baseform":"batting","wordforms":[],"text":"(sl) liten gosse, barn oftast utomäktenskapligt. NEO har ” hist.: sedan 1850”. Kanske besläktat med engelska bantling; litet barn. Ordet återfinns i slanguttrycket ”hon ska få en batting”; hon ska få barn.
","jfr":[]} {"baseform":"battla","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Efter engelska battle; strid.
","jfr":[]} {"baseform":"batty","wordforms":["battyboy"],"text":"(för sl) bög. Jämför engelska batty; tokig, knasig och batty boy; fjolla, bög.
","jfr":["batty","batty boy"]} {"baseform":"baubon","wordforms":["dildo."],"text":"konstgjord penis. Uppkallad efter Baubo; grekiskt mytologiskt väsen, skamlöshetens kvinnliga demon, som personifierar de kvinnliga könsorganen vulva och vagina, på samma sätt som Priapus* personifierar fallos. Se även dildo.
","jfr":["dildo"]} {"baseform":"baugpatte","wordforms":[],"text":"(sk) bakspene på kojuver. Finns bl a hos ÖSO. Se även juver och patt, patte.
","jfr":["juver "," patt, patte"]} {"baseform":"bauhausspecial","wordforms":[],"text":"(sl) en alltför hårt sminkad tjej. Uppgiften från slangopedia.se som tillägger att det finns fler varuhus som säljer smink men att uttrycket med bauhaus är det vanligaste.
","jfr":[]} {"baseform":"bauta","wordforms":[],"text":"(åld) coitus*. Av isländska bauta; stöta.
","jfr":[]} {"baseform":"bautasten","wordforms":[],"text":"litterärt lån från isländska bauta(r)steinn. Till bauta; slå, stöta. \"Troligen med betydelsen 'sten som är nedslagen i marken, rest sten'.\" (Fridell 2021) ”Hist.: sedan 1664.” (NEO) Ohuggen minnessten utan inskrift, oftast över en död och vanligen från järnåldern. Bautastenen hade fallosform och fallisk betydelse vid de gamla hedniska fruktbarhetsriterna. Stenen var symbol för fruktbarhetsgudens fallos och sattes i jorden i fruktbarhetsgudinnans sköte. På så sätt befruktades jorden och gav goda skördar.
","jfr":[]} {"baseform":"baxa","wordforms":["baxig;"],"text":"(sl) knulla. Kotsinas (1998) har baxa; öppna kassaskåp, göra inbrott och i stockholmslang betyder ordet släpa, dra ungefär som i standarsvenskan där baxa innebär att förflytta ett föremål med hjälp av vridningar, lyft och lutningar. Ordet ”hist:. sedan 1705” (NEO). ”Din roman tycks mig hålad med inkonsekvenser och smutsad med just dom fula ord som din far fördömde. ’Gussar’? ’Baxa’? Varför använder boken just det språk som din far hatade mest?” (Khemiri 2006) Även baxig; snygg, knullbar. Från tyska backsen med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"baxig","wordforms":[],"text":"(sl) sexig*, enligt kidish.se. Snygg, knullbar, enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"baytouchmedlem","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"baz(z)","wordforms":["baz"],"text":"(för sl) knull i invandrartäta områden. Därav baza, bazza, bäzza, baza rumpa; knulla. ”Nej, inte jag kramar dig som leeeera, du vill baara baza meera ...” (Leiva Wenger 2001) ”Tjejernas ’kom hit och visa pungen’, kan jämföras med när Alem, apropå en fråga om sin relation till tjejer, säger: ’Man ringer, dom kommer, man bazar, dom går’.” (Jonsson 2007)
\nStåuppkomikern Özz Nujen (f 1975) berättar i ett mejl att ”bazz är ett mycket vanligt uttryck i förorterna [...] Ordet myntades av mig och två polare i Tensta gymnasium år 1991 och kommer från engelskans buzz. Vi tyckte det lät så när en geting sticker till hårt och snabbt och det blir en svullnad kring det stället (Kvinnans sköte). Sen så spred sig ordet vidare i skolan och vidare sen till alla blattar och förortskids.” Se även basa samt bass, bassa.
","jfr":["bas"," bass, bassa"]} {"baseform":"bazoo","wordforms":["moona"],"text":"(sl) göra en bazoo; dra ner byxorna och visa rumpan speciellt genom en en nedvevad bilruta. Se även moona.
","jfr":["moona"]} {"baseform":"bazooka","wordforms":["bazookas"],"text":"raketgevär. Här slang för 1 kvinnobröst. 2 kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"bazoomas","wordforms":[],"text":"(eng sl) kvinnobröst. Crawford tidsbestämmer ordets ursprung, i sin The blue book, till juni 1984. Jämför babombas.
","jfr":["babombas"]} {"baseform":"bazz din mojje","wordforms":[],"text":"(so) knulla din mamma. Se vidare under mamma.
","jfr":[]} {"baseform":"bazzbar","wordforms":[],"text":"(sl) knullbar. Se även bazz, baz.
\n","jfr":[]} {"baseform":"bazzich","wordforms":[],"text":"
(sl) knulla. Se också bazz, bazza.
","jfr":["bazz, bazza"]} {"baseform":"bazzist","wordforms":[],"text":"(sl) knullare. Se även under baz, bazz.
","jfr":["baz, bazz"]} {"baseform":"bazzkasse","wordforms":["bazz"],"text":"(sl) kondom. Se även bazz och kasse.
","jfr":[" kasse","bass"]} {"baseform":"BB","wordforms":[],"text":"kort för barnbördshus. Enligt SO ”hist.:sedan 1924”. 2 (sl) ska du till BB; skällsord till pedofil*. 3 BB i stil med BS. Se bisexualitet. ”BB-kille gillar sug, rövknull. Normalkuk söker BS-par över 60 år.” (Fib/ Aktuellt juli 2004) 4 bb, barbacka*; knull utan skydd, kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"BBC","wordforms":[],"text":"(eng sl) 1 står för Bog Bonking Club; skithusknullargänget. En sammanslutning av personer som knullat på en offentlig toalett. 2 Big Black Cock*; Stor Svart Kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"BBW","wordforms":[],"text":"(eng sl) Big Beautiful Women. ”Julia: Om vi pratar om porr så finns det ju ett fetischsegment kring fett; Big beautiful women.” (På tal om fett. Ottar 1/2011)
","jfr":[]} {"baseform":"BDSM","wordforms":[],"text":"utläses BD = Bondage och Discipline; SM = Sadism och Masochism samt mitten paret DS = Dominance och Submission (underkastelse), dvs binda, dominera, vara undergiven och njuta av smärta. Se respektive uppslagsord och kodord.
","jfr":[]} {"baseform":"bebbe","wordforms":[],"text":"(sl) älskling, bästis.
","jfr":[]} {"baseform":"beber","wordforms":[],"text":"(turk) bröst, barm.
","jfr":[]} {"baseform":"bebishål","wordforms":[],"text":"(barn o euf) se barnhål.
","jfr":[]} {"baseform":"beblanda","wordforms":["beblandelse"],"text":"(åld) samlag, ha samlag. NEO har beblanda ”hist.: sedan 1531” och beblandelse ”hist.:sedan 1795”. Jämför fornsvenska beblanda; blanda. ”Ett köttsligt umgänge med någon person, något djur.” (Kindblad 1867) Thunander har i sin 1600-talsskildring Förbjuden kärlek (1992) rikligt med exempel där äktenskaps-, köns- och köttslig beblandelse ingår. Vidare finns olovlig(h) och wederstyggelig och verklig beblandelse. Några exempel: ”Sedan tillspordes henne vad orsak hon således haver gått ifrån sin äkta säng och icke hållit sig intill sin man Carl Persson? Därtill hon svarade, att han är därtill vållandes, ty hon haver varit vigd vid honom tu och ett halvt år och likväl haver han varken förr eller senare velat hava någon beblandelse med henne.” Och från samma källa: ”Nu fick hovrätten på sitt bord ett fall där en kvinna ’i tu och ett halvt år levat i äktenskap med sin man, men ingen äktenskapsbeblandelse med honom haft’.” ”Så långt som till köttslig beblandelse med henne hade det emellertid inte gått” och ”Det ena gällde kofferdiskepparen Gregg som beblandat sitt kött med Eva Elisabeth Kihlström ...” (Jarrick/ Söderberg 1998)
\nYtterligare några belysande citat: ”--- att han hafuer mz sine långe öron (Salva Reverentia) wplyfft kläderna uppå henne, beblandat sigh mz henne, ståndandes baak om henne ...” (brev från biskop Laurentius Paulinus Gothus till ståthållare Holger von Scheiding mars 1630.) Och vidare: ”Med samma gått ett stycke längre från, till ett dike, där han haft omkull henne, och med hennes goda vilja beblandelse med henne plägat ...” (Ulleråkers Häradsrättsprotokoll 1763) ”Visserligen anklagades Olof och Rebecka inte för ’verklig beblandelse’ vid detta tillfälle men deras beteende hade väckt ’mycken uppmärksamhet och förargelse i församlingen’ ...” (Clementsson 2016)
","jfr":["äktenskaps-, köns-"," köttslig beblandelse"," wederstyggelig och verklig beblandelse"]} {"baseform":"beblota","wordforms":[],"text":"(sk) beblota sej på något; svära med krafteder på en sak. Uppgift från Ohlmarks (2004).
","jfr":[]} {"baseform":"bebåda","wordforms":["bebådad;"],"text":"(dial) förutsäga. Fornsvenska bebudha, bebodha. ”Han har bebådat henne”; gjort henne gravid. Troligen från Marie bebådelse. I Lappland, varifrån det ålderdomliga uttrycket kommer, säger man ”bebåda’na”. Uppgift från Byrman (1989). Även bebådad; gravid, med barn.
","jfr":[]} {"baseform":"becer","wordforms":[],"text":"(turk) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"beckarshål","wordforms":[],"text":"(dial o so) nedsättande om skomakare. (OFS) I skomakarsammanhang talas det om beckad tråd. Beck från fornsvenska bik, pik; gemensamt germanskt ord, lånat från latin pix; tjära, kåda, beck.
","jfr":[]} {"baseform":"beckasin","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Av franska bécassin, diminutiv till bécasse; snäppa, morkulla. Bildning till franska bec; näbb.
","jfr":[]} {"baseform":"beckhora","wordforms":[],"text":"(dial) \"läderbit som veks dubbel o klämdes om beckad tråd, vilken drogs genom för att bli jämn och fin\". (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"Beckman","wordforms":["ta mig"],"text":"lindrig svordom med betydelsen: ta mig fan.
","jfr":[]} {"baseform":"Beda","wordforms":[],"text":"se under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"bedde","wordforms":[],"text":"(no sl) av engelsk slang (to) bed; knulla. ”Har’u bedda’n eller?” (Tryti 1985)
","jfr":[]} {"baseform":"beðlvina","wordforms":[],"text":"(fno) skaldespråk för sängkamrat, kvinna. Uppgift från Palm (2004).
","jfr":[]} {"baseform":"bedraga","wordforms":[],"text":"(åld) bedra, vara otrogen mot. \"Är I icke kapabel, så har I bedragit henne; är I fullkomlig, så har hon bedragit eder.\" (Västerbro 2025 s 251)
","jfr":[]} {"baseform":"Beelsebub","wordforms":["Beelsebul"],"text":"de onda andarnas furste, Satan enligt bl a Mark 3:22. Troligen ett förvrängt avgudanamn Baal-Sebub; egentligen herren fursten. En man i Upplands Väsby ansökte om att få ta nemnet Beelsebul som andranamn. Ansökan avslogs av Skatteverket med motiveringen att det kunde vara stötande. \"Namnet Beelzebul kan väcka anstöt ur allmänhetens synvinkel. Beelzebul betyder de onda andarnas furste, Satan, vilket kan väcka anstöt\". Historien rapporteras i Språktidningen (3/2019). Samma motivering gav Skatteverjket när ett föräldrapar i Uppsala ville döpa sin son till Lucifer. Det finns visserligen några med det namnet i landet men sedan namnlagen ändrades och skärptes 2017 blev Lucifer inte längre tillåtet. Se vidare under Lucifer.
","jfr":[]} {"baseform":"beeraction","wordforms":[],"text":"(lmo) usel erektion p g a för mycket öldrickande. Från engelska beer; öl.
","jfr":[]} {"baseform":"befläcka","wordforms":[],"text":"(åld) besudla, vanhedra (bl a sexuellt). NEO har ”hist.: sedan 1526”. ”— Men har han verkligen befläckat dig också? frågade prästfrun sin make. — Er har han alltså befläckat? Prästfrun och prästdöttrarna svarade med en röst. — Det är klart att han befläckat oss.” (Ryska erotiska folksagor 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"befrukta","wordforms":["befruktning"],"text":"enl NEO ”hist.: sedan 1751”. Göra gravid som i ”han har befruktat henne” och ”hon är befruktad”. Befruktning sammansmältning mellan hanlig och honlig könscell så att en ny individ blir till. Av tyska befruchten med samma betydelse; till frukt. Enligt NEO är befruktning ”hist.: sedan 1822”. Hos människor sker befruktningen genom samlag eller genom olika typer av insemination*. Det sistnämnda fallet beskrivs av Kahn (1944): ”Artificiell, konstlad befruktning används i alla de fall där ofruktsamheten beror på mekaniska hinder eller impotens hos mannen, obotlig slidkramp hos kvinnan och liknande. Den första artificiella befruktningen utfördes 1780 på en tik av italienaren Spallanzani, som samtidigt var läkare och katolsk präst. Ett år senare upprepade den berömde engelske läkaren John Hunter med framgång försöket på en människa.”
\nEnligt Strömberg (1979) är befruktning synonym för samlag. ”Det som grabbarna på gården kallade för knulla blev inte ens ’ligga med’, som i alla fall lät rart och vänligt, utan ’kvinnans befruktning’, och det hade låtit torrt och akademiskt som om hon skulle ha fiskat upp det på ett papper ur sin imponerande portfölj.” (Malmberg 1966)
","jfr":[]} {"baseform":"befruktningsorgan","wordforms":[],"text":"se könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"begagna","wordforms":[],"text":"(euf) begagna fruntimmer; knulla. ”Emellertid hörde jag berättas om en annan onanist, att han blef ordinerad att begagna fruntimmer, såsom det enda medlet att blifva lusten kvitt.” (Wretlind 1905) ”Alla sju hade ju begagnat minst en av hennes knullbara öppningar, å de under laga former, för alla hade gift sä me na först.” (Teratologen 2003) ”Han väntade ut dem tills de var tretton år gamla. Den lille pojken uppnådde åldern först; biskopen begagnade sig av honom, formade honom efter alla sina utsvävningar och eftersom pojken såg ovanligt trevlig ut roade han sig med honom nästan en hel vecka.” (de Sade 2005/1785) \"Holmberg, (Teodor Holmberg som 1909 grundade \"Riksförbundet för sedlig kultur. Min anm BgD) vars hustru Cecilia skulle komma att dra igång den kampan som ledde till att 'mors dag' började firas, fasade för en framtid där sex ses som ett värde i sig och där mannen och kvinnan 'begagna varandra som redskap för den krassa, rent djuriska könsdriftens tillfredsställelse'.\" (Västerbro 2025 s 378)
","jfr":[]} {"baseform":"begrina","wordforms":[],"text":"(dial) använt i svordomar t ex jädran begrina. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"begär","wordforms":[],"text":"(fornsvenska begär plattyska Begeren) stark lust (till ngn, ngt). SO har begär; ”hist.: sedan 1467”. Jämför passion. Sexuellt begär innebär en önskan eller ett tvång att befria sig från den spänning som könsdriften orsakar. Styrkan i begäret har att göra med sådant som hälsa, ålder, erfarenhet, vanor och hämningar. ”Märta blev likväl inte kvitt känslan av att vandra i en korseld av ögonkast: laddade med flyktigt och brutalt begär från männens sida, med illvillig nyfikenhet och konkurrentavund från kvinnornas.” (Möller 1919) ”De bevarar dig för din nästas hustru, för den främmande kvinnans lena tunga. Ha inte begär till hennes skönhet, låt henne inte fånga dig med sina ögonkast.” (Ords 6: 24—25 Bib 2000) \"I de sammanhangen kunde de beryktade kvinnorna förknippas med excesserna hos en dekadant överklass, med dyrbara kläder, kostsamma festnätter och otyglade köttsliga begär.\" (Lennartsson 2019 s 177-178)
","jfr":["passion"]} {"baseform":"begära","wordforms":[],"text":"fornsvenska begæra från medellågtyska begehren. Hysa åtrå till, därav begärelse* (åld o bibl); stark åtrå. ”Hist.: sedan 1480 (Skrifter till läsning för klosterfolk)”. (SO) \"Bibeln säger oss ju att den som ser på en Man el. quinna till att begära henne, har redan fallit. Och huru många är då de som stå?\" (Brev från Esaias Tégner [1848] till Fredrika Bremer aug 1841)
","jfr":[]} {"baseform":"begärelse","wordforms":[],"text":"stark åtrå, begär, passion. ”The kunna ingen kötzligh begärelse sigh emellan haffiua [...], mykit mindre til menniskior som uthaff theras art och natur icke äro.” (Erik Johan Prytz Magia Incantatrix 1632) ”Till dylika positiva åtgärder (att hålla könsdriften på plats) kan räknas ansträngande kroppsarbete, helst i fria luften, t ex vedsågning, gräfning, rodd, jakt, velocipedåkning. (Ridning är af tvetydigt värde pga gnidningen mot sadeln. För somliga väckes därigenom könsbegärelse).” (Wretlind 1905) \"...och plötsligt kastade hon sig in mot honom och slog båda armarna om hans hals med en snyftning av begärelse, av ömhet, av smärta, våldsam, lidelsefull, omedelbar som djurhonans skri i skogarna, i en urväsendets omedvetna utkrängning.\" (Hansson 1987)
","jfr":[]} {"baseform":"behag","wordforms":[],"text":"fornsvenska behagh; behag, tillfredsställelse, av medellågtyska behach. Jämför äldre tyska Behag och tyska behagen; tillfredsställelse, njutning, t ex ”finna behag i någon, något”. I pluralis ofta om kvinnans kroppsformer, särskilt då om de behag som skymtar i en djärv urringning. SO har ”hist.: sedan 1792”, om kvinnobrösten. SAOB har förklaringen: ”Yttre företräden, intagande former eller kroppsdelar, särskilt sådant som gör intryck på personer av motsatt kön, särskilt då om kvinnlig fägring.” ”Kvinnliga behag brukar man tala om — och menar då i första hand runda, kvinnliga former, bröst, stjärt, men också ett sätt att vara.” (Brandt 1993)
\nJohan Henric Kellgren (1751—1795) skaldar (ca 1780): ”Då på din barm kärleksgudarna vågat leka/ Och [...] smeka/ De båda rundade behag/ Som mellan ljus och mörker tveka.” ”Behag! Hur fan kunde folk kalla tuttar för ’behag’? Obehag var vad de var. Ett par ständiga och allestädes närvarande ’obehag’. Tunga och gungande omöjliggjorde de all form av hastig rörelse.” (Giertz 1993) ”Dåtidens kvinnor var ju inte njugga med att visa sina behag ovanför midjan. Men från midjan till marken var de mysterier, heliga gåtor.” (Brøgger 1974)
","jfr":["Behag"]} {"baseform":"behagligheter","wordforms":[],"text":"(euf o åld) kvinnliga företräden. ”Mödan vore mig så mycket lättare som hon gick i negligé, omgjordad allena med ett stycke blå duk som betäckte midjan, så att alla hennes digra behagligheter föllo mig fullt i ögonen.” (Wallenberg 1781/1960) Jfr behag.
","jfr":["behag"]} {"baseform":"behagshållare","wordforms":[],"text":"(sl) behå*. Se även behag.
","jfr":["behag"]} {"baseform":"behov","wordforms":[],"text":"(euf) fornsvenska behof av lågtyska behof (tyska Behof). ”Göra, utträtta sina behov.” ”Hist.: sedan 1381”. (SO) Jämför danska göre sit behov, tyska ein bedürfnis haben, seine notdurft verrichten och franska faire ses besoins. Därtill latin necessitati parere. Schroderus (1630-t) nämner ”göras behooff”. Kindblad (1867) definierar behof som ”en naturlig uttömning genom stolgången* och Björkman (1937) har bl a följande att säga i ämnet: ”Det gäller en hunds skötande av sina naturbehov (även detta ord är ju en eufemism, stundom påbättrat till behov).” \"Om ytterligare en stund viskade gumman, att hon måste göra sina torra behov.\" (Folksagan i Sverige 3 s 800) \"Gör dina behov så skänker vi överskottet till behövande.\" (Skylt på toadörr, Hornstull, Sthlm 2019)
","jfr":["necessitati parere","göre sit behov,","faire ses besoins"]} {"baseform":"behå","wordforms":["bh"],"text":"även bysthållare, brösthållare. Behå hist.: sedan 1912, bysthållare (från tyska Büstenhalter) från 1917 och formen bh 1971. Alla årtalsbeteckningar enligt NEO. Stöder och formar kvinnans byst. Under antiken fanns ett behåliknande plagg som kallades strophium (grekiska bröstbinda). Den första moderna behån konstruerades 1914 i USA av Mary Phelps Jacob. Under senare delen av 1960-talet slog det behålösa modet igenom och först mot slutet av 1970 blev behån åter populär.
","jfr":[]} {"baseform":"behållare","wordforms":[],"text":"(euf) 1 kvinnligt könsorgan. ”Det gjorde ont i kuken som hölls i ett fast grepp liksom det faktiskt ofta kändes när den befann sig i den rätta behållaren.” (Het Kärlek 1967) 2 bh, behå*.
","jfr":[]} {"baseform":"behöver spjälas","wordforms":[],"text":"(sl) impotent*.
","jfr":[]} {"baseform":"being","wordforms":[],"text":"(rom) djävulen.
","jfr":[]} {"baseform":"bekant","wordforms":["intim."],"text":"1 (sl) ta en gammal bekant i hand; pissa. Än vitsigare blir det med fortsättningen, meddelad av 20-årig kvinna: ”så att han blir så glad att han strålar.” 2 bli för mycket bekant med någon; bli alltför intim med någon. \"Lagerbladh, phil. magister smolandus (smålänning) [från] Skatelöf, är på condition (anställd som informator) hos en captain Eggertz. Säges vara för mycket bekant med fruen, bliver gift med capitainens dotter.\" (Linné [1700-t] 2022 s 116) Se även intim.
","jfr":["intim","massage"]} {"baseform":"bekliva","wordforms":[],"text":"(euf o åld) knulla. ”Hon la sig ner på rygg och hastigt beklev han henne.” (Abrahamsson 1967) Jämför bestiga, kliva på.
","jfr":["bestiga","kliva på"]} {"baseform":"beknula","wordforms":[],"text":"(sl o sk) knulla med någon. Ohlmarks (2004) påpekar att ordet uttalas med långt u och är studentspråk. \"Efter studentbalen kan du tro ja beknulade henne så att hon så både solar å stjärnor.”
","jfr":[]} {"baseform":"bekräftelsehora","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt NyS ”person som gör vad som helst för att få bekräftelse (på sin duktighet).” Se även uppmärksamhetshora.
","jfr":["uppmärksamhetshora"]} {"baseform":"bekvämlighet","wordforms":["anstalt "],"text":"(euf) dass, toalett. Enligt NEO ”hist.: sedan 1760”. Bekvämlighetsanstalt förklaras hos Kindblad (1867): \"En till begagnande vid de naturliga uttömningarna afsedd sak eller inrättning.” Franska commodité; bekvämlighet, om toalett och potta. SAOB (1906) har bekvämlighetsinrättning, bekvämlighetshus, (enligt SO ”hist.: sedan 1850”) bekvämlighetskontor, bekvämlighetsinrättning och bekvämlighetsrum. ”Offentliga bekvämlighetsinrättningar saknades helt i äldre tiders Paris. Det var ej ovanligt att personer som var illa trängda hyrde ett åkdon för att i detta göra ifrån sig.” (Tilander 1968)
\nSaxon (1914) har toalettbekvämligheterna och enligt honom bör gäster som stannar några timmar i ett hem upplysas om var dessa bekvämligheter finns. Kvinnliga gäster ska informeras av värdinnan och manliga av värden. Måste man som gäst själv förhöra sig om var dessa faciliterter finns så bör man göra det genom en omskrivande fråga som t ex var man kan tvätta händerna. Se även anstalt och inrättning.
\n","jfr":["anstalt ","inrättning"]} {"baseform":"bekvämlighetsflicka","wordforms":[],"text":"
(euf) namn på de hundratusentals unga koreanskor som under 1930- och 1940-talen tvångsförflyttades och tvingades tjänstgöra som sexslavar på japanska bordeller. Se även under flicka.
","jfr":["flicka"]} {"baseform":"bekymmer","wordforms":[],"text":"(euf) fornsvenska bekymber. ”Hist.: sedan 1465”. (SO) ”Hon är i bekymmer”; hon är ogift och havande.
","jfr":[]} {"baseform":"bel","wordforms":[],"text":"(åld) membrum virile*, enligt Ludolf (ca 1650). Detta med följande latinska tillägg i svensk översättning: \"En tysk vars efternamn började på Bel, bytte därför namn till Bal eller Ballen [...] eller Palla, ohöviskt ...fallos , härav anspelar de på namnet Sardanapallos (här har väl enbart ändelsen i namnet spelat in vid omnämnandet av kung Assurbanipal av Assyrien från 600-talet f.Kr.)\"
","jfr":[]} {"baseform":"belfies","wordforms":[],"text":"(nyo) ungefär rumpbild. Uttrycket byggt på selfies, dvs den porträttbild man med mobil- eller digitalkamera tar av sig själv. Ordet myntat första gången 2005. Belfies, som första gången dyker upp 2013, är då motsvarande bild tagen av den egna rumpan. I artikeln Från baktanke till huvudsak (Svd 6 sept 2014) skriver Daniel Björk bl a följande om fenomenet: ”Popuärkulturens mest omtalade kvinna, Kim Kardashian, är den moderna bakdelens okrönta drottning. Twerking*, förra årets mest skandalomsusade dans, är rumpans officiella dans. Belfies, butt selfies — håller på att ersätta selfies.”
","jfr":[]} {"baseform":"Belial","wordforms":["Beliar"],"text":"(hebr) ondska, fördärv. Djävulen. I Gamla Testamentet talas det i Femte Mosebok 13-14 om ondsinta män. I Andra Korintierbrevet 6:15-16 heter det: \"Hur rimmar Kristus med Beliar, och vad förenar den troende med den otroende? Hur kan Guds tempel förlikas med avgudar?\" I Qumranskrifterna framställs Belial som Guds fiende. Han försöker locka människorna till avfall och bli fientliga mot Gud. Quamran är den ort på Västbanken där man hittade Dödahavsrullarna. De första fynden gjordes 1947.
","jfr":[]} {"baseform":"beligga","wordforms":[],"text":"(åld) beligga ena qwinno om ’coire*’ enligt Schenberg 1739. Beligger finns med i Swedbergs Swensk Ordabok (1720-t) där han bl a hänvisar till I Mos 38:3: ”Och tå han belåg henne, wardt hon hafwandes, och födde en son, then kallade hon Er.” (Bibeln 1703) Följande citat är hämtat från Thunanders Förbjuden kärlek i 1600-talets Sverige: ”En ny rannsakning ’om Eric Nilssons beskyllning på Sara Davidsdotter för sammanlag och beliggning’ måste alltså företas.” ”Utslaget hår förbehölls de av männen orörda unga kvinnorna, medan gammalt skick och bruk fordrade, att gifta kvinnor, änkor eller ’eljest belegat kvinnfolk’, skulle skyla håret under en hätta.” (Eriksson 1939)
","jfr":[]} {"baseform":"belldong","wordforms":[],"text":"(sl) pung*. Jämför dong.
","jfr":["dong"]} {"baseform":"Bellman","wordforms":[],"text":"(smn) från Carl Michael Bellman (1740—1795) 1 torrdass, utedass. Författaren Sven Delblanc (1931—1992) berättar i sin bok Trampa vatten (1972) om familjens torrdass på Mölna vars interiör ”smyckades av en reproduktion av Kraffts bekanta porträtt av poeten” och därför aldrig kallades annat än Bellman av familjemedlemmarna. Dassbesöken benämndes ”att gå på Bellman” och Delblanc berättar också att ”det var allmän sed i Hedeby att smycka avträdet med planscher, oljetryck och inte minst statuariskt grupperade porträtt av kungliga familjen”. I mitt barndoms tvåsitsiga utedass på 1940-talet fanns bl a en stor bild föreställande kung Gustav V och drottning Victoria uppsatt med häftstift. 2 (euf) full i Bellman; full i fan. 3 dra en Bellman; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"bello","wordforms":[],"text":"(sl) voyeur*, tittare. Bella (sl) titta, vara tittare. Lars-Gunnar Andersson (2021) har med ordet bella; titta, kolla och han tar också upp en äldre och betydligt mer specifik betydelse \"tjuvkika på älskande par eller lättklädda damer i allmänhet\". Andersson menar att ursprunget till ordet inte är klarlagt. Men han gissar att italienskans bella donna; vacker kvinna kan vara ursprunget. Alltså sådana man bellade på.
","jfr":[]} {"baseform":"belly","wordforms":[],"text":"(sl) 1 engelska för mage, underliv. 2 kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"belägra","wordforms":[],"text":"(åld) belägra ena qwinno, fornsvenska beläghra av lågtyska belegeren. Jämför läger. I 1600- och 1700-talets ordböcker och i äldre bibelöversättningar. Swedberg (1720-t) har belägrar. ”Han (prästen) skal beswäria qwinnona och säija til henne: Hafwer ingen man belägrat tigh och tu icke hafwer förlupit tin man så at tu hafwer orenat tigh, så skall thetta bittra förbannade watnet intet skada tigh.” (Bib 1703 4 Mos 5:19) \"Därför belägrade Peter aldrig 'den Guds borg som hette Kristina, utan beundrade, manade, tröstade och hjälpte henne tillbaka till den himmelska Brudgummen.\" (Blomkvist 2019 s 356) Se även lägra.
\nEn vanlig form av förbjuden kärlek var det s k dubbla horet. Sådant föreligger, hette det i Johan III:s (1537—1592) ordinantia om horsaker, när ”en gift man belägrar sig med en gift kona”. (Thunander 1992) \"I Hälsingland bekände en kvinna 1597 att hon blivit 'belägrad' av Satan, som 'haffver så beställa och beskaffa med dem lika som en annan äkta gift man med sin hustru, det dem tyckes'.\" (Bergenheim 2020)
\n","jfr":["läger","belägrar","lägra"]} {"baseform":"beläte","wordforms":[],"text":"
(åld o bib) dildo*, olisbos*. Avgudabild, även beteckning för fula ting i allmänhet. Enligt SO ”Hist.: sedan 1541 av fornsvenska biläte, av fornlågtyska bilithi [...] eg samma ord som bild”. Här i den bibliska sammansättningen mans beläte som i Bibeln (1703 Hes 16 v 17): ”Och tu tog tin skiöna tygh/ som jagh tigh af mitt guld och silfwer gifwit hade/ och gjorde tigh mans beläte ther af/ och bedref titt horerij med them.” I Bibeln (2000) lyder samma vers: ”Av dina praktfullla smycken, det guld och silver jag skänkt dig, gjorde du mansfigurer, och med dem horade du.”
","jfr":[]} {"baseform":"bemböling","wordforms":[],"text":"(fisv so) enligt FSO står ordet för lantis, tönt och enfaldig person. ”Ordet kommer från bembölehistorierna (skrivna av Z. Topelius) som handlar om en by med påstått enfaldiga invånare. Bembölingarna motsvaras i Sverige av Tälje tokar.”
","jfr":[]} {"baseform":"bemsed","wordforms":["bemsig"],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”hafvande; om qvinnor” och Skåne som ordets hemvist. Även bemsig (som har hög mage) om samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"bemäktiga sig","wordforms":[],"text":"(euf) skaffa sig herravälde över någon/något (ofta med våld), erövra. ”Men när hennes unga, knoppande barm för ett ögonblick blev synlig och hon märkte att jag ville bemäktiga mig henne, slutade hon med att skratta och begynte sätta sig till motvärn.” (Casanova 1936/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"ben","wordforms":[" mellanbenet"],"text":"fornsvenska ben och isländska bein. ”Hist.: sedan slutet av 1200-talet. (Westgöta-Lagen)” (SO) Ett gemensamt germanskt ord, t ex tyska Bein och engelska bone, kanske från isländska beinn; rak, och i så fall ursprungligen ”om de raka benpiporna i de nedre extremiteterna.” (Hellquist 1980) \"I alla germanska språk betyder ordet 'skelettben', vilket är den äldsta innebörden, men i nordiska språk och tyska har ordet också fått betydelsen 'lägre extremitet (som på engelska leg, samma ord som svenska lägg), möjligen för att de största skelett benen i kroppen sitter i de lägre extremiteterna.\" (Fridell 2021)
\n1 Från 1830-talets Amerika berättar den engelske upptäcktsresanden kapten Frederick Marryat följande sedelärande historia: ”Vid Niagarafallen eskorterade jag en ung dam som stod mig nära. Hon hade ställt sig på en klippa för att se bättre, när hon halkade till och skadade sig lätt i fallet: hon hade skrubbat smalbenet. Då hon haltade en smula under hemfärden frågade jag om hon gjort sig mycket illa i benet. Hon vände sig då bort från mig, uppenbarligen mycket chockad, eller sårad och då jag inte visste vad jag gjort för fel, bad jag att hon skulle förklara sitt ändrade sätt mot mig. Efter viss tvekan sade hon att eftersom hon kände mig väl, skulle hon berätta för mig att ordet ben (leg) aldrig fick användas i damsällskap. Jag bad genast om ursäkt för mitt taktlösa uppträdande som berodde på att jag bara var van vid engelska umgängesvanor och där var ben inte något fult ord. Då jag bad henne tala om för mig vilket ord som var lämpligt i sammanhanget, sa hon att lem (limb) var ett användbart uttryck. Men hon tillade också att hon inte var lika nogräknad som vissa andra i hennes bekantskapskrets vilka talade om bordslem (limb of table) eller pianolem (limb of piano forte).”
\nInnan vi nu småleende avfärdar ett dylikt pryderi såsom typiskt engelskt eller amerikanskt, ska vi ta oss en titt på samma period i Sverige. Så här kunde det låta i 1860-talets Sverige: ”En del av hennes kropp fick man inte låtsas om, och det var hennes ben. Man nämnde dem ej heller någonsin. Den minsta skymt av en vit strumpa — och man bar ju alltid vita strumpor — ansågs som högst opassande.” (Hamilton 1928)
\nÄnda fram till sekelskiftet ansågs det ”högst pikant”, men ej ”chick” om en dam lyfte någon centimeter på kjolen och visade en skymt av sitt ben. Först kring sekelskiftet skedde en revolution. Då kapades ett par centimeter nertill på den långa kjolen och fram kom damernas ben. I nära tvåtusen år, med några korta avbrott, hade det då varit förbjudet för damerna att visa benen. Med damer menas då förstås de kvinnor som fanns i de högre samhällsskikten. Arbetar- och bondkvinnor fick se mer till det praktiska än till modet. Ute på åkern var långkjolarna ett hinder i arbetet och därför skörtades de upp.
\nMen i ”finare” kretsar, där kvinnorna inte utförde något tyngre arbete, var man noga med att dölja benen och att undvika, precis som i det amerikanska fallet ovan, att säga rent ut vad det var fråga om. I stället sa man t ex fortkomstledamöterna, när man någon gång tvingades ge dessa onämnbara extremiteter ett namn. Ordet från fortkomst (åld); framgång i livet t ex i karriären av fort och komm och ledamot; medlem av sluten grupp. ”Några av dem lyckades emellertid tack vare sina snabba fortkomstledamöter rädda sig undan denna storpinkare.” (Rabelais 1945/1500-t)
\nFörst med första världskrigets slut kom det riktiga klippet och kvinnobenen kom att framföras i full frihet. \"Men kvinnorna var inte skrämda. De fruktansvärda benstolparna hos de flesta av dem — verkligen skrämmande, påtagliga nog att rättfärdiga mord! Eller de stackars klena pinnarna! Eller de välsvarvade, snygga sakerna i silkesstrumpor, utan den minsta gnutta liv! Så fruktansvärda de var, dessa miljoner av meningslösa ben som meningslöst trampade omkring!” (Lawrence 1928)
\nI Fredrika Bremers roman Hertha (1856) sköter den kvinnliga huvudpersonen om en manlig bekants skadade knä. Det föranleder en kritiker att opponera sig: ”Om det varit en fot, skulle jag ej ha sagt mycket om det, men knäet, det är sannerligen att gå för långt”.
\nEn fot gick tydligen för sig, men i pluralis var den kroppsdelen onämnbar i borgerliga och högreståndskretsar under den oskarianska tiden här i Sverige och en bit in på 1900-talet. I Annette Kullenbergs Om överklassen i Sverige (1974) nämner en adlig person vilket problem det förorsakade en bekant när hon brutit fötterna. När hon skulle berätta om olyckan, tvingades hon till omskrivningen att hon brutit ”den ena foten och den andra”. Palmenfeldt (1986) menar att om man använde ordet fötter i plural så ”påmindes man om att det fanns två stycken fötter. Och fanns det två, så kunde de sära på sig och – sedan var det inte långt till synden.”
\nSamma entalsfenomen förekom också när det gällde bröstet. ”Kvinnor hade bröst — i singularis. Pluralformen ledde tankarna till funktionen mer än kroppskonturen och kunde därför inte användas annat än för medicinska beskrivningar. För att vara helt på den säkra sidan då det gällde detta svåra substantiv var det enklare att använda ordet barm*, som var neutralt.” (Frykman/ Löfgren 1979).
\nI Skåne däremot kan ordet ben vara en förskönande omskrivning för fot. Enligt Ohlmarks (2004) betyder ben ofta fot i vårt sydligaste landskap ”då man har ett slags freudiansk skygghet mot att tala om ’foten’, en erotogen zon”. 2 mannens tredje ben (sl) kuk. Även mellanbenet och bästa benet av tre samt det där mellan benen. I engelskan finns bone (ben); penis. ”Jag har en dunkel aning om att fotboll och celibat är ett katolskt påhitt. Präster får inte ha roligt och inte fotbollsspelare heller. Det är som om det där tredje benet är i vägen för Gud och bollen.” (Kristina Kappelin i Sportbladet 23/5-2002) ”Ja, och den enda merit han hade var det som hängde mellan hans ben.” (Drougge 2003)
\nBrunner (2002) har sängben: ”När du kan få dig ett rent vidunderligt svarvat, vackert uppsvängt polerat sängben som det här, som rör varje fruntimmer till tårar”. Engelsk slang har get a leg in, fritt få in en fot i dvs få in kuken i fittan. I Bibel 2000 uppmanar svärmodern Rut : ”... lyft på täcket vid fotändan och lägg dig där. Då säger han dig vad du skall göra.” En obegriplig liggplats för den som inte känner till att på biblisk hebreiska brukar fötter och ben vara en bild för mannens underliv eller kön. Det här bildspråket verkar ha hängt med alltifrån vår första bibelöversättning (1541) till våra dagar. Inte ens i en modern bibelutgåva vågar översättarna tala klarspråk och fortsätter i samma spår, när Rut, i 3:9, efter det att Boas vaknat, säger: ”Jag är Rut, din tjänarinna [...] bred ut din mantel över mig, du är min skyldeman”. Att uttrycket inte bara innebär att han skall värma henne med manteln utan också är en biblisk bild för samlag, är det väl knappast någon bibelläsare idag som känner till, men det struntar de pryda bibelöversättarna i bara det är rent och snyggt i de bibliska ordleden.
\nHos de flesta spindlar har hanen spermapaketet i ett specialiserat ben, kallat pedipalpen, som han använder för att pumpa in sperman i honans könsöppning. 3 det där mellan benen (euf); kvinnans könsorgan. 4 lyfta på benet (euf) urinera, precis som hundar gör. 5 mellan hennes ben, sära på benen (euf) knull, knulla. ”När en högt uppsatt person anklagades för sedlighetsbrott blev han för det mesta frikänd, även i så flagranta fall som detta: ’Borgmästaren bekänner att han haver varit mellan hennes ben, men icke haft något att beställa med henne’.” (Eriksson 1988) ”Det var så svårt att tänka sig att en studiekamrat mot betalning frivilligt särade på benen för alla möjliga män.” (Brask 2007). Även i bena firren (sl); knulla. Se vidare under fisk. 6 hon går på sista benet (euf); hon är färdig att få barn. 7 lägga benen i vädret (sl); dö. 8 barbent från topp till tå; naken.
\n","jfr":[]} {"baseform":"bena","wordforms":[],"text":"
(sl) ha samlag, knulla. Direktöversättning från engelskans bone. Se även under ben.
\n","jfr":["ben"]} {"baseform":"bend","wordforms":[],"text":"
(gråspråk) i uttrycken wårå i bend; vara gravid och å ir i bend; om havande kvinna. Gråspråk var ett hemligt språk som talades av de älvdalska gårdfarehandlarna, gråarna och var en variant av älvdalskan.
","jfr":[]} {"baseform":"beng","wordforms":["bäng"],"text":"(rom) djävul, ofta använt som svordom. Gammal svensk slang med betydelsen dum, enfaldig, tokig, känt åtminstone sedan början av 1800-talet. Några exempel hämtade från Ulrich (1912): ”Dova atjar ejn beng burd” (Den där är en satans bonde) och ”Tvi bäng av andré i piverten, muskrån jara lo andré” (Ge fan i ock gå in på krogen, polisen gick nyss in) samt ”Bäng i mandrån si” (Satan i mitt blod).
\nUlrich har också med bängallo; djävul och bängallo forto; djävlar anamma. OFS har bengelerik; djävulen, fan. Swedberg (1720-t) har bengel; odåga, bov. Gösta Bergman (1964) tar upp bengesta; helvetet; beng; fan och bengalo; tokig och menar att samtliga troligen har indiskt ursprung. Det anser också Olof Gjerdman (1947) som, utifrån Djos Per Anderssons förbrytarordlista (1847), förklarar bäng med ”sanskrit vyanga; limbless, maimed, a cripple, a frog, (krympling, groda, drake) hindi beng; frog, toad”. Och fortsätter han: ”Zigenarna sägs ha fått dessa ord för djävul på så sätt att de vid sin ankomst till Grekland lade märke till de överallt vanliga målade bilderna av S:t Georg dödande djävulen i drakgestalt, som ofta närmast liknade en groda.” Gjerdman menar att bängesta är detsamma som bengestad; djävulens stad, helvetet.
","jfr":[]} {"baseform":"bengalo","wordforms":["bängalo","dingalo"],"text":"(sl) dum, tokig, galen. Enligt Lind (2016) \"ett av många ord i Malmö-slangen som har sina rötter i romani chib (romernas språk) och som har levt kvar genom seklen.\" Se även dingalo.
","jfr":["dingalo"]} {"baseform":"bengbula","wordforms":["bängbula"],"text":"(sl) 1 kuk. Jämför bäng. 2 (åld so) dumbom.
","jfr":[]} {"baseform":"bengerste","wordforms":["bängerste","bengerske"],"text":"(rom) även bängerste, bengerske; helvete*.
","jfr":[]} {"baseform":"bengi","wordforms":["bängi"],"text":"(rom) djävlig*.
","jfr":[]} {"baseform":"bengster","wordforms":[],"text":"(måns) steppa striten på bengster; prostituera sig särskilt om män.
","jfr":[]} {"baseform":"bengt","wordforms":[],"text":"(smn) 1 kuk. 2 polis.
","jfr":[]} {"baseform":"benis","wordforms":[],"text":"(euf) förskönande uttryck för penis*.
","jfr":[]} {"baseform":"benke","wordforms":[],"text":"(för sl) nörd*, tönt.
","jfr":[]} {"baseform":"benknäckare","wordforms":[],"text":"(sl) om person som torterar någon genom att knäcka ben på sitt offer. Enligt NEO ”hist.: troligen sedan 1950-t”. Här om knull mot någons vilja, där den villiga partnern nästan måste knäcka benen på den ovilliga för att nå målet.
","jfr":[]} {"baseform":"benn","wordforms":["bänd"],"text":"(sk) springa (ränna) i benn; vara brunstig, vara löpsk*. Uppgift från Lundbladh (2012) som också har exemplet lua/lyba i benn.
","jfr":[]} {"baseform":"benny","wordforms":[],"text":"se under dra.
","jfr":[]} {"baseform":"ben-wa bollar","wordforms":[],"text":"se rin-no-tama.
","jfr":[]} {"baseform":"beomsstock","wordforms":["stock"],"text":"(lmo) enligt fittkramp.se: \"En HIV-smittad mans könsorgan\". Se även stock.
","jfr":["stock"]} {"baseform":"bepissa","wordforms":["bepissadher"],"text":"(fsv) kasta sitt vatten på, öfvergjuta med urin. \"ho som aff rottom (råttor ) bepissader varder.\" (Läke- och Örte-böcker 1883-1886.)
","jfr":[]} {"baseform":"berg","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kvinnobröst. ”Min Nymph hon har tu berg som Alabaster hwjta...” (Haquin Spegel ”Ur erotiska dikter” 1600-talet) 2 pung. 3 klang i berget; orgasm. Använt av signaturen Johanna i (Alakoski/Mogensen 2008).
","jfr":[]} {"baseform":"bergalat","wordforms":[],"text":"(sam) satan*.
","jfr":[]} {"baseform":"Bergholms kabinett","wordforms":["kabinett."],"text":"(sl) enligt G:son Berg (1924) \"avträde* på Kuggis i Uppsala vid studentskrivningen 1858\". Se även kabinett.
","jfr":["kabinett"]} {"baseform":"berglärka","wordforms":[],"text":"se lärka.
","jfr":[]} {"baseform":"berikare","wordforms":[],"text":"(so) ironiskt om invandrare.
","jfr":[]} {"baseform":"bermudatriangeln","wordforms":["triangel"],"text":"(sl) fitta, fitthår. Ett område i västra Atlanten mellan Bermuda i norr, Florida i väster och Puerto Rico i söder. Även kallad Dödens triangel efter att en rad oförklarliga fartygs- och flygförsvinnanden ska ha ägt rum där. Se även triangel.
","jfr":["triangel"]} {"baseform":"bernhyttare","wordforms":[],"text":"(åld so) mes, fegis. Ordet var på sin tid vanligt inte bara i Sverige utan också i övriga nordiska länder. Detta berättar Inedahl (2023) som också menar att ordet troligen kommer från tyskans auf den Bärenhaut liegen; ligga på björnskinnet, d v s att ligga och lata sig. Han ger också prov på ordets användning: \"Ska jag sova här, frågade löjtnanten upprört när Israel Stadstjänare visade honom sitt rum. Du sover där borgmästaren och rådet bestämt, svarade Israel bistert. Löjtnanten drog hotfullt sitt svärd. Jag ger er tusan djävlar allesammans. Du är ingenting annat än en bödelsknekt*, en rackare* och bernhyttare, skrek han så att det hördes ända ut på gatan.\" ( Stockholm 1628)
","jfr":[]} {"baseform":"berr","wordforms":["berra"],"text":"(knoparmoj) Palm (1910) har berr; exkrementer*, avträde och berra; cacare*. Gibson (1978) har berra i något; skita i något.
","jfr":[]} {"baseform":"bertopung","wordforms":[],"text":"(sl) vara oförlöst kåt. ”I lumpen kallade vi det bertopung, att gå med BH i kalsongerna.” (Erik 19 hos Centerwall Kärleksvägar, Folkhälsoinstitutet 1997.)
","jfr":[]} {"baseform":"bertor","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"beröring","wordforms":[],"text":"(euf) samlag. ”Vanligen blir en kvinna icke hafvande redan vid första eller andra beröringen med en man, utan först sedan hon flera gånger påverkats af hans kraft.” (Kress 1905)
","jfr":[]} {"baseform":"besen","wordforms":[],"text":"(svr o åld) se på besen (baggen); se på fan bl a hos Strindberg (1849-1912).
","jfr":[]} {"baseform":"besiktningsbyrå","wordforms":[],"text":"inrättning i Stockholm dit prostituerade kvinnor tvingades gå för läkarundersökning en gång i veckan under reglementeringssystemet. (Se under bordell) År 1847 öppnade två besiktningsbyråer som 12 år senare slogs samman till en med säte i Gamla stan. Den som skrevs in på byrån berövades sina identitetshandlingar och fick istället en bok där hennes besök på byrån och hälsotillstånd noterades.\"När jag va patrullerande va jag uppe på byrån med ett kiffer. (knarkare min anm BgD) Då va hon där för besiktning.\" (Segerlund 2021 s 21)
","jfr":[]} {"baseform":"besinna","wordforms":["besitta","begrina"],"text":"(euf) mildare svordom. Besinna; tänka efter, sansa sig. Anknyter till besitta, som enligt Östergren (1919) ”kanske är mest litterärt; åtminstone ej ofta brukat av yngre generationer”. Bellman har ”par djefla besitta” och ”regera och besitta” (FE 59). Hellquist (1980) har besitta ”bl a i svordomar, med el. utan subj. el. obj., utgående från den nu huvudsakl. i religiös anv. uppträdande bet. ’hava i sitt våld’, i sht om ond ande”. Någon gång förekommer också den eufemistiska ombildningen besittningen, av besitta, efter mönster av fasingen, tusingen. ”Gamle Lars i Stafsbygget stal en gång bara så litet som en vagnsaxel och besittningen fick inte karln sen heta Axelson i all sin tid.” (SvD nr 98/1897). OFS har begrina, t ex jädrans begrina, beknävlad, ungefär förbannad och besticka, ”fan besticka”.
","jfr":[]} {"baseform":"besittning","wordforms":["ta i"],"text":"(euf) äga, förfoga över. Här i sexuell betydelse. ”Som om ingenting passerat, tog han henne om kvällen i besittning alldeles som vanligt — som ett viljelöst ting.” (Nyström 1921) ”Höga herrar utnyttjar sin ställning och tar andras hustrur i besittning.” (Vatsyayana/Kalyanamalia 1952) ”Om jag tar med mig en kvinna på bio eller till någon vacker plats i naturen ber jag henne ha så lite kläder som möjligt på sig och att välja sådana kläder som gör det lätt för mig att ta henne i besittning.” (Hite 1982) Jämför bemäktiga sig.
","jfr":["bemäktiga sig"]} {"baseform":"besk","wordforms":["beska"],"text":"(sl) 1 besk; dass, toalett. Ordet förknippas annars mest med smak och slangens sprit, sup. 2 beska; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"beskeden","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) ”nedträckad” som i det skånska ordspråket: ”Den sóm ä förveden (nyfiken), han bler beskeden.” Jämför nordhögtyska bescheissen och träck.
","jfr":[" träck","bescheissen "]} {"baseform":"beskutta","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har \"blott i mildare svordom\" och han exemplifierar med ”hin beskutta! beskutta så’nt!”. (Nk)
","jfr":[]} {"baseform":"beskälla","wordforms":["beskällning"],"text":"(åld) parning om djur. Från tyska beschälen; bespringa, betäcka. \"Min tavla var bra målad— det vet jag — men motivet var 'svinaktigt' i fransmannens tycke emedan där förekom en kvinna i särk och en Leda som beskälles av svanen.\" (Meidal 2022 s 61) Jämför beskällare; hingst som används för betäckning. NEO har ”hist.: sedan 1686”.
","jfr":[]} {"baseform":"besova","wordforms":[],"text":"(åld) med i våra äldsta ordböcker t ex Swedberg (1720-t), där han bl a hänvisar till Job 31:10: ”Så warde min hustru af enom androm skämd; och andre besofwe henne”: (Bib 1703). Be- av tyska be, bi; bredvid. ”Bort från Danviken åkte samma oroliga år (1599) också den i hospitalets och Herrens tjänst anställde klockaren Erik Matsson, som i hospitalet besovit en därstädes intagen före detta ’skiöka, Margareta benämnd’.” (Eriksson 1988) ”Hon (drottning Kristina) blev kär i Ebba Brahes son, men Axel Oxenstierna avslöjade att de var halvsyskon: Gustav Adolf hade besovit Ebba Brahe vid hennes bröllop. Det var hans privilegium som rikets högste herre.” (Schön 2004) Också i det ålderdomliga ”hon är besoven”; hon är med barn. \"För de församlade prästerna berättade Petrus Bergius att Herr Olof hade beskyllt hans syster för att ha 'besovit sig med andra manfolk' trots att hon var gift.\" (Hassan Jansson, K/ Lindström, J 2018)
","jfr":[]} {"baseform":"bespotta","wordforms":["bespottelse"],"text":"(åld so) enligt SO; håna, smäda. Samma källa har \"Hist.: sedan senare hälften av 1400-talet [Latinskt-svenskt glossarium]; fornsv. besputta, bespotta.\"
\n","jfr":[]} {"baseform":"best","wordforms":[],"text":"
1 (euf) kuk. 2 (sl) i uttrycket best med två bakar; ett knullande par. Efter engelskans ”beast with two backs”, som finns med i William Shakespeares (1564—1616) Othello (1603—1604). Best av lågtyska best av latin bestia; (vild)djur, kreatur. Best är en varelse, oftast ett djur eller fantasivarelse, med skräckinjagande utseende och uppförande. Ordet har funnits i svenskan sedan 1500-talet. Ett annat uttryck med samma betydelse är ”leka djuret med två ryggar”, vilket, enligt en jämtländsk sagesman (f 1929), lär ha använts någonstans av August Strindberg (1849—1912). Se även djur (2).
","jfr":[]} {"baseform":"bestialitet","wordforms":["bestiatilism"],"text":"av bestialisk; grymhet mot människa eller djur. Här om könsumgänge med djur. Se även tidelag, zoofili och sodomi. Av best; varelse (mest djur) med skräckinjagande utseende och uppträdande. Från latin bestia; djur. Laqueur (2004) berättar att mer än 1500 fall av bestialitet prövades i svenska domstolar mellan 1630—1750 och i 470 av dessa fall dömdes förövaren till döden. Jämför zoofili.
","jfr":["tidelag, zoofili","zoofili"]} {"baseform":"besticka","wordforms":[],"text":"(dial o svr) fan besticka. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"bestiga","wordforms":["bestigning","fjällbestigning;"],"text":"fornsvenska bestigha; storma troligen från medellågtyska bestigen med samma betydelse. 1 Ingers (1977) har ”i bet. coire* från 1930-t”. Annars mest om fyrfota djur, där hannen klättrar upp på honan vid parningen. Bestiga ”hist.: sedan 1727” och bestigning ”sedan 1795”. (NEO) I den grekiska mytologin berättas om Persifae, kung Midas maka, som blir förälskad i en tjur och som får Daidalos, konstnären och skaparen av bl a labyrinten på Kreta, att konstruera en ihålig ko åt henne, i vilken hon kan låta sig bestigas av tjuren. ”Jag avskyr att bli klumpigt bestigen. Jag vill ha det smidigt och liksom smygande.” (Hite 1977) ”Istället kylde han av unga Harriets lust med bibelcitat, sedan besteg han hennes slocknade förväntningar.” (Whilde: Les extrêmes se touchent. Subaltern 3/2006) ”Att bestiga en sådan kvinna är farligare än att rida på jakt på ett sto som tappar besinningen.” (Louÿs 2011) Även fjällbestigning; av fjälla; flicka, kvinna. 2 bestiga elfenbensstatyn (sl); skita.
","jfr":[]} {"baseform":"bestyr","wordforms":[],"text":"(euf) syssla. 1 samlag. ”Medan min vän nere på gården styrde om mina saker och Ulla skulle bestyra om en skål mjölk, hade jag med modern ett annat bestyr i hennes soffa.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 avsides bestyr och göra sitt bestyr; pissa, skita. SAOB (1906) menar att bestyr som i behov, naturbehov, är mindre vanligt utom i Finland. I 1 Sam 24 talas om hur David skonar Sauls liv, trots att den senare är ute för att döda honom. Fjärde versen lyder i en moderniserad överföring från år 1900 av 1703 års bibel: \"Och då Saul kom till fäbodarna utmed vägen, var der en jordkula, och Saul gick dit in för något bestyr; och David och hans män sutto långt in i samma kula.” Ursprungstexten i 1703 års bibel har betäckia sina fötter* för den aktuella handlingen. I 1917 års bibelöversättning heter det ”avsides bestyr”, och i Bibel 2000 ”uträttar han sina behov”.
","jfr":[]} {"baseform":"beställa","wordforms":[],"text":"fornsvenska beställa; ställa i ordning, uträtta, av lågtyska bestellen med samma betydelse. 1 (euf) ha något att beställa med någon; ha samlag med någon. ”Som ung hade han tjänat dräng hos Jon i Svenshult, där Gertrud Andersdotter var piga. En gång i slåttertiden hade han haft ’med henne att beställa’ men utan följder i form av havandeskap.” (Thunander 1992) ”... hon bekänt för honom att en trädgårdsmästare haft att beställa med henne.” (Jarrick/Söderberg 1998) ”... men Kihlberg åter gått till henne i diket, dock vittnet icke sett, om han då något med henne haft att beställa,... (Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763 angående ett våldtäktsfall.) 2 (dial) utträtta (sina behov), göra (sitt) tarv*. Uppgift från OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"besvärlig","wordforms":["besvärlighet"],"text":"1 (dial) havande. (OFS) 2 Saxon (1914) har toalettbesvärligheter som han menar uppstår i samband med toalettbesök. Denna känslighet upphör inte för att man gift sig. Ingen form av naturbehov får därför tillfredsställas i den andres närvaro. Detta, menar Saxon, är ”en förutsättning för kärlekens överlevnad”.
","jfr":[]} {"baseform":"besätta","wordforms":[],"text":"(euf) sätta på, knulla, ockupera*.
","jfr":[]} {"baseform":"besöka","wordforms":[],"text":"(euf) 1 ha samlag med. ”Den gamle prästen säger: ’När den sjuttonde och sista kommit till världen, beslöt jag att icke vidare besöka min kära hustru’.” (Bergman 1922) 2 besöka, gå på besök om toalettbesök. Jämför norskans besøke en gammel onkel om samma sak. Se även under mens.
","jfr":["mens"]} {"baseform":"besökare","wordforms":["ha"],"text":"se mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"beta","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Formlik med en sockerbeta. ”Vad är det för sorts beta som sticker upp under skjortan?” (Ryska erotiska folksagor 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"betala in","wordforms":[],"text":"(euf) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"bete","wordforms":[],"text":"lång och kraftig tand, t ex elefantbete. 1 (sym) kuk. ”Zenzi hjälpte mig och stack in den långa beten i den för övrigt tandlösa munnen.” (Salten 2009) 2 (dial) kastrerad* bagge. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"betjäna","wordforms":[],"text":"(euf) ha samlag med någon. ”... fick han därefter brått att utan vidare förberedelser draga henne med sig och lägga upp henne på sängen, och allt medan han sålunda avhöll sig från allt sammanhängande tal, betjänade han damen en god stund framåt i fullaste mått...” (Bandello: En adelsman får ligga med en dam i Kärlekshistorier...1962.)
","jfr":[]} {"baseform":"betjänt","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Han som står i damers närvaro. ”Ni får runka min trogne betjänt när ni behagar fattar ni väl!” (Wahl 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"betongarsel","wordforms":[],"text":"(so) slö, trött person som inte får ändan ur vagnen när något skall göras.
","jfr":[]} {"baseform":"betongsvenska","wordforms":[],"text":"(för sl) förortsslang.
","jfr":[]} {"baseform":"bett","wordforms":[],"text":"(sl) vara på bettet/hugget; vara kåt, sexuellt uppeggad.
","jfr":[]} {"baseform":"betunga","wordforms":[],"text":"(euf) knulla. Ohlmarks (2004) har ”något finare än ’bestiga*\". Och han ger exemplet: ”Gokväll, fröken Asta, får ja lov å betunga er i natt? frågade professorn.”
","jfr":[]} {"baseform":"betuttad","wordforms":[],"text":"(dial) sexuellt attraherad, förtjust i någon. Enligt NEO ”hist.: sedan 1908”. Svensk dialekt betuttad; förlägen, rådvill av oklart ursprung. \"Ester, på min skola, började skriva till mig och jag blev betuttad.\" (Kalmér 2024 s 301)
","jfr":[]} {"baseform":"betygkåt","wordforms":[],"text":"(lmo) sägs den vara som satsar stenhårt för att få höga skolbetyg.
","jfr":[]} {"baseform":"betytta","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) använt som lindrig ed, t ex ”betytta me!”; göra någon olägenhet, förtret.
","jfr":[]} {"baseform":"betäcka","wordforms":["bestyr "],"text":"(euf) fornsvenska bethäkkia. Av prefixet be- och täcka, besläktat med tak. Täcke är troligen en nybildning av täcka. 1 para sig; mest om djur. Enligt NEO ”hist.: sedan 1687”. Kahn (1944) förklarar betäcka med \"när honan som i regel hos djuren förhåller sig passiv under parningen”. Därav betäckning ”hist.: sedan 1741”. (NEO) ”Kvinnorna har omedvetet måst anpassa sina fantasier till de manliga för att vara inbjudande nog att betäckas i rimlig omfattning.” (Brøgger 1974) ”Han hade ungar med två andra kvinnor och hade haft ett grundmurat rykte om sig som häradsbetäckare*. ” (Drougge 2003) 2 betäcka sina fötter (Bib) efter motsvarande uttryck i hebreiskan. I 1 Sam 24:4 heter det i 1703 års bibel: ”Och tå han kom til the fårahyddor widh wägen, war ther een kula och Saul gick ther in til at betäckia sina fötter.” Detta senare uttryck kommenteras i 1541 års bibel: ”Så tuchtigh är then helgha scrifft, at hon kallar thet, beteckia fötternar, tå man på hemligh maak gåår.” Se även bestyr och mak.
\nStolpe (1984) ser ett samband mellan betäcka sina fötter och talesättet att få kalla fötter, något som innebär att man får betänkligheter och vill dra sig ur något. Att det just blivit uttrycket få kalla fötter i detta sammanhang, beror, enligt Stolpe, på det tillfälle då man drar sig ur eller lämnar ett samlat lag för att gå på dass. ”Att göra detta, dvs gå ut, dvs förrätta sitt tarv, hette med ett gammalt hebreiskt uttryck att täcka sina fötter. Detta är en omskrivning för den situation där delar av klädedräkten lossgörs från de centrala partier de normalt höljer för att nedfalla och, så länge akten varar, istället täcka fötterna. Att tala om att man känner sig kall om fötterna kan sålunda ha varit ett diskret sätt att tala om att man behöver täcka sina fötter, med andra ord gå ut, med andra ord lämna det samlade laget — och, längre fram, det gemensamma företaget.” 3 hon är betäckt; havande, gravid. Enligt Byrman (1983) framhävs här samlaget vilket gör betäckningen till något fult och negativt. Samma sak gäller för t ex uttrycket han har gjort henne med barn eller på smällen. För motsvarande fina och positiva uttryck se far.
\n","jfr":["bestyr "]} {"baseform":"bevara","wordforms":[],"text":"
(svr) mild svordom i Gud bevara mig, Gud bevare mig, Guds bevars och bevara, bevare mig (väl). Se även under Gud.
","jfr":[" Gud"]} {"baseform":"bevars","wordforms":["bevare mig väl"],"text":"(svr) lindrig svordom bland annat i uttrycket kors bevars.
","jfr":[]} {"baseform":"bevilja","wordforms":[],"text":"(euf) medge, tillåta. Bevilja någon allt, dvs att gå hela vägen (se väg 2). ”Jag lyckades få Agathe hem till mig efter en operabal. Hon beviljade mig allt, och vi voro stolta över att tillhöra varandra.” (Casanova 1936/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"beväpning","wordforms":[],"text":"(sym) kuk med tillbehör.
","jfr":[]} {"baseform":"Bexell","wordforms":[],"text":"enligt Hjelmqvist (1903) står detta familjenamn ”om barn som väta ner sig: anslutning till verbet bäcka: mingere*.” Hjelmqvist har uttrycket ”från egna öron”.
","jfr":[]} {"baseform":"beytill","wordforms":[],"text":"(fno) hästpenis, kuk. (Palm 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"beze","wordforms":[],"text":"(sl) knulla, enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"bezz","wordforms":[],"text":"(för sl) bröst, tuttar. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"BFB","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se kort för bak-fylle-bajsa.
","jfr":[]} {"baseform":"BFD","wordforms":[],"text":"(data) Big Fucking Deal ; ett jävla (satans) liv för ingenting.
","jfr":[]} {"baseform":"bi","wordforms":[],"text":"1 se bisexuell. 2 (kin) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"biastofili","wordforms":[],"text":"(grekiska biastes; våldtäkt och philia; vänskap, kärlek) upphetsning av våldtäkt på medvetslös eller på främlingar.
","jfr":[]} {"baseform":"biatch","wordforms":[],"text":"se bitch.
","jfr":[]} {"baseform":"bib","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se \"kort för bajs i blodet resultat av alkoholförtäring\".
","jfr":[]} {"baseform":"bibliotek","wordforms":["franskt bibliotek."],"text":"(euf) dass, toalett. Detta med tanke på att många läser när de sitter på dass. En vana som troligen uppstod på utedassens tid, då torkmedel ofta bestod av tidningspapper, postorderkataloger och en och annan bok. Denna trevliga vana fortsatte man sedan med när torkpapperet blev lika vitt, tråkigt och innehållslöst som allt annat i den moderna sterila värld som utgör dagens spolbara innetoalett. Läsandet på toaletten kan också kopplas samman med den effektivitetshysteri som ligger i tiden och som gör att man inte ens får slösa bort den lilla tid man tillbringar på muggen*. Det kan också röra sig om att dasset var den enda plats i ett överbefolkat hem där man fick läsa i fred. Klottret på dass och toaletter kan också inspirera till läsande. Se även franskt bibliotek.
","jfr":["franskt bibliotek"]} {"baseform":"bicha","wordforms":["bicho"],"text":"(för sl) skällsord ”fitta” till tjej (bicha) och kille (bicho). Jämför bitch.
","jfr":["bitch"]} {"baseform":"bida","wordforms":[],"text":"(dial) vara brunstig (ko), taga emot mannen vid samlag (kvinna). (OFS) Rietz (1867) har bida; begära, bedja. Bida; vänta, invänta.
","jfr":[]} {"baseform":"bidé","wordforms":[],"text":"använt som namn på ett ovalt tvättställ med sprutande kallt och varmt vatten. Av franska bidet; liten häst, tvättställ. Till fornfranska bider; trava. Möjligen från gaeliskans bideach; mycket liten, och bidein; liten varelse. SO har ”hist.: sedan 1821”. Jämförelsen med en liten häst beror på att man sitter gränsle över bidén vid användandet.
\nBidén lanserades i Frankrike vid 1700-talets början. Den var då närmast en lyxmöbel med ställ i ädelträ och med ostindiskt porslin som insats. Men Duerr (1996) berättar att redan 1349 omnämns en träbidé. Eftersom bidén länge associerades med prostituerade var det först under tidigt 1900-tal som den slog igenom hos ”goda borgarfruar”. Duerr nämner också en parisisk prostituerad som hade en bidé i silver med inskriften: ”Låt de små barnen komma till mig.”
\nBidén är vanligast i Central- och Sydeuropa, och många människor från andra delar av världen vet inte hur den ska användas när de stöter på den. Tanken är att man med bidéns hjälp ska spola rent underlivet efter ett samlag och rumpan efter avföring. En del använder också bidén som urinoar. Andra använder den som vapen mot en misshaglig kollega, som August Strindberg (1849—1912) i sin kritik av författaren, litteraturkritikern och akademiledamoten Carl David af Wirsén (1842—1912): ”Gå skura dina tänder,/ Förrän du bits, ditt fä!/ Gå! Tvätta dina händer/ I Musernas bidet!” Klassisk är historien om den kvinnliga amerikanska turist som tar in på ett Paris hotell och får syn på en bidé för första gången. Hon frågar då den kvinnliga städerskan: ”Is that to wash the babies in” och får svaret: ”No, Madame, it iz to wash ze babies out.”
","jfr":[]} {"baseform":"bidkha","wordforms":[],"text":"(sl) bög*, bitch*.
\n","jfr":[]} {"baseform":"biff","wordforms":["biffstycke"],"text":"
(sl) 1 kuk. ”Finns det nåt enklare än biffen i muffen*?” (Drougge 1999) Biff av engelska beef, fornfranska buof; nötkött av latin bovem böjningsform av bos; oxe. Detta enligt SO som också har ”hist.: sedan 1822”. 2 banka biff; runka (om män). 3 biff; sexig, attraktiv kraftigt byggd kvinna. \"...och vi kommer in på ett hak och jag går fram till en biff å säger vill du va med mej...\" (från Magnus Ugglas låt Varning på stan 1977.) 4 slangopedia.se har \"tjej som blivit uppraggad för ett one-night-stand*.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"biffgardiner","wordforms":[],"text":"
(sl) folkmun.se har ”inre, kraftigt framträdande och hängande blygdläppar*”. Se även gardin.
","jfr":[" gardin"]} {"baseform":"bifil","wordforms":[],"text":"(latin bis; två och grekiska filia; kärlek) känslomässigt och/eller sexuellt attraherad av båda könen. Se även bisexualitet.
","jfr":["bisexuell"]} {"baseform":"big","wordforms":[],"text":"(sl) från engelska big; stor. 1 big johnson, big ben, big brother, big daddy; kuk. 2 big bang; orgasm, egentligen ”den stora smällen”; den händelse då universum enligt vissa kosmologiska modeller föddes för ca 13,7 miljarder år sedan. 3 norsk slang har big bang; stora bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"bigami","wordforms":[],"text":"(av bi; två av något slag, ofta i motsats till en eller många samt grekiska gamos; äktenskap) att vara gift med två personer. Oftast om man som är gift med två kvinnor. Enligt NEO ”hist.: sedan 1821”. Därav bigamist; person som är gift med två personer och biandri; kvinnas äktenskap med två män. Jämför polyandri, polygami och polygyni.
","jfr":["polyandri, polygami","polygyni"]} {"baseform":"bihang","wordforms":[],"text":"(euf) kuk med pung. Utskjutande eller löst ansluten del av något. ”Hist.: sedan 1728.” (NEO) ”Därefter tog hon repet, slog en knop och drog i mitt ’bihang’ tills det började göra ont.” (Fioretes 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"bihustru","wordforms":[],"text":"(åld) konkubin, frilla, mätress. (se do) \"Frilloskapet var en såväl svensk som allmäneuropeisk institution under vikingatid och medeltid med öppet erkända förhållanden mellan högreståndsmän och kvinnor utom äktenskapet. Även borgare och bönder kunde hålla sig med oäkta bihustrur.\" (Lennartsson 2019 s 197)
","jfr":[]} {"baseform":"bikers","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Jämför bike; cykel och engelsk slang bike, bicycle; sexuellt lösaktig kvinna, prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"bikini","wordforms":["mustasch"],"text":"(sym) bikini efter atollen med samma namn i Stilla Havet där man 1946 utförde kärnvapenprov. Det var den franske modeskaparen Louis Réard som lanserade en ny tvådelad baddräktsmodell år 1946. Med en hänvisning till konkurrenten Jacques Heim, som designat en vågad baddräkt med namnet Atome, hävdade Réard att han hade kluvit atomen och gjort sin modell ännu mindre. Men det var först när den franska skådespelerskan Birgitte Bardot (f 1934) bar plagget i filmen Flicka i bikini (1953) som baddräkten blev en succé. Se även mustasch.
","jfr":["mustasch"]} {"baseform":"bil","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. Bilen omnämns ofta som mannens penisförlängare. 2 parkera bilen i pastejköket; analt knull.
","jfr":[]} {"baseform":"bildäck","wordforms":["däck"],"text":"(sl) 1 kvinnobröst. 2 mage. 3 (no sl) bildekk ”ubehagelige kondomer” enligt Tryti (1985). Se även däck.
","jfr":["däck"]} {"baseform":"biljett","wordforms":["köpa en"],"text":"(sl) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"Bill och Bull","wordforms":[],"text":"(smn) brösten. ”Ja pattarna ... Jag kallar dem för Bill och Bull ...” (Söderblom 2015) Och från samma källa: ”Själv slängde jag av mig tröja och BH för att komma åt att smeka mig själv över Bill och Bull som jag också alltid gör.” Även namn på de båda katter som ständigt följer elake Måns i Gösta Knutssons böcker om Pelle Svanslös (13 böcker mellan 1939 och 1951).
","jfr":[]} {"baseform":"billig (femöres)","wordforms":[],"text":"(so) allmänt lösaktig, vulgär kvinna. Enligt SO ”hist.: sedan 1886”. ”Men även om tjejerna sade att de inte längre använde sig av begreppet hora så framkom det ofta att de fortfarande värderade andra flickor i termer av vem som var ’vulgär’ eller ’billig’.” (Bäckman 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"billy","wordforms":["billy bob"],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"billybojsare","wordforms":["siren"],"text":"(sjö sl) av Billy Bo. Enligt Dalnäs (2014) ”nutida sirener, bl a i Österns hamnmiljöer. Till synes galanta damer, som (för eventuellt insnärjda sjömän) visar sig vara transvestiter.” Se även siren.
","jfr":["siren"]} {"baseform":"bilvarv","wordforms":[],"text":"(sl) plats eller gata där torskar* åker runt varv efter varv på jakt efter prostituerade.
","jfr":[]} {"baseform":"biläger","wordforms":[],"text":"(åld) från tyska Beilager. ”Hist.: sedan 1635.” (SO) ”Äldre ord för samlag, parning, fick med tiden en specifik innebörd: furstliga personers första äktenskapliga umgänge och den ceremoni under vilken paret i bröllopsgästernas närvaro tog plats i brudsängen.” (NE band 2) \"...enligt vilka Peter kunnat tänka sig vara tredje närvarande under Kristinas biläger med Kristus, ... (Blomkvist 2019 s 357) Jämför sängledning.
","jfr":["sängledning"]} {"baseform":"bilöperska","wordforms":["bisläperska"],"text":"(åld) frilla*, hora. Av bi; vid, med. Jämför tyska bei med samma betydelse. Bilöpare; en som löper med någon, blandar sig i andras göromål. Enligt Rietz (1867) sällsynt i Småland. Se även bisläperska och bisoverska.
","jfr":["bisläperska","bei"]} {"baseform":"bimbo","wordforms":[],"text":"1 (am sl) tjej, lättsinnig eller prostituerad kvinna. Av engelska bimbo ursprungligen från italienska bimbo; litet barn. Nyordsboken (2000) har ordet belagt från 1990. Bo Bergman (2007) menar att ordet \"använts ungefär sedan sekelskiftet 1900 dels om karlar eller grabbar, dels om prostituerade och dels om dummerjönsar av båda könen\". Eva Bäckstedt berättar i Svenskans nya ord (SvD 12/12-1996) att i Ny svengelsk ordbok (1993) definieras ordet som ”en attraktiv kvinna som avslöjar intimt förhållande med till exempel politiker för massmedia”. Tre år senare, säger Eva Bäckstedt, verkar ”kändissnaskerier inte längre vara något villkor för att bli kallad bimbo”. Hon jämför ordets betydelseutveckling med tjejs* och menar att bimbo idag helt enkelt betyder ”dum blondin”, något som verifieras av en av hennes uppgiftslämnare, en kvinnlig brunett, som dessutom tillägger att en ”bimbo är en som tror att hon är mycket snyggare än hon är. Och så har hon stora pattar”. Eva Bäckstedts andra uppgiftslämnare, en kortklippt man, menar att ”hårfärgen inte spelar någon roll”, men bimbon är ”dum, jättedum”. Se även himbo. Amerikansk slang har bimbette; lösaktig tjej. 2 fitta.
\n","jfr":["himbo"]} {"baseform":"bimboy","wordforms":[],"text":"
(sl) manlig älskare till äldre kvinna. Jämför bimbo, toyboy. ”Alex hade varit tvungen att köpa det eländiga skvallerbladet för att få se Sophie stå där med sin bimboy och sin tajta klänning och galna blick på nån kändisfest.” (Drougge 1996)
","jfr":["bimbo,","toyboy"]} {"baseform":"bimmelibim","wordforms":["bummelibum"],"text":"(euf) salongsspråk för att pissa respektive skita. Att bim är det lilla medan bom, bum utgör det stora framgår av följande två exempel. Först några rader ur ett brev från manliga signaturen G B i Malmö: \"Bristande vattentillgång i ockupationens Köpenhamn föranledde följande levnadsregel eller beteende: ’Trekk snoret kun for bummelibum ikke for bimmelibim’. Uppmaningen kan möjligen ha funnits som anslag i toalettrum.”
\nTryti (1985) talar om ”lydhermende barneord” i samband med ”de evfemistiske verbene bimmelimme og bommelomme, med substantivene bimmelim og bommelom.” Hon fortsätter: ”Her er vokalismen uten tvil lydsymbolisk, i det fremre (lyse) vokaler ofte betegner svakere eller lysere lyder og assosieres med det lille, mens bakre (dype, mørke) vokaler kan betegne mørkere eller kraftigere lyder og assosieres med det større (jf. motsetninger som risle—rasle).”
\nSign Fotblad (DN 25/3-1983) kåserar om ordens användbarhet i finare kretsar: ”Var på en fin middag häromkvällen. Bara ’bättre’ folk och så jag. Det var så fint att man inte kunde fråga efter toaletten ännu mindre efter dass. Nej, efter middagen uppsökte man ’lilla salongen’. Jag som inte är så bevandrad i salongerna, försökte följa efter men möttes i dörren av en viskning: ’Det är här man gör bummelibum och bimmelibim.”
","jfr":[]} {"baseform":"bimre","wordforms":[],"text":"(för sl o kurd) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"Bin Laden","wordforms":[],"text":"(no sl) kuk. Efter Usama Bin Laden (1957-2011) född i Saudiarabien, ledare för al Qaida, en muslimsk terrororganisation som bl a mycket annat stod bakom attacken mot World Trade Center i New York den 11 sept 2001.
","jfr":[]} {"baseform":"binda","wordforms":["mens,"],"text":"här om dambinda* . ”Hist trol sedan 1920-talet” (SO) Se även mens, menstruation.
","jfr":["mens,","mens"]} {"baseform":"binder","wordforms":[],"text":"(tro) ett plagg förstärkt med elastiskt tyg som liknar en sportbehå och används för att strama till och forma bröstkorgen.
","jfr":[]} {"baseform":"bineo","wordforms":[],"text":"(grek) i klassisk grekiska det vanliga uttrycket för knulla. Samma betydelse har kineo (röra).
","jfr":[]} {"baseform":"bingeling","wordforms":[],"text":"(sl) (grupp)sex. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"bingi","wordforms":[],"text":"(fno) säng. ”Meðan goðleiðum gáda/ grunnleit, sús mér unni/ gengr at glæstum bingi/ gollstein-Njörun heima” (medan den väna kvinnan, som älskade mig, går till en praktfull säng hemma med den gudaavskydde uslingen). (Kormákr saga) Jämför binge; stor behållare, förvaringsplats och i överförd betydelse också om säng.
","jfr":["binge"]} {"baseform":"bingo","wordforms":["bingoknull"],"text":"(sl) bingo ett sorts lotteribetonat hasardspel. 1 mens, menstruation. 2 bingo på livförsäkringen; dö. 3 bingoknull; fem nummer i rad, gruppsex*.
","jfr":[]} {"baseform":"binär","wordforms":[],"text":"av franska binaire av latin binarius ; som innehåller två. Tvåfaldig, dubbel. Inom transvärlden om en person som är antingen tjej eller kille. Se även under ickebinär.
","jfr":["ickebinär"]} {"baseform":"bio","wordforms":[],"text":"(euf) toa, toalett.
","jfr":[]} {"baseform":"biogas","wordforms":["gas"],"text":"(lmo) gasutsläpp i biosalong. Se även gas.
","jfr":["gas"]} {"baseform":"birching","wordforms":[],"text":"(eng) av engelska birch; björk(ris). Bestraffning med hopbundet björkris på rumpa, rygg och/eller axlar. Ofta i sexuellt syfte.
","jfr":[]} {"baseform":"biro","wordforms":["biru"],"text":"(sam) helvete, fan.
","jfr":[]} {"baseform":"birre","wordforms":[],"text":"(sl) bitch* enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"birthday suit","wordforms":[],"text":"(eng) födelsedagsdräkt. Här naken. \"He was in his birth-day suit, that is, stark naked.\" (Grose 1785)
","jfr":[]} {"baseform":"bisarr","wordforms":[],"text":"se kinky.
","jfr":[]} {"baseform":"bisex","wordforms":[],"text":"kort för bisexualitet*.
","jfr":[]} {"baseform":"bisexuell","wordforms":["bisexualitet"],"text":"(latin bi; två) sexuellt intresse för båda könen. Den bisexuelle kan ha både hetero- och homosexuella förhållanden, vilka kan alternera eller existera parallellt. SO har ”hist.: sedan 1959”. Svensk Ordbok har definitionen \"som är sexuellt dragen till män och kvinnor\" och menar att ordet använts på svenska \"sedan i alla fall år 1942\". Enligt den amerikanska ordboken Merriam-Webster dök ordet bisexuell upp första gången 1793 i betydelsen att vara tvåkönad eller att inneha attribut som tillhörde \"båda könen\". Den brittiske vetenskapsmannen Charles Darwin (1809-1882) använde uttrycket bisexualitet i betydelsen samkönad, tvåkönad, särskilt om växter och lägre djur.
\n”BS funkar alltid också. ’BS kåt tjej’: Om man är bisexuell, skriver man verkligen det i sitt Lunarnamn? Jag skriver ju inte ’Heterosexuella Elin’, liksom.” (Sex på nätet Ottar 4/02) ”A bisexual is a person who reaches down the front of somebody’ s pants and is satisfied with whatever they find.” (Dana Carvey i Sussman 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"biskop","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. 2 begrava en biskop; knulla. 3 sminka en biskop; dö. 4 biskop: homosexuell. 5 banka biskopen; runka, onanera troligen från engelskans bashing the bishop.
","jfr":[]} {"baseform":"bisläperska","wordforms":["bisoverska"],"text":"(åld) enligt SAOB gamla ord för ”konkubin*, frilla*, älskarinna*”. Swedberg/Holm (2009/1720-t/) har bislåpare; concubinus och bislåperska; concubina, älskare, älskarinna. ”Men om hon var mig otrogen, var jag icke heller utan andra bisoverskor.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"bisprok","wordforms":["bispork"],"text":"(fsv) från medelnordtyska bisproke; otillbörligt talesätt.\"later thess (för thesse) store och grofwe edher som i brugha... och the mange bisprok som nw mögit bruges.\" (Några Gambla Stadgar [ såsom bihang till Biärköa-Rätten utg. af J. Hadorph]. 1687) Samtliga uppgifter hämtade från Söderwall (1885).
","jfr":[]} {"baseform":"bissa","wordforms":[],"text":"(lmo) kissa och bajsa samtidigt. Se även stor och liten och nummer 1 och nummer 2.
","jfr":["nummer 2","nummer 1","stor och liten"]} {"baseform":"bissehynda","wordforms":[],"text":"(åld so) allmänt använt under 1700-talet. Jämför hynda.
","jfr":["hynda"]} {"baseform":"bistick","wordforms":["getingstick","myggbett."],"text":"(sl) 1 små bröst hos båda könen, inte större än en ordinär svullnad efter ett bi- eller getingstick. Se även myggbett. 2 om att bli gravid. Hon är bistucken. Även i samband med getingstick, myggbett, myggbiten, ormstucken och stucken. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["myggbett","Hon är bistucken","getingstick, myggbett, myggbiten, ormstucken","stucken"]} {"baseform":"bitch tits","wordforms":["bitch"],"text":"(sl) nedlåtande om män som av någon anledning utvecklar kvinnoliknande bröst. Fenomenet kan bero på kraftig viktminskning och genetiska eller hormonella störningar. Vid viktminskning blir det överskott på löst skinn, något som kan gå att träna bort, så att 'brösten' istället fylls med muskler. Annars kan ett relativt enkelt kirurgiskt ingrepp lösa problemet. Se även bitch och tits.
","jfr":["bitch","tits"]} {"baseform":"bitch","wordforms":["biatch"],"text":"(sl) 1 från engelska bitch; ragata, tik. Känt sedan 1400-talet. Möjligen besläktat med fornvästnordiska bikkja; hynda. \"Det värsta skällsord som man kan säga till en engelsk kvinna t o m värre än att kalla henne hora.\" (Grose 1785) Från att tidigare (t ex ”et skällsord på qwinfolk” [Serenius 1757]) ha varit enbart ett skällsord i uttryck som you son of a bitch*; din jävel, ”du son av en hynda”, kan ordet numera nästan ses som en komplimang. Bergman (2007) menar att ordet började användas nedsättande om kvinnor redan i medeltidens England.
\n”En bitch har man kunnat vara på svenska sedan åtminstone 1980-talet, bitchig sedan 1990-talet, och ännu något senare har man kunnat bitcha, vilket ungefär motsvarar att gräla eller tjata.” (Olausson 2010)
\nI Språktidningen (5/2021) berättas att kommunen Bitche i nordöstra Frankrike kastades ut från Facebook eftersom Bitche tolkades som en variant av engelskans bitch. Ortnamnet Bitche bröt mot Facebooks regler. Efter några veckor av franska protester insåg Facebook sitt misstag, bad om ursäkt och återpublicerade sidan. Som en försiktighetsåtgärd har grannkommunen Rohrbach-lés-Bitche valt att byta namn till Ville de Rohrbach på sin Facebooksida. Bitchen fick inte godkänt som personlig registreringsskylt av Transportstyrelsen 2024. För fler liknande exempel se under fula trestavingar.
\nEn bitch är visserligen djävulskt elak men ingen le käring längre. Istället är dagens bitch intelligent, slagkraftig, farlig och sexig. ”Jag färgade håret lila och han sa att jag var hans egen lilla häxa, en witch, men jag kände mig som bitch, och han sa which bitch, och sen berättade vi sexfantasier för varandra.” (Första gången i Närstrid: Vanessa 2005) Enligt Nyordsboken (2000) är ordet belagt från 1993. I sammanhanget talas om en bitchblick; en mördande blick. 2 hora, prostituerad. 3 lesbisk.
","jfr":[]} {"baseform":"bitchslappa","wordforms":["bitchslapping","bitchslappning"],"text":"(nyo) enligt NyS (2015) ”ge någon en örfil, örfila (för att förödmjuka); förolämpa.” Från amerikansk slang bitchslap till bitch*; slyna och slap; slå, smälla till.
","jfr":[]} {"baseform":"bite","wordforms":[],"text":"(fra) svordom; dra åt helvete!
","jfr":[]} {"baseform":"bitestikel","wordforms":[],"text":"latin epididymis utgörs av en lång slingrande gång, tätt intill testikeln. Ordet ”hist.: sedan 1834”. (SO) Bitestikeln mynnar i sädesledaren som är ca 3—4 mm tjock och en halv meter lång. Denna passerar på vardera sidan in genom bukväggen i ljumsktrakten och mynnar ut på baksidan av urinröret strax under urinblåsan. NEO har ”hist.: sedan 1834”. NyS (2015) menar att ordet ”kan uppfattas som stötande”.
","jfr":[]} {"baseform":"bitta","wordforms":[],"text":"(euf) förskönande för fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"bitterballe","wordforms":[],"text":"(sl) se bitterfitta.
","jfr":[]} {"baseform":"bitterfitta","wordforms":[],"text":"(so) sur, grinig, otillfredsställd kvinna. Motsvarande manligt skällsord är bitterballe, bitterpitt. Bitterfittan är titeln på Maria Svelands debutroman (2007). ”Den omstridda titeln har bidragit till framgångarna. Det finns historier om äldre kvinnor som har velat låna boken på biblioteket, men inte vågat uttala titeln. Nu har bitterfitta blivit ett begrepp, något som kvinnor själva kan använda i protest och inget de får slängt i ansiktet.” (Reportaget SvD 28/8-2010) Se också muntermutta.
","jfr":["muntermutta"]} {"baseform":"bittra dö","wordforms":["bittringa dö"],"text":"(åld svr) vår Herres bittra död på korset.
","jfr":[]} {"baseform":"bivastat","wordforms":[],"text":"(sam) svett*.
","jfr":[]} {"baseform":"bivastuvvat","wordforms":[],"text":"(sam) svettas.
","jfr":[]} {"baseform":"biz","wordforms":["bizez"],"text":"(för sl) bröst, tuttar. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"bizz","wordforms":["bizza"],"text":"(ljud) ljudhärmande för piss, pissa. (Eget december 2012) Bizz står annars för en fysisk dosa som sätts i ett fordons vindruta.
","jfr":[]} {"baseform":"biällkarl","wordforms":[],"text":"(åld so) manlig motsvarighet till det kvinnliga sladdertaska (se under task, taska). Det ålderdomliga bjäla eller bjala betyder skvallra. \"Bengt anklagade Anders för att ha skällt honom för en biällkarl och att han skulle vara den som 'förtalat honom på hans bak', alltså baktalat honom.\" (Karlsson A & A 2020 s 11)
","jfr":[]} {"baseform":"BJ","wordforms":[],"text":"(eng sl) munsex* kort för blow-job.
","jfr":[]} {"baseform":"BJB","wordforms":[],"text":"(sl) Bra Jävla Brud.
","jfr":[]} {"baseform":"bjulla","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinna som bajsar och pullar* samtidigt. Jämför brunka.
","jfr":["brunka"]} {"baseform":"bjäff","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"bjäffbjälke","wordforms":["bjälke"],"text":"(sl) ”bajs” enligt Kotsinas (1998). Se även bjälke.
","jfr":["bjälke"]} {"baseform":"bjälke","wordforms":[],"text":"nordiskt ord nära besläktat med balk. Troligen från en rot med grundbetydelsen svälla. Grovt timmer. Här kuk. Jämför (ty sl) Balken; kuk. Se även balk. ”Visst ville jag ge henne kuk och nog ville jag känna hennes fittväggar mot min bjälke.” (Lektyr mars 1999) ”På ett ställe som man inte ens kan få in ett halmstrå i vill du pressa in en tjock, grov bjälke. Tänker du fläka upp mig? ” (Chorier 1967)
","jfr":["balk"]} {"baseform":"bjällig","wordforms":[],"text":"(dial) buktig, enligt Tiberg Estlands-svensk ordbok (1944) ”grovt uttryck för havande, betydelsen förnekas på Nuckö. (Halvö i nordvästra Estland.) Ordet anges som fult, dvs oanständigt, kränkande.” Allt enligt Byrman (1989). Bjälla (dial); liten pung eller utväxt och bjälle (dial); knöl.
","jfr":[]} {"baseform":"bjällra","wordforms":["bjällror"],"text":"(sl) en liten klotformig klocka eller pingla. Nära besläktat med engelskans bell; klocka liksom med bullra. 1 bröst. 2 testiklar. Jämför bjellene (no sl) testiklar. ”Omgiven av en krans guldblonda lockar stod den mellan två spända, runda, livgivande bjällror, vackrare än silverkulorna mellan benen på Aquilo över Sändebudsporten.” (Aretino 2008) 3 hemorrojder*.
","jfr":["bjellene"]} {"baseform":"bjässe","wordforms":[],"text":"(sym) troligen ett äldre bjärse; björn bildat till björn. Kuk. Enligt NEO är bjässe ”hist.:sedan ca 1680”. Norskan har besse; stor, grov karl och svensk dialekt bjässe; björn. ”Åj! Åj! Åj! Sprätt öpp mej säjer ja dej! Jag såg ju han storan kuken, han stira mej rakt i öga, ta hit han, ja vell ha han, bjässen!” (Anderberg, Kärlek 2/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"bjölkas","wordforms":[],"text":"(dial o ljud) vämjas, känna kväljningar, vilja spy. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"björkhäng","wordforms":[],"text":"(sl) håret runt anus*. Se också hägn.
","jfr":["hägn"]} {"baseform":"björkrot","wordforms":["rot"],"text":"(sl) anus*. Se även rot.
","jfr":["rot"]} {"baseform":"björksurfa","wordforms":[],"text":"(sl) slangopedia.se har ”att skita i naturen med hjälp av en björk”. Och förklaringen: ”Håll armarna runt stammen med fötterna nere på marken. Luta sedan ut baken tillräckligt långt för att slippa skit på byxor och skor.”
","jfr":[]} {"baseform":"björn","wordforms":[],"text":"(sl) 1 blaffa och bygga björn; ”uträtta naturbehov”. Detta enligt Thorén (1996) med tidsangivelsen 1990-tal. 2 stora björn; kuk. 3 (åld) barnmorska från Stora Rågö i Estland. 4 kraftuttryck ”för tusan björnar”. Viveka Adelswärd skriver i sin språkspalt (SvD 2/9-2001) att man använde uttrycket på 1700-talet. ”Då var man litet försiktig. Uttrycket är en eufemistisk – dvs förskönande omskrivning för ’för tusan böflar’. Så finkänsliga är vi inte längre när det gäller svordomar att vi har andragradseufemismer.” 5 bög med förkärlek för helskägg. Utseendemässigt betonas maskulinitet och kraftig kroppsbehåring. Plus också kraftig kroppsbyggnad och t o m lite övervikt . 6 i uttrycket bajsar björnen i skogen om något som är odiskutabelt och självklart.
","jfr":[]} {"baseform":"björna","wordforms":[],"text":"(sl) skita. Jämför björn. På 1800-talet var det vanligt med formuleringar som \"Johansson björnade Rask på två kronor.\" Och då betydde björna att driva in en skuld som Sara Lövestam påpekar i Språkluckan (Svd 4 december 2024)
","jfr":[]} {"baseform":"björnamat","wordforms":[],"text":"(dial) svordom. Detta enligt OFS som menar att uttrycket har ryskt ursprung.
","jfr":[]} {"baseform":"björnfitta","wordforms":["fårfitta","bäverfitta"],"text":"(sl) 1 även fårfitta, bäverfitta. En typ av militär vintermössa med ett längsgående veck i kullen och med fårskinnsklädda nervikbara sidostycken. Min jämtländske sagesman (f 1929) hörde orden under sin lumpartid (1950—1953) i Östersund och Stockholm och åtminstone i Stockholm var orden gångbara även när jag gjorde min militärtjänst där 1960—1961. Lars-Gunnar Andersson (2021) har björnfetta; pälsmössa. 2 björnfitta enligt OFS namn på ”dubbla fällkammar eller hyggsnyt på stubbe vilka stod i motsatta sneda vinklar mot varandra pga att de huggits med t ex högerhandshugg från motsatta sidan av trädet”. 3 björnfitta; orakad armhåla. 4 enligt folkmun.se \"det flätade nätverk av grov tross som används som stötdämpare i stäven på en bogserbåt.\"
","jfr":[]} {"baseform":"björnklämma","wordforms":["björnskägg","klämma "],"text":"(sl) fitta, fitthår. Se även klämma och skägg.
","jfr":["klämma "," skägg"]} {"baseform":"björnunge","wordforms":["unge"],"text":"(sl) skitkorv. Se även unge.
","jfr":["unge"]} {"baseform":"black","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. I engelsk slang black snake; svart orm, kuk. Se även under orm.
","jfr":["orm"]} {"baseform":"blacky","wordforms":[],"text":"(so) om färgade personer.
","jfr":[]} {"baseform":"blad","wordforms":[],"text":"(sl) 1 en som vänt blad; homosexuell. 2 klitoris. ”Som han svarade... slickade långsamt... sög på hennes blad.” (Nyström 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"bladaska","wordforms":[],"text":"(dial o ljud) stor smutsfläck, hög med skit (främst efter kreatur och andra djur), spottklump. Utvidgad, expressiv form av blaska*. Jämför pladaska.
","jfr":[" pladaska"]} {"baseform":"bladda","wordforms":["loska "],"text":"(sk) spottloska, lort, (ko)spillning. ÖSO har bladda om \"icke stelnad kospillning\". Se även loska och spillning.
","jfr":["loska "," spillning"]} {"baseform":"bladdra","wordforms":[],"text":"(dial) kan förutom att betyda pladdra, sladdra, bläddra också stå för veck, rynka och cunnus muliebris. Detta enligt OFS. Se cunnus och muliebria.
","jfr":[]} {"baseform":"bladhonung","wordforms":[],"text":"(dial) klibbig, söt vätska, exkrement* av bladlus. Se även honung.
","jfr":[" honung"]} {"baseform":"bladneger","wordforms":["neger"],"text":"(so) 1 enligt folkmun.se: ”journalist eller tidningsmedarbetare vars namn inte omnämns i publikationen.” 2 allmänt skällsord. Se även neger.
","jfr":["neger"]} {"baseform":"blæsa","wordforms":[],"text":"(dial) getbrunst. (ORB) Se även brunst.
","jfr":[" brunst"]} {"baseform":"blaffa","wordforms":["bläffa"],"text":"(dial o ljud) 1 ”Träck* efter hornboskap, en plätt af orenlig eller obehaglig massa.” Rietz (1867) ÖSO har blaffa; loska* och \"spillning av ko med lös mage\". 2 (sl) spya. ”Jag måste in på toan och lägga en blaffa, tror jag...” (Drougge 1999) 3 (so) blaffa; lunsig, sluskig kvinna. (Nk)
","jfr":[]} {"baseform":"blaga","wordforms":["koblaka","koblaga."],"text":"(sk) Ambrius (2002) har ”klick eller pöl av oaptitligt slag; spottblaga, pisseblaga, etc”. Även koblaka, koblaga.
","jfr":[]} {"baseform":"blahyska","wordforms":[],"text":"se hyska.
","jfr":[]} {"baseform":"blaja","wordforms":[],"text":"(fisv) hora, prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"blajja","wordforms":[],"text":"(sl) bajs*.
","jfr":[]} {"baseform":"blajkvuren","wordforms":[],"text":"(dial) även blekvorden, blekvolen, blekvulen. Blajkvuren och blekvorden är småländska medan blekvolen och blekvulen är närkingska för ”bleklagd person”, men även i överförd mening om ”bleklagda kvinnor”; en följd av havandeskapet. Jämför glåmig, glåmug och grågrimig.
","jfr":["grågrimig","glåmug","glåmig,"]} {"baseform":"blajra","wordforms":[],"text":"(dial o ljud) OFS har ”diarré, lös avföring, gyttja, dy”.
","jfr":[]} {"baseform":"blakad","wordforms":[],"text":"(dial) förstärkningsord i samband med svordom t ex blakade fan. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"bland","wordforms":[],"text":"(fsv) beblandelse, samlag. \"en nygipt kona wilde ey wara wthan sins bonda (sin husbondes?) bland.\" (Codex Bildstenianus ca 1350) Också blanda sig; hafva samlag och blandas; hafva samlag, para sig. \"thu skal ey läta eenskyns (privata) fä blandas widh annath köns fä.\" (Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G.F. Klemming 1879—80) Samtliga uppgifter från Söderwall (1885). Anm: En gissning är att man inte ska låta sina djur beblanda sig med djur av annat slag.
","jfr":[]} {"baseform":"blanda kissorgan","wordforms":[],"text":"(barn) ha samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"blandras","wordforms":[],"text":"(lmo) bisexuell*.
","jfr":[]} {"baseform":"blank","wordforms":["blanka","blånka"],"text":"(dial) 1 bak, akter, stuss*. (OFS) Ordet kommer av lågtyska och tyska blank; vit, glänsande. Rumpans glänsande vithet orsakas bl a av att den skyddas från den solbränna som kommer andra kroppsdelar till del. OFS har även med bara blank; med ändan bar eller helt naken. ”Jag låg tätt intill henne och hon kunde ej undgå att känna något som särdeles tryckte henne baktill, men då hon låtsades om intet drog jag för att försöka vidare upp baktill, så att hon blev blank.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 svagt förstärkningsord i svordom ”vad i blanka helvetet!” 3 blank (euf eng) en ung soldat återvänder till sin familj efter andra världskriget. Hans mormor frågar honom hur han haft det. Han vill ogärna tala om sina hemska upplevelser utan svarar istället att kompisarna var toppen och att de berättade roliga historier. De ber honom att berätta en sådan historia. Men soldaten svarar att det kan han inte göra eftersom historierna innehåller så många fula ord. Då föreslår någon att han ska säga blank så snart han kommer till ett fult ord. Han berättar då följande: Blank blank blank blankity blank. Blank blank blank, blankity blanking blank blank. Blanking blankity blanking blank, blank blank blank fuck.
\n","jfr":[]} {"baseform":"blanksaltad","wordforms":[],"text":"
(dial) förstärkningsord i svordomar som blanksaltade satingar. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"blankt","wordforms":[],"text":"(sl) dra, köra blankt; knulla utan kondom, skydd.
","jfr":[]} {"baseform":"blara","wordforms":[],"text":"(dial) \"stelnad kospillning.\" (ÖSO)
","jfr":[]} {"baseform":"blari","wordforms":[],"text":"(sl) \"uppsalaord för blatte* (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"blasa","wordforms":[],"text":"(dial) nedsöla med tobaksspott. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"blaska","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Kanske i betydelsen tidning, blad, ’något att bläddra i’, eller av blaska; slaska, ’något vått och slaskigt’.
","jfr":[]} {"baseform":"blaster","wordforms":[],"text":"(fsv) väder*, väderspänning*. \"fordriffwer ont väder oc blest i magha.\" (Läke-och Örte-Böcker. Utg. af. G. F. Klemming 1883-86.) Samtliga uppgifter från Söderwall (1885).
","jfr":[]} {"baseform":"blatch","wordforms":[],"text":"(för sl o so) prostituerad, hora.
","jfr":[]} {"baseform":"blatte","wordforms":[],"text":"(so) enligt SO står ordet för ”(mörkhyad) utländsk person”. Blatteförmedlingen.se menar att ”en blatte är en individ med svenskt eller utländskt ursprung, som bor i Sverige och har insikt i andra språk, kulturer, seder och bruk”. Nämnda Blatteförmedlingen har också synpunkter på ordets ursprung: ”På 50-talet kallades killar som tyckte om en viss musik och hade särskilda kläder och rände runt på stadens gator för pjattar, eller svingpjattar. Barn och ungdom som rände på stan kunde också kallas för blattar, som ett slags syskonord till de erkända svingpjattarna.”
\nDenna senare betydelse kan så ha övertagits av dagens invandrarungdom som ju också ränner runt på stan i grupper. En annan teori är att ordet härstammar ur kaffe latte ... kaffe blatte. Ytterligare en möjlighet är att det kommer från ”Sveriges mest kända grabbgäng: Knatte, Fnatte, Tjatte och ... Blatte”. Allt enligt blatteförmedlingen.se.
\nSignaturen B A berättar för samma källa att när han var liten grabb på 1960-talet så kallades bl a småungar för blattar. Även svingpjattarna kallades så. ”Barn kallades som bekant för battar eller battingar, så även idag, så kanske kom ordet blatte att hänvisa till ’andras skitungar’. Blatte kunde också vara en stöddig yngling i tonåren och blattar samlades i gäng kom jag ihåg. Uttrycket vann mark igen i mitten och slutet av sjuttiotalet då det blev vanligare med att unga utlänningar samlades i gäng. Det kom sig nog av att de var stöddiga och kaxiga och på så sätt antar jag att unga invandrarbarn fick benämningen blatte och att ordet kunde användas i sammanhang då man beskrev så kallade avfällingar.”
\nUnder 2000-talet har främst invandrarungdomar försökt neutralisera ordets pejorativa framtoning genom att införa det i den egna gruppens språkbruk, och på så sätt ta udden av det negativa i uttrycket, precis som t ex homosexuella gjort med ordet bög*. Blattens motsvarighet i vardagsspråket är svennen. Slangopedia.se har ”ordet använt av romarna när turkarna anföll i mängder och bjöd så hårt motstånd att romarna blev besvärade och kallade turkarna för blattar, annat ord för kackerlacka”. I officiella sammanhang är ordet från ”åtm. sedan 1991 och av osäkert ursprung”. (SO) \"Ekvationen enkel: Jorge och Fahdi måste in i klass ett. Svårast. Speciellt för två manliga invandrare med ordet blatte skrivet i pannan med lysande bokstäver.\" (Lapidus 2008 s 353)
\n","jfr":[]} {"baseform":"blatteskånska","wordforms":["blatte"],"text":"
(sl) talas av främst invandrare i t ex Rosengård i Malmö. Se även blatte.
","jfr":["blatte"]} {"baseform":"blattesvenska","wordforms":[],"text":"enl NyS (2015) förortssvenska. Se även betongsvenska och blatte.
","jfr":["betongsvenska "," blatte"]} {"baseform":"blattra","wordforms":[],"text":"(dial) diarré*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"bledarr","wordforms":[],"text":"(dial) \"avlida\" (ÖSO)
","jfr":[]} {"baseform":"bleka","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. Ett märke som gjordes med yxa i träd som skulle avverkas så att veden lyste igenom. Uppgift från OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"blekvorden","wordforms":["blekvolen","blekvulen"],"text":"se blajkvuren.
","jfr":[]} {"baseform":"blen-blein","wordforms":[],"text":"(måns) kuk. Källa: A Bodin, antecknat ur minnet af en gammal Kindbo från 1860-t. Jämför blene (dial); finne och danska blegn; kuk. Uppgift från Bergman (1929).
","jfr":["blene"]} {"baseform":"blennorré","wordforms":[],"text":"(grekiska blenna, blennos; slem och efterleden -rrhoia; -flytning) utsöndring från slemhinnor, mest vid infektion orsakad av gonnorré*. Förr hände det att nyfödda fick sjukdomen av gonnorrésmittade mödrar. Undviks idag genom att man droppar lapis i alla nyföddas ögon.
","jfr":[]} {"baseform":"blesa","wordforms":[],"text":"(dial) \"liten blessyr, cunnus med bet övergång till fläck, märke.\" (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"blessmen","wordforms":["brunst"],"text":"(dial) brunstig get. (ORB) Se även brunst.
","jfr":["brunst"]} {"baseform":"bli ett","wordforms":["bli min"],"text":"(euf) samlag. I uttryck som de tu bli(va) ett och hon blev min. Annars mest använt i samband med kyrkliga vigslar. ”En man eller kvinna kan ha andra ägodelar, sådana som jord, boskap eller reda pengar, [...] men intet annat ägande är så intimt, så känsloladdat och personligt som det vid vilket ’de tu bli ett’.” (Philp 1946) ”Jag upplever ofta, i det ögonblick han tränger in i mig, en fantastisk känsla av lättnad och av att bli ett med honom.” (Hite 1977) ”När jag på kvällen kom hem från den italienska operan, superade jag med Maton, och sedan blev hon min.” (Casanova 1936/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"bli fast","wordforms":[],"text":"(euf) Dalins ordbok (1850—1855) har uttrycket ”blifva fast för en flicka; vara tvungen att gifta sig med henne eller att betala underhåll för ett med henne sammanafladt barn”. Byrman (1989) tar upp en rad liknande slanguttryck som gänga fast, jobba fast, knulla fast, köra fast, laga fast och rackla fast, vilka samtliga ”uteslutande brukats med avseende på utomäktenskapliga graviditeter”.
","jfr":[]} {"baseform":"bli i någon","wordforms":["bli hos någon"],"text":"(euf) (efter)knullupplevelse. ”Bli i mig. Rör dig långsamt först. Sedan hastigare, men inte alltför hastigt. Bli inte hårdhänt. Kom i mig, var i mig, ja, så det är fint.” (Foerster, Kärlek 3/1965) \"Sannerligen, när jag skickades att hämta utsäde, sade din hustru till mig: Kom och bli hos mig.\" (Folksagan i Sverige 2 s 16) \"Kom och bli hos mig och det skall vara gott för dig och jag skall göra vackra kläder åt dig.\" (Folksagan i Sverige 1 s 14)
","jfr":[]} {"baseform":"bli man","wordforms":["bli kvinna"],"text":"(euf) förlora sin svendom/oskuld*.
","jfr":[]} {"baseform":"blida","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS ”eg töväder, blidväder i överförd bet. diarré”.
","jfr":[]} {"baseform":"blidhka","wordforms":["blydhka","blitka"],"text":"(fsv) smeka. \"ämväl blidhkadhe mik min lilio älskoghe (älskare) min andelike brwdhgomme.\" ( H. Susos Gudelige Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström 1868—1870. Samtliga uppgifter från Söderwall (1885)
","jfr":[]} {"baseform":"bligist","wordforms":[],"text":"(so) från bilist+ligist. Skällsord anspelande på miljöförstörande nöjesåkare och alla andra som använder bilen i tid och otid, när de lika gärna kunde ha gått, cyklat eller åkt kollektivt. Ord skapat av undertecknad i oktober 2012.
","jfr":[]} {"baseform":"blin","wordforms":[],"text":"ryska för djävulen, fan.
","jfr":[]} {"baseform":"blind date","wordforms":[],"text":"(eng) sker när någon sticker in sin kuk i ett gloryhole*. Blind träff, träff med okänd. \"Vi var på en blind date. När jag gick dit tänkte jag... ah, är det här så bra?\" (Kalmér 2022 s 162)
","jfr":[]} {"baseform":"blindbajsa","wordforms":["blindskita","blinnsjita","blindbajsa"],"text":"(dial) simulera trängande avföringsbehov. Uppgift från OFS. Även blindbajsa slang för att enbart använda muggen* till allt annat än den är avsedd för. Småländskan har blinnsjita.
","jfr":[]} {"baseform":"blindgångare","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk. Bomb eller liknande som inte briserar vid nedslaget. NEO har ”hist.: sedan 1915”. ”Jag ville lägga henne på sängen, men snart var hon åter sig själv, satte sig upp på huk och kysste min blindgångare till farväl.” (Benny Andersen, Sänghästen 1987)
","jfr":[]} {"baseform":"blindknulla","wordforms":[],"text":"(sl) ”ligga i kalsonger”, enligt Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1897. Thorén (2015) har ”ha samlag påklädd”.
","jfr":[]} {"baseform":"blindsex","wordforms":[],"text":"(nyo) ”Sex utan intresse av kontakt eller feedback, där fokuseringen främst ligger på den egna njutningen.” (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"blindtarm (af kalf)","wordforms":[],"text":"1 (åld) kondom. I boken Den sexuella frågan (1942) ger Auguste Forel råd gällande användning och skötsel av detta egentillverkade preventivmedel*: ”Man köper hos slaktaren några alldeles friska blindtarmar af kalfvar, rengör dem och tvättar dem genast grundligt, desinficerar dem för säkerhets skull därnäst under 24 timmar i en sublimatlösning och använder dem på alldeles samma sätt som de till salu hållna preparerade coekalkondomerna (fiskblåskondomer). De äro måhända ännu behagligare än dessa, enär de för känseln tämligen nära likna slemhinnor. Man konserverar dem helt enkelt i en stor, med glycerin fylld flaska med vid öppning och tvättar dem för hvarje gång före och efter användningen i vatten.” 2 (so) blindtarm om överflödig person som man vill bli av med.
","jfr":[]} {"baseform":"blingemög","wordforms":[],"text":"(sk) tång. Jämför mög.
","jfr":["mög"]} {"baseform":"blippbloppa","wordforms":[],"text":"(sl) lätt petting* medan man lyssnar till electropop.
","jfr":[]} {"baseform":"blisa","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. Andningshål i is som sälen blåst upp åt sig. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"blistra","wordforms":[],"text":"(dial) 1 svår diarré. 2 kvinnligt könsorgan. 3 (so) för flicka. Samtliga uppgifter från OFS. Rietz (1867) har blistra; hvissla på hundar.
","jfr":[]} {"baseform":"blitta","wordforms":[],"text":"(nyo) blöt+fitta. ”Han: Blir det något? Hon: Visst, blittan är redo.”
","jfr":[]} {"baseform":"blixt","wordforms":[],"text":"(sym) manslem. \"Världens herre har sin blixt, den bär han öppet.\" (VIII Priapus, Priapeia 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"blixt och dunder","wordforms":["blixtdunder"],"text":"(svr) från fornsvenska blixa; blinka, blixtra. Uttrycket har funnits i svenskan sedan 1760-talet. Tyska Blitz! Potz Blitz! och Blitz und Donner! Precis som vi idag svär vid himmelens och helvetets makter, så svor säkert våra förfäder vid sina asagudar. Troligen har blixt och dunder från början anknytning till just åskguden Tor.
","jfr":[]} {"baseform":"blixtlås","wordforms":["lås"],"text":"(lmo) blixtlås på musen; hålla på sig, bevara oskulden. ”Ja just då heter det om henne att hon har ’blixtlås på musen’ och vill ingenting och så, va, men om hon sen blir ihop fast med en kille, så är det djävligt bra att hon har blixtlås på musen...” (BjerrumNielsen/Rudberg 1989) Se även lås.
","jfr":["lås"]} {"baseform":"blixtra","wordforms":[],"text":"1 (dial) öppna och sluta könsorganet efter urinering (om sto). (OFVG) 2 (sl) enligt Ingers (1977) ”De(t) blixtrar = underkjolen hänger för långt ner; bland skolflickor omkr. 1910—1920\".
","jfr":[]} {"baseform":"bljad","wordforms":[],"text":"(ry o svr) hora, prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"blocka","wordforms":[],"text":"(dial) \"vräka ur sig svordomar.\" (OFS) Rietz (1867) har blokka; svärja, förbanna sig och jämför med nordhögtyska blöken; skälla, råma.
","jfr":[]} {"baseform":"blockerad","wordforms":[],"text":"(sym) sägs den kvinna vara som har en blygdbensdeformering eller liknande som gör samlag omöjligt.
","jfr":[]} {"baseform":"blod","wordforms":[],"text":"fornsvenska bloþ gemensamt germanskt ord av omtvistat ursprung. Tillhagen (1989) berättar att ”I den gamla Norden var blodet så maktfyllt, att man inte alltid vågade nämna det vid dess rätta namn, utan gav det eufemistiska benämningar. Man kallade det sålunda svetten, luten, livsdaggen och livsmjödet. 1 (sym) som bärare av passionerade erotiska känslor. Så hos Bellman och Fredmans Epistlar där det bl a heter: ”Krögaren i ep. 36 blir både kall och varm i blodet vid åsynen av Ullas behag ...” (Larsson/ Hellquist 1967) 2 (euf) blanda blod med någon; knulla som hos Kress (1905): ”Ett oundgängligt villkor för att befruktning skall äga rum är, framför allt att de båda könen skola, som det heter, blanda blod med hvarandra.” 3 (svr) jävlar blod och änkors klagan och spenabarns blod. Boel Gehlin i Västervik mejlar mig om denna hennes morfars (1874—1974) favoritsvordom. Hon antar att ursprunget är från bibeln och massakern i Rama (Matteus kap 2). Morfadern Magnus Wixell var född i Uppåkra socken och arbetade som lantbruksingenjör. I SAOB finns uttrycken djävlar i mitt blod ! sablars blod ! med citat från Emil Kléen Mogen sommar (1896) : \"Det ska' hon, min själ*, inte ha gjort för inte. Djäflars blod!\"
\n","jfr":[]} {"baseform":"bloda","wordforms":["blodbulle","blodbad","blodhugg","blodigt allvar"],"text":"
(sl) även blodbulle, blodbad, blodhugg, blodigt allvar . 1 mens, menstruation. Norsk slang har blodbart, där bart = mustasch, om mensen. 2 blodbulle; fitta. För ytterligare en betydelse av blodhugg se hugg.
","jfr":[]} {"baseform":"blodbad","wordforms":[],"text":"(sym) mens, menstruation*.
","jfr":[]} {"baseform":"blodbanken","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinnligt könsorgan. Jämför bank (1).
","jfr":["bank"]} {"baseform":"blodbasun","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även basun.
","jfr":[" basun"]} {"baseform":"blodblandare","wordforms":[],"text":"(sl) kallas den som utövar incest*.
","jfr":[]} {"baseform":"blodfetischism","wordforms":[],"text":"sexuell avvikelse där man tänder på blod, gäller särskilt i BDSM* kretsar och för vampyrer*. Inom BDSM* talar man om bloodplay eller bloodsports. Jämför edgeplay och fetischism.
","jfr":[" fetischism","edgeplay "]} {"baseform":"blodkuk","wordforms":[],"text":"se under grower eller shower.
","jfr":[]} {"baseform":"blodpiss","wordforms":[],"text":"folklig benämning på sjukdomen Texasfeber som drabbar nötkreatur till följd av fästingstick. Smittämnet är ett encelligt djur, Babesia bigeminum, som tränger in i de röda blodkropparna som förstörs så att deras hemaglobin frigörs och rödfärgar urinen. De drabbade djuren får hög feber och dödligheten är hög, mellan 60-80%. Texasfeber förekommer i Australien, Afrika, Amerika och Europa.
","jfr":[]} {"baseform":"blodpudding","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Jämför pudding (1).
","jfr":["pudding"]} {"baseform":"blodsex","wordforms":[],"text":"se vampirism.
","jfr":[]} {"baseform":"blodskam","wordforms":[],"text":"äldre (enligt NEO ”hist.: sedan 1566”) juridisk term för incest*. Blodskam föreligger enligt lagen ”när en person i full vetskap har könsumgänge med en annan, som han eller hon står i släktskaps- eller svågerförhållande till, vilket gör en könsförbindelse mellan dem absolut osedlig”. I Förbjuden kärlek (1992) berättar Rudolf Thunander om ”Markus Olofsson från Älghults socken, som 1637 i Lenhovda dömdes till döden för bedriven blodskam med sin köttsliga moder”.
\nDet mest kända blodskamsfallet är väl annars historien om Abrahams brorson Lot som vid Sodoms förstörelse undkommer tillsammans med sina döttrar, medan hans hustru förvandlas till en saltstod. Så småningom hamnar han med döttrarna i en grotta. ”Då sade en dag den äldre dottern till den yngre: ’Vår far är gammal, och det finns inga män här i landet som kan göra oss med barn på vanligt vis. Vi ger vår far vin att dricka och sedan ligger vi med honom. Så skaffar vi barn genom vår far. När det blev kväll gav de sin far vin att dricka, och sedan gick den äldre systern in till honom och låg med honom, och han märkte varken när hon lade sig eller när hon steg upp.” (1 Mos 39, Bibel 2000) Nästa natt upprepas historien fast nu är det den yngre systerns tur att ”ligga med honom” medan gubben lugnt sover vidare. Den dubbla blodskammen resulterar i att båda systrarna blir havande.
\n\"Broder blir nu sin broders bane, systrars barn i blodskam avlar...(Den poetiska Eddan 2016 övers Lars Lönnroth)
\n”Faktiskt begick jag äktenskapsbrott och blodskam med honom varje dag i mina tankar, vilket i grund och botten var lika brottsligt som om jag i verkligheten hade begått synden.” (Defoe 1944/1720) ”Modern till sonen: ’Du är mycket bättre älskare än pappa!’ Sonen: ’Tänk det säger syrran också’!”
","jfr":[]} {"baseform":"blodskendare","wordforms":["skända"],"text":"(åld) utövare av blodskam*. Ordet hos Swedberg/Holm (1700-t/2009). Se även skända.
","jfr":["skända"]} {"baseform":"blokkfløyte","wordforms":["flöjt"],"text":"(no sl) kuk. Se även flöjt.
","jfr":["flöjt"]} {"baseform":"blomma","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kvinnans könsorgan; vanlig förskönande omskrivning med positiv koppling. ”Strax känner jag hans tunga i min blomma, ivrig som ett bi på jakt efter pollen. Han finner pistillen och genomsöker den med sin mjuka tunga och dess lätta beröring sänder ilningar genom min kropp.” (Dolce Vita 2/93) \"Mamsell Lovisa log andaktsfullt och svarade att hon skulle skänka mig alla blommorna i förklät även den vackraste som var den röda under kjolarna.” (Brunner 2002) ”Man plockar inte blommor som ogräs. viskade hon. Vi ska leka lite först. Det blir ännu skönare sen.” (Abrahamsson 1967) ”Efter Valeska övertog han kusinen, som var en redan plockad blomma och som behövde något regelbundet att falla tillbaka på.” (Miller 1956)
\n”En av de värsta saker jag vet är när folk beskriver en fitta som ’hennes blomma’. Det är så jävla löjligt. Vi är vuxna, vi knullar, vi svettas och stinker, vi är rätt brutala med våra kön egentligen. Så lite mer råa namn passar bättre.” (Honey 2 aug 2009 Permalänk) ”Han använde munnen och fingrarna samtidigt, och jag kände att det rann mer och mer honung ut ur blomman på mig.” (Bjørneboe 1967)
\nBetydligt tuffare blir det med en köttätande blomma. ” I Polanskis film Bitter Moon från 1992 beskriver karaktären Oscar sin partner Mimmis sexuella aptit genom att kalla hennes kön för en ’köttätande blomma’.” (Milles 2010)
\nI en omröstning på nätet, anordnad av tidningen Vecko-Revyn (2/2005) om bästa ordet för kvinnans könsorgan, hamnade blomma på fjärde plats med 2 % av de 400 angivna rösterna. Vann gjorde snippa*. 2 även om kvinnliga behag i allmänhet. ”Skönhetens knopp,/ Blommor i topp;/ Ögat vill blunda och fingret det känner.” (Bellman F E nr 6) 3 (euf) naturbehov i det fria i plocka/vattna blommor. Ibland specificeras plockandet till t ex rosor och vitsippor. Grose (1785) har to pluck a rose för samma fenomen. 4 (euf) mens, menstruation. En viss Nicholas Culpeper hävdar i sin” Directory for Midwives (1696) att menstruation kallas flowers; blommor på engelska, därför att mensen föregår befruktningen på samma sätt som blomman föregår frukten. Thorén (2015) har nu blommar det (stjälkarna) om menstruerande kvinna. Också i uttrycket hon blommar; färggrant om mens, menstruation. 5 (sl) väcka, plocka blomman; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"blommar","wordforms":[],"text":"(sym) i uttryck som hon blommar; färggrant om mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"blommor och bin","wordforms":[],"text":"gammal folklig metafor. SO har ”hist.: sedan ca 1430; 1699 i bildlig bemärkelse (Själens tröst)”. Används som förklaring på barnets fråga hur det blivit till. Varianterna på temat är oändliga. Här ett exempel: ”Du har sett att det hvarje vår uppspirar nya sköna blommor ur marken. De uppkomma i allmänhet ur ett litet frö som blifvit nedlagt i jorden. Men detta frö har under något föregående år bildats hos en blomma, som vi för jämförelsens skull kunna kalla blomstermor. I vanliga fall kallas den honblomma. Det finns äfven hanblommor, och en sådan kunna vi kalla för blomsterfar. Nu öfverföres af vinden eller insekterna ett fint mjöl från blomsterfar till blomstermor. Så blandas ett litet, litet korn af detta mjöl med något liknande som finnes uti blomstermor, och därpå utvecklas denna blandning till ett frö. Av detta frö blir det sedan nya blommor.” (Berg 1909) Blommor och bin användes av RFSU som varunamn på 1960-talet. Först var det namnet på en butikskedja som sålde preventivmedel och sedan blev det namnet på en kondom. Jämför under stork.
","jfr":["stork"]} {"baseform":"blomster","wordforms":["blomsterbukett"],"text":"(sl) fitta, fitthår. ”Prästerna i Cumana plockar de nygifta flickornas blomster, de äkta männen skulle inte vilja ha dem utan denna förberedande ceremoni.” (de Sade 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"blomsterskål","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. ”...Chloris, där hon ligger/ Pigger,/ Visar dig sin blomsterskål.” (ur Bellman Fredmans Epistlar) ”Texten här har säkerligen skabrös undermening; den pigga Bredströmskan vill locka den vin- och sömndruckne Movitz till älskog.” (Larsson/ Hellquist 1967) Jämför skål.
","jfr":[" skål"]} {"baseform":"blood sports","wordforms":[],"text":"(am sl) sexuella övningar där blod ingår t ex att bita varandra eller ha cunnilingus* med menstruerande kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"bloody","wordforms":[],"text":"(eng) överanvänd svordom av britter och särskilt australiensare medan ordet saknar tabuladdning i amerikansk engelska. Används bl a i uttryck som bloody fool och bloody awful. Varför bloody anses fult av britter och australier kan bl a bero på, enligt Ljung (2006), att bloody skulle vara förkortning av By our Lady! eller att ordet skulle ha någon förbindelse med Kristus blod på korset. Men om den förklaringen skulle vara riktig så borde ju ordet även vara fult i amerikansk engelska.
\nEn troligare förklaring, som Ljung också redovisar, är att bloody fick ställning som svordom eftersom det användes av de sk bloods som terroriserade Londonborna mot slutet av 1600-talet. Dessa aristokratiska huliganer tycks bl a ha präglat uttrycket bloody drunk dvs as drunk as a blood och från denna början utvecklades så bloody som förstärkningsord. Stämmer detta är det troligt att uttrycket kom till Australien med fångtransporterna från England på 1700-talet och där fick fäste som ingen annanstans så till den grad att bloody än idag kallas the great Australian adjective. Några menar också att ordet har med mensblodet att göra. Enligt Grose (1785) var bloody ett favoritord när tjuvar svor.
\n","jfr":[]} {"baseform":"bloody Mary","wordforms":[],"text":"
(eng sl) en drinksort. ”Hist.: trol. sedan 1950-talet” (NEO). 1 det blodiga resultatet av en spräckt mödom*. 2 mens, menstruation. Bloody Mary var öknamn på den engelska drottningen Maria I (1516—1558).
","jfr":[]} {"baseform":"bloss","wordforms":[],"text":"(sym) kärlekseld. ”På kärleks ban/ Syns med bloss och kransar/ Båd’ Ängel och Morian;” (Bellman F E nr 50)
","jfr":[]} {"baseform":"blota","wordforms":[],"text":"(fsv) förbanna sig, svärja. \"hothede the och blothede.\" (Bidrag till Skandinaviens Historia ur utländska arkiver. Samlade och utgifna af C.G. Styffe. Del 1-5. 1859—84.) Anm: Trolig översättning: \"hotade de och svor.\"
","jfr":[]} {"baseform":"blotsvenne","wordforms":[],"text":"(sl) enligt kidish.se \"ett rasistiskt gaminguttryck för att offra en svensk\".
","jfr":[]} {"baseform":"blott","wordforms":["blotthet"],"text":"naken, nakenhet. Fornsvenska blotter; av likbetydande lågtyska blot (tyska bloss) blöt. Jämför blotta; avkläda. Ordet med hos Swedberg/Holm (1720-t/2009). ”Han började dyka upp på skolgårdar och sånt och blottade sig för småbrudarna.” (Drougge 1997/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"blottare","wordforms":[],"text":"enligt NEO ”hist.: sedan 1961”. Se vidare exhibitionist.
","jfr":[]} {"baseform":"blottarkalling","wordforms":[],"text":"(sl) tajta badbyxor där pung och kuk skymtar fram. Se även kallingar och intima plagg.
","jfr":["intima plagg","kallingar"]} {"baseform":"blottställa","wordforms":[],"text":"(sl) prostituera*.
","jfr":[]} {"baseform":"blow","wordforms":["blow job","blowa","BJ"],"text":"(sl) kuksugning. Från engelskan. Dök först upp i USA på 1960-talet. ”På morgonen gav jag honom ett mekaniskt blow job innan han gick, mest för att förvissa mig om att min kuksugarkonst ännu fungerar...” (Drougge 1999) ”Oh, det var en omgång alltså! Hon bara blow* [sög av], jag bara (extatisk röst) ahh!” (Jonsson 2007). Och från samma källa: ”Alltså, mitt ute vid badplatsen, sen, hon börja bara blowa honom,...”
","jfr":[]} {"baseform":"blubber","wordforms":[],"text":"(no sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"blue ball","wordforms":["blueballs","blue klit "],"text":"(am sl) även blue klit och blue lips. Värkande ballar* efter lång avhållsamhet. Motsvaras av blåpung, blåbolla och blånna i svensk slang. Samma tillstånd för kvinnor kallas blue walls, blue klit eller blue lips. \"Det är möjligt att personer med kuk får lite smärta i pungen om de blivit kåta och sen inte fått utlösning, men smärtan är inte farlig och den kommer att gå över. [...] Dessutom finns det ett motsvarande fenomen bland kvinnor, så kallade 'blue lips'. Och vissa upplever faktiskt att blygdläpparna blir lite blåa/mörkare om de är kåta utan att ha fått orgasm.\" (Colldén/Dahlbäck 2019)
","jfr":[]} {"baseform":"blueberry pirate","wordforms":["piraten"],"text":"(smn) kuk. Se även piraten.
","jfr":["piraten"]} {"baseform":"blunt","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"blurra","wordforms":["fläck"],"text":"(sl) fitta. Jämför engelska blur; (smuts)fläck. Se även fläck.
","jfr":["fläck"]} {"baseform":"bly","wordforms":[],"text":"(sl) ha bly i kuken; ha stånd. Jämför stål och järn.
","jfr":[" järn","stål"]} {"baseform":"blyad","wordforms":[],"text":"(ryska) i samma klass som vårt hora.
","jfr":[]} {"baseform":"blygd","wordforms":[],"text":"(åld o bib) könsorgan. Ursprungligen blyghet därav blygsel; skam, vanära. ”Hist.: sedan 1430—50 (Fem Moseböcker).” (SO) Söderwall (1885) har blyght; skymf, skymford och exemplet vtan mans bliughd ok åtlöghe (utan att kränka någon och göra honom till föremål för åtlöje)\" samt i betydelsen blygd, könsdelar.
\n”Också ordet ’blygd’ — som på latin heter ’pudendum*´ och är det sammanfattande namnet på kvinnans yttre könsorgan — är en värdeladdad benämning. Ordet blygd har samma stam som blygas, dvs skämmas.” (Hite 1977) Därav blyg(d)is (sl) med samma betydelse. ”Små blygdisar både inne o ute som omsluts perfekt, inget som hänger och dinglar!” (6 - en tidning om sex. Journalistlinjen Skurups Folkhögskola, våren 2003.)
\nOrdet blygd finns med hos Swedberg (1720-t) med exempel bl a från följande bibelställe (2 Mos 28:42): \"Och skalt giöra them linnen nederkläder til at skyla blygdens kött, ifrå ländene alt nedh på låren.” (Bib 1703) Swedberg har även med blygdealtare som han förklarar med pudendum altare och som i Bibeln (2000) översätts med offeraltare. (Jeremia 11:13) ”Och sedan de blottat hennes blygd (sköte i Bibel 2000), förde de bort hennes söner och döttrar och dräpte henne själv med svärd.” (Hes 23:10 Bibeln 1917)
\n”Fransmannen Ogier som besökte bastubad i Stockholm åren 1634—1635 berättar att den tjänande personalen bestod av kvinnor blott iklädda lintyg, vilka med björklövskvastar piskade de badande. ’Här kommo män och fruar samman om varandra, flickorna hava blott lintyg på, männen täcka endast blygden med björkris. Sed och gagn hava här jagat blygseln på flykten: icke ens de kyskaste kvinnor draga sig för att besöka dessa varmbadhus, utan gå dit med man och barn’.” (Fataburen 1970) \"Eva fick en tillsägelse att ta vattenmossa och bestryka sig med där de skulle ha hår precis som på huvudet. När hon skulle göra det kom en humla och stack henne vid blygden. Eva slog efter humlan och så växte det hår på det stället också.\" (Folksagan i Sverige 3 s 139)
\n\n
\n
","jfr":[]} {"baseform":"blygdben","wordforms":[],"text":"
(latin os pubis) de kantiga ben som känns under könshåren. Enligt NEO ”hist.: sedan 1805”.”Jag tycker om när han inte tränger alltför djupt in men rör den in och ut i långa, jämna drag medan jag har benen rakt ut eller tätt samman och våra blygdben gnider mot varandra.” (Hite 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"blygdberg","wordforms":[],"text":"kallas den fettanhopning som kvinnan har framför blygdbenet och ned mot blygdläpparna*. Hårbevuxet från puberteten. Har triangel- eller V-form. Fungerar som en ”kudde” vid samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"blygdegård","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. Jämför under blygd och gård.
","jfr":[" gård","blygd "]} {"baseform":"blygdhår","wordforms":[],"text":"(åld) könshår. \"Blygdhåren kraftig hos den mycket kättjefulle*, liksom hos tjuren; hår långt, tätt, strävt.\" (Linné [1700-t] 2022 s 31) Se vidare under blygd och hår.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"blygdis","wordforms":["blygis"],"text":"
se blygd.
","jfr":[]} {"baseform":"blygdkapsel","wordforms":["kapsel"],"text":"även kallad skamkapsel, byxpung* och pehå*. Pehå analogt med behå. En kapsel som var en del av mansdräkten under 1500-talet. Från början var det fråga om enbart ett löst stycke tyg som täckte penis. Soldatdräkten utrustades med en pehå av läder eller metall, och bruket av denna utmanande och framträdande byxpung spred sig snart och blev mode även i civila sammanhang. Blygdkapseln användes också som penningbörs. ”Åren gick och den trånande monarken tillåts inte glänta på blygdkapseln i sin tänkta Anne Boleyns närvaro så länge där saknas bindande garantier för bröllop.” (Combüchen: Historien blir läsarens nutid i Hilary Mantels gestaltning. SvD Kultur 4 aug 2013.) Se även kapsel.
","jfr":["kapsel"]} {"baseform":"blygdläppar","wordforms":[],"text":"(latin labia pudendi) tillhör kvinnans yttre könsorgan. NEO har ”hist.: sedan 1822”. De yttre eller stora blygdläpparna (labia majora) består av två mjuka dynliknande fett- och bindvävsfyllda hudveck och innanför dem ligger de tunna och körtelrika små eller inre blygdläpparna (labia minora). ”I den svarta tuvan avtecknade sig de bägge läpparna. Dessa var först slutna, trutade tjurigt, men släppte efter och antog inåt en scharlakansröd färg. Längst in var de rubinröda och glasglänsande.” (Brunner 2002) ”Jag tänker sära på de gulliga rosa läpparna, först de stora, sen de små, sticka dit tungspetsen, och så hela tungan, och jag tänker slicka dig från hålet till knoppen, åh den lilla knoppen...” (Reyes 1990) ”Hon tog hans hand och förde den mellan sina ben till det ställe där läpparna var slippriga som mossbelupna stenar vid stranden av en sjö och sade ’Det här är ditt’, och han drog tillbaka handen.” (Jong 1977) ”Jag ställde mig på knä och betraktade de halvöppna korvläpparna från vilka min sås rann...” (Mitt erotiska liv I 1967) ”Och mellan mina ben applåderar blygdläpparna för fullt över nya frigjort fräsiga Kattis.” (Söderblom 2015)
\n","jfr":[]} {"baseform":"blygdtunga","wordforms":[],"text":"
se klitoris och tunga.
","jfr":[]} {"baseform":"blygelig","wordforms":[],"text":"(åld) pudendus* enligt Swedberg (1720-t). Ungefärlig betydelse ”som man behöver blygas över, skamlig\" bl a om könsdelarna.
","jfr":[]} {"baseform":"blygisar","wordforms":[],"text":"(sl) blygdläppar*.
","jfr":[]} {"baseform":"blygseln","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. ”... när hon har en galen pilgrim i blygseln... (Hammarén 2001) Jämför blygd.
","jfr":["blygd"]} {"baseform":"blå","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"Blå Hallen","wordforms":[],"text":"(sl) dass, toalett. Enligt Bergman (1934) skolslang från Örebro. Skämtsamt ställer man här den pampiga Blå Hallen i Stockholms stadshus i relation till det eländiga kyffe som var den tidens skoltoalett. ”Hallen” ifråga kan också ha varit blåmålad.
","jfr":[]} {"baseform":"blåbolla","wordforms":[],"text":"(sl) när en kvinna nöjer sig med att \"leka\" med en man så att han får blue balls*.
","jfr":[]} {"baseform":"blåbärspaj","wordforms":[],"text":"se paj.
","jfr":[]} {"baseform":"blåding","wordforms":[],"text":"(sl) kuk; pga skaftets blå vener och huvudets blåröda färg. ”Grov och bultande, med blårött svällande huvud, står hans stake intill henne.” (Andersson, Kärlek 14/1970)
","jfr":[]} {"baseform":"blågasa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Ordet förekommer bl a i raggarkretsar.
","jfr":[]} {"baseform":"blåhångel","wordforms":[],"text":"(dial) intensivt hångel*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"blåknulla","wordforms":[],"text":"(lmo) ordlek på Blåkulla (se do). Ordet från Vanessa Salts erotiska ljudbok Blåknulla (2022) presenterad i följande citat i SvD Kultur (24 juli 2022) under rubriken: \"Det är inga nakna bröst och stånd.\" \"Jag vet ju vad som väntar. Bröstvårtorna styvnar så fort jag tänker på det. Ett trettiotal nakna kroppar som sakta gnids mot varandra. Flämtningar, stönande och fingrar som letar sig in i våra fittor. Häxor som ska till Blåkulla. Eller bara kvinnor som vill...blåknulla.\"
","jfr":[]} {"baseform":"blåkulla","wordforms":[],"text":"(euf) helvete. Hellquist (1918) berättar att ordet från början inte hade något att göra med de kristnas helvete. Det betyder egentligen blåkullen eller, då blå i äldre tider även kunde stå för svart och mörk, också svartkullen. Under 1600-talet var uttrycket, enligt Hellquist, ganska vanligt, t ex ”om tu tigh ått blåkulla ey packar” eller ”far till blåkulla”; far åt helvete. I Carl Michael Bellmans (1740—1795) Hvad behagas? förekommer ”Hvad i Blåkulla!” Också ”gå åt blåkulla”; gå på tok, analogt med ”gå åt helvete”.
\nMest kända bland de platser som sätts i samband med Blåkulla är ön Blå Jungfrun i Kalmarsund och berget Blåkulla vid Marstrand. ”Många uppgav att stället kunde skifta: fan bestämde själv för varje gång var festen skulle äga rum. Mycket vanligt var att man inte alls kunde precisera platsen. Den tillhörde ju den mytiska geografin, inte den reella.” (Schön 2004). Jan-Öjvind Swahn (1925—2016) beskriver i NE (del 3), utifrån materialet i häxprocesserna, Blåkulla som ”en märkvärdig blandning av å ena sidan positiva iakttagelser — god mat, nöjen, vackra kläder och älskog — och å den andra allsköns hädelser, motbjudande riter, äcklig föda, tortyr och helvetesplågor, samtidigt som Blåkulla beskrivs som en bisarr ’antivärld’, där man dansar och kopulerar med ryggarna mot varandra, föder barn samma dag som de avlats, läser ’Fader vår’ baklänges och använder uppochnedvända kvinnor som ljusstakar (ett mycket vanligt motiv)”. Jämför häcklefjäll.
","jfr":["häcklefjäll"]} {"baseform":"blålera","wordforms":[],"text":"(sl) käka blålera; vara död och begraven.
","jfr":[]} {"baseform":"blålira","wordforms":[],"text":"(sl) runk, onani. Enligt slangopedia.se \"oerhört populär fras bland raggare och legender i mellersta Sverige.\"
","jfr":[]} {"baseform":"blåneger","wordforms":["neger"],"text":"(sl) nedsättande om person med så mörk hudfärg att den skiftar i blått. Se även neger.
","jfr":["neger"]} {"baseform":"blånna","wordforms":[],"text":"(sl) se blue balls.
","jfr":[]} {"baseform":"blåord","wordforms":[],"text":"(dial) \"skällsord, stickord.\" (OFS) Amerikansk slang har blue talk om fult språk.
","jfr":[]} {"baseform":"blåsa","wordforms":[],"text":"(sl) lätta på, tömma blåsan och pyssla om blåsan; pissa. Blåsa, här om urinblåsa, betyder egentligen bubbla, hålrum med hinna. Enligt NEO ”hist.: sedan 1538”. Det heter att någon har salongsblåsa eller festblåsa, kan sitta länge i ett sällskap utan att behöva urinera. Uttrycket är säkert från den tid då det var otänkbart att lämna ett finare sällskap för något så opassande som ett toalettbesök. ”Efter att ha tömt blåsan satte han sig åter till bords, och som han av naturen var flegmatiskt lagd, började han måltiden med några dussin skinkor, rökta oxtungor, inlagd fiskrom, korvar och andra dylika förlöpare till vinet.” (Rabelais 1945/1534)
","jfr":[]} {"baseform":"blåsa rent","wordforms":["utblåsning"],"text":"(sl) fjärta ljudligt. Den som fjärtar gående, eller som råkar befinna sig nära en fjärtare, sägs ”gå på en blåsning”. Annat som blåser är vinden*.
","jfr":[]} {"baseform":"blåsa upp","wordforms":["uppblåst"],"text":"(sl) göra gravid, havande. ”Han har blåst upp henne”; gjort henne på smällen*.
","jfr":[]} {"baseform":"blåsbälg","wordforms":[],"text":"(sym) ett av 36 namn på mannens könsorgan som nämns i Den doftande trädgården*. ”Hon ställde sig på alla fyra, och dumbom fram med blåsbälgen och till att köra in värme i fittan. Han pumpade och pumpade tills svetten lackade om henne.” (Ryska erotiska folksagor 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"blåshål","wordforms":[],"text":"(sl) 1 ändtarmsöppning. 2 ”kvinnans könsorgan” (Kotsinas 1998). Se även under hål.
","jfr":["hål"]} {"baseform":"blåsippa","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell, bög. Se även under blå.
","jfr":["blå"]} {"baseform":"blåsjobb","wordforms":[],"text":"(sl) avsugning*. Från engelska blow job*.
","jfr":[]} {"baseform":"blåsning","wordforms":[],"text":"(sl) avsugning, \" —Vad kostar en blåsning? —Fyrahundra. För dig. Du är snygg.\" (Lapidus 2008 s 286)
","jfr":[]} {"baseform":"blåsrör","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Jämför rör (2).
","jfr":[]} {"baseform":"blåstånd","wordforms":[],"text":"(sl) ett ihållande, värkande stånd som är svårt att få ner.
","jfr":[]} {"baseform":"blåsur","wordforms":[],"text":"(dial) skämd, halvsur om mjölk som i det småländska ”hon är blåsur”; hon är skämd, inte längre oskuld utan havande. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"blåtpärer","wordforms":["päron"],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”skämtsamt eller spefullt om qvinnobröst”. Av blaut; mjuk, blöt och pära; päron, potatis. Se även päron.
","jfr":["päron"]} {"baseform":"bläckfisk","wordforms":[],"text":"(sl) om tafsande man som inte kan hålla händerna i styr. Se även tafsare.
","jfr":["tafsare"]} {"baseform":"bläckhorn","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Jämför horn (3).
","jfr":["horn"]} {"baseform":"blädda","wordforms":[],"text":"(sk) smuts, smörja, skit. \"Ordet blädda är ganska väl belagt i våra dialektordsamlingar, men bara från Skåne. Betydelsen är 'hög av kospillning'.\" (Anna Westerberg, Institutet för språk och folkminnen i Språktidningen nr 3/2023 under rubriken Frågor och Svar.)
","jfr":[]} {"baseform":"blädder","wordforms":["bläddrik"],"text":"(sl) hora, prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"blädderblock","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 kvinnans motsvarighet till helikoptern*. 2 fitta med tonvikt på blygdläpparna*.
","jfr":[]} {"baseform":"blädderläpp","wordforms":["läpp"],"text":"(sl) blygdläpp*. ”I vardagslag huserar småflickorna bjäbbande, bortklemade och förnumstiga under Mamma Marrys och LuderJudits och HetsätarEsters kjolar, man ser på fläskbergens simmiga ögon när jäntorna slickar på dödsfällornas stumma blädderläppar.” (Nikanor Teratologen: Pedofobens bekännelse, Perversioner 2003) Se även läpp.
","jfr":["läpp"]} {"baseform":"blädderskinn","wordforms":["skinn"],"text":"(sk) skinnet på urinblåsan särskilt hos svin. Se även skinn.
","jfr":["skinn"]} {"baseform":"bläddra","wordforms":[],"text":"1 (sl) ”onanera” enligt Kotsinas (1998). 2 (dial) fladdermus; här överf om cunnus*. (OFS) 3 (dial) urinblåsa hos svin. (OFVG) Jämför blära.
","jfr":["blära"]} {"baseform":"bläddrik","wordforms":[],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har ”något grötigt exkrementellt, särskilt ’buksens väder’ med en ofrivillig tillsats av halvflytande substantiellt.” Med andra ord en fjärt där det följer tunt efter i kalsong eller trosa. För ytterligare en betydelse se under blädder.
","jfr":[]} {"baseform":"bländing","wordforms":[],"text":"(åld) bastard*. Återfunnit hos Wallenberg (1960/1781) i citatet: ”Ni träffar här trenne slags ansikten utom de vita: gulbrune hottentotter, becksvarte slavar och blackte bländningar eller jämtungar med någon svart demoiselle.”
","jfr":[]} {"baseform":"blära","wordforms":[],"text":"(dial) urinblåsa hos svin. (OFVG) Se även bläddra (3).
","jfr":["bläddra"]} {"baseform":"blärpa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"blärröv","wordforms":[],"text":"(sk o so) mallig, uppblåst typ.
","jfr":[]} {"baseform":"blästra","wordforms":[],"text":"(sym) spruta eller tömma tarmen explosionsartat. Blästra innebär annars att spruta ut en vätska under högt tryck för att rengöra en yta.
","jfr":[]} {"baseform":"blätten","wordforms":[],"text":"(åld svr) vas blätten. Enligt SAOB är uttrycket möjligen uppkommit från ett fornsvenskt vars herra belaete. Jämför under vassera, vassera tre. \"Hwas blätten, waa icke det en snålhunder.\" (Johannes Beronius Rebecca, Linköping 1674)
","jfr":["vassera, vassera tre"]} {"baseform":"blöbba","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"blödning","wordforms":[],"text":"enligt NEO ”hist.: sedan 1839”. Se vidare mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"blöjfetischism","wordforms":["babyfetischism"],"text":"även babyfetischism med inslag av våt- och toasex*. Följande kontaktannons i Fib/Aktuellt (febr 2000) ger en uppfattning om vad det gäller: ”29-årig kille i blöjor från Göteborg söker tjejer mellan 18 och 35 år, som gillar att ha blöjor på sig och leka baby med mig. Som t ex att vi lägger oss i sängen och kissar ned oss i blöjan. Behöver du bytas på? Svara så gör jag det.”
\nI artikeln ”Fetischer man inte talar högt om” (Fib/Aktuellt febr 2000) berättas om Jan, en välutbildad 25-åring som tvingas uppsöka prostituerade för att få utlopp för sin böjelse. Det är nämligen lite svårt att hitta en partner som vill byta hans kiss- och bajsindränkta blöjor. Jan vill bli ompysslad av en barnsköterska och vill ha blöjor och babykläder på sig och bli bestraffad för att han varit olydig. Han älskar också att bli matad med nappflaska och att bli ammad av sin ’barnsköterska’.” ”Jag vet inte hur jag ska beskriva känslan. Det är ett slags euforiskt lugn. En känsla av ’åh, äntligen’ när man har en tjock plastig blöja som packar in underkroppen. Det bara känns rätt. Jag känner mig hel och stark. [...] Det bästa är om båda upplever euforin av att se varandra iklädda blöjor, att känslan ’ekar’ i den andra. Att man älskar varandra just för att man är blöjfetischister.” (Bäsén 2006) Jämför fetischism.
","jfr":["fetisch"]} {"baseform":"blöjor","wordforms":["intima plagg."],"text":"(sl) kortkalsonger. Se även intima plagg.
","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"blöt","wordforms":["blötvaluta."],"text":"(sl) 1 om kåt kvinna. Därav blötdjur om nymfoman*. Se även blötvaluta. ”Stönar lågt i hennes öra och börjar dra ner hennes trosor en bit. Ett finger kommer in i henne och hon är blöt.” (Hagman 1991) 2 blöt strandväg; fitta. 3 blöt i ändan; havande. Se ända (3).
","jfr":["ända","blötvaluta","blöt strandväg"]} {"baseform":"blöta","wordforms":["blöta under sig;"],"text":"(dial) OFS har ”om litet barn: kissa på golvet (e. d.) kissa på sig”. Även blöta under sig; kissa i sängen, enligt samma källa.
","jfr":[]} {"baseform":"blötgrotta","wordforms":[],"text":"se grotta (1).
","jfr":[]} {"baseform":"blöthål","wordforms":[],"text":"se hål (1).
","jfr":[]} {"baseform":"blöting","wordforms":[],"text":"(åld o so) \"omanlig person\" enligt Swedberg (1720-t).
","jfr":[]} {"baseform":"blötis","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"blötmun","wordforms":["mun"],"text":"(sl) rosa blötmun; fitta. Se även mun (2).
","jfr":["mun"]} {"baseform":"blötmök","wordforms":[],"text":"1 (sl) brakskit som lämnar tunt efter sig. 2 (so) feg, ynklig person.
","jfr":[]} {"baseform":"blötvaluta","wordforms":[],"text":"(sl) betala med blötvaluta; med knull. ”Greven (snarfyndigt), —Ja, nu är Jean icke längre en man av ringa stånd. (Alla skratta.) ’Blötvaluta’ brukade vi kalla sådana här uppgörelser på salig grevinnans tid.” (Grafström, Kärlek 11/1969)
","jfr":[]} {"baseform":"bo","wordforms":["fågelbo.","klibbebo"],"text":"1 (sbst) kvinnans könsorgan. Se även fågelbo. Än mer illusoriskt blir det om fågeln (kuken) ligger på ägg (testiklarna) inne i boet. ”Den lilla fågeln dåsade en smula, men det dröjde inte länge förrän den vid smekningarna flög upp ur högerhanden beredd att, uppmuntrad av den mästerliga behandlingen, flyga in i flickans varma bo.” (Jussopov 1983/1920-t) ”Allt jag vill ha är ett par bröst sådana som dina och ett litet bo djupt inne för min hungriga kanin.” (Walker 1966) Jämför rede. Även klibbebo och gottebo. 2 (vb) Envall (1969) har ’coire*’. I medeltidssvenskan fanns det ett ord bo; ’coire’, som bl a ingår i ortnamn som Bodanäset. Envall menar att ”förleden i namnet Bodanäset nog är en ’förbättring’ av Bo- i den ursprungliga betydelsen ’coire’.” Man kunde ju inte ha ett ortnamn som betydde ’Knullnäset’. Se fruktbarhetsgudinnan.
","jfr":["fågelbo","fruktbarhetsgudinnan","rede"," gottebo","klibbebo"]} {"baseform":"boa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. Se vidare under bo och orm. 2 (dial) pippa* (om fåglar). 3 Söderwall (1885) har boa dels i betydelsen \"lefva i äktenskap\" och dels \"hafva [köns] umgänge\" med exemplet \"han boadhe mz sinna stiewffmodher\" (Ett Forn-Svenskkt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens 1847—1848) Anm: Förslag till översättning: Han hade könsumgänge med sin styvmor.
","jfr":[]} {"baseform":"bob","wordforms":[],"text":"(svr) mild svordom.
","jfr":[]} {"baseform":"bobba","wordforms":[],"text":"(sk) snorkråka. Allmänt om finne, böld, acne.
","jfr":[]} {"baseform":"bobbe","wordforms":[],"text":"1(sl) kvinnligt bröst. 2 (sk) tölp, skurk.
","jfr":[]} {"baseform":"bobbisar","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kvinnobröst. 2 bobbishållare; behå. Enligt Roger Hansson i Järfälla är ”det uppenbart att de här orden är besläktade med ett gemensasmt indoeuropeiskt rotmorfem för något ’runt’: bobba, bubba, bomb, pumpa. poppe osv.”
","jfr":[]} {"baseform":"bobbitta","wordforms":[],"text":"(smn) uttryck efter amerikanskan Lorena Bobbitt som natten till den 23 juni 1993 skar av sin makes, John Wayne Bobbitts, penis med en skarpslipad kökskniv. Detta efter en lång tids misshandel och sexuellt tvång från mannens sida. Den avskurna lemmen syddes fast och blev snabbt funktionsduglig igen. Som bevis på detta spelade John Wayne in porrfilmen ”John Wayne Bobbitt...Uncut!” Birgitta Rubin skriver i en artikel Upptrappat krig mellan könen (DN Kultur 11/3-1994) om följderna av denna ’kastrering’: ”Dådet förra sommaren har genererat en mediecirkus utan jämförelse. Och i ’Bobbittmanians’ kölvatten har hämndlystna kvinnor ’bobbittat’ från USA, Kanada, Västtyskland och Turkiet till Filippinerna, Indien, Kina och Zimbabwe. En kvinna hällde syra i knäet på sin man, en annan tuttade fyr på den otrogna saken, en tredje avlägsnade sig med makens testiklar och en fjärde står åtalad för mord efter att den kastrerade mannen dött av blodförlust.”
","jfr":[]} {"baseform":"bobies","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Från engelskans boobies, boobys; bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"bobilobas","wordforms":["bobilubas","bobsar"],"text":"(sl) kvinnobröst. Jämför babombas.
","jfr":["babombas"]} {"baseform":"bobo","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"bobollshandske","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Boball är en finländsk variant av baseboll. Brukar kallas Finlands nationalsport.
","jfr":[]} {"baseform":"bock","wordforms":["kåtbock"],"text":"1 (so) även kåtbock, horbock*. nedsättande ofta om äldre starkt erotiskt intresserad man. \"Åh fy fan ,den jävla kåtbocken vill sätta på dig, sade pappa.\" (Maria Maunsbach: Lucky Lada och jag. Natur & Kultur 2022) 2 (sl) ”homosexuell man.” (Kotsinas 1998) 3 kille som knullat runt med alltför många tjejer. Även benämnd kung, hjälte, hingst, horbock, player* och Casanova* av imponerade killkompisar. 4 bock (so); förförare. 5 bock (för sl) skit!
","jfr":[]} {"baseform":"bocka","wordforms":["stocka"],"text":"(sl) bocka dig så jag kan stocka dig; knull bakifrån. Se även stocka.
","jfr":["stocka"]} {"baseform":"bockare","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt SAO (2013): ”En person med sexuella mål att uppnå som hen sedan bockar av.”
","jfr":[]} {"baseform":"bockig","wordforms":[],"text":"(sl) lösaktig man. Jfr bock.
","jfr":["bock"]} {"baseform":"bocksvans","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Hon kastade sig ner på sina händer och blev så utom sig av girighet efter denna bocksvans att hon svimmade och måste läggas till sängs.” (Aretino 2008) Se även svans och bock.
","jfr":["svans ","bock"]} {"baseform":"bodybuilder","wordforms":[],"text":"(sl) kroppsbyggare. Strypa en bodybuilder; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"bof","wordforms":[],"text":"(åld o so) odåga enligt Swedberg (1720-t). Jämför bov.
","jfr":["bov"]} {"baseform":"boffa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"bog","wordforms":["bogrelingar"],"text":"1 (sjö sl) bröst hos Langenfeldt (1947) och Gibson (1978). Bogen är den främre, buktade delen av fartygssidan. SAOB har bog ”(föga br) om skuldra l. skuldrorna o bröstet hos människan ’bred över bogen’ .” 2 bog; bög. Från spelvärlden där prickarna över ö:et försvinner.
","jfr":[]} {"baseform":"boga","wordforms":[],"text":"(uttalas båga) vanligt knullord i finlandssvenskan.
","jfr":[]} {"baseform":"bogpropeller","wordforms":["propeller"],"text":"(sl) vänster om bogpropellern; bög, homosexuell. Se även propeller.
","jfr":["propeller"]} {"baseform":"bogrelingar","wordforms":[],"text":"se bog.
","jfr":[]} {"baseform":"bogspröt","wordforms":["spröt"],"text":"(sl) kuk. Spira som sticker fram från ett fartygs förstäv. Se även spröt.
","jfr":["spröt"]} {"baseform":"bogvisir","wordforms":[],"text":"(sl) bakom bogvisiret; bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"bohcceziepa","wordforms":[],"text":"(sam) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"boi","wordforms":[],"text":"(sl) pluralis bois. Ord använt i HBT* och i butch-femme* förhållanden för att beteckna någons sex- o könstillhörighet.
","jfr":[]} {"baseform":"boink","wordforms":[],"text":"(data) ”att ha sex med”. Även benämning på nätfest i största allmänhet.
","jfr":[]} {"baseform":"bojnoslu","wordforms":[],"text":"(för sl) hanrej*.
","jfr":[]} {"baseform":"bok","wordforms":[],"text":"(sl) från turkiskan; bajsa, skita.
","jfr":[]} {"baseform":"bok jok","wordforms":[],"text":"(för sl) åt helvete!
","jfr":[]} {"baseform":"bokfitta","wordforms":[],"text":"(so) tjej som helt går in för skolarbetet.
","jfr":[]} {"baseform":"bokkjen","wordforms":[],"text":"(dial) bröstvårta* hos man. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"bokstäver","wordforms":[],"text":"(lmo) sätta sig på sina tre bokstäver; sätta sig på sin r-ö-v. I YA (22 aug 2017) fanns följande lilla notis med rubriken: \"Äggkastning och klotter på villavägg.\" Där står bl a att \"någon under natten kastat ägg och klottrat på en av husets väggar. Tre bokstäver hade sprejats på väggen.\"
","jfr":[]} {"baseform":"bokstävlar","wordforms":[],"text":"(lmo) det rör sig om ett s k teleskopord, d v s ett ord som består av delar från två ord i det här fallet bokstav och djävlar. \"Krossa bokstävlarna\" skrev Gunnar Ekelöf (1907—1968) i diktsamlingen sent på jorden (1932). Anders Svensson (2020) berättar att Ekelöf i sin författardebut använde ordet bokstävlarna tre gånger och skapade med det ett hapax legomenon grekiska för något som bara sagts en gång. \"Den moderna betydelsen är ett ord som bara förekommer i en enda text, hos en enda författare eller en enda gång i ett språk.\" Så här kunde det låta i ett utdrag: \"krossa bokstävlarna mellan tänderna gäspa vokaler, elden brinner i helvete kräkas och spotta nu eller aldrig jag och svindel du eller aldrig svindel nu eller aldrig. vi börjar om\"
","jfr":[]} {"baseform":"bol","wordforms":[],"text":"(Hls) \"brunstig* om suggor\" (Ordbok Öfver Helsing-Dialectern 1841).
","jfr":[]} {"baseform":"bola","wordforms":["bolskap","boleri"],"text":"(åld) ha (otillåtet) könsumgänge. Vanligt i äldre ordböcker och i bibelöversättningar fram till 1917. Av lågtyska bôlen (tyska buhlen); ha samlag, till bôle; broder, vän, älskare. Ursprungligen troligen ett smekord. Urgermanska bolja; brunstig, och isländska boli; tjur. Enligt SAOB (5:1925) står ordet också för ”köttslig beblandelse med djur; öfva tidelag; äfv,: öfva sodomiteri”. Kindblad (1867) har med bolande, ’olofligt könsumgänge’. Enligt SO är ordet ”hist.: sedan 1498 (Stockholms stads tänkeböcker)”. Swedberg (1720-t) har bolare, boleri och bolersk. Det sistnämnda förklarar han med adulterinus; äktenskapsbrott. \"En bolersk qwinna känner man uppå hennes otuktiga syn och uppå hennes ögon.” (Syr 26:12, Bib 1703) ”Och bolade medh alla dägeliga karlar i Assyrien, och orenade sigh medh allom theras afgudom, ehwar hon til någon uptänd wardt.” (Hes 23:7 Bib 1703)
\nI Bibel 2000 talas det istället om horande och horkonster. ”Han straffar dig i din girighet, din grymhet, din maktlystnad, liksom han förut straffat dig i din lusta, då han lät en annan man bola med din kvinna. ’Välj dina ord!’ röt herr Markurell ursinnig. ’Snuskpelle’!” (Bergman 1919). \"Gå inte dit opp te den härgårdn, för här bor la själva Faen. Mej har han bola, så att Fan måtte ha't. Arselet är som ett bulthjulsnav och det rinner ur ett som en lervälling, sa'n.\" (Folksagan i Sverige 2 s 454) \"Anna och hennes Johan var på väg att ta över familjens gård, och ryktena om boleri, om otrohet, hotade nu bolet deras gård.\" (Hassan Jansson, K/ Lindström, J 2018)
\nOckså bolskap som i följande citat från Thunander (1992): ”Tor Nilsson hade haft ’bolskap med skogsrået i 8 års tid’ när han blev svårt sjuk. På sitt yttersta bekände han saken för hustru och för kyrkoherden, som visserligen gav honom sakramenten men inte tillät att han begravdes bland ärligt folk på Fröderyds kyrkogård.” Jämför bolerska; liderlig kvinna, hora, häxa, som i ’djävulens bolerskor’ samt bolare (so); horbock.
\nAtt ett ord, som Markurell så sent som 1919 reagerade på med ordet snuskpelle, idag återfinns både som ett strumpmärke, firmanamn och som efternamn på brevlåda i skånska Ravlunda, visar hur snabbt ett ords status kan ändras. Varför glöms den gamla ursprungliga betydelsen av ordet bola bort bara på några decennier? Det enkla svaret är att ordet inte används längre. Av någon anledning kommer det ur bruk. Men varför är omöjligt att säga. Outgrundliga äro ordens vägar.
\nNu (2010) verkar bola; ha samlag fått nytt liv då det återfinns bl a i en ordlista på nätet, Svenskt Chattspråk (danska-svenska.se) utarbetad av Öresunds Översättningsbyrå.
\n","jfr":["bolare"]} {"baseform":"bolag","wordforms":[],"text":"
se under cohabitera.
","jfr":[]} {"baseform":"bolare","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Ordbok över Nösslingemålet om \"ko som uppför sig som en tjur\". Se vidare under bola.
","jfr":[]} {"baseform":"bole","wordforms":[],"text":"(åld) Swedberg (1720-t) har \"bole; adulter (lat) böjd form bola*; äktenskapsbrytare, förförare, älskare\".
","jfr":[]} {"baseform":"bolibompa","wordforms":["bolibompasex"],"text":"1 (sym) snabbknull. ”En snabbis medan barnen tittar på barnprogrammet är ofta enda chansen för stressade småbarnsföräldrar att få till det.” (Serien Elvis i Metro mars 2009) Bolibompa är ett populärt barnprogram sedan 1990-talet först i TV 1 och sedan i Barnkanalen. ”Nej, det är det vanliga bolibompandet, sa Adolfsson.” (Persson 2005) Författaren använder här ordet för ”vanligt standardsex”. 2 bolibompa, bollibompa (sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"boll","wordforms":["badbollar","charmbollar","glädjebollar"],"text":"pluralis ballar (dial o sl) 1 se ball, balle, ballar. Germanskt ord till en rot med betydelsen svälla. Samma ord som ball, balle* och engelska ball. Spela boll; leka med ballarna. Finns också i samband med 2 boxboll, golfboll; testikel och bollar; testiklar. ”Hon sitter och smeker mina bollar. Ni borde få smisk.” (Förbjudna drömmar 1993) ”Där lät han mig genom det mjuka höljet tydligt känna på innehållet, ett par runda bollar som tycktes leka därinne och skickligt undgå varje tryck, också det mildaste, utifrån.” (Cleland 1965/1749)
\nTeratologen (1998) har knotterbollar. Jämför knottra; liten upphöjning på huden. ”Gud hur jag ändå sakna hans gulliga snopp, den skrynklit sladdriga, å dom modstulet dinglande knotterbollarna, torra som sandpapper å nästan helt hårlösa!” 3 bollar; bröst där det står för leka med, eller smeka en kvinnas bröst. Även badbollar, charmbollar, glädjebollar, pingisbollar, skinnbollar och tennisbollar. ”Han: — Ska vi spela boll? Hon: — Med mina eller dina bollar?” ”Dom har såna där bollar på framsidan också. Bröst kallas det.” (Zebaot X 1995)
\n\"Dåvarande moderate partiledaren reste och hade mycket att tänka på, så han insåg att han glömt var han var. Därför frågade han servitrisen: 'Är detta Bollnäs?' Servitrisen var van vid att manliga kunder kommenterade hennes kurvighet, så hon svarade argt: 'Ja tänk att det är det. Och längre ner ligger Storvik men dit kommer du inte oavsett hur mycket du anstränger dig'.\" (inskickat av filmaren Göran H.I. Johansson i Lund)? Se vidare under vik. 4 ”Hon har svalt en (fot)boll,”; blivit gravid. Norsk slang har ”å gå rundt som en fotball”, ”å ha en fotball i buksa”; om att vara gravid. 5 boll, båll (dial); osnöpt. (ORB) Se snöpa.
","jfr":["badbollar, charmbollar, glädjebollar"," pingisbollar, skinnbollar","tennisbollar"]} {"baseform":"bolla","wordforms":["bolle"],"text":"(da) knulla. ”Att bolle er blevet det almindeligste (vanligaste) slang for seksuelt samkväm (umgänge), men ordets betydning er ikke altid entydig: som regel tænkes der på et egentligt samleje kulminerende med orgasme: men også forskellige slags petting omtales under tiden som ’et bol’.” (Graugaard 2001) Som svensk bör man akta sig för att bolla idéer med danskar.
","jfr":[]} {"baseform":"bollgomo","wordforms":["bållgomo"],"text":"(dial) ORB har ”skällsord till kvinna, ’bållhårsa’.”
","jfr":[]} {"baseform":"bollkorg","wordforms":[],"text":"(sl) behå. Jämför boll (3).
","jfr":["boll"]} {"baseform":"bollkö","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför kö; käppliknande redskap som man stöter på bollen i biljard.
","jfr":[]} {"baseform":"bollträ","wordforms":[],"text":"(sl) stenhård kuk. Jämför basebollträ.
","jfr":["basebollträ"]} {"baseform":"bom","wordforms":[],"text":"(sl) grov stång. 1 kuk. Bommen bommade; satsen uteblev. ”Fröken börjar tafsa på Jean så att denne ånyo hissar storbommen.” (Grafström, Kärlek 11/1969) 2 vara på bommen; vara gravid. ”Ett förfulat, negativt och ofta förnedrande uttryck för den gravida kvinnan.” (Hertha 4/83) Enligt Gunilla Byrmans (1989) skånska sagesmän står ”han har gjort henne på bommen” för oavsiktlig graviditet. Jämför gå på bommen (sl); tigga och komma på bommen; komma på fall, förfalla.
","jfr":["gå på bommen "]} {"baseform":"bom bom","wordforms":[],"text":"se boom boom.
","jfr":[]} {"baseform":"bomb","wordforms":[],"text":"1 (sl) ljudlig fjärt och stinkbomb; ljudlig och luktande dito. I USA talar man om ”Our Fart” (Vår Fjärt) i samband med atombomben. Neutronbomben, den som dödar levande ting men skonar döda, beskrivs skämtsamt som S B D (Silent But Deadly); ”tyst men dödande”. ”Det fanns en kille som var fisarnas Linné i det han hade katalogiserat dem på följande sätt: 1. Bomben, en rejäl samlad detonation med stor överraskningseffekt. 2. Den krulliga, ganska ihållande, som ljudet av en tvåtaktare. 3 Den lömska, tysta men extremt illaluktande.” (Kallifatides 2010) 2 exploderande bomb; explosiv avföring. 3 (sl) bomber, atombomber, silikonbomber, hallonbomber mest om stora, snygga kvinnobröst i ”vicka bomber hon har, rena dynamiten eller sexplosionen”. ”Jag granskade Ebbs bröst genom trikåklänningen. Ingen fara, sa jag, dina bomber skulle hålla uppe en potatissäck. Hon hade faktiskt ganska stora bröst för att vara så smal.” (Boije af Gennäs 1991) ”Jag tog av mig min tuffa jacka och såg hur kontrollanten checkade mina utstående bomber.” (Oravsky: Sex för trettioåringar. Subaltern 3/2006) Bombnedslag; attraktiv kvinna, snygging.
\n4 bomber och granater (euf) svordom, explosivt uttryck. \"Först ut var Per Kellberg med fyra album 1960—62 (översättning av Hergé Tintins äventyr) och det var där som 'bomber och granater' förekom första gången.\" (Wahlberg 2020) Wahlberg vet också att berätta att uttrycket finns belagt \"som svenskt kraftuttryck sedan 1791\". Se även under granat. \"SvT misshandlar oss så in i bomben\". (Lasse Cronér, programledare för Dobidoo i TV med anledning av att hans göteborgsbaserade program, enligt honom, missgynnas på bekostnad av stockholmsbaserade produktioner.)
","jfr":["granat"]} {"baseform":"bomba","wordforms":[],"text":"(sl) ”bajsa”. (Kotsinas 1998) ”När han bombat färdigt, drog han igång en skinnbanjo*.” (Drougge 1996)
","jfr":[]} {"baseform":"bomba teisen","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Slangopedia.se, där uttrycket hämtats, menar att ordet teisen uttalas tajsen och är en ombildning av tiz*. Enligt samma källa annvänds uttrycket flitigt i mindre skånska orter som Skurup.
","jfr":[]} {"baseform":"bombagetömning","wordforms":[],"text":"(euf) med bombage menas den defekt hos konservburkar som får lock och botten att svälla upp, och det som händer vid öppningen av en dylik burk kan liknas vid ett anfall av diarré.
","jfr":[]} {"baseform":"bomber i Bagdad","wordforms":[],"text":"(sl) stor tarmtömning som spränger toan.
","jfr":[]} {"baseform":"bombish","wordforms":[],"text":"(sl) bajsa, skita.
","jfr":[]} {"baseform":"bombmatta","wordforms":["matta"],"text":"(lmo) ett extra lager toapapper i skålen som skydd mot stänk vid skitnedfall. Se även matta.
","jfr":["matta"]} {"baseform":"bombnedfall","wordforms":[],"text":"(sl) hängande kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"bombnedslag","wordforms":[],"text":"(sl) sexig, attraktiv flicka/kvinna. \"När jag var fem ville jag ligga med en avlägsen kusin som jag tyckte var snygg, ett superbombnedslag.\" (Kalmér 2024 s 84)
","jfr":[]} {"baseform":"bombocloth","wordforms":[],"text":"(svr) enligt Språktidningen (4/2018): \"Den vanligaste jamaicanska svordomen återkommer om och om igen. Från början syftar på ett tygstycke som användes som mensskydd\".
","jfr":[]} {"baseform":"bombsäker","wordforms":[],"text":"är ett skyddsrum eller en bunker som tål ett bombnedslag. Även ”absolut säker”. 1 (sl) kondom, knullgummi; skyddar mot explosion. 2 kuk som är garanterat avfyringssäker, som man bombsäkert kan lita på.
","jfr":[]} {"baseform":"bomloufs","wordforms":[],"text":"(sl) bollar, pungkulor.
","jfr":[]} {"baseform":"bommisar","wordforms":["booms"],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"bomper","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Jämför bomber.
","jfr":["bomber"]} {"baseform":"bomull","wordforms":[],"text":"1 preventivmedel*. ”Talmudisterna behandlade frågan, om en kvinna finge förebygga havandeskap och i Thosaphia finnes ett ställe, där det säges, att hon i vissa fall finge begagna bomull härför, eller då hon vore yngre än 12 år och förlossning vore livsfarlig eller då hon hade ett diande barn.” (Nyström 1921) Talmud är judarnas efterkanoniska samling av de skriftlärdes stadgar, lagdiskussioner och skriftutläggningar och Thosaphia eller Tosefta är hebreiska för ’tillägg’. 2 (sl) fitthår.
","jfr":[]} {"baseform":"bonáfis","wordforms":[],"text":"(sk) enligt Ohlmarks (2004) ”låtselatin” och ”Vet du va de e forr en blomma, Bonafis luciárila? — Nääe. — A, din dumme fan, de e ju den varrsta stinkadoran i helaste blommevarrlden: Bonafis luktar illa.”
","jfr":[]} {"baseform":"bonaj","wordforms":[],"text":"(för sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"bonbons","wordforms":[],"text":"(sl) av franska bonbon; gottgott. Här om kvinnobröst. Fransk slang har också bonbon; klitoris och bonbons; testiklar.
","jfr":[]} {"baseform":"bonda","wordforms":[],"text":"(sl) (från engelska bonding) innebär att man på en djupare nivå anknyter till varandra själsligt eller känslomässigt. Så kan t ex två vuxna bonda genom att ha sex med varandra. ” - Men du vet hur det blir när man har jobb ihop, man blir lätt lite outspoken och börjar bonda. - Du menar knyta kuk?” (Drougge 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"bondage","wordforms":[],"text":"(eng) träldom, slaveri. Erotisk lek som innehåller sadomasochistiska* aktiviteter, t ex att den ena parten binder eller ’tvingar’ den andra. I engelsk slang talar man om B and D ”Bondage and Discipline” en form av sadism* och masochism*. ”Uppfylla fantasin. Du vet, händerna fastbundna med skärp, bindel för ögonen. Kan inte se nåt och hon rider dig, snappa med munnen efter hennes bröst. Mitt i tar hon en scarf till, tar den och virar runt din hals — stryper— rider hårdare.” (Skantze 2001)
","jfr":[]} {"baseform":"bondarsel","wordforms":[],"text":"(åld) Allan Pred (1990) berättar från forna tiders Stockholm att bondarsel är ”ett bröd som säljs till bönder som hade kommit till Stockholm i affärer. Det säljs i ett bageri på Norrmalm nära den plats där merparten av bönderna hade sitt nattkvarter vid besöken.”
","jfr":[]} {"baseform":"bondlurk","wordforms":[],"text":"(so) om otrevlig, ohyfsad person. Ett gammalt väletablerat invektiv som förekommer sporadiskt än idag.
","jfr":[]} {"baseform":"bondnummer","wordforms":[],"text":"(sl) fantasilöst rakt-på-sak-knull utan avancerad teknik och förspel utfört i den s k missionärsställningen*. Att bonden fick klä skott här, beror säkert på att bönder av stadsbefolkningen ansågs inskränkta, dumma och fantasilösa. Jämför tysk slang den kalten Bauern begraben; ”begrava en kall bonde”; ta ett rövknull.
","jfr":[]} {"baseform":"boner","wordforms":[],"text":"(sl) ståkuk. Från engelska bone, boner med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"bong","wordforms":["bonge"],"text":"se under bång, bånge.
","jfr":[]} {"baseform":"bongo","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. En sorts afrikansk handtrumma.
","jfr":[]} {"baseform":"bongos","wordforms":["bongotrummor"],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"bonka","wordforms":["bonkaknålle","bunkaknålle","bonkaknulle","bunkaknulle","bonkbuster"],"text":"(sl) 1 knulla. Även bonkaknålle, bunkaknålle, bonkaknulle, bunkaknulle och bonka bäver; knulla. Ordet funnet i artikeln Celibat-Sagan av Susanne Backman (CupidZ nr 9/1991). Där talar hon bl a om utbonkad; utknullad och försvarar sin celibattillvaro genom att, inför sina KPML(r)-kamrater, hänvisa till sina marxist-leninistiska idoler: ”Jag vädjade: ’Ja men, Marx skulle tyckt att celibat gagnade kampen’ eller ’Tror ni Castro skulle vunnit folkets förtroende om han bonkat hela nätterna?’ och fick svaret att Marx var en fördömd horbock som våldtog husjungfrun inför sin ena dotters åsyn samt att Fidel Castro var Cubas smitthärd nummer ett.” Lind (2016) har skånska bonkaknöll, bunkaknöll och bunka med betydelsen gruppsex. Bonka kan möjligen härledas till dialektordet bonka-lag som, enligt Rietz (1867), betyder ’personer som äta ur samma fat’, och ’hvarjehanda gemenskap’ men troligare är att det kommer från engelsk slang bonk; knull. Se även bonkbuster. 2 folkmun.se har bonka; bajsa.
","jfr":["bonka","bonkbuster"]} {"baseform":"bonkbuster","wordforms":["bonka"],"text":"(eng sl) av bonk, bonka; knull, knulla. I artikeln \"TV-succen om sex och pengar är en varning.\" (SvD Näringsliv 28 oktober 2024) förklarar artikelförfattaren Katrine Kielos ordet: \"Bonkbuster är ett av den brittiska engelskans bättre ord. På 1980-talet blev det i England nämligen nödvändigt att slå ihop ordet för bästsäljare 'blockbuster' med verbet 'to bonk'. 'Bonking' är ett smått överklassigt ord för sex eftersom det mer folkliga ordet 'fuck' inte kunde skrivas i tidningen.\" Det var författare som Jackie Collins och Jilly Cooper som dominerade med böcker om sex, pengar och synd, menar Katrine Kielos och fortsätter \"Bonkbusters är inte romantik. Eller det som vi i Sverige kallar tantsnusk. Dessa böcker handlar inte om par som mot alla odds får varandra. 'Bonkbusters' är snarare makt, sex, trädgårdsfester, politik, labradorer och hästhoppning ofta i det så kallade 'aktiemäklarbältet runt London.\" Se även bonka.
","jfr":["bonka"]} {"baseform":"bonna","wordforms":[],"text":"(sk) knull, samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"bonnaklararen","wordforms":[],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har ”nattfjäril* i Lund som specialiserat sig på den under marknadsdagar gästande allmogeklassen.”
","jfr":[]} {"baseform":"bonushora","wordforms":[],"text":"(sl o so) från engelska bonus whore. Att till max utnyttja alla bonuserbjudande i t ex en affär eller på ett casino.
","jfr":[]} {"baseform":"bonustumme","wordforms":["tumme"],"text":"(sl) förklaras i slangopedia.se ”Samlingsnamn på när någon oväntat för in ett finger i sin partners analöppning vid sexuellt umgänge. Härstammar ursprungligen från ställningen ’doggy style’ när (oftast) mannen penetrerar kvinnan vaginalt bakifrån, då hon står på alla fyra, med sina händer på hennes skinkor. Mannen för då in en av sina tummar i kvinnans analöppning”. Se även tumme.
","jfr":["tumme"]} {"baseform":"boobies","wordforms":["boobs"],"text":"(sl) från engelskan. Kvinnobröst. Crawford (The Blue Book) menar att boobs ”troligen är det mest använda ordet för kvinnobröst bland både män och kvinnor i USA”. Ordet är gångbart sedan ca 1910. Boobies och boobs ligger till grund för samtliga liknande svenska slangord t ex boobisar, bubbisar, baboos.
","jfr":[]} {"baseform":"boobisar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. ”Jag har också velat vara androgyn*, men jag är så djävla trött på det — de här boobisarna kan liksom inte gömmas undan.” (Susanna i På tal om fett. Ottar 1/2011)
","jfr":[]} {"baseform":"boobs","wordforms":[],"text":"se boobies.
","jfr":[]} {"baseform":"boom boom","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kvinnobröst. 2 Amerikansk slang har boom-boom; sex. Uttrycket vanligt i sydostasien i bordell- och sexköpssammanhang. Det förknippas med länder som Thailand, Kambodja och Laos. Boom boom har troligen skapats och använts av prostituerade med dåliga kunskaper i engelska. Det är så mycket enklare att säga \"You boom boom? till en tänkbar kund än att t ex fråga; \"Would you like to have intercourse with me?\" 3 boom-boom parlor; bordell.
","jfr":[]} {"baseform":"boomer","wordforms":[],"text":"(nyo) ordet boomer förekommer främst i Ok boomer som Tove Larsson i Frågor och Svar (F+S) i Språktidningen 3/2020 menar är \"ett något nedlåtande uttryck som brukats flitigt på nätet det senaste året i humoristiskt syfte, ofta som enda kommentar till ett foto. Ordet används främst av yngre personer för att avfärda äldre personer ur 'babyboomgenerationen' — så kallade boomers — när de yngre upplever att dessa har gjort ställningsstagande som är trångsynta och dömande.\"
\nUttrycket OK boomer spreds snabbt under 2019 och var det svar den nyzeeländska parlamentsledamoten Chlöe Swarbrick (f 1994) gav till en häcklare under en debatt i parlamentet. Som boomer räknas personer födda från 1946 och 1964 men ordet brukas också om vuxna i allmänhet.
","jfr":[]} {"baseform":"boopies","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"booty call","wordforms":[],"text":"(sl) från amerikansk slang booty; arsle, bakdel och call; söka eller ringa upp. Syftar på en tillfällig sexuell förbindelse där det hela oftast sker på den ena partnerns villkor. Jämför hemsläp och KK.
","jfr":["hemsläp"," KK"]} {"baseform":"bootylicious","wordforms":[],"text":"(lmo) snygg rumpa från engelskans delicious; snygg, läcker.
","jfr":[]} {"baseform":"bopp","wordforms":["boppe"],"text":"1 (sl med dial urspr) bröst. Hos Nilsson Piraten (1946) heter det: ”—Ska du ha bopp? arpades Loppan kokett med sin smed och tog en ny karamell.” Enligt Öhrn (2005) får man veta om man tillfrågar äldre skåningar att uttrycket ”Ska/vill du ha boppe?” var något som mödrar sa till sina spädbarn då de gav dem bröstet. 2 bopp (sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"boppa","wordforms":[],"text":"knulla; ’eget ord’ enligt uppgiftslämnaren 26-årig man. Boppa var annars i min barn- och ungdom detsamma som att ’spela bebop’; en jazzstil som slog igenom på 1940-talet. Därav boppare om anhängare till denna stil.
","jfr":[]} {"baseform":"boppar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Möjligen från engelska boppers med samma betydelse. Roger Hansson i Järfälla menar att ”det torde handla om en variant av ’poppe’ (bl a Värmland), ’pape’ (bl a Dalarna) etc., ett ord för bröstvårta som finns i många varianter.”
","jfr":[]} {"baseform":"boppe","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Även som dialekt med samma betydelse enligt ÖSO.
","jfr":[]} {"baseform":"bopphållare","wordforms":["boppehållare"],"text":"(sl) behå*. Jämför hållare.
","jfr":["hållare"]} {"baseform":"borda","wordforms":[],"text":"(sl) borda en brud; knulla. Sjöterm för lägga till vid, äntra en båt.
","jfr":[]} {"baseform":"bordell","wordforms":[],"text":"franska bordel, av fornfranska bordel; brädhus, liten gård, diminutiv av borde; koja. Av germanskt ursprung och besläktat med bord; bräda, bräde. Enligt NEO ”hist.: sedan 1665”. Eftersom de medeltida bordellerna oftast förvisades utanför stadsmuren kan bordell också tänkas vara en diminutivform av borde; ett friliggande hus utanför ringmuren i motsats till maison; ett hus inne i staden. Ibland kunde bordellerna också ligga vid stadens vallgrav och vårt ord skulle med tanke på detta även kunna härledas från bord och eau och betyda ”i vattenbrynet”. Enligt Lennartsson (2019 s 118) ska \"engelskans brothel vara inhemskt och syfta på en eländig varelse\".
\nI Europa fanns vid medeltidens slut bordeller i varje medelstor stad, vilka stod under uppsikt av magistraten och med höga kyrkliga dignitärer som beskyddare. Bordellerna inrättades ofta i närheten av kyrkorna eller prästernas bostäder, och både kyrkan och staten fick skatteinkomster från verksamheten. Kahn (1944) berättar att det i ”Strassbourg på 1500-talet fanns cirka 60 bordeller, i början av 1800-talet hade London 1500 och Rom i början av 1900-talet 20 kontrollerade och 250 fria bordeller. I den berömda bordellstadsdelen Joshiwara i Tokyo finns det cirka 400 bordeller och omkring 5.000 geishor. I Japan har varje stad, ja, varje by sin Joshiwara och där är det lika litet oanständigt att gå på bordell som det var i Europa på medeltiden.” År 1871 fanns 175 bordeller i Paris och 30 år senare hade ytterligare 100 tillkommit. Dessa bordeller var fullt lagliga ända fram till 1946.
\nVid reformationens genombrott vidtogs stränga åtgärder mot bordell- och prostitutionsverksamheten, detta i ett försök att sätta stopp för en härjande syfilisepidemi. Snart nog insåg man dock att förbud inte hjälpte och på 1700-talet tilläts bordeller och prostitution på nytt men under ordnade och kontrollerade former. De prostituerade bevakades med hjälp av bl a det s k reglementeringssystemet enligt vilket de registrerades och regelbundet läkarundersöktes. Men då man trots dessa försiktighetsåtgärder inte lyckades få bukt med könssjukdomarna och då motståndet mot legaliseringen av prostitution och bordellväsendet var stort så avskaffades reglementeringssystemet i många länder, bl a i Sverige år 1919. \"De reglementerade prostituerade kvinnorna fick varken gå för snabbt, för långsamt eller uppehålla sig på gator, gränder eller andra allmänna platser i Staden mellan broarna, på Hamngatan, Norra Smedjegatan, Strömparterren, Kungsträdgården, på trottoaren utanför Operan, Hotell Rydberg eller något annat hotell.\" (Segerlund 2021 s 164)
\nI vårt land har vi, under en kort tid, haft ett fåtal offentliga bordeller. I april 1838 öppnades två kommunala bordeller i Gamla stan i Stockholm. London, som drevs av en viss Anna Carlström, låg vid Kråkgränd intill Skeppsbron och Stadt Hamburg, vars drivande kraft var änkan Maria Martell, fanns vid Järntorget. Bordellerna, med ganska höga entréavgifter, blev populära bland medel- och överklassens män men folket i gemen ogillade dem och under de så kallade crusenstolpska kravallerna senare samma år (1838) attackerades bordellerna och stängdes strax efteråt.
\nAhlströms jungfrubur kallades en bordell som låg på Baggensgatan 23 i Gamla stan i Stockholm. Ägare till bordellen var en sjökapten Magnus Ahlström som allmänt kallades Ottomaniska porten, för sitt grova språk. (Ottomaniska porten kallades det turkiska riket på 1700-talet.) Bordellen beskrevs som: ”Ett verkligt Veneris tempel med rum för prästinnor i tre våningar.” Ahlström drev bordellen mellan 1762 och 1767 men nr 23 på Baggensgatan fortsatte att vara en av stans mest kända bordeller till långt in på 1800-talet. Så här diktade Bellman i Fredmans testamente nr 48 Bacchi litania: ”Fräls mig från allan fara I Ahlströms jungfrubur/ Och från de skönas skara Med tofflor och med ur…” Uppgift från Wikipedia.
\nKanske är det denna brist på offentliga bordeller som gör att vi, till skillnad från t ex Frankrike och England, har så få ord och uttryck för och kring fenomenet. Wistrand (1843) kan t ex inte komma på fler ord än horhus, kaffehus, bordell och skökohus. Wistrand vet också att berätta att ”svenskarna var så oskyldiga på detta område, att när en viss doktor Landgren i sina anteckningar under en resa råkade nämna för ett sällskap i Berlin, att bordeller voro hos oss Svenskar en okänd sak, åhörarne vid dessa ord fulla af förvåning betraktade honom, och en af dem med förundran ropade: ’Aber um Gottes willen! wie machen die Schweden es denn? Huren sie überall in den Häusern herum’?” (Men herregud, hur gör svenskarna då? Horar de omkring i hemmen istället?) Officiellt stämde nog doktor Landgrens yttrande, för, som Wistrand säger, ”svensk lag är sträng emot all lösaktighet och förbjuder uttryckligen anläggande af bordeller”.
\nI 1734 års lag står det också mycket riktigt i Missgernings Balkens 57:e Cap. §1: ”Håller någon sådana hus och samqväm, der otukt och lösaktighet drifves; stånde för sådant kopleri tre dagar vid kåken, och varde den tredje dagen af bödelen hudstruken [äldre uttryck för prygel på bara kroppen med spö, ris eller knutpiska] och hålles sedan till allmänt arbete i try år. Finnes någon dermed annan gång; varde sammaledes vid kåken hudstruken och arbete hela sin lifstid. §2 De qvinnor, som i sådana hus låta sig till skörlefnad bruka, skola genast gripas och i häkte sättas och sedan dömas efter brott deras, till böter, eller allmänt arbete. Komma de oftare åter; straffas de med ris efter omständigheterna.”
\nMen även om det i Sverige inte fanns några offentliga bordeller, så var vårt land, enligt Wistrand, \"värdshuspigornas land och hvarje bättre eller sämre värdshus är i sjelfva verket en hemligt okontrolleradt bordell. Ja mångenstädes t ex i många Stockholms värdshus, äro pigornas lön och underhåll beräknade att utgå genom biförtjenster af otukt, eller så kallade drickspenningar. Smyghoreri och osedlighet öfverhufvud saknas sålunda ingalunda hos oss, oaktadt våra stränga lagar deremot.” Wistrand drar av detta den slutsatsen att ”osedligheten alldeles icke står att utrota, att så länge det finns betalande som önska att tillfredsställa sinnliga begär, det också skall finnas fala qvinnor som mot betalning gerna låta bruka sig dertill”. Erfarenheten visar, menar han, att ”oaktadt alla polisjagter, Kgl. Djurgårdens promenader hvimla af smyghoror, att Vauxhallen och Lördagsbalerna äro deras börssammanträden, att det smutsiga lefvernet i stadens smågränder, i Ladugårdslands kasernernes granskap och i de bättre och sämre värdshusen ingalunda aftager.”
\nLennartsson (2001) menar att det också fanns regelrätta bordeller i stan: ”På Urvädersgränd 8, Riddaregatan 18, Nybrogatan 28, Majorsgatan 8 och Regeringsgatan 88 låg horhus som var kända av sedlighetspolisen.”
\nI våra dagar döljer sig ofta illegal bordellverksamhet under rubriker som massage och sexklubbar både i press och via Internet. ”Enligt tillgängliga uppgifter finns f. n. mer än 500 bordeller i Sverige. Dessa är maskerade som sexklubbar, massageinstitut etc. Verksamheten av denna typ förekommer i hela landet men en koncentration tycks föreligga till storstäderna samt södra Sverige. Prostitution i fasta lokaler tycks f.n. omfatta ca 2000 kvinnor.” (Ur organiserad och ekonomisk brottslighet i Sverige presenterad i Pockettidningen R 4/1977)
\nPå många håll i Europa avskaffades bordellväsendet efter andra världskriget, i Frankrike bl a som en följd av att många bordellägare varit samarbetsmän med ockupationsmakten. I t ex Tyskland och Holland finns alltjämt offentliga bordeller.
","jfr":[]} {"baseform":"bordellmamma","wordforms":[],"text":"kvinna som förestår bordell. Enligt SO ”hist.: sedan 1965”. \"Förlöpte de på ett för självkänslan tillfredställande sätt, dröjde han gärna i livserfaret samtal med bordellmamman.\" (Ardelius 2009 i essän om Emile Zola.) \"Bordellmamman Lovisa von Plat, som hon kallade sig [...] Egentligen hette hon Helena Fahlberg; det adliga namnet var ett antaget nom de guerre. I folkmun kallades hon 'Platskan', och i kundkretsen ingick [...] flera kända makthavare, 'talrika herrar ur den högre societeten'.\" (Möller 2023 s 174)
","jfr":[]} {"baseform":"bordellvärd","wordforms":["bordellpappa"],"text":"man som förestår bordell. ”Bordellvärdar, Alfonser, och vällustingar, som alla hafva umgänge med glädjeflickor, få i sin blick och i hela sitt väsende ett visst något, som genast förråder dem för hvarje någorlunda erfaren människokännare.” (Kress 1905) \"Här ska bordellpappans pojkar sitta (ett av hans horhus såg dem födas), här får utroparns son klappa händer mitt bland nätkämpens finklädda gossar och fäktmästarns söner. ... \" (Juvenalis Tredje satiren s 45) Se även bordellmamma och alfons.
","jfr":[" alfons"," bordellmamma "]} {"baseform":"bordet","wordforms":[],"text":"(sym) samlagsvariant där kvinnan ligger på rygg på ett bord varpå mannen stående tränger in i henne.
","jfr":[]} {"baseform":"bordslampa","wordforms":[],"text":"(lmo) lösaktig kvinna. En slampa* som knullas över ett bord. Felaktigt avstavad skylt från ett sjukhus förlossningsavdelning: Övervakning—slampa!
","jfr":[]} {"baseform":"borg","wordforms":["helikopte"],"text":"(sym) 1 kvinnans könsorgan. Duerr (1996) berättar att kvinnans underliv under medeltiden gärna beskrevs ”som en minneborg som den häftige älskaren tänker ta med storm” och han citerar ur den tysk-latinska 1200-talsdiktsamlingen Carmina Burana, en deflorerad pigas klagan: ”han stormade min lilla borg/ med upprest spett.” ”Den borg, som det kostat mig så mycken möda och blodsutgjutelse att erövra, kommer jag inte att åter utrymma så snart som du tror.” (Chorier 1967) 2 göra en Borg; göra helikoptern med snoppen. Göra en Borg syftade runt decennieskiftet på att jobba stenhårt för att ta fram en gemensam politik. Detta efter Anders Borg (f 1968) och finansminister mellan 2006— 2014. Att uttrycket senare \"spårade ur\", och kom att betyda något helt annat för många, lär ska ha berott på att Borg under en privat fest 2017 fått en blackout och hotat värden, visat snoppen och tafsat på medfestande. Se även helikopter.
","jfr":["helikopte"]} {"baseform":"borgare","wordforms":[],"text":"(dial) svordom. Kanske kort för borgared? Uppgift från OFS. Ordet kunde uppfattas som invektiv så sent som 1886 enligt Ekenstam (1993), som på tal om några av de första etikettsböckerna på svenska menar att ”de bär tydliga spår av etikettens ursprung inom den höge aristokratin”. En handbok gör gällande ”att den som går fort på gatan ger uttryck för låghet, något som kan gå för sig för en hantverkare eller borgare, men inte för en förnäm eller belevad man.”
","jfr":[]} {"baseform":"boricka","wordforms":[],"text":"(åld so) åsna. Jämför franska bourrique, åsnesto, spanska borrico och itlienska burico; åsna av senlatin burricus; mindre fuxröd häst. ”Tvi, Edra dumma Borickor!” (Bellman F E nr 62)
","jfr":["borrico","bourrique"]} {"baseform":"borr","wordforms":["drillborr"],"text":"(sym) kuk. ”Nu i helgen skulle jag vilja ta vår flirt ett steg längre och kanske få lite drill i borren.” (Fråga Olle 2003) ”Då jag emellertid inte kan klara mig utan kvinnfolk mera än en blind reder sig utan sin stav (ty drillborren måste komma till användning, eljest skulle jag ej kunna leva), ...\" (Rabelais 1966)
","jfr":[]} {"baseform":"borra","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Han har borrat upp henne; han har gjort henne på smällen. ”Sluta, sluta, kved Ingrid när han allt hårdare borrade sig in i henne.” (Abrahamsson 1967) ”Med knäna mot taket, vader tryckta mot hennes krämiga lår, skinkorna halvt i stolen, ryggen pressad mot väggen, huvudet lutat mot samma vägg, redan nu kysst, slickad, frustande galet het och kåt, med hennes knäskålar under hans haka, skötet alldeles utåt, borrande och borrad av hans kuk; uppgraderad till flåsmaskin och skrikmaskin, till sexmaskin och Cry faller ned på knä!” (Malga Kubiak: Kapitel 2 i Subaltern Bok 2 2005) ”Mina upplevelser tillsammans med min mors tjänarinnor bekräftade allt detta, och min åstundan att genomborra Louise föreföll mig både naturlig och riktig.” (Het Kärlek 1967) Också borra efter olja om samma fenomen. Jämför olja. OFS har ”bildl ha samlag (med kvinna)”.
","jfr":["olja"]} {"baseform":"borrfitta","wordforms":["borrkusa"],"text":"(dial) borrkrans. Halmviska eller dylikt, som man lindar om stenborr för att vattnet inte skall stänka när man borrar. (OFVG) Se även task (8) och kusa.
","jfr":["task","kusa"]} {"baseform":"borsta","wordforms":[],"text":"(sl) 1 borsta av, borsta över; knulla. Kaj Bom (1957) har bl a följande att säga om ordet: ”Børste (eller bøste) der er den rette form: bøste betyder at slå; i en smudsavis fra 1858 finder man den fingerede annonce: ”Enkemadamer afbørstes gratis.” 2 supa, dricka sprit. Borsta används i slangsammanhang mest i betydelsen dricka sprit, ”supa som en borstbindare” direkt översatt från tyska ”saufen wie ein Bürstenbinder”, en skämtsam ombildning av tyska bürsten; dricka. 3 borsta; onanera; om kvinna som tillfredsställer sig själv med hjälp av en borste. 4 (lmo) borsta tänderna; cunnilingus*.
","jfr":[]} {"baseform":"borste","wordforms":["rakborste;"],"text":"1 (sl) könshår; mest om kvinnor. Även rakborste; om renrakade kvinnor. 2 (dial) \"börste, borste överf om cunnus*.\" (OFS) 3 (euf) kuk. ”Han borstar mej så mjukt och fint med sin borste. Så visade pigan hur hon menade genom att använda drängens borste.” (Palmenfeldt 1986) \"När hon fick se den nakna prästen skrek hon: —Du har tagit min mans borste.\" (Folksagan i Sverige 3 s 830)
","jfr":[]} {"baseform":"bortamatch","wordforms":[],"text":"(sl) spela bortamatch; vara otrogen. Slangopedia.se har ”oplanerat övernatta hos nyfunnen sexpartner”. \"Till slut: han och Fahdi hitta varsin blondin. Med tur, få spela bortamatch.\" (Lapidus 2008 s 352) Se även skakel, hemmamatch och one-night-stand.
","jfr":["skakel, hemmamatch","one-night-stand"]} {"baseform":"bortdöd","wordforms":[],"text":"(dial) avliden*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"bortgorrad","wordforms":[],"text":"(dial) nedsölad med spott, snor. (OFS) Jämför gorr i t ex gorrhynda*.
","jfr":["gorr"]} {"baseform":"bortgången","wordforms":[],"text":"1 (euf) hon är bortgången; i början av graviditeten. Andra stadier är halvgången* och närgången*. 2 (euf) vara bortgången; vara död. Av fornsvenska bortganger. Ordet ”hist.: sedan senare hälften av 1400-talet”. (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"bortom","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) ”gå bortom åt sej”; östgötska för att göra sitt tarv*, dvs man avlägsnade sig ett stycke bort i avskildhet innan man gjorde ifrån sig.
","jfr":[]} {"baseform":"bortviken","wordforms":[],"text":"(åld) hädangången*, död t ex hos Bellman ”med döden är bortviken” (F E nr 58).
","jfr":[]} {"baseform":"bose","wordforms":["buse"],"text":"(dial) hos Lundblad/Josefsson (2021) finns betydelsen rackare*, hästslaktare och torkat snor, snorkråka. Se även buse.
","jfr":["buse"]} {"baseform":"boshe","wordforms":[],"text":"(för sl) herregud!
","jfr":[]} {"baseform":"boslibo","wordforms":[],"text":"(arab svr) ”Jag svär vid Gud/korset!\"
","jfr":[]} {"baseform":"bosoms","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Engelska bosom; bröst, barm.
","jfr":[]} {"baseform":"boss","wordforms":["bosse"],"text":"(sl) 1 kuk. 2 farbror bosse; pedofil*.
","jfr":[]} {"baseform":"bossig","wordforms":["bossog","bossot"],"text":"(dial) pussig, fet, i överförd betydelse gravid. Byrman (1989) har bossug och förklaringen: ”pussig, fet, stor, osäker etym, möjligen besläktat med no dial bose; stump; fyldig, kraftig karl och bosa; fyldig, kraftig kvinde.”
","jfr":[]} {"baseform":"bostonlärka","wordforms":[],"text":"(sl) se under lärka.
","jfr":[]} {"baseform":"botn","wordforms":[],"text":"(åld) livmoderns* (översta del). Uppgift från Roberg (1718).
","jfr":[]} {"baseform":"botniabanan","wordforms":[],"text":"(norrl) folkmun.se har \"norrlänningars öknamn på Malmskillnadsgastan i Stockholm känd som ett prostitutionsstråk\".
","jfr":[]} {"baseform":"boto","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"bottenbajsare","wordforms":[],"text":"(sl) strutglass med choklad i botten. (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"bottenbök","wordforms":[],"text":"(sl) sysslar den med som tränger och bökar djupt ner i sexpartnerns olika öppningar.
","jfr":[]} {"baseform":"bottengäri","wordforms":[],"text":"(sl) en ful tjej, men mindre ful än en tjej som tillhör bottensedimentet.* Jämför toppgäri.
","jfr":["toppgäri"]} {"baseform":"bottennapp","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk i botten på fitta/röv.
","jfr":[]} {"baseform":"bottensediment","wordforms":[],"text":"(sl) hit räknas de absolut fulaste tjejerna.
","jfr":[]} {"baseform":"bottenventil","wordforms":[],"text":"(fisv sjö sl) rövhål*. Göran Ek, Helsingfors berättar att ”bottenventilen fanns åtminstone förr på alla fartyg och var viktig bl a vid dockning då det gällde att tappa ut det sista av slagvattnet i kölsvinet”.
","jfr":[]} {"baseform":"bottom","wordforms":["bottoms"],"text":"(eng sl) se top, tops.
","jfr":[]} {"baseform":"boudoir","wordforms":["budoar"],"text":"(euf) bordell (av franska boudoir; en dams finare privata salong av bouder; vara på dåligt humör) till bouder; tjura, vara på uselt humör (och därför dra sig tillbaka). NEO har ”hist.: sedan 1811.”
","jfr":[]} {"baseform":"bougre","wordforms":["buger "],"text":"(fra) bög, homosexuell. \"Kungen var bougre. Alla visste det. Han kunde inte skaffa sin hustru barn.\" (Brunner 2020 s 293) Se även buger och bög.
","jfr":[" bög","buger "]} {"baseform":"bouna","wordforms":[],"text":"(för sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"bounish","wordforms":[],"text":"(för sl) knulla. -ish vanligt suffix i förortsslang.
","jfr":[]} {"baseform":"bourker","wordforms":[],"text":"(för sl) bröst, tuttar*.
","jfr":[]} {"baseform":"bousna","wordforms":[],"text":"(för sl) knulla. Jämför bouna*.
","jfr":[]} {"baseform":"bov","wordforms":[],"text":"(åld enligt SAOB i betydelsen otuktig, liderlig man, liderlig sälle. Och från samma källa: \"Then lättferdige bogen .. haffwer hoorkonan så heemeligen hållit. (Växjö Domkapitels Akter. Handskrift 1666.)
","jfr":[]} {"baseform":"bova","wordforms":["bovadhe"],"text":"(fsv) bedrifva otukt. Från medelnordtyska boven. \"boffwade mz hörror (horkarlar) oc orena qvinnor.\" (Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg av G.E. Klemming del 1—2, 1848—1855)
","jfr":[]} {"baseform":"bowla","wordforms":[],"text":"(sl) knull där flera hål bearbetas samtidigt precis som i fallet med bowlingklotets 2—5 griphål vid spel.
","jfr":[]} {"baseform":"bowlinggrepp","wordforms":[],"text":"(sl) skamgrepp på kvinna. Se även banangrepp.
","jfr":["banangrepp"]} {"baseform":"box","wordforms":[],"text":"(sl) fitta, låda*. Amerikanarna har box; könsorgan och in the box; knull samt box lunch om cunnilingus*, medan norrmännen har boksen och brødboksen, där brød står för kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"box blom","wordforms":["box gök"],"text":"(åld svr) enligt Eckermann (1963) betyder box blom; för tusan” och box gök; för fan”. Som källa anger hon ’Neronius, Rebecca...link 1674’. Hellquist (1918) menar att Box blom är en biform till Guds blom och att box är en ”på tysk botten försiggången ombildning av Gotts, af samma slag som det bekanta Potz (Donnerwetter), eg Guds åska — en i Tyskland sedan gammalt synnerligen omhuldad svordom” .
","jfr":[]} {"baseform":"boxer","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kalsong. 2 penis. Från Kotsinas (1998).
","jfr":[]} {"baseform":"boychicks","wordforms":[],"text":"(eng sl) av boy; pojke och chick; tjej, brud. Benämning på kvinnor med mer eller mindre stark önskan att klä sig som män och som identifierar sig som transvestiter*.
","jfr":[]} {"baseform":"boyfriend","wordforms":[],"text":"(lmo) \"pedofil\" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998).
","jfr":[]} {"baseform":"boyparts","wordforms":["del"],"text":"(sl) kuk. Parts = delar. Se även del.
","jfr":["del"]} {"baseform":"boz","wordforms":[],"text":"(armeniska) hora, enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"bozak","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"bozna","wordforms":[],"text":"(för sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"BPS","wordforms":[],"text":"(lmo) kort för Bajs På Snoppen.
","jfr":[]} {"baseform":"brackefnes","wordforms":["brackenfenes"],"text":"(åld so) byxfisare bl a studenters och djäknars skällsord för borgare. Jämför borgarbracka. Idag betyder bracka; kälkborgare, men i äldre svenska stod ordet för byxa, en betydelse som fortfarande lever kvar i flera dialekter. Troligen kommer ordet bracka av latin bracca, braca; byxa. Skällsordet kan ha uppstått genom förkortning av skinnbracka; en sorts tarvlig benklädnad. I De sena tilläggen i Swedbergs Swensk Ordabok (Uppsala-Handskriften) nämner Lars Holm (1986) att Hellquist i Studier i 1600-talets svenska (1902) tar upp skymfordet brackefnes med tillagd not: ”n-et i fnes har säkerligen tillkommit af eufemistiska hänsyn”. Och Holm fortsätter: ”Det är inte omöjligt att Swensk Ordabok presenterar en tvilling till detta ord i feszbracka (dvs fisbyxa).”
","jfr":["borgarbracka"," brackefnes"]} {"baseform":"braga","wordforms":[],"text":"(sk) se under brak.
","jfr":[]} {"baseform":"bragalonn","wordforms":[],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har ”efter Dumas roman ’Le vicomte de Bragelonne”, detsamma som på uppsvenska heter ’en dundrapart’: person med flatulens*.”
","jfr":[]} {"baseform":"bragare","wordforms":[],"text":"(sk) se under brak, brakare.
","jfr":[]} {"baseform":"bragga","wordforms":[],"text":"(dial) skita, cacare*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"brajsing","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, sexig brud.
","jfr":[]} {"baseform":"brak","wordforms":["brakare","brakis","brakskott"],"text":"(sl o ljud) om fjärt, bl a hos G:son Berg (1900). Isländska och norska braka besläktade med tyska brechen; bryta. ”Strax före läggdags lade Luther av sin sista brakare för dagen, tog sin hustru på brösten och skämtade muntert om att den baskiske gudsnarren (Ignatius av Loyola) äntligen fått sitt rätta bruk, nämligen som laxativ i Lutherland.” (Hallgren 1983) Här anspelas på anisosperma, vars bittert smakande frön i större doser var bra som avföringsmedel. I sitt hemland Brasilien kallades denna anisbuske för Faves de san Ignacio; ignatiebönan. Se även brakskott.
","jfr":["brakskott"]} {"baseform":"braka över","wordforms":[],"text":"(sl) knulla hårt.
","jfr":[]} {"baseform":"brakadunt","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har dels ”duktig stöt, hård puff”, dels ”crepitus sonorus”; ljudlig fjärt. Därtill exemplet: \"Han dro tell en brakadunt.” (Vb).
","jfr":[]} {"baseform":"brakare","wordforms":[],"text":"se brak.
","jfr":[]} {"baseform":"brakfitta","wordforms":[],"text":"(sl) ända, rumpa. Se även brak.
","jfr":["brak"]} {"baseform":"brakfjärt","wordforms":["brakskita "],"text":"(dial) även brakskita och braksmällskit. Fjärta, släppa brakskitar. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"brakis","wordforms":[],"text":"(sl) se brak.
","jfr":[]} {"baseform":"braksen","wordforms":["braxen"],"text":"(sl) hörbar fjärt enligt Thesleff (1912). Se även braxen.
","jfr":["brax"]} {"baseform":"brakskit","wordforms":[],"text":"(sl) 1 ljudlig fjärt. I DN 18/8-1983 berättar Anderz Harning i kåseriet Den gemensamma brakskiten, om jympadirektörer förr. ”En och annan hade verkligen varit en god soldat och kunde därför tillåta sig att vara kamratlig mot sina gossar: ’Kom ihåg kamrater, bygelhästen kan vara som slaget vid Narva bara man släpper av en brakskit just i upphoppet.’ Eller: ’Låt oss göra honnör och sen fläskar vi på med handbollen mot grannskolelaget. Sparka dom på bena när domaren tittar bort. Och glöm inte den gemensamma brakskiten före matchen’. Som gott föredöme lade fältmarskalken av en rökare som kunde ha fått en karolin att darra.”
\nNågra röster kring ordet: ”Kraftfullt, trevligt att säga, ligger bra i munnen” (man 25) och ”överdrivet ord” (man 26). Alf Palfjord i Borås (f 1929) menar att ”rent lokalt vill man inte använda brakskit istället för fjärt eftersom man här uppfattar det som ljudlig diarré och då kan man tro att vederbörande gjort i byxorna”. 2 enligt Wiklund (1999/1940-t) om rap, rapning i lura aschlet på en brakskit
\n","jfr":[]} {"baseform":"brakskitsfilter","wordforms":[],"text":"
(lmo) byxor.
","jfr":[]} {"baseform":"brakskitslåda","wordforms":[],"text":"(lmo) fiol (skämtsamt). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"brakskott","wordforms":[],"text":"(sl) ljudlig fjärt, brakare*. Se även under skott.
","jfr":["skott"]} {"baseform":"bralla","wordforms":[],"text":"(sl?) 1 fisa. ”Verbet bralla i betydelsen fisa har jag vuxit upp med sedan jag föddes. Det var min far som använde ordet som en självklarhet. Jag är inte säker på om jag hört andra använda det, men för mig har det alltid varit naturligt. Min far var född 1912 och växte upp på Söder i Stockholm, det är möjligt att det är stockholmsslang?” (E-post från översättaren Jan Stolpe 7/11-2000).
\nFyra år senare (24/11- 2004) meddelar Jan Stolpe att han stött på ”tre av varandra oberoende källor som visar att ordet existerar även utanför mitt (egentligen min pappas) ordförråd”. Och, fortsätter han: ”I Hans Gunnarssons roman En djävla vinter (2003) läser jag på sidan 170: ’Vinden brallade i och snön yrde över vägen’. Jag studsade högt när jag råkade på stället första gången. Och döm om min förvåning när jag bara några dagar efteråt såg ett nyhetsreportage i teve från Norrbotten: vägen mellan Kiruna och Narvik var avstängd på grund av snöstorm, och reportern intervjuade en vägröjare uppe i Abiskotrakten som talade om att vägen yrde igen på nolltid nu när ’det brallar på så här’. Nu i november träffade jag en gammal erfaren seglare på ett varv här i Stockholm. Han berättade om olika segel, och plötsligt talade han om vikten att reva snabbt när ’det brallar på ordentligt’. Han var stockholmare.”
\nOrdet används ofta av seglare och vindsurfare med betydelsen blåsa, blåsa ordentligt. ”Vinden brallade i (på).” Hästmänniskor använder också ordet men då för att bete sig spralligt, ostyrigt. ”Hästen började bralla och kastade av mig.” Jämför intima plagg. 2 (sl) styv i brallan (byxan); vara kåt. ” Morfar var i alla fall lika styv i affärer som han var i brallan ...” ( Söderblom 2015) 3 ha myror i brallorna; vara lösaktig.
\n","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"brallgivakt","wordforms":[],"text":"
(sl) när kuken står i givakt (spänd, stram) i byxan (brallan).
","jfr":[]} {"baseform":"brallis","wordforms":[],"text":"(sl) flicka, snygg, sexig tjej. Av brallor; flicka i långbyxor. Lars-Gunnar Andersson (2021) har ordet belagt från 1949 och ser en möjlig koppling till bralla; byxor och bralla sig; göra sig till. \"Hur denna betydelseöverföring gått till är långtifrån självklart, men det började nog med 'elegant dam i byxor'.\" Se också intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"bralljera","wordforms":[],"text":"(sk) briljera. Ordlek på brallor och briljera. Ohlmarks (2004) har: ”från början folketymologi för brallor: när fruntimmer började bära trosor under kjolarna ansågs det länge som skryt.”
","jfr":[]} {"baseform":"bralt","wordforms":["bralta"],"text":"(sl) 1 bralta; släppa en långdragen och högljudd bralt; prutt, fis. 2 bralta; kåta av sig.
","jfr":[]} {"baseform":"brand","wordforms":[],"text":"(sym) 1 släcka branden; kåta av sig, få förlösning från kåtheten. ”Som jag sade tidigare skulle våra libertiner, omgivna av sina fruar och dessutom av många andra objekt av båda könen, under tiden lyssna, bli upphetsade och slutligen släcka branden, som berätterskorna tänt, antingen med sina fruar eller med dessa olika objekt.” (de Sade 2005/1785) ”Äntligen var striden slut, och jag måste medge, Octavia, att aldrig har min lillas älskogsbrand så fullständigt släckts vid en enda kärleksakt.” (Chorier 1967) 2 syfilis. Se vidare könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"branding","wordforms":[],"text":"(eng sl) kallas det när den undergivne i ett D&S förhållande (Dominance & Submission*) märks med heta metallbitar som efterlämnar brännmärken.
","jfr":[]} {"baseform":"brandkår","wordforms":["coitus interruptus. "],"text":"(lmo) 1 vara med i brandkåren; avbrutet knull med anspelning på att brandkåren förväntas rycka ut i tid. Se även coitus interruptus. 2 om dum, korkad person i uttrycket larmet går men brandkåren sover.
","jfr":["larmet går men brandkåren sover"]} {"baseform":"brandman","wordforms":[],"text":"(sl) 1 lille brandmannen; kuk. 2 leka brandman; ejakulera, pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"brandpost","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"brandslang","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. ”Hon avskydde denna gräsliga, gigantiska brandslang, som hon mitt i sin rädsla för branden råkade att få se och som till synes innehöll outtömliga mängder urin.” (Meurling 1973:1) Jämför slang.
","jfr":["slang"]} {"baseform":"brandsläckare","wordforms":[],"text":"(sym) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"brasa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. Tända en brasa; sätta en fitta i brand. Brasunge; sexig kvinna. 2 bak, röv, sätta sig på brasan. Också ta dig i brasan och ryck mig i brasan; uppmaningar till någon att sticka eller försvinna. Kanske har brasa i betydelsen bak något att göra med det gamla bruket att den frusne vände baken mot brasan för att värma sig. Brasvärmen gick då över i bakvärme och de båda begreppen blev synonyma. En annan tänkbar koppling är den värme som strömmar ut från denna kroppsdel, t ex när någon sitter på en stol. Brasan kan också tjäna som erotisk eldgivare: vilken skön brasa hon har! 3 stoppa/peta in en pinne i brasan; knulla. ”Peta in en pinne i brasan, älskling.” (Drougge 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"brassa","wordforms":["brassa på"],"text":"(sl) elda på för fullt, köra hårt. 1 skita. 2 fjärta. 3 knulla. ”Ligga upp mot vind, det går inte i längden. Nej, brassa fullt du, bara, och du skall få se att allt blir bra igen.” (Strindberg 1884—1885) ”Och därmed brassade han upp och jag kom mig ej för att taga emot utan han lagade allting klart och gick på hurtigt.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"brassmoj","wordforms":["moj."],"text":"(sl) dass, toalett. Jämför svensk dialekt brasa, brassa; braka, till en germansk stam brass-, av ljudhärmande karaktär precis som brak. Jämför också brass; mängd, hög, av lågtyska brass med samma betydelse. Se även moj.
","jfr":["brass","brass-","moj"]} {"baseform":"brata","wordforms":[],"text":"(dial) i Småland för braka, fjärta, enligt Rietz (1867). Braska, brassa; knaka, braka och norsk dialekt braata; bullra, larma.
","jfr":[]} {"baseform":"bratwurst","wordforms":[],"text":"(sl) kuk, korv*. ”Enligt Mackan är han lika fingerfärdig med sin egen Bratwurst som han är med chorizon och stångkorven i slaktdisken.” (Lodalen 2003) ”Tyskens bratwurst är oftast hård som Kruppstål och han går in för att tillfredsställa sina kvinnor med typisk germansk effektivitet — inte med någon större fantasi alltså, men desto mer viljestyrka.” (Sextoppen i Europa. Aktuell Rapport 1/ 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"braugare","wordforms":[],"text":"(dial) ljudlig fjärt, brakare*. (ÖSO)
","jfr":[]} {"baseform":"brax","wordforms":["braxa","braxen","braksen."],"text":"(sl) lägga av en braxen; ljudlig fjärt, brakare. ”Det passar sig faktiskt inte att braxa i damers sällskap, förebrådde jag honom vilket endast fick nya vämjeliga odörer och fler sadistiska skrattsalvor som följd.” (Drougge 2001) Enligt Gibson (1969) kan brax, braxen också betyda byxor, brackor, vilket skulle kunna förklara ordets koppling till brakare. ”Han släppte ur sig en långdragen dov brax och så ett förnöjt stönande.” (Drougge 1997/ 2003) Se även braksen.
","jfr":["braksen"]} {"baseform":"braxor","wordforms":[],"text":"(sthlm sl) byxor.
","jfr":[]} {"baseform":"brecka","wordforms":[],"text":"(dial Hls) bröst, bricka*.
","jfr":[]} {"baseform":"bredarshål","wordforms":[],"text":"(dial o so) om fet person. \"Vi befinner oss i en medeltida bondstuga nära Köpingsvik på Öland under de svarta småtimmarna någon gång kring år 1100, på kung Inge den äldre— eller som han också kallades—Inge Bredarsles tid.\" (Lindström 2021 s 181)
","jfr":[]} {"baseform":"bredband","wordforms":[],"text":"(lmo) lägga bredband; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"breddgrad","wordforms":[],"text":"(euf) ta hus i varma breddgrader; ta hus i helvete dvs gå alldeles fel, galet. \"När partiledaren Jimmy Åkesson intervjuades av Morgonpasset i P3 i augusti i fjol sade han 'hade jag varit chef här hade jag lagt ner P3 direkt'' Det tog hus i varma breddgrader...\" (Tove Lifvendal i ledare om Public service SvD 21 maj 2019.)
","jfr":[]} {"baseform":"bredlast","wordforms":[],"text":"(sl) tjock, bredrumpad person.
","jfr":[]} {"baseform":"bredmunnad","wordforms":[],"text":"(dial o so) grov och oanständig i talet. (OFS) Rietz (1867) har bred i munn, bred i skedhålet; om den som inte kan hålla munnen utan pratar otillbörligt.
","jfr":[]} {"baseform":"bredstjärtad","wordforms":["stjärt"],"text":"(dial o so) om den som har stor, bred bak. (OFS) Se även stjärt.
","jfr":["stjärt"]} {"baseform":"bredvedersfågel","wordforms":[],"text":"(dial) bredvid, vid sidan om. 1 älskare också kallad bredvedersgubbe. 2 frilla* eller bredvedersgumma umgicks med gift man. 3 utomäktenskapligt barn, oäkting s k bredvedersunge. Uppgift från OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"bredvid","wordforms":["skakel"],"text":"(sl) hoppa bredvid; vara otrogen. Se även skakel.
","jfr":["skakel"]} {"baseform":"breffla","wordforms":[],"text":"(sl o so) om tjej, brallis.
","jfr":[]} {"baseform":"breka","wordforms":[],"text":"(sl) sära på benen. Se även bresa (2).
","jfr":[" bresa"]} {"baseform":"bresa","wordforms":[],"text":"1 (dial) geita e i bresa; geten är brunstig. (ORB) 2 bresa; sära på benen (Svealand och Götaland). Finns även i dialekt formerna gresa (sö Götaland) och vresa (v Götaland). \"Jag kom ut på bryggan och på ett akterdäck satt en kvinna, Marina hette hon faktiskt, och bresade med benen.\" (Kalmér 2024 s 159) Jämför breka.
","jfr":["breka"]} {"baseform":"brev","wordforms":[],"text":"(sym) sätta sigillet på brevet; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"brevinkast","wordforms":[],"text":"(sym) stjärtskåra. Se också skåra och inkast.
","jfr":["inkast","skåra "]} {"baseform":"brevlåda","wordforms":["låda"],"text":"(sym) fitta. Något det stoppas i. Se även låda (1) och inkast.
","jfr":["inkast","låda"]} {"baseform":"brevlådetömning","wordforms":[],"text":"(lmo) häftigt diarréanfall, där allt kommer på en gång precis som när en av postens gula brevlådor töms.
","jfr":[]} {"baseform":"bricka","wordforms":[],"text":"(sl) om platta bröst efter bricka i t ex namn- eller spelbricka; ett platt litet föremål. Ordet finns hos Gibson (1969) ”få en knuff mitt i brickan”. Enligt SAOB är bricka avledning av substantivet bringa. Carling (2005) har spårat vårt ord i ett flertal europeiska romanidialekter som brek (Italien, Tjeckien, Österrike), breko (Italien) och berk (Polen), lånat från persiska bark, birkat; bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"bringa","wordforms":[],"text":"urnordiska bringo, fornsvenska bringa; bröst, barm hos båda könen, samt särskilt om bröstets framsida hos större däggdjur. Nordiskt ord t ex danska bringe, isländska och norska bringa. Hellquist (1980) har ordet belagt från 1538. Han jämför det bland annat med isländska bringr; kulle, och menar att ordets grundbetydelse är ”något fram- eller uppskjutande”. SAOB menar att bringa sannolikt är besläktat med brink; kort, brant backe.
","jfr":[]} {"baseform":"brinna","wordforms":["brinna av","bränna av","bränna."],"text":"1(sl) även brinna av, bränna av. Få utlösning, ejakulera*. Bränna av en laddning. 2 brinna; vara kåt, vara upptänd. Anton Nyström (1921) citerar aposteln Paulus: ”Till de ogifta och till änkorna säger jag: de göra rätt om de förblifva ogifta, liksom jag; men kunna de ej vara avhållsamma, så gifte de sig: det är bättre att gifta sig än att brinna.” 3 (dial) från Jämtland kommer ”det har brunnit vid för henne igen”; hon har åter blivit gravid. Se även bränna. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["bränna"]} {"baseform":"brinnande vulva","wordforms":[],"text":"se vestibulit.
","jfr":[]} {"baseform":"briostin","wordforms":[],"text":"(fno) bröst. ”briostin er þu gaft meyinni at drecka voro slik sem gimsteinar þier er cristalle heita” (De bröst som du gav flickan att dricka från var som de ädelstenar som heter kristall) (Trójumanna saga)
","jfr":[]} {"baseform":"bris","wordforms":[],"text":"1 (lmo) det blåser styv bris när någon får stånd. 2 fis*. Från bris: måttlig vind*.
","jfr":[]} {"baseform":"britt i lagårn","wordforms":["lagård"],"text":"(sl) hora, lösaktig kvinna*. Se även lagård.
","jfr":["lagård"]} {"baseform":"Britta","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. För rimmets skull.
","jfr":[]} {"baseform":"brittsommar","wordforms":[],"text":"(sl) en period, ofta i oktober, av varma och klara sommarlika höstdagar. Här ett uttryck för när tjejer solar topless på stranden till stirrande mäns förtjusning. Det är skådespelerskan Britt Ekland (f 1942) och hennes silikonbröst som gett upphov till uttrycket.
","jfr":[]} {"baseform":"Broadway","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. New Yorks långa, berömda nöjesgata (bred väg).
","jfr":[]} {"baseform":"broccolisjukan","wordforms":[],"text":"(sl) könssjukdom*.
","jfr":[]} {"baseform":"brok","wordforms":["broka"],"text":"(åld) byxor. Jämför bracka. I Jämtland säger man broka om byxor.
","jfr":["brok"]} {"baseform":"bromance","wordforms":["brojobs"],"text":"(sl) enligt luxikon.se ”platonsk romans mellan män”. \"I och med appen BRO, får vi nog säga att fenomenet 'brojob' tagit ett kliv in i vilka begrepp vi använder för att diskutrera sexualitet. BRO ger män en möjlighet att träffa andra män för att tillsammans utforska gränserna för sin bromance\". (Emil Åkerö Brojobs —avsugning utan ansvar. Ottar 9/2018) Och, fortsätter Åkerö \"Brojobs är helt enkelt ett ord för när heterosexuella män suger av varandra i ren vänskaplighet [...] Under kamouflage av tuff maskulinitet har heterosexuella män skapat ett sätt att kunna experimentera med varandra utan att förlora sin manlighet'.\"
","jfr":[]} {"baseform":"bromkalium","wordforms":[],"text":"Anton Nyström (1905) har ”medicin bra mot könsöverretning”. Brom är ju känt för att användas i lugnande medel och kalium ingår i många föreningar.
","jfr":[]} {"baseform":"bromo","wordforms":[],"text":"(san) penis. Enligt Svensk litteraturtidskrift, volym 32-34 s 6 1969) är bromo ett sanskritord för Guds manslem och den manliga säden. Bromos motsvarighet hos kvinnan är yunis eller yonis. ”Till hälften lutad över henne låg han. — I en halvbåge var bromo spänd; så att en dunkel rodnad lade sig över Lucindas ansigte, när hon märkte hur den ädle bromo med sin öfversta spets, sagta kysste yuninas alabasterbräm.” (C J L Almqvist 1960) Och från samma källa: \"Ty liksom den fromme Zephyr öpnar de späda Liljornas knoppar om morgonen, så hade alle bromos öpnat de vaknande hulda yunis; och lefde i dem, och dogo, och lefde ändock.\" (s 80) Jämför yoni.
","jfr":[" yoni"]} {"baseform":"bromsspak","wordforms":[],"text":"se spak.
","jfr":[]} {"baseform":"bromsspår","wordforms":[],"text":"(sym) spår i underkläderna från en illa avtorkad rumpa. ”Sniffa i äckliga kalsingar, med dimljus och bromsspår, så vidrig du är! hackar Veronika.” (Drougge 1998/2003) Se även dimljus och brunrand.
","jfr":["brun","dimljus ","brunrand"]} {"baseform":"bromsstock","wordforms":["stock."],"text":"(lmo) \"En HIV-smittad mans könsorgan\". (fittkramp.se) Se även stock.
","jfr":["stock"]} {"baseform":"bronk","wordforms":[],"text":"(sl) fis*.
","jfr":[]} {"baseform":"bronnkann","wordforms":[],"text":"(dial) ORB har ”den förtäring i drycker, som bestås det älskande paret och även andra personer på morgonen efter sänglag*”. Jämför gålbeinkanna.
","jfr":["gålbeinkanna"]} {"baseform":"brons","wordforms":[],"text":"(dial) brunstig*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"bronsmunk","wordforms":[],"text":"(sl) person som inte knullat på tre månader. Se även diamantmunk, guldmunk och munk.
","jfr":["diamantmunk,","guldmunk "]} {"baseform":"broonn","wordforms":[],"text":"enligt ORB ”uttrycket för samlaget”. Jämför bruunn.
","jfr":["brunne"]} {"baseform":"bror","wordforms":[],"text":"(sym) används bland transvestiter* med hänvisning till sitt manliga jag.
","jfr":[]} {"baseform":"broski","wordforms":["brorski"],"text":"(sl) enligt slangopedia.se \"bror på ett jävligt bögigt sätt\".
","jfr":[]} {"baseform":"broso","wordforms":[],"text":"(för sl o so) svin!
","jfr":[]} {"baseform":"brottning","wordforms":["grek","blötbrottning."],"text":"(sl) knull. Kan utövas antingen i fri stil (fri = tillåten), heterosexuellt, eller i grekisk-romersk stil, homosexuellt, detta med anspelning på grekens påstådda homosexualitet. Se även grek. Adams (1982) berättar att latinets luctor (brottas) var en vanlig metafor för samlag både i det gamla Rom och Grekland och att kejsar Domitianus (51—96) kallade samlag för ”sängbrottning”. ”Den korta brottningsstund, som kämpar fram upprinnelsen till ett nytt lif, är en andlig hvila, fullkomligare än sömnen, fullkomlig som döden.” (Psevdo Solipse 1911) ”Men om Chloë brottas denna brottning med dig så skall hon både jämra sig och gråta och ligga i en mängd blod liksom mördad.” (Longos: Daphnis och Chloë i Kärlekshistorier... 1962) \"Han och kvinnan trodde allt var riskfritt och var i full fart med Venus brottning när maken plötsligt kom hem igen.\" (Apuleius 2024 s 161) Även blötbrottning. Jämför agonofili.
","jfr":["grek","luctor","blötbrottning","agonofili"]} {"baseform":"broulera","wordforms":[],"text":"(åld) runka, onanera. Franskans brouiller; knulla. Ordet återfunnet i Knulliaden författad av en anonym 1800-talsskald, och återgiven i Köttets poesi (1995). Där bland alla goda sexråd återfinns följande: ”Men är man mycket kåt, och fittan har sin rening,/ Man då broulera kan, men då är ock min mening/ Att flickan gör det sjelf, och med sin mjuka hand/ Broulerar kuken, och kyssar ger ibland.”
","jfr":[]} {"baseform":"brown job","wordforms":[],"text":"(am sl) rövslickning, anilingus*.
","jfr":[]} {"baseform":"brud","wordforms":[],"text":"1 (euf) (gat)flicka, sköka. Ett gemensamt germanskt ord t ex tyska Braut och engelska bride. Bellman talar om ”Brudar från Skottgränd” och ”Brudgummar från gatan” (F E nr 64). 2 trycka igång en brud (sl); flörta*.
","jfr":[]} {"baseform":"brudog","wordforms":[],"text":"(dial) brudliknande. OFS har ”havande om ogift kvinna”.
","jfr":[]} {"baseform":"brudslöja","wordforms":["gnoa"],"text":"(sl) hymen*, mödomshinna*. ”Dom säger atte Hajje snackar konstigt, rövrumporna. Han är en gnölare till sin gnoa. Henne spräckte han med tumnageln, han gillar inte brudslöjor i fittorna.” (Jönsson, Kärlek 14/1970) Se även gnoa.
","jfr":["gno"]} {"baseform":"brudsäng","wordforms":[],"text":"ordet är ”hist.: sedan senare hälften av 1300-talet”. (SO) Säng där brudparet tillbringade bröllopsnatten och där förväntades fullborda äktenskapet. ”B är Brudsäng med Bolster Bäddad/ Blir den Bågnande är kvällen räddad.” (Tankekorn) Se även säng.
","jfr":[" säng"]} {"baseform":"BRUK","wordforms":[],"text":"(lmo) står för Brutalt Rövknull Utan Känslor.
","jfr":[]} {"baseform":"brukning","wordforms":[],"text":"(åld) ’att bearbeta mark för odling’ av bruka; begagna, använda. 1 Anton Nyström (1905) citerar Romarbrevet 1: 26—27 ”ty deras kvinnor hava förvandlat den naturliga brukningen uti den som är emot naturen. Sammaledes ock männen hava öfvergivit den naturliga kvinnans brukning, och hava brunnit i lusta till varann; man med man bedrivit slemhet och fått, som tillbörligt var, deras villas rätta lön i sig själva.” Går vi till Bibel 2000 framgår det bättre vad det handlar om: ”Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt, likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra, så att män bedrev otukt med män ...” Jämför under åker. 2 (dial) dynga*. (ORB)
","jfr":["åker"]} {"baseform":"brulla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 könssjukdom*. 2 sätta munnen till någons mage och blåsa hårt så ett brullande ljud uppstår.
","jfr":[]} {"baseform":"b-rulle","wordforms":[],"text":"(sl) 1 om dålig, undermålig film. 2 ”Dåligt samlag.” (Thorén 1996) som också tidsbestämmer uttrycket till 1990-tal.
","jfr":[]} {"baseform":"brum","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även brumma.
","jfr":["brumma"]} {"baseform":"brum i trumpeten","wordforms":["trumpet"],"text":"(sl) sägs den man ha som är sexuellt upphetsad. Se även trumpet.
","jfr":["trumpet"]} {"baseform":"brumma","wordforms":["brummare","brumlare","bråmlare","brommare;"],"text":"(sl) 1 brumma; knulla. Tysk slang har brummen; ha lust, vara kåt. 2 brummare, brumlare, brölare (dial) enligt OFVG ”ej dräktig ko som råmade likt en tjur.” Västgöta-Bengtsson (1993) har brummre om ko som ej tar sig med kalv. Lundbladh (2012) har även bråmlare, brommare; steril ko, gallko. Och ÖSO har brumlare; \"ko som inte kan bli med kalv\". Enligt NEO är brummare ”hist.: sedan 1887”. 3 Thorén (1996) har ”uträtta naturbehov” 1990-tal. Slangopedia.se talar om ”bajsa helt enkelt” och betydelsen fisa.
","jfr":[]} {"baseform":"brun skogssnigel","wordforms":[],"text":"(lmo) kletig bajskorv som först fastnar på toastolens insida för att därifrån sakta glida ner i vattnet lämnande ett snigelspår* efter sig.
","jfr":[]} {"baseform":"brun","wordforms":["brunrand"],"text":"(sl) 1 göra en brun; skita. Se även under gul. 2 brun, brunrand; torkad skit i kalsong och trosa.
","jfr":[]} {"baseform":"bruna","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Se även bryna.
","jfr":["bryn"]} {"baseform":"bruna ringen","wordforms":[],"text":"(fisv) se under ringknullare.
","jfr":[]} {"baseform":"bruna ögon","wordforms":[],"text":"(sl) bröstvårtor*.
","jfr":[]} {"baseform":"brunbjörn","wordforms":[],"text":"(sl) slita ut en brunbjörn; skita. Jämför björn (1).
","jfr":["björn"]} {"baseform":"brunborrare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell som håller till i röven. Se också under borra.
","jfr":["borra"]} {"baseform":"bruneböj","wordforms":[],"text":"(sl) skitkorv. Norsk koppling. Jämför guleböj; banan.
","jfr":[]} {"baseform":"bruneglo","wordforms":[],"text":"(sk) enligt Ohlmarks (2004) ”att oaktsamt visa analöppningen när man gör sitt tarv* utomhus.”
","jfr":[]} {"baseform":"brunett","wordforms":[],"text":"1 (sl) fitta, fitthår. 2 brunetter och blondiner definition använd av främst invandrartjejer. Brunetterna är de själva medan de inhemska tjejerna är blondinerna. De senare anses vara dåliga och lösaktiga flickor. Brunetterna däremot håller på sig och är därmed fina flickor.
","jfr":[]} {"baseform":"brungädda","wordforms":["brungädda;"],"text":"(sl) sjösätta brungäddan; skita. Även brungädda; stor skitkorv. Se också gädda.
","jfr":["gädda"]} {"baseform":"brunhål","wordforms":[],"text":"se hål (2).
","jfr":[]} {"baseform":"brunka","wordforms":["bronka"],"text":"(nyo) sammansättning av bajsa och runka. Kombinationen lär öka njutningen.
","jfr":[]} {"baseform":"brunkuk","wordforms":["brunpitt"],"text":"(lmo) korv.
","jfr":[]} {"baseform":"brunn","wordforms":["springbrunn","giftbrunn;"],"text":"(sym) 1 fitta. Även springbrunn om sprutande fitta. ”Tre veckor utan en brunn [...] tre veckor med en hand i mörkret [...] man kan bli galen för mindre.” (Martin, Kärlek 1/1965) ”Visst, Ers nåd. Skulle man kanske kunna få vattna den i Er brunn?” (Ryska erotiska folksagor 1993) ”Jag känner, jag känner, hur det rinner ut i min damm. Mera! Också min springbrunn sprudlar!” (Chorier 1967) Se även damm och källa. Norsk slang har brønnhøl; brunnshål om fitta. Även giftbrunn; nedsättande om smittad fitta: ”Akta dig, hon är en giftbrunn.\" 2 borra brunn; knulla. ”Hon nästan baxnade generat när hon såg hur jag var skapt men jag sa att vi tar det jätteförsiktigt och så fick hon också lära sig hur det känns att bli helt uppborrad i brunnen.” (Söderblom 2015) Och från samma källa: ”Vi får ta det försiktigt, du är ju oskuld, jag måste borra brunnen.”
","jfr":["källa","damm"]} {"baseform":"brunne","wordforms":["bruunn"],"text":"(dial) para sig*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"brunngrop","wordforms":["grop."],"text":"(dial) brunstgrop. Uppgift från ORB som förklarar: ”brunstgrop - på gamla kolbottnar och andra öppna platser i skogen sparkar älgtjuren vid brunsttiden upp en brunstgrop, där han låter sin urin, och stannar i närheten. Lockad av den fräna lukten kommer älgkon dit, och så sker parningen”. Se även grop.
","jfr":["grop"]} {"baseform":"brunnäsa","wordforms":[],"text":"(so o nyo) får den som fjäskar och slickar röv.
","jfr":[]} {"baseform":"bruno","wordforms":[],"text":"(sl) föda en bruno; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"brunost","wordforms":[],"text":"(sl) torkade skitrester i kalsongen.
","jfr":[]} {"baseform":"brunrand","wordforms":[],"text":"se bromsspår.
","jfr":[]} {"baseform":"brunring","wordforms":[],"text":"(sym) arsle, röv. ”OMG!!!!! ylade den unga Almblad när den muskulösa Aeger tryckte sin bästoi* in i hans smala brunring.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"brunst","wordforms":[],"text":"av lågtyska brunst (tyska Brunst); brand, glöd, parningsdrift till verbet brinna. NEO har ”hist.: sedan 1662”. I äldre nysvenska (fr ca 1520) brand. ”Ordet brunst förenar alltså, på samma sätt som engelskans heat, den fysiska förnimmelsen av hetta — i den gamla modellen att vara redo att föröka sig, att bearbeta säden — med känslan av våldsamhet, intensitet som i ’stridens hetta’, och eldens elementariska kraft. Således är djurhonor under parningstiden och kvinnor under sina månadsblödningar båda i ett tillstånd av ’brinnande’ passion.” (Laqueur 1994)
\nOrdet används mest i samband med djur som är inställda på att para sig under vissa tider (brunsttid). I samband med könsmognaden blir däggdjurshonorna brunstiga och löper, vilket inträffar vid olika tidpunkter och med olika intervall. Merparten vilda däggdjur föder sina ungar om våren och har sin brunsttid på hösten. ”De är brunstiga, kåta hingstar, de frustar efter andras hustrur.” (Jer 5:8, Bib 2000) OFS har brunst, brunstig, brunstog, brunsten om kor i brunst.
\n","jfr":[]} {"baseform":"brunsta","wordforms":[],"text":"
(sl) knulla. Tysk slang har den Brunstbusch roden; röja brunstbuskage, dvs knulla. Inom restaurangbranschen finns uttrycket förstugebrunst; entrecôte.
","jfr":[]} {"baseform":"brunstgrop","wordforms":[],"text":"se brunngrop.
","jfr":[]} {"baseform":"brunstsås","wordforms":[],"text":"(sl) sperma*. Jämför brunst och sås.
","jfr":["brunst "," sås"]} {"baseform":"brunstyra","wordforms":[],"text":"(åld) nymfomani*. ”Sexuell frustration gav upphov till en rad sjukliga tillstånd, t ex nervretlighet, brunstyra (nymfomani) och hysteri.” (Alakoski/Mogensen 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"brunt","wordforms":[],"text":"(sl) köra brunt; knulla bakifrån. ”Oavsett om det gäller att be om kissex eller att köra brunt, verkar torskarna på det hela taget rädda för att be om det de, som betalande kunder, underförstått har rätt till.” (Belle de Jour 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"brunt körkort","wordforms":[],"text":"(lmo) får den som någon gång utfört analsex*.
","jfr":[]} {"baseform":"brunägg","wordforms":["ägg"],"text":"(sl) vispa brunägg; skita. Se även ägg.
","jfr":["ägg"]} {"baseform":"brunöga","wordforms":["öga"],"text":"(sl) färg och form hos analöppningen. ”Bend over, sa Albin. Sen tog han henne i bruna ögat.” (Drougge 1996) ”Niki Branz brunöga kan svälja en apelsin och Cumisha Amado kan onanera analt med hela knytnäven stående.” (Hustler 1/2000) ”Hon såg brunögat pulsera, omgärdat av svarta fjun som en djävulsgloria.” (Wahl 2004) Också brunöga (sk); analöppning. ”Han e minsjant så fin, så ja tror han har monokel i brunögat åsse.” (Ohlmarks 2004) Även blinka med brunögat; skita. Norsk slang har brunauge; rumpehullet. Se även öga.
","jfr":["öga"]} {"baseform":"brusa","wordforms":[],"text":"(sl o ljud) orgasm*. Det brusar för någon; det går för någon.
","jfr":[]} {"baseform":"brusband","wordforms":[],"text":"(sl) spolsnöre på toalett. Finns fortfarande på äldre modeller.
","jfr":[]} {"baseform":"brusfåtölj","wordforms":["brusorgel","brusstol","stol"],"text":"(sl o ljud) vattenklosett. Brusfåtölj nämnt av professor Jan-Öyvind Swahn (1925—2016) i Tv-programmet Fråga Lund (10/12-1994). Även med hos Wiklund (1999/1940-t). Se även stol (1).
","jfr":["stol"]} {"baseform":"brusse","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"bry","wordforms":[],"text":"i uttrycket bry sig om. Från tyskan. Frisell (2021) har \"Till brud med grundbetydelsen 'älska med bruden på bröllopsnatten', vilket utvecklats till 'sexuellt antasta', vidare till allmännare 'plåga, genera' och slutligen till 'bekymra sig för, bry sig om'.\"
","jfr":[]} {"baseform":"bryda","wordforms":[],"text":"(dial) (hålla på att) kräkas. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"bryde sä","wordforms":[],"text":"(dial) bohuslänska för kräkas, kasta upp. (BOL)
\n","jfr":[]} {"baseform":"bryggla","wordforms":[],"text":"
(nyo) samma som olla.* Enligt SAO (2013) ”tar man ett föremål och drar det över bajsbryggan, dvs området mellan kön och skithål”.
","jfr":[]} {"baseform":"bryn","wordforms":["bryna","bryning"],"text":"(sl) bryn, bryna; knull, knulla, bryning; knull. Slipa, nöta, gnida. Bryna och tjuvbryna med hos Thesleff (1912) i hans appendix. ”Inför personalen skröt han öppet om samlivet med den unga familjen på Heleneborgsgatan, hur han besökte den ibland och mitt för ögonen på den kurdiske lille bergsgeten tog sig ett skapligt ’feodalt bryna’ med hustrun.” (Brunner 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"bryne","wordforms":["verktyg"],"text":"(sl) kuk. Ett slipverktyg. Se även verktyg.
","jfr":["verktyg"]} {"baseform":"brynja","wordforms":[],"text":"(sl) bröst, enligt Kotsinas (1998). En sorts vapendräkt. Även om nätundertröja.
","jfr":[]} {"baseform":"bryst","wordforms":[],"text":"fornsvenska bryst. \"tha tok hon han j sin fagn ok lagdhe han thätlica til (tätt intill) sit bryst.\" (Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming1857—1884.) Swedberg (1720-t) har bryst; pectus, bröst. \"Han flådde i hennes bryste,/ där fann han sin systers gullkiste./ Han flådde i hennes bringe, / där fann han sin systers gullringe.\" (Svensk Folkpoesi 1991) Se också bröst.
","jfr":["bröst"]} {"baseform":"bryta sik","wordforms":[],"text":"(fsv) \"kasta upp, kräka.\" (Söderwall 1885)
","jfr":[]} {"baseform":"bryta","wordforms":["bryta över","bryta ut"],"text":"(sl) 1 bryta, bryta över; knulla. Brista men också brottas, kämpa och skaka: kort sagt, försätta i häftiga rörelser. 2 (dial) bryta ut; gödsla ut, mocka. Uppgift från Lundblad/Josefsson (2021).
","jfr":[]} {"baseform":"bråa","wordforms":["bråas"],"text":"(dial) \"vara brunstig om sugga.\" (Lundblad/Josefsson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"bråkstake","wordforms":[],"text":"(lmo) om en kuk som sällan lämnar sin ägare i fred vare sig könsligt eller andligt. Eget ord från 14 september 2015. Jämför stake.
","jfr":[" stake"]} {"baseform":"brånad","wordforms":[],"text":"(åld) stark könsdrift. SO har ”hist.: sedan 1430—50 (Fem Mose böcker); 1650 i nuv. form;”. Av fornsvenska bruni, broni; brand, låga, nära besläktad med brinna. Söderwall (1887) har hita (isl hita); hetta, brånad och \"skörs lusta hita wptändis af nakrom litlom tilfällom.\" (Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren 1866) OFS har brånad, bråne om samma sak. ”I Katarina församling stod jag vid tiden upptagen som ’Kongl. Hofpoeten’ Bellman. Man kunde tro att jag som sådan skulle duga åt Anna Charlotta von Stapelmohr, att hon nu skulle våndas av brånad efter mig intill minsta finger.” (Brunner 2002) ”Du Nymph i din brånad på lustans haf;” (Bellman i F E nr 56) ”...har brukat sin otukt till sin köttslige brånads förnöjelse så titt och ofta som han behagat och lusten har fallit på honom, dock så, att han gjort Pehr samma tjänst igen på lika sätt, så att de hava brukat varannan alteratim,...” (Skedevi socken ordinarie ting, 1701 om ett fall av sodomi*). Se vidare under kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"bråsa","wordforms":[],"text":"se under sänglag.
","jfr":[]} {"baseform":"bräcka","wordforms":["murbräcka."],"text":"(sl) knulla. Knäcka, spräcka och bryta sönder. Ofta i betydelsen bräcka en mödis. OFS har ha samlag och tillägget: ”ursprung om kvinna: ligga med vitt skilda ben; senare även om man”. Se även murbräcka.
","jfr":["murbräcka"]} {"baseform":"bräckjärn","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Ett brytverktyg. ”På så sätt ämnar jag göra det lättare för mitt bräckjärn — han pekade därvid på sin stående, tjocka och långa lem — att tränga in.” (Chorier 1967) Se även murbräcka och järn (1).
","jfr":["murbräcka "," järn "]} {"baseform":"bräckkorv","wordforms":["korv"],"text":"(sl) kuk. Se även korv (1).
","jfr":["korv"]} {"baseform":"bräda","wordforms":[],"text":"(sl) 1 om plattbröstad kvinna: ”Hon var platt som en bräda” eller som ”två hopslagna bräder”. 2 (so) liggbräda; lössläppt, slampig tjej eller kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"bräkka si","wordforms":[],"text":"(dial) skånska för kräkas, spy*.
","jfr":[]} {"baseform":"bränka","wordforms":[],"text":"(so) kallas en sur och snål käring.
","jfr":[]} {"baseform":"bränna","wordforms":[],"text":"(sl) 1 bränna loss, bränna på; knulla. Man bränner loss tills det bränner av, dvs det knullas tills det går. 2 bränna av (laddningen); få utlösning, orgasm. ”... han brände av djupt inne i henne, och han vrålade av söt varm njutning medan hon skrek och försökte komma undan skräckens strålar som i ryck på ryck sprutade in i henne.” (Ahlstedt 1954) 3 bränna å en mella (sk) fisa, fjärta. 4 gravid i ”det brände i botten för dem” som Byrman (1989) menar är ett översättningslån från finskans hän pollti pohjaan (han/hon brände i botten) eller paloi pohjaan (det brändes i botten). Samlaget resulterade i barn. Ett annat liknande finskt uttryck, av dunkelt ursprung, är ”han bränner dalen”, vilket sades om mannen då kvinnan låg i barnsäng. Kanske kommer det från ”bränna en tjärdal”; en sorts kolmila. 5 bränna propparna (fisv) bli förbannad.
","jfr":[]} {"baseform":"brännare","wordforms":[],"text":"(sl) fjärt*.
","jfr":[]} {"baseform":"brännsjukan","wordforms":[],"text":"(dial) gonorré*. Se vidare under könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"brännskita","wordforms":[],"text":"(sl) samma som rännskita* och orsakad av alltför mycket starkt brännande kryddad mat.
","jfr":[]} {"baseform":"bräs","wordforms":[],"text":"(dial) fitta, fitthår. Bräs = gräs? I en skildring från Estland läser jag: ”Nere vid havet hade de får som betade och höll bräset kort.”
","jfr":[]} {"baseform":"bräsa","wordforms":[],"text":"(för sl) sära på benen. Ordet använt bl a i Norrland.
","jfr":[]} {"baseform":"bräske","wordforms":[],"text":"(sk) fan, satan.
","jfr":[]} {"baseform":"brästa","wordforms":["brästa"],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) om en ljudlig fjärt i Hälsingland. Fornnordiska bresta med samma betydelse. Även brästa (dial); brista.
","jfr":[]} {"baseform":"bröd","wordforms":["brön"],"text":"germanskt ord och samma som engelska bread. 1 (sl) bröst liksom brödkorg; bröstkorg. ”Kika, vicka brön hon har, säger Murray. Saftigt, säger Benny.” (Mailer 1982/1948) ”’Hennes brön står rätt upp — som marshmallows’, förkunnade den poetiske mannen.” (Jong 1984) 2 när en kvinna var havande sa man i Småland att ”det blir en kaka bröd till”, dvs ytterligare en mun att mätta. Också ha bröd i ugnen (sl); vara gravid. Norsk slang har brød; kuk och brød i skapet (skåpet) om att vara havande och dansk slang brødrøg; fjärt och gammelt brød; skit. 3 baka bröd (sl); ha samlag, enligt Kotsinas (1998). 4 (euf) kvinnligt könsorgan. ”Hur de smeker varandra över brösten, hur de lägger sina händer i varandras varma bröd...” (Martin, Kärlek I/1965) 5 bröd; manligt könsorgan. Därav baka bröd; onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"brödfitta","wordforms":[],"text":"(sl) mun. ”Stäng brödfittan”; håll mun! Bröfitta; hos Wiklund (1999/1940-t).
","jfr":[]} {"baseform":"brödfixare","wordforms":[],"text":"(lmo) behå.
","jfr":[]} {"baseform":"brödkaka","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även kaka, kakburk.
","jfr":[" kaka, kakburk"]} {"baseform":"brödkavel","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Jävlar, vad najs — en okomplicerad kåt kille, och vad var det han hade i byxan? En brödkavel?” (Drougge 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"brödos","wordforms":["brödänge"],"text":"(dial) OFS har ”skarp stickande lukt som kommer vid gräddning av bröd överf. om lukt av fjärt”.
","jfr":[]} {"baseform":"brödpåse","wordforms":["påse"],"text":"(lmo) behå. Se även påse (4).
","jfr":["påse"]} {"baseform":"brödrost","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"bröket","wordforms":[],"text":"(sl) gas, fjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"brölare","wordforms":[],"text":"se brumma, brummare (2).
","jfr":[]} {"baseform":"bröllor","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"brön","wordforms":[],"text":"se bröd.
","jfr":[]} {"baseform":"bröst","wordforms":[],"text":"ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska breast och tyska Brust, mycket gammalt och av omtvistat ursprung. Urnordiska breusta, fornvästnordiska brjost, fornsvenska bryst, bröst och brist. Samma ord som engelska breast. SO har ”hist.: sedan senare hälften av 1300-talet”. En del forskare vill ha ordet fört till rötter för ”skjuta fram” eller ”vara hård, fast”, medan andra, som Hellquist (1980), menar att ordet troligen, med syftning på de kvinnliga brösten, går tillbaka på en germansk rot br(e)us; svälla. ”Bröstet det liknar en sväfvande sky;” (Bellman F E nr 35) och i nr 39 heter det: ”Bröstet så spändt,/ Skjuter hon fram”. \"Många unga män tyckte att kvinnorna var tilldragande i sina urringade klänningar som 'blottlade brösten ända ned till magen'...\" (Bagerius 2017) \"Det senare bekräftades av domstolens ledamöter, som lät anteckna i protokollet, att Ulrika Eleonoras bröst var 'små och hårda, varför de ock väl kunnat döljas'.\" (Västerbro 2025 s 264)
\n”Wällustens twenne blåsbälgar, nämligen den höga fontangen [hög håruppsättning] och de blotta brösten.” (Swahn 2000) ”Emma: De (killarna) vet ingenting och verkar inte vilja veta. De verkar vara helt fixerade vid bröst, men det mellan benen tror jag inte de vet något om.” (Höjer 2004) ”Jag tror det var den natten du lät mig ta dig på brösten lite grann för allra första gången. Bara lite, bara en kort stund, men jag fick smeka dina små bröst under det tunna vita linnet du hade på dig och du låg så stilla, så orörlig.” (Hagman 1992)
","jfr":[]} {"baseform":"brösta av","wordforms":[],"text":"(sl) få utlösning, ejakulera*. Avlossa (en salva); förbereda kanon för eldgivning.
","jfr":[]} {"baseform":"bröstfångare","wordforms":[],"text":"(sym) även brösthållare, brösthängare; behå*.
","jfr":[]} {"baseform":"bröstifikationer","wordforms":[],"text":"(sl) bröst ”förslangat” genom nonsensändelsen -fikationer.
","jfr":[]} {"baseform":"bröstimplantat","wordforms":[],"text":"en protes bestående av ett hölje av silikon som innehåller antingen saltvatten eller silikongel som opereras in i brösten på kvinnor som av någon anledning vill förstora brösten. Även användbara för att återskapa brösten efter t ex bröstcancer. De första implantaten opererades in i början av 1960-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"bröstknull","wordforms":["bröstsex"],"text":"(sl) knull mellan bröst. ”Någonting annat, som du kanske har lust att pröva på, är det som fransmännen kallar ’bröstknull’.” (Harris 1965/1900) Se även under coitus.
","jfr":["coitus"]} {"baseform":"bröstlyftare","wordforms":[],"text":"(sl) behå*.
","jfr":[]} {"baseform":"bröstnapa","wordforms":[],"text":"(dial) bröstvårta*. (OFS) Rietz (1867) har \"napa; den fina spetsiga delen av en rova och ordet hör hemma i svenska munarter i Finland\".
","jfr":[]} {"baseform":"bröstsex","wordforms":[],"text":"se bröstknull.
","jfr":[]} {"baseform":"bröstupphängare","wordforms":[],"text":"(sl) behå.
","jfr":[]} {"baseform":"bröstvårta","wordforms":[],"text":"av bröst (se do) och vårta; knottrig upphöjning på huden. Enligt NEO ”hist.: sedan 1681”. Fornsvenska och isländska varta, norska vorta. Ett gemensamt germanskt ord, t ex tyska Warze och engelska wort, med besläktade ord i andra indoeuropeiska språk. ”Dina bröst, dina späda bröst, jag smekte dina späda bröst, fingrade på en rosa liten bröstvårta, en rosa liten bröstvårta mellan mina tänder.” (Hagman 1992) \"Ingen pierca väl en skrumpen gammal bröstvårta, vem vill nojsa me ett sladdrit juver?” (Teratologen 2003) ”Jag hade tagit danslektioner sedan jag var fyra, allt från balett till träskodans, och visste precis hur jag skulle föra mig: jag kylde till och med bröstvårtorna med isbitar för att de skulle stå ut.” (Jameson 2005) ”Ni ska hålla sablarna i höjd med bröstvårtan, förstår ni det? Nå, 59, har han bröstvårtan på näsan va?” (Korpralstoner från Stilblommor och Grodor 1962.)
\nUnder häxprocesserna i Europa (se under häxa) sökte man bl a efter ”onaturliga” märken eller utväxter på kroppen, vilka ansågs vara tecken på att en kvinna var häxa. Yalom (1999) berättar: ”I England och Skottland trodde man ofta att detta märke var en extra bröstvårta från vilken en smådjävul antogs suga i sig häxans blod som en form av näring.” Se också vårtgård.
","jfr":["vårtgård"]} {"baseform":"bröstvärmare","wordforms":[],"text":"(sl) bysthållare, behå.
","jfr":[]} {"baseform":"brövvelröv","wordforms":[],"text":"(sk) storkäftad person, skrytsam typ, en som brövvlar. (Lind 2016) Brövvla; vrövla*, prata skit!
","jfr":[]} {"baseform":"BS","wordforms":[],"text":"se bisexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"B-sex","wordforms":[],"text":"(sym) enligt Dahlén (2004) om onani ”för att man inte kan få något annat”. A-sex skulle då vara ”the real stuff”. Från samma källa ”struntprat” och ”en av många åsikter och myter om onani”.
","jfr":[]} {"baseform":"bsez","wordforms":[],"text":"(för sl) bröst, tuttar.
","jfr":[]} {"baseform":"BTB","wordforms":[],"text":"står för body to body massage (kropp vid kropp massage) och innebär att massösen gnider eller masserar kundens kropp med sin egen. Ibland ingår också samlag. Se även under massage.
","jfr":["massage"]} {"baseform":"bua","wordforms":[],"text":"(dial o barn) dia*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"bubba","wordforms":[],"text":"pluralis bubbor 1 (sl) bröst. Svensk dialekt bobba; stor finne eller blemma i huden, samt engelska bubbies, bubs (sl); kvinnobröst. 2 bubba; skita (lite). Motsats björna*. 3 bubba; kuk, fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"bubbaklubba","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även klubba.
","jfr":["klubba"]} {"baseform":"bubbies","wordforms":["bubbisar","bubbs"],"text":"(sl) kvinnobröst. Från engelsk slang bubs; bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"bubbisar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"bubbishållare","wordforms":["hållare."],"text":"(sl) behå*. Se även hållare.
","jfr":["hållare"]} {"baseform":"bubbla","wordforms":["bubblor"],"text":"(sl) 1 formlikt om bröst ofta då om falska sådana, vilka spricker likt en bubbla vid närmare granskning eller handpåläggning. 2 vara på bubblan; vara gravid. 3 bubbla till det; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"bubo","wordforms":[],"text":"(grekiska boubon; ljumske, körtelsvullnad) bubon; lymfkörtelsvullnad i ljumskarna, vanligt bl a i samband med mjuk schanker, ulcus molle*.
","jfr":[]} {"baseform":"buck","wordforms":[],"text":"(dial) bock. ”Avträdeshus fanns långt ifrån alltid. På sopedyngan [sophög, soptipp] stod ofta en buck att sitta på, en rund stock med iborrade fyra steg. Eller också fanns en stång eller en bräda upplagd för ändamålet.” (Meddelat av A Henriksson 1939, Kinnarumma, Västergötland och återgivet hos Tilander 1968.)
","jfr":[]} {"baseform":"bucklig","wordforms":[],"text":"(dial) i Jämtland finns ”tjäringa ä böglö” (käringen är bucklig), dvs gravid, och ”hu börja å bli böglö” (hon börjar bli bucklig). Vidare ”han har gjort henne bucklig” och ”hon är bliven bucklig”. Detta enligt Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"bucklor","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Jämför under bucklig.
","jfr":["bucklig"]} {"baseform":"Budapest","wordforms":[],"text":"(lmo) enligt Thesleff (1912) klosettömmare. På utedassens tid var det renhållningsdetaljen som skötte tömningen av skittunnor i städerna. I vissa städer hette det båda (buda) när man sa till om tömning av avträdena. Härifrån var steget inte långt till det vitsiga Budapest för den som skötte tömningen, där pest står för en outhärdlig person, företeelse eller lukt. En Budapest mutades bäst genom att man ställde en öl på dasstunnan. Utan öl fanns det alltid risk för att en del av tunnans innehåll skvimpade ut på dess färd genom huset. ”Det brukade vara portvakten som skötte om dassen. Såg till att det hölls snyggt och anmälde till ’budningsgubbarna’ när det var dags att tömma tunnorna.” (Schück 1992) Se även chokladgubbe och nattgubbe.
","jfr":[" nattgubbe","chokladgubbe"]} {"baseform":"budbärare","wordforms":[],"text":"(euf) förspel*.
","jfr":[]} {"baseform":"buff","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"buffa upp","wordforms":["buffa in"],"text":"(sl) knuffa. 1 ha samlag med. ”Han roterade mot mig, styvnade i skrevet och buffade in den.” (Drougge 1998/2003) 2 göra gravid. ”Han har buffat upp käringen så hon har slutat bloa” (blöda). Enligt man född 1940 småländskt logementssnack. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"buffer","wordforms":[],"text":"(put) Holmén (1997) har ”kvinna som utför oralsex i utbyte mot crack (kokain)”.
","jfr":[]} {"baseform":"buffert","wordforms":["buffertar"],"text":"(sym) bröst. Stötdämpare på järnvägsvagn. Av engelska buffer med samma betydelse. Från buff; stöt, slag.
","jfr":[]} {"baseform":"buffésex","wordforms":[],"text":"(lmo) variationsrikt sex vilket precis som en buffé innehåller flera olika inslag/rätter och där samlaget bara ingår som en rätt, eller inte alls, i helheten. Istället kan tonvikten läggas på t ex smekningar, kittlingar och nafs och sug i bröstvårtorna något som i sig kan vara ett avslut på sexet eller inledning till ett samlag. De många rätterna i buffén gör att man kanske hinner bli mätt och tillfredsställd redan innan man kommer fram till \"huvudrätten\".
","jfr":[]} {"baseform":"buffla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 att sätta munnen till fittan och göra pruttljud.
","jfr":[]} {"baseform":"bug chaser","wordforms":[],"text":"(eng) bakteriejägare. Här person som medvetet uppsöker hiv* smittade för spänningen med osäker sex. En sorts rysk roulett.
","jfr":[]} {"baseform":"bugatti i sängen","wordforms":[],"text":"(lmo) här om en snabbknullare. Efter den franska biltillverkaren Bugatti specialist på snabba tävlingsbilar.
","jfr":[]} {"baseform":"bugchasing","wordforms":[],"text":"(eng sl) homosexuell som har oskyddat samlag med HIV-positiv för att själv, av någon anledning, bli smittad.
","jfr":[]} {"baseform":"buger","wordforms":[],"text":"Trost (1988) har ”gammalt ord för bög”. Möjligen från engelskans bugger; tjuv, sodomit*. Jämför franskans bougre med samma betydelse samt esperanto bugri; böga, knulla i arslet. ”Att Du är buger som man säger tror jag. Du känner och talar som en qvinna fast du har lemmar som en hanlig slaf.” (Brev från August Strindberg den 31/7-1894 till sin tyske översättare Adolf Paul.) ”Begriper du inte att det var en buger — en sådan där som sticker pojkarna i rumpan.” (Lidman 1952)
","jfr":["bougre"]} {"baseform":"bugga","wordforms":[],"text":"(sl) onanera, runka. Bugga; dansa, röra upp och ner.
","jfr":[]} {"baseform":"buggar","wordforms":[],"text":"(sl) ben.
","jfr":[]} {"baseform":"bugger","wordforms":["buggery"],"text":"(eng sl) rövknull. Bugger går tillbaka på det franska bougre, en förvanskning av latinets bulgarus; bulgar. Ljung (2006) berättar att ordet först användes om en sekt avfällingar från den kristna tron som kom från Bulgarien. Då sektens medlemmar avvek från den kristna läran antogs de också, som sed var på den tiden, ägna sig åt avvikande sexuellt beteende. Ordet bugger är ett vanligt skällsord i uttrycket you silly bugger; Din idiot! Se även under buger.
","jfr":[]} {"baseform":"buj","wordforms":[],"text":"(förb spr) kvinnans könsorgan. Se vidare buja.
","jfr":[]} {"baseform":"buja","wordforms":["byja"],"text":"(förb spr) ’älska det andra könet, coire, knulla’, från Djos Per Anderssons ordlista över svenskt förbrytarspråk (1847). Med hos Gjerdman (1947), som också presenterar Två förbrytarordlistor från 1840-talet och där kommenterar han buja, byja genom att sammanföra dem med liknande ord med betydelsen stor högtid, giftermål.
","jfr":[]} {"baseform":"buk","wordforms":["bukig","nål"],"text":"fornsvenska buker. Ett gemensamt germanskt ord, troligen besläktat med buga, böja. Ursprungligen det runda, det uppsvällda. 1 (sym) då magens form avslöjar kvinnans tillstånd. Det finns en rad, ofta ålderdomliga, dialektord som anspelar på detta bukiga tillstånd, t ex bukatrissa; enligt Rietz (1867) \"storbukig, hafvande qvinna” från Småland som på Gotland heter bäuktrissä. \" Dottrens buk röjer sig havande för modren, bekänner styvfadern sig (dvs. henne) lägrat*.\" (Linné [1700-t] 2022 s 74) Det finns också ett par ålderdomliga uttryck, göra sig buk och taga artificiell buk; simulera havandeskap, presenterade hos samma Linné: \"Carlberg med borgmästaren säga, att änkan gjort sig buk och skaffat sig ett annat barn [för] att få behålla egendomen och [de] göra henne till svekfull. (s 126) ”Hon bär buken i fånget”, dvs magen i famnen, om den som är havande.
\nAndra liknande uttryck är ”hon går med stora buken”, ”hon har fått buken full(er)”, ”han har fyllt henne buken”, ”hon har buken i vädret” och ”hon kan bita sig i buken”. (Byrman 1989) \"Ett par gånger använder Linné uttryck som 'göra sig buk' och 'taga artificiell buk\", alltså bulla upp underlivet och låtsas vara havande.\" (Linné [1700-t] 2022 s XXII) 2 buk i knullsammanhang. ”Lägg din buk mot min buk/ då får du mäta fittans djup.” (Byrman/ Olofsson 2011) Och från samma källa: ”När du kommer oppå min buk,/ Wisst halar du fram din styfva kuk.” \"Drottningen ville ha nålen. Då satte han som villkor för drottningen att han skulle få slå sönder tre hasselnötter med kuken på buken hennes.\" (Folksagan i Sverige 3 s 390). Se även nål.
","jfr":[]} {"baseform":"buka","wordforms":["buka upp"],"text":"(dial) ha samlag; mannen och kvinnan lägger bukarna mot varandra. Även buka upp i hon bukar upp, ålderdomligt uttryck från Bohuslän och Västergötland om att bli stor om magen, dvs havande. Se även uppbukad.
","jfr":["uppbukad"]} {"baseform":"bukbroder","wordforms":["bukbror"],"text":"(åld so) enligt Swedberg (1720-t) rivalis; medtävlare i kärlek, rival. ”Men det minns jag, att pulsen gick på mig ungefär som han lärer gå på en bukbror, vilken blir överraskad med påkslängar hos en annan mans hustru.” (Wallenberg 1781/1960) Se även buksvåger, buksyster.
","jfr":["buksvåger"," buksyster"]} {"baseform":"buket","wordforms":[],"text":"(dial) tjock, gravid. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"bukfisa","wordforms":[],"text":"(sl) att fisa så att det verkar vara någon annan. Med mönster från buktala.
","jfr":[]} {"baseform":"bukfluss","wordforms":[],"text":"(dial) utsot*, diarré*. (OFS) Ordet fluss; flussmedel av tyska Fluss ursprunglig betydelse flytning, till fliessen; flyta.
","jfr":[]} {"baseform":"bukis","wordforms":["bukisar"],"text":"(sl) två killar, bukisar, som haft sex med samma tjej, Undersökning i tidningen Nya Åland (5/3-1999) om åländska ungdomars språkbruk. Se också buksvåger.
","jfr":["buksvåger"]} {"baseform":"bukistjuga","wordforms":["buksvåger"],"text":"(lmo) den tjuga som den som haft samlag med en tjej ska betala till den person som redan tidigare knullat henne. Se även buksvåger.
","jfr":["buksvåger"]} {"baseform":"bukkake","wordforms":[],"text":"(jap) ’plaskning’. En japansk porruppfinning som går ut på att ett stort antal män ejakulerar på en kvinna och täcker henne med sperma. \"Ursprunglig betydelse är onomatopei (ungefär ljudhärmande ord) för att äta nudlar, dessa sörplas för att kyla ned dem på väg in i munnen. Exempelvis talar man om bukkakesoba; bovetenudlar.\" (Réne Andersson Fil. Dr. Japansk litteratur) Tidigast ett offentligt straff som drabbade en otrogen gift kvinna. Hon bakbands stående på knä varpå byns alla män ejakulerade på henne. ”Jag har fått kontakt med en 24-årig kille som ska arrangera en bukkake i Småland. När han hörde av sig visste jag inte vad ordet betydde. Men det är någon slags spermabad där killarna kommer på mig. De betalar 1000 kronor per kille och tror att de ska få ihop 20 personer. Jag behöver ju inte göra mycket och det går ju alltid att duscha efteråt, så jag hoppas att det blir av, säger hon.” (Andersson 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"bukras","wordforms":[],"text":"(sl) drabbar den som har ont i magen och därför måste skita ofta.
","jfr":[]} {"baseform":"buksvåger","wordforms":["buksvägerska"],"text":"(sl) 1 två män som känner varandra och som har knullat samma kvinna är buksvågrar. Ordet troligen en översättning av tyska Bauchswager eller holländska buikzwager med samma betydelse. Detta enligt Bergman (2007) som också vet att berätta att ”tyskarna och danskarna använder också det grövre Lochschwager respektive hulsvoger, ordagrant ’hålsvåger’, och nederländarna kan tala om kutzwager (kut är samma ord som svenska kutta).” Se även buksvägerska.
\nEnligt Kaj Bom (1950) är vårt ord ett gammalt fenomen, som han förklarar med utgångspunkt från bugsøster, som finns belagt i danskan från 1667 och buksyster belagt i svenskan från 1620. Bugsøster har sin motsvarighet i bugbroder belagt redan 1576. Båda dessa ord är vanliga i danskt och norskt talspråk än idag. OFS har ”man i förhållande till annan man, om den ene är älskare till den andres hustru eller båda älskare åt samma kvinna.” Bom tar också upp ett par modernare synonymer hulsvogre ”har ligget med samme pige” och hulkammerater. Samtidigt nämner Bom också synonymen sidde til fad med en från 1555, som egentligen betyder att ”äta från samma fat som en annan” och sidde til fad med en kvinne; om att ha samlag med henne, ett uttryck som, Bom menar, har medeltida anor. Se också bonka och buksvägerska. ”Han tycks vara buksvåger med halva Småland...” (Persson 2005) 2 (sym)buksvåger om nägon som är lika fet som man själv är. Detta enligt slangopedia.se.
","jfr":["buksvägerska"]} {"baseform":"buksvägerska","wordforms":["buksyster."],"text":"(sl) två bekanta kvinnor som knullat samma person. Troligen från tyska Bauchschwägerin. Även buksyster. ” ’Vet du My, igår frågade min kollega om jag fortfarande träffade mina ’buksvägerskor’.” (Lodalen 2005) Jämför buksvåger.
","jfr":["buksvåger"]} {"baseform":"bukt","wordforms":[],"text":"1 (sym) vik*, fitta. 2 (so) önska någon till Hondurasbukten; önska någon åt helvete! Uttrycket åtefunnet hos Boswell (1951).
","jfr":[]} {"baseform":"bukut","wordforms":["bukot"],"text":"(dial) havande. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"bul","wordforms":["bula"],"text":"svullnad, knöl. Av medellågtyska bule; med samma betydelse. 1 Palm (1910) har \"förbrytarspråk för anus\". Gibson (1978) har bula; anus, bak av romani Bul. Gjerdman (Två förbrytarordlistor... 1947) förklarar ordet med sanskrit buli; vulva, anus och hindi bul. 2 (sl) bul(a); skit(a). 3 bula (rom) ha samlag med. 4 bul (rom) vulva; bula (sl) fitta. 5 bula, kickibulor (sl); bröst. 6 (sl) vara på bulan; havande, gravid. 7 (sl) erektion, stånd. ”Ingela: Om kvinnor skulle agera efter fukten i trosorna på samma sätt som män efter bulan i brallan då skulle kvinnor ragga mer öppet sexuellt.” (Låt morgonståndet komma fram. Ottar 3/97)
","jfr":[]} {"baseform":"bulbstäv","wordforms":[],"text":"(sym) havande, gravid. Ordet från engelskans bulbous bow (bulb; lök); lökformad utbyggnad av förstäven på krigs- och handelsfartyg. ”Hon har fått bulbstäv” som en Uddevallakvinna 1984 förklarar så här för Byrman (1989): ”Min son och hans kompisar säger så när någon tjej i bekantskapskretsen ska ha barn. Vi jobbar båda på Uddevallavarvet och det är kanske ett ganska naturligt uttryck när man bor i en stad med ett skeppsvarv.”
","jfr":[]} {"baseform":"bulen","wordforms":[],"text":"(dial) 1 tjock om havande kvinna. (OFS) Rietz (1867) har bulen; svullen. 2 brunstig (sugga), dräktig (ko). (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"bulepa","wordforms":[],"text":"(rom) samlag. Se också bula (2).
","jfr":["bul"]} {"baseform":"bulf","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"bulhekk","wordforms":["bulhakk"],"text":"(rom) bordell*.
","jfr":[]} {"baseform":"buli","wordforms":[],"text":"(san) 1 vulva*. 2 podex*.
","jfr":[]} {"baseform":"bulkev","wordforms":[],"text":"(rom) anus.
","jfr":[]} {"baseform":"bull","wordforms":[],"text":"(sl) skitsnack. Från engelskans bullshit* med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"bulla","wordforms":[],"text":"(stor) hudblåsa. 1 (sl) Thesleff (1912) har ”hon är på bullan; i grosess”. OFS har bulla; bli omfångsrik av havandeskap. 2 (sl) fitta. 3 kvinnlig motsvarighet till brunka; bajsa och pulla* samtidigt.
","jfr":[]} {"baseform":"bulle","wordforms":["bullis","bakbulle","bakbullar"],"text":"fornsvenska bulle; rund dryckesskål ’något uppsvällt’ besläktat med boll. 1 (sl) stor fitta, även kallad bullfitta*, bullkutta, knullbulle, blygdbulle, dräggelbulle, fiskbulle, hårbulle och kluvna bullen. ”Det var som en glansig löddrig bulle med tovigt hår omkring.” (Häglund, Kärlek 10/1968) ”Chefen korvade upp trikåklänningen kring sin tunnformade kropp och blottade sin blåröda, brutala blygdbulle.” (Wahl 2004) \"Han kunde tydligt se det veckiga komplex av röda flikar som tillsammans med de långa, håriga yttre blygdläpparna bildade hennes frestande, fräcka bullfitta...” (Tvillingerotik 1969)
\n”Enligt utfrågningar betyder bullfitta att venusberget putar ut och är mjukt. Det verkar vara en sån där pryl som kvinnor skäms över och män tycker är ohyggligt upphetsande.” (Suhinina 2007) Norsk slang har bollefitte och bollemus för att beteckna framträdande venusberg enligt Tryti (1985). 2 (sl) rulla, knåda bulle; runka samt krullbulle; runk. 3 (sl) skinka. Även bakbulle, bakbullar för att skilja dem från bullarna framtill (se under 1 och 4). Grädda bullar; sitta med ryggen mot spisen och värma sig. 4 (sl) välgräddade (vete)bullar; vackra bröst.
\n”Fast skulle jag komma dit och visa russinbullarna på dansgolvet så skulle jag skrämmas, det vet jag. Och det har jag lovat mig själv att inte göra.” (Morelli 1991) ”Jag skulle gärna vilja ha de där två bullarna du har där fram.” (Suhinina 2007) 5 sätta en bulle i ugnen/på jäsning; slang för att göra en kvinna gravid, något som gör henne till medlem i Bullklubben; ordlek för Bollklubben. Förutom att kvinnan får eller har \"en bulle i ugnen” kan hon också få en ”bulle i magen”. Mannen bidrar med att ”sätta/slänga in en bulle i ugnen” eller så ”bakar han in en bulle i kvinnan” under en bullis, dvs under ett knull där hon blir med barn. Uppgift från Byrman (1989). Thesleff (1912) har ”på bullan; i grossess”.
\n”Deras ääärfarenhet består i att de har en kärring med bulle i ugnen hemma som passar upp på dem och varken kan eller vill jobba själv, det är hela saken!” (Boije af Gennäs 1991) 6 (sl) göra bullar; skita. Bulle om rund avföring t ex hos hästar. 7 bulle; testikel. ”Den äldste böjde nu sitt huvud ner i den lilles sköte och började slicka honom varsamt på hans små bullar, och sen på själva stången, också längst ut på dess spets.” (Bjørnbœ 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"bullerarshål","wordforms":["arshål"],"text":"(dial o so) öknamn på man som är bred över baken. Se även arshål.
","jfr":["arshål"]} {"baseform":"bullerrev","wordforms":[],"text":"(dial) löst lif, utsot.* (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"bullfitta","wordforms":[],"text":"(sl) stor och väl använd fitta. ”Här finns en begagnad, till åren kommen tjock kvinna, som bor ensam med sin bullfitta som är så välanvänd att hårstråna knappt orkar sitta kvar.” (Kontakt. Lektyr mars 1999) \"Jag är inte avundsjuk på tjejernas könsorgan men picky, gillar inte om en tjej är lite rundlagd och har en bullfitta, att det sväller över lite — som en slät bulle med ett streck i.\" (Kalmér 2024 s 56) I SAO (2013) står ordet istället för ”ett vackert välvt venusberg.”
","jfr":[]} {"baseform":"bullknulldog","wordforms":[],"text":"(so) förförare*. Här har vi, som Svahn (1999) påpekar,\" ett neutralt ord bulldog; en kraftfull hundras. Ordet används metaforiskt om en man som varit otrogen, och mellan de två leden i ordet — bull och dog — förs ett led knull in som rimmar med det första ledet, men som dessutom är ett könsord. Det är därtill benämning på det misstag mannen begått i orduttalarens ögon. Han har knullat.”
","jfr":[]} {"baseform":"bullmatta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför bulle (1).
","jfr":["bulle"]} {"baseform":"bullmutta","wordforms":[],"text":"(sl) se mutta.
","jfr":[]} {"baseform":"bullshit jobs","wordforms":[],"text":"(eng) försvenskat till bullshitjobb.; låtsasjobb, meningslöst lönearbete. Begreppet bullshit jobs myntades av den amerikanske antrpologen David Graeber (1961—2020). I sin bok med samma titel (2018) pekar Graeber på hur det moderna arbetslivet är fullt av \"respekterade men poänglösa tjänster som mer tycks skapade för att hålla människor sysselsatta än uppfylla något verrkligt behov och som få skulle sakna om de inte fanns.\" (Kullberg 2023) Och från samma källa har vi Corporate Bullshit och förklaringen; \"engelska för företagens skitsnack, managementjargong: plattityder och tomma fraser inom affärsvärlden\".
","jfr":[]} {"baseform":"bullshit","wordforms":["B S"],"text":"(am sl) ibland försvenskat till tjurskit. Bullshit är flitigt använt också i vårt land för skitsnack*, lögn och i helvete. SO har ”hist.: sedan början av 1980-talet”. Norsk slang har bull* för samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"bulna","wordforms":[],"text":"(dial) svälla upp, svullna. I uttryck som ”hon har bulnat, bålnat” vilket, enligt Byrman (1989), i Småland betyder att hon har blivit gravid.
","jfr":[]} {"baseform":"bult","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Rund metallstång med huvud. Tysk slang Bolzen; kuk. Därav tugga, diska bult; oralsex.
","jfr":[]} {"baseform":"bulta","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Slå, knacka hårt. Besläktad med bullra. Med hos Thesleff (1912). I latinet finns bat(t)uo senare batto med betydelsen slå, bulta, klappa och latinsk-svensk ordbok (1952) betecknar ordet som \"vulgärt”. Enligt Adams (1982) använde den romerske statsmannen Cicero (död 43 f Kr) battuo för samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"bulus","wordforms":["byllus"],"text":"(dial) brunstig* (om sugga).
","jfr":[]} {"baseform":"bulva","wordforms":[],"text":"(lmo) bulle + vulva. Venusberg*.
","jfr":[]} {"baseform":"bum","wordforms":[],"text":"kanske det mest använda engelska slangordet för svenskans röv, rumpa. Kan också stå för luffare på samma språk. \"Bad Jack Horner/ Sat in a corner/ Pulling the wings off a fly./ He swore at his mum/ Kicked his dad in his bum/ And then ate it all up with a spoon.\" (Andy Griffiths: The bad book 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"bumbum","wordforms":[],"text":"(euf) bajs, skit. ”Sivan är optimistisk, lite jäktad, hon ser sig omkring. Allan dröjer. Det kan ju ha inträffat något. ’Om det blir stora bumbum därinne är han på gott humör, då är kvällen räddad!’ säger Sivan och skrattar, lite mekaniskt tycker Klara.” (von Born 1981)
","jfr":[]} {"baseform":"bumelibumma","wordforms":[],"text":"(euf) skita. Se också bimmelibim.
","jfr":["bimmelibim"]} {"baseform":"bumerangballe","wordforms":[],"text":"(sl) krokig kuk. Bumerang är ett kastvapen i form av en böjd trästav som rätt utnyttjad återkommer till kastaren om den ej träffat sitt mål. Från australiskt språk wo-mu-rang. Se även ball, balle.
","jfr":[" ball, balle"]} {"baseform":"bumlingar","wordforms":[],"text":"(sl) (stora) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"bummelibum","wordforms":[],"text":"se bimmelibim.
","jfr":[]} {"baseform":"bummelumma","wordforms":[],"text":"(euf) skita. Jämför bimmelibim.
","jfr":[" bimmelibim"]} {"baseform":"bumpa","wordforms":[],"text":"(sk) dunsa, skumpa som att ligga och skumpa i en säng. Här överfört om att knulla som i SkD (7/1-2014) där Håkan Jacobsson skriver under rubriken Just nu... bl a följande: ”Det kanske är inskränkt av mig, men jag tycker inte om den inre bild jag får av den svalt ljuva Joan Fontaine bumpande med Laurence Olivier, som då ännu inte hade blivit Sir.”
","jfr":[]} {"baseform":"bumpen","wordforms":[],"text":"(dial?) penis. Meddelat av Lennart Månsson i Säffle, som hört det på 1930-talet av sin mor, född 1897 i Finja, Skåne. Möjligen har ordet göingska rötter.
","jfr":[]} {"baseform":"bumpis","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"bumsa","wordforms":["bumsa","bomsa"],"text":"1 (sl) knulla. Jämför bums; ursprungligen ljudhärmande för slag eller fall, därav bumse (dial); falla eller stöta emot med ett dovt ljud. Även bumsa, bomsa (dial); grov, ohyfsad kvinna och bumsen (tyska) knulla, ha samlag. Det finns ett ålderdomligt skällsord bomsa-ko som på modern svenska skulle kunna tolkas som fet kossa.
","jfr":[" bomsa-ko","bumse","bumsen","bumsa, bomsa"]} {"baseform":"bumselibumsan","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"bumsingar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"bunda","wordforms":[],"text":"(sl) stor, snygg rumpa, röv.
","jfr":[]} {"baseform":"bunka","wordforms":["bunkaknull"],"text":"enligt uppgiftslämnaren (24-årig man) ”låter det skånskt” och han menar att förleden egentligen är bunke. Håkan Söderberg i Malmö har följande att säga om ordet (SkD 12 jan 2013): ”När den sexuella frigjordheten var ny och populär, eller man åtminstone pratade om den, sade man i Stockholm ’gruppsex’. I Brantevik, där jag bodde då, sade man ’bunkaknöll’.” Kotsinas (1998) har ”bunka; ha samlag”. Bunkepul i danskan. Se även pul.
","jfr":[" pul"]} {"baseform":"bunke","wordforms":[],"text":"1 (sl) tömma bunken; uträtta naturbehov. 2 fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"bunkers","wordforms":[],"text":"(da sl) bröst enligt Bom (1949). Ordet från andra världskriget för skydd, värn, bunker.
","jfr":[]} {"baseform":"bunnu","wordforms":[],"text":"(sam) klitoris. Ordet från artikeln Sex and the Sápmi i Författaren nr 3/2015 där det också heter: ”Jag upptäckte under skrivandet att det finns ett gammalt samiskt ord för klitoris (bunnu) men inget ord alls för kukhuvud, att det saknas vissa ord som behöver finnas för att man ska kunna skriva om sex.” (den anonyme skribenten bakom Sex and the Sápmi)
","jfr":[]} {"baseform":"buns","wordforms":[],"text":"(sl) bröst, pattar. (slangopedia.se) Kanske från engelska bun; bulle.
","jfr":[]} {"baseform":"bunter","wordforms":[],"text":"(put) hora, prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"buntknull","wordforms":[],"text":"(sym) gruppsex*. ”Nä, där kör de väl buntknull i parti och minut, skrockade Håkansson.” (Drougge 1997/2003) Bunt; en hel hop, en massa.
","jfr":[]} {"baseform":"bupp","wordforms":["buupp"],"text":"(dial) småpussas. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"buppar","wordforms":["bubbisar"],"text":"(sl) kvinnobröst. Engelska boob, boobs; bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"bur","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. ”Då den högvärdiga frun såg det, lade hon sig tillrätta med buren vidöppen och spärrade in näktergalen.” (Aretino 2008) ”Kongen i Danmark en herre så båld/ Han brød op min buhr og tog mig med wåld.” (ballad i Kværndrup/Olofsson 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"burenkudda","wordforms":[],"text":"(dial) stora bröst. Ko som nyss kalvat. (OFS) Anmärkning kudd = ko.
","jfr":[]} {"baseform":"burk","wordforms":["burka(d)"],"text":"(sl) 1 dass, toalett. Ursprungligen med tanke på den tunna (burk) som på torrdassens tid fick ta emot avfallet. Senare också om den vattenspolande burken. Gösta Bergman (1934) har burken som skolpojksslang från Umeå. 2 burk i överförd betydelse mage ”vara, sätta, göra på burken”; vara (göra) gravid. Thesleff (1912) har ”på burken”. ”Blev hon på burken igen var det illa, faktiskt allvarligt, men det som var viktigare var nykokt kaffe och lukten av bacon och ägg.” (Miller 1956) Även burka(d) (sl) för samma sak. ”Han har burkat upp henne”; gjort henne gravid, dvs ”hon är burkad”. Enligt Byrmans (1989) sagesman (f 1937) ett ”slangord som kommit in i dialekten på 1940-talet, om ogifta”. Kanske för vissa burkars buktiga form. Ordet burk är släkt med engelska body; kropp och troligen även med botten. 3 burk, gotteburk, krutburk, honungsburk, sillburk; fitta. 4 burkar (sym) nedsättande om stora slappa kvinnobröst. 5 colaburk; kuk. ”Han är jävligt snygg på ett ruffigt sätt, hardcore* och utrustad med en fet Colaburk till balle.” (Puma Swede 2012) 6 (so) om kortväxt, tjock mansperson. ”Då steg han fram den burken,/ den dära fete fan\". Gustaf Fröding (1860—1911) i någon dikt.
\n","jfr":[]} {"baseform":"burka","wordforms":[],"text":"
(sl) 1 spy, kräkas. Se också burk (1). 2 burka; göra på smällen*.
","jfr":["burk"]} {"baseform":"burkad","wordforms":[],"text":"(sl) är den som blir gravid.
","jfr":[]} {"baseform":"burköppnare","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Se vidare burk (3).
","jfr":[]} {"baseform":"burlesbisk","wordforms":[],"text":"(nyo): ”När en kvinna endast intresserar sig för andra kvinnor under vissa typer av festliga tillställningar där burlesk uppklädnad är deras dress code.” (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"burobeng","wordforms":[],"text":"(rom) bonddjävel. Se även bäng.
","jfr":["beng"]} {"baseform":"burren","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"burusera","wordforms":[],"text":"(jap) av buro; påsiga underkläder och sera; sjöman. I Japan säljs använda flicktrosor i s k buruseraaffärer. Ofta säljs trosorna med bild av en flicka som bär dem. År 2004 förbjöds försäljningen av använda underkläder. Istället erbjöds kunden att lukta en trosklädd flicka mellan benen eller att köpa bilder av flickan och få trosan gratis.
","jfr":[]} {"baseform":"burå","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Kotsinas (1996) ”homosexuell person” med tidsangivelsen 1946. Buro (förbrytarslang, romani) bonde, dumbom. Enligt Carling (2005) skandinaviskt romaniord från lågtyskas bur med romaniändelsen -o. Se vidare under bög.
","jfr":[]} {"baseform":"busa","wordforms":[],"text":"(smn) lilla busan; fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"busch","wordforms":[],"text":"(sl o ljud) fjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"buse","wordforms":["busilagge"],"text":"(dial) 1 hin onde, fan. (OFS) Rietz (1867) har buse; djevul och ta mej busen som lindrig ed. 2 (dial) torkad snorklump i näsan, snorkråka enligt Lundblad/Josefsson (2021).
","jfr":[]} {"baseform":"buseman","wordforms":["snor"],"text":"(sk) snorkråka. Se även snor.
","jfr":["snor"]} {"baseform":"bush","wordforms":[],"text":"(sl) fitthår. Från engelska bush; buske, fitta. Eller som den amerikanska sångerskan Julia P Sobule uttryckte det med hänvisning till president George W Bush (president 2001-2009): \"My bush would make a better president.\"
","jfr":[]} {"baseform":"bushiska","wordforms":[],"text":"(för sl) förortsslang. Jämför betongsvenska.
","jfr":["betongsvenska"]} {"baseform":"buska","wordforms":["buskis"],"text":"(sl) knull i buskarna, utomhus. ”Ta sej en buskis.”
","jfr":[]} {"baseform":"buskablyg","wordforms":[],"text":"(lmo) sägs den vara som blygs vid åsynen av en hårig fitta. Buskablyg; försagd, blyg.
","jfr":[]} {"baseform":"buske","wordforms":["buskis","fittbuske","hårbuske","knullbuske","könsbuske","pubesbuske","slafsbuske","törnebuske","busksnår"],"text":"fornsvenska buske, gemensamt germanskt ord, troligen urspungligen ’något svällande’. Samma ord som engelska bush. 1 buske (sl med dial urspr) fitta, fitthår. ”Håret kring genitalia.” (Rietz 1867) Även buskis, fittbuske, hårbuske, knullbuske, könsbuske, pubesbuske, slafsbuske, törnebuske, busksnår och buskage. OFS har busk(a); blygdhåren hos kvinna” samt stritta i busken; få missfall.
\n”Lars vill att fröken ska ta av trosorna: ’Jag vill se din buske och vilken färg du har på ditt buskhår’.” (Aigner 1983) ”Vädret, åldern och 100 procent otur gör att jag hittills ej sett någon ’buske’ utan löv eller barr här.” (öländsk man född 1935) ”När jag håller din brinnande/ buske i min hand/ tror jag för ett ögonblick/ på odödligheten. (Twilling 1967) ”...en gammal trasig nattkjol var allt hon hade på sig, brösten stack fram i överkant och könsbusken var nätt och jämt synlig i underkant, precis så där som hon vet att han inte kan motstå.” (Sæterbakken: Jag, Sauermugg. Subaltern 3/2006) \"Jag fattade ganska snabbt att rakad var lika med sexig och sen dess har jag inte haft en full buske.\" (Colldén/ Dahlbäck 2019) 2 rufsa, ruska, lugga busken; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"buskis","wordforms":[],"text":"se buska.
","jfr":[]} {"baseform":"buskpipparpremiär","wordforms":[],"text":"(lmo) premiär för årets första utomhuspipp som infaller på Valborgsmässoafton 30 april. Se också pippa.
","jfr":["pipp"]} {"baseform":"buskskit","wordforms":[],"text":"(dial) buskskvätta*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"buskskvätta","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. En trastfågel.
","jfr":[]} {"baseform":"buss","wordforms":[],"text":"1 (sl) kuk. 2 (sl) parkera bussen; knulla (analt). The Alternative Swedish Dictionary har parkera bussen i pastejköket. 3 (sl) köra buss, köra porslinsbuss; skita, spy i toaletten. Jämför hur föraren håller ratten i bussen med hur den spynödige omfamnar toalettstolen. 4 (sl) ta bussen vidare; dö. 5 (dial) insatt packning (bussning) i undre kvarnstenens öga men överfört om öppning i kvarnstenens hölje genom vilken mjölet föll ut, därav betydelsen hål i sittbänk på avträde. Uppgift från OFS. 6 pissbuss; turistbuss som håller vid restaurang eller café bara för att ge passagerarna en chans till pissspaus.
","jfr":["pissbuss"]} {"baseform":"busskuk","wordforms":[],"text":"(nyo) ”Erektion orsakad av skakningar från exempelvis säte vid busstur.” (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"bust a nut","wordforms":[],"text":"(eng) enligt kidish.se: \"När man ejakulerar* 'bustar' man en 'nut'.\"
","jfr":[]} {"baseform":"busuk","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"butangas","wordforms":[],"text":"(sl) illaluktande fjärt. Ett gasformigt kolväte som bl a finns i gasol.
","jfr":[]} {"baseform":"butch","wordforms":["butchflata"],"text":"(eng sl) pojkflicka. En maskulin kvinna som innehar den manliga rollen i ett lesbiskt förhållande (butch/femme par). Hon kanske snusar och skiter i smink. ”Istället släntrar två butchar i skinnbrallor och nötta läderpajer fram. Den ena tuggar tuggummi, har svart pannband och glor blaserat på oss.” (Lodalen 2005) ”Begreppet butchflata innebär lesbiska som utseendemässigt positionerar sig genom maskulina tecken och därmed utmanar könsmaktsordningen.” (Vibeca Ohlsson i Sexuellt i Kulturen 2007) ”Butchen är en stabil kvinna som gärna klär sig i skogshuggarmundering och vid finare tillfällen kostym och slips. Butchen har kort hår och inget smink. Hon är fysiskt stark, hon har vad som anses ’manliga’ intressen. Får du problem med bilen eller behöver ett handtag är det bara att kontakta butchen. I den klassiska sagan åtrår hon sin motsats - femmen.” (Informant hos Carlsson 2009) Jämför engelska butcher; slaktare. Butchen kan även kallas trucka* eller truckflata.
","jfr":["truckflata"]} {"baseform":"butcha","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"butelj","wordforms":["gallerier"],"text":"(euf) avträde, dass. Glasflaska för dryck. Av franska bouteille, med samma betydelse, av latin butticula, diminutiv till buttis; fat, bytta. P Nilsson (1937) har buteljer; avträden, som skånsk militärslang. SAOB (1925) menar att butelj förr var sjöterm för ”buteljliknande, ss afträde använd utbyggnad, som å fartyg af äldre typ fanns anbragt akterut, en l. flera på hvardera sidan af fartyget”. Dalman (1765) har ”Bouteiller kallas Gallerierna, för att de gå bukige och likna bouteille”. Se även gallerier.
","jfr":["gallerier"]} {"baseform":"butik","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Öppen butik; knullberedd kvinna. Öppna butiken; förbereda en kvinna för knull.
","jfr":[]} {"baseform":"butt","wordforms":[],"text":"(sl) från engelskans buttocks. 1 stjärt, bak. 2 ejakulation. 3 sperma. Amerikansk slang har buttboy; stjärtgosse* och buttcrack; stjärtspringa.
","jfr":[]} {"baseform":"butt plug","wordforms":[],"text":"(eng sl) en gummistav som införs i anus* i samband med t ex onani eller samlag. Jämför analplugg.
","jfr":["analplugg"]} {"baseform":"butta","wordforms":[],"text":"(sl) ejakulera, runka, spruta sperma. Jämför bytta.
","jfr":["bytta","byd"]} {"baseform":"buttana","wordforms":[],"text":"(för sl) hora.
","jfr":[]} {"baseform":"buttar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Se också butt (1).
","jfr":["butt "]} {"baseform":"butterface","wordforms":[],"text":"(sl) kallas kvinna med snygg kropp och fult ansikte.
","jfr":[]} {"baseform":"butterfly","wordforms":[],"text":"(lmo) engelska fjäril. 1 knullställning där ena partnern (mottagaren) ligger på sängen, soffan, bordet eller liknande med benen isär och fötterna på golvet, medan den som penetrerar står upp eller på knä mellan partnerns ben. 2 en fastspänd vibrerande sexleksak med reglerbar styrka.
","jfr":[]} {"baseform":"buttermutta","wordforms":["buttersnutt","mutta "],"text":"(sl) lite mjukare ord för bitterfitta*. Se även mutta och snutt.
","jfr":["mutta ","snutt"]} {"baseform":"buttnick","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Ordet kommer troligen från but (rom); mycket och nick; nicka, det skulle med andra ord vara fråga om en kuk i rörelse.
","jfr":[]} {"baseform":"buttpåse","wordforms":["påse"],"text":"(sl) knullgummi, kondom. Se även påse.
","jfr":["påse"]} {"baseform":"buul","wordforms":[],"text":"(sl) kåt. Detta enligt folkmun.se som har Norrland (Vilhelmina) som ordets hemvist.
","jfr":[]} {"baseform":"buvaskrunsa","wordforms":[],"text":"(sl) ”ha samlag”. (Thorén 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"buzz","wordforms":[],"text":"(sl) \"knulla\" enligt kidish.se.
","jfr":[]} {"baseform":"BVS","wordforms":[],"text":"(sl) kort för BröstVårtStånd.
","jfr":[]} {"baseform":"byd","wordforms":["bydis","bytta"],"text":"(sl) 1 kuk. Bytta troligen ett romanskt låneord. Jämför latin butina; flaska, av butis; fat, dvs något att förvara vätska i. 2 sperma. Riva av en byd/ bydis; en sats sperma. ”Jag blev så förvånad att jag bara svalde och svalde, jag kan försäkra dig att det var en riktig bytta som till och med du kunde ha avundats honom.” (Lidman Kärlek 7/1967) Jämför skällsorden fyllbytta och skvallerbytta.
","jfr":["skvallerbytta","fyllbytta"]} {"baseform":"bygd","wordforms":[],"text":"(dial) ”han har varit inne i bygden före marknaden”. I Dalarna om en man som gjort sin kvinna gravid innan giftermålet. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"bygga en nalle","wordforms":[],"text":"se under nalle och björn.
","jfr":[]} {"baseform":"byggnad","wordforms":[],"text":"(euf) dass. ”Emellan hotellet och Stora Geysir ligger en mycket viktig liten byggnad — hvarför just där i stråkvägen?” (Engström 1913) I alla tider och kulturer har man tydligen haft svårt att tala klarspråk vad gäller denna byggnad. Maorierna (Nya Zeelands urbefolkning) hade också sina skithus, som många nedtecknare av deras historia försökt glömma eller gömma med en rad omskrivningar. Så här låter, i min svenska översättning, historien om en maoriers nesliga död på dasset: ”Han byggde till en byggnad till de övriga och satte fast en av balkarna så uselt att när Rehuas son skulle pröva den gick den av och pojken föll handlöst bakåt och dödades omedelbart.”
\nAtt man kunde dö genom att bokstavligt ”trilla av pinn” var inte så konstigt som det låter. Dassen byggdes nämligen alltid längst ut på en klippkant, så att avföringen kom att falla nerför stupet och ibland följde, som vi sett, den skitnödige själv med. Man satt på huk över en pinne eller stång*, precis som så många gjorde i det gamla svenska bondesamhället. Det var också brukligt att man i slott och herresäten byggde burspråksliknande dass, varifrån träcken föll fritt ner på marken framför fasaden där den snabbt togs om hand av skitälskande grisar och råttor. Uppgifterna om maoridasset är hämtade ur The coming of the maori av Peter Buck (1962) och där berättas också att dassen på klippkanten är från 1300-talet, då man började bygga befästa byar, s k pa. Jämför balkong (2).
","jfr":[]} {"baseform":"byglad sugventil","wordforms":[],"text":"(lmo) enligt slangopedia.se \"avsugning med tandställning\".
","jfr":[]} {"baseform":"byja","wordforms":[],"text":"se buja.
","jfr":[]} {"baseform":"bylla","wordforms":[],"text":"(dial) arsklinkorna, baken i uttrycket få po böllena; få stryk. Uppgift från OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"byllus","wordforms":[],"text":"se bulos.
","jfr":[]} {"baseform":"bylöpare","wordforms":[],"text":"(so) opålitlig, otrogen man. ”Namnet bylöpare upprörde mig, han var således i socknen känd för att vara ostadig och jag föreställde mig att min moster ej var den enda han courtiserade utom mig.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"byråflicka","wordforms":[],"text":"(euf) enligt Pred (1990) byråskriven prostituerad som myndigheterna, genom reglementeri*, försökte kontrollera så att hon inte spred könssjukdomar. De byråskrivna prostituerade var ofta bättre ekonomiskt gynnade än t ex berglärkorna och smygen. (se do) Reglementeringen upphörde i Sverige 1922. Istället tillämpades 1885 års lösdrivarlagstiftning. ”Anna Johannesdotter tillbringade sammanlagt 21 månader på tvångsarbetsanstalten i Norrköping fördelat på tre tillfällen under sina nära åtta år som byråflicka i Stockholm.” (Lennartsson (2001) Se även apelsinflicka, registerflicka och smyg.
","jfr":["apelsinflicka","registerflicka"," smyg"]} {"baseform":"byrålåda","wordforms":[],"text":"(sym) bröst. ”Falsk blondin, översta byrålådan utdragen, glad och trevlig och vältränade trettio.” (Persson 2005) Se också låda.
","jfr":["låda"]} {"baseform":"byssa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. 2 i pluralis byssor; byxor.
","jfr":[]} {"baseform":"byst","wordforms":[],"text":"franska buste; överkropp som i sin tur kommer från italienska busto; bröst, bål, från latin bustum; likbål, grav; bröstbild av den döde på graven. SO har ”hist.: sedan 1890”. I slang förekommer bysting, bystdrottning (sedan 1950-t); snygg tjej med stor byst. ”På en liten spiraltrappa skrider hon upp till orgeln, där hennes ljusa byst aftecknas mot den skumma kalkväggen, en sällsam motbild till den törnekrönte på altartaflan.” (Psevdo Solipse 1911) På skånska finns byst; stark, muskulös karl och bysta sej; brösta sig, räta upp sig, spänna armmusklerna enligt (Ohlmarks 2004). ”Hon var insvept i en jättesjal av rosafärgat, tunt silketyg, genom vilken skymtade ett spetsgarnerat, vitt linne, som lämnade bysten naken.” (Arendorff 1949) \"Jag minns hur de mer storbystade klasskamraterna demonstrativt hängde över bänkarna, iklädda avslöjande linnen, under mattelektionerna, och jag minns hur den medelålders matteläraren blev allt svettigare i sitt flyende hårfäste.\" (Ann Heberlein: Ett tabu bryts: nu erkänns kvinnors sexuella makt. SvD Kultur 11 nov 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"byst på platshållare","wordforms":[],"text":"(sl) behå.
","jfr":[]} {"baseform":"bystdrottning","wordforms":[],"text":"(sl) filmstjärna med väl utvecklad byst*.
","jfr":[]} {"baseform":"bysthållare","wordforms":["BH"],"text":"finare ord för brösthållare*. Se vidare behå.
","jfr":[]} {"baseform":"bystseller","wordforms":[],"text":"(lmo) bästsäljare i sexfacket. ”Ni sa ju att det enda jag har att göra är att återvända till min kupa och svälta och skriva bystseller i grälla omslag.” (Brooke-Rose 1958)
","jfr":[]} {"baseform":"byting","wordforms":[],"text":"(åld o so) okommenterat hos Swedberg (1720-t). \"Kvinnor som blivit havande genom att på detta sätt beblanda sig med det onda kommer att föda missfoster, så kallade 'bytingar', med onormalt stort huvud samt smala armar och ben.\" (Bergenheim 2020) Idag 'är byting detsamma som liten pojke.
","jfr":[]} {"baseform":"bytta","wordforms":[],"text":"rund träask. 1 (dial) i Dalarna säger man ”hon har fått på byttan” om kvinna som är havande. Detta enligt Byrman (1989). Jämför bydis. 2 (sl) ”slänga eller riva av en bytta. Coire*.\" (Thesleff 1912) 3 (smör)bytta (sl) fitta. 4 ruska på en bytta; onanera.
","jfr":["byd"]} {"baseform":"byxa","wordforms":["gräva i någons byxor;"],"text":"fornsvenska byksor, av lågtyska buxe, boxe med samma betydelse . 1 (dial) ”släppa ned byxorna för att göra sitt tarv*”. (OFS) 2 (sl) komma innanför någons byxor; knulla. ”Han: — Tänk att få vara i dina byxor. Hon: — Ja, det börjar visst bli lite trångt i dina.” ”Du vill ju komma innanför mina byxor, och kvinnokamp är sexigt’, förklarade jag.” (Oravsky: Sex för trettonåringar. Subaltern 3/2006)
\nÄven gräva i någons byxor; petting, förberedelse till knull. ”Vi hade känt varandra bara en halvtimma och han grävde redan i mina byxor. Han hade fin svansföring och minst nio fingrar på varje hand.” (Oravsky: Sex för invandrare. Subaltern 3/2006) Fred i byxan; misslyckat samlag, enligt Kotsinas (1998). Norsk slang har løs i buksestrikken (resår) och løs på trusa om kvinna som är het och villig och lätt att få i säng. 3 (dial) om graviditet. ”Han har rist (skakat) byxorna över henne” som i Blekinge är en omskrivning för att en kvinna lätt blir gravid. Om en kvinna som redan tidigare bevisat sin fertilitet säger man i samma landskap att ”hon har rist byxorna”. Ett ålderdomligt uttryck är det i Skåne och Småland använda ”han får laga/lappa prästens byxor” eller ”de får böta prästens byxor”, antingen får ena eller båda parter böta för otidigt sängelag* som lett till havandeskap. I Hälsingland finns ett liknande uttryck lappa prestböxorna som enligt Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1841) betyder \"pligta för förtidigt senglag med sina fästmöar\".
\nSå här beskriver en viss Blomfeldt bakgrunden till dessa vid första påseendet så egendomliga uttryck: \"Under de sex veckorna före kyrktagningen fick mannen och hustrun hålla sig på tillbörligt avstånd från varandra. Bröt man mot den princip [...] och det kom till prästens kännedom, att kvinnan på nytt blivit med barn [...] blev mannen kallad till prästen för att stå till svars för detta. Gick han inte, så blev det böter.” Jämför prästbyxor. Uppgift från Byrman (1989). 4 (dial o pl) enligt OFS ”mjölkar (testiklar) hos hornsimpan”. 5 norsk slang har vill i buksa om kåthet. 6 i lösa (släppa ner, min anm BgD) sina byxor; utträtta naturbehov. 7 i uttrycket ta över byxorna; bli den som bestämmer. \"Hon kunde också anklagas för att vilja bestämma för mycket, till den grad att hon 'tog över byxorna i familjen', som man sade.\" (Västerbro 2025 s 240)
","jfr":["prästbyxor","vill i buksa"]} {"baseform":"byxaffär","wordforms":[],"text":"(sl) se affär.
","jfr":[]} {"baseform":"byxelumma","wordforms":[],"text":"(dial o åld) julp*. Skånskan har byxelomma; byxficka. ”Ingjär ska då ha legat under Mårten med kläderna uppdragna så att hennes lår blottades. Mårtens ’byxelumma’ ska också ha varit öppen.\" (Clementsson 2016)
","jfr":[]} {"baseform":"byxföljare","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har ”skämts. benämn. på penis”.
","jfr":[]} {"baseform":"byxhane","wordforms":["hane"],"text":"(euf) penis. Hane; dels djur av mankön, dels ålderdomligt för tupp. ”Hans byxhane for ut som gubben i lådan.” (Salten 1983) Se även hane.
","jfr":["hane"]} {"baseform":"byxhonnör","wordforms":[],"text":"(sl) när kuken står i byxan och gör stram honnör. Se också byxstolpe.
","jfr":["byxstolpe"]} {"baseform":"byxhäst","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför häst (2).
","jfr":["häst"]} {"baseform":"byxklaff","wordforms":["byxpung"],"text":"(åld) var ett slags fodral avsett att omsluta könsdelarna. Fodralet fästes vid byxorna med snörband, knappar eller agraffer (ett sorts prydnadsspänne i metall i två delar som hakades ihop). Byxpungen (franska la braguette) hade sin storhetstid från slutet av 1400-talet till slutet av 1500-talet. Enligt NEO är klaff ”hist.: sedan 1756” och kommer från tyska Klaff; öppning, spricka. I byxpungen rymdes också börsen, näsduken och ibland även några frukter. ”En sak skall jag här omtala, nämligen att om byxpungen således var mycket lång och mycket vid så var den å andra sidan väl fylld i sitt inre och full av rikliga förråd och liknade i intet avseende de falska byxpungarna hos en stor mängd jungfrupiltar som inte innehåller någonting annat än luft, till stort men för kvinnokönet.” (Rabelais 1945/1534) ”Men hon fäste ögonen på hans byxklaff, vars övre del var synlig ovanför prästkjolen han hade kring benen och svimmade igen.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"byxklåda","wordforms":["klåda"],"text":"(euf) kåt, kåthet. Ordet med i Gunnar Hellströms film om konstnären Anders Zorn (1860–1920). När hustru Emma beskyller maken för att gå till horor, försvarar han sig med att han lider av byxklåda. Se även klåda.
","jfr":["klåda"]} {"baseform":"byxknappe","wordforms":[],"text":"(dial) penis. (OFS) Jämför knapp.
","jfr":["knapp"]} {"baseform":"byxkompis","wordforms":["kompis"],"text":"(sl) kuk. Se även kompis.
","jfr":["kompis"]} {"baseform":"byxlucka","wordforms":[],"text":"(euf) gylf*. ”Medan han fick till ett varmt leende grep sig Jusléen i byxluckan, ruskade och sade till Ulla...” (Brunner 2002) För fortsättning se ben (1).
","jfr":[]} {"baseform":"byxmyndig","wordforms":[],"text":"(sl) sexuellt redo och mogen. Enligt lag är det förbjudet för en vuxen att ha samlag med någon som är under 15 år. Det är däremot inte olagligt för minderåriga (under 15 år) att ha samlag med varandra. Byxmyndig är detsamma som att fylla 15 år och få ha samlag med äldre. ”Visserligen var gossen inte byxmyndig, men hon hade låtit honom ta initiativet och det hade inte mynnat ut i annat än lite välgörande oral massage.” (Drougge 2001) ”Jag gjorde slut, tyckte att det var bättre att vi bara är vänner eftersom jag inte kände mig mogen att ligga med honom. 15 år är lagom för då är man byxmyndig.” (Julia 13 år hos Carlsson Bergdahl 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"byxorm","wordforms":["enögda byxormen"],"text":"(sl) kuk. Även enögda byxormen. ”Men byxormen var minsann allt annat än blyg. Den reste sig kaxigt och gjorde sig beredd innanför jeanstyget. En sådan lättväckt babianunge, va!” (Drougge 2001) ”Den gamla byxormen rörde sig i det specialsydda, vänstra byxbenet.” (Wahl 2004) Se orm och stucken.
","jfr":[]} {"baseform":"byxpung","wordforms":[],"text":"se byxklaff.
","jfr":[]} {"baseform":"byxskrip","wordforms":[],"text":"(dial) gylf*. (OB) Skrip; öppning, lucka.
","jfr":[]} {"baseform":"byxsnok","wordforms":[],"text":"se snok.
","jfr":[]} {"baseform":"byxstolpe","wordforms":["stolpe"],"text":"(sl) ståkuk, stånd. Se även stolpe.
","jfr":["stolpe"]} {"baseform":"byxsvåger","wordforms":[],"text":"(sl) byxsvågrar kallas två män som har haft samlag med samma kvinna. Se även buksvåger.
","jfr":["buksvåger"]} {"baseform":"bzazz","wordforms":["bzez"],"text":"(för sl) arabiska för kvinnobröst och vanligt i invandrartäta områden.
","jfr":[]} {"baseform":"både och","wordforms":[],"text":"(euf) bisexuell*.
","jfr":[]} {"baseform":"båge","wordforms":[],"text":"se under slå.
","jfr":[]} {"baseform":"bågen","wordforms":[],"text":"(sym) enligt uppgift från manlig pensionär, Gävle: ”samlagsställning från Indien där mannen eller kvinnan står med kroppen i en båge och bröstet uppåt och den andre står grensle ovanpå och för in kuken i fittan så knullandet kan utföras.”
","jfr":[]} {"baseform":"bål","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”brunstig; om suggor och kor i Jtl, Mp och Hls\". OFS har bål(a), bålas, bålsas, bålsen, bålsk o bålsken om samma sak och spring i bolin; vara brunstig (om svin). Teratologen (1998) har bålut; brunstig om gris (Vb) och ”Laila va en lomrut (klumpig) å bålut skorvkäring.”
","jfr":[]} {"baseform":"båll","wordforms":[],"text":"(dial) 1 osnöpt. Se även boll (5) och snöpa. 2 testikel. Båda uppgifterna från ORB.
","jfr":["boll","snöpa"]} {"baseform":"bång","wordforms":["bånge","fetbånge,"],"text":"(sl) 1 ha/få bång(e); om stånd, erektion. Troligen en ombildning av fjong*. Ordet bång kommer annars av fornsvenska bang; buller, som står i avljudsförhållande till bunga; trumma. Troligen ljudhärmande. Ordet förekommer också i en del folkmål t ex i Södermanland i betydelsen gren (t ex avbruten gren, större gren och grov gren). Samma betydelse finns även i Uppland, där kan ordet också stå för bl a kvist och stjälk. Kanske motsvaras ordet i fornsvenskan av baghn; gillerstock, ett ord som finns med i Södermannalagen.
\n”Sommarens finaste minne:/ Att ligga på en solstol och spana in de svenska/ Zornbrudarna vars tuttar pekar rakt upp mot solen/ När de sedan började smörja in varandra med sololja/ var måttet rågat för både mig och de italienska männen./ Vi fick bånge.” (Morelli 1994) ”Spänner av mig livremmen, knäpper upp gylfen, hoppas hon inte tycker jag har en liten nu, men när hon fått fram bongen ryggar hon till, spärrar upp gapet och vrålar högt av lycka innan hon tar sats och hugger in på den.” (Drougge 1998/2003) Även fetbånge, tokbånge; om extra kraftigt stånd. ”Hon hade fetbånge på alla sätt och vis.” (Lenas Stickan i Närstrid:Vanessa 2005) 2 ”penis.” (Kotsinas 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"bånga in den","wordforms":["bånga på"],"text":"(sl) knulla. Enligt en undersökning i tidningen Nya Åland (5/3-1999) vanligt ord för att ”ha sex” bland åländska ungdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"bånnjänta","wordforms":[],"text":"(dial) i lokalt språkbruk nedsättande (bånn, bond) om prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"båppe","wordforms":[],"text":"(sk) bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"bårhus","wordforms":[],"text":"(sl) möta bårhuset; avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"bårnig","wordforms":["bårnut."],"text":"(dial) gravid. Enligt folkmun.se från Ångermanland. Se även bårnut.
","jfr":["bårnut"]} {"baseform":"bårnut","wordforms":[],"text":"(dial) gravid. ”...Mensträsksfruntimren, samtliga till synes bårnut, som bejaka sin kvinnliga sexualitet...” (Teratologen: Fragment av surrogatpyret XIII. Tidningen Kulturen 1/2008)
","jfr":[]} {"baseform":"båt","wordforms":[],"text":"fornsvenska bater, troligen av frisiska eller fornengelska bát (engelska boat). Symboliskt om 1 båten i dockan (grottan); kuken. ”Nu tog jag Gudrun först, inte bara av artighet. Långsamt for min båt in i grottan, ända in och jag vräkte min kropp över henne, ville ha med alltihop; från fötterna till hjässan och hälsa till prinsessan...” (Bengt Martin, Kärlek 4/1965) 2 den lille mannen/pojken i båten, en mast i en båt.; klitoris. 3 båt i docka och sjösätta båten; knulla. 4 ”sitta i båten”. Mens* enligt Anna Rönnbäck i Luleå. Hon förklarar: ”Alltihop började i 7:an när tjejerna i min klass började prata om att ha mens, och nån sa att alla vi tjejer sitter i samma båt. Ja, se’n blev det då att: sitta i båten. Och det har vi fortsatt med sen dess, fastän det är snart 5 år se’n.” Även missa båten; utebliven mens.
","jfr":[]} {"baseform":"bäcka","wordforms":[],"text":"enligt Hjelmqvist (1901) ’mingere’; pissa. OFS har kasta sitt vatten. Samma ord som i bäcken och Rebecka (se do). Ingers (1977) har bäcka, lägga patient på bäcken*. Ordet från cirka1930.
","jfr":[]} {"baseform":"bäcken","wordforms":[],"text":"fornsvenska bäcken; skål från lågtyska becken av latin bachinum, båda med samma betydelse. Besläktat med bassäng, bägare. SO har ”hist.: sedan 1469”. Rund eller oval skål som används bl a av sängliggande på sjukhus. Ordet har med bassäng, franska bassin; bäcken att göra, vilket i sin tur kan härledas till det gallisk-latinska bacca; vattenbehållare. \"Storkarln Sejanus knopp —den näst högsta mannens i världen — blir nu till bäcken och nattkärl.\" (Juvenalis tionde satiren s 147) I vår äldsta ordbok från 1630-talet finns pissebäcken; nattkärl.
","jfr":[]} {"baseform":"bäckenbotten","wordforms":[],"text":"(latin pelvis) benring belägen i nedre delen av bålen, uppdelad i stora och lilla bäckenet. Dessa har, med tillhörande muskler, stor betydelse inte minst för kvinnan för utbytet av samlaget och för urinblåsans tömning. Vid en förlossning försvagas musklerna i bäckenbotten, vilket ibland leder till att kvinnan senare i livet får svårt att hålla tätt (inkontinens). ”Jag brukar ha benen ihop. Jag rör mig inte särskilt mycket, möjligen lyfter jag bäckenet.” (Hite 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"bäckla","wordforms":[],"text":"(dial) bete sig olämpligt eller opassande t ex barn som visar sig med baken bar och kvinna som lyfter upp kjolarna så bäcklarna (benen) blottas eller som sitter med vitt utbredda lår så att byxorna eller cunnus syns. (OFS) Rietz (1867) har bäklar; händer och fötter som ej kunna röras och ”Ligga mä bäklana i vädrä”; vara död.
","jfr":[]} {"baseform":"bädd","wordforms":[],"text":"fornsvenska bädder, äldre bädher; mjuk sängplats. Gemensamt germanskt ord. Se även under säng. \"Då först gav Aegisthus hon plats i sin bädd och sitt hjärta, och på sin brottslige man hämnades styggt hon till sist.” (Ovidius 1925)
","jfr":["säng"]} {"baseform":"bäffa","wordforms":[],"text":"(rom) ha samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"bägare","wordforms":["hund"],"text":"(sym) fitta. ”Just denna natt kom han dit, tryckte sig mot järngallret och gav sin hund att dricka ur glädjebägaren som flickan sträckte mot honom med händerna hårt om de kalla järnstängerna.” (Aretino 2008) ”Hennes tunga slungade sig ner i bägaren och uttömde så all den vällust en kvinna kan uppleva vid beröringen med en ivrigt kittlande tunga.” (de Musset 2008) Se även hund (4).
","jfr":["hund"]} {"baseform":"bälga","wordforms":[],"text":"(dial) bälga ur; ”krysta ur sig väder, fjärta kraftigt och mycket”. (OFS) Jämför bälga; äta, dricka omåttligt, fylla buken. Från isländska belgia; uppblåsa, få att svälla.
","jfr":[]} {"baseform":"bälghund","wordforms":[],"text":"(åld so) storätare, grobian, tölp. Uppgift från Jarrick/Söderberg (1998) som menar att ”det var ett populärt skymford i 1600-talets svenska komedier”. \"Bälghund är ett ålderdomligt och nedsättande uttryck för en storätare eller slukvarg. Det kunde också användas i betydelsen tölp, drummel eller lymmel.\" (Karlsson A & A 2017 s 22) Se även under hund.
","jfr":["hund"]} {"baseform":"bälgug","wordforms":[],"text":"(dial) bukig, stinn över magen; ålderdomligt om att vara havande i Uppland och Dalarna. ”Hon håller på (börjar) att bli bälgug; det börjar synas att hon är gravid”. (Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"bälling","wordforms":[],"text":"(dial) ”Oxe vars ena testikel vid kastrering ej kunnat avlägsnas; enbälling*. (OFS) Även om kastrerad* häst.
","jfr":[]} {"baseform":"bällug","wordforms":[],"text":"(dial) ’stormagad’ av bälla; stor, hängande mage på kvinna, inte minst då på gravid kvinna. OFS har bällog; stormagad överfört om havande kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"bälte","wordforms":[],"text":"(sl) 1 i uttrycken mötas under bältet och slå under bältet; om ett ojust knull som någon av parterna motsätter sig. Se även under (3) och midja. 2 under bältet förbud. ”Anita Ahlström använder sig både av traditionella terapeutiska metoder och praktiska råd. Det kan handla om samlagsförbud eller ’under bältet’ förbud, alltså inget smekande nedanför midjan.” (Ottar 4/2009) 3 hålla sig under bältet; uppträda oanständigt.
","jfr":["under"," under bältet förbud","midja"]} {"baseform":"bältig","wordforms":[],"text":"(euf) hon är bältig; fläckig i ansiktet. Småländskt ålderdomligt uttryck för kvinnans utseende vid havandeskap. Rietz (1867) menar att ordet kan härledas från bälte; gördel.
","jfr":[]} {"baseform":"bältjock","wordforms":["tjock"],"text":"(dial) av bäl; stor. ”Stor, höggravid, färdig att föda” enligt Gunilla Byrmans (1989) sageskvinna f 1908. Se även tjock.
","jfr":["tjock"]} {"baseform":"bämla","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har ”stor mage (ss hos havande kvinna)”. Även ”få barn”.
","jfr":[]} {"baseform":"bänd","wordforms":[],"text":"se benn.
","jfr":[]} {"baseform":"bända upp","wordforms":[],"text":"(sym) knulla. ”Din kuk blev hård. Alltid, alltid, alltid! tänkte jag medan du bände upp mig.” (Drougge 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"bängbula","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. Jämför bäng. 2 gravid mage.
","jfr":[]} {"baseform":"bängla","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Bänglas; bråka, väsnas och bängel; stor käpp, lymmel av bangen; slå. ”Pappa: ’Och jag tänkte fråga dig vad ni egentligen kallar det här för. Det vanligaste bland grabbarna är väl att dom kallar det för knulla, och jag vet inte vad flickor säger.’ Karin 15 år: ’Jo, vi säger samlag och bängla’.” (DN 26/2-1967, Vi talar med barnen om sex.)
","jfr":[]} {"baseform":"bängster","wordforms":["bänster"],"text":"(måns) prostituera sig mest om man som i ”steppa striten på bängster/bänster”. De båda sistnämnda orden betyder bl a förtjänst, pengar.
","jfr":[]} {"baseform":"bänn","wordforms":[],"text":"(rom) djävul, satan. Se vidare bäng.
","jfr":[]} {"baseform":"bänna","wordforms":["bända","löpa "],"text":"(dial) löpa om hynda, enligt Lundblad/Josefsson (2021). Se även löpa och hynda.
","jfr":["löpa ","hynda"]} {"baseform":"bänster","wordforms":[],"text":"se bängster.
","jfr":[]} {"baseform":"bär","wordforms":[],"text":"1 (sl) klitoris. ”Långsamt sjönk hennes sköte ned över mig och hon doftade björnbär eller hjortron och min tungspets fann raskt och tröstat hennes svenska bär,...”(Foerster,Kärlek 8/1967) 2 (små) testiklar. ”Jag lät honom försiktigt känna mina naglar både mot plantan* och dess bär.” (Bjørnboe 1967) Norsk slang har bæra. 3 vara på bäret; vara havande. 4 pigg i bäret; lätt på foten. 5 klia (rulla) bäret; onanera. 6 bröst, bröstvårta ”Han svarade inte, men det kunde han heller inte göra, ty hon hade gett honom en av bröstvårtorna i munnen liksom till ett dibarn, och Franz slickade på detta rara bär, som blir större istället för mindre ju mer man smakar på det.” (Salten 2009) 7 bäret; ollonet*.
","jfr":[]} {"baseform":"bära","wordforms":["biära"],"text":"fornsvenska bära, biära. Söderwall (1885) har \"bära i sin qved, vara hafvande med\" och \"mädhan iak hafdhe han j minom quid har iak han vtan värk.) (Heliga Birgittas uppenbarelser. Utg af G. E. Klemming bd 1 1857.) 1 (dial) troligen en substantivering av verbet bära. I Södermanland säger man ”hon är på bära”; om kvinna som är gravid. ”Sen tog jag mina saker och gick till fattighuset, för det hade matmor sagt, att när det skulle bära till för mej, då skulle jag packa mig iväg.” (Hellström 2010) OFS har dräktig i kalv och kalva (om ko). Se qved. 2 (dial) bära, bäran, bärande; kons yttre könsdelar. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"bärande","wordforms":[],"text":"(fsv) bärande, svensk dialekt bärane. Jämför isländska berendi. Ordet hämtat från Söderwall (1885) med betydelsen \"qvinlig födslolem\". Se också födslolem.
","jfr":[]} {"baseform":"bärfis","wordforms":[],"text":"(lmo) \"effekt av alltför tungt handbagage\" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998).
","jfr":[]} {"baseform":"bärm","wordforms":["bärma"],"text":"(dial) barm*, barmen. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"bärplockare","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinnojägare. Se även under bär.
","jfr":["bär"]} {"baseform":"bärsla","wordforms":[],"text":"(åld) föda, används mest om djur, ordet besläktat med barn. Småländska liksom bersla och bässla med samma betydelse. Uppgiftslämnaren (f 1903) har följande kommentar: ”I pojkgäng förr; bässla var ett ord som annars användes när fåret skulle föda.” (Byrman 1989). Även, enligt samma källa, bärslefärdig ”färdig att föda”, som en sagesman (f 1897) menar är ett ”ovanligt uttryck bara använt av äldre personer, tex av min farmor (1831—1917), som också sa bassla om själva födelseakten. Hon var joragumma.” Se också färdig och joragumma.
","jfr":["joragumma","färdig"]} {"baseform":"bärso","wordforms":[],"text":"(dial) sugga som skall grisa. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"bärstjälk","wordforms":["stjälk"],"text":"(euf) snopp. Enligt SAOL (11 uppl 1986) står snopp för ”utstickande del, spets; bärstjälk m.m.; vard penis”. Penis betydelsen återfunnen hos Hammarén (2001) ”...än mindre som du ens bett henne bita sig fast på din bärstjälk eller om något annat...” Se även stjälk.
","jfr":["stjälk"]} {"baseform":"bäs","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fjärt, fis. 2 samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"bäsa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fjärta. 2 knulla. 3 toalett. ”Gå på bäsan.”
","jfr":[]} {"baseform":"bäsad","wordforms":[],"text":"(för sl) knullad.
","jfr":[]} {"baseform":"bässa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Jämför bässas.
","jfr":["bässas"]} {"baseform":"bässas","wordforms":[],"text":"(dial) vara brunstig, vilja para sig (om tacka) och vara kåt och närgången mot flicka (om pojke). Uppgift från OFS som också har bässfart; vara brunstig (om tacka), bässil; brunst (hos tacka och gumse) och bässog; brunstig (om tacka).
","jfr":[]} {"baseform":"bässballe","wordforms":["ball","balle"],"text":"(dial) testikel* hos gumse. (OFS) Se även ball, balle.
","jfr":["ball, balle"]} {"baseform":"bässbyla","wordforms":[],"text":"(dial) testikelpung hos gumse. (Karleby) Uppgift fån OFS som även har bässbylla, bässbälg, bässpung, bässpyngla, bässpåse, bässkräppa för samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"bässpille","wordforms":["pill","pille"],"text":"(dial) \"lem* hos gumse\". (OFS) Se även pill, pille.
","jfr":["pill, pille"]} {"baseform":"bästis","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”OMG!!!!! ylade den unga Almblad när den muskulösa Aeger tryckte sin spetsiga bästis in i hans smala brunring*.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006) Norsk slang har bestevennen; kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"bästoi","wordforms":[],"text":"(sl) enligt en A I översikt är bästoi \" ett ovanligt och obskyrt slangord som förekommer i internetloggar som synonym för penis\".
","jfr":[]} {"baseform":"bättre lycka nästa gång","wordforms":[],"text":"(lmo) misslyckat knull.
","jfr":[]} {"baseform":"bäver","wordforms":["bäverdalen,"],"text":"(sl) av lågtyska bever. Gemensamt germanskt ord t ex tyska Biber och engelska beaver. \"Har ersatt det nära besläktade ordet bjur.\" (Fridell 2021) 1 fitta; för den tjocka, buskiga pälsens skull som får särskild fittlikhet, om man betraktar en simmande bäver uppifrån. Även bäverdalen, beaver och sprucken bäver. \"En pornografisk tillämpning av begreppet bäver möter vi i John Irving: Garp och hans värld, avsnittet ’Garps dröm’. ’Bäver’ står där, i den vokabulär som odlas av universitetets brottarlag, för kvinnoskötet och uppträder tillsammans med en serie olika adjektivattribut som knappast kan intressera här.” (Stolpe 1984) ”Jag bottnar då vare sig med händer eller fötter men min runda rumpa, och min allra heligaste bäver, är i perfekt höjd för honom.” (Söderblom 2015)
\nOm ordets uppkomst har Kurt Vonnegut följande att säga i Morgonmål för mästare (1973). ”Uttrycket användes först av nyhetsfotografer som ofta kom att se rakt upp under kjolarna på kvinnor vid olyckor, sportevenemang och från under brandstegar och liknande. De behövde ett kodord som de kunde skrika till andra fotografer och reportrar, kompisar bland polisen och brandkåren, för att låta dem få reda på vad som fanns att se om de ville se. Ordet var bäver.” 2 Bäver (sk) man med helskägg. 3 Kotsinas (1998) har banka, bonka, gömma bäver och mata bävern om samlag. 4 blöta ner, klappa eller mata bävern; runka. 5 Folkmun.se har bäver; kuk. 6 (svr) bävrar också för det likaljudande jävlar också!
","jfr":[]} {"baseform":"bäverfitta","wordforms":[],"text":"se björnfitta.
","jfr":[]} {"baseform":"bävernäve","wordforms":[],"text":"(sl) har den som fiser i näven och sedan lägger handen över näsan på någon.
","jfr":[]} {"baseform":"bäza","wordforms":["bäzza"],"text":"(sl) knulla. Jämför bazza.
","jfr":["bass"]} {"baseform":"bäzzi","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, sexig och het brud som man vill knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"bääz","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se \"mök, brakare\". Troligen ljudhärmande när fisen smyger ut.
","jfr":[]} {"baseform":"böckling","wordforms":["bög."],"text":"(sl) ”homosexuell man”, enligt Thorén (1996) från 1990-tal. Rökt sill eller strömming. Av tyska bückling med samma betydelse. Troligen liten bock (pga lukten). ”Men vad gör det dig om Ryssen skulle vara böckling? Så länge han inte skyltar med det?” (Drougge 2001) Se även bög.
","jfr":["bög"]} {"baseform":"bödel","wordforms":[],"text":"se bövlar.
","jfr":[]} {"baseform":"bödelsdräng","wordforms":[],"text":"(åld so) se vidare under bövel och rackare.
","jfr":[]} {"baseform":"bög","wordforms":["bögi;"],"text":"ett av de mest gångbara och accepterade orden idag för homosexuell man. Var ordet kommer ifrån råder det delade meningar om. Enligt SO är bög ”hist.: sedan ca 1910”. Det skulle dröja ända till 1986 innan ordet togs med i SAOL. Stolpe (1984) säger att det finns två slags bög. Det ena bög betyder lättlurad och är identiskt med månsingordet; bonde, bofast. Stolpe menar att kopplingen mellan bonde och lättlurad är gammal och ger som exempel ordet bondfångare, dvs en bedragare som använder sig av enkla knep mot oerfarna och lättlurade offer.
\nDet andra bög, det som betyder homosexuell, går enligt Stolpe tillbaka på en gammal indoeuropeisk rot som står för något pösigt och säckigt. På den roten finns ett gammalt svenskt ord bög; knivslida och Stolpe anser att det är detta begrepp ”slida att sticka kniven i”, som ligger bakom det vulgära bruket av ordet bög i betydelsen homosexuell. Bo Bergman tar i sin bok Runda ord och andra (1985) upp ordet bög och menar att det etymologiskt väl är identiskt med substantivet böj av böja som i fornsvenskan skrevs böghia. Han jämför med norska bøyg med grundbetydelsen böjning, krök och även om människa som går böjd, krökt. Precis som Stolpe anser Bergman att bög är månsing för lättlurad person. Därför, menar Bergman, med hjälp av Sven Ekbo, f d chef för Svenska Akademiens Ordboksredaktion i Lund, är det troligen från betydelsen lättlurad, som den nedsättande beteckningen för homosexuell uppkommit. Ytterligare en ordförklaring lämnas av Thesleff (1912) som menar att bög ”antagligen kommer av fra boggre”, något som också andra språkforskare är inne på då de härleder franska bougre; usling, ytterst av medeltidslatin Bulgarus; kättare, sodomit, egentligen bulgar.
\nJan Trost (1980) förklarar kopplingen mellan bög och bulgar: ”För ett par generationer sedan användes ordet ’buger’. I engelskan finns ordet ’bugger’ i franskan ’bougre’. Man utpekar manliga homosexuella med dessa folkliga ord. De har sitt ursprung i ord som står för ’bulgar’. Under 900-talet växte faktiskt fram i Bulgarien en kättersk sekt bogomilerna, som var manikeiska dualister. [Manikeism; numera utdöd gnostisk religion, grundad i Mesopotamien på 200-talet av Mani.] De menade att man genom att undvika att fortplanta sig minskade ondskan i världen. Antagligen ansåg de som inte var bogomiler att dessa kätterska bulgarer hade andra metoder än de accepterade att bedriva erotik. I tusen år har detta präglat det västerländska språkbruket, på samma sätt som den platonske eros och det grekiska mentorsystemet har gett upphov till uttrycket ’grekisk kärlek’.”
\nGerd Carling menar i en intervju i Biblioteket i Fokus (1/2005) att ”Bög kommer från bögis, har hamnat här via den europeiska rotvälskan, där det är detsamma som bulgar, och knallespråket månsing där det betyder det ursprungliga bonde. I svenska romanin finns ordet buro som betyder ’dom som inte reser’. Samma ord finns i det holländska boer, bonde. I förbrytarspråket har det däremot betytt knäppis.” Gerd Carling påpekar också att det inte är mer än cirka femtio år sedan bög får betydelsen homosexuell. Hon berättar historien om cirkuskungen Brazil Jack som brukade säga till personalen innan orkestern drog igång föreställningen att ’nu släpper vi in bögarna’ och då menade han bönderna eller lantisarna. ”Han var nu så illa däran av galenskap att han skulle ha blivit den förste bögisten om han bara hittat en partner, men karlarna var på den tiden ännu måna om röven sin.” (Pohjanen 2003)
\nOrdet bög förekommer i sammansättningar som pissbög, rumpbög, spännbög och strykbög, samtliga hos Langenfeldt (1947) med förklaringen ”homosexuell person”. Thesleff (1912) har bögsnoare; ”en som lever på homosexualitet, i härledd betydelse utpressare, även bögi; dålig, dum”. ”Lägg därtill bögarnas tusentals inriktningar med allt från kristna bögar, homosocialister, s/m-bögar, fotfetischister, liberaler, björnar (de som älskar helskägg) till fjollor och straightactingbögar.” (Lodalen 2003) Bögar som anser sig lite förmer än andra likasinnade eller har mycket pengar kallas ofta bakom ryggen för fin- eller kandelaberbögar. En inte alltför djärv gissning är att kandelaber kommer från den amerikanske homosexuelle pianisten Liberace (1919—1987) känd för sina extravaganta konserter med bl a kandelabrar på pianot. Också böga; homosexknull enligt den s k man-mot-man-metoden, samt bögnoja; rädsla för manlig homosexualitet. Kotsinas (1996) har bögis; ”kund till prostituerad” med tidsangivelsen 1898 samt från samma år köra opp en bögis; ”att söka en kund, om en prostituerad”. Kotsinas (1998) har bögajävel, bögarejävel, böghingst, böghora, bögnisse, bögröv, bögsprätt och bögnisse om bög samt bögiska om flata.
\nNumera har homosexuella gjort ordet bög till sitt eget och därmed helt brutit udden av det forna skällsordet och \"efter att i årtionden ha klassat bög och flata* som nedsättande ströks dessa anmärkningar ur Svenska Akademiens ordlista 2015.\" (Språktidningen 8/20 s 27) ”Intervjuade ungdomar menar exempelvis att det upplevs som fel och kränkande att använda ordet bög som skällsord emot någon som uppfattas (och uppfattar sig) som homosexuell. I relation till en kompis kan det däremot användas närmast kärleksfullt, i relation till någon man allmänt ogillar kan det fungera som ett (starkt) skällsord.” (Forsberg 2006) Detta inte minst då ordet också kan beteckna omanlighet och impotens. Jämför under hora.
","jfr":["hora"]} {"baseform":"böga","wordforms":[],"text":"(sl) att ägna sig åt bögeri. (se do) \"Bättre för slaven att böka i jorden än att böga sin husbond!\" (Juvenalis Nionde satiren s 138)
","jfr":[]} {"baseform":"bögafrid","wordforms":[],"text":"(sk) ”Avsides bänkgrupp i Kungsparken i Malmö, mötesplats för homosexuella”. (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"bögavstånd","wordforms":[],"text":"(sl) tidigare vanligt militärt uttryck (Håll bögavstånd!) för när någon/några i en kolonn gick för nära en framförvarande kamrat.
","jfr":[]} {"baseform":"bögblick","wordforms":[],"text":"(sl) har den som med bara en blick kan avgöra vem som är bög.
","jfr":[]} {"baseform":"bögelina","wordforms":[],"text":"(sl) flata*, lebba*.
","jfr":[]} {"baseform":"bögeri","wordforms":[],"text":"(sl) bögsyssla. ”Detsamma skulle Robert Mapplethorpe kunnat ha sagt när han fotograferade sina modeller och genom dem visar bögeriet som tidlöst, opåverkat av trender och politiska teorier.” (Cavefors: Erotik i konsten Subaltern 3/2006)
","jfr":[]} {"baseform":"bögettan","wordforms":[],"text":"(sl) munnen.
","jfr":[]} {"baseform":"böggrill","wordforms":[],"text":"(sl) solarium.
","jfr":[]} {"baseform":"böghandtag","wordforms":[],"text":"(sl) 1 polisonger. 2 bilringarna kring midjan. Se även kärlekshandtag och handtag.
","jfr":["kärlekshandtag och"]} {"baseform":"böghög","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Folkmun.se ”en grupp människor som slänger sig på varandra i en hög och därmed förhindrar den som ligger längst ner att röra sig. Detta är tämligen homoerotiskt”. När någon gjort mål i t ex fotboll, händer det att lagkamrater kastar sig över hen för att fira.
","jfr":[]} {"baseform":"bögig","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell. Även om allmänt otrevlig mansperson.
","jfr":[]} {"baseform":"bögigt","wordforms":[],"text":"som har med bög* att göra. ”Men samtidigt finns det alltid en risk för att orden faller fel, att det killar gör drar på sig kamraternas retfulla kommentarer, att det någon just sade lät ’tjejigt’ eller ’bögigt.” (Jonsson 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"bøginne","wordforms":[],"text":"(no sl) lesbisk*.
","jfr":[]} {"baseform":"bögköreri","wordforms":[],"text":"(åld) bögprostitution. Ordet dyker upp i en understreckare i SvD (14 feb 2016) med rubriken När skeppen kom lastade med smuggelsprit skriven av Jenny Björkman. Där skriver hon bl a: ”I en skrift från 1927 utgiven av Sammanslutningen för smugglingens bekämpande beskrevs miljöerna på ett sätt som punkterade den glamour som smugglarna själva målat upp och istället framstod de som förlorare förpassade till samhällets utkant. Författaren till reportaget hade under täckmantel tagit sig in i dessa lugubra miljöer och kunde avslöja män som inte bara ägnade sig åt smuggelsprit utan också åt koppleri, ’bögköreri’(homosexuell prostitution, vilket naturligtvis var olagligt), tiggeri, häleri och annan kriminalitet.”
\nI samma tidning med titeln Bland langare och langarkunder (1927) berättas att bögköraren eller bögsnoarens uppgift i livet är att ” ... frekventera pissoirer, kabinett samt vissa gator och parker i staden, som tyckas vara traditionella mötesplatser för sexuellt perversa individer.[...] Bjuder kunden 10 kronor, begär man 20 o.s.v. Skulle man ha tur att träffa på en kund av en viss social position, erbjuder som en sista utväg hotet om kompromettering en god press på offret.”
","jfr":[]} {"baseform":"böglås","wordforms":["lås"],"text":"(lmo) har den av som inte kan pissa i andra mäns närvaro. Se även lås.
","jfr":["lås"]} {"baseform":"bögläpp","wordforms":[],"text":"(sl) kallas hållaren för den registreringsskylt som finns längst bak på en moped.
","jfr":[]} {"baseform":"bögmansgrepp","wordforms":[],"text":"(lmo) skamgrepp om kuk. Jämför dödmansgrepp.
","jfr":[" dödmansgrepp"]} {"baseform":"bögnoja","wordforms":[],"text":"(sl) homofobi. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"bögon","wordforms":[],"text":"(sl) utläses bögögon och förklaras i slangopedia.se med \"glimret i ögonen som en del bögar har.\"
","jfr":[]} {"baseform":"bögparra","wordforms":[],"text":"(sl) stark parfym som ger huvudvärk.
","jfr":[]} {"baseform":"bögpest","wordforms":[],"text":"(sl) aids*. \" Som Jonas Gardell har skildrat det i sin romantrilogi över den tidiga svenska hivepedemin, Torka aldrig tårar utan handskar (2012-2013), hade homosexualitet bara precis slutat klassas som en sjukdom när 'bögpesten' började sprida sig och elda på den homofobi som varit på väg att lugna sig.\" (Såra tukt och sedlighet. Natur& Kultur 2021 s 170) \"Särskilt då rapporterna om aidsepidemin, den dödliga sjukdom som först bara tycktes drabba homosexuella och därför av vissa i gammaltestamentlig anda beskrevs som ett gudomligt straff, en 'bögpest' skickad att tukta de syndfulla människorna.\" (Västerbro 20215 s 447)
","jfr":[]} {"baseform":"bögpil","wordforms":[],"text":"(sl) den pilform som håret bildar ner mot nacken.
","jfr":[]} {"baseform":"bögpropeller","wordforms":["propeller"],"text":"(sl) fluga, kravatt. Se även propeller.
","jfr":["propeller"]} {"baseform":"bögpulka","wordforms":[],"text":"(sl) vespa, EU-moped.
","jfr":[]} {"baseform":"bögringen","wordforms":[],"text":"(sl) kallas den inhägnade rundel på Stockholms Central där många, bl a bögar, stämmer träff.
","jfr":[]} {"baseform":"bögröv","wordforms":["röv"],"text":"(lmo) uppstår vid alltför mycket analsex. Kan orsaka förslappning av analen och tarmläckage. Se även röv.
","jfr":["röv"]} {"baseform":"bögslunga","wordforms":[],"text":"(sl) handväska för män. Enligt The Alternative Swedish Dictionary härrör uttrycket från att homosexuella män svänger runt med sina handväskor.
","jfr":[]} {"baseform":"bögslurken","wordforms":[],"text":"(sl) kallas slatten i en flaska eller burk som delas av flera män.
","jfr":[]} {"baseform":"bögsnoare","wordforms":["bögkörare"],"text":"(åld) i \"Bland langare och langarkunder\" (Sthlm 1927) förklaras uppslagsorden: ”Dennes uppgift i livet är att frekventera pissoirer, kabinett samt vissa gator och parker i staden, som tyckas vara traditionella mötesplatser för sexuellt perversa individer.” Från samma källa berättas om en sådan bögsnoares arbetsmetoder: ”Bjuder kunden 10 kronor, begär man 20 o.s.v. Skulle man ha tur att träffa på en kund av en viss social position, erbjuder som en sista utväg hotet om kompromettering en god press på offret.”
","jfr":[]} {"baseform":"bögsnuvare","wordforms":[],"text":"(lmo) av snuva (sl); lura någon på något. \"—Hur gick det för rånarna? — De blev släppta när de sovit ut ordentligt. Troligen lade polisen ner ärendet direkt. Faktum är i alla fall att jag aldrig blev kallad till någon rättegång, så man kan väl utgå från att 'de snygga och söta bögsnuvarna' aldrig blev dömda.\" (Pallesen 1964)
","jfr":[]} {"baseform":"bögsnöre","wordforms":["snöre"],"text":"(sl) (säkerhets)bälte. Se även snöre.
","jfr":["snöre"]} {"baseform":"bögstreetboys","wordforms":[],"text":"(lmo) pojkbandet Backstreet Boys.
","jfr":[]} {"baseform":"bögstryk","wordforms":[],"text":"(sl) väldigt mycket stryk.
","jfr":[]} {"baseform":"bögstånkare","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se om en som utför ett arbete långsamt och inte särskilt väl.
","jfr":[]} {"baseform":"bögsvenne","wordforms":[],"text":"(sl) förklaras i slangopedia se med \"En moraliserande och skitnödig individ som värdesätter sitt anseende väldigt högt. Bögsvennen tycker att beteckningen är homofob, även fast den inte har ett dugg att göra med sexualitet.\"
","jfr":[]} {"baseform":"bögtak","wordforms":[],"text":"(sl) paraply enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"bögvalla","wordforms":[],"text":"(sl) lypsyl, läppglans.
","jfr":[]} {"baseform":"bögöl","wordforms":[],"text":"(sl) cider.
","jfr":[]} {"baseform":"böj","wordforms":["böje"],"text":"(sl) bög.
","jfr":[]} {"baseform":"böja upp","wordforms":[],"text":"(euf) ”han har böjt upp henne”; han har gjort henne gravid. Enligt en blekingsk sagesman (f 1937) \"mansspråk, om ogifta”. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"böjare","wordforms":["böjd"],"text":"(för sl) skällsord för bög, tönt, idiot, fjolla.
","jfr":[]} {"baseform":"böjelse","wordforms":["liderlig"],"text":"(åld euf) liderlig böjelse; ha ett otillåtet förhållande med någon. ”I ett annat ärende beskylldes Karin Larsdotter och hennes styvfar för att ha en ’liderlig böjelse till varandra' vilket ledde till ett högst ’oanständigt och skamlöst’ beteende. (Clementsson 2016) Se även liderlig.
","jfr":["liderlig"]} {"baseform":"böjsor","wordforms":[],"text":"(sk) trosor*. ”Tjosan, sa pågen, fick ner böjsorna på tösen.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"bök","wordforms":[],"text":"(sl) bög.
","jfr":[]} {"baseform":"böke","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS om flicka som tjänade piga och inlät sig sexuellt med son i huset för att skaffa sig make, särskilt genom att få barn med honom.
","jfr":[]} {"baseform":"bökel","wordforms":[],"text":"(dial) bövel. (OFS) Se även bövlar.
","jfr":["bövlar"]} {"baseform":"bökling","wordforms":["bävernäve "],"text":"(sl) kallas den som fiser i näven och sen lägger handen över näsan på någon. Se även bävernäve och böckling.
","jfr":[" böckling","bävernäve "]} {"baseform":"böksluka","wordforms":["böxlucka"],"text":"(dial) gylf, byxöppning. (ORB) Jämför böxskripa.
","jfr":["böxskripa"]} {"baseform":"böl","wordforms":[],"text":"(dial) kastrerad tjur, dragoxe. (OFS) OFVG har ”tjur som kastrerats vid vuxen ålder”. Rietz (1867) har böl; utskuren tjur och härleder ordet från fornnordiska bauli, boli; tjur. Idag förknippar vi ordet främst med tjurens bölande. Jämför böllko.
","jfr":["böllko"]} {"baseform":"bölen","wordforms":[],"text":"(svr) djävulen. ”Dem ger jag bölen (böveln, bödeln) och hundarna.” (Tillskrivs en Agneta Horn och förklaras hos Holm (1980) med ”enligt forntida sed vid avrättning”. Se också under hund.
","jfr":["hund"]} {"baseform":"bölja","wordforms":[],"text":"(euf) knulla enligt 76-årig man. Kanske från de fram och tillbaka böljande (våg)rörelserna.
","jfr":[]} {"baseform":"böllko","wordforms":["böllkuppa"],"text":"(dial) brummare, gallko med sjukligt stegrad könsdrift och ständigt bölande. Uppgift från OFS som också har böllsjuk(a), bölarko, bölarsjuka. Brølko (no so); kvinna med stark könsdrift och bølpurka; karltokig kvinna där bøl = brunstig och purke = so.
","jfr":[]} {"baseform":"bölsken","wordforms":[],"text":"(dial) brunstig (om svin). (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"bölva","wordforms":[],"text":"1 (sl) fitta. Även om mage. 2 (isl) bölv, bölva; svordom, att svära. Från bölva; önska bot åt någon.
","jfr":[]} {"baseform":"bön","wordforms":[],"text":"bön som hjälp mot onani enligt Fredrik Kleveness som, i boken Hvarför längre dölja det för de unga (1906), predikar: ”Var på din vakt emot orena tankar, framförallt när du är ensam! Gå hurtigt och med bön i och från din bädd! Betrakta icke närmare din kropp, och om du är rädd så bort med händerna ur fickorna! Betvinga de brusande känslorna genom att hålla händerna fast slutna i bön!”
","jfr":[]} {"baseform":"böna","wordforms":[],"text":"(sl) 1 klitoris, ärta. ”Åter höll hon honom fången i överjordisk sällhet. Han kände den lilla bönan svälla och förstoras under fingret.” (Anderberg, Kärlek 1/1965) 2 bönor; små kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"bönare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, fjant*, fjolla*.
","jfr":[]} {"baseform":"bönholk","wordforms":[],"text":"(lmo) dass, toalett. Även bönholk; kyrka. Se också holk (2).
","jfr":["holk"]} {"baseform":"bönsyrsa","wordforms":[],"text":"(sl) kvinna som lockar till sig personer för sex, bara för att omedelbart dumpa dom när hon fått som hon vill. Se också bönsyrsa under djur, så gör.
","jfr":["djur, så gör","bönsyrsa"]} {"baseform":"börd","wordforms":[],"text":"(dial) födsel* om ko: kalvning. Uppgift från OFS som också har bördko; ko som snart skall kalva.
","jfr":[]} {"baseform":"börda","wordforms":[],"text":"last, tyngd. Ordet besläktat med bära. 1 (dial) ”Hon har fått börda.” I Dalarna uttryck för att en kvinna är gravid, enligt Byrman (1989). 2 (dial) cunnus*. Uppgift från OFS som även har ”Ja ska smörj dä i bölon”. 3 (dial) nedsättande om kvinna eller djur (ko, märr o likn). (OFS) 4 (euf) sats, sperma, avföring. \"Längre fram i gången släpper en femtio år äldre broder i synden sin börda i hatten.\" (Roth 1969)
","jfr":[]} {"baseform":"börlicke","wordforms":[],"text":"(sk) hin håle. \"Det var väl själva börlicke! Det var väl själva fan!\" Se även hin.
","jfr":[" hin"]} {"baseform":"börn","wordforms":[],"text":"(fno) barn. ”ok áttu þau Ingibjörg börn saman” (och han och Ingibjörg hade barn tillsammans.) (Friðþjófs saga)
","jfr":[]} {"baseform":"börre","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Ingrid som tipsat om ordet \"används det för någon som är lite bög\". Och fortsätter hon: \"Kan användas om någon som ofta klassificeras som 'bögigt'* och då kanske man säger 'han är lagom börre'.\"
","jfr":[]} {"baseform":"börs","wordforms":[],"text":"(sl) pung*. Se även portmonnä (2).
","jfr":["portmonnä"]} {"baseform":"börssnopp","wordforms":["snopp"],"text":"(so) penisförlängare* i form av en dyr sportbil. Se även snopp.
","jfr":["snopp"]} {"baseform":"bös","wordforms":[],"text":"1 (da) homosexuell person. 2 i svenskan har skånskan skum person och allmänt finns också betydelsen skräp. \"Vidare till ett ord som borde vinna pris för effektivitet: bös. Inget annat ord rymmer så mycket småskräp på så få bokstäver. Smulor, dammtussar, okänt ludd från jackfickan — alltsamman är bös. Och när något är ofräscht och stökigt är det adjektivet bösig som är tillämpligt, åtminstone om du frågar en göteborgare.\" (Ulrika Good: Dialektorden som borde uppgraderas. Språktidningen 5/2025)
\n","jfr":[]} {"baseform":"böse","wordforms":[],"text":"
(sl) bög. Jämför bös (dial); tölp och bös (da); bög.
","jfr":["bös"]} {"baseform":"böss","wordforms":[],"text":"1 (sl) bög. Se också bös och böse. 2 enligt Lind (2016) skånska för skitfolk, smutsfolk och farligt folk. \"Jag bär alltid pistol när jag ska till Malmö. Där finns så jävla mycket böss.\" (Hans Alfredsson: En ond man, 1980)
","jfr":["bös "," böse"]} {"baseform":"bössa","wordforms":["bösspipa"],"text":"(sl) 1 fitta. Anspelar både på den ihåliga bössan (bösspipan) och på en springförsedd sparbössa, där mannen sätter in sina besparingar. 2 kuk; för pipans formlikhet och för avfyringskapaciteten. ”Hon: Din bössa verkar laddad! Han: Om, och nu fyrar jaag aaav...”
","jfr":[]} {"baseform":"bösse","wordforms":["bössesvin"],"text":"(sl) bög. Jämför böse, böss och bøsse (da) bög.
","jfr":[]} {"baseform":"böstel","wordforms":[],"text":"(dial) Lundblad/ Josefsson (2021) har \"klappträ även som skällsord\".
","jfr":[]} {"baseform":"böveri","wordforms":[],"text":"(fsv) böveri; osedlighet, lösaktighet. Jämför medelnordtyska boverie.
","jfr":["boverie"]} {"baseform":"bövlar","wordforms":["bödel"],"text":"(euf) av böveln (enligt NEO ”hist.: sedan 1609”), en förvrängning av bödeln, ett ord som tidigare också användes i svordomssammanhang, liksom bölen, böln och bölstugan (bövelstugan). Ordet bödel förekommer redan i fornsvenska bödhil från lågtyska bödel; tjänare, bud. Det är typiskt för dylika aggressiva uttryck att de gärna förlängs och dras ut på, t ex ”vad skockmillioner tusan tunnor bövlar”. SAOB har ”böfveln hvard., nästan vulg. mera litterärt än folkligt”. SAOB menar också att ”språkkänslan numera uppfattar böfveln ss en eufemistisk ombildning af djäfvul”. Dalin (1850) påpekar i sin artikel om böfvel att det ”brukas af somliga, hvilka derigenom tro sig svärja på ett mera hyfsadt sätt, och ofta nästan skämtvis”.
\nBödeln ansågs i forna tider som en mycket lågt stående varelse, närmast en ond makt i klass med fan och djävulen. På den tiden då Sverige hade dödsstraff undvek man att direkt använda ordet bödel. Han kallades istället för mäster(man), käre far eller Monsieur de Paris ett sätt att undvika de farligheter som ordet bödel var förknippade med. ”För böfveln! Du har alldeles rätt min gosse. Kvinnor och svartrockar bör man hålla stramt.” (H. Bergman 1923) \"Hans Honung vände sig till till Per Jacobsson och sa: Din djävul. Du då, svarade Per, du är allt en vacker man som är bukbror* med bödeln.\" (Gävle 1636 hos Inedahl (2023) OFS har bökel för böveln. Skånskan har bövvla, som Ohlmarks (2004) menar är \"en vanlig eufemism för ’djävla’, men anses tillgjort”.
\n","jfr":[]} {"baseform":"böxskripa","wordforms":[],"text":"
(dial) gylf*, byxöppning. (ORB) Jämför böksluka.
","jfr":["böksluka"]} {"baseform":"c","wordforms":[],"text":"(sl) bög. Även i betydelsen dum, korkad och tråkig. Jämför cp (cerebral pares); dum, korkad. I amerikansk slang står c för cocaine och för kvinna som sexobjekt; cunt*. \"He said the C-word!\" C kan också stå för cameltoe*. Se även n-ordet.
","jfr":["n-ordet","c","cp","cameltoe"]} {"baseform":"cabeza","wordforms":[],"text":"(för sl) kukhuvud, ollon*.
","jfr":[]} {"baseform":"cabriolet","wordforms":[],"text":"(sl) förhud på ollonet; den som kan dras tillbaka precis som taket på en bil.
","jfr":[]} {"baseform":"cacare","wordforms":["kack","kacka. "],"text":"(lat) det mest använda latinska ordet för att skita. Se även kack, kacka.
","jfr":[]} {"baseform":"cacator","wordforms":[],"text":"(lat) skitare, skitnödige. Lundgren (2001) berättar om två inskrifter på en husfasad vettande mot en gränd, som man fann vid utgrävningar i Pompeji. ”Cacator, cave malum” (Akta dig skitare!) och ”Cacator, cave malum, aut, si contempseris, habeas Jovem iratum”. (Akta dig skitare och om du inte gör det så må Jupiters vrede drabba dig.)” Syftet med inskrifterna var att förhindra skitnödiga att göra ifrån sig i gränden. Pompeji begravdes vid ett utbrott från vulkanen Vesuvius år 79. Se vidare under kack, kacka.
","jfr":[]} {"baseform":"cacete","wordforms":[],"text":"(port) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"cachesexe","wordforms":[],"text":"(fra) av franska cache; kåpa och sexe; kön. Ett diminutivt plagg som knappt täcker könet.
","jfr":[]} {"baseform":"caco","wordforms":[],"text":"(lat) se kacka, kakka. I det gamla Rom var Caco i betydelsen skita inte lika fult som t ex cunnus* och futuo*. Det romerska tabut mot avföring var svagare än det som gällde ord för sex och kön.
","jfr":[]} {"baseform":"cadurda","wordforms":[],"text":"(lat) blygdläppar*. (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"caffe blatte","wordforms":[],"text":"(lmo) en kopp svart kaffe. Från caffe latte. Jämför blatte.
","jfr":["blatte"]} {"baseform":"caganer","wordforms":[],"text":"(spa) ungefär skitaren. En keramikfigur som bokstavligt avslöjas med byxorna nere. Återfinns i Katalonien och närliggande områden med katalansk kultur som Andorra och Valencia. Namnet El Caganer betyder bokstavligen 'skitaren' och figuren föreställer vanligtvis en bonde, iklädd den traditionella katalanska mössan (barrentina) med bar rumpa i färd med att skita. I artikeln Analt, urbant och briljant (SvD resor 9 okt 2016) berättar Bobo Karlsson bl a följande: \"Besökare som har vägarna förbi vid jul kan iaktta det anala i Barcelonas katolska kyrkor. För i julkrubban bredvid Jesusbarnet finns en vulgär rackare, en caganer. Det är ett litet 'bajstroll' eller bajshelgon' som dragit ner brallorna och gnider sin stjärt och en bajskorv mot jorden. Varje år kommer numera små bajstroll ut i butikerna, de senaste årens mest sålda är en bajsande Obama, en bajsande drottning Elisabeth och en bajsande Lady Gaga.\"
","jfr":[]} {"baseform":"cakea","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se \"att spy, lägga en cake.\"
","jfr":[]} {"baseform":"cala","wordforms":[],"text":"(lat) knulla. ”Ivcvdvs male cala.” (Hunink 2011) [Jucundus knullar dåligt.]
","jfr":[]} {"baseform":"caleçon","wordforms":[],"text":"(åld) kalsong. Från franskan. ”Jag märkte att hon nu om morgnarna gjorde eld i bara stubben och jag visade mig i bara caleçonerna.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Se vidare intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"calippo","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"callboy","wordforms":[],"text":"(sl) manlig motsvarighet till det betydligt mer omtalade callgirl*.
","jfr":[]} {"baseform":"callgirl","wordforms":[],"text":"(sl) lyxprostituerad som kunden kallar på per telefon, och som har ett begränsat antal välbeställda kunder som betalar bra. Från början hade det hela dock inget att göra med call i telephone call; telefonsamtal. Detta om man får tro Paros (1984). Han menar att flickorna i stället fanns i s k call house, dvs hus där männen gjorde besök. Jämför house call; hembesök. Callgirls finns också i Sverige (ordet ”hist.: sedan 1955” [NEO]), men om verksamheten är organiserad är den olaglig och får inte annonseras ut i pressen. \"Hon var fin din syrra. Drog in bra med deg. Jag hängde till och med ihop med henne i några månader. Hon var den fräschaste callgirlen vi hade. Jag lovar.\" (Lapidus 2008 s 464)
","jfr":[]} {"baseform":"candaulism","wordforms":[],"text":"(fra) sexuell avvikelse eller fantasi som går ut på att man exponerar sin kvinnliga partner för andra, antingen i form av foton eller i verkligheten. Uttrycket lär komma från den forntida lydiske kungen Candaules som visade upp sin ovetande och nakna hustru för sin tjänare Gyges. När hustrun upptäckte vad tjänaren höll på med fick han valet att antingen döda sig själv eller kungen för att sona sitt brott.
","jfr":[]} {"baseform":"cantharides","wordforms":[],"text":"(grekiska kantharos; benämning på en slags tordyvel) spansk fluga; ett sorts afrodisiakum*. Ur den grönskimrande skalbaggen spansk fluga utvinnes ett färglöst, kristallint ämne cantharidin, som förekommer i vävnaderna hos skalbaggsfamiljen oljebaggar dit spansk fluga hör. Torkat och pulvriserat används sedan ämnet bl a som afrodisiakum*.
","jfr":[]} {"baseform":"capnolagnia","wordforms":[],"text":"(lat) att bli sexuellt upphetsad av rökning.
","jfr":[]} {"baseform":"capote anglais","wordforms":[],"text":"(fra) kondom. Den engelska kapuschongen (hatten). Att fransmännen blandar in engelsmännen i det här sammanhanget beror säkert på att man skyller sina grannar och/eller fiender för mindre rumsrena saker som t ex kondomen. Engelsmännen svarar också mycket riktigt med bl a french letter. Ett parallellfall finner vi bland könssjukdomar*, där syfilis kallas fransosen hos t ex tyskarna och tyska sjukan i Frankrike.
","jfr":[]} {"baseform":"captain of the heads","wordforms":[],"text":"(sjö) skämtsam benämning på den som hade till uppgift att göra rent toaletterna ombord. Head är här sjöslang för mugg*, toalett.
","jfr":[]} {"baseform":"caput","wordforms":[],"text":"(lat) huvud här om kukhuvudet, ollonet*.
","jfr":[]} {"baseform":"caracalacol","wordforms":[],"text":"könssjukdom*, som beskrivs så här av August Tim Wistrand (1843): ”Columbi reskamrater, säger han, öfverförde från Antilliska öarne, som af dem upptäcktes, till Europa år 1493 en ganska smittosam siukdom, hvilken ibland invånarne på dessa öar var ganska allmän och bestod i ett utslag öfver hela kroppen, som de vilda kallade caracaracol. Spaniorerna blefvo smittade af de vällustiga indianska qvinnorna, ty alla de som afhöllo sig från umgänge med dem blefvo förskonte för denna siukdom.”
","jfr":[]} {"baseform":"caracho","wordforms":[],"text":"(för sl) fy fan, idiot.
","jfr":[]} {"baseform":"carajo","wordforms":[],"text":"(spa) kuk. Jämför caracho.
","jfr":["caracho"]} {"baseform":"carezza","wordforms":["karess"],"text":"(it) smekning. Från latinets caro; kär. ”Könsumgänge utan sädesavgång”. (Kahn 1944) Efter titeln på en bok (1896) av den amerikanska läkaren Alice B Stockham (1833—1912) där hon beskriver samlagsmetoder där sädesavgången fördröjs i det längsta för att på så sätt öka njutningen. Se även karess.
","jfr":["karess"]} {"baseform":"caritas","wordforms":[],"text":"(lat) kärlek, barmhärtighet. Det kristna kärleksbegreppet i motsats till det hedniska eros*. Se även under agape.
","jfr":["agape"]} {"baseform":"Carl Johan","wordforms":[],"text":"se Karl Johan.
","jfr":[]} {"baseform":"Carl Philip","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"carnofallogocentrisk","wordforms":[],"text":"latin carno; kött, grekiska phallos; manslem* och egocentricitet; självupptagenhet. \"Än svårare är det givetvis för män. (Att bli vegan min anm BgD) Det var inte många år sedan DN Kultur publicerade en text om den 'carnofallogocentriska' världsbild som dominerat manligheten i modern tid. Kött och kuk alltså för den som inte kan sitt latin.\" (Margit Richert: Dokumentärens effekt: Nu blir männen veganer —fast i smyg. Svd Kultur 30 nov 2019)
","jfr":[]} {"baseform":"casangas","wordforms":[],"text":"(för sl) kvinnobröst i invandrartäta områden.
","jfr":[]} {"baseform":"Casanova","wordforms":["player"],"text":"”en riktig Casanova”; förförare av rang efter den italienske äventyraren och författaren Giovanni Giacomo Casanova (1725—1798) eller som han också kallade sig Jean-Jacques Casanova de Seingalt. Efter juridik- och teologistudier i Padua slog han in på den militära banan. En tid efter återkomsten till hemstaden Venedig arresterades han för magi. Han lyckades fly ur fängelset och genomkorsade under några årtionden Europa, en tid han senare skildrade i sina Memoarer, där samhällskritik växlar med detaljerade erotiska skildringar av de många erövringar han gjorde under sina resor och där religiösa bekännelser blandas med beskrivningar av framstående personer han träffat, t ex Fredrik den Store, Rousseau, Katarina av Ryssland och Voltaire. De pornografiska skildringarna som ingår i memoarerna har lagts till i senare omarbetade versioner av dem. Jämför Don Juan. ”C var Casanova CliCåt Curtisan/ gjorde många roCoCoCoCotter med små ba’n.” (Tankekorn) Se även player för en modern casanova.
","jfr":["Don Juan","player"]} {"baseform":"casanovakomplex","wordforms":[],"text":"ett tvångsmässigt missbruksbeteende i stil med alkohol- och drogmissbruk. En Casanova lider av en inre tomhet som till varje pris måste fyllas med nya sexuella erfarenheter och erövringar.
","jfr":[]} {"baseform":"casso","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se betyder casso; kuk utan närmare förklaring.
","jfr":[]} {"baseform":"cassolette","wordforms":[],"text":"(fra) fittlukt. Figurativt om vällukt men ironiskt om stinkande kärl.
","jfr":[]} {"baseform":"castus","wordforms":[],"text":"(lat) sedlig renhet, kyskhet.
","jfr":[]} {"baseform":"casual sex","wordforms":[],"text":"(eng sl) tillfälligt, flyktigt sex. ”Straighta kunde inte ha casual sex innan pillret kom.” (Bögjävlar 2007) Jämför straight, strejt.
","jfr":["straight, strejt"]} {"baseform":"CAT","wordforms":[],"text":"kort för Clitoris Alignment Technique. Samlagställning där mannen ligger ovanpå kvinnan i något som liknar missionärsställningen* men fem centimeter högre upp, så att hans blygdben gnider mot kvinnans klitoris, medan penis är djupt inne i slidan*.
","jfr":[]} {"baseform":"catamite","wordforms":[],"text":"(eng) från latinets catamitus. I det antikens Grekland och Rom var en catamite en ung pojke i pubertetsåldern som ofta hade ett pederastiskt* förhållande till en äldre man.
","jfr":[]} {"baseform":"catcher","wordforms":[],"text":"(eng sl) den passiva partnern i analsex*och S/M*. Mottagare, stoppare i baseboll. Se även under tops.
","jfr":["tops"]} {"baseform":"catsuit","wordforms":[],"text":"(eng) helkroppsdräkt i latex att använda vid S/M* och andra sexlekar.
","jfr":[]} {"baseform":"cauda","wordforms":["coda"],"text":"(lat) Latinsk-svensk ordbok (1952) har ”svans, stjärt” och ”spec. penis”. Där anges också formen coda som en vulgär form av cauda. Franskans queue har samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"caulis","wordforms":[],"text":"(lat) penis. Stjälk, stängel.
","jfr":[]} {"baseform":"cavejob","wordforms":["grotta"],"text":"(sl) det blowjob* som utförs på kvinnor. Grottjobb. Se även grotta.
","jfr":["grotta"]} {"baseform":"cayampa","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"cayate","wordforms":[],"text":"(för sl) håll käften!
","jfr":[]} {"baseform":"cazzo","wordforms":[],"text":"1 (ita) kuk. I uttrycket \"Che cazzo vuoi?\"; Va fan (i helvete) vill du? Också \"cazzo dici!; Vad fan säger du? ordagrant Vad kuk säger du? Ordet är centralt i italienskt svärande. Andra liknande ord för samma sak är cazzaria, cazzoruto, cazzuto och cazzica. Se cono för ett motsvarande spanskt uttryck. 2 (sl) kuk enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"CBT","wordforms":[],"text":"(eng) står för Cock and Ball Torture; kuk- och pungtortyr med hjälp av t ex vax, smisk och bondage*.
","jfr":[]} {"baseform":"CD","wordforms":[],"text":"kort för crossdresser*.
","jfr":[]} {"baseform":"cebrikan","wordforms":[],"text":"(sl) kallas den som gillar storväxta kvinnor och sexdrömmer om dem.
","jfr":[]} {"baseform":"Celest","wordforms":[],"text":"(smn) kvinnligt könsorgan. Himmelsk, gudomlig från franska célest(e).
","jfr":[]} {"baseform":"celibat","wordforms":[],"text":"(latin cælibatus; ogift stånd, av cælebs; ogift). NEO har ”hist.: sedan 1635”. Frivilligt avhålla sig från sexuellt umgänge eller äktenskap. Celibat föreskrevs för katolska präster år 1074. I Sverige förordnades celibat vid Skänninge möte 1248, men det visade sig svårt att genomföra. Med reformationen och brytningen med påvekyrkan avskrevs alla tankar på celibat. I Italien firar blivande brudgummar addio al celibato; slut på singellivet dvs det vi kallar svensexa*. \"Vi är naturligtvis alla celibitära som barn; i mitt fall dröjde det tjugo år innan jag miste jungfrudomen.” (Hite 1977) \"Lever man i celibat under en längre tidsperiod är det naturligt att man ändå behöver något som stimulerar.\" (Kalmér 2024 s 197)
","jfr":[]} {"baseform":"celibatör","wordforms":[],"text":"försvenskad form av latinets caelibatus; ogift stånd, av caelebs; ogift Se vidare celibat. \"Jag vill inte ta ordet singel i min mun. Frånskild och separerad låter hårdare, men ändå lättare att säga. Det franska celibataire ännu bättre. Eller det svenska celibat. Varför inte celibatör.\" (Carl Cederström: En celibatörs bekännelser. Svd Kultur 23/2-2020)
","jfr":[]} {"baseform":"cell","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Nu kom jag mycket lämpligt för honom och fick nöjet att lugna hans upprörda klosterbroder* genom en lagom lång inspärrning i min enskilda cell.” (Salten 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"cello","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk. I uttryck som hänga ut cellon; pissa. I dikten En allvarsam gåta, som riktar sig till \"alle vackre damer\" frågar sig Georg Stiernhielm (1598—1672) vad en kvinna som vill leka trycker för slags vän till sitt liv. \"När som jag kommer an en Lust, att jag vill Leka./ Så går jag till min Vän, min fröjd och tidsfördriv;/ Jag fattarn om sin hals, och tryckern till mitt Liv./ Jag griper på sin Snarr: Ho vill mig det förneka;/ Jag dragern upp och ned; jag tagern på sin Kvicka;/ Jag gnidern av och till, till dess han riktigt står;/ Sen ställer jag min Vän emellan Ben och Lår./ Och börjar på en Lek, som bäst sig månde skicka./ Jag finrarn, fiddlarn till mitt hjärtas Lust och Fröjd;/ Jag gårn upp och ned, till dess jag är förnöjd./ Och där så händer, Snarren löper av, och slaknar;/ Så sätter jagern in och vrider upp igen;/ Fast sker det med förtret, till dess han styver raknar;/ Går leken åter an, Så gläder jag min Vän.\" Och så poängen: Min vän är en fiol di gamba.
","jfr":[]} {"baseform":"censur","wordforms":[],"text":"(latin censura; granskning, av censeo; granska, värdera) ”Hist.: sedan 1624”. (SO) Förhandsgranskning av innehållet i t ex tidningar, tidskrifter, böcker, film, radio- och tv-program. Här ska vi koncentrera oss på den censur som rör den officiella moralen, särskilt då sexualmoralen.
\nPå 1930-talet publicerade Hollywood sin första lista över tabuord, däribland virgin, whore och sex, som inte fick förekomma i någon film. Ett annat tabuord var shit, som första gången dök upp 1961 i den amerikanska filmen The Connection. I slutscenen av filmen Borta med vinden från 1939 med Vivien Leigh och Clark Gable i huvudrollerna undrar Scarlett O’Hara (Leigh) vad det ska bli av henne när hon förstått att Rhett Butler (Gable) tänker överge henne. Och Butler fäller då den klassiska repliken: ”Frankly, my dear, I don’t give a damn.” (Uppriktigt sagt, kära du, det ger jag fullständigt fan i.) Ordet damn var ett av orden på Hollywoods tabulista och fick inte användas trots att det fanns med i Margret Mitchells bok Gone with the wind från 1936. Censorerna föreslog istället ordet darn (ungefär blanka tusan) men det förkastades av producenten för filmen som höll fast vid damn och därför dömdes till 5 000 dollar i böter.
\nDen amerikanske ståuppkomikern George Carlin skrev i början av 1970-talet en monolog där han hade med de sju ord som på den tiden absolut inte fick uttalas i tv. Orden var shit, piss, fuck, cunt, cocksucker, motherfucker och tits.
\nSverige hade världens äldsta statliga filmcensur när den skrotades i januari 2011. Den var från 1911. Statens biografbyrå censurerade inte bara bild utan även ord. När den italienska filmen La Dolce Vita skulle översättas till svenska på 1960-talet fick översättningen bakläxa på en rad punkter. Bl a tilläts inte repliken ”Den som pippar i enrum förolämpar mig” utan fick ändras till ”Inget hångel i enrum om jag får be”. Vidare fick ”Luder och bögar” ge vika för ”Hej på er patrask”. Vilgot Sjömans film 491 från 1964 totalförbjöds av biografbyrån pga sitt provokativa sexuella innehåll (bl a hade den kvinnliga huvudrollsinnehaverskan Lena Nyman samlag med en hund) både i ord och handling. Protesterna över förbudet blev dock så våldsamma att regeringen tvingades ingripa. Resultatet blev att filmen tilläts för vuxna efter några klipp och sedan en lång monolog med s k fula ord gjorts ohörbar.
\nInom skönlitteraturen har sådana storheter som James Joyces Ulysses och D H Lawrences Lady Chatterleys älskare släppts först efter långa rättsprocesser. Ulysses utkom programenligt i England 1922, men i USA gav domare John M Woolsey klartecken för publicering först 1934. Därmed blev boken den första med obscent språk som publicerats lagligt i USA. I sin motivering för frisläppandet sade Woolsey bl a: ”De som smutsiga kritiserade orden är gamla saxiska ord som är kända av nästan alla män och, vågar jag påstå, även av många kvinnor. Det är sådana ord som vanemässigt kan användas, tror jag, av den sorts folk vars fysiska och psykiska liv Joyce försöker beskriva.” Lady Chatterleys älskare från 1928 frisläpptes först 1960 i England. Orsaken till dröjsmålet var det vulgära språk som främst skogvaktaren använde vid sina kärleksmöten med ladyn.
\nMed Norman Mailers De nakna och de döda (1948) och James Jones Härifrån till evigheten (1951), två klassiska krigsskildringar från andra världskriget, får de fula orden något av ett genombrott i amerikansk litteratur. Därmed inte sagt att det är fritt fram för dem. Så tvingas t ex Mailer att ändra fuck till fug, (vilket föranledde en kvinna som deltog i ett party dit Mailer också var bjuden att gå fram till honom och undra: \"Så du är mannen som inte kan stava till fuck.\") medan Jones visserligen får använda ordet omaskerat, men inte fullt ut. Originalmanusets 358 fuck stryks i boken ner till 108. Samma öde drabbar ordet shit vars antal reduceras från ursprungliga 135 till 50 stycken. Än värre går det för cunt och prick som förbjuds helt. Det hjälper inte att Jones försöker förklara för förläggaren att soldaters språk är så mycket mustigare och obscenare än vanligt folks.
\nFörst 2011, sextio år efter originalutgivningen, utkommer Härifrån till evigheten ocensurerad. Det är James Jones dotter som ger ut faderns verk i digital form.
\nOch tro inte att det är så mycket bättre i våra dagars USA. I december 1995 gör den amerikanska högern försök att censurera Internet. Ola Larsmo berättar i artikeln Cyber nockade kongressen (DN 18/12-1995) att ”i det telekommunikationspaket som nu ligger för omröstning i representanthuset ingår en lag om att kriminalisera ’indecency’ på nätet — och dessa oanständigheter omfattar t ex ’omnämnandet av könsorgan’. De nätverksansvariga som släpper igenom sådant skulle kunna bötfällas strängt eller dömas till två års fängelse.” Denna lag, Communications Decency Act (CDA), strider, enligt tre federala domare i Philadelphia, mot grundlagen. Domarna menar att ”Internet det mest öppna massmedium som hittills utvecklats, och förtjänar därför starkt skydd mot juridiska inskränkningar. På samma sätt som Internets styrka är dess oöverskådlighet, så vilar vår frihet på det kaos och den kakafoni av yttrandefrihet som skyddas av författningens första tillägg.”
\nÄven i vårt land censureras det på internet. Under rubriken Yttrandefrihet skriver Porthos i AbsolutLennarts blogg (19/12-2008) bl a följande: ”Har ni någonsin varit inne på Passagens chat? Har ni någonsin råkat skriva ordet ’kuk’ i en av deras chattar? Då ersätts bokstaven med en asterisk och skriver du ordet en gång till på pin kiv, kommer en moderator in och bannar dig och hotar dig med, att om detta sker en gång till blir du blockad.”
\nSignaturen Peter (6 sept 2011) skriver bl a följande under rubriken ”Ersättning för ’fula ord’”: Nu har jag suttit har och skrivit i några veckor med denna laptop och ThaiWindows och ThaiOffice och detta med svenska ’prickar’ far jag till att funka så dar. Varje gång jag skriver ’höra’, detta höra har jag kopierat, men då jag inte har prickarna blir ju höra nagot annat ’ett fult ord’. Forst nu har jag forstatt varfor det hela tiden blir ’Kolja’, nar jag skriver höra utan prickar, for det är inlagt som ersattning for det fula ordet. Ja, sa kan det bli, sa nu undviker jag att skriva höra utan prickar, far ersatta det med något annat.”
\nFilter mot ”fula” ord, kan också ställa till det på nätet. Ofta hittar dessa filter fulheter inuti helt oskyldiga ord, så t ex kan I want to drink a cocktail censureras till I want to drink a ****tail, eftersom filtret känner av det ”fula” cock; kuk i cocktail. Konstigt och inkonsekvent nog reagerar inte filtret på slangens tail som ju kan betyda både arsle och knull. På svenska kan det oskyldiga ordet pröva råka ut för censur eftersom det innehåller det ”fula” ordet röv, varför ordet skrivs p***a.
\nI en artikel i SvD Näringsliv (24 maj 2024) med rubriken \"Hon tränar svenska AI anpassad för myndigheter\" berättas om att Region Kronobergs AI-lösning för journalskrivning, gav upphov till den lite udda rubriken: \"AI-journaler i sjukvården kritiseras — buk blev kuk\" och Sveriges Radio rapporterade att medicinska diagnoser blev fel, att ordet pares (förlamning) blev sparris och bukbesvär förvrängdes till kukbesvär när AI skrivit journalen.
\nUnder rubriken God idé att censurera ordbok för skolbruk? skickar det stora holländska ordboksförlaget Van Dale (1/2-2007) ut en förfrågan till press och berörda myndigheter angående den ordbok som är avsedd för kristna grundskolor och där alla ”fula ord” och ”skällsord” uteslutits. Initiativtagare till ordboken är en rektor och administratör för fem reformerta grundskolor i Staphorst (ett samhälle med ca 16 000 invånare). Ett par hundra ord är borttagna ur ordboken och skolorna i det starkt religiösa Staphorst har beställt 2 500 ex av ordboken. Förlaget understryker i sin skrivelse att ordboken inte kommer att säljas till allmänheten och vill dessutom veta vad mottagarna av utskicket anser om detta kristna initiativ och vad man skulle tycka om en censurerad ordbok också för de islamska grundskolorna. Uppgift från Måns Axkull i Ystad.
\nNär boken Kärlekens pris eller Äktenskapets afslöjade hemligheter en sexualupplysningsbok kom ut 1899 var den försedd med följande varningstext på omslagets första sida: Må ej ligga framme obevakad”.
\nÅr 1896 åtalades Gustaf Frödings dikt En morgondröm som ingår i samlingen Stänk och flikar. Dikten innehöll en, efter den tidens sätt att se, mycket djärv samlagsskildring. När diktsamlingen kom ut den 29 september 1896 var det många som förfasade sig över att Fröding och framförallt det fina förnäma förlaget Bonniers kunde ge ut något så ”ohöljt snuskigt”. Recensenterna erkände överlag diktsamlingens konstnärliga förtjänster, men hade svårare att förlika sig med kärleksscenen i En morgondröm, som många menade saknade motstycke i vår litteratur vad gäller frispråkighet. Stänk och flikar åtalades för brott mot den paragraf i Tryckfrihetsförordningen, som talar om publikationer ”varigenom främjandet av ett fördärvligt levnadssätt åsyftas”. Och här är det inte Frödings ordval som censureras, för han är mycket noga med att använda sig av eufemismer på känsliga ställen, utan istället är det ämnet som sådant som är orsaken till övergreppet. Åtalet gällde sidorna 109—111 i diktsamlingen, dvs de tre sista raderna i fjärde sången av En morgondröm: ”låg hon naken och utslaget skön/ och med vidt skilda knän och med skälfvande sköte/ var den älskades åtrå i möte”, samt hela femte sången: ”Själ i flamma, blod i dans,/ han var hennes, hon var hans,/ han blef hon, hon blef han,/ ett och allt och tvenne, när hans unga makt af man/ trängde in i henne.// Och med hufvudet bakåt i kyssande böjdt/ och med skötet mot famnaren höjdt/ drack hon lifvets och kärlekens yppersta drick/ i hvar störtvåg, hon fick/ af hans lifseldssaft,/ i hvar gnista, som gick/ af hans kraft.// Och som samma andedrag/ samma puls och hjärteslag/ själ vid själ i samma kropp/ samman höll,/ steg och föll rytmens ned och opp,/ mot och in och från,/ tills med ens en stråle sköt/ ur hans lif och lifsvarmt göt/ faderkraft i moderfröt/ och som två förenta floder/ ström af fader, ström af moder/ blefvo ett i son.”
\nI ett brev till Stockholms Rådstuvurätt medger Fröding ”att denna skildring är ohöljd” och ”att den icke motsvarar det, som anses som ärbart inom vissa kretsar av nu levande människor och därför av dem kan betraktas som skändlig och vanhelgande för sederna”. Men, fortsätter han: ”Ärbarhet och seder äro dock så pass svävande begrepp att jag kan tänka mig många människor, vilkas ärbarhet och seder icke på minsta sätt såras eller vanhelgas av min skildring.” Vidare menar Fröding att \"ett könsfamntag i sig själv är lika moraliskt som att äta sig mätt eller dricka sig otörstig och det är av mångfaldigt rikare och ädlare art och grad — varför då tala om det ena som något, vilket faller av sig självt, och det andra som det vore ett brott och ett sluskeri”.
\nMen åklagaren är av annan åsikt: ”Vissa av kroppens funktioner vore av det slag, att de icke kunde öppet utföras utan att såra anständighet och sedlighet. Detta vore så självklart att någon undervisning därom ej erfordrades. Man visste det av blotta instinkten. En av dessa funktioner, och den känsligaste av dem, vore den, som i den åtalade dikten beskrevs. Vad som icke kunde öppet utföras utan att såra anständighet, kunde ej heller öppet beskrivas utan att såra dessa känslor.”
\nDomen löd på frikännande. Strax innan julen 1896 utgavs en ny upplaga av Stänk och flikar. På förläggarens begäran uteslöts bl a den femte sången i En morgondröm. När samma förlag, Bonniers, 1960 ger ut ett urval av Frödings dikter och prosa saknas fortfarande femte sången och det gör den i alla nyutgåvor av diktsamlingen ända fram till 1955. Däremot fanns den åtalade stroferna med i en rad närmast pornografiska ”tjuvtryck” från den här tiden..
\nHenrik Bernhard Palmaer (1801-1854) känd bl a som en vass satiriker och grundare av Östgöta Correspondenten (1838) tryckte samma år i sin tidning satiren Yttersta Domen där han gycklade med två av sina motståndare, biskopen i Linköping, J.J.Hedrén och domprosten i samma stad Sven Lidman. Satiren åtalades för ”gäckeri med Guds ord”. Palmaer hade nämligen i sin satir använt uttrycket änglapacket och påstått att änglarna hurrade och att Gud gäspade och att det fanns ett smålöje på Guds läppar. Allt detta sårade djupt den religiösa känslan enligt det åtal som stadsfiskalen i Linköping väckte mot satiren och dess upphovsman.
\nFörutom moraliska värderingar, som i fallet med Frödings dikt, kan också estetiska bedömningar ligga till grund för censur. Grova obsceniteter kan tillåtas i en text med t ex konstnärliga kvaliteter och syften. Här underförstås givetvis att det är en ”bra” författare som står för denna konstnärlighet. Med ”bra” författare menas då ”kända” och ”omskrivna” författare. Denna inställning bäddar naturligtvis för godtyckliga domslut.
\nLars Ullerstam ger ett bra exempel på detta i sin De erotiska minoriteterna (1964). I början av 50-talet åtalas i Stockholms Rådhusrätt två böcker, Jag var en kärlekskonstens mästare (dom 1950) och Min kärlek var till salu (dom 1952). Den förra är, enligt Ullerstam, ”en lovsång till den sinnliga erotiken. Sadistiska inslag förekommer inte alls, inte heller sådana obscena ord som kuk, fitta, knulla etc. Det manliga könsorganet benämns phallos, klyvarbom, den etc, en prydhet som anses förlegad av skönlitterära författare numera”.
\nI Min kärlek var till salu är det en prostituerad som skildrar sitt liv. Följande avsnitt är ett utdrag av den text som renderade författaren tre månaders fängelse villkorligt. Några sexuellt utsvultna flickor på en kvinnoanstalt får besök av en man: ”Vi hade lovat varandra att vara helt solidariska och låta honom själv välja flicka bland oss. Men Ingrid kunde inte uthärda, utan rusade upp, kastade sig om halsen på mannen, slingrade sin kropp mot hans och borrade sina läppar mot hans mun. Hela hennes kropp var spänd som en sena, fingrarna var krökta som klor och rev långa ränder i hans bruna hud, ilade över den breda ryggen, över armarna, ner mot magen och över låren. Slutligen pressade hon ner mannen på rygg på golvet, satte sig över honom som en ryttarinna på hästen. Det blev en våldsam ritt efter månaders instängda längtan. [...] Dagmar slet i sig själv, borrade fingrarna i sitt eget kött, ropade språkets alla vulgära ord och betedde sig som en vansinnig. Slutligen kastade hon sig över det älskande paret, försökte skilja dem åt, pressade sig slutligen ner över mannen, samtidigt som hon omfamnade Ingrid, slet i hennes hår, körde in fingrarna i hennes armhålor och bet i hennes bröst. Scenen hade övergått i det orgiastiska, i ett primitivt, lidelsefullt raseri. [...] En avlingshunger i dess högsta potens, utan en skugga av hämningar. ”
\nUllerstam jämför detta avsnitt med ett liknande i Henry Millers Sexus (1949), en bok som klarar sig undan åtal. Han menar att ”sådana sexualromantiska höjdpunkter (som de i citatet ovan) når Millers prosa aldrig upp till”. Millers beskrivning av gruppsexualitet är ”mer krasst och detaljerat obscent”, bl a ”tillåter han sig att öka den pornografiska effekten genom att använda de folkliga könsbenämningarna kuk, knulla etc”. Här ett utdrag ur boken: ”... utan att vänta på svar böjde hon sig fram, fick fatt i kuken och stoppade den i munnen. [...] Efter några ögonblick drog hon bort munnen. ’Så där ja [...] nu vill jag titta på!’ Hon gav mig en liten puff, liksom för att skynda på mig. Maude sträckte ut sig som en katt med röven hängande över bordskanten och kudden under huvudet. Hon lindade benen runt midjan på mig. Så släppte hon plötsligt taget och lade upp benen på mina axlar. Elsie stod bredvid med huvudet nerböjt och studerade oss med andlöst intresse. ’Dra ut den en liten bit’, bad hon i en hes viskning. ’Jag vill så gärna se när den glider in igen.’ Så sprang hon kvickt bort till fönstret och drog upp persiennen. ’Sätt igång bara!’ sa hon. ’Knulla henne!’ Samtidigt som jag körde in den märkte jag att Elsie gled ner bredvid mig. I nästa ögonblick kände jag hennes tunga på pungen. Hon slickade den med liv och lust.”
\nVilhelm Mobergs roman Utvandrarna (1949) väckte på sin tid stor skandal i vissa kretsar för det mustiga språk som Moberg lät sina emigranter använda. Så yrkade t ex det f d konsultativa statsrådet Axel Rubbestad på åtal enligt tryckfrihetsförordningens kapitel 7 paragraf 4:12. Pingstvännen och författaren Ebbe Reuterdahl (1887—1966) startade Riksaktionen mot smutslitteraturen där det största hatobjektet var Mobergs Utvandrarna. Och bondeförbundaren Axel Rubbestad (1888—1961) krävde fängelsestraff för Mobergs sexuella frispråkighet.
\nMen Moberg gick till motangrepp och i ett anförande i sedlighetsdebatten anordnat i Medborgarhuset i Stockholm 18 januari 1951 hade han bl a följande att säga:
\n”Språket är nu författarens arbetsverktyg, hans hjälpmedel. Vårt språk, det svenska, består av omkring 110 000 ord. Och nu menar en mängd människor att vi författare i våra arbeten inte skall få begagna en del av dessa ord — den del som kallas ’de fula’. De vill, som det heter, ’resa en befriande proteststorm’ mot böcker som innehåller sådana ord. Det gäller framför allt svordomar samt en del rent folkliga beteckningar som avser sexualorganen och sexuallivet. Nu måste jag erkänna att begreppet ’fula ord’ helt enkelt inte existerar för mig i min egenskap av författare, och jag tror också att många av mina kolleger är beredda på samma förklaring: Det är okänt för oss. Det är barockt att föreställa sig att en författare när han skriver också sitter och skiljer emellan vackra och fula ord. [...] Finns det någon skribent som sitter på det sättet och sållar orden i anständighetssållet, då lyckas han med sin bok inte åstadkomma något annat än en förfalskning av verkligheten.” Och fortsätter Moberg: ”Man må komma och anklaga mig för att i tryck ha begagnat språkets som man säger allra grövsta ord. Jag svarar bara: I munnen på vederbörande person i den beskrivna situationen är detta ord det enda riktiga. Men nu kräver mina meningsmotståndare alltså att det ska sättas opp en förteckning på de ord och uttryck, förekommande i vårt svenska språk, som författarna inte får använda i sina böcker. Det är fråga om en svart lista alltså, en lista på förbjudna, anstötliga ord.[...] Hur skall en författare kunna ge en genuin och äkta skildring av svenskt folk och svenskt folkliv utan att bruka de ord, som detta folk själv använder i sitt dagliga tal?”
\nI början av 2000-talet tar Sveriges Riksdag ett första steg mot att stämpla missaktning mot homosexuella som hets mot folkgrupp. När frågan har debatterats har några kristdemokrater påpekat att det skulle bli olagligt för t ex präster att predika över vissa avsnitt i bibeln. Men det kan bli värre än så. Juristprofessorn Madeleine Leijonhufvud menar i en artikel i DN debatt den 6/9-2002 att enligt lagtexten blir det även olagligt att ge ut t ex bibeln och koranen. Exempel på en passage i bibeln som kan bli olaglig vid en lagändring är Romarbrevet 1:26 där Paulus kallar praktiserad homosexualitet för förnedrande lidelser*.
\nVid en gala inför världsaidsdagen på Pingstkyrkans konferensanläggning Europaporten i Malmö hösten 2003 ansåg den afrikanska arrangörsgruppen Hiris och studieförbundet Bilda, att det material RFSU hade plockat fram till sitt bokbord var stötande och det plockades därför bort. Bland de ”anstötliga” titlarna kan nämnas ”Bland horar, bockar och bögar”, ”Fittfakta” och ”Kukkunskap”. På RFSU medger man att dylika titlar kan verka provocerande för vissa grupper, men som organisationens dåvarande förbundsordförande Gert-Inge Brander säger: ”Men det är ju det som är lite av meningen. Vi vill kalla sakerna vid dess rätta namn”.
\nI YA (18/3-2010) berättar Annika Grähs på Barnenes Bokklubb att ”utmanande barnböcker inte är kommersiellt gångbara”. Om bokklubben t ex väljer en bok med svordomar i som månadsbok är det fler som returnerar den än annars. Under olika epoker har det förekommit bokbål, en form av litterär censur. Det äldsta kända bokbålet ägde rum i Kina år 213 e Kr då bl a konfucianska skrifter brändes. Från Paulus besök i Efesos berättas att det brändes mängder av vidskepliga böcker. Så här heter det i Apg 19:19 (Bib 2000): ”och åtskilliga av dem som bedrivit trolldom samlade ihop sina böcker och brände dem offentligt. Man beräknade deras värde och kom fram till 50 000 silverdrachmer.” De kristna brände ett stort antal skrifter i biblioteket i Alexandria på 200-talet. Under motreformationen (från mitten av 1500-talet) brändes både kättare och kätterska skrifter. Även i det lutherska Sverige hände det att misshagliga religiösa och politiska skrifter blev lågornas rov. I modern tid är de mest kända bokbålen dels det som nazisterna arrangerade utanför Berlinoperan den 10 maj 1933 och dels det som drabbade den indiskfödde författaren Salman Rushdie (f 1947) när hans roman Satansverserna (1988) brändes av muslimska fundamentalister.
\nI dagens Sverige har bokbålen ersatts av ordbål. Under rubriken ”Elever brände upp alla fula ord”, läser vi följande i den kristna tidningen Dagen (22/11-2003): ”Eleverna på Vilboksskolan i Olofsström har fått nog av fula ord. I fredags brände de upp alla sådana ord på skolgården. En efter en gick eleverna fram till en tunna som det brann i. Där slängde de ner lappar som de skrivit sina fula ord på. Skolans rektor talade. Han sa att det tar tre veckor att ändra något man är van att göra. ’Fula ord är en ovana. Det går att ändra vanor, även om de är inrotade’, sa han. ’Det här är början på en period med snälla ord’.” Det är eleverna som bestämmer vilka ord som är fula. Men det är klassläraren som utdömer straffen. Om en elev använder ett fult ord får han eller hon ett gult kort. Efter tre gula kort skickar skolan hem ett brev till föräldrarna.
\nAndra skolor är lite humanare, istället för utplåning på bålet döms orden till fängelse. Samma kristna härold Dagen (11/11- 2003) skriver denna gång under rubriken ”Skolan låste in alla fula ord” om hur elever och personal på Humleboskolan i Lund samlades för att låsa in ”alla fula och elaka ord i en trälåda”. Orden skrevs på lappar och lades i lådan som sedan låstes in i skolans kassaskåp. Idén kom från två tjejer i femte klass som också tagit hand om nyckeln till lådan. På en annan skola får den elev som yttrar ett ”fult” ord ett gult kort. Tre gula kort resulterar i ett rött kort, vilket betyder att eleven och föräldrarna kallas till skolan för att tillsammans med skolan upprätta en åtgärdsplan. På Nils Månssons skola i skånska Fränninge har de fula och kränkande orden fått en egen soptunna, märkt med ’språkavfall’ i korridoren. ”Under locket döljer sig lappar med svordomar, könsord, skällsord och andra otrevligheter — ord som har sagts eller tänkts av barnen på skolan.”. (YA 5 okt 2010)
\nI Sverige förekom tryckericensur redan på 1500-talet. Efter 1686 utövades censuren av en Censor Librorum (bokgranskare). Genom 1766 års tryckfrihetsförordning infördes en vidsträckt tryckfrihet för alla skrifter utom teologiska och censuren av tryckta skrifter avskaffades genom 1809 års regeringsform. Pornografi var länge olagligt i Sverige. Först 1971 slopas den paragraf i lagtexten som förbjuder skildringar som sårar tukt och sedlighet. Innan kunde det låta så här: ”Petting var tillåtet — men könsorganen skulle befinna sig på ett bestämt avstånd från varandra. En äldre lektor i Malmö hade av justitiekanslern fått i uppgift att kontrollera att lagen efterlevdes. Han satt där med sin mätsticka och mätte och tittade så att de inte kom för nära varandra. [...] Var det för nära skickade han ut polisen för att beslagta tidningarna.” (Andersson 2006)
\nÄven om censur av skrifter officiellt inte existerar idag, så kan spridning av t ex känsliga sakuppgifter hindras genom att materialet ifråga sekretessbeläggs. För ytterligare ett censuringripande mot ett skönlitterärt verk se myckla. Om censur beträffande bröllopsgåtor, burleskerier samt erotika från 1600- och 1700-talen se Söderlund (2007).
\n","jfr":[]} {"baseform":"centerpartiet","wordforms":[],"text":"
(lmo) den centralt belägna kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"cercus","wordforms":[],"text":"(lat) svans*, penis.
","jfr":[]} {"baseform":"cervix uteri","wordforms":[],"text":"(latin cervix; hals och uterus; moderliv) livmoderhalsen*, livmodertappen*.
","jfr":[]} {"baseform":"ceueo","wordforms":[],"text":"(lat) enligt Adams (1982) rörelsebeskrivande om mannens samlagsrörelser. Ordet har i likhet med t ex futuo* ingen annan betydelse, men anses mindre anstötligt än det vulgära futuo. Jämför criso.
","jfr":["ceveo","criso"]} {"baseform":"ceveo","wordforms":["criso"],"text":"(lat) betecknar latinska oanständigheter utan motsvarighet i svenskan. Criso står för ett knull där en kvinna rider en man och ceveo anspelar på motsvarande aktivitet hos den passive parten vid analsex.
","jfr":[]} {"baseform":"CFNM","wordforms":[],"text":"(lmo) står för Clothed Female(s) Naked/Nude Male(s). Fetisch* med en eller flera nakna män och kvinnor inblandade.
","jfr":[]} {"baseform":"chack tisi","wordforms":[],"text":"(för sl o so) kyss mitt arsle.
","jfr":[]} {"baseform":"chadanga","wordforms":[],"text":"(sl) stor och bred rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"chagga","wordforms":["chaggaz"],"text":"(sl) 1 chagga, enligt kidish.se: \"hora, från wolof som talas i Gambia och Senegal\". Chaggaz är pluralformen. Kan också stå för orre, slampa, hagga. (se do) 2 fuckboy (se do).
","jfr":[]} {"baseform":"chaht","wordforms":[],"text":"(kan) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"champagne","wordforms":[],"text":"(sym) piss.
","jfr":[]} {"baseform":"champagnesex","wordforms":[],"text":"(sym) sex där urin ingår. Se även wet,wetsex.
","jfr":["wet"]} {"baseform":"chans","wordforms":[],"text":"(dial) flirt, kurtis. Därav chansa; söka flicksällskap för att flirta och bedriva kurtis. Uppgift från OFS. Jämför chans, tjangs, tchangs (sl) flickvän och få chans på (någon), ha chans på (någon); möjlighet till en träff eller fast sällskap.
","jfr":["chans, tjangs,","tchangs"]} {"baseform":"chaps","wordforms":[],"text":"(eng) en sorts läderbyxor som lämnar både könsorgan och stjärt bara och möjliggör obehindrad sexuell aktivitet. Används främst i bög- och S/M* kretsar.
","jfr":[]} {"baseform":"chara","wordforms":[],"text":"(för sl) bajs, skit.
","jfr":[]} {"baseform":"Charlotta","wordforms":[],"text":"(smn) Hjelmqvist (1903) har ”skämtsamt som namn på ’baken’ i Vänersborgstrakten”. Jämför Lotta.
","jfr":["Lotta"]} {"baseform":"charmbollar","wordforms":[],"text":"se under boll, bollar.
","jfr":[]} {"baseform":"charmer","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnliga behag. Franska charm(er); förtrolla, förtjusa. ”Och jag fick så tag i henne och kastade upp henne i sängen bakom mig utan att hon just gjorde motstånd och så började jag dra upp cotillionen och klappa henne på stussen*, vilken var förtjusande, och därunder visitera hennes charmer ganska noga och nära.” (Hallenstierna 1972/12700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"charmota","wordforms":[],"text":"(för sl) även charmuta, sharmuta. Hora (egentligen smutsigt tygstycke). Arabiskt, assyriskt/syrianskt skällsord använt i invandrartäta områden. ”En dag sa Roger, sexåringen, ’ibn sharmuta’ till Louise. Grovt översatt betyder det ’din mamma är en hora’ (eller, om man spetsar till det, ’du är en oäkting’) och hur man än översätter det är det förolämpningarnas förolämpning i Mellersta Östern.” (Jong 1976)
","jfr":[]} {"baseform":"charterfitta","wordforms":[],"text":"(sl) så här målande beskrivs ordet i slangopedia.se: \"Ett litet getskägg på en rödbränd svennebanan på semester i Magaluf. Kittlar skönt.\"
","jfr":[]} {"baseform":"chassi","wordforms":[],"text":"(sym) från franskan om kaross. Här bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"chatte","wordforms":[],"text":"(fra) katt*, fitta. Se också pussy.
","jfr":["pussy"]} {"baseform":"chebbe","wordforms":[],"text":"(för sl) sperma. Fån arabiskan.
","jfr":[]} {"baseform":"checka in","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö. Se även checka ut.
","jfr":["checka ut"]} {"baseform":"checka ut","wordforms":[],"text":"(sl) 1 avsluta ett sexuellt förhållande. 2 avlida,dö.
","jfr":[]} {"baseform":"cheesa","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se \"spruta sperma, sarra*.\"
","jfr":[]} {"baseform":"chef","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Han som bestämmer.
","jfr":[]} {"baseform":"cheiromani","wordforms":[],"text":"(grekiska keir; hand och mania; raseri) runk, onani.
","jfr":[]} {"baseform":"chekla","wordforms":["cheklar"],"text":"(rom) lösaktig*, halvklädd.
","jfr":[]} {"baseform":"chernobyl","wordforms":[],"text":"(lmo) att skita så att toan sprängs. Troligen syftar betydelsen på det ukrainska kärnkraftverket i Tjernobyl i Ukraina där reaktor 4 exploderade 2 april 1986 och orsakade en av världens dittills värsta kärnkrafsolyckor.
","jfr":[]} {"baseform":"chesnul","wordforms":[],"text":"(för sl) knullad.
","jfr":[]} {"baseform":"chest","wordforms":[],"text":"(sl) bröst. Från engelskan.
","jfr":[]} {"baseform":"chi33a","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia,se står ordet för sarra, komma och utlösning. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"chica","wordforms":[],"text":"(spa) het, sexig tjej.
","jfr":[]} {"baseform":"chichiman","wordforms":[],"text":"(för sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"chickar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Engelsk slang chick; flicka, kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"chickenhawk","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell man som raggar unga, oerfarna pojkar. Från engelskan.
","jfr":[]} {"baseform":"chicks with dicks","wordforms":[],"text":"(am sl) flickor med pickar* som har både manliga och kvinnliga könsegenskaper. Jämför gendernaut.
","jfr":["gendernaut"]} {"baseform":"chiconi","wordforms":[],"text":"(för sl) bröst, tuttar*.
","jfr":[]} {"baseform":"chicsize","wordforms":[],"text":"(för sl) knull. ”Hon var bästa chicsizen jag någonsin haft.” (Förortsslang 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"child grooming","wordforms":["child gromning","grooming."],"text":"(eng) en vuxen persons kontaktsökande med barn, ofta via nätet, i avsikt att inleda ett sexuellt förhållande med barnet. ”Uttrycket verkar ha uppstått från den äldre betydelsen [se grooming] på så sätt att ’groomers’ beteende går ut på att, som det ska se ut, vårda sin relation till barnet och ta hand om det.” (Olausson 2010)
\nEnligt Wagner (2008) började begreppet användas i svenskan i maj 2006, ungefär samtidigt som rättegången mot Atheer Al Suhairy [Alexandramannen] avslutas i tingsrätten i Malmö. Gro(o)mern går ofta under beteckningen chicken hawk.* Kontakten kan tas med hjälp av pornografiska bilder som den vuxne visar barnet för att få det sexuellt upphetsat eller inbilla barnet att det som händer på bilderna är normalt beteende och vanligt förekommande. ”Engelskans ’to groom’ har flera betydelser: sköta, ansa, göra fin, träna, förbereda, trimma. I denna rapport översätter jag ’grooming’ med ’förberedelse för övergrepp’ bl. a. för att understryka orimligheten i att den som ägnar sig åt detta inte i lagens mening begår ett brott.” (Drabbad Online 2006) ”Det finns ett särskilt ord som många gromare använder när de kontaktar barn och tonåringar på nätet. De skriver att det är så ’mysigt’ att chatta med ungdomar och när de till sist föreslår en träff påstår de att de bara vill ’mysa lite’.” (Arnstberg 2007) Se även grooming.
\n","jfr":[]} {"baseform":"chin-chin","wordforms":[],"text":"
(jap) pillesnopp*.
","jfr":[]} {"baseform":"chine","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"chingar","wordforms":[],"text":"(spa) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"chinpo","wordforms":[],"text":"(jap) kuk. Réne Andersson (Fil. Dr. Japansk litteratur) ger i ett mejl orden o-chinchin eller enbart chinchin som exempel på \"det mer barnsliga 'pillesnopp'.\"
","jfr":[]} {"baseform":"chiotte","wordforms":[],"text":"(fra) dass, skithus, toalett (se do).
","jfr":[]} {"baseform":"chippy","wordforms":[],"text":"(put) prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"chips","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, sexig kille eller tjej.
","jfr":[]} {"baseform":"chipstuttar","wordforms":[],"text":"(sl) sägs en man ha som utvecklat framträdande bröst, pga övervikt eller viss medicinering. Se också tutt, tutte.
","jfr":["tutt, tutte"]} {"baseform":"chissa","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se betyder chissa; komma, få utlösning.
","jfr":[]} {"baseform":"chizo","wordforms":[],"text":"(för sl) djävul, idiot. Källa: Latin Kings lilla slanglexikon (redlinerecords.com).
","jfr":[]} {"baseform":"choka","wordforms":[],"text":"(sl) 1 hångla, smekas intimt. 2 knulla. Amerikansk slang har chocha; fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"chokachoka","wordforms":[],"text":"(sl) knulla bl a i uttrycket do a chokachoka.
","jfr":[]} {"baseform":"choken","wordforms":[],"text":"(nyo) klitoris. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"choklad","wordforms":[],"text":"(sym) 1 göra choklad; skita. 2 kakaobönan har i alla tider används som afrodisiakum* men flytande choklad kan också användas för yttre bruk när den smörjs in på olika intima ställen på den älskades kropp och slickas av.
","jfr":[]} {"baseform":"chokladgarage","wordforms":[],"text":"(sl) bak, röv. Se även garage.
","jfr":["garage"]} {"baseform":"chokladgubbe","wordforms":[],"text":"(lmo) gubben som tömde skittunnorna i städerna på ute- och torrdassens tid. Thesleff (1912) har sjoklagubbe; klosettömmare. Se också Budapest och nattgubbe.
","jfr":["nattgubbe","Budapest"]} {"baseform":"chokladränna","wordforms":["chokladtunnel"],"text":"(sl) ändtarm, analöppning*.
","jfr":[]} {"baseform":"chokladställe","wordforms":["ställe"],"text":"(sym) arsle, röv. Se även ställe (3).
","jfr":["ställe"]} {"baseform":"chokladsvan","wordforms":[],"text":"(lmo) snida en chokladsvan; bajsa, skita. Se även under barkbåt och svan.
","jfr":[" barkbåt "," svan"]} {"baseform":"cho-mo","wordforms":[],"text":"(eng sl) kort för child molester; pedofil*.
","jfr":[]} {"baseform":"Chong","wordforms":["Annabel"],"text":"kinesisk-amerikansk porrstjärna som den 19 januari 1995 filmades då hon på 10 timmar hade sex med 251 män. Resultatet blev porrfilmen World’s Biggest Gang Bang. Se gangbang.
","jfr":[]} {"baseform":"chora","wordforms":[],"text":"(för sl) pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"chorito","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnans könsorgan. En liten snäcka som förekommer utanför Chiles kust. Se snäcka.
","jfr":[]} {"baseform":"chorizo","wordforms":["korv."],"text":"(för sl) stor, fet kuk. Spanska för en sorts kryddstark korv. Se även korv.
","jfr":["korv"]} {"baseform":"chorre","wordforms":[],"text":"(för sl) snorre, kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"chou hau","wordforms":[],"text":"(kanton) fult språk.
","jfr":[]} {"baseform":"choz(z)","wordforms":[],"text":"(sl) fisa, prutta. Från turkiskan.
","jfr":[]} {"baseform":"chremastistophilia","wordforms":[],"text":"grekiska cremastistes och philia; kärlek, vänskap. När man tänder på att bli rånad eller fasthållen.
","jfr":[]} {"baseform":"chucha","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"chuchunka","wordforms":[],"text":"(för sl) lår, arsle.
","jfr":[]} {"baseform":"chuj","wordforms":[],"text":"polska, ryska och tjeckiska för kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"chupa media","wordforms":[],"text":"(för sl) rövslickare.
","jfr":[]} {"baseform":"chut","wordforms":[],"text":"(hind) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"chözz","wordforms":[],"text":"(sl) knull. Enligt slangopedia.se använt i Stockholms förorter. ”Kommer från turkiskan och betyder egentligen att ’lösa’, stavas originellt ’cöz’ men bokstaven c i ordet uttalas som ett ’ch’ ljud.”
","jfr":[]} {"baseform":"CIA","wordforms":[],"text":"(lmo) kort för Cock In Ass; rövknull.
","jfr":[]} {"baseform":"cicciide","wordforms":[],"text":"(sam) bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"cigarr","wordforms":["cigarrett","kött- och skinncigarr(ett)."],"text":"(sl) även kött- och skinncigarr(ett). 1 kuk. ”Ty en cigarr i en kvinnas mun verkar blott onaturlig och väsensfrämmande, den verkar också ful, grotesk, osmaklig.” Från ett 1920-talskåseri av Brummel & C:o presenterat i Öhrn (2005) med kommentaren: ”Som synes handlar det inte enbart om cigarrens ställföreträdande roll som manslem.” \"En cigarr som är en halvmeter lång/ Jag slickar den ömt och så blir den tänd/ Den är stark och kan avnjutas gång på gång/ Den är som från himlen sänd.\" (Nathalia sexbomb ombord. Epix förlag, Sthlm) 2 cigarr(ett)hållare; fitta. 3 röka den sista ciggen; dö. 4 röka cigarr; knulla, utföra munsex. ”En kvinna åkte söderut, rökte cigarett, men har tydligen rökt cigarr också för det fanns en barnstol på cykelpakethållaren hennes.” (ölänning f 1935) 5 (sk) ill po cigaren; syfilis. 6 (sl) fransk cigarr; kondom. \"I Sverige började kondomerna att spridas mer brett på festplatser och vid dansbanor omkring sekelskiftet 1900, och beväringar kunde få tag på dem vid exercisplatserna. De kunde gå under namnet 'franska cigarrer'.\" (Lindström 2021 s 242) Se vidare under kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"cigghora","wordforms":[],"text":"(sl) kallas den som alltid tigger cigaretter.
","jfr":[]} {"baseform":"CILF","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Children I Like to Fuck. Jämför MILF.
","jfr":["MILF"]} {"baseform":"cillu","wordforms":[],"text":"(sam) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"cinaedus","wordforms":[],"text":"(lat) enligt Ingemark (2007) ”...’en överårig’ man, det vill säga en individ som passerat tonåren, och som även här avser en passiv prostituerad. Detta ord syftade ursprungligen på en dansare, en yrkeskår som tillsammans med skådespelare kom att associeras med ett utmanande sexuellt beteende och prostitution.” \"... inquit tibi dicimus, cinaede\". ( XLIV Priapus, Priapeia 2021) och i Cartl Magnus Juliussons översättning: \"Lyssna när jag talar till dig, bög\".
","jfr":[]} {"baseform":"cinná","wordforms":["cinni"],"text":"(sam) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"cinnabaksamat","wordforms":[],"text":"(sam) blygdläppar*.
","jfr":[]} {"baseform":"cinnahaja","wordforms":[],"text":"(sam) ungefär kåtlukt.
","jfr":[]} {"baseform":"cinnaráigi","wordforms":[],"text":"(sam) fitthålet.
","jfr":[]} {"baseform":"cinnazippa","wordforms":[],"text":"(sam) klitoris.
","jfr":[]} {"baseform":"cippa","wordforms":[],"text":"(sam) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"circuitparty","wordforms":[],"text":"(eng sl) Bögjävlar (2007) har ”danstillställningar för bögar med ursprung i 70-talets temafester och tedanser i New York och på Fire Island.” Tillställningarna hålls i hangarliknande lokaler med tusentals deltagare som tar centralstimulerande medel och dansar, så lättklädda som möjligt, till rytmisk och repetitiv musik.
","jfr":[]} {"baseform":"circulatrices","wordforms":[],"text":"(lat) av circueo; gå omkring. De som går på gatan dvs är prostituerade. Circulator; kringvandrare.
","jfr":[]} {"baseform":"circumcisio","wordforms":[],"text":"(lat) cirkumcision, omskärelse. Se vidare verpa.
","jfr":[]} {"baseform":"cirkeln","wordforms":[],"text":"(sym) arshål. ”Sedan drog hon åter ut den och stack in den i fyrkanten*, sedan åter i cirkeln, och så fortsatte hon växelvis tills den andra ronden var slut.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"cisnorm","wordforms":["cisperson"],"text":"(förled av latin cis; på denna sida, hitom, inom) om den vars könsidentitet och könsuttryck genom hela livet är desamma som de man föds med. Använt sedan åtminstone mitten av 1990-talet som ett ord för att beskriva icketranspersoner. Sara Lövestam har i Språkspalten (SvD 25 maj 2024) en lika enkel som genial definition av ordet: \"En cisperson är någon som inte är en transperson\". Hon lanserar också betydelsen otrans. Se även transperson*.
","jfr":["transperson"]} {"baseform":"cissá","wordforms":["cissi"],"text":"(sam) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"cissexism","wordforms":[],"text":"(latin cis; på denna sida, hitom, inom och sexism*) fenomen där transpersoner nedvärderas eller att deras könsidentitet inte tas på allvar. Se även under trans.
","jfr":["trans"]} {"baseform":"cissus","wordforms":[],"text":"(sl) vattna cissusen; gå på dass. Ljudhärmande. Uttrycket möjligen från Povel Ramels (1922—2007) visa Gräsänklingsblues, där det på ett ställe heter att \"han var lika vissen som cissusen ser ut:\"
","jfr":[]} {"baseform":"cistern","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Stor, cylindrisk gas- eller vätskebehållare. ”Du lät hans väldiga mjölkcistern stå utanför porten till din välskötta trädgård*.” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"cisvestit","wordforms":[],"text":"(latin cis; på denna sida och vestis; klädsel) person som blir sexuellt upphetsad av att klä sig i kläder som förvisso hör till det egna könet men en annan yrkesgrupp eller åldersklass än den egna, t ex vuxna som bär barnkläder. Det var den tyske läkaren och sexualforskaren Magnus Hirschfeld (1868—1935) som först använde uttrycket som en motsvarighet till transvestism*.
","jfr":[]} {"baseform":"citron","wordforms":["apelsiner","frukter "],"text":"(sl) 1 pressa citron; pissa. Även apelsiner kan pressas. Vrida ur trasan, för samma sak. 2 (plur) små bröst. Se även frukter och trasa (1).
","jfr":["frukter "," trasa "]} {"baseform":"citronslem","wordforms":[],"text":"(sym) \"kvinnlig vaginalvätska. Se även under slem.
","jfr":["slem"]} {"baseform":"cizzi","wordforms":[],"text":"(sam) (kvinno) bröst, juver, spene. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"clap with one hand","wordforms":[],"text":"(eng sl) \"applådera med en hand\". Här runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"Clark Kent","wordforms":[],"text":"(sl) seriefiguren Stålmannens ”privata” jag. Hänga ut Clark Kent; pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"clausura","wordforms":[],"text":"se under orificium.
","jfr":[]} {"baseform":"clava","wordforms":[],"text":"(lat) penis. Klubba*, påk*.
","jfr":[]} {"baseform":"clementiner","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Se också apelsiner.
","jfr":[" apelsiner"]} {"baseform":"Cleo","wordforms":[],"text":"(sym) potta. Uhrström (1911) har ”en tid benämningen på ett visst nödvändighetskärl med ett öra — namnet uppkommet pga det maliciösa, sedermera dementerade ryktet, att den firade dansösen Cleo de Mérodes på sin tid originella frisyr [med håret nedkammat över ena örat] hade sin anledning i att hon saknade ett öra”. Cleo de Mérodes var av österrikisk — belgisk släkt. Hon dansade på Operan i Paris och gjorde succé i Sverige 1903. Hon drog sig tillbaka 1929, för att, 64 år gammal, göra comeback.
","jfr":[]} {"baseform":"Cleveland","wordforms":[],"text":"(am sl) fitta. Ordlek på cleave (klyva, spricka). Cleveland, stad i Ohio, USA.
","jfr":[]} {"baseform":"clintan","wordforms":[],"text":"(smn) kuk efter den amerikanske skådespelaren och ”supermannen” Clint Eastwood (f 1930).
","jfr":[]} {"baseform":"clit pics","wordforms":[],"text":"se dick pics.
","jfr":[]} {"baseform":"clitorimegaly","wordforms":[],"text":"(eng) av mega; mycket stor eller macroclitoris av macro; i stor skala. Extremt förstorad clitoris. Vissa kvinnor föds med detta ovanliga tillstånd medan andra förvärvar det senare i livet.
","jfr":[]} {"baseform":"clitoris","wordforms":[],"text":"se klitoris.
","jfr":[]} {"baseform":"clitt","wordforms":["clitta"],"text":"(sl) klitoris*.
","jfr":[]} {"baseform":"Cloacina","wordforms":[],"text":"se under Crepitus.
","jfr":[]} {"baseform":"clona","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"cloney","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"clowna","wordforms":["pajas."],"text":"(sl) runka, onanera. Av engelska clown; klumpig person, gycklare och med ursprunglig betydelse klump, kluns. Clowna är här att göra det på skämt och skoj i motsats till att göra det på allvar, d v s knulla. Se även pajas.
","jfr":["pajas"]} {"baseform":"coalli","wordforms":[],"text":"(sam) tarm. Se även battacoalli.
","jfr":["battacoalli"]} {"baseform":"cochi-cochi","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"cock","wordforms":[],"text":"(eng) kuk. Ett ord förmodligen lika gammalt som språket självt. Ordet har stavats olika under århundradena t ex coc, cocc och kok. Från de tidigaste kända källorna för ordet (890-897 e. Kr.) syftade ordet på tuppen. Elva hundra år senare är det endast kuk betydelsen som gäller. Tuppen har döpts om till rooster. Cock var ett allmänt accepterat ord åtminstone fram till början av 1800-talet.
\n\n
\n
\n
","jfr":[]} {"baseform":"cock block","wordforms":["cockblock"],"text":"
(eng sl) cock block; olika sorters hinder, t ex impotens, för att ha sex. Cockblock när kuken av någon anledning är blockerad och vägrar tjänstgöra.
","jfr":[]} {"baseform":"cockalicious","wordforms":[],"text":"(nyo) ”När en penis är väldigt snygg och upphetsande.” (SAO 2013) Ordlek på engelskans cock; kuk och deliciuos; delikat, utsökt.
","jfr":[]} {"baseform":"cockpit","wordforms":[],"text":"(sl) slangopedia.se förklarar ordet med att det rör sig om en bula i byxorna som ibland uppstår när man sitter ner. Har inget att göra med stånd, ståpick. (se do) Cockpit, engelska för förarkabin, är ju annars platsen varifrån piloten framför planet.
","jfr":[]} {"baseform":"cockpocket","wordforms":["ficka","rectum "],"text":"(sym) fitta. Kukficka. Hittat hos Wolf (2012) där det räknas upp en massa namn på kvinnliga könsorgan. Neil Crawford nämner i sin The blue book tre betydelser av cockpocket förutom vagina, med ursprungsårtalet 1970, listar han också a fellatrix's mouth (1970) och the rectum as object of homosexual anal intercourse (2019). Se även ficka, rectum och fellatrix.
","jfr":[" fellatrix"]} {"baseform":"cockra","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt SAO (2013): \"Spana efter kuk/cock.”
","jfr":[]} {"baseform":"cockring","wordforms":[],"text":"(sl) kukring. Av engelska cock; kuk, tupp. Enligt Trost (1988) ”en metall eller läderring som sätts runt penis och pungens fäste så att den för fram penis och testiklar och mekaniskt upprätthåller erektion”.
","jfr":[]} {"baseform":"cocksucker","wordforms":[],"text":"(am sl) kuksugare (se under kuk) känt från slutet av 1800-talet. Från början användes ordet föraktfullt för homosexuella män, men numera används det som allmänt skällsord.
","jfr":[]} {"baseform":"cocktail","wordforms":[],"text":"(sl) blanddryck, av engelska cocktail med samma betydelse. Av cock; tupp, kuk och tail; stjärt. Enligt NEO är ordet ”hist.: sedan 1906”. 1 den tunna, vätskelika blandning som serveras från våra bakar, även kallad diarré*. 2 prostituerad efter ordlek om kvinna som ”svansar efter kuk”. Bjuda på cocktail; i affärsuppgörelser där lyxfnask ingår.
","jfr":[]} {"baseform":"cockteaser","wordforms":["prickteaser. "],"text":"(sl) från engelskan. Kukretare. Brud som kåtar upp män, utan att släppa till. Även prickteaser. Se också sängkantsjungfru.
","jfr":["sängkantsjungfru"]} {"baseform":"coconuts","wordforms":[],"text":"se kokosnöt.
","jfr":[]} {"baseform":"coffetableporn","wordforms":[],"text":"(am sl) så ”oskyldiga” pornografiska alster att de t o m kan ligga framme på soffbordet. Jämför soft core.
","jfr":["soft core"]} {"baseform":"coglione","wordforms":[],"text":"(ita) arsle, rumpa. Även som skällsord om kastrerad person, tölp. Från latinets coleus*; testikel.
","jfr":[]} {"baseform":"cohabitera","wordforms":["habitera"],"text":"(latin co; hop-, med-, samman- och habito; vistas) ligga tillsammans. Serenius (1757) har ”To cohabit with a woman; holla bolag med en qwinna”. Thunander (1992) har hittat ordet i ett gammalt 1600-talsprotokoll från domkapitelhuset i Linköping. Protokollet avser en viss Karin Svensdotter och hennes intima förhållande till Älven eller som han själv kallade sig Älvakongen. Ett par utdrag ur protokollet sätter in våra ord i rätt sammanhang: ”Antingen det alltid är skett om natten eller dagen, item om någon haver funnit och blivit dem varse cohabitera (ligga tillsammans) om dagen.” Vidare funderar man över ”om hon är vorden havande efter var gång eller han flere gånger haver habiterat med henne förrän hon haver tyckt sig blivit havande”.
","jfr":[]} {"baseform":"cohesione in coitu","wordforms":[],"text":"(lat) sammanhållning i samlag. \"Hösten 1884 innehöll den ansedda amerikanska tidskriften Medical News en artikel, författad av en respekterad professor i obstetrik, doktor Theophilus Parvin, med rubriken 'An uncommon Form av Vaginismus'*. Där diskuterar han möjligheten att kvinnor under samlag kan få kramp som gör att den manliga partnern fastnar.\" Bara några veckor senare publicerar tidskriften ett brev från en läsare som minns en episod i sammanhanget från sin tid som praktiserande läkare i London. Han hade en kväll väckts av en upprörd man som berättade att han hört oroande ljud från kuskens rum. När han gick in i rummet fann han kusken i sängen med en av pigorna. Hon skrek och han kämpade för att komma loss. Båda rullade ur sängen och gjorde förtvivlade försök att sära sig utan att lyckas. Efter flera försök att skilja dem åt hade mannen kallat på doktorn. Denne tvingades använda sig av kloroform som efter ett par inandningar försänkte kvinnan i sömn och fick spasmen att upplösas så att de de båda äntligen kom loss. Penisen var uppsvullen och blåslagen och under flera timmar i ett halverigerat tillstånd och först efter några dagar var lemmen helt återställd. Kvinnan däremot verkade inte ha tagit någon skada. Uppgifterna hämtade från af Klintberg (2021 s 195-96)
","jfr":[]} {"baseform":"coire","wordforms":[],"text":"(lat) av prefixet con-; hop-, samman- och ire; gå) hop- eller sammangå. Ordet ofta använt i ordböcker och i högtidliga sammanhang för samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"coitus","wordforms":["congressus interruptus."],"text":"(lat) samlag av co; samman och ire; gå. Enligt Adams (1982) kan ordet, åtminstone skriftligt, härledas från den augusteiska tiden (63 f Kr – 14 e Kr) då det ansågs som ett neutralt och bildat ord. Trots det har senare tiders skribenter ersatt coitus med ord som congressio (umgänge), concilium (förening) och consortium (förbindelse). I Sverige ”hist.: sedan 1888”. (NEO) Jämför engelska coitus och franska coit också de med betydelsen samlag. Några röster kring ordet: ”Typiskt medicinskt uttryck som man inte använder eller hör så ofta i det dagliga språket.” (kvinna 24) ”För kliniskt att användas i dagligt tal.” (kvinna 23) ”Inte en aning vad det är. Låter bra.” (kvinna 28)
\nDet finns en del tekniska uttryck med coitus som coitus inter femora; samlag mellan lår, och coitus interruptus; avbrutet samlag innan utlösning för att hindra befruktning. I australisk slang talas det i sammanhanget om att ”gå av i Redfern” (”getting off at Redfern”), som är sista tågstation före slutstation Sydney Central. I engelsk och amerikansk slang finns flera liknande uttryck. För ett svenskt exempel se under fittja. Se även congressus interruptus.
\nVidare har vi coitus inter mammae; ett slags bröstsamlag (mamma; bröst) där mannen för in penis mellan kvinnans sammanpressade bröst och utför samlagsrörelser samt coitus prolongatus; förlängt samlag genom att utlösningen hålls tillbaka så länge som möjligt, och coitus resartus (reservatus); samlag utan sädesavgång. Franskan har coitus a la vache; där vache står för ko, men också är slang för slampa, slinka. Här är betydelsen ”samlag bakifrån med kvinnan på knä”. Bakifrån sker också coitus a tergo (tergo; bakdel) precis som coitus in ano (analt samlag) även kallat analcoitus eller analsex (anus; ändtarmsöppning) samt coitus á retro (retro; bakifrån).
\nAndra uttryck i sammanhanget är coitus á unda (unda; våg) samlag i vatten och coitus axillaris (axilla; armhåla) där penis stimuleras i partnerns armhåla samt coitus per os (per; genom och os; mun) oralsex*. Ytterligare ett par något avvikande samlagsformer är coitus suspectus (suspectus; misstänkt) där det rörsig om samlag med någon som misstänks lida av en könssjukdom samt coitus saxonicus; samlag där mannen i preventivt syfte just innan spermaavgången klämmer ihop urinröret vid penisroten och på så sätt tvingar tillbaka säden till blåsan.
\nEtt användbart slanguttryck i sammanhanget är ”sticka staken i skitan”. J P Donleavy berättar i sin bok The Ginger Man (1958) om hur irländska hustrur av tradition brukade rulla över på magen när deras äkta män blev knullsugna. På så sätt förhindrades oönskade havandeskap, eftersom mannen bara fick tillträde till bakhålet. En annan, men betydligt osäkrare, metod att undvika graviditet är coitus ante portas (könsumgänge framför porten) som går till så att manslemmen inte förs in i slidan utan endast tvingas in mellan kvinnans lår och de yttre blygdläpparna eller så trycks lemmens spets mot slidans mynning och säden avlämnas framför porten, vid slidans ingång. Används bland annat av unga flickor som gärna vill njuta av könsumgänget utan att offra sin jungfrudom. \"I litteraturen beskrivs t o m den otroliga men möjliga händelsen att en kvinna blivit gravid genom att dela bädd med en annan kvinna som varit tillsammans med en man. Kvinnan blev således gravid med en man som hon aldrig varit i beröring med.” (Kahn 1944) Således kan coitus ante portas trots alla försiktighetsåtgärder leda till ett coitus fecundus, dvs till befruktning (lat fecundatio; befruktning).
\nSlutligen ett gammalt latinskt ordspråk om vad som händer de flesta djur efter ett coitus: ”Post coitus omne animal triste est”, vilket Sofie Lazarsfeld i sin Hur kvinnan upplever mannen (1938) översätter med ”Efter föreningen äro alla djur sorgsna”.
","jfr":["coit","coitus"]} {"baseform":"cojones","wordforms":[],"text":"(sl o spa) testiklar. ”I Spanien har en modig man, eller kvinna, ’cojones’; pungkulor. I Latinamerika säger man ’huevos’ men menar samma sak.” (En kuk är en kuk är en kuk. Ottar 3/1997)
","jfr":[]} {"baseform":"cok","wordforms":[],"text":"(turk sl) fett, skit. \"Hon hade Sveriges fulaste bil. Ingen kopplade vad hon såg i den. Det var som när en cok snygg tjej var tillsammans med en cok ful shuno.\" (kille).\" (Khalil 2022 s 27) Se också under cock.
","jfr":["cock"]} {"baseform":"coles","wordforms":[],"text":"(lat) kuk. Stång*, pipa*.
","jfr":[]} {"baseform":"coleus","wordforms":["colei"],"text":"(lat) coleus; säck, (testikel)pung. Plural colei. I nyare latin finns formerna culio, culiones. Enligt Adams (1982) ”det obscena (oanständiga) ordet för ’testikel”. Ordet överlever i de romanska språken, t ex i franskans couille och spanskans cojón, något som också gäller för den alternativa formen coleo som återfinns bl a i italienskans coglione och franskans couillon. Cojón är ett av de vanligaste ”fula” orden i spanskan och kan spåras tillbaka till 1100-talet. \"...sed cum posito deus pudore ostendos mihi coleos patentes, cum cunno mihi mentula est vocanda\" (XXVIII Ad Priapum, Priapeia 2021) I Carl Magnus Juliussons översättning: \"Men när du, en gud, lägger undan skammen och blottar dina bara pungkulor, måste jag med min fitta kalla på en kuk.\"
","jfr":[]} {"baseform":"collar","wordforms":[],"text":"(eng) halsband som bärs av den undergivne i ett BDSM*-förhållande. Ofta är halsbandet i svart läder med metallringar, om den dominata vill sätta koppel på den undergivne.
","jfr":[]} {"baseform":"Colliander","wordforms":[],"text":"se under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"collum uteri","wordforms":[],"text":"(lat) livmoderhalsen*.
","jfr":[]} {"baseform":"columella","wordforms":[],"text":"(åld) klitoris. Från Roberg (1718).
","jfr":[]} {"baseform":"columna","wordforms":[],"text":"(lat) manslem enligt Chorier (1967). Pelare*, kolonn*.
","jfr":[]} {"baseform":"come mono","wordforms":[],"text":"(för sl) dra åt helvete!
","jfr":[]} {"baseform":"come","wordforms":["cum"],"text":"(eng) säd, sädesavgång. Därav come (cum) shot, en manlig porrskådis uttömning i partnerns mun och/eller över hens ansikte, bröst eller annan kroppsdel eller kroppsöppning. Även om en del av porrfilmens stora mängder säd frambringas på konstgjord väg med hjälp av t ex klistermjöl eller kristyr (en sorts glasyr av vispad äggvita och pudersocker) så är det livsviktigt för porrskådisen, som ofta tar hjälp av stora doser viagra och andra erektionshjälpare, att åstadkomma en rejäl sats om han vill behålla jobbet. \"Även den letargiske Flavius har fått ny energi och står på post vid Christers sida med en plastmugg fylld med en deciliter tapetklister, ersättningssperma för stillbilderna som ska tas efter videosekvensen.” (Andersson 2005) Se även facial och money shot.
","jfr":[" money shot","facial"]} {"baseform":"commando","wordforms":["franskt"],"text":"(sl) kallas det när någon klär sig utan underkläder. Se även franskt.
","jfr":["franskt"]} {"baseform":"commercium","wordforms":[],"text":"(lat) kommers, köpenskap, (köns)umgänge*, förbindelse*.
","jfr":[]} {"baseform":"con","wordforms":["etcetera"],"text":"(fra) 1 fitta. Ordet har sitt ursprung i latines cunnus* med samma betydelse. Förklaras med \"a woman's etc\" i ett franskt-engelskt lexikon från 1611. Se även etcetera. 2 putain de con (svr) jävla fitta, arsle.
","jfr":["etcetera"]} {"baseform":"concha","wordforms":[],"text":"(för sl) spanska för fitta. Från latinets concha; mussla, snäcka, i överförd betydelse om kvinnans könsorgan. Ordet använt i invandrartäta områden precis som svordomen concha tu madre; din mammas fitta (eg snäcka).
","jfr":[]} {"baseform":"concipiera","wordforms":[],"text":"(lat) ord använt av Alfhild Tamm (1940) och förklarat med att ”bliva havande”. Från latinets concipio; med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"concumbo","wordforms":[],"text":"(lat) Latinsk-svensk ordbok (1952) har ”lägga sig ned; klass. end. (klassiskt endast) ha samlag; om djur para sig”.
","jfr":[]} {"baseform":"concupiscentia","wordforms":[],"text":"(lat) om ”köttslig begärelse” enligt Sexuallivet i modern belysning (1944). Efter latinets concupiens; har begär till och concupisco; få begär till, åtrå.
","jfr":[]} {"baseform":"condylomer","wordforms":[],"text":"(grekiska kondylos; hårdsvulst). Vårtor på könsorganen. Uppgift från Fabricius-Møller (1946).
","jfr":[]} {"baseform":"congress","wordforms":[],"text":"(latin congressus; sällskaplig beröring, umgänge) Thunander (1992) berättar om hur Älven (Ellfwen) eller som han själv kallade sig, Älvakongen, en torsdagskväll år 1656 kom till brygghuset där en viss Karin Svensdotter var sysselsatt med att bränna brännvin. Där hade Karin och Älven sitt första samlag som skulle följas av fler och resultera i sammanlagt sju barn. Karins samröre med Älven blev så småningom en svårknäckt fråga för jurister och teologer i tingsrätt, hovrätt och två domkapitel. Bland annat ställde man sig följande fråga: ”Om hon av samma hans congress (umgänge) haver kunnat förnimma sig hava någon naturell delectation (njutning) eller icke”. Det hela slutade med att Karins släktingar beställde ett litet silverkors åt henne att bära runt halsen och därefter besvärades hon inte mer av Ällven. Se vidare under cohabitera.
","jfr":[]} {"baseform":"congressus interruptus","wordforms":[],"text":"(lat) avbrutet samlag, en metod som Berg (1906) finner både farlig och förkastlig: ”Denna metod är mycket allmän i kontinentens länder. Jag vill minnas att den särskildt i Österrike och i vissa trakter af Tyskland är vanlig. Men den är gräsligt farlig. Det normala könsumgänget har tre akter: det förberedande stadiet, så orgasmen och afmattningsstadiet. Att under aktens höjdpunkt afbryta densamma och låta säden falla på marken som Onan gjorde medför en skakning så fruktansvärd för mannen, att den är fasaväckande. Congressus interruptus leder till ett ruineradt nervsystem, till sexuell neurasteni, den skadar äfven kvinnan: hon kommer att dragas med nervösa lidanden, blodstockning i lifmodern, som blir stor och hård, smärtsam menstruation, retligt lynne, tryckningar och smärtor i underlifvet, inflammationstillstånd och sjukligt utseende. Årslång sjukdom med hysteriska krämpor blir de kvinnors lott, som utan misstankar om det onaturliga och orätta falla offer för ett onaturligt äktenskapligt samlif. Jag vill icke spilla fler ord på denna vämjeliga synd.” Se även under coitus.
","jfr":["coitus"]} {"baseform":"conjo","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"coño","wordforms":[],"text":"(sl) spanska för kvinnans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"consolateur","wordforms":["dildo"],"text":"(fra) tröstare. Penisattrapp av gummi, trä eller glas. Kan ibland fyllas med vätska. Se även dildo.
","jfr":["dildo"]} {"baseform":"contubernales","wordforms":["hallick"],"text":"(lat) kamrat, vapendragare, medkämpe. Här om ”manliga beskyddare och hjälpare s k hallickar” enligt Almkvist (1942) som fortsätter: ”Hemska bilder i denna romarnas så mycket framhållna ’höga kultur’ visa även systemet med kvinnornas contubernales samt utbredningen av de sexuella perversiteterna, vilka särskilt under Tiberius, Caligula och Nero var fruktansvärda.” Se även hallick.
","jfr":["hallick"]} {"baseform":"contus","wordforms":[],"text":"(lat) stång, spjut, pik. (se do) Här symboliskt för kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"coola","wordforms":[],"text":"se kola.
","jfr":[]} {"baseform":"Copenhagen capon","wordforms":[],"text":"(eng sl) där capon = kapun; kastrerad, gödd tupp. Här om transsexuell* eftersom Danmark på 1960-talet var känt för sina könsbytesoperationer.
","jfr":[]} {"baseform":"copula carnalis","wordforms":[],"text":"(latin copulatio; förening och caro; kött) äldre juridisk term för samlag mellan äkta makar. \"In copula recta recumbit, vulva depressa, ut minus placeat.\" \"Under samlaget lägger hon sig raklång och pressar ner blygden för att behaga mindre.\" (Citatet hämtat från Linné [1700-t] 2022 s 19).
","jfr":[]} {"baseform":"copula fornicatoris","wordforms":[],"text":"(lat) juridisk term för samlag mellan ogifta.
","jfr":[]} {"baseform":"coregasm","wordforms":[],"text":"(engelska core; kärna och orgasm) orgasm av träning. Det har länge varit känt att bäckenbottenträning kan öka sexuell respons både hos män och kvinnor. Men det var först 2014 som forskare kunde bekräfta att många kvinnor kan få orgasm av övningar som tränar bålen. En amerikansk undersökning visade då att av de kvinnor som fått orgasm av träning, s k exercise induced orgasms (EIO) hade 45% fått det främst när de tränande magmusklerna. Därefter följde styrketräning (26,5%), yoga (20%), cykling (15,8%), löpning (13,2 %) samt gång (9,6 %). Den i sammanhanget mest effektiva magövningen verkar vara hängande benlyft i ställning s k captains chair. Vad som orsakar coregasmen är osäkert men det finns hypoteser att det kan röra sig om blodgenomflödet, sammandragningar i bäckenbotten och magmusklerna samt ökad hjärtfrekvens.
","jfr":[]} {"baseform":"corona glandis","wordforms":[],"text":"(lat) corona; krans och glans; ollon. Kanten av den bakre delen av ollonet på penis.
","jfr":[]} {"baseform":"Corona Veneris","wordforms":[],"text":"(lat) den veneriska kronan. Hudutslag vid syfilis* som kan visa sig som ett band av knottror vid hårfästet. Lennartsson (2019 s 215) berättar att Corona Veneris ansågs till en början \"...som något av ett adelsmärke. Den veneriska sjukdomen drabbade till en början främst de högre klasserna och fick till följd därav en air av utvaldhet och raffinemang; en polityr som förlorade sin glans i takt med att också simpelt folk visade sig mottagliga för den skrämmande åkomman.\"
","jfr":[]} {"baseform":"corpus cavernosum","wordforms":[],"text":"(lat) svällkroppar (bl a i klitoris och penis) som blodfylls och förstoras så att erektion uppstår.
","jfr":[]} {"baseform":"corpus spongiosum","wordforms":[],"text":"(lat) svällkroppar med samma förmåga som corpus cavernosum* men utan att uppnå dess hårdhet. Återfinns hos kvinnan bl a runt slidmynningens sidor och runt urinröret.
","jfr":[]} {"baseform":"cortegiana","wordforms":[],"text":"(ita) jämför italienska corteggiare; uppvakta, kurtisera. Nyström (1910) har ”kurtisan ursprungligen en dam som hörde till hofvet (cour på franska, court på engelska) och uttrycket blef på den tiden (renässansen) användt för en hetär*, som iakttog en viss grad af anständighet i sitt uppträdande”.
","jfr":[]} {"baseform":"cougar","wordforms":[],"text":"(sl) äldre kvinna med smak för yngre män. Engelska cougar; puma.
","jfr":[]} {"baseform":"couvade","wordforms":[],"text":"(fra) jämför franska couveuse; höna som ligger på ägg, ligghöna. Enligt Hertoft (1989): ”Sed hos flera folkslag, där barnafadern i anslutning till kvinnans födsel simulerar samma smärta och lidande och som efter födseln blir liggande kvar i sängen precis som kvinnan. Det händer också att mannen tillfogas smärta. Säkert, åtminstone i vissa fall, en avledningsmanöver för att hindra att onda andar får något inflytande över själva födseln, kvinnan och barnet.”
","jfr":[]} {"baseform":"cowanker","wordforms":[],"text":"(lmo) medrunkare. Så kallas den som drar kuken fram och tillbaka åt någon medan den senare själv håller i den. Jämför wank (eng sl); runka.
","jfr":["wank"]} {"baseform":"cowgirl","wordforms":[],"text":"(eng sl) i uttrycket reverse cowgirl kvinna som rider en på rygg liggande man. \"Sedan är det reverse cowgirl, att kvinnan sitter på mannen fast med rumpan mot hans ansikte.\" (Kalmér 2024 s 89)
\n","jfr":[]} {"baseform":"covidiot","wordforms":[],"text":"
(so) enligt Språktidningen (4/2020) \"är covidiot ett exempel på ett teleskopord bildat av covid-19 och idiot. Ett teleskopord är en viss typ av sammansättning där beståndsdelarna har skjutits ihop ungefär som ett teleskop. De som panikartat hamstrade toapapper och pasta så att butikshyllorna gapade tomma var bland de första att få titeln covidiot. Senare överfördes beteckningen till dem som ignorerade regler om social distansering, varningarna om att trängas i folksamlingar och andra nationella åtgärdspaket.\"
","jfr":[]} {"baseform":"cowperit","wordforms":[],"text":"inflammation i Cowpers körtlar* en ovanlig komplikation till gonnorré*. De vanligaste symtomen är smärtor i analregionen, feber och besvär vid blåstömning.
","jfr":[]} {"baseform":"Cowpers körtlar","wordforms":[],"text":"uppkallade efter britten William Cowper (1666—1709). Två körtlar hos mannen belägna på varsin sida nedanför prostata. Mynnar med långa gångar i urinröret. Vid sexuell stimulering avsöndrar körtlarna ett färglöst basiskt sekret som skapar en gynnsam miljö för spermierna. Precis som i fallet med sekretet från den kvinnliga motsvarigheten Bartholins körtlar* verkar det smörjande vid samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"coza","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk. (egentligen aubergine*).
","jfr":[]} {"baseform":"CP","wordforms":[],"text":"(Cerebral pares) skällsord speciellt bland unga. Samlingsnamn på en rad störningar av muskelkontrollen orsakade av en hjärnskada. \"CP-gast/ CP-knast åtminstone i Eslöv på 1980-talet ett vanligt skällsord.\" (Lind 2016)
","jfr":[]} {"baseform":"crackhbora","wordforms":[],"text":"(sl) kvinna som säljer sig för att få crack; knark.
","jfr":[]} {"baseform":"crappa","wordforms":[],"text":"(sl) skita. Från engelska crap; skit, skita. Namngivare Thomas Crapper som populariserade vattenklosetten i slutet av 1800- och början av 1900-talet. Se också WC.
","jfr":["WC"]} {"baseform":"cratolagnia","wordforms":[],"text":"(lat) sexuell avvikelse där man tänder på olika former av styrkeuppvisning.
","jfr":[]} {"baseform":"crema","wordforms":["kräma"],"text":"(nyo) enligt SAO (2013) ”mannens utlösning i kvinnan.” Se även kräma.
","jfr":["kräma"]} {"baseform":"cremaster","wordforms":[],"text":"flat muskel belägen under pungen. Muskelns uppgift är att höja och sänka pungen så att testiklarna hela tiden håller rätt temperatur (34 grader) för spermieproduktionen.
","jfr":[]} {"baseform":"Crepitus","wordforms":[],"text":"(lat) romersk fis- och fjärtgud. Namnet är latin för skallrande, smattrande. De gamla romarna dyrkade således fjärten och gav den en egen Gud. På samma sätt hade också avloppen, dassen och dyngan sina gudar. Så här skriver fransmannen Banier (1740): ”Romarna hade en dynggud vid namn Stercutius; en för andra bekvämligheter, Crepitus; en gudinna för avloppssystemet, Cloacina.” Stercutius var ett av de namn Saturnus begåvats med, då han var den förste som gödslade marken med dynga. Enligt Bourke (1891) var Cloacina också gudinna för dassen och kloakerna och hon lär ha fått sitt namn av Romulus, en av Roms grundare. Den spanske författaren Torquemada menade att ”romarna älskade stinkande och smutsiga avträden och vad värre var också de ljud och den lukt som kom av väderspänning*”. (1723)
","jfr":[]} {"baseform":"crimen bestialis","wordforms":["crimen bestialitatis"],"text":"(latin crimen; anklagelse, förbrytelse, bestia; djur) sexuellt förhållande med djur. Se vidare tidelag, sodomi och zoofili.
","jfr":[]} {"baseform":"criso","wordforms":[],"text":"(lat) enligt Adams (1982) rörelsebeskrivande om kvinnans samlagsrörelser (när kvinnan rider på mannen). Ordet har i likhet med t ex futuo* ingen annan betydelse, men det anses mindre anstötligt än det vulgära futuo. Jämför ceueo och ceveo.
","jfr":[" ceveo","ceueo "]} {"baseform":"cross play","wordforms":["crossplay"],"text":"(sl) från engelskan och står för att man klär sig i det motsatta könets kläder. Se också crossdressing.
","jfr":["crossdressing"]} {"baseform":"crossdresser","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell. Från engelskan. Därav crossdressing (engelska cross; kross, korsning och dress; kläde) samt crossgendering (engelska gender; kön) att klä sig som respektive att efterlikna det motsatta könet. Se också crossplay.
","jfr":["cross play","crossplay"]} {"baseform":"crossplay","wordforms":[],"text":"(eng sl) när någon klär sig i motsatt köns kläder, t ex en man uppträder i kvinnokläder.
","jfr":[]} {"baseform":"crucifili","wordforms":[],"text":"(lat) av crucifix; (ett speciellt) kors och philia; kärlek, vänskap. Sexuell avvikelse där någon tänder på korsfästelse, speciellt den som drabbade Jesus.
","jfr":[]} {"baseform":"cruising","wordforms":[],"text":"(eng sl) att söka sexuella förbindelser t ex på en bar eller diskotek. Uttrycket förekommer främst bland homosexuella. ”Det amerikanska begreppet för raggning är cruising, vilket står för ett utdraget erotiskt spel som pågår i olika offentliga rum. Det handlar om blickar som möts, kroppsställningar som signalerar erotiskt intresse osv. [...] Den homosexuella cruisingen, liksom den sexuella akten, är till skillnad från den heterosexuella oftast icke verbal.” (Erotiska oaser i Ottar nr 3/93)
\nDen traditionella cruisingen har fått konkurrens av olika populära nätgemenskaper bland bögar som Qruiser, Gaydar och Sylvester. Enligt Bögjävlar (2007) ”ett sätt att effektivisera raggandet med elektroniska medel”. ”Främlingens erektion påminde mig om att Centralbadet var ett favorittillhåll för stadens homofiler. Vissa tider på dygnet pågick en intensiv cruising i lokalerna.” (Blå 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"crupa","wordforms":[],"text":"(lat) rumpa, bakdel. ”Syndabekännelsens mea culpa, mea maxima culpa, dvs. ’min synd, min alltför stora synd’, ändrades i en parodisk klerkmässa till mea crupa, mea maxima crupa, som betyder något annat: ’Min rumpa, min alltför stora rumpa’.” (Ferm 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"crura","wordforms":[],"text":"(lat) av crus, cruris; lägg, (smal)ben, fot. Penis två rötter som spelar en väsentlig roll för dess funktion. Under sexuell upphetsning blir dessa crura blodöverfylllda och bidrar till erektionen.
","jfr":[]} {"baseform":"crush fetishism","wordforms":[],"text":"(eng) av engelska crush; krossa. Här rör det sig om en sexuell avvikelse där man tänder på att se andra krossa insekter, djur och reptiler. Också krossandet av en leksaksbil eller en cigarett kan ibland räcka som stimulans.
","jfr":[]} {"baseform":"CSBD","wordforms":[],"text":"Compulsive Sexual Behaviour Disorder (CSBD), dansk förening för personer för vilka sex och porr blivit ett beroende. Se också SLAA.
","jfr":[]} {"baseform":"cuck","wordforms":["cuckold"],"text":"(eng) hanrej*. Bedragen äkta man. Också om män som tänder på att se sin kvinna ligga med andra.
","jfr":[]} {"baseform":"cueva","wordforms":[],"text":"(för sl) arslehål, grotta*. Engelskan har cave med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"cujon","wordforms":["kujon"],"text":"(åld so) Falk (2011) har ”testikel, feg stackare”. Jämför franska couille; testikel och couillon, imbecill. Från tyska Kujon äldre franska coion av italienska coglione; kastrerad person. Av latinets coleus; testikel. \"Halldin beskrev sig själv som 'cojon'; i relationen med Dorothea tappade han sin naturgivna överlägsenhet, han upplevde sig vara i underläge, svag och vacklande inför pigans dominanta krav.\" (Lennartsson 2019 s 232)
","jfr":["couillon,"]} {"baseform":"cul","wordforms":[],"text":"(fra) rumpa, röv. Elle a chaud au cul; hon har en het röv.
","jfr":[]} {"baseform":"culiao","wordforms":[],"text":"(för sl o svr) knullad.
","jfr":[]} {"baseform":"culo","wordforms":[],"text":"(lat) arsle, rumpa. \"... sin, haec mei te ventris arma laxabunt, exire ut ipse de tuo queas culo.\" (XXX Priapus, Priapeia 2021) I Carl Magnus Juliussons översättning: \"...Men om du gör det, ska mina magvapen tänja ut dig så att du kommer att kunna fly genom din egen röv\".
","jfr":[]} {"baseform":"culus","wordforms":[],"text":"(lat) enligt Latinsk-svensk ordbok (1952) ”vulgärt bak, stuss, ända”. Ordet ansågs mindre stötande än mentula och cunnus. (se do) ”Matrena culibonia” (Hunink 2011) [Matrena har ett härligt arsle.] Adams (1982) menar att culus är själva bas- eller grundordet för anus. Culus har många avläggare i de romanska språken, t ex i franskans cul och italienskans culatta. Jämför tutu.
","jfr":["tutu"]} {"baseform":"cum","wordforms":[],"text":"se come.
","jfr":[]} {"baseform":"cum face","wordforms":[],"text":"(eng sl) ansiktsuttryck vid orgasm. \"Man ser bara snygga orgasmminer överallt. Detta trots att de flesta är ganska fula när de kommer, så även jag. Rent neurologiskt är orgasmminen besläktad med ansiktsuttrycket man får när man känner smärta.\" (Colldén/Dahlbäck 2020)
","jfr":[]} {"baseform":"cumma","wordforms":[],"text":"(sam) kyss.
","jfr":[]} {"baseform":"cummistit","wordforms":[],"text":"(sam) kyssas.
","jfr":[]} {"baseform":"cumshot","wordforms":[],"text":"se under come, cum.
","jfr":[]} {"baseform":"cunna","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Försvenskning av latinets cunnus (se do).
","jfr":[]} {"baseform":"cunnilingus","wordforms":["fellatio."],"text":"av latin cunnus; kvinnans könsorgan och lingo; slicka. ”Hist.: sedan mitten av 1970-talet”. (SO) I latinet stod också lingo ensamt för den verksamhet där mannen med läppar eller tunga smeker kvinnans könsorgan. Metoden används också av lesbiska kvinnor och har sin förebild bland djuren. Enligt Adams (1982) var lingo ”vox propria” (ett passande uttryck) för fenomenet. Cunnilingus är förbjudet av islam och inget som den kristna kyrkan rekommenderar. Flera stater i t ex USA har lagar som kriminaliserar bruket t o m mellan gifta par. ”Se nu på cunnilingus. Det bästa är att slappna av och låta fantasin spela och framför allt inte ha bråttom. Om jag vet att mannen bara kommer att hålla på en stund och tycka att det är konstigt och perverst och till slut titta upp och spotta ut några hår och springa ut i badrummet och tvätta ansiktet, ja, då känner jag mig skyldig och frågar mig om det verkligen är nödvändigt.” (Hite 1977)
\nArne Häggqvist har i sin Konsten att bli förförd. Praktisk handbok för män (Bok och bild 1967) följande att säga i ämnet: \"Cunnilinctio — mannen kittlar kvinnans klitoris med sin tunga —är ett av de nöjen som din flicka väntar sig och tycker om och som du inte bör bespara henne, även om njutningen övervägande ligger på den kvinnliga partens sida. Ofta behövs också denna retning för att kvinnan ska få orgasm inom rimlig tid.\" Se även fellatio.
","jfr":["fellatio"]} {"baseform":"cunnus","wordforms":[],"text":"(lat) ”kvinnlig blygd” ( Latinsk-svensk ordbok 1952). Något man håller gömt eller täckt. Ordet var, åtminstone om man ska tro Adams (1982), sin tids motsvarighet till vår tids ”fula” fitta och engelskans \"dirty word” cunt. Tidigare trodde man att cunnus och cunt var besläktade med varandra, men senare tids forskning menar att så inte är fallet. Istället är gammelengelskans cwithe (vomb = livmoder) eller cynd (natur, egenskap), vilka båda härstammar från det urgermanska kunton, en mer trolig kandidat till ursprunget. Cunnus användes flitigt och ansågs av många vara vox propria, det mest passande, medan andra undvek t o m att säga cum nos (med eller hos oss) för att det påminde alltför mycket om det i deras öron så fula cunnus. Adams menar att denna skillnad i uppfattning om cunnus status kan bero på när ordet används (under vilken tidsperiod) och av vem. Använt mellan två älskande är cunnus rätt ord, medan det i officiella sammanhang är mindre passande. \"Femina si furtum faciet mihi virve puerve, haec cunnum caput hic praebea, ille nates.\" (XXI Priabus, Priapeia 2021) Och i svensk översättning av Carl Magnus Juliusson: \"Om en kvinna, man eller pojke stjäl från mig, ska hennes fitta, hans mun och den sistes skinkor tillhöra mig.\"
","jfr":[]} {"baseform":"cunt","wordforms":[],"text":"(eng) fitta. Ordet från latinets cunnus* med hänsyftning på cuneus; trekant samt besläktat med nordiskans kunta och medelhögtyska kunte; vulva. Men nyare tids forskning gör en annan bedömning om ordets ursprung. Se under cunnus. Cunt dyker upp först ca 1250 men trots att det finns gamla besläktade germanska ord som gammelnorskans kunta och holländska kunte har man inte återfunnit ordet i gammelengelskan. Cunt tillhör de fula ”four letter” orden i engelskan. Förmodligen engelskans mest tabubelagda ord och, enligt Ljung (2006), ”troligen det enda engelska svärord som idag är omöjligt i alla offentliga sammanhang.” Den australiensiska författaren och feministen Germaine Greer (f 1939) har vid något tillfälle sagt att cunt är ”one of the few remaining words in the English Language with a genuine power to shock”. Cunt har också kallats för the mother of all nasty words, the ultimate obscenity och the most offensive word in the world.
\nEtt nutida bevis för cunts förmåga att chocka sin samtid är titeln på Maltas finallåt i 2025 års Eurovision. Ursprungligen hette den Kant, som betyder sjunga på maltesiska, men då den uttalas precis som könsordet cunt så tvingades Malta döpa om låten till Serving.
\nMen det har inte alltid varit så. Ljung menar att tidigare var four-letter words som cunt, shit, piss, cock och fuck rent beskrivande termer, folkliga men inte tabubelagda. Och han ger exempel på hur man i London på 1200-talet kunde ge gator namn som Gropecuntlane (Fittnafsargränd, gatan där prostituerade höll till), Pissing Alley (Pissgränd) och Shitboroughlane (Skitbodagränd). Cunt används också som slangord i svenskan tillsammans med det försvenskade cunta. I England används nonsensordet tenuc som är baklängesslang av cunt. Jämför cunnus och kun(n)ta.
\n","jfr":["cunnus"]} {"baseform":"cupiditas","wordforms":[],"text":"
(lat) motsvarar grekernas eros (se do). Begär, passion från latinets Cupido*, kärleksguden i den romerska mytologin. Den grekiska motsvarigheten är caritas*.
","jfr":[]} {"baseform":"Cupido","wordforms":[],"text":"(lat) åtrå. Cupido är kärleksguden i romersk mytologi. I äldre romersk litteratur stod Cupido för den häftiga lustan och åtrån. Senare blev Cupido och Amor närmast synonyma. Motsvarar Eros* i grekisk mytologi. \"Ett hjärta värmes milt av Cupidos låga, men då kommer Hymen med sin grova fackla och släcker den.\" (Boswell 1951) Se vidare Amor och Hymen.
","jfr":[]} {"baseform":"currykrysset","wordforms":[],"text":"(sl) rövhålet. Ser också kryss*.
","jfr":[]} {"baseform":"cuts both ways","wordforms":[],"text":"(eng sl) bisexuell*, gör det på båda sätten.
","jfr":[]} {"baseform":"cutta","wordforms":[],"text":"se kutta.
","jfr":[]} {"baseform":"CUV-komplexet","wordforms":[],"text":"står för Clitoris, Uretra och Vagina och ersätter begreppet G-punkten*. \"Det är mer ett område än en punkt och sitter ungefär fyra, fem centimeter upp i slidan på den främre slidväggen.\" (Suzann Larsdotter, Sexolog RFSU) Att CUV-komplexet är så skönt att stimulera beror på ett samarbete mellan klitoris, urinröret och den främre slidväggen. Här möts prostatavävnaden runt urinröret och delar av klitoris vilket gör området speciellt.
","jfr":[]} {"baseform":"cuzz","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta i invandrartäta områden. Även om cigarett.
","jfr":[]} {"baseform":"c-word","wordforms":[],"text":"(eng) c-ordet för cunt*. Cunt. är i vissa kretsar för fult för att framföras i full frihet, precis som t ex n-ordet*.
","jfr":[]} {"baseform":"CYA","wordforms":[],"text":"(am sl) Cover Your Ass. Ett allmänt uttryck i USA som används för att undvika att få problem. På svenska ungefär se till att ha täckning om något skulle gå fel.
","jfr":[]} {"baseform":"cyankalium","wordforms":[],"text":"(sl) doppa sleven i cyankalium; om misslyckat knull. Se även slev.
","jfr":[]} {"baseform":"cyberporn","wordforms":["cypersex"],"text":"(sl) porr på nätet. Se även cypersex.
","jfr":["cypersex"]} {"baseform":"cybersex","wordforms":[],"text":"(sl) cyber har att göra med datakommunikation, internet, e-post och liknande. Av engelska cyber kort för cybernetics; cybernetisk. Ursprungligen från grekiska kybernetes; styrman. Cybersex är interaktiv sex på nätet, ett utbyte av meddelanden och bilder med sexuellt innehåll via datorn. ”När man går ut på chattar och skriver ’hej’, får man oftast en hel del svar från killar och ibland tjejer i alla åldrar som säger ’hej, är du kåt?’, eller så får man en del otäcka förslag som till exempel: ’hej, vill du?’ eller ’vill du se mig runka i webbcamen?’ Ofta utger sig förslagsställaren för att vara någon annan och man kan aldrig veta vem man egentligen pratar med. När det står t. ex. Tjej -bi, kan man nästan ana sig till att det är en eller flera killar som sitter o leker. [...] Det är väldigt synd att utvecklingen har blivit så här. Förr kunde man sitta och chatta med folk utan att det hela tiden skulle handla om sex.” (Sex o spex 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"cyka blyat","wordforms":[],"text":"(ry sl) hora, (din) djävla hora. Uppgiften från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"cykel","wordforms":["rida."],"text":"(sl) 1 prostituerad; någon man rider på. Se även rida. 2 cyklar, tandemcykel; kvinnobröst. 3 omålad damcykel som i följande: \" Vi testosteronfyllda killar gick omkring och var lite småkåta hela tiden och såg man en omålad damcykel— alltså det var ett vanligt uttryck för en lättklädd tjej — kunde bara tanken på att klä av henne helt och hållet leda till en stark erektion.\" (Kalmér 2024 s 273)
(sl) kuk med kondom. Därav cykla med ballongdäck; knulla med gummi.
","jfr":[]} {"baseform":"cykelpump","wordforms":["pump"],"text":"(sl) kuk som bara blåser luft utan att avge sperma. Se även pump (2).
","jfr":["pump"]} {"baseform":"cykelställ","wordforms":[],"text":"(sl) röv, ända.
","jfr":[]} {"baseform":"cykla","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Nu är han ute och cyklar; om otrogen man. Också rent allmänt att man är ute i ogjort väder.
","jfr":[]} {"baseform":"cykla vidare","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"cyklop","wordforms":[],"text":"(sl) jättekuk efter den kyklops; jätte (kyklos; cirkel och ops; öga), i den grekiska mytologin som bara hade ett öga, vilket satt mitt i pannan. Att vara enögd är ju också kukens öde och idag lever ordet kvar i cyklopöga; en gummimask med glasskydd som används vid dykning. ”...lika skickligt som när jag med två fingrar fiskar ut en tampong, innan den sugit upp för mycket blod, hur djupt den än förirrat sig i det svarta cyklopögat.” (Hürová 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"cylinder","wordforms":[],"text":"(sl) fitta; för rörformens skull, men också ordlek på hög hatt (cylinder) som i ta sig en cylinder; om kvinna som tar emot en man. ”Thorbjörns pulserande kuk gick som en pistong in och ut i Trines fittcylinder.” (Lektyr okt 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"cymba","wordforms":["cumba"],"text":"(lat) båt. Enligt Chorier (1967) om kvinnans blygd*.
","jfr":[]} {"baseform":"cymbaler","wordforms":[],"text":"(sl) slaginstrument. Här om kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"cålga","wordforms":[],"text":"(sam) spott.
","jfr":[]} {"baseform":"D S","wordforms":[],"text":"kort för Dominance & Submission; dominans och underkastelse. Handlar om att dominera eller domineras i erotiska sammanhang.
","jfr":[]} {"baseform":"DAB","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Dyng Arsel Bränna. Det rör sig om en brännande irriterande känsla som kan uppstå av undermålig underlivshygien eller när man inte har haft avföring på länge. Förvärras av värme och svett.
","jfr":[]} {"baseform":"dabak","wordforms":[],"text":"(sl) dass, toalett, enligt Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1897.
","jfr":[]} {"baseform":"dabb","wordforms":[],"text":"(sk) snorkråka, slemklump.
","jfr":[]} {"baseform":"dabbe","wordforms":[],"text":"(dial o åld) fjäderfäpenis. Jämför dabb (dial); klump, snorkråka. Viss formlikhet mellan vårt ord och den dabbe (köttklump över näbben) som finns hos kalkoner. Norsk slang har dabbe om kuk.
","jfr":["dabb","dabbe"]} {"baseform":"dabbling","wordforms":[],"text":"(sl) saliv, spottklump.
","jfr":[]} {"baseform":"daber","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"dachra","wordforms":[],"text":"(för sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"dachri","wordforms":["dachro","dackri","dagri","dahr","dahri","dahro","dajri","dakri","dakro "],"text":"(för sl) även dachro, dackri, dagri, dahr, dahri, dahro, dajri, dakri, dakro och dar. Assyriska/syrianska för kuk och använt i invandrartäta områden.\"Subhanallah [Prisad vare Gud], man ska ta gangsters på botanisk krimyogaläger sådär, med bängersk från blåvalarnas harmoniska hitlista i bakgrunden, vegansmoothies och återvunna papperssugrör som mjuknar och smakar som ett Amazonpaket, helt färgglada tighta yogabyxor som framhäver pungen, skottsäker blommig väst, stretchiga poser med fladdriga ben och punkterad dakhri i näktergalsposition, för att lära oss hur man andas som en lotusblomma,\" (Farshin 2026 s 43)
","jfr":[]} {"baseform":"dacryfili","wordforms":[],"text":"(lat) sexuell avvikelse där man blir upphetsad av tårar och/eller gråt.
","jfr":[]} {"baseform":"daddy","wordforms":[],"text":"(am sl) pappa, mogen, kraftfull. 1 bög. \"Sven var stor och grov, lite daddy.\" (Kalmér 2024 s 223) 2 butch*.
","jfr":[]} {"baseform":"dadelklase","wordforms":[],"text":"(sl) pung*. Se även klase.
","jfr":["klase"]} {"baseform":"dadelpalm","wordforms":[],"text":"(sym) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"dadlar","wordforms":[],"text":"(sl) 1 skinkor. 2 pungkulor.
","jfr":[]} {"baseform":"dafs","wordforms":[],"text":"(dial) bröst. Enligt folkmun.se mest använt i Hörby (Sk).
","jfr":[]} {"baseform":"DAFUQ","wordforms":["dafug"],"text":"(sl) kort för (what) the fuck; vad i helvete! Jämför WTF.
","jfr":["WTF"]} {"baseform":"dag","wordforms":["dagar","röda dagar."],"text":"(euf) i en mängd uttryck i samband med havandeskap. ”Kvinnan är/går i väntans/väntande dagar”, ”hon är i sista dagarna” eller ”ytterst i dagarna”, ”hon går i välsignade dagar” och ”hon börjar bli på sista dagarna”. Uppgift från Byrman (1989). Se även röda dagar.
","jfr":["röda dagar"]} {"baseform":"dagen-efter-metoden","wordforms":[],"text":"om man vid samlag av någon anledning glömt att skydda sig, går det att förhindra oönskad graviditet genom att ta dubbel dos av p-piller inom 72 timmar efter samlaget. Men det är bara vissa sorters p-piller som hjälper och de ska tas på bestämda tider varför man bör kontakta preventivmedelsrådgivare. Metoden är effektiv men biverkningar kan uppstå i form av illamående, kräkningar och blödningar.
","jfr":[]} {"baseform":"dagg","wordforms":["fåra"],"text":"fornsvenska dag. Allmänt germanskt ord t ex engelska dew och tyska Tau. 1 (sl) kuk. Kort, grov tågända som förr användes som straffredskap. 2 sperma, könssekret, vattendroppar. ”Jag smekte hennes fitta med fingrarna. Jag kände hur den svällde och mjukades upp under min beröring. Snart var mynningen fuktig av slemmig dagg.” (Blå 2005) ”Och på samma gång kände jag att jag var alldeles täckt av vit dagg som befläckade hela mig och några droppar hade stänkt ända upp i ögonen på mig eftersom mitt lilla huvud befann sig precis i jämnhöjd med hans byxknappar.” (de Sade 2005/1785) ”De romarinnor och venetianskor han legat med har erkänt, att ingen vattnat en kvinnofåra med så mycket kärleksdagg som Rangoni.” (Chorier 1967) Se även fåra. 3 (lmo) slå daggen av violen; pissa.
","jfr":["fåra"]} {"baseform":"dagga","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. Dagga (dial); slå. 2 ”Att som kvinna bli begynnande kåt och våt.” (SAO 2013) Jfr dagg.
","jfr":["dagg"]} {"baseform":"daggert","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Ålderdomligt om lång dolk eller kort sticksvärd.
","jfr":[]} {"baseform":"daggkåpa","wordforms":["daggskål","skål"],"text":"(sl) fitta. Daggkåpa en blomma som nattetid avsöndrar vattendroppar vilka samlas i de njurformade, veckade bladen. Se även skål.
","jfr":["skål"]} {"baseform":"daggmask","wordforms":[],"text":"se under mask.
","jfr":[]} {"baseform":"dagpitt","wordforms":["dagrumpa"],"text":"(mil sl) dagkorpral inom det militära.
","jfr":[]} {"baseform":"dahr","wordforms":["dahri","dahro"],"text":"(för sl) arabiska och turkiska för mannens könsorgan. Professorn i nordiska språk vid Sthlms universitet, Ulla-Britt Kotsinas, menar att detta ungdomsspråk använt i invandrartäta områden, kallat rinkebysvenska, är en egen dialekt eller sociolekt. Se även under dachri.
","jfr":["dachri"]} {"baseform":"daikata nem","wordforms":[],"text":"(kurd) \"knulla din mamma,\" (kidish.se)
","jfr":[]} {"baseform":"daja","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö. Från engelska die; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"dajm","wordforms":["dajma"],"text":"(sl) 1 anus, ändtarm, arsle. Därav packa dajm; knulla i röven. 2 avföring, skit. Troligen från den chokladtäckta knäck Daim som är en populär godbit. ”You never forget your first Daim.” Kopplingen mellan chokladbiten och skithålet skulle då ligga i den bruna färgen. Uppgift i brev från Alexander Skantze (”alla härledningar är misstankar”) som också bidrar med följande citat ur sin bok PlusMinusNoll (1994): ”Nä, då hade man nog vaknat upp med ett rabatterbjudande på inbetalningsavgiften till Sighsten Herrgårds Minnesförening instucket i dajmen.” Sighsten Herrgård (1943—1989) modedesigner som drabbades av aids och ägnade sina sista år att sprida kunskap om sjukdomen. Se även dajma.
","jfr":["dajma"]} {"baseform":"dajma","wordforms":[],"text":"(sl) 1 skita. Jämför dajm. 2 rövknulla. ”Jag ska dajma dig tills du svimmar! sa han sammanpressat och körde därpå in sitt grova verktyg i den öppning som egentligen är avsedd för annat.” (Drougge 2001) 3 slangopedia.se har dajma; ”att trycka upp sitt rövhål i någons ansikte”. Även i betydelsen trycka upp fingret i rövhålet på någon.
","jfr":["dajm"]} {"baseform":"dajmare","wordforms":[],"text":"(sl) bög. Jämför dajma.
","jfr":["dajma"]} {"baseform":"dajmbox","wordforms":["dajmtunnel","box"],"text":"(sl) ändtarm*. Se även box och tunnel.
","jfr":["box","tunnel"]} {"baseform":"dajmkryss","wordforms":["dajmrosett","dajm"],"text":"(sl) 1 analöppning. Jämför kryss och rosett. ”Och man behöver inte SLICKA där om det är det du menar. Man kan göra en rad andra saker med dajmrosetten.” (Lodalen 2003) ”Inte i köttrosen utan i dajmkrysset. Ååååå, där kom det.” (Drougge 1996) Se även dajm. 2 fitta.
","jfr":[" rosett","dajm","kryss"]} {"baseform":"dajmraggare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"dajri","wordforms":["dakri","dakro"],"text":"(för sl) se dachri.
","jfr":[]} {"baseform":"dal","wordforms":["dalgång"],"text":"fornsvenska dal och iländska dalr, ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska dale och tyska Tal med ursprunglig betydelse ’håla, urholkning’. 1 i symbolspråket kring kvinnans könsorgan talas det ofta om höga berg, t ex venusberg; vulva (yttre könsorgan), och djupa dalar; vagina (inre könsorgan). I Köttets poesi (1995) tar C-M Edenborg upp ”dalen i de naturscenerier som målas upp i den erotiska barocklyriken”. Han exemplifierar bl a med Skogekär Bergbo (pseudonym för en svensk 1600-talsförfattare): ”När Skogekär Bergbo frustrerad vill dra sig undan världen för att hänge sig åt sin åtrå och längtan till den sköna Wenerid, väljer han att tränga ’djupt nederst i en dahl’ innesluten av höga berg, vilande i skugga, lugn och rofylld. Där inne rinner en bäck fram, med glittrande vatten. Där finns också en slätt som är kringkransad med träd och lämpar sig för dans.”
\nAtt dalen är en länge använd metafor för skötet, ges bl a bevis för i Francesco Petrarcas canzone ”Di pensier in pensier” från 1343: ”Jag har ej ro för Amor. Mina tankar/ bestorma höjd på höjd, och trivas aldrig/ där nötta stigar gå. Men om jag finner/ en enslig ort, med källors friska flöden,/ en skuggrik dal emellan tvenne branter,/ då viker oron ur mitt kvalda sinne:/ då lyssnar själen villigt/ till Amor, — ler och gråter, bävar, lugnas.”
\nHaquin Spegel (1645—1714) har i sina Erotiska dikter fruchtbar daal om skötet: \"Hon har en fruchtbar daal ther starr och gräs ei grönskas...” I slangens värld förvandlas barockens skönt besjungna dal till enbart en oromantisk geologisk grop eller fördjupning: ”Mer då [...] tog dom dig där, viskade Arvid och grabbade sta mitt i dalen.” (Martin, Kärlek 8/1967)
\nI Kärlekens Tao (1994) talas om de åtta dalarna och deras djup: Lutsträngen (djup 2,5 cm), Vattenkastanjetänderna (5 cm), Den lilla strömmen (7,5 cm), Den svarta pärlan (10 cm), Den egentliga dalen (12,5 cm), Den djupa kammaren (15 cm), Den inre dörren (17,5 cm) och Nordpolen (djup 20 cm). 2 (dödens)dal, dalgång lägesbeskrivande för ändtarmsöppningen. Ta dej i dalen; ta dig i aschlet, stick iväg. ”Det är ta mej fan så vidrit att håret reser sig på huvudet när man tänker på det. Socialdemokraterna skickade den svenska rättstaten i graven tillsammans med brorsan. Dom kan ta sej i dalen.” (Hesslind/Zjuchovitskij 1989) ”Ta dig i dalen din lilla sugga, tänkte Bäckström men det tänkte han inte säga när det fanns vittnen närvarande så istället fick det bli något annat.” (Persson 2003)
\n3 dalgången (mellan kullarna); den lockande sprickan mellan ett par kulliga kvinnobröst. ”Ett ögonblick dröjde jag i andlös förtjusning och beundran, men sedan rusade jag fram till henne och begravde mitt huvud i den förtjusande dalgången.” (Harris 1965/1900) Signaturen G B (manlig pensionär) från Malmö skriver: ”Jag har hört det vitsiga uttrycket ’silicon valley’ för nämnda lockande del av kvinnokroppen. Syftar uppenbarligen på bystdrottningars metod att öka dalgångens relativa djup samt på det amerikanska forskningscentrat.” \"Han tvingades använda all energi han kunde uppbåda för att hindra sig själv från att drunkna med blicken i bordsdamens dalgång.\" (Ann Heberlein: Ett tabu bryts: nu erkänns kvinnors sexuella makt. SvD Kultur 12 nov 2023) 4 (dial) gödsel- och uringrop under fähus eller avträde invid fähus. (OFS) 5 (sl) finkamma dalgången; onanera, främst om kvinnor.
\n","jfr":[]} {"baseform":"dala","wordforms":[],"text":"
(sl) avlida, dö. Även om att svimma. Dala (vb); sakta sjunka.
","jfr":[]} {"baseform":"daler","wordforms":[],"text":"(svr) äldre svenskt mynt. ”Hist.: sedan 1534”. Av tyska T(h)aler; stort silvermynt (tyska Tal; dal). Jämför holländska daler och engelska dollar. Kortform för Joachimstaler från orten Joachimstal med en gruva där man hämtade silvret till de första dalermynten. Mildare svordom som ta mej dalern. Hellquist (1918) menar att uttrycket har lågtyska anor. Han jämför med svordomen ”dusend dikke daaler” som senare byttes mot ett annat gammalt myntnamn, nämligen plåtar* i ”ta mej tusan plåtar”. Östergren (1919) har \"milda numer ngt ålderdomliga svordomsuttryck som Ta mej dalern! Det var dalern!” Hellquist (1980) menar att det rör sig om en förmildrande omskrivning för dödsriket och även SAOB är inne på den linjen: ”Bet beror säkert på eufemism då ordet ersätter någon likaljudande dialektisk form av djävul...”
\nBergman (1910) har ”Och det vore väl dalern om jag inte skulle få gossen skickad till en ordentlig skola”. Ohlmarks (2004) har daleren i Tvi daleren! (tvi fan!). Men även dalern är för starkt för somliga. I en artikel om Astrid Lindgren (1907—2001) i SvD (1/2-1995) heter det att när manuset till Pippi Långstrump skickades in till Rabén & Sjögrens barnbokstävlan 1945 var det ordentligt reviderat. ”Då hade ’fluglort’ blivit till ’flugprick’, ’kul’ ändrats till ’skojigt’, ’ta mej dalern’ hade mildrats till ’minsann’ och Pippis beteende i skolan och på fru Settergrens kafferep hade dämpats betydligt.”
","jfr":["Joachimstaler","daler","ta mej dalern","dollar"]} {"baseform":"dalk","wordforms":["dallk"],"text":"(sk) slemklump, snorklump, snörklump. Dallka; spotta, harkla.
","jfr":[]} {"baseform":"dallas","wordforms":[],"text":"(sl) kuk, manslem*.
","jfr":[]} {"baseform":"dam","wordforms":[],"text":"från franska dame, med ursprung i latinets domina; härskarinna. Hist.: sedan 1634 i betydelsen hovdam. I sin nuvarande betydelse sedan 1709. 1 (sl) enligt Kotsinas (1996) ”prostituerad, fnask” med tidsangivelsen 1912. OFS har hora för samma sak. ”Ni kanske förstår att jag blivit en så’n där dam. Det går så lätt att sjunka i den här sta’n för en ensam fattig flicka.” (Arendorff 1949) I nyhetsmagasinet Rapport (22 april 2026) meddelas att en sexhärva avslöjats i Milano i Italien där ett Nätverk erbjudit ett komplett koncept med middag på restauang, underhållning och som avslutning dam på hotellrum. Erbjudandet har gått ut till ledande personer i landet däribland en rad fotbollspelare i toppklass. 2 (sl) trevlig (snygg) dam; lesbian. 3 (smn) lilla damen; klitoris. ”Jag kände hans trungspets i närheten av min klitoris. ’Inte för den lilla damen här nere heller — hon är som gladast när hon har monopol´.” (Quan 2006) 4 älskarinna t ex hans hjärtas dam.
","jfr":[]} {"baseform":"dambahurjus","wordforms":["dambardu","damfasius"],"text":"(dial o svr) tusan. (OFS) Kanske kan förstavelsen dam eller damba ge en vägledning. Rietz (1867) har dam; fru med förklaringen: ”Ordet användes till en qvinsperson, som man för att smäda vill gifva en titel”.
","jfr":[]} {"baseform":"dambinda","wordforms":[],"text":"se under menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"damgata","wordforms":[],"text":"(euf) prostitutionsstråk. Allan Pred (1990) har ”Österlånggatan, Luntmakargatan och varje annan gata där prostituerade kunde plockas upp”. Se även dam.
","jfr":["dam"]} {"baseform":"damm","wordforms":["fiskdamm"],"text":"(sym) kvinnans könsorgan. Ett vattenhål. ”Och är din fåla törstig,/ så vattna’n i min damm/ Och tar du av han grimman,/ så går han längre fram.” (Anderberg 1977) ”I stället hade hon en krans av kålblad kring sin fiskdamm.” (Aretino 2008) Jämför fåle; kuk. ”... min ål är så torr och ren, som om den inte alls simmat omkring i denna njutningens damm.” (Chorier 1967) Se även fiskdamm.
","jfr":["fiskdamm"]} {"baseform":"damma","wordforms":[],"text":"(sl) damma på, damma över; ett snabbt, känslofritt knull utan finesser. Damma; röra sig snabbt. Se även dra, fara och fräsa över.
","jfr":["fräsa på","dra,","fara"]} {"baseform":"dammsugare","wordforms":[],"text":"(sl) Fitta. Att en dammsugare är användbar till annat än att suga damm framgår bl a av följande historia som berättas i Nyheter Idag (juli 2022): En kyrkobesökare chockades svårt när hen klev in i en babtistkyrka i Northamtonshire i England och fann den pensionerade sjuttiofyraårige kyrkoherden John Jeff, iklädd endast ett par damstrumpor, i färd med att sätta på en dammsugare. Trots att han avslöjats fortsatte kyrkoherden oförtrutet sitt juckande mot dammsugaren av märket Henry Hoover, känd för sitt kraftiga sug. Besökaren anmälde kyrkoherden och när polisen frågade varför Jeff uppträtt så skandalöst, svarade han att han känt sig \"naughty\" (stygg). Det blev domstolssak och kyrkoherden dömdes till 845 pund i böter för förargelseväckande beteende plus att han skulle ersätta den som avslöjat honom med 200 pund.
","jfr":[]} {"baseform":"damn","wordforms":[],"text":"(eng svr) fördöma, förbanna. I uttryck som I don* give a damn; det ger jag fan (tusan) i, damn it; fan också! och I'll be damned; det var som fan (tusan).
","jfr":[]} {"baseform":"dampu","wordforms":[],"text":"(dial) ofin, vulgär*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"damrum","wordforms":["damernas"],"text":"(euf) 1 en offentlig inrättning där kvinnor kan göra fullständig toalett, dvs göra sig rena och snygga både bak och fram. NEO har ”hist.: sedan 1888”. Se också herrarnas. 2 bordell.
","jfr":["herrarnas"]} {"baseform":"damster","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt SAO (2013): ”När man ligger med det man hittar. Av ordet dumster diver.”
","jfr":[]} {"baseform":"damsugare","wordforms":["damsugning"],"text":"(lmo) uppgift från 24-årig kvinna, som menar att det här är fråga om en sugande dam eller sugning av dam. ”Dammsugning skulle kunna övergå i damsugning helt oväntat och härligt.” (B Nyström 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"damträdgård","wordforms":[],"text":"se trädgård.
","jfr":[]} {"baseform":"dandul","wordforms":[],"text":"(dial) lem*. Vanligast hos häst men även hos man om stor kuk. Uppgift från OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"danga","wordforms":[],"text":"(sl) skita. Amerikansk-engelsk slang dang; damn ungefär förbannat, skit.
","jfr":[]} {"baseform":"dangel","wordforms":[],"text":"(dial) kuk. Dangel; lång räkel och dangla; dingla, slänga.
","jfr":[]} {"baseform":"dank","wordforms":[],"text":"(sl) dank, dånk; ett smalt och dåligt talgljus. 1 kuk. 2 dankar; testiklar.
","jfr":[]} {"baseform":"Danmark","wordforms":[],"text":"1 (no sl o lmo) plattbröstad. 2 (euf) att åka till Danmark, de har varit i Danmark, Danmarkssemester; bland lesbiska uttryck för att åka till Danmark och inseminera på klinik.
","jfr":[]} {"baseform":"Danmarksresa","wordforms":[],"text":"se resa.
","jfr":[]} {"baseform":"dann","wordforms":[],"text":"(dial) lysten på någon (i sexuell eller erotisk mening). Uppgift från OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"dans","wordforms":[],"text":"1 (euf) bjuda upp till dans; förberedelse till samlag. ”Hon låg så där på sidan, men då jag var helt färdig att börja dansen, sköt jag hastigt det upplagda benet åt sidan, varvid mitt inträde skedde tämligen lätt.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Får jag lov eller ska vi dansa först?”; inbjudande uppbjudning på dansgolvet. Även i slangens dansa runt i ring om samma fenomen. 2 dansa skäggdans; få orgasm, ejakulera. Uppgift från Kotsinas (1998). 3 norsk slang har apedansen, intimdans och horisontaldansen om knull. (Tryti 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"dansfitta","wordforms":["discomutta"],"text":"(sl) enligt slangopedia.se: \"En överförfriskad kvinna som luktar fan i skrevet efter en på tok för dyr kväll på krogen.\" Se även discomutta.
","jfr":["discofitta"]} {"baseform":"dansk","wordforms":[],"text":"(da) 1 bland prostituerade — vanligt samlag, enligt Hertoft (1989). 2 knull med kraftigt stånd.
","jfr":[]} {"baseform":"dansk roulette","wordforms":[],"text":"(sl) att fjärta kraftigt och vara osäker på om braken resulterar i enbart ett gasutsläpp eller avslutas i lössläppt form.
","jfr":[]} {"baseform":"danskt","wordforms":["dansk massage"],"text":"(sl) analsex.
","jfr":[]} {"baseform":"dansmästare","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. Se även mästare.
","jfr":[" mästare"]} {"baseform":"dante","wordforms":[],"text":"(sl) svett, svettig.
","jfr":[]} {"baseform":"DAP","wordforms":[],"text":"(eng) Double Anal Penetration. Enligt Peter Isotalo (f 1980) ”något som tycks bli allt vanligare inom porrbranschen”. Och, fortsätter Peter: ”Vill man bli riktigt avancerad så finns även konceptet DVDA (Double Vaginal Double Anal). Det är så vitt jag förstått bara en parodi på avancerade sexställningar. Det finns två porrfilmer som ingår i serien ’Double Vaginal Double Anal’, men där förekommer bara två kukar i antingen fitta eller röv samtidigt, inte fyra samtidigt. Trippelpenetrering (en i ett hål och två i det andra) förekommer i en del filmer, men redan där brukar det vara väldigt ansträngda kroppslägen. Det var South Park-skaparna Matt Stone och Trey Parker som gjorde termen vidare känd genom filmen Orgazmo (1997) som handlar om en ung man som går från att vara mormon till porrstjärnesuperhjälte.” Jfr DPP.
","jfr":["DPP"]} {"baseform":"dara","wordforms":[],"text":"(dial) nattkärl*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"dari","wordforms":["darre"],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"dark room","wordforms":[],"text":"(eng) mörkrum. Alltifrån totalt mörklagda till mjukt upplysta rum, t ex på en nattklubb, där möjlighet finns till sexuell aktivitet. Kallas också backroom eller blackroom.
","jfr":[]} {"baseform":"darris","wordforms":[],"text":"(no sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"dart","wordforms":[],"text":"(dial) ”skitklump” i Jämtland (man f 1929).
","jfr":[]} {"baseform":"dartä","wordforms":[],"text":"(dial o åld) enligt Rietz (1867) ”om cacare* i Medelpad”. Han jämför med fornnordiska detta; falla, drita*.
","jfr":[]} {"baseform":"das haus","wordforms":[],"text":"(sl) huset, toalett. Från tyskan. Se även dass (1).
","jfr":[" dass "]} {"baseform":"das","wordforms":["dase","dasemannen"],"text":"1 (sl) kuk. ”Daskade av dasen mot handfatskanten och gick helt oberört och la sig igen.” (Skantze 1994 om en kille som pissat i handfatet.) ”Dasen gled in i polishålet liksom motvikten till en vippbro sjunker ner i sin väloljade slida.” (Wahl 2002) \"Två skulpturer i förgylld brons, som var en fot höga, hade lemmar stora som hästdasar.\" (Brunner 2020 s 181) Rietz (1867) har daseri; otukt och dasig; saktfärdig, trög, lat. Jämför dasa samt dase, dåse (dial); lathund. Se även daz. 2 dase (dial) kela med, smeka. (Östergötland) 3 dase; skällsord.
","jfr":["das","daz","dasa","dase, dåse"]} {"baseform":"dasa","wordforms":[],"text":"(åld) enligt SAOB (6:1925) betyder dasa med någon att ”hafva (olofligt) könsumgänge med någon”. Och enligt samma källa: ”Han och hon haffwa så lenge legat i sit himliga och ogudachtiga daseri.” (Växiö domk akt nr 167, 1669) Enligt Västgöta-Bengtsson (1993) står dasa för en lat och slö person. Jämför dase och daska.
","jfr":["daska","das"]} {"baseform":"daschrä","wordforms":["dashre"],"text":"(för sl) kuk. Källa: Latin Kings lilla slanglexikon (redlinerecords.com).
","jfr":[]} {"baseform":"dask","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"daska","wordforms":[],"text":"1 (dial o so) liderlig kvinna. (OFS) Rietz (1867) har daska; lat, senfärdig och dasker; senfärdig, lat människa. 2 (dial) enligt Rietz (1867) ”hafva osedligt umgänge med fruntimmer”. ”... och att hon kallat Sigfrid för ’quisshora’ och sagt att en man ligger och daskar med henne.” (Jarrick/ Söderberg 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"dass","wordforms":[],"text":"(euf) 1 från tyskans das Haus; huset, eller das Häuschen; det lilla huset. Genom eufemistisk uteslutning har så själva ordet (Haus, Häuschen) fallit bort och kvar har bara blivit den tyska bestämda artikeln das, försvenskad till dass. NEO har ”hist.: sedan 1889.” Danskan har das med samma betydelse. Ordet var vanligt på ute- och torrdassens tid, då det var ett (litet) hus man gick till för att dassa. Där kunde man träffa på råttor som smörjde kråset med skiten och som ibland var så ivriga efter godbitarna att de inte kunde vänta tills de fallit ner i tunnan eller burken, utan hoppade upp och tog dem innan de lämnat avlämnarens bak. Så här beskriver Tilander (1968) dessa dassråttor: ”Även råttor är begivna på mänskliga exkrementer. I ämbaren av trä eller metall, som brukas i avträden, kan man ej sällan se stora råttor kalasa. Dylika råttor kallas dassråttor, ett ord som överfördes på människor som gärna blandade sig i och sökte uppsnoka skvaller, förtal och löst prat och föra det vidare.”
\nDe gamla utedassen var i regel försedda med två eller flera hål. Två hål var regel och i större hushåll gjorde man dem talrikare. Kollektivavträden med upp till tjugo hål var inte ovanliga. Så här skriver Frykman/Löfgren (1979) om dessa gemensamhetsdass: ”Det var en intimitet med en viss naturgiven lockelse som dessa kollektivavträden erbjöd. Här förenades man med andra i närhet till den egna kroppen. Kanske var den gemenskapen lättast för barnen att etablera. Barnen som ännu inte anammat det program som innebar att man måste skilja ut det fysiska från det sociala. — Vill du gå med på dass? var en vanlig fråga barnen emellan i min mors uppväxtmiljö på ett lantställe i Roslagen. Eftersom barnen inte var helt ovetande om vad anständigheten och blygsamheten krävde, maskerades frågans ’ofina’ ord med hjälp av förkortningen V D G M P D — ett noa-namn så gott som något.”
\nSandro Key-Åberg (1970) beskriver målande ett utedass svanesång: ”Jag är ett gammalt utedass där ingen skitit på länge. Jag minns de sista och höstliga besökarna, svampplockaren i basker och med smörgåspaketet i fickan, andtruten och överraskad av lössläppta och strilande behov, den gamla kvinnan med sina torra och tunna små skitar och sin enda utdragna, jämrande och klena lilla fis.” Skånskan har dass; utomhusdass men också om klosett, toalett i allmänhet. ”Di sier de ska finnas dass me vatten, fast att hur de går te, de vet ja inte riktet — kannse släpper di’et i nån balja eller så.” (Ohlmarks 2004)
\nDasset var centralpunkt för det öppenhjärtiga samtalet. Där avhandlades stort som smått, avspänt och fritt, på ett sätt som var otänkbart utanför dess väggar. På dasset fanns också plats för en lössläppthet som annars knappast förekom ens i sängkammarmörkret hos gifta par. Där, men bara där, kunde man och kvinna sitta tillsammans med byxorna nere och tala förtroligt om de mest intima ting. Och bara på dasset kunde jag som barn (1940-tal) få en aning om hur min mor såg ut under ett annars ogenomträngligt pansar av underkjolar, korsetter och halshöga och fotsida klänningar. Det var också på dass som jag för första gången fick se min fars kön fullt exponerat. På dass öppnades alla förskansningar, bröts alla kyskhetssigill och jag kunde öppet beskåda och höra allt sådant som vid alla andra tillfällen var förbjudet och tabu. På dass kunde vuxna uppföra sig som barn och barn känna sig delaktiga i vuxenlivet. Bara på dasset kunde man leva ut sina innersta tankar och känslor utan risk för att stämplas som syndig och snuskig.
\nSå naturlig var denna uppdelning mellan den frihet i sexuellt avseende som rådde på dass och den ofrihet som härskade utanför dess väggar att ingen någonsin ifrågasatte den eller försökte vidga eller inskränka denna frihet utanför dess givna ramar. Samma mor som ängsligt såg till att varje blusknapp var knäppt även när hon och far var ensamma och som noggrant undvek att vidröra sin lille sons kön när hon badade honom, samma mor kunde på dasset, med underbyxorna hängande runt benen och med brösten framskymtande i det oknäppta bluslivet, torka av både grabbens stjärt och pillesnopp efter välförättat värv. Skulle någon ha påpekat det egendomliga i detta beteende, skulle denne någon ha mötts av total oförståelse. Ingen skulle ha sett något motsägande i denna tingens ordning som var lika fast i människors vardag och medvetande som det faktum att man varje kväll gick till sängs och varje morgon steg upp igen. Men precis som man varje kväll ansåg det för givet att fredad gå till sängs och varje morgon lika skyddad stiga upp igen, så hade den frihet som rådde på dass sin gräns. Öppenheten fick under inga förhållanden missbrukas. Man kunde sitta där på dasset halvnaken och prata om det sexuella på ett sätt som om en fortsättning var möjlig, men att därifrån gå till handling var fullständigt uteslutet. Den som bröt mot detta tabu och utnyttjade situationen gjorde sig skyldig till en sån oförlåtligt kränkning att han eller hon för evigt stöttes ut ur familje- och dassgemenskapen.
\n2 gå på dass, föraktligt om samlag, enligt följande fall presenterat i tidskriften Cupidzero (6/91): ”Makar i 40-årsåldern, 3 barn, 10-årigt äktenskap. Hustrun finner mannen vara en svag och oduglig stackare, som alltid misslyckas, och hon retar sig över sin tunga arbetsbörda och över hans snobbighet. Mannen anför mot hustrun att hon är stursk och egensinnig, överskattar sig själv och är karlhatare. Beträffande det intima samlivet anför han: — När man gått igenom hela schemat några hundra gånger från ett ’jag är trött i kväll’ eller ’jag mår illa’ eller ’är du inte färdig snart’ och ideliga pustanden och stönanden samt slutligen ögonblicklig upprusning ur sängen under utropet ’usch’ eller ’fy, va äckligt’ och inte heller att förglömma ’ja, nu har du väl gått på dass för den här veckan’ ja, då advokaten, då är det inte roligt att vara gift och i synnerhet inte gift karl.”
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"dassa","wordforms":[],"text":"
(sl) 1 dassa (med dialekt ursprung) ”det man gör på dass”. Ingers (1977) har med ordet och menar att det är från omkring 1930. Kvinna 24 år har dassa; skita. Johansson (1927) skriver i sin berättelse från forna dagars Frostviken i Jämtland: ”Innan barnet blev så pass stort och försigkommet, att det kunde öppna dörren självt, dassade det var som hälst på golvet, varpå någon vuxen tog rusan mellan ett par stickor och kastade det på elden. Var rusan för lös att kunna hanteras med stickorna, torkade man upp den med en näve gammalt skohö e.d., och så på elden med detta.” 2 dassa plural dassor enligt Berg (1924) ’scrotum’* i 1890-talets Helsingfors.
","jfr":[]} {"baseform":"dassbinge","wordforms":[],"text":"(gbg sl) skithustunna. Binge står för låda, tunna. Utedassens uppsamlingskärl kallades dassbingar. Enligt Lars-Gunnar Andersson (2021) har ordet binge funnits i svenskan sedan medeltiden i den äldsta betydelsen 'plats för förvaring av säd'.
","jfr":[]} {"baseform":"dassdrottning","wordforms":[],"text":"(euf) kar(l)dassfurstinna*, nyckelpiga*. ”... för sparkade icke den jävla la concierge upp en svängdörren hon dassdrottningen ursinnig eller då full av fasa...” (Hammarén 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"dasseralla","wordforms":[],"text":"(sk) enligt Ohlmarks (2004) ”klosetten på barnspråk”.
","jfr":[]} {"baseform":"dassgraff","wordforms":[],"text":"(sl) dassklotter. Se vidare under graffiti.
","jfr":[]} {"baseform":"dasshare","wordforms":[],"text":"(so) folkskoleelev, enligt Lars-Gunnar Andersson (2021) med förklaringen: \"Ordet dassharar ska rimligtvis bara ses som något nedsättande i största allmänhet, och det var självklart inget som folkskoleeleverna sa om sig själva.\" Andersson påpekar också att dasshare från början haft en mer allmän betydelse och då gällde fega och räddhågade personer.
","jfr":[]} {"baseform":"dassigt","wordforms":[],"text":"(sl) uselt, dåligt. \"Det var dassigt gjort av dig.\" Jämför taskigt.
","jfr":["taskig"]} {"baseform":"dassis","wordforms":[],"text":"(sl) av dass. (se do) -is är det vanligaste suffixet, dvs avlednings- eller böjningsändelse, när det gäller att bilda slangord.
","jfr":[]} {"baseform":"dassja","wordforms":[],"text":"(dial) ”slinka, lättfärdig flicka el. kvinna, hora”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"dássketer","wordforms":[],"text":"(dial) oren, lortig, snuskig enligt Västgöta-Bengtsson (1993).
","jfr":[]} {"baseform":"dasslock","wordforms":[],"text":"1 (sl) stora händer. 2 Dahlman (2012) har \"bakstycke med dubbla sidosprund på en kavaj.\"
","jfr":[]} {"baseform":"dassmajor","wordforms":[],"text":"(no so) om den som ofta går på dass och/eller tillbringar lång tid där.
","jfr":[]} {"baseform":"dassmuseum","wordforms":[],"text":"Hans Bengtsson (1995) berättar om ett dassmuseum i Eskilstuna inrymt i en röd länga, ”som erbjuder tre olika typer av hemlighus: Landshövdingehuset, Kvinnohuset och Riddarhuset”. Enligt samma källa finns ett dassmuseum i jämtländska Åsarna; ett äkta utedass inrymt i en ladugård. Det senare marknadsför sig som ”Sveriges ända dassmuseum”. Bergholm/Kjellin (2003) nämner också Kleine Sanitär Museum i Gmunden, Österrike, Pottmuseet i München samt Museum of Toilets i Deli, Indien. Omfattande dassutställningar har blivit allt vanligare under 1980- och 90-talen, exempel på sådana är Borås (1988), Tanum (1995), Kristianstad (1996) och von Echstedtska gården utanför Säffle (1999).
","jfr":[]} {"baseform":"dasspapper","wordforms":[],"text":"enligt NEO är ordet ”hist.: sedan 1908”. Se vidare under torkmedel.
","jfr":[]} {"baseform":"dassposten","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Ingers (1977) ”travesti för Dagsposten, nazistisk tidning på 1940- talet.”
","jfr":[]} {"baseform":"dasti","wordforms":[],"text":"(åld svr) enligt SAOB av tyska dasti; förkortning av en förbannelsesats som börjar med dass di eller dass dich. \"Dasttj, j sku få itt Faners moot (dvs. möte, mottagande). (Samuel Petri Brasck: Mars germanicus victus, Thet är Comaedia om thet wälendade tydske kriget. Linköping 1650)
","jfr":[]} {"baseform":"dasul","wordforms":[],"text":"(dial) kuk. Lång och maklig man. (OFS) Jämför dangel.
","jfr":["dangel"]} {"baseform":"dataporr","wordforms":[],"text":"se nätporr.
","jfr":[]} {"baseform":"datasex","wordforms":[],"text":"(data) att med hjälp av en dator och internet etablera sexuella kontakter. Även om två sammankopplade datorer. Engelskan har cyber- eller computersex*.
","jfr":[]} {"baseform":"date","wordforms":["dejt"],"text":"från engelska date; avtalat möte. I svenskan kom ordet date in på 1940-talet och avsåg då främst ett romantiskt möte. På 1990-talet började ordet främst användas om person man träffade ”min dejt”.
","jfr":[]} {"baseform":"datta","wordforms":[],"text":"1 (sk) dia*. ”En liten fyraåring diade sin mor. När en smed såg detta och skrattade, skrek barnet: ’Tyst gubbajävel, medan jag dattar’!” (Ambrius 2002) 2 (dial) kvinnobröst. (ORB) Se också datte.
","jfr":["datte"]} {"baseform":"datte","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”spene, bröst” i södra Sverige. Han har också exemplet ”ge datte”; ge di eller bröstet. Rietz jämför med fornnordiska tata; sockersudd, ”hvarpå dibarn få suga”. I slang finns dattar; kvinnobröst, enligt Kotsinas (1998). Jämför patte och tatte.
","jfr":["patt","tatte"]} {"baseform":"dauðr","wordforms":[],"text":"(fno) död. ”varð honum litt unnandi, þvi at hon verðr aldri afhugs Gunnlaugi, þótt hann væri dauðr” (älskade honom föga, ty hon kunde aldrig glömma Gunlaugr, fastän han var död) (Gunnlaugs saga).
","jfr":[]} {"baseform":"daun","wordforms":[],"text":"se odynst.
","jfr":[]} {"baseform":"david crockettmössa","wordforms":[],"text":"(sl) fitthår. En sorts hårig vintermössa. Efter amerikanen Davy Crocket (1786–1836), legend och folkhjälte efter heroiska insatser i Texas frigörelsekamp mot Mexiko.
","jfr":[]} {"baseform":"daz","wordforms":[],"text":"(sl) ”manligt könsorgan” enligt undersökning i tidningen Nya Åland (5/3-1999) om åländska ungdomars språkvanor. Jämför das, dase.
","jfr":["das, dase"]} {"baseform":"de tvenne halvorna","wordforms":[],"text":"(euf) röv, ända.
","jfr":[]} {"baseform":"dead","wordforms":[],"text":"(sl) död. Från engelskan.
","jfr":[]} {"baseform":"death erection","wordforms":[],"text":"(eng) dödsstånd. Erektion som kan uppträda hos t ex avrättade, speciellt då hängda.
","jfr":[]} {"baseform":"deatha","wordforms":[],"text":"(sl) dö. Från engelska death.
","jfr":[]} {"baseform":"debitum conjugale","wordforms":[],"text":"(lat) av debitio; förpliktelse och coniugatio; förbindelse. Ett uttryck använt av medeltida teologer, som den italienska prästen och filosofen Thomas av Aquino (1225—1274), med betydelsen \"makarnas plikt att ha samlag med varandra\".
","jfr":[]} {"baseform":"dedärniade","wordforms":[],"text":"(sl) samlag, kopulation* enligt Ohlmarks (2004) och: ”Såå, va du ude å gjorde dedärniade i går?” Egentligen det där(iga). Jämför skånska dittahärniade; det här.
","jfr":[]} {"baseform":"deep throata","wordforms":[],"text":"(sl) suga av. Efter den amerikansdka pornografiska filmen Deep Throat från 1972 som på svenska fick namnet Långt ner i halsen (se hals (2). \"Hon kallades för kuksugar-Anna när hon var yngre och hävdade i alla fall då att hon tränat bort sina kräkreflexer så att hon blivit riktigt duktig på att deep throat:a.\" (Colldén/ Dahlbäck 2019)
","jfr":[]} {"baseform":"deepfake-porr","wordforms":[],"text":"(nyo) video, bild eller ljud där innehållet manipuleras på ett sätt som gör att förvanskningen är svår att upptäcka. Så kan man t ex ersätta en okänd persons ansikte med en känd persons i porrsammanhang och få det att se ut som om kändisen är inblandad i filmen eller bilden. Detta övergrepp kan även drabba vem som helst som någon, av någon anledning, vill hämnas på t ex en före detta flickvän som gjort slut. Deepfake är ett teleskopord bildat till deep learning och fake och dök upp i språket på 2010-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"defekation","wordforms":["defäkation"],"text":"(åld) avföring (av latin defecatio till faeces; exkrementer*). Enligt NEO ”hist.: sedan 1906”. Swanberg (1973) har ”den sköna känslan somliga får när de skiter”. Ordet används annars mest medicinskt om avföring och kan jämföras med engelska defecate; ha öppning, avföring. ”Vi måste regelbundet äta, dricka, sofva, söka ro, hafva defäkation, urinera, höra, tala, sjunga — annars blir vår kropp och själ lidande, våra färdigheter förkrympta.” (Berg 1914) ”Till dessa förhållanden, som omintetgör varje sexuell handling, kommer, att folk är i rörelse nästan hela natten, tröstar barn, lagar mat, äter, kastar vatten eller defäkerar.” (Beach/Ford 1952)
","jfr":[]} {"baseform":"defekera","wordforms":[],"text":"(sl) bajsa, skita. Se vidare under defekation.
","jfr":[]} {"baseform":"defiminatio","wordforms":[],"text":"(latin de; bort, från och femina; kvinna) vrångföreställning hos kvinnor om att vara man. Därav defimination; förlust av könskänsla hos kvinnan.
","jfr":[]} {"baseform":"defloration","wordforms":["deflorera","deflorera"],"text":"(latin defloratio; berövande av blomman) bristning av kvinnans mödomshinna, antingen vid första samlaget eller genom läkaringrepp. NEO har ”hist.: sedan ca 1900”. ”Redan under antiken uppskattade man mödomen och betalade ett högt pris till bordellvärdarna för den njutning som defloreringen av unga, blomstersmyckade flickor skänkte.” (Uppslagsbok i sex 1966) Även deflorera ”hist.: sedan 1857”. (NEO) \"Den tjugonionde skall Curval deflorera Rosette, och de nämnda arrangemangen har vidtagits för att Curval, som är klenare byggd än hertigen, skall få de yngsta på sin lott.” (de Sade 2005/1785) Deflorationsmani; begär att perforera mödomshinnan. \"Dessa män ägnade sin tid åt att besudla kyrkans sakrament och drog sig inte för att 'våldta hustrur och deflorera jungfrur och mot naturen förgripa sig på kristna män och ynglingar'.\" (Bagerius 2017) Se även mödom.
","jfr":["mödom"]} {"baseform":"deg","wordforms":["dega"],"text":"(sl) 1 fjärt, fjärta. 2 skit, skita. 3 degar; bröst. \"Här knådas inga degar utan bagerskans tillstånd!\" (Nathalia sexbomb ombord. (Epix förlag, Sthlm) Se även under knåda.
","jfr":["knåda"]} {"baseform":"deghia","wordforms":["dighia","deijhia"],"text":"(fsv) \"flicka, älskarinna.\" (Söderwall 1885) som också har siänga deghia; frilla* och \"the preste som sänghia deghio [concubinas) haua (hava).\" (Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming 1857—1884) Jfr deja och konkubin.
","jfr":["deja "," konkubin"]} {"baseform":"deghus","wordforms":[],"text":"(sl) dass, toalett. Jämför deg, dega och hus.
","jfr":[" hus","deg, dega "]} {"baseform":"dehumaniseras","wordforms":[],"text":"(euf) avlida, dö. Fån latinets de; av, från och humanisera; göra mer mänsklig.
","jfr":[]} {"baseform":"deja","wordforms":[],"text":"(åld) enligt SAOB \"om kvinna som hushållar för i celibat lefvande (katolsk) präst; ofta med häntydning på den ställning af älskarinna som sådan hushållerska ej sällan intog i förh. till husbonden.\" \"Däjia. Lizzie slutade sopa. Deija, däja, deja.\" Citaten var nästan välvilliga, men på tre lappar hade pappa skrivit en möjlig definition: Tjänsteflicka på livstid, piga, älskarinna till präst, frilla.\" (Pip Williams 2022 s 400)
","jfr":[]} {"baseform":"dekolltage","wordforms":[],"text":"av franska décolletage, urringning. En skärning, ofta urringning, på kvinnliga klädesplagg som visar mer eller mindre av kvinnans hud från halsen ner till bysten. Ibland uppträder skärningen även på ryggen ofta långt ner mot stjärtspringan. \"Leende försökte unge Lissander komma närmare och se ner i mitt décolletage, men Bella ställde sig i vägen.\" (Burman 2021 s 45)
","jfr":[]} {"baseform":"del","wordforms":[],"text":"1 (euf) könsorgan. ”Än vidare förnam jag att en kittlande ilning i de hemliga delarna skall betyda att horkarlen lägger sig intill horan på soffan och inför sin del i hennes.” (Anderberg 1999) ”Det faktum att någon kan älska ’den delen’ av mig betyder mycket.” (Hite 1977) ”Mannen ska föra in sin utskjutande del på kroppen in i kvinnans inskjutande och så väntar man en stund och så sker naturens under.” (Ekroth 2012) ”Jag väntar avsiktligen med hans vitala del till sist...” (Söderblom 2015) 2 (dial) Rietz (1867) har \"spene hos djur som hafva flera än 4, såsom svin, hundar och kattor”. Även, enligt samma källa, allmänt om spene, bröstvårta. Jämför dela. 3 (euf) att ta del; knulla.
","jfr":["dela"]} {"baseform":"dela","wordforms":[],"text":"1 (dial) \"om spenabarn, lamm, föl o dyl: dia el suga diande på (moder).\" (OFS) 2 (sl) dö.
","jfr":[]} {"baseform":"delectatio morosa","wordforms":[],"text":"(lat) otillåten njutning. Otillåtna drömmar som drabbade den katolska kyrkans präster och munkar ofta p g a deras celibattillvaro. I Förbjudna drömmar (1993) får vi veta att straffen för dylika våta drömmar* för en diakon var botgöring i 25 dagar, för en munk 30 dagar, för en präst 40 dagar och för en biskop 50 dagar.
","jfr":[]} {"baseform":"delfin","wordforms":["delfinbög","bög"],"text":"(sl) 1 förklaras i Bögjävlar (2007) med ”homosexuell man med hårfobi eller masochistisk dragning till hett vax.” Oftast vaxas allt hår bort utom en liten buske könshår ovanför blygden. Precis som delfinen lär de trivas nära eller i vatten. Se även bög. 2 kuk i vaxa (smiska) delfinen; onanera, runka.
","jfr":["bög","kuk"]} {"baseform":"delicato","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Delikat; utsökt läcker.
","jfr":[]} {"baseform":"delicta carnalis","wordforms":[],"text":"(lat o åld) av delictum; straffbar förseelse och carno, carnis; kroppen, ’köttet’, sinnligheten. Enligt Trost (1988) ”Lagteknisk term för otuktiga gärningar”.
","jfr":[]} {"baseform":"delikatessen","wordforms":[],"text":"(sym) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"Delila","wordforms":[],"text":"enligt Hjelmqvist (1901) efter ”namnet på den förrädiska kvinna som vållade Simsons ofärd, brukas i äldre religiös och vitter stil för att beteckna sköka”. Historien om Simson eller Samson, som var en israelitisk domare, och Delila, en filisteisk kvinna, som avlockade honom hemligheten med hans styrka som låg i håret, berättas i Dom 13:16.
","jfr":[]} {"baseform":"delkug","wordforms":[],"text":"(dial) fläckig i ansiktet anspelande på ”rådda qvinspersoner” enligt Ihre (1766) medan Rietz /1867) har betydelsen ”hafvande qvinnor”. Ålderdomligt ord från Ångermanland. Se även rå, rådd.
","jfr":["rå, rådd"]} {"baseform":"delning","wordforms":[],"text":"en form av könlös fortplantning som förekommer hos encelliga organismer t ex amöbor. Dessa djur delar helt enkelt sin kärna i två identiska delar genom direkt celldelning. Föräldern existerar nu inte längre som enskild individ utan har delats i två ”dotterceller”. Nackdelen med ett dylikt reproduktionssätt är att avkomman blir identisk med föräldern, vilket bl a leder till att det blir mindre variation inom populationen. Ordet ”hist.: sedan ca 1700”. (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"demaskulinisering","wordforms":[],"text":"kastrering*. Latinets de; från, av och maskulin; mansperson.
","jfr":[]} {"baseform":"demimond","wordforms":["demimonde"],"text":"lyxprostituerad, demimonddam eller halvvärldsdam. Av franska demi-monde; halvvärld. Ordet från A Dumas d y:s skådespel Le Demi-Monde (1855) där författaren skildrar kvinnor, som enligt honom intog en ”deklasserad” ställning mellan le monde (damer av värld, klass) och les prostituées; kvinnor som vi idag kallar callgirls eller lyxfnask. ”Han är ju min ende son, Artur, och Ni är en kvinna... Ja, förstå mig. Bliv inte ond. Men jag har skaffat mig upplysningar om Er, och Ni kanske fattar, hur ont det gör mig, att hans första kärlek skall ha blivit en demi — mond.” (Haraldsson 1918) ”På Stureplan blev han tilltalad av en demimonde, som frågade efter sprit och kokain. Hon var halvfull, en parfymerad trädgård, starkt doftande och färggrann.” (Arendorff 1949)
\n\"När Alexander Dumas den yngre (1824—1895) myntade begreppet demimonde avsågs det borgerliga samhällets déclassées, änkor, äktenskapsbryterskor eller övergivna kvinnor. Etiketten kom snart att även appliceras på en ganska heterogen kategori kvinnor, som omfattade såväl kurtisaner och kokotter som skådespelerskor och femmes fatales* i underhållningsbranschen. Begreppet var alltjämt gångbart och i bruk ett par, tre decennier in på 1900-talet!\" (Limare 2016)
","jfr":[]} {"baseform":"demisexuell","wordforms":[],"text":"från franska demi; halv och sexuell*. Ordet från 2006. \"Du skriver under med signaturen 'Demisexuell dumskalle'. Nu vet jag inte exakt vad just du lägger in i begreppet, men att vara demisexuell brukar definieras med en sexuell läggning där man endast kan utveckla en sexuell attraktion till någon man skapat ett starkt emotionellt band till.\" (Jenny Jägerfeldt: \"Att fantisera om andra under sex är vanligare än du tror. SvD Idagsidan 13 juni 2024) Det rör sig om en form av asexualitet (se do).
","jfr":[]} {"baseform":"demivierges","wordforms":[],"text":"(franska demi; halv och vierge [latin virgo]; jungfru) halvoskulder som aldrig går längre än till ömsesidig onani. Enligt Fabricius-Møller (1946) används den ömsesidiga onanin ”ibland också som ersättning för samlag t ex när parterna är rädda för att den ene ska smitta den andre med någon könssjukdom, eller när unga människor inte vågar ta steget fullt ut av rädsla att få barn, eller därför att de avgivit ett löfte att hålla sig oskyldiga till äktenskapet”. ”Fransmännen har skapat det välfunna uttrycket ’demivierge’ — ’halvjungfru’ kvinnan som tillåter vilka smekningar som helst bara jungfrudomen blir intakt. Hon njuter av att se mannens mer och mer eggande åtrå, allt ger hon honom utom det sista.” (Vatsyayana/ Kalyanamalla 1952)
","jfr":[]} {"baseform":"demosex","wordforms":[],"text":"(nyo) ”När man visar upp sitt sexuella register; uppvisningssex”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"Den doftande trädgården","wordforms":[],"text":"en arabisk lärobok i kärlekskonsten skriven i början av 1500-talet (sv övers 1957). 1 Där omnämns 40 namn på kvinnans könsorgan, bl a: El Feurdj; öppningen, sprickan. Den öppnas och stängs när den längtar efter kuk. El Kelmoune; den vällustiga, sinnliga. Namnet på en ung jungfrus sköte. El Cheukk; springan, titthålet. Fittan hos en benig, mager kvinna. Den är som titthålet i väggen. Må Gud bevara oss från den. Abou Tertour; den tofsprydda. En fitta med en röd kam som hos en tupp, vilken reser sig i lustans ögonblick. El Gueunfond; igelkotten. En gammal kvinnas fitta uttorkad av ålder och med styvt hår. El Harrab; flyktingen. Försöker fly undan kuken som gör den illa vid inträngandet. Så är en jungfrus fitta. El Harr; den heta. En av de bästa och mest dyrkansvärda fittor som finns.
\n2 Även 36 namn på mannens könsorgan, bl a: El Hamama; duvan. Då kuken efter erektion återgår till normalform liknar den en duva som ruvar på ägg. El Teunnana; pinglaren. För det oljud den för varje gång den far in och ut i fittan. El Hammache; uppeggaren. Den eggar fittan med sitt kilande ut och in. El Naasse; den sovande. När den är i erektion blir den så stor och hård att ingen tror den om att kunna bli liten igen. Men när den lämnar fittan tillfredsställd krymper den samman och faller i sömn. El Atsar; fumlaren. Har direkt att göra med dess enögdhet. Kuken fumlar och snubblar sig fram till fittingången och när fittan undrar varför han stapplar så illa, svarar vår vän att han snubblade på en sten, när det istället är så att han snubblar p g a sin dåliga syn. El Besiss; den fräcke, oblyge. Han som hänsynslöst lyfter på kläderna både på sin herre och på den kvinna han älskar. El Bekkai; gråtaren. Fäller tårar när den är som lyckligast. El Mourekhi; den slappe. Den kuk som är för mjuk att ta sig in i fittan och därför får nöja sig med att gnida sig mot öppningen för att få utlösning.
","jfr":[]} {"baseform":"den håriga dalgången","wordforms":[],"text":"(sym) baken, röven.
","jfr":[]} {"baseform":"den","wordforms":["det","den (det) här","den (det) där","det andra","det där. ”"],"text":"(euf) även den (det) här, den (det) där (därnere) (euf) 1 kvinnans könsorgan. ”Hon var skön, kroppen, skinnet det delicataste jag känt, lent, fylligt, varmt, runda bröst och så mycket jag vidrört av det mellan benen av den kostligaste beskaffenhet.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Hur har du bedrivit din okyskhet? Med ...det där, stammade jag, som jag har mellan benen.” (Salten 1983) ”När jag var liten trodde jag att ’det där’ var något fult. Den röda färgen påminde mig om bilder av inälvor och organ inuti människokroppen som jag tyckte var äckliga.” (Hite 1977) Enkätsvar från 28-årig man; det där du inte vet. Se också hans svar under 2 och 3.
\n2 mannens könsorgan ”Hon: — Varför har du handen i byxfickan? Fryser du om den? Han: — Nä, jag håller i den ändå.” (O’Månsson, Kärlek 6/1966) ”Den ... mumlade hon, för kuk och manslem och pitt kunde hon ju inte säga, det kan man ju bara inte så mycket som det skrivs om porr och sex och så.” (Bokander, Kärlek 6/1966). ” Jag tänkte på en lärarkollega, Per-Ola, som alltid brukade sjunga vid juletid: Fröjdas var sinne, nu är den inne...” (Ekroth 2012) ”— Vad menar mamsell med det? Ska vi roa oss lär det ej gå så lätt för sig, så trångt som mamsell har. Jag får ju ej in fingret knappt, mycket mindre den här. — Jo, jag tackar, den där vill jag ingenting. Hu, tocken en! — Nå, nå, svårare kan mamsell få. Den där är ej svår.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
\n”Men pappa, det där, som pappa har där, vad är det för något?” (Almkvist 1933) ”Det jag tycker minst om är att känna att jag bara är ett substitut för hans hand, ett fat med potatismos eller bara ett varmt ställe där han kan sticka in den och komma.” (Hite 1977) ”—Den där sortens kvinnor, sade hon, betyder bara hors d’oeuvre för oss: de retar vår aptit men som huvudrätt behöver vi det här! Hennes förfarna fingrar grep om Choisys varma penis som var hård som en järnstång.” (Walker 1966) Enkätsvar från 28-årig man; den där du vet. 3 könsakten. Hos Moberg (1935) beskrivs det onämnbara så här: ”Härinne — i den sängen — just där borta — där hade det skett — detsamma som beskrevs i första Mosebok om Jakob och hans hustrur och pigor.” ”En dag när ingen var hemma började han smeka mina bröst och föreslog att vi skulle göra det.” (Hite 1977) ”Ett år senare gjorde en vän till min far det (hemma hos oss). Jag minns att det kändes riktigt skönt.” (Hite 1977) \"...en dag gjorde jag' det' med en prostituerad kvinna. Och efter att jag hade fullbordat denna synd började mitt ansikte svälla. Jag blev rädd och trodde att jag blivit spetälsk; genast svor jag att jag aldrig mer skulle ligga med en kvinna; för att hålla denne ed började jag förgripa mig på unga pojkar.\" (Underdiakonen och Franciskanen Arnaud de Verniolles [1300-talet])
\nÄven det andra, det där. ”Vad sägs lilla Maja, frågade prästen, man skulle inte kunna få det där du vet...” (Ryska erotiska folksagor 1993) ”För att visa att jag ej är ond på dig, så vill jag göra det andra med dig.” (Hallenstierna 1972/1770-t) Och från samma källa: ”Och varför skulle vi missunna henne också att smaka litet av livets nöjen och i synnerhet det där, som jag föreställer mig kittlar unga flickor och svalkar deras heta blod.” Enkätsvar från 28-årig man: det där du inte skall veta. 4 fis, fjärt. ”Hon: — Har du släppt en? Han: — Nej, jag har inte gjort det! Hon: — Ja, den kommer då inte från mig. Han: — Detta eviga tjat om dessa!” 5 menstruation. ”I Axel Jensens Line heter det: ’Jeg har ikke fått det, sa hun klavt. Jeg skulle hatt det for fire dager siden, men det er ikke kommet. Jeg har ikke fått det’.” (Tryti 1985) 6 havandeskap. ”Hon har blivit med det” eller ”är bliven med det”, blivit med barn. I Småland talar man t ex om att hon ”blett med at” (det) och i Blekinge att hon ”va mä att” (det). Uppgift från Byrman (1989). Ytterligare ett graviditetsuttryck är ”De har haft den där för länge”; inte avbrutit samlaget i tid, vilket resulterat i havandeskap. 7 (svr) den och den (dra för den och den) och den lede (fy för den lede).
","jfr":[]} {"baseform":"dendrofili","wordforms":[],"text":"(grekiska dendron; träd och philia; kärlek, vänskap) enligt Trost (1988) ”att älska träd”. ”Trots det blir hon ibland förvånad över att eleverna ställer avancerade frågor. — Kring analsex, till exempel. Eller vad en ’dendrofil’ är. Jag hade själv ingen aning om att det är en människa som tänder på träd.” (Ottar 3/2004 Laddat ämne saknas på schemat) ”Amanda kan bli sittande hos sitt träd i timmar, funderar, smeker och kramar om det. Ibland drar hon upp tröjan när hon kramar Träd, för att få känna närheten. [...] Amanda attraheras också av andra träd än just sitt speciella, framförallt tycker hon att stora träd är attraktiva. När hon cyklar förbi ett sådant träd på väg till jobbet får hon fjärilar i magen, precis som när man är nykär eller sexuellt attraherad av någon människa.” (Bäsén 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"denga","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Se även dänga.
","jfr":[" dänga"]} {"baseform":"dennis","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"depilering","wordforms":[],"text":"(latin de-; av, bort och pilus; hår) NEO har ”hist.: sedan 1954”. Hårborttagning som kan ske genom rakning och slipning, samt med hjälp av vissa kemiska ämnen. Hårroten skadas inte vid depilering. Hårborttagning kan också vara ett medel att uppnå sexuell njutning antingen man utför det på sig själv eller på sin partner.
","jfr":[]} {"baseform":"depso","wordforms":[],"text":"(lat) Latinsk-svensk ordbok (1952) har ”knåda, bearbeta, garva; äv. = futuo*”.
","jfr":[]} {"baseform":"depåluder","wordforms":["depåfnask"],"text":"(sym) det är en f d Road Racing förare som gjort mig uppmärksam på orden. Det är också han som står för följande definition: \"Kvinna, vanligen yngre, som är kåt på motorkillar, blir upphetsad av doften av bensin, brända däck och ljudet från varvande motorer. Depåludret ses ofta i eller i närheten av den del av en racingbana för motorsport som är avdelad för snabba däckbyten och reparationer av fordon under tävling, den s. k. Depån. Depåludrets främsta mål är att ha sex med någon eller flera av de tävlande. Det lyckas sällan. Ett sekundärt mål för depåludret, som däremot ofta uppnås, är att ha sex med någon av de många mekanikerna i depån. Dessa bär ofta overaller med blixtlås, som snabbt som blixten kan dras ned eller upp för en snabbis över en trave kasserade däck.\" (Olof Högrell 60+) Se även under luder, fnask och snabbis.
","jfr":[" luder, fnask "," snabbis"]} {"baseform":"derriéren","wordforms":[],"text":"(euf) av franska derriére; baktill. Baken, rumpan. \"...och han var fräckare än man kunde vänta sig av en borgarson mot en friherrinna. När vi var på scenen lät han sig inte avskräckas av mitt stånd, utan klappade mig på derriéren.\" (Burman 2021 s 56)
","jfr":[]} {"baseform":"despunta","wordforms":[],"text":"(eng sl) ett knull där mannen alternerar mellan kvinnans kön och röv genom att stötvis växla mellan dem. Ordet från spanskan för göra slö, trubba av.
","jfr":[]} {"baseform":"det","wordforms":[],"text":"se under den.
","jfr":[]} {"baseform":"det knullar i mun","wordforms":[],"text":"(sl) se mun (5).
","jfr":[]} {"baseform":"det luktande hornet av fisar","wordforms":[],"text":"(lmo) rumpan. Skämtsam travesti på Det lutande tornet i Pisa.
","jfr":[]} {"baseform":"detalj","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.\"Det finns en speciell detalj hos herrarna som damerna är förtjusta i.\"
","jfr":[]} {"baseform":"detaljsås","wordforms":[],"text":"(sl) sperma*. Se även sås.
","jfr":[" sås"]} {"baseform":"detumescens","wordforms":[],"text":"(latin de; bort, från, av och tumescere; svälla, svullna) tillståndet efter orgasmen då den sexuella upphetsningen avtar. Jämför tumescens.
","jfr":["tumescens"]} {"baseform":"deviatio sexualis","wordforms":[],"text":"(lat) sexuell avvikelse. Hit räknas i stort sett alla sexuella handlingar utom samlag med mannens penis i kvinnans slida, med undantag för rent patologiska (sjukliga, onormala) perversiteter*.
","jfr":[]} {"baseform":"devils testicle","wordforms":[],"text":"(put) alruna. Djävulens testikel*.
","jfr":[]} {"baseform":"dhat","wordforms":[],"text":"(hind) sjuklig rädsla för förlust av säd. Fenomenet uppträder främst i sydostasien och räknas som ett nervöst eller psykosomatiskt symtom. Också i väst ansåg tidigare läkare att säden var en vital kroppsvätska som inte fick slösas bort vid t ex onani vilket bl a kunde leda till sinnesslöhet och uppmjukning av ryggraden.
","jfr":[]} {"baseform":"dia","wordforms":["dir"],"text":"urnordiska dijan, fornsvenska dia. Ge modersmjölk (främst om djur) eller suga i sig modersmjölk (företrädesvis djur). Ett gemensamt germanskt ord besläktat med sanskrit dhayati; suga \" 'Min ängel, jag ditt sköte dir', skriver Bellman där — en kyss som förenar spädbarnets däggande på nappflaskan med oralsex.\" (Carina Burman 2019)
","jfr":[]} {"baseform":"diable","wordforms":[],"text":"(fra o svr) använt bl a av Bellman t ex ”Oui, que le diable l’emporte! Må fan ta dig! (F E 339) Diable; djävul.
","jfr":[]} {"baseform":"diablo","wordforms":[],"text":"(för sl) djävul. Diabolisk (av latin diabolicus och grekiska diabolikos; djävulsk).
","jfr":[]} {"baseform":"diamant","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Se ävenr dyrgrip.
","jfr":["dyrgrip"]} {"baseform":"diamantmunk","wordforms":[],"text":"(sl) person som inte knullat på över fem år. Se också munk och bronsmunk.
","jfr":["munk","bronsmunk"]} {"baseform":"Dianakomplex","wordforms":[],"text":"efter Diana, jaktgudinnan i romersk mytologi, som önskade sig manliga egenskaper. Uttrycket innebär att en kvinna vill bli man. Se vidare under FTM.
","jfr":[]} {"baseform":"diao","wordforms":[],"text":"(kin) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"diarré","wordforms":[],"text":"Som i slangens diarré och pruttanfall; lös i magen. Ordet diarré kom till Sverige i mitten av 1700-talet från franska diarrhée, ett ord som i sin tur kommer från grekiska diárrhoia; genomflöde, diarré till dia; genom och rhein; rinna. Turister i Mexiko som råkar ut för dessa anfall kallar dem för Montezumas hämnd. Detta efter aztekernas siste kejsare som besegrades av spanjorerna år 1519. Motsvarande fenomen i Egypten benämns Faraos hämnd. När biskopen i Lund, Gottfrid Billing, fick budet av kungen Gustav V att överta statsministerposten efter Hjalmar Hammarskjöld år 1917 lär han ha svarat: ”Bara jag tänker på det får jag diarré.” Se durchlopp, rännskita och utsot.
","jfr":[]} {"baseform":"diarrékanon","wordforms":["kanon"],"text":"(mil sl) kulspruta. (Langenfeldt 1947) Se även kanon.
","jfr":["kanon"]} {"baseform":"diarrémun","wordforms":[],"text":"(sl) 1 har den med hemskt andedräkt. 2 har den som snackar skit.
","jfr":[]} {"baseform":"dick","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Från engelskan och mitten av 1800-talet. Det finns ett engelskt uttryck dickheads som används om de män för vilka huvudet mellan benen blivit överhuvud. Ljung (2006) menar att ”ordet troligen är en rätt oskyldig personifiering av samma slag som det svenska Petter Niklas (Dick är ju en variant av Richard)” ”När jag släpper din duktiga dick ska du ta den i munnen och spruta dig själv i halsen (Wahl 2004) Dick var en gång i tiden ett vanligt namn både av egen kraft och som kortform för Richard. Namnet var under förra hälften av 1900-talet ett lika vanligt namn som Tom och Harry. Men på 1960-talet började utförsbacken på allvar för namnet och efter 1968 finns knappt någon Dick i namnregistret. Istället ersätts namnet med Rick. Som kuknamn kan Dick spåras tillbaka till 1800-talet men slog igenom först under senare hälften av 1900-talet, vilket kan förklara varför man då slutade döpa sina barn till Dick.
\nLindström (2021) berättar om det troligen äldsta exemplet på sex mellan hona och hane, som han daterar till drygt 380 miljoner år tillbaka. \"Det handlar om små fiskar, inte mer än åtta centimeter i vuxet tillstånd, som kallas Microbrachius dicki, vilket betyder ungefär 'kortarmad upptäckt av herr Dick'. Engelskspråkiga forskare har väldigt roligt åt upptäckarens namn, Dick, vilket ju kan översättas till penis.\"
","jfr":[]} {"baseform":"dick pics","wordforms":["dickpics","dp:s"],"text":"(eng sl) av engelska dick; pick och pics, pictures; pickbilder. Via mobilen skickar vissa män bilder på sin pick till både bekanta och obekanta kvinnor. Tilltaget klassas som sexuellt ofredande och kan leda till både böter och fängelse. Män tänder lätt på bilder av kvinnokroppen och hoppas att detsamma ska gälla kvinnor vad manskroppen beträffar. Många män har också ett starkt behov av att visa sig manliga när det kommer till sex och det mest manliga för en man är ofta hans kuk. I bögkretsar ses dicpics mer som ett visitkort, ett sätt att presentera sig för en likasinnad.
\nEn kvinnlig motsvarighet till dick pics är clit pics, eller som det också kallas fitt pics dvs bilder på fittan. Men dessa fittbilder som kvinnor skickar till båda könen är betydligt sällsyntare än de bilder som männen levererar. \"Män har en större fascination för kvinnans könsorgan än kvinnorna för mannens, så män som skickar dickpicks till kvinnor i hopp om att de ska gilla det, har missuppfattat.\" (Kalmér 2024 s 19)
","jfr":[]} {"baseform":"dicker","wordforms":["dikker"],"text":"(förb spr) havande. ”Ordet, som inte tycks förekomma annorstädes, torde vara en blandning av det tyska dick och det svenska diger; tjock, havande.” Från en förbrytarordlista (1840-tal) återgiven hos Gjerdman (1947).
","jfr":[]} {"baseform":"dickon devon","wordforms":[],"text":"(sl) svordom och kraftuttryck.
","jfr":[]} {"baseform":"dida","wordforms":[],"text":"(för sl) avlida, dö i invandrartäta områden.
","jfr":[]} {"baseform":"didaskalofili","wordforms":[],"text":"(grekiska didaskalos; lärare och filia; kärlek) en elevs förälskelse i sin lärare. I forntiden ett naturligt fenomen som ofta ingick som en del i undervisningen.
","jfr":[]} {"baseform":"diddelidatt","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"didelphys","wordforms":[],"text":"(grekiska di; två gånger och delfys; livmoder) dubbel livmoder* eventuellt också dubbel vagina, enligt Hertoft (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"die","wordforms":[],"text":"(sl) dö. Från engelskan.
","jfr":[]} {"baseform":"dieflaboning","wordforms":[],"text":"(åld) med hos Swedberg (1720-t) med betydelsen sedes diabolica; djävulens hem, vistelseort.
","jfr":[]} {"baseform":"diesel doris","wordforms":[],"text":"(sl) svensk motsvarighet till engelskans diesel dyke*.
","jfr":[]} {"baseform":"diesel dyke","wordforms":[],"text":"(eng) kvinna som klär sig utmanande manligt för att attrahera en kvinnlig sexpartner. Se även drag queen och dyke.
","jfr":["drag queen ","dyke"]} {"baseform":"difasisk","wordforms":[],"text":"(grekiska di; två gånger) förlopp i två faser, så är t ex sädesavgången difasisk och består av emission* och ejakulation*.
","jfr":[]} {"baseform":"diffa","wordforms":[],"text":"(sl) fjärta, fisa, prutta.
","jfr":[]} {"baseform":"diger","wordforms":[],"text":"(åld) fornsvenska digher, degher, motsvarar svensk dialekt digär. Allmänt germanskt ord t ex danska diger och gotiska digrs. Enligt SAOB är ordet en avledning av samma rot som ingår i deg och torde ursprungligen ha betytt ”fast hoppackad, tät o dyl”. SO har ”hist.: sedan slutet av 1200-talet (Wästgöta-Lagen)”. Rietz (1867) har diger; ”hafvande om qvinnor”. Hos Kolmodin (1732 del 1) heter det: ”När jag (Batseba) mig diger kände/ Och syndens foster mig i lifvet lifligt spände.” Enligt SAOB är diger i betydelsen havande knappast i bruk längre. Gunilla Byrman (1989) har med de ålderdomliga uttrycken \"hon varder/börjar bli diger”, ”hon känner sig diger” och ”han har gjort henne diger”. Byrman tar också upp ordet digrig, en avledning till diger, som hon bara funnit belagt i Finland (OFS) i betydelsen ”dräktig, havande (om kvinna eller djurhona)”.
","jfr":[]} {"baseform":"digitus impudicus","wordforms":[],"text":"(lat) från digitus; finger och impudicus; skamlös. Här avses oftast långfingret i olika former av fingergester*. \"Derides quoque, fur, et impudicum ostendis digitum mihi minanti?\" (LV Priapus, Priapeia 2021) I Carl Magnus Juliussons översättning: \"Du skrattar åt mig också, din tjuv, och visar mig ett oförskämt finger när jag hotar dig?\" Se vidare under fula fingrar.
","jfr":[]} {"baseform":"digla sig","wordforms":["dejla se"],"text":"(dial) dregla. (Lundblad/Josefsson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"dike","wordforms":[],"text":"lång, grävd ränna för vatten. 1 (sl) vagina. Ibland i nedsättande mening och då ofta förstärkt till avloppsdike. Jämför dal. 2 köra dike; onanera. (Kotsinas 1998) 3 vattna diket; pissa utomhus.
","jfr":["köra dike","dal"]} {"baseform":"diktator","wordforms":[],"text":"(sym)1 kuk. Envåldshärskare. 2 behå. Thorén (2015) förklarar med ”samlar de stora massorna”.
","jfr":[]} {"baseform":"dikterion","wordforms":[],"text":"(grek) ”bordell; en institution för det allmänna bästa grundad av Solon (ca 600 f kr) dit slavinnor köpta för statsmedel och underhållna av staten fördes för att dagligen upptaga skatt enligt måttlig taxa för könsumgänget.” (Nyström 1910) Solon var en athensk statsman och diktare. Dikterium (lat); ställe där något framvisas.
","jfr":[]} {"baseform":"dilatator","wordforms":[],"text":"(latin dilato; utvidga till latus; vid, bred) redskap med vars hjälp man utvidgar t ex besvärande trånga kvinnliga könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"dildo","wordforms":[],"text":"(lat) konstgjord penis. Ordet finns med i Serenius engelsk-svenska lexikon från 1757 där han översätter dildoe med ”kåta qwinfolks tidsfördrif”. Grose (1785) har dildo från italienska diletto med förklaringen: 'woman's delight'. Ett av de äldsta skriftliga beläggen för en dildo finns nedtecknat i Renoverade domböcker (Jämtlands län m fl vol 1 1690, fol 199 och 200 Riksarkivet). Det gäller ett lägersmål* från år 1690 och i Umeå socken mellan en gift man och hans piga. Mannens hustru fann i kvinnans säng ”en tingest [...] gjord av blåår (växtfibrer) och med en oxehinna överdragen, tillseendes, som den av något kvinnfolk skulle för lättfärdighet brukat blivit”.
\nKanske är det redskap av hjorthorn som upphittades vid utgrävningar i Motala 2010 det äldsta hittills funna fyndet av en stenåldersdildo i Skandinavien. Formen är, som det står i Mikael Hellmyrs artikel Arkeologer kan ha funnit åldrig dildo (SvD 25/7 2010),”omisskänlig”, och arkeologen Kim von Hackwitz säger sig ”aldrig ha varit med om ett sådant fynd”. Michael Hellmyrs berättar vidare: ”En teori är att det rör sig om en fallos som haft en symbolisk betydelse. En annan att föremålet är ett sorts redskap, med ett personligt utformat skaft för att ägaren skulle känna igen det [...] Den tråkigaste förklaringen är att det är en knopp helt enkelt.” I maj samma år rapporterades det om att världens äldsta dildo kan ha hittats i en grotta i Hohle Fels i södra Tyskland. Föremålet som sägs vara 28 000 år gammalt är tillverkat i sten, 20 cm långt och 3 cm tjockt, och påminner starkt om en manslem.
\nEnligt NEO är ordet dildo ”hist.: sedan 1986”. Trost (1988) menar att ordet sannolikt kommer av italienska diletto; tillfredsställelse, nöje, glädje. Men diletto kan också betyda ömt älskad och det är precis vad en dildo är, inte minst av personer som av någon anledning föredrar det konstlade före det naturliga. Hans Bengtsson (1994) utgår i sin betraktelse över fenomenet från en ort i New Foundland, USA. ”Dildo heter grejen och orten på amerikanska. Invånarna förknippar dock inte namnet med en sexattrapp utan med en buske, dildo bush.”
\nI slang används ordet både för löspenis och vanlig penis, enligt Kotsinas (1998). ”Det har även höjts röster emot analsex och gruppsex, för att inte tala om isdildos...” (Shocking Lies 2000) ”Och ännu har jag inte mött någon lesbisk kvinna som använt en dildo. Jag tror det är en typisk manlig pornografisk föreställning att vi skulle göra det.” (Hite 1977) Se också godmiché och olisbos.
\nJanouch (2003) nämner dildon Rabbit and Pearl även känd som Kaninen eller Rolls-Roycen. Den är fylld med pärlor, roterar och är försedd med en särskild liten tunga, klitoriskittlaren. Hon nämner också G-Punktstaven som ger extra tryck på det rätta stället och fingervibratorn som gör punktinsats på klitoris. ”Varianterna är många: dildos med fästplatta som kan sättas fast på en stol. Med små kulor på mitten för ökad stimulans vid slidöppningen. Dubbeldildos för lesbiska. Med vidhängande pung, med sele och så vidare.” (Vilken vibrator ska jag välja? Ottar 4/97)
","jfr":["olisbos"]} {"baseform":"DILF","wordforms":[],"text":"(eng sl) Dad(s) I’d Like to Fuck. Jämför MILF. Vanliga begrepp inom porren. Slangopedia.se har ”snygg, sexig och het man som man skulle vilja ligga med”.
","jfr":["MILF"]} {"baseform":"DILLIGAF","wordforms":[],"text":"(sl) Do I Look Like I Give A Fuck; ser jag ut som om jag skulle bry mig med andra ord det ger jag blanka fan i.
","jfr":[]} {"baseform":"dimljus","wordforms":[],"text":"(sym) blekgula spår i underbyxor. ”’Sniffa i äckliga kallingar, med dimljus och bromsspår, så vidrig du är!’ hackar Veronika.” (Drougge 1998/2003) Jämför bromsspår.
","jfr":["bromsspår"]} {"baseform":"dimpen","wordforms":[],"text":"(euf) vara på dimpen; vara havande, gravid. Ofta om sista tiden av havandeskapet. Byrman (1989) menar att dimp troligen står för ’tungt fall’ och att det är ljudhärmande. Dåndimpen; svimma.
","jfr":[]} {"baseform":"din","wordforms":[],"text":"(euf) könsorgan. \" Hon: Du får inte se min*. Han: Jag har redan sett din.\"
","jfr":[]} {"baseform":"ding","wordforms":["dingalo tjej."],"text":"(sl) kuk. Ding (rom); enfaldig, tokig, galen. Lars-Gunnar Andersson (2021) menar att ordet förmodligen är allmänt i svenskt slang och han ger exemplen han e ding och han e ding i huvvet/bollen/skallen. Ordet är en förkortning av dingalo; knäpp, tokig, konstig. Se även dingalo tjej.
","jfr":["dingalo tjej"]} {"baseform":"ding ding dong","wordforms":["dingdong","dingadong "],"text":"(sl o lmo) kuk. Slangopedia.se menar att uttrycket möjligen kan härledas till \"sexpopartisten Günther\" som i en av sina låtar sjunger: \"Don't touch my lah lah lah...My ding ding dong.\" Även dingdong, dingadong och dingelidong om samma dinglande ting*.
","jfr":[]} {"baseform":"dingaling","wordforms":["dingdong","dingelidong","dinglis"],"text":"(sl o lmo) kuk. Något som dinglar. ”Jag sitter med tre topptokiga karlar som är mina kunder, en tokstolle som är min chef och två jubelåsnor som är mina underdogs, och alla har en dingelidong.” (Drougge 1999) Ordet dingaling populariserades 1970 i den amerikanske sångaren och låtskrivaren Chuck Berrys (född mellan 1926 och 1932) sång My dingaling. Jämför dingelidang och norsk slang dingeldangen.
","jfr":["dingelidang","dingeldangen"]} {"baseform":"dingalo tjej","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Thesleff (1912) om ”en fjälla som slavar och icke förtjenar tillräckligt för sin hallick”. Från romani dingel, dingalo; galen.
","jfr":[]} {"baseform":"dingel","wordforms":[],"text":"(sl) ibland förstärkt till dingel dingel. Kuk. ”Sen tog han fram sin långa dingel ur byxorna och gned med den mot magen och mellan benen på mej tills det gick för honom.” (Salten 2009) Norsk slang har dingelingen. Se också dingelidang.
","jfr":["dingelidang"]} {"baseform":"dingelbär","wordforms":["kangelbär","kånkelbär","kankelbär","kunkelbär."],"text":"(sl) även kankelbär, kunkelbär. 1 om de små bärlika skitklumpar som blir kvar i en slarvigt avtorkad rumpa. Dingel- kommer av dingla; rörelsebeskrivande för dessa bruna bär, och kunkel kan troligen härledas till dialektord kunkla, som bl a betyder vicka. Rietz (1967) har ett ord kangel; kotte av furu eller gran. Bibliotekarie Göran Larsson skriver i ett brev angående kunkelbär: ”I min vilda ungdom talade vi göteborgska och kunde alla dialektord, framförallt sådana som kunde skrivas på väggar och ösas över obehagliga typer. Kånkelbär var ett mycket vanligt uttryck. Någon som rörde sig skitnödigt eller stelt och långsamt kunde få höra ’har du kånkelbär’.” ÖSO har följande förklaring till kånkelbär: \"Små formerade kulor hängandes i hårstrå vid den intilliggande analöppningen\".
\nEnligt Dag Nilsson (60+) från Norrköping, använde hans far kankelbär om samma fenomen. Ett vanligt ord för hemorrojder bland åländska ungdomar är kangelbär, enligt en undersökning i tidningen Nya Åland (5/3-1999). Journalisten Göran Ek i Helsingfors berättar att kangelbär och kankelbär förekommer i finlandssvenskan och att kangelbär är vanligare i svensk-finland. Danskan har danglebær, dinglebær, lollebær och røvkastanier för att nu bara nämna några ord i den rika flora av rövbär som presenteras av Kaj Bom (1957) och som också, enligt samma källa, kan avsätta ”bremsespor eller nikotinpletter i underbukserne”. Norsk slang har danglebær som, enligt Tone Trydi (1985), är en direkt översättning av amerikanska dingle berry. 2 konkelbär (sl); testiklar.
","jfr":[]} {"baseform":"dingelidang","wordforms":["dingelidong","dingel-dingel"],"text":"(sl) kuk med pung och testiklar. Dingeldangel, dingelidang; något som hänger och dinglar och ibland också skramlar, t ex kläppen i en kyrkklocka (ding-dång). I dialekt dinglidang ”membrum genitali viri” (se membrum virile) i Östergötland\". (Rietz 1867) Se även dingel-dingel.
","jfr":["dingel-dingel"]} {"baseform":"dino","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Även kurdiska och turkiska för dum, korkad, tokig.
","jfr":[]} {"baseform":"dioning","wordforms":[],"text":"se under urning.
","jfr":[]} {"baseform":"Dionysos","wordforms":[],"text":"en av de viktigaste gudarna i antikens Grekland. Övertagen av de latinska folken kallas han Bacchus, vinets, rusets och extasens gud. Son till Zeus och jordekvinnan Semele. Själva namnet Dionysos kommer av ”Zeus son” samt av ett berg eller en ort Nysa. Dionysos sätts ofta i samband med orgiastiska, dionysiska fester, som förutom vindrickningstävlingar, dans och fallossånger också innehöll människooffer. De präster som utförde de olika ceremonierna kallades fallosbärare. På några ställen jagade Dionysosprästerna kvinnor och dödade dem de lyckades fånga. Dionysos och hans kult har omskrivits hos både klassiska och moderna författare. Så uppställer t ex Nietsche (1844—1900) i ett postumt verk alternativet ”Dionysos eller Kristus” och väljer den förstnämnde.
","jfr":[]} {"baseform":"diphallus","wordforms":["fallos"],"text":"(grekiska di; två gånger och phallos; penis) man utrustad med något så sällsynt som två fallosar. Fenomenet är vanligt hos ormar och ödlor. Huggormen t ex har två penisar. Organen är kopplade till varsin testikel och används växelvis. Se även fallos.
","jfr":["fallos"]} {"baseform":"dippa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla, doppa*.
","jfr":[]} {"baseform":"dippen","wordforms":[],"text":"(smn) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"dippoldism","wordforms":[],"text":"(eng) sexuell fetischim* där man blir upphetsad av att smiska eller att på andra sätt straffa barn. Efter den tyske läraren och trolige sadisten Andreas Dippold som 1903 slog ihjäl en elev.
","jfr":[]} {"baseform":"dipsomani","wordforms":[],"text":"(latin dipsomania av grekiska dipsos; törst och mania; raseri, vansinne). Trost (1988) talar om \"periodsupande som inte sällan anses vara orsakat av outlevd sexualitet”. ”Hist.: sedan 1838”. (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"dirigent","wordforms":["dirigentpinne","dirigentstav"],"text":"(sym) även dirigentpinne, dirigentstav. Kuk. ”— Dirigera mig , sade jag. — Jag har visst tappat min pinne. — Jamen, gör som Mitropoulos då, med bara händerna.” (Jong 1975) ”Och Dank visste att även om de fällde många fåglar så skulle de uppstå igen på underbaraste sätt när han höjde dirigentstaven i fåtöljen...” (Eckerbom, Kärlek 1/1965) Se även taktpinne.
","jfr":["taktpinne"]} {"baseform":"Dirnenphantasie","wordforms":[],"text":"(ty) Dirne; glädjeflicka, prostituerad. Tamm (1940): har ”Fantasi om att vara en glädjeflicka.”
","jfr":[]} {"baseform":"dirre","wordforms":[],"text":"(sl)1 diarré*. 2 kuk. Se även direktör.
","jfr":["direktör"]} {"baseform":"dirt","wordforms":[],"text":"1 (put) heroin. 2 (eng) smuts, skit.
","jfr":[]} {"baseform":"dirtbox","wordforms":[],"text":"(eng sl) fitta, smutslåda. Se även låda (1).
","jfr":[" låda"]} {"baseform":"dirty","wordforms":[],"text":"(eng sl) fult, smutsigt, porrigt. ”Men vet du, när jag såg dig och Ron tillsammans blev jag riktigt kåt. Ni var så dirty. (Puma Swede 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"dirty ow","wordforms":[],"text":"(för sl) 1 analsex. 2 rövhål.
","jfr":[]} {"baseform":"dirty Sanchez","wordforms":[],"text":"(am sl) kallas det när en man efter analsex smetar av sin kuk på en kvinnas överläpp så att det ser ut som om hon fått mustasch.
","jfr":[]} {"baseform":"dirty sex","wordforms":[],"text":"(eng sl) smutsig sex, där skit och piss spelar en central roll i sexlekarna. Se även toa(sex) och gyllene dusch.
","jfr":["gyllene dusch"]} {"baseform":"Dirty Snow","wordforms":[],"text":"pseudonym för Lina Linde, Malmö född 1978. Kulturarbetare inom många områden och grundare av Snuskiga Akademien 2012.
","jfr":[]} {"baseform":"dirty talk","wordforms":[],"text":"(eng sl) snuskprat. Användande av så kallade fula, smutsiga ord. Kan verka upphetsande inte minst under sexakten.
","jfr":[]} {"baseform":"dirty urine","wordforms":["urin"],"text":"(put) Holmén (1997) har ”positivt urintest på narkotikamissbrukare”. Se även urin.
","jfr":["urin"]} {"baseform":"dirty words","wordforms":[],"text":"(sl) fula ord. Till kategorin ”smutsiga ord” räknas i USA de sju ord (the seven dirty words) som inte får sägas i amerikansk marksänd tv och radio, nämligen cock, shit, piss, fuck, cunt, motherfucker och tits. (se do) \"Dirty words var de enda ord alla i mitt umgänge kunde. De orden har aldrig betytt vad de egentligen betyder. Om man sa: Gå och knulla dig själv! betydde det dra åt helvete!\" (Kalmér 2024 s 260) Och från samma källa: \"Jag är inte intresserad av att kolla porr men dirty words gillar jag för att liva upp det hela.\" (s 159)
","jfr":[]} {"baseform":"disa","wordforms":["dissa"],"text":"(euf) 1 kissa, tissa*. 2 dia*.
","jfr":[]} {"baseform":"discofitta","wordforms":["discomutta"],"text":"1 (sl) en fitta som har varit med om en helkväll med mycket festande, svettigt dansande och pissande. 2 enligt SAO (2013) rör det sig om ”en tjej som varit på krogen och kissat ett antal gånger och toalettpapperet varit slut (som det alltid är)”. Se även dansfitta och mutta.
","jfr":[]} {"baseform":"diskbalja","wordforms":["balja"],"text":"(so) enligt pensionär, Gävle: ”Jättestor och mycket kåt fitta som behöver knullas med elefantkuk.” Se även balja (1).
","jfr":["balja"]} {"baseform":"disktrasa","wordforms":[],"text":"se trasa (3) och (6).
","jfr":[]} {"baseform":"diss","wordforms":[],"text":"(dial) bröstvårta, spene. (Lundblad/Josefsson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"dissa","wordforms":[],"text":"se disa.
","jfr":[]} {"baseform":"ditt","wordforms":[],"text":"(dial) kvinnobröst. ”Ongan vill ha dittn.” (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"ditt och mitt","wordforms":[],"text":"(euf) könsorganen. ”Nu ska vi planera för mötet mellan mitt och ditt.” (Jönsson, Kärlek 1/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"diu","wordforms":[],"text":"(kan) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"divla","wordforms":["dyvla"],"text":"(dial) \"Svära o gorma.\" (OFS) Rietz (1867) har med dibbla som en västgötsk variant av divla, dyvla; svärja, tvista, munhuggas och exemplen ”han dyvlä o svor” och ”han dyvlar o svär”.
","jfr":[]} {"baseform":"DIY","wordforms":[],"text":"(eng sl) Do It Yourself; om självsex*.
","jfr":[]} {"baseform":"djefvulsmat","wordforms":[],"text":"(Hls o so) niding, skurk, usling.
","jfr":[]} {"baseform":"djende","wordforms":[],"text":"(för sl och so) prostituerad, hora.
","jfr":[]} {"baseform":"djuka","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk, fågel*.
","jfr":[]} {"baseform":"djungel","wordforms":[],"text":"(sym) fitta, fitthår. Norsk slang har jungelen, urskogen. Se även skog.
","jfr":["skog"]} {"baseform":"djungelbrand","wordforms":["brand"],"text":"(sl) enligt luxikon.se ”skavsår i skrevet”. Se även brand.
","jfr":["brand"]} {"baseform":"djungelchampagne","wordforms":[],"text":"(sl) gyllene dusch*. ”— MEEEER! tjöt Wenke. Släpp fram det! Djungelchampagnen! —Du...du menar...— JAAA! Han bet henne så hårt i nacken att det porlade i huvudskålen innan han ställde sig och gjorde det. Duschade ner henne. Och efter det kom resten. Hon gned in sig med vätskan och det sved i kinderna.” (Drougge 1998/2003) Se också champagne.
","jfr":["champagne"]} {"baseform":"djungeljim","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför jim.
","jfr":["jim"]} {"baseform":"djungelpung","wordforms":[],"text":"(sl) pung* med \"olika längd på hänget.\" (Folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"djup","wordforms":["djupa inre"],"text":"(euf) könsorgan (kvinnligt). Duerr (1998) berättar att i stadsdomare Heinrich Stökhels i Krems dagbok från 1470 heter det: ”Vidare har två kvinnor från Fürth visat varandra sitt djupa inre.” ”Är det möjligt, min kära maka, att mitt ankare* snuddade vid djupets botten?” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"djupdyk","wordforms":[],"text":"(sl) ett djupgående knull.
","jfr":[]} {"baseform":"djuplodning","wordforms":["djupplöjning"],"text":"(sl) knull. Se även loda och plöja.
","jfr":[" plöja","loda "]} {"baseform":"djur","wordforms":[],"text":"fsv diur. Germanskt ord och samma som engelska deer; hjort. 1 (sym) kvinnans könsorgan. I Barockens Bröllopsgåtor (presenterade i Köttets poesi 1995) återkommer djur både som metafor för kvinnans könsorgan, t ex ”Diuret Swartbrun/ Släter som dun.” (gåta 14) och 2 för manslemmen: ”Det lilla Diur/ Har den natur/ Biter och sticker” (samma gåta). Inte minst penis behandlas ofta som om den levde ett eget liv med en egen personlighet och bl a därför jämförs den ofta med olika djur och fåglar. Vissa djur, t ex ormen, har dessutom tydliga likheter med organet ifråga. ”Jag kunde ha skrikit högt då jag märkte att hon strök med handen över mitt lilla ludna mjuka djur och att handen stannade där på rätt ställe.” (Bjørnebœ 1967) ”Jag stack in min hand under livremmen på honom, famlade mig fram genom skjortan och kalsongerna, och så höll jag det underliga, styva och varma djur, som var hans, mellan mina fingrar.” (Bjørnebœ 1967)
\n3 (euf) samlag i ”djuret med två ryggar”. Ursprungligen från Shakespeares Othello (1603—1604), där det talas om ”beast with two backs” om ett knullande par. Thomas Eckered meddelar i brev (5/4-2001) att uttrycket förekommer redan hos François Rabelais (ca 1494–1553) i Den store Gargantuas förskräckliga leverne där det bl a heter om Gargantuas tillkomst: ”Och dessa båda lekte ofta tillsammans djuret med de två ryggarna och gned lustigt sitt fläsk emot varandra, tills hon slutligen blev havande med en präktig gosse som hon gick och bar på ända till på elfte månaden.” (sv övers 1945 se litt. för) Även Casanova (1936) har med uttrycket: ”När jag kom in i hennes rum, såg jag, att hon tillsammans med en frisör gjorde djuret med två ryggar, som Shakespeare säger.”
\n4 homosexuell. 5 rovdjur var åtminstone tidigare en ofta använd metafor för prostituerade. ”Hon är en perfekt bild av vildheten som lurar i civilisationens hjärta. [...] Hon riktar blicken mot horisonten, likt ett rovdjur; samma bestialitet, samma slöa sinnesfrånvaro, och även, vid tillfällen, samma bestämda uppmärksamhet.” (Baudelaire 1986/1863)
","jfr":[]} {"baseform":"djura","wordforms":[],"text":"(för sl) ”Plötsligt antyder någon att Alem inte är fullt så framgångsrik med tjejer som han ville göra gällande, det ryktas om att han en gång ’djurade’ efter samma tjej som sin kompis. Det vill säga, han ville på ett överdrivet sätt ha samma tjej som kamraten.” (Jonsson 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"djurfilmer","wordforms":[],"text":"är porrfilmer där t ex grisar, hundar, hästar och åsnor har sex med drogade kvinnor. Detta enligt Eek (2005) som också kan berätta att ”Även ålar har penetrerat kvinnor, där ålen ätit sig in och upp i kvinnans underliv. Med (den naturliga) påföljden att kvinnan dog. Andra nerdrogade kvinnor har tvingats se filmerna när de nyktrat till.”
","jfr":[]} {"baseform":"djurgård","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta med flatlöss. Flatlusen blir ca 1 mm. Den håller nästan uteslutande till i könshåren och överförs via samlag. Om den inte bekämpas kan den sprida sig till övrig kroppsbehåring ända upp till ögonbrynen. En av tre kända lusarter. De båda övriga är huvudlus och kroppslus.
","jfr":[]} {"baseform":"djuriskt","wordforms":[],"text":"(sym) kopulera bakifrån som djur gör. ”I en handbok (från 1800-talet min anm BgD) kan man läsa att de som har samlag under menstruationen ägnar sig åt ’djuriskt ofog’.” (Ekenstam 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"djursex","wordforms":[],"text":"se tidelag och zoofili.
","jfr":[]} {"baseform":"djurställning","wordforms":[],"text":"samlag bakifrån, som djur gör. Jämför djuriskt.
","jfr":["djuriskt"]} {"baseform":"djursvans","wordforms":["svans."],"text":"(lmo) enligt slangopedia.se om seg skit som vägrar släppa och falla ner i skålen. Se även svans.
","jfr":["svans"]} {"baseform":"djutul","wordforms":[],"text":"(dial) den onde. (ORB) Se onde, den.
","jfr":[]} {"baseform":"djädra","wordforms":["djädran","djädrans"],"text":"(svr) ett mildare djävla, djävlars. ”Hist.: sedan 1890.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"djädrans","wordforms":["djädrar"],"text":"(euf) djävul, djävlar. Djädrans ”hist.: sedan 1899.” (SO) och djädrar,(euf) för djävlar) enligt samma källa \"hist.: sedan 1892”. Även djädrig; djävlig, djäklig. ”djädrar i min lilla låda!” ”Djädrans typ!” ”Det är för djädrigt!”
","jfr":[]} {"baseform":"djädrig","wordforms":[],"text":"(svr) hemsk, otrevlig.
","jfr":[]} {"baseform":"djädring","wordforms":[],"text":"(dial o svr) tusan*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"djäkel","wordforms":[],"text":"(euf) djävul*. Fornsvenska dyäkel. I formen dyækelen finns ordet med i ett brev (1508) från diplomaten Hemming Gad (1450—1520). Men inte ens djäkel är en tillräckligt förskönande omskrivning för alla. I SvD (11/8-1994) berättas under rubriken ”Dagens Jubilar” om den pryde bandyprofessorn och renlevnadsmannen Curt Einarsson. Så här uttalar han sig i artikeln: ”Jag minns en samling vi hade före den första SM-finalen med Boltic mot Broberg. Vi hade fått stryk i alla de tidigare mötena och när jag kom till samlingen möttes jag av femton ansikten förstenade av nervositet. Plötsligt frågar ’Bempa’ Ericsson, ’Du Curt, om vi vinner tar du väl en liten djäkel till maten’. Renlevnadsmannen (svordomen ovan uttalade han de jij äkel) Curt Einarsson som alltid predikat skötsamhet och aldrig smakat en droppe sprit tidigare svarade ’javisst’. Svär aldrig men kan bli ’de jij äkligt’ förbannad.”
","jfr":[]} {"baseform":"djäker","wordforms":["djäksing","djämer","djäver"],"text":"(dial) djäkel.* (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"djäklar","wordforms":[],"text":"(svr) förskönande omskrivning för djävlar*.
","jfr":[]} {"baseform":"djäklig","wordforms":[],"text":"(svr) variant till djävlig.
","jfr":[]} {"baseform":"djäkligt","wordforms":[],"text":"(euf) djävligt. ”Dikten är alldeles förbannat bra skriven, men djäkligt snuskig.” (Sign Tacksam i Figaro 28 nov 1896 om Frödings åtalade dikt En Morgondröm.) Se under censur.
","jfr":[]} {"baseform":"djäkrig","wordforms":[],"text":"(dial o svr) djävlig. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"djätan","wordforms":["djätans"],"text":"(dial o svr) djäkla, djävulen. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"djäveren","wordforms":[],"text":"(sk dial) djävulen*.
","jfr":[]} {"baseform":"djävla","wordforms":["djävlar"],"text":"fornsvenska diævul från latin-grekiska diabolus; förtalare, anklagare. Det bibliska ordet djävul är en grekisk översättning av hebreiskans satán och användes som en eufemism för det onämnbara satan. Djävulen var en storhet, som, till skillnad från fan, helvete och satan, infördes med den kulturrevolution som kristendomen innebar. ”Nepn icke gerna diefweleen”, skriver heliga Birgitta i ett brev till sonen Birger någon gång på 1300-talet. Djävla är egentligen en gammal genitivform av djävlar och betyder ’typiskt för djävlar’. Om man i äldre tider sa att någon hade en djävla klokhet så hade denne en klokhet som var typiskt för djävlar. Först senare fick ordet sin nuvarande betydelse i uttryck som djävla dum eller djävla skärpt.
\nSom svordom möter oss ordet för första gången i ett brev från biskopen och politikern Hemming Gadh (ca 1450—1520) till riksföreståndare Svante Stures hustru. Året är 1507 och Gadh förklarar varför han svär: ”Förlather mik, at jak taler saa grofft, jak hawer ekke nyliga waret i frwstwffewen”, dvs det var länge sedan han träffat kvinnor och därför glömt bort hur man umgås med sådana. Uppgifterna är hämtade från SAOB.
\nAtt använda sig av djävulens namn ansågs tidigt som en grovhet och ett risktagande då man med det åkallade onda makter. Med hjälp av olika knep och omskrivningar försöker man lindra effekten av den fula djävulen. Ett gammalt knep är att i uttryck som tusan djävlar bara använda räkneordet och låta lyssnaren själv tänka sig resten. Eller så finns det rader av likljudande ersättningsord som jäkel, jäkeln, jäklar, sjujäklar, jäsiken, jädra, jädrans, jädrar, jädraranåda, järnspikar och järnvägar. Vidare de något ålderdomliga knäfvel och snäfvel samt jädervulen. Svordom använd av butiksbiträden på 1940-talet: Jävleborgs förbandslådas helvetesäck! (enligt butiksföreståndare född 1920) Andra omskrivningar är Jävleborgs läns allmänna kungörelser, jävelbärj, samt ta mej gärsgårn och Gästrikland.
\nI Harry Martinsons Nässlorna blomma (1935) har den lille pojken Martin upptäckt kraften och användbarheten i djävulen. Och han kommer att få användning av sin ”djävulsträning”, då det ska sväras i manliga sällskap. Detta gäller inte minst den kanske mest mansdominerade värld som finns, nämligen den militära. Följande yttrande av en f d militär, Wilhelm von Braun, får ses som ett typexempel från militärlivet: ”En tjenstgörande major, som icke kan svära duktigt, duger icke till tjenstgörande major. Han måste ständigt öfva sig i denna ädla konst samt åkalla djefvulen, när han går på vägen, när han nedlägger sig och uppstår.” (von Braun, Berättelser, reseminnen 1850) \"Jävlars blod, änkors klagan och spenabarns gnäll!\" (uppgift från Boel Gehlin som hört ramsan från sin morfar Magnus Wiksell (1874—1974).
\nEn undersökning bland 90-talets skolungdomar visar att djävel är den vanligaste svordomen tätt följt av fan, fanken, fasen och fasiken. Med oseden att svära har Alf Henrikson (1905—1995) en gång för alla gjort upp i följande dagsvers hämtad från DN den 3 januari 1981: ”Den djävla djäveln djävlas varenda djävla da/ ja djävlar vilket djävelskap/ men djävlar säger ja/ ja djävlas lika djävligt/ ja djävlas djävla bra/ å dej din djävla djävel/ ska själva djäveln ta.”
","jfr":[]} {"baseform":"djävlas","wordforms":[],"text":"(svr) orsaka stort förtret för person eller företeelse. Enligt SO ”hist.: sedan 1902”.
","jfr":[]} {"baseform":"djävlig","wordforms":[],"text":"(svr) mycket besvärlig. ”Hist.: sedan 1839.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"djävlighet","wordforms":[],"text":"(so) lagen om alltings djävlighet; använt vid upprepade motgångar eller förhinder.
","jfr":[]} {"baseform":"djävra","wordforms":[],"text":"(dial o svr) djävla*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"djävrig","wordforms":[],"text":"(dial o svr) djävlig. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"djävul","wordforms":[],"text":"(fsv) diävul, diauul, dyaw och isländska djöfull samt latin diabolus. Uppgift från Söderwall (1885) med förklaringen: \"djävul, menniskornas anklagare hos Gud och frestare, det andeväsen som utgör det ondas princip\". Söderwall betecknar också diävul som skymford och svordom och ger exemplet \"tw (du) dieffuill\" hämtat från \"Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius 1850—1854\". Djävul förekommer ofta i kraftuttryck som Må djävulen ta dig! Ge någon djävulen! \"År 1598 hade kyrkoherden i Dingtuna blivit på fyllan och angripit prästerskapet. Så ofta en gift präst predikade och förrättade mässan, förklarade han, borde prästen giva hustrun tre resor djävulen i våld, och till det yttersta skulle djävulen rida prästhustrurna till helvete med gnäggande.\" (Wetterberg 2022) Ordet ”hist.: sedan senare hälften av 1300-talet.” (SO) Se vidare djävla, djävlar.
","jfr":[]} {"baseform":"djävulens bibel","wordforms":[],"text":"(åld) kallades förr i vissa landsändar kortleken. Med den bedrevs ofta ett, i kyrkans ögon, syndigt spel om penningar som inte sällan urartade i bråk och slagsmål.
","jfr":[]} {"baseform":"djävulens kalsonger","wordforms":[],"text":"(sym) benämning på gardiner. Uttrycket myntades av predikanten Lars Levi Laestadius (1800—1861) som startade en väckelserörelse, laestadianismen, i det tidiga 1800-talets Norrbotten. Enligt Laestadius vanhelgade man ljuset genom att sätta gardiner, som han kallade djävulens kalsonger, för fönstren.
","jfr":[]} {"baseform":"djävulskyss","wordforms":[],"text":"(åld o smn) syfilis*. \"Syfilis — 'djävulskyssen' — var emellertid en hotfull realitet i det tidigmoderna Stockholm. Under 1700-talet blev venerisk smitta epidemisk i Sverige, men inte förrän 1774 blev venerisk sjukdom officiell dödsorsak — nära tre hundra år efter att syfilisepedemin blossat upp i Europa.\" (Lennartsson 2019 s 215) Se vidare under könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"djävulslem","wordforms":["lem"],"text":"(latin membrum diaboli) det kolossala organ som häxor blev våldtagna med och med vilket deras manliga kollegor utövade sodomi*. Lemmen ifråga var lång som en arm och betäckt med fjäll, vilka lade sig vid införandet men reste sig och stack vid utdragandet, vilket orsakade en smärta jämförbar med den vid barnafödande. Djävulslemmen, som enligt en häxa bestod till hälften av järn och till hälften av kött, tillät varken fellatio* eller onani* och säden som kom från den var iskall. Varje kvinna som kände den kalla säden, insåg till sin fasa att hon haft samlag med djävulen. Den ofta kluvna djävulslemmen var omåttlig i sitt begär och ständigt erigerad. De kvinnor som råkat ut för lemmen påstod att den enbart förorsakade dem smärta och aldrig någon tillfredsställelse. Förebilden till djävulslemmen sägs ha varit en mulåsnelem. Se även lem.
\n.
","jfr":["lem"]} {"baseform":"djävulspiss","wordforms":[],"text":"(lmo) alkohol.
","jfr":[]} {"baseform":"djävulusisk","wordforms":["djävulsk"],"text":"(svr) ”en djävulusisk resa”; en fruktansvärd djävulsk resa. Se vidare under djävla, djävlar.
","jfr":[]} {"baseform":"do","wordforms":["doalett"],"text":"(euf) ljudhärmande med to, toalett eller av engelska do; göra. Uppgift från 28-årig man som använder uttrycket ”gå på do”; när han ska pissa och ”do it again”; när det är dags att skita. ”— Bekymra er inte för det, Mony. Låt mig istället höra lite mera poesi innan vi får gå på do.” (Apollinaire 1993) I Norge kan man hitta utedass* med skylten utedo.
","jfr":[]} {"baseform":"doa","wordforms":[],"text":"(sl) Kotsinas (1996) har ”kvinnligt könsorgan” med tidsangivelsen 1912. Förmodligen från Thesleff (1912) och hans appendix.
","jfr":[]} {"baseform":"doba","wordforms":["dobio"],"text":"(sl) svett, svettig p g a att det antingen är för varmt eller att man svettas efter hårt slit.
","jfr":[]} {"baseform":"dobbelt dansk","wordforms":[],"text":"(da) preventivmedel där kondom och p-piller används samtidigt.
","jfr":[]} {"baseform":"dobbre","wordforms":[],"text":"(dial) hingstens lem*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"docka","wordforms":[],"text":"1 (sym) fitta. ”Veken gled in som en båt i en docka.” (Wik 1973) Jämför båt; kuk. ”Man kunde vara redo att låta den glida in, när dockan mellan hennes ben plötsligt gav till ett gapskratt. [...] Den kunde sjunga också, denna fittdocka. Den uppförde sig sannerligen som en dresserad säl.” (Miller 1956) 2 (smn) kuk. Illustreras bäst med historien om pappan som, på sin lilla dotters förfrågan, svarade att hans kuk var en docka. Nästa morgon vaknar han av att flickan står vid sängen och gråter. Hon har bara lekt med hans docka och så har den otäckingen spottat henne i ansiktet. 3 knulldocka; manlig leksak, levande eller artificiell. Jämför Barbara. ”Jag var fast besluten att inte bara bli en knulldocka, utan också behålla makten så mycket som möjligt vid sidan av filmandet.” (Jameson 2005) 4 (sl) trä förhuden över ollonet. Se också dockning.
","jfr":["Barbara","dockning"]} {"baseform":"dockning","wordforms":[],"text":"(sym) sammankoppling. 1 knull. Används t ex om dockning i rymden vilket går till så att två farkoster förenas genom att man för in en utskjutande del från den ena i ett uttag i den andra. Stolpe (1984) berättar om hur en av astronauterna gjorde stor skandal i det pryda USA, när han vid en av de första rymddockningarna hojtade genom rymdradion till kompisen i den andra farkosten: ”’Nu sätter jag på dig!’ eller något liknande”. Stolpe vet också att berätta att engelska to dock; att docka redan på 1500-talet stod för ”ha samlag” i tjuv- och soldatspråk. 2 docking (eng sl) sammankoppling. När en man trär sin förhud över en annan mans ollon. Jämför docka (4).
","jfr":[]} {"baseform":"dodda","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö. Fornnordiska doda; avmattas, bli kraftlös och engelska do away with; avliva, ta livet av.
","jfr":[]} {"baseform":"dodo","wordforms":[],"text":"(barn) göra dodo; bajsa. Engelska dodo med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"doen","wordforms":["bortdoen;"],"text":"(dial) även bortdoen; död. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"dofsing","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, sexig kvinna. Lars-Gunnar Andersson (2021) menar att ordet antagligen är typiskt för göteborgskan, men jag har också hittat doffsing i ÖSO.
","jfr":[]} {"baseform":"dogg","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Hundras med tjockt huvud och trubbig nos. ”Han får nöja sig med att rasta doggen till taskiga p-rullar.” (Drougge 2001) Jämför engelska dog; hund.
","jfr":[]} {"baseform":"dogga","wordforms":[],"text":"(sl) ha sex, knulla. Se även doggystyle.
","jfr":["doggy"]} {"baseform":"dogging","wordforms":[],"text":"(eng sl) går ut på att stämma träff med obekanta som man sedan åker ut och har sex med i en bil. Detta inför åskådare som ibland också själva deltar. Uttrycket sägs komma från dem som påstår att de ’går ut med hunden’, när de i själva verket är ute i helt andra ärenden.
","jfr":[]} {"baseform":"doggy","wordforms":["doggystyle","doggy stile"],"text":"(eng sl) ta någon bakifrån som hundar gör. Vid en undersökning på nätet och Lunarstorm initierad av redaktionen för sexochspex (2004) svarade 34 % bland 32 tjejer (första val) och 26 % av 50 killar (andra val) att doggy stile var deras favoritställning vid samlag. ”Men för två månader sedan råkade jag för första gången stöna ’Johan, Johan, under sessionen i doggystyle.” (Lektyr okt 2005) \"Din lata jävel. Ligg inte bara där. Ställ dig på alla fyra. Det kallas doggy-style. Säg efter mig: Voff-voff!\" (Edenborg 2019) Se under rida för mer siffror.
","jfr":[]} {"baseform":"doja","wordforms":["ladyboy."],"text":"(sl) 1 ta sig en doja; knulla. 2 sova och där kan man tänka sig att det bildats analogt med koja ; gå och lägga sig. 3 (sthlm sl) sko, känga sedan 1934. 4 transsexuell*. Se även ladyboy.
","jfr":["ladyboy"]} {"baseform":"doktor","wordforms":[],"text":"1 (smn) penis. ”Jag kysste och smekte det ni kallar er ’doktor’. Jag gjorde rörelser med den som ledde er till yttersta vällust. När jag liksom mot er vilja berövade er denna gudomliga vätska återställdes lugnet i er själ.” (Danton 1996) 2 (sl) leka doktor; om knull. Play doctor (amerikansk-engelsk slang); hångla.
","jfr":[]} {"baseform":"dokument","wordforms":[],"text":"(euf) akt, skriftlig handling. Här kvinnans könsorgan. Ordet från latinets documentum; lärdom, föredöme, bevis, till docere; lära. ”Och jag lade henne dit och gjorde med detsamma en hastig bekantskap med det nedre documentet.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"dola","wordforms":[],"text":"(dial) Västgöta-Bengtsson (1993) har ”att vara mindre ärbar och renlig.”
","jfr":[]} {"baseform":"doldomshora","wordforms":[],"text":"(so) i Skåne förr om hora som utövade sin verksamhet i doldom, dvs i hemlighet. Se även dulldomshora.
","jfr":["dulldomshora"]} {"baseform":"dolk","wordforms":[],"text":"(sym) även fläskdolk, köttdolk; kuk. Dolk = stickvapen. Av lågtyska dolk (tyska Dolch). Möjligen besläktad med isländska dálkr; spänne, kniv. ”Vi gick till sängs och några minuter senare låg jag och vred mig och stönade under det att den obevekliga dolken för tredje gången trängde in i mitt svaga kvinnliga kött.” (Morton 1983) ”Hans organ var som en dolk i en välsmord fitta.” (Walker 1966) ”Till den tjockleken sväller hans lem, när den reser sig i raseri mot mig. Men ändå passar den dolken precis i min slida*.” (Chorier 1967) I en anonym hordikt från upplysningstiden (Köttets poesi 1995) heter det: ”Hvad är en kuk en taskbaks purgatifv/ en flickas lust och dålda tidsfördrifv/ ett rankikt spröt som runkar af och an/ en Dolk, en Rasp, en mödoms baneman.” Duerr (1998) berättar att i Japan är uttrycket ”mannens dolk” mycket vanligt för penis.
","jfr":[]} {"baseform":"dollan","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"dolma","wordforms":[],"text":"(sl) skita. Se vidare under dolme.
","jfr":[]} {"baseform":"dolme","wordforms":["dolmeklubba"],"text":"(sl) 1 kuk. Kanske för likheten med en dolme, dvs en sorts flythjälpmedel som tävlingsimmare placerar mellan benen vid träning. Möjligt släktskap med kåldolme; maträtt bestående av vitkålsblad hoprullade och fyllda med köttfärs. ”... och världens alla heterokvinnor kommer vara mig evigt tacksamma för att jag förvandlat deras trista karlar till empatiska mönsterkillar som kan trolla både med dammsugaren och dolmen.” (Lodalen 2003) ”Hon hade ju för helvete en dolme mellan benen. Eller var det hennes klitoris?” (Drougge 1997/2003) Ambrius (2002) har dolme (sk) ”tjock penis”. Se även klubba. 2 fräsa in dolmen; knulla. 3 laga dolme; runka, onanera.
","jfr":[" klubba"]} {"baseform":"dolmenkollen","wordforms":[],"text":"(lmo) androlog- och urologmottagning. Lek med norska Holmenkollen. Se andrologi och urologi.
","jfr":[]} {"baseform":"domina","wordforms":["dominatris","dominatrix"],"text":"(latin dominare; härska) dominerande kvinna, härskarinna i ett S/M* förhållande. En man i samma härskarställning benämns dominus. ”Jag är ingen riktig domina men jag tänder verkligen på att vara grov i mun och att vara totalt dominant när jag ligger med en man.” (Kontakt. Fib/Aktuellt febr 2000) ”Mycket erfaren 47-årig dominatris söker slavar för sträng fysisk fostran där min minsta vink ska åtlydas, annars bestraffning. Min njutning är ert enda mål i livet.” (Kontakt i Lektyr okt 2005) ”Det är i det senare fallet som kunden inte behöver rakt ut säga att jag ska dominatrixa, utan kan helt enkelt beordra mig att ta på mig min strap-on* och knulla honom härifrån till månen.” (Suhinina 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"dominans","wordforms":["dominant"],"text":"herravälde, övertag i det sexuella. Antingen dominerar någon eller låter sig domineras (underkastelse). \"Aj-Aj-Aj! Har du varit olydig? Jag ger dig det du förtjänar. Varning för skoningslös njutning. Stränga madamer väntar dig dygnet runt! Det här är linjen för dig som kräver något tuffare ...” (Annons för telesex* under rubriken Dominans.) \"Omvänt intresserar mig inte, jag är dominant.\" (Kalmér 2024 s 147) Se även tops and bottoms och submission.
","jfr":["submission","tops and bottoms"]} {"baseform":"domkraften","wordforms":[],"text":"(lmo) lek där mannen hänger en blöt handduk på sin ståkuk. Den vinner som kan ha handduken hängande längst.
","jfr":[]} {"baseform":"domspace","wordforms":[],"text":"förhållande i SM* som i Bäsén (2006) förklaras av en kvinnlig utövare som ”en slags mental rusch, man går in i något och fokuserar helt. Det är nästan som meditation, en rening och avspänning. Frihet från vardagskraven.”
","jfr":[]} {"baseform":"don","wordforms":[],"text":"(dial) könsorgan. Redskap, verktyg, tillbehör. Rietz (1867) har ”genitalia” och ”allmänt” om ordets spridning. OFS har könsorgan hos man (i singularis) och könsorgan hos människa (i pluralis). ”... likt deras kacomän världen över de drömmer jämt om att kunna skjuta in sitt don i henne ...” (Hammarén 2003) ”Han glanade neråt det otrevliga och grymt formgivna donet mellan benen.” (Drougge 1998/2003) \"Då blev han så rasande, att han rände till så att hans don gick tvärt av, fast skinnet satt kvar om den.\" (Folksagan i Sverige 3 s 590)
","jfr":[]} {"baseform":"Don Juan","wordforms":["donjuan"],"text":"(lmo) förförare, kvinnotjusare. Enligt NEO ”hist.: sedan 1840”. Ursprungligen en spansk sagofigur. Ända sedan Tirso de Molinas komedi Bedragaren från Sevilla eller stengästen (ca 1620) har historien om den ständigt otillfredsställde förföraren Don Juan dykt upp och varierats i litteraturen. En spansk bearbetning från slutet av 1700-talet av Molières Don Juan eller stengästen (1665) ligger till grund för Da Pontes text till Mozarts opera Don Giovanni (1787), där Don Juan framställs som en oemotståndlig förförare och erövrare av 641 italienskor, 231 tyskor, 101 fransyskor, 91 turkiskor och 1003 spanjorskor. \"Det skrevs kilometerlånga utläggningar i alla tidningar. Sven Stolpe kritiserade Dramatens val av ett omoraliskt stycke och skriver: 'Don Juan representerar en stor del av Sveriges avkristnade normlösa ungdom då han hävdar att livets innebörd är hänsynslös njutning — på andras bekostnad'.\" (Eric Wennerholm: Jag Kulle (1979 s 137) Don Juan är också ett allmänt smeknamn på en potent kuk. Jämför Casanova.
","jfr":["Casanova"]} {"baseform":"dona","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Greja, ordna, stöka. Med hos Thesleff (1912).
","jfr":[]} {"baseform":"donanera","wordforms":[],"text":"(lmo) donera sperma.
","jfr":[]} {"baseform":"dong","wordforms":["donga"],"text":"(sl) kuk. Jämför (am o eng sl) dong; med samma betydelse och norsk slang dong, donge; kondom. Se även donga.
","jfr":["donga"]} {"baseform":"donga","wordforms":["dånga"],"text":"(sl) kondom. ”Det ligger en donga ute på gatan, sa jag och försökte nog låta lite nonchalant.” (6 - en tidning om sex. Journalistlinjen Skurups folkhögskola. Våren 2003.) Troligen av kordong*. Ambrius (2002) har dånnga (sk) för kondom. Han härleder ordet från 1950-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"dongel","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. ”Det var en gång en man som viskade ett fåniigt fallosskämt till en kompis under en konferens för webbutvecklare; något om ett väl tilltaget USB-minne. En kvinna intill råkade höra. Hon såg det som ett praktexempel på grabbig stämning i databranschen och lade upp ett smygfoto av mannen på Twitter tillsammans med kommentaren: ’Ínte okej. Skämt om stora donglar precis bakom mig.' Hennes vänner rasade och spred till vänner som spred till vänner. Dagen därpå fick mannen sparken från sitt jobb. [...] Och kvinnan som lagt upp fotot? Folk gav sig på hennes arbetsgivare tills även hon blev uppsagd’.” (Lisa Magnusson Ledare i YA 27 juli 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"doning","wordforms":["doningar"],"text":"(sl o dial) verktyg, redskap. 1 könsorgan. ”Vad kunde jag annat göra än att packa upp den förtryckta doningen?” (Drougge 2001) ”—Nu ska du se till, Grisja, att du har dina doningar klara.” (Ryska erotiska folksagor 1993) OFS har könsorgan hos människa i pluralis tantum och jämför med don. 2 (sl) doningar; kvinnobröst ”Vicka skarpa doningar!” Se även don.
","jfr":["don"]} {"baseform":"donk","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Donk (aus sl) kort för donkey; åsna. I amerikansk slang finns donkey dick; åsneballe, stor kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"donka","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Jämför donk och dunka.
","jfr":["donk","dunka"]} {"baseform":"donna","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell man. Donna; flicka, kvinna. ”Hist.: sedan 1892”. (NEO) Av italienska donna; högreståndskvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"Donna Juana","wordforms":[],"text":"kvinnlig Don Juan*. ”Jag var en riktig Donna Juana, hade kvinnor på löpande band och inom flatvärlden är det egentligen inte okej att vara så sexuell. Jag blev stämplad.” (Isabelle i Kärlekens pris 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"donne","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"donnerbalken","wordforms":[],"text":"(euf o svr) fan också. I ett kåseri i Länstidningen, Södertälje, sommaren 1982, skriver ”Eilertz” bl a följande under rubriken Stång och Hemlighus: ”När jag var scoutledare i Tyskland straxt efter kriget hade vi läger. Vi band vid behov en bom mellan två träd. Bommen kallades Donnerbalken. Donner är som bekant tyska för åska, dunder och dån.”
","jfr":[]} {"baseform":"donuts","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Doughnut eller donut är ett runt bakverk och förekommer som sådant också som rumpemoji.
","jfr":[]} {"baseform":"doodisar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"doo-doo","wordforms":[],"text":"(barn) göra doo-doo; bajsa.
","jfr":[]} {"baseform":"dopp","wordforms":["doppa","lök."],"text":"sänka ned något (t ex bulle) i någon vätska (t ex kaffe) och snabbt ta upp detta något igen. 1 (sl) knull, knulla. ”OK: Han vill inte ha svar på tal./ Vad vill han ha? Hennes fitta?/ Aha. Hennes Fitta. Jaså, den skulle smaka./ Varsego. Seså, ta för dig bara, doppa du.” (Morelli 1994) Att uttrycket är gammalt framgår bl a av följande citat från Linné [1700-t) 2022: \"Faxell, justitiarien i Filipstad, hade ock doppat hos fru Fernholm.\" (s 127)
\nDopp i grytan (kopp); knull. ”Aldrig har väl pölsan smakat så gott. Ska iväg till Charkis och få ett litet dopp i grytan.” (Lodalen 2003) Norsk slang har dyppe laksen om ”å ha sexuell omgang”. ”En eller två gånger — inte mer — lät jag honom doppa penseln i min pyts*.” (Aretino 2008) Också knull i ta ett dopp i änglagård. Se även lök. 2 (euf) ”Han har doppat; skämtsamt bland män när han gjort en kvinna gravid.” Uttalande från man född 1903 och noterat hos Byrman (1989).
","jfr":["lök"]} {"baseform":"dopping","wordforms":[],"text":"(sl) prostituerad. En som man får doppa i eller som själv doppar i någon.
\n","jfr":[]} {"baseform":"doppomat","wordforms":[],"text":"
(lmo) fitta. Som man doppar i.
","jfr":[]} {"baseform":"doppskit","wordforms":[],"text":"(sl) 1 förolämpning från engelska dipshit. 2 om skitkorv som inte lämnat rumpan när den når vattnet i toaskålen. Uppgift från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"doppvärmare","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Ett elektriskt element som doppas ner i en vätska och värmer upp den. ”Jag sänkte min doppvärmare i dem en efter en, en Eva, en Barbro, en Märta eller också en Barbro, en Märta, en Eva.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970)
","jfr":[]} {"baseform":"doris","wordforms":["dorisknapp"],"text":"(smn) 1doris; fitta. 2 dorisknapp; klitoris. Se även knapp. 3 klia doris; runka.
","jfr":[" knapp"]} {"baseform":"dorse","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"dosa","wordforms":["fördelardosa","gulddosa","honungsdosa","kanaldosa","lekdosa","luktdosa","rosendosa"],"text":"ask, box, låda. 1 fitta. Lägga upp dosan; ligga med en man. Dosa (sl) servitris och tysk slang Dose; fitta, flicka. Nilsson (1937) menar att dosa betyder flicka ur vilket sedan cunnus utvecklat sig. ”— Älskling, du har inga tuttar och en trång dosa (box). — Herbie, sluta kryp omkring på min rygg.” (Berättat av Bette Midler, född 1945, amerikansk komiker.) ”När en kvinna ger mig en sådan blick, då har jag lirkat upp dosan.” (Drougge 1998/2003) ”För att unga oöppnade dosor saknar erfarenhet och därmed inte ställer samma krav på samlaget som mogna kvinnor?” (Drougge 2006) ”Hon trodde, berättade hon för mor, att han var en rekorderlig karl, som skulle 'öppna dosan' först på bröllopsnatten. \" (Ekroth 2012)
\n”En viss donjuan sent om natti/ sa till flappern* han lyckats få fatt i:/ ’Har du oskulden kvar?’/ ’Tji fick du, dumma karl!/ Men än har jag dosan den satt i.” (Dorothy Sayers 1893—1957) ”Lars-Eriks ögon lyste när han stod ansikte mot ansikte med sin hustrus gulliga lilla musdosa...” (Wahl 2004) Dosa (loci muliebris*) hos Thesleff (1912) och hans appendix. Även fördelardosa, gulddosa, honungsdosa, kanaldosa, lekdosa, luktdosa, rosendosa och speldosa. Norsk slang har dåse; fitta. 2 I Skåne används det (enllgt Byrman 1989) vulgära ”hon har fått i dosan” om kvinna som blivit gravid. 3 (sl) gå på dosan, stritan, gatan; prostituera sig och dosa; prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"dosch","wordforms":["dusch"],"text":"(rom) bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"doseiai","wordforms":[],"text":"(jap) Réne Andersson (Fil. Dr. Japansk litteratur) menar att det är \"den vedertagna formen för homosexualitet\". Enligt samma källa är \"det fula ordet o-kama.\"
","jfr":[]} {"baseform":"doshora","wordforms":[],"text":"(sl) person som låter sig knullas i utbyte mot amfetamin. Se även under dosa och hora.
","jfr":["dosa "," hora"]} {"baseform":"dosma","wordforms":[],"text":"(dial) fjärta. ( OFS) Svensk dialekt har dossma; ”aftyna om eld”. (Rietz (1867)
","jfr":[]} {"baseform":"dossan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"dotten","wordforms":[],"text":"(smn) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"double up","wordforms":[],"text":"(sl) folkmun.se har betydelsen \"den som fixar två tjejer till en trekant*\". Efter en låt av den amerikanske R&B sångaren R Kelly född 1967.
","jfr":[]} {"baseform":"douche","wordforms":[],"text":"(fra) en anordning där man med hjälp av vatten eller annan vätska kan tvätta slidan. Inte bara verkningslös utan t o m skadlig eftersom vätskan ofta stör slidans naturliga pH-balans.
\n","jfr":[]} {"baseform":"Douglas","wordforms":[],"text":"
(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"dova","wordforms":[],"text":"(sl) Kotsinas (1996) har ”kvinnligt könsorgan” med tidsangivelsen 1912. Troligen från Thesleff och hans appendix. Jämför dova (rom); den.
","jfr":["dova"]} {"baseform":"doz","wordforms":[],"text":"(sl) rumpa, bak.
","jfr":[]} {"baseform":"DP","wordforms":[],"text":"(eng sl) kort för Double Penetration. Kan t ex uppstå när en kvinna/man har sex med två personer samtidigt eller att någon med hjälp av en dildo* klarar samma sak på egen hand.
","jfr":[]} {"baseform":"DPP","wordforms":[],"text":"(eng sl) kort för Double Pussy Penetration. Två män som penetrerar samma fitta samtidigt. Jämför DAP och penetrera.
","jfr":["penetrera","DAP "]} {"baseform":"dra","wordforms":["dra blankt;"," dra en benny","dra en blårök","dra barken","dra en gunde"," dra ett parti","dra en skinnbanjo","dra en ","dra i kedjan"],"text":"1 (sl) dra på, dra upp, dra över; snabbt, hårt och känslolöst knull. ”Jag har regelbundet låtsats (att få orgasm) därför att jag varit för blyg för att tala om för mannen vad jag ville han skulle göra och att jag inte alls blir tänd av att han bara drar över mig.” (Hite 1977) Dra (över) en brud, brutta och dra upp klockan. Även dra blankt; om knull utan skydd (kondom). Också dra en hole in one; ”ha samlag”. (Kotsinas 1998) \"Jag brukar vilja ha det ganska stadigt tills jag kommer ihop med någon som bara drar över mig utan minsta hänsyn.” (Hite 1977). Jämför damma på, fara och fräsa över. 2 (sl) dra av den, dra en ensamseglare, dra ett parti; runka, ta en trall (det sistnämnda enligt göteborgsk medelålders sagesman). Se vidare tralla. ”Han krafsade i kisslistan, gick ut ur spärren, bort på dass. Släcka ljuset och dra av bara helvete...” (Skantze 2001) ”Menar du att du aldrig drar i din egen?” (Delany 2009) Norsk slang har dra’n om runk. ”Ska vi landa någon gång? tänkte hon. Eller ska jag sitta här och dra åt honom i evigheter? (Olausson, Kärlek 1/1965) \"Men det var inte bara en halvnaken man som visade könet. De hade dessutom sett en bakåtdragande mantelrörelse, så att säga. Det drogs i snopp.\" (Henrik Torhammar: Blev alla utsatta för nakenchocken? SvD 27 augusti 2023)
\nFöljande masturberingslektion återfinns i Marguis de Sades (1740—1814) bok Filosofi i sängkammaren (2002/1795): ”Jag tror jag vill ha Eugenice att dra för mig. Ja, just så [...] bara lite kvickare, min älskling. Se till att förhuden dras tillbaka väl. Det där rosiga huvudet måste vara naket. Låt det inte bli täckt. Ju mera det dras tillbaka desto lättare blir det att få erektion. Nej, du får aldrig täcka över kuken du gnider på. Så där! Bra! Se bara hur kuken svarar! Se hur den reser sig upp! Sträck huden, ja, just så där, så du nästan sliter sönder det. Och försök nu att få mera regelbundenhet i dina drag. Rör mera energiskt [...] Du är för blyg i dina rörelser. Du måste knipa mera om kuken som du drar. Ser du, masturbation är njutning bara om den ger mera friktion än vid samlag. Och därför är det nödvändigt att den hjälpande handen blir en mycket trångare passage än något hål i kroppen.”
\nÄven dra en benny, dra en blårök, dra barken, dra en gunde, dra ett parti, dra en skinnbanjo, dra en sporre, dra en tarzan, dra egna slutsatser, dra en brallis, dra en snigel, dra en spätta, dra blankt, dra i den, dra i struten, dra i veken, dra ett parti, dra en hank (handtag) och dra en wank samtliga runka, onanera. Vidare talas det om att dra i köttkompassen och slanggurkan. I finlandssvenskan finns det mycket vanliga dra i hand. Se även under läder, plåga, skinn, spak, snöre, Tarzan och veke. 3 dra sig tillbaka (i avskildhet) (euf) om toalettbesök. Även dra i kedjan för samma sak. Förmodligen från den tid när man spolade genom att dra i ett kedjeförsett handtag. 4 dra ihop med tanke på att kvinnan blir smalare vid befruktningen eller strax därefter. I Södermanland och Dalarna heter det ”hon drar ihop” eller ”håller på att dra ihop”, i Medelpad ”hon går och drar ihop” och i Ångermanland ”det håller på att dra ihop”. Allt enligt Byrman (1989). 5 (sl) dra en drill; pissa. 6 (sl) dra kabel, dra i kedjan; skita. 7 (sl) dra en skit; fjärta. 8 (sl) avlida dö i dra ballen över en grusväg, dra ner gardinen, dra en sista vals, dra sin sista suck, dra in årorna, dra sig tillbaka och dra till grönare skogar. \"Lycklig var han ty han dog snart, och tog det gröna täcket öfver sig, der man sofver i ro mot all förföljelse.\" (Brev från EsaiasTegnér [1847] till Anna Tegnér febr 1841.) 9 som svordom i dra ända in i helvete, dra åt helvete, dra för tusan i våld, dra åt Sveg, dra åt skogen, dra dit pepparn växer, dra åt pipan, dra för fan i våld, dra åt fanders. \"Han slog näven i bordet och bad mig antingen göra som han ville eller också dra för tusan d-r!\" (Blanche 1863/1976)
","jfr":["fräsa på","damma på,","trall","fara"]} {"baseform":"dra åt helvete - kapital","wordforms":[],"text":"(nyo 2019) sparat kapital att ta till vid ett plötsligt uppbrott från en relation. Kallas också fuck off-kapital. \"Det är väldigt få som har ett rejält 'dra åt helvete-kapital'. Men även en liten buffert är befriande.\" (Expressen 2 januari 2019) Dra åt helvete! Gammalt och ofta använt kraftuttryck när man av någon anledning vill bli av med någon.
","jfr":[]} {"baseform":"drabant","wordforms":[],"text":"(euf) penis. Medlem av livvakt. ”Kungens drabanter”. ”Medan hon höll min drabant med vänstra handen strök hon över den med högra handens fingrar och liksom viskade för sig själv: — Så komisk den är!” (Het semester 1931/1967)
","jfr":[]} {"baseform":"drado","wordforms":[],"text":"(no sl) toalett. Enligt Tryti (2009) är ordet från 1930-talet då det fortfarande var ovanligt med spoltoaletter. Jämför do.
","jfr":["do"]} {"baseform":"drag","wordforms":["drag king;"],"text":"(sl) 1 maxa draget; knulla. 2 drag hag (eng), man som tycker om att umgås med transvestiter* och drag queen, draga, druga; man utklädd till kvinna. Kan t ex heta Babsan, Claudia von Vamp och Rut Harriet. Även drag king; kvinna i t ex lösmustasch, påklistrad skäggstubb och tatueringar. Kan heta McShag, Elvis Herselvis och Johnny B. Bad. ”En druga på två meter, draperad i chockrosa tyllklänning, en halvmeter hög knallgul peruk på skallen, enorma lösögonfransar och naturtrogna plastjordgubbar hängandes från öronen ler inbjudande mot oss när vi kommer fram.” (Lodalen 2003) Se även dragshow.
","jfr":[" dragshow"]} {"baseform":"drag","wordforms":["dragshow"],"text":"(engelska drag show av drag; transvestit[kläder] och show; uppträdande) föreställning där män uppträder utklädda till kvinnor eller där kvinnor klär ut sig till män. Enligt NEO ”hist.: sedan 1977” ” — Så de ska börja köra drag här, det hade jag ingen aning om, flabbade han men steg åt sidan.” (Drougge 1998/2003) Se även under transvestit.
","jfr":["transvestit"]} {"baseform":"dragan","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"dragé","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Sötsak i tablettform överdragen av glasyr. ”Seså, sug din satmara! Sug dragén.” (de Sade 2005/1785)
","jfr":[]} {"baseform":"dragen åt fel håll","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell, bög.
","jfr":[]} {"baseform":"dragg","wordforms":[],"text":"(sl) litet ankare. Av medellågtyska dragge; dragg; bottenskrapa eller engelska drag, besläktat med draga. 1 kuk. Med hos Thesleff (1912). Se även ankare och dragga. 2 rykta draggen; runka, onanera.
","jfr":["ankar","dragga"]} {"baseform":"dragga","wordforms":[],"text":"(sl 1 knulla. I standardsvenska ”söka med dragg (se do) efter föremål på sjöbotten”. 2 enligt slangopedia.se ett kvart i tre ragg, d v s ett desperat ragg efter vem som helst bara för att få ett ligg.
","jfr":[]} {"baseform":"dragger","wordforms":[],"text":"(lmo) syftar på en dragqueen i en raggarbil. Se under drag.
","jfr":[]} {"baseform":"dragkrok","wordforms":[],"text":"(lmo) en krok (tjej) som drar av (runkar) en kille.
","jfr":[]} {"baseform":"dragkuk","wordforms":[],"text":"(sk o so) slöfock, latmask.
","jfr":[]} {"baseform":"dragläge","wordforms":[],"text":"(sl) 1 runk, onani. Se även under drag. 2 petting*.
","jfr":["drag"]} {"baseform":"dragplåster","wordforms":["plåster"],"text":"1 (sl) skrytsamt om kuk. Se även plåster. 2 annat namn på spansk fluga*.
","jfr":["plåster"]} {"baseform":"dragqueen","wordforms":["dragking"],"text":"(sl) enligt en AI översikt är \"dragking en artist som spelar ut och överdriver manliga könsroller ofta i underhållningssyfte. Det rör sig om karaktärer som spänner från muskulösa machomän till romantiska casanovor.\" Både män och kvinnor kan spela rollen av dragkings eller på svenska dragkung. Dragqueens är ett mer känt och omtalat fenomen, där företrädesvis män, i samma syfte som dragkings , uppträder i utmanande kvinnliga kläder och smink för att roa och underhålla. Se också under drag.
","jfr":["drag"]} {"baseform":"dragröv","wordforms":[],"text":"(sk so) slashas.
","jfr":[]} {"baseform":"dragspel","wordforms":[],"text":"(lmo) testiklar.
","jfr":[]} {"baseform":"draita","wordforms":["drajta"],"text":"se drita.
","jfr":[]} {"baseform":"drakarshål","wordforms":[],"text":"(dial o so) OFS har ”grovt okvädinsord, särsk för supig person”.
","jfr":[]} {"baseform":"drake","wordforms":[],"text":"(sl) fornsvenska draki av latin draco, grekiska drakon; orm, drake. 1 kuk. ”Din fitta är en ros är en ros är en jungfru, jag är en gammal fjällig drake i pansarstyv erektion, i min pung finns eld och rök förvarat.” (Foerster, Kärlek 5/1966) 2 rasta draken; pissa, runka. 3 drake; fitta. 4 \"spy och skrika samtidigt.\" (slangopedia.se) 5 (so) elak sur käring, satmara*.
","jfr":[]} {"baseform":"draksex","wordforms":["alvsex"],"text":"(sym) sex med drakar och alver och andra övernaturliga väsen. Förekommer bl a i fantasy och romance. Alver från fornnordiska sagor och myter.
","jfr":[]} {"baseform":"drakå","wordforms":[],"text":"(zigenarspr) hälvete. Antecknat sommaren 1909. (Ulrich 1912)
","jfr":[]} {"baseform":"drale","wordforms":["dralle"],"text":"(dial) kuk. Ordet kommenteras av uppgiftslämnaren (man född 1929 från Borås) med ”speciella andra uttryck för penis har jag erfarit vara dralle, dolme och dagg”.
","jfr":[]} {"baseform":"dralt","wordforms":[],"text":"(dial) skit. Lars-Gunnar Andersson (2021) har betydelsen 'exkrement' och menar att en typisk användning är \"en hundskit på gatan.\" Och han ger exemplet: \"Jag trampa i en stor äckli dralt.\" Andersson har hittat ordet belagt i bohusländsk dialekt där det också på vissa håll kan betyda 'liten unge' och ser en möjlig släktskap med norskans 'drit' ; skit och 'drite' skita. Se även under drit, drita.
","jfr":["drit, drita"]} {"baseform":"drama queen","wordforms":[],"text":"(eng sl) homosexuell som överdriver och ställer till scener.
","jfr":[]} {"baseform":"drangr","wordforms":[],"text":"(åld) i ortnamn bevaras många annars döda forntida fallosord. Ett sådant är drangr; spetsig uppstående sten med ursprungbetydelsen påk*. Ingår i ortnamnet Drängsered (Hl). Uppgift från Envall (1969).
","jfr":[]} {"baseform":"drankarsel","wordforms":[],"text":"(so) klumpig, fumlig person. Se också arsel.
","jfr":["arsel"]} {"baseform":"draperi","wordforms":[],"text":"(sl) 1 förhud, dvs ”något man drar för” (man 20). Se även gardin. 2 blygdläppar ”Axel särade på hennes svullna filéer, drog undan det köttiga draperiet och kände på rosen. Den dröp av varm fukt och han sköt in sig. Snabbt.” (Drougge 1996) Jämför filéer.
","jfr":["gardin"]} {"baseform":"drasun","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"drasut","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk. Lång mansperson.
","jfr":[]} {"baseform":"dratt","wordforms":[],"text":"(dial) klump kospillning. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"dratteröv","wordforms":[],"text":"(sk) hängröv, s k gällivarehäng. Även skånska för fumlig person som ofta drattar på röven, ändan.
","jfr":[]} {"baseform":"draucus","wordforms":[],"text":"(lat) pederast*. ”Kejsar Nero ingick formliga äktenskap först med en draucus vid namn Pythagaros, där alltså Nero spelade kvinnans roll och även vid förmälningen bar kvinnodräkt...” (Eriksson 1939) Jämför kinäd.
","jfr":["kinäd"]} {"baseform":"drav","wordforms":[],"text":"enligt Strömberg (1979) synonym till avföring. Återstod av mäsk vid öltillverkning, används till kreatursfoder. Fornsvenska och isländska draf; avfall, t ex som svinmat samt dravel; strunt, smörja om tal. Dravel går igen i dravelskvinna som, enligt Eriksson (1988), är synonymt med ”löskekona*” och dessa dravelskvinnor ”fanns inhysta hos personer som Ludvig spelman och Johan trappsopare, men också hos herr Gabriel Gustafsson Oxenstierna — en tid stadens ståthållare — och herr Åke Oxenstierna och i den senares hus levde och verkade hororna Malin, Anna och Margareta. Också ett bevis på tidens dubbelmoral!” Swedberg (1720-t) har drafwelsman; pratmakare, skrävlare, skojare.
","jfr":[]} {"baseform":"Drecksau","wordforms":[],"text":"(ty so) lort (smuts) gris. Också namn på ett populärt familjekortspel.
","jfr":[]} {"baseform":"dredda,skedda","wordforms":[],"text":"(dial) bohuslänska för diarré enligt BOL.
","jfr":[]} {"baseform":"dreg","wordforms":[],"text":"(dial) rinnande saliv*. (OFVG) Jämför dregla.
","jfr":["dregla"]} {"baseform":"dregla","wordforms":["drägla"],"text":"enligt SO är dregla ”hist.: sedan ca 1520”. Fornsvenska drighel; dregel, segt slem. Nordiskt ord av okänt ursprung. 1 (sl) hångla. Dregla efter; vilja ha. \"Om ej stjärnorna står på din sida hjälper det inte att lemmen du har är av oanad storlek, om Virro än med dreglande mun har fått skåda dig naken, om han än frestar dig med täta bevekande budskap.\" (Juvenalis Nionde satiren s 138) 2 (sl) byta dregel; kyssas. 3 dregelbulle; kyss, puss i skicka på någon en dregelbulle; kyssa. 4 få utlösning. ”Så här tätt omsluten och fastspänd har hans kuk inte vartit på länge och det är nära att den börjar dregla,...” (Hülová 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"drengepige","wordforms":[],"text":"(da) av dreng; pojke och pige; flicka. Enligt Hertoft (1989) ”maskulin lesbisk kvinde”.
","jfr":[]} {"baseform":"dresscode","wordforms":[],"text":"en uppsättning regler för hur man ska vara klädd för att bli insläppt på läderklubbar. ”Det handlar om sadomasochistiska* sexlekar och annan gränsöverskridande sexualitet med utgångspunkt i ett intresse för fetischistiska aktiviteter som att bära läder, gummi, uniformer, western och vad de kallar construction (arbetarkläder). På senare tid har även skinnhuvudstilen tillkommit.” (Ingeborg Svensson hos Gerholm 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"dressing","wordforms":["kanon"],"text":"(euf) sperma. \"Sven: Var glad att du får dressingen färsk från köttkanonen.\" (Edenborg 2019) Se även kanon.
","jfr":["kanon"]} {"baseform":"dret","wordforms":[],"text":"se drit.
","jfr":[]} {"baseform":"drevla","wordforms":[],"text":"(dial) dregla. (OFVG) Se även drägla.
","jfr":["dregla"]} {"baseform":"dricka","wordforms":[],"text":"(sym) dricka sperma. ”Så då går hon med på dubbla påsättningar eller att dricka tolv killars sperma bara för att hålla sig kvar.” (Jameson 2005) ”Du vill väl inte, att jag förnedrar mig till en dylik skändlighet, sade hon. Skall jag verkligen dricka en flytande människa?” (Chorier 1967) ”Jag älskar att titta på och är helt fascinerad av en mans kroppsbyggnad och hans könsorgan. Jag tycker om att smaka på dem, lukta på dem och dricka hans säd när tillfället är det rätta.” (Hite 1982)
","jfr":[]} {"baseform":"drift","wordforms":[],"text":"(ssv) begär. ”Hist.: sedan ca 1710”. (SO) \"Den sexuella driften sitter i ryggmärgen, som att spana på kvinnor.\" (Kalmér 2024 s 153) \"Men den vittnar förstås även om den spridda bilden av kvinnan som inte kan styra sina drifter, som inte tänker förnuftigt utan låter sina känslor styra. (Västerbro 2025 s 141) Och från samma källa: \"För även den manliga driften kunde väcka oro, om den inte hanterades rätt.\" (s 249) \"För en medelklass på uppgång var det viktigt att profilera sig gentemot lägre samhällsklasser via en förment mer förfinad livsstil, där primitiv driftsupplevelse skulle undertryckas.\" (Söderlund 2007 s 12) Se vidare könsdrift och sexualdrift.
","jfr":[]} {"baseform":"drill","wordforms":[],"text":"1 (euf) excercis, knull. Av tyska Drill från verbet drillen; exercera, hastigt vrida omkring. ”Hon behagade som hastigast stiga in på en ny drill, som hon kallade detta spel.” (Hallenstierna 1972/1700-t. 2 (sl) drill, drilla; piss, pissa. Samma som i musikens ”slå en drill”. Förutom att slå en drill kan man också dra och lägga en drill. Ljudhärmande som i italienska trillare, som vårt ord kommer från. ”Gåta: Vad är det tystaste som finns? Svar: En mygga som slår en drill på ett läskpapper.” Enligt SO är slå en drill ”hist.: sedan 1739”. 3 vara på drillen; vara havande, gravid. Nilsson (1937) menar att uttrycket är militärslang.
","jfr":[]} {"baseform":"drilla","wordforms":[],"text":"(dial) 1 smeka, klappa eller klämma om (kvinnobröst). Uppgift från OFS. 2 knulla. ”Jag måste till sängs, varma dukar och tallrikar ordinerades [...] och först efter flera timmar kom jag mig åter, föresättande mig att ej mer drilla på maten.” (Hallenstierna 1972/1700-t) \"Så länge jag en plåt/ I mina gömmor haft, Och hon har orkat drilla/ Så har du icke bordt dess kiära lif förspilla.\" (Vs 559, dikt om Ulla Piper, vers 2, KB) Jämför drill. 3 (ljud) drilla; pissa.
","jfr":["drill"]} {"baseform":"drillborr","wordforms":[],"text":"se borr.
","jfr":[]} {"baseform":"drinkhora","wordforms":["drinkluder"],"text":"(sl) kvinna som låter sig bjudas på alkohol på krogen i utbyte mot knull.Se också hora och luder.
","jfr":["luder","hora "]} {"baseform":"drint","wordforms":[],"text":"(dial) från Göteborg härstammar ”hon är på en bra drint” om havande kvinna och Byrman (1989) ser drint som en möjlig skämtsam förvrängning av trind; rund.
","jfr":[]} {"baseform":"drit","wordforms":["drita"],"text":"(dial) fornnordiska drit; träck, exkrementer. Engelska dirt; smörja smuts, skit. Rietz (1867) nämner drit som dialektord i Dalarna och Värmland, i Värmland står drit också för strunt, struntkarl. Redan hos Ihre (1766) finns drit med i betydelsen exkrementum*, skarn*. I Medelpad har dret samma betydelse som drit, och Hjelmqvist (1903) har Dret-Erland som skällsord från Brunskog i Värmland. Verbet drita; skita har samma spridningsområde som substantivet drit. I Dalarna finns också draita, dritå och ordet förekommer även längre söderut, t ex som dreta, drida från Bohuslän.
","jfr":[]} {"baseform":"dritt","wordforms":[],"text":"(sl) skit. Jämför drit, drita.
","jfr":["drit, drita"]} {"baseform":"drittla","wordforms":[],"text":"(dial) småskvätta, småpinka.
","jfr":[]} {"baseform":"drittsekk","wordforms":[],"text":"(nor) skit(hög). Används som skällsord. Jämför skitstövel och dritt.
","jfr":["skitstövel ","dritt"]} {"baseform":"driva in","wordforms":[],"text":"(sl) hårdhänt knull. ”Då jag enligt henne ’drev in den för löst’ blev hon överlägset föraktfull och sade att hon kunde charma vem hon ville som visste att ’hamra på’, så att det åtminstone beredde henne lite smärta.” (Brunner 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"driva ut","wordforms":[],"text":"(lmo) driva ut ondskan; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"drivbänk","wordforms":["drivhus"],"text":"(lmo) mest om ute- och torrdass. Ordlek kring en bänk och ett hus som används när det driver, tränger på. Se även hus.
","jfr":[]} {"baseform":"drivert","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Kanske från engelska drive; driva (in, på). ”Sicken en drivert sade en av de påsatta damerna beundrande om den Gyllenbomska staken.” (Wiklund 1999) Driver; golfklubba för långa slag.
","jfr":[]} {"baseform":"drivmina","wordforms":[],"text":"(lmo) prostituerad som driver omkring på gatorna eller i träsket.
","jfr":[]} {"baseform":"droit du seigneur","wordforms":[],"text":"(fra) rätt (droit) för länsherren, storgodsägaren (seigneur) till första natten. Se vidare natt, första.
","jfr":[]} {"baseform":"dromedar","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Enpucklig kamel. Normalvikt 400-600 kg. ”Jag har så här bara lagom, men en polare från högstadiet hade en dromedar, den var fett stor och tjock som fan, såg ut som en jävla batong.” (Forssberg 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"dronk","wordforms":["dronka"],"text":"(sl) dronk; kuk. Även om näsa. Därav dronka; slå eller snärta till någon eller något med könsorganet.
","jfr":[]} {"baseform":"dropp","wordforms":["droppa"],"text":"1 (dial) ”hon har droppat på finkakan”; som, enligt Byrman (1989), i Ångermanland står för att hon har blivit gravid. Uppgiftslämnaren (f 1915) menar att uttrycket är dialektalt och används av äldre. 2 (sl) avlida, dö. Droppa av; försvinna. 3 dropp, droppa; ha gonorré. \"Vem skulle icke önska att under utövandet av en manlig idrott ådraga sig dropp?\" (Boswell 1951) Se vidare könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"droppe","wordforms":[],"text":"fsv drupi. Ett germanskt ord och samma som engekska drop.1 (euf) I Skåne talar man om att ”en kvinna har fått en droppe för mycket” vilket resulterat i att hon blivit gravid. Uppgift från Byrman (1989). 2 (sym) könssaft. ”Blusen var uppknäppt, kjolen uppdragen över höfterna till en rutad skrynklig valk, de långa smala benen spretade ut åt båda sidor, och det rann ett par mjölkvita droppar utefter skrevets rödblommiga ränna.” (Ahlstedt 1954) ”Jag kastade genast min ryttare ur sadeln, trots att han inte var riktigt färdig, ty då hans mentula* drogs ur min grotta, sprutade den heta droppar över mig.” (Chorier 1967) \"Samlens i sverjande Knullare här/ Hvem af er skall bära Prestastafven/ Kukarna mangrant skall gå i gevär,/ Och fälla en droppe på grafven./ Sörjen dess fitta som botnlös var,/ En sådan mer i världen ej finnes qvar./ Hon ensam är större än fyra./ I nödens tima en tilflugt så rar,/ Fast något dyr til att hyra. (Grafskrift öfver fru Gruhrens, tillförne Mamsell Slottsberg 1700-talets slut) Enligt Möller (2023 s 180), som dikten ovan hämtats från, ska prestastafven ses som en fallossymbol.
","jfr":[]} {"baseform":"dropprör","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Under det sista samlaget, då såsen inte riktigt ville komma fram ur hans dropprör, rörde jag mig så livligt och sköt emot så kraftigt, att det — så småningom — kom riktigt mycket.” (Chorier 1967) Se även rör (2).
","jfr":["rör "]} {"baseform":"droppsnopp","wordforms":["droppsnippa"],"text":"(sym o lmo) läckande snopp respektive snippa. Jämför urininkontinens.
","jfr":["urininkontinens"]} {"baseform":"drosig","wordforms":["drottig"],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) ”hafvande, gravida” i Småland men även ”tung, ovig”. Jämför drösa; göra något trögt, gå långsamt och släpande.
","jfr":[]} {"baseform":"drosse","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"druda","wordforms":[],"text":"(dial o so) i Skåne om sexuellt liderlig och kåt kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"drufs","wordforms":["drufsa"],"text":"(dialnon so) enligt Västgöta-Bengtsson (1993) om slarvig och oordentlig person. Lars-Gunnar Andersson (2021) har betydelsen 'ohyfsad person' och exemplet en långhårig drufs som inte gör någon nytta med tillägget att flickor aldrig omnämns som drufsar och att ordet möjligen är från 1940-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"druga","wordforms":[],"text":"(sl) kort för dragshowartist dvs en bög som klär ut sig till tjej mest som en kul grej och inte för att han är transvestit*. ”Inga människor har en så magisk air kring sig som nedklädda och osminkade drugor...” (Hagman 2004) Se även drag.
","jfr":["drag"]} {"baseform":"drul","wordforms":["drule","druling","drulis","drulle."],"text":"(sl o so) kuk.Tölp, lurk, drummel. \"—Hör far hur det blåser? —Hör själv, din late drul!\" (Lind 2016) Svensk dialekt har drula, dröla och norsk dialekt har draula; söla. Thesleff (1912) har drul; membrum virile med förklaringen ”flottistspråk”. Se även drulle. Drula (sv dial); vara butter och tvär och norska drul; tölp. Orden kan också beteckna en senfärdig person, något som i överförd mening skulle kunna stå för ”senfärdig kuk”, dvs en kuk som tar tid på sig innan den kommer om den kommer alls. ”Drulen syns hur som helst under de tajta, beigea gabardinbyxorna.” (Lodalen 2010) Drul; lymmel finns hos ÖSO. Enligt Lars-Gunnar Andersson (1921) är ordet belagt sedan mitten av 1800-talet och går troligen tillbaka på ett dialektord drula; vara butter och tvär.
","jfr":["drulle","drula","Drula"]} {"baseform":"drula","wordforms":[],"text":"(sl) kissa, pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"drulle","wordforms":[],"text":"(sl) klumpig person. Ordet kommer ursprungligen från drula (dial); dröna, söla och har funnits i svenskan sedan 1840-talet. Här om 1 klumpig kuk och 2 gonorré*.
","jfr":[]} {"baseform":"drulleförsäkring","wordforms":[],"text":"(lmo) kondom. Vardaglig benämning på ansvarsförsäkring.
","jfr":[]} {"baseform":"drumla","wordforms":[],"text":"(dial o svr) jäkla*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"drummel","wordforms":[],"text":"(dial o svr) tusan*. (OFVG) Drummel; klumpig och vårdslös person.
","jfr":[]} {"baseform":"drumpa","wordforms":[],"text":"(lmo) att dumpa en kille för att han är alltför fixerad vid sin rumpa. Egentligen innebär uttrycket att killen ifråga är en usel älskare.
","jfr":[]} {"baseform":"drunkna","wordforms":[],"text":"1 (lmo) att vara full (engelska drunk) och runka samtidigt. 2 (sym) \"klättra ner i Rans säng\" var en uppmaning till samlag. Havsgudinnan Ran fångade drunknande människor i sina garn och drog ner dom till sin boning på havsbottnen.
","jfr":[]} {"baseform":"drunt","wordforms":["drunta","drunter"],"text":"(sl med dial urspr) Rietz (1867) har drunt; träck, fjärt, och drunta; fjärta (allm). Drunt eller bon(d)drunt; tölp, är skällsord i Södermanland precis som det mer allmänt spridda drunter; fjärtare. Swedberg (1720-t) och Schenberg (1739) har båda Drunt; Crepitus*. Swedberg även druntar; fjärtar. I Strindbergs drama Gustav Vasa (1899) säger kungen till Olaus Petri: ”Du är väl ingen hofnarr att Du skall gå omkring och drunta sanningar!” ”Och spelmannen spelte, och käringen sprang/ Hon släppte en drunt 7 famnar lång.” (Byrman/Olofsson 2011) I Närke heter en stark och ljudlig fjärt drämadrunt, där drämma eller dremma betyder slå (till), slå hårt. Uppgift från Rietz 1867. Lundblad/Josefsson (2021) drunnta, drånntä om kvinna som arbetar långsamt och klumpigt. Jämför drita.
","jfr":["drit"]} {"baseform":"druse","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"drutten","wordforms":[],"text":"(smn) 1 kuk. ”Vad ska man kalla det manliga könsorganet? Min tjej envisas med att säga drutten hela tiden.” (Fråga Olle 2003) Drutten = en känd docka (figur) i tv-programmmet Drutten och krokodilen som sändes mellan 1975 och 1988. Serien ursprungligen rysk. 2 fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"druva","wordforms":["glädjedruva."],"text":"(sl) 1 klitoris. Även glädjedruva. Norsk slang har druen för samma sak. 2 pung. 3 testikel.
","jfr":[]} {"baseform":"druvklase","wordforms":["klase"],"text":"(sym) hemorrojder*. ”Runt hela krysset befinner sig nu molnformade hudslamsor som ser ut som fångarmarna på en havsanemon. Doktor Fiddel kallar det druvklase.” (Roche 2009) Se även klase.
","jfr":["klase"]} {"baseform":"dryg","wordforms":[],"text":"(dial) 1 här tjock, stor. ”Hon är dryg”; havande. Även dryga på (”hon drygar på”) eller drya på använt i Bohuslän enligt kvinna (f 1859). Uppgift från Byrman (1989). 2 (so) otrevlig, dryg person.
","jfr":[]} {"baseform":"drygkuk","wordforms":[],"text":"(so) om otrevlig och skitförnäm typ.
","jfr":[]} {"baseform":"drypa","wordforms":["drypare","dryparn"],"text":"se könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"dråe","wordforms":["drån"],"text":"(dial o svr) även dråkel, dråker, dråmer, dråmårn; tusan jäkel (OFVG).
","jfr":[]} {"baseform":"dråmel","wordforms":[],"text":"(dial) ”brakande fjärt”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"dråmår","wordforms":["dråmårn"],"text":"(sk) jäkel, jäkeln.
","jfr":[]} {"baseform":"drån","wordforms":[],"text":"(sk) djävulen.
","jfr":[]} {"baseform":"drånapinn","wordforms":[],"text":"(dial) klitoris hos kvinna, som anses framkalla svimningsliknande orgasm. (OFS) Jämför dåna; svimma och pinne (1).
","jfr":["pinne "]} {"baseform":"drägg","wordforms":[],"text":"(dial) grumlig bottensats i t ex öl och vin. Men i t ex ÖSO om slödder och i slang om allmänt bråkig och stökig person.
","jfr":[]} {"baseform":"dräktig","wordforms":[],"text":"(euf) havande. Av lågtyska drechtich; havande till dracht; havandeskap. Enligt NEO ”hist.: sedan 1640”. Motsvarar enligt SAOB ”draga om djur som går med foster”. Förr också om bördig jord. Numera mest i samband med djur, men också om havande kvinnor. En olycklig koppling, menar man i en artikel i Hertha (4/1983), då kvinnan ”likställs åtminstone språkligt med ett dräktigt djur”, något som gör dräktig till ”ett förfulat, negativt och ofta förnedrande uttryck för den gravida kvinnan”.
","jfr":[]} {"baseform":"drälla","wordforms":[],"text":"(euf) 1 spilla. ”Hon har drällt på sig” säger man, enligt Byrman (1989), ”vulgärt i Södermanland om en kvinna som är gravid”. Se även spilla. 2 knulla. \"Vad han än ville och vad han än trodde om henne skulle han minsann få lära sig att det var ofint av en karl att uppträda som om han bara tänkte på att få drälla över en i sängen.\" (Länsberg 1959)
","jfr":["spilla"]} {"baseform":"drämadrunt","wordforms":[],"text":"se under drunt.
","jfr":[]} {"baseform":"dränera","wordforms":[],"text":"(euf) pissa enligt 51- årig man. Ordet från franska drainer, av engelska drain; tappa, torrlägga.
","jfr":[]} {"baseform":"dräng","wordforms":["stalldräng"],"text":"(euf) 1 kuk. Även stalldräng. ”— En ganska fin föreställning, anmärkte hon, när jag skakade av de sista dropparna från drängen. — Står ni alltid på sådant avstånd från wc-skålen?” (Miller 1958) 2 runka i själv är bästa dräng; ett gammalt talesätt om att det är bäst att uträtta saker och ting på egen hand.
","jfr":[]} {"baseform":"drängagörat","wordforms":[],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har ”samlag (i mun på äldre män)” och exemplet: ”Knullar du mycke nu för tin, Gamlejens? — Näe, de drängagörat har ja hört opp me.”
","jfr":[]} {"baseform":"drängaskändare","wordforms":[],"text":"(åld) homosexuell. Serenius (1757) översätter engelskans sodomite med just detta ord. Swedberg (1720-t) har drengiaskendare som han översätter med cinædus, enligt Latinsk-Svensk ordbok (1952), prostituerad man, onaturlig vällusting. ”I en handbok från 1827 heter det exempelvis att det oftast är män i de högre stånden som ägnar sig åt onaturliga laster som ’drängaskändande’ och ’sodomiteri’.” (Ekenstam 1993) Se också sodomi.
","jfr":[" sodomi"]} {"baseform":"drängis","wordforms":[],"text":"(sl) pungvärk. Kan uppstå när man inte haft utlösning på länge eller efter ett långvarigt förspel som avbryts innan avgång. Slangopedia.se, där jag hittat uttrycket, menar att drängis är ”myntat av en läkare i Hjo någon gång under 1996”. Engelsk slang har blue balls.
","jfr":[]} {"baseform":"dränka","wordforms":[],"text":"(sl) knulla i vatten. I dialekt para sig om tam sjöfågel, som gäss och ankor. OFVG har ”betäcka (om tupp, gåskarl, andhanne).
","jfr":[]} {"baseform":"drätta","wordforms":["dretta"],"text":"(dial) \"betäcka om tupp\". (Lundblad/Josefsson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"drög","wordforms":["dröback"],"text":"(sl) kuk. Trög och lat person som mest sitter på sin bak (drö-ba(c)k). I överförd mening även om lathunden mellan benen. Det finns också en annan tänkbar koppling, nämligen till småländska dröglapp; den slappt hängande hudfliken på t ex en kohals.
","jfr":[]} {"baseform":"dröken","wordforms":[],"text":"(dial o svr) tusan*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"drömmen","wordforms":[],"text":"(smn) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"drömmis","wordforms":["drömpipa","drömfitta"],"text":"(sl) knull under sömn med utlösning. Mest om män. ”Jag närmade mig mitt sextonde år. En natt vaknade jag mitt i en liderlig dröm och fann nattskjortan nedsmord med sädesvätska. Det var min första drömpipa.” (Mitt erotiska liv 1 1967) Se vidare under våta drömmar och nattlig sädesavgång.
","jfr":[]} {"baseform":"dröppel","wordforms":[],"text":"SO har ”hist.: sedan 1713, till lågtyska dröppeln; droppa”. \"Att nån jeppe trodde att hon va nån jäkla mirakelkur mot dröppeln eller nåt?\" (Segerlund 2021 s 51) \"Då hade Hård haft rätt i sin gissning om sjukdom när han använde slanguttrycket om gonorré, att hon hade dröppeln.\" (Segerlund 2021 s 138) Se vidare under könssjukdomar. Anm: Det rådde en föreställning om att det gick att bota könsjukdomar genom att ligga med en oskuld.
","jfr":[]} {"baseform":"dröppelputte","wordforms":["dröppel "],"text":"(so) \" — Där uppe trodde jag hornen* skyddade, suckade Elis. — Ska du tala om horn? Dröppelputte!\" (Burman 2021 s 180) Se även dröppel och Putte.
","jfr":["dröppel "," Putte"]} {"baseform":"dröppeltråd","wordforms":[],"text":"(sym) ”En liten tråd* av var och slem som följer med urinen”. (Khan 1944)
","jfr":[]} {"baseform":"drös","wordforms":["dröse"],"text":"(åld so) \"slampa*, slarva, slamsa.\" (J P Chronander, Bele-Snack, Åbo 1649)
","jfr":[]} {"baseform":"drössla","wordforms":[],"text":"(sk) söla, smutsa ner. Också om hasa och vara saktfärdig. Allt enligt Lind (2016) som också har: \"Gå inte och drössla, tös!\"
","jfr":[]} {"baseform":"drövla","wordforms":[],"text":"(dial) dregla*, snora, spotta. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"DTF","wordforms":[],"text":"(eng sl) kort för Down To Fuck; Vill Du knulla, vad sägs om ett knull?
","jfr":[]} {"baseform":"du vet vad","wordforms":[],"text":"(euf) könsorganen.
","jfr":[]} {"baseform":"duba","wordforms":[],"text":"(sl o so) om en dryg och stöddig person.
","jfr":[]} {"baseform":"dubai","wordforms":[],"text":"(no sl) wc, toalett.
","jfr":[]} {"baseform":"dubbelbubbel","wordforms":[],"text":"(sl) Dahlman (2012) har \"kraftig bh för storbystad dam\".
","jfr":[]} {"baseform":"dubbelbög","wordforms":["bög"],"text":"(sl) bisexuell*. Slangopedia.se har \"bög som är så homosexuell att han också gillar tjejer\". Se även bög.
\n","jfr":["bög"]} {"baseform":"dubbelbössa","wordforms":["dubbelpipa","bössa "],"text":"
(sl) kvinna knullad både fram och bak. Se även bössa och pipa.
","jfr":["bössa ","pipa"]} {"baseform":"dubbeldäckare","wordforms":[],"text":"se sandwich.
","jfr":[]} {"baseform":"dubbelhora","wordforms":[],"text":"(so) om storhora och om ogift kvinna som fått barn två gånger.
","jfr":[]} {"baseform":"dubbelklicka på musen","wordforms":[],"text":"(lmo) runka (om kvinna).
","jfr":[]} {"baseform":"dubbelkråka","wordforms":[],"text":"(sl) bisexuell person. Jämför kråka.
","jfr":["kråka"]} {"baseform":"dubbelkörning","wordforms":[],"text":"(sl) dubbla knull. ”Tro mig, kombinationen dubbelkörning med två trånande killar, plus en generös mängd engångsligg är inget för svagsinta.” (Puma Swede 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"dubbelmacka","wordforms":[],"text":"se sandwich.
","jfr":[]} {"baseform":"dubbelmoral","wordforms":[],"text":"innebär att det finns moraliska regler som gäller en själv medan andra, ofta strängare, regler gäller för andra. Så kan det t ex hända att man i ett parförhållande fördömer otrohet hos sin partner, medan man blundar för de egna snedstegen. Dubbelmoral är också att fördöma sådana sexuella yttringar eller upplevelser hos andra, som man själv drömmer om eller kanske utför i det fördolda. Enligt SO är ordet \"hist.: sedan 1950”.
","jfr":[]} {"baseform":"dubbelnysning","wordforms":[],"text":"(skol sl) enligt G:son Berg (1924) upptecknat i Uppsala 1874. Om ”nysljud” i fel ände. Det dubbla anspelar antingen på att en fjärt sällan uppträder ensam eller på att en fjärt har minst samma ljudvolym som två vanliga nysningar tillsammans. Kanske också på att det kan låta samtidigt i båda ändarna.
","jfr":[]} {"baseform":"dubbelparkera","wordforms":[],"text":"(lmo) två kukar i en och samma fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"dubbelpipa","wordforms":[],"text":"se dubbelbössa.
","jfr":[]} {"baseform":"dubbelpipig","wordforms":[],"text":"(sl) 1 hora som släpper till både fram och bak. 2 bisexuell*. 3 manlig multiorgasm under ett och samma knull. 4 kuk. ”Hulkades att IsoIisko hade en dubbelpipig i byxan.” (Pohjanen 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"dubbelrygg","wordforms":["djur"],"text":"(nyo) enligt SAO (2013) en samlagsställning där den aktive tränger in i den passiva bakifrån. Ordet hämtat från Strindbergs Tjänstekvinnans son (1886-87) ”... där mänskorna träffas i gröna lunder och leka djuret med två ryggar.” Se även djur (3).
","jfr":["djur"]} {"baseform":"dubbla airbags","wordforms":[],"text":"(sl) se airbags.
","jfr":[]} {"baseform":"dubblad","wordforms":[],"text":"(sl) dubbelmacka*. Se även sandwich.
","jfr":["sandwich"]} {"baseform":"dubletten","wordforms":[],"text":"(lmo) miljövänlig urinseparerande toalett med två avrinningshål. Den lär ha väckt mycket uppmärksamhet vid hyresgästkongressen i Västerås 1996. Detta enligt Vår bostad (8/96).
","jfr":[]} {"baseform":"duckface","wordforms":[],"text":"(eng) ankansikte. Sägs den ha som vid fotografering plutar med botoxfyllda läppar.
","jfr":[]} {"baseform":"ductus deferens","wordforms":[],"text":"(latin duco; föra och defero; föra ned) sädesledare; en ca 50 cm lång, strumpstickstjock gång, genom vilken sädescellerna förs från pungen upp i bukhålan.
","jfr":[]} {"baseform":"dudendop","wordforms":[],"text":"(åld so) hanrej*. Källa: G Cederhielm, Vitterhetsarbeten 1700-1740. Utgiven Uppsala 1869.
","jfr":[]} {"baseform":"dudu","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"duellera","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Kamp mellan två personer med något slags vapen.
","jfr":[]} {"baseform":"duett","wordforms":["sextionia"],"text":"(sl) knull. Av latin duo; två. ”Spela (sjunga) duett.” Tysk slang har Duettbläserei; ungefär tvåblåsande, dvs den ställning (69) då de älskande samtidigt slickar och suger varandras könsorgan. Se även sextionia.
","jfr":["sextionia"]} {"baseform":"duffa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"dufwotreck","wordforms":[],"text":"(åld) Swedberg (1720-t) har stercus columbinum; duvspillning. Jämför träck. ”Och en hård tijd war i Samarien: men de belade staden in til thes ett åsna hufwud galt ottatijo silfpenningar; och en fierde deel af ett Rab dufwoträck fem silfpenningar.” (2 Kon 6:25 Bib 1703)
","jfr":["träck"]} {"baseform":"dugant","wordforms":[],"text":"(åld) troligen är ordet en äldre form av dagens duktig eller duglig och kommer av äldre svenska dugd; dygd, god karaktär. Vägledning har bl a varit följande citat från Lennartsson (2019 s 229): \"När han trots hennes motstånd fått sin vilja fram grät hon över sin förlorade 'dugant', och tröstades av Halldin med mer sött vin och några plåtar.\" Under sökning på nätet får jag fram följande under rubriken \"dugant i text med 1700-tals anknytning\" och \" i en dygdebeskrivning\": \"Mamsellen visade sig vara både flitig och dugant i hemmets skötsel, därtill försedd med anständigt manér\".
","jfr":[]} {"baseform":"duge","wordforms":[],"text":"(dial) skällsord. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"dulla","wordforms":[],"text":"(euf) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"dulldomshora","wordforms":[],"text":"(sk) Ambrius (2002) om ”otrogen hustru”. Se även doldomshora.
","jfr":["doldomshora"]} {"baseform":"dum","wordforms":["dumt"],"text":"1 (dial) ”ljudlös fjärt”. (OFS) Jämför fornsvenska och isländska dumbr; stum, dov, och även äldre svenska dum; stum, svag, skum. 2 i uttrycket göra dumt (euf) t ex genom att ingå en \"otillåten\" sexuell förbindelse.
","jfr":["göra dumt"]} {"baseform":"dumbuk","wordforms":[],"text":"(för sl) hallick*.
","jfr":[]} {"baseform":"dumheter","wordforms":[],"text":"(euf) samlag. ”Dessutom är det snart föreställning och han kan inte vara någon längre stund med henne. Underförstått: tiden tillåter inte några dumheter även om han varit en sådan figur.” (Bolinder 2001)
","jfr":[]} {"baseform":"dumjävel","wordforms":[],"text":"(so) i uttryck som du är en dumjävel; d v s du är en skit, en odugling.
","jfr":[]} {"baseform":"dumknullad","wordforms":[],"text":"(so) om mindre vetande lättlurad person. ”Att han bara använt Berit som alibi? Tänk om Berit blivit dumknullad big time?” (Drougge 2011) Se också dumkuk.
","jfr":["dumkuk"]} {"baseform":"dumkuk","wordforms":[],"text":"(so) idiot, tokstolle. Någon som säger något riktigt dumt. Se också dumknullad.
","jfr":["dumknullad"]} {"baseform":"dumledase","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se också dase. Dumle namn 1960 på en kola från godistillverkaren Mazetti.
","jfr":[]} {"baseform":"dumma","wordforms":[],"text":"1 (dial) ”avtryck i gräs, snö el dyl av djur (särsk häst) el människa som vältrat el tumlat sig, parat sig el dyl”. (OFS) 2 den dumme (da sl) penis. ”At få noget på den dumme” = att ha samlag. 3 vara dum; göra något orätt i t ex sexuellt avseende. ”Efter en stunds eftersinnande svarade pojken, att han möjligen gjort ’orätt’ genom att låta ett par namngivna medelålders män vara ’dumma’ mot honom ibland mot en ersättning av någon krona per gång.” (Eriksson T 1939)
","jfr":[]} {"baseform":"dump","wordforms":["dumpa"],"text":"(sl) dump; en rejäl skithög och dumpa; skita som i dumpa barlast, dumpa en oljebanan.
","jfr":[]} {"baseform":"dumskaft","wordforms":[],"text":"(so) idiot, tokstolle.
","jfr":[]} {"baseform":"dun","wordforms":[],"text":"(sl) lätt fjäder med mycket kort, mjukt skaft. Här könshår, främst om de första fina mjuka hårstråna. ”Då förde han sin lem mot dunet och lät huvudet gnida mot hennes smala mun.” (Sundberg, Kärlek 6/1966) \"När det tekniska var klart, särade jag på mina ben, och som jag nu fotograferades framifrån och lite nedifrån, utan så mycket som ett dun på min blomma, blev det säkert fina närbilder på hur hans stång* öppet och tydligt gick in i musen på mig.” (Bjørnebœ 1967) Jämför dununge (no sl); fitta.
","jfr":["dununge "]} {"baseform":"duna","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"dunboll","wordforms":["boll"],"text":"(sl) 1 bröst; med tonvikt på form och mjukhet. Jämför fåglar, fågelungar. 2 (mjuk) kuk. ”Vad hade han mellan benen egentligen, en jävla dunboll?” (Puma Swede 2012) Se även boll.
","jfr":["fåglar, fågelungar","boll"]} {"baseform":"dunder","wordforms":["blixt och dunde"],"text":"(sl) skrällande fjärt. ”Ulla snarka,/ Frös och sparka,/ Täcket öfver huvud drog;/ Kröp inunder/ Med et dunder/ Vände sig och log.” (Bellman F E 36) Se även blixt och dunder.
","jfr":["blixt och dunde"]} {"baseform":"dunderbod","wordforms":[],"text":"(sl o ljud) skithus, toalett. Jämför donnerbalk.
","jfr":["donnerbalk"]} {"baseform":"dundermugg","wordforms":["mugg."],"text":"(sl) potta, wc-stol. Se även mugg.
","jfr":["mugg"]} {"baseform":"dundra","wordforms":["dunka"],"text":"(sl) slangopedia.se har \"hårdhänt knull\". Se även dunka.
","jfr":["dunka"]} {"baseform":"dunka","wordforms":["dunka på","dunka bäver"],"text":"(sl) 1 knulla. Bulta, banka, slå. Även dunka på, dunka bäver och dunka bulle; knulla. Detta enligt Kotsinas (1998). ”Det inträffade att en väninna [...] som knullade med kroppen hopkurad som om hon ville bereda mer utrymme åt den som var mindre än hon och duktigt dunkade ut och in i henne ...” (Millet 2002) ”Katoliker får inte använda preventivmedel, så där ligger fruarna och krystar ur sig ett helt fotbollslag med ungar medan gubbarna dunkar på sina älskarinnor.” (Drougge 2003) Se också dundra. 2 dunka fitta. Uttrycket hittat i Fittkramp.se där det förklaras som följer: \"Vanligt förekommande bland indianstammarna runt Amazonas. Kvinnan sätter sig på en bred stubbe, lägger benen åt sidan så att hela skötet blottas. Därefter tar hon valfri hand och dunkar sin fitta hårt till det går för henne. Lyckas inte kvinnan få till en orgasm kommer hon i alla fall vara lika öm som om hon blivit rejält påsatt och alla kommer att tro att hon blivit det beroende på hennes vankande gång.\" Inskickat av Dickname. 3 ”lösaktig kvinna, hora”. (OFS) 4 ”bajsa” . (Thorén 2015)
","jfr":["dundra"]} {"baseform":"dunkar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Dunk; behållare.
","jfr":[]} {"baseform":"dunkhalla","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se \"som Valhalla fast för folk som dunkar fullt med brudar. Om man dör som oskuld kan man inte komma till Dunkhalla\". Valhall var ju gudarnas hemvist enligt den gamla asatron.
","jfr":[]} {"baseform":"dunster","wordforms":[],"text":"(euf) Wallenberg (1781/1960) har ”vapörer*”. (se do) Och från samma källa: ”Jag skulle slita ont för en papegoja, som hänger näsan i en luktflaska hela dagen, sitter med kammen i näven i stället för sländan och dras med sina förnäma dunster, fransyska dåningar och annat knäveltyg.” Knäveltyg = djävelsskap.
","jfr":[]} {"baseform":"dur","wordforms":["durr"],"text":"(dial o ljud) ”brakande fjärt”. (OFS) Durrä (sv dial); starkt brumma eller surra.
","jfr":[]} {"baseform":"durak","wordforms":[],"text":"(dial) fjärt enligt OFS. Hellquist (1980) menar att ordet används i Finland som skällsord med betydelsen nöt, drummel. I Sverige inlånat från ryskan på 1700-t och använt om ett kortspel också kallat tok. Från ryskans durak; narr, drummel, dåre. Nils Haglund påpekar, i e-post (20/11-2005, att ordet dyngrak; skitfull (känt i skrift åtminstone sedan 1980-t) folketymologiskt kan ha omformats från durak ”i synnerhet som accenten inte hindrar mycket; dyngrak har ju lika tryck på båda stavelserna”. ”En festkrönikör på Damernas Värld hade åkt ut med huvudet före eftersom han blev dyngrak och skämde ut sig på varenda fest han skulle bevaka.” (Drougge 2003) \"...de söp till exakt så som gruvarbetarna måste ha gjort på Zolas tid i Den stora gruvstrejken — liknelsen förstärktes ännu mer av absinthens återkomst med dess häpnadsväckande höga alkoholhalt, vilket naturlgtvis gjorde det möjligt att bli dyngrak på nolltid.\" (Houllebecq 2019) \"Många av de ryska orden har försvunnit men några av dem används fortfarande. Det vanligaste är durak med betydelsen 'slarver, klåpare, dummer'. Det används också om ting som man retar sig på, till exempel Bilduraken startade inte i morse! Den vanligaste duraken är dock tonduraken som syftar på en totalt omusikalisk person.\" (Ryska lån lever i åländsk dialekt. Under rubriken Brev i Språktidningen 3/2024)
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"durchlopp","wordforms":["durklopp"],"text":"
(åld) diarré* hos Swedberg (1720-t) med årtalet 1635. Dahlin (1850–1853) har durklopp. Se även durk. \"Nils Nilsson själv förklarade att han hade varit så sjuklig i 'durchlopp' (kolik, rödsot, magplåga) att han inte tordes komma i kyrkan.\" (Karlsson A & A 2017 s 107) Ursprunget till durchlopp är tyskt.
","jfr":["durchlopp"]} {"baseform":"durex","wordforms":[],"text":"(sym) kondom. Fabriksnamnet Durex har, precis som t ex Kleenex, blivit synonymt med produkten. Durex stod för begrepp som durability, excellence och reability och började tillverkas 1915 av London Rubber Company.
","jfr":[]} {"baseform":"durk","wordforms":[],"text":"OFS har ”sittbänk i avträde”. Durk står för förvaringsrum ombord på ett skepp eller för samma fartygs däck.
","jfr":[]} {"baseform":"durra","wordforms":[],"text":"1 (sl) kondom. Troligen av Durex* som är ett vanligt kondommärke. 2 (dial) enligt Västgöta-Bengtsson (1993) är durra att leva i sus och dus.
","jfr":[]} {"baseform":"dusch","wordforms":[],"text":"1 främst handdusch; verksamt hjälpmedel vid onani inte minst för kvinnor. 2 (sym) (sperma)dusch. ”Detta hade blivit en vana även hos oss, och under veckorna fick jag bara då och då den efterlängtade duschen på natten, om jag själv kom och tog den vill säga.” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"duschballe","wordforms":["balle"],"text":"(nyo) ”När penis inte har hunnit bli hård men är mer blodfylld än vid vilande tillstånd. Det ultimata tillståndet för att imponera på andra personer i omklädningsrummet.” (SAO 2013) Se även balle.
","jfr":["ball"]} {"baseform":"duska","wordforms":[],"text":"(dial) slida, slidöppning. Rietz (1867) har bl a duska; senfärdigt fruntimmer (Sm). Lundbladh (2012) har dosk(a), dåsska; tofs. Schön (1996) rapporterar om en opålitlig metod att undvika havandeskap, från Dimbo i Västergötland.: ”Om en karl eller en kvinna som idkar könsumgänge vill att det ej skall bli några barn efter det, skall karlen vrida penis tre gånger ’anschurs’ (åt vänster) omkring ’duska’ (slidöppningen) innan de börjar akten.” Dansk och norsk slang har dusken; fittan med tonvikt på behåringen.
","jfr":[]} {"baseform":"duskepelle","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför duska och Pelle.
","jfr":["duska ","Pelle"]} {"baseform":"duskja","wordforms":[],"text":"(dial) ligga med (kvinna). (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"dutt","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Troligen små sådana då dutt står för något litet och obetydligt.
","jfr":[]} {"baseform":"dutta","wordforms":[],"text":"(sl) dia*.
","jfr":[]} {"baseform":"dutthållare","wordforms":[],"text":"(sl) behå. Se också dutt och hållare.
","jfr":[" hållare"]} {"baseform":"duva","wordforms":[],"text":"fornsvenska duva. Allmänt germanskt ord t ex engelska dove och tyska Taube. Troligen ljudhärmande. 1 (sl) (gat)flicka. ”Men sanningen var den att mrs Brown helst såg att jag inte blev sedd eller tilltalad av någon, vare sig av hennes kunder eller hennes DUVOR (som de flickor kallades, som anskaffades åt kunderna).” (Cleland 1965/1749) \"I spelkiosken och vid skjutbanan finns de lyckliga som fått korn på en duva att plocka fjädrarna av.\" (Limare 2016) 2 (dial o vb) suga, dia. (OFS) 3 (sym) bröst. ”Så snuddade jag vid den sovande vita, vänstra duvan, i blusens lilla pet-shop, hon ryckte till, nöp min vadderade axel, jag öppnade ena ögat, såg en svart gasell med krukhuvud i regndiset, och jag smakade, men åt aldrig.” (It was big ur Kärlek i vår tid 1961)
","jfr":[]} {"baseform":"DVDA","wordforms":[],"text":"se DAP.
","jfr":[]} {"baseform":"dy","wordforms":[],"text":"(sl) sperma. Slam, gyttja. Urnordiska duja, fornsvenska dy; kärr, sank äng, dy. ”Hist:: sedan slutet av 1200-talet.” (SO) Nordiskt ord med ovisst ursprung. Jämför t ex gyttja, slem, sörja. ”Om Strindberg i dy, i dy dog du, ur dyn, ur dyn, ur dyn uppstod du!” (Hammarén 2001)
","jfr":["gyttja, slem, sörja"]} {"baseform":"dycka","wordforms":[],"text":"(sl) Langenfeldt (1947) har ”flicka kanske = cunnus”. Rietz (1867) har gyttja, dy, träsk, sankt äng.
","jfr":[]} {"baseform":"dygd","wordforms":["dygdig"],"text":"fornsvensk bildning dygdh till duga; ursprungligen duglighet. ”Hist.: sedan 1320-50.” (SO) På 1600- och 1700-talen stod ordet för allmänt goda moraliska egenskaper, medan det senare ofta blev synonymt för sexualmoral. Bergman (2007) menar att ordet t o m kan ses som en eufemistisk omskrivning för ’kyskhet, mödom’. \"Och hvarför skulle quinnans hela dygd sitta 3 tum nedanför naveln? Kan man möjligtvis visa något större förakt för henne än genom ett dylikt påstående?\" (Brev från Tegnér [1848] till C.G von Brinkman 2 maj 1842.) \"Hon är en behaglig kvinna och ser mycket bra ut; ogift men förmodligen dygdig.\" (Boswell 1951) \"Under en period svärmar den unge sekreteraren för en dygdefull kaffeflicka, som lyckas motstå hans idoga uppvaktnikng.\" (Lennartsson 2019 s 226)
","jfr":[]} {"baseform":"dygdalös","wordforms":[],"text":"(åld) hos Swedberg (1720-t) med betydelsen virtutis expers; fri från dygd*.
","jfr":[]} {"baseform":"dyka","wordforms":[],"text":"(sl) rakt-på-sak knull. Se även rödbeta (1). ”Han blev rasande senaste gången jag bad honom stimulera mig (bara för att det hindrade honom att dyka rätt in just då). (Hite 1977)
","jfr":["rödbeta"]} {"baseform":"dykardräkt","wordforms":[],"text":"(lmo) kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"dykare","wordforms":[],"text":"(sym) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"dyke","wordforms":[],"text":"(eng sl) Ordet belagt tidigast 1942. Kvinnlig homosexuell. Dyke lär vara det vanligaste engelska ordet i sammanhanget. ”Allra först brummar dykes on bikes fram, ett trettiotal läderklädda flator* på bågar som ser ascoola ut och som kan skrämma livet ur vem som helst.” (Lodalen 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"dyketykes","wordforms":[],"text":"(eng sl) heterosexuella män som umgås med lesbiska. Fenomenet är inte alls lika utbrett som faghag*.
","jfr":[]} {"baseform":"dyna","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. ”Baktanken är att åtminstone en av pojkarna förr eller senare ska lyckas stoppa in sin enträgna snopp i djupet av hennes lilla dyna av fuktigt kött, genomsyrat av en doft av sömn.” (Millet 2002) 2 Thorén (2015) har ”lösaktig flicka (kvinna)” och från knoparmoj*. 3 barnmorskestudenterna Jenny Hedlöf och Antonia Nordin menar att det saknas ett bra ord för kvinnans motsvarighet till mannens stånd. De föreslår ordet dyna för denna kvinnliga sexuella upphetsning. Uppgifterna hämtade från tidningen Vårdfokus (17/5-2018)
","jfr":[]} {"baseform":"dynamitgubbe","wordforms":[],"text":"(sl) kuk, dynamitpatron. ”Jag hade en dynamitgubbe mellan benen. Den dreglade redan av förtjusning över att få tränga in i en uppvärmd, snabb och mjuk tonårsfitta, men knappdjävlarna hade gått i baklås och jag var tvungen att släppa henne med båda händerna för att fumla med gylfen.” (Karl-Axel Häglund, Kärlek 4/1965) Ordet dynamit uppfanns av Alfred Nobel (1833—1896) år 1866 med utgångspunkt i grekiskans dynamis; kraft.
","jfr":[]} {"baseform":"dynamo","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. Elektrisk generator. ”Han sätter sin dynamo till de mjukaste delarna; om också bara blod och var forsar fram är det alltid något.” (Miller 1934)
","jfr":[]} {"baseform":"dynga","wordforms":[],"text":"fornsvenska och isländska dyngia; hög, gödsel. ”Hist.: sedan mitten av 1300-talet. (Helsinge-Lagen)”. (SO) Ursprungligen troligen ’något täckande’. Ordet förekommer i olika former i flera germanska språk, t ex engelska dung och tyska Dung. Besläktat med dunge. Rietz (1867) har dynga; göra naturbehof och dyngja; kreatursdynga och afträdeshus. ”Soldattorpet hade inget avträde, eller — som vi kallade det — skithus. Rotebönderna, torpets ägare, var förpliktade att hålla boningsstuga, ladugård och vedbod åt soldaten, men de var inte skyldiga att bygga något avträdeshus. Det fanns annars virke i skogen till den lilla byggnad som saknades. Men så länge vi bodde kvar på torpet nyttjade vi en grop på stugans baksida i avträdeshusets ställe. Vi kallade gropen för sopdyngan.” (Moberg 1968).
\nI vår första ordbok på svenska från 1630-talet förekommer följande ”dyngord”: dyngehög, dyngepuss, dyngia, dyngiott. Som skällsord finns dyngorm; snuskhummer och dyngbjörn; mycket smutsig person. Swedberg (1720-t) har dyngia, dyngiohög, dyngiolass, dyngioport och dyngiopuss (smutspöl).
\nSignaturen G B (manlig pensionär) i Malmö berättar om ett annat liknande öknamn: ”När det ännu fanns torrdass på skolorna var dessa understundom byggda så att man där kunde komplettera dåtidens på väsentliga punkter begränsade undervisning i naturlära. Förpubertetens hos gossarna vaknande intresse för hur flickor ter sig underifrån tillgodosågs på en del av dessa dass. Där var således under fjölhöjd tämligen fri sikt mellan goss- och flickdassen. För framgångsrika studier krävdes en viss smidighet och gymnastisk förmåga. En gosse slant emellertid och smetade ner sig å det gruvligaste. Efter händelsen fick han heta Dyngdyng. Han stannade kvar på hemorten och fick en kombinerad syssla som stins och hamnkapten. Sitt öknamn fick han behålla även som vuxen. Hans rätta namn användes i allmänhet vid tilltal men ofta inte vid omtal. Det kunde hända att tyska kaptener stegade in på den lilla lastageplatsens hamnkontor spörjande: ’Bitte, kann ich mit Herr Dyngdyng sprechen?’ Det kan inte ha varit lätt. Detta är ett minne från början av 1950-talet.”
\nEn annan som fått sitt namn förvanskat är den berömde älskaren och förföraren Don Juan* som under beteckningen Dyngjohan är skällsord för en billig förförare bl a i Skåne. Alf Palfjord i Borås (f 1929) använder dynga ”i samband med diverse svordomar då det rör sig om saker som är av dålig kvalité och går sönder lätt”. Rääf (1946) meddelar följande besparingsråd till bröllopsarrangörer: ”Lägges under bröllopsbordet en dyngegrep, skola gästerna ej förmå förtära mycket.” Hallgren (1983) har ”Luther är en from teolog och oförfalskat råskinn. En kombination vanligare än man tror. Huvet i molnen och fötterna i dyngan. Herren bor i höjden och skitstövlarna på backen.” I dialekt talas om dönga och i västgötskan säger man döngelbjörn eller döngello om en person som ohämmat avger icke önskvärda ljud.
","jfr":[]} {"baseform":"dynga på","wordforms":[],"text":"(sl) köra hårt, fort. Här om ett hårt och känslolöst snabbknull.
","jfr":[]} {"baseform":"dyngarshål","wordforms":[],"text":"(dial o so) om snuskig person. Uppgift från OFS som också listar en hel rad liknande ord med samma betydelse: dyngapotekare, dyngas, dyngbalja, dyngbjörn, dyngbytta, dyngbyxa, dyngdraga, dyngdryfta, dyngdyvel, (kanske av dyvelsträck; ett illaluktande gummiharts) dyngfluga, dynggrep, dynghare, dynghyvel, dynghärvel (ett redskap för uppnystning eller uppvindning), dyngkråka, dyngass, dynglock, dyngort, dyngnöt, dyngporr, dyngpråm, dyngpönta (öppet träkärl?), dyngränsel, dyngsen, dyngsibb, dyngsock, dyngstia, dyngstropp, dyngsugga, dyngtupp, dyngulv, dyngvrid, dyngvärpel och dyngåm samt dyngararshål och dyngebjörn. Se även under hål.
","jfr":[" hål"]} {"baseform":"dyngdansare","wordforms":[],"text":"(åld so) om bonde, dräng.
","jfr":[]} {"baseform":"dyngfadder","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har ”skämts benämn på person som går med på avträdet* enbart för sällskaps skull”. Fadder; dopvittne som ska hjälpa till med det döpta barnets uppfostran.
","jfr":[]} {"baseform":"dyngfall","wordforms":[],"text":"(dial) ”allm om avstånd från sittbänk på avträdet el avstånd från anus hos människa el djur till marken; anv i skämts bestämn av en persons längd”. (OFS) Se även skitfall.
","jfr":[]} {"baseform":"Dyngherren","wordforms":[],"text":"(smn) djävulen. \"I En blå bok 1 dyker Ibsen upp utan namns nämnande som \"Dyngherrens störste profet. Dyngherren är detsamma som Belsebub enligt Matteus 12:24.\" (Stefan Bohman, Erik Höök, Camilla Larsson: Vänner och fiender. Människor runt Strindberg. Carlssons 2016) Här avses den svenska författaren och dramatikern August Strindberg (1849—1912) och hans norska kollega Henrik Ibsen (1828—1906).
","jfr":[]} {"baseform":"dynghylla","wordforms":[],"text":"(sl) ryggslut, häck*.
","jfr":[]} {"baseform":"dyngkuk","wordforms":[],"text":"1 (so) hette det om den som arbetade långsamt. 2 Thorén (2015) har ”penis som är lika stor slak som erigerad”.
","jfr":[]} {"baseform":"dyngkåt","wordforms":[],"text":"(sl) enormt kåt*.
","jfr":[]} {"baseform":"dynglada","wordforms":["dynglider","dyngsäte"],"text":"(dial) enligt OFS ”lada el. skjul, anv. som avträde*. Sätet var flyttbart och försköts efter hand från bakre väggen mot ingången, och när golvet var täckt med avföring, påfördes ett tjockt lager jord, varefter man igen kunde använda ladan som avträde med början vid bakre väggen.” Ingenting sägs om hur många lager man kunde bygga på, men när det blev svårframkomligt och alltför lågt i tak var det väl dags att köra ut hela härligheten på åkrarna.
","jfr":[]} {"baseform":"dyngord","wordforms":[],"text":"(dial) fult ord, skymford.* (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"dyngorm","wordforms":[],"text":"(dial o so) i Närke om snuskhummer. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"dyngrak","wordforms":[],"text":"se under durak.
","jfr":[]} {"baseform":"dypöl","wordforms":["gyttjepöl."],"text":"(sym) även gyttjepöl. Fitta. Speciellt en blöt sådan. \"Ack, vad är det för en gyttjepöl,/ som jag här känna få-å-å-år./ Ja, vad är det för en gyttjepöl,/som jag här känna får.\" (Svensk Folkpoesi 1991)
","jfr":[]} {"baseform":"dyrgrip","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Jämför juvel.
","jfr":["juvel"]} {"baseform":"dyrk","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. ”Sedan han sålunda fördubblat den aktiva rörelsen i sina stötar, och därtill gynnades av den glupande aptiten i mina rörelser, kunde låsets mjukt oljade inrikten nu inte längre motstå en så effektiv dyrk, utan gav vika och öppnade en ingång för honom.” (Cleland 1965/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"dysfemism","wordforms":[],"text":"(grekiska dys; fel, illa och eu; gott, väl samt pheme; tal) att ersätta ett angenämt och oförargligt ord eller uttryck med något obehagligt, anstötligt eller förklenande. Motsats eufemism*.
","jfr":[]} {"baseform":"dysgenesi","wordforms":[],"text":"(grekiska dys; fel, illa och genesis; uppkomst). Oförmåga till fortplantning*.
","jfr":[]} {"baseform":"dysma","wordforms":[],"text":"(dial) släppa väder.* Uppgift från OFS som också har: ”doska int gå där å dysma, de loktar int Saråns lilja.”
","jfr":[]} {"baseform":"dysmenorré","wordforms":[],"text":"(grekiska dys; fel, illa, men; månad och rhoe; flytning) smärtsamma menstruationer orsakade av kraftiga sammandragningar i livmoderns muskelvägg.
","jfr":[]} {"baseform":"dysmorfofili","wordforms":[],"text":"(grekiska dys; fel, illa och morfe; form och grekiska philia; kärlek, dragning till) att tända sexuellt på andras missbildningar.
","jfr":[]} {"baseform":"dyspareuni","wordforms":[],"text":"(grekiska dys; fel, illa och pareunos; bredvidliggande) står för ”smärtor vid samlag” överallt där jag sökt upp ordet utom hos Olsen (1950) där det istället står: ”I den nyare läkarvetenskapliga litteraturen finns en viss tendens att definiera dyspareuni som smärtor vid samlag. Detta är fel. D. är beteckningen för varje form av olust vid samlag utan att det därmed upplyses om orsaken härtill. D. förekommer i två former. Med primär dyspareuni förstår man att någon lust vid samlag aldrig har uppträtt. Orsaken är vanligen bristande könslig utveckling. Sekundär dyspareuni betecknar däremot olust vid samlag hos personer som tidigare ej känt detta. Orsakerna är många och mycket varierande.” Motsatsen är eupareuni; fullständig tillfredsställelse vid samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"dyssja","wordforms":[],"text":"(dial) fislukt och om den som sprider sådan omkring sig samt att tyst släppa väder. Detta enligt OFS som också har dyssjelukt; fislukt och dyssjus; person som sprider fislukt.
","jfr":[]} {"baseform":"dysuri","wordforms":[],"text":"(grekiska dys; fel, illa och ouron; urin) smärtor i samband med urinering.
","jfr":[]} {"baseform":"dyvel","wordforms":["dyvelsträck"],"text":"(dial o svr) djävul. (OFS) Därav dyvelsträck (från lågtyska düvelsdrech; djävulsträck) illaluktande gummiharts tidigare använt mot bl a hysteri. En drog som framställs ur örterna Ferula assafoetida och Ferula narthex. Ingår i stinkflokesläktet. Man låter örterna vissna ner och skär sedan ett snitt längst ner på stammarna. Den framsipprande växtsaften bildar en skorpa av stelnat harts. Drogen användes i österlandet redan vid vår tideräknings början. I Sverige har den brukats som botemedel både för djur och människor. Den påstods bl a verka urindrivande, öka sexualdriften och påskynda menstruationen. NEO har ”hist.: sedan 1578.” Från lägtyska düvelsdreck; djävulsträck.
","jfr":[]} {"baseform":"dyvla","wordforms":[],"text":"(dial) svära, tvista, munhuggas. Vanligast i Finland. Från lågtyska düweln; svära, träta. Tyska düwel; djävulen. Se även under divla.
","jfr":["divla"]} {"baseform":"düzümek","wordforms":[],"text":"(turk) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"dåka","wordforms":[],"text":"(dial) lukta illa, fjärta. (OFS) Rietz (1867) har dåka; ånga, lukt(a). Slangopedia.se har dåka; odör.
","jfr":[]} {"baseform":"dåkare","wordforms":[],"text":"(dial o svr) hundan*, tusan*. ( OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"dåkarig","wordforms":["dåkog"],"text":"(dial) tusans, förbaskat samt dåre, djävul. Allt enligt OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"dåla","wordforms":[],"text":"(dial)l enligt OFS allmänt att dia, suga.
","jfr":[]} {"baseform":"dåligheta","wordforms":[],"text":"(dial) könsorgan. Något dåligt, uselt. ”När ho föll åv hästen, kom dåligheta i väret.” (Rietz 1867) På Rietz tid hade få arbetar- och bondkvinnor något under kjolarna. Andra liknande nedsättande namn på kvinnans kön är skruttan, skröpligheta, styggan, stakkarsheta, otäkkan och ännen. Se respektive uppslagsord. Dåligheter; som vara ute på dåligheter; någon (moraliskt) olämplig (och skadlig) förlustelse, som t ex sexuella utsvävningar eller överdrivet supande. ”Dåliga flickor är inte det sämsta”. (Blandaren studentikos tidning sedan 1863.)
","jfr":[]} {"baseform":"dålskit","wordforms":[],"text":"(dial) ljudlig fjärt. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"dåma","wordforms":[],"text":"(dial) ”fjärta, sprida fislukt”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"dånare","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har ”brakande fjärt”. Av dåna; mullra, dundra. Fornsvenska dana och norska dåna. ”Kul med ljud från de bakre regionerna tycker en del. Det gjorde t ex engelska 1500-talsdrottningen Elizabeth I. Hon uppskattade till fullo de ’dån och brak’ som hennes allestädes närvarande gunstling Walter Raleigh släppte ifrån sig. Även gudsmannen Martin Luther och filosofen Erasmus av Rotterdam hade sinne för naturljud. En gång jagade Luther till och med själve Djävulen på flykt med en kraftfull rökare.” (Bengtsson 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"dånk","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Thorén (2015) om testikel*.
","jfr":[]} {"baseform":"dånka","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Ordet från Alexander Skantzes Grattis Gud (1993), en modern bekännelseroman. ”I varenda seriös film är det undantagslöst mannen som trycker på för att dånka. Visst kan kvinnorna vara förälskade, men kåta? — aldrig! Och tjejerna i skolan sen; alltid pryda och fnissiga. Vilka är det som alltid, alltid måste bjuda upp till tryckare? Killar! Jag känner fan inte nån som blitt ihop genom att tjejen frågar.” I ett brevsvar från Skantze angående ordets ursprung, heter det: ”dånka misstänker jag ha nånting med den ljudhärmande aspekten (dunka) av samlaget att göra”. Jämför dånkar (sl) ballar, testiklar och dunka, dånka (dial); gå och driva, slå dank. Enligt SAOB innehåller verbet dånka en variant till den stam som ingår i dingla, dangla och dänga med ursprungsbetydelsen dingla.
","jfr":["dingla, dangla","dänga ","dånkar","dunka,","dånka"]} {"baseform":"dånskit","wordforms":[],"text":"(dial) ljudlig fjärt. (OFS) Jämför dånare.
","jfr":["dånare"]} {"baseform":"dåseåbneren","wordforms":[],"text":"(da sl) kuk. Burk- eller dosöppnaren. Se burk (4) och dosa.
","jfr":[]} {"baseform":"däblar","wordforms":[],"text":"(euf) en förskönande omskrivning för djävlar precis som däblad; förbannat, förbaskat, däkel; djävul, däklar; djävlar och däklog; djävlig. Orden från OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"däck","wordforms":[],"text":"(sl) antingen i form av ett övre däck; bröstet, att jämföras med mellandäck; magen, och undre däck; könsorganen, eller så kan däcket uppträda i form av en extra ring runt t ex bröstkorg och midja. Se även kärlekshandtag.
","jfr":["kärlekshandtag"]} {"baseform":"däcka","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö. Däcka; slå någon till golvet (marken).
","jfr":[]} {"baseform":"dägga","wordforms":[],"text":"(dial) allmänt om kvinna som ammar sitt barn. Mindre vanligt om barn som diar sin mor. Uppgift från OFS som också har däggbarn; dibarn. Rietz (1867) har dägga; gifva di och menar att det är riksspråk. Han har även smeka, kurtisera och klema. NEO har ge di (mindre brukl) och härleder ordet till före 1520 och fornsvenska däggia; till dia. Jämför däggdjur.
","jfr":[" däggdjur"]} {"baseform":"däka","wordforms":[],"text":"(dial) flicka. Numera mest använt i slang för \"ogift, lössläppt tjej/kvinna\".
","jfr":[]} {"baseform":"däker","wordforms":["däkaren"],"text":"(dial o svr) fanken*, djävulen. (OFVG) \"Nu är jag inte rädder, om så själve däkaren kom emot oss, säger far själv, när han kliver upp i vagnen.\" (Folksagan i Sverige 1 s 235)
","jfr":[]} {"baseform":"däln","wordforms":[],"text":"(Hls) djävulen.
","jfr":[]} {"baseform":"dämmit","wordforms":[],"text":"(dial) djävlar av engelska damn it med samma betydelse. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"dämpare","wordforms":["intima plagg"],"text":"(lmo) kalsonger. Se även intima plagg.
","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"dänga på","wordforms":["dänga över"],"text":"(sl) 1 knulla. Slå hastigt och hårt och häftigt och hörbart svänga hit och dit. Dängarplats; i raggarspråk en plats där man kan parkera för ett knull. 2 hon är på dängen eller han har gjort henne på dängen göteborgsslang för att vara/bli gravid.
","jfr":[]} {"baseform":"dängare","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnojägare.
","jfr":[]} {"baseform":"där","wordforms":[],"text":"(euf) könsorgan. ”Hon har haft honom där för länge”; så att hon blivit på smällen. Också med samma resultat: ”han har varit där igen”. (Byrman 1989) ”En orsak till att kvinnor tycker så mycket om cunnilingus* är att de känner att det betyder något särskilt att någon vill kyssa dem där.” (Hite 1977) \"Förgäves försökte hon dra lakanen över sin kropp och schasa bort hans händer som fanns överallt, på hennes ben och — ja, där också...” (Walker 1966) ”Han kysser henne — där — där! Nej, det är förfärligt, fullkomligt förfärligt!” (Holm 1965)
","jfr":[]} {"baseform":"där solen aldrig lyser","wordforms":[],"text":"(lmo) bak, röv.
","jfr":[]} {"baseform":"därnere","wordforms":[],"text":"(euf) 1 fitta; platsangivelse i frågor som ”får jag kyssa dig därnere?”; man till kvinna efter en stunds munkyssande. (kvinna 35) ”Den kvinnliga förhörsledaren försökte få flickan att ge detaljer om vad hon upplevt. [incestfall] — Med vad har han trängt in i dig? — Med snoppen. — Var? — Där nere. — Var där nere? — I underlivet. — Fram eller bak? — Vet inte. Jo, jag vet. Både och.” (DN 29/1-1994) ”Därtill kommer att den förste man jag var tillsammans med särade mina ben och talade om för mig att jag såg ut som ett katrinplommon därnere.” (Hite 1977) ”Än var det inte dags att röra henne därnere, i det som börjat kännas alltmer främmande för henne.” (Drougge 1997/2003) 2 kuk. ”Hon visste ännu inte hur mannen var skapt därnere.” (man 21) Ett annat sätt att rumsbestämma könsorganen är med hjälp av Nederländerna som anger platsen på människokroppen.
","jfr":[]} {"baseform":"därta","wordforms":[],"text":"(barn) enligt Sjödin (2017) snippa*, framstjärt*.
","jfr":[]} {"baseform":"däruppe","wordforms":[],"text":"(sl) möta han däruppe; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"dätä","wordforms":[],"text":"(smn) bröst, ’matbröst’. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"dävel","wordforms":["däven"],"text":"(dial) dävel förskönande omskrivning för djävul. Samma sak med däven (svr); djävulen. (OFS) \"Däveln [djävulen] hacke och sprätte dig, Pär!\" (af Klintberg 2021 sid 116)
","jfr":[]} {"baseform":"dö","wordforms":["död","mulo;"],"text":"fornsvenska døia, døa och isländska deyja. Ordet dö finns på en runsten från Rök i Östergötland daterad till 800-talet, och död på runstenar från 1000-talet. Ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska die, med släktingar i andra indoeuropeiska språk. Enligt Hellquist (1980) är dö ”besl. med dån och dåna; eg. bli bedövad, domna o.d., varur bet. ’dö’ eufemistiskt utvecklat sig”. Substantivet och adjektivet död härstammar från fornsvenskan och är ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska death, dead och tyska Tod, tot.
\nVi får idag räkna dö(d) till våra tabuord åtminstone när det gäller personer som är närstående till talaren eller lyssnaren och om dödsfallet ligger nära i tiden. I vissa infödingsstammar får man inte nämna en döds namn. Detta bl a för att inte väcka onda andar till liv. Också den s k civiliserade människan viskar och mumlar kring döden. Detta mest för att hålla sorgen och de onda minnena borta. För nutidsmänniskan har döden blivit något onaturligt, något som bara sker på sjukhus. Döden är inte längre, som förr, närvarande i vår vardag. Därför känner 1900- och 2000-talsmänniskan samma obehag inför döden som 1800-talsmänniskan gjorde inför födelsen, som förknippades med den tidens mesta tabu; sex och kön. Förr fick barnen lära sig att de hittats under krusbärsbuskar eller kommit i barnmorskans väska. När mamma skulle föda skickades ungarna bort. När mamma dog fick ungarna däremot vara närvarande hur små de än var. Idag är det ofta tvärtom. Nu vet nog barnen varifrån de kommer, men mer sällan vart de är på väg.
\nNär vi talar om nutidsmänniskan och 1800-talsditon är det människan i den industrialiserade världen som avses. För 1800-talets svältande och trälande industrislavar kom döden oftast som en befrielse. De föddes till ett helvete men dog till ett paradis. Detta under förutsättning att de inte begått något tabubrott, bl a kring sex och kön, vilket dömde dem till ett än värre helvete än det jordiska.
\nNutidsmänniskan däremot föds ofta inte till något helvete, åtminstone inte vad de mest elementära behoven beträffar. Många av 1800-talsmänniskans paradisdrömmar kretsade kring tanken på att få äta sig mätt, få bo hyggligt och att få tid över till annat än det omänskliga slitet för brödfödan. Dessa drömmar har i stort redan förverkligats i nutidsproletärens jordeliv. Paradiset har därför inte längre mycket att locka med, och döden innebär för många inte början på något nytt och bättre, utan det definitiva slutet.
\nDöden som alltings slut, definierat i själva ordet död. Inte undra på att både begrepp och ord är förhatliga och skrämmer oss till omskrivningar av mindre definitiv karaktär. Eller som Hillevi, 24 år, uttrycker det rörande ordet död: ”Känner det inte som otrevligt att använda det rent allmänt. Men när man måste tala om för någon anhörig eller nära vän att någon människa eller djur, som vederbörande håller kär, gått bort, har jag haft ganska svårt att använda uttrycken ’har dött’, eller ’är död’. Det låter så definitivt och hårt. Då använder jag hellre omskrivningar som ’kolat’ [belagt sedan 1850-talet från finska kuolla; dö,] ’kilat vidare’, ’gått runt hörnet’ än död i sina olika former. Åtminstone de två sistnämnda ger sken av att vederbörande bara börjat på ny ’kula’ någonstans, att det inte bara är slut.” Uhrström (1911) menar att kola av och kola vippen har mindre vulgär klang än kola. Och så här uttrycker Böll (1973) sin romanfigurs tvekan inför det oundvikliga slutet: ”Det är praktiskt taget så, att park- och kyrkogårdsförvaltningen kommer att andas ut av lättnad, när han av-, när han kilar, nåja, när han lämnar det jordiska om jag så får säga.”
\nSlanguttrycken kring döden är många och som ofta i slangens värld befriande osentimentala och rakt på sak. Om den som ligger för döden sägs det att han har ena dojan i jordgubbslandet, han bara är ett dasspapper från gravkanten om han inte hyvlar på kistlocket (hos Thesleff 1912 i ”sista stadiet av lungsot, hosta”). Thesleff har även mulo; död. Som död och begraven har han kastat in handduken, dragit gräsmattan över sig, gått under jorden, käkat blålera och tuggat mull. Vidare har han dragit på sej (krupit i) träfracken, pinnat eller åkt ur prästbetyget, blivit mör i ändan och fått änglavingar. Att dö var ett vanligt renässansuttryck för att få utlösning. Det finns också ett ålderdomligt uttryck att slå döden på någon beskrivning av att tillfoga någon extremt våld, msshandel eller skräck. \"Hon hade blivit liggande i häftiga plågor och sade att Petterssopn hade 'slagit döden på henne'.\" (Lennartsson 2019 s 248) Se också la mort douce och la petite mort.
\n","jfr":[" la petite mort","la mort douce "]} {"baseform":"döare","wordforms":[],"text":"
(dial) person som ligger för döden.
","jfr":[]} {"baseform":"död och pina","wordforms":["kors och pina"],"text":"1 (euf) även kors och pina. Kraftuttryck som har med Jesu lidande (pina) och död på korset att göra. Också pina dö. Psalm 126 i 1965 års psalmbok innehåller bl a följande rader: ”Christus [...] kom oss till Guds vänskap igen med sinom död och pina.” SAOB har som ”verkliga svordomar”: Guds död, (vårs) Herra död, Herra dö (1794), Rassa dö (1874), Serra dö (1858). OFS har död; fan i svordomar och dönken; fanken. 2 (sl) död är den som svarar alltför kort och torrt på ett sms.
","jfr":[]} {"baseform":"döda","wordforms":["döda"],"text":"(dial) 1 (sbst) ”stank, fjärt, gammal fjärtlukt”. 2 (vb) ”fjärta, avge elak lukt, stinka”. Även döda i ”kvinna som stinker av fjärtar”. Dödföding; ”skämtsam benämn. på ljudlös fjärt”. Samtliga uppgifter från OFS liksom 3 om barn: väta under sig i sängen. 4 (euf) könsakten. ”Uttryck som ’skjuta’, ’sticka’, ’slå’, ’döda’ och ’slakta’ har i alla tider och i vitt skilda samhällen varit omskrivningar för mannens del i könsakten.” (Duerr 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"dödbisse","wordforms":[],"text":"(dial) död man. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"dödde","wordforms":["dö"],"text":"(sk) dog.
","jfr":[]} {"baseform":"döde","wordforms":["den"],"text":"(euf) kuk i vila antingen efter utlösning eller pga impotens. ”Jag var svalnad. För att återkomma, ty jag skulle väl det, tog jag hennes hand och förde den till den döde, hon förstod väl min belägenhet och lånade mig beskedligt till en liten handrörelse och det stod ej på förrän hon därav fick känna den väntade verkan.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Engelsk slang har flog a dead horse eller lame duck för samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"döden","wordforms":["lilla"],"text":"(euf) hos maorierna, som är Nya Zeelands urbefolkning, kallade männen ett samlag för lilla döden, eftersom dessa krigare ansåg sig lida nederlag då knullet gjorde dem helt kraftlösa. Kvinnans könsorgan kallade de helt följdriktigt för mansdödaren. För en annan tolkning av lilla döden se mort, la petite.
","jfr":[]} {"baseform":"döden","wordforms":["ljuva"],"text":"(sym) orgasm. ”...hon slöt ögonen i den ljuva döden [...] vars tecken vi tydligt kunde se genom den plötsligt så lugna, döende, utmattade ställningen...” (Cleland 1965/1749) Carl-Michael Bellman (1740—1795) har i \"En stuv rim\" skildrat hur en sovande krogpiga drabbas av den ljuva döden: \"Vacker är hon liksom dagen,/ fet, barhalsad, vit och varm,/ när man ögnar blott dess barm,/ bryts ett budord strax i lagen,/ helst när hon i sömn intagen/ mot den gröna stolens karm,/ med en trind och blommig arm,/ fäller handen hemskt på magen/ mellan kjortel-sprundets vick./ Vid en rysning och en nick/ spritter hon och djupt begrundar;/ handen darrar, ögat blundar,/ obegripligt ögnablick,/ si nu dog hon, log och gick.\" Se även mort, la douce.
","jfr":["mort, la douce"]} {"baseform":"dödens dal","wordforms":["dal"],"text":"(sl) bakdel, ända. Se även dal.
","jfr":["dal"]} {"baseform":"dödmansgrepp","wordforms":[],"text":"(lmo) en totalt misslyckad sexuell omfamning. Dödmansgrepp är annars det grepp en tågförare, på t ex äldre lok och tunnelbanetåg, måste hålla nedtryckt som en säkerhetsventil för om något skulle hända honom. Släpps greppet stannar tåget automatiskt.
","jfr":[]} {"baseform":"döeng","wordforms":[],"text":"(dial) enligt BOL \"död person, ofta om ilandflutet lik.\"
","jfr":[]} {"baseform":"döktan","wordforms":[],"text":"(dial) underbyxor*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"dökött","wordforms":["dödkött"],"text":"(sl) 1 frigid* kvinna. 2 dökött; impotent kuk. Se även kött(e)kuk. 3 dökött, enligt slangopedia.se, om ”ett ragg som visar sig vara ganska torrt och tråkigt .”
","jfr":[" dökött"]} {"baseform":"döling","wordforms":[],"text":"(åld) omanlig feg stackare, kruka. Detta enligt Swedberg (1720-t).
","jfr":[]} {"baseform":"döna","wordforms":[],"text":"(dial) fisa, sprida fislukt. (OFS) Rietz (1867) har bl a döna, duna; bullra. Söderwall (1886) har dön; elak lukt, stank och \"dön ok lukt\". (Svenska Medeltids-Postillor. Utg. af G. E. Klemming 1879—1880.)
","jfr":[]} {"baseform":"döne","wordforms":[],"text":"(dial) förstärkningsord i stil med -skit, -jätte.
","jfr":[]} {"baseform":"dönga säk","wordforms":[],"text":"(dial) (dynga sig), ”fjärta så att en elak lukt uppkommer”. (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"dönicka","wordforms":["dönicke"],"text":"(sl) avlida, dö. Dönicke gammalt slangord för trist, tråkig person och i t ex ÖSO om allmänt slö person.
","jfr":[]} {"baseform":"döppa","wordforms":[],"text":"(dial) knulla, doppa*.
","jfr":[]} {"baseform":"döra sej","wordforms":["dörra sej"],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”gå utom dörren att göra sitt tarf” med exemplet: ”Han ä så förträffeligt syg att han ej kan döra sej”. Spridningsområde Bohuslän och Värmland.
","jfr":[]} {"baseform":"dörr","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kvinnans yttre könsorgan. ”...mer än en gång kände jag hur han stötte mot dörren...” (Cleland 1965/1749) 2 (bak) dörr; röv. ”Hon lade sig på sidan och Staffan och jag hade varsin dörr att stiga in genom.” (Martin, Kärlek 5/1966) 3 stalldörr; gylf enligt flashback.se.
","jfr":[]} {"baseform":"dörrfläng","wordforms":[],"text":"(dial) diarré, utsot*. Uppgift från OFS som också har dörrflänga, dörrklämma och dörrinka för samma sak. Rietz (1867) har döraflängjo; flänga, rusa på dörren (för att hinna på utedasset) drabbad av diarré.
","jfr":[]} {"baseform":"dörrmatta","wordforms":[],"text":"1 (so o lmo) om kvinna tillgänglig för vem som helst. Någon man lätt kan kliva på. Se också kliva på och madrass.
","jfr":[" kliva på","madrass"]} {"baseform":"dörröppnare","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kuk. 2 klitoris.
","jfr":[]} {"baseform":"dörsk","wordforms":[],"text":"(dial) ”kons ovilja till parning*”. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"dös","wordforms":["dösa"],"text":"(dial) fjärt, fjärta. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"dövstum","wordforms":[],"text":"(sl) ljudlös fis.
","jfr":[]} {"baseform":"döy","wordforms":["döi","döj","dödd","döödd; "],"text":"(dial) även döi, döj, dödd, döödd; avlida, dö. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"E.G.Y.P.T","wordforms":[],"text":"(eng sl) står för Eager To Grab Your Pretty Tits (ivrig att lägga händerna på dina vackra tuttar). Skrivs på kuvert till kärleksbrev.
","jfr":[]} {"baseform":"ebát","wordforms":[],"text":"(ry) knulla. Vanlig rysk svordom.
","jfr":[]} {"baseform":"ebin al-kelb","wordforms":["bint al-kalb;"],"text":"(so) son till en hund. Enligt slangopedia.se ett arabiskt skällsord till den som gör något dumt eller är jobbig. Även bint al-kalb; dotter till en hund.
","jfr":[]} {"baseform":"ecorchement","wordforms":[],"text":"(fra) sexuellt upphetsad av att bli piskad.
","jfr":[]} {"baseform":"ecouteurisme","wordforms":[],"text":"(franska écouteur; lyssnare) att bli sexuellt upphetsad av att lyssna på egna eller andras samlagsljud.
","jfr":[]} {"baseform":"ED","wordforms":["ed"],"text":"1 kort för erektil dysfunktion. Vetenskaplig term för impotens*. 2 (kött)ed; svordom. 3 I Priapus LIII, Priapeia 2021 finns följande skabrösa ordlek: \"Ed si scribas temonemque insuper addas, qui medium vult te scindere pictus erit,\" I Carl Magnus Juliussons översättning: \"Om du skriver ED och drar ett streck emellan får du en bild av något som vill klyva dig på mitten\". Juliusson ger oss lösningen: \"Figuren E-D är tänkt att se ut som ett manligt könsorgan som precis ska klyva D:et. E ska efterlikna två pungkulor, strecket penis och D:et ska läsas både som TE [du] och påminna om en bakdel.\"
","jfr":[]} {"baseform":"eda","wordforms":["edare"],"text":"(åld) svärjare. (1600-t) \"Sådana eedhande och sweriande som nw j almennelig brwk kommet är.\" (Olaus Petri: Een predican emoot the gruffueiiga eedher (1539). Se även under ed.
","jfr":["ED"]} {"baseform":"edebuk","wordforms":["eda","edare"],"text":"(so o åld) förklaras som följer: ”Han (Jesper Swedberg) upptar också två svenska ord som båda översätts med det latinska jurator (=’svärjare’, ’den som svär ed’): Swärjare och Edebuk. Det första ordet är neutralt som uttryck — och kanske också som betydelse. Det andra är en starkt nedsättande personbeskrivning, som Swedberg kan ha funnit hos Olavus Petri och sedan själv använde i egna skrifter — ful som både betydelse och uttryck. Tanken går till ordet girigbuk, som dock saknas i SO.” (Lars Holm: Jesper Swedberg i Swensk Ordabok i Jesper Swedberg — en antologi 2008.) Se även eda, edare.
","jfr":["eda, edare"]} {"baseform":"Eden","wordforms":[],"text":"(euf) 1 Hjelmqvist (1904) menar att ordet står för ”en kvinnobarm som jämföres med en fager lustgård”. 2 edens lustgård (sl) fitta. ”Hannes ställde sig och sade andäktigt: ’Han talar om Jorindas pillu*, vilket utytt är Eden.” (Pohjanen 2003) Eden var den lustgård där Adam och Eva vistades innan syndafallet.
","jfr":[]} {"baseform":"edgeplay","wordforms":[],"text":"(engelska edge; kant, rand och play; leka) inom BDSM* om att leka på eller strax över gränsen till det säkra.
","jfr":[]} {"baseform":"edging","wordforms":[],"text":"från engelska edge; bristningsgränsen. Ordet förklaras hos Teratologen (Fragment av surrogatpyret XVII, Kulturen 5/2008) med ”’maratonrunkande’ till internetporr, just vid gränsen till ejakulation”. Teratologen har också: ”Lustvandrande vid avgrundsbranten ska förlösningen äntligen komma för alla förtappade edgingfantaster...” I SvD, Idagsidan 11 juni 2022, förklaras ordet: \"innebär att du onanerar tills du nästan får orgasm och då tar en paus, för att därefter börja om igen. Fortsätt så några gånger. Då känns orgasmen ofta mer intensiv.\"
","jfr":[]} {"baseform":"Edit","wordforms":[],"text":"(smn) 1 Edit o Edit; kvinnobrösten. 2 fitta. ”Edit är ett öknamn också. Eller smeknamn, hur man nu vill ta det. Bildat folk kallar fittan för Edit.” (Hellberg 1973/2000)
","jfr":[]} {"baseform":"EDP","wordforms":[],"text":"(sym) pedofil. Enligt slangopedia.se kommer uttrycket från Youtubern EDP445 som är pedofil.
","jfr":[]} {"baseform":"efeminatio","wordforms":[],"text":"se eviratio.
","jfr":[]} {"baseform":"efterbörd","wordforms":[],"text":"(sym) moderkakan, navelsträngen och fosterhinnan, som avgår efter förlossningen. Efterbörden är mycket näringsrik och bland djuren äter honorna i regel upp resterna också för att skydda sig och ungarna och för att inte lämna några spår.
","jfr":[]} {"baseform":"efterdel","wordforms":[],"text":"(euf) bakdel*, rumpa*. ”Det utpräglat kvinnliga i utseendet tilltalar mannen och det utpräglat manliga tilltalar kvinnan oberoende av den estetiska skönheten. Så tilltalas mannen hos kvinnan vanligen av breda höfter med en väl utvecklad efterdel.” (Almkvist 1933)
","jfr":[]} {"baseform":"efterfest","wordforms":[],"text":"(lmo) ha efterfest; bajsa, skita.
","jfr":[]} {"baseform":"efternötsupplyst","wordforms":[],"text":"(sl) så här beskriver slangopedia.se fenomenet: \"Den omedelbara känslan av nykterhet och klarsynthet i samband med en manlig orgasm.\"
","jfr":[]} {"baseform":"efterskalv","wordforms":[],"text":"(lmo) kraftig brakare* efter toalettbesök.
","jfr":[]} {"baseform":"efterspel","wordforms":[],"text":"den avslappningsfas under samlaget som uppträder efter ”höjdpunkten” orgasmen. Ett efterspel mellan två älskande som har det skönt tillsammans präglas av ömhet, mjuka smekningar och ord eller vila i en ömsesidig omfamning. ”En liten grej som hände mig var när jag och min dåvarande kille nyss haft sex och låg och efterspelade. Mammas sambo knackar på och öppnar strax efter. Det otroligt nödvändiga han skulle fråga var ”Vet du om din mamma har några fler ugnsformar än de här röda?” (Sex och spex 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"egenseglare","wordforms":["ensamseglare"],"text":"(sym) runkare, onanist. Se även under dra (2).
","jfr":["dra"]} {"baseform":"egensex","wordforms":[],"text":"(sl) onani, runk och ha egensex; onanera, runka.
","jfr":[]} {"baseform":"Egon","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Även om pojke, karl.
","jfr":[]} {"baseform":"egoomvändning","wordforms":[],"text":"(latin ego; jag) ”homosexualitet”. (Trost 1988)
","jfr":[]} {"baseform":"egorunkerska","wordforms":[],"text":"(sym) ordet förklaras i följande exempel hämtat ur Drougge (1994): ”Konstigt, hade jag tänkt. Att tjejer blir så styvnackat svartsjuka på sina killars intressen. Men var det så konstigt egentligen? När visar killarna nån ödmjukhet för tjejers intressen? Vart man vände sig satt brudarna som tindrande åhörare, hejdukar, kaffekokerskor och teenyboppers. Egorunkerskor.”
","jfr":[]} {"baseform":"egosexuell","wordforms":[],"text":"(sl) sägs den vara som tänder på sig själv.
","jfr":[]} {"baseform":"egot","wordforms":[],"text":"(smn) kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"Eiffeltornet","wordforms":[],"text":"(sym) (rest) penis. Uppkallat efter sin konstruktör Gustav Eiffel. Det 330 meter höga järntornet är byggt 1887-1889 . Se även torn.
","jfr":[" torn"]} {"baseform":"eiga","wordforms":[],"text":"(fno) äga, ha någon. I þjalar-Jóns saga ser Eirekr en bild av en kvinna och säger: ”ek skal þessa mey eiga...”; jag skall ha denna kvinna...)
","jfr":[]} {"baseform":"Einstein","wordforms":[],"text":"1 (am sl) kvinnlig könsbehåring. Efter den tysk-schweizisk-amerikanske fysikern Albert Einsteins (1879—1955) krulliga huvudhår. 2 (lmo)norsk slang har einstein om den som mist en testikel, en sten.
","jfr":[]} {"baseform":"eir","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"eirifik","wordforms":["eirifiki"],"text":"(för sl o svr) eirifik; min kuk i dig. Om svordomen riktas till en tjej heter det eirifiki.
","jfr":[]} {"baseform":"eivi","wordforms":[],"text":"1 (sl o norrl) fitta. 2 (för sl o svr) min kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"ejaculatio praecox","wordforms":[],"text":"(latin praecox; förtidig) ejakulation* i förtid.
","jfr":[]} {"baseform":"ejaculatio retarda","wordforms":[],"text":"(lat retardare; fördröjd) fördröjd eller utebliven ejakulation* i samband med samlag. Kan vara både psykiskt och medicinskt betingad.
","jfr":[]} {"baseform":"ejakulation","wordforms":["ejakulera"],"text":"utlösning, spruta ut (sperma). Av latin eiaculor; slunga eller kasta ut, låta framspruta. I Serenius engelsk-svenska lexikon från 1757 översätts ejaculation med ”suckning, kort och ifrig bön” och han har exemplet: \"a prayer full of pious ejaculations; en bön full av andäktiga suckningar”. Enligt NEO ”hist.: sedan 1837”. SO har ”sedan 1904”. Vad gäller ejakulera (vb) är både NEO och SO överens om ”hist.: sedan 1931”.
\nSäden sprutar stötvis ut ur penis och kan nå 15—100 cm ut i fria luften. Mellan 5—10 kubikcentimeter säd, innehållande upp till 600 miljoner spermier, stöts ut. Uppgift från Uppslagsbok i sex (1966). ”Det är över (om samlag) när mannen ejakulerar, såvida inte kvinnan har sådan tur att hon har mer än en man i sängen,” (Hite 1977) ”Jag är inte så förtjust i att göra det på min man för han brukar inte lukta något vidare. Jag är också rädd att han skall ejakulera i munnen på mig och har hemskt lätt för att kräkas.” (Hite 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"ekbergian","wordforms":[],"text":"(smn) kvinnobröst, enligt filosofen Ladislaus Horatius (f 1964) i artikeln Tutti Frutti (Ordfront Magasin 6/1995). Efter skådespelerskan Anita Ekberg (1931—2015) bystdrottning i bl a Federico Fellinis (1920—1993) film ”Det ljuva livet” (1960).
","jfr":[]} {"baseform":"ekivok","wordforms":[],"text":"vågad, oanständig. Av franska équivoque; tvivelaktig från latin æquivocus; likalydande till æquus, lika och vocare; kalla, nämna. ”Hist.: sedan ca 1780”. (NEO) \"Hon sa, kom här nu då, till Johan. Å han lydde på momangen. Ja, hur ska jag säga detta nu då utan att de blir för ekivokt? \" (Maria Maunsbach: Lucky Lada och jag. Natur&Kultur 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"e-knull","wordforms":["e-sex"],"text":"(nyo) SAO (2013) har cybersex*.
","jfr":[]} {"baseform":"ekohål","wordforms":[],"text":"se hål (1).
","jfr":[]} {"baseform":"ekollon","wordforms":[],"text":"(euf) penis enligt Roberg (1718). Jämför ollon.
","jfr":["ollon"]} {"baseform":"ekorre","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. 2 hora. Grose (1785) har squirrel; ekorre \"a prostitute: because she, like the animal, covers her back with her tail.\" 3 svarva en ekorre; bajsa, skita.
","jfr":[]} {"baseform":"ekorrsvans","wordforms":["svans"],"text":"(sl) kuk. Se även svans.
","jfr":["svans"]} {"baseform":"ekosex","wordforms":[],"text":"(nyo) ”att ha en sexuell relation med moder natur som älskare” som det heter i artikeln ”Ekosex — därför väljer de att ha sex med naturen” (Exp 26 dec 2013). ”Entusiasterna som visar hur ekosex egentligen går till förklarar att det hela är en strategi för att få upp våra ögon för hur viktig miljön är och de är inte rädda att visa sig nakna eller hångla med träd för den sakens skull.”
\nEnligt ekosexinstruktören, amerikanskan Beth Stephens (f 1960) är ekosex minst lika fysiskt och känslosamt som sex mellan människor. ”När jag hade sex med hålet i marken nyss så var det en fantastisk fysisk och vacker känsla, och jag blir kåt bara av att prata om det” säger hon. Se även dendrofili.
","jfr":["dendrofili"]} {"baseform":"EKP","wordforms":[],"text":"(sl) Efter Knull Prillan. En stärkande pris snus efter ett ansträngande knull.
","jfr":[]} {"baseform":"elak","wordforms":["elakgubbe","elakrum"],"text":"(dial och euf) djävulen i han elake. Därav elakrum; helvete.( OFS) Se även gubbe (3).
","jfr":[" gubbe"]} {"baseform":"eld","wordforms":[],"text":"1 (sym) ”Hon har legat för nära elden”; så att hon bränt sig (blivit gravid). Uppgiftslämnerskan (född 1912) menar att det var äldre som använde uttrycket. Uppgift från Byrman (1989). 2 (sl) elden är lös; om utlösning och eldgivning. ”... återupptog min eldige kurtisör, i full sympati med mig och uppladdad för dubbel eldgivning, sin ljuva kanonad...” (Cleland 1965/1749) 3 (sl) eld upphör; misslyckat eller avbrutet knull. Uppgift från Kotsinas (1998). 4 (sym) brinnande fitta. ”Hon hade nästan ett förskräckt men samtidigt förväntansfullt uttryck i ansiktet och jag gled ur kläderna och tryckte kuken så hårt jag kunde mot hennes svarta eld.” (Blå 2007) 5 (sym) kärlekseld. ”Den eld som utaf Himlens hand/ Gör naturens band/ I båd våg och land,/ Brann här (i Gretgens blod).” (Bellman F E 65)
","jfr":[]} {"baseform":"elda","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. ”De eldade på så att det slog gnistor om dem.” 2 elda med draken; pissa. Jämför drake (1).
","jfr":["drake "]} {"baseform":"eldgaffel","wordforms":[],"text":"(sym) (stå)kuk. Stort, gaffelformat redskap för att röra om i brasan. ”Den är redan så hård och styv som en eldgaffel.” (Harris 1965/1900) Se även brasa.
","jfr":["brasa"]} {"baseform":"eldrör","wordforms":["gevär"],"text":"(sl) kuk, loppet i kanonpipa. Även gevär (se do). Jämför under rör.
","jfr":["rör"]} {"baseform":"eldslukare","wordforms":[],"text":"(lmo) spermasväljare. Se eld och svärdslukare.
","jfr":[]} {"baseform":"eldstad","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. ”Men det är i alla fall inget fel på Sandras personliga ’eldstad’. Hon är alltid glödhet och hon är fantastiskt skicklig på att hålla gnistorna vid liv.” (Lektyr okt 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"eldstake","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför eld, sperma och stake.
","jfr":["stake","eld,"]} {"baseform":"eldstudsare","wordforms":[],"text":"(lmo) könsorgan. Jämför älgstudsare; vapen för älgjakt.
","jfr":[]} {"baseform":"electroplay","wordforms":[],"text":"en SM* lek där bröstvårtor och könsorgan stimuleras av metallplattor som avger små elektriska stötar.
","jfr":[]} {"baseform":"elefantkuk","wordforms":["elefantbete","bete."],"text":"(sl) stor kuk. ”Han tröstade henne så väl med sin elefantbete att hon åsidosatte all anständighet och beslöt att ta honom till make.” (Aretino 2008) Se även bete.
","jfr":["bete"]} {"baseform":"elefantpessar","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 keps med kort skärm. 2 Volkswagen (bubbla). Se även pessar.
","jfr":[" pessar"]} {"baseform":"elefantsnabel","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Hans långa svarta kuk svängde i luften som en elefantsnabel.” (de Ville 1968) Jämför snabel.
","jfr":[" snabel"]} {"baseform":"elefanttask","wordforms":["task"],"text":"(lmo) fläskfilé. Se även task.
","jfr":["task"]} {"baseform":"elefantöron","wordforms":[],"text":"(nyo) SAO (2013) har (stora) blygdläppar*. Se även under öra.
","jfr":["öra"]} {"baseform":"elektrakomplex","wordforms":[],"text":"se under oidipuskomplex.
","jfr":[]} {"baseform":"elektrosex","wordforms":[],"text":"förklaras hos Delilah/Flodman (2007) med att ”elektricitet med låg spänning skickas genom delar av kroppen, till exempel i och runt fittan, och beroende på hur hög spänningen är kan det kittla, surra, stickas eller kännas som det nyper i kroppen och musklerna i området som stimuleras och drar ihop sig.” Andra namn på fenomenet är science fictionsex eller robotsex.
","jfr":[]} {"baseform":"elemenskad","wordforms":[],"text":"(dial o svr) inpiskad, förbaskad. (OFS) Rietz (1867) har samma ord och betydelsen arg, elak, slug, illistig samt exemplet ”Du din elemenskade skelm”.
","jfr":[]} {"baseform":"elevatorblik","wordforms":[],"text":"(da sl) när någon sexuellt värderande låter blicken glida upp och ner [elevator; hiss] över en annans kropp.
","jfr":[]} {"baseform":"elevera","wordforms":["elvrera"],"text":"(dial) svära, gorma, väsnas. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"elfenbensstaty","wordforms":["staty."],"text":"(sl) toalett(stol). Bestiga elfenbensstatyn; använda toalettstolen. Se även staty.
","jfr":["staty"]} {"baseform":"elfenbensstav","wordforms":[],"text":"se stav.
","jfr":[]} {"baseform":"elfte fingret","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Om detta finger strejkar har mannen tio i reserv. ”Jag vill gärna få in det elfte fingret istället, fnissade den litteräre prelaten.” (Wahl 2003) Se även finger (1).
","jfr":["finger"]} {"baseform":"elike","wordforms":[],"text":"(svr) enligt Rietz (1867) nyttjas ordet som svordom. Han ger exemplet: ”Dä va elike!” Rietz menar att ordet egentligen betyder hin onde och ser möjlig släktskap med fornnordiska eligr; ond, elak.
","jfr":[]} {"baseform":"elimineras","wordforms":[],"text":"(euf) avlida, dö. Eliminera; fullständigt avlägsna något.
","jfr":[]} {"baseform":"ell på cegaren","wordforms":[],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har ”könssjukdom, vilken som helst” med exemplet: ”Reste te Köppenhamn, gick om kvällen i Holmesgade, blev som det blev, ell på cegaren.”
","jfr":[]} {"baseform":"eller","wordforms":["eller hur?"],"text":"(sl) om bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"Elon","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"elska","wordforms":[],"text":"(fno) älska*. ”Elska kærliga” (älska kärleksfullt). (Islendigasögur)
","jfr":[]} {"baseform":"elskovshåndtag","wordforms":["elskovshåndtak"],"text":"(sym) kärlekshandtag*. Elskovshåndtag (da sl) och elskovshåndtak (no sl) för bilringarna runt midjan.
","jfr":[]} {"baseform":"elsku","wordforms":[],"text":"(fno) älskog*. I Kirjalax saga talas om heita elsku; het älskog.
","jfr":[]} {"baseform":"eltandborste","wordforms":[],"text":"(sym) används av många kvinnor som en vibrerande sexleksak.
","jfr":[]} {"baseform":"eluttaget","wordforms":[],"text":"(sl) för kvinnans två närbelägna underlivshål.
","jfr":[]} {"baseform":"elvabefängd","wordforms":["elvadubbelt","elvaförbannat"],"text":"(svr) Östergren (1919) har ”mindre vanl för rasande, faslig o d”. Noreen (Vårt språk V 1903) menar att vi här har ”ursprungligen ett älfvabefängd, dvs gjord tokig (befängd i den gamla bet besatt, gripen) av älfvorna. För nusvensk uppfattning torde dock ingen anknytning föreligga här.” OFS har elvaförbannat, elvade och elvast. Svenblad (2008) bidrar med åländska elva (ällva) och elvaförbannad.
","jfr":[]} {"baseform":"elvaelva","wordforms":["11-11"],"text":"(sym) kuk. Lösningen i alfabetets 11:e bokstav. Uppgiftslämnaren, man 40, bidrar också med följande tips till lösning: ”Många pinnar (11-11) små gör ett stort K.” Se även under älva (2).
","jfr":["älva"]} {"baseform":"elvis","wordforms":[],"text":"(smn) populär person. Efter den amerikanske sångaren Elvis Presley (1935—1977). 1 kuk. 2 skicka rörpost till elvis; skita. 3 prata med elvis; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"elvisp","wordforms":["visp,"],"text":"(lmo) tungkyss. Se även visp, vispa.
","jfr":["vispa","visp,"]} {"baseform":"elände","wordforms":[],"text":"se under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"emballage","wordforms":["omslag"],"text":"(euf) kondom. Se även omslag.
","jfr":["omslag"]} {"baseform":"emetofobi","wordforms":[],"text":"(grek) av phobos, fruktan, skräck och emeto; kräkas. Rädsla för att kräkas. ”... och jag har alltid med mig en påse i väskan ifall jag plötsligt skulle må illa eftersom jag har emetofobi (spyfobi)...” (Skugge 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"emission","wordforms":[],"text":"(latin emissio; avsändande, slungande) uttömning, gäller speciellt första fasen vid sädesuttömningen, där sekreten, som utgör sädesvätskan, uppsamlas i bakersta delen av urinröret. Upplevs av mannen som att han inte längre kan hålla tillbaka själva sädesuttömningen.
","jfr":[]} {"baseform":"Emma","wordforms":[],"text":"(smn) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"Emmaboda","wordforms":[],"text":"(sl) toalett. Återfinns i Astrid Brismans samling av flickslang från 1932, presenterad och sammanställd av Ulla-Britt Kotsinas (1994). Inget sägs om hur namnet uppkommit, men en tänkbar koppling är att platsen är ändstation för Kalmar-Emmabodabanan. Jämför Krylbo.
","jfr":["Krylbo"]} {"baseform":"empatibälte","wordforms":[],"text":"ett tungt bälte, utvecklat i USA, som mannen bär runt midjan för att visa solidaritet med sin gravida hustru. Se även couvad och bälte.
","jfr":[" bälte","couvad"]} {"baseform":"en Britney","wordforms":["en Paris"],"text":"(sl) sägs om tjejer utan trosor under kjol eller klänning. Efter Britney Spears och Paris Hilton. Båda amerikanska sångerskor födda 1981.
","jfr":[]} {"baseform":"enbälling","wordforms":[],"text":"(dial) man med enbart en testikel. Även om hingst och tjur med samma fenomen. Kan antingen bero på medfött fel (klapphingst*) eller illa utförd kastrering. Uppgift från OFS. Jämför envillen och einstein.
","jfr":["einstein","envillen"]} {"baseform":"encopres","wordforms":["encopresis"],"text":"(grekiska en; i och kopros; avföring) ofrivillig avgång av avföring. Jämför enures. Motsats exogami*.
","jfr":["enures","exogami"]} {"baseform":"endogami","wordforms":[],"text":"av grekiska endon; inne, inom och gamos; giftermål. Norm om eller tendens till giftermål endast inom en bestämd grupp eller social kategori.
","jfr":[]} {"baseform":"endometrios","wordforms":[],"text":"(grek) en mycket vanlig sjukdom som drabbar 10% födda med livmoder. Vid endometrios har livmoderslemhinnan spridits utanför livmodern och bildat små 'härdar', vanligast på äggstockarna och på bukväggen, som kan orsaka buksmärtor och kronisk inflammation.
","jfr":[]} {"baseform":"enebusk","wordforms":["buske."],"text":"(sym) fitta, fitthår. ”Och gossen börjar känna emellan flickans lår./ Vad är det för en enebusk som här emellan står”? (Anderberg 1977) Se även buske.
","jfr":["buske"]} {"baseform":"enema","wordforms":[],"text":"(lat) lavemang*. \"Några dagar [senare (?)], då han begynner reconvalescera (tillfriskna) och skall hava en enema, lägger [Damiens] däri gift och således dödar herren sin.\" (Linné [1700-t] 2022 s 82)]
","jfr":[]} {"baseform":"enfilera","wordforms":[],"text":"(euf) knulla av franska enfiler; genomborra, träda på t ex om tråd på nål. ”Hennes matmor gjorde också verkligen inga svårigheter utan lät mig efter min bekvämlighet arrangera mig i det att jag enfilerade henne...” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"engelsk ridrock","wordforms":["engelsk mössa","mössa"],"text":"(sym) kondom. Se även mössa (1) och rock.
","jfr":["rock","mössa"]} {"baseform":"englefisse","wordforms":[],"text":"(da) änglaknull; nattlig sädesavgång, pollution. Jämför våta drömmar.
","jfr":["våta drömmar"]} {"baseform":"engångsligg","wordforms":["ennattsaffär","ennattsskjut"],"text":"enligt SO är engångsligg ”hist.: sedan 1991”. \"Och författaren Ursula Parrott (1899—1957) höll i varje fall med om en sak: detta är verkligen, skrev hon. 'engångsliggets era'.\" (Västerbro 2025 s 390) Se vidare one-night-stand.
","jfr":[]} {"baseform":"enhandslitteratur","wordforms":[],"text":"(lmo) ett gammalt fenomen där man höll den porriga boken i ena handen och runkade med den andra.
","jfr":[]} {"baseform":"enhandsseglare","wordforms":[],"text":"(lmo) runkare, onanist.
","jfr":[]} {"baseform":"enhörning","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Ett fabeldjur i form av en häst med ett långt, spiralvridet horn mitt i pannan.
","jfr":[]} {"baseform":"enrörsmottagare","wordforms":["rör"],"text":"(sym) fitta. Se även rör (2).
","jfr":["rör"]} {"baseform":"ensam","wordforms":[],"text":"(euf) ”hon är inte ensam”; hon är gravid. Isländskan har ”ekki einsömul” med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"ensamhetssyndare","wordforms":["syndare"],"text":"(sym) onanist, runkare. ”Var ensamhetssyndaren väl avslöjad fanns det ett helt batteri kurer, botemedel och hjälpredskap att ta till för att återställa hälsan och förhindra återfall.” (Ekenstam 1993) Se även syndare.
","jfr":["syndare"]} {"baseform":"ensamknull","wordforms":["ensamsex"],"text":"(euf) runk, onani. Ordet ensamsex finns med i Sex i Sverige (1996). Av undersökningen där framgår att män onanerar oftare än kvinnor och att mäns onanifrekvens, till skillnad från kvinnors, ökar om de saknar fast sexualpartner. ”Att flickor och rentav vuxna kvinnor skulle ägna sig åt ensamsex var otänkbart för etablissemanget.” (Wiklund 1999/1940-t) ” Se även solosex.
","jfr":[" solosex"]} {"baseform":"enspännare","wordforms":[],"text":"(åld) hora, sköka; någon en man spänner på* en gång, eller om enspännare i betydelsen vagn med eller för en dragare (häst), där den prostituerade tog emot kunden. Langenfeldt (1947) har enspännare om en som dansar ensam utan partner. Hos Bellman talas om Fröjas Enspännare (F E 57) ”Mollberg betecknas här som kurir åt kärleksgudinnan, när han skall rida iväg och bjuda faddrar till krögarens pojkes dop. Enspännare är dock oegentligt om en ryttare. Så kallades en lätt vagn eller kärra, förspänd med en häst och avsedd för snabba transporter av enstaka personer, t. ex. kurirer.” (Larsson/Hellquist 1967) Ytterligare en förklaring till ordet finns hos Wistrand (1843): ”I Paris liksom i Berlin ser man dem (tjensteflickor, pigor) vid vackert väder vanligtvis på aftnerne spatsera omkring; man igenkänner dem derpå att de gå långsamt, tid efter annan se sig om och mellanåt stå stilla, liksom väntade entamerade någon. Mest gå de ensamma, sällan två eller tre tillsammans. Det sämre folket kallar dem enspännare.”
","jfr":[]} {"baseform":"entissadgräbba","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS flicka/kvinna med bara ett fullt utvecklat bröst. Jämför tiss. Ordet gräbba; flicka från fornsvenskan, svensk dialekt gräbba bildning till grabb.
","jfr":["tiss","gräbba","grabb"]} {"baseform":"Entmannung","wordforms":[],"text":"(ty) kastrering*.
","jfr":[]} {"baseform":"entrecôte","wordforms":[],"text":"(fra) uttalas angtrekåt. Trots det, eller kanske snarare pga det, uttalas kötträtten ofta angtrekå eller angtrekått på svenska restauranger. ”Det svenska restauranguttalet (angtrekå) beror dock mindre på bristande kunskaper i franska än på hänsyn till gästernas eventuella anständighetskänsla”. (Grünbaum 1996)
","jfr":[]} {"baseform":"entrématta","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Se även matta.
","jfr":["matta"]} {"baseform":"enures","wordforms":["enuresis"],"text":"(grekiska enoureein; kasta vatten i sängen) oförmåga att hålla urin. Betydligt vanligare än encopres*. \"Från psykoanalytiskt håll uppfattas dag- och sängvätning som sexuellt betingad, vilket sammanhänger med att det är en störning i genitalierna.” (Bergenheim 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"envillen","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS om den som bara har en testikel. Jämför enbälling.
","jfr":["enbälling"]} {"baseform":"enöga","wordforms":[],"text":"(sym) kuken har bara ett öga. Se också under enögde.
","jfr":["enögde"]} {"baseform":"enögde Olle","wordforms":["enögde ponken","enögde byxormen."],"text":"(sl) kuken har ju bara ett oseende öga. Engelsk slang har old blind Bob, one-eyed milk man, one-eyed trouser snake och one-eyed worm. Se även enögde byxormen.
","jfr":["enögde byxormen"]} {"baseform":"enögde ormens håla","wordforms":["håla"],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Se även håla (1).
","jfr":["håla"]} {"baseform":"enögding","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”En mycket populär serie, särskilt i Frankrike, presenterade rektorer som fick sina enögdingar sugna till extas av beslöjade elever som ville levitera sina betyg...” (Khemiri 2006) Se också enögde Olle, enögde ponken.
","jfr":["enögde Olle, enögde ponken"]} {"baseform":"eonism","wordforms":[],"text":"(fra) se under transvestit.
","jfr":[]} {"baseform":"eparaggare","wordforms":[],"text":"(sl) en (särskilt motorburen ungdom) som ständigt är på jakt efter (billig) sex. EPA efter den varuhuskedja, grundad 1930, som var känd för sina billiga priser. EPA traktor är ju en tidigare benämning på en bil som får gå i högst 30 km/tim. Namnbyte till A-traktor 1975.
","jfr":[]} {"baseform":"ePenis","wordforms":[],"text":"(sl) har en person som är skicklig med datorer och internet. Jämför aPenis och rPenis.
","jfr":["aPenis"," rPenis"]} {"baseform":"epididymis","wordforms":[],"text":"(grekiska epi; bredvid och didymoi; de båda testiklarna) bitestikel*.
","jfr":[]} {"baseform":"epilering","wordforms":[],"text":"(latin e; utan och pilus; hår) avlägsnande av kroppsbehåring med hjälp av bl a vax, kemiska medel och laser.
","jfr":[]} {"baseform":"epilog","wordforms":["fimp"],"text":"(euf) ”slutet”, baken. Från ett grekiskt ord ”avslutning på ett tal”. Därav ”lyssna på epilogen”; ljud från baken. Se även fimp och finalen.
","jfr":["finalen","fimp"]} {"baseform":"epision","wordforms":["episium"],"text":"grekiska och latin för blygdläppar.*
","jfr":[]} {"baseform":"epispadi","wordforms":[],"text":"(grekiska epi; på, till, efter och spadon; en spricka) ovanlig medfödd missbildning i form av att urinröret är öppet på ovansidan. Se även hypospadi.
","jfr":["hypospadi"]} {"baseform":"epithymia","wordforms":[],"text":"(grekiska thymos; lidelse, passion) vällust, åtrå.
","jfr":[]} {"baseform":"eqoq","wordforms":[],"text":"(grl) bromsspår*.
","jfr":[]} {"baseform":"erektil dysfunktion","wordforms":[],"text":"(euf) impotens. Erektil franska erektion; styvnad av latin erectio till erigere; uppresa. Dysfunktion från grekiska dys; dålig och funktion: uppgift, roll. \"Männen som, med varierande kunskap, diskuterar testosteronhalter, olika substansers inverkan på erektionsförmågan, porrmissbruk och depression, Viagra, Cialis och andra läkemedel mot erektil dysfunktion verkar inte helt nöjda med sakernas tillstånd.\" (Ann Heberlein: Låg där i en säng med bultande besvikelse, SvD 9 april 2022) Se vidare impotens.
","jfr":[]} {"baseform":"erektion","wordforms":[],"text":"(latin erectio; uppresning av erigo; resa upp) resning, stånd, styvnad av penis. Enligt NEO ”hist.: sedan 1810”. I Serenius engelsk-svenska lexikon (1757) finns ”erection; uppresande, uppsättande, stående af penis”. I samband med främst sexuell upphetsning fylls den svampaktiga erektila vävnaden i manslemmens svällkroppar med blod. Erotiska synintryck, tankar, stimulering av erogena zoner åstadkommer via hjärnan och erektionscentrum i ryggmärgen att flödet av blod till penis ökar samtidigt som avflödet minskar, varigenom manslemmens storlek kan mer än fördubblas. Men erektion kan också inträffa när en person är rädd, nervös eller chockad och även vid fysisk retning som t ex under en skakig färd med buss eller tåg eller vid ofrivillig gnidning mot något föremål. Erektion åstadkommer sexuell upphetsning också i klitoris och i bröstvårtor.
\n\" Han fick en så stenhård erektion att en katt lätt hade kunnat vässa klorna på honom.\" (Lapidus 2008 s 71) ”På en källardörr står Jack Knivskäraren och svänger en yxa; prästen bestiger schavotten, en erektion spränger gylfen på honom; notarierna går förbi med sina svällande portföljer, sirenerna tjuter för fullt.” (Miller 1952) \"Han minns ännu hur hon brukade leka med sitt lilla konfirmationskors av guld, hur hon lät det liksom försvinna för att vistas därinne i läpparnas värme. Sådana saker kunde ge den då bara tolvåriga Bernard våldsamma erektioner.\" (Gustafsson, L 1986 s 387) ”E är Erektionen hos En Enslig Eremit/ som ta’r saken uti Egna händer full av nit.” (Tankekorn)
","jfr":[]} {"baseform":"eremitknulla","wordforms":[],"text":"(sl) ensamsex*, solosex*. Eremit; enstöring av grekiska eremos; ensam. ”Jag tror fan jag drar hem och eremitknullar, säger Micke och låter som om han ska ta livet av sig.” (Hagman 1991)
","jfr":[]} {"baseform":"ergi","wordforms":[],"text":"(fvn) arghet* enligt Ström (1967). Ett av de mest nedsättande begrepp norrönt språkbruk förfogar över. Otuktig lust, perversion, omanlighet. Om den man som spelar den kvinnliga rollen i ett homosexuellt förhållande. Den feminina formen av ergi stod för en sexuellt lössläppt och karlgalen kvinna. ”Detta begrepp [ergi] antyder att Oden inte var en riktig karl, att han var feg, moralisk oduglig och tog kvinnans plats i sexuella sammanhang.” (Harrison/ Svensson 2007)
\nLjunggren (2014) som har en uttömmande förklaring till ergi, vilken delvis skiljer sig från uppgifterna ovan, skickar i ett mejl (4 jun 2014) följande om vårt ord: ”Ergi (subs) grov fornnordisk förolämpning som saknar motstycke i dagens svenska. Användes för att peka ut en person som gjort något av samhället ej accepterat och som inskränkte på dennes heder. Tidigare ofta tolkat som manlig passiv homosexualitet, men problem uppstår då det i form av rungalder (symbol uppbyggd av runor använd som en sorts besvärjelse min anm BgD) även kan riktas mot kvinnor.” Ljunggren hävdar vidare att förolämpningen ergi även innefattar det nusvenska ordet ”feg”. Jämför argr.
","jfr":["argr"]} {"baseform":"eri","wordforms":[],"text":"(för sl) min kuk från nysyrianska/assyriska/syrianska.
","jfr":[]} {"baseform":"erigendum","wordforms":[],"text":"(lat) erigerad kuk, ståkuk. ”— Jag vill ändå att Ni ger mej utförligt besked hur det känns, sa jag och började föra erigendum sakta fram och åter i hennes hållare*, som nu av allt att döma var maximalt sekretfylld.” (Eckerbom, Kärlek 11/1969)
","jfr":[]} {"baseform":"erigera","wordforms":[],"text":"(lat) svälla, styvna, särskilt om penis. ”Hist.: sedan 1963.” (SO) \"Jag hetsades av dem, av brösten och skötena och tecknade med erigerat kön. De kroppar jag utförde i vax kunde jag vidröra med smekningar.\" (Brunner 2020 s 125) \"Han hade en känsla av att detta femtioåriga kön, till synes inbegripet i sin egen labyrint av våldsamma orgasmer, tycktes vilja snarast svälja hans egen plågsamt erigerade lem, en kroppsdel som i detta ögonblick inte så noga visste var den befann sig; i himmelen eller i helvetet.\" (Gustafsson, L 1986 s 381) Se vidare erektion.
","jfr":[]} {"baseform":"erogen","wordforms":[],"text":"(grekiska eros; kärlek, åtrå och genos; art, slag) som framkallar sexuella lustkänslor. NEO har ”hist.: sedan 1947” medan SO har ”sedan 1948”. Man talar i sammanhanget om erogena zoner; ställen på kroppen där beröring skapar sexuella impulser. De främsta erogena zonerna är könsorgan, bröst, anus, läppar, tunga, öron och lår, speciellt då deras insida. Men känsligheten är mycket individuell och varje människa har i sammanhanget sina speciella känsliga områden. Tjugosex procent av kroppsytan innehåller erogena zoner. \"Om en kvinna rör vid mitt bröst och bröstvårtorna blir jag upphetsad. Nacken, halsen, särskilt halsen, framförallt sidan av halsen är en sjukt erogen zon.\" (Kalmér 2024 s 212)
","jfr":[]} {"baseform":"eros","wordforms":[],"text":"(grekiska eros; kärlek) ”Hist.: åtm sedan 1930”. (SO) 1 sinnlig kärlek. Jämför agape*; den osinnliga kärleken mellan människa och gud. 2 Eros kärlekens och lidelsens gud i den grekiska mytologin. Motsvaras av romarnas Amor och Cupido*. Vissa säger att Eros var son till kärleksgudinnan Afrodite och krigsguden Ares. Men i Platons (427—347 f Kr) Symposium nämns Eros som den äldste av gudarna och därför utan föräldrar. Enligt bl a kristen teologi står eros för den begärande och själviska kärleken och ordet används också, enligt NEO, sedan åtminstone 1930, som beteckning för den sexuella kärleken.
","jfr":["Eros","agape"]} {"baseform":"erotic lactation","wordforms":[],"text":"(eng) franska lactation; mjölkavsöndring, digivning. Sexuell avvikelse där en vuxen tänder på att dia en annan vuxen.
","jfr":[]} {"baseform":"eroticism","wordforms":[],"text":"av engelska eroticism. Inriktning på erotik* särskilt inom konst och litteratur. Ordet belagt i svenskan sedan 1974.
","jfr":[]} {"baseform":"erotik","wordforms":["erotisk"],"text":"(grekiska erotikos; hörande till kärleken av eros; kärlek) sexualitet där det sinnliga och sensuella betonas i människors möten. Ögonkast, beröring, närhet och inte minst klädseln är viktiga inslag i det erotiska spelet mellan människor. Efter Eros, son till Afrodite och den sinnliga kärlekens gud i grekisk mytologi. NEO har ordet ”hist.: sedan 1886”. Kahn (1944) beskriver det hela så här: ”Mannen ser en tilltalande kvinna och detta erotiska intryck sätter strömmen inom erektionssystemet i rörelse: plattan faller, kulan kommer i rullning och nu löper den sexuella retningen genom hjärnan bakåt och nedåt genom ryggmärgen. På denna väg måste den övervinna en rad hämningar eller motstånd, vilka äro av oerhörd vikt för sexuallivet.” \"Jag lärde mig tidigt att kvinnans erotiska upplevelse — att få henne att njuta— var grunden för min njutning.\" (Kalmér 2024 s 187) Enkelt uttryckt kan man säga att erotik är den sexualitet vars främsta mål inte är parbildning eller barnalstring utan njutning och glädje.
","jfr":[]} {"baseform":"erotikdödare","wordforms":[],"text":"(sl) om underkläder särskilt om manliga långkalsonger och vissa stora och vida kvinnliga underbyxor. Se även intima plagg.
","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"erotiker","wordforms":[],"text":"enligt SO ”hist.: sedan 1911”. Person med stark dragning åt det erotiska. Se vidare erotik.
","jfr":[]} {"baseform":"erotisera","wordforms":[],"text":"\"att erotisera innebär att göra något erotiskt, att tillföra en sexuell laddning eller laddning av begär till en person, ett föremål, en handling eller en situation...\" (A I översikt) \"Ett annat påtagligt drag är Halldins tendens att erotisera kvinnans underdel—benen, gumpen och inte minst könsbehåringen, vars beskaffenhet han gärna uppehåller sig vid med mer eller mindre fantasifulla omskrivningar, medan kvinnans bröst sällan upptar hans intresse i någon större omfattning.\" (Lennartsson 2019 s 222) Se även under erotik.
","jfr":["erotik"]} {"baseform":"erotism","wordforms":[],"text":"av engelska erotism. Som har med erotik* att göra. Ordet belagt i svenskan sedan 1963.
","jfr":[]} {"baseform":"erotofili","wordforms":[],"text":"(grekiska philia; kärlek, vänskap) en positiv känslomässig inställning till sexualitet, som tros vara medfödd.
","jfr":[]} {"baseform":"erotofobi","wordforms":[],"text":"(grekiska eros; kärlek och fobos; flykt, fruktan) negativ, känslomässig reaktion på (vissa former) av sexualitet. Sägs vara en inlärd reaktion i motsats till erotofili.
","jfr":[]} {"baseform":"erotofonofili","wordforms":[],"text":"(grekiska eros; kärlek och fonein; dräpa) att bli sexuellt upphetsad vid tanken på att mörda sin partner.
","jfr":[]} {"baseform":"erotografi","wordforms":[],"text":"(grekiska grafein; skriva) erotisk bild eller skrift.
","jfr":[]} {"baseform":"erotografomani","wordforms":[],"text":"(grekiska mania; raseri) att bli sexuellt upphetsad av att få eller skriva brev med erotiskt innehåll.
","jfr":[]} {"baseform":"erotolali","wordforms":[],"text":"(grekiska lalein; prata) att använda sig av runda ord* före eller under samlaget som sexuell stimulans för egen del och/eller för sin partner. Jämför koprolali.
","jfr":[" koprolali"]} {"baseform":"erotologi","wordforms":[],"text":"(grekiska logos; ord) den vetenskapliga studien av erotika.
","jfr":[]} {"baseform":"erotoman","wordforms":["erotomani"],"text":"(grekiska eros; kärlek och mania; raseri, vanvett) extremt starkt sexuellt intresse eller begär som bl a kan yttra sig i ett omättligt behov av sexuella erövringar eller en tvångsmässig föreställning att en annan person är sexuellt intresserad av erotomanen ifråga. NEO har \"hist.: sedan 1846\". Från början stod ordet för obesvarad kärlek, men när medikaliseringen började på 1700-talet kom ordet att stå för en överdriven erotisk aptit. \"Erotomanen Gustaf Halldins memoarer Mina kärleksäventyr (se litt.förteck.) från senare delen av 1700-talet ger också en bild av staden som jaktmark för den obetvinglige vivören*, på krogar och kaffehus såväl som på gator och torg.\" (Lennartsson 2019 s 92) Fenomenet går också under beteckningen stalking kanske från engelska stalk; smyga sig på, smygjakt. Jämför stalker och kaffeflicka, kaffehus.
","jfr":[]} {"baseform":"eruption","wordforms":[],"text":"(euf) här orgasm, utlösning. Från latin eruptio; utbrott till erumpere; bryta ut. ”Jag drog henne över mig och framåtlutad, stödd på armarna, red hon oss bägge mot en ny eruption.” (Sundberg, Kärlek 3/ 1965)
","jfr":[]} {"baseform":"erövrare","wordforms":["erövring"],"text":"(sym)1 erövrare; kuk. 2 erövring; fullbordat samlag. \"Och så fullbordades denna erövring till min största belåtenhet.\" (Boswell 1951)
","jfr":[]} {"baseform":"eskort","wordforms":["eskortservice"],"text":"denna ’uppvaktning’ eller ’ledsagning’ utförs av en call-girl*, en lyxprostituerad som uthyres av ett ’företag’ i branschen. Eskort av franska escorte från italienska scorta till scorgere; ledsaga. Ytterst från latinets excorrigere; ha uppsikt.
","jfr":[]} {"baseform":"ESO","wordforms":[],"text":"kort för Extended Sexual Orgasm; extra långvarig orgasm. Bygger på en lång och invecklad metod utarbetad för att få orgasmen att vara längre. Finns beskriven bl a hos Cox (2004).
","jfr":[]} {"baseform":"esperanto","wordforms":[],"text":"(da) enligt Hertoft (1989) ”i prostitutionssprog — penis stimuleres med foden”.
","jfr":[]} {"baseform":"esskåiter","wordforms":[],"text":"(euf) skiter. Använt i förskönande syfte. \"Det esskåiter jag i! \"
","jfr":[]} {"baseform":"estas","wordforms":[],"text":"(dial) svärja, klaga, kverulera. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"etablissemang","wordforms":[],"text":"(euf) dass, toalett. Anläggning, inrättning. ”Camparna ha klagat över bristen på bekvämlighetsinrättningar i Haparanda och ortstidningen skriver: ’Att uppföra dylika etablissemang kostar pengar. Vill man slippa ifrån obehagliga företeelser på campingplatsernas gräsmattor, så får man dem överflyttade på skattsedlarna istället. Och där ha vi redan nog.” (Holmkvist, Stilblommor och grodor, 1962)
","jfr":[]} {"baseform":"etcetera","wordforms":[],"text":"(euf)1 kvinnligt könsorgan. ”Han ville lägga handen på min etcetera, men då tumlade jag ner på golvet.” (Aretino 2008) 2 i Shakespeares Romeo och Julia (1597) används etcetera som eufemism för arse (arsele). Samma uttryck var också användbart för kvinnans könsorgan och de onämnbara byxorna. Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"ettan","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se också två (3).
","jfr":["två"]} {"baseform":"etter","wordforms":[],"text":"(sl) sperma. En sorts giftig vätska. Ordet historiskt före 1520 (NEO), Av fornsvenska eter ett gemensamt germanskt ord besläktat med grekiska oidos; böld. På tal om barnlöshet i äktenskapet, menade många fordomdags, enligt Schön (1996), att det alltid måste vara kvinnan det hängde på, för ”det där ettre som mannen kom med, det var minsann alltför grobart, hette det i Nordmark i Värmland”.
","jfr":[]} {"baseform":"etterdjävlad","wordforms":["etterförbannad"],"text":"(dial) alldeles (djävligt) förbannad. (OFS) Jämför etter i etter värre; än värre av svensk dialekt etter; ganska, endast och etter; giftig vätska t ex ormetter; ormgift och i överförd betydelse om giftighet.
","jfr":["etter värre"]} {"baseform":"ettöressmällare","wordforms":[],"text":"(sym) usel utlösning eller orgasm. ”Jag förklarade att det för mig var uppenbart att tjejen njöt mer, att jag själv lätt kunde behålla ett normalt ansiktsuttryck och tänka på en artikel eller fotbolls-VM när jag låg och pumpade, att min orgasm var en ettöressmällare, helt odramatisk, medan tjejen var liksom i en annan värld, helt borta.” (Hörstadius 1995)
","jfr":[]} {"baseform":"ettöring","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Ingers (1977) lundensisk slang och skämtsamt för potta*. Pottan har som bekant bara ett öra. Ordet finns även allmänt i skånskan.
","jfr":[]} {"baseform":"etui","wordforms":[],"text":"från franska étui; ask, fodral. 1 (sym) kondom. ”Casanova var noggrann med att skydda sig. På den tiden var kondomerna gjorda av linne eller djurtarmar. Inte så charmigt kanske, men han måste ha gillat kondomer för han kallade dem kärleksfullt för bland annat ’den engelska ridrocken’, ’säkerhetsetuiet’ och ’den engelska klädnaden som skänker sinnet ro’.” (Forssberg 2004) 2 fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"eufemism","wordforms":[],"text":"se inledningen.
","jfr":[]} {"baseform":"eugium","wordforms":[],"text":"(lat) hymen*, mödomshinna*.
","jfr":[]} {"baseform":"eunuck","wordforms":[],"text":"(grekiska eunouchos; kastrat eg ’sovrumstjänare’ av eune; bädd) Enligt NEO ”hist.: sedan 1603”. 1 kastrat, man som saknar testiklar eller har icke fungerande sådana. Historiskt kallas kastrerade individer för eunucker. I antiken tjänstgjorde de som präster, tempeltjänare och haremsvakter. Vissa asiatiska fruktbarhetskulter hade eunucker som präster, eftersom det krävdes av dem att de skulle offra sina könsorgan till gudinnorna. Ibland avlägsnades både testiklar och penis redan i barndomen, och vissa kinesiska eunucker bevarade sina könsorgan i förseglade askar som de sedan begravdes tillsammans med. ”Och nu med ens, hörde han, att stämman klingade som en flickröst, en kvinnostämma. Var mannen eunuck?” (Stilgebauer 1923) Eunuckism; utebliven pubertetsutveckling orsakad av bristande testikelfunktion. 2 eunuck (so); impotent.
","jfr":[]} {"baseform":"eupareuni","wordforms":[],"text":"se dyspareuni.
","jfr":[]} {"baseform":"eva","wordforms":[],"text":"(smn) 1 lesbian*. 2 om kvinna i allmänhet. ”Hist.: sedan 1679; till personamnet Eva.” (SO) 3 göra en Eva; ett homosexuellt förhållande. 4 Evas dräkt; naken. Innan syndafallet i Edens lustgård var ju Adam och Eva nakna. Se även Adam.
","jfr":[" Adam"]} {"baseform":"evenemangsbyrån","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Evenemang = händelse.
","jfr":[]} {"baseform":"evig","wordforms":["evighet","evinnerlig"],"text":"(euf) i uttrycket ”det var en evig lögn” utbytbart mot förbannad eller djävla. Även evinnerlig och evärd(e)lig med samma betydelse som evig. Tid, tidsålder. ”Det var då ett evinnerligt eller evärdeligt tjat.” Milt uttryck för ”förbannat eller djävla tjat”. OFS har evighet; tusan, fanken.
","jfr":[]} {"baseform":"evighetsmaskin","wordforms":["maskin"],"text":"(sl) fitta. ”Rätt smord är den alltid redo.” Uppgift från 26-årig man. Se även maskin.
","jfr":["maskin"]} {"baseform":"evirat","wordforms":["eviratio"],"text":"(latin e; i avsaknad av och vir; man.) Krafft-Ebing tar upp fenomenet i sin Psychopathia Sexualis (1886) och ser det som en manlig vanföreställning att vara kvinna. Det kan också stå för ett abnormt tidigt upphörande av könsdriften. Efeminatio betecknar motsvarande kvinnlig vanföreställning att vara man.
","jfr":[]} {"baseform":"excreta","wordforms":[],"text":"(lat) står för \"sånt som utdrivs\". Ofta använt om avföring men också för andra kroppsliga utsöndringar. I modern betydelse ett sammanfattade uttryck för avföring och urin.
","jfr":[]} {"baseform":"exhibitionism","wordforms":[],"text":"(latin exhibitio; utställande, visning till exhibere; framställa, visa) sexuell avvikelse — en obetvinglig lust hos speciellt män att visa fram könsorganet, vanligen för helt främmande flickor eller kvinnor. En av orsakerna till att kvinnor inte blottar sig i samma utsträckning som män är att de har en helt annan möjlighet till exhibitionism i den vardagliga tillvaron med hjälp av t ex frikostiga urringningar och kortkorta kjolar. Ordet exhibitionism lär ha använts första gången år 1877 av den franske neuropsykiatrikern Ernest-Charles Laségue (1816—1885). SO har ordet ”hist.: sedan 1896”.
\nHallbeck (1967) menar att ”det väsentliga för blottarens [exhibitionistens] känslor är att han med sin handling åstadkommer en känslochock. Ett offer som rodnar starkt och flyr när hon plötsligt konfronterats med den erigerade penisen i efterapade samlagsrörelser är vad blottaren hoppas på. Om hon visar sig totalt likgiltig har han ju misslyckats i sitt primitiva försök att visa sig som en man. Hans egen lustkänsla blir svagare. Han måste chocka till vällust.” Blottning räknas mestadels som sexuellt ofredande och kan ge böter eller fängelse i upp till två år. Jämför autagonistofili.
\nCaroline Hainer menar i sin Män visar kuken för mig (Mondial 2018) att exibitionnism inte är detsamma som blottning. \"Exibitonisten njuter av att bli sedd och få visa upp sig, tänk vilken barbröstad rockstjärna som helst i tajta jeans. En exibitionist måste inte visa könsorganen och inte heller nödvändigtvis för främlingar på ett tvångsmässigt sätt. Det är något blottaren gör, i hopp om en chockad reaktion.\"
\n","jfr":["autagonistofili"]} {"baseform":"exhål","wordforms":[],"text":"
(sym) en f d kvinnlig knullkompis. Se vidare under hål.
","jfr":[]} {"baseform":"exkex","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, sexig f d flickvän. Se även kex.
","jfr":["kex"]} {"baseform":"exkluvert","wordforms":[],"text":"(nyo) SAO (2013) har ”Person som har samlag utan mental närvaro.”
","jfr":[]} {"baseform":"exkrement","wordforms":[],"text":"(euf) kroppslig utsöndring (latin excrementum; avsöndring, avföring, till excernere; utsöndra). I svensk skrift sedan 1642 ( NEO). Adams (1982) menar att ordet excrementum används från och med Plinius d ä (död 79 e Kr) för varje form av kroppsliga utsöndringar. Engelska excrement och franska excrément.
\nSAOB har bl a följande att säga om ordet: ”numera bl a om den (mer eller mindre) fasta massa som uttömmes gm ändtarmen: tarmuttömningar, träck: vanl kollektivt i pl.” Och så här satiriserar Swift (1726) om sin tids vetenskapsmän: ”Utarbetandet av en metod för att återföra människoexkrementer till deras ursprungliga form av föda genom att upplösa dem i deras beståndsdelar, avlägsna den färg de får från gallan, låta lukten avdunsta och skumma av saliven. Han fick som bidrag en tunna människoexkrementer i veckan.”
\nTamm (1940) hänvisar till Freud i denna skitsak: ”Freud pekar på att människans upprätta gång förvandlade henne från ett ’näs’ eller ’luktdjur’, dvs en varelse för vilken lukten spelat huvudrollen till en sådan som mest använder synen för att orientera sig. För det djur som vägleder sig med hjälp av näsan, äro exkrementerna och andra kroppens utsöndringsprodukter av största vikt, för ’ögondjuret’ äro de däremot äckliga och vidriga.” \"De som kröp, de som visade honom pudeltrohet, förledde han alltid med honungsarten av sina förgiftade exkrementer.\" (Brunner 2020 s 474)
\n","jfr":[]} {"baseform":"exogami","wordforms":[],"text":"
av grekiska exo; ute, utåt och gamos; giftermål. ”Hist.: sedan 1893.” (SO) Att ingå äktenskap utanför den egna gruppen. Motsats endogami*.
","jfr":[]} {"baseform":"exoletus","wordforms":[],"text":"(lat) vuxen, manbar. Latinsk-svensk ordbok (1952) har ”spec. i obscen bet”. Samma källa har ordet som substantiv med betydelsen homosexuell yngling.
","jfr":[]} {"baseform":"expediera","wordforms":["expediering"],"text":"(euf) knulla. Betjäna, utföra. Från franskan via latinets expedire; utreda (lösgöra) fötterna till ex; ut och pes; fot. ”Jag bad att få sluta expediera min post. Omöjligt, hon ville också bli expedierad.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Att ordet användes flitigt i könssammanhang under 1700- och 1800-talen finns flera belägg för, bl a följande utdrag ur Wistrand (1843): ”Redan länge hade det i Paris funnits ställen, hvilka enkom voro inrättade för sådana otuktiga ändamål och ej stodo under polisens uppsigt. Då likväl mycket ondt och mycken skandal deraf uppkom, då man nemligen erfor att 12—14 åriga flickor ditlockades och expedierades af gamla vällustingar.” \"Efter expediering gick hon till kommoden, satte handfat med vatten på golvet och sig själv över och lät handen spola i en sällsam cirkulation med en ring vatten inför sköljning innerst.\" (Suneson 1891)
\nMen även under 1900-talet används ordet, inte minst inom prostitutionen, vilket följande citat från Lo-Johansson (1935/1978) vittnar om: ”Hon expedierade honom kvickt, så brått, att hon inte alls brydde sig om försiktighet.”
","jfr":[]} {"baseform":"expedition","wordforms":[],"text":"(euf) dass. ”I ett torp på Blidö i Stockholms skärgård talades det aldrig om att man skulle gå på toaletten, på toa, uppsöka badrummet eller ens gå på muggen. Där hette det antingen att 'gå på 25:e, på expeditionen eller på roten’. Totalt obegripligt för en utomstående, ända till dess han stod framför dörren till utedasset. Dörren pryddes nämligen av en emaljskylt med texten: ’25:e Rotens Expedition’.” Bergholm/Kjellin (2003) som citatet ovan är hämtat från vet också att berätta att ”Torpets herre var den siste rotemannen på den 25:e roten på Nytorget i Stockholm”.
","jfr":[]} {"baseform":"explodera","wordforms":["explosion"],"text":"(sl) orgasm, utlösning. Häftigt utbrott, sprängning. Använt också som eufemism för orgasm av kärleksserien Harlequins svenska översättare. ”Ord som ’penis’ och ’orgasm’ i de djärvare originalen, stryks i det första fallet eller ersätts med ’explosion’ i det senare.” (Per I Gedin i Understreckaren ”Kvinnors längtan efter romantik”. SvD 18/10-1998) ”Den långsamma explosionen i skrevet pressade ut alla luft ur mina lungor.” (Delany 2009)
\n”Österländska kärlekskonster lär männen att nå punkten, hoppa av, nå den igen många gånger om. Sedan kan de släppa på den stora explosionen medvetet.” (Å å å å årgasm! Ottar 4/97) ”Jag exploderade gång på gång. Jag kunde inte sluta. Det kändes som om våg efter våg av färg sköljde genom mig.” (Jameson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"expressrunk","wordforms":[],"text":"(lmo) snabbrunk. Se även runk, runka.
","jfr":[" runk, runka"]} {"baseform":"extas","wordforms":[],"text":"(grekiska ekstasis; hänryckning, egentligen bortryckning från ett normalläge) mest i samband med religiös och sexuell extas. ”Hist.: sedan ca 1700”. (SO) Eller som Brandt (1993) så träffande uttrycker det: ”När man är så uppfylld av hänförelse att man inte uppfattar något annat än sitt eget sinnestillstånd och i övrigt är fullkomligt likgiltig för om jorden exploderar eller om aktiekurserna störtdyker. Då är man i extas!” ”Det börjar djupt ned i ’kärnan’ och blir hela tiden större, starkare och bättre och vackrare, ända tills hela jag är en kvadratdecimeter extas mellan benen.” (Hite 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"extragenital","wordforms":[],"text":"Trost (1988) har ”utanför könsorganet, t ex syfilissmitta genom kyssar”.
","jfr":[]} {"baseform":"extrakneg","wordforms":["extraknäck"],"text":"(sl) älskare, älskarinna. Något man har vid sidan om det ordinarie jobbet.
","jfr":[]} {"baseform":"extranummer","wordforms":[],"text":"(sl) knull med extraknäck* eller att ta ett nummer till.
","jfr":[]} {"baseform":"eyri fik","wordforms":[],"text":"(arab) enligt slangopedia.se \"min kuk i dig!\" där eyri står för kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"F","wordforms":[],"text":"(eng sl) kort för fuck* som i F off, F you in the A*, what the F!
","jfr":[]} {"baseform":"F U","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Fuck You. Ungefär dra åt helvete!
","jfr":[]} {"baseform":"F.A.N.T.A.","wordforms":[],"text":"(sl) engelska för Fuck And Never Touch Again. Ett engångsligg*.
","jfr":[]} {"baseform":"faaaaantastiskt","wordforms":[],"text":"(euf) ett lindrigt kraftuttryck där styrkan ligger i den långa utdragna betoningen av det fula fan. Hittad hos Haynej (2022).
","jfr":[]} {"baseform":"faarn","wordforms":[],"text":"(dial) brunstig*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"faaruln","wordforms":[],"text":"(dial) den onde, fan. ”Du jer mer eller mindre själve faaruln.” (Teratologen: Fragment av surrogatpyret XI-XII, Tidningen Kulturen 43-45 2007.)
","jfr":[]} {"baseform":"fabian","wordforms":[],"text":"(euf) lindrig svordom i uttrycket Fy fabian; fy fan!
","jfr":[]} {"baseform":"fabrik","wordforms":[],"text":"1 (euf) sängkammare. Uppgift från jämtlänning (f 1929) som hört ordet 1950 av person som visade sin bostad: ”Å här ä fabriken!” Jämför arbetsplats och verkstad. 2 besök till porslinsfabriken; pissa. Se även under porslin.
","jfr":[" porslin","arbetsplats"]} {"baseform":"facandrum","wordforms":[],"text":"(lat) Chorier (1967) har betydelsen kvinnans blygd*.
","jfr":[]} {"baseform":"facerape","wordforms":["fejsrejp"],"text":"(eng) facerape försvenskat fejsrejp. 1 när någon kysser och kladdar med en person mot dennes vilja. 2 när någon loggar in på en persons facebook och skriver olämpliga saker. I Språktidningen (jan 2012) berättas hur några i Språktidningens spanargrupp, den som letar efter nyord, ”ondgjorde sig över vad de menade var en missvisande metafor som missbrukade ordet rape; våldtäkt. Ordet finns också som ett s k översättningslån: ansiktsvåldtäkt. Spanargruppen föreslog istället en metafor som bättre beskriver vad det hela rör sig om, nämligen: kapning eller kontokapning.
","jfr":[]} {"baseform":"facesitting","wordforms":[],"text":"(eng sl) går ut på att mannen eller kvinnan slår sig ner med blottade könsorgan på partnerns ansikte (face) och där blir slickad och/eller sugen. ”Har du testat facesitting med en tjej som väger 90 kg?” (Kontakt. Fib/Aktuellt febr 2000) Facesitting är en form av breath play som utförs med hjälp av t ex plastpåsar, snaror eller genom att hålla huvudet under vatten.
","jfr":[]} {"baseform":"facial","wordforms":[],"text":"(eng sl) att komma i ansiktet (engelska face) på sin partner. Första gången ordet dyker upp i sexuellt sammanhang är i den amerikanska västernfilmen Facial från 1982, men det är först mot slutet av 1990-talet som uttrycket får större spridning genom den amerikanske presidenten Bill Clinton (f 1946 och president 1993—2001) och hans affär med vitahuspraktikanten Monica Lewinsky. Jämför come shot.
","jfr":["come shot"]} {"baseform":"fack på mama papa","wordforms":[],"text":"(för sl o so) knulla dom! Se även fuck.
","jfr":["fuck"]} {"baseform":"fack you","wordforms":[],"text":"(euf) fuck you. Se under fuck, fucka. \"Fack you bajskorv*, säger man till varandra och kramas.\" (Matilda Ruta: Ninna och stormskolan. Natur & Kultur 2017) Och från samma källa: \"Dom skriker krig och leker laser och några ropar fack you. Men bara till varandra.\"
","jfr":[]} {"baseform":"facka","wordforms":["fakka"],"text":"(sl) knulla. Se även under fuck.
","jfr":["fuck"]} {"baseform":"fackla","wordforms":[],"text":"(sym) fallos*. ”Han befallde mig att ta facklan i handen, och jag som blivit djärvare tack vare mitt allt häftigare begär, grep tag i den, men nådde knappt runt den.” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"facultas coeundi","wordforms":[],"text":"(latin facultus; möjlighet och coeo; komma samman) förmåga att genomföra samlag. ”I Egypten och andra länder, i hvilka eunucker* höllos, visste man i själfva verket om att deras facultas coeundi ännu var i behåll, så att icke sällan hela genitalapparaten aflägsnades för att omöjliggöra coitus* helt och hållet.” (Berg 1914) Se också genital.
","jfr":["genital"]} {"baseform":"fadersmjölk","wordforms":[],"text":"(sym) sperma*. ”Föreställningen att en pojke först måste få modersmjölk, men sedan ’fadersmjölk’, det vill säga sperma, för att utvecklas till en riktig man återfinner vi hos flera folk.” (Norrhem 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"faderullan","wordforms":["faderyllan"],"text":"(euf svr) De va som själve faderullan; det var som själva fan. I Skånskan heter det faderyllan.
\n","jfr":[]} {"baseform":"fadiralla","wordforms":[],"text":"
(fisv) liderlig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"faðmandi","wordforms":[],"text":"(fno) famnande. ”Hana faðmandi ok elskuliga kyssandi” (famnande henne och kyssande henne kärleksfullt). (Tristrams saga)
","jfr":[]} {"baseform":"faðmaz","wordforms":[],"text":"(fno) omfamna. ”ek ann þér eigi faðmlagsins Helgu... ” (jag unnar dig inte att omfamnas av Helga... ) (Gunnlaugs saga)
","jfr":[]} {"baseform":"faðmlagsins","wordforms":[],"text":"(fno) famntag.
","jfr":[]} {"baseform":"faeces","wordforms":[],"text":"(lat) ord för avföring, mest i medicinskt bruk. Engelska faecal, faeces; fekal*, fekalier. Även franska féces; exkrementer. Av latin feces med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"fækofili","wordforms":[],"text":"(latin faex; bottensats och grekiska filia; kärlek) att attraheras av avföring. Se även under koprofag.
","jfr":[" koprofag"]} {"baseform":"færa","wordforms":[],"text":"(dial) 1 færa opp ”inte bli dräktig om ko, koa for opp”. 2 færa på, færæ på; ”uttryck för samlaget”. Samtliga uppgifter från OB.
","jfr":[]} {"baseform":"færiken","wordforms":[],"text":"(dial ) kraftuttryck. (OB)
","jfr":[]} {"baseform":"færn","wordforms":["fæln"],"text":"(dial) brunstig* (avser kor). (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"fag hag","wordforms":[],"text":"se under fag.
","jfr":[]} {"baseform":"fag","wordforms":["fäg"],"text":"(sl) från amerikansk slang fag; bög. 1 bög. 2 fag hag; heterosexuell kvinna som gärna umgås med fägs, eller så idealiserar eller beundrar faghagen samkönad manskärlek. ”Kunde vara en faghag, syster till bög, vanlig tjej som vill slippa bli påhoppad av äckliga killar och älskar att dansa i lugn och ro ...” (Lodalen 2003) ”Fag hagsen skyddade sina hag fags och spände en bro över till de heterosexuella männen, som med kvinnan som alibi kunde umgås med fikusarna utan att känna sig hotade.” (Drougge 2006) ”Enligt klichén är faghagen en oattraktiv, överviktig kvinna som inte får någon bekräftelse av heterosexuella män och därför söker tröst hos bögar. Hon går på gayklubbar och engagerar sig i sina vänners kärleksaffärer. Ofta blir hon förälskad i den vackraste av dem och tror att hon ska kunna omvända honom. Hon är babblig och burdus och klär sig som en julgran.” (Leopold 2007) Jämför hag.
","jfr":["hag"]} {"baseform":"Fagerholm","wordforms":["Fagerlund"],"text":"(euf) finare för fan. Finns med hos Hjelmqvist (1903). Ingers (1977) har Fagerlund och ”Va Fagerlund!” Han menar att ”ordet iakttagits på 1930-talet och ännu på 1960-talet”.
","jfr":[]} {"baseform":"faggat","wordforms":[],"text":"(för sl) 1 bög. 2 transvestit*.
","jfr":[]} {"baseform":"fagge","wordforms":["faggot","faggyboy"],"text":"(sl) från amerikansk slang fag; bög. ”Men alltså, fattar ni inte? En BÖGBAR! Där var BARA faggots.” (Skantze 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"faggisar","wordforms":[],"text":"(sl) samlingsnamn på bögar. Se också under fag.
","jfr":["fag"]} {"baseform":"faggot","wordforms":[],"text":"(am sl) homosexuell man, bög. I slutet av 1500-talet var faggot ett föraktfullt tillmäle till en kvinna och fyrahundra år senare var det bögen som föraktades.
","jfr":[]} {"baseform":"fagish","wordforms":[],"text":"(för sl) bög.
","jfr":[]} {"baseform":"fagorillo","wordforms":["fagster"],"text":"(sl) från amerikansk slang fag; bög, homosexuell man.
","jfr":[]} {"baseform":"fagott","wordforms":[],"text":"(sym) kuk, musikinstrument. ”Trä upp er på fagotten!” (Wahl 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"fagra","wordforms":[],"text":"(sl) flörta*.
","jfr":[]} {"baseform":"fahrenheit","wordforms":[],"text":"(sl) fan. Kraftuttryck, enligt Astrid Brismans slangordbok från 1932, presenterad och kommenterad av Kotsinas (1994).
","jfr":[]} {"baseform":"fairy","wordforms":[],"text":"(eng sl) bög. Känt sedan slutet av 1800-talet. Fairy queen; kvinnlig homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"fairy pony","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Se fairy och pony.
","jfr":[]} {"baseform":"fajeda","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fajsa","wordforms":[],"text":"(sl) fjärt+bajs; fjärta löst. Jämför sharta.
","jfr":["sharta"]} {"baseform":"fake","wordforms":[],"text":"(engelska fake; bluffa, lura) simulera orgasm. Av naturliga skäl är det mest kvinnor som bluffar och får mannen att tro sig om att vara en riktig casanova*.
","jfr":[]} {"baseform":"fake penis","wordforms":[],"text":"(sl) kondom. Från engelska fake; bluff.
","jfr":[]} {"baseform":"faktan","wordforms":[],"text":"(euf) fan. När jag googlade mitt namn annandag jul (2016) dök det upp en sajt för Shopello, ett postorderföretag som verkar sälja det mesta. Bl a saluförde man tre av mina böcker. Två under rätt titel, men den tredje presenterades som \"35?! — Då blir det faktan inte lätt!\" Här har ordet fan bytts mot faktan. Jag har svårt att tänka mig att det hela beror på ett misstag. Det verkar alltför långsökt. Nej, istället verkar titeln på min debutbok ha råkat ut för censur. Detta för att inte besökarna på sajten ska behöva drabbas av det \"fula\" ordet fan. Jag har utan framgång försökt få en förklaring från Shopello.
","jfr":[]} {"baseform":"fal kvinna","wordforms":[],"text":"(fal; som kan köpas, till salu) urnordiska falaz, fornsvenska fal. Germanskt ord, t ex isländska falr och norska fal, besläktat med tyska feil med samma betydelse av grekiska polein; sälja. Ålderdomligt om prostituerad. Enligt SO är fal ”hist.: sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen)”. Numera mest i betydelsen lättsinnig och förförisk. ”Enligt Parent-Duchatelet finnes det i Paris omkring 5.000 inregistrerade offentliga qvinnor; men räknar man dertill alla smygskökor d.v.s. de som verkligen äro renommerade såsom sådana, alla de, hvilka enligt Retif de la Bretonne drifva detta yrke ’sur le pavé (gata) de Paris’, vidare alla de flickor, hustrur och enkor i Paris, hvilka så att säga gifva gästroller såsom skökor, så kan man ganska säkert med samma auktor antaga deras antal till 30.000, hvilka i Paris icke hafva något annat yrke än att hålla sin kropp fal (faisant metier de leurs corps).” (Wistrand 1843) \"Ungkarlen i en liten stad eller by blir ej prostitutionskund, eftersom hans hemort ej tolererar prostituerade. Naturligtvis är bristen på fala kvinnor endast en orsak till hans goda uppförande.” (Eriksson 1939) Se även kvinna (2).
\n","jfr":[" kvinna "]} {"baseform":"fal tärna","wordforms":["fal"],"text":"
(åld) prostituerad. ” … den karaktärens outsägliga simpelhet och uselhet, som ligger däri, att han i en fal tärnas vidriga omfamning söker en förbjuden njutning, som han i sitt eget hem kunde finna utan alla samvetsförebråelser i en högre och renare form.” (Kress 1905) Tärna; tidigare om kvinna med tjänst vid hovet. Numera mest i förbindelsen brudtärna. Se även fal.
","jfr":["fal"]} {"baseform":"fall","wordforms":[],"text":"(euf) få på fall; förföra en kvinna. ”Löjtnanten uppvaktade överstens dotter flitigt med blomsterkvastar och chokladaskar och tycktes på god väg att få henne på fall.” (Palmenfeldt 1986) Se även kvinna (2).
","jfr":[" kvinna"]} {"baseform":"falla","wordforms":[],"text":"1 i Estland säger man ”hon skuld fal e nurka”; hon skulle falla i vrån om gravid kvinna. Detta enligt Byrman (1989). 2 (sl) falla för trycket; fjärta, prutta. 3 (sl) falla, falla ifrån; avlida, dö. Hist.: före 1520 (SO) av fornsvenska falla fra. Substantiv frånfälle; dödsfall. 4 hon har fallit, är en fallen kvinna; (hon har) förlorat sin oskuld. ”För att det ska finnas en ’fallen kvinna’ måste det ju ha funnits en ’fallen man’.” (Elise Ottesen-Jensen 1886—1973; norsk-svensk sexualupplysare) Jämför kvinna (2).
","jfr":["kvinna"]} {"baseform":"fallalgi","wordforms":[],"text":"(grekiska fallos; manslem och algos; smärta) smärtor i fallos kanske orsakad av en könssjukdom eller priapism*. Ett annat namn för samma sak är fallodyni (grekiska odyne; smärta).
","jfr":[]} {"baseform":"fallen","wordforms":[],"text":"se under kvinna (2).
\n","jfr":[]} {"baseform":"fallfrukt","wordforms":[],"text":"
(lmo) 1 ”hängkuk med tonvikt på testiklarna”. (20-årig kvinna) 2 hängbröst. 3 hästgödsel från K1, Sthlm. (Langenfeldt 1947) Se även frukt.
","jfr":[" frukt"]} {"baseform":"falliska stadiet","wordforms":["falliska fasen"],"text":"(av fallos) psykoanalytisk term för det stadium (3—6 års ålder) i barnens sexuella utveckling när de upptäcker skillnaden mellan könen. Först kommer det orala stadiet, därefter det anala, så det falliska och det genitala.
","jfr":[]} {"baseform":"fallodyni","wordforms":[],"text":"se fallalgi.
","jfr":[]} {"baseform":"fallofobi","wordforms":[],"text":"(grekiska fobos; fruktan, skräck) skräck eller vämjelse vid åsynen av en (erigerad) fallos. Fenomenet kan vara en följd av homofobi*. Flashback.se har betydelsen: \"rädsla för penis\" vilket innebär att \"män är rädda för erektion och kvinnor för att ta på eller att se en kuk\".
","jfr":[]} {"baseform":"falloforier","wordforms":[],"text":"(av fallos*) Ordet förklaras av Johan Almkvist i Hälsa och nakenhet (1932) med utgångspunkt i falloskulten: ”Från Egypten kom kulten till Grekland där den benämndes falloskulten. Den var här förenad med fester för vinguden Dionysos*. Härvid bars avbildningar av manslemmar på spetsen av långa stavar offentligt omkring i processioner (falloforier).”
","jfr":[]} {"baseform":"fallograf","wordforms":[],"text":"(grek phallos; manslem) instrument med vars hjälp man mäter erektionsförändringen hos fallos.
","jfr":[]} {"baseform":"fallokrat","wordforms":["fallokrati"],"text":"(grekiska phallos; penis och kratia; välde) sexistisk* person, oftast en man. Därav fallokrati; kukvälde.
","jfr":[]} {"baseform":"fallokuk","wordforms":[],"text":"se metakuk.
","jfr":[]} {"baseform":"fallos","wordforms":[],"text":"(av grekiska phallos; manslem) Besläktat med boll, bål och böld. NEO har ”hist.: sedan 1822”. Avbildning av och benämning på främst erigerad penis. Bland många folkslag, även hos oss svenskar (se t ex bautasten), har fallos dyrkats som fruktbarhetssymbol. I det berömda gudatemplet i Uppsala dyrkades bl a den fornnordiske fruktbarhetsguden Frej försedd med en väldig fallos. Fester har firats där enorma fallosar burits omkring i procession. Från antiken finns många former av fallosdyrkan. De egyptiska obeliskerna är t ex fallosar, liksom monoliterna (pelare huggna i ett enda block) på Korsika. Till romarriket kom Phalluskulten tämligen sent och utövades i början samtidigt med Bacchusfester. (se Bacchus) Världens hittills äldsta fallos, en stenåldersdildo 28 000 år gammal, återfanns 2005 i den berömda Hohle Fels grottan nära Ulm i Tyskland.
\nAlmkvist (1932) berättar att ”en Phallus bild fördes omkring på en vagn, och på torget bringade stadens mest ansedda familjemoder en hyllning åt guden Priapus* som i Grekland fanns överallt i stad och på land samt ärades och dyrkades av alla fruar, framför allt de nygifta. Genom denna dyrkan hoppades de öka sin fruktsamhet. [...] Dyrkan av människans alstringsmysterium, Phalluskulten, var ej lätt för kristendomen att utrota. Hon måste nöja sig med att istället för kultens hedniska gudomligheter ersätta med kristna helgon. Men phalluskultens inrotade religiösa tro hos folken vek inte, utan man utrustade dessa helgon med de gamla Phallusgudomligheternas egenskaper och deras bildstoder försågos ofta med en stor phallus.”
\nAlmkvist ger också en rad exempel på hur kärnan i falloskulten finns kvar långt in i ”modern” tid. ”Så t ex var det i Frankrike ända in på 1600-talet sed, att fruar, som önskade sig barn, gingo till ett tempel varest en bildstod av ett dylikt helgon fanns uppställt, omfamnade denna eller tog avskrap av dess fallos. Eller också offrade de av vax gjorda könsdelar åt helgonet. En sed, som i Rouen bibehöll sig till 1643, bestod däri, att den 11 februari varje år gossar och flickor samlades i den heliga Veronicas kapell, i händerna medförande ett bakverk, format såsom en manslem med två vidhängande testiklar. Detta välsignades av prästen och blev härigenom amulett. I Italien skola rester av phalluskulten ha bibehållit sig ända till början av 1800-talet och ännu i våra dagar skall man i Neapel kunna köpa ett slags amulett bestående av en manslem av brons omslingrad av en orm och försedd med en ögla så att den kan hängas i en kedja kring halsen eller över en ingång.” Också Boardman (1976) berättar att det än idag firas fallosfester på grekiska öar där man dricker vin ur fallosformade bägare och äter fallosformat bröd.
\nDagens fallosdyrkan har mer inslag av profan sexualitet än religiös. De erigerade fallosarna finns överallt. För fantasin tycks inte finnas några gränser. ”Det räcker med att gå ut på stan och se sig omkring bland kyrktornen, ketchupflaskorna, pelarna, kameraobjektiven, pistolerna, cigarrerna, flaggstängerna, kaktusarna, piedestalerna, kanonerna, gevären, radiomasterna, skorstenarna, lyktstolparna, lyftkranarna och skyskraporna för att inse att världen till stor del består av en samling välvilliga tolkningar av mannens kön.” (Mr Long i Ottar 3/1997)
\nI Ulf Lundells bok Jack (1976) flummar Jack och hans kompis Harald runt i stan och kollar in fallossymboler: ”Ser du vad kukar det finns! Titta på Kaknästornet, fantastisk kommunikationskuk. Högst i Norden. Sverige måste ha dom mest potenta kommunikationerna. Och gasklockan, stora värmefallosen! Tänk om den smäller... hela jävla stan skulle förvandlas till aska. Nähä? Jovisst! Damm... damm och aska är allt som skulle återstå. Vilken satans orgasm! Titta där... flaggan i borgen på Kastellholmen. Militär potens. ÖB: s kuk. Ingen kommer här fram, här fram... Och titta... titta! Ser du på Skeppsbron... vartenda hus har en kuk! Stadshuset med sitt gyllene ollon. Och titta... skåda, den väldigaste, den vettigaste, vår alldeles egen dundergubbe... tjohooo! nöjesstaken på Grönan!”
\nOrdet fallos är fortfarande gångbart även om det aldrig blivit lika populärt som dess latinska motsvarighet penis. Så här tycker en 24-årig kvinna: ”Ordet är vackert till hela sin karaktär och ytterst poetiskt.” I slang finns också fallos med betydelsen cigarett.
","jfr":[]} {"baseform":"fallosmuseet","wordforms":[],"text":"beläget i Húsavik, Island mellan åren 2004 och 2011, därefter flyttat till Reykjavik. Muséet har en samling av över hundra fallosar med tillbehör från samtliga land- och havslevande däggdjur i landet inklusive homo sapiens. Mer, om världens förmodligen enda fallosmuseum, finns på phallus.is
","jfr":[]} {"baseform":"fallrep","wordforms":[],"text":"(lmo) hon är på fallrepet; hon är på väg att få barn. ”Hans Fru är snart på fallrepet at få barn å nyo, Växjö domkapitels akter nr 83, 1825.” (SAOB Arkiv) I Småland betydde på fallrepet ”nära att falla i barnsäng” (1890-t). (Byrman 1989).
","jfr":[]} {"baseform":"fallskärm","wordforms":[],"text":"(sl) kondom*.
","jfr":[]} {"baseform":"falu","wordforms":["falukorv"],"text":"(sl) kuk. ”Men Nikki vill mer än bara leka. De röda läpparna öppnar sig och hon tar ett ordentligt bett i falukorven.” (Lektyr mars 1999) ”Med en trollkarls fingerfärdighet kör hon upp falukorven i grytan*.” (Lektyr mars 1999) Se även under korv och gryta (1).
","jfr":["gryta ","korv "]} {"baseform":"familj","wordforms":["familjärt"],"text":"1 din familj (för sl o so) kort för jag knullar din familj. För ytterligare en familjetyp se stall. 2 familj, regnbågsfamilj, stjärnfamilj; benämningar på främst lesbiska familjebildningar. Orden från Carlson (2009) som också har fyrklöverfamilj ”en familjebildning där ett lesbiskt par och ett bögpar skaffat ett barn tillsammans”. 3 nimis familiare (lat) alltför familjärt (intimt). \"Blackwell logerade hos en mäklare i Stockholm; med hans hustru [själv gift i England med Blackwellia Botanica [botanisten Elisabeth Blackwell] levde han nimis familiare, reser med henne omkring i landet och kallar henne cousin, har henne hos sig på sin kungsgård, som han fått till besittning, hela månader.\" (Linné [1700-t] 2022 s 68)
","jfr":[]} {"baseform":"familjehopp","wordforms":["familjelycka","familjeära","familjeklenod."],"text":"(sl) kuk. Även familjeära, familjeklenod. ”Sharon hade fått av mig skjortan och föll nu också på knä för att hjälpa till att avtäcka min familjelycka.” (Brudar är sexgalna 1978) ”Men kvinnorna då? Ska de vara utan... familjelyckan, som man brukar kalla den...? (Drougge 2006) Se även klenod.
","jfr":[" klenod"]} {"baseform":"familjejuvel","wordforms":["juvel "],"text":"(sl) 1 testikel, testiklar. Jämför t ex norsk respektive amerikansk slang familjejuvelene och family jewels. \"Mannens känsligaste, mannens allra heligaste. Familjejuvelerna som man kallar testiklarna ibland, innehåller mänsklighetens överlevnad.\" (Hainer 2018) 2 familjejuvel; kuk. Se även juvel och familjelycka.
","jfr":["family jewels","familjejuvelene"," familjelycka","juvel "]} {"baseform":"famn","wordforms":["buk."],"text":"fornsvenska famn. Gemensamt germanskt ord, (tyska Faden; tråd och engelska fathom; famn) besläktat med latin patere; stå öppen. Till en rot med betydelsen breda, veckla ut, här sträcka ut armarna. Ursprungligen ’så mycket garn man mäter med utsträckta armar.’ 1 I det ålderdomliga ”hon får/har famnen full”; om att vara gravid. (Estland, Gammalsvenskby södra Ukraina och Halland). Också ”hon är med full famn”. (Nuckö i Estland) Se även buk. (Byrman 1989) 2 om samlag. ”Äktenskapet blev kort. Under den tid det varade passade Ignac på att dagligen kasta sig i hustruns famn, rädda sig från drunkningsdöden med armarna om hennes korta, kraftiga hals, han tog varje tillfälle i akt att få svindel av den sprakande manen och plågad av onda aningar kyssa hennes alltmer fanatiskt blänkande ögon.” (Olika slag av kärlek ur Kärlekshistorier 1984) \" Så att hon lutade sig nära emot hans hårda famn, och det gjorde hennes lust, när hon kände, huru hennes bröst intrycktes i barmen bredvid.\" (C J L Almqvist 1960 s150) Se även famna.
","jfr":["famna","buk"]} {"baseform":"famna","wordforms":[],"text":"fornsvenska fämna; famna, omfamna. Omsluta med armarna. ”Hist.: sedan 1604.” (SO) Ofta i högtidliga och poetiska sammanhang som ”famna en kvinna”. Här eufemism för samlag. ”Kan en kvinna, en riktig kvinna som du själv till exempel, stå ut med att bli famnad av en sådan.” (Möller 1919) ”Man famnas i en hast, utan smak och utan konst, det måste ju gå så fort!” (Ramos 1946) ”Gläds åt din ungdoms hustru, den älskliga hinden, den vackra gasellen. Må hennes bröst alltid vara din lust, hennes kärlek alltid berusa dig. Varför skulle du berusas av en annan kvinna och famna en främmande, min son? (Ords 5: 18-20 Bib 2000) ”Och de sjönko ned på Angelas säng, där Tage och Petra nyss famnat varandra.” (von Krusenstjerna 1933/2004) Se även famn, famntag och omfamna.
","jfr":[]} {"baseform":"famntag","wordforms":["famna","famning"],"text":"(euf) kärleksfull omfamning, samlag. NEO har ”hist.: sedan 1541”. Ofta högtidligt och bibliskt. ”Ta i famn har sin tid och avhålla sig från famntag har sin tid.” (Bib 1917 Pred 3:5) ”Äktenskapligt famntag förbjudet (enligt Calvin), utom i grova särkar av mörkbrunt ylletyg med en liten lucka urklippt framtill, för att undvika beröring med den lena huden.” (Hallgren 1983) ”Kvinna, låt älskogens fröjd i din innersta märg dig berusa, och må av liknande lust fyllas din älskares bröst! Kärligt tal ej tryte och ljuvt framviskade smeknamn, mitt i ert famntags lek blande sig lystnadens språk!” (Ovidius 1925) Danskan har favntag. \"Loke anspelar på en annan myt om de tre bröderna, då han beskyller Frigg för att ha låtit sig famntagas av Vile och Ve.” (Ström 1967) Se även famna, famning och omfamna.
","jfr":[" omfamna","famna, famning"]} {"baseform":"fan","wordforms":[],"text":"(svr) fornsvenska fanden, fänden, fennen. Swedberg (1720-t) har fanen; diabolus.\" Ther Gudh bygger sigh een kyrckia, ther bygger fanen strax sigh ett cappell breddwidh (1561)\". Bellman (1740—1795) använder ofta uttrycket Fan far i någon. I F E finns t ex det Fan far i dej (nr 21) och Fan far i den blågula draken! (nr 31). \"Bellman kallade den lilla teckning han gjort I morgon är jag död ta mig tusan fan!\" (Brunner 2020 s 484) Fan är känd som svordom sedan 1400-talet. Troligen av frisiskans fannjen, fannen, fännen; frestaren till fandia; besöka, hemsöka. Det finns också de som menar att ordet kan härledas från gotiskans fan; herre, en benämning på de hedniska gudar, som med kristendomens seger kom att betraktas som djävlar. Andra åter anser att ordet går tillbaka på det gamla nordiska fiandi; fiende, djävul. Merparten experter är dock överens om att det är härledningen via frisiskan som gäller.
\nMen Stroh-Wollin (2008) menar att Sven Pettersson redan 1939 övertygande visat i en uppsats att denna etymologi knappast är riktig. Pettersson pekar bl a på att de utomnordiska beläggen är mycket få och bara uppträder i frisiska och nordtyska områden som haft särskilt täta kontakter med svenskar och danskar. Stroh-Wollin menar därför att ”all rimlig logik talar för att ordet tillfälligtvis spridits från skandinaver till friser och plattyskar, inte tvärtom.” Och fortsätter hon: ”Därför är det sannolika istället att fan, via mellanformer som fæn(d)en, fan(d)en och faen, ska härledas till det medeltida ordet fiande ’fiende’ i bestämd form.
\nEufemismer och synonymer till fan är t ex fabian, faderullan, faderulingen, fadren, fanken, fanen, fammen, fasingen, fantomen, fadern, farao, fanders, fanners, fasiken, Fagerlund, fanjunkaren, som Hellquist 1981 tidigast påträffat i publikationen Portnyckeln 1901: hvem fanjunkaren!. Vidare fasen, fåglarna och fördömt. ”Du kan hälsa mina gubbar att dom ska bete sig som folk för annars kommer faderulingen och tar dom...” (Persson 2005) \"Världen har tagit mig i nackskinnet och tryckt ner min nos i mitt eget träck, men det ger jag blanka Fanen. (Burman 2021 s 133) \"Alldeles precis det samma tänkte jag, men trodde mig tänka åt fanders.\" (Meidal 2022 s 125) \"Det var kul, eller jobbigt för hon var full som fasiken.\" (Kalmér 2024 s 155) OFS har fagg, fakul, fakuti, fankul, fansare, fansari, fargan, fargile och fargen.
\nI Astrid Lindgrens (1907—2002) Lotta på Bråkmakargatan förbjuds Lotta att använda eufemismen fy farao som hon då ändrar till den förskönande omskrivningen fy fransson, som av någon outgrundlig anledning godkänns.
\nI följande egenproducerade vers sammanfattas fan eufemismerna: ”Den faggige Fagerlund fattlar varenda fargens da/ förbasad vare farao, fansari och fargan/ ja fanken vete fanjunkarn och fasen vete ja/ och dej din förbasade fakuti ska själva fåglarna ta.”
\nFAN är enligt trafiksäkerhetsverket en olämplig bokstavskombination på bilregistreringsskyltar. ”Jag vet bara det, att när en har en son och han hänger på ett hår så att säga, så ger en fan i fan.” (Bergman 1919)
\nFan är det mest använda svärordet bland svenskarna enligt 43 % av de tillfrågade. Detta enligt en undersökning gjord av Novus 2024. Näst vanligaste svordomen är jävlar (13 %) följt av helvete (8 %).
\n”Det femte fula F:et kan knappast skrivas ut,/ Men det har horn på knäna och osar svavellut.” (Fem farliga F, E A Karlfeldt, 1898) ”När fan är hungrig äter han lort.” (Wallenberg 1781/1960)
\n\"Det ska fan vara fan, säger fan/ Allt fanskap får jag fan för/ Fy fan! (eget)
\n","jfr":[]} {"baseform":"fan och hans moster","wordforms":[],"text":"
(svr) lindring svordom istället för fan också.
","jfr":[]} {"baseform":"fan va kåt","wordforms":[],"text":"(sl) fan va schysst, bra!
","jfr":[]} {"baseform":"fanan","wordforms":[],"text":"(sl) kuken. Jämför flagga.
","jfr":["flagga"]} {"baseform":"fancy","wordforms":[],"text":"(sl) från engelskan. Bög, homosexuell. Engelsk slang har också fancy; hallick, älskare.
","jfr":[]} {"baseform":"fanden","wordforms":[],"text":"(da) fan, djävulen. Som i danskans fanden og hans oldemor; fan och hans mormor. Jämför fan och hans moster! ”De hade tagit sitt högkvarter hos en general+skipsmaler vid namn Galtrup, en berest, munter gubbe, som hade sett alla spökelser i naturen, ända till fanden själv och hans närmaste släktingar, de helige inkvisitionsfäderna i Spanien och Portugal.” (Wallenberg 1781/1960) \"Det ska jag göra, må Fanden pina mig!\" (af Klintberg 2021 s 115) \"Fanden taga hugg av dig, du skinthund (snålvarg). Du äst(är) inte bättre än jag.\" (Karlsson A & A 2017 s 19)
","jfr":["fan och hans moster"]} {"baseform":"fanders","wordforms":[],"text":"(so) lindrig svordom i uttrycken det går åt fanders och dra åt fanders d v s det går åt helvete. Se vidare under fan.
","jfr":[]} {"baseform":"fanken","wordforms":["håken"],"text":"(euf) betyder egentligen liten fan, på samma sätt som t ex fröken betyder liten fru. Enligt NEO ”hist:. sedan 1700”. Ordet troligen hämtat från lågtyskan. Jämför även håken till hin håle. I Strix (10/1906) berättas om stationsinspektoren som tillbringar sin semester med att sitta på en perrongsoffa och se på tågen, hela tiden muttrande: ”Där kommer ett tåg, dä ger jag fanken. Där kommer ett annat tåg, dä ger jag fanken.”
","jfr":["håken","hin"]} {"baseform":"Fanny","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. ”Så min Fanny är så liten? frågade hon ofta. —Tala om hur den är på andra, är den väldigt mycket större?” (Het Kärlek 1967) Se vidare smeknamn.
","jfr":[]} {"baseform":"fansfitta","wordforms":[],"text":"(so) kallas senfärdig karl i Östra Espinge i Skåne.
","jfr":[]} {"baseform":"fanskap","wordforms":["fanstyg"],"text":"(so) om illa omtyckt person. \"Fanstyget själv var i rörelse med hela sin makt, vilket vill säga 'Honan' Katarina II. Kejsarinnan ville inför kungens ankomst visa vad hon kunde.\" (Brunner 2020 s 370)
","jfr":[]} {"baseform":"fanta","wordforms":[],"text":"(euf) 1 fan. Utläses fan ta (dig). Reklam för läskedrycken FANTA. What the fanta! 2 FANTA (sl) kort för Fuck And Never Talk Again; knulla och snacka inte mer, dvs ett engångsknull*.
","jfr":[]} {"baseform":"fantasier","wordforms":["sexuella"],"text":"enligt anställda på ett telefonsexföretag fördelade sig mäns sexuella fantasier som följer: 37 % vill ha fantasier om dominans; 23% fantiserar om sex med skolflickor; 15 % har analsexfantasier med en kvinna; 9 % fantiserar om sex med två flickor; 5 % fantiserar om att klä upp sig i kvinnokläder; 4 % fantiserar om att ha sex med en äldre kvinna—ofta sin svärmor, 3 % har sexorgiefantasier och 2 % fantiserar om sex med lesbianer. En man fantiserar ofta när hans sexliv inte är bra och kvinnor har mer fantasier när sexlivet är bra. Uppgift från Cox (2004). \"Jag tycker om balansgången när fantasier ligger precis på gränsen. Det är eggande, men man behöver inte leva ut dem. Sexuella fantasier kan uppstå i mötet med personer jag attraheras av.\" (Kalmér 2024 s209)
","jfr":[]} {"baseform":"fanter","wordforms":[],"text":"se under kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"fantom","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. 2 fantom; konstgjort hondjur använt för spermieutvinning från hanne. Enligt SO ”hist.: sedan ca 1820”.
","jfr":[]} {"baseform":"fantro","wordforms":[],"text":"(sl) Thorén (2015) har \"sexuellt upphetsad”.
","jfr":[]} {"baseform":"fap","wordforms":["fappa"],"text":"(sl) runk, runka. Från fap (eng sl) med samma betydelse. Förslag till ord för kvinnlig onani (2 % av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) om bästa ord för fenomenet. Segrade gjorde klittra*. Enligt Sjödin (2017) \"ord som används i serier för att beskriva ljudet när någon onanerar.\"
","jfr":[]} {"baseform":"far","wordforms":[],"text":"(euf) 1 ”han ska bli far” anknyter precis som ”hon ska ha barn” till barn, föräldraskap och förlossning och betraktas därför, enligt Gunilla Byrman (1983), som ett fint och positivt uttryck. För motsvarande fula och negativa uttryck se under betäcka. 2 far (dial) brunst (om djur). (OFS) 3 (sk dial) i far; dräktighet, dräktig om gris.
","jfr":[]} {"baseform":"far åt...","wordforms":[],"text":"i kraftuttryck som ”far åt helvete!”, dvs man tycker så illa om någon att man önskar denne till den värsta plats man kan tänka sig. Omskrives med ”far åt skogen”, även det en hemsk plats där många faror hotar. I skånskan används också far i ... Wallenberg (1781/1960) har far i huvudet på dig; må fan ta dig.
","jfr":[]} {"baseform":"fara","wordforms":["fara,","damma på","dra"],"text":"1 (sl) fara i varann, fara över; snabbt avklarat samlag utan finesser och känslor. ”Så ni talar om sånt också. Jag trodde ni for i varann som grisarna. Under gurgel men ordlöst, när ni känn hä behövs. När kroppssaven stigit så högt att den måste dras ner.” (Sjöström 1973) Rietz (1867) pekar på att det i fornnordiskan finns ett ord ”Fara; coire”, varav kommer bl a ”kvennafar; slinka, sköka” och ”samfarast; coire*”. \"Ett vittne sa att hon en sommarmorgon år 1684, efter att de två hade sovit i ladan, hört Marit säga 'ja, hade du haft något att fara med, visst hade jag blivit med barn.\" (Västerbro 2025 s 260) I svensk dialekt finns även fara, fära; avla. Se även damma på, dra och fräsa över. 2 (sl) fara till himlen; dö.
","jfr":["fräsa på","damma på, dra","fara till himlen"]} {"baseform":"fara pis","wordforms":["fara piiss"],"text":"(fsv) fårurin. \"med fara piiss\" (Läke- och Örte-böcker. Utg G. E. Klemming 1883—1886.)
","jfr":[]} {"baseform":"farande","wordforms":[],"text":"(fsv) sköka. \"en farande qwinna.\" (Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming 1877—1878)
","jfr":[]} {"baseform":"Farao","wordforms":[],"text":"(euf) titel på forntida egyptisk kung (sedan 800-t f Kr). Även som lindrigare kraftuttryck, t ex fy farao! och gör något för farao! (enligt NEO sedan 1899). Jämför fan.
","jfr":["fan"]} {"baseform":"faraonsk omskärelse","wordforms":[],"text":"se infibulation och KKS.
","jfr":[]} {"baseform":"farbror Bosse","wordforms":[],"text":"(sl) pedofil*.
","jfr":[]} {"baseform":"farbror Niklas","wordforms":[],"text":"(euf) enligt Hjelmqvist (1903) ett småländskt uttryck för ”nyckeln till avträdet”. I städernas hyreshus hade varje familj förr ett dass ute på gården, med en gemensam nyckel för samtliga familjemedlemmar. Den förvarades i regel upphängd på en spik någonstans i lägenheten. Likheten med ordet nyckel har gjort Niklas till namngivare.
","jfr":[]} {"baseform":"fari","wordforms":["faris"],"text":"(dial o svr) tusan*. Därav tamifaris; ta mig tusan. Uppgift från OFVG.
","jfr":[]} {"baseform":"faril","wordforms":[],"text":"(dial) brunst*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"farking","wordforms":[],"text":"(euf) fucking. Se fuck, fucka.
","jfr":[]} {"baseform":"farliga","wordforms":["den"],"text":"(euf) djävulen, fan. ”Den andre, som man kunde komma till, hette den farliga. [Den förste var Gud.] Han hade även andra namn, men de fick inte nämnas, ty det var synd att nämna dem. Att säga de andra namnen var att missbruka. Man skulle säga: Den farliga. Han rådde om allt det som låg under jorden, och det hade ett hemskt namn, som inte heller fick uttalas högt. Man skulle säga: Den farliga. Annars gjorde man synd.” (Moberg 1935)
","jfr":[]} {"baseform":"farm sex","wordforms":[],"text":"(eng) gårdssex. Sex mellan djur och människa, En sexuell avart som förekom, speciellt i det gamla bondesamhället, mellan t ex drängar och gårdsdjur som kor, hästar och får. Sen även tidelag.
","jfr":[]} {"baseform":"fars dag","wordforms":[],"text":"(lmo) den dag då far får knulla vem han vill t o m mor.
","jfr":[]} {"baseform":"farsatacklare","wordforms":[],"text":"(so) din bög, din tönt!.
","jfr":[]} {"baseform":"Farstaglitter","wordforms":[],"text":"(sl) tjejer/kvinnor som kommer till stan från förorten (Farsta) uppklädda i billiga kläder från t ex HM eller Indiska och med dito smycken.
","jfr":[]} {"baseform":"farstatacklare","wordforms":[],"text":"(so) din bög, din tönt. Uppgift från slangopedia.se. Farsta är en förort till Stockholm.
","jfr":[]} {"baseform":"farstu","wordforms":[],"text":"(sym) röv, arsle. ”ÅÅÅÅÅHHH! tjöt den gräsliga Lejban när den bedårande Zalamander presenterade sin nyrunkade leksak in i hans pigga farstu.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006) Farstu; förstuga, hall.
","jfr":[]} {"baseform":"farta","wordforms":[],"text":"(sl) fjärta, troligen av engelska fart (känt sedan 1300-t) med samma betydelse. Som allmänt skällsord är fart betydligt yngre troligen från 1930-talet. Uppgift från 26-årig kvinna. Signaturen GB i Malmö berättar från sin sjömanstid att ”ungefär ett dygn före avsegling hissar man ombord signalen P ’Blue Peter’. Samtidigt sätter man vid landgången upp en tavla där avgångstiden anges, datum och klockslag. SHIP SAILING ...FARTYGET AVGÅR ... Vid ett tillfälle i en engelsk hamn hade några kajflanörer oerhört roligt åt ordet FARTYGET. De vände och vred på det så att det blev bl a YOU GET A FART = du får en fjärt.”
","jfr":[]} {"baseform":"fartmaster","wordforms":[],"text":"(sl) fis, fjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"fartrand","wordforms":["fartränder"],"text":"(sl) 1 rost i kalsongen*. Norsk slang har fartstriper om samma fenomen. 2 bruna streck i toalettskålen.
","jfr":[]} {"baseform":"fartstjärt","wordforms":[],"text":"(sl) \"vinge på bil\" enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"fartyg","wordforms":[],"text":"(so) fet kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"fáryrði","wordforms":[],"text":"(fno) skamliga ord.
","jfr":[]} {"baseform":"fascinum","wordforms":["fascinus"],"text":"(lat) amulett ofta i form av en manslem*. Se även fascinus.
","jfr":["fascinus"]} {"baseform":"fascinus","wordforms":[],"text":"(lat) av fascinum*; förhäxning, förtrollning. Här om \"amulett, ofta i form av en manslem (phallus) o liknande\". (Latinsk-svensk ordbok 1966) \"Fascinera kommer av latinet och betydde ursprungligen förtrolla eller förhäxa. Men visste du att det besläktade latinska ordet fascinus betyder ett manligt organ i erigerat tillstånd?\" (Oz 2017)
","jfr":[]} {"baseform":"fasen","wordforms":[],"text":"(svr o euf) fan. Lindrig svordom. ”Det var som fasen”, ”visst fasen”! ”Hist.: sedan 1847.” (SO) I Skåne heter det fassen. Fassen åsså! Se vidare fan.
","jfr":[]} {"baseform":"fasiken","wordforms":[],"text":"se under fan.
","jfr":[]} {"baseform":"fassy","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fast","wordforms":[],"text":"(gråspråk) hemligt språk som talades av de älvdalska gråarna; gårdfarehandlarna och var en variant av älvdalska. Fast står här för att göra någon gravid från älvdalska ljustra fast.
\n","jfr":[]} {"baseform":"fasz","wordforms":[],"text":"
(ung) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"fattla","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har gotländska för fjärta ”så att det följer tunt med”. Nordhögtyska Fatsch; dy, smuts på vägar.
","jfr":[]} {"baseform":"faun","wordforms":[],"text":"(latin Faunus) skogs- och herdegud i romersk mytologi, motsvaras av Pan hos grekerna. Ofta avbildad med bockhorn och bockben. Framställs ofta som en högst liderlig sälle som våldtar nymfer* och kvinnor. Därav faun om äldre, liderlig man. ”Hist.: sedan 1754.” (SO) \"Faunen låg framför mig, lyckligt drucken, inte sömnig av vin men rusig av lust, i halvslummer, handen över den uppvända pannan, armen på en vinsäck.\" (Brunner 2020 s 188)
","jfr":[]} {"baseform":"Faustfick","wordforms":[],"text":"se fistfuck.
","jfr":[]} {"baseform":"faxa","wordforms":[],"text":"(sl) skita. Enligt Luxikon.se kommer uttrycket från en grupp hamnvakter på Sandhamn i Stockholms skärgård som kommunicerade genom walkie-talkies. När någon behövde gå på toaletten skickade han bara ett ”fax” via sin walkie-talkie utan risk för att någon utomstående skulle förstå vad som var på gång. I sammanhanget talades det också om faxpapper för toapapper och toaletten kallades faxen.
","jfr":[]} {"baseform":"fear play","wordforms":[],"text":"(eng) av engelska fear; fruktan. Tillstånd som går ut på att tända någon med hjälp av rädsla. Ordlek på fair play; rent spel.
","jfr":[]} {"baseform":"feces","wordforms":[],"text":"se faeces.
","jfr":[]} {"baseform":"fedda","wordforms":[],"text":"(gbg sl) fitta. Används också som skällsord.
","jfr":[]} {"baseform":"Federationen","wordforms":[],"text":"(latin foederatio av foedus; fördrag, förbund) Så här berättar Anton Nyström (1885) om Federationen: \"Sedan 10 år tillbaka har en liflig rörelse pågått bland sedlighetsvännerna i Europa för motverkande af prostitutionen. Initiativet härtill togs 1875, efter miss Nightingales och miss Martineaus tidigare föredöme af en engelsk dam, fru Butler, som då började göra resor för att verka för sitt försatta mål och äfven härför året därpå stiftade ett internationellt sällskap den s k Federationen vars mål var: 1) att höja sedligheten. 2) att motverka prostitutionen och söka slutligen alldeles utplåna densamma. 3) afskaffandet af prostitutionskontrollen.” Einarsson (2009) berättar att Federationen bl a anklagades för att i sin tidskrift SedlighetsVännen beskriva den s. k besiktningen av prostituerade kvinnor på ett närmast pornografiskt sätt. Den svenska federationen grundades 1878.
","jfr":[]} {"baseform":"fedo","wordforms":[],"text":"(sl) fitta enligt luxikon.se.
","jfr":[]} {"baseform":"Fedrakomplex","wordforms":[],"text":"äldre kvinnas förälskelse i en yngre, närbesläktad man. Efter Faidra i grekisk mytologi, maka till kung Theseus (död ca 475 f. Kr) och dödligt förälskad i sin styvson Hippolytes. När hon avvisas av styvsonen driver hon först honom i döden och tar sedan sitt eget liv.
","jfr":[]} {"baseform":"feed-back","wordforms":[],"text":"(lmo) \"vomering\" enligt Uarda-Akademiens ordbok (Lund 1998).
","jfr":[]} {"baseform":"feeders","wordforms":["feederism"],"text":"(eng) av feed; mata. Feeders (sl) från engelska feeder; matare, utfodrare. En fettfetischism där den ena partnern blir sexuellt upphetsad av att mata sin moatjé för att denna ska bli riktigt fet.
","jfr":[]} {"baseform":"feeldoe","wordforms":[],"text":"(eng) feeldoes är en typ av dubbeldildo, en sexapparat, där ena partnern stoppar in den mer upprätta korta ändan i sin slida så den hålls fast där, medan den andra personen penetreras.
","jfr":[]} {"baseform":"fegis","wordforms":["fegslang"],"text":"(sl) kondom, för den som är för ”feg” att våga dra blankt. Jämför under dra. Fegslang även om den som använder kondom.
","jfr":["Fegslang","dra"]} {"baseform":"fegpippa","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt SAO (2013) ”att inte våga ha det sex man egentligen vill ha utan kör på säkra kort”. Därav fegpippare.
","jfr":[]} {"baseform":"fegslang","wordforms":[],"text":"(sl o so) kondom och om den som använder kondom och inte vågar köra blankt..
","jfr":[]} {"baseform":"feis","wordforms":["fejs"],"text":"(dial) fes, fjärtade. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"fejan","wordforms":["fejarn"],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har ”eufemism för ’fan’ ” med citatet: ”De va som fejan, sa dejan*.”
","jfr":[]} {"baseform":"fejksperma","wordforms":[],"text":"(sl) falsk sperma. ”Fejksperma brukar bestå av tvål, hudlotion eller Malibu. Jag föredrar Malibusperma.” (Puma Swede 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"fekal","wordforms":["fekalier","fäkal"],"text":"(latin faecalis till faex; drägg, bottensats) Strömberg (1979) har synonym till avföring. Fekal ”hist.: sedan 1881” och fekalier ”sedan 1915”. (NEO) Men det sistnämnda ordet finns med hos Dahlin (1850—1853). \"Ett enda fall där fekalier antyds har jag antecknat. Stellan skäms över att han gråter i skolan och simulerar naturbehov — Jag behöver... ja...” (Björkman 1937) Hammarén (2003) talar om en ”multifokal fekal lokal”.
\nI en artikel (DN På Stan 19/7-1980) om det stockholmska smutsvattnets väg till rening på 1960-talet berättas bl a om VA-verkets omskrivnings- och försköningslusta kring den skitiga hanteringen: ”I bassängen sjönk de fasta föroreningarna till botten. Men sen var det bara — hoppsan — och ut med det i sjön [...] eller ’recipienten’ som man gärna kallar det på VA-verket, liksom man ogärna använder ordet bajs, ej ens skit utan det mer kliniska latinska ’fekalier’.” Jämför esperanto fek!; skit! och feki; att skita.
","jfr":[]} {"baseform":"fel","wordforms":[],"text":"(euf) det är något fel på henne; hon är havande och därför inte sig lik.
","jfr":[]} {"baseform":"fela","wordforms":[],"text":"1 (sbst) kvinnans könsorgan. När stråken* gnids över felan (fiolen) uppstår ljuv musik. 2 (vb) om att bli/vara gravid som i göteborgska ”hon har felat lite grand”. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"felaktig","wordforms":["felaktog","felaktot"],"text":"(dial) även felaktog, felaktot. Gravid. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"felching","wordforms":[],"text":"av amerikansk slang felch, velch, fletch. Går ut på att ejakulera i röven eller fittan på partnern för att därefter omedelbart försöka suga i sig den avgivna sperman antingen med hjälp av enbart munnen eller med ett sugrör. Ibland kan också en sked vara hjälpmedlet och då brukar det kallas yoghurting. Den uppsugna sperman kan antingen sväljas eller så låter man den gå fram och tillbaka från mun till mun. Se även snowball. Uttrycket använt först i amerikanska bögkretsar för att senare sprida sig också till engelska bögar. ”Are you velching tonight?” Det kan också handla om att placera smådjur som ormar, gnagare, insekter m m i slidan eller ändtarmen.
","jfr":["snowball"]} {"baseform":"felera me","wordforms":["belera me"],"text":"(dial o so) även belera me. Rietz (1867) har felera; fela, fattas, men här ”lindrig ed”.
","jfr":[]} {"baseform":"felknullad","wordforms":[],"text":"(sl) sägs om den som säger helgalna saker eller gör något riktigt tokigt.
","jfr":[]} {"baseform":"fellagd","wordforms":[],"text":"(sl) även felvinklad, felvänd; bög, homofil.
","jfr":[]} {"baseform":"fellatio","wordforms":["penilinctus."],"text":"av latin fello; slicka, suga. ”Hist.: sedan 1976”. (SO) Om fello i ”begå fellatio” säger Adams (1982) att uttrycket ursprungligen kan ha varit en metafor, eftersom grundbetydelsen av verbet inte var ”suga” i största allmänhet utan ”suck the teat” (suga spenen). Fello har lämnat få spår efter sig i de romanska språken. Det ersattes av andra ord för suga, t ex sugere och suctiare. Fellatio står för kukslickning och sugning med hjälp av mun och tunga utförd av man, kvinna eller annat djur. Fenomenet beskrivs bl a så här i Encyclopedia Erotica (1967): ”Det krävs inga historiska citat för denna sedan antiken bestående perversion. Poesi, skulptur, keramik och måleri — i Egypten, Kreta, Etrurien, Grekland, Rom, Indien eller Peru — talar ett klart språk, även om fellatio ursprungligen gällde för att vara en lesbiernas och feniciernas uppfinning. För ’fellatio’ brukades ursprungligen verbet ’irrumere’ eg giva bröstet.”
\n”Fellatio känns som om ens ansikte blev våldtaget.” (Hite 1977) ”Jag älskade också att ta honom i munnen, och det var en verklig lättnad, när jag en dag stötte på företeelsen i en tung och lärd bok under beteckningen ’fellatio’. När glädjen till och med hade ett vetenskapligt namn, måste den ju duga!” (Brøgger 1978)
\nI antikens Grekland och Rom ansågs fellatio vara något mycket skamligt och detta inte av moraliska skäl utan av politiska. Det ansågs nämligen högst opassande för en fri man att syssla med något som vanligen utfördes av en slavpojke eller en tjänare.
\nUnni Drougge (2001) har en utförlig ”utläggning i att göra fellatio”. Det gäller som hon säger främst, ”att finna nöje i själva aktiviteten”. Och, fortsätter hon: ”Felet många gör är att inte hålla undan tänderna; man får kupa läpparna men samtidigt lämna utrymme i munhålan. Att fladdra omkring med tungan är onödigt och i viss mån distraherande. Manslemmen är ett bruksföremål som fungerar bäst med rytmiska och jämna rörelser.” Vidare bör man ”styra in penis mot kinden” och betänka ”att känsligheten är som störst vid ollonet, varför det inte är alldeles nödvändigt att låta hela biffstycket åka ända ner i halsen, då man kan uppleva lätt andnöd. Snabba men fasta korta tag går utmärkt att alternera med djupare bekantskaper.” Se även penilinctus.
","jfr":["penilinctus"]} {"baseform":"fellator","wordforms":[],"text":"(lat) kuksugare. ”Vad är det med den där Chrestus egentligen, jag tycker han verkar vara en fellator.” (Lundgren 2001) ”Move te fellator” (Hunink 2011) Stick, kuksugare!
","jfr":[]} {"baseform":"fellatrix","wordforms":[],"text":"(lat) kuksugerska. ”Amaryllis har gått till eftervärlden som Amaryllis Fellatrix, ty klottrets makt är stor. En övergiven och skvallrig älskare stod sannolikt för klottret. Det ansågs inte riktigt fint att suga kuk.” (Lundgren 2001) Den ptolemeiska drottningen Cleopatra VII (69—30 f Kr) lär vara tidernas största fellatrix då hon ska ha sugit av mer än tusen män.
","jfr":[]} {"baseform":"felleg","wordforms":[],"text":"(fno) adjektiv ferligr; motbjudande, ful, monstruös; grotesk, oformlig. Felleg er fuð sin bylli i Carina Holms (2013) tolkning ”grotesk/monstruös är fittan må penisen fylla”. Fynd på fyrkantig pinne från Bryggen i Bergen från ca 1250.
","jfr":[]} {"baseform":"fellera","wordforms":[],"text":"(från latin) suga kuk. Jämför fello och fellatio. ”Relationen mellan Annika och de män hon fellerar är inte fläckad av alla de känslor som finns i en personlig kärleksrelation...” (Thompson 2008) ”Sabina felas no belle faces.” (Hunink 2011) \"Sabina, du är värdelös på att suga kuk.\"
","jfr":["fellatio","fello"]} {"baseform":"fello","wordforms":[],"text":"(lat) suga. Den värsta skymf en romare kunde utsättas för, var att bli beskylld för att praktisera cunnum lingere, dvs att slicka eller suga fitta. Att bli kallad fellator, kuksugare, var nästan lika illa som att anklagas för att utöva cunnilingus*. Varför det förhöll sig så förklarar Mohr (2013) med att i det antika Rom var oral-genital kontakt starkt tabubelagd om man inte var den mottagande partnern. Oral sex smutsade ner munnen \"den heligaste delen av kroppen\". En mun som utfört oralsex var smutsigare än könsorganen själva.
","jfr":[]} {"baseform":"felsteg","wordforms":[],"text":"(euf) enligt Ingers (1977) om ”barn u.ä.” Omkring 1930. Och Ingers har också: ”Det var ett litet trevligt felsteg hon hade.” U ä = utom äktenskapet.
","jfr":[]} {"baseform":"fem mot en","wordforms":[],"text":"(sl) onani, runk. Engelskan och tyskan har five against one respektive fünf gegen einen och i engelskan finns också mother fist (näve) and her five daughters. Norsk slang har den femfingrede enken och ta fem søstre til hjelp om samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"femboy","wordforms":[],"text":"(sl) slangopedia.se har \"feminin kille som klär sig i knästrumpor och kjol\".
","jfr":[]} {"baseform":"femcel","wordforms":[],"text":"se incel.
","jfr":[]} {"baseform":"femdom","wordforms":[],"text":"uttytt feminindominans. Man som vill domineras av en kvinna. ”Det finns en massa karlar som är trötta på att behöva ta initiativet i sängen och inget hellre vill än att bli uppbundna och dominerade av en kvinna. ’Femdom’ kallas det och är en stor grej på nätet.” (Shocking Lies 2000)
","jfr":[]} {"baseform":"femfemma","wordforms":[],"text":"(sl och so) idiot. Ursprungligen uttryck för en person som förklarades straffri enligt kapitel 5 § 5 i strafflagen (1864) , där person som förklarats otillräknelig var straffri. Sedan 1965, då brottsbalken började gälla, har femfemma ingen förankring i strafflagen.
","jfr":[]} {"baseform":"femfingrade änkan","wordforms":[],"text":"(sym) en mans hand vid runk, onani.
","jfr":[]} {"baseform":"femi","wordforms":[],"text":"(sl) feminin, kvinnlig bög.
","jfr":[]} {"baseform":"femidom","wordforms":[],"text":"liknar en kombination av pessar och kondom och har, enligt sjuksköterskan Bente Eriksen och gynekologen Greger Eriksen, som lanserade femidomet i mitten av 1980-talet, bägges fördelar men är tillförlitligare. Ottar (3/2005) anser att lanserandet av femidomet är det viktigaste som hänt på preventivmedelsfronten, sedan p-piller, när den kom i början av 1990-talet. Ottar vet också att berätta att på Sri Lanka ”lanserade de prostituerade femidom som en sexleksak — där kicken var att kunden fick sätta in den. [...] Konstruktionen av femidomen innehöll dessutom en överraskning. Längst in finns en plastring som lär intensifiera mannens orgasm när den stöter mot penis. Så de prostituerade började ta mer betalt för sex med en femidom.” Femidomet består av en plastpåse försedd med en inre ring som anbringas högt upp i slidan framför livmodermunnen och en yttre, större ring, som anbringas utanför de stora könsläpparna. Används tillsammans med någon form av smörjmedel. Femidomet skyddar också mot diverse infektioner då kvinnans könsorgan är helt täckta.
","jfr":[]} {"baseform":"femifili","wordforms":["femifilia","femiphilia"],"text":"(latin femina; kvinna och grekiska philia; kärlek) transvetism. Se transvestit och transsexualitet.
","jfr":[]} {"baseform":"feministknepet","wordforms":[],"text":"(sl) en kille bedyrar att han är feminist för att få sig ett ligg.
","jfr":[]} {"baseform":"femkrona","wordforms":[],"text":"(lmo) skitfläck i underbyxorna stor som ett femkronors mynt.
","jfr":[]} {"baseform":"femma","wordforms":[],"text":"1 (sl) slå en femma; pissa. Jämför under sju. 2 (euf) dass. Ord som Eben Thysell (f 1928) i Norrköping hört av sin farmor bl a i hennes ”behöver du gå på femman? ” Om ursprunget vågar han inte ens gissa. Kanske ett noaord så gott som något för att maskera platsens rätta natur.
","jfr":["sju"]} {"baseform":"femme","wordforms":[],"text":"1 (franska femme; kvinna) internationell beteckning på lesbisk eller heterosexuell kvinna som i ett sexuellt förhållande intar en passiv och hängiven ”kvinnoroll” i t ex ett butchfemmeförhållande. Se butch. Femme fatale; franska för attraktiv, sexig kvinna, ”olycksbringande (fatal) kvinna”. SO har ”hist.: sedan 1940”. Också om transvestit. ”Det var ’femmen’ som var dominant och penetrerade ’butchen’, och ibland finns inte polariserade könsroller över huvud taget.” (Östergren 2006) \"Dagny symboliserar alltså ett hot; kvinnan som förförerska, en femme fatale som leker med männens känslor.\" (Camilla Larsson om Dagny Juel i Vänner och fiender (Carlssons 2016).
\n”Femmen är kvinnligheten personifierad. Hon klär upp sig i kjolar, klänningar, blusar, sminkar sig och bär nagellack. Femmen ser sin påsatta kvinnlighet som politisk. Hon tar kvinnligheten ett steg längre, snurrar den några extra varv och skapar något nytt. Femmen åtrår andra kvinnor, gärna butchen.” (Informant hos Carlson 2009) 2 femme fatale; transvestit* enligt folkmun.se.
","jfr":[]} {"baseform":"femme fatale","wordforms":[],"text":"se under femme.
","jfr":[]} {"baseform":"femmig","wordforms":[],"text":"(sl) till femme*. ”Inledningsscenerna i en fjärde film visade en mer ’femmig’ (feminin) lesbisk kvinna som kommer hem från sitt arbete som domina, en dominant sexsäljare.” (Östergren 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"femmo","wordforms":[],"text":"(sl) feminin bög. Jämför femme.
","jfr":["femme"]} {"baseform":"femoralism","wordforms":[],"text":"(latin femur; lår, höft) kallas det när en man för in penis mellan låren på partnern. Det mjuka partiet sluter sig om könsorganet och ger samma friktion som när penis förs in i slidan.
","jfr":[]} {"baseform":"femte lemmen","wordforms":[],"text":"(sym) kuken. Se även tredje benet och lem.
","jfr":[" lem","tredje benet "]} {"baseform":"femti femti","wordforms":[],"text":"(sl) hälften var. 1 bisexuell* person. 2 hermafrodit*.
","jfr":[]} {"baseform":"femton","wordforms":["fula siffror"],"text":"(euf) istället för det ’fula’ sjutton används ibland tal runt omkring för att på det sättet mildra effekten av svordomen eller eden. Lars Holm (1968) berättar att i De sena tilläggen i Swedbergs Swensk Ordabok (Uppsala-Handskriften) finns bl a ”femton: wasz femton”, något som tyder på att fenomenet med att ta udden av det fula sjutton är gammalt. Se även fula siffror.
","jfr":["fula siffror"]} {"baseform":"femöring","wordforms":[],"text":"(sl) 1 bröstvårta, för form- och färglikhet med det gamla femöresmyntet. ”Behån var verkligen tunn som den skiraste sommardröm. Och Ulla-Britta frågade då och då om Astolf var säker på att ’femöringarna’ inte syntes.” (Rådström 1954) 2 femöring, femöres; lösaktig kvinna. Se även billig, 10-öres-brud och 150 spänn.
","jfr":["150 spänn","billig, 10-öres-brud"]} {"baseform":"fenga","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se betyder fenga: lukt, stank, odör, os. \"Fy (fan) vad det fengar här.\"
","jfr":[]} {"baseform":"feromoner","wordforms":[],"text":"bildning till grekiska pherein; bära, frakta och -mon i hormon. Enligt NEO ”hist.: sedan 1967”. Det rör sig om hormoner som ofta avges från körtlar och fungerar via luktsinnet som ett slags ”kemiskt” språk mellan individer av samma art. Kan bl a verka sexuellt stimulerande. ”Huka er i hans manliga feromoners kölvatten, era magrutade Narkissosar.” (Belle de Jour 2006) \"Kvinnor avsöndrar feromoner vid ägglossning så att man luktar gott.\" (Kalmér 2022 s 290-91) Se också under djur, så gör.
","jfr":["djur, så gör"]} {"baseform":"ferrari","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Efter det italienska sport- och racerbilsmärket Ferrari. Bilen som penisförlängare.
","jfr":[]} {"baseform":"fertil","wordforms":[],"text":"(latin fertilis; bördig, fruktbar till ferre; bära) fruktsam, fortplantningsduglig. ”Hist.: sedan 1783”. (NEO) Kvinnans fertila ålder sträcker sig från hennes första menstruation till hennes sista, en tidsperiod på cirka 40 år. Mannen däremot kan i praktiken avla barn från den första sädesavgången fram till sin död. Motsats steril. ”Den som i smyg röva bort ett farlit fertilt fruntimmer för att förlusta sej me hon ska straffas genom att begravas levande.” (Teratologen 2003) \"Fertila män tänker på sex, jag vet inte hur många gånger i timmen? Det driver sig självt.\" (Kalmér 2024 s 280)
","jfr":[]} {"baseform":"fes","wordforms":["fess"],"text":"(dial) fjärt, speciellt i Hälsingland men också enligt Rietz (1867) i Östergötland om träck. Persson-Mirea (1974) har skällsorden fesshund om nån som luktar illa, och fesnypa; vädersläppare. Fes (mil sl) lukt. (Langenfeldt 1947) Swedberg (1720-t) har fess; pedor dvs smuts, orenlighet samt skällsordet fessbracka. Enligt Trafiksäkerhetsverket är FES olämplig bokstavskombination för en bilregistreringsskylt, medan däremot FIS* verkar gå för sig. ”—Magistern! Fia fes! —Tyst! — Nej högt!” ”Och käringen f-s så det small i vägg/ För hon var bjuden i barnsöl.” (Byrman/Olofsson 2011) Från 73-årig man har jag fått följande vid samtal 31 oktober 2018: \"Yngre manlig skådis vid Pistolteatern i Gamla Stan i Stockholm under en föreställning 1970. Pruttar ljudligt med läpparna. — De' fes jag på!
","jfr":[]} {"baseform":"fesa","wordforms":[],"text":"(dial) 1 cunnus*. 2 fisa, fjärta. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fesaho","wordforms":[],"text":"(sk) klosettskål. ”Där finns en borste, du kan väl gorra ren fesahoen etter di.” (Ohlmarks 2004) Se också klosett, skål och under fes.
","jfr":["klosett,"," fes","skål "]} {"baseform":"fese","wordforms":[],"text":"(dial) släppt väder. (ORB) Fesesopp; röksvamp.
","jfr":[]} {"baseform":"feshlig","wordforms":[],"text":"(dial) Slangopedia.se har ”äcklig, dålig, ful” i Göteborg och Västergötland.
","jfr":[]} {"baseform":"feshyllan","wordforms":[],"text":"(so) benämning på biografläktare. \"Förr fanns på biograferna dels salongen, dels läktaren: en utbyggd balkong som stack ut över kanske en fjärdedel av parketten. Biljett till läktaren kostade måhända en 25-öring extra så där kring året 1960. Att köpa biljett till hyllan var lyx. Den ev. lite högfärdiga läktarpubliken kunde man sänka genom att kalla läktaren för feshyllan. Om några nere i salongen släppte sig, skulle de illaluktande gaserna enligt fysikens lagar stiga snett uppåt och drabba folket på hyllan. Därav öknamnet.\" (man från Västkusten 73 år)
\n","jfr":[]} {"baseform":"fesk","wordforms":[],"text":"
(dial) se fisk (1).
","jfr":[]} {"baseform":"feskafetta","wordforms":[],"text":"(gbg sl) kallas det när man fiskar men inte får någon fångst.
","jfr":[]} {"baseform":"Feskekörka","wordforms":[],"text":"(gbg sl) fiskhallen i Göteborg. Här ”snippa.*” (Thorén 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"feskoja","wordforms":[],"text":"(dial) kraftig, ljudlig fjärt. Uppgift från OFS som även upplyser om att den som släpper en feskoja kallas fesoxe.
","jfr":[]} {"baseform":"fesla","wordforms":[],"text":"(sk) småfjärta. ”Sitter du å feslar så får du gå ut.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"fesmölla","wordforms":[],"text":"(sl) ”fläktapparat för luftväxling i restauranglokal (som fördriver dålig lukt).” (Ingers 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"fesse","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fest","wordforms":[],"text":"(sl) ”samlag”, enligt Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1912. Troligen från Thesleff (1912) och hans appendix.
","jfr":[]} {"baseform":"festblåsa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 stor, rymlig urinblåsa med vilken man inte behöver ”gå ifrån” ens under den längsta fest eller annan tillställning. Se även salongsblåsa. 2 festblåsa kallas den svarta kondomen, då den ofta köps innan man går på fest.
","jfr":["salongsblåsa","festblåsa"]} {"baseform":"festivalområde","wordforms":[],"text":"(lmo) ”underlivet*”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"festocke","wordforms":["tocke"],"text":"(dial) storfjärtare. (OFVG) ÖSO har festocke; person som fiser ofta\". Se även tocke.
","jfr":["tocke"]} {"baseform":"festraind","wordforms":[],"text":"(dial ) féstraind; väderspänd, fisnödig.
","jfr":[]} {"baseform":"festräd","wordforms":[],"text":"(sk) lärk. Förr i tiden satte man in grenar av lärk för att neutralisera dålig lukt t ex fislukt. Uppgift från Ambrius (2002).
","jfr":[]} {"baseform":"fesvred","wordforms":[],"text":"(dial) väderspänning, magknip. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"fesåra","wordforms":[],"text":"(dial) fisåder; ändtarm. ”Ni må tro dä litar på fesåra.” (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"fet","wordforms":[],"text":"(euf) när man i västra Nyland i Finland säger att ”hon är fet” (fietär) kan det innebära att hon är gravid. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"feta","wordforms":["feting"],"text":"1 (sl) feta, feting; stor, innehållsrik och dallrande spottloska. 2 feta, fitu (dial); cunnus. (OFS) 3 feting; kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"fetbånge","wordforms":[],"text":"se bånge.
","jfr":[]} {"baseform":"fetisch","wordforms":["fetischism","staty"],"text":"(franska fétiche, av portugisiska feitiço; amulett, trolldom egentligen konstgjord av latin facititius; konstgjord) föremål som anses ha eller representera magisk-religiös kraft eller makt. Här om sexuell vällustkänsla vid åsynen av föremål eller kroppsdel. Termen erotisk fetischism används första gången 1887 av den franske psykologen Alfred Binet (1857—1911) i boken Le Fétichisme dans l’amour och blir allmänt känd i den österrikiske psykiatern Richard von Krafft-Ebings Psychopatia sexualis (1894). Erotisk fetischism innebär att olika kroppsdelar (t ex hår, byst) eller klädesplagg (t ex skor [speciellt högklackade], underkläder) samt vissa material (t ex gummi, läder) upplevs som sexuellt laddade och nödvändiga för sexuell stimulans och tillfredsställelse. ”Fetischism med inriktning på kläder och skor är det absolut vanligaste. [...] Fötter, behåring, ben, bröst, naglar och smink är typiska ’kropps-fetischister’. [...] Något ovanligare är fetischistiska intressen för extrem fetma, jättekvinnor, dvärgar, clowner, träd, att blåsa upp och smälla ballonger och fantasier om att ha uppblåsbara kroppsdelar.” (Bäsén 2006)
\n”För en icke-fetischist kan uttrycken och diskussionerna inom fetischvärlden ibland uppfattas som lite bisarra. Exemplevis blir de ballongfetischister som älskar sina ballonger upprörda över de ballongfetischister som tänder sexuellt på att smälla ballonger på olika sätt.” (Bäsén 2006) ”Men det hände; jag gick in i Karins rum, fram till sängen, böjde mig ner och nöp lätt i strumpbyxan. Den var sval och len. Jag lät ena handens lång- och pekfinger glida över nylonet. Jag blundade, pulsen ökade, jag blev varm i hela kroppen, huden hettade, kuken bultade innanför morgonrocken: det var som om jag hade ett extra hjärta där.” (Ninni Holmqvist: Röd strumpa, Perversioner 2003) Se även staty (2).
\nIbland ersätter fetischisten det älskade objektet med någon del från den egna kroppen. Så kan fotfetischisten dyrka sin fot och känna vällust av att betrakta och känna på den, precis som handfetischisten kan svärma för eller drömma om att äga vackra händer. Fabricius-Møller (1946) berättar om en kvinna som på uppmaning av sin älskade skickade honom ”ett av sina intimaste plagg” när han var på semesterresa. ”Med detta i munnen gick han promenader längs stranden och uppnådde den våldsammaste erotiska upphetsning med utlösning, vilket han sedan beskrev i sina brev till henne.” Det händer också att t ex föremål, lukten och rösten hos den älskade kan verka förlamande på partnern och t o m framkalla sexuellt äckel och impotens.
\nMånga fetischister grundar sin böjelse i barndomen. Det rör sig ofta om något man saknat eller förlorat under uppväxtåren och som man nu försöker återfinna genom dessa fetischer. Det är inte alltid som målet för dessa sexuella handlingar är att få ett visst sexbehov tillfredsställt utan det kan lika gärna handla om att få helt andra behov uppfyllda som t ex omvårdnad, uppmärksamhet och bekräftelse. Jämför partialism.
","jfr":["staty"]} {"baseform":"fett","wordforms":["flott"],"text":"(sl) sperma. ”Slicka upp det där stekflottet nu.” (Delany 2009) Se också under syl.
","jfr":["syl"]} {"baseform":"fetta","wordforms":[],"text":"(dial) fitta. ”Amanda gångade ner till stranden/ och satte rumpan i bara sanden/ hur mer hon rensa, hur mer hon fann/ och uti fettan satt en engelsman.” (Jacobsson 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"fettburk","wordforms":[],"text":"(sl) blöt, välsmord fitta. Jämför burk (3).
","jfr":["burk"]} {"baseform":"fetto","wordforms":[],"text":"(so) fet person. \"Ditt djävla fetto!\"
","jfr":[]} {"baseform":"fettrans","wordforms":[],"text":"(svr) i stil med fan, helvete. Uppg från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"feuille de rose","wordforms":[],"text":"(franska rosens blad). Guirad (1975) har ”fais-moi une feuille de rose; caresses linguales sur la région anale”. Det rör sig om tungkyssar eller smekningar i analområdet. Se vidare under ros.
","jfr":[]} {"baseform":"FFL","wordforms":[],"text":"(eng sl)1 kort för Fuck For Life; knulla för livet! 2 Fucked For Life; förstörd för livet.
","jfr":[]} {"baseform":"FFS","wordforms":[],"text":"(svr) For Fuck Sake; för helvete, för Guds skull.
","jfr":[]} {"baseform":"fia","wordforms":[],"text":"(sl) 1 spela fia med knuff; knulla. Ett sällskapsspel. ”Greven (med stilkänsla). — Tack, Jean. Fröken har just omförmält att ni är en bövel på fia med knuff. Knullar med ackuratess, så det stänker!!” (Grafström, Kärlek 11/1969) 2 fitta. 3 lesbisk.
","jfr":[]} {"baseform":"fialotta","wordforms":["lotta."],"text":"(smn) fitta. Se även lotta.
","jfr":["lotta"]} {"baseform":"fib","wordforms":[],"text":"(sl) 1 lesbisk. 2 FIB (för sl) Fittor I Betongen; otrevliga, taskiga typer.
","jfr":[]} {"baseform":"fibba","wordforms":[],"text":"1 (dial) ha samlag. (OFS) 2 förslag tiill ord för kvinnlig onani (1% av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) om bästa ord för fenomenet. Se också klittra.*
","jfr":["klittra"]} {"baseform":"fibbul","wordforms":[],"text":"(dial) penis. Uppgift från OFS. Rietz (1867) har fibbul; svans ”enkannerligen på hundar”.
","jfr":[]} {"baseform":"fiberhurra","wordforms":[],"text":"(sl) hos Thesleff (1912) ”loci muliebris” av locus; plats, rum och muliebris; kvinno-, kvinnlig. Kvinnlig blygd. Jämför muliebria.
","jfr":["muliebria"]} {"baseform":"fibra","wordforms":[],"text":"(sl) fitta, flicka, kvinna, enligt Gibson (1969). Kotsinas (1998) har enbart ”kvinnans könsorgan”. Svahn (1999) har fibra för kvinnans yttre könsorgan, vulvan.
","jfr":[]} {"baseform":"fica","wordforms":["fula fingrar"],"text":"1 (latin ficus; fikon även om kvinnans könsorgan) obscen gest (göra fikonet) som innebär att handen hålls knuten med tummen stickande fram mellan pek- och långfinger. I Språkspalten (SvD 28/1-2006) berättas om en text från 1618 där en son smädade sin moder; ”han ’giorde gäckerij aff henne, och lät henne se fikonen’.” Markerar samlag. Se även fula fingrar och fikon. 2 (ita) fitta. Se också figa.
","jfr":["fikon","figa","fula fingrar"]} {"baseform":"ficka","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Kanske av tyska ficken* eller av ficka; förvaringsplats.
","jfr":[]} {"baseform":"fickbiljard","wordforms":["fickpingis","fickjojo","fickrunk","ficktennis."],"text":"(sl) även fickpingis, fickjojo, fickrunk, ficktennis. Spela, leka med kuken i skydd av fickan. ”—Varför går du med handen i fickan hela tiden? frågade hon och sneglade ner på hans byxor. Men han visste att hon inte kunde se något. —För att jag gör det. —Spelar du kanske fickbiljard?” (Vibeke Willumsen, Sänghästen 1987) Norsk slang har spille lommetennis och dansk slang spille lommebillard. Danskan har också lommepistol om kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"ficken","wordforms":[],"text":"(ty) knulla. Signaturen K W i Skanör berättar: ”En bekant till mig som för ett antal år sedan studerade i Tyskland talade vid något tillfälle om sin FICK-ALMANACK. Han fick då en fråga från de tyska kollegorna om han skrev upp samlag.” Se också fika, ficka.
","jfr":["fika, ficka"]} {"baseform":"fickfacklar","wordforms":["fickfacklare"],"text":"(åld so) enligt Karlsson A & A (2020) är uttrycket hämtat från tyskans Fickfacker; opålitlig person och Fickfackerei med betydelsen bedrägeri eller nonsens. Från samma källa kommer citaten: \"Ja, Heinrich Lund han fickfacklar mot eder.\" och \"Säger du att jag är en fickfacklare?\" (s 121)
","jfr":[]} {"baseform":"fickpingis","wordforms":["ficktennis"],"text":"se fickbiljard.
","jfr":[]} {"baseform":"fickrunkare","wordforms":[],"text":"(sym o so) betydelsen ger oss Olle Waller (2002) i följande citat: ”Långt in i modern tid betraktades den som gick med händerna djupt nedstuckna i fickorna som en ’fickrunkare’. Fickrunkaren utgjorde på något sätt sinnebilden för en lättjefull slashas som inte gärna högg i om det inte var alldeles nödvändigt.” ”Utbildar vi ungdomen till försiktiga fickrunkare som kan lösa integralekvationer, men som inte vet hur man tar en mödom om våren?” (Häglund, Kärlek 5/1966)
","jfr":[]} {"baseform":"fidda","wordforms":[],"text":"(lmo) en sydsvensk barnvänlig version av fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fiddeli","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Omskrivning för att undvika det \"fula\" fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"Fiddlers Green","wordforms":[],"text":"(sjö) spelemans äng. Dalnäs (2014) har ”sjömännens avtalsenliga yrkesparadis när de råkar törna in för gott. Där finns ett överflöd av livets goda, galanta damer att ta en svängom med bland prunkande träd som bågnar av färdigbuteljerade frukter, vilka som omväxling serveras av jordelivets befälhavare”.
","jfr":[]} {"baseform":"fiende","wordforms":[],"text":"fornsvenska fiande, isländska fjándi. Söderwall (1886) har fiande för djäfvul, djävulsättling, fan och troll. Han nämner också att fiande används \" i svordom och hvardagligt uttryck\". Symboliskt fiende; kuk. Jämför engelskans enemy med samma betydelse. ”... visade mig den fiende jag hade att gå i närkamp med, styvt uppbärande sitt stolta huvud utan huva och glödande rött till färgen.” (Cleland 1965/1749) Danskan har være gået over til fjenden; vara homosexuell.
","jfr":["enemy"]} {"baseform":"fiffa","wordforms":[],"text":"(sl) \"kvinnlig motsvarighet till olla*\". (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"fiffi","wordforms":["fiffilura"],"text":"(smn) fitta. ”Fiffi låter som något man klär i blöjbyxa och stoppar ner i spjälsängen. Kombinationen av vulgaritet och infantilism är så motbjudande.” (Hanna Fahl: Tre ord som får mig att må illa. Krönikan, SvD 1 okt 2010.) Enligt en undersökning från Novus, hösten 2020, var fiffi ett populärt namn på fittan för kvinnor i åldersgruppen 16—29 år.
","jfr":[]} {"baseform":"fiffy","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fifla","wordforms":[],"text":"(fno) förföra*.
","jfr":[]} {"baseform":"fiflingar","wordforms":[],"text":"(fno) förförelse*.
","jfr":[]} {"baseform":"fifty-fifty","wordforms":[],"text":"(sl) engelska för hälften var. Här om bisexuell*. Jämför femti femti.
","jfr":["femti femti"]} {"baseform":"figa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför italienskans la figa med samma betydelse. Även om flicka. Se även fica (2).
","jfr":["la figa","fica"]} {"baseform":"figgan","wordforms":[],"text":"(sl) Gibson (1978) har betydelsen toalett i uttrycket ”gå på figgan”. Ingen ledtråd ges till ordets ursprung och förutom hos Gibson har jag också stött på ordet hos Wiklund (1999) som ju bl a tar upp ”klyket” (språket) på söder i Stockholm på 1940-talet. Slangopedia.se tar också upp ordet och menar att det var \"populärt slang i Eskilstunatrakten, främst på 1980- och 1990-talet”. Även i folkmun.se finns ordet med.
","jfr":[]} {"baseform":"figge","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell. ”Troligen är han figge. Och kvinnan fag hag.” (Drougge 1998/2003) Se fag hag.
","jfr":[]} {"baseform":"figging","wordforms":[],"text":"(sl) stimulans av anus med ingefära. Orsakar en starkt brännande men ofarlig känsla i anus. Kallades tidigare feaging och användes för att pigga upp gamla hästar när de skulle säljas.
","jfr":[]} {"baseform":"figo","wordforms":["fula fingrar."],"text":"(latin figo; slå eller borra in) stöd för fingret. Förnedrande fingertecken med knuten hand med enbart långfingret stickande ut. Känt sedan medeltiden. Se även fula fingrar.
","jfr":["fula fingrar"]} {"baseform":"fiis","wordforms":[],"text":"(dial) släppa sitt väder*. (ORB) Ljudhärmande.
","jfr":[]} {"baseform":"fiitt","wordforms":["fittæ"],"text":"(dial) kvinnliga genitalier. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"fika","wordforms":["kaffe"],"text":"(sl) knulla. Norskan har fika; göra små hastiga rörelser, och tyskan ficken; knulla samt esperanto fiki; knulla. Fika, backslang av kaffi, sätter man ju annars mest i samband med att dricka kaffe, som ibland kan utgöra en god inledning på en annorlunda fikapaus. I betydelsen dricka kaffe är ordet, enligt NEO, \"hist.: sedan 1931”. Se även kaffe. ”Några barn i åldern fem till sju år hittade en porrtidning [...] — Det heter knulla va, pippa, fika — Samlag, ligga med varann, gosa, snusa, tutta, kuka. — Usch nej, va snuskigt. — Äckligt! Kom vi visar fröken.” (Aigner 1983)
","jfr":["kaffe"]} {"baseform":"fikon","wordforms":["fikonlimpa"],"text":"fornsvenska fikon från latin ficus; fikonträd. 1 (sl) fitta. Kanske för formlikheten och/eller för att fikonlövet alltsedan Adam och Evas tid förknippats med det kvinnan har mellan benen. ”Ej behöver en målare skämmas för att visa er Evas blottade bröst, men dristar han låta penslen löpa ända ned till hennes midja, så måste han kasta henne en fikongördel om livet, ty här heter det: procul hinc, procul este, profani! (Wallenberg 1781/1960) ”Nyfikenheten inom mig var starkare än till och med åtrån och jag kände mig för i hennes kön. Jag slogs av att det påminde om ett fikon (italienarna använder smeknamnet fica på det) för det öppnade sig för mina smekningar och jag kunde försiktigt sticka in ett finger.” (Erotica 1992)
\nFikonet var, enligt Adams (1982), en vida spridd könssymbol under antiken. I Grekland användes det bl a metaforiskt för anus, och latinets fica var en metafor för ”sårig eller öm anus” orsakad av analt samlag. Uttrycket var vanligt under den romerske epigramdiktaren Martialis’ (ca 40—104) dagar. Senare kom fica* mest att stå för kvinnans könsorgan. 2 tasksten. ”Smörj den också, så att den blir brun och kraftig som en fikongren, sa han och ökade vinkeln mellan sina lår, så att de båda fikonen syntes bättre.” (Eckerbom, Kärlek 7/1967) 3 (sl) fikon(limpa); kvinnobröst. 4 (sl) fikon homosexuell. 5 fikontecken går enligt Rabelais (1966) ut på att knyta näven och sätta tummen mellan fingrarna. Tecken på förakt och uppenbart hån. Se även fula fingrar och limpa. 6 hemorrojd. \"Den som inte gör det, må han traska bland lärda poeter med häcken full av fikon\" Detta är Carl Magnus Juliussons översättning från 40 Priapus presenterad i Priapeia (2021) som i original lyder: \"qui non fecerit, inter eruditos ficosissimus ambulet poetas\". Carl Magnus Juliusson förklarar också uttrycket häcken full av fikon: \"Man ansåg att hemorrojder — som kunde uppkomma som resultsat av analsex — påminde om fikon.\"
","jfr":["fula fingrar "]} {"baseform":"fikonlöv","wordforms":["intima plagg "],"text":"(sl) minitrosa. SO har ”särsk. som skydd för könsorgan (urspr. löv från fikonträdet) [hist.. sedan 1541]”. Se även intima plagg och löv.
","jfr":[" löv","intima plagg "]} {"baseform":"fikonlövskampanjen","wordforms":[],"text":"lanserades på det tridentinska kyrkomötet 1545—1563 i Trinto (Trient) i norra Italien och fick ut på att \"anstötliga\" manslemmar i konsten försågs med ett fikonlöv. \"Det brukar ibland påstås att påven Pius IX (1792—1878) personligen hackade bort påvestatens manslemmar. Det är en skröna. Istället var det en månghundraårig kampanj mot kön i konsten som låg bakom...\" (Anders Rydell: Stalin skulle stå kvar om statyer aldrig revs. SvD Kultur 18 juni 2020) Se även under fikon.
","jfr":["fikon"]} {"baseform":"fikonsopptunna","wordforms":[],"text":"se sopptunna.
","jfr":[]} {"baseform":"fikus","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell man. Bergman (1985) hittar ordet i skriftlig form första gången hos Thesleff (1912). SO har ”hist.: sedan 1916”. Thesleff menar att ordet kan ha lånats från Tyskland, där det är slang för kuk. Han har svårare att koppla samman ordet med krukväxten fikus.
\nFicus är latin och betyder fikon, fikonträd. Inom medicinen var ficus tidigare en vårta eller svulst som dök upp vid ändtarmsöppningen och på eller i närheten av könsorganen. ”Den nedersta kotan på ryggraden sköt upp en liten smula. Där nedanför började stjärtripan, först bred, sedan trängre och djupare i samma mån som skinkornas fyllighet ökade. Så kom det lilla runda ficushålet med dess veck.” (Apollinaire 1993) ”Ensamstående man fyrtiofem år gammal, inga barn, inte ett fruntimmer så långt ögat ser, bor som en fikus, äter som en fikus, dricker som en fikus, klär sig som en fikus, såg ni förresten dom där fjolliga baskrarna som han hade på hatthyllan ute i hallen?” (Persson 2003) Även fikusskrälle; bög.
","jfr":[]} {"baseform":"fil","wordforms":["filbytare"],"text":"(sl) 1 kuk. Jämför rasp. 2 köra i fel fil; vara homosexuell. 3 byta fil; ändra sexuell läggning. Se även filbytare.
","jfr":["filbytare","byta fil","rasp"]} {"baseform":"fila","wordforms":["fila en kana"],"text":"(sl) rörelsebeskrivande. Runka, knulla. Vanligt redan på de gamla romarnas tid (tero; fila, nöta om knull och runk). Med hos Thesleff (1912). Fila upp och ner eller fram och tillbaka. ”Det var inte jag som filade på henne, det var hon som filade på mig! Hon knullade i alla fall mest...” (Drougge 1998/2003) ”Grannen filade honom och när operationen var klar återgick man till att dricka som om ingenting hade hänt.” (de Sade 2005/1785) ”Hem och fila”; äktenskapligt knull. Det behöver dock inte röra sig om en fullbordad handling utan fila kan också betyda att mannen gnider kuken fram och tillbaka utanpå fittan tills det går för honom. ”... och ändå vill du att jag ska knulla som en kristen hustru som låter sig filas på lördagskvällen iklädd sitt smutsiga nattlinne...” (Louÿs 2011) Även fila en kana/gök, fila på röret och fila på trumpeten; runka.
","jfr":[]} {"baseform":"filbytare","wordforms":[],"text":"(lmo) att byta sexuell läggning från t ex hetero- till homosexuell eller tvärtom. Se också under fil.
","jfr":["fil"]} {"baseform":"filéer","wordforms":[],"text":"(euf) blygdläppar*. ”Axel särade på hennes svullna filéer, drog undan det köttiga draperiet* och kände på rosen.” (Drougge 1996) ”Jag satt uppe en hel natt och inspekterade mina inre och yttre filéer. Det var en ohygglig syn! Särskilt de inre. En styggelse...” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"fileo","wordforms":[],"text":"(grek) älska, tycka om mer vänskapligt. Jämför (grek) filos; vän.
","jfr":[]} {"baseform":"FILF","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Father I Like to Fuck. Se vidare MILF.
","jfr":[]} {"baseform":"filibajs","wordforms":[],"text":"(sl) riva av ett filibajs; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"filiduna","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"filiduska","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. Troligen Johan Henric Kellgrens (1751—1795) eget ord för duska* använt i hans ”Ur brev till H.C Schmiterlöw den 28 dec. 1781”: ”Se tusen nakna flickors sköt/ Med pattar skinande och klara/ Och filiduskarne helt bara.”
","jfr":[]} {"baseform":"filifjonkan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan. Figur i Tove Janssons (1914—2001) serie om Mumintrollen. Se även under smeknamn.
","jfr":["smeknamn"]} {"baseform":"filipisa","wordforms":[],"text":"(lmo) knulla. Svante Foerster har med ordet i förordet till Kärlek 6/1966.
","jfr":[]} {"baseform":"filla","wordforms":["klittra"],"text":"(sl) 1 runka, onanera. Gissningsvis kan ordet vara en ”försvenskning” av engelska feel; känna. En annan tänkbar koppling är filla—pilla. Förslag till ord för kvinnlig onani (2% av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) för bästa ord för fenomenet. Se även klittra. 2 spotta enligt slangopedia.se.
","jfr":["klittra"]} {"baseform":"fillebräck","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"fillet","wordforms":[],"text":"(sam) förföra*.
","jfr":[]} {"baseform":"fillibajsa","wordforms":["fillipisa","fillifeja"],"text":"(sl) knull, knulla. Kanske nonsensartade svenglishord utgående från engelska fill in; fylla i. Det skulle kunna vara fråga om att fylla i bajs- respektive kisshålet på kvinnan. ”När de åkt en stund kom de fram till en lada och kom då överens om att gå in och riva av ett filibajs i halmen.” (O’Månsson 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"fillibaner","wordforms":[],"text":"(sl) kalsonger. Se intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"fillidutta","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. ”Jag gillar långa förspel där jag retar din fuktiga fittöppning till extas innan jag tränger in min knullhårda lem i din söta ’fillidutta’.” (Kontakt. Fib/Aktuellt febr 2000)
","jfr":[]} {"baseform":"fillifjonk","wordforms":["fillifjonkan","fillifjonkan; "],"text":"(sl) kuk. Kanske av engelska fill; fylla, och fjonk, fjong; ståkuk. Men det jag först associerar ordet med är Filifjonkan i Tove Janssons (1914—2001) böcker om mumintrollen. Även fillifjonkan; fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fillingar","wordforms":[],"text":"(sl) kalsonger. Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"filogyn","wordforms":[],"text":"(grekiska philia; kärlek, vänskap och gyne; kvinna) kvinnoälskare.
","jfr":[]} {"baseform":"filosofera","wordforms":[],"text":"(euf) sitta och filosofera; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"fimfinera","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har ”åstadkomma dålig lukt gnm att fjärta”.
","jfr":[]} {"baseform":"fimmelstång","wordforms":[],"text":"(åld o sym) kuk. Skakel. ”Särskilt längden på hans lans retade mig så skönt, ty i tjocklek kan den inte mäta sig med Caviceus fimmelstång.” (Chorier 1967) Jämför stång.
","jfr":["stång"]} {"baseform":"fimos","wordforms":[],"text":"(grekiska phimosis) förhudsförträngning vilket yttrar sig i att förhuden inte kan dras tillbaka över ollonet. Se även spansk krage.
","jfr":["spansk krage"]} {"baseform":"fimp","wordforms":[],"text":"möjligen av danska fimp; stump, kort svans. 1 (sl) kuk. Fikonspråk av stump. Fimpstukon men ordet har förkortats till det mer allmänt gångbara fimp. Få futt på fimpen; få stånd. 2 ända, röv. Anspelar på slutet, det sista på t ex cigaretten.
","jfr":[]} {"baseform":"fimpa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fimpa = släcka glöden; få utlösning, orgasm. 2 döda.
","jfr":[]} {"baseform":"fimsa","wordforms":[],"text":"(dial) fjärta. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fimus","wordforms":[],"text":"(lat) gödsel, dynga, smuts. Enligt Adams (1982) var fimus (i kejsartidens latin) tillsammans med stercus* de anständiga orden att använda i sammanhanget. Det oanständiga skitordet framför alla andra var merda*. Fimus överlever i de västra delarna av det romanska språkområdet t ex i fornfranska fiens.
","jfr":[]} {"baseform":"fina ögon","wordforms":["öga"],"text":"(sl) \"fin rumpa\", enligt slangopedia.se. Se även öga.
","jfr":["öga"]} {"baseform":"finalen","wordforms":[],"text":"(euf) 1 ”slutet”, baken. En av flera ordlekar i samband med ryggslutet. Jämför epilog. 2 finalen, finalstadiet; vara nära dödsögonblicket.
","jfr":["epilog"]} {"baseform":"finder","wordforms":[],"text":"(nyo) ”Målinriktad kvinno/manstjusare som alltid lyckas.” (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"finger","wordforms":[],"text":"(sym) 1 penis. William Shakespeare har i sitt drama Slutet gott allting gott (1602—1604) med följande fingrar som symbol för penis: forefinger (pekfinger), little finger (lillfinger), middle finger (långfinger) och thumb of love (kärlekstumme). ”Tummetott och Slickepott/ gör din kropp så himla gott./ Långeman och gullebrand/ för den upp till himlens rand./ Lille Vicke Vire.../ Nu! så går ... eiii ... re!” (Lidman Sam, Kärlek 7/1967) ”Då kom jag att tänka på att hon förmodligen hade en fitta där någonstans mellan benen, och att det var ett utmärkt ställe att plantera mitt besvärande köttfinger i.” (Blå 2007)
\nNorsk slang har ”femfingrede enken” och ”ta fem søstre til hjelp”, dvs fingrarna till hjälp vid onani. Ömsesidig masturbation kvinnor emellan kallas ringfingerhor. Även spegla fingret; om kvinnlig onani. Se även fula fingrar och hand. 2 finger i svordomsfingrar, som enligt Tilander (1989) utgjordes av tummen, pek- och långfingret. Svor man falskt kunde de tre fingrarna avhuggas som straff. 3 två fingrar-testet går ut på att någon sticker in två fingrar i en kvinnas fitta och då på något sätt känner om kvinnan är oskuld eller inte. Det här testet förekommer än idag i böcker, filmer och tv-serier. Troligen bygger testet på myten om att en fitta töjs ut efter sex men eftersom den förblir intakt så är testet värdelöst.
\n\n
","jfr":["svordomsfingrar,"," fula fingrar","hand"]} {"baseform":"fingerera","wordforms":[],"text":"
(sk) röra vid, tafsa, ta (fingra) på.
","jfr":[]} {"baseform":"fingering","wordforms":[],"text":"(am sl) en eller flera fingrar i fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"fingerkamma dalgången","wordforms":[],"text":"(lmo) om kvinnlig onani. Se även under dal.
","jfr":["dal"]} {"baseform":"fingerknull","wordforms":[],"text":"(sl) knull med en eller flera fingrar inblandade.
","jfr":[]} {"baseform":"fingerlek","wordforms":[],"text":"(euf) runk, onani. ”Ni måste fullt och helt avstå från fingerlek.” (Danton 1996) Se även lek.
","jfr":[" lek"]} {"baseform":"fingermus","wordforms":[],"text":"(euf) att röra vid någon på ett sätt som kan uppfattas (stötande) sexuellt. ”Se men inte röra! fnittrade hon då. Ingen fingermus här! Och hon klatschade honom lätt på kinden.” (Nilsson Piraten 1946)
","jfr":[]} {"baseform":"fingerpilla","wordforms":["fingerpulla","fingertralla","pulla "],"text":"(sl) 1 runka, onanera. Mest om kvinnor. ”I militärt sammanhang besökte jag vid en repövning en militär stab i Södermanland. Stabschefen gick igenom planer för verksamheten. I något sammanhang nämndes och angavs på kartan platsen ’Missmyra’, vilket förstås omedelbart gav upphov till flabb och att någon sa ’Pissmyra, va?’ Högste chefen till stabschefen, med trött röst: ’Det är lika bra att du visar dom Fingerkulla också.’ Det finns faktiskt ett Fingerkulla i trakten.” (Berättat av Nils Haglund f 1930) ”Imran känner segerdoft och ropar Melindas mamma är så fet han förlorade sin klocka i fettveck när han fingerpullade henne igår.” (Khemiri 2006) ”Två år senare fyllde jag femton och skulle fingerpulla en ett år yngre tjej i en klädkammare på en fest.” (Darke: Är du lönsam lille vän? Subaltern 3/2006) Se även pulla (4) och pilla (1). Jämför norska fingerpule. 2 i uttrycket fingerpulla Anna-Karin: använda avtryckaren på ett vapen. Uppgift från slangopedia.se.
","jfr":["pulla ","fingerpulla Anna-Karin"," och pilla "]} {"baseform":"fingerpulla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 i uttrycket fingerpulla Anna-Karin; använda avtryckaren på ett vapen. Se vidare fingerpilla. 2 kvinnlig runk, onani.
","jfr":[]} {"baseform":"fingersafari","wordforms":[],"text":"(sl) runk, onani. ”Hela kroppen är en stor erogen zon; ’kör fingersafari på dig själv och upptäck’.” (Bäckman 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"fingersex","wordforms":[],"text":"(sl) runk, onani. Även sexuell stimulering med hjälp av en eller flera fingrar i partnerns mun, slida eller ändtarm. \"... tills Shmuel blev tvungen att släppa lös sin åtrå mellan fingrarna, och genast svepte en svart våg av avsky genom honom...\" (Oz 2017)
","jfr":[]} {"baseform":"fingerskiva","wordforms":[],"text":"(lmo) fest (skiva) där det hånglas vilt.
","jfr":[]} {"baseform":"fingerskjut","wordforms":[],"text":"(sl) onani, runk. Se även skjut.
","jfr":[" skjut"]} {"baseform":"fingertralla","wordforms":["handtralla"],"text":"(sl) runk, onani. Se även handtralla.
","jfr":["handtralla"]} {"baseform":"fingertutt","wordforms":[],"text":"(sl) kondom. Hölje för skadat finger.
","jfr":[]} {"baseform":"fingra","wordforms":[],"text":"(sl) onani med hjälp av händer och fingrar. Också i dialekt (ÖSO) i fingerera; tafsa, ta på.
","jfr":[]} {"baseform":"fingrera","wordforms":["fingra"],"text":"(lmo) bl a i Skåne för tafsa*, ta på. Se även fingra.
","jfr":["fingra"]} {"baseform":"fink","wordforms":[],"text":"(euf) kuk, fågel. ”...abbedissan, den skälmen, släppte biktfaderns fink, grep gossens steglitsa* vid vingarna och smälte bort av lust att få stryka pojkens stråke* med sin fiol*.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"finna varandra","wordforms":[],"text":"(euf) ha könsumgänge. ”När jag vaknade på morgonen, hade farbrodern redan brutit upp, och Christine låg ensam i sängen. Jag kunde ej låta bli att kyssa henne, och vi funno varandra innan vi visste ordet av.” (Casanova 1936/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"finntaska","wordforms":["finntöka"],"text":"(so) lapphora från Tännäs i Härjedalen.
","jfr":[]} {"baseform":"finntupp","wordforms":[],"text":"(fisv so) finne, finnjävel. Se även tupp.
","jfr":["tupp"]} {"baseform":"finocchio","wordforms":[],"text":"(för sl) homosexuell, bög.
","jfr":[]} {"baseform":"finrum","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Se även rum (1).
","jfr":["rum"]} {"baseform":"finsex","wordforms":[],"text":"se mjuksex.
","jfr":[]} {"baseform":"finska flaggan","wordforms":[],"text":"(lmo) när en kvinna med blå mascara/ögonskugga får den vita satsen i ögonen.
","jfr":[]} {"baseform":"finska rycket","wordforms":[],"text":"(sl) utdrag vid knull. ”Just då evighetens tunga började slicka mitt innanmäte med ett långt penseldrag nerifrån och upp, avbröts denna den ljuvaste älskog med det så kallade finska rycket.” (Drougge 2001) \"Sekunden efter företog Björn sitt väl beprövade finska ryck och sprutade med ett långt stön över min lätt putande mage.” (Drougge 2003) \"Han körde finska rycket, kom i handen.\" (Lapidus 2008 s 111) Se även ryska rycket och smålandsrycket.
","jfr":["ryska rycket","smålandsrycket"]} {"baseform":"finska valsen","wordforms":[],"text":"(sl) grupprunk, onani.
","jfr":[]} {"baseform":"finstjärt","wordforms":[],"text":"se under stjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"fiol","wordforms":["basfiol"],"text":"(sym) 1 kuk, Även basfiol som i Fredmans epistel nr 7: ”Fram med basfiolen, knäpp och skrufva, skjut skrufven in;/ Pip och kuttra som en turturdufva/ för makan sin;...” Vid de antika Bacchusfesterna i Bacchi tempel var basfiolen en fallossymbol. I dikten En allvarsam gåta, som riktar sig till \"alle vackre damer\" berättar Georg Stiernhielm (1598—1672) vad en kvinna som vill leka trycker för slags vän till sitt liv:
\n\"När som jag kommer an en Lust, att jag vill Leka./ Så går jag till min Vän, min fröjd och tidsfördriv;/ Jag fattarn om sin hals, och tryckern till mitt Liv./ Jag griper på sin Snarr: Ho vill mig det förneka;/ Jag dragern upp och ned; jag tagern på sin Kvicka;/ Jag gnidern av och till, till dess han riktigt står;/ Sen ställer jag min Vän emellan Ben och Lår./ Och börjar på en Lek, som bäst sig månde skicka./ Jag finrarn, fiddlarn till mitt hjärtas Lust och Fröjd;/ Jag gårn upp och ned, till dess jag är förnöjd./ Och där så händer, Snarren löper av, och slaknar;/ Så sätter jagern in och vrider upp igen;/ Fast sker det med förtret, till dess han styver raknar;/ Går leken åter an, Så gläder jag min Vän.\" Och så poängen: Min vän är en fiol di gamba.
\n2 gnida fiol; knulla, runka. Även spela första fiol; knulla en oskuld och spela andra fiol; inte vara först på plan. 3 fiolstall, fiollåda; fitta. ”Och nu kunde jag nästan inte röra mig för fiolstallet eller vad det var — det var hårt och stadigt och skruvade sig mot byxlinningen.” (Knud Holst, Sänghästen 1987) Och från samma källa: ”För övrigt var hennes trosor otroligt tunna och små — de satt så att säga bara om halva baken och gummibandet märktes nästan inte alls — jag gled ned med händerna i dem och grep om fiolbotten.” ”Då fler svordomar haglat över mig än på en besatt vid skampålen, gav jag efter under jämmer och förbannelser och öppnade fiollådan.” (Aretino 2008) 4 noter till fiolen; pornografi.
","jfr":[]} {"baseform":"fioll","wordforms":[],"text":"(åld so) Swedberg (1720-t) har narraktig, opålitlig.
","jfr":[]} {"baseform":"fippla","wordforms":[],"text":"(nyo) förslag till lämpligt ord för kvinnlig onani i RFSU:s tävling 2014. Se även klittra.
","jfr":[" klittra"]} {"baseform":"firaven","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Rietz (1867: firabel) troligen en förvanskning av tyska Feierabend ’frihet från arbetet om aftonen’ och ”hon är på firaven”; som är uppländska för att vara i slutet av graviditeten.
","jfr":[]} {"baseform":"fire play","wordforms":[],"text":"(eng sl) en sorts eldlek som kan förorsaka svåra brännskador om det hela sköts fel. Går ut på att man använder sig av en lättantänlig vätska, t ex alkohol, som appliceras på huden eller i närheten av den och tänder på. Jämför fear play.
","jfr":["fear play"]} {"baseform":"firi","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Förekommer i förortsslang och kan också användas som förolämpning.
","jfr":[]} {"baseform":"firma","wordforms":[],"text":"(sl) vara med i firman; vara en i gänget av homosexuella.
","jfr":[]} {"baseform":"firnar orð","wordforms":[],"text":"(fno) styggelseord, fult ord.
","jfr":[]} {"baseform":"firpa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Foerster (Kärlek 6/1966) menar att ordet kommer från Bollnäs. ”Analt knullades han av Doljes närmaste man, [...] och vaginalt firpade han en mager, rödhårig elektriskt upphetsande äldre dam...” (Foerster, Kärlek 8/1967)
","jfr":[]} {"baseform":"firra","wordforms":[],"text":"(dial) utsot*, diarré. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"firre","wordforms":[],"text":"(sl) 1 könsorgan. ”Firren, förtydligade Björne. Pippin, du vet det där stället vi hankönade är så ivriga att utforska på insidan.” (Drougge 1998/2003) 2 bena firren; knulla. 3 firre (knoparmoj) fisk.
","jfr":[]} {"baseform":"firremurra","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se firre och murra.
","jfr":[]} {"baseform":"firsle","wordforms":[],"text":"(sl) arsle. Ljudliknande.
","jfr":[]} {"baseform":"fis","wordforms":[],"text":"(fornsvenska fis och svensk dialekt fis, fes) ”Hist.: sedan förra hälften av 1400-talet”. (SO) Men ordet är nog äldre än så. Carita Holm (2013) nämner i förbigående en inskrift på en runsticka med följande innehåll i översättning: ”Sätt dig ner och råd/ tolka runorna, res dig upp och fis.” Om denna inskrift rör sig i samma tidsspann som övriga i hennes undersökning så torde den kunna tidsbestämmas till 1000-1200-talen. Se också fisa.
\nVad det handlar om är enligt SAOB: ”Illaluktande ström av gaser (’väder’) som släppes ut gm ändtarmsöppningen; numera särsk. om mer l. mindre ljudlös (samt gement luktande) dylik luftström, ’smygare’.” SAOB ger följande exempel från Linné (Diet. 1:151 c 1750): ”Fröken släpte en fis i hofvet, bleknade, altererades [upprördes], gick hem, dog. Men Holländska skepparen röres icke där vid.” Fislukten beskrivs mycket talande i följande citat: ”Liksom för att bekräfta det släppte han mitt i extasen en lång fis, vilken Gruschinka tyckte smög sig som en illaluktande svart orm genom rummet, fet av kålsoppa och blodpalt.” (Jussopov 1983) \"Han satte sig på en bänk i trädgården, för han visste att prästen varje kväll brukade gå ut och rasta fisen av sig innan han gick till sängs.\" (Gustavsson, P 2021 s 145) I den amerikansk-irländske författaren Frank McCourts (f 1931) Ängeln på sjunde trappsteget används ofta uttrycket ”Det ger jag inte en fesen fis för”.
\nOrdet är, enligt SAOB, ”starkt vardagligt” och Östergren (1919) tar upp det som ”mycket vulgärt”. Det förekommer i en rad skällsord som ask(e)fis; askunge, stackare, egentligen yngsta barnet som sitter hemma och gräver i eller blåser i askan. Andra skällsord är frökenfis; om man, och gnällfis. Därtill käringfis; illaluktande kvinna, och i samband med namn som Fis-Lisa och Fis-Olle, enligt Hjelmqvist (1903) använda i Värmland i nedsättande syfte.
\nI äldre tyska fanns ordet Vist, numera Fist; fis. Röksvamp heter på tyska Bovist, vilket betyder räv(hone)fis. På norska heter svampen fissopp. Varför vet alla som trampat på en röksvamp — den fiser, dvs blåser ut rök på samma sätt som vinden blåser ur våra bakar. OFS har fisblås, fisbock om ”man som jämt släpper väder”, och storfisare, fisblåsa om ”kvinna som släpper väder o. luktar illa”. Alf Palfjord i Borås (f 1929) berättar brevledes att det i hans barndom fanns en flicka ”som var ganska rättfram och kunde lägga av en brakare ibland. Man sa att hon var en fisklämma och hon kallades för Fismaja fast hon hette Margit.”
\nLars Holm (1968) meddelar i När biskopen blev gammal blev han ful i mun, att ”— om ämnet väderspänningar kunde Swedberg uttala sig varierat och nyanserat. Som om SO:s ursprungliga drunt och fiert inte räckte, har han lagt till fis (1641) — två gånger, med olika latinska översättningar och med hänvisning till en akademisk avhandling i ämnet.” Signaturen AA 57 år i Lund minns att ”en granne till oss kunde i rätt sällskap övertalas till att bränna fis vilket gick till så att han böjde sig framåt och la av en brakskit samtidigt som han höll till en tändsticka vilket ibland kunde ge upphov till en blek eldslåga”. OFS har fisbränna om samma fenomen. Se också sve fisar. I skånskan finns, enligt Ohlmarks (2004), uttrycket en fis på tvären som förklaras med följande: ”Den, han ränner te docktaren bara han får en fis på tvären (för den obetydligaste krämpa).” Och Varrdens grannaste språg (2007) har en fis po tvären; om en purken och sur person.
\n","jfr":["fisa"]} {"baseform":"fis tease","wordforms":[],"text":"
(sl) enligt slangopedia.se \"när man teasar sina fisar*, asså flexa med sin fjärt*.\"
","jfr":[]} {"baseform":"fisa","wordforms":[],"text":"fornsvenska fisa och isländska och norsk dialekt fisa samt danska fise. Grundbetydelse blåsa. ”Hist.: sedan förra hälften av 1400-talet.” (SO) Ljudhärmande. Även tyska fisten och engelska fizz(le); väsa, brusa. SAOB menar att fisa sannolikt är besläktat med latinets spirare; andas, fläkta, blåsa. Hellquist (1980) har bl a följande om vårt ord: \"fisa,1604 = isl. fisa, da. fise, mlty., visen; jfr fsv. fis m., med t-avl. i mlty., mhty. vist (ty fist) osv.\" ”Kellgren, som även satts att polera manuskriptet (Fredmans Epistlar) gjorde ombearbetningar in i det sista. ’Tuppen gol och Kerstin fes’ ändrade han till ’Tuppen gol så sträv och hes’.” (Brunner 2002). ”Om en vill få fillibounken (filbunken) fast å bra, så e de bara te sätta’n unner sängen om natten å så fisa douktit, så louften bler tjock.” (Ohlmarks 2004)
\nEngelsk slang beskriver mycket talande fisandet som S B D = Silent But Deadly; dvs det man försöker dölja genom att avfyra så tyst som möjligt avslöjas på den lukt som avges. Andra luktassocierande uttryck är engelska ”to cut the cheese”; med tanke på lukten hos stark och vällagrad ost, därav ”who cut the cheese and forgot to serve the crackers?” Här rör det sig om en S B D*, för crackers är ju inte enbart kex utan även smällare. Tyskan har ”er hat einen toten Vogel in der Tasche”; han har en död fågel i fickan för samma fenomen. Norsk slang har fiseridder för homofil. Enligt Kaj Bom (1949) ”finns fise med i en gammal nordisk Eddadikt där Tor hånas för att han var så rädd att han ’Hverken torde nyse eller fise’.”
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"fisan","wordforms":[],"text":"
(sl) stjärt, rumpa. Det man fiser med.
","jfr":[]} {"baseform":"fisbränd","wordforms":[],"text":"(fisv) Sjödin (2017) har \"illaluktande; sliten i baken (om byxor och kjolar)\".
","jfr":[]} {"baseform":"fischel","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Gibson (1978) anus, ’arsel’ utan närmare förklaring. Wiklund (1999; 1940-t) har fischlet; baken. \"Mannen som körde plitarna rätt upp i fischlet med sin smarthet.\" (Lapidus 2008 s 90)
","jfr":[]} {"baseform":"fischla","wordforms":[],"text":"(sl) fiffla men även om ett sexuellt förhållande.
","jfr":[]} {"baseform":"fisdike","wordforms":[],"text":"(lmo) arsle, stjärt. Se även dike.
","jfr":[" dike"]} {"baseform":"fise","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fisen","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har ”fisluktande, illa luktande”.
","jfr":[]} {"baseform":"fisens mosse","wordforms":[],"text":"(sl) att vara på fisens mosse lär, enligt folkmun.se, stå för när något man har fullt ansvar för går åt helvete.
","jfr":[]} {"baseform":"fisenstöt","wordforms":[],"text":"(sk) skämtsamt om person med flatulens*. ”Hör du, von Fisenstöt därhänne i krogen, du kunne teminstingens gorra de litta fint, så de inte hörs.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"fiseri","wordforms":[],"text":"1 (sk) fjärtande. ”De va ett farlit fiseri på daj, min påg. Har du fåed nåt galet i krävan?” (Ohlmarks 2004) 2 avträde, dass. ”Värdinnan ger god rykt men fiseriet ligger tre trappor opp, femte våningen på dragig vind.” (Hallgren 1972)
","jfr":[]} {"baseform":"fiseröv","wordforms":[],"text":"(sk o so) feg person.
","jfr":[]} {"baseform":"fisfång","wordforms":[],"text":"(dial) föda som bildar gas i magen.
","jfr":[]} {"baseform":"fish","wordforms":[],"text":"(sl) från engelskan. Fitta. Se även fisk.
","jfr":["fisk"]} {"baseform":"fish gape","wordforms":[],"text":"(eng sl) fisk gap. Kidish.se har \"posera med halvöppen mun i en selfie\".
","jfr":[]} {"baseform":"fishlet","wordforms":["fishål"],"text":"(sl) arslet, rövhålet. Se även fishål.
","jfr":["fishål"]} {"baseform":"fishål","wordforms":[],"text":"(sl) ett annat ord för rövhål*.
","jfr":[]} {"baseform":"fisil","wordforms":[],"text":"(dial) ”penis på liten gosse”. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"fisis","wordforms":[],"text":"(sl) troligen av fis, här med det vanliga slangsuffixet -is. G:son Berg (1900) menar att det rör sig om uppsaliensisk skolpojks- och studentslang för hemlighus*.
","jfr":[]} {"baseform":"fisk","wordforms":["nät"],"text":"(sl) 1 fitta; något slemmigt och luktande. ”Det finns de som säger att fitta smakar ansjovis. Det vet jag inget om för jag har aldrig smakat ansjovis.” (Dagrin 1983) ”Det var fritt spelrum och de fick sina fiskar just så varma som de önskade.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) Tryti (1985) berättar att ”Bom (1949) nevner at fisken er en gammel betegnelse på kvinnens kjønnsorgan”, och att ”benævnelsen hentyder måske i nogen grad til lugtforestillingen”. Hon nämner också ordet ’flyndra’ (flundra) som en vanlig ’fittfisk’ och att \"tilknytningen til sjødyr finner vi i enkelte vitser, som den om den blinde mannen som ropte ’Halloi, jenter!’, idet en kasse reker ble båret forbi”. 2 kuk. Fisk var ursprungligen en fallisk symbol. ”Hon kände att den var pigg som tusan, en stor fisk beredd att simma in i nätet.” (Jussopov 1983/1920-t) Se även nät. En fisk som ofta figurerar i kuksammanhang är gäddan och det talas bl a om ”gäddor som är på hugget i vassruggen”. Fisklukt; spermalukt. Se även under fula fiskar. 3 knulla som i fisringsmuskel och få fisk. 4 lesbisk. 5 mata (traktera) fucking fiskarna (torskarna); spy. 6 smaka på fisken; dö. 7 fisk; snygg, sexig tjej. 8 död fisk sägs den sexpartner vara som inte är tillräckligt aktiv under akten.
\n\n
","jfr":["torskarna","få fisk","fisring","nät","smaka på fisken","död fisk","fisk","fula fiskar"]} {"baseform":"fiska","wordforms":[],"text":"
(sl) 1fiska i lårviken eller lårbensviken; knulla mellan låren. Tysk slang har Fisch; kuk och ”den Fisch swimmen lassen”; låta fisken simma, knulla. 2 om prostituerad som går på gatan och ”fiskar torsk”; raggar kunder. Om en man som prostituerar sig, heter det att han ”fiskar lax”. Jämför lax (2). 3 flörta*.
","jfr":["lax"]} {"baseform":"fiskare","wordforms":[],"text":"(sym) den som fiskar efter gäddor. \"På Dumpens sajt, nödtorftigt barnspärrad med en 18-årsknapp, publiceras chattkonversationer som männen haft med 'fiskarna' — det vill säga de Dumpen-volontärer som lajvar kontaktsökande barn.\" (Dragning till småbarn är en social atombomb (Svd Kultur 3 juli 2022) Se vidare under gädda (3) .
","jfr":[]} {"baseform":"fiskarstövel","wordforms":[],"text":"(lmo) kondom; skydd mot väta. Se även stövel (4).
","jfr":["stövel"]} {"baseform":"fiskbod","wordforms":[],"text":"(sym) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fiskburgare","wordforms":[],"text":"(sl) stinkande fitta. Jämför fisk (1) och fiskhink.
","jfr":["fisk","fiskhink"]} {"baseform":"fiskdamm","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. ”Istället hade hon en krans av kålblad kring sin fiskdamm.” (Aretino 2008) Se även damm.
","jfr":["damm"]} {"baseform":"Fiskeskär","wordforms":[],"text":"(sl) plats där prostituerade fiskar torsk. Tidigare om området kring Biblioteksgatan och Norrmalmstorg i Stockholm.
","jfr":[]} {"baseform":"fiskespö i lyftkran","wordforms":["kran "],"text":"(sl) kuk. Se även kran och spö.
","jfr":[" spö","kran "]} {"baseform":"fiskfabrik","wordforms":["fiskfitta","fiskhink","fisklåda","fiskmun","fiskmus","fisknäste"],"text":"(sl) även fiskhink, fisklåda, fiskmun, fiskmus, fisknäste; fitta. Se även under fisk.
","jfr":["fisk"]} {"baseform":"fiskfitta","wordforms":["fiskefitta"],"text":"(so) till fiskare som kommer tomhänt från fisket. (Hal, Små, Skå) OFS har fiskfitta; misslyckat fiske utan fångst.
","jfr":[]} {"baseform":"fiskhink","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Luktar som en hink med fisk. Jämför fiskburgare. Se även under hink.
","jfr":["fiskburgare","hink"]} {"baseform":"fiskhus","wordforms":[],"text":"(sl) omklädningsrum för kvinnor. Se även under hus.
","jfr":["hus"]} {"baseform":"fiskpåsar","wordforms":[],"text":"(sl) kalsonger. Jämför fisk (2).
","jfr":["fisk"]} {"baseform":"fiskrens","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fispåse","wordforms":["påse"],"text":"1 (dial) person som ständigt släpper sig. Jämför fisblåsa under fis. Uppgift från OFS. 2 (sl) kalsong. Se även påse och intima plagg.
","jfr":["fisblåsa","fis","påse"," intima plagg"]} {"baseform":"fisring","wordforms":["fisringsmuskel"],"text":"(sl) 1 analöppning. ”Uppå hans hakä står e kärrng å bakär/ Uti hans fesering sitter nämnden å håller ting/ Uppå hans långä lår går de pigor å vallar får.” (Skämtballad ur Kværndrup/Olofsson 2013) 2 fisring; bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"fisris","wordforms":[],"text":"(nyo) SAO (2013) har ”hår runt analöppningen”. Se även ris.
","jfr":[" ris"]} {"baseform":"fiss","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför fissa och danska och norska fisse.
","jfr":["fissa","fisse"]} {"baseform":"fissa","wordforms":[],"text":"1 (sl) fitta. Kan vara omskrivning av fitta, t byts mot s i ”förskönande” syfte. Med hos Thesleff (1912). 2 (dial) knulla. Rietz (1867) har ”fissa (dial); coire, vara kåt”, och ser släktskap mellan det ordet och tyska fisan; skapa, avla. Jämför följande fisse.
","jfr":["fisse"]} {"baseform":"fisse","wordforms":[],"text":"(da) äldre danska för gnida, putsa. 1 kvinnans yttre könsorgan. ”...med lite blandat plipp och plopp/ och varje feredag lite fissedopp. (Bordellmammas visor) Även i norsk slang. 2 kvinna. 3 at fisse; mannens aktivitet under samlag. Uppgift från Hertoft (1989). Bom (1950) har med ordet i en rad uttryck för Alfonser*, fissegrosserer (grosshandlare), fissehandler, fissekarl (ordspil på svensk fiskal), fissekræmmer. Därav fisseri; homosexkärlek.
","jfr":[]} {"baseform":"fisselröv","wordforms":[],"text":"(dial o so) skvallerbytta. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"fisselura","wordforms":["fisselurva","fisseluring"],"text":"(sl) kvinnans könsorgan. Jämför under fisse.
","jfr":["fisse"]} {"baseform":"fissemisse","wordforms":["misse"],"text":"(smn) fitta. Se även misse.
","jfr":["misse"]} {"baseform":"fisstinn","wordforms":["väderspänd"],"text":"(dial) enligt OFS ”väderstinn som har väderspänningar”. Se även väderspänd.
","jfr":["väderspänd"]} {"baseform":"fissura","wordforms":[],"text":"(åld) kvinnans könsorgan. Ordet finns med, utan närmare förklaring, i Lars Robergs Lijkrevningstavlor (1718), där ”det upsaliensiska professorsoriginalet” (Köttets poesi 1995) presenterar en rad synonymer från olika språk, på mannens och kvinnans aveltyg, med underrubriken: ”Att ta anstöt av ord är ett bevis på sjukdom eller dumhet.” Troligen av latin fissura; (en) spricka, rämna, varifrån vi har ordet fissur; sprickformig kroppsskada i form av t ex ett sår eller benbrott. Även om naturlig sprickbildning eller fåra i kroppen.
","jfr":[]} {"baseform":"fista","wordforms":["fistad"],"text":"(sl) knytnävsknulla, knytnävsknullad. Se även fisting. ”En röd plastarm med en knuten näve i ändan. Tydligen avsedd för att köras in i fittan på någon som ville bli fistad.” (Fib Aktuellt juli 2004) ”En kille pissade en annan i munnen, två stycken fistade en tredje i röven. De turades om. Jag lovar; den ene hade halva armen uppe i analen.” (Lodalen 2005) ”Först då upptäcker jag att fistandets svartkonst inte är att få in den; det är att få ut fanskapet igen.” (Belle de Jour 2006)
","jfr":["fistfuck"]} {"baseform":"fistfuck","wordforms":["fisting","fittfista"],"text":"(sl) fist; knytnäve, knuten näve. Danskan har næveknep. knytnävsknull. Jämför tyskans Faustfick; knull där mannen/kvinnan kör in hela sin knutna näve och ibland också underarm i partnerns fitta eller anus. Vid double fisting körs en hand in både i röv och fitta. ”Gillar mycket slick, sug, knull i alla hål och gillar att pulla fitta med mycke safter, kanske lite fist.” (Fib/Aktuellt sexannons juli 2004) ”Det finns folk som säger, kom jag att tänka på, — att när man knullar någon med hela armen upp till armbågen, så kan man känna hjärtat inne i kroppen med handen, det är lite skrämmmande, eller hur?” (Brøgger 1978) Se även knytnävsknull och skullfuck.
","jfr":["skullfuck","double fisting"," knytnävsknull"]} {"baseform":"fisu","wordforms":[],"text":"1 (dial) kvinnans könsorgan. Uppgift från 32-årig dalkulla. 2 fisu (lmo) kort för först in-sist ut står för en kvinna som bara haft ett enda sexuellt förhållande i sitt liv.
","jfr":[]} {"baseform":"fisus","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS ”om person som fiser mkt”.
","jfr":[]} {"baseform":"fit for fuck","wordforms":[],"text":"(lmo) redo, klar för knull. ”Under tiden skulle han ta fram bilen och han bad mig komma upp på takterassen när jag var klar eller ’fit for fuck’ som han uttryckte det.” (Söderblom 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"fit pics","wordforms":[],"text":"se under dic pics.
","jfr":[]} {"baseform":"fitano","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fitgash","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, sexig brud.
","jfr":[]} {"baseform":"fitoris","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta. ”Om fitoris inte duger och man klagar på att man känner lite så är banne mej min inte stor...” (inlägg i debatt om ”sex i själen”)
","jfr":[]} {"baseform":"fitt","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fitta","wordforms":[],"text":"1 nordiskt ord besläktat med synonyma ord i germanska språk som danska fisse och och tyska fotze. Uppgiften från Fridell (2021) som också har urnordiska fitto och fornsvenska fitta. Kvinnans könsorgan. Ordet är tidigast påträffat på en runsticka som hittades i Uppsala 1963 vid utgrävningar vid kvarteret Rådhuset 8. Fyndet dateras till 1300-talet och inskriften lyder i översättning Tora...fitta. Om detta berättar Carina Holm (2013) och hon tillägger: ”Endast denna inskrift belägger detta ord.” Det vanligaste ”fula” ordet för kvinnans könsorgan på den här tiden var troligen fuð. (se do)
\nOrdets ursprung är osäkert. Det gäller också merparten andra s k fula ord. Forskningen kring dem är sorgligt försummad. En teori, som särskilt förr omhuldades av vissa språkforskare, gick ut på att ordet fitta kunde härledas från de tre första tecknen f u th i runalfabetet, futharken. Dessa tre tecken bildar nämligen också ett fornordiskt ord för kvinnans könsorgan. Se fud. Språkforskaren Birger Stolpe tar i sin bok Stora Ordsnoken (1984) upp ett gammalt skällsord hundsfott, som enligt honom är besläktat med fitta. Se vidare under fut(t), fot(t). Ordet betecknar också sätet baktill på en släde där kusken satt, vilket man tyckt likna könsorganet på en hynda*. I tyskan är t ex Fotze och Fut än idag kända folkliga ord för kvinnans könsorgan.
\nSå här skriver Stolpe om dessa ords gemensamma ursprung: ”Längst bort i den oöverskådliga delen av språkutvecklingen skönjer vi en stam som heter fu- ungefär. Den förmedlar begreppet ’(att) stinka’. Vårt utrop fy! är en släkting. Och vårt vanliga ord ful likaså. Ur denna rot fu- utvecklade sig också ett ord futt, ibland fot, eller fut/fott. Och det ordet betydde ’honligt eller kvinnligt könsorgan’! Alldeles som man av hund bildade honformen hynda så bildade man i fornnordiskt språk av fut honformen fytta.”
\nSpråkprofessorn Gösta Holm (2000) utgår också han i sin härledning av fitta från Hundsfott och dess efterled lågtyska och tyska Fott; cunnus, vulva. En sidoform är medellågtyska fut, medelhögtyska vut. Ordet har också inhemska nordiska motsvarigheter, men med annat finalt ljud, nämligen äldre svenska fod; i överförd betydelse nöt, fårskalle. I isländskan har ordet formen fud; enligt Blöndal Islandsk-Dansk ordbog: ”Hundyrenes Kønsdele, Fitte, ogsaa det kvindelige Lem.”
\nDen här sista betydelseangivelsen för oss in på ordet fitta. I tyska dialekter är, enligt ordböckerna, avledningar till fut, vut, futt ’cunnus, vulva’ allmänt förekommande. Gösta Holm visar bl a genom en rad exempel med både oförändrad och palataliserad rotvokal att ordet fitta mycket väl kan höra samman etymologiskt med bl a tyska fott och nordiska fud, fod. Det är, enligt samma källa, ”för övrigt inte nödvändigt att förutsätta, att det inlånade tyska ordet hade ett fonetiskt i-ljud. Men ljudet kan ha haft ett fonetiskt värde, som gjorde, att nordiska öron uppfattade det som ett -i-”. (Holm 2000) Holm påpekar vidare att det, honom veterligt, inte existerade någon stam fytt- vare sig i fornsvenskan eller forndanskan. Däremot fanns det en hel rad ord med initialt fit(t). Han ger exemplet fit; sidlänt jord, sträckning vid vatten, ett ord som återfinns i ortnamnet Fittja* i Botkyrka. Andra viktiga ord i sammanhanget är fite; fetma som motsvarar isländska fita; fett, ord som står i avljudsförhållande till fet. I sammanhanget nämner Holm också fornsvenska fiti; knippe oskäktat lin eller oskäktad hampa, svensk dialekt fitja, fitje, med släktingar i danskan och norskan. Enligt SAOB används det svenska skriftspråkets fittja; knippe numera ”ngn gång bygdemålsfärgat”.
\nHolm tar också upp det dialektala fittla; röra (ngt) så smått och menar att: ”De språkliga associationerna i folkhavens djup är som bekant ofta alldeles utan logik. Att ett inlånat tyskt fütte ’cunnus’ kunde anslutas till inhemska ord på fit (-) är alltså vad man kunde vänta.” Han påpekar också att ”medellågtyskans finala -e i substantiv har i en mängd fall vid inlåning i fornsvenskan och äldre nysvenskan substituerats med -a.”
\nOrdet fitta har gamla anor. Medelhögtyskans vut; cunnus, tyskans Fut, äldre svenska fod, isländskans fuð, kommer av en indoeuropeisk rot som återfinns bl a i latinets putere; stinka. Exakt hur gamla anorna är är svårt att säga, men det finns ett tydligt släktskap med fornvästnordiska fuð.
\nEn annan möjlig etymologisk tolkning är att fitta kanske skulle vara besläktat med isländska fita; fet vätska, samt vara något svällande. Det äldsta skriftliga belägget, enligt Bengt af Klintberg, återfinns i en medeltidsdansk dikt från ca 1460 och ordet stavades fetthae. Betydelsen av ordet i sitt sammanhang är ´sköka´ vilket för tankarna till befruktning och havandeskap och är i Bengt af Klintbergs (1998) tolkning ´direkt nedsättande mot kvinnan.
\nKarin Milles (2010) stöder sig på en artikel om fotze från den tyska Wikipedia och sammanfattar: ”I tyskan kunde man kalla det kvinnliga könet för fütte eller fitte. Vi lånade in ordet någon gång på medeltiden och fick vårt svenska fitta. Men vilket ursprung hade lånordet då? Finns det någon våtmark där? Nej, språkhistorikerna tror att det tyska och det svenska könsordet är släkt med ett gammalt indoeuropeiskt verb som betyder att stoppa eller sticka. Orden är också släkt med tyska dialektala ord för väska och det svenska ordet ficka. Den underliggande metaforen är alltså det kvinnliga könet som hålrum och behållare.”
\nSpråkvetaren Bo Bergman har i sin veckokrönika Ord och Uttryck (SDS 11/3-1980) bl a följande att säga om vårt ord: ”Fitta (da fitte) är i litteraturen tidigast anträffat i forndanska fetthae (som rimord till hittae) ca 1460, med betydelsen sköka. Jag har rådfrågat en av våra styvaste etymologer, professor Sven Ekbo. Enligt honom har ingen någorlunda säker etymologi framställts. Man skulle kanske kunna anta, att ordet har hypokoristisk konsonantgeminata (fördubbling av konsonanten precis som i smeknamn Sigurd-Sigge etc) och att det närmast är besläktat med fornnordiska fita = fett, fet vätska och fit = låg, fuktig strandäng. Ordet kan då alltså haft en ursprunglig betydelse av den simmiga, den fuktiga.”
\nI Jämtland heter det ”Ha da vö mä å shlege fettjan”; har ni varit med och slagit strandängarna. På samma dialekt heter de höfång som bars till hässjan från åbädden för fittjar och själva höet kallades fittefor. Uppgiften från Höjer (2004) som menar att det inte är så konstigt att könsordet fitta kan kopplas samman med ordet strandängar. ”Skörden från fettjan födde korna, som födde människan. Likaså föder fittan människan. Orden hör samman och betyder något positivt. Ur dem kommer livet!” ORB har förutan fettjan också fittan; slått vid åbäddar’ och fettan, fitja; sjöäng.
\nFredrik Lindström (2002) gör delvis en annan tolkning när han menar att det gamla ordet fit, eller någon avledning till det, först skulle ha kunnat syfta på kvinnans kön och i nästa steg på strandängar, som man tyckte liknade kvinnosköten. Men, tillägger han: ”Det är inte på minsta vis säkert.” Se också fittja.
\nNEO har förklaringen: ”eventuellt ursprungligen ’något svällande’ och besläktat med isländska fita, ’fett’,’fet vätska’ och med fet.”
\nEn som ser en koppling mellan fet och vårt ord, är folklivsforskaren och författaren Bengt af Klintberg (1998). Han menar bl a att man i nordisk folktradition finner många exempel på att fett har använts vid fruktbarhetsfrämjande riter. Fett användes också i de riter som de s k ’kloka’ gummorna utförde när barn insjuknade på något sätt. För att barnet skulle tillfriskna måste boterskan bege sig till en plats där det fanns ’älvkvarnar’, en sorts skålformade gropar i t ex berghällar, som man trodde älvorna använde när de skulle mala. Den kloka gumman beströk groparna med något slags fett och offrade sedan ett kopparmynt eller en knappnål i gropen till älvorna. Vissa forskare har ansett att dessa skålgropar är symboler för kvinnans könsorgan. Bengt af Klintberg avslutar sin omfattande och belysande förklaring till varför ordet fitta kan vara besläktat med fett med följande: ”Det är onekligen en spännande tanke att ordet ’fitta’ som idag används som grövsta sortens skällsord, skulle kunna gömma förhistoriska trosföreställningar om att den kvinnliga fruktsamheten fanns i ’fettet’ i kvinnans slida.”
\nSvenska Akademiens Ordbokskommitté i Lund har ordet belagt första gången 1617 i uttrycket fitte schrifuere i följande utdrag ur Stockholms Stads Tänkeböcker: ”Mårten Andersson, quartermestare, wittnadhe att Isach klappade på porten och hustru Margareta kallade honom fitte schrifuere, och käringe bult.” (3 Sthm TB 9:227) Fitta finns med i Jesper Swedbergs Swensk Ordabok (1720-t) med förklaringen muliebre pudendum. Detta är troligen första gången ordet dyker upp i en ordbok. Rietz har ordet i sitt dialektlexikon (1867) där han härleder det från moesogötiskans fitan; föda. Detta språk, också kallat götiskan, gotiskan, dog ut med det östgotiska rikets undergång i Italien ca 550 e Kr. Han jämför med latinets fetare; föda, befrukta. Rietz ser också släktskap hos vårt ord med fornnordiska fud och fornengelska fotz samt med medelhögtyska vut, vot, alla beteckningar för det kvinnliga könsorganet.
\nVarför har då ordet ett så grundmurat dåligt rykte? Följande uttalande av en 28-årig man ger kanske en del av svaret: ”Fitta låter nedsättande, tycker jag. Inga tjejer i min ålder (av mina bekanta alltså) använder det. Däremot verkar det ha blivit ett accepterat skällsord bland tjejer på högstadiet. Jag hör det var och varannan dag i mitt arbete som högstadielärare. En annan synpunkt på ordet är att det låter så fel. Det är inget ’runt ord’. Fitta låter vasst och spetsigt och stämmer inte med vad ordet ska beskriva.”
\n\"Varför använder en kvinna ordet fitta som tillmäle mot en annan kvinna för att skymfa och förnedra? Är inte ett av människans viktigaste organ något vackert, fint och mjukt? Som skapar lust, smek, kärlek. Inte ett okvädinsord. Och är en liten fitta sämre än en stor?\" (Dokumentärfilmaren Tom Alandh i Expressen 12 november 2025)
\nSignaturen AA 57 år i Lund är inne på samma linje när han skriver: ”Fittan blev också ett objekt, något som utsattes för något. Det är ett så spetsigt och kallt ord, motsvarar inte alls företeelsen. Har märkt att unga kvinnliga arbetskamrater (sjuksköterskor) som säger knulla och kuk naturligt nästan aldrig använder ordet fitta utan tar till omskrivningar som mellan benen, där nere o s v.” Alf Palfjord i Borås (f 1929) tycker att ”fitta är och förblir fult eftersom det egentligen är ett skällsord och låter som en föraktfull fräsning och inte ens har något sensuellt och eggande i sig”.
\n\n
Fitta ensamt och i olika sammansättningar (fittenisse; liderlig sälle, mögfitta, fitta till saker och ting) är allmänt förklenande, och har länge varit ett skällsord. Medan kuk står för något positivt i ”det är kuk i honom”, är det ytterst förnedrande för en man att bli kallad fitta. Jämför fittmickel; enfaldig karl. ”Fitta vad är det? Jo, det är ett av de värsta skällsorden en man kan råka ut för. Varför? Varför är en man så rädd att liknas vid en kvinna? Den frågan har ett enkelt svar. Ingen hederlig karl vill väl framstå som en idiot. Kvinnor är förprogrammerade idioter. Kvinnor går som lämlar mot avgrunden. Kvinnor är dömda från första andetaget.” (Drougge 2006)
\nGöran Ek, Helsingfors, tar upp torrfitta, slappfitta som pejorativt uttryck för mestadels äldre kvinnors mus. Kotsinas (1990) har slaskfitta; skällsord för flicka, kvinna, fittnylle; ansikte och fittskalle; pojke. Svahn (1999) har fitta som skällsord både till män och kvinnor samt i en rad sammansättningar från det gamla bondesamhället som fittefår; velig, obeslutsam man, fittehök; fruntimmerskarl, fittolle; käringaktig karl, fittsmed; horkarl och fittupp; liten man. OFS har flängfitta ”lösaktig kvinna som alltid låter ligga med sig”.
\nIdag kan en kvinna skällas för fittjävel och fittkäft. Inom hotell- och restaurangbranschen kallas snåla gäster för laxfittor. Ständigt fnissande och fnittrande, ännu inte könsmogna småflickor skälls för fnitterfittor. Vipperfitta är en nervös, orolig och vimsig flicka. Ja, ordet har så dålig klang att t o m närljudande ord blir smittade. Kvinnonamnet Kitta är ett sådant ord. ”Denna namnbildning gäller i Skåne (kanske äfven annorstädes) såsom mycket ful. I södra Skåne lär den brukas såsom skällsord till fruntimmer. Säkerligen beror Kittas vanrykte till väsentlig grad på en ’biton’ som det fått från ett mycket fult rimord. Med namnets låga valör står i god öfverenskommelse att det brukas af jättinnor.” (Hjelmqvist 1903)
\nLjung (2006) har fitta till det; ställa till det. Nilsson Piraten (1973) har uttrycket ”De e min själ inte alltid fittan står som en kaffekopp.” I novellen ”Det fjärde F:et”, minns berättarjaget att han hört liknelsen som barn: ”Jag tillåter mig att säga att jag gömde den i mitt hjärta. Omkring fyrtio år senare, det blir 1946, hörde jag samma uttryck från en annan man.” Och berättaren fortsätter: ”Man lägger märke till att liknelsen har en dubbel innebörd: kaffe bjöds alltid, kitteln ständigt på elden, koppen gästfritt tillhands; och så kaffekoppens form, dess runda stadighet.”
\nOrdet är för många outtalbart: ”Jo, han la sin hand på din mage — fast längre ner. På den platsen som heter ... Ja, det börjar i alla fall med f. — Och du sa ingenting — du lät honom hållas.” (Hasso 1977) Arenander (Kärlek 9/1968) anser att ”fitta var ett fånigt ord, förresten, men det fanns inget annat, allt annat lät som medicinska lexikon eller puritanska författare med snöpta sexualdrömmar”.
\nÄven om de negativa omdömena kring vårt ord dominerar, finns det en och annan positiv röst: ”Också användbart att födas ur, med livet i behåll. Att födas ur ett sköte måste nog medföra livslångt tungsinne, och vem vill försöka krypa ut ur ett så vasst ord som slida? Fonetiskt definierar fitta sig själv så kongenialt att det gränsar till magi. Ta ordet på tungan, visst har det riktning, elastisk spänst, lite hukande sårbarhet och visst bildar vokalkombinationen ia ett mantra som mumlande slutar i Ja!” (Fylkeson 1993) ”Jag skulle vilja medverka till att vi rentvättar ordet fitta. Det är den enda kraftfulla motsvarigheten till kuk som finns. Valören i ordet är på väg att förändras, samtidigt som det används som ett skällsord. Det gör det ännu mer angeläget att göra ordet till vårt.” (Lena Mobrandt i artikeln Så vacker jag är...! Ottar 4/97) ”Fitta är vårt favoritord eftersom det är ett sexuellt, vuxet och starkt ord. Dessutom är det ett ord som beskriver hela könet. Många andra, som till exempel vagina, betyder bara själva slidan.” (Delilah/ Flodman 2007)
\nOch i förordet till Fittfakta (2008) skriver Tina Nevin bl a: ”Det saknas positiva och starka namn på kvinnans kön, och de som finns används ofta som skällsord. Det finns en tanke med att använda rubriken fittfakta. Jag tror att kvinnor behöver ett sexuellt namn på sitt kön och jag tror att just kvinnor behöver erövra ordet fitta och frigöra det från de nedvärderande sammanhang det nu förekommer i.”
\n”En trumslagare, som fått sin första utbildning i Frälsningsarméns musikkår i Lidköping på 1930-talet, berättade att en äldre musiker lärt honom öva in marschtrummandet med (de tyst uttalade) orden ’mitt i fittan finns de ingenting, bara runt omkring, bara runt omkring’.” (jämtlänning f 1929 som också påpekar att de med fet stil markerade bokstäverna är stavelser med tryck på.) 2 lesbisk kvinna. 3 bög. 4 (sk) i uttrycket fitta till det; fumla. ”Stå inte där å fitta med cykelslangen, utan se till å bli färdig nångång!” (Ambrius 2002) 5 fitta för fit (eng) spänstig, kry, frisk. ” Det engelska ordet fit används titt som tätt i svenskan, men det blir lite komiskt när det är fler än en person som är fit. Det vill säga, som en vän uttryckte sig: ’De är ganska fitta i kroppen’.” (Signaturen Hanna i Språktidningen nr 2/2008) 6 (svr) i finlandssvenskan. Jämför vittu. OFVG har uttrycket i fittans fönsterbleck ett kraftuttryck använt när man trodde någon ljög. 7 (dial) i ”knåpa med, försöka laga något, som är svårt och kräver en viss petighet”. (OFVG) 8 (sl) u-sväng med bil eller annat fordon. 9 fittan enligt slangopedia.se vedertaget kraftord på Åland allmänt använt. Enligt samma källa är fittoralla ett något mildare uttryck för samma sak.
\n","jfr":["fittja"]} {"baseform":"fitta in","wordforms":["sekret"],"text":"
(sl) att infitta eller smörja in någon eller något med sitt könssekret. Se även sekret.
","jfr":["sekret"]} {"baseform":"fitta","wordforms":["fittas"],"text":"(fisv o sl) bråka, djävlas, retas. \"Och så slutar du fittas med mej.\" (Salama 1965) Och i ÖSO finns fitta; krångla och fittad ti \"ställa till det för sig själv och andra\".
","jfr":[]} {"baseform":"fittafis","wordforms":[],"text":"(lmo) ljudet från den luft som pyser ut från fittan speciellt vid ett rövknull.
","jfr":[]} {"baseform":"fittamentet","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. Uppgift från Dag Nilsson, Fjärdhundra, västra Uppland.
","jfr":[]} {"baseform":"fittan","wordforms":[],"text":"(so) allmänt både till män och kvinnor.
","jfr":[]} {"baseform":"fittbakis","wordforms":[],"text":"(sl) när man är så bakfull att man inte kan röra sig.
","jfr":[]} {"baseform":"fittbiten","wordforms":[],"text":"(fisv) Sjödin (2017) har \"om man som skyr kvinnor\".
","jfr":[]} {"baseform":"fittbrink","wordforms":["fittbröst","fittlid"],"text":"(dial) mons veneris*; blygdkulle. Brink = bringa. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fittbärare","wordforms":[],"text":"(nyo) ett inkluderande begrepp som används för eller av personer utrustade med ett kvinnligt könsorgan. Detta oavsett om personen i fråga definierar sig som kvinna, man eller något annat.
","jfr":[]} {"baseform":"fittchill","wordforms":[],"text":"(sl) när något är extra bra, schysst eller positivt.
","jfr":[]} {"baseform":"fittdiggare","wordforms":[],"text":"(sl) lesbisk kvinna. Jämför digga; gilla, tycka om.
","jfr":[]} {"baseform":"fitte","wordforms":[],"text":"(no o da) fitta. I Norge talar man om fittemakt i samband med feminister. Ordet används även i svenskt slang. I norsk slang förekommer en rad olika betydelser av ordet fitte. Det används bl a både som skällsord, om rövhålet, som synonym till helvete och i uttrycket fitte på boks om uppblåsbar plastdocka. Allt enligt Tryti (2008). Nils Haglund (f 1930) vet att berätta att enligt östgötskt folklore har ortnamnet Tift med digerdöden att göra. Endast tio kvinnor i byn överlevde pestens härjningar och därför kom byn att kallas Tifitte by, senare förkortat och förskönat till nuvarande Tift.
","jfr":[]} {"baseform":"fittekallt","wordforms":[],"text":"(sl) rejält kallt.
","jfr":[]} {"baseform":"fittekuk","wordforms":[],"text":"(sl) usel kombination av fitta och kuk. Jämför kukfitta.
","jfr":["kukfitta"]} {"baseform":"fittelifitta","wordforms":["fittileja"],"text":"(lmo) nonsens omskrivningar som tar kraften ur det ”fula” fitta. Orden blir istället barnsligt tilltalande och roliga. ”Leopold var en konstnär. Han kunde göra sin tunga nästan lika styv som sin killivippbomvipp* och så sjöng han sin visa inne i hålet på mig i samma takt och melodi som han underhöll Melanies fittelifitta med.” (Salten 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"fitteröv","wordforms":[],"text":"(sl) \" Vi var några stycken beväringar som beundrande iakttar en av de yngre köksorna, som råkat vända ryggen till på ett för oss trevligt sätt och 323 Andersson utbrister: 'Mmmmm... hon är fin till hela schyssta fitteröven'! \" Ett lumparminne från A6 Smålands Artilleriregemente i början av 1980-talet berättat av Tomas Söderblom i Lund som tillägger: \" 'Fitteröv hörde man av och till då, och det fina i det uttrycket är ju att det inkluderar inte bara fittan, utan hela den kvinnliga rumpans fina form bakifrån, vilken oftast är nog så avgörande för en kvinnas sexuella attraktivitet.\"(Berättat i mejl den 4 september 2025)
","jfr":[]} {"baseform":"fitteskatt","wordforms":[],"text":"(no sl) barnbidrag.
","jfr":[]} {"baseform":"fittfint","wordforms":[],"text":"(lmo) att bli lurad, (bort)fintad på utlovad fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fittfis","wordforms":["fittfjärt"],"text":"(sl) flatus vaginalis dvs de pruttljud som ibland uppstår i fittan under knull. Fittfjärt från Göran Ek, Helsingfors.
","jfr":[]} {"baseform":"fittfista","wordforms":[],"text":"(sl) se fistfuck.
","jfr":[]} {"baseform":"fittflat","wordforms":[],"text":"(dial) förlägen, bortkommen. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"fittflott","wordforms":["fett."],"text":"(dial) enligt OFS ”sekret* i vulva vid sexuell aktivitet”. Se även fett.
","jfr":["fett"]} {"baseform":"fittfångare","wordforms":[],"text":"(sl) person helt fokuserad på att ragga upp och ha sex med kvinnor. \"Han var en känd reklamare med ett ständigt punchigt flin över läpparna. Vald till Sveriges sjuttiotrtredje sexigaste man av Elle för ett par år sedan, allmänt ökänd fittfångare. En klockren pajas.\" (Lapidus 2008 s 158)
","jfr":[]} {"baseform":"fittgrill","wordforms":[],"text":"(sl) sätesvärmare i bil eller annat fordon. Se även grill.
","jfr":[" grill"]} {"baseform":"fittgrossist","wordforms":[],"text":"(sl) hallick*.
","jfr":[]} {"baseform":"fitthår","wordforms":["fittehår"],"text":"(sl) könshår. Det var på fitt(e)håret; det var ytterst nära. Norsk slang har kus(e)hår. ”Skal noe gjøres minutiøst, kan man si det ’må gjøres på kus(e)håret’, og å være en hårsbredd fra heter i slangen ’å være et kus(e)hår fra’ f. eks ’han var et kus(e)hår fra å bli kjørt ned av Stockholmsexpressen’.” (Tryti 1985)
","jfr":[]} {"baseform":"fitthårstrå","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS om ”hårstrå från blygdhåret hos kvinna”. Från samma källa berättas också att ett sådant hårstrå användes vid magisk bot när en ko drabbats av drygt (depression). Detta hårstrå tillsammans med ett från huvudet och armhålan lades på varsin brödbit som gavs till kon.
","jfr":[]} {"baseform":"fitti juttu","wordforms":[],"text":"(fisv) uppgift från Göran Ek, Helsingfors som översätter det med ”fittigt fall” ett uttryck som används flitigt av finlandssvenskar när det uppstår problem på t ex jobbet.
","jfr":[]} {"baseform":"fittig","wordforms":[],"text":"1 (sl) bög. 2 gemen, elak. Svenblad (2008) har fittigär från åländska Sund och fittogär från Vårdö på Åland. Sundblad berättar vidare ”att adjektivet har ett motsvarande adverb, och en vårdöbo talar om någon som har bure sä fittot åt, det vill säga burit sig jäkligt åt mot någon”. \"Varför måste du vara så fi-tig? Det var så onödigt. Där fittig är societetsflickska för obehaglig,\" (Roth 1969) 3 mesig, harig. 4 arg, förbannad.
","jfr":[]} {"baseform":"fittigt","wordforms":[],"text":"(sl) något negativt, själviskt och taskigt. \"Det var jävligt fittigt av dig!\"
","jfr":[]} {"baseform":"fittilska","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Wiklund (1999/1940-t) \"sperma och stark kvinnlig könsdoft”.
","jfr":[]} {"baseform":"fittimutta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta+mutta. (se do) Kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"fittirackarns","wordforms":[],"text":"(svr) mild svordom i stil med ”sjuttsingen* också”.
","jfr":[]} {"baseform":"fittis","wordforms":[],"text":"(sl) fitta + slangändelsen -is
","jfr":[]} {"baseform":"fittja","wordforms":["fittje"],"text":"(dial) vulva, enligt OFS som har en rik ordskatt av folkliga uttryck i samband med bl a sex och kön. Där får man t ex reda på att fittja förutom ’liten lin- eller garnhärva’ (den betydelsen finns också hos Rietz 1867) även kan betyda ’vulva’. I Botkyrka, en kommun söder om Stockholm, ligger Fittja, som en ”låg, fuktig strandäng” ner mot Albysjöns stränder. Se även fitta. Ortsnamnet ingår också i uttrycket tvingas stiga av i Alby (sl), dvs innan målet (Fittja) är nått. Detta antingen pga att mannen inte får till stånd (är impotent) en fortsättning eller inte får tillstånd (nekas av kvinnan) att gå (resa) hela vägen. Alby är stationen innan Fittja på tunnelbanans röda linje i Stockholm. Dansk slang har stå af i Roskilde för avbrutet samlag.
","jfr":["fitta","tvingas stiga av i Alby","stå af i Roskilde"]} {"baseform":"fittjuv","wordforms":["fittjävel"],"text":"(lmo) kallas den som snor en annan killes tjej och knullar henne.
","jfr":[]} {"baseform":"fittkart","wordforms":["kar"],"text":"(sl) oskuld*. Se även kart.
","jfr":["kar"]} {"baseform":"fittkeso","wordforms":["utsöndringar"],"text":"(sl) fittutsöndring. Se även utsöndringar.
","jfr":["utsöndringar"]} {"baseform":"fittkittlare","wordforms":[],"text":"(sl) mustasch. Jämför fittretare.
","jfr":["fittretare"]} {"baseform":"fittkuk","wordforms":[],"text":"(svr) mild svordom trots de ”råa” könsorden.
","jfr":[]} {"baseform":"fittkäring","wordforms":[],"text":"(sl) lesbisk kvinna. Se även under käring.
","jfr":["käring"]} {"baseform":"fittler","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se är en fittler en trevlig och snygg brud med högerpolitiska åsikter.
","jfr":[]} {"baseform":"fittlir","wordforms":[],"text":"(sl) fitta, klitoris.
","jfr":[]} {"baseform":"fittlisa","wordforms":[],"text":"(so) nedsättande om kvinna och särskilt om kvinnlig parkeringsvakt (lapplisa).
","jfr":[]} {"baseform":"fittläpp","wordforms":[],"text":"(dial) blygdläpp*. (OFS) \"Lik fordom Anrep uti mod/ En oförvägen loppa/ På Britas högra fittläpp stod/ Och till den vänstra hoppa.\" Så här skriver Lennartsson (2019 s 49) om bakgrunden till detta poem: \"Pornografisk litteratur hittade läsare och bevarade anteckningar vittnar om en utbredd muntlig tradition av historier, fräcka visor och sällskapslekar där både män och kvinnor deltog. I ett sällskap med män och kvinnor där man fick i uppdrag att improvisera en vers innehållande orden 'mod, 'loppa', 'stod', 'hoppa' diktade statssekreterare Scröderheim ihop följande kväde.\" Elis Schröderheim (1747—1795) var medlem både i Svenska Akademien och Kungliga Vetenskapsakademien och en av Gustav III:s gunstlingar eller smekungar* som de också kallades.
\n","jfr":[]} {"baseform":"fittmagnet","wordforms":[],"text":"
(sl) föremål inskaffat av kille för att dra till sig tjejers uppmärksamhet, t ex en \"lyxbil\".
","jfr":[]} {"baseform":"fittmakt","wordforms":[],"text":"se pussy power.
","jfr":[]} {"baseform":"fittmickel","wordforms":[],"text":"(dial o so) ordet hittat hos Sjödin (2017) som förklarar: \"Mickel (Mikael) kunde förr användas om någon som var tölpaktig, enfaldig eller handfallen.\"
","jfr":[]} {"baseform":"fittminister","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. ”Den som ställer och styr i fittministeriet”. Uppgift från 26-årig man.
","jfr":[]} {"baseform":"fittnacke","wordforms":[],"text":"(lmo) när en tjej sitter med benen runt en killes nacke med resultat att det börjar lukta fitta i nacken.
","jfr":[]} {"baseform":"fittnisse","wordforms":[],"text":"(sl) klitoris; enligt Wiklund (1999) från 1940-talets Söder i Sthlm.
","jfr":[]} {"baseform":"fittnylle","wordforms":[],"text":"(sl) en ful fan av båda könen. \"Jag: Du är bäst din lilla horjobbare. Aina: Käften fittnylle.\" (Maria Maunsbach: Lucky Lada och jag. Natur&Kultur 2022) Nylle; ansikte.
","jfr":[]} {"baseform":"fittofsen","wordforms":["tofs","tuss."],"text":"(sl) fitta, fitthår. Se även tofs, tuss.
","jfr":["tofs, tuss"]} {"baseform":"fittolle","wordforms":["fettolle"],"text":"(sl) fittolle. Dialekt fettolle. 1 kuk, 2 klitoris. 3 klåpare, krake. Enligt min jämtländske sagesman (f 1929) använde en timmerkörare på 1930- och 1940-talen fittolle som smeknamn på sina ständigt lånta (och ofta utbytta) hästar, som mestadels var nordsvenska valacker.
","jfr":[]} {"baseform":"fittologi","wordforms":[],"text":"(sl) erotik*. \"Fittologi, pittologi, var förr blott svineri,/ men nu atomens värld behöver all pornografi.\" (När atombomben kommer från Johnny Bode Bordellmammans dotter 1969.)
","jfr":[]} {"baseform":"fittoralla","wordforms":[],"text":"(sl) allmänt förstärkningsord. Fan också!
","jfr":[]} {"baseform":"fittost","wordforms":[],"text":"(sl) om starkt luktande utsöndringar från fittan. Jämför kukost.
","jfr":["kukost"]} {"baseform":"fittparkera","wordforms":[],"text":"(lmo) fickparkera kuken i fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"fittpigg","wordforms":[],"text":"(dial) klitoris, kittlare. (OFS) Jämför pigg och kuttpigg.
","jfr":["kuttpigg","pigg"]} {"baseform":"fittpizza","wordforms":[],"text":"gorbys pirog. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"fittra","wordforms":[],"text":"(nyo) 1 ”kvinna som gärna berättar om alla sexuella upplevelser hon har på publika forum som Facebook och Twitter”. (SAO 2013) 2 förslag till ord för kvinnlig onani (4% av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) om bästa ord för fenomenet. Se också klittra .
","jfr":["klittra"]} {"baseform":"fittretare","wordforms":[],"text":"(sl) mustasch. Jämför fittkittlare.
","jfr":["fittkittlare"]} {"baseform":"fittriddare","wordforms":["riddare"],"text":"(sl) man som alltid tar kvinnors parti i diskussioner och debatter kring sex och kön i hopp om att ligga bra till hos det motsatta könet. Se även riddare.
","jfr":["riddare"]} {"baseform":"fittrin","wordforms":[],"text":"(lmo) en journal där en man noterar poäng på erövrade kvinnors behag. Ordet upptäckt hos Söderblom (2015): ”Fantastiskt, den röven och den klittan, du skulle passa i fittrinen, säger han innan han föreviger rumpan för journalen med en kamera som han obemärkt plockat fram.”
","jfr":[]} {"baseform":"fittrött","wordforms":[],"text":"(sl) något en kvinna kan bli efter för mycket knull. Även om man som knullat för mycket. ”Så jag var fittrött och Hajje ville ha ut mej igen och igen.” (Jönsson, Kärlek 9/1968)
","jfr":[]} {"baseform":"fittskalle","wordforms":[],"text":"(so) dum, korkad person.
","jfr":[]} {"baseform":"fittskör","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS ”sperma i vulva”. Se även skör.
","jfr":[" skör"]} {"baseform":"fittslem","wordforms":[],"text":"(sl) könssekret. ”Att jag delar med mig av mitt fittslem är väl inte mer förkastligt än att donera B+ till behövande ... ” (Suhinina 2007) Jämför sekret och slem.
","jfr":["sekret","slem"]} {"baseform":"fittslickare","wordforms":[],"text":"1 (sl) lesbisk kvinna. Jämför fettsleik (no so) om den som föredrar cunnilingus*. ”Menar du att jag är en van fittslickare? översatte Emelie, möjligen en aning för högt för att bara de två skulle vara införstådda i dialogen.” (Drougge 1997/2003) 2 man eller kvinna som suger fitta. 3 (sl o so) fjäskare. 4 (sl o so) pojkvän, make. 5 (sl) knähund. Använd av vissa mattar i sexärende.
","jfr":["fettsleik"]} {"baseform":"fittsmälla","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fittsolo","wordforms":["solo."],"text":"(sl) köra fittsolo; runka, onanera. Se även solo.
","jfr":["solo"]} {"baseform":"fittstim","wordforms":[],"text":"ord som har Stig Malm (LO-ordförande 1983—1993) eller hans chaufför till upphovsman och vars mål var dels det socialdemokratiska kvinnoförbundets medlemmar, och då främst dess ordförande Margareta Winberg, dels feminister i största allmänhet. När debatten om ’fittstimmet’ rasade som värst i början av maj 1992 skrev Aftonbladet (8 maj) att ”detta drängstugepräglade könsord hotar att utplåna det jämställdhetsarbete som LO under Stig Malms ledning dragit igång, och som utmanat starka politiska och ekonomiska intressen som främst värnar om medelklassens män i karriären”.
\nEtt vittne, som vill vara anonymt, berättar att under en bilfärd med Stig Malm upptäcker man Margareta Winberg utanför på trottoaren, något som får chauffören att tala om fittstim. Vid en fikapaus på LO berättar Malm vad chauffören sagt ”mest som en absurditet” som han helt tar avstånd från och skyller på att ”jargongen ibland är lite grabbig”. Malm vägrar att uppge chaufförens namn till massmedia, eftersom: \"Chauffören är en enkel grabb som tidigare bar ut post här på LO. Han skulle inte må bra av att jag avslöjade hans namn. Det är jag som är offentlig, inte han.”
\nDe drabbade kvinnorna blir både förargade och kränkta. Margareta Winberg anser att Malm måste gå ut offentligt och be alla kvinnor om ursäkt. Socialdemokraternas dåvarande partisekreterare Mona Sahlin kräver att Malm avgår och tillägger att ”alla som använder ett sådant språkbruk förtjänar förakt”. Malm kallas allmänt för pittpamp och efter ytterligare några skandaler tvingas han avgå från sin post 1993.
\nMalm är känd för att vara minst sagt frispråkig. I ett förstamajtal 1987 lanserar han begreppet finansvalpar om unga och framgångsrika börsklippare. Ordet förekom dock redan i april 1987 då journalisten Pieter Tham använde det i en tidskriftsartikel. I juni 1990 kallar Malm partikollegor som vägrar inse att det krävs förändringar eller som bara pratar om problem utan att göra något åt dem för betongsossar och senare i december går han till hårt angrepp mot regerande socialdemokrater: ”Hela riksdagsgruppen sprang som skållade råttor och var krismedvetna i en vecka.” ”Nöjd som en kassörska på en schejkyacht, som en lågtrycksrygg över ett bergsmassiv, som en finansvalp i ett fittstim.” (Teratologen 1998)
\nFittstim är också titeln på en antologi från 1999 som samlade många av de röster som skulle bli tongivande i en ny feministisk våg. I förordet vände sig redaktörerna Linda Skugge och Belinda Olsson direkt till Stig Malm: \"Kanske kallade han kvinnorna för ett fittstim för att de var obekväma, jobbiga, provocerande och vägrade spela efter gubbarnas regler. Vi vill bara säga: Tack Stickan för detta ord, dels för att vi inte tänker spela efter gubbarnas regler, dels för att ordet utstrålar vilja, makt och styrka.\"
\nAftonbladets läsare röstade 2005 fram fittstim till en av de värsta språkliga grodorna genom tiderna.
\n","jfr":[]} {"baseform":"fittstubbe","wordforms":[],"text":"
(dial) ojämnt huggen stubbe. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"fittsugare","wordforms":["fittälskare"],"text":"(sl) 1 lesbisk. 2 man eller kvinna som suger fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fittsula","wordforms":[],"text":"(sl) hanrej*, toffelhjälte.
","jfr":[]} {"baseform":"fittsvåger","wordforms":[],"text":"se buksvåger.
","jfr":[]} {"baseform":"fitt-tacklare","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se \"ett honnörsord bland riktigt sköna duddar. En äkta fittacklare besöker Spy Bar på regelbunden basis och haffar tonvis med gärriz. Uttrycket härstammar ursprungligen från betongdjungeln kring Stektorp (Nacka) men används numera i vida kretsar.\"
","jfr":[]} {"baseform":"fitt-to","wordforms":[],"text":"(dial) ”hår på cunnus*.” (OFVG) Se även to.
","jfr":["to"]} {"baseform":"fittunalt","wordforms":[],"text":"(lmo) kommunalt och åka kommunalt. Fittunalt = fenomenalt.
","jfr":[]} {"baseform":"fittvirra","wordforms":[],"text":"(lmo) \"när en kvinna medvetet missförstår vad en man sagt eller skrivit med negativa avsikter.\" (slangopedia.se) Från engelska cuntfuse.
","jfr":[]} {"baseform":"fittvän","wordforms":["vän"],"text":"(sl) fitta. Se även vän.
","jfr":["vän"]} {"baseform":"fitu","wordforms":[],"text":"se feta.
","jfr":[]} {"baseform":"five against one","wordforms":[],"text":"(eng sl) onani, runk. Se också fem mot en och finger.
","jfr":[" finger","fem mot en"]} {"baseform":"fix","wordforms":["fixa"],"text":"(sl) 1 knull, knulla. ”Fixa en brud.” Jämför kirra. ”Han var skön, sa jag. Vi hade ett fix ett tag. Ibland gjorde vi det på lunchen, bakom köket. Vi höll nästan på att garva ihjäl oss ibland när vi hörde er prata mat och jobb genom väggen.” (Boije af Gennäs 1991) 2 förför, förföra.
","jfr":["kirra"]} {"baseform":"fizza","wordforms":[],"text":"(euf) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fiåk","wordforms":[],"text":"(åld o so) Swedberg (1720-t) har \"narr, fåne, tölp\".
","jfr":[]} {"baseform":"fjabba","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. ”Nummer och knulla och göka och pippa och fjabba, sa vi och runkade allt snabbare.” (Martin, Kärlek 12/1969) Fjabbig (sl); dum, fånig.
","jfr":[]} {"baseform":"fjabbe","wordforms":[],"text":"(sk so) idiot, tokstolle. \"Jag var så lycklig då, när mamma vrålade, trots att polisen inte kunde höra: DET KAN DU HA DIN FJABBE!\" (Maria Maunsbach: Lucky Lada och jag. Natur&Kultur 2022) \"Ordet är i princip synonymt med det mer spridda fubbick*, d v s både ett skällsord i största allmänhet men också mer specifikt om losers, grälmakare, inskränkta typer och folk som försöker utmärka sig.\" (Lind 2016)
","jfr":[]} {"baseform":"fjala","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fjams","wordforms":[],"text":"(no o da) fitta. Enligt Hertoft (1989) även om kvinna. Dessutom enligt samma källa ”få noget fjams; ha samlag (om man)”.
","jfr":[]} {"baseform":"fjándi","wordforms":[],"text":"(fno) djävul. Se även fan.
","jfr":["fan"]} {"baseform":"fjanig","wordforms":[],"text":"(so) töntig, mesig.
","jfr":[]} {"baseform":"fjant","wordforms":[],"text":"(so) homosexuell möjligen besläktat med fant; (västsvenska och nordsvenska) skälm, tattare av fornsvenska fanter; tjänare, narr.
","jfr":[]} {"baseform":"fjantbyx","wordforms":[],"text":"(åld so) nedsättande till man.
","jfr":[]} {"baseform":"fjas","wordforms":["fjasa"],"text":"1 (sl) fitta. En som kan tänka sig att använda vårt ord ”även i en dams närvaro” är Alf Palfjord, Borås (f 1929). Däremot kan han inte tänka sig att överhuvudtaget använda ordet fitta då det ”egentligen är ett skällsord och låter som en fräsning och inte ens har något sensuellt och eggande över sig”. Enligt Ambrius (2002) är fjas ”öknamn på det kvinnliga könsorganet”. Jämför svensk och norsk dialekt fjas; ludd, fjun. I norskt slang om kvinnligt könsorgan. Se även fjås. 2 (so) slampa*, slinka*. Surfjas; mest till kvinnor men även till män. 3 (sl) fjas, fjasknullare; homosexuell. 4 fjas, fjaas; rumpa, ända. ÖSO har fjaas; rumpa. 5 fjasa (dial) para sig om nöt. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fjask","wordforms":[],"text":"(dial o so) våp*.
","jfr":[]} {"baseform":"fjattar","wordforms":[],"text":"(sl) chipstuttar*, manliga bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"fjax","wordforms":["intima plagg"],"text":"(sl) trosa, trosor. Även allmänt om byxor. Se även intima plagg.
","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"fjesa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. ”...slaskat till henne under ögat med min spottkobra*, pelat henne på fjesan...\" (Fragbite Skandal 23/12-2006)
","jfr":[]} {"baseform":"fjodor","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"fjôla in","wordforms":[],"text":"(sl) få till det sexuellt. Slangopedia se har \"införa ett yttre föremål i en befintlig hålighet\". Det rör sig alltså om inledningen till ett knull.
","jfr":[]} {"baseform":"fjolla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 dum och enfaldig flicka eller kvinna, men enligt Bergman (1985) också ”vanlig benämning för manlig homofil i den kvinnliga rollen”. Möjligen från fornfranska fol; franska fou; dåraktig. Engelskan har fool med samma betydelse. Svahn (1999) anser att ordet kan ”användas som nedsättande benämning på såväl kvinnor som homosexuella män”.
\nI Bland horor, bockar o bögar (2002) delar de tillfrågade killarna in bögar i två kategorier. De normala, hyfsat manliga och rätt schyssta bögarna och de icke-manliga förkastliga fjollorna. ”Ett helt gäng med fjollmurklor, sitter i lilla soffan med sin pojkvän och fjollar och dricker drinkar och så blir dom osams och lilla fästmannen hämtar en kniv och smyger upp bakifrån och sticker till.” (Persson 2003) \"Ty jag anser faktiskt att hon är en sådan fjolla och till den grad gemen, naggande skotsk jänta att jag blir ursinnig, eller rättare sagt missnöjd med henne.\" (Boswell 1951) 2 slå en fjolla; pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"fjolle","wordforms":[],"text":"(sl) 1 penis. 2 erektion, stånd. 3 dum, korkad person. Jämför fjolla.
","jfr":["fjolla"]} {"baseform":"fjollig","wordforms":[],"text":"(sl) fjantig om homosexuell. ”Framåt midnatt är Julian och Sebastian väldigt berusade och odrägligt fjolliga. De sitter och försöker, halvt på allvar, halvt på skämt, överträffa varandra i att vara pimpinetta och koketta.” (Hagman 1994) ”Den redaktionen vill jag sitta med i, flamsar Benjamin och gör sig med flit extra fjollig.” (Drougge 1998/2003) Men hos Linné (2022) står fjollig för sinnesrubbad, tokig som i följande 1700-tals tappning: \"Han stjälper med sin faeton (en sorts vagn), får slag i huvudet, bliver fjollig.\" Se även fjolla.
","jfr":["fjolla"]} {"baseform":"fjolljolle","wordforms":[],"text":"(sl) kallas nattklubben Patricia som är inrymd i en gammal båt vid Slussen i Stockholm. Namnet gäller enbart på söndagar då det är gay kväll. Övriga dagar är nattklubben öppen för heterofolk och kallas då Patten. Uppgift från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"fjollsnöre","wordforms":[],"text":"(sl) säkerhetsbälte. Se också fjolla.
","jfr":["fjolla"]} {"baseform":"fjollspråk","wordforms":[],"text":"(sl) det speciella språk med nasalt feminint uttal som bögar använder, inte främst för att uttrycka en speciellt feminin läggning utan snarare för att markera grupptillhörighet. Enligt Einarsson (2009) så förstärks de utmärkande kvinnliga dragen i detta språk i sammanhang där talaren känner sig trygg och har behov av att signalera sin sexuella läggning. ”— Hon heter Birgitta, svarar han med uppvarvad fjollstämma.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"fjollträsk","wordforms":[],"text":"(sl) norrlänningars öknamn på Stockholm.
","jfr":[]} {"baseform":"fjollåtta","wordforms":[],"text":"(sl) individ bosatt i fjollträsk.* (08-området.)
","jfr":[]} {"baseform":"fjomp","wordforms":["fjompig"],"text":"(sl) kuk. Fjomp (dial); oordentlig, slarvig människa. Även om fästman, älskare. Därtill fjomp, fjompig, troligen en sammanblandning av fjollig och slampig.
","jfr":[]} {"baseform":"fjong","wordforms":["fjonge","fjongis","fjång","fjånge"],"text":"1 (sl) även fjongis, fjång, fjånge. Ståkuk. Fart, sprätt; ha fjong på staken. Också ståfjong, dunderfjong och pissfjong. ”Hist.: åtm. sedan mitten av 1970-talet.” (SO) ”Hon kände manetrörelser i underlivet. Hade jag varit du nu så hade jag haft dunderfjong, sa hon med pumpande tinningar.” (Drougge 1998/2003) ”I svenska musars djup en gång,/ en mustig och en upprätt fjong/ som går i röret fram.” (Ur visan I svenska musars djup) 2 (fisv) fjång, med fjång; med fart.
","jfr":[]} {"baseform":"fjonta","wordforms":[],"text":"(sl) fjolla*. ”Och att det finns några ’fjontor’ som springer runt med handväskor — det tycker du inte om, säger Märta och tittar på Georg.” (Leopold 2007) ”Vi drog sedan hem till Vicki och Kajsa för att se en film men det funkade inte, så vi höll bara på att fjonta oss hela tiden på Vickis rum. (från en dagbok på nätet) Fjontig; dum, fånig.
","jfr":[]} {"baseform":"fjoppe","wordforms":[],"text":"ett av namnen för ”det som flickor har” som föreslås av tidningen Nya Ålands (17/5-1999) läsekrets.
","jfr":[]} {"baseform":"fjorra","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fjorre","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför snorre.
","jfr":["snorr"]} {"baseform":"fjortis","wordforms":[],"text":"(sl) så här beskriver Kia 15 år en fjortis hos Carlsson Bergdahl (2004): ”Fjortisen behöver inte vara 14 år, hon kan vara yngre eller äldre. Är alltid hårt sminkad, har pyttesmå tröjor, så att man ser brösten. Gärna vita genomskinliga byxor och svarta stringtrosor som syns igenom byxorna. Platåskor. Fjortisen röker och dricker sig full varje helg. De gör allt för att få uppmärksamhet och de är högljudda. De agerar som om de vore skitcoola, tuffa och snygga. De är taskiga mot alla utom sina egna kompisar. Pluggisarna ligger väldigt illa till. Skolan tycker de är pest och det hör till att skolka och strunta i skolan.”
\nÄven killar kan kallas fjortisar. Ordet ”hist.: åtm. sedan 1990”. (SO) Jämför kickers. Amerikansk slang har bobbysoxer för backfish, tonåring, fjortis efter bobbysocks, bobbysox; ankelsockor för flickor samt subdeb: kort för subdebutante.
","jfr":[" bobbysoxer","kickers","subdebutante"]} {"baseform":"fjortisdunk","wordforms":[],"text":"(sl) knull med en fjortis*. Se även dunk, dunka.
","jfr":["dunk, dunka"]} {"baseform":"fjortisfeber","wordforms":[],"text":"(sl) lider en grupp unga tjejer av som sitter i tunnelbanan eller på annat allmänt fortskaffningsmedel och skriker och gör sig till för att få uppmärksamhet främst från killar.
","jfr":[]} {"baseform":"fjortisord","wordforms":[],"text":"slangopedia.se har t ex ”sis, dafuq, tienp\" som typiska fjortisord.
","jfr":[]} {"baseform":"fjortissjukan","wordforms":[],"text":"(sl) lider äldre tjejer av som fortfarande beter sig som fjortisar*.
","jfr":[]} {"baseform":"fjos","wordforms":["fjosa"],"text":"(sl) 1 fitta. 2 röv, stjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"fjubb","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har ”penis såsom gåtord; kniv i slida”.
","jfr":[]} {"baseform":"fjubba","wordforms":[],"text":"(dial) ”idka samlag”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fjuka","wordforms":[],"text":"(dial) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"fjukkel","wordforms":[],"text":"(dial) kela, vänslas, hångla, flirta. (ORB) Därav fjukkelmeis; Don Juan*, småtjusare.
","jfr":[]} {"baseform":"fjun","wordforms":[],"text":"(sym) 1 könshår*. Kort, tunt och mjukt hår, ludd. 2 (smn) fröken fjun; fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fjunfjurra","wordforms":[],"text":"(smn) fjunspirande fitta. Jämför fjun.
","jfr":["fjun"]} {"baseform":"fjunka","wordforms":[],"text":"(dial) ha samlag. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fjunta","wordforms":["fjuntande"],"text":"(dial) ha samlag, ha samlag*. Göran Ek, Helsingfors tar upp fjunta (fisv); knulla. OFS har fjuntande; samlag. Se även fjunka.
","jfr":[]} {"baseform":"fjuppa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla, ha samlag. Jfr under juppa.
","jfr":["juppa"]} {"baseform":"fjupps","wordforms":[],"text":"(sl) snygga, sexiga unga tjejer.
","jfr":[]} {"baseform":"fjusk","wordforms":["fjuska"],"text":"(dial) knull, knulla. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fjutt","wordforms":["ståfjutt"],"text":"(sl) 1 även ståfjutt. Få fjutt (fart) på kuken; få erektion, stånd. 2 fjuttkuk (so) impotent. Här är det fjuttig med betydelsen futtig, obetydlig som gäller. 3 efterklangfjutten; fjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"fjuxa","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har ”röra sig av och an i sht vid samlag”.
","jfr":[]} {"baseform":"fjåk","wordforms":["fjåka"],"text":"(dial) 1 samlag, ha samlag. 2 fjåkadosa; ’cunnus’. Jfr dosa. 3 fjåkare; ’partner i samlag’. 4 fjåka; fjolla*. (Kolmodin 1732)
","jfr":["dosa"]} {"baseform":"fjåne","wordforms":["fjönt."],"text":"(sk) Lind (2016) har \"som fåne fast fånigare\". Se även fjönt.
","jfr":["fjönt"]} {"baseform":"fjång","wordforms":["fjånge"],"text":"se fjong, fjonge.
","jfr":[]} {"baseform":"fjås","wordforms":["fjäs"],"text":"(sl) 1 fitta. 2 ansikte. 3 arsle. 4 kalsong enligt folkmun.se. 5 fjås (dial); flicka, fästmö och fjäs; fästman samt fjas, fjås (sk); fjant. ORB har fjås; ”slanguttryck om manlig älskare”. Jämför fjas.
","jfr":["fjas"]} {"baseform":"fjåsa","wordforms":[],"text":"(dial) 1 cunnus*. 2 ha samlag. 3 (sk) kurtisera.
","jfr":[]} {"baseform":"fjäbba","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fjäder","wordforms":[],"text":"(sl) 1 få fjäder (sprätt) på kuken; få erektion, stånd. ”Fan, jag sitter ju och får fjäder — måste tänka på något annat.” (Rosengren, Kärlek 5/1966) ”Och så med ens knäppte han upp byxorna, varpå den spända fjädern for ut helt och hållet.” (Salten 2009) 2 fitthår. ”Ta nu fiädrar näfven full/ men ryck ej bort hela tåfsen/ gif mig sedan ett godt knull/ så att Echo hörs i fåttsen*.” (Anonym hordikt från upplysningstiden i Köttets poesi 1995.)
","jfr":[]} {"baseform":"fjädra","wordforms":["fjädra av"],"text":"(sl) 1 få utlösning, ejakulation*. Fjädra; ge efter för stötar. 2 fjädra; ha stånd. 3 fjädra; flirta, stöta, ragga.
","jfr":[]} {"baseform":"fjäffsa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Jämför fjässa.
","jfr":["fjässa"]} {"baseform":"fjäl","wordforms":[],"text":"se fjöl.
","jfr":[]} {"baseform":"fjälla","wordforms":["fjällbestigning;"],"text":"(sl) 1 hora. Ordet är i sin neutrala form fiäll känt i månsing sedan 1772. Detta enligt Bergman (Skolpojksslang 1934). Grundbetydelsen är troligen hudfjäll, fnas, och ur detta har så betydelsen lösaktig kvinna (dvs en kvinna vars hud fjällar därför att hon har t ex syfilis eller någon annan könssjukdom) utvecklat sig precis på samma sätt som det med fnas besläktade fnask från att ha betytt litet fjäll kommit att betyda hora. Fjällan och det hon sysslar med har sedan blivit synonyma begrepp. Från månsing eller från knoparmoj via månsing har ordet sedan förts över till stockholmsslang med betydelsen kvinna, flicka. I den betydelsen finns ordet med hos ÖSO \"flickvän, käresta\".
\nPalm (1910) menar att ordet härstammar från knoparmoj och därifrån har det så inkommit i lägre stockholmsslang och sedan spritts vidare med betydelsen flicka, jänta, tös och vad sådana kan ha för sig t ex på gatan. SAOB:s äldsta belägg för flicka, tös är hämtat från Kväsarvalsen (1898). 2 knulla. ”’Förbanna mig’, sade han, ’jag tänker dig intet ont, men vad gör det om du också unnar mig, som alltid så hjärtligen hållit av dig, att få fjälla dig också.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Även fjällbestigning; knull med hos Ingers (1977) ”i bet. coitus 1930-t”. 3 homosexuell, bög. 4 fjärta.
","jfr":[]} {"baseform":"fjällbestigning","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 \"norrländsk älsklingssport\" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998). 2 knull med fjälla.
","jfr":[]} {"baseform":"fjällneger","wordforms":[],"text":"(so) same, folk från Lappland.
","jfr":[]} {"baseform":"fjälltoppar","wordforms":["alptoppa","toppar"],"text":"(sym) även alptoppar. Kvinnobröst. Se även toppar.
","jfr":["toppar"]} {"baseform":"fjärde könet","wordforms":["tredje könet."],"text":"(åld) benämning på transsexuella*. Se även tredje könet.
","jfr":["tredje könet"]} {"baseform":"fjäril","wordforms":[],"text":"(sl) 1 prostituerad, troligen med anspelning på fjärilens fladdrande flykt från blomma till blomma. Också med tanke på den pråliga utstyrseln. Även nattfjäril. 2 fitta. 3 fjärilen. Kvinnan särar på blygdläpparna och viftar med dem.
","jfr":[]} {"baseform":"fjärilskotlett","wordforms":["kotlett"],"text":"(sym) fitta. En kotlett som befrias från ben och skärs upp så den får fjärilsform. Se även kotlett.
","jfr":["kotlett"]} {"baseform":"fjärpa","wordforms":[],"text":"(sl) samma som fjässa*.
","jfr":[]} {"baseform":"fjärs","wordforms":["fjärsig"],"text":"(sl) enligt slangopedia.se är fjärs (fri)kyrkligt öfolk från göteborgs skärgård som använder sig av egna ord och uttryck vad beträffar t ex svordomar. Mot den bakgrunden finns ordet fjärsig; töntig.
","jfr":[]} {"baseform":"fjärt","wordforms":["fjärta"],"text":"urnordiskan fertan, fornsvenska fiärter motsvaras av danska fjert och isländska fretr. ”Hist.: sedan förra hälften av 1400-talet.” (SO) Jämför tyska Furz, furzen, engelska fart. Allmänt indoeuropeiskt ord, troligen ljudhärmande. Dalin (1850) har ”fjert — väder som bortgår ur kroppen genom bakändan” och ”fjerta — släppa väder genom bakändan”. Fjärten är till skillnad från fisen ljudlig, men i regel skonsammare mot näsan. ”Det var en het, stinkande odör, som man i sin inbillning bäst kan uppfatta om man föreställer sig att (skräddare) Silverstein, som själv var en mager och luktande jude, pressade ut de fjärtar som hans kunder lämnat efter sig i sina byxor.” (Miller 1956)
\nI en märklig liten bok, Fjärtomanen (Fickfakta 1970), berättas om Joseph Pujol (1857—1945), en fransman som 1892 gjorde succé på Moulin Rouge i Paris genom att fjärta både Marseljäsen och Clair de Lune och detta dessutom luktfritt. Han turnerade sedan runt i Europa. ”Fjärtomanen uppträdde i frack, röda knäbyxor, vita strumpor och svarta lackskor. Byxorna var försedda med en strategiskt placerad lucka. Föreställningarna brukade inledas med en serie fjärtar; flickfjärten, svärmorsfjärten, den svaga fjärten på bröllopsnatten och den betydligt starkare dagen efter denna natt. Sedan följde den torra murarfjärten samt sömmerskefjärten, som kunde vara i tio sekunder och perfekt imiterade det ljud som uppstår när man river itu två meter tunt bomullstyg — samt som avslutning på fjärtavdelningen ett duktigt kanonskott.” (Bergholm/Kjellin 2003)
\nSå här berättar en av Pujols söner: ”Ordet fjärt är en smula vulgärt. Men min far hade förvandlat denna triviala handling till skön konst, ty när han hade sugit upp luft i anus kunde han vid utstötandet modulera ljuden och producera en hel skala, från nästan ohörbara suckar till smattrande utdragna trumpetstötar. Han gjorde vad han ville med sin mage — och utan att det luktade.”
\nEtt annat, minst lika imponerande konststycke, utförde en rysk löjtnant. Han var närvarande när ryska kejsarinnan Katarina den Stora (1729—1796) råkade fjärta bland en massa prominenta människor. Löjtnanten fann sig snabbt och rusade illröd i ansiktet ut ur rummet. Hans belöning för snabbhet i huvud och fötter blev en befordran till kapten.
\nFörr kallades tjänare som hade till uppgift att gå tätt bakom sin herre för fjärtfångare. Idag används det uttrycket om livvakter. Dessa människor är säkert beredda att skriva under på att fjärten är den sämsta skytten — eftersom den siktar mot hälen men träffar näsan.
\nAlf Palfjord i Borås (f 1929) bidrar med ordet damfjärt och kommentaren: ”Detta med exkrementer är helt under en dams värdighet även om det gäller hennes egna. Det gäller att hålla tillbaka fjärtarna så kraftigt hon kan. Jag har hört ibland uttrycket damfjärt, dvs en kort diskret fjärt som möjligtvis accepteras.”
\n","jfr":["Furz, furzen,","fart"]} {"baseform":"fjärtfångare","wordforms":[],"text":"
(sym) även fisfångare. Anspelar på bögens ”bakomtillvaro”. Jämför engelska fart catcher som Grose (1785) förklarar med \"A valet (betjänt) or footman, from his walking behind his master or mistress\".
","jfr":["fart catcher"]} {"baseform":"fjärthusbacke","wordforms":["fjärthusnabbe"],"text":"(dial) enligt OFS gåtord för bakdel hos man. Det finns ett nabb, nabbe (sv dial) huvud, udde, spets besläktat med näbb.
","jfr":[]} {"baseform":"fjärtådra","wordforms":[],"text":"(dial) ändtarm. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fjäs","wordforms":[],"text":"(dial) 1 röv. 2 fitta. Se även fjäs(s)a och under fjås.
","jfr":[" fjås"]} {"baseform":"fjäsk","wordforms":["fjäska"],"text":"(dial) ”samlag, ha samlag”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fjässa","wordforms":["fjäsa","fjässe"],"text":"(dial) knulla. Rietz (1867) har fjäsa; göra någon sin kur, kurtisera och fjässa; coire (Närke). Min far (f 1908) och närking använde ordet. ”Men den unge mannen sprang kvickt upp, och tagande henne mer död än levande i sina armar, satte han henne ned på sängen, allt under det han oavbrutet fjäsade för henne och överhopade henne med ömma namn.” (Bandello: En adelsman i Mantua får ligga med en dam i Kärlekshistorier... 1962) OFS har betydelsen ha samlag. Därtill fjås, fjäs; friare, älskare. ”Så greven menar på, att en kan få fjässa lite mer.” (Grafström, Kärlek 11/1969) Svahn (1999) har fjässa som skällsord i ”lättfärdig kvinna” från Ukna i Småland. Finns belagt från landskapen Närke, Småland, Södermanland, Uppland, Västergötland och Östergötland.
","jfr":[]} {"baseform":"fjässfile","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför fjäs, fjässa och filéer.
","jfr":["fjäs, fjässa "]} {"baseform":"fjätt","wordforms":[],"text":"(dial) djävulen, fan. (OFS) Rietz (1867) har åländska fjätt; karl.
","jfr":[]} {"baseform":"fjätta","wordforms":[],"text":"(sk) 1 knuffa. 2 fisa.
","jfr":[]} {"baseform":"fjöl av","wordforms":[],"text":"(so) håll käften!
","jfr":[]} {"baseform":"fjöl","wordforms":["fjäl"],"text":"(dial) urnordiska felho och fornsvenska fiøl. Sittbräda på dass, ursprungligen bräda, planka. Roger Hansson i Järfälla påpekar att den bräda på vilken man monterar vättar vid sjöfågeljakt kallas fjöl. Fornsvenska fiol, fiöl; bräde, planka, ursprungligen ’ngt kluvet’. Enligt Hellquist (1980) ett nordiskt ord troligen av lapska låneordet fiello; bräde. ”Hist.: i bet. ’sittbräda’ sedan 1739” (SO) Fiöhl förekommer hos Swedberg (1720-t) och fiööl finns med i Schenbergs ordbok från 1739. SAOB (1926) har fjöl; sittbräde på avträde, med följande förklaring och varning: ”äv. i riksspr.i vissa trakter; undvikes dock helst.”
\nEtt exempel på att ordet inte var riktigt rumsrent får vi i Eberhard Löfvendahl: Post- och järnvägsstationers namn i Götaland 1860—1940, där en tjänsteman på Poststyrelsen menade: ”Skulle icke allmänheten kunna lära sig ett annat namn som dertill är något snyggare? Jo, Borensberg får det heta.” Det mindre vackra namnet var Husbyfjöl rekommenderat av Konungens befallningshavande i Östergötlands län. Rääf (1946) rekommenderar följande för den som lider av matleda: ”För att bota, går man på ett afträdeshus och uppäter en brödbit som en annan uppsticker honom i munnen genom hålet i fjölen.”
","jfr":[]} {"baseform":"fjöla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 pissa, gå på dass. Fjöl; sittbräda på dass. 2 i överförd bemärkelse också om ett sittknull. 3 hångla, smekas.
","jfr":[]} {"baseform":"fjöle","wordforms":["fjöl"],"text":"(sl) en minst tjugominuters skitstund på fjölet som också kan användas till annat än att skita. Se även fjöl.
","jfr":["fjöl"]} {"baseform":"fjöna","wordforms":["fjön"],"text":"(sl) knulla. Fjön (sl) barn. Även fjön som barnspråk för frö.
","jfr":[]} {"baseform":"fjönt","wordforms":["fjåne"],"text":"(sk) Lind (2016) har \"som fjant* fast fjantigare\". Se även fjåne.
","jfr":["fjåne"]} {"baseform":"fjös","wordforms":[],"text":"1 (dial) dass. Fähus, ladugård, av féhús; sammansättning av fä och hus. NEO har ”hist.: sedan 1873”. Troligen för att dasset låg i direkt anslutning till fähuset, så att allt kom att ses som en enhet. ”Han hade spänt hästen för åksläden och flickan hade satt sig på hösäcken i slädens botten, då husbonden på gården kom springande ’Kullan, som du har med dig, har inte varit på fjöset’, sade han anklagande.” (Sollerman 1986) Skiten var värdefull som gödningsmedel och en del av betalningen för kost och logi. 2 (sl) rumpa. ”Man ser rätt upp i fjöset på dig, meddelade Jo som befann sig strax bakom.” (Drougge 2001) 3 (sl) fitta. Även i norsk slang. 4 (sl) fis.
","jfr":[]} {"baseform":"fjösa","wordforms":[" fjös"],"text":"1 (sl) fjös, fjösa; fitta. ”Då hade jag varit sexuellt medveten i flera år och väl bekant med hur skönt det var att ’pilla på fjösa’, som vi kallade onani.” (Johanna f 1978 i Alakoski/Mogensen 2008). 2 knulla. Jämför fjös (dial); fähus, ladugård, förr vanlig knullplats. Även fjös (dial); älskare, bänkfriare.
","jfr":["fjös"," fjös"]} {"baseform":"fjöse","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fladderfitta","wordforms":[],"text":"(so) kvinna, prostituerad. ”Mamma får jag säga mus? Nej, det vet du väl att du inte får! I så fall flyger det omkring en djävla fladderfitta i vardagsrummet.”
","jfr":[]} {"baseform":"fladdermus","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 prostituerad. Vitsigt om denna nattvarelse, där både fladder (flyktighet) och mus ingår som viktiga orddelar. Enligt Svahn (1999) skällsord om kvinna med förklaringen: ”Ordet associeras idag förutom med djuret också med slangordet mus för kvinnligt könsorgan, och skulle därför också kunna tolkas som ’kvinnan som fladdrar med musen’ dvs den kvinna som släpper till för vem som helst, eller den kvinna som släppt till så ofta att könsorganet blivit slappt och därmed fladdrigt.” SAO (2013) har ”även om kvinna med många och flyktiga älskare”. 2 fladdermus, fladderöron; fitta, särskilt om den som har långa inre blygdläppar*. \"Men att en kvinna skulle vara den som klär av sig och kör 'fladdermusen' som partytrick (det är upp till dig som läser att föreställa sig hur det skulle gå till) är för oss otänkbart.\" (Colldén/Dahlbäck 2019) Och från samma källa: \"Han började leka med kuken, slängde runt den i cirklar och skakade lite på den. Så jag kontrade med att nypa tag i mina yttre blygdläppar och fladdrade med dem.\" Fladdermus kan också beteckna en sladdrig väl använd fitta. Se även under helikopter.
","jfr":[" helikopter"]} {"baseform":"fladdra","wordforms":["fladdmök","fladdermus"],"text":"(sl) prostituerad. Också fladdra (dial); lättsinnig kvinna och fladdrig; ostadig, lättsinnig. Fladdra; röra sig hastigt och fladdrigt; hållningslöst. Se även fladdermus och mök.
","jfr":["mök","fladdermus","mög"]} {"baseform":"fladdreta","wordforms":[],"text":"(dial) diarré*
","jfr":[]} {"baseform":"flagdu","wordforms":[],"text":"(dial) vara flyktig, lättsinnig om kvinna. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"flagellatio","wordforms":[],"text":"(latin flagello; piska, gissla) att själv piska och gissla någon eller att låta sig gisslas med piskor eller ris bestående av färska brännässlor som utlöser retningsfenomen i huden. Därav flagellant om en person som, ofta för att uppnå sexuell stimulans och tillfredställelse, utsätter sig själv eller någon annan för smärtor genom piskning. I överförd mening om bordellkund som betalar för att bli piskad. ”De uppträda oftast såsom flagellomaner, d.v.s. vilja bruka ris, käpp eller piska.” (Eriksson 1939) Också flagellantism, en religiös rörelse från 1000-talet med rötter i den kristna tanken om köttets svaghet och syndaktighet och tron att ont skall med ont fördrivas. ”...jag skulle vilja att de (kvinnorna) vande sig vid att utföra flagellation, det medel med vars hjälp grymma män stillar sin vildhet...” (de Sade 1795/2002)
","jfr":[]} {"baseform":"flagga","wordforms":["flaggstång","flaggan i topp","stång."],"text":"(sl) 1 ståkuk som syns, ”flaggar”, genom byxorna. Även flaggan i topp och flaggdag för ståkuk, erektion. Flagga på halvstång; dålig resning, impotens. (Se även 3) ”Jag tänkte på Tanja och kände hur en flaggstång tog plats mellan benen.” (Häglund, Kärlek 5/1966) ”Det var en fin hedersbevisning att han hissade flagg så snabbt för mig,...” (Bjørnebœ 1967) Dansk slang har ”plante sin flagmast i naboens græsplæne”; plantera sin flaggstång i grannens gräsmatta, skämtsamt för att besöka en grannkvinna i sexärende. Norsk slang har reise teltet, teltstanga eller flaggstanga. Också flagget går til topps. Se även stång. 2 hissa eller ta ner flaggan; dö. 3 flagga på halvstång; mens, menstruation. ”Och blödning hette inte blödning, utan att flagga på halv stång.” (Du kan få en unge. Andersen 1979) Norsk slang har rødt flagg.
","jfr":["flaggstanga","stång","ta ner flaggan","reise teltet, teltstanga","flagget går til topps","hiss"]} {"baseform":"flamsa","wordforms":["flansa"],"text":"(sk o vb) fnittra, pladdra, flörta.
","jfr":[]} {"baseform":"flamsäker","wordforms":[],"text":"(nyo) SAO (2013) har ”rakad, utan könsbehåring”.
","jfr":[]} {"baseform":"flana","wordforms":[],"text":"(åld) slyna* (1660-tal).
","jfr":[]} {"baseform":"flane","wordforms":[],"text":"(dial o so) idiot, tönt.
","jfr":[]} {"baseform":"flann","wordforms":[],"text":"(fvn) kuk, i sammansättningen flann-fluga; kvinna som flyr från sin fästman. Enligt Holm (2013) finns uttrycket endast belagt tillsammans med fuð-flogi man som flyr från sin fästmö egentligen från det kvinnliga könsorganet. Tryti (1985) har med ordet som norsk slang och noterar ordets tidiga ursprung.
","jfr":[]} {"baseform":"flanquette","wordforms":[],"text":"(franska flanc; sida) samlagsställning där de älskande ligger sidlänges mot varandra med benen hopslingrade.
","jfr":[]} {"baseform":"flappa purjo","wordforms":[],"text":"(sl) runka, onanera. Jämför purjo, purjolök.
","jfr":["purjo, purjolök"]} {"baseform":"flappar","wordforms":[],"text":"(sl) chipstuttar*.
","jfr":[]} {"baseform":"flapper","wordforms":[],"text":"(sl o so) tonårstjej, slyna*.
","jfr":[]} {"baseform":"flasa","wordforms":[],"text":"1 (sl) fitta. Flasa, flisa (dial); hugg, öppet sår och flasa (dial); klyva. 2 älskogsflas, älskogsflasig; uppsluppen, yr, lättsinnig. Rietz (1867) har Ångermanland som ordort. 3 Svahn (1999) har flasa om hafsigt, slarvigt fruntimmer i Västerbotten och Norrbotten. 4 (dial) spottloska. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"flase","wordforms":["flasig"],"text":"(dial o so) vulgär*. (Skåne)
","jfr":[]} {"baseform":"flasha","wordforms":[],"text":"(sl) av engelska flash; blixt. 1 blixtsnabbt blottande. Jämför exhibitionist. ”I det engelska fängelset Pentonville fanns ett bruk som kallades ’flash’ eller ’flash up’. Det bestod i att kvinnliga besökare — hustrur, älskarinnor eller prostituerade som inhyrts enbart för detta syfte — blottade brösten och genitalierna i besökbåsen för att bereda fången ett enkelt nöje.” (Duerr 1998) ”Innan jag hann fundera speciellt mycket över vad jag borde göra hade jag slitit av mig tröjan och satt och flashade brösten för den unga snutkvinnan.” (Kronobergshäktet i Närstrid: Vanessa 2005) 2 flasha gör den som lägger ut pinsamma bilder av någon på internet utan dennes tillstånd.
","jfr":["flasha","exhibitionist"]} {"baseform":"flasig","wordforms":[],"text":"(sl) är den som har många sexuella anspelningar i sitt dagliga tal.
","jfr":[]} {"baseform":"flasigt","wordforms":[],"text":"(sk) enligt Lind (2016) \"fräckt, snuskigt, under bältet\". Och från samma källa: \"I 2016 års Arlövsrevy bad revydirektören Kent Nilsson inledningsvis om ursäkt för att det kunde bli 'litta flasigt'.\"
","jfr":[]} {"baseform":"flaskhals","wordforms":["hals"],"text":"(sym) kuk. ”imho flämtade den gräsätande Lord när den harmynta Almblad doppade sin unika flaskhals in i hans fuktiga syltburk*.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006) Se även hals.
","jfr":["hals"]} {"baseform":"flaskor","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"flaskrunk","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnlig onani med hjälp av en flaska.
","jfr":[]} {"baseform":"flasma","wordforms":[],"text":"(dial) öppna och sluta könsorganet efter urinering (om sto). (OFVG) Jämför blixtra.
","jfr":["blixtra"]} {"baseform":"flat","wordforms":["flata","flatsmälla","flatmurr","flatmacka ","flata"],"text":"(sym även flatsmälla, flatmurr, flatmacka och truckflata. kvinnlig homosexuell. Fornsvenska flater. Allmänt germanskt ord t ex engelska flat och danska flad: platt. tråkig. Grundbetydelse platt, bred. Ett av de första skriftliga beläggen för flata finns hos Gibson (1969) och för flatsmälla (från 1946). Först 1998 togs ordet med i SAOL men inte förrän i 2015 års upplaga togs beteckningen \"kan vara stötande\" bort. Ordet anspelar på att kvinnan är flat; platt framtill (därnere). Slå flat; lesbiskt knull och flatfitta; om prostituerad man. Även flata som skällsord till bög. Jämför ligga flat (åld); ligga utsträckt i hela sin längd.
\nBo Bergman (1985) berättar att han hört talas om hur man i vissa kretsar gnuggar handflatorna mot varandra, när man talar om lesbisk kärlek. Ordet finns belagt i större delen av Sverige och Finland i betydelsen plan yta, handflata, flatsida och liknande. ”— Flator, lesbianer, flickor som gör det med varandra, förklarade jag därför tålmodigt. — Tjejer som föredrar att äta fitta istället för att suga kuk. Vad det nu kan göra för skillnad rent smakmässigt. Möjligen ifråga om konsistens i så fall, det är klart. Som ostron jämfört med ... polkagris? Politiskt är det ju i alla fall mer begripligt. Men för egen del får jag tyvärr kväljningar av ostron.” (Boije af Gennäs 1991)
\nNorsk slang har, enligt Tryti (1985), ”ei flatsmelle om homofil kvinne”, som hon avleder från adjektivet flat. Vidare har Tryti å klaske flatt ”seksuelt samvær mellom lesbiske”. Klaske betyder här att smälla med flata handen. Carlson (2009) menar att ”De mest frekvent förekommande orden för den egna sexualiteten var flata och lesbisk oavsett inför vem man skulle benämna den. Flata var det vanligaste ordet i den yngre gruppen (19-34 år) och lesbisk i den äldre (35-56 år) ” SO menar, angående orden flata och bög, att de har vissa fördelar framför ordet homosexuell eftersom ”de är riktiga substantiv”. Carlson (2009) påpekar att flata ”på endast åtta år gått från betydelsen att ’väcka anstöt’ (SAOL 1998:203) till att vara ett bra ord — kanske det ’bästa som finns’ — för att benämna lesbisk sexualitet. (SO 2009:774)
\nIda Carlson har i sitt specialarbete Lesbiskt språkbruk vid Göteborgs universistet (2009) med en rad olika typer av flator som hon försöker indela i olika kategorier. Så har hon t ex en åldersrelaterad kategori där ord som gammelflata, babyflata och babybutch ingår. Vidare följande epitet som hon kopplar till klass: kulturflata, finkulturflata, rödvinsflata och förortsflata. I samma kategori ingår universitetsflata och akademikerflata. I kategorin politiskt engagemang nämner Ida Carlson anarkaflata, feministflata, aktivistflata, genusflata och pkflata. Också i samma kategori: veganflata, vänsterflata och politiskt lesbisk. Graden av lesbiskhet speglas i ärkeflata, afterninelesbian, rödvinslesbisk och helglesbisk. Här finns också straight acting lesbisk och garderobsflata. Båda handlar om hur öppen man är med sin lesbiskhet. Hit hör också hetero/svensson flata, även kallad hetero. Används främst om flator ”som vill ha fru, barn och villa och är sexuellt konservativa”. I sportkategorin ingår sportflata innebandyflata och fotbollsflata. Andra intresserelaterade flator är dataflata, schlagerflata, skogflata och naturflata. Till kategorin krogliv slutligen klassas diskoflata, faghagsflata, partyflata, krogflata, gretasflata, underjordenflata och bitchflata.
\n","jfr":["ligga flat"]} {"baseform":"flatare","wordforms":[],"text":"
(fisv) flatlus*.
","jfr":[]} {"baseform":"flatfitta","wordforms":[],"text":"1 (so) dels om kvinna som var så mager att fittan var flat (Öl), dels om mjäkig person (Sm). OFVG har flatfittad; missmodig och jämför med fittflat.* 2 OFS har slå flatfitta, slå flatmus (dial) ”om sexuellt umgänge mellan två kvinnor varvid de stöter könsorganen samman”. Se också under flata.
","jfr":["flat"]} {"baseform":"flatkutt","wordforms":[],"text":"(dial) slo flatkutt; om en kvinna som bedriva tribadie med en annan”. (ORB) Förmodligen menas här ett lesbiskt förhållande. Och hemlighetsmakeriet fortsätter med schla flatkutt som förklaras med ”bump two cunts together” säges till sysslolösa kvinnor. Det rör sig förstås här om att ”slå (stöta) två fittor ihop”. Se även under tribad.
","jfr":["tribad"]} {"baseform":"flatlus","wordforms":[],"text":"en krabbliknande 1-2 mm lång lusart som lever och förökar sig i könshår. Överförs vid samlag. Är dock ofarlig och lätt att behandla. NEO har ”hist.: sedan 1538”. Thesleff (1912) har flatis; flatlus. Svahn (1999) har flatlusmärr; om ”(sedeslös) kvinna behäftad med flatlöss”. ”Det för eftermiddagen utlovade regnet föll nu istället. Det smattrade mot snedtakets fönsterrutor och själv var jag så blöt att om jag hade haft flatlöss skulle de ha klassats som båtflyktingar.” (Lodalen 2005) \"Vrida och vända en sur och skråflig kropp/ Åter snyta sig och fisa vräka sig sen opp/ Rifva sig i Röfven och sen fittan klå/ Plåka där utur ett dussin flatlöss eller två.\" (S C Wallen, vol 56, band 8, 1767, s 212. Finns i Riksarkivet.) I jamtskan kallas flatlusen flåtta och flöttan.
","jfr":[]} {"baseform":"flattar","wordforms":[],"text":"(sl) chipstuttar*, manliga fettbröst. Uppgift från folkmun.se.
","jfr":[]} {"baseform":"flatter","wordforms":["flatterdynga"],"text":"(dial) lös avföring, diarré*. Uppgift från OFS som också har flattra och skita; ha diarré. Se även under dynga.
","jfr":["dynga"]} {"baseform":"flatulens","wordforms":["flatus"],"text":"(lat) fjärt, fjärtande. Blåsande, fläktande, (vind)drag. Gasbildning i mage och tarm med uppsvällning av underlivet. Gäller även som symtom på anal erotisk fixering, ibland med tendens av aggressiv sadism. I sammanhanget talas också om flatus vaginalis pruttljud från vaginan i samband med samlagsrörelser.
\nBengtsson (1994) refererar till en australisk pruttutredning som kommit fram till att män i genomsnitt pruttar tolv gånger om dagen, medan kvinnorna nöjer sig med åtta. På ett dygn kan det bli en hel liter gas som pyser ut bakvägen. Från Australien hämtar vi också nyheten att forskare där testar ett nytt medel mot flatulens hos boskap. Om detta står att läsa i en artikel i SvD (23/11-1994) där det framgår att den idisslande boskapens pruttande och rapande utgör ett globalt miljöproblem, eftersom utsläppen innehåller metan, en gas som bidrar till att jorden värms upp genom den s k växthuseffekten. Vad gäller flatulens så är det också ett problem för människor. Vissa födoämnen som kål, ärter och bönor ökar gasutsläppen.
\n","jfr":[]} {"baseform":"flaused","wordforms":[],"text":"
(sk) vara fräck i mun. ÖSO har ordet och betydelsen \"prata med sexuella anspelningar, fräck i mun\".
","jfr":[]} {"baseform":"flautost","wordforms":[],"text":"(dial) jungfrubröst. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"flax","wordforms":["flaxbögis","köra flax","flaxa"],"text":"(sl) Kotsinas (1996) har ”man som söker en prostituerad” med tidsangivelsen 1898. Även köra flax och tjoflax båda med betydelsen ”hora som söker upp torsk”. Även flaxa (so) om lättsinnig kvinna (Upl). Flax (sl); tur och flaxgubbe; en med tur.
","jfr":[]} {"baseform":"flaxa iväg","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"flebba","wordforms":[],"text":"1 (dial) fitta. Uppgift från manlig skåning i 20-årsåldern. 2 (sl) fjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"flejpes","wordforms":["fleipes"],"text":"(dial) kurtisera, flirta, smeka. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"flemming","wordforms":[],"text":"(nyo) SAO (2013) har ”en sliskig person som går runt och tafsar på alla, förekommer ofta på pubar”.
","jfr":[]} {"baseform":"flenen","wordforms":["flèen","fläen"],"text":"(dial) egentligen den skallige. Här om djävulen. Uppgiften från Lundblad/Josefsson (2021).
","jfr":[]} {"baseform":"flenes","wordforms":[],"text":"(dial) kurtisera, flirta. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"flens","wordforms":["flensost","flänsost"],"text":"(sl) smegma* pga lukten. Ordet vanligt bl a hos åländska ungdomar enligt en undersökning i tidningen Nya Åland (5/3-1999). Nils Haglund (f 1930) minns ordet från sin ungdom på 1940-talet och nämner engelskans motsvarighet knobcheese. Knob (sl); huvud, kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"flensmakare","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"flensost","wordforms":["flänsost"],"text":"(lmo) smegma*. En smulig och vitaktig vätska som håller ollonet mjukt och skyddar mot bakterier och svamp. Smegman bör tvättas bort då den börjar lukta illa. Den ersätts omgående med ny.
","jfr":[]} {"baseform":"flenu","wordforms":[],"text":"(dial) (äckligt) smeksam. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"flep","wordforms":["fleper"],"text":"(åld so) enligt Swedberg (1720-t) fjäskare, smickrare, snyltare.
","jfr":[]} {"baseform":"flepord","wordforms":[],"text":"(dial) Västgöta-Bengtsson (1993) har flepord; ”ett retsamt, förargligt ord, som alltid stört den goda grannsämjan.”
","jfr":[]} {"baseform":"flergångsligg","wordforms":[],"text":"(sym) sexpartner av mer permanent slag än ett engångsligg*.
","jfr":[]} {"baseform":"flerkant","wordforms":[],"text":"(lmo) i stil med trekant*, gruppsex*.
","jfr":[]} {"baseform":"fleto","wordforms":[],"text":"(för sl) bög.
","jfr":[]} {"baseform":"fletta ben","wordforms":[],"text":"(sk) ändra benställning, vara kissnödig.
","jfr":[]} {"baseform":"flexuell","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 bisexuell. 2 sägs den vara som är flexibel vad gäller partnerns kön.
","jfr":[]} {"baseform":"flicka","wordforms":[],"text":"fornsvenska flik. Uteslutande svenskt ord från slutet av 1500-t. Möjligen ursprunglig betydelse kjol eller besläktat med norska flikkja; lättsinnig kvinna. Flik i nyisländskan och i en del svenska dialekter betyder också \"lättfärdigt fruntimmer\". Vissa forskare menar att flicka hör ihop med ett verb ’lyfta upp kläderna’ och att den ursprungliga betydelsen var slinka, lösaktig kvinna. Swedberg (1720-t) har puella som enligt Latinsk-Svensk ordbok (1952) kan betyda ung kvinna, dotter, jungfru och älskarinna. 1 enligt Uhrström (1911) ”eufemistisk ellips för glädje-, byråflicka*”. Han jämför med franska fille; flicka och ger exemplet: \"—Hvad heter du egentligen? —Sofie Dorneau, men sedan jag blev flicka kallas jag Klara Stjerna.” (Stockholms Nattfjärilar 1890) ”Och jag har sett ’flickor’, som i raseri spottat dem i ansiktet, dessa sedlighetens gårdvarar, som lura nätterna igenom på oss i gathörnorna. Vad rör en ’flickas’ tårar och böner dem. Nej, de bara släpar iväg med den stackaren, som hållit sig undan från byrån, och se’n bär det iväg till Norrköping eller Landskrona, till dessa präktiga ’förbättringsanstalter’, där isoleringen från män gör ’flickorna’ perversa.” (Haraldsson 1918)
\n”Flicka hör till den grupp av ord i F E som utmärker sig dels genom sin talrikhet, dels genom sin ensartade betydelse. Genomgående är det kvinnan som dans- och kärlekspartner.” (Larsson/Hellquist 1967) ”Orsakerna till utelivet: Fick fästman, blev nedsmittad, råkade ’dåliga flickor’, kom på nöjen, blev berusad och så gick det så småningom utför! \" (Dahlgren 2013) \"Det Bellman tecknat var i själva verket den franska bergèr med förlängd sittplats som Fredrik I lämnat efter sig och, som det sades, var den vilstol han fick sina unga flckor inburna till avklädda och tillrättalagda.\" (Brunner 2020 s 484) 2 (sl) feminin bög. 3 (smn) fitta.
\nIntressant att notera är att romaniordet tjej*, med ursprungsbetydelsen dotter, vid sekelskiftet kunde betyda ’prostituerad, dålig flicka’, dvs ha samma betydelse som ursprungligen ordet fjälla och långt tillbaka också ordet flicka hade. Med tiden händer det att det dåliga särdraget hos sådana ord försvinner, något som resulterat i att både orden flicka och tjej kommit att ingå i standardspråket.
","jfr":[]} {"baseform":"flickhus","wordforms":["flickpension","flickställe","hus"],"text":"(euf) bordell*. ”På flickstället härskade en värdinna över tre-fyra flickor, vilka betalade fem kronor per dag. För det fick de mat, husrum och porter att berusa sig med. Bordellprostitutionen var hårt reglerad. Flickorna fick inte ropa från fönster, den fräcka tidskriften ’En rolig halvtimma’ fungerade istället som annons.” (Chrispinsson 1999) Jämför flikkja (no); lättsinnig kvinna.
\nAnton Nyström skriver i sin bok Könslivet och dess lagar (1921) att ”jag vet ej vilket vore bäst, att sända en dotter till ett kloster eller ett flickhus. Varför? I klostret är hon en hora, men därtill ock en nådens kvinna; men sändes hon till ett flickhus, så stängs grinden efter henne och måste hon äta och dricka uselt.” Vidare heter det ”att invånarna i flickhus ibland klagade över kvinnoklostrens konkurrens”. Se även hus.
","jfr":["flikkja"]} {"baseform":"flickrare","wordforms":[],"text":"(åld so) Swedberg (1720-t) har smickrare, lismare.
","jfr":[]} {"baseform":"flina ao","wordforms":[],"text":"(sk) dö. Ao = av.
","jfr":[]} {"baseform":"flinfitta","wordforms":[],"text":"(dial so) Rietz (1867) har allmänt kvinnligt invektiv*. I skånskan finns, enligt Ambrius (2004), flinefitta; fnissigt honkön.
","jfr":[]} {"baseform":"fling","wordforms":[],"text":"(vard) kortvarig relation eller romans som inte sällan inträffar under den varma årstiden, en s k sommarfling. Enligt SO är ordet belagt sedan 2002. \"Själv medverkade jag i ett arrangemang på Månteatern, men det är oviktigt när man jämför med det som fått allra mest uppmärksamhet utanför Lund. Nämligen ett inlägg, av en anonym tjej på Face Book, där hon noga redogör för en så kallad fling med en kändis.\" (Maria Maunsbach i SvD Kultur 8 september 2024)
","jfr":[]} {"baseform":"flingbajs","wordforms":[],"text":"(sl) bajs i form av flingor från små barn.
","jfr":[]} {"baseform":"flintberg","wordforms":[],"text":"(dial) ”gåtord för arsklinkorna”. (OFS) Jämför klinka, klinkor.
","jfr":["klinka, klinkor"]} {"baseform":"flinten","wordforms":["flintis"],"text":"(sl) kuk, pga det hårlösa huvudet. Uppgift från 30-årig man.
","jfr":[]} {"baseform":"flipa","wordforms":[],"text":"(dial) öppna och sluta könsorganet efter urinering (om sto). (OFVG) Jämför blixtra och flasma.
","jfr":["blixtra ","flasma"]} {"baseform":"flippa","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. Flippa snippa: kvinnlig onani.
","jfr":[]} {"baseform":"flirt","wordforms":["flirta"],"text":"se flört.
","jfr":[]} {"baseform":"flisa","wordforms":[],"text":"(sl) trästicka, stenskärva. 1 liten, obetydlig kuk. 2 (vb); knulla. Flisa dit’en, flisa på; sätta dit den, sätta på. Även saxa flisan; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"flitter","wordforms":[],"text":"(dial) seg träck*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"flocker","wordforms":[],"text":"(dial) kvinna, som är lätt på foten. (OFVG) Från samma källa flockra; uppträda som ett flocker och flockret; med egenskaper som ett flocker.
","jfr":[]} {"baseform":"flod","wordforms":[],"text":"(sym) vagina*. ”Ther hos är en rivier diup, watturjk och tyster/ J hwilken iag så tidt får bada som mig lyster.” (Haquin Spegel ur Erotiska dikter 1600-t) Rivier; flod. Från franskans riviére med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"flodhora","wordforms":[],"text":"(so) ”jättemycket hora”. (Svahn 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"flohabba","wordforms":["habba"],"text":"(sl o so) överviktig flodhästliknande kvinna från småstad och 40+. Se även habba.
","jfr":["habba"]} {"baseform":"flopp","wordforms":[],"text":"(sl) misslyckande. Här homosexuell, bög.
","jfr":[]} {"baseform":"florentinskt bälte","wordforms":[],"text":"se kyskhetsbälte.
","jfr":[]} {"baseform":"flott","wordforms":[],"text":"se fett.
","jfr":[]} {"baseform":"flotterbörra","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"flottko","wordforms":[],"text":"(so) en fet, ful tjej med flottigt ansikte. Se också ko, kossa.
","jfr":["ko, kossa"]} {"baseform":"flottra","wordforms":[],"text":"(dial) fjärta. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"flottstång","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Åka flottstång; knulla. Se också stång.
","jfr":["stång"]} {"baseform":"flottsäck","wordforms":[],"text":"(åld so) SAOB har \"nedsättande beteckning på person\" och exemplet: \"Belsebub* tu gamble flott säck\" (De creatíone mundi. Twå hittils outgifna swenska mystérer af G. F. Klemming Sthlm 1864.)
","jfr":[]} {"baseform":"Fluch","wordforms":["fluchen"],"text":"(ty) Fluch; svordom, fluchen; svära.
","jfr":[]} {"baseform":"fluff","wordforms":[],"text":"(sl) sexig, attraktiv kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"fluffer","wordforms":[],"text":"(eng sl) kallas den som vid en porrfilminspelning har till uppgift att hålla skådespelarna sexuellt upphetsade, vilket inte behöver innebära direkt kontakt med dem. Fluffern ska också hjälpa regissören att få skådespelarna i önskad position och se till att de håller den positionen så länge det behövs för filmningen. Fluffing kan också innebära sexuella akter som fellatio eller annat icke penetrerande sex.
","jfr":[]} {"baseform":"fluglortar","wordforms":[],"text":"(sym) små, ynkliga bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"flugor i (på) trumpeten","wordforms":[],"text":"(sl) (manlig) könssjukdom*. Se också trumpet.
","jfr":["trumpet"]} {"baseform":"fluidum","wordforms":[],"text":"(lat) sperma*, vätska. Från latinets fluidum med samma betydelse, till fluidus; flytande, till fluere; flyta. ”Till slut är det han som besegras, kuvas och tillfångatas, ty hon låser hans penis djupt inne i sin slida, hans kropp omges av hennes armar och lår, och han tvingas, genom hennes och sina egna rörelser, att släppa sitt fluidum. (al-Makhzumi 2004) Jämför vätska.
","jfr":["vätska"]} {"baseform":"fluktare","wordforms":["flukttorsk","fluktbög","fluktis","fluktofil"],"text":"(sl) även flukttorsk, fluktbög, fluktis, fluktofil. Homosexuell voyeur* (tittare). Flukta (sl); se, titta. I artikeln Prostitution är inget avtal mellan jämbördiga (SvD 5/4-1995) berättar Sven-Erik Månsson om en flukttorsk ”som stod längst ned i hierarkin och som brukade sitta på en bänk nere på gatan och konstruerade en mening med sitt liv genom att springa och köpa ’kådisar’ åt tjejerna, fixa taxi och liknande. Emellanåt fick han ett ligg som betalning. En trött gammal gam som inte längre orkar jaga.”
\nOm en annan fluktare heter det att han ”hade blivit besinningslöst förälskad i en prostituerad. Han inbillade sin fru att han hade tagit hand om henne sedan hon blivit misshandlad av sin man och utslängd på gatan. Hon fick flytta hem till familjen. Äktenskapet sprack förstås. Femton år senare återsåg jag honom. Han sökte upp mig. Hans karriär i databranschen var sedan länge slut. Han var nu sjukpensionär. Ytterligare ett äktenskap hade spruckit. Han var på nytt kär i en prostituerad. Han upplät lägenheten åt henne så att hon kunde ta emot sina kunder där. Hans kick var att titta genom nyckelhålet när de hade samlag. Han hade stora impotensproblem och konsumerade enorma mängder porrfilm.”
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"flundra","wordforms":[],"text":"
(sl en plattfisk. Här plattbröstad kvinna eller flicka. Norsk slang har flyndra; fitta. Se vidare under fisk.
","jfr":[]} {"baseform":"flupp","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, sexig tjej.
","jfr":[]} {"baseform":"flurra","wordforms":[],"text":"(dial) 1 fjärta ljudligt i Sideby medan man i Pörtom och Vårdö använder ordet i betydelsen skita och fjärta samtidigt. Samtliga orter från Österbotten. Allt enligt OFS. 2 flurra (smn) fitta. 3 (dial) flurra slarvig och lättsinnig kvinna. Därav flurret, slarvig, lättsinnig. Uppgift från OFVG.
","jfr":[]} {"baseform":"flyga","wordforms":[],"text":"1 (dial) i Ångermanland säger man ”hon e te ress å flygä i halver”; (hon är redo att flyga i halvor) om en kvinna som är nära förlossningen. Uttrycket syftar på att kvinnans kropp öppnar sig vid födandet. Uppgift från Byrman (1989). 2 flyga faen, flyga iväg, ta flyget; (sl) avlida, dö. Min sagesman (f 1945) säger sig ha avlyssnat följande samtal (norra Halland ca 1960): \"— Din käring var väl rätt så gammal när hon flög faen? — Nej, inte alls. Hon var ung.\"
","jfr":[]} {"baseform":"flygande","wordforms":[],"text":"(sl) 1 ta ett flygande; ett snabbknull. Jämför snabbis och wambammare. 2 flygande bävern, en samlagsställning där kvinnan ligger på magen med benen särade medan mannen knullar henne bakifrån.
","jfr":[" snabbis","wambammare","flygande bävern,"]} {"baseform":"flyger och far","wordforms":[],"text":"(svr o euf) ge tusan (fan) i. ”Det ger jag så mycket som flyger och far i!” De som flyger och far är väl ursprungligen häxorna.
","jfr":[]} {"baseform":"flygga","wordforms":[],"text":"(so) oanständig kvinna, hora. (Sml) \"Tåcken flygga; en sådan oanständig kvinna.\" (Lundblad/Josefsson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"flygplan","wordforms":[],"text":"(sl) kuk, penis.
","jfr":[]} {"baseform":"flygspanare","wordforms":[],"text":"(lmo) fasta, ”uppnosiga” bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"flygtur","wordforms":[],"text":"(sl) samlag. Engelsk slang har teach one’s children to fly; om onanering. SAO (2013) har ”sexupplevelse som får en att lyfta, mest i andlig mening”.
","jfr":[]} {"baseform":"flytta arsle","wordforms":[],"text":"(sl) om fordon (båt, bil, mc) med kraftig acceleration. Från engelskans haul ass.
","jfr":[]} {"baseform":"flå","wordforms":[],"text":"(sl) i samband med onani som i norskans flå laksen eller pølsa, runka (om män).
","jfr":[]} {"baseform":"flåbuse","wordforms":[],"text":"(so) rackare, tölp, råskinn. Ordet är från 1780-talet. Ursprungligen var en flåbuse en man som flådde kreatur. \"Ett ord som också förekommer under 1700-talet är 'flåbuse'. Detta var en person som hade till yrke att skinnflå döda djur och gräva ner kropparna.\" (Karlsson A & A 2020 s 54) Se även rackare.
","jfr":["rackare"]} {"baseform":"flåk","wordforms":[],"text":"(so) allmänt om hora, slampa* i södra Sverige och på Öland. Swedberg (1720-t) har flåk; dumhuvud, fåne, narr.
","jfr":[]} {"baseform":"flåmauwa","wordforms":[],"text":"(dial) enligt BOL \"lätt för att kräkas\".
","jfr":[]} {"baseform":"flåra","wordforms":[],"text":"(dial) fjärta. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"flåsa","wordforms":[],"text":"(sl o ljud) 1 vid erotisk upphetsning. ”Hist.: sedan 1626.” (SO) ”Jag brukade göra det (låtsas få orgasm) eftersom män älskade att se mig flåsa.” (Hite 1977) ”Hvem är den flickan med Styrman där ligger?/ Hon som så flåsar och bröt sin corsett.” (Bellman F E nr 64) \"En gosse som inte kältar (kälta; ideligen be eller påminna om ngt) om natten, inte kräver små gåvor i sängen, inte beklagar sig var gång du spar din lunga och avstår från att flämta och flåsa så flitigt som kvinnan förväntar.\" (Juvenalis Sjätte satiren s 78)2 (sl) knulla ljudligt.
","jfr":[]} {"baseform":"flåttränna","wordforms":[],"text":"(sl) arshål*. ”Är man 25 och bara vill banka i flåttrännan utan alla andra förpliktelser är 40 taggare överlägsna, dels finns det många som ser jävligt bra ut, men 15 års skillnad gör att båda vet att detta är tidsfördriv och inget mera.” (Reverend_Raw i Vilka är de vanligaste felen killar/tjejer gör i sängen? AlltOmTV 10/1 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"fläbbar","wordforms":[],"text":"(sk) blygdläppar*. Jämför fläbb; hängande underläpp.
","jfr":[]} {"baseform":"fläbbo","wordforms":[],"text":"(sl) slampa, slyna (se do) och om yngre kvinna med fri syn på sex.
","jfr":[]} {"baseform":"fläck","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. ”Och jag kastade upp hennes ben i sängen och mig efter, kjortlarna upp, jag på henne, skilde snart läggarna och var på fläcken.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Men den skuggiga fläcken mellan benen kunde vi inte få någon glimt av.” (Mitt erotiska liv I 1967) OFS har fläck; cunnus*. 2 juvel- och kärleksfläck; sperma. Våta fläcken; säd spilld på t ex lakanet under dröm- eller avbrutet knull. I det klassiska klottret: ”Stöd kvinnans frigörelse. Låt honom sova på den våta fläcken”. (Dagrin 1982)
\n”Fläckarna, å, fläckarna av kärlek! Egendomliga fläckar, som hon kunde upptäcka som om hon haft förstoringsglas. Där byxorna inte hade dragits ned tillräckligt, eller där penisen hade råkat återvända till sin naturliga plats i fel ögonblick, där låg en juvelfläck.” (Nin 1990) ”Just det, och vet ni vad det är för fläckar då? Jo, det är präktiga sädesfläckar! Satser alltså.” (Olausson, Kärlek 3, 1965) ”Och så kramade hon hastigt några gånger till om hans stånd och drog sen tillbaka sin hand. Och just då kände Knut att alla myrorna sprang så långt upp dom kunde och slängde sig med våldsam fart mot byxorna: dom slängde sig så hårt att dom alla sprack! Det kunde man tydligt se, för det blev en stor och alldeles blöt fläck kvar av dem.” (Olausson, Kärlek 3/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"flädrut","wordforms":[],"text":"(dial) kurtislysten. (ORB) Se även kurtis.
","jfr":["kurtis"]} {"baseform":"fläen","wordforms":[],"text":"(svr) enligt Lundblad/Josefsson (2021) betyder fläen, normaliserad form flenen, antagligen den skallige.
","jfr":[]} {"baseform":"fläka sig","wordforms":["fläka upp sig"],"text":"(sym) knullredo. ”Men i skenet av den deprimerande festen där kvinnoköttet varit gratis tyckte jag ändå det fanns ett uns av värdighet i att åtminstone kräva fria drinkar (dyra var de också) innan man lät sig fläkas upp.” (Drougge 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"flämta","wordforms":[],"text":"(ljud) vid sexuell upphetsning. ”Si den hvita barmen hur han flämtar.” (Bellman F E nr 7) Jämför flåsa.
","jfr":["flåsa"]} {"baseform":"flänga","wordforms":[],"text":"(sl) 1 ”flänga in och ut”; knulla. Springa, jäkta, riva av. ”De var tre stycken som höll på med en tjej på ena kojen. Dom var nakna allihop och turades om att flänga på henne.” (Göring 1962) OFS har flänga i betydelsen tjur som bestiger ko. 2 lösaktig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"flängia taska","wordforms":[],"text":"(åld so) Ludolf (ca 1650) har sluna, löska som SAOB förklarar med flänga; yrhätta och taska; könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"fläns","wordforms":[],"text":"(sl) ollonets bakre kant. Utstående kant på rör, maskindel och liknande. Av engelska flange från fornfranska flanche; sida. ”I Tua-Maris säng ligger Tua-Mari och runkar Bertram Lundbom. Flänsen är hög och utstående.” (Andersson, Kärlek 14/1970)
","jfr":[]} {"baseform":"flänsa","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnans yttre könsorgan. Norskan har flensa; flänga upp.
","jfr":[]} {"baseform":"flänsost","wordforms":[],"text":"se flensost.
","jfr":[]} {"baseform":"flärpa","wordforms":[],"text":"(göingska) en uppblåsbar pappersleksak. Här fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"flärter","wordforms":[],"text":"(fsv) Söderwall (1886) förklarar ordet med latinets peditum (fjärt) och jämför med isändska fretr. Han har hittat ordet i Gamla ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl 1840.
","jfr":[]} {"baseform":"fläsk","wordforms":[],"text":"(sl) 1 gnida, steka fläsk; knulla. Tysk slang har Fleischtopf (köttgryta); fitta och im Fleischtopf rühren; röra i köttgrytan; knulla. ”De nordliga magarmännen i Himalaya avhåller vid midsommarfesten en bågskyttetävling om en kvinnas hand, varvid de unga friarna skjuter genom ett upphängt halsband mot en fläsksvål med svart hår (kundele) som symboliserar de kvinnliga genitalierna.” (Duerr 1998)
\n”O, ni himmelska gudar och gudinnor, vad den man skall bliva lycklig, vilken ni beviljar nåden att få omfamna och kyssa denna kvinna och gnida sitt fläsk mot hennes.” (Rabelais 1966) Danskan har stege flæsk om att skita. Se även under ärta. 2 fläsk (sk) att sälja fläsk; när en kvinna visar skinnet ovanför strumporna. Från Ohlmarks (2004) som också har: ”Ner me kjolarna, tös, stå inte å sälj fläsk!”
","jfr":["ärta","fläsk"]} {"baseform":"fläska","wordforms":[],"text":"(sl) knulla i fläska dit’en; sätta dit den och fläska på; om hårdhänt och rakt på sak knull.
","jfr":[]} {"baseform":"fläskis","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fläskkotlett","wordforms":["kotlett"],"text":"(sl) kuk. Uppgift från 20-årig man som menar att det rör sig om en artig och uppmärksam kuk, som reser sig för varje dam då den blir kåt lätt. Se även kotlett.
","jfr":["kotlett"]} {"baseform":"fläskläpp","wordforms":[],"text":"(sl) det ”fläsk” som syns mellan lågt sittande byxor och en minimal överdel hos bl a unga tjejer.
","jfr":[]} {"baseform":"fläskpadda","wordforms":["padda."],"text":"(so) oattraktiv, fet kvinna. Se även padda.
","jfr":["padda"]} {"baseform":"fläskpendlar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst i rörelse.
","jfr":[]} {"baseform":"fläsksvärd","wordforms":[],"text":"se svärd.
","jfr":[]} {"baseform":"fläsktorped","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför torped (1).
","jfr":["torped"]} {"baseform":"flätta ben","wordforms":[],"text":"(sk) sitta med benen i kors för att man t ex är kissnödig.
","jfr":[]} {"baseform":"flöda","wordforms":[],"text":"(dial) ge ifrån sig för mycket lös avföring (om ko). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"flödare","wordforms":["flödarknapp","flödarknopp","flödartapp"],"text":"(sl) även flödarknapp, flödarknopp, flödartapp. Klitoris. ”Det enda hon hört talas om mig innan vi blev ihop var att jag har så jävla grov kuk (skulle ha lagt den på scannern om jag fick för min fru) så varför hon valde att släppa till när jag pillade på flödarknappen är en gåta.” (Reverend_Raw i Vilka är de vanligaste felen killar/tjejer gör i sängen? AlltOmTV 10/1- 2003) Se även knapp, knopp och tapp.
","jfr":[" tapp"," knapp, knopp "]} {"baseform":"flöde","wordforms":[],"text":"(sym) könssafter. ”Varje dag, varje natt, ja nästan varje timme stack han in sin kuk i munnen på mig och gned den mot min tunga så att jag sen fick munnen full av det gudomliga flödet.” (Harris 1965/1900) ”Hon stönade hänryckt, sträckte på sig och just då kom ett hett flöde ur hennes slida och blötte ner min hand så att den droppade.” (Het semester 1931/1967)
","jfr":[]} {"baseform":"flöjt","wordforms":["trollflöjt;"],"text":"1 (sym) kuk. Det berättas om skalden som lät flickan spela på sin flöjt, medan han spelade på hennes luta så att strängarna brast. Även trollflöjt; kuk; i ouvertyren till trollflöjten; gylfen. Trollflöjten (1791) är en opera av Wolfgang Amadeus Mozart (1756—1791) och ouvertyr; öppningsstycke till opera. Kotsinas (1998) har köttflöjt. Också blockflöjt, skinnflöjt. Flöjtmos; smegma* pga konsistensen. ”Tur att flöjten var luttrad, tänkte han. Annars hade han varit skinnflådd vid det här laget.” (Drougge 1998/2003) ”...vad är det för melodier du tänker låta mig spela på din flöjt under vår konsert?” (Chorier 1967) Även noter till flöjten; pornografi. 2 flöjt(a) (sl) ”spela flöjt”; knulla. 3 flöjta; suga eller slicka kuk. 3 (sl) onanera som i svenskans spela skinnflöjt och danskans pille på kødfløjte. Se också under banjo. 4 flöjt; bög enligt folkmun.se. \"Han är en riktig flöjt alltså.\" (Lapidus 2008 s 27) 5 slangopedia.se har spela skinnflöjt om samlag som resulterar i graviditet.
","jfr":["banjo","spela skinnflöjt"]} {"baseform":"flöjta","wordforms":[],"text":"(sl) 1 homosexknull. 2 pissa. Här kan man tänka sig åtminstone ett par kopplingar. Dels flöjta; spela på eller leka med flöjten (kuken). Dels flöjta; låta som en flöjt, drilla*. 3 onanera, runka. \"Jag kommer ihåg när jag flöjtade första gången och fick utlösning... (Kalmér 2024 s 84) 4 ejakulera. 5 flöjta (sbst o so) av flykta; flyga, fara omkring. \"Fast om man ser hyfsat bra ut vill de flesta kvinnor kunna nå en när som helst för att få bekräftat att man inte flöjtar omkring på stan med andra.\" (Kalmér 2024 s 201) 6 lättsinnig kvinna, slinka. (Skåne och Halland).
","jfr":[]} {"baseform":"flöjtare","wordforms":[],"text":"(sl) Kotsinas (1996) har ”bög, homosexuell” med tidsangivelsen 1912 (troligen från Thesleff) samt flöjtargubbe; ”onanist” från 1946.
","jfr":[]} {"baseform":"flöjtduss","wordforms":[],"text":"(sl) \"när någon oavsiktligt stöter till en mans skrev.\" (slangopedia.se.)
","jfr":[]} {"baseform":"flöjtgubbe","wordforms":[],"text":"(sl) runkare, onanist. Se också under flöjt och gubbe.
","jfr":["flöjt "," gubbe"]} {"baseform":"flöjtnoter","wordforms":[],"text":"(sl) porr, pornografi.
","jfr":[]} {"baseform":"flöjtnäve","wordforms":[],"text":"(sl) handgrepp när man spelar köttflöjt dvs onanerar, runkar.
","jfr":[]} {"baseform":"flöjtsolo","wordforms":["solo."],"text":"(sl) dra ett flöjtsolo; runka, onanera. Se även solo.
","jfr":["solo"]} {"baseform":"flöjtspelare","wordforms":[],"text":"(sl) munknull på man.
","jfr":[]} {"baseform":"flön","wordforms":[],"text":"(dial) mens, menstruation*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"flört","wordforms":["flirt"],"text":"av engelska flirt; antyda och försöka väcka erotiskt intresse genom t ex ögonkontakt eller samtal. Möjligen besläktat med fornfranska fleureter; smycka med blommor. Ljudmålande eller ljudsymbolisk ordbildning. NEO har flört hist sedan 1891. ”Från början var flirtens innebörd kysk och försiktig: det rörde sig om förstulna beröringar, om dubbeltydigt tal mellan man och kvinna, meddelanden gömda i ordlekar. Under 1920-talet förändras ordets syftning till att omfatta kroppslig beröring med händer och läppar, men absolut inte mer än så. I dagsläget kan man med flirt avse en tillfällig övernattning — i den mån som nu ordet överhuvudtaget användes.” (Johan Dahlbäck: Flirtandet har alltid varit en lek med elden. SvD 22/4-2001.) ”Jag hade även lärt att försvara mig mot den manliga flirten, sådan jag sett den bedrivas på ett sätt, som min naivitet icke förutsett, en flirt där händerna spelade större roll än ordet och angrepo skoningslöst.” (Ramos 1946) \"En tjej skrev till mig och jag besvarade flörten för bekräftelsens skull och sedan bar det iväg.\" (Kalmér 2024 s 17)
","jfr":[]} {"baseform":"flörtkula","wordforms":[],"text":"(åld) en papperskula som man förr, under fester och kalas, kunde kasta på någon som man t ex ville flörta med. Se flört.
","jfr":[]} {"baseform":"flörtkäpp","wordforms":["flörtpinne","flörtstake"],"text":"(sl) kuk. Av engelska flirt; vifta, kila, erotiskt förspel. Se även käpp, pinne och stake.
","jfr":["käpp, pinne "," stake"]} {"baseform":"flöte","wordforms":[],"text":"(euf) bröstvårta, klitoris. ”Mellan läpparna hade han det styva flötet, han slickade det, han bet i det, han sög i långa tag, och kring vårtgården växte det små hår som nästan var lite vassa mot läpparna.” (Anderberg, Kärlek 1/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"flötefjäs","wordforms":[],"text":"(sl) homofil, fjolla*. ”Men flötefjäset sitter kvar. Jag parkerar mig, kanske en aning fräckt, bredvid honom.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"FML","wordforms":[],"text":"(sl) Fuck My Life; mitt liv är kört. Detta efter en riktigt jobbig händelse.
","jfr":[]} {"baseform":"fnaback","wordforms":["fnaber"],"text":"(sl) fnask*, som troligen också varit förebild till de nonsensartade slangorden.
","jfr":[]} {"baseform":"fnask","wordforms":["fnaska","fnaska"],"text":"(sl) prostituerad, skällsord för flicka, ursprungligen (fr 1500-t) skräp, smula, orenlighet. NEO har hora \"hist.: sedan 1890”. Kotsinas (2003) har 1870-t. Avledning av fnas; avfall, skräp. Fnask = kvinna med fnas, fjäll på kroppen orsakade av en könssjukdom. Även fnaska (hist.: sedan 1925 NEO), smyga omkring, prostituera sig och fnaskeri; prostitution. ”Jag upplevde aldrig fnaskeriet som förnedrande.” (Prostituerad uttalar sig i Pockettidningen R 4/77.) \"...gjorde svåra studier i genomarbetade folieblad efter levande modell, efter flickmodeller just i oskuldens lövsprickning, modeller som jag ju själv arrangerade så som jag ville att de skulle ligga eller stå, drog av kläderna på men som jag aldrig vidrörde. Greven ville veta varför jag inte tillät dem fnaska av sig på mig?\" (Brunner 2020 s 164) \"Om man går på gatan fnaskar man\", sa hon lika självklart som om hon sagt promenerar. \" (Pip Williams 2020 s 199) \"Paddys ansikte blev blodrött. Han vände sig om, stirrade lystet efter kvinnorna och muttrade tyst för sig själv: Fnask'!\" (Halldin 2026 s 139) Också valla fnask; om hallick.
\nDet ställe i restaurangmatsalen, ofta närmast dansgolvet, där damer utan herrsällskap satt och väntade på att bli uppbjudna kallades tidigare för fnaskstationen. Se fjälla. OFVG har inte ett fnask; inte ett dugg. ”Vad sägs om att jag börjar wallraffa som gatufnask då? fortsätter hon snabbt.” (Drougge 1998/2003) \"Slinka, slank, 3 betyg,/ att ligga i Uppsala med andra ord,/ det ger fnaskhäxamen...” (Twilling 1967) I Dan Anderssons (1888—1920) berömda sjömansvisa Jungman Jansson som skrevs 1917 men publicerades först i hans Efterlämnade Dikter (1922) talades det ursprungligen om ”ett fnask i Yokohama” som han övertalades att ändra till ”en sup i Yokohama”. \"Det var ett ungt fnask från Paris, vars fitta var skapt på så vis, att den alltid var villig. 'Den må vara billig, men betingar ett anständigt pris'.\" (Pip Wliiams 2022 s 141)
","jfr":[]} {"baseform":"fnatt","wordforms":["fnatta"],"text":"(slang med dial ursprung) knull, knulla. Svensk dialekt riva, gnugga. ”Den va’ inte illa, hon sade och skratta/ och hoppa ur kjolen och menade på/ att i hennes fitta med den fick jag fnatta/ så glädje av styvisen vi två skulle få.” (Uvén 1967) I Karin Thunbergs krönika \"Sorry Skoog, men jag har nog blivit ilsknare\" (SvD 25 november 2023) berättar hon om ett brev med en fantastisk beskrivning av sin egen farfar: \"Upp ur sidorna steg bilden av en man som för sin vän berättade om heta kärleksnätter långt in på äldre dar. Om det goda nattafnattet. Jo, jo men. Två gånger i veckan Lilla lördan [onsdan] och lördan.\" Farfadern var från Karlskrona skärgård i Blekinge.
","jfr":[]} {"baseform":"fnegert","wordforms":[],"text":"(euf) svart person. Ett sätt att undvika det värdeladdade ordet neger.*
","jfr":[]} {"baseform":"fnissmödis","wordforms":["mödis"],"text":"(sl) person som flörtar och verkar vara sugen på sex, men som i själva verket bara är ute efter uppmärksamhet. Se även mödis.
","jfr":["mödis"]} {"baseform":"fnitterbock","wordforms":["bock"],"text":"(åld so) nedsättande till man. Se även bock.
","jfr":["bock"]} {"baseform":"fnitterfitta","wordforms":[],"text":"se under fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fnosk","wordforms":[],"text":"(sl) om äldre fnask. Fnoskig; bete sig som en tokig.
","jfr":[]} {"baseform":"fnuck","wordforms":[],"text":"(sk) sköka*. ”Du sier hon har vatt fnuck i Köppendanmark innan ho gifte si me Kal.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"fnula","wordforms":[],"text":"(euf) knulla. För den som inte vågar eller vill tala klarspråk.
","jfr":[]} {"baseform":"fnurra","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fnyk","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Thesleff (1912) ”fnask*”. Fnyk (dial); stank, skräp och fnyka; kvinna som idkar skörlevnad, fnask. Fnyka betyder egentligen ”flyga omkring, damma”. Se fnask och skörlevnad.
","jfr":[]} {"baseform":"fnöla","wordforms":[],"text":"(sl) Fittkramp.se har \"när två killar dockar ollon mot ollon. För att sedan trä över förhuden på varandra....\"
","jfr":[]} {"baseform":"fo","wordforms":["fod"],"text":"(dial o åld) fitta, arsle. Hellquist (1980) har en lång lista på möjliga härledningsord där vårt ord ytterst kan spåras från latin putuere; lukta illa, till en rot put; svälla, alltså något uppsvällt, förhöjning. Se också under fud.
","jfr":["fud"]} {"baseform":"fobbeck","wordforms":["fubbeck"],"text":"(sk so) jävla fobbeck; jävla idiot.
","jfr":[]} {"baseform":"fobbing","wordforms":[],"text":"(am sl) fucking+sobbing. Att gråta under sexakten.
","jfr":[]} {"baseform":"fobofili","wordforms":[],"text":"(grekiska phobia, fruktan, skräck och filia; kärlek) att bli sexuellt upphetsad vid skräckupplevelse.
","jfr":[]} {"baseform":"fock","wordforms":["fokk"],"text":"(dial) 1 kuk. Ordet ingår t ex i skränfock och slöfock. En slöfock är således detsamma som en slö kuk. Se vidare focka, fokka. 2 Lundblad/Josefsson (2021) har fock, horefock; torsk*, horkarl.
","jfr":[]} {"baseform":"focka","wordforms":["fokka"],"text":"(dial) knulla. Avskeda, köra bort. Först på 1890-talet kom ordet att sättas i samband med dialektordet focka, fokka (Bhl); knulla. Jämför norska fukka, danska fukke och engelska fuck. Grundbetydelsen är stöta. Lågtyska fock; fock, trekantigt försegel. I norsk dialekt är fokka ett kilformigt stycke land. Härav associationen till trekanten fittan. Gammeldanskan har fokke; röra hit och dit. John Ayto (1990) menar att engelskans fuck kan ha skandinaviskt ursprung och jämför med norska fukka och svenska fock, focka.
","jfr":["fock, focka","focka","fuck","fukka,","fukka","fukke"]} {"baseform":"fodral","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kukfodral, penisfodral; skyddshölje, kondom. ”Ursäkta fodralet, kära, men jag har fått en släng av min gamla kamelklamydia, och vill inte smutsa ditt heliga tempel.” (Wahl 2006) 2 (knull, penis, snopp, betong) fodral; kvinnans könsorgan. ”När nu hans redskap fyllde mitt fodral så genomströmmades jag av en sådan tillfredsställelse att den nästan kvävde mig och tog andan ur mig.” (Cleland 1965/1749) ”Inom en sekund hade hon väglett kärlekspinnen till det rätta stället och med en höjning av stjärten, besvarad av en motstöt från mig, begravt den intill roten i dess naturliga fodral.” (Harris 1965/1900) 3 förhud. ”I stället för att dela sig längst upp, så att ollonet kunde pressa sig fram, öppnade sig den här herrns fodral på sidan.” (Belle de Jour 2006) 4 rövfodral. ”Arlingtons kuk, som pulserade i hennes rövfodral, tycktes ha fått ett eget liv.” (Tvillingerotik 1969)
","jfr":[]} {"baseform":"fodralspöke","wordforms":[],"text":"(nyo) 1 slak penis i kondom. 2 sexuell partner med låg aktivitet vid penetrering. Uppgifter från SAO (2013).
","jfr":[]} {"baseform":"foerfan","wordforms":[],"text":"(dial) för fan! Se även fan.
","jfr":[" fan"]} {"baseform":"foff","wordforms":[],"text":"(sl) kort för fuck off fuckface. Snabb förolämpning på internet.
","jfr":[]} {"baseform":"fogde","wordforms":[],"text":"(åld so) 1 i uttrycket fogdekyssa. Fogden var ju en representant för myndigheterna och att lisma och fjäska för en dylik överhetsperson ansågs förnedrande och omoraliskt. Så här kunde det låta i uppländska Vendel 1633: \"Pelle Persson tittade länge på Erik Profoss. Du fogdekyssa och smöraskeslickare, sa han sedan föraktfullt.\" (Inedahl 2023) 2 (euf) skjutsa fogden. Se länsman.
","jfr":[]} {"baseform":"foku","wordforms":["fokun"],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”hafvande, gravida”, ett ålderdomligt ord från Dalarna. ”O e min fok; hon är med barn (eg folk, människor).” Och han fortsätter: ”I Elfdalen säger man ock: ’o ir någlund’ eller ’o ir krippun’, men det anses vara ett mindre städat uttryck.” Byrman (1989) har folkun avledning av folk och ålderdomligt redan 1867. I Dalarna om att vara med folk (barn). Jämför under småfolk.
","jfr":["småfolk"]} {"baseform":"fol","wordforms":["fool"],"text":"(fsv) dåre, tok, idiot. \"stodh som et fool\". (Konung Alexander. Utg. af G. E. Klemming 1862. Samtliga uppgifter från Söderwall (1886). Jämför engelska fool; lura.
","jfr":[" fool"]} {"baseform":"foles","wordforms":[],"text":"(dial) betäckas*. ”Sugga ske foles; suggan skall betäckas. Uppgift från ORB.
","jfr":[]} {"baseform":"folkamög","wordforms":[],"text":"(sk) Ambrius (2002) har ”mänskliga exkrementer*”. Och han har exemplet: ”Fy för helvete, nu gödslar bonnjäveln med folkamög igen!”
","jfr":[]} {"baseform":"folkaskita","wordforms":["sören"],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har ”mänskliga exkrementer*”. ”Föy forr sören*, de e inte beck, de e ren folkaskita.” Se även sören.
","jfr":["sören"]} {"baseform":"folkmök","wordforms":["folkskit"],"text":"(dial) skit från människa. (OFVG) Jämför mök.
","jfr":["mök","mög"]} {"baseform":"folkpiss","wordforms":[],"text":"(dial) folköl, mellanöl.
","jfr":[]} {"baseform":"folkvatten","wordforms":[],"text":"(dial) folkpiss*. Se även vatten.
","jfr":["vatten"]} {"baseform":"follar","wordforms":[],"text":"(spa) det vanligaste spanska ordet för knulla. Kanske besläktat med fuelle; blåsbälg. Släktskapet avspeglas både i rytmen och i flåset.
","jfr":[]} {"baseform":"fontanellknull","wordforms":["fontanellsex"],"text":"(sym) perversion, därtill livsfarlig sådan, som går ut på att stoppa in kuken i en bebis mjuka fontanell och jucka på. Fontanellen är ju det mjuka ställe på bebisens hjässa där skallbenen ännu inte vuxit samman.
","jfr":[]} {"baseform":"fontän","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kuk; vattenkastare. ”Hans fontän blossade upp och jag öppnade min sluss.” (Salten 1983) ”Stön och rop, medan fontänerna spelade och en god del av stadens bästa säd anförtroddes åt stadiongrottans väggar, kroppar och golv.” (Eckerbom, Kärlek 7/1967) ”Det går inte för då går det, skrek han. En centimeter till och ni har min fontän i kroppen på er.” (Tunström, Kärlek 3, 1965) 2 fontäner; kvinnobröst. 3 fontänen; fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"fontänorgasm","wordforms":["glädjestråle*.","orgasm."],"text":"(sym) sprut- eller våtorgasm. Även glädjestråle*. ”Runt urinröret finns vävnad och körtlar. Därifrån kan det komma ut vätska när tjejen blir stimulerad sexuellt, kring klitoris eller slidan. Det kallas sprutorgasm eller fontänorgasm (med finare ord kallas det kvinnlig uretral ejakulation eller kvinnlig ejakulation). Det kan spruta eller rinna ut.” (Dahlén 2004) ”Snyggot slickade omväxlande hennes fitta och bröst. De kysste varandra när båda fick fontänorgasm samtidigt.” (Klubbkväll i Närstrid:Vanessa 2005) Se även orgasm.
","jfr":["orgasm"]} {"baseform":"fontänpizza","wordforms":[],"text":"(sl) en stor sprutande spya*. Se även pizza.
","jfr":[" pizza"]} {"baseform":"for schôen","wordforms":[],"text":"(svr) västgötska för fy fan, vad ända in i ...
","jfr":[]} {"baseform":"fordeler","wordforms":["store"],"text":"(no sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"f-ordet","wordforms":[],"text":"(euf) \"för det engelska ordet 'fuck, ibland även 'fag' eller 'faggot'.\" (flashback.se) Ett svenskt f-ord är fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"Fordyces körtlar","wordforms":[],"text":"sitter i vecket mellan de yttre och inre blygdläpparna. Körtlarna producerar en vitaktig krämliknande talg av samma sort som produceras under männens förhud och kallas smegma* eller flänsost*.
","jfr":[]} {"baseform":"foricae","wordforms":[],"text":"(lat) offentliga latriner* med upp till hundra hål. Men det fanns också de av mindre format, små, mörka och stinkande platser, som i mycket påminde om dagens offentliga pissoarer.
","jfr":[]} {"baseform":"formicofili","wordforms":[],"text":"(latin formica; myra och grekiska philia; kärlek, dragning till) att bli sexuellt stimulerad och/eller upphetsad av insekter och andra småkryp, t ex sniglar och grodor, som kryper och biter på kroppen speciellt kring könsorganen och brösten.
","jfr":[]} {"baseform":"fornikatio","wordforms":[],"text":"(latin fornix; liderligt näste, tarvlig krog) samlag ofta om illegala, olovliga förhållanden. Serenius (1757) har engelska fornication: ”Oloflig beblandelse emellan ogifta, lägersmål*, lönskaläge* och fornicator; horkarl”. Nyström (1921) härleder ordet från fornix i betydelsen valv, valvrum för han menar att ”sådana fanns under ruiner, där fattiga slogo sig ned och som ofta tjänade som bostad för skökor”. Och, fortsätter han: ”Fornix blev ock benämningen för bordell och fornicatio för könsumgänge med en sköka fornicaria. Hon kallades dock vanligen scortum* eller meretrix*.”
","jfr":[]} {"baseform":"forrblingad","wordforms":[],"text":"(sk) förbannad*. \"Forblingade onge!\"
","jfr":[]} {"baseform":"fors","wordforms":[],"text":"(sym) utlösning*. ”...hans kuk ryckte i mig en gång, två gånger, och sedan kom han länge och starkt, en het fors i djupet av min kropp.” (Day 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"forsa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. 2 få orgasm, utlösning. 3 pissa. ”Sedan de låtit sina fålar forsa så att det brusade som under det första augustiregnet.” (Aretino 2008) Forsa; häftigt strömma fram.
","jfr":[]} {"baseform":"forsea","wordforms":["forsia"],"text":"(fsv) försyn, t ex Guds forsea; Guds försyn. Här om en katolsk prästs hushållerska och frilla* på 1500-talet. Prästen kunde klara sig från celibat genom att betala en avgift till biskopen för rätten att hålla sig med en forsia. Om forsian överlevde prästen hände det att socknen utbetalade en liten pension till henne.
","jfr":[]} {"baseform":"fort","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Befästning, borg. ”Choisys fingrar sökte och trevade omkring fortet som strax skulle kapitulera — det var bara fråga om sekunder.” (Walker 1966)
","jfr":[]} {"baseform":"fortbestånd","wordforms":[],"text":"(euf) i den högtidliga förskönande omskrivningen ”hon är på väg att rädda släktets fortbestånd (fortsatta existens)”; om gravid kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"fortkomstledamöter","wordforms":[],"text":"(euf) fötter. Se under ben.
","jfr":[]} {"baseform":"fortkörare","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk. Enligt uppgift från 35-årig man: ”En som det går för fort för, som får för tidig sädesavgång.”
","jfr":[]} {"baseform":"fortplantningsorgan","wordforms":["fortplantningsverktyg","organ."],"text":"(euf) av fortplantning; förökning och grekiska organon; verktyg, redskap. NEO har ”hist.: sedan 1747”. \"Mr. Gulliver fann det minst sagt underligt, att dessa lilleputtar ägnade sådan uppmärksamhet åt formatet på fortplantningsorgan, som man nästan måste ha förstoringsglas för att upptäcka.” (Meurling 1973:1) Se även organ. ”Hos mannen afse dessa kroppens verktyg dels att bilda det manliga elementet eller säden, och dels att underlätta detta elements införande i kvinnans fortplantningsverktyg, så att det där må kunna förena sig med det kvinnliga elementet eller ägget.” (Hygienen för det fysiska äktenskapet 1901) Se också verktyg. ”Pungstenarna (testiklarna) äro organer för den manliga fortplantningsvätskans (sädens, spermans) bildning.” (Berg 1909)
","jfr":["verktyg","fortplantningsvätskans","organ"]} {"baseform":"fossa","wordforms":[],"text":"(åld) kvinnans könsorgan. Ordet finns med, utan närmare förklaring, i den uppsaliensiske anatomiprofessorn Lars Robergs Lijkrevningstavlor (1718). Kanske från tyska Fotze med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"foster","wordforms":[],"text":"fornsvenska foster; avkomma. Grundbetydelse uppfostran, uppfödning. SO har ”hist.: sedan 1613”. Ett gemensamt germanskt ord besläktat med föda. Enligt Byrman (1989) i det ålderdomliga ”hon har blivit med ett foster rådd”; hon har blivit gravid. Bengtsson (1993), menar att ”Uti vår hage, den gamla söta och älskade midsommarvisan, är inget annat än en katalog över fosterfördrivande medel. Samtliga blomster som räknas upp anses ha aborterande verkan. Så här låter omkvädet i visan: \"Kom liljor och aquileja/ Kom rosor och salvia/ Kom ljuva krysmynta, kom hjärtans fröjd.\" Andra växter och örter som har använts som abortmedel är t ex slåttergubbe, tusensköna, sävenbom, vinruta, Moses brinnande buske, gul fetknopp och hundrova. Moses brinnande buske ansågs vara så effektiv, att det räckte om man lade den i en havande kvinnas säng”.
","jfr":[]} {"baseform":"fot","wordforms":[],"text":"(euf) 1 ”hon är på fallande fötter”; i slutet av graviditeten, och ”hon är tung på foten”, kanske ett resultat av att ”hon varit lätt på foten”, det senare som bekant om kvinnor som påstås lätt falla för en karl. Byrman (1989) tar upp en räcka liknande uttryck som ”hon är/går på fallande fot, fötter” (åld); ”hon är/går för fallande fot”; ”hon går på havande/väntande fot” och ”man får (snart) höra ljudet av små fötter”. Jämför svårfotad, tungfotad och tungfoting. 2 foten är en gammal sexsymbol och det finns åtskilliga vandringshistorier om att man kan få en uppfattning om en mans kukstorlek om man tittar på hans fötter. Ju större fot desto större kuk. Se också näsa (4) och under betäcka. 3 tredje foten; kuken. 4 (sym) för förlorad föräktenskaplig oskuld. I August Strindbergs drama Fröken Julie (1888) finns en scen där gårdsfolket i midsommartid sjungande närmar sig huset där Julie och Jean befinner sig. När Jean hör sången ber han förgäves Julie att genast lämna hans rum och gå till sitt eget.”För övrigt — om jag inte hör orätt — kommer folk hit för att söka mig! Och finner man oss här är ni förlorad.” Jean förklarar också att folket sjunger en nidvisa om dem båda, som han, en man av folket, genast förstår innebörden av, medan överklasskvinnan Julie inte alls begriper vad som antyds.
\nUppgiferna ovan är hämtade ur Kværdrup/Olofssons bok Medeltiden (2013), där författarna menar att den beskrivna scenen inte analyserats tillräckligt. Om det gjorts hade man kanske lyckats tyda det folkligt allegoriska symbolspråket i nidvisan, där det redan i första strofen antyds att betjänten och den unga adelsfröken legat med varandra. ”Det kommo två fruar från skogen/ Tridiridi-ralla tridiridi-ra/ Den ena var våt om foten/ tridiriri-la.” ”Den ena är våt om foten.” Här skönjer vi, som Kværndrup/Olofsson, påpekar ”en etablerad symbol i gammal europeisk folkvisa och saga, nämligen att den som har tappat en sko eller på annat sätt blivit blöt om foten är en person som före äktenskapet har förlorat sin jungfrudom* eller sin svendom*.”
\nEtt annat, liknande symbolspråk, finns i Bröderna Grimms saga om Askungen, som varit på slottsbal och förlorat sin ena sko. Dagen efter balen rider prinsen ut för att leta reda på den flicka vars sko han hittat, d v s den flicka vars oskuld han tagit natten innan. Han provar skon på många flickor, bl a Askungens elaka styvsystrar, men det är först när han provar skon på Askungens fot som den passar perfekt. Det är, menar Kværndrup/Olofsson, henne prinsen vill gifta sig med och ”som han haft samlag med natten före, uppenbarligen till stor belåtenhet”. Klart är, menar författarna, att sagan om Askungen genomgått \"retuschering och sedesam bearbetning, innan den blev en av Västerlandets klassiska barnsagor. Den sexuella symbolik som ursprungligen fanns i sagan har tunnats ut till den grad att den i bröderna Grimms version på sin höjd kan anas som en svag remiiniscens, antagligen omöjlig att uppfatta för den som inte är bekant med medeltidens bildspråk...” Jämför loge och krans samt betäcka (2). 5 lätt på foten (sym) om kvinna som är lätt att få på fall*. \"Härpå svarade hon ej men sade, att hon vore lätt på foten men flyktig...\" (Boswell 1951) \"Men jag drack av vinet, och jag lyssnade till honom, och när han grep efter mig var jag en smula undflyende, så att han inte skulle tro mig lätt på foten.\" (Burman 2021 s 136)
\n","jfr":["näsa","betäcka","svårfotad, tungfotad","tungfotad"]} {"baseform":"fotbira","wordforms":[],"text":"
(sl) fotsvett. Se också tåbira.
","jfr":["tåbira"]} {"baseform":"fotboll","wordforms":["flata."],"text":"(sl) 1 hon har råkat svälja/har svalt en fotboll; skämtsamt om att vara gravid. Byrman (1989) har ”vanligt uttryck under främst 1950- och 60-talen”. Jämför boll. 2 fotbollar; kvinnobröst. 3 fotbollsflata; lesbisk. Se även flata.
","jfr":["boll","flat"]} {"baseform":"fotjuice","wordforms":[],"text":"(sl o lmo) fotsvett. Se även juice.
","jfr":[" juice"]} {"baseform":"fotsa","wordforms":[],"text":"(dial o so) liderlig kvinna. (Ögl)
","jfr":[]} {"baseform":"fotsex","wordforms":[],"text":"där den ena partnern i ett homo- eller heterosexuellt förhållande masserar eller gnider den andres könsorgan med sin fot eller mellan sina fötter i regel till utlösning. ”Jag tycker om att leka med sexiga fötter, och älskar sköna, sexiga skor. Vill du slicka mina sulor och mina klackar? (Kontakt Lektyr mars 1999) Se även under fot.
","jfr":["fot"]} {"baseform":"fottså","wordforms":["fottza"],"text":"(åld so) ”Din ragata, ragatekona, sakramentska fottså, piga, slåk och slinka vräkte Frigren ur sig.” (Helgesson 2003) ”Murardrängen har kallat honom skurk och hundsfott, skällt hans hustru för hora och ’fottza’ (fitta) samt givit honom två örfilar.” (Jarrick/Söderberg 1998) Se även hundsfott och Fotze.
","jfr":["Fotze","hundsvott"]} {"baseform":"Fotze","wordforms":[],"text":"(ty) Fotze; fitta och fotzen; knulla. Ordet är efterled i Hundsfotze; otillförlitlig, feg människa. Fotze har, enligt Holm (2000); ”gett upphov till det i äldre svenska förekommande fåtsa; kvinna, sköka, slinka [...] det tyska låneordet fåtsa, fotsa styrker antagandet att ordet fitta är inkommet från vårt södra grannland”.
","jfr":[]} {"baseform":"four F:s","wordforms":[],"text":"(eng sl) find them, feel them, fuck them, forget them.
","jfr":[]} {"baseform":"four-letter word","wordforms":[],"text":"(eng) är \"fula\" ord med fyra bokstäver som cunt, fuck, piss och shit. Se respektive uppslagsord. Första gången uttrycket dyker upp är 1897 och det var så väl etablerat i engelskan på 1930-talet att t ex den amerikanske låtskrivaren Cole Porter (1891—1964) använde ordet i sin Anything Goes från 1934: \"Good authors, too, who once used better words/ Now only use four-letter words/ Writing prose/ Anything goes.\" Jämför fula trestavingar.
","jfr":["fula trestavingar"]} {"baseform":"foutre","wordforms":[],"text":"(fra) 1 knulla. 2 sperma. 3 (svr) fan (också).
","jfr":[]} {"baseform":"foxy","wordforms":[],"text":"(am sl) sexig, snygg. \"Hon var hans bästa försäljningskanal och hon var så foxy, men dessutom verkade hon genuint snäll. (Lapidus 2008 s 1902)
","jfr":[]} {"baseform":"fozza","wordforms":[],"text":"(sl) skita, bajsa.
","jfr":[]} {"baseform":"fractura penis","wordforms":[],"text":"(latin fractus; bruten) brott på penis i rest tillstånd. ”En äldre bonde, med en mycket lång och väl utvecklad penis, har samlag med sin robusta och feta hustru i ryggläge. En brutal stöt från mannen mot bröstet på hans äkta hälft får henne att falla baklänges ur sängen. Hon lyckas dock klamra sig fast med benen runt mannens kropp, vilket får till följd att hans erigerade lem bryts av inne i henne vid det ställe där de båda svällkropparna förenas. Den ansamling av blod som blir följden av detta resulterar snabbt i kallbrand och död.” (Dagrin 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"fragmentering","wordforms":[],"text":"(latin fragmentum; stycke, spillra av frango; bryta sönder) typ av vegetativ fortplantning där en del av organismen bryts av, sprids och ger upphov till nya individer. Förekommer bland alger och lavar men även bland vissa högre växter.
","jfr":[]} {"baseform":"frak","wordforms":[],"text":"(eng) se fuck*.
","jfr":[]} {"baseform":"fralla","wordforms":["franska","kalasfralla;"],"text":"(sl) 1 brön, bröd, bröst. Även kalasfralla; snygga kvinnobröst. 2 stånd, erektion.
","jfr":[]} {"baseform":"fram- och bakifrån","wordforms":[],"text":"(euf) positionsbeskrivande för knull. \"Att få knulla den omfångsrika, kärlekshungriga kejsarinnan (Katarina den stora. Min anm BgD) hade ju dessa dagar blivit en del av maktbalansen i Östersjöområdet. Dagligdags såg han furstliga personer attackera henne fram.- och bakifrån, alltmedan hovets violonist stod bredvid och underhöll.\" (Brunner 2020 s 395) \"Låt mina händer treva mer och mer/ där fram, där bak, emellan och längre ner/...ta av det vita linne som du bär./ Skam eller oskuld finns ej längre här./ Nu är jag naken, säg mig var du fann/ ett mer behagligt täcke än en man.\" (John Donn, engelsk skald och präst som levde 1572—1631)
","jfr":[]} {"baseform":"fram och tillbaka","wordforms":[],"text":"(lmo) rörelsebeskrivande om knull och runk. ”Han: — Ska vi ta och köra lite fram och tillbaka? Hon: — Okay, fram med den då så drar vi oss tillbaka!” ”När de kikade försiktigt i sängkammardörren fick de se Olga ligga i sängen och bjuda en främmande polare på lite fram och tillbaka.” (O’Månsson 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"framanus","wordforms":["anus"],"text":"(euf) fitta. Se även anus.
","jfr":["anus"]} {"baseform":"framben","wordforms":["ben"],"text":"(sl) kuk. Se även ben (1).
","jfr":["ben"]} {"baseform":"framgång","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"framkallning","wordforms":[],"text":"(lmo) stå på framkallning; vara gravid.
","jfr":[]} {"baseform":"framliden","wordforms":[],"text":"(euf) död, avliden. Fornsvenska framlidin. Bildning till fram och lida. ”Hist.: sedan mitten av 1300-talet (Gotlands-Lagen).” (SO) Se även avlida.
","jfr":[" avlida"]} {"baseform":"frammen","wordforms":[],"text":"(barn) använt av göteborgska litteraturkritiker Jenny Högströms två mycket väluppfostrade brorsdöttrar, Siri (5år) och Sonja (3 år). Kanske en avledning av framstjärt*. ”Det finns baken och så finns det frammen” som Jenny skriver i ett e-postmeddelande. (16/12-2004).
","jfr":[]} {"baseform":"frammusad","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har ”om kvinna som anses ha cunnus längre fram pga framskjutet underliv”. ”Bullfittor, frammusar, bakmusar, slappfittor, avlånga, breda, utbuktande, förkrympta muttor, kuttor, musar och fittor.” (Blå 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"framport","wordforms":["port"],"text":"(euf) fitta. ”Turkiska kunder är inte lika intresserade av kvinnans framport som ni hedningar, upplyste hon. De är ofta mer roade av bakporten*.” (Meurling 1973:2) Se även port och sexport.
","jfr":["port","sexport"]} {"baseform":"framrumpa","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. Se även rumpa.
","jfr":[" rumpa"]} {"baseform":"framskriden","wordforms":[],"text":"(euf) hon är långt framskriden, i slutet av graviditeten.
","jfr":[]} {"baseform":"framstjärt","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. Även använt om mannens. ”Framstjärt får mig bara att döööö av uppgivenhet.” (Bloggen Hemliga pappan 2006) ”Om man kallar fittan för framstjärt/ Får man då kalla stjärten för bakfitta.” (Hendrong)
","jfr":[]} {"baseform":"framstycke","wordforms":[],"text":"(åld) ollon*. Ordet finns med i Lars Robergs Lijkrevningstavlor (den första läroboken i anatomi 1718), där ”det upsaliensiska professorsoriginalet” (Köttets poesi 1995) presenterar en rad synonymer från olika språk, på mannens och kvinnans aveltyg*.
","jfr":[]} {"baseform":"framtid","wordforms":[],"text":"(euf) hans framtid; kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"framtung","wordforms":[],"text":"(euf) 1 skämtsamt om att vara gravid som i hon är framtung. Se även tung. 2 om man som inte fått utlösning på länge. 3 stora bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"framvagn","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kvinnobröst. 2 fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"framöga","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även under öga.
","jfr":[" öga"]} {"baseform":"fransk kyss","wordforms":[],"text":"se under kyss.
","jfr":[]} {"baseform":"fransk ridrock","wordforms":[],"text":"(euf) kondom*.
","jfr":[]} {"baseform":"franska gummiartiklar","wordforms":[],"text":"(euf) preventivmedel*. ”Hvad de s. k. condoms angår, dessa i en del af våra sämre tidningar alltför beredvilligt annonserade 'franska gummiartiklar'…” (Kress 1905)
","jfr":[]} {"baseform":"franska","wordforms":["franska stunder"],"text":"(euf) älska på franska; mun mot kön knull. Det var i Frankrike, och då främst i Paris, som det ljuva livet levdes innan den sexuella frigörelsen bredde ut sig över världen och gjorde varje större västerländsk stad till ett ”sexparadis”. Det franska kopplades länge samman med det syndiga. Vem minns inte de s k franska korten, högaktuella runt sekelskiftet 1900, där det, enligt Andersson (2005), kunde ”avbildas djursex, munkyssande, homosex, sadism, kvinnor med jättebröst och allt annat som numera återfinns på Internet.” ”Folk ryser åt vissa franska kort och påstå, att något dylikt, man därpå ser, icke är möjligt.” (Haraldsson 1918) Många människor fick betala ett högt pris för det ljuva livet och på franska stunder kunde följa fransoser, franska kopporna, franska mässlingen, franska(n) kort sagt franska sjukan; syfilis. Se vidare under könssjukdomar. Fransk sjuka kan också stå för kondom liksom fransk artikel och franskt brev.
","jfr":[]} {"baseform":"franskor","wordforms":[],"text":"(sym) (kvinno)bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"franskt","wordforms":["superfranskt."],"text":"(sl) 1 avsugning. ”Man kallar det inte för avsugning, utan franskt.” (Brask 2007) Även superfranskt. Betydelsen framgår av följande citat, också det från Brask: ”Jag vet mycket väl att det är fler och fler av de unga flickorna som gör det utan kondom mot extra pengar. Det håller på att bli en trend att flickorna ger superfranskt utan kondom. Superfranskt är när flickan slickar mannens kulor och vidare upp längs skaftet innan kondomen åker på.” Samma källa förklarar också parisfranskt: \"Det är också några flickor som går med på att ge parisfranskt, alltså utan kondom, även om det fortfarande är väldigt ovanligt.” 2 utan underkläder. Jämför amerikanskt och commando.
","jfr":["amerikanskt "," commando"]} {"baseform":"franskt bibliotek","wordforms":[],"text":"(euf) dass, toalett. Det franska kan ha att göra med kopplingen mellan franskt och erotik som framgår av bl a franska stunder*. Ett bibliotek* är ju en plats för läsning. På ett franskt bibliotek studeras således det erotiskt färgade klottret på de offentliga toalettväggarna.
","jfr":[]} {"baseform":"fransoser","wordforms":[],"text":"(euf) syfilis. \"Under måltiden lustig med de andre berättade han (Gustaf Kierman, borgmästare i Stockholm) sin levernes historia: huru han henne otrogen låg hos Forsbergs hustru, smittade henne med fransoser och många andra,...\" (Linné [1700-t] 2022 s 111) Se vidare under könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"fransosmärr","wordforms":[],"text":"(åld so) Helgesson (2003) menar att ”fransosmärr, som faktiskt bara förekommer i ett fall är nog det mest dräpande som kunnat påträffas bland protokollen\". [domstolsprotokoll] Och, fortsätter Helgesson: ”’Fransosen’ var den folkliga beteckningen för könssjukdomen syfilis och kombineras detta med honan hos vårt riddjur hästen råder det ingen tvekan om vad som avses.”
","jfr":[]} {"baseform":"frappe","wordforms":[],"text":"(sl) se facerape.
","jfr":[]} {"baseform":"frassas","wordforms":["frassfart","frassill","frassvild"],"text":"(dial) även frassill, frassvild. Enligt OFS ”vara brunstig om katt”.
","jfr":[]} {"baseform":"frasslort","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS ”exkrement av hankatt”. Jämför lort.
","jfr":[" lort"]} {"baseform":"frata","wordforms":[],"text":"(sl) fjärta, fisa. Se också frätå.
","jfr":["frätå"]} {"baseform":"frau","wordforms":["fraua"],"text":"(dial) även freu, fræu, fräu, fröu; gödsel, spillning. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"frauenzimmer","wordforms":[],"text":"(sl) ”damtoalett” enligt Kotsinas (1996). Tidsangivelse 1897. Ordlek på tyskans Frauenzimmer; fruntimmer, ordagrant frurum. Jämför herrenhaus.
","jfr":[" herrenhaus"]} {"baseform":"fred i byxan","wordforms":[],"text":"(sl) misslyckat samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"fredsmäklare","wordforms":["fredsstiftare","stridsyxa"],"text":"(sl) kuk; försonaren mellan stridande, grälande partner. Se även stridsyxa.
","jfr":["stridsyxa"]} {"baseform":"fredspipa","wordforms":["pipa","pippa."],"text":"(sl) försoningsknull efter gräl. Pipa som röktes av medlarna vid fredsunderhandlingar mellan indianer. Se även pipa, pippa.
","jfr":["pipa, pippa"]} {"baseform":"fregna","wordforms":[],"text":"(lat) enligt Chorier (1967) \"kvinnlig blygd*\".
","jfr":[]} {"baseform":"Freja","wordforms":[],"text":"härskarinnan. Fornnordisk fruktbarhets- och kärleksgudinna. Känd bl a för sina talrika amorösa äventyr. Ständigt åtrådd av jättarna. I kulten kring Freja ingick människooffer.
","jfr":[]} {"baseform":"frell","wordforms":[],"text":"(euf) enligt luxikon.se ”annat ord för fuck, fan eller hel- som i helvete; frellvete. Från Sci-Fi – serien Farscape”.
","jfr":[]} {"baseform":"frendsemjospild","wordforms":[],"text":"(åld) ordet finns hos Swedberg (1720-t) med betydelsen incestus; otukt, blodskam*.
","jfr":[]} {"baseform":"frenulum","wordforms":[],"text":"(latin frenum; töm, tygel) här om frenulum preputii bandet eller strängen på penis mellan ollonets undersida och förhuden. Kallas ibland mannens G-punkt*. Hos vissa pojkar kan strängen vara så kort att den blir utspänd eller brister vid onanering eller samlag. När bristningen är läkt har strängen fått rätt längd. Eftersom frenulum är mycket känslig leder beröring av den lätt till erektion och utlösning. Denna lilla sträng har gett upphov till en rad vandringsmyter och hemska historier om vad som kan hända om strängen brister och det uppstår blödningar. Sjuksköterskan Stefan Laack RFSU berättar följande historia i Ottar 3/97: ”Där jag växte upp berättades det om en kvinna i Filipstad. Hon kallades för Bet Owen, för att hon ’bet av den’ på män. Strängen alltså. Ingen hade sett kvinnan, men jag spanade alltid när jag kom in till Filipstad. Snacka om kastrationsångest.” ”Det jobbigaste med det manliga könsorganet är egentligen frenulum som inte har ett vettigt talspråksord och därför får heta den lilla strängen under ollonet eller någonting annat med ’ollon’ eller ’sträng’.” (Suhinina 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"fresta","wordforms":[],"text":"(dial) ”ligga med en flicka”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"frestare","wordforms":[],"text":"(dial) djävulen, den onde. (OFS) Fornsvenska frestare. ”Hist.: sedan ca 1420 (Bonaventuras Betraktelser.)” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"fria","wordforms":["fria; "],"text":"(dial) fornsvenska fria av lågtyska vrien; fria, gifta sig med, samma ord som isländska frjá; älska, besläktat med fred. 1 ’göra nattbesök hos en flicka’. Förr förekom det att pojkar på lördagsnätterna besökte flickor för att fria, dvs ligga över hos dem. Så snart pojken konfirmerats ansågs han mogen för dessa friarfärder. Det var mycket oskyldiga tilldragelser som oftare slutade ovanpå täcket än under. Flickan låg nerbäddad i utdragssoffan med särken på och pojken tog bara av sig stövlarna. Sen försvann han tidigt på morgonen innan någon i huset hunnit vakna. 2 ha samlag med (en kvinna). (OFS) 3 Rietz (1867) har förutom betydelsen under 1 även fria; älska, smeka, åtrå och kyssa.
","jfr":[]} {"baseform":"frianfel","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS kättja*, älskogskrankhet. Krankhet = sjukdom.
","jfr":[]} {"baseform":"friansjuk","wordforms":[],"text":"(dial) brunstig* (katt). (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fribajsare","wordforms":[],"text":"(lmo) är den som skiter ute i det fria.
","jfr":[]} {"baseform":"fricatrix","wordforms":[],"text":"(lat) lesbisk. ”Istället för lesbisk använde man andra beteckningar för kvinnor som hade sexuella relationer med andra kvinnor — eller kvinnor som tog den aktiva parten i umgänget med pojkar och unga män — bland andra tribas (grekiska och latin), fricatrix och virago.” (Ingemark 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"frida","wordforms":["frida fors"],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"friðill","wordforms":[],"text":"(fno) älskare*.
","jfr":[]} {"baseform":"friðla","wordforms":[],"text":"(fno) älskarinna. Jfr frilla.
","jfr":["frilla"]} {"baseform":"friðr","wordforms":[],"text":"(fno) kärlek, vänskap.
","jfr":[]} {"baseform":"friends with benefit","wordforms":[],"text":"(eng sl) vänner som ibland blir mer intima. Se även KK.
","jfr":["KK"]} {"baseform":"frig","wordforms":["frick"],"text":"engelska för runka, onanera men också för knulla. Från lartinets fricare; gnugga, gnida.
","jfr":[]} {"baseform":"frigiditet","wordforms":["isberg"],"text":"(latin frigidus; kall) kvinnlig sexuell kyla, dvs oförmåga att bli upphetsad eller att få orgasm genom sexuell stimulans. Ordet ”hist.: sedan ca 1945”. (SO) Man skiljer på delvis frigida kvinnor som inte kan få utlösning genom samlag men väl genom onani, smekning och slickning och helt frigida kvinnor som inte kan få orgasm på något sätt. Fenomenet kan vara permanent eller övergående. ”Om jag är tillsammans med samma partner vid flera tillfällen och inte får orgasm någon gång blir jag arg och besviken och alltmer frigid.” (Hite 1977) Se även isberg och impotens.
\nHenry Olsen (1950) berättar att ”en av de mest kända historiska ordinationerna är den som kejsarinnan Maria Theresias (1717—1780) berömda hovläkare van Swieten gav sin höga patient, då han ordinerade retning av klitoris (titilattio clitoridis) såsom bästa botemedlet mot hennes sexuella okänslighet”. ”
\n\"Frigiditet, upprepar Wenke strävt. Frigiditet är ett tillstånd som kan uppträda hos varje kvinna oavsett ålder, och har man tur varar det livet ut.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":["impotens","isberg"]} {"baseform":"frigång","wordforms":[],"text":"(sl) pessar*. Se preventivmedel.
","jfr":[]} {"baseform":"frihetssyster","wordforms":["syster."],"text":"(sl) ”prostituerad” (Kotsinas 1996) med tidsangivelsen 1883. Se även syster.
","jfr":["syster"]} {"baseform":"frilansare","wordforms":[],"text":"(lmo) prostituerad som arbetar på egen hand utan hallick*.
","jfr":[]} {"baseform":"frilla","wordforms":["konkubin"],"text":"(åld) prostituerad, älskarinna av fornsvenska frilla; älskling, älskarinna, fornnordiska frillu. Besläktat med fred och fria. ”Hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen).” (SO) ”Ett antal kvinnor fastna (som fallit för fri kärlek) och blifva konkubiner eller, som det heter på gammalmodigt språk, frillor.” (Berg 1906) Anton Nyström (1921) menar att ”frilla eller fridla (gammalnordiskt) betyder älskarinna, samkvinna, eller den man lever i ständig förening med utom legitimt äktenskap, eller vad man kallar ’fritt’ äktenskap.I Tyskland kallas frillan Kebse av forntyska Chebisa, som förr betydde bihustru, och skall ursprungligen ha betytt slavinna eller ofri. Förbundet med henne kallas Kebsche, häntydande på, att man således i viss mån ansett det som ett äktenskap.”
\n\"Frilloskapet var en såväl svensk som allmäneuropeisk institution under vikingatid och medeltid, med öppet erkända förhållanden mellan högreståndsmän och kvinnor utom äktenskapet. Även borgare och bönder kunde hålla sig med bihustrur,\" (Lennartsson 2019 s 197) \"Ve mig! ropar hon ve! Din maka i hjärtat du träffat, hjärtat, som länge för dig lidit av kärlekens sår. Ung jag i förtid dör, men ej av en frilla bedragen; detta skall göra, att lätt jorden mig känns i min grav.” (Ovidius 1925) ”’Vad vill han?’ mumlade hon. ’Han gör med mig vad han vill som om jag vore hans frilla’.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Se även konkubin.
","jfr":["konkubin"]} {"baseform":"frillobarn","wordforms":[],"text":"(åld) oäkta barn, barn födda utanför äktenskapet. ”Thesse äro alle Davids barn, föruthan the som frillobarn woro. Och Thamar war theras syster.” (Bib 1703 I Krön 3:9) Uppgift från Swedberg (1720-t). \"Frillobarn hatar de — vem kan bestrida eller förneka? Nu är det fritt fram att mörda sin styvson!\" (Juvenalis Sjätte satiren s 94) Med frillobarn menas här de fullt arvsberättigade barnen i det för styvmodern så förhatliga första giftet. Jämför frilla.
","jfr":[]} {"baseform":"friluftsteatret","wordforms":["besøge"],"text":"(da) om att besöka avträdet* på gården.
","jfr":[]} {"baseform":"frimärke","wordforms":[],"text":"(sl) minimal trosa. Se under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"fripon","wordforms":[],"text":"(fra so) skälm, skojare. ”Ah, il a peur d’être battu. Fripon! Han är rädd att få stryk. Den rackaren! (Bellman F E 33)
","jfr":[]} {"baseform":"frippa","wordforms":[],"text":"(sl) frisyr som vissa ser som sexig.
","jfr":[]} {"baseform":"fripple","wordforms":[],"text":"(eng sl) frozen+nipple dvs frusen (kall) bröstvårta.
","jfr":[]} {"baseform":"friska på","wordforms":["friska över"],"text":"(sl) knulla. ”Hon brukade lägga sig på det smala köksbordet, och jag brukade friska på henne.” (Mailer 1956) Se även fara, köra över.
","jfr":["fara, köra över"]} {"baseform":"fritzla","wordforms":[],"text":"(sym) stänga in och utnyttja någon för sex. Efter österrikaren Joseph Fritzl som åren 1984 till 2008 höll sin egen dotter Elisabeth (f 1966) fängslad i en ljudisolerad källarlokal där han misshandlade och utnyttjade henne och gjorde henne med barn sju gånger.
","jfr":[]} {"baseform":"fritös","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Thorén (1996) 1990-talsbeteckning för ”vulva”. En sorts gryta*.
","jfr":[]} {"baseform":"frivecka","wordforms":[],"text":"(lmo) menstruationsperiod. Se under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"frivol","wordforms":["frivolitet"],"text":"(från franska frivole; tom, ytlig, lättsinnig, av latin frivolus; simpel, värdelös) fräck, slipprig, oanständig i klädsel eller uppträdande. Att alltför lättsinnigt behandla tabubelagda, speciellt sexuella, ämnen. NEO har ”hist.: sedan 1781”. Därav frivolitet; oanständighet, oanständig kommentar.
","jfr":[]} {"baseform":"frodlem","wordforms":["lem"],"text":"(åld) könsorgan. ”Mig kastade de ut, och även jag låg där och sprattlade naken med frodlemmen i vädret.” (Pohjanen 2003) Frodig; rikt flödande och frod, frodas; snabbt tillväxa. Se även lem.
","jfr":["lem"]} {"baseform":"frogtie","wordforms":[],"text":"(eng) av engelska frog; groda och tie; binda. Position i bondage* där en persons anklar böjs och binds fast i låret, en ställning som liknar en hopkrupen groda.
","jfr":[]} {"baseform":"frolla","wordforms":[],"text":"(sl) som olla* men föremålet ifråga måste ha varit under förhuden*.
","jfr":[]} {"baseform":"frolleri","wordforms":[],"text":"(dial) oanständigt tal. I Jeppo (västra Finland) säger man frollog om den som talar oanständigt. Detta enligt OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"frompa","wordforms":[],"text":"(sl) gemensamhetsrunk där två män växelvis drar sin förhud över varandras blottade kukhuvuden.
","jfr":[]} {"baseform":"fronko","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"frontalkrock","wordforms":[],"text":"(lmo) analsex med skitnödig.
","jfr":[]} {"baseform":"frontvikter","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnobröst. Norsk slang har front, frontparti, frontfangere och frontlykter.
","jfr":[]} {"baseform":"frotta","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. ”Jag kom tätt efter o sprutade djupt i hennes oskuldsfulla frotta.” (Vad gör vi i, blogg på Expressen.se)
","jfr":[]} {"baseform":"frottage","wordforms":["frottörism"],"text":"(franska frotter; gnida, gnugga av latin fricare; gnida, riva) att tillfredsställa sig sexuellt genom att pressa sig eller gnida sig mot en främling i t ex en kö, på ett överfullt tåg eller i en folkmassa. Frottören masturberar sig ofta till orgasm, samtidigt som han (oftast är det en man) under fullständig tystnad gnider sig mot någon i trängseln. Gnidaren vill att offret för hans passion ska känna hans erigerade penis och bli upphetsad av beröringen. Ibland har han skurit upp ena byxfickan för att lättare kunna masturbera och styra penis i önskad riktning. I Stockholms tunnelbana känner polisen år 2002 till ett femtiotal frottörer som dagligen åker runt med tågen och frotterar sig. Polisen kallar dem snuskisar. ”Fem minuter gav bara möjlighet till en kort frottering.” (Nin 1990) Se även tafsare.
","jfr":["tafsare"]} {"baseform":"frottera","wordforms":[],"text":"(nyo) ”att gnida sig mot varandra med kläderna på för att bli upphetsade”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"frottla","wordforms":[],"text":"(sl) gör den man som trär förhuden över en annan mans kuk och tar en dubbelrunk.
","jfr":[]} {"baseform":"fru","wordforms":["Fru Nödvändig"],"text":"fornsvenska fru, frua; härskarinna, fru, kvinna. Ur fornsaxiska frua, samma ord som Fröja (fornnordisk fruktbarhetsgudinna). Tidigast användes fru enbart om drottningar och jungfru Maria, senare även om gifta adelsdamer. På 1700-talet började även gifta ofrälse ståndspersoner att kallas fru. 1 (euf) barnmorska. OFS har fru; barnmorska. Även Fru Nödvändig och fru Vanlig. Hjelmqvist (1903) har Fru Nödvändig och citerar följande vers hämtad från Hedenstiernas Kaleidoskop (1884): ”När liten och svag och eländig/ Förutan båd’ byxor och väst,/ Man lotsades af ’Fru Nödvändig’/ Till jordlifvets svåra molest.” Uhrström (1911) har ”fru Vanlig (euf) benämning på barnmorska. Även om innehaverska av ett flickställe*.”
\nMen ordet fru enbart var ofta talande nog, som i följande utdrag ur Strindbergs novell Ett halvt ark papper: ”Här synes något nytt ha inträtt i makarnas lif. Det står med fruntimmershand, och blyerts: Frun. Hvilken fru? Jo, den med den stora kappan och det vänliga deltagande ansiktet, som kommer så tyst, och aldrig går genom salen, utan tar korridorvägen till sängkammaren.” 2 (euf) bordellmamma* enligt Uhrström (1911). Ordet användes i den undre världen för att beteckna innehavarinnan av ett ”flickställe”.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"fruckis","wordforms":[],"text":"
(sl) lesbisk kvinna. Kanske från fru*.
","jfr":[]} {"baseform":"fructis","wordforms":[],"text":"(sl) ett hårproduktsmärke använt främst av bögar. I Bögjävlar (2007) finns följande förklaring: ”Fructis reklamen har förvandlat bögarnas frisyrer från pedantiskt lagda frisyrer till noggranna piggsvinsimitationer där ingen håruppsättning är komplett utan att håret går i många riktningar samtidigt”.
","jfr":[]} {"baseform":"fruit","wordforms":["fruitcake"],"text":"(sl) från engelskan. Om homosexuell. I engelsk slang är fruit ett av de mest nedsättande orden för bög.
","jfr":[]} {"baseform":"frukost","wordforms":[],"text":"(sl) morgonknull som i servera frukost på sängen; särskilt vanligt förr i bättre familjer då pigan fick servera både det ena och det andra innan herrn blev nöjd och behagade stiga upp ur sängen. ”A: —Har du fått nån frukost? B: —Visst och nu ska det bli gott med lite frukost.” \"En gång när jag var hos honom gick jag ner och la mig på köksbordet och ropade: 'Frukosten är serverad!' Det var mysigt.\" (Kalmér 2022 s 164)
","jfr":[]} {"baseform":"frukt","wordforms":["frukter"],"text":"1 ofta använda som symboler och jämförelseobjekt, inte minst då i bröstsammanhang. Några av de mest anlitade frukterna är bananer; långsmala bröst, citroner, hallon, jordgubbar och körsbär; små bröst, meloner; stora bröst samt äpplen; runda bröst. Även exotiska frukter. ”En vacker flicka passerade just förbi, hon var klädd i en mycket kort och snäv kjol och en tajt tröja som smet åt kring två enorma frukter som jag gärna skulle ha smakat.” (Blå 2007) ”Ja, din växt är såsom ett palmträds,/ och din barm liknar fruktklasar./ Jag tänker: I det palmträdet vill jag stiga upp,/ jag vill gripa tag i dess kvistar./ Må din barm då vara mig/ såsom vinträdets klasar”. (Höga Visan 7: 7—8) ”Det var sällsynt mogna och fasta frukter som doldes innanför bluslivet.” (Häglund, Kärlek 5/1966) Också fruktträd; bystdrottning. Dansk slang har det er frugt i automaten; om havande kvinna och fruktkørja (också i svenskans fruktkorg; barnvagn) samt när kvinnan inte vill ha fler barn heter det att hun setter lås for fruktbutikken. Norsk slang har Allahs frukter, sydfrukter om kvinnobröst.
\nHos Nilsson Piraten (1937) finns följande fruktsymbol: ”Men fattigpiskaren anade inte att imbicillan inte själv visste att hennes visitkort satt på fattiggårdens grindstolpe, grovt ristat med kniv av den djupt anonyme fadern till hennes första barn, Elvira. Den kluvna frukten, det tecken i vagabondens alfabet som säger att kärlek gives på stället.” Detta angående en kvinna som varje år föder ett barn, en oäkting, åt socknen.
\n\"Redan i 'Drömmar om rosor och eld' fanns ett längre avsnitt om nunnornas sexuella fantasier kopplade till kastanjefrukten: dess dolda glatthet som påminner om könets känsliga slemhinnor, både det manliga och det kvinnliga, och med den synliga knottrigheten, här kombinerad med ros- och törntaggar, som en påminnelse om tortyr och våldtäkt.\" (Magnus Bergh: Kastanjernas betydelse i Eyvind Johnsons liv. Under strecket SvD 27 juni 2018) 2 al-Makhzumi (2001) talar om kvinnans könsorgan som passionsfrukt och varnar, med profetens ord, äldre män för att ”söka passionsfrukten hos kvinnorna när de inte har tänder därför”. ”Hon erbjöd den mest förföriska bild, och jag fick plocka en härlig frukt.” (Casanova 1936/1700-t)
\nI Erotika (1992) talar man om att ”orden förbjuden frukt alltid har anspelat på sex. Tänk bara på frukten som Eva gav Adam som symbol för sin sexualitet; ormen behöver som bekant ingen tolkning. Författare har i alla tider valt frukter som erotiska metaforer, och naturen har varit poeterna högst behjälplig; bananen är en avbild av en penis, medan kärnhuset på ett äpple påminner om en vulva, bröstvårtor för tankarna till bär av olika slag och persikor liknar stjärthalvor, för att ta några exempel. Den erotiska litteraturen formligen dryper av fruktsafter och vin och honung\". 3 frukt; bög. Jämför fruit. 4 frukt; fostret vid havandeskap. ”Hon var tvungen att hålla sig upprätt och inte tappa fattningen för om hon olyckligtvis hade fallit hade hon och hennes frukt krossats för alltid.” (de Sade 2005/1785)
\n","jfr":["fruit"]} {"baseform":"fruktbarhetsguden","wordforms":[],"text":"
kallas först As, Ås eller Gud. As återfinns i förleden på ortnamn som Askeryd och Äsperöd och namn på uddar som representerar fruktbarhetsgudens fallos. Sjönamn som Askhagen står för fruktbarhetsgudinnans cunnus*. Näs och uddar tränger in i sjöarna som penis i vagina. Så småningom erhåller fruktbarhetsguden mer personliga namn, först Ull och senare Frö och Tor. Under järnåldern överger man tron på en enda fruktbarhetsgud och börjar istället, efter mönster av grekisk och romersk mytologi, dyrka flera gudar vilka representerar olika egenskaper och uppgifter. Uppgift från Envall (1969).
","jfr":[]} {"baseform":"fruktbarhetsgudinnan","wordforms":["bo"],"text":"hade i likhet med fruktbarhetsguden* sina symboler. De runda urgröpningar som förekommer på t ex hällristningar och kallas älvkvarnar symboliserar fruktbarhetsgudinnans cunnus*. Samma är fallet med skeppssättningarna och sannolikt också domarringarna med sin fallossten i mitten. Vissa platser i naturen uppfattas också som fruktbarhetsgudinnans cunnus, i första hand mossar, tjärnar, små sjöar och vissa åar men också branta klyftor och liknande formationer. Om detta påminner många ortnamn t ex de på Hun(n) och Hund, som vanligen associeras med hund. Men hunn* motsvarar latin cunnus och hund är en folketymologisk ’förbättring’ av detta. Uppgift från Envall (1969). Se även bo.
","jfr":["bo"]} {"baseform":"fruktbod","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Så svärmade älskare kring vårt hus, och alla ville picka sin näbb i min fruktbod.” (Aretino 2008) Norsk slang har sette lås for fruktbutikken; om kvinna som inte vill ha fler barn. Se även fiskbod.
","jfr":["fiskbod"]} {"baseform":"fruktbär","wordforms":["bär"],"text":"(dial) enligt OFS havande*. Se även bär.
","jfr":["bär"]} {"baseform":"fruktkaka","wordforms":["kaka"],"text":"(sl) bög, homosexuell. Se även kaka.
","jfr":["kaka"]} {"baseform":"fruktkorg","wordforms":[],"text":"(lmo) barnvagn. Se också under frukter.
","jfr":["frukt"]} {"baseform":"fruktkött","wordforms":["kött"],"text":"(euf) fitta, enligt 26-årig man. Perspektivet ligger här på den saftiga och köttiga vaginan*. Se även kött.
","jfr":["kött"]} {"baseform":"fruktsam","wordforms":["fruktsamhet"],"text":"(euf) gravid av fornsvenska fruktsamber. ”Hist.: sedan 1385 (Klosterläsning);” (SO) Som i det ålderdomliga ”hon är (vorden) fruktsam”. ”Hans hustru legat i barnsäng, vtan at hon sagt honom thet ringaste om sin fruchtsamhet.” (Österling, Terentii komedier 1699—1708)
\nKahn (1944) ger oss en bild av vad som skulle hända vid okontrollerad fruktsamhet: ”Om de baciller som finns i en liter mjölk förökade sig fullständigt ohämmat, så skulle de efter två veckor uppfylla Atlanten. Om alla ägg efter en enda störhona utvecklades ohämmat skulle hennes och hennes avkommas rom efter tre år täcka jorden med ett lager av kaviar, lika högt som Mount Everest. Om mössen i en enda kull fick fortplanta sig ohämmat skulle de på kort tid förtära allt ätbart på jorden och med en enda mans sädesceller skulle man kunna befolka inte blott jorden utan tio planetsystem. Om våra kvinnor födde så många barn till världen, som motsvarade deras naturliga möjligheter, så skulle en människa ligga ihjälhungrad på varje kvadratmeter mark om hundra år. Att det inte blir så beror på att bara de starka överlever medan de svaga går under.”
","jfr":[]} {"baseform":"frumverr","wordforms":[],"text":"(fno) älskare.
","jfr":[]} {"baseform":"fruntimmer","wordforms":[],"text":"(euf) ålderdomligt om prostituerad. Offentligt fruntimmer. \"En offentlig person är föga bättre än ett offentligt fruntimmer — efter behag hanteras och hantera, nötas, förråas.\" (Ingemar Hedenius: Istället för samtal. Albert Bonniers förlag 1958) Från lågtyska vrûwentimmer egentligen frustuga sedan kollektivt om frustugans invånare. ”Morgonen efter stölden, som jag varken vet vem som utförde eller kände till förrän efter detta, behagade de hos min värdinna Nårberg så kallade fruntimren dyka upp i mitt sovrum,...(Ljunggren 2015) Se även fru och offentlig kvinna.
","jfr":["fru ","offentlig flicka"]} {"baseform":"fruntimmersfis","wordforms":[],"text":"(dial) enligt hallänning (f 1946) ett ord från norra Halland \"för den värsta fis som finns\".
","jfr":[]} {"baseform":"fruntimmershus","wordforms":[],"text":"(euf) se under hus och flickhus.
","jfr":[]} {"baseform":"fruntimmersjanne","wordforms":[],"text":"(dial) kvinnojägare. (OFVG) Fruntimmer från lågtyska vrûwentimmer egentligen frustuga sedan kollektivt om frustugans invånare. Jämför tyska Frauenzimmer.
","jfr":["Frauenzimmer"]} {"baseform":"fruntimmerspitt","wordforms":[],"text":"(dial) liten penis. (OFS) Se även pitt.
","jfr":[" pitt"]} {"baseform":"frusenjucka","wordforms":[],"text":"(dial) penis. Enligt OFS används ordet skämtsamt om en pojke som glömt knäppa gylfen.
","jfr":[]} {"baseform":"frustuga","wordforms":[],"text":"(euf) harem*. ”Det är fuller vid livsstraff förbudet att ofreda frustugorna, men såsom hans majestät av Bantam icke kan utvidga sig till alla sina nymfer på en gång, och dessa utom dess hysa mycken aktning för européernas mandom, alltså händer det stundom, att en dristig buss (soldat, sjöman) stjäl sig över muren och gör en lycklig överrumpling. (Wallenberg 1781/1960)
","jfr":[]} {"baseform":"frutt","wordforms":["frutta"],"text":"(dial) 1 fjärt, fjärta. 2 skit, skita. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"från andra laget","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell. Jämför sida (1)
","jfr":["sida"]} {"baseform":"frånfallen","wordforms":[],"text":"(dial) död, avliden. (OFS) Se också falla (3).
","jfr":["falla"]} {"baseform":"frälsare","wordforms":[],"text":"(sym) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"frälsarkrans","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. En ring med ett hål i där man sticker in huvudet. Jämför krans.
","jfr":["krans"]} {"baseform":"frälsarstav","wordforms":["stav."],"text":"(sl) kuk. Se även stav.
","jfr":["stav"]} {"baseform":"frälsningsarmén","wordforms":[],"text":"(lmo) behå. ”Lyfter de fattiga.”
","jfr":[]} {"baseform":"främlingen","wordforms":[],"text":"(sym) kallas det när man sätter sig på sin hand tills den somnat och sedan använder den att runka med. Då känns det som att någon annan, en främling, gör jobbet åt en.
","jfr":[]} {"baseform":"främmande","wordforms":["mens,"],"text":"(euf) barn. ”Hon väntar främmande”; om havande kvinna. Även småfrämmande. Uppgift från Byrman (1989). Se även mens, menstruation.
","jfr":["mens,","mens"]} {"baseform":"främre","wordforms":["främre hål"],"text":"(euf) fitta. Se vidare hål.
","jfr":[]} {"baseform":"frännsosn","wordforms":[],"text":"(dial) fransosen*, syfilis. (ORB) Se vidare könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"fräs","wordforms":["storfräs","ståfräs."],"text":"(sl) även storfräs, ståfräs. ”Få fräs* (fart) på kuken”; få erektion, stånd.
","jfr":[]} {"baseform":"fräsa på","wordforms":["fräsa över","damma på","dra över."],"text":"(sl) snabbknull. Se även damma på, dra över.
","jfr":["damma på, dra över"]} {"baseform":"frätå","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har fjärta, släppa väder i Älvdalen. Han har också fråtå (Mora), fröppa, pröppa (Ång). Där har Ihre (1766) froppa, proppa; småfjerta och fröpp, pröpp (Vb). Rietz jämför bl a med fornnordiska frata, freta; fjärta.
","jfr":[]} {"baseform":"frö","wordforms":["frögurka","fröstång"],"text":"(sl) 1 kuk. ”Det är därför de uppfinner tekniska finesser och älskar bimbon* och skvätter säd som frögurkor.” (Drougge 1999) ”Se bara till att hålla frögurkan i schack. Din såningsmaskin har väl gjort sitt nu.” (Drougge 2003) Jämför gurka och stång. 2 frö (dial); fruktbar, fortplantningsduglig. Om fruktsam kvinna sas det: ”Fan, hon blir ju på bulan så fort man skakar lite på filsingarna”. (Wiklund 1999/1940-t). 3 frö, frömjöl (sl); sperma. 4 Frö; fruktbarhetsgud i den nordiska mytologin. 5 frö; kvinnobröst.
","jfr":["stång","frö","gurka","frö, frömjöl"]} {"baseform":"frögurka","wordforms":[],"text":"(sl) Dahlman (2012) har \"fruktsam kvinna, kvinna som fått barn.\"
","jfr":[]} {"baseform":"fröjd","wordforms":[],"text":"(euf) klitoris. År 1612 skrev läkaren Jacques Duval bl a följande om klitoris: ”På franska kallas den ’den kvinnliga kuken’ och ’mansföraktaren’ och kvinnor som är beredda att erkänna sin liderlighet kallar den ’sin stora fröjd’.”
","jfr":[]} {"baseform":"fröjdeknapp","wordforms":[],"text":"1 (euf) testikel*. \"Men prästen trodde, att han menade 'fröjdeknapparna' och dem ville han inte mista för något i världen...!\" (Folksagan i Sverige 1 s 375) Se även knapp (2). 2 klitoris.
","jfr":["knapp"]} {"baseform":"fröjdepinne","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. ”Hon drog fram den magnifika fröjdepinne, som hon blott som hastigast hunnit observera vid sitt inträde i rummet.” (Apollinaire 1993) Norsk slang har frygdepinnen och amerikansk slang joy stick. Norskan har också fröjdepinnepådrag om kondom. Jämför pinne.
","jfr":[" pinne"]} {"baseform":"fröken","wordforms":[],"text":"(fsv) fröken; ogift prinsessa av medellågtyska vrouken; prinsessa, förnäm dam. Egentligen liten fru. Tyska Fräulein har samma betydelse. Här i betydelsen feminin homosexuell man.
","jfr":[]} {"baseform":"fröken höger","wordforms":[],"text":"(sl) högerhanden i samband med runk, onani. Hälsa på Fröken Höger, gå ut med fröken Höger och jobba med fröken Höger; runka samt intimt umgänge med fröken Höger; runk. Wiklund (1999/1940-t) har ”ha träff med fröken Höger”. ”Förr var det min fru som var min högra hand, nu är det min högra hand som är min fru.” (Sexvits) Jämför hand (2) ”Men hon bar ju på din unge för guds skull! [...] Du kunde väl ha använt högerhanden i några månader.” (Drougge 2003) ”Men det kändes på något sätt lite torftigt att låta fröken Högerhand ta över, och efter en stunds övervägande traskade jag in i min systers rum.” (Blå 2007)
","jfr":["hand"]} {"baseform":"frökenfjärt","wordforms":[],"text":"(dial) liten svag fjärt. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"frökenpitt","wordforms":["pitt"],"text":"(sl) 1 klitoris. 2 liten kuk. Se även pitt.
","jfr":["pitt"]} {"baseform":"fröklockan","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"frölunda","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta. Den lund där frö planteras. Ordlek på ortnamnet Frölunda i Göteborg.
","jfr":[]} {"baseform":"fröpick","wordforms":["fröpinne"],"text":"(sl) kuk. Se vidare frö, pick och pinne.
","jfr":[]} {"baseform":"fröpåse","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kondom. 2 pung. Se även under påse.
","jfr":[]} {"baseform":"fsf","wordforms":[],"text":"enligt Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) chattspråk för \"flinar som fan\".
","jfr":[]} {"baseform":"FSMB","wordforms":[],"text":"(lmo) Första Sommaren Med Bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"FTM","wordforms":[],"text":"(eng sl) female-to-male (kvinna-till-man) för män som biologiskt fötts till kvinnor. Beteckning för könsöverskridande hos transpersoner*. Jämför MTF.
","jfr":["MTF"]} {"baseform":"FTP","wordforms":["fuck."],"text":"kort för Fuck The Police. Se även fuck.
","jfr":["fuck"]} {"baseform":"FTPA","wordforms":[],"text":"(sl) Fuck The Pain Away; knulla bort smärtan.
","jfr":[]} {"baseform":"FTW","wordforms":[],"text":"(eng sl) kort för Fuck The World; skit i allt!
","jfr":[]} {"baseform":"FU","wordforms":["fuck"],"text":"(sl) kort för Fuck You; dra åt helvete. Se även fuck, fucka.
","jfr":["fuck"]} {"baseform":"fua","wordforms":[],"text":"(fvn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"FUBAR","wordforms":["Fucked Up Beyond Any Repair/ Redemption."],"text":"(sl) Fucked Up Beyond All Recognition; något som inte är som det ska. Även Fucked Up Beyond Any Repair/ Redemption. Fucked kan ersättas med Fouled.
","jfr":[]} {"baseform":"fubbeck","wordforms":[],"text":"se fobbeck.
","jfr":[]} {"baseform":"fubbick","wordforms":["fubbik"],"text":"(dial o so) idiot, rövhål. Enligt Lind (2016) är fubbick/fubbik \"ett mäkta populärt skällsord, särskilt förknippat med Malmö. Utses ofta i omröstningar som det skönaste eller mest uttrycksfulla eller mest skånska ordet (bl. a. i gratistidningen punkt.se 2008).\" Kalle Lind menar också att ordet troligen har sitt ursprung i romernas språk, romani chib, där man hittar fobik i betydelsen tokig som i sin tur kan härledas till tyskans foppen; reta någon. Ett alternativ, som Lind också tar upp, är \"det skånska skolgårdsverbet, 'fubba' det vill säga fuska.\"
","jfr":[]} {"baseform":"fuck off","wordforms":[],"text":"(sl) 1 stick iväg! dra åt helvete! Se också fuck-off konto,
","jfr":["fuck-off konto,"]} {"baseform":"fuck off-konto","wordforms":["fuck off-kapital"],"text":"(sl) eller på svenska dra åt helvete-kapital är pengar som avsätts till oväntade händelser som t ex vid arbetslöshet och hyreshöjning eller till en större tandoperation. Ett fuck-off-konto kan också ge dig möjlighet att säga upp dig från ett jobb du vantrivs med och ge dig god tid att söka ett nytt. Fenomenet går också under namn som pippi-pengar, efter Astrid Lindgrens Pippi Långstrump, och frihetskapital.
","jfr":[]} {"baseform":"fuck up","wordforms":[],"text":"(eng sl) misslyckande, fiasko, flopp. En norsk film från 2012 har titeln Fuck Up. Komikern Jonatan Unge (f 1979) går under det självvalda smeknamnet Fuckup bl a för sitt ständiga misslyckande med att betala sina räkningar i tid och därmed råka ut för återkommande betalningsanmärkningar och kronofogdebesök.
","jfr":[]} {"baseform":"fuck you","wordforms":[],"text":"se under fuck (2).
","jfr":[]} {"baseform":"fuck","wordforms":["fucka","fucking","fuck around"],"text":"(sl) 1 knull, knulla. Från engelska fuck, ett ord som antingen kan spåras till latin futuere (franska foutre) eller till tyska ficken, egentligen slå, stöta och medelnederländska focken. Fuck har besläktade ord i språk som är närbesläktade med engelskan. Högst troligt är att fuck är besläktat med tyskans ficken (knulla) och holländskans fokken (att föda) och isländskans fjúka (att slungas av vinden). Allt tyder på att ordets ursprung kan spåras tusentals år bakåt i tiden. Det är inte omöjligt att ordet kan härledas från en indoeuropeisk rot med betydelsen att slå, stöta, stoppa. Som knullord användes fuck länge rätt obehindrat och det var först mot slutet av 1700-talet som fuck blev ett oyttringsbart ord åtminstone i finare kretsar.
\nOrdet har hittats i juridiska dokument i England redan 1310. Där finns en åtalad man vid namn Robert Fuckebythenavele och ännu tidigare hittar man namnet John Le Fucker i ett administrativt register.
\nÄven fuck around för samma sak. Jämför focka, fokka; röra fram och tillbaka, stöta. Några menar att ordet kommer från grekiska phu; så frön. Under romarna blev det så fu som i fututio; ett upprepat sående av frö i en fåra. Enligt Ljung (2006) kom fuck in relativt sent i engelskan (först omkring år 1500) då som ersättning för swive, som var det gamla ordet för knulla. De tidigaste engelska belägget för ordet återfinns nära Sherwood i Nottinghamshire år 1287: Ric Wyndfuck och Ric Wyndfuck de Wodehous.
\nCharlotta E Lindell (Språktidningen nr 3/2021) menar att den äldsta dokumentationen av vårt ord i litteraturen nedtecknades av poeten William Dunbar år 1508 när han använde sig av ordet i en poesiduell med och mot kollegan Walter Kennedy. Då skrevs det fukkit. Stavningen fuck är, enligt samma källa, belagt sedan 1535.
\nLjung gissar att fuck var ett lån från holländskan och berättar att ordet som svordomsutrop finns belagt först 1929, medan släktingen fucking troligen härrör sig från mitten av 1800-talet. ’He cured his wife of spleen, with a good fuking.’ Han strök ordet fuking och skrev den kortare versionen fuk för att vara säker på att han valt den rätta grammatiska formen.” (Bodanis 2006)
\nGösta Holm (2000) påpekar att man inte funnit ursprunget till fuck inom anglo-amerikansk etymologi. Istället är ordet med största sannolikhet ett nordiskt lån från forndanskans fukka, äldre nydanska (dialekter) fukke; röra fram och tillbaka, coire. Det motsvaras i svensk dialekt, t ex från Bohuslän, av fucka; ha samlag med motsvarande betydelse i norsk dialekt fukke. Biformer är, enligt Holm, focka; stöta, puffa (sv dial), som äldst känt som studentord i Uppsala, och det lätt vardagliga focka; köra iväg, avskeda. Ursprungsbetydelsen har med rörelse och stötar att göra. Se vidare under knulla.
\nOrdet fuck är ett av de mest tabubelagda orden i engelskan, något som bevisas bl a hos Holm (2000) \"Första belägget på det engelska verbet fuck ’coire, ha samlag’ visar att ordet var oerhört obscent. Det skulle nedtecknas i en smädeskrift mot karmelitermunkarna i Cambridge. Ordet måste då omges med utomordentliga försiktighetsmått. Det förkläddes för att bli uppfattat som latin: fuccant. Men inte nog med det. Det förklädda ordet kodades i sin tur genom att bokstäverna flyttades ett steg till höger i alfabetet: gxddbov.”
\nI SDS (25/2-2008) berättar författaren Niklas Söderberg i Osvuret är bäst hur raffinerat man går tillväga i den amerikanska sf-serien Battlestar Galatica, där man ”helt enkelt har bestämt att ’fuck’ i framtiden kommer att heta ’frack’, på samma sätt som 60-talets f-ord var ’shag’.” Och han ger exemplen frack you, frack off och motherfracker. Se fug under censur.
\nOrdet tillhör vad man i USA brukar kalla the big six (cock, cunt, fart, fuck, piss och shit). En annan benämning på dessa ord är four-letter words. Några av de vanligaste använda eufemismerna för fuck är eff, effing, faq, fark, fork, fcuk, feck, ferk, frap, flip, fork, frig, muck och naff. Så sent som 1968 använde Lawrence Durrrell i ett förord till en nyutgåva av D H Lawrence Lady Chatterley' s Lover baklänges formen kcuf för fuck och tnuc för cunt*.
\n”Han var inte för ful för ett fuck.” (Drougge 1996) ”’Jaha, då har man även provat på fängelsefuck.’” (Lodalen 2005) ”En man av folket er inkalt i retten som vitne og forklarer seg for dommeren med ordene — Well, I was walking down this fucking road, and I turned this fucking corner, and then I saw this couple fu . . . — excuse me, Sir — having intercourse.” (Tryti 1985) 2 fuck, fuck it, fuck around, fuck you; svordomar, ungefär jävlar, satans, dra åt helvete.” (Belinda Olsson i intervjun Belinda hyllar kvällspressen i YA 22/3-2006) ”Då och då hörs tjejer klaga på bögars uppfuckade kvinnosyn.” (Leopold 2007)
\nLjung (2006) menar att formerna på fuck tycks kunna användas i stort sett var som helst. Han återberättar historien om en amerikansk bilägare som lämnat bilen på reparation och som fick följande besked från verkstadsägaren:’The fucking fucker’s fucked!’, dvs ’Biljäveln är helt slut’! Thomas Wikström bidrar i Språktidningen (4/21) under rubriken: Svårslaget rekord i uppfuckat språk med följande anekdot: \"En något upprörd sergeant i den amerikanska marinkåren lär ha kommenterat att ett maskingevär slutat fungera på detta sätt: Fuck, this fucking fucker's fucking fucked.\"
\nFuck är den mest använda svordomen på Twitter 2020 med en andel på 34.73 %. 3 fucka, fucka upp; förstöra, ödelägga. ”Prata då för fan! Om man då ger sig ut på egna sjörövarhyss, då fuckar man upp allt! Sätt er ner och prata om vad ni vill.” (Sex är jätteviktigt i VR 1/2007) \"På några sekunder fuckade jag allt jag hade med Wahida.\" (Khalil 2023 s 126) 4 fuck me harder; utropas när datorn djävlas någonting alldeles för djävligt. 5 fuck, fock; horkarl, torsk enligt Lundblad/Josefsson (2021). 6 fucked out; slut, uttröttad av knull.
\nI en Krönika (SvD 31 dec 2021) berättar Kristoffer Leandoer om tv-serien The Wire (fem säsonger 2002 till 2008) och \"den scen där jag (och några miljoner tittare till) slutligt kapitulerade inför seriens genialitet återfinns i första säsongens fjärde avsnitt...\" Där berättas om de båda Baltimorepoliserna McNulty och Buck som undersöker en gammal mordplats och då upptäcker allvarliga försummelser hos tidigare utredare. Poliserna \"återskapar hela händelseförloppet med hjälp av en blyertspenna och en ficklampa- under tiden kommunicerar de livligt, pekar och gestikulerar, men de använder bara ett enda ord under hela den fem minuter långa scenen. Ett enda ord som genom Wendell Pierces och Dominic Wests skådespelarkonst nyanseras tills det tycks rymma en smärre ordbok. Det vill säga: språket kapitulerar totalt för gesten och mimiken, matchen är över, bilden har vunnit. Ordet är 'fuck'.\"
\n\"And yet the simplest, most direct and longest-serving English language word for this most ontologically essential of human acts has, for most of its life, been considered so rude, so disturbing, so nasty, so condemnably yeeeurgh that people have been arrested, tried and jailed for speaking it or writing it.\" (Silverton 2010) I min mycket fria översättning: \"Men trots att fuck är ett av de äldsta mest omtalade och enklast förstådda orden i det engelska språket, för en av människans mest oumbärliga aktiviteter har det, under större delen av sin tillvaro, ansetts så stötande och uselt att människor har arresterats, dömts och fängslats för att ha uttalat eller skrivit ordet.
\n\n
","jfr":["phu","Ric Wyndfuck de Wodehous","fu","Ric Wyndfuck","fuck","swive"]} {"baseform":"fucka upp","wordforms":[],"text":"
(sl) engelskans fuck up försvenskat fucka upp. Att fucka upp är att misslyckas med något. \"Jag blir orolig ibland, för om det är någon som skulle fucka upp det, är det jag.\" (Kalmér 2024 s 70) \"Men va fan, han fuckade upp det.\" (Lapidus 2008 s 20) Och från samma källa: \"Hade trott att han var the man with the master plan när han egentligen var en loser. Uppfuckad.\" (s 194)
\n","jfr":[]} {"baseform":"fucka ur","wordforms":[],"text":"
(sl) spåra ur. \"Meningen med livet måste väl ändå vara att då och då fucka ur och uppgå i extas.\" (Jonatan Loxdal i en hyllning till alkoholen SvD 31 maj 2025)
\n","jfr":[]} {"baseform":"fuckable","wordforms":[],"text":"
(eng sl) knullbar. Erica Treijs tar i sin kolumn \"Gott om extraordinärt långa hängbröst\" (SvD 15/1-2019) bl a upp begreppet fuckable. Hon skriver om den franske författaren Yann Moix (f 1968) som menar att kvinnor har ett bäst före datum (50 år) vad gäller att vara knullbara. Treijs berättar också om den amerikanske ståuppkomikern Amy Scumer, som i sketchen 'Last fuckable day' presenterar tre hollywoodstjärnor som är ute och firar sista dagen som fuckable för en av dem.
","jfr":[]} {"baseform":"fuckad","wordforms":[],"text":"(sl) blåst, lurad, dum i huvudet.
","jfr":[]} {"baseform":"fuckat","wordforms":[],"text":"(sl) förstört. Därav fuckat sig; något går snett eller fel.
","jfr":[]} {"baseform":"fuckboy","wordforms":[],"text":"(sl) en känslolös kvinnojägare och en loser. Parallellt med hypersexualiseringen av tjejer pågår också en hypermaskulinisering av killar. Många tjejer vittnar om killar som bara vill en sak, s k fuckboys, vilka kan härja fritt tack vare internets snabbhet och täckmantlar. En fuckboy är en kille som kan tänka sig att gå hur långt som helst för att få det han vill ha utan att känna vare sig ansvar eller skuld.
","jfr":[]} {"baseform":"fuckbuddy","wordforms":[],"text":"(eng sl) knullkompis, KK*.
","jfr":[]} {"baseform":"fucker","wordforms":["fuckare"],"text":"(eng sl) jävel, sate, skit. You little fuckar; Din lille jävel!
","jfr":[]} {"baseform":"Fucking","wordforms":[],"text":"I Aftonbladets nätupplaga (29 nov 2020) berättas om den österrikiska byn Fucking vars invånare, fuckingers kallade, tröttnat på omvärldens lustigheter över namnet och beslutat att byta namn på byn, som från den 1 januari 2021 kommer att döpas om till Fugging, som motsvarar ungefär hur Fucking ska uttalas. Ortsnamnet Fucking är mycket gammalt och är känt sedan år 1070 och redan på 500-talet ska en adelsfamilj vid namn Focko ha grundat byn. Skylten till byn fotograferas flitigt och har t o m stulits vid några tillfällen. Men både Oberfucking och Unterfuckning finns kvar som bynamn och korsar man gränsen till Tyskland finns orten Petting bara tre mil bort. För fler misstolkade ortnamn se under fula namn. Se även under fuck.
","jfr":["fuck"]} {"baseform":"fucktard","wordforms":[],"text":"(eng sl) \"en blandning mellan efterbliven och fuckad/trög\". (kidish.se)
","jfr":[]} {"baseform":"fud","wordforms":["fuð","fuþ"],"text":"(fno) fitta, anus. Fud; slarvigt skrivsätt, används när man inte känner till de andra skrivsätten. En pseudomodern svensk och dansk form. Förvanskat på samma sätt som gudanamnen Njord och Odin, som egentligen borde skrivas fuð. Fuð gammalisländska/modern isländska och ett språkhistoriskt korrekt skrivsätt. I gammeldansk kan man se skrivningen fudh. Fuþ som sedan via latinet kom till isländskan. Det ljudet finns varken på svenska eller danska, men däremot i t ex engelskans three, they och path. Ett runsvenskt, rundanskt och fornsvenskt influerat skrivsätt. Uppgift från den danske runologen Michael Lerche Nielsen.
\nPå en runpinne från 1000-talet hittad i Lund tolkas inskriften: fuðtramr hagi (?) vilket Holm (2013) översätter med: Må fittdemomen ordna/göra [så att…]
\nOrdet utgör också de tre första tecknen i runalfabetet (futharken). Därav formen fuþ. Det finns språkforskare som menar att detta fuþ finns bevarat i ordet fitta*.
\nVid floden Schlei intill gamla stan i Schleswig, har man återfunnit ett revben, troligen av nötboskap, med en inskrift av nordiskt ursprung fuþbuk, vars första del kan tydas som fuð = fitta och den andra delen som buk = bock. Ett oanständigt skällsord använt i förolämpande syfte. Ristningen är från 1000—1100-talet. Jämför medelhögtyska fud; vulva, anus. Fuð var det vanligaste ordet för det kvinnliga könsorganet under den här tiden och lever kvar än idag i många norska dialekter både i betydelsen fitta och som beteckning för området mellan rövhalvorna. I Söderköping hittar man 1989 ett tio centimeter stort tennblock på vars undersida någon ristat f u þ , och samma budskap återfinns också på en täljstensskål från 1000-talet i danska Haddeby. Modern isländska har kvar benämningen fuð som ett vulgärt uttryck för det kvinnliga könsorganet.
\nEtt intressant prov på en ”fuðfräckis” ger oss Aslak Liestøl i artikeln: En uartig historisk runeinskrift (Kuml 1970). Det rör sig här om en till synes helt oskyldig ägar- ristar- och läsarsignatur: ”Jon Silkifuð äger mig. Guttorm Fuðsleikir ristade mig. John Fuðkula läser mig.” Men denna ristning, utförd på något som närmast liknar en vedklabb, döljer i sig en ’oanständighet’. De tre männens rätta tillnamn är nämligen Silki (Silke), Sleikir (från verbet sleijka; slicka) och Kula (svälla, växa). Till detta har man så på skoj lagt det ’fula’ fuð.
\nKanske rör det sig om tre historiskt kända personer. I en artikel om ”historiska personer i norska runinskrifter” i Benneth (red): Runmärkt (1994) menar författaren James E. Knirk att ”Jon Silke var en birkebeinare som dödades under ett uppror år 1239” och att ”Guttorm Slickaren är känd från en liggande gravsten med runor, troligen från första halvan av 1200-talet och hittad på Tandbergs gård i Ringerike”. Vad slutligen Jon Kula beträffar, så finns det, enligt Knirk, två personer med det namnet att välja på, varav en deltog i bondeupproret mot kung Sverre i Oslo år 1200. Det finns dock ett litet aber med i bilden, nämligen att inskriften arkeologiskt dateras till cirka 1250 och det kan, som Knirk påpekar, tidsmässigt därför vara tveksamt om det verkligen är dessa tre historiska personer som är ristarna. Kanske rör det sig istället om tre helt andra historiskt okända personer som träffats i Bryggen i affärer och som gjort sig lustiga, på egen eller de tre ”kändisarnas” bekostnad. Sen vet vi ju inte om det som vi finner oanständigt idag var anständigt vid tidpunkten när dessa ristningar tillkom. Det finns många exempel i ordhistorien om att oanständigheter i en tid kan bli högst respektabla ord i en annan och tvärtom.
\nI benediktinerklostret Stift Melk i Österrike har man funnit en text på vers där en ung kvinna har en dialog med sin vagina. Texten är känd som \"Rosendorn\" och har daterats till 1300-talet. I dikten argumenterar en ung jungfru (junkfrouwe) med sin vagina (fud) vem av dem som männen främst dras till. Jungfrun anser att det är hennes utseende som lockar männen, medan vaginan menar att att det är den njutning hon ger som främst attraherar det motsatta könet..
\nSamnordisk runtextdatabas (SRD) visar 192 medeltida inskrifter (219 ord) med runföljden fuþ. Endast sex stycken av dessa har tolkningen fuð (fvn); fitta. Sett till hur många inskrifter som enbart har ristningen fuþ, 17 st, är det ytterst få som, enligt SRD, har ett möjligt sexuellt innehåll enligt tolkningen.
\nSeim (1998) har behandlat fornvästnordiska fuð med försiktighet, även om hon i text var först med att skriva ut betydelsen fitta och därmed överge latinet som tidigare var det närmaste man kom i att beskriva det kvinnliga könsorganet. Fuð kan tolkas på olka sätt och forskarna enas om att det i första hand måste vara kvinnans könsorgan, latin vulva; slida, slidöppning. Den alternativa betydelsen för fuð, vilken Seim inte håller för osannolik, är arsle, anus, rövhål, en synonym till ars (fvn); arsle. Vad som dock framkommer hos Seim (1997) är att de sammansättningar som finns lutar åt att ordet fuð i de flesta fall används om ”den kroppsåpningen som bare kvinner har.” Om man verkligen ville åt en man, i förnedrande ordalag, kunde man ha använt sig av rass (fvn)*; rövhål. Elof Hellquist, i standardverket Svensk etymologisk ordbok, (1970) ger den fullständiga etymologin för fuð under futtig.
\n","jfr":[]} {"baseform":"fudge","wordforms":[],"text":"
(euf) fan, djävulen.
","jfr":[]} {"baseform":"fuðkurr","wordforms":[],"text":"(fvn) inskrift på benbit från Kamien, Pomarski (Pommern, Polen). Datering 1030-1050. A-sidans text har fuð och B-sidans kur. Troligen en ofullständig futhark på a-sidan medan tolkningen av b-sidans Kúrr är oklar men Norrøn ordbok har dels kurr; missnöje, rykte samt kúrr; avslappning. Inskriften skulle därför kunna tolkas med det sammansatta fúðkúrr; fittavslappning eller kanske snarare fúðkurr; fittrykte. Uppgifterna från Holm (2013) som också nämner att en bronsslev från inre Trøndedlag ”undersöktes med mikroskop i oktober 2007 och då upptäckte man en kort runinskrift på handtaget: fuð kur. Inskriften dateras till 800-talet, vilket gör den till ett värdefullt fynd för runologerna”.
","jfr":[]} {"baseform":"fuð-vrg","wordforms":[],"text":"(fvn) enligt Karin F. Seim (1997) pervers, nymfoman, karlgalen. Seim menar också att det bör röra sig om den feminina formen till rass-argr; pervers, homosexuell. Enkelordet argr/ragr står för omanlig, osedlig. En ”omanlig” man på fornvästnordiska var den man som spelade den kvinnliga rollen i ett homosexuellt förhållande. Motsvarande kvinnliga roll i perversitet och osedlighet var inte en lesbisk kvinna, utan en karlgalen kvinna. Sammansättningen fuð-vrg/rvg kan uppfattas som en förstärkt och preciserad variant av enkelformen vrg/rvg, på samma sätt som argr/ragr har en utvidgad och preciserad belagd form rass-ragr. Samtliga uppgifter från Karin F. Seim (1997).
","jfr":[]} {"baseform":"fuffan","wordforms":[],"text":"(sl) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"fugel","wordforms":[],"text":"(älvdalska) ha samlag. Se också under fågel.
","jfr":["fågel"]} {"baseform":"fuhus","wordforms":[],"text":"turkiska för prostitution.
","jfr":[]} {"baseform":"fukt","wordforms":[],"text":"(sl) gonorré. Se vidare könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"fuktig","wordforms":[],"text":"(sl) sexig*.
","jfr":[]} {"baseform":"fuktighet","wordforms":[],"text":"(euf) könsutsöndringar av fornsvenska fuktoghet. ”Smek henne längs ryggraden, sug varsamt på hennes bröstvårtor tills de styvnar, kyss henne sedan på blygden och kittla hennes klitoris med tungan och träng sedan ännu djupare in tills hennes fuktighet flödar mellan hennes lår.” (Kärlekens Tao 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"ful gubbe","wordforms":[],"text":"1 benämning, oftast på äldre man, som visar något slag av intresse för barn. I vårt sjukligt sexualfixerade samhälle räcker det ofta med att mannen ifråga pratar med eller bjuder barnet på godis, utan någon annan tanke bakom än vänlighet, för att han ska beskyllas för att ha sexuella avsikter och stämplas som ful gubbe. I boken Sexuallivet i modern belysning (1944) ges ett klassiskt exempel på definitionen av en ’ful gubbe’, samtidigt som citatet ger en för sin tid förvånansvärt ’modern’ syn på nakenhet: ”Den flicka, som blivit van att se sin pappa naken, lider helt säkert mindre psykisk åverkan genom exhibitionister och andra ’fula gubbar’ än den flicka, som endast hört talas om manliga könsorgan i samma andetag som ’usch’ och ’fy’.” Se under gubbe (4). 2 (sl) pedofil*. 3 (euf) fula gubben; djävulen.
","jfr":[]} {"baseform":"ful","wordforms":["fula","fulgrund;","fulpenneri","fula","fulhäck"],"text":"urnordiska fulaz, fornsvenska ful, isländska fúll; ful, skamlig, i äldre nysvenska och dialekt ful; ful, rutten, oren. Söderwall (1886) har ful; oren, stinkande men också med betydelsen oanständig, liderlig, otuktig och citatet \"draghas till fula qvinna hws\" som han hämtat från Svenska Medeltidens Bibelarbeten. (Utg. af G. E. Klemming 1848—1855) Hist.: sedan förra hälften av 1300-talet.” (SO) Gemensamt germanskt ord, t ex engelska foul; otäck, äcklig, tyska faul; murken och latin pus med ursprungsbetydelsen rutten, illaluktande. Ordet går tillbaka till den indoeuropeiska roten pu- med samma betydelse. Fula (sbst) kan stå för vulva och anus och fula (vb) kan betyda ’ha samlag’. ”Ha... har du gjort det fula med honom?” (Drougge 1998/2003) Anm: För en möjlig förklaring till \"fula qvinna hws\" se hus (2).
\nSignaturen G B i Malmö har en teori om hur fula kommit att betyda ’knulla’. ”Ful betyder fågel på skånsk dialekt. Jag kände en ivrig brevduveägare som kallades Sven Ful, och det hade inte med utseendet att göra. Tyskan har ett slanguttryck vögeln som betyder knulla. Fula i denna betydelse skulle kunna vara en översättning från tyskan.”
\nBergman (1934) har ful; skräp, smörja och fulan; anus. Palm (1910) har fulan; anus och jämför med ful; skräp, smörja även om exkrementer. Thesleff (1912) har ful; exkrement och fula; cacare* samt fulan; sitsen. Även fulgrund; i behof af cacare*. Gibson (1978) har fula; anus. Lindell/ Thorbjörnsson-Djerf (2008) har ful, fulano; skitig, smutsig och fula; skita, smutsa (ner). Se även fulpenneri.
\nOm en ful person brukar man säga att han eller hon ”ser ut som ett arsle i ansiktet”. Även fula (rom); skita i, uträtta naturbehov. ”Miro fular i diro”; jag struntar, skiter, i dig. Olof Gjerdman (1947) menar, med utgångspunkt i två förbrytarordlistor från 1840-talet, att ”ful kanske kommer från sanskrit gutha; dung av gu; cacare, hindi ghur; dunghill, ghura manure (gödsel)” och att ”fula är bildat till ful”. Carling (2005) har ka min ful (rom och so) dra åt helvete! (ät min skit!) samt khul (rom); exkrement, skit , smörja.
\nUttrycket fula i är slang för strunta i. Se även fulhäck. Göra det fula står som eufemism för knulla. \"Barbro vill hemlighålla havandeskapet för byn, men en besökande grannfru råkar ertappa henne när hon provar mammaklänning. Både Barbro och mamma Britta vet att det nu handlar om sekunder innan hela Järvsö socken förstått att Svenssons stinta gjort det fula med handlarns pojk.\" (K Lind 2018)
\n\n
","jfr":["fulpänner"]} {"baseform":"fula fingrar","wordforms":[],"text":"
Man kan förbanna och förolämpa någon med hjälp av fingergester, av vilka många är kända sedan antiken. En mycket gammal gest är det uppåtriktade långfingret. Det symboliserar en ståkuk. Om en man saluterar en kvinna på det sättet är det en inbjudan till samlag. Men om gesten används män emellan så innebär den förakt. Den amerikanske tennisspelaren Jimmy Connors (f 1952) pekade ofta finger mot domaren när han var missnöjd med ett domslut. Stolpe (1984) översätter den föraktfulla gesten med tyskans ”fick mich im Arsch”; knulla mig i arslet (se arsle). Gesten var vanlig i antikens Rom och Grekland och är fortfarande gångbar på dessa platser. Stolpe rekommenderar inte att den används på en gata i Aten eller i en italiensk småstad. Och på Sicilien ”har denna gest den stora förtjänsten att hålla arbetslösheten nere bland öns dödgrävare”, menar Stolpe.
\nI Grekland används bl a knytnävs- och fingerfallosen för att uttrycka avsky för någon. Den senare utförs genom att man böjer långfingret nedåt samtidigt som handen förs upp och ner. Man kan också ”fladdra” med långfingret under rörelsen, medan man ser den man vill förolämpa stint i ögonen. Fingerfallosens historia är lång och gesten är känd minst sedan Sokrates dagar (470—399 f Kr). ”Greken som var först hette Diogenes [död troligen 323 f Kr] var filosof och bodde enligt skrifterna i en tunna. Gesten var riktad mot den atenska politikern Demosthenos som han av någon anledning ogillade. Diogenes sträckte upp sitt långfinger runt 300 före Kristus. Betydelsen ska ha varit en anspelning på att personen som fingret riktades mot tar emot analsex. Sokrates ansåg, enligt uppgift, att gesten var lite fjantig, men trots detta levde den vidare in i romarriket.” (Lundgren Fuck You Ottar 3/2012)
\nFrån svensk horisont läser vi i ett dokument på Landsarkivet från 1933 om ”magiska gester, tecken, tal och färger” hur man genom att sträcka fram långfingret skyddade sig mot trolldom. Tanken var att man med gesten skulle jaga bort demonerna, vilka tänktes uppfatta tilltaget som pinsamt och ge sig av.
\nOckså knytnävsfallosen har gamla anor. Redan Ovidius (43 f kr—17 e Kr) kunde konsten att föra in tummen mellan pek- och långfingret (mano fico) och peka med den knutna handen mot den han ville förolämpa. Knytnävsfallosen är fortfarande mycket vanlig i Grekland och även i Italien, Frankrike och Ryssland. Om man i Bayern i Tyskland sticker fram handen med tummen och pekfingret formade till en ring betyder det ”kyss mig i arslet”. Enligt en artikel i DN (19/11-1983) kostar det tretusen mark i böter för en bilist som med denna gest förolämpar en polis eller medtrafikant. Enligt Maledicta (13/1997-2004) kostar motsvarande gest idag 675—750 Euro och från samma källa meddelas att den som ”ger fingret” (tyska Stinkefinger) åt en polisman får böta upp till 4 000 Euro, beroende på polismannens rang.
\nHertoft (1989) berättar att handens tredje finger, långfingret, ofta symboliserar manslemmen i olika sammanhang. Vidare ingick tredje fingret som signal mellan sodomiter*. Vänster hand och i synnerhet dess tredje finger används i vissa kulturer till att torka sig i rumpan efter avföring. Om man formar fingrarna till ett ”o” betyder det bra eller ok i Sverige och USA men du är en nolla i Frankrike. Och i Afrika symboliserar o-tecknet kvinnans könsorgan.
\nYtterligare en provkarta på fula förolämpande gester får man i boken med samma namn sammanställd av Romano Lefevre och Daniel Castro. Där finns också en rik provkarta på sexuellt kopplade gester som t ex när man slår ena handens knutna näve i den andra handflatan vilket betyder ”Ska vi ha sex? Samma fråga ställs när någon lägger handens pek- och långfinger på varsin sida om näsan, ”där fingrarna representerar kvinnans delar och näsan mannens.” Den kanske råaste och mest uppenbara gesten i sammanhanget är när ena handens långfinger förs in i den andra löst knutna handen. Samtliga uppgifter från Fula gester (2011). Se även under finger.
","jfr":["finger"]} {"baseform":"fula fiskar","wordforms":[],"text":"(materialet hämtat från David Kornhalls bok Sydsvenska fisknamn, 1968.) Där berättas att marulken kallas Djävulsfisk i skånska Borstahusen, medan simpa benämns Sjödjävul i Kivik och att ”namn som dessa används vid snart sagt alla Europas kuster om mörkfärgade fula eller skräckinjagande fiskar”.
\nVidare konstaterar Kornhall att ”om fiskar med flat eller tilltryckt kroppsform används särskilt i nv Skåne ett pejorativt lock någon gång enkelt — men framförallt i sammansättningar med förleder som betyder vulva”. Och han ger exemplen: ”Fitt(e)lock ’liten flatfisk’ (Båstad), kus(e)lock ’liten rocka’ (Arild), muslock ’liten rocka’ (Mölle).”
\nMed utgångspunkt i att taska ’väska, ficka’ också kan betyda ’vulva’ menar Kornhall att ”om nu ett ord som tasklock ’ficklock’ kommit att användas metaforiskt om flata fiskar som man inte sätter värde på, kan denna i sig själv pejorativa benämning ha associerats med taska, vulva, varefter fältet legat fritt för nybildningen såsom fittlock etc”. Namnet sjöfitta på bergvar i Båstad kommer sig troligen av att ”fisken har ett ludet, nästan hårigt utseende”. I Torekov används sjöfitta som namn på havsanemonen (sjörosen, aktinien), som i Skåne även kallas märrkusa eller, med en annan lättförståelig liknelse, stutröv varav bohusländska struderöv tydligen är en urspårad form.
\nSom en parallell till sjöfitta kan man ur vissa synpunkter uppfatta danska, norsk och, färöiska hav-taske,-a; ’marulk’. Marulken är ful och illa sedd och en affektladdad, pejorativ benämning är på sin plats. Fiskens väldiga mun och liksom fransiga läppar skulle kunnat framkalla ett havtaske med obscen syftning.
\nÅlkus(s)a, kus(s)a ’tånglake, lake’, menar Kornhall, innehåller ”sydsv kusas, kussa, da kusse ’vulva’ och är en obscen variant av namntypen ålmoder, ålkäring”. Ålkusa ”hist.: sedan 1746.” (SO)
\nAllmänt kallas den som sysslar med oegentligheter av olika slag eller som uppträder skumt och misstänksamt för en ful fisk.
","jfr":[]} {"baseform":"Fula Hund","wordforms":[],"text":"(lmo) öknamn på Hasse & Tages revy Gula Hund (1964) som innehöll en del \"vågade\" nummer bl a ett där Gösta Ekman lider av Tourettes syndrome (se under TS) och inte kan sluta säga 'pitt'. \"Numret avslutas med att de tre på scenen (Gösta Ekman, Birgitta Andersson och Tage Danielsson) kväll efter kväll lurar med sig hela publiken i ett rungande 'PITT'. Resultatet blir att några reser sig och går i vredesmod, andra rodnar och ingen är oberörd.
","jfr":[]} {"baseform":"fula namn","wordforms":["fula gårdsnamn","fula ortnamn"],"text":"I SvD (19/11 2011) under rubriken ”Ta nytt namn kan bli lättare” heter det bl a: ”Det kan bli lättare att byta namn — både dubbla efternamn med bindestreck och fler nya namn kan bli tillåtna, enligt den kommitté som just nu ser över den utskällda lagen.” Lars Tegenfeldt på Skatteverket, som framförallt hanterar förnamn, påpekar dock att denna nyvunna frihet har sina givna begränsningar. ”Vår tolkning är att vi i princip godtar allt utom könsord och svordomar. Jag brukar säga att gränsen går vid det en sköterska inte vågar ropa ut i väntrummet.”
\nI Språktidningen (1/2019) står under rubriken Nytt om namn att \"I Sverige har 39 män förnamnet Tolle. Men en pojke i Alingsås blir inte den 40:e. Föräldrarna fick nämllgen avslag hos Skatteverket.\" Enligt myndigheten ansågs namnet olämpligt därför att: \"Ordet Tolle är ett etablerat och allmänt känt skånskt dialektalt ord som betyder en klump eller korv med avföring.\" Denna betydelse kände föräldrarna inte till. Istället ville de med namnet Tolle hedra moderns farfar som kallades så. Efter att de fått avslag i domstol godkändes slutligen Thole, med samma uttal som Tolle. Skatteverket gillar inte heller förnamn som kan förknippas med satan. En man i Norrtälje har fått avslag på Wasp som ett extra förnamn. Skatteverket motiverar avslaget med att det visserligen betyder geting på engelska \"men det kan även vara en förkortning för bland annat 'White Anglo Saxon Protestant' och 'We Are Satan's People'.\"
\n”När Gerhard Burman 1684 gjorde sin karta över Skåne, drog han sig inte för att förteckna de ’fula’ namnen på tre intill varandra liggande gårdar mellan Vanstad och Ramsåsa.” Så lyder bildtexten till Burmans skånska karta, som illustrerar Bo Bergmans Ord och Uttryck (SDS 11/3-1980). Orden det gäller är Röfven, Kuken och Kuusen, det sistnämnda troligen av kusa; fitta.” Någon gång mot slutet av 1500-talet byggdes de tre torpen på mark söder om Vanstad något som fick vanstadborna att ilskna till då de menade att det utan tillstånd byggdes på byns mark. För att visa sitt missnöje döpte de torpen till Röfven, Kuken och Kuusen. Idag lär gårdarna på platsen heta något helt annat. Så fula gårds- och ortnamn finns bara inte i vårt välstädade land. Ändå är det märkligt att gårdsnamnen levat kvar så länge.
\nProv på detta seglivade ”namnmissbruk” hittar vi hos Bengtsson (1993) som berättar att ”helvete var namn på ett medeltida kvarter i Gamla Stan i Stockholm. Där låg bl a Helvetesgränd. Passande nog bodde bödeln i ett av husen. Gränden utgjorde norra delen av nuvarande Prästgatan. Namnbytet skedde 1885.” Hallenstierna (1972/1700-t) berättar att han vid besök i Stockholm fått sig ”tjänliga rum hos sockerbagaren på Stadssmedjegatan med ingång från Helvetii gränd ...”
\nElva ortsbor i Fjuckby har tröttnat på ständiga skämt om den uppländska byns namn och skrivit till Lantmäteriet och bett om tillstånd att få döpa om byn till Fjukeby. Fjukbyborna klagar i skrivelsen på att namnet leder till tvetydiga associationer ”gällande vissa könsrelaterade aktiviteter såväl människor som djur emellan”. De vill inte heller skriva ut adressorten vid kontakter med utlandet. Allt enligt Göteborgs-Posten i december 2006. Jämför under pöka.
\nI Språktidningen (8/2019) berättas att ett sankmarksområde i Jokkmokks kommun sedan 1970-talet haft namnet Negerskallelandet på kartorna. Namnet ska ha uppkommit då området har viss skallform. Nu försvinner namnet eftersom det inte lever upp till kraven på ett vårdat språkbruk som Lantmäteriet uttrycker det. Enligt myndigheten kan namnet uppfattas som både kränkande och nedsättande.
\nEnvall (1969) ger prov på en rad ’fula’ hedniska namn på bl a sjöar, gårdar och orter, vilka efter kristendomens seger ansågs alltför utmanande och förskönades. Så blev Bonäset, av fornsvenska bo; ’coire’, ursprungligen Knullnäset, till det neutrala och ofarliga Bodanäset och gårdsnamnet Hunnhamra, av hunn; ’coire’, ändrades till dagens Hundhamra.
\nI Maledicta (1/1—1977) räknas en rad fula amerikanska ortnamn upp, som idag är bortsuddade från kartan. Där ingår Nellies Nipples (nipple; bröstvårta), Nipple Peak, Squaw Tit (tit; tutte, bröstvårta), Whorehouse Meadows (whorehouse; horhus), S O B Rapids (S O B; Son Of a Bitch), B S Gap (B S; bullshit) samt S H Butte (S H; Shit House). Än så länge har bl a följande ortnamn, av någon anledning, klarat sig; Bald Peter (Peter; kuk), Bloody Gap (bloody; svordom), Wee Wee Hill (wee wee; kissa), Blue Balls (balls; ballar) och Intercourse (samlag).
\nSvenska ortnamn, som också klarat censuren, ger Bengtsson (1994) exempel på, när han räknar upp kartnamn som Sexdrega (Vgl) (Troligen döpt efter sex fångstplatser för fiske), Snopptorp, Veke, Koddeböke (Sml), Fittja (Sdl), Porrarp (Sk), Kåtaträsk (Lpl), Kåtaviken (Lpl), Runkbacken, Bög (Upl) och Flata (Mpl). Till denna lista kan läggas Snoppslida (Halland), Fanbyn (Bräcke, Sundsvall, Husum), Fansjön (Norrtälje och Älmhult), Kuntberget (Ludvika), Kuttaboda (Åseda), Kåtabacken (Vb), Lem (Gst), Mensträsk (Vb), Musån, Kåtorp och Pung (Sml), Pungen (Varberg), Musön (Bo), Bocktjärn och Stora Pungen (Dal), Pungpinan och Tuttboda (Stl), Ballabo (Ha) och Vekerum (Bl).
\nAndra ”fula” ortnamn är Knullfjället (Krokom) Kåtebol (Dsl), Sexträsk (Lpl), Luderbygget (Dal), Helvetesåsen och Lillhelvetesåsen båda från Hälsingland. Utanför Mora låg Penisar, numera av kartografer ändrat till Per-Nilshar, men i folkmun har det gamla namnet bevarats. Från Svenska Ortnamn (1999) kommer följande urval: Djurmus i Mora, Harrikutta i Jukkasjärvi, Kutteboda i Åseda, Kuttan i Älvros i Härjedalen och Pittjärnen i Bräcke. Vidare Horsby i Herrljungatrakten, där Hors är ett fornnordiskt ord för häst och Kräkånger i Skellefteå kommun som 1951 bytte namn till Lövsele. Här är kräk (dial); skarp vinkel och ånger i ortnamn brukar betyda havsvik. En fäbod i Orsa kommun heter Luderbygget, där luder har med åtel vid jakt att göra. Runkarp i Kronoberg kommer av mansnamnet Runke. Berget Snålkuk Jokkmokks kommun, kuk=spets och Kukasjärvi i Övertorneå är ett finskt namn, egentligen Kukkasjärvi, där kukka = blomma och järvi = sjö, således Blomsjön.
\nI en omröstning (Språktidningen 8/2021) listades Snålkuk som en av tio kandidater till titeln Sveriges roligaste ortnamn. \"Snålkuk har traditionellt tolkats som en äldre innebörd av svenskans kuk i betydelsen spets. Namnet har även förklarats som en avledning till lulesamiskans snållkke, 'bergutsprång som bildar en brant bergvägg'.\" (Språktidningen 2/2022 s 29) Vidare finns Snorrslida (Laholm) där Snorre troligen är ett namn och lida; betyder backe, sluttning. Runkarp (Hamneda; Kronobergs län) från mansnamnet Runke kortform för fornnordiska Runkil och arp; torp samt Porrarp (Hässleholm) från purra; risig buske eller snår.
\nI en artikel i DN.se (24 jan 2010) med titeln ”Språkforskare: ’Kåta’ är inte så uppseendeväckande” vill kyrkorådet i Storuman döpa om Kåtakyrkan, då man anser att namnet kan uppfattas som stötande och att ungdomar kan missuppfatta det hela. I artikeln nämns fler anstötliga platsnamn som Klittberget, Kuballe, Snålkuk och Köttsjön. Vidare heter det att ”Det finns många ortsnamn i Sverige vars innebörd betyder en annan sak idag än vad de betydde när namnen bestämdes. Valefittan, Kåtebol och Muslickberget är alla namn som ofta nämns när man listar roliga ortsnamn runt om i Sverige”.
\nFörfattaren och språkforskaren Mats Wahlberg som står bakom uppgifterna ovan förklarar: ”Till exempel syftar namnet Köttsjön på att ett antal älgar en gång gått ner sig i isen, kåta syftar på en traditionell samisk byggnad och orter med namnet fitta har antagligen legat på någon slags våt ängsmark.” För ytterligare ett exempel på namnbyte se under neger.
","jfr":["kröka","pöka"]} {"baseform":"fula ord","wordforms":[],"text":"Uttrycket fula ord kan helt eller delvis täckas in av begrepp som runda ord, obscena ord, vulgära ord, smutsiga ord, snuskiga ord, oanständiga ord och oord, allt sammanfattat i följande vers: Finns det ord som är fulare än andra/ vulgära oord som alla måste klandra/ Ord så oanständigt runda och obscena/ att dom smutsar ner och förstör även för dom rena?
\nI ett tv-program den 11 februari 1967 samtalar författaren Clas Engström och hans hustru, skulptrisen Pye Engström, med skådespelaren Per Oscarsson, kring en liten samlagsstatyett. (En liten plåtgubbe sätter på en liten plåtgumma.) De använder bl a ordet knulla, och konstaterar att många svenska köns- och sexord är både fina och runda. Eller som Per Oscarsson uttryckte det: ”Knulla, det är ett runt och mjukt och vackert ord”. Redan i Rune Pär Olofssons roman Och (1964) heter det om knulla att det \"var inte alls fult, det var runt och mjukt och hisnande”. Men det var i sagda tv-program som uttrycket runda ord blev officiellt erkänt och händelsen noterades med en fotnot i SAOB. Tv-programmet orsakade närmast tittarorkan, över 1000 svenskar ringde tv och levde rövare, och anmälningar gjordes till radionämnden som beslutade att pricka sändningen för de runda orden och producenten Kristian Romare stämplades av radioledningen med en skriftlig varning.
\nEn av enkätfrågorna hos Stroh-Wollin (2010) löd: Vet du vad uttrycket ”runda ord” står för? Svaren tyder på att uttrycket är allmänt känt t o m den generation som föddes på 1960-talet, medan yngre svarande inte säger sig veta vad det betyder. Enligt Stroh-Wollin tycks gränsen för begriplighet ligga runt 35—40 år.
\n”Sådana ord kunna väl icke vara runda, sade Ottar Lurpass. Avlånga tycker jag vore bättre. Att säga sexkantiga vore måhända att gå för långt. Jag tillhör den gamla stammen, sade Blamund Illhärje, och jag föredrager de fyrkantiga orden.” (Runda ord i Svitjod 1967)
\nUnder rubriken ”Runda ord berikar sexlivet” berättar en insändare i DN (29/9-1982): ”Min f d fru och jag använde under flera decennier s k runda ord under våra sexstunder. Varför? Jo, vi fann dem adekvata i sammanhanget och framförallt verkade de upphetsande under sexualakten. Vi har båda relativt hög utbildning och god allmänbildning men fann uttryck som ’bedriva sexuellt umgänge’, ’utöva älskog’ etc tråkiga och intetsägande. ’Nu knullar vi’ är ett skönare uttryck även om detta i de flesta fall kanske anses som fult. Nu är jag sambo med en kvinna från en annan världsdel och använder inte runda ord, dels på grund av hennes annorlunda samhällsbakgrund, men framförallt på grund av att hon inte förstår orden, vilket ju gör dem värdelösa. Jag försöker i övrigt föra ett hyfsat språk.”
\nYtterligare ett exempel på hur oanständiga ord stimulerar sexlivet ger Fabricius-Møller i sin bok Könslivet (1946): ”Vissa ord som används för könsorgan, urin, avföring, samlag m.m. ska jag förskona er från. De flesta av oss känner dem förresten. Jag ska bara göra er uppmärksamma på, att de mycket ofta används som retningsmedel före och under samlaget även bland bildade människor. En högt kultiverad dam sade en gång till mig: ’Jag får ingen riktig glädje av att vara tillsammans med min man, om vi inte talar oanständigt till varandra’. Det oanständiga hos sådana ord skulle försvinna i samma ögonblick som de blev vanliga men människorna skulle genast hitta på nya hemliga ord som ersättning för dem de förlorade. Annorlunda är inte livet. Användandet av sådana ord är naturligtvis harmlöst och angår ingen, så länge parterna nöjer sig med att använda dem inbördes. Men det är allt annat än harmlöst, när män, ibland också kvinnor, kommer med en massa oanständiga ord i närvaro av flera andra. Sådant kan vara olidligt att höra på. Ibland kan det rentav bli till en sjukdom, som vi kallar koprolali*, vilket betyder oanständigt tal.”
\nMen användadet av ”fulheter” kan också dämpa både lust och humör, vilket följande ”lapp” budskap från Batra (2008) vittnar om. Under rubriken ”Vi är väl vuxna människor? heter det: ”Någon som har fått för sig att skrika svordomar/könsord mitt i natten. Detta får mig att slakna totalt till min sambos stora förtret. Visa lite respekt. TACK!!!”
\n”Knulla, suga, fitta, kuk och pitt är inte fula ord när de används i rätt sammanhang. Klottrade på väggar är de fula ord, men använda i sovrummet av älskande för att beskriva delar av kroppen och fysiska aktiviteter, så är de väldigt bra att använda och de ökar märkbart den sexuella aktiviteten. Att viska ’jag älskar dig’ till genomsnittsmannen har inte alls samma upphetsande effekt på honom som ’din kuk gör mig så väldigt eggad att jag inte står ut’. Om du rest borst varje gång din man har använt ett ’runt’ ord när han legat med dig, så börja med att revidera din pryda hållning. Han är inte vulgär, och det blir inte du heller genom att tala hans språk i sängen. Sedan du har använt ett par av de ’förbjudna orden’, så kommer du att inse hur ’korrekta’ de är — och hur sexiga. (Den sensuella kvinnan 1970)
\nBjørnebœ (1967) har inget gott och positivt att säga om dessa ”förbjudna” ord: ”Den färdiga bok som nu ligger framför mig innehåller inte ett enda obscent ord. Den är bara en beskrivning av något som har hänt, och jag kan berätta det på mitt eget språk, utan alla de där ’folkiga’ orden som i smaklöshet, sin fulhet, inte visar något annat än att de som använder dem föraktar hatar det som de talar om.[...] Aldrig någonsin, när jag har legat med någon, har jag haft användning för dess ’förbjudna’ ord. Jag beklagar, men jag tycker att de har en klang som jag inte tycker om och som inte är sann, därför att den ger en falsk bild av saker och ting som de verkligen är.”
\nI Ottar Rapport (14 juni 2006) berättar Arvid Norin under rubriken Kuk och fitta för fula för att skrivas: ”’Kuk’ och ’fitta’ som på kinesiska uttalas ’diao’ respektive ’bi’, finns inte i det kinesiska skriftspråket. Orden är för fula för att få finnas i skrift. När de översätts från andra språk så använder man helt enkelt ett kinisiskt tecken som låter som en av dessa två ord, men som egentligen betyder något annat. Betydelsen förstår man då alltså först av sammanhanget. Det kinesiska skriftspråket består av tiotusentals tecken, men många ’fula’ ord platsar inte. Det finns visserligen en kinesisk ordlista, motsvarande SAOL där alla ord förekommer, men de skrivsätt som finns med är obekanta för de allra flesta kineser.”
\nAtt oanständiga ord kan verka upphetsande på mer än ett sätt, visar bl a en artikel i DN (21/11-1980). Där berättas om en barnteaterpjäs som bygger på Barbro Lindgrens (f 1937) populära Sparvelserie: \"Upprörda röster talar om otillbörlig censur medan andra öser sin galla över den omoral pjäsen ger prov på när den använder ’runda ord’.” Vad är det då som väcker en sådan upprördhet att en tjänsteman på Lunds skolförvaltning bokar av alla föreställningar som kommunen beställt, och som får den moderate riksdagsmannen Sven Sonesson att ta upp ärendet i riksdagen? Sonesson menar att pjäsen är skadlig för barn och anser att skådespelarna gnider sig mot varandra i samlagsrörelser. Annars är det främst några ord och repliker som sticker i ögonen på kritikerna: ”En skolpojke i pjäsen fantiserar om ’gäddor som far upp till himlen och biter Gud i pillesnoppen’ och vid ett par andra tillfällen nämns orden ’pitt’ och ’knullgummi’.”
\nI Expressen (10/12-1983) berättas om ”Riksdagskvinnan och de runda orden”. Det gäller skolteaterföreställningen ”K som i ...”, där man tar upp de sexuella prestationskrav som ställs på dagens tonåringar. Detta blir för mycket för riksdagskvinnan Marianne Karlsson (C) som utbrister: ”Det är alldeles för vulgärt att använda ord som ’knulla’ i en skolteaterföreställning. Det kan skapa ångest och olust.”
\nMarianne Karlsson använder här ordet vulgärt. Det kommer från latinets vulgaris; allmän, vanlig, och latinets vulgus; folk. Lån från tyskan via franskans vulgaire. Franskan har t ex langue vulgaire; folkspråk, talspråk, och svenska ordböcker varnar ofta för vissa ord genom att stämpla dem som folkliga och vulgära. Det betyder att ordet ifråga används av den stora, underförstått obildade, massan och därför bör undvikas vid kontakter högre upp på samhällsstegen. Men det finns också en och annan positiv röst för dessa ord. Som i följande utdrag ur Pip Williams De förlorade ordens bok (2022 s 162: \"I mina ögon ger de färg. Ett vulgärt ord kan, i rätt sammanhang och uttalat med tillräcklig kraft, uttrycka mycket mer än sin hövliga motsvarighet.\"( s 162)
\nErika Jong (1984) ställer upp till försvar för dessa stackars missaktade vulgära ord: ”Naturligtvis finns det de om rycker till bara de hör något av dessa vulgära runda ord — men det är åtminstone ord som representerar känsla, ett språk fullt av starka lidelser, medan de latinska fraserna doftar av desinfektionsmedel. Om — som en viss tysk författare hävdar — språket är den universella horan som måste göras till jungfru, kan också ord som knulla och fitta göras jungfruliga (eller man kanske skulle säga ’förädlade’) av en skicklig författare, en skicklig talare.”
\nDen romerske statsmannen och filosofen Marcus Tullius Cicero (106—43 f Kr) är inne på tanken att ingenting är fult, vare sig i ord eller handling. Enligt honom skulle det vara lika fritt fram att fisa som att hicka. \"Crepitus aiunt aeque liberos de ructus esse oportere.\" Här använder Cicero ordet crepitus ett godkänt och artigt ord för att fisa. Under hans tid var t ex penis ett fult ord om än inte lika fult som mentula*, ett ord som penis ursprungligen var en eufemism till med betydelsen svans.
\nEn bra illustration till hur läget har förändrats vad gäller synen på fula ord, får vi genom att bläddra i äldre upplagor av SAOL. I 1950 års upplaga hette det att vulgära benämningar på könsdelar och sexualvanor och en del andra kroppsdelar och kroppsfunktioner tas inte med. En mindre mängd runda ord infördes först 1986. Samtidigt dröjde det till 1998 innan benämningar på etniciteter började förses med varningar typ \"kan uppfattas som nedsättande\". När ordet negerboll ströks 2015 kan nog förändringen anses fullbordad.
\nVissa ord och uttryck stämplas som obscena; oanständiga, skamlösa. Från latinets obscenus, obscaenus; osedlig, smutsig. Via franska obscéne till Sverige i slutet av 1600-talet. Stolpe (1984) berättar att ”i äldre svenska och danska kunde man använda obscoena för att beteckna oanständigheter i allmänhet”. Angående ordets osäkra etymologiska bakgrund har Stolpe bl a följande att säga: ”Det förefaller troligt att det underliga ordet scaenus hänger ihop med scaevus, samma ord som vårt skev. Detta scaevus betyder vänster, och vänster sida har i alla kulturer alltid betraktats som olycksbringande. Siarna tolkade fåglar som kom inflygande i deras templum (avspaningsområde på himlen) från vänster som ogynnsamma ostenda.” Stolpe menar också att även om det mesta är osäkert vad gäller härledningen av detta ord kan man nog fastställa att ”innebörden åt det smutsiga hållet troligtvis bara är ett folketymologiskt påhitt”.
\nOord används första gången i Fula Ordboken (1985) men presenteras närmare först i Oordboken (1989), där det bl a står i förordet: ”Det rör sig om ord som av många anses o-passande, o-uttalbara och o-acceptabla, och som därför getts o-status; nollstatus. Hit hör t ex vissa köns-, dass-, fis-, skit- och pissord samt svordomar. Etiketter som fula ord säger mer om dem som klistrat dit dem än om orden själva. Ord bör naturligtvis varken kallas fula eller oord. Men så länge vi människor envisas med att etikettera ord, att ge dem olika status, så länge är det trots allt rättvisare att använda uttrycket oord. På sikt bidrar förhoppningsvis också nya beteckningar som denna — med neutrala och positiva förtecken — till en utveckling bort från den orättvisa nerklassningen av vissa ord och ett steg i riktning mot ett accepterande av orden ifråga.” Länge presenterade jag oord som \"mitt eget ord\" tills jag upptäckte fornsvenska oordh (se do) hos Söderwall (1892).
\nSlutligen något som ändå ger ett visst hopp för dessa baktalade och misskrediterade ord. På frågan Vad anser du om fula ord? ställd i tidningen Kvällsposten (21/6-2007) förekommer följande svarsalternativ och andel svarande: A) Använder dem aldrig. (27 % eller 1030 svar) B) De fyller en funktion. (61 % eller 2312 svar) C) De är fina (12 % eller 445 svar) Nästan 3/4 positiva svar (61+12 %) medan åtminstone 100 % av de som använt svarsalternativ A talar osanning eller så vet de inte vad de talar om. Se vidare Inledningen.
","jfr":[]} {"baseform":"fula oskyldiga ord","wordforms":[],"text":"”Fina” ord i ett språk kan bli ”fula” i ett annat. Så uttalas t ex den tyske filosofen Immanuel Kants namn cunt; fitta på engelska. New Yorks förre borgmästare Edvard Koch uttalar sitt tyska namn som Kotsch, för att det inte skall förväxlas med engelskans cock; kuk. Den amerikanska firman Heinz får det inte lätt att marknadsföra sina Erin-produkter i arabisktalande länder. Där betyder erin nämligen två stora kukar. Antiförkylningspreparatet Vicks uttalas som Ficks i tysktalande länder. Det är samma ord som tyskans ficken; knulla. För att undvika en sådan förväxling marknadsförs Vicks i stället som Wicks, då tyskt w, till skillnad från v, som bekant inte uttalas som f. Hindistudenter uttrycker ofta en önskan att få studera vid Lunds universitet. Lund betyder nämligen kuk på hindi. Samtliga exempel ovan är hämtade ur Maledicta (3/2-1979).
\nPippi Långstrump får heta Fifi Brindacier i Frankrike eftersom pipi betyder kiss. Inte heller Alfons Åberg går hem i Frankrike då alphonse betyder hallick. Göran Ek i Helsingfors berättar att mentula (latin); manslem ”är ett tämligen vanligt familjenamn i Finland” (över ett dussin träffar enbart i Helsingfors telefonkatalog) och ”väcker inga stötande associationer”. Värre var det för den numera avlidne finländske ambassadören med det namnet som tjänstgjorde i ett sydeuropeiskt land.
\nIbland kan ett alldeles oskyldigt ord bli fult, därför att man förknippar det med något fult, främmande eller utländskt. I det viktorianska England var eskimå ett sådant ord. Eskimåer åt t ex valspäck och delade frikostigt med sig av sina döttrar och hustrur till främlingar. Bull (tjur) var långt in i vårt århundrade ett fult ord, inte minst på den amerikanska landsbygden. Anledningen var förstås att tjur var synonymt med avelsdjur. Istället användes omskrivningar som big animal och he-thing. Betydelsen manlig ko gick igen i många omskrivningar som gentleman-cow, gentleman-ox och man-cow. I en Floridatidning lär följande annons ha varit införd någon gång i början av 1900-talet: ”Upphittad — ung manlig ko. Ägaren kan höra av sig till 2020 North Hayne.” Allt enligt Maledicta.
\n\n
\n
Kuk är en arkeologisk fyndort i Papua Nya Guinea. Orten uppfördes i juli 2008 på Unescos världsarvslista. Enligt Wikipedia är \"Kuks träskområden den internationellt mest kända boplatsen med en domesticering av gröda\".
\nI DN talas det i Just Nu-spalten (23/4-1981) om människans behov av att dölja även de mest oskyldiga ting med hjälp av långa och krångliga omskrivningar. I 1700-talets Paris blev en näsduk ”ett tygstycke avsett att komma de ädlare delarna av kroppen till undsättning, då det är av nöden påkallat”. Och när Victor Hugo i en pjäs år 1830 dristade sig att kalla en näsduk för en näsduk haglade ruttna tomater över scenen och pjäsen fick skandalstämpel.
\nFrån svensk horisont berättas i DN (15/2-1981), i en artikel kring firandet av Bellmans födelsedag (4 febr) om en viss mamsell Risell: ”Denna dam distribuerade gärna egna avskrifter av Carl-Michael Bellmans sånger i bekantskapskretsen (innan de utkommit av trycket). Men madamen var pryd, så hon ändrade alla känsliga ställen. [...] Att pigan ’klådde sitt lår’ förvandlades till ’klådde sitt barn’, ’barm’ blev ’arm’ och ’byxor’ döptes om till ’gråa rocken’.” När svenska hamburgerkedjan Clock lanserade sin Big Clock utomlands råkade man missa en bokstav i reklamen så att Big Clock blev till Big Cock.
\nSmuts är inte skit överallt. Den sydafrikanske premiärministern Jan Smuts (1870—1950) behövde inte lida för sitt namn. Kuk duger som namn i Japan och Korea och som bokstavskombination i bilregistreringsskyltar överallt utom i Sverige. Så berättas under rubriken Nytt skifte i Nordkorea (SvD 26/2-1995) om O Kuk-Ryol som är nära vän och f d skolkamrat med Kim Jong Il, son och efterträdare till den ”store ledaren” Kim Il Sung.
\nFart reagerar ingen på i Sverige, men väl i engelskspråkiga länder där fart betyder fjärt. En engelsman som återvänder hem efter ett Sverigebesök kan berätta för chockade och roade landsmän att intresset för fjärtar och fisar är så stort i Sverige att fenomenet fått en egen tidskrift: FART MAGAZINE. För att inte tala om den för engelsmännen absurda informationen INFART. Man kan också leka med ordet fart från andra hållet som i detta geniala dassklotter: NO FART LIMIT!
\nLena Andersson berättar på Namn & Nyttsidan i DN (23/2-1994) ”att det ibland uppstår underligheter när filmtitlar översätts” och att detta inte är något ovanligt. ”Men”, fortsätter hon, ”att det kan vara lika illa att låta bli att översätta en filmtitel från ett språk till samma språk är något nytt. Amerikanska och engelska är väl samma språk, trodde man, ända tills familjefilmen Free Willy (Rädda Willy) blev omöjlig att se i England endast som dramat om en pojke som befriar en val, skriver Sunday Times. Willy är det oskyldiga namnet på en val — i USA. I England betyder det ... tja, Petter-Niklas är väl den bästa idiomatiska översättningen. Free Willy. Befria ... vadå? Inte undra på att engelsmännen har skruvat sig i generade skratt ända sedan trailern dök upp. Frågan är dock om det inte rör sig mer om engelsk ovana än språkbarriär mellan broderfolk. Sunday Times glömmer nämligen att Amerikas mest kända val i drygt 165 år har hetat, just det, Moby Dick. Dick och Willy, vad skulle Freud säga om detta.”
\nLandstingets fastighetsbolag locum annonserade inför julen 2001 att man valt att inte skicka ut några julkort till sina kunder. Man motiverade det hela med att ”Vi vill gärna låta så många träd som möjligt få leva — även efter jul.” Firmanamnet locum gjorde man om så att o-et förvandlades till ett hjärta. Det hela gick då med lite fantasi att utläsa som ”I love cum”, som ju på svenska betyder ”Jag älskar sperma”. Det omedvetna tilltaget slogs upp stort i svenska massmedia och det harmlösa budskapet blev rena dynamiten.
\nOm ett par andra svenska företag som också gjort bort sig fast utomlands berättas i artikeln Byrån som arbetar över gränserna (SvD 15/2-1995) där det talas om vikten av att ”se upp med språket vid internationellt samordnade kampanjer och anlita experter”. Annars kan det gå som när Electrolux skall marknadsföra sina dammsugare i USA med hjälp av ”Nothing sucks like an Electrolux” eller som för Åke Larsson Byggare som i samma land försöker sälja sina produkter genom att tala om att ”The Swedish beaver comes to Boston”. Nyckelorden här är förstås sucks och beaver. Om ytterligare vägledning behövs hänvisas till uppslagsorden suga och bäver.
\nEngelsk slang har prick (härlett från 1500-talet, men säkert äldre än så), ett ord som inget har med svenska prick (punkt) att göra, något som den svenske representanten för ett stort dataföretag smärtsamt får erfara, när han inleder sitt tal inför ca 1000 personer vid en mässa i Paris på följande sätt: ”My name is Jönsson. That is Johnson with two pricks.”
\nOla Billger (Nämn ett namn... SvD 7/5-2001) menar att Hondas nya bilmodell ”kommer rimligen att byta namn innan den når Sverige. Japanerna har nämligen döpt den lilla bilen till Honda Fitta utan att kolla med kollegorna på Svenska Honda Bilimport i Malmö. De höll på att få slag.” I pressinformationen för Honda Fitta i Sverige stod bl a: ”Storleken är liten men överraskningen är stor. Honda Fitta är en daglig njutning.” Det udda bilnamnet spreds snabbt på internet, och efter en månad hade företaget bytt namn på bilen. Nu hette den Honda Fit i Japan och Honda Jazz i övriga världen.
\nBillger berättar vidare att Ikea i Älmhult har en databas med namn som är tabu. Detta ledde till att den oskyldiga stolen Rut fick byta namn. På engelska betyder nämligen ordet rut ”perioder av sexuell upphetsning hos däggdjur”. När den svenska spegeln Glans skulle säljas på Ikeavaruhusen i USA blev det panik och omedelbart namnbyte. Glans betyder ollon och Billger avslutar sitt kåseri med att ”då pratar vi inte om sånt som växer på träd”.
\n”På Brent Street i London ligger Mr Fitta Health Club. Ett gym där ägarna numera vet vad namnet betyder på svenska. Själva har de tänkt sig fitta som stavningen av ordet ’fitter’ uttalat på londondialekt, som i ’get fitter’, vilket betyder ’bli mer vältränad’.” (Höjer 2004)
\nHos Mitsubishi finns en stadsjeep med namnet Pajero. Det är ett namn som i vissa delar av sydamerika betyder en man som tillfredsställer sig själv, med andra ord en runkare. Detta berättar namnskaparen Peter Eklund på Skriptor, ett företag som specialiserat sig på att ta fram namn åt företag och produkter. Han berättar också att det i Tyskland finns en tandkräm Kukident, som knappast lär introduceras under det namnet i Sverige. Och från svensk sida blir det nog svårt både att lansera mineralvattnet Loka i Finland, där det ordet betyder skitvatten och Pricks pepparkakor skulle nog knappast ha någon marknad i engelsspråkiga länder.
\nHagström (2006) berättar utifrån The Urban Legends Reference Pages (www. snopes. com) och under rubriken ”Racial Rumours” om hur ”fula” främmande ord kan upplevas som vackra därför att man inte känner till deras betydelse. ”För berättelserna om flickorna Eczema och Vagina är bara två av många exempel. I andra versioner får flickan namn som Chlamydia, Latrine, Placenta eller Urea. Modern har hört någon ur sjukhuspersonalen använda ordet utan att förstå dess innebörd. I ytterligare andra fall har modern sett ett ord i en text som hon inte förstår men tycker låter vackert utifrån det felaktiga uttal hon använder; Clitoris (cla-tore-us), Gonnorrhea (gu-no-ree-ah) eller Shithead (shaw-thayd).”
\nI Språktidningen (nr 2/2010) säger Monica Wolf på Svensk galopp under rubriken Strikta regler ger galna namn: ”Namn som ger uttryck för extrema värderingar går bort. En gång godkände vi La Pija. Det visade sig betyda ’penis’ på spanska. Det var inte så trevligt.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"fula siffror","wordforms":["fula tal","fula tecken"],"text":"
En del kraftuttryck förstärks med stora och heliga tal. Stora tal är främst hundra och tusen. Här ligger kraften just i antalet och tusan djävlar är därför kraftfullare än hundra dito. Heliga tal är sju med varianter som sjutton och sjuttsingen. Genom att använda sig av heliga tal i fel sammanhang bryter man mot ett tabu, och det är just i denna förbjudna handling som kraften ligger. Den som inte vågar missbruka heliga tal, nöjer sig med att hålla sig i närheten av det förbjudna. I stället för sjutton använder man sig av femton, sexton, arton och nitton. Arton omskrivs ibland som attan, som får extra styrka genom ljudlikheten med satan. Se vidare under svordomar.
\nEtt samlag där parterna är så placerade att de samtidigt kan slicka och suga varandras könsorgan kallas ibland en 69:a. Den använda sifferkombinationen visar samlagsställningen. Av samma anledning betecknar 66 och 99 ett analt samlag.
\nEngelskan använder sig mer av sifferkombinationer för fula ord än vad svenskan gör. Ett vanligt uttryck är number 1, som står för kissa och number 2 som står för bajsa samt mindre vanligt number 3; onani. Uttrycken används mest av och i sällskap med barn. Man kan också kombinera det fula ordets eller begreppets begynnelsebokstav med den sifferplacering denna har i alfabetet. Så kallas t ex heroin för number 8, eftersom h är åttonde bokstaven i alfabetet.
\nSignaturen G B (manlig pensionär) i Malmö berättar om en ful sifferkombination i Uppenbarelseboken 13:18 ”där det talas om vilddjurets tal = 666, dvs fan själv”. Och, fortsätter han: ”Herr och Fru Reagan skulle sedan de lämnat Vita Huset ha någonstans att bo. De fann då ett passande hus med adress 666 vid gatan ifråga. Det klarade inte de vidskepliga pensionärerna och efter mycket skrivande av skrivelser och andra påtryckningar kunde adressen ändras till nr 668.\" Händelsen återges i en tv-intervju med Maria Borelius, som sändes 5 jan 1991.” (Ronald Reagan amerikansk president 1981—1989.)
\nI SvD (3/11-2009) berättas om en mamma som överklagat att siffrorna 666 ingår i den nyfödda dotterns personnummer. För som mamman säger till Västerbottens-Kuriren: ”Vi tänkte mest på hennes känslor när hon blir i tonåren”. I en kommentar till nämnda bibelställe står att läsa i Bibelkommissionens översättning av Nya Testamentet (1981): ”666 Annan läsart: ’616’ — Då samma siffersumma kan räknas fram på många olika sätt, kan det inte avgöras vad detta tal syftar på. Enligt en vanlig tolkning avses kejsar Nero. Bokstäverna i hans titel och namn, skrivna på hebreiska, ger summan 666. Med den latinska formen av namnet blir det 616.” I SvD Morgonrapport (4 juni 2026) under rubriken \"Återupplivar helvetesbussen\" står följande: \"Efter att för tre år sedan ha dragits in efter protester från religiösa grupper återupplivas nu den polska busslinjen 666 mellan Krakow och Hel, som ligger på baltkusten. Siffran 666, som i Bibeln är djävulens tal, är vald medvetet för att marknadsföra den populära semesterorten Hel, som enligt CNN inte alls påminner om helvetet. Istället är den känd för klart vatten och långa sandstränder.\" Se hel (2)
\nAndra forskare menar att talet 616 inte står för Nero (kejsare 37-68 ) utan en annan despotisk kejsare nämligen Calicula (12-41).
\nFelix Bryk har på ett par ställen i sin Linné als sexualist (1951) en rektangel med en punkt i mitten, ett tecken Linné använde för ”urina”. I artikeln H.C. Andersens sagor ersatte erotiken (SvD 14/7-2002) heter det att ”Wullschlagers redogörelse för hans (Andersens) sexuella liv tar sig många uttryck, ända till flera gånger förekommande påpekanden, att han i sin dagbok skrev ’+’ som kod för att han onanerat, och ’ont i penis’.” I boken Sex - en politisk historia (Alfabeta-anamma RFSU 2003) berättar Ingegerd Hellgren för Mian Lodalen om sitt liv som homosexuell på 1930-talet: ”Det talades överhuvudtaget aldrig om homosexualitet på den tiden. Vi kallade heterosexuella normala. De kallade oss perversa. Vi hade kodord också. Ett betydde bög, två lesbisk och tre hetero.”
\n\" I de dövas teckenspråk finns det, precis som i talspråk massor av svordomar. Och vissa tecken kan anses vara lika fula som svordomar, även om det inte sägs rent ut. Man kanske använder ord som anses fina, men med kroppens eller kanske framför allt ansiktets känslouttryck, visar man en annan känsla än den man tecknar.\" (Amanda Hajney/ Wenche Nevalainen: I hel***e heller. Idus förlag, Lerum 2022) Jfr fula fingrar.
\n","jfr":["fula fingrar"]} {"baseform":"fula stympade ord","wordforms":[],"text":"
Detta med att utelämna hela eller ett visst antal bokstäver i ett s k fult ord är ett vanligt fenomen i tider då ett sjukligt moraliserande överskuggar allt, inte minst det sunda förnuftet. Vilka ord som är fula kan variera från tid till tid, liksom graden av fulhet. Fulast genom tiderna är våra vanligaste könsord: fitta, knulla och kuk. I skrift har dessa ord antingen utelämnats helt och ersatts av andra oskyldigare och inte sällan olikbetydande ord, eller så har orden streckats - - - eller ”punkterats” . . . i ”värsta” fall med någon enstaka bokstav i inledningen, t ex k... Från den amerikanska tidningen Newsday (18/7-1977) kommer följande exempel på hur långt denna streckhysteri kan gå. Det rör sig om ett utdrag ur en dialog mellan en svärande spelare och en dito domare i en amerikansk basebollmatch: Domaren Montague menade att spelaren Vail ”turned and said, - -, which I don’ t know whether it was directed at me. Then he looked at me - this time. I know it was - and said. - -. I said’ - -’you are out. He said - -. I said, See ya.” (Maledicta 1978) Tryti (1985) kallar detta punkt- och streckfenomen delatio. Strecken och punkterna motsvarar ofta, men långtifrån alltid, antalet utelämnade bokstäver. Ytterligare ett sätt är att stava eller bokstavera sig ur knipan t ex r-ö-v eller så utelämnas ett eller flera ord i ett grovt uttryck eller svordom t ex du min store (Gud) och vad ända in i (helvete).
\nMen hur det än bollas med bokstavs-, streck- och punktkombinationer blir resultatet bara att ordet står där än mer iögonenfallande och lockande än om det skrivits ut i sin helhet. Konstruktionen tvingar läsaren att stanna upp och tänka efter, vilket gör fixeringen vid det misshandlade ordet betydligt allvarligare än om det stått där i sin totala nakenhet och på ett naturligt sätt ingått i meningen eller sammanhanget. Ju mer ett fenomen mörkläggs och tabuiseras, desto större blir önskan hos dem som berörs av förbudet att bryta mot det.
\nÄn idag används streck och punkter för att försöka dölja något som i och med detta bara blir tydligare. Detta är särskilt vanligt kring våra svordomar. F-n, dj-a, s-t-n och h-e är nästan lika använda i vår tid som för 100 år sedan. Och detta har inte enbart sin förklaring i den förkortningshysteri som råder idag och som Tryti (1985) bl a ger följande skämtsamma exempel på: ”p-lunken og g. p. p. (generelt pissprat), s. p. (ståpikk) og b. f. (bjønnfitte, dvs pelslue for herrer).” Vidare s. o. s.; seksuelt overspent og s. s. s.; seksuelt skrubsulten; svältfödd. Hon tar också upp svenskans p d v eller pedeve; på det viset (gravid). Ytterligare svenska exempel är p t h och p t v (se do); skräddarjargong för pitt till höger respektive vänster, här rör det sig om pittens läge i byxan.
\nOmskrivningar förekommer också. Ett exempel är när den amerikanske förläggaren till Norman Mailers De nakna och de döda (1948) vägrade ta med ordet fuck om det inte skrevs om till fug. Dylika ordvrängningar blir tack och lov allt ovanligare t o m i det pryda USA.
\nMer skämtsamt används omskrivningar i form av s k dingbats, en sorts typografiska hänvisningstecken, som inte är av bokstavs- eller sifferkaraktär. Dessa dingbats dyker ofta upp i serietidningarnas pratbubblor och då som uttryck för någon hemsk ed: $ % &*. Antalet använda hänvisningstecken har inget att göra med det faktiska antalet överhoppade bokstäver i kraftuttrycket och läsaren kan inte heller av tecknen dra någon slutsats om vilken ed som åsyftas. Troligt är att dessa dingbats började användas först mot slutet av 1800-talet då skrivmaskinen kom i allmänt bruk.
\n","jfr":[]} {"baseform":"fula tider","wordforms":["fina tider"],"text":"
Kortkort historik:
\nAntiken; i Grekland hyllas nakenheten. Ett kärt och ansett motiv i konsten. Fallos är fruktbarhetssymbol och bärs omkring i väldiga processioner.
\nSenantiken; för de kristna är nakenhet och fallosdyrkan synd.
\nRenässansen; de antika idealen återuppstår. Ett exempel på detta är Michelangelos målningar i Sixtinska kapellet i Vatikanen.
\n1500—1600-talen; de kristna idealen vinner åter terräng. Man målar byxor på Michelangelos figurer. I de aristokratiska 1600-talssalongerna är ord som stol outtalbara med tanke på den kroppsdel som placeras där. Molière driver med sin tids moralister i bl a Tartuffe.
\n1700-talet; nu sätts grovkornigheten i högsätet. Mozart t ex älskar anala och sexuella skämt. Detta med att vara grov i mun har han med sig hemifrån. Så här avslutar Mozarts mor ett brev till sin man: ”adio ben mio lev sund, räck röven till mund. Jag önskar god natt, skit i sängen en klatt.” I Sverige har vi Carl Michael Bellman: ”Maka åt dig. Frun hör ju till oss alla.”
\n1800-talet; under den viktorianska tiden, den oskarianska i Sverige, härskar pryderiet. Man undviker ord som lakan, istället talas det om linne, för blotta omnämnandet av ordet lakan kan leda tankarna till den plats där sådana nyttjas och sen är steget inte långt till de hemskheter som kan hända både på och under sagda lakan. Vidare är inte bara ordet stol outtalbart utan stolsbenen måste även kläs in med tyg. Ett naket stolsben är nästan lika chockerande som skymten av en kvinnas vad. Nu har dock Hans Peter Duerr i sin Der Mythos vom Zivilisationsprozess (Myten om civilisationsprocessen) kommit fram till att de tygklädda stolsbenen är en myt som härrör sig från en humoristisk varning mot överdrivet pryderi i en samtida läkarbok. Ingen har dock vederlagt råden från vissa av den tidens etikettböcker där man får lära sig att aldrig erbjuda en kvinna en stol där en man just suttit. Rumpvärmen från mannen kan nämligen tas upp av kvinnans bakdel och resultera i sexuell upphetsning.
\n1900-talet; börjar som 1800-talet slutar. Först på 1920-talet kan kvinnan börja använda byxor, ett plagg som avslöjar kroppens konturer. Inte förrän på 1940-talet vågar kvinnor börja berätta att de är i behov av toalettbesök. Och det dröjer ända till 1960-talet innan sexvallen bryts igenom i Sverige, men då gör den det med besked. 1962 utkommer Kristina Ahlmarks bok Jungfrutro och dubbelmoral, där begreppet \"samlag för vänskaps skull” slår igenom. Två år senare arrangeras i Stockholm konferensen Sex och samhälle, mer känd under namnet ”Sexmässan”. Här kräver bl a Jacob Palme fri abort och Gabriel Romanus bättre sexualundervisning, medan Lars Ullerstam kämpar för de sexuella minoriteterna. 1965 utkommer de båda första delarna i den s k Kärleksserien (Kärlek 1 och 2) med erotiska noveller, som många menade var rena porren, och med en rad erkända författare som t ex Bengt Anderberg, Loka Ehnmark och P C Jersild. Sex år senare är så tiden mogen att ändra tryckfrihetsförordningen. Paragrafen om ”sårande av tukt och sedlighet” försvinner. Porren släpps fri och svensken är ”friast” i världen.
\n","jfr":[]} {"baseform":"fula trestavingar","wordforms":[],"text":"
I den engelskspråkiga världen talas det om four-letter words, dvs ord på fyra bokstäver som cock, cunt, fuck, piss och shit, vilka av vissa människor uppfattas som fula och stötande. I amerikansk slang finns four-letter man; om valfritt fult ord. Motsvarande svenska fula ord innehåller ett något mer varierat antal bokstäver, vilket framgår av följande översättning av orden ovan: kuk, fitta, knull(a), piss(a) och skit(a). I ryskan finns en lindrig svordom Idina tri bukvi; gå till tre bokstäver. Istället för engelskans four-letter words har ryskan three-letter words som xuy och xer båda med betydelsen kuk.
\nOch nu har Sverige också fått sina fula trestavingar. Detta tack vare Trafiksäkerhetsverket (TSV) och de registreringsskyltar, med tre bokstäver och tre siffror, som togs i bruk på våra motorfordon 1972. Detta system vållar vissa problem. Det hemska skulle ju kunna hända, att bilisterna tilldelas skyltar med trestavingar som BAJ, FES och KUK. Detta menar TSV skulle vara att utsätta den stackars bilisten för onödigt lidande och orsaka att han eller hon blir utskrattad, uttittad och utskämd av och inför sina medbilister. För att skydda bilistens integritet har TSV gjort upp en lista på de bokstavskombinationer som inte får användas i registreringssystemet. När jag kontaktar TSV första gången i mars 1982 upptar denna lista 66 förbjudna trestavingar, utökade till 96 st år 2015. Märk då att Å, Ä och Ö inte ingår i bilistens alfabet.
\nVad finns då med och vad saknas på denna lista? Den fulaste trestavingen är tydligen KUK, för den är förbjuden i en rad bokstavs- och ljudlika kombinationer som CUC, CUK, GUC, GUK, KUC, KUG, KUK och KYK. FES är olämpligt men inte FIS. Ord som ger en negativ bild av bilisten får heller inte förekomma, t ex DUM, FEG, FET, FUL, LAT och LOJ. Däremot går det an med positiva egenskaper som BRA, FIN, GOD och VIS. Talet SEX är förstås förbjudet, men så är också ETT, FEM, SJU och TRE. Kanske för att inte förväxla dem med den efterföljande sifferkombinationen. GUD får ingen vara på vägarna, inte heller GAM eller GET, medan det däremot går bra att vara både MES, STO och t o m BOV. Det är omöjligt att skönja något mönster eller någon linje i urvalet. Ta t ex förkortningarna. Vissa som FNL, KDS och LSD utgår, men inte CIA, KGB, TCO och VPK.
\nI ett brev från Vägverket (11/10-1999) visar det sig att listan utökats till 108 förbjudna trestavingar sedan jag förra gången kontaktade dåvarande Trafiksäkerhetsverket (1982). En annan nyhet för mig är att vissa bokstavskombinationer som tidigare tydligen varit i bruk numera är undantagna bl a BAJ, FES, FUC och GAY. Och när bokstaven S kommer upp under år 2000 ratas bl a SPY, SUG, SYT och SEX. SUG för att det kan uppfattas som något negativt i likhet med t ex SOP och SUR, medan SYF, som uppfattas ligga för nära syfilis, och SUG kan ge sexuella associationer. SEX däremot faller inte, enligt smakdomaren vid Vägverket Kjell-Åke Sjödin, på sexuell association utan på grund av att det kan missuppfattas (förväxlas med siffrorna i bilnumret). Av samma orsak utgår även FEM, SJU och TRE, Däremot saknas av någon outgrundlig orsak TVÅ och NIO på listan.
\nHur görs då urvalet? I ett brev från berörda myndighet den 8 april 1982 heter det: ”I samband med att den nuvarande typen av registreringskyltar togs i bruk 1972, så gjordes en bedömning av vilka bokstavskombinationer som kunde anses olämpliga. Denna bedömning fastställdes sedan av dåvarande Bilregisternämnden. När sedan en ny 1:a bokstav i registreringsnumret togs i bruk så har registreringsavdelningens chef gjort bedömningen om olika bokstavskombinationer.” Vid sammanträde i TSV:s registeravdelning beslöts den 4 sept 1981 att svartlista bokstavskombinationerna GAY och GEY. Kanske stödde man sitt beslut på att 100 taxichaufförer i Iowa, USA 1979 vägrade att acceptera sina GAY-märkta skyltar.
\nI ett brev från TSV (2/2-1989) som svar på min fråga vilka restriktioner som gäller för de personliga registreringsskyltarna, meddelas att ”en bedömning av lämpligheten av en viss kombination görs från fall till fall. Hittills är det endast ett fåtal kombinationer som vållat en del funderingar hos oss. Som exempel kan nämnas POLIS, POLICE, KUNGEN. Det finns också vissa exempel på engelska som har en stötande betydelse på svenska. Som exempel kan nämnas YBSOBR (why be sober=varför vara nykter). ”Nog så oskyldiga svenska trebokstavskombinationer kan ställa till det utomlands som t ex CON (fitta) i Frankrike och FUK i England.” (Nils Haglund f 1930)
\nNär Vägverket i mars 2005 började ge ut skyltar med begynnelsebokstaven X så bannlystes fem X-skyltar: XTC, XTZ, XXL, XXX och XUK. Men inte bara vissa bokstavskombinationer har förbjudits. I en notis i SvD (10 okt 2012) läser vi att ” bokstavskombinationen DCLXVI är inte okej att ha på sin motorcykels registreringsskylt. Det tycker Transportstyrelsen och avslår en ansökan från en Falköpingsbo [...] DCLXVI är romerska siffror för talet 666. I Bibeln omnämns det som ’odjurets tal’, och talet förknippas ofta med djävulen.” När en man i Skurup skulle förlänga sitt tillstånd för en registreringsskylt han haft sedan 2005, fick han nej av Transportstyrelsen. Enligt myndigheten anspelar den aktuella sifferkombinationen 786 på religion. Kombinationen kan kopplas till begreppet bismillah som betyder ungefär i Allahs namn. Det är också en viktig fras i koranen. ”Det som anspelar på exempelvis droger, sex och religion ska vi inte godkänna enligt vår policy,” säger Thomas Alm på Transportstyrelsen.
\nSverige är ju ett mångkulturellt land. Det finns trestavingar som slinker igenom TSV:s kontroll eftersom dom inte är stötande för ett svenskt öga. Några exempel på dessa lömska trestavingar är GUS, KAR, QIJ, MUT, PUT, ZUT, PAU, BOK och GOT. Sök under respektive uppslagsord för att förstå varför en alban, en fransman, en portugis och en turk reagerar på en för oss svenskar så oskyldig trestaving.
\n","jfr":[]} {"baseform":"fula ut","wordforms":[],"text":"
(dial) Bo Bergman tar upp fula ut i sin språkspalt Ord & Uttryck (SDS 21 okt 2012) med beydelsen \"beljuga, skälla ut, banna, tala illa om, framställa i ofördelaktig dager”. Vidare har han uttrycket fula ut sig; skämma ut sig med ett exempel från Marika Stiernstedts bok Kring ett äktenskap (1953): ”Jag är så rörd att jag aldrig mer ska fula ut en amerikan, hur hemskt han än går på med sitt boasting”. Bergman menar att det rör sig om ett gammalt dialekt- och vardagsord, bildat till ful. I formen fylla; orena, smutsa ner, söla är ordet känt sedan fornsvensk tid. Engelskan har motsvarande ord foul; smutsa ner, förorena, fläcka ner och vanära.
","jfr":[]} {"baseform":"fula yrkesord","wordforms":[],"text":"i de flesta yrken finns ett internt språk, en jargong, som är obegriplig för utomstående. I denna ordbok stöter vi t ex på knoparmoj, som är sotarnas hemliga språk, och månsing, som är västgötaknallarnas. Med hjälp av dylika hemliga språk kan man bevara yrkeshemligheter och yttra sånt som inte är för utomståendes öron. Inte sällan innehåller dessa hemliga språk många kränkande och nedsättande uttryck, med vars hjälp man utan risk för avslöjande kan prata skit om andra. Jag kan här bara ge ett litet smakprov på denna säkert mycket rika språkflora. Den läsare som har kunskap om dylika hemliga språk hoppas jag hör av sig.
\nHär några exempel på hur det kan låta när amerikansk sjukvårdspersonal pratar över huvudet på sina patienter. En patient som lider av lång förstoppning är F O S; Full Of Shit. En mycket smutsig patient med stark kroppsodör kallas en Reeker av reek; dålig lukt, stank. En diarrédrabbad patient lider av B D T; Back Door Trots, där trots har med trav att göra. Dylika uttryck används ytterst sällan i patientens närvaro. Och i allvarligare fall, då det rör sig om uttryck kring svårt sjuka och döende patienter, gör man det aldrig. Ord som Rose, en medvetslös patient som kommer att dö, och Trainwreck, en svårt sjuk patient som lider av flera obotliga sjukdomar samtidigt, används säkert för att lätta på det tryck och den spänning som uppstår när man har att göra med svårt sjuka människor.
\nEn rundfråga bland svensk sjukhuspersonal om liknande uttryck ger klent resultat. Ett uttryck är S V B K; Sveda-Värk-och-Bränn-Käring, men enligt uppgiftslämnaren, en kvinnlig läkare, är det ”inte så aktuellt numer”. Kanske talar man alltid klarspråk, detta bl a av den anledning som läkaren ovan föreslår: ”Jag tror man försöker undvika kränkande uttryck — de kan slinka fram vid fel tillfälle annars.”
\n”SVB, Svider-värker-bränner, har medicinarna kallat denna grupp missanpassade kvinnor som otåligt trängs runt vårdapparatens olika öppningar flaggande med sina diffusa symtom. Så fort ett nytt sjukdomsbegrepp flammar upp i media är de där och vill värma sig med hjälp av påstådda allergier mot mögel, amalgam, nickel, kvalster och el. Fibromyalgi. Och utbrändhet.” (Drougge 2003)
\nCrafoord (2010) berättar att födande kvinnor helt respektlöst kallades paror. Detta efter uttrycket i journalerna. Så talade man t ex om 2-para eller Nullipara, om kvinnan fött två eller inga barn tidigare. ”Paran på fyran skall slussa” var signalen till att någon skulle föda.
\n","jfr":[]} {"baseform":"fulamög","wordforms":[],"text":"
(sk) fågelspillning. Se även spillning och mög samt under ful.
","jfr":["spillning ","r ful"," mög "]} {"baseform":"fulan","wordforms":[],"text":"(sym) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"fule worde","wordforms":[],"text":"(eng o åld) foul words; fula ord. Inte fullt så starkt som shit worde. Båda uttrycken medeltida.
","jfr":[]} {"baseform":"fule","wordforms":["fulingen"],"text":"(euf) enligt Hjelmquist (1918) om djävulen. ”Fy för den fule.” Fy som i ”fy fan” eller ”fy satan”. Trots att man här tillrättavisar och avfärdar (fy) mörkrets furste, gör man sig ändå skyldig till något klandervärt och fult. Förmodligen för att det positiva i fy inte kan väga upp det negativa i fan och satan. Rietz (1867) har småländska den fule, den laje (den lede) för djefvulen och OFS har omskrivningarna fulbisse, fulhund och fulman för den onde, fan samt fän(der), fänderstyg för fan respektive fanstyg. I Folksagan i Sverige (2 s 366) heter djävulen Fuler: \"Och bonden blev fasligt illa vid sig, kan en väl begripa, och undra lite på vad han, Fuler, skulle där att göra.\"
","jfr":[]} {"baseform":"fulhål","wordforms":[],"text":"(sl) anus*. Se vidare under hål.
","jfr":[]} {"baseform":"fulhäck","wordforms":[],"text":"(mil sl) \"avträde*. (Langenfeldt (1947) Thesleff (1912) har ”fulhäkk; (knoparmoj) avträde. Ful, med ursprungsbetydelsen rutten, stinkande, är ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska foul och tyska faul. Häck (sl) hus, rum. Carling (2005) har fulhäck, fulmoj (rom) toalett. Se även ful, fula.
","jfr":[]} {"baseform":"fuling","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”...men mig gav hon ett så förtjusande gensvar att det fick fulingen att gunga våldsamt som masten på en galeas i full storm.” (Vásquez Diaz 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"full","wordforms":[],"text":"(åld) hon är full; hon är havande.
","jfr":[]} {"baseform":"full hand","wordforms":["fullt hus"],"text":"(lmo) kortspelstermer. Här om person med flera könssjukdomar*.
","jfr":[]} {"baseform":"full rulle","wordforms":[],"text":"(lmo) stånd, erektion. Jämför rulle.
","jfr":["rulle"]} {"baseform":"fullbordad","wordforms":[],"text":"(sym) man brukar tala om fullbordade och ofullbordade äktenskap, dvs om man haft samlag inom äktenskapet eller inte. \"Enligt sentida analyser ska relationen inte ens ha varit 'fullbordad' vilket betydde att de aldrig hoppade i säng. Noga taget finns inga belägg för att Andrée var i halmen med någon alls, någonsin...\" (Fredrik Sjöberg: Polarfararen Andrée var sin tids Elon Musk. SvD 8 jan 2023) Se också under säng, sänghalm och äktenskap.
","jfr":[" äktenskap","säng, sänghalm"]} {"baseform":"fullgrov","wordforms":["grov"],"text":"(euf) enligt Byrman (1989) gotländska för att vara i nionde månaden. Se även grov.
","jfr":["grov"]} {"baseform":"fullgådd","wordforms":[],"text":"(euf) betecknar i t ex Medelpad ”slutet av graviditeten” och fullgången är allmänt ålderdomligt för ”med fullgånget foster”. Uppgiften från Byrman (1989). ”Hist.: sedan 1642\". (SO) ”När hon var fullgången hade hon bara lagt på sig elva kilo.” (Jong 1984)
","jfr":[]} {"baseform":"fullmusad","wordforms":["fullmuse"],"text":"(dial) könsmogen och manbar om flicka. Uppgift från OFS och OB. Se även manbarhet.
","jfr":["manbarhet"]} {"baseform":"fullmåne","wordforms":["måne"],"text":"(sym) stor rumpa*. Se även måne.
","jfr":["måne"]} {"baseform":"fullpattad","wordforms":[],"text":"(dial) ko som mjölkar med alla spenar (pattar). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"fullréttisorð","wordforms":[],"text":"(fno) fullbötesord. Den som drabbades av ett skymford som var fullrétti hade rätt att dräpa den som yttrat det.
","jfr":[]} {"baseform":"fullriggare","wordforms":[],"text":"(sl) 1 en kuk fullt riggad, i stånd. 2 bröststark kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"fulmoj","wordforms":[" moj"],"text":"(sl) Gibson (1978) har romani för avträde, toalett, medan Nilsson (1937) har samma betydelse, men menar att ordet är skånsk militärslang. Se även moj.
","jfr":[" moj"]} {"baseform":"fulpänner","wordforms":["fulpännret","fulpenneri"],"text":"enligt Thesleff (1912) förbrytarspråk, månsing/romani, för avträde. Ful känner vi igen från fulhäck och fulmoj (se do).
","jfr":[]} {"baseform":"fulskrift","wordforms":[],"text":"(mil sl) ”klotter på ställen som ej kontrolleras av befälet. Sålunda på avträdena”. (Langenfeldt 1947)
","jfr":[]} {"baseform":"fulsnygg","wordforms":[],"text":"(sl) attraktiv person trots avsaknad av ett ”snyggt” yttre.
","jfr":[]} {"baseform":"fulspolare","wordforms":[],"text":"(sym) står för personer som spolar ner annat än det som toaletten är avsedd för. ”Kiss, bajs och toalettpapper. Det är det enda som hör hemma i toaletten. Trots det spolas 7000 ton skräp ner i svenska toaletter årligen.” (Film ska avskräcka fulspolare. SvD 19 nov 2015) Det vanligaste skräpet är bomullstussar, tops, tamponger, våtservetter och flytande kemikalier. Även hushållspapper, som man ofta tar till när toapapperet tagit slut, klassas som skräp.
","jfr":[]} {"baseform":"fulspråk","wordforms":[],"text":"(dial) att använda fula ord*.
","jfr":[]} {"baseform":"fulsurfa","wordforms":[],"text":"(sl) surfa på porrsidor.
","jfr":[]} {"baseform":"fult","wordforms":[],"text":"(euf) göra fult se under göra.
","jfr":[]} {"baseform":"fult ord","wordforms":["fula ord"],"text":"(euf) avföring, skit, i uttrycket ”trampa i ett fult ord” som i följande lilla solskenshistoria i Söndagsnisse (18/1898) hämtad från skolans värld: ”Fröken, fröken, Signe Mårtensson har trampat i ett fult ord!” Danskan har træde i et uartigt ord; træde i en hundelort. Se även fula ord.
","jfr":["fula ord"]} {"baseform":"fumma","wordforms":[],"text":"(dial) använt i Blekinge om att ”hemligt fjärta”. (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"funbags","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Från engelskan.
","jfr":[]} {"baseform":"funbox","wordforms":[],"text":"(eng sl) skojlåda. Här fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"fundus","wordforms":[],"text":"(lat) livmoderns* översta välvda del.
","jfr":[]} {"baseform":"fungus","wordforms":[],"text":"(so) dum djävul.
","jfr":[]} {"baseform":"funhole","wordforms":[],"text":"(eng sl) fitta, skojhål.
","jfr":[]} {"baseform":"fura","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Min fura sträcker sig ådrig mot natthimlens stjärnhav allt styvare och ståtligare för dig...” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006)
","jfr":[]} {"baseform":"furburger","wordforms":[],"text":"(sl) fitta, fitthår. Engelskan har furburger, hairburger med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"furor amatorius","wordforms":[],"text":"(latin furor; raseri, vild lidelse och amatorius; förälskad) om stark och otillfredsställd sexuell lust.
","jfr":[]} {"baseform":"furor uteri","wordforms":[],"text":"(latin furor; raseri, vild lidelse och uterus; moderliv, underliv) nymfomani*.
","jfr":[]} {"baseform":"furtum","wordforms":[],"text":"(lat) stöld, snatteri, i pluralis (furti), om hemliga kärleksförhållanden. Från Latinsk-svensk ordbok (1952). Adams (1982) har furtum i ”olovligt sexuellt samlag, t ex äktenskapsbrott”. Ordet används huvudsakligen inom poesin.
","jfr":[]} {"baseform":"fusa","wordforms":[],"text":"(dial) samlag, ha samlag enligt 25-årig kvinna från Umeå. Rietz (1867) har fus; begärlig, villig, från fornnordiska fúss; begärlig, som man åstundar.
","jfr":[]} {"baseform":"fusika","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fuskjuver","wordforms":["juver"],"text":"(lmo) silikonbröst, falska bröst. Se även juver.
","jfr":["juver"]} {"baseform":"fustis","wordforms":[],"text":"(lat) påle*. Här eufemism för manslem.
","jfr":[]} {"baseform":"fut","wordforms":["futt","fot","fott"],"text":"(åld) även fot, fott. Stolpe (1984) har ”honligt eller kvinnligt könsorgan”. Av en stam fu-; att stinka. Utropet fy! är en släkting precis som ful. Om detta och mycket annat berättar Stolpe under uppslagsordet hundsfott*, vilket analogt med det ovan sagda betyder ”könsorgan på hynda”. Därav hundsfott som grovt skällsord. Chrispinsson (1999) menar att under 1700-talet ”var hundsvott tidens populäraste skymford”. Gösta Holm (2000) berättar att ordet hundsfott (SAOB har ordet belagt i svenskan sedan 1600) enligt Nusvensk Ordbok betyder usling, kräk m m och att ordet förr ofta skrevs hundsvott och att ”detta lurade Erik Axel Karlfeldt att bryta ut svott och använda det om sig själv.” (I dikten Kanske i Fridolins visor 1898) Och, fortsätter Holm: ”Om han hade känt till ordet hundsvotts ursprungliga betydelse skulle han nog knappast ha nyttjat svott som han gjorde.” Se också hundsvott.
\nWessén (1982) har följande under hundsfott: ”baksäte på släde; usling, kräk: av lågtyska hundsfott, sammansättn. av hund och tysk dial fott kvinnligt könsorgan; jfr futtig.” Det säte det talas om här var det som fanns baktill på en åksläde där kusken satt. Detta var format ungefär som senare tiders cykelsadlar, de av äldre modell, med en springa mitt i. Samma springa förekom också ofta på slädsätet som ju dessutom var, precis som hyndans könsorgan, placerat långt bak. Se också under fitta.
","jfr":["hundsvott"]} {"baseform":"futhramr","wordforms":[],"text":"(fsv) \"På en benbit från vikingatidens Lund finns också en svårläst formel, men det verkar vara någon som åkallar futhramr, det vill säga fitt-trollet för att få ligga med en anonym kvinna, vars namn börjar på B.\" (Lindström 2021 s 188) Se även under fitta och fud.
","jfr":["fitta","fud"]} {"baseform":"futt","wordforms":[],"text":"(sl) få futt (eld) på fimpen; få stånd, erektion. Jämför fimp.
","jfr":["fimp"]} {"baseform":"futtar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Se även fut, futt.
","jfr":["fut, futt"]} {"baseform":"futuo","wordforms":[],"text":"(lat) knulla. Enligt Adams (1982) det fulaste latinska ordet när det gällde ”mannens roll i ett samlag med en kvinna”. Det var enbart männen som knullade. Kvinnor blev knullade eller som en prostituerad skrev på väggen i en pompeiansk bordell: \"Fututa sum hic!\"; Här har jag blivit knullad! Ordets etymologi är osäker, men Adams menar att futuo kan vara besläktat med futo; slå, stöta. Verb med betydelsen slå och stöta sätts ofta metaforiskt i samband med mannens förtryckarroll i ett samlag. Härledda ord till futuo är perfututum; genomknullad och defututa; fucked out*; utmattad av knull. Också ett härlett substantiv fututio; samlagsakten. Futuo överlever i de flesta romanska språk. ”Festus hic fvtvit com sodalibvs” (Hunink 2011) [Här har Festus knullat med sina kamrater.]
","jfr":[]} {"baseform":"fututor","wordforms":[],"text":"(lat) knullare. ”Det där låter inte som en fututor, det låter som nåt du drömt ihop åt dig.” (Lundgren 2001) Fututor är en manlig knullare. Futuo* kan bokstavligen översättas med att penetrera en vagina. \"Fortunate animula dulcis, perfututor./ Scribit qui novit.\" Detta klotter i entrén till ett pompeijanskt hus lyder i översättning: \"Fortunates, du beundransvärde knullare./ Skrivet av en som vet.\"
","jfr":[]} {"baseform":"fututrix","wordforms":[],"text":"(lat) knullerska. ”Jag är inte din fututrix! Vid Heras snus, det är ditt fel alltihop! Jag vill inte leva detta pisseriliv längre.” (Lundgren 2001) Jämför fututor.
","jfr":["fututor"]} {"baseform":"F-word","wordforms":["f-ord"],"text":"(euf) för fuck*. Vanligen the F-word; det fula ordet. Jämför n-ordet.
","jfr":["n-ordet"]} {"baseform":"fy bajs","wordforms":[],"text":"se under baj.
","jfr":[]} {"baseform":"fy bubblan","wordforms":[],"text":"lindrigt kraftuttryck flitigt använt under särskilt 1950-talet då det dök upp i radioserien efter Astrid Lindgrens böcker om Rasmus. (Rasmus på luffen 1956) \"Fy bubblan vad du är dum!\" var ett av mina egna favorituttryck under barnaåren (1940-tal).
","jfr":[]} {"baseform":"fy fy","wordforms":[],"text":"(euf) knull. Göra fy fy; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"fy för den bleke Figaro","wordforms":[],"text":"(sl o so) kraftuttryck, från Astrid Brismans flickslangordbok (1932), presenterad och kommenterad av Kotsinas (1994). Bellman har i F E en rad fy-uttryck som fy tunnor tusan! (nr 17) fy fan! (nr 18) och fy tusand! (nr 30). Också fy farao (euf) fy fan.
","jfr":[]} {"baseform":"fy för sören","wordforms":[],"text":"(sk) mild svordom. Jämför sören.
","jfr":["sören"]} {"baseform":"fy hunn","wordforms":[],"text":"(dial) fy sjutton. (ORB) Se även under hundan.
","jfr":["hundan"]} {"baseform":"fyga","wordforms":[],"text":"(sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"fyla","wordforms":[],"text":"1 (dial) vä i fyla; gå med parningsdrift (hund, räv etc). Uppgift från ORB som också har fyyl; brunstig katt, och fyyl, fyle; para sig, betäcka, om hundar och tuppar. 2 (fsv) fyla; orena, smutsa. Jämför medelnordtyska vulen och isländska fýla med samma betydelse. \"ther komo flughur ok fylte alt (hela) hans sår.\" (En nyttigh bok om Konunga Styrilse och Höfdinga. Utg. af J. T. Bure 1634)
","jfr":["vulen"]} {"baseform":"fyle","wordforms":[],"text":"(sk so) slödder, pack.
","jfr":[]} {"baseform":"fylld","wordforms":[],"text":"(sl) 1 havande, gravid. Jämför uppstoppad. 2 fylld baguette*; penis.
","jfr":["uppstoppad"]} {"baseform":"fyllebråd","wordforms":[],"text":"(lmo) ”person som man aldrig skulle kunna tänka sig att ligga med i nyktert tillstånd men som man råkar gå hem med efter ett stort alkoholintag”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"fyllhund","wordforms":["fyllhynda"],"text":"(so) orden finns hos Swedberg (1720-t) med betydelsen drinkare. Fyllhund används som skällsord än i dag. \"Pastorskan i Malung horar och är sin man otrogen. Dottren bliver fyllhunda och ikläder sig modrens särk (tar efter moderns vanor).\" (Linné [1700-t] 2022 s 120) Och från samma källa: \"Han hade en enda broder, som söp gärna brännvin. Ty lagar han så, att brännvin alltid stod framme och till reds. Änteligen (slutligen) bliver brodern fullkomlig föllhund.\" (s 144) Se även under hund.
","jfr":["hund"]} {"baseform":"fyllkåt","wordforms":[],"text":"(sl) kåt* av alkohol.
","jfr":[]} {"baseform":"fylska","wordforms":[],"text":"(fsv) orenlighet, smuts, träck. Även om oanständighet, skamligt väsende. Vidare kan ordet beteckna skam, blygd, vanära. \"han samansanka sik (förorsakade sig?) skam och fylsko.\" (Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren 1866.)
","jfr":[]} {"baseform":"fyltia","wordforms":[],"text":"(dial) ”parningstid för hund, räv etc”. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"fynda","wordforms":[],"text":"(dial) ”bukig, omfångsrik havande kvinna el djurinna”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fyord","wordforms":[],"text":"(no) fult ord.
","jfr":[]} {"baseform":"fyra","wordforms":[],"text":"1 stå på alla fyra; ställning vid bakifrånsamlag. Se även hund (3). ”Ingenting kunde göra henne mer vild/ än när jag lät henne stå på alla fyra/ och undergivet ta emot mitt kön och min tyngd./ När jag viskade i hennes öra/ att jag var tjuren och hon kvigan/ samlades hennes minnen med brunst och lust/ till ett råmande utan vett och sans.” (Twilling 1967) 2 (vb) fyra av; få utlösning. ”Hon suger med jämna fasta tag, hon har gjort det förut märker jag, och det är så skönt att jag får hejda henne innan jag fyrar av.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":["hund"]} {"baseform":"fyrbröstare","wordforms":[],"text":"(sym) lesbiskt par.
","jfr":[]} {"baseform":"fyrbåk","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. Hög byggnad som bär upp fyrljus.
","jfr":[]} {"baseform":"fyriksfitta","wordforms":[],"text":"(åld so) Falk (2011) har ”om kvinna som var lågt beskattad”. Fyrk var, enligt SAOB (1916), ett litet mynt \"om ett halvt, ett fjärdedels eller ett sjättedels öre.”
","jfr":[]} {"baseform":"fyrkanten","wordforms":[],"text":"1 (skol sl) enligt Bergman (1934) använt i Östersund om avträde. 2 (sl) fyrkant gruppsex med fyra deltagare. ”Däremot är det han som påminner mig om en tredje, tillsammans med vilken jag deltog i fyrkanter.” (Millet 2002) ”Vi är alla väldigt sugna på att prova fyrkant. Alla i en hög liksom.” (Kontakt. Fib/Aktuellt dec 2000) Jämför trekant. 3 fitta. ”Sedan drog hon åter ut den och stack in den i fyrkanten, sedan åter i cirkeln, och så fortsatte hon växelvis tills den andra ronden var slut.” (Aretino 2008)
","jfr":["trekant"]} {"baseform":"fyrklöverfamilj","wordforms":[],"text":"begrepp skapat på 1980-talet. En familj där ett lesbiskt och ett manligt par hjälptes åt att skaffa barn som de delade på ansvaret för.
","jfr":[]} {"baseform":"fyrtiotaggare","wordforms":[],"text":"(sl) sexig medelålders kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"fyrtioveckorsförkläde","wordforms":["fyrtioveckorslotteri","fyrtioveckorslotteri"],"text":"(åld) ”Hon har fyrtioveckorsförkläde” eller ”hon har fått/ satt på sig fyrtioveckorsförklädet”; ett stort förkläde som används under havandeskapstiden. I Västergötland talar man om att ”ha 40-veckorsförklä” och i Dalarna om att ”ha 40-veckorsförkläden”. OFS har fyrtiovekorsförkläde eller klänning om havande kvinna. Dessa förkläden var bra för kvinnor som ville dölja sina stora magar. Även fyrtioveckorslotteri i ”hon har dragit en vinst/nit i 40-veckorslotteriet”, skämtsamt i Skåne Tranås om kvinna som är havande. Jämför niomånaderslotteri.
","jfr":[" niomånaderslotteri"]} {"baseform":"fyrtorn","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Formlikt och ordlek med fyr—fyra av. ”... och körde fram fyrtornet [...] och fyrtornet kunde nästan obehindrat glida in i mörkret.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) Se även torn.
","jfr":[" torn"]} {"baseform":"fyrverkeri","wordforms":[],"text":"(lmo) utlösning*. ”Till slut sa hon att jag fick komma till henne, förde in mig och så brakade det äntligen loss, och fyrverkeriet var över.” (Crafoord 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"fysika","wordforms":[],"text":"(dial) kvinnans könsdelar. Uppgift från ORB som tillägger ”anses mindre rått att säga än ’fitta’.”
","jfr":[]} {"baseform":"fyst","wordforms":[],"text":"(fno) lust ”...en sina eiginliga fyst; en sin egen lust”
","jfr":[]} {"baseform":"fyta","wordforms":[],"text":"(åld) fitta. Med hos Ludolf (ca 1650) \"muliebre membrum\". Se vidare muliebria.
","jfr":[]} {"baseform":"fytte fan","wordforms":[],"text":"(euf o svr) fy fan. ”Och du Bengt skruvar ... fytte fan va skönt.” (Martin, Kärlek 5/1966)
","jfr":[]} {"baseform":"fyttikatta","wordforms":[],"text":"(euf) fy fan. \"Åh, fyttikatta! Det hade jag aldrig trott!\" Therese Johaug, norsk längdskidstjärna, efter att ha upplysts om att hon är i ledningen inför sista etappen i 2019—2020 års Tour de ski arrangerat i Schweiz och Italien.
","jfr":[]} {"baseform":"fyttirackarn","wordforms":["fyttifilla"],"text":"(dial) även fyttifilla och fyttigrisen. Enligt BOL noaord för fan. Se också rackare, rackars och gris (3).
","jfr":[" gris ","rackare, rackars "]} {"baseform":"fyxa","wordforms":[],"text":"(gbg sl) flörta*.
","jfr":[]} {"baseform":"få fett på sylen","wordforms":[],"text":"(sl) se under syl.
","jfr":[]} {"baseform":"få","wordforms":["få med någon","få någon","få till det (med någon)"],"text":"1 (euf) ha samlag (med någon). ”Två grabbar möts morgonen efter att ha varit ute med två tjejer. — Fick du? — Nä, fick du?— Nää!” Ett närmast klassiskt exempel på svårigheterna att få med någon återfinns i Gösta Petterssons novellsamling Utan belöning (1946): ”— Nej, Jan, var snäll nu. — Kan jag inte få? — Nej Jan! — Kan jag inte få? — Inte nu Jan, en annan gång kanske — Nej nu. — Inte nu, jag vill inte.” \"Kristin: Jag tycker att bra sex är när jag vill ge mig till just honom. Att jag vill han ska få mig. [...] När sex är bra vill jag ha mycket ögonkontakt, han ska få hela min själ och alla mina reaktioner.” (4 kvinnor pratar om lust... Ottar 2/96)
\n”Vi la min hustru till sängs med en våt handduk över pannan, och medan flickan ovanpå böjde sig över henne, stod jag bakom henne och lyfte upp kimonon och lyckades få in den bakifrån och så stod vi en lång stund medan hon pratade en massa fånigt och lugnande nonsens.” (Miller 1956) ”Men om man varit tillsammans en tid, och så pojken ställer upp alternativet 'antingen får jag dig helt eller också är det slut oss emellan' — vad skall man då göra?\" (Rodhe 1950) \"Vi brukar skoja, jag och mina polare—those were the days... Det kan vara öppenhjärtigt och en knasig jargong på samma gång. Fick ni till det igår?\" (Kalmér 2024 s 67) \"När han inte lyckats få till det, som han till en början verkade ha trott var öppet mål, hade hans oförskämdheter börjat hagla över henne.\" (Segerlund 2021 s 38)
\n2 få satsen, få utlösning, få polare (sl); få orgasm. ”Du är finfin sa Hajje och hans härliga stån* höll fränt kursen och jag lyftes och sjönk och han sa: — Du är mör och så lät han mej få’t.” (Jönsson, Kärlek 9/1968) 3 få g (sl); få stånd. Även få upp den, få till det. ”Att få upp den är det minsta problemet. Det ansträngande är att skapa både det där gyllenrosa kringverket och den droppe svettig djuriskhet som anses krävas.” (Älskling det är lördag! Ottar 2/96) ”När fredagen kommer är det god mat, drink före och grogg efter. När de till sist kommer i säng så får han inte till det. Stress påverkar förmågan.” (Impotens! Ottar 2/96) \"Jag tror att det är en mental grej, en rädsla att inte få upp den.\" (Kalmér 2024 s 57) 4 gravid ”Hon har fått vad hon behöver”; enligt sagesmannen, född 1882, skånskt skämtlynne kring den gravida kvinnan. Uppgift från Byrman (1989). Många kvinnor ser dock inget roligt i uttrycket utan menar i stället att det är förnedrande och nedsättande.
\n","jfr":[]} {"baseform":"fåa","wordforms":[],"text":"
(dial) anus, podex*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"fågel","wordforms":["fågel blå.","katt"],"text":"1 (sym) fitta med tonvikt på dunet, behåringen. ”—Där har vi den, sa han. Fågeln som jag tänker plocka.” (de Sade 1983/1791) ”’Den söta lilla fågeln’, sade han medan han runkade och suckade av välbehag, ’som jag skulle tämja den om jag fortfarande hade kunnat det, men jag kan inte längre, vad jag än har gjort så har den satans kuken inte blivit styv på fyra år’.” (de Sade 2005/1785) Även symboliskt fågelbo, fågelbur, fågelnäste och fågelskål.
\nFågeln i bur var speciellt under medeltiden en symbol för jungfrulighet. Duerr (1996) berättar att tyskans Vogelbauer (fågelbur) och Vogelhaus (fågelhus) används än idag som uttryck för bordell och vagina och \"das Vogelhaus lackieren” (lackera fågelhuset) står för samlag. I amerikansk streapteaseslang kallas fittan för ”bird” och åskådarna för ”birdwatchers” (fågelskådare). ”Bird’s nest” (fågelbo) är ett gammalt engelskt ord för kvinnans könsorgan, med tonvikten på könshåret. ”Det älskande paret kunde tydligt se, hur hon gick till väga, hur hon höll kuken mellan tummen och pekfingret och med andra handen öppnade ingången till sitt fågelbo och hur kuken hastigt försvann i det söta nästet.” (Jussopov 1983) ”Mias fitta däremot hängde som ett fågelbo mellan benen.” (Harning, Kärlek 7/1967) Se även bo och fågla.”
\nEtt fågelnäste fullt av de mest förtjusande dun blottades.” (Meurling 1973:2) ”Han fyllde också hennes lilla fågelskål med sitt manliga skum.” (Salten 1983) ”Den här gröten ä kokt i e gryta å inte ve en sten./ Det sitter en fågel mellan kokerskans ben./ Den som fågeln skall skjuta,/ får lov att ligga framstupa.” (Ögl) 2 (sym) fågel i näste; klitoris. 3 (sl) kuk. ”Så löste hon hans kläder, lät hans byxor glida ner, och när hon hade tagit fram fågeln ur dess bo ägnade hon den ett så festligt mottagande och så ödmjuk omsorg att det steg den åt huvudet, och den störtade med sådant raseri in mellan hennes ben som en hingst på ett sto, när han lyckats slita tyglarna.” (Aretino 2008) Även fågel blå. ”Den lilla fågeln dåsade en smula, men det dröjde inte länge förrän den vid smekningarna flög upp ur högerhanden beredd att, uppmuntrad av den mästerliga behandlingen, flyga in i flickans varma bo.” (Jussopov 1983/1920-t) 4 (sl) fåglar, fågelungar; bröst. Jämför dunbollar. I en omtalad text av akademiledamoten Lars Forssell (1928—2007) till Eurovisionsschlagerfestivalen 1973 heter det bl a: ”dina bröst är som svalor som häckar.”
\nMan talade också särskilt förr om ett fenomen som hette fågelbröst, vilket SAOB förklarar med ”särsk bildl om bröstbildning på människa som erinrar om en fågels bröst ofta uppkommen vid deformation av ryggraden.” 5 (svr) det vete fåglarna; det vete fan. Fåglarnas enda brott i sammanhanget är att de börjar på den farliga bokstaven F som i fan. 6 fågel; ful. Motsatsen är katt; snygging. Se även katt (5).
\n","jfr":["fågla"," bo"]} {"baseform":"fågelkack","wordforms":[],"text":"
(dial) fågelspillning. (OFVG) Se även kack, kacka och spillning.
","jfr":[" spillning","kack, kacka "]} {"baseform":"fågelnamn","wordforms":[],"text":"DN.se (20/2- 2015) meddelar att ”rasistiska fågelnamn slopas efter en omfattande genomgång av världens fåglar”. Arbetet är en del i den genomgång av all världens fåglar som Sveriges Ornitologiska Förening sysslar med. Detta som ett led i att ge alla utländska fåglar svenska namn. Som en del i det arbetet har man rensat bort namn som kan anses kränkande och rasistiska. Så har t ex negerfink och zigenarfågel (kallas numera för hoatzin) strukits och det gäller också kafferseglare och hottentottkricka. Däremot klarade sig lappugglan eftersom lapp i det här sammanhanget inte syftar på same utan på landskapet Lappland. Se även under neger.
","jfr":[]} {"baseform":"fågla","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. ”Ordet vogelen (holl) betydde att skjuta fågel men i folkmun också att ha sexuellt umgänge. Att hålla upp döda fåglar — speciellt hönsfåglar — för en kvinna innebar alltså en erotisk invit.” (Ur Nederländskt 1500-tal, konst på Nationalmuseum nr 102.) Tysk slang har vögeln; fågla.
","jfr":[]} {"baseform":"fåk","wordforms":["fåka"],"text":"(dial) \"samlag, öva samlag\". (OFS) I en lista över prostituerade, många med öknamn, i Stockholm under 1700-talet, redovisad hos Lennartsson (2019 s 124), återfinns Fru Fåken tyskan. Lennartsson sätter ett frågetecken efter Fåken. Skulle Fåken med utgångsåpunkt från fåk, fåka kunna tydas som Knullfrun eller Fru Knull?
","jfr":[]} {"baseform":"fål","wordforms":[],"text":"(dial) skånska för dräktig* om vissa husdjur. Jämför kal och ön.
","jfr":["kal","ön"]} {"baseform":"fålafot","wordforms":[],"text":"(dial) snorsträng. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"fåle","wordforms":[],"text":"(euf) unghäst. 1 (euf) kuk. Ordet från germanska fulan besläktat med grekiska polos; föl. ”Det är väl inget oxehorn,/ fast att du tycker så./ Det är den bästa fålan/ som finns på far mins gård.” (Anderberg 1977) \"Du har en rask fåle, Lampridius, fortfor hon, den passar bra för en så utmärkt ryttare som du.” (Chorier 1967) OFS har fåle; penis och: ”Knäpp knapparna innan fålen hoppar ut.” Samma källa och förekomst i 2 (dial) sträng av snor som hänger under näsan.
","jfr":[]} {"baseform":"fålla","wordforms":["fårafälla"],"text":"(sym) fitta. Inhägnad för kreatur. ”Hon tar greppet om kuken på honom och leder den in i sin fålla.” (Anderberg 1979)
","jfr":[]} {"baseform":"får","wordforms":[],"text":"(euf) 1 fitta med tonvikt på pälsen. 2 enligt folktron, hette det i Östergötland att ju mer bonden svor åt sina får desto bättre trivdes de.
","jfr":[]} {"baseform":"fåra","wordforms":["flodfåra","plogfåra"],"text":"(sym) även flodfåra, plogfåra. Fitta. Urgröpning, rynka, ränna. Ett gemensamt germanskt ord, t ex tyska Furche och engelska furrow, med släktingar i andra indoeuropeiska språk. ”... vild och galen som en alltför hårt pressad ungtjur, plöjde han upp den ömtåliga fåran...” (Cleland 1965/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"fåraböna","wordforms":["fåragö."],"text":"(dial) Rietz (1867) har \"skämtsamt skånskt uttryck för fårträck\". I Skåne och Blekinge även fåragö. OFVG har fårböna för samma sak. Se även fårapella och träck.
","jfr":["fårapella ","träck"]} {"baseform":"fårapella","wordforms":[],"text":"(sk) fårskit, fårspillning.
","jfr":[]} {"baseform":"fårarsel","wordforms":["fårarshål"],"text":"(sl) fårskinnsmössa, vintermössa av fårskinn.
","jfr":[]} {"baseform":"fårblingade","wordforms":[],"text":"(dial) förbaskade*.
","jfr":[]} {"baseform":"fåret","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"fårfitta","wordforms":["fårafitta"],"text":"1 (dial) sadelskydd i fårskinn. Uppgift från Lars Bengtsson (Svalöv) som brevledes meddelar att hans son och svärdotter (båda födda 1969 i Skåne) kommit att tänka på ”ett fult ord (fårafitta) som har med cyklar att göra”. Men tillägger han: ”Redan när jag var realskolegosse i mitten av 50-talet användes uttrycket i Malmö, där jag är född och uppvuxen.” 2 fårfitta; rädd eller dum person. (OFVG) 3 fårfitta; pälsmössa av fårskinn.
","jfr":[]} {"baseform":"fårpippla","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS liten kula fårlort.
","jfr":[]} {"baseform":"fårskalle","wordforms":[],"text":"(so) diumbom, idiot. Gammalt ofta använt tillmäle.
","jfr":[]} {"baseform":"fårtask","wordforms":[],"text":"(sl) ”en kaffehuvliknande fårskinnsmössa med rem i nacken att justera storleken med.” Uppgift från Lars Bengtsson (Svalöv) som tillägger: ”Åter spökar fårskinnet (se fårafitta) som ju påminner om pubisbehåringen.” Se även björnfitta.
","jfr":["björnfitta"]} {"baseform":"fåtese","wordforms":[],"text":"(knoparmoj) ”cunnus”. (Palm 1910)
","jfr":[]} {"baseform":"fåtsa","wordforms":["fåttsa"],"text":"1 (åld) kvinnans könsorgan. Troligen efter tyska Fotze* med samma betydelse. Se även under fitta och fut, futt. ”Ta nu fiädrar näfven full/ men ryck ej bort hela tåfsen/ gif mig sedan ett godt knull/ så att Echo hörs i fåttsen/ spela för mig uti säck, uti säck,/ skall jag giörat alltför käck.” (Anonym hordikt från upplysningstiden presenterad i Köttets poesi 1995.) 2 fåtsa (so); sköka*, slinka*. (Svahn 1999)
","jfr":["fut, futt","fitta","fåtsa"]} {"baseform":"fäbodhull","wordforms":["hull"],"text":"(åld) ”hon har tagit underligt fäbodhull”; hon har blivit havande under fäbodvistelsen. (Byrman 1989) Se även hull.
","jfr":["hull"]} {"baseform":"fäder","wordforms":[],"text":"(euf) samlas till sina (för)fäder; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"fäg","wordforms":[],"text":"se fag.
","jfr":[]} {"baseform":"fägiz","wordforms":[],"text":"(för sl) feg bög, bögig. Jämför fag.
","jfr":["fag"]} {"baseform":"fähund","wordforms":["fähynda"],"text":"(so) enligt Falk (2011) är fähunder; vallhund, fräck person och fähynda; fräck kvinna. Söderwall (1887) har fähunder, norska fehund; vallhund. Fähund används än idag som nedsättande skällsord. \"Uttryck som fähund, byracka, lathund, bära hundhuvud med flera ger en fingervisning om hur man såg på djuret.\" (Karlsson A & A 2017 s 19)
","jfr":[]} {"baseform":"fähöka","wordforms":[],"text":"(dial) med hos Thesleff (1912) ”coire*”. Enligt Langenfeldt (1947) användes ordet ”förr i dial om ko (fä) som leddes till ett annat fä, tjuren. Vanligt för coire i flottan före 1903”.
","jfr":[]} {"baseform":"fäjen","wordforms":[],"text":"(svr) enligt Lundblad/Josefsson (2021) bör fäjen \"troligen ha att göra med ordet fegen, som hör ihop med adjektivet feg, som ursprungligen betydde 'dödsmärkt'...\"
","jfr":[]} {"baseform":"fäll","wordforms":["päls."],"text":"(sl) lurvigt täcke av djurskinn, t ex björnfäll. Ruska fällen på en tjej; knulla en tjej. ”Och den där lilla lammfällen som du har under magen? Är det modernt med päls i mitten av juli? Fryser du där nere?” (Louys 2011) Se även päls.
","jfr":["päls"]} {"baseform":"fällan","wordforms":["flugfällan"],"text":"(sym) kvinnans könsorgan. \"Jag hade läst en artikel i SvD av en kvinna, som undrade om män hade svårare än kvinnor att få sex och kärlek? Visst är det så! Kvinnor har ju sin 'inbyggda flugfälla', som antingen doftar eller luktar och drar till sig dessa tvåbenta varelser som kallas män\". (Absolution.bloggo.nu 25 januari 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"fällkniv","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Utfälld är den i stånd och hopfälld vilar den. Se också kniv.
","jfr":["kniv"]} {"baseform":"fält","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Slätmark, åker och äng eller öppet område. ”Ett enda tag flyttade stubben (underkjolen) och det andra plagget upp över magen, och efter lite folatrering (rasande, lekande) och rosande av det nu öppnade och ganska lövrika fältet, lät hon mig beskedligt maka sig i läge, som för den bestående attacken var så bekvämt och fördelaktigt som det kunde önskas.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Under tiden slöt husfrun vindsluckan, öppnade mannens byxor och betraktade hackan som han skulle bearbeta hennes fält med.” (Aretino 2008) Jämför slagfält och hacka.
\nI de gamla sumeriska kilskrifterna från ca 2000 år f Kr finns dikter som anspelar på sakral sexualitet. Där talas bl a om den heliga hyddan, som öppnas av fruktbarhetsgudinnan Inanna för att fullborda äktenskapet. ”Med hjälp av agrar metaforik beskrivs ’mannen av mitt hjärta’ som ska ’plöja mina intima delar’. Inanna säger att hennes ’obrukade jord ligger i träda’, och sedan utropar hon: ’Vem ska plöja mitt sköte? Vem ska plöja mitt djupa fält? Vem ska plöja min våta jord?’ Och Dumuzi [vegetationsguden] svarar: ’Min härskarinna, kungen skall plöja ditt sköte, Jag, Dumuzi, kungen, ska plöja ditt sköte.” (Geels/Roos 2010)
","jfr":["slagfält ","hacka"]} {"baseform":"fältarbetare","wordforms":[],"text":"(lmo) prostituerad, gatflicka*.
","jfr":[]} {"baseform":"fälthora","wordforms":[],"text":"1 (so) ”lösaktigt fruntimmer som håller till på exercisplatser under beväringsmöte”. (Svahn 1999) 2 (sl) en termos med makaroner som får ersätta bristen på kvinnor för en soldat i fält.
","jfr":[]} {"baseform":"fältmadrass","wordforms":["madrass."],"text":"(sl) kvinna som bjuder ut sig åt militärer både mot och utan betalning. ”Och nere i källaren springer bärarna omkring efter de biträden, som varit ’tyskerpiger’, fältmadrasser.” (Holm 1965) Se även madrass.
","jfr":["madrass"]} {"baseform":"fämök","wordforms":[],"text":"(dial) kogödsel. (OFVG) Se vidare mök och gödsel.
","jfr":[]} {"baseform":"färdig","wordforms":[],"text":"(euf) ”hon är färdig” och ”det är färdigt”, underförstått att föda ibland med tillägget ’igen’ som i småländska ”nu e dä färet igen”. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"färdväg","wordforms":[],"text":"(dial) ”Där växer inte gräs på en allmän färdväg (dvs en lösaktig kvinna blir ej med barn)”. (OFVG) Se också under gatflicka och väg.
","jfr":[" väg","gatflicka "]} {"baseform":"färsa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 skita. Kanske från (kött)färsens konsistens. 2 tung och stinkande fis. \"Släppa en färsa!\"
","jfr":[]} {"baseform":"färsken","wordforms":["färskäne"],"text":"(dial o svr) ORB har färsken ”en lindrig svordom”. Från samma källa färskäne ”en svordom”.
","jfr":[]} {"baseform":"färskvara","wordforms":[],"text":"(sym) lammkött*.
","jfr":[]} {"baseform":"fäsk","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför under fisk (1).
","jfr":["fisk"]} {"baseform":"fäskfätta","wordforms":[],"text":"(sl) illaluktande fitta. Se också fiskfitta.
","jfr":["fiskfabrik","fiskfitta"]} {"baseform":"fästning","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnans könsorgan. ”Han förde fram murbräckan* till min fästning och förde lemmens huvud in i blygdens ytterdel, varvid han höll läpparna isär med fingrarna.” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"fätta","wordforms":[],"text":"(euf) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"födelsedagskostym","wordforms":[],"text":"(euf) klädd som när man föds, dvs naken. ”Och så du kan sitta och glutta på damer i födelsedagskostym, tänker Klas-Åke.” (Drougge 2002) Birth-Day Suit finns med hos Grose (1785).
","jfr":[]} {"baseform":"födelsekontroll","wordforms":[],"text":"eller med ett finare ord antikonception (grek anti; mot, i stället för, och lat conceptio; avlelse) metoder att förhindra befruktning vid samlag. Ordet ”hist.: sedan 1930”. (SO) Det var den engelske prästen och nationalekonomen Thomas Robert Malthus (1766—1834) som först talade om att förnuftigt och planmässigt begränsa antalet födslar. Av medlidande med den fattiga befolkningen i församlingen började han 1798 förkunna följande idéer: ”Den civiliserade människan reglerar allt. Hon reglerar floderna, så att hon inte råkar ut för översvämningar, hon dikar sina fält så de inte blir sanka [...] hon kontrollerar husdjurens fortplantning. Det är bara det viktigaste av allt, sin egen fortplantning, som hon inte kontrollerar. Människan måste kraftigt inskränka sin egen fortplantning, så att den kommer att stå i relation till utkomstmöjligheterna. Kontrollens mål skall inte vara att inskränka livet utan att inskränka döden.”
","jfr":[]} {"baseform":"födseln","wordforms":[],"text":"(åld) kvinnans könsorgan. Av föda ett gemensamt germanskt ord med betydelsen nära, uppföda. Rietz (1867) har födsla ’matrix, cunnus’ (Sdm, Ög) och norska fødsel. OFS har födsla; (yttre) könsorgan (hos sto, ko o dyl). Uppsalaprofessorn Lars Roberg har med födslan i sin Lijkrevningstavlor (den första läroboken i anatomi 1718). Läkaren Anton Nyström använder ofta ordet i sina böcker och berättar i Könslivet och dess lagar (1921) om en patient, ”en högt bildad och intelligent ogift 36-årig lärarinna med stark könsdrift”, som han ”tryckte helt lätt på födseln, orgasm infann sig strax, åtföljd av lättnad, men tillika av en sorg”. Nyström talar också om ”stark retelse i födseln” och ”det pulserar och sjuder ständigt i födseln”.
","jfr":[]} {"baseform":"födslodel","wordforms":["födslolem"],"text":"(åld) könsorgan. Födslolem finns hos Swedberg (1720-t) förklarad med genitale pudendum*. Om ett sätt att skydda sig mot nattlig sädesavgång berättar E.W Wretlind i Mannens släktlif (1925): ”Mitt medel var att låta frisk, kall luft strömma på födslodelarna om natten: dvs när jag hade lagt mig, vek jag täcket så, att där fanns en öppning hvarigenom kall luft hade fritt tillträde till födslodelarna under sömnen”. I 1703 års bibel (5 Mos 23:1—2) sägs det att ”Ingen på hvilken födslolemmen har blifvit krossad eller stympad, skall hafva tillträde till Herrens församling”. Det rör sig naturligtvis om en kastrerad*. Jämför lem.
","jfr":[]} {"baseform":"födsloorgan","wordforms":[],"text":"(åld) könsorgan. Se vidare under organ.
","jfr":[]} {"baseform":"födsloställe","wordforms":[],"text":"(åld) kvinnligt könsorgan. ”Men den första, andra och tredje regeln kan rättas till ifall mannen pressar hårt med fingret mot de övre delarna av blygdbenets bägge sidor, ty på så vis släpps han lätt in i födslostället.” (Urban Hiärne (1641—1724) ur Muliebris simulationes — Kvinnliga knep) För de omtalade reglerna se under jungfrudom.
","jfr":[]} {"baseform":"föfan","wordforms":[],"text":"Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) har betydelsen chattspråk för för fan.
","jfr":[]} {"baseform":"föjka","wordforms":[],"text":"(sl) att dra ut bad- eller underbyxor som skurit in mellan skinkorna.
","jfr":[]} {"baseform":"föl","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Unge av häst. Fornsvenska fyl, föl. Diminutivbildning till fåle. ”Hon gör som jag ber henne, blomman vecklar ut sig en centimeter från min hand. Såja, mitt darrande föl.” (Dahlström 1975)
","jfr":[]} {"baseform":"fölig","wordforms":[],"text":"(dial) vara med föl. Byrman (1989) har ordet belagt endast i Värmland ”ho ä fali” och i Jl ”hu e följu”; hon är fölig, havande.
","jfr":[]} {"baseform":"fölska","wordforms":[],"text":"(fsv) förföra. Uppgift från Söderwall (1887).
","jfr":[]} {"baseform":"för","wordforms":[],"text":"1 används ibland som inledning till svordomar, t ex för tusan, för djävulen, för fan, förbankat, fördubblat, förbistrat, förnicklat, förbankat, fördubblat, förbenat, fördömt, förbålt och förblånat. Bellman har i F E för all ting (nr 24). För betyder här ungefär inför, till, och Hellquist (1918) menar att det ”är ett minne av sådana fordom vanliga fraser som ’visa (ngn) för tusan dj.’, ’drag eller ränn för tusan dj.’, och andra i allehanda varianter”. 2 fyllig, tjock om att vara havande i det ålderdomliga ”hon är för” t ex ”hon var för i fjärde månaden”. Om den som är mycket tjock under graviditeten sägs att ”hon är illa för”. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"föra in","wordforms":[],"text":"(euf) knulla, komma in i en partner. \"Kåtheten är så häftig, jag vill bara komma henne nära och längtar efter att hon ska bli våt och att jag kan få tillträde till henne och långsamt föra mig in i henne.\" (Kalmér 2024 s 325) \"Hon tog tag i hans kuk igen och förde in honom i sig.\" (Lapidus 2008 s 110)
","jfr":[]} {"baseform":"Förargelsens Hus","wordforms":[],"text":"(euf) offentlig bekvämlighetsinrättning. Titeln på 1945 års svenska översättning av fransmannen Gabriel Chevalliers (f 1895) roman Clochemerle (1934), som handlar om de problem som uppstår när man placerar en offentlig toalett alldeles intill kyrkan i den lilla staden Clochemerle. Se vidare under vattenhus.
","jfr":[]} {"baseform":"förarschla","wordforms":[],"text":"(nyo) från tyskans verarschen. \" Förarschla är inte svenska, det är min översättning av tyskans formidabla uttryck för att lura, bedra, förlöjliga någon. Tyskarna räds inte klartext, de drar inte någon lätt vid näsan som det svenska uttrycket lyder. Tyskarna säger att de drar dig över rumpan. Läs aschlet.\" (Kommentar I Undertexter i SvT: Lotta Lundberg \"Efter mötet i aliasca —ska silenska kapitulera\". SvD Kultur 19 aug 2025)
\n","jfr":[]} {"baseform":"förb ...","wordforms":[],"text":"
chattspråk för förbannat.
","jfr":[]} {"baseform":"förbajad","wordforms":["förbaskad"],"text":"(euf) genom att ändra en smula på de ’farliga fula orden’, här förbannad, försöker man tona ner deras ’farlighet’ och ’fulhet’. Hellquist (1980) härleder förbaskad tillbaka till 1741 och jämför det med dialekt ordet förbasad och nysvenska förbankad, det senare uppträder redan på 1600-talet. Hellquist upptar även ordet förbanskad. Han menar vidare att orden ovan kan ha uppstått i anslutning till ord med betydelsen slå; basa, banka. Ingers (1977) har förbaskelse; förargelse, obehag och tidsbestämt till 1890-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"förbanken","wordforms":[],"text":"(dial o svr) förbaske* mig. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"förbanna","wordforms":["förbannad","förbannat","förbannader"],"text":"(svr) av banna, förbanna; tillrättavisa, gräla, svära. Fornsvenska (for)banna; bannlysa, förbanna av medellågtyska vorbannen. Ursprungligen en bildning till bann; förbud, påbud. ”Hist.: sedan senare hälften av 1300-talet”. (SO) Förbannad och förbannelse* vanligt i bibelöversättningar alltifrån äldsta tider. \"Förbannelse över den som visar förakt för sin far och mor – Hela folkert skall svara: Amen. Förbannelse över den som flyttar sin grannes gränsstenar. — Hela folket skall svara : Amen.\" (5 Mos kap 27:16-17. Bibel 2000)
\nDet finns ett stort antal eufemismer och synonymer till svordomen och Björkman (1937) tar upp följande: förbaska(de), blixtförbaskad, förbaskingen, förbaske mig, förbankad, likförbaskad, flyförbaskad, förbanskad, förbanningen, baskade kar, fördubble mig, fördubblat, förhärdade, förbenat, fördömd(a) och förbålt. Vidare eviga, evinnerlig, evärdelig, välsignade, besinna, besitta, anamma, anfäkta, regera (de tre sistnämnda är, med utelämnat djävulen, eufemismer), anacka, anagga, anamma och regera, anfäkta och regera, anfäkta det. Förbålt är bildat av adjektivet bål; oerhört stor, bålstor, som ursprungligen är ett förstärkningsord av typ oerhörd, kolossal. ”Vi hade förbålt tråkigt.” Fördubble mej! anger Cederschiöld (1900) som starkare eufemistiskt än förbaske mej! och det ”förbättras” stundom, säger han, till ”fördubbla mina inkomster”.
\nLangenfeldt (1947) har fördubbla sjöavlöningen (sjö sl) svordom och von Braun (1844) har ”Gud fördubble mina inkomster.” Östergren (1919) anger det som skämtsamt med anslutning till fördöma ooh dylikt. ”Vi hade ett rent fördubblat arbete med att få hem dem.” Kotsinas (2003) har bl a förblånad, förbistrad, förnicklad och förpicklad. Enligt Kotsinas (1994) visar ”slangtalaren sin skicklighet i hanterandet av språket genom att i ett och samma ord kombinera olika typer av ljudförändringar”. Och hon ger bl a exemplet ”förbannad blir förbenad med vokalutbyte och vokalförkortning”.
\n","jfr":[]} {"baseform":"förbanne mig","wordforms":[],"text":"
(svr) tidigare ett farligt uttryck som innebar att man åkallade Guds straffdom över sig. Uttrycket belagt sedan 1600-talet. Från 1700-tal har förbanne mig använts som en mer allmän svordom och från slutet av 1800-talet mildrades förbanne mig ytterligare t ex i baske mig*.
","jfr":[]} {"baseform":"förbannelse","wordforms":[],"text":"fornsvenska forbannilse. Söderwall (1885) har ban; förbannelse och banz buker; förbannad kropp. Han har också forbannelse, förbannande och \"han om wände forbannelse j wälsignilse\" (Ett Forn - Svenskt Legendarium. Tredje bandet 1874.) 1 (euf) manlig förbannelse; impotens. 2 (euf) kvinnlig förbannelse; mens, menstruation. Engelskan har curse; förbannelse.
","jfr":[]} {"baseform":"förbaskad","wordforms":[],"text":"se förbajad.
","jfr":[]} {"baseform":"förbasken","wordforms":[],"text":"(dial) förbanken*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"förbesele","wordforms":["skam"],"text":"(dial) ORB har betydelsen ”skamord”. Se även skam.
","jfr":["skam"]} {"baseform":"förbindelse","wordforms":[],"text":"(sym) lösa förbindelser, utomäktenskapliga förbindelser; om ett förhållande utanför äktenskapet. ”Hist.: sedan 1740.” (SO) ”Uppskrämd frågade jag mig, huruvida han tänkte avstå från en förbindelse med mig.” (Ramos 1946) ”...milt men fast tog jag min motvilliga älskling om nacken och ledde henne till vårt lilla krypin i och för en snabb förbindelse före middagen.” (Nabokov 1984) \"Tveklöst fanns en kulturell föreställning om kvinnans breda väg till undergång, via lösa förbindelser och liderlighet, som förknippades med stadens offentliga rum; med krogliv, baler och maskerader, med stadens blandning av nöjen och hets.\" (Lennartsson 2019 s 24)
","jfr":[]} {"baseform":"förbjuden frukt","wordforms":[],"text":"(sl) minderårig ännu ej sexuellt lovlig person (under 15 år).
","jfr":[]} {"baseform":"förbjuden zon","wordforms":[],"text":"se zon.
","jfr":[]} {"baseform":"förbjudna","wordforms":["synd."],"text":"(euf) att göra det förbjudna med någon; om ett olovligt och/eller syndigt samlag. Se även synd.
","jfr":["synd"]} {"baseform":"förbländad","wordforms":[],"text":"(dial o svr) förbasad*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"förbålt","wordforms":[],"text":"(euf) förbannat*.
","jfr":[]} {"baseform":"förbövla","wordforms":[],"text":"(svr) jämför under bövlar. \" Är det inte vackert?! Det är, förböfla mig, så vackert, att jag kan gråta sjelf deråt.\" (Fredrika Bremer: Syskonlif 1-2. Nya teckningar utur hvardagslifvet 8. Sthlm 1848)
","jfr":[]} {"baseform":"fördârvat","wordforms":["fördærvat"],"text":"(euf) förbaskat i Jämland. Enligt min jämtländske sagesman (f 1929) använt än idag.
","jfr":[]} {"baseform":"fördelardosa","wordforms":[],"text":"se dosa.
","jfr":[]} {"baseform":"fördervfade uslingar","wordforms":[],"text":"(so) homosexuella, enligt läkaren och professorn Seved Ribbing (1845—1921) medan hans samtida kollega Anton Nyström (1842—1931) hade en mer tolerant inställning till fenomenet och talade om \"missförstådda existenser”.
","jfr":[]} {"baseform":"fördjävla","wordforms":[],"text":"(svr) förstärkt djävla. \"... och när sergeanten förde koppen till läppen, brände han sig så fördjävlat, att han ropade: 'Det var fan'!\" (Almqvist 1839/1976)
","jfr":[]} {"baseform":"fördrivat","wordforms":[],"text":"(dial) förbajad*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"fördärv","wordforms":[],"text":"(euf) förfall, dekadans, moralisk upplösning. Uttrycket hämtat ur Elin Wägners roman Pennskaftet, när Pennskaftet, eller Barbro som hon egentligen heter, och hennes kärlek arkitekten flirtar med varandra. Då undrar Pennskaften: \"Vill ni inviga mig i fördärvets första grunder.\"
","jfr":[]} {"baseform":"fördöma","wordforms":[],"text":"(fsv) fordöma, medelnordtyska vordomen. Söderwall (1886) har fordöma i svordom och \" han badh sik gudh fordöma liff oc siell\". (Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming 1865—1868.)
","jfr":[]} {"baseform":"fördömd","wordforms":[],"text":"(so) fornsvenska fördömder. Enligt SO \"Hist.: sedan 1476\". Förstärkningsord när man uttrycker sitt (o)gillande i uttryck som \"fördömt bra gjort\" och \"din fördömda usling\".
","jfr":[]} {"baseform":"förehjulsko","wordforms":[],"text":"(dial) I Jämtland säger man om den kvinna som är ovanligt tjock under havandeskapet att hon ”ä söm de väschtä föräjuschku”; hon är som den värsta förehjulsko. Hjulsko är en halvmåneformad träkloss i bromsanordning. Uppgift från Byrman (1989). Men min jämtländske sagesman (f 1929) menar att då ku betyder ko på jämtska är väl förehjulsko närmast att ses som en missbildning av förjulsko. Uttrycket tung som en förjulsko återfinns, enligt samma källa, bl a i Pelle Molins (1864—1896) ”Kams”.
","jfr":[]} {"baseform":"förena","wordforms":["förena sig till en","förening","köttslig förening"],"text":"(euf) förena; \"hist.: sedan 1541\" (NEO). Förena sig synonym till kopulera i Ord för Ord (1983) och förening flitigt använt i äldre litteratur, inte minst då i ämnet sexualkunskap. ”En värdig far, som har gossens förtroende, som denne ser upp till, och som själf kan se sin gosse i ansiktet utan att rodna af skam, han kan låta honom få veta, att genom far och mor i deras innerligaste, djupaste förening har han blifvit till. Han är ett uttryck för fars och mors väsen tillsammantagna.” (Kleveness 1902)
\nI Handledning i sexualkunskap för lärare i folkskolor från 1945 ges rådet att ”eleven skall i den åldern naturligtvis inte påbörja det intima samliv (Här förutsättes, att läraren för klassen påpekar, att intimt samliv = könsumgänge eller den kroppsliga föreningen mellan man och kvinna. Under lektionens fortsättning bör om möjligt uttrycket intimt samliv användas.) som endast hör de vuxnas liv till.” ”Men vi visste, att vi hade blott en halvtimme på oss, och detta drev oss till en ögonblicklig förening.” (Casanova 1936/1700-t)
\nÄven köttslig förening som hos Hegar (1895) vilken talar om ”parningsdrift” som ”yttrar sig i längtan efter köttslig förening med en person tillhörande det andra könet”. Och, menar Hegar, som nu citerar Buddha: \"denna drift är hvassare än den krok, hvarmed man tämjer vilda elefanter; den är hetare än eld, den är såsom en pil, hvilken tränger in i människans själ”. Brunner (2002) har konjugal (av latin conjugalis; äktenskaplig) förening: ”Det hörer till historiens sanning att här anmärka att konungens manliga lem hade en så trång förhud att den ej gick över, vilket jag själv inkrupen mellan kungaparet undersökte, samt att drottningens födslolem var så liten att en fullkomlig konjugal förening inte utan sveda kunde ske.”
\nOckså förenas kroppsligen som i följande citat hämtat från Lars Bergquists; Swedenbergs drömbok (Norstedts Faktapocket 1988): \"Kejsarinnan och greven sammanvigs med stora festligheter och förenas kroppsligan (s 74)
\n","jfr":[]} {"baseform":"föreställning","wordforms":[],"text":"
(euf) samlag. ”Skådespelerskor ansågs föga mer än prostituerade uppvisade till allmän beskådan (’det var rutin att erbjuda en föreställning i sängen efter en föreställning på scenen’).” (Bodanis 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"förföra","wordforms":["förförare"],"text":"att locka, pressa, snärja eller övertala någon till en intim sexuell handling, som denne själv inte är beredd eller inställd på. Av medellågtyska vorvören (tyska verführen) med samma betydelse, egentligen föra vilse, föra bort. NEO har ”hist.: sedan 1550”. Swedberg (1720-t) har förförare, förförelse, förförer och förförisk. ”Att vara mor är ju något, men för att bli mor måste en förförelse gå förut. Låt oss därför skrapa av det fula ordet ’förförare’ något av dess orättvist påstänkta fläckar.” (Strindberg 1884—1885) \"En ogift kvinnas ära kränktes exempelvis om hon blev förförd av en man, och det kunde räcka med ett rykte för att hon som ärelös skulle få svårt att bli gift. (Bergenheim 2020) \"Ingen usel männska är lycklig, minst av alla förföraren som blev en gudlös niding när han nyss lägrade en vestal.\" (Juvenalis Fjärde satiren s 57) Jämför förleda. Falk (2011) har förförare (so) bedragare.
","jfr":[]} {"baseform":"förfördela","wordforms":[],"text":"(euf o åld) behandla orättvist och kränkande. NEO har ”Hist.: sedan 1545, av lågtyska vorvordelen; beröva ngn en fördel\". Det talas bl a i Selma Lagerlöfs ”Herr Arnes penningar” (1904) vars handling utspelar sig på 1400-talet om att en av männen ”har förfördelat en ung jungfru”.
","jfr":[]} {"baseform":"förförelse","wordforms":[],"text":"”det att locka till sexuellt umgänge.” (SO) som också har ”hist.: sedan 1519”. \"Rosenromanen, sammanfattar hon, handlar alldeles för mycket om 'köttets förförelse'.\" (Cullhed 2025 s 293) Se även förföra och under kött.
","jfr":[" kött"]} {"baseform":"förförerska","wordforms":[],"text":"kvinnlig förförare. \"Enligt församlingens åsikt var inte Kerstin den fala förförerska som Erik ville få henne till.\" (Lennartsson 1999) Se också förförare.
","jfr":["förföra"]} {"baseform":"förförisk","wordforms":[],"text":"om sexuellt tilldragande person. ”Hist.: sedan 1794.” (SO) \"Han lekte med den där supermachogrejen hela tiden. Det var det som var så extremt förföriskt med honom.\" (Kalmér 2022 s 22)
","jfr":[]} {"baseform":"förgiftad","wordforms":["vara"],"text":"(euf) vara med barn. ”Hon skakade på huvudet och sade att Martha var förgiftad. — Vad säger du? sade jag. — Var inte rädd, sade hon, hon är med barn. Här på trakten säger vi att man är förgiftad om man är med barn och ogift.” (Mitt erotiska liv I 1967) \" ' Nej, det går inte, för då kan jag bli förgiftad.' Barn har diffusa begrepp om hur man blir gravid och flickan trodde att jag var en uppenbar risk för att hon skulle bli förgiftad.\" (Kalmér 2024 s 282)
","jfr":[]} {"baseform":"förgripa sig","wordforms":[],"text":"att med våld ”förgripa sig på en kvinna”. Av lågtyska sik vorgripen med samma betydelse, egentligen ’gripa fel’. Enligt NEO ”hist.: sedan 1535”. ”Får jag komma över och förgripa mig på henne medan hon är medvetslös?” (Jameson 2005) \"Därtill menar Martin att Peter aldrig skulle ha kunnat 'förgripa sig' på Kristi brud.\" (Blomkvist 2019 s 356)
","jfr":[]} {"baseform":"förgrömmad","wordforms":[],"text":"(svr) i uttrycket förgrömmade unge! en lätt svordom som bl a används av pappan till Emil i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga (filmad 1971) när han ställde till bus. När Aftonbladet filmredaktion år 2005 publicerade en lista på de tio bästa svenska filmreplikerna genom tiderna var småländska förgrömmade unge en av dem.
","jfr":[]} {"baseform":"förgå sig","wordforms":[],"text":"(euf) om våldtäkt*. Om en hänsynslös och svårförlåtlig handling utförd med ord eller handgripligt våld. Efter fornsvenska forganga efter lågtyska vorgan med samma betydelse. ”Hist.: sedan 1740.” (SO) ”Det var drängen Larsson. Han förgick sig, mot Alva, ja.” (Lundkvist 1958)
","jfr":[]} {"baseform":"förhud","wordforms":[],"text":"(latin preputium*) hudveck som täcker ollonet på penis och klitoris. ”Hist.: sedan 1526.” (NEO) ” ...ty alle Hedningar hafwa oomskvren förhud: men hela Israels huus hafwer oomskvret hierta.” (Bib 1703, Jer 9:26). ”Janne sneglade åter på den nye och la förvånad märke till att dennes förhud var så lång att den hängde som en skrynklig snodd en decimeter nedanför ollonet.” (Wahl 2003) ”Förhuden hängde som en lös huva över det plommonstora ollonet.” (Delany 2009) \"De får ej visa tillrätta dem som har andra gudar att dyrka, leda till brunnen andra än dem som gjort av med sin förhud.\" (Juvenalis Fjortonde satiren s 196)
\n","jfr":[]} {"baseform":"förhållande","wordforms":[],"text":"
(euf) ”ha ett (kärleks) förhållande* med någon” eller ”stå i (kärleks)förhållande till någon”; vara intim med någon. ”Hist.: sedan 1800”. (NEO) ”Vid denna tidpunkt [konfirmationsåldern], åtminstone böra föräldrarna, huru svårt och motbjudande det än kan kännas, lämna en förklaring af hela könsförhållandet, om de icke redan förut funnit sig nödsakade att göra detta meddelande.” (Kleveness 1902) ”Det gällde dels beskyllningar som nr 14 Märta Eklund och nr 107 Anna Pettersson gjort mot förmannen maskinisten Olsson, att denne skulle stått i otillåtet förhållande till dem...” (Dahlgren 2013) \"Brevbärare Lidholm hade talat med ett flertal personer om stadsfiskalens promenader och möten och samtliga hade varit av den uppfattningen, att ett s.k. förhållande fanns mellan dem.\" (Stadsfiskalen i Österköping ur Moberg 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"förkläde","wordforms":[],"text":"(åld) i Tensta i Uppland kunde det heta, hos Byrman (1989), ”hon har någe under förklä hon”; hon var gravid, som enligt sagesmannen var ”grövre språk, 1880—1900”. I en engelsk eufemism (fr 1940-t) heter det wear one’s apron high (bära sitt förkläde högt); om att vara havande. \"Ta en kvinna under förklädet”; tafsa* oanständigt på en kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"förkränka","wordforms":[],"text":"(åld) ’coire*’ hos Spegel (1712). Kränka; förödmjuka, såra, vanhedra. \"En dräng och en piga tjänte tillsammans förledet år i Lenhovda Prästgård, drängen förkränkte pigan och [hon] vart havande.\" (Lennartsson 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"förkör","wordforms":[],"text":"se försats.
","jfr":[]} {"baseform":"förleda","wordforms":[],"text":"fornsvenska forledha egentligen leda vilse av lågtyskas vorleden med samma betydelse. ”Hist.: sedan 1520-talet.” (SO) Locka (någon) till (visst) felaktigt beteende. Synonym förföra*. ”Roen er, felet fördöljen likväl med försynt manövrering: aldrig skryta du bör, att du en flicka förlett.” (Ovidius 1925)
","jfr":[]} {"baseform":"förlibt","wordforms":[],"text":"(lmo) förälskad. Tyskan har verliebt. ”Då jag passerade några veckor av juli och augusti i Falun hos min bror på Korsgården, blev jag förlibt i en piga, som var där på höbärgning.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"förlovad","wordforms":[],"text":"(euf) ”hon är inbördes förlovad”, där inbördes står för inombords. Detta uttryck använde, enligt sagesmannen (f 1894), kvinnorna i Mortorp, Småland, om sig själva när de var havande. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"förlåt","wordforms":[],"text":"(euf) förlåt jag måste gå hem å ... Främst om kvinnlig onani.
","jfr":[]} {"baseform":"förlösa","wordforms":[],"text":"(euf) 1 runka, onanera. ”De tog ett vackert adjö, varpå han körde bort till Liatorps församlingshem och förlöste sig själv, under det att han tänkte på henne.” (Ekroth 2012) 2 föda (barn). \"Månaden därpå, den 25 augusti (1782 min anm BgD), blev drottningen förlöst med en prins.\" (Brunner 2020 s 308) 3 förlösa chokladjesus (lmo) bajsa, skita.
","jfr":[]} {"baseform":"förmåga","wordforms":[],"text":"(euf) potens*. \"Jag var till den grad på mitt kåta humör att jag inte kunde lugna mig, och tog en liten flicka med mig in på en gård; men min förmåga svek mig. Därför gick jag hem, besluten att undvika gatornas usla liderlighet*.\" (Boswell 1951)
","jfr":[]} {"baseform":"förmögenhet","wordforms":[],"text":"(euf) 1 fitta i sitta på en förmögenhet; om kvinnor i allmänhet och prostituerade i synnerhet. ”Va’ ska en stackars fattig flicka göra — på en förmögenhet hon sitter — om öppna fittan lite då och då hon bara gitter, blir chefen nöjd och hon försörjd.” (Bordellmammas visor) 2 kuk. ”...och retades med farbror Jimmy vars mage blev större och större. ’Hur står det till med förmögenheten?’ frågade de och fick alltid samma svar. ’Jag vet inte, jag har inte sett den sedan Lausanneöverenskommelsen efter första världskriget.’ Det tog mig en tid att förstå att förmögenhet var ett annat namn på könet.” (Kallifatides 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"förnedra","wordforms":[],"text":"Swedberg (1720-t) har deprimo; förnedra, förtrycka med exemplet ”förnedra ena qwinno”. ”Om du sedan hafwer icke lust till henne, så skall du låta henne fara, hwart hon vill, och icke sälja henne för penningar eller försätta henne; derföre att du hafwer förnedrat henne.” (5 Mos 2021:14, Bib 1703) \"Då grep fadern in, upprörd över att Anders hade 'förkränkt och förnedrat' hans dotter, som han uttryckte saken.\" (Västerbro 2025 s 213)
","jfr":[]} {"baseform":"förnöjelse","wordforms":[],"text":"(euf) 1 ett glädjefullt och tillfredsställande samlag, dock inte alltid för båda parter som följande citat visar. \"Jag vaknade då han kom åt mig, hotade skrika men han överväldigade mig med caresser och löften och bad mig vara förnuftig. Ja, han fick sin förnöjelse.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 förnöjelselemmar (åld) könsorgan. ”Och när denna semen* börjar flyta, börjar ock håren om förnöjelselemmarne at wäxa...” (Linné 1979/1700-t) \"Så står 1700-talets 'förnöjelselemmar' och 'älskog' i skarp kontrast till kommande seklets 'kopulationsverktyg' och 'fortplantningsakt'.\" (Lennartsson 2019 s 269) Se även under lem.
","jfr":["lem"]} {"baseform":"förortsmadrass","wordforms":[],"text":"(sl) lättillgänglig flicka/ kvinna från förorten.
","jfr":[]} {"baseform":"förortssvenska","wordforms":["förortsslang"],"text":"(nyo) enligt NyS:”den svenska som är uppblandad av och påverkad av de olika språk som talas i förorter med stor andel invandrare eller barn till invandrare”. NyS jämför med blattesvenska, miljonsvenska, multietniskt ungdomsspråk, shobresvenska. Till detta kan också läggas ortensspråk. Inom språkvetenskapen sammanfattas dessa språkyttringar i begreppet multietniskt ungdomsspråk.
","jfr":[]} {"baseform":"förpik","wordforms":[],"text":"(sl) länsa förpiken; pissa. Förpik; ruff, liten hytt.
","jfr":[]} {"baseform":"förrådsrum","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. ”Ännu en gång framlockade jag ur min kära lilla väninna de doftande skatterna från hennes heliga förrådsrum.” (Swinburne 1983/ca1900) Se vidare rum (1).
","jfr":[]} {"baseform":"förrätt","wordforms":[],"text":"(euf) förspelsstadiet vid samlag: huvudrätt är då samlaget och efterspelet benämns efterrätt. ”Det var förrätterna, det. Nu kommer vi till själva steken, och det ska jag säga dig, min grevinna, att jag har stor aptit att stilla. Skall jag ej gå hungrig från ditt bord, är det bäst du bjuder till efter bästa förmåga.” (Björkman, Kärlek 14/1970)
","jfr":[]} {"baseform":"förrättning","wordforms":[],"text":"(euf) syssla, verksamhet. Norsk slang har ordne sine forretninger om toalettbesök.
","jfr":[]} {"baseform":"förrättningscontainer","wordforms":[],"text":"se verrichtungsbox.
","jfr":[]} {"baseform":"försats","wordforms":["kåtolja"],"text":"ett genomskinligt slem som utsöndras från cowpers körtlar* som är två körtlar hos mannen belägna på varsin sida av och nedanför prostata. Uppkallade efter den engelske anatomen och kirurgen William Cowper (1666—1709). Körtlarna är ca 1 cm i diameter och mynnar ut i urinröret. Vid sexuell stimulering avsöndrar körtlarna ett färglöst, basiskt sekret som underlättar för sperman att komma ut. Precis som i fallet med den kvinnliga motsvarigheten, Bartholins körtlar*, fungerar försatsen även smörjande vid samlag. ”Munnen fylls av smak. Där finns salt och metall. Och en droppe försats på tungspetsen som påminner honom om saltad fisk.” (Het. En antologi 2012) Se även kåtolja.
","jfr":["kåtolja"]} {"baseform":"försiktighetsartiklar","wordforms":[],"text":"se preventivmedel.
","jfr":[]} {"baseform":"försmädare","wordforms":[],"text":"(åld) enligt Swedberg (1720-t) anklagare, baktalare. ”Herre Gud fader och mins lifs Herre, lät mig icke råka ibland försmädare, och lät mig icke ibland dem förderfwas.” (Syr 23:1, Bib 1703)
","jfr":[]} {"baseform":"förspel","wordforms":[],"text":"”hist.: sedan 1684”. (NEO) Det sexuella förspelet borde vara så som det beskrivs hos Brandt (1993): ”I kärlekens språk betyder förspel alla de erotiska lekar som man har före samlaget. Ett spännande, varierat och fantasifullt förspel kan mycket väl i sig utgöra en hel symfoni. Du kan spela med händer, kropp och hjärta och undvika samlag och munsex. [...] Det är i kärlekssymfonins förspel som man har möjlighet att utveckla sin erotiska fantasi och nyfikenhet.” Istället är det oftast så att förspelet inskränker sig till att mannen hjälper till med disken.
\n”Termen ’förspel’ är mycket egendomlig. Vad är förspel? För att jag skall kunna få orgasm måste samlaget föregås av förspel. Men jag tycker inte om ordet. Det får det hela att låta mer underordnat än det är. Men det har blivit ett allmänt känt faktum att ’förspel’ är ett samlingsnamn för all den stimulering som ’föregår’ samlaget. När kvinnor onanerar förekommer i de flesta fall inget nämnvärt ’förspel’. Varför är då ’förspel’ så nödvändigt före samlag? Av allt att döma beror det på att samlag erbjuder kvinnan så litet av verklig effektiv stimulering. Termen ’förspel’ implicerar att något måste följa efter, men det är i själva verket inget som säger att de aktiviteter vi vanligen inbegriper i uttrycket måste följas av någonting alls.” (Hite 1977) ”Han tror att förspelet är en artighet, ungefär som att öppna dörren.” (Hite 1977) Den amerikanske sexualforskaren Alfred Kinsey (1894—1956) visar i sina undersökningar (se litt.fört) att en tredjedel av alla gifta par ägnade sig åt förspel i genomsnitt 4—10 minuter. För 20 % varade förspelet mer än 30 min. De viktigaste ingredienserna i förspelet var kyssar, beröring av bröst och stimulering av könsorganen som mer än 9 av 10 par ägnade sig åt.
","jfr":[]} {"baseform":"första gräspippardagen","wordforms":[],"text":"(sl) Kristi himmelfärdsdag. Premiär för utomhusknull.
","jfr":[]} {"baseform":"första gången","wordforms":[],"text":"i sexuellt sammanhang är ofta en plåga för båda parter. För kvinnan gör det ont och mannen får inte till det. Ändå idealiseras ofta detta tillstånd, inte minst skönlitterärt, som i Mårten Edlunds roman Tag vad du vill ha... från 1944: ”Sen mötte hon honom villigt och skrek till, ett litet gällt kort skrik. ’Det gjorde ont i alla fall’, sa hon efteråt nästan triumferande. ’Alldeles lagom ont’.” Nästa citat, hämtat ur samma roman, visar på ett för mannen påstått ideal- och drömtillstånd, nämligen det att vara först på plan: ”Hon vaknade upp i hans armar och deras kyssar regnade som småsten i vattnet och han famnade henne och fann att hon var en ännu inte trampad pärla, ett sto som ännu ingen ridit före honom.”
","jfr":[]} {"baseform":"första kvällen samlag","wordforms":[],"text":"se one-night stand.
","jfr":[]} {"baseform":"förstamajdemonstrationen","wordforms":[],"text":"se under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"förstlingsfrukter","wordforms":[],"text":"(sym) oskuldens frukter. ”Den skälmen till abbot fick mina förstlingsfrukter och det första sprut jag släppte ifrån mig var i hans mun.” (de Sade 2005/1785) ”Blodet flöt emellertid redan, förstlingsfrukterna var skördade.” (de Sade 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"förstoppning","wordforms":["obstipation."],"text":"(sym) trög avföring. Av medellågtyska verstoppen; täppa till. Jämför tyska Verstopfung med samma betydelse. ”Hist.: sedan 1578.” (SO) Se även obstipation.
","jfr":["Verstopfung","obstipation"]} {"baseform":"förstora","wordforms":["förstoring","apparat"],"text":"(lmo) 1 havande, gravid. \"Läste för ett halvsekel sedan bok med gamla vitsar. Kringresande fotograf vid sekelskiftet kom till en stuga. Frågade mor om hon önskade några förstoringar. Hon svarade argt 'Han kan dra så långt vägen räcker. Jag har redan blivit förstorad åtta gånger'.\" (Hallänning född 1945) 2 förstoring; ståkuk. \"Frun trodde nog att mannen hade en förstoringsapparat. Ordet multiplikation kan utnyttjas på motsvarande sätt.\" (Filmaren Göran H I Johansson, Lund)) Se även apparat.
","jfr":["apparat"]} {"baseform":"förstuga","wordforms":[],"text":"(sym) vulva*. ”Sedan jag putsat hans bajonett så länge att jag tyckte att den var blank nog och han med fingrarna sopat rent i min förstuga, lät han mig rida honom.” (Salten 2009) Jämför hall.
","jfr":["hall"]} {"baseform":"förstugebrunst","wordforms":[],"text":"(lmo) från franska entrecote.
","jfr":[]} {"baseform":"förstyvelse","wordforms":[],"text":"(lmo) från norskan erektion, stånd.
","jfr":[]} {"baseform":"försvunnen","wordforms":[],"text":"i samband med skällsord. Enligt Rådstugubalken i Magnus Erikssons stadslag, utarbetad under åren 1349—1357, var det straffbart att använda förolämpande ord och invektiv. Straffet var böter och kunde man inte betala så utdömdes kroppsstraff vid skampålen och ibland även förvisning från staden. Ett av dessa förolämpande ord var försvunnen, här i betydelsen överbevisad, om detta ord förekom i samband med orden tjuv, mördare, lögnare, skökoson, mordbrännare, son av hynda, träl, slav, horkona eller sköka (gällde bara i samband med ärbara kvinnor), samt trollpacka eller förgörerska. Domen blev mildare om ordet försvunnen i betydelsen överbevisad inte förekom.
","jfr":[]} {"baseform":"förtjänst","wordforms":[],"text":"(sl) gå på förtjänst; prostituera sig.
","jfr":[]} {"baseform":"förto","wordforms":[],"text":"(rom) lätt svordom ”anamma*.” (Ulrich 1912)
","jfr":[]} {"baseform":"förtret","wordforms":["göra"],"text":"(euf) tillfälligt, förargligt obehag. Enligt följande citat från Kirkkunen (1906) en omskrivning för att onanera. ”En af vår hufvudstads folkskollärare skrifver 1902 följande: ”Då jag interimistiskt skötte två lägre klasser i — skola, fäste jag med förvåning ordinarie lärarens uppmärksamhet vid en 9-årig gosses råa och motbjudande utseende och uppförande. Jag fick då af denne lärare höra, att gossen för honom öppenhjärtigt berättat, att han hade på bergen ’gjort förtret’ åt små flickor. Och till min sorg kom jag underfund med att han var onanist.”
","jfr":[]} {"baseform":"förtyvingen","wordforms":[],"text":"(svr) från Östergötland. Fy sjutton. Se sjutton.
","jfr":[]} {"baseform":"förvärmare","wordforms":[],"text":"(sl) förspel* till knull. En ofta sorgligt försummad ingrediens i knullupplevelsen, inte minst då från mannens sida, och som kan inskränka sig till att han frågar partnern om hon är vaken.
","jfr":[]} {"baseform":"förälska sig","wordforms":[],"text":"bli kär i någon/något. Troligen från tyska sich verlieben. ”Hist.: sedan 1734.” (SO) Se även under älska.
","jfr":["älska"]} {"baseform":"föräta sig","wordforms":[],"text":"(euf) i Småland (Vissefjärda) säger man om en havande kvinna att ”hon har förätit sej på de nya kaschurerna”. Sagesmannen (f 1888) berättar att kaschurer var den enda potatissort som odlades på orten under 1890-talet och att det också är från den tiden uttrycket härstammar. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"föröka sig","wordforms":[],"text":"(euf) ha samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"förökelse","wordforms":[],"text":"(euf) hon väntar förökelse; om den som väntar barn. Se även påökt och tillökning.
","jfr":["tillökning","påökt"]} {"baseform":"fötter","wordforms":["ben,"],"text":"(euf) penis i ”mellan fötterna” som hos Eriksson (1988) från 1600-talets Stockholm: ”Soldaterna har funnit lätta blånader på axel, buk och rygg, samt, som någon med en diskret omskrivning antyder, ”mellan fötterna”. Ett kvinnligt vittne går mer rakt på sak, dock fortfarande med en lätt omskrivning. ’Hans hela kråpp var blå och sullen öfuer brystet och armarne, och hans hemlig ting var stort uppsullet’.” Lina Sjöberg (2014) menar att ”ordet för ’fötter’ på hebreiska är den absolut vanligaste eufemismen för det manliga könsorganet, medan en sådan dubbeltydig referens saknas i svenskan.” Se även ben, fot och hemlig ting.
","jfr":["hemlig ting","ben,","fot "]} {"baseform":"G","wordforms":[],"text":"(sl) 1 homosexuell. Troligen efter gay*. 2 få G; få stånd. På G; på gång. 3 g-string*.
","jfr":[]} {"baseform":"G III:a","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell servitör.
","jfr":[]} {"baseform":"GA7BA","wordforms":["G7"],"text":"(för sl) arabiska för hora.
","jfr":[]} {"baseform":"gaand","wordforms":[],"text":"(hind) arsle, röv.
","jfr":[]} {"baseform":"gaba","wordforms":["gahba","gahbe"],"text":"(so) hora, slampig, lättillgänglig tjej.
","jfr":[]} {"baseform":"Gabriella","wordforms":[],"text":"(smn) hora, prostituerad. ”Ett annat kraftcentrum i dessa kvarter var Gabriellas bordell. [...] Namnet Gabriella var så ovanligt att det till slut kom att bli synonymt med hora. Hora var hon men en oortodox sådan. Till att börja med införde hon systemet med olika taxor för olika tjänster, från enkel runkning till gruppsex. För förstagångskunder erbjöd hon en viss rabatt, ju yngre desto större.” (Kallifatides 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"gadd","wordforms":[],"text":"(sym) kuk, stickorgan. Besläktad med latin hasta; spjut. Fornsvenska gaddr, germanskt ord t ex engelska gad; pik, kil. ”De sade ingenting mera om saken, ty Lisette drog sin älskade intill sig och förde hans gadd in i blomman som var färdig att ta emot det där ni vet.” (Walker 1966) ”Cupidon hade häftigt stånd och placerade således sin lilla gadd mellan låren på Rosette, som gick med på det med den fullständiga oskuldens hela renhet.” (de Sade 2005/1785) Dansk slang har gaj, enligt Bom (1950) ”jysk for ’gad’.”
","jfr":[]} {"baseform":"gadda","wordforms":[],"text":"(dial) ”öppna och sluta könsorganet efter urinering (om sto)” (OFVG) Se även blixtra.
","jfr":["blixtra"]} {"baseform":"gag ball","wordforms":["ball gag"],"text":"(sl) även ball gag. En bolliknande stajlad munkavle (gag) som används vid S/M*-lekar. En läderrem med en (plast) boll som stoppas in i munnen. Uppgift från Olle Waller (Fråga Olle) och Peter Isotalo och Peter ger exempel från våldtäktsscenen i filmen Pulp Fiction, där Ving Rhames förses med en röd gag ball. Munkavlen gör det möjligt att andas men inte tala. ”Han hann se Olas inte alltför skrämmande stånd just innan han blev försedd med ögonbindel, gag ball och öronproppar.” (Otrohet i Närstrid Vanessa 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"gagga","wordforms":["gagga suc","gaggish"],"text":"(sl) prata strunt, snacka skit.
","jfr":[]} {"baseform":"gagglan","wordforms":[],"text":"(sl) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"gaj","wordforms":[],"text":"se gay.
","jfr":[]} {"baseform":"GAK","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Går Att Knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"galant","wordforms":["galant dam","galant man"],"text":"(euf) 1 prostituerad. Av franska galant; artig, ridderlig, av italienska och spanska galante med samma betydelse. Synonymer flörtig, ridderlig. Dalnäs (2014) har, under uppslagsordet lots, ”som visar vägen till hamnkvarterens galanta damer”. \"Hälsoriskerna vid besök hos 'galanta damer' var större än vid besök i 'ordentliga bordeller', hävdade Wistrand.\" (Lennartsson 2019 s 199) \"Lakejen betraktade mig näsvist, som om han trodde mig vara ute i galanta ärenden, men svarade till slut.\" (Burman 2021 s 113) Även galant man (åld) en som ägnar sig åt nöjen. Jämför dam (1). 2 galant (euf) älskare. ”... en tjuguårig änka som med förställda tårar tillsmickrat sig ett stort testamente av sin döende gubbe och nu delar detsamma med en gammal galant.” (Wallenberg 1781/1960) \"Fruen hurtig och kåt, hade galanter, besynnerligen en bancocommissarius.\" (Linné [1700-t] 2022 s 166) 3 Thorén (2015) har galant dam; ”venerisk* sjukdom”.
","jfr":["dam","galant"]} {"baseform":"galatippen","wordforms":["galaknappen","galatappen","galatuppen","tipp","tapp "],"text":"(no sl) klitoris. Se även tipp, tapp och knapp.
","jfr":[" knapp","tipp, tapp "]} {"baseform":"galder","wordforms":["gall"],"text":"(fsv) sv dial gall, isl geldr; ofruktsam. Se även gall.
","jfr":["gall"]} {"baseform":"galeja","wordforms":[],"text":"(åld so) skrälle. ”Skynda dig Lotta och väggarna fäja,/ Rör föttren din gamla Galeja.\" (Bellman F E nr 73)
","jfr":[]} {"baseform":"galet","wordforms":[],"text":"(euf) ordet finns i flera uttyck för oönskat havandeskap. Enligt Byrman (1989) talar man i Småland om att ”det har gått galet för dem/honom/henne”. Också från Småland finns uttrycket gå på galen; gå galet att av misstag bli med barn. På Öland koncentrerar man sig på kvinnan i ”hon har ställt det galet för sig”. Och i Jämtland kan det heta att ”det gick galet i sängvalsen”.
","jfr":[]} {"baseform":"galge","wordforms":[],"text":"(sym) könsorgan. ”Sedan hon sagt det hängde den fromma patern upp henne på sin galge.” (Aretino 2008) Och från samma källa: ”Förbrytaren blev frigiven och fick hänga sig på slinkans galge.”
","jfr":[]} {"baseform":"galgning","wordforms":[],"text":"(sl) ett fenomen som går ut på att köra upp en galge eller annat föremål (t ex flaska) i analöppningen på offret. Ordet hört första gången i tv:s lokala nyhetsprogram ABC (6/12-2002) där det berättas att fyra 15-åriga killar, som utsatt tre pojkar på 13 och 14 år för sexuella övergrepp på ett fotbollsläger med AIK sommaren 2002, åtalats för våldtäkt och olaga hot vid Solna tingsrätt. Den ena åtalade pojkens försvarare menar att det rör sig om en s k nollning (invigningsrit för nytillkomna medlemmar i t ex idrottsklubb) och avfärdar våldtäktsanklagelserna eftersom galgen och petflaskan, enligt hans klient, enbart fördes in mellan skinkorna på offren.
","jfr":[]} {"baseform":"galjon","wordforms":["gallion"],"text":"(åld) avträde, dass. Galjon eller gallion kommer, enligt NEO, från ”galion; spanskt fartyg avsett för transporter till kolonier i Amerika” och är \"hist.: sedan 1629”. Wallenberg (1781/1960) har ”utbyggnad med manskapets avträden”. Och från samma källa: ”Jag visade det svinet till gallion och gick bort, hämtande av det äventyret den moralen, att det är lika så osäkert gömma en hemlighet uti ett par vidbyxor, som uti en fruntimmersbarm.”
","jfr":[]} {"baseform":"gall","wordforms":[],"text":"(åld) ofruktsam. Fornsvenska galder, danska gold. ”Hist.: sedan 1420 (Bonaventuras Betraktelser).” (SO) Enligt Schön (1996) ”ett nedsättande ord för ofruktsam”. Detta i en tid när det ansågs som en skam att inte få barn. Felet var kvinnans eftersom ”det där ettre som mannen kom med, det var minsann alltför grobart”. Ibland kunde dock mannen få skulden, då han inte var ”fröen”. \"Länge rörde det mig knappast att jag tycktes gall, men plötsligt kom trängtan efter barn över mig.\" (Burman 2021 s 175) Se under frö.
","jfr":[]} {"baseform":"galla","wordforms":[],"text":"(sl) lösaktig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"gallerier","wordforms":[],"text":"(euf) Wallenberg (1781/1960) har ”utbyggnader med plats för befälets avträden”. Vidare från samma källa: ”Om jag inte försatt mig att vara fin och ärbar, skulle jag beskriva huru vännerna lossade ballasten och armbågsstöttes i galleridörrarna.” ”Förr fanns officerarnas avträden i galleriet (the gallery), en rikt ornamenterad utbyggnad på låringen eller längst akterut. Manskapet hade däremot sina avträden i de rundhus* som fanns på vardera bogen.” (Dalnäs 2014)
","jfr":[]} {"baseform":"gallget","wordforms":["gall "],"text":"(so) \"gift, halvgammalt fruntimmer som ej kan få barn.\" (OFVG) Se även gall och get.
","jfr":["gall "," get"]} {"baseform":"gallion","wordforms":[],"text":"(åld) Wallenberg (1781/1960) har ”utbyggnad med manskapets avträden”. Gal(l)ion är annars ett slags spanskt stort krigs- eller handelsfartyg. Följande citat är från Wallenberg: ”Jag visade det svinet till gallion och gick bort, hämtande av det äventyret den moralen, att det är lika så osäkett gömma en hemlighet uti ett par vidbyxor, som uti en fruntimmersbarm.”
","jfr":[]} {"baseform":"gallröjta","wordforms":[],"text":"(dial) om prostituerad ”i lokalt språkbruk”, enligt Prostitution (1981), utan närmare förklaring.
","jfr":[]} {"baseform":"gallso","wordforms":[],"text":"(dial) i Skåne om ofruktsam* sugga.
","jfr":[]} {"baseform":"galna gubbsjukan","wordforms":[],"text":"(sl) om äldre män som springer på porrklubb eller jagar efter unga tjejer. Nyordsboken (2000) har ordet belagt sedan 1996. Efter mönster från galna kosjukan egentligen BSE (bovine spongiform encephalopathy) hjärnsjukdom hos nötkreatur. Se även gubbe (4).
","jfr":["gubbe"]} {"baseform":"galna masken","wordforms":[],"text":"(för sl) kuken. Jämför mask.
","jfr":["mask"]} {"baseform":"galoppera","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. 2 ”det galopperar (springer) för någon”; någon får orgasm, utlösning. Rida eller springa i galopp. Ordet är besläktat med löpa.
","jfr":[]} {"baseform":"galosch","wordforms":[],"text":"1 (sl) kondom. Enklare yttersko oftast av gummi som skyddar mot väta. 2 tungkyss i franskans une galosche. En tungkyss har ett liknande smakande ljud som det galoschen får i kontakt med t ex en våt trottoar. Franskans galocher; hångla var ett ord som man talade tyst om ända fram till 2013, då ordet godkändes av ordboken Le Petit Robert. Som artikelförfattaren Daniel Björk, i artikeln Hånglets huvudstad (SvD 25 sept 2016), påpekar så har galoscher \"redan nu fått en negativ vibb, för vem vill tungkyssas på ett sätt som låter som en smackande galosch?\"
","jfr":[]} {"baseform":"galoschfitta","wordforms":[],"text":"(sym) ”mycket stor svullen och kåt fitta.” (åldre man, Gävle) Se vidare galosch.
","jfr":[]} {"baseform":"galpa","wordforms":[],"text":"(dial) kräkas enligt BOL.
","jfr":[]} {"baseform":"galtkoddar","wordforms":[],"text":"(sk) brudbröd. Namnet efter att svinen bökade upp och åt de koddliknande rotknölarna. Se kodde.
","jfr":[]} {"baseform":"galtkuk","wordforms":[],"text":"(sl) korkskruv. Galten har en korkskruvsliknande lem. Se vidare under djur, så gör.
","jfr":[]} {"baseform":"galtmige","wordforms":[],"text":"(dial) galtpenis. ”Vid slakt hängdes den upp med en tyngd, den blev då sträckt och sedan gned man bort allt fett, den blev mycket stark och kunde användas på flera sätt.” (OFVG). Se också mige.
","jfr":["mige"]} {"baseform":"gamahuche","wordforms":[],"text":"(eng sl) kan stå både som substantiv och verb. Ordet som kommer från franskans gamahucher står för oral sexuell stimulans, speciellt då cunnilingus. Se oral och cunnilingus.
","jfr":[]} {"baseform":"gambiaskalle","wordforms":[],"text":"(sl) negerboll. Se neger (3).
","jfr":[]} {"baseform":"gambler","wordforms":[],"text":"(sl) från engelska gambler; spelare. ”Är ni ’gamblers’ eller ’safers’ vad det gäller kärlek? Alltså hoppar ni rakt in i situationer helt orädda eller tar ni det säkra före det osäkra?” (Sex är jätteviktigt i VR 1/2007)
","jfr":[]} {"baseform":"game over","wordforms":[],"text":"(sl) från engelskan ”spelet är slut”. Betyder att någon dött.
","jfr":[]} {"baseform":"gamegirl","wordforms":["spela"],"text":"(sl) runka, onanera. Game Girl är ett flickorienterat Game Boy spel som kom 1992.
","jfr":[]} {"baseform":"gamernacke","wordforms":[],"text":"(sl) kallas en missformad nacke som är så böjd att ägaren kan utöva oralsex på sig själv.
","jfr":[]} {"baseform":"gamet","wordforms":[],"text":"(nylatin) gameta av grekiska gametes; make och gamete; maka till gamos; bröllop, könscell. Gameten är haploid, vilket innebär att den har enkel kromosomuppsättning och bara ett arvsanlag av varje slag, dvs den är antingen hanlig eller honlig. Den honliga kallas vanligen för äggcell och den hanliga spermatozoid, spermatozo* eller sädescell.
","jfr":[]} {"baseform":"gamla","wordforms":[],"text":"(euf) 1 mannens könsorgan. ”På mornarna sen när jag går ifrån henne så brukar hon alltid känna efter och hälsa på min gamla...” (Owe 85 år) 2 (no sl) kvinnligt könsorgan enligt Tryti (1985).
","jfr":[]} {"baseform":"Gamle","wordforms":["Gamle Erik","Gamlefar"],"text":"1 (dial) fan i svordom enligt OFS. \"Gamlefar svarade att han hette Djävulen och att han skulle gå till Gud Fader.\" (Folksagan i Sverige 3 s 149) Och från samma källa: \"Och så tog Gamle Erik den sjömannen.\" Engelskan har Old Nick, Old Harry, Old Poger och Old One för djävulen. Uppgift från Grose (1785). 2 (smn) gamle trofast; kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"gammalkärn","wordforms":[],"text":"(euf) gammalkarlen, djävulen. Detta enligt min jämtländske sagesman (f 1929) som har det från barndomen i norra Jämtland.
","jfr":[]} {"baseform":"gammalsjul","wordforms":[],"text":"(dial) den onde. Finns även i formerna gammalschul, gammelsjul och gammel sjul. Uppgift från ORB. \"Till vardags blev det många olika namn: Gamm-Sjul och Skam och Hornper och Gammel-Erker.\" (Folksagan i Sverige 2 s 411)
","jfr":[]} {"baseform":"Gammel-Erik","wordforms":["Gammel-Jerk","Gammel Erke"],"text":"folkliga noanamn på djävulen*. \"Det var noanamn, alltså namn som användes istället för det vanliga. Använde man det vanliga namnet kunde man locka djävulen till sig.\" (Gustavsson, P 2021 s 333) Andra noanamn på djävulen är Pocker, Skam, Den Onde och Horn-Per. Se respektive uppslagsord.
","jfr":[]} {"baseform":"gammelpiga","wordforms":["gammalpiga"],"text":"(fisv so) ogift kvinna, ungmö, nucka*.
","jfr":[]} {"baseform":"gammnucka","wordforms":[],"text":"(so) om sexuellt oattraktiv kvinna., gammal nucka*. Nedsättande om (halv)gammal ogift kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"gamoto","wordforms":[],"text":"(sl) fan också. Slangopedia.se har gamoto ”den grekiska motsvarigheten till fuck*”.
","jfr":[]} {"baseform":"ganad","wordforms":[],"text":"(arab) pimp*, hallick*.
","jfr":[]} {"baseform":"gandon","wordforms":[],"text":"Trost (1988) har ”rysk term för kondom”.
","jfr":[]} {"baseform":"gandoo","wordforms":[],"text":"(för sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"gangbang","wordforms":[],"text":"1 (sl) står för gruppvåldtäkt i engelsk slang sedan mitten av 1900-talet. Gäller både heterosexuella och homosexuella förhållanden. I Sverige kom ordet i mer allmänt bruk först mot slutet av 1900-talet och då i huvudsak i betydelsen att en kvinna är tillsammans med flera män utan att man därför kan tala om direkt våld. ”Analsex är legio. Liksom gruppsex och ’gangbang’, där kvinnan är ensam med många karlar. I den senare varianten är ’dubbelmacka’ obligatoriskt: Kvinnan har en manslem samtidigt i både vagina och anus och suger dessutom av de omkringstående männen. Men direkt tvång och våld är mycket ovanligt.” (Sexuellt nyfiken kvinna ofta i huvudrollen, SvD 13/11-1998)
\n”Gangbanga min tjej! Friska och välutrustade män, 20—50 år, här har ni chansen att knulla min tjej en hel kväll med analsex, ansiktssprut och dominans med mera.” (Fib/Aktuellt sexannons juli 2004) \"I den första var min sambo föremål för ett klassiskt gangbang: hon runkade, sög av och lät sig penetreras av ungefär femton män som utan brådska väntade på sin tur och använde kondom vid vaginala och anala penetrationer, ingen av dem sa ett ord.\" (Houellbecq 2019) 2 empatisk gangbang . Ordet fick större spridning i Sverige vid mitten av 2020-talet, men dök, enligt AI, upp redan 2019-2020 då sexpedagogen och författaren Marika Smith använde ordet i sin podcast Sex på riktigt och i sin bok Oskuld och Orgasm. En empatisk människa är medkännande, deltagande och omtänksam. Ordet kommer ursprungligen från grekiskans empatheia; Inlevelse, lidelse och har släktskap med tyskans Einfühlung; inkännande. Till skillnad från gängse gruppsex där det i regel är männen som tar för sig sexuellt och mer eller mindre våldför sig på kvinnan, är det i den empatiska gangbangen kvinnans gränser och lust som dominerar och hon som bestämmer upplägget och gränserna för gruppsexet. \"Killarna var oerhört lyhörda, så uppmärksamma på mig, min njutning och mina signaler, både verbala och icke-verbala. Förutom att den fysiska upplevelsen av så många händer, munnar och k*kar var helt fantastisk, var det så tryggt för mig att ge mig hän. Allt vi hade kommit överens om respekterades. Mycket tillfredsställande upplevelse.\" (Sara Hammarkrantz: Empatisk gruppsex fick Lovisa att tryggt ge sig hän med fem män.\" (SvD Idagsidan 8 april 2026) Se också gruppsex. 3 (data) om ett stort antal löst sammankopplade programmerare i ett försök att lägga till så många funktioner som möjligt till en produkt på så kort tid som möjligt. Även om flera hackers som hackar på samma program samtidigt.
","jfr":["gruppsex"]} {"baseform":"gantas","wordforms":[],"text":"(åld) ”hora, ställa sig otugtigt”. (Serenius 1757) Även skämta, roa sig. \" Om natten då den gode Man/ fick lust att gantas med sin Qwinna,... (Några rader ur Johan Gabriel Wervings 1600-tals dikt Historia. Ett längre avsnitt från dikten finns under uppslagsordet stock.) Swedberg (1720-t) har gantas med förklaringen pueriliter ludo; barnslig eller barnlek. Se även gantes.
","jfr":[]} {"baseform":"gante","wordforms":[],"text":"(sk dial) fåne, fjant, tok.
","jfr":[]} {"baseform":"gantes","wordforms":[],"text":"(dial) kela. ”...å när ja på hans uppmaning börja krååms (röra vid) å gantes me de stulna organet reste de sä hotfullt å glänste av njutningslystnad.” (Nikanor Teratologen, Fragment av surrogatpyret III, Tidningen Kulturen 34/2007) Roger Hansson i Järfälla påpekar att ”i Dalarna är ’gansä’ eller ’ganse’ alltjämt levande dialekt. Betydelsen är ’dass’.” Se också ganthus.
","jfr":[]} {"baseform":"ganthus","wordforms":["gantset"],"text":"(dial o åld) 1 skithus. I betydelsen avträde(shus) finns ordet upptaget både hos Swedberg (1720-t) samt Ihre (1766) och Rietz (1867). De båda senare placerar användningsområdet till norra Sverige. Rietz har också med gantset, som han menar är ett sammandrag av ganthuset och används i Dalarna. 2 bordell. SAOB anser att ordet ”möjl = isl gangtûn, feng gangtun i samma bet”. Man jämför även med bl a svenska gång och isländska gangr i samma användning. Gant; narr, och äldre nysvenska gantas; skämta (ofta med person av motsatt kön).
","jfr":[]} {"baseform":"Ganymedes","wordforms":[],"text":"grekisk kungason som Zeus förälskar sig i och tar med till Olympen, där han lever i evig ungdom som gudarnas munskänk. I äldre litteratur står ordet för den yngre, passiva partnern i ett homosexuellt förhållande. ”Ceremonin började med pojkarna, och Duclos, med bysten och skinkorna bara, armarna nakna ända till armbågen, använde hela sin skicklighet i konsten att runka var och en av dessa utsökta ganymeder i tur och ordning.” (de Sade 2005/1785) ”...genitalier flerläggare fullskaligheter formationer närheten ty vår chef ganymedens der Böse...” (Hammarén 2005) Ingers (1977) har ganymed; uppasserska, servitris, kypare och 1840-t. Latinet har catamitus, en förvrängning av grekiska ganymedes och beteckning för en passiv prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"gap","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Ingång, öppning, mun. ”Där jag låg gömd kunde jag se rätt in i hennes stora gap till fitta och det var faktiskt sant det grabbarna sagt — hon hade inga trosor på sig.” (Martin, Kärlek 12/1969) ”Ett vidöppet gap, skuggat av buskvegetationen, tycktes hon hålla fram som en tiggares skål för en allmosa.” (Cleland 1965/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"gara","wordforms":[],"text":"(somaliska) horunge, enligt slangopedia,se.
","jfr":[]} {"baseform":"gara upp","wordforms":[],"text":"(dial) i de blekingska ”han har garat upp henne” och ”hon är uppgarad”. Om att göra någon gravid eller att vara det. Ordet gara betyder bl a färdigbränna (lera), göra färdig. Detta enligt Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"garac","wordforms":[],"text":"(för sl) horunge. Slangopedia.se har ordet från Somalia och säger att garac ska uttalas gara.
","jfr":[]} {"baseform":"garage","wordforms":["garageport","varmgarage","port","port"],"text":"(sl) även varmgarage. 1 kvinnans könsorgan. Där mannen kör in sin bil*. ”Å så gjorde Ernst allvar av sitt hot å körde utan att tveka upp den blodiga åsnekuken i Ankis bäjbigarage.” (Teratologen 1998) Se även port. 2 (choklad) garage; anus. ”Bajshål eller chokladgarage som jag brukar kalla det. Jag vill inte säga ordet. För det är ju inte så trevligt om man inte har torkat sig. Då kan det lukta från brallorna.” (Marcus 11 år uttalar sig om vad han tycker är äckligast.) ”Kom igen nu! vrålade den bisexuella MooNCommander när den monstruösa Legacy störtade sin upptränade leksak in i hans fuktiga garage.” (QuakeNet: Lof 1 juni 2006) Se även port.
","jfr":["port"]} {"baseform":"garderob","wordforms":[],"text":"(euf) från franska garderobe av garder; skydda och robe; klänning. 1 avträde, dass. ”I min barndom i 20-talets Stockholm hade vi utedass. På vintern när det blev för kallt slapp vi ungar gå ut och sätta oss på det iskalla dasset. I stället använde vi en potta som stod i en vindsgarderob. På 30-talet flyttade vi till en modern lägenhet med innetoalett. Vi kallade den aldrig annat än för garderoben.” (65-årig kvinna) Duerr (1997) berättar att garderobe och wardrobe var vanliga eufemismer för dass, avträde i det medeltida England. 2 komma ut ur, ta sig ur, vara i garderoben; öppet tillstå att man är homosexuell eller på annat sätt avviker från den heterosexuella normen.
","jfr":[]} {"baseform":"gardin","wordforms":[],"text":"(sl) 1 förhud, dvs ”något man drar för”. (Uppg fr 20-årig man) Jämför draperi. ”Den var inte böjd, insåg jag, det var bara hans jävla gardiner som hängde ner.” (Delany 2009) 2 sanitetsbinda. Norsk slang har gardiner til mannens hobbyrum om sanitetsbinda medan dansk slang har karlekammeret istället för hobbyrum. 3 kalsong. ”Den väldiga prostinnan fattade sin underlydandes halvstånd som enligt påbud hängde fritt under prästrocken utan att vara bundet av ’satans gardiner’, det vill säga kalsonger, och runkade det våldsamt.” (Wahl 2003) 4 gardiner (gbg sl) mensis*. 5 (kött)gardiner; blygdläppar. 6 skinngardin; fitta.
","jfr":["draperi","karlekammeret","gardiner til mannens hobbyrum","gardiner"]} {"baseform":"Gargantua","wordforms":[],"text":"(smn) jättekuk i uttrycket garganatisk. ”Han kunde knappt få in den på grund av dess garganatiska storlek.” (Appollinaire 1993) Gargantua var en väldig jätte, som bl a den franske författaren François Rabelais (1497—1553) skrivit en bok om. Här ett litet utdrag: ”Denna lilla liderliga person brukade känna sina sköterskor både här och där — raska på farten lilla åsna — och han började redan göra bruk av sin byxpung, vilken hans sköterskor varje dag prydde med vackra buketter, brokiga band, härliga blommor med prydliga tofsar, och de tillbringade sin tid med att ta den mellan sina fingrar som en liten cylindrisk plåsterstång. Sedan brusto de i skratt när den spetsade öronen, liksom om leken skulle fallit den i smaken. Den ena kallade den min lilltapp, en annan min knappnål, andra min korallgren, mitt sprund, min kork, min drillborr, min stötpinne, min navare [typ av lång borr], min kristallprisma, min styva leksak, mitt vinkelmått, min lilla röda köttkorv, min oskyldiga lilla testikel. — Den tillhör mig, sade den ena. — Den är min, sade den andra. — Jag, sade den tredje, har då ingen del däri. På min ära jag skall då kapa av den. — Ha, kapa av den, sade en annan. Ni skulle göra den illa, min fru. Brukar ni skära av saken på barnen? Då bleve han ju herrn utan svans.” (Rabelais 1945/1535)
","jfr":[]} {"baseform":"garnfittja","wordforms":[],"text":"(dial) litet garnnystan. (OFS) Se även fittja.
","jfr":["fittja"]} {"baseform":"garro","wordforms":[],"text":"(sam) svordom.
","jfr":[]} {"baseform":"garrulitas vaginae","wordforms":["flatus vaginalis"],"text":"(lain garrulitas; pratsjuk och vagina; slidan) de ljud som hörs när luft avgår från slidan. Se även flatus vaginalis under flatus.
","jfr":["flatus vaginalis","flatulens"]} {"baseform":"gas","wordforms":["gasa"],"text":"(sl) 1 av de gaser som vid matsmältningen bildas i mage och tarm och som får underlivet att svälla upp. För att lätta på trycket gasar man på eller ger full gas, vilket inte sällan resulterar i att den plats där gasen läckt ut blir en veritabel gaskammare. Från USA berättas om en tv-sänd gudstjänst i Muncie, Indiana, där prästen meddelade att gasutsläpp från kroppen innebär att djävulen lämnar ens inre. ”På mitt jobb frågar vi alltid nyopererade patienter: Har gaserna gått? för att veta att tarmarna fungerar. En gammal fröken svarade mig en gång förnärmat: Jag släpper mig aldrig!” (57-årig småländsk sjukskötare) 2 gasa på; knulla hårt. ”Jag släppte upp kopplingen och gasade på. Hon var befruktad och just då kunde jag bara följa efter.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"gasaremsa","wordforms":[],"text":"(lmo) toalettpapper. Gazaremsan; område i sydvästra Palestina.
","jfr":[]} {"baseform":"gasattack","wordforms":["gasbomb"],"text":"(sl) fjärt, prutt. Se vidare gas och bomb (1).
","jfr":[]} {"baseform":"gasbinda","wordforms":["binda"],"text":"(lmo) tampong*. Så här förklarar folkmun.se ordet: ”Gas p g a muspruttar och binda för att använda av samma orsak, menstruation.” Se även binda.
","jfr":["binda"]} {"baseform":"gasongers","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst, modell större. Jämför gazangas.
","jfr":["gazangas"]} {"baseform":"gassmu","wordforms":[],"text":"(dial o åld) kvinnans könsorgan; även öppning i t ex klädsel eller gärdesgård. Uppgift från Rietz 1867.
","jfr":[]} {"baseform":"gastmadrass","wordforms":[],"text":"(sl) kvinna som bjuder ut sig till sjömän. Se även madrass.
","jfr":["madrass"]} {"baseform":"gastorgasm","wordforms":[],"text":"(lmo) upplever den som får något riktigt gott att äta och/eller dricka.
","jfr":[]} {"baseform":"gastrosexuell","wordforms":[],"text":"(nyo) senaste tillskottet i skaran manstyper enligt Språktidningen (dec 2010). Det är köket som är den gastrosexuelle mannens främsta scen där råvarorna agerar rekvisita och gästerna den publik som ska förföras av hans konster inom mat och dryck utförda med hjälp av de allra senaste köksprylarna. Se även metrosexuell och retrosexuell.
","jfr":[" retrosexuell","metrosexuell"]} {"baseform":"gastub","wordforms":["tub"],"text":"(sym) ända, rövhål. ”Ja börja bläddra, å morfar körde in nåt skönt i Götes gastub. (Teratologen 1998) Se även tub.
","jfr":["tub"]} {"baseform":"gasutsläpp","wordforms":[],"text":"(euf) fjärt, fis. ”Där fanns också den hörselskadade Amine, Nader som hade ett ben kortare än det andra och Omar med en överspänd mage som gav nattliga gasutsläpp.” (Khemiri 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"gata","wordforms":[],"text":"(euf) gå på gatan; om att prostituera sig. \"Uttrycket att gå på gatan började under seklet (1700-t) användas som synonym till prostitution. (Lennartsson 2019 s 93) Jämför gatflicka.
","jfr":["gatflicka"]} {"baseform":"gatans garde","wordforms":[],"text":"se lätta gardet.
","jfr":[]} {"baseform":"gatblomster","wordforms":["blomster."],"text":"(euf) prostituerad. Se även blomster.
","jfr":["blomster"]} {"baseform":"gatetamp","wordforms":[],"text":"(gbg sl) gatflicka, duva*. (Langenfeldt 1947)
","jfr":[]} {"baseform":"gatflicka","wordforms":["flicka"],"text":"(euf) prostituerad. NEO har ”hist.: åtm sedan 1925” medan SO har ”sedan 1897”. I antikens Aten placerade gatflickorna spikar i skosulorna som bildade mönstret för orden ’följ mig’. ”Tage Danielsson fångar kvinnors fredlöshet i offentliga miljöer mycket träffsäkert i uttrycket: ’En kvinna som går på gatan — går på gatan’.” (Prostitution 1981) ”En dag anförtrodde Linda (gatflickan) sin värdinna, att hon skulle bli mor. Denna skrattade, ty hon höll det för en omöjlighet. ’Har du någonsin sett, sade hon, att det växer gräs på allmän landsväg’.” (Stockholms Nattfjärilar 1890) Kanske var värdinnan värmländska då det finns ett gammalt värmländskt uttryck. ”Ja, se i allmän väg växer dä inga gräs.” Detta eftersom man i det gamla bondesamhället trodde att den kvinna som levt ”lösaktigt” före sitt giftermål hade svårare att få barn. ”När jag visade min far capen kallade han mig prostituerad (’gatflicka’ var det uttryck han använde; jag tror han tänkte på det bibliska ’sköka’). Nästa dag skänkte jag capen till Frälsningsarmén.” (Hite 1977) Se även flicka.
","jfr":["flicka"]} {"baseform":"gathora","wordforms":[],"text":"(so) lösaktig kvinna i stan.
","jfr":[]} {"baseform":"gatjänta","wordforms":[],"text":"(euf) prostituerad. (Pred 1990)
","jfr":[]} {"baseform":"gatlafs","wordforms":[],"text":"(sl) ”prostituerad av sämre slag i staden mellan broarna”. (Thesleff 1912) Jämför lafs; larv, slapphet och lafsa; gå slappt.
","jfr":[]} {"baseform":"gatlampa","wordforms":[],"text":"(euf) ordet funnet hos Segerlund (2021) i en uppräkning av olika namn på prostituerade. Carola Segerlunds bok skildrar prostitutionen i Stockholm under förförra seklet och i boken nämner hon också gatjänta, byråflicka, gräsbitare, shanor och singlartjej (se do) som namn på den tidens horor. En gissning är att gatlampa kom från att den prostituerades enda chans att synas efter mörkrets inbrott var att placera sig under de gaslyktor som sparsamt lyste upp städerna. En annan möjlighet är att det helt enkeklt missats ett s och att det istället ska stå gatslampa.
","jfr":[]} {"baseform":"Gat-Maja","wordforms":[],"text":"(euf) gatslyna* i Söndags-Nisse (nr 29/1863).”Jag vet inte vad slags sjukdom hon har, ibland blir hon så våldsam, att hon måste stängas in i en cell och där sitter hon nu. Hon är ful i mun som den värsta gatmaja. (Arendorff 1949) Se även Maja.
","jfr":["Maja"]} {"baseform":"gatmamsell","wordforms":[],"text":"(åld) prostituerad. ”GatMamseller/ Och Gesäller/ Ströfva ikring.” (Bellman F E nr 40). Anm: Mamsell var en svensk titel på 1700- 1800-talen, som gavs till ogifta och ofrälsde kvinnor från främst borgarklassen. Mamsell från franskans mademoiselle.
","jfr":[]} {"baseform":"gatnymf","wordforms":[],"text":"se nymf.
","jfr":[]} {"baseform":"gatslinka","wordforms":[],"text":"se slinka.
","jfr":[]} {"baseform":"gatslyna","wordforms":["slyna"],"text":"(so) prostituerad där slyna är lån från medellågtyska slûne; lösaktig kvinna ”...åtager sig att hålla tal om den förtryckta kvinnan och om gatslynornas sårade blygsamhet...” (Nyström 1885) Se även slyna.
","jfr":["slyna"]} {"baseform":"gatt","wordforms":[],"text":"samma ord som svensk dialekt gat; (gärdsgårds)hål, isländska och norska gat; skåra, fals. Sund, hål, smal och trång passage som i Kattegatt. Gat (dial); gärdsgårdshål. 1 (sl) fitta. 2 (sl) mun.
","jfr":[]} {"baseform":"gattamp","wordforms":[],"text":"(sl) om gatflicka från Västkusten enligt Gibson (1978). Langenfeldt (1947) har gatetamp; gatflicka, duva*. Tamp (dial); grovvuxen, ohyfsad karl; drummel och tampa; skällsord om lunsigt fruntimmer.
","jfr":[]} {"baseform":"gatuavdelningen","wordforms":["gatukontoret"],"text":"(sl) tillhöra Ga eller Gk, vistas, gå på gatan; om prostituerade.
","jfr":[]} {"baseform":"gatufjäril","wordforms":["fjäril."],"text":"(euf) prostituerad. Se även fjäril. ”Hon arbetar på sockret i Tanto och e alls ingen gatufjäril, men två konstaplar ställde sej att vittna falskt, påstod att hon ’bedrev skörlevnad’ som de sa.” (Kallenberg 1999)
","jfr":["fjäril"]} {"baseform":"gatufnask","wordforms":[],"text":"se fnask.
","jfr":[]} {"baseform":"gatunaska","wordforms":[],"text":"(so o åld) om kvinna; liderlig, kåt, sexuellt besatt. Nasska (dial); liten gris. (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"gatunymf","wordforms":["nymf"],"text":"(euf) prostituerad. I den grekiska gudasagan är nymf ett slags kvinnligt gudaväsen (grek nymfe). ”Ett halft år var nog att göra henne till den fräschaste gatunymf, som dock var eftersökt.” (Stockholms Nattfjärilar 1890) Se även nymf.
","jfr":["nymf"]} {"baseform":"gaturennare","wordforms":[],"text":"(åld so) landstrykare. (Swedberg 1720-t)
","jfr":[]} {"baseform":"gatusiren","wordforms":[],"text":"se under siren.
","jfr":[]} {"baseform":"gatuslinka","wordforms":[],"text":"(so) \"prostituerad\". (Ribbing 1915). Jämför slinka.
","jfr":["slinka"]} {"baseform":"gatutärna","wordforms":[],"text":"(euf) prostituerad. ”Maria Magdalena, har fröken hört talas om henne? Hon var en förtappad kvinna, en gatutärna skulle vi säga idag. Om fröken förstår?” (Kallenberg 1997) \"Men om hon tillhörde något hus så kanske vi kan komma vidare? sa Lukas. Det blir helt klart svårare om hon var en enkel gatutärna som drog runt på gatorna i sin jakt på kunder.\" (Segerlund 2021 s 28)
","jfr":[]} {"baseform":"gau","wordforms":[],"text":"(kan) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"gauk","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"gaukskitn","wordforms":[],"text":"(gotländska) gökskiten; förbannad av göken.
","jfr":[]} {"baseform":"gausht","wordforms":[],"text":"(sl) kvinna med rejäla former.
","jfr":[]} {"baseform":"gavat","wordforms":["gawad"],"text":"(för sl) 1 arabisk kurdiska för hallick. 2 åsna, horunge enligt kidish.se. (kurd)
","jfr":[]} {"baseform":"gaver","wordforms":[],"text":"(dial) fräck, ful i mun. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"gay","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell. Ett modeord som övertogs från amerikansk slang på 1970-talet, där det haft homosexuell anknytning sedan 1920-talet. På engelska betyder gay bl a glad, munter, utsvävande. Ordet härstammar troligen från gammalengelskans gál; liderlig, vällustig, lysten, något som går igen i ”guite a gal”, en 1800-talsbeteckning för hora. Ursprungligen avsågs också med gay people prostituerade av båda slagen och gay house betydde bordell.
\nEn annan möjlig, men mindre trolig, koppling är det mer närliggande gai från Provence i Frankrike. Det stod för hövlig kärlek och frieri. Sin nuvarande betydelse fick ordet gay först en bit in på 1900-talet, då det talades om en ”gay boy” först i Australien 1925 och sedan i USA tio år senare. I mitten av 1950-talet slog ordet igenom och fick sin största blomstring på 1970-talet. Ordet används i ett dussintal länder utanför det engelska språkområdet. Försvenskade slangord är t ex gayare, gayface, gay man, gayo och gaystjärt.
\n","jfr":[]} {"baseform":"gaybox","wordforms":[],"text":"
(sl) en låda med lappar på olika gayaktiviteter som omskakas innan man gör sitt val. Se också gay och box.
","jfr":["box","gay"]} {"baseform":"gaydar","wordforms":[],"text":"(sl) sammanslagning av orden gay och radar. Det handlar om en intuitiv förmåga att avgöra om en person är homosexuell. ”Med gaydaren ur funktion finns det inte längre någon bögskräck som definierar ramarna för min identitet.” (Tänk om jag är bög i pittstim 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"gaylish","wordforms":[],"text":"(för sl) bögig, fjollig. -ish är ett vanligt suffix i förortsslang.
","jfr":[]} {"baseform":"gaynormativ","wordforms":[],"text":"där homosexualitet är en norm, ett ideal.
","jfr":[]} {"baseform":"gayropa","wordforms":[],"text":"(so) ryska propagandisters namn på Europa. \"Verklighetens propagandister svartmålar Europa, eller 'gayropa' som de kallar det, och pratar om hur ruttet det europeiska samhället är. Men i min boks värld är de hänvisade till att söka hjälp från 'de blödiga vänsternissar' i Europa som de pratat så mycket skit om.\" (Boken det talas om är Konstantin Zarubins \"Det ryska hjärtat slår för alla\" presenterad i SvD Kultur 28 februari 2021.)
","jfr":[]} {"baseform":"gaysauna","wordforms":[],"text":"se bastuklubb*.
","jfr":[]} {"baseform":"gayskins","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuella som klär sig som skinheads.
","jfr":[]} {"baseform":"gayvigsel","wordforms":[],"text":"(nyo) ”vigsel mellan två personer av samma kön.” (NyS 2015).
","jfr":[]} {"baseform":"gazangas","wordforms":["gazongas"],"text":"(sl) bröst. Gazonga (am sl); röv, stjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"gbrunka","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se: \"blandning mellan grunka* och brunk* där kombinationen förutsätter en lidelsefull men spännande session på toaletten.\"
","jfr":[]} {"baseform":"ge sig fan på","wordforms":[],"text":"(svr) att beslutsamt sträva efter att uppnå ett mål eller en målsättning.
","jfr":[]} {"baseform":"ge sig åt någon","wordforms":["ge sig åt en man","ge sig varann i våld","giva sig helt åt någon"],"text":"(åld) även ge sig åt en man, ge sig varann i våld. Rut 1:12 i tre olika bibelöversättningar. ”Wänder om mina döttrar och går edra färde: ty jagh är nu för gammal til at gifwa mig mannen i våld.” (1703) ”Vänden om, mina döttrar, och gån hem ty jag är nu för gammal att överlämna mig åt en man.” (1917) ”Gå tillbaka! Jag är för gammal för att gifta om mig. Om jag trodde att jag ännu kunde hoppas och redan i natt gav mig åt en man och rent av födde söner...” (2000) ”Vi gav oss åt varann.” (Fabricius-Møller 1950)
\nÄven giva sig helt åt någon (euf o åld) är att i sexuellt avseende gå hela vägen. ”Lefde återhållsamt tills vi gåfvo oss helt åt hvarandra.” (Nyström 1910) Också ge någon något t ex ett knull eller som i följande citat, en orgasm. ”Om jag inte är säker så försöker jag ge henne en till. Jag vet att hon alltid orkar med en till. Jag fortsätter, och när hon säger att hon har fått nog så har jag min.” (Hite 1982)
","jfr":[]} {"baseform":"ge sig","wordforms":["ge upp"],"text":"(euf) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"gecko","wordforms":[],"text":"(so) idiot. En ödleart.
","jfr":[]} {"baseform":"geð","wordforms":[],"text":"(fno) begär. ”þitt geð gripi/ þic morn morni” Må begär gripa dig, må sjukdom tära dig. (Eddadikten Skirnismál)
","jfr":[]} {"baseform":"geekig","wordforms":[],"text":"(eng sl) töntig, nördig.
","jfr":[]} {"baseform":"gegg","wordforms":["gegga"],"text":"(sl) 1 sperma. Gyttja, sörja. Ibland förstärkt till geggamoja och än mer hos Hammarén (Vita Brevet 2006) till geggamojasmörja. Ordet troligen från svensk dialekt gigga, gegga; spotta och moj; skräp, strunt. 2 gegga till det; knulla. 3 gegga; dregel*.
","jfr":[]} {"baseform":"geggmutta","wordforms":["geggamutta","gegg","gegga."],"text":"(sl) en kladdig och slaskig mutta*. Se även gegg, gegga.
","jfr":["gegg, gegga"]} {"baseform":"geggryt","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Gryt; boplats för djur bl a räv.
","jfr":[]} {"baseform":"geggveck","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnligt könsorgan. ”—De ä ju de ja tyckt hela tiden ... De ä satan gurglande i geggvecket hårresande hur styvnackad å halsdarri den där Bärntlorten verka...” (Teratologen: Fragment av surrogatrpyret XVII, Kulturen 5/2008) Jämför gegga; gyttja, sörja och under veck.
","jfr":["veck"]} {"baseform":"Gehenna","wordforms":[],"text":"(svr) latin-grekisk gehenna av hebriska gehinnom. Enligt NEO ”hist.: sedan ca 1822”. Ursprungligen om Hinnoms dal utanför Jerusalem vid Jaffaporten. En gammal offerplats åt Molok, som dyrkades med barnoffer. Nämns i bibeln. (2 Kon 23:10). Platsen ansågs oren. Där brändes as och liken efter de avrättade. I NT (Matt 5:22) är ”eldens Gehenna” beteckning för osalighet. I överförd betydelse om straffort, plågoort och helvete. Enligt Hjelmqvist (1904) används Gehenna eufemistiskt i ed. Och han ger exemplet: ”Det vore [...] sjelfva Gehenna om”. (Hämtat ur Sommelius, Silhouetter, 1846.)
","jfr":[]} {"baseform":"geisha","wordforms":[],"text":"(japanska geisha av gei; konst och sha; människa) i Japan om kvinnliga professionella underhållare som blev populära på 1700-talet. Förväxlas ofta felaktigt med prostituerade från Tokyos stora bordellkvarter. NEO har ”hist.: sedan 1882.”
","jfr":[]} {"baseform":"geishakulor","wordforms":[],"text":"kulor med vars hjälp man tränar bäckenbottenmusklerna. Många använder dem också i fittan vid knull och onani.
","jfr":[]} {"baseform":"geitfitte","wordforms":[],"text":"(no so) om kvinna. Geit = get.
","jfr":[]} {"baseform":"geitfjös","wordforms":[],"text":"(dial) enligt min sagesman (f 1929) i norra Jämtland skämtsamt om bysthållare. Av geit; get, kvinnobröst och fjös; fähus.
","jfr":[]} {"baseform":"geitkuk","wordforms":[],"text":"(no so) om snål och ogin man.
","jfr":[]} {"baseform":"gej","wordforms":[],"text":"se gay.
","jfr":[]} {"baseform":"gejl","wordforms":[],"text":"(da) Hertoft (1989) har ”brunstig*, sexuellt upphetsad”. I jämtländskan finns jel * med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"gejsch","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homofil.
","jfr":[]} {"baseform":"gejserpelare","wordforms":[],"text":"(sym) 1 penis. Gejser är en het källa som då och då utslungar hett vatten och ånga. 2 gejserutbrott; orgasm, ejakulation. ”Min kokande gejser sprutar ut sitt skum. Säden strålar varm igen och igen.” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006.) Se också pelare.
","jfr":["pelare"]} {"baseform":"gejsh","wordforms":[],"text":"(sl) ”används ofta av personer med utländsk bakgrund om homosexuell.” (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"geléhallon","wordforms":[],"text":"(sl) bröstvårta, litet bröst. Geléhallon är ett slags dallrande, sockeröverströdda och konformade karameller, och i min barn- och ungdom (1940—1950-talen) bjöds de allmänt ut som ”jungfrubröst”. ”Jag har två geléhallon till bröst. Killarna vill ha tjejer som de kan ta i.” (Lodalen 2010) Se även under hallon.
","jfr":[" hallon"]} {"baseform":"gemacht","wordforms":[],"text":"(åld) manslem. Tyska gemach; gemak, rum och macht; makt, kraft. Se vidare under makt (2). Följande finns hos Schön (1996) från de svenska häxprocesserna på 1660- och 1670-talen. Där berättas om Anna i Holte (från Marstrand) som först gjort sin granne Sören Murarmästare impotent för att sedan efter påtryckningar från Sören och hans hustru bota honom, genom att, som det står i rättegångsprotokollet, \"stryka ned öfwer hans Gemacht”.
","jfr":[]} {"baseform":"gender","wordforms":[],"text":"(eng) kön. ”Idag är könet en social konstruktion, ’gender’ ett modeord och pridefestivaler vardagsmat.” (En lära för livet. SvD Radio TV 7/9-2001.) I Farmer & Henley: A dictionary of slang (Wordsworth 1987) står gender för samlag med beteckningen ”old” och med citat bl a från Shakespeares Othello (1602). Från samma källa feminine gender; kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"gender bending","wordforms":[],"text":"(data) när någon på nätet utger sig för att vara någon annan än den man är, t ex av annat kön. Så kan t ex en äldre man utge sig för att vara en yngre kille eller tjej för att på så sätt lättare få (sex)kontakt med unga tjejer eller killar. Cyber sex* är exempel på när gender bending kan vara aktuellt. ”Kunskapen om partnerns faktiska biologiska könstillhörighet är högst osäker på nätet. Detta ligger i sakens natur, kanske skulle man t.o.m. kunna säga att denna osäkerhet är en av poängerna med cybersex eller sex på nätet överhuvudtaget. Möjligheten att ta gestalt i ett annat kön utgör för vissa själva lockelsen och attraktionen med sex på nätet.” (Månsson et al 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"gender dysphoria","wordforms":[],"text":"av gender; kön och dysphoria; känsla av olust. Beteckning för den som har ett visst kön och märker detta köns fysiska utveckling, samtidigt som man identifierar sig med och känner sig som det motsatta könet.
","jfr":[]} {"baseform":"gender outlaw","wordforms":[],"text":"av engelska gender; kön och outlaw; laglös individ, fredlös. Om den som vägrar låta sig definieras som antingen man eller kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"genderfluid","wordforms":[],"text":"av engelska gender; kön och fluid; flytande. Förklaras hos Olbers Croall (2016) med ”En person med flytande könsidentitet. Känner sig till exempel ibland som kille, ibland mer som tjej, ibland som ett mellanting, ibland som inget av det”.
","jfr":[]} {"baseform":"genderfuck","wordforms":[],"text":"(eng sl) att samtidigt odla skägg och ha på sig högklackat eller att på annat sätt skapa förvirring bland könsrollerna. Uppgift från Bögjävlar (2007).
","jfr":[]} {"baseform":"genera sig själv","wordforms":[],"text":"(euf) onanera, runka.
","jfr":[]} {"baseform":"general","wordforms":["general styvstång"],"text":"(sl) ståkuk. Högsta möjliga resning på snopparna bland befälstopparna. Norsk slang har generalen; kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"generationsorgan","wordforms":[],"text":"(latin generatio av genero; alstra, föda och grekiska organon; redskap, verktyg) könsorgan. Jämför organ.
","jfr":["organ"]} {"baseform":"gengångare","wordforms":[],"text":"(sym) mens, menstruation*. Spöke, vålnad, någon som går igen.
","jfr":[]} {"baseform":"genital","wordforms":[],"text":"(lat) vanligt i sammansättningar som avser könsorganen eller fortplantningen. Serenius (1757) har i sitt engelsk-svenska lexikon genital; ”som hörer til födslen”, genitalis; födslolemmarna och the genitals; mankönets födslolemmar”. NEO har ”hist.: sedan 1833”. Därav försvenskat genitalen; fittan. Jämför genitalier. Enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998) står genital (lmo) för \"anförande vid Nobelfesten\".
","jfr":["genitalia","genital"]} {"baseform":"genital fixering","wordforms":[],"text":"(latin genitalia; könsorgan) innebär att man under ett samlag ägnar all uppmärksamhet åt könsorganen.
","jfr":[]} {"baseform":"genitalia","wordforms":["genitalier"],"text":"(latin [membra] genitalia, av gigno; avla) könsorgan. ”Hist.: sedan 1853.” (SO) Adams (1982) menar att uttrycket partes (pars; del) genitalis uppträder först hos den romerske diktaren och filosofen Lucretius (ca 95 f kr—ca 55 f Kr), medan genitale först återfinns hos den romerske författaren Celsus som levde under första århundradet e.kr. Adams säger vidare att genitale var en ”bildad eufemism” och att genitale -ia var det vanligaste uttrycket för både mannens och kvinnans könsorgan under det första århundradet e.Kr. \"Jag har försökt se något vackert i mina genitalier, men jag har inte lyckats särskilt bra. Men när jag tänker på att det tog tre år efter det att jag slutat raka mina ben innan jag kunde se på dem utan att hoppa till, inser jag att det kommer att ta tid att undanröja de skador uppfostran gett vad gäller ett så laddat område.” (Hite 1977) ”Han tryckte sina genitalier mot hennes i långsam, förhäxad rytm, som om han ville komma in i hennes kropp på det sättet.” (Nin 1990) Andra vanliga uttryck var genitalia loca (locus; plats, ställe, rum) och natura (födelse, börd) genitalis. Inom zoologin mest om de yttre könsorganen, parningsorganen.
\n","jfr":[]} {"baseform":"genitalorgan","wordforms":[],"text":"
(euf) könsorgan. ”Hist.: sedan ca 1870.” (SO) Se vidare genitalia, genitalier och organ.
","jfr":[]} {"baseform":"genito-oral","wordforms":[],"text":"(latin genitalia; könsorgan och os, genitiv oris; mun) kontakt mellan könsorgan och mun.
","jfr":[]} {"baseform":"genofobi","wordforms":[],"text":"(grekiska genos; släkt, avkomma och fobos; fruktan, rädsla) rädsla för det sexuella i synnerhet vad beträffar att befrukta någon eller att bli befruktad.
","jfr":[]} {"baseform":"genomträngning","wordforms":["penetrera"],"text":"(euf) könsakt. ”Blott en lust, blott en strävan, blott ett krav blir kvar, att komma i kontakt med den åtrådda varelsen av det andra könet, att omfamna den och under intimaste beröring och genomträngning bli till ett med denna. Det är, som om hela individen för tillfället kände sig som en könscell, så stor är driften och lusten att sammansmälta med den andra individen.” (Forel 1905) Jämför detta citat med följande Forelinspirerade rader: ”Aflingsdriften öfverröstar allt. Blott en lust, en sträfvan: att erhålla det andra könets efterlängtade väsen, omfamna det och i den innerligaste beröring och genomträngning bli ett med detsamma.” (Berg 1909) Se även penetrera.
","jfr":["penetrera"]} {"baseform":"gentleman","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”Hos oss heter den ’den lille gentlemannen’, sade engelskan, – för att den reser sig för damerna.” (Palmenfeldt 1986)
","jfr":[]} {"baseform":"gentlemiss","wordforms":[],"text":"(eng sl) en feminin och/eller homosexuell man.
","jfr":[]} {"baseform":"genvarta","wordforms":[],"text":"(dial) hos Rietz (1867) om ”bröstvårta hos manfolk”. SAOB har ”genvårta, fsv genvarta sannol ombildning av ett gervarta motsv isl geirvarta, nor geirvorta, där första ssgsleden är samma ord som i isl geirr; spjut, besläktat med gere gm anslutning till gen (utdött) bröstvårta”. Söderwall (1887) har följande: \"sköt han konungin i brystit i genuartona.\" ( Legenden om Gregorius af Armeniern. Utg. af G. E. Klemming 1860.)
","jfr":[]} {"baseform":"gerde","wordforms":["gesh"],"text":"(för sl) bög, homosexuel, fjolla*.
","jfr":[]} {"baseform":"gerontofili","wordforms":[],"text":"(grekiska geron, genitiv gerontos; gammal man och philia; kärlek, vänskap) sexuell dragning till gamla. Gerontofilen attraheras av den gamle inte som människa utan enbart för ålderns skull. ”Detta särintresse, som kan vara heterosexuellt eller homosexuellt betonat, tycks vara särskilt vanligt bland pubertetsynglingar och brukar försvinna med åren. Naturligtvis sammanhänger det med att könsdriften i dessa år är så stark att vilket sexualobjekt som helst kan duga— det är samma åldersgrupp som praktiserar tidelag. Jag har dock gjort den erfarenheten att det i vissa fall rör sig om driftsanomali, dvs att gamla människor föredras framför fräschare partners.” (Ullerstam 1961)
\nBäsén (2006) påpekar att ”ålderskillnaden ska vara så pass stor att objekten för åtrån minst ska vara lika gamla som personens föräldrar.” ”Han gillar unga kvinnor — om han nånsin skulle få till det med en slyna över sjutton skulle alla hans vänner tro att han var på väg att bli gerontofil.” (Delany 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"gestarba","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö. Från tyska sterben; dö och gestorben; dött.
","jfr":[]} {"baseform":"gestatio","wordforms":[],"text":"(latin gestatio; bärande av gesto; bära) medicinsk term för graviditet.
","jfr":[]} {"baseform":"get","wordforms":["geita;"],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”bröstvårta, qvinnobröst” och ”suga gjeta”; dia. Han jämför ordet med fornnordiska geta och fornsvenska gæta, giata, båda med betydelsen mottaga, erhålla samt avla. ORB har geta, geita; kvinnobröstet med stavningsformerna gejta, geta, gjet, gäjt, jeit och jeta. Även geita; dia, få bröstet.
","jfr":[]} {"baseform":"geta pis","wordforms":["geta piiss"],"text":"(fsv) geturin som Söderwall (1887) funnit i Läke- och Örte-böcker. Utg. af G. E. Klemming 1883—1886. Från samma källa finns också geta skarn, gete-skarn för getträck. Jfr under träck.
","jfr":["räck"]} {"baseform":"geting","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. Dansk slang har hvepse (geting) med samma betydelse. 2 getingstick. Hon har fått ett rejält getingstick; hon har blivit gravid. Jämför myggbett. Också om små bröst. 3 wasp (eng sl) geting. Grose (1785) har \"an infected prostitute, who, like a wasp, carries a sting in her tail\".
","jfr":["myggbett"," wasp "]} {"baseform":"getpattar","wordforms":[],"text":"(sk) getrams. Växten har patt(bröst)liknande blommor.
","jfr":[]} {"baseform":"getpära","wordforms":[],"text":"(dial) getspillning. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"getto","wordforms":[],"text":"(sl) arsle, rumpa. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"gewurstla","wordforms":[],"text":"(sl) att med ord och åtbörder dra ner allt på snuskigt låg nivå.
","jfr":[]} {"baseform":"gevär","wordforms":["gevärspipa","pipa"],"text":"(sym) kuk.”En stor gosse, vid namn Hedengren, visade för två styver per person sitt oformligt stora gevär, som han manouvrerade och slutligen avsköt.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Jag skär inga skåror i stocken på mitt penisgevär.” (Om att tvinga en kvinna till sex i Hite 1982.) ”Han var inte intresserad av kyssar och fingerspel utan plockade fram sin gevärspipa med det ångande glödheta huvudet.” (Aretino 2008) Se även pipa.
","jfr":["pipa"]} {"baseform":"GFB","wordforms":[],"text":"(svr) står för gud förbannad.
","jfr":[]} {"baseform":"GID","wordforms":[],"text":"internationell förkortning för Gender Identity Disorder (könsidentitetsstörningar) i form av t ex transsexualitet.*
","jfr":[]} {"baseform":"gieibmat","wordforms":[],"text":"(sam) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"gift","wordforms":["gifta"],"text":"1 gift på stockholmska. ”Leva i ett fritt förhållande som vore man gift.” (Berg 1909) Här anspelas på det syndiga liv som levdes, eller antogs levas, i huvudstaden och som bl a yttrade sig i att män och kvinnor flyttade ihop och levde som gifta utan att vara det. En sorts förelöpare till dagens samboförhållande. 2 Den romerske författaren Apuleius (född ca 125 e Kr) använde sig av ordet nuptiae; bröllop, giftermål som en eufemism för samlag. Detta enligt Adams (1982) som också menar att ”bröllopet” ifråga avsåg en ren inomäktenskaplig kärleksförbindelse. ”Christine bröt slutligen tystnaden: — Vad hava vi gjort? — Gift oss. — Vad skall min farbror säga i morgon? — Han får ej veta det förrän han själv vigt oss i sin kyrka.” (Casanova 1936/1700-t) 3 (euf) ”de är tvungna att/måste gifta sig” om par där kvinnan blivit havande före äktenskapet. Uppgift från Byrman (1989) som också redovisar ett egendomligt uttryck från Dalarna: ”hon får gifta klossa innan hon blir gift” heter det i Malung om kvinna som blir havande innan giftermål. Klossa (dial); allmänt om stor groda och i Skåne om ”klumpigt och tölpaktigt fruntimmer”. (Rietz 1867) I västra Åboland i Finland säger man om en nygift havande kvinna att ”hon är giftasfärdig”. 4 gifta sig; om homoförbindelse. ”Mojen är perfekt placerad. Några tiotals meter från den finns en dunge med några stora träd. De bildar en ’kyrksal’ där bögarna ’gifter sig’, som man sa förr.” (Erotiska oaser i Ottar nr 3/93) Se också moj (3). 5 gift (sbst); sperma. ”Jag gjorde det med glatt mod och jag iakttog så noga allt som anbefalldes mig att det monstret, besegrat av dessa hårda stötar, till sist utslungade hela sitt raseri och överöste mig med sitt gift.” (de Sade 2005/ 1785)
","jfr":["moj ","gift"]} {"baseform":"giftbrunn","wordforms":[],"text":"se under brunn.
","jfr":[]} {"baseform":"giftflugan från gatan","wordforms":[],"text":"folklig beteckning för syfilis*. \"Giftflugan från gatan, sågs som en sällsynt förrädisk sjukdom, då den förknippades med prostituerade men letade sig in i de borgerliga hemmen via lösaktiga pigor, smutsiga kökshanddukar och män, som kunde röra sig mellan stadens skilda världar utan att solka sitt rykte. \"(Lennartsson 2019 s 219) Se även könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"gifwa up maten","wordforms":["gifwa öfver maten"],"text":"(åld) kräkas*, kasta upp. Det förra med hos Swedberg (1720-t) och det senare hos Serenius (1757).
","jfr":[]} {"baseform":"gigga","wordforms":[],"text":"1 (gbg sl) snoren i näsan. (Langenfeldt 1947) 2 enligt folkmun.se ”spotta, låta saliven falla till marken”. Lars-Gunnar Andersson (2021) har gigga; spotta och menar att ordet tycks vara begränsat till Göteborg och bör ha varit tillgängligt åtminstone sedan 1940-talet. 3 (sl) gigga på Fonus; dö. Fonus är som bekant en begravningsfirma. 4 (sl) slangopedia.se har gigga; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"Giggen","wordforms":[],"text":"(sl) besiktningsbyrån i Gamla Stan (Sthlm) där de prostituerade tvingades till gynekologisk undersökning. Uppgift från Thorén (2015). \"Om de då visade några tecken på att ha någon venerisk sjukdom, skickades de till kurhuset. Också kallat giggen eller bordellsjukhuset.\" (Segerlund 2021 s 26) \"När man blir reggad*, ger man liksom upp. Vänjer sig vid de hemska gynekologiska undersökningarna, polisen, häktet, Giggen. Ja, me livet som hora.\" (Segerlund 2021 s 246)
","jfr":[]} {"baseform":"gigolo","wordforms":[],"text":"franska gigolo till gigolette; gatflicka troligen till gigue; ben, skank eller en form av sällskapsdans. NEO har ”hist.: sedan 1932”. SO har ”sedan 1931”. Franskans gigolo kan närmast översättas med hallick, professionell danspartner eller ung odåga. Här avses en man som inom nöjesbranschen mot betalning underhåller kvinnliga gäster antingen som deras danskavaljer eller som deras älskare.
","jfr":[]} {"baseform":"gil","wordforms":[],"text":"(dial) \"brunstig om katter\". (Ordbok Öfver Helsing-Dialecten 1841)
","jfr":[]} {"baseform":"gilbertil","wordforms":[],"text":"(åld so) enligt Falk (2011) om övermodig och kåt man. (1600-t) Kanske har ordet något att göra med Gilbert eller Gilbertil som enligt sägnen var lärjunge till trollkarlen Kettil Runske. På Visingsö i Vättern finns Gilberts håla, en djup, numera dyfylld sänka som uppstod när Kettil trollade ner sin onda lärjunge i denna håla för att hindra honom i hans illasinnade uppsåt att dela ön i två hälfter.
","jfr":[]} {"baseform":"GILF","wordforms":[],"text":"(sl) där G står för grandmother. Se vidare MILF.
","jfr":[]} {"baseform":"gilja","wordforms":[],"text":"(dial o åld) ha samlag med, fria. Fornsvenska gilia; hafva begär till, förföra (en kvinna) till otukt, lägra (en kvinna), besläktat med fornsvenska gälskaper; otukt och svensk dialekt gäl; okysk. \"Grundbetydelse 'locka' som har utvecklats till 'förföra' och sedan 'fria'.\" (Fridell 2021) På en medeltida benbit från Oslo står runristat: ”Ek kann gilja!”; Jag kan knulla (locka, förföra). Jämför giljare (åld) friare.
","jfr":["giljare"]} {"baseform":"gille","wordforms":[],"text":"se under samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"gilmis","wordforms":[],"text":"(sam) kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"gimp suit","wordforms":[],"text":"(eng sl) ett väldigt tight klädesplagg som täcker hela kroppen inklusive händer, fötter och huvud. Används främst i BDSM*-förhållanden där den som bär dräkten reduceras från sexpartner till sexleksak.
","jfr":[]} {"baseform":"gimper","wordforms":[],"text":"(eng sl 1980-t) person som blir upphetsad av att lukta på cykelsadlar. Den irländska motsvarigheten är gowhunk och själva akten kallas schnarfing* eller snurging.
","jfr":[]} {"baseform":"giri","wordforms":["gyri","girilse","girnilse"],"text":"(fsv) enligt Söderwall (1887) \" i dålig bemärkelse begär, begärelse, lusta.\" och \"at mannen forstyrer sik (avhåller sig) af ondre giri ok odyghdelikom lusta.\" (En nyttigh bok om Konunga Styrilse och Höfdinga. Utg. af J. T. Bure 1634.) Även synda girilse, synda girnilse samt synda luste från samma källa och med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"girl parts","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. Engelska för flickans (köns)delar.
","jfr":[]} {"baseform":"girntust","wordforms":[],"text":"(fno) begär. ”Allr sá hinn mikli fjöldi ok kvenna festu sin auga ok ástir á hánum, þvi[at] allar girntust hann.” (Hela den stora mängden flickor och kvinnor kastade sina blickar på honom och började älska honom, ty alla hyste begär till honom.) (Tristrams saga)
","jfr":[]} {"baseform":"gisslet","wordforms":[],"text":"bildlikt om plågsam företeelse. Här eufemism för mens, menstruation. \"Lizzie hade kallat det för 'gisslet'. Hon hade aldrig hört ordet menstruation och skrattade när jag sa det. 'Säkert ett läkarord, sa hon. 'De har ett eget språk som oftast är obegripligt'.\" (Williams 2020 s 67)
","jfr":[]} {"baseform":"gitarronani","wordforms":["onani."],"text":"(sl) ”musik med snabbt och melodiöst gitarrspel”. (folkmun.se) Se även onani.
","jfr":["onani"]} {"baseform":"gitarrunkare","wordforms":[],"text":"(lmo) hårdrocksartist.
","jfr":[]} {"baseform":"giva över","wordforms":[],"text":"(åld) kräkas. ”Spelman ger nu öfver”. (Bellman F E nr 9 och 57) Se vidare under spy.
","jfr":[]} {"baseform":"givakt","wordforms":[],"text":"(lmo) stånd, erektion. Militärt kommandoord.
","jfr":[]} {"baseform":"gjællen","wordforms":[],"text":"(åld) kvinnligt könsorgan. (Roberg 1718)
","jfr":[]} {"baseform":"gjæra ett seg","wordforms":[],"text":"(dial) ”genom trolldom väcka kärlek hos någon av motsatt kön”. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"gjæra på kælven","wordforms":[],"text":"(dial) ”ha samlag utan skyddsmedel under graviditeten”. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"gjel","wordforms":[],"text":"(dial) även jel, gäl, gel. Kåt. ORB, varifrån uppgiften är hämtat, har vidare ”jäl (kåt, hågad på samlag)” och ”jel; under vilket något särskilt pågår.”
","jfr":[]} {"baseform":"gjispa","wordforms":["gjispe"],"text":"(dial) skånska för brunstig hona och lättfärdigt fruntimmer.
","jfr":[]} {"baseform":"gjol i döyhlum","wordforms":[],"text":"(dial) gjord (avlad) i dödsryckningarna. Om misskapad person. Uppgift från min jämtländske sagesman (f 1929) och hört i norra Jämtland på 1940 - och 1950-tal.
","jfr":[]} {"baseform":"gjömrum","wordforms":[],"text":"(euf o åld) kvinnans könsorgan. ”...han wet rätt wäl huru en flicka är skapad från topp til tå, samt hvad den och den lemmen tjenar til, huru det ock det kan falla hans händer til rolighet och huru ett allenast ställe på flickan kan wara et wetigt gjömrum för hans NB* som då och då blir styf och återigen slak.” (Linné 1979) Se även under rum.
","jfr":[" rum"]} {"baseform":"gjöninga","wordforms":[],"text":"(dial) gödsel*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"glad","wordforms":[],"text":"(euf) i uttrycket vara glad i någon; vara förtjust i, vara kär i någon. \"Skulle äktenskapet bli fruktbart behövdes alltså inte bara samlag, utan att parterna ömsesidigt också värnade om varandra. Men eftersom allt skulle ske i lagom dos under tidigmodern tid var det också viktigt att mannen och hustrun inte var för glada i varandra och hade för mycket sex. Det skulle i så fall tyda på att de älskade varandra mer än de älskade Gud.\" (Karin Sennefelt : Livet enligt 1600-talet. Natur & Kultur 2026 s 39)
","jfr":[]} {"baseform":"gladius","wordforms":[],"text":"(lat) penis, svärd*.
","jfr":[]} {"baseform":"gladpack","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta. En sorts plastfolie.
","jfr":[]} {"baseform":"gladporr","wordforms":["gladporrord"],"text":"använt av femtiosjuårig sjukskötare från Lund i följande sammanhang: ”Jucka och göka använder jag aldrig, men de är inte speciellt fula snarast vänliga gladporrord.” Ordet gladporr belagt i vårt land första gången 1969. Uttrycket gladporr användes t ex om svenska och danska 1970-talsfilmer som innehöll positiv och lustfylld sex utan grövre pornografiska inslag. Jämför gladfotboll; lekfull och publikvänlig fotboll.
","jfr":[]} {"baseform":"glahytta","wordforms":[],"text":"(dial) enligt uppgift från manlig Norrköpingsbo född 1936, ett ord för kvinnans könsorgan som hans mor hörde så sent som 1964 av en medpatient i 60-årsåldern på ett sjukhus i Norrköping. Modern uppfattade sin rumskamrats bön till sjukvårdspersonalen att hon ville ”tvätta glahytta” som mycket anstötligt. Själv kommer jag att tänka på ett liknande ord, blahyska, som enligt min far (f 1908) användes i Närke kring sekelskiftet 1900. Hyska kan stå även för kvinna och vissa menar att ordet är månsing, medan andra snarare ser det som allmänt vulgärspråk. I Värmland finns t ex hysk; vulva. Förstavelsen bla- får väl då ses som ett allmänt förmildrande tillägg i stil med -mentet i fittamentet. Detsamma kan då gälla för gla- i glahytta. Det kan också finnas en annan koppling och det till ordet hutta* som troligen ska ses som en förskönande omskrivning av kutta. Kutta-hutta-hytta kan vara en möjlig utvecklingsgång. Jämför hytta.
","jfr":["hytta"]} {"baseform":"glam","wordforms":[],"text":"(euf o åld) ha glam med någon; ha samlag med någon. Högljudda glädjeyttringar; prat och skratt. Fornsvenska glam; larm, gny. Av ovisst ursprung, kanske ljudhärmande. I uttrycket ”fest och glam”. Så här heter det hos Thunander (1992) om båtsmannen Måns Malms möte med skogsrået i skogarna längs gränsen mellan Småland och Blekinge: ”Ett skönt välklätt kvinnfolk med långt utslaget hår och i det övriga av dejelig skapnad. Tycke uppstod och samlag följde, ’havandes hon haft med honom glam’. Det blev med tiden många kärleksmöten, alltid ’före solens uppgång och efter dess nedergång’.”
","jfr":[]} {"baseform":"glandula præputialis","wordforms":[],"text":"(latin glandula; körtel och præputium; förhud) små talgkörtlar under förhuden som svarar för produktionen av smegma*.
","jfr":[]} {"baseform":"glandula vesiculosa","wordforms":[],"text":"(latin glandula; körtel och vesicula; liten blåsa) två små körtlar som ligger intill blåsan. Avsöndringen från dem utgör en del av sperman. Förbundna med testiklarna genom epididymis. Jämför urinblåsa.
","jfr":["urinblåsa"]} {"baseform":"glans","wordforms":[],"text":"(lat) ollon, blykula. Om klitoris yttre ekollonformade ansvällning, glans clitoridis, och om ollonet på manslemmen, glans penis. Serenius (1757) har i sitt engelsk-svenska lexikon ”glans; hufwudet på en mans hemliga ting”. Franskan har gland, ollon men också med betydelsen dum och irriterande person. Se också ollon (4).
","jfr":["ollon"]} {"baseform":"glapp","wordforms":["nedre"],"text":"(lmo) glappande fitta. Jämför övre glappet; munnen.
","jfr":[]} {"baseform":"glas","wordforms":[],"text":"(sl) köra glas, enligt Thorén (2015) ”vara promiskuös*”.
","jfr":[]} {"baseform":"glaskisten","wordforms":[],"text":"(da sl) enligt Bom (1950) om bakdel. (Själland)
","jfr":[]} {"baseform":"glass","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. 2 fitta. 3 glassar, glasskulor; kvinnobröst. 4 mjukglass; sperma. Jämför strut (4). 5 tappa glassen; vara bög. Den framåtlutande, inbjudande bögställningen som blir fallet när glassen plockas upp.
","jfr":["strut"]} {"baseform":"glattra","wordforms":[],"text":"(dial) stor spottloska. (OFS) Se även likaljudande glottra.
","jfr":[]} {"baseform":"GLBTQ","wordforms":["GBTQ"],"text":"(eng sl) kort för Gay, Lesbian, Bisexuell, Transgender/ Transexual och Queer. Se respektive uppslagsord.
","jfr":[]} {"baseform":"glegg","wordforms":[],"text":"(sl) skräp, skit, smörja.
","jfr":[]} {"baseform":"Glenn","wordforms":[],"text":"(sl) ringa Glenn; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"glepja","wordforms":[],"text":"(fno) förföra*.
","jfr":[]} {"baseform":"glida","wordforms":[],"text":"(sym) rörelse vid knull. ”Hon är min skolflicka, hon är min älskarinna. Jag tar position bakom henne och glider in i henne.” (Dansk författare i erotiskt blåsväder. SvD 7/10-2005) ”Man kunde vara redo att låta den glida in, när dockan mellan hennes ben plötsligt gav till ett gapskratt.” (Miller 1956)
","jfr":[]} {"baseform":"glidbana","wordforms":[],"text":"(sym) hal och välsmord fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"gliddike","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Se dike (1).
","jfr":[]} {"baseform":"glidmedel","wordforms":[],"text":"medel som används för att minska friktionen vid vaginalt eller analt samlag samt vid användandet av olika attrapper*. Det enklaste glidmedlet är saliv men om slidan är torr och vid analsex så räcker det ofta inte med saliv utan då bör man använda tex vaselin. Idag används mest vattenbaserad glidkräm som har den fördelen att den inte löser upp kondomen.
","jfr":[]} {"baseform":"glidmedelsdump","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Dumpa; lämna av, sänka.
","jfr":[]} {"baseform":"glidmina","wordforms":["visitkort."],"text":"(fisv) ”Militärt uttryck för ’visitkort’ i skogen som en och annan trampat i eller rent av snavat i med nuna och allt.” Brev från Don Herler, Helsingfors (26/8-1998). Se även visitkort.
","jfr":["visitkort"]} {"baseform":"glidslem","wordforms":["slem"],"text":"(lmo) 1 sperma, könssekret. 2 glidsalva. Se även slem.
","jfr":["slem"]} {"baseform":"glinta","wordforms":[],"text":"(euf) olägligt, oavsiktligt havandeskap. Slinta, misslyckas. I Ragunda i Jämtland säger man ”ha glant”, det slant, var ej meningen. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"glipa","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Glip (dial); gap, öppning, och glipa; gapa, vara öppen.
","jfr":[]} {"baseform":"gliring","wordforms":[],"text":"(sl) 1 spottloska. 2 slå en gliring; spotta.
","jfr":[]} {"baseform":"glitcha","wordforms":[],"text":"(sl) att spana in en snygg tjej.
","jfr":[]} {"baseform":"glitter","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"glitterfitta","wordforms":[],"text":"(nyo) ”motsatsen till ’bitterfitta* — en positiv och glad person”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"glober","wordforms":[],"text":"(sym) från latin globus; klot. 1 SAOB har glober; kvinnobröst, med anmärkningen ”i poesi, numera knappast brukat” och följande exempel från Lidner (1790): ”Han ser de hvita glober simma/ I hennes alabasterfamn.” ”Beröringen gav intryck av att känna på levande elfenben, särskilt på de rödtoppade globerna som är så sköna att smeka när man älskar.” (Cleland 1965/1749) 2 rövhalvorna. ”Sedan förde han pojkens skjorta åt sidan och stoppade in den under hans kläder baktill så att han blottade de köttiga glober som utgör den Romerska Njutningarnas Höjder och vilka nu, med hela den smala dälden som genomkorsade dem, låg blottade och redo för hans attack.” (Cleland 1965/1749) ”Arlington lade händerna på hennes höfter och gned de sidenblanka stjärtgloberna en stund.” (Tvillingerotik 1969)
","jfr":[]} {"baseform":"glom","wordforms":[],"text":"(dial) arshål, anus. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"glona","wordforms":[],"text":"(nyo) ”när man njuter av att någon man tycker om älskar med någon annan”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"glopugga","wordforms":["pugga"],"text":"(sk o so) om ful och frånstötande kvinna. Se även pugga.
","jfr":["pugga"]} {"baseform":"glory hole","wordforms":[],"text":"(eng sl) hjälpmedel för bögkontakt i form av ett hål i väggen mellan två offentliga toaletter, genom vilket lemmen kan stickas. Även om skräprum och I vilda västern benämning på en malmrik gruva.
","jfr":[]} {"baseform":"glottra","wordforms":[],"text":"(dial) spottloska*. (OFS) Se även glattra.
","jfr":["glattra"]} {"baseform":"glufsa","wordforms":[],"text":"(no sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"glugg","wordforms":[],"text":"(sym) fitta, mun. Liten öppning, springa. ”Grefvens kuk och frökens fitta/ vacker såppa lär det bli/ får han först i gluggen titta/ vill han genast bottn si/ röfven runkar fröken nickar/ fittan vaslas kuken spyr/ hierttat uti fröken pickar/ när som Grefven sidst ger fyr.” (Anonym hordikt från upplysningstiden i Köttets poesi 1995.)
","jfr":[]} {"baseform":"gluggsnutta","wordforms":[],"text":"(sl) \"att suga på en bröstvårta genom en tandglugg\". (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"gluna","wordforms":[],"text":"(dial) arshål, anus. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"glunting","wordforms":[],"text":"(dial) pojke i det västmanländska ”hon ska få en glunting”. (Byrman 1989) Svensk dialekt glunt; pojke, troligen besläktat med glytt (se do).
","jfr":[]} {"baseform":"glupe","wordforms":[],"text":"(dial) spy. (ORB) Jämför glåpa.
","jfr":[" glåpa"]} {"baseform":"glurvan","wordforms":[],"text":"(sl) murvan*.
","jfr":[]} {"baseform":"glutealregionen","wordforms":[],"text":"(lat) nylatin glutealis, av glutaeus av grekiska gloutos; rumpa, säte. ”Ibland vände damerna ryggen till och kastade helt plötsligt kjolarne över nacken, därvid framvisande den kroppsdel, som anatomerna bruka kalla glutealregionen.” (Michanek 1962)
","jfr":[]} {"baseform":"glytt","wordforms":[],"text":"(dial) barn, liten pojke. ”Hist.: sedan 1712.” (SO) Återfinns i en rad olika sydsvenska dialekter som t ex i det ålderdomliga ”hon är med glötta/en glytt” eller som man säger i Blekinge ”han har gjort henne med glött”. Finns också som verb i ”hon ska glytta; föda barn”. (Byrman 1989) Jämför glyttig; barnslig.
","jfr":[]} {"baseform":"glytthamn","wordforms":[],"text":"(sk) livmoder*. I OFVG finns följande anmärkning vid ordet: ”betydelsen torde bero antingen på missförstånd eller betydelseförskjutning; den ursprungliga innebörden har säkerligen varit fosterhinna.”
","jfr":[]} {"baseform":"glåmut","wordforms":[],"text":"(dial) fläckig i ansiktet; mest om havande kvinna. I Småland finns det ålderdomliga ”hu ä så glåmmut; hu ha nyss blett mä’et”. (Byrman 1989) Glåmot, glåmug (dial) glosögd, glåmig till glåma; stirra.
","jfr":[]} {"baseform":"glåpa","wordforms":["glupe"],"text":"1 (dial) spy. Uppgift från OB som också har glapa opp; få uppstötningar och glôpe; spy, sur uppstötning. Se även glupe. 2 glåpa (åld) sv dial glåpa; yttra förolämpande ord, skymfa. I uttrycket glåpa ur sig; fälla skymfande ord. Se vidare glåpord och skymford.
","jfr":["glupe","glåpord "," skymford","glåpa ur sig"]} {"baseform":"glåpord","wordforms":[],"text":"(sym) skällsord*. Till svensk dialekt glåp och norsk dialekt glop; gap. ”Hist.: sedan 1741.” (SO) \"Ett antal vittnen kunde återge Gunnelas vredesutbrott, och maken kunde inte säga annat till hustruns försvar än att Bengta också hade hävt ur sig glåpord, men att vittnene tyvärr inte hade uppfattat dessa ord.\" (Karlsson, A & A 2017 s 15) Göteborgs Stifts-Tidning hade bl a följande att säga efter Hitlers död i maj 1945: \" Adolf Hitler var en genialisk man. Hans gestalt kommer att bli den symbol i vilken den tyska nationens återstående framtidshopp kommer att samlas. Glåporden över hans grav betyda i jämförelse härmed föga eller intet.\"
","jfr":[]} {"baseform":"glädjedroppar","wordforms":["glädjetårar"],"text":"(euf) en klar väska som utsöndras från penis vid sexuell upphetsning. Dropparna innehåller ofta levande sädesceller och tillverkas i cowpers körtlar*. Jämför presperm.
","jfr":["presperm"]} {"baseform":"glädjedruva","wordforms":[],"text":"se under druva (1).
","jfr":[]} {"baseform":"glädjedödare","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kondom. 2 misslyckat samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"glädjefitta","wordforms":[],"text":"(sl) arbetsredskap för en glädjeflicka*.
","jfr":[]} {"baseform":"glädjeflicka","wordforms":["flicka"],"text":"(åld) gammalt (enligt NEO ”hist.: sedan 1804”) vedertaget namn på prostituerade. Jämför dansk glædespige, tyska Freudenmädchen och franska fille de joie. Glädjen är dock oftast helt på kundens sida. ”Glädjeflickan smektes/ med yrkesmässig kyla.” (Fröding 1896) ”Det är en glädjeflicka, som i två års tid i Milano åtnjöt ett sådant rykte för sin fägring, att man kom hit från grannstäderna blott för att besöka henne.” (Casanova 1936/1700-t) Se även flicka.
","jfr":["fille de joie","flicka","Freudenmädchen"]} {"baseform":"glädjegosse","wordforms":[],"text":"(sl) manlig homosexuell prostituerad, men också om unga gossar som utnyttjar eller utnyttjas av speciellt äldre damer. Jämför joy boy. ”Han mindes också kvällen då han rusade från sin glädjegosse direkt till hotellet, packade sina saker och tog nattåget norrut.” (Edlund 1944) ”Allt var i ordning i salongen för orgierna: kvinnorna var där, redan nakna, de låg på högar av fyrkantiga kuddar på golvet, i en enda röra tillsammans med de unga glädjegossarna som lämnat bordet strax efter desserten för att vara där.” (de Sade 2005/1785)
","jfr":["joy boy"]} {"baseform":"glädjehus","wordforms":[],"text":"(euf) bordell. NEO har ”hist.: sedan 1839”. Swedberg (1720-t) har glädehus som han förklarar med domus lætitiæ dvs glädjens hus utan någon bordellkoppling och med följande ur Bibeln 1703: ” Ty på mins folcks åker skal wara törn och tistel; ja, ock öfwer all glädiehuus uthi den glada staden.” (Jes 32:13) ”Hon kände varken smärta eller glädje, när hon inte var i denna underliga människas armar. Han hade tagit henne bort från glädjehuset, och hon var hans tillhörighet.” (Stilgebauer 1923) Se även under hus.
","jfr":["hus"]} {"baseform":"glädjeprutt","wordforms":[],"text":"(sym) uppgiftslämnaren, hallänning född 1946, beskriver fenomenet som följer: \"När en ung eller yngre kvinna rätt plötsligt får en momentan känsla av livsglädje, självförtroende och entusiasm, lägger hon ibland av en ljudlig prutt, varvid hon pressar på med stor kraft. Även små barn kan vid stark livsglädje utföra det beteendet. I låten 'Vårat gäng' från 1940 lägger sångerskan Alice Babs symboliskt av tvenne såna läten genom att prutta med munnen. Alice var så oskyldig att hon troligen inte begrep varför hon sjöng så. Antagligen härmade hon naivt amerikanska sångerskor hon hört på 78-varvsskivor, som ibland kryddade sitt sjungande med en eller annan glädjeprutt.\" Se även under prutt, prutta.
","jfr":["prutt, prutta"]} {"baseform":"glädjerum","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Se även under rum.
","jfr":["rum"]} {"baseform":"glädjespricka","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Se även spricka.
","jfr":["spricka"]} {"baseform":"glädjespridare","wordforms":["glädjestake"],"text":"(sl) kuk enligt mottot ”delad glädje är dubbel stake”. ”Hon med sina nakna bröst och han med sin högresta glädjespridare.” (Salten 1983) ”Ja lattja me pungen å busa me knoppen, men glädjesmittspridaren förblev lika död som en sabbad telefonkiosk.” (Teratologen 1998) Jämför fröjdepinne.
","jfr":["fröjdepinne"]} {"baseform":"glädjestimmet","wordforms":[],"text":"(sl) utifrån sin avhandling, som också gavs ut i bokform (Horan och batongen 1992), berättar Tomas Söderblom ( f 1962) om hur han vid sin disputation fick kraftigt mothugg från opponenten, eftersom han ställde sig helt på de prostituerades sida och menade att ”de efter sina förutsättningar hade gjort ett frivilligt val”. Efter disputationen reste sig två äldre damer i publiken och sade bl a följande: ”Ja, vi prostituerade brukar ju bli tagna överallt utom på orden men i det här fallet är detta inte bara Tomas bok utan även vår bok — nu har vi i alla fall en historia — och med en travesti på en känd fackpamp vill vi överlämna de här blommorna från glädjestimmet”. Se även fittstimmet.
","jfr":["fittstimmet"]} {"baseform":"glädjestråle","wordforms":[],"text":"se fontänorgasm.
","jfr":[]} {"baseform":"glädjestund","wordforms":[],"text":"(euf) samlagsperiod. ”Så knackade det på ateljédörren och hans hustru kom in. Jag darrade, inte av rädsla utan av chocken över att ha tvingats avbryta mitt i vår glädjestund.” (Nin 1990)
","jfr":[]} {"baseform":"glädjetårar","wordforms":[],"text":"se glädjedroppar.
","jfr":[]} {"baseform":"glänta","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Mindre, öppen plats i skog. ”Från början tänkte Lena Mobrandt och hennes medarbetare att ett gemensamt namn på kvinnokönet skulle utses. Gläntan var ett av förslagen. En skyddad plats, ett buskage, med en hemlighet dold.” (Så vacker jag är...! Ottar 4/97)
","jfr":[]} {"baseform":"Glöfar","wordforms":[],"text":"(dial) djävulen. \"När då Glöfar hade arbetat åren ut, så kom han och ville ta gubben.\" (Folksagan i Sverige 3 s 636)
","jfr":[]} {"baseform":"gnagarful","wordforms":[],"text":"(sl) så här förklaras ordet i slangopedia.se: ”En uppraggad brud från krogen i onyktert tillstånd. Morgonen efter upptäcker man att hon är så ful att istället för att väcka henne när hon sover på din arm överväger du att gnaga av den.”
","jfr":[]} {"baseform":"gne","wordforms":["gned"],"text":"(dial) om hora, lösaktig kvinna enligt Ihre (1766) och Langenfeldt (1947) har gne, gned; sköka. Rietz (1867) listar förutom detta ord också gnehora; ”gathora, mkt lösaktig qvinna”. Troligen från gnida. Jämför gårdsgne (dial); osedligt umgänge mellan tjänare i samma gård. Svahn (1999) har gnedhora, gnedtäva; om lättsinnig kvinna. Se ävem gno, gnoa.
","jfr":["gno, gnoa","gårsgne"]} {"baseform":"gnida","wordforms":["fila","frottage"],"text":"(sl) 1 knulla, men också om knullrörelser med kläderna på. ”Emellertid gjorde hon intet motstånd, tvärtom jämkade hon sig självt artigt och jag gned på en stund, tills hon skuffade bort mig och bad att få gå upp.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Jag ligger underst och har mina ben om honom, och så gnider jag min blygd mot hans.” (Hite 1977) 2 onanera. ”Jag tycker om ett mjukt och rytmiskt gnidande samtidigt som han kysser mig.” (Hite 1977) Laqueur (2004) menar att frico: gnugga, gnida var det vanligaste slangordet för att runka i latinet. Andra vanliga latinska slangord i sammanhanget var tracto; beröra, hantera och contrecto; smeka. Gnida russin. (Se russin 3). Jämför gnidkona (so) lösaktig kvinna. Se även fila, frottage och päls.
","jfr":["gnidkona","fila, frottage","päls"]} {"baseform":"gnidaren","wordforms":[],"text":"(sym) ett av 36 namn på penis omnämnda i Den doftande trädgården*.
","jfr":[]} {"baseform":"gnidefis","wordforms":[],"text":"(sk) veck på nystruket plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"gnideröv","wordforms":[],"text":"(sk) snåljåp.
","jfr":[]} {"baseform":"gnidsex","wordforms":["gnuggsex","gnida "],"text":"(sl) utförs genom att man gnider eller gnuggar könen mot varandra eller mot någon annan del av kroppen som t ex rumpan, låren, höfterna eller magen. Gnidsex kan utföras i naket tillstånd eller med kläderna på, stående, sittande eller liggande. Variationerna är oändliga och det är bara fantasin som sätter gränser. Om man har kläder på sig brukar man tala om torrsex. Se även gnida och gnugga.
","jfr":["gnida "," gnugga"]} {"baseform":"gnitta","wordforms":[],"text":"(nyo) gnida+fitta 1 kvinnlig onani. 2 (sl) röv, rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"gno","wordforms":["gnoa","gnoartjej","gnotacka;","vallgnoa"],"text":"gnugga, gnida. Fornsvenska gnoa, isändska gnúa. 1 knulla. Rietz (1867) tar upp gno som dialekt och menar att ”det ej torde synas för vågadt att antaga frändskap med följande ord [...] lat cognoscere, it conoscere fr connoitre och eng to know, samtliga känna; om ägtenskapligt samlag”. ”För jag är lite’ frusen utav mej skall ni tro/ och varm man blir att med en tjej i sängen gno.” (Uvén 1967) ” ’Jo, kom igen’, försökte jag som visserligen inte var överdrivet sexhungrande men trots allt föredrog att gno med Bob än med städredskapen.” (Lodalen 2005) ”Jag sträckte mig fram och dirigerade min lem mot hennes. O Underverk! I en hast voro de så intimt förenade som möjligt, res in re, och jag behövde bara gno på litet för att mala av påsen*.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 gno, gnoa (sl) prostituerad och prostituera sig. Även gnoartjej, gnotacka; prostituerad och gnokvart; ställe dit den prostituerade tar sina kunder.
\nGno vanligt förekommande från Palm (1910) till Gibson (1978). Palm menar att ordet är knoparmoj, medan Bergman (1934) anser att det är månsing. ”Jag mådde dåligt, hade inga pengar, ingenstans att ta vägen, troligen var jag på avtändning. Jag kunde inte gno, orkade helt enkelt inte.” (Prostitution 1981) \"Jag strippar, säljer visuell sex, är sexarbetare [...] I USA kallar man det ’adult entertainment’, vuxenunderhållning. En kollegas man kallar henne skämtsamt för halvgnoa, och det är väl sant det också.” (Shocking Lies 2000) Även vallgnoa (sl) gnoa som jobbar för hallick; låter sig vallas, ledas.
","jfr":[]} {"baseform":"gnova","wordforms":[],"text":"(måns) prostituerad. (Thesleff 1912)
","jfr":[]} {"baseform":"gnu","wordforms":[],"text":"(sl o so) oattraktiv, överviktig och kobent kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"gnubber","wordforms":[],"text":"(danska gnubbe; gnida) lesbian*.
","jfr":[]} {"baseform":"gnufsa","wordforms":[],"text":"(sl o ljud) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"gnugga","wordforms":[],"text":"fsv gnugga och ljudhärmande, besläktat med gno*. 1 knulla. Rörelsebeskrivande. ”Det har gått för mig nu, har det gått för dig än”? Det givna svaret är ”Nej, men låt mig gnugga lite till så” (Cupidzero 6/91). \"När man kommit till en viss punkt i livet var man inte längre bara ute efter ett gnuggande som förr eller senare resulterade i orgasm. Det gick lika bra med en massageapparat.” (Jong 1977) ”Han gnuggade sig mot henne med högsta växeln i, jucken snabba som en symaskin.” (Drougge 1997/2003) 2 runka i gnugga kuk, gnugga klitte, gnugga murkla, gnugga mussla, gnugga vulva och gnugga geniknölen. ”Hårt tryck och kraftigt gnuggande bara irriterar clitoris. Rörelsen måste vara jämn och försiktig och jag måste vara mycket våt.” (Hite 1977) \"Jag försökte stoppa in min snopp i henne, men det gick inte, vi låg bara där och gnuggade.\" (Kalmér 2024 s 59) Enligt slangopedia.se står gnugga mussla för \"homosextjej\".
","jfr":[]} {"baseform":"gnuggis","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnlig homosexuell, lesbisk.
","jfr":[]} {"baseform":"gnup","wordforms":[],"text":"(skinnarmål) det hemliga språk som skinnarna (skinnberedarna) använde sig av i Malung. Gnup är pung* på skinnar- eller Malungsmål.
","jfr":[]} {"baseform":"gnussa","wordforms":["gnussa;"],"text":"(sl) 1 att gnida olika kroppsdelar mot varandra. ”Och insåg att hela dansbandsvärlden är erotisk när de dansande paren ’gnussade’, det vill säga gned kinderna mot varandra.” (Fråga Olle 2003) \"Det är i danser där jag gnussar som jag får de mest euforiska känslorna. Då har man kontakt i hela kroppen, från huvudet ner till fötterna. Det gör det lättare att följa.\" (Sandra Pedersen: Sensuellt samtycke. Ottar 9/2018.) 2 Olle Waller (2002) har även gnussa; runka.
","jfr":[]} {"baseform":"gnutta mutta","wordforms":[],"text":"(sl) titta på lesbisk porr. Se även mutta.
","jfr":["mutta","mutt"]} {"baseform":"gnällröv","wordforms":[],"text":"(so) gnällig, irriterande person. Lind (2016) har gnälleröv; kverulant.
","jfr":[]} {"baseform":"go","wordforms":[],"text":"(eng) 1 go down; cunnilingus, fellatio, oralsex. Positionsbestämmande (gå ner). 2 go top; pissa.3 up and go; kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"goa","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se står goa för \"good ol' assfuckin' \" dvs ett gott gammaldags rövknull.
","jfr":[]} {"baseform":"goaränna","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"goastock","wordforms":[],"text":"se under stock.
","jfr":[]} {"baseform":"goatse","wordforms":[],"text":"enligt folkmun.se ”ändtarms utsträckning”.
","jfr":[]} {"baseform":"god dag","wordforms":[],"text":"(euf) i uttrycket säga god dag till varandra; träffas enskilt för en (intim) stund. \"I ett av många brev Emma skriver under förlovningstiden påminner hon Anders om hur de under veckorna i Paris en gång lyckades bli ensamma och kunde 'säga god dag' till varandra så som de ville.\" (Per Svensson: Zorn ett liv en tid. Albert Bonniers förlag, Sthlm 2023) Se även under gukväll.
","jfr":["gukväll"]} {"baseform":"Godahoppsudden","wordforms":["näs"],"text":"(lmo) fitta. Ordlek på den udde som ligger på Afrikas sydkust, söder om Kapstaden. Engelsk slang har Cape of Good Hope; fitta sedan 1800-talet. Se även näs.
","jfr":["näs"]} {"baseform":"godbit","wordforms":[],"text":"(sl) könsorgan. Något gott att suga på/sätta i sig. Engelsk slang har lollipop, med samma betydelse. Slickepinne, klubba. ”Och med kroppen följer den här lilla godbiten, (i det jag tog henne om livet och klappade henne frampå) som herrarna äro så galna efter.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"Godfar","wordforms":[],"text":"(åld) ordet kunde stå för husbonden i ett hus men det kunde också vara en dialektal omskrivning för djävulen och då användas som skällsord som i följande exempel hämtat från Karlsson A & A 2020 s 117: \"Hon hade dessutom angripit rättens ledamöter, visat dem sidvördnad (vanvördnad, missaktning) och kallat dem godfar.\"
","jfr":[]} {"baseform":"godisbutik","wordforms":["butik"],"text":"(sym) fitta. Se även butik.
","jfr":["butik"]} {"baseform":"godispåsar","wordforms":[],"text":"se påse.
","jfr":[]} {"baseform":"godmiché","wordforms":["godemiché"],"text":"(fra) konstgjord fallos framställd av läder, trä, gummi, metall, plast eller porslin. Känd och använd i årtusenden. Traditionellt har ordet härletts från latinets gaude mihi; gläd mig, men troligare är att ordet kommer av spanskans guadameci; läder från Ghadamès. Bo Bergman berättar i Språktidningen (april 2009) att det finns en västlibysk stad Ghadamis som varit känd för sin lädertillverkning och stadens namn gjorde spanjorerna om till guadameci, guadamaci; gyllenläder. Bergman menar att ”detta ord kan för resten ha blivit franskans godemiché, ’dildo’; penisattrapper har en gång tillverkats av läder\". Och fortsätter Bergman: ”Ibland sägs det att godemiché skulle komma av de senlatinska orden gaude mi(c)hi; ’bered mig glädje’, men det känns mest som en påhittad, men lärd, folklig förklaring.” Andra namn som berättar vad det rör sig om är bienfaiteur (välgörare) och consolateur (tröstare) samt lady’s friend (kvinnans vän). ”Duclos tillkallades och hon accepterade uppdraget och redan samma dag ställde hon i flickornas våning en godmiché, som de alltid kunde öva handleden på för att upprätthålla den nödvändiga smidigheten.” (de Sade 2005/1785) Se även olisbos och dildo.
\n","jfr":["dildo","olisbos"]} {"baseform":"gods","wordforms":[],"text":"
(euf) kvinnligt könsorgan. Större egendom. ”Då maken såg mig började han genast smida planer för att komma i besittning av mitt lilla gods.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"godsak","wordforms":["godsaker"],"text":"(sym) 1 bröst, bröstvårtor. 2 könsorgan. ”Få se på godsakerna, väste Cramigh och drog långsamt upp skjutjärnsreporterns kjol.” (Wahl 2003) ”Jag lät mig knullas av den där kvinnan som var en skamlös mansgris i så måtto att hon gjorde allt med mig, hon lät mig inte ens suga på hennes lilla godsak.” (Vásquez Diaz 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"goe","wordforms":[],"text":"\"göteborgskt kraftuttryck\". (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"goffa","wordforms":[],"text":"(sl) gosa, kela, mysa, hångla.
","jfr":[]} {"baseform":"go-go","wordforms":[],"text":"(sl) erotik*.
","jfr":[]} {"baseform":"goiddiahaia","wordforms":[],"text":"(sam) pisslukt.
","jfr":[]} {"baseform":"gojting","wordforms":[],"text":"(gbg sl) goding, snygging både om man och kvinna. Enligt folkmun.se ”var ordet vanligt på 1960- och 1970-talen”.
","jfr":[]} {"baseform":"gokkun","wordforms":[],"text":"(jap) ett fenomen inom japansk porrfilm där en kvinna tar emot stora mängder sperma i munnen från flera män samtidigt. Hon kan också dricka sperman från olika sorters behållare. \"Detta är onomatopei, det representerar det ljud svalget gör när man sväljer något. I porrsammanhang är det därför en kvinna som (girigt) sväljer sperma, vanligt förekommande i kombination med bukkake*.\" (Réne Andersson Fil. Dr. Japansk litteratur)
","jfr":[]} {"baseform":"goknul","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se jämtska för älskling, sötnos.
","jfr":[]} {"baseform":"golare","wordforms":["golbög","golhora"],"text":"(put) Holmén (1997) har ”någon som lämnar information till polisen, tjallare.” ”Ted ville inte röja mer. Han var ingen golhora. Och han hade nog redan sagt för mycket.” (Drougge 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"golden shower","wordforms":["golden rain","golden niagara","urolagni "],"text":"(eng) pissdusch. Även golden rain, golden niagara. ”Ge mig en golden shower, bönföll jag och gossen var snar att bönhöra. Jag satte mig ner med ryggen mot glasväggen och en blekgul varm stråle for emot mig och framkallade ett kittlande välbehag i mitt ansikte.” (Drougge 2001) Därav golden shower boy; pissbög. Se även urolagni och gyllene dusch.
","jfr":[" gyllene dusch","urolagni "]} {"baseform":"golden star","wordforms":[],"text":"(eng sl) Carlson (2009) menar att uttrycket ”förmodligen är hämtat från den populära, amerikanska, lesbiska teveserien L-word och har att göra med om man har haft sex med män eller inte innan man blivit eller kommit ut som lesbisk”. Den som aldrig haft sex med en man är en gold star, medan den som haft sex med en man en gång och då förstått att man är lesbisk är en silver star*.
","jfr":[]} {"baseform":"golfbollar","wordforms":["golfsport"],"text":"(sl) testiklar. Se vidare boll (1).
","jfr":[]} {"baseform":"golge","wordforms":[],"text":"(sl) när en kille fejkar utlösning med hjälp av t ex saliv istället för sperma.
","jfr":[]} {"baseform":"goliat","wordforms":[],"text":"(smn) stor men föga potent kuk. Efter den jättelike och välbeväpnade filisteiske krigaren Goljat som den späde David dödade med en sten från sin slunga. Detta enligt 1 Sam 17 i Gamla Testamentet.
","jfr":[]} {"baseform":"golle","wordforms":[],"text":"(sk o so) om person med utvecklingsstörning. Lind (2016) har \"troligen av 'mongoloid' och vanligt i Eslövstrakten\".
","jfr":[]} {"baseform":"gollen","wordforms":[],"text":"(dial) penis, manslem.
","jfr":[]} {"baseform":"gollor","wordforms":[],"text":"(gbg sl) testiklar och golla (vb); sparka på pungen. Uppgift från LOB (brev 4/8-1996) som också har med talesättet ’att gollorna åker upp så att man får två horn i pannan’, vilket innebär att man blir gollad, dvs får en så hård spark på pungen att testiklarna far upp genom hela kroppen och sticker ut, precis som ett par små horn, i pannan. LOB berättar vidare att ”ordet är välkänt över hela Göteborg och i alla generationer (åtminstone i arbetarklassen). Min farfar använde ordet redan vid sekelskiftet och säkert brukades det långt innan dess. I likhet med bater* så skulle man kunna kalla gollor ett pluralia tantum. Jag tror aldrig jag hört att man talat om en bata, eller en golla. De förekommer ju nästan uteslutande i par. Ser du en så är den andra i regel inte långt borta.”
","jfr":[]} {"baseform":"golma","wordforms":["golpa"],"text":"(dial o ljud) spy, kasta upp. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"gompa","wordforms":[],"text":"(dial) gump*. (ORB) Jämför gåmpa.
","jfr":["gåmpa"]} {"baseform":"gomunn","wordforms":["gomånn"],"text":"(dial) kyss, puss. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"gonad","wordforms":[],"text":"(grekiska gone, gonos; avkomma, sperma, könsorgan) könskörtel — äggstockar eller testiklar. ”Hist.: sedan 1923.” (SO) Hos t ex sjöstjärnor finns i var och en av de fem armarna ett par gonader; inre könsorgan. ”Hillevi tände på allt som va förbjudet, utom ludna judar — gonader å granater.” (Teratologen 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"gonadektomi","wordforms":[],"text":"(grekiska gone, gonos; könsorgan och ektome; bortskärning) kastrering, kirurgiskt avlägsnande av gonaderna*.
","jfr":[]} {"baseform":"gondere","wordforms":[],"text":"(för sl) bög, homosexuell..
","jfr":[]} {"baseform":"gone","wordforms":[],"text":"(sl) död. OFS har betydelsen omkommen, död med urspung i amerikansk slang gone.
","jfr":[]} {"baseform":"gonne","wordforms":[],"text":"(sl) gonorré. Se vidare under könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"gonnorégropen","wordforms":[],"text":"(sl) kallades restaurang Göta Källare i Stockholm på 1960-talet. Uppgift från Thorén (2015).
","jfr":[]} {"baseform":"gonnorékuk","wordforms":[],"text":"(so) till man.
","jfr":[]} {"baseform":"gonokock","wordforms":[],"text":"(grekiska gonos; avkomma, sperma, könsorgan och kokkos; kula, frö) den bakterie som orsakar gonorré. Upptäckt av den tyske läkaren Albert Neisser år 1879. SO har ”hist.: sedan 1885”.
","jfr":[]} {"baseform":"gonorré","wordforms":[],"text":"(grekiska gonorrhoia; sädesflytning av gonos; säd och rhoia; flöde, flytning) benämningen hänger samman med det som man förr uppfattade som varflytning vid sjukdomen. Redan i Gamla Testamentet talas det om orena flytningar, som troligen avser gonorré eller dröppel som är en äldre beteckning för sjukdomen. NEO har ”hist.: sedan 1793”. ”Nästan alla våra sviter fann sina specifika kunder och bara ett fåtal gjorde fiasko (den olyckligt namngivna fotosviten Saddam and Gonorrhea fick till exempel en mycket limiterad spridning)...” (Khemiri 2006) Se vidare under könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"gonos","wordforms":[],"text":"(da) fallos* efter grekiskans gonos; könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"gonrish","wordforms":[],"text":"(för sl) gonnorré. Se också könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"gonzangas","wordforms":[],"text":"(för sl) bröst, tuttar.
","jfr":[]} {"baseform":"gonzoporr","wordforms":[],"text":"(från gonzo [am sl]; bisarr, virrig) beteckning för en lågbudgetfilm utan handling och med mycket grova sexscener. Ofta är det den manlige huvudrollsinnehavaren själv som filmar medan han knullar. Uttrycket kommer ursprungligen från journalistiken och det var den amerikanske författaren och journalisten Henry S. Thompson (1937—2005) som först myntade uttrycket gonzojournalistik.
","jfr":[]} {"baseform":"goona","wordforms":["gooners"],"text":"(sl) onanera, runka. \"Hon: Sitter du där och goonar igen? Han: Ja, jag gonar mig verkligen. Gona = njuta. Se även gooners.
","jfr":["gooners"]} {"baseform":"gooners","wordforms":["gooning"],"text":"(sl) ursprungligen refererar gonners till det engelska fotbollslagets Arsenals supportrar, härlett från smeknamnet The Gunners. Senare kom begreppet också att förknippas med personer som utövar gooning en form av långvarig onani.
","jfr":[]} {"baseform":"Gorbys pirog","wordforms":[],"text":"(sl) fitta, röv. Det finns dom som tycker att pirogen ser äcklig ut och liknar en fitta eller än mer en rumpa. Gorbyspirogen började tillverkas 1989 och är döpt efter Michael Gorbatjov (1931—2022) som var Sovjetunionens ledare 1985—1991. Det var Gorbatjov som initierade Sovjetunionens fall. \" —Vi tänkte att Gorbys skulle få ett snabbt genomslag, säger Fredrik Gernandt, reklamare och en av produktnamnets upphovsmän. —I media pratade man nästan bara om Gorbatjov eller Gorby, som han kallades i USA. Det var Gorbymania.\" (Mikromat för \"historiens slut\" SvD Kultur 29 dec 2019)
\n","jfr":[]} {"baseform":"gorge","wordforms":[],"text":"
(euf) bröst av franska gorge; strupe, hals, kvinnobröst. ”Till aftonmåltiden bjöd jag henne och hennes sällskap och stod därunder mest bakom henne och kastade begärliga blickar åt hennes gorge, som låg tämligen bar inför mig och vilket hon tycktes med nöje märka utan att förmena mig det nöje jag därmed tycktes hämta.” (Hallenstierna 1972/1700-tal) \"fruentimbret hade en ganska bred gorge, och på bägge sidorne ända ned helt bar, hudet war gläntzande som glaserad,...\" (Citet från Emanuel Swedenborgs Drömbok 1740-tal).
","jfr":[]} {"baseform":"gorgonzolahåla","wordforms":[],"text":"(lmo) gammal risig, illaluktande och uttjänt fitta. Gorgonzola är ju en grönmögelost. Se även håla.
","jfr":[" håla"]} {"baseform":"gorillaslips","wordforms":["slips."],"text":"(da sl) om den manliga bröstbehåring som framträder när skjortan är uppknäppt. Se även slips.
","jfr":["slips"]} {"baseform":"gorla","wordforms":[],"text":"(dial)\" klump av slem, saliv eller snor, snorkluns, spottloska.\" (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"gorr","wordforms":[],"text":"(dial o åld) fornsvenska och isländska gor, ett gemensamt germanskt ord av omstritt ursprung. 1 skit, smuts. OFS har gorr; träck, var, blodvar, snor och slem samt gorra; hosta upp, snora, tala snuskigt. Fornsvenska och isländska gor. Från samma källa kommer gorra; tala snuskigt, hosta upp, snora och gorrord; rått, fult, oanständigt ord samt gorrig; grov i mun, oanständig eller grov i tal. Gorrfetta (no so); om smutsig person. 2 ha samlag. 3 onanera. 4 hångla. 5 Lundblad/Josefsson (2021) har gorr som förstärkningsord t ex skit- och jätte-.
","jfr":[]} {"baseform":"gorra","wordforms":[],"text":"(sl) orgasm.
","jfr":[]} {"baseform":"gorre","wordforms":[],"text":"(sl) gonorré*.
","jfr":[]} {"baseform":"gorrhynda","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Thesleff (1912) ”skällsord till prostituerad”. Se även gorr och hynda.
","jfr":["gorr","hynda"]} {"baseform":"gosa","wordforms":["gosan"],"text":"(barn) ”Hist.: sedan 1960-talet.” (SO) 1 kela, ha det skönt. Kanske en sammansmältning av gona (sig) och mysa. \"Jag har varit mycket nära mina barn fysiskt, myckat gosande, kramar och pussar.\" (Kalmér 2024) 2 gosan; fittan. 3 gosa; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"gosedjur","wordforms":["gosemulla","gosemurra","gosesak","mulla","murra"],"text":"(sl) fitta. Se även mulla, murra och sak.
","jfr":["sak","mulla, murra"]} {"baseform":"gosse","wordforms":[],"text":"havande* i det ålderdomliga ”hon är och nyfijken at weta: om det är en Gåsse eller en Flicka thet hon under sitt Hierta bär”. (Hoorn 1697:46)
","jfr":[]} {"baseform":"got","wordforms":[],"text":"(turk) röv, arsle.
","jfr":[]} {"baseform":"gottegris","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. En som tycker om sötsaker. Se även under gris.
","jfr":["gris"]} {"baseform":"gottegrotta","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Se även under grotta.
","jfr":["grotta"]} {"baseform":"gottgubbe","wordforms":[],"text":"(sl) pedofil*.
","jfr":[]} {"baseform":"gottigott","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"gotting","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"gottpåse","wordforms":["påse"],"text":"(sl) 1 fitta. 2 snygg flicka, goding. 3 testikelpung. Danskan har godteposen. 4 bysthållare. 5 spritpåse. 6 underbyxor, trosor. ”Jag hörde Karl Gerhard (1891 —1964) i en revy på Lorensbergs Cirkus en gång i en kuplett sjunga om en flicka som tappade sin ”göttepöse”, men i det fallet avsågs underbyxorna.” (Uppg fr sign G B i Malmö) 7 bröstvårta. ”Helt långsamt började jag röra tungan mot min härliga gottpåse och kunde iaktta verkan av varje liten rörelse i ansiktet på Brita kring munnen och på ögonen.” (Bjørnebœ 1967) Se även påse.
","jfr":["påse"]} {"baseform":"gounnaraigi","wordforms":[],"text":"(sam) fitthålet.
","jfr":[]} {"baseform":"gourmetsex","wordforms":[],"text":"franska gourmet; finsmakare av fornfranska gromet; vinhandlardräng. I svenskan finns, enligt NEO, gourmet sedan 1857. Liljeström (1981) menar att termen gourmetsex för oralgenital sex infördes i amerikanska sexualupplysningsböcker på 1950-talet. Nu blev förspelet den mest betonade fasen när det gällde för mannen att väcka den ”slumrande” kvinnliga sexualiteten.
","jfr":[]} {"baseform":"G-punkt","wordforms":[],"text":"engelska Gräfenberger Spot eller G-spot. G-punkten beskrevs första gången redan 1672 av den holländske läkaren Regnier de Graff (1641—1673) men det var först 1950 när den tysk-amerikanske gynekologen Ernst Gräfenberg (1881—1957) skrev en artikel om urinrörets roll för den kvinnliga orgasmen som han och hans kollega Robert Dickinson kallade det aktuella området för urethral sponge (ungefär urinörssvampen). I artikeln beskrev Gräfenberg en sexuellt starkt retande punkt i vaginans yttervägg med vars hjälp vissa kvinnor får en mycket intensiv form av orgasm, ibland följd av en så kallad kvinnlig ejakulation. I många år spelade deras ”upptäckt” sexologiskt inte någon större roll, men 1982 publicerade de amerikanska sexologerna John Perry och Beverly Whipple bästsäljaren ”The G-Spot and other recent discoveries about human sexuality” och det var först då som benämningen G-spot (G efter första bokstaven i Gräfenberg) kom till. Enligt Perry och Whipples undersökningar hade så gott som alla kvinnor en dylik G-punkt medan William Masters och Virginia Johnson i 1988 års upplaga av sin klassiker ”Human sexuality” menar att endast 10 % av alla kvinnor har detta känsliga område i vaginans yttervägg. ”G-punkten är en liten samling känselnerver och körtlar nära urinröret. Eftersom den bara sväller och står ut från slidväggen i upphetsat tillstånd kan man oftast inte känna G-punkten om den inte blir stimulerad.” (Cox 2004) Med hjälp av magnetkamera har forskningen kommit fram till att det inte finns någon väldefinierad punkt.
\nG-punkten är således ingen fast punkt utan varierar i läge från kvinna till kvinna. Klitoris täcker hela mellangården och g-punkten är bästa stället för klitorisstimulering. ”...och högerhanden vilade och lät vänster hand söka allt längre in, finna g-punkten och känna alla blöta trassliga skrymslen, ...” (Tegar 2002) ”Hon stack in ett finger och masserade min g-punkt medan hon slickade min klitta.” (Jameson 2005) Se även A-punkt.
\nMannens G-punkt (ibland kallad p-punkt*; prostatapunkt) hittas cirka 5 centimeter upp i anus, på dess främre vägg. Ett lätt tryck där under samlaget stimulerar prostatan och kan framkalla extremt välbehag och extra starka orgasmer. ”Massera hela anus med en långsam cirkelrörelse. För sedan in en eller två väl insmorda fingrar cirka 5 centimeter. Håll stilla tills han slappnar av och känn sedan på främre delen av ändtarmens insida tills du hittar en fast, valnötsstor klump. Det är prostatakörteln och hans G-punkt. Stryk fingret över den eller tryck neråt, och om du trycker med nedre delen av handflatan bakom pungen blir vällusten extra stor.” (Cox 2004) Se också frenulum, g-zon och prostata.
\nForskarna menar numera att G- punkten egentligen är ett helt område, det sk CUV-komplexet. (se do)
\n\n
\n
\n
","jfr":["A-punkt"]} {"baseform":"grabb","wordforms":[],"text":"
pojke, kille. Möjligen från norska grabb; grov, barsk person. \"Till verbet grabba, alltså egentligen 'någon som grabbar tag hårt' (jfr engelska grab; 'gripa'), dvs. äldst 'tuff, hård man'.\" (Fridell 2021) 1 (smn) kuk. 2 i pluralis om kvinnobröst. Jämför grabba (sl); flicka, samt grabba; gripa tag i (med hela handen). ”Grabbar grabbar grabbar.” 3 grabben hela dan (sl); bög. 4 (dial) lindrig svordom. (OFS)
","jfr":["grabba","grabben hela dan"]} {"baseform":"grabba","wordforms":[],"text":"(sl) spy, kräkas.
","jfr":[]} {"baseform":"grad","wordforms":[],"text":"(sk) grad (tyska gerade) in i helvete. Uppgift från Ohlmarks (2004): ”Ä, dra du grad in i helvete!”
","jfr":[]} {"baseform":"graffiti","wordforms":[],"text":"(italiensk plural av graffito; ristning, ursprungligen av grekiska grapho; skriva) tidigast om en antik ristning på t ex en vägg eller ett lerkärl. Ett av de tidigaste användandet för den moderna betydelsen av graffiti, har en resande på Nilen lämnat, när han 1877 talar om graffitin dvs klottret som fanns på väggarna. Ordet belagt i vårt land sedan 1975. Graffitin är minst lika gammal som skriften. Det finns t o m forskare som menar, att skriften utvecklats från de linjer, cirklar och punkter, som utgör den tidiga graffitin, den som har 20 000—40 000 år på nacken och som återfunnits i grottor i bl a Spanien och Frankrike.
\nIdag är graffiti den internationellt gångbara beteckningen för klotter, de inskriptioner vi möter på väggar och plank, i tunnelbanan och på de offentliga toaletterna. Graffitin är traditionell. Namnklottret är detsamma vare sig det ristats på vikingatidens berghällar, medeltidens kyrkväggar eller dagens betongmurar. Kärleksbudskapen har inte förändrats på sin väg från Pompejis latinska skönskrift, via nyare tidens hjärta - och pilristningar, till dagens sprejade ’love’ - deviser. Inte heller har de ’fula’ orden och de ’obscena’ teckningarna genomgått någon större förändring på så där 50 århundraden.
\nGenomsnittsklottraren är ung och uppträder anonymt eller under kodnamn. I regel är han eller hon ett storstadsbarn någonstans i tonåren, som vill väcka uppmärksamhet genom att göra sig bättre än vad man är, och som genom att klottra kladdigt uttrycker sitt missnöje både med sig själv och sin omgivning. Denna ungdomliga missnöjesyttring har det stått strid om i alla tider och välmenande råd har inte saknats när det gällt att komma tillrätta med problemet. Idag används ordet graffiti också om de spraymålningar och tags som dominerar klotterutbudet på den traditionella graffitins bekostnad.
","jfr":[]} {"baseform":"grafitte","wordforms":[],"text":"(no so) kvinna med stark könsdrift. Gra = avelsduglig. Jämför grakuk.
","jfr":["grakuk"]} {"baseform":"grakuk","wordforms":[],"text":"(no so) liderlig mansperson.
","jfr":[]} {"baseform":"gramber","wordforms":[],"text":"(fsv) fiende, djävul. \"thän ledhe gramin\" (Bonaventuras Betraktelse öfver Christi lefverne. Utg. af G. E. Klemming 1860.) Uppgift från Söderwall (1887).
","jfr":[]} {"baseform":"granat","wordforms":["granater"],"text":"1 (sl) kvinnobröst. 2 (svr) \"Så för millioner hundra sjutton granater!, tänkte sergeanten med blodet uppstigande i ansiktet: hon måste väl icke nu bums och kontant vilja betala mig för apelsinerna.\" (Almqvist 1839/1976)
","jfr":[]} {"baseform":"granatkastare","wordforms":[],"text":"(sym) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"granne","wordforms":[],"text":"(sl) mata (prata) med grannarna; bajsa, skita.
","jfr":[]} {"baseform":"grannlåt","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. ”Öppna så att jag åtminstone får ta mig en titt på grannlåten”; man som försöker övertala en kvinna att sära på benen. Norsk slang har stasen (grannlåt) för samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"granus","wordforms":[],"text":"(lmo) anus omgiven av stickiga, barriga hår.
","jfr":[]} {"baseform":"grapefrukt","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. ”Varför låter du mig inte peka mot dig? Varför låter du mig inte pensla din grapefrukt i all anständighet på dansgolvet? Nej, säger hennes lår, inte pensla, inte peka, inte göra någonting.” (Dahlström 1975) 2 grapefrukter; kvinnobröst. Se även frukt(er).
","jfr":[]} {"baseform":"gratisåkare","wordforms":[],"text":"(sym) torsk*. Enligt prostituerade Bittan hos Drougge (1998/2003) kommer dylika torskar* ”aldrig till skott, de fluktar bara.” .
","jfr":[]} {"baseform":"grav","wordforms":[],"text":"(sym) 1 röv, ända. 2 fitta. Han satte sin stav/ uti Josefinas grav/ så Sions klockor klämtade.” (Palmenfeldt 1986) ”Hennes vagina var uppsamlingsplatsen för alla orenligheter och hemskheter, en formlig gravkammare vars stank orsakade svimningar.” (de Sade 2005/1783) 3 Bellman nämner i F E nr 7 Fröjas graf som just platsen för kärleksakten. ”Men mitt öga ser som i en dimma/...Just Fröjas graf.\"
","jfr":[]} {"baseform":"gravid","wordforms":["graviditet"],"text":"havande resp havandeskap. Gravid ”hist.: sedan 1893”, och graviditet ”sedan 1820”. ( SO) Stolpe (1984) menar att ordet gravid närmast är att betrakta som ett modeord och att det är ”ganska nytt på var mans tunga både i tyskan och hos oss”. Ordet kommer också från tyskan, som i sin tur har det från latinets gravidus, avledning av gravis; tung, och graviditas; tyngd. Byrman (1989) påpekar att ”ordet saknas hos Hellquist (1922) och var trol inte i allm bruk under 1920-talet”. En kvinna från Småland, f 1905, säger att \"ordet gravid förekom aldrig förr. Det var väl först in på 30-talet man hörde det, och då bara i samband med konsultationer hos läkaren”.
\nByrman menar vidare att utvecklingen under 1900-talet ”varit sådan att havande och havandeskap numera är alltmer sällsynta i alla slags medicinska texter. Grossess återfinns i facktexter, och uttryck innehållande gravid och graviditet har blivit förhärskande både i rena facktexter och texter som riktar sig till en bredare allmänhet. I början av 1900-talet var gravid och graviditet utpräglade medicinska fackord. Att dessa ord fått stor spridning från 1950-talet och framåt, både i skrift- och talspråk, sammanhänger otvivelaktigt med de regelbundna kontakter som blivande mödrar har med sjukvårdspersonal.”
\nI nyordslistan (2023) presenteras uttrycket vild graviditet som innebär att graviditeten är oövervakad och att kvinnan inte går på några kontroller hos mödravården. Förlossningen sker utan närvaro av barnmorska eller annan sjukvårdspersonal.
\n”Läkare vågade vi inte gå till, i varje fall inte i början, och när Dorotea äntligen en gång vände sig till en, eftersom hon var gravid, nämndes ordet ’graviditet’ överhuvudtaget inte. För dels var det förbjudet att vara det, och det var också förbjudet att göra något åt det. Doktor Meisner satt med i skolstyrelsen, och om han tog ordet gravididtet i sin mun inför en gravid flicka, stod han på laglös grund.” (Brøgger 1978) \"En dag proklamerade hon stolt för Abbas att namnet på den man som signerat hennes graviditet var Moussa.” (Khemiri 2006) ”G är Gamla historien Graviditet/ Giftermål blir följden utav det.” (Tankekorn)
\n","jfr":[]} {"baseform":"gravkant","wordforms":[],"text":"
(lmo) ett dasspapper från gravkanten; vara döende.
","jfr":[]} {"baseform":"gravör","wordforms":[],"text":"(lmo) om man som gjort en kvinna gravid*.
","jfr":[]} {"baseform":"great balls of fire","wordforms":[],"text":"(sl) testiklarna. Från engelskan. Fritt översatt ”stora eldbollar”.
","jfr":[]} {"baseform":"green","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Kortklippt gräsplätt runt hål på golfbana. ”Den kort-korta hade hasat upp och borde nu kallas ultra-super-kort-kort eller någonting och i ett huj var jag inne på greenen, kort om hål (som det heter på golfares språk).” (Rosengren, Kärlek 9/1968)
","jfr":[]} {"baseform":"grej","wordforms":[],"text":"(sl) sak. 1 kuk. ”Grejen när det gäller småbarn.” (kvinna 24) ”Vilken grej du har, farfar. Den är som en lagårdsdörr.” (Anderberg 1979) Ibland i pluralis; kuk med tillbehör. ”Nono och jag har snyggat upp oss för presentationen. Jag har tufsat till håret, satt på en genomskinlig skjorta och mina vita jeans. Mina grejor syns tydligt.” (Belloc 1988) ”Jag tror inte ens att du har sett hur en mans grej ser ut!” (Göring 1962) ”Han lät grejen ligga kvar i mig när vi sov. Jag hade den hos mej i timmar i sträck.” (Jersild, Kärlek 1/1965) 2 fitta. ”Lälle (12 år): Jag vet ingenting om tjejers grej. Jag har aldrig tänkt på den som något speciellt.” (Höjer 2004) ”Den måste vara så hård för att den ska kunna komma in i din grej, förstår du. Fint va?” (Göring 1962) 3 ha grejerna; ha mens.
","jfr":[]} {"baseform":"grek","wordforms":[],"text":"(sl) 1 vanlig beteckning på homosexuell man. Enligt klassisk grekisk tradition uppmuntrades varje ung grek, bl a av Aristoteles (384—322 f Kr), att hellre älska män än kvinnor, då de senare klassades som slavar och därför ansågs som lägre stående varelser. Men också i modern mytbildning finns en koppling mellan greker och homosexualitet. Eftersom religionen förbjuder föräktenskapliga förbindelser får grekiska män istället nöja sig med varandra. 2 kuk. Retad grek; ståkuk. 3 reta greken; runka. 4 (so) ordet grek används också i nedsättande mening om en falsk och bakslug person, skojare.
","jfr":[]} {"baseform":"grekisk","wordforms":["grekiskt","ömsesidigt grekiskt"],"text":"enligt Hertoft (1989) i prostitutionsspråk om analt samlag. Även ömsesidigt grekiskt som står för analt samlag med prostituerad som använder sig av en dildo* på kunden.
","jfr":[]} {"baseform":"grekkalo","wordforms":[],"text":"(rom) syndig.
","jfr":[]} {"baseform":"grekknosare","wordforms":[],"text":"(sl) nymfoman* i raggarkretsar. Knosa (dial); krossa, trycka samman.
","jfr":[]} {"baseform":"gren","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kuk. ”Den fungerar inte som förr. Efter många år av pålitligt stånd har grenen mist sin spänst, ger vika och upphör att vara en trogen bundsförvant.” (Den vikande grenen. Ottar 3/97) ”Jag vet inte vad jag väntade mig, alla dessa hemlighetsmakerier och hysch-hysch, mor som badade mig och sa att grenen som växer ut från kroppen är en gåva från Gud, den ska stoppas in i kvinnan för kvinnan har ett hål som passar, men man får vänta tills man är vuxen och ingenting får sägas i andras (farfars) närvaro, vissa ord är fula i barnamun, ...” (Whilde 2005) 2 gren; fitta, skrev*. ”Jag upptäcker att jag själv sitter och fundrar på hur det känns att vara kvinna under samlaget — om njutningen är större o.s.v. Försöker föreställa mig något som tränger in i grenen men får bara en vag förnimmelse av smärta.” (Miller 1934)
","jfr":[]} {"baseform":"greneljus","wordforms":[],"text":"(sk) va skapt som ett greneljus; om man som kan ha flera kvinnor på gång samtidigt. ”Hjälp, hjälp, ja ä inte skapter som ett greneljus, skrek Lars när alla tre systrarna ville ligga me han.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"grenhår","wordforms":["blygd"],"text":"(dial) blygdhår. (OFS) Se även blygd och gren (2).
","jfr":["gren ","blygd"]} {"baseform":"grensla","wordforms":[],"text":"av svensk dialekt grensla, grena; skreva med benen. \"Hist.: sedan 1833\" . (SO) \"Hon grenslade mig som man grenslar en häst, det väldiga håret dansande över ryggen som en flamma i hård blåst, ansiktet fylligt rödblossande, blicken stark.\" (Brunner 2020 s 169)
","jfr":[]} {"baseform":"grenverk","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Se även gren (2) och verk (3).
","jfr":["gren","verk"]} {"baseform":"gresa","wordforms":[],"text":"(dial) sära på benen. Lundblad/Josefsson (2021) har gå/stå/ sitta bredbent, ha benen utspärrade.
","jfr":[]} {"baseform":"Greta","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. \"Fast en del kallar snippan för Greta. Och det vi ju alla att hon är en av de mest inflytelserika personerna på jorden just nu.\" (Karin Milles: Mustiga och matiga metaforer. Språktidningen 6/20) Här avses Greta Thunberg (f 2003), den unga svenska miljöaktivisten. Men en annan lika världsberömd Greta, med smeknamnet den gudomliga, filmstjärnan Greta Garbo (1905—1990), har redan långt tidigare fått ge namn åt kvinnans kön.
","jfr":[]} {"baseform":"greve","wordforms":[],"text":"1 (svr ) det var då själva greve jävulen. Uppgift från Glenn Welander, Lidköping. 2 greven (smn) prostitutionspolis även kallad brorsan. Eek (2005) menar att ”’Greven’ ger associationer till sutenör* eller hallick* medan ’brorsan’ ger associationer till en familjär relation”.
","jfr":[]} {"baseform":"grey","wordforms":[],"text":"(fno) hynda*, usling.
","jfr":[]} {"baseform":"GRID","wordforms":[],"text":"(gayrelated immune defiency) numera föråldrad beteckning för aids*.
","jfr":[]} {"baseform":"griftekor","wordforms":[],"text":"(euf o åld) kvinnligt könsorgan. Grift; grav och kor; altarrum. Se också under säck (5).
","jfr":["säck "]} {"baseform":"grill","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Han: Är grillen varm nu? Hon: Ja, det är bara att stoppa dit korven*.
","jfr":[]} {"baseform":"grilla","wordforms":[],"text":"(sl) grilla (en) korv; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"grillig","wordforms":[],"text":"(sl) smutsig, skitig.
","jfr":[]} {"baseform":"grimed","wordforms":[],"text":"(sk) skitig, smutsig.
","jfr":[]} {"baseform":"grimma","wordforms":[],"text":"(dial) strimmor eller ränder i ansiktet. Förr sa man om havande kvinna bl a på Öland att ”ho har fatt grimma”. Jämför grimug.
","jfr":["grimug"]} {"baseform":"grimme ord","wordforms":[],"text":"(da) fula ord*.
","jfr":[]} {"baseform":"grimug","wordforms":["grågrimug"],"text":"(dial) fläckig eller strimmig i ansiktet om havande kvinna som i det ålderdomliga uppländska ”hon är grimug”. (Byrman 1989) Se även under led.
","jfr":["led"]} {"baseform":"grinding","wordforms":[],"text":"(eng sl) \"dansstil där två personer gnider höfterna mot varandra\". (kidish.se)
","jfr":[]} {"baseform":"gringolover","wordforms":[],"text":"(sl) mörk kvinna av utländsk härkomst som gillar (föredrar) ljushåriga, blonda män.
","jfr":[]} {"baseform":"gris","wordforms":[],"text":"fornsvenska gris. Troligen till ett germanskt adjektiv med betydelsen grå. 1 enligt Adams (1982) var latinets porcus (gris) ett barnkammarord använt av kvinnor, särskilt sjuksköterskor, för att beteckna flickors yttre könsorgan. Kanske för en viss likhet mellan kroppsdelen i fråga och änden på ett gristryne. Duerr (1996) menar att kopplingen mellan fittan och grisen har mindre att göra ”med den rosa färgen än den förment oangenäma lukten” och han ger exempel från en medeltida fransk pikant satirisk versberättelse där vulvan kallas för porcelet (liten gris) för att den aldrig är ren. 2 (sl) bög. 3 (so) om manlig, särskilt äldre, sexfixerad person med smak för unga flickor. 4 (sl) knuffa gris; knulla. 5 gris i uttrycket i gris; dräktig om sugga. (Lundblad/ Josefsson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"grisamige","wordforms":[],"text":"(sk) grispenis. Se även meg.
","jfr":["meg"]} {"baseform":"grisas","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS om brunstig sugga som vill ha galt.
","jfr":[]} {"baseform":"grise","wordforms":[],"text":"(no sl) ha samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"griseprat","wordforms":[],"text":"(no) oanständigt tal. Jämför stygt ord.
","jfr":["stygt ord"]} {"baseform":"grisett","wordforms":[],"text":"franska grisette; [kokett] flicka från arbetarklassen; vanligen nedsättande. Till gris; grå. ”Hist.: sedan 1734”. (SO) ”Hon [grisetten] var ofta arbeterska, modist, sömmerska eller butiksflicka, var, förr åtminstone, jämförelsevis enkel och okonstlad, men lät likväl därjämte, för att kunna leva bättre och nöjsammare, underhålla sig av en man, tillsammans med hvilken hon bodde och sof och hvars hushåll hon ofta ombesörjde.” (Forel (1942)
","jfr":[]} {"baseform":"grisfall","wordforms":[],"text":"(dial) dräktig om sugga. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"grisfitta","wordforms":[],"text":"(dial) 1 enligt OFS fel vid nätbindning genom att en maska förbigåtts. 2 klenät, ett sorts flottyrkokt bakverk vanlig julkaka särskilt i Danmark, Nordtyskland och södra Sverige. Lars Bengtsson i Svalöv, Skåne berättar att hans far (f 1913) kallade klenätter för grisfittor, troligen pga kakans utseendelikhet med suggans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"grisfot","wordforms":["fot"],"text":"(sl) kuk. ”Det rycker i grisfoten”; det är på väg mot utlösning. Se även fot (3).
","jfr":["fot"]} {"baseform":"griskuk","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 verktyg med vars hjälp man skruvar av avdragna skruvar/bultar. 2 fläskfilé.
","jfr":[]} {"baseform":"grislitteratur","wordforms":[],"text":"(euf) smutslitteratur*. ”Det är ock betecknande för denna tidning [Svenska Morgonbladet] och hennes läsekrets att, medan pressen av vilken partifärg som helst, fastslagit skillnaden mellan skaldens diktning och grisskribentens gemenheter, är Sv. Morgonbladet nog oförsynt att benämna Fröding ’en grislitteraturens främjare och en gristidningsutgivarens stallbroder’ och för detta smakfulla skällsord taga patent på ’rättänkande människors mening’.” (Socialdemokraten 13 okt 1896) Angrepp på Gustav Fröding (1860-1911) för hans åtalade dikt En Morgondröm. Se vidare under censur.
","jfr":[]} {"baseform":"grislur","wordforms":[],"text":"(no so) en som inte tvättar händerna efter att ha pissat.
","jfr":[]} {"baseform":"grismage","wordforms":[],"text":"(no so) en som fjärtar mycket och ofta.
","jfr":[]} {"baseform":"grismige","wordforms":[],"text":"(dial) grispenis. (OFVG) Jämför mige.
","jfr":["mige"]} {"baseform":"grisstinn","wordforms":["stinn"],"text":"(dial) dräktig om sugga. (OFS) Se även stinn.
","jfr":["stinn"]} {"baseform":"groda","wordforms":[],"text":"(sl) 1 nedsättande om manliga homosexuella som hoppar, skuttar från partner till partner. Norsk slang har frosk; groda, homo. 2 fitta. 3 trampa på en groda; fjärta, fisa.
","jfr":[]} {"baseform":"grogghagga","wordforms":["groggluder","hagga "],"text":"(sl o so) 1 kallas den som bjuder ut sig för att få sprit. 2 kvinnlig alkoholist. Se även hagga och luder.
","jfr":["hagga "," luder"]} {"baseform":"grooming","wordforms":[],"text":"(eng) försvenskat groma, gromning. Mot slutet av 1900-talet lånades ordet in från engelskan med betydelsen manlig skönhetsvård, hårskötsel och liknande. Ordet kom något senare att stå för vuxnas sexkontakter på nätet med minderåriga. Det äldsta belägget i svenskan är från medeltiden och avser hästskötsel och från 1200-talet finns belägg för ordet groom; stallpojke. Idag förknippas grooming främst med hygien och/eller skönhet, t ex står det för make-up för män. Bo Berman menar att ordet kan ”ha gett upphov till franskans gourmet. I medeltidsengelskan betydde grom; ung pojke, tjänare. Det lånades in i franskan och blev där grome, gro(u)met; betjänt, vinhandlardräng och senare gourmet. Betydelsen gick via ’en som avsmakar vin, vinkännare’ vidare till ’finsmakare, läckergom’. \" (Språktidningen sept 2014) Jämför metrosexuell. För ytterligare en betydelsese se child grooming.
","jfr":[" child grooming","metrosexuell"]} {"baseform":"grop","wordforms":[],"text":"(sym) fördjupning, hål. Ett gemensamt germanskt ord, troligen besläktat med gräva. 1 fitta. ”Fylla igen gropen med stenar”; tränga så djupt in i kvinnan att också taskstenarna följer med. ”...och vattnade hennes lilla grop så gott han kunde.” (Aretino 2008) Hammarén (Vita brevet 2006) talar i sammanhanget om en skaftsstoppningsurgrop. 2 anus. ”Cornaboeux sökte nämligen plantera sin stora rödbeta i gropen därbak på Alexina, men kunde inte hitta det rätta stället utan hamnade än till höger, än till vänster, än för högt, än för lågt vid sidan om hålet.” (Apollinaire 1993)
\nI Karl Gerhards memoarbok Katt bland hermeliner (Bonniers 1956) finns följande i första kapitlet: \"När Naima Wifstrand lät sin allvarliga röst tolka Madame Sibylls kärlekssorg, blev publiken lika gripen som av Tora Tejes Salome. I 'Dollarprinsessan' stämde redan divans svarta sammetsrobe, dekorerad med guldblommor, och det till stjärtgropen djupa ryggdekolltaget publiken till andakt. Så hade aldrig en operettprimadonna uppträtt tidigare.\" Min halländske meddelare (f 1945) kommenterar: \"Det hela får väl tolkas som att dekolltaget på ryggsidan gick ända ner till där klyvnaden i ryggslutet började. KG var en elegant herre och ville nog helst undvika det råa ordet stjärtfåran*. Liktydningen ripan* kände han troligen inte till. Alltså hittade han på ordet stjärtgropen?\" 3 avträde. Det vanligaste avträdet genom tiderna har varit en grop i marken, en bit från boplatsen. I en indisk skrift från 200-talet sägs det att man bör gå ”ett pilskott bort från huset”.
\nMary Leakey (1913—1996), brittisk-kenyansk antropolog, har funnit att våra tidigaste anfäder, i östafrikanska Oldowaidalen, redan för ett par miljoner år sedan, gjorde ifrån sig i en grop. Och Sollerman berättar i sin bok Svarten (1986) om hur det ända in på 1800-talet på Sollerön fanns en grop vid sidan om stugdörren fylld med dy eller myrjord. Där pissade hela familjen och när gropen var full blandades urinen med myrjorden som gödsel på åkern. Jämför (ut)tömning.
","jfr":["tömning"]} {"baseform":"gros mots","wordforms":[],"text":"(fra) feta ord. Här om smutsiga, fula ord. Det finns ett småländskt dialektord gros som betyder smuts, sump. Detta enligt Lundblad/Josefsson (2021).
","jfr":[]} {"baseform":"grossel","wordforms":[],"text":"(dial) sperma, sädesvätska. (OFS) Rietz (1867) har värmländska grossel; smolk, smulor (i våtvaror). Se även grosslog.
","jfr":["grosslog"]} {"baseform":"grossess","wordforms":[],"text":"havandeskap efter franska grossesse av gros, grosse; stor samt latin grossus med samma betydelse. Stolpe (1984) menar att ordet var vanligare för så där 50 år sedan än idag. Byrman (1989) har en rad uttryck där ordet grossess ingår: ”Hon är/har blivit i grossess”. Mannen kan också ”göra/försätta kvinnan i grossess” så att ”hon är gående i hög grossess” eller så befinner hon sig i ”långt framskriden grossess”. SAOB har ordet belagt första gången 1776 i dagboksanteckningar av hovmannen Gustaf Johan Ehrenswärd: ”Hoppet om drottningens grosesse...” \"Då högsommaren ankom rapporterades att hans gemål (Gustav III:s min anm BgD) var i grossess på nytt.\" (Brunner 2020 s 307)
","jfr":[]} {"baseform":"grossessgördel","wordforms":[],"text":"(sl) ammunitionsgördel.
","jfr":[]} {"baseform":"grossla","wordforms":[],"text":"(dial) spottloska. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"grosslog","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har ”nedsölad med sädesvätska”.
","jfr":[]} {"baseform":"grotta","wordforms":[" blötgrotta","buskgrotta","dundergrotta ","glädjegrotta","gyllengrotta","hallongrotta","honungsgrotta","godisgrotta"," gosegrotta","gottegrotta","kissgrotta","kletgrotta","kärleksgrotta","köttgrotta","lingongrotta","lustgrotta","lyckogrotta","mossgrotta","musgrotta","pälsgrotta","rosengrotta","savgrotta,"],"text":"hålrum i berg. 1 (sym) kvinnans inre könsorgan. Även blötgrotta, buskgrotta, dundergrotta , glädjegrotta, gyllengrotta, hallongrotta, honungsgrotta, godisgrotta, gosegrotta, gottegrotta, kissgrotta, kletgrotta, kärleksgrotta, köttgrotta, lingongrotta, lustgrotta, lyckogrotta, mossgrotta, musgrotta, pälsgrotta, rosengrotta, savgrotta, venusgrotta och grottöppning. ”Det var en fuktig, smörjig, mjuk, pälsbrämmad grotta, som min hand fann.” (Björkman, Kärlek 14/1970) ”Det finns inget mer underbart än att borra in sig i en härlig grotta.” (Lodalen 2003) ”Vi kan inte heller utesluta, att valet av kultplatser djupt inne i grottornas mörker i själva verket varit betingat av att grottan i sig själv symboliserade det kvinnliga skötet.” (Burenhult 2002) ”När Simone väl klätts av begravde jag min skära lem i hennes slemmiga och blodfärgade kött; den trängde in i kärleksgrottan medan jag frenetiskt bearbetade hennes anus: samtidigt blandades våra munnars uppror.” (Bataille 1997) ”Jag vågade böja upp mamsells knä för att med fullkomlig noggrannhet göra mig förtrogen med hennes rosengrotta, superbt draperad och clitoriserad.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 \"grotta; röv, stjärt; döljer sig innanför* in i hans smala godisgrotta.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"grottforskare","wordforms":["grottrolf"],"text":"(sl) 1 kuk. 2 grottforskare; lesbian. Se vidare under grotta.
","jfr":[]} {"baseform":"grottforskning","wordforms":[],"text":"(lmo) undersökning av kvinnans olika kroppsöppningar.
","jfr":[]} {"baseform":"grottslusk","wordforms":[],"text":"(so) man som går rakt på sak utan förspel och finesser och som enbart tänker på sin egen njutning. ”Inga grottsluskar som kommer med kuken ute.” (Kontakt. Lektyr okt 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"groupie","wordforms":[],"text":"(so) hora med många kunder. Efter engelska groupie; popgruppsfan, flicka som följer med olika popgrupper och bjuder ut sig. ”Hist.: sedan 1969.” (SO) ”Ett av de allra spädaste tecknen på att något är i görningen vad vår egen kulturs könsuppfattning angår — även om fenomenet svårligen låter sig analyseras i sina isolerade förekomster — är ’groupierna’ och det sätt, varpå de överfaller en popidol i ett omklädningsrum efter en konsert.” (Brøgger 1974) Idag, 2015, har groupie främst betydelsen selfie, dvs ett egettaget mobilfoto med sig själv, eller tillsammans med någon, som motiv.
","jfr":[]} {"baseform":"grov","wordforms":[],"text":"från tyskan till en rot med betydelsen mala, krossa. Förr ett vanligt ord i dialekter för att vara havande. Tjock, stor, bred. Ibland räckte det enkla grov inte till för att beskriva kvinnans tillstånd utan då tog man till fullgrov eller smällgrov. Även groven (sl) i vara på groven; vara gravid och han har gjort henne på groven. Thesleff (1912) har ”groven; i grosses\"*.
","jfr":[]} {"baseform":"grower eller shower","wordforms":[],"text":"(sl) även kallade blodkuk och köttkuk*. Growern eller blodkuken är liten i slakt tillstånd men växer rejält i längd och omkrets vid stånd. Showern eller köttkuken däremot är rejält tilltagen redan vid slakt tillstånd, men blir sen inte mycket större, bara hårdare, vid stånd.
","jfr":[]} {"baseform":"grovhångla","wordforms":[],"text":"se hångla.
","jfr":[]} {"baseform":"grovpiss","wordforms":[],"text":"(sl) rikligt flöde.
","jfr":[]} {"baseform":"grovporr","wordforms":[],"text":"(sym) se hårdporr. ”Jag och min partner tittar i porrtidningar tillsammans, ... Jag tänder på bilderna av sensuella kvinnor, en del historier tänder mig också. Grovporr gillar jag inte.” (Förbjudna drömmar 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"grovt ord","wordforms":["grovt språk"],"text":"(euf) fult ord, fult språk. Ordet grov är, enligt SO, \"hist.: sedan ca 1400 (Klosterläsning) från fsv grover av lty grof stor, stark, klumpig; urspr. trol. 'grovmalen, krossad'.\" Det är i samband med en intervju i Språktidningen (3/2022) med den norrlandsfödda författaren Linnea Axelsson (f 1980) som hon bl a talar om att: \"Det kan handla om att bryta ett uttryck eller en rytm genom att slänga in ett grovt ord...\" Vidare säger hon att hon dras till skönheten i ett vackert språk men att hon också vill ifrågasätta den: \"Jag tänker väldigt mycket på skönhet, men jag är inte alls på det klara med vad det innebär. Men skönhet skapar ju också en distans; man beundrar, medan man tänker sig att ett grovt språk ger ett annat uttryck. \" Linnea Axelsson menar också \"att det inte alltid är så enkelt som att skönhet alltid skapar distans och smutsigt språk ger närhet. Men det där avbrotten fyller en funktion.\"
\n\"Om Ni ej tryckt Återfall (novellen) så tryck den genast; sätt derpå upp Nybyggnad men med titeln Nederlag. (Dessa två skola då utgöra början på del 2 af Giftas.) Detta under förutsättning att Ni vill ta 2a delen Giftas, visserligen med närgångna ämnen men utan ett groft ord. /.../ (Ur brev från August Strindberg till Albert Bonnier 14 april 85) Se vidare under smuts och fula ord.
","jfr":[]} {"baseform":"gruggajävel","wordforms":[],"text":"(sk) grogg. En dryck innehållande sprit (konjak) och t ex läskedryck eller vichyvatten.
","jfr":[]} {"baseform":"grund","wordforms":[],"text":"1 (åld) livmoderns (översta del). Uppgift från Roberg (1718). 2 (sl) gå på grund; få en könssjukdom. Av grund (måns); dålig. ”Asch, hon har åkt på en smula grund ... Det är ju inget att bråka om ... Det är hennes sak, det!” (Lo-Johansson 1935/1978) Jämför grunt.
","jfr":["grunt"]} {"baseform":"grundhäcken","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Palm (1910) och Thesleff (1912) ”sjukhuset för prostituerade Hantverkarg 13 i Stockholm”. Används även i betydelsen sjukhus för könssjukdomar. I sammanhanget talas det om att ”gå på grund”; få en könssjukdom. Grund (dial); dålig.
","jfr":[]} {"baseform":"grundnigher","wordforms":["grundputa"],"text":"(fsv) grundnigher står för \"gift gillesbroder som begått hor med gift gillessyster\" medan grundputa står för det motsatta, nämligen: \"gift gillessyster som begått hor med gillesbroder.\" Uppgifterna från \"Stadga för ett S:t Eriks Gille nära Uppsala i Småstycken på Forn Svenska 1868—1881\" och återges hos Söderwall (1887).
","jfr":[]} {"baseform":"grunka","wordforms":[],"text":"(sl) grej, sak. 1 könsorgan. ”Ja lydde å drog ut den komiska grunkan ur det svavelångande hålet.” (Teratologen 1998) 2 behå. 3 (lmo) att gråta och runka samtidigt. Se också grånka och gråtrunka.
","jfr":[" gråtrunka"," grånka"]} {"baseform":"grunt","wordforms":[],"text":"(måns) Thesleff (1912) har ”alla slags veneriska sjukdomar”, och han ger exemplet: ”Sno sig för grunt i blein = akta sig för veneriska sjukdomar”. (A Bodin 1860-t)
","jfr":[]} {"baseform":"gruppgrop","wordforms":["grop"],"text":"(sl) gruppsex*. Se även grop.
","jfr":["grop"]} {"baseform":"gruppsex","wordforms":[],"text":"(sym) med varierande antal deltagare har förekommit i alla tider. ”Hist.: sedan 1966”. (NEO) Flest deltagare har säkerligen figurerat under religiösa orgier, då hundratals upphetsade individer kan ha varit inblandade. Ett svenskt exempel är den s k Korpelarörelsen, uppkallad efter den finske väckelsepredikanten Toivo Korpela. Han verkade i övre Norrland under åren 1928—1934 och när han återvände till Finland spårade rörelsen ur, då nya manliga och kvinnliga profeter började predika om världens snara undergång. I väntan på den hängav man sig åt dryckenskap, gruppsex och massorgier. \"Genom att idka gruppsex ställer de bara till det för sig ... lämnar sina partners och familjer av alla möjliga dumma skäl ... blir medelålders hippies, som om vi någonsin kunde bli tjugo igen.” (Hite 1977) Ullerstam (1964) kallar gruppsex för sexuell kollektivism. Se även köttgryta och ormgrop.
","jfr":["ormbo","köttgryta"]} {"baseform":"grusväg","wordforms":[],"text":"(sl) dra ballen över en grusväg; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"gruva","wordforms":["guld-"],"text":"(sym) fitta. Även guld- och saltgruva. ”Illusionen var så fullständig att han inte ett ögonblick kunde föreställa sig något annat än att han arbetat på en tidigare aldrig bearbetad gruva; denna tanke, byggd på så starka bevis, fördubblade genast hans ömhet mot mig och hans iver att helt bryta upp gruvan ifråga.” (Cleland 1965/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"gruvarbetare","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför gruva.
","jfr":[" gruva"]} {"baseform":"grymmer","wordforms":[],"text":"(åld o euf) djävulen*.
","jfr":[]} {"baseform":"gryn","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. Något söndermalt, krossat. Ordet är besläktat med gryt; underjordisk boplats, stenröse. 2 sperma, säd. ”Än idag finns skärvor av tillbedjan hos den manliga aspekten av fruktsamhet: [...] risgrynen (i vissa kulturer vete) som kastas över brudparet (bäst är det om säden fastnar i brudens hår).” (tankar om sexualitet 2001) 3 kåt (om man) i ha gryn i röret.
","jfr":[]} {"baseform":"gryngång","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. 2 arsle, anus. Hos Thesleff (1912). Gibson (1978) har gryngång; anus, ändtarm, samt grynhäck; bak, och ”Ge ngn en toffel i grynhäcken”; sparka ngn i ändan. Jämför häck.
","jfr":["häck"]} {"baseform":"grynsäck","wordforms":["säck"],"text":"(sl) vita långkalsonger. Se även säck.
","jfr":["säck"]} {"baseform":"gryta","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. ”Flickorna i Bayern kokar så väl i sina kök, ty de har så vida och heta grytor.” Se vidare under loge. 2 ”håll grytan kokande”; knulla. Efter Frälsningsarméns uppmaning vid sina insamlingsgrytor, fast det där är fråga om att stoppa pengar i springan. Andra knulluttryck är ”dopp i grytan” och ”röra om i grytan”. Se även köttgryta. 3 I Skurup i Skåne sa man, åtminstone förr, att ”di har satt den stora grytan på”, när en kvinna blivit gravid. (Byrman 1989)
","jfr":[" köttgryta"]} {"baseform":"grytslyna","wordforms":[],"text":"(sl) kokerska. Se även slyna.
","jfr":["slyna"]} {"baseform":"grå","wordforms":["grågubbe"],"text":"(dial) djävulen. (OFS) Rietz (1867) har grå bl a i betydelsen elak, stygg och något vred och gråen; djefvulen. På Åland finns grågobbin både för hustomten och fan. Den senare kallas också Grå Pär. \"Men nu vågar ingen domare fälla vrånga domar, för de vet, att Hulten Grå och prästen håller ihop.\" (Folksagan i Sverige 3 s 503)
","jfr":[]} {"baseform":"gråboll","wordforms":[],"text":"(so) till gråhårig gammal gubbe.
","jfr":[]} {"baseform":"gråbög","wordforms":[],"text":"(sl) trist och tråkig svenssonbög. ”Jaha,...men vi är så’na där gråbögar som stiger upp på morgonen och åker till jobbet.” (Jan Berglin Pytte Bergelin, Galago 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"grågrimug","wordforms":[],"text":"se grimug.
","jfr":[]} {"baseform":"grålus","wordforms":["gråmadrass"],"text":"(mil sl) Langenfeldt (1947) om hemlighus* i Linköpings försvarsområde.
","jfr":[]} {"baseform":"grånka","wordforms":[],"text":"(lmo) gråta och runka samtidigt. Se även gråtrunka.
","jfr":["gråtrunka"]} {"baseform":"gråsex","wordforms":[],"text":"(sym) ord ”uppfunnet” (13/10-2004) av undertecknad med betydelsen sex mellan äldre, en ålderskategori som, enligt yngre, borde ha slutat med sådana aktiviteter. Se även rynksex och silversex.
","jfr":["rynksex"]} {"baseform":"gråsexuell","wordforms":[],"text":"en form av asexualitet. Grå asexuell eller gråsexuell på svenska (ofta förkortat till grace efter engelskans gray + ace) är former av asexualitet där man sällan eller aldrig känner sig sexuellt attraherad av andra. Se också asexuell.
","jfr":["asexuell"]} {"baseform":"gråskinnshora","wordforms":[],"text":"(so) på 1400-talet kallades lösaktiga borgarfruar från gåskinnshoror. Gråskinn kom från päls av vinterekorre och var dyrt och bars bara av \"bättre\" folk.
","jfr":[]} {"baseform":"gråskugga","wordforms":[],"text":"(nyo) ”en BDSM* nybörjare. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"gråtaren","wordforms":[],"text":"(sym) ett av 36 namn på kuk omnämnda i Den doftande trädgården*.
","jfr":[]} {"baseform":"gråtorgasm","wordforms":[],"text":"(nyo) ”när man får en så djup och överväldigande orgasm att man börjar gråta”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"gråtrunka","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se ”att sitta ensam hemma deppig och ångerfull samtidigt som man runkar och frossar i sin egen självömkan.” \"Jag passade på att gråtrunka till minnet av Ofelia.\" (Replik från Radioteaterns Hamlet [2025] i Sveriges radio Play.) Jämför grunka.
","jfr":["grunka"]} {"baseform":"grädda","wordforms":[],"text":"(sl) 1 få utlösning, ejakulera*. 2 grädda (i rören) skita i byxorna (byxbenen). Något som kan hända när man blir så rädd att man skiter på sig. Rör är här slang för byxor. 3 (sl) grädda pirogen: knulla och grädda baguetten; ha analsex. Se även pirog och baguette.
","jfr":["pirog","baguette"]} {"baseform":"grädde","wordforms":[],"text":"(sl) 1 sperma i som tappa grädden, grädda; få orgasm, utlösning. ”Sug inte så gesvint, Kristin! Sakta, sakta, annars flyger grädden bums för mig, snälla, sakta, jag vill helst spara den en stund.” (Grafström, Kärlek 11/1969) ”Jag älskar att känna grädden över hela kroppen eller att skjuta den mot golvet, väggen eller sängkläderna.” (Hite 1982) 2 tunn, ”gräddflytande” avföring. 3 skumma, vispa grädde; onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"gräddsnipa","wordforms":["gräddsnäcka"],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. Liten kanna för kaffegrädde. ”Då hade Dvärg-Olle låtit dem skymta sin lem, och därmed planterat en helt ny och smärtsam längtan i deras trånga gräddsnipor och ej längre liljevita själar.” (Wahl 2003) Se också snipa och snäcka.
","jfr":["snipa "," snäcka"]} {"baseform":"grändkärring","wordforms":["gatlafs "],"text":"(euf) Pred (1990) har ”särskilt om prostituerade som arbetar i Gamla stan”. ”Den position som gatans bottenskrap, som kvinnorna som handlade med sitt kön på hotellen längs Österlånggatan och i gränderna däromkring hade, speglas också i de öknamn man gav dem. ’Gatlafsor’, ’gnoor’ och ’grändkärringar’ betecknade den ’prostitutionsdrägg’ som sökte sitt uppehälle efter de smala gatorna i gamla stan.” (Lennartsson 2001) Se även gatlafs och gno, gnoa och käring.
","jfr":["gatlafs "," käring"," gno, gnoa "]} {"baseform":"gränka","wordforms":[],"text":"(sl) gråta och runka samtidigt. Jämför grunka och grånka.
","jfr":["grånka","grunka"]} {"baseform":"gränslas","wordforms":[],"text":"(sl) grovhångel, petting*.
","jfr":[]} {"baseform":"gräs","wordforms":["gräsare","gräsmanöver","gräsnyp","gräspipa "],"text":"1(sl) knull i det gröna, dvs utomhus i uttrycken pröva om gräset bär och vattna gräsmattan. Därtill gräsklippning; cunnilingus*. ”När vi var vid stadsparken så kunde han väl inte bärga sig längre så han sa att ’Nu tar vi en gräsare’ och så ryckte han tag i hela mig och bar in mig i parken...” (Söderblom 2015) Även gräsmanöver, gräsnyp, gräspipa och gräspippa. 2 gräs, sexualgräs, starrgräs (sl) könshår. Starr är en typ av halvgräs. ”Solens stav är du/ som tränger ner genom/ mitt blöta gräs/ glänsande av söta safter/ reser det sig efter/ ditt sting.” (Ann Smith citerad i Bygdeman 1994.) 3 vattna gräset; pissa. 4 bita i gräset; avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"gräsbitare","wordforms":[],"text":"(sym) enligt Pred (1990) prostituerad som arbetar i parkerna. 1800-tal.
","jfr":[]} {"baseform":"gräsklippare","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. Förklaring se gräs, sexual. 2 (lmo) man eller kvinna som utför cunnilingus* eller fellatio*.
","jfr":[]} {"baseform":"gräsmatta","wordforms":["grässlätt"],"text":"(sl) 1 kvinnans könshår. Engelsk slang har keep off the grass!; uppmaning från en man till en annan att sexuellt avhålla sig från den förres kvinna. 2 dra gräsmattan över sig; avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"gräsänka","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Stolpe (1984) om ”förförd och därefter övergiven flicka”. ”Hist.: sedan 1738.” (SO) Bom (1950) menar, att den äldsta betydelsen av græsenke är precis som i medellågtyskans grasvedewe ”pige, der er forført i det fri og derefter forladt”. Bom jämför med engelska grasswidow och tyska Graswitwe och Strohwitwe, varifrån danskan ca 1700 fått stråenke. Strå är här detsamma som halm och vissa språkforskare menar att ordet syftade på att kvinnan vissa perioder lämnades ensam i sänghalmen*.
\nDen nutida betydelsen av en kvinna/man vars make/maka är tillfälligt bortrest kan tänkas ha uppkommit på den tid när Indien lydde under Storbritannien. De brittiska militärerna lär då på somrarna ha sänt sina familjer upp till det gröna gräset i bergstrakterna medan de själva stannade kvar i de heta kusttrakterna som gräsänklingar. I finskan finns kesäleski; sommaränka. \"Gräsänka betydde — och betyder idag — en hustru vars man är tillfälligt bortrest. Men det kunde också syfta på en fästmö vars fästman hade dött eller en liderlig flicka.\" (Hassan Jansson, K/ Lindström, J 2018) Och från samma källa kommer följande skällsord: \"Gräsänka! Åsna! Skvallerbytta! Din lortbytta! Täljsknivsänka! \"
","jfr":[]} {"baseform":"gräsätare","wordforms":[],"text":"från japanskans soshokukei-dan-shi beteckning för en allt större grupp japanska män och kvinnor som saknar sexuell erfarenhet. I åldersgruppen 18-39 år är det 25,8 % av männen och 24,6 % av kvinnorna som är \"oskulder\".
","jfr":[]} {"baseform":"grävskopan","wordforms":[],"text":"(lmo) kallas den som gräver runt i sin egen eller någon annans röv.
","jfr":[]} {"baseform":"grö","wordforms":["grön ryttare"],"text":"(sl) svendom*, manlig oskuld.
","jfr":[]} {"baseform":"Gröna gångs-hora","wordforms":[],"text":"(sl) så kallades prostituerad som höll till I Gröna gången vid Slussen i Stockholm på 1700-talet. \"Ett protokoll från Norra förstadens kämnärsrätt från 1748 berättar om hur jungfru Anna Catharina Holmgren anklagade sin egen bror, den 14-årige gossen Nils,för att 'uti ganska mycket folks närvaro' ha okvädat henne för kanalj och gröna gångshora'.\" (Lennartsson 2019 s 102)
","jfr":[]} {"baseform":"gröna hår","wordforms":[],"text":"(euf) ”få gröna hår på händerna”; bevis för att någon onanerat. Uttrycket hänger samman med att många ansett och fortfarande anser onani vara syndigt och skadligt. Äldre litteratur i ämnet talar om att de som onanerar blir sinnessjuka, impotenta och sterila. Mannens kraft försvagas vid sädesavgången och bitar av ryggmärgen försvinner vid onani. Den som sysslar med dylik självbefläckelse* avslöjas bl a genom att det växer ut grova, gröna hår på händerna.
","jfr":[]} {"baseform":"Gröna Lund","wordforms":[],"text":"(sl) fitta; dels med anspelning på nöjesfältet i Stockholm, dels med tanke på lund; tät och buskig skog. Se även nöjesfält.
","jfr":["nöjesfält"]} {"baseform":"gröning","wordforms":[],"text":"(sl) spottloska.
","jfr":[]} {"baseform":"grönt","wordforms":["visa"],"text":"(sl) om kvinna som är med på noterna. Motsatsen är då visa rött.
","jfr":[]} {"baseform":"gröpsyl","wordforms":[],"text":"(åld o so) odåga. (Swedberg 1720-t)
","jfr":[]} {"baseform":"gröt","wordforms":[],"text":"1 (euf) i uttryck som har med havandeskap att göra. Tidigare var det tradition att man gick med gröt till barnsängskvinnor och denna sedvänja lever kvar i en rad idag föråldrade uttryck som det uppländska \"hon drar ihop till gröts” och de estländska ”hon ska få gröt” och ”hon tarvar gröt”. I Uppland talade man också förr om att ha grötgrimma där grimma står för ”strimmor eller ränder i ansiktet” och i Estland (Nuckö) kallade man en havande kvinna som snart skulle föda för grötmor och att ligga i barnsäng hette i Kyrkhult i Blekinge ”ligga paa grötsidan”. (Byrman 1989) SAOB har draga sig till grötsidan ett 1700-talsuttryck om samma sak. 2 (sl) röra om i gröten; att ha sex med en kvinna som just tagit emot en sats från en tidigare partner.
","jfr":[]} {"baseform":"grötbössa","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS allmänt om anus, rövhål. Därav skjuta med grötbössan; fjärta. Ohlmarks (2004) har grötabössan; ändalykten och ”Täpp te grötabössan å sitt inte å loukta, ditt svin.” Även, från samma källa, ladda grötabössan; proppa i sig mat. Skånskan har grödabössa om samma sak. Jämför gröthål och ärtbössa.
","jfr":["ärtbössa"," gröthål"]} {"baseform":"grötgård","wordforms":[],"text":"(dial) ”göra besök hos barnsängskvinna och ha med sig mat bl a risgrynsgröt som förning”. (OFS) Se vidare gröt och sopptunna.
","jfr":[]} {"baseform":"gröthål","wordforms":["hål"],"text":"(dial) skämtsamt om anus*. (OFS) Se även hål.
","jfr":["hål"]} {"baseform":"grötig","wordforms":[],"text":"(dial) ohyfsad i talet. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"grötröv","wordforms":[],"text":"(sk o so) Ohlmarks (2004) har ”en som går ofta på toaletten” och ”Ska du ränna på sketan igen, din grötröv.”
","jfr":[]} {"baseform":"grötvrå","wordforms":[],"text":"(euf) det är Lars Holm som gjort mig uppmärksam på ordet genom sin artikel ’När biskopen blev gammal blev han ful i mun’ eller ’De sena tilläggen i Swedbergs ordabok (Uppsala Handskriften)’. ”Aktiviteterna ledde förhoppningsvis till att hustrun blev Swanger (1636; enda belägg i SAOS fram till 1735 för detta tyska lånord är havande) och hamnade i ’grötwrå, ligga i gråtwrå, i barnsäng’ (av SAOB belagt bara i Columbus’ Ordeskötsel 1678)...”
","jfr":[]} {"baseform":"g-string","wordforms":["g-sträng"],"text":"(sym) ett minimalt tygstycke som knappt täcker könsorganen och som hålls uppe av ett tunt snöre. Ursprungligen från geestring; band som höll upp det minimala höftskynke som täckte en indians kön. Graugaard (2001) menar att det är ovisst vad g:et står för och gissar på government, eftersom amerikansk lag påbjöd att stripporna skulle täcka könsorganet. ”Jag njuter av anblicken av den lilla g-stringen, som skär in i hennes fasta rumpa.” (Lektyr mars 1999) ”Veronika tågar iväg på sina guldsandaletter med den matchande handväskan dinglande och stjärthalvorna utanför g-strängen guppande och hoppande.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"guano","wordforms":["huano"],"text":"(spa) i sydamerikansk spanska även huano. ”Hist.: sedan 1808.” (SO) Från det sydamerikanska indianspråket guechuas huanu; dynga, gödsel. Det rör sig om spillning och fiskrester från fåglarnas häckplatser. Sedan 1840-talet har guano exporterats från främst Sydamerika och Sydafrika till bl a Europa för användning som kväve- och fosforgödselmedel. ”Du snackar guano!”; strunt, skit. Ingers (1977) har guano; skräp, smörja, underhaltig skrift och 1920-t. Guano från pingviner innehåller lustgas, något som danska forskare fick erfara under studier av fåglarnas spillning. Forskarna flippa ut helt, skriver sajten 9GAG. En motbjudande kvinna skälls för guanofitte i Norge.
","jfr":[]} {"baseform":"gubba","wordforms":[],"text":"(sl) bajsa, skita. Jämför gubbe (2).
","jfr":["gubbe"]} {"baseform":"gubbajuck","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har ”änkling som uppvaktar unga flickor”.
","jfr":[]} {"baseform":"gubbaskrå","wordforms":[],"text":"(dial) \"gubbaskrälle\". (ÖSO)
","jfr":[]} {"baseform":"gubbdråmer","wordforms":["gubbskit"],"text":"(dial o so) gubbdjävel, gubbstut. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"gubbe","wordforms":["göbbe"],"text":"ursprungligen troligen ett barnspråksord med betydelsen något tjockt, klumpigt och böjt. Nordiskt ord t ex norska gubbe av oklart ursprung. Swedberg (1720-t) har halfgubbe; om medelålders man. 1 (sl) Kotsinas (1996) har ”kund till prostituerad” med tidsangivelsen 1898. 2 (dial) ”Dra/kâra ikull gôbben”; dra/peta omkull gubben. Det som skulle dras eller petas omkull var den lodräta skitpelare under skithusbänken på forna dagars utedass, vilken inte minst vintertid på grund av hopfrysning kunde bli så hög att den var i vägen för den nödige. Min sagesman (f 1929) säger sig ha hört uttrycket hemma i Jämtland under 1930- och 40-talen. 3 gubbe (dial) om övernaturligt väsen, fan. (OFS) Rietz (1867) har Gammel gubben; hin onde (Sdm). 4 gubbe (so) Gaunt (1983) menar att äldre värderades med vördnad fram till 1700-talet och att de sedan behandlades allt sämre och sämre under 1800-talet. Och han fortsätter: ”Nu var nyckelorden reform, innovation, nyhet och de gammalmodiga föraktades. Bellman kunde fortfarande sjunga om Gubben Noak som var en hedersman. Men så småningom fick ordet gubbe alltmera en nedsättande betydelse.” Han ger exempel på en rad nybildningar med dålig klang hämtade från SAOB: gubbstolle (1769), gubbevars, gubbskägg (1891), gubbstutt (1862), gubbstrutt (1865), gubbstrunt (1891). Han tar även upp gubbe i betydelsen misstag eller fel t ex ”den gubben gick inte” (1880) i meningen att man misslyckats.
\n”Nog är jag gubbe! Fast ordet roar mig inte. Det klingar inte när man slår det i bordet; det ligger inte bra i munnen. Inte undra på. Det är inget riktigt ord. Ett barnspråksord om något tjockt och klumpigt. Finns i vårt språk bara sedan femtonhundratalet. Gammal är däremot rätt, liksom äldre. [...] Men det är rätt att i Sverige kalla sig gubbe. Just för att det finns förakt i ordet. Vi är ju varken kineser eller japaner; ja, vi hör alls inte till någon kultur där ålderdom högaktas.” (Myrdal 2002) Idag är ju gubbe i uttryck som gubbjävel, ful gubbe*, gubbsjuka* och galna gubbsjukan*, snuskgubbe, skitgubbe och äckelgubbe* ett grovt skällsord som opåtalt får passera i alla åldersklasser oavsett könstillhörighet. 5 gubben i lådan; kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"gubbhora","wordforms":[],"text":"(so) kvinna som håller sig till gifta män. OFS har ”kvinna som håller till med annan man”.
","jfr":[]} {"baseform":"gubbklitta","wordforms":[],"text":"(sl) en skrumpen gammal gubbkuk där den synliga delen endast utgörs av ollonet. Se även under gubbe och klitta.
","jfr":[" klitta","gubbe "]} {"baseform":"gubbkuk","wordforms":["gubbakuk"],"text":"(sym) korv.
","jfr":[]} {"baseform":"gubbsjuka","wordforms":["galna gubbsjukan"],"text":"1 prostataförstoring. 2 benämning på äldre mäns erotiska intresse för unga flickor. NEO har ”Hist.: sedan 1961.” ”Farona, som är pistagegrönt klädd idag, strålar som en lavalampa och går med viga rörelser ut på lunchrast med den gubbsjukt uppsnofsade chefen som girigt indandas ångorna från hennes fertilitetsdoftande underliv (men fy, som jag tänker!).” (Drougge 2003) ”Gubbsjuka i sin mest patetiska form möter jag bland mina åldriga patienter på sjukhem och gruppboenden, De vars frontallober definitivt är igenslammade och vars överjag slumrat in för gott och som försöker övermanna vårdbiträdena.” (citerat läsarbrev från läkaren Elisabet Finné till Jan Myrdal i Gubbsjuka 2002) Vidare skriver Finné: \"Ordet är fult även om företeelsen inte behöver vara sjuk. Den s. k. gubbsjukan kan vara uttryck för en ömhet man som åldrande person känner inför ungdomen, den fascination man upplever över skönheten hos den unga som ännu är så omedveten om sin stora gåva att vara ung och vacker.\" Se även galna gubbsjukan.
","jfr":["galna gubbsjukan"]} {"baseform":"gubbskita","wordforms":[],"text":"(sl) gör den som tillbringar lång tid på toan mindre med att skita än att få lugn och ro för t ex läsning.
","jfr":[]} {"baseform":"gubbslem","wordforms":[],"text":"(sl) gubbsjuk* man. I växtvärlden en encellig gulgrön alg vars celler som skyddsåtgärd kan sprängas och kasta ut ett giftigt slem. Kopplingen till det gubbslem som lanserades 2001 är osäker. Mitt under direktsändning av en Fröken Sverige tävling gick två feminister som kallade sig Unfucked Pussy upp på scenen där de vecklade upp en banderoll med ordet GUBBSLEM på. Den polsksvenska konstnären Joanna Rytel (f 1974) sägs vara upphovskvinnan till uttrycket. ”Han som satte upp bilden [en kvinna som formar sin mun runt en varmkorv. En bild som väckte debatt inte bara på plats i Simrishamn utan i hela riket] säger att han tycker den är rolig. Det där gubbslemmiga hö- hö-andet tycker jag vi fått nog av.” (Gudrun Schyman, Feministiskt initiativ i YA 14/7 2012.)
","jfr":[]} {"baseform":"gubbsnor","wordforms":[],"text":"(sl) en sorts häftmassa som används t ex i garage och verkstäder. Går också under namnet apskit.
","jfr":[]} {"baseform":"gucka","wordforms":[],"text":"(euf) slem*, var*.
","jfr":[]} {"baseform":"gucko","wordforms":[],"text":"(lmo) växelform till kucku, gökens läte och därmed ljudhärmande med kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"Gud","wordforms":[],"text":"fornsvenska gudh. Ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska God och tyska Gott, av omtvistat ursprung. Möjligen kan ordet vara ett particip till en indoeuropeisk rot med betydelsen ”ropa, åkalla”. \"Hist.: sedan 1000-talet.” (SO) SAOB:s äldsta belägg är från 1561. Från början syftade ordet på hedniska gudar och övertogs senare av den kristna kyrkan. Guds namn förekommer talrikt i mildare svordomar och bedyranden, t ex gudars skymning, för Guds skull, gudskelov och Herre Gud, samtliga så harmlösa att de inte kräver några förmildrande omskrivningar som merparten av våra kraftord. Annat var det på den katolska tiden, då religionen styrde människans liv och då uttryck som ”Guds död” osade svavel.
\nLjung (2006) tar upp några medeltida kraftuttryck som t ex Gudz hunglade, ett sammandrag av Guds änglars död och Gudz blott dig; Guds blod åt dig. Vanligt var också att man svor vid Gud och vid Guds blod. Hellquist (1918) menar att svordomar vid Guds fem ’under’ eller sår ”var f. ö så allmänna, att man deraf bildade verbet femundras ...” ”Till slut yttrade hon: ’Herre Gud, hjälp mig!’ Då sade Bergagubben: ’Kasta ut tösungen, hon svär så styggt’!” Citatet från Schön (2010) och gäller en bergtagen flicka. Schön förklarar att eftersom det mesta är bakvänt hos de övernaturliga så betraktas de kristna böner som är positiva för människor som svordomar av troll och andra övernaturliga väsen. ”I ep. 15 och 76 svärjes vid ’Guds svåra nöd’...” (Larsson/ Hellquist 1967) Här avses Bellmans Fredmans Epistlar. I slang finns snacka med gud; dö. På gud (för sl) jag svär på gud! \"På Gud, om jag måste kriga bara för att få bo i ett land som inte ens vill ha mig, låt mig taggaI\" (Khalil 2022 s 130)
\nLars-Gunnar Anderssons undersökning Varför är det fult att svära (1977) ansåg 25 % att ”Herre Gud” var en svordom.* Enligt Trafiksäkerhetsverket är GUD olämpligt som bokstavskombination på bilregistreringsskylt . Se vidare svordomar och adjö.
","jfr":[]} {"baseform":"gudinna","wordforms":[],"text":"(smn) prostituerad. ”Det heter inte hora, utan intimmassör, eller som många kunder föredrar att kalla det: en gudinna.” (Brask 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"gudskelovska","wordforms":[],"text":"(dial) kvinnans könsorgan. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"GUFF","wordforms":[],"text":"(no sl) Gutter Uten Fast Fitte.
","jfr":[]} {"baseform":"gugge","wordforms":[],"text":"(sl) i Norstedts svenska slangordbok (1998) betyder gugge pojke. I Jean Genet Tjuvens dagbok (1949/52) står ordet för homosexuell. ”Låt guggen komma till dig. Låt honom svansa framför dig. Låtsa, som om du är litet förvånad, när han föreslår dig, att ni skall gå i säng tillsammans.”
","jfr":[]} {"baseform":"guiche","wordforms":[],"text":"(fr) sexuellt hjälpmedel. Band på munkkåpa, hårlock. Hertoft (1989) har ”en ring genom huden alldeles bakom pungen, sägs verka sexuellt stimulerande och ett lätt drag i ringen lär förlänga orgasmen”.
","jfr":[]} {"baseform":"guk","wordforms":["gåk"],"text":"1 (sl) gåk; snopp*, kuk. 2 \"Trälpojken Halte lyfter upp framskörtet på sin grova särk för att bära kottar däri och klandras av en munk: Inte ska du gå med gåken bar! Halte förstår inte men gamle vikingen Joar skulle ha gissat att munken kom från irernas öar, 'eftersom han brukade ordet gåk som där skrives gawk och egentligen betyder gök, och som på svearnas och göternas språk nämndes guk'.\" (Sven Wernström med utgångspunkt i sin första bok om Trälarna från 1973) Se också under kuk.
","jfr":["kuk"]} {"baseform":"gukki","wordforms":["gukkig"],"text":"(förb spr) enligt Thesleff (1912) används gukki i betydelsen djävlig, mest om polis eller detektiv. Och han ger exemplet: ”Dom är så gukkiga där nere.”
","jfr":[]} {"baseform":"gukväll","wordforms":[],"text":"(euf) säga gukväll åt någon; ha ett förhållande med någon. Så här uttrycker Hjalmar Bergman det i sin Markurells i Wadköping (1919): ”Vid en träta med hustrun säger sig Markurell veta ett och annat — Att till exempel det fanns en viss mejerska på Stortofta, som häradshövdingen sa gukväll åt.”
","jfr":[]} {"baseform":"gul och brun","wordforms":[],"text":"(sym) för piss och skit. Skylt på kalifornisk toalett i vattenbesparande syfte: ”If it’s yellow, let it mellow/ If it’s brown, flush it down.” (Om det är gult, låt det vara/ Om det är brunt, spola bara.)
","jfr":[]} {"baseform":"gul","wordforms":["gula","slå en gul"],"text":"(sl) piss, pissa. Även slå en gul för pissa.
\n","jfr":[]} {"baseform":"gula gången","wordforms":[],"text":"
(sl) ett av många färgstarka uttryck som avser ändtarmen. Även bruna och svarta gången.
","jfr":[]} {"baseform":"gularsel","wordforms":[],"text":"(sk) tussilago, maskros.
","jfr":[]} {"baseform":"guldbåge","wordforms":[],"text":"(lmo) slå en guldbåge; pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"gulddosa","wordforms":[],"text":"se under dosa.
","jfr":[]} {"baseform":"guldfisk","wordforms":["fisk."],"text":"(sl) 1 kuk. Se även fisk. 2 byta vatten på guldfisken; pissa, runka: något som gör att den blir så glad att den strålar. P g a sin färg kallas en pisstråle ibland för en gulddusch, guldstråle. 3 vattna guldfisken; gå på toaletten. 4 doppa guldfisken; knulla. 5 guldfiskar; kvinnobröst. 6 guldfisk om rik torsk* som betalar bra.
","jfr":["fisk","guldfiskar","guldfisk","gulddusch, guldstråle"]} {"baseform":"guldgruva","wordforms":[],"text":"se gruva.
","jfr":[]} {"baseform":"guldklimp","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se också klimp (2).
","jfr":["klimp"]} {"baseform":"guldmunk","wordforms":[],"text":"(sl) kallas den som inte haft sex på minst 12 månader. \"Enligt en undersökning från 2018 har 10% av alla svenskar aldrig sex. I en annan undersökning, från 2019, sägs det att 20% av Sveriges vuxna befolkning (16-84 år) inte haft sex det senaste året. En femtedel är alltså guldmunkar.\" (Carl Cederström: En celibatörs* bekännelser. SvD Kultur 23/2-2020) Se också kopparmunk, bronsmunk, silvermunk och munk.
","jfr":["bronsmunk, silvermunk","kopparmunk"]} {"baseform":"guldtorsk","wordforms":[],"text":"(sym) manlig stamkund hos prostituerad som betalar bra för tjänsten.
","jfr":[]} {"baseform":"guldvatten","wordforms":[],"text":"(sym) urin som bevattningsmedel är både effektivt och gratis. Det sägs att urinen från en person under ett år räcker för att gödsla 400 kvadratmeter. Studier har visat att urin innehåller ungefär samma näringsämnen som köpta gödselpreparat. Pissa i en potta eller vattenkanna och spä ut innehållet med vatten. En del urin och tio delar vatten. Vattnar man inomhus kan man för att undvika lukt spä ut med 20-30 delar vatten. Minst en gång i veckan bör bevattningen ske.
","jfr":[]} {"baseform":"gulej","wordforms":["guleja"],"text":"(dial) kurtis, kurtisera, hångel, hångla (med flickor). (OFS)
(sl) piss. Slå en guling, sila guling; pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"gulingkalle","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"gulkroppshormon","wordforms":[],"text":"se progesteron.
","jfr":[]} {"baseform":"gull","wordforms":[],"text":"(euf) 1 kvinnligt könsorgan. ”Två slags gull så finner man i Naturen/ Ett har bergen det andra jungfruburen/ Det ena gullet är idel röda mullen/ Det andra gullet sitter fast vid hullet/ Det ena gullet hämtar man från bergvärken/ Det andra gullet finnes under särken/ Det ena blir alt mindre när det nötes/ Det andra större ju mer det filkas och stötes.” (Anonym hordikt i Köttets Poesi 1995/2007.) 2 gull; (sbst) var*. Jämför gult.
","jfr":["gult"]} {"baseform":"gullefjun","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Se även under fjun.
","jfr":["fjun"]} {"baseform":"gulleplutt","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"gullhöna","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Jämför höna (1).
","jfr":["höna"]} {"baseform":"gullpa","wordforms":[],"text":"(sk o ljud) kräkretning. ”Ja, de gullper å gullper, men spy kan ja inte.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"gult","wordforms":["gul sörja","sörja."],"text":"(euf) var*. (sbst) Se även sörja.
","jfr":["sörja"]} {"baseform":"gumma","wordforms":[],"text":"(nylatin från latin gummi; av grekiska kommi; gummi)) en tumörliknande gummiaktig knuta som uppträder antingen i hjärnan, lungorna, benen eller levern vid tredje stadiet av syfilis.
","jfr":[]} {"baseform":"gummi","wordforms":["gummi-adam","knullgummi","gummimand"],"text":"(sl) kondom*. Kondomer är ofta gjorda av gummimaterialet latex. Det finns även kondomer av ett tunt gummiaktigt material som heter polyuretan och som anses starkare än latex. I detta material tillverkas också en kondom som är gjord för att passa i slidan. Denna mjuka, påsliknande femidom* förs in i slidan före samlaget. ”Preventivmedlen ledde till ständigt bråk innan jag fick livmodern bortopererad. Han gillade inte att få sin ’känsel’ avtrubbad av gummi.” (Hite 1977) ”Han har bland de blivande teologerna gjort en marknadsanalys och konstaterat fattigdom plus stor efterfrågan på knullgummi, som det hette på 40-talet, ett ord som han bemödar sig att lägga bort i samtal.” (Enquist 2008) Jämför dansk slang gummidreng som kan betyda både kondom och hallick. Danskan har även gummimand för kondom. Gummi-Adam efter företagsledaren Nils Adamsson (1879—1939) som sålde preventivmedel bl a i automater. Ett enkelt och diskret sätt att förse sig med knullgummi*. Se även under latex.
","jfr":["gummidreng","knullgummi","gummimand","Gummi-Adam","gummi","latex"]} {"baseform":"gummibollar","wordforms":["silikonbomber."],"text":"(lmo) silikonbröst. Se även silikonbomber.
","jfr":["silikonbomber"]} {"baseform":"gummifitta","wordforms":[],"text":"(sl) sexhjälpmedel av gummi eller annat elastiskt material ofta naturtroget återgivet. Engelsmännen talar om sailor’s sweatheart (sjömansfästmö) och japanerna om en ”lyckoask”. Hos Duerr (1996) finns följande beskrivning, hämtad ur en katalog från en fransk gummivarufabrik på 1920-talet: ”Denna attiralj, som är mycket använd av sjömän under långa sjöresor, bär också namnet Dame de Voyage. Den är en exakt kopia av den nedre delen av den kvinnliga bålen till lårens början. Det kvinnliga könsorganet är omsorgsfullt och verklighetstroget återgivet: hårbeklädnaden, de yttre blygdläpparna, de inre blygdläpparna, klitoris, vaginan med dess struktur är helt naturtrogna. Detta gör att vår könsartefakt vid könsakten känns exakt som en kvinna. På baksidan finns dessutom en anus i ett sammandragande material som tillfredsställer dem som har förkärlek för analsex.”
","jfr":[]} {"baseform":"gummihatt","wordforms":[],"text":"(sl) 1990-talsord för kondom enligt Thorén (1996) som också har gummiluva (Sydsverige). Kotsinas (1998) har gummiman, gummislang, gummgummisnok, gummisäck, gummitratt och gummivante; kondom. Se även hatt (2).
","jfr":[" hatt"]} {"baseform":"gummimössa","wordforms":[],"text":"(för sl) kondom. Se även gummi och mössa.
","jfr":["gummi "," mössa"]} {"baseform":"gummipetter","wordforms":["gummisnorre","gummikuk","god(e)miché"],"text":"(sl) dildo*. ”Jag hade gärna sett att de dragit fram gummisnorren redan i första akten. När de väl kom igång och det blev lite tjofaddefittan så var ju filmen slut.” (Lodalen 2003) ”Men det bästa av allt med gummikuken är att den aldrig drabbas av impotens. I lydig givakt står den alltid till tjänst för att bistå mig med att ta kvinnor till sjunde himlen. Eller som jag brukar säga: med en kraftig löskuk kan man helt enkelt slå världen med häpnad.” (Mian Lodalen i Ottar 3/97) Se även god(e)miché och olisbos.
","jfr":[" olisbos"]} {"baseform":"gummisnodd","wordforms":[],"text":"se snodd.
","jfr":[]} {"baseform":"gummistånd","wordforms":["stånd."],"text":"(sl) halvhård kuk. Se även stånd.
","jfr":["stånd"]} {"baseform":"gummituta","wordforms":["tuta"],"text":"(sl) kondom. Ett hölje av något mjukt material som träs över främst finger. Se även tuta.
","jfr":["tuta"]} {"baseform":"gump","wordforms":[],"text":"(euf) rumpa, bakdel. Fornnordiska gumpur, isländska gumpr, norska och danska gump, samtliga med den troliga grundbetydelsen ”något runt och välvt”. Bakdel hos djur. SAOB menar att det rör sig om ”en nasalerad sidoform till stammen i gubbe o guppa (sbst)”. NEO har hist.: sedan 1640”. OFS har gump; bakdel hos människa och gumpa; skumpa, stöta, vicka på bakdelen vid gående eller springande samt gumpog; stor över gumpen. Samtliga ord allmänt förekommande.
\nEnligt SAOB är gump \"starkt vardagligt när det gäller mänskliga bakar\". ”En flicka gick på vägen och vicka på sin gump/ så glader i sitt sinne mens hon sjöng en liten stump.” (Uvén 1967) ”I hvita gumpar, jag är er huld/ Båd’ för er egen och grannens skuld.” (Kakamoja 1983/1872) Ordet är gångbart än idag. Själv har jag hört det användas i Skåne om människans bakdel bl a av barn. ”Mette Marit svingar av hjärtans lust tattarpiskan över Esters fistel- och pormaskangripna gumgump.” (Teratologen: Pedofobens bekännelse, Perversioner 2003) ”... tungt gungande pumpande i stumt dumsnälla gumgumpar...” (Teratologen: Orgasmkrematoriets härlighetsutgjutelse. Subaltern 3/2006)
","jfr":[]} {"baseform":"gumpagefyr","wordforms":[],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har ”person med flatulens*”. Från samma källa: ”Sitter du å kröner (kryster) åsse, din sakrans gumpagefyr?”
","jfr":[]} {"baseform":"gumpare","wordforms":["gumpsugare"],"text":"(sl) homosexuell man, bög. Se också gump.
","jfr":["gump"]} {"baseform":"gun","wordforms":[],"text":"(pers) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"gunga","wordforms":[],"text":"1 rörelsebeskrivande om knull. ”Klockan hade hunnit bli tio och Johan hade gungat fram och tillbaka ett par gånger mellan Rosas ben.” (Olausson, Kärlek 9/1968) \"Alls inget nykommet, Postumus, är det att sätta en annans säng i gungning och visa förakt för dess heliga genius.\" (Juvenalis Sjätte boken s 78) 2 (sbst) om kvinna som sexobjekt. 3 (dial) om graviditet i ”hon ha vatt i gongan årdentligt” som sagesmannen (f 1937) sägs ha hört i sin barndoms Blekinge. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"gungeligung","wordforms":[],"text":"(sym) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"gunghäst","wordforms":["häst"],"text":"(sl) om prostituerad som bjuder på gungande ritt. Se även häst.
","jfr":["häst"]} {"baseform":"gunghästskit","wordforms":[],"text":"(lmo) någonting som bara inte finns.
","jfr":[]} {"baseform":"gungisar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"gungpjäs","wordforms":["pjäs"],"text":"(lmo) kuk med halvstånd. Se även pjäs.
","jfr":["pjäs"]} {"baseform":"gungstol","wordforms":[],"text":"(sym) kallas den samlagsställning där ena partnern sitter ner och stöder sig med händerna placerade bakom sig medan motpartnern sitter på hen. Så förenade, med könsorganen begravda i varandra, gungar de fram och tillbaka som i en gungstol.
","jfr":[]} {"baseform":"gunnars","wordforms":[],"text":"(dial) gå te gunnars; vomera*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"guno","wordforms":[],"text":"(för sl) pung*.
","jfr":[]} {"baseform":"gunplay","wordforms":[],"text":"(eng) lek med sexuella inslag där riktiga eller falska skjutvapen är inblandade. Det är ovanligt att vapnen är laddade men det kan den, mot vilken vapnet är riktat, inte vara säker på.
","jfr":[]} {"baseform":"guonná","wordforms":["guonnaraigi"],"text":"(sam) 1 kvinnligt könsorgan. 2 guonná; (adj) pisstinkande.
","jfr":[]} {"baseform":"guonnáhaia","wordforms":[],"text":"(sam) sur könslukt.
","jfr":[]} {"baseform":"guotnja","wordforms":[],"text":"(sam) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"guppa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. Röra sig upp och ner med knyckiga rörelser. ”Kära fröken, hej å hå,/ vad ni är skön att guppa på.” (Hegeler 1968) ”Det där att du ligger och guppar ovanpå mig i evigheters evigheter är säkert bra för dig men gör inget för mig.” (Alakoski/Mogensen 2008) \"Movitz den sällen/ Nu på spishällen/ Tusen tillfällen/ Kärleken ger/ Gupp upp och ner/ Gupp, gupp än mer/ Ställ köksdörrn på glänt Movitz ler.\" (F E I:279) 2 Enligt Engvall/Nilsson (1996) säger små barn guppa om att onanera. Norsk slang har humpe (guppa, skumpa) om samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"gura","wordforms":[],"text":"(sl) dö, döda.
","jfr":[]} {"baseform":"gurka","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk; formlikhet men även en ersättningsvara för originalet, precis som i fallet med t ex banan och morot (se do) Det finns även de som menar att vårt ord kuk kan härledas från lat cucumis; gurka, engelska cucumber. Se under kuk. ”’Du har en fantastisk kuk, är väl förstås inte någonting hon säger för allra första gången — fast hon reserverar komplimangen för alldeles extra fina kukar — inte den vanliga hemodlade gurkan.” (Jong 1984) ”Nej men oj då, säger hon, det var mig en vissen gurka. [...] Den där kommer du inte långt med, konstaterar hon och står naken i dörröppningen med solskenet bakom sig.” (Bolinder 2002) ”En gång prövade jag med en gurka och en annan gång med en massageapparat, men det gav mig liksom en känsla av att komma bort från mig själv på något sätt.” (Hite 1977) ”Den japanska fallosen var för länge sedan utsliten. Då fick jag den idén att vi skulle köpa en gurka på skoj. En vinterdag gick vi ner till affären och bad om en gurka — Dorotea gjorde det, jag vågade inte. När handlaren sa att det inte var GURKSÄSONG blev jag alldeles blek, hade aldrig hört talas om en sådan och skulle just till att gå. Men Dorotea var blixtsnabb: ’Då tar vi en morot! [...] knullade mig muntert med vad det råkade vara säsong för.” (Brøgger 1974) 2 dra i gurkan; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"gurka i globen","wordforms":[],"text":"(för sl ) sägs om den kille som knullat kvinna med sladdrig fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"gurkburk","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Handbollsterm. Se även burk (3).
","jfr":[" burk"]} {"baseform":"gurkmeja","wordforms":[],"text":"(lmo) glidmedel vid t ex knull. Gurkmeja är en art bland ingefärsväxter.
","jfr":[]} {"baseform":"gurkälskare","wordforms":[],"text":"(sl) lesbisk kvinna. Se även gurka.
","jfr":["gurka"]} {"baseform":"gus","wordforms":[],"text":"(somaliska) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"guss","wordforms":["guzz"],"text":"(för sl) tjej. Ursprungligen från turkiskans kiz; flicka. Ordet är, enligt SO, belagt i svenskan sedan1996. Feministen och författaren Ebba Witt-Brattström (född 1953) undrar, efter att SAOL tagit med ordet guss i senaste upplagan, om vi verkligen behöver ytterligare ett nedsättande ord för kvinnor. Enligt Jonsson (2007) från vilken uppgifterna hämtats, hänvisade Witt-Brattström till att krönikören Nima Daryamadj i tidningen City ”påpekat att ordet liknar persikans ’gooz’ som betyder fis. Därmed kunde ’guss’ uppfattas nedsättande, menade Witt-Brattström, och liknade det vid att kalla tjejer för ’pruttor’.”
","jfr":[]} {"baseform":"gussnådela","wordforms":[],"text":"(dial) ”ett kraftuttryck betyder ungefär rysligt”. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"Gustafva","wordforms":["Stafva"],"text":"(åld) även Stafva. Enligt Hjelmqvist (1903) namn på nattkärlet* i Finland. Hjelmqvist menar också att ordet ”tycks ha högst begränsad användning”.
","jfr":[]} {"baseform":"Gustav Vasa","wordforms":[],"text":"(lmo) Peder Svart, historiker och biskop i Västerås, död 1562, författade en krönika över Gustav Vasas regering fram till 1534. Senast denna krönika gavs ut var 1964 av G Westin. Följande citat är hämtat från K Sundberg (Kärlek 6/1966) om Gustav Vasas ’erotiska’ äventyr i Dalarna: ”Det klafsade i leran utanför och Magdalena bet i sina flätor då hon återsåg den sträva kuk om vilken Peder Svart berättat att ’den af alla fruentimber sades hvara blå ok lysandes i mörker, en halv alen lång, til bredhen såsom en smedhs arm, fuller af senor ok krafft såsom det flådda låret på en tiur och lijk en hakebössa till sädestrycket, därtill kommandes det hväsande liud som jagh siälf hört hafver i tider af brunst eller konungsliger ilska, thet är dagligen’.”
","jfr":[]} {"baseform":"Gustavsbergsbussen","wordforms":[],"text":"(sl) köra, ratta Gustavsbergsbussen; kräkas i toaletten. Omfamna toaskålen som en bussratt. Gustavsberg företag som tillverkar vitvaror som toastolar.
","jfr":[]} {"baseform":"gutt","wordforms":[],"text":"(sl) röv, rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"guttebrax","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, sexig tjej. Enligt slangopedia.se förekommer ordet mest i västra Blekinge men också i norra Stockholm. Se även under brax.
","jfr":["brax"]} {"baseform":"guttesprut","wordforms":[],"text":"(no) manlig utlösning*. Se vidare under sprut.
","jfr":[]} {"baseform":"guulk","wordforms":[],"text":"(dia o ljud) stöta upp, kräkas. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"guvernant","wordforms":[],"text":"(franska gouvernante, till gouverner; styra, leda, uppfostra) kvinnlig, dominerande härskarinna inom S/M*.
","jfr":[]} {"baseform":"guzz","wordforms":["guzza"],"text":"1(sam) guzz, guzza; urin, urinera. 2 ( arab) guzz; tjej, enligt ortens slang. \"Wallah, först vi trodde att det var yani (liksom) att man var en guzz\", sa Amir. \"Mannen du vet senaste tiden de bara shababs, inga guzzar kommer förbi längre, har dom slutat eller, var är mina baby mamas?\" Farshin 2026 s 20)
","jfr":[]} {"baseform":"gvami","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) anser ordet besläktat med vamb; mage (Vb) och betyder ”bukig om kor; hafvande om qvinnor”.
","jfr":[]} {"baseform":"gyandromorfofiler","wordforms":[],"text":"(grek) män och kvinnor som sexuellt föredrar transvestiter*. Jämför transofil.
","jfr":["transofil"]} {"baseform":"gyatt","wordforms":[],"text":"(svr) kort för gyatt damn annat uttal för god damn; gud förbanne, satans, förbannade. Används främst av den yngre generation som benämns Gen Alpha och Gen Z.
","jfr":[]} {"baseform":"gylf","wordforms":["julp"],"text":"även julp, jylp, jylf. Lågtyska gulp, gülp, holländska gulp med samma betydelse. Av ovisst ursprung. Troligen till en ordrot gapa, stå öppen. Ordet belagt sedan 1800-talet. Anordning framtill på byxa som går att stänga och öppna förr med knappar, idag mest med blixtlås. ”Vid den tiden [1700-talets Spanien] hade det uppstått en häftig religiös tvist angående julpen. Den som bar en sådan, kastades i fängelse, och skräddaren, som hade förfärdigat de anstötliga byxorna, blev likaledes straffad. Från predikstolarna dundrade man mot julpen, och slutligen uppspikade man på kyrkdörrarna en förordning, enligt vilken bödeln fick tillåtelse att bära byxor med julp.” (Casanova 1936/1700-t) ”Jag förälskade mig i lärarna i tur och ordning. Eller rättare sagt, den nya upptäckten av vad män hade i byxorna var det som höll mig vaken under lektionerna under de tre åren. Det som fanns bakom gylfen var den nödvändiga förutsättningen för att lärdomen skulle tränga in.” (Brøgger 1978) ”Karlarna i byn hotade att kastrera himlanasaren och kommunisten Toivo Korpela om denne inte stängde gylfen sin och genast flyttade sin verksamhet till ett rödare ställe än Kardis.” (Pohjanen 2003) ”En oknäppt gylf var nog för att försätta henne i trance.” (Miller 1956) ”Jag hörde hans gylf sjunga.” (Delany 2009) OFVG har skylta med gylfknapparna; ha gylfen oknäppt. I slang finns gylf; skåp med brandslang och spruta.
\n","jfr":[]} {"baseform":"gylka","wordforms":["gölka"],"text":"
fornsvenska gylka; kräkas, kasta upp, spy. Allmänt förekommande i förbindelse med upp. (OFS) Rietz (1867) har gölka eller gylka i betydelsen spy, kasta upp (Kalmar län). SAOB har även betydelsen rapa och exemplet: \"Thet han 2ne Söndagar varit drucken, samt gylkat och gifvit öfver på Predikostolen.\" (Växjö Domkapitels Akter. Handskrift 1764) Jämför hulka.
","jfr":["hulka"]} {"baseform":"gyllene dusch","wordforms":["gyllendusch","golden shower."],"text":"1 (euf) i s k dirty sex*, där avföring och urin intar en central roll i sexlekarna, ingår bl a att partnerna pissar på varandra, eller, för att uttrycka det mer poetiskt, ger varandra ”gyllene duschar”. ”Nu när min hustru och jag är ensamma är vi mindre hämmade. Jag tycker det är upphetsande att vara närvarande när hon kissar och vi har gått så långt att vi prövat på några ’gyllene duschar’.” (Hite 1982) Se även golden shower.
","jfr":["golden shower"]} {"baseform":"gyllene plåster","wordforms":[],"text":"(åld) enligt Tillhagen (1962) om människoträck i en linnetrasa, omnämnd i den första svenska farmakopén (1686). Det var vanligt att skit från människor och djur användes som medicin, både för utvärtes och invärtes bruk. För att maskera vad det hela rörde sig om, använde man namn som gyllene plåster, guldsalva, eller som i England zibethum och oriental sulphur, för människoskit. Fårskit ansågs vara bra mot hudutslag och sötat med socker serverades det som sheep-nanny tea också till barn. Bourke (1968/1891) menar att blandningen var i bruk ännu vid mitten av 1800-talet. Se även avföringstransplantation.
","jfr":["avföringstransplantation"]} {"baseform":"gyllene triangeln","wordforms":[],"text":"se triangeln.
","jfr":[]} {"baseform":"gyllengrotta","wordforms":[],"text":"se grotta.
","jfr":[]} {"baseform":"gyllenkuk","wordforms":["gyllene kuk"],"text":"(nyo) ”penis på man som tror sig kunna omvända en lesbisk kvinna med hjälp av sitt kön”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"gylpa","wordforms":[],"text":"(fsv) kräkas. Äldre danska gylpe, gulpe. Ljudhärmande precis som gylka (se do). Söderwall (1887) har \"bryta sig (för att kräkas) och \"takir hon til ath rapa och gylpa.\" (Läke- och Örte - böcker. Utg. af G. E. Klemming 1883—1886).
","jfr":[]} {"baseform":"gymbög","wordforms":[],"text":"(sl) kallas den person, som oavsett kön, högljutt gör sig hörd på gymmet, kommenterar andras träning och har synpunkter på det mesta.
","jfr":[]} {"baseform":"gymnofobi","wordforms":["gymnosofi"],"text":"(grekiska gymnos; naken och phobos; rädsla, skräck) rädsla för nakenhet och nakna kroppar. \"Naturism är detsamma som nudism, och benämningar som freikörperkultur, gymnosofi (sofi av grekiska sofistes; vis) och nakenkultur har betecknat samma sak.\" (Lindström 2021 s 261)
","jfr":[]} {"baseform":"gympa","wordforms":["gymping","jogga"],"text":"av gymnastik fån grekiska gymnastike: kroppsövningar till gymnos; naken. Efter mönster av engelska jogging och stretching. Fenomenet blev ett begrepp i Sverige på 1980-talet då det presenterades i tv. Eftersom det rör sig om snabba, omväxlande rörelser där hela kroppen får jobba, blev orden också slang för knulla. ”Jag kan bara inte gå med på att man kan kalla den där genitala gymnastiken för ’att älska’.” (Hite 1977) Se även jogga.
","jfr":["jogga"]} {"baseform":"gynandromorfofili","wordforms":[],"text":"(grekiska gyne; kvinna, aner; man och morfe; form, skapnad samt philia; kärlek, dragning till) att vara sexuellt intresserad av feminiserade män som t ex transvestiter*, dragqueens* och transsexuella*.
","jfr":[]} {"baseform":"gynefobi","wordforms":[],"text":"(grekiska gyne; kvinna och fobos; ängslan, oro) sjuklig rädsla för kvinnor och det kvinnliga. Jämför misogyni.
","jfr":["misogyni"]} {"baseform":"gynekologi","wordforms":[],"text":"(av grekiska gyne; kvinna och logos; lära, vetenskap) läran om sjukdomar i de kvinnliga könsorganen. NEO har ordet ”hist.: sedan 1839”. ”Tanken på att en främmande människa ska titta in i det allra heligaste väcker osäkerhet. Och man längtar inte direkt efter att få ett gynekologiskt instrument av främmande format i sig. Ingen skuttar på vägen till gyn.” (Öppna dörren försiktigt. Ottar 4/97)
","jfr":[]} {"baseform":"gynekomani","wordforms":[],"text":"(grekiska gyne; kvinna och mania; raseri, galenskap, vansinne) stark, sjuklig sexualdrift hos män. Se också satyriasis.
","jfr":["satyriasis"]} {"baseform":"gynekomasti","wordforms":[],"text":"(grekiska gyne; kvinna och mastos; bröst) förstoring av en eller båda bröstkörtlarna hos män. Vanligt och ofarligt fenomen hos unga pojkar under puberteten p g a ökad östrogenbildning (kvinnligt könshormon). Hos vuxna män kan dock fenomenet vara tecken på en form av hormonstörning.
","jfr":[]} {"baseform":"gynemimetofili","wordforms":[],"text":"se andromimetofili.
","jfr":[]} {"baseform":"gynesexuell","wordforms":[],"text":"(grekiska gyne; kvinna) om person som är sexuellt attraherad av kvinnor. Jämför gynofil.
","jfr":["gynofil"]} {"baseform":"gynning","wordforms":[],"text":"(dial) om gödsel*, gödning i Dalarna och Skåne. Motsvaras av gjönn i Västergötland och göning i Västerbotten. Källa: Rietz (1867).
","jfr":[]} {"baseform":"gynofil","wordforms":["gynosexuell"],"text":"(grekiska gyne; kvinna och grekiska philia, kärlek, vänskap, dragning till) sexuellt attraherad av kvinnor. Jämför motsvarande attraktion bland män androfil. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"gysma","wordforms":["gösma","jusma "],"text":"(dial) även gösma, jusma och jysma; spricka*, cunnus. (OFVG) Lundbladh (2012) har gysma, jysma; fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"gyssel","wordforms":[],"text":"(dial) gödsel. ”Urinbrunn unner lagårn ska/ dä bli, dä ä en sak,/ å cementerad gysselstack,/ som ha försitts mä tak.” (Saxon 1922) ÖSO har gyssel; gödsel och gysselhåjj; gödselstack.
","jfr":[]} {"baseform":"gyy","wordforms":[],"text":"(för sl) enligt slangopedia.se \"bajs på turkiska.\"
","jfr":[]} {"baseform":"G-zon","wordforms":[],"text":"ett annat, mer passande namn på G-punkten*. \"Tidigare kallades denna yta för G-punkten. Numera finns någorlunda enighet om att det inte är en särskild liten punkt utan mer ett område, en zon, som kan reagera positivt på tryck och massage.\" (Dahlén 2017)
","jfr":[]} {"baseform":"gå","wordforms":["kliva","gå hela vägen;","gå undan","gå sönder","gå by west"],"text":"1 (euf) gå på, gå över, gå i säng, gå ner; knulla. ”Omhuldad på 20-talet var ’vattenglasteorin’; att gå i säng med någon var lika naturligt och odramatiskt som att dricka ett glas vatten.” (Matz 1984) Se även kliva och stiga på. Också gå in i någon. ”Han gick in i mig med den där saken. Den är stor och blöt och äcklig och jag är smutsig. Jag är det smutsigaste som finns”. (incestoffer uttalar sig i DN 8/5-1994) ”Åh min gud! Så den står, älsklingen min! Å, nu går den in...nu...m...m...m...mmmm..” (Harris 1965/1900) Linné (1979/1700-t) har gå tilhopa och gå under: ”En man bör ej tilhopa gå efter nyligen hafd coitus ...” och ”....at Hustrun heldre welat gå under plågor af allehanda slag, än som at en stund gå under mannen.” 2 gå ner (sl) ”utöva oralsex” enligt Thorén (1996) 1990-tals uttryck. Även gå hela vägen; för samma sak.
\n3 gå och ta bort, enligt Svantesson (1942) om abort. 4 orgasm, utlösning i slanguttrycket det går för någon. ”Gick det för dig”?; vanlig manlig undran till partnern efter knull. ”När det har gått för mig och jag ligger där alldeles kladdig, då skulle jag inte kunna vara elak mot någon. Aldrig starta ett krig. Allt är bara godhet. Jag tror inte man kan tänka en ond tanke när det går för en.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97) \"Jag vill se dig dansa med henne. Det kommer att bli en upplevelse... bara att titta på er. Vet du, om det inte går i byxorna på dig, när hon börjar åla sig, så är jag skapt som en nors.” (Miller 1956) Även låt gå!; uppmaning till utlösning, ejakulation. 5 (euf) gå åt olika håll och till olika platser eller gå på det d v s dasset för att uträtta sina naturbehov var vanligt förr, innan det blev inne att gå ut inne. Efter att i årtusenden gått ut kunde man med innetoalettens hjälp gå ut inne. En ”rövolution” så god som någon, eller som bonden uttryckte det om sommargästerna från stan: ”Di ä bra könstia, di äter ute å skiter inne.”
\nUnder ganga tar Rietz (1867) upp bl a ”ga burrt mä byxuner”, gotländska för att gå ut och göra sitt tarv. Vidare ”gå nol [nord] om vägga”, värmländska för att gå utom dörren och göra samma sak som på Gotland. Ett uttryck som används än idag är ”gå bakom knuten”; för en piss utomhus. Lägesbeskrivande är gå en trappa upp/ner och gå på huset. \"Doktorn undersökte honom inte särskilt noga, för karln sa ju bara som sanningen var, att han hade ont när han gick på huset.\" (Folksagan i Sverige 3 s 769) Även gå undan som i följande passus i Folksagan i Sverige (1 s 191): \"Men en västgöte är människa han också, även om han inte är av det rätta folkslaget och fast affärerna gick så svindlande bra, blev han tvungen att gå undan ett litet tag, och då bad han en av kamraterna att ta över en stund.\"
\nHymes (1964) berättar att Nupefolket i Nigeria använder ”att gå utanför”, när de ska ut och skita. Ett vanligt slanguttryck är ”gå på skitan” för den som vill klämma en skit. I 1703 års bibel 5 Mos 23:12 heter det att ”Uthan för lägret skalt tu hafwa en plats, ther tu uth uppå gårr til tina tarfwer”. I Bibel 2000 sägs det att: ”Du skall ha ett visst ställe att gå till utanför lägret.” Och så fortsättningen i vers 13 i 1703 års bibel respektive Bibel 2000: ”Och skalt hafwa en staka widh bältet, och när tu tigh ther uthe sättia wilt, skalt tu grafwa ther medh och när tu sutit hafwer, skalt tu medh mullene öfwerskyla thet af tigh gångit är./ Du skall ha en grävpinne i bältet, och när du behöver sätta dig där ute skall du gräva en grop med den och efteråt täcka över din träck.”
\nGå på gården något som innebar att man förrättade sitt tarv någonstans ute på gårdsplanen. Under den kalla årstiden gick man sällan längre än ut på förstutrappan. Senare, när utedass blev vanliga, talade man om att gå på gården när man besökte sådana. Gårdsanknutet är också gå bakom knuten.
\nGunnar Tilander (1968) har bl a följande att säga i ämnet: ”Sannolikt går uttrycket gå te Kalle på hagen; gå på avträdet, vanligt i min födelsebygd i Kind i Västergötland, tillbaka till de tider, då man gick ut i det fria, ut på hagen, för att förrätta sitt tarv. Härmed stämmer att på hagen betydde i det fria, vilket kan förklara uttrycket.”
\nYtterligare liknande gå-uttryck är ”Pär i hagen” (Bl, Bo, Got), ”Pelle på hagen” (Vrm), och ”Per i hage” (Mälartrakten, Vrm). Norskan har ”gå i/på gården”. Andra platser man gick till för att göra ifrån sig var huset och sopebacken, sopedyngan där man lade sitt avfall, och dyngehögen, där man så att säga förenade nytta med nöje, då ju människospillning tillsammans med kreatursdynga senare kom till användning som gödsel ute på åkrarna. Ännu i början av 1900-talet användes sop- och dynghögen som avträde i vårt land. Även ”gå och läcka”; pissa. 6 ”låta gå.” Han lät det gå; han släppte en fjärt. 7 det är långt gånget; det är i slutet av graviditeten. Även gå sönder om att föda. 8 gå utpå i Jämtland detsamma som nattfrieri, nattlöpande, provnätter (se resp uppslagsord) 9 (sl) i en rad uttryck för att dö som gå i graven, gå i maskin, gå i mål, gå i sömn, gå iväg, gå ner, gå runt (bakom) hörnet, gå bakom knuten, gå på kontoret, gå ut bakvägen, gå bort, gå till väders, gå under isen, gå under jorden, gå ur tiden, gå till andra sidan, gå vidare och gå åt. ”Men Erich har fått sluta, som man sa hemma i Saarbrücken. Har gått i mål.” (Nesser 2004) Även gå by west som Dalnäs (2014) förklarar med ”gå all världens väg, gå förlorad, törna in för gott”. Och tillägger han: ”Bakom den lätt försvenskade engelskan döljer sig en sentida återanvändning av ett vikingabegrepp. När en vikingahövding dog till sjöss skulle han färdas till sällare jaktmarker i sitt eget skepp, som stacks i brand och sattes på västlig kurs, mot solnedgångens land [...] möjligen var någon av kelternas lycksalighetsöar den tänkta destinationen”. 10 gå ute, gå på gatan, gå på stritan, gå på dosan om prostituerade. Se vidare under ute (3). 11 gå över; förföra. 12 Gå (stiga) av i Södertälje; avbrutet samlag. Man går av innan man når slutstationen i detta fall Stockholm.
\n","jfr":["gå tilhopa"," gå ner","gå in i någon","stig","gå under","kliva"]} {"baseform":"gå bort","wordforms":["gå ner"],"text":"
(euf) avlida, dö. Det äldsta skriftliga belägget för uttrycket är Karl IX: s ord från 1604: \"Det ena slägtet går bort efter det andra.\" Se vidare gå (9). Uttrycket kan missförstås: \"Har du hört att Kalle har gått bort? Vad trevligt, han som annars bara sitter hemma.\"
","jfr":[]} {"baseform":"gåda","wordforms":[],"text":"enligt Byrman (1989) ha samlag med någon. Dunkel etymologi. I Ångermanland heter det ”hon hade goa aväg sä”; hon har gådat å väg sig, dvs hon har legat bort sig, underförstått blivit med barn. Jämför gåding; vad någon finner behag eller lust i.
","jfr":[]} {"baseform":"gåk","wordforms":[],"text":"(euf) ett av många sätt att undvika det \"fula\" ordet kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"gålkari","wordforms":[],"text":"(dial) mens, menstruation. Uppgift från ORB som också har rebekka och Mærta mæ rösparska för samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"gåll","wordforms":[],"text":"(dial) icke dräktig om djur. Se även gall.
","jfr":["gall"]} {"baseform":"gålla","wordforms":["gållor"],"text":"(dial) gålla kan vara både verb spotta en kluns saliv och substantiv gålla, gållor: spottloska, spottloskor. Orden är åländska och uppgiften är från Svenblad (2008) som också anser orden vara ljudhärmande.
","jfr":[]} {"baseform":"gåller","wordforms":[],"text":"(gbg sl) fotbollsskor med dobbar, pungkulor. Lars-Gunnar Andersson (2021) menar att pungkulor är den äldre betydelsen. \"När man sedan kallar fotbollsskorna för gåller är det förmodligen den aningen långsökta likheten mellan dobbarna och pungkulorna som ligger bakom.\"
","jfr":[]} {"baseform":"gåmpa","wordforms":["gompa"],"text":"(dial) gump*. (ORB) Se även gompa.
","jfr":["gompa"]} {"baseform":"gång","wordforms":[],"text":"(euf) 1 ”hur många gånger kan du”? Mannens bristande förmåga illustrerad av följande lilla saga, berättad av en föga imponerad 20-årig tjej: ”Det var en gång, så börjar alla män och slutar oftast också.” \"Luthers nya recept: 2 à 3 gånger i veckan.” (Hallgren 1983) 2 gång, glädjegång, skallgång (sbst); fitta och kom i gång; om manlig utlösning i gången.
","jfr":[]} {"baseform":"gångjärn","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även järn.
","jfr":[" järn"]} {"baseform":"gåra","wordforms":[],"text":"(dial) ”smutsa ned golvet med att spotta och spotta ut upphostat slem”. (ORB) Jämför gör.
","jfr":["gör"]} {"baseform":"gårandam","wordforms":[],"text":"(euf) ordet hämtat från Carl Jonas Love Almqvists roman Det går an (1838), som handlar om en äktenskapsliknande förbindelse utan vigsel. I början är också en gårandam en kvinna som lever i ett samvetsäktenskap, ett s k går-an-äktenskap. Senare blir ordet synonymt med hora, sköka. I Söndags-Nisse (nr 23/1866) talas det om ”damer, hvilka, såsom man pläga plär, ’gå-an’.” OFS har dam; hora.
","jfr":[]} {"baseform":"gård","wordforms":[],"text":"(euf) vårtgård*. ”Efter hand svälla också brösten under hafvandeskapet, och bröstvårtorna förlängs. Samtidigt antager den 'gård', som omgifver de senare, en mörkare färg…” (Kress 1905)
","jfr":[]} {"baseform":"gården","wordforms":[],"text":"(skol sl) enligt Bergman (1934) allmänt om avträde. Kan mycket väl tänkas gå tillbaka på uttrycket gå på gården (se under gå 4).
","jfr":[]} {"baseform":"gårsgne","wordforms":["gårdsgne"],"text":"(dial o åld) Rietz (1867) har ”osedligt* umgänge *mellan dräng och piga som tjäna i samma gård”. Jämför gne (dial); ond vana samt hora, lösaktig* kvinna.
","jfr":["gne"]} {"baseform":"gås","wordforms":[],"text":"(sl) 1 (sbst) kuk. ”För den pickande näbben och den dinglande kuklika halsen”. (45-årig man) Jämför svan. 2 i plural gäss om prostituerade. ”Från Shakespeare känner man igen beteckningen ’Winchestergäss’ för offentliga kvinnor, inkvarterade i byggnader ägda av biskopen av Winchester.” (Erotikens historia 1963 del 1) I sammanhanget talas det också om den lilla gåsen; dvs kunden som nöjer sig med kyssar, smekningar och andra beröringar, men avstår från själva penetreringen.
","jfr":["svan"]} {"baseform":"gåset","wordforms":[],"text":"(sk) bröstet. Anspelar säkert på den i skåne så vanliga gåsen.
","jfr":[]} {"baseform":"gåzza","wordforms":[],"text":"(sam) urin, piss. Jämför guzza.
","jfr":["guzz"]} {"baseform":"gädda","wordforms":[],"text":"1 (sl) tappad gädda; misslyckat knull. 2 gädda; fitta. \"Hannah Lutz låter Selma bli konkret och köttslig, se sin snippa med spegel och döpa den till gäddan, bli vän med sin gädda, trots att den sviker och börjar blöda en dag.\" (Selma. Svindlande om att leva bortom sin tänkta död. Jenny Aschenbrenner i SvD Kultur 26 augusti 2023) 3 (sym) pedofil*. \"Dumpens följare hurrar för varje infångad 'gädda', som de infångade männen kallas.\" (Dragning till småbarn är en social atombomb. SvD Kultur 3 juli 2022) Och från samma källa: \"För varje infångad gädda räddas kanske femtio barn, säger Patrik Sjöberg.\" Anm: Dumpen är en privat aktör vars syfte är att motverka sexualbrott mot barn. Detta genom att konfrontera och filma individer som tagit kontakt med barn i sexuellt syfte och göra avslöjandet tillgängligt på nätet.
","jfr":[]} {"baseform":"gäddhuvud","wordforms":[],"text":"(sl) ha gäddhuvud; vara mycket skitnödig. Skitkotten sticker fram ur rumpan som ett långsträckt gäddhuvud.
","jfr":[]} {"baseform":"gädiotta sluna","wordforms":[],"text":"(åld so) förklaras hos Ludolf (ca 1650) med \"meretrix pellax\" av merterix; hora, glädjeflicka och pellax; bedräglig, listig. SAOB har \"glädjot; lösaktig; slyna*, sluna*.\"
","jfr":[]} {"baseform":"gäggablaga","wordforms":[],"text":"(sk) smetig blaska. ”E de du som satt gäggablagan på mattan i finerummet?” (Ohlmarks 2004) Se även gegg och blaga.
","jfr":["gegg "," blaga"]} {"baseform":"gäht","wordforms":["gähts"],"text":"(sl) hora men också om flicka, brud och tjej. Uppgifter från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"gälla","wordforms":["gällare","jälla","jilla"],"text":"(åld) även jälla, jilla. Kastrera, snöpa främst om (hus)djur. Fornsvenska gälda, gelda. Hist.: sedan slutet av 1200-talet.\" (Westgöta-Lagen).” (SO). ”Kärringen skulle gälla sin katt och det skulle ske en midsommarnatt, men kniven var slö och balla var glatt och kattdjäveln gjorde rundkast.” (Snus, mus och brännvin med Bengt Sändh & Finn Zetterholm) \"Efter ett tag kom björnen och sa: — Du var mig en djävul på att gälla. Nu ska jag gälla dig.\" (Folksagan i Sverige 3 s 63) \"De gällade honom som man gäller ett djur.\" (Lo-Johansson 1968) \"Herrskapets skogstjuv, hundgällare (det vill säga en som kastrerar hundar) rackarknekt, Kronans tjuv! spydde Per ur sig.\" (Karlsson A & A 2017 s 40) Och från samma källa: \"Att skälla någon för att vara gällare, eller kastrerare*, var ett synnerligen grovt tillmäle. (s 42) Se också kastrera och snöpa.
","jfr":["kastrera","snöpa"]} {"baseform":"gälling","wordforms":[],"text":"(so) kastrerad man dvs en snöping*. Swedberg (1720-t) har geller; snöper. ”Mannen jämförs i gällbässe och gälling med en kastrerad bagge, som alltså är den ursprungligs betydelsen av dessa båda dialektord. Det dalska belägget för gälling anger som betydelse ’impotent man’.” (Svahn 1999) I Skåne heter det gällader om snöpt djur.
","jfr":[]} {"baseform":"gänga","wordforms":["uppgängad"],"text":"(sl) gänga sig; gifta sig. Av gäng; grupp. ”Hist.: sedan 1949”. (NEO) 1 knulla. Thesleff (1912) har jenga; coire. Kanske från gäng; sällskap, och gänge (dial); sällskap, samkväm. Jämför umgänge och det vitsiga gänggäng; gruppknull. Men troligare är kopplingen till gänga engelska screw som i slang också står för knulla, dvs få in skruven i muttern. Det är inte ovanligt med hantverkarjargong när det gäller uppkomsten av s k fula ord.
\nUrsprunget till båda betydelserna är romani jenga; gifta sig. ”’Jag tror att satan rider dej,’ sa bonden. ’Ja, rider han mej, så bor han i dej, för att du så lite gängar mej,’ svarade bondens hustru.” (Anderberg 1977) ”Jag avskyr att gänga en kvinna som är hungrig. Det är som att stoppa mat i henne och sen dra ut den igen...” (Miller 1934) ”Om du verkligen vill gänga skallen av dig så kan du inte hitta bättre.” (Persson 2005) 2 I Ragunda i Jämtland säger man ”ha jängä fast”; ha gängat fast om den som blivit gravid, och i Småland och Blekinge sägs det ”han har gängat upp henne”; han har gjort henne gravid. Även uppgängad om samma sak. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["umgänge","äktenskapligt samliv","gänga","screw"]} {"baseform":"gännan","wordforms":[],"text":"(dial o euf) ”djefvul; lindrig ed.” (Rietz 1867) som också har det skånska exemplet: ”Ih! dä va gännan.”
","jfr":[]} {"baseform":"Gärda Amanda","wordforms":[],"text":"(svr) enligt Hjelmqvist (1903) eufemism för ”djäflar anamma”. Förekommer enligt samma källa i Uppsala och Stockholm.
","jfr":[]} {"baseform":"gärning","wordforms":["ogudaktig gärning. ”"],"text":"(euf) samlag, handling, ”Med söta ord hade han på gatan tjust henne och flera gånger haft henne in i portgången, tills han slutligen dragit in henne i kammaren och fullbordat sin onda gärning, såsom hon sade.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Köttsens gärningar (åld) synonym till samlag enligt Strömberg (1979). Även ogudaktig gärning. ”Här förekom kraftuttryck som ’den ogudaktiga gärningen’, ’den sodomistiska synden’ och ’den skamliga och mycket oanständiga samt vederstyggliga handlingen'.” (Clementsson 2016)
","jfr":[]} {"baseform":"gärpissa","wordforms":["garpissa"],"text":"(fsv) från tyskan. Söderwall (1887) har \"Tysk kvinna (ss smädenamn)\" och \"aldrig skulu tässa gärppissor wardha mina arffwinga\" hämtat från Margaretæ de Sancta Birgitta Chronicon. Ed E. Rietz 1844. Söderwall jämför också med fsv garper, sv dial garp som han förklarar med:\" tysk som vistas i Norden, särsk. ss smädenamn på Tyskar från Hansestäderna\".
\n","jfr":[]} {"baseform":"gäsch","wordforms":[],"text":"
enligt folkmun.se är gäsch \"något äckligt. smutsigt, kladdigt\". Vidare kan ordet, enligt samma källa, stå för \"barn som slickar snor från näsan.\"
","jfr":[]} {"baseform":"gäst","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Genast steg den styva gästen in i mitt härbärge, men då den kommit in till hälften — ungefär fem tum — fastnade den.” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"Gästrikland","wordforms":[],"text":"se Hälsingland.
","jfr":[]} {"baseform":"gävlebock","wordforms":["bock"],"text":"(sl) bråkig och påträngande kille som ingen tjej tänder på. Enligt flashback.se om ständigt kåt man. Se även bock.
","jfr":["bock"]} {"baseform":"Gävleborgs förbandslådas helvetesäck","wordforms":[],"text":"(euf) jävla förbannade helvete! Min jämtländske sagesman (f 1929) har hört uttrycket användas 1946 av 26-årig konsumanställd ångermanlänning. Enligt samma källa helvetesäck om100-kilos vetemjölssäck.
","jfr":[]} {"baseform":"göb","wordforms":[],"text":"(lmo) baklängesord för bög.
","jfr":[]} {"baseform":"göbbels","wordforms":[],"text":"(sl) känslig del av kroppen, t ex skrevet*.
","jfr":[]} {"baseform":"göbenstein","wordforms":[],"text":"(sl) variant av göb* som slangopedia.se menar ”mest används i adligt sällskap”.
","jfr":[]} {"baseform":"göda","wordforms":[],"text":"(dial) gödsel i Nagu. (OFS) Kanske avses kommundelen Nag i Parkas, Finland.
","jfr":[]} {"baseform":"gödsel","wordforms":[],"text":"kreatursspillning, jordförbättringsmedel. Nordiskt ord. Fornsvenska gødhsl. Verbalsubstantiv till göda. \"Hist.: sedan ca 1385 (Klosterläsning).” (SO) Forna tiders bönder hade en rikedom i gödselhögen, som också allmänt kallades för gull-hög. Gotlänningen talade om gull-haug och om att ”kåira gull pa akurn”; köra ut guld på åkern. Ett annat gotländskt ord för gödsel är auding eller audung som går tillbaka på fornnordiska audr; rikedom. Uppgift hämtad från Rietz (1867).
\nI ”finare” kretsar hade man dock inte samma inställning till gödsel och Tilander (1968) berättar om en fransk biskop på 1200-talet som sa om människan att hon var en säck gödsel och därför inte kunde kalla sig en avbild av Gud. För det var ju uteslutet att Gud hade en pockande tarm. I dessa upphöjda kretsar föredrar man jordförbättringshög framför gödselhög och göra bummelibum* framför gödsla, när det är fråga om att skita. Men för folket, den breda massan, är det konstlade onaturligt både i tal och sak, och därför är det naturligt att kalla konstgödsel påsaskit ute i bygderna. ”Det är med pengar som med gödsel, de är inte till nån glädje om de inte sprids”, efter den engelske statsmannen Francis Bacons (1561—1626) yttrande: ”Money is like muck, not good except if spread.” Dansk slang har ”være løbet varm i ajlepumpen” (gödselpumpen) om kåt kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"gödselkorra","wordforms":["jösselkårra","jusselkårra"],"text":"(sk dial) även jösselkårra, jusselkårra. ”Urinsamling vid gödselstad.” (Lundbladh 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"gödselspridare","wordforms":[],"text":"(lmo) arsle, rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"gödselstrut","wordforms":["strut."],"text":"(sl) rövhål, analöppning. Se även strut.
","jfr":["strut"]} {"baseform":"göfab","wordforms":[],"text":"(för sl) om töntig, lantlig och rövstor bög.
","jfr":[]} {"baseform":"göjas","wordforms":["köjas"],"text":"(dial o ljud) kräkas, kasta upp. Göjas är troligen en urspårad form av köjas. (OFS) Rietz (1967) har köjäs; känna leda, vilja kasta upp, att kräka hemmahörande i Norrbotten, Västerbottern och Jämtland. Jämför gölja.
","jfr":[" gölja"]} {"baseform":"gök","wordforms":[],"text":"(sl) fornsvenska gøker. Här kuk, troligen från gökens kukelikuande. En annan ledtråd är dess latinska namn, cuculus. Gök gemensamt germanskt ord t ex äldre tyska Gauch och danska gøg. Lidaräng (1982) berättar om en man som kallades Göken för att han höll sig till andras fruar. ”...som en vanlig gök som väntar i sitt ur och inte hoppar ut förrän urverket inuti den lilla skogvaktarstugan befaller det, ja göken är också bra, kanske rentav det bästa.” (Hûlová 2015) [Här avses det bästa namnet på kuken min anm BgD] Se vidare under kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"göka","wordforms":["jöka"],"text":"1 (sl) knulla. Kanske från gök; kuk (se do). En annan tänkbar förklaring är att göken lägger sina ägg i andra fåglars bo. Se ägg och bo. Det finns ett dialektord göka från Närke som betyder ”begå äktenskapsbrott”. \"Klarar man bara av att garva, göka och gaffla så har man det viktigaste på plats för att kunna bygga en lång och hållbar relation.\" (Björn Barr: \"Har den kristna boken knäckt relationskoden\". Sv D Kultur 29 jan 2023) ”En flygplats för modellflygplan nära Svista i Eskilstuna kallas för Göklanda, efter att man där funnit ett gökande par i buskarna när flygningen skulle börja.” (Uppgift från Nils Haglund född 1930 som i sin tur har hört den från en modellflygsentusiast.) Langenfeldt (1947) kopplar samman gök med juck. Annars kopplas gök mer samman med sup. (jämför under 3) Ursprungsbetydelsen var en sup som man tog tidigt på morgonen för att inte bli gökdårad. Enligt folktron blev nämligen den som på fastande mage hört göken förhäxad. I överförd mening har vi sen fått ordet kaffegök.
\nKritikern Mats Gellerfelt frågar sig i artikeln ”Här är konceptet till succéromanen” (SvD 26/3-1995) ”hur det kommer sig att stora, respekterade förlag släpper ut den ena kröka-göka-stöka-romanen slafsigare än den andra på marknaden”, och med det avser han det stora utbudet av ”generationsromaner”. \"Varför står han inte upp och bekänner: Jag gör gökfilm för att tjäna en slant. Gökfilm om heterosexuella, gökfilm om handikappade, gökfilm om folkpensionärer, gökfilm om Köpenhamns pornoklubbar och sexmassörer.\" (Filmkritikern Jurgen Schilt i Aftonbladet om producent Inge Ivarsson i filmen Mera ur kärlekens språk från 1970.)
\n”Bordell, kallas det. Är det inte fan att det ska vara så underliga namn på allting. Varför heter det inte gökhus eller nåt i den vägen, så att man begriper vad dom menar första gången man hör det och inte måste fråga om ett halvt dussin gånger.” (Niles 1950) ”Efter några månaders bökande och gökande i skuggan av tabut med stort T skulle vi lifta ut i Europa.” (Mian Lodalen i Ottar 3/97) ”Hittade han bara Siwan skulle nog allt reda upp sig, eller så skulle han åtminstone få sig en riktig, gammeldags gökning.” (Wahl 2003) 2 (sl) fila gök, sittgöka; runka. 3 (dial) enligt OFS står göka för att ”prata dumheter i berusat tillstånd”. 4 göka ur sig; föda barn. ”Sanne hade ju skrutit om hur hon gökat ur sig sina två ungar hemma i badkaret, men det hade Calle sett som kuriosa, ännu en av hennes yviga anekdoter.” (Drougge 1997/2003) 5 slangopedia se har \"göka; fisa, skita.
","jfr":[]} {"baseform":"gökbo","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Nog är jag van vid att karlar bett att få komma in i mig med den bit av sin kropp, som de sätter mest värde på. Men aldrig hade jag trott, att jag skulle hysa en hel karl inne i gökboet.” (Meurling 1973:1) Se även gök och fågelbo.
","jfr":["fågelbo"," gök"]} {"baseform":"gökotta","wordforms":[],"text":"(lmo) morgonknull. Tidig picknick en vårmorgon.
","jfr":[]} {"baseform":"gökunge","wordforms":[],"text":"(sym) oäkting, barn fött utanför äktenskapet. \"Hell hade legat borta på långkommendering en sommar, men icke desto mindre fick hustrun hans pojke i april, året därpå. Hell nekade förstås för ungen och att det var en gökunge förstod man ju.\" (Korpral Hell ur Moberg 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"göla","wordforms":[],"text":"(sl) pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"gölia","wordforms":[],"text":"(fsv) sv dial göljas; vämjas, kräkas. Ljudhärmande. Söderwall (1887) har \"kittla svalget för att framkalla kräkning\". Från samma källa kommer gölilse, golielse, äckel, benägenhet (att kräkas).
","jfr":[]} {"baseform":"gölja","wordforms":[],"text":"(dial o ljud) uppkastning(ar). (OFS) Rietz (1867) har göljas; kräkas med bl a Åland som hemvist. Se även göjas.
","jfr":[" göjas"]} {"baseform":"gölpa","wordforms":["gylpa"],"text":"(dial o ljud) en som ofta får uppkastningar. Även kräkas, kasta upp och spy. (OFS) SAOB har rapa, kasta upp, spy och har exemplet: \"Thet han 2ne Söndagar varit drucken, samt Gylkat och gifvit öfver på Predikostolen.\"
","jfr":[]} {"baseform":"gölpilla","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. (OFS) Efterled till finska pillu; fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"gömma","wordforms":["korv- kuk- "],"text":"(euf) 1 fitta. Undanskymd förvaringsplats, gömställe. ”Han ville kyssa hennes härliga gömma! Slicka i sig hennes safter!” (Nyström 2003) ”Guldgrotta, hemlig gömma, skattjakt; den plats där kärleken och sexualiteten fick mötas och äntligen släppa fram det tysta jubel, mynt och gnistrande stenar i luften, som hade legat och väntat, vakat, i många långa nätter av ensamhet och tystnad.” (Utan svindel. Ottar 4/97) Hammarén har i sin Vita brevet (2006) tofshårsgömma. ”...vi haft livbojsröd i vitkamssjö hård beklädd tofshårsgömma...” Även korv- kuk- och rosengömma från vadkallasfittan.se. 2 (sl) gömma pinnen; knulla. Jämför pinne (1).
","jfr":["pinne"]} {"baseform":"gömsle","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. ”Tungan sprang ögonblickligen fram och trängde in i det hemlighetsfulla gömslet.” (Swinburne 1983/1900)
","jfr":[]} {"baseform":"gömställe","wordforms":["rum"],"text":"(euf) 1 fitta. ”Jag banar mig väg rakt in i ditt gömställe.” (Svevar 2002) ”Wenke bredde ut sin kappa under oss och jag fick krypa in i det blodfyllda varma och ombonade gömstället. Det innersta rummet.” (Drougge 1998/2003) Se även rum (1). 2 röv, arsele.
","jfr":["rum"]} {"baseform":"gör","wordforms":[],"text":"(hårt g) enligt Nilsson (1937) bygdemål för lort, skit. Som närking är jag uppfödd med ordet göront; väldigt ont, skitont. Rietz (1867) har gör, går; smuts, orenlighet i samband med kreaturstarmar och slakt.
","jfr":[]} {"baseform":"göra","wordforms":["göra allt.","göra fult.","göra stor och liten"],"text":"1 (euf) knulla i göra sin sak med någon, göra fult, göra ifrån sig. Idag mest använt i amerikanarnas ”do it’s” som för några år sedan blev något av en landsplåga i USA och som därifrån spred sig över världen bl a till Sverige, där Dagrin (1987) sammanställt en hel bok med dem. Ett par exempel: ”Trädgårdsmästare gör det i häcken” och ”Fotografer gör det kort”.
\nSpråkmannen och lexikografen Lars Holm i Lund har förärat mig en härlig liten dikt av Bellman. Han känner inte till källan, och det har inte heller lyckats mig att spåra den, men som L H säger i en e-post (juli 2011): ”Jag har den i huvet och den är autentisk” Så här går den: ”Fader Movitz, den hundsfotten*/ gjorde detta epigram: När jag tömt mitt stop i botten,/ gör jag något i Madam”.
\nRedan de gamla romarna talade om att göra det (facio), en vanligt förekommande ersättning för grova latinska verb enligt Adams (1982). ”Ulla gick och så som capitainskan satt kvar kunde jag ej undgå att gå till segels med henne. Detta var salig capitainens ordaform då han gjorde sin sak med henne.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Vad gjorde han? Hon visste vad hon själv gjorde. Hade han gjort det ... med någon annan flicka? Vad gjorde han nu?” (Hasso 1976). ”Flickorna ’gör det’, (har samlag) för killarnas skull — de ställer upp.” (Frisell 1996) ”I sängen tittar hon bort eller håller handen över ögonen medan han gör vad han måste.” (”Mycket ståhej kring klichéfylld bok om tomhet.” SvD 17 maj 2014)
\nI sammanhanget kan man också tala om att göra så’nt. ”Hon är så oskyldig att hon inte ens gjort så’nt” och göra barn; enligt 27-årig man. ”Hon hade en annan till att göra henne, avslöjade hon.” (Brouch: Zerlines berättelse i Kärlekshistorier 1962) Även göra allt. ”Vi fick veta att pojkarna hade haft rätt i sina aningar: han och den där flickan i tegelfabriken hade ’gjort allt’, och nu tänkte han på att följderna av denna handling kanske skulle synas på flickan så småningom.” (Kertész 1975) ”Det var ingen som sa att sex var fult eller smutsigt, men pappa brukade skrämma mig för att ha sex med killar, och han sade jämt att de inte skulle respektera mig om jag lät dem ’göra saker’med mig.” (Hite 1977) ”Kungen tog emot skänkerna och gjorde samtidigt kvinnan till sin, varefter han åter släppte henne.” (Vatsyayana/ Kalyanamalia 1952)
\nÄven göra fult. ”Vi kommer inte härifrån förrän vi gjort fult med det där skabbiga aset!” (Wahl 2006) ”Hon har legat ovanpå Satan och gjort vad fult är.” (Protokoll från Häxprocesserna 1674—1675) Ett annat ålderdomligt uttryck i sammanhanget är ha att göra med varandra. 2 göra (ifrån sig), göra fult (euf) och ofrivilligt göra på sig: utträtta naturbehov. ”Efter en stund då hunden inte alls gjort vad han egentligen skall, tågar han in i villan, där hunden blir pigg på vad han inte var pigg på nyss.” (DN 6/12-1932) ”Sen gick han hastigt uppför bergklinten till sin mormors stuga och kröp in under den och gjorde ifrån sej mellan en gammal skyffel och en trasig vilstol.” (Harning, Kärlek 2/1965) Uttrycket kan också användas i sexsammanhang: ”Gå din väg, syster Anna, jag kommer när jag gjort ifrån mig, det är strax gjort.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
\nOckså göra i byxorna, göra på sig. ÖSO har \"gjårra po si ; göra i byxan\". På melodin ”Vyssan lull koka kittelen full” sjöngs följande lilla vers i Stockholm på 1930-talet: ”Byssan lull gör byxan full/ och knyt sen te’ omkring knäna,/ och knyter du opp/ så rinner det ner/ och då blir du smutsig om bena!” Även göra stor och liten eller stor och lill som det heter i följande skollektion i sexualkunskap presenterad hos Fabricius-Møller (1950): ”Männens hanceller lever i en slemmig vätska och när männen blir stora, så de kan få barn, så kommer den där vätskan ibland fram av sig själv. Det är inte alls något farligt det heller. Det är lika naturligt som att äta och sova och göra stor och lill.” Man talar om att göra på sig och på bl a Åland heter det göra ner sig eller gör ner sej om den som inte kan hålla tätt. Också göra nummer två; skita och göra nummer ett; pissa. Se vidare under nummer.
\nÄven inte kunna låta någon annan göra: ”Nå, så vet då, att jag menar, om Ers Nåd har känt lust att göra vad man inte kan låta någon annan göra.” (Cervantes 1955) Andra göra-uttryck är göra det där, göra det stora, göra stort, göra du vet vad, göra en tvåa, göra nummer två, göra korv och göra negerbollar. 3 göra det (med sig) själv (sl); onani, onanera. ”Min första erfarenhet av att göra det med mig själv upplevde jag redan i förskoleåldern.” (Hite 1977) ”När du ligger och gör det med dej själv, sade hon, då får du alltså en riktig utlösning?” (Bjørnebœ 1967) 4 göra en Jackson Pollock (1912—1956 amerikansk konstnär) att spruta sperma i ansiktet så det liknar en abstrakt målning. 5 göra en Anka; suga av någon. Efter tv-programmet Hollywoodfruar (2009) där Anna Anka (född 1971 i Polen), gift med sångaren Paul Anka (född 1941 i Kanada), berättade om hur hon sög av sin make varje morgon för att hålla honom på gott humör. 6 göra en Tiger; vara otrogen. Efter golfstjärnan Tiger Woods (f 1975 i USA) som 2009 avslöjades med ett flertal otrohetsaffärer. 7 göra på sig; skita eller pissa på sig. 8 göra tecken; få stånd. 9 gyttja, smuts, gegga* (hårt g-uttal). Lars-Gunnar Andersson har också göra sej (hårt g) i betydelsen 'bilda var'. 10 göra med barn. Söderwall (1887) har göra barn; afla (om mannen) och \"giorde henne ett barn\".(Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius1850—1854) I gravdikten \"En Bror tröstar sin Syster Öfwer Hennes Lilla Sons död ( Möller 2023 s 100) från 1707, heter det i diktens sista strof: \"Kan J ey glömman än så will iag sachtli wiska/ Åth syster och thess Man hwad iag i natt har drömt/ J ären begge twå till Edra Lemmar friska/ Gå bort och giör en ann'/ så har J sorgen glömt.\"
","jfr":[]} {"baseform":"göra en anka","wordforms":[],"text":"se under anka (1).
","jfr":[]} {"baseform":"göra en simba","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se innebär det att mannen samlar sperman i handen när det går för honom, tar sen lite på tummen som han drar över pannan på partnern, samtidigt som han säger ’simbaa’. Frasen lär komma från filmen Lejonkungen (1994) där mandrillen Rafiki drar sin tumme i pannan på Simba när lejonkungen presenteras som nyfödd.
","jfr":[]} {"baseform":"göra en tiger","wordforms":[],"text":"se under tiger (3).
","jfr":[]} {"baseform":"Göransson","wordforms":[],"text":"(lmo) enligt Hjelmqvist (1903) känt från Aska härad i Östergötland. En 30-årig man berättar att han kallar sin kuk Göransson för att han med dess hjälp lyckats ”göra en son”.
","jfr":[]} {"baseform":"görig","wordforms":[],"text":"(dial) lortig, nedsmusad. Ett ord som användes flitigt under min barndom i Närke på 1940-talet när man efter att ha lekt fick höra: Har du görat ner dig nu igen! Kom hit ska jag tvätta av dig! En procedur som skedde hårthänt och ilsket av en mor som för länge sedan tröttnat på denna ständigt göriga unge. Se även under gör.
","jfr":["gör"]} {"baseform":"görning","wordforms":[],"text":"(dial) avföring*, exkrementer*. (OFS) Se även gör.
","jfr":["gör"]} {"baseform":"görre","wordforms":[],"text":"(gbg sl) rumpa*, arsle*. \"Min görre och svanskota stenas helt av den stenhårda pinnstolens sittyta som tar emot mig med allt förutom komfort.\" (Farshin 2025 s 5)
","jfr":[]} {"baseform":"gört","wordforms":[],"text":"(fsv) afla* (om mannen), göra med barn. \"giorde henne et barn.\" (Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius 1850—1854.) Uppgift från Söderwall (1887).
","jfr":[]} {"baseform":"gösa","wordforms":[],"text":"(sl) snabbknull med kläderna på, öppnade, upphasade, nerdragna i obekväm ställning och/eller omgivning. Allt enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"göt","wordforms":["gött"],"text":"(för sl) turkiska för rumpa. ”.... vi stog där och titta när hon och Marco började tafsa på varandra och han tafsade som fan på hennes göt. Blyg göt hon har den där Marcela.” (Leiva Wenger 2001) I turkiskan även som skällsord för oduglig och/eller otrevlig person. Göt lalesi; dumbom egentligen arseltulpan. Men ordet används också positivt i betydelsen ”ha stake*”.
","jfr":[]} {"baseform":"göta","wordforms":["Göta frid","Göta kanal","Göta leben"],"text":"(dial) 1 ”ligga i barnsäng”. (OFS) 2 Göta även Göta frid, Göta kanal, Göta leben (sl) kraftuttryck hämtade från Astrid Brismans flickslangordbok (1932) presenterad och kommenterad av Kotsinas (1994). Ett liknande uttryck i sammanhanget är Göta Petter med västgötskt ursprung, som populariserades i julkalendern Teskedsgumman (1967) där Birgitta Andersson, ursprungligen från Mariestad, spelade huvudrollen. Göta är här en ombildning av Jesus.
","jfr":[]} {"baseform":"Götagardet på vakt","wordforms":[],"text":"(sl) mens, menstruation.( se do)
","jfr":[]} {"baseform":"göteborg","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta. Vissa fittor luktar fisk och Göteborg är ju känt som en fiskestad.
","jfr":[]} {"baseform":"göten","wordforms":[],"text":"(sl) runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"götish","wordforms":[],"text":"(för sl) arsle, rumpa. -ish är ett vanligt suffix i förortsslang. Se också göt, gött.
","jfr":["göt, gött"]} {"baseform":"götne","wordforms":[],"text":"(för sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"götta","wordforms":[],"text":"(sl) ”att idka någon form av sexuell akt med någon annan. Ofta använt om lössläppta personer gärna i nattklubbsmiljö eller på sen efterfest”. (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"göttet","wordforms":[],"text":"(sl) fittan. ”Den lilla flickan får följa med sin pappa till frisören. För att hålla tyst får hon en klubba att suga på. Rätt som det är tappar hon klubban på golvet. Frisören: Har du fått hår på göttet? Flickan: Är du inte klok. Jag är ju bara sju år.”
","jfr":[]} {"baseform":"götveren","wordforms":[],"text":"(turk) bög. Från turkiskan göt: rumpa och veren; den som ger.
","jfr":[]} {"baseform":"H","wordforms":[],"text":"1 homosex- och heterosexknull. Men bokstaven H kan också på egen hand illustrera de båda verksamheterna. De båda lodräta strecken i H står då för två personer och det vågräta betecknar penis. Personerna kan både ses vända mot varandra (heterosexknull) eller så står den ene bakom den andre (homosex- eller rövknull). 2 h-ordet förskönande omskrivning för hora och homofil. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"h 6","wordforms":[],"text":"(sl) kort för homosexuell, homosexualitet.
","jfr":[]} {"baseform":"ha bättre för sig","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"ha det","wordforms":["ha det månatliga*"],"text":"(sl) mens, menstruation. Även ha det månatliga* och ha måntan*.
","jfr":[]} {"baseform":"ha","wordforms":["ha någon"],"text":"(euf) samlag, men i fallet ha ihop det (med någon) också att ha sällskap med någon utan att därför nödvändigtvis behöva vara intim med personen ifråga. ”En annan gång blir det spänt mellan dem. De kommer till den slutsatsen att Joey är mycket potent, och vetskapen om att hon inte vill ha honom lika ofta som han behöver henne gör dem ofta besvikna och ibland förefaller det dem vidrigt.” (Mailer 1982/1948) ”Har du haft dej med Greta? hälsar Herbert den kutryggige ynglingen...” (Kallenberg 1999) \"Javisst, jag vet! Det är ju likgiltigt! Att ha haft mig i måndags och så i kväll, med min vetskap, gå till denna...” (Ramos 1946) ”Det brukar vara så att när de vet att de ’har’ mig, så får jag en känsla av att jag är en riktig fitta.” (Hite 1977)
\n\"'Men ni har haft varandra?' 'Han har haft mig. Jag har inte haft honom'.\" (Segerlund 2021 s 99) Och från samma källa (s 260) \"De förstra åren hade hon levt som prostituerad, 1899 hade hon fått sin fine herre som kund i ett halvår, och sedan sekelskiftet hade hon inte haft någon man i sig.\" \"Ett gift fruentimber wille hafwa mig, men jag tyckte om en ogift, den förra blev ond och förföljde mig, men jag ernådde doch den ogifta, och war med henne och älskade henne: lärer betyda mina tanckar.\" (citat från Emanuel Swedenborgs Drömbok 1740-tal) Även ha den äran (med någon). ”Tredje dagen var det kalas hemma, då jag två gånger före aftonmåltiden hade den äran med henne, när hon gjorde sig ett ärende ut.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
\nI latinet användes habeo om samlag speciellt i samband med att ”ha en prostituerad” och i homosexuella förhållanden. Detta enligt Adams (1982). Skånskan har ha sej (ha si) om att uppföra sig konstlat, flörtigt och inställsamt. Uppgift från Ohlmarks (2004).
","jfr":[]} {"baseform":"haalen","wordforms":[],"text":"(dial) djävulen, den hårde*.
","jfr":[]} {"baseform":"haasaklack","wordforms":[],"text":"(dial o so) ”He va väl nåt enstaka haasaklack som nån hävde ur sä i förbifarten, men de kom aldri till handgripligheter.” (Teratologen i Tidningen Kulturen 31-32/2007) I ett mejl (30/9-2007) menar Nikanor Teratologen att ”Haasaklack (med ett aa som gränsar till å) är nog ’autoktont’, det är Skelleftebondska rakt av”.
","jfr":[]} {"baseform":"habba","wordforms":[],"text":"(sl) 1 habba; lösaktig kvinna. 2 habba ner sig; skita på eller ner sig.
","jfr":[]} {"baseform":"habban","wordforms":[],"text":"(sl) fittan enligt vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"habbfitta","wordforms":[],"text":"(sk o so) kvinnligt matvrak.
","jfr":[]} {"baseform":"habib","wordforms":["hbb"],"text":"(arab) älskling. Enligt Språktidningen (3/2019) används ordet även vid familjärt tilltal till vänner. \"Sebbe slog honom lätt på axeln och sa: 'Habibi, du får bli vad du vill, det här är bara för att Myggan (Migrationsverket) ska förstå att du är driftig.\" (Khalil 2022 s 62)
","jfr":[]} {"baseform":"habik","wordforms":["habikin"],"text":"(dial) fan anfäkta*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"habitera","wordforms":[],"text":"se cohabitera.
","jfr":[]} {"baseform":"hack","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Även ändskåran. Skåra, fördjupning. \"... och så snart generalen rör sitt flinande överlägsna ansikte närmare ditt hack, exakt där jag satte klyvaren... (Edenborg 2019) Se klyvarbom.
","jfr":[]} {"baseform":"hacka","wordforms":[],"text":"(sl) kuk, enligt 26-årig man. Ett redskap med vars hjälp man luckrar upp jorden. ”Under tiden slöt husfrun vindsluckan, öppnade mannens byxor och betraktade hackan som han skulle bearbeta hennes fält* med.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"hacklåda","wordforms":["låda"],"text":"(sl) sitta med arslet i hacklådan: vara illa ute. Se även låda.
","jfr":["låda"]} {"baseform":"Hades","wordforms":[],"text":"1 (skol sl) i grekisk mytologi dödsrikets härskare, och även om underjorden och de dödas rike. Det är i underjordsbetydelsen namnet kommit att användas främst om skoltoaletter som ofta var belägna i källaren. Ingers (1977) beskriver Hades som ”en underjordisk bekvämlighetsinrättning i Akademiska föreningen 1929 och senare”. Från min egen skoltid på 1950-talet minns jag att toaletten vid Karolinska läroverket i Örebro allmänt gick under detta namn. Jämför Orcus och underjorden. 2 (dial) dra till hades; dra åt helsike. (OFVG)
","jfr":["underjorden","Orcus"]} {"baseform":"hadhings ordh","wordforms":["hadingx ordh","hadhmäle"],"text":"(fsv) skymford*. Ordet återgivet i Bidrag till Skandinaviens Historia ur utländska arkiver. Samlade och utgifna af C. G. Styffe (1859—1884). Uppg. från Söderwall (1887) som också har hadhmäle; hånande eller smädligt tal, smädelse\". Hämtat från Ett Forn-Svenskt Legendarium1847—1858.)
","jfr":[]} {"baseform":"hæmomani","wordforms":[],"text":"(grekiska haima; blod och mania; raseri) att bli sexuellt upphetsad vid åsynen eller smaken av blod.
","jfr":[]} {"baseform":"hafa hug á","wordforms":[],"text":"(fno) tycka om. ”fell þar hvárutveggja vel i skap” (de tyckte bra om varandra). (Viglundar saga)
","jfr":[]} {"baseform":"hafa vildi","wordforms":[],"text":"(fno) vilja ha. ”Locrivs felldi sva mikin astar hvg ti/ hennar at hann villdi þa þegar fa hennar ef hann treystiz.” (Locrinus greps av så stor kärlek till henne att han genast ville ha henne om han vågade.)
","jfr":[]} {"baseform":"haffa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 sätta in en stöt på en snygg brud. Haffa (sl); ta fast. 2 enligt slangopedia.se ”att strula/hångla med en person man inte träffat tidigare”. Ordet kan också stå för knulla i allmänhet.
","jfr":[]} {"baseform":"haffad","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"haffish","wordforms":[],"text":"(sl) flörta, ragga upp någon. Uppgift från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"hafsa","wordforms":["hafsa över"],"text":"(sl) ett snabbt, känslolöst och likgiltigt knull. Att utföra något slarvigt och okoncentrerat.
","jfr":[]} {"baseform":"hag","wordforms":["dyke hag"],"text":"(am sl) fag hag där fag står för manlig homosexuell och hag för hagga (se do). Fag hag är en heterosexuell kvinna som söker eller föredrar homosexuella mäns sällskap. Även dyke hag där dyke eller dike är en lesbisk kvinna, särskilt då den som är tongivande i ett lesbiskt förhållande. Så här förklarar Louise Boije af Gennäs (1991) de båda uttrycken: ”Låt mig, sa Emma, och satte sig tillrätta, Mischa, jag och de flesta andra här kommer hit för att det är den bästa flataklubben i stan. Och precis som det finns ’fag hags’ på killarna, du vet, tjejer som tycker det är så jävla ballt att umgås med homosexuella män så att de kan skryta om det för sina övriga vänner och alltid verka lite hippare än din genomsnittliga heterosexuella brud eller kille, så finns det ju ’dyke hags’. Alltså tjejer som kommer hit, till exempel, och vill vara med, veta hur det går till, vad vi pysslar med egentligen.”
","jfr":[]} {"baseform":"hagel","wordforms":["skjuta"],"text":"(euf) få utlösning*. ”Hyyppä hade skjutit allt hagel under Nanna bland rallarrosor och vallmon. Det hade IsoIisko berättat vid rättegången i Haparanda. Domaren hade förbjudit honom att använda så grova ord att han riskerade åtal för sårande av allmän sedlighet. IsoIisko hade ställt sig och sagt med högtidlig röst: ’Beder om ursäkt, men jag trodde att ni ville veta vems gyttorp Nanna Uttervik fått i sig’.” (Pohjanen 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"hagetjokk","wordforms":[],"text":"(dial) haktjock. Rietz (1867) har ”nära nedkomsten; på slutet af det hafvande tillståndet”. När den gravida kvinnan är tjock ända upp till hakan, så är det dags för henne att föda.
","jfr":[]} {"baseform":"hagga","wordforms":[],"text":"(sl) skällsord för ful ”rivig” käring, men brukas också om prostituerade av båda könen bl a i skånskan. Sistnämnda uppgift från Ohlmarks (2004) som förklarar: ”Hag är från början ’hagstängsel’, varav forntyskt hagsia (som sjunger ridande på gärdet), ett ord som blir till häxa.” Hag (engelska); häxa. ”Hist.: åtm. sedan 1960-talet”. (SO) \"Men Eva-Lisa var ren. Ingen vanlig hagga. Du må tro att hon höll på sej! försäkrade Elon brått.\" (Länsberg 1959)
","jfr":[]} {"baseform":"haggavagga","wordforms":[],"text":"fitta enligt vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"hai","wordforms":[],"text":"(kan) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"haidor","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"haiwan","wordforms":[],"text":"(so) djur. Använt främst bland invandrarungdom. Ordet från arabiskan och/eller urdu.
","jfr":[]} {"baseform":"haj","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Även om glupsk girig person och bondfångare.
","jfr":[]} {"baseform":"hajfena","wordforms":[],"text":"(sl) bildas när man blir så rädd att man nästan skiter på sig. Det kan gå så långt att kotten sticker ut som en hajfena ur rumpan.
","jfr":[]} {"baseform":"hak","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Inskärning, skåra. Dansk slang har gækken (klinka, låshake) för samma sak och svensk dialekt har hak; skåra. Hak (sl) nedlåtande om krog, restaurang.
","jfr":[]} {"baseform":"hake","wordforms":[],"text":"1 (sym) kuk. Krokliknande fästanordning. I amerikansk slang finns hooker; prostituerad av hook; hake, krok. 2 (svr) sjutton hakar. Under rubriken Mild svordom på galgbacken (Språktidningen 2/2021) berättar Lillemor Westerberg hur hon vid ett besök på Gotland besökte galgbacken strax utanför Visby. \"Guiden berättade att galgarna hade sjutton hakar upp till stället där snaran var fäst. Det ledde till att sjutton kompletterades med hakar. Själv har jag ibland använt uttrycket hakars också som just en mild svordom.\" Se också sjutton.
","jfr":["sjutton"]} {"baseform":"haken","wordforms":[],"text":"(svr o euf) fan. Jämför håkan.
","jfr":["håkan"]} {"baseform":"hakur","wordforms":[],"text":"(dial) svordom*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hala","wordforms":[],"text":"1 (sk dial) hala blod; blodpissning hos kreatur. 2 hala trappor kallas, enligt Alternative Swedish Dictionary, de ”snigelspår” som ibland dyker upp på vissa nattklubbar. Se vidare snigelspår.
","jfr":[]} {"baseform":"halabolas","wordforms":[],"text":"(för sl) rövslickare*.
","jfr":[]} {"baseform":"hale","wordforms":["halä"],"text":"(dial) Rietz (1867) har gotländska för ”stjert”. Fornsvenska hali; svans, och hala; draga, släpa.
","jfr":[]} {"baseform":"halebale","wordforms":[],"text":"(gbg sl) Herre Gud!
","jfr":[]} {"baseform":"halek","wordforms":[],"text":"(sl) hallick*. ”—Djefla busar, förbannade halekar, kom skall jag slå in ögerna på er skrek en kvinna efter konstaplarna enligt dagrapportboken.” (Lennartsson 2001)
","jfr":[]} {"baseform":"halfman","wordforms":[],"text":"(euf o åld) impotent man. Ekenstam (1993) hänvisar till Nyström (1919) som menar att ”den man som är impotent har förlorat sin känsla av värdighet och sin egenskap av att vara man och är därför blott en ’halfman’.
","jfr":[]} {"baseform":"hali","wordforms":[],"text":"fornsvenska och isländska hali. Svans, stjärt. Uppg. från Söderwall (1887).
","jfr":[]} {"baseform":"halka på bajs","wordforms":[],"text":"(sl) \"tabba sig, göra något dumt.\" (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"halkbana","wordforms":[],"text":"(sym) savande fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"halkkörning","wordforms":["körning"],"text":"(sym) knull med våt och sexuellt upptänd kvinna. Se även körning.
","jfr":["körning"]} {"baseform":"hall","wordforms":[],"text":"(sym) stor, rymlig fitta. ”Den karl som inte är utrustad med en lem över genomsnittet, måste tro, att han inte håller på med älskog med oss utan övar spjutkastning i en stor hall.” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"halleda","wordforms":[],"text":"(sk) milt kraftuttryck. I sin spalt Ord & Uttryck (Sydsvenskan 28/3-2010) menar Bo Bergman att ”halle da (oj [då], kära nån) är ett utropsord som används när man blir häpen, överraskad, förvånad. Bruket går tillbaka åtminstone till 1800-talet”. Bergman menar vidare att det ”möjligen rör sig om en förmildrande omskrivning av gamla eder och svordomsliknande utrop som helige Gud eller heligodöd ’helig guds död’. Det skulle i så fall vara en variant av hille död, helledu, helledudande [då], halleduan och halledudan”.
","jfr":[]} {"baseform":"hallenadå","wordforms":["harrenadå"],"text":"(svr) enligt Lars-Gunnar Andersson (2021) är hallenadå \"en svordom som uttrycker överraskning, en mildare variant av harrendå.\" Vidare säger Andersson att harrena \"torde vara en äldre pluralform av herre, och då i slutet är samma då som i ojdå och kors då.\"
","jfr":[]} {"baseform":"hallick","wordforms":["trapphallick"],"text":"(so) ”i sht i Sthlm starkt vard underhållstagare o försvarare av prostituerade kvinnor, sutenör; äv (vulg) allmännare ’skojare’.” (SAOB) NEO har ”hist.: sedan 1892”. Palm (1910) menar att ”hallickarna själva anser det vara ett skällsord och använder i stället ordet link”. (se do) Hallick (finlandssvensk dialekt); vildbasare, skojare, äldre tyska halluck; människa med förvildat utseende, och tyska Halunk; slusk, buse. I den sistnämnda betydelsen också i ålderdomlig svenska. Grundord är tjeckiska holomek; tjänare, dräng, lymmel bildat till holy´; skallig, kal. ”Vad är du för en halunk, som springer efter flickor en sån här natt?” (Något i människan ur Kärlek i vår tid 1961.) \"Jag känner några gamla hallickar som gärna tar hand om henne, och någon av dem kommer säkert att ge en del guld för henne.\" (Apuleius 2024 s 126)
\nOlof Gjerdman (1937) har bl a följande att säga i ämnet: \"Enligt en förklaring skall detta vara en ’streckform’ av lågtyskt Hanke ’Knoche’ (ben, benknota) använt om magra nötkreatur och senare nedsättande om människor. Den vanliga uppfattningen är emellertid den, att Halunke är en förtyskning av det tjeckiska ordet holomek i en av dess äldre betydelser ’nackter Bettler’ (utblottad tiggare).”
\nvon Sydow (1910) menar att ordet hallick var en förvrängning av Henrik* i Stockholm i betydelsen skökobeskyddare, underhållen skökofästman. ”Vi gick på Riche, Victoria, Blanche och Dambergs 2:an. På Dambergs var det värst. Man kom dit snyggt svidad i senaste modet och hade alltid två, tre krokar med sig, en under var arm. När jag klev in genom dörren spelade orkestern ’Hallickens miljoner (’Harlekins miljoner’). Även om dom spelade en helt annan låt så bytte orkestern till den när dom såg mig komma in med tjejerna.” (Hallick verksam på 1940-talet i Pockettidningen R 4/77.) Även trapphallick om man som delar bostad med prostituerad och väntar ut kunden i trappan.
\nHos Jameson (2005) beskrivs fenomenet väskhallick: ”Denna exotiska varelse syns ofta på flygplatser. Håll utkik efter en tjej med stort blont hår, iförd en liten topp utan behå och platåskor, som pratar i sin mobil. Bakom henne kommer du att få se en man som bär på 18 rosa resväskor, iförd ett linne från Gold Gym, shorts som sitter åt för mycket över röven, och så klart, branschens [porrbranschen] standardmidjeväska.”
\nLapidus (2008 s 375-76) har: \"Infiltratören [x], under namnet Micke, tidigare med inriktning på Organisationens rekryteringsbas, agerade 'underhallick' , s.k. fnaskvakt, åt den prostituerade kvinna vilken nu har försvunnit.\"
","jfr":[]} {"baseform":"hallon","wordforms":["geléhallon; "],"text":"1 (sym) bröstvårta, litet bröst. ”Héléne: ... Så ja ... vänstra handen på mitt vänstra bröst ... Krama sönder det lilla hallonet ...” (Apollinaire 1993) ”Hon knäpper upp blusen och lyfter ut sina 35-åriga, tunga, runda bröst. Greven smakar belåtet på hallonen.” (Grafström, Kärlek 11/1969) ”Jag började alltså runka åt honom medan han for omkring i min blus och bringade än det ena, än det andra hallonet till mognad.” (Salten 2009) Även geléhallon; bröstvårta och hallonhäck; bröstkorg. Se även frukter. 2 (nyo) ”kvinnans könsorgan”. (SAO 2013) 3 hallonhängare (lmo) behå*.
","jfr":[" frukter","hallonbärare"]} {"baseform":"hallonbomb","wordforms":["bomb"],"text":"(nyo) ”stort bröst med liten bröstvårta”. (SAO 2013) Se även bomb (2).
\n,
","jfr":["bomb"]} {"baseform":"hallonbärare","wordforms":["hallonhängare"],"text":"(sl) behå. Se även hallon.
","jfr":["hallon"]} {"baseform":"hallongrotta","wordforms":[],"text":"se grotta.
","jfr":[]} {"baseform":"hallonhäck","wordforms":[],"text":"(euf o svr) ta hus i hallonhäcken (helvete); bli bråk eller problem.
","jfr":[]} {"baseform":"hallonsnippa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför snippa.
","jfr":["snippa"]} {"baseform":"hallonstång","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se också stång.
","jfr":["stång"]} {"baseform":"hallrik","wordforms":[],"text":"(sl) hallick*.
","jfr":[]} {"baseform":"halm","wordforms":["sving i","rulla runt i höet"],"text":"fornsvenska halmber. Grundbetydelse växande strå. Sving i halm; knull. ”Nu är det tydligen inte ens tal om en sving i halmen ens var fjortonde dag.” (Lodalen 2003) Även rulla runt i höet om samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"halmstrå","wordforms":[],"text":"(sl) liten kuk. ”Inte släpper jag till tröskverket för ett så litet halmstrå, sa gumman.” Se även strå och tröskverk.
","jfr":["tröskverk","strå"]} {"baseform":"hals","wordforms":[],"text":"(euf) 1 bröst, barm*. Under den victorianska* tiden, då prydheten slog alla rekord, visste en anständig kvinna, ur borgar- eller medelklassen, inte att det fanns ett könsliv. Hon hade inte bröst och barm utan hals. I värsta fall kunde byst gå för sig. Bakdelen existerar över huvud taget inte. Att betrakta en staty eller bild med nakna eller halvt avklädda figurer förrådde orena önskningar och begär. Anständiga människor kände bara till påklädda människor. 2 År 1972 hade tidernas mest lönsamma porrfilm Långt ner i halsen premiär i New York. Med den filmen får också porren sin första superstjärna Linda Lovelace. Handlingen i filmen utspelar sig kring ett handikapp hos Linda Lovelace. Hon har sin klitoris placerad långt ner i halsen och kan därför bara uppnå orgasm genom oralsex. Filmen spelades in på sex dagar och kostade 22 000 dollar att producera. Fram till 2002, dvs under 30 år, uppges den ha spelat in 600 miljoner dollar. Varje investerad dollar har således gett 27 000 tillbaka. Uppgift från Andersson (2005).
\n3 ”Hos de gamla var halsens tjocklek ett af tecknen, när det gällde att afgöra, om en kvinna hade sin mödom i behåll eller icke. Det kan icke förnekas, att halsen står i en viss rapport med könsorganen, alldenstund han först under utvecklingsåren får sin behöriga karakteristiska utbildning. Redan de gamla kände mycket väl till detta förhållande mellan halsen och det sexuella systemet.” (Kress 1905) Och fortsätter Kress: ””När en flicka skulle gifta sig, var det brukligt hos romarna, att hennes amma eller någon annan kvinna före bröllopet i närvaro af alla de till festen inbjudne mätte tjockleken af hennes hals med en tråd. Dagen efter bröllopet gick sedan flickans moder jämte deras anförvanter in i det unga äkta parets sofgemak och undersökte, om halsen ännu hade samma mått, som tråden utvisade. Om det då visade sig, att tråden var för kort, utropade modern glad: Min dotter har blifvit hustru!” 4 hals i uttrycket det knullar i halsen; om något som är riktigt gott. Se också under mun (5).
","jfr":["mun "]} {"baseform":"halsband","wordforms":[],"text":"(euf) ollon*. Omnämns bl a i Robergs Lijkrevningstavlor (1718).
","jfr":[]} {"baseform":"hálsföngum","wordforms":[],"text":"(fno) omfamning. ”kystust þau með soetum hálsföngum” (de kysste varandra under söta omfamningar). (Parcevals saga)
","jfr":[]} {"baseform":"halunk","wordforms":[],"text":"(åld) buse*. (Frank Heller: Viskningar vid camemberten, 1930) Jämför hallick.
","jfr":["hallick"]} {"baseform":"halv jävel","wordforms":[],"text":"(sl) det blåser halv jävel; det blåser rejält. Se även jävel.
","jfr":[" jävel"]} {"baseform":"halvbög","wordforms":["bög."],"text":"(lmo) bisexuell*. Se även bög.
","jfr":["bög"]} {"baseform":"halvcirkel","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnans könsorgan. ”Ser du att hennes halvcirkel är beredd att motta såningsmannen*.” (Dahlström 1975)
","jfr":[]} {"baseform":"halvfnask","wordforms":[],"text":"(sl) lösaktig, sedeslös kvinna som dock inte går hela vägen till att prostituera sig. Se också halvman.
","jfr":["halvman"]} {"baseform":"halvgådd","wordforms":["halvgången"],"text":"(dial) ”vara halvgådd, halvgången”; mitt i graviditeten. Söderwall (1887) har fornsvenska halvganga \" gå sin halfva tid om hafvande qvinna\". OFVG har halvgåen och: ”Nu har kon gått halva tiden från betäckningen för nu simmar hon (avsöndrar slem från könsorganet).” Byrman (1989) menar att ”halv- gången är ett ålderdomligt dialektord från Halland, Småland och Gästrikland, medan halvgådd härstammar från Göteborg (Långelanda) och Medelpad (Haverö)”. Se också när- och bortgången.
","jfr":["när-","bortgången"]} {"baseform":"halvhavre","wordforms":[],"text":"(svr) milt svordomsuttryck som ersättning för det \"grova\" fan också.
","jfr":[]} {"baseform":"halvman","wordforms":[],"text":"(euf) bög, homosexuell. \"Sådant är för 'halvmännen', som han föraktfullt uttrycker saken, de som söker kärlek hos personer av samma kön som de själva.\" (Västerbro 2025 s 29) Och i samma bok (s 87): \"Ovidius kallade som vi sett sådana män för 'halvmän', och i en av sina dikter skrev han att sex mellan män är något i högsta grad olämpligt, som Orfeus i desperation uppfann när han förlorat sin Eurydike.\"
","jfr":[]} {"baseform":"halvmetern","wordforms":[],"text":"(sl) (stor) kuk. Jämför meter.
","jfr":["meter"]} {"baseform":"halvmåne","wordforms":["måne"],"text":"(sym) 1 kvinnobröst. ”Hon hade ett hår så ljust som mogen råg och ögon blå som sommarhimlen, och instängda under lintyget skymtade två halvmånar så aptitliga att det vattnades i munnen på honom.” (Walker 1966) Se även måne (2). 2 rövhalva. ”Jag tog tag på henne där bak så att fingrarna på min ena hand gled in i skåran mellan hennes halvmånar.” (Bjørnebœ 1967) Jämför måne.
","jfr":["måne"]} {"baseform":"halvneger","wordforms":[],"text":"(so) mulatt.
","jfr":[]} {"baseform":"halvpenis","wordforms":["hemipenis"],"text":"(grekiska hemi; halv). Hos ödlor och ormar har hanarna två penisar. Förr trodde man att båda penisarna vid befruktningen fördes in sida vid sida, därav namnet halvpenis, dvs man trodde att de gjorde halva jobbet var. Nu vet man att båda penisarna är komplett utrustade och att bara den ena förs in i honan vid befruktningen. Men istället för att resas, som hos däggdjuren, sväller ödlan eller ormens könsorgan genom att vridas ut och in. Penisen är vanligen röd eller violett och har en liten fåra längs vilken spermierna förs över till honan. Könsorganet är försett med antingen hakar, taggar, åsar eller veck beroende på vilken art det gäller. När den in och utvända penisen väl är på plats inne i honan sitter den, tack vare dessa hakar och taggar, fastlåst och kan inte avlägsnas förrän hanen har avslutat spermaöverföringen, en procedur som kan ta timmar. Rekordet lär innehas av en skallerorm som var fastlåst vid honan i nära tjugotre timmar. Uppgift från Morris (1990).
","jfr":[]} {"baseform":"halvredig","wordforms":[],"text":"(sl) bisexuell*.
","jfr":[]} {"baseform":"halvsex","wordforms":["visa"],"text":"(sl) ofullständigt stånd. ”Det är fantastiskt upphetsande, men den fortsätter att visa halv sex. Jag begriper det inte.” (Benny Andersen, Sänghästen 1987) Se även under tolv.
","jfr":["tolv"]} {"baseform":"halvskita","wordforms":[],"text":"1 (dial) göra något slarvigt, hafsigt arbete. (OFVG) 2 fisa. (man från västsverige f 1946)
","jfr":[]} {"baseform":"halvskuren","wordforms":[],"text":"(dial) till hälften kastrerad, med en bortskuren testikel'. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"halvslak","wordforms":[],"text":"(sl) ofullständigt stånd. ”Men egentligen är väl styvheten viktigare än storleken. Att böka in en halvslak kan vara pinsamt.” (Låt morgonståndet titta fram. Ottar 3/97) Se även slak, slakis.
","jfr":["slak, slakis"]} {"baseform":"halvstyvis","wordforms":["halvstake"],"text":"(sl) ofullständigt stånd. Motsats styvis, helstånd; fullt stånd.
","jfr":[]} {"baseform":"halvsula på amerikansk metod","wordforms":[],"text":"(sl) 1 ”ha ett snabbt samlag”, enligt Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1912. Troligen från Thesleff som har förklaringen ”festinatio infutuendo”. Latin festinatus; brådskande och futuo; ha samlag. 2 Glenn Welander i Skara berättar om ett uttryck från sin hembygd i Larv, Vara kommun. ”Det är ett uttryck som min far och hans manliga vänner, bröder och svåger slängde sig med, när de ville plumpt betona att de ogillade en person. De sade det regelmässigt med viss humor i rösten. Harschôla var ordet, uttalat på bred västgötska. Det betyder halvsula, som man gör med skor. Resonemanget kunde gå som följer: De pratade om någon de tyckte var dum och så kläckte någon ur sig: ’Han skulle harschölas i rôva den jäveln’. Och så skrattade alla. Vad de syftade på var att man som skomakare skulle sy på en skinn- eller läderlapp över ändtarmsöppningen. Med följd att personen i fråga utsattes för hiskeliga kval när det inte gick att utträtta sina behov. [...] Detta var mest på 50-talet och det begynnande 60-talet.” (Mejl 13 dec 2014)
","jfr":[]} {"baseform":"halvsvaj","wordforms":["halvstake"],"text":"(sl) kuk som hänger och svajar på halv stång, dvs har ofullständigt stånd.
","jfr":[]} {"baseform":"halvtid","wordforms":[],"text":"se tid.
","jfr":[]} {"baseform":"halväcklig","wordforms":[],"text":"(sl) lesbisk*.
","jfr":[]} {"baseform":"hamamad","wordforms":[],"text":"(nyo) \"När en man är svettig, fuktig och utmattad efter intensiv sexuell aktivitet”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"hammare","wordforms":["hammarskaft","polera hammarskaftet;"],"text":"1 (sl) kuk; ”Ta emot nådens hammare — Det är ingen synd — Ta bara emot den, flicka lilla.” (Salten 1983) ”Nej, din noob! gnydde den homofobiska Freilantzer när den närsynta Stiggan slängde sin ivriga hammare in i hans mystiska håla.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006) ”Jag var lugnare och mera samlad, men kuken stod som ett hammarskaft...” (Mitt erotiska liv I 1967)
\nOckså symboliskt som i hammaren och städet. ”Då begyntes den hävande storm, som för den nedre kombattantens del utgjordes av stötar samtidigt som han korsade sina händer bakom hennes rygg och drog henne ner mot sig med det ömmaste våld; dessa omvända slag från städet mot hammaren förde snart fram till det kritiska tillståndet, där alla tecken till en nära samverkande extas upplyste oss om vilken höjdpunkt de nått.” (Erotica 1992) ”Hon öppnar sina händer för att leka med den sovande mannens hammare av jade.” (Kärlekens Tao 1994) Jämför skaft. 2 om rörelse vid runk. ”Med Vikings objektiv blir bilderna dessutom så närgångna att högerhänderna på pojkrummen kommer att gå som hammare, garvade Kajsa rått.” (Drougge 1997/2003) Även polera hammarskaftet; onanera, runka.
","jfr":["skaft"]} {"baseform":"hammock","wordforms":[],"text":"(sl) behå, brösthållare. En sorts trädgårdsgunga.
","jfr":[]} {"baseform":"hamn","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. En hamn för båten* att styra in i. 2 segla in i sista hamn (sjösl); avlida, dö. 3 bomba hamnen; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"hamnluder","wordforms":[],"text":"(so) äldre uttjänt prostituerad. Även om mycket ful kvinna, enligt Svahn (1999). Se även sjöbergsplanare och luder.
","jfr":[" sjöbergsplanare ","luder"]} {"baseform":"hampröv","wordforms":[],"text":"(dial o so) klumpig person. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"hamra","wordforms":["hamra på"],"text":"(sl) knulla hårdhänt. ”Då jag enligt henne ’drev in den för löst’ blev hon överlägset föraktfull och sade att hon kunde charma vem hon ville som visste att ’hamra på’, så att det åtminstone beredde henne lite smärta.” (Brunner 2002) ”När Isadora såg Josh hamra på Sophia i ett fåfängt försök att få henne att komma...” (Jong 1984)
","jfr":[]} {"baseform":"hamul","wordforms":[],"text":"(dial o svr) kanske till hama; vålnad, spöke. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"han","wordforms":["han den där,"],"text":"1 (euf) penis. Även han den där, han där uppe och han där nere. ”Hon: — Vad gör han? Han: — Han gör det!” ”Men jag har aldrig problem med att få erektion, han ställer sig gärna upp och gör honnör när jag kelar med en tjej,” (Janouch 2006) 2 (sl) han och han; homosexuellt par. 3 (dial) allmänt om den onde, fan. Förekommer även som svordom ungefär jäklar, tusan. (OFS) På Åland omskrivs fan med bl a han värra, anvärra, han håla. Detta enligt Svenblad (2008).
","jfr":[]} {"baseform":"hand","wordforms":["leka på (med) egen hand"],"text":"(sl) 1 skaka hand med en gammal vän, skaka hand med sin frus bästa vän och ta en gammal bekant (vän) i hand; om pissande män. 2 jobba på egen hand, gör-det-själv-jobb, bära hand på sig själv, skaka hand med den arbetslöse (fruns bästa vän), motionera högerhanden, knulla handen, ta saken i egna händer, tvätta handen/fingrarna samt Lena Handen och hennes fem systrar om onani/onanering. Även leka på (med) egen hand och hjälpande hand ”…kärleksnjutning framkallar den hjälpande handen…” (Kress 1905) \"Offentligt hävdas det nästan aldrig att onanin är en av de allra förnämsta formerna av sex, trots att alla runkare vet att den egna handen är bästa redskapet för effektiv och skön tillfredsställelse.” (Thompson 2008) Norsk slang har en handfull kärlek och i amerikansk slang finns take oneself in hand. Finlandssvenskan har uttrycket dra i hand.
\nDen schweizisk-franske författaren och filosofen Jean-Jacques Rousseau (1712—1778) lär ha sagt om sin tids pornografiska alster att det var böcker man läste med en hand. I det amerikanska kvinnomagasinet Bust publiceras i varje nummer en erotisk novell under rubriken One-handed read. ”Det är så skönt [runkandet] och jag har en känsla av att min hand och min kuk nog skulle mötas även om jag hade ett regelbundet sexliv. När allt kommer omkring har de varit mycket goda vänner under lång tid.” (Hite 1982) ”Jag har sagt till en del kvinnor att de inte behöver känna sig skyldiga att ge mig sexuell tillfredsställelse för sakens egen skull eftersom jag har en kunnig högerhand.\" (Hite 1982)
\nAdams (1982) berättar att det var vanligt i latinet att man använde sig av digitus (finger) och manus (hand) vid sexuella skämt som anspelade på onani. Inte minst gällde detta ’vänster hand’ eller amica manus (älskarinnehanden) som den också kallades. I många kulturer var och är fortfarande vänster hand den orena hand som används i sexual- och avföringssammanhang. Jämför fröken Höger och finger.
\n","jfr":["fröken Höger"]} {"baseform":"handarbete","wordforms":["handarbeta"],"text":"
(sl) runk, runka i sitta och göra sitt handarbete. ”Och mer än en gjorde i sin otålighet ett gott handarbete på sin egen springare*, så att den spottade ut sin själ.” (Aretino 2008) ”Jag minns att det fanns nätter när jag inte kom ända fram. Kanske för att jag var så trött, eller för att jag hade ’handarbetat’ tidigare den dagen.” (Alakoski/Mogensen 2008) Handarbetsvän; bög, onanist.
","jfr":[]} {"baseform":"handboll","wordforms":["spela"],"text":"(sl) 1 att leka med pungkulorna med handen i fickan. Jämför fickbiljard. 2 handboll; att tränga in med handen i partnerns röv eller fitta.
","jfr":["fickbiljard"]} {"baseform":"handduk","wordforms":[],"text":"(sl) lämna in handduken, kasta in handduken, slänga in handduken; avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"handel","wordforms":[],"text":"(euf) 1 i de ålderdomliga uttrycken komma i handel med ngn eller ha sin handel med ngn, driva handel med ngn; komma i samlag med någon. Thunander (1992) berättar om ett dylikt ’handelsutbyte’ på 1600-talet, där den för hor anklagade försöker komma undan med att hans handling bara var ett ”oskyldigt snedsprång i fyllan och villan”. ”Anders i Komstad hade varit på kalas i granngården och var ordentligt drucken när han kom hem till sin egen stuga. Då var löskonan före honom där ingången och lagt sig i hans säng och där kom han först med henne uti handel, föregivandes att han ej annat trodde än att det var hans äkta hustru.” Se även affär. 2 handel med sig själv; prostitution. ”Men detta beviljades inte, och så fick jag sitta där mellan fyra väggar och veta, att andra skulle ta ifrån mig allt hvad jag lyckats få ihop på min handel med mig själf.” (Johannesdotter 1907) 3 handel, sexhandel; prostitution. \"Berglund ser förklaringar till den uppretade folkmassan i fattigdomen, i utanförskapets desperation, i trångboddheten och i den utbredda handeln med sex. 'När sexhandeln mer eller mindre klev innanför tröskeln till det egna boendet var måttet rågat, och en gnista var allt som behövdes för att upploppet skulle bryta ut.\" (Lennartsson 2019 s 259)
","jfr":["affär"]} {"baseform":"handelskammare","wordforms":[],"text":"(sym) bordell*, där det bedrivs könshandel. Jämför kammare.
","jfr":["kammare"]} {"baseform":"handelsträdgård","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinnans könsorgan som handelsvara, Se även trädgård.
","jfr":["trädgård"]} {"baseform":"handelsvara","wordforms":[],"text":"(euf) prostituerad. ”Men ännu bedröfligare är, att många män uppsöka denna lefvande handelsvara och underhålla den — ja det står ju fast, att mannen i de flesta fall bär skulden för att den af honom förförda kvinnan sjunker ner i detta elände.” (Kirkkunen 1906)
","jfr":[]} {"baseform":"handfasting","wordforms":[],"text":"från engelska hand-fasting; ett sorts skotskt proväktenskap. ”Före reformationen (1200-talet) fanns i Skottland en egendomlig sedvänja s. k. ’handfasting’ varvid de unga männen på offentliga marknadsplatser fingo uppsöka åt sig en kvinnlig följeslagerska för ett år framåt. Efter ett år voro emellertid båda åter fria och kunde efter behag gifta sig eller låta bli.” (Forel 1942 )
","jfr":[]} {"baseform":"handfatsröj","wordforms":[],"text":"(sl) knull på offentlig toalett. Se också röj och röjare.
","jfr":["röjare","röj "]} {"baseform":"handflata","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 lesbisk singel. Jämför flat, flata. 2 en flata* som tillfredställer sig med handen.
","jfr":[]} {"baseform":"handfull","wordforms":[],"text":"(sl) bröst stora nog att fylla en hand med. Dansk slang har en lille håndfuld; om små kvinnobröst. ”Det finns många män som gillar små bröst. Som någon sa en gång, mer än en munfull är slöseri. Mina är en perfekt handfull, men du får lita på mitt ord. Och jag säger inte vems händer heller. (Belle de Jour 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"handjagare","wordforms":["handjuck","jagare"],"text":"(sl) runk med handens hjälp. OFS har handjagare; masturbation. Se även jagare och juck.
","jfr":["juck","jagare"]} {"baseform":"handjobb","wordforms":[],"text":"(sym) runk, onani.
","jfr":[]} {"baseform":"handled","wordforms":[],"text":"(lmo) i uttrycket tveksamma handleder, enligt The Alternative Swedish Dictionary om manlig homosexuell. Silverton (2010) menar att uttrycket är mycket vanligt i svenskan.
","jfr":[]} {"baseform":"handling","wordforms":[],"text":"(euf o åld) den skamliga, oanständiga och vederstyggliga handlingen; samlag speciellt ett knull mellan personer av samma kön. Uppgift från Clementsson (2016). \"... och att det fanns 'misstankar om vanhedrande handlingar och liderliga begär från gunstlingens sida i hans förtrolighet mot kungen'.\" (Bagerius 2017)
","jfr":[]} {"baseform":"handpåläggning","wordforms":[],"text":"(lmo) runk, onani.
","jfr":[]} {"baseform":"handräckning","wordforms":[],"text":"(sym) runk, onani. ”Det var bara Lysippos som envisades med att flagga för handräckning. Men han knäpptes ner snabbt och brutalt av Akilles.” (Eckerbom, Kärlek 7/1967)
","jfr":[]} {"baseform":"hands on","wordforms":[],"text":"(eng) använt vid sexövergrepp när förövaren på något sätt varit i fysisk kontakt med offret.
","jfr":[]} {"baseform":"handsex","wordforms":["handtralla"],"text":"(sym) runk, onani. Se även handtralla.
","jfr":["handtralla"]} {"baseform":"handskas","wordforms":[],"text":"(euf) sexuell behandling av varierande slag. Behandla (på visst sätt). Svensk dialekt har handskat med; gripa tag i, bildat till hand. ”Hist.: sedan 1807.” (NEO). ”Lola låg som ett vrak ovanpå sängkläderna. Någon hade handskats med henne.” (Erotik 1988) Se även hantera.
","jfr":["hantera"]} {"baseform":"handskfinger","wordforms":[],"text":"(sym) ”kondom, preservativ*”. (Forel 1942)
","jfr":[]} {"baseform":"handtag","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk i ge någon ett handtag; hjälpa någon med kuk och föra handtaget upp och ner; rörelse vid knull och runk. ”Louisa grep alltså det utsökta handtag som så inbjudande bjöds henne.” (Cleland 1965/1749) \"Man ser det på munnen på dem, om de är stora nertill. En karl kan man se det på kran. Själv har jag ett djäkla handtag — inte bara till kran alltså...” (Jönsson, Kärlek 11/1969) 2 kvinnobröst. ”Är det möjligen den stora ansamlingen av lesbiska som stör lilla My?, undrar Hedda syrligt och nyper mig i mitt ena kärlekshandtag* som under sommaren dessvärre blivit allt mer greppvänligt.” (Lodalen 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"handtralla","wordforms":[],"text":"(sym) dra (köra) handtralla; runka, onanera. Tralla är en liten låg vagn för transport på spår och en handtralla följaktligen en dylik vagn som drivs fram längs spåret för hand. Dressin är ett annat ord för tralla, vilket går igen i det danska runkuttrycket bruge hånd-dræsinen. ”Eftersom du påpekar att du inte har problem med något alls, framförallt inte med din villighet väntar du tålmodigt på att jag ska komma hem, drar en handtralla under tiden.” (Måtte jag vilja ikväll. Ottar 2/96) ”Den fanns där medan han drog en handtralla utanför skyltfönstret på Hamngatan med de nakna skyltdockorna.” (Tikkanen 1979) ”Vill inte kunden dricka med dig stänger du luckan och står han kvar mer än två minuter och börjar handtralla eller så, då drar du i den rosa attrappen där borta så kommer personal och avhyser honom.” (Drougge 1998/2003) \"Lämna oss i fred, för fan, och låt oss sitta där och dra våra små trallor och tänka våra små själviska tankar — sluta upp med att försöka göra våra händer, våra snoppar och våra tungor respektabla.\" (Roth 1969)
","jfr":[]} {"baseform":"handvärmare","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinnobröst som värmer vid handpåläggning.
","jfr":[]} {"baseform":"hane","wordforms":[],"text":"(sl) Thorén (1996) har ”penis (1990-t)”. Hane är en ålderdomlig beteckning för tupp samt står för djur av mankön (hanne). Fornsvenska hani. Allmänt germanskt ord t ex tyska Hahn och gotiska hana. \"Till en rot med betydelsen 'sjunga', alltså 'sångare' med syftning på tuppens galande och/eller spel av tjäder och orre.\" (Frisell 2021) Nära släkt med latinets canere; sjunga, gala. \"Ingen må mig däd förneeka, at jag kärligt älska må:/ Kärlig Leek, ock kärlig Skämtan, sicktar all Natur uppå./ Lärcke-kirr ock Dufweputter,/ Tuppeknorr ock Orrekutter,/ Går dock äntlig ut därpå,/ At Hahnan Hönan nalkas må.\" (Samuel Columbus [1642—1679] sista strofen i dikten 'Lustwin Danssar en Gawott mäd de 5. Sinnerne'.) Även hane om kvinnokarl. Se vidare kuk, höna och tupp.
","jfr":[]} {"baseform":"hang on","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Från engelskan.
","jfr":[]} {"baseform":"hangar","wordforms":[],"text":"(sym) rymlig fitta. Byggnad för uppställning och underhåll av flygplan.
","jfr":[]} {"baseform":"hangla","wordforms":[],"text":"se hångla.
","jfr":[]} {"baseform":"hanitramp","wordforms":["hanitrampad"],"text":"(dial) det förstnämnda om tuppens trampanden av hönan, det senare om höna trampad av tuppen. Uppgift från OFS. Söderwall (1887) har fornsvenska hani; hane, tupp. Jämför hane och trampa (1).
","jfr":[" hane","trampa "]} {"baseform":"hank","wordforms":[],"text":"1 (sl) tala med hank; spy. Hank; band, vidja. 2 (dial) vara på sista hanken; vara nära sin ändalykt*; dö. Uppgift från OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"hanken","wordforms":["hankur"],"text":"(dial o svr) fan, tusan. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hanky code","wordforms":[],"text":"(eng sl) kodspråk använt i bög- och S/M*-kretsar. Med hjälp av olikfärgade näsdukar (hankies) i bakfickan avslöjar man sin sexuella läggning. Näsduk som placeras i vänster bakficka står för att bäraren är aktiv medan en i höger bakficka innebär att bäraren är passiv. En mörkblå näsduk = analsex; en ljusblå = oralsex; en röd = fist fucking*; en grå = bondage och en gul = toasex. Allt enligt Graugaard (2001).
\nIngeborg Svensson (hos Gerholm 2002) talar om teckenspråk ”där de (medlemmarna i läderklubbar) mer konkret ger uttryck för vad de vill göra och vilken roll de vill inta i det sexuella spelet.” Och, fortsätter hon: ”Beroende på vilken färg näsduken har signaleras vad man vill göra och utifrån vilken ficka den är nerstoppad i markeras vilken roll man vill ha. Exempelvis betyder en grå näsduk att man är intresserad av lätt s/m, så kallade bondage*. Med näsduken i vänster bakficka uppvisar man att man vill binda och bärs den i höger bakficka uppvisar man en vilja att bli bunden.”
","jfr":[]} {"baseform":"hanluder","wordforms":[],"text":"(so) manligt luder*.
","jfr":[]} {"baseform":"Hanna Höger","wordforms":[],"text":"(lmo) vitsigt förnamn på fröken Höger* enligt medelålders göteborgare som hört uttrycket i ungdomen.
","jfr":[]} {"baseform":"hannasaglatta","wordforms":[],"text":"(sk) diarré*. Ord och betydelse från ÖSO.
","jfr":[]} {"baseform":"hannelin","wordforms":[],"text":"(dial) fan, tusan. Till han*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hanpige","wordforms":[],"text":"(da) man, ofta feminin, som ingår i ett homosexuellt förhållande.
","jfr":[]} {"baseform":"hanpugga","wordforms":["pugga."],"text":"(sl) ”älskare åt homosexuell man”, enligt Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1912. Se även pugga.
","jfr":["pugga"]} {"baseform":"hanrej","wordforms":["honrej"],"text":"från medellågtyska hanerei, hanrei (tyska Hahnrei); kapun (kastrerad gödd tupp, kapun). Jämför även förledens hane; tupp. Bedragen äkta man. Enligt NEO ”hist.: sedan 1624”. Framställs i folkligt väggmåleri med horn eller fjäderprydd hatt, ridande på en tupp. ”Det brukar berättas att för att särskilja kapunerna satte man deras avskurna sporrar på kammen, och där växte de fast och bildade något som liknade horn. Den bedragne äkte mannen ansågs också vara hornförsedd; hustrun (eller hennes älskare) hade satt horn på honom” (Bergman 2007) ”Aldrig visste man av hanrejar i gamla världen, så länge mor ej skämdes för att gå i köket och brygghuset, men nu har f-n och fransosen* fått makt med oss.” (Wallenberg 1781/1960) \"En återkopmmande maskulin stereotyp under 1700-talet, parallell med libertinen*, var hanrejen, den bedragne äkta mannen.\" (Lennartssomn 2019 s 232)
\nHanrejen, Cucken, på Skeppsbron 44 i Stockholm är en sägen om hur en man hämnades på en otrogen hustru genom en skulptur. Ovanför porten på Skeppsbron 44 sitter ett kvinnosköte under ett mansansikte i sten. Direktör Carl Smitt lät bygga huset 1909-1910. Själv en ohämmad kvinnokarl upptäckte han hustruns snedsprång och hämnades genom skulpturen där ansiktet symboliserade den bedragne mannen medan skötet stod för bedragerskan. Skulpturen blir än mer illusorisk när det regnar vilket gör att vattnet strömmar nerför det förvridna ansiktet i form av tårar.
\nEnligt Kaj Bom (1950) heter ”en ægtemand, der gang på gang blevet hanrej, omkr. 1700 tusindsvoger” \"Kommer du ihåg den där hanrejen, som jag pratat så mycket om. Han har fått sparken. Hans riktiga namn var Handhöj. Men alla kallade honom hanrej.” (Andersen 1979) ”För att tala uppriktigt är jag en hanrej och hon är en sköka. [...] Men även en hanrej kan vara en hederlig karl, så på hederligheten behöver det inte göras någon ändring.” (Defoe 1720/1944)
\nSå här uttrycker clownen det i Shakespeares Slutet gott, allting gott (1602—1604) i sitt samtal med grevinnan av Rouisillon: ”Ni är, Madame, kortsynt vad gäller riktiga vänner. För de där skojarna kommer att göra för mig det som jag är trött på att göra. Han som plöjer min åker skonar mitt eget redskap och ger mig rätt till avkastningen. Är jag hanrej, är han min arbetsträl.” Betydligt mer sällsynt är honrej; bedragen äkta hustru som är gift med en yngre man. Också hon avbildades behornad och ridande på en tupp, men med en spegel i handen. Se även buksvåger och horn (2).
","jfr":[]} {"baseform":"Hans","wordforms":["Hans i källaren"],"text":"1 (euf) står för det ofödda barnet enligt Hjelmqvist (1903). SAOB, som menar att uttrycket är utdött, jämför det med danska ”Hans i den lille kælderen” och tyska ”Häuschen im Keller”, om barn i moderlivet. Grose (1785) har Hans in Kelder med förklaringen: \"Jack in the celler; i.e. the child in the womb; a health frequently drank to breeding women or their husbands\". Man skålade allmänt för födande kvinnor eller deras makars välgång. 2 Gamle Hans; djävulen. \"När jag satt och såg mig omkring fick jag se Gamle Hans stå bak vid dörren och skrev upp alla som sov i kyrkan på ett kalvskinn.\" (Folksagan i Sverige 3 s 506)
","jfr":[]} {"baseform":"hantera","wordforms":[],"text":"(euf) 1 hantera sig själv; runka, onanera. ”Och då ha de under raster och fristunder kunnat samla sig i stora hopar för att utöfva lasten; för att inte tala om, huru de under skoltimmarna kunnat sitta och handtera sig själfva eller hvarandra.” (Kleveness 1902) Jämför handskas. 2 hanterad av andra. ”Anna förmente, det vittnenans utsagor bäst böra henne intyga, huru hon av den ena och den andra hanterad blivit...” (Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763 om ett våldtäktsfall.)
","jfr":["hanterad av andra","handskas"]} {"baseform":"happerfitta","wordforms":[],"text":"(sk) kvinna som pratar strunt. Av happer; strunt.
","jfr":[]} {"baseform":"happy ending","wordforms":[],"text":"(sl) engelska för \"lyckligt slut\". \"Jag går i första hand för att få en hård massage. Men när frågan kommer om jag vill ha något mer så svarar jag ibland ja, säger han. De frågar vill du ha mer? Vad har du att erbjuda, säger jag då. Då säger de: handjobb, blowjob eller boomboom. Boomboom är samlag.” (Henrik i Malmö om besök på en thailändsk massagesalong. Sydsvenskan 18 aug 2013.)
","jfr":[]} {"baseform":"hara","wordforms":[],"text":"(nyo) ”att tillfredsställa sig sexuellt med flera olika partners utan intention att binda sig. Verb av Matahari”. (SAO 2013) Mata Hari (1876—1917) var en nederländsk dansös och påstådd spion.
","jfr":[]} {"baseform":"haram","wordforms":[],"text":"(för sl) synd ej tillåtet enligt islam. Smutsigt, orent, tabu. Att klä sig sexigt eller utmanande är haram. Precis som att ha sex dagtid under ramadan. \"Vadå trisslotter, ska vi skämma ut oss? Det är haram, sa Khaled. Wahida var snabb som blixten och svarade: Vad leker du? Sluta rök då om om du bryr dig om haram.\" (Khalil 2022 s 72) Se även harem.
\n.
","jfr":["harem"]} {"baseform":"harcelera","wordforms":[],"text":"(sk) flirta, flörta*.
","jfr":[]} {"baseform":"hard core","wordforms":[],"text":"(eng sl) hårdporr där allt visas bl a med närbilder av könsorganen under knull. Motsats soft core*. Slangopedia.se har också betydelsen brutalt hårt, stenhårt.
","jfr":[]} {"baseform":"hare","wordforms":[],"text":"1 (euf) penis. ”Så var hon framme med händerna och började pröva min mannakraft. Snabbare än tanken lydde den order och fyllde den lilla gummans händer i ett enda våldsamt expansivt tag. Hon hoppade högt av glädje och sade: Ser du, K lilla, jag har satt fart på en hare för andra att gå på jakt efter.” (Petronius 1986) 2 (so) om en feg och rädd person.
","jfr":[]} {"baseform":"harem","wordforms":[],"text":"från arabiska harîm; kvinnogemak till haram; förbjuden. NEO har ”hist.: sedan 1658”. Den del av boningen i muslimska, speciellt arabiska, samhällen, där familjens kvinnor vistas och dit främmande män inte har tillträde. Ordet kan också syfta på kvinnorna själva. Harem har också funnits i förislamska kulturer i Mellanöstern och i vissa delar av södra Asien. Ursprungligen hade haremet en beskyddande, snarare än avskiljande, funktion. I de stora furstliga haremen, som numera tillhör historien, fanns både härskarens hustrur, konkubiner och eunucker, och dessa harem spelade ofta en stor roll både politiskt, kulturellt och socialt. Numera används ordet ofta i sammanhang med erotisk innebörd, t ex ”ett harem av älskarinnor”.
","jfr":[]} {"baseform":"harigo","wordforms":[],"text":"se ben-wa bollar.
","jfr":[]} {"baseform":"harikata","wordforms":[],"text":"(jap) dildo*. Enligt Nils Haglund (f 1930) betyder hari; bjälke, stång och kata; överdrivet, excess. ”Nu visade han på ett vitrinskåp på väggen, intill en gigantisk fallos i ebenholts. ’Dessa japanska olisber, så kallade harikata, är särskilt konstnärliga’.” (Fioretos 2002) Ett betydligt vanligare namn för dildo är kokeshi. Uppgift från Réne Andersson (Fil. Dr. Japansk litteratur).
","jfr":[]} {"baseform":"harjuver","wordforms":["harajuver","juver"],"text":"(dial) \"(yttre) könsorgan hos ko, vilket före kalvningen sväller och styvnar”. (OFS) Se även juver.
","jfr":["juver"]} {"baseform":"harkla","wordforms":[],"text":"(dial o ljud) kluns av upphostat slem. (OFS) Rietz (1867) har harkla; vara krasslig (Sm). Harkla; rena strupen från slem genom t ex små hostningar strax innan man ska tala. Fornsvenska harkla; rossla, harkla bildat till harka (dial); knarra, skrapa. ”Min kuk kunde harkla upp ännu en skvätt säd.” (Drougge 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"harnesk","wordforms":[],"text":"(euf) rustning*, kondom. \"Vi gingo in i en gränd till ett lämpligt ställe och jag tog fram mitt harnesk men hon bad mig att ej sätta på det, då leken var mycket roligare utan det och då hon var alldeles frisk.\" (Boswell 1951)
","jfr":[]} {"baseform":"harpa","wordforms":[],"text":"(sym) stränginstrument. 1 äldre frånstötande kvinna. 2 fitta. ”Han grep med händerna efter min väl stämda harpa.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"harpaxophilia","wordforms":[],"text":"(grek) sexuell avvikelse där man tänder på att bli rånad eller att bli vittne till ett rån.
","jfr":[]} {"baseform":"harpun","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Spjutliknande, hullingförsett fångstredskap. ”Då fick du se hans harpun, beredd att stöta till, stor, styv, värdig dig och hjälten själv?” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"harpunera","wordforms":[],"text":"(sym) knulla. ”Låt Ali harpunera er. Trä upp er på fagotten*.” (Wahl 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"harpärla","wordforms":["harpuppla","harpöppla"],"text":"(dial) harlort. (OFS) Se också häripäppel och lort.
","jfr":["lort","häripäppel "]} {"baseform":"Harre Javvlar","wordforms":[],"text":"(svr) herre jävlar. \"En kraftig och mycket göteborgsk svordom.\" (Lars-Gunnar Andersson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"harreminje","wordforms":[],"text":"(sk o svr) herrejävlar, herre gud! (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"harvete","wordforms":["hervete","härvete"],"text":"(sk) \"helvete, helsicke\". (Lundbladh 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"haspa","wordforms":[],"text":"(so) otrevlig, elak kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"Hasse Hårig","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"hast","wordforms":[],"text":"(dial) uttalas enligt Rietz (1867) med ”långt, bredt a-ljud” och står för ”smuts, träck” i Skaraborg, där det \"anses för ett finare uttryck än skit”.
","jfr":[]} {"baseform":"hasta","wordforms":["tarv"],"text":"1 (lat) manslem* enligt Chorier (1967). Spjut, lans, stång. 2 (dial) ”göra sitt naturtarv”. Se även tarv.
","jfr":["tarv"]} {"baseform":"hastir git","wordforms":[],"text":"(för sl o so) 1 bli knullad i arslet. 2 stick!, dra åt helvete, fuck you!
","jfr":[]} {"baseform":"hasulera","wordforms":[],"text":"(dial) ”nojsa och flirta med flickor”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hat trick","wordforms":[],"text":"(sym) när någon gör tre fotbollsmål i samma match. Här om den som 1 klarar av tre utlösningar under ett och samma samlag. 2 den som har tre olika sexpartners under en och samma dag.
","jfr":[]} {"baseform":"hat","wordforms":["hata"],"text":"se at, ata.
","jfr":[]} {"baseform":"hatrunk","wordforms":[],"text":"(sl) när någon medan hen runkar tänker på en hatad person.
","jfr":[]} {"baseform":"hatshep","wordforms":[],"text":"(nyo ”en kvinna som får sina beundrare att göra allt för henne. Av Hatshepsut, kvinnlig egyptisk farao (1479—1457 f.Kr).” (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"hatt","wordforms":[],"text":"1 (sl) förhud. 2 (sl) (party, plast)hatt; kondom, skydd för (kuk)huvudet. ”Jag ville inte stänga in min stora kuk i en liten plasthatt.” (Fick du doppa, Pinocchio i Pittstim 2009) 3 (sl) brun hatt; kukhuvud med brun beläggning efter att ha tagit bakvägen. 4 (euf) potta. Det berättas att Xantippa, hustru till Sokrates (470—399 f Kr), efter ett av deras många gräl ”krönte” sin make med innehållet i en full potta. Den store filosofen gick sedan omkring med pottan på huvudet som en hatt och sade till alla som skrattade åt honom: ”Det är väl inget under/ att regn följer på åskans dunder.” (Uppgift hämtade från Bourke 1968/1891.) 5 lämna in hatten (sl); dö.
","jfr":[]} {"baseform":"hattaklöks","wordforms":[],"text":"(sk) kräka i hatten. Uppgift från Ohlmarks (2004) som också har ”Vi va tvunga te å låta di hattaklökas, för charrfören skreg att du inte fick spy ner hanses droska...”
","jfr":[]} {"baseform":"haurang","wordforms":[],"text":"(sl) horunge*. Se också hunge.
","jfr":["hunge"]} {"baseform":"hauv","wordforms":["hauve"],"text":"(dial o barn) penis. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hav","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. ”Havet är vått, näringsrikt och fyllt av liv och växtlighet.” (Forssberg 2004) 2 i Fredmans Epistlar talas i nr 56 om lustans haf tolkat som erotiskt begär.
","jfr":[]} {"baseform":"havande","wordforms":["havandeskap","framskriden"],"text":"(fornsvenska havande) ett av de mest gångbara och använda orden i sammanhanget. Serenius (1757) översätter engelska pregnancy med ”hafwande tilstånd” och det förr vanliga vara på havande fot. Stolpe (1984) menar att vi är ganska ensamma om detta ord, och att det inte finns någon direkt motsvarighet i något modernt språk. Han ser däremot kopplingar till den klassiska grekiskan och fornnordiskan. ”Hon är havande” är enligt Byrman (1989) ”åld och/eller bibl prägel, allm, användes förr i off språk”. Byrman spårar ordet tillbaka till 1200-talet ”kallæss havandæ varæ...” (Västgötalagen II, Ärvdabalk 4, 1220-talet) Andra ålderdomliga uttryck, här i något moderniserad form, är t ex ”hon är havandis i qviden*”, som det heter i Johannes uppenbarelser 12: 2, ca 1500; ”hon går havande; hon är vorden/har blivit havande” och ”hon är mycket havande”; i slutet av graviditeten.
\nTörnroth (1843:23) förklarar ordet havandeskap: ”Med hafvandeskap förstås det tillstånd, hvari qvinnan befinner sig ifrån aflelsen ända till barnsängen.” Vi har också uttrycket ”hon är i långt framskridet havandeskap”. Enligt SO är havandeskap ”hist.: sedan 1773”. Se även framskriden.
","jfr":["framskriden"]} {"baseform":"havartiost","wordforms":[],"text":"(sl) fotsvett. För ostluktens skull. Se även ost.
","jfr":["ost"]} {"baseform":"havreskrapa","wordforms":[],"text":"(so) en allmänt elak, tjatig, sur och stökig käring av värsta sort. Jämför SVBK.
","jfr":["SVBK"]} {"baseform":"havsdjup","wordforms":["djup."],"text":"(sym) ”En fitta djup som havet självt, att drunkna och försvinna i”. (26 årig man) Se även djup.
","jfr":["djup"]} {"baseform":"haxxorz","wordforms":[],"text":"(so) kraftord inom datavärlden.
","jfr":[]} {"baseform":"HBT","wordforms":[],"text":"förkortning för Homo-, Bisexuella- och Transpersoner. Se respektive uppslagsord. Från engelskan. I Kärlekens pris (2005) förklaras HBT med: ”Samlingsterm för människor med annan sexualitet eller könsidentitet än den heterosexuella normen. HBT är ingen identitet. Människor som berörs av begreppet har ibland mycket gemensamt och ibland inget alls.” Enligt Bögjävlar (2007) var det Greger Ekman, chefredaktör för Kom ut (1988— 2003) som var den som först använde bokstavskombinationen i tryck (år 2000). Ibland inkluderas heterosexuella i samlingen HBTH för att skilja alla sexuella från asexuella*. På engelska finns bl a LGBT och GLBT (Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender).
","jfr":[]} {"baseform":"HBTH","wordforms":[],"text":"som i HBT* plus Hetero.
","jfr":[]} {"baseform":"HBTQIA. HBTQ+","wordforms":[],"text":"kort för Homosexuella, Bisexuella, Trans-, Queerpersoner, Intersexuella och Asexuella/Aromantiska. Se vidare respektive uppslagsord. Plusset inbegriper fler identiteter och läggningar.
","jfr":[]} {"baseform":"head","wordforms":[],"text":"(sl) ge head efter amerikansk slang give head, head job; oralsex, avsugning. Head (sl); kukhuvud. ”Du ditt fån! Int kan väl bröllopsgästerna vägra ge head åt den stiligaste av alla brudgummar, om han be dom snällt å hövlit?” (Teratologen 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"hebefili","wordforms":[],"text":"(grekiska hebe; ungdom och filia; kärlek) sexuell dragning till unga under 18 år. ”Här hittar vi alla hebefiler som vill ha blyga (och gärna oerfarna) flickor, och torskar som vill leka doktor.” (Suhinina 2007) \"Mannen påstår först att David uppgett att han är 15 år och alltså 'byxmyndig*´ Men när SvD visar honom alla chattar säger han att han är hebefil, och att han dras till puberterade barn — det vill säga unga tonårspojkar. (UD-chefen och Pridetoppen — båda stämmer träff med David, 14. Svd 18 juni 2019).
","jfr":[]} {"baseform":"heck","wordforms":[],"text":"mildare engelsk svordom som ersätter det starkare hell i uttryck som \"what the heck\"; vad i helvete!
","jfr":[]} {"baseform":"hefðak","wordforms":[],"text":"(fno) famn. ”Vasa sem fljóð i faðmi,/ Steingerði, mer hafðak” (Det var inte som om jag hade kvinnan, Steingerðr, i min famn”. (Kormáks saga)
","jfr":[]} {"baseform":"heitkonu","wordforms":[],"text":"(fno) löfteskvinna. ”þat veizt þu, at þu hefir fengit heitkonu minnar ok dregsk til fjandskapar við mikð.\" (Det vet du att du har tagit min löfteskvinna och sökt fiendskap med mig.) (Gunnlaugs saga) Löfteskvinna; fästmö, trolovad.
","jfr":[]} {"baseform":"hej","wordforms":[],"text":"(so) ansågs tidigare av många som ett oanständigt ord. I bibelns GT återfinns i äldre översättningar ett flertal hej som återger den hebreiska interjektionen heach. I Lukas 4:33-34 står det i 1703 års bibelöversättning: ”Och uthi Synagogon war een menniskia besatt medh en oreens diefwuls anda; och han ropade medh höga röst, Säijandes: hey, hwad hafwe wij medh tigh Jesu Nazarene …” Här rör det sig om en demonbesatt man som hälsar Jesus med bl a ordet hey, och det tolkades därför av många som ett fult eller opassande ord eftersom det användes av ”djävulens änglar”.
\nÄven i Klagovisorna 2:16 får ordet en negativ innebörd av sammanhanget. ”Alle tine fiender gapa medh munnen emot tigh; hwissla til tigh, gnissla medh tänderna, och säija huy, wij hafwe förderfwat honom…”
\nDet var säkert dessa och liknande bibelställen som gjorde att läsarna av äldre översättningar tyckte att hej och huy hade en dålig klang då de sattes i samband med t ex obehagliga och syndiga företeelser som demoner, djävlar och andra skurkar.
\nI det tillägg till Daniel som skildrar Susanna i badet, och som också kan ha bidragit till ordets dåliga rykte, berättas om två skurkaktiga snuksgubbar* som när de får syn på den nakna Susanna i dammen hälsar varandra med orden: ”Hey, låt oss gå hem, ty det är måltid!” Här kommer båda på samma knep för att lura bort den andre så att den kvarvarande kan bli ensam med den sköna.
\nSå här skaldar Bellman om denna händelse som Susannas man Joakim uti Babylon fått ge namn åt: \"Hej, sade boven till den andre så slem,/ Hej, det är middag låt oss gå hem./ Två kanaljer, två kanaljer, i varenda lem.” Numera hittar man inte längre några hej i bibeln vare sig som uppmärksamhets- eller hälsningsord på de utpekade ställena.
\nSom hälsningsfras hade hej länge en mycket vardaglig innebörd. Ordet kan troligen härledas från tyska eller lågtyska hei med liknande användning. I SAOB finns ett exempel från Johan Runius (1710): ”Gick från vinet/ mötte svinet/ och skrek Hey, go dag, Camrat.” Här framgår tydligt i vilket sammanhang ordet passade sig.
\nOrdet fick ett lyft när Götiska förbundets medlemmar i början av 1800-talet hälsade varandra med ett handslag och ett hej. Ungsocialisterna återupptog bruket i början av 1900-talet och sedan dess har hej varit en lika vanlig som normal hälsningsfras i vårt land. Var mans hälsningsord blev hej i samband med du-reformen på 1970-talet. Ingers (1977) har följande att säga om hälsningsordet hej: byggt på en anteckning från 1929: ”Kommer nu mer och mer i bruk i st. f. godda(g) och tjenare. Belagt redan 1910 hos Wägner (I templets skugga).”
","jfr":[]} {"baseform":"heja","wordforms":[],"text":"(dial) penis. (OFS) Rietz (1867) har heja; ”kläpp att binda rep fast på ett lass”.
","jfr":[]} {"baseform":"hejare","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Hammarlikt redskap. ”Det var skönt, hörru, o, vilken präktig hejare du har idag,...” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"hejaskita","wordforms":[],"text":"(dial) oro, väsen, ståhej. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"hejpytta","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”sköka” efter puta, pytta; cunnus*. Ytterst från latinets putidus; rutten, stinkande, besläktat med puter; rutten. Hej kan i dialekt (Sk) stå för lust, lustbarhet. Jämför pytta, pulla, puta.
","jfr":["pulla,","puta"," pytta"]} {"baseform":"hejsandundrare","wordforms":[],"text":"(dial) ljudlig fjärt. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hejsing","wordforms":[],"text":"(dial) tusan*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hel","wordforms":[],"text":"1 (dial) i Hinnaryd i Småland kan en havande kvinna säga ”för jag vet ej om jag håller hel tils i morron bittia”, ett talesätt som används inför en väntande förlossning. Jämför sitta ihop. Uppgift från Byrman (1989). 2 hel (fno) underjordiska dödsriket. \"Du kan icke begripa min sorg: ty du känner ej mitt öde: O — fasansfulla öde, som väntar oss! ty Gudarne hafva bestraffat våra brott. Hels boningar öppna sig.\" (C L J Almqvist 1960 s 139-140) Se också helvete.
","jfr":["helvete","hel","sitta ihop"]} {"baseform":"helg","wordforms":[],"text":"(lmo) stängt för helgen; mens, menstruation*.
","jfr":[]} {"baseform":"helge","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"helgedom","wordforms":[],"text":"(euf) 1 kvinnans könsorgan. En plats där kvinnan tillbeds. ”Nu ville jag i den ställningen jag satt intränga i helgedomen och fogade anstalter därtill, som hon fogade sig i så där till hälften, under det att hon mumlade vad det var för konster.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Han tog plats, han krystade, en skit lade sig i helgedomen där Amor själv inte skulle föraktat att ha ett tempel.” (de Sade 2005/1785) ”När hon sedan långsamt sjönk ner över mig fick jag hennes fina lilla fitta direkt mot min mun, varvid min tunga genast stack fram för att tränga in i den underbara helgedomen.” (Harris 1965/1900) 2 penis.
","jfr":[]} {"baseform":"helgoland","wordforms":[],"text":"(euf) helvete. I tidningen Vi (12/83) heter det: ”En liten svag kvinna eller en korrekt tjänsteman bör däremot inte svära alls. I tvingande fall får de ta till de försiktiga halvsvordomarna av typ järnvägar, helgoland, sablar. Dem kallar Ulf Teleman ’noa-ord’, ett uttryck som egentligen betecknar vissa ord i infödingsspråk, som används istället för de tabuord, som man inte vågar ta i sin mun.”
","jfr":[]} {"baseform":"helgute","wordforms":[],"text":"(euf) helvete*.
","jfr":[]} {"baseform":"heliblö","wordforms":["helifamen"],"text":"(dial) ORB har ”svordomar som lär betyda Heliga blodet och de Heliga fem såren”. Även christi lekamen.
","jfr":[]} {"baseform":"heliga Birgitta","wordforms":[],"text":"(smn) kvinnligt könsorgan. Heliga Birgitta (1303—1373) stiftade ett kloster i Vadstena 1369 och helgonförklarades i Rom 1391.
","jfr":[]} {"baseform":"heliga veckan","wordforms":[],"text":"(lmo) infaller då någon avstår från sex i en hel vecka.
","jfr":[]} {"baseform":"heliga","wordforms":["det"],"text":"(euf) könsorgan. ”Hon höll mig i armen, vilket ej hindrade mig att då hon stod stilla draga upp förlåten och komma till det heliga.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Hennes fina händer smeker i en cirkel runt hans heliga.” (Blind date ur Din Geografi 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"heligaste","wordforms":["det"],"text":"(euf) 1 toalett, wc. Norskan har det aller helligste (amerikanska the holy of the holies). 2 det (allra) heligaste; könsorgan. ”Smeker, slickar och suger den heligaste och först efter några orgasmer och när du är vidöppen plockar jag försiktigt din frukt.” (Kontakt. Fib/Aktuellt dec 2000) \"Benen hölls upp och brett isär av ställningen, en okänd man satt och tittade rakt in i hennes allra heligaste och hennes plågoande satt och sög på sin cigarett med ett brett grin över läpparna.\" (Segerlund 2021 s 80)
\n","jfr":[]} {"baseform":"helige","wordforms":["den"],"text":"
(sym) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"heligfan","wordforms":[],"text":"(dial) växten prästkrage. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"helighet","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. ”Under detta rannsakade jag nymfens helighet tämligen nära utan mycket motstånd. Hon hade likväl en hand med i sprundet för att liksom mota.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"helikopter","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Helikoptern heter det också när en man genom att vicka på underkroppen får sin kuk att rotera. \"De hade ju båda bevittnat Lotuz helikopteruppvisning vid ’midsommarhålet’ på Lovespace. Mindre snorre fick man leta efter.” (Drougge 2011) \"Med en kuk kan man ju göra helikoptern. Om vi hade haft kukar hade det varit något av det första vi skulle hitta på. Det är ändå en otroligt underskattad (nåväl) aktivitet och källa till glädje och skratt.\" (Colldén/Dahlbäck 2019) Se även propellern, blädderblocket, fladdermusen och borg (2). Också den bruna helikoptern där man istället för att vicka på kuken roterar och gör en rundsläng med rumpan, för att få en lång, fastlåst skitkorv att lossna och dimpa ner i toaskålen. Uppgiften hämtad från slangopedia.se som också \"i vissa fall ser målet med rörelsen som att slunga iväg fekaliet* som en projektil, ofta i syfte att få den att nudda taket\".
","jfr":["den bruna helikoptern","propellern,","blädderblocket,"]} {"baseform":"heljarpen","wordforms":[],"text":"(dial) tusan* (lindrig svordom). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"helkare","wordforms":[],"text":"(dial) allmänt om fan, helvete. Från finska helkkari med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"helkoland","wordforms":[],"text":"(dial) helvete. Jämför helkota. (OFS)
","jfr":["helkota"]} {"baseform":"helkota","wordforms":["helkoti"],"text":"(dial) allmänt om fan, helvete. (OFS) Åländskan har helkoti och hälkota som är lån från finska helkuti.
","jfr":[]} {"baseform":"helkotiralla","wordforms":[],"text":"se jäkutaralla.
","jfr":[]} {"baseform":"hell","wordforms":[],"text":"(dial) helvete. (OFS) Jämför engelska hell med samma betydelse. I engelskan är heck en vanlig eufemism för hell.
","jfr":["hell ","heck"]} {"baseform":"helledudane","wordforms":[],"text":"(sk) herregudarna milt kraftuttryck.
","jfr":[]} {"baseform":"helljus","wordforms":[],"text":"(lmo) när bröstvårtorna syns genom kläderna på en tjej och bländar betraktaren.
","jfr":[]} {"baseform":"hellkona","wordforms":[],"text":"(dial) allmänt om fan, helvete. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"helsefyr","wordforms":["helsike","helskotta"],"text":"(euf o svr) helvete. Helsefyr är enligt SAOB ”starkt vard med anstrykning av folkmål”. ”Vilket helsefyrs liv!” ”I helsike heller!” ”Barka åt helsike!” SO har helsike ”hist.: sedan 1886”. Östergren (1919) har helskota, helskote med anmärkningen att det ofta är skämtsamt eller folkligt. ”Hist.: sedan 1898.” (SO) ORB har helskokk; helvete. I SAOB anges det som starkt vardagligt, mera slangbetonat än helsike. ”Vem i helskota kan det vara?” Hellquist (1902) menar att hälsike möjligen är ett äldre svenskt hälske, en ellips för hälskefyr. Han jämför hälsefyr med norska helsk(e)fyr lånat från medellågtyska helschvur; helveteseld. Adjektivet helsch motsvarar tyska höllisch och betyder helvetisk och vur är eld, varifrån vi fått vårt ord fyr.
","jfr":[]} {"baseform":"helsingen","wordforms":[],"text":"(dial) tusan, helsike* (lindrig svordom). (OFVG) \"Helsingen också!\"
","jfr":[]} {"baseform":"helskota","wordforms":[],"text":"(svr) se under helvete.
","jfr":[]} {"baseform":"helstånd","wordforms":[],"text":"(sl) full resning, styvis* ”Jag hade en sorts långvarigt helstånd hela tiden, men inget bestämt objekt i sinnet.” (Miller 1956) Jämför halvstyvis.
","jfr":["halvstyvis"]} {"baseform":"helvet","wordforms":["helveh"],"text":"(sam) helvete.
","jfr":[]} {"baseform":"helveta idiot cp","wordforms":["CP"],"text":"(för sl o so) jävla idiot! Se även CP.
","jfr":["CP"]} {"baseform":"helvete","wordforms":[],"text":"fornsvenska hälvite, häluiti, hälwitte. Enligt SO är ordet ”hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen)”. Hos Söderwall (1888) förklaras ordet bl a med \"det straff som efter döden drabbar de onde\". Söderwall tar också upp hälvitis diävul; djävul i helvete och hälvitis hunder; åt helvetet hemfallen varelse. Ordet är bildat av fornsvenska hel, häl namn på det hedniska dödsriket och identiskt med benämningen på dödsgudinnan Hel. Ordet kommer av samma germanska grundform som tyska Hölle och är släkt med håla. Helvetet döljs i en håla. Vete är vite; straff, böter ett ord som fortfarande är i bruk, t ex ”det är vid vite förbjudet att beträda gräsmattan”. Båda leden är gamla inhemska svenska ord och sammansättningen kan rent formellt vara svensk. Det troliga är ändå att orden är ett lån utifrån, kanske från fornengelska hellewite eller fornlågtyska Helliwite. Orden har säkert hedniska anor, fast de fått ett kristet bruk. Från att ursprungligen ha betytt ”straff i dödsriket”, kommer helvete så småningom att beteckna enbart strafforten. Vanligt i förbannelser som ”drag, gå, packa dig åt helvete!” Detta ”åt helvete” är en ålderdomlig form och åt var förr i världen den vanliga riktningsprepositionen i uttryck som ”resa åt något ställe”. Ända till slutet av 1800-talet reste man inte ”till Danmark” utan ”åt Danmark”.
\nI Språkrådet på Twitter (11 juli 2017) påpekar Joakim Broberg i ett inlägg att uttrycket för i helvete används mer och mer och undrar om inte För helvete ochVad i helvete är de mer frekventa? Språkrådet svarar att För helvete är vanligare och den mer standardiserade varianten. Möjligen är för i helvete en sammanblandning av för helvete och i helvete. Ett annat vanligt uttryck i sammanhanget är det desperata (så) in i helvete! \"Jag är så in i helvete förbannad att jag ser rött!\"
\nI vardagligt språk omskrivs ofta helvete med förmildrande ord som helsefyr, helskota, helgotta, häcklefjäll, Häljeröd, Hälsingland och Hästrikland. Ordet är vanligt i våra tidiga bibelöversättningar, men är helt borta i 1917 års bibel. Där talas det istället om dödsriket och Gehenna. I Bibel 2000 finns dock helvetet på plats igen. När Petrus tillfrågades om han kände Jesus, förnekade han det, som bekant, tre gånger. När frågan ställdes tredje gången svarade han, fritt översatt, i nusvensk översättning: ”Men för helvete, jag har ju sagt att jag inte känner den mannen.”
\nHellquist (1980) berättar att Helvete förr var ett rätt vanligt gårdsnamn. Från 1400-talets Västergötland finns gården Häluite. Ett alltför grovt namn under kommande sekel då gården döps om till St Heljevad. På samma grund blir stockholmska Helvetes gränd först till Helvetii gränd för att senare försvinna helt.
\nChrispinsson (1999) menar att ”Namnet Helvetet betydde helt neutralt väderstrecket norr.” Helvetets namn gavs ofta till avsides liggande gårdar och gränder, som präglades av elände och fattigdom. Holm (1964) berättar om general Sven Lagerberg (död 1905) som var känd för sitt mustiga språk. Han kallades allmänt för Sven i Helvete efter en händelse då hans yngre bror vid en inspektion tilltalat honom med förnamn i stället för titel. Generalen avsnoppade honom med orden ”Sven! I helvete!”
\nEtt lustigt exempel på hur helvetiskt fel det kan bli när en tolk inte är med på noterna, ger en artikel i SvD med rubriken ”Svensk tolkning ligger efter” (20/2-1995). Där berättas om den tolk i Strasbourg som istället för en ”schweizisk debatt” översätter med ”en helvetisk debatt”. Helvetisk ”hist:. sedan 1740”. (SO)
\n","jfr":[]} {"baseform":"helvetets fönster","wordforms":[],"text":"
(lmo) kallade, enligt Chrispinsson (1999), 1400-talets präster den tygöppning som uppstod när kvinnorna lyfte armarna så att man genom tunikornas vida armhålor kunde ana kroppen.
","jfr":[]} {"baseform":"helvetti","wordforms":[],"text":"(fi) ett av finskans fem huvudsvärord. Övriga är jumalauta (Herre Gud), perkele (djävlar), saatana (satan) och vittu* (fitta).
","jfr":[]} {"baseform":"helvítis fokking fokk","wordforms":[],"text":"(isländska) helvetes jävla jävlar. Ett snabbt klassiskt budskap på många islänningars protestplakat när de under den finanskris som utbröt 2008 samlades utanför Alltinget och gav uttryck för sin besvikelse, ilska och hopplöshet bl a genom att högljutt banka med slevar på grytor och kastruller.
","jfr":[]} {"baseform":"hem","wordforms":[],"text":"(sym) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"heman","wordforms":[],"text":"av engelska he-man. NEO har ”hist.: sedan 1949”. Så här beskrivs denne karlakarl hos Stiehler (1950): \"Han har hårda nävar, hår på bröstet och något av en fräck musketör eller kondottiär i uppsynen, något av tusan jäklar och här kommer jag.”
","jfr":[]} {"baseform":"hembesök","wordforms":["få"],"text":"(lmo) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"hembud","wordforms":["få"],"text":"(åld o euf) dö.
","jfr":[]} {"baseform":"hemhus","wordforms":[],"text":"(dial) dass, avträde*. Enligt OFS ombildning av hemelhus. Se under hemlighus.
","jfr":[]} {"baseform":"hemilator","wordforms":[],"text":"(sl) ”man med mycket skit, smuts och elände kring sig.” (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"hemipenis","wordforms":[],"text":"se halvpenis.
","jfr":[]} {"baseform":"hemisfärer","wordforms":[],"text":"se världar.
","jfr":[]} {"baseform":"hemlig last","wordforms":[],"text":"se last.
","jfr":[]} {"baseform":"hemlig synd","wordforms":[],"text":"se synd.
","jfr":[]} {"baseform":"hemlig ting","wordforms":["hemliga ting"],"text":"fornsvenska hemils thing; hemlig lem, könsdel. Uppgift från Söderwall (1900) som också citerar: \"fik . . . se fadhersins hemlik thing.\" (Svenska medeltidens bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming 1848—1855.) Rietz (1867) har ”gl sv hemmelting; membrum genitale”. Swedberg (1720-t) har hemligt ting för kvinnans könsorgan. Söderwall (1887) har hemlis thing, heemels tingh och hemil thing; hemlig lem, könsdel och \"hemel tingen badhe j mannom ok qvinnom\" d v s både mannens och kvinnans könsorgan kallades så. \"Katten Tibert biter prosten i ’hemligtinget’, medan prästens frilla* och son hötter åt katten.” (Illustration till rävromanen i handskrift från 1300-talet.)
\nC-M Edenborg skriver i inledningen till Köttets poesi (1995): ”I den medeltida skriftkulturen fick dock könslemmarna ofta nöja sig med att kallas ’hemligting’, det vill säga något som finns, som är det mest intima, det mest hemlika, men som inte ens bör ha ett egennamn: ett tabu (så är det fortfarande i engelskan: ’private parts’).” ”Om twå män träta tilhopa, och ens theras hustru löper til, at hon wil undsättia sin man ifrån hans hand som honom slår, och räcker sina hand uth, och fattar honom om hans hemlig ting: Så skalt tu hugga henne handena af, och titt öga skal icke skona henne.” (Bib 1703, 5 Mos 25:11). I Bibel 2000 talas det istället om könet.
","jfr":[]} {"baseform":"hemliga behag","wordforms":["behag."],"text":"(euf) kvinnans könsorgan och bröst. Hemliga ting hemlighålls med hemliga ord. ”För att kunna göra detta lutade hon sitt vackra huvud framåt och lade sig på knä i sängen, varvid hon kom att inta en ställning, som gav mig möjlighet att i lugn och ro bakifrån skaffa mig en inblick i hennes hemliga behag.” (Swinburne 1983) ”... böjde hon sitt vackra huvud och knäföll på bädden i en ställning som lät mig få fri insyn i alla hennes mest hemliga behag.” (Harris 1965/1900) Se även behag.
","jfr":["behag"]} {"baseform":"hemliga delar","wordforms":["hemliga utrymme"],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. ”Alltefter din smak kan du välja den ställning som behagar dig mest. Förutsättningen är dock att parningen försiggår i den av naturen bestämda kroppsdelen, nämligen kvinnans hemliga delar.” (Erotika 1992) ”Min föräldragenerations blyghet föreskrev att man skulle skämmas i evighet för sina hemliga delar, och det har i viss mån gått i arv till mig.” (Hite 1977) \"Sedan skall allt hår på kroppen rakas bort eftersom magiska hjälpmedel kan gömmas även där 'ibland i de mest hemliga delarna, vilka inte får nämnas'.\" (Bergenheim 2020) Se även under del. \"Dragit upp kjolarna och tagit henne bakifrån som ett djur, och inte alltid nöjt sig med hennes vanliga hemliga utrymme.\" (Segerlund 2021 s 35)
","jfr":["hemliga delar","del"]} {"baseform":"hemliga gemak","wordforms":[],"text":"se hemliga rum.
","jfr":[]} {"baseform":"hemliga källa","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. ”Flödande kärlekssafter ur kvinnans hemliga källa.” Jämför källa.
","jfr":["källa"]} {"baseform":"hemliga lem","wordforms":["lem"],"text":"(euf o åld) Ekenstam (1993) berättar att Linné (1979) kallade det manliga fortplantningsorganet* för ”thet hemliga tinget eller hemlige lemmen”. Se även lem.
","jfr":["lem"]} {"baseform":"hemliga rum","wordforms":["hemliga gemak"],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. ”Fortfarande fick han inte tillträde till mitt hemliga rum.” (Cleland 1964/1749) \"Erasmus gav rådet att man alltid i förväg skulle be om ursäkt om man ansåg sig vara tvungen att tala ’om det hemliga gemaket eller om mänsklig träck’ eller om något annat som kunde ’äckla åhöraren’.” (Lagerspetz 2006) Jfr rum (1).
","jfr":["rum"]} {"baseform":"hemliga ställen","wordforms":[],"text":"(euf) de kvinnliga organ som sätts i samband med sex och kön. ”I leran återskapar jag din kropp/ och kysser den bit för bit —/ mest de hemliga ställena.” (Twilling 1967) Se vidare ställe (1).
","jfr":[]} {"baseform":"hemliga synden","wordforms":[],"text":"(euf) onani, runk. Vid slutet av 1800- och i början av 1900-talet florerar vidskepelsen kring den hemliga synden som värst (se t ex under gröna hår), och onani var minst lika syndigt och skadligt till kropp och själ som samlag utanför äktenskapet, något som följande citat ur Hygienen för det fysiska äktenskapet (1901) ger belägg för: ”Här kan i regel sägas: bättre sent än för tidigt [vad äktenskapet anbelangar]. Synnerligen måste detta sägas i vår tid, då genom många retande medel — såsom lättsinniga samtal, visor, böcker, taflor, skådespel, oanständig dräkt, dansnöjen och annat alltför intimt umgänge mellan gossar och flickor m m, ja kanske genom den ’hemliga synden’ begärelserna väckas alltför tidigt.” Se även under synd.
","jfr":["synd"]} {"baseform":"hemliga","wordforms":["det"],"text":"(euf) könsorgan. ”Ett ord som blygden* är nära besläktat med blygsel, och benämningen det hemliga på könsorganen är i högsta grad ägnat att åt dessa organ och dess funktioner ge en simplare ställning än åt kroppen i övrigt.” (Hylander 1943) \"tyckte mig låta mitt watn, ett fruentimber innom sengen såg derpå, hon var fet och röd, jag tog henne sedan på bröstet, hon viste mig sitt hemliga och något fuhlt, jag wille intet hafwa at beskaffa med henne.\" (Emanuel Swedenborg: Drömboken 1744.)
","jfr":[]} {"baseform":"hemligaste hål","wordforms":[],"text":"(euf) rövhålet... ”...ja till och med mellan mina ben och runt om mitt bakre allra hemligaste hål gled Bengts mjuka fingrar.” (Bjørnebœ 1967) Se även under hål.
","jfr":["hål"]} {"baseform":"hemlighet","wordforms":[],"text":"(euf) 1 kvinnans könsorgan. Något dolt både för ögon och öron. ”Om jag då kommer att röra vid hennes hemlighet, får hon då icke vara missnöjd.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Med händer som är mycket varliga, tvålar du in insidan av dina lår, smeker sedan med fingertopparna över skötet och öppnar blygden in till din röda, köttiga hemlighet.” (Nydahl 1988) \"Jag vred mig loss och daskade till hans hand — snabbt och hårt, innan han nådde mina hemligheter, ty då skulle jag inte längre velat hindra honom.\" (Burman 2021 s 158) OFS har könsdelar och tidsangivelsen cirka 1860. 2 manslem (dial o åld) ”I tre dygn sofver den åt hvilken man ingifver haregalla i vin: när man vill att han skall uppvakna hälles honom ättika i munnen eller suggemjölk på hans hemlighet.” (Rääf 1946 no 2446) 3 skit(a), piss(a). Uppgift från 28- årig man, som säger ”göra något hemligt” när han skall skita/pissa och ”avslöja en hemlighet” när det hela är över.
","jfr":[]} {"baseform":"hemlighetshuset","wordforms":[],"text":"(euf o åld) dass, skithus. ”...sedefördärfvad lymmel eller slyna har inom kort genom sitt tal och sitt föredöme gjort flertalet af sina kamrater till onanister. Det är i synnerhet på hemlighetshuset, som dessa små odjur utöfva sitt fördärvliga inflytande, en i sanning lämplig lokal för en så smutsig och nedrig uppgift!” (Kress 1905) Se även under hus.
","jfr":["hus"]} {"baseform":"hemlighus","wordforms":["hemelikhus","himmelhus","hemmelhus"],"text":"(euf) fornsvenska hemeliker och isländska heimiligr; förtrogen. ”Hist.: sedan förra hälften av 1300-talet.” (SO) Söderwall (1887) har hemelikhus, hemlikhvs, hemelika hus och \"kastadhe hon han nidher gynom et hemlikhvs.\" (Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming 1877—1878) Swedberg (1720-t) har hemlig hus; avträde. Enligt Wessén (1982) av lågtyska heimelik (tyska heimlich); hörande till huset, till hem. Hellquist (1980) menar att ordet är ”äldst uppvisat i det från mlty överflyttade hemelikt hus, avträde”. Han påstår vidare att ”den moderna bet utgår från den av: hörande till el uppehållande sig i hemmet o därför dold för främmande blickar”. Numera används ordet hemlighus, åtminstone om man får tro SAOB (1932), ”nästan blott arkaiserande vid skildring av äldre förhållanden resp i fackspr vid uppgivandet särsk i annonser av de byggnader som höra till en fastighet”.
\nKalle Bäck har i sin bok Det svenska dasset (Noteria 1994) en annan teori om det hemliga med huset. I boken tar han ett nytt och friskt grepp på ämnet dass och hemlighus och undersöker vad det pratades om under de gemensamma sittningar på flerhålsdassen som var vanliga ända fram till 1950-talet då vattenklosetterna på allvar slog igenom i Sverige. ”Det vanligaste smeknamnet på dasset var hemlighuset. Jag har under intervjuundersökningens gång blivit alltmer övertygad om att hemlighus inte bara syftar på de ’hemliga’ naturliga behoven (som för övrigt inte var särskilt hemliga), utan väl så mycket på vad som avhandlades där.” \"Innanför tvättrummet fanns ett hemlighus där 16 män samtidigt kunde sitta, svärande och spottande.\" (Halldin 2026 s 166)
\nI Fataburen (1970) får vi ett begrepp om storleken hos den tidens offentliga hemlighus: ”Under 1500-talet och senare kallades stadens avträden antingen privet* eller hemlighus. Dessa offentliga avträden var ansenliga och rymliga inrättningar. När södra maket byggdes om 1467 åtgick 15 sparrar.”
\nEtt mycket berömt hemlighus är det i Ornässtugan i Dalarna, som hade besök av Gustav Vasa. Legenden berättar att Gustav på sin flykt undan danskarna kom till Ornäs en decembermorgon 1520 och sökte skydd hos Arent Persson. Men denne visade sig vara en falsk vän och for mot kvällen till den danske fogden för att ange Gustav. Hustrun Barbro Stigsdotter anade vad som var i görningen och lyckades smuggla ut Gustav bakvägen genom hemlighuset. Sedan hjälpte honom drängen Jakob att fly mot Svärdsjö och prästen Jon.
\nI 2 Konungaboken 10 kapitlet berättas hur den israelitiske kungen Jehu driver avguden Baal och dennes tillbedjare ut ur Israel. I den 27 versen heter det i 1703 års bibelöversättning: ”Och slogo sönder Baals stodar, samt med Baals huus; och gjorde ther ett hemligt huus af, alt in til thenna dagh.” I Bibel 2000 talas det istället om avträde*. Genom att göra dass av avgudatemplet visade man sitt förakt för detta. ”Något är skönt/ ock i en lus/ och i ett grönt blad/ bak ett hemlighus.” (Gustaf Fröding 1860—1911 i Graalstänk 1898.)
","jfr":[]} {"baseform":"hemligit rum","wordforms":[],"text":"(åld) kvinnligt könsorgan. Schön (1996) berättar om en kvinna i värmländska Kil vid mitten av 1700-talet som med magisk hjälp försöker skaffa man till sin giftasvuxna piga. Hon lånade lite kläder av pigan och lät dem ligga i tre korsvägar under tre torsdagsnätter och ”tillsammans med kläderna låg även hårlockar som pigan hade klippt ’på ett hemligit rum’.” Jämför rum (2).
","jfr":["rum"]} {"baseform":"hemlukt","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har ”lukt som påminner om hemmet”. Och vidare: ”Om man flyttade till annat hem skulle man fjärta i en flaska och korka igen den och fick man sedan drygt [hemlängtan] på det nya stället så skulle man lukta på hemlukten i flaskan och bli botad.”
","jfr":[]} {"baseform":"hemma gö","wordforms":[],"text":"(dial) om naturgödsel, enligt Ordbok över Nösslingemålet. Se vidare under gödsel.
","jfr":[]} {"baseform":"hemmamatch","wordforms":[],"text":"se one-night-stand.
","jfr":[]} {"baseform":"hemmanshus","wordforms":[],"text":"(dial) dass*. Ombildning av hemelhus. Uppgift från OFS. Se även hemlighus.
","jfr":["hemlighus"]} {"baseform":"hemmeltyg","wordforms":["hemmelstyga"],"text":"(dial o åld) Rietz (1867) har ”genitalia*”. Även hemmelstyga i Närke om ”testiklarne, scrotum”. (se do) Rietz ger exemplet: ”Hemmelstyga ha sullnä”.
","jfr":[]} {"baseform":"hemorrojdätare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell. Hemorrojd från grekiska haimorrhoides, blodflöde till haima; blod. ”Kring rövhålet växte klasar av blå hemmorojder* som övermogna vindruvor.” (Wahl 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"hemskaste","wordforms":["det"],"text":"(euf) samlag. ”Så ... de kramades och kysstes där på natten och sedan ... kröp han ner i sängen till henne och ... gjorde det ... det hemskaste.” (Bolinder 2001)
","jfr":[]} {"baseform":"hemsking","wordforms":[],"text":"(euf) manslem*. ”Hon satte ifrån sig brickan, sakta blev hon röd om kinderna, en pelare gav efter i hennes liv, hon sjönk ned på ena höften — O, den hemskingen.” (Anderberg 1979)
","jfr":[]} {"baseform":"hemsläp","wordforms":["hemskubb"],"text":"(sl) att bjuda hem någon (från krogen) på knull. \"När vi var singlar kunde vi känna att om vi varit ute och dansat så sexigt vi bara kunde hade vi också krav på oss att leva upp till det vi utstrålat på dansgolvet om vi fick hemsläp.\" (Colldén/ Dahlbäck 2019)
","jfr":[]} {"baseform":"henne","wordforms":["hennes"],"text":"(euf) 1 kvinnligt könsorgan. ”Jag älskade henne och dyrkade hennes.” Se också under hon. 2 (dam)toalett, dass. \"Han. Var har du varit? Hon: Om du absolut måste veta så har jag varit på hennes!\"
","jfr":["hon"]} {"baseform":"Henrik","wordforms":["Hinrik "],"text":"1 (sl) även Hinrik och Hallrik. Hjelmqvist (1903) har ”skökobeskyddare, underhållen skökofästman. I stadsslang Stl, Upps, Örebro, Malmö. Även om dräng som friar överallt.” ”En sådan der modern handtlangare åt ’Stockholms Nattfjärilar’.” (Stockholms Nattfjärilar 1890) 2 (dial) gambel Hindrik; den onde, fan. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hentai","wordforms":[],"text":"(jap) abnormalitet. Används också i betydelsen pervers. Utanför Japan förknippas ordet med anime- och magnapornografi. \"Ibland hittar jag en typ av porr som jag skäms för att jag gillar, till exempel hentai, som är en form av tecknad porr. Min kille beskriver det som 'tentakelporr', för figurerna i filmerna får ibland något som liknar en bläckfisks tentakler när de blir kåta. Du kan ju fatta att det inte är så kul att ha en fetisch* för tentakler.\" (Colldén/Dahlbäck 2019)
","jfr":[]} {"baseform":"Hera","wordforms":[],"text":"äktenskapets och fruktsamhetens gudinna i den grekiska mytologin. Maka och syster till gudarnas konung Zeus. Hos romarna motsvaras hon av Juno.
","jfr":[]} {"baseform":"herdestund","wordforms":[],"text":"(euf) samlag, efter tyska Schäferstunde. Litterärt om kärleksstund, ömt möte. Ordet går tillbaka på franskans heure de berger; herdens timme. Efter senrenässansens och rokokotidens skildringar av herdeliv med herdar och herdinnor som älskande par. NEO har ”hist.: sedan 1809”. ”Sedan bordet var dukat, begav sig moster åter ut att skåda och jag fick henne knappt i sikte, förrän jag ansåg min herdestund var inne och jag fann herdinnan just väntande mig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Hon blinkade tacksamt åt Choisy och räckte sedan fram sina läppar som han begärligt tog emot, och det blev inledningen till en ny herdestund som tjänade som aptitretare och fördrev tiden till dess deras middag serverades.” (Walker 1966) ”Jag sniffar i mig dofterna av vår herdestund som fortfarande pyr varmt över hans mjuka könsdelar.” (Drougge 2003)
\nI Expressen (25 maj 2020) meddelas att 'Prins Oscars härliga herdestund i fårhagen' var en rubrik som nyhetssajten 'Allt om kungligt' använde för en artikel om Oscars besök hos djuren på Haga slott i helgen. Detta under en bild av en lurigt leende prins som kramar ett får. \"För oss som vet att herdestund är en eufemism för sexuella möten var det en komisk höjdpunkt. Men också lite sorgligt —ännu ett exempel på hur allt fler ord förstås av allt färre, och det även bland dem som jobbar med att skriva.\" (Mats Persson, Expressenreporter). Riktigt dråpligt hade det blivit om \"herdestund\" stått inom citationstecken, men så får man kanske inte skoja om en prins.
\nDet dröjde inte länge innan rubriken i alltomkungligt.se ändrats till: \"Prins Oscars härliga stund i fårhagen\". På min förfrågan om orsaken bakom rubrikändringen svarar Emma Andersson redaktionschef på alltomkungligt.se: \"Vi ändrade rubriken kring prins Oscar då det tyvärr var alltför många som, till skillnad från dig, inte insåg med vilken briljans den var formulerad. Självfallet var vi varse om den gängse betydelsen av 'herdestund' även om det också kan betyda 'öm scen' vilket bilden på den lille prinsen och fåret illustrerade. Kul att du, till skillnad från flera kulturskribenter och andra personer som i förstone ter sig hysa någon form av intellekt, förstod att originalrubriken var medvetet formulerad.\"
","jfr":[]} {"baseform":"herkulessläpp","wordforms":[],"text":"(sym) när man knappt hinner få ner byxorna innan skiten sprutar ut i stora mängder. Herkules, den mest berömde av grekiska mythjältar och i besittning av en väldig styrka.
","jfr":[]} {"baseform":"herm","wordforms":["fallos"],"text":"av grekiska hermes, ’bild av guden Hermes’. NEO har ”hist.: sedan 1811”. I antikens Grekland ursprungligen namn på en fruktbarhets- och skyddssymbol i form av en rest stock eller sten, i historisk tid en stenpelare med skulpterat huvud och fallos. Från början var dessa hermer knutna till Hermeskulten, men senare kom de också att användas för andra gudar som Dionysos, Pan och Priapos. Johan Almkvist ger i sin bok Hälsa och nakenhet (1932) en bild av hur denna kult utövades: ”Pelare med manliga gestalter försedda med kraftig manslem, s. k. Hermespelare, uppställdes överallt på gator, vägkorsningar och fält. Åt Priapus offrade folket blommor, frukter och drycker. Kransar och små avbildningar av en manslem hängdes över bildstodens phallus, vilken särskilt fromma personer också kysste.” Se även fallos.
","jfr":["fallos"]} {"baseform":"hermafrodit","wordforms":[],"text":"(grekiska hermaphroditus) tvåkönad. Enligt NEO ”hist.: sedan 1638”. Efter en antik myt som handlar om den sköne ynglingen Hermafroditos, son till Hermes och Afrodite, som, när han badade i en källa i Karien (forntida region i s.v. Mindre Asien) avvisade vattennymfen Salmacis sexuella närmanden och som straff för detta förvandlades till ett tvekönat väsen genom att de två sammansmälte till ett. Hos vissa djurarter är förhållandet vanligt, hos andra är det regel och hos människan undantag. I de flesta fall är ett av könsorganen outvecklat, i andra fall båda. Äkta hermafroditer är mycket sällsynta. Engelsk slang har cock-and-hen; tupp-och-höna för samma fenomen.
\nUnder tidigare århundraden hände det att ordet hermafrodit användes som skällsord. Att beskyllas för att vara tvåkönad ansågs som en svår förolämpning. Hos Karlsson A & A (2020 s 100) berättas om en piga Gunnel Persdotter som en viss Nils Skattberg från Åhs socken i Tvååkers kommun beskyllt för att vara hermafrodit. Hon krävde upprättelse för denna beskyllning och stämde Nils Skattberg inför tinget. Pigan tog också hjälp av två ärliga kvinnor som undersökte hennes kropp och som fann att hon var normalt utrustad. Rättens beslut blev att Nils Skattberg fick böta tre mark för sin falska beskyllning att Gunnel Persdotter var 'ambigui sexus', det vill säga tvåkönad. Se också under intersexualism.
","jfr":["intersexualism"]} {"baseform":"heroinben","wordforms":[],"text":"(sl) enormt spinkiga ben.
","jfr":[]} {"baseform":"herpes genitalis","wordforms":[],"text":"grekiska herpes; bältros, utslag, till herpo; krypa och latin genitalia av gigno; avla. Infektionssjukdom som finns i två former, HSV1 och HSV2. HSV1 yttrar sig som blåsor runt munnen och i ansiktet, medan hos HSV2 blåsorna uppträder i könsorganens slemhinnor eller huden i denna region. Båda formerna överförs via sexuella kontakter. NEO har ”hist.: sedan 1883”.
","jfr":[]} {"baseform":"herpeskuk","wordforms":[],"text":"(so) till man. Se vidare herpes.
","jfr":[]} {"baseform":"herpetes","wordforms":[],"text":"(dial) helsikes* (lindrig svordom). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"herran","wordforms":[],"text":"(svr) herrans namn, kors i herrans namn och vad i herrans namn.
","jfr":[]} {"baseform":"herrarnas","wordforms":[],"text":"(euf) dass, toalett. \"Han: Jag måste gå på herrarnas! Hon: Då passar jag på och går på damernas.\"
","jfr":[]} {"baseform":"herrefrisør","wordforms":[],"text":"(no sl) bög, homofil.
","jfr":[]} {"baseform":"herrejot","wordforms":[],"text":"(svr) ordet hittat på nätet i Familjeliv: Fula ord från småbarn, där det berättas om en 4,5 åring som använder uttrycket. En googling på ordet ger ingen träff så det är inte omöjligt att barnet hört någon vuxen säga något i stil med \"herre gud vilken jävla idiot!\" och med barnslig språklig fantasi omedvetet skapat den förskönande omskrivningen herrejot.
","jfr":[]} {"baseform":"herrejävlar","wordforms":["herregud","herrejesus","herrejisses"],"text":"(svr) herredjävlar är vanligt bl a i göteborgskans ”harre-javvlar!” Ofta i förvånade utrop typ ”Herre jävlar är det verkligen du!” Också Gud och Jesus är inblandade som i de lindriga svordomarna herregud och herrejesus. Herren används som benämning på Gud både i judendom och kristendom. Åländskan har, enligt Svenblad (2008), härrijess, härri min je, härri jämmer (jämmersta). Vidare härrigullanas härikojess, härrigud och härrgårs frid.
","jfr":[]} {"baseform":"herrelös","wordforms":[],"text":"(lmo) att ha uselt eller obefintligt stånd*.
","jfr":[]} {"baseform":"herrenhaus","wordforms":[],"text":"(sl) ”toalett”, enligt Kotsinas (1996) från 1897. Ordlek på tyskans Herrenhaus; huvudbyggnad. Jämför frauenzimmer.
","jfr":["frauenzimmer"]} {"baseform":"herrhalsduk","wordforms":[],"text":"se under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"herrhora","wordforms":[],"text":"(so) Svahn (1999) om ”kvinna som horar med herrar icke med drängar eller bönder”. (Halland)
","jfr":[]} {"baseform":"herrpjäxa","wordforms":["pjäxa."],"text":"(sl) \"porrfilm\" .(Thorén 1996) Se även pjäxa.
","jfr":["pjäxa"]} {"baseform":"herrtelefon","wordforms":["telefon."],"text":"(lmo) ”En elegantare variant” för herrtoalett, lanserad av stockholmsstudenternas karnevalstidning Bruxanvisningen på 1960-talet. Uppgift från Thomas Eckered i Sigtuna. Se även telefon.
","jfr":["telefon"]} {"baseform":"hervete","wordforms":["harvete","härvete","herpjete"],"text":"(sk dial) helvete. Samtliga lindriga svordomar.
","jfr":[]} {"baseform":"hesing","wordforms":[],"text":"(dial o svr) tusan*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"het","wordforms":[],"text":"(sl) tänd, sexuellt upphetsad. Engelsk slang har hot med samma innebörd. Söderwall (1887) talar om uttrycket hether älskare; het älskare som han hämtat från H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. (Utg. af R. Bergström 1868—1870).
","jfr":[]} {"baseform":"hetekalag","wordforms":[],"text":"(fisv) sänglag*. Så här beskriver författaren Stefan Hammarén fenomenet: ”...mitt patent och syftar på samlag, och på heteka, vilket var en finsk järnsäng som alla finnar sov på under framför allt 1950-talet, men var vanlig ännu på 1960-talet. Denna järnsäng var mycket stabil och enkel, men ironskt nog var fjädringen av bottnet ett mästerverk av olika sammansatta fjädrar, förde ett härligt ljud...”
","jfr":[]} {"baseform":"hetero","wordforms":[],"text":"kort för heterosexuell*. ”Hist.: åtm. sedan 1990.” (SO) Bildning till grekiska heteros; annan, olika. Motsats: homo-*. ”Hela gaykotteriet reser sig från sina stolar och jag säger till Balthazar att klockan är ett och att jag inte orkar följa med till den där klubben vilken den nu var och Balthazar lägger huvudet på sned och säger okej, min lilla hetero, du slipper.” (Hagman 1992) I Kärlekens pris (2005) förklaras heteronorm som: ”Det rätta är att tända på, bli kär i och leva med en person av motsatt kön, och att det finns sociala regler för vad som är kvinnligt och vad som är manligt att rätta sig efter.”
","jfr":[]} {"baseform":"heterofil","wordforms":[],"text":"(sl) heterosexuell*. ” ’För att inte tala om heterofilerna’, fyller Hedda i och slickar marmelad från överläppen.” (Lodalen 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"heteroflexuell","wordforms":["heteroflexibel"],"text":"(lmo) att i grunden vara heterosexuell* men flexibel nog att tänka sig en och annan avvikelse.
","jfr":[]} {"baseform":"heterofobi","wordforms":[],"text":"(grekiska heteros; annan, olika och phobia av phobus; fruktan, skräck) yttrar sig i rädsla för kontakt med personer av motsatt kön, eller i homosexuellas rädsla för att egentligen vara heterosexuella.
","jfr":[]} {"baseform":"heterosexualitet","wordforms":[],"text":"(grekiska heteros; en av två, annan, olika) sexuell och känslomässig dragning till person av motsatt kön. Ordet betyder egentligen andra eller flera sexualiteter. Uttrycket härstammar, enligt Hertoft (1989), från 1868 medan Graugaard (2001) har från 1869. Ordet tillskrivs, precis som dess motsats homosexualitet, den österikisk-ungerske författaren Karl Maria Kertbeny (1824—1882).
\nDet var på 1860-talet som främst läkare i England, Tyskland, Frankrike och Italien på allvar började intressera sig för den mänskliga sexualiteten och dess perversioner*. Heterosexuell syftade på sexuell njutning för dess egen skull mellan man och kvinna men ibland även mellan människor av samma kön. De som föll offer för den heterosexuella driften försummade sina plikter att arbeta hårt, gifta sig och skaffa barn. Dåtidens sexologer såg med andra ord heterosexualitet som en perversion. Senare under 1800-talet kom dock sexologernas syn på sexualiteten sakta att förändras så att sexuell njutning tillskrevs allt större betydelse på den biologiska reproduktionens bekostnad. Detta ändrade synsätt lade grunden för en ny modell där den sexuella attraktionen mellan man och kvinna var den normativa, universella och naturliga. Ordet heterosexuell kom därmed att bli synonymt med den sunda och normala sexualiteten.
","jfr":[]} {"baseform":"hetrogen","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt SAO (2013) om \"person med alltigenom fast uppfattning om heterosexualitet\". (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"hetsare","wordforms":[],"text":"1 (sl) orgasm. 2 hetsaren (sym) en av 36 namn på kuk omnämnda i Den doftande trädgården*.
","jfr":[]} {"baseform":"hetsen","wordforms":["hetsig","hetsog"],"text":"(dial) enligt OFS starkt erotiskt, sexuellt uppeggad.
","jfr":[]} {"baseform":"hetta","wordforms":[],"text":"(sl) hetta till det; knulla. Söderwall (1887) har hita; hetta, brånad och \"skörs lusta hita wptändis af nakrom litlom tilfällom.\" (Heliga Bernhards Skrifter. Utg af H. Wieselgren 1866) \"Håll dig undan, min pojke — håll dig långt borta från hettan. Om den minsta låga bara snuddar vid dig kommer du att bli illa bränd, och ingen utom jag kan släcka en sådan eld: jag, som kryddar allting alldeles oemotståndligt och vet hur man beter sig för att behaga både i köket och i sängen.\" (Apuleius 2024 s 25)
","jfr":[]} {"baseform":"hettna","wordforms":[],"text":"(nyo) ”att känna en värmevåg gå genom kroppen alldeles innan kåtheten slår till”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"hetär","wordforms":[],"text":"lyxfnask i antikens Grekland. Ordet (enligt NEO ”hist.: sedan 1824”) är ett lån från tyska Hetere och franska hétaire och ursprungligen från grekiska hetaira; väninna, kvinnlig kamrat. \"Där sa ju Aristofanes med stor självklarhet, och utan tecken på att det skulle vara något fel med det, att det finns kvinnor, som han kallade heterastriai, som av sin natur älskar kvinnor på samma sätt som det finns män som bara älskar män; dessa kvinnor gör inget annat än att sträva tillbaka till den helhet av fulländad kvinnlighet som de en gång uppstod ur.\" (Västerbro 2025 s 81) Dessa hetärer var kända för sin skönhet, intelligens, kvickhet och slagfärdighet och för den betydande politiska och ekonomiska makt de utövade. Några av dem arbetade på begravningsplatserna, där de på gravstenarna med ögonbrynspensel skrev namnet på de män de var intresserade av. Kunderna kunde på samma sätt skriva namnet på den hetär de föredrog. Slavflickor sprang sedan med ord fram och tillbaka och den slutliga affären gjordes upp på begravningsplatsen.
\n\"Överst på rangskalan står hetären, som sätter bankirers och affärsmäns hjärtan i brand och som också dessvärre gör borgerskapets damer gröna av avund med sin provocerande klädsel och sina poser. Det är dessa kvinnor som kallas les impures, de oanständiga.\" (Limare 2016)
\nNyström (1921) citerar skalden Ephippus: ”den goda väninnan kysser ej med hopknipna läppar, utan med öppen mun, såsom fåglarna, och skapar glädje” och vet också att berätta att det ”inrättades hetärskolor som t o m besöktes av friborna flickor och fruar för att lära sig vad som behagade männen, för att med det vinna och bevara deras kärlek”. En av den klassiska tidens mest berömda hetärer var Aspasia som i många år sammanbodde med statsmannen Perikles (490—429 f Kr) och var mor till hans barn.
","jfr":[]} {"baseform":"heureka","wordforms":[],"text":"(grek) ”jag har funnit det”; något som den grekiske matematikern Arkimedes (287—212 f Kr) lär ha utropat när han upptäckte sin berömda princip. Numera används ordet skämtsamt av personer som upptäckt något intressant eller oväntat. Tidigare märkesnamn på vattenklosett i stil med dagens Ido och Gustavsberg. Stolpe (1981) anser att detta ”kan tyckas vittna om en viss dasshumor hos tillverkaren. [...] Ordet frammanar bilden av en viss person i trängande omständigheter som under stigande ängslan letar efter ett visst ställe; och när han finner vad han söker, stönar han med stor lättnad: ’Jag har funnit det’!”
","jfr":[]} {"baseform":"hibmo","wordforms":[],"text":"(sam) lust, begär.
","jfr":[]} {"baseform":"hierofili","wordforms":[],"text":"(grekiska hieros; helig) att attraheras sexuellt av religiösa och heliga ting.
","jfr":[]} {"baseform":"hieros gamos","wordforms":[],"text":"(grek) heligt bröllop. Ursprungligen om bröllopet mellan Zeus och Hera, idealparet som människorna skulle efterlikna. Numera är uttrycket en allmän religionsvetenskaplig term för en helig bröllopsceremoni, förenigen mellan det gudomligt kvinnliga och det gudomligt manliga. Heliga bröllop kan vara föreningen mellan två mytiska gestalter, två gudar eller mellan en manlig gud och en jordisk kvinna. Uppgifterna från Wikipedia.
","jfr":[]} {"baseform":"high tower","wordforms":[],"text":"(sym) från engelskan. Kuk. ”Högt torn”, säger man också om lång person.
","jfr":[]} {"baseform":"hi-hat","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"hijar","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"hijo de puta","wordforms":[],"text":"(so) spanska för son av en hora! Jämför engelskans son of a bitch*. Se också puta.
","jfr":[" puta"]} {"baseform":"hiko","wordforms":[],"text":"(sl) ett snällt icke rasistiskt ord för mörkhyad person.
","jfr":[]} {"baseform":"hille min gånn","wordforms":[],"text":"(euf o sk) Herre min gud! Uppgift från Ohlmarks (2004) med ex: ”Hille min gånn, du har bloat nesablo å skittat ner hele den nye rocken.” Hellquist (1918) har skånskans ”hille dö = ’de heligas’ eller ’helgonens’ död”.
","jfr":[]} {"baseform":"hillvede","wordforms":[],"text":"(dial) i betydelsen helvete * med i ÖSO.
","jfr":[]} {"baseform":"hilvede","wordforms":[],"text":"(sk) helvete. Danska helvede.
","jfr":[]} {"baseform":"himbo","wordforms":[],"text":"(sl) manlig bimbo*. Ung man som åtrås av eller betraktas som sexobjekt av äldre kvinna. ”... och av en James Bondfigur som liksom sin engelska förebild inte bara har license to kill utan också är en superpotent och parodiskt utformad himbo gestalt, för att låna ett nytt brittiskt uttryck, som kan lura trosorna av en medelålders sociologilektor från Lunds universitet.” (Larsson förenar spänning med djup. SvD 26/8-2002) Norsk slang har mimbo för manlig bimbo.
","jfr":[]} {"baseform":"himla","wordforms":[],"text":"(svr) väldigt. \"Himla är en mild svordom som används som gradadverbial. Det uttrycker grad av en egenskap som anges av det efterföljande adjektivet: himla bra, himla trevligt, himla dumt och så vidare.\" (Lars-Gunnar Andersson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"himlafröjder","wordforms":[],"text":"(lmo) hemorrojder*.
","jfr":[]} {"baseform":"himmel","wordforms":[],"text":"fornsvenska himin, himil. Allmänt germanskt ord t ex engelska heaven och tyska Himmel. Ursprungsbetydelse ’något välvt’. Har ersatt ett äldre svenskt himmen; himmel som bl a finns på vikingatida runstenar och är samma ord som engelskans heaven. 1 enligt Lars Gunnar Anderssons undersökning i Varför är det fult att svära? (1977) var det 8 % av de tillfrågade som menade att himmel är en svordom. Uttryck som ”Åh himmel!” kan således jämställas med åkallan av dess invånare Gud och Jesus i utrop som ”Åh Gud! Åh Jesus!”. Himmel används i utrop eller kraftuttryck som uttrycker häpnad, förskräckelse och förtvivlan. Det kan mildras till himmel och pannkaka eller som Carl-Gustaf Lindstedt (1921—1992) uttryckte det i en Casinorevy: himmel och plättar! \"— Döda! Vad säger du? Himmel och fasa! Död! (Almqvist 1839/1976) 2 (euf) fitta. ”Voj trevliga djävlar medmera att jag var avundsjuk på Härje där han stod som en grekisk gud på vykort med det rödglödgade ollonet på väg in i TappiNannas ändlösa himmel, vojvoj vilket gurgel!” (Pohjanen 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"himmelimma","wordforms":[],"text":"(euf) nonsensord för pissa i stil med bimmelibim*.
","jfr":[]} {"baseform":"himmelska under","wordforms":[],"text":"se under.
","jfr":[]} {"baseform":"himo","wordforms":[],"text":"(dial) begär, åtrå (efter någon). (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hin knese","wordforms":[],"text":"(åld) dävulen. Sv dial knös; hin onde. Jfr fsv knös; troll, avskyvärd människa. \"Bli rik som hin knese; bli rik som ett troll. (Studier i modern språkvetenskap, Uppsala 1898) Se vidare hin.
\n,
","jfr":["hin","hin knese"]} {"baseform":"hin","wordforms":["hin håle","hin håre"],"text":"(euf) hin förkortning av hin håle; den hårde eller hin onde; djävulen. Hos Bellman (F E nr 51) finns också hin håken. ”Jämt med fingren han drilla och flög som hin håken.” Båda uttrycken med hos Swedberg (1720-t). \"Just nu får jag höra av Nordström att Strindberg är djävlig mot mig...!!? Då skall hin ta honom!\"(Meidal 2022 s 169) Stolpe (1984) menar att hin är ett gammalt ord (NEO har \"hist.: sedan 1604\") med betydelsen den andre. Vi har t ex hinsidan; den andra sidan.
\nOrdet, som är gemensamt nordiskt, går tillbaka på fornnordiska hinn. Söderwall (1887) har hin; den, der, den andre och i svensk dialekt talas bl a om den arge, den elake, den fule, den lede, den sure, han värre, han värste. Man undviker här att nämna fan vid hans rätta namn, då man trodde att namnet i sig rymde något av kraften hos personen och saken. Hellquist (1918) anser att hin är en förkortning av hin håle, egentligen den hårde, då rd i vissa dialekter övergår till l. \"Hwem kan sådan skårsten fäija?/ Ebbe lefde liksom fler./ Hwad, hin håre, skal jag säija?/ Ebbe dog. Hwad är det mer? (Olof von Dalin [1708—1763] Epitaf över en fiktiv person)
\nHellquist har också betydelsen ”den” som bör jämföras med ”den och den” i uttryck som ”ta mej den och den”. Från att från början ha varit ett pronomen har hin ”fått sin betydelse ganska skärpt” och ”begagnas numera rent av som namn på djävulen”. Hin är annars en mycket försynt svordom, gångbar i de flesta sammanhang. För den som trots det vill mjuka upp ordet ytterligare finns omskrivningen hinken, med samma förhållande till hin som fanken till fan. Det idiomatiska uttrycket hår av hin; betecknar en mycket ond person som vuxit ut som ett hår från djävulen.
","jfr":[]} {"baseform":"hingst","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Lågtyska hingest (tyska Hengst). Till en rot med betydelsen snabb. Hanne hos hästdjur som hästar, åsnor och sebror. ”Jag kände att jag hade en hingst mellan benen nu och hon rörde sig lätt fram och åter, som i en stilla dans.” (Karl-Axel Häglund, Kärlek 4/1965) ”En hingstkuk i din hand/ du själv det flåsande stoet. (Twilling 1967) ”...han är hängd som en hingst och den går ända ner till kulorna ...” (Salten 2009
\nI Jeremia (5:8) heter det i Bibel 2000: ”De är brunstiga kåta hingstar, de frustar efter andras hustrur.” Även hingst; liderlig mansperson, förförare och tysk slang Hengst; viril man i ”der alte Hengst”; den gamle bocken. ”En högst eftertraktad vandringspokal bland alla tjejer. Gillade att ha initiativet när de hade sex. Vacker, stark, vältränad, en påsättare, en hingst som behärskade alla gångarter.” (Persson 2005) \"En kvinna drog upp särken upp över knäna. 'Vill hingstarna ha lite mutta?' ropade hon och hissade särken än högre upp.\" (Segerlund 2021 s 146)
\n","jfr":[]} {"baseform":"hingsta","wordforms":[],"text":"
(sl) knulla. Jämför hingst.
","jfr":[" hingst"]} {"baseform":"hink","wordforms":[],"text":"(sl) 1 sparka hinken; dö. Grose (1785) har to kick the bucket; to die. 2 hink; toalett. I min barndom på 1940-talet använde vi i familjen alltid en hink nattetid att göra ifrån oss i för att slippa gå på utedasset i mörker och kyla.
","jfr":[]} {"baseform":"hinken","wordforms":[],"text":"(euf) svordom. Förhåller sig till hin* som fanken till fan.
","jfr":[]} {"baseform":"hinnflik","wordforms":[],"text":"(euf) mödomshinna*. ”Huru därmed än må förhålla sig, hos den okränkta jungfrun finnes det en sådan hinnflik, som måste sprängas, om ett samlag skall kunna äga rum.” (Kress 1905)
","jfr":[]} {"baseform":"hint","wordforms":[],"text":"(sl) bög. Jämför hintare.
","jfr":["hintare"]} {"baseform":"hintare","wordforms":["hindu"],"text":"(fisv) hintare; bög. Hindu i litet mjukare form. På finska hintti. Uppgift från journalisten Göran Ek som antar att ursprunget är tyskans von hinten; bakifrån, som i formen bakifrånfumlare. Ek menar att ordet \"kanske är det mest använda för den sortens avvikare i Finland”. OFS har hintare; pederast*.
","jfr":[]} {"baseform":"hio","wordforms":[],"text":"(förb spr) Thesleff (1912) har ”djäfvul, även som skällsord”. ”Din schavbiga hio.” (Strix 1908)
","jfr":[]} {"baseform":"hiona lagh","wordforms":[],"text":"(dial o åld) hjonelag av hjon; tjänare, äkta makar. Äktenskap men också om äktenskapligt samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"Hippolytos","wordforms":[],"text":"om man som vaktar på sin dygd, håller på sig. Efter den grekiska myten om Hippolytos, som var son till kung Theseus i Athen och amasondrottningen Antiope eller Hippolyte. En av många kvinnor som förgäves förälskade sig i honom var Afrodite, som, då Hippolytos försmådde henne, hämnades genom att låta hans styvmor Faidra bli passionerat kär i sin styvson. Men Hippolytos motstod även henne. Det hela slutade med att Faidra tog sitt liv och att Hippolytos släpades till döds efter sitt eget hästspann.
","jfr":[]} {"baseform":"hir","wordforms":[],"text":"(för sl) kurdiska för kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"hirsutism","wordforms":[],"text":"(latin hirsutus; luden) stark, närmast manlig, kropps- och ansiktsbehåring hos kvinnor.
","jfr":[]} {"baseform":"hisingen","wordforms":[],"text":"(euf) lätt svordom. Vad i hela hisingen; vad i helvete.
","jfr":[]} {"baseform":"hisken","wordforms":[],"text":"(åld) Hellquist (1980) har avträde, och en arkaiserande form av hysken*. Båda formerna försvenskning av tyskans Häuschen; litet hus. Ordet förekommer i Verner von Heidenstams Folkungaträdet: ”Sitt du vackert kvar på hisken!” (1907)
","jfr":[]} {"baseform":"hiss","wordforms":["hissa"],"text":"(sl) 1 hiss; fitta. 2 hissa skinn, dra en skinnhiss, åka skinnhiss, hissa flaggstång; runka, onanera. 3 hissa segel, flagg; få stånd. ”Det var en fin hedersbevisning att han hissade flagg så snabbt för mig, där han låg i stolen...” (Bjørnebœ 1967) 3 (so) hissen går inte ända upp; vara dum i huvudet.
","jfr":[]} {"baseform":"hissoir","wordforms":[],"text":"(sym) hiss + pissoir. Lars Berglund skriver i DN: ”Vi var en grupp blivande vikarier för stationsvärdarna i tunnelbanan som skulle lära oss hur man gör med hissar som stannat. Våra lärare var två luttrade montörer vilkas erfarenhet inte medgav några illusioner. Deras nyord kombinerade hissens avsedda med dess oönskade funktion. Ordet var hissoir. Jag är säker på att envar som åkt hiss i tunnelbanan förstår vad de menade.” (NoN 27/4-1994)
","jfr":[]} {"baseform":"historia","wordforms":[],"text":"se under kärlekshistoria.
","jfr":[]} {"baseform":"hittefår","wordforms":[],"text":"(lmo) ordlek på fittehår. Det var på hittefåret; det var väldigt nära.
","jfr":[]} {"baseform":"hittlaha","wordforms":[],"text":"(sl) flört*, kärleksförhållande. (Thorén 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"HIV","wordforms":[],"text":"förkortning av engelska Human Immunodeficiency Virus; mänskligt immunbristvirus. Enligt NEO ”hist.: sedan 1986”. Slutstadiet av en HIV-infektion kallas aids*. Enligt en studie från Rand Corporation och universitetet i Oregon tror nästan hälften av alla afroamerikaner att hiv är framställt av människan och mer än 25 % tror att viruset är framställt i laboratorium. En av åtta tror att det framställts och spritts av CIA. Afro-amerikanerna utgör 13 % av USA:s befolkning men 50 % av alla dem som smittats av hiv.
","jfr":[]} {"baseform":"hivbärare","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell, bög.
","jfr":[]} {"baseform":"hiven","wordforms":[],"text":"(åld) på hiven; gravid. Enligt Byrman (1989) betyder hiv; kast och kan möjligen tänkas ha något med hiva; vinda, kasta ankar att göra. Jämför hyv.
","jfr":["hyv"]} {"baseform":"hjulen snurrar men hamstern är död","wordforms":[],"text":"(lmo) om person med kort förstånd, efterbliven inte med på noterna.
","jfr":[]} {"baseform":"hjulplågare","wordforms":[],"text":"(lmo o so) stor och tung cyklist. Inspirerat av djurplågare. Eget juli 2022.
","jfr":[]} {"baseform":"hjälm","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk i polera hjälmen; runka. Norsk slang har bl a polere, pusse och knipse (knäppa) hjelmen. ”Från den skårade hjälmen, i dess våta, skrynkliga krage, glittrade en gul båge iväg och stänkte mot instrumentbrädan.” (Delany 2009) 2 huvudet på en omskuren penis.
","jfr":[]} {"baseform":"hjälpa","wordforms":[],"text":"(euf) hjälpa sig (mig) själv; runka, onanera. Liknande uttryck för samma fenomen är hem och ta hand om sig (mig) själv, tvungen hjälpa sig (mig) själv.
","jfr":[]} {"baseform":"hjälpis","wordforms":[],"text":"(euf) avträde, dass. ”När nöden är som störst är hjälpis som fjärmast” travesti på ordspråket ”när nöden är som störst är hjälpen som närmast”. Uppgift från 62-årig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"hjälpkvinna","wordforms":[],"text":"(bib) barnmorska*.
","jfr":[]} {"baseform":"hjälpsyster","wordforms":["syster"],"text":"(sl) prostituerad; räddare i sexnöden. Se även syster.
","jfr":["syster"]} {"baseform":"hjältar som bedjen","wordforms":[],"text":"(sl) kraftuttryck hämtat från Astrid Brismans slangordbok med flickslang (1932), presenterad och kommenterad hos Kotsinas (1994).
","jfr":[]} {"baseform":"hjälte","wordforms":[],"text":"(sym) modern casanova*. ”Samma rykte som gör tjejen till hora, vandringspokal eller madrass gör killen till hjälte, casanova eller lirare*.” (Bäckman 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"hjärnbögsinflammation","wordforms":[],"text":"(lmo) lider den av som är dödligt trött på något.
","jfr":[]} {"baseform":"hjärnhora","wordforms":[],"text":"(sl) kallas den som arbetar med problemlösningar av olika slag utan att ha den rätta glöden och intresset för uppgiften.
","jfr":[]} {"baseform":"hjärta","wordforms":[],"text":"(euf) i det romantiskt-poetiskt undvikande uttrycket bära sin makes barn under sitt hjärta; om ärbara gifta kvinnors graviditet.
","jfr":[]} {"baseform":"hjärtevärmare","wordforms":[],"text":"(sym) penis. ”Hennes kamrat placerade hjärtevärmaren mellan sina ben och sjönk ner över den.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"hjärtunge","wordforms":[],"text":"(euf) glädjeflicka*. ”Hans fruntimmer voro några hjärtungar från Westminster, vilka förmodligen hellre velat peuplera kolonierna än spinna på Bridewell.” (Wallenberg 1781/1960)
","jfr":[]} {"baseform":"hland","wordforms":[],"text":"(fno) piss, urin.
","jfr":[]} {"baseform":"hmm","wordforms":["humhum"],"text":"(euf) 1 uttytt hum, hum; penis. Uppgift från två 15-åriga tjejer. 2 hm hm eller hum hum ersätter i tal de streck (—) som ibland förekommer i skrift, för att dölja ett ords eller uttrycks verkliga karaktär. SAOB menar att bruket av hm hm som eufemistisk ersättning för t ex en svordom troligen har sitt ursprung i anekdoten om lärarinnan som lät sina elever ersätta ordet djävul med hm hm i versen: ”Släpp ingen djävul över bron.” I Hjalmar Bergmans roman Flickan i frack (1925) använder översten uttrycket hum hum för allt som är så obehagligt att det inte bör nämnas vid namn. Amerikansk slang har blankety-blank för samma fenomen. Se även humhum.
","jfr":["humhum"]} {"baseform":"ho","wordforms":[],"text":"(för sl) sköka i invandrartäta områden. Även i amerikansk engelska. Troligen sammandrag av engelska whore; hora.
","jfr":[]} {"baseform":"hó","wordforms":[],"text":"(fno) älskare. I dikten Hárbarðzljóð heter det: Sif á hó heima; Sif har en älskare hemma.
","jfr":[]} {"baseform":"hoabaloa","wordforms":[],"text":"nonsensord i ha lite hoabaloa mellan lakanen; ha lite ’skoj’ i sängen. ”Du vet hur flator är: de kan utstråla en skön kaxighet och till och med vara butchiga men när det kommer ner till lite hoabaloa mellan lakanen så blir de spaka som små kaninbarn...” (Lodalen 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"hobba","wordforms":[],"text":"(sl o dial) finns hos Berg (1924) med betydelsen \"scortum*\", latin för slinka, sköka. Dialektorden hobb; frånstötande människa, och hobba; att vara frånstötande i tal och handlingar, har säkerligen anknytning till detta ord. OFS har hobba; allmänt om sedeslös, otuktig och horaktig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"hobbyblatte","wordforms":[],"text":"(so) kallas en svensk som försöker spela blatte*.
","jfr":[]} {"baseform":"hobbyflekk","wordforms":[],"text":"(no sl) uppstår när män onanerar och fläckar ner sig själva. Se även under fläck.
","jfr":["fläck"]} {"baseform":"hobbyneger","wordforms":["hobbyturk"],"text":"(sl) när en vit person beter sig som och försöker likna en färgad person.
","jfr":[]} {"baseform":"hobbyrum","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. Se rum (2). 2 sovrum, sängkammare.
","jfr":[]} {"baseform":"hocka","wordforms":[],"text":"(sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"hockejbaj","wordforms":["hockeybaj"],"text":"(sl) enligt slangopedia.se ”när man ätit riktigt mycket och behöver lägga en riktigt grov baj som man bakat på länge.”
","jfr":[]} {"baseform":"hockeyhora","wordforms":[],"text":"(so) om kvinna med många partner.
","jfr":[]} {"baseform":"hockla","wordforms":[],"text":"(dial) hångla* (med någon). (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hoe","wordforms":[],"text":"(eng sl) hora. Kort för whore; hora.
","jfr":[]} {"baseform":"hoffwudskalck","wordforms":[],"text":"(åld o so) enligt Swedberg (1720-t) odåga, skurk.
","jfr":[]} {"baseform":"hogging","wordforms":[],"text":"(eng sl) handlar om män som raggar upp kraftiga kvinnor, inte för att de direkt tänder på dem utan för att de tror att feta kvinnor har låg självkänsla och därför är lätta att få i säng. Det kan också röra sig om en tävlan i ett grabbgäng om vem som kan ragga upp den fetaste tjejen eller kvinnan på ett party eller i en bar. Från engelska hog; svin, matvrak.
","jfr":[]} {"baseform":"hogsa","wordforms":["hugsa"],"text":"(dial) ha lust till, älska.
","jfr":[]} {"baseform":"hogtie bondage","wordforms":["bondage"],"text":"(eng) binda till händer och fötter. Används i bondagelekar och innebär att man binder en persons vrister och handleder bakom ryggen. Se även bondage.
","jfr":["bondage"]} {"baseform":"hoja","wordforms":[],"text":"(sl) runk, onanera (om män). Vanligare i betydelsen cykla.
","jfr":[]} {"baseform":"hojla","wordforms":[],"text":"(dial) 1 cunnus*. 2 hora. Uppgift fån OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"hojva","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"holabalo","wordforms":[],"text":"(sl) knull, fest. Jämför hoabaloa.
","jfr":["hoabaloa"]} {"baseform":"hole in one","wordforms":[],"text":"(eng) golfterm; att få bollen i hålet på ett slag. 1 bli havande efter första samlaget. 2 klarar den man som sätter in kuken i fittan i en enda stöt. 3 presterar den man som lyckas få in pitten i sin egen rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"holi","wordforms":[],"text":"(svr) Svenblad (2008) förklarar: ”När man svär på åländska är det mest det enkla ordet holi som begagnas, men det förekommer också uttryck som tamme holi, motsvarande ’ta mej fan’, och fy holi; ’fy tusan’.” Ordet kan också användas i böjd form som i holis ungar.
","jfr":[]} {"baseform":"holk","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. Hol, hål (dial); ihålig, samt få en pinne i holken; få kuk i fittan. 2 dass. ”Nu är det bara å sätta ett par stenbumlingar under holken, så kan ni skita inne igen.” (Drougge 2002) \"Bellman lånade också sitt gamla uppslag från manglingsdikten och lät pigan Catharina berätta om sina göromål i fruns frånvaro — däribland att förse Bellman med tobak, eld och pipa. Kritpiporna sågs närmast som engångsprodukter, som lätt gick sönder och sedan slängdes i gator, gränder och dassholkar.\" (Carina Burman 2019) Jämför hålet i fågelholken med sitthålet på utedasset.
","jfr":[]} {"baseform":"holka","wordforms":["holka ur"],"text":"1 (sl o ljud) kräkas, spy. 2 (sl) holka; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"Holland","wordforms":[],"text":"(eng sl) text på kärleksbrev 1940-t. Here (Hope) Our Love Lies And Never Dies.
","jfr":[]} {"baseform":"holländsk patiens","wordforms":[],"text":"(sl) runk i skydd av fickan.
","jfr":[]} {"baseform":"holmgång","wordforms":[],"text":"(sl) knull. Forntida tvekamp utkämpad på en holme. Idag förstår man med en holmgång en hård brottnings- eller boxningsmatch, som kan äga rum både i ringen och sängen.
","jfr":[]} {"baseform":"homiekärring","wordforms":[],"text":"(sl) lesbisk, flata*. Engelsk slang har homie; homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"homo","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell till grekiska homos; samma, gemensam. Motsats hetero-. Homo ”hist.: åtm. sedan 1960-talet.” (SO) ”Vi stödjer människors rättigheter, men ingen kan stödja de där HOMOSARNA. De är orena och förtjänar inte en plats i det offentliga rummet.” (Kvinnlig engelsk parlamentsledamot uttalar sig i tidningen Red Pepper.) Hämtat från Ottar (1/2010).
","jfr":[]} {"baseform":"homobrud","wordforms":["brud"],"text":"(sl) lesbisk, flata*. Se även brud.
","jfr":["brud"]} {"baseform":"homocidofili","wordforms":[],"text":"(latin homo; människa och caedo; dräpa samt grekiska filia; kärlek) att bli sexuellt upphetsad av att döda eller vid extrema former av våld och tortyr.
","jfr":[]} {"baseform":"homoerotik","wordforms":[],"text":"(grekiska homos; samma, identisk och erotikos; hörande till kärleken av eros; kärlek) erotiskt intresse för det egna könet. ”Hist.: åtm. sedan mitten av 1970-talet.” (SO) ”I den proustska hemmiljön vägleddes Jean Cocteau redan i unga år till homoerotism, eller kanske snarare till androgyn* erotik där skillnaden mellan könen upplösts av årtusendens myter om att kvinnligt och manligt förenas genom måne, sol och jord.” (Cavefors: Erotik i konsten. Subaltern 3/2006)
","jfr":[]} {"baseform":"homofil","wordforms":["homofili"],"text":"(grekiska homos; samma, identisk och philia; kärlek, vänskap, dragning till.) NEO har ”hist.: sedan 1948”. Numera är homofili ett mindre vanligt ord för homosexualitet*. \"'Homofil' var från början ett ord som togs upp av bögvärlden själv, troligen från Holland via Danmark på 1940-talet, för att ha en neutral beteckning istället för de nedsättande 'bög' och 'fikus'.\" (K Lind 2018)
","jfr":[]} {"baseform":"homofilpropeller","wordforms":[],"text":"(lmo) fluga, kravatt.
","jfr":[]} {"baseform":"homofob","wordforms":[],"text":"person som hyser homofobi*. \"Så när kvällstidningar ger ordet åt homofober måste SverigesTelevision följa upp?\" (H-G Axberger: Advokaterna, Natur & Kultur 2025 s 229)
","jfr":[]} {"baseform":"homofobi","wordforms":[],"text":"(grekiska homos; samma, identisk och phobos; fruktan, skräck) rädsla för homosexualitet och för homosexuella eller för egna homosexuella impulser. Kan vara präglad av fördomar och aggressivitet och är ofta helt ogrundad. Ordet ”hist.: sedan 1982”. (SO) Se även heterofobi.
","jfr":["heterofobi"]} {"baseform":"homogay","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell, bög. Används även som skällsord. Se också gay.
","jfr":["gay"]} {"baseform":"homojänta","wordforms":["homokärring"],"text":"(sl) flata*.
","jfr":[]} {"baseform":"homokompetens","wordforms":[],"text":"(nyo) kunskap om vad homosexualitet innebär och förmåga att bemöta homosexuella på rätt sätt. Från 2001.
","jfr":[]} {"baseform":"homolight","wordforms":[],"text":"(sl) från engelskan. ”Lätt homo.” Bisexuell* person.
","jfr":[]} {"baseform":"homonculus","wordforms":["homunculus"],"text":"(lat) miniatyrmänniska. Inom alkemi och magi små människoliknande figurer alstrade på kemisk väg. ”Det var först i slutet av 1700-talet som man begrep att sädesvätskan, [...] kunde göra att kvinnan blir med barn. Tidigare trodde man bland annat att det fanns pyttesmå, färdiga människor i mannens pung, så kallade homonculi. Man trodde alltså inte alls att kvinnan hade med barntillverkningen att göra, utan folk var helt säkra på att mannen sprutade in barnen i kvinnan.” (Höjer 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"homopop","wordforms":[],"text":"(sl) ”populärmusik där artisterna anspelar på homosexualitet, t ex Village People, Pet Shop Boys och BWO.” (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"homosex","wordforms":["homosexuell","homosexualitet"],"text":"av grekiska homos; samma, gemensam identisk och latin sexus; kön. Det rör sig alltså om sex och kärlek hos människor av samma kön. Det var troligen den österikisk-ungerske-tyske författaren Karl Maria Kertbeny (1824—1882) som var den förste att använda ordet homosexualitet och det i ett brev till den preussiske justitieministern Leonhardt år 1869. I Sverige dyker ordet upp första gången i en översättning av en tysk läkarbok 1874. I USA har åtskilliga försök gjorts att ersätta ordet homosexuell med t ex the homogenic, the homoerotic och the homophile. Då ordet alltmer kom att kopplas samman med män, fick man feminosexuals, något som i sin tur förde med sig intersexuals som gemensamt ord för homosexuella av båda könen. Men inget av dessa ord har lyckats slå ut homosexual.
\nHomosexuella har i alla tider utsatts för förföljelse och förtryck. Så berättar Almkvist (1933) om hur man såg på homosexuella i 1200-talets Paris där, ”enligt Jakob av Vitry, homosexualiteten var fruktansvärt utbredd, framförallt bland prästerskapet. En man, som på gatan tillbakavisade en prostituerad flickas anbud, lär ha ansetts för osedlig, emedan man utan vidare antog att han istället önskade gossar, men den som antog flickans bud ansågs sedlig, emedan man kunde vara säker på att han inte föredrog sitt eget kön. Detta synes mig betecknande för sedligheten under medeltiden, då den kristna kyrkan hade så stort inflytande på folkets sinnen.”
\nDödsstraff för sexuella handlingar, mellan personer av samma kön, infördes i Sverige 1608. Lagen har sin utgångspunkt i Gamla Testamentet där det i Tredje Mosebok 20:13 heter: ”Om en man ligger med en annan man som med en kvinna, har de båda gjort något avskyvärt. De skall straffas med döden, skulden för deras död är deras egen.” (Bib 2000) Lagen avskaffades 1734 och sexuella förbindelser mellan personer av samma kön är formellt inte längre något brott. Men 130 år senare ersätts Missgärningsbalken av 1864 års strafflag, vilket innebär att homosexualitet åter blir ett brott som kan ge fängelse eller straffarbete upp till två år.
\n\n
Fram till 1917 års bibelöversättning betecknas homosexuella som drängskändare; pojkskändare och veklingar. Inte förrän 1944 avkriminaliseras homosexualitet, eftersom man nu ser på fenomenet som en sjukdom och sjuka människor ska inte straffas utan vårdas. Först 1979 upphör homosexualitet att klassas som en sjukdom. 1987 antogs en antidiskrimineringslag som förbjuder diskriminering av homosexuella och 1995 kom partnerskapslagen som innebär att två personer av samma kön tillåts ingå registrerat partnerskap. 1 november 2009 blev det så möjligt att ingå kyrklig samkönad vigsel.
\nI en 2011 publicerad FN rapport om mänskliga rättigheter för homosexuella, lesbiska och transpersoner heter det bl a att homosexualitet fortfarande är olagligt i 76 länder, samtidigt som 30 medlemsstater avkriminaliserat homosexualitet under de senaste två årtiondena. Detta gåller dock inte bl a Iran, Mauritanien, Saudiarabien, Sudan och Jemen där man fortfarande dömer homosexuella till döden.
","jfr":[]} {"baseform":"homosexualist","wordforms":[],"text":"enligt Graugaard (2001) 1800-talsuttryck för homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"homsan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan enligt vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"homse","wordforms":[],"text":"(no sl) bög, homosexuell. ”Å homse” är att böga*.
","jfr":[]} {"baseform":"hon","wordforms":[],"text":"(euf) 1 fitta. Kvinnan identifieras med det hon har mellan benen. 2 homosexuell. Ibland förstärkt till hon och hon. Se också under henne, hennes.
","jfr":["henne, hennes"]} {"baseform":"hona","wordforms":[],"text":"(sl) flicka* i sexuell betydelse. Hona är ett svenskt ord till pronomenet hon efter samma mönster som hane och hanne till han.
","jfr":[]} {"baseform":"hondan","wordforms":["houndan"],"text":"(sk) mild svordom: hundan*. ”De va som hondan.” \"Har du gått å låtit ljusa för dej mej ovetandes, så tar hondan dej.\" (Mor Hannas sötost ur Moberg 2023) Anm: Ljusat för = lyst för angående kommande bröllop.
","jfr":[]} {"baseform":"hondans","wordforms":["håndans"],"text":"(dial) se hundan, hundans.
","jfr":[]} {"baseform":"honeymooncystitis","wordforms":[],"text":"(amerikanska honeymoon; smekmånad och grekiska kystis; blåsa) blåskatarr hos yngre kvinnor efter alltför flitigt knullande.
","jfr":[]} {"baseform":"hongaröv","wordforms":[],"text":"(dial) hundröv. Skånska för ett sorts kortspel.
","jfr":[]} {"baseform":"honk","wordforms":["honken"],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"honkuk","wordforms":[],"text":"(sym) klitoris*.
","jfr":[]} {"baseform":"honom","wordforms":["henne","hennes."],"text":"(euf) kuk. \"I går frös du minsann inte. När du låg där och flöt och visade honom för hela världen.\" (Länsberg 1959) Se även henne, hennes.
","jfr":["henne, hennes"]} {"baseform":"honrej","wordforms":[],"text":"se under hanrej.
","jfr":[]} {"baseform":"honung","wordforms":["sekret."],"text":"(sym) könssekret. ”Kukhuvudet gled in mellan trånga läppar, det var sav och dagg och smekande honung.” (Möllerstedt, Kärlek 9/1968) ”Han använde munnen och fingrarna samtidigt, och jag kände att det rann mer och mer honung ut ur blomman på mig.” (Bjørnbœ 1967) Se även sekret.
","jfr":["sekret"]} {"baseform":"honungsdagg","wordforms":[],"text":"(dial o euf) klibbig, söt vätska från exkrementer av bladlöss. Lössen suger i sig växtsaft från trädblad och får på så sätt i sig massor av socker som sedan kommer ut med avföringen. Det klibbiga bajset utgör en halkrisk när det hamnar på cykelbanor och trottoarer under träden. Jämför dagg.
","jfr":["dagg"]} {"baseform":"honungsgrotta","wordforms":[],"text":"se grotta.
","jfr":[]} {"baseform":"honungsklyfta","wordforms":[],"text":"se klyfta.
","jfr":[]} {"baseform":"honungskruka","wordforms":[],"text":"förekommer som fittsymbol i emoji sammanhang. Se vidare under kruka.
","jfr":[]} {"baseform":"hooker","wordforms":[],"text":"(sl) från engelskan där det är ett mycket gammalt ord för prostituerad. Det betydligt modernare hookup står i amerikansk slang för snabba dejter och sexuella möten. \"Således konstaterar bland andra Justin Garcia att dubbelt så många amerikanska kvinnor som män anger att de hoppas på att en oförpliktigande hook-up leder till ett riktigt förhållande. Som han sammanfattar 2013, i American Psychological Associations tidskrift Monitor on Psychology, avslöjar flera studier samtidigt att unga kvinnor i långt mindre grad värdesätter sina hook-ups än de män de hookar med.\" (Att älska. Om kärlekens natur. SvD 17 juli 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"hoordom","wordforms":[],"text":"(åld) horeri*. \"...när den ena parten warder beslagen medh bewijsligh hoordom...\" (ur Den svenska kyrkoordningen 1571)
","jfr":[]} {"baseform":"hooters","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Från amerikansk slang.
","jfr":[]} {"baseform":"hoplag","wordforms":[],"text":"(dial) samlag bl a om ”olovligt och otidigt sänglag*”. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"hoppa","wordforms":[],"text":"1 (fisv) prostituerad. Även skällsord till kvinna. 2 det förskönande utrtrycket: Hoppa i säng; knulla. Se även under säng.
","jfr":["säng"]} {"baseform":"hoppa på","wordforms":["hoppa bredvid;","säng."],"text":"(sl) rakt på sak knull utan förspel och andra finesser. Motsats hoppa av; avbrutet samlag. Även hoppa bredvid; vara otrogen och hoppa bock, hoppa i säng, hoppa runt; knulla. Se även säng. ”Sålunda minns jag, att jag en dag satt hos en familj på landet, där en liten flicka gärna ville ha en bror. Hon bad sin mor att få en, och när modern svarade undvikande, sade flickan helt naturligt på sin oförfalskade dialekt: ’Be far å hoppa på dej, så kommer det nog en bror!’” (Fabricius-Møller 1946) ”Mycket ytligt. Litet kyssande och kramande och så ett finger för att hetsa upp mig. Så kanske han rör litet vid brösten innan han hoppar upp på mig, och pang, så är det över.” (Hite 1977) Se även under springa på.
","jfr":["säng"," springa på"]} {"baseform":"hopplog","wordforms":[],"text":"(dial) fläckig av snor. (OFS),
","jfr":[]} {"baseform":"hoppsan","wordforms":[],"text":"(svr) I ett brev till Språktidningen (3/2025) skriver Åke Jonsson, Språkvårdare på Riksradion (1981-91), om ett aprilskämt i radion 1943 då Sven Jerring (1895-1979) berättade om en svordomskompressor som kunde kopplas till mikrofonen och som ersatte varje svordom med ett hoppsan. Kompressorn demonstrerades med uppläsning av ett svordomsrikt avsnitt ur en historia av författaren Albert Engström (1869-1940) först i original och sedan med svordomskompressorn inkopplad.
","jfr":[]} {"baseform":"HOPS","wordforms":[],"text":"(sl) hak- o pattsprut. Se även PKHS.
","jfr":["PKHS"]} {"baseform":"hor","wordforms":["horsbrott","horeri"],"text":"fornsvenska hor och isländska hór, danska hor och fornhögtyska huor. Till en rot med betydelsen begära, önska. ”Hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen).” (SO) Ordet är besläktat med kär som är lånat från latinets carus. Till en rot med betydelsen begära, önska. I svensk lag fanns termen kvar till 1969. Hor var straffbart fram till 1937 och i lagtexten avsåg hor könsumgänge mellan en gift och en ogift person, s k enkelt eller enfalt hor, eller så talades det om dubbelt hor, dvs hor mellan två på varsitt håll gifta personer. Ända fram till 1780 var dubbelt hor belagt med dödsstraff och för enkelt hor gällde samma sak fram till 1653. Först 1937 avkriminaliserades horsbrottet helt.
\n”För första resans horsbrott dömdes Christina till 26 riksdaler och 32 skillings böter, men eftersom hon inte hade förmåga att betala, straffades hon istället med 20 dagars fängelse på vatten och bröd.” (Helgesson 2003) Och i kapitlet Guds lag i Arnberg m fl (2015) läser vi ur Kristoffers Landslag (1608): ”Then som hor bedriver med någon mans hustru, den skall döden dö, både horkarlen och horkonan, därför att han med sin nästas hustru hor bedrivit haver.” \"Hur helig eftersyn jag hade kunnat bli/ Om mig Försynen födas låtit/ Ibland det Herrans Folck, så känt för horerie...\" (ur Carl Gustaf af Leopolds SkaldeBref Till Adjunten G —— — i Strängnäs hos Söderlund 2007 s 57) Jämför under hora, lönskläge och horsmål.
\n","jfr":[" horsmål","lönskläge ","hora,"]} {"baseform":"hora","wordforms":[],"text":"
1 (sbst) prostituerad och i nutid även om lesbisk kvinna och som skällsord. \"Hora fungerade som ett kvinnligt kodat uppsamlingskärl för alla egenskaper, beteenden och utseenden som samhället missaktade. I begreppet lades allt det som samhället fördömde: oärlighet, otrohet, tygellöst beteende. Det förknippades med tjuveri, supande och liderlighet.\" (Lennartsson 2019 s 255)
\nFornsvenska hora av germanska horon; äktenskapsbryterska, sköka. Ett gemensamt germanskt ord t ex tyska Hure och engelska whore. Enligt Paros (1984) går whore tillbaka till 1100-talet (gammalengelska hore). Han säger vidare: ”En gång var det ett fint ord, en eufemism för ett annat uttryck som för länge sedan är glömt. Hon (horan) är släkt med lat carus; kär. Men som alla bra eufemismer föll ordet så småningom i vanrykte.” Ur latinet har sedan utvecklats indoeuropeiska karo; kär, älsklig. En annan möjlighet är att härleda ordet från urgermanska khoraz; den som åtrår.
\nEnligt Anna Dahl, Sthlm betydde ordet hora ursprungligen ”hon som går utanför huset” och en sådan kvinna var ”på sin tid fredlös och brukade alltid våldtas innan hon dödades.” Svahn (1999) menar däremot att ordet var negativt laddat redan då det bildades (belagt i skrift på 1300-t) och att det utgår från ett adjektiv med ungefärlig betydelse lysten.
\nOrdet var fordom den gängse termen även i officiella sammanhang. Så talas det t ex i Gustav II Adolfs krigsartiklar på 1600-talet om att ”Inga horor skole lijdas i Lägredt.” Enligt Rietz (1867) kan ordet möjligen vara besläktat med fornhögtyska horo, horaw; träck, smuts. En annan möjlighet är att härleda ordet från svenska hyra (latin mercede, conducere; förtjäna) precis som i fallet med meretrix; sköka* av merere; förtjäna. Ytterligare en tolkning är att ordet kommer av latinets hora; timma, dvs den tid den prostituerade ägnade kunden. Ernst Brunner har i sin Fukta din aska (2002) ordet hämthora som han i brev säger sig ha ”stött på några gånger i bellmaniana utan att fenomenet närmare beskrivits”. Det troliga är att horan ifråga hämtades upp från gatan och togs med hem, vilket följande citat ur boken tyder på: ”Han kom trapporna upp med hämthora, tillslöt dörren, reglade på insidan, pustade kraftigt i brasan, föll omkull, fnissade.” I artikeln Gammal svenska på modernt vis (Språktidningen 1/2002) säger Carina Burman: \"Det händer också att jag hittar på ord, som \"hämthora, inspirerat av hämtpizza.\"
\nPå 1700-talet var hora den gängse beteckningen för ogift mor. Hora kom att beteckna både ”byhoran”, hon som tog emot män mot betalning i någon form, och kvinnan som fött barn utom äktenskapet. Ordet hora anses idag, både bland män och kvinnor, som ett frånstötande och nedsättande ord. Enligt Bolle i Martinsons Nässlorna blomma (1948) är hora ett tadlande och fult ord som aldrig kan låta annat än smutsigt. I enlighet med langobardisk lag (från 1000-talet) fick man böta 20 solidi om man grovt förolämpade en kvinna genom att kalla henne hora. Och när två kvinnor i tyska Westheim am Kocher kallade varandra ”böse Hure” (usla hora) och ”Mönchshure” (Mönch; munk) fängslades de först och utvisades sedan ur landet. (Noterat hos Duerr 1996.)
\nI \"Alla horors slut\" ges en osminkad bild av horlivet i 1700-talets Stockholm. Här följer några utdrag ur den långa skildringen som illusionslöst beskriver en horas tillvaro: \"Horornas nöjsamma arbete i Stockholm/ Skåda sin fitta, sitt arshål gnugga glad/ Vakna vid sin nattstol och sin påtta i parade/ Rakla, spåtta, rapa, fierta, snyta ibland/ Sig uti en smutsig kåft med helt beskitna band. /Vrida och vända en sur och skråflig kropp/ Åter snyta sig och fisa vräka sig sen opp/ Rifva sig i röfven och sen fittan klå/ Pläka där utur ett dussin flatlöss eller två./ Sen runka kukar och släppa röfven till/ En i fittan en i munnen röfven knulla vill/ Slika kåddor kyssa kukar, tänk hvad för slåt/ För all runkning, knull och kukning äntlig få en plåt. (R. C. Wallén volym 56, band 8 1767 s 268)
\nMen det förekommer också en och annan positiv röst för hora: ”Det är ett uttryck som, enligt mitt tycke, nästan helt förlorat sin kraft som skällsord. Ordet i sig självt är vackert att se på. Jag har alltid tyckt om ord med o:n i. Som benämning på män och kvinnor som bär upp ’världens äldsta yrke’ är det okay tycker jag.” (24-årig kvinna)
\nI Dalarna talade man förr i världen om att någon ”blir hora”; om ung, ogift flicka som blivit havande. Horunge var då det barn som fötts av en dylik hora. ”Då horade du med krämarlandet Kaldeen, horade ideligen, men inte heller nu fick du nog. Hett brann ditt begär, säger Herren Gud, när du likt den fräckaste hora gjorde allt detta, när du inrättade din offerhöjd vid varje korsväg och anlade din kulle på varje öppen plats. Men till skillnad från andra horor tog du inte betalt.” (Hes 16: 29—31, Bib 2000) ”O, vilket vackert mönster!/ Tre ho-r i ett fönster” . (Wallenberg 1781/1960) Inom hotell- och restaurangbranschen användes förr verbet hora bland de anställda i betydelsen slita hårt för förtjänsten eftersom man ofta fick lön efter hur mycket som såldes och hur mycket dricks man fick in.
\nOrdet hor(a) förekommer i slangens horakvariet; Vanadisbadet i Stockholm, horambulans; raggarbil, och horkasse; bordell. Dalnäs (2014) menar att ordet kommer från spanska casa de puta; och han översätter det med hamnbordell. Förekommer också rikligt i ordböcker från 1600- och 1700-talen, där det talas om hoor, hora, hoorehus, horohus, horerij, hoorkarl och hoorkona, vilka senare ”bedrifva hordom”, ”giöra hor” eller ”lefwa i hordom”. Swedberg (1720-t) strör rikligt med horord omkring sig eller vad sägs om hor, hora, horachtig(t), horar, hordom, horeri, horisk horkarl, horkona, horobarn och horohus. Som verb i betydelse bedriva hor, knulla. ”Genast insåg Hearn att Conn inte alls horat ihop med generalerna Simmons och Caldwell i Washington.” (Mailer 1982/1948)
\nBland många av dagens ungdomar används hora så flitigt att ordet slitits ut och förlorat sin tidigare kraft. En 15-årig grabb i en Stockholmsskola sa till mig att han använde ordet som tilltalsord: ”När jag inte vet vad tjejen heter ropar jag hora efter henne.”
\nI sin Ungdomsspråk (Uppsala 1994) menar Ulla-Britt Kotsinas att hora av ungdomar mer betraktas som slang för flicka än som ett skällsord. ”Ibland fungerar de, (orden hora och slampa) menade tjejerna, som en social, kamratlig gest, ibland som en uttalad stigmatisering. Dessutom ansåg de att orden visserligen låter illa, men att de används så mycket att de till viss del förlorat i kraft. ’Man säger det ju hela tiden, så det betyder ju inget längre,’ påpekade Veronica. ’Kom nu hora så går vi! Sådant kan man säga utan problem’!” (Johansson/Lalander 2003) ”Det förekommer att flickorna kallar varandra för hora vänskapligt. En latin-amerikansk ung kvinna berättar att hon och hennes kamrater brukar säga: Vilken liten hora du är till varandra, ungefär ’vad listig du är’.” (Frisell 1996) Även killar kan kallas hora idag. Det tyder på att ordet inte längre är könsbundet och att det börjar få en ny innebörd och funktion i svenskan.
\nRegeln tycks vara att när man använder hora och andra sk fula ord när man talar om och med sina vänner så menar man inget illa. ”Hora är väl inget. Det är värre att bli kallad fet.” (fjortonårig högstadieelev) I killarnas fall kan fula ord användas för att iscensätta maskulinitet samt för att upprätthålla nära relationer mellan sig. En 15-årig elev i Eslöv åtalades i januari 1998 för att ha kallat sin lärarinna för ”jävla hora”. Eleven dömdes till böter och fick dessutom betala 500 kronor i skadestånd till lärarinnan. Enligt Brottsbalken 5:3 är det brottsligt att kalla någon för t ex hora.
\nLindström (2002) anser att orsaken till att ordet hora håller på att bli ett frekvent skällsord bland unga, delvis måste ses mot bakgrund av hur motsvarande ord används i kulturer varifrån många invandrare kommer. På många håll i världen uppfostras unga män till att se sexuellt frigjorda kvinnor som just horor. Det rör sig alltså, menar Lindström, om en betydelsedefinition; här betyder hora en kvinna som själv bestämmer över sin sexualitet. Och i den betydelsen av ordet ligger det inget fult för merparten människor. Om alla kvinnor reste sig som en man och ropade att de var horor allihopa hade man helt tagit udden av ordet. Om alla kvinnor glatt kallade sig horor, vem skulle då kunna använda det som skällsord? Men, säger Lindström, ”problemet är bara att hora för oss svenskfostrade utvecklat en specifik betydelse och syftar på ’prostituerad’. Verbet att hora innebär att sälja sig för pengar eller andra förmåner. Denna luddighet i själva betydelsen gör att en ’adoption’ av ordet nog tyvärr är rätt orealistiskt att tänka sig.” Hora kallas också den låga vagn man ligger på vid reparationer av bilar.
\n2 hora (vb) att ha sex med någon annan än den reguljära partnern, t ex utanför äktenskapet eller annan lös förbindelse. ”Hist.: sedan 1585.” (SO) \"Düben var i ryska fångenskapen kvarhållen. Erik Benzelius [sedan arcieb.] horade med hans fästmö, det alla visste.\" (Linné [1700-t] 2022 s 63) \"Tycker du verkligen om att trampa på värdiga känslor och hora runt bland svärd och spjut?\" (Apuleius 2024 s 128) 3 hora (sbst); mjölkört och dubb, dorn att sätta i smidesjärnet. Uppgift från OFVG. 4 hora (so) enligt Falk (2011) \"liderlig person”. 5 (sl) i ortens hora. \"När ditt ex gått till en ny kille direkt.\" (slangopedia.se) 6 slå en hora; göra en u-sväng med ett fordon.
","jfr":[]} {"baseform":"horaktig","wordforms":[],"text":"(so) uppträda som en hora. \"Fru Fernholm har sin man secreter i Vadstena, vacker och förskräckligt horaktig.\" (Linné [1700-t] 2022 s 126) \"Arbetskarlen Granlund i Hökens gränd tog 1785 en rad vittnen till hjälp för att bevisa hustruns lösaktighet*, liksom hustru Magdalena Pekulin enligt hennes make hade sprungit ute på nätterna, umgåtts med sjömän, klätt av sig offentligt och betett sig horaktigt.\" (Lennartsson 2019 s 254)
","jfr":[]} {"baseform":"horambulans","wordforms":[],"text":"(sl) raggarbil.
","jfr":[]} {"baseform":"Horan","wordforms":[],"text":"(sl) kallas Hornstull på söder i Stockholm. i Språktidningen (nr 7/ 2022 s 15) berättas att en man i Skövde inte får ta Horan som ett av sina förnamn. Skatteverket avslår ansökan då namnet anses olämpligt: \"Horan är bestämd form av ordet 'hora' och är ett allmänt känt skällsord som kan väcka anstöt ur allmänhetens synvinkel. Din ansökan kan därför inte godkännas.\" Myndigheten tog inte hänsyn till att mannen inte tänkte använda Horan som tilltalsnamn.
","jfr":[]} {"baseform":"horbad","wordforms":["hordusch"],"text":"(sl) när man snabbt vaskar av de intimaste delarna över ett handfat eller med hjälp av en blöt handduk, papper eller trasa.
","jfr":[]} {"baseform":"horbal","wordforms":[],"text":"(åld) enligt Lennartsson (2019 s 128) \"var horbaler ett etablerat och välkänt förfaringssätt att bedriva könshandel på i 1700-talets Stockhom\". Wistrand (1843) skriver i sin historik över bordellväsendet i Sverige att kaffehus*, krogar och maskeradbaler anordnade till synes anständiga dansnöjen som i själva verket var arrangerade möten mellan män och kvinnor. Det var i början av 1700-talet som man började tala om baler som en tillställning för eliten. Snart spred sig dock företeelsen till de breda folklagren och förlorade med det sin prägel av utvaldhet. \"Horbaler och maskerader som nöje, organisationsform och täckmantel för vad vi skulle kalla prostitution förekom runt om i staden och i dess utkanter, på krogar, teatrar och utvärdhus, i slott och koja.\" (Lennartsson 2019 s 128) \"Säg du korplika flåck, lik svart till siäl som kropp/ Som menlös bållhus ro af afvund dierft förtalar/ Men på en Kungsholms krog anställer hore baler.\" (C S Wallén Samling af swenska visor 1767)
","jfr":[]} {"baseform":"horbarn","wordforms":["hoorbarn"],"text":"(fsv) fornnordiska hórbarn. Oäkta barn. \"ärin i vtan disciplinam, tha ärin i ikke äkke ashol barn, vtan rät hoor barn. (Boneventuras Betraktelser öfver Christi lefverne. Utg. af G. E.Klemming1860)
","jfr":[]} {"baseform":"horbock","wordforms":["horhenrik"],"text":"(so) allmänt om kättjefull, lösaktig, otuktig man som springer efter kvinnor. ”Hist.: sedan 1732.” (SO) \"... hennes make hade visserligen varit en horbock men han var samtidigt en ganska ömsint far som tog en stor del i omsorgerna om barnet...\" (Houellebecg 2019) \"Varför skulle du frukta honom, eftersom du ständigt förser den horbocken med flickor för att plåga mig? (Apuleius 2024 s 98) Jämför bock och tyska Hurenbock.
","jfr":["Hurenbock","bock"]} {"baseform":"horbög","wordforms":[],"text":"(sl) prostituerad homosexuell man. Se även under hor och bög.
","jfr":["hor"," bög"]} {"baseform":"hordiktning","wordforms":[],"text":"(sym) en litterär genre \"som har med akten att begå hor att göra — och att denna diktning är inpyrd av könsglosor, inte sällan i form av nu utdöda svordomar.\" (Kommen, o knullare, kommen med mig. Daniel Möller i Understrecket (SvD 30 mars 2022). Prov på hordiktning finns bl a under uppslagsordet nifichera.
","jfr":[]} {"baseform":"hordom","wordforms":[],"text":"(åld) otuktigt leverne, skörlevnad*. Söderwall (1888) har hordomber, hoordoomber; hordom, äktenskapsbrott och \" nar en quinna var gripin i hoordom [in adulterio)\" (Bonaventuras Betraktelsern öfver Christi Lefverne. Utg. af G.E. Klemming 1860)
","jfr":[]} {"baseform":"hórdómr","wordforms":[],"text":"(fno) hordom*.
","jfr":[]} {"baseform":"hordusch","wordforms":[],"text":"(sl) som raggardusch* fast finare och noggrannare och med hjälp av våtservetter.
","jfr":[]} {"baseform":"hore","wordforms":[],"text":"(dial) hora. \"I fjol feck jä sitje på kantora mä' a Tore./ I år fär jä gå som e utpeka hore.\" (Svensk Folkpoesi 1991)
","jfr":[]} {"baseform":"horebroder","wordforms":[],"text":"(åld) den som hade horor inhysta. \"Utan att ha blivit tillfrågad berättade hon att von Plats grannhustru Rankstedt och hyresvärden, hallrättsbetjänten Christian, hade en säng tillsammans i en kammare. Hyresvärden brukade kallas horebroder.\" (Lennartsson 2019 s 73)
","jfr":[]} {"baseform":"horehyllare","wordforms":[],"text":"(åld) ordet förklaras hos Thunander (1992): ”Nu befinnas många, skrev lagkommissionen 1665, som för någon ringa vinst och båtnad prostituera sina egna hustrur, barn och tjänstepigor och i sina hus hålla horekrog. Sådana ’horehyllare’ borde inte tålas bland ärligt folk utan skulle enligt kommissionens förslag förvisas från häradet och staden.”
","jfr":[]} {"baseform":"horejägare","wordforms":[],"text":"(åld so) ”man som springer efter lösaktiga kvinnor”. (Falk 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"horekläpp","wordforms":["kläpp"],"text":"(åld) horunge*. (1600-t) Se även kläpp (2).
","jfr":["kläpp"]} {"baseform":"horeskäver","wordforms":[],"text":"(dial) skäver; engelska sjukan. ”En kvinna som fött barn utom äktenskapet ansågs kunna sätta sjukdomar på barn. ’Horeskäver’, engelska sjukan, var en sådan. Därför stängde man dörren om hon försökte komma in i någons hem. Det var ett sätt att säkerställa att hon inte kom in i gemenskapen igen, utan behöll sin marginella status.” (Dahlgren 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"horeslid","wordforms":[],"text":"(åld so) \"At Hustru Jingeborg ... kommit in och sagt till Britta, Du sitter rätt vacker du horeslid, hora, täfva och tiufkona.\" ( SAOB från Växjö Rådhusrätts Protokoll 1737) Se också täva och kona.
","jfr":["täva "," kona"]} {"baseform":"horeson","wordforms":["skökoson"],"text":"(åld so) horunge*. (1600-t) Se även skökoson.
","jfr":["skökoson"]} {"baseform":"horevärd","wordforms":[],"text":"(åld so) hallick. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"horfitta","wordforms":[],"text":"(so) hora från Dimbo i Västergötland.
","jfr":[]} {"baseform":"horfuck","wordforms":[],"text":"(so) ”liderlig man som inte låter kvinnorna vara ifred”. (Svahn 1999) I småländskan finns horefuck, horefock; horkarl, 'torsk' enligt Lundblad/Josefsson (2021).
","jfr":[]} {"baseform":"horglytt","wordforms":[],"text":"(dial) utomäktenskapligt barn. (OFVG) Glytt (sk); barn.
","jfr":[]} {"baseform":"horgnista","wordforms":[],"text":"(so) Svahn (1999) om ”kvinna som brinner av köttsliga lustar (och låter sig tillfredsställas utan att vara gift).” (Näshult, Sm) och ”kvinna med obetvinglig och omättlig könsdrift, ung. nymfoman*”. (Virserum, Sm)
","jfr":[]} {"baseform":"horhenrik","wordforms":[],"text":"se horbock
\n","jfr":[]} {"baseform":"horhund","wordforms":[],"text":"
(so) allmänt om horbock*. \"[...] ∂u skarpa nos du Betis moder/ Vår madam Sacko menar jag/ Giut ur din fitta tårefloder/ upå vår Horhunds döda dag/ I picardon två dina händer/ Af brenvin spy den dödes skål/ Och när du dig från likedt vbänder/ Vänd modigt up ditt blanka hål [...] (Visa ur S C Wallens 'Samling af swenska visor' från 1767, vol. 56, band 8, nr 1742, s 255 RA.) Se även under hund.
","jfr":["hund"]} {"baseform":"horhus","wordforms":[],"text":"1(åld) bordell. ”Hist.: sedan 1538.” (NEO)” ”... att de kunna som kavaljerer förstöra på ett liderligt horhus om söndagen, vad de förtjänat om veckan.” (Wallenberg 1781/1960) \"Han tyckte inte att han hade råd att försörja flickan utan tog med henne till ett värdshus och sålde henne, för det värdshuset var också ett horhus.\" (Folksagan i Sverige 3 s 434) \"Här såg jag en flicka som hade låtsats älska sin friare och önskat sig ett troget äktenskap, och nu var hon plötsligt glad över att höra talas om ett horhus — ett vidrigt, smutsigt horhus! (Apuleius 2024 s 127) Se även under hus. 2 (sym) kaos, tillställt. \"Här ser ut som i ett djävla horhus.\"
","jfr":["hus"]} {"baseform":"horhäst","wordforms":[],"text":"(so) liderlig karl i bl a Småland och Skåne. Se även häst.
","jfr":[" häst"]} {"baseform":"hori","wordforms":[],"text":"(sl) diminutiv av hora. Om den som uppför sig som en hora. Uppgift från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"horig","wordforms":[],"text":"(sl) kåt, knullsugen.
","jfr":[]} {"baseform":"horigt","wordforms":[],"text":"(sl) ”...definierar eleverna som personliga egenskaper, handlande och beteenden typiska för horan.” (Johansson/Lalander 2003) ”Och just hora tycks ha gått ett steg längre och utvecklats både till adjektiv och verb. Några ungdomar berättar att om man misslyckas med något [...] utropar man förtrytsamt Vad horigt!, och om någon gör något dumt säger man med förebråelse Hora inte nu!” (Kotsinas 2003) ”Jag tänker vänta på den rätte, det är horigt att ligga med en kille fast man inte är ihop. Det måste finnas något mer.” (Siri 14 år hos Carlsson Bergdahl 2004.)
","jfr":[]} {"baseform":"horisontaljogga","wordforms":[],"text":"(sl) knulla liggande (horisontalt).
","jfr":[]} {"baseform":"horisontell verksamhet","wordforms":["horisontell lambada"],"text":"lägesbeskrivande om knull. Det senare uttrycket från dansen lambada populär från sången med samma namn (1989). I amerikanska skolor händer det att fotografierna på de mest lättillgängliga flickorna i klassen placeras horisontellt. ”Flo anser, att man med tanke på överbefolkningen borde främja homosexualitet, ’eftersom samhället nu en gång har övervärderat horisontalromantiken så till den grad, att folk tydligen inte kan leva utan sexuell rekreation’!” (Brøgger 1978)
","jfr":[]} {"baseform":"horkanot","wordforms":[],"text":"(sl) om stor, helst vit, limousine fylld med kvinnor.
","jfr":[]} {"baseform":"horkarl","wordforms":[],"text":"(so) allmänt om horbock*. Swedberg (1720-t) har horkarl; äktenskapsbrytare och citerar ur Bibel 1703: \"Eller weten I icke, att orättfärdiga icke skola ärfwa Guds rike? Faren icke wilse. Hwarken horkarlar eller afgudadyrkare eller äktenskapsbrytare eller weklingar eller drängaskändare*...” (1 Kor 6:9) Falk (2011) har horkarlar (so) om ”liderliga, otuktiga män”. \"Linköpings biskop hade redan före förhören nåtts av ryktet om Lars beteende och sparkat honom från prästtjänsten i Säby våren efter Karins dödsfall, och han kallade honom också för 'notorisk horkarl'.\" (Lindström 2021 s 210) \"Jetset-Carl: horkarl.\" (Lapidus 2008 s 356) Jämför horkona, löskona.
","jfr":["löskona","horkona"]} {"baseform":"horkaxa","wordforms":[],"text":"(so) om illa omtyckt kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"horkla","wordforms":[],"text":"(dial o ljud) allmänt om att harkla*, hosta upp slem*. Även om en kluns av upphostat slem. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"horklut","wordforms":[],"text":"(dial) där klut står för huvudklut; huvudkläde som kvinnorna använde till vardags. Horkluten skulle bäras av ogifta gravida kvinnor. Seden var mest utbredd i Skåne, där de gifta kvinnorna först samlade ihop gässen och inspekterade dem, därefter pigorna som fick sina bröst kontrollerade. Om de var mjölkstinna, dvs om de som ogifta blivit med barn, kunde de äkta barnen i byn bli sjuka. Gravida pigor tvingades gå med horkluten och skämmas.
","jfr":[]} {"baseform":"horkona","wordforms":[],"text":"(so) allmänt om liderlig och lösaktig kvinna. \"Det framgår exempelvis av att rådmännen i Stockholm under 1400-talet flera gånger utfärdade påbud om att horkonor och för slemt leverne [alltså dålig livsstil] kända kvinnor inte fick bära silver- eller guldsömmad dräkt eller kläder av gråskinn [päls av vinterekorre] eller av scharlakan [rött dyrbart tyg].\" (Lindström 2021 s 178) Söderwall (1888) har horkona, horkaana; horkona, äktenskapsbryterska och \"Thin brudh är vordhin horkona. (Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E.Klemming 1857—1884). Söderwall har också betydelsen \"gift mans älskarinna el. frilla\". Se också under kona.
","jfr":["kona"]} {"baseform":"horkunta","wordforms":[],"text":"(so) otuktig* kvinna från Våmhus i Dalarna. Se även kunta; fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"horkärleker","wordforms":[],"text":"(fsv) Söderwall (1888) har betydelsen horisk kärlek. Hämtat från Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren 1886.
","jfr":[]} {"baseform":"horkött","wordforms":["kött"],"text":"(dial) föraktfull om sköka. (OFS) Se även kött.
","jfr":["kött"]} {"baseform":"horlinjen","wordforms":[],"text":"(sl) synlig linje i utkanten av ansiktet hos en del kvinnor där det syns att ansiktet är vitt under brunkrämen.
","jfr":[]} {"baseform":"horluffare","wordforms":[],"text":"(so) allmänt skällsord till en som man av någon anledning ogillar.
","jfr":[]} {"baseform":"hormal","wordforms":["hoormal"],"text":"(fsv) horsbrott. \"nu kan thz sa henda ath systher är giffth ok hon haffwer mz broder i hoormal brwkath.\" (Stadga för ett S:t Gille nära Upsala. I Småstycken på Forn Svenska 1868—1881.) Uppg. från Söderwall (1888).
","jfr":[]} {"baseform":"hormamma","wordforms":["mamma."],"text":"(sl) kvinna som förestår eller innehar bordell. ”Efter hvad det uppgifves, för att undgå gatuprostitutionens olägenheter, inrättas bordellerna eller prostitutionshusen. Sådana finnes naturligtvis för hvarje smak, för rika och för mindre bemedlade. Vanligen är deras föreståndare en genompiskad äldre kvinna (kopplerska, bordellvärdinna, också kallad hormamma), som icke sällan har en ’äkta man’ till medhjälpare.” (Forel 1942) Se även mamma.
","jfr":["mamma"]} {"baseform":"hormonbomb","wordforms":[],"text":"(sl) Thorén (2015) om lösaktig man, kvinnojägare och nymfoman*.
","jfr":[]} {"baseform":"horn","wordforms":["hornbärare "],"text":"(sym) germanskt ord, fornsvenska horn. 1 kuk. ”Han skulle spetsa henne på sitt mäktiga horn.” (Eckerbom, Kärlek 12/1969) ”Inget horn kunde vara hårdare och styvare. Men inget sammet kunde vara mjukare och skönare att röra vid.” (Cleland 1964/1749) 2 sätta horn på någon; bedra någon. ”Hon anförtrodde den unge mannen att hon verkligen inte njöt av att sätta horn på sin stackars älskling, och hon sa att han inte ett ögonblick påminde henne om en sån där narraktig bedragen äkta man som man ser på teatern.” (Djup och varaktig söndring ur Kärlek i vår tid 1961.) ”Alltför toleranta äkta män exponerades offentligt med gigantiska horn på pannan.” (Eriksson 1939) \"Gabriel Olin var en gammal gnet som knappast ansågs förtjäna sin unga vackra hustru och det ryktades att operadivan 'försåg honom med horn' — det vill säga höll sig med älskare.\" (Lennartsson 2019 s 185) Även hornbärare och hornmakare för samma sak. \"Han misstänktes nämligen ofta för att vara en 'hornmakare', det vill säga han drog sig inte för att förföra gifta kvinnor, och därmed förse männen med imaginära horn.\" (Lennartsson 2019 s 219 Och vidare från samma källa: \" I romanen Min son på Galejan av den frispråkige ekvilibristen och skeppsprästen Jacob Wallenbeerg 1781 möter vi i flera passager denna förhatliga gestalt, som förringas i sin feminiserade framtoning till 'puder-hjälte, 'galonerad hare', en pudrad satan [som] mjöl från knekten stjäl och strör i sine lockar'.\" ( s 220) Jämför hanrej.
\n3 spetsiga bröst. ”Bland dem [moralisterna], exempelvis den tjeckiske reformatorn Jan Hus som lade ner mycken möda och hetta på att fördöma de urringningar som kom brösten att se ut som 'utskjutande horn’.” (tankar om sexualiteten 2001) 4 stånga hornen av sig heter det om den som i ungdomen ansvarslöst ger fritt utlopp åt sin livs- och sexlust. 5 det luktande hornet av fisar (lmo) rumpa, röv. Travesti på det lutande tornet i Pisa.
","jfr":[]} {"baseform":"hornbest","wordforms":[],"text":"(åld) hanrej* (1600-t). Se också best.
","jfr":["best"]} {"baseform":"Horn-Erik","wordforms":["Hornpelle","Horn-Petter"],"text":"(euf) djävulen, satan, fan i ge Hornpelle i; ge fan i. OFS har hornpelle, hornad Pelle och hornad häre för den onde, fan. \"När Vår Herre skapade människan, så förvandlade sig Hornper till en ilsken tjur, för att stånga människan.\" (Folksagan i Sverige 3 s 117) \"Håll mig i svansen! sa Hornpelle, ty det var ju han, så far vi till stan.\" (Folksagan i Sverige 2 s 351).
","jfr":[]} {"baseform":"horny","wordforms":[],"text":"(eng sl) sexuellt tänd, kåt. Ordet kan spåras till slutet av 1800-talet och härrör från slanguttrycket to have the horn; vara upptänd, kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"horohår","wordforms":[],"text":"(åld) Biskop Jesper Swedbergs (1653—1735) benämning på peruk, närmast ett måste under hans tid och i hans ställning. Själv använde han peruk bara en gång i sitt liv och det var när han som student anlände till Lund 1669.
","jfr":[]} {"baseform":"horospo","wordforms":["horospo jojo"],"text":"(för sl o so) horospo; prostituerad, hora och horospo jojo; horunge.
","jfr":[]} {"baseform":"horpall","wordforms":[],"text":"(sym) även kallad pliktpall, skampall och tjuvpall. Under 1600- och 1700-talen rådde en sträng sexualmoral och brott mot den medförde hårda straff och utstötning från samhällsgemenskapen. Ett dylikt brott var sex utanför äktenskapet som bestraffades med dryga böter och t o m i sällsynta fall med döden. Därtill kom att brottslingarna straffades av kyrkan med uteslutning från nattvarden. Under söndagens gudstjänst skulle den skyldige dessutom stå på en särskild s k horpall och inför församlingen erkänna sina synder och be Gud om förlåtelse. Först efter detta kunde han eller hon åter tas upp i församlingen. \"Börta hade alltså en gång i tiden gjort sig skyldig till olovligt umgänge, och hade fått stå på kyrkans pliktpall inför församlingen — den så kallade horpallen, eller skampallen som man också sade.\" (Karlsson A & A 2020 s 63)
","jfr":[]} {"baseform":"horpese","wordforms":[],"text":"(so) man som begår hor*. Jämför pese.
","jfr":["pes"]} {"baseform":"horpiskor","wordforms":[],"text":"Ulla Ekvall redovisar i sin bok Gotländska växtnamn (1990) en rad intressanta kopplingar mellan växtnamn och ”fula” ord. Följande är dokumenterat från Lau och När på Gotland (1800-tal): ”Lär ock ha varit brukeligt att horkonor måst stå i horbänken med ris i handen. I det omtalade riset kan ha ingått ’väddklint’ eller ’cikoria’ de växter som fått namnet horpiskor. [Synonymer är karlris och kär(r)ingris.] Att till synes just nyttiga växter tilldelats associationsrika namn är inte förvånande, då de i stor utsträckning kan ha fått namn just för att de appellerat till människans sinnen. Men att namnen traderats under så lång tid tyder på att namnen i sig själva haft en stark dragningskraft.”
","jfr":[]} {"baseform":"horraft","wordforms":[],"text":"1 (so) horbock. 2 penis i Glimåkra, Skåne, enligt Svahn (1999). Raft; lång käpp, tjockt spö bl a i Skåne. Uppgift från Rietz (1867).
","jfr":[]} {"baseform":"horridare","wordforms":[],"text":"(åld so) \"Jag ska lära dig veta hut din horridare!\" Se skälling för källan.
","jfr":[]} {"baseform":"horsa-pära","wordforms":["hossa-mög","horsa-ruga;","hästpäron,"],"text":"(dial) av hors; häst, sto och pära; päron, potatis samt mög, mök; spillning, gödsel. Rietz (1867) har skånska för hästgödsel. Han nämner även horsa-ruga; ”liten hög af spillning af häst”. Även hästpäron, då päron till formen påminner om hästskit.
","jfr":[]} {"baseform":"horsiäng","wordforms":["horsiang"],"text":"(fsv) \"säng der hor begås.\" (Söderwall 1888)
","jfr":[]} {"baseform":"horsjapp","wordforms":[],"text":"(sl) bordell. Jämför sjapp.
","jfr":["sjapp"]} {"baseform":"horskaft","wordforms":[],"text":"(so) hora, lättsinnig kvinna i Veinge, Halland. Se även under skaft (2).
","jfr":["skaft"]} {"baseform":"horskinn","wordforms":["skinn"],"text":"(so) om hora, lättsinnig kvinna i Halland och Småland. Se även skinn.
","jfr":["skinn"]} {"baseform":"horskäver","wordforms":["horeskäver"],"text":"folkligt för rakitis; engelska sjukan. Enligt Rietz (1867) är skäver dialekt från Skåne och Halland. Från fornnordiska skeifr; sned. Sjukdomen drabbade barn som en hora sett på.
","jfr":[]} {"baseform":"horslunga","wordforms":[],"text":"(lmo) handväska.
","jfr":[]} {"baseform":"horslåk","wordforms":[],"text":"(so) otuktig kvinna i Blekinge och Bohuslän, sköka i Småland. Slåk (dial) otymplig kvinna, öknamn i Hälsingland. (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"horslöra","wordforms":[],"text":"(so) hora, otuktig flicka i Ångermanland. Rietz (1867) har ”slöra; vara slarvig, oordentlig, vårdslös”. (Halland).
","jfr":[]} {"baseform":"horsmål","wordforms":["horsbrott"],"text":"(åld) äktenskapsbrott. \"Om han tager en annan man inne hos henne i horsäng och får dem sakfällda för horsmål med laga vittnen och laga dom, då ska han icke gälda böter till biskopen för hennes sak, ty hon har förverkat allt det som hon ägde i bondens bo.\" (Utdrag ur kyrkobalken i Östgötalagen [1200-tal]) \"Eftersom Peder hade erkänt sitt horsbrott och straffats för det var saken given, enligt den kyrkliga domstolen.\" (Västerbro 2025 s 237) Och från samma källa och sida: \"Arvid dömdes till ett högt bötesstraff för sitt horsbrott och när hans hustru krävde skilsmässa beviljades det genast.\"
","jfr":[]} {"baseform":"horstigma","wordforms":[],"text":"från stigma; [negativt] socialt kännetecken. Lennartsson (2019 s 33) menar att ordet stigma ursprungligen kommer från grekiskan. \"Det betecknar märke eller sticksår, och har använts för att beskriva de kroppsliga tecken som skurits eller bränts in i huden för att varna allmänheten för den som bar märket\". ”Horstigmat påverkar alla kvinnor, inte bara de som säljer sexuella tjänster.” (Östergren 2006) ”Bland prostitutionsförespråkare och de som kallar sig för frivilliga sexarbetere används horstigma för den skam och det förtryck som drabbar dem som väljer att sälja sexuella tjänster; av stigmatisera, utpeka någon som avvikande;...” (Skaldeman 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"horstret","wordforms":[],"text":"(sl) med hos Thesleff (1912). ”... medan den nydragna och storståtliga Birger Jarlsgatan på Östermalm nesligt nog fick heta Horstret på grund av de många prostituerade som huserade i cigarrbodarnas kammare eller längs den anslutande illa beryktade Lutterns gata.” (Lennartsson 2001) Av engelska street; gata. \"... den pampiga nydragna Birger Jarlsgatan blev till exempel horstret i folkmun — och staden i sig liknades, som många andra städer, vid en sköka. 'Den sköna synderskan' var ett binamn på Stockholm.\" (Lennartsson 2019 s 93) Se också horstrita.
","jfr":["horstrita"]} {"baseform":"horstrita","wordforms":[],"text":"(sl) prostitutionsstråk. Av engelska street; gata. ”Horstritan. Ganska folktomt. Där borta står Bittan och förhandlar med en torsk genom bilfönstret.” (Drougge 1998/2003) Se också horstret.
","jfr":["horstret"]} {"baseform":"horstycke","wordforms":["horestycke"],"text":"(åld) horsbrott. \"Jag går inte ur rummet förrän du bevisar att jag skulle vara något horstycke. Har du skitat ner mig får du också rena mig.\" (Karlsson A & A 2017 s 49) ”Rätten ålägger mannen att bevisa att hustrun begått något horestycke, vilket han lovar göra.” (Jarrick/ Söderberg 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"hortaska","wordforms":[],"text":"(för sl o so) prostituerad, hora.
","jfr":[]} {"baseform":"hortika","wordforms":[],"text":"(so) hora (Ång). Tik; hynda och om ”ovettigt fruntimmer”. (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"hortuta","wordforms":[],"text":"(so o åld) om sexuellt liderlig och kåt kvinna. Enligt Rietz (1867) förekommer hortuta i Västergötland och Småland och han jämför det med tytta; gammal ogift flicka, mökärring. \"Kallar man en kvinna för hortuta (hortutu), det är okvädinsord*.\" (Äldre Västgötalagen 1220-tal)
","jfr":[]} {"baseform":"hortyg","wordforms":[],"text":"(dial) horfolk. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"hortöka","wordforms":[],"text":"(so) hora (Ång).
","jfr":[]} {"baseform":"horunge","wordforms":[],"text":"1 utomäktenskapligt barn. ”Hist.: sedan 1555.” (SO) \"—Jag har hört sägas att du har en hop horungar ute i socknen.\" (Folksagan i Sverige 3 s 847) \"Inkommen genomsticks [han, Caesar] med ... styng. Då han observerar däribland Brutus säger han: 'et etiam tu, Brute,' (Även du min, Brutus) sveper kappan om sig, dör. Brutus var hans egen horunge av en annor mans fru.\" (Linné [1700-t] 2022 s 77) 2 inom typografi: ensamt ord överst i spalt. ”Hist.: sedan 1823.” (SO) I Språkspalten (SvD 2 nov 2014) skriver Anna-Malin Karlsson bl a följande om ordet: ”Men ordet horunge finns faktiskt fortfarande i modern svenska, nämligen som den gängse grafiska benämningen för sista raden i ett stycke som hamnat ensamt längst upp i en ny spalt. Ord som egentliga är helt omöjliga kan alltså leva kvar i skydd av ett fackspråk, med försvaret att den ursprungliga betydelsen är ointressant för användarna och att alternativ saknas.\"
\nMen nu verkar det som om dagarna kan vara räknade för horunge som grafisk fackterm. ”Och”, som Anna-Malin Karlsson påpekar ”det är inte den officiella språkvården eller ’genusforskareliten’ som driver frågan, utan de som dagligen måste använda ordet i sitt arbete. Föreningen Svenska tecknare organiserar bland annat grafiska formgivare, som vill slippa använda ett ord som smakar unket.”
\nFör att råda bot på detta har man skapat webbplatsen www.horunge.se där det går att rösta på alternativ, men också att lämna egna förslag på ersättningsord. Segrade gjorde sladdis med busunge på andra och blindtarm på tredje plats. Andra ord på listan är enstöring och ensamseglare. Mer sakliga och förklarande förslag i sammanhanget är ensamrad och lösrad.
","jfr":[]} {"baseform":"horut","wordforms":[],"text":"(dial) ”kåt, horig, knullsugen” med Norrland som hemvist. (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"hossie","wordforms":[],"text":"(för sl o so) jävla fitta!
","jfr":[]} {"baseform":"hossor","wordforms":[],"text":"(sk) byxor*, strumpor.
","jfr":[]} {"baseform":"hosta","wordforms":[],"text":"(åld euf) fjärta*. Enligt SAOB i uttrycket hosta i brackan/ byxorna. Hämtat från Petri Gothus Dictionarium latino - sveco - germanium 1640.
","jfr":[]} {"baseform":"hosttablett","wordforms":[],"text":"(sl) hora. Kanske vill man undvika det \"fula\" hora och hostar ur sig hosttablett istället. Heller så tänker man använda ordet hora men hinner bara till ho--- när man inser det olämpliga med ordet och drar istället till med hosttablett eller vilket annat ord som helst som börjar med ho.
","jfr":[]} {"baseform":"hot","wordforms":[],"text":"(euf) penis. ”Skynda dig, knyt upp banden, förvissa dig om rundningen hos mina fasta bröst, betrakta dem, rör vid dem, låt din saliv rinna på deras styva tinnar, medan jag känner ditt hot mellan mina ben.” (Rosetti 1980)
","jfr":[]} {"baseform":"hot bonnet","wordforms":[],"text":"(eng sl) varm motorhuv. Plats för sex. Kvinnan böjer sig antingen fram- eller baklänges över den varma vibrerande motorhuven och sägs då, under samlaget, uppleva extra starka lustkänslor av ungefär samma slag som när vissa kvinnor väljer att masturbera sittande på en vibrerande torktumlare.
","jfr":[]} {"baseform":"hot pants","wordforms":[],"text":"(eng sl) mycket små, korta och åtsmitande kvinnoshorts.
","jfr":[]} {"baseform":"hotahejti","wordforms":[],"text":"(dial) se under tjoa.
","jfr":[]} {"baseform":"hotell","wordforms":[],"text":"1 (skol sl) enligt Bergman (1934) avträde (Skara). 2 (euf) bordell. ”Övernatta på hotell”; besöka en bordell. ”En ’flicka’ i samma hotell hade angifvit Linda för vederbörande, och nu var hon en af de ’allmänna’.” (Stockholms Nattfjärilar 1890) Se allmänna.
","jfr":[]} {"baseform":"hottentottförkläde","wordforms":["hottentottskört","förkläde"],"text":"(euf) starkt utvecklade små blygdläppar*. Namnet kommer av att vissa folkslag förstorar de små blygdläpparna på konstlad väg så att de hänger som stora hudlappar. Detta anses vara en vacker prydnad. Lär ha varit vanligt förekommande hos hottentotterna, Sydafrikas urbefolkning. Det ska ha varit de första vita forskningsresandena som hittade på namnet. Se även förkläde.
","jfr":["förkläde"]} {"baseform":"houngagökare","wordforms":["tidelag"],"text":"(sk) hundgökare, tidelagare. Se även tidelag.
","jfr":["tidelag"]} {"baseform":"houris","wordforms":[],"text":"(arab) jungfrur som tilldelas de muslimskla martyrer som kommer till paradiset. Varje martyr tilldelas 72 houris. En houri förblir jungfru även efter könsumgänget. Jämför hur.
","jfr":["hur"]} {"baseform":"hovera","wordforms":["hoffere"],"text":"(åld) 1 göra sitt tarv*, skita. \"Då hade han kastat stopet efter drängen, vält omkull stolen och när de inte ville släppa ut honom 'hoverade' han på golvet i källaren och vräkte sedan omkull bordet.\" (Stockholm 1624 hos Inedahl 2023) Hovera betyder egentligen skrävla, skryta och fornsvenskan har betydelsen öva sig i riddarspel, pråla. Således ett ganska städat ord som här används ironiskt i dess motsats. 2 (fsv) Söderwall (1888) har hovera; \"eufemistiskt: hafva samlag\" och citatet \"om qvinnan . . . hoffuerar mz manne om nattena.\" (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G.E. Klemming 1883—1886.)
\n\n
\n
","jfr":[]} {"baseform":"hovmästare","wordforms":[],"text":"
(euf) kuk. ”Och jag hade knappt fått känning av hans hovmästare, het om huvudet och sökande efter ingången...” (Salten 2009) Se även mästare.
","jfr":[" mästare"]} {"baseform":"HPV","wordforms":[],"text":"kort för Human PappilloVirus, ett vårtvirus. En del typer ger hand- och fotvårtor, medan andra visar sig på könsorganen i form av kondylom.* De allvarligaste sorterna virus kan orsaka sjukdomar som livmoderhalscancer och peniscancer.
","jfr":[]} {"baseform":"HS","wordforms":[],"text":"(sl) kort för homosexuell. ”Jag är en 28-årig HS som söker äldre, erfaren, passiv HS som vill ta emot min jättekuk både i mun och rövfitta.” (Fib/Aktuellt sexannons juli 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"HSV2","wordforms":[],"text":"könsherpes. Se vidare könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"hubbalubba","wordforms":[],"text":"(sl) lösaktig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"hubert","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"huda","wordforms":[],"text":"hud mot hud. Under rubriken \"Huda — ett trick för att hitta tillbaka till lusten.\" ger sexologen och legitimerade psykoterapeuten Malin Drevstam (SvD 19 juli 2021) bl a följande råd från sin bok Lust & olust (Gothia): \" Det kan vara lätt att glida ifrån varandra när vardagen rullar på. En bra start att hitta tillbaka till lust och närhet är att 'huda' och ligga nakna bredvid varandra utan att det behöver leda till sex. Låt hudkontakten vara den enda kommunikationen och observera vad som händer i kroppen. Agera inte även om det uppstår fysiska förnimmelser och reaktioner, som exempelvis erektion.\" Huda förekommer också i slangsammanhang med betydelsen onanera, urinera och knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"hudis","wordforms":[],"text":"(sl) avdelning för hud- och könssjukdomar på sjukhus.
","jfr":[]} {"baseform":"hue","wordforms":[],"text":"(sk so) huvud och enligt Lind (2016) \"vanligt skällsord, troligen förkortning av ålahue.\" (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"hufsa","wordforms":[],"text":"(no sl) fitta. I svensk slang finns hufsa; fitta. Se också hufsatufsa.
","jfr":["hufsatufsa"]} {"baseform":"hufsatufsa","wordforms":[],"text":"(sl) skämtsamt om det kvinnliga könsorganet. Se också hufsa.
","jfr":["hufsa"]} {"baseform":"huga dig så ska jag kuga dig","wordforms":[],"text":"(sk) böj dig fram (huka dig) så ska jag knulla dig.
","jfr":[]} {"baseform":"hugg","wordforms":[],"text":"(sl) skåra. 1 flicka. 2 fitta. ”Red spottade — Vad fan då för, vill du se efter om hugget sitter på tvären? — Nä, det är ju kineser det, sade Wilson.” (Mailer 1982/1948) ”Hon hade rakat den ren... det fanns inte ett enda hår på den! Har du någonsin legat med en kvinna som rakat hugget?” (Miller 1934)
","jfr":[]} {"baseform":"hugga","wordforms":["hogga"],"text":"(dial) \"Bakom hoggan/hoggen ligger ordet huggaren, ett ord som har använts i betydelsen 'baddare', 'best', 'bjässe', alltså som huggaren, i betydelsen 'den som högg ved'. Möjligen anspelar uttrycket också på 'den som hugger', d.v.s. liemannen.\" (Lundblad/ Josefsson 2021) Glädjeflicka* som, enligt Bergman (1929), redovisas av både A Bodin, Kind, före 1860 och Wilh Andersson, Mölndal, född 1855. Bergman har också \"hugg(hogg)fjella (måns) glädjeflicka, huggträ; lättfärdig kvinna och hugg- el hogghäcken; fleckhuset (flickhuset*)\".
","jfr":[]} {"baseform":"huggare","wordforms":[],"text":"1 (sym) penis. ”Vilken huggare”; baddare, bjässe. ”Vem skulle tro att detta till yttre utseende så nätta streck, sparsamt begåvat med några fjun, vore så tjänstbart och kunde inrymma en huggare av ännu större capacité än min, ty jag kunde ej undgå att märka, att han alldeles ej var trångbodd och besvärlig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 huggaren (sk o euf) härjaren = fan, döden. ”De va som huggaren!” ”Så sant som ja lever tess huggaren i Norden.” Uppgift från Ohlmarks (2004) som förklarar: ”från början väl huggaren från Norden, dvs döden — trollen, spökena och Hel* blir ju enligt gammalnordisk tro i norr, alltså 'tills döden når mej från norr'.\" 3 Bo Bergman (Ord & Uttryck, Sydsvenskan 28 mars 2010) menar att huggaren är en lindrig svordom som ”tillhör eller har tillhört standardspråket. Det är egentligen samma ord som det huggare som betyder ’en som hugger, bjässe, baddare’.” Lundbladh (2012) har hoggaren, huggaren; tusan, som tusan.
","jfr":[]} {"baseform":"huggkubbe","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Kraftigt trästycke använt som underlag vid vedhuggning. Yxan* som kilar sig fast i huggkubben. I göteborgsslang också om flicka som sällskapar med utlänningar.
","jfr":[]} {"baseform":"hugþkkr","wordforms":[],"text":"(fno) kär i ”hugþpekkr mær” (kär kvinna) (Hálfs saga)
","jfr":[]} {"baseform":"huj","wordforms":[],"text":"1 (för sl) kuk. Roger Hansson i Järfälla menar att huj torde kunna vara besläktat med det slaviska ordet för ’kuk’ som t ex i tjeckiska chuj. Ryskan har huj; kuk. 2 (fi svr) dra åt helvete! I artikeln \"En kurs i ryska svordomar\" publicerad i Yle (2014) berättas bl a att \" man som finlandssvensk ska akta sig för uttrycket huj när man är i Ryssland. Annars kan det gå som för \"Karin\" som när hon i en rysk butik utbrast, \"Huj så det där ser äckligt ut!\" när hon såg några konstiga matvaror. En äldre dam hörde det och blev helt ifrån sig över att en kvinna använde sig av ett sådant fult ord.
","jfr":[]} {"baseform":"hujedamej","wordforms":[],"text":"(euf) lindrigt kraftuttryck där det fula snarare ligger i betoningen av ordet än i själva ordet. Kan tänkas ersätta betydligt saftigare uttryck i stil med fan också. Hittad i svordomslistan hos Haynej (2022). \"Hujedamej! Stor som ett påskägg!\" (Replik fälld i Berglins I tisdag, SvD 26 juli 2022)
","jfr":[]} {"baseform":"hujp","wordforms":["huypa"],"text":"(dial) knull, knulla. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"huktis","wordforms":[],"text":"(dial) dra åt helvete, det går åt helvete. Uppgift från OFS där det också förklaras att Huhtis tidigare var ett torp under prästgården, som låg nära galgbacken utanför Borgå stad.
","jfr":[]} {"baseform":"hulka","wordforms":[],"text":"(ljud) spy. Även snyfta, gråta. Ordet känt sedan 1899. Holka, hulka (sv dial); dricka häftigt, spy.
","jfr":[]} {"baseform":"Hulken","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Jättelik muskulös kraftkarl. Namnet inspirerat både av Mary Shelleys Frankenstein (1818) och R L Stevensons Dr Jekyll och Mr Hyde (1886).
","jfr":[]} {"baseform":"hull","wordforms":[],"text":"(euf) att lägga på hullet kan i Malung stå för att vara gravid. ”Hon har lagt på hullet”. Också i Småland kan det skämtsamt sägas om en gravid kvinna att ”hon lägger på hullet”. Jämför fäbodhull, sälbergshull. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["fäbodhull, sälbergshull"]} {"baseform":"hulla","wordforms":[],"text":"(dial) ”konsten att spruta saliv från salivkörteln under tungan (östgötska?)”. (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"hullet","wordforms":[],"text":"(för sl) anus, arselhålet. ”Har du fått den i hullet?; har du fått den i arslet? (Förortsslang 2004) Skånskan har hull; hål.
","jfr":[]} {"baseform":"hum job","wordforms":[],"text":"(eng sl) om den extra lustkänsla som lär skapas vid oralsex av vibrationerna när mottagaren med penis eller klitoris i mun samtidigt hummar (sjunger hm, mmm). Se även razz job.
","jfr":["razz job"]} {"baseform":"humhum","wordforms":["hm hm","hmm"],"text":"(euf) 1 kuk. 2 (svr o euf) ”släpp ingen humhum över bron”; släpp ingen djävel över bron. Se även hmm.
\n","jfr":["hmm"]} {"baseform":"humla","wordforms":[],"text":"
1 (lmo) bisexuell*. 2 (sl) fitta, fitthår.
","jfr":[]} {"baseform":"Humlegårdsherrar","wordforms":[],"text":"(sym) kallades på 1950-talet en grupp homosexuella och ledande statliga ämbetsmän med Humlegården i Stockholm som mötesplats. Kalle Lind (2018) berättar att \" i revyn Karl Gerhards glädjehus (1951) hade han och Göthe Ericson en dialog om 'Stockholmskatekesen': tio budord för den som ville röra sig fritt i Stockholm.\" I sjätte budet hette det: \"Du skall icke göra dig ärende till Humlegården.\" Humlegården hade, allt sedan 1800-talets slut, varit en känd raggningsplats för homosexuella och den som ville ha sitt goda rykte intakt skulle undvika den platsen.
","jfr":[]} {"baseform":"humlestång","wordforms":["humlestör"],"text":"(sym) kuk. Lång stör som håller upp humleväxten. ”— Jag är rädd att göra fröken illa med den här humlestången, sade han.” (Salten 1983) Se även stång och stör.
","jfr":[" stör","stång "]} {"baseform":"hummeli hummeli","wordforms":[],"text":"(lmo) knulla. Enligt slangopedia.se ska sångaren och youtubern Ben Mitkus (f 1994) vara upphovsmannen.
","jfr":[]} {"baseform":"humpa","wordforms":[],"text":"(euf o sbst) samlag. Humpa (dial o vb); rida dåligt, skumpa. (Gotland) I Bo Ludvigssons ”Erotisk tango överträffar humpa-humpa” (SvD 23/5-1998) från filmfestivalen i Cannes menar författaren att ”För nittionio gånger av hundra är detta humpa-humpa-hump-hump inte bara tråkigt att titta på utan direkt avtändande för fantasin”.
","jfr":[]} {"baseform":"humra","wordforms":[],"text":"(sl) vara voyeur, tittare. Jämför hummer, snuskhummer; liderlig person.
","jfr":[]} {"baseform":"hund","wordforms":["hynda"],"text":"fsv hunder. Germanskt ord samma som engelska hound. Se även hynda. 1 slå ut en hund; som är detsamma som ”släppa (låta avgå) skallrande vind”. Holm (1986) citerar Jesper Swedberg (1720-t): \"Samlingen utökas med ett tillägg till uppslagsordet Hund: slå ut en hund, crepitus ventris emittere (SAOB 1764).” OFS har hund; fjärt från St Nyland. 2 (so) leva hund; ’leva jävel’ med någon. Detta enligt min jämtländske sagesman (f 1929) som också berättar om en bonde på 1920-talet som kom litet sent in till middagsbordet och missnöjd konstaterade att det fanns väldigt litet smör kvar. Han utbrast: ”Je tror da ha levvd’n hunn mä ma härri gås’n!” (Jag tror att ni har levt [en] hund med mig i [fråga om] smöret!) Bellman använder ordet hund som skällsord till män. På flera ställen i F E heter det din hund (t ex i nr 31, 40 och 67) eller edra hundar (nr 4) och den hund (65 och 68). \"Fanen sitter hos dig du falska hundar, svarar Enok och rusar upp.\" (Stockholm 1619 hos Inedahl 2023)
\nHelgesson (2003) bidrar med ordet svinhund. ”Brv(t)vs canis est.”; Brutus är en hund! (Hunink 2011) Falk (2011) har hundar (so) ”gemena människor”. och maasshundh; snåljåp. Jarick/Söderberg (1998) har bälghund*. Ytterligare ett skällsord där hunden är inblandad är lumpehund, troligen från lumpen; gemen, usel. \" Härmed måste jag föda mig och försvara sådana skälmar och lumpehundar som du äst, svarar Rasmus och sätter handen på värjan.\" (Stockholm 1618 hos Inedahl 2023) 3 samlag på hundars vis. \"Sexuella handlingar var, enligt kyrklig normbildning, skamliga i sig, [...] Kyrkan hade uttryckligen förbjudit samlag ’bakifrån’ eller ’på hundars vis’ som man också sade.” (Ferm 2002) ”Eller också gjorde han det på hundmaner och medan hon stönade och slingrade sig tände han nonchalant en cigarett och blåste in röken mellan hennes ben.” (Miller 1956) Se även hundställning. 4 (sym) kuk. 5 (sym) gå ut med hunden; gå på toa.
\n","jfr":["hynda","hund","den hund","edra hundar","din hund"]} {"baseform":"hundan","wordforms":["hundans"],"text":"
hos Rietz (1867) som lindrig ed. Han har också formerna hundingen, hunn(a), hunnar och hundrik. Min jämtländske sagesman (f 1929) berättar att i Jämtland har man huunn som lindrig ed och han ger exemplen: ”dä va huunn!” och ”vö huunn?” Ett annat jämtländskt uttryck är fy hunn; fy sjutton. NEO har hundan ”hist.: sedan ca 1655”. Hundan kommer troligen av räkneordet hundra precis som tusan av tusen. Hundingen kan jämföras med tusingen där båda orden är en ytterligare förmildring av hundan och tusan vilka i sin tur är eufemismer till djävulen. Det finns ett uttryck ”ge någon hundarna”; ge någon djävulen. Även om hundan kommer av hundra så uppfattas det av många som om det hörde samman med hunden, särskilt som det i alla tider varit vanligt att skälla en människa för hund, när man velat förolämpa henne. Ohlmarks (2004) har ”hundan ungefär ’tusan’.” \"Hundan heller, det var ingen lycka. Gården brann upp för mig! (Folksagan i Sverige 2 s 39
\nStroh-Wollin (2008) ifrågasätter dock utvecklingen från hundra till hundan och menar att man kan få intrycket att beskrivningen mest tillkommit i brist på bättre. Hon hänvisar till en artikel i Nysvenska Studier (1937) där en viss K.G. Ljunggren menar att ge något hundana kan knytas till Jesu Bergspredikan (Matt. 7:6) där det i äldre tid hette: ”J skolen icke geffua hundomen thet heligt är...” Ljunggren påpekar att bergspredikan är ”ett av de allra oftast utlagda och av gemene man bäst kända partierna i hela Nya Testamentet”. Därför kan ge något hundana mycket väl ha varit allmängods.
","jfr":[]} {"baseform":"hundande","wordforms":[],"text":"(dial) förbannad som i din hundande rackare. Från: Tenala. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hundbröllop","wordforms":[],"text":"(sym) orgiefest, beskrivs hos Wistrand (1843): ”Oaktadt detta nya plågoris [de veneriska sjukdomarna], blef dock skörlefnaden ingalunda mindre efter Frans den förstes tid, utan ännu mycket värre. Till firande af Isabeau’s af Bayern bröllopp (1385) gaf man, i St Denis, fester hvilka vida öfverträffade de gamles Bacchanalier* och Saturnalier*. Vid en sådan fest samlades hofvets kavaljerer och damer med sina tjenare och tjenarinnor maskerade, men för öfrigt alldeles nakna under en kappa eller domino; under det de voro sysselsatte med dansen, blefvo alla ljusen utsläckte; på ett gifvet tecken föllo dominor och kappor af kavaljerer, damer och tjenare, och nu i mörkret... Enligt denna tidens krönikeförfattare qvarlemnade dessa vidriga fester, dessa hundbröllopp, många vanärande kärleksmärken och mångahanda ondt, som länge fortforo.”
","jfr":[]} {"baseform":"Hundekulle","wordforms":[],"text":"(åld) \"Va i Hundekulle är det om? sa pojken.\" (Folksagan i Sverige 2 s 369) Eufemistiskt för Vad i Helvete är det fråga om?
","jfr":[]} {"baseform":"hundel","wordforms":[],"text":"(dial) de va hundeln; det var som tusan*. (OFS) Jämför hundan.
","jfr":["hundan"]} {"baseform":"hundfröjd","wordforms":[],"text":"(euf) Forel (1942) har ”en hel rad tingeltangel, s k ’hundfröjder’ (ett slags sämre cafés chantants; variéte) och kringresande sångar- och artisttrupper äro likaledes förbundna med koppleri och prostitution”.
","jfr":[]} {"baseform":"hundgöra","wordforms":[],"text":"(sl) om knull bakifrån på alla fyra, som hundar gör. Uppgift från 19-årig kvinna. Hundgöra är annars ett slitsamt arbete.
","jfr":[]} {"baseform":"hundpiss","wordforms":[],"text":"se rumplapp.
","jfr":[]} {"baseform":"hundra","wordforms":["hundrade"],"text":"fornsvenska hunder. Sammansättning av hund; hundra och radh; tal. Samma ord som engelska hundred. Enligt SAOB ofta i elliptiska grövre eller lindrigare svordomar. Räkneord som sjutton, arton, hundra och tusen har ursprungligen hört samman med djävlar, t ex tusan djävlar. Sedan har räkneorden ensamma blivit kvar medan djävlarna fallit ifrån eller underförståtts. På så sätt har man mildrat ordvalet och istället lagt kraften i själva uttalet: tusan också! Tusan betonas ju på ett annat sätt än räkneordet tusen. OFS har hundrade. \"För hundrade gubbar! Har personligen inte hört den milda svordomen sedan 1970-talet. Ett sätt att mildra uttrycket för fan!
","jfr":[]} {"baseform":"hundsing","wordforms":[],"text":"(dial) svordom: hin, fan, tusan. (OFS) Jämför hundan.
","jfr":["hundan"]} {"baseform":"hundsk","wordforms":[],"text":"(dial) svordom*. (OFS) Jämför hundan.
","jfr":["hundan"]} {"baseform":"hundställning","wordforms":[],"text":"knästående fram- eller bakifrån samlag. ”De sätter sig i soffan och börjar småhångla lite och efter ett tag så är de helt nakna och ska börja knulla... och de intar... ’Le position du chien’ om man säger så... Vad då? Alltså... hundställningen.” (Hagman 1991) Engelsk slang har doggy style om samma fenomen. Se även under hund.
","jfr":["hund"]} {"baseform":"hundsvott","wordforms":["hundsfott"],"text":"(åld och so) baksäte på släde av lågtyska hundsfott av hund och tysk dialekt fott; fitta. ”Nej, förbanne mig, vore jag icke en hundsvott om jag nu släppte dig, när jag har dig så nära och du icke har något emot mig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) \"Era hundsfotter, skrek Johan. Kom ut och slåss med mig så ska jag göra er olyckliga allihop.\" (Stockholm 1623 hos Inedahl 2023) Bellman har Hundsfott! (F E nr 33) och Hundschfott (nr 76), som enligt Larsson/Hellquist (1967), är ”skällsord med grovt nedsättande, urspr. skabrös innebörd.” Helgesson (2003) menar att skällsordet hundsfott enbart riktade sig till män. ”Att måla ut mannen som kvinnligt könsorgan berövar honom hans manlighet och kränker honom. I dess språkligt mest komplexa förklaring kan hundsfott betyda en man som inte känner till att hans hustru lägras av andra män.”
\nFalk (2011) säger att ”hundsfott, ’hundfitta’, saknas som förolämpande invektiv i materialet för undersökningsperioden.” [1630-talets Uppsala] Men, fortsätter han, ”I en tidigare undersökning fann jag ordet slå igenom 1642 då tre tyska studenter använder det. Därefter var skällsordet hundsfott det absolut mest frekventa bland studenter i Uppsala och höll sin toppnotering i åtminstone tre decennier.” Och Jarrick/Söderberg (1998) menar ”Att ropa hundsfott var att visa förakt för en konkret individ med hjälp av en metonymi [namnbyte] för kvinnan i allmänhet. Kanske kunde man säga att hundsfotten var den nordiska motsvarigheten till medelhavsländernas hanrej*.” \"Lars Bengtsson i Ugglehult och Nils i Rör hade hört Per Kruse ropa 'hunsfott, skolehund, skälm och djäknefitta (klockarefitta).\" (Karlsson A & A 2017 s 26) Också stavningen hundfåtsa är vanligt i vissa landsändar. Även i Norge och Danmark var hundsfott okvädinsord. Också hundsfottera; hunsa, tyrannisera. Se vidare fitta och fut(t). Hundsvott finns inom sjöfarten och betyder då \"fast ögla i undre ändan av ett block\".
\n","jfr":[]} {"baseform":"hundöra","wordforms":["öra"],"text":"
(lmo) klitoris*. Se även öra.
","jfr":["öra"]} {"baseform":"hunge","wordforms":[],"text":"(sl) kortform för horunge*.
","jfr":[]} {"baseform":"hunk","wordforms":[],"text":"(sl) snygg och välväxt bög. Engelsk slang hunk; snygg, välväxt och sexuellt attraktiv man eller kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"hunken ta","wordforms":["hånken","de va hånken."],"text":"(dial) enligt ORB ”kraftuttryck”. Och exemplet: ”mæn hunken ta va kållt de e i da”. Även de va hånken.
","jfr":[]} {"baseform":"hunn","wordforms":[],"text":"(åld) coire*. Återfinns t ex i gårdsnamnet Hunnhamra (Norsborg i Södermanland), numera ändrat till Hundhamra. Uppgiften från Envall (1969).
","jfr":[]} {"baseform":"hunnakuk","wordforms":[],"text":"(sk) knop som används för att avsluta en tamp som trådar sig.
","jfr":[]} {"baseform":"hunnalort","wordforms":["lort"],"text":"(sk) hundskit. \"För en hunnalort/ är en hunnalort/ även om den inte/ råkar ligga i en port.\" (Lind 2016) Se även lort.
","jfr":["lort"]} {"baseform":"hunnarumpa","wordforms":["hunnaröv"],"text":"(sk) skånskt kortspel som går ut på att inte bli sittande med sista stick, eftersom man då är tvungen att bekänna färg.
","jfr":[]} {"baseform":"hunta","wordforms":[],"text":"(dial) hundan*, hin*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"huntamen","wordforms":[],"text":"(dial) kraftuttryck. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"hur","wordforms":[],"text":"(arab) kallas inom islam ”de undersköna jungfrur i paradiset med vilka de rättrogna männen ska få ha aldrig sinande sex, och vars oskuld är evig. De rättrogna kvinnorna kommer att förenas med sina makar i livet efter detta, och återfå sin ungdoms skönhet, dock utan motsvarande tillgång till mer än en partner.” (Geels/Roos 2010) Jämför houris.
","jfr":["houris"]} {"baseform":"hurra","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har frilla, sköka (eg cunnus?). Rietz (1867) har kaffehurra; kaffepanna och kärringhurra; skämtsamt om kärring, hustru.
","jfr":[]} {"baseform":"hurrande","wordforms":[],"text":"(dial) förstärkande ord med betydelsen tusan. ”Det var en hurrande djävel”; en tusan djävel. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"hurrare","wordforms":[],"text":"(dial) brakande fjärt*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hurva","wordforms":[],"text":"(dial) ha samlag. Signaturen Amnesia berättar under rubriken Folkliv någonstans (DN Namn och Nytt 27/7-1996) med utgångspunkt i skylten ”Tottes i Hurva” (Skåne) om hur ”Detta budskap påminner om det populära klotter, uttryckandes på kärnfullt folkspråk den fysiska grundförutsättningen för det vanligaste sättet att göra små barn på, flitigt ditkritat och inristat på min småskoletids mellansvenska bollplank och klätterställningar”. Hurva (dial); göra något fort och vårdslöst. (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"hus","wordforms":["lillhuset","lillstugan"],"text":"(euf) fornsvenska hus, gemensamt germanskt ord, urspungligen troligen hölje. 1 Hellquist (1980) menar att hus i betydelsen avträde antingen är en förkortning av hemlighus eller lån från tyska Häuschen i ”auf das Häuschen gehen”; gå på det lilla huset. Swedberg (1720-t) har hus, hemlig hus och ”gå på huset”. Sittbrädet på huset kallades förr ofta för husbänken. Langenfeldt (1947) har ”huset med det gröna hjärtat” som militärslang för avträde, och då med tanke på den ofta förekommande hjärtformade dörrutsmyckningen. Även lillhuset, lillstugan i samma omskrivande syfte. ”En torpare fick ofta besök av vandrare, som frågade om de kunde få låna hus. Hans stående svar var: ’Här har vi inte hus, här sitter vi på stång’!” (Harbe 1956) Jämför stång (2).
\nSveriges på sin tid största hus fanns i Lycksele och kallades allmänt för Folkets Hus. Byggnaden hade 34 dörrar och 68 sittplatser och tillkom på de stora marknadernas och kyrkhelgernas tid. Folkets Hus revs 1946 då Lycksele blev stad. ”Itt, två, tre å hunnra — din far satt på huset å dundra.” (Ohlmarks 2004) 2 bordell i sammansättningar som allmänt hus. dåligt hus, fruntimmershus, glädjehus, horhus, jungfruhus, kvinnohus, liderligt hus, lusthus, nöjeshus, olovligt hus, offentligt hus, otuktshus*, publikt hus, slakthus, ganthus*, hönshus, syndens hus, vanryktat hus, oärligt hus och öppet hus. \" I uppteckningen från Värmland finns både styvmor och styvsystrar, talande spegel och dvärg med, men sagan har en överraskande vändning i och med att Snövit hamnar på ett värdshus som är ett 'allmänt hus', alltså rent ut sagt ett horhus.\" (Folksagan i Sverige 3 s 440) \"En del andra åter hafwa så flitigt besökt liderliga hus at de, om jag törs säga, til billigt straff wäl företjena, när de blifwa gifta, att prydas med en besynnerlig hufvudbonad, wäl så lång och hög som wåra allamodista fruntimmer nu bruka, dock af fastare form.\" (Wallenberg, J 1781) Se också under horn. \"Det pratades om att besöka vad som kallades oärliga hus — hus där man misstänkte att kvinnor som haft sex utanför äktenskapet bodde.\" (Karin Sennefelt: Livet enligt 1600-talet. Natur & Kultur 2026 s 91) \"Hvem har ej sett t.o.m. unga minderåriga gossar ännu med blygselns rädsla smyga sig fram till kända otuktshus.\" (Hugo Lamm 1907)
\n”Och hon var in i det sista även i glädjehuset besatt av den fanatism, som gjorde det möjligt för honom att tro, att han genom sin viljekraft skulle kunna utbreda en ny lära i världen.” (Stilgebauer 1923) ”Kort sagt var detta hus det säkraste, finaste och samtidigt det mest fulländade nöjeshuset i staden.” (Cleland 1964/1749) ”Så långt gick jag emellertid denna första säsong, att jag knöt bekantskap med och hyrde in mig hos en kvinna, som visserligen inte höll vad man kallar ett dåligt hus, men likväl inte lät sig vägledas av de allra bästa principer.” (Defoe 1944/1720) ”Var skulle jag då slå ned, ty publika hus och flickor föresatte jag mig att sky som pesten.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Detta kom sig däraf, att det redan tidigt för offentliga flickor inrättades hus, som man kallade för 'kvinnohus' eller 'glädjehus'. Redan år 1201 funnos sådana hus i södra Frankrikes städer, och år 1300 upprättade senaten i Venedig likadana hus.” (Kress 1905)
\n3 (sym) kvinnans könsorgan. Engelsk slang har keep open house; hålla öppet hus om kvinna som frikostigt delar med sig av sin fitta. ”Inför mina ögon kastade hon sig över den, satte sitt hus på hans skorsten*, lät honom nita två spikar i ett hammarslag och baka två kakor i samma ugnsvärme.” (Aretino 2008) 4 höghus (sl); mannens (resta) kuk. 5 ha fullt hus; ha flera könssjukdomar samtidigt. 6 ta hus i helvete; gå alldeles galet. Jämför breddgrad. 7 (fsv) hus; ändtarm? Frågetecknet är Söderwalls (1888) som bidrar med följande citat: \"fori vatenstemmo, fel nidhir hestin, oc rensä hans hus mz pinnä hand\". (Hästläkedom i Ur en antecknares samlingar. Utg. af G. E. Klemming 1868—1873.)
\n","jfr":[" stång"]} {"baseform":"husare","wordforms":[],"text":"
(förbr spr) onanist enligt Djos Per Anderssons förbrytarordlista presenterad hos Gjerdman (1950).Se även hyvare.
","jfr":["hyvare"]} {"baseform":"huse","wordforms":[],"text":"(dial) dass, toalett. (ORB). Gå på huse!; för dassbesök. Se vidare under hus.
","jfr":[]} {"baseform":"husfridsknulla","wordforms":[],"text":"(euf) när någon ställer upp på knull för att bevara husfriden.
","jfr":[]} {"baseform":"hushål","wordforms":[],"text":"(dial) sitthål i avträde. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"huskatt","wordforms":[],"text":"(sl) tjej som redan är upptagen i ett fast förhållande. Se även under katt.
","jfr":["katt"]} {"baseform":"huslår","wordforms":[],"text":"(dial) ”lår i avträdet i vilket urin och exkrementer samlades” (OFS) Lår = stor låda.
","jfr":[]} {"baseform":"husmus","wordforms":[],"text":"(no sl) unngå husmus; undvika att ha sex med kvinnliga kollegor.
","jfr":[]} {"baseform":"husneger","wordforms":["neger"],"text":"(so) en stor och lång svart person, t ex en basketspelare. Se även neger.
","jfr":["neger"]} {"baseform":"husorm","wordforms":[],"text":"se under stucken.
","jfr":[]} {"baseform":"hussa","wordforms":[],"text":"(so) skånska för tönt, klant.
","jfr":[]} {"baseform":"hussja","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"husska","wordforms":[],"text":"(dial) fitta enligt vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"hustavlan","wordforms":[],"text":"(mil sl) ”namnet på svarta tavlan belägen i ett rum i tredje våningen i Karlberg (upprepade gånger kastad genom fönstret); hustavlan betydde också toaletten.” (Langenfeldt 1947)
","jfr":[]} {"baseform":"hustler","wordforms":[],"text":"(eng sl ) prostituerad. Hustle; ragga. \"Fram till häromdagen drev Tare ett 'onlineuniversitet' där hängivna följare till ett ringa pris på 49 dollar i månaden kunde lära sig bli hustlers.\" (Essy Klingberg: Det kan vi lära oss av mansgurun. SvD 25 augusti 2022.)
","jfr":[]} {"baseform":"hustrubyte","wordforms":["hustruutlåning"],"text":"förekommer främst i vissa samlar- och jägarsamhällen, t ex bland eskimåer. Här räknas det till allmän hövlighet att en man tillfälligt lånar ut sin hustru eller dotter till en man från en annan grupp eller stam som kommer på besök. Nära vänner och grannar kan ibland också uttrycka sin solidaritet med någon olycksbroder, vars hustru är sjuk eller havande, genom att till honom låna ut någon av kvinnorna i det egna hushållet.
","jfr":[]} {"baseform":"hutik","wordforms":[],"text":"(dial) den onde, fan. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hutta","wordforms":["kunta."],"text":"1 (euf) kvinnans könsorgan. Troligen en förskönande omskrivning för kutta*. Men ordet kan också tänkas ha något att göra med hota, hutta (dial); göra hål för stör i marken med ett järnspett. ”En julekväll då kom där in en som sa: Go kväll!/ Men ack ack ack, när far och mor fått somna/ Jag köpte mig ett papperslås/ och satte för min lilla hutta./ Det blåste ostan och nordan vind/ och låset sönder och pitten in./ När han fick in en han vre omkring en/ sen fick han sitta där och jofsa.” (Nedtecknad i Floda 1936 och publicerad i Sörmlandslåten 2/75) Se även kunta. 2 (dial) ha samlag med. (OFVG)
","jfr":["kunta"]} {"baseform":"huva","wordforms":[],"text":"(euf) huden runt ollon och klitoris. ”Det är tråkigt, men det kan bero på att hon behöver få klitoris blottad och mer åtkomlig genom att en del av huvan opereras bort.” (Hite 1982) ”När huvan dras tillbaka ser den ut som en röd ärta som kommer ut ur en skida.” (om klitoris i Hite 1982) ”Och hon trädde på nytt sin huva över den röda, kala hjässan.” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"huven","wordforms":[],"text":"(åld) vulva*. (Roberg 1718)
","jfr":[]} {"baseform":"huvud","wordforms":["kukhuvud","kukskalle"],"text":"(sl) ollon*. Enligt Adams (1982) var latinets caput (huvud) allmänt använt av de gamla romarna för ollonet. Han menar också att detta är ett av bevisen för penis personlighet och han ger exemplet att den \"reser på huvudet”. ”Jag har inget annat metalliskt på mig, du vill väl inte att jag klär av mig naken här?, provocerade jag lite och båda hans huvuden nickade helt omedvetet.” (Oravsky: Sex för trettioåringar. Subaltern 3/2006) ”...att jag är vansinnigt kär i varenda millimeter av din kropp och att jag högst av allt dyrkar din änglalika pick med det korallröda huvudet som jag så innerligt älskar att ta i min mun och suga på.” (Harris 1965/1900) ”Det är inte hjärnan som vet att det kommer fler hål, det är det andra huvudet.” (Suhinina 2007) Dansk slang har få hoved om oralsex. Se även kukhuvud, kukskalle .
","jfr":["kukhuvud, kukskalle"]} {"baseform":"huvuddyrk","wordforms":[],"text":"(euf) penis. Se också dyrk.
","jfr":[" dyrk"]} {"baseform":"huvudentré","wordforms":["port"],"text":"(sym) fitta. ”Sedan teologie kandidaten planterat sitt standar två gånger i huvudentrén och en gång i bakporten, frågade han mig om jag ätit kvällsvard.” (Aretino 2008) Se även port.
","jfr":["port"]} {"baseform":"huvudgata","wordforms":[],"text":"(sl) stor och uttänjd fitta pga den livliga trafiken. Jämför motorväg.
","jfr":["motorväg"]} {"baseform":"huvudknullad","wordforms":[],"text":"(dial) stollig, vrickad. Blev, enligt folktron, den vars mor haft samlag vid långt framskridet havandeskap. Uppgift från OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"huvudsaken","wordforms":[],"text":"(euf) 1 samlag. ”Jag hade i huset en rätt vacker piga, Catharina, som jag väl någon gång, då det så kom sig, kunde nafsa litet efter men till huvudsaken vaktade jag mig att komma.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”... men när vi skyndade vidare mot huvudsaken fann vi ingen bekväm plats för det vi syftade till...” (Cleland 1965/1749) \" 'Huvudsaken' vill hon dock inte bekväma sig med. Först sedan han lovat henne både strumpor och skor — 'varav jag fann att hon var i mycket behov'—låter hon sig i det yttersta stretande bäras till sängen.\" (Lennartsson 20190 2 227) 2 penis. Huvudsaken för mannen är en sak med huvud.
","jfr":[]} {"baseform":"huvva","wordforms":[],"text":"(dial) milt kraftuttryck. (ORB) I Närke under min barndom på 1940-talet var huvvaligen ett gångbart uttryck för något hemskt eller överraskande.
","jfr":[]} {"baseform":"HV","wordforms":[],"text":"Högerhandens Vänner. En ideell förening bestående av lokala grupper med 5—10 personer i varje grupp som träffas regelbundet för runksessioner. Föreningens mål är att utrota allt skuldbeläggande av självsex* och att skapa en onanivänlig atmosfär i samhället.
","jfr":[]} {"baseform":"hvalsöke","wordforms":["hvalsökö"],"text":"(fsv) isländska hvalsauki; hvals sädesväska, sperma. \"thet är hwals ökö thz hielper hiernan.\" (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1883—1886) Uppgifterna från Söderwall (1888).
","jfr":[]} {"baseform":"hyacinter","wordforms":[],"text":"(sym) poetiskt om vackra, blommande kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"hybristofili","wordforms":[],"text":"(grekiska hybris; övermod och philia; kärlek, dragning till) att bli sexuellt upphetsad av personer som begått allvarliga brott. Mestadels finner hybristofilen partnern bland redan dömda, men det händer också att hen övertalar partnern att begå brott.
","jfr":[]} {"baseform":"hycklare","wordforms":[],"text":"(åld so) Swedberg (1720-t) om smickrare, lismare.
","jfr":[]} {"baseform":"hyckle","wordforms":[],"text":"(sl) \"sitta på huk med fötterna på marken och med rumpan i luften.\" (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"hydra","wordforms":[],"text":"(sl o so) ”ful och elak kvinna.” (slangopedia.se) I vidare bemärkelse betyder hydra; monster, odjur, drake.
","jfr":[]} {"baseform":"hygge","wordforms":[],"text":"(sym) renrakad fitta. Se även kalhygge.
","jfr":[" kalhygge"]} {"baseform":"hygglosex","wordforms":["hygglosexuell"],"text":"(lmo) att ställa upp på sex bara av ren hygglighet.
","jfr":[]} {"baseform":"hygienartiklar","wordforms":[],"text":"(euf o åld) preventivmedel*.
","jfr":[]} {"baseform":"hygienrum","wordforms":[],"text":"(euf) badrum. ”När inomhustoaletten slog igenom på 1950-talet blev det ett trångt och spartanskt inrett rum; en toalettstol, ett handfat med kallt vatten och i bästa fall en spegel. Det var allt. Efterhand har golvytan vuxit och alltmer utrustning har flyttat in. Badkar, dusch, bidé, välutrustade badrumsskåp och nu senast har bl a bubbelbadkar, ångbastu och ångbad tillkommit. Badrum blev den nya beteckningen, men det har bytt namn igen. Nu heter det hygienrum.” (Bäck 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"hylla","wordforms":[],"text":"1 (sl) oftast om stor, fyllig, utskjutande barm eller byst. ”Han la händerna på hyllan.” ”Vilken hylla den bruden hade, tänkte jag.” (Wagner 2008) Även ratta hyllan (sl); smeka en kvinna på brösten. Jämför balkong. 2 vad du tycker och det katten skiter lägger jag på samma hylla; ett något omständigt sätt att säga att man skiter i något. 3 bakhylla; röv, rumpa.
","jfr":["balkong","vad du tycker och det katten skiter lägger jag på samma hyll"]} {"baseform":"hylsa","wordforms":["fodral"],"text":"(sym) kondom*. \"På kvällen strövade jag in i parken och tog den första hora jag mötte, med vilken jag utan många ord kopulerade utan att utsätta mig för någon fara, då jag skyddade mig med en hylsa. (Boswell 1951) Se även fodral (1) och kopulera.
","jfr":["kopulation","fodral"]} {"baseform":"hymen","wordforms":[],"text":"(grekiska hymen; hinna, skinn, hud) mödomshinna*. NEO har ”hist.: sedan 1786”. Hymen, avbildad i konsten som en yngling med en brinnande fackla i handen, var också bröllopsfestens gud i den grekiska mytologin, och ordet användes även som äktenskapsmetafor av hymen; sång som sjöngs av brudfölje. Jämför hymn. ”Långt senare träffade han en klok doktor som försäkrade honom att den så omtalade hymen knappt ens märks hos somliga kvinnor.” (Tulit ur Kärlekshistorier 1984) \"... och när efter festens slut brudgummen trädde inom Hymens tempel, fann han allt därstädes på sin rätta plats, allt, så när som på Hymens prästinna, vilken av ett litet kabinett i den stora nya våningen gjort sig en ny jungfrubur*, istället för den hon lämnat i föräldrahuset.\" (Blanche 1843/1976)
","jfr":["hymn"]} {"baseform":"hymenoplasty","wordforms":["hymenplastik"],"text":"se intimkirurgi.
","jfr":[]} {"baseform":"hymz","wordforms":[],"text":"(sl) attraktiv och sexig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"hyna","wordforms":[],"text":"(åld so) till kvinnor. Hyna anspelar nog på hynda. (se do) Ordet, som finns i sammansättningar som bandhyna, göhyna och sökehyna, återfinns hos Karlsson A & A 2017 s 15 och ansågs mycket nedsättande. \"De hade kallat hans hustru för en hyna.\"
","jfr":[]} {"baseform":"hynda","wordforms":[],"text":"(so) fornsvenska hynda, isländska hyndla. Svensk femininbildning till hund. Om hund av honkön men också nedsättande om lösaktig kvinna, hora. ”Hist.: sedan ca 1430.” ”Och den här gången är det kanhända någonting spännande, en skälvande liten hynda, som inte har annat att göra än att dra upp kjolarna och ge sig.” (Miller 1956) ”Hora! Eller vill du hellre bli kallad för slyna. Eller luder? Eller fnask? Hynda? Slampa? Slinka?” (Blå 2010) Fan har kallats hyndadjävul i vissa landsändar.
","jfr":[]} {"baseform":"hyno","wordforms":["hynu"],"text":"norrländska och finska för 1 fitta. 2 flickvän.
","jfr":[]} {"baseform":"hynskbänk","wordforms":["hynskhål"],"text":"(dial) bänk med hål på avträdet. Uppgift från OFS som också har exemplet: ”För att smörkärnandet skulle lyckas väl drog man smörkärnan tre ggr gnm hynskhålet”.
","jfr":[]} {"baseform":"hynskomak","wordforms":[],"text":"(dial) avträde. (OFS) Se även mak.
","jfr":["mak"]} {"baseform":"hynskosticka","wordforms":[],"text":"(dial) sticka ”med vilken man torkade sig i röven efter skitandet.” (OFS) Se även under torkmedel.
","jfr":["torkmedel"]} {"baseform":"hype broad","wordforms":[],"text":"(put) ”prostituerad som missbrukar narkotika”. (Holmén 1997)
","jfr":[]} {"baseform":"hyperafrodisi","wordforms":[],"text":"(grekiska hyper; över och afrodisiakos; hörande till kärleken av Aphrodite; Afrodite) stegrad könsdrift.
","jfr":[]} {"baseform":"hyperfili","wordforms":[],"text":"(grekiska hyper; över och filia; kärlek) mycket stark sexualdrift. Jämför nymfomani och satyriasis.
","jfr":["satyriasis","nymfoman"]} {"baseform":"hyperhedoni","wordforms":[],"text":"(grekiska hyper; över och hedone; njutning, lustkänsla) stegrad lustförnimmelse.
","jfr":[]} {"baseform":"hypersexualitet","wordforms":[],"text":"(grekiska hyper; över) sexberoende, sexmissbruk som yttrar sig i överdriven sexuell lust och aktivitet som kan orsakas av hjärnskada och andra hjärnsjukdomar eller psykos. Se även satyriasis och nymfomani.
","jfr":["satyriasis","nymfoman"]} {"baseform":"hyperspermi","wordforms":[],"text":"(grek hyper; över och sperma; säd) ovanligt rikligt sädesflöde.
","jfr":[]} {"baseform":"hyphedoni","wordforms":[],"text":"(grekiska hypo; under och hedone; njutning, lustkänsla) frigiditet*.
","jfr":[]} {"baseform":"hypofili","wordforms":[],"text":"(grekiska hypo; under och filia; kärlek) svag sexualdrift.
","jfr":[]} {"baseform":"hypoplasia genitalis","wordforms":[],"text":"(grekiska hypo; under och plasis; bildning) medfödd underutveckling av könsorganen.
","jfr":[]} {"baseform":"hyposexualitet","wordforms":[],"text":"(grek hypo; under) nedsatt sexuell aktivitet.
","jfr":[]} {"baseform":"hypospadi","wordforms":[],"text":"(grekiska hypospadiaios; ’som har urinrörets mynning på undersidan’.) missformat urinrör som utmynnar på penis undersida, oftast vid glans*. Delvis ärftligt betingat. Jämför epispadi.
","jfr":["epispadi"]} {"baseform":"hypospermi","wordforms":[],"text":"(grek hypo; under och sperma; säd) nedsatt antal spermier i säden. Enligt WHO:s (FN organet World Health Organization) är det normala att det finns minst 20 miljoner sädesceller per millimeter säd varav minst 40 % skall vara livskraftiga.
","jfr":[]} {"baseform":"hypoxifili","wordforms":[],"text":"(grekiska hypo; under och oxygen; syre) syrebrist. Jämför asfyxiofili*.
","jfr":[]} {"baseform":"hyppja","wordforms":["höppja"],"text":"(dial) sköte*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"hyska","wordforms":[],"text":"metallögla att fästa hake i. Av lågtyska öseke; diminutiv till öse, tyska Öse; handtag, öra. Besläktat med öra. 1 fitta. Även kvinna. Gösta Bergman (1929) menar att ordet är månsing och uppger som källa en viss A Bodin från 1860-talets Kind. Evald Lidén (1930) däremot anser att hyska snarare är allmänt vulgärspråk än månsing. Ett bevis för detta är västgötska hysk och värmländska hyssk; båda med betydelsen vulva. Thesleff (1912) klassar ordet som ”flottistspråk”. ”Hyskan och haken söker sig till varandra.” (Het Kärlek 1967)
\nI Närke var blahyska; kvinnligt könsorgan ett gångbart ord omkring förrförra seklet. Kanske har ordet något att göra med ”hyska och hake” där hyska är en liten ögla där haken häktas fast för att hålla samman t ex ett klädesplagg. Bla- kan vara ett förmildrande eller förstärkande nonsensprefix. ”Maude låg på rygg och Elsie satt nerhukad över henne med ansiktet mot Maudes fötter och med munnen klistrad vid Maudes hyska.” (Miller 1958) ”Då ska jag nypa henne i hyskan, sa Pyret.” (Göring 1962) 2 Från bl a Göteryd (Sml) kommer ”han har hettat hyskan”, något som troligen anspelar på att man förr hängde en hyska och en hake över sängkammardörren för att motverka ofrivillig barnlöshet.
","jfr":[]} {"baseform":"hysken","wordforms":["hysikke"],"text":"(fsv) medelnordtyska huseken, forndanska hysken, hyssikke; avträde, dass. Söderwall (1888) har betydelsen: afträde, kloak. (se do) Hellquist (1980) har Hyskengatan i Kalmar från 1400-talet och pekar på den danska motsvarigheten Hyskenstræde i Köpenhamn. I Danmark var, enligt Grieg (1853—1856), \"hysken, en förvanskning av tyska Häuschen, litet hus, ett vanligt ord och i bruk redan på 1500- och1600-talen då man hade en hel räcka med härliga namn på dass och avträden och inte var så pryd som vi är idag med alla våra omskrivningar i stil med toilette, Do och X”. Skånskan har hyssket; ”lilla huset”, dasset. Se även hisken.
","jfr":["hisken"]} {"baseform":"hystera","wordforms":[],"text":"(grek) livmoder*. Därav sjukdomen hysteri som ansågs bero på rubbningar i livmodern. Enligt den grekiske läkaren Hippokrates (460—370 f Kr), kallad läkekonstens fader, var det viktigt för en kvinna att få in sperma i slidan. Det underlättade bl a för mensblodet att komma ut. Om inte livmodern fuktades av sperma tillräckligt ofta kunde kvinnan drabbas av hysteri, andnöd eller svimma. Bara genom att ha regelbundna samlag med en man kunde en kvinna hålla sig frisk. ”Och i de fall de lidande kvinnorna inte hade någon make som kunde hjälpa dem på vägen — till exempel änkor eller nunnor — och då onani ansågs vara farligt, fult och fel, så kunde en barnmorska eller någon annan läkekunnig gripa in med direkt massage av könsorganen. Syftet var att framkalla så kallad hysterisk paroxysm, dåtida läkarprosa för orgasm.” (Englund 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"hyv","wordforms":[],"text":"(sl) havande*. Byrman (1989) menar att ordet är norrbottensslang från Kalix i ”hon är på hyven” och ”han har gjort henne på hyven”. Hiva, hyva; (dial) slänga, kasta, hissa upp.
","jfr":[]} {"baseform":"hyvare","wordforms":["yvfare","husare","huckare"],"text":"även husare, huckare. Runkare, onanist. Orden förekommer i Djos Per Anderssons förbrytarordlista från 1840-talet, redigerad och kommenterad av Olof Gjerdman i Svenska landsmål och svenskt folkliv (1950). Denna förbrytarordlista har under åren varit föremål för tre avskrifter och Gjerdman kommenterar: ”De tre avskrifternas inbördes, som det kan tyckas, oförenliga skrivningar av ordet, om det nu i alla fallen är fråga om samma ord, gör en tolkning svår ...”
","jfr":[]} {"baseform":"hyvel","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Tysk slang har Hobel; hyvel, kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"hyvelbänk","wordforms":[],"text":"(sl) ”lectus coeuntium”; samlagssäng, enligt Thesleff (1912).
","jfr":[]} {"baseform":"hyvla","wordforms":["hyvla över","hyvla på"],"text":"(sl) 1 ett snabbt, hårt och känslolöst knull. ”Då slutade jag upp med fejkandet och lät min man ’hyvla på mig’ som han ville” . (Alakoski/Mogensen 2008) ”Och han hyvlade min planka så att jag totalt tappade andan.” (Salten 2009) Tysk slang har hobeln (hyvla); knulla. 2 runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"håg","wordforms":[],"text":"(euf) lust, åtrå. \"Om det vittnar ett fall från jämtländska Klövsjö, där den unge bonden Samuel först hade friat till en kvinna vid namn Kerstin och fått hennes ja, men sedan ändrat sig, precis innan det skulle lysas för dem i kyrkan — han hade inte längre någon 'håg' för henne.\" (Västerbro 2025 s 168)
","jfr":[]} {"baseform":"håggbette","wordforms":[],"text":"(dial) färdig att kräkas. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"Håkan","wordforms":["Håken","Håkansson"],"text":"(euf) hin* håle. ”Hist.: sedan 1842”. SO). Med anslutning till namnet Håkan som förr hade formerna Haken, Håken. Men Hjelmquist (1903) menar att ”formen håken torde ej i vanliga fall associeras med mansnamnet Håkan (Håken). Liksom Håkan om hin onde är den en eufemism för hin håle med ändelsen från fanken.” ”Om vintern, som bör bo i mån’,/ Allt möjligt pris I gåfven,/ Jag dock ger den jämt Håkanson,/ Jag har ej glädje åf en.” (Lyckow, Vid handklaveret 1902) Ohlmarks (2004) har Håkansson (euf) för ’Håken’ med exemplet: ”Nä, fy för Håkansson! sa häradsdomaren, för han va allti litta fin på de.” ”Håken hin håle har fäst oss båth...” (Det är djävulen som har förlovat oss) (Ur Agneta Horns självbiografi (1600-t) om sin envise och av henne ständigt avvisade friare Erik Sparre.)
","jfr":[]} {"baseform":"håkel","wordforms":[],"text":"(dial) allmänt om hin onde, fan. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hål","wordforms":["upptaget på hålet;"],"text":"fsv hul. Germanskt ord samma som i engelska hole. 1 (euf) fitta som i uttrycken somna (sjabbla sig) på hålet; göra en kvinna med barn och dö på hålet; avlida genom mort douce*. Även ligga på hålet; knulla. \"Han somnade på hålet och väcktes nio månader senare av barnskrik.” ”Nu hade han flera gånger legat hos drottningen men inte funnit hålet fast han tagit gift kvinnfolk till råd och tittat efter där det borde vara.” (Brunner 2002) ”Om det enda skälet till att en man ägnar två timmar åt att leka kärlekslekar med en kvinna är att han vill ha ett hål att knulla i, så vore det bättre att han skar ut ett hål i ett köttstycke och hade det i sängen hos sig.” (Hite 1977) ”Han kunde inte skilja min fitta från ett hål i väggen för allt vad jag kände.” (Hite 1977) ”Får man inte knulla den ena kan man alltid försöka med den andra. Hål som hål — kuken har ändå inga ögon.” (Lodalen 2005) \"Ja Platska lilla som en struva/ Spänn ut ditt rosenröda hål/ Lät fritt en Ball din fitta skrufva/ Och skrik om du ej mera tål/ Med gulgrön färg utur din kutta/ Slå fjärt på fjärt och tår på tår/ Hvar skit skall liksom Gummigutta/ Gulfärga dina svarta lår.\" (R.C. Wallén Volym 56, Band 8 1767)
\nEngelsk slang har hole in one; bli på smällen i första försöket. Även upptaget på hålet; kö både för dam- och dassbesök. Också ollonhål där kvinnans organ både är format som ett ollon och ett lämpligt hål för det egentliga ollonet*. ”Det var jag som gav honom idén att sätta sin lusiga skitpruttimuta mellan benen på morsan, annars hade han kanske nöjt sig med att hålla tillgodo med det lilla ollonhål dottern erbjöd hans lurviga och ludna ekorrsvans.*” (Salten 1983)
\nSextidskriften Cupidzero (6/1991) har pipphål. ”Män i allmänhet är så barnsligt förtjusta i att stoppa in sin stake i pipphålet, att tjejer borde tycka att de är lite komiska.” Kotsinas (1998) har med blöthål, brunhål, ekohål, grotthål, kittelhål, knullhål, kukhål(a), kärlekshål, liljekonvaljhål, lyckohål och sköna hålet. Från vadkallasfittan.se har vi klethål, kladdhål, knullhål, mumshål, mushål, myshål, pistonghål, pålhål, pökhål, slickhål, slaskhål och snaskhål. Vásques Diaz (2008) har skamhål och pärlemorshål. Drougge har kvisthål (1999) och kroppshål (2006). ”Han tycker att anorektiska vandrande bönor är könlösa och att ha sex med dem säkert känns som att stoppa snorren i ett kvisthål.” ”Kvinnor är av godo för män endast i egenskap av serviceinrättningar med kroppshål att ejakulera i.”
\nYtterligare andra hål är fitthål, pysselhål, körsbärshål, sexhål, svanshål och svenhål. ”Lägg er på knäna. Ni kör huvudet i kudden som storken. Jag kommer åt er bättre i den ställningen. Ett sådant sött svenhål ni har.” (Nine Christine Jönsson, Kärlek 4/1965) ”Barn ska vara små och fina, inte lägga sig i när pappa sticker äppelklubban i mammas körsbärshål och inte svära.” (Stig växer mer än texten. SvD Kultur 7/2-2006)
\nEtt intressant uttryck i sammanhanget, hållet nedan-til, återfinns i anatomiprofessor Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718). Felleshøl (no so) gemensamhetshål. Kvinna som urskiljningslöst ligger med vem som helst. 2 hål, brunhål, fishål, fjärthål, skithål, stjärthål; analöppning. ”Jag har skitit, det är så man uttrycker det, genom samma hål i nästan tjugo år och det är inte det minsta utslitet.” (Mozart i brev till sin kusin Anna Thekla 5/11-1777.) ”Därefter drog jag ut dildon och lade mig över henne och körde in kuken i hennes bruna hål efter att ha hällt ut lite massageolja över det.” (Fib/Aktuellt juli 2004) ”Nu började han treva med fingret och hittade slutligen det andra hålet i hennes kropp och trängde långsamt in där.” (Walker 1966) ”Varpå han utan någon som helst tvekan körde upp två fingrar i mitt stjärthål.” (Lektyr okt 2005) 3 dasshål, hålet i bänken i utedasset. ”Men värst är det med det andra behovet, då man måste ut och sitta på hålet i träbänken, med tidningspapper emellan, och det visste man inte att tidningspapper kan kännas kallt nästan som järn.” (Lundkvist 1958)
","jfr":[]} {"baseform":"håla","wordforms":["hålighet","grotta","håla ko femtan"],"text":"(sl) djup urgröpning. 1 kvinnans inre könsorgan. ”Ögonblicket därpå gled min tunga in i den ljuva hålan som öppnade sig mer och mer för att motta de begärliga kittlingarna och göra det möjligt att tränga in i det doftande djupet.” (Swinburne 1983; ca 1900) 2 (sl) ändtarmsöppning. Se även grotta. 3 (åld svr) håla ko dö som Hellquist (1918) förklarar med ”hvars ko säkerligen tolkats som en af de många eufemistiska förvanskningarna af Guds namn, medan håla är en dialektform för hårda...” Även håla ko femtan.
","jfr":["grotta","håla","ko","håla ko femtan","håla ko dö"]} {"baseform":"hålan","wordforms":[],"text":"(dial) allmän svordom. Hålan också!; fan också! Även om hin onde, fan. (OFS) Jämför håle.
","jfr":[" håle"]} {"baseform":"hålati","wordforms":[],"text":"(dial) djävla, satans. (OFS) Se också håle.
","jfr":["håle"]} {"baseform":"håle","wordforms":[],"text":"(svr) i hin håle; djävulen. Hin*; den. Svensk dialekt hår, hål; hård. ”Hist.: sedan 1639”. (NEO) \"Det var en skogsarbetare som var oherrans full i håle.\" (Folksagan i Sverige 3 s 771)
","jfr":[]} {"baseform":"hålfotspommac","wordforms":[],"text":"(lmo) fotsvett. Pommac är en läskedryckssort.
","jfr":[]} {"baseform":"hålighet","wordforms":[],"text":"se håla.
","jfr":[]} {"baseform":"hålla av","wordforms":[],"text":"(euf) ha samlag. \"Det skall du få, min kära flicka, sade herremannen, om jag får hålla av dig först, annars får du inte ett enda korn.\" (Folksagan i Sverige 2 s 202) \"Jag vet en vacker flicka som har låtit hålla av sig för nöds skull.\" (Folksagan i Sverige 2 s 203) \"Och i natt hålte han å mäk. Hålla å är ett namn på samlaget i Väne och Åse härader.\" (Västergötland) (Upptecknat av O G Svensson 1930)
","jfr":[]} {"baseform":"hålla en god vän i handen","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 pissa, kissa. 2 runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"hålla på","wordforms":["hålla igång","hålla på sig"],"text":"1 (euf) knulla. ”Han: Ska vi hålla på? Hon: Nej, jag håller på mig.” ”Min pinsammaste händelse hände för 2 år sen på min födelsedag. Min dåvarande flickvän hade sovit över hos mig, jag vaknade tidigt och kände mig lite upphetsad, så jag väckte henne så att vi kunde ha lite sex. Mitt i allt kommer min familj in sjungande! När vi ligger och håller på!” (Sexspex 2004) 2 (euf) hålla på sig; spara sig (från samlag). ”Av de flickor jag träffat, har de som inte haft för sig att dom obetingat måste ’hålla på sig’ i det längsta varit långt rikare utrustade både emotionellt och intellektuellt än de som representerar motpolen.” (Ahlmark Michanek 1962) 3 (euf) hålla sig; om naturbehov. ”Han kunde inte hålla sig längre.” 4 hålla räcket, hålla en god vän i handen (sl); runka, pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"hållare","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”— Jag vill ändå att Ni ger mej utförligt besked hur det känns, sa jag och började föra erigendum* sakta fram och åter i hennes hållare, som nu av allt att döma var maximalt sekretfylld.” (Eckerbom, Kärlek 11/1969) Se sekret.
","jfr":[]} {"baseform":"hålldam","wordforms":["hållfnask"],"text":"(euf dam som mannen har, håller, vid sidan om (den ordinarie). Till hålla i underhålla. Enligt SO ”hist.: sedan 1884”. ”Ja, så levde vi en tid framåt, och fast jag inte var vad man kallar hålldam åt honom, var han mycket frikostig och gav mig så att jag kunde klara mig utan att behöva arbeta, eller, vad som var ännu bättre, ägna mig åt mitt gamla yrke.” (Defoe 1944/1720) \"Spridd och efterliknad var till exempel den brittiske konstnären William Hogarths (1697—1764) serie med målningar och gravyrer från 1730-talet som illustrerade en ung kvinnas väg från oskyldig lantflicka till en judisk köpmans hålldam i London, följd av ett hastigt förfall mot prostitution och slutlig död i syfilis.\" (Lennartsson 2019 s 88) \"I en skön 'oas' blir jag eremit med ett litet semitiskt 'hållfnask' i granngrottan.\" (Midal 2022 s 46)
","jfr":[]} {"baseform":"hållis","wordforms":[],"text":"(sl) hålldam*.
","jfr":[]} {"baseform":"hålljuver","wordforms":[],"text":"(dial) ”yttre könsorgan hos ko”. (OFS) Jämför aljuver, harajuver.
","jfr":["aljuver, harajuver"]} {"baseform":"hålmål","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"hålrövad","wordforms":[],"text":"(dial) inklämd vid bakdelen (om ko). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"hålsvåger","wordforms":[],"text":"(sl) två bekanta män som knullar samma kvinna. ”— Det är bättre vi håller det här inom familjen. — Hur då familjen? Jag är fan inte din bror. — Men du är min svåger. Hålsvåger.” (Dahlström 1988) Se även buksvåger.
","jfr":[" buksvåger"]} {"baseform":"håltimme","wordforms":[],"text":"(sl) 1 hålldam*. 2 knull.
","jfr":[]} {"baseform":"hånens","wordforms":[],"text":"(dial) förbaskat (lindrig svordom). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"hångeldosa","wordforms":[],"text":"(sl) lösaktig kvinna. Jämför dosa.
","jfr":["dosa"]} {"baseform":"hångelfaktor","wordforms":[],"text":"Nyordsboken (2000) har ”(mått på) inslaget av hångel”. ”Snart dyker vårsolen upp och hångelfaktorn, en klubbingrediens som aldrig kan bli överskattad, skjuter i höjden.” (Nöjesguiden 3/1 1996). Se vidare under hångla.
","jfr":[]} {"baseform":"hångeljonas","wordforms":[],"text":"(sl) kurtisör*.
","jfr":[]} {"baseform":"hångellängt","wordforms":[],"text":"enligt Linda Skugge i Fittstim (1999): ”Det enda jag fick som var typiskt tonårigt var hångellängt. Men det skulle dröja ända tills jag var tjugo innan jag fick ha sex.” Se vidare under hångla.
","jfr":[]} {"baseform":"hångelväder","wordforms":[],"text":"(sl) busväder som kan fördrivas med hångel*.
","jfr":[]} {"baseform":"hångla","wordforms":["hangla","hångla upp"],"text":"(dial) även hangla. I betydelsen hänga, som hångla också är besläktat med. Från början hänga efter, vara efterhängsen, men numera nästan uteslutande använt om handgriplig uppvaktning, kurtis*, ofta ganska grov sådan. Att hångla är att göra allt sexuellt utom samlag. Enligt NEO ”hist.: sedan 1785”. Bergman (1934) har tagit fasta på detta med hand och härleder ordet från dialekt hånka; ta fast, gripa någon som försöker fly, ett verb som är bildat av substantivet hånk, hank; handtag, egentligen sätta hank på någon. Berg (1924) har hångel ”studentord i Ups med bet kurtisera” och hångibel ”som man fritt får hångla med (om flicka)”. Hjelmqvist (1903) har hångelin ”en som vill hångla, som tar alla värdshusflickor om livet eller dyl”. \"Överallt grovhånglade gubbar med tjejer. Händer innanför bh:ar, fingrar mellan ben, tungor i öron.\" (Lapidus 2008 s 404)
\nI slang har vi det vitsiga pattrull i stöta på pattrull; om den som blir vittne till ett hånglande par, och pattrullning; hångel. ”Jag kommer ihåg att mamma sade till mig och min två år yngre syster när jag var arton: ’Jag hoppas verkligen ni inte är den sortens flickor som... hm... hånglar med pojkar.’ Och då var ingen av oss oskuld!” (Hite1977) ”Men vi tränger ihop oss i Claus-Josephs Trabant, det gör vi, och vi hånglar en del. Sticker ner händerna innanför varandras byxlinningar, gnider runt och stönar lite.” (Nesser 2004) Även hångla upp som i följande: ”...anfaller honom med min kropp, tvingar honom ner på rygg, lägger mig över och på. Hånglar upp honom medan fittan bultar, pulserar och bränner.” (Het 2012 Paris Surprise) \"Tredje fotot: ryggen på en man som hånglade upp en tjej mot väggen.\" (Lapidus 2008 s 420) \"Jag hade inga kondomer och fattade ingenting så det blev inget penetrationssex, men vi låg där och råhånglade och hon tog på min penis.\" (Kalmér 2024 s 316) Se penetrera.
\nFrån engelskans pet har vi petta (sl); kyssa, smeka, hångla, och petting; smek, hångel. Petting kan innebära nästan allt i förspel, fram till själva samlaget, dvs smekningar med hand och mun som inte sällan leder till orgasm. Vanligt i USA, där jungfrutron hyllas och föräktenskapliga förbindelser anses moraliskt förkastliga.
","jfr":[]} {"baseform":"hånglog","wordforms":[],"text":"(dial) OFS om den som är benägen att hångla.
","jfr":[]} {"baseform":"hånken","wordforms":["hunken"],"text":"(dial o svr) uppgift från ORB. \"Hånken också\"; fan också. \"Det var själva hunken\"; det var själva fan.
","jfr":[]} {"baseform":"hånsord","wordforms":[],"text":"(åld so) SAOB har hånord 1833-1885 och hånsord 1680-1922. Hånfullt ord eller yttrande. Jämför danska haansord.
","jfr":["haansord"]} {"baseform":"hår","wordforms":[],"text":"(sym) dess sexuella anspelning förklaras i följande citat från Dahlgren (2013): ”Håret har en stark sexuell laddning. Det utslagna håret fick man bära bara så länge man var jungfru. I nästan alla kulturer ses håret som erotiskt laddat. Varför? Det kan man resonera mycket om, men det är på något sätt på gränsen mellan kroppen och omvärlden.” \"De fick bröst och när vi hade skoIgymnastik såg jag att de hade krullhår.\" (Kalmér 2022 s 179-80) I sammanhanget talas om rövhår och analhår. Se röv och anal samt pubes, blygdhår och fitthår.
","jfr":[]} {"baseform":"hår po mellan","wordforms":[],"text":"(sk) hår på mellan = karamellen = könsorganet. ”Du e väl ente så gammal att du ens har hår po mellan än, pågablära!” (Ambrius 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"hår å hin","wordforms":[],"text":"(sk) hår av hin, ondsint kvinna. Uppgift från Ohlmarks (2004) med exemplet: ”Tösen e ett hår å hin, men moren (modern), hon e en hel peruk (ännu mycket värre).”
","jfr":[]} {"baseform":"håra","wordforms":[],"text":"(dial) allmänt om att prata oanständigt. (OFS) Jämför hårog.
","jfr":["hårog"]} {"baseform":"hårbiff","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se också biff.
","jfr":["bif"]} {"baseform":"hårbulle","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. ”Blygsamt undvek jag den svarta hårbullen och lät handen komma till vila på den lena magen.” (Blå 2007) Se också bulle (1).
","jfr":["bulle"]} {"baseform":"hårburgare","wordforms":[],"text":"(sl) röv. ”OMG !!!!! flåsade den spräckta Stiggan när den hånflinande Laz vek sin mast* in i hans elastiska hårburgare.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006) Jämför pälsburgare.
","jfr":[" pälsburgare"]} {"baseform":"hårbuske","wordforms":["hårkudde","buske "],"text":"(sl) 1 fitta, fitthår. ”Varma dunster, glimtar av bröstvårtor och en hårbuske, minnen som driver fram upphetsningen.” (Mailer 1982/1948) ”En tunn solstråle från källargluggen trevade sig in i den risiga svarta hårbusken. Där hade hennes kön svullnat och slagit ut till en fruktglänsande skön ros. Vätskedroppar, mjölkvita som pärlor, gnistrade i håren.” (Johansson 1990) ”Hyyppä hade gurglat och pumpat och det hade blivit fradga på hårbusken på Nanna som gått i brygga och ropat: ’Nu blir jag dräktig’!” (Pohjanen 2003) ”Han kände med välbehag hennes fasta, varma blygdläppar och den sammetsmjuka hårkudden ovanför.” (Salten 2009) 2 mannens könshår. ”Du har fyra sorters hår, sade hon till honom. På bröstet är det nästan svart, och på huvudet är det inte alls mörkt, men din mustasch är hård och mörkröd, och håret här, ditt kärlekshår, är som en liten buske lysande rödgul mistel. Det är det vackraste av dem alla!” (Lawrence 1928) 3 rövhår. ”Stäng dörren, gör dig vacker, borsta dina rövhår och kom tillbaka när jag ropar.” (Louÿs 2011) Se även buske och kudde.
","jfr":["buske "," kudde"]} {"baseform":"hård","wordforms":["hårding"],"text":"(sl) hård, erigerad (stå)pick. ”Jag är så hård på dig, viskade han, hinner vi knulla? (Jong 1977) ”Hon pressade sig mot honom, kände hur han blev hård.” (Drougge 1998/2003) \"När jag kom tillbaka till tjejen med kondomen var jag inte hård längre. Vi fortsatte men jag fick inte stånd. Skitjobbigt.\" (Kalmér 2024 s 300) Norsk slang har en hard en, en harding.
","jfr":[]} {"baseform":"hården","wordforms":["håen"],"text":"(dial) småländska för fan enligt Lundblad/Josefsson (2021).\"De va håen [hården]!\" och \"Va i håen e dé?\"
","jfr":[]} {"baseform":"hårdisk","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"hårdmarkera","wordforms":[],"text":"(sl) flörta*.
","jfr":[]} {"baseform":"hårdna","wordforms":[],"text":"(sl) få stånd och bli kåt enligt tigerskott i brallan (1/2001).
","jfr":[]} {"baseform":"hårdporr","wordforms":[],"text":"(sl) grov pornografi I motsats till glad- eller mjukporr*. Belagt i svenskan sedan 1973. \"Jag hatar sådana där kvinnliga porrfilmer med massor med myspys i rosa, sjukt ointressant. Då tittar jag hellre på hårdporr för det kan jag gå igång på...\" (Kalmér 2022 s 14) Se vidare porr, pornografi och hard core samt soft core.
","jfr":[]} {"baseform":"hårfiol","wordforms":["fiol"],"text":"(dial) fitta. ”En (namnet) spâla på hårfiola sä dä drôup ta strôke.” (NN spelade på hårfiolen så det dröp av stråken.) Uppgift från man, född 1929, som minns uttrycket från sin hemby Sikås i norra Jämtland, där det pratas hammerdalsmål. Se även fiol (3).
","jfr":["fiol"]} {"baseform":"hårfitta","wordforms":[],"text":"(sl) \"när man lagt sig med blött hår och vaknar upp med en bena eller virvel som vägrar lägga sig rätt”. (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"hårharpa","wordforms":[],"text":"(sl) ”loci muliebres”; kvinnligt könsorgan. (Thesleff 1912) Jämför harpa (2).
","jfr":[" harpa"]} {"baseform":"hårhål","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Uppgift från 30-årig man som också menar att hårhålet med fördel kan bestänkas med hårvatten; sperma.
","jfr":[]} {"baseform":"hårig","wordforms":[],"text":"(sym) den hårige; kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"hårklyvare","wordforms":["hårsplittrare"],"text":"(sl) kuk. Engelsk slang har hair-divider och beard-splitter (hårdelare och skäggsplittrare).
","jfr":[]} {"baseform":"hårog","wordforms":[],"text":"(dial) oanständig och slipprig i sitt tal. (OFS) Jämför håra.
","jfr":[" håra"]} {"baseform":"hårogharpa","wordforms":["harpa."],"text":"(dial) ”cunnus i spela på Hårogharpa; ha samlag”. (OFS) Se även harpa.
","jfr":["harpa"]} {"baseform":"hårogvittu","wordforms":[],"text":"(dial) hora, luder. Efter finska vittu; fitta. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hårpirog","wordforms":["hår"],"text":"(sym) fitta. Pirog är en maträtt med deginblandad fyllning av bl a kött, kål eller svamp. Se även hår.
","jfr":["hår"]} {"baseform":"hårtårta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. ”Jag har en vagina (alltså en muff, mutta, fitta, köttgrotta, hårtårta, ni fattar va?), med tillhörande äggstockar och en fin liten livmoder.” (Fittstim 1999) Se även tårta.
","jfr":["tårta"]} {"baseform":"hårvatten","wordforms":[],"text":"se hårhål.
","jfr":[]} {"baseform":"håsa","wordforms":[],"text":"(so) skånska för strumpa, men duger också som skällsord.
","jfr":[]} {"baseform":"håsex","wordforms":["H6"],"text":"(sl) kort för homosex, homosexualitet*.
","jfr":[]} {"baseform":"hååln","wordforms":[],"text":"(dial o svr) hin håle. (ORB).
","jfr":[]} {"baseform":"håårnta","wordforms":[],"text":"(dial) kraftuttryck. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"häbbert","wordforms":["hebbårt"],"text":"(sk) lort, skitstövel. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"häck","wordforms":["akterspegel"],"text":"från tyskan och besläktat med hage; inhägnad med buskar. Samma ord som engelskans hedge. 1 (sl) bak, bakdel (sedan minst 1940-t) som i ta dej i häcken; nedsättande om någon man ogillar eller vill bli av med. Kanske från holländska Hek; den del av båten som hänger ut akteröver. Stolpe (1984) har häck; bakdel, lånat från sjön. ”Det översta partiet av ett fartygs akterspegel kallas häck. Akterhäck är en släkting.” Enligt tyska ordforskare sammankopplas häck med akter därför att rorsmannens plats på övre delen av aktern förr var omgiven av en häck, en sorts galler, som skydd mot storm och vågor. Se även akterspegel. ”Hon är ganska lång, fina välformade, fasta bröst som är ganska stora och en fantastisk häck, rund och läcker.” (Förbjudna drömmar 1993) ”Hon hade stiliga långa ben, en fräck, välfylld häck och väldigt fina bröst.” (Brask 2007) Meddelande från prostituerad som stängt bakluckan* för gott: \"Varmt tack, alla trogna kunder. Men nu är denna läckra häck väck!\" 2 (sl o plur) kvinnobröst. Kanske från häcka; ruva om fåglar, då en ruvande fågel till formen påminner om ett dunmjukt kvinnobröst. Men ordet kan också ha med häck; bak att göra (se under 1) då de båda kroppsdelarna ofta är formlika. 3 kvinnans könshår. ”Trädgårdsmästaren for med saxen genom hennes häck, så att hon såg tusentals lysmaskar...” (Aretino 2008) Jämför pubeshäck.
","jfr":["pubeshäck","akterspegel"]} {"baseform":"häcka","wordforms":[],"text":"para sig (om fåglar). Troligen från tysk dialekt hecken; para sig av hacken; hacka. NEO har ”hist.: sedan 1805”.
","jfr":[]} {"baseform":"häcklefjäll","wordforms":[],"text":"(euf) helvete som i dra åt häcklefjäll. ”Hist.: sedan 1612 (NEO) Danska ”fare til Hekkenfeld”. Troligen från isländska Heklufjall alternativt namn på vulkanen Hekla, som ju liksom Blåkulla* var mötesplats för häxor och trollkäringar. \" — Så får du inte säga, sa folket på stället. Du ska säga: Åt häcklefjäll med dom.\" (Folksagan i Sverige 3 s 812) Även Tyskland har sitt häxberg, nämligen Hechelberg i Hessen.
","jfr":[]} {"baseform":"häcklopp","wordforms":[],"text":"(sl) knull. Se också häck, häckar.
","jfr":["häck, häckar"]} {"baseform":"hädan","wordforms":["hädangången"],"text":"(euf) bort härifrån, bort från jordelivet. Gå eller skiljas hädan; dö. ”Hist.: sedan 1000-talet (runsten, Lid, Södermanland).” (SO) \"Över ett år har gått sedan Ann-Charlotte fick skiljas hädan.\" (Trolle 1918) \"Föreningens uppgift angavs vara fortsatt drift av handelsboden och förvaltning av den mark och de hus som man enades om hade tillhört Gusten, som han fritt kunde kallas sedan han gått hädan.\" (H-G Axberger: Advokaterna. Natur & Kultur 2025 s 250)
","jfr":[]} {"baseform":"hädeord","wordforms":[],"text":"(åld so) att häda är att uttrycka sig nedsättande om något som hålls heligt speciellt i religiösa sammanhang. \"Vid rättegången en vecka senare hade kopparslagaren inget som helst minne av vad som inträffat—hävdade han i i alla fall. Detta hjälpte inte. Böterna blev sex mark för hårdraget och lika mycket för häde-ord.\" (Karlsson A & A 2017 s 61)
","jfr":[]} {"baseform":"häfta","wordforms":["häffta"],"text":"(dial) förstoppning enligt BOL.
","jfr":[]} {"baseform":"hälla av potatisen (potäterna)","wordforms":[],"text":"(dial) enligt slangopedia.se uttryck från östra Värmland för en man som ska pissa. Se potatis (1 o 3).
","jfr":[]} {"baseform":"hällregn","wordforms":[],"text":"(euf) ordet hittat hos Haynej (2022) och hennes svordomslista. Här är det betoningen på häll och dess anspelning på helvete som ger styrkan.
","jfr":[]} {"baseform":"hällsinge","wordforms":["hälsingens"],"text":"1 (dial) helsikes (lindrig svordom) (OFVG). 2 I Folksagan i Sverige 3 (s 489) står hällsinge för helvetet.
","jfr":[]} {"baseform":"hälsa","wordforms":[],"text":"(sl) sköta hälsan; knulla. För minns att det inte bara är äpplen som håller doktorn borta i uttrycket ”an apple a day keeps the doctor away”, utan att friskvård också kan bedrivas på annat sätt, vilket följande klotter visar: ”Ett knull om dagen, stärker ryggen och magen”, varpå någon fyllt i med ”för att inte tala om de övriga behagen”. (Stockholm 1984 toa, Centralstation)
","jfr":[]} {"baseform":"hälsa på","wordforms":[],"text":"(euf) 1 uppstötning. Norskan har hilse på. ’”Nei, jeg tåler ikke pizza. Jeg blir gående og hilse på hele dagen.” (Tryti 1985) 2 (no) hilse pa Gud; dö. 3 hälsa på påven*; göra toalettbesök. Se påve (1).
","jfr":[]} {"baseform":"hälsefyå","wordforms":["hälsefyr"],"text":"(dial svr) helvetet. \"Va ända in i hälsefyå!\" (Lundblad/ Josefsson 3021)
","jfr":[]} {"baseform":"hälsing","wordforms":[],"text":"(dial) tusan* (lindrig svordom) (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"Hälsingland","wordforms":["Hästrikland"],"text":"(euf) helvete. Hellquist (1918) menar att landskapsnamnet uppträder som svordom redan mot slutet av 1600-talet och att det närmast får ses som en skämtsam eufemistisk ombildning av hälsefyr. Enligt Bevingat (2000) har uttrycket länge använts ”som en förskönande omskrivning (eufemism) för ’dra åt helvete’.” Och Olof Rudbeck skrev om nordborna 1698 i Atland eller Manheim (Atlantican 1679—1702): \"När de vilja enom ont önska, säja de drag till Helsingeland där Helwete är.” Men inte ens Hälsingland är tillräckligt rumsrent och oskyldigt för alla, och därför får landskapet söder om Hälsingland, nämligen Gästrikland, ibland bli ersättare, kanske i anslutning till jästringen. Andra liknande ord är hälsinge och hälsike. Och Almqvist (1839/1976) har uttrycken \"ryk åt Hälsingland\" och \"hut åt Hälsingland.\"
","jfr":[]} {"baseform":"hälsoppa","wordforms":[],"text":"(sl) fotsvett.
","jfr":[]} {"baseform":"hämi","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, sexig. Slangopedia.se menar att ordet kommer från arabiskans hami; het, varm.
","jfr":[]} {"baseform":"hämndporr","wordforms":[],"text":"(nyo) efter engelska revenge porn. Med på nyordslistan 2013. Naken- eller sexbilder som publiceras på internet som en hämnd mot en tidigare partner.
","jfr":[]} {"baseform":"hämta","wordforms":[],"text":"(euf) från Nuckö i Estland kommer det ålderdomliga ”hon är på att hämta”; hon är gravid. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"hända","wordforms":["händelse"],"text":"(euf) 1 knull, knulla. ”När de slutligen misstänkte att det hade hänt som i själva verket hände först tolv timmar efter det att prästen sagt: ’Vill du Jean Jacques Emile Balzar taga denna kvinna’.” (Bergman 1924) ”Generalagenten berättar: Visserligen roade vi oss ibland med rätt mustiga berättelser och voro i fantasin lika hemmastadda under kjolen som ovan. Men vi hade en förnimmelse av att själva händelsen borde inträffa först efter avlagd mogenhetsexamen’.” (Bergman 1922) 2 låta något hända; om allt som har med sex-, könsliv och kroppsöppningar i fast eller flytande form att göra och som för vissa är alltför tabu att nämna vid dess rätta namn. ”Hunden satte sig i solskenet framför sin bod och lät något hända på trottoaren.” (En klar dag i maj ur Kärlek i vår tid 1961.)
","jfr":[]} {"baseform":"häng","wordforms":[],"text":"(sym) slappa kvinnobröst. Se också hängbröst.
","jfr":["hängbröst"]} {"baseform":"hänga in","wordforms":["hänga ut"],"text":"(sl) 1 knull. 2 hänga ut cellon, hänga ut Clark Kent, hänga ut stålmannen; pissa. 3 hänga (på); flörta. 4 (so) hänga en jude; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"hängarn","wordforms":["hängtask","hängbjörk"],"text":"(sl) slapp, kuk. ”När man blir gammal, är man ta mig fan inget annat än en stor jävla hängtask. En soffröv med grå långhalm i skrittet.” (Anderberg 1979) Se även hängbjörk.
","jfr":["hängbjörk"]} {"baseform":"hängarshål","wordforms":[],"text":"(dial) person som går med krokiga knän och därför har röven jämförelsevis nära marken. Uppgift från OFS som också har hängrövad eller hängröve för samma bak.
","jfr":[]} {"baseform":"hängbjörk","wordforms":["hängarn."],"text":"(lmo) bedagad kvinna. Se även hängarn.
","jfr":["hängarn"]} {"baseform":"hängbröst","wordforms":["hängisar"],"text":"(sym) slappt hängande kvinnobröst. Hängbröst: \"trol. åtm. sedan början av 1900-talet.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"hänge","wordforms":["hängiva"],"text":"(åld) ge sig (överlämna sig) åt någon helt och fullt. Enligt NEO ”hist.: sedan 1843”. Anton Nyström (1910) berättar att ”en ung kvinna på 23 år, intelligent och värksam”, omtalat för honom, ”hurusom hon ej kunde på grund av gällande principer, som uppfostran och opinion bibringat henne, sexuellt hängifva sig åt sin fästman, en 25-årig man, fast han sade sig mycket lida af afhållsamhet”. ”... glatt hänger sig åt baggen ett får en kviga åt tjuren, plattnäst get åt den fränt luktande bocken sig ger.” (Ovidius 1925)
\nI latinet finns ordet patior som bl a betyder hänge sig åt, låta bruka sig till (otukt). Enligt Adams (1982) står patior för den passiva rollen i ett samlag och återfinns tillfälligt i skrift redan från den romerska senrepubliken (133—31 f Kr). ”När jag gått till sängs, smög hon sig i min famn och hängav sig åt mig på det villkor att jag ej mera skulle tänka på hennes syster.” (Casanova 1936/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"hängfitta","wordforms":[],"text":"(sl) hängkoj, hängmatta.
","jfr":[]} {"baseform":"hängfjas","wordforms":["hängfjäs","fjas "],"text":"(sl) fitta med sladdriga blygdläppar*. Se även fjas och fjäs.
","jfr":["fjas ","fjås","fjäs"]} {"baseform":"hängfräs","wordforms":[],"text":"(sl) impotens*. Se också under fräs.
","jfr":["fräs"]} {"baseform":"hängis","wordforms":["hängpadisar","hängpattar"],"text":"(sl) 1 hängbröst, placeras med fördel i en hängmatta; bysthållare. 2 hängis; pung.
","jfr":[]} {"baseform":"hängkasse","wordforms":[],"text":"(sl) pung*. Se även kasse.
","jfr":[" kasse"]} {"baseform":"hängkuk","wordforms":["hängtask"],"text":"1 (sl) har den som är impotent. 2 (lmo) hängkuk; bildäck av märket Hankook.
","jfr":[]} {"baseform":"hänglappar","wordforms":["hängpattar","hängpuckar","hängpukor."],"text":"(sl) 1 hängiga, slappa kvinnobröst. ”Lyckas du hitta henne med den beskrivningen så förtjänar ni fan att få klämma varandras små hänglappar.” (Kronobergshäktet i Närstrid: Vanessa 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"hängmatta","wordforms":[],"text":"se under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"hängpung","wordforms":[],"text":"(sl) det som händer med pungen efter t ex vistelse i bastu. Se även hängögon.
","jfr":[" hängögon"]} {"baseform":"hängröv","wordforms":[],"text":"1 (so) lat, ointresserad. 2 (sym) slapp, hängande röv.*.
","jfr":[]} {"baseform":"hängrövad","wordforms":[],"text":"(dial) snopen, modfälld, nerslagen, slokörad. Allt enligt OFVG. För ytterligare en betydelse se hängarshål.
","jfr":[]} {"baseform":"hängröve","wordforms":[],"text":"se hängarshål.
","jfr":[]} {"baseform":"hängslägga","wordforms":["slägga"],"text":"(sl) pung*. Se även slägga.
","jfr":["slägga"]} {"baseform":"hängtask","wordforms":[],"text":"se hängarn, hängkuk.
","jfr":[]} {"baseform":"hängögon","wordforms":[],"text":"(sl) stor, hängande pung. Se även under öga.
","jfr":["öga"]} {"baseform":"häpt","wordforms":["häpta","häpte"],"text":"(fsv) hårt lif, förstoppning. \"drikker man thz brwna walmogha oos medh win tha gör hon heffth.\" (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1883—1886.) Samtliga uppgifter från Söderwall (1888) som under häpta; förstoppning bl a har citaten: \"fordriuer . . . häpto\" och \"gör manne häfto\". Båda citaten hämtade från Klemming.
","jfr":[]} {"baseform":"häradsbetäckare","wordforms":["häradshingst"],"text":"(dial) kallas den man som haft sex med flera kvinnor inom ett begränsat geografiskt (härads) område. Tidigare så sammanfördes ett antal byar i adminstrativa enheter som kallades härad. Häradena försvann 1971. Ordet häradsbetäckare förekommer sparsamt än idag och uppfattas som nedsättande på vissa orter medan det på andra platser istället ses som en merit. Gibson (1969) och Thorén (1996) har ordet häradshingst; stor kvinnoförförare och med tillägget hos Thorén ”använt på landsbygden”. Enligt SO är ordet belagt sedan 1976. \"Och han förvandlas i omgivningens ögon från mammas gosse till notorisk häradsbetäckare, till den grad att han tror på den själv.\" (Sara Granath i SvD 17 sept 2025 i recension av pjäsen Trassel) Se även betäcka och hingst.
","jfr":["betäcka "," hingst"]} {"baseform":"härbärge","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. Ett tillfälligt boende av enkel karaktär. ”Genast steg den styva gästen in i mitt härbärge, men då den kommit in till hälften — ungefär fem tum — fastnade den.” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"häripäppel","wordforms":[],"text":"(dial) harskit. ”Gavs i maten åt barn som vätte under sig.” (OFS) Se också harpärla och väta.
","jfr":["harpärla ","väta"]} {"baseform":"härja","wordforms":[],"text":"(sl) \"bada naken\". (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"härlighet","wordforms":[],"text":"(euf) 1 fitta. ”Välkommen i det gröna, sa flickan, la persilja på sin härlighet.” (Ström 1974) ”Olofs kuk som våt glider in i din härlighet, som är öppen, mörkröd och läckert våt.” (Svevar 2002) 2 kuk. Han var röd i ansiktet, verkade varm och lite svettig, allt medan hans härlighet spretade rätt upp i luften.” (Bjørnebœ 1967) Rubrik i Aftonbladets nätbilaga 31 oktober 2021: \"Melin råkade visa 'hela härligheten' - för alla. Kändispolisen om missen 'Jag får bjuda på det'.\" Bakgrunden till 'skandalen' var att när Martin Melin skulle göra ett reklaminslag i duschen visade han upp betydligt mer än vad som planerats. En del av polismannens snopp hamnade nämligen i bild.
","jfr":[]} {"baseform":"härskare","wordforms":["härskarinna"],"text":"av härska från lågtyska herschen till tyska hehr; förnäm, hög. Den dominerande partnern i ett sadomasochistiskt* förhållande.
","jfr":[]} {"baseform":"härtas","wordforms":[],"text":"(dial) ha samlag. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"hässia","wordforms":[],"text":"(fi) knasa* enligt Don Herler, H-fors.
","jfr":[]} {"baseform":"häst","wordforms":[],"text":"1 (sl) mata hästar; knulla. 2 (för sl) mata hästen; onanera. 3 (sl) mata hästen; att stimulera en kvinnas kön med hjälp av handen. 4 (sym) kuk. ”—Och vad är det du har som hänger där? —Det kallas för häst! —Brukar den dricka? —Visst Ers nåd. Skulle man kanske kunna få vattna den i Er brunn?” (Ryska erotiska folksagor 1993) ”Hängd som en häst är han, Puppy-Lennart lille, har han alltid varit, vi brukade kalla honom Mustangen vettu — för han vart ju aldrig inriden!” (Wahl 2004) ”I samma ögonblick som jag skulle föra hästen in i spiltan, spände hon hanen på revolvern och väste: —Stopp.” (Blå 2005) 5 (smn) sänghästen; fittan, musen. 6 (so) inte alla hästar i stallet; om dum, inskränkt person.
","jfr":[]} {"baseform":"hästa","wordforms":[],"text":"(sl) både i betydelsen betäcka* om djur och knulla om människor. Jämför hingsta och tjura.
","jfr":["hingsta","tjura"]} {"baseform":"hästballe","wordforms":[],"text":"(sl) hästkuk, testikel. \"Livet sket på Jorge. Livet var hästballe. Livet var tufft.\" (Lapidus 2008 s 17)
","jfr":[]} {"baseform":"hästdase","wordforms":[],"text":"(sl) enorm kuk. \"Två skulpturer i förgylld brons, som var en fot höga, hade lemmar stora som hästdasar.\" (Brunner 2020 s 181) Se vidare das, dase och åsneål, åsnelem.
","jfr":[]} {"baseform":"hästknorling","wordforms":[],"text":"(dial) (rundboll av) hästspillning. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"hästkodd","wordforms":[],"text":"(sk) såpnejlika, trädgårdsiris. Liknar hästtestiklar. Se kodd.
","jfr":[]} {"baseform":"hästkuk","wordforms":["hästekuk"],"text":"(sl) något i hästväg enormt och oerhört. I länder där åsnan ersätter hästen som rid-, last- och dragdjur är det också åsnan som ger namn åt kukar i superklassen. ”Hästen var fruktbarhetsgudens symbol. I Olav den heliges saga (Flateyarbók) skildras hur hästens avelslem, volsi*, användes som fruktbarhetsfetisch, ett bruk som bevarats in i vår tid.” (Envall 1969) ”Ja känn han. Ja känn han. Liggom still nu och låt han beta. Grannhästen med blanka mulen. Såja, såja. Där tyttj han om å vara.” (Anderberg, Kärlek 2/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"hästkur","wordforms":["kur"],"text":"(lmo) \"ovanligt rymlig bekvämlighetsinrättning\" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998). Se även kur.
","jfr":["kur"]} {"baseform":"hästpäp","wordforms":["hästa dyngia","gödsel."],"text":"(dial) dynga*, lort.* (OFS) Söderwall (1888) har hästa dyngia; hästdynga, hästgödsel. Se även gödsel.
","jfr":["gödsel"]} {"baseform":"hätta","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. ”Prästen han tog/ uti fittan och drog/ är icke detta/ min hätta?...” (Anonym hordikt i Köttets poesi 1995/2007)
","jfr":[]} {"baseform":"hävd","wordforms":[],"text":"fsv haevdh. Germanskt ord. Rietz (1867) har hävd ett uppländskt ord för gödsel, jämförbart med norska hævd. Han exemplifierar med häfda åkern; gödsla och odla åkern. SAOB (1933) betecknar ordet som utdött. Men i den gängse betydelsen ”långvarigt innehav eller bruk” lever ordet fortfarande.
","jfr":[]} {"baseform":"hävda","wordforms":["hävda med någon;"],"text":"(jur o åld) ta i besittning, äga, lägra en kvinna ofta med befruktning som följd. NEO har ”hist.: sedan 1532” och ”bet nyans av (bruka och) hålla i stånd (t ex egendom)”. Hävda varandra; ligga med varandra. Förr även hävda med någon; ligga med någon. Trost (1988) har hävda i betydelsen förföra, våldföra. \"Jag har velat hävda henne, svarade Per, men har dock aldrig kommit till själva verket förutom denna enda gång.\" (Hassan Jansson, K/ Lindström, J 2018)
\nI en kyrkolag som Karl XI ”låtit författa” år 1686 står: ”Häfder Fästeman sin Fästemö, så bötes intet derföre.” I boken Hygienen för det fysiska äktenskapet (1901) används ordet häfdad; befruktad: \"Visserligen medför icke hvarje parningsakt (samlag) fortplantning, men den kan dock göra det, om ej kvinnan redan förut är häfdad (befruktad) och om bägge parterna äro friska, och om icke hinder med konst därför (s k preventivmedel) användes.”
\nByrman (1989) har ”hävda någon med barn”; göra någon med barn. I detta sammanhang även det ålderdomliga ”han har hävdat henne” och ”han har hävdat till”, det sistnämnda enligt sagesmannen (f 1906) från Kalix ”skämtsamt om människa, neutralt om djur, avser att man avsiktligt låter betäcka ett hondjur”. En havande kvinna kan också ”vara hävdad”. I en av Växjö Domkapitels akter från 1652 heter det: ”Hon blef hafuende af hanss häffd.” ( SAOB 12:1933) ”...att med lysning och vigsel fullkomna ett genom trolovning dem emellan slutet äktenskap, varunder hävdande (samlag) tillkommit.” (Helgesson 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"häxa","wordforms":[],"text":"tyska Hexe av fornhögtyska hagazussa, hagazizza. Ordets ursprung är omstritt. Första ledet kanske av hag; inhägnad, gärdesgård, och då kan grundbetydelsen tänkas vara ”en som rider på gärdsgårdsstörar”. ”Hist.: sedan 1667.” (SO) 1 Under medeltiden påstods häxor tillbedja djävulen och hänge sig åt blodskam* och sodomi*. Redan i den hedniska forntiden var tron på häxor fullt utvecklad, bl a i Grekland och i Norden. Vad deras gärningar beträffar förde inte kristendomen med sig andra förändringar än att de nu var en följd av pakten med satan.
\nDen första häxprocessen ägde rum 1264 i Frankrike och 1484 utfärdade påven Innocentius VIII följande bulla: ”Vi har erfarit, att det i Övre Tyskland och många andra provinser är personer av båda könen som faller av från den sanna tron, har köttslig umgängelse med demoniska incubus och succubus, demoner i mansgestalt som hade samlag med nunnor och andra kvinnor medan de sov, något som kunde resultera i nya demoner, som genom trolldom med djävulens hjälp fördärvar, ödelägger och omöjliggör kvinnors nedkomst, djurs ungar, jordens frukter, vinbergens druvor och trädens frukter, som plågar män, kvinnor och djur med häftiga inre och yttre smärtor, som förmår männen från att avla, kvinnorna från att föda och båda i utövandet av deras äktenskapliga plikter.”
\nResultatet av denna påvliga bulla blev bl a det beryktade verket Häxhammaren från slutet av 1480-talet, skriven av två tyska munkar, Jakob Sprenger och Henricus Institoris, verksamma inom den katolska inkvisitionen, i vilket tortyr rekommenderas för att komma tillrätta med häxeriet. Häxan anklagades för samröre med djävulen, vilket skedde under den s k häxsabbaten*. Den firades främst under Valborgsmässonatten och på midsommarafton.
\nInte heller män gick fria. Reformationen innebar inte någon bättring. Tvärtom bredde häxprocesserna ut sig till Danmark. Till Sverige kom de i större omfattning först efter trettioåriga kriget (1618—1648). Den sista processen ägde rum i Danmark omkring 1700, i Tyskland 1711 och Österrike 1740. En process i Sverige 1757 slutade med att den anklagade och torterade kvinnan frigavs. Ofta räckte det med att den utpekade mannen eller kvinnan hade något socialt avvikande beteende för att anklagas för häxeri. I Europa avrättades mellan 30 000—40 000 ”häxor” under 1600—1700-talen varav ca 300 kom från Sverige. 2 (so) nedsättande om bög men under medeltiden och 1600-1700-talen var \"att kalla någon för häxa en mycket allvarlig förebråelse och den som använde sig av detta invektiv* fick se till att ha bra på fötterna — annars kunde det slå tillbaka med full kraft.\" (Karlsson A & A 2020 s 60) En häxa var vid denna tid en trollkvinna som stod i förbindelse med djävulen.
\n","jfr":[]} {"baseform":"häxsabbat","wordforms":[],"text":"
ordet är ”hist.: sedan 1865.” (SO) Om den orgiastiska sammankomst som häxorna hade med djävulen, därav även kallad djävulens synagoga. I Sverige ägde orgierna rum på det mytiska berget Blåkulla*. En ört som förknippas med häxmagi och Blåkullamyter är bolmört. Illaluktande, klibbhårig reser den sig meterhög vid vägkanter, och gamla avfallsplatser. Växten har gått under namn som den ondes pung, eller fanstestiklar. Andra gamla namn på växten är trollkål, galneört och dödsblommeört.
","jfr":[]} {"baseform":"hö","wordforms":[],"text":"se under halm.
","jfr":[]} {"baseform":"hög knäskada","wordforms":[],"text":"(sl) gonorré. Se vidare under könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"höger","wordforms":[],"text":"se fröken höger.
","jfr":[]} {"baseform":"höger och vänster","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobrösten.
","jfr":[]} {"baseform":"högerprassla","wordforms":["vänsterprassla"],"text":"(sl) runka, använda högerhanden. Se även vänsterprassla.
","jfr":["vänsterprassla"]} {"baseform":"höghus","wordforms":[],"text":"se hus.
","jfr":[]} {"baseform":"höglustare","wordforms":["låglustare"],"text":"(lmo) sexlust. \"En vill ha sex mest hela tiden, för den andre räcker det med någon gång i halvåret. Den ena tar initiativ, den andre avvisar. Den som känner sig sugen känner sig pressad och kan börja undvika närhet för att det inte ska tolkas som en invit. Den med mer lust känner sig osedd och oälskad.\" (Sara Hammarkrantz:\"Olika mycket sexlust i relationen- är det värt att stålsätta sig?\" (SvD Idagsidan 10 sept 2026)
","jfr":[]} {"baseform":"högmässa","wordforms":["aftonsång"],"text":"(euf) även aftonsång. Andäktiga och tidsbundna samlag. ”Vilken kropp och vilket njutande! Jag tyckte det var det vällustigaste jag hittills smakat. Också sade jag det till henne och hon måste lova mig att annandagen göra en dylik aftonsång hos mig som denna högmässa.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Engelsk slang har say high mass; gå i högmässa och receive holy communion; ta nattvarden för fellatio*. Detta för den knäböjande ställningen. Jämför predika.
","jfr":["predika"]} {"baseform":"högreståndsfnask","wordforms":["fnask"],"text":"(sl) lyxprostituerad. Se även fnask och lyxfnask.
","jfr":["lyxfnask","fnask"]} {"baseform":"högriskragga","wordforms":[],"text":"(sl) att ragga* på någon där risken för avslag är stor.
","jfr":[]} {"baseform":"högst upp","wordforms":[],"text":"(sym) munnen. Beteckning för den högst upp liggande kroppsöppningen. \"Min kuk ska borra sig igenom mellangärdet på pojkar och flickor; de skäggiga ska jag inte ge mig på utom högst upp\". Carl Magnus Juliussons översättning av LXXV Priapus i Priapeia (2021). Den latinska ursprungstexten lyder: \"Per medios ibit pueros mediasque puellas mentula, barbatis non nisi summa petet.\"
","jfr":[]} {"baseform":"högtryckstvätt","wordforms":[],"text":"(lmo) när man är rejält pissnödig vilket skapar tryck i strålen.
","jfr":[]} {"baseform":"höjbrystad","wordforms":[],"text":"(sk) högbröstad. Om stora bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"höjdarmajsa","wordforms":[],"text":"(sl) pangbrud.
","jfr":[]} {"baseform":"hölje","wordforms":["fosterhölje"],"text":"(åld) vulva*. Uppgift från Roberg (1718).
","jfr":[]} {"baseform":"hölster","wordforms":["fodral"],"text":"(sl) vapenfodral. 1 kondom. 2 fitta. Se även fodral.
","jfr":["fodral"]} {"baseform":"höna","wordforms":["hönsa"],"text":"fornsvenska höna bildat till hane*. Besläktat med engelska hen. 1 (sl) fitta. Troligen från sambandet tupp-höna, dvs i uttryck som ”tuppen på hönan”, som i följande anonyma hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995): ”Ack du söta flickan min/ får jag klappa patten din/ får jag ta din lilla höna/ på din lilla ludna sköna/ där min tupp plär hafva ro/ där han ville stadigt bo.” ”Han makade sej tillrätta för henne och grymtade medan han drog upp kjolen över hennes rygg för att försöka komma åt att pilla henne i springan. —Hönan, sa han. Hönan, hönan.” (Göring 1962) ”Men modern fruktade, att jag skulle driva mitt nit alltför långt. Hon ansåg mig för en räv, som hade sluktat mången liten höna.” (Casanova 1936/1700-t) ”Från denna stund var hon ännu kärare och då en flickas höna är tagen, är hemligheten röjd och strängheten för sen.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Slutligen beslutade de också att se hur många tuppar en höna kan tåla.” (Aretino 2008)
\nPoeten Samuel Columbus (1642—1679) diktar så här i sin ”Lustwin Danssar en Gavott mäd de 5. Sinnerne” om Känslen: \" Ingen må mig däd förneka/ at jag kärligt älska må:/ Kärlig Leek/ ock kärlig Skämtan/ sicktar all Natur uppå:/ Lärckekirr ock Dufweputter/ Tuppeknorr ock Orrekutter/ Går dock äntlig ut därpå/ At Hahnan Hönan nalkas må.”
\nI norsk slang är, enligt Tryti (1985), høna det vanligaste fågelnamnet för fitta. Andra vanliga fågelnamn är kyllingen och røya (tjäderhöna). Se även hönsa och tupp. 2 höna, surhöna nedsättande om kvinna; dum, inskränkt. 3 rycka (killa, plocka) en höna; onanera.
","jfr":["hönsa","höna, surhöna","tupp"]} {"baseform":"hönapöna","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. En sagohöna i en barnbokserie av Eva Funck. (f 1956)
","jfr":[]} {"baseform":"höngel","wordforms":[],"text":"(euf) hångel*.
","jfr":[]} {"baseform":"hönröv","wordforms":[],"text":"(sl) döv. Att höra som en hönröv, dvs inte alls.
","jfr":[]} {"baseform":"hönsa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. Det tuppen gör med hönan. ”Tuppen med alla sina hönor stod för ohämmad drift, de ständigt äggläggande hönorna för fruktsamhet.” (Nederländskt 1500-tal, konst på Nationalmuseum nr 102.) 2 (dial) fitta som i följande skämtvisa från sörmländskt 1800-tal. En nybliven änka fundrar på vad hennes nästa man ska ha för yrke: ”Nej, ingen bonddräng de vill jag ha,/ han gör så krokuga diken./ Bättre ta mej en sköttare (jägare),/ som kan för mej skjuta./ Skjuta fåglar i höga träden/ och skjuta hönsa om kvälla./ Ja, tocka sköttare är bra te ha,/ som skjuter hönsa under fälla.”
","jfr":[]} {"baseform":"hønserøv","wordforms":["have"],"text":"(da sl) vara pryd*.
","jfr":[]} {"baseform":"hönset","wordforms":[],"text":"(sl) fittan. Se även höna.
","jfr":["höna"]} {"baseform":"hönshus","wordforms":["do"],"text":"(sl) damtoa, bordell, flickskola. Höna, höns (sl); flicka, kvinna, ofta nedsättande. ”Kuckel i hönshuset”; full fart på ruljangsen. Höna är femininbildning till hane. Tryti (1985) har norsk slang ”hønefoss brukt om damedo.” Foss = vattenfall. Se även do.
","jfr":["do"]} {"baseform":"hönskacka","wordforms":["kack","kacka."],"text":"(fisv) hönsgödsel. Se även kack, kacka.
","jfr":["kack, kacka"]} {"baseform":"hönsstjärt","wordforms":[],"text":"(lmo) piska hönsstjärten; spela badminton.
","jfr":[]} {"baseform":"hönökakor","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. En sorts brödkaka*. Se även kaka.
","jfr":[]} {"baseform":"hörkläpp","wordforms":[],"text":"(dial) se kläpp.
","jfr":[]} {"baseform":"hörn","wordforms":[],"text":"(sl) kila om (vika om) hörnet: dö.
","jfr":[]} {"baseform":"hörra","wordforms":["hörro liverne"],"text":"1 (fsv) medelnordtyska hore, horre. Frilla, sköka. \"en gamwl hörra sculde grafuas lifuande i jordh huar lagh thz ellers tilstadde.\" (Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren 1866) Även hörro liverne; otuktigt leverne och hörro limber; skökolem. Se också under hora och lem. 2 (sl) \"brud som ligger runt.\" (folkmun.se) Se vidare hora, player och ligga runt.
","jfr":["hora ","hora,"]} {"baseform":"höska","wordforms":[],"text":"(dial) hyska*.
","jfr":[]} {"baseform":"höstick","wordforms":[],"text":"(lmo) i uttrycket höstick i höstack, enligt den manlige uppgiftslämnaren (77 år) ”knull i hö, vanlig sysselsättning i det gamla bondesamhället då det gick livligt till i lador och på gärden”.
","jfr":[]} {"baseform":"hövding","wordforms":["brunöga."],"text":"(sl) 1 kuk, penis. 2 hövdingbrunöga; rövhål. Se även brunöga.
","jfr":["brunöga"]} {"baseform":"hövve","wordforms":[],"text":"(so) idiot, dumhuvud enligt Lars-Gunnar Andersson (2021) med förklaringen: \"Hövve har i åtminstone 70 år använts och används fortfarande som invektiv*, ofta förstärkt med jävla: Jävla hövve!\"
","jfr":[]} {"baseform":"höön","wordforms":["hönæ"],"text":"(dial) kvinnliga genitalier*. Se även höna.
","jfr":["höna"]} {"baseform":"i ammum","wordforms":[],"text":"(dial) brunstig (om tacka). ”Hon va verkligen i ammum, gnydde ’trase, trase!’ å trodde sä no knullad av hela större jurvärlden...” (Teratologen. Fragment av surrogatpyret XIII. Tidningen Kulturen 1/ 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"i bingum","wordforms":[],"text":"(fno) i lag med. ”i bingum við þórdisi” (i lag med þórdis) (Fóstbræðra saga)
","jfr":[]} {"baseform":"i dräkt","wordforms":[],"text":"(dial) ”dräktig* om sto och andra djurarter”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"i far","wordforms":[],"text":"(dial) \"dräktig om får och getter\" (Ordbok Öfver Helsing-Dialecten 1841)
","jfr":[]} {"baseform":"i fål","wordforms":["i föl","i-fål-sto","i fåle","i fålog"],"text":"(dial) dräktig om sto. (OFS) Fornsvenska i fol, i fola; med samma betydelse; till fornsvenska fol, foli; föl.
","jfr":[]} {"baseform":"i Heljarp heller","wordforms":["i Hittarp heller"],"text":"(sk o svr) i helvete heller.
","jfr":[]} {"baseform":"i hoop med någon","wordforms":[],"text":"(åld) ha samlag med någon. ”Han hade ’haffuet henne neder, och warit i hoop med henne 2. Gånger,...” (Schön 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"i kalv","wordforms":[],"text":"(dial) dräktig (om ko). Swedberg (1720-t) har i kalfko. Engelskan har in calf med samma betydelse. Saxon (1922) har \" dräktig om ko; alltså här endast bildlikt ” och citatet: ”Settember, oktober ä svåra/ mä blöten å kyla. Dä/ e tröst mä dom ändå ä:/ att hösten ä ikalv mä våra.”
","jfr":[]} {"baseform":"I Porn","wordforms":[],"text":"(sl) beteckning för porrberoende som har porrfilm inspelat på sin bärbara MP 3- spelare I Pod.
","jfr":[]} {"baseform":"I Q fiskmås","wordforms":[],"text":"(so) till en mindre vetande person.
","jfr":[]} {"baseform":"i stinn","wordforms":[],"text":"(dial) dräktig om sto. (OFS) Jämför stinn.
","jfr":["stinn"]} {"baseform":"i templets skugga","wordforms":[],"text":"(lmo) offentlig toalett enligt Ingers (1977) med förklaringen: ”En fristående bekvämlighetsinrättning av gjutjärn, belägen på platsen söder om domkyrkan [Lund] och borttagen på 1920-t. Namngiven efter Harald Wägners novell I Templets skugga (1910).\"
","jfr":[]} {"baseform":"IBM","wordforms":[],"text":"(eng sl) en liten kuk uttyds Itty Bitty Meat.
","jfr":[]} {"baseform":"ibne","wordforms":[],"text":"(för sl) turkiska för homosexuell i invandrartäta områden.
","jfr":[]} {"baseform":"ICAkasse","wordforms":["ICApåse","kasse"],"text":"(sl) 1 kondom. 2 ICAkassar; kvinnobröst. Se även kasse och påse.
","jfr":["kasse","påse"]} {"baseform":"ice play","wordforms":[],"text":"(eng) islek som går ut på att parterna under t ex förspelet för en bit is längs varandras nakna kroppar.
","jfr":[]} {"baseform":"ick","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangzone.net att tycka något är olustigt, avväpnande eller olustigt. Används ofta i dejtingsammanhang.
","jfr":[]} {"baseform":"ickebinär","wordforms":[],"text":"(tro) kallas den person som varken är kille eller tjej. Istället kan personen ifråga vara både och, mitt emellan, inget kön, flera kön eller något kön som varken är kille eller tjej. Uppgift från Olbers Croall (2016). Se även genderfluid.
","jfr":["genderfluid"]} {"baseform":"Idde","wordforms":["iddi"],"text":"(so) idiot.
","jfr":[]} {"baseform":"IDGAF","wordforms":[],"text":"(sl) kort för I Don’t Give A Fuck; det ger jag blanka fan i.
","jfr":[]} {"baseform":"idi","wordforms":[],"text":"(so) kor för idiot.
","jfr":[]} {"baseform":"idiopatisk","wordforms":[],"text":"idiopati; egoistisk känsla för det egna välbefinnandet. Till grekiska idios: egen och pathos; lidande. \"Ja(g) har ett högst idiopatiskt behov att tillfredsställa; modest uttryck, då man vill uppsöka hemlighuset*.” (Ingers 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"idiot","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell. Ordet kommer från grekiskans idiotes. Så kallades den medborgare som inte hade något offentligt ämbete. I svenskan dyker ordet upp på 1600-talet med betydelsen okunnig, olärd. Idag används ordet som skällsord (dumbom). I en undersökning presenterad i Språktidningen (4-5/2024) fick idiot 1% av den avgivna rösterna för svenskans fulaste ord. (Se under n-ordet för en närmare beskrivning av den nämnda undersökningen.)
","jfr":[]} {"baseform":"idol","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. NEO har ”hist.: sedan 1797, via latin av grekiska eidolon; gestalt, bild, avgudabild”. ”Nu pressade han mig tätt till sin barm, samtidigt som han stod upprätt och vänd mot mig och förde sedan sin specielle idol mot den grotta* som var så självklar för den.” (Cleland 1965/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"IFD","wordforms":[],"text":"(eng sl) in flagranti delicto (lat); ertappad på bar gärning (vid ännu brinnande brott). Här ertappad under samlag. ”I oktober-november har Henny en kort affär med en gift man: hon vet inte om att han är gift förrän hans fru ertappar dem in flagranti och håller på att slå ihjäl bägge två med en golfklubba.” (Nesser 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"igelkott","wordforms":[],"text":"(sym)1 vass, stickande fitta. 2 stubbig pung. Samtidigt som man fryser sticker det också som en igelkott i byxan. Uppgift från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"ikarefes","wordforms":["ikarnefes"],"text":"(dial) OFVG har ”tarmgas från ekorre” som förklaras med: ”betydelsetom glosa använd att lura småbarn med; ngn skickade t. ex en liten pojke till ett vresigt butiksbiträde med följande ord: ’du skall köpa för fem öre ekorrfes men du ska ha papper om det’.”
","jfr":[]} {"baseform":"ikon","wordforms":[],"text":"se nervikon.
","jfr":[]} {"baseform":"ikonofagi","wordforms":[],"text":"av grekiska phagein; äta och ikon; helig bild. Det rör sig t ex om gudabilder ritade på handen och som man slickade i sig som bot mot sjukdomar och synder. De äldsta exemplen på dessa sväljbilder dyker upp i Egypten 1500 f. Kr. där de ingick som en viktig del i magisk-medicinska sammanhang. Så kunde t ex den som blev stungen av en skorpion teckna en bild av gudar som Isis och Horus på handen och sedan slicka i sig bilden. Kristendomen övertog bruket bl a i form av fresker och statyer som man tog avskrap från som påstods kunna utföra mirakler. Stoftet från dessa skrapningar blandades sedan ut och svaldes. På så sätt överfördes kraften hos föremålen till den som intog dem. Förslitningen av fresker och statyer, p g a detta skrapande, blev med tiden så stor att man, för att spara föremålen, började göra kopior av dem bl a i form av så kallade Skrapmadonnor.
\nMen det fanns också sekulära exempel på detta bildätande. Som kakor med stämplade släktvapen som åts för att symboliskt hålla samman släktleden och sammanföra familjer vid giftermål.
\nOch än idag finns spår av dessa slukbilder. I en Understreckare med titeln: Den märkliga vanan att äta bilder (SvD 5 april 2025), som materialet ovan hämtats från, berättar artikelförfattaren och konstvetaren Adam Rosenkvist utifrån Jérémie Koerings \"Les iconophages. Une histoire de l'ingestion des images (2021) bl a följande: \"I Sverige har inget verk under 2000-talet fått så mycket uppmärksamhet som Painful cake 2011. Den dåvarande kulturministern Lena Adelsohn Liljertoths glada smaskande på den skrikande, levande blackface-tårtan gjorde bildätandet till en kraftfull form av symboliskt våld, som aktiverade ett långt arv av kolonialism och stereotyper.\"
","jfr":[]} {"baseform":"ilfittas","wordforms":[],"text":"(sl) när det djävlas för djävligt. Enligt slangopedia.se uttryck från Åland. Se även under fittas.
","jfr":["fitta"]} {"baseform":"ill po cigaren","wordforms":[],"text":"se cigarr(ett) (4).
","jfr":[]} {"baseform":"illa","wordforms":[],"text":"(euf) i bl a Skåne och Småland används det ålderdomliga ”hon har råkat illa ut”; om ogift gravid flicka eller kvinna. Andra liknande uttryck med samma betydelse är ”han har gjort henne illa” och ”hon är illa hållen”. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"illavet","wordforms":["rå"],"text":"(dial) Ihre (1766) har västgötska för rådd. Av råda; gravid. Kanske står uttrycket, som Roger Hansson i Järfälla poängterar, för ”ett sammandrag av ’illa ve’t, dvs ’illa vid det’, alltså en kommentar om att det står illa till”. Se även rå.
","jfr":["rå"]} {"baseform":"illavetandes","wordforms":[],"text":"(dial) opasslig här i betydelsen gravid*. Enligt Byrman (1989) är ordet enbart belagt i Småland.
\n","jfr":[]} {"baseform":"illavorden","wordforms":[],"text":"
(dial) gravid i uttrycket ”hon är/har blivit illavorden”. Byrman (1989) har uttrycket belagt från Halland, Småland och Västergötland. ”Men jag ä så rädd ändå. Tänk om någon får veta, att dä ä illavuret för mej?” (Moberg 1953) \"Man pratade och sade, att Hell under manövern måtte ha hållit till i karamellkvinnans tält mer än i sitt eget, för han hade fått det illavuret ställt med henne.\" (Korpral Hell ur Moberg 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"iller","wordforms":[],"text":"(sym) könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"illfittas","wordforms":["fittas"],"text":"(sl) när något går käpprätt åt helvete eller djävlas något för jävligt. Se även fittas.
","jfr":["fitta"]} {"baseform":"ilsmat","wordforms":[],"text":"(rom) jäkel*.
","jfr":[]} {"baseform":"ilsmatig","wordforms":["ilsmarig"],"text":"(rom) jäklig*.
","jfr":[]} {"baseform":"ILYSM","wordforms":[],"text":"kort för I Love You So much! Jag älskar dig så mycket!
","jfr":[]} {"baseform":"IMFAO","wordforms":[],"text":"(sl) In My Fucking Arrogant Opinion; enligt min satans arroganta mening/synpunkt.
","jfr":[]} {"baseform":"immaculata conceptio","wordforms":[],"text":"(latin immaculatus; obefläckad och conceptio; avlelse) den obefläckade avlelsen som handlar om jungfru Marias syndfria nedkomst med Jesus.
","jfr":[]} {"baseform":"immelmann","wordforms":[],"text":"(euf) mannens könsorgan. Från tyskan? ”I är Immelmann I Instoppningsögonblicket/ lär Dej det, ty alla kvinnor gilla tricket.” (Tankekorn)
","jfr":[]} {"baseform":"immissio penis","wordforms":[],"text":"(latin immissio; införande) införande av penis i vagina*.
","jfr":[]} {"baseform":"impact play","wordforms":[],"text":"(eng) av engelska impact; stöt, slag. Inslag i BDSM*-lekar där den dominanta slår den undergivne med dennes medgivande. Ibland har man ett kodord som används när den undergivne fått nog.
","jfr":[]} {"baseform":"impotens","wordforms":[],"text":"(latin im; o- och potentia; förmåga, motsats till potens; mäktig, stark, väldig). Serenius (1757) har i sitt engelsk-svenska lexikon ”impotency; swaghet, oförmögenhet” och ”her husband’s impotency; hennes mans oförmögenhet til aflande”. Enligt NEO (1995—1996) är impotens; ”oförmåga hos man att genomföra samlag” och ”hist.: sedan 1863”, medan impotent är den man ”som inte kan genomföra ett samlag” och ”hist.: sedan 1883”.
\nDen tyske författaren Johann Wolfgang (von) Goethe (1749—1832) skildrar i diktform hur han upplever sin impotens: ”Våra läppar möts och foten smeker hennes/ men däremellan står det illa till./ Vad som förr spelat erövrarens hjälteroll/ likt en novis har gått ner till moll. ” Och vidare: ”Nej, hellre lät jag mig stickas med svärd/ än avväpnas så i kärlekens värld.” Alfred Kinsey menar att det finns få fall av impotens hos män före 35 års ålder. Efter 55 år stiger antalet snabbt och vid 70 år är 27 % av alla män impotenta, en siffra som stiger till 55 % vid 75 år.
\nImpotens har dels organiska, dels psykiska orsaker. Organiska orsaker kan t ex vara hormonrubbningar, skador på nerverna till penis eller rubbad blodcirkulation. Vissa, framförallt blodtryckssänkande, läkemedel kan också förorsaka impotens, liksom kroniskt missbruk av alkohol och narkotika. Psykologiska orsaker kan också ligga bakom störningen. Bot kan i de flesta fall fås genom antingen psykologisk rådgivning eller genom insprutning av kärlvidgande medel i svällkropparna. Problemet kan också lösas genom att man inopererar en protes av plast eller silikon i penis, s k penisimplantat.
\nDen metod som 76 % av 2 000 urologer* från sex europeiska länder vid en urologkonferens i Paris 1996 anser vara bäst mot impotens är självinjektion med prostaglandin i urinröret. Cirka 60 % av impotenta män anses få hjälp den vägen. Det amerikanska forskningsföretaget Vivus har tagit fram ett nytt preparat (Muse) mot impotens. Också här ingår bl a prostaglandin men det nya är att medlet inte injiceras utan förs in en kort bit i urinröret med hjälp av en engångspipett. Erektion uppnås inom 10 minuter och 65 % av användarna lär bli hjälpta.
\nEtt annat amerikanskt företag, Pfizer, har tagit fram ett impotensmedel i tablettform, Viagra* (godkänt den 27 mars 1998 och sedan dess använt av miljontals män runt om i världen) som visat sig effektivt och blivit en rekordsäljare. Nackdelen med det är att det måste tas betydligt längre i förväg än de medel som tas lokalt.
\n”Impotens botade man bl. a. genom att dricka bockblod eller att bära en avliden människas tand på sig. Andra metoder som rekommenderades var bl.a. att pissa genom en vigselring eller en vidjehank, att fånga en sparv på våren och äta dess hjärta, att äta libsticka eller femfingerört, vars rötter liknar testiklar, eller också att lägga ett förband med rävskit, blandad med rosenolja, på penis.” (Schön 2004)
\nKahn (1944) menar att ”allteftersom mannen blir äldre fordrar han allt starkare retningar — allteftersom kvinnan blir äldre utövar hon allt svagare retning”, och han citerar Napoleon: ”Det säkraste sättet att bli impotent är att vara sin hustru trogen.” Vidare från samma källa: ”Vid psykisk impotens är mannen oförmögen till könsumgänge trots att han organiskt är fullt normal. Hämningsbromsen är hårt åtdragen. Den sexuella impulsen kan inte övervinna motstånden i hjärnan utan stannar någonstans på vägen mellan hjärnbarken och ryggmärgen. Denne person är icke sjuk. Han har ben att springa med, men föräldrar och uppfostrare har kedjat blytyngder vid hans fötter och nu kan han inte springa. [...] Kroppen är frisk. Att försöka med medicin skulle vara lika effektivt som att börja plocka i en bilmotor för att det ligger ett kullfallet träd över vägen. Det bästa medlet mot psykisk impotens är att förhindra dess uppkomst. Den yngling som fått en förnuftig uppfostran och icke tynges av några komplex plågas icke av psykisk impotens.” Och Kahn gör följande liknelse: ”Att håna en impotent man är som att slå den drunknande i huvudet med åran istället för att räcka honom en hjälpande hand.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"impotent bitch","wordforms":[],"text":"
(eng sl) flata*. Jämför bitch.
","jfr":["bitch"]} {"baseform":"impotentia coeundi","wordforms":[],"text":"(latin impotentia; vanmakt, oförmåga och coire; komma samman) oförmåga att genomföra ett samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"impotentia concipiendi","wordforms":[],"text":"(latin concipere; befrukta) oförmåga att få barn.
","jfr":[]} {"baseform":"impotentia erigendi","wordforms":[],"text":"(latin erigere; uppresa) oförmåga att få stånd.
","jfr":[]} {"baseform":"impotentia generandi","wordforms":[],"text":"(latin genero; avla) oförmåga att få barn.
","jfr":[]} {"baseform":"impototo","wordforms":[],"text":"(lmo) impotenta. Hos Lodalen (2003) heter det: ”Vi kan slåss när det behövs och i sängen kan vi dessutom hålla på längre eftersom våra löskukar varken kroknar eller blir impototo.”
","jfr":[]} {"baseform":"impregnera","wordforms":[],"text":"befrukta av franska imprégner; genomsyra, impregnera av latin imprægnare; befrukta. ”Jag tog emot pojkarnas bleka stjälkar* i köttet och aktade mig noga för att bli impregnerad.” (Blå 2003) \"Jungfrun Ullbom bliver intagen av (blir förtjust i) secreter Stenhammar, som henne impraegnerar, vill slå upp med Malthesius.\" (Linné [1700-t] 2022 s 122)
","jfr":[]} {"baseform":"impudica verba","wordforms":[],"text":"(lat) smutsiga ord. \"Håll er långt härifrån kyska fruar: det är skamligt för er att läsa dessa smutsiga ord.\" (VII Priapus, Priapeia 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"impudicitia","wordforms":[],"text":"(lat) otukt, okyskhet, liderlighet. Tillhörande adjektiv impudicus används alltjämt inom botaniken.
","jfr":[]} {"baseform":"impudicus digitus","wordforms":[],"text":"se fula fingrar.
","jfr":[]} {"baseform":"in i","wordforms":["in i någon"],"text":"1(sym) tränga in i (någon). ”Många män kan tända av när man sätter på en kondom och många är kanske nyskilda och har inte använt någon på 20 år, men kondom är jätteviktigt och jag säger bara att om han ska in i mig så måste han ha kondom.” (Skaldeman (2009) 2 förstärkningsuttryck så in i t ex med tillägget helvete. Lind (2016) har \"Jag blev förbannad som in i underförstått helvete.\"
","jfr":[]} {"baseform":"in natura","wordforms":[],"text":"(sl) batala in natura; här betala med knull.
","jfr":[]} {"baseform":"in och ut","wordforms":[],"text":"(sl) rörelsebeskrivande om knull. ”Han: —Skall vi köra lite in och ut? Hon: —Ut!” Också om snabbknull. \"In-ut-sprut-slut.” ”Men när jag var yngre hände det ofta. In ut sprut slut, liksom. Det var fint det med... (Dax Privat 5/2014) ”Det är till sist i alla fall bara fråga om ett ’in och ut’ och så åt sidan! sa Nils lågmält.” (Sjöström 1973) Uttrycket känt bl a från filmatiseringen av Anthony Burgess (f 1917) A clockwork orange (1962) där ligisten Alex kallar samlag för the old in-out in-out. ”Ofta har det varit upp med den, in med den och ut med den.” (Hite 1977) ”Det sätt på vilket de flesta män försökt ha sexuellt umgänge med mig kan beskrivas som ’för in A i B. Kör sedan ’in-ut-in-ut-in-ut’.” (Hite 1977) ”Bortsett från Sirene var det omöjligt att få ordning på alla de kvinnor, som Guy gled in och ut i under årens lopp — eller en enda eftermiddag.” (Brøgger 1978)
","jfr":[]} {"baseform":"inavel","wordforms":[],"text":"kallas det om nära släktingar i flera generationer avlar barn med varandra. Karakteristiska ärftliga egenskaper, både positiva och negativa, blir mer framträdande vid inavel. Detsamma gäller också ärftliga sjukdomar. Inavel används medvetet i avelsarbetet med djur, när man vill få fram djur med speciella egenskaper som t ex storproducerande mjölkkor. ”Hist.: sedan 1862” (NEO). Se också aveltyg.
","jfr":["aveltyg"]} {"baseform":"inbrytaren","wordforms":[],"text":"(sym) ett av 36 namn på kuk omnämnda i Den doftande trädgården*.
","jfr":[]} {"baseform":"inbundenskalck","wordforms":[],"text":"(åld so) Swedberg (1720-t) om inpiskad skälm (skojare, bedragare).
","jfr":[]} {"baseform":"incel","wordforms":[],"text":"(eng sl) involontary celibate; ofrivilligt celibat*. Uttrycket kan spåras tillbaka till 1933 då en anonym college student i Toronto, Kanada startade forumet Alena's involuntary celibacy project som var öppet för alla oavsett könstillhörighet. Det råder olika meningar om vad en äkta incel är, men merparten anhängare är misogyna* män som skyller sin otur i kärlek på att kvinnor har makten och förmågan att välja vilka män de vill ha sex med och att de ytligt sett endast väljer de vackraste och framgångsrikaste männen. Dessa kvinnor går under beteckningen stacys och chads är de promiskuösa* män de ligger med. Motsvarande förhållande för kvinnor benämns kvincel eller femcel.
\n","jfr":[]} {"baseform":"incest","wordforms":["incestuös"],"text":"
(latin incestus; otuktig, oren till in och castus; ren, kysk) belagt redan på 1100-talet. ”Hist.: sedan 1716”. (NEO) Ursprungligen om ett sexuellt förhållande mellan nära släktingar, sådana som är förenade av blodsband. I Brottsbalken begränsas kriminaliseringen till samlag mellan en person och dennes biologiska barn eller dess avkomma, sexuellt umgänge med avkomling, och mellan en person och dennes helsyskon, sexuellt umgänge med syskon. Under medeltiden dömdes både förövare och offer till döden för incest. I 1864 års strafflag avskaffades dödsstraffet, men fortfarande dömdes både offer och förövare, nu till frihetsstraff. Straffet för incestoffer avskaffades först 1937 och i brottsbalken år 1962 betraktades incest för första gången som brott mot person och inte som tidigare då brottet ansågs riktat mot Gud och kyrkan. ”Om en man tar sin syster, sin fars eller sin mors dotter, till hustru och de har umgänge med varandra, är det en skamlighet, och de skall utstötas ur sitt folk i allas åsyn. Han har lägrat sin syster, han har dragit skuld över sig.” (3 Mos 20:17; Bib 2000) \"Han fördömde honom som en incestuös inträngling i sin fars äktenskapliga säng, en mördare fläckad av sin egen brors blod, ett monster som hotat att döda sin egen styvmor.\" (Apuleius 2024 s 191) Incetuös (adj) som innebär incest.
\nIngenstans i alla de sexupplysnings- och sexrådgivningsböcker jag tagit del av från sekelskiftet 1800 och fram till 1950-talet omnämns incest. Är ämnet månne alltför tabu t o m för sådana frispråkiga män som Nyström och Fabricius-Møller, för inte var det väl så att fenomenet inte existerade — då? Att det inte är så visar Gaunt som tar upp fenomenet i sin Familjelivet i Norden (1983) som behandlar perioden från tidig medeltid och fram till 1900-talet och där han bl a visar att fenomenet långt ifrån alltid har fördömts, utan tvärtemot uppmuntrats under vissa tider och i vissa kulturer. Könsförbindelser mellan föräldrar och barn och mellan syskon är mycket sällsynta. Det ligger dock i sakens natur att de flesta sådana relationer blir oupptäckta. [...] I Sverige dömdes under åren 1913—1939 i medeltal 27 personer varje år för incest. Huvudsakligen gällde det faderns utnyttjande av minderårig dotter.
\n\n
\n
Uppmärksamheten kring sexuella övergrepp inom familjen ökade kraftigt från 1980-talet och idag används ordet incest för sexualhandlingar mellan familjemedlemmar och släktingar oavsett om de förenas av blodsband eller inte.
","jfr":[]} {"baseform":"incubus","wordforms":[],"text":"(lat) ”den som ligger ovanpå” (av incubo; ligga ovanpå). Så benämnde romarna skogsguden Faunus för dennes vana att ha samlag med sovande kvinnor. Under häxprocessernas tid (se under häxa) kom termen att användas om en manlig demon som hade samlag med sovande kvinnor, något som ofta resulterade i att nya demoner föddes. Också om mardröm där den sovande känner en tyngd över bröstet. ”Hon – för maran var alltid en kvinna – beskrevs ofta som ett djur, t ex en katt, och det kan förklaras av att man förr sov mellan skinnfällar. Inte sällan drogs även erotiska drömmar in i marföreställningen, och då blev maran en mänsklig varelse av motsatt kön, ungefär som de medeltida klostrens sexualdemoner, som kallades incubus, dvs ovanpåliggare, av nunnorna, och succubus, dvs underliggare, av munkarna.” (Swahn 2000)
","jfr":[]} {"baseform":"indianer","wordforms":[],"text":"1 (sl) indianerna i gräset, indianerna i busken, indianerna i grottan, indianerna i passet, indianerna i vassen; mens, menstruation. Indianerna står för den röda mensfärgen och passet för den trånga passage blodet ska passera. 2 (so) inte alla indianer i kanoten; innebär att man är dum, knäpp och knasig.
","jfr":[]} {"baseform":"indiansommar","wordforms":[],"text":"Kahn (1944) om ”en döende könsdrift hos gamla och skröpliga som flammar upp en sista gång innan den dör ut för gott”. Jämför amerikanarnas Indiansummer som ungefär motsvarar vår brittsommar; varm och solig period som infaller under hösten, då indianerna brukade samla in sitt vinterförråd. Uttrycket känt sedan 1794.
","jfr":["Indiansummer"]} {"baseform":"indiansperma","wordforms":["sperma"],"text":"(lmo) ketchup. Se även sperma.
","jfr":["sperma"]} {"baseform":"indiantält","wordforms":[],"text":"(sym) stånd, erektion. Jämför tält.
","jfr":["tält"]} {"baseform":"infamning","wordforms":[],"text":"(åld) samlag. \"Ty det första är föreningen, är de bägge väsendenas Råkning: Kyssen — Det andra är deras sammanbindning: Omfamningen. Det trerdje är föreningens Fulländning: Infamningen. Då leker bromo med yuni sin oändliga lek.\" (C J L Almqvist 1960 s 89)
","jfr":[]} {"baseform":"infanterield","wordforms":[],"text":"(sl) irritation och/eller skavsår i rumpan eller mellan benen. Infanterield drabbar speciellt soldater som marscherar långa sträckor iförda grova uniformsbyxor.
","jfr":[]} {"baseform":"infantilism","wordforms":[],"text":"(av infantil; barnslig från latin infantilis med samma betydelse.) att bli sexuellt upphetsad av att bete och klä sig eller bli behandlad som ett barn. Ordet ”hist.: sedan 1893”. (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"infantofili","wordforms":[],"text":"(latin infans; barn och grekiska philia: älska, dragning till) att känna sexuell dragning till spädbarn och barn under fem år. Vissa förövare intresserar sig bara för barnet som ett föremål och när barnet blir äldre mister det all lockelse för dem.
","jfr":[]} {"baseform":"infernalisk","wordforms":[],"text":"djävulsk av italienska infernale, latin infernalis med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"inferno","wordforms":[],"text":"helvete av italienska inferno; helvete bildat till latin infernus; underjordisk. Enligt NEO är ordet \"hist.: sedan 1841\".
","jfr":[]} {"baseform":"infertil","wordforms":["fertil"],"text":"(lain in; o- och fertilis; som bär frukt, fruktsam) ofruktsam, steril*. SO har ”hist.: sedan 1887”. Se även fertil.
","jfr":["fertil"]} {"baseform":"infibulation","wordforms":[],"text":"(latin in; in(i), upp(i), i, på och fibula; spänne, hake) Hertoft (1989) har ”påsättning av ring, hake eller liknande på de yttre könsorganen för att förhindra sexuell aktivitet”. Detta sker hos män genom att delvis sy ihop förhuden och hos kvinnor genom att partiellt stänga till de yttre könsläpparna med hjälp av en ring eller genom att sy ihop dem. Detta bl a som ett led i kvinnlig omskärelse. Fenomenet går även under beteckningen faraonsk omskärelse. Jämför KKS.
","jfr":["KKS"]} {"baseform":"infidelité","wordforms":[],"text":"(fra) otrohet. \"Det var höst då och höst nu, men trots de orosmoment som Elis infidelité innebar så uppvägdes de delvis av min egen otrohet, som medförde rätt många glädjeämnen.\" (Burman 2021 s 167)
","jfr":[]} {"baseform":"infitta","wordforms":[],"text":"(lmo) smörja in någon eller något med fittsaft. ”Beskriva dem [trosorna] utförligt och påpeka att de är ordentligt infittade.” (Suhinina 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"infrasex","wordforms":[],"text":"(latin infra; nere, nedtill) tuff, hårdhänt sex som slutar i orgasm. Dess motsats är suprasex (latin supra; över, ovanför) som är vacker, kärleksfull, mjuk och känslosam.
","jfr":[]} {"baseform":"ingeniör","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”Hvad är en kuk ett stycke utaf kött/ som luktar sur men smakar ganska sött/ I fittans djup en snäll Ingenieur/ en hufvud dyrck till hela verldens dör.” (Anonym hordikt i Köttets poesi 1995/2007)
","jfr":[]} {"baseform":"ingenmansland","wordforms":[],"text":"(lmo) otillgänglig fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"ingenting","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. Medan mannen har någonting* mellan benen har kvinnan ingenting.
","jfr":[]} {"baseform":"inguen","wordforms":[],"text":"(lat) 1 manslem*. \"fossas inguinis ut teram dolemque\" (XLV Priapus, Priapeia 2021) och i Carl Magnus Juliussons översättning: \"för att tömma och rensa ditt köns vallgravar\". 2 könsdel. 3 underliv, skrev. Ordet användes, enligt Adams (1982), allmänt som förskönande omskrivning för mentula och cunnus (se do).
","jfr":[]} {"baseform":"ingång","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnans yttre könsorgan, enligt uppgift från 26-årig man. Även hennes bakre ingång. ”... och inte heller lyckades han, ehuru han ivrigt försökte bryta upp dem (låren) med knäet, tvinga upp deras grind så att han stod som herre vid stora ingången.” (Cleland 1965/1749) ”Genitalsex påminde om ängsmarker. Där fanns dagg, nektar och romantik. Bakvägen var paranoia och underkastelse. Nu hade jag föredragit den ombonade ingången.” (Drougge 1998/2003) ”... att jag fritt skulle använda hennes härliga mun som en ersättning för den förbjudna ingången längre ned.” (Harris 1965/1900)
","jfr":[]} {"baseform":"inihelvete","wordforms":["helvete"],"text":"(svr) väldigt mycket. Se även helvete.
","jfr":["helvete"]} {"baseform":"inikläder","wordforms":[],"text":"(dial) underkläder. (OFS) Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"injektion","wordforms":[],"text":"(euf) insprutning. Här sperma. ”... varefter han på nytt tog itu med att bryta upp och öppna en fullständig ingång i mig, något som inte lite underlättades för honom genom den balsamiska injektion varmed han just rikhaltigt fuktat hela passagens inre.” (Cleland 1964/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"inkast","wordforms":[],"text":"(sym) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"inkontinens","wordforms":[],"text":"(latin in; o- och continentia; behärskning, återhållsamhet) oförmåga att hålla avföring, urin och säd. NEO har ”hist.: sedan 1847”. Incontinentia alvi; avföringsinkontinens förekommer t ex vid skador på ändtarmens slutmuskel. Incontinentia urinae är mycket vanlig och det anses att alla kvinnor någon gång läckt urin. Sängvätning är en form av trängningsinkontinens, dvs den drabbade får så häftiga urinträngningar att han eller hon inte hinner till toaletten i tid.
","jfr":[]} {"baseform":"inkräktaren","wordforms":[],"text":"(sym) ett av 36 namn på kuk i Den doftande trädgården*.
","jfr":[]} {"baseform":"inloppet","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"inlåsningen","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Danielsson (1914) mattrosslang för ”den avdelning på garnisonssjukhuset, där de veneriskt* sjuka vårdas”.
","jfr":[]} {"baseform":"inlåta sig med någon","wordforms":[],"text":"(åld) äldre svenska inlåta, fornsvenska inlata; släppa in, lämna tillträde. ”Hist.: sedan 1559.” (SO) Ålderdomligt och bibliskt omskrivande för samlag som i följande exempel ur Petrusakterna i Apokryferna till Nya Testamentet: ”Petrus, det var inte bra att du tog emot dessa pengar av henne. Hon är nämligen i vanrykte i hela Rom för osedlighet. Man påstår att hon inte håller sig till en man utan t o m inlåter sig med sina slavar.” (Kap 30) ”... men han började inlåta sig med de andra flickorna mitt för ögonen på henne...” (En gång om hösten/ Kärlek i vår tid 1961)
","jfr":[]} {"baseform":"innaklea","wordforms":["intima plagg"],"text":"(dial) underkläderna. (ORB) Se även intima plagg.
","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"innanförsbyxor","wordforms":["innanförskjortel","innanförsskjorta"],"text":"(dial) underbyxor, underkjol, underskjorta. (OFS) Se vidare intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"inne","wordforms":["halvvägs inne."],"text":"1 (euf) det är inne för henne; att snart föda barn. 2 (euf) gå ut inne; om toalettbesök. Jämför under gå (4). 3 (sl) halva inne; manschauvinistiskt om att ”uppvaktningen” av kvinnan gått så bra att nästa steg leder till att vara helt inne i henne. ”När jag har samlag känner jag just ingenting. Ibland känner jag att han är inne i mig, men inte alltid. [...] Jag trodde verkligen att jag skulle känna hans penis inne i mig, men för det mesta gör jag det inte.” (Hite 1977) ”Men jag var en halv man eftersom jag fortfarande inte hade varit inne i en kvinna sedan den dag när jag sprängde min moders inre, och dödsföraktande kastade mig ut i denna jämmerdal.” (Zebaot X 1995) ”Där har du redan halva inne grabben, tänkte han.” (Persson 2005)
\nÄven halvvägs inne. ”Han hade problem med erektionen och ville utnyttja morgonståndet jämt. Jag kunde vakna av att han var halvvägs inne.” (4 kvinnor pratar om lust... Ottar 2/96) ”Ibland var det tvivelaktigt om det var jag som var inne i henne eller hon som var inne i mig.” (Miller 1956) Se även inuti.
","jfr":["gå","inne i","tillhanda"]} {"baseform":"innebandyhora","wordforms":[],"text":"(so) kvinna som ligger med hela laget. Jämför hockeyhora.
","jfr":["hockeyhora"]} {"baseform":"innerfitterött","wordforms":[],"text":"(sl) anspelar på vaginans skära innerfärg.
","jfr":[]} {"baseform":"innersta","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans inre könsorgan. ”Han klämde sig grymt in i hennes innersta och den här gången skrek hon av smärta.” (Anderberg 1979)
","jfr":[]} {"baseform":"innetupp","wordforms":["innevessa"],"text":"(fisv) toalett. Se även tupp (2) och vessa.
","jfr":[" tupp","vessa"]} {"baseform":"innie","wordforms":["outie"],"text":"(sl) en outie är när de inre blygdläpparna är synliga även om de yttre blygdläpparna är större. En innie är motsatsen d v s allt är inåtvänt, en hålighet i vilken blygdläpparna döljs. Begreppen kan också appliceras på naveln som antingen kan var utåtvänd (outie) eller inåtvänd (innie) och dold i en grop.
","jfr":[]} {"baseform":"inre rummet","wordforms":["innersta rummet"],"text":"(euf) vaginan. Uppgift från 26-årig man. ”Wenke bredde ut sin kappa under oss och jag fick krypa in i det blodfyllda varma och ombonade gömstället. Det innersta rummet.” (Drougge 1998/2003) Se även yttre rummet.
","jfr":["yttre rummet"]} {"baseform":"inredningsporr","wordforms":[],"text":"(nyo) NyS (2015) har ”artiklar och reportage om heminredning uppfattad mera som njutning än som upplysning”.
","jfr":[]} {"baseform":"inrättning","wordforms":[],"text":"(euf) avträde*, toalett. Mest om officiella anordningar i uttryck som besöka en viss (bekvämlighets)inrättning. ”Hist.: sedan 1733.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"insemination","wordforms":[],"text":"(latin insemino; befrukta till semen; säd, frö) sädesöverföring för befruktning på annat sätt än genom samlag. ”Hist.: sedan 1946”. (NEO) Överföringen kan vara homolog (från kvinnans partner) eller heterolog (från en donator). ”Inom loppet av några dagar efter nedkomsten blir honan [pälssälens hona] brunstig och insemineras då av hanen.” (Beach/Ford 1952) ”De vanligaste orden som används om att skaffa barn är insemination, närståendeadoption och adoption. Det finns ingen specifik lesbisk betydelse i dessa ord men förmodligen används de flitigare i den lesbiska subkulturen än i heterosammanhang när det gäller barnalstring.” (Carlson 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"inshallah","wordforms":[],"text":"(arab) om gud vill. \"Det värsta var när vi ställde oss utanför Arbetsförmedlingen. Folk trodde att de skulle få jobb om de skrev på. Vi sa bara: InshaAllah.\" (Khalil 2022 s 76) \"...åk ut till Sollentuna och snacka med folk i rätt kretsar. Det borde ge dig något, inshallah, gör klart bara att du inte är snutspanare.\" (Lapidus 2008 s 132)
","jfr":[]} {"baseform":"insot","wordforms":["utsot."],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”magplåga, durchlopp” i Blekinge. Se även utsot. Sot (åld); sjukdom t ex gulsot.
","jfr":["Sot","utsot"]} {"baseform":"insprutning","wordforms":["sprut","spruta"],"text":"(euf) sats*. \"Kom med in i skogen så ska du omedelbart få en lugnande insprutning i röven.\" (Salama 1965) Se även sprut, spruta.
","jfr":["sprut, spruta"]} {"baseform":"insticksmodul","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Modul: måttstock.
","jfr":[]} {"baseform":"institut","wordforms":[],"text":"(euf) bordell*. Av latin institutum; inrättning. Ordet förekommer hos Nyström (1885): ”Någon gång händer det, att tycken uppstå och äktenskap ingås med män tillhörande alla samhällsklasser, ja, exempel saknas ej på bordellflickor, som höjts till kungatronens allra närmaste grannskap — såsom ’pensionären’ i Mme Gourdans ’institut’ (bordell) f. d. sömmerskan Lancon, hvilken under titel af grevinnan Du Barry, blef så beryktad såsom franske kungen Ludvig XV:s frilla*.”
","jfr":[]} {"baseform":"instoppet","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"instrument","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. ”Ni är ett gudomligt instrument att spela på.” (Jönsson, Kärlek 10/1968) ”Också det organ, som är hennes kärleksinstrument, måste hon träna och öva, så att det lyder hennes vilja.” (Vatsyayana/ Kalyanamalla 1952) 2 kuk. ”Hon: —Vilket skojigt instrument du har! Han: —Det blir ännu roligare om man spelar på det.” ”Andras fann jag flotta och stiliga och önskade mig snart bli bärare av ett lika prydligt instrument.” (Lidman 1952) ”För, tillade han leende, han trodde att instrumenten redan var stämda.” (Cleland 1964/1749) ”—Var det allt du orkade? Jag tyckte du hade ett litet instrument!? —Ja, svarade jag, det har jag och det är ju inte ofta man spelar i så stora lokaler.” (Ekroth 2012) Norsk slang har bl a följande (knull)instrument: luren, basunen och langeleiken. Det sistnämnda ett sorts citterliknande instrument.
","jfr":[]} {"baseform":"intag","wordforms":[],"text":"(euf) öppning*, fitta. ”... min dyre älskades utgjutande av sig själv som svepte ut och sköt fram, förvisso med mycken känsla, upp genom det hänförda intaget ...” (Cleland 1965/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"inte intresserad","wordforms":["inte som andra"],"text":"(sl) om bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"intercorpse","wordforms":[],"text":"(eng sl) ordlek på intercourse; samlag och handlar om en helt passiv sexpartner. Corpse = lik.
","jfr":[]} {"baseform":"interfemineum","wordforms":[],"text":"(latin inter; bland, mellan och femineus; kvinnlig, härrörande från kvinnor) här om kvinnans blygd* (Chorier 1967).
","jfr":[]} {"baseform":"Interflora","wordforms":[],"text":"(sl) knull mellan hippies, en av riktningarna inom 1960- och 1970-talets ungdomsrörelse. Började i San Francisco och hade sin största utbredning mot slutet av 1960-talet. Präglade slagordet Flower Power och var kända som det s k blomsterfolket. Interflora är som bekant en internationell blomsterförmedling.
","jfr":[]} {"baseform":"intergender","wordforms":[],"text":"latin inter; mellan och grekiska gender; kön. Det rör sig om könsidentiteter som faller utanför begreppet manligt, kvinnligt och därför utgör ett tredje kön*.
","jfr":[]} {"baseform":"interkruralt samlag","wordforms":[],"text":"se mellan benen (2).
","jfr":[]} {"baseform":"intersex","wordforms":["intersexuell"],"text":"(intersexulitet = hermafroditism*) av latin inter; emellan. Förleden inter avser relationer mellan flera enheter av det slag som framgår av efterleden (sexuell). Den intersexuelle är född med ’oklart’ kön, dvs med atypiska könsorgan som vid första anblicken vare sig kan definieras som fullt manliga eller kvinnliga. Läkarvetenskapen ser intersexualitet som ett sjukdomstillstånd och opererar bort oönskade könsdelar för att skapa ”normala” flickor och pojkar. Kritiker liknar dessa ingrepp vid heteronormativ* könsstympning*. Uppgiften hämtat ur Kärlekens pris (2005). ”En annan utgångspunkt är att det bara finns två kön. Transpersoners och intersexuellas situation som fortfarande är dålig och självklart borde finnas med när man försöker komma till rätta med diskriminering på grund av könstillhörighet, nämns inte.” (SvD 28/7-2003 ”Regeringens skeva jämställdhet”.)
","jfr":[]} {"baseform":"intim","wordforms":[],"text":"som rör det innersta, privata av någons personliga förhållande, särskilt då om sexuella sådana. ”Hist.: sedan 1772”. (NEO) Av latin intimus; innerst, närmast. Vara intim med (någon) (euf); ha samlag med någon. ”Sexualorganen äro ’de hemliga tingen’, och coitus antydes med uttr ’att vara intim med’.” (Philp 1946) ”Nisse vill ’leva ihop på ett intimt sätt’ med Ingrid, säger att han ’vill göra henne lycklig och akta henne’.” (Ahlmark Michanek 1962) ”Låt oss vara intima. Du med mig och jag med dig!” (Het semester 1931/1967) ”Vi är tillsammans, mumlade hon. Intimt.” (Berggrén, Kärlek 2/1965) \"...ty det är nu verkligen så, att en man kan intimt växa samman med en annan av sitt eget kön, genom en känsla som icke är den grova könssinnligheten men som ändå är något helt annat och något vida djupare än vänskapen.\" (Hansson 1987)
","jfr":[]} {"baseform":"intima delar","wordforms":["intima kroppsdelar"],"text":"(euf) könsorgan. ”När jag klädde på mig upptäckte jag blod på min skändade hals; mina intima kroppsdelar var blodiga och klibbiga av safter; detta var tecken på min förvandling.” (S Smith: När den röda stormen kommer från Erotika 1996) ”Det var inte utan fruktan och obehag som jag tänkte på vilka förändringar mina ömtåliga intima delar kunde ha undergått vid mötet med ett redskap som var så omfångsrikt att det kunde verka förödande.” (Cleland 1964/1749) Se vidare under kroppsdel.
","jfr":[]} {"baseform":"intima plagg","wordforms":["ljuddämpare","korsdrag"],"text":"(latin intimus; innerst, närmast) Mycket löje och fördomar har förekommit genom tiderna i samband med de intima plaggen. Till synes helt oskyldiga ord har fått fulhetsstämpel för sitt samröre med dessa outsägbara plagg. Ta t ex byxa, byxor, som kommer från lågtyska buxe, boxe av buckhose; byxor av bockskinn. Enligt SAOB har ordet ”ansetts som mindre fint — detta gäller åtminstone 1800-talet — o i vårdat språk ersatts av benkläder, pantalonger, permissioner, de onämnbara o likn”. Permission betyder egentligen lov och tillstånd, och det var just detta som det var fråga om: man bad helt enkelt om lov att få tala om plagget i fråga. ”Hint sina Permissioner knäppa hop.” (Bellman F E nr 78)
\nHosa är ett ålderdomligt ord för byxa. Söderwall (1888) har hosa, husa från ca 1280-talet med betydelsen benklädnad, benbetäckning. Används i sydsvensk dialekt med betydelsen strumpa och sedan medeltiden i plural med betydelsen byxor som i puderhosor; pösiga, slitsade knäbyxor. I danskan kan ordet förekomma lite skämtsamt om strumpor och även i engelskan kan hose betyda strumpor. Tyskan har Hosen; byxor och Buchhose; benkläder av bockskinn som via kortformen byxe blivit svenskans byxor och danskans bukser. Uppgift från Bergman (2007).
\nAndra förskönande omskrivningar är inexpressibler (franskans inexpressible; som ej kan uttryckas), de nödvändigaste plaggen och de outsägbara plaggen. ”Här vrida och skölja tvätterskorna både det eleganta Reykjaviks stärkskjortor och de fattigas outsägbara plagg.” (Engström 1913) Nils Larsson berättar i ett mejl (27 feb 2019) att i gamla pinuptidningar på 1950-talet kallades underbyxor för 'onämnbara'. \"Han drog ner hennes onämnbara, vet inte om det var skrivet halvt på skämt bara, novellerna var i varje fall inte särskilt porriga.\"
\nSkjortan, som inte kunde sättas i samband med någon sex- eller könsfunktion, fick nämnas i klartext och kunde t o m tänkas fladdra för vinden på klädlinan ute på gården, men där fick framför allt inte kvinnornas benkläder hänga till allmänt beskådande. Det ansågs till långt in på 1900-talet högst olämpligt att visa upp så intima plagg. Författaren och konstnären Rosa Liksom (f 1958), från byn Narri i finska Lappland, berättar i en artikel i SvD (9/5-1995) att læstadianerna i dessa trakter anser det syndigt att använda tvättmaskin, eftersom glasfönstret i maskinen avslöjar kvinnornas underkläder i rullande rörelser. Nils Haglund (f 1930) berättar att ”vissa etniska grupper i Sverige anser det syndigt att tvätta manliga och kvinnliga kläder i samma tvättmaskin, och det inte för att de kan synas utan för att männens plagg kan besmittas av kvinnornas.”
\nI USA lär det tidigare ha varit lagbrott i vissa delstater att hänga manliga och kvinnliga underkläder på samma klädstreck. Under den viktorianska tiden utfärdade den australiska marinen ett cirkulärbrev där alla vita kvinnor på Amiralitetsöarna uppmanas att själva tvätta sina onämnbara för att inte deras manliga infödda tjänare skulle bli sexuellt upphetsade av detta arbete.
\nI England och Amerika talade man vid samma tid om the unthinkables (de otänkbara), the unmentionables (de onämnbara), the unspeakables (de outtalbara), the unutterables (de outtryckbara) samt the unwhisperables (de oviskbara) i samband med byxor. ”Hon hade nämligen inte vaknat som kvinna än och hon känner ungefär som sin gamla fina ogifta tant nere i Sörmland, som ryste, då någon sade byxor: —Om jag visste, att någon visste, att jag har en mage, så skulle jag dö.” (Engström 1913)
\nVi nämnde tidigare pantalonger som omskrivning för byxor. Ordet kommer av italienskans Pantalone; en komedifigur som vanligen uppträdde i vita benkläder. Här rör det sig om ett slags långbyxor, och sådana skrattar vi inte åt idag eller finner komiska, men underbyxorna väcker än idag stor munterhet. Nämn ordet kalsong och kalsonghumorn flödar. Ordet kom in i svenskan på 1700-talet via tyskan från franska caleçon, och italienska calzoni; byxa en avledning av calza; strumpa. Jämför italienska calzalonga; långstrumpa besläktat med vårt kalsong, men inte samma ord. Så här målande beskriver Erik Axel Karlfeldt (1864—1931) vårt ord i Eden, som ingår i hans dalmålningar med bibliska motiv: ”Eva står skamsen i lackröd sol,/ Tummar sin stadiga fikonlövskjol./ Adam i gröna kalsonger,/ Grinar av knip och ånger.” ”Hon hade varit en obetydlig figurantska vid baletten och blivit dömd till böter för sina oblyga språng. Ty i Spanien får en dansös ej visa sina kalsonger för publiken. Hon svor att hämnas, att kringgå lagen, och kvällen därpå dansade hon utan kalsonger.” (Casanova 1936/1700-t) Ävenså förekommer, måhända av en slump, en stark dager å ett ställe av den unge mannens pantalonger, som väl mycket synas markera hans förhållande till de väntande damerna.\" (Per Svensson: Zorn ett liv en tid. Albert Bonniers förlag, Sthlm 2023)
\nOFS har kalifisare, kalisar och karlaunderbyxor. I slang har vi kallibringer, kalsingar, kalsipper och kasslingar. Det sistnämnda hos Ulrich (1912). Enligt Carling (2005) är kalsing lån från kalsing (rom); sko som i sin tur är lån från kháltsa (grekiska) sko. Carling har även med kalfiser (rom) som hon menar troligen är påverkad av isar, isingar; kläder, byxor. Även ljuddämpare om samma plagg. Andra lekfulla omskrivningar för kalsong är kallesketer, kalletjonger, kallibonger, kallingar, kallipper, kallisar, kallisonger, kalsketer och lårfoder. Det talas i sammanhanget också om filjonger, fillingar (troligen fikonspråk för kallingar), fillisar, fills, filsingar, fjallingar och fjonger. Vidare har vi jallingar och jellingar samt de vitsiga rostfångare, mogen blöja, satans gardiner och snoppens sovsäck. Ytterligare fall där kalsonginvånaren får ge namn åt plagget ifråga är snoppfodral, snopphållare och snoppskydd samt kukhållare, kukuppehållare och kukvärmare. Kalsonger kan också heta drulingar, sillingar och trallingar. I knoparmoj finns soller; kalsonger. Langenfeldt (1947) har blöjor för samma sak.
\nFrån slangens värld hämtar vi också blacker, blackor, som, enligt Uhrström (1911) och Thesleff (1912), är ”mycket vulgärt” för kortbyxor (den sistnämnde har också rör, stuprör; långbyxor med samma varning). Ordet kommer av bracka där r bytts mot l. Thesleff har även korsdrag i betydelsen fruntimmerskalsonger. Bergman (1929) menar att ordet är månsing. Brackor har använts som namn på byxor åtminstone sedan slutet av 1500-talet, då ordet dyker upp i en ordbok av Helsingius (1587). SAOB tar upp Carl IX:s föga smickrande uttalande om sina ryttare från 1601: ”Låthe iaghe sigh som een hoop medh harar, när the höre een Pålack nempnas hadhe the så godtt som skittit i brackan.”
\nBrackor är ett svenskt dialektord som via danskan troligen kommit från latinets bracca med samma betydelse. Samma ursprung har bracka; kälkborgare, som anses vara en förkortning av skinnbracka; skinnbyxa, som borgarna och hantverkarna bar i Uppsala förr i världen och som studenterna retade dem för. Brallor kommer också från brackor om man får tro Langenfeldt (1947), som menar att brallor är ”l-språk i brackor”. Uhrström (1911) och Thesleff (1912) betecknar ordet som en ”synnerligen vanlig vulgarism för byxor”, och lite drygt 30 år senare har man fortfarande svårt att acceptera ordet, även om en omvärdering då verkar vara på väg. Så här står det nämligen under rubriken Tjuv- och rackarsnack i DN (15/4-1945): ”Att säga brallor om sina byxor är inte så elegant, men i varje fall inte särskilt chockerande.” Ingers (1977) har brallor ”fr mil spr” och tidsangivelsen 1920-tal. Brallis; egentligen flicka i långbyxor, dvs brallor.
\nKåsören och journalisten Ingemar Unge meddelar vid telefonsamtal (11/2-2000) att han funnit ordet bralla; släppa väder hos Montaigne (1986) i Jan Stolpes översättning. Se vidare under bralla.
\nEtt tidigare mycket använt ord för underkjol är det ålderdomliga stubb; underkjol, samma ord som stubb i betydelsen upp eller utstickande sädes- eller skäggstrå och enligt NEO ”Hist.: sedan 1689”. Den hårt åtsmitande korsetten kom på 1700-talet från franska corset av äldre franska corps; kropp. Från latinets corpus; kropp. På 1920-talet lånades det närbesläktade corselet; klänningsliv in i formen korselett; korsett med behå. ”Tyvärr förhindras dock många fruar och flickor från att i rikaste möjliga mått draga fördel af luftens i det fria välgörande inflytande genom att de bära korsetter, som hämma respirationsorganens fria rörelse och utvidgning. Dessa olyckssaliga plagg hafva vållat det kvinnliga könet en ofantlig stor skada till hälsan. […] Med rätta draga därför ock herrar läkare i det sunda förnuftets och mänsklighetens namn i härnad mot dessa af kvinnorna frivilligt burna tortyrredskap…” (Kress 1905)
\nIdag fortsätter vi att låna ord och uttryck utifrån vad gäller de intima plaggen, eller undersakerna som Lisbeth Borger-Bendegard så träffande kallar dem i sin artikel: ”När gav du din fru en rump-up senast” (Sv D dec 1996) En rump-up är en modern byxgördel med ett band under skinkorna som lyfter upp stjärten. Borger-Bendegard berättar också om push-up behån (enligt Nyordsboken 2000 är ordet belagt första gången 1995) ”som trycker ihop brösten för att få den där glipan á la Sophia Loren” (italiensk skådespelerska f 1934) och om balconetten som istället trycker ihop brösten underifrån, något som ”ger en lätt empirelook”. \"Alla med push-up-bh eller sillisar, tajta blåjeans och korta kjolar.\" (Lapidus 2008 s 71) Ytterligare uppushande effekt nås med bröstkuddar, vilka går att klistra direkt på kroppen med en tejp. Men, varnar Borger-Bendegard: ”De små sakerna är dock rätt opålitliga och kan lätt hoppa iväg och lägga sig på matbordet.”
\nStay-ups (av engelska stay; stanna och up; uppe) hellånga damstrumpor som upptill är så åtsittande och elastiska, att strumporna hålls på plats utan strumpeband. Stay-ups lanserades på 1980-talet. ”Vi kysste varandra överallt dit vi kom åt, jag har på senare tid alltid stay-ups på mig på jobbet, jag känner mig så porrig då. Jag har skaffat stay-ups som fungerar som stödstrumpor så då är jag både sexig och praktisk.” (Skvaller i Närstrid Vanessa 2005)
\nOrdet trosa; underbyxor utan ben både för män och kvinnor är känt i svenskan sedan 1948. Kanske kommer ordet av franskans trousses; pagebyxor. Till oss kommer ordet via danskans trusse (belagt sedan 1937). I förortsslang finns uttrycket kasta trosorna; flörta, komma med inviter. Skånskan har fibbar (1980-t) om tangatrosor. ”En utsago väl, allt är kvittat, både som av trosor, trasor och teser i om de mina osedliga fler stycken, av deras negligé där.” (Hammarén 2001) ”Ta inte med hunden i tvättstugan! Vill inte ha hår i trosan.” (Batra 2008) Stringtrosan (av engelska string; snöre, band) en minimal trosa som lägger sig som ett snöre eller band i klyftan mellan de nakna skinkhalvorna. ”... eller när man dragit på sig sexiga små stringisar och tajta byxor för att kunna låta hela världen imponeras över ens arsle.” (Falafeldrottningen i Närstrid: Vanessa 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"intimare","wordforms":["intimaste del","fördolda delar"],"text":"(euf) könsorgan. Av latin intimus; innersta i betydelsen närmast, innerligast. ”Schurig varnar sina läsare (Chylologia, Dresden 1725) att man måste vara försiktig vid användandet av dessa hjälpmedel (afrodisiaka*). Han ger exempel på en kvinna som strök vargdynga på sina intimaste delar och när hon sedan fick ett barn var denne besatt av varglik aptit.” (Bourke 1891) ”Jag bad dig inte om det, sa hon. Jag kunde aldrig drömma om att du skulle röra vid mig, åtminstone inte mina intimare delar.” (Miller 1956) Norsk slang har mine intimere deler om könsorganen.
\nÄven fördolda delar (euf o åld) fitta. ”När en make kommer in i sin hustrus kammare ’måste han underhålla henne med allehanda smek, fräckt beteende och lockelser till sinnlig lusta’. Om han upptäcker att hon ’är långsam och kallare måste han kela med, omfamna och smeka henne’; han bör ’smyga sig’ in i ’naturens fält’, blanda ’fräcka kyssar med fräcka ord och talesätt’, och smeka hennes ’fördolda delar och bröstvårtor’ tills hon är upptänd och ’brinner av lusta’.” (Laqueur 1994 citerar 1500-talskirurgen Ambroise Paré, som också har lönliga delar för samma sak.)
","jfr":[]} {"baseform":"intimdans","wordforms":["dans"],"text":"(sym) samlag. Se även dans.
","jfr":["dans"]} {"baseform":"intimitet","wordforms":[],"text":"(euf) i uttrycket opassande intimitet; att vara tillsamman sexuellt i ett otillbörligt eller opassande sammanhang. Intimitet står för att ha en nära och djup gemenskap med någon. Här handlar det om fysisk intimitet som kan yttra sig i beröring, kramar och sex. \"Malmska valen stängdes för besökare när museets anställda insåg att dess buk börjat fungera som en tillflyktsort för älskande par. Åtminstone vid ett tillfälle ska ett sådant par ha tagits på bar gärning i en stund av 'opassande intimitet'.\" (Isabella Nilsson: Tio miljoner döda valar sjunker genom havet. (Under strecket SvD 18 aug 2026)
","jfr":[]} {"baseform":"intimitetskoordinator","wordforms":[],"text":"(nyo) med på nyordslistan för 2019. Här är det fråga om en ny yrkesgrupp som ska se till att koordinera (samordna) sexscener inom film, tv och teater så att de ska kännas meningsfulla och trygga för de inblandade skådespelarna.
","jfr":[]} {"baseform":"intimkirurgi","wordforms":[],"text":"innebär plastikkirurgi med laser på kvinnans könsorgan. Det kan röra sig om att trimma de inre blygdläpparna med en teknik kallad labiaplasty eller att åstadkomma en vaginal åtstramning, något som benämns vaginoplasty. Det rör sig inte om någon ny metod. Kvinnor med inkontinensbesvär har undergått intimkirurgi sedan länge. Det nya är att dylika ingrepp idag görs som skönhetsoperationer i stil med ansiktslyftningar och bröstimplantat. I USA är dylika operationer vanliga och annonseras ut i trendmagasin som Cosmopolitan och Harper’s Bazaar där de presenteras som ett sätt att förbättra kvinnors sexliv.
\nI Sverige utförs uppskattningsvis 25 000 skönhetsoperationer årligen. Av dem utförs mellan 5—10 % på män. I männens fall utförs mest näsplastik, hårtransplantation, fettsugning och ögonlocksplastik. I USA, där intimkirurgi, i förskönande syfte, är en jätteindustri, kostar vaginoplasty med designlaser mellan 25 000 och 55 000 kronor och i behandlingspaketet ingår då fettinjektioner i de yttre blygdläpparna (labia majora) med vars hjälp de ska få en ungdomligare form eller fettsugning av venusberget. ”Men kvällens drottning var Felicity. En sextiårig plastikopererad dam, som liknade en madonna på tjugotvå i åtsmitande guldlamé. När man visste att hon underkastat sig alla de där operationerna kunde man kanske tycka att ögonen verkade lite uppspärrade, att näsborrarna gapade en smula och att ögonbrynen borde ha suttit lite längre ner i pannan. Men det imponerande var inte heller hennes yttre, utan snarare all den energi och lidelse hon hade lagt ner på arbetet med att göra om sig själv.” (Brøgger 1978) Englund (2003) berättar att den allra första skönhetskirurgin utfördes på penisar. Det handlade om att återställa förhuden på män, ofta judar, som blivit omskurna. Dylika operationer är välkända från tiden kring Kristi födelse, men Englund menar att de troligen är äldre än så. Enligt samma källa så ägde den första skönhetsoperationen av bröst rum 1897.
\nHymenplastik eller oskuldsoperationer utförs på muslimska kvinnor som förväntas vara oskulder när de gifter sig. Själva ingreppet handlar om att med kirurgi upprätthålla myten om mödomshinnan* som har omhuldats i folktron i många länder. I t ex många muslimska kretsar är det viktigt att mödomshinnan är intakt vid giftrermålet. Detta för att familjens heder inte ska fläckas. Tove Lifvendahl har i sin ledare (SvD 20 november 2022) under rubriken \"Staten kan inte vidmakthålla vidskeplighet\" med följande exempel från nätets frågeforum: \"Min familj säger att jag måste vara oskuld när jag gifter mig. De säger att det måste komma blod i sängen när jag har samlag första gången. Jag är rädd att det inte kommer att göra det. Jag har hört att man kan sy dit en mödomshinna. Funkar det?\" Och fortsätter Tove Lifvendahl: \"Med den vetenskapen är det tämligen enkelt att förstå dem som betalar mellan 10 000 och 40 000 kronor för att först låta sig snittas upp, sedan sys ihop, för att litet senare 'gå sönder' och blöda i sängen på sin bröllopsnatt. Sverige är ett av de länder där sådan hjälp finns att tillgå.\"
\nNu finns det flera enklare, billigare och ofarligare sätt att lösa problemet. Man kan t ex, som Tove Lifvendahls tipsar om, för runt en hundralapp beställa en artificiell protes, utvecklad i Japan och introducerad på marknaden av kineserna under namnet Chinese hymen, som ger det önskade oskuldsblodet på lakanet och som innebär en räddning både för hedern och från den vansinniga kirurgin.
\n","jfr":[]} {"baseform":"intimmassör","wordforms":[],"text":"
(euf) prostituerad. ”Det heter inte hora, utan intimmassör, eller som många kunder föredrar att kalla det: en gudinna. (Brask 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"intimt umgänge","wordforms":[],"text":"se under umgänge.
","jfr":[]} {"baseform":"intra faeces et urinas pascimur","wordforms":[],"text":"latin för ”mellan exkrementer och urin födas vi”. Tolkningen är Kahns (1944).
","jfr":[]} {"baseform":"intromission","wordforms":["djur","så gör."],"text":"(latin intromitto; skicka eller släppa in) penis införande i slidan. ”Hanråttan exempelvis bestiger honan och har upprepade intromissio innan ejakulationen äger rum. Inom loppet av 15 minuter uppnår en del råttor intromissio ända till 20 eller 25 gånger och har tre eller fyra ejakulationer.” (Beach/Ford 1952) Se även djur, så gör.
","jfr":["djur, så gör"]} {"baseform":"introsexuell","wordforms":[],"text":"av latin intro; början, förspel, öppning. Om den som främst söker njutning genom självtillfredsställelse eller med en partner för ett engångsligg.
","jfr":[]} {"baseform":"intrång","wordforms":["göra"],"text":"(euf) 1 knulla. Att utan lov tränga in på någon annans område. ”Pappa har gjort intrång i henne ’där nere’ flera gånger, säger hon. Både fram och bak och efteråt har det svidit och gjort ont och en gång fick hon ett sår ’där’, på insidan av ena blygdläppen, och gick till doktorn på vårdcentralen. Doktorn sa att hon fått det för att hon cyklat.” Om incest i DN (sönd 8/5-1994). 2 olaga intrång; våldtäkt. 3 intrånget; fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"inträde","wordforms":[],"text":"(euf) träda in i någon; knulla. ”De flesta av dem tycker det (förspelet) är urtråkigt, bara en nödvändighet inför Stora Inträdet.” (Hite 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"intränga","wordforms":[],"text":"se tränga in.
","jfr":[]} {"baseform":"inträngare","wordforms":[],"text":"(sym) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"inuti","wordforms":[],"text":"(euf) vara inuti någon; knulla någon. ”Jag njuter av att vara inuti min partners kropp och känna hennes mottaglighet och hennes åtrå och jag njuter av hennes kropp.” (Hite 1982) Se också under inne.
","jfr":["inne"]} {"baseform":"invandrarkula","wordforms":[],"text":"(lmo) ett bakverk. Se vidare neger.
","jfr":[]} {"baseform":"invektiv","wordforms":[],"text":"(franska invective från latin invectivus; smädande, klandrande av inveho; fara ut mot, angripa) står för skälls- och skymford. (se do) Kraftuttryck* som riktas mot en enskild person eller flera. NEO har ”hist.: sedan 1670”. Utbudet är enormt och invektiven varierar både vad gäller olika grupper, områden och generationer. Typexempel på invektiv är t ex idiot! och skitstövel! För den som vill frossa i invektiv rekommenderas Bertil Pettersson, Invektiv; en exempelsamling från samlingen Den läsandes ensak (1971). Så här börjar det: ”Helvetes förbannade jävla kokta skithög, satans pitthelvete, alla jävla tattarkukars förbannelse, fans jävla sladderfittors monsterhelvete, exkrementjesusar, syster i skitan och tokbögars knulldjävlar...”
\nUnder medeltiden hördes skällsord som gortjuv (slakttjuv), agnabak (sädestjuv), lumpehund, trollkarl, skamsäck, stympare, bredmun, fyllmärr, korpmat, kasevarg (mordbrännare) och gorvarg (boskapsdråpare). Korpmat kommer av att en hängd ofta lämnades kvar på avrättningsplatsen som mat till korpar och andra kråk- rovfåglar.
\nEtt intressant fenomen i sammanhanget är att man kan använda sig av främmande ord när man vill förolämpa någon som inte känner till ordens betydelse. Ordens främmande klang är ofta skuld till den ofrivilliga makt de verkar besitta i en okunnig mottagares fantasi. Så berättas historien om den engelske lexikografen Samuel Johnson (1709—1784) som slog vad med en god vän, att han skulle kunna reta en fiskmånglerska till raseri, utan att hon skulle förstå ett enda av de använda orden. Han inledde bekantskapen med att rynka på näsan, när han luktade på hennes fisk, för att med det antyda att det var något fel på den. Fiskmadamen kom omgående med en rad mustiga genmälen som Johnson lugnt besvarade med: ”Ni är en artikel, min fru.” ”Vafalls, jag? Inte mer än ni själv, ni...ni.” ”Ni är ett nominativ.” \"Ni...ni...ni, stammar nu den ursinniga månglerskan, utan att få ett vettigt ord över sina läppar. ”Ni är ett pronomen.” Fortfarande stum av ilska, knyter offret nävarna mot Johnson, som med jämna mellanrum fortsätter med: Ni är ett verb, adverb, ett adjektiv. Det hela slutar med att den stackars kvinnan sjunker ihop halvt medvetslös bland sina fiskar och gråter av raseri.
\n\n
\n
\n
Men det går också att använda helt ”oskyldiga” ord på det egna språket, när man vill förolämpa någon. Ullén (2009) berättar om Freuds redogörelse för fallet med Råttmannen ”som en gång när han var barn blev ursinnig på sin far, men ännu inte ägde de adekvata okvädinsorden för att uttrycka sin ilska. Han började då skrika saker som: ’Din lampa! Din gaffel! Din tallrik!”
\nFalk (2011) tar i sin 1630-talsskildring från Uppsala upp några ålderdomliga synonymer till invektiv och skällsord som hånsord, okvädinsord och skälsord. Han nämner vidare uttrycket spåtske ord och att ge någon (varandra) onda ord eller att ge någon (varandra) slemma och spåtkzord. Därtill nämner han uttrycket bruka mun eller skamligh mun mot någon.
","jfr":[]} {"baseform":"inversio sexualis","wordforms":[],"text":"(latin inverto; förvrida, förvränga) förvrängd sexualitet, homosexualitet*.
","jfr":[]} {"baseform":"inversio vaginae","wordforms":[],"text":"(latin invertere; vrida om och vagina; slida) framfall av slidan genom vulva.
","jfr":[]} {"baseform":"inversion","wordforms":[],"text":"omvändning dvs att ändra något från det normala till det omvända. Inversion var under andra halvan av 1800-talet ett av samlingsnamnen på det som idag betecknas som HBT*.
","jfr":[]} {"baseform":"invärtesfel","wordforms":[],"text":"(euf) i Pargas i östra Åboland används, enligt Byrman (1989), ”innvärtesfeil” skämtsamt för gravid.
","jfr":[]} {"baseform":"iproppad","wordforms":[],"text":"(euf) ”han har henne iproppad” eller som det heter i det österbottniska ursprungsuttrycket ”kansi an har on iproppa raij”; kanske han har henne gravid redan? Jämför istoppad. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["istoppad"]} {"baseform":"ipsatio","wordforms":["ipsation"],"text":"(latin ipse; själv, i egen person) onani, masturbation. ”Benämningen ’sexuell självtillfredsställelse’ är för lång, men det moderna vetenskapliga uttrycket för samma tanke ’ipsation’ (bildat av det latinska ordet ipse = själv) borde kunna komma till användning även bland folket.” (Almkvist 1933)
","jfr":[]} {"baseform":"irish kisses","wordforms":[],"text":"(am sl) \"irländska kyssar\" kallas det när man fjärtar någon rakt upp i ansiktet.
","jfr":[]} {"baseform":"IRL","wordforms":[],"text":"In Real Life; i verkligheten. Står för att definiera om något, t ex ett (sex)möte med en annan person, skett på nätet eller i verkligheten.
","jfr":[]} {"baseform":"irrumatio","wordforms":[],"text":"(latin; in; i och ruma; [moders]bröst, spene) en variant av fellatio* där penis rörs aktivt i partnerns mun. \"Med det menar du förstås det lesbiska och feniciska sättet att älska, det som kallas irrumatio och fellatio?” (Chorier 1967) Ingemark (2007) menar att ordet irrumatio ”saknar modern motsvarighet, men som kan sägas vara en form av våldtäkt [...] att irrumatio ansågs vara den smutsigaste av alla sexuella handlingar i antikens Rom.”
\n”Skillnaden mellan fellatio och irrumatio är ungefär som skillnaden mellan avsugning och munknull. När fellatio utförs är det den sugande partnern som fellerar, när det handlar om irrumatio är det partnern som bidrar med penis som står för all action.” (Suhinina 2007) ”Malim me amici fellent qvam inimici irrument” (Hunink 2011) [Bättre att bli avsugen av vänner än att bli knullad i mun av fiender.]
","jfr":[]} {"baseform":"irrumator","wordforms":[],"text":"(lat) munknullare. Se vidare under cunnilingus.
","jfr":[]} {"baseform":"is","wordforms":["bryta"],"text":"(euf) spräcka mödomshinnan*. Edenborg påpekar i sin inledning till Köttets poesi (1995) att uttrycket ’bryta isen’ ”förekommer i det pornografiska 1700-talsdramat Tibulla och Pompejus för att beskriva det första samlaget”.
","jfr":[]} {"baseform":"isabellafärg","wordforms":[],"text":"(sym) smutsgul färg. Enligt traditionen skall drottning Isabella av Spanien (1451—1504) ha lovat att inte byta linne förrän den belägrade staden Granada (1491—92) erövrats.
","jfr":[]} {"baseform":"isabellapiercing","wordforms":[],"text":"kvinnlig könspiercing som börjar under klitoris, alldeles ovanför urinröret, för att sedan fortsätta under och genom klitoris och mynna ut ovanför klitoriskappan, den som täcker själva klitoris. Se vidare piercing.
","jfr":[]} {"baseform":"isberg","wordforms":[],"text":"1 (sl) fitta. (uppgift fr 30-årig man) I uttycket stöta på ett isberg; en kall, sluten och torr fitta. Också om frigida* kvinnor. 2 (lmo) skitkorv som sticker upp över vattenytan i toastol.
","jfr":[]} {"baseform":"isbjörn","wordforms":[],"text":"(sl) grånad och vithårig bög. Jämför björn.
","jfr":["björn"]} {"baseform":"isbrytare","wordforms":[],"text":"(sl) kuken som isbrytare vid ett kyligt förhållande, t ex vid ett gräl eller då två älskande har svårt att komma till sak.
","jfr":[]} {"baseform":"Issus","wordforms":[],"text":"(dial) enligt skånsk folktro djävulens uttal av namnet Jesus.
","jfr":[]} {"baseform":"issuutit","wordforms":[],"text":"(grl) ballar*.
","jfr":[]} {"baseform":"istoppad","wordforms":[],"text":"(euf) i Malung säger man, enligt Byrman (1989), ”o a vart istoft”; hon har blivit istoppad om havande kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"it","wordforms":[],"text":"(eng) Hon har it; hon har det dvs sexappeal*, utstrålning.
","jfr":[]} {"baseform":"it’s not the bull they’re afraid of - it´s the calf","wordforms":[],"text":"(aus sl) det är inte tjuren de är rädda för utan kalven, vilket betyder att kvinnorna inte är rädda vare sig för att förlora mödomen eller för själva samlaget utan för att bli gravida.
","jfr":[]} {"baseform":"italiano","wordforms":[],"text":"(sl) om den som inte använder underkläder.
","jfr":[]} {"baseform":"italienare","wordforms":["italienaren"],"text":"(sl) 1 handlar om att penetrera armhålan. I det katolska Italien krävs det fantasi för att kringgå förbudet mot samlag utom äktenskapet. Se även italiensk. 2 (för sl) Förortsslang (2004) har dels \"samlagsställning när en kille knullar en tjej och samtidigt håller händerna på sitt eget huvud” dels ”när en dvärg knullar en tjej bakifrån”. 3 italienare kallas den som klär sig utan underkläder.
","jfr":[" italiensk"]} {"baseform":"italiensk","wordforms":["italienaren"],"text":"(sl) Hertoft (1989) har \" i prostitutionsspråk när penis stimuleras i armhålan\". I engelsk slang står Italian, Italian habit (med redan hos Shakespeare), Italian way och Italian style för analt samlag. Italienska vanor (euf) för homosexualitet. Fiender och hatade grannfolk beskylls ibland för ”dåligheter” som t ex könssjukdomar* och homosexualitet. ”Gustaf anklagades av sina fiender för ’italienska vanor’. Landen tar avstånd från bilden av kungen som homosexuell.” (Marie-Christine Skuncke om Leif Landens biografi över Gustav III. Under Strecket SvD 9/1-2006) Se även italienaren.
","jfr":["italienare"]} {"baseform":"italienskt","wordforms":[],"text":"(sl) utan underkläder. Se också amerikanskt och franskt (2).
","jfr":["franskt ","amerikanskt "]} {"baseform":"it-hora","wordforms":[],"text":"(sl) it-konsult.
","jfr":[]} {"baseform":"ithyalgi","wordforms":[],"text":"(latin ithu; rak och grekiska algos; smärta) smärtsam erektion. Jämför priapism.
","jfr":[" priapism"]} {"baseform":"itne","wordforms":[],"text":"(för sl) bög.
","jfr":[]} {"baseform":"ius primae noctis","wordforms":[],"text":"(lat) rätten till första natten. Se vidare under natt.
","jfr":[]} {"baseform":"ivirgangare","wordforms":["owirgangare"],"text":"(fsv) bortgång, död. \"biidhar hans owergang\" (Svenska Medeltidens Bibelarbeten Utg. af G. E. Klemming 1848—1855.) Till nusvenska: \"Inväntar hans bortgång\".
","jfr":[]} {"baseform":"J","wordforms":[],"text":"(sym) formlikt för kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"j' dor","wordforms":[],"text":"(sl) uttalas jadoor! och betyder jag dör!
","jfr":[]} {"baseform":"j**la","wordforms":[],"text":"Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) har chattspråk för jävla*.
","jfr":[]} {"baseform":"ja","wordforms":["Gud."],"text":"(dial) ja gu’, jag’ u (dial) ja Gud (lindrig svordom). (OFVG) Se även Gud.
","jfr":["Gud"]} {"baseform":"ja min gu","wordforms":[],"text":"(dial) ÖSO har betydelsen \"minsann\".
","jfr":[]} {"baseform":"ja män","wordforms":["jo män","nej män"],"text":"(euf) här rör det sig om spår efter en gammal ed eller försäkran ”vid de heliga män” eller ”vid alla helgon”. Stolpe (1979) menar att det inte alltid måste vara en ed eller ett bedyrande vid helgonen som ligger bakom. ”Parallellt med detta källflöde har det också funnits ett annat. Man har i forna tider stoppat in ett ’män’ i vissa satser på samma sätt som en del av oss gör med grabbar i t ex ’Nä, grabbar, nu går vi’. I bägge fallen ger uttrycket mening om det stavas med ä i män. Stavat med e är det helt utan mening.”
","jfr":[]} {"baseform":"jabbar","wordforms":["jabbis"],"text":"(sl) knullbar. Se även jabbis.
","jfr":["jabbis"]} {"baseform":"jabbis","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. 2 stånd. Jab (eng) stöt, slag, smocka.
","jfr":[]} {"baseform":"jack","wordforms":[],"text":"1 fitta. Svensk och norsk dialekt jakk; fitta. Av okänt ursprung. Hack, skåra. ”Tjejen är fuktig i jacket”; kåt och upplagd för knull. 2 vifta med jacken (ögonen); flörta*.
","jfr":[]} {"baseform":"Jack","wordforms":["Jax"],"text":"(euf) engelskan har ett ålderdomligt ord för avträde: Jack, Jax. I boken The Metamorphosis of a Jax (Harington 1962/1596) berättas om en viss löjtnant vid artilleriet, Jaques Wingfield. En gång kom han för att besöka en dam vid hovet, förmodligen på en artighetsvisit. Damen bad sin hovdam fråga vilken av Wingfields han var och han berättade då för henne att han var Jaques Wingfield. Hovdamen, som inte kunde så mycket franska att hon visste att Jaques är detsamma som James på engelska, blev så generad över det fula namnet att hon för att lindra chocken något för sin härskarinna sade, inte utan att rodna, att det var mr Privie Wingfield. Privie är här detsamma som dagens privy; hemlig, men också en eufemism för toalett, (ute)dass.
","jfr":[]} {"baseform":"jada´","wordforms":[],"text":"(hebr) brukar översättas med ’känna’* och tolkas då som ’ha sex med’. Uppgift från Sjöberg (2014) som också har betydelserna veta, få insikt för jada´. I Bibel 2000 översätts ordet med ’ligga med’.
","jfr":[]} {"baseform":"jadeport","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. Se också port, korallport och jadestjälk.
","jfr":["port, korallport","jadestjälk"]} {"baseform":"jadestjälk","wordforms":["jadestång","jadespira"],"text":"(sym) enligt Hertoft (1989) ”penis i kinesisk erotika”. Jade är en ljust grön prydnadssten som sedan gammalt används i t ex Kina, Indien och Mexiko för skulpturarbeten. Materialet är väldigt hårt. ”I tron att de var ensamma skyndade de sig att klä av varandra med fingrar som darrade av åtrå, medan de kved av vällust; han vid åsynen av det parfymerade buskaget i hennes armhålor och sköte och de ljuvliga mogna frukterna, hon inför jadestjälken som rest sig och börsens löften om njutning.” (Erotika 1992) ”Så kallas t.ex. ’fallos’ för ’jadespira’ (yüheng) och ’vulva’ för ’jadeport’.” (Kärlekens Tao 1994) Se vidare stjälk, stång och spira.
","jfr":[]} {"baseform":"jaff","wordforms":[],"text":"(sl) kort för \"ja för fan!\" Uppgift från slangopedia.se som också jämför ordet med engelskans sure; visst.
","jfr":[]} {"baseform":"jagare","wordforms":["handjagare"],"text":"(sl) ta sej en jagare; ta sej en runk. Se även handjagare.
","jfr":["handjagare"]} {"baseform":"jaggen","wordforms":[],"text":"se joggen.
","jfr":[]} {"baseform":"jaggu mä","wordforms":[],"text":"(svr) BOL har betydelsen \"ja vid gud\".
","jfr":[]} {"baseform":"jahanam","wordforms":[],"text":"(arab) helvete.
","jfr":[]} {"baseform":"jahannam","wordforms":[],"text":"(arab) helvete. Se också gehenna.
","jfr":["gehenna"]} {"baseform":"Jakob","wordforms":[],"text":"(smn) rädda menige Jakob; om att skita. Engelsk slang har save Willy för samma skitsak.
","jfr":[]} {"baseform":"jaktmark","wordforms":[],"text":"(sl) 1 område där kuk och fitta jagar. ”Väl inne på hennes jaktmarker sköt han vilt.” 2 skicka till de sälla jaktmarkerna; döda.
","jfr":[]} {"baseform":"jaktvapen","wordforms":[],"text":"(sl) vapen i knulljakten. Används om könsorganen*. Jämför vapen.
","jfr":[]} {"baseform":"jaktväskor","wordforms":["sadelväskor"],"text":"(sl) hängbröst. Även förstärkt till engelska jaktväskor. Två väskor, ofta sammanbundna med en rem, som hängs över axeln eller hästryggen vid jakt. Se även sadelväskor.
","jfr":["sadelväskor"]} {"baseform":"jalingar","wordforms":["janingar","jarlingar"],"text":"(sl) kalsonger. Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"jalla jalla","wordforms":[],"text":"(sl) laxermedel. Jalla finns i förortsslang och betyder då ila, skynda på.
","jfr":[]} {"baseform":"jalu","wordforms":["jalusi"],"text":"(åld) av franska jalousie; svartsjuka till latin zelus, grekiska zelos; iver, avund; svartsjuka. ”Hist.: sedan 1630”. (NEO) ”Aldrig på Baler dra fram Jalousie.” (Bellman F E nr 13)
","jfr":[]} {"baseform":"jambo","wordforms":[],"text":"(sl) fitta enligt vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"jaminsjäl","wordforms":["jaminsju","sju "],"text":"(dial) lindrig svordom. (OFVG) Se även sju och själ (2).
","jfr":[" själ ","sju "]} {"baseform":"jamla","wordforms":[],"text":"(svr) djävlar, enligt Ordbok över Nösslingemålet. Anm: Nösslinge är en kyrkby 25 km öster om Varberg.
","jfr":[]} {"baseform":"Jan Banan","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Jämför banan (1).
","jfr":["banan"]} {"baseform":"janna","wordforms":[],"text":"(sl) sätta in vid knull. ”Han: Får jag janna in den? Hon: Janna du? Inte en janne! ” Janne står här för chans.
","jfr":[]} {"baseform":"janne","wordforms":[],"text":"(sl)1 ståkuk, stånd*. 2 \"Inte en janne\"; inte ens chans.
","jfr":[]} {"baseform":"japansk flugfis","wordforms":["fis"],"text":"(sl) fjärt, prutt. Se även fis.
","jfr":["fis"]} {"baseform":"japp","wordforms":["jappa","jappbar","jappmeister"],"text":"(sl) i kriminella kretsar har man länge talat om jappning i betydelsen beställningsmord, ett mord som utförs mot betalning. Verbet jappa används i betydelsen utsätta någon för dödligt våld. Men i allmänspråket kan slangens japp, jappa också stå för: 1 japp; kuk. 2 japp, jappa; knull, knulla. Slangopedia.se har \"när man har sex med någon annans partner”. Samma fenomen kan också uttryckas med japp din gäri. Även Jappbar; knullbar. Se även jappmeister.
","jfr":["jappmeister"]} {"baseform":"jappmeister","wordforms":[],"text":"(sl) kallas en mästare i att jappa. Jämför under japp, jappa.
","jfr":["japp, jappa"]} {"baseform":"jarak","wordforms":["jarrak","jarre"],"text":"(för sl) kuk. Från turkiskan.
","jfr":[]} {"baseform":"jarlingar","wordforms":[],"text":"(sl) kalsonger. Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"jarra","wordforms":["jarrak","jarre","jarri"],"text":"(för sl) turkiska och arabiska för kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"jaså","wordforms":[],"text":"(dial) jas’au’gu’; jaså Gud, jaså minsann (lindrig svordom).
","jfr":[]} {"baseform":"jaxig","wordforms":[],"text":"(sl) sexig.
","jfr":[]} {"baseform":"jazza","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt SAO (2013) \"att utforska och pröva sina/varandras sexuella preferenser”.
","jfr":[]} {"baseform":"JBF","wordforms":[],"text":"(am sl) Just Been Fucked; nyknullad.
","jfr":[]} {"baseform":"jebem ti mater","wordforms":[],"text":"(för sl o so) jag knullar din mamma. Se också under mamma.
","jfr":["mamma"]} {"baseform":"jebetstoj","wordforms":[],"text":"(dial) svordom (lindrig). Uppgift från OFS som också menar att ordet troligen har samhörighet med jebétsja av ryska jébatj; idka könsumgänge.
","jfr":[]} {"baseform":"jebise","wordforms":["jebi se"],"text":"serbiska för go fuck yourself; gå och knulla dig själv, stick åt helvete!
","jfr":[]} {"baseform":"jebote","wordforms":[],"text":"(för sl o so) fuck it! ; dra åt helvete! Se vidare under fuck.
","jfr":[]} {"baseform":"jebote zjivot","wordforms":[],"text":"(för sl) eländigt liv, knulla livet.
","jfr":[]} {"baseform":"jedika","wordforms":[],"text":"(dial) jösses, herre Gud. (lindrig svordom). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"jeeping","wordforms":[],"text":"(sl) knull i bil.
","jfr":[]} {"baseform":"jejtel sejt","wordforms":[],"text":"(dial) kraftuttryck. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"jel","wordforms":[],"text":"(dial) kåt. Se också gjel.
","jfr":["gjel"]} {"baseform":"jelikansopa","wordforms":[],"text":"(dial) lindrig svordom. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"jemine","wordforms":[],"text":"(åld) svordom av eufemistisk karaktär. Ursprung i latinets jesu, domine: Jesus, Herre! I uttrycket Herre, jemini!
\n\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
","jfr":[]} {"baseform":"jende","wordforms":[],"text":"
(sl) hora. Från persiskan.
","jfr":[]} {"baseform":"jenka","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Jenka är annars en finsk dans där de dansande bildar en rad med händerna på varandras axlar medan de rör sig framåt med hjälp av små hopp.
","jfr":[]} {"baseform":"Jeppe","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Även i uttryck som en lustig jeppe; kille, karl. Det senare ”hist.: sedan 1910”. (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"jerech","wordforms":[],"text":"(hebr) höft, men enligt Sjöberg (2014) också en eufemism för kön.
","jfr":[]} {"baseform":"Jeriko","wordforms":[],"text":"(euf) ort i Palestina. 1 enligt Hjelmqvist (1904) nyttjas Jeriko i eufemistiska svordomsuttryck och han menar också att je- i början på ordet, precis som i Jesus, har bidragit till dess användning i edliga uttryck. Hjelmqvist jämför med engelska ”to Jericho”, som han översätter med ”till Hälsingland”. 2 kvinnans könsorgan. ”En man red från Jerusalem till Jeriko. På vägen mötte han en kvinna. Han tog på kvinnans bröst och frågade: ’Vad är detta?’ ’Detta är himmelens klockor’, svarade kvinnan. Då tog mannen på kvinnans mage och frågade: ’Vad är detta?’ ’Detta är Sinai berg’, svarade kvinnan. Då tog mannen på kvinnans lår och frågade: ’Vad är detta?’ ’Detta är pelarna under Sinai berg’, svarade kvinnan. Då tog mannen på kvinnans mus och frågade: ’Vad är detta?’ ’Detta’, svarade kvinnan,’ är Jerikodalen, och den är ljuv.’ Då steg mannen till häst och red ned under Sinai berg och stötte sin skinnklädda stav djupt i Jerikodalen, och himmelens klockor ringde och pelarna under Sinai berg darrade.” Uppgiftslämnaren (f 1929) berättar att det var ”en yngling från Ångermanland, lillebror till handlaren hemma i byn, som under allmän munterhet läste upp den värdefulla anteckningen från en sliten lapp”.
\nPalmenfeldt (1986) har en annan version på samma tema. Där gäller det en piga och en präst, där pigans kallas Jerusalem och prästens Pilatus. Det hela slutar med att prästen frågar pigan om de skall låta Pilatus komma in i Jerusalem, vilket pigan går med på.
","jfr":[]} {"baseform":"jerk off","wordforms":[],"text":"(am sl) runka, onanera. ”Det måste vara det yttersta beviset på att vissa killar tycker att tjejer bara är till för att killar ska kunna jerk off framför teven.” (Skugge 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"Jerry","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”Uppbackad av ett gäng dansare rör sig Bieber som en ung Michael Jackson längs med scen. Han har till och med anammat Jacksons skrevtics. Publiken tjuter varje gång han tar sig i skrevet. De vet allt om sin idol. De har till och med gett hans kön ett namn: Jerry. På bildskärmen dyker upp ett klipp där en generad Bieber får frågan vem Jerry är. Publiken tjuter ännu högre. Detta är mellan honom och alla hans fans - de som går under namnet beliebers och vars intensiva dyrkan har fått namnet bieber fever. (SvD K 24/4-2013) Justin Bieber (f 1994) är en kanadensisk sångare och ungdomsidol.
","jfr":[]} {"baseform":"jeska","wordforms":[],"text":"(stl sl) pinka, pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"jesse","wordforms":["jössus"],"text":"se under Jesus.
","jfr":[]} {"baseform":"jesta ko don","wordforms":[],"text":"svordom enligt Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1841).
","jfr":[]} {"baseform":"jestans","wordforms":["jestanes"],"text":"(dial) jösses, herre Gud. (lindrig svordom) Se också jedika.
","jfr":["jedika"]} {"baseform":"jestrik","wordforms":["jestrika"],"text":"(dial) jestrik; jösses, herre Gud (lindrig svordom). Även jestrika; herrans, jösse. (OFVG) Jämför jedika.
","jfr":[]} {"baseform":"Jesus","wordforms":["jestabådanas"],"text":"(svr) grekiska Iésous efter det arameiska egennamnet Jeschua, hebreiska Josua. Omskrivande och förmildrande former som jesses, jesses/jösses Amalia, jesses (jesketa) Petter. ”Det är detta Jesketa Petter! som i Teskedsgumman i TV (1967) med västgötskan Birgitta Andersson (f 1933) förfinats till Göta Petter!” (man f 1929) Jisses, jösses, jössus, jöstrika förekommer i uttryck som ”Å kors i jisse namn vad här är hett!” (Bergman 1919) Ibland förvränger man ytterligare, som i det skämtsamma ”Kors i Kristinehamn”, eller med hjälp av ord som jemine, jästingen, jästaligen, och jestanemej. Hjelmqvist (1903) har Jöns Kristian som eufemism för Jesus Kristus och: ”Koss i Jöns Kreschans namn!” (Skåne)
\nI åländskan finns uttryck som jestus, jestas, jestandes eller jettandes samt de sammansatta herrijess, härri min je, härri jämmär och härri jämmersta. I lite äldre åländska är det istället för de enkla jestas och jestus vanligt med de utvidgade jestabåd eller jestabådar. Även jestabådanas förekommer. Uppgift från Svenblad (2008).
\nGlenn Welander i Skara bidrar med Jesus i London och Fan i Paris med kommentaren: ”Den kopplingen får väl också klassas högt eftersom den väl också är en slags hädelse. Har dessa potentater på något sätt måntro delat upp storstäderna mellan sig?”
\nMen svordomar om och kring Jesus är inte alltid så oskyldiga. Eller vad sägs om följande spanska blasfemi: Me cago en los veinticuatro cojones de los apostóles de Jesús dvs Jag skiter på Jesus apostlars tjugofyra testiklar. En annan liknande spansk svordom ger Claes Karlzén prov på i Språktidningen (2/16) Me cago en la leche de la madre de Jesus; Jag skiter i Jesu moders mjölk. Men säger Claes Karlzén. ”För att i någon mån lindra de hårda orden används oftast en kortare variant: Me cago en la leche.
\nHellquist (1918) har bl a följande att säga i ämnet: ”Under medeltiden åkallade man [...] vanligast Kristus eller helgonen i allmänhet eller någon af dem. Man svor ofta vid Kristi död, hans kors, hans sår osv; en hel mängd innehålla dessutom Guds namn. Dylika slags eder är som bekant alltjämt de vanligaste i ännu katolska länder.”
\nJesus är ett vanligt namn i t ex den spansktalande världen. För engelsmän och amerikaner är det däremot närmast otänkbart att ge någon namnet Jesus. När därför J G Donelly publicerar sin roman Jesus Delaney (1899) skriver en amerikansk kritiker: ”Jag tycker författaren hade kunnat hitta ett namn lika typiskt för Mexiko och som inte hade varit så chockerande för medelamerikanen.\"
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"jesusdjävul","wordforms":["jesusknäpp","jesuknäpp;"],"text":"
(sl) Nilsson (1937) har betydelsen \"slag\". Även jesuknäpp; dråpslag.
","jfr":[]} {"baseform":"jesusfylla","wordforms":[],"text":"(lmo) en så kraftig fylla att man återuppstår först på tredje dagen.
","jfr":[]} {"baseform":"jewish foreplay","wordforms":[],"text":"(am sl) judiskt förspel*. Består av två timmars manlig bön om samlag, oftast till ingen nytta. 1950-tal.
","jfr":[]} {"baseform":"JFF","wordforms":[],"text":"(sl) Ja För Fan!
","jfr":[]} {"baseform":"jidderbög","wordforms":[],"text":"(sl) allmänt om otrevlig person, speciellt om bög. Jidder (sl); tjafs, bråk.
","jfr":[]} {"baseform":"jiddisch","wordforms":["jidder","jiddra"],"text":"(sl) skitsnack, snacka skit. Jiddisch även kallat judetyska talas av runt 3,5 miljoner judar runt om i världen.
","jfr":[]} {"baseform":"jig-jig","wordforms":[],"text":"(am sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"jilba","wordforms":[],"text":"(kin) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"jilla","wordforms":["jälla"],"text":"(dial) se gälla.
","jfr":[]} {"baseform":"jim","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"jimberlation","wordforms":["jimberlejtion"],"text":"(för sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"jimbo","wordforms":[],"text":"(för sl) samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"jinda","wordforms":[],"text":"(sl) lösaktig och slampig tjej som t ex lägger ut utmanande bilder på Facebook och Instagram. Detta enligt slangopedia.se. Se även jindaboy.
","jfr":["jindaboy"]} {"baseform":"jindaboy","wordforms":[],"text":"(sl) lösaktig, promiskuös* kille. Jämför jinda.
","jfr":[" jinda"]} {"baseform":"jing","wordforms":[],"text":"(kin) sperma. ”Och han bör inte tömma ut sin jing förrän han fullbordat minst fem tusen stötar.” (Kärlekens Tao 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"jing-jang","wordforms":[],"text":"(am sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"jingli-jingli","wordforms":[],"text":"(för sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"jisses","wordforms":[],"text":"(svr) lindrig sådan. ”Hist.: sedan 1917”. (SO) Se vidare jesus.
","jfr":[]} {"baseform":"jizz","wordforms":[],"text":"(am sl) sperma.
","jfr":[]} {"baseform":"jizza","wordforms":[],"text":"(sl) utlösning, orgasm.
","jfr":[]} {"baseform":"Joakim","wordforms":[],"text":"Hjelmqvist (1903) har ”skökobeskyddare och stadsslang”. Kanske kan namnet spåras tillbaka till den Joakim som enligt det apokryfiska gammaltestamentliga tillägget till Daniels bok hade en hustru Susanna som ett par liderliga gubbar ville förföra medan hon låg i badet. Gubbarna avvisades dock av Susanna som ändå stämplades som sköka, då gubbarna beskyllde henne för skörlevnad som hämnd för att de avfärdats. Men Gud talar genom Daniel och rentvår Susanna. Denna berättelse har bl a gett Bellman uppslag till sin sång Joakim uti Babylon.
","jfr":[]} {"baseform":"joavkosexa","wordforms":[],"text":"(sam) gruppsex.
","jfr":[]} {"baseform":"jobba","wordforms":[],"text":"(dial) i Resele i Ångermanland säger man ”hun ha jöbbä (jubba) fast” om någon som råkat ut för en oavsiktlig graviditet. Uppgiftslämnaren menar att det rör sig om fula och mindre vanliga ord. Ett annat liknande ångermanländskt uttryck är ”han har jobbat upp henne”, vilket, enligt man (f 1912), ”mest används karlar emellan men även av frispråkiga kvinnor”. Uppgift från Byrman (1989). ORB har jôbba; knulla och: ’gå in å fråg a om hu vill jôbb’.
","jfr":[]} {"baseform":"jobbiga veckan","wordforms":[],"text":"(euf) den tid under vilken menstruationen pågår. Se också under vecka.
","jfr":["vecka"]} {"baseform":"jocka","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Kanske från jucka*. Grose (1785) har jock; to enjoy a woman (att avnjuta en kvinna).
","jfr":[]} {"baseform":"jocke","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"joddeltopp","wordforms":["joddla "],"text":"(sl) klitoris. Se även joddla och topp.
","jfr":[" topp","joddla "]} {"baseform":"joddla","wordforms":[],"text":"(sl) ljudhärmande om knull. ”Joddla med brudar!” Sångsätt där rösten pendlar mellan normalläge och falsett.
","jfr":[]} {"baseform":"joddlarknapp","wordforms":["joddlartapp","joddletapp"],"text":"(sl) klitoris. ”Hon gnyr så vällustigt när jag ger joddlarknappen en intensiv specialbehandling samtidigt som jag håller ett stadigt tag om hennes höfter.” (Aktuell Rapport 32/10-94) Se även under joddla, tapp och knapp.
","jfr":[" knapp","joddla, tapp "]} {"baseform":"joder","wordforms":[],"text":"ett vanligt spanskt slangord för knulla. \"Och en spanjor kan under en dag ett oändligt antal gånger för att t ex uttryck förvåning utbrista Joder! dvs ordagrant Knulla!\" (Möller 2023 s 256 not 720) \"De har väl gått upp på rummen. Ska vi ta en titt ditupp?\" Joder. (Lapidus 2008 s 405)
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"Joe","wordforms":[],"text":"
(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"jogga","wordforms":["jogging","gympa"],"text":"(sym) engelska jog; lunka, skumpa, stöta. ”Hist.: sedan 1914”. (NEO) Idag beteckning för ett långt, utdraget knull. Se även gympa.
","jfr":["gympa"]} {"baseform":"joggen","wordforms":["jaggen"],"text":"(svr) enligt Schånberg (1968) besläktat med jaggu och liknande. Han menar att ordet är ett något försvagat kraftuttryck och att det står i stället för svärord på jä-. \"En mild svordom som har sitt ursprung i ja gud, som i andra dialekter kan heta jaggu.\" (Lars-Gunnar Andersson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"Johan","wordforms":[],"text":"(sk o smn) penis. ”... ty, tillade han visande sin långa byxpung, här är mäster Johan Torsdag, som kunde spela upp för er en långpolska som skulle gå er genom märg och ben.” (Rabelais 1966) ”En velling (vellingebo) han e liasom Johan Nicklasson, han vill ing (vill in) å vell ud igen.” (Ohlmarks 2004) ”Det började pirra och dunka i johan. Den spände innanför byxorna.” (Hellberg (1975/2001)
","jfr":[]} {"baseform":"Johanna","wordforms":["Tjohanna"],"text":"1 (smn) fitta. Även Tjohanna. Stolpe (1984) berättar under uppslagsordet Damen Johanna att franska damejeanne, enligt Svensk Uppslagsbok, betyder fru Johanna. Och han fortsätter: ”Enligt ett vida berömt engelskt lexikon betyder det ’Lady Jane’. Det är rätt pikant ty just i engelsk slang är Lady Jane en vanlig benämning på de kvinnliga könsdelarna. Den manliga motsvarigheten är John Thomas. Skogvaktaren i Lady Chatterley’s Lover använder bägge dessa uttryck.” Se även under smeknamn. 2 Johanna (dial) enligt OFS ”okvädinsord till grovt byggd man med dragning till det egna könet”.
","jfr":[]} {"baseform":"Johannes","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”Titta hit, sade han visande på sin långa byxpung, här ser ni Mäster Johannes Uggletuppen som anhåller om härbärge.” (Rabelais 1966)
","jfr":[]} {"baseform":"johimbin","wordforms":["yohimbin"],"text":"alkaloid; en organisk-kemisk förening med stark fysiologisk verkan använd som läke- och berusningsmedel och utvunnen ur barken på det västafrikanska trädet yohimbéhé. Medlet sägs ha erektionsfrämjande verkan, något som dock inte är säkert dokumenterat, vilket understryks bl a i boken Sexualitet och läkemedel (Bygdeman m fl 1994): ”Det finns för dagen inte några effektiva erektionsbefrämjande tabletter. Johimbin, som är ett läkemedel som kommer från naturen och bl a har alfareceptorantagonistisk verkan har använts av och till i åtskilliga decennier. En del moderna studier talar för att medlet verkligen kan ha effekt, men effekten är sällan imponerande.”
","jfr":[]} {"baseform":"john","wordforms":[],"text":"(eng sl) 1 prostituerads kund, ’torsk’. 2 John Thomas (smn) kuk. Numera förknippas smeknamnet kanske främst med skogvaktaren med det namnet i D H Lawrence Lady Chatterleys Lover från 1928. Associationen till manslemmen lär komma från att John Thomas tidigare på 1800-talet var slang för en livréklädd betjänt \"som stod i närvaron av en dam\". 3 John, manligt uttryck för toalett i 1700-talets England. På en lista av regler för studenter vid Harvard College stod bl a: \"Ingen första års elev får pissa mot en collegevägg eller använda lärarnas toalett (Cuzjohn). Cuzjohn står för kusin John och ordet john är än i dag gångbart för toalett.
","jfr":[]} {"baseform":"johnnie","wordforms":["johnny"],"text":"1 (eng sl) kondom. 2 Johnny (smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"johnson","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Även i amerikansk slang som i get one’s Johnson serviced; få sig ett knull. I betydelsen penis har ordet funnits länge. Författaren till \"Trip Across Canada\" (1862—1863) Walter Cheadle använde ordet. I filmen The Big Ledbowski (1998) fick johnson sitt stora genombrott som kuk-ord.
","jfr":[]} {"baseform":"jojja","wordforms":[],"text":"(sl) manlig onani, runk. Möjligen från uttrycket spela jojo som innebar att man förde en trissa upp och ner med hjälp av ett snöre. Vanlig lek under min barn- och ungdomstid på 1940- och 1950- talet. Se också snöre (2)
","jfr":["snöre "]} {"baseform":"jojo","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. ”Ryck i snöret så går det.” (20-årig man) Jämför snöre. Av engelska yo-yo från franska joujou (de Normandie); leksak från Normandie. 2 jojopung kulorna vandrar upp och ner i pungen*.
","jfr":["jojopung","yo-yo","snöre"]} {"baseform":"jola","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) använt om orenlighet, smuts i Skällinge (Ha). Fornnordiska jóla; besmutsa, nedsöla.
","jfr":[]} {"baseform":"jolle","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. 2 dra en jolle; röka, runka. 3 fitta med tonvikt på klitoris. Jämför båt (2). ”Samtidigt grep han med handen om min lilla jolle, i vilken han stack in långfingret.” (Chorier 1967)
","jfr":["båt"]} {"baseform":"jona","wordforms":["jonanera"],"text":"(sl) runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"jonk","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför djonk; kinesiskt segelfartyg samt jolle.
","jfr":["jolle"]} {"baseform":"jonkare","wordforms":["jonkhora","jonkluder"],"text":"(put) Holmén (1997) har ”prostituerad kvinna som dessutom är heroinist”.
","jfr":[]} {"baseform":"jons","wordforms":[],"text":"enligt folkmun.se \"när en person behöver gå på toa\".
","jfr":[]} {"baseform":"jonsan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan. (vadkallasfittan.se)
","jfr":[]} {"baseform":"joppe","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"jord","wordforms":[],"text":"(sl) 1 ta sej en sväng under jorden; dö. 2 helig jord (svjata zemlja) i ukrainskan beteckning för smuts. 3 (met) kvinnans könsorgan. ”Inanna säger att hennes ’obrukade jord ligger i träda’ och sedan utropar hon: ’Vem ska plöja mitt djupa fält? Vem ska plöja min våta jord’?” (Geels/Roos 2010) Se vidare under fält.
","jfr":[]} {"baseform":"jordbävning","wordforms":[],"text":"(sym) utlösning, orgasm*.
","jfr":[]} {"baseform":"jordegumma","wordforms":["jordekvinna","jordemoder","jordemor","jordmor","nårkvinna."],"text":"(åld) jordemoder ”hist.: sedan 1769”. (NEO) Av fornsvenska iordhgomma. Swedberg (1720-t) har jordgumma och hänvisar bl a till Bibel 1703: ”Men tå thet wardt henne så swårt i födslone, sade jordegumman til henne: Fruchta tigh icke; förty thenna sonen skalt tu ock hafwa.” (1 Mos 35:17) Även jordmor som hos Tage Aurell i Pingstbrud (1952) där det i berättelsen Till och från Högåsen heter: \"Herregud, och nu ränner han efter jordmor!” ”Det är ju som att hamna mitt i mörkaste Afrika. Slavhandel och mordbränder och så en medeltida jordemor.” (Drougge 2002) Danska jordemoder. Ordet jordfru hittade jag hos Meidal (2022) där det står följande på sidan 27: \" Den lilla ön (Kymmendö) hade Strindberg tillsammans med några kamrater upptäckt sommaren 1871. Han återvände somrarna 1872 och 1873 samt 1880, då med hustru Siri samt den drygt ettåriga dottern Karin, där dottern Greta, med hjälp av en medförd 'jordfru', föddes.\"
\nFörr var det sed att barnet skulle födas på golvet som ursprungligen var ett jordgolv. Den gumma som kanske fanns till hands för att hjälpa till vid förlossningen skulle rituellt lyfta upp det nyfödda barnet från golvet/jorden. Christer Enkvist berättar i artikeln Jordegummans bortglömda hantverk (DN 22/1-1994) om ”de två klassiska jordegummorna från Bibelns Andra Mosebok, Sifra och Pua”, vilka ”vågade trotsa själve Farao när han gett dem order att dräpa alla nyfödda judiska gossebarn. Jordegummorna såg till att komma för sent och kunde därför försvara sig med att kvinnorna fött av egen kraft. Därför förökade sig folket och ’wardt ganska mycket’.” Byrman (1989) har med ”hon ska ut och tinga jordemoder” med anmärkningen ålderdomligt från Malung. Se även nårkvinna.
","jfr":["nårkvinna"]} {"baseform":"jordförbättringshög","wordforms":["gödsel"],"text":"(euf) gödselhög. Ordet är, enligt Ingers (1977), från början av 1900-talet. Se även gödsel.
","jfr":["gödsel"]} {"baseform":"jordgubbar","wordforms":["jordgubbsland","frukter"],"text":"1 (sym) formliknande antingen om stora bröstvårtor eller om små bröst. Svensk dialekt gubbe; liten klump. \"Hennes bröst var magnifika, med tjusiga blå ådror och med härliga ljusröda jordgubbssnuttar.” (Apollinaire 1993) Se även frukter. 2 (sl) bli jordgubbe; avlida, dö. Också jordgubbsland; kyrkogård.
","jfr":["frukt"]} {"baseform":"jordgubbslandet","wordforms":[],"text":"(lmo) ha ena dojan i jordgubbslandet och ha ena lysröret i jordgubbslandet; vara nära döden, vara döende.
","jfr":[]} {"baseform":"jordnöt","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även nöt.
","jfr":["nöt"]} {"baseform":"jorra de rälia","wordforms":[],"text":"(sk) älska, ha sex. Göra det fula, otäcka.
","jfr":[]} {"baseform":"josa","wordforms":[],"text":"(sl) pissa, kissa.
","jfr":[]} {"baseform":"josh","wordforms":[],"text":"(sl) kissa, pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"jottuln","wordforms":[],"text":"enligt ORB skånska och svordom.
","jfr":[]} {"baseform":"joujous","wordforms":[],"text":"(fra) dildo*. Franska joujou; leksak.
","jfr":[]} {"baseform":"journalistdemimond","wordforms":["demimond"],"text":"(lmo) kvinnlig journalist som delvis försörjer sig som prostituerad. Ett av många nybildningar som Elin Wägner (1882—1949) använde sig av i sitt författarskap. Se även demimond.
","jfr":["demimond"]} {"baseform":"joy boy","wordforms":["jonnie"],"text":"(eng) glädjegosse*, beskrivs hos Drougge (2001): ”De är en sammansatt mix av slynglar och lymlar – slymlar – men hyser trots sina buffliga manér ett hjärtknipande drag av handfallenhet. De har något könlöst över sig, gränsande till det androgyna*, men är ändå pilska som kaniner.”
","jfr":[]} {"baseform":"joystick","wordforms":[],"text":"(sl) från engelskan. Styrpinnne. 1 kuk. ”Åh Sanna! ylade den tröstätande Almblad när den trasiga Esse hamrade sin hetlevrade joystick in i hans gyllenbruna tarmslut.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006) \"Han är som radiostyrd av sin ståndaktiga joystick. Han odlar ett självklart kvinnoförakt.\" (Underkastelse. SvD Kultur 14 jan 2018) 2 använda joysticken och musen; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"jubelropet","wordforms":[],"text":"(sym) ett av 40 namn på fittan i Den doftande trädgården*.
","jfr":[]} {"baseform":"juck","wordforms":["jucka"],"text":"(sl) knull(a), runk(a). Rörelsebeskrivande. Troligen av lågtyska jucken, jücken; guppa, klia besläktad med engelska itch; klia. NEO har ”hist.: sedan 1651” och betydelsen ”att göra snabba stötar med underlivet”. \"Hon rörde sig snabbare. Juckade. Bröstern guppade. Killarna satt som i trans.\" (Lapidus 2008 s 28) Jucka, jukka (dial); hoppa (röra sig) upp och ner, stöta. I hotell- och restaurangbranschen finns jucka i betydelsen köra upp och ner med en slev i t ex såssilen för att det ska rinna ner fortare. Motjuck; motrörelse under knull. ”Världens äldsta kvinnorörelse — motjucket.”
\nJUK olämplig bokstavskombination i svensk bilregistreringsskylt. ”Gästen hade alltså betalt för ett samlag med Gina och det kunde inte ha blivit mer än två juck och en suck på den korta tiden.” (Eek 2001) Jenny Morelli (1991) uttrycker det så här: ”Själv ser jag hela tillvaron som ett evigt juckande/ In i skiten. Ut igen. In. Ut. In.” ”... Och hon gav mig sedan några så fruktansvärda stötar att min mödom försvann vid andra jucket.” (de Sade 2009)
\nErnst Brunner (2002) har ordet rulljuck som han i brev beskriver som ”ett alldeles eget ord som jag antar att Bellman inte haft något emot att vara upphovsman till”. ”Ska inte broder Bellman dansa bondpolska? Jag har pigor därborta som jag uppfostrat att dansa rulljuck i höet, friska pigor, rödblommiga, va? Sötast tänkbara kvinnoföda!”
\nTove Tryti (1985) förklarar fenomenet jokke/jukke: ”Foran nevnte jeg jokke/jukke i betydningen onanere. Verbet brukes også om å ha samleie, men betegner oftest samleiebevegelsene, f. eks. ’hun jukker på for å bli ferdig’. Det tilhørende substantivet er en/et jokk/jukk, som kan betegne den enkelte samleiebevegelse. Verbet jokke kan også bety å utføre samleielignende bevegelser med hoftene (uten partner).” ”J är Jucket Juvligt Jämt/ att ha sitt standardhål är rätt bekvämt.” (Tankekorn)
","jfr":[]} {"baseform":"jucklo","wordforms":[],"text":"(so) ursprungsbetydelse hund*. Allmänt skällsord.
","jfr":[]} {"baseform":"juckpåse","wordforms":[],"text":"(sl) pung*. Se vidare juck och påse.
","jfr":[]} {"baseform":"Judas","wordforms":[],"text":"(smn) kuken som förrädare. Antingen för att den inte fungerar när den skall eller för att den fungerar när den inte skall. I det första fallet är det tal om impotens och i det senare när den sticker upp huvudet olämpligt t ex under dans. Efter förrädaren Judas Iskariot, lärjungen som förrådde Jesus för 30 silverpenningar. Läs mer i Bibeln och Mark 3:19. ”För att kunna förmedla Guds ord krävs att man har basröst, skäggväxt och en liten Judas mellan benen.” (Kvinnoprästmotståndare i humorprogrammet Glad Pack repriserat i TV 1 19/8-2001.) I franskan är Judas ett skällsord för förrädare.
","jfr":[]} {"baseform":"jude","wordforms":[],"text":"(sl) 1 piska juden; runka, onanera. 2 hänga en jude; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"juffa","wordforms":["juffla"],"text":"(sl o ljud) knulla. Uppgift från 42-årig kvinna. Troligen ju-språk med anspelning på knuffa och knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"juffs","wordforms":["juffsa"],"text":"(dial) juffsa (dial) knulla. Även (sl o ljud) juffs, juffsa; knull, knulla. Jämför slufs-slufs*. ”Killen tittade på mej och på dom som jufsade i teverutan och garvade stort med vita tänder.” (Wernström 2000)
","jfr":[]} {"baseform":"juice","wordforms":["saft"],"text":"(sl) sperma, könsutlösningar. Av engelska juice; must, saft av latin jus; sås, grönsakssaft. ”Min fitta ska få bada i knulljuicer från både dig och mig.” (Kontakt. Lektyr okt 1999) Trosjuice enligt fittkramp.se: \"När det rinner till i underbyxorna på en kvinna\". Se även saft.
","jfr":["saft"]} {"baseform":"juletre","wordforms":[],"text":"(no sl) det halvpyntede juletreet; penis (”to kuler og ingen lys”). Uppgift från Tryti (2008).
","jfr":[]} {"baseform":"julle","wordforms":[],"text":"(sym) i det göteborgska uttrycket ”hu ha jöl på däck”; hon har jullen på däck; hon är havande. Den kvinnliga meddelaren säger att uttrycket är ”vanligt på Hönö, men ovanligt på andra öar”. (Byrman 1989) Julle; liten roddbåt.
","jfr":[]} {"baseform":"julp","wordforms":[],"text":"byxsprund av lågtyska gulp, gülp, holländska gulp med samma betydelse. \"På min fråga om det inte var svårt att finna Stället när det var mörkt svarade han att han hittade det lika lätt som sin egen julp.\" (Fritiof Nilsson Piraten 1932) Se vidare gylf.
","jfr":[]} {"baseform":"jumalauta","wordforms":[],"text":"(fi) allmän svordom ”gud hjälpe!” (OFS) En av finskans fem huvudsvärord, Herre Gud! Jämför helvetii.
","jfr":["helvetii"]} {"baseform":"jumbo","wordforms":[],"text":"(sl) (stor) kuk. Jumbo; mycket stor.
","jfr":[]} {"baseform":"jumla","wordforms":[],"text":"(euf) enligt Bertil Martinsson f 1935 i Viskafors, Västergötland: ”svordom, som vi väldresserade skolbarn vågade använda ibland. När vi svor t ex på rasterna var det sed att någon klasskamrat skvallrade för fröken och syndaren tvingades ställa sig upp vid skolbänken och be om förlåtelse.” Peter Sprigg (f 1966) i Ulricehamn meddelar per mejl att ”jumla skit var ett förhållandevis vanligt uttryck på skolgården mitten/slutet av 70-talet.”
","jfr":[]} {"baseform":"jumme","wordforms":[],"text":"(måns) hin* onde.
","jfr":[]} {"baseform":"jumpa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. Även om gymnastik. Hoppa, särskilt på isflak. Engelska jump; hoppa, skutta, guppa och som slangord knulla. Ljudhärmande i stil med dunk och duns i svenskan. ”En dag hade grevinnan inga pengar att betala med, så hon frågade om Ola kunde tänka sig att jumpa henne istället.” (Palmenfeldt 1986) 2 han har jumpat upp henne; han har gjort henne gravid. Byrman (1989) har med ”jåmpa åpp” från Kyrkhult i Blekinge med kommentaren: ”Dialekt i K. 1900, numera dött, mansspråk om ogifta”. (man f 1937)
","jfr":[]} {"baseform":"jungfru","wordforms":["jungfrudom","jungfrulighet"],"text":"orördhet hos kvinnor (virgo intacta). Fornsvenska iungfru, junofru; jungfru, ung ogift qvinna af högre börd, mö, qvinna som bevarat sin kyskhet. Av medellågtyska junkvro(u)we och tyska jung; ung, och Frau; fru. Jungfrudom ”hist.: sedan 1385 (Klosterläsning)”. (SO) Swedberg (1720-t) har jungfru, jungfrubelte (kvinnogördel, jungfrudomens symbol) jungfrudom, jungfruskap, jungfrulik och jungfruskendare. Bellman har i sin Fredmans Epistlar (1790) jungfru bl a i betydelsen glädjeflicka, krogpiga och jungfrudom t ex ”Du bordt haft lås och bom/ För din jungfrudom” (nr 23).
\nVidare har Bellman jungfruhus; horhus och jungfrumord dvs mord på jungfrudomen. ”Sjung här om Jungfrumord,/ Om hur en Brud blir gjord,” (nr 25). I F E (nr 23) finns också jungfrumärke; mödom. ”Tvi dina Ögon och dit Jungfrumärke,/ Som min Far bedrog!” Ett tecken på detta kyska tillstånd anses vara att mödomshinnan, hymen*, fortfarande är intakt. Hymen är ett slemhinneveck som delvis täcker slidans mynning.
\nI den grekiska mytologin heter det om överguden Zeus son Herakles (Herkules) att han på en natt tog mödomen på 50 flickor. I sydamerikansk folklore berättas om Speedy Gonzales, en legendarisk älskare, känd för sina subersnabba erövringar. Vid ett tillfälle är Speedy redo att förföra en jungfru: ”Nej, det kommer inte att kännas alls, eller hur?”
\nRääf (1946) berättar om ett osvikligt sätt att finna ut om en kvinna är jungfru eller inte: ”Jungfrutillståndet hos en qvinna utrönes, om en flädermus lägges så att hon går eller stiger däröfver; är hon icke mö, kastar hon då sitt vatten.”
\nJungfrudom, innan giftermålet, är det önskvärda tillståndet i de flesta kulturer, så dock inte hos slaverna enligt Nyström (1921): ”Slavernas hustrur bryter ej äktenskapet, sedan de inträtt däri. Men älskar en ungmö någon, så går hon till honom och tillfredsställer sin passion. Och då mannen gifter sig och finner sin brud vara jungfru, så säger han till henne: ’Fanns det något bra hos dig, så hade männen älskat dig och hade du valt någon som berövat dig din jungfrudom.’ och därpå driver han bort henne och avsäger sig henne.” \"När aftonstjärnan tändes och middagen var över gick Psyche till sängs. Natten var nu långt framskriden, mjuka viskningar hördes i hennes öron, och i sin ensamhet fruktade hon för sin jungfrudom.\" (Apuleius 2024 s 82)
\nLäkaren och poeten Urban Hjärne (1641—1724) ger i sin Muliebris simulationes (kvinnliga knep) prov på hur deflorerade jungfrur kan simulera jungfrudom: ”1) Genom att höja upp magen och korsryggen så drar de tillbaka fittan och gör den trängre. 2) Genom att höja högra eller vänstra foten eller låret, men därigenom blir inte vulvan trängre. 3) De pressar ihop skinkorna (lunes), slidmynningen och låren. 4) Genom att placera något därinne, såsom dun, kålblad eller tunna skal, vilka indränkts och nedsölats med blod. 5) Med hjälp av åtsnörpande mediciner, galla, ättika, vitriol etc. 6) Genom att sticka in något i anus, så att fittan blir trängre genom att anus är fyllt.” ”Jag blev tagen av min kille fast jag var jungfru. Han våldtog mig verkligen, men inte i lagens mening. Jag kunde bara inte hindra honom.” (Hite 1977) Se även mödom, mödomshinna.
","jfr":[]} {"baseform":"jungfrubröst","wordforms":[],"text":"(sym) geléhallon. Sötsaken påminner både utseende- och konsistensmässigt om ett par mjuksöta små bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"jungfrubur","wordforms":["jungfruhem"],"text":"(smn) bordell*. Bellman (1740—1795) talar på flera ställen i sina skrifter om \"Platskans jungfrubur\". Här avses den bordell som drevs av Lovisa von Plat (död 1785) även känd som Moster von Platen eller Platskan, en kopplerska och bordellmamma som verkade i Stockholm under frihetstiden och den gustavianska tiden. Jungfrubur eller jungfruhem var under medeltiden det bodloft dit ogifta kvinnor flyttade upp under sommaren. Bur kommer av bod. Enligt SAOB har ordet också används om fängelseceller avsedda för kvinnor och under 1700-talet användes orden allmänt i Stockholm om hus där det bodde kvinnor som skälldes för horor. En av de mest kända bordellerna var Ahlströms jungfrubur. (Se under bordell) Andra namn på kända jungfruhus i Gamla stan var \"Kalfsteke\" och \"Lilla lammet\". \"Jag började driva runt på stadsgatorna. Jag satte mig på krogen. Jag besökte även jungfruburarna på Baggensgatan.\" (Brunner 2020 s 119)
\n\"Såsom nu Kolmätargränden,/ Smal och smutsig, full av grus!/ Rådstutaket syns vid änden/ Se'n blott krog och jungfruhus./ Ur ett bugnat galler/ Syns en nymf med skinn-karpus/ Strax burdus/ Slagsmål och skvaller, / Nakna hjässor; tomma krus.\" (Carl-Michael Bellman Fredmans epistel nr 34 \"Till Movitz, när elden var lös i hans kvarter uti Kolmätargränden\")
\n","jfr":[]} {"baseform":"jungfrufödsel","wordforms":[],"text":"
från grekiskans partenogenes; * som i fallet med jungfru Maria, då hon blev havande med Jesus utan att ha haft samlag med någon man. ”Hist.: sedan 1882”. (NEO) \"Men det var på 1000-talet som jungfrufödseln blev en etablerad doktrin.\" (Västerbro 2025 s 102)
","jfr":[]} {"baseform":"jungfruhud","wordforms":[],"text":"(euf) hymen*, mödomshinna*. ”Hos jungfrur är, så länge ännu icke något samlag ägt rum, vaginaingången mer eller mindre avstängd genom en späd, tvärställd hud, den s. k. jungfruhuden eller hymen, som blott äger en ganska trång öppning utåt men likväl går sönder vid första samlaget, oftast under smärtor och lätt blödning. Resterna av jungfruhuden som sönderslitits vid första samlaget (defloration) bilda vid vaginaingången myrtenformade bildningar.” (Forel 1942)
","jfr":[]} {"baseform":"jungfruhus","wordforms":[],"text":"(euf) ironiskt om bordell. \"Han (Bellman) rökte och drack (fast kanske inte mer än andra män), han gick på jungfruhus åtminstone i ungdomen och var längre fram definitivt otrogen i tankar och ord, om än inte i gärningar.\" (Carina Burman 2019) Se också hus (2) och jungfrubur.
","jfr":["jungfrubur","hus"]} {"baseform":"jungfruhår","wordforms":["hår"],"text":"(euf) de första späda könshåren på en ung flicka. Se även hår.
","jfr":["hår"]} {"baseform":"jungfruklöv","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. (OFS) Klöv; yttersta delen av fot hos partåiga hovdjur, klövdjur.
","jfr":[]} {"baseform":"jungfrulighet","wordforms":[],"text":"se jungfrudom.
","jfr":[]} {"baseform":"jungfrumord","wordforms":[],"text":"(sym) att förlora sin oskuld. \"Förbindelsen mellan död och lust var en etablerad föreställningi 1700-talets mentalitet. 'Lilla döden*' fungerade ofta som metafor för orgasmen, och jungfrumord beskrev en kvinna som förlorade sin oskuld — hon dog som mö och stod upp som mamsell.\" (Lennartsson 2019 s 215-276)
","jfr":[]} {"baseform":"jungfrupatt","wordforms":[],"text":"(dial) trädutväxt. (OFS) Jämför patt.
","jfr":["patt"]} {"baseform":"jungfrutopp","wordforms":[],"text":"(sl) bröstvårta. Se även topp.
","jfr":["topp"]} {"baseform":"jungfrutröstare","wordforms":["änketröstare"],"text":"(euf) penisattrapper använda av jungfrur* och andra som har svårt att få tag på eller räds äkta vara. Se även änketröstare och tröstare.
","jfr":["änkemödomsglädje","tröstare"]} {"baseform":"jungfruvatten","wordforms":["vatten"],"text":"(sl) låta sitt jungfruvatten; kissa, pissa. Ofta om första vattenkastningen* på morgonen, som anses ”ren och jungfruelig”. SAOB (1935) menar att ordet är utdött och förklarar det med ”urin från ’ren’ flicka l. yngling”. Signaturen GB i Malmö vet att berätta att ordet var vid liv så sent som 1954, då han genomgick värnpliktig underofficersutbildning i flottan: ”Bl. a. tjänstgjorde jag på en minsvepare och hade där en stam u. off., stockholmare, som maskinistkollega. Hans vanliga uttryck för pissa var låta mitt jungfruvatten. Jag har inte träffat på uttrycket igen förrän i din bok.” (Oordboken 1989) Se även vatten.
","jfr":["vatten"]} {"baseform":"junibacke","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt SAO (2013) ”venusberg”.
","jfr":[]} {"baseform":"junior","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Ofta i samband med ägarens namn, t ex Kalle junior eller Svensson junior. Från latinets junior; yngre till juvenis; ung.
","jfr":[]} {"baseform":"juniorblåsa","wordforms":["blåsa"],"text":"(sl) är den utrustad med som pissar ofta. Se även blåsa.
","jfr":["blåsa"]} {"baseform":"junk","wordforms":["junka"],"text":"(sl) 1 runk, runka. Ju-språk av runka, dvs de två första bokstäverna eller den första stavelsen i ett ord byts ut mot ju-. 2 pink, pinka. Thesleff (1912) har ”junka; mingere”, och menar, precis som Bergman (1929), att ordet är månsing. Även här är det fråga om ju-språk. Pinka = junka. Thesleff har också junkgrund; ”i behof af att urinera”. Nilsson (1937) har rävjunk; te, kaffe, även kallat räv- och skatpiss. 3 kuk. Sjödin (2017) har \"manligt könsorgan\" från engelskans junk.
","jfr":[]} {"baseform":"junkmoj","wordforms":[],"text":"(sl) pissoir*. Bergman tar i boken Skolpojksslang (1934) upp ordet som skolslang från Kalmar, men har samma år också med ordet i Ur en Stockholmsnasares ordförråd. Palm (1910) har junkmåjj; nattkärl, som han betecknar som förbrytarspråk. Sammantaget ett allmänt använt ord, där junk är ju-språk av pink. Se också junka och moj.
","jfr":["junk","moj"]} {"baseform":"junonisk","wordforms":[],"text":"(euf) yppig i junoniska former; yppiga former till latinets gudinnenamn Juno. \" Dessutom var hon, trots alla sina fördomar, sin okunnighet och sina begränsningar, naturligtvis, med sin ännu höga barm, sitt slarvigt slängande rödblonda hår, och sitt, tyvärr lite väl hårdsminkade ansikte, sin shalimardoft, och, framför allt, sina junoniska höfter, vad han brukade kalla 'en rasande snygg kvinna'.\" (Gustafsson, L 1986 s 232)
","jfr":[]} {"baseform":"junt","wordforms":[],"text":"(fisv so) lantis, lantlolla, tönt, tölp, bondlurk, luns.
","jfr":[]} {"baseform":"juppa","wordforms":[],"text":"(för sl) knulla i invandrartäta områden. Även gå, springa och snatta, stjäla. Jämför juppas.
","jfr":[" juppas"]} {"baseform":"juppas","wordforms":[],"text":"(dial) ha samlag. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"jurer","wordforms":[],"text":"(fra) svära.
","jfr":[]} {"baseform":"juron","wordforms":[],"text":"(fra) svordom, kraftuttryck, skällsord. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"jussa","wordforms":[],"text":"(sl) kanske en förskönande omskrivning av jucka*. Det kan också vara fråga om ju-språk. Jussa skulle i så fall kunna tänkas motsvara fissa*.
","jfr":[]} {"baseform":"justera","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Kontrollera, inställa. Enligt Langenfeldt (1947) militärslang rapporterat från Sandviken 1928. Kan också tänkas ha att göra med justera; tillfoga kroppsskada. Jämför kalibrera.
","jfr":["kalibrera"]} {"baseform":"jute","wordforms":[],"text":"(åld so) \"Samma dag stod Nils Jönsson för rätten och klagade att Anders kämnär sagt att han hade en jute uti sig och bad honom bevisa det eller stå sin rätt.\" (Stockholm 1524 hos Inedahl 2023). På den här tiden kallades danskar för jutar i Sverige ett skällsord så gott som något hänsyftande på ett fiendefolk.
","jfr":[]} {"baseform":"jutsa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"juttan","wordforms":[],"text":"kuttan.* (vadkallasfittan.se)
","jfr":[]} {"baseform":"jutul","wordforms":["juttul"],"text":"(dial) djävul*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"juvel","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta, klitoris. ”På myrrabergets krön reser sig din glimmande kronjuvel.” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006) ”I hur många genomusla filmer har man kunnat se din juvel bli genomborrad av hundratals anonyma kukar?” (Vàsquez Diaz 2008) 2 kuk. \"Bastuhistorierna är många. De manliga kollegorna springer brölande med fritt dinglande juveler mellan havet och bastun på firmafesten i skärgården, medan den fullt påklädda kvinnan försöker se cool ut i baren.\" (Birgitta Forsberg: ...men därför tiger finanskvinnorna SvD 28 okt 2018.) 3 hedra juvelen; runka. 4 bröstvårta. 5 (kron)juveler; testiklar. 6 mödom. ”... förlusten av den juvel som vi kvinnor aldrig kan mista två gånger.” (Cleland 1964/1749) 7 Ingers (1977) har ”ironiskt använt ss. skällsord” och exemplet: ”Du e mej en skön juvel (lärare till skolpojke som fick flera varningar på en gång).”
","jfr":[]} {"baseform":"juvelmunk","wordforms":[],"text":"(lmo) oskuld, sven, svendom. Man som helt saknar sexuell erfarenhet. Se även munk.
","jfr":["munk"]} {"baseform":"juvelport","wordforms":[],"text":"(sym) ”Japanska för vagina”. (Hertoft 1989) Se även port.
","jfr":[]} {"baseform":"juvelriket","wordforms":[],"text":"(euf) kuk med tillbehör. ”Det ska heller inte vara någon fara med Andreas Thynell som fick en rejäl smäll i ’juvelriket’. Smärtan stod att läsa i versaler i hans ansikte...” (YA Sporten 23/2-2012) Jämför rike.
","jfr":["rike"]} {"baseform":"juvelskrin","wordforms":["skrin."],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. ”Han hade en nyckfull lem. När den stod inför en brevlådeslida gjorde den uppror. Inför ett riktigt smalt rör drog den sig tillbaka. Han var en kännare, en gourmet när det gällde kvinnans juvelskrin. Han tyckte om när de var sammetsfodrade och sköna, tillgivna och efterhängsna.” (Nin 1990) \"Fredrik I (1720—1751) kan inte förmå sig att ligga med sin fula hustru Ulrika Eleonora. Knullar en tjänsteflicka, sprutar henne i munnen och befaller henne att spotta sperman djupt in i drottningens juvelskrin.\" (Edenborg 2019) Se även skrin.
","jfr":["skrin"]} {"baseform":"juver","wordforms":["kromosomjuver"],"text":"även kromosomjuver. Formliknande för kvinnobröst. I fornsvenskan hette det iuver, iugher, jwger och i isländskan júgr, júr. Ett gemensamt germanskt ord, t ex tyska Euter och engelska udder med släktingar i andra indoeuropeiska språk som latin uber; juver, spene. ”Hist.: sedan slutet av 1400-talet (Schack-Tafvels lek).” (SO) OFS har ”skämtsamt om kv bröst”. ”Ingen pierca väl en skrumpen gammal bröstvårta, vem vill nojsa me ett sladdrit juver? (Teratologen 2003) ”Hon böjde sig ner över mig och tryckte de spända juvren hårt mot mitt ansikte.” (Drougge 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"juverhållare","wordforms":["hållare"],"text":"(sl) behå. Se även hållare.
","jfr":["hållare"]} {"baseform":"juxa","wordforms":["juxa;"],"text":"(dial) ”jucka med sätet vid samlag”. (OFS) Även juxa; rida skumpande.
","jfr":[]} {"baseform":"j-vla","wordforms":[],"text":"enligt Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) chattspråk för jävla.
","jfr":[]} {"baseform":"jylf","wordforms":[],"text":"se gylf.
","jfr":[]} {"baseform":"jysma","wordforms":[],"text":"(dial) se gysma.
","jfr":[]} {"baseform":"jyssel","wordforms":[],"text":"(sk) gödsel*.
","jfr":[]} {"baseform":"jåggens","wordforms":[],"text":"(sl) jävlar, jävligt*.
","jfr":[]} {"baseform":"jåla","wordforms":[],"text":"(dial) dia*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"jåttåln","wordforms":[],"text":"(dial) lättare svordom. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"jäbul","wordforms":[],"text":"(dial o svr) OFS översätter med fan, tusan, själv får jag association till likaljudande jävul*.
","jfr":[]} {"baseform":"JÄD","wordforms":[],"text":"(lmo) kort för Jag Älskar Dig.
","jfr":[]} {"baseform":"jädderingen","wordforms":[],"text":"(svr) eufemism för djävlar. \"O, inte annat, menade knallen, men så jädderingen ska inte jag kunna bota dem.\" (Folksagan i Sverige 2 s 374) Jämför under jädra.
","jfr":["jädra"]} {"baseform":"Jäderlund","wordforms":[],"text":"Hjelmqvist (1903) menar att ordet är en eufemism för djävulen. Han ger också följande exempel hämtat från Strix nr 25/1899: ”Hva’ jäderlund stårru å vitsar efter, din schaviga hio*.” (Strix 1898) \"Ivan Jäderlund sålde billiga ihopfuskade antavlor under mellankrigstiden, vilket gjorde uttrycket jäderlundare vanligt bland släktforskare.\" (Filmaren Göran H I Johansson, Lund)
","jfr":[]} {"baseform":"jädlar i hällgotte","wordforms":[],"text":"(euf) jävlar i helvete. Uppgift från min jämtländske sagesman (f 1929) som hört det användas av nordjämtsk lantbrukare (f 1922).
","jfr":[]} {"baseform":"jädra","wordforms":["jädrar","jädran","jädrans","jämrans"],"text":"(svr) \"Hi, hi, hi, hi! skrattade kunfen. Jädrans! Det var då den värste klockare jag någonsin har varit ute för.\" (Folksagan i Sverige 1 s 319) Johanna Toll skriver i ett brev till Språktidningen (3/2025) om jämrans: \"Det var ett jämrans bra alternativ till fulare svordomar.\" Se vidare djädra(r), djädran(s).
","jfr":[]} {"baseform":"jädring","wordforms":[],"text":"(svr o euf) jävlar, jädrans.
","jfr":[]} {"baseform":"jäga","wordforms":[],"text":"(sl) onanera, runka. Enligt slangopedia.se används ordet mest i Uppsala.
","jfr":[]} {"baseform":"jägarbulle","wordforms":[],"text":"se runkbulle.
","jfr":[]} {"baseform":"jägare","wordforms":[],"text":"(sym) kuk som skjuter skarpt. I knulljakten är mannen vanligen jägaren och kvinnan villebrådet. ”... varefter han med andra handen drog upp mina kjolar och mitt lintyg så att han blottade min nakna bakdel för sin blinda och furiösa jägare.” (Cleland 1965/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"jägarns hatt","wordforms":["jägarns hattjävlar"],"text":"(euf o svr) djävlar.
","jfr":[]} {"baseform":"jägmästare","wordforms":["mästare","mästerverk"],"text":"(euf) betydelsen framgår av följande citat: ”Jakt efter söta flickor. Lita på att jag känner ’jägmästarna’.\" (Stiehler 1950) Se även mästare, mästerverk.
","jfr":["mästare, mästerverk"]} {"baseform":"jäkel","wordforms":[],"text":"se djäkel.
","jfr":[]} {"baseform":"jäken","wordforms":[],"text":"(dial svr) \"Ta me jäken\". (Lundblad/Josefsson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"jäkeren","wordforms":[],"text":"(sk) djävulen. ”Ja så jäkeren i min fattia skinntröja.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"jäkuln","wordforms":[],"text":"(dial) lättare svordom. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"jäkutaralla","wordforms":["jäkutiralla"],"text":"(dial) fan, tusan. (OFS) Åländskan har jäkotiralla och Svenblad (2008) menar att det rör sig om en finskinspirerad svordom som fått ändelsen -ralla tillagt i åländska dialekter. Och, fortsätter han: ”Det är väl en ändelse av liknande slag som i uttrycket palleralla, till åländska paller, fåneri — eller som i faderallan och faderullan, där åtminstone det senare ordet sägs vara en omskrivning för fan och egentligen en sorts svordom.” Liknandse åländska uttryck är sakotiralla och helkotiralla.
","jfr":[]} {"baseform":"jäkuttafirra","wordforms":[],"text":"(dial) fan, tusan. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"jäl","wordforms":[],"text":"(dial) kåt. (ORB) Jämför gjel.
","jfr":["gjel"]} {"baseform":"jäla","wordforms":[],"text":"(euf) jävla. ”Ja sa inte jävla utan jäla, å de e inget svärord, men lia forrblingat ga magistern maj en hurring för de.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"jälla","wordforms":[],"text":"(dial) se gälla.
","jfr":[]} {"baseform":"jäm(m)ra","wordforms":[],"text":"(euf) jävla. ”En jämmra stor fähoung e va du er, Schen Nils.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"jämarns","wordforms":[],"text":"(euf) djävlar.
","jfr":[]} {"baseform":"jämerstan","wordforms":["jämerstanligen"],"text":"(dial) kraftord. (OB)
","jfr":[]} {"baseform":"jämmer och nöd","wordforms":[],"text":"(sl) lindrigt kraftuttryck. Finns med i Astrid Brismans ordbok med flickslang (1932), publicerad och kommenterad hos Ulla-Britt Kotsinas (1994).
","jfr":[]} {"baseform":"jämmerdalen","wordforms":[],"text":"(euf) i uttrycket så in i jämmerdalen; så in i helvete! \"Vi tycks slå knut på oss själva för att åstadkomma utseendemässig, ytlig mångfald, men så snart någon uttrycker avvikande mening, blir det så in i jämmerdalen ansträngt.\" (Tove Lifvendahl: Demokratin har sitt eget språk. SvD ledare 9 maj 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"jämmerligen","wordforms":[],"text":"(euf) lätt svordom ersättandet jävlar eller jäklar. ”Jää...merligen sade min far (f 1892) när något gick dåligt i arbetet...” (man f 1929)
","jfr":[]} {"baseform":"jämoren","wordforms":["jämrans"],"text":"(sk) lindriga svordomar. Ersätter djävlar, djävlars*. Se också under jädra.
","jfr":[]} {"baseform":"jämtunge","wordforms":[],"text":"(euf) barn utom (jämte) äktenskapet. ”Ni träffar här trenne slags ansikten utom de vita: gulbrune hottentotter, becksvarte slavar och blackote bländningar eller europeiska jämtungar med någon svart demoiselle.” (Wallenberg 1781/1960)
","jfr":[]} {"baseform":"jämuti","wordforms":[],"text":"(dial) fan, tusan. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"järn","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk, mest om ståkuk. Ha ett järn i byxan; ha ståkuk. 2 smida järnet; runka, onanera. Jämför stål. \"Minns du när vi dansade den där natten? Min erektion som sakta penslade din sammetsmage. Jag ville ramla i golvet med mitt järn pekande genom den tangolimmiga luften, jag ville kasta upp dig i röken och ligga där raklång och vänta på att du skulle landa över mig i spagat.” (Dahlström 1975)
","jfr":["stål"]} {"baseform":"järnbommar","wordforms":["järnpiller","järnspik","järnstaket"],"text":"(sl) kraftuttryck från Astrid Brismans ordbok med flickslang (1932), publicerad och kommenterad av Kotsinas (1994).
","jfr":[]} {"baseform":"järngördel","wordforms":[],"text":"ett slags medeltida kyskhetsbälte*, som enligt Forel (1942) ”finns än idag i våra museer och som riddare under medeltiden satte fast på sina fruar, när de drogo ut i krig, för att därmed lugna sin svartsjuka”. Gördel är ett slags bälte.
","jfr":[]} {"baseform":"järnpissa","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS ”benämn på tafattlek där den som håller i ett järnföremål är fredad”.
","jfr":[]} {"baseform":"järnrubank","wordforms":[],"text":"(euf) stånd, erektion. Rubank är en sorts hyvel.
","jfr":[]} {"baseform":"järnspikar","wordforms":["järnvägar"],"text":"(euf) användbara kraftuttryck för att de börjar på jä- som i jävlar, men är betydligt mildare och oskyldigare att uttala. Kraftuttrycket järnvägar ”hist.: sedan 1900”. (NEO) ”Järnspikar också, gav sig Håkansson. Du vet det blir kanonpådrag snart, va.” (Drougge 1997/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"järnten","wordforms":[],"text":"(euf) penis. Jämför ten; liten smal stång av metall av fornsvenska ten; slända, stekspett, smal stång. ”... det tog flera månader att upptäcka att den lilla godingen som han körde in sin snabbt rostande järnten i var en märklig ung dam...” (Mailer 1971)
","jfr":[]} {"baseform":"järnvägar","wordforms":[],"text":"se järnspikar.
","jfr":[]} {"baseform":"jäs","wordforms":["jäsen","jäsning"],"text":"(sl) sätta en kvinna på jäsning; så att hon sväller upp som en degklump. En gravid kvinna kan också ”stå på jäsning”. I Skåne talar man om att ”gå på jäsning” om havande kvinna. ”I fredags hade hon problem med flaskan. Nu är hon på jäsning.” (Drougge 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"jäsel","wordforms":[],"text":"(dial) jäkel* (lindrig svordom). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"jäsiken","wordforms":[],"text":"(dial) ed, lindrig svordom. Jäsiken togeta hört användas i Hammerdals församling i Jämtland på 1930- och 1940-talen av man f 1888. ÖDO har jäsiken som mild svordom.
","jfr":[]} {"baseform":"jäsingen","wordforms":["jäs(s)tingen","antura"],"text":"(euf) börjar precis som jävlar på jä-, men där slutar alla likheter enligt användaren. ”Jäsingen vilken fart han fick!” SAOB har jäsingen (lindrig svordom) och exemplet: \"Det är styft! Jäsingen så urstyft!\" Citatet hämtat från Björn Cederberg: \"Dimfigurer ur Stockholmslifvet (1887). OFS har jessingen som lindrig svordom. Ingers (1977) har jäsingen antura 1930-t. Se även antura. Lundblad/ Josefsson (2021) har jässtingen; jävlar. Ofta Herre Jästingen! Båda orden har koppling till Jesus*.
","jfr":["Herre Jästingen","antura","jässtingen"]} {"baseform":"jäska","wordforms":[],"text":"(sl) endast återfunnet hos Gibson (1978) samt hos Wiklund (1999/1940-t) med betydelsen ”kasta vatten, urinera” utan närmare förklaring. Också, enligt Gibson, jäsk; pantbank som förklaras komma från gärd (måns); utskyld [skatt som erlägges till stat, kommun eller kyrka] och jäska på; belåna, pantsätta.
","jfr":[]} {"baseform":"jäsning","wordforms":[],"text":"(sl) att ”vara på jäsning med någon” är slang för att vänta barn med någon. Även jäsa om gravid. ”Va hundan, hela Tveta härad såg att hon var på jäsning. Hon försökte dölja magen sin under förklädet.” (Kallenberg 1997) ”Den eventuella avund som kan jäsa bland mina kollegor kvävs dessutom snabbt av jäsningsprocessen jag befinner mig i.” (Drougge 2003) Jämför jäst. Se även jäs, jäsen.
","jfr":["jäs, jäsen"]} {"baseform":"jäspalt","wordforms":[],"text":"(svr) i ett mejl (14 februari 2021) berättar Sven-Ove Svensson (70) i Forshaga att jäspalt är \"en snäll liten svordom\" och ett \"typiskt ersättningsord för jävlar\". Ordet förekommer i Värmland och i Fredriksberg (Ludvika kommun) \"där de lär tala en dialekt som liknar värmländska.\" Vidare meddelar Sven-Ove Svensson att \"användningen av ordet är på tillbakagång, men vi är en tapper skara som håller det vid liv\". Han avslutar sin fylliga redogörelse kring jäspalt med att det rör sig om \"en blodpalt eller blodpudding, dvs den variant som bakas och alltså har jäst först.\"
","jfr":[]} {"baseform":"jäst","wordforms":["jästriken"],"text":"1
\n1 jäst (dial) en kvinna i jämtländska Ragunda som är ”på jästn” är havande. Jämför jäsning. Uppgift fån Byrman (1989). 2 (svr) jästriken; djävulen. Lundblad/Josefsson (2021) har jästingen, jässtingen; djäklar, sjutton.
","jfr":[]} {"baseform":"jästaligen","wordforms":[],"text":"(euf) för djävulen. \"Men då Jästaligen! Då var det jäntan som tog tag och då blev det både fyra och fem tum.\" (Folksagan i Sverige 2 s 556)
","jfr":[]} {"baseform":"jästanes","wordforms":["jämrans"],"text":"(svr) ett par rumsrena svordomar i raden av förskönande omskrivningar för (d)jävlar, (d)jävlars*.
\n","jfr":[]} {"baseform":"jästrar","wordforms":[],"text":"
(dial svr) djävlar. \"Jästrar i dä!\" (Lundblad/ Josefsson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"jätan","wordforms":["jätans"],"text":"(dial) lättare svordom för djäklar, djäklars.
","jfr":[]} {"baseform":"jätte","wordforms":[],"text":"(sl) stor kuk eller ironiskt om minikuk.
","jfr":[]} {"baseform":"jättepåsmällen","wordforms":[],"text":"(sl) den kvinna som är ”jättepåsmällen” ska snart till att föda. Se vidare under smäll.
","jfr":[]} {"baseform":"jävel","wordforms":["jävelberg","djävla","djävlar."],"text":"1 (svr) ”Hört 1950 i Östersund av 21-årig värnpliktig från trakten: ’Nää du, jävelberg!’, dvs ’Nää du, din jävel’.” (jämtlänning f 1929) Se vidare under djävlar, djävul. 2 den lille jäveln; stolt och beundrande om saken (kuken). 3 i uttrycket ta sig en jävel; ta sig en sup. Se även djävla, djävlar.
","jfr":["djävla, djävlar"]} {"baseform":"jävla","wordforms":[],"text":"se djävla.
","jfr":[]} {"baseform":"jävulusisk","wordforms":["jävelorisk"],"text":"(sl) elak, djävulsk. Kraftuttryck noterade i Astrid Brismans ordbok med flickslang (1932), publicerad och kommenterad hos Ulla-Britt Kotsinas (1994).
","jfr":[]} {"baseform":"jävåren","wordforms":[],"text":"(dial) djäkeln, fan.
","jfr":[]} {"baseform":"jäx","wordforms":[],"text":"(sl) sexig enligt slangopedia.se. En jäxig brud.
","jfr":[]} {"baseform":"jö","wordforms":[],"text":"(dial) gödsel*, enligt Ordbok över Nösslingemålet (Varberg).
","jfr":[]} {"baseform":"jöbb","wordforms":[],"text":"(dial) \"ångermanlädska för knull, knulla\". (luxikon.se)
","jfr":[]} {"baseform":"jöka","wordforms":[],"text":"se göka.
","jfr":[]} {"baseform":"jöla","wordforms":["göla"],"text":"(sl) pissa. Se även göla.
","jfr":["göla"]} {"baseform":"jöna","wordforms":[],"text":"(dial) \"knulla\". (luxikon.se)
","jfr":[]} {"baseform":"Jörgen","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"Jöskota-Petter","wordforms":[],"text":"(svr) Herre Jesus! Se även under jesus.
","jfr":[" jesus"]} {"baseform":"jösses","wordforms":[],"text":"(dial) Jesus. ”Jösses gussan; Jesus Guds son”, enligt ORB och från samma källa ”förr vanligt beskärmelseuttryck”. Jösses var tidigare ett tabuord och så sent som kring förra sekelskiftet ansågs det mycket vågat att använda sig av kraftuttrycket. I TV-programmet Antikrundan (29 februari 2024) som utspelade sig i Motala var det en kvinna som berättade att hennes mormor använde uttrycket jöskade botten. Har förgäves försökt spåra ordet men att jöskata är en förskönande omskrivning för Jesus är väl en inte alltför vågad gissning. Kanske kan det också röra sig om en förvrängning av jöskota i uttrycket Jöskota Petter* som betyder Herre Jesus.
\nAndra liknande uttryck är jöstans, jöstrika och jösketa lindriga svordomar som går tillbaka på Jesus och formen jeskus/ jöskus en trolig förkortning av Jesus, Guds son. I Språktidningen (6/2024) berättar Lovisa Alvtörn från Institutet för språk och folkminnen att varianten jösketa/ jösketta/ jöskotta bara finns belägg på från Västergötland. Se vidare under Jesus för fler liknande ord.
\n","jfr":[]} {"baseform":"jöstan","wordforms":["jöstans","jöstrik","jöstrika"],"text":"
se jesta(s) jestrik, jestrika.
","jfr":[]} {"baseform":"jösterligen","wordforms":[],"text":"(dial) kraftord. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"k’nocken","wordforms":[],"text":"(jid) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"kaba","wordforms":["kabba","kabanoss"],"text":"(sl) skita. Se också kabbe (2). Kabanoss är en sorts korv.
","jfr":["kabbe","Kabanoss"]} {"baseform":"kabazzah","wordforms":[],"text":"sexteknik från södra Asien, där kvinnan endast använder sina mag- och slidmuskler för att stimulera den helt passive mannens penis. Går också under benämningen pompoir; den spelande flöjten eller Singaporegreppet.
","jfr":[]} {"baseform":"kabba","wordforms":[],"text":"(sl) skita, bajsa. Se också kabbanoss.
","jfr":["kabbanoss"]} {"baseform":"kabbanoss","wordforms":[],"text":"(sl) en rejäl skitkorv. Kabanoss; en smal korv med polskt ursprung. Jämför kabba.
","jfr":["kaba","kabba"]} {"baseform":"kabbe","wordforms":[],"text":"1 (dial) gravid, havande. När en kvinna är som en kabbe (träkubb, kort stockända) är hon i Malungstrakten i långt framskriden grossess*. I Floda och Leksand säger man om samma sak att kvinnan är kabbstinn. Jämför stinn. Uppgift från Byrman (1989). 2 (sl) skitkorv. ”Jag har bara hört det någon enstaka gång i betydelsen ’skitkorv’, och det var länge sedan. Som jag minns det, men jag är osäker, var det en numera avliden gammal vän i Skåne som använde det när han en gång återgav vad en odalman i landskapet sagt. Det var på 1970-talet.” (Roger Hansson Järfälla)
","jfr":["stinn"]} {"baseform":"kabbel","wordforms":["kabbeldynga;"],"text":"(dial) allmänt om ”fast klump av exkrement från människa, hund, häst etc”. (OFS) Från samma källa även kabbeldynga; avföring bestående av kabblar; klumpar samt kabbelränna; skåra mellan arsklinkorna*.
","jfr":[]} {"baseform":"kabel","wordforms":[],"text":"(sl) grovt tågvirke, vajer. 1 kabel, elkabel; kuk. 2 lägga ut kabeln; knulla. 3 dra, klämma, lägga, släppa, klippa en kabel, kabel på G; skita. Om lång ”kabellik” skitkorv. ”Han behövde lägga en kabel och gick ett stycke bort genom det daggvåta gräset.” (Drougge 1996) 4 folkmun.se har samma uttryck men med betydelsen runka.
","jfr":[]} {"baseform":"kabinett","wordforms":[],"text":"(euf o åld) litet rum. 1 avträde. NEO har ”hist.: sedan 1884”. Av franska cabinet och italienska gabinetto, det senare diminutiv avledning av gabbia; bur, som i sin tur kommer från latin cavea; hålighet, bur, avträde. Bergman (2007) menar att det franska ordet är belagt i skrift tidigare än det italienska och att ordet kabinett i svenskan är känt sedan början av 1600-talet. ”Vi skruvar in oss på kabinettet och där ställer jag henne rätt upp mot väggen och försöker få in den i henne men det går inte, och då sätter vi oss på burken* och försöker på det viset men det går inte heller.” (Miller 1934) 2 kvinnligt könsorgan. ”Hvad är en Mus? ett rikt och kärt bevis/ att någon ting finns kvar af Edens paradis/ ett prydligt Cabinett där älskarn plågan gömmer/ en bädd hvarpå han söfs och idel vällust drömmer.” (Anonym hordikt i Köttets Poesi 1995/2007)
","jfr":[]} {"baseform":"kabla","wordforms":[],"text":"(sl) bajsa, skita. Se även kabel (3).
","jfr":["kabel"]} {"baseform":"kack","wordforms":["kacka","kakk","kakka"],"text":"(åld) även kakk, kakka. Skit, skita. ”Hist.: sedan 1640.” (SO) Allmänt förekommande bl a hos Rietz (1867). Ordet finns i de flesta indoeuropeiska språk t ex danska kakke, tyska kakken, engelska cack samt italienska och spanska caca. Förekommer även utanför denna språkfamilj som i finska kakka. Enligt Hellquist (1980) kan ordet troligen härledas från latin cacare och grekiska kakkãn, och kan i så fall ha uppstått i latinskolorna. Men Hellquist menar också att ordet, åtminstone delvis, kan ha uppstått oberoende av latinets cacare, och i stället ha sitt ursprung i barnspråket. Stammen är ljudhärmande.
\nEnligt Adams (1982) var cacare troligen ursprungligen ett barnkammarord, innan det i latinet blev själva grundordet för avföring. Spears (1982) spårar engelska cack till 1400-talet och i Sverige finns kacka med hos Swedberg (1720-t) och Schultze (1755) hos den senare bl a i formen bekacka; med orenlighet besudla.
\nDet finns ett uttryck, ”svenskarna kacka i eget bo”, som tillskrivs Gustav Vasa och som skulle betyda att svenskarna talar illa om sitt eget. Kanske går uttrycket tillbaka på det gamla ordspråket ”Dålig fågel som kackar i eget bo”. ”Vi är de barn stora nog äntligen för att det kacka på ambrosian.” (Hammarén 2001) \"När anden föll över HattGabriel lånade han mun av grisen och nämnde alla synder vid deras rätta namn och vägrade som finsvensken säga ’lillkalvens kacka’ om världens gödsel.” (Pohjanen 2003)
\nEsperanto har kaco; penis och kaki; att ta en skit och kakajô; skitkorv. Inga Johansson i Göteborg berättar att hon på 1970-talet skickade en barnbok till sin baskiske brevvän som just blivit far. Boken hette Max kaka och brevvännen undrade varför Inga skickat honom en bok om en liten pojke som sida upp och sida ned gick omkring med en bajskorv i handen. \"Kasper Snickare tittade på de andra snickarna och skakade på huvudet. Ni är inga mästare, sa han och snörpte på munnen. Sådana snickare som ni kackar jag ut i pissepottan* varje morgon både mästare och gesäller. Jag kan skita ut sådana snickare.\" (Stockholm 1623 hos Inedahl 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"kackalass","wordforms":["exkrement","lass "],"text":"(dial) exkrementhög, skithög. (OFS) Se även exkrement, lass och kacka.
","jfr":["kack"]} {"baseform":"kackerlacksfarm","wordforms":[],"text":"(sym) nedsättande om kvinnligt könsorgan. Uppgift från vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"kackhus","wordforms":["kackhål;","hus"],"text":"(åld) avträde, skithus*. Av latin cacare; skita. Schultze (c 1755) nämner kakkhus med förklaringen \"hemligt hus, skithus”, och latinets latrina; latrin, locus secretus; hemligt rum, ställe, och secessus; dit man går avsides, drar sig undan. Schultze jämför vidare med belgiska Kakkhuis och germanska Kackhaus. Han har också med kakkstol; nattstol, potta. SAOB har kackhus som utdött ord och jämför det med holländska Kakkhuis, samt med kakstoel och tyska kackstuhl; nattstol. OFS har förutom kackhus också med formerna kackehus, kackeshus och kackashus. Vidare kackstol; nattstol för barn som jämförs med kackstole, kackarstol, dyngstol, krakstol, pottstol och puttastol. Även kackhål; hål i fjöl* i avträde. Se även hus.
","jfr":["hus"]} {"baseform":"kacklorp","wordforms":[],"text":"(dial) ”torr klump exkrement av människa”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kackträngd","wordforms":[],"text":"(dial) skitnödig. ”Barn som är i behov att göra sitt tarv.*” (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kaco","wordforms":[],"text":"(esp) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"kadaver","wordforms":[],"text":"(so) nedsättande om uttjänt eller mindre fräsch hora. I Skåne även som skällsord till män. Av latinets cadaver; (ett) lik till cadere; falla. Död (djur)kropp. Växten jätteknölkallan växer i regnskogar på Sumatra i Indonesien där lokalbefolkningen kallar den bunga bangkai som betyder kadaverblomma. Den har beskrivits som världens mest illaluktande växt. Lukten beskrivs i brittiska medier som ruttnande djurkadaver och gamla blöjor. Växten upptäcktes 1878 av en italiensk naturforskare och fick det latinska namnet Amorphophallus titanum som kan översättas med jättelik oformlig fallos. Växten har också den största blomställningen i världen. Den är mycket sällsynt och bara cirka tusen exemplar lär växa i det vilda. Jätteknölkallan blommar mycket sällan och det kan ta flera år mellan blomningarna.
","jfr":[]} {"baseform":"kadong","wordforms":["kardong"],"text":"(sl o sk) kondom. Se också kordong.
","jfr":["kordong","kodong"]} {"baseform":"kadorra","wordforms":[],"text":"(sk) kvinna som har hand om fjäderfä. Lind (2016) har ”oftast med prefixen hönsa- eller gåsa, kvinna som stod på torget och sålde ägg och kyckling.\" Han menar vidare att ordet ”bör ha kommit in via franskans gadouard; avträdestömmare. Kopplingen till de skånska fjäderfäkvinnorna var att också de ägnade sig åt att rensa ut avföring.”
","jfr":[]} {"baseform":"kærvodygda","wordforms":[],"text":"(dial) sänglagsoseden. (ORB) Se vidare sänglag.
","jfr":[]} {"baseform":"kaffe","wordforms":["fika"],"text":"(sl) 1 ”bjuda på kaffe” och då gärna ”kaffe med dopp”; knull som inleds med att kvinnan bjuder hem mannen på ”kaffe”. Mannen å sin sida kan invitera kvinnan att komma och ”titta på hans etsningar”. ”Nå, jag gick dit nästa kväll och det var inte något krus, utan det var kaffe och kaffe och dopp och dopp igen.” (Ottar 3/82) ”Kvinnor är vana att servera sina män orgasmer på samma sätt som de serverar dem kaffe.” (Hite 1977) Från danskt 1950-t kommer: ”kaffe og kage og frem og tilbage”; om samvaro som slutar med sex. Även om knull i kaffe, te eller...? Se även fika. 2 koka kaffe; skita tunt, diarré*.
","jfr":["fika"]} {"baseform":"kaffeflicka","wordforms":["kaffehus"],"text":"1 (nyo) ”Ung kvinna som bjuds in ’som något sött till kaffet’ på en herrmiddag.” (Nyordslistan 2010) En äldre betydelse (se 2) är flicka som lagar till och serverar kaffe. På Expressen.se (11/10-2010) heter det: \"I boken Carl XVI Gustaf. Den motvillige monarken (Sjöberg 2010), används ordet kaffeflickor om de sällskapsdamer som bjöds in efter middagen till kaffet som en avec.” Enligt författarna till boken lär det vara Helen Wellton (f 1961), som bl a drev företaget Lap Power på 1990-talet, som myntade uttrycket när hon svarade på en inbjudan från det ”gubbgäng” som monarken tillhörde att hon vägrade vara någon kaffeflicka åt kungen. 2 (åld) kaffehus. Dagens kafé. \"Kungliga rådet, det tidiga 1700-talets motsvarighet till dagens regering, oroar sig över kaffehusen i Stockholm. Enligt rådets mening är kaffehusen ett tillhåll för 'spel och dobbel' och 'otijdigt owäsende' som störtar folk 'uti liderlighet, ofärd och olägenhet'.\" (Stockholms källan. Stockholms stadsarkiv 1705) \"Men finns det några anteckningar om var hon arbetade eller bodde? Om hon arbetade på något hotell, cigarrbod eller kaffehus?\" (Segerlund 2021 s 52-53)
","jfr":[]} {"baseform":"kafsa","wordforms":[],"text":"(dial) dö, avlida. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"kagge","wordforms":[],"text":"(dial) liten tunna. Enligt Byrman (1989) säger man i skånska Torup om en havande kvinna att ”hon är med en kagge” (barn). Jämför kagge (sl); mage.
","jfr":["kagge"]} {"baseform":"kahba","wordforms":["kahbe","kahp(e)","kahpo","kahbo","kahbeccino. "],"text":"(för sl) även kahp(e), kahpo, kahbo, kahbeccino. Arabiska, turkiska, kurdiska och assyriska/syrianska för homosexuell man eller kvinna och om prostituerad. Använt i invandrartäta områden även som skällsord.
","jfr":[]} {"baseform":"kahbeccino","wordforms":[],"text":"se kahba, kahbe.
","jfr":[]} {"baseform":"kahbo","wordforms":[],"text":"(för sl) hora. Eg manlig hora. Wikipedia härleder ordet från nysyriskan, assyriskan och syrianskan.
","jfr":[]} {"baseform":"kahpa","wordforms":[],"text":"(arab) \"hora.\" (kidish.se)
","jfr":[]} {"baseform":"kahytt","wordforms":[],"text":"(sl) Berg (1924) om bordell i 1890-talets Helsingfors. Jämför kahytt; ”finare hytt, bostad ombord på båt” (SAOB) och franska cahute; koja, ruckel. Se även kajuta.
","jfr":["kajuta"]} {"baseform":"Kainsmärke","wordforms":["Kainstecken"],"text":"(sym) Kain var, enligt 1 Mos 4 kap, Adams och Evas äldste son. Kain dödade sin bror Abel för att Gud föredrog Abels offer framför hans. För detta straffades han av Gud med att tvingas irra omkring utan fast punkt i tillvaron. För att ingen som mötte honom skulle döda honom fick han av Gud ett ’tecken’, det s k kainsmärket, till skydd. I överförd bemärkelse dels tecken på ondska och förbannelse, dels ärrbildning i pannbenet vid sent stadium av syfilis*.
","jfr":[]} {"baseform":"kajampa","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk, svamp*.
","jfr":[]} {"baseform":"kajba","wordforms":[],"text":"(fbr) hora, slyna, lösaktig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"kajuta","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. Ordet troligen av franska cahute; koja; bästa rummet ombord på fartyg. ”... men ljuvligast är att gunga/ ut med din flicka unga/ i dina armar på kärlekens ocean/ Och där i hennes kajuta/ njuta/ alltmedan stormens vindar/ ökar till full orkan.” (Ulvén 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"kaka","wordforms":["kakburk","burk"],"text":"(sl) 1 kaka, pipparkaka; fitta. Se även burk (3). 2 mage. 3 kakor; bröst. 4 lägga en kaka; spy, kräkas.
","jfr":["burk"]} {"baseform":"kakamoja","wordforms":["kackamoja","Kakamoja"],"text":"(åld) skita, bajsa. Från latinets cack,cacka; skit, skita och moj; avträde. \" Ett sånt hav! Ett sånt land! Och pelikanerna kackamoja i mitt badvatten. Såna fåglar.! (Brev från författaren Hjalmar Bergman [1883—1931] till systern Elna vid hans ankomst till New York 1923). Se även Kakamoja i litteraturförteckningen under Dagrin, och kack, kacka samt moj (3).
","jfr":["moj ","Kakamoja","kack, kacka "]} {"baseform":"kakaoränna","wordforms":[],"text":"(sl) analen*.
","jfr":[]} {"baseform":"kakbak","wordforms":[],"text":"(lmo) kakrund och kakfylld rumpa som vissa överdrivet sötsugna och kaksmaskande individer begåvats med. Eget ord uppfunnet i maj 2020 inspirerat av en bak*, röv i kolossalformat.
","jfr":[]} {"baseform":"kakebarn","wordforms":[],"text":"(åld so) skitunge. Enligt SAOB \"föraktlig benämning på ung man\" med följande citat: \"Hvadan ästu kakebarn, medan du kommer så serla\" (Visboken 2 Svenska landsmål och svenskt folklif, Sthlm och Uppsala 1884—1925) Se också kack, kacka.
","jfr":["kack, kacka"]} {"baseform":"kakell","wordforms":[],"text":"(åld so) ”uppblåst person”. (Falk 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"kakeltrumpet","wordforms":[],"text":"(sl) toalettstol. Se också under trumpet.
","jfr":["trumpet"]} {"baseform":"kakelugn","wordforms":[],"text":"(dial) ”hon ska välta kakelugnen” ålderdomligt om att vara havande bl a i Skurup och Tranås (Sk). Se även skorsten, bagarugn, ugn. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["skorsten, bagarugn, ugn"]} {"baseform":"kakk","wordforms":["kakka"],"text":"se kack, kacka.
","jfr":[]} {"baseform":"kakklo","wordforms":[],"text":"(rom) smuts, avföring, skit.
","jfr":[]} {"baseform":"kaktus","wordforms":[],"text":"(sl) 1 könsorgan med sträv stickande behåring. 2 homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"kal","wordforms":["kjäl"],"text":"(dial) skånska för dräktig om vissa husdjur. Jämför fål och öna.
","jfr":["öna","fål"]} {"baseform":"kalas","wordforms":[],"text":"(euf) knull. ”Hon sade att det gjorde ont när hon gick och väntade sig inget gott av kalaset.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Innan dess var hon klockan fyra om morgonen in till mig och fick avskedskalas och någon av de plåtar, som upptäcktes.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"kalasfralla","wordforms":[],"text":"(sl) snygga bröst. Jämför fralla.
","jfr":["fralla"]} {"baseform":"kalaskuken","wordforms":[],"text":"(sl) folkmun.se har \"om fester med få tjejer bland många killar”.
","jfr":[]} {"baseform":"kalaspingla","wordforms":[],"text":"(sl) snygg och sexig kvinna. Se även pingla.
","jfr":[" pingla"]} {"baseform":"kalaspuff","wordforms":["puff"],"text":"(lmo) en sorts söt, krispig frukostflinga. 1 fitta. Se även puff. 2 en riktig kalasfis. Se vidare fis.
","jfr":["fis","puff"]} {"baseform":"kalhygge","wordforms":[],"text":"(lmo) vitsigt om kal (rakad) fitta. ”För att få ytterligre heta känslor så slätrakade jag mitt venusberg för två veckor sedan. [...] Nu längtar jag bara efter att det ska bli torsdag så att jag får visa upp mitt ’kalhygge’.” (Förbjudna drömmar 1993) Jämför hygge.
","jfr":["hygge"]} {"baseform":"kalibrera","wordforms":[],"text":"(mil sl) knulla. Ställa in. Se även justera.
","jfr":["justera"]} {"baseform":"kalk","wordforms":[],"text":"(sym) bägare. Här om kvinnans könsorgan i öppna sin kalk för någon; ge sig åt någon, bjuda ut sig åt någon. ”Verbet ’sväller’ associerar till en lem som ännu är under resning, men under romanhandlingens lopp kommer denne fyrtiofem års man att möta en kvinna, som likt blåsipporna ’öppnar sin kalk’ för honom.” (Öhrn 2005) ”Den hårda stjälken* fyller hennes åldrade kalk till brädden.” (Blå 2005) \"Efter återkomsten till huvudstaden förklarade han vältaligt att han skulle trilla av pinn om han inte fick tränga in på den ort, som hertigen svärmiskt kallat min 'daggiga blomsterkalk men som greven mera burdust benämnde 'fitta'.\" (Burman 2021 s 165)
","jfr":[]} {"baseform":"kalkon","wordforms":[],"text":"1 (åld so) om person. ”Släpp nu fram den Kalkon.” (Bellman F E nr 67) 2 kalkonhals; lös och slapp hud under hakan. 3 kalkonen; fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"kalkona","wordforms":[],"text":"(nyo) ordet presenteras i Språktidningen (5/2009) under rubriken Nya Ord: ”I strävan efter att bli gravid kan det hända att vissa kalkonar. Det innebär att de lägger sig på rygg med benen i vädret efter sexakten. Detta sägs öka chanserna att bli befruktad, men hur effektivt det egentligen är råder det delade meningar om.”
","jfr":[]} {"baseform":"kallarshål","wordforms":[],"text":"(dial) benämning på sädesärla och blåsippa. (OFS) Se också kallfis och kallröv.
","jfr":["kallröv"]} {"baseform":"Kalle Kuken","wordforms":[],"text":"(lmo) restaurang Charles Dickens i Stockholm. Översättningslek med Charles; Kalle och dick; kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"Kalle","wordforms":["Kalle Göran","kalle i backen","kalle johan","kalle kuse","kalle petter."],"text":"(smn) 1 kuk i fira Kalle; knulla (med hos Thesleff 1912). Kalle; pojke, grabb. ”Hans lem krympte ihop till en liten och skrynklig Kalle Snopp.” (Bernhardsson 1983) Även kalle i backen, kalle johan, kalle kuse, kalle petter. Se även under smeknamn. 2 (lmo) kalles kamrater; testiklar.
","jfr":["smeknamn"]} {"baseform":"kallfis","wordforms":[],"text":"(dial) blåsippa. (OFS) Även kallarshål*.
","jfr":[]} {"baseform":"kallingar","wordforms":[],"text":"(sl) kalsonger. ”Hist.: åtm sedan 1990.” (SO) Jag hörde ordet redan under min uppväxt på 1950-talet och inget säger att det är en bortre åldersgräns för ordet. ”Nu har gubbarna druckit för mycket igen./ När ska de lära sig att hålla måttan?/ Är det inte bajs i byxan redan så är det/ inte många minuter — millimeter kvar tills/ skiten blir ett faktum./ Och kvinnorna får sköta storbyken; kallingar och lakan.” (Morelli 1990) Se vidare intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"kallingdrom","wordforms":[],"text":"(sl) ”när man upptäcker att man satt på sig kallsingarna bak och fram”. (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"Kallipygos","wordforms":["kallipygi"],"text":"(grekiska kallos; skönhet och pyge; bakdel) förkärlek för kvinnor med stor bakdel. I Erotika (1992) kan man läsa att ”Grekerna var så stora beundrare av kvinnostjärtar att de till och med anordnade tävlingar, vid vilka flickorna blottade skinkorna inför en jury. Athenaeus (grekisk författare ca 200 e Kr) berättar om två systrar som bodde utanför Syracusa. Krönikorna ger vid handen att stadsborna gav systrarna smeknamnet Kallipygos eftersom den enda hemgift de förde med sig i boet (när de gifte sig) var sina vackra stjärtar. De båda systrarna, som med ens blivit förmögna, lät bygga ett Venustempel som kallades Venus Kallipygos (Den skönstjärtade Venus).” ”Till och med urinrörsöppningen är vacker och inte bara en skåra, eftersom ollonet bildar en vacker kurva på var sida så att halvorna kommer en att tänka på stjärten hos en kallipygisk kvinna i miniformat.” (Hite 1982)
","jfr":[]} {"baseform":"kallis","wordforms":[],"text":"(sl) knull ute på kalla marken.
","jfr":[]} {"baseform":"kalljordspremiär","wordforms":["gräs"],"text":"(sl) första utomhusknullet för året. Dansk slang har ”knække anemoner (vitsippor) med nakken”, något som Kaj Bom (1957) förklarar med: ”En hentydning til det første forårsbesøg (vårbesök) i skoven, når man (græssrytteren og hans partnerske) er ude at prøve om græsset kan bære.” Se även gräs.
","jfr":["gräs"]} {"baseform":"kallna","wordforms":[],"text":"(euf) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"kallpiss","wordforms":[],"text":"se stranguri.
","jfr":[]} {"baseform":"kallröv","wordforms":[],"text":"(dial) sädesärla. Uppgift från OFS där ordet förklaras med att ”ännu efter sädesärlans ankomst blir det kallt väder”. Förklaringar som troligen gäller även för kallarshål och kallfis. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"kalsingar","wordforms":[],"text":"(sl) kalsong. ”Hist.: sedan 1934.” (SO) Stärka kalsingarna; runka, onanera. Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"kalsong","wordforms":[],"text":"NEO har ”hist.: sedan 1735”. Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"kalsongbombare","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt NyS (2015) ”terrorist som gömt en sprängladdning i sina kalsonger”.
","jfr":[]} {"baseform":"kalsongmossa","wordforms":["mossa"],"text":"(sl) Langenfeldt (1947) har ”avfall från kalsongerna”. Se även mossa.
","jfr":["mossa"]} {"baseform":"kalv","wordforms":["kalva"],"text":"(euf o sl) 1 Byrman (1989) har ”han har gjort henne i kalv”; med barn, som enligt man (f 1939) är grovt kasernspråk och var mycket vulgärt även när det användes på 1960-talet. I Jämtland sa man ”hu e mä kalva”, också där användes det av främst män och ynglingar och ansågs som ett grovt skämt. Ett annat mer allmänt slanguttryck är ”hon ska snart kalva” om kvinna som snart ska föda. Även kalvfärdig; som snart skall kalva. ”Hist.: sedan 1893”. (NEO) ”Ni måste förstå, ni satmaror, att jag inte behöver något motiv för att döda en kvinna och i synnerhet inte en kossa som ni liksom jag skulle hindra att kalva om hon tillhörde er.” (de Sade 2005/1785) 2 spy. ”Hist.: sedan 1749”. (NEO) Hos Thesleff (1912) med anmärkningen ”äfven beväringsspråk”. ”Sedemera, då han skulle blåsa elden opp under grytorna, runno spyorna honom så stinkande in uti inbillningen, att han kalvade spiseln full och utsläckte var gnista.” (Wallenberg 1781/1960) Se även under spy. 3 bada kalven; knulla. Rapporterat från Närpes i södra Österbotten, Finland.
","jfr":["spy"]} {"baseform":"kalvig","wordforms":[],"text":"(dial) om ko som är dräktig* i kalv.
","jfr":[]} {"baseform":"kalvlalla","wordforms":[],"text":"(dial) kalvskit. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kalvsketa","wordforms":[],"text":"(dial) \"diarré* hos kalv men överfört också hos människa. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kam","wordforms":["kammar"],"text":"(euf) som i tuppkam. Roberg (1718) om blygdläpp, blygdläppar*.
","jfr":[]} {"baseform":"Kama Sutra","wordforms":[],"text":"sanskrit kama; kärlek, (sexuellt) begär och sutra; ledtråd. Indisk lärotext på sanskrit om kärlekskonsten, utgiven under författarnamnet Vatsyayana någon gång under de första århundradena e Kr. Kärleksakten och konsten att vinna en kärlekspartner beskrivs mycket detaljerat.
","jfr":[]} {"baseform":"kamelia","wordforms":["kameliadam"],"text":"(sl) lyxprostituerad, demimond*. Efter den franske författaren Alexandre Dumas d y: s (1824—1895) roman La dame aux Camélias (1848) vars huvudperson Marguérite Duplessis uppvaktas med kamelior av sin beundrare. Romanen har bl a inspirerat den italienske tonsättaren Guiseppe Verdi (1813—1901) till operan La Traviata.
","jfr":[]} {"baseform":"kamelpiss","wordforms":[],"text":"(sl) svag, lankigt te som inte fått dra tillräckligt.
","jfr":[]} {"baseform":"kamelpucklar","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 mannens motsvarighet till kvinnans kameltå*. Pungkulorna avtecknar sig genom byxorna som två kamelpucklar. 2 förekommer också som emoji för att beteckna kvinnobrösten.
","jfr":[]} {"baseform":"kameltå","wordforms":["kamelpucklar. "],"text":"(sl) från engelska camel toe. Kallas det när de yttre blygdläpparna breder ut sig över sidorna på g-strängen*. ”Kroniskt tillstånd som fås lätt av framförallt äldre damer när de har byxorna högt upp. Den härliga konturen av två blygdläppar syns så väl att man knappt kan bedöma vad som är bak och fram.” (Tuppslagsboken, Tuppjuck.com) Även om kalhygge*. Norsk slang har också kamelfot. Se även kamelpucklar. Jämför trillingnöt.
","jfr":["trillingnöt"]} {"baseform":"kaminrör","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. En het sådan. Se också rör.
","jfr":["rör"]} {"baseform":"kamla","wordforms":[],"text":"(rom) älska.
","jfr":[]} {"baseform":"kamma","wordforms":[],"text":"1(sl) Thesleff (1912) har ”zigenarord för älska, åtrå”. 2 (sk) kamma daj; gå och lägg dig, dra något gammalt över dig! 3 kamma hem (sl) få till det, t ex om knull.
","jfr":[]} {"baseform":"kammare","wordforms":[],"text":"(euf) avträde, skithus*. Fornsvenska kamar, kamara, kamare av latinets camara, camera; valv, välvt tak i rum, i senlatinet gemak, rum. Grieg (1953—1956) säger att kamer i betydelsen avträde användes redan på 1200-talet i Norge och att det i gammalisländskan heter ”er han gangr til kamars edr setzt a tre”, vilket kan översättas med ”när han går till avträdet eller sitter på trä”, dvs på en stång (se do) eller bräda. Enligt SAOB (1935) används inte längre ordet kammare för avträde. Men det vitsiga kammarmusik är fortfarande gångbart om de stön-, dripp- och droppljud som genljuder från en besökt kammare.
","jfr":[]} {"baseform":"kammarkåt","wordforms":[],"text":"(dial) ”nedsättande el skämtsam benämn på liten kammare”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kamrat","wordforms":["kompis "],"text":"(smn) 1 kuk. Se även kompis och polare. ”Eller också kanske ni själv tar kamraten vid roten och leder honom på den rätta vägen.” (Leif Panduro, Sänghästen 1987) ”Man behöver bara lösgöra remmen om hans fot, jag menar snörbandet varmed hans byxpung fasthålles till byxorna, visa honom bytet på nära håll och säga: ’Far i väg, kamrat’!” (Rabelais 1966) 2 i plural om kvinnobröst. Två varandra närstående. Se även kusiner och tvillingar.
","jfr":["kompis "," kusiner","tvillingar"]} {"baseform":"kamratanda","wordforms":["kamratånga"],"text":"(euf) stämningen i ett kamratlag. Här om fisande som orsakar skämd luft i soldatförläggning. I kåseriet Något om snacket i lumpen heter det: ”Blir kamratandan för hög under natten, kan gasmasken med fördel nyttjas.” (Folk och Försvar 19/1941)
","jfr":[]} {"baseform":"kan inte","wordforms":[],"text":"(euf) impotent*. \"Efter operationen kan han inte längre!\"
","jfr":[]} {"baseform":"kana","wordforms":[],"text":"1 (sl) fila en kana; runka dvs fila (putsa, bearbeta) så att något blir halt och glatt som en is- eller vattenrutschkana. 2 kana å (dial) skånska för glida av, dö. 3 (dial) kana; klump av upphostat slem.
","jfr":[]} {"baseform":"kanal","wordforms":[],"text":"(euf) 1 fitta. Ränna, brett sund. ”Jag kände hans kropp stötas mot min, hans styva kuk fyllde varje tum av min kvinnliga kanal och jag kunde ha skrikit av njutning.” (Jong 1975) ”Och det är inte mer än en av fyra som har vett nog att trycka in smörjkannan* i kanalen innan dom börjar.” (Louÿs 2011) \"En sköterska som skrev bok använde ordet förlossningskanal.\" (Filmaren Göran H I Johansson, Lund)) 2 akterkanal; rövhål. Å bruke Kanal 2 (no sl); analt- eller homosexknull.
","jfr":[]} {"baseform":"kanalje","wordforms":[],"text":"(åld so) ordet kommer av franskans canaille; buse, hund och \"användes i betydelsen fähund, pack, slyngel, slödder och liknande.\" (Karlsson A & A 2020 s 56) \"Han kallade henne även 'canaille' och 'sacramenskade kona' samt sparkade henne ' en gång bak och en gång framtil med sin stöfwel öfwer qweden'.\" (Möller 2023 s 170) Se också qved.
\n","jfr":["qved"]} {"baseform":"kanelbulla","wordforms":[],"text":"
(sl) ”när man som kille har sex, fast man har druckit lite för mycket för att kunna prestera”. (slangopedia.se) Se även bulla.
","jfr":[" bulla"]} {"baseform":"kanelkoja","wordforms":[],"text":"(sl) 1ladda på i kanelkojan; knulla bakifrån. 2 rövhål, analöppning. Se även under koja.
","jfr":["koja"]} {"baseform":"kanelkryss","wordforms":["kryss"],"text":"(sl) anus*. Se även kryss.
","jfr":["kryss"]} {"baseform":"kanellängd","wordforms":["kanelstång"],"text":"(sym) kuk. Jämför stång.
","jfr":["stång"]} {"baseform":"kangas","wordforms":[],"text":"(sl) pung. Slangopedia.se menar att ordet används väldigt lokalt i Norrköping och Stockholm.
","jfr":[]} {"baseform":"kangelbär","wordforms":["kankelbär"],"text":"se under dingelbär.
","jfr":[]} {"baseform":"kangelpära","wordforms":[],"text":"(dial) \"ändtarmsöppningen hos människa.\" (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kanin","wordforms":["kaniner"],"text":"(sl) 1 kvinnobröst. ”Sött uttryck för bröst som hoppar utan BH under en jumper”. (57-årig smålänning) 2 gå ut och skjuta en kanin; skaffa en prostituerad. Också för att kaniner, precis som scouter, sägs alltid vara redo. 3 fitta. ”Och vem vet, när du smyger upp på toa för en handtralla* så kanske tjejen din passar på att rasta kaninen sin.” (Fråga Olle, Magazine Café, Mars 2002.) 4 kuk. ”Allt jag vill ha är ett par bröst som dina och ett litet bo djupt inne för min hungriga kanin.” (Walker 1966) 5 rasta kaninen; runka, onanera. 6 person som har sex ofta. 7 person med snabb utlösning. 8 lägga en kanin; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"kanina","wordforms":["kanina runt"],"text":"(sl) knulla. Ofta som i bunny fuck. (Se quickie) Amerikansk slang om snabbknull, snabbis*.
","jfr":[]} {"baseform":"kaninfarm","wordforms":[],"text":"(sl) plats för knull. ”Precis! bröt hon av med ett stampande i marken, ögonen rakt på honom igen. Du har inte med att göra om vi besökte kaninfarmen eller bara låg och pratade.” (Skantze 1997)
","jfr":[]} {"baseform":"kaninjuck","wordforms":["kaninskutt"],"text":"(sl) snabbt avklarat knull och om den som får utlösning i förtid. I norskan finns leke kanin; knulla. Se också juck och skutt.
","jfr":[" skutt"," juck "]} {"baseform":"kaninkalas","wordforms":["kalas"],"text":"(sl) gruppsex*. Se även kalas.
","jfr":["kalas"]} {"baseform":"kaninkokerska","wordforms":[],"text":"(am sl) kallas en kvinna som blivit bedragen/sviken i kärlek och som hämnas. Uttrycket från filmen Farliga förbindelser (1987) där Michael Douglas spelar den gifte advokaten Dan Callagher, som, när hustrun och dottern är bortresta en helg, har ett kort förhållande med Glenn Close rollfigur Alex. Dan ser det som ett misstag och anser saken överspelad. Men Alex tänker inte låta sig avspisas så lätt. Hon hämnas genom att på olika sätt förfölja familjen, bl a tar hon sig in i huset när ingen är hemma, nackar familjens kanin och lämnar den kokande på spisen.
","jfr":[]} {"baseform":"kaninlek","wordforms":[],"text":"(sl) gruppsex. Se även lek, leka.
","jfr":[" lek, leka"]} {"baseform":"kanintjack","wordforms":[],"text":"(put) ”centralstimulerande narkotika som förhöjer sexualdriften”. (Holmén 1997)
","jfr":[]} {"baseform":"kanjon","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Djup, trång floddal.
","jfr":[]} {"baseform":"kankerlijer","wordforms":[],"text":"(holl) en som lider av cancer. I merparten länder är invektiv* kopplade till sex, avföring eller religion. Så också i Nederländerna, men där har man också ett litet speciellt och starkare sätt att förolämpa varandra, nämligen med hjälp av sjukdomar. En oönskad person kan man be optyfussen, d v s att drabbas av tyfus eller så kan man önska att personen ifråga drar på sig lungtuberkulos (krijg de tering). Ett annat vanligt invektiv är lachen je de pleuris; där pleuris står för lungsäcksinflammation. Uttrycket motsvara ungefär engelskans laugh your ass off d v s skratta sig fördärvad åt någon/ något. Pokkenteef är holländskans motsvarighet till engelskan poxy bitch ungefär syfilisslyna och om man önskar någon klereneid så innebär det att personen ifråga ska dö av kolera.
","jfr":[]} {"baseform":"kanna","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. För citat se under lyra.
","jfr":[]} {"baseform":"kannibal","wordforms":[],"text":"(sym) kvinna eller man som suger kuk eller fitta. Jämför under äta. \"Kannibaler och missionärer har ju som bekant haft delade åsikter om vad som menas med en god kristen.\" Ordet kannibal finns belagt i svenskan sedan 1670-talet och lär ska ha myntats av Christofer Columbus (1451—1506) från canibal, namn på de indianer från Kuba och Haiti som han menade var människoätare. En annan möjlighet är att kannibal är en förvrängning av caribal; invånare i Karibien. Eller så rör det sig om ett språkligt missförstånd som kan dateras till Columbus första resa till Västindien år 1492. Där kom europeerna i kontakt bl a med tainofolket som kort innan Columbus ankomst överfalltis av ett folk från norra Sydamerkas fastland. När tainos berättade om denna händelse kallade de sina fiender för kariber och beskyllde dem för att äta människokött. Karib, kanib förvrängdes sedan under 1500-talet till kannibal.
","jfr":["Karib, kanib","kariber","canibal,","kannibal"]} {"baseform":"kannor","wordforms":[],"text":"(sym) (stora) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"kanon","wordforms":["spermakanon"],"text":"(sl) 1 kanon, kanonrör, köttkanon, spermakanon; kuk. ”Hon hann förvandla sig till skottglugg i tid och skrek vilt, då kanonen for ut och in i den och sköt skott på skott.” (Meurling 1973:1) ”Kanonen ska jag ha in i röven på dig hora! Nej inte den kanonen, se inte dödsrädd ut, inte den förstår du väl. Den som brann av i munnen på dig förut, det var ju bara lösa skott men gjorde nytta vad? (Jönsson, Kärlek 1, 1965) Se även spermakanon. 2 kanonkula; testikel. 3 kanoner; kvinnobröst. 4 ladda kanonen; runka, onanera. 5 ketchup i kanonen; mens, menstruation.
","jfr":["spermakanon","ketchup i kanonen"]} {"baseform":"kanonrunkare","wordforms":[],"text":"(mil sl) kustartillerist.
","jfr":[]} {"baseform":"kanonröv","wordforms":["röv"],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har studentspråk för ”enastående vacker stjärt”. Se även röv.
","jfr":["röv"]} {"baseform":"kanot","wordforms":[],"text":"(sl) 1 den lille mannen i kanoten; klitoris. 2 paddla rosa kanot: om kvinnlig onani. Se också under indianer.
","jfr":["indianer"]} {"baseform":"kant","wordforms":[],"text":"(so) rätoromanska i Schweiz för fitta. Jfr cunt.
","jfr":["cunt"]} {"baseform":"kantarell","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Hon måste otåligt vänta en lång stund, innan hon åter fick fräs på picken, denna oskyldiga herr Kantarell ’med sin regnvädershatt’, som det hette i folkvisan.” (Jussopov 1983/1920-t)
","jfr":[]} {"baseform":"kantarella","wordforms":[],"text":"(för sl) slå på kinden med kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"kantkladd","wordforms":["kladd"],"text":"(sl) smegma*. Se även kladd.
","jfr":["kladd"]} {"baseform":"kantra","wordforms":[],"text":"(euf) här i betydelsen falla i barnsäng. ”Hon kantrar endera dagen.” (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"Kap Horn","wordforms":["dubblera"],"text":"(sl) Langenfeldt (1947) har ”bli hanrej*. Vits på horn”. Från Kommendör-kapten, eller den konstitutionele vikingen. Örebro 1830)
","jfr":[]} {"baseform":"kapell","wordforms":[],"text":"(euf) ironiskt och/eller vanhedrande i betydelsen dass, toalett. Mindre kyrkobyggnad. ”.... hon hade haft fruktansvärt svårt att behärska sig vid kaffet och hon gav ifrån sig den mest fantastiska avföring man kunde tänka sig i kapellet.” (de Sade 2005/1785)
","jfr":[]} {"baseform":"kaph","wordforms":["kaphe","kapho"],"text":"(för sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"kapitulera","wordforms":[],"text":"(sym) ge upp, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"kappa","wordforms":["kapprock"],"text":"(sl) 1 kondom; skydd mot väta. Thesleff (1912) har ”preservatium”. Se preservativ och rock. 2 kappan; hudvecken kring klitoris. ”Dessutom hade jag nyligen skaffat en piercing i klitoriskappan och hade tappat bort den lilla blå pärla som håller den på plats, så smycket ramlade hela tiden ut.” (Jameson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"kappsäck","wordforms":["säck"],"text":"(sl) testikelpung. Stor resväska. Se även säck.
","jfr":["säck"]} {"baseform":"kapsel","wordforms":[],"text":"(sym) pung*. Omslutande hölje. ”Jag kommer tömma kapseln i dig snart.” (Delany 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"kapson","wordforms":[],"text":"(euf) 1 ollon*, förhud*. Grimma för hästdressyr. Kopplingen till ollon, förhud är dels bildlig från grimmans placering på hästnosen och dels språklig, då ordet kommer av latinets capitium av caput; huvud. Kapson nämns i Lars Robergs Lijkrevningstavlor (1718). 2 gå i kapson; ”förbereda till coitus”. (Nilsson 1937)
","jfr":[]} {"baseform":"kapten","wordforms":["general."],"text":"(sl) kuk. Se även general.
","jfr":["general"]} {"baseform":"kapulbråk","wordforms":[],"text":"(dial) peniserektion. (OFS) Se även erektion.
","jfr":[" erektion"]} {"baseform":"kapun","wordforms":["kapunera"],"text":"(dial) OFS har kastrera* eller snöpa (ett djur). Kapun; kastrerad, gödd tupp. \"Fornsvenska kapun, kappvn; av lågtyska kapun ; av latin capo med samma betydelse.” (NEO)
","jfr":[]} {"baseform":"kapus","wordforms":[],"text":"(euf) kapuschong. Här förhud*. Uppgift från Byrman/Olofsson (2011) med förklaringen: ”Ordet kommer från senlatinets capucinus till svenskan nog närmast från tyskans Kapuze. Jämför kapucinermunk; en munkorden i vilken bröderna bar just vad som i vår tids svenska kallas kapuschong.”
","jfr":[]} {"baseform":"kaputt","wordforms":["kaputta"],"text":"(sl) död, dö. Kaputt; helt förstörd.
","jfr":[]} {"baseform":"kar","wordforms":[],"text":"(alban) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"karamell","wordforms":[],"text":"(sl) könsorgan*. ”Jag placerade min fitta som ett våtvarmt omslag över hans ansikte och tog själv hans kuk som en karamell i munnen.” (Salten 2009) Norsk slang har karameller om bröstvårtorna och dansk slang har hår på karamellen; hår på fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"karamellpapper","wordforms":[],"text":"(sl) omslag, kondom*.
","jfr":[]} {"baseform":"kardanhora","wordforms":[],"text":"(sl) kallas den tjej som har mittenplatsen i en (raggar)bils främre soffliknande säte.
","jfr":[]} {"baseform":"Kardassfurstinnan","wordforms":["Karldassfurstinnan"],"text":"(smn) förmodligen en ordlek på Emmerich Kálmáns operett Csardassfurstinnan (uruppförande 1915). Signaturen G B från Malmö berättar att i hans ”barndoms Halmstad fanns en kvinnlig toalettvakt som kallades Karldassfurstinnan. Från början en lustighet i en lokalrevy om jag minns rätt.” Lidaräng (1982) har Kardassfurstinnan om ”en kvinna som var anställd vid stadens herrtoalett och alltid uppträdde välklädd och elegant. Hon uppvaktades regelbundet av en man med ståtlig hållning, kallad Kurfursten*.” Se även nyckelpiga och kur (1).
","jfr":["nyckelpiga "]} {"baseform":"Karen","wordforms":[],"text":"(so) i \"du är en Karen\" som, enligt Shirley Näslund, universitetslektor och docent i svenska språket vid Linnéuniversitetet, står för \"en kvinnlig stropp som beter sig illa.\" Shirley Näslund, som 2019 var initiativtagare till kursen \"Fula ord i tvärvetenskaplig genomlysning\", har uttrycket från en av sina studenter som menar att Karen fått en ful laddning genom att det kommit att stå för en priviligierad kvinna som anser sig förmer än andra och behandlar sämre lottade dåligt.
\nPå min förfrågan varför Karen har fått ge namn åt ett skällsord, svarar Shirley Näslund: \"Jag vet inte varför just Karen har kommit att bli ett skällsord. Det är olika bud om användningen återgår till en film eller ett inlägg i sociala medier. Användningen av 'Karen' i denna betydelse verkar ha uppkommit i USA och sedan börjat spridas bland unga i Sverige genom sociala medier. Såvitt jag vet, är det första gången ett namn som är behäftat med överklassen används som skällsord. Namn som Pelle, Måns, Maja och Jeppe är istället behäftade med mindre bemedlade klasser.\"
\n","jfr":[]} {"baseform":"karess","wordforms":[],"text":"
smekning, ömhetsbetygelse. Av franska caresse av italienska carezza; smeka till caro; kär av latin carus; kär. Här avses den form av orörligt samlag som omnämns av den amerikanska läkaren Alice B. Stockham (1833—1912) i boken Karezza (1896), där hon beskriver långt utdragna samlag med den erigerade penisen införd i vagina i viloläge tills den slaknar utan sädesavgång. ”Ju hastigare Randolfs fingrar rörde sig i hennes eget fitthål, ju ivrigare slickade hon och sög tills June hjälplöst vred sig under de skamlösa karesser hon erhöll både från Lorna och Ebony.” (De Ville 1968)
","jfr":[]} {"baseform":"kareta","wordforms":[],"text":"(mil sl) avträde, enligt Langenfeldt (1947). Kareta är en huslik vagn som har ingång bak dit man klättrar med hjälp av en stege. Ordet är lånat från latin carrus; kärra via tyska Karette. Kanske härstammar uttrycket från den tid när det saknades offentliga toaletter och avträden i städerna, och då den nödige tvingades hyra en hästdroska att göra ifrån sig i.
","jfr":[]} {"baseform":"karibel","wordforms":[],"text":"(euf o so) enligt min jämtländske sagesman (f 1929) betyder ordet här ungefär djävel. Han säger också att ordet lär komma av karib. Kanske är det här fråga om de sydamerikanska indianfolk som tillhör den karibiska språkfamiljen karib. Europeerna upplevde dessa kariber som mycket krigiska och förvrängde ordet karib till kannibal. Detta skulle kunna förklara att uppgiftslämnaren säger sig ha ”läst men inte själv hört” ordet kan(n)ibel för djävel. Detta antagande understryks av Svenblad (2008) som menar att karibel på Åland är detsamma som kanalje. Han säger också att ordet kan härledas till spanska caribal, en variant av canibal dvs kannibal. ”Fasiken, jädran, anfrätta, din karibel!” (Molin 1912) \"Vad är du för en karibel? Vem har skickat bud efter dej, din svarta satan...\" (Folksagan i Sverige 1 s 413)
","jfr":[]} {"baseform":"Karin Knytnäve","wordforms":[],"text":"(smn) runkhanden. ”Senare, när jag hade hört några grabbar på skolan skämta om att mannens bästa vän är Karin Knytnäve, började jag hålla om penis och pumpa upp och ner, och så har jag gjort sedan dess.” (Hite 1982) Se också Fröken Höger.
","jfr":["Fröken Höger"]} {"baseform":"karitjikstråken","wordforms":["stråke."],"text":"(sl) membrum virile*, enligt Thesleff (1912) som också menar att uttrycket är ”sällsynt”. Se även stråke.
","jfr":["stråke"]} {"baseform":"Karl Aron","wordforms":[],"text":"(smn) manslem*.
","jfr":[]} {"baseform":"Karl August","wordforms":[],"text":"(smn) penis. ”Källa: Torsten Ericsson, filosofie kandidat, Uppsala, Nerike, Västm., Sdml., en mycket värdefull samling.” (Hjelmqvist 1903) Se ävenKarl och August.
","jfr":["August","Karl"]} {"baseform":"Karl Johan","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Karl Johansvampen är uppkallad efter Karl XIV Johan (1763—1844). ”Karl Johan membrum virile Nke., Västm., och Kall Johan Upps., Sthlm.” (Hjelmqvist 1903) Tyskan har Johannes i ”wie die Nase des Mannes so ist sein Johannes”. Det är en vanlig föreställning att näsan avslöjar kukstorleken. Jämför näsa (4) ”... om jag får sticka in herr Karl Johan mellan dina härliga bröst, kommer jag att dö av lycka.” (Harris 1965/1900) ”Å, men lilla Karl-Johan! fnittrar hon när hon känner vad hon känner. Inte behöver du resa dej för tant Karin!” (Pohl 2007) .
","jfr":["näsa"]} {"baseform":"Karl Kristian","wordforms":["Kal-Krisjan"],"text":"Hjelmqvist (1903) om ’membrum virile*’ i Ydre och Linköping.
","jfr":[]} {"baseform":"Karl Oskar","wordforms":["Oskar"],"text":"(smn) kuk. Se även Oskar.
","jfr":["Oskar"]} {"baseform":"Karl","wordforms":["karl"],"text":"grundbetydelsen gammal man, gubbe. Besläktat med käring*. Namn på fruktbarhetsguden som finns kvar i åtskilliga gamla ortnamn. ”Karlevi på Öland är ej ’männens helgedom’ utan ’fallosgudens’ med bautastenarna* liksom Karleby i Västergötland med talrika fornminnen, äldst kallat Karlæpitt.” (Envall 1969) Vidare från samma källa: ”I dalmål kan karl beteckna ’penis’; kar ä kar å fitta ä fitta heter ett ordstäv från Älvdalen. 1 (smn) penis. ”Han kallade kuken för Karl XII: Idag mår Karl XII riktigt bra. Hjältekungen börjar visst bli hungrig igen. Kung Karl den unge hjälte kände sej lite krasslig i morse, det har kanske varit för många slagfält på senaste tiden.” (Harning, Kärlek 10/1968) Även i dansk slang finns Karl XII som smeknamn på kuken. 2 i Malung sägs en kvinna ”haft karl” om hon blivit gravid, medan hon i Björna (Ång) har ”råkat ut för en karl” med samma resultat. Uppgift från man (f 1909) som menar att det främst är ogifta kvinnor som råkar ut för karlar. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"karlakarl","wordforms":[],"text":"(dial) ”ironiskt och vitsigt om homosexuell man”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"karlaliv","wordforms":[],"text":"(dial) ”kvinnors sällskapande och hånglande med karlar”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"karlareger","wordforms":["karlasjuka"],"text":"(dial) \"kvinnors sexuella intresse för män\". (OFS) Jämför kvinnoreger.
","jfr":["kvinnoreger"]} {"baseform":"karlaälskande","wordforms":[],"text":"(dial) bög, homosexuell. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"karlfä","wordforms":[],"text":"(dial o so) dum man. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"karlhora","wordforms":[],"text":"(so) kvinna som ligger med gifta män. Jämför gubbhora.
","jfr":["gubbhora"]} {"baseform":"karlklo","wordforms":[],"text":"(dial) ”Råka i karlklor (råka ut för karlar) och bli fördärvad (förförd).” (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"karlris","wordforms":[],"text":"se horpiskor.
","jfr":[]} {"baseform":"karlslok","wordforms":[],"text":"(lmo) \"impotens\" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998).
","jfr":[]} {"baseform":"Karlsson","wordforms":[],"text":"(smn) om en man som enligt honom själv är lagom tjock och i sina bästa år, medan de unga tjejer han försöker nätragga finner honom både fet och för gammal. Karlsson på taket är annars en påhittad Astrid Lindgren figur, beskriven som ”en vacker, genomklok och lagom tjock man i sina bästa år”. Se även under menstruation och kyss karlsson.
","jfr":["mens"]} {"baseform":"karnobel","wordforms":["kanobel"],"text":"(åld so) gynnare, slyngel, filur. Uppgift från SAOB som också har exemplet: \"En envis kanobel. En stursk kanobel\". (Fredrik Tholander Ordlista (tillägg) till Dalins Svenska ordbok. Handskrift ca 1875.)
","jfr":[]} {"baseform":"karo","wordforms":[],"text":"(förbrytarspråk: månsing och romani) enligt Palm (1910) ’mentula*’. Gjerdman (1947) har funnit orden kar, karo och karon i Två förbrytarordlistor från 1840-talet och jämför med hindi kärh ’membrum virile’. ”’Dicka in karon’ om någon ser ut att ha en stor.” (Lodalen 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"kart","wordforms":[],"text":"(euf) kallas unga könsligt och sexuellt omogna barn och ungdomar av båda könen strax innan tonåren. Omogen frukt eller bär t ex äppelkart eller krusbärskart.
","jfr":[]} {"baseform":"karta","wordforms":[],"text":"(sym) karta över Sverige; fläck på lakanet efter spilld sädesvätska.
","jfr":[]} {"baseform":"karten","wordforms":["kartingen"],"text":"(dial) tusan (lindrig svordom). (OFVG) Det vete kartingen; det vete tusan*.
","jfr":[]} {"baseform":"karusell","wordforms":["åka"],"text":"(lmo) häftigt knull.
","jfr":[]} {"baseform":"karvetta","wordforms":[],"text":"(dial) på Åland om en kvinna som lockar till sig karlar. Kommer av vetta eller vette som ju betyder lockfågel. Uppgift från Svenblad (2008).
","jfr":[]} {"baseform":"kas","wordforms":[],"text":"(dial) 1 enligt Rietz (1867) ett skånskt ord för ”liten torkad ruka* af fäkreatur”, som, ”begagnas på den skoglösa slätten af fattigt folk till bränsle”. Kas(a), (dyng)kas; gödselhög, gödselstad i Jämtland. Uppgift från jämtlänning (f 1929). 2 kokase och kasfyr; stjärt, bakdel. Det sistnämnda menar Rietz är gotländska för latinets ’podex*’. Jämför svensk dialekt kasa; bränna, värma och kase; sängvärme. En kasfyr är således något som ”avfyrar eller avger värme”. Jämför brasa.
","jfr":["brasa","kasfyr"]} {"baseform":"kasangas","wordforms":["kasongas"],"text":"(sl) kvinnobröst. Enligt en undersökning i tidningen Nya Åland (5/3-1999) vanligt för bröst bland åländska ungdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"kasevarg","wordforms":[],"text":"(åld so) med betydelsen mordbrännare.
","jfr":[]} {"baseform":"kaskadspya","wordforms":[],"text":"(sym) sprutande spya. Av kaskad; skur. ”Naturligtvis slutar kvällen med kaskadspyor på en heltäckningsmatta och du sätts ensam i en taxi hem och du spyr i taxin och måste betala 1000 kronor i böter.” (Skugge 2003) Se även katapultspya och spy.
","jfr":[]} {"baseform":"kassaapparat","wordforms":[],"text":"(sym) fitta; där mannen sätter in sina besparingar. Se också bank, bankbox och apparat.
","jfr":["bank, bankbox "," apparat"]} {"baseform":"kasse","wordforms":["ICA-kasse."],"text":"(sl) 1 behå. Även ICA-kasse. 2 pung. 3 kvinnobröst. Också ICA-kassar.
","jfr":[]} {"baseform":"kasserövad","wordforms":[],"text":"(dial) \"häng i byxan\" (ÖSO)
","jfr":[]} {"baseform":"kassröv","wordforms":[],"text":"(sk) person med gällivarehäng, dvs nedhängande byxbak.
","jfr":[]} {"baseform":"kasta","wordforms":[],"text":"sägs en djurhona göra som föder fram ett ofullgånget foster. ”Hist.: sedan ca 1500 (Läke- och örteböcker).” (SO) ”En ungkviga ledde de till slakt, när hon kastat...” (Lo-Johansson 1935/1978)
","jfr":[]} {"baseform":"kasta omkull","wordforms":["kasta sig över","kasta runt"],"text":"(sl) kasta omkull förberedelse till kasta över och sammantaget ett mansdominerat ofta rått och känslolöst knull, ibland rena våldtäkten*. Även kasta runt; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"kasta upp","wordforms":["uppkastning"],"text":"fornsvenska kasta up, upkasta. Uppgift från Söderwall (1903) som också har uppkastilse; uppkastning, kräkning och citaten: \"än man kasta gerna vp aff math:\" (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1883—1886.) samt \"um de [fjädrarna] ätas tha göra the oc hiälpa til opkastilsa.\" (Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming 1857—1884.) ”... och då han blixtsnabbt vände sig om riktade han i flygande fläng en stöt med värjspetsen i ett låtsat utfall mot Tripet, och medan denne skyddade sitt ansikte rispade han med en förnyad stöt upp magen på honom, skar av grovtarmen och klöv levern i två delar, vilket kom honom att falla till marken, och i det han föll kastade han upp mer än fyra kannor soppa, varibland själen också befann sig.” (Rabelais 1945/1534) ”Detta är ett sakrament, tänker jag och mitt bröst vill sprängas av den kärlek som hans uppkastning i min mun har skapat.” (Pohjanen 1992) ”Utan tvekan borrade han sig in i hennes fitta och stötte runt tills hon kräktes. De skrattade båda mellan uppstötningarna, kände sig nära varandra, och han hjälpte henne att hålla undan det stripiga håret när hon kastade upp.” (Otrohet i Närstrid Vanessa 2005) Se vidare under spy.
\n","jfr":[]} {"baseform":"kasta vatten","wordforms":["kasta sitt vatten","vattenkastning"],"text":"
(euf) även kasta sitt vatten, vattenkastning. Kasta vatten är en av de mest använda omskrivningarna för att pissa. Serenius (1757) översätter engelska to piss med ”kasta sit watn”. Förr även kasta ifrån sig och giva ifrån sig, det senare mest om att skita. I medeltidens Paris var man skyldig ropa gare l’eau; se upp för vattnet, när man kastade ut det flytande eller fasta pottinnehållet genom fönstret och ner på gatan. Detta för att förbipasserande inte skulle få en obehaglig dusch.
\nSamtidigt rekommenderades i Sverige munduschar med urin bl a mot alkoholism: ”När en brännvinssupare kommit så långt i lasten att hans andedräkt fattar eld, hvarpå icke sällsamma exempel anföres, tillkallas en qvinna som ställer sig midt öfver uslingen och kastar sitt vatten uti den uppspärrade munnen hvarigenom branden släckes och lifvet för tillfället räddas.” (Muntl. fr. Kumla Hållstuga i Östergötland. Rääf 1946) ”Vi har aldrig sett en vattenklosett tidigare och systern har bett oss gå in där och kasta vatten. Brorsan ser sig omkring. Jag vet vad han tänker. Är det längs väggarna man kastar vattnet?” (Pohjanen 1992) Ur en uppsats om Stockholm citerar vi: ”Mitt i staden flyter den stolta Norrström, genom vilken Mälardrottningen kastar sitt vatten i Saltsjön.” (Holmkvist 1962)
\nMen Mälardrottningen kan i sin tur bli offer för vattenkastning. Under Vattenfestivalen iStockholm, 1990—1999, årligen återkommande omfattande festligheter under tio dagar i augusti, orsakar bl a det omåttliga öldrickandet att det kastas vatten överallt på gator och i gränder, vilket får litteraturkritikern Mats Gellerfelt i SvD att träffande tala om ”Kasta Vattenfestivalen”. ”Tänka sig att han kan ligga bredvid den där masugnen som jag eldat upp åt honom, utan att göra annat än att kasta sitt vatten!” (Miller 1934) Se ävenvatten.
","jfr":["vatten"]} {"baseform":"kastell","wordforms":[],"text":"(sl) rumpa, ända. Hög överbyggnad i för eller akter på äldre fartyg. Se även akterkastell.
","jfr":["akterkastell"]} {"baseform":"Kastenhof","wordforms":[],"text":"(skol sl) \"avträde i Umeå\". (Bergman 1934)
","jfr":[]} {"baseform":"kastog","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har dräktig* i sista stadiet. Jämför kasta.
","jfr":["kasta"]} {"baseform":"kastrationsångest","wordforms":[],"text":"upplevs i samband med föreställningar om förlust av könsorganet, dvs fruktan för impotens, att inte duga. Se vidare under kastrering.
","jfr":[]} {"baseform":"kastrera","wordforms":["kastrerare","kastrering"],"text":"(latin castro; snöpa, kastrera, som i sin tur lär komma från hebreiska och sanskrit ord med betydelsen eunuck och kniv.) En annan, mindre trolig, teori är att ordet kommer från latinets castor; bäver. Krossade bävertestiklar ansågs ge potens och styrka åt den som förtärde dem. Enligt grekisk-romersk folklore brukade en bäver försöka klara livhanken genom att bita av sina testiklar och slänga dem till jägaren. Vid nästa tillfälle då han jagades la han sig på rygg för att visa hur värdelös han var utan testiklar. NEO har \"hist.: sedan 1716”. \"De fick kännedom om ett land där en drottning regerade. Där fick man uniformer och titlar, men man måste kastrera sig, för drottningen tålde inget sånt.\" (Folksagan i Sverige 3 s 389) \"Att skälla någon för att vara gällare,* eller kastrerare, var ett synnerligen grovt tillmäle. Kastreraren reste ofta runt i häradet och sågs mer eller mindre som en lösdrivare.\" (Karlsson A & A 2017 s 42)
\nDet rör sig om avlägsnandet av testiklar respektive äggstockar för att förhindra bildning av könshormoner. Kastrering användes tidigare som behandling av våldsamma sexualbrottslingar, men har numera övergivits dels av humanitära skäl och dels för att metoden inte är fullt tillförlitlig när det gäller att förhindra vidare brottslighet. Visserligen minskar den sexuella driften, så att det krävs starkare stimulans för att genomföra ett samlag, men det är sällan det går så långt som till impotens. Med hjälp av antiandrogener, som cyproteronacetat, kan man genomföra en kemisk kastration med vars hjälp erektion och ejakulation dämpas eller hävs liksom sexuella fantasier och föreställningar. Behandlingen verkar i regel först efter några veckor/månader och så snart den avbryts återvinns både potens och sexuell lust.
\nAndra ord för kastrera är de ålderdomliga gälla (fornsvenska gälda, gälla ett nordiskt ord bildat till gall; ofruktsam) samt snöpa (fornsvenska av germanska snaupian besläktat med snoppa och snuppa egentligen avskära). Från år 2002 har vi nyordet kemkastrering; kemisk kastrering dvs behandling med testosteronhämmande medel som ett led i behandlingen av våldtäktsmän.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"kastrullen","wordforms":[],"text":"
(euf) av tyska Kastrol, holländska kastrol av fransk dialekt castrole, vanligen casserole stekpanna till casse; metallgryta. Av okänd ursprung. Berg (1924) har med ordet i betydelsen ”stjärten”. Han hänvisar också till en viss Svahn (1898) och följande exempel: ”Afbasningen tillgick så, att delinkventen stack sitt hufvud mellan gubbens ben och sålunda fick ’kastrullen’ i vädret, hvarpå gubben knep till om öronen på honom med låren, och sedan följde hvad följa skulle i lugn och säker takt.”
","jfr":[]} {"baseform":"kasungas","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Se också kasangas.
","jfr":["kasangas"]} {"baseform":"kata","wordforms":[],"text":"(skr) pinne, penis.
","jfr":[]} {"baseform":"kataklysm","wordforms":[],"text":"(grek) \"När kataklysm började användas i svenskan i början av 1800-talet var det ett fackord med betydelser som 'allmän översvämning, syndaflod, jordbävning, vulkanutbrott', men också enligt Carl Magnus Ekbohrns gamla ordbok 'ändtarmens renande genom insprutning'.\" (Bo Bergman: En bildlig katastrof. Språktidningen 1/2024)
","jfr":[]} {"baseform":"katakomberna","wordforms":[],"text":"(skol sl) enligt Ingers (1977) en underjordisk bekvämlighetsinrättning i Lunds privata elementärskola. Katakomb är en underjordisk begravningsplats och ordet kommer från italienskans catacomba som i sin tur troligen härstammar från det grekisk-latinska cata tumbas; bland gravarna.
","jfr":[]} {"baseform":"katalogrumpa","wordforms":[],"text":"(sl) sista person i studentkatalog. Se även rumpa.
","jfr":[" rumpa"]} {"baseform":"katapult","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Kastmaskin, slunga. ”Har du sett den katapult, som han kommer att storma din fästning* med?” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"katapultspya","wordforms":[],"text":"(sl) en plötslig okontrollerbar spya som kastas ut i en båge. Se också kaskadspya och katapult.
\n","jfr":["kaskadspya "," katapult"]} {"baseform":"katastrof","wordforms":[],"text":"
(lmo) bak, ända. Stor olycka. Av grekiska katastrofe; vändning, omkastning. Ingers har med ordet i sin Lundensisk slang (1977) och tidsbestämmer det till början av 1900-talet. Men katastrof i betydelsen \"bakdel, ändalykt” är äldre än så. SAOB citerar Shakespeare ”I’ll tickle your catastrophe”. (Henry IV 1595) Berndtson/Huldberg (1837—1845) berättar följande anekdot: ”En informator läste högt för familjens fruntimmer hvarvid ordet katastrof förekom. Någon av damerna, som icke visste vad ordet betydde, frågade informatorn derom. ’Katastrof, mina damer, det är — det är slutet, eller — eller, att jag må säga, det sista — det vill säga ändan af en sak.’ Sedan han slutat sin läsning och steg upp märkte en halvväxt flicka att han nedkritat baksidan af sin rock. För att på ett fint sätt underrätta honom derom, sade hon i det han bortgick ’Herr magister! Magistern har fått krita på sin katastrof’.”
","jfr":[]} {"baseform":"katekes","wordforms":[],"text":"(dial) vara mitt i Katekesen; vara berusad. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kateter","wordforms":[],"text":"(grekiska katheter; något nedsänkt) ett rörformat, styvt eller böjligt instrument av metall, gummi, glas eller plast som kan föras in i eller genom kanalformade kroppsdelar. Kateter används t ex för att tömma innehållet i t ex urinblåsan, för att skölja kroppshåligheter och för att införa näringslösningar. Men kateter kan också användas vid toasex eller som ett led i en S/M ritual, ibland kallad katerofili. Ordet ”hist.: sedan 1697”. (SO) \"1769 får [hon] omnimodam suppressionem urinae (svår urinstämma) [så] att hon ej kunne låta urinen utan catheter.\" (Linné [1700-t] 2022 s 159) Och Linné beklagar hennes underlivssjukdom för vännen Bäck i ett brev: \"Stackars fru Thun; Gud hielpe henne. Hon hade varit skapad till helt annor cathaeter\" (s 206). Utgivaren av föreliggande skrift (Nemesis Divina), Gunnar Broberg, kommenterar: \"Ordet cathaeter bör både här och i texten tolkas som 'penis'.\"
","jfr":[]} {"baseform":"kato","wordforms":[],"text":"(för sl) där nere. Grekiska för kvinnans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"katoey","wordforms":[],"text":"se ladyboy.
","jfr":[]} {"baseform":"katoj","wordforms":["katoy"],"text":"(för sl) thailändska för homosexuell eller transsexuell* man med bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"katoptronophilia","wordforms":[],"text":"(grek) sexuell avvikelse där man går igång på olika sexuella övningar, där man själv eller någon annan har samlag eller onanerar framför en spegel.
","jfr":[]} {"baseform":"katt","wordforms":["kattig"],"text":"fsv katter. Germanskt ord samma som engelskans cat. 1 (sl) fitta, för pälsens skull. Jämför bäver, ekorre och mus. Rietz (1867) menar att katta, konta, kunta är samma ord som kutta. ”Jag satte mig på huk, sugen att äta katt, medan jag lät fingrarna glida in i skrevan mellan låren på henne.” (Blå 2007) Fransk slang chatte; fitta (egentligen katthona) I franskan är det annars vanligare att fittan kallas le chat, ibland stavat chas, dvs är maskulinum. Min uppgiftslämnare, Jan Ivarsson, har också la bitte; kuken och le con; fittan som ytterligare exempel på detta ologiska ordbruk. Katten symboliserar också fittan som emoji. 2 mata katten; knulla. 3 (sl) kuk, för bildens skull som i följande anonyma hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995): ”Ack min hiertans Herre här/ är det sant at ni är kär/ skall ni straxt få klappa patten/ på min råtta släppa katten/ om ni ville nu på stund/ roa ehr af hiertans grund.” ”Min mus längtar efter din katt, sa flickan till pojken.” (Ordstäv) Pohjanen (1998) har kattsvans vid ett par tillfällen, t ex ”det enda ställe där han inte fått blöta kattsvansen var kvinnornas Eden i Kardis by”. Se även svans. 4 mild svordom, som ersättning för Satan eller fan i det var katten, ta mej katten, ge sig katten på att, katten (kattsingen) också, kattsiken, det vete katten, så katten ja vet, för katten i våld och ge katten i någon/ något, utav bara katten’ .\"
\nKatten har i äldre tider spelat en betydande roll i eder och svordomar både i Sverige och Danmark. En orsak till detta är att katten tidigt omgivits av en viss mystik och på sina håll ansetts stå i förbindelse med onda makter. Häxorna brukade ju t ex ha en katt med sig när de for till Blåkulla. ”I utropen Ta mej katten! Fy katten! De’ ger ja’ katten o.d. skall katten egentligen vara ett slaviskt ord med betydelsen ’bödel’, ’skarprättare’, som särskilt av polackerna mycket brukats i svordomar, alldeles som i svenskan böveln (en förvrängning av bödeln).” (Cederschiöld 1900) Katta; skällsord för argsint och grälsjuk kvinna. 5 katt (sl) snygg (om tjej), sexbomb. ”’Hon är katt [snygg], va fan är hon tjockis då?’ kontrar Alem bestämt.” (Jonsson 2007) ”Till skillnad från svennarna som blatte man måste hålla dörrar för snygga springande katter.” (Khemiri 2004) Se även kattig. 6 skjuta katten; fjärta. 7 klappa katten, rasta katten; runka. 8 den niosvansade katten. En sorts flersvansad piska som används vid bestraffning i sexlekar.
","jfr":["le chat,","chas,","kutta","bäver,"," katta, konta, kunta","mus","kattsvans","ekorre"]} {"baseform":"kattarshål","wordforms":[],"text":"(dial) katten heller. (OFS) Från samma källa kommer kattröv och gå i kattröven; dra åt helvete.
","jfr":[]} {"baseform":"kattbajs","wordforms":[],"text":"(lmo) kallas det man har i ögonvrån när man vaknar på morgonen. I min barndom (1940-tal) lärdes jag att det kallades sömnklet. Andra uttryck för fenomenet är sömngrus, sömnskrufs och fårgråt.
","jfr":[]} {"baseform":"kattfitta","wordforms":[],"text":"(dial) trekantigt borrhål i sten.
","jfr":[]} {"baseform":"kattig","wordforms":["katt"],"text":"(sl) snygg, sexig tjej. \"Jag frågar barnen vilka partiledare de har sett mest av på Tiktok under valrörelsen. De svarar utan att tveka: Ulf Kristersson och Ebba Busch, ' Många tycker att Busch är kattig.' Snygg alltså.\" (Lisa Irenius: Kristerssons vader ger ingen ledtråd. SvD Kultur 18 september 2022) \"Han ska vara rik, lukta gott och vara feminist. [...] 'Han ska också vara kattig' la hon till.\" (Khalil 2022 s 41) Se även katt (5).
","jfr":["katt"]} {"baseform":"kattkätta","wordforms":[],"text":"(dial) honkatta. ”Använt av en frireligiös person som kraftuttryck. ´Det var självaste kattkättan'.\" Uppgift från OFVG.
","jfr":[]} {"baseform":"kattmamma","wordforms":[],"text":"(sl) snygg och sexig mamma. Se även under MILF.
","jfr":["MILF"]} {"baseform":"kattnos","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se ocksår katt och nos.
","jfr":["nos"]} {"baseform":"kattpiss","wordforms":["kattapiss"],"text":"(sl) lankigt kaffe, svagt och färglöst.
","jfr":[]} {"baseform":"kattpitt","wordforms":["pitt"],"text":"1 (dial) skämtsamt om liten cigarett. 2 (sl) kattpittar; tindrande ögon. Se även pitt.
","jfr":["pitt"]} {"baseform":"kattpära","wordforms":[],"text":"(dial) ”stycke av kattexkrementer (i hård form).” (OFVG) Se exkrement.
","jfr":[]} {"baseform":"kattrumpa","wordforms":[],"text":"(dial) sticksåg. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kattsingen","wordforms":[],"text":"(svr) i stil med t ex fasingen* och sjuttsingen*. ”Hist.: sedan 1877.” (SO) \"Kattsingen också!\" Se vidare katt (4).
","jfr":[]} {"baseform":"kattskalle","wordforms":[],"text":"(lmo) kallas en hård, fast och grov skitkorv.
","jfr":[]} {"baseform":"kattspya","wordforms":[],"text":"(lmo) välling. (Langenfeldt 1947)
","jfr":[]} {"baseform":"kattsvans","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Jag kunde inte låta bli att fråga varför han blötte kattsvansen mitt på ljusa dagen.” (Pohjanen 2003) Se vidare katt (2) och svans.
","jfr":[]} {"baseform":"katur","wordforms":[],"text":"se under kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"kauk","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"kauki","wordforms":[],"text":"(sl) \"uppsalaslang för kuk\". (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"kaulos","wordforms":[],"text":"(grek) stam*, stängel*. Enligt Laqueur (1994) normalord för penis på 100-talet. ”Den utskjutande delen på aidoion (könsdelen) genom vilken vätska från blåsan rinner kallas för kaulos\", skriver Julius Pollox (134—192) \"myndigt i sin sammanställning av medicinska termer\".
","jfr":[]} {"baseform":"kawa","wordforms":[],"text":"(för sl) hallick*.
","jfr":[]} {"baseform":"kavalergangen","wordforms":[],"text":"(no o da sl) sprickan mellan kvinnobrösten. Stimulering av penis i kavalergangen kallas coitus inter mammarius* eller spansk*.
","jfr":[]} {"baseform":"kavalleriet","wordforms":["lätta"],"text":"(sl) ”prostituerade, fnask”. Kotsinas (1996) som också har tidsangivelsen 1883. Jämför lätta gardet.
","jfr":["lätta gardet"]} {"baseform":"kaveson","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"kavli","wordforms":[],"text":"(grek) kuk. Problem för Kavliosten när den skulle lanseras i Grekland. Flera liknande exempel se fula oskyldiga ord.
","jfr":[]} {"baseform":"kazakta","wordforms":[],"text":"(för sl och so) din systers fitta!
","jfr":[]} {"baseform":"kb","wordforms":["kåbe"],"text":"(sl) kort för knullbar*, knullbulle*.
","jfr":[]} {"baseform":"kchi kerr","wordforms":[],"text":"(kurd so) dotter till en hund. Enligt slangopedia.se används skällsordet mest av fäder, vilket ju är lite egendomligt eftersom fadern benämner sig själv hund.
","jfr":[]} {"baseform":"kd","wordforms":[],"text":"(sl) kort för kondom*.
","jfr":[]} {"baseform":"KDM","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Knulla Din Mamma. Se även under mamma.
","jfr":["mamma"]} {"baseform":"kebab","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnans könsorgan. Kebab (turk); grillat kött.
","jfr":[]} {"baseform":"kebabrulle","wordforms":[],"text":"(för sl) ”tjej som legat med någon från mellanöstern”. (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"kebabsås","wordforms":[],"text":"(sl) sperma*.
","jfr":[]} {"baseform":"kebnekaisetestet","wordforms":[],"text":"(lmo) innebär att avföringen är så stor att en topp hamnar ovanför vattenytan i toalettskålen. I boken Food Pharmacy (2016) förklaras hur man klarar testet genom att bl a äta enorma mängder grönsaker.
","jfr":[]} {"baseform":"ked","wordforms":[],"text":"(sl) dö. Också om kröka och alkohol.
","jfr":[]} {"baseform":"kedjesex","wordforms":[],"text":"(sym) gruppsex där deltagarna är ”kedjade” vid varandra med könsorganen i olika ställningar och hål. ”Vi är sjöharar av arten Aplysia californica. Vi har ägnat oss åt den mest fantastiska orgie — eftersom vi är både hannar och honor har alla kunnat spela båda rollerna samtidigt. Jodå, så är det: Var och en spelar rollen av hanne för kompisen framför och hona för den baktill. Och ofta kör vi på i dagar i sträck.” (Judson 2002) Jämför ormdans.
","jfr":["ormdans"]} {"baseform":"kedong","wordforms":[],"text":"(gbg sl) kondom. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"keff","wordforms":["kefft"],"text":"(sl) håll käft! Enligt slangzone.net kommer uttrycket från arabiskan och betecknar något som är dåligt och i svensk slang uttrycker keff missnöje eller kritik av något slag.
","jfr":[]} {"baseform":"keiroerasti","wordforms":[],"text":"(grekiska cheiros; hand och erastes; älskare) ålderdomligt om runk, onani.
","jfr":[]} {"baseform":"kejsarkrona","wordforms":[],"text":"se penila papler.
","jfr":[]} {"baseform":"kejsarsnitt","wordforms":[],"text":"förlossning där fostret tas ut genom ett snitt i buken. Ordet ”hist.: sedan 1796.” (SO) Förmodligen kommer ordet från en romersk lag \"lex caesarera\" som stadgade att en havande kvinna inte fick begravas innan fostret tagits ut. Ingreppet tillämpades på döda kvinnor redan 1000 år f.kr och föreskrevs både i judisk och romersk lag. Det moderna kejsarsnittet har tillämpats sedan 1882, då den tjeckiske läkaren Max Sanger (1853—1903) införde sutur (kirurgisk söm) av livmodersnittet Se vidare sectio caesarea.
","jfr":[]} {"baseform":"kek","wordforms":[],"text":"(dial) ORB om puss utan munkontakt. Från samma källa har vi ”kek; en sorts ’näspuss’, en gammal genuin jamtsk ömhetsbetygelse”.
","jfr":[]} {"baseform":"kekes","wordforms":["tjekes"],"text":"(dial o åld) ORB har ”vänslas genom att bringa näsorna i kontakt med varandra”.
","jfr":[]} {"baseform":"kela","wordforms":["kelen","kelig"],"text":"1 smekas, kramas, vänslas. Av fornsvenska kæla, svensk dialekt kelen; klemig. \"Jag kelade med henne. Hon häpnade över hur stor min sak* var och sade att om jag någonsin toge mödomen på en flicka, skulle jag få henne att skrika\" (Boswell 1951) \"Kelen tog hon emot sina kunder och krävde sin avgift.\" (Juvenalis Sjätte satiren s 79) 2 (euf) knulla. 3 (smn) kelgris; kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"kelb","wordforms":[],"text":"vanligt arabiskt skällsord med betydelsen hund. Se också hund (2).
","jfr":["hund"]} {"baseform":"kelfinger","wordforms":[],"text":"(nyo) SAO (2013) har ”finger som masserar ringmuskeln medan resten av handen omsluter pungen”.
","jfr":[]} {"baseform":"kelka","wordforms":["kilka"],"text":"(dial) \"idka samlag.\" (Lidaräng 1982)
","jfr":[]} {"baseform":"Kellogg","wordforms":[],"text":"John Harvey Kellogg (1852—1943) kanadensisk läkare och hälsokostpionjär som tillsammans med sin bror Will Keith grundade Kellogg Company (1900) känt för tillverkning av bl a cornflakes och andra frukostflingor. Kellogg ansåg att rostad majs hade nedsättande effekt på pojkars kåthet. Med dessa flingor ville John Harvey motverka ungdomens sexualdrift. I en bok listade han 39 symptom som en masturberande person kunde råka ut för, bland annat dålig hållning, akne och epilepsi. Lösningen var, enligt Kellogg, nyttig och slätstruken mat, som de majsflingor som bröderna tog fram som frukostmåi. Om flingorna inte hjälpte föreslog Kellogg operation där delar av könet togs bort eller ändrades på olika sätt. En operation som helst skulle utföras utan bedövning för att den drabbade skulle koppla ihop könet med smärta och på så sätt avstå från att röra vid det. Senare tillsatte Will Keith socker till flingorna och började sälja dem kommersiellt, något som ogillades av John Harvey och ledde till långvarig konflikt mellan bröderna.
","jfr":[]} {"baseform":"kemsex","wordforms":[],"text":"från engelskans chemsex; ett begrepp för sex mellan påtända män ofta i grupp. Enligt DN.se (feb 2018) är \"massor av preparat i omlopp men vanligast just nu är de tre syntetiska drogerna mefedron (meph), GBL (G) och metafetamin (Tina) som i lagom doser och rätta kombinationer fungerar sexsublimerande på ett himmelskt sätt men föga förvånande kommer med en rad mycket obehagliga efterräkningar.\" Bara i London dör t ex en homosexuell man varannan vecka i en G-överdos. Förutom dödsfallen så sänker dessa drogspetsade kroppsmöten tröskeln för oskyddat sex något som leder till ökad hiv- och hepatit C - spridning och mångdubblar risken för övergrepp.
","jfr":[]} {"baseform":"kenis","wordforms":[],"text":"(sl) liten kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"keps","wordforms":[],"text":"(sl) vika in kepsen; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"kepsirdräng","wordforms":[],"text":"(åld so) horkarl. Fornsvenska käpsir, käfsir; person som lever tillsammans med en frilla*. \"Så wil een bitter man och efter Hembden waka/ När någon Kepsir-Dreng hans Echta Säng besmittar.\" (Haquin Spegel Guds werk och hwila. Sthlm 1685)
","jfr":[]} {"baseform":"keramikguden","wordforms":["offra till"],"text":"(sl) spy i toalettstolen. Se även porslinsguden.
","jfr":["porslinsguden"]} {"baseform":"kerkos","wordforms":[],"text":"(grek) svans, kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"keroo","wordforms":[],"text":"(kur so) \"åsna, idiot.\" (kidish.se)
","jfr":[]} {"baseform":"kersoger","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”dräktig; om djur” samt ”hafvande; om qvinnor”. Byrman (1989) har det ålderdomliga kersug; utbuktad. Här med betydelsen dräktig om kor och havande om kvinnor. Enligt samma källa finns ordet enbart belagt i Finland. Byrman ser en möjlig härledning av ordet till kersa; kasse, påse, korg.
","jfr":[]} {"baseform":"Kerstin","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Under 1940- och 50-talen var Kerstin ett av de populäraste flicknamnen något som bidrog till att namnet också kom att beteckna kvinnans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"kes emmek","wordforms":["kesemmek","mamma"],"text":"(arab) din mammas fitta, knulla din mamma. Kes; fitta. Se även mamma.
","jfr":["mamma"]} {"baseform":"kesachtak","wordforms":["keshastak"],"text":"(för sl och so) din systers fitta! Jämför kesemmek.
","jfr":["kes emmek"]} {"baseform":"ketchup","wordforms":["kanon"],"text":"(sl) ketchup i kanonen; mens, menstruation*. Se även kanon.
","jfr":["kanon"]} {"baseform":"kex","wordforms":["kexig"],"text":"samma som engelskans cakes (kakor). Här slang för ung, snygg och knaprig man bland homosexuella. Men också allmänt om snygga, sexiga killar och tjejer.
","jfr":[]} {"baseform":"kexa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kräkas, spy. 2 äta.
","jfr":[]} {"baseform":"key party","wordforms":[],"text":"(eng sl) nyckelbyte. Partnerbyte där varje par lägger sin nycklel i en hög och sen får någon ta en nyckel ur högen och knulla nyckelns ägare.
","jfr":[]} {"baseform":"kgbrunka","wordforms":[],"text":"(sl) en kombination av att gråta, skita, runka och kräkas samtidigt. Se även brunka.
","jfr":[" brunka"]} {"baseform":"khanis","wordforms":[],"text":"(arab) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"khape","wordforms":[],"text":"(arab) hora, prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"khara","wordforms":[],"text":"(arab) skit.
","jfr":[]} {"baseform":"khuy","wordforms":[],"text":"(ryska) i samma klass och dominans som vårt kuk. Se också chuy.
","jfr":["chuy"]} {"baseform":"kia","wordforms":[],"text":"(sl) ”coire” och kia doa; ”cunnum masturbari” (onanera om kvinnor). Allt enligt Thesleff (1912). Jämför kia (dial); flåsa.
","jfr":["kia"]} {"baseform":"kick","wordforms":[],"text":"(dial) di* (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kicka","wordforms":[],"text":"(dial o barn) 1 (vb) kacka, bajsa. (OFS) 2 (sbst) spene, kvinnobröst. Uppgift från OFS som jämför med \"kicke; spene, kv bröst, modersbröst\". Även dia. Kicka; (liten) flicka.
","jfr":[]} {"baseform":"kickelina","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"kicken","wordforms":[],"text":"(sl) ett av namnen för ”det som flickor har” som föreslås av tidningen Nya Ålands läsekrets (17/5-1999).
","jfr":[]} {"baseform":"kicker","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Även om slagskämpe. Kicker (am sl); lockbete.
","jfr":[]} {"baseform":"kickers","wordforms":[],"text":"(sl) en viss elevgrupp med dels mindre socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital än flertalet andra elever, dels med vissa handlingsmönster, som språkbruk, beteende och klädstil, vilka upplevs som en tydlig opposition mot föreskrivet beteende i skolan. ”Det är sådana som sitter i korridoren hela dan och skolkar från skolan. Sådana som är uppsminkade, helt spacklade och oftast har utländska killar och...” (Johansson/Lalander 2003) \" —För de är kickerskillar liksom. — Kickerskillar? Ärlig förvåning i rösten —Typ, ja. Vi festar, tränar. Chillar.\" (Lapidus 2008 s 270) Kicker (am sl); gnällspik och fjortis*.
","jfr":[]} {"baseform":"KIF","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Kuk I Fitta, d v s det rör sig om en penetration*.
","jfr":[]} {"baseform":"kiffe","wordforms":[],"text":"(måns) Thesleff (1912) om ”prostituerad” med anmärkningen ”nytt ord, allmänt”.
","jfr":[]} {"baseform":"kikkeli","wordforms":[],"text":"(fi) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"kikkhågån","wordforms":["tjickhåg"],"text":"(dial) mycket hågad, kär, tokig efter. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"kil","wordforms":[],"text":"(sl) spetsig trä- eller järnbit, men också redskap att klyva något med. 1 kuk. ”Eftersom fittan utvidgades till det yttersta genom storleken av den kil han stötte upp och ner i mig gjorde det ont och jag skrek gång på gång av smärta.” (Morton 1983) ”Med denna kil, sade han, ämnar jag öppna dina portar, hur hårt låsta och trånga de än må vara.” (Chorier 1967) 2 hon ska få/ha en kil eller hon har åkt på en kil; hon är med barn.
","jfr":[]} {"baseform":"kila","wordforms":[],"text":"1 (sl) det kilar (springer, går) för någon; någon får orgasm. ”Ja, ja, jag ska berätta! Bara ni hjälper mig att kila!” (Wahl 2003) 2 (sl) kila runt hörnet (knuten), kila vidare; dö. 3 (dial) i överförd betydelse ha samlag (med en ko). 4 (dial o barn) a) kasta (sitt) vatten, kissa. b) göra på sig, kissa på sig. Uppgift från OFS. 5 kila över (sl) förföra.
","jfr":[]} {"baseform":"kilak","wordforms":[],"text":"(grl) flatlus*.
","jfr":[]} {"baseform":"kilanträngd","wordforms":["nödig"],"text":"(dial o barn) kissnödig. (OFS) Se även nödig.
","jfr":["nödig"]} {"baseform":"kilanvatten","wordforms":[],"text":"(dial) urin främst i nattkärl*.
","jfr":[]} {"baseform":"kilderen","wordforms":[],"text":"(da) kittlaren* klitoris.
","jfr":[]} {"baseform":"kili","wordforms":[],"text":"(fi) barnspråk för kiss på Åland. OFS har kili (barn); urin, kiss med tillägget ”även om penis”.
","jfr":[]} {"baseform":"kilibäck","wordforms":[],"text":"(dial o barn) rännil av urin. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kilivatten","wordforms":["vatten"],"text":"(dial) urin. (OFS) Se även vatten.
","jfr":["vatten"]} {"baseform":"kilka","wordforms":[],"text":"se kelka.
","jfr":[]} {"baseform":"killa","wordforms":[],"text":"1 (sl) ”det killar”, enligt Thorén (1996) ”vara sexuellt uppeggad” (1990-t). 2 (dial) döda, avliva. Från engelska kill; döda. 3 (barn) kissa. (OFS) 4 killa höna, killa Doris, killa koltrasten; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"kille","wordforms":[],"text":"(sl) 1 lesbisk kvinna. 2 kuk. 3 grabb.
","jfr":[]} {"baseform":"killeknapp","wordforms":["knapp."],"text":"(sym) klitoris*. ”Jag tycker den är söt när den tittar ut ur sitt gömställe. Ibland kallar tjejerna den för ’killeknappen.” (Hite 1982) Se även knapp.
","jfr":["knapp"]} {"baseform":"killenocken","wordforms":[],"text":"(barn) pillesnopp*. Ordet hämtat från Johan Biraths Krönikan - Killenocken i cyberrymden- 2 (Länstidningen Östergötland 7 oktober 2021). Birath menar i Krönikan att det var hans mor och/eller faster som \"egenhändigt uppfann ett av dessa harmlösa noanamn på pojkars lilla maskformiga bihang.\" Han säger vidare att han, vad han minns, aldrig \"läst eller hört ordet utanför sitt barndomshem\" och han hittar heller inget om ordet när han gogglar på det. Av detta drar han slutsatsen att ordet blott har förekommit i muntlig form till dess att han nu presenterar det i skrift. \"För första gången skrevs nu en 60-tals ord ner anno 2021.\" Kanske har han rätt för trots ivrigt sökande har jag inte hittat killenocken någonstans i hävderna. Däremot finns ju t ex likaljudande pillenock*, ett ord jag själv fick lära mig använda som barn på 1940-talet. Ett annat lika svårfunnet namn i kategorin gossekukar är pillevimsen som Johan Birath menar är småländskt och ett lika tokigt namn som killenocken. För fler liknande ord i sammanhanget se pillenick och killetjock.
","jfr":[]} {"baseform":"kille-tjej","wordforms":[],"text":"(sl) heterosexuellt förhållande. ”På blanketten kryssar de för vad de är villiga att ställa upp på: tjej-tjej, kille-tjej, analt, dubbel penetration och så vidare.” (Jameson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"killetjock","wordforms":[],"text":"(sl) (barn)kuk. Förekommer hos LOB (1995) i exemplen: ”Han tror inte att han kan få barn, därför att han har en så liten killetjock” och ”Loket Olsson sitter och manglar sin killetjock mellan tvenne konfirmander”.
","jfr":[]} {"baseform":"killgillare","wordforms":[],"text":"(lmo) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"killivipp","wordforms":["killivippbomvipp"],"text":"(euf) lekfullt, undvikande namn på manslemmen*. Det fula besvärjs med denna lustifikation. \"Han kunde göra sin tunga nästan lika styv som sin killivippbomvipp!\" (Salten 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"killmeckur","wordforms":[],"text":"(sl) den lille killmeckuren, penis, enligt Thorén (2015).
","jfr":[]} {"baseform":"killsex","wordforms":[],"text":"(sl) bögsex. Jämför tjejsex. Ordet vanligt i sexannonser. ”Kåt kille 47 år söker en ung och kåt grabb från 18, som gillar äldre killar. Du får vara oerfaren men nyfiken på killsex.” (Aktuell Rapport 5/1998)
","jfr":["tjejsex"]} {"baseform":"killsår","wordforms":["sår"],"text":"(dial) munsår. ”Du ha pusse killan, du! sade skolbarnen om någon hade munsår.”(OB) Killan=killen? Se även sår.
","jfr":["sår"]} {"baseform":"kilometer","wordforms":[],"text":"(för sl) få kilometer; få kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"kimmas","wordforms":[],"text":"(dial) para* sig om djur. Av finska kiimata; ha löptid, vara brunstig. Därav kimmantid; djurs parningstid. Uppgift från OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"kin","wordforms":["kina"],"text":"(dial o barn) kiss, kissa. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kinaidoi","wordforms":[],"text":"(grek) en vuxen man som föredrog att spela den passiva rollen i ett homosexuellt förhållande. Det vanliga var ju annars att den vuxna mannen intog den maskulina, aktiva rollen medan ynglingen spelade den feminina passiva rollen. En kinaidoi var starkt socialt stigmatiserad och med det marginaliserad i samhället.
","jfr":[]} {"baseform":"kinapuff","wordforms":[],"text":"1 (sl) bög med asiatiskt utseende. 2 tampong. Se även puff.
","jfr":[" puff"]} {"baseform":"kind","wordforms":["klot"],"text":"1 (åld) havande i ”hon har en kind under sitt bälte” eller som i Svenska fornsånger (1834—1842) ”Jag hafver under mitt bälte En så liten Kind”. (Byrman 1989) Kind (ty) barn. 2 rövkinder; rövhalvorna. \"Gripande efter tvålen stack han in den rosafärgade biten mellan hennes rövkinder och gned in ravinen mellan de mäktiga köttkloten.” (de Ville 1968) Se även klot.
","jfr":["klot"]} {"baseform":"kines","wordforms":[],"text":"(sl) 1 slå (dränka) en kines; pissa. 2 strypa en kines; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"kinesdike","wordforms":[],"text":"(sl) i det militära en grävd latringrop med sittbräda. Se även latrin (1) och dike.
","jfr":[" dike","latrin"]} {"baseform":"kinesiska klockor","wordforms":[],"text":"(sym) massiva eller ihåliga kulor, ibland fyllda med kvicksilver eller en mindre kula. Kulorna kan vara av olika format och placeras i vagina där de ger sexuell stimulans vid naturliga rörelser. Andra namn på dessa kulor är ben-wa eller rin-no-tama*.
","jfr":[]} {"baseform":"kinespiss","wordforms":[],"text":"(sl) te. I Skåne heter det kinesapiss.
","jfr":[]} {"baseform":"king dingeling","wordforms":[],"text":"(smn) kukkungen. Jämför dingelidang, dingelidong.
","jfr":["dingelidang, dingelidong"]} {"baseform":"King Kong","wordforms":[],"text":"(sym) jättekuk. Fiktiv jättegorilla skapad till filmen med samma namn 1933. Borde istället stå för minikuk då gorillans i rest tillstånd bara når upp till 5 cm. Se vidare under djur, så gör.
","jfr":[]} {"baseform":"kink","wordforms":[],"text":"(sym) i sexhänseende står ordet för ovanliga och okonventionella sexuella handlingar som t ex BDSM* och olika former av fetischism* ofta med smärtinslag. Kink är urprungligen ett engelskt ord med betydelsen böj eller repögla.
","jfr":[]} {"baseform":"kinka","wordforms":[],"text":"(euf) pissa. Uppgift från 24-årig kvinna. Man tager två, visserligen rätt oskyldiga men också lätt identifierbara ord: kissa och pinka, och slår samman dem till det rumsrena och oidentifierbara kinka.
","jfr":[]} {"baseform":"kinkig","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell. Uttalas som i engelska kinky, varifrån vårt ord kommer.
","jfr":[]} {"baseform":"kinky","wordforms":[],"text":"(eng) bisarr, konstig, pervers. ”Hist.: sedan 1990.” (SO) Gemensam beteckning för ”sexuella avvikelser” som t ex bondage* samt urin- och toasex*. Engelska kinky har stått för udda, avvikande sedan 1800-talet, medan den sexuella varianten har använts från mitten av 1900-talet. I samband med kinky party; tillställning där människor träffas iklädda bisarrt sexiga kläder. Lill-Marit Bugg (f 1957) har beskrivit ett sådant party i Dolce Vita (1/93): ”På vanliga tillställningar kan man ju inte gå i lädershorts och Pretty Woman stövlar för då tror folk att man är en dålig flicka. På Kinky Party tillställningar finns det bara dåliga flickor och olydiga pojkar, och det är riktigt roligt.” \"Min fru tycker inte om kinky saker. Vi gör det klassiska — att hitta varandra.\" (Kalmér 2024 s 163)
","jfr":[]} {"baseform":"kinky shaming","wordforms":[],"text":"(eng sl) när någons sexuella läggning framställs på ett så förolämpande och nedgörande sätt att personen ifråga blir utskämd av sin omgivning.
","jfr":[]} {"baseform":"Kinsey-skalan","wordforms":[],"text":"efter den amerikanske sexualforskaren Alfred Kinsey (1894—1956) vars forskargrupp, efter tiotusentals intervjuer, kom fram till att människans sexualitet är ytterst mångskiftande och ogärna låter sig inlämmas i fasta normer eller ramar. För att få ett slags system mellan homo- och heterosexualitet konstruerade forskarna en glidande skala från 0 till 6 där noll stod för absolut heterosexuell och sex för uteslutande homosexuell. Skalan slog igenom stort och det dök upp t ex Kinsey-tvåor eller Kinsey-femmor lite överallt. Uppgifterna har hämtats från Norrhem (2008) där det också berättas att ”en av de mera aktiva kvinnorna i Klubb Diana i Stockholm på 1950-talet kallade sig ’K5’, vilket placerade henne långt till höger på sagda skala.
","jfr":[]} {"baseform":"kinus","wordforms":[],"text":"(dial) se på kinus; se på fan.
","jfr":[]} {"baseform":"kinäd","wordforms":[],"text":"(från latin cinaedus; prostituerad man, onaturlig vällusting) \"Beteckningen på förkvinnligade ynglingar, vilka passivt ,såsom kvinnor, hängovo sig mot kontant erkänsla. Den motsatta arten av prostituerade kallades ’drauci’.” (Eriksson 1939) Se även draucus.
","jfr":["draucus"]} {"baseform":"kiosk","wordforms":[],"text":"(sl) 1stänga kiosken; avlida. 2 kiosken (no sl); kvinnens kjønnsorgan. 3 (so) idiot.
","jfr":[]} {"baseform":"kip","wordforms":[],"text":"(dial) fitta. Smal inskärning, vrå. Uppgift från OFS där vårt ord jämförs med kipe; trekantigt sprundhål i träflaska.
","jfr":[]} {"baseform":"kipen","wordforms":[],"text":"(dial) mycket kär. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"kir","wordforms":[],"text":"(pers) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"kiret koshike","wordforms":[],"text":"(för sl) svordom.
","jfr":[]} {"baseform":"kirosana","wordforms":[],"text":"(fi) svordom.
","jfr":[]} {"baseform":"kirota","wordforms":["kiroilla"],"text":"(fi) att svära.
","jfr":[]} {"baseform":"kirp","wordforms":["exkrement"],"text":"(dial) exkrementklump. (OFS) Se även exkrement.
","jfr":["exkrement"]} {"baseform":"kirra","wordforms":[],"text":"1 (sl o rom) knulla, förföra. Av kira; (rom) göra, arbeta. Jämför fixa. 2 (sl) Gibson (1969) har kirra fitta; ordna kvinnligt sällskap.
","jfr":["fix"]} {"baseform":"kirre","wordforms":["kirren","kissen"],"text":"(sl) kuk. Troligen bildade av kirra (fixa); knulla, och kisse; kuk, fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"kisastjärten","wordforms":[],"text":"(dial) fint, utmärkt, bra. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kish","wordforms":[],"text":"(jid) kyssa.
","jfr":[]} {"baseform":"kiss goodnight","wordforms":[],"text":"(eng sl) kyssa godnatt. Avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"Kiss me Kate","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinnlig toalettvakt även kallad lorthusblomma*. En musikal av Cole Porter (1891—1964), som bygger på William Shakespeares Så tuktas en argbigga (1592—1594).
","jfr":[]} {"baseform":"kiss","wordforms":["kissa"],"text":"1 (euf) tillsammans med dialekt ord som sissa och tissa ljudhärmande omskrivnings- och ersättningsord för piss, pissa. NEO har ”hist.: sedan 1890-talet”. Används mest i tal till barn och i barnspråk men kiss, kissa brukas även flitigt av vuxna till andra vuxna istället för det i sammanhanget naturliga och ursprungliga piss, pissa. \"Kissa är något som kvinnor och barn säger. En man säger pissa.\" (man 30) \"Kissa om kvinnor och flickor och pojkbarn till cirka 12 års ålder, därefter pinka eller pissa till tonårspojkar och män.\" (kvinna 48)
\nVarför kissa är lämpligare än pissa har Bengt Anderberg (1981) en teori om: ”P är mycket snuskigare än K, därför att K vittnar om en fin stråle och P om en mycket grov.” 2 kiss (sl); könsorgan. ”När man minns Per Oscarsson kommer alltid den berömda kalsongincidenten i tv-programmet Hylands hörna 1966 upp. Hela svenska folket satt förlamat framför teven och såg Per Oscarsson klä av sig medan han talade om hur pappa för in sin ’kiss’ i mammas ’kiss’.” (Jeanette Gentele Kommentar SvD 2/1-2011) 3 sperma. ”Du som är en sådan snäll flicka, du vill gärna hjälpa mig att kissa, eller hur — det är för att jag är så gammal, som jag inte kan kissa. Hon satt i hans knä och rörde försiktigt vid den, med två fingrar. — Rör lite mer på den så kissar jag fortare, sa han.” (Andersen 1979)
","jfr":[]} {"baseform":"kiss","wordforms":["kisse","kissekatt,","kiss","kissegrej","kisseman","kiss(e)moj","kissemåns","kisspinne","kisseriet"],"text":"svensk dialekt kiss, kisse, kissemiss, kissemisse. 1 (sl) fitta. Också smeknamn på kvinna: ”kissen min”. \"Och ner på ängen gick dom från vägens vita damm/ Och där uti det gröna tog hon kissemissen fram.” (Uvén 1967) ”Du är så söt därnere, vågade jag mig på att säga i en viskning. Kan du inte tala om för mig vad du kallar det där för? I en fransk bok såg jag att det kallades för ’chat’. Kan man översätta det med kisse?” (Erotika 1992) ”Och jag gned med handen mot min kisse som katterna i januari stryker stjärten mot staketet.” (Aretino 2008) ”Och jag är rädd att min kissemiss växer ihop igen av ren dégout och misshandel, för vem kan jag älska med, det finns ju inga.” (Brøgger 1978)
\nÄven kissekatt, kisselisa, kisselikisse, kisselina, kisselise, kisselotta, kissemaja, kissemorra, kissemurra, kissemurre, kissemus, kisseriet, kissesnuttan, kissespringa, kissibure, kisslisa, kissimörra, kisstjärt, kussemurra och kussimurra. Ofta till och om barn. ”Han sade oss småflickor, att våra kissemurror alltjämt var sammanväxta, så att man inte kunde komma in i dem.” (Salten 1983) ”Och se! — stod hon inte framför spegeln och strök och smekte sin lilla kissemurra.” (Miller 1956) ”Hennes torso var så vacker och slät, brösten pyttesmå — man kunde lätt släta ut dem med händerna, när hon låg och spretade med kissekatten (som vi sa), som var fuktig, tät, trekantig och svart — inte för våt.” (Brøgger 1974) Jämför kisse, murra och danska kissemisse; hångla. 2 (sl) kuk. Namn på det man kissar med. Även kiss, kissegrej, kisseman, kiss(e)moj, kissemåns, kisspinne, kisseriet och kisseslang. Mest om och till barn. \"En djurpsykolog har berättat för oss att varken tjurar eller gorillor är särskilt välutrustade — vad kissen anbelangar.” (Hegeler 1968) Se djur, så gör. 3 (dial) kisse; urin. (OFS) 4 (sl) pisse i kisse; knulla.
\n\n
","jfr":["kisse,","murra","kisseslang","djur, så gör"]} {"baseform":"kissa ner sig","wordforms":["kissa på sig"],"text":"
(euf) enligt SO är kissa ner sig ”hist.: sedan 1930-talet” och kissa på sig ”sedan 1959”.
","jfr":[]} {"baseform":"kissamaja","wordforms":[],"text":"(lmo) kissamaja eller unisexpissoir som den också kallas, är en speciallbyggd ambulerande bajamaja* som bl a används i Uppsala vid det speciella valborgsfirande som stan är känd för. \"15000 liter kiss samlades in under årets valborgsfirande i Uppsala. Det är mer än förra årets 11000 liter, men inte riktigt de 20 000 som forskarna hoppats på.\" (Svd Nyheter 4 maj 2025) Och nu ska resultatet av vattenkastningen bli alternativ till konstgödsel. \"Vi får en kaka med salterna som blir kvar som vi sedan kan mala och granulera så att det blir gödselpellets, säger Björn Vinneås, professor i kretsloppsteknik vid SLU, till P4 Uppland.\"
\nUnisexpissoiren (till skillnad från pissoiren användbar av båda könen) introducerades i Uppsala redan 2024 då det samlades in 11000 liter urin som i år 2025 strötts ut på en åker på Gotland där det odlas maltkorn. En föregångsman vad dessa ambulerande pissoirer beträffar var kejsare Vespasianus (69-79 e Kr) som satte ut tunnor i Rom och samlade in det piss som de gamla romarna annars skvätte omkring överallt i staden när det trängde på. Han sålde sedan överflödet till färgarna i staden. Se vidare under vespasiane och pissoir.
\n","jfr":[]} {"baseform":"kissblomma","wordforms":[],"text":"
(smn) fitta. Se även blomma.
","jfr":["blomma"]} {"baseform":"kissedogg","wordforms":[],"text":"(so) omanlig mansperson. I stockholmsslang om läroverkspojke, gymnasist ca 1930—1950. Gösta Bergman har med orden kisse och kissedogg i sin Skolpojksslang (1934) med förklaringen ”öknamn på läroverkspojke (sagt av folkskolebarn och arbetarungdom)”. Bergman har ordet från Kungsholmens h.a. läroverk i Stockholm. Dogg i stockholmsslang kan betyda kuk, hund och provkandidat. ”Jag har ingen uppfattning om ordets uppkomst, men det var användbart i mitt liv mellan 1940 och 1950. Senare har jag bara noterat det en gång, nämligen i någon roman av Guillou om Coq Rouge, där Stålhandske av sin flickväns pappa betecknas som ’ i alla fall ingen kissedogg’, med tillägget att ’kissedogg’ vore något förfärligt. Senare i mitt liv har jag hört ordet ’sittpinkare’ av arbetskamrater med universitetsbakgrund. Det föreföll ha samma innebörd som ’kissedogg’. 80—90-tal.” (Nils Haglund f 1930) ”Vi måste visa större mod än de andra pojkarna, emedan de misstänkte oss för att vara kissedoggar.” (Miller 1956)
","jfr":[]} {"baseform":"kisselina","wordforms":[],"text":"(smn) mest om flickors, men också om vuxna kvinnors könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"kisselinka","wordforms":[],"text":"(sl) när man är väldigt kissnödig. Jämför kissig.
","jfr":["kissig"]} {"baseform":"kisselura","wordforms":[],"text":"(sl) \"kissa, pinka, pissa, slå en drill, urinera.” (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"kissemisse","wordforms":["kissekatt"],"text":"se kiss, kisse.
","jfr":[]} {"baseform":"kissemurra","wordforms":["murra "],"text":"(smn) mest om flickors, men även om vuxna kvinnors könsorgan. Se även murra och kiss, kisse.
","jfr":["murra "," kiss, kisse"]} {"baseform":"kissepelle","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Se även Pelle (1).
","jfr":["Pelle"]} {"baseform":"kissepinne","wordforms":[],"text":"(barn) snopp*. Jämför pinne.
","jfr":["pinne"]} {"baseform":"kisseradda","wordforms":[],"text":"(sk) kissnödigt barn.
","jfr":[]} {"baseform":"kisseriet","wordforms":[],"text":"(sl) 1 toa, dass. 2 könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"kisset","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. Uppgift från 69-årig kvinna. Troligen av kisse; katt eller kissa; det man kissar med.
","jfr":[]} {"baseform":"kissetofs","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnlig könsbehåring. Se även under tofs.
","jfr":["tofs"]} {"baseform":"kissex","wordforms":[],"text":"(ssv) sex med kissinslag. ”Jag är en pervers gubbe på 60 år som älskar tjocka och feta kvinnor. Jag är pervers och älskar kiss. Bajsa på mig.” (Fib/Aktuellt sexannons juli 2004) Se även bajssex, gyllene dusch, koprofag och toasex.
","jfr":["bajssex, gyllene dusch, koprofag ","toasex"]} {"baseform":"kissfinger","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Se också finger.
","jfr":["finger"]} {"baseform":"kisshål","wordforms":["hål"],"text":"(barn) fitta. ”Micke frågar: — Får jag se din stjärt? Maria drar ner byxorna över ändan och visar men då protesterar Micke. —Jag vill se hela stjärten. Maria säger att framsidan inte heter stjärten, utan sköte eller fitta eller kussimurra eller kisshålet.” (Aigner 1983) Se även hål.
","jfr":["hål"]} {"baseform":"kissicola","wordforms":[],"text":"(sl) piss, urin.
","jfr":[]} {"baseform":"kissig","wordforms":["nödig."],"text":"(sl) kissnödig. Se även nödig.
","jfr":["nödig"]} {"baseform":"kissilura","wordforms":[],"text":"(sl) ”kissa, pinka, pissa, slå en drill, urinera.” (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"kissins","wordforms":[],"text":"(eng sl) offentliga kyssorgier, främst anordnade av homosexuella. ”Andra har ordnat ’kiss-ins’ i shoppingcentra. Bögar som kysser varandra på ett torg väcker uppmärksamhet.” (Queers har kommit för att stanna ... (Ottar nr 3/93)
","jfr":[]} {"baseform":"kissirutta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"kissiråtta","wordforms":[],"text":"ett namn på ”det som flickor har” som föreslås av tidningen Nya Ålands (17/5-1999) läsekrets. Se även kiss och råtta.
","jfr":["kiss","råtta"]} {"baseform":"kissitera","wordforms":[],"text":"(lmo) kissa.
","jfr":[]} {"baseform":"kisskompis","wordforms":[],"text":"(sl) någon att gå på toa tillsammans med. Något som var vanligt på de gamla flerhåliga utedassenns tid. Se även kompis och dass.
","jfr":[" kompis ","dass"]} {"baseform":"kisskönt","wordforms":[],"text":"(sl) känsla efter att ha tömt en överfull blåsa.
","jfr":[]} {"baseform":"kissmakaron","wordforms":[],"text":"se makaron.
","jfr":[]} {"baseform":"kissnisse","wordforms":["kurfursten"],"text":"(sl) toalettvakt. Se även kurfursten.
","jfr":["kurfursten"]} {"baseform":"kissnödig","wordforms":["kissenödig"],"text":"(euf) i behov av att kissa. ”Hist.: trol. åtm sedan 1930-talet.” (SO) I göteborgskan t ex heter det kissenödig med bindevokal för som Lars-Gunnar Andersson (2021), påpekar, så har göterborgskan \"generellt ett mycket flitigare användande av bindevokaler än standardspråket.\" Jämför piss(e)nödig.
","jfr":[]} {"baseform":"kissolet","wordforms":["kissotek"],"text":"(lmo) toalett. Kiss + toalett. Se även kissotek.
","jfr":["kissotek"]} {"baseform":"kissotek","wordforms":[],"text":"(sl) toalett.* Norsk slang har tisoteke. \"Ursäkta men var hittar jag ett kissotek? Pinkoteket ligger en trappa ner!\"
","jfr":[]} {"baseform":"kisstag","wordforms":[],"text":"(lmo) när man kissar på sig av misstag.
","jfr":[]} {"baseform":"kisstjärt","wordforms":["stjärt"],"text":"(barn) fitta. Uppgift från 24-årig man. Se även stjärt.
","jfr":["stjärt"]} {"baseform":"kisstofs","wordforms":["tofs"],"text":"(sl) fitthår. Se även tofs.
","jfr":["tofs"]} {"baseform":"kista","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knacka på kistan och slå sin sista spik i kistan; avlida, dö. 2 fitta. 3 mage.
","jfr":[]} {"baseform":"kistlocket","wordforms":["hyvla på"],"text":"(sl) vara döende.
","jfr":[]} {"baseform":"kistras","wordforms":[],"text":"(sl) toabesök direkt efter måltid.
","jfr":[]} {"baseform":"kitt","wordforms":[],"text":"(sl) av engelska shit; skit. ”Ibland berikas språket av nya ord. Oftast rör det sig om försvenskningar av utländska ord som till exempel de engelska kraftuttrycken kitt och maddefacker.” (Lars Berglund i DN Namn & Nytt 27/4-1994) Se också maddefacker.
","jfr":["maddefacker"]} {"baseform":"kitta","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Kitta igen, täta t ex ett hål. Kitta (tje-ljud); skällsord för kvinna, troligen för att det rimmar på fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"kittagrå","wordforms":[],"text":"(dial) fan, hin onde. Jämför grå.
","jfr":[" grå"]} {"baseform":"kittel","wordforms":["kittelhål"],"text":"(sl) kvinnans könsorgan, enligt uppgift från 65-årig kvinna. Kittel; gryta, stor kastrull. ”Darling, darling, darling, viskade hon, nu bubblar min lilla kittel...” (Anderberg, Kärlek 1/1965) ”Se till att göra mig stor och styv så att jag kan doppa i din smutsiga lilla kittel.” (Wahl 2006) Se även under hål.
","jfr":[" hål"]} {"baseform":"kittelpåse","wordforms":["påse"],"text":"(sl) behå. Se även påse (3).
","jfr":["påse"]} {"baseform":"kitten","wordforms":[],"text":"(smn) fittan. Från vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"kittla","wordforms":[],"text":"(euf) kittla sig själv; onanera. ”Vad hade hon gjort? avbröt jag henne intresserat. —Kittlat sig själv, naturligtvis!” (Het semester 1931/1967) ”Kittla kulorna!” (Delany 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"kittlan","wordforms":[],"text":"(sl) klittan*, klitoris*. Se också kittlare.
","jfr":["kittlare"]} {"baseform":"kittlare","wordforms":[],"text":"(sl) klitoris*. NEO har ”hist.: sedan 1829”. ”...och med den andra smeka henne över magen och hårbusken och kittlaren ... fittkittlaren ... kittelflickaren ...” (Björkman, Kärlek 9/1968) \"Alltjämt upptänd, med kittlaren svullen av kättja, avbröt hon värvet sitt, mattad av männen men alls inte mättad.\" (Juvenalis Sjätte satiren s 81) Om kittlaren hade fransmannen Jacques Duval bl a följande att säga år 1612: ”På franska kallas den för frestelsen, eggelsen till sexuell njutning, den kvinnliga staken och mansföraktaren; och kvinnor som är beredda att erkänna sin liderlighet kallar den för sin gaude mihi (till min fröjd).” Citerad hos Laqueur 1994. Danskan har kilderen, kildreren för samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"kittlighet","wordforms":["länd"],"text":"(euf) kåthet. Ordet använt av Linné (1979/1700-t) för att mannens ”kåthet eller kittlighet sitter i länderna”. Se även länd.
","jfr":["länd"]} {"baseform":"kittskarv","wordforms":["skarv"],"text":"(sl) anus; skarven mellan skinkorna. Se även skarv.
","jfr":["skarv"]} {"baseform":"kixa","wordforms":[],"text":"troligen begå felsteg, vara otrogen. En enda uppteckning har jag funnit och det hos O’Månsson (1967) där en viss Ivar varit otrogen mot sin Olga, något han avslöjar för sin kompis Alvar med tillägget: ” —Nu ska jag berätta för Olga att jag har kixat, sa han till Alvar.” Enligt SAOB finns ett ord kix; felgrepp, misslyckande och som spelterm i biljard; felstöt. Kön glider av bollen så att den inte får någon fart. Kixa (vard) också om att klicka, slå slint. Robert Hansson i Järfälla meddelar att kixa är ett välkänt ord för blåsmusiker: ”När man missar en ton så att ett högfrekvent tjutande eller skrikande ljud uppkommer kallas det att kixa.”
","jfr":[]} {"baseform":"kiz ihtak","wordforms":[],"text":"(för sl o so) din systers fitta!
","jfr":[]} {"baseform":"kizz","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"Kiärleekz-Frucht","wordforms":[],"text":"(åld) förklaras hos Möller (2023 s 65) där han citerar en bröllopsdikt av Lasse Lucidor (1638—1674) där det bl a heter: \"Nu planten i Ehr Kiärleekz-Frucht...\" Och Daniel Möller tillägger: \"Lucidor återanvänder här ett vanligt motiv i just bröllopsdikter, nämligen evighetsperspektivet och förhoppningen om arvingar...\"
","jfr":[]} {"baseform":"kiötgirugher","wordforms":[],"text":"(fsv) Söderwall (1888) har betydelsen kättjefull*, fräck. Anm: kiöt; kött och girugher; begär, lusta.
","jfr":[]} {"baseform":"kiötluste","wordforms":["kötloste"],"text":"(fsv) köttslig lusta. \"for hans kötlosta.\" (Svenska Medeltids-Postillor. Utg. af G. E. Klemming 1879—1880)
","jfr":[]} {"baseform":"kjæv","wordforms":["tjav;"],"text":"(dial) lösaktig kvinna. Även tjav; fnask, slinka. Uppgift från ORB.
","jfr":[]} {"baseform":"kjol","wordforms":[],"text":"(euf) havandeskap, graviditet i ”kjolen har börjat att bli trång på henne”, vilket i Ullånger (Ång) betyder att kvinnan befinner sig ”mitt i graviditeten”. Uppgift från man (f 1912). Allt enligt Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"kjusa","wordforms":[],"text":"(åld) kvinnligt könsorgan. Trång dalgång. Fornsvenska kiusa. Nordiskt ord med grundbetydelsen krökning, böjning.
","jfr":[]} {"baseform":"kjusen","wordforms":[],"text":"(åld) penis, omnämns i Lars Robergs mästerverk Lijkrevningstavlor (1718), där ”det upsaliensiska professorsoriginalet” (Köttets poesi 1995) presenterar en rad synonymer från olika språk på mannens och kvinnans aveltyg”. Ulf Åsén i Järfälla menar i ett brev att ordet bör uttalas som man gör med kj i t ex Kjell. Som om det stavades med tj, dvs tjusen. Och han fortsätter: ”Sjusjen - det var nämligen det ord en av mina gamla släktingar använde för kuk när jag växte upp i Lidentrakten norr om Sundsvall på 1950-talet. Om jag försöker återge det mer ljudlikt sa han egentligen schuschen, med aningen tjockare ’sj’, men det kan knappast råda något tvivel om att det rör sig om ett lite korrumperat kjusen. Han var den ende som någonsin använde ordet schuschen. Inte ens hans generationskamrater begrep var han fått det ifrån, utan skakade på huvudet och trodde att han uppfunnit det själv. [...] Han var född 1915 och dog i fjol våras, 85 år gammal.”
","jfr":[]} {"baseform":"kjäl","wordforms":[],"text":"se kal.
","jfr":[]} {"baseform":"kjönespænne","wordforms":[],"text":"(åld) klitoris*. Ordet finns med, utan närmare förklaring, i Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718).
","jfr":[]} {"baseform":"KK","wordforms":["Kkompis"],"text":"(sl) 1 kompisknull, knullkompis, kompiskärlek. Att ha sex utan att ha ett förhållande och utan att ställa några som helst andra krav på varandra. ”Knullkompis (KK) är ett relativt nytt begrepp. Huruvida det också är en ny företeelse är mer osäkert. Några av de studier som genomgången omfattar visar emellertid att det är ett välkänt fenomen bland ungdomar och mellan en tredjedel och hälften av ungdomarna i en studie av tredjeårsgymnasister hade erfarenhet av att ha haft en KK.” (Forsberg 2006) \"Jag har lust att säga något i stil med ’vi har väl aldrig varit något annat än knullkompisar — så varför så orolig?” (Hagman 1991) \"KK-damerna var som att onanera, det vill säga att sköta hälsan, och hade inget med min fru och familj att göra.\" (Kalmér 2024 s 192) Se också kompis och KnullKära.
\n2 samlagsrum på fångvårdsanstalt. KnullKammare? Uppgift från jämtlänning (f 1929). 3 K o K ”... förklarade hon att hon inte sysslade med K o. K. Då hon såg min undran tillade hon: Kyssar och kroppskontakt, ängel.” (Fioretes 2002) 4 klitoriskontakt. Mannen ligger en bit ovanför kvinnan i missionärsställning*. Eftersom penis då inte kommer så långt in får den istället närkontakt med klitoris. 5 knullkvinna. ”Mikael talar om sina tidigare ’kemiska relationer’. Då hade han ibland så kallade knullkvinnor. Samtidigt har han tre barn med samma kvinna.” (Aluma 9/2009 s 25)
","jfr":["kompis","KnullKära"]} {"baseform":"KKM","wordforms":[],"text":"(lmo) Kom Knulla Mig.
","jfr":[]} {"baseform":"KKS","wordforms":[],"text":"kvinnlig könsstympning. Borttagande av kvinnans klitoris (helt eller delvis) och av de små blygdläpparna. Tidigare kallad omskärelse*. Har inget med religion att göra. Nämns varken i bibeln eller koranen. Istället är det fråga om en grym tradition med idéer alltifrån att det växer ut en penis om man inte skär bort klitoris till att ingreppet är nödvändigt för att flickan ska bli renad och kunna föda barn. Ungefär tre miljoner flickor stympas årligen. I Afrika finns idag ca 100 miljoner könsstympade kvinnor och i Egypten stympas dagligen 1000 flickor mellan 7 och 12 år. I Sverige finns flera tusen utländska småflickor som hotas av könsstympning trots att det är förbjudet i lag sedan 1982. Lagen skärptes ytterligare 1999 då det även blev straffbart om föräldrarna låter utföra könsstympningen i ett annat land. Könsstympningen tillämpas av tradition då man anser att den förhöjer en flickas skönhet, hederlighet, sociala status och lämplighet för äktenskap. Bruket att operera kvinnokönet kallades tidigare kvinnlig omskärelse. Numera är den officiella benämningen Female Genital Mutilation/Cutting förkortat FGM/C: kvinnlig könsstympning/beskärning. Uttrycket könsstympning har kritiserats därför att det innebär ett ensidigt fördömande av fenomenet, därav tillägget beskärning.
\nKönsstympningen tillämpas, oberoende av religion, i 28 länder, framförallt i Afrika men också i Mellanöstern. Vanligast är den i Egypten och Etiopien. Flickor stympas ofta före 5 års ålder och ibland först vid 14 år, genom att könsdelar skärs bort. En operation som ofta utförs av icke professionella.
\nI Egypten kallas ofta den grövsta stympningen (där man skär av alla yttre kvinnliga könsdelar, varpå slidan sys ihop så att bara ett litet hål lämnas för mensblod och urin) för sudanesisk omskärelse. I Sudan talar man om faraonisk. Den medicinska termen är infibulation*. Ingen kan med säkerhet säga om KKS började längre söderut i Afrika och spred sig upp längs Nildalen eller tvärtom. Bruket är dock mycket gammalt. På en grekisk papyrus från år 163 f Kr ber Tothemis mor om pengar för att omskära sin dotter och göra henne redo för äktenskapet.
\nNär den egyptiske hälsovårdsministern förbjöd KKS (sommaren 1996) fick han ett åtal på halsen. En gynekolog menade att beslutet stred mot islam. I Afrika har flickor, med den katolska kyrkans goda minne, stympats sedan 1600-talet. Stympningen av flickor blev tidigt en pubertetsrit, ett sätt att säkra deras jungfrudom och därmed familjens heder. KKS kan ses som en länk i en lång kedja där ett annat exempel är kyskhetsbältet*. Se även MKS och klitoridektomi.
","jfr":["MKS"," klitoridektomi"]} {"baseform":"klabb","wordforms":[],"text":"1 (dial) liten pojke. ”Hon är på klabben”; enligt Byrman (1989) om att vara gravid (Leksand). Rietz (1967) har klabb ”frodigt och klumpigt barn” och ”kort och tjock pojke”. Klabb; kort, tjockt trästycke. 2 (sk) dynga.
","jfr":[]} {"baseform":"klabbedynga","wordforms":["dynga."],"text":"(sk) smuts, klet, smörja. Se även dynga.
","jfr":["dynga"]} {"baseform":"klabbhingst","wordforms":[],"text":"(dial) ofullständigt kastrerad hingst med en testikel kvar. Uppgift från OFVG. Jämför klapphingst.
","jfr":["klapphingst"]} {"baseform":"klacklemonad","wordforms":["saft"],"text":"(sl) fotsvett. Se även saft.
","jfr":["saft"]} {"baseform":"klacksaft","wordforms":[],"text":"(sl) tåbira, svettiga fötter.
","jfr":[]} {"baseform":"kladajare","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS är ordet en skämtsam benämning på penis.
","jfr":[]} {"baseform":"kladd","wordforms":[],"text":"(sl) sperma*. Smet, smörja. ”Vid samtliga övergrepp har Salvador fått vitt ’kladd’ på benen.” (Axelsson 1998) ”Kameran hade hennes lilla mun i fokus, de körsbärsröda läpparna var täckta av vitt kladd.” (Wahl 2003) Se också kantkladd.
","jfr":["kantkladd"]} {"baseform":"kladda","wordforms":[],"text":"(ssv) ”röra vid otillåtna kroppsdelar på ngn, hångla.” (SO) Samma källa har ”hist.: sedan 1679”. Jämför tafsa. \" Din tid är slut. Du behöver inte ligga och kladda på mig resten av natten. Jag älskar dig, good for you, men rör inte mig nu.\" (Kalmér 2022 s 51) \"Hurra! Av med paltorna! Famla, kladda, tafsa, klämma! Känna, nypa.\" (Nathalia sexbomb ombord. Epix förlag, Sthlm)
\n","jfr":[]} {"baseform":"kladderöv","wordforms":[],"text":"
(sk o so) klant.
","jfr":[]} {"baseform":"kladdis","wordforms":[],"text":"(sl) hånglare, tafsare*.
","jfr":[]} {"baseform":"kladdkaka","wordforms":["kaka"],"text":"(sym) fitta. Se även kaka.
","jfr":["kaka"]} {"baseform":"kladdvecket","wordforms":["kladdivecket"],"text":"se veck.
","jfr":[]} {"baseform":"klagfis","wordforms":[],"text":"(dial) person som ofta klagar över något. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"klajdari","wordforms":["kläjdari"],"text":"(förb spr) onanist, runkare. Gjerdman (1947) menar, med utgångspunkt i Två förbrytarordlistor från 1840-talet, att ”ordet, som är mig för övrigt okänt, tycks vara ursprungligen zigenarspråk”. Med utgångspunkt från skaka banan; masturbera kan, enligt samma källa, ordet kanske härledas ur ”zigenska kodlas, kledras; ’to stir, to move’.”
","jfr":[]} {"baseform":"klámhogg","wordforms":[],"text":"(åld) norska för skamhugg vilket tyder på att det var fråga om en anal våldtäkt. Uppgift från Lindström (2021 s 167).
","jfr":[]} {"baseform":"klamme","wordforms":[],"text":"(sl) klamydia.* \"Vi är positiva precis som SA:s klammetest.\" (Budskap på vagn vid studentfirandet Österlengymnasiet, Ystad 16 juni 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"klammergrotta","wordforms":[],"text":"(lmo) ett ställe där det festas och knullas vilt. Resultatet av dessa orgier kan bli att man drabbas av klamydia*, därav förleden klammer i klammergrotta. Se även under grotta.
","jfr":["grotta"]} {"baseform":"klammis","wordforms":[],"text":"(sl) klamydia*.
","jfr":[]} {"baseform":"klamofil","wordforms":[],"text":"(no sl) en som ofta drabbas av klamydia* eller andra könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"klampan","wordforms":[],"text":"(sl) klamydia*. Se även under könssjukdomar.
","jfr":["könssjukdomar"]} {"baseform":"klamydia","wordforms":[],"text":"till grekiska khlamys; kappa, mantel. ”Hist.: sedan 1985”. (NEO) Smittsam sjukdom, orsakad av mikroorganismen Chlamydia trachomatis, som kan ge underlivs- och urinrörsinflammation. Påminner om gonorré. Numera den vanligaste könssjukdomen i Sverige. Smittan överförs vid samlag. Sjukdomen kan leda till sterilitet hos båda könen, men är lätt att bota, när man väl funnit bakterien. Behandling sker med antibiotika, dock inte penicillin. Bästa skyddet är kondom. Se även under könssjukdomar.
","jfr":["könssjukdomar"]} {"baseform":"klamydiaborgen","wordforms":["klammeborgen"],"text":"(sl) så kallas i folkmun Birger Jarlsgatan 104 i Stockholm en fastighet med en stor innegård där det bor många ensamma studenter i de små lägenheterna som röjer och knullar vilt och på så sätt riskerar att dra på sig könssjukdomar som klamydia. Uppgift från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"klamydiagrotta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se klamydia och grotta.
","jfr":[]} {"baseform":"klamydiapråm","wordforms":[],"text":"(sl) valfri Finlandsbåt där det går hett till i många hytter ibland med obehagliga följder. Se också pråm.
","jfr":["pråm"]} {"baseform":"klane","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har ”skämts benämn på penis”. Ordet är också en pejorativ benämning på flintskallig man.
","jfr":[]} {"baseform":"klappgalt","wordforms":[],"text":"(dial) ”Galt hos vilken den ena testikeln inte vandrat ner i pungen utan stannat kvar i bukhålan; kött av en sådan galt betraktades som oätbart”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"klapphingst","wordforms":[],"text":"(dial) ofullständigt kastrerad* hingst. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"klappkass","wordforms":[],"text":"(sl) usel, skitdålig.
","jfr":[]} {"baseform":"klappra sig","wordforms":[],"text":"(för sl) att vara tvångsrunkare/bög eller att smeka sig själv.
","jfr":[]} {"baseform":"klappträ","wordforms":[],"text":"(so) idiot, pucko. \"Ditt djävla klappträ!\"
","jfr":[]} {"baseform":"Klara","wordforms":["Klara Kli"],"text":"(smn) klitoris. ”...han böjer sig ned och suger hennes klitoris, den han mumlande kallar Klara, ’gamla rara fina Klara Kli’.” (Foerster, Kärlek 5/1966)
","jfr":[]} {"baseform":"klarinett","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Blåsa klarinett; suga kuk, fitta. Tysk slang har Klarinette; kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"klarskinn","wordforms":[],"text":"(sl) hymen, mödomshinna*. Torkat fiskskinn som förr användes till klarning av kaffe.
","jfr":[]} {"baseform":"Klas","wordforms":["farbror Niklas"],"text":"(smn) namn på västgötskt avträde enligt Hjelmqvist (1903). Klas är kortform till Nikolaus (Niklas). Se även farbror Niklas.
","jfr":["farbror Niklas"]} {"baseform":"klase","wordforms":[],"text":"(sl) om både pung och penis, dvs hela paketet*.
","jfr":[]} {"baseform":"klelaus","wordforms":[],"text":"(dial) klädlös, naken. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"klementiner","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnobröst. Små citrusfrukter.
","jfr":[]} {"baseform":"klen","wordforms":[],"text":"(euf o åld) död. ”Mutter på Wismar är stelnad och klen.” (Bellman F E nr 46)
","jfr":[]} {"baseform":"klenod","wordforms":[],"text":"(euf) 1 kvinnligt könsorgan. Dyrgrip, skatt. ”De satt på en bänk och Nelidovas hjärta bankade häftigt, då den sköne spanjoren lade sig på knä framför henne och i bevekande ordalag bad henne hålla upp klänningen, så att han med egna ögon skulle få njuta av hennes kvinnlighets klenod.” (Jussopov 1983/1920-t) ”Nu avtecknade sig hennes bakdel tydligare liksom den mellan låren sittande klenoden.” (Chorier 1967) 2 mannens paket*. ”... och han lade sina klenoder, i det mest bedrövliga tillstånd, i hennes händer.” (de Sade 2005/1785)
","jfr":[]} {"baseform":"kleo","wordforms":[],"text":"se cleo.
","jfr":[]} {"baseform":"kleptofili","wordforms":["kleptolagni"],"text":"(grekiska klepto; stjäla och lagneia; vällust samt philia; kärlek, dragning till) att känna sexuell vällust vid stöld. Ofta är det inte den kriminella handlingen i sig som väcker lust, utan spänningen i samband med den.
","jfr":[]} {"baseform":"kleptomani","wordforms":[],"text":"(grekiska klepto; stjäla och mania; raseri, vansinne) ett impulsivt, tvångsmässigt stjälande, ibland resulterande i sexuella vällustkänslor. Kleptomani, ”hist.: sedan 1884” (NEO), är vanligast hos kvinnor och särskilt starkt framträdande under menstruation, klimakterium och graviditet. Sigmund Freuds kollega Otto Fenichel (Psychoanalytic Theory of Neurosis, London 1946) berättar om en kvinna som blev sexuellt upphetsad av att stjäla, fick orgasm i själva stöldögonblicket, men som var helt frigid* vid samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"klereneid","wordforms":[],"text":"se kankerlijer.
","jfr":[]} {"baseform":"klet","wordforms":[],"text":"(euf) sperma*, könssaft. Något kladdigt, smetigt. Av kleta troligen en sammansmältning av klena och smeta. NEO har ”hist.: sedan 1866. ”... han kände hur hennes klet på hans fingrar blandade sig med hans på hans fingrar när han försökte dra sin födslolem* närmare henne utan att kunna flytta sig själv, sin kropp närmare.” (Pohjanen 1984) \"När hon vaknade var hon ensam. Kletet mellan låren talade sitt tydliga språk om hur resten hade gått. Hon hävde sig upp, och kjolen som varit upphissad långt över höfterna föll ner.\" (Segerlund 2021 s 167)
","jfr":[]} {"baseform":"kletan","wordforms":[],"text":"(sym) fittan. (vadkallasfittan. se) Jämför klet.
","jfr":["klet"]} {"baseform":"klev","wordforms":[],"text":"fornsvenska klef; klippa. Här fitta. Bergsklyfta, trång bergsstig. Se även klyfta.
","jfr":[" klyfta"]} {"baseform":"kli","wordforms":[],"text":"(sl) betydelsen beskrivs hos Wiklund (1999/1940-t): ”Förmågan till utlösning (bytta, bydis, sats) kom väl först i 14–15-årsåldern, men långt innan dess hade vi förmågan att uppnå den torra, introverta utlösning som på Söder kallades ’kli’. — Haru fått kli ännu? frågade vi varandra.”
","jfr":[]} {"baseform":"klia","wordforms":["klia klitta","klia Doris"],"text":"(sl) även klia klitta, klia Doris; runka, onanera. ”I en av novellerna är han rent av tvungen att klia av sig ollonet, innan ljuset går upp för honom: han behöver fru, barn, bil, hund och hus.” (Blå 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"klia kiwin","wordforms":[],"text":"(nyo 2013) ”kvinnlig onani.” (SAO)
","jfr":[]} {"baseform":"klickhora","wordforms":["mediehora"],"text":"(sl) person som söker bekräftelse på nätet. Se även mediehora.
","jfr":["mediahora"]} {"baseform":"klickord","wordforms":[],"text":"(dial) skällsord, förolämpande uttryck enligt Lundblad/Josefsson (2021).
","jfr":[]} {"baseform":"klifsa","wordforms":[],"text":"(dial) \"bildl manligt könsorgan\". (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kligfitta","wordforms":[],"text":"(åld so) Falk (2011) har ”om kvinna som säljer bröd bakat på illa siktat mjöl”.
","jfr":[]} {"baseform":"klijarn","wordforms":[],"text":"(euf) kliaren, klitoris, kittlaren (se do), enligt Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718).
","jfr":[]} {"baseform":"klimakteriekossa","wordforms":["klimakteriekärring"],"text":"(so) om kvinna i klimakteriet*. \"Jag var fjorton år när jag lärde mig ordet 'klimakteriekossa'. Det var på en sex- och samlevnadslektion i sjuan och jag och de andra pojkarna skrattade högt och ljudligt med våra målbrottsröster åt den nya benämningen som med all säkerhet skulle komma att användas ett bra tag framöver mot vår stackars lärarinna och tillika hatobjekt för många av oss.\" (Utdrag ur brev med rubriken Vad skulle vi göra om de fula orden inte fanns? av Mattias Karlsson) Tyvärr saknas tid och rum för brev och klimakteriekossa. \"Därför har man inte velat vara den där klimakteriekärringen och det med all rätt.\" (Kalmér 2022 s 27)
","jfr":[]} {"baseform":"klimakterium","wordforms":[],"text":"(latin climactericus; kritisk, ’som hör till de kritiska levnadsåren’ av grekiska klimakterikos; kritisk [tidsperiod].) Hist.: sedan 1905”. (NEO) Den fas i en kvinnas liv (övergångsåldern) som inträffar kort innan menstruationen upphör och de följande närmaste åren därefter.
","jfr":[]} {"baseform":"klimax","wordforms":[],"text":"(latin climax; stegring av grekiska klimax; stege, trappa) sexuell orgasm*. ”Hist.: sedan 1850.” (SO) ”Jag föreställde mig samlaget som en bergsbestigning tillsammans med en kyrklig resesekreterare med en skål ljummen pulversoppa serverad på toppen, denna topp som kallades klimax, en höjdpunkt reserverad för mogen ungdom med gedigen borgerlig meritlista.” (Halldén 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"klimp","wordforms":[],"text":"(sl) 1 här i betydelsen barn, baby som i ”hon ska få en klimp”. Se klimp (1) ”Hist.: sedan 1882”. (NEO) 2 köttklimp; klitoris. ”Så började hon bearbeta den, strök med fingertopparna över den lilla köttklimpen tills den stod styv.” (de Ville 1968)
","jfr":[]} {"baseform":"klimra","wordforms":[],"text":"(nyo) förslag till ord för kvinnlig onani (1 % av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) för bästa ord för fenomenet. Vann gjorde klittra*. Jämför klira.
","jfr":["klira"]} {"baseform":"klinga","wordforms":[],"text":"svärd, värja. 1 (sym) kuk. ”...att en brutal fyrtioåring efter prästens välsignelse lagom beskänkt flår av sin lilla brud underkläderna och sänker sin klinga till fästet i hennes sköte.” (Navokov 1984) 2 korsa sin klinga med någon; knulla. ”Mannen, som redan korsat sin klinga med mig, sprang fort ur sängen och ut i salen.” (Aretino 2008) 3 klinga; kissa. Meddelat av pensionerad småländska. Ordet användes i hennes barndom när hon behövde sitta på pottan. Troligen ljudhärmande.
","jfr":[]} {"baseform":"klingfitta","wordforms":[],"text":"(åld so) kvinna som säljer bröd med dåligt skicktat mjöl.
","jfr":[]} {"baseform":"klingru","wordforms":["kringlu"],"text":"(dial o åld) gravid*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"klinka","wordforms":["klinga"],"text":"1 (åld) rövhalva, skinka. Pluralis klinkor även i sammansättningen arsklinkor. Klinka förekommer i SAOL i betyelsen skinka hos människa. ”Hist.: sedan 1768”. (NEO) SAOB jämför med holländska klink; ”sprickan mellan blygdläpparna, cunnus” och holländsk dialekt klink; ”stjärt hos kvinna”. ”Då borrade sig hans fingrar extatiskt in i det knappa hullet över hennes klinkor, och han morrade likt de unga lejonen en gång på Kybeles heliga berg vid fullmåne.” (SvenskDecamerone 1949) 2 min jämtländske sagesman (f 1929) har klinkor; bröst. Han berättar om röntgenläkaren i Östersund som uppmanade en kvinna han skulle röntga gallblåsan på att ”Maka lite på klinkorna”. Tydligen hängde brösten i vägen (ca 1944). 3 kissa. Meddelat av pensionerad småländska. Ordet användes i hennes barndom när hon behövde sitta på pottan. Troligen efter det ljud som uppstod när den första strålen träffade den tomma pottan. Se även klinga (3).
","jfr":["klinga"]} {"baseform":"klinkelinkan","wordforms":[],"text":"(lmo) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"klinkur","wordforms":[],"text":"(gråspråk) bakända på kvinna och i älvdalskan skinka på människa. Gråspråk var ett hemligt språk som talades av de älvdalska gårdfarehandlarna gråarna och var en variant av älvdalskan.
","jfr":[]} {"baseform":"klintan","wordforms":[],"text":"(sl) klintan, klintan Doris; klitoris*.
","jfr":[]} {"baseform":"klippa","wordforms":["klippa färdbiljetten;"],"text":"1(sl o vb) klippa en brud; knulla, förföra en kvinna. Även klippa färdbiljetten; där det enligt en oskriven lag anses vara chaufförens ”rättighet” att få ett knull med liftande flickor som betalning för skjutsen. Se även fixa, kirra. 2 klippa någon; döda någon.
","jfr":["klippa någon","fixa, kirra"]} {"baseform":"klira","wordforms":[],"text":"(nyo) förslag till ord för kvinnlig onani (1% av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) för bästa ord för fenomenet. Segrade gjorde klittra*
","jfr":[]} {"baseform":"klister","wordforms":["pensel."],"text":"(sl) sperma*. Se även pensel.
","jfr":["pensel"]} {"baseform":"klitis","wordforms":[],"text":"(sl) klitoris*.
","jfr":[]} {"baseform":"klitoridektomi","wordforms":[],"text":"(grekiska kleitoris; kittlare och ektome; bortskärning) ett blodigt ingrepp mot kvinnans yttre könsorgan och då främst klitoris vid t ex sjukdom eller omskärelse*. Freud menar att avlägsnandet av klitoris är ett försök att ytterligare förkvinnliga kvinnan, vilket skulle bli resultatet av att man avlägsnar denna falliska kvarleva och på så sätt utför en biologisk kastration av kvinnan. På 1800-talet ansåg den amerikanske läkaren A J Block att klitoridectomi hindrade flickor från att onanera. Operationen lugnade dem. Att kirurgiskt avlägsna klitoris förekom runt sekelskiftet 1900 på flera håll i västvärlden. Den engelske kirurgen Isaac Baker Brown var den som introducerade klitoridektomin mot slutet av 1850-talet. Han menade att onani var orsaken till merparten av kvinnornas nervösa sjukdomar och att lösningen därför var att skära bort klitoris. Han stoppades efter några år, men ännu så sent som på 1930-talet praktiserades operationen om än i liten skala i Europa, medan stympningen fortfarande äger rum i en rad asiatiska och afrikanska länder. Se också KKS.
","jfr":["KKS"]} {"baseform":"klitoris","wordforms":["clitoris"],"text":"(latin clitoris och grekiska kleitoris; kittlare, liten kulle till grekiska kleiein; tillsluta) Även clitoris. Enligt Bergman (2007) är det vetenskapliga namnet klitoris känt sedan åtminstone början av 1800-talet medan SO har ”hist.: sedan 1910”.
\nBergman redovisar namnen blygdtunga, mandel, skamtunga, tunga* och kittlare* för klitoris. Japanerna kallar den hoju, en buddistisk term som betyder dharmas magiska juvel. Kineserna kallar klitoris för guldtungan, den gyllene klyftan, njutningens säte och jadeterrassen. Det lär ska vara maorierna på Nya Zeeland som har flest ord för klitoris av världens folk. Utvecklingsmässigt motsvarar kvinnans klitoris mannens penis.
\nDen italienslke läkaren Realdo Colombo (1516—1559) var troligen den förste anatom som insåg vad klitoris var avsedd för. Han kallade den amor veneris och vel dulcendo; Venus kärlek och föremål för njutning och kommenterade: \"Det kan inte uttryckas hur förbluffad jag är att så många anatomer har saknat minsta aning om något så underbart, så perfekt danad för ett så vällovligt syfte.\" Uppgifterna från Sarah Bakewell: Humanisterna. Albert Bonniers förlag 2023.
\nDen australiensiska urologen Helen O’ Connell, landets första kvinnliga urolog (1993), beskriver klitoris som ett 10 cm långt organ, med samma svällkroppar och vävnad som penis, bestående av huvud, kropp, ben och körtlar och försedd med 8 000 känselceller, dvs dubbelt så många som mannens penis. År 1559 hävdar kirurgiprofessorn Renaldus Columbus i Padua i boken De re anatomica att han upptäckt klitoris och att detta organ ”i allra högsta grad är hemvisten för kvinnans njutning”. Vidare säger Columbus att klitoris liknar penis för ”om du rör vid det ska du finna att det blir en aning styvare, och avlångt till en sådan grad att det ter sig som ett slags manslem”. Och, fortsätter professorn, ”eftersom ingen har skönjt dessa utstående delar och deras göromål bör det, om det är tillåtligt att ge namn åt något som upptäckts av mig, kallas för Venus’ kärlek eller ljuvhet”. Samtliga dessa uppgifter är hämtade från Laqueur (1994) som också berättar att Columbus efterträdare vid Paduas universitet Gabrielle Fallopio (1523—1562) gjorde gällande att det var han som upptäckte klitoris först och att alla andra var plagiatorer. Men Caspar Bartholin, framstående 1600-talsanatom från Köpenhamn, menar att både Columbus och Fallopio har fel då klitoris, enligt honom, varit allmänt känd sedan 100-talet.
\n”Till slut insåg jag det uppenbara: klitoris var inte en tydlig spets som en spik på väggen eller ett kyrktorn i ett landskap eller en näsa mitt i ansiktet, det var en sorts tilltrasslad knut utan någon riktigt egen form, ett ytterst litet kaos som utvecklades i mötet mellan två små slingor av kött, som när bränningarna kastar två vågor mot varandra.” (Millet 2002) ”Behandla inte hennes klitoris som om det vore en hissknapp. En del tänker att ju mer de trycker på den desto snabbare kommer du till högsta våningen.” (Cox 2004)
\n","jfr":[]} {"baseform":"klitoriserektion","wordforms":[],"text":"
uppstår när”klitoris ökar i volym och blir styv”. (Sex i Sverige 1996) Se vidare under klitoris och erektion.
","jfr":[]} {"baseform":"klitorishuvan","wordforms":["klitoriskappan"],"text":"hudvecket ovanför de inre blygdläpparna.* Klitoris ollon* eller huvud. ”Jag tycker det är väldigt sexigt när de yttre blygdläpparna är lite mindre så att de inre och klitorishuvan sticker fram.” (Delilah/Flodman 2007) Jämför kappa (2) och huva.
","jfr":[" huva","kappa"]} {"baseform":"klitorism","wordforms":[],"text":"se under priapism.
","jfr":[]} {"baseform":"klitorissex","wordforms":[],"text":"ordet använt av socionom Maria Bergström hos Alakoski/Mogensen (2008). ”Ett ord för all sex där klitoris är i fokus. [...] Det finns många olika sätt att ha klitorissex. Allt från lättare smekningar av klitoris till tryck, massage, knipningar med bäckenbottenmuskulaturen, vibrationer eller genom att gnida klitoris mot något - bara för att nämna några”.
","jfr":[]} {"baseform":"klitoromani","wordforms":[],"text":"(grekiska klitoris och mania; raseri, vansinne) nymfomani*.
","jfr":[]} {"baseform":"klitta","wordforms":["klitte","klittis. "],"text":"1 (sl) även klitte, klittis. Klitoris*. ”Petra vill att du ska ta henne på klitten.” (Drougge 2001) ”De som verkligen gillade det blev i regel lesbiska — för när det kom till kritan, eller till klittan, så visste ingen bättre än en flicka vad en flicka vill ha.” (Burchill 1989) 2 klitta; kvinnligt olla*. 3 klitta; \"scrolla hjul på datormus. (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"klittbas","wordforms":[],"text":"(nyo) ”när basen på exempelvis ett disco är så tung att den skakar om genitalierna* så man blir kåt”. (SAO)
","jfr":[]} {"baseform":"klitteratur","wordforms":[],"text":"(lmo) ”litteratur som kåtar upp kvinnor”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"klitting","wordforms":["klittning"],"text":"se olla.
","jfr":[]} {"baseform":"klittost","wordforms":[],"text":"(sl) smegma*. Samma betydelse har kukost och herrgårdsost, det senare ordet efter modedesignern Sixten Herrgårdh som avled i AIDS år 1989.
","jfr":[]} {"baseform":"klittra","wordforms":[],"text":"(nyo) ) ”kela med klitoris”. (SAO 2013) Förslag och segrande bidrag till ord för kvinnlig onani (30% av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) om bästa ord för fenomenet. 12 274 personer deltog i omröstningen med över 1000 förslag. Närmast efter klittra kom pulla och runka. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"klittratur","wordforms":["klitta"],"text":"(nyo o lmo ) enligt SAO (2013) \"litteratur som kåtar upp kvinnor\". Se även klitta.
","jfr":["klitta"]} {"baseform":"klittrig","wordforms":[],"text":"(sl) ”hetsigt kåt”. (SAO)
","jfr":[]} {"baseform":"klittstånd","wordforms":[],"text":"(nyo) ”tillstånd där klitoris är blodfylld, uppsvullen och redo för action”. (SAO) Se även stånd.
","jfr":["stånd"]} {"baseform":"kliva på","wordforms":["gå,"],"text":"(sl) om knull i uttrycket: ”när det står så kliver man på”. Ofta använt hos Linné (1979): ”... de kunna wäl se mina fingrars kittlighet när jag sticker dem i barmen på dem, mån de ej weta mycket wäl, at jag will klifwa på dem...” ”Männen tycks tro att de har gjort allt för en när de hållit på några ögonblick, och att det sedan är fritt fram för dem att kliva på och komma när de nu har offrat sig för den goda sakens skull.” (Hite 1977) Se även gå, hoppa och stiga på.
","jfr":["stig","gå,","hoppa"]} {"baseform":"klo","wordforms":["klorum","klosis"],"text":"(sl) Ingers (1977) menar att klo är kortform för klosett, hemlighus*och det menar också SAOB (1937). Vidare härleder han ordet till början av 1900-talet, (NEO har första belägg 1933), medan det från 1930-talet blir alltmer sällsynt, ett öde som, enligt samma källa, också drabbar orden klosis och klosett. Klosis tillhör de ord med ändelsen -is, som är mycket vanliga i t ex akademiskt slangspråk och som återgår på den latinska kasusändelsen -is. ”Då kände Ivar plötsligt att han hade glömt att gå på klo före föreställningen, och han var ganska så trängd.” (O’Månsson 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"kloak","wordforms":[],"text":"(latin cloaca; kloak, avloppskanal till cluere; rena) 1 hos djur benämning på tarmens slutparti i de fall då också njurarnas och i vissa fall även könsorganens utförsgångar mynnar där. NEO har ”hist.: sedan 1818”. En dylik komplett kloak är vanlig bl a hos fiskar, grod- och kräldjur, fåglar samt kloakdjur. En kloak hos fåglar är en inre kammare som slutar i en öppning. Under parningstider sväller dessa öppningar både hos hanar och honor och befruktning äger rum när dessa kloaker nuddar eller kysser varandra. Fenomenet kallas också för kloakkyss.
\nEn typisk parningsakt i fågelvärlden går till så att hanen ställer sig på honans rygg och vrider kloaköppningen nedåt och runt så den passar mot honans öppning. När de två kloakerna är i kontakt med varandra överförs sperman från hanen till honan varpå paret skiljs åt. För att underlätta kontakten skjuter honan ut sin kloak samtidigt som hon för stjärten åt sidan. Vissa fåglar, som svanar, ankor, strutsar och kiwis, har däremot en penis till hjälp vid spermaöverföringen, något som förbättrar spermaöverföringen, vilket är en fördel inte minst för vattenlevande fåglar då sperman inte tvättas bort lika lätt. Därmed ökar chansen till befruktning. Se också under rubriken djur,så gör.
\n2 (sperma)kloak nedsättande om kvinnans könsorgan. ”Vi bände och slet i henne, bände isär benen och petade i henne hårt och sa: —Vilken djävla kloak.” (Göring 1962) Jämför (avlopps)dike, diskbalja. 3 metaforiskt om prostitution, prostituerade. \"Prostituerade är lika oundgängliga i en anhopning av män, som kloaker, avskrädeshögar och soptippar; myndigheternas behandling bör vara densamma mot de båda; dess plikt att vaka över, att förminska med alla till buds stående medel dess inneboende olägenheter, och, i synnerhet, att förvisa dem till de mörkaste vrår, att göra deras närvaro så obemärkt som möjligt.” (Parent-Ducahtelet citerad i Matlock 1994) 4 röv, ändtarms(öppning). ”Han särade dem, sådana de nu var, och fäste vällustigt sina läppar över den vidriga kloak som de omslöt och körde in tungan i den i flera omgångar; allt detta medan den gamla försökte ge lite konsistens åt den döda lem hon runkade.” (de Sade 2005/1785) 5 avlopp. \"Boningshusens kloak låg öppen så att träcken forslade i vulster överallt längs de trånga stadsgatorna, förbi caféerna, över torgen.\" (Brunner 2020 s 174) \"Bort med dig! ropade han, du stinker ju som den värsta kloak!\" (Apuleius 2024 s 14) 6 kloakteorin går, enligt Bjerrum Nielsen/Rudberg (1989), ut på ”att småflickor har svårt att skilja mellan de tre olika ’hålen’ och därför upplever allt ’där nere’ som något odifferentierat smutsigt...”
","jfr":["djur,så gör"]} {"baseform":"kloaksnöre","wordforms":[],"text":"(sl) tunnelbanan. Efter trettio år som tunneltågförare i Stockholm har jag sett många prov på att vagnarna användes som kloak d v s toalett inte minst på helgerna. Det var bara att hålla för näsan och hälla sågspån över eländet och vänta på att en städare kom och tog hand om överflödet.
","jfr":[]} {"baseform":"kloblasa","wordforms":["blasa"],"text":"(sl) skit, skita. Se även blasa.
","jfr":["blasa"]} {"baseform":"klockan har stannat","wordforms":[],"text":"(sym) någon har dött. Det sägs att klockan stannar när någon dör.
","jfr":[]} {"baseform":"klockkläpp","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Hon kunde förbli änka och ändå stilla sin lust med hans klockkläpp.” (Aretino 2008) Se också kläpp.
","jfr":["kläpp"]} {"baseform":"klockspel","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. 2 pung. \" Kvinnan: Anders Borg har tydligen skjutit en zebra. Men varför? En zebra? Är inte det som att skjuta en häst? Mannen: Ja du... Varför ryckte han en karl i klockspelet på en skärgårdsfest? Somliga frågor har inget svar.\" (Berglins Lördag i Svd 10 april 2021) 3 syfilis. Se vidare under könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"klon","wordforms":[],"text":"(sl) alla gaystereotypers moder, enligt Bögjävlar (2007) med förklaringen: ”En stil med rötter i frigörelsens 70-tal mustasch, rutig skjorta, Levi’s 501:or och en flaska poppers.”
","jfr":[]} {"baseform":"klondike","wordforms":["dike."],"text":"(lmo) fitta. Ordlek på det berömda kanadensiska guldfältet Klondyke. Se även dike.
","jfr":["dike"]} {"baseform":"klort","wordforms":[],"text":"(dial) lort*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"klorum","wordforms":[],"text":"se klo.
","jfr":[]} {"baseform":"klosett","wordforms":[],"text":"(engelska closet; mindre, avstängt rum. Ursprungligen till latin claudere; stänga). Kort för vattenklosett, från engelska watercloset (WC). ”Hist.: sedan 1862”. (NEO) Ursprungligen ett fornfranskt ord closet med betydelsen avstängt rum. Ytterst till latinets claudere; stänga. I Stockholm installerades den första vattenklosetten 1883. ”Kom igen om en timme, sa rådman, satt på klosetten.” (Ström 1974) \"Jag har i egenskap av smutsförfattare särskilt studerat klosetterna på hotellen.\" (Meidal 2022 citerar August Srtrindberg på sidan 79) Hos Segerlund (2021 s 35) finns klosett som skällsord: \"Unge herrn hade kallat henne för allt från hora till sädesklosett. Men än så länge hade inte gamle herrn tagit henne, och hon fick kanske vara tacksam för det lilla?\"
","jfr":[]} {"baseform":"klosettdykare","wordforms":["kloakdykare"],"text":"(lmo) Dahlman (2012) har klosettdykare; rörmokare. Flashback.se har kloakdykare med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"klosis","wordforms":[],"text":"se klo.
","jfr":[]} {"baseform":"kloss","wordforms":[],"text":"1 (sl) fräsa en kloss; skita. 2 bakomfumlare enligt Ekroth (2012) som har följande: ”—Jävla, jag har en präktig ståkuk! —Ojojoj, sa Ingela, då får vi göra en ’kloss’.” I ett mejl (28/7-2012) förtydligar Görgen Ekroth: ”Jodå, hon lade sig på sidan och jag bakom henne och vi måste ha sett ut som ett Z i fetstil där vi låg och gökade under ett badlakan. Det var det hon kallade ’kloss’.”
","jfr":[]} {"baseform":"klossa","wordforms":[],"text":"1 (åld so) klumpigt och tölpaktigt fruntimmer. ”Komma på Baler och intet ha skor!/ Dansa vid valdthorn som tungfotad klåssa.” (Bellman F E nr 64) Jämför klossig; stor och otymplig. ”Hist.: sedan 1925.” (SO) 2 (sl) skita.
","jfr":["klossig"]} {"baseform":"kloster","wordforms":[],"text":"(sl) bordell. ”Gå i kloster!” uppmaning till kåt karl. I William Shakespeares Hamlet (1601) uppmanar Hamlet Ofelia att gå i kloster, dvs till en bordell (Get thee to a nunnery) för att han vill bli av med henne. Se även nunna. Nyström (1921) berättar, efter att ha läst A Schultz bok Deutsches leben, att ”invånarna i flickhus ibland klagade över kvinnoklostrens konkurrens”. ”Det gick så långt, att man på sina håll i senmedeltiden rent av benämnde bordellen — officiellt — ’kloster’ och innehavarinnan ’abbedissa’.” (Eriksson 1939) ”Jag var tillräckligt gammal för att göra anspråk på den titeln [bordellmamma], jag var nästan trettio år och hade det förnuft som behövdes för att styra klostret.” (de Sade 2005/1785) ”Äfven Carl VI i Frankrike upprättade dylika anstalter, som han benämnde kloster, år 1389 i Toulouse och Paris och försåg dem med formliga statuter och skyddsbref…” (Kress 1905) Franska couvent; kloster för bordell. Se även orificium.
","jfr":[" nunna","orificium"]} {"baseform":"klosterbroder","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Nu kom jag mycket lämpligt för honom och fick nöjet att lugna hans upprörda klosterbroder genom en lagom lång inspärrning i min enskilda cell*.” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"klosterbrud","wordforms":["brud"],"text":"(sl) oskuld*, jungfru. I 1500-talets Sverige, där det var hårda straff för sedlighetsbrott, var det säkrast att låta klosterbrudar förbli orörda. Det var nämligen 13 gånger dyrare för en man att ge sig på en oskuld än på en kvinna som varit med tidigare. Se även brud.
","jfr":["brud"]} {"baseform":"klot","wordforms":[],"text":"(sym) ”... ss benämning på mer l. mindre rundade kroppsdelar”. (SAOB) 1 bröst. ”Jag berömde hennes verkligen sköna ögon, hennes röda läppar, som jag kysste, hennes runda, hårda klot som jag kramade.” (Hallenstierna 1972/1700-t) I slang talas om brösten som ”östra och västra halvklotet”. Enligt Linné (1979/1700-t) är en het kvinna som tycker om samlag bl a utrustad med: ”små pattar, som likwäl äro tilbörligen stora, tämmeligen hårda och trinda som et par pärleklot...” Norsk slang har kloder och amerikansk slang har globes.
\n\"Detta är derföre meningen af hennes barm, der de tvänne halfkloten gunga, hvardera fästadt i barmen vid sin aequator. \" (C J L Almqvist 1960 s 90) Anm: aequator; utjämnare. 2 rumpa, ända. ”Tack Gud för riktiga kvinnolår, för klotrumpa och för fittan.” (Fylkeson 1993) ”...ta hand om en av hans frus skinkor och att inte spara de fylliga kloten som han lämnade i våra händer...” (de Sade 2009) ”...jag lät handduken glida ner på golvet och lade armarna om hennes rygg, först uppe vid skuldrorna, varpå de gled ner över korsryggen på henne till de vita runda halvkloten där bak, precis så långt att jag kände dem med mina händer.” (Bjørnebœ 1967) 3 testikel*. \"Och den sällsamma tyngden av kloten mellan hans ben! Vilket mysterium! Vilken märklig gåtfull tyngd, som kunde vila mjuk och tung i handen!” (Lawrence 1928) ”Jag kände hur hans bjälke* trängde sig allt djupare in tills jag inte hade mer kvar i handen än de båda klot som apparaten utgick från.” (Salten 2009) 4 fitta. I Kärlekens Tao (1994) heter det: ”Hennes ’Röda klot’ (vulva) flödar av vätska och hennes lustas eld närmar sig sin höjdpunkt och varje stöt får kärleksvätskan att flöda över.”
","jfr":[]} {"baseform":"Klotjohan","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Jämför Johan.
","jfr":["Johan"]} {"baseform":"klotter","wordforms":[],"text":"se graffiti.
","jfr":[]} {"baseform":"klubba","wordforms":["bränd kycklingklubba;"],"text":"(sl) klubba är besläktat med klump och är ju också en klump med skaft. 1 lägga, släppa en klubba; skita, något som kan ske på klubbhus; skithus. 2 klubba, bubbaklubban, domarklubba, golfklubba, honungsklubba, köttklubba, äppelklubba; slagkraftiga kuk-ord. Även bränd kycklingklubba; svart kuk. ”Å! för tusan, vilken klubba! Aldrig har jag tagit emot dess like...” (de Sade 1795/2002) ”Rent fysiskt gör det mig inget illa så länge det inte är för våldsamt eller gör ont. Men psykiskt hatar jag det. Jag gjorde inte det förr, men nu känner jag mig anfallen och genomstucken. Jag upplever penis som en klubba eller ett trubbigt vapen av något slag.” (Hite 1977) ”Barn ska vara små och fina, inte lägga sig i när pappa sticker äppelklubban i mammas körsbärshål och inte svära.” (Stig växer mer än texten. SvD Kultur 7 februari 2006) ”I enlighet med principerna för äktenskaplig rättvisa samt flera prejudicerande fall, önskar käranden rikta sin domarklubba i den för bägge parter mer önskvärda riktningen.” (Wahl 2004) I engelsk slang club; kuk, sedan 1600-t. 3 klubbor; ”tjocka, otympliga fruntimmersben”. (Langenfeldt 1947) 4 klubba (sl) överviktig tjej. 5 klubba sälar; ragga partner på nattklubb.
\n","jfr":[]} {"baseform":"klubbabubba","wordforms":[],"text":"
(för sl) skita. Jämför klubba (1).
","jfr":["klubba"]} {"baseform":"klubben","wordforms":["klubbhus"],"text":"(sl) det förra är, enligt Bergman (1934), skolslang för avträde i Karlstad. Båda orden kan stå för den mötesplats en offentlig toalett är och som de flerhåliga ute- och torrdassen var. Se även under hus.
","jfr":["hus"]} {"baseform":"klubbkuk","wordforms":[],"text":"(dial o so) enligt OFS namn på klåpare.
","jfr":[]} {"baseform":"klubbmöte","wordforms":[],"text":"(sl) toalettbesök enligt flashback.se. Jämför klubben.
","jfr":["klubben"]} {"baseform":"klubbstjärt","wordforms":[],"text":"(dial) ”den del av slagklubban vid vilken klubbskinnet är fäst”. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"klumpesnusk","wordforms":["snusk"],"text":"(sl) gruppsex med norsk språklig antydning. Se även snusk.
","jfr":["snusk"]} {"baseform":"klungrunka","wordforms":[],"text":"(lmo) att runka i grupp.
","jfr":[]} {"baseform":"klunk","wordforms":[],"text":"enligt Byrman (1989) ingår ordet i det skånska och småländska uttrycket ”det har slagit klunk/klonk (för henne)”; om gravid kvinna. Jämför slå. Rietz (1867) har klunk (Ög) och klonk (Vg) för ”stor klimp”.
","jfr":["klonk","klunk","slå"]} {"baseform":"kluring","wordforms":["luring"],"text":"(sl) klitoris*. Klurig, oberäkneligt listig person. Se även luring.
","jfr":["luring"]} {"baseform":"kluse","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se \"ett föremål som inte ska vara där\". Exempel på en kluse är ett tuggummi fastsmetat under ett bord eller bänk eller en snus som någon kletat fast på en parkbänk.
","jfr":[]} {"baseform":"klutare","wordforms":[],"text":"(åld so) \"odåga\". (Swedberg 1720-tal)
","jfr":[]} {"baseform":"klutorre","wordforms":[],"text":"(sl) \"förtroligt skällsord 1880-t.\" (Langenfeldt 1947)
","jfr":[]} {"baseform":"klutrus","wordforms":[],"text":"(sl) förvrängning av klitoris*.
","jfr":[]} {"baseform":"klutt","wordforms":[],"text":"(sl) skit, bajs.
","jfr":[]} {"baseform":"klutta","wordforms":[],"text":"(sl) 1 klitoris. 2 skita, bajsa.
","jfr":[]} {"baseform":"kluvaskit","wordforms":[],"text":"(dial) heter det om den som blir sist vid tävlan om att snabbt komma över en gärdsgård. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"klydderöv","wordforms":[],"text":"(sk) ”person som klyddar (strular) till det”. (Ambrius 2002) ÖSO har \"en som rör ihop saker och ting, rör ihop det\".
","jfr":[]} {"baseform":"klyfta","wordforms":[],"text":"bergsklyfta, spricka, ravin. 1 (sym) fitta, klitoris. ”Väldig ligger du framför mig/ väldig och svällande/ Jag är bestigaren/ betvingaren/ Jag vågar språnget/ Jag fyller den gapande klyftan/ Jag häver mig uppåt/ inåt uppåt.” (Twilling 1967) ”Stöt ned till jaden och kom upp förbi den gyllene klyftan (klitoris) som för att hacka bort stenar för att finna vacker jade.” (Kärlekens Tao 1994) ” 2 klyftan mellan brösten. ”Den bars upp av en strålande vacker kvinna vars klyfta överdådigt svällde upp ur klänningen.” (Jong 1976) \"Men att hon är medveten om sin sexuella makt— och förstår att en tilltalande klyfta med fördel framhävs i rätt sammanhang.\" (Ann Heberlein: Ett tabu bryts: Nu erkänns kvinnors sexuella makt. SvD Kultur 11 nov 2023) \"Den rosa toppen — inte billigt horigt, men tillräckligt urringad för att hennes cleavage [klyfta, min anm BgD] skulle bilda en tydlig måltavla för garderobskundernas blickar.\" (Lapidus 2008 s 400) 3 klyftan mellan rövhalvorna. ”Jag märkte att hon böjde ryggen bakåt i en båge så att stjärten kom fram mera och så att jag lättare kunde få in fingrarna i klyftan.” (Bjørnebœ 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"klyka","wordforms":[],"text":"(sl) Y-format redskap eller grenklyka. 1 fitta. 2 mun.
","jfr":[]} {"baseform":"klykstjärt","wordforms":[],"text":"(dial) tvestjärt. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"klys","wordforms":["klysa","klyse"],"text":"1 (sl) fitta. Klysa (dial); öppning. Thesleff (1912) har klysa, klyset; ”loci muliebres*”. 2 (sl) klys(s)a egentligen slemklump och spottkluns (klyscha). ”Hist.: sedan 1889”. (NEO) Från värmländska Nordmark härstammar, enligt man född 1960, ”nu har hon nog fått i sig en klysa som hon inte pissar ur sig”, som \"är ett mycket fult uttryck för en gravid kvinna”. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"klysmafili","wordforms":[],"text":"(grekiska klysein; tvätta, skölja ren och philia; kärlek, dragning till) att tända sexuellt på att få lavemang*. Människan har rikligt med känsliga nervändar runt analöppningen. Lavemangssex är en form av anal onani och tycks vara lika vanligt hos båda könen.
","jfr":[]} {"baseform":"klysmoj","wordforms":["moj"],"text":"(rom) vulva*. Se även moj (2).
","jfr":["moj"]} {"baseform":"klyva","wordforms":[],"text":"(euf) tränga in i någon. Hugga itu. ”Hon sänkte sig ner mot mig och lät min kuk klyva henne.” (Lektyr mars 1999) ”Hårdare, hårdare, hårdare, fortare, hårdare, döda mig, sprätta upp mig, klyv mig, hårdare, aah! Klyv mig!” (Blå 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"klyvarbom","wordforms":["klyvarn","bom"],"text":"(sl) kuk. Bom för trekantigt försegel. Hissa klyvarbommen; få stånd och lanterna på klyvarbommen; sår på penis. Det senare hos Thesleff (1912). Langenfeldt (1947) härleder klyvarbom från 1870—80-tal. \"Utan vidare spisning placerade han mig då med ryggen mot väggen och kjolarna uppskörtade och förde fram en verklig klyvare, som sken och glänste ...” (Cleland 1965/1749) Se även bom.
","jfr":["bom"]} {"baseform":"klyvrövad","wordforms":[],"text":"(dial) försedd med bakdel med särskilt framträdande fåra (om fet kvinna). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"klyys","wordforms":[],"text":"(dial) loska, spott. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"klå","wordforms":[],"text":"(euf) knulla. Slå eller klia, klösa någon. Fornsvenska kla; krafsa, klia. ”När jag gjort upp eld, satte hon sig på en pall framför brasan, drog av sig strumporna och började klå sig om benen uppför och nerför. Jag blev uppretad och frågade om jag fick hjälpa henne klå sig. ’Vad?’ sade hon. ’vill du klå mig? Har du klått många förut, kanske du klår pigorna?’ Jag svarade att jag bara menade frökens ben, eftersom hon var så klådig och frågade ej efter pigorna, det höll jag mig för god för.” (Hallenstierna 1972/1700-t) I en anonym hordikt från upplysningstiden (1700-t) presenterad i Köttets poesi (1995) heter det: ”När den leken då var all/ han sig straxt då Resolverar/ torkar på Dess särk sin ball/ och svor att han aldrig mera/ skulle någon hora klå, hora klå,/ ty man kan ju jungfrur klå.”
","jfr":[]} {"baseform":"klåda","wordforms":["kåt."],"text":"(euf) kåthet. (Varaktigt) kliande. ”Det var först under det sjunde året som de började ligga med andra. En naturlig klåda och en ännu naturligare lust att klia.” (Jong 1984) ”Det heter klåda mellan benen; det heter vuxen man som utnyttjar och förgriper sig på ett barn.” (Pohl 2007) \"En smula klåda — det är nog! Du gör dig skyldig till synd.\" (Ärkebiskop Andreas Sunesson i Lund [1200-tal]) \"Varifrån, du som staden grundat, har denna stygfelse kommit till Latiums herdar? Varifrån, Mars, denna klåda, Som har förött dina söner\"? (Juvenalis Andra satiren s 32) Se även kåt.
","jfr":["kåt"]} {"baseform":"klåen","wordforms":["klån"],"text":"svordom, enligt folkmun.se.
","jfr":[]} {"baseform":"kläcka","wordforms":[],"text":"(sl) föda. Vanligt om fåglar, men också om människor. Fornsvenska kläckia. 1 ”Hon skall kläcka” eller \"hon kläcker snart”, enligt Byrman (1989) ”skämtsamt om kvinna som skall till att föda”. ”Det kunde kanske behövas däruppe där kvinnorna kläckte ungar i parti och minut medan deras män låg dästa och rökte ganja.” (Drougge 1997/2003) 2 skita enligt Don Herler i Helsingfors som också berättar att en godsägare i Nyland vid sekelskiftet (1900) bjöd 5 penni för en liten portion och 10 penni för ett stort lass avföring till dem som kläckte på hans åkrar. 3 kläcka; spruta (om sperma). ”Fattar du inte att hertigen talar med mig om att bränna, förödmjuka och läxa upp kläckt sperma, och vad är du, om jag får fråga, annat än lite kläckt sperma från mina kulor?” (de Sade 2005/1785)
","jfr":[]} {"baseform":"kläckord","wordforms":["klökord"],"text":"(dia) klök är en av många uttalsvarianter av det dialektala ordet kläck med betydelsen fläck, fel, vanheder. Enligt SAOB har kläck funnits i svenskan åtminstone sedan 1600-talet. Ordet har tyskt ursprung och fanns i äldre tyska med betydelsen fläck. I dagens tyska heter det Klecks och har samma betydelse. Kläckord betyder förolämpning, glåpord och gliring och Anna Renholm, från Institutet för språk och formminnen, som står för uppgifterna ovan, upplyser också om att ordet finns belagt i Blekinge, Halland, Skåne, Västergötland och Östergörland i Institutets dialeksamlingar.
\n","jfr":[]} {"baseform":"klädd","wordforms":[],"text":"
(sl) vara klädd; vara utrustad med sprit eller preventivmedel*.
","jfr":[]} {"baseform":"klädhängare","wordforms":[],"text":"(sl) ståkuk som syns genom byxorna.
","jfr":[]} {"baseform":"kläggveck","wordforms":["kläggvägg","kläggklyfta","veck "],"text":"(sl) fitta. Klägg är ett gemensamt nordiskt ord med betydelsen något kletigt, geggigt. Klägga (sk); sörja, lervälling. \"Men det finns inte något intressant— i brist på bättre ord — i detta fostrets existens som människa vs cellklump (eller 'golfboll av klägg', som en kvinna beskriver det) helt bestäms av huruvida den gravida kvinnan vill föda det eller inte? \" (Josefin de Gregorio:Trots alla smärtsamma berättelser — abort anses bra. Svd Kultur 14 januari 2025) Se även veck och klyka.
","jfr":[" klyka","veck "]} {"baseform":"kläjdari","wordforms":[],"text":"se klajdari.
","jfr":[]} {"baseform":"klämdagen","wordforms":[],"text":"(lmo) den årliga bröstundersökningsdagen lanserad av ett stort läkemedelsföretag. Det är det internationella projektet Breast Friends som utsett 22 maj till klämdag för alla kvinnor.
","jfr":[]} {"baseform":"klämfitta","wordforms":[],"text":"(sl) en trång fitta. ”Här Christoffer har jag en riktig klämfitta som straffnyper busiga kukar och nu ska du få dig ett riktigt tjuvnyp.” (Söderblom 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"klämma","wordforms":["klämma på"],"text":"trycka, pressa, omfamna. Här slang för 1 knulla. 2 hångla, smekas intimt. ”Då tolvårsåldern inträffar börjar damerna bli godkända i herrarnas värld. Ni börjar nämligen bli mjuka att klämma på flickor. Vid femton ökar populariteten eftersom ni blir allt mjukare att klämma på.” (Hesslind/Zjuchovitskij 1989) \"Hon 'föreföll mycket oskyldig' och han kallade henne till sitt rum för att kyssa och klämma på henne, men avhöll sig från att fullfölja: 'hade det inte varit för folket i huset hade jag tagit henne'.\" (Lennartsson 2019 s 207) 3 klämma en neger; skita. Se neger. 4 klämma en kines; pissa. Se kines. 5 klämma på kompisen; runka, onanera. Se kompis (3).
","jfr":[]} {"baseform":"klämmaren","wordforms":["klämman"],"text":"(sym) klämmaren ett av 40 namn på fittan i Den doftande trädgården*.
","jfr":[]} {"baseform":"klämteknik","wordforms":[],"text":"se squeezeteknik.
","jfr":[]} {"baseform":"kläpp","wordforms":[],"text":"(sym) 1 formlikt om klitoris; ”hänger och dinglar” (som en klockkläpp). ”För att sedan... sedan med andra handens fingrar utan att skugga solen varligt gripa om den långsmala, frilagda mittkläppen och långsamt och sakta tänja den framåt — och nedåt — och uppåt — och åt sidorna. Tills, tills ...” (Lidman, Kärlek 7/1967) 2 (dial) kläpp; horunge. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"klättermus","wordforms":[],"text":"(lmo) karriärkvinna. Kvinna som gör karriär sängvägen. \"Det tycks som hans privata relation med Linda Staaf påverkat rekryteringen av henne: en relation som initialt präglats av uppskattning men förbytts till fientlighet. Enligt en polisanmälan ska han i ett senare skede ha förföljt Staff, ofredat henne och fått henne att känna obehag och rädsla. Ändå är det i huvudsak Staaf som hudflängs på sociala medier och föräras öknamn som 'klättermus'.\" (Ann Heberlein: Inte bara kvinnohatet som luktar illa. SvD 14 december 2022)
","jfr":[]} {"baseform":"klödderöv","wordforms":[],"text":"(sk dial) klåpare.
","jfr":[]} {"baseform":"klöka","wordforms":["klökas"],"text":"(dial) må illa, vilja kräkas. Uppgift från Ohlmarks (2004) med ex: ”Twi bajen å blaren va här louktar, ja tror ja klöks.” Lundbladh (2012) har klögas, klödjas; kväljas, få kräkningssymtom.
","jfr":[]} {"baseform":"klökmagad","wordforms":[],"text":"(sl) är den som lätt blir illamående.
","jfr":[]} {"baseform":"klösa","wordforms":[],"text":"(sym) klösts av lejonets klor; sägs den flicka eller kvinna råkat ut för som har haft sex med den enda kvarvarande afrikanske monarken med absolut makt, nämligen Mswati III av Swaziland. Uppgift från Ola Sälls artikel Sagan snart all för kungen av Swaziland (SvD 7/12-2002). ”När jag knullar henne stönar hon lika högt och precis på samma sätt som jag mindes det och hon mumlar ’knulla mig, hårdare, herregud vad skönt’ etc och det är som i en porrfilm. Hon klöser min rygg och det känns som om hon håller på att rista in sina initialer.” (Hagman 1991)
","jfr":[]} {"baseform":"klövsyra","wordforms":[],"text":"(sl) fotsvett. Klöv = hov, fot.
","jfr":[]} {"baseform":"KMB","wordforms":[],"text":"(so) Kiss My But; kyss min röv!
","jfr":[]} {"baseform":"kna","wordforms":[],"text":"(no sl) knulla, knåda.
","jfr":[]} {"baseform":"knack","wordforms":[],"text":"(dial) he var meir än knattjin; det var som tusan. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"knacka","wordforms":[],"text":"bulta, slå, stöta. Ljudhärmande. 1 (sl) knulla. ”Tam tam tam... då låg han på mej/ första gången/ den jäveln rev sönder kalsongen./ Han ville mej knacka/ uti våran trappa / men då fick han tjiii...” (Enligt den manlige meddelaren visa sjungen av fabriksflickor omkring 1920. Ottar 3/82) Knakka med hos Thesleff (1912). Se även banka. Kerstin Nordell berättar i tidningen Land hur hon i åttaårsåldern hade ett religiöst samtal med sin morbror, som var mycket bibelsprängd. ”På tal om språkförbistringen i Babylon sa jag att Gud gjorde så att folk inte kunde ”snacka” med varandra. Då blev jag tillsagd att inte säga sådana fula ord. Jag förstod ingenting. Så visade det sig att morbror hört fel och trott att jag sa ’knacka’ och då skulle det genast ha blivit så mycket fulare. Jag förstod fortfarande ingenting. Då berättade man generat att ’knacka’ var det samma som samlag. Jag förstod fortfarande ingenting för jag visste inte heller vad ’samlag’ var.” 2 ”Pige a knacke fast”; pigan han knackade fast. Enligt uppgift från kvinna (f 1918) ”grövre talesätt” från Byske i Västerbotten om att göra någon gravid. I småländska Långaryd säger man ”att knacka upp någon” när någon blir gravid. (Byrman 1989). Min jämtländske sagesman (f 1929) tolkar \"piga a knacke fast” som ”pigan har knackat fast”. 3 knaka bög, bögknackning; råna och slå ner en bög. \"Där, hos snusket, samlades vad en del betraktade som ett naturligt urval av poliser vilka visade intresse för övervakningen av prostitutionen, spridningen av osedliga skrifter och den sorgliga trafik i framfört allt Humlegårtden som gick under benämningen knacka bög, det vill säga unga män som låtsades vara postituerade men misshandlade kunderna och stal deras pengar.\" (Axberger, Advokaterna. (Natur & Kultur 2025 s 45) 4 knacka lax; prostituera sig (om man). Se även lax.
","jfr":["lax","banka"]} {"baseform":"knaggarna","wordforms":[],"text":"(sk) lägga till knaggarna; svära, låta höra en kötted. (Ohlmarks 2004).
","jfr":[]} {"baseform":"knald","wordforms":[],"text":"(da) ha samlag. Andra danska samlagsord är, enligt Bom (1950), knaldre, knastre, knildre, knolde och knulre, de flesta typiska kelord. \"Kun at jeg knaldet med nogle mænd\" (Maria Maunsbach: Lucky Lada och jag. Natur&Kultur 2022) Knaldhætte (da) kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"knalla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 det knallar och går för någon; någon får orgasm, utlösning. 2 knalla (upp till pelle); gå till Sankte Per, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"knallorgasm","wordforms":[],"text":"(sym) fontänorgasm*. ”Jag kommer i en pulserande knallorgasm så att tårarna och saliven rinner ner på lakanet under mitt brölande ansikte.” (Söderblom 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"knallsidong","wordforms":[],"text":"(sk) skämtsamt om kalsong*. (Ohlmarks 2004) Se även intima plagg.
","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"knalta","wordforms":["knalta"],"text":"1 (sl) knalta tjockt; göra en kvinna på tjocken*. 2 Rietz (1867) har ’knallta; coire*’. Knalt (dial); klump, knalle i t ex bergsknalle. Även knalta (dial); gå med viss svårighet. Kanske kommer ordet av germanska knazla med roten knas som i danska knase; knacka sönder. Jämför knasa.
","jfr":[" knasa"]} {"baseform":"knaperdam","wordforms":[],"text":"(sl) ”prostituerad”, enligt Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1840-tal. Knaperherre (dial); halvherre, föraktligt om en som tycker sig vara lite förmer. Uppgift från Rietz (1867). Kanske har ordet, som Roger Hansson i Järfälla påpekar, ”en koppling till ’knapadel’ i betydelsen fattig adel som inte har råd eller ens förmår leva upp till den förnämitet de vill upprätthålla”?
","jfr":[]} {"baseform":"knapp","wordforms":[],"text":"(sbst) enligt SAOB används knapp ”om kroppsdel som har en klot- eller skivliknande form särsk om en utvidgad översta l. yttersta del av organ, ben o d”. 1 (sl) (fitt)knapp, hissknapp, glädjeknapp, kåtknapp, kärleksknapp, (väl)lustknapp, lyckoknapp, njutningsknapp, sprattelknapp, startknapp; klitoris i uttrycket \"trycka på knappen tills hon kommer (öppnar, svarar)”. Därav rulla knapp; onanera.
\n”Och besinningslös av vällustkrampens hisnande efterdyningar kastade hon sig om hans hals, nafsande och bitande som ett djur, medan stjärten med fingret fortfarande på hissknappen studsade upp och ner mot hans knän ...” (Lidman, Kärlek 7/1967) ”Hans tunga hade nått min salighets utlösningsknapp och hela min kropp vibrerade av åtrå.” (Björkman, Kärlek 14/1970) ”För det mesta letar vi förtvivlat efter den där jäkla knappen.” (Hite 1977) ”Han for på nytt milt med tungan över min öppning och över vällustknappen; och den känsla jag erfor var nästan plågsamt skön.” (Salten 2009) ”Sedan vandrade de ned till den köttiga knappen och bearbetade den tills kvinnan kved och vred sig av omåttlig njutning och sedan fick hon slutgiltigt vad hon tålde genom ett ordentligt knull som åstadkom någonting liknande en jordbävning i hennes inre.” (Walker 1966) Norsk slang har go’knuppen.
\n2 (dial) liten kuk och testikel. 3 (sl) bröstvårta, små platta bröst. Därav tryckknappar; bröstvårtor. ”Han tog som han sielwer lyste/ Trinda brösten i sin hand/ Klappa deras rosen rand/ Lill rubine knappen kyste/ Efter kättians skalkerij/ Kitla Pilten innan i.” (Lasse Lucidor: Nyss när Frigga satt i bade, 1600-t.) ”Vilka stora volymknappar! Klitty skruvade lite, och mumlade klentroget: Får man in P3 på de här?” (Wahl 2003) ”Den vita baddräkten hade blivit halvgenomskinlig av vätan. Bröstvårtornas knappar tryckte ut den.” (Hetta ur Kärlek i vår tid 1961) 4 ha alla knappar knäppta. Kallifatides (2010) förklarar: ”Eftersom han levde ensam hade det cirkulerat vissa rykten. [bögrykten] Så jag gick dit med alla knappar knäppta, som man säger.” 5 rulla knapp; onanera, runka.
","jfr":[]} {"baseform":"knapphål","wordforms":["knapphålsarbetare;","hål"],"text":"(sl) fitta. Ett hål för knappen*. Även knapphålsarbetare; kuk och knapphålsfabrik; bordell. Se även hål.
","jfr":["hål"]} {"baseform":"knapplöst knull","wordforms":[],"text":"(engelska zipless fuck). Tyskan har Spontanfick. Uttrycket för kravlöst knull lanserat av den amerikanska författarinnan Erica Jong (f 1942) i boken Rädd att flyga (1973). ”Det knapplösa knullet är fullkomligt rent. Det rymmer inga underliggande motiv. Det står utanför maktkampen. Mannen ’tar’ inte och kvinnan ’ger’ inte. Ingen försöker bedra en äkta man eller förödmjuka en hustru. Ingen försöker bevisa någonting eller få någonting av den andra.”
","jfr":[]} {"baseform":"knappnål","wordforms":[],"text":"(sl) liten och smal (barn)kuk. Se även nål.
","jfr":["nål"]} {"baseform":"knapra","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Gnaga. Ett mun-mot-kön-knull, cunnilingus eller fellatio. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"knapso","wordforms":["knapsu"],"text":"(för sl) fjollig, bög. Tornedalsfinska (meänkieli) som framgår av följande citat: ”Medan de gick och läste lallade man deras rätta namn, men så fort de konfirmerats och välsignats med statskyrkans samlagstillstånd tilldelades de tillägg, och när de fullgjort militärtjänsten kunde de gå omkring i socknen under öknamn av knapsu, bögfjolla, eller smeknamn på karl.” (Pohjanen 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"knapul","wordforms":[],"text":"(dial) ”benämning på venerisk sjukdom”. (OFS) Tiden anges till 1860-tal. Ordet förekommer också hos Rietz (1867).
","jfr":[]} {"baseform":"knarka","wordforms":[],"text":"(dial o åld) knulla. En gammal variant av knarra, som i det knarrande läte som uppstår vid en långsam rörelse eller som ljud i samband med sänglekar.
","jfr":[]} {"baseform":"knarkoman","wordforms":[],"text":"(lmo) narkoman.
","jfr":[]} {"baseform":"knarrhora","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnlig motorcyklist.
","jfr":[]} {"baseform":"knart","wordforms":[],"text":"(dial) liten (hård) (skit)klump*.
","jfr":[]} {"baseform":"knas","wordforms":["könssjukdomar."],"text":"1 (dial) i Vingåkerstrakten (Södermanland) säger man ”hon är på knasen” om gravid kvinna. Uppgift från Byrman (1989). Knase; klump, knöl. 2 (sl) gonorré. Se även könssjukdomar.
","jfr":["könssjukdomar"]} {"baseform":"knasa","wordforms":["knalta."],"text":"(dial o åld) skava, trycka. 1 knulla. Med hos Thesleff (1912). Se även knalta. OFS har knasa; ha samlag och knasa upp; ha samlag (med en kvinna). 2 i Långaryd i Småland betyder, enligt uppgift från man (f 1907), ”att knasa någon”; att göra någon gravid. Uppgift från Byrman (1989). Jämför knas.
","jfr":["knalta","knas"]} {"baseform":"knask","wordforms":["knaska"],"text":"(dial) samlag respektive ha samlag (med någon). (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"knasterstrumpa","wordforms":[],"text":"(sl) strumpa som används att runka i. Använd flera gånger och inpyrd med torkad sperma så knastrar det om strumpan vid runk.
","jfr":[]} {"baseform":"Kneipps kur","wordforms":[],"text":"efter den tyske prästen Sebastian Kneipp (1821—1897) som i mitten av 1800-talet bl a rekommenderade kalla bad som bot mot onani och liknande otillbörliga sexuella böjelser. Se även kur.
","jfr":[" kur"]} {"baseform":"knek","wordforms":[],"text":"(dial) \"samlag, knyck o ryck\". (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"knektsjuka","wordforms":[],"text":"(dial) urinstämma. Enligt OFVG fick ryttare lätt denna åkomma. Knekt; äldre beteckning för (fot)soldat.
","jfr":[]} {"baseform":"knep","wordforms":["knepa","knepa upp;"],"text":"(dial) samlag, ha samlag. Även knepa upp; ha samlag. Uppgift från OFS.
","jfr":[]} {"baseform":"kneppe","wordforms":[],"text":"(da och no) knulla. Se även knäppa.
","jfr":["knäpp"]} {"baseform":"knimme","wordforms":[],"text":"(lmo) \"knull man minns\". (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"knipa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 avlida, dö. Knipa ihop (ögonen); blunda hårt. 2 knipa med saxen; hålla på sig. ”Om en studentvärdinna: — hon hade av pryderi knipit med saxen i så många år att hon blivit kobent.” (Nilsson Piraten 1943)
","jfr":[]} {"baseform":"knipfitta","wordforms":[],"text":"(so) sexuellt oattraktiv kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"knipmus","wordforms":[],"text":"(sl) mus* som inte släpper till.
","jfr":[]} {"baseform":"knippa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Ett av många kn- ord i sammanhanget med anspelning på knulla*.
","jfr":[]} {"baseform":"knirk","wordforms":["knirka"],"text":"(sl o ljud) knull, knulla. Troligen från lågtyska knirken; knarra, och äldre svenska knirra. Knirsa (dial); knarra, knastra. ”Det är särskoleeleven så-och-så i den ryske författaren Sasja Solokovs debutroman Skola för dårar från 1976, som försöker övertala en vilt främmande postkassörska att inviga honom i ’knirk-knirk’, sängbottnarnas mystik.” (DN 22/12-1984) Norsk slang har knirkedronning om lättfotad kvinna. Se även knarka.
","jfr":["knarka"]} {"baseform":"knirr","wordforms":["knirra"],"text":"(sl o ljud) knull, knulla. Jämför knirk, knirka.
","jfr":["knirk, knirka"]} {"baseform":"knismolagnia","wordforms":[],"text":"(grek) från knismos; kittling och lagneia; lust. Sexuell tillfredsställelse genom att kittla någon eller att själv bli kittlad.
","jfr":[]} {"baseform":"knisp","wordforms":["knispa","knispare","knispanne"],"text":"(sl o ljud) knull, knulla. Knisp (dial); kåt, brunstig, och knispa; ”coire eg om katter”. Även knispanne (dial) knull, och knispare; otuktig karl. Uppgift från Rietz (1867). OFS har knisp; samlag och knispa(s); ha samlag (med en kvinna). Lundblad/Josefsson (2021) har knispare; horkarl.
","jfr":[]} {"baseform":"knitz","wordforms":[],"text":"(nyo) ”person som man ångrar att man haft sex med, eller som man inte gillar men ändå är attraherad av”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"kniv","wordforms":[],"text":"1 (sym) kuken som stickvapen. Förekommer i flera uttryck med betydelsen kuken i fittan t ex sticka kniven i någon (slidan), bryna eller vässa kniven samt knivskuren, knivstucken; man eller kvinna som fått kniven i sig. ”Har du dratt kniv nån gång? Hahaha! Det skulle jag justament vilja se!” (Amélie hånar den blide bokhandlaren hos Nilsson Piraten 1937.) ”Kvinnan ska ligga under sin herre och härskare och han ska sticka kniven i henne utan att bry sig om hur ont det gör.” (Bolinder 2001) ”’Jag är köttet du är kniven’, som Illiadens tunisiske pojke säger till sin fullvuxne älskare.” (Bo I Cavefors: Erotik i Koigtnsten i Subaltern 3/2006)
\nEnligt Bom (1957) fanns kniv; kuk redan i den gamla isländskan. Samma källa berättar också att det hette knivfärdig (knivfærdig) om en giftasvuxen flicka. Bom (1950) berättar att stikkekniv (kniv som man sticker en gris med) är en dansk metafor för kuk. Kniven kunde också tjäna som fallossymbol bl a vid icke verbala frierier. Schön (1996) talar om en finländsk sed från 1700-talet. ”Där brukade på sina håll ogifta kvinnor bära en tom knivslida vid bältet. En pojke som blev kär i en flicka visade detta genom att oförmärkt stoppa en kniv i slidan. Sedan måste friaren besöka flickans hem och se efter om hans kniv satt instucken i bakväggen på huset. Då visste han att han var välkommen.” Hos Linné (1979) heter det: \"De passa så at bägge deras kött komma emot hwarandra; hans knif skjär wackert up hennes stek*”. 2 (so) inte den vassaste kniven i lådan; om dum, inskränkt person.
\n","jfr":[]} {"baseform":"k'nocken","wordforms":[],"text":"
(jid) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"knockers","wordforms":[],"text":"(sl) bröst efter engelsk slang knockers.
","jfr":[]} {"baseform":"knolla","wordforms":[],"text":"1 (sl) att uppträda oerfaret vid knull. 2 (dial) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"knollrig","wordforms":[],"text":"(sl) tänd, sexuellt attraherad. Knollrig; smålockig.
","jfr":[]} {"baseform":"knollrunkare","wordforms":["knollronkare"],"text":"(dial) skällsord till man. \"Din satans knollrunkare!\"
","jfr":[]} {"baseform":"knop","wordforms":["knopa","knopare"],"text":"(sl o dial) knull, knulla och knullare. Rietz (1867) har ’knopa; coire’. Bergman har i sin Slang och hemliga språk (1964) knopa; sota och menar att betydelsen ’coire’ uppstått genom en obscen metafor ”föra ned sotarlinan med lodet i skorstenshålet”. OFS har knop(a) och menar att ordet är allmänt förekommande samt knopa upp; ha samlag (med en kvinna).
\nI en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995), som beskriver en horas jordafärd, heter det i de första fyra raderna i den fjärde versen: ”Hästar och hundar och katter med fler/ skola vid likbåren knopa./ Hönor och tuppar och ankor med mer/ skola om kärleken ropa...” ”Ack nu kröp kuken in, nu fittan ej bör sörja,/ Ligg still en liten stund, låt oss med kyssar börja,/ Tryck kuken längre in och jänka oss ihop,/ Att fittan måtte få ett äkta dugtigt knop.” (Knulliaden i Köttets Poesi 1995/2007) Enligt en lista med namn och öknamn på 1700-tals prostituerade i Stockholm, redovisad hos Lennartsson (2019 s 176), finns öknamnet Ståknop vilket väl syftar på att kvinnan ifråga bjöd på stående knull.
\n\"Nej hellre må jag här fördra,/ Att såsom rimmare skymferad/ Som knopare dock nöjen ha,/ Än där i andanom castrerad/ Se tusen nakna flickors sköt/ Med pattar skinande och klara/ Och filiduskarne helt bara...\" (Johan Henric Kellgren: Ur brev till H.C. Schmiterlöw den 28 dec. 1781. Hos Söderlund 2007 s 70) Jämför filiduska.
\n\n
","jfr":["filiduska"]} {"baseform":"knopp","wordforms":[],"text":"
(sl) 1 fitta med tonvikt på klitoris enligt uppgift från 33-årig kvinna. ”Nu sväller den under min hand, nu svullnar den lilla knoppen mellan dina hudblad och blir hård, nu rinner saven till, klibbig, len och hal.” (Jönsson, Kärlek 1/1965) ”Min tunga mot din lena knopp/ mina läppar sugande/ förstummade.” (Twilling 1967) ”Den lilla knoppen, tryck på knappen! är stenhård, som en gosses spelkula i farten nu om våren i våra parker och på skolgårdar.” (Jönsson, Kärlek 5/1966) Norsk slang har koseknotten (trivselknoppen) om samma sak.
\n2 ollon, kukknopp. Även som dildo* i form av t ex en dörr- eller sängknopp. ”Hon begagnade ljus, romerska ljus och dörrknoppar. Ingen kuk i landet var tillräckligt stor för henne — inte en enda.” (Miller 1934) ”... för att pressa in den tjocka svarta knoppen i hennes nu trånande knullhål” (de Ville 1968) 3 kvinnobröst med tonvikt på bröstvårtan som i korallknoppar samt danskans humørknopper och forlystelseknopper. ”Intet mänskligt förstånd kan föreställa sig den vanvettiga tjusning som dessa korallknoppar utstrålade, fasta och utstående, direkt utmanande till kyssar.” (Harris 1965/1900) ”Jag är förtjust i mina knoppar. Men jag kan inte se dem som verkliga ’bröst’.” (Hite 1982) ”Verkan var ögonblicklig och rosenknopparna svällde upp och blev röda och styva.” (Bjørnebœ 1967) 4 gå i knopp, knoppas; mogna från flicka till kvinna. ”Och lite senare söndagsskollärarens yngsta jänta. Hon har varit bortrest i vinter, nu har hon gått i knopp och har kort kjol och runda silkeben.” (Aurell 1952)
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"knoppa av","wordforms":[],"text":"
(dial) avlida, dö. (OFS) Knoppa (sl); sova och knoppa in; somna.
","jfr":[]} {"baseform":"knoppning","wordforms":[],"text":"könlös fortplantning bland flercelliga djur. Från moderdjuret växer det ut en eller flera genetiskt identiska individer, knoppar, som efter tillväxt antingen kan lösgöras och leva som självständiga varelser eller sitta ihop och bilda kolonier. Vanligt också inom växtvärlden, som Roger Hansson i Järfälla påpekar, där många växter, t ex brandlilja, har groddknoppar i bladvecken. Groddknopparna faller till marken, och ur dem växer nya individer upp. ”Hist.: sedan 1907.” (SO) Se även partenogenes.
","jfr":["partenogenes"]} {"baseform":"knotpåk","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se vidare påk.
","jfr":[]} {"baseform":"knott","wordforms":[],"text":"(sym) 1 liten kuk. 2 klitoris.
","jfr":[]} {"baseform":"knua","wordforms":[],"text":"(fno) knul, knulla; slå. Ordet ingår bl a i Rökstenen, en runsten från 800-talet med över 750 runor från Röks socken i Östergötland. Vårt lands längsta kända runinskrift. Om tolkningsstriden kring bl a ordet knua, berättar Göran Stålbom (1994): ”Nyast — och utan tvekan mycket rimlig — är en tolkning som Gun Widmark presenterat. Hon vill i första hand läsa Rökstenens inskrift som en förtvivlad äldre faders uttryck för sorg över sin ende ättlings död. Att man ibland bortsett från den tolkningsmöjlighet som hon föreslår är inte så konstigt. Tolkning av ett nationalmonument är en känslig sak. Det är kanske inte en tillfällighet att man (män!) i äldre översättningar hellre försökt översätta ristningens knua med ’krossa med knytnäven’, än med — vad som blir naturligt hennes tolkning — ’knulla’.” Så här låter den aktuella passusen hos Gun Widmark: ”Sägom de unga i ätten/ åt vilken kämpe/ en ättling är boren./ Viljen ni det?/ Knulla kunde jätten./ Viljen ni det?”
","jfr":[]} {"baseform":"knudda","wordforms":[],"text":"(nyo ”kvinnlig onaniteknik där tjejen stimulerar klitoris genom att rida en kudde”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"knuff","wordforms":["knuffa","knuffa gris"],"text":"(euf) knull, knulla t ex spela fia med knuff. Ljudhärmande. ”Mitt i prick! tänker skulptören jublande när han ligger där och knuffar henne.” (Rosengren, Kärlek 7/1967) Även knuffa gris (sl); knull särskilt mellan överviktiga.
","jfr":[]} {"baseform":"knula","wordforms":[],"text":"(sk) knulla. ”Å vi knulade jävlar i mej så vi så både solar å stjärnor.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"knull i mun","wordforms":[],"text":"(sl) om det som smakar riktigt gott.
","jfr":[]} {"baseform":"knull","wordforms":["knulla","knulla in"],"text":"stöta, trycka, från en germansk stam gneu med grundbetetydelsen trycka ihop. Jämför knua, knylla (fornnordiska) slå, banka. Motsvarande ord i fornengelskan är cnyllan; slå, stöta, i medelhögtyskan knüllen; slå, stöta och i dagens tyska knüllen; trycka samman. I svensk dialekt har vi besläktade ord t ex knosa; trycka sönder, mosa. I Jylland har knulle, knulre kunnat betyda både smeka och ha samlag med i nyare tid. Enligt NEO besläktat med bl a knussla och knut.
\nGösta Holm (2000) menar att ursprunget till knulla är ”ett urgerm. (urnord.) knuzlon (med tonande s) (tecknet -z-). Ljudparet -zl- assimilerades redan i urgermanskan till -ll-. Ett parallellfall erbjuder krullig och krulla (sig), som har motsvarigheter i alla andra nordiska språk och i tyskan. Ursprungsformen var ett urgermanskt kruzl-, avledning av kruz- i krusa.” Holm påpekar vidare att ”SAOB gömmer undan etymologin för ordet knulla under det nära besläktade knulle ’liten backe, kulle’ m m. — De hithörande orden förs till en indoeuropeisk rot gneu- ’trycka samman’. Ordet knulla har alltså utomordentligt ärovördiga anor.”
\n\"Och ett runt ord som knulla i betydelsen 'ha samlag' var inte att tänka på att trycka 1936 trots att det varit i bruk åtminstone sedan 1600-talet\", skriver Språktidningens chefredaktör Anders Svensson (juni 2023) i samband med att SAOB fullbordats efter 140 år och fortsätter: \"Istället listades under verbet knulla den föråldrade betydelsen 'kuttra' om duvornas läte och en hänvisning till substantivet knulle, 'liten backe, kulle', där den som tog sig igenom det finstilta hittade knulla: ' det i vulgärt spr. förekommande, trl. från en bet. 'trycka l.stöta utgående knulla, hava samlag med (en kvinna\".
\nLindström (2002) tycker att det nästan känns ”lite hisnande att kunna spåra ett av våra allra rundaste ord tillbaka ända till urnordiskan (före vikingatiden)! Fascinerande att tänka sig att denna grova vardagssvenska en gång i historiens dunkel har hetat knuslon (med ett slags tonande s som sedan fallit bort)”.
\nDet finns ett ord knulla i 1541 års bibel, där det i Jesaja 38:14 heter: ”Iagh lät såsom een Trana och een Swala, och knulladhe såsom een Duffua.” Det rör sig här om en homonym till könsordet knulla, dvs ett likljudande ord fast med annat ursprung och annan betydelse. Ordet används här om duvans läte. Men redan till 1703 års bibelöversättning har tydligen könsordet knulla slagit igenom, för där knurlar duvan.
\nBengt af Klintberg menar att knulla blev populärt på 1600-talet ”därför att man associerade till duvan; ordet fick därigenom en fågelsymbolik som det inte haft tidigare” (brev 11/12-1997). Han jämför med ord som pippa, sparva och tyska vögeln. Vidare menar han att ordet ”tidigast kan ha fått allmän utbredning under senare hälften av 1500-talet”. (af Klintberg 1998)
\nLindström (2002) frågar sig varför man använder sig av så mycket fågeltermer för samlaget och menar \"att det säkert har något att göra med fåglarnas ofta karakteristiska rörelser med huvudet, som ju liksom juckar fram och tillbaka. I vissa fall rör de sig även in och ut ur hål (exempelvis i trädstammar).” Åke Eriksson (1988) har återfunnit vårt ord som ”ett direktcitat ur ett anständigt rådstuguprotokoll”, där en viss Johan Fisk beskylls för att ha ropat: ”Iagh får knulla så ofta jagh will, och alla som willia, men du får ingen tull deraf!” Och Eriksson utbrister: ”Detta är ett häpnadsväckande tidigt belägg [1624/25] på ett av dagens vanligaste litterära ord.” Men, tillägger han: ”I dagligt tal har det säkert förekommit åtskilligt tidigare än här.”
\nI SAOB Arkiv finns knulla belagt från 1653. För ordet knull har SO ”hist.: sedan ca 1850”, medan NEO har ett så sent belägg som ”hist:: sedan 1969”. I SAOL togs ordet med först 1986. I ett kort utdrag ur Ekeblad Bref (1:250) står det ”monsieur Steenbärgh har knulla hans syster, etc.” \"Presten kastad kappan af/ och knullade elfva hvarf i rad/ den tolfte måste han vika/ alltväl/ ty K—n börja svika/ Du förstår mig väl\" (visa i brev från Esaias Tegnér (1847) till B von Beskow 6 januari 1841.)
\nPoetisk status får ordet bl a i en översatt dikt av Georg Stiernhielm (1598—1672). Stiernhielms stolta, om än inte officiella, valspråk löd: ”Min kuk, mitt liv”. Ur denne ”erotomans” Samlade Skrifter citeras Konung Ludwiks bröllopsskrift i Frankrike: ”Kungens basse bör wi prisa/ Som oss brachte frid och lisa,/ Drottningens mus bör och ähra/ Som oss brachte freden kiära,/ Wore kungar utan ballar/ Skötes än af wåra wallar.// Nu han redskap har och råder/ Hwar man sig åt freden gläder,/ En fransk kuk och en spansk fitta,/ Lärd’ oss bäst på freden hitta/ Gud gaf fred i wåra dagar,/ knulla må som den behagar.” Stiernhielm har här översatt en fransk smädedikt riktad mot Ludwig XIV vid hans giftermål med den spanska prinsessan Maria Teresia år 1660. (Råder är här troligen felskrivning för räder, ett av fem ord i dikten för mannens könsorgan.)
\nFrån SAOB Arkiv kommer också följande utdrag ur J Adlerbeths Dagbok 4 juli 1814: ”Man berättar att Konung Carl ämnade vid sin ankomst till Uddevalla sätta sig ombord på en fregatt och anföra sin flotta. Ryktet tillade att han åt Drottningen, som sökt afböja denna hans afsigt, svarat; jag kan allt utom kn...a, då hon sades yttrat det han ej kunnat på 30 år...”
\nOrdet knulla har misshandlats svårt genom tiderna. Där det inte stympats, som i texten ovan, har det omskrivits, förfalskats eller utelämnats helt. I 1930-talets Stockholm växer den lilla föräldralösa flickan Cecilia upp hos sin moster, en kvinna för vilken vårt ord är outtalbart, ja, icke existerande. ”— Vad betyder k-n-u-l-l... Hon stavade det. Momo tände ljuset och Cecilia såg hur hon blivit alldeles vit i ansiktet och Cecilia blev rädd. Hon hade aldrig sett Momo se ut på det sättet. [...] — Ordet som du stavade är ett syndens ord. Ett ord man aldrig får säga — förresten finns det egentligen inte alls. Det är ett påhittat ord som... som ... Det betyder ingenting. Glöm bort det Cecilia...” (Hasso 1977)
\nFå vuxna reagerar idag lika häftigt som Momo om barnen frågar vad ett ”fult” ord betyder. Men samtidigt är det få föräldrar som lär sina barn ett ord som knulla. Istället lär barnen sig ordet av äldre och bättre informerade kamrater. (Se även barn och fula ord.) Många barn får idag se på när mor och far knullar, men vad de gör då är gosar, tuttar, snusar, fikar eller i ”värsta” fall pippar. Knullar gör man mest uppåt väggarna, som klotter eller i gänget och den närmaste kamratkretsen. ”Holly brukar säga att det tog tre år av psykoanalys innan hon lärde sig säga knulla och sedan tre år till innan hon kunde säga det utan att få skuldkänslor och sedan ytterligare tre år för att samla ihop tillräckligt mod för att göra det då och då.” (Jong 1977)
\nVårt ord ingår i en rad uttryck som har med havandeskap och graviditet att göra. Gunilla Byrman (1989) tar bl a upp: ”han har knullat fast”, belagt endast i Norrland; ”han har knullat upp henne” (Blekinge, Småland och Ångermanland) samt det värmländska ”han har knullat tjockt” och det finska ”han har knullat fast sig”; gjort en flicka med barn så han tvingas gifta sig med henne. Samtliga uttryck betecknade som mycket vulgära och företrädesvis använda av män. Även knulla in och knulla fram. ”Här kommer du med en flicksnärta som du knullat fram en unge med och berättar hur hon gjort dig hel när du lämnat allt annat i trasor.” (Drougge 2002) Se även uppknullad.
\nEn mycket kåt kvinna kallas knulldyna eller är knullsk. ”En regelrätt knulldyna, hade han kallat henne så att alla hörde. En som man kunde vända på lite snabbt över kallskänken och få sig en bakomfumlare med.” (Brunner 1994) ”Ända till den dag då hon togs in på sjukhuset hade hon varit en regelrätt knulldyna.” (Miller 1956).
\nOllonet benämns knullhuvud, knullkrona och kuken kallas knullmasten eller knullspaken. Samtliga uppgifter från pensionerad manlig Gävlebo. Den man som knullar arslet av en kvinna ger henne en ordentlig omgång. Knulla kudden i brist på kvinna i sängen. (Jämför kudde 2) Uttryck rapporterat av man (f 1929) som hört det i norra Jämtland på 1940-talet. Thorén (1996) har knulla handen; onanera (1990-t) samt knullsjuk, knullsk om att vara ”sexuellt uppeggad”. Kotsinas (1998) har knulla runt; knull med många och jag ska knulla dig eller din mamma; vanlig svordom i invandrartäta områden.
\nFrån förortsslang hämtar vi också knulla; spöa, rå på, vinna över och knulla någons hjärna; gå någon på nerverna, vara jobbig. Som skällsord förekommer vårt ord i en rad sammansättningar. Lösaktiga och liderliga kvinnor skälls för knull, knullansikte, knulldyna, knullfjolla, knullis, knullobjekt, knulltrasa, knulltunna, knullster och knullträ. En kvinnogalen förförare och casanova* kallas knullbock, knullhund, knullkork, knullrygg och knullstyre. Samtliga uppgifter från Svahn (1999). I förortsslang ingår knulla i en rad svordomar som knulla din familj, mamma, syster och släkt. Knulla kan också stå för skjuta som i följande utdrag ur raplåten \"Kontrollzon\" av Haval: \"Barnen, saxar, du blir klippt, svårt att hålla tronen/ Jag pullar en gun som en gäri (Ah)/ Jag knullar en gång sen du färdig.\"
\n\n
\n
","jfr":["knulle, knulre","knussla","knyla","knua,","knut"]} {"baseform":"knulla grisen","wordforms":[],"text":"
(sl) beteckning för onödigt och uppseendeväckande våld av grövsta sort. Kan som fiktiv lek gå ut på att någon hänger upp en död gris i taket och sen bankar skiten ur den.
","jfr":[]} {"baseform":"knulla snett","wordforms":[],"text":"(sl) vara otrogen*.
","jfr":[]} {"baseform":"knullad","wordforms":[],"text":"(sl) blåst, lurad. Även om den som fått en omgång stryk. \"Jag har fan blivit knullad hela livet. Rodriquez, sextanter, snutar.\" (Lapidus 2008 s 383)
","jfr":[]} {"baseform":"knullare","wordforms":[],"text":"(åld) den som knullar. \"Substantivet 'knullare' har exempelvis fallit ur språket, något som torde ha ägt rum under det långa 1800-talet. Det motsvaras intressant nog av den engelska (eller snarare amerikanska) termen fucker*, som är vanlig i våra dagars populärkultur.\" (Daniel Möller: 'Kommen, o knullare, kommen med mig' Under strecket SvD 30 mars 2022) Sagde Möller (2023 s 180) har följande slutstrof i \"En grav- och hordikt över Charlotta Gustafva Slottsberg\": \"Kommen, o Knullare, Kommen med mig/ at följa så värdigt exempel./ skönaste Drottning för horor, åt dig/ vi skita tillsammans ett tempel./ Der skall du vila i frid och i ro,/ med tilsluten fitta, ditt utredna sto,/ försänkt i den helgade jorden,/ Du i ett aktningsvärdt minne skall bo/ bland våra horor i Norden.\"
","jfr":[]} {"baseform":"knullbar","wordforms":[],"text":"1 (sl) redo, mogen för knull. 2 (nyo) ”sexig, angenäm och vacker.” (SAO 2013) Jämför kb.
","jfr":[" kb"]} {"baseform":"knullbombare","wordforms":[],"text":"(sl) ”en thai air jumbo”. (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"knullbulle","wordforms":[],"text":"(sl) kanelbulle. ”Själv körde jag fortfarande osminkad UFF-hippielook med formlösa tjugokronorskläder hängande på kroppen och hennafärgat hår uppsatt i knullbulle.” (Puma Swede 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"knullbult","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även bult.
","jfr":["bult"]} {"baseform":"knullbög","wordforms":[],"text":"(sl) sadist. En som utövar sadism*.
","jfr":[]} {"baseform":"knullcontainer","wordforms":[],"text":"(lmo) Ålandsfärja.
","jfr":[]} {"baseform":"knulldocka","wordforms":[],"text":"se docka (3).
","jfr":[]} {"baseform":"knulldosa","wordforms":[],"text":"(sl) husvagn. Jämför dosa.
","jfr":["dosa"]} {"baseform":"knulle","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Även i norsk slang.
","jfr":[]} {"baseform":"knullet","wordforms":[],"text":"(sl) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"knullfodral","wordforms":[],"text":"se fodral.
","jfr":[]} {"baseform":"knullgummi","wordforms":[],"text":"se gummi.
","jfr":[]} {"baseform":"knullhål","wordforms":[],"text":"se hål.
","jfr":[]} {"baseform":"knullig","wordforms":[],"text":"(nyo) ”en gullig och sexig person är knullig”. (SAO) Också om knullgod kvinna. \"Det är, och jag ber om ursäkt, en sådan kn***ig stämning i chatten och det är lika generande som att kommunpolitiker i Alingsås tror att de är med i 'House of Cards'.\" (Henrik Torehammar: De läckta chattarna väcker många frågor. SvD 24 januari 2024)
","jfr":[]} {"baseform":"knullkoma","wordforms":[],"text":"(nyo) \"trötthetstillstånd efter för mycket sex.\" (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"knullkompis","wordforms":[],"text":"se under KK.
","jfr":[]} {"baseform":"knullkort","wordforms":[],"text":"(lmo) spelkort som ligger med framsidorna mot varandra.
","jfr":[]} {"baseform":"knullkruka","wordforms":["kruka "],"text":"(nyo) ”ett nervöst tillstånd som kan drabba vem som helst, ofta en ungdom men inte helt sällan någon som är på väg att vänstra* eller som inte fått åka* på länge. Det hjälper inte en knullkruka att någon gnäller: kom igen nu din knullkruka!”. (SAO) Se även kruka (1).
","jfr":["kruka "]} {"baseform":"KnullKära","wordforms":[],"text":"(sl) där könet är starkare än känslan. ”Älskar du henne? Nej, vi är bara knullkära!\"
\n","jfr":[]} {"baseform":"knullmosare","wordforms":[],"text":"
(so) hårdhänt knullare. ”Åja, ta det lugnt din knullmosare, sa Mona. [...] Knullmosare vill man inte heta när man rör vid så sköra ting.” (Martin, Kärlek 5/1966)
","jfr":[]} {"baseform":"knullnödig","wordforms":["knullsjuk"],"text":"se under kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"knullovårare","wordforms":[],"text":"(nyo) ”någon som lovar mycket men som endast är ute efter ett knull”. (SAO) Jämför solochvårare; bedragare.
","jfr":["solochvårare"]} {"baseform":"knullpulver","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se \"veganskt potensmedel som räddar den mjukaste tjockballe.\" Rena knallpulvret. Se också pulver.
","jfr":["pulver"]} {"baseform":"knullpåk","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför påk. ”Vilka tjejer. Födda att sättas på av dig och din brutala knullpåk...” (Fib/Aktuellt sexannons juli 2004) ”Kanske skulle snuskgubben vilja stöta in knullpåken i hennes hjärna precis som i hennes spänstiga lilla stjärt...” (Hülová 2015)
","jfr":["påk"]} {"baseform":"knullpöjk","wordforms":[],"text":"(sl) från engelskans fuckboy*. Kille som ohämmat tar för sig bland tjejerna och har flera förhållanden på gång samtidigt.
","jfr":[]} {"baseform":"knullra","wordforms":[],"text":"(sk) enligt Ohlmarks (2004) ”skämtsam imitation av danskarnas ’pornografsvenska’”, med exemplet: \"Knullra sier di i Köppendanmark, fast egentligen heter det ’knäppa*’ däröver.”
","jfr":[]} {"baseform":"knullradie","wordforms":[],"text":"(sl) sträcka man är villig att åka för att få ett knull. Uppgift från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"knullrig","wordforms":[],"text":"(nyo) ”en person som är kåt och vill knulla”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"knullrufs","wordforms":[],"text":"(sl) Peter Isotalo (f 1980) har ”term för den spontant stökiga och ofta småroliga frisyr som ofta uppstår vid sex. Oftast hos den passiva parten.” ”Jag är alldeles rödflammig om kinderna och håret har fått någon slags knullrufs utan att jag ens knullat.” (Het 2012 M-F:ing Sandra Rydell) ”Hem, duscha knullrufset av mig, raffsett i tvätten, på med vanliga arbetskläder och sedan till kliniken.” (Söderblom 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"knullrulle","wordforms":["rulle"],"text":"(sl) porrfilm. Se även rulle.
","jfr":["rulle"]} {"baseform":"knullsil","wordforms":[],"text":"(sl) amfetamininjektion i samband med knull. Sägs stegra sexualdriften.
","jfr":[]} {"baseform":"knullsjuk","wordforms":[],"text":"se under kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"knullsk","wordforms":[],"text":"(dial) kättja*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"knullskalle","wordforms":[],"text":"(so) nörd, tokskalle. ”Inte troligt att en sådan får delta i knullandet inom en överskådlig framtid.” (Belle de Jour 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"knullskydd","wordforms":[],"text":"(sym) kondom*.
","jfr":[]} {"baseform":"knullspö","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Från spö; käpp. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"knullst","wordforms":[],"text":"(sl) något som är svårt/tidsödande.
","jfr":[]} {"baseform":"knulltejp","wordforms":[],"text":"(sl) mörk solskyddsfilm för t ex bilrutor.
","jfr":[]} {"baseform":"knullträ","wordforms":[],"text":"se knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"knullveck","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även kläggveck.
","jfr":["kläggveck"]} {"baseform":"knupa","wordforms":[],"text":"(so) sköka, hora.
","jfr":[]} {"baseform":"knurla","wordforms":[],"text":"(åld) i Bibeln 1703 heter det i Jesaja 38:14 att duvan knurlar; kuttrar men i Bibeln 1541 knullar duvan, dvs här rör det sig om en homonym, ett likaljudande ord men med annan betydelse. Swedberg (1720-tal) har knurlar som han förklarar med gemo; kuttra med tillägget ”olim (fordom) knullar, hoc tempore minus verecunde.” Ungefär ”numera mindre anständigt”. ”Inte desto mindre tillkommer Swedberg äran — kanske någon menar skammen? — av att ha gett de folkliga könsorden ordboksstatus i Sverige.” (Lars Holm: Jesper Swedbergs Swensk Ordabok i Jesper Swedberg — en antologi 2008.) Se vidare under knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"knussa","wordforms":[],"text":"(dial) enligt OFS ha samlag. Knusa (dial); krossa, sammantrycka och knulla samt knusse (gammalsvenska); coire*.
","jfr":[]} {"baseform":"Knut","wordforms":["Knutte"],"text":"1 (smn) kuk. Även om pojke, karl, t ex i skinnknutte. Knutte (mus); kort musikstycke, stump. 2 (smn) djävulen. \"Och det tyckte frun om, för se hon var så oförskräckt elak och vresig, så att självaste Knutte fick inte makt med henne, när hon blev ilsk.\" (Folksagan i Sverige 2 s 370) \"Käringen hon talte till svarte bror Knut/ skall jag härin så skall du härut.” (Skämtballad hämtad från Kværndrup/Olofsson 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"Knutby","wordforms":[],"text":"enligt min jämtländske sagesman (f 1929) kodord för knulla. Sett på vykort från man i militärtjänst till hemmavarande frun på 1920-t. ”Då får vi träffas, du och jag och Knutby.” Se också smeknamn.
","jfr":["smeknamn"]} {"baseform":"knutfriare","wordforms":[],"text":"(ål so) enligt Rietz (1862-67) står knutfriare för \"en som smyger sig fram (till husknutarne) för att fria\". Och Västerbro (2025 s 261) har \"Snart började rykten gå. Till en början kallades Magnus 'knutfriare', ett öknamn för den sorts man som uppvaktade en piga utan att först tala med hennes husbonde.\"
","jfr":[]} {"baseform":"knutpissare","wordforms":[],"text":"1 (dial) kallades den pojke som inte knackade på hos en flicka för att bli insläppt vid nattfrieri utan istället sprang omkring och ställde till förtret för de pojkar som blivit insläppta. (OFS) Jämför nattlöpande. 2 Det idiomatiska uttrycket gå bakom knuten innebär att man går utanför dörren för att pissa.
","jfr":["gå bakom knuten"]} {"baseform":"knutta","wordforms":[],"text":"(dial) ha samlag. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"knyla","wordforms":["knylla"],"text":"(barn) omskrivning av knulla. ”Flickan frågade pojken: —Vill du knylla med mamma? Pojken svarade: —Nej, med J (fem år äldre syster). Flickan: —Vill du knylla med J? Pojken: —Nej... Jo.” (Samtal mellan två treåringar i Ottar 3/82.) Knylla; (gammalsvenska) banka, klämma, stöta.
","jfr":[]} {"baseform":"knyppla","wordforms":[],"text":"(euf) ett i en lång rad av undvikande kn - ord istället för knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"knyssla","wordforms":[],"text":"(lmo) knull med kyss.
","jfr":[]} {"baseform":"knytnäve","wordforms":["knytnävsknull"],"text":"se fist-fuck.
","jfr":[]} {"baseform":"knåda","wordforms":[],"text":"nordiskt ord. Bearbeta (något) genom att trycka och krama hårt med händerna. Jämför massera. Symboliskt för 1 knulla. ”Fast egentligen har jag inte haft lust att knåda nån sen dess, så pass tog det. Jag nickade allvarligt. Han visste inte om det än. Att han skulle knåda en kvinna av mej.” (Härkönen 1991) ”Ynglingen satte på henne och knådade henne så rejält, att handduken föll av köpmanfrun.” (Ryska erotiska folksagor 1993) OFS har ha samlag (med en ko) och knåda sägs också om en tupp som bestiger en höna. Se även trampa. 2 hångla, smekas intimt. 3 skita.
","jfr":["knåda","trampa"]} {"baseform":"knådis","wordforms":[],"text":"(sl) knullgummi*, kådis*.
","jfr":[]} {"baseform":"knåk","wordforms":[],"text":"(dial) fan, djävulen. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"knåka","wordforms":[],"text":"(dial) ha samlag (med en ko). Se vidare kommentaren under knåda (1).
","jfr":[]} {"baseform":"knäa","wordforms":[],"text":"(sym) knulla knästående.
","jfr":[]} {"baseform":"knäcka","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. Krossa. Mest i samband med oskulder; knäcka en mödis. Knäcka en butelj; öppna och tömma en butelj (flaska). 2 knäcka en nöt; efter engelskans busting a nut; runka, ejakulera.
","jfr":[]} {"baseform":"knäkel","wordforms":[],"text":"(dial) djävulen, fan och som svordom: fan, tusan, jäklar. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"knäkuln toge","wordforms":[],"text":"(dial) jäklar i de. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"knän","wordforms":[],"text":"(sl) bröst, barm*. \"Skånskt, flitigt bland yngre och vårdpersonal. Används för att kunna diskutera fysiska attribut utan att dra uppmärksamhet till detta...\" (slangopedia.se) Se vidare under fula yrkesord.
","jfr":[]} {"baseform":"knäpp","wordforms":["knäppa"],"text":"(sl o ljud) knull, knulla. Oftast i samband med oskulder. Ordet med hos Thesleff (1912). I dansk slang knäpper man mödisar genom att ”trykke ruden ind (brandlarmet)” och genom att ”sprænge trommeskinnet”. (Bom 1957) ”— Vad heter knulla på danska? — Knäppa. — Vill du knäppa med mig?” (Ardelius, Kärlek 3/1965) Nils Haglund (f 1930) berättar i ett mejl att han hört uttrycket knäppa en knapp; ha samlag med en lesbisk kvinna som han uppfattade som ungefär lika intressant som att knäppa en riktig knapp. Nils Haglunds sagesman var son till en varuhusdirektör i 1940-talets Stockholm och denne refererade i sin tur till fadern. Norsk slang har kneppe (opp).
","jfr":[]} {"baseform":"knäppdosa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se också knäppa och dosa.
","jfr":["knäpp","dosa"]} {"baseform":"knäppoptikon","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Ingers (1977) om avträde, hemlighus, både i Lund och Karlskrona. Omkring 1920—1930. Ingers säger inget om hur ordet kan tänkas ha uppkommit, men tankarna går utsökt till panoptikon; vaxkabinett, här då i en mer uppknäppt version och anspelande på den uppknäppningsprocedur som är nödvändig vid dass- och toalettbesök.
","jfr":[]} {"baseform":"knäskälvare","wordforms":["knäknäckare"],"text":"(sym) stående samlag mot vägg eller liknande.
","jfr":[]} {"baseform":"knässing","wordforms":["knässingen"],"text":"(dial o svr) djävel, fanken. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"knätch","wordforms":["knätchable"],"text":"(sl) knull, knullbar*.
","jfr":[]} {"baseform":"knäveln","wordforms":[],"text":"(euf o svr) djävulen*. Av lågtyska knevel (tyska Knebel); lymmel, tölp. Knevel; (da sl) lymmel. ”Å för knäveln, skrek hon till, vad är det för upptåg!” (Hallenstierna 1972/1700-t) \"Dä ä dau knävlana va höjfäadän [högfärden] ä stoa [stor]! /Lundblad/ Josefsson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"knö","wordforms":[],"text":"(sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"knöjv","wordforms":[],"text":"(svr) fan enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"knöka","wordforms":[],"text":"(sl) undvikande ord för knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"knökafilm","wordforms":[],"text":"(sl) porrfilm. Se också knöka och kransafilm.
","jfr":["knöka "," kransafilm"]} {"baseform":"knökle","wordforms":[],"text":"(åld) livmodern*. Från Roberg (1718).
","jfr":[]} {"baseform":"knöl","wordforms":["knölig"],"text":"(sl) 1 hon är en knöl; hon är knölig; gravid. 2 knölar; kvinnobröst. 3 könsorgan. ”Ingen kunde stoppa väckelsen, och ingen ville det heller, ty om stammande talar och ångestfyllda får frid, och om ungkarlar i fyrtiårsåldern för första gången får klösa vril* och gifta män fritt får klia knöl utan tanke på bankens förtroende och alla långryggar som är på väg i protest, varför stoppa en sådan väckelse?” (Pohjanen 2003) 3 knöl (so) som i följande rader ur poeten Paul Scarrons (1610—1660) smädedikt La Mazarinade där kardinalen och statsmannen Jules Mazarin häcklas: En knöl och sodomit, villig till sodomi, en knöl i högsta grad, en knöl som sätter efter allt, en knöl i stort och smått, en knöl som rövknullar vår stat, en knöl av högsta karat.\" (hämtad från Daniel Möller och hans artikel Författare har väl alltid varit grova i mun? (SvD 14 dec 2025) ÖSO har knölföding; drummel.
","jfr":[]} {"baseform":"knölföding","wordforms":[],"text":"(dial) \"drummel\" (ÖSO)
","jfr":[]} {"baseform":"knölla","wordforms":["knöllare"],"text":"(dial) knölla förklaras av skåningen K W med att man i Malmö sa knölla, inte knulla, vilket han menar är \"något förvånande eftersom det är väl mer uppåt västkusten att u övergår till ö (Helsingborg, Göteborg) i många ord”. K W presenterar också följande exempel: ”På Hohöga backa’/ där låg vi och knacka/ På Hohöga mölla/ där låg vi och knölla/ På Hohöga kvarn/ där fick vi ett barn”. Därav kanske slangens knöllare; kuk. Se också bonka.
","jfr":["bonka"]} {"baseform":"knölleri","wordforms":[],"text":"(dial) knull. ”Jag har besökt bordellerna i många, många land/ och med bordellmamman ofta fått en tår på tand./ Då har jag noga lyssnat. För vad dom berätta kan om horor,/ män och knölleri,—ja, det kan ingen ann!” (Bordelmammas visor)
","jfr":[]} {"baseform":"knölpåk","wordforms":["knotpåk","knullpåk"],"text":"(sl) kuk. Grov käpp. ”Det var som den värsta knölpåk eller slaga av blårött och mörkt kött med utskott och knölar och knottor.” (Anderberg 1979) Se även påk.
","jfr":["påk"]} {"baseform":"knös","wordforms":[],"text":"(dial) djävulen. \"Och vem fick han då se sitta inunder predikstolen, om inte självaste Knös!\" (Folksagan i Sverige 2 s 360)
","jfr":[]} {"baseform":"ko","wordforms":["kossa"],"text":"(so) allmänt nedsättande om kvinna och särskilt då om en karllysten och/eller prostituerad sådan. Även om kvinna med stora juver.* ”Nästa morgon marscherade vi, femtiotvå man under befäl av tre underofficerare, till det halvt nedskjutna slottet Havremont, varest frontbordellen förlagts. [...] —Hur många kossor är det, frågade vår sergeant.” (Eriksson 1939) ”Och ni andra — alla ni kossor, höns och kaniner, ni har bara en funktion: att runka det manliga egot och att värpa ut hans avkomma.” (Drougge 2006) Författaren C-J Charpentier berättar i sin artikel, ”Ko från molnfri himmel” (Nya upplagan 14/2007), att kossa är ”ett ganska grovt skällsord på farsi/dari; liksom hund. Afghanistans siste Sovjetinstallerade marionettdiktator, Najib (ullah) kallades Najibgau av sina motståndare = kossan Najib.”
","jfr":[]} {"baseform":"kobabbja","wordforms":[],"text":"(dial) OFS har ”på ett ställe fallna exkrementer efter ko”. Andra liknande och likabetydande ord är kopannkaka och koruka. Vidare från samma källa kodynga, kodynglass, kodyngråpa, kokaka, kolalla, kolappra, kolarpa, kolass, kolort, koplätt, koplättra, koråpa, korösa, koskit, koskitlalla, koskit(s)lass, kosmalla, kosmeta. ”Djävlar, sa han dystert och klev över en kopannkaka.” (Berggrén, Kärlek 6/1966) I skånskan finns bl a kobladd, koblädda och koblaga. Jämför babbja.
","jfr":[]} {"baseform":"kobbar","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnobröst. Små, rundade, bergiga öar i skärgården.
","jfr":[]} {"baseform":"kobladuska","wordforms":[],"text":"(dial) (liten) hög av kospillning. (OFVG) Även koblädda, kodratt, kokaka, kolort, kolädda och koruka.
","jfr":[]} {"baseform":"kobra","wordforms":["spottkobra"],"text":"(sl) 1 kuk. ”Han anbringade kobrahuvudet mot Geraldines anus och gjorde små, kraftiga tryckningar tills ett lätt nyp bekräftade att han lyckats få fäste.” (Tvillingerotik 1969) 2 rasta/valla, vädra kobran; pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"kock","wordforms":[],"text":"(sl) kuk, förmodligen pga bokstavs- och uttalslikheten med engelska cock *(se även under kuk) med samma betydelse. Engelskans cock; tupp, ersattes under 1800-talet av rooster för att undvika förväxling. ”På segelsjöfartens tid fanns en del knep för att framkalla vind. Det enklaste var att helt enkelt ropa: ’Blås, Kajsa’ eller ’Blås, Kajsa, så får du kocken!’ Det hade en ekivok innebörd: man erbjöd henne samlag.” (Schön 2004) Här kan kock vara detsamma som dialektordet kokk: tupp*.
","jfr":[]} {"baseform":"kocko","wordforms":[],"text":"se kucku.
","jfr":[]} {"baseform":"kodd","wordforms":["kodde","kådd","kådde."],"text":"(dial) även kådd, kådde. Fornsvenska kodde, kodder, kudder; testikel. \"for siwkdom i kodda.\" ( Läke- och Örte-Böcker. Utg. av G.E. Klemming 1883—1886) Uppgift från Söderwall (1890). Kodd(e) (dial); testikel, kudde. Samma ord som kudde. Vanligt i göteborgskan. ”Bönder liksom arbetare i äldre tid, hade ett ogenerat umgänge med könsorden. Även vanliga bruksföremål eller arbetsredskap kallades efter de lokala namnen på könsdelarna. För stenhuggare var det nödvändigt att lägga en ’borrfitta’ runt borren för att inte flis och stenmjöl skulle stänka upp på den som höll. Den bom som satt på kranen och som man använde i stenbrotten kallades för ’stampekodd’ (koddpung).” (Frykman 1979) Skånskan har (pidda)kodd; testikel och koddarna; pungen. Uppgift från Ohlmarks (2004) som också har: ”Di måtte skära å han den ene pittakodden.” Lind (2016) har kåddasten; testikel. Roger Hansson i Järfälla tar upp skånska råttekoddar; råttkukar. ”Det är inte lämpligt för en man i ert tillstånd, sir Clifford, att förebrå mig för att jag har koddar mellan benen.” (Lawrence 1928) Lindell/Thorbjörnsson-Djerf (2008) har med kodd(arna) som romani för pung, testikel.
\nEnligt en undersökning i tidningen Nya Åland (5/3-1999) är kodd ett vanligt ord för kuk bland åländska ungdomar. Tryti (1985) menar att kødd (kodd) är ett av ”de vanligste betegnelse på mannens kjønnsorgan” och används ”dels om penis, dels om testiklene (køddene)”. Engelskan har det dialektala och ålderdomliga cod; skida, pung, påse som ingår i codpiece; blygdkapsel*. Norsk slang har kådd; kuk. I skånskan finns kodd, kådd; penis, testikel och kåddasten; testikel.
","jfr":[]} {"baseform":"koddablära","wordforms":["blära."],"text":"(sk) testikelpung*. Se även blära.
","jfr":["blära"]} {"baseform":"koddaflaska","wordforms":[],"text":"(sk) fallosformad brännvinsflaska av glas från 1700-talet som man bl a tog med sig ut på åkern. ”Nyttan av att föra dem ut över åkern, innan man satte plogen i jorden, och därvid stänka några droppar av brännvinsnektarn över fältet, ju mer dess bättre för att skaffa god näring, alltså ett stycke fortlevande fruktsamhetskult.” (Kulturen i Lunds grundare Georg Karlin i Sexuellt i Kulturen 2007.) Enligt samma källa så fanns liknande flaskor också i Tyskland och Böhmen.
","jfr":[]} {"baseform":"koddastake","wordforms":[],"text":"(sk) kuk. Jämför stake.
","jfr":["stake"]} {"baseform":"koddels","wordforms":[],"text":"(sl) knullgummi, kondom. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"koddsten","wordforms":["koddasten"],"text":"(sk) testikel*. Se även under sten.
","jfr":["sten"]} {"baseform":"kodong","wordforms":["kodång","kordong"],"text":"(sk) kondom. ”Hon smeker kuken och trä’r på kodongen — nerifrån klingar musiken och sången.” (Bordellmammas visor)
","jfr":[]} {"baseform":"kodord","wordforms":[],"text":"användbar vid hårda BDSM*-lekar och liknande då någon vill avbryta det ibland hårdhänta och våldsamma förloppet. Delilah/Flodman (2007) nämner bl a trafikljuskoder där grönt = ja och fortsätt, gult = sakta ner eller ta en kort paus och rött = stopp och avbryt. Om den undergivne har något i munnen, t ex en ballgag*, så förhindrar det muntliga stoppord. Istället kan man då ha en näsduk i handen som släpps som ersättning för ett stoppord. ”Inför dessa middagar brukar alla par ha ett antal kodord som man säger till varandra för att diskret meddela om man vill ha sex med det andra paret eller inte. Rex och jag körde alltid med 'gurka' (bra= vi kör) och pickles (= inte bra, jag har ingen lust att ligga!)” (Puma Swede 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"kofitta","wordforms":[],"text":"1 (bygg sl) stålbit som låser svärdet som håller samman två betongformar. 2 (dial) cunnus* hos ko. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"koflicka","wordforms":[],"text":"(sl) från engelska cow-girl. En samlagsställning där kvinnan grenslar mannen antingen med framsidan mot honom (cow-girl) eller med ryggen mot honom (reverse cow-girl).
","jfr":[]} {"baseform":"kofot","wordforms":[],"text":"(sym) bräckjärn, kuk. ”Hans svarta kofot bänder den där rosa grejen ut och in varje gång han drar upp den.” (Delany 2009).
","jfr":[]} {"baseform":"kofsa","wordforms":[],"text":"1 (dial o so) allmänt om älskarinna, frilla och prostituerad enligt OFS. Svenblad (2008) berättar att kofsa är folkordsmål på Åland och även i Uppland och norröver samt på flera håll i svenskfinland. \"Kom ut, din förbannade kofsa! sa han.\" (Folksagan i Sverige 2 s 533) 2 (dial) svimma, vara nära att dö. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"kofta","wordforms":[],"text":"(lmo) signaturen Egon3 berättar på flashback.org om hur ”språkvetare av hög rang funderade både lärt och yvigt om vad Erlander [Tage Erlander svensk statsminister 1946—1969] kunde mena när han skrev att en person var en riktig kofta, och att en annan person var koftig. En akademisk språklärare lämnade frågan öppen i ett huvudstadsblad. Då och nu kan jag upplysa om att kofta är en eufemism och en ellips för ett lite längre ord. Genom att lägga in -itt eller -ett på rätt ställe i koftan, förstår var och en, utom en lingvist som aldrig sett bovin brunst. Tage Erlander hade säkert sett och nämnde konkurrenterna därefter. Språkvetaren hade alltså inte en susning om den lantliga leken - Säg kofta, kofta, kofta, ... så fort du kan. Den som först vågade säga fel var en hjälte.” Se kofitta för en tänkbar tolkning.
","jfr":[]} {"baseform":"koger","wordforms":["fodral."],"text":"(sym) pilfodral. Här kvinnans könsorgan. Engelsmannen Thomas Coryate skrev från en resa i Italien 1608 att i Venedig fanns cirka 20.000 kurtisaner*, av vilka många ”öppnade sitt koger för varje pil.” Se även fodral.
","jfr":["fodral"]} {"baseform":"kohabitera","wordforms":["kohabitation"],"text":"(latin co; hop, med, samman och habeo; hålla, hava, äga) ålderdomliga eufemismer för sammanligga respektive samlag. ”För han hade aldrig i sitt lif kohabiterat och aldrig erfarit de sinnliga rörelser, som andra unga män med stark hälsa och stark sexualdrift erfara i umgänget med kvinnor.” (Berg 1914) Också från samma källa: ”Huru många 60-åriga män i New York äro öfverhuvudtaget ännu dugliga att utföra en naturlig och framgångsrik kohabitation? Icke en af tjugo, påstår Hammond.”
","jfr":[]} {"baseform":"kohjorden","wordforms":[],"text":"(sym) gruppsex*. ”Njuter mannen två kvinnor samtidigt uppstår ett dubbelsamlag, njuter han flera kallas det kohjorden.” (Vatsyayana/Kalyanamalia 1952)
","jfr":[]} {"baseform":"koina","wordforms":["kojna","kojne","coire "],"text":"(dial) ha samlag, samlag. Se även coire och coitus.
","jfr":["coire "," coitus"]} {"baseform":"koitera","wordforms":["koina"],"text":"(åld) ha samlag. Försvenskning av latinets coire och coitus (se do) Se även koina. \"Inte är väl vetskapen om döden något så märkvärdigt för den fria människan. Inte mer än insikten att hon på sätt och vis måste leva. Eller att hon bör äta för att bli mätt och koitera för att vara lycklig.\" (Ingemar Hedenius: Istället för samtal. Albert Bonniers förlag 1958 s 18) Och från samma källa: \"Förhållandet mellan Ulla och Fredrik blir olyckligt. De koiterar visserligen ideligen, men dessmellan slåss de så skruvarna ryker.\" (s 110)
","jfr":["koina"]} {"baseform":"koja","wordforms":[],"text":"(sym) enkelt bygge för lek. Här kvinnans könsorgan. \"Armodet tryggade fordom de romerska kvinnornas kyskhet. Det som skyddade deras kojor från lasternas skamfläck.\" (Juvenalis Sjätte satiren s 85)
","jfr":[]} {"baseform":"kojsa","wordforms":[],"text":"(dial) allmänt om att gå till sängs, sova och ha samlag. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kok","wordforms":[],"text":"(sl) från engelska cock; kuk. ”Du måste kolla, va! Alltså, jag kan bara kolla en liten stund, jag får hard kok direkt!” (Ullén 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"kokacka","wordforms":[],"text":"(fisv) komocka*. Se även kolalla.
","jfr":["kolalla"]} {"baseform":"kokaka","wordforms":[],"text":"se kobladuska.
","jfr":[]} {"baseform":"kokobello","wordforms":[],"text":"(so) kortform koko. Dum i huvudet. \"Ordet är relativt nytt, sedan 1970-talet kanske, och det är fortfarande flitigt använt.\" (Lars-Gunnar Andersson 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"kokosh","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. En sorts kaka även kallad babka.
","jfr":[]} {"baseform":"kokosmatta","wordforms":[],"text":"(lmo) stickande, strävt könshår. Jämför matta.
","jfr":["matta"]} {"baseform":"kokosnöt","wordforms":["nöt"],"text":"(sl) 1 kokosnötter, coconuts; om hårda, mjölkstinna bröst. 2 få en kokosnöt i huvudet; dö. Se även nöt.
","jfr":["nöt"]} {"baseform":"kokott","wordforms":[],"text":"lyxprostituerad (en sådan som inte behöver hålla till på gatan). Ordet från franska cocotte; höna, troligen barnspråksbildning till coq; tupp. NEO har ”hist.: sedan 1881”. ”Jag är staden, ock hon kokotten är min vackra flicka.” (Hammarén 2003) ”Den unge mannen avgav ett fullt riktigt omdöme om denna sällsamma kvinna: ’Jag slår vad om att hon är en kokott, som är stolt över sin fägring och som lämnat sitt fädernesland emedan hon genom förtidigt uppträdande förlorat nyhetens behag’.” (Casanova 1936/1700-t) \"von Höpken var hovets grand cocotte. Detta var hennes natur, nämligen.\" (Brunner 2020 s 398) Jämför kokett; tillgjord, behagsjuk.
","jfr":[]} {"baseform":"koksballe","wordforms":[],"text":"(nyo) ”tillfällig impotens p g a för stort kokainintag”. (SAO 2013) Se även balle.
","jfr":[" balle"]} {"baseform":"kola","wordforms":[],"text":"(sl) 1 (sbst) fitta. 2 kuk. 3 kolapapper; kondom. Käka kola med papper på; knull med gummi. ”SMS från Mackan: Hjälp Pölsemannen exploderade mitt i äggkläckning. Döda mig inte. Du vet vad jag tycker om kondomer, som kola med papper... SMS från mig: Du vet vad jag tycker: fortsätt tugga kola!” (Lodalen 2003) 4 kola (sl o vb) även kola av, kola vippen, kola tjipp; dö. Kola av och kola vippen är ”hist.: sedan 1734” Detta enligt SO. Av finska kuolla; dö. ”Gaska upp dig!” sa han. ”Låt honom inte tro att du tänker kola av.” (Miller 1934)
","jfr":[]} {"baseform":"kolalla","wordforms":[],"text":"(fisv) komocka*.
","jfr":[]} {"baseform":"kolamilsrivare","wordforms":[],"text":"(dial) \"skämtsam benämning på barnmorska\". (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kolavippa","wordforms":["kolavippsa"],"text":"se kola.
","jfr":[]} {"baseform":"kolbåt","wordforms":[],"text":"(sl) lasta en kolbåt; skita. Se också båt.
","jfr":[" båt"]} {"baseform":"koleus","wordforms":[],"text":"(grek) slida*, vagina.
","jfr":[]} {"baseform":"kolig","wordforms":["koliks"],"text":"(sl) död.
","jfr":[]} {"baseform":"kollapsa","wordforms":[],"text":"(euf) avlida, dö. Kollapsa; fullständigt och plötsligt falla ihop.
","jfr":[]} {"baseform":"kollegialknull","wordforms":[],"text":"(sym) ”att bara gnida sig mot varandra till orgasmen och extasen kommer”. (Hite 1982)
","jfr":[]} {"baseform":"kollektivism","wordforms":["ormgrop"],"text":"Trost (1988) om gruppsamlag. En åskådning där gemensamma intressen sätts före individuella. Se även ormgrop.
","jfr":["ormbo"]} {"baseform":"kolonn","wordforms":[],"text":"(sym) 1 en sorts pelare. Här om klitoris. Enligt Roberg (1718). 2 kuk. \"Saken ser utan tvekan vitsig ut för dig, kolonnen som står upp från mitt skrev.\" (IX Priapus, Priapeia 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"koloss","wordforms":[],"text":"(euf) stor kuk. Av grekiska kolossos; jättelik bildstod. ”Ovanpå de tjugotre madrasserna var det inte svårt att falla in i en mjuk, gungande rytm och innan Gulleflundran visste ordet av så hade kungen lyckats få in hela den gyllene kolossen och jungfrun räknade stjärnor.” (Martinus, Kärlek 10/1968)
","jfr":[]} {"baseform":"kolpos","wordforms":[],"text":"(grek) håla, vagina*.
","jfr":[]} {"baseform":"koltrast","wordforms":[],"text":"(sl) killa koltrasten; onanera (om kvinna).
","jfr":[]} {"baseform":"kolv","wordforms":["majskolv;"],"text":"fornsvenska kolver; trubbig pil. Ordet kommer av ett germanskt ord med grundbetydelsen klump, knöl. Rörlig del i cylinder. 1 (sym) kuk. ”Föra kolven fram och tillbaka”; knulla, runka. ”Vi hinner utmärkt, sa jag och gjorde några små kolvrörelser. Det gick nästan av sig självt. Så välsmort var lagret.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) ”De ända hon tålde av gäll kroppskontakt va kolven i cylindern å sen full fräs...” (Teratologen 1998) Även majskolv; kuk och kuksubstitut. ”På chattcentralen har unga Emma nått nya höjder i kreativ engelska. En av kunderna vill penetrera henne med en majskolv och får svar på tal: ’I’m so hot I make you popcorn — put them in my mouth’.” (Andersson 2005) 2 (sl) släppa en kolv; skita. Uppgift från 30-årig man.
","jfr":[]} {"baseform":"kombi","wordforms":[],"text":"(sym) bisexuell*.
","jfr":[]} {"baseform":"kombination","wordforms":[],"text":"(euf) gruppknull med minst fyra deltagare. Tre deltagare utgör en trekant*.
","jfr":[]} {"baseform":"komisängblus","wordforms":[],"text":"(dial) \"höghalsad blus som en flicka tog på sig när hon väntade nattbesök av en pojke. \" (OFS) Se vidare under nattlöpande.
","jfr":[]} {"baseform":"komma in i","wordforms":[],"text":"(euf) om samlag. ”Han lägger sig på henne, lyfter på ändan och drar av sig kalsongen en bit och känner en ilning genom kroppen; och han skyndar sig att försöka komma in i henne.” (Pohjanen 1984) ”’Jo...visst’, sa jag. ’Absolut kom in bara.’ Och hon kom in. Och jag kom in. Sen gav hon mej ett barn.” (Regnskogspatrullering ur Din Geografi 2006) ”Men de flesta män försöker komma innanför trosorna på mig för att de tycker det är spännande att få ett gratisligg med en prostituerad.” (Brask 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"komma när","wordforms":["komma åt","komma samman","komma tillhopa"],"text":"ålderdomligt, högtidligt och poetiskt om coitus*. Hur gammalt kan man få en uppfattning om genom latinets coeo som, enligt Adams (1982), användes som eufemism i ”komma tillsammans” i samlag och det först hos den romerske diktaren Lucretius (95—ca 55 f Kr). Det avledda substantivet är coitus. ”Nå, men har då ingen mansperson kommit åt er?” (Hallenstierna 1972/1700-t). ”Det är en liten oskuld den! Hon vill inte ännu! Undrar när någon ska komma åt henne!” (Lundkvist 1958) ”En kvinna som låter en berusad man komma när sig, kan därigenom blifva moder till ett barn, som redan i aflelsen är dömdt till att hamna på dårhuset”. ”Jesu Kristi födelse gick så till att sedan Maria hans moder hade blivit trolovad med Josef, befanns hon, förr än de kommo samman, vara havande av den Heliga Ande.” (Nyström 1921)
\nHos Cervantes (1955) låter det så här: ”På återfärden till min by råkade jag på vägen den här ärbara kvinnspersonen, och hin håle, som driver sitt spel med allting och ställer till sitt sattyg med allting, makade det så att vi kom tillhopa...” ”Emellertid var han så rättrådig att han aldrig förebrådde mig det, inte heller sade han någonsin ett ont ord om mitt uppförande vid andra tillfällen, utan ständigt försäkrade han mig att han var lika förtjust över mitt sällskap som han hade varit första gången vi kom tillsammans — jag menar kom tillsammans som sängkamrater.” (Defoe 1720/1944)
","jfr":[]} {"baseform":"komma till","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. ”Maria Liljendahl är den sexigaste bruden i klassen, så det vore inte fel att komma till där.” (Skantze 1993) ”Kanske idag var den dag då Sessan skulle låta dem komma till?” (Wahl 2003) ”Vi låg ofta tillsammans på sängen i mitt rum och, som sagt, det var omöjligt att ’få komma till’.” (Ekroth 2012) \"Per bekräftade hennes berättelse när han erkände att han flera gånger försökt ha sex med henne innan han slutligen 'kommit till själva verket'.\" \"Det väsentliga var att man fick komma till. Jag ville vara åtrådd.\" (Kalmér 2024 s169) \"Han visste inte. Den enda vissheten han hade var att han inte fått komma till henne på fem månader.\" (Segerlund 29021 s 84)
","jfr":[]} {"baseform":"komma under","wordforms":[],"text":"(euf) om samlag. ”Amerikanen hade då klämt ur sig klyschan att det bästa sättet att komma över en man är att komma under en ny.” (Drougge 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"komma ut","wordforms":[],"text":"(euf) kort för komma ut ur garderoben. Andra liknande uttryck är ta sig ur eller vara i garderoben. ”Hist.: sedan 1979.” (SO) Finlandssvenskan har komma ut ur skåpet. Öppet tillstå att man är homosexuell eller på annat sätt avviker från den heterosexuella normen. ”Jag tänker på pappa. [...] Funderar på vad han skulle ha sagt till sin heterosexuella dotter om han hade fått veta att hon skulle ’komma ut’ (som det så vackert heter), tjugotvå år senare.” (Kristina Hultman: Skulle pappa ha varit stolt idag? Ottar 1/2005) \"Jag kom ut på åttiotalet mitt i aids-hysterin. Homosexualitet var skamligt och de som hade mycket sex var orena.\" (Kalmér 2024 s 223)
","jfr":[]} {"baseform":"komma vid","wordforms":[],"text":"(bib o åld) hava könsumgänge*. ”Warer redo på tredje dagen; och ingen komme widh sina hustru.” (Bibel 1703 2 Mos 19:15) Samma citat ur Bibel 2000: ”Kom inte nära någon kvinna.” Berg (1909) varnar för att \"Ingen hustru må låta sin man komma vid sig i onyktert tillstånd: en idiot kan blifva och blir i många fall resultatet”.
","jfr":[]} {"baseform":"komma","wordforms":["komma med","komma i"],"text":"ett internationellt slangord med betydelsen 1 att få orgasm, utlösning. Tyska kommen och Engelska come. ”Han ligger kvar över henne och hennes röst kommer långt bortifrån. — Du kom va? — Jo, säger han. Jag kom. — Ja, jag vet ingenting. Det känns som om jag var medvetslös ett tag. Det bara kom och kom. Hela tiden.” (Andersson, Kärlek 14/1970). ”Heterosexuella kvinnor kommer till himlen, men vi flator kan komma hur många gånger som helst, förstår du Mackan...” (Lodalen 2003)
\n”Jag kan aldrig komma över att jag så gärna vill komma. Männen brukar säga att om jag bara slappnar av och inte tänker så mycket på det, så kommer det att hända. Men det är verkligen svårt att lyckas komma, och det är lika svårt att inte tänka på det.” (Hite 1977) ”... ett mekaniskt litet knull för en dollar i ett smutsigt litet hotellrum tillsammans med en hynda som låtsades att hon kom och kom, men inte kom mer än julafton kom.” (Miller 1956) 2 (dial) ”hon är på att komma”. Ålderdomligt från Estland för att komma med barn. Från Halland härstammar ”kåmmet för nära ett frunntemmer”, som enligt den kvinnliga uppgiftslämnaren (f 1908) förklaras med ”om en man hade gjort en kvinna med barn”. En man (f 1870) sade om en annan ung man som gjort en kvinna gravid att ”han hade kommet för nära ett fruntemmer”. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"kommaknullare","wordforms":[],"text":"se punktknullare.
","jfr":[]} {"baseform":"kommando","wordforms":[],"text":"(sl) att klä sig utan underkläder.
","jfr":[]} {"baseform":"kommaskin","wordforms":["maskin"],"text":"(nyo) ”person som med lätthet får multipla (mångfaldiga) orgasmer”. (SAO 2013) Se även maskin.
","jfr":["maskin"]} {"baseform":"kommersiell könshandel","wordforms":[],"text":"förklaras i NE med ”Term som sedan 1980-talet används för att sammanfatta alla aktörers verksamhet med direkt anknytning till prostitution; som aktörer räknas såväl de prostituerade och deras kunder som profitörer, t ex kopplare, hallickar och bordellägare”. Se även under handel.
","jfr":["handel"]} {"baseform":"kommisshora","wordforms":[],"text":"(sl) Lind (1749) har ”knektsköka”. Kommiss (sl); uniform, militärtjänst och tyskans Kommisshure. Även hos Langenfeldt (1947) som också har kommissmök; lättsinnig flicka. Gibson (1978) har kommissmadrass, kommissmök; ”kvinna som bjuder ut sig åt militärer”. Jämför mök (dial); gödsel, träck, spillning och smuts.
","jfr":["mök","mög"]} {"baseform":"kommod","wordforms":[],"text":"(åld) pottskåp. En förkortning av natt- eller sängkommod. ”Hist.: sedan 1735.” (SO) Ordet finns med hos Dalin (1850) som förklarar det med ”liten möbel till förvarande af nattpotta, handfat och tvättkanna, jemte tvål m m”. Av franska commode; byrå, från latin commodus; bekväm, passande. Ursprungligen på 1700-talet var det fråga om en byrå med marmorskiva och lådor, senare kom kommod att stå för en möbel där man förvarade t ex tvättkanna, handfat och potta*.
","jfr":[]} {"baseform":"kommunalhål","wordforms":[],"text":"(so) fitta och om kvinna (prostituerad) som har många partner. Se vidare under hål.
","jfr":[]} {"baseform":"kompaniknulla","wordforms":["kompisknulla","kompispulla","kompissex","pulla."],"text":"(sl) även kompispulla, kompissex. Två eller flera kompisar som knullar samma kvinna, antingen samtidigt eller vid skilda tillfällen. ”En del flickor uttrycker att de tycker om den misstänkte, att de haft kul kompissex.” (Drabbad Online 2006) Se även pulla.
","jfr":["pulla"]} {"baseform":"kompis","wordforms":["kamrat "],"text":"1 (smn) kuk. ”Det verkar som om du förnekar din lille kompis här att få knulla, din gamla slavdrivare...” (Wahl 2006) Se även kamrat och polare. 2 kompisar (sl); kvinnobröst. Två närstående. 3 onanera, runka i uttrycken hålla en kompis i handen och klämma en kompis.
","jfr":["pola"," klämma en kompis","kamrat ","hålla en kompis i handen","kompisar"]} {"baseform":"komplafus","wordforms":[],"text":"ett ord jag, trots ivriga försök, misslyckats att hitta en förklaring till och bara stött på en enda gång och det i Folksagan i Sverige (1 s 207) där det står: \"Hur det var så kom bondgumman och bonden underfund med att drängarna och döttrarna hade sina komplafuser tillsammans och det gillade föräldrarna inte alls.\" Min gissning, som utgår från innehållet i citatet ovan, är att ordet kan betyda något i stil med vänslas* eller kuttrasju*. Den saga, som citatet är hämtad från heter De delade äggen och ingår i Sagor från Södermanland, utgivna av Bengt af Klintberg (2011). Jag mejlar en av utgivarna av Folksagan i Sverige, Ulf Palmenfelt, professor emeritus i etnologi och folkloristik, och får följande svar: \"I sin förklaring skriver den försiktige Bengt *Komplafus = skälmstycke. Jag tycker nog dina förslag ligger närmare till hands. Ordet låter ju som en försvenskning av ett franskt ord, men jag har ingen gissning. Kanske får vi leva med detta mysterium.\"
","jfr":[]} {"baseform":"kompost","wordforms":[],"text":"synonym till avföring enligt Strömberg (1979). En ordnad hög av jord och förmultningsbara ämnen, som efter viss tid kan användas som gödsel. Jämför tyska Kompost, engelska och franska compost, från latin compositus; sammansatt.
","jfr":["Kompost,","compost,"]} {"baseform":"kompromisspiss","wordforms":[],"text":"(sl o lmo) folköl. En öltyp svagare än mellanöl men starkare än lättöl.
","jfr":[]} {"baseform":"komutta","wordforms":[],"text":"(sl o so) kofitta. Se även under mutta.
","jfr":["mutta","mutt"]} {"baseform":"komvärk","wordforms":[],"text":"(nyo) ”smärta som kan uppstå i könet efter orgasm och om klitoris är oerhört känslig. Även det manliga könet kan kännas ömt efter sex av komvärk”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"kona","wordforms":["konakropp","horkona","kropp. "],"text":"1 (dial) Rietz (1867) om ”hora, skamlös menniska”. Även horkona och kontross. Det senare om ett gäng, en tross med skökor. Kona av fornsvenska kuna, kona; qvinna, frilla och isländska kona; sidoform till kvinna. Besläktat med engelska queen; drottning. Enligt SO ”hist:. sedan 1000-talet.” ”Kono- eller Horebarn må icke döpas på samma rum och tidh, som the äckta, utan långdt bak i Kyrkian.” (1655 års svenska kyrkoförordning) \"Än fann han sig på värdshus fullpackade med stojande gardister, än kom han i lag med män bekanta för sitt liderliga umgänge med 'Könet'. Ständigt ängslades han över att hamna i något beryktat hus eller bland 'kånor'.\" (Lennartsson 2019 s 206)
\nSvahn (1999) menar att kona är det tydligaste exemplet på pejorisering (pejorativ; ord med nedsättande betydelse) i svensk språkhistoria. Från ursprungsbetydelsen kvinna och hustru har ordet grovt pejoriserats till att betyda bl a liderlig kvinna och sköka och från en uppteckning i Bjurholm (Ångermanland) heter det att ordet ”ansågs vara det fulaste öknamnet på en kvinna”. OFS har kona; allmänt om otuktig kvinna, hora, luder, prostituerad. Enligt Jerrick/Söderberg (1998) betecknade kona ”en dålig, lättfärdig eller sedeslös kvinna, frilla eller älskarinna”. ”En till flera tusental uppgående svärm af sådana megärer och liderliga konor...” (Kress 1905) \"Vid nedre ändan av Haymarket fiskade jag upp en kraftig, gladlynt ung kona, som jag tog under armen och förde till Westminster Bridge, och med henne gav jag mig i lag i full mundering* uppe på denna stolta byggnad.\" (Boswell 1951) Jämför köna. ÖSO har konna dels med betydelden \"hustru\" och även \"nedlåtande om kvinna\" . 2 kona (sl); lukta illa, stinka. Se även kropp. I stockholmsslangen fanns också korna med samma betydelse.
\n","jfr":["kona","köna","korna","konna"]} {"baseform":"konception","wordforms":[],"text":"
(latin conceptio; avlelse av concipio; motta i sig, bli havande, dräktig) befruktning. Enligt NEO ”hist.: sedan 1832”. ”Inte ens om man ägnar den ivrigaste omsorg åt förebyggande åtgärder, kan man vara absolut säker på att konception inte inträffar.” (Philp 1946) \"Vi får information om föreställningar kring konception, om bristen på preventivmedel —vilka i bästa fall avhjälps med avbrutet samlag* — om könssjukdomar*, rädslan för desamma samt deras botande eller förödande konsekvenser.\" (Lennartsson 2019 s 221) Anm: Här avses Gustaf Hallenstiernas Mina Kärleksäventyr. Se litt.förteck.)
","jfr":[]} {"baseform":"kondom","wordforms":[],"text":"ett manligt preventivmedel bestående av en tunn hylsa av latexgummi som träs över penis. Ordet finns belagt sedan början av 1700-talet, men dess ursprung är okänt. En möjlighet är att härleda ordet till latinets condo; förvara, innesluta. En annan från italienskans guantone; sport-, stridshandske eller con domino; med dominodräkt, prästkappa. Den vanligaste teorin, att namnet har att göra med en viss doktor Condom eller Conton, har inget stöd i kända fakta. Denne mystiske läkare sägs ha varit livmedicus hos Karl II av England (kung 1660—1685). Denne monark var känd för att så sin vildhavre* ute i bygderna, något som resulterade i ett stort antal utomäktenskapliga barn. Condom kom då till majestätets hjälp genom att uppfinna ett preventivmedel av fårtarmar, en klar förbättring av det linnevävsskydd som funnits sedan 1560-talet. I sin bok Looking for dr Condom (1981) menar W.E Kruck att någon läkare med det namnet inte återfunnits inom en femtioårsperiod innan ordet blev känt. Ytterligare en tänkbar namnkälla är den franska staden Condom (nordväst om Toulouse).
\nAlmkvist (1933) berättar att ”redan i slutet av 1600-talet rekommenderades mot smitta vid könsumgänge ett i England uppfunnet gummiöverdrag för manslemmen (s k condom, numera vanligen kondong) dels av den för sin människokärlek kände Carlo Musitano, präst och professor i medicin i Neapel, dels av Daniel Turner, kirurg och med. doktor i London”.
\nMen kondomens historia är troligen äldre än så. Redan i det forntida Egypten och kejsartidens Rom lär det ha förekommit en form av penisskydd med syfte att hindra befruktning. På 1500-talet beskrev den italienske läkaren Gabriel Fallopius (1523—1562) hur man, genom att trä en linnetuta, indränkt i olika ämnen, över ollonet, kunde skydda sig mot veneriska sjukdomar. På 1700-talet tillverkades i Frankrike kondomer gjorda av blindtarmar från lamm, vilka exporterades till övriga Europa. Mot slutet av 1800-talet lärde man sig att tillverka kondomer av rågummi, men det var först när man i USA på 1930-talet började framställa kondomer av tunt latexgummi, som kondomen blev var mans egendom. Sveriges äldsta kondom, tillverkad av en djurtarm på 1600-talet, finns på Historiska museet i Lund. Den är försedd med knytband vid roten och på bruksanvisningen står att den före användandet ska kokas i mjölk och därefter pudras med mjöl. I SvD (9 juni 2025) berättas att en kondom från 1830 i \"nyskick\" ställs ut på Rijksmuseum i Amsterdam. Kondomen är gjord av fårtarm och är försedd med ett tryck som föreställer en nunna och tre präster, samtliga figurer med blottade underliv. Dessutom finns en text: \"Voilá mon choix\" (Det här är mitt val). Troligen härrör den illustrerade kondomen från en fransk bordell.
\n”Hvad de s. k condoms angår, dessa i en af våra sämre tidningar alltför beredvilligt annonserade 'franska gummiartiklar', hafva de helt visst från början tillkommit i ett uteslutande osedligt och nesligt syfte och i högre grad för att männen må kunna 'njuta' af sina lösliga förbindelser…” (Kress 1905)
\nEn internationell undersökning, presenterad av en kondomtillverkare (2005), visar att svenskarna blir allt sämre på att använda kondom. Undersökningen som omfattar 317 000 personer i 41 länder visar att två av tre svenskar har haft oskyddat sex med en ny partner. Bara greker och norrmän är sämre än svenskarna på att skydda sig.
\nI DN (25/11-1995) berättar artikelförfattaren Anna Husarska under rubriken ”Djävulen heter Kondom” hur författarna till en modern sexualupplysningshandbok fördömer kondomen som djävulens redskap och att använda ett dylikt preventivmedel ”är detsamma som att hustrun skulle bära badmössa och diskhandskar under samlaget”. I norsk slang finns kondom; badehette. I kondomens barndom var det inte ovanligt att äldre varnade de unga för att använda sig av dylika ”horpåsar”. Tjejtidningen Chica (1/2004) tipsar om följande kondomnamn: \" I Holland kallas kondom för Feestneus (pappnäsa), i Mexiko heter den Gorrito (luva), i Australien Life Saver (livräddare), i Italien Guanto (vante) och i USA Jimmy’s hat.\"
\nI dataspråk kallas det plasthölje som vid köp omger disketter, tangentbord och datorer ibland för respektive kondom, tangentbordskondom och elefantkondom.
\nDen store förföraren och älskaren Casanova* gillade visserligen inte de djurhinnor som gällde på 1700-talet, bl a satte de ner känseln tyckte han, men beskrev ändå känslan kring kondombruket som följer: \"Det gör inget om jag är innesluten i ett stycke död hud, så länge jag känner mig alldeles levande inuti.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"kondylom","wordforms":[],"text":"
(grekiska kondylos; knoge, knuta) vårtvirusinfektion som yttrar sig som vårtor vid könsorganen och ändtarmsöppningen, orsakade av ett virus (human papillorna virus, HPV) och överförd genom samlag. Infektionen kan, hos kvinnor, i sällsynta fall, leda till livmoderhalscancer. Någon behandlingsmetod finns inte mot vårtvirusinfektioner, som i allmänhet läker ut av sig själva. Förhindras genom användande av kondom. ”Hist.: sedan 1987”. (SO) \"Elisabeth kan bara ha gjort ett par besök på kliniken när det vid läkarundersökningen den 4 april 1865 upptäcktes att hon hade utvecklat kondylom [könsvårtor; Condyloma lata], som symtom på syfilis.\" (Halldin 2026 s 23)
","jfr":[]} {"baseform":"konfirmera","wordforms":["konfirmand"],"text":"(sym) att vara vuxen även på det sexuella området, att ha förlorat sin oskuld. ”— Nu är jag fattig men jag är inte säker på att jag är dygdig. Du har så farliga ögon och så vackra smalben, mitt barn. Men den sköna satte inte värde på hyllningen. — Tror du du talar till en konfirmand, fräste hon. Usch, du är förfallen, du!” (Nilsson Piraten 1932)
","jfr":[]} {"baseform":"kongo","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"konjugation","wordforms":[],"text":"(latin coniugo; förena, para ihop) befruktning, fortplantning. ”Hos urdjuren, som består av en enda cell, tillgår fortplantningen så, att tvenne djur helt och hållet sammansmälta med varandra, eller också förenas de endast delvis, och sedan ett utbyte av viktiga delar av cellerna skett, skiljas djuren åt (konjugation).” (Hylander 1941)
","jfr":[]} {"baseform":"konk","wordforms":[],"text":"(sl) kuk enligt slangopedia.se. Se också konkan.
","jfr":[" konkan"]} {"baseform":"konkan","wordforms":[],"text":"(sl) fittan. Källa vadkallasfittan.se. Se också konk.
\n","jfr":["konk"]} {"baseform":"konkasusa","wordforms":[],"text":"
(dial) cunnus*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"konkelbuske","wordforms":[],"text":"(sl) hår runt anus. Se även rövskägg, buske (1) och konkelbär.
","jfr":["buske ","konkelbär"]} {"baseform":"konkelbär","wordforms":["kånkelbär"],"text":"(dial) kvarlämnade små skitklumpar i rumpan. I skrift sedan 1800-talet. Från kunkla/kångla; hänga löst, kränga och kongel; bärklase, kotte. Se även dingelbär.
","jfr":["dingelbär"]} {"baseform":"konkelbärshållare","wordforms":["konkelbärspåse","hållare "],"text":"(sym) pung. Se även hållare och påse.
","jfr":[" påse","hållare "]} {"baseform":"konkubin","wordforms":[],"text":"(latin concubina; sängkamrat, älskarinna av con; tillsammans med och cubare; ligga (ned)), frilla, älskarinna, bihustru och lyxprostituerad. ”Hist.: sedan 1610.” (NEO) ”Konkubiner (concubinus, concubina) kallades ogifta, som levde tillsammans som gifta, och konkubinatet var ett av staten [det antika Rom], sanktionerat förhållande.” (Nyström 1921) Samme Nyström citerar den grekiske statsmannen och vältalaren Demosthenes (384—322 f Kr): ”Vi ha hetärer för våra nöjen och konkubiner för den dagliga tjänsten, men hustrur för att giva oss legitima barn och troget vaka över husets inre.” ”Korporalens kärälskeliga concubina borde billigen inrymmas i mitt moraliska djurkabinett, men huru skulle jag förvara henne?” (Wallenberg 1781/1960) Concubinage (franska) samboförhållande.
\nEmanuel Swedenborg (1688—1772) menade att det under vissa omständigheter varit tillåtet att skaffa sig en konkubin t ex när hustrun hade uppnått en hög ålder, hade drabbats av svår sjukdom eller hade fått avsmak för det äktenskapliga samlivet. Men den som skaffat en konkubin fick inte längre ha sexuellt umgänge med hustrun.
","jfr":[]} {"baseform":"konkubinat","wordforms":["konkubin"],"text":"äktenskapsliknande förening utan vigsel. ”Hist.: sedan 1821.” (SO) ”Det finnes, såsom allom bekant, en medelväg mellan att vara gift och att vara ogift, nämligen det att lefva i konkubinat eller så kalladt vildt äktenskap.” (Kress 1905) Se även konkubin.
","jfr":["konkubin"]} {"baseform":"konsert","wordforms":[],"text":"(sym) samlag. ”...vad är det för melodier du tänker låta mig spela på din flöjt* under vår konsert?” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"konst","wordforms":[],"text":"1 (euf) göra en (stor) konst; skita och göra en (liten) konst; pissa. ”Associationer mellan kissande och vattenkonster (vattensprutande konstverk) ligger naturligtvis nära till hands.” (Roger Hansson i Järfälla) I SAOB (1937) ges en något krystad antydan om varifrån uttrycket kan komma. Man menar att det är eufemistiskt för ett starkt vulgärt uttryck och fortsätter: ”i överförd anv. i uttr. göra en konst i, förr äv. (o urspr.) på ngt l. ngn” vilket enligt SAOB skulle stå för ”ge ngn l. ngt en god dag, strunta i ngn l. ngt”, dvs skita i någon eller något. ”Hon gjorde en konst på Manasses lår,/ Som inte torkar på 15 år./ För käringen var bjuden i barnsöl.” (Byrman/Olofsson 2011) 2 göra en konst göra konster; knulla. \"Nu emellertid gjorde gubben och gumman sina konster om natten.\" (Folksagan i Sverige 2 s 340)
","jfr":[]} {"baseform":"konstgjord befruktning","wordforms":[],"text":"se artificiell insemination.
","jfr":[]} {"baseform":"konta","wordforms":[],"text":"(dial o åld) fitta. Jämför kunta.
","jfr":["kunta"]} {"baseform":"kontakt","wordforms":[],"text":"(euf) ha kontakt med; ha ett förhållande med. ”—Därför att hans hustru begärde skilsmässa, påstående att han ville tvinga henne till att hava kontakt med andra, inför hans ögon.” (Ramos 1946)
","jfr":[]} {"baseform":"konto","wordforms":[],"text":"(sym) tömma kontot; ejakulera*.
","jfr":[]} {"baseform":"kontol","wordforms":[],"text":"(ind) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"kontor","wordforms":["lilla kontoret"],"text":"(euf) sitta (gå) på kontoret; besöka dasset, skithuset. Roger Hansson i Järfälla påpekar att torrdassen förr ofta fanns på vinden och jämför med vindskontor. Ordet kanske från någon ur arbetarklassen, vars representanter i alla tider ansett kontorsfolk ha det betydligt vilsammare och bekvämare än de själva. Enda gången en arbetare fick uppleva samma lugn och ro var vid dassbesök. Min jämtländske sagesman (f 1929) har uttrycket skitans kontor från ca 1940, då en kamrat, inflyttad från Sundsvall, sjöng följande visa för honom: De’ va’ på skitans kontor, förståru, ja’ va’ major, förståru.” Nilsson (1937) har med ordet som miltärslang från I 8 i Uppsala. SAOB (1937) har kontor; hemlighus, avträde, som ett utdött ord. Även lilla kontoret om samma sak. Norsk slang har lettelsens hus eller kontor och finlandssvenskan har omvändelsekontoret.
","jfr":[]} {"baseform":"kontraception","wordforms":[],"text":"(latin contra; mot och conceptio; avlelse) förhindra graviditet.
","jfr":[]} {"baseform":"konträr sexualitet","wordforms":[],"text":"(euf) konträr; som har fullständigt motsatta egenskaper. Av franska contraire, från latinets contrarius; motsatt, stridande mot. Under andra hälften av 1800-talet beteckning för dagens HBT*.
","jfr":[]} {"baseform":"konversation","wordforms":[],"text":"(lmo) ha en konversation (samtal) med Gud i den stora vita telefonen; kräkas, spy. Kanske för att den spyfärdige ofta ligger på knä framför toalettstolen under proceduren.
","jfr":[]} {"baseform":"konvex","wordforms":[],"text":"(sym) havande. Utåtbuktad, av latinets convexus; välvd (utåt), buktig.
","jfr":[]} {"baseform":"kopanos","wordforms":[],"text":"(grek) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"kopattasaft","wordforms":["kopattesaft","saft."],"text":"(sl o lmo) mjölk. Se även saft.
","jfr":["saft"]} {"baseform":"kopatte","wordforms":["patt","patte"],"text":"(sk) 1 kojuver. 2 hängbröst. 3 enligt OFVG även namn på klockljung, humleblomster, getrams och gullviva. Se även patt, patte.
","jfr":["patt, patte"]} {"baseform":"kopparmunk","wordforms":["brons-"],"text":"(lmo) kallas den man som inte haft sex på tre månader. \"Jag åker till Dalarna för att skriva på boken som inte vill skrivas och min vän upplyser mig om att jag är kopparmunk. Någon dag senare frågar jag vad det var det hette, det där som jag var nu? Rostsnopp? Nej, kopparmunk, säger hon. Det blir man efter tre månader.\" (En celibatörs bekännelser. Text: Carl Cederström. SvD Kultur 23/2- 2020) Se även brons-, silver- och guldmunk.
","jfr":["guldmunk","brons-","silver-"]} {"baseform":"koppel","wordforms":[],"text":"(dial) 1 penis. (OFS) 2 kopulation. Föreningslänk mellan två föremål. Ordet använt för parning av insektsexpert i radioprogrammet Naturmorgon (P1 9/8-2008). Jämför kopulera.
","jfr":["kopulation"]} {"baseform":"koppla på","wordforms":[],"text":"(sl) flörta, förföra. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"kopplare","wordforms":["kopplerska"],"text":"(euf) hallick, sutenör, bordellmamma. (se do) SAOB har kopplerska från 1638. \"Jag var ju den maliciösa karl som andra aftnar kallat kopplerskan till sig för att ordna nattjänst åt någon av etablissemangets jungfrur*.\" (Brunner 2020 s 127) \"Den där häxan som stjäl min gestalt, den som gör anspråk på mitt namn! Är det hon som tjusar honom? Anser hon mig vara något slags kopplerska som pekade ut henne åt honom?\" (Apuleius 2024 s 97) \"Ingenting blev utav den gången, menade Lena Kajsa, emedan 'den ena horkopplerskan intet tål den andra'. Konkurrensen mellan dem som kopplade var tydligen stor.\" (Lennartsson 2019 s 65)
","jfr":[]} {"baseform":"koppleri","wordforms":[],"text":"(koppla; förena) ordet ”hist.. sedan 1638” (NEO). Att uppsåtligt organisera prostitution eller att tjäna pengar på någon annans prostitution kallas koppleri och är enligt svensk lag brottsligt. I lagens mening är t ex bordellägare, hotellportierer, som anvisar adresser till prostituerade, och hyresvärdar, som hyr ut lägenheter till prostituerade, att betrakta som kopplare. ”Varje morgon lät han inspärra den kopplerska, som hade skaffat honom en flicka för den senaste natten — ty hon hade ju lockat honom att begå en synd.” (Casanova 1936/1700-t) ”Fyra berömda kopplerskor för kvinnorna och samma antal kopplare för männen hade inga andra uppdrag än att leta upp, både i huvudstaden och på landsorten, allt det som på ett eller annat sätt bäst kunde släcka vännernas sinnliga begär.” (de Sade 2005/1785) \"Mot bakgrund av den hårda juridiska hållningen mot koppleri, som enligt lag skulle bestraffas med hudstrykning och straffarbete, tycks det märkligt.\" (Lennartsson 2019 s 79)
","jfr":[]} {"baseform":"koprofag","wordforms":["koprofagi","koprolagni"],"text":"(grekiska koprophagos; en som livnär sig på exkrementer* av kopros; exkrementer och phagein; äta) främst om djur som förtär exkrementer. Även människor kan uppträda som skitätare, ett fenomen som benämns koprofili (grekiska philos; älskad, kär, vän) något som, enligt Encyclopedia erotica (1967), är att betrakta som ”ett slags perversitet, vid vilken vissa neurotiker visar benägenhet för att ägna avföringen uppmärksamhet, att ’älska’ den eller till och med förtära den”.
\nUnder rubriken \"Påven till attack mot skandalnyheter\" (SvD 9 dec 2016), liknar påven Franciskus medier som fokuserar på skandaler och sprider falska nyheter vid folk som har en morbid fascination för avföring. Enligt påven riskerar skandalhetsande medier att falla offer för koprofili, sexuell attraktion till avföring, medan konsumenter av dessa medier riskerar koprofagi, att äta bajs. Påvens uttalande är hämtat från en intervju i den belgiskt katolska veckotidningen Tertio, där han samtidigt ursäktar sig för sitt språkbruk. \"Jag tror att medierna måste vara väldigt tydliga, väldigt transparanta, och inte falla in i — ta inte illa upp — sjukdomen koprofili, det vill säga att alltid vilja täcka skandaler, att skriva om oanständiga saker, även om det är sant.\"
\nDet rör sig här om en tvångsmässig, sexuellt laddad dragning till avföring som, vare sig den utförs i fantasin eller verkligheten, stimulerar till upphetsning och orgasm. Även koprolagni (grekiska lagnos; vällust) att känna vällust i samband med avföring. ”Fårskalle, måtte jag mumla här på ett helsvenskt avföring, med att ge dig både kackan och korven, du är säkert koprofag som alla dina goda landsmän.” (Hammarén 2001)
\nKärleken kunde också gälla urin och Bourke (1968/1891) berättar om en viss sir John Moore, som sägs ha blivit kär i sin egen urin, och nämner samtidigt en fransk gentleman från Montaigne som bevarade sin avföring och visade upp den för besökare. ”En del individer drar sig inte ens för att förtära avföring (koprofagi), helst direkt ur ändtarmen. Enligt en vanlig uppfattning utgöres koprofagerna uteslutande av sinnessjuka eller primitiva personer. Detta är en grov osanning. Jag har påträffat denna böjelse hos fint bildade personer med kvalificerade estetiska och intellektuella intressen. [...] Gränsen mellan olustbetonat äckel och vällust är hårfin, och psykologiska faktorer spelar en stor roll för upplevelsernas karaktär.” (Ullerstam 1961)
","jfr":[]} {"baseform":"koprofera","wordforms":[],"text":"(sl) skita. Av grekiska kopros; exkrementer*.
","jfr":[]} {"baseform":"koprofili","wordforms":[],"text":"se under koprofag, koprofagi.
","jfr":[]} {"baseform":"koprografi","wordforms":[],"text":"(grekiska kópros; avföring och grafein; skriva) lusten att skriva s k fula ord i form av t ex klotter på offentliga toaletter och andra platser. Se vidare graffiti.
","jfr":[]} {"baseform":"koprolagni","wordforms":[],"text":"se under koprofag, koprofagi.
","jfr":[]} {"baseform":"koprolali","wordforms":[],"text":"(grekiska kópros; avföring och lalia; pratsjuk) en sjukdom som yttrar sig i att den drabbade okontrollerbart uttalar s k fula ord. Koprolali förekommer som ett utvecklingsstadium hos barn och vid vissa psykiska störningar. Koprolali i vuxen ålder är tecken på funktionsstörning i hjärnan. Sjukdomen kan vara ärftlig. Den kan behandlas med neuroleptika.
\nMatz (1984), som har en utförlig artikel i ämnet, berättar om en kantor i Västsverige som avsattes från sin tjänst pga denna egenhet. Han har nyligen begärt ersättning hos budgetdepartementet, då han med rätta menar att det rör sig om en neurologisk sjukdom. Bland berömdheter som drabbats av sjukan nämner Matz Esaias Tegnér (1782—1846), som i egenskap av biskop måste ha haft det särskilt besvärligt, och W A Mozart (1756—1791). I båda fallen yttrade sig sjukdomen ”mest i ett tvångsartat användande i tal och skrift av ord och uttryck med anal anknytning”.
\nMen Ruth Halldén menar, i sin artikel Bilden av en köttig och ofin Mozart (DN 6/6-1982), att det inte är så farligt med Mozarts frispråkighet, ty ”böjelsen för plumpa anala och sexuella skämt” var mycket vanlig under 1700-talet. Det är egentligen bara en smärre del av korrespondensen som är extraordinärt frispråkig och det är de s k Bäslebreven, brev som han skrev till sin kusin Bäsle då han var tjugotvå år gammal. Här finns det många osedliga anspelningar. ”Men”, slutar Ruth Halldén, ”för en läsare från våra dagar, van vid oförblommerade könsord, ter sig även denna ökända korrespondens ganska beskedlig.” Ett exempel ur dessa brev: ”Jag önskar dig godnatt, skit och fis i sängen, sov gott, ta dig i röven och sen i munnen.” Se vidare fula tider och fina samt koprolali.
\nBengtsson (1994) berättar om en amerikansk kvinna som lider av en märklig åkomma, här kallad könsordsfobi. Varje gång hon får höra ett könsord svimmar hon. Hon har testats med 26 olika benämningar hämtade från kroppens nedre regioner, och varje gång tuppade hon av.
","jfr":[]} {"baseform":"koprolit","wordforms":[],"text":"(grekiska kópros; avföring och lithos; sten, klippa.) Koproliter är förstenade djurexkrementer som förekommer i vissa bergarter. Länge kallades dessa lämningar för ”fossila grankottar”, ända till dess att den engelske geologen och kyrkoherden William Buckland år 1829 upptäckte att de grankottsliknande lämningarna i själva verket var skitkottar.
","jfr":[]} {"baseform":"kopropraxi","wordforms":[],"text":"se under TS (Gilles de la Tourettes Syndrome).
","jfr":[]} {"baseform":"kopros","wordforms":[],"text":"(grek) avföring, exkrementer.
","jfr":[]} {"baseform":"kopulation","wordforms":["kopulera"],"text":"(latin copulatio; sammankoppling, förening av copulo; binda samman, förena) Kopulation, enligt NEO, \"hist.: sedan 1768”, kopulera (”sedan 1891”). Det engelska copulation förklaras med ”sammangång emellan hane och hona” hos Serenius (1757). Mest om djur. ”På en pelare i kyrkan Loctody, Bretagne, har ett älskande par fångats på bar gärning: inristade i stenen ligger de där likt ett par hundar som fastnat i kopulationen och tvingas fortsätta skådespelet till yttersta dagen.” (Ambjörnsson 1978)
\nRudolf Thunander berättar i sin Förbjuden kärlek (1992) från 1600-talets Sverige om hur den nyblivne änklingen Christoffer ”begynte henne befria till effect att han med hustru Clara lät sig tillsammans copulera”. Till hustru Claras försvar ska sägas att hon trodde sig vara nybliven änka, då alla tecken tydde på att hennes man Magnus stupat i strider utanför Riga. ”Från slutet av 1400-talet framställes ofta Döden i bildkonsten som ett Vara som inte endast går fram med lien utan som också levnadslustigt kopulerar.” (Cavefors: Erotik i konsten i Subaltern 3/2006.
","jfr":[]} {"baseform":"kopulationsverktyg","wordforms":[],"text":"se verktyg.
","jfr":[]} {"baseform":"kopuss","wordforms":[],"text":"(lmo) en skämtsam lek där en person blir bunden och sedan slickad i örat. Se också koslick.
","jfr":[]} {"baseform":"kora","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell, bög.
","jfr":[]} {"baseform":"korallhorn","wordforms":[],"text":"(sym) gammal fallisk symbol som nepolitanarna bär som skydd mot onda ögat. Se också under horn.
","jfr":["horn"]} {"baseform":"korallporten","wordforms":[],"text":"(sym) gammal kinesisk symbol för kvinnans könsorgan. Se även jadeporten och port (1).
","jfr":["jadeporten ","port "]} {"baseform":"koratz","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"koratzka","wordforms":[],"text":"(för sl o so) prostituerad, hora.
","jfr":[]} {"baseform":"kordong","wordforms":["kondong"],"text":"(sl) kondom*. Jämför donga. Göran Ek, Helsingfors berättar att kordong ”hänger segslitet med i finlandssvenskan, trots att ordet språkligt sett är fel”. ”Jag frågade vad det var för fel på kordongerna och SifferEva sade att det dög med fårtarm som är en naturprodukt och lätt att göra, bara bränna igen ändan på dem och börja trampa*.” (Pohjanen 2003) \"...läkaren Anton Nyström (1842—1931) som erbjöd 'kondonger' både för att lätta på trycket för männens sexualdrift och för att hindra spridning av veneriska sjukdomar,...\" (SvD Under strecket 26/9 2022)
","jfr":["donga"]} {"baseform":"korekahpe","wordforms":[],"text":"(kur) horunge, enligt kidish.se.
","jfr":[]} {"baseform":"korintiska kanalen","wordforms":[],"text":"(sl) ändtarmen. Här en ordlek på den grekiska korintiska kanalen och frukten (druvan) korint. En kanal som släpper igenom vårt överflöd, varvid en del av de små korintlika klumparna har en viss förmåga att fastna i vassen vid utloppet. Se vidare under dingelbär och kanal.
","jfr":[]} {"baseform":"kork","wordforms":["dosa"],"text":"(sl) 1 kuk i Styv i korken; ståkuk. ”Vi gjorde det stående och liggande och det var ofta rätt plågsamt både för Anna och mig, när Ferdl och Franz nu ständigt fått för sig att undersöka, om det ändå inte vore möjligt att sätta in korken på rätt ställe.” (Salten 1983) E T A Hoffman berättar i sin Djävulselixiret (1815—1816) om den kissnödiga damen i diligensen som, när hon inte kan hålla sig längre, låter det forsa ut på golvet, varpå hon förklarar för sin manlige medpassagerare: ”Jag tror min butelj gått upp.” Hans svar: ”Jag tror jag i byxorna har en passande kork.” ”När leken var som trevligast hade hon dragit korken ur flaskan och ville sticka in den i luktdosan.” (Aretino 2008) Norsk slang har korketrekkeren; korkskruven för kuk. Se även dosa. 2 okorkad i betydelsen oskuld. ”År -82 var jag sexton och hade en sån panik för att fortfarande vara okorkad att jag var beredd att sära på benen för vilken svenne som helst bara det blev gjort.” (Härkönen 1991)
","jfr":["dosa","okorkad"]} {"baseform":"korna","wordforms":[],"text":"(sl) lukta illa.
","jfr":[]} {"baseform":"kornuta","wordforms":["kornute"],"text":"(fsv) mnt kornute. Söderwall (1890) har kornuta; älskarinna och kornute; älskling, älskarinna. Vidare citatet: \" tha iak imwäl mangha kornwtor haffdhe.\" ( H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström 1868—1870.)
","jfr":[]} {"baseform":"koro","wordforms":[],"text":"en psykisk störning som yttrar sig i vaneföreställningar över förkrympningar och tillbakadragande av penis kombinerat med rädsla och panik för att vara döende. Koro återfinns t ex i den kinesiska metafysiken och kulturen och sammankopplas med tron att avvikande sex, som t ex sex med prostituerade och masturbation och t o m utlösning under sömn, rubbar balansen mellan yin/yang som finns vid normalt sexutbyte. Resultatet av denna avvikelse visar sig i att penis krymper. Yang anses vara en vital del av mannen och om den rubbas resulterar det i en dödlig dos av koro. Uppgifterna från Vetenskap och Folkbildning (VoF).
\nKoro behandlas på olika sätt, beroende på kultur och orsak, t ex med psykoterapi eller med voodoo och annan magi. I Kina kan man t ex äta andra djurs penisar, speciellt verksamma är de från tiger, hjort och säl, och på så sätt hindra sin egen lem från att krympa.
\n","jfr":[]} {"baseform":"koronta","wordforms":[],"text":"
(för sl) 1 äppelskrutt. 2 kuk. 3 ollon*.
","jfr":[]} {"baseform":"korophilia","wordforms":["korofili"],"text":"från grekiska chora, chorus; rum, land, område och philos; älskad, kär vän. Ett sällsynt uttryck för en äldre kvinnas sexuella dragning till en yngre.
","jfr":[]} {"baseform":"korpens","wordforms":[],"text":"(knoparmoj) sexuellt upptänd, kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"korpis","wordforms":[],"text":"se under kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"korra","wordforms":["kårra"],"text":"(dial) skånska för dypöl, dyng- och gödselpöl.
","jfr":[]} {"baseform":"korre","wordforms":["korrepiss;"],"text":"(sl) 1 kuk. 2 (sk) gödselhög. Även korrepiss; gödselvatten. Jämför korra, kårra. 3 korren (smn); fitta. \"Anledningen till ekorren är att mitt ex hade en liten rand därnere som hon kallade ekorrsvansen sen blev det ekorren och till sist korren. Min nya hade en korre som luktade lite (skämt) och då blev det skunken*.” (Morbos pappaforum.se)
","jfr":["korren","korra, kårra"]} {"baseform":"kors","wordforms":[],"text":"1 lindrig ed eller svordom. ”Hist.: sedan 1645.” (SO) Med bl a hos Swedberg (1720-t). Används bl a för att uttrycka förvåning: Kors då! I småländskan finns uttrycken Kårs bevars (Kors bevare oss!, Kårs i tiens hav; Kors i tidens hav) I svenskan använder man i dag mest svärord kring djävulen och helvetet, och samma är förhållandet i andra språk i protestantiska länder. I språkområden som domineras av katolicismen svär man däremot mer vid Gud, Jesus och helgon som Jungfru Maria. Samma var förhållandet när Sverige var katolskt.
\nEn del av dessa kraftuttryck har att göra med Jesu lidande och död på korset. ”Kors” och ”Död och pina” är dylika fortfarande gångbara svordomar, liksom ”Kors i Jesu (Herrans) namn!” Även det skämtsamt förskönande ”kors i Kristinehamn!” som är en förvrängning av kors i Kristi namn. OFVG har kors i jöstrika; kors i jesu namn. Andra liknande uttryck är kors i jösse namn, kors i jössika (jäskade, jesskola) botten. 2 kors (euf) röv- och fitthål. ”Men jag hade bara lust att slicka Dorotea över hela kroppen, försiktigt sätta tänderna i hennes kurva, där höfterna smyger sig upp och blir till midja, hålla henne sprattlande fast i korset med ena handen, bita henne i örsnibben, hålla henne bakom huvudet med den andra och låta hennes ögonfransar kittla mig på kinden och andas in hennes andedräkt.” (Brøgger 1974) Jämför kryss.
","jfr":["kryss"]} {"baseform":"korselett","wordforms":[],"text":"lättare form av korsett*. Av franska corselet; brynja, klänningsliv till corps; kropp. Hist.: sedan 1928. Uppgift från SO.
","jfr":[]} {"baseform":"korsett","wordforms":[],"text":"se intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"kortbädd","wordforms":[],"text":"en av otaliga samlagsställningar, vilken beskrivs av Kahn (1944): ”Kvinnan lägger sig tvärs över sängen så att sätet kommer att ligga över sängens kant. Därefter skiljer hon på låren och drar upp knäna till axlarna. Mannen närmar sig henne stående, skiljer blygdläpparna åt med fingrarna och för mellan dem försiktigt in manslemmen.”
","jfr":[]} {"baseform":"korv","wordforms":["avelskorv","blodkorv","grynkorv","köttkorv","fläskkorv","pojkens ståtliga korv från Scan","prinskorv. "],"text":"även avelskorv, blodkorv, grynkorv, köttkorv, fläskkorv, pojkens ståtliga korv från Scan, prinskorv. Också korv med potatis och korv med ägg; kuk med tillbehör. 1 (sl) kuk. ”Det är inte korven man blir tjock av utan såsen.” (sexvits) ”För egen del kan jag tänka mig betydligt roligare hål att stoppa fläskkorven i än munnen.” (Lodalen 2003) ”Det är länge sedan FarmorFittan tillät någon förmäten köttkorv tränga in i sej.” (Nikanor Teratologen: Pedofobens bekännelse, Perversioner 2003.) Tysk slang Wurst och engelsk slang sausage med samma betydelse. ”Korv med frans(k)bröd och tomatsås”, samlag då kvinnan har mens.
\n”Han knäppte upp min gylf å fick fram avelskorven, spotta ut sin rykande fimp å börja dominant suga.” (Teratologen 1998) ”Enligt henne lär du visst ha viftat med prinskorven, sa Johansson.” (Persson 2005) 2 (sl) grilla (gömma korven); knulla. 3 (sl) korv, skitkorv, brunkorv för färgens och formens skull. Även ”gubbakorv”, enligt 66-årig kvinna. ”Korven faller ner i vattnet med ett plask. Så fort den ringlat ut känner jag att en ny vill ut. Efter den en till. Så håller det på.” (Blå 2005) ”Jag gick till badrummet och avlossade en stadig korv. Det var njutbart att förnimma dess väg genom tarmen, att spärra ut ringmuskeln och ge sig hän åt krystreflexen.” (Drougge 2006) 4 (sl) gömma korv; om homosexuella. ”Dom har väl lekt gömma korven med varandra, sa Bäckström när spaningsstyrkan sammanträdde efter lunch och Holt just redovisat det senaste resultatet av deras mödor.” (Persson 2003) 5 (sl) dra skinnet av korven; runka, onanera. 6 korv (so) 1700-t. Korfvar; öknamn på sedlighetspolisen. Det finns ett ålderdomligt skällsord korvknekt som, enligt Inedahl (2023), var \"speciellt reserverat för myndighetspersoner, till exempel stadens vakter, tullare eller lägre tjänstemän, de så kallade kämnärerna.\" Och Petter Inedahl ger exemplet: \"Anders Tomasson och Mats Matsson tittade upp när dörren öppnades. Det var skattmasen Staffan Rolofsson som kom in, och Mats hälsade honom med sitt ölstop, en sak som gjorde Anders arg. Varför skålar du med den korvknekten, frågade han och fortsatte sedan på finska: Joudu hevon vittuun.\" (Stockholm 1626) Enligt Petter Inedahl har det finska uttrycket med hästars fortplantning att göra.
","jfr":[]} {"baseform":"korva","wordforms":[],"text":"(sym) bajsa, skita. Det ord jag själv ofta använder när jag vill vara lite finare i mun. Jämför korv (3).
","jfr":["korv"]} {"baseform":"korvbröd","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. ”Hon berättar att de flesta killar hon pratat med om utseendet på muttan tycker om när de inre blygdläpparna hänger ut lite. En har till och med sagt att en mutta med små blygdläppar är en korvbrödsfitta, och att det är tråkigt.” (Ska vi verkligen prata om den? Ottar 4/97.) 2 arsle. ”Woot! spammade den spräckta Asus när den uppkåtade Zalamander mountade sin petternicklas* in i hans trånga korvbröd.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006) Se även under bröd.
","jfr":["bröd"]} {"baseform":"korvchassi","wordforms":[],"text":"(sl) förhud*. Se korv och chassi.
","jfr":[]} {"baseform":"korvel","wordforms":[],"text":"(dial) horbock*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"korvfest","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fest med enbart manliga deltagare. 2 knullfest med korven (kuken) i huvudroll.
","jfr":[]} {"baseform":"korvgrillare","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se korv och grilla.
","jfr":[]} {"baseform":"korvläppar","wordforms":[],"text":"se blygdläppar.
","jfr":[]} {"baseform":"korvmorr","wordforms":[],"text":"(lmo) ljudlig fjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"korvryttare","wordforms":["ryttare "],"text":"(sl) homosexuell, bög. ”Jävla skitfilm och inte ens nåra bra korvryttarscener trots att det stod i tv-bilagan att den skulle handla om bögar.” (Persson 2005) Se även ryttare och korvstoppare.
","jfr":["korvstoppare","ryttare "]} {"baseform":"korvstoppare","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell man, bög. Se också korvryttare.
","jfr":["korvryttare"]} {"baseform":"korvälskare","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell, bög.
","jfr":[]} {"baseform":"koryne","wordforms":[],"text":"(grek) klubba, penis.
","jfr":[]} {"baseform":"kos","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta. Från persiskan.
","jfr":[]} {"baseform":"kosa","wordforms":[],"text":"(dial) fis, fjärt. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"koscha","wordforms":["kosha"],"text":"(rom) svära.
","jfr":[]} {"baseform":"koschepa","wordforms":[],"text":"(rom] förbannelse*.
","jfr":[]} {"baseform":"kosej","wordforms":[],"text":"(för sl) hora.
","jfr":[]} {"baseform":"koskesh","wordforms":[],"text":"(för sl) 1 hallick. 2 Slangopedia.se har betydelsen knullare och förolämpning. Från persiskan.
","jfr":[]} {"baseform":"koskändare","wordforms":[],"text":"(so) tidelagare. \"En honungsnuppa i trynet, herreje, han pratar som en koskändare.\" (Salama 1965) Se vidare under tidelag och skända.
","jfr":[]} {"baseform":"koslick","wordforms":["kopuss"],"text":"(dial) virvel i håret. Uppgift från OFVG som förklarar: ”Enl. folktron orsakad av att modern under grossessen hade blivit slickad i håret el. ansiktet av en ko.” Se även kopuss.
","jfr":["kopuss"]} {"baseform":"koslida","wordforms":[],"text":"(sl o so) flicka, kvinna som sexobjekt.
","jfr":[]} {"baseform":"kossa","wordforms":[],"text":"1 (da) fitta. 2 (sl o so) \"Djävla kossa!\"
","jfr":[]} {"baseform":"kossijissenamn","wordforms":[],"text":"(dial) \"Herregud!\" enligt ÖSO. Mild svordom \"Kors i Jesu namn! \" Se också under kors och Jesus.
","jfr":[" Jesus","kors "]} {"baseform":"kost","wordforms":[],"text":"(no sl) kuk, kvast*.
","jfr":[]} {"baseform":"kosta sig","wordforms":[],"text":"(dial) ”om människa: krysta för att driva ut avföring.” (SFO) Rietz (1867) har kosta sej; anstränga sig.
","jfr":[]} {"baseform":"kot","wordforms":[],"text":"(holl) motsvarighet till engelska cunt* men kot anses i mindre obscent än cunt.
","jfr":[]} {"baseform":"kota","wordforms":[],"text":"(för sl) assyriska/syriska för fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"kotlett","wordforms":[],"text":"(lmo) kåting. En som blir kåt lätt.
","jfr":[]} {"baseform":"koto","wordforms":[],"text":"(för sl o so) fitta (om man).
","jfr":[]} {"baseform":"kott","wordforms":[],"text":"(euf) avföring. Nils Haglund (f 1930) minns att ordet användes i familjen på 1930-talet. Han härleder ordet från tyska Kot; smuts. Roger Hansson i Järfälla berättar att hans ”tidiga barndoms (ca 1950) uttryck för det som väl numera oftast kallas ’bajsa’ var ’göra kott’.” Jämför kotte.
","jfr":["kotte"]} {"baseform":"kotta","wordforms":[],"text":"(nyo) ”ha härlig sex utan att för den skull vara kär”. (SAO)
","jfr":[]} {"baseform":"kotte","wordforms":[],"text":"(sym) grundbetydelse något litet och runt. 1 kuk för likheten med t ex en grankotte. Smaska (snaska) kotte; suga kuk. \"Ja, men i kväll spelar jag i världsklass. Det känner jag i hela ballen. Minst tre flickor ska få snaska kotte.\" (Lapidus 2008 s 70) 2 kotte; liten grabb, litet barn, som bl a går igen i slangens ”hon ska få en kotte”; hon ska få barn. Hos Lidaräng (1982) berättas historien om en man som ”aldrig kallades annat än Boren ’Borren’ sedan han en gång utpekats som fader till ett utomäktenskapligt barn och försökt komma undan faderskapet genom att duka upp en historia om en ’borre’, d v s kotte som fallit ned från ett träd och gjort flickan gravid”. ”Förresten hade han skickat bort jäntan för länge sen bara för att fröna inte kom från hans kotte.” (Kallenberg 1999) 3 testikel för likheten med t ex en tallkotte. ”Dra in kottarna för annars sitter de löst, var hennes öppningsreplik.” (Celander/Hörnfeldt 1993) ”Jag påstod att stjärnorna var lika stora som den helige Peters tallkottar och inte större, och att månen var en oäkta syster till solen.” (Aretino 2008) 4 kottepåse; pung*. Jämför påse. 5 avföring, skit. Släppa kottar; skita. 6 rulla kotte; runka.
\n","jfr":["påse"]} {"baseform":"Kotzwara-syndrom","wordforms":[],"text":"
annat namn på asfyxofili* efter den tjeckiske kompositören Franz Kotzwara som dog olyckligt 1791 sedan han, som ett led i en sexakt, bett en prostituerad hänga honom.
","jfr":[]} {"baseform":"krabat","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Livligt, vildsint barn.
","jfr":[]} {"baseform":"krabba","wordforms":[],"text":"(sym) kallas den som går omkring och nyper andra i rumpan. Ordet krabba är från 1500-talet och kommer ursprungligen från kravla, krabbla; röra sig långsamt.
","jfr":[]} {"baseform":"krackla","wordforms":[],"text":"(dial o ljud) om att harkla*, hosta upp slem, hosta och spotta. (OFS) Ordet finns också i finlandssvenskan.
","jfr":[]} {"baseform":"kraden","wordforms":["kradan"],"text":"(fsv) medelnordtyska krodenduvel, krodensone; djäfvulsk, förbannad, ond. \"kraden forrädare äst thu.\" (Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming 1846) Uppgift från Söderwall (1890).
","jfr":[]} {"baseform":"krafs","wordforms":[],"text":"(sl) liten, oansenlig kuk. Krafs; småpengar och andra värdelösa småsaker.
","jfr":[]} {"baseform":"kraftord","wordforms":["kraftuttryck"],"text":"svordom, ed. Enligt SO är kraftord belagt sedan 1810 och kraftuttryck sedan 1842. Jfr tyska kraftausdruck med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"krafttabletter","wordforms":[],"text":"Nielsen (1952) om ”en värdelös humbugmedicin, som försäljes av sjukvårdsaffärer och kvacksalvare i syfte att stimulera könsdriften och bota impotens och frigiditet”. Jämför afrodisiakum.
","jfr":["afrodisiakum"]} {"baseform":"krage","wordforms":["rullkrage","väpnarkrage"],"text":"(sl) 1 förhud. Även rullkrage, väpnarkrage. 2 pälskrage; hår på könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"kragsmör","wordforms":["smör"],"text":"(sl) smegma*. Se även smör.
","jfr":["smör"]} {"baseform":"kraka","wordforms":[],"text":"(dial o ljud) vämjas, känna kräkningar, kräkas. (OFS 1860-t)
","jfr":[]} {"baseform":"krakmök","wordforms":["mök"],"text":"(sl) hästspillning. Krake; mager och utsliten häst. Se även mök.
","jfr":["mök","mög"]} {"baseform":"kral","wordforms":[],"text":"(sl) Berg (1924) om bordell i 1890-talets Helsingfors.
","jfr":[]} {"baseform":"krama","wordforms":[],"text":"omfamna, klämma. Fornsvenska krama; klämma hårt. 1 (sl) krama ur tuben*; runka. 2 (sl) krama ur svampen*; pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"kramaporis","wordforms":[],"text":"(sl) ”masturbator”, enligt Thesleff (1912). Se även masturbera.
","jfr":["masturbation"]} {"baseform":"kramhandel","wordforms":[],"text":"(lmo) Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998) har prostitution.
","jfr":[]} {"baseform":"kran","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. Kranen droppar, läcker. Av medellågtyska kran. Stolpe (1984) påpekar att kran är ett gammalt germanskt ord som betyder trana (Kranich på tyska). ”Vi har inte lånat det direkt från Hornborgasjön till badrummet utan via en mackapär som de gamle hade till att spänna sina stålarmborst med. Där vred man på en krona i stil med den på vår badrumskran, och den där apparaten kallades kran ’trana’.” ”Hörru, du har en bra kran därnere också!” (Delany 2009) Se vidare under kuk. 2 näsa. 3 knarklangare.
","jfr":[]} {"baseform":"kranker","wordforms":[],"text":"(fsv) eg sjuk, skröplig men också, enligt Söderwall (1890), med betydelsen osedlig, liderlig. \"en krank kona stals j hans sängh.\" (Codex Bildstenianus ca 1350)
","jfr":[]} {"baseform":"krans","wordforms":[],"text":"(euf) 1 könshår. En ring, krans av hår runt könsorganen. ”Du binder din eldkrans kring min midvinterstång...” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006) ”Och han strök opp, och hon strök ner/ allt på dä wita lår/ Wa ä dä för en törnekrans/ Faderilla, lilla, törnekrans,/ du har imella lår.” (Byrman/ Olofsson 2011) 2 ollon, förhud, enligt Roberg (1718). 3 oskuldssymbol som i ordspråket: \"De är inte jungfrur alla som bär kransen.” Holm (1980) förklarar ”den gamla symbolen för okränkt oskuld”. ”I Pans tempel i Efesus fanns en grotta, hvari ett pipande ljud gaf till känna, om en kvinna, som trädde där in, var okränkt eller hade förlorat sin jungfruliga krans.” (Kress 1905)
\n”Och kransen jag dig skänker/ Tridiridiralla tridiridira/ En annan jag påtänker/ Tridiridirallala.” Här handlar det om den nidvisa, som närmare omtalas under uppslagsordet fot, hämtad från Strindbergs drama Fröken Julie. Jean säger ju tydligt att han inte älskar Julie utan att, som Kværndrup/Olofsson (2013) uttrycker det, ”hans erotiska attraktion har med underdånig klasskänsla att göra. Hon (Julie) ger honom ändå ’kransen’, som det sjungs om i tredje strofen. Kransen är ett hedersbevis, känt sedan antikens lagerkransar, men under medeltiden var det också en sinnebild för det kvinnliga könet och dess krans av behåring.”
","jfr":[]} {"baseform":"kransafilm","wordforms":[],"text":"(sl) ”erotisk film”. (folkmun.se) Jämför knökafilm.
","jfr":[" knökafilm"]} {"baseform":"kransåga","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Langenfeldt (1947) har fått ordet från flottan och publicerar det med anmärkningen; ”kran, armar?” En kransåg är annars en lång handsåg avsedd att skötas av två man. Ordet kommer av tyska Kransäge egentligen transåg av Kran; trana. Sågen har vissa likheter med en tranhals, som i sin tur har kukform.
","jfr":[]} {"baseform":"kranvatten","wordforms":[],"text":"(lmo) snor*. Kran* (sl) näsa.
","jfr":[]} {"baseform":"krapula","wordforms":[],"text":"(dial) mens, menstruation*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"krasa","wordforms":[],"text":"(dial o ljud) kräkas. (OFS) Rietz (1867) har krasa; låta i halsen bl a om dödsrosslingar (Småland).
","jfr":[]} {"baseform":"krasse","wordforms":[],"text":"(sl) som i karse (da sl); behåringen på könsorganen.
","jfr":[]} {"baseform":"kraste","wordforms":[],"text":"(dial) djävulen, den onde. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"krater","wordforms":[],"text":"trattformig hålighet av grek krater; skål. 1 (sym) könsorgan. ”Hon är en totalt oansvarig vulkan och du badar gärna i hennes lava*. [...] Hennes krater bubblar vildare än min.” (Säfve 2002) ”Mellan de vitt utspärrade låren såg hennes älskare en krater som gapade av otålighet, drog sig samman och löddrades.” (Walker 1966) 2 (sym) arsle, röv. ”Då lade jag mig på rygg som en från Mariabron, vilade mina ben över hennes skuldror, och hon stack in kolven* ibland i den goda och ibland i den elaka kratern så att jag snart nådde utlösning.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"kraterskott","wordforms":["skott"],"text":"enligt Peter Isotalo (f 1980) ”förekommer ordet i porrfilmsbeskrivningar där det minutiöst räknas upp olika sexuella aktiviteter i filmen och hur många gånger dom äger rum. Min tolkning är att kraterskott står för den avslutningsprocedur där mannen, efter att ha dragit ur sin penis, ejakulerar på, i eller runt den kroppsöppning som senast penetrerats. Jag misstänker också att termen mer specifikt anspelar på den tillfälligt uttöjande effekt som långdragen analsex kan ha, men eftersom jag inte sett just de filmerna själv är det bara en gissning.” Se även skott.
","jfr":["skott"]} {"baseform":"kratta","wordforms":["filéer"],"text":"(sl) 1 knulla. Riva, klösa. Kratta (dial); nedmylla (säd) i jorden. 2 kratta filén; runka en hårig fitta. Se även filéer. 3 (so) feg stackare,
","jfr":[]} {"baseform":"krav","wordforms":[],"text":"(euf) ställa krav på samlag. ”Anders hade inte kommit tillbaka till det ömtåliga ämnet sen dess. Han var alltid så fin och hänsynsfull mot henne, sökte göra henne till lags i allt. Men hon kände att han alltjämt ställde sitt stora krav på henne.” (Gustaf-Janson 1932)
","jfr":[]} {"baseform":"kravattknullare","wordforms":[],"text":"(dial) ”skämts benämn på seminör”. (OFS) Förmodligen rör det sig här om (in)seminörens (veterinärens) klädsel, tidigare bl a iförd kravatt, vid konstgjord befruktning av t ex kreatur.
","jfr":[]} {"baseform":"kraxa","wordforms":[],"text":"(ljud) kräkas, spy.
","jfr":[]} {"baseform":"kreas","wordforms":[],"text":"(grek) kött men också som metafor för kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"krek","wordforms":["krekes"],"text":"(dial) spyor, också använt som skällsord. (ORB) Jämför kräkas.
","jfr":["kräkas"]} {"baseform":"krematistofili","wordforms":[],"text":"(grekiska chremata; pengar och philia; kärlek, dragning till) att tända sexuellt på att få betala för sexuella aktiviteter eller på att bli bestulen på sina pengar av sin partner.
","jfr":[]} {"baseform":"krencker","wordforms":["krenckning"],"text":"(åld) med hos Swedberg (1720-t) i betydelsen otukt, liderlighet och om otillåtet könsumgänge.
","jfr":[]} {"baseform":"krepera","wordforms":[],"text":"(åld) dö av tyska krepieren; brista, explodera av latin crepare; slamra, braka, brista. NEO har ”hist.: sedan 1680.” Ingers (1977) har med ordet och tidsbstämmer det till ”omkr. 1920”.
","jfr":[]} {"baseform":"kreppa","wordforms":[],"text":"(sl) skita. Crap (eng); skit, skita.
","jfr":[]} {"baseform":"krig","wordforms":["kriga"],"text":"(sl) knull, knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"krigare","wordforms":[],"text":"(smn) den lille krigaren; kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"krigföring","wordforms":[],"text":"(lmo) mens, menstruation*. \"Ett blodigt hantverk.\"
","jfr":[]} {"baseform":"krigspissa","wordforms":[],"text":"(sl) att pissa under stress.
","jfr":[]} {"baseform":"krimatus","wordforms":[],"text":"(dial och svr) härre min krimates (ombildning av Kristus); herre min skapare! (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kringelboda","wordforms":[],"text":"(dial) ”skämts benämn på avträde”. (OFS) Jfr kringla.
","jfr":["kringla"]} {"baseform":"kringelpitt","wordforms":["kringla"],"text":"(sl) ”man som inte kan knulla”. (Thesleff 1912) Se även kringla.
","jfr":["kringla"]} {"baseform":"kringla","wordforms":[],"text":"(sl) formlikt för avföring, skit. Släppa en kringla, kringla loss; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"kringskära","wordforms":[],"text":"(fsv) omskära. Uppgift från Söderwall (1890) som också har citatet: \"jak var föddir oc kringskorin.\" (Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg.af G. E. Klemming 1857—1884.) Se även under omskärelse.
","jfr":["omskära"]} {"baseform":"krippdiger","wordforms":["krippig","krippug","diger."],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) i Dalarna för ”hafvande: gravida”. Och, fortsätter Rietz: ”I samma betydelse säges äfven: ’o ir min fok’ (hon är med folk); o ir diger’, ’o ir på syten’, ’o ir på sytväg’.” Byrman (1989) har ordet kripp (Dl) som enligt henne betyder barn i t ex ”o ska fo i enn kripp”. Hon tar också upp orden krippklen och krippsjuk båda med betydelsen barnsjuk, ord som användes om kvinna som låg i födslovärkar. Se även diger.
","jfr":["diger"]} {"baseform":"kris","wordforms":[],"text":"(euf) från grekiska krisis; plötslig förändring, ödesdiger rubbning. Här utlösning, orgasm. ”Stegringen för mannens njutning, stunden för hans kris, gav sig till känna för mig genom att han blev dubbelt så kåt.” (de Sade 2005/1785)
","jfr":[]} {"baseform":"kristinestad","wordforms":[],"text":"(dial) helsinga från kristinestad; om den med öppen gylf. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kritneger","wordforms":["neger."],"text":"(so) vit jazz- eller swingmusikant. Folkmun.se rapporterar att ordet användes i filmen Swing it, Magistern från 1940. \"Eleverna åt krita för att slippa sjunga för sin nya lärare i sång. Magistern använde då ordet 'kritneger' i ett skämt efter att ha kommit på eleverna med att äta krita. Ordet har sedan dess inte använts i film eller text, är uppkommet som ett enskilt skämt och har således ingen egentlig betydelse.\" Rapporterat av Alvin den 1 oktober 2015. Se även neger.
","jfr":["neger"]} {"baseform":"krockelkuk","wordforms":[],"text":"(dial och so) krångelmakare. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"krok","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Med varje ’det är jag’ måste jag, hetsad av hans krok, följa efter med en stöt.” (Salten 2009) \"Jag ska — ja har en krok, som jag ska dra ut honom med. Och då fick han en andra påsättning.\" (Folksagan i Sverige 2 s 477)
","jfr":[]} {"baseform":"krokar","wordforms":[],"text":"(sl) om toppiga kvinnobröst som kröker av uppåt. Krok; flicka, ben.
","jfr":[]} {"baseform":"krokodilskinn i korvspad","wordforms":[],"text":"(sl) kraftuttryck i Brismans slangordbok (1932), utgiven och kommenterad av Kotsinas (1994).
","jfr":[]} {"baseform":"kroksabel","wordforms":["sabel."],"text":"(sym) kuk. ”Ah, Sara, min blyga student, vilken njutning du ger mig! Så där ja, slicka undersidan av min kroksabel, och glöm inte att kittla kulorna!” (Wahl 2003) Se även sabel.
","jfr":["sabel"]} {"baseform":"kromosom","wordforms":[],"text":"(sym) ha för många kromosomer; vara homofil*.
","jfr":[]} {"baseform":"kromosomjuver","wordforms":[],"text":"(sl) se juver.
","jfr":[]} {"baseform":"kromosomveke","wordforms":["veke"],"text":"(sl) stor kuk. Jämför veke och kromosom; arvsmassa, gen och utvidgat för att ange stort och kraftigt resultat av förädling. ”’Kromosom-’ som förstärkande förled uppkom på 1950-talet när man inom grisaveln fått fram grisar med kromosomförändringar som gjorde att de växte fortare eller blev större. [...] I tidningarna beskrevs dessa grisar som ’kromosomgrisar’. I allmänhetens medvetande, eller åtminstone i journalisternas, kom ’kromosom-’ att stå för något ovanligt stort eller alldeles extra.” (Roger Hansson i Järfälla) Se även veke (1).
","jfr":["veke"]} {"baseform":"krona","wordforms":[],"text":"(euf) 1 om graviditet. Om brudar som var gravida vid giftermålet användes förr de nu ålderdomliga uttrycken ”hon har/bär (brud)kronan under förklädet”. Enligt den kvinnliga uppgiftslämnaren ”om någon ogift blev i grossess. Det skulle bara vara oskulder som bar krona.” Uttrycket kommer från Gästrikland liksom ”hon har två kronor en på huvudet och en under förklädet”. Men också i Södermanland och Uppland har man använt liknande ålderdomliga ordvändningar. Uppgift från Byrman (1989). 2 jungfrudom. I Vilhelm Mobergs roman Brudarnas källa (1946) berättas om spelmannen Anders Pipare, en fruntimmerskarl som alltid hos Moberg och med en lika typisk mobergsk hjärtesorg: ”Med tjugo eller flera har jag lekt älskogens lek och bedrivit min vilja, men hos ingen av dem har dygden varit kvar, hos ingen av dem har kvinnans skönaste krona funnits bevarad.” Jämför kronbrud; orörd brud tillåten att bära kyrkans brudkrona vid sitt bröllop och kronobrott som begicks när bruden använde brudkrona trots att hon inte var jungfru. 3 mannens krona; penis, ollon. ”Detta var tjockast i spetsen och reste sig som en ek upp ur hans hårväxt — med en härlig krona längst upp.” (Bjørnebœ 1967) 4 kronan på verket; här om samlag. \"Hon var förståndig och svarade vänligt, att hon hade mig att tacka för allt; om jag nu ville sätta kronan på verket, så skulle jag giva henne medel att återvända till Montpellier.” (Casanova 1936/1700-t)
\n","jfr":["kronobrott"]} {"baseform":"kronblad","wordforms":[],"text":"
(sym) blygdläpp*. ”Nu ville hon ha honom, nu gick det inte att stå emot längre och hennes kronblad öppnade sig, glupande och sugande.” (Drougge 1998/ 2003) Se också draperi, filé och ros (1).
","jfr":[" ros"]} {"baseform":"kronhallick","wordforms":["hallick"],"text":"(sl) flottist. ”Möjligen för att han lever på kronan.” (Langenfeldt 1947) Se även hallick.
","jfr":["hallick"]} {"baseform":"kronhjort","wordforms":[],"text":"(sl) kvinna, ofta fetrövad, som attraherar vissa män.
","jfr":[]} {"baseform":"kronjuvel","wordforms":[],"text":"(smn) mannens könsorgan. Se även juvel (2).
","jfr":[" juvel"]} {"baseform":"kronnavare","wordforms":[],"text":"(dial) ”skämtsamt om penis”. (OFS) Jämför navare.
","jfr":["navare"]} {"baseform":"kronofili","wordforms":[],"text":"(grek) samlingsnamn för alla åldersfixerade sexuella önskemål som pedofili, hebefili och gerontofili. Se respektive ord.
","jfr":[]} {"baseform":"kronärtskocka","wordforms":[],"text":"(sym) fitta, enligt 25-årig man. Egentligen en grönsak med ätliga aptitliga delar innanför en borstig och sträv utsida. ”Sen åt vi nåt som kallades kronärtskocka. Han klädde av den. Rena strep teasen! Han sög. Han raka den. Den hade hår på sej som kussimurran. Han raka och raka. Han glodde på mej med mjöldagg i blicken. Nu ligger den åtkomlig sa han utbredd som ... så vifta han med kniven. Så skar han. Då tjöt jag.” (Jönsson, Kärlek 14/1970)
","jfr":[]} {"baseform":"kropp","wordforms":["trasa"],"text":"fornsvenska kropper; kropp, bål. Trolig grundbetydelse ”runt föremål”. 1 i boken Sexualundervisning med måtta (1942) ger A Santesson råd hur man skall svara när 5—6-åringar frågar: ”Mamma hur har du fått mig? Svara som det är utan att först rodna, hosta eller darra på rösten: Du har kommit ur mammas kropp.” 2 (euf) sälja sin kropp; prostituera sig. ”Och det far mer än en rysning genom henne under det väninnan berättar om sitt gradvisa förfall, alltifrån det hon kastat illusionen om kärlek överbord och börjat sälja sin kropp istället för att tjäna.” (Möller 1919) \"Hon skulle få en liten frist innan hon skulle låta en man invadera hennes kropp igen.\" (Segerlund 2021 s 155) 3 (euf) bruka någons kropp, komma in i någons kropp; knulla. ”Min hjärtans herr ståthållare, denne gemene karl fick fatt i mig mitt på fältet här ute och brukade min kropp som om den hade varit en disktrasa...” (Cervantes 1955/1600-t) ”’Får jag komma in i din kropp?’ bad du.” (Drougge 2007) \"En slags universell giftemålsstrerjk alltså, i samma anda som den aktion Aristofanes en gång skildrat sin Lysistrate, där Atens kvinnor alltså försökte tvinga männen att sluta kriga genom att vägra dem deras kroppar.\" (Västerbro 2025 s 358) Se även trasa.
\n","jfr":["trasa"]} {"baseform":"kroppa","wordforms":[],"text":"
(sl) knulla kropp mot kropp. Norsk slang har å kroppe om samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"kroppkakor","wordforms":["kaka"],"text":"(sl) kvinnobröst. Se även kaka (3).
","jfr":["kaka"]} {"baseform":"kroppsdel","wordforms":["kropp"],"text":"(euf) könsorgan. ”Sedan hennes sluga små fingrar letat sig in till en kroppsdel, som snabbt styvnade i hennes magiska hand, började hon äntligen sin historia.” (Swinburne 1983/ca1900) ”Alla är för goda för det, för blodlösa emotionslösa gymnastiska övningar. Det tråkar ut mig också. Det finns gränser för det antal sätt man kan skjuta kroppsdelar in i varandra.” (Liljeström 1981) ”Ack, det är synd om den, som är domnad och slö i den kroppsdel, vilken en kvinna till lust lika är ämnad som man!” (Ovidius 1925) För dessa onämnbara kroppsdelar varnar Paavo Kirkkunen (1906): ”Det är ytterst viktigt, att hvarje barn, att äfven enhvar af er inpräglar i sitt sinne, att dessa kroppsdelar aldrig onödigtvis eller tanklöst få beröras eller handteras. Man får ej tala om dem lättsinnigt eller skämta om dem.” ”Björn ler mot mig medan han fyller min villiga kroppsöppning med sin hårda kroppsdel.” (Drougge 2003) Se även kropp och del.
","jfr":["kropp","del"]} {"baseform":"kroppsgurka","wordforms":[],"text":"se gurka.
","jfr":[]} {"baseform":"kroppskondom","wordforms":[],"text":"(lmo) heltäckande overall, snäv klänning.
","jfr":[]} {"baseform":"kroppstank","wordforms":["tank"],"text":"(flyg sl) tömma kroppstanken; pissa. Se även tank.
","jfr":["tank"]} {"baseform":"kroppsvätska","wordforms":[],"text":"(sl) byta kroppsvätskor; knulla. ”... jag hade efter cirka femtio osmidiga sexuella halvmesyrer upplyst Kent om att vi för min del gott kunde lägga ner den kroppsvätskebaserade avdelningen av vårt samliv.” (Drougge 2003) Jämför vätska.
","jfr":["vätska"]} {"baseform":"kruka","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. Även hatt, mössa. Snarare för formlikhetens skull än för kruka i betydelsen feg stackare, även om den senare betydelsen går helt i linje med mängder av negativt laddade ord för kvinnans könsorgan. Enligt Langenfeldt (1947) kan kruka i betydelsen vulva räknas tillbaka till 1850-talet. Ha lingon i krukan; ha mens. ”En springa, en muff, en bäver, en bottenlös grotta, en honungskruka, en tofs, en såskopp, en pojke i en båt.” (Jong 1984) 2 ”sitsen*” hos Thesleff (1912). Kanske för krukans runda form eller för att kruka används som skällsord om en feg och rädd stackare, en som också brukar kallas arsel, arsle. 3 kvinnobröst som i danskans valleflasker, vallekrukker (valle = vassla) enligt Bom (1950) kända från 1700-talet. 4 dreja en kruka; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"krukhus","wordforms":["krukstol"],"text":"(dial) nattstol* för barn. (OFS) Se också kruka (2).
","jfr":["kruka"]} {"baseform":"krullbulle","wordforms":["bulle"],"text":"(sl) runk, onani. Se även bulle.
","jfr":["bulle"]} {"baseform":"krumelur","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Egentligen en orginell, ofta svårförståelig person. Också om krumeluriga, svårtolkade barnteckningar. Ordet är bildat av krum; krokig, böjd och lur kan vara detsamma som filur eller lurifax dvs en udda person.
","jfr":[]} {"baseform":"krunka","wordforms":[],"text":"(lmo) kräkas och runka samtidigt.
","jfr":[]} {"baseform":"krusa","wordforms":[],"text":"(dial) använt på Åland för smeka, både vad gäller t ex husdjur och sexuellt.
","jfr":[]} {"baseform":"krusbärsbuske","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Jag ställde mig bredbent bakom henne och förde in min hand i slidan, kände krusbärsbusken och plockade hennes enda frukt ...” (Martin, Kärlek 1/1965) Se också buske.
","jfr":["buske"]} {"baseform":"krusidulla","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Av krus; krås, bjäfs, grannlåt. Senare leden av oklart ursprung. Rietz (1867) har orden krusedulla, krusidulla ”en med mycken grannlåt utstyrd qvinna” och ”cunnus*”.
","jfr":[]} {"baseform":"krut","wordforms":["krutstänk"],"text":"(sl) 1 sperma; kukstänk efter avfyringen. 2 inget krut i kanonen; om impotens*. Se även kanon.
","jfr":[" kanon"]} {"baseform":"krutgubbe","wordforms":[],"text":"se gubbe.
","jfr":[]} {"baseform":"krutpåse","wordforms":[],"text":"(sl) se påse.
","jfr":[]} {"baseform":"krya på dig","wordforms":[],"text":"(sl) nedsättande och ironisk kommentar riktad till tjejer som anses ha vikt ut sig i sociala medier. Uppgift från slangopedia.se
","jfr":[]} {"baseform":"kryckmongo","wordforms":["mongo"],"text":"(so) satans (djävla) kryckmongo!. Se även mongo.
","jfr":["mongo"]} {"baseform":"Krylbo","wordforms":[],"text":"1 (sl) avträde, toalett. Ändstation för järnvägslinjerna från Borlänge och Hallsberg som där ansluter sig till Norra stambanan. Bergman (1934) har med ordet som skolslang från Örebro. 2 i uttrycket klart Krylbo som, enligt slangopedia.se, innebär att \"när man raggar på en böna [kvinna] och märker att man får gå hela vägen [komma till, komma i säng med).\" Och vidare: \"Uttrycket kommer ursprungligen från stinsen på Uppsala Central när han vinkade av tåget mot Krylbo, och allt var grönt.\"
","jfr":[]} {"baseform":"krylla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. 2 ända, rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"krymperi","wordforms":[],"text":"(dial) avträde, hemlighus*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"krypa","wordforms":["krypa på"],"text":"(euf) knulla. ”Vid midnattstid kröp han åter på moster, inviterad av hennes klappar och kyssar, varefter han gick ut i vagnen för att sova.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Linné (1979/1700-t) använder krypa under: ”... mån de ej weta mycket wäl, at jag will klifwa på dem och mån de ej skulle wara nögde at krypa under om det ej wore at befara någon farlig wärkan deraf.” ”Män är totalt oärliga. Ingen skulle någonsin tala om vad han innerst inne kände — de beter sig allihop som Hugh Hefner säger åt dem att göra. Sex är mer än att bara krypa på och av.” (Hite 1977) OB har kryp på ”uttryck för samlaget”. Se också kliva på.
","jfr":["kliva på"]} {"baseform":"kryparen","wordforms":[],"text":"(sym) ett av 36 namn på kuk omnämnda i Den doftande trädgården*.
","jfr":[]} {"baseform":"krypta","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Gravrum under koret i en kyrka. ”Med ena handen drog han upp mitt linne, med den andra styrde han sin långa, tunga och styva lem* in i min krypta.” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"kryptorkism","wordforms":[],"text":"(grekiska krypto; förborga, dölja och orchis; testikel) ett fenomen där ena eller båda testiklarna vid födelsen inte vandrat ned i pungen utan ligger kvar i bukhålan eller ljumskkanalen. Fenomenet benämns också retentio testis (latin retentio; hålla tillbaka och testis; testikel). Eftersom testiklarna, för att kunna producera livsdugliga spermier, måste ha en temperatur som ligger en eller ett par grader under den i bukhålan, medför tillståndet, om det blir bestående och dubbelsidigt, sterilitet. Hormonproduktionen är dock i regel normal. Operation kan bli nödvändig, och det innan två års ålder, annars kan testikeln bli permanent skadad.
","jfr":[]} {"baseform":"kryss","wordforms":[],"text":"(sl) rövhål*. ”Bergis får han aldrig spänna på någon tjej, och särskilt inte i krysset.” (Drougge 2001) Skruva in den i krysset; ha analsex. Jämför dajmkryss och kors (2).
","jfr":[" kors","dajmkryss"]} {"baseform":"kryssa","wordforms":[],"text":"(nyo) ”när två personer ligger på rygg bredvid varandra och korsar armarna som ett kryss för att samtidigt kunna smeka varandras kön”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"krysta","wordforms":[],"text":"(ljud) fornsvenska krysta. ”Hist.: sedan förra hälften av 1400-talet (Östnordiska och latinska medeltidsspråk).” (SO) Här om att dra samman bukmusklerna för att tömma tarmen. Även i betydelsen göra något med stor ansträngning t ex krysta fram en ursäkt, ett barn.
","jfr":[]} {"baseform":"kråka","wordforms":[],"text":"\n
fsv kraka. Ljudhärmande. Besläktat med engelska crow. Här slang för 1 ”vanlig benämning på manlig homofil”. (Bergman 1985) Under rubriken ”Flerstämmig kråksång på tisdag” står det i SvD (18/5-2002) bl a att Stockholms Gaykör, som firar 20-årsjubileum, har kråkan som symbol. 2 (snor)kråka; bit av torkat snor i näsan. ”Hist.: sedan 1823.” (SO) ”Bättre en kråka i näsan än en skata* i sängen.” ”När hon hade varit inne på kontoret för att säga adjö till föreståndarinnan, hade hon känt att hon hade kråkor i näsan. [...] På grund av kråkorna hade hon inte hört på så noga, utan bara stått stilla med ansiktet för att de inte skulle falla ut. Föreståndarinnan skulle ha blivit arg på henne om de fallit ut. Och sedan skulle hennes sista minne av Siv vara att det var hon med kråkorna.” (Ut på landet. Andersen 1979) Höjer (2005) berättar om den australiensiska lungexperten professor Friedrich Bischlinger som menar att man ska äta upp snorkråkorna eftersom de är rena hälsokuren. ”När snoret når magen blir det till medicin.” Skånskan har kråga; snorgubbe i näsan. ”Sitt inte å pela krågor ve boret, ditt svin!” (Ohlmarks 2004)
\n","jfr":[]} {"baseform":"kråksamlag","wordforms":[],"text":"
sextionia* omnämns av Vatsyayana i Kama Sutra. (Från något av de första århundradena e Kr.) ”Somliga mäns manliga tjänare har könsumgänge med munnen med sina herrar. Det finns också medborgare som utövar detta sinsemellan, då de känner varandra väl. En del haremskvinnor kysser när de är sexuellt upphetsade, varandras yoni*, och somliga män gör detsamma med kvinnorna. För att göra detta (alltså för att kyssa yoni) bör man efterhärma kyssen på munnen. När en man och en kvinna ligger omvänt, det vill säga med den enes huvud mot den andres fötter, och ägnar sig åt denna form av samlag, då kallas det ’kråksamlaget’. Se också kråka och samlag.
","jfr":["kråka","samlag"]} {"baseform":"krås","wordforms":["kråsa"],"text":"(Hls) krås; slem, spott. Kråsa; hosta upp slem*.
","jfr":[]} {"baseform":"kräckla","wordforms":["kräckligt"],"text":"(ljud) kräkas och kräkäckligt.
","jfr":[]} {"baseform":"kräfta","wordforms":[],"text":"(sym) 1 (stå)kuk. ”Det var när vi stoppade in fingrarna i våra matare och med våra fingertoppar målade på varandras magar som han körde in sin överkokta kräfta mellan oss.” (Hürlová 2015) 2 I Hasse &Tages film Att angöra en brygga (1965) \"Förstår alla som har ett underliv att scenen där Birgitta Andersson stönande åser Gösta Ekman äta kräftor egentligen är en sexscen.\" (Karin Milles i Mustiga och matiga metaforer Spåktidningen 6/2020) Se även under mussla.
","jfr":["mussla"]} {"baseform":"krägla","wordforms":["kräxa"],"text":"(ljud) kräkas, spy.
","jfr":[]} {"baseform":"kräk","wordforms":[],"text":"(so) ett ord med flera betydelser (se t ex under kräka). Här koncentrerar vi oss på kräk som skällsord i uttryck som \"ditt usla(fega) kräk! \" I den nedsättande betydels är ordet känt om djur sedan 1640 (t ex hundkräk, kattkräk) och om människor sedan 1712.
","jfr":[]} {"baseform":"kräka","wordforms":[],"text":"(ljud) spy, kräkas. ”Ja e så trött så ja tror ja kräker.” (Ohlmarks 2004) \"Golv och soffor var fulla av kräkande människor. De vrålade, dräglade, försökte stöta upp det allra sista de hade inombords.\" (Lo-Johansson 1968)
","jfr":[]} {"baseform":"kräkefäri","wordforms":[],"text":"(sk) färdig att kräkas.
","jfr":[]} {"baseform":"kräkias","wordforms":["kräkilse"],"text":"(fsv) känna benägenhet att kräkas, känna äckel. \"begynner vämias och kräkias.\" (Läke- och Örte-Böcker. Utg af G. E. Klemming 1883—1886) Uppgifterna hämtade från Söderwall (1890). Se vidare under spy.
","jfr":[]} {"baseform":"kräkig","wordforms":[],"text":"(sl) spyfärdig.
","jfr":[]} {"baseform":"kräkla","wordforms":["kräckla"],"text":"1 (åld so) tidigare var kräkla inte bara en biskopsstav utan också ett verb med betydelsen gnata och käfta emot. \"Lasse Eriksson tittade på borgmästaren. Så ofta jag ska ha någonting av dig så kräklar du emot, och du är inte bara en kräkla, utan en visp också, sa han och knäppte med fingrarna framför hans näsa.\"(Strängnäs 1595 hos Inedahl 2023) Visp står här för en lättsinnig och ombytlig person som man inte kan lita på. 2 (sl) kräckla; kräkas. \"Sedan druckit fyra glas vatten i ett desperat försök att minskla bakfyllan. Efter vattnet kräcklade han i toaletten, kände sig betydligt bättre.\" (Lapidus 2008 s 178)
\n","jfr":[]} {"baseform":"kräkligt","wordforms":[],"text":"
(sl) en korsning mellan kräkas och äckligt. Om något riktigt vidrigt.
","jfr":[]} {"baseform":"kräkor","wordforms":[],"text":"(dial) allmänt om spyor. (OFS) Se vidare spy.
","jfr":[]} {"baseform":"kräks","wordforms":[],"text":"(ljud) spyor. ”Hist.: åtminstone sedan 1940-t.” (NEO)
","jfr":[]} {"baseform":"kräktrasa","wordforms":["trasa"],"text":"(sym) slips. Risk för att en del av spyan hamnar på den löst hängande slipsen. Se även trasa.
","jfr":["trasa"]} {"baseform":"kräm","wordforms":["krämskaft","skaft"],"text":"(sl) 1 sperma*. ”...se till att fetta in mataren istället, och inte spara på krämen till efterrätten heller,... (Hürlová 2015) Därav krämskaft; kuk. Se även skaft (1). 2 kräm; skit.
","jfr":["skaft"]} {"baseform":"kräma","wordforms":[],"text":"(stl sl) skita. Kräma i rören; skita i byxorna. Se också grädda (2).
","jfr":[]} {"baseform":"krämburk","wordforms":["krämeri"],"text":"(sl) dass, toalett. Se kräma (2) och burk.
","jfr":[]} {"baseform":"krämpaj","wordforms":[],"text":"(nyo) utlösning*. Se även under paj,
","jfr":[" paj"]} {"baseform":"krämpåse","wordforms":["påse"],"text":"(sl) kondom. Se även påse.
","jfr":["påse"]} {"baseform":"kräng en beda","wordforms":[],"text":"(sk o svr) dra åt helvete!
","jfr":[]} {"baseform":"kränga","wordforms":["kränga på"],"text":"1 (sym) fittan krängs på kuken som handsken på handen. 2 kränga ”öppna och sluta sig efter urinering (om cunnus* hos sto).” (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"kränka","wordforms":[],"text":"(dial) ”sexuellt våldföra sig (på en kvinna)”. (OFS) Finns även i standardsvenskan. SO har ”hist.:sedan 1420—50”. Fornsvenska kränkia; skända, försvaga, förföra. Från lågtyska krenken; försvaga. I F E (nr 73) heter det: ”Jak schall alle flicker kränke”, förklarat hos Larsson/ Hellquist (1967) med ”ha sexuellt umgänge med”. \"Då grep fadern in, upprörd över att Anders hade 'förkränkt och förnedrat' hans dotter, som han uttryckte saken.\" (Västerbro 2025 s 213)
","jfr":[]} {"baseform":"kräva sig","wordforms":["tarv."],"text":"(dial) ”om barn när de veta att säga till om naturens tarf”. (Rietz 1867) Detta västgötska uttryck motsvaras i fornsvenskan av kræfia, krævia. Kräva hänger samman med och är sannolikt en avledning av krav. Se även tarv.
","jfr":["tarv"]} {"baseform":"krävlar","wordforms":[],"text":"(dial) jäklars, jävlar (lindrig svordom). Uppgift från OFVG med tillägget ”använd av viss bonde”.
","jfr":[]} {"baseform":"krävog","wordforms":[],"text":"(dial) högbröstad av kräva; säcklik utvidgning av matstrupen hos fåglar. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kräxa","wordforms":[],"text":"se kräckla.
","jfr":[]} {"baseform":"krök","wordforms":["kröka"],"text":"1 (dial) liten skitkorv, skita. ”Hört användas på 30-talet om småbarns skitande i potta.” (jämtlänning f 1929) Kröka en märla med redan hos Thesleff (1912) om ”cacare*”. Jämför märla. 2 kröka; kräkas (OFVG)
","jfr":["märla"]} {"baseform":"kröka","wordforms":["röka","pöka"],"text":"(sl) 1 meny för en hellyckad helg med sprit, cigaretter och knull. Se även under märla.
","jfr":[]} {"baseform":"kröna","wordforms":["krönna"],"text":"1 (dial) Rietz (1867) har skånska för ”göra sitt naturbehof”. Men kröna är även dialekt för krysta; trycka, pressa på genom sammandragning av bukmusklerna. ”Sitt inte där å krön, gå hellre på dass, din skitthunn.” (Ohlmarks 2004) 2 kröna; kora. ”Att ’kröna’ män kallades för att göra dem till kornuter.” (Jerrick/Söderberg 1998) Kornut från latinets cornutus; försedd med horn. Se även hanrej och kornuta.
","jfr":["kornuta","hanrej "]} {"baseform":"kröpplinge","wordforms":[],"text":"(dial) ”skällsord på en oduglig och menlöst tafatt person.\" (Västgöta-Bengtsson 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"krös","wordforms":[],"text":"(dial) cunnus*. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"ks","wordforms":[],"text":"(am sl) kiss shit (kyss skit). Används i bögkretsar om rövknull.
","jfr":[]} {"baseform":"ksk","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnor som har sex med kvinnor.
","jfr":[]} {"baseform":"kskm","wordforms":[],"text":"(sl) kort för kvinnor som har sex med både kvinnor och män, dvs är bisexuella*.
","jfr":[]} {"baseform":"ksm","wordforms":[],"text":"(sl) kort för 1 kuksugarmun. 2 kvinnor som har sex med män.
","jfr":[]} {"baseform":"kuba","wordforms":[],"text":"1 (svr) fan. ”Kuba också!” 2 (sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"kubb","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Kort, tjockt bit ändträ.
","jfr":[]} {"baseform":"kubba","wordforms":[],"text":"(dial) liderlig* kvinna. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kucka","wordforms":[],"text":"(dial) erigera* om kuk. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kucka av","wordforms":[],"text":"(dial) på väg att avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"kuckel","wordforms":["kuckla","kuckeliku","kukelura"," kuckelimuck","kuckumuk","kuckerlu; "],"text":"(sym) även kuckeliku, kukelura, kuckelimuck, kuckumuk, kuckerlu; knull och kuckla; knulla. Ha något kuckel, smussel för sig. Av kuckla; syssla med något i smyg. ”Men då skulle han å andra sidan hinna förbereda mitt onådiga uppdykande och skaffa undan bevis på sitt hemlighållna kuckelimuck.” (Drougge 2001) ”Och jag har gjort rätt för mig! Snygga slut. Dessutom kucklar jag inte med mina ex...” (Drougge 1997/2003) \"Uti det ruckel där vi har vårt kuckel,/ som kallas för kärlek och stundom amour,/ där under taken i vindsrumsgemaken/ en underlig kärleksgud bor...” (Ulf Peder Olrog 1919—1972 artist och kompositör) \"På vägen berättade Ivar att han misstänkte att grevinnan hade lite kuckeliku med skogvaktaren.” (O’Månsson 1967) ”Kuk”-ljuden i orden förankrar dem än fastare i könsordskategorin. Jämför kukeliku.
","jfr":[" kukeliku"]} {"baseform":"kuckler","wordforms":[],"text":"(sl) kvarsittande skit i rumphåret. Se även konkelbär.
","jfr":["konkelbär"]} {"baseform":"kucku","wordforms":[],"text":"(dial) om gök* och penis enligt OFS. Svenblad (2008) skriver ”i åländskan kan kucku eller kocko vara en benämning för manslemmen.” \"Ligger där med sin slaka grej, vad står den inte för ifall han engång anser att kvinnor ska bli ordentligt kåta av att få höra om sina djup och höjder, ska han tro att han kan komma undan bara för att kuckun inte står.\" (Tikkanen 1975)
","jfr":[]} {"baseform":"kuckupiss","wordforms":[],"text":"(dial) ”benämn på dålig konjak” (OFS) Jämför kucku.
","jfr":["kucku"]} {"baseform":"kuddarshål","wordforms":[],"text":"1 (dial) ändtarmsöppning och yttre könsorgan på ko. (OFS) 2 (svr) dra åt Kuddarshål (åt helvete).
","jfr":[]} {"baseform":"kuddatiss","wordforms":["kuddastiss"],"text":"(dial o barn) kopiss. Här mjölk. (OFS) Kudd (dial); ko.
","jfr":[]} {"baseform":"kuddbitare","wordforms":[],"text":"(sl) position för homosexuell/heterosexuell kvinna/man som tas bakifrån liggande på magen. Även i uttrycket få henne/honom att bita i kudden; i ett försök att dämpa samlagsljuden. Efter engelskans pillow-biter med samma betydelse. Jämför kudde (2).
","jfr":["kudde"]} {"baseform":"kudde","wordforms":[],"text":"(sl) även (lycko)kuddar, myskuddar, värmekuddar. 1 en mjuk kvinnobarm som mannen lutar sitt huvud mot. I Evert Taubes (1890—1976) Oxdragarsång heter det bl a ”det finns ej bättre kuddar än hennes mjuka barm”. Hos Nin (1990) talas det om en annan sorts kudde, nämligen den ”kvinnors mjuka kärlekskudde” som ”genomträngs av mannen”. 2 bita i kudden; gör den som blir knullad bakifrån. Jämför kuddbitare. 3 kudde som hjälpmedel vid onani. ”Onani: jag brukar ’grensla’ en kudde eller en hoprullad bunt kläder eller till och med en tvättsäck. Jag rider den som man rider en häst och trycker ned och reser upp i rytmiska rörelser och pressar hårdare och hårdare. Jag kan göra det naken eller med kläderna på.” (Hite 1977) 4 (sym) kuk. ”Nu gungar de på havets botten omslingrade i döden med kuk i fitta, slev i gryta, kudde i kuddvar.” (Nine Christine Jönsson, Kärlek 4/1965) 5 rövhalva. ”Hon knådade det mjuka hullet mellan sina händer, innan hon tvingade de båda tvillingkuddarna från varandra och exponerade flickans stjärthål ...” (de Ville 1968) 6 könshår. ”Han kände med välbehag hennes fasta, varma blygdläppar och den sammetsmjuka hårkudden ovanför.” (Salten 2009)
\n","jfr":["kuddbitare"]} {"baseform":"kuddfitta","wordforms":[],"text":"
(dial) kofitta. Kudd (dial); ko.
","jfr":[]} {"baseform":"kuddsyra","wordforms":[],"text":"(dial) korumpa. (OFS) Kudd = ko.
","jfr":[]} {"baseform":"kuddvar","wordforms":[],"text":"(sym) fitta, knullgummi. Överdrag för kudde; örngott. Se också kudde (4).
","jfr":["kudde"]} {"baseform":"kudong","wordforms":[],"text":"(sl) kondom, enligt svensk läkare bosatt i Basel men uppvuxen i Göteborg. Roger Hansson i Järfälla berättar att han hörde ordet i Lund i slutet av 1960-talet. En av sagesmännen var en infödd skåning i 60-årsåldern. I ett brev från hallänning och fyrtiotalist numera bosatt i Lund nämns också ordet kudong. \"Modellerna krävde kudong före imissio penis i rectum.\" skriver han.
","jfr":[]} {"baseform":"kuff","wordforms":[],"text":"förklaras hos Delilah/Flodman (2007): ”Slidmynningen och vestibulum omges av bäckenbottenmusklerna och av en ring av svällkroppsvävnad som kallas den vaginala kuffen.”
","jfr":[]} {"baseform":"kuk","wordforms":[],"text":"1 ordet kan kanske härledas från franska coq och engelska cock, från latin coccus; tupp, i sin tur bildat av latin coco coco; kuckeliku. ”Hist.: åtm. sedan ca 1650.” (SO) NEO har ”sedan ca 1865”. Arango (1989) menar att det är den upprättstående tuppkammen som gett kopplingen mellan cock och kuk. Andra ser tuppen, som ju dagarna i ända sätter på hönor, som en typisk manlighetssymbol. Ytterligare något som kopplar samman tuppen med vårt ord är ju dess läte: kukeliku.
\nOrdet cock uppträder första gången mot slutet av 1400-talet, då i betydelsen tapp, kran. Om detta med 1400-talet stämmer kan cock inte vara ursprunget till vårt kuk eftersom ett ord kukr* finns belagt redan på 1000-talet. Däremot kan tuppen fortfarande vara med i bilden då kukr, enligt den danske runologen Michael Lerche Nielsen, är ett gemensamt germanskt, troligen urgammalt ord med koppling till kokkr; tupp.
\nEnligt Oxford English Dictionary (OED) är det fråga om ”ett utloppsrör som tjänar som en kanal genom vilken vätska passerar och som har en anordning med vilken vätsketillförseln kan kontrolleras, stoppas eller sättas på”. Likheten mellan en tupps huvud och denna kran är påfallande, liksom naturligtvis kranens form och funktion har sin givna parallell i kukens.
\nSå här motiverar Stolpe (1984) denna cockteori: ”Som alla vet heter ’kran’ (sådan som finns i badrummen) på danska hane. Det är naturligtvis en bild hämtad från fågelvärlden. Alldeles som i danskan har i engelskan tuppen på lagårdsbacken fått låna namn till (vatten)kranen. Denna cock, kranen, har i sin tur fått tjäna som bild för den manliga tappen, här kallad frodlemmen. Och därifrån kommer så vårt runda three-letter-word. Lånet kanske har förmedlats genom de starka skotska inslagen i vår armé vissa perioder.” Se även tupp (hane) och kran.
\nLindström (2002) menar att ordet kuk ursprungligen skulle kunna betyda tupp eller kuk, men reserverar sig med ett ”säkert är det inte”. Och han fortsätter: ”Vad har fåglarna gemensamt med manliga könsorgan? Sannolikt handlar det om deras ofta karakteristiska framskjutande av huvudet. Tuppen har ju dessutom en stor röd kam”.
\nSpråkvetaren Bo Bergman menar att ordet är mycket gammalt och från början troligen en sorts eufemism. Enligt honom är kuk (norska kuk, danska kug) känt sedan medeltiden då det också förekom som manligt öknamn: Kuk(e)r. Bergman anser att vårt ord troligen är släkt med dialektordet kjuga, kjuka (tjuka) och kjuk (tjuk) som i svenska och norska dialekter betyder bl a liten klump, kotte och trädsvamp. Bo Bergman (2007) menar vidare att: ”Det finns åtskilliga svenska ortnamn Kjuk, Tjuk, Kjuge och Kjugekull som är bildade till kjuk, och då syftar namnet på en förhöjning i terrängen”. Glenn Welander från Lidköping berättar i ett mejl (30 jan 2014) att ”utväxt på träd, heter på min västgötska dialekt från Varaslätte: knôrvel. Som onekligen låter som samma sak”.
\nI boken Kukkunskap (2002) menar Stefan Laack att ”ordet härstammar från det fornnordiska ordet kukker som betyder utväxt på trädstam och som i det här fallet då skulle kunna tänkas åsyfta könet som utväxt på kroppen”. Också Holm (2000) anser att det är svensk dialekt kjuka, ibland språkhistoriskt oriktigt skrivet tjuka, i betydelsen en sorts svamp på träd, som är ursprunget till vårt ord. Ordet är också besläktat med isländska kjúka; knoge, klump, knöl och svensk dialekt kjuk (tjuk); hövolm. Holm nämner också i sammanhanget ”att till grund för ortnamnen Kjuk osv ligger appellativ med betydelser som ’kulle, (rundad höjd)’ od.” vilka, enligt samma källa, ”hör till urgermanskt keuk- med betydelsen ’utväxt, klump, knöl’ m m. Avljudsformen kuk- (med kort -u-) föreligger i de norska dialekternas kokull ’kotte’.” Vidare menar Holm att förlängsstadiet kuk- gör sig påmint i svenska kuk; penis. ”Detta ord är tidigt belagt, nämligen redan på 1390-talet som vedernamn på en viss Aslaker i Kville i Bohuslän. Nära besläktat, sannolikt identiskt, är isländskans kukur ’exkrementbit, lort, skit’, ursprungligen ’klump, ngt utskjutande’ och dylikt.” De växlande germanska avljudsformerna, keuk-, kuk- hör till den indoeuropeiska roten geug-, gug- (att vara) böjd. Detta visar, menar Holm, att ”ordet kuk ’penis’ kan ifråga om aktningsbjudande anor väl tävla med fitta och knulla”.
\nMot denna teori vänder sig Bengt af Klintberg (1998) som anser att om den vore riktig, så borde man kunna kräva att kjuk, kjuka åtminstone någonstans i norska eller svenska dialekter fanns bevarat i betydelsen manslem. Men så är inte fallet enligt af Klintberg.
\nKarin Milles (2010) hänvisar till Gösta Holm (2000) och antyder att ”Forskarna skymtar det [kuk] redan i de indoeuropeiska urdimmorna, någon gång för femtusen år sedan, eller mer. Antagligen syftar ordets urfader geug på någonting böjt. Några tusen år senare syftar det urgermanska ordet keuk på en klump, knöl eller utväxt av något slag. Åren går, uttalet förändras till dagens kuk och det används framförallt om det manliga könsorganet.” Se också guk, gåk.
\nSignaturen Oluf opponerar sig i Namn och Nytts brevlåda (DN 21/11-1985) mot teorin att ordet kuk har med tupp att göra och anser att det istället är göken, cuculus på latin, som är namngivare. ”På engelska heter gök cuckoo. Andra har påpekat att kuk är lånat från engelskans cock, men det är fel då ordet är en gammal nordisk bildning. Däremot är engelskans fuck; knulla, identiskt med norska fukke och svenska focka; stöta, fösa, knulla.” Enligt ölänningen Lars-Gunnar Andersson (f 1935) lär det finnas ett gotländskt dialektord kukenkuk om göken.
\nÄven Bengt af Klintberg är inne på att göken är namngivare. ”Min egen tolkning är att ordet ’kuk’ faktiskt har sitt ursprung i en folklig fågelsymbolik. Men det är inte tuppen man har tänkt på utan göken. I danskan finns det två ord för gök, det ålderdomligare gøg och det betydligt frekventare kuk (i bestämd form kukken). [...] Det finns inte belagt att något av orden har använts om det manliga könsorganet i danskan. [...] I norskan, däremot, möter vi kukken som det vanligaste folkliga ordet för manslemmen.”
\nDäremot har det tyska ordet för gök Kuckuck och Gauch, i bl a Schwaben och Mecklenburg, används som benämning på mansorganet. Detta enligt det tyska uppslagsverket Handwörterbuch des deutschen Aberglaubens, som innehåller ett rikt folktromaterial om göken. Också i Sverige finns bevis för att göken, i formen gucku, har använts om manslemmen bl a i Västmanland och Dalarna. I Fula Visboken (1977) finns följande visa, som lär sjungas än idag i Dalarna: ”Stjinnbracka me lucku/ där inunder sitter gucku.”
\nMen varför har just göken fått människor att associera till sexuallivet? Så här förklarar Bengt af Klintberg detta samband: ”Det kan knappast vara dess egenskap att lägga sina ägg i andra fåglars bon; det är ju gökhonan som gör det. Nej, det måste vara det som alla människor, förr som nu, har fäst sig särskilt vid hos göken: dess rop. [...] Om något fågelläte illustrerar kroppsrörelsen ’in-ut, in-ut, in-ut’, så är det gökens. Inte underligt att den har satt igång fantasin hos folk och fått låna sitt namn till mannens ’hemliga ting’, som man sa förr när man ville vara anständig.” (1998)
\nEn annan möjlighet, som Bertil Strandman gjort mig uppmärksam på, är att vårt ord skulle kunna härledas från latinets cucumis; gurka, engelskans cucumber. Här finns ju kuklikheten både i det latinska ordet i sig och i gurkans form.
\nVårt ord förekommer i en rad slanguttryck som ”kuken i örat (armhålorna, munnen)”; förspel till knull, och ”kuken i vädret”, ”kuken står i regnbågens alla färger”; ståkuk. Vill man berömma någon, säger man att \"det är kuk i honom eller henne” och motsatsen ”det är ingen kuk(a) i honom eller henne”. Man kan också säga att ”någon är en riktig fitta för att det inte är någon kuk i honom”.
\nFrån H A (manlig pensionär) i Gävle kommer kukbollen; penisollonet och kukbusken; hårväxt kring kuken. Vidare från samma källa: kuksnor, kukspy, kuksås; sperma samt kuksåsmagasinet; pungen med testiklar. ”Det är skönt med kukspyt, Gudrun gillar det. Ibland sprutar jag hela ansiktet fullt på henne, det tycker hon om.” (Bengt Martin, Kärlek 4/1965) Byrman (1989) har ”hon har fått för mycket kuk”, så att hon oavsiktligt blivit med barn.
\nIdag är det få som reagerar på t ex ett litterärt bruk av ordet kuk, men det har varit annorlunda. Så hudflängdes Vilhelm Moberg (1898—1973) för följande rader i sin Utvandrarna (1949) och han vågade inte visa sig på länge i sin hemsocken i Småland efter all den uppståndelse som denna frispråkighet vållade: ”Hora för dej, kyrkvärd? Va sa du te mej förr i världen? När du kom hem te mej mä riksdalern i ena handen och kuken i den annra ... Va sa du de gångerna? När du ville att jag skulle lägga mej på rygg en stunn åt dej? Då va du beskedli! Då tiggde du och ba och va vänslig! Då dög jag åt dej. Då dög horan!”
\nMen Moberg var långt ifrån den förste svenske författare som vågade använda sig av vårt ord i en litterär text. Redan på 1600-talet översatte Georg Stiernhielm — den svenska skaldekonstens fader — poemet \"konung Ludwiks bröllopsskrift i Frankrike” där det bl a talas om ”en fransk kuk och en spansk fitta”. För ett utförligare referat av poemet ifråga se under knulla. Stiernhielm är också upphovsman till följande lilla epigram: ”Den som hafuer een starck hand/ Reen Muun, keck kuk, och gott förstand/ Han fahr wäl, ehuar han fahr, vthi all Land.”
\nUngefär samtidigt som Stiernhielm skrev detta poem, dök vårt ord för första gången upp i en ordbok. Det rör sig, som Lars Holm (1986) påpekar, om De sena tilläggen i Swedbergs (otryckta) Swensk Ordabok (1720-t), där bl a Kuk finns med och förklaringen ”pudendum virile*”. År 2009 såg Lars Holm till att ordboken kom i tryck. En av de få ytterligare ordböcker, fram till våra dagar, som tagit upp vårt ord är prosten och språkforskaren Johan Ernst Rietz’ Svenskt Dialektlexikon (1862/1867), där det förklaras med ”membrum virile*”.
\nOrd uppfattas olika beroende på sammanhang. Detta gäller inte minst våra s k fula ord, vilket bl a följande inlägg från en 24-årig man ger en antydan om: ”För de flesta av orden gäller ju att de har olika laddning beroende på sammanhang. Om en förbannad kollega skriker ’din djävla kuk’ så blir i varje fall inte jag så glad, men om en tjej viskar det sensuellt i mitt öra så är det en annan sak.”
\nOpassande bokstavskombinationer på svenska bilregistreringsskyltar: CUC, CUK, KUC, KUG, KUK, KYK. Se vidare under fula trestavingar. Detta visar hur värdeladdat ordet är. Ett i talspråket vanligt förekommande, och av alla känt ord, är i officiella sammanhang ett av de mest opassande. 2 (sl) dra, smeka kuk; onanera. 3 (sl) suga kuk; om oralsex. 4 (sl) få kuk; knulla och få kuk i munnen (för sl) tystna. 5 (sl) kuk; lesbisk. 6 (so) till man i sammansättningar som kukdjävel, kukhuvud, kukmåns, kuknisse, kukskaft, kukskalle, kuksugare och kukevall, kukuvall (hanrej), samt till kvinna i kuktrumma. Uppgift från Svahn (1999). 7 uttrycket kuka ur (sl) spåra ur hörde Anders Egerö (f 1944) i Saltsjöbaden i sin ungdom på 60-talet, eller möjligen slutet av 50-talet. Betydligt tidigare än det 1980-t som anges i förra upplagan av denna ordbok. ”De jävlarna kukade ur! larmade Kajsa. Det här är en världsnyhet och morgontidningarna har redan gått i tryck.” (Drougge 1997/2003) Helena Streijffert i Göteborg berättar i ett e-brev (1 maj 2015) att hennes man som var u-båtsofficer hade hört uttrycken kuka ur och kuka på i samband med laddning av torpeder. OFS har kuk; kraftord eller svordom, kuka ur (dial); halka eller glida ur samt kuksugare om liderlig kvinna och homosexuell man. Jämför kukslickare. I förortsslang finns har do kuk (so); är du karl! samt få kuk; få stryk, förlora eller åka fast och min kuk; jag svär/lovar! aldrig i livet! och när kuk har namnsdag dvs aldrig.
\nI projektet Ordet är fritt-etthundrasextionio människor. Etthundrasextionio personliga ord (2014) presenterade jag ordet som följer:
\n”Mitt favoritord får bli det ord som alltid saknades förr i ordböcker mellan kujon och kukeliku. Inte för vad ordet står för utan för vad det går för. Det här lilla ordet, bara tre bokstäver långt, har en märklig historia. Det är gammalt, mycket äldre än vad språkforskarna velat ha det till, och det har överlevt både förföljelser, förvanskningar och förvisningar i flera tusen år. Ord kommer och går men mitt favoritord består. Även om det så bara presenteras som k . . . eller enbart med - - - så råder det inget tvivel om vilket ord som avses. Vem vet idag vad mentula står för eller ens vad en manslem är, men säg vårt lilla ord och alla från forntidens vikingar till nutidsmänniskan vet vilket ord som avses.”
\nSom avrundning på kukpresentationen bjuder Språktidningen (4/2022) på följande felaktigt autokorrigerade höjdare i Mats Karlssons artikel Därför rättar mobilen så fel. \"Ett svårslaget dubbelfel drabbade en man som skickade sms om ett damlag i handboll: ´Hej vi får ihop ett samlag denna vecka. Torsdag klockan 8. Jättekuk'!\"
\n","jfr":["kran"]} {"baseform":"kuka ur","wordforms":[],"text":"
se kuk (7).
","jfr":[]} {"baseform":"kuka","wordforms":["kuka på"],"text":"(sl) knulla. ”Knulla mig...knulla mig...bra...bra...bra! ropade jag, ludra mig ...kuka mig... (Salten 1983) Jämför cocking (eng sl) av cock; kuk.
","jfr":["cocking"]} {"baseform":"kukaholic","wordforms":[],"text":"(lmo) sägs om den som är beroende och/eller liderligt besatt av kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"kukakaka","wordforms":[],"text":"(euf) av misstag är man på väg att säga ett ”fult” ord, men rättar i sista stund till det genom en snabbreträtt via en nonsensändelse. ”Varenda karlslok, som befinns äga en klädtrasa på sig inom dessa gränser, döms att mista sin ku-kakaka.” (Swinburne 1983/1900)
","jfr":[]} {"baseform":"kukar","wordforms":[],"text":"Kuka, här med betydelsen män eller prostitutionskunder. Betydelsen förklaras i en grav- och hordikt över Charlotta Gustafva Slottsberg av okänd författare ( Se under Knullare) och presenteras hos Möller (2023 s 180): \"Författaren begagnar här således den figur inom tropläran som heter pars pro toto, delen istället för helheten — 'kukar' som ersättning för män' eller 'prostitutionsskunder'.\" Se också knullare.
","jfr":["knullare"]} {"baseform":"Kukas","wordforms":[],"text":"(lmo) skämtsamt/elakt om namnet Lukas.
","jfr":[]} {"baseform":"kukatröska","wordforms":["kugatröska","tröska"],"text":"(sk) extremt promiskuös* (speciellt kvinnlig) person. Se även tröska. Slangopedia se har förklaringen: \"Person som skördar manliga sexpartners i samma takt som en skördetröska avverkar ett fält\".
","jfr":["tröska"]} {"baseform":"kukbärare","wordforms":[],"text":"(sl) kallas den som är utrustad med kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"kukeliku","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk. ”Benämning på tupp (kuckeliku) särskilt använt såsom egennamn Monsieur K.” (SAOB band 15/1939) När det gäller tuppens roll i kuksammanhang se under kuk. ”Jag kunde inte låta bli att skratta, ty hans kukeliku kittlade mig inte så litet, när den for omkring som en galen tupp över magen på mig och lite varstans.” (Salten 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"Kuken","wordforms":[],"text":"(smn) bredvid Nobelvägen i Malmö står Södervärns vattentorn som i folkmun går under namnet Kuken för att byggnadens form starkt påminner om en rest kuk. I Maria Maunsbachs roman \"Bara ha roligt\" (2019) omnämns denna imposanta byggnad: \"Jag går förbi Kuken. Det gör jag så gott som varje dag. Och nästan varje dag tänker jag på hur fantastiskt det vore om Malmö stad gjorde om den till lägenheter så att åtminstone några människor i den här världen, utan att ljuga. kunde säga meningen: Jag bor i Kuken.\"
","jfr":[]} {"baseform":"kukens vrede","wordforms":[],"text":"(svr) när allt gått åt helvete. Enligt folkmun.se var det en viss Mats Jansson från Halmstad som \"uppfann\" svordomen på 1990-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"kukfitta","wordforms":[],"text":"(sl) kombination av kuk och fitta. Jämför fittekuk.
","jfr":["fittekuk"]} {"baseform":"kukflott","wordforms":[],"text":"(dial) ”ejakulerad* sperma (av man)”. (OFS) Jämför fittflott.
","jfr":["fittflott"]} {"baseform":"kukfri","wordforms":[],"text":"(sl) lesbisk*.
","jfr":[]} {"baseform":"kukgarage","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även garage.
","jfr":[" garage"]} {"baseform":"kukhora","wordforms":[],"text":"(so) när någon är riktigt djävla förbannad på eller över någon/något.
","jfr":[]} {"baseform":"kukhuvud","wordforms":["huvud"],"text":"1 (sl) ollon*. ”Karlar tänker med kukhuvudet. Dom har sperma mellan öronen.” (Bettan 35 år prostituerad i radioprogrammet Studio Ett 26/10-1999.) Se även huvud. 2 (so) idiot, dumbom.
","jfr":["huvud"]} {"baseform":"kukhål","wordforms":[],"text":"se hål (1).
","jfr":[]} {"baseform":"kukhållare","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Engelsk slang har cockholder.
","jfr":[]} {"baseform":"kukig","wordforms":[],"text":"(sl) svår, trist.
","jfr":[]} {"baseform":"kukighet","wordforms":[],"text":"(sl) stå till tjänst med kuk. ”Ville hon ha kukighet så kunde han leverera.” (Lenas Stickan i Närstrid:Vanessa 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"Kukis","wordforms":[],"text":"(sl) stadsdelen Kungsholmen i Stockholm.
","jfr":[]} {"baseform":"kukkeli","wordforms":[],"text":"(fi) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"kukkräfta","wordforms":[],"text":"(nyo) ordet använt av undertecknad vid frukostbordet den 13 juli 2025. Min sambo nämnde ordet peniscancer och som ett svar på det dök kukkräfta upp i mitt medvetande. Ordet cancer finns belagt redan på 1500-talet men i SAOL dyker ordet upp först i åttonde upplagan från 1923 då stavat med K. Idag är cancer det allmänt gällande ordet för den fruktade sjukdomen men fram till den tionde upplagan av SAOL (1973) var kräfta (lat cancer) det förhärskande ordet för sjukdomen, och kräfta fanns med i de upplagor av ordlistan som gavs ut 1986, 1998 och 2006 där definitionen lyder \"sjukdom med elakartad svulstbildning gm onormal celldelning, kräfta\". Först i upplagan från 2015 har kräfta försvunnit ur förklaringen och i upplaga 13 (2006) anges ordet som föråldrat. Men både i t ex danska (kræps) och tyska (Krebs) är ordet kräfta fortfarande gångbart.
","jfr":[]} {"baseform":"kukloska","wordforms":["kuksnor","kukflott","loska."],"text":"(sl) sperma*. Se även loska.
","jfr":["loska"]} {"baseform":"kukmagnet","wordforms":[],"text":"(sym) röv, arsle*. ”Omg!!!!! skrek den nakna larspaul när den trasiga stoof tvingade sin lilla petternicklas in i hans håriga kukmagnet.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"kuknödig","wordforms":["nödig"],"text":"(nyo) ”att vara kåt och tända på kuk”. (SAO 2013) Se även nödig.
","jfr":["nödig"]} {"baseform":"kukost","wordforms":[],"text":"(sl) smegma*. Jämför ost, klittost och kukflott.
","jfr":["ost,","kukloska","klittost ","kukflott"]} {"baseform":"kukr","wordforms":[],"text":"(fno) enligt den danske runologen Michael Lerche Nielsen är kukr ett gemensamt germanskt, troligen urgammalt ord med koppling till kokkr; tupp. Det äldsta belägget för kukr har återfunnits på en runristning från Starigard, nuvarande Oldenburg, där det ristats just kukr. Av någon anledning föredrar den tyske runologen Wolfgang Laur (2006) att anknyta kukr till ett i övrigt obelagt kuki. Sannolikt beror detta på en felskrivning.
\nRuninskrifter med nordiskt ursprung känner vi inte bara till från de skandinaviska länderna och från landsdelen Schleswig, utan också från flera handelsplatser utanför detta område vid den medeltida östersjökusten, bl a från Oldenburg och Alt Lübeck i Östholstein. På 600-talet bodde i nuvarande Östholstein de slaviska vagrierna. På en klippa vid det smalaste stället av ett farbart sund byggde de sin fursteborg Starigard. Till skydd mot objudna gäster omgav de borgen med en 18 meter hög vall. Under 700- och 800-talen var Starigard en av de viktigaste boplatserna vid den västliga Östersjön, med handelsutbyte också med mycket avlägsna städer. På 900-talet kom kristna saxare och erövrade borgen, förstörde helgedomarna och grundade biskopsdömet Oldenburg. Men de kristna kunde inte behålla sin erövring. Slaverna reste sig, mördade och fördrev prästerna och biskopsdömet upplöstes.
\nUnder följande två århundraden växlade kristna och hedningar vid makten till dess att danskarna år 1148 överföll och besegrade slaverna. Med detta återupprättades biskopsdömet som dock bara några år senare flyttade till det nygrundade Lübeck där livet var angenämare och framförallt tryggare. Kvar blev en marknadsplats med en mäktig tegelstenskyrka. Den kristna boplatsen erhöll 1233 stadsrättigheter. Under 200 år levde sedan kristna och slaver fredligt tillsammans till dess att den slaviska kulturen på 1400-talet gick upp i den tyska.
\nI detta område i den östra delen av borgen i den mörka blandjorden fann arkeologer 1979 ett revben, troligen från nötboskap, med på två sidor nedtecknade runor. På revbenets ena sida står: abi:bataba: iestaba. Enligt Lerche Nielsen m fl (2001) består inskriften av en räcka med stavelser och pseudoord, som uppenbarligen inte har någon betydelse. Trots att det går att utläsa åtskilliga ord i texten är dock inskriften som helhet osammanhängande. Därför menar Lerche Nielsen, och hans medförfattare, att det mest förnuftiga är att betrakta inskriften som en lek med stavelser, ett s k runsyllabarium, vars syfte var att lära ut runorna. Och fortsätter författarna: ”Denna lek med stavelser utesluter därmed inte, att inskriften eller delar av den samtidigt medvetet anspelar på välbekanta ord utan att vi har möjligheten att infoga dem i ett överordnat sammanhang som resulterar i en betydelse. I varje fall är det för det första svårt att betrakta ristningen på den här inskriften som en nybörjares skrivövning då runorna är välformade och säkert utförda medan för det andra samma hand på den konkava sidan av revbenet har ristat in en språkligt meningsfull inskrift”. Författarna påpekar vidare att en dylik kombination med en syllabarisk och en språkligt meningsfull inskrift på ett och samma föremål är känt också i andra sammanhang.
\nMarco Bianchi vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet har i sin avhandling Runor som resurs. Vikingatida skriftkultur i Uppland och Södermanland (2010) bl a studerat runinskrifter utan något egentligt innehåll. Han tar bl a upp ett antal runor som verkar vara rena rappakaljan. De är omöjliga att läsa, något som kan bero på att ristaren helt enkelt inte kunde skriva. Bianchi menar att det viktiga inte verkar ha varit att förmedla ett läsbart budskap, utan att skapa en ristning som uppfattades som trovärdig av omgivningen.
\nI ett mejl (26/2 2007) menar Lerche Nielsen att det inte är otänkbart att också den aktuella inskriften har ett erotiskt innehåll - trots att abi : bataba : iestaba inte motsvarar något vettigt innehåll ens om man försöker sig på en tolkning med hjälp av lönnrunor, ersättningsord eller läsning fram och baklänges. I samma mejl skriver Lerche Nielsen: ”Jag har i den tyska artikeln tagit med ett parallellfall från Lund, där det på den ena sidan står Knif:melti; kniven talade (sade), eventuellt i överförd erotisk betydelse där kniv = penis. Den andra sidan har inskriften ’kuunkastiub’ som inte ger någon mening alls, men på ytterligare ett lundensiskt revben har man funnit inskriften ’kuunkaii, vilket ju tyder på att ’kuunka’ står för något meningsfullt som vi omöjligt kan rekonstruera.”
\nPå den motsatta, konkava sidan av revbenet från Starigard återfinns två inskrifter. Den längre inskriften, placerad på mitten av revbenet, består av elva runor. En bit till höger därom finns ytterligare en inskrift, som består av tre runor, vilken i förhållande till den första står att läsa upp och ner. Höjden på runorna varierar från 15 till 20 mm. Inskriften låter sig läsas utan svårighet: kukr:kuskutu / kys. Det första ordet i den längre inskriften kan identifieras med ett allmännordiskt ord för penis motsvarande det västnordiska kukr. De efterföljande runorna kuskutu kan man dela upp i kus och kutu*. Om man antar att u-runan används för y, kan ordet kus tolkas som det västnordiska kyssa, medan kutu, då t-runan kan utläsas som nt i inskriftssammanhang kan tolkas som ett ord för det kvinnliga könsorganet, det västnordiska kunta*; vulva. Runan kys på den andra inskriften är eventuellt en upprepning av imperativet kyss, den här gången ristat med en punkterad u-runa. Inskriften kan då återges på följande sätt. Kukr kyss kuntu, kyss! Det rör sig här om en allitteration som gör att kuken kysser.
\nInskriften innehåller de hittills äldsta beläggen för de båda orden för mannens och kvinnans könsorgan. Ristningen, som är utförd under en period med hedniskt styre, dateras till slutet av 1000-talet. Lerche Nielsen menar i ett mejl (29/9-2006) att dateringen av ristningen är relativ. Klart är dock att detta fynd är säkrare daterat än huvuddelen av våra runfynd. Därtill kommer att kukr har bevarat nominativmärket, något som annars försvinner relativt tidigt i sydskandinaviska dialekter. Växlingen mellan kortkvist- och normalrunor på ristningen ifråga stämmer också bra överens med den variation av runtecken som man ofta finner i inskrifter från sen vikingatid och tidig medeltid, t ex på en ungefär samtida runsten på Bornholm och lösa föremål från bl a Lund och Öster Marie samt på en spatserkäpp från Schleswig. Allt detta tyder, enligt Lerche Nielsen, på en förhållandevis tidig datering av vårt ord.
\nVad språket på inskrifterna beträffar så menar Lerche Nielsen (mejl 26/2-2007) att det är diskutabelt om språket ska betecknas som ”gammeldanska” vilket Laur (2006) är inne på. Lerche Nielsen föredrar istället att kalla det ”sydskandinaviskt” för att undvika varje antydan till dansk-svensk rivalitet. Men eftersom inskrifterna är så pass gamla är det kanske rimligt att istället tala om ”rundanska” om man nu ska sätta en benämning på språket. Rundanskan och runsvenskan ligger mycket nära varandra eftersom båda utgår från det östskandinaviska huvudspråket avslutar Lerche Nielsen.
\nMen vad ligger då bakom ristningen och vem har utfört den? Det är naturligtvis omöjligt att säga idag men spekulera kan man alltid göra. Kanske rör det sig, som t ex Laur (2006) är inne på, helt enkelt om ett klotter. En nordbo, antingen han var i Starigard i fredligt eller krigiskt syfte, har hittat ett revben, ett material som ofta fanns nära till hands, och som tidsfördriv eller av en plötslig ingivelse ristat in runorna. Exemplen på runklotter med obscent innehåll är vanliga på olika föremål från städer och samhällen under vikingatid och medeltid och ofta då med uppsåtliga stavrim eller versrader. Från 1400-talets Bohuslän känner man till en Aslakr med tillnamnet Kúkr.
\n\n
\n
","jfr":[]} {"baseform":"kukrunkare","wordforms":[],"text":"
(dial) manlig onanist. (OFS) Se även under runk, runka.
","jfr":["runk","runk,"]} {"baseform":"kuksko","wordforms":[],"text":"(sym) fitta enligt vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"kukskygg","wordforms":[],"text":"(sl) kvinna som skyggar, räds inför åsynen av en kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"kukskör","wordforms":[],"text":"(dial) samma som kukflott*. Jämför fittskör.
","jfr":["fittskör"]} {"baseform":"kukslickare","wordforms":["kuksugare"],"text":"(sl o so) bög, homofil. Även om sugande och slickande kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"kukslunga","wordforms":[],"text":"(sl) allmänt nedsättande skällsord.
","jfr":[]} {"baseform":"kuksnor","wordforms":[],"text":"se kukloska.
","jfr":[]} {"baseform":"kukspy","wordforms":[],"text":"(lmo) sperma, sats*. \"Vi får kukspyet ditt ut! (rubrik från norsk herrtidning) Se även kukspytrilla.
","jfr":[" kukspytrilla"]} {"baseform":"kukspytrilla","wordforms":[],"text":"(sl) barnvagn. Trilla är ett fyrhjuligt åkdon med två säten.
","jfr":[]} {"baseform":"kukstånd","wordforms":["stånd"],"text":"(dial) \"peniserektion\". (OFS) Se även stånd.
","jfr":["stånd"]} {"baseform":"kukställ","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. En plats/ställe* att parkera kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"kuksugare","wordforms":["kuksugerska"],"text":"(sl) fellator, fellatrix. (se do) \"Rutinerad kuksugerska/ Önskar för erhållande av praktik/ Stamanställning i garnisonstad. Svar till 'Mustascher ej hinder'.\" (Gunnar Ekelöf Samlade dikter IV, Svenska Akademien 2025) \"Satt inne på grund av Radovan — kuksugarnas kuksugare.\" (Lapidus 2008 s 19) Se också cocksucker.
","jfr":["cocksucker"]} {"baseform":"kuksvägerska","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnlig motsvarighet till buksvåger.Två kvinnor som använt samma kuk. Se även buksvägerska och buksvåger.
","jfr":["buksvåger","buksvägerska"]} {"baseform":"kukträd","wordforms":[],"text":"(dial) ”virke av telning (el gren?) som skjuter ut från ett träds huvudstam; ljusterskaft skulle tillverkas av kukträd, som inte skrämde fiskarna”. (OFS) Jämför ballträd.
","jfr":["ballträd"]} {"baseform":"kukträngare","wordforms":[],"text":"(sym) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"kuktunna","wordforms":[],"text":"(sl) ”kvinna af tvivelaktig natur, sköka*”. (Nilsson 1937) Jämför tunna.
","jfr":["tunna"]} {"baseform":"kukurmutta","wordforms":["mutta"],"text":"(hindi) hundpiss, svamp enligt Högberg (2003). Se även mutta.
","jfr":["mutta","mutt"]} {"baseform":"kukus maximus","wordforms":[],"text":"(lmo) ”en enormt stor kuk”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"kukuvall","wordforms":[],"text":"(so) hanrej*, man som blir bedragen av sin fru. \"Kukuvall! hade han också sagt, om Per, inte bara en utan flera gånger. Skällsordet anspelade på att Pers hustru varit otrogen, att Kerstin bedragit honom.\" (Hassan Jansson,K/ Lindström, J 2018) Kuku är en gök, en fågel som tränger ut andra fåglar ur boet och kukuvall är namnet på en man som blir utträngd ur sin äkta säng av en annan person. Inedahl (2023) berättar under uppslagsordet kukuvall att på 1600-talet kunde stavningen på ett ord variera och vårt uppslagsord kunde därför också skrivas kukawald, kukeval, kukewåld eller kukewall.
","jfr":[]} {"baseform":"kukvälde","wordforms":[],"text":"(so) ett ord för mannens förtryckarroll i ett äktenskapligt eller \"fritt\" förhållande med en kvinna. \"Många av dem som kämpade för kvinnors slutliga frigörelse beskrev nu den romantiska kärleken i sig som ett 'förtryck av kvinnorna', ett sätt för manssamhället— eller 'kukväldet' som det också kunde heta — att hålla dem fångna.\" (Västerbro 2025 s 435)
","jfr":[]} {"baseform":"kukvärmare","wordforms":[],"text":"(sl) 1fitta. 2 lösaktig kvinna (prostituerad). 3 kalsonger.
","jfr":[]} {"baseform":"kukätare","wordforms":["äta"],"text":"(sl) oralt* både homo- och hetero. Se även äta.
","jfr":["äta"]} {"baseform":"kul","wordforms":[],"text":"(sl) ha kul; om knull och när det går för någon. \"Han: Vad sägs om lite kul? Hon: Nej, så roligt ska vi inte ha det!.\"
","jfr":[]} {"baseform":"kula","wordforms":["kulor"],"text":"(sl) 1 testikel, testiklar*. Även kanonkula, pungkula, taskkula. ”Av tonen borde han förstå att vi slutat spela kula nu. Jag hade spelat åt mig dom två jag velat ha.” (Ehnmark, Kärlek 9/1968) ”Hon letar sig uppåt med tungan, låter den löpa längs mina ljumskar, det kittlar sanslöst skönt, hon slickar på mina kulor, tar dem försiktigt i munnen, en i sänder, suger lätt.” (Drougge 1998/2003) \"Skär av honom pungkulorna, Aud, du har förtjänat det nu.” (Sæterbakken: Jag, Sauermugg. Subaltern 3/2006) 2 sperma. Få slut på kulor, ammunition, inga kulor i kanonen; ha kämpat färdigt, bli impotent. ”En glödande kula lösgjorde sej från ett ställe strax bakom roten och häftigheten i avskjutningen gjorde att jag helt enkelt inte kom mej för att dra ut, förrän halva satsen gått inne i henne.” (Häglund, Kärlek 4/1965)
\n3 kulor; kvinnobröst. Spela kula; leka med eller smeka en kvinnas bröst. 4 kula; klitoris. ”Lätt cirkulerade jag med långfingret över den hårda kulan.” (Lektyr okt 1999) 5 kula; bordell. Egentligen håla, lya. Ordet från lågtyska kûle med samma betydelse. 6 Byrman (1989) har med det lappländska ”flytt över kula på na” (han har flyttat över kula på henne; gjort henne gravid) och hon jämför kula med dialektordet kyl; påse, buk. Från västgötska Tunhem kommer ”hon har fått en kula på magen”, där uppgiftslämnaren (man f 1863) menar att det är ”allmogens språk”. 7 stjärtkula; rövhalva. ”Lyft på stjärten lite! sade han, och jag lyfte den, medan han sköt in sin vänstra hand under mig framtill och lade den högra handen på min rygg, längst ner vid stjärtkulorna som han tryckte mot bordet.” (Bjørnebœ 1967)
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"kulepussen","wordforms":[],"text":"
(sk) kulpåsen d v s pungen*.
","jfr":[]} {"baseform":"kulivipp","wordforms":[],"text":"(lmo) rörelsebeskrivande nonsensord för kuk av kul-i-vipp; något kul som vippar. ”Ögonblickligen for hans varma kulivipp in i ändhålet igen...” (Salten 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"kulla","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Kanske av kulla (dial); kvinna, hondjur som i dalkulla. Ytterst härstammar ordet från kull, kulle. Se också morkulla.
","jfr":["morkulla"]} {"baseform":"kullager","wordforms":[],"text":"(sym) testiklar. Se även lager.
","jfr":[" lager"]} {"baseform":"kullbära","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1841) \"exkrementernas utgång på fisk\".
","jfr":[]} {"baseform":"kulle","wordforms":[],"text":"fornsvenska kulle, kolle, en bildning till kull; topp. Jämför norska kolle; rund bergstopp. 1 (sym) fitta med tonvikt på venusberget. ”Jag smekte den elegant kortklippta kullen och lät hela min hand glida in mellan hennes lår.” (Vásquez Diaz 2008) \"Under några ögonblick höll hon till och med avsiktligt sin lilla hand över sin slätrakade kulle, mer för att hetsa mig än för att blygt gömma den.\" (Apuleius 2024 s 30) 2 kullar, rosenkullar, snökullar; kvinnobröst. ”Rosenkullarna, fars benämning på kvinnobröst, spretar åt varsitt håll och är på tok för små.” (Kallenberg 1999) ”Ett djupt mellanrum skilde de båda snökullarna åt som nu hävde sig ännu starkare efter hennes ansträngningar.” (Harris 1965/1900) 3 kullar; rövhalvor. ”...alldeles fantastiskt lagom dimensionerade kullar som bildar din nakna stjärt...” (Häglund, Kärlek 6/1966) 4 kulle; skithög.
","jfr":[]} {"baseform":"kulli","wordforms":[],"text":"(fi) kuk. ”KänsäläJesuiten, som ledde knalit, vilket uttytt är skinnskallarna, klunkade i sig en halv flaska Granskogens sus, blev spritgalen och öppnade gylfen och ropade: ’Vill ni se kulli’? Vilket uttytt är Livets träd. TrimpaRärrä tjoade att ’inte jag, men kanske ungarna’!” (Pohjanen 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"kullrig","wordforms":["buk."],"text":"(åld) om kvinnligt (rundat) höftparti. ”Hon hoppar ur båten med en kullrig länd*.” (Bellman F E nr 33) 2 kullrig buk; har den som är havande. Se även buk.
\n","jfr":["buk"]} {"baseform":"kulspruta","wordforms":[],"text":"
(sym) viril kuk med fleravfyringsförmåga.
","jfr":[]} {"baseform":"kulstöterska","wordforms":[],"text":"(sl) tysk/rysk kulstöterska; kraftig lesbian*.
","jfr":[]} {"baseform":"kulting","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnobröst. Spädgris.
","jfr":[]} {"baseform":"kultång","wordforms":[],"text":"(sl) pung.
","jfr":[]} {"baseform":"kulvert","wordforms":[],"text":"(sym) underjordisk tunnel. Tanken går närmast till en fitta. Här om kuk. ”Hennes fingrar smekte honom på låren och när han drog av sig byxorna, flämtade hon till förtjust när hon såg formen på hans kuk — en lång kulvert under den strama jockeytrosan.” (Tvillingerotik 1969)
","jfr":[]} {"baseform":"kung","wordforms":["Hans Majestät"],"text":"1 (smn) kuk. Även Hans Majestät och Hans Höghet samt kung Karl och kung Karls spira.* ”Många män har svårt för att enbart kyssas, smekas och hålla om. De får stånd av sina kära partners kroppar och ändamålsenligt ska då ’kung Penis’ tillfredsställas.” (Janouch 2006) 2 rida till kungs; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"Kunigunda","wordforms":[],"text":"skånska för ”dålig kvinna” enligt Hjelmqvist (1903) som också ger följande exempel från Lunds Dagblad (1898 nr 239): ”En från arbetsfängelset (i Malmö) lössläppt Kunigunda, hvilken med anledning af sin frihet egnat Bacchus sin dyrkan, hade af polisen anhållits.” Kunigunda ett kvinnonamn som kan härledas från forntyska Kuni; familj, släkt och Gund; strid.
","jfr":[]} {"baseform":"kunkelbär","wordforms":[],"text":"se konkelbär.
","jfr":[]} {"baseform":"kunta","wordforms":["kunnta","konta","kånta","hutta"],"text":"1 (dial) även konta, kånta. Kvinnans könsorgan. Jämför kunt, kont; näverväska. Engelskan har cunt (se cunnus). För en engelsktalande är den tyske filosofen Immanuel Kant en ”ful gubbe”, då hans efternamn uttalas precis som cunt*. ”När jag va liten å ja va ung/ då ville gossarna mej jumpa/ Då köpte jag ett papperslås/ å satte för min lilla kunta.” (Anderberg 1977) ”Hunte, hunte, Säl brände min kunte!” (Schön 2004) Se även hutta och kutta samt kuntu (under kukr). 2 \"kunta; tömma tarmen\". (OFS)
","jfr":["cunt","kuntu","hutta"," kutta","kukr"]} {"baseform":"kupa","wordforms":[],"text":"(sl) 1kupa, luderkupa; bordell. Jämför luder. 2 kupa; kvinnobröst. 3 kupor; behå. 4 (vb) kupa pungen går ut på att partnern lägger den kupade handen under pungen för att stimulera den. Men precis som att mot någons vilja greppa fitta anses som ett sexuellt övergrepp gäller detsamma för att kupa pungen.
","jfr":["kupor","luder","kupa pungen","kupa","greppa fitta"]} {"baseform":"kupéstånd","wordforms":[],"text":"(sym) även kallat pinsamhetsstånd en variant av att få stånd utan att vara sexuellt upphetsad. Så kan man t ex på ett skakigt tåg eller buss få erektion utan att ha tänkt det minsta på sex. Orsaken till det är att det område på ollonets undersida, där strängen (frenulum*) från penisskaftet fäster, är det känsligaste stället på manskroppen och en retning där sätter igång hela processen fram till kupéståndet. Se även morgonstånd.
","jfr":["morgonstånd"]} {"baseform":"kupidon","wordforms":[],"text":"över franskan av latinets Cupido; kärleksguden, Amor till latinets cupidus; lysten, ivrig och latinets cupere; begära. Amorin*. ”Hist.: sedan 1654.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"kupol","wordforms":["kupoler"],"text":"(sl) kvinnobröst. Jämför kupa. Kupol egentligen ett valv i form av ett halvklot. Av franska coupolle, via italienska cupola; liten tunna. Och i SAOB heter det: ”anatomiskt om viss uppåtvälvd del av mellangärdet. Diafragma har två uppåtriktade s k kupoler.” ”Brösten var ännu toppiga som ungflicksbröst, och när hon låg, hade de en rund, vacker form, likt kupoler.” (Lo-Johansson 1935/1978)
","jfr":["coupolle,","kupa"]} {"baseform":"kupong","wordforms":[],"text":"(sl) 1 riva av en kupong; mannen river av en sats, får utlösning. 2 knullgummi; något att riva av i. Se vidare under riv, riva.
","jfr":[]} {"baseform":"kuppa","wordforms":[],"text":"(dial) syfilis*. Av finska kuppa. (OFS) Rietz (1867) har kuppa i betydelsen variola (latin varius; brokig, fläckig); smittkoppor. (Dalarna)
","jfr":[]} {"baseform":"kur","wordforms":[],"text":"1 enligt Strömberg (1979) synonym till avträde. Kur (sv dial); liten hög (av t ex gödsel), liten kolmila, koja, litet hus. Även pissekur; pissoar. SAOB (1939) har kur i den numera utdöda betydelsen litet badrum eller ångskåp. 2 göra någon sin kur; uppvakta någon. Av franska cour; uppvaktning, flirt, hov.
","jfr":[]} {"baseform":"kura","wordforms":[],"text":"1 (dial) gyttja, smuts. (OFS) 2 (sl) gosa*. Se gosa (1).
","jfr":[]} {"baseform":"kurac","wordforms":[],"text":"(so) kuk och använt som svordom i en rad baltiska länder.
","jfr":[]} {"baseform":"kuras","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"kurbits","wordforms":[],"text":"(dial) ”benämn på liderlig kvinna”. (OFS) Annars benämning dels på växtsläktet pumpor, dels på växtarten pumpa samt på dalmåleriets karakteristiska blomsterdekor.
","jfr":[]} {"baseform":"kurfursten","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Furste i det tysk-romerska riket med rätt att delta i kungaval. ”Ja vet va du kan, Göte, du ä härli, men du vet ja ha drage så många gråtfärdiga skinnhissar* på sistone att inte ens du skulle kunna få kurfursten min att styvna...” (Teratologen 1998) Se även under kur och Kar(l)dassfurstinnan.
","jfr":["kur"]} {"baseform":"kurhus","wordforms":[],"text":"(åld) av kur; sjukdoms- och läkarbehandling. Enligt Wikipedia så försvann ordet kurhus med1901 års lasarettsstadga och ersattes med länslasarett. Kurhus kallades förr den vårdinrättning som behandlade patienter med könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"kuriduttan","wordforms":["dutt"],"text":"(smn) fittan. Från vadkallasfittan.se. Se även dutt.
","jfr":["dutt"]} {"baseform":"kurra murran","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnlig onani enligt flashback.se.
","jfr":[]} {"baseform":"kurra. kurramurra","wordforms":["kurremurra","kurra murran;","murra"],"text":"(sl o smn) fitta. ”Känns det inte skönt min lilla kurremurra.” (Schütt, Kärlek 7/1967) Jämför kussemurra. Även kurra murran; onanera. Se även murra.
","jfr":["murra"," kussemurra"]} {"baseform":"kurragömma","wordforms":[],"text":"(sl) ”leka kurragömma”; enligt 45-årig kvinna om ”kuken som gömmer sig i fittan”.
","jfr":[]} {"baseform":"kurran","wordforms":[],"text":"(sl) ”trevligare ord/slang för fitta, slida, mus”. (folkmun.se) Troligen förskönande för kuttan*.
","jfr":[]} {"baseform":"kurtis","wordforms":["kurtisera","fotkurtis;"],"text":"flört, flörta* av franska courtiser; uppvakta, göra någon sin kur. Bildning till franska cour; hov. Kurtis ”hist.: sedan 1811” och kurtisera ”hist.: sedan ca 1650”. Allt enligt NEO. ”Giv ej någon en skänk, som igenkänd blir av en annan, ägna ej heller en viss tid av din dag åt kurtis... ” (Ovidius 1925) \"Jag gav mig in på denna kurtis enbart med tanke på att få en bekväm förströelse, men den ljuva orons gud tog nu på allvar mitt bröst i besittning.\" (Boswell 1951) Även fotkurtis; flört genom gnidning av fötterna mot varandra t ex i skydd av ett bord eller liknande.
","jfr":[]} {"baseform":"kurtisan","wordforms":["demimond"],"text":"(franska courtisane; hovdam av cour; hov av italienska cortigiana; hovdam till corte; hov) NEO har ”hist.: sedan 1638”. Lyxprostituerad ofta med stor makt och inflytande hos de kungar och andra höga dignitärer som hon lyckliggjorde. En berömd kurtisan, med stort politiskt inflytande, var Madame de Pompadour (1721—1764), älskarinna åt den franske kungen Ludvig XV. \"De såg framför sig 'en gammal målad och spacklad kurtisan, som såg ut som en landsortsaktris med ett falskt leende och färgat hår'.\" (Limare 2016) \"Jag undvek också kurtisaner som särskilt i mina hemkvarter var dag med förföriskt tålamod ville locka mig i fördärvet.\" (Brunner 2020 s 168
\n\"Ett annat för samtiden mycket välkänt namn på listan från 1786 var 'Catharina Norman på luckan'. Hon kallades också för 'den svenska Ninon' och hade ett rykte som lyxkurtisan. Enligt en tradition ska kungen själv, Gustav III, ha kallat på henne för att få en lektion i kärlekskonsten. Han hade insett att han borde säkra tronföljden med sin hustru Sofia Magdalena och behövde hjälp av expertis.\" (Lennartsson 2019 s 170) Kurtisanväsendet var främst utbrett i italienska och franska hovkretsar från renässansen till 1700-talet. Se även demimond och hetär.
","jfr":["hetär","demimond"]} {"baseform":"kurtisör","wordforms":[],"text":"en som kurtiserar någon. ”Mavors, av lidelsens glöd för det skönas gudinna betagen, från krigshjälte så vild blivit en fin kurtisör.” (Ovidius 1925) Se kurtis, kurtisera.
","jfr":[]} {"baseform":"kurva","wordforms":["kurwa","kurveh"],"text":"(sl) 1 kurva; lesbisk kvinna. 2 kurvor; kvinnobröst. ”Raggningsreplik: Alla dessa kurvor och jag som inte har några bromsar.” 3 kurwa; fnask* på flertalet slaviska språk samt på ungerska. Ordet har ryskt ursprung och används både som skällsord och i betydelsen sköka på Åland. Se även kurveh.
","jfr":["kurveh"]} {"baseform":"kurveh","wordforms":["kurva","kurwa."],"text":"(jid) luder, fnask. \"Han som går ut på restaurang med en långbent kurveh vid armen. Ett lättfångat ligg i body stocking.\" (Roth 1969) Se även kurva, kurwa.
","jfr":["kurva, kurwa"]} {"baseform":"kus","wordforms":["kos"],"text":"(fsv) kyss. \" hon minte hans mwn mz thusand kos.\" (Konung Alexander. Utg. af G. E. Klemming 1862) Se även under kukr.
","jfr":["kukr"]} {"baseform":"kusa","wordforms":[],"text":"(dial) fitta. Rietz (1867) jämför ordet med gaeliskans cos; hål, håla. SAOB del 15 (1939) har kussa av ”sv dial kussa; elliptiskt av ålkussa (sv dial ålakusa) till sv dial kusa, de kvinnliga yttre könsdelarna, med syfte på folktrons uppfattning om tånglaken såsom ålens hona”. ”Kusa, kusa, väser de eller skriker hest. Vill du inte ha kusa din stut. Kan du inte perra*, har du inget i pungen din gälling*. Här får du sätta på så mycket du tyr för en rova eller en brödskalk.” (Lundkvist 1977) ”Välkommen i de gröna, sa pigan och strödde persilja på kusan.” (Ohlmarks 2004) ÖSO har förutom \"kvinnligt könsorgan\" också betydelsen \"nedlåtande omdöme om en person\".
","jfr":[]} {"baseform":"kuse","wordforms":["kråka"],"text":"1 (dial) penis. Jämför kusa. 2 (sl) snorkråka. Se även kråka (2).
","jfr":["kråka","kusa"]} {"baseform":"kusen","wordforms":[],"text":"(euf) busen, djävulen. Fornsvenska kuse; husbonde, hin onde. ”I Norrland ända ner till Uppland och Dalarna betyder kusar skalbaggar. T o m en orm kallas kuse eller långkuse. Det gäller åtminstone i Medelpad och Hälsingland. När Olof Högberg i Den stora vreden (1906) säger: ’Det vore just själfva kusen!’ så är det en omskrivning för busen eller djävulen. Kusen är på flera håll i Norrland och Dalarna skrämbuse.” (Bergman 1943) ”Men mörkret är gjordt för konor och kusar/ för räfvar och ugglor och flädermusar.” (Karlfeldt 1898)
","jfr":[]} {"baseform":"kusin","wordforms":[],"text":"(sl) 1 homosexuell. 2 kusiner; kvinnobröst; besläktade och närstående. Med hos Thesleff (1912). Se även kamrater, kompisar och tvillingar. 3 kusin röd; mens, menstruation i uttrycket kusin röd hälsar på. 4 (smn) älskarinna.
","jfr":["kamrater, kompisar","tvillingar"]} {"baseform":"kusipää","wordforms":[],"text":"finsk svordom med betydelsen hora, motherfucker. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"kuskbock","wordforms":["bock"],"text":"(dial) ”nedsättande benämning på liderlig kvinna”. (OFS) Kuskbock, den plats där kusken satt på vagnen. Se även bock.
","jfr":["bock"]} {"baseform":"kuslock","wordforms":[],"text":"(dial) ”hand som man håller på kvinnans cunnus*; skämtsam benämning.\" (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"kusp","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"kuss","wordforms":[],"text":"(arab) fitta i Kuss ummak!; din mammas fitta och Kuss ukhtak; din systers fitta!
","jfr":[]} {"baseform":"kussa","wordforms":[],"text":"se under kusa.
","jfr":[]} {"baseform":"kusse","wordforms":[],"text":"1 (da sl) fitta. ”O, Herre Gud, hav tak for livet,/ for pik og kusse, glædens brønd (brunn),/ hvori vi spejler fjerne himle/ og finder nærhed, køn ved køn.” (Ole Sarvig 1921—1981) 2 kussa, kusse; kalva.
","jfr":[]} {"baseform":"kussemurra","wordforms":["kussimurra"],"text":"(sl) fitta. Har kanske något att göra med det gamla dialektordet kusa*. SAOB tar också upp det dialektala kussa* som betecknas som uppsvenskt. Vad efterleden murra innebär så finns ett äldre dialektord murre som betecknar främst könsorgent hos djur. Kanske är murra en feminiserad form av detta murre. Det finns också ett mjukare och barnvänligare kissimurra och en äldre barnspråklig beteckning för katt kissimurre som vårt ord kan ha en bakgrund i. ”Culculine lutade sig ner, lyfte på linnet och avslöjade hos sin väninna ett par runda och kraftiga lår med en askblond kussimurra i samma färg som hennes huvudhår.” (Apollinaire 1993) ”Pappan till en av mina goda vänner skickade ut alla andra ur huset — och tog mig med in i sängkammaren och drog ner trosorna på mig och tittade på min kusimurra och sade att den var söt.” (Hite 1977) ”Mitt i kussimurran finns de inga hår, bara runt omkring, bara runt omkring.” (Ohlmarks 2004 med kommentaren ”svinaktig skånevisa”.) OFS har kussemurra, kuttemurra; ”yttre könsdel hos kvinna”. Se även kussa, murra och kissemurra. Kusse (da); vulva, slida.
\n","jfr":["Kusse","kissemurra"," kussa, murra"]} {"baseform":"kussiruska","wordforms":[],"text":"
(sl) fitta. ”Min son säger kussiruskan om det kvinnliga könsorganet. Han är 4 år.” (Fredrik Hallgren, Permalänk) Jämför ruska.
","jfr":["ruska"]} {"baseform":"kussirutta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför kussemurra.
","jfr":["kussemurra"]} {"baseform":"kusto","wordforms":[],"text":"(dial) hår på cunnus*. (OFVG) Se även fitt-to.
","jfr":["fitt-to"]} {"baseform":"kusuta","wordforms":[],"text":"(dial och svr) kusuta de; djävlar i dig. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kut","wordforms":[],"text":"ett av de vanligaste nederländska slangorden för fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"kuta","wordforms":[],"text":"1 (sl) att prostituera sig. Jämför gno. 2 (dial) föda barn. (OFS)
","jfr":["gno"]} {"baseform":"kuto","wordforms":[],"text":"(för sl) turkiska, arabiska, assyriska/syrianska för kvinnans könsorgan i invandrartäta områden.
","jfr":[]} {"baseform":"kutt","wordforms":[],"text":"(dial) fitta, cunnus mulieris*. (OFS) Jfr kutta.
","jfr":["kutta"]} {"baseform":"kutta","wordforms":["hutta"],"text":"(dial) 1 kvinnans könsorgan. Enligt Rietz (1867) är kutta troligen samma ord som konta, kunta och katt(a). (se do) Ordet är besläktat med latinets cunnus och engelskans cunt och är mycket gammalt. Andra dialektord med samma betydelse är kut, kuta och kute. Därtill finns ett dialektord kutta; löpa. Det ger en viss tyngd åt följande ordlek: ”— Stavas kut(t)a med ett eller två t? — Spelar ingen roll, springa som springa!” ”Se himmel och jord/ se kutta på mor! / Ho grinar, hon flinar/ som vargen mot sol.” (Anderberg 1977) ”K är Kuttan minsta nummer/ Klämmer Kuken som en hummer.” (Tankekorn) Även Calcutta; ordlek på den indiska staden, här med betydelsen renrakad eller ung fitta som ännu ej fått något hår. Se även hutta och kutu. 2 OFS har a) nedsättande om kvinna och b) kraftord eller svordom. I en lista med namn och öknamn på 1700-tals prostituerade i Stockholm, redovisad hos Lennartsson (2019 s 175), finns öknamnet Storkutan.
\n","jfr":["hutta","kutu","Storkutan"]} {"baseform":"kuttelatör","wordforms":[],"text":"
(dial) älskare. Enligt man från Västergötland (f 1902).
","jfr":[]} {"baseform":"kutthår","wordforms":[],"text":"(dial) blygdhår* hos kvinna. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kuttkart","wordforms":["kart"],"text":"(sl) oskuld*, omogen flicka. Se även kart.
","jfr":["kart"]} {"baseform":"kuttlapp","wordforms":[],"text":"(dial) skämtsamt om flundra. (OFS) Se vidare fula fiskar.
","jfr":[]} {"baseform":"kuttpigg","wordforms":[],"text":"(dial) kittlare, klitoris. (OFS) Kutta* och pigg; liten vass spets. Av fornsvenska pigger. Troligen besläktat med picka och pik. Jämför fittpigg.
","jfr":[]} {"baseform":"kuttra","wordforms":["kuttrasju"],"text":"1 (sl) sex, knull. Annars mest om smekningar, lätt petting*. Troligen en ombildning av franska courtoisie; artighet, ridderlighet i anslutning till kuttra; tala förtroligt. ”Hist.: sedan 1910.” (SO) ”I går promenerade jag på gatan och vad fick jag se? Tuppen pippade sin höna, sparven knackade sin böna — ge mig en fru, glad i kuttrasju!” (Ryska erotiska folksagor 1993) ”Och trots hans vaksamhet och ehuru trappan till mamsell Emmas vindskupa knarrade och skrek som en gistnad kvarnaxel, hur lätt den än beträddes, stod det en dag klart för flickan att hennes kuttrande med kandidaten skulle bära en mindre önskvärd frukt.” (Nilsson Piraten 1937) 2 (gråspråk) kuttrasju; svordom. Gråspråk var ett hemligt språk som talades av de älvdalska gråarna; gårdfarehandlarna och var en variant av älvdalska.
","jfr":[]} {"baseform":"kuttspene","wordforms":[],"text":"(dial) kittlare, klitoris*. (OFS) Se även spene.
","jfr":[" spene"]} {"baseform":"kutu","wordforms":[],"text":"(fno) kutta* troligen ett gemensamt germanskt och urgammalt ord. En annan möjlighet är att det rör sig om ett medellågtyskt lånord i nordiskan. Äldsta belägget för ordet finns bevarat ristat på ett revben från 1000-talet återfunnet i Starigard (nuvarande Oldenburg, Tyskland). Se vidare under kukr. Ordet återfinns idag med samma betydelse (eg liten ask) i förortsslang.
","jfr":[]} {"baseform":"kuurus","wordforms":[],"text":"(dial) kospillning.
","jfr":[]} {"baseform":"kuz","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta samt svordom. Därav kuz umak, kuz umu; din mammas fitta! och kuzushtak, kuzashtak; din systers fitta!
","jfr":[]} {"baseform":"KV","wordforms":[],"text":"(so) kort för knullvirke. Om allmänt lösaktig kvinna. Se också kutta och spene (2).
","jfr":[" kutta","spene"]} {"baseform":"kva(c)ka av","wordforms":[],"text":"(dial) dö, avlida. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kvadd","wordforms":[],"text":"(dial) liten gosse. I Fjällsjö i Ångermanland heter det, enligt uppgift från man (f 1911), ”föraktligt”, om en havande kvinna att hon ”ska ha n kvad” eller så är hon ”vä n kvad” (vid en kvadd). Det heter också ”jöra mä n kvad” (göra någon med en kvadd) och ”ställ tell kvadda” (ställa till kvaddar). Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"kvalster","wordforms":[],"text":"(sk o so) ”Du e ett svin, ditt kvalster.” (Ohlmarks 2004) Anm: Kvalster är en grupp av små spindeldjur som finns bl a i damm i och i kuddar och sängkläder.
","jfr":[]} {"baseform":"kvarn","wordforms":["mala."],"text":"(sym) 1 fitta, enligt 28-årig man, med förklaringen ”där mannen mal sin säd”. ”I teglet i nordtyska bönders korsvirkeshus infogades ofta en åskvigg* (= fallos) och en kvarn (= vulva).” (Duerr 1998) ”Den heliga mannen stängde slussarna för att inte gjuta vatten över hennes kvarn innan han fullföljt sitt verk.” (Aretino 2008) Se även mala. 2 analogt med det ovan också om bordell.
","jfr":["mala"]} {"baseform":"kvarterspotta","wordforms":["potta."],"text":"(dial) kvartersbutelj, flaska som rymmer en kvarting. (OFS c1870). Se även potta.
","jfr":["potta"]} {"baseform":"kvartett","wordforms":[],"text":"se trio.
","jfr":[]} {"baseform":"kvartitreragg","wordforms":[],"text":"(sl) utläses kvart i tre ragg. Desperat ragg på krogen vid stängningdags vars resultat ofta ångras djupt vid uppvaknandet dagen efter.
","jfr":[]} {"baseform":"kvartslampa","wordforms":[],"text":"(lmo) utläses kvart-slampa, en prostituerad för en snabbis. Exempel på liknande felaktiga avstavningar se under bordslampa.
","jfr":[]} {"baseform":"kvast","wordforms":["vigvattenkvast"],"text":"(sym) könshår. Kvast; sopborste. Se även vigvattenkvast och sopkvast.
","jfr":["vigvattenkvast"," sopkvast"]} {"baseform":"kvastris","wordforms":["ris."],"text":"(sl) ”gammal prostituerad”. (Thesleff 1912) Se även ris.
","jfr":["ris"]} {"baseform":"kvastskaft","wordforms":[],"text":"se skaft.
","jfr":[]} {"baseform":"kvava","wordforms":[],"text":"(dial) spottloska*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"kved","wordforms":[],"text":"fornsvenska qwedher enligt Söderwall (1892) med betydelsen: \"uterus, qved, lifmoder\". Här om kvinnans könsorgan, numera mest i högtidliga och poetiska sammanhang. Troligen från en indoeuropeisk rot quet; ansvällning. ”Hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen).” (SO) Ordet finns med i våra äldsta ordböcker; qwedh (1630-t), qwed, qweder, qwid (1700-t). Enligt Stolpe (1984) är grundbetydelsen ”något som sväller”, och han menar också att ”det finns inom den germanska språkfamiljen släktingar på denna stam och rot som betyder sådana saker som svulst, tom mage, kvinnlig blygd, skrev(et), bula, testikel m m m m. Men när kved förekommer i nutida läkar- och barnmorsketerminologi så betyder det inget annat än uterus*, livmoder*.”
\nI 4 Mos 25:8 heter det: ”och gick efter den Israelitiske mannen in i tältets sofrum och genomstack dem båda, den Israelitiske mannen och qvinnan ända till hennes qved.” (Bib 1900) Enligt den originelle uppsalaprofessorn Lars Roberg (1718) ”är kvedens sysla foermedelst Schoete eller Gången taga emot och betjéna mansens leem och des säd och ånga inåt leeda...” \"Den gången var jag ung och full av tillförsikt. Livet var ännu lätt, och det liv jag bar i mitt kved vägde lättare än du gör, min flicka.\" (Burman 2021 s 195)
","jfr":[]} {"baseform":"kvedu","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) om ”hafvande; gravida” i Västerbotten och Norrbotten. Rietz jämför med fornnordiska kvidugr med samma betydelse. Kwid (dial); buk, mage. Byrman (1989) har kvedug; ’med stor mage’ och följande uttryck från Mora: ”o i så kwidon” (hon är så magig). Se även storkvedug.
","jfr":["storkvedug"]} {"baseform":"kvickekuk","wordforms":[],"text":"(sym) I den norska författaren Kjell Askildsens Noveller (Natur och Kultur 2017) i översättning från norskan av Ragnar Strömberg (f 1950) står på sidan 38: \"För att du inte klarar av att tillfredsställa mig med din kvickekuk.\" Ordet är Strömbergs eget och är, i mitt tycke, ett genialiskt uppfunnet namn på en kuk med för tidig utlösning. Därtill har ordet en passande norsk klang.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"kvickis","wordforms":["snabbis."],"text":"
(sl) snabbknull. \"Han: Hinner vi med en kvickis? Hon: Ja, om vi kvickar på.\" Se även snabbis.
","jfr":["snabbis"]} {"baseform":"kvincel","wordforms":[],"text":"se incel.
","jfr":[]} {"baseform":"kvinna","wordforms":[],"text":"ordet är gammalt, åtminstone sedan 1000-talet, (runsten från Tensta i Uppland). Urnordiska kwestiz och fornsvenska kona. Ett gemensamt indoeuropeiskt ord med betydelsen hustru, kvinna, drottning (engelska queen) och gudagemål. ”Bland de kvinnobenämningar som används allmänt nedsättande i dagens svenska går alltså flera långt tillbaka i det svenska språkbruket. De har haft neutral eller t o m positiv klang men har med tiden pejoriserats. Pejoriserats har också gumma, tant och kvinna. [...] Idag är kvinna, som kona* en gång, den neutrala benämningen på vuxna människor av feminint kön, men kan alltså brukas som skällsord.” (Svahn 1999) Och Bergman (2007) menar att det rör sig om \"ett samnordiskt ord som är en fornnordisk böjningsform, genitiv plural av det nu utdöda kona. Detta kona betydde ursprungligen kvinna, hustru men fick under senmedeltid föraktlig betydelse och användes så småningom om elaka eller liderliga kvinnor: horkona, trollkona. I danskan och norskan är kone fortfarande fullt gångbart och betyder hustru, gumma.\"
\n1 (euf) ”att göra någon till kvinna” var enligt Adams (1982) ”vanligt redan hos de gamla romarna för samlag”. En liknande förskönande omskrivning var, enligt samma källa, ”att beröva någon jungfrudomen”. ”—Hu, så avskyvärt! Släpp mig!... Dessa voro mina första ord, sedan jag blivit kvinna.” (Ramos 1946) ”Nu kände jag att ögonblicket hade kommit att göra henne till kvinna...” (Het semester 1931/1967) 2 (euf) allmän, dålig, offentlig, fal, fallen, lös och sämre kvinna.; hora, prostituerad. \"Det var en beryktad kvinna, hade han fått veta, nästan fallen, som levde vid l'equivogue av sin värdighet i Pallazzo Torlonia...\" (Brunner 2020 s 348) \"För vem bryr sig egentligen om en fallen kvinna?\" (Segerlund 2021 s 126) \"Denna karaktärsfostran skulle ske genom att göra 'en allmän kvinna till en privat kvinna'. De lutheranska diakonissorna besökte därför regelbundet de ökändas kvarteren och sjukhusen för smittade i rekryterande syfta.\" (Halldin 2026 s 25) Och från samma källa: \"Hon hade begett sig till en pub utan hatt och kappa— ett underförstått tecken på att en kvinna var tillgänglig.\" (s 32) Duerr (1996) berättar att när man i Nördlingen 1442 lät ”vackra kvinnor som man plägar kalla allmänna springa för ett stycke barragan (en sorts ylletyg som var vanligt på medeltiden; ö.a) skrattade mången ansedd man”. ”Kvinnsperson användes om kvinnor av lägre eller obestämd samhällsställning, ofta övergående i betydelsen ’fallen kvinna’. (Jerrick/Söderberg 1998) ”Han skötte sin syssla exemplariskt i skolan; kom aldrig för sent; var aldrig sjuk; och i sitt enskilda liv var han utan vank. Betalade sin hyra på dagen, åt aldrig på kredit och gick till ’kvinnor’ en gång i veckan (han sade aldrig att han gick till ’flickor’). (Strindberg 1884—1885) ”Jag måste även säga er, att ni är en fallen kvinna, om ni hängiver er åt en man för penningar, om det också är hundra millioner.” (Casanova 1936/1700-t) 3 (sl) kvinna och man; bisexuell person. 4 (sl) kvinna plus kvinna, kvinna-kvinna; lesbiskt par och kvinnan hela dan; lesbisk. Norskan har kvinns-kvinns som skällsord. 5 (euf) vara kvinna (för en vecka); menstruera*.
\n","jfr":[]} {"baseform":"kvinnans förtjusning","wordforms":[],"text":"
(sl) manligt skrytsamt om kuken efter engelskt mönster ladies delight.
","jfr":[]} {"baseform":"kvinnoklädersjukdom","wordforms":[],"text":"(lmo) transvestit.\" Så här skriver Arthur Magnusson i en dagboksanteckning på tyska från 1929 i Magnus Ottelids Skriftställaren: att inte kunna vara sig själv (Glenn Olsson förlag 2020).\"Jag är nu återigen allvarligt hämmad av 'kvinnoklädersjukdomen'. Jag tycker att det är vansinne att försöka bekämpa det längre. Jag kommer aldrig mer förneka att jag är en 'transvestit'.\" Och Marisol M/Fredrik Ekelund som recenserat biografin i SvD (22 juni 2020) under titeln \"Vågade han smyga ut som kvinna på Röda torget? tillägger: \"Locket lyfts av och några år senare har han uppenbarligen försonats med sin böjelse när han skriver: 'Bär korsett varje dag, vad i helvete ska jag annars göra'?\"
","jfr":[]} {"baseform":"kvinnokuk","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans kuk, dvs klitoris*.
","jfr":[]} {"baseform":"kvinnolem","wordforms":["lem"],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. \"Nu läste jordemodern* nya välsignelser, sjöng en psalmvers med skrovlig röst och rabblade något slags ramsor. Ur en flaska trog hon olja och smorde min öppning*, som hon talade om som 'kvinnolem'.\" (Burman 2021 s 219) Se även lem.
","jfr":["lem"]} {"baseform":"kvinnomärke","wordforms":[],"text":"(dial) kvinnligt könsorgan. Enligt OFS yttre könsorgan hos kvinna. Jämför märke.
","jfr":["märke"]} {"baseform":"kvinnorære","wordforms":[],"text":"(åld) klitoris. (Roberg 1718)
","jfr":[]} {"baseform":"kvinnoreger","wordforms":[],"text":"(dial) mäns sexuella intresse för kvinnor. (OFS) Jämför karlareger, karlasjuka.
","jfr":["karlareger, karlasjuka"]} {"baseform":"kvinnosjuk","wordforms":[],"text":"(dial ”om man som hyser sexuell åtrå till kvinnor”. (OFS) Se även karlareger, karlasjuka.
","jfr":["karlareger, karlasjuka"]} {"baseform":"kvinnoskriket","wordforms":[],"text":"(sym) det skrik som, enligt 70-årig lundabo, ”vissa kvinnor med god orgasmförmåga utstöter när de når ända fram”.
","jfr":[]} {"baseform":"kvinnsku","wordforms":[],"text":"(dial o åld) mödom* (oskuld), äkta hustrurs ära. Rietz (1867) jämför med fornsvenska qvinska; ”qvinlig heder”.
","jfr":[]} {"baseform":"kvirk","wordforms":[],"text":"(sl) om en ofrivillig ljudlig rapning.
","jfr":[]} {"baseform":"kvist","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Vanlig metafor hos Roberg (1718).
","jfr":[]} {"baseform":"kvista","wordforms":["kvista av;"],"text":"(sl) knulla. Egentligen springa, snabbt kila iväg. Även kvista av; knulla, tömma på sperma. I sistnämnda betydelse blir resultatet att kvisten (kuken) faller ihop som ett avverkat träd. För kvista av betyder ju egentligen barka, skala av, en process den fällda trädstammen numera genomgår mest i en cylinderformad barkmaskin. ”Sedan dröjde det två år innan jag, som man säger, kvistade av den nästa gång.” (Miller 1956) ”Lutar sig på armarna för att slutföra uppdraget. Vilket inte är så jävla lätt när man är nykvistad.” (Dahlström 1993) Min jämtländske sagesman (f 1929) berättar, från sin militärtjänst i Östersund, om en officer som sade att ”man sjunker ner genom skaren så långt som man är kvistfri”, dvs upp till kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"kvisthål","wordforms":[],"text":"(lmo) anushål. Se vidare under hål.
","jfr":[]} {"baseform":"kvitta","wordforms":["kvittera"],"text":"(sl) avlida, dö. Kvitta; göra detsamma, inte spela någon roll.
","jfr":[]} {"baseform":"kvälja","wordforms":[],"text":"(dial) i uttrycker kvälja si som enligt ÖSO dels står för \"något som fastnat i halsen\" och dels för \"att bli illamående på grund av lukt eller åsyn av någonting\". I standardsvenskan finns kvälja som enligt en A I översikt innebär \"att väcka en stark känsla av illamående, äckel eller obehag\".
","jfr":[]} {"baseform":"kväll på stan","wordforms":[],"text":"(euf) lesbiskt uttryck för att skaffa barn genom samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"kvälla","wordforms":[],"text":"(sk o ljud) kväljas*, må illa.
","jfr":[]} {"baseform":"kvälla in","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"kvälln","wordforms":[],"text":"(dial) piss a kvälln, kasta vatten* vid liggdags. (OB)
","jfr":[]} {"baseform":"kvällsupplaga","wordforms":["nattupplaga"],"text":"(sl) prostituerad. Se också aftonblad.
","jfr":["aftonblad"]} {"baseform":"kyckling","wordforms":[],"text":"nordiskt ord med grundbetydelsen något litet och runt. Besläktat med engelskans chicken. 1 (smn) prostituerad. ”De var minderåriga flickor som beträtt lastens bana efter att först ha bekantat sig med den som tiggarungar eller dagdriverskor.” (Lennartsson 2001) Dessa kycklingar var, enligt Lewin (1873), farligast av alla prostituerade eftersom de utgjorde ”en profkarta på de veneriska sjukdomarnas förhärjelser”, vilket i kombination med total avsaknad av moral och hygienisk kunskap gjorde dem: ”till en säker fälla för varje man med svaghet för ungt och mjällt flickebarnshull.” 2 (för sl) rosta kycklingen; ta någon bakifrån.
","jfr":[]} {"baseform":"kycklingfarm","wordforms":[],"text":"(lmo) bordell med unga prostituerade.
","jfr":[]} {"baseform":"kydong","wordforms":["kidong","kondom"],"text":"(sl) kondom. \"Runt mitten av 1900-talet var kydong, kudong eller kedong det vanliga ordet för det som på annat hål hette kondom.\" (Lars-Gunnar Andersson 2021) Se även kondom.
","jfr":["kondom"]} {"baseform":"kyffe","wordforms":[],"text":"egentligen rum med dålig standard. Enligt SO \"Hist.: sedan 1658 av lågtyska küffe med samma betydelse; av ovisst ursprung\". SAOB har \"kyffe, horhus\".
","jfr":[]} {"baseform":"kyk","wordforms":[],"text":"(euf) förskönande omskrivning för kuk. Se do.
","jfr":[]} {"baseform":"kylargardin","wordforms":["gardin"],"text":"(sl) vitsigt om gylf*. Se även gardin.
","jfr":["gardin"]} {"baseform":"kylla","wordforms":["köll"],"text":"(dial) Rietz (1867) har ’scrotum’ (pung) av fornnordiska kyllir; (läder) säck, scrotum*.
","jfr":[]} {"baseform":"kylskåp","wordforms":["skåp"],"text":"(sl) om frigid* kvinna. Även som skällsord om sexuellt oattraktiv kvinna. Se även skåp (3).
","jfr":["skåp"]} {"baseform":"kynsl","wordforms":[],"text":"(åld) kvinnligt könsorgan. Återfunnet hos Roberg (1718). Se också kjönespænne.
","jfr":[]} {"baseform":"kyrka","wordforms":[],"text":"(fornsvenska kirkia, kyrkia från grekiska kyriakon; som hör till Herren, Herrens hus.) Ordet ingår i en rad ålderdomliga uttryck som går ut på att böter skall betalas till kyrkan när en kvinna blivit gravid före den av kyrkan föreskrivna tiden. Så talade man i t ex Göteborg och Västergötland om att ”kalka” eller ”limma kyrkan”, när mannen eller kvinnan skulle betala böterna. En av uppgiftslämnarna (man f 1856) berättade att ”om någon (man) ställt det så, att fästmön var i grossess fick han betala 3 riksdaler till kyrkan”. I Småland talade man istället om att ”böta kyrkdörren”, laga kyrkdörren; ”om en kvinna fick barn två gånger under samma år, fick makarna betala böter”. I Halland, Lappland och Norrbotten talades det om att ”böta kyrktak(et)”; laga kyrktaket, något som, enligt uppgift från (man f 1864), kunde drabba ett par ”om kvinnan blev med barn inom tre månader efter barnsängen, så fick mannen betala plikt till kyrkan”. Eller så kunde man som i småländska Misterhult få ”lappa kyrktaket”, dvs ”betala en mindre summa om bruden var i olaga tid med barn”. Detta senare enligt kvinna f 1854. Uppgifter från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"kyrkbänksröv","wordforms":[],"text":"(lmo) en röv lika platt, kall och hård som en kyrkbänk.
","jfr":[]} {"baseform":"kyrpä","wordforms":[],"text":"(fi) pitt*, kuk. Se också kulli och mulkku.
","jfr":["kulli","mulkku"]} {"baseform":"kyrsa","wordforms":[],"text":"(dial) slampa, lösaktig kvinna. (OFS)
","jfr":[]} {"baseform":"kysa","wordforms":[],"text":"(knoparmoj) ’cunnus*. ( Palm 1910) Ordet används än idag.
","jfr":[]} {"baseform":"kysk","wordforms":["kyskhet"],"text":"fornsvenska kysker, kyskhet av medellågtyska küsch; sexuell avhållsamhet. Kanske från latinets conscius; invigd, ren. Kysk ”hist.: sedan slutet av 1400-talet” och kyskhet ”hist.: sedan 1430-50”. Båda uppgifterna från SO. ”Om kyskheten tycks något svår, så måste man få honom att avstå från den, på det att den inte må bli en väg till helvetet — det vill säga en dypöl av synd och ett helvete för själen.” (Zarathustra, iransk religionsstiftare verksam på 600-t f Kr.) ”Så jag älskar kyskheten nu, därför att den är friden som kommer efter knullandet. Jag älskar att vara kysk nu. Jag älskar det som snödropparna älskar snön. Jag älskar denna kyskhet, som är pausen av frid i vårt knullande, som finns mellan oss nu som en snödroppe av kluven vit eld.” (Lawrence 1928) \"Naturen måste underordnas kyskheten och det eviga livet. Kyskheten handlade inte i första hand om avhållsamhet, utan om anständighet och ordning.\" (Bergenheim 2020) Kyrkofader Methodius (död 885) beskriver kyskheten som ”en vårblomma från vars vita blad odödligt hopp utströmmar som en ljuvlig doft.” Jämför okysk.
\n","jfr":["okysk"]} {"baseform":"kyskhetsbälte","wordforms":[],"text":"
även kallat florentinskt eller venetianskt bälte samt venusgördel. Ordet kyskhetsbälte ”hist.: sedan ca 1815”. (SO) Dessa bälten var bl a av metall och försedda med en låsanordning och sattes på hustrun för att hindra henne från att vara otrogen när mannen av någon anledning inte var hemma. Nämns första gången år 1405 i en text som heter Bellifortis och då i samband med att kvinnorna i Florens skulle bära dylika bälten. I artikeln Järnridån har fallit (Ottar 3/2012) berättar Tomas Hernstad utifrån denna text bl a om hur detta bälte såg ut: ”Illustratioen av vad som ser ut som en borste fäst i skrevet på en suspensoar* med ett lås intill följs av den latinska texten ’Est flotentinarum hoc bracile dominarum ferreum et durum ab antea sic reseratum’ (ungefär: detta är de florentinska kvinnornas hårda järnbyxor som stängs i fronten).” Nu är det dock mindre troligt att dessa grovt smidda bälten skulle ha varit möjliga att bära. Senare började de dock tillverkas av läder och då kan de ha kommit till användning, vilket referat från rättsfall under 1700- och 1800-talen vittnar om.
\nDe brittiska historikerna James Brundage och Felicity Riddy menar att det är en myt att kyskhetsbälten användes på medeltiden annat än som litterär metafor. Tomas Hernstad anser att ”Idén tros ha dykt upp på 1700-talet, kanske för att synen på källkritik var annorlunda och kanske för att det passade in i idén man hade om medeltiden”. Denna ändrade syn på fenomenet har fått British Museum att plocka undan ett kyskhetsbälte som funnits utställt sedan 1846 och även Brittiska livrustkammaren att avlägsna sina två exemplar av medeltida ”kyskhetsbälten”, båda troligen tillverkade på 1800-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"kyss","wordforms":[],"text":"fornsvenska kyss, kyssilse. Ljudhärmande. Ordet kan härledas tillbaka till minst 1000-talet. På ett revben från Oldenburg (Tyskland) finns nämligen följande ristning: kukr: kus kuntu kys; Kuk kyss kuttan kyss! Se vidare kukr. Ordet omnämns även bl a hos Helsingius: Synonymorum libellus (Sthlm 1587). Av äldre nysvenska kus (Gustav Vasas bibel 1541), fornsvenska kus(s), koss samma som isländska koss. Ett gemensamt germanskt ord t ex tyska Kuss och engelska kiss. Troligen av ljudhärmande karaktär.
\nDen allra äldsta avbildade kyssen i Sverige hittar vi på en bohuslänsk hällristning från bronsåldern, och där man kan se att de båda sexpartnernas ansikten liksom smälter samman i en kyss.\" (Lindström 2021)
\nKyssar kan vara av olika beskaffenhet alltifrån den vänskapsrelaterade kindkyssen till den djupa, erotiskt eggande tungkyssen (djupkyss, fransk kyss oftast om oralsex) med tungorna, ensidigt eller växelvis stimulerande så långt in i munhålan som möjligt. Motsvarande slangord är tungrullare. ”Tacka vill jag en kyss i Sverige. Jag får honom sällan, men då jag får, känner jag honom ända ned i stortån.” (Wallenberg 1781/1960)
\nEnligt den engelske sexualforskaren Havelock Ellis (1859—1939) härstammar kärlekskyssen från den primitiva moderskyssen och barnets sugning på modersbröstet. Andra menar att kyssen ursprungligen bara var en hälsning eller en symbol för vördnad och underdånighet. Eftersom kyssen är nära förbunden med den sinnliga kärlekens njutningar, blev den en stridsfråga för allsköns moralister och rättskunniga. Inte minst under 1600-talet skrevs tjocka böcker om kyssen. Jurister dryftade om kvinnan enligt tysk-romersk rätt fick låta sig kyssas. Innan sexualupplysningen slog igenom trodde många unga flickor att det räckte med att bli kysst för att bli med barn.
\nÄven moralteologin tar upp kyssen, vilken använd på ”ovanliga kroppsdelar” (t ex bröstet) betraktas som en dödssynd. Också den erotiskt laddade tungkyssen betraktas som syndig. Kyrkoläraren Alphons de Liguori (1696—1787) skrev bl a följande om kyssen i ett av sina moralteologiska verk: ”Kyssar är dödssynder, om de anbringas på ovanliga ställen hos det motsatta könet, till exempel brösten; eller när man sticker tungan i den andres mun; om kyssarna upprepas för ofta eller blir för utdragna, emedan fara därvid är för handen att de köttsliga begären väckas [...] Tillåtna är kyssar när konventionell hövlighet kräver dem som vid sammankomster mellan monarker, vid hälsning på svärmodern eller andra släktingar. Också välviljans kyss är fri från synd.”
\n”Den kyss som hör till samlaget och framkallar en underbar känsla av vällust skall ha välljud. Det skall vara lätt och långdraget och bildas mellan tungan och den fuktiga kanten av gommen. Det framkallas genom en rörelse av tungan i munnen och genom porlandet av munvätska. Den härligaste kyssen är den som tryckes på fuktiga varma läppar och följs av sugning på läppar och tunga, så att avsöndring av söt berusande saliv framkallas. [...] Denna vätska ger mannen en skälvande förnimmelse genom hela kroppen och är mer berusande än starkt vin.” (Nefzaoui 1982)
\n”I kyssen ingår både känsel, lukt och smak. Man har vidare sagt att kyssen, som ju företas med munnen — matsmältningskanalens början — är ett uttryck för en önskan att upptaga den älskade i sig —att ’äta av kärlek’. Urmänniskan kände endast till slickande och gnidande: Kyssen genom beröring av bådas läppar anses vara av europeiskt ursprung och av ganska sent datum. Det skall först ha varit genom den europeiska kulturens spridning som även den europeiska läppkyssen blivit mera allmänt känd.” (Olsen 1950)
\n”Från och med den stunden använde han sina kyssar som ett nytt vapen att öka min förvirring. Han kunde uttänja sina kyssar i oändlighet, men fast han gav mig dem med orörliga läppar, kunde han ändå suga i sig hela min själ. Grymt raffinerad som han var, hade han låtit mig vänta på dem länge nog, och när han nu kände, vilken makt han genom dem fick över mig, förgiftade han mig med dem.” (Ramos 1946)
\nBengtsson (1993) berättar att ”den franska kyssen är synnerligen innehållsrik och närande”. Han visar också, med utgångspunkt hos den franske kyssforskaren Martin Mourier, ”att en genomsnittlig kyss à la français innehåller 9 mg vatten, 0,7 mg äggviteämnen, 0,18 g organiskt material, 0,7 g fett, 0,45 g salt samt 20 000 bakterier. Kyssbakterier är emellertid harmlösa, har det visat sig. Med lite läppstift på, elimineras dessutom alla risker.” Ulf Ellervik talar om 80 000 bakterier i sin bok Äckligt (Fri Tanke 2020) i varje djup kyss.
\nSom religiös och magisk handling har kyssen spelat en stor roll. Så kysser muslimerna den svarta stenen i Kaba i Mekka medan de kristna kysser t ex krucifix, bibeln och biskopsringar. Den ursprungliga avsikten torde ha varit att överföra en del av kraften från det kyssta föremålet till den som utdelar kyssen.
\nLångt ifrån alla folk använder sig av kyssen. Kineserna tar avstånd från kyssen och japanerna anser den vara ”en oaptitlig sed”. Invånarna på Tongaöarna har inte heller mycket till övers för kyssandet. När de för första gången ser européer kyssa varandra lär någon häpet ha utropat: ”Se på dem, de äter varandras snuskiga saliv.” Och något ligger det i påståendet, eftersom bakteriefloran i munnen är rikare än den i analöppningen. I Ryssland utfärdade folkkommissariatet 1924 ett ”kyssförbud” för hela Sovjetunionen, något som särskilt riktade sig mot den gamla bondeseden att kyssas vid varje möte. I London upprättades 1926 ett ”Kvinnoförbund mot kyssen” vilken följdes av en ”Antikyss-Liga” i Paris.
\nOrdet kyss kan också, särskilt av forna tiders diktare, användas som ett kodord för samlag. Serenius (1757) har i sitt engelsk-svenska lexikon exemplet ”to kiss a woman or to lie with her; njuta et qwinfolk.” Det finns ett talande italienskt ordspråk ”Donna bassata, mezza civiada; Kysst kvinna, halvt tagen”. Och Swedberg (1720-t) menar att ”Kyss med gewalt (våld) smakar som egg vtan salt.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"kyss Karlsson","wordforms":[],"text":"
(euf) kyss mig i röven (arslet). Holm (1980) berättar att uttrycket var vanligt i vissa kretsar i slutet av 1800-talet och tillhörde reportoaren i skämttidningarna efter sekelskiftet. Senare har uttrycket tillskrivits en häradshövding Rotlieb som enligt anekdoten använt det under en rättegång i januari 1914, där de båda italienarna Valente och Jaconelli, misstänkta för mord, frikändes tack vare sin advokat, häradshövding Axel Carlsson. De båda frikända blev så glada över den friande domen att de ville kyssa domaren Rotlieb, som då lär ha sagt: ’Kyss inte mej, kyss Karlsson!”
","jfr":[]} {"baseform":"kyssa","wordforms":[],"text":"(ljud) fornsvenska kyssa. \"faghnadhe hwar androm oc kystos.\" (Svenska Medeltids-Postillor. Utg.af G. E. Klemmiong 1879—1880) Uppgift från Söderwall (1890). Germanskt ord. Samma ord som engelskans kiss. Ge kyss, kyssar. ”Hist.: sedan senare hälften av 1300-talet.” (SO) \"Hon åt och drack gärna allt han bjöd på, och när han ville kyssa henne fick han genast som han ville (och tydligen hon också — hon kysste förtjust tillbaka med öppen mun).\" (Apuleius 2024 s 128) Se vidare under kyss.
","jfr":[]} {"baseform":"kyssen","wordforms":[],"text":"(gbg sl) snygg, sexig tjej.
","jfr":[]} {"baseform":"kyss-mig-om-du-kan-hatt","wordforms":[],"text":"(åld) skämtsamt om en damhatt med utskjutande brätte framtill. Uppgift från SAOB som också anger året 1888 för uttryckets uppkomst.
","jfr":[]} {"baseform":"kysthos","wordforms":[],"text":"(grek) håla*, vagina*.
","jfr":[]} {"baseform":"kåbbå","wordforms":[],"text":"(dial) sköka*, enligt Rietz (1867) från \"svenska munarter i Finland\".
","jfr":[]} {"baseform":"kåda","wordforms":[],"text":"(nyo) ”att ha sexuell dragningskraft”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"kådd","wordforms":[],"text":"se kodd.
","jfr":[]} {"baseform":"kåddagummi","wordforms":[],"text":"(sl) kondom, gummi*.
","jfr":[]} {"baseform":"kådis","wordforms":[],"text":"(sl) kondom. Från 1950-talet. SO har ”hist.: sedan 1969”. ”Varifrån ordet kommer är icke helt klart, men en gammal synonym till kuk är kådd. I ett brev från August Strindberg beskriver han upprört hur något har ’kåddat ur’. Idag skulle det hetat ’kukat ur’ och varit otryckbart i vissa sammanhang.” (Bengtsson/Willis 2006) \"Och inne i buskarna bakom mastkranen ligger de sista av sommarens förbrukade kådisar tillsammans med de sällsamma svartbruna svampar som så här års med varje nattregn tycks kunna skjuta upp ur marken.\" (Gustafsson, L 1986 s 325)
","jfr":[]} {"baseform":"kådisbella","wordforms":[],"text":"(sl) slangfbella gjord av kondom. Efter Roland Schütts roman Kådisbellan (1989) som filmades 1993.
","jfr":[]} {"baseform":"kåft","wordforms":[],"text":"(åld sl) ordet förekommer i äldre slang och i dialekter och är en grovt nedssättande term och skällsord för en prostituerad av sämre slag. Kåft kan också stå för pornografisk litteratur som i följande hordikt där vi möter ordet i en annan betydelse. Den skabrösa dikten, hämtad från Möller (2023 s 175), inleds på följande sätt: \"Skåda sin fitta, sitt arshåll gnugga glad/ Vakna vid sin nattstol och sin påtta i parade/ Rakla, spåtta, rapa, fierta, snyta ibland/ Sig uti en smutsig kåft med helt beskitna band.\" Här möter vi kåft i dialektal form av ordet kaft, som enligt SAOB är \"benämning på ett slags, i allm.i blommiga mönster vävd silkesplysch; senare äv. om ett slags grov, fasonerad ylleplysch.\" Det är den grova ylleplyschen som här får tjänstgöra som näsduk.
","jfr":[]} {"baseform":"kåkejosse","wordforms":[],"text":"(åld so) SAOB har \"eg. (nedsättande) benämning på person som exekverar kåkstraff?, anträffat bl i oeg. anv. ss. öknamn. Från samma källa \"förleden är trol. kåk; efterleden är trol. en kortnamnsform till personnamnet Josef, i anslutning till dettas allmänt nedsättande bet.\"
","jfr":[]} {"baseform":"kåkhora","wordforms":[],"text":"(so) fängelsedömd hora. (1500-t)
","jfr":[]} {"baseform":"kåkkan","wordforms":[],"text":"(sl) klamydia*. Se vidare under könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"kålblad","wordforms":["damm "],"text":"(sym) könshår.* ”Istället hade hon en krans av kålblad kring sin fiskdamm.” (Aretino 2008) Se även damm och blad.
","jfr":["damm "," blad"]} {"baseform":"kålbössa","wordforms":[],"text":"(sl) om fisskjutande rumpa. OFVG har ordet skämtsamt om anus*. Jämför bössa.
","jfr":["bössa"]} {"baseform":"kålhuvud","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Kanske för att en fittas olika skikt påminner om de många olika bladlagren hos ett kålhuvud. \"Bilderna är laddade med symbolik, oftast med erotisk innebörd. Kålhuvudet var en feminin sexualsymbol, lök och morötter ansågs höja den sexuella potensen.” (Nederländskt 1500-tal 1984) Se även under huvud.
","jfr":["huvud"]} {"baseform":"kålle","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"kånta","wordforms":[],"text":"(dial) se kunta.
","jfr":[]} {"baseform":"kårpo dibakko","wordforms":[],"text":"enligt Palm (1910) en vanlig svordom i romani och månsing*.
","jfr":[]} {"baseform":"kårra","wordforms":[],"text":"se korra.
","jfr":[]} {"baseform":"kåsas","wordforms":[],"text":"(dial) \"kräkas\". (Ordbok Öfver Helsing-Dialecten 1841)
","jfr":[]} {"baseform":"kåsett","wordforms":[],"text":"(dial) kvinnliga genitalier*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"kåssaname","wordforms":[],"text":"(dial svr) korsande mig! Uppgiften från Lundblad/Josefsson (2021). Se vidare under kors.
","jfr":[]} {"baseform":"kåt","wordforms":["fett kåt"],"text":"av fornsvenska kater, katur, med betydelsen glad, upprymd, munter och yster. Söderwall (1888) har också betydelsen \"utsväfvande, lättsinnig\" och \"manga kata quino . . . danzadho mz skörom latom.\" (Klosterläsning. Utg. G .E. Klemming 1877—1878)
\nNordiskt ord t ex danska kåd. Ordet används bl a om föl och kalvar som ystert hoppar omkring. I betydelsen brunstig, kättjefull slog kåt igenom först på 1700-talet och framträdde då parallellt med betydelsen glad, yster. Detta framgår bl a hos Larsson/Hellquist (1967) där det under uppslagsordet kåt bl a står: ”Bet. ligger på en skala mellan ’ystert uppsluppen’ (lustig och kåter) och ’sexuellt lysten’.” Det förra fallet finns representerat i Bellmans Fredmans Epistlar (F E nr 18 och 20 och det senare i nr 40). Numera har ordet kåt mist så pass mycket av sin fulhetsstämpel att det t o m förekommer i Bibel 2000: \"De var brunstiga, kåta hingstar, de frustar efter andras hustrur...” (Jeremias 5:8) Kååt salax* finns med hos Ludolf (1600-t) i betydelsen \"skörisk, sköarchtig, okysk\".
\nStolpe (1984) visar att ”kåt redan var etablerat som vulgärt sexualord när Dalin 1850 gav ut första delen av sin ordbok”. Där står nämligen: ”Kåt. Lågt ord i st f Kättjefull. Hette i fornspråket Katur och betydde då: munter, lefnadslustig, vid glatt mod.” Konstigt nog, menar Stolpe, blev orden kättja och kättjefull, från fornsvenska kæte; ysterhet, lättsinne och avledda av kåt, aldrig några vulgärord. Och han konstaterar: \"Underliga äro ordens vägar, inte minst när hymleri och sexualtabun förvirrar tankeredan.”
\nSAOB ger dock ett tidigt prov på den ”modernare” betydelsen i följande exempel från O Petri Gudz Ordh (1528) ”späkia sin kåta lekamen”. Om Bellman, i Fredmans epistel nr 48 (1790), avser den ”äldre” eller ”yngre” betydelsen kan ju diskuteras: ”Med sitt klappträ ner vid strand/ Pigan står så kåter,/ Knyter till sitt förklädsband,/ Och sin barm upplåter;/ Barbent hon på bryggan står/ Räknar slagen klockan slår/ Svettig, sur och våter.” Båda betydelserna ingår däremot i följande 1700-talsskildring: ”— Å, jag tror ej expeditionssecreteraren är så angelägen, han är bara kåt i munnen. — Var inte så säker gumma, tror ni ej jag kan vara kåt på rätta stället också, det är bäst ni aktar era flickor för gamla ungkarlar.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Hon önskar sin kåthet en vägvisare, ett berg, ett stup ... framförallt ett motstånd utan like.” (Amanda Ooms: Kåt i Subaltern 3/2006) \"Genomgående — tjejerna villiga. Överallt märkbart — vild kåthet i gubbarnas ögon.\" (Lapidus 2008 s 405)
\nDet finns ett gammalt fint ord, munkåt, om en som är mer käck än fräck i tal. Stolpe (1984) har en utförlig förklaring till ordet kåt och menar att det även kan betyda istadig, som slår bakut, och han ger exempel från Gustav Vasas bibel (1541): ”Tå han wardt feet och mätt, wardt han kåter.” (5 Mos 32:15) Stolpe visar på den germanska grundformen kawita med latinets motsvarighet i gaudeo, gaudere; glädjas, glädja sig. Även grekiskan har sin motsvarighet i gethéo; glädjas, och adjektivet gauros; glad, munter.
\nEtt annat, mer neutralt, ord i sammanhanget är brunst(ig)*. Det är ett lån från lågtyska brunst; brand, parningsdrift, och i äldre nysvenska hette det också brand. Det talas även om brunsttid, den tid då djur parar sig. ”En vän som är en gycklare liknar en brunstig hingst; den gnäggar under envar som rider på den.” (Syrak 33:6, Apokryferna ur GT, Proprius 1975)
\nKåt förekommer i en rad slangsammanhang. Är man kåt på någon så kåtar man upp sig tills man kåtar av sig, dvs får utlösning, annars kan man drabbas av kåtbly, kåtdarr och kåtslag. ”Pilskmin fastän han inte ser hennes ansikte — drar häftigt andan när kåtbly rusar genom ryggmärg.” (Skantze 2001) Den som är sprut-, spräng- eller vrålkåt, sten- eller störtkåt, as-, döds- eller skitkåt är en kåting eller kåtprick. Denna kåtbock eller kåtrusk är inte sällan en man och han kan bara hoppas på att möta en kåtbrud, kåtlisa, kåtloppa, kåtlåda, kåtlår eller kåtslyna, en likasinnad kvinna. I så fall kan mötet kanske resultera i ett kåta på; knull.
\nKåt kan man också bli med hjälp av kåtkulor; ägg, och kåtpiller, som inte bara står för sexig brud utan också för afrodisiakum*, medel som sägs stegra könsdriften. ”Jag borde ha vetat bättre än att gifta mej med en sån kåtkula till märr. Redan när vi gick i skolan gnuggade hon sej mot allt som gick i byxor.” (Mailer 1982/1948).
\nAndra ”kåta” slang uttryck är knullnödig, knullsjuk, knullvillig och knullsk. Även fett kåt där fett är ett förstärkningsord med betydelsen mycket. Drabbas man inte av lårskälva kan det vara fråga om att känna sig pillig, pilsk eller pickhågad*. I Linnés Skånska resa (1751) heter det: \"Folket var pickhågat att sätta potatis\", d v s pigga på att sätta potatis. ”Det var väl egentligen damerna, som vore pickhågade, men herrn tycktes understödja det...” (Hallenstierna 1972/1700-t) Det sistnämnda kan jämföras med petter, pettrig, där petter associerar till pitter och pitthågad, men också till petta, petting; hångla, hångel, av engelska pet med samma betydelse. Även Thesleff (1912) tar i sitt ”hemliga” och sällsynta tillägg upp peter; vara peter, med betydelsen ”salax*”, kåt. Han har också med fanter; vara fanter, och korpis med samma betydelse.
\nNågra röster kring kåt: ”När jag hör det i fel sammanhang gillar jag det inte. Typ: jag är kåt på potatis.” (28-årig kvinna) ”Kåt var i min barndom ett ord som endast användes om hästar som var livliga och ystra. Det hade ingen sexuell överton alls. Kåt är ett ord jag aldrig använder. Pilsk är kanske inte så vanligt men jag använder det någon gång för sexuell lystnad.” (57-årig man från Lund) ”Kåt kan nog vara bra att vara men ordet har liksom förfallit till att betyda liderlig och snuskig.” (Alf Palfjord, Borås f 1929) ”Ibland blir det knepigt. Kuken är kåt, fast jag är inte kåt för jag har inte tid, fast ja, jag är väl kåt då. Eller så är jag inte kåt för att jag inte får upp den, fast jag borde vara det för den här människan är underbar.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97)
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"kåta av","wordforms":[],"text":"
(sl) spruta, ejakulera*.
","jfr":[]} {"baseform":"kåta upp","wordforms":[],"text":"hetsa upp sexuellt. ”Hist.: sedan 1807.” (SO) Se vidare under kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"kåtbock","wordforms":[],"text":"se under kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"kåtdimma","wordforms":[],"text":"(sl) imma på bilrutan.
","jfr":[]} {"baseform":"kåterier","wordforms":[],"text":"titel på erotisk novellsamling. Se litteraturförteckningen och Nyström (2003).
","jfr":[]} {"baseform":"kåtfilter","wordforms":[],"text":"(sl) filter mellan ögon och hjärna som yttrar sig i att man läser en text som om där stod något sexuellt, fast där egentligen står något helt annat.
","jfr":[]} {"baseform":"kåtkramp","wordforms":[],"text":"(nyo) SAO (2013) om ”en åkomma som kan uppstå när man är för nervös och spänd inför ett potentiellt samlag. För män resulterar det i att musklerna ovan eller under könet stramar, testiklarna värker och blir väldigt ömma, vilket gör att erektion och njutning kan uteslutas. Mest vanligt hos de sexuellt oerfarna”.
","jfr":[]} {"baseform":"kåtkula","wordforms":[],"text":"(sl) kokt ägg. Det sägs att man blir kåt av ägg.
","jfr":[]} {"baseform":"kåtma","wordforms":[],"text":"I Språktidningen 6/2009) skriver Anders Svensson under rubriken Kåtman sprids hos landets bloggare: \"’Tröttman är hastigt utbytt mot kåtma’, skriver bloggaren Radikal mamma och prickar in två exempel på en uppstickare bland s k avledningsändelser, nämligen det substantivbildande ma. Fetma och sötma, som tycks vara förebilderna finnas sedan länge.” Svensson presenterar också några nya kollegor i samligen nämligen fulma, hetma och snyggma. Och fortsätter han: ”Än så länge används nyorden främst för att beskriva upplevelsen av egna och andras kroppar och känslor, men hetma kan beteckna både kryddstark mat och snyggma. Gemensamt är också att de redan har synonyma avledningar: trötthet, kåthet, hetta och snygghet.” Tydligt är att ändelsen ma åter har kommit i ropet. Det är något av en grammatisk sensation att ”ett gammalt och dött suffix plötsligt vaknar till liv,” menar Anders Svensson och undrar slutligen ”om de nya avledningarna är så uthålliga att de en dag tar plats i Svenska Akademiens ordlista”.
","jfr":[]} {"baseform":"kåtpiller","wordforms":[],"text":"(sl) potenshöjande medel.
","jfr":[]} {"baseform":"kåtrå","wordforms":[],"text":"(nyo) ”att känna åtrå och vara kåt på någon”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"kåtslag","wordforms":[],"text":"(sl) obetvinglig lusta. Se vidare under kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"kåtvåt","wordforms":[],"text":"(nyo) \"när en kvinna har blivit våt av upphetsning”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"käft","wordforms":["käften"],"text":"(so) kort för håll käften; tig! Ofta använt i chattforum. \"— Kör vackert, herre! erinrade drängen som satt i stolen bakföre och reste sig till hälften. – Hut, lymmel, sitt ner och håll käften! röt sergeanten.\" (Almqvist 1839/1976) Käften kallades också arbetsändan på en tång. Den kan ha olika form beroende av vad som ska hållas fast. Ett annat liknande uttryck är håll flabben, där flabb står för skratt, garv eller flin.
","jfr":[]} {"baseform":"kähbe","wordforms":[],"text":"(sl) hora, prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"kähhe","wordforms":[],"text":"se kahba.
","jfr":[]} {"baseform":"käka","wordforms":[],"text":"(sl) käka stjärtpaj, käka måltid; (röv)knull. ”Vi träffades hemma hos mig, käkade först lunch och sedan varandra på den röda plyschsoffan i mitt arbetsrum som varit mina morföräldrars.” (Jong 1977) \"Käka måltid om man får skoja lite, men det skulle jag aldrig säga eftersom det låter osexigt.\" (Kalmér 2024 230) Se även äta och paj.
","jfr":[" paj","äta "]} {"baseform":"kälka","wordforms":[],"text":"(dial) i Malå (Lpl) heter det ”hon har kälkat dit”; hon har åkt dit; blivit med barn. Det rör sig om en oönskad graviditet. Uppgift från man (f 1925) med kommentaren ”mindre snyggt uttryck”. (Byrman 1989).
","jfr":[]} {"baseform":"källa","wordforms":["jungfrukälla;"],"text":"1 (sym) fitta. Ett vattenhål. Jämför brunn och damm. ”Han sticker in sina händer i påsbyxornas ben och för dem uppåt förbi knäna längs lårens insidor och når med fingrarna den källa alla män törstar efter.” (Säfve 2002) ”Varför driver vinden/ över ljusa kullarna?/ Varför rusar stormarna/ ned mot dalens skugga?/ Ack, min snårskogs källa:/ gömd för törstens läppar,/ öppen mot sin längtan....” (Twilling 1967) ”Led honom till min källa/ lät honom vatten få/ å när han kom till källan/ då blev han mycke styv/ då tog han åv kapusen*/ å stupa mitt uti.” (Byrman/Olofsson 2011) ”Hon fingrade på min fitta och jag på hennes tills våra källor porlade.” (Salten 2009) Även jungfrukälla; ung, ofta oanvänd fitta. Också springkälla om sprutande fitta samt nådekälla: ”Till slut steg han ner till nådekällan och påstod sig vara ovärdig att dricka ur den.” (Aretino 2008) 2 poetiskt om kvinnobröst.
","jfr":["springkälla","damm","brunn"]} {"baseform":"källare","wordforms":[],"text":"(sym) 1 arshål*. ”Min man, som tror last och ära vara detsamma, vill göra ett plundringståg mot vår bondkvinnas källare och lada.” (Aretino 2008) Jämför lada. 2 fitta. ”Min pappa var full en gång på en fest och sa till en av mammas rödhåriga väninnor: ’Koppartak, alltid fuktigt i källaren’.” (Roche 2009) Se också under Hans.
","jfr":["lada","Hans"]} {"baseform":"källarfönster","wordforms":[],"text":"(sl) sparka in källarfönstret; ta en oskuld*. Källa: tidningen Nya Ålands (5/3-1999) undersökning av åländska ungdomars slangord.
","jfr":[]} {"baseform":"källaringång","wordforms":[],"text":"(sym) arsle, röv. Se även ingång.
","jfr":[" ingång"]} {"baseform":"källarn","wordforms":[],"text":"(skol sl) allmänt om avträde enligt Bergman (1934). En plats i underjorden, där också djävulen bor som i norsk slang han i kjeller’n. Se också Hades och Orcus.
","jfr":[" Hades"," Orcus"]} {"baseform":"källarvalv","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”När han hade gått var den präktiga frun ännu helt bedövad av denna jättesak som fyllt hennes källarvalv till taket.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"källeaggregat","wordforms":[],"text":"(sym) gengasaggregat som monterades framtill på bilen under andra världskriget. I Ragunda (Jämtland) sas det att ”maken har monterat källeaggregat på frun”, när hustrun var gravid med framträdande mage. Ett annat liknande uttryck från samma plats var ”ha fått tjälleburk” (källeburk). Uppgift från Byrman (1989). Se även aggregat.
","jfr":[" aggrega"]} {"baseform":"kältring","wordforms":[],"text":"(åld so) \"I framförallt södra Skandinavien användes ordet kältring både som ett rent skällsord men även som en beteckning för de tattare eller landstrykare som reste omkring [...] det användes också i betydelsen ynkrygg och odugling.\" (Karlsson A & A 2017 s 80)
","jfr":[]} {"baseform":"kämpe","wordforms":[],"text":"(sym) den enögde (lille) kämpen; kuken. Kämpe: stridande.
","jfr":[]} {"baseform":"känn","wordforms":[],"text":"(sl) intim smekning, petting*.
","jfr":[]} {"baseform":"känna","wordforms":["kännä"],"text":"1 (bibl, dial o åld) fornsvenska känna; veta, förnimma, ha samlag med. Allmänt germanskt ord t ex tyska kennen; vara bekant med, gotiska kannjan; göra bekant (ursprungsbetydelsen). Swedberg (1720-t) har känna i betydelsen samlag. Rietz (1867) har ’coire, tangere’ det senare latin för röra vid, särskilt i betydelsen antasta, förgripa sig på. Rietz har ”känna sin hustru”. Serenius (1757) har engelskans ”to know; känna, hafwa samlag med en qwinna”. En modernare engelsk eufemism för samlag är know someone biblically eller know someone in the biblical sense. ”Bara känna, repeterade jag, men skall mamsell då vara så hård att låta mig känna där bara med fingrarna. Jag har så starkt begär att få känna där på annat sätt.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
\nKänna är ett ord som skapar viss förvirring i bibelleden. Inte minst i våra dagar, när nästan ingen längre kopplar samman känna med samlag. Ändå är den betydelsen vanlig i bibelsammanhang. Så talas det i Dom 19 om en gammal man som tar emot en främling och dennes frilla i sitt hem. I 1981 års bibelversion (v 22) heter det: ”Medan de så gjorde sina hjärtan glada, omringades plötsligt huset av männen i staden, onda män, som bultade på dörren. Och de sade till den gamle mannen, som rådde om huset: ’För hit ut den man som har kommit till ditt hus, så vi får känna honom’.” Slutar man läsa där, tror en modern läsare att männen därute ville bli bekanta med främlingen. Men läser man vidare så börjar ett annat mönster framskymta. Den gamle mannen vägrar nämligen att tillmötesgå de onda männens önskan och erbjuder dem istället både sin jungfruliga dotter och främlingens frilla ”så kan ni kränka dem och göra med dem vad ni finner för gott”. Men männen vill inte lyssna på honom. ”Då tog mannen sin bihustru och förde henne ut till dem. Och de kände henne och hanterade henne skamligt hela natten ända till morgonen.” (v 25)
\nÄven i 1703 års bibel användes känna, men på den tiden var ordets samlagsbetydelse välkänd för läsarna. År 1900 talas det om att: ”pläga umgänge med honom” (främlingen), och att männen ”kränkte henne [frillan], och våldförde henne hela natten”. I Bibel 2000 heter det ”ligga med” och ”utsätta dem för vad ni vill” på respektive ställe.
\nEtt parallellfall finns i 1 Mos 19, där det talas om den syndfulla staden Sodom och om hur Gud skickar dit två änglar för att straffa dess invånare. Dessa hamnar hos Lot, han med de två döttrarna. Även här omringas huset av männen i staden som kräver att Lot släpper ut främlingarna ”så att vi får känna dem” (1981 års bibelversion, v 5). Här, liksom i förra fallet, finns en tydlig anspelning på homosexualitet. Men Lot vägrar och erbjuder istället männen sina döttrar: ”Se, jag hafver två döttrar, som ännu icke hafva känt någon man. Dem vill jag föra ut till eder, och gören med dem hvad eder godt synes, men gören blott ej något ondt åt desse männen! ty derföre hafva de ingått under skuggan av mitt tak.” (1900 års bibelversion) Döttrarna skonas dock och änglarna straffar männen med blindhet. Lot och hans döttrar är de enda som klarar sig undan Sodoms förstörelse. Alla tre hamnar i en grotta, där systrarna turas om att fylla fadern med vin, för att sedan gå in till honom ”efter all världens sedvänja”. (1981 v 31) Lot, som är för full för att veta vad som pågår, gör båda sina döttrar med barn. Så här skildrar Bellman (1791) händelsen i Fredmans sång nr 36: ”Gubbens döttrar, (Lot) ett artigt par,/ Trodde världen skul’ gå till ända,/ Blevo på bibliskt sätt då kända/ Uti dryckom av söta far.”
\n\n
Under tidernas gång har debatten gått het kring detta känna. Under rubriken ”Bibeln knappast entydig om homosexualitet” (SvD 13 sept 1994) diskuterar professorn i semitisk filologi Christopher Toll och SvD:s Leif Carlsson utifrån det bibliska känna. Toll påstår att ”Ingenstans där Sodoms synder omtalas nämns homosexuella handlingar. När Lot hade besök och män från Sodom ville känna de besökande, har ordet därför ingen sexuell betydelse (som är sällan förekommande), utan männens synd var brott mot gästfrihetens lagar. Jesus, som antagligen kunde mer hebreiska än Leif Carlsson, förstod saken så då han sade (Matt 10:14 —15): ’Om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden [...] det skall bli lindrigare på domens dag för Sodoms och Gomorras land än för en sådan stad’.”
\nLeif Carlssons svar: ”Berättelsen om Sodom och Gomorra är kontroversiell. Professor Toll har rätt i att Jesus kunde hebreiska bättre än jag. Kanske kan dock bibelöversättaren, professor Bertil Albrektson i Uppsala, hebreiska nästan lika väl som hr Toll? Han översätter: ’Var är männen som kom till dig i kväll. Skicka ut dem till oss, vi vill ligga med dem.’ Hr Toll föredrar en äldre och mindre motbjudande teori, som inte helt förklarar varför det vore så hemskt att be att få träffa två märkliga främlingar — och varför denna visit kunde ersättas av ’två döttrar som ännu äro orörda [...] att göra med dem vad ni vill’.” Lina Sjöberg (2014) menar att ”verbet jada` kan betyda känna, lära känna, veta, få insikt om eller ha sex med, och det är långt ifrån självklart vad manshopen är ute efter”. Merparten översättningar och tolkningar har dock, enligt Sjöberg, uppfattat situationen som hotfull i sexuell bemärkelse. Sjöberg menar vidare att flera alternativa läsningar är möjliga, men själv lutar hon åt sextolkningen eftersom jada i sammanhanget har, som hon uttrycker det, ”tydliga sexuella konnotationer”. 2 känna efter; onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"käpp","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kuk. ”Kallt ute inga vantar/ käppen står inga slantar.” (Dagrin 1984) ”Då sprang jag upp till mamma och berättade det för henne.— Men det var inte nån riktig, förklarade jag, för det var en käpp, och han kissade inte riktigt, för det var alldeles vitt, sa jag och åt min mat.” (Brøgger 1978) Norsk slang har hun får smake staven (käppen) om en kvinna som blir knullad. I dansk slang finns få kæp; om knull.
\nKäppen användes också som fallossymbol vid icke verbala frierier. Schön (1996) berättar följande från Klövedal på Tjörn: ”I forna dagar friade de med käpp. Han (friaren) hade en käpp med sig då han kom till stället där han ville ha dottern. Tyckte flickan om honom, så gick hon ut och hämtade in käppen. Då visste han att han var godtagen.” För ett annat liknande frieri se under kniv. ”Den hårda mörka käppen hade över huvud taget inget skum på sig.\" (Björnebœ 1967) 2 vifta med käppen; runka.
","jfr":[]} {"baseform":"käppkines","wordforms":[],"text":"(so) idiot, tokstolle. \"Din jävla käppkines!\"
","jfr":[]} {"baseform":"käpprätt","wordforms":[],"text":"i svordomslika sammansättningar som käpprätt åt helvete, skogen, fanders, uppåt väggarna. Käpprätt kan också stå ensamt och betyder då alldeles rakt uppåt/neråt.
","jfr":[]} {"baseform":"kär","wordforms":[],"text":"fornsvenska käär, kiär av fornfranska cher från latinets carus; att känna kärlek för någon. I uttryck som stört- dö- och blixtkär. ”Hist.: sedan 1420-50.” (SO) \"Den första namngivna av dessa var pigan Margareta, som hade blivit 'kär åt ' spelmannen, efter att ha legat intill honom på natten vid inte mindre än tre olika tillfällen.\" (Västerbro 2025 s 260) \"Hon var dökär i mig medan jag inte var kapabel att bli kär, men jag ville inte såra henne och hon var skör.\" (Kalmér 2024 s 170)
","jfr":[]} {"baseform":"kära","wordforms":[],"text":"(euf) ”men kära nån då” som 1 % av de tillfrågade i Lars-Gunnar Anderssons undersökning Varför är det fult att svära? (1977) menade var ett svärord.
","jfr":[]} {"baseform":"käre","wordforms":["den"],"text":"(smn) kuk. ”Han håller om hennes höfter, det är hon som vant leder in den käre, hon som stöter och kramar rytmiskt om kuken.” (Blind Date i Din geografi 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"käring","wordforms":["kärring"],"text":"(so) kvinna. Från fornsvenska kærling, isländska kerling; bildning till karl; bög, homosexuell. \"Förleden är således karl och den tidigare skrivningen kärling är den kvinnliga motsvarigheten. I den äldre närkingskan — liksom i den dåtida högsvenskan — kallades alla unge män dräng, alla flickor piga. Gift kvinna av folket hette alltid käring, var hon än aldrig så ung. Käring är ju också bildat av kär (hårt k), såsom karl också heter i den äldre närkingskan, och en ogift kvinna — alltså en som ej fått någon kär — kunde aldrig heta käring.” (Saxon 1922) Används idag mest som nedsättande skällsord i form av käringjävel, skvallerkäring, satkäring och motvallskäring. \"Maria Hansdotter skulle ha blivit skälld för kärring av ladufogden i samband med att hon hade sagt till ladufogden att arbetsfolket på gården skulle arbeta i överstens trädgård.\" (Karlsson A & A 2020 s 44)
","jfr":[]} {"baseform":"käringafes","wordforms":[],"text":"(sk) rosengeranium. Förr tog man bort dålig luft i huset genom att ruska om bland växtens skarpluktande blad. Uppgift från Ambrius (2002).
","jfr":[]} {"baseform":"käringafis","wordforms":["kärringafis","käringbrasa","kärringabloss"],"text":"(dial) att sätta eld på en hel ask tändstickor. ÖSO har kärringabloss för samma \"fyrverkeri\". Jämför käringfis.
","jfr":[]} {"baseform":"käringfis","wordforms":[],"text":"(dial) \"ett slags svamp, torr som fnöske och rökandes när den tryckes\". (Ordbok Över Helsing-Dialecten 1841) Jämför käringafis.
","jfr":[]} {"baseform":"käringgrimma","wordforms":["kärringgrimma"],"text":"(dial) utseende hos gravid kvinna. I ett ålderdomligt skånskt uttryck talas det om att ”någon har fått käringgrimma” och denna någon är då en gravid kvinna vars ansikte förändras så att hon ser gammal ut. Jämför grimma. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["grimma"]} {"baseform":"käringris","wordforms":["kärringris"],"text":"se horpiskor.
","jfr":[]} {"baseform":"käringsmörjare","wordforms":[],"text":"(sym) man som går till andras kvinnor (hustrur).
","jfr":[]} {"baseform":"kärl","wordforms":["nattkärl."],"text":"mindre, vattentät behållare. 1 (euf) potta. Se även nattkärl. ”En händelse inträffade under mina ströftåg i de Wärmländska Finnskogarna. Berättelsen därom skall befria mig från att vidare bevisa hurusom den ifrågavarande klassen [bondeklassen] icke är synnerligen renlig. Vi sofvo alla i ett och samma rum; det var ganska stort. Jag låg i en sängsoffa i ett hörn. Hvarenda morgon uppsteg husmodern — en ung, vacker, mörkhårig qvinna — i deshabillé, och satte sig på en stol framför den öppna eldstaden. Hon höll i sina armar en sex månaders liten unge, som såg ut som en hoptussad fågel. Hon ’höll fram’ denna utan att ens vårda sig om att hafva något kärl under.” (Lloyd 1979; 1871) 2 i olika former vanlig nedsättande metafor för kvinnans könsorgan, något som mannen tömmer sig i. Även om mannens könsorgan. \"Kärlen, så omrörda och intensivt upphettade, kokade snart över och släckte därmed elden.” (Cleland 1964/1749) ”Den katolska moralen fordrar nämligen, att allt könsumgänge skall leda till ’ejakulation av den verkliga säden i kvinnans naturliga kärl’...” (van de Velde 1933/1953) ”Om den onaturliga njutningen som jag talade om alldeles nyss inte lyckas tända er, knulla i fittan, gärna för mig, men töm kärlet genast det blivit fyllt...” (de Sade 2009)
","jfr":["nattkärl"]} {"baseform":"kärlek","wordforms":[],"text":"fornsvenska kærleker, kiärlek samma som isländska kærleikr och äldre danska kär och lek. Söderwall (1890) har kärlek, älskog, könsdrift. Kär från fornsvenska kær samma som isländska kærr och danska kær. Ursprungligen från latinets carus. Lek fornsvenska leker; hastig rörelse, kamp, spel m m, samma som isländska leikr och danska leg. Förekommer bl a i fåglarnas parningslekar och fiskarnas fortplantningsakt.
\nKärleken utgör själva fundamentet för det mänskliga sociala livets uppbyggnad och uppträder i många former och arter samt omfattar alla sinnesområden. Trots att fysiologer, psykologer och diktare lagt ner stor möda på att utforska fenomenet kärleken, förblir den en gåta. Vare sig man betecknar kärleken som ett patologiskt tillstånd, en hormonell yttring, som en stegring av affektiviteten eller som en fixering till föreställningen om begäret, kommer man inte åt dess väsen. Kärleken består av två komponenter, en fysisk och en psykisk, varvid den ena ständigt griper över på den andra och skapar psykofysiska symtom utan att en differentiering kan göras. Vissa fysiska egenskaper alstrar vissa psykiska anlag och vice versa.
\nEn mycket omdiskuterad form av kärlek är den s k fria kärleken, sexuella förbindelser som är fria från borgerliga eller religiösa skrankor. Genom historien har det alltid funnits en minoritet som i ord och gärning motsatt sig de allmänt borgerliga och religiösa reglerna. I västvärldens samhällen erkändes sexualiteten endast när den inom äktenskapets ramar sörjde för släktets fortbestånd. I vår s k upplysta tid är den fria kärleken mer allmänt accepterad, men det var inte länge sedan röster som doktor Henrik Bergs hördes i debatten kring fenomenet: ”Ser man efter hvad som döljer sig under de vackra talesätten, finner man att ’fri kärlek’ i våra dagar är precis samma sak som den alltid varit: könsumgänge utanför äktenskapet. Man har användt andra ord för att beteckna saken såsom osedlighet, köttets evangelium och liderlighet. I bibeln och katekesen kallas saken för hor.” (1909)
\n\n
\n
\n
\n
\n
”Hon vet nog vad de gör: de leker ’kärleken’. Det är den lek de vuxna tycker bäst om.” (Säfve 2002) ”Det är byteshandel, precis som min mor säger. Män ger kärlek i utbyte mot sex, och kvinnor ger sex i utbyte mot kärlek.” (Hite 1977) Raggningsreplik: Tror du på kärlek vid första ögonkastet, eller ska jag gå förbi en gång till?
\n","jfr":[]} {"baseform":"kärlekens fröjder","wordforms":["fröjd"],"text":"
(euf) samlag. ”Jag gick därför till ett ställe där jag kunde köpa kärlekens fröjder för pengar, men med avsky vände jag mig bort.” (Casanova 1936/1700-t) Se även fröjd.
","jfr":["fröjd"]} {"baseform":"kärlekens hem","wordforms":["hem."],"text":"(euf) fitta. ”Trevande med sina heta, små händer/ söker sej ner till hans styvnande lem/ och sedan skötet emot honom vänder/ och för den in uti kärlekens hem.” (Uvén 1967) Se även hem.
","jfr":["hem"]} {"baseform":"kärleksaffär","wordforms":[],"text":"ofta kortare sexuellt förhållande. ”Hist.: sedan 1771.” (SO) \"Jag bad att få veta, om hon haft några kärleksaffärer sedan hon skildes från sin make.\" (Boswell 1951) \"Sluta spionera så svartsjukt på din sons sysselsättningar, sluta kalla honom egoistisk, sluta skälla ut honom för hans kärleksaffärer, sluta kort sagt med att hitta fel i dina egna nöjen och talanger när du ser dem hos din vackre son.\" (Apuleius 2024 s 99) Se även affär.
","jfr":[" affär"]} {"baseform":"kärleksakt","wordforms":[],"text":"(euf) samlag. ”Hist.: sedan ca 1820”. (NEO) ”Kammarjungfruarna, som med hungriga och häpna ögon beskådat denna väldiga kärleksakt, såg på varandra. Det var alltså så det skulle knullas?” (Jussopov 1983/1920-t) ”... eftersom Kock inte vedergällt henne för de kärleksakter hon givit honom...” (Helgesson 2003) Jämför akt.
","jfr":["akt"]} {"baseform":"kärleksaltare","wordforms":[],"text":"se altare.
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksbatong","wordforms":[],"text":"se batong.
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksberg","wordforms":[],"text":"se venusberg.
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksbett","wordforms":["bett"],"text":"(sym) kan bestå av sugmärken*, bit- och rivmärken uppkomna under erotisk upphetsning. Kärleksbetten kan också vara tecken på en omedveten lust att ’märka’ sin partner, så att omgivningen förstår att han eller hon är upptagen. Se även bett.
","jfr":["bett"]} {"baseform":"kärleksbrottning","wordforms":["brottning"],"text":"(sym) knull. ”Jag älskar drottningen/ för hennes skönhets skull/ och skyr bespottningen/ av hennes många knull./ Jag älskar drottningen,/ som härskar i sitt land/ och som i kärleksbrottningen/ fast håller spiran i sin hand.” (Meurling 1973:1) Se även brottning och spira.
","jfr":[" spira","brottning"]} {"baseform":"kärleksdrogen","wordforms":[],"text":"(put) här om drogen ecstasy.
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksfjäril","wordforms":[],"text":"(sl) flatlus (se do).
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksfälla","wordforms":[],"text":"(euf) fitta ”Jag knyckte med stjärten och drog samman kärleksfällan för att fånga så mycket som möjligt. ” (Salten 1983) Jämför fällan.
","jfr":["fällan"]} {"baseform":"kärleksförbindelse","wordforms":["förbindelse"],"text":"(euf) sexuellt förhållande oftast av tillfälligt slag. ”Hist.: sedan 1699”. (NEO) Se även förbindelse.
","jfr":["förbindelse"]} {"baseform":"kärleksförhållande","wordforms":[],"text":"(euf) ”Hist.: sedan 1880”. (SO) Se även förhållande.
","jfr":["förhållande"]} {"baseform":"kärleksgrotta","wordforms":[],"text":"se grotta.
","jfr":[]} {"baseform":"kärlekshandtag","wordforms":[],"text":"(sl) bilringar runt midjan. ”Men du höll dig till kaloritabellen va, skämtade Calle för att vibba in Jonnes fåfänga och som en betingad apa började Jonne krafsa sig på kärlekshandtagen.” (Drougge 1997/2003) \"Emil grep om sina bägge kärlekshandtag. —Menar du att de här mysiga bilringarna skulle vålla mig bekymmer med hälsan?” (Drougge 1998/2003) Bo Bergman (Sydsvenskan 22/11-2009) menar att \"svenskan har direktöversatt det engelska förskönande uttrycket love handles för kelfläsk eller bilringar runt höfterna.” Och fortsätter han: ”Många andra språk har gjort samma inlån: tyska Liebesgriffe, nederländska liefdeshandvatten, franska poignées d’amour, italienska maniglie dell’amore och så vidare.” Jämför norska elskovshåndtag.
","jfr":["elskovshåndtag"]} {"baseform":"kärlekshistoria","wordforms":[],"text":"(euf) ha en (kärleks)historia med någon; älska med någon. Oftast, men inte alltid, av kortare varaktighet. \"Hist.: sedan 1785”. (NEO) \"Många av mina väninnor, eller mina väninnors väninnor, hade haft en historia med honom, eftersom det verkade som om de aldrig lyckades få någon som räknades, och de talade om honom på ett sätt som verkligen gjorde mig intresserad.\" (Det oåtkomliga. Vertigo 2022)
","jfr":[]} {"baseform":"kärlekshål","wordforms":[],"text":"se hål.
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksideologin","wordforms":[],"text":"även kallad kärsex innebär att allt intimt umgänge bör ske mellan två personer som älskar varandra. Helst då i form av en etablerad relation i stil med det gifta heterosexuella paret.
","jfr":[]} {"baseform":"kärlekskamp","wordforms":[],"text":"(euf) samlag. ”De är i guldfärg, hänger från en bokhylla och föreställer ’Amor och Psyke’ när de sover och drömmer, lugna och trötta, efter kärlekskampen, fortsätter Sandra. Kärlekskampen? Ja alltså, de har haft samlag, om man säger.” (Antik såpa inspirerar tonåringar, SvD 9/6-2004.)
","jfr":[]} {"baseform":"kärlekskrank","wordforms":["kranker."],"text":"(fornsvenska kranker; sjuk, svag av tyska krank med samma betydelse.) ”Hist.: sedan 1805”. (NEO) Stark (sjuklig) längtan efter (sexuell) kärlek. Se även kranker.
","jfr":["kranker"]} {"baseform":"kärleksliv","wordforms":[],"text":"sexualliv hos människa och vissa andra djur. ”Hist.: sedan 1794. ” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"kärlekslås","wordforms":[],"text":"(nyo) Nyordslistan (2010) har ”hänglås som ett kärlekspar fäster på någon offentlig plats och låser, varefter nyckeln kastas bort. Symboliserar evig trohet. Från 2007.” Egentligen rör det sig om en gammal österländsk tradition, som innebär att ett brudpar sätter fast ett hänglås med sina initialer på vid en bro och slänger nyckeln i vattnet. På vissa platser låser paren två hänglås i varandra. Enligt legenden varar då kärleken för evigt. Ursprungslandet för denna tradition är Kina. På 1980-talet kom sedan de första kärlekslåsen först till Ungern för att sedan sprida sig vidare till bl a Ryssland, Sydkorea, USA och Italien. Den 12 januari 2009 kom så fenomenet till Sverige och Stockholm när ett par låste fast ett hänglås med sina initialer på Västerbrons högsta punkt och kastade nyckeln i Riddarfjärden.
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksmadrass","wordforms":[],"text":"se madrass.
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksmagi","wordforms":[],"text":"var ett viktigt område inom trolldomen som kunde användas både i postivt och negativt syfte. Om den egna kärleken inte besvarades sökte man vägar antingen att ändra på det förhållandet eller, om det var omöjligt, att bli kvitt den egna plågsamma kärleken. Det kunde också hända att man uppvaktades av någon vars känslor man inte alls besvarade och därför ville bli kvitt. Med hjälp av magi trodde man sig också kunna utmanövrera en rival. Ibland kunde det också hända att t ex föräldrarna till de inblandade hade behov av magi för att avstyra ett i deras ögon olämpligt parti. Från gamla tingshandlingar kan vi läsa om hur en flicka kunde blanda mensblod i kaffe eller brännvin och bjuda sin utvalde på eller så kunde hon klippa några hår från sin blygd och blanda i en pannkaka. Svett och urin var andra vanliga ingredienser när det gällde att binda någon vid sig precis som blod från fladdermus och duva som redan i antiken ansågs som älskogsdjur. En man kunde få en kvinna att bli kär i sig genom att upphetta ett duvhjärta på ett yxblad. Ju hetare hjärta desto större blev kärleken. Han kunde också fästa en ormtunga i kvinnans kläder eller kyssa henne med ormtungan i sin mun, ibland instoppad i en hasselnöt, vilket kallades att ”kyssa med ormtungenöt”.
\nI ett småländskt tingsprotokoll från 1770 ges exempel på en grym magisk metod för att vinna någons kärlek. En orm fångades levande och en tråd träddes genom dess båda ögon. Efter det att ormen släppts fästes nålen och tråden i flickans kläder. Flickan skulle då bli trogen och tillgiven och mannen skulle få osviklig potens ”så att han ständigt förmådde förnöja henne” som det stod i sagda tingsprotokoll.
\nKärleksbringande örter var t ex nattviol, libsticka, kärleksört, styvmorsviol och femfingerört. Andra kärleksmedel fanns tillgängliga på kyrkogården i form av t ex döingeben och kyrkogårdsmull. Att hälla brännvin i munnen på en död, en dryck som man sedan bjöd den älskade på var en framgångsrik metod liksom att stjäla en oblat vid nattvardsgången och placera den obemärkt någonstans i den tillbeddas kläder.
\n\n
\n
Metoder för att döva kärleken fanns också som t ex att strö ”dödsand” på vägen där de älskade gick eller så kunde man kasta ett ben mellan dem eller smyga in lite av den enes torkade avföring i den andres mat. Den vanligaste metoden var dock att ” sätta ner” en person så att denne inte kunde bli gift. Det kunde gå till så att den tollkunnige skrev offrets namn på en träpinne och tryckte ner den i marken helst tillsammans med en lock av den drabbades hår. Förbannelsen hävdes först när pinnen togs bort eller hade ruttnat. Under tiden ansågs den nedsatte vara gift med t ex ett träd eller en källa och inte vara tillgänglig för annat giftermål. Ett nedsättande kunde hävas också genom att t ex läsa den kristna bröllopstexten baklänges men då måste den som läste först att funnit platsen där pinnen nedsatts för annars hade läsningen ingen verkan. Uppgifterna hämtade från Schön (2004).
\nSå här skriver Inger Ingmansson i en Understreckare i SvD 2 april 2011: ”Som kärleksdrog och våldtäktsmedel är det få växter som gör spikklubba, Datura stramonium, rangen stridig. En 1600-talsförfattare skriver: 'Med fruntimmer kan likaså mången man göra alldeles som han behagar och få ut mycket, ja allt, av dem. Därför tror jag inte att det finns en skadligare ört på jorden, med vilken man kan utföra så många ondskefulla saker som den naturligaste sak’. \" Och i Lust och lidande (1968) skriver Matts Bergmark att spikklubba var ’ett infernaliskt medel i händerna på bordellägare, avsigkomna skökor, vällustingar och fräcka flickförföljare.’ Med insmugglade blad och frön i mat och dryck har kvinnor ’med öppna ögon och förblindad själ’ apatiskt låtit sig bli våldtagna.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"kärleksmobil","wordforms":[],"text":"
(sym) kuk. Mobil; rörlig hängprydnad.
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksmumsen","wordforms":[],"text":"(smn) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksmuskel","wordforms":[],"text":"se muskel.
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksmussla","wordforms":[],"text":"(sl) se mussla.
","jfr":[]} {"baseform":"kärlekspant","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Hon tog till sig grabben och satte med ett enda knyck in hans kärlekspant i portmonnän* och låste in den där.” (Salten 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"kärlekspelare","wordforms":["pelare."],"text":"(sl) kuk. ”Det var en otroligt lång och smal kärlekspelare och påfallande vit.” (Salten 1983) Se även pelare.
","jfr":["pelare"]} {"baseform":"kärlekspåle","wordforms":[],"text":"se påle.
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksrabatt","wordforms":[],"text":"(sym) fitta, fitthår. ”Hon fick ta av sig och sätta sig grensle över furstens knä med kuken som en blomstrande pion* i sin lilla kärleksrabatt.” (Jussopov 1983/ 1920-t) Jämför rabatt.
","jfr":["rabatt"]} {"baseform":"kärlekssamarit","wordforms":[],"text":"(euf) prostituerad, hora. Samarit kallas en osjälviskt hjälpsam person och i bibeln talas det om \"den barmhärtiga samariten\" (Lukas 10:30) som tar hand om en man som råkat i röverhänder.
","jfr":[]} {"baseform":"kärlekssnabel","wordforms":[],"text":"se snabel.
","jfr":[]} {"baseform":"kärlekssoffa","wordforms":[],"text":"efter engelska love seat. Plats för intim samvaro. ”I Storbritannien gör många det på bio. Platserna längst bak är ofta ockuperade av kärlekstörstande, som tämligen oblygt ägnar sig åt intim samvaro. På biografen Prince Charles Cinema vid Leicester Square i London kan de ta plats i särskilda kärlekssoffor love seats. En liten gul ask med två kondomer ingår i biljettpriset.” (Bengtsson 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksspasm","wordforms":[],"text":"(sym) orgasm*. Spasm= kramp.
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksspel","wordforms":[],"text":"förspel som enligt Kahn (1944)” fyller två funktioner. För det första kan de båda kontrahenterna genom kärleksspelet komma underfund med om de passa att bilda ett par och för det andra förbereder de under detsamma parningen.” Se också spel, spela.
","jfr":["spel, spela"]} {"baseform":"kärleksspjut","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se vidare under spjut.
","jfr":[]} {"baseform":"kärlekssticka","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Oh, himmel! flen flämtande flicka./ —uggedi gnuggedi gnut—/ Min Gud, vilken kärlekssticka!/ Åh, måtte det aldrig ta slut!’/ Och djäknen han stånka’ och tjörvla’/ och staken gick bugglig i bälg./ Så började framänden snörvla,/ mens baken knöt till som i svälj.” (Tovoté & Ploski 1983) Jämför sticka.
","jfr":[" sticka"]} {"baseform":"kärleksstund","wordforms":["stund"],"text":"(euf) intim samvaro. ”Ibland har vi fyra kärleksstunder per dygn ibland tre.” (Hite 1982) Se även stund.
","jfr":["stund"]} {"baseform":"kärlekssvacka","wordforms":[],"text":"(sl) svacka; fördjupning i mark. Här om kvinnans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"kärlekstunnel","wordforms":[],"text":"se tunnel.
","jfr":[]} {"baseform":"kärlekstörst","wordforms":[],"text":"(euf) åtrå*. \"Jag struttade fram och tillbaka och betraktade mig såsom en riktig kämpe, som kunde släcka en dams kärlekstörst fem gånger på en natt.\" (Boswell 1951)
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksunge","wordforms":["unge"],"text":"(euf) glädjeflicka*, prostituerad. ”I London är släktet ganska väl bekant under namn av Ladies of pleasure och på bulevarden i Paris har jag hört dem kallas Femmes d’amour, på svenska kärleksungar.” (Wallenberg 1781/1960) Se även unge.
","jfr":["unge"]} {"baseform":"kärleksväktare","wordforms":[],"text":"(euf) klitoris. ”Lätta suckar av vällust kom över hennes läppar, och då jag gick till definitivt angrepp mot ’kärleksväktaren’, som stod rakt upprätt som ett ljus, klamrade hon i extas händerna kring min nacke, skrek högljutt och lade benen i kors på min rygg.” (Harris 1965/1900)
","jfr":[]} {"baseform":"kärleksägg","wordforms":[],"text":"se rin-no-tama.
","jfr":[]} {"baseform":"kärna","wordforms":[],"text":"1(sym) klitoris. ”Slemmet rann över boksidorna, jag sökte efter kärnan men hittade den inte.” (Blå 2007) 2 (vb) kärna runt; knulla. \"... det spelar ingen roll hur mycket den stackars jäkeln än får för han drömmer om nästa dags kissimurra till och med när han kärnar runt i dagens.\" (Roth 1969) Kärna i betydelsen framställa smör av grädde i en kärna genom att föra en stav i kärnen (kärlet) upp och ner.
","jfr":[]} {"baseform":"kärnhus","wordforms":["hus"],"text":"(sym) fitta. Se även hus (3).
","jfr":["hus"]} {"baseform":"kärringfis","wordforms":["käringbrasa","kärringafis","kärringbrasa"],"text":"gammalt folkligt ord för röksvamp. Kallas också fessopp och vargfis. Även kärringafis, kärringbrasa om att sätta eld på en hel ask med tändstickor.
","jfr":[]} {"baseform":"kärsex","wordforms":[],"text":"se kärleksideologin.
","jfr":[]} {"baseform":"kätta","wordforms":[],"text":"(åld so) kätta, kättare står dels för en person som inte följer den rätta kristna tron, en ogudaktig människa, men kättare kan också, enligt Karlsson A & A (2020 s 104), vara en person som gjort sig skyldig till blodskam (se do). Och från samma källa: \"Bengt Troedson i Våxtorp var rejält irriterad på nabon Gudmund. - Du springer som en kätta, menade Gudmund. - Vad är detta för kätte-snack? undrade Bengt.\" (s 103)
","jfr":[]} {"baseform":"kätterska","wordforms":[],"text":"(åld so) ”om kvinna som begått incest*”. ( Falk 2011) Person som avviker från kyrkans officiella lära. SO har kättare av fornsvenska kæte; ysterhet, lättsinne bildning till kåt och ”hist.: sedan ca 1385”. Fornsvenska kättare från lågtyska ketter till grekiska katharos; ren, obefläckad.
","jfr":[]} {"baseform":"kätting","wordforms":[],"text":"1 (åld) kättjefull person. Jämför kättja. 2 hala kätting. Se under spy.
","jfr":["kättja"]} {"baseform":"kättja","wordforms":["kättjefull"],"text":"sexuell åtrå. Ombildning av fornsvenska kate; ysterhet, lättsinne. Bildat till kåt. Kättja ”hist.: sedan 1615”. Kättjefull ”hist.: sedan 1685”. (SO) ”Det var den gamla ungmöns sterila och fuktiga kättja vid åsynen av andras kärlekslycka.” (von Krusenstjerna 1933/2004) ”Du har uppstått ur en droppe av den skummande, avskyvärda kättjan. Du har trätt ut i livet genom den otäcka öppningen mellan exkrement och urin.” (Linné 1968) ”Sädan reeter dieffulen samma okyske menniskor til en sådan lust och käti, at them klijar i kroppen,...” ( Erik Johan Prytz Magia Incantatrix, 1632) \"Hon som underkastade sig mina kättjefulla famntag* var en ung flicka från Shropshire, endast sjutton år, mycket täck, hon hette Elisabeth Parker. Stackare, vilken sorglig tillvaro!\" (Boswell 1951) Se även kåt.
","jfr":[" kåt"]} {"baseform":"kättpiss","wordforms":[],"text":"(dial) \"honkattsurin\" (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"KÄÄ","wordforms":[],"text":"(sl) käften, håll käften! Förekommer ofta i chattform.
","jfr":[]} {"baseform":"köjas","wordforms":[],"text":"(dial) känna sig kräkfärdig, ha kväljningar. Så här besvarar Anna Westerberg, Institutet för språk och folkminnen, en fråga från Tobias om varifrån ordet tjajes kommer (Språktidningen 3/2025 under rubriken F+S (Frågor och Svar): \"Ordet du undrar över förekom i svenskt skriftspråk på 1600-1700-talen och finns därför med i Svenska Akademiens ordbok där det stavas köjas.\" Hon berättar också att köjas finns belagt i så gott som hela Norrland och uttalas på de flesta håll med ö dvs som tjöjes men kan i tex norra Västerbotten och Norrbotten låta mer som tjaijes, tjäijes, tjåijes eller tjoijes Enligt Anna Westberg är \"ordets ursprung ovisst, men skulle möjligen kunna vara ljudhärmande\".
","jfr":[]} {"baseform":"köjäs","wordforms":[],"text":"se göjas.
","jfr":[]} {"baseform":"köksavlad","wordforms":["avla."],"text":"(sl) innebär att två hundar av bra ras korsas. Se även avla.
","jfr":["avla"]} {"baseform":"köksbordskirurgi","wordforms":[],"text":"(nyo) omskärelse* av pojkar av någon som inte är medicinskt utbildad. Kan ske hemma på köksbordet. Se vidare MKS.
","jfr":[]} {"baseform":"köll","wordforms":[],"text":"se kylla.
","jfr":[]} {"baseform":"kölsvin","wordforms":[],"text":"(sl) nedsättande om homosexuell man. Ordet köl är fornnordiskt med ursprungsbetydelsen något krökt, medan efterleden svin egentligen hette svill och är detsamma som syll. Det rör sig om den planka som löper parallellt med kölen.
","jfr":[]} {"baseform":"kön","wordforms":[],"text":"fornsvenska kyn; släkt, art, slag. Gemensamt germanskt ord besläktat med latin genus; slag, art. Till en rot med betydelsen avla, föda. Samma ord som engelskans kin. 1 cunnu(s)* påträffat i lexikon från 1712. ”Pierre hade älskat hennes obscena gång, hennes naiva blick, hennes berusande svullenhet, hennes jungfruröst. Några nätter hade han älskat detta vandrande kön, detta ambulerande sköte som var öppet för alla.” (Nin 1990) ”På sistone tycks kvinnorna ha blivit lite generösare, i och med att de försett sitt kön med blixtlås.” (Brøgger 1974) 2 kuk. ”Blev fuktig i trosan av att betrakta bankomatkön./ Ser inte kön för alla kön./ Har visst fått klitoris/ utsmetad över hela hornhinnan.” (Morelli 1991) ”Men hon horade mer och mer. Hon mindes sin ungdom när hon horade i Egypten, och hon upptändes av begär efter vällustingarna där med kön som åsnor och säd som hingstar.” (Hes 23:19—20, Bib 2000)
\n”När de mikronesiska mödrarna runkade sönerna var det inte bara för att påskynda könsmognaden. Den ceremoniella och ganska hårdhänta smekningen troddes också göra könet längre och kraftigare.” (Whilde: Les extrêmes se touchent. Subaltern 3/2006) 3 tredje könet; manliga homofiler och fjärde könet; kvinnliga homofiler. Detta för att visa på den diskriminering som homosexuella utsätts för. Första könet består av män och det andra könet av kvinnor med heterosexuella böjelser. Det talas också om de homosexuella som ett samlat tredje kön: manliga homosexuella är kvinnor i manskroppar och kvinnliga homosexuella är män i kvinnokroppar. 4 (åld) det täcka könet; där täcka står för det vackra, behagliga könet och användes om kvinnor i allmänhet. Täcka från fornsvenska paekker; behaglig.
","jfr":[]} {"baseform":"köna","wordforms":["tansvestit."],"text":"1 (sl) (hårt k) hora, sköka. (Svahn 1999) Även om flicka. (Kotsinas 1998) Jämför kona och avköna. 2 i transkretsar innebär köna att tillskriva någon ett speciellt kön. \"Folk förutsätter omedelbart att jag är maken och Meera min fru. Men jag ser det inte så. Min partner är min partner och det finns ingen anledning att köna vårt förhållande.\" (\"HBTQ-personer diskrimineras i Nepal - trots juridiskt skydd.\" SvD Idagsidan 4 augusti 2022) Se även tansvestit.
","jfr":["avköna","tansvestit","köna","kona"]} {"baseform":"könis","wordforms":[],"text":"(sl) knull, orgasm och om något så skönt att man blir kåt. Graderas i hel- och halvkönis. ”Det var en halv könis”; om att pissa när blåsan är sprängfylld.
","jfr":[]} {"baseform":"könsakt","wordforms":["akt"],"text":"latin actus; handling. ”Hist.: sedan 1903”. (NEO) \"Tanken var att de båda rikena skulle flätas samman i könsakten: när makarnas kroppar förenades skapades nämligen mellan dem ett livslångt band som inte gick att upplösa.\" (Bagerius 2017) Se även akt.
","jfr":["akt"]} {"baseform":"könsapparat","wordforms":["apparat."],"text":"(euf) könsorgan. ”Den manliga och kvinnliga könsapparaten förhålla sig till varandra som en skulptur till den gjutform i vilken den är gjuten.” (Kahn 1944) Se även apparat.
","jfr":["apparat"]} {"baseform":"könsatlet","wordforms":["könsbulle","könsknutte"],"text":"(sl) där atlet står för (mans)person med stor kroppsstyrka. Man med stor potens*. Kahn (1944) beskriver några dylika köns- eller sexatleter*: ”En pastor har under ett tolvårigt äktenskap tre dagliga samlag med sin fru. En annan man har samlag ända upp till 18 gånger om dagen med sin fru. På bordeller har man haft besökare vilka på en natt avverkat hela personalen. Vid Ludvig XV:s hov levde prins Conti som brukade låta var och en av sina älskarinnor skänka sig ett litet ’minne’. I den samling han efterlämnade ligga 800 dosor och 400 ringar och på var och en står prydligt damens namn ingraverat.”
","jfr":[]} {"baseform":"könsbuske","wordforms":[],"text":"se under buske.
","jfr":[]} {"baseform":"könsbyte","wordforms":[],"text":"(sym) ”Idag ansöker cirka 50 personer årligen om att få korrigera sitt juridiska kön i Sverige. Cirka 1/3 utgörs av KtM [Kvinna till Man] och resterande del MtK. Det är Socialstyrelsens rättsliga råd som godkänner såväl ett juridiskt som ett fysiskt könsbyte.” (Ottar 1/2012) Se transsexualitet.
","jfr":[]} {"baseform":"könsdel","wordforms":[],"text":"(euf) ”Hist.: sedan 1795”. (NEO) Ofta i förbindelsen kvinnlig eller manlig könsdel. När rymdskeppet Pioneer 10, år 1973, skickades upp i en oändlig bana i rymden hade det med sig en hälsning från jorden. Den bestod av en aluminiumplatta med en bild av ett naket par. Pryda amerikaner i ansvarig ställning såg till att bilden censurerades genom att kvinnans könsdel togs bort. Vilka problem kommer inte detta ingrepp att förorsaka eventuella utomjordiska varelser, när de ska försöka lista ut hur jordmänniskor fortplantar sig? ”Den härd, där sjukdomen förvärfvas, utgöres gemenligen af könsdelarna hos fala* kvinnor, som ofta inom några få timmar hafva umgänge med flera olika män.” (Kress 1905) \"Jag beslöt att vara glad så länge jag kunde; snart nog skulle jag få se huruvida könsdelarnas lede fiende åter hade segrat.\" (Boswell 1951) Fiende hänsyftar här på syfilis*. Se även under del.
","jfr":["del"]} {"baseform":"könsdrift","wordforms":["sexualdrift."],"text":"(lat) cupiditas; varaktig lust till sexuella handlingar. Könsdrift ”hist.: sedan 1810”. (NEO) Könsdriften förutsätter förekomst av könskörtlar, vars inre sekretion från och med könsmognaden orsakar ett psykiskt spänningstillstånd efter olika former av sexuell aktivitet som utmynnar i orgasm och åstadkommer avspänning. Könsdriften varierar individuellt och når strax efter puberteten full styrka. Enligt Kinsey är könsdriften som starkast hos mannen i 15—20-årsåldern och hos kvinnan ett tiotal år senare.
\nI boken Ungdomssexualitet (1948) fastslår Johan Wintzell att ”en människa som i mogen ålder saknar könsdrift är en krympling”. Wretlind (1905) talar om förvänd könsdrift i samband med homosexualitet. Och Wistrand 1843 talar om \"Den grofkorniga könsdriftens avloppsdike\". (s 56) ”För det är alldeles normalt att en man inte kan kontrollera sina drifter, ja, eftersom han ’av naturen’ är utrustad med så märkvärdigt många sådana, att det absolut MÅSTE gå ut över något, c’est la vie...” (Brøgger 1974) ”Vi lovade att gifta oss med varandra, följde våra drifter, och grevedottern, som var aderton år liksom jag, blev havande.” (Casanova 1936/1700-t) 1933/2004) Enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998) står könsdrift (lmo) för \"förlöjligande av personer tillhörande ett visst kön (vanligen det motsatta).\" Se även sexualdrift.
\n","jfr":["sexualdrift"]} {"baseform":"könsdysfori","wordforms":[],"text":"
grekiska dysfori; olust, nedstämdhet. ”Ett psykiskt lidande som orsakas av att det kön man registrerades som vid födseln inte stämmer överens med ens könsidentitet.\" (Olbers Croall 2016) \"En typisk patient är numera en tjej med autismdiagnos, och många har psykiatriska tillstånd som ätstörningar och adhd.\" (Paulina Neuding: En pojke i klänning behöver inte vård. SvD 12 september 2023) År 2018 diagnostiserades 5841 personer med könsdysfori.
","jfr":[]} {"baseform":"könsförbindelse","wordforms":["förbindelse"],"text":"(åld) ”träda i könsförbindelse med någon”; ha ett förhållande med någon. ”Med prostituerad förstår man en person, man eller kvinna, som vanemässigt skaffar sig inkomster genom lösa och tillfälliga könsförbindelser.” (Eriksson 1939) ”Senare medger Karin också att hon ’stått i könsförbindelse’ med en av de militärer som kommit till stugan och bjudit dem på kaffe.” (Dahlgren 2013) Se även förbindelse.
","jfr":["förbindelse"]} {"baseform":"könshandel","wordforms":["handel."],"text":"(euf) prostitution*. ”Hist.: sedan 1982.” (SO) ”Här finns inget trolovande, eller lägrande under äktenskapslöfte eller fästefolksförhållande — det handlar om könshandel.” (Helgesson 2003) Se även handel.
","jfr":["handel"]} {"baseform":"könshår","wordforms":[],"text":"se under pubes.
","jfr":[]} {"baseform":"könskorrigering","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt NyS (2015) \"medicinskt och kirurgiskt ingrepp för att ändra en persons kön\". Sverige var 1972 först i världen att ge laglig möjlighet att få nytt juridiskt kön och könskorrigerande behandling inom sjukvården. Se även transsexualitet.
","jfr":[" transsexualitet"]} {"baseform":"könsköpare","wordforms":[],"text":"(sym) köp av sexuella tjänster från en prostituerad. Nyordsboken (2000) menar att ordet dyker upp första gången 1982. ”Förmodligen har dessa frigjorda damer i sin skyddade burgna miljö aldrig tagit en hederlig hora i hand eller fört en dialog med en könsköpare.” (SDS 5/12-1982) ”De ska inte smeka mig utan använda mig. De ska förstå att de köper en vara, och att jag levererar den. De köper min kropp. De köper inte mig.” (Brask 2007) Se även torsk.
","jfr":["torsk"]} {"baseform":"könsla","wordforms":[],"text":"(sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"könslek","wordforms":["lek","leka"],"text":"(euf) Uppslagsbok i Sex (1966) har ”beteckning för samlag eller samlagsliknande handlingar som uttryck för ren könsdrift, utan samband med kärlek, ofta med en tillfällig partner, ögonblick av njutning och utlösning för pockande drifter, tillfällig befrielse och harmoni för stunden”. Se även lek, leka.
","jfr":["lek, leka"]} {"baseform":"könslem","wordforms":[],"text":"se kön och lem.
","jfr":[]} {"baseform":"könsligt umgänge","wordforms":[],"text":"se könsumgänge.
","jfr":[]} {"baseform":"könsliv","wordforms":[],"text":"(euf) kroppslig aktivitet kopplad till könsdriften*. Könsliv ”hist.: sedan 1884”. (SO) ”Borgerskapet går till sängs i hygglig tid, och barnrikedomen dokumenterar att det könsliv man ogärna talar om frodas i högsta välmåga. Damernas nattdräkter — om nu modet skall följas också på denna punkt — verkar dock knappast till fromma för det äktenskapliga samlivet. I tidningarna annonseras nattlinnen, så omfångsrika och volangprydda, att de kan tjänstgöra som en ny bastion som måste besegras innan man når in till realiteterna.” (Nørgaard 1966) \"...och så ett par mörkgråa, icke stora ögon, vilkas grumliga glöd häntydde till ett starkt könsliv, liksom något för henne karaktäristiskt vällustigt dröjande i gång och rörelse, i ord och blick.\" (Hansson 1987) Se även under sexualliv.
","jfr":["sexualliv"]} {"baseform":"könslukt","wordforms":["lukt"],"text":"(sym) lukt från könsorganen. \"Vinden slet och drog i hennes rödlätta hår, hennes ansikte var vått, om av saliv eller tårar var inte lätt att veta, och det stod en intensiv könslukt omkring henne.\" (Gustafsson, L 1986 s 381) Se även lukt.
","jfr":["lukt"]} {"baseform":"könsläpp","wordforms":[],"text":"(nyo) ”blygdläpp*”. (SAO 2013) \"Den svenska konstnären Ylva Maria Thompson (f 1960) har genom sin konst kommit att bidra med bilder av fittors mångfald. Utställningen Anonyma Exibitionister innehåller 100 avgjutningar av lika många anonyma kvinnors yttre könsorgan... Avgjutningarna uppställda bredvid varandra visar på den stora variationen i vulvautseendet med stora och små blygdläppar, eller könsläppar som de också kan kallas om man inte känner att det är något att blygas över, om vartannat.\" (Fittskrift 2021 s 39) Se även under läppar.
","jfr":["läppar"]} {"baseform":"könsmixer","wordforms":[],"text":"(sym) arsle, rumpa. ”Galning! spammade den gräslige Almblad när den vemodige Aeger dök sin hammare in i hans pigga könsmixer.” (QuakeNet Log 1 juni 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"könsmognad","wordforms":[],"text":"utvecklingsstadium då könsorganen börjat producera könsceller och individen blir fortplantningsduglig. Ordet ”hist.: sedan 1855”. (SO) ”De unga böra få klart för sig, att könsmognaden åtföljs av en kroppslig och själslig utveckling, som i vissa hänseenden tarvar större varsamhet och hänsyn de båda könen emellan än tidigare. Pojkarna kunna t ex ej längre på samma sätt som tidigare leka och brottas med flickorna.” (Handledning i sexualkunskap för lärare i folkskolor, 1945.) Se även pubertet.
","jfr":["pubertet"]} {"baseform":"könsobjekt","wordforms":[],"text":"föremål för könslig (sexuell) lust, sexobjekt (se do). Ordet belagt i svenskan sedan 1960-tal.
","jfr":[]} {"baseform":"könsord","wordforms":[],"text":"se fula ord.
","jfr":[]} {"baseform":"könsorgan","wordforms":["organ"],"text":"av kön och grekiska organon; verktyg, redskap. Se även organ. ”Kroppsligt organ som används för släktets fortplantning” (Svensk Ordbok 1986). ”Hist.: Sedan 1807”. (NEO) Könsorganen är olika för man och kvinna, hane och hona. Den franska författaren och filosofen Simone de Beauvoir (1908—1986) menar att ”mannens könsorgan är enkelt och rent som ett finger” medan ”det kvinnliga könsorganet är för kvinnan själv hemlighetsfullt, dolt, smärtfyllt, slemmigt, fuktigt. Varje månad blöder det, ibland är det genomdränkt av fukt, det lever ett hemligt, farligt liv”. (Det andra könet,1949)
\nHos kvinnan skiljer man på inre könsorgan (t ex slida, livmoder) och yttre könsorgan (klitoris och blygdläppar). Aage Brandt (1993) talar om ”de kroppsdelar som döljer sig i underbyxorna”. Mary Jane Sherfey menar i sin The Nature and Evolution of Female Sexuality (New York 1973) att ”Man kan säga att kvinnans yttre könsorgan ser ut som mannens under förutsättning att penis skurits upp i hela sin längd längs undersidan och att samma snitt gjorts genom pungen.” ”Jag ville komma henne närmare genom att berätta att statyn (Poseidon på Götaplatsen i Gbg) hade ett så oproportionerligt förkrympt könsorgan därför att stadens styresmän, på den tiden då statyn inköptes, hade tvingat Carl Milles att förminska havsgudens penis till en flisa i brons i sedlighetens namn.” (Hesslind/ Zjuchovitskij 1989)
\nOrdet organ kan vålla vissa problem, inte minst då i engelsktalande länder där ordet också kan betyda orgel. ”En kvinna tillfrågas i rätten om en man fört in sitt organ (his organ) varpå hon svarar: — Det var mer likt en flöjt, ers nåd.” ”Ansiktena jag såg fäste jag mig inte vid, istället var det hela ett slags kukarnas parad. Här fanns långa, korta, grova, skrovliga, sidenlena, håriga, gleshåriga kukar, långknullare, snabbknullare, buklandare, bakifrånknullare, störtdykare och smidiga dansörer, sträva taskar, lena taskar: en hel pluton könsorgan kort och gott.” (Ehnmark, Kärlek 9/1968)
","jfr":["organ"]} {"baseform":"könspaket","wordforms":[],"text":"se paket (2).
","jfr":[]} {"baseform":"könsparty","wordforms":[],"text":"(nyo) efter engelska sex party. En ny trend i USA som handlar om en jättefest där det väntade barnets kön avslöjas inför blivande föräldrar, släkt och vänner. Källa Nyordslistan (2010).
","jfr":[]} {"baseform":"könsput","wordforms":[],"text":"(sym) av put; något runt och utputande. ”... fattade han Patricks lagom grova, solbrända hand och la den bestämt på sitt längtande, sprängande könsput i jeansen.” (Wahl 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"könsrock","wordforms":[],"text":"(sl) musik med vulgärt, provocerande texter. Musikerna framträder ofta anonymt.
","jfr":[]} {"baseform":"könsrulle","wordforms":[],"text":"(euf) penis. Se också rulle.
","jfr":["rulle"]} {"baseform":"könssjukdomar","wordforms":["drypel.","drypa "],"text":"smittsamma sjukdomar som överförs i samband med könsumgänge*. ”Hist.: sedan 1884”. (SO) Begreppet könssjukdom uppträder först mot slutet av 1600-talet, när syfilisen börjar härja runt om i Europa. Ett annat namn för könssjukdomar är veneriska sjukdomar, av latin Venus, genitiv Veneris; egentligen behag, kärlek, och därför också om kärlekens och skönhetens gudinna i den romerska mytologin. Veneriska sjukan förkortas ibland VS, som i följande förklarande PS i ett brev från en man till en kvinna, någon gång under 1800-talet: ”PS VS DS.” Detta apropå en passus i brevet där det talas om franska sjukan. ”Född me franska sjukan, den blir aldri frisk, kraxar Qvarzell.” (Kallenberg 1999) \"I dag började jag känna oförklarliga förebud om oväntade bekymmer, en lätt sveda i de delar av min kropp, som äro helgade åt Cupido*, mycket lik den åkomma varmed Venus*, när hon är onådig, sätter sig i sinnet att plåga sina dyrkare.\" (Boswell 1951) Och från samma källa: \"Jag har endast fått en flytning genom att jag retat dessa kroppsdelar alltför starkt med överdriven älskog. Och dock — dessa fördömda sting av smärta, denna brännande sveda och detta mörkfärgade, otäcka var utgöra de starkaste bevis på smitta.\"
\nHelt i linje med detta hemlighetsmakeri är också hemliga sjukan för VS. Frankrike och det franska förknippas ofta med syfilis. Förutom franska sjukan talas det om att ha fransoser, franska kopporna och franska mässlingen. \" Herre Gud, vad min Fransos,/ Röd och vacker som en ros,/ Önskar av likören finna,/ Av det röda, Fru Värdinna, /Sött som skönsta lingonmos.\" (Carl-Michael Bellman [1740—1795] dikt till Elisabeth Westman) \"Aldrig viste man om hanrejar* i gamla världen ... men nu har f-n och Fransosen fått makt med oss.\" (Wallenberg 1781 s 45)
\nAtt det franska kommit att skylta i sammanhanget kan troligen förklaras med att det är grann- eller fiendefolk till Frankrike som ligger bakom namngivningen. Det var nämligen vanligt att man kallade denna fruktade och onda sjuka med namnet på fiender och hatade grannar. Sjukdomen uppträdde i större ledning belägrade Neapel åren 1494—1495. Det låg då nära till hands att fransmännen kallade sjukdomen för napolitanska sjukan. Senare kom den också att kallas tyska eller italienska sjukan i Frankrike. Tyskarna svarade med att kalla den fransosen. Portugiserna döpte sjukan till den kastilianska, turkarna kallade den kristensjukan och de kristna i Främre Orienten benämnde den turksjukan. Japanerna talade om den kinesiska lustsjukan. I Norden användes tidigast ordet pocker, efter den tyska motsvarigheten pocken (eg koppor) som syftar på de utbredda koppliknande hudutslagen vid sjukdomen. På engelska finns uttrycket great pox för syfilis, något som tyder på att man ansåg syfilis vara en svårare sjukdom än smittkoppor (small pox).
\n\"Han (Linné) fick en del av sina skrifter tryckta på latin. Han blev också riktigt doktor och for så hem igen. Vid sin första praktik i Stockholm blev han läkare åt en del svenska lebemän, som fått fransosen, veneriska sjukdomen. Han blev kallad drypardoktorn.\" (Lo-Johansson 1968) Se drypare.
\nFörst under senare delen av 1700-talet kom ordet syfilis mer allmänt i bruk i vårt land. Ordet och namnet kommer från latinets sus; svin och grekiskans philos; vän. Ordet lär ha uppträtt första gången 1530 och då i dikten Syphilis seu Morbus Gallicus av italienaren Girolamo Fracastoro. Huvudpersonen i dikten är herden Syphilus. Denne förlorar hela sin hjord pga en svår torka och manar folket till uppror mot solguden Apollon. Denne tar illa vid sig och straffar den uppkäftige och hela folket genom att ge dem den sjuka som sedan ska komma att bära herdens namn. En nymf erbjuder de drabbade ett verksamt botemedel i form av ved och harts av gujakträdet. Detta kallades förr i svenskan pockenholst och fransosenträ.
\nLennartsson (2019 s 215) berättar att \"Syfilis — 'djävulskyssen'— var en hotfull realitet i det tidigt moderna Stockholm. Under 1700-talet blev venerisk smitta epidemisk i Sverige, men inte förrän 1774 blev venerisk sjukdom officiell dödsorsak— nära tre hundra år efter att syfilisepidemin blossat upp i Europa.\"
\nSyfilis kallas också hård schanker. Schanker kommer av franska chancre; kräfta, kräftsår, från latin cancer med samma betydelse. I slang talar man om sy, syff(e) eller fille bl a hos Thesleff (1912). ”Jag tittade på min kuk och den såg lika oskyldig ut som vanligt. ’Kom inte och säg mig att du har fått syffe’, sa jag och höll den i min hand och kramade den ett tag i händelse jag skulle få se något var spruta ut.” (Miller 1956) ”Min farsa var så djävla upprutten av syffe så att han måste våldta till och med morsan. (Göring 1962) För en intressant syfiliskoppling se under Mercury.
\nKotsinas (1996) har med fillemosis med tidsangivelsen 1946 och Berg (1924) har det idag helt bortglömda sofilovis, men då ”allmänt använt om syfilis. Vitsigt om syfilis är akademisk skräddarexamen, sy-fil-lic, medan det om könssjukdomar i allmänhet heter att någon har kört med eller åkt på skit eller än värre råkat ut för tyska klockspelet, ha fått flera könssjukdomar samtidigt. ”Vet du att Augustsson har avlagt akademisk skräddarexamen? —Hur så? — Han har gått å fått sy-fil-lic.” (Ohlmarks 2004)
\nUnder 1500-talet var syfilis den helt dominerande könssjukdomen. I den mån gonnorré och mjuk schanker förekom ansågs de vara varianter av syfilis. Sjukdomen kallades också ibland för den store imitatören. Först mot slutet av 1800-talet insåg man att det handlade om tre olika könssjukdomar.
\nThyresson (1991) tar upp några äldre (1700—1800-tals) synonymer till syfilis. I folkmun heter det den fula, leda, stygga, illaka och farliga sjukan. Andra lika talande synonymer är skammens sjuka, saltfluss, självfrätsår, halsondska och kräfta (kräveta). I novellen Messling (1886) av Gerda von Mickwitz sägs den stackars syfilisdrabbade kvinnan lida av mässling.
\nIbland namngavs sjukdomen efter vissa orter som drabbats värre än andra t ex Marhultsjukan, Skärgårdssjukan och Burträsksjukan. Uttrycket grannlåtssjukdom finns upptaget som familjärt för venerisk sjukdom hos Dalin (1850—1853) och som eufemism i SAOB. Danskan har svogersyge förr flitigt använt främst i finare kretsar. Också dialektala beteckningar förekom. Thyresson nämner småländska laja och fänrikssjukan, dalska kjorr, bohusländska fattigmanssjukan och rotsubben, skånska uting, västerbottniska pultra och samiska pojta wanka (penissjukan). Teratologen (1998) talar om att stävja saltflussen med förklaringen: ”syfilisens tredje och sista stadium, om man har tur.”
\n”Las Casas, denne bekante spanska präst, vet också att berätta om, huru syfilis uppstått. Han säger nämligen, att Hispaniolas (= Haitis) manliga invånare voro nästan impotenta, när spanjorerna anlände dit, och att kvinnorna af denna anledning skulle hafva varit så mycket mer begifna på könsnjutningen; de hade brukat fånga moskitos och låtit dessa sticka sina män, medan de sofvo, i lemmen för att denna skulle svälla och männen däraf skulle känna sig manade till att utöfva samlag. Insektens giftiga styng, orenlighet och det heta klimatet skulle då hafva framkallat elakartade och smittosamma sår äfven hos kvinnorna, från hvilka sedan smittan öfvergick till de intet anande spanjorerna.” (Kress 1905) Se också Corona Veneris, sadelnäsa och giftflugan från gatan.
\nGonorré (i sl gonne) kommer av grekiska gonnorrhoia; sädesflytning, bildat av gonos; säd, och rhoia; flytning. Av misstag trodde man nämligen att den vätska som avsöndras vid sjukdomen var sädesvätska. Det är också sjukdomens ”flytande” förlopp som går igen i de flesta slangord och eufemismer kring gonorré. Vi har t ex dröppel, tidigare (bl a under 1700-talet) även drypel. Troligen från lågtyska dröppeln; droppa, och besläktat med drypa. Berg (1924) har drypare; dröppel, från 1879. Även drypa som är nära besläktat med droppe. ”Jaha, men att börja krig för att ordna upp något som är galet är lika snillrikt som att gå till en hora för att bli av med en drypare.” (Mailer 1982/1948) ”När jag morgonen därpå kastade vatten upptäckte jag till min stora skräck en gulaktig flytning och satte mig förbryllad ner. Jag hade fått en drypare.” (Mitt erotiska liv I 1967) ”D är Dröppel Dystra Dagar följa/ när från frun du saken söker Dölja.” (Tankekorn) \"Men när jag kom hem, började ledsamheterna. Alltför, ack, alltför uppenbar var Signor Gonorrhea.\" (Boswell 1951)
\n\"Gonnoré sågs länge som ett förstadium till syfilis, ibland kallad 'den stora imitatören', då sjukdomen ger en mängd olika symtom och uppvisar flera stadier.\" (Lennartsson 2019 s 215) Sjukdomen yttrar sig bl a så att från urinröret eller slidan avsöndras ett gulaktigt var, någon gång i så riklig mängd att det droppar. Därav slangordet droppa för sjukdomen. Fukt (sl) associerar också till varflödet, liksom snuva, t ex vara snuvig och snor på veken. Den gonorrésmittade kan drabbas av slangens flugor i trumpeten, rost i torpeden och lanterna på klyvarbommen. Han kan också pissa taggtråd, lida av hög knäskada eller åka på banditkatarr. Den brännande smärtan i samband med sjukdomen ger också det logiska namnet brännsjuka. Bland övriga könssjukdomar kan nämnas mjuk schanker* eller ulcus molle (mjukt sår) på latin. Thesleff (1912) har finkel på sjattan om fenomenet. Klamydia*, förorsakad av mikroorganismen Chlamydia trachomatis, som ger upphov till inflammation i könsorganen. Se även under AIDS.
\nMånga försök har gjorts för att maskera de skamliga könssjukdomarna. Som i följande skildring från en korrektionsanstalt, en av de förskönande omskrivningarna för könssjukhusen: ”På manliga avdelningen kom fästmör och fruar upp och satt där den stadgade tiden, men visste likväl inte, att deras män ’slarvat’. De trodde på sagorna om eksem och blåskatarrer och njursjukdomar. De dygdiga flickorna, som satt där en stund vid sängarna, trodde på lögnerna om ’hudsjukdomen’. De trodde så villigt på ’eksemen’. Alltjämt fanns det gott om folk, som trodde de veneriska sjukdomarna kunde uppkomma genom ’drömmar’.” (Lo-Johansson 1935/1978)
\n","jfr":["Corona Veneris,"]} {"baseform":"könsstympning","wordforms":[],"text":"
ordet ”hist.: sedan 1992”. (SO) Se vidare KKS och MKS.
","jfr":[]} {"baseform":"könsstämning","wordforms":[],"text":"(nyo) \"när könet tillfälligt tar över känslolivet och förnuftet”. (SAO)
","jfr":[]} {"baseform":"könssvag","wordforms":["könssvaghet"],"text":"(euf) impotent, impotens* bl a hos Wretlind (1905) och Olsen (1950).
","jfr":[]} {"baseform":"könsumgänga","wordforms":[],"text":"se könsumgänge.
","jfr":[]} {"baseform":"könsumgänge","wordforms":["könsligt umgänge","umgänge."],"text":"(euf) samvaro mellan könen. Tidigare ett av de mest använda och gångbara orden i samlagssammanhang. NEO har ”hist.: sedan ca 1875”. Seved Ribbing (1915) citerar hygienikern M Rabner: ”Det är från sanitär ståndpunkt alldeles icke nödvändigt för alla människor att hava könsumgänge.” Henry Olsen menar i boken Man och Kvinna (1950) att ”könslig samvaro eller som man i dagligt tal brukar säga: könsumgänge — förutsätter att det skall finnas en varelse av samma art, men av motsatt kön till disposition för tillfredsställande av behovet när detta visar sig.” ”Ju mer man resonerar om könsumgänget, desto mindre njutning får man ut av det — i god prosa är det ju också så att undertexten berör en mer än själva texten.” (Hesslind/Zjuchovitskij 1989) ”Jag är för gammal för att försvara min avkomma, alltså tillåter hon mig inte att idka könsumgänge.” (Wahl 2004) Se även umgänge.
","jfr":["umgänge","äktenskapligt samliv"]} {"baseform":"könsvårtor","wordforms":[],"text":"se kondylom.
","jfr":[]} {"baseform":"könsöppning","wordforms":[],"text":"(lmo) blekingska för Jönköping enligt folkmun.se.
","jfr":[]} {"baseform":"könsöverskridare","wordforms":[],"text":"(sym) svenska för transgender t ex transsexuella*. Ordet ”hist.: sedan 1997”. (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"köpefitta","wordforms":[],"text":"(åld so) prostituerad. \"Hon skällde Gundel för en 'kiöffue-fitta' . Det gamla danska ordet kiøffue betyder helt enkelt köpa. Andemeningen blir då att smedhustrun anklagade Gundel för att vara prostituerad.\" (Karlsson A & A 2020 s 31)
","jfr":[]} {"baseform":"köpefruntimmer","wordforms":["köpesex"],"text":"(euf) prostituerad. Tomas Söderblom i Lund (f 1962) berättar att han omkring 1990 mötte en studiekamrat från Sjöbo: ”Han frågade vad jag gjorde för dagen och jag berättade att avhandlingen (Horan och batongen, min anm BgD) ännu inte var klar. Han utbrast då med grovt dialektalt uttal: ’Du håller bara på med dina köpefruntimmer!’ dvs ’köpefruntimmer’; prostituerade som man betalade för köpesex.\" \"Hellre skulle hon 'kallas din köpta kvinna än hans kejsarinna'.\" (Västerbro 2025 s 112)
","jfr":[]} {"baseform":"köpgödsel","wordforms":[],"text":"(dial) konstgödning. (OFVG) Jämför påsaskit.
","jfr":["påsaskit"]} {"baseform":"kör med tjuren","wordforms":["tjur"],"text":"(sl) uppmaning att inte tveka att ta för sig, inte minst sexuellt, så snart tillfälle ges. Se även tjur.
","jfr":["tjur"]} {"baseform":"köra","wordforms":[],"text":"1 (matros slang) gå, flanera; om nattflickans promenader. (Danielsson 1914) 2 (sk) sladdra, prata skit. 3 köra buss, köra porslinsbuss, Gustavsbergsbuss, Göteborgsbuss; spy, kräkas. Man håller i toastolen som om den var en stor ratt. 4 köra blankt; knull utan gummi. 5 köra scout; vara utan underkläder. Jämför amerikanskt och franskt. 5 köra dubbelt; flörta med flera samtidigt. Uppgiften från flashback.se
","jfr":["amerikanskt ","köra dubbelt"]} {"baseform":"köra in","wordforms":["köra på","köra över"],"text":"(sl) 1 köra in en brud och köra över en tjej. Även köra kör och köra kuk. I samtliga fall är det fråga om snabba, hårda och känslolösa knull där kvinnan reduceras till ett hål. ”Jag gissar att du körde kör med Anita?” (Hörstadius 1995) Jämför köra blankt eller köra med blanka vapen; knulla utan skydd. ”Det dumma var att Sam gifte sej med henne. När man kan köra över ett fruntimmer utan att vifta med en vigselring, så tjänar det ju inget till att greja med bosättning å sånt.” (Mailer 1982/1948) ”Inte så hårt, minns jag att hon sa när jag trodde att knulla var samma sak som att köra bil. Ettan-tvåan-trean-och-fyran-sen-orgasm-friläge-och-backen. Det gällde att tillfredsställa henne innan spolarvätskan sprutade fram, och den femman var snabbt avklarad.” (Verner-Carlsson 1981) ”De gjorde litet pliktskyldigt förspel för formens skull, körde in den i mig och pumpade som galningar i tjugo-trettio sekunder, sköt satsen i mig och nedlät sig möjligen till att ’klara av’ mig med ett finger innan de vände sig om och lät mig sova på den blöta fläcken.” (Hite 1977)
\nNorsk slang har fare over om samma sak. Också i norsk slang kjøre brannbil; ha samleie med en kvinne med menstruasjon. Uppgift från Tryti (1985). Och hos Bom (1950) heter det ”efter veloverstånden barselfærd (nedkomst) kan det ægtenskabelige samliv genoptages; ægtemannen har en tom lade at køre ind i igen”. 2 köra av, köra dike, köra själv; runka. ”Nu har det varit slut mellan mig och min kille i si och så många veckor och då får man köra någonting själv.” (Frisell 1996) 3 köra dubbelt; vara bisexuell. 4 (dial) \"han har kört fast”, gjort en kvinna gravid så att han måste gifta sig med henne. Enligt Byrman (1989) belagt endast i Västerbotten. 5 köra utan knull utan skydd t ex kondom. ”I kväll kör jag utan.” 6 köra (porslins) buss, köra Gustavsbergsbuss; kräkas, spy. 7 (sl) köra på; antasta, flörta. 8 (sl) köra över; förföra.
","jfr":["köra blankt"]} {"baseform":"körare","wordforms":[],"text":"(sl) knull. Knuff, hårt slag. ”Enda problemet var att han måste få tag i något fruntimmer som kunde städa upp och tvätta åt honom mot att hon fick några rejäla genomkörare i Bäckströms stadiga furusäng från Ikea.” (Persson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"körkahuvve","wordforms":[],"text":"(sl) urdum, korkad person. Se också kötthuvud.
","jfr":["kötthuvud"]} {"baseform":"körkahövve","wordforms":[],"text":"(so) om en urbota korkad person.
","jfr":[]} {"baseform":"körklar","wordforms":[],"text":"(sym) klar för knull. ”Det var som om Calle hade fastnat i hennes magnetfält eller vad det nu kunde vara och han kände intuitivt att han hade henne körklar nu.” (Drougge 1997/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"körning","wordforms":[],"text":"(sl) flört, flirt*.
","jfr":[]} {"baseform":"körsbär","wordforms":[],"text":"(sl) 1 bröstvårta, litet kvinnobröst. Körsbär förekommer också som emoji för bröst och rumpa. 2 klitoris. \"Nu tronar ditt saftiga körsbär på täppan lyster moget på kraftig stjälk.” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006) Se även frukter. 3 plocka körsbär; ta en oskuld.
","jfr":["frukt"]} {"baseform":"kössa","wordforms":[],"text":"(dial) 1 kvinnligt könsorgan. Folkmun.se har ”dial fr Listerlandet”. 2 kyssa. Västgöta-Bengtsson (1993) har ”Di kösste varandra så dä rittit braka ätter.”
","jfr":[]} {"baseform":"kött","wordforms":[],"text":"(bib o åld) 1 könsorgan. Ett ålderdomligt (fornsvenska kiot, kiöt) och högtidligt namn för könsorgan, vanligt bl a i äldre svenska bibelöversättningar. Då och då även i modernare skrifter som i slanguttrycket \"få kött mellan benen”; bli knullad. ”De passa så att bägge deras kött komma emot hwarandra; hans knif skjär wackert up hennes stek, han borrar med stadiga narware up hålet, och medan det ej skjer utan stort arbete, får han många gånger skaka rumpan innan det går igenom.” (Linné (1979/1700-t) ”Först gned jag ollonet upp och ner mellan mynningen och kittlaren. Ursula suckade glatt. Så jag lät köttet glida in.” (Blå 1999) Och från samma källa: ”Med underlivsköttet sprättade jag väg genom Ursulas mjuka kropp.” (Blå 2007) ”Hon rörde sig inte längre; för första gången fick jag se hennes ’skära och svarta kött’ badande i den vita mjölken.” (Bataille 1997) ”Kära syster. Våra män skulle hela året äta olika slags kött om de bara kunde få. Varför kan inte vi, åtminstone för i natt, smaka på magisterns kött. Efter hans näsa att döma måste han vara utrustad som en kejsare.” (Aretino 2008) ”Har du sett hur den där slampan hugger på svart kött?” (Delany 2009) Jämför näsa.
\nKirkkunen (1906) förklarar ordet med att det ”understundom i nya testamentet betyder människans lägre, kroppsliga lif. (Gud har blifvit uppenbar i köttet 1 Tim 3:16.) Å andra sidan brukas ordet kött ofta och oftast i betydelsen af människans själfviska och syndiga lusta, hennes fördärfvade natur, som uppreser sig till motstånd mot den inre, åt Gud vända människan och som är orsaken till syndens gärningar, både de gröfre och de finare.” (Rom 8:7, Gal 5:19—21) I Hes 23:20 heter det: ”Och hon brann af lusta för dessa horkarlar, hvilkas kött var såsom åsnors kött, och hvilkas brunst var såsom hästars brunst.” (Bib 1900) I Bibel 2000 står ”och hon upptändes av begär efter vällustingarna där med kön som åsnor och säd som hingstar”. ”Men om du ha bedrage den kar du tillhör å orenat dej genom att nån annan än en benefit-of-the-doubt-arier pressat in sitt svullna lustkött i nån av dina knullbara öppningar...” (Teratologen 2003)
\nI Barockens Bröllopsgåtor (presenterade i Köttets poesi 1995) lyder gåta 10: ”Stind och geswind med snöhwitan krop och röder i skallen/ Kitlar ehwart iag går in/ är snabber/ snart fram snart tillbaka/ Under skindet minerar migh in/ och stannar i Köttet.” Från Lars Robergs lärobok i anatomi (Lijkrevningstavlor 1718) kommer det latinska uttrycket carancula palpitans; den vibrerande köttbiten om klitoris. Jämför kötthandel. 2 kött (sl) kvinnligt eller manligt sexobjekt. ”Han är svettig och rufsig men är ändå på det hela taget ett läckert stycke kött, bara en aning härsket av hettan.” (Jong 1976) ”Det finns få så makabra och samtidigt rörande företeelser som att höra en raggare med c:a 100 opassionerade samlag med olika flickor bakom sig förklara sitt förakt för dessa ’kött’ och stapplande bekänna sin längtan efter en oskuld.” (Ahlmark Michanek 1962) ”Det är de som uppfattar och porträtterar henne som ett offer, hävdar hon, det är de som jämställer porraktriser ’med döda köttstycken eller 37-gradiga multifunktionella sperma-behållare’ och i bästa fall ser dem som ’svaga samhällsoffer som tragiskt utnyttjas sexuellt medan vi skrapar ihop pengar till knark’.” (Östergren 2006) 3 rasta kött; knulla. ”När jag nu hade bil blev det ännu lättare att få rasta köttet och alla möjliga brudar fick åka med...” (Ekroth 2012) Också tillsammans i köttet som i följande citat från Västerbro (2025 s 155): \"Då började en kringvandrande munk samla folkmassor omkring sig med stormande predikningar, där han högljutt anklagade den gifte mannen och hans hustru för att synda om de kom tillsammans i köttet.\" 4 (euf) bröst. Den engelske politikern och författaren Winston Churchill (1874-1965) berättar att han blev tillrättavisad av en amerikansk socitetsvärdinna när han bad om \"breast meat\" när han erbjöds kyckling. Han fick då svaret att i USA bad man om \"white meat\" eller \"dark meat\". Som ursäkt för sin fadäs lär Churchill ha sänt damen han förolämpat en orkidé med orden: \"I would be obliged if you would pin this on your white meat\". 5 i det ålderdomliga uttrycket ett och samma kött. \"Eftersom hustrun och maken med det bibliska uttrycket utgjorde 'ett enda kött' kunde man säga att den man som slog sin hustru var en 'självplågare'.\" (Västerbro 2025 s 248-49)
","jfr":["näsa"]} {"baseform":"kötta på","wordforms":[],"text":"(sl) dra över (någon), knulla någon.
","jfr":[]} {"baseform":"köttbalja","wordforms":[],"text":"(nyo) ”ovanligt stor vagina”. (SAO 2013) Jämför balja (1).
","jfr":["balja"]} {"baseform":"köttbanjo","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför banjo.
","jfr":["banjo"]} {"baseform":"köttbatong","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se vidare batong.
","jfr":[]} {"baseform":"köttblomma","wordforms":["blomma"],"text":"(euf) fitta. ”Med blicken mot golvet såg jag henne komma närmare, och då hon kittlade hans näsa med hårbusken som dolde hennes köttblomma, reste han sig, såg bort och mumlade något om att ta en promenad.” (Nydahl 1987) Se även blomma.
","jfr":["blomma"]} {"baseform":"köttbulle","wordforms":[],"text":"(sl) 1 testikel. Engelsk slang har meatballs; testiklar. 2 skitkott. Se också bulle.
","jfr":["bulle"]} {"baseform":"köttermometer","wordforms":[],"text":"(sym) kuk som sticks i det kvinnliga köttet. Se kött (1).
","jfr":[]} {"baseform":"köttermos","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se också termos.
","jfr":["termos"]} {"baseform":"köttficka","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. ”Och vet ni varför? Jo, för att slampan har fattat köttfickans makt!” (Puma Swede 2012) Jämför ficka.
","jfr":["ficka"]} {"baseform":"köttfinger","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. ”Då kom jag att tänka på att hon förmodligen hade en fitta där någonstans mellan benen och att den var ett utmärkt ställe att plantera mitt besvärande köttfinger i.” (Blå 1999) Jämför finger.
","jfr":["finger"]} {"baseform":"köttflöjt","wordforms":["flöjt."],"text":"(sl) 1 kuk. Se även flöjt. 2 spela köttflöjt; runka.
","jfr":["flöjt"]} {"baseform":"köttfönster","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"köttgardiner","wordforms":[],"text":"(euf) blygdläppar*. Jämför gardin.
","jfr":["gardin"]} {"baseform":"köttgrotta","wordforms":[],"text":"se grotta (1).
","jfr":[]} {"baseform":"köttgryta","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knull mellan flera personer av samma eller olika kön. Jämför ormgrop. 2 fitta. ”Den där lilla köttgrytan ska vi knulla upp till kokpunkten, var så säker min fru.” (Björkman, Kärlek 14/1970) 3 doppa sleven i köttgrytan; knulla. Se även gryta.
","jfr":["ormbo","gryta"]} {"baseform":"kötthandel","wordforms":["handel"],"text":"(sym) prostitution. Kan äga rum antingen på gator, torg och andra uteplatser, och då i form av köttmarknad eller inomhus i ett kötthus, även kallat kylhus för dess invånares påstådda känslokyla. På dessa handelsplatser och marknader kan man köpa färskt kött; unga, läckra, välsmakande horor, välhängt kött; sånt som varit med länge och inte sällan är det bästa och mest välsmakande, rått kött; sånt som är helt obearbetat, jungfruliga horor, samt salt kött; sexig flicka. Det talas också i sammanhanget om lammkött; unga, snygga horor, något som också icke prostituerade unga flickor och pojkar kallas för. ”— Inte fingrarna i maten, herr satan, sade han dervid. [...] — Såå, herr magistern är rädd att lammköttet ska ta skada af värmen, sade rödbeningen, synbarligen smått förtretad att blifva berövad sitt sköna byte.” (Stockholms Nattfjärilar 1890) Se även handel.
","jfr":["handel"]} {"baseform":"kötthinkar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnliga bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"kötthuvud","wordforms":[],"text":"(so) dum, korkad person.
","jfr":[]} {"baseform":"kötthångla","wordforms":["hångla"],"text":"(sl) hårt, slafsigt hångel* som känns mer äckligt än upphetsande. Se även hångla.
","jfr":["hångla"]} {"baseform":"köttkjol","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även kjol.
","jfr":["kjol"]} {"baseform":"köttkompass","wordforms":[],"text":"(sl) kuk som i uttrycket dra i köttkompassen; runka.
","jfr":[]} {"baseform":"köttkuk","wordforms":["köttekuk"],"text":"(sl) stor, saftig kuk. Motsats dökött; död, livlös impotent kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"köttkälke","wordforms":[],"text":"(sl) åka köttkälke; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"köttlåda","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se också låda.
","jfr":["låda"]} {"baseform":"köttmarknad","wordforms":[],"text":"(euf) NEO har ”hist.: sedan 1974”. ”Jag menar vad fan, hur kan man först gå på stans värsta köttmarknad, nästan i alla fall, och ragga upp någon och sedan börja yra om kondom?” (Hagman 1991) \"Stuckit till dörvakterna en peng, glidit förbi köer. Fått med sig kap hem från köttmarknaden.\" (Lapidus 2008ns 324) Se vidare under kötthandel.
","jfr":[]} {"baseform":"köttmast","wordforms":["mast."],"text":"(sl) kraftig kuk. Se även mast.
","jfr":["mast"]} {"baseform":"köttoval","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Han fick in sin hand mellan dem och tryckte en smula klumpigt in sina fingrar i hennes kön för att runka avigt i den varma, saftflödande köttovalen.” (Tvillingerotik 1969)
","jfr":[]} {"baseform":"köttpenna","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Jämför penna (1).
","jfr":["penna"]} {"baseform":"köttpinne","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Se vidare under pinne.
","jfr":[]} {"baseform":"köttpirog","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se också Gorbys pirog.
","jfr":["Gorbys pirog"]} {"baseform":"köttpussel","wordforms":[],"text":"(lmo) samlag där könsorganen passas ihop som två pusselbitar.
","jfr":[]} {"baseform":"köttpåk","wordforms":[],"text":"se påk.
","jfr":[]} {"baseform":"köttpåle","wordforms":[],"text":"se påle (1).
","jfr":[]} {"baseform":"köttros","wordforms":[],"text":"se ros (1+3).
","jfr":[]} {"baseform":"köttsemla","wordforms":[],"text":"(sl) fitta enligt vadkallasfittan. se. Se också semla.
","jfr":["semla"]} {"baseform":"köttsens gärningar","wordforms":[],"text":"se under gärning.
","jfr":[]} {"baseform":"köttslig beblandelse","wordforms":[],"text":"(åld) samlag. \"Bakom en skärm i kopplerskans lägenhet stod en brits, och på den britsen hade baron Palmfelt och Lena Kajsa idkat 'könslig beblandelse'.\" (Lennartsson 2019 s 52)
","jfr":[]} {"baseform":"köttslig lust","wordforms":["köttslig lusta","köttslig lockelse"],"text":"(euf o åld) om sexuell lust, åtrå, kåthet. Köttslig ”hist.: sedan 1320-50”. (SO) ”På grund härav ha samtliga kommit till den falska föreställningen, att könsdriften överhuvud taget vore av underordnad betydelse hos kvinnan, och att där den visade sig stark, vore detta ett tecken på osedlighet eller otillständig ’köttslig lusta’.” (Nyström 1921) ”Och snart uppslukades de av lidelsens virvlar i ett raseri, ett delirium som inte stod att hejda och de hängav sig så rastlöst åt köttets lust att de snart låg där alltför utmattade för att ens kunna tala.” (Walker 1966) \"Då jag var på väg hem i går kväll, kände jag köttsliga lustar genomila min lekamen. Jag beslöt att tillfredsställa dem.\" (Boswell 1951) \"Ända sedan syndafallet, sa man, hade det varit kvinnans fel att kloka och förnuftiga män låtit sig förledas av kötterts lockelser.\" ( Västerbro 2025 s 88) Se även lust, lusta.
","jfr":["lust, lusta"]} {"baseform":"köttslig","wordforms":["köttsligt"],"text":"(euf o åld) fornsvenska kiötliker. Enbart och i olika sammansättningar om kroppen och dess sexuella funktioner. Även samlag. ”Ytterligare ansatt svarade hon att hon i köttslig måtto inte visste av någon annan man än Blasius.” (Eriksson 1988) Tiden är här 1600-tal, liksom i nästa citat, hämtat från Thunander (1992): ”Sidonia kallades in för att bekräfta eller förneka: medan de levat tillhopa hade aldrig köttsligt umgänge dem emellan förekommit, det var hon beredd att med hand å bok bekräfta.”
\n”I den köttsliga föreningens ögonblick finns vidare 4 omfamningar: 1) Den slingrande lianen 2) Trädbestigning 3) Sesam och ris samt 4) Mjölk och vatten.” (Vatsyayana/ Kalyanamalia 1952) Köttslig beblandelse, köttslig sammanlevnad, köttslig samvaro och köttsligt umgänge; könsumgänge, samlag. ”Vid den följande rättegången döms Johan till dryga böter för våld och hemgång, alltså hemfridsbrott, men att han skulle ha skrutit med någon köttslig samvaro med Bengt Ingolfsons hustru kan han inte påminna sig.” (Eriksson 1988) ”Nu förbjöd henne hennes biktfader [...] att idka köttslig sammanlevnad i något som helst annat syfte än att skaffa barn till världen och tillförsäkra barnasjälar himmelen.” (von Krusenstjerna 1933/2004) ”De hade haft chans att besinna sig men återigen fallit för frestelsen att ha ’köttsligt umgänge’ med varandera.” (Clementsson 2016) ”En annan intygades ’äga en god kunskap i kristendom’, föra ett kristligt leverne och begärde sin tillkommande kusin ’utan köttslig beblandelse på ett kristligt sätt’.” (Clementsson 2016) Se även sängvals.
","jfr":[]} {"baseform":"köttsliga belägra","wordforms":[],"text":"(euf o åld) ha könsumgänge med. Hos Spegel (1712). Jämför belägra.
","jfr":["belägra"]} {"baseform":"köttslighet","wordforms":[],"text":"(euf o åld) ungefär sinnlighet, njutning, sexualitet. Åsa Bergenheim (1994) menar att ”Begreppet ’sexualitet’ är i själva verket relativt nytt i historien; det var inte förrän under andra hälften av 1800-talet som det började användas om människans könsliv och könsdrift. Går vi hundra år tillbaka i tiden talar man istället om ’köttslighet’. Detta begrepp innefattade en lång rad mänskliga handlingar, känslor och beteenden som var sinsemellan mycket olikartade men som alla uppfattades på ett eller annat sätt ha samband med sinnlighet och kroppslig njutning. Det handlade alltså inte enbart om det vi idag skulle kalla ’sexualitet’. Riktigt vad som räknades till köttslighet är omöjligt att säga, någon exakt definition fanns inte tillgänglig och var heller inte nödvändig”.
","jfr":[]} {"baseform":"köttspett","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Hämta spetten, harklade sig Ärkebispen Knoorrh och kom på fötter. Fast få se på ditt lilla köttspett först.” (Wahl 2003) Se även spett.
","jfr":["spett"]} {"baseform":"köttstav","wordforms":[],"text":"se stav.
","jfr":[]} {"baseform":"köttsticka","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Se också sticka.
","jfr":["sticka"]} {"baseform":"köttstock","wordforms":[],"text":"se stock.
","jfr":[]} {"baseform":"köttstund","wordforms":[],"text":"(nyo) ”tillfälligt sex utan vidare känslokomplikationer”. (SAO 2013) Se också stund.
","jfr":["stund"]} {"baseform":"köttstycke","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. \"Han låsades sen stoppa på pigan det, men det var naturligtvis ett annat köttstycke, som han stoppade in i pigan.\" (Folksagan i Sverige 3 s 762)
","jfr":[]} {"baseform":"köttsvärd","wordforms":[],"text":"se svärd.
","jfr":[]} {"baseform":"köttvals","wordforms":[],"text":"(sl) knull. Kött; flicka, kvinna och färskt kött, lammkött; ung flicka. ”Första dygnet tillbringar vi i vårt kärleksnäste i yster köttvals.” (Ehnmark, Kärlek 2, 1965)
","jfr":[]} {"baseform":"köttyxa","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Se också yxa.
","jfr":["yxa"]} {"baseform":"kövsa","wordforms":[],"text":"hora i lokalt språkbruk, enligt Prostitution (1981) som också har ”Hora var gängse beteckningen för en ogift mor. I lokalt språkbruk förekom flera varianter: luder, kövsa, horfitta, gallröjta, bånnjänta eller skrävhora.” (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"közömmi","wordforms":[],"text":"(för sl och svr) din mammas fitta, tjejfitta.
","jfr":[]} {"baseform":"L1G1","wordforms":[],"text":"(sl) ”Lätt gett (sex). Alltså ’gärna legat med’.” (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"la méthode de la belle discrétion","wordforms":[],"text":"(fra) ”den förträffliga försiktighetsmetoden” innebär, enligt Kahn (1944), att vid samlag ”penis dras halvt tillbaka så att säden avlämnas i slidans nedre del. På så sätt försvåras befruktningen ty största delen av säden flyter ut ur slidan. De kvarvarande sädescellerna måste vandra en lång väg i slidan vars sekret dödar dem. Metoden är dock osäker och kan inte rekommenderas.”
","jfr":[]} {"baseform":"laba","wordforms":[],"text":"(rom) onanera. ”’Laba?’ undrar jag. [...] Onanera på romani förklarar hon ...” (Lodalen 2010) och vidare från samma källa: \"Grupplaba, förklarar Sirkka för Lillen. Det är tattarslang. Vi kan kalla det lattjolajbanlaba.”
","jfr":[]} {"baseform":"laban","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”Så inte får han sticka sturske laban i mig. Det lovar jag min mamma och det lovar jag dig, bara dig.” (Ur Kåta Majas visa) Kanske anspelar sturske laban på den beväringsvisa med det namnet som skrevs av Povel Ramel (1922—2007) och framfördes första gången 1947. Danska laban står för skojare, rackarunge.
","jfr":[]} {"baseform":"labia majores et minores","wordforms":[],"text":"(lat) de stora (majores) och de små (minores) blygdläpparna. ”Ibland kliar jag hudvecken (labia minora) och luktar och smakar på sekretet på mina fingrar.” (Hite 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"labra","wordforms":[],"text":"(åld) kvinnans könsorgan. Ordet finns med, utan närmare förklaring, i den originelle uppsalaprofessorn Lars Robergs lärobok i anatomi Lijkrevningstaflor (1718). Kanske en dialektal försvenskning av latinets labia eller labrum; läpp. Labbra (ita) läppar.
","jfr":[]} {"baseform":"labradorvalpar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Se också valpnosar, valpöron.
","jfr":["valpnosar, valpöron"]} {"baseform":"labyrint","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. ”Det var en enorm fitta också, när jag nu tänker på det. En mörk underjordisk labyrint med divaner och hemtrevliga hörnor och gummitänder och flöjter och mjuka nässlor och ejderdun och mullbärsträd.” (Miller 1956)
","jfr":[]} {"baseform":"lactafili","wordforms":[],"text":"(latin lactare; dia, grekiska philia; kärlek, dragning till) att tända sexuellt på mjölkstinna bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"lada","wordforms":[],"text":"(sl) 1 bak(del), rumpa. ”Jeans handlade uteslutande om rumpor, och mammas stabbiga lada hade definitivt gjort sitt och borde få gå i ärevördig pension under en vid kjol.” (Drougge 2006) I ett mejl förklarar Unni Drougge: ”Lada är en benämning jag nog aldrig hört men som lätt kan härröras till lagård, och således lagårdsarsle. Brett med andra ord.” 2 fitta. ”Hela två dygn flög sparvarna in och ut i ladan.” (Aretino 2008) Se även sparv (2) och lagård.
","jfr":["lagård","sparv"]} {"baseform":"ladd","wordforms":[],"text":"(dial) i en del västliga dialekter talar man om att en gravid kvinna är ”på ladden”. Från bohusländska Spekeröd finns, enligt Byrman (1989), vittnesbörd om att detta uttryck användes på 1930-talet. Också ladda (sl) i ”ladda upp”; göra gravid och i det ålderdomliga ”hon ä ladde” i Ångermanland om gravid kvinna och ”han ha ladde na” (han har laddat henne). Uppgift från man (f 1912) som menar att det rör sig om ”äldre uttryck, idag skämtsamt”.
","jfr":[]} {"baseform":"ladda bajs","wordforms":[],"text":"(lmo) äta. Jämför bajs.
","jfr":["baj","bajs"]} {"baseform":"ladda","wordforms":["ladda ur"],"text":"(sl) få utlösning, ejakulation. ”... tvingas stödja honom, svimfärdig, flämtande och döende när han laddade ur; och i samma stund hon själv kände den dödande ljuvheten hos denna urladdning måste också hon, ur stånd att längre hålla sig på benen, ge vika för denna väldiga berusning ...” (Cleland 1965/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"laddning","wordforms":[],"text":"(sl) bränna av laddningen; få utlösning. ”Oah, sade rösten omigen. Det var ingen dålig laddning. Även om det gick lite för fort för mig.” (Anderberg, Kärlek 2/1965) ”Och så gav han mig en sådan laddning att det började bubbla hörbart när såsen sprutade in i mig.” (Salten 2009) Också i norsk slang å brenne eller fyre av en ladning eller et skudd (skott).
","jfr":[]} {"baseform":"laddstake","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. En stång med vars hjälp laddningen förs in i pipan på ett framladdningsgevär eller en framladdningskanon. Men även som ordlek; en laddad stake. ”När jag berättar, att jag körde in laddstaken i käften på en varginna, så borde var och en ha förstått, vad det var fråga om, låt vara att många olyckligt gifta kvinnor kanske aldrig upplevt mannens laddstake på det viset.” (Meurling 1973:2) \"Och när jag på tal om Veronika sa, att hennes skratt kunde bryta ner den hårdast tänkbara ’personliga styvis’, så menade jag, att hon bröt ner den personliga erektionen och lämnade kvar något som var lik en opersonlig rödglödgad laddstake.” (Miller 1956) Se även läskstång och stake.
","jfr":[" stake","läskstång "]} {"baseform":"ladyboner","wordforms":[],"text":"se under strap on.
","jfr":[]} {"baseform":"ladyboy","wordforms":["katoey"],"text":"Ottar (1/2012) har ”samlingsbegrepp i Thailand för biologiska män som helt eller delvis uppfattar sig sjäva som kvinnor, och som lever ut detta på olika sätt. En katoey kan vara allt från en man som genomgått fullständigt könsbyte till någon som har ett feminint uttryckssätt”.
","jfr":[]} {"baseform":"laf(f)sa","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Eckerman et al (1963) ett ord från Närke om \"snuskig kvinna\". Som närking är jag uppvuxen med, 1940- och 50-tal, uttrycket \"Ho ä en rikti laffsa!\"
","jfr":[]} {"baseform":"lag","wordforms":[],"text":"(sl) 1 från andra laget; bög. \"Vet hon att du spelar med det andra laget?\" (Alan Bennett: Snusk. Ordfront, Sthlm 2012) 2 (euf) ge sig i lag med någon; ha samlag med någon. \"...en kraftig, gladlynt ung kona*, som jag tog under armen och förde till Westminster Bridge, och med henne gav jag mig sedan i lag i full mundering* uppe på denna stolta byggnad.\" (Boswell 1951)
","jfr":[]} {"baseform":"laga","wordforms":["dolme"],"text":"(dial) ställa, ordna. Ordet förekommer i det ålderdomliga ”hon lagar till”, troligen elliptiskt till ”laga till barn”. Uttrycket finns med i en rad sydsvenska dialekter. Rietz (1867) har ”vara hafvande och nära att föda: om qvinnor”. Detta i Halland. I Skåne heter det ”vara nära att kalfva”. I Terjärv, norra Österbotten, finns ”ha laga fast si” (har lagat fast sig) som enligt uppgiftslämnaren (man f 1941) innebär att den man som gjort en kvinna med barn också måste gifta sig med henne. Uppgift från Byrman (1989). Se även dolme (3).
","jfr":["dolme"]} {"baseform":"lagd åt fel håll","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell, bög.
","jfr":[]} {"baseform":"lagði hug","wordforms":[],"text":"(fno) förtjust i. ”lagði hug á Kolfinnu” (blev förtjust i Kolfinna). (Kormáks saga)
","jfr":[]} {"baseform":"lager","wordforms":[],"text":"(sym) smörja lagret; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"lagerkrans","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Se även krans.
","jfr":["krans"]} {"baseform":"lagga","wordforms":[],"text":"(dial) tillverka laggkärl. I bl a Valla, Göteborg om havande kvinna ”hon är laggad”. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"lagnenomani","wordforms":[],"text":"(åld) (grekiska lagnos; vällustig; ainos; våldsam och mania; raseri) sadism*.
","jfr":[]} {"baseform":"lagnolalia","wordforms":[],"text":"(grekiska lagneia; vällust och lalein; tal) oanständigt och obscent tal, språk.
","jfr":[]} {"baseform":"lagret","wordforms":[],"text":"se under smörja.
","jfr":[]} {"baseform":"Lagus","wordforms":[],"text":"(sl) ”homosexuell man”. (Thorén 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"lagård","wordforms":[],"text":"(sl) nedsättande om kvinnans könsorgan. Se också under lada.
","jfr":[" lada"]} {"baseform":"lahittlaha","wordforms":[],"text":"(sl) ”lösaktig”. (Thorén 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"lahvat","wordforms":[],"text":"(iran) sodomi*.
","jfr":[]} {"baseform":"laje","wordforms":[],"text":"(so) 1 om ful, osympatisk och allmänt otrevlig person. Laj (dial) stygg, ful. Främst använt i de södra landsändarna. Se vidare under lede, ledingen.
","jfr":[]} {"baseform":"lakan","wordforms":["rulla (skaka","skrynkla) lakan;"],"text":"(sl) ”han (hon) var toppen mellan lakanen”; om sängknull. (25-årig kvinna) ”Medan Claude däremot — ja, med Claude följde alltid en viss finkänslighet, till och med när man hade henne mellan lakanen.” (Miller 1934) ”Må fan ta Gud och Invandrarverket. Hade de gett oss ännu en natt tillsammans så skulle lakanen ha blommat.” (Hesslind/Zjuchovitskij 1989) ”Svaret var enkelt: bli aldrig polare med en brud du vill få mellan lakanen, då är det dödbakat. Forcera skrevet första kvällen.” (Drougge 1998/2003) Även rulla (skaka, skrynkla) lakan; om samma fenomen. Jack Nicholson är 66 när han rullar bland lakanen med en 31-årig Amanda Peet i 'Something's gotta give'. (Erika Hallengren i SvD Kultur 30 juni 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"lakansdansös","wordforms":[],"text":"(sl) lösaktig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"lakkserfar","wordforms":[],"text":"(dial) diarré. ”...den andra i njüssken, endast iklädd säckiga byxer kladdiga av lakkserfar å magapärr, ...” (Teratologen: Fragment av surrogatpyret XI-XII, Tidningen Kulturen 43-45, 2007.)
","jfr":[]} {"baseform":"lakristomte","wordforms":["tomte"],"text":"(lmo) svart person. Se även tomte.
","jfr":["tomte"]} {"baseform":"lakrits","wordforms":[],"text":"(lmo) lakrits mellan tårna; ludd och skit mellan tårna.
","jfr":[]} {"baseform":"lakritsmus","wordforms":[],"text":"(sl) svart kvinnas fitta. Se även mus.
","jfr":["mus"]} {"baseform":"lakritsstång","wordforms":[],"text":"(sl) svart kuk. ”Jag fråga om hon inte hade nåt bättre för sig än att ligga i bingen och käka lakritsstång. (Persson 2005) Jämför stång.
","jfr":["stång"]} {"baseform":"lakritstomte","wordforms":["tomte."],"text":"(sl) bög, invandrare, mörkhyad person. Se även tomte.
","jfr":["tomte"]} {"baseform":"lakritstroll","wordforms":["troll"],"text":"(lmo) befria lakritstrollen; skita. Se även troll.
","jfr":["troll"]} {"baseform":"laktaske","wordforms":[],"text":"(da sl) att vara ude med laktasken (lackväskan); att prostituera sig.
","jfr":[]} {"baseform":"laktationssex","wordforms":[],"text":"(nyo) mjölksex. Från latinets lacto; ge mjölk, dia. ”Förlösningen kommer och den är full av blod och ... mjölk. I en scen upptäcker modern laktationssex och därefter sprutas enorma mängder bröstmjölk.” (Ottar 3/2012 från boken Visitor X med rubriken Mjölk är livet.)
","jfr":[]} {"baseform":"lallapåse","wordforms":["påse."],"text":"(sl) testikelpung. Kanske av lalla (hoppa, jumpa på isflak) således en jumpapåse. Jumpa; knulla. Se även påse.
","jfr":["påse"]} {"baseform":"lama","wordforms":[],"text":"(sl) att prata så snabbt att saliven sprutar ur munnen.
","jfr":[]} {"baseform":"lambitus","wordforms":[],"text":"(latin ’slickande’) enligt Trost (1988) ”slickande av genitalia” och han jämför med ”cunnilingus*”.
","jfr":[]} {"baseform":"lamm","wordforms":[],"text":"(sl) ung, snygg sexig person av båda könen.
","jfr":[]} {"baseform":"lammeköd","wordforms":[],"text":"(sk) se lammkött.
","jfr":[]} {"baseform":"lammgryta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. ”Kom och ta för dig av lammgrytan. Jag är våt och trång.” (Kontakt. Lektyr okt 1999) Se även gryta och lammkött.
","jfr":["lammköt","gryta"]} {"baseform":"lammhuse","wordforms":[],"text":"(dial) livmoder* hos får. (ORB) Se också huse.
","jfr":["huse"]} {"baseform":"lammkorv","wordforms":["lammkött."],"text":"(sl) ung, snygg kille. Se även lammkött.
","jfr":["lammkött"]} {"baseform":"lammkött","wordforms":["lammstek","stek "],"text":"(sl) om kvinna som (ungt och ofördärvat) sexobjekt. ”Varenda tjej som stiger in genom den dörren, [porrfilmsprofitörens] oavsett hur hon ser ut eller vad hon väger, kommer att bli utnyttjad, för hon är, för att uttrycka det grovt, lammkött.” (Jameson 2005) ”När han släpptes fri, 71 år gammal, begav han sig istället till Algarve och fortsatte förlusta sig med lammkött.” (Drougge 2006) ”Gammal varg tycker om lammkött.” Ordspråk med innebörden att ”lystna gubbar smeker gärna unga flickor”. (Holm 1980) ”Men efter den första munsbiten av fårköttet ville han smaka på lammsteken.” (Aretino 2008) \"Ja, aftonen kom, och prästen kröp till jungfrun i pigkammarsängen. Och där blev kärvänligheten av. — Ack, du läckra lammakött! sa så prästen.\" (Folksagan i Sverige 3 s 716) Jämför kötthandel. Skånskan har lammekyd; om ung attraktiv flicka. Enligt folkmun.se kallas ”en ung, snygg och fräsch kille/tjej mellan 15—19 år” för lammkött. Se även stek och kött.
","jfr":["stek "," kött","kötthandel"]} {"baseform":"lampa","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kvinnligt könsorgan. ”Sedan togs deras mödom på nytt av någon man som älskade dem på allvar, och som inte kunde veta hur många vekar* som förut brunnit i deras lampor.” (Salten 2009) Norsk slang har gni på lampen; onanera. Se också veke. 2 mens, menstruation* i uttrycket röda lampan lyser.
","jfr":["veke","röda lampan lyser"]} {"baseform":"lan","wordforms":[],"text":"(kan och no sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"landica","wordforms":[],"text":"(lat) kvinnans könsorgan med tonvikt på klitoris*. Enligt Adams (1982) ett synnerligen oanständigt ord åtminstone i klassiskt latin. \"...ad nos venire, nunc misella landicae...\" (Priapus LXXVIII, Priapeia 2021). I Carl Magnus Juliussons översättning: \"brukade komma till mig. Nu är det synd om klitorisen.\" I Priapeia 79 finns misella landica; ynkliga lilla klitoris. Om det inte hade varit för klotter i stil med följande från Pompeji Peto landicam Fulviæ; \"Jag är ute efter Fulvias klitta\", så hade ordet knappast varit känt för eftervärlden. Landica överlevde i gammalfranskans landic.
","jfr":[]} {"baseform":"Landin","wordforms":[],"text":"(smn) membrum virile* enligt Hjelmqvist (1903) utan närmare förklaring.
","jfr":[]} {"baseform":"landningsbana","wordforms":[],"text":"se porrtofs.
","jfr":[]} {"baseform":"landningsställ","wordforms":[],"text":"(sl) 1 bak, röv. 2 ben. 3 kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"landskap","wordforms":[],"text":"(sym) (kvinno)kroppen främst då dess intima delar. ”Naken till midjan lutade jag mig tillbaka i en sådan ställning att han hade full insyn i det ljuvliga landskapet.” (Cleland 1964/1749) ”Om det går för dig kommer jag att skämmas ögonen ur mig ... lägg dig här i stället ... mitt landskap är stort.” (Martin, Kärlek 5/1966)
","jfr":[]} {"baseform":"landslag","wordforms":[],"text":"(sl) extremt snygg, sexig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"Lani","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Enligt slangopedia.se förekommer ordet i stort sett enbart lokalt i Norrköping och Stockholm. Samma källa menar också att ordet enbart finns i obestämd form och att Lani alltid stavas med stor bygynnelsebokstav.
","jfr":[]} {"baseform":"lann","wordforms":["lanna"],"text":"(dial) urin, urinera. Enligt Rietz (1867) i Värmland och mest om boskap. Rietz jämför med bl a engelskans lant och to lant; blanda med piss och ger exemplet ”Oksen lannar”. Stolpe (1981) har ordet land, lann med verbet landa, lanna. ”Ordet betyder urin och ’kasta vatten’ och förekommer både i svenska dialekter och norska. Dessutom finns ett motsvarande ord i engelskan: to lant, vilket betyder ’att blanda med urin’. Det förekom i äldre tider att man gjorde det i vissa industriella sammanhang.”
","jfr":[]} {"baseform":"lans","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Ett stötvapen. Höjd lans; ståkuk. ”Där stannade han och drog fram en kort lans, vars spets var en jättelik, trubbig, förhistorisk buttplugg.” (Wahl 2004) ”Lansen stöter han flera gånger mot mitt hjärta innan han för in den i mitt innersta*. Smärtan är så outhärdlig så att jag flera gånger skriker högt, men det är samtidigt ofattbart skönt att ha den inne i mig. När Ängeln dragit ut lansen tackar jag Gud.” (Bo I Cavefors: Erotik i Konsten från 1700-talsklassikern Thérèse philosophe i Subaltern 3/2006.) ”Hon tog hans veke i munnen men han kände ingenting och lansen förblev sänkt.” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"lansbrytning","wordforms":["lansfäktning"],"text":"(sym) samlag. ”Damen hade utomordentligt behagat den unge mannen, och han å sin sida skötte sig så manhaftigt under lansbrytningen, att hon blev ganska betagen i honom.” (Bandello: En adelsman i Mantua får ligga med en dam i Kärlekshistorier... 1962.) ”Den stackars lilla skulle ha föredragit en nattlig lansfäktning och blev alldeles förtvivlad.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"lanterflammaren","wordforms":[],"text":"(sk) fan, satan.
","jfr":[]} {"baseform":"lanterna","wordforms":[],"text":"se under klyvarbom.
","jfr":[]} {"baseform":"lantligt","wordforms":[],"text":"(euf) oanständigt. I William Shakespeares pjäs Hamlet (1623), frågar den danske prinsen Hamlet, som spelar galen, om han får ligga i sin älskade Ofelias sköte?\" \" Hon nekar honom det. Då förtydligar han: \"Jag menar med huvudet i ert sköte.\" Då blir det ett jakande svar från Ofelia. Varpå Hamlet replikerar: \"Tänkte ni att jag menade något lantligt?\"
","jfr":[]} {"baseform":"lanuvium","wordforms":[],"text":"(lat) latinsk stad söder om Rom med berömt Junotempel. Kvinnans blygd enligt Chorier (1967).
","jfr":[]} {"baseform":"lap dance","wordforms":[],"text":"(am sl) en sorts knädans. Lap; knä. En lättklädd eller naken kvinna sätter sig i knä på en påklädd man och roterar med underlivet till dess det går för mannen. Oftast utförd på strippklubbar och mot betalning. \"Även om jag inte hade en aning om hur man fick killarna att köpa en lap dance av mig, så var jag den nya tjejen, och alla ville ha mig.” (Jameson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"lapa","wordforms":[],"text":"(sl) slicka fitta. Slicka i sig. Enligt en undersökning i tidningen Nya Åland (5/3-1999) om åländska ungdomars språkvanor står ordet för att ”utföra orala övningar på en kvinnas sköte”. ”Motvilligt gick hon med på att låta honom lapa mus. Han förflyttade tungan långsamt ner mot den andra öppningen, mmm... det luktade en aning fränt men det spädde bara på...” (Drougge 1998/2003) ”Är det skönt att lapa muff, Connie?” (Lodalen 2010) ”Åttahundra dollar var mitt fasta arvode för att filma med en tjej. Helt okej för att lapa — och bli lapad— och betydligt mer än vad jag tjänade för ett par timmars jobb som glamourmodell.” (Puma Swede 2012) Därav lapare; en som lapar.
","jfr":[]} {"baseform":"lapp","wordforms":[],"text":"se under menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"lappare","wordforms":["lapperska"],"text":"(åld so) Karlsson A & A (2020 s 123) upplyser om att en lappare, lapperska kunde vara en fuskare eller kvacksalvare. Det finns ett närbesläktat ord lapperi eller lappri som betyder just kvacksalveri, bedrägeri men som innefattade även trolldom och vidskepelse. Uppgifterna hämtade från samma källa som ovan och där hittar vi också citatet: \"Du gör honom orätt. Du är en skarns nabo, din lappare\" (s 123)
","jfr":[]} {"baseform":"lapphållare","wordforms":[],"text":"(sym) behå*.
","jfr":[]} {"baseform":"lappkast","wordforms":[],"text":"(lmo) onani, runk med upprepat handbyte. Helomvändning på skidor.
","jfr":[]} {"baseform":"Lappland","wordforms":[],"text":"(sl) vitsigt om kvinnans könsorgan. I engelsk slang Lapland.
","jfr":[]} {"baseform":"lappra","wordforms":[],"text":"(dial) håll käften! (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"lars","wordforms":[],"text":"(sl) lägga en lars; avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"Larsson","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Hjelmqvist (1903) har ’membrum virile*’ och upptecknat Polarbacken, Sthlm år 1895.
","jfr":[]} {"baseform":"larv","wordforms":[],"text":"(sl) liten pojke. I Göteborg heter det ”hon har blivit på larven”; om gravid kvinna. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"larva","wordforms":[],"text":"(lat) \"kvinnans blygd*.\" (Chorier (1967)
","jfr":[]} {"baseform":"lascivitet","wordforms":[],"text":"(latin lascivia; utsvävningar, lösaktighet, otukt) varjehanda slipprigheter och oanständigheter. Lasciv; lättfärdig, oanständig. ”Hist.: sedan ca 1750”. (NEO) Enligt Encyclopedia Erotica (1967) ”förknippas lasciviteten med föreställningen om liderlighet tanken på ohämmad, djupt känd och ljuv eggelse”. ”Jag avböjde allt deltagande i de mest lockande lasciva partier, jag kysste icke kvinnor på munnen, jag beskrev icke i detalj mina specialiteter på kärlekens marker inför en angenämt upphetsad publik, jag var sund ända till löjlighet.” (Ramos 1946)
","jfr":[]} {"baseform":"lase","wordforms":[],"text":"(dial) 1 kuk. Jämför dase. ”Lilla Lisa sade till sin mor:/ Denna lase bliver mig för stor./ Den kan jag ej hysa/ utan släppa fisa,/ sade lilla Lisa till sin mor.” (visa: Gubben stod på logen.) 2 (sk) lase; trasa, tygstycke t ex diskelase och skurelase. Montelasa; sanitetsbinda använd under montan; menstruationen.
","jfr":[" skurelase","das","diskelase "]} {"baseform":"lasertajt","wordforms":[],"text":"(sl) en snygg, sexig och välsvarvad kropp.
","jfr":[]} {"baseform":"laska","wordforms":[],"text":"(dial) 1(vb) småspringa, lunka. I Kyrkhult (Bl) heter det ”han har laskat baföttes (barfota) igen”, om den man som haft samlag utan preventivmedel. Uppgift från Byrman (1989). 2 (sbst o åld) klump, hög med orenlighet. Uppgift från Jesper Swedberg: Modern språkvetenskap 1722.
","jfr":[]} {"baseform":"lass","wordforms":["slyna"],"text":"(sym) 1 lägga ett lass; skita. 2 sperma. ”Jag måste släppa ett lass till i den där smutsiga slynan.” (Delany 2009) Se även slyna.
","jfr":["slyna"]} {"baseform":"lassa","wordforms":[],"text":"(sl) skita, bajsa. Skånsk dialekt har lassa, lässa; skita. Främst om och till barn. ”Mojjan, ja har lassat i bojsorna.” (Ambrius 2004) Därav lassenödig; skitnödig.
","jfr":[]} {"baseform":"lasse","wordforms":[],"text":"(smn) lasse liten, lasse luden; kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"Lasse-Maja","wordforms":[],"text":"Hjelmqvist (1903) har ”om kroppsdel; baken?” med följande exempel hämtat ur Strix (nr 43/1897) ”Ställ honom (om en person som skall stekas i ugn) med Lasse-Maja uppåt”. Lasse-Maja var en stortjuv som egentligen hette Lars Molin (1785—1845) och som fick sitt öknamn av att han var specialist på att maskera sig i kvinnokläder.
","jfr":[]} {"baseform":"lassj","wordforms":["paket."],"text":"(dial) \"pungen med testiklar och allt\". (ORB) Se även paket.
","jfr":["paket"]} {"baseform":"last","wordforms":["den hemliga","självbefläckelse"],"text":"fsv laster, läster; skymf, vanära, skam. Beskrivs i Hälsovännens flygskrifter (31/1901) som \"själfbefläckelsens demon”. ”Last ’hist.: sedan 1320—1350’.” (SO) Laqueur (1994) talar om ”den ensamma lasten” (onanin) och ”samhällsgisslet” (prostitutionen) och att de, som benämningarna ifråga visar, ”ansågs vara sociala sjukdomar som bringade förödelse över kroppen på samma sätt som i förgångna tider hädelse eller liderlighet frambringade missfoster. Den vansinnige, bleke, darrande onanisten och den simpla, ofruktsamma prostituerade var den moderna tidens missdådare som liksom sina vanskapta föregångare hade frambringats genom moralisk sjukdom.”
\n\"All irritation eller retning af könsdelarne, då dessa icke ännu äro utbildade, medför farliga följder. Men mången gosse eller flicka tror det icke, emedan de skadliga verkningarne icke genast märkas. Och då dessa verkningar blifva fullt uppenbara, har barnet ofta gått så långt i lasten att det har svårt att afhålla sig från den.\" (Osedligheten bland gossar och flickor af Leopold Alm [1821-1884].)
\n\n
\n
Se även självbefläckelse.
","jfr":["självbefläckelse"]} {"baseform":"last","wordforms":["lastbar"],"text":"fornsvenska laster; klander, fel, brott. Besläktad med latinets loqui; tala. ”Hist.: sedan 1734.” (SO) Om ett osunt och klandervärt leverne bl a i sexuellt avseende. NEO har ”hist.: sedan 1734”. ”Om någon tager en hustru och hennes moder därtill; Han haver gjort en last; Man skall bränna honom upp i eld, och de båda med, att ingen last bliver bland eder.” (Arnberg 2015 som citerar ur Kristoffers Landslag 1608). ”Det är uteslutande de händelser jag nu ska berätta om som gjorde mig till hora, endast de blev orsaken till att jag slog in på den väg man kallar lastens.” (Salten 2009) \"Oerfaren som han var kunde prinsen helt enkelt inte tygla sina begär när de väl hade väckts, och därför tog det inte lång tid förrän han var slav under de mest fördärvade laster.\" (Bagerius 2017)
","jfr":[]} {"baseform":"lasta en kolbåt","wordforms":[],"text":"se kolbåt.
","jfr":[]} {"baseform":"lastens fala boning","wordforms":[],"text":"(euf) bordell*. \"Att hon genast yrkade på att få göra honom sällskap vid hans länge planerade studiebesök i lastens fala boning, beror givetvis främst på den nyfikenhet även strikt borgerliga kvinnor ofta tycks hysa inför sina fallna systrar.\" (Ardelius om Emile Zola 2009) Se även under last.
","jfr":["last"]} {"baseform":"latebuk","wordforms":[],"text":"(åld o so) enligt Swedberg (1720-t) lätting, lat person.
","jfr":[]} {"baseform":"latex","wordforms":["mössa"],"text":"(sl) rågummi. 1 latexanvändare; bög. 2 latexmössa, latexsuspensoar; kondom. Se även mössa och suspensoar. 3 Kläder gjorda i latex används ofta i fetischsammanhang. Ordet latex kommer från latinets lac; mjölk. Latexkläder görs från den mjölkliknande saven hos Heva brasiliensis, ett brasilianskt gummiträd. Se även under fetisch.
","jfr":["Heva brasiliensis,","latex","susp","fetisch","lac","mössa"]} {"baseform":"latexism","wordforms":[],"text":"ord för gummiintresserade (se latex). Från Inge & Sten Hegeler (1968).
","jfr":[]} {"baseform":"latina body","wordforms":[],"text":"(sl) kvinna med kurvig bakdel.
","jfr":[]} {"baseform":"latja","wordforms":["lattja"],"text":"(sl) skoja. Här runka, onanera. \"Lattja (leka) med kuken.\"
","jfr":[]} {"baseform":"latrin","wordforms":[],"text":"1 av latinets latrina; avträde, avlopp, tvättställ. En sammandragning av lavatrina; badrum, avlopp, avträde, som är en avledning av lavo; tvätta. Enl NEO ”hist.: sedan 1747”. ”Latrin är enkelt uttryckt, kiss och bajs samt det papper man torkar sig med. (Meddelande från Gatukontoret i Trelleborg 1983 hos Batra 2008.) Ofta om militära anläggningar av tillfällig och primitiv beskaffenhet. Men ordet används också om en blandning av människourin och avföring.
\nHirschfeldt (1937) ger följande bild av en tysk latrin från första världskriget: ”När de först kom till garnisonen som nyinryckta blev de mycket förlägna när de tvingades använda den gemensamma latrinen. Där fanns ingen dörr och tjugo man satt på rad som på ett tåg. Men snart nog vande de sig och blev likgiltiga för det hela. Vid fronten blev denna syssla en njutning och soldaterna kunde inte förstå varför de tidigare gjort så mycket väsen av något som var lika naturligt som att äta och dricka.”
\nNorman Mailer (1982/1948) berättar om en amerikansk latrin under andra världskriget: ”Latrinen en tidig morgon. Den har sex hål och ligger bland buskarna i ena hörnet av förläggningsområdet. Den saknar regnskydd. I vardera ändan sitter en käpp med en rulle papper, och en konservburk har trätts ovanpå.” \"En vagn kom rullande från Mynttorget, och det ovana ljudet fick honom att titta upp. Latrintunnorna av metall som stod uppe på den öppna vagnen, skallrade inte mot varandra. De var fyllda.\" (Segerlund 2021 s 142) 2 i samband med prostitution/prostituerad. ”Här möter oss den prostituerade kvinnan så att säga ’i samhällets tjänst’, fyllandes olika funktioner: än som ’lustutlöserska’, ’njutningsmedel’ och ’hygienisk latrin’...” (Lennartsson 2001) \"Det faktum att män ännu kunde köpa kvinnors kroppar beskrevs då som ett av de tydligaste uttrycken för det patriarkat som måste störtas, och ett sådant förbud kom också till sist: den uråldriga ordning som inneburit att vissa kvinnor hade att fungera som 'latriner' för mäns sexualitet, som den medeltida teologen uttryckte saken, accepterades med andra ord inte längre.\" (Västerbro 2025 s 448) Amerikansk slang har latrin lips; om person som är ful i mun och latrine-o-gram om toaklotter.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"lattepappa","wordforms":[],"text":"
(so) om allmänt mesig och menlös person.
","jfr":[]} {"baseform":"latus","wordforms":["penetrera"],"text":"(lat) bröst, lungor, men också i vissa sammanhang kvinnans könsorgan. Ordet kan också vara en eufemism för den penetrerande kuken, enligt Michael Broder in The most obscene satires. Juvenal 2, 6 and 9. Ancient obscenities. University of Michigan Press 2015. Se även penetrera.
","jfr":["penetrera"]} {"baseform":"lauslive","wordforms":[],"text":"(dial) löslivad, lös i magen, diarré*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"lausungarkona","wordforms":[],"text":"(fno) lösaktig kvinna. Norskan har lausunge; horunge*. Se också kona.
","jfr":[]} {"baseform":"lava","wordforms":[],"text":"(sym) sperma, könssaft. ”Och lavan rann ner het och strid i de tjugotre madrasserna.” (Martinus, Kärlek 10/1968) ”Han sprutar sin heta lava som en vulkan, ändlöst. Men till slut sinar hans källa och han dråsar ner i sätet, utmattad men tillfredsställd.” (Bussresan! Aktuell Rapport 1/2005.) ”Jag pressade in min kuk mellan hennes vrister, det strömmade fram glödande lava och jag var färdig.” (Martin, Kärlek 1/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"lavda","wordforms":["lavde"],"text":"(hind) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"lavemang","wordforms":[],"text":"(franska lavement, av laver; skölja av latin lavo; med samma betydelse) att ägna sig åt tarmsköljning genom insprutning av en vattenlösning i tjocktarmen via ändtarmsöppningen. Enligt NEO ”hist.: sedan 1745”. Bengtsson (1993) berättar att ”ett lavemang ansågs ha föryngrande verkan och vara allmänt bra för hyn”. Och han ger följande exempel: ”Madame de Pompadour, kung Ludvig XV:s mätress, hade en specialstol för ändamålet i sin salong på Louvren. Tronande på den kunde hon diskret och obemärkt ta ett lavemang, samtidigt som hon avspänt konverserade sina gäster.” ”Snygg, öm och mycket kåt och sexintresserad kille på 24 år i Helsingborg söker tjejer som tar eller vill prova lavemang. Även annan avancerad sex av intresse.” (Kontakt. Lektyr mars 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"lavendel","wordforms":["lavender"],"text":"(eng) på 1940-talet användes lavender som synonym för homosexuell man i engelspråkiga områden. Uttrycket ansågs neutralt och inkluderande. Termen lavendellingvistik eller hbtq-lingvistik uppstod 1951 då den amerikanske folkloristen Gershon Legman (1917-1999) använde den i sin studie av homosexuell vokabulär.
","jfr":[]} {"baseform":"lavin","wordforms":[],"text":"snöskred. Här om utlösning. ”... kände min kuks spasmer då den laddade ur sig en lavin inne i hennes livmoders innersta gömmen.” (Harris 1965/1900)
","jfr":[]} {"baseform":"lax","wordforms":[],"text":"(sl) 1 enligt Gibson (1978) ”fiska, knacka, meta lax”; prostituera sig åt homosexuella. ”— Vad är en lax för nåt? — Åsså, det är en bögjävel som pröjsar för att knulla, en del är verkligen packade, åsså du fixar’om och tar’om till en parkering eller nåt lugnt ställe och jag väntar på parkeringen och så muddrar vi snubben, ibland måste man klappa till, när han inte är tillräckligt sänkt, nå vad säjer du?” (Belloc 1988) Jämför lax (sl); 1000 kronor och se även under torsk. 2 kuk. Samma i norskans laks. Norsk slang har vidare marinere (bene) laksen; onanera. 3 banka lax; runka, onanera. 4 platt lax; misslyckat knull.
","jfr":["platt lax","banka lax","torsk","laks","lax"]} {"baseform":"laxera","wordforms":["laxativ"],"text":"(latin laxativus; avförande) avföringsmedel. ”Hist.: sedan 1604”. (NEO) Verb laxera; tömma tarmen med hjälp av laxativ. ”Hist.: sedan ca 1645.” Av latinets laxere; lösa, lossna till laxus; lös, slapp. \"För de båda fotograferna gick det än värre. De greps av björnfrossan och laxerade. Så rymde de.\" (Lo-Johansson 1968)
","jfr":[]} {"baseform":"laxfitta","wordforms":[],"text":"(sl) illaluktande, fiskdoftande fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"laxig","wordforms":[],"text":"(sl) liten, snygg ofta homosexuell person.
","jfr":[]} {"baseform":"laxkotlett","wordforms":[],"text":"(sl) bög. Se vidare lax och kotlett.
","jfr":[]} {"baseform":"leb","wordforms":["lebb","lebba","lesb"],"text":"(sl) kort för lesbisk kvinna. ”Det känns förnedrande. Och man kan bli med barn. När vi sa nej, fick vi höra: ’Torra jävla fjortis. torra leb’.” (Carlsson Bergdahl 2004) Jämför lebbjävel (so) och danska lebbe, lebberi; lesbisk kvinna, lesbiskhet.
","jfr":["lebbe,"]} {"baseform":"lebbe","wordforms":["lebbilina","lebbis","lebbo"],"text":"(sl) lesbisk (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"lebbläsare","wordforms":[],"text":"(lmo) sägs den vara som är bra på att identifiera lebbor*.
","jfr":[]} {"baseform":"led","wordforms":[],"text":"(dial) sätt. I Bara (Sk) fanns, åtminstone på 1920-talet, ”hon är på den leden”; gravid. Också adjektivet led; hemsk, förfärlig, ful används om havande kvinna som i det blekingska ”hon ä så läj”, dvs så ful (brunfläckig i ansiktet) att hon nog kommer att föda en pojke. Detta enligt kvinna (f 1870). (Byrman 1989) Se även grimug.
","jfr":["grimug"]} {"baseform":"lede","wordforms":["ledingen"],"text":"(euf) djävulen, fan i eder som fy för den lede; fy fan. Västgöta-Bengtsson (1993) har leje; den lede. \"När Gud hade slutat sin skapelse, kom den lede och påminde honom att han glömt skapa ett djur och det var geten.\" (Folksagan i Sverige 3 s 106) \"Luftfärden fick gesällen att nyktra till. Han förstod att det var den lede, fan själv, som hade hämtat honom.\" (Gustavsson, P 2021 s 183) Lundblad/Josefsson (2021) har låjingen, låjningen för samma fan.
","jfr":[]} {"baseform":"ledsagare","wordforms":[],"text":"(sym) medföljare. Här om kuk. ”Kom igen nu! chattade den liberala MassDaBrass när den blodtörstande Aeger dök sin stora ledsagare in i hans vidöppna farstu*.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"ledstång","wordforms":["stång,"],"text":"(sl) kuk. Ta sej en ledstångshambo; runka, onanera. \"Calle började taja lätt, tog sen ett fastare tag om ledstången och drog en hastig banjo.” (Drougge 1997) Se även stång, banjo och taja.
","jfr":["taj","stång,"]} {"baseform":"leei","wordforms":[],"text":"(dial) leda. Även leda ko till tjur, låta betäcka*. (OB)
","jfr":[]} {"baseform":"Leffe","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"lefla","wordforms":["läfls"],"text":"(åld) kurtisera, fria. Därav lefleri; elskogskättia och leflare; älskogsdrijfvare. \"När hon kom en gång till herr Peder tog han [Clement] hans tjänstepiga till sig satte henne i knäet och tog sedan (på) hennes pattar och satt och läflade med henne och kastade henne sedan upp i bänken mellan sig och väggen.\" (Lennartsson 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"left-handed","wordforms":[],"text":"(am sl) vänsterhänt. Homosexuell. Jämför right-handed.
","jfr":["right-handed"]} {"baseform":"legje bortt seg","wordforms":["ledje bortt seg"],"text":"(dial) legat bort sig. Om ogift kvinna som blir med barn, får oäkta barn. Uppgift från ORB.
","jfr":[]} {"baseform":"legman","wordforms":[],"text":"(eng sl) man som föredrar kvinnor med långa, snygga ben. Engelska leg; ben.
","jfr":[]} {"baseform":"leita ser stadar","wordforms":[],"text":"(isl) ’finna sig ett ställe’. ”Bland nordister uttryck för uppsöka avträde eller hemlighus. Hämtat ur den isländska texten till Heimskringla 1930-t.” (Ingers 1977) ”Når man skulle ut for a ’leita ser stadar’, fjernet de fleste — og særlig da de gamle og barna — seg neppe mange skritt fra husdøren.” (Grieg 1953—1956)
","jfr":[]} {"baseform":"lejban","wordforms":[],"text":"(för sl) arsle, rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"lek","wordforms":["leka","leka gömma salamin"],"text":"1 (euf) vanligast i förbindelsen ”fisken leker” (enligt SO ”hist.: sedan ca 1500”) men också om människans sexlek. ”Fågeln sin älskade har, och i sjön påträffar ju fisken alltid en annan, som glatt delar dess kärliga lek ...” (Ovidius 1925) ”Man ser av de helga skrifter,/ Ahasverus han var gifter,/ Drottning Vashti hette hans gemål/ Drickom hennes skål!/ Hennes majestät i Persien/ Bröt mot kungen som sin äkta vän;/ När han ville leka,/ Börja hon att neka./ Mången gumma gör så än.” (Bellman 1791 Fredmans sång no 40) 2 (sl) leka med sig själv, leka med snabeln*; onanera. ”När jag gick i skolan ansågs det att personer som ’lekte med sig själva’ var känslomässigt ofullgågna på något sätt.” (Hite 1977) ”... då jag aldrig förmått röra vid den He-Heliga Skrift utan att börja leka med mej själv, skrika högt eller somna.” (Teratologen 2003) \"Hur får jag leka med mig själv? Är jag sexmissbrukare om jag onanerar varje kväll?\" (Kalmér 2024 s 215)
\nOckså otuktig lek för samma fenomen. \"Vidare ska han för hela skocken vara en fader, så att de inte förfaller till otuktig lek med sig själva — eller varandra.\" (Juvenalis Sjunde satiren s 115) 3 i betydelsen coire* har Adams (1982) med latinets iocari som överlevt i gammalfranskans joer och spanskans yogar. Han tar också upp ludo (leka) och lusus (lek, spel). Kotsinas (1998) har leka doktor, leka pålkran och leka i grottan om samlag. Även leka gömma salamin om samma fenomen. 4 leka brandman (sl); ejakulera, pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"lekamen","wordforms":[],"text":"(åld o euf) penis. Människokroppen. ”Ni rider fint på min ståndaktige lekamen.” (Häglund, Kärlek 8/1967)
","jfr":[]} {"baseform":"lekplats","wordforms":[],"text":"(sym) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"leksak","wordforms":[],"text":"(euf) 1 könsorgan. I min ungdom på 1950- och 60-talen var följande skabrösa ramsa vanlig: ”Kuken, mina damer, är ingen leksak utan en smaksak”. Och i Swinburnes (eventuellt Harris) berömda erotiska skildring Flossie (1900) kan det heta så här om huvudpersonen: ”Utan minsta förvarning kunde hon bli kärleksfull, smeka och kela med sin mest älskade leksak, ta den i munnen och suga den i hektisk erotisk furia.” ”Jag tar honom i handen och kör honom runt runt på er svällande klitoris. Så in igen. Hör vilka småsmackande, belåtna ljud de båda leksakerna ger ifrån sig.” (Leif Panduro, Sänghästen 1987) ”Vi var förberedda på att få se något ovanligt men dimensionerna gjorde oss häpna och gav mening åt det vulgära talesättet att ’en dåres leksak är en dams lekkamrat’.” (Cleland 1964/1749)
\n”Brise-cul hade en så lustigt krökt leksak att det för honom nästan var omöjligt att rövknulla utan att spräcka röven och därav kom sig namnet han bar: rövsprängaren.” (de Sade 2005/1785) ”Kom igen nu! vrålade den bisexuelle MooNCommander när den monstruösa Legacy störtade sin upptränade leksak in i hans fuktiga garage*.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006) 2 leksaker; bröst ”Nå var du själv sysslolös under tiden medan man lekte med dina bröst? frågade han, medan han lät de söta leksakerna hoppa upp och ner.” (Salten 2009) 4 knulldocka.* \"Förstår du inte? Under en hel termin var Camilla Jans leksak. Bra betyg mot sex. Det där svinet knullade henne.\" (Lapidus 2008 s 234) Se också docka (4).
","jfr":["docka"]} {"baseform":"leksaksaffär","wordforms":[],"text":"(euf) ordlek som anspelar på en affär* mellan två leksaker*.
","jfr":[]} {"baseform":"lektid","wordforms":[],"text":"tid för parning och fortplantning. NEO har ”hist.: sedan 1621”. ”— Lektiden är kort i Sverige sagt av globetrotter beträffande den äktenskapliga sexuella lyckan.” (Sexuallivet i modern belysning 1944)
","jfr":[]} {"baseform":"lellen","wordforms":["lillen"],"text":"(smn) kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"lem","wordforms":[],"text":"även bördslem, födslolem, förnöjelselem, genitallem, hemlig lem, naturlig lem, nöjets lem. Fornsvenska limber och norska lim till samma rot som led med ursprunglig betydelse böjning. ”Hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen).” (SO) Börd används här i sammansättningar för födsel (av människa), som i exemplen barnsbörd och efterbörd. Födslo som i födslovånda; oro och smärta vid födsel. 1 mannens könsorgan. ”Jag skulle gärna skänka hans hormoner åt mamma. Inslagna i en liten ask, med ett passande julklappsrim. ’Kära mor, den är större än du tror, denna lem, behöver ett nytt bättre hem’...” (Janouch 1993) ”Det verkade så konstigt alltsammans. Mannen skulle ’införa sin styvnade lem i kvinnans vagina’, men det lät ju mest som om han skulle rikta något redskap ur träslöjden mot något slags mätglas hämtat ur kemisalen.” (Halldén 1999) ”Han hade löpmage och våm och lemmen hans var som skakeln på antikrists släde.” (Pohjanen 2003) ”Jag längtade efter att få se den där underliga elastiska lemmen igen: styv, hård, lång och fuktig eller liten och mjuk och slapp — hal och mjuk.” (Bjørnebœ 1967) \"Hon grenslar mig och jag tecknar henne sedd framifrån. Skötet läppjar toppen av min lem.\" (Brunner 2020 s 376)
\nSkånskan har lim om lem. ”Visa inte limmen för Gu o all varrlden när du står å pissar.” (Ohlmarks 2004) \"Det finns en viss lem hos människan, som inslumrar, när man låter den hungra, och som tvärtom blir omättligare, om man ger den mat.” (Nordin 1902) LEM olämplig som bokstavskombination på svensk bilregistreringsskylt. 2 kvinnans könsorgan. ”Följande händer en kvinna i helvetet som aldrig så litet gett efter för vällustens lockelser enligt heliga Birgitta. — Hennes sköte pinas så ömkligen, som om den vassaste påle vore indriven i hennes naturliga lem och stöttes med all kraft för att tränga längre in.” (Ambjörnsson 1978)
","jfr":[]} {"baseform":"lemfeber","wordforms":[],"text":"(euf) att drabbas av kåthet, kåtna till. ”Han hade just drabbats av lemfeber och höll som bäst på att bota den med hjälp av TrimpaRärrä, hustrun hans, i träsoffan i pörtet.” (Pohjanen 2003) Och från samma källa: ”Dagmar von Holst fick ett bra foto på tjänsteförrättande MeänJieesus som stod naken med Livets träd ståndande i det kalla Eden bland isflaken. Lemfebern var så hög att han inte såg ut att frysa.”
","jfr":[]} {"baseform":"lemlästad","wordforms":[],"text":"(lmo) omskuren. Stympad. Se vidare omskärelse.
","jfr":[]} {"baseform":"lena","wordforms":[],"text":"(lat) kopplerska. Se koppleri.
","jfr":[]} {"baseform":"lena gången","wordforms":[],"text":"(euf) en slät, mjuk och skön fitta i motsats till den sträva ingången. Se också under ingång.
","jfr":["ingång"]} {"baseform":"Lena Handén","wordforms":[],"text":"(lmo) hjälp vid runk, onani. Jämför fröken Höger.
","jfr":["fröken Höger"]} {"baseform":"lenborste","wordforms":["borste"],"text":"(euf) om mjuk och skonsam kuk. Se även borste (3).
","jfr":["borste"]} {"baseform":"lenhosa","wordforms":[],"text":"(åld so) nedsättande till man. Hosa=byxa.
","jfr":[]} {"baseform":"Lennart","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Ett av flera personnamn, t ex Gustav Vasa (se do), på kompisen mellan benen.
","jfr":[]} {"baseform":"lennon","wordforms":[],"text":"(sl) naken. Kanske från John Lennon (1940—1980) och filmen om honom Lennon Naked (2010).
","jfr":[]} {"baseform":"leno","wordforms":["lenonis"],"text":"(lat) hallick, kopplare, förförare. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"lente impelle","wordforms":[],"text":"(latin) ”för in (stick in) den långsamt”. Främst om bakifrånknull. ”Då vi grävde i ett litet rum i bebyggelsen till vänster om vägen mittemot Forum mot öster, avslöjades på en sidovägg en grupp med två personer av motsatt kön, inbegripna i en synnerligen skandalös akt över vilken finns skrivet: Lente Impelle.” (Raffael Amicones dagbok från utgrävningarna av Pompeji 1822.) Bilden föreställer en kvinna som blir påsatt bakifrån av en man.
","jfr":[]} {"baseform":"leptosadism","wordforms":[],"text":"grekiska leptos; slank. En mjuk form av sadism*.
","jfr":[]} {"baseform":"lesb","wordforms":["lesba"],"text":"(sl) lesbisk*.
","jfr":[]} {"baseform":"lesbia","wordforms":[],"text":"(sl) lesbiska. ”Han hade inte tänkt gå på henne, sa han, för hon var en motbjudande liten lesbia, men en dag så hände det, att han överraskade henne i badet, och det var början på den affären.” (Miller 1956)
","jfr":[]} {"baseform":"lesbian","wordforms":["lesbien"],"text":"(sl) lesbisk. Lesbian ”hist.: sedan 1970”. (SO) ”Ja, nu har vi flator visserligen en tendens att se en lesbian i varenda kjolstyg, särskilt dem utan nämnda klädesplagg.” (Lodalen 2005) Uttrycket golden lesbian innebär att aldrig haft sex med en man, något eftersträvanvärt i lesbiska kretsar.
","jfr":[]} {"baseform":"lesbianism","wordforms":[],"text":"sex mellan kvinnor. ”Hist.: sedan 1976.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"lesbis","wordforms":[],"text":"(sl) lesbisk.
","jfr":[]} {"baseform":"lesbisk","wordforms":["sapfisk kärlek"],"text":"(latin lesbicus) om homosexualitet mellan kvinnor. Men under stora delar av antiken, före andra århundradet e Kr, avsågs med vad vi idag benämner lesbisk kärlek, istället oralsex*. Lesbisk ”hist.: sedan 1904”. (NEO) Förmodligen har NEO fått uppgiften från Ekbohrn (1904) där ordet förklaras med ”onaturlig otukt mellan kvinnor”. Men Laskar (2003) visar att ordet lesbisk i betydelsen ’samkönad kärlek mellan kvinnor’ finns med redan i en svensk översättning av en tysk populärvetenskaplig sexhandbok från 1865.
\nFrån ön Lesbos (Lesbos namn på en landsflyktig gud som ska ha gift sig med dottern till landets kung.) i Egeiska havet vars kvinnor ansågs särskilt intresserade av varandra. På denna ö levde och verkade skaldinnan Sapfo under 600-talet f Kr. I sin diktning lovsjöng hon kvinnlig skönhet och hennes erotiska dragning till det egna könet bekräftas i samtida källor.
\nEnligt den romerske skalden Ovidius (43 f Kr— 17 el 18 e.Kr) lär Sapfo ha sagt om sig själv: ”Jag har fått ersättning för bristande skönhet i ett skarpt intellekt.” Hon gifte sig med köpmannen Cercolas, men allt tyder på att äktenskapet aldrig fullbordades, för som Sapfo sa: ”Jag är och kommer alltid att förbli jungfru.”
\n”Man säger att kvinnorna på Lesbos är sådana tribader, som försmår att bli omfamnade av män och i stället njuter av kvinnor som om de var män.” (den grekiske författaren Lukianos [ca 120—ca 180] i sitt femte Hetärsamtal.) ”Jag vill också vara lesbisk. Hur gör man för att konvertera? Man låter bli att kopulera! tjuter Veronika.” (Drougge 1998/2003) Enligt flera undersökningar i olika länder anser sig bara några procent (2—3%) av de vuxna kvinnorna vara uteslutande lesbiska. I slang finns lespa och läspis. Se även sapfisk kärlek.
","jfr":["sapfisk kärlek"]} {"baseform":"lesbo","wordforms":["lezza"],"text":"(eng sl) lesbisk*.
","jfr":[]} {"baseform":"lesbofili","wordforms":[],"text":"(grek) rädsla eller avsky för allt lesbiskt*.
","jfr":[]} {"baseform":"lesbofobi","wordforms":[],"text":"(grekiska fobos; fruktan) rädsla för lesbiska kvinnor eller för att själv vara lesbisk. Jämför homofobi.
","jfr":["homofobi"]} {"baseform":"lesp","wordforms":["lespa","lespo","lespatisk"],"text":"(sl) lesbisk.
","jfr":[]} {"baseform":"lessess","wordforms":[],"text":"(no sl) lesbisk sex.
","jfr":[]} {"baseform":"leukorré","wordforms":[],"text":"(lat) av latin leuko; vit, klar och grekiska rhoia; flöde, flytning. Vitaktig flytning från slidan. Leukorré kan bero på normal utsöndring från körtlar i slemhinnan. Om flytningen däremot är riklig och tjock kan den orsakas av en infektion och behandlas då med antibiotika.
","jfr":[]} {"baseform":"leverera","wordforms":[],"text":"(euf) enligt man (f 1929), står ordet här för knulla. ”När jag, hemma i Sikås i Jämtland, var Konsumknodd 1946—50 frågade alltid på måndagarna en ung mjölkbilschaufför: ’Ha du leverere nô i hâljen?’ (Har du levererat något i helgen?), och jag blev ju alltid stum och generad, jag begrep inte att han sökte maskera sin egen bristfälliga ’karlaktighet’ genom detta tal.”
","jfr":[]} {"baseform":"leverpastej","wordforms":["pastej"],"text":"(sl) fitta. Se även pastej.
","jfr":["pastej"]} {"baseform":"levirat","wordforms":[],"text":"(latin levir; svåger) svågeräktenskap. Sed eller plikt att en avliden mans bror har rätt eller skyldighet att gifta sig med änkan. Leviratet är en garanti för att den avlidne makens avkomma finns tillgänglig för dennes släkt också i fortsättningen. Dessutom är det en slags försäkring för de faderlösa barnen. I det antika hebreiska samhället praktiserades leviratet allmänt. Idag existerar det främst hos vissa grupper och stammar i nordöstra Afrika. ”En variant på detta (leviratet) är de i Afrika allmänna ’spökäktenskapen’, där en broder låtsas vara sin döde bror vid bröllopet och där barnen i sådana äktenskap anses tillhöra den avlidne brodern.” (Gaunt 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"LGBTI","wordforms":[],"text":"kort för Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender/Transexual och Intersexual. Se respektive uppslagsord.
","jfr":[]} {"baseform":"LGV","wordforms":[],"text":"(lymfogranuloma venerum) en elakartad variant av könssjukdomen klamydia*. Uppvisar sår på könsorgan och analöppning. I Sverige har tre fall hos män rapporterats (juli 2005). Sjukdomen behandlas på samma sätt som klamydia. Obehandlad kan den resultera i elefantiasis och yttra sig i enormt tjocka ben.
","jfr":[]} {"baseform":"libertin","wordforms":[],"text":"franska libertin; utsvävande person, av latin libertinus; den frigivne, av liber; fri. Swedberg (1720-t) har libertin; libertinus. NEO har ”hist.: sedan 1725”. Person som strävar efter oberoende från samhälleliga, moraliska och religiösa konventioner.
\nI 1600-talets Frankrike, där libertinismen uppstod, var de främsta libertinerna adelsmän som utmanade kyrkans moral genom sitt omoraliska leverne. Inte minst på sexualmoralens område levde libertinismen kvar till franska revolutionen. Men det var inte bara liderliga adelsmän som stämplades som libertiner utan även högst sedesamma intellektuella vilkas enda brott var att de ansåg att den katolska tron försvarades bäst om dess lärosatser diskuterades fritt. ”Och att hon minsann behöver lite trygghet efter att ha kastat bort halva sitt liv på en sådan libertin som min far.” (Nesser 2004) \"Libertinen blir en vällusting, otroheten personifierad, ständigt på jakt efter nya äventyr, nya njutningar.\" (Lennartsson 2019 s 212) \"Hvem har ej sett gamla gifta eller ogifta libertiner, som stappla vägen fram, vid åsynen af dessa kvinnor vända sig om med en uppflammande lystnads blick eller småskrattets —— och dessa yngre män, oftast spritdunstande, drifvande kvinnojakt.\" (Hugo Lamm 1907)
\n","jfr":[]} {"baseform":"libesticka","wordforms":[],"text":"
(euf) från tyska Lieb; kärlek. Här om kuk. Se även sticka.
","jfr":["sticka"]} {"baseform":"libido","wordforms":[],"text":"(lat) drift, lust, begär, åtrå. ”Hist.: sedan 1933”. (SO) Sexuellt begär. Energi som eggar lustkänslan. \"I filmade sketcher är de nakna och aplikt kåta och kastar sig över karlar som tvingas fly undan deras omättliga libido.\" (K Lind 2018) Psykoanalysen ser i libidon den fundamentala energi som bestämmer alla livsprocesser, den för alla livsprocesser bestämmande energi, som blir verksam i själslivets dynamik. Freuds libidoteori säger i sin ursprungliga form att all strävan ytterst kan härledas till sexualdriften. I sammanhanget talas ofta om libido sexualis; könsdrift. Enligt Adams (1982) kunde libido också beteckna den sexuella akten, speciellt i prosa från den romerska kejsartiden (började 31 f Kr) och vid enstaka tillfällen även tidigare. \"En min förtrogna var mycket libidinosus (kättjefull*). Änteligen förlovad, satte han sig före [att] bliva beskedelig, men horade dock, fick gonorrhoea cum cancro (gonnoré med kräfta), med oändlig sveda och ängslan, curerades änteligen.\" (Linné [1700-t] 2022 s 104)
","jfr":[]} {"baseform":"licket","wordforms":[],"text":"(sl) fittan enligt vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"lidelse","wordforms":[],"text":"lidelse (latin pathe atimias) kallar Paulus i Romarbrevet 1:26 praktiserad homosexualitet. ”Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte det naturliga umgänget mot ett onaturligt.” (Bibeln 2000) Lidelse ”hist.: sedan 1758.” (SO) Fornsvenska lidhilse, danska lidelse. Efter franska passion, latin passio; lidande, lidelse. \"Jag förklarade henne min lidelse i de varmaste ordalag. Jag sade henne att min lycka helt och hållet berodde av henne.\" (Boswell 1951) \"Men Österköpings-Bladet är en anständig tidning, som inte ockrar på folks sämre lidelser...\" (Stadsfiskalen i Österköping ur Moberg 2023) \"...och jag var rädd för detta nya tycke, som väl snart skulle växa ut till lidelse — och så voro de goda dagarna ute.\" (Hansson 1987)
","jfr":[]} {"baseform":"liderlig","wordforms":["liderlighet"],"text":"(tyska liederlich; slarvig, liderlig) ”Hist.: sedan 1700”. (NEO) Den som ohämmat ägnar sig åt främst erotiska utsvävningar är liderlig. I sammanhanget används också skällsordet liderligt stycke. \"På Strand fiskade jag upp ett litet liderligt stycke och gav henne sex pence. Hon tillät mig att tränga in*.\" (Boswell 1951) ”Att hans mun, som bara lärt sig att säga tack, biter liderligt i mjukt kvinnokött.” (Holm 2:1965) ”...att som Heiltags Källare vid torget, den hustru Westberg bebodt, varit illa beryktad för liderlighet och skörlevnad*...” (Helgesson 2003) \"I akt och mening att avslöja Lena Cajsas oförbätterliga liderlighet för den godtrogne fadern hade han gillrat en fälla.\" (Lennartsson 2019 s 81) \"Grannar och polis hade under en tid misstänkt Elisabeth för att föra ett 'liderligt leverne'.\" (Halldin 2026 s 22)
\n\"Tveklöst fanns en kulturell föreställning om kvinnans breda väg till undergång, via lösa förbindelser och liderlighet, som förknippades med stadens offentliga rum; med krogliv, baler och maskerader, med stadens blandning av nöjen och hets.\" (Lennartsson 2019 s 24) \"Han som spottar ut vin på praktgolv av lakedaimonisk marmor må lyssna till kastanjetternas smatter, till ord som skys av en naken slavinna som bjuder ut sig på krogen, han må fröjdas åt fräckhet och allsköns liderligheter. (Juvenalis Elfte satiren s 167)
","jfr":[]} {"baseform":"liebhaber","wordforms":[],"text":"(åld) med hos Swedberg (1720-t) bl a med betydelsen amans; älskare samt avidus; njutningslysten, lidelsefull. Tyska Liebhaber; älskare, beundrare.
","jfr":[]} {"baseform":"ligera","wordforms":[],"text":"(nyo) ”när två personer har sex i avsikt att göra barn”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"ligg","wordforms":["ligga","ligga av;","ligg","liggeri;","liggandes"],"text":"(euf) fornsvenska liggia till ett indoeuropeiskt ord legh bl a i latin lectus; säng. Enligt NEO är ligg ”hist.: sedan 1807” medan ligga är ”hist: sedan 800-talet (runsten, RÖK, Östergötland)”. (SO) 1 knull, knulla. Ligga (hos, in, med, när, under) är ofta missvisande eufemismer då de också används om sittande och stående knull. ”Svenskans ligga är alltför mångtydigt. Ligga kan man göra vid universitet, i swimmingpool, i skilsmässa, bra till, dåligt till, i lumpen, på lager eller bara i. Ligga med är inte mycket precisare. Ligga med kan man göra stående, fram- eller bakifrån eller som på Bellmans tid med ena parten på ett bord och den andra stående framför, alltså på många sätt där verbet ligga ger en mycket dålig beskrivning.” (Sven Wernström: Det stympade språket i Fönstret nr 4/99.) ”Det var väl för fan jag som fick ligga under och ta emot en massa skitiga gamla torskkukar.” (Göring 1962) ”Det han, säkert med flin och antydningar, hävde ur sig gick ut på att Sara skulle bedriva otukt och ’ligga in med manfolk’.” (Helgesson 2003) ”Vi ska träffas i morgon igen. Hennes farsa och morsa jobbar. Då blir det liggning.” (Schütt 1992) ”De bättre liggen brukar slicka mig redan första gången, och jag är het på att göra samma sak för dem, i synnerhet för att hjälpa dem att få en stark andra erektion.” (Hite 1977) ”Han har sagt att hon för penningar låter ligga hos sig...” (Jarrick/Söderberg 1998)
\nUttryck med ligga är favoriter hos bibelns översättare: ”Men ändå uppgav hon inte sin otukt med egyptierna, som hade fått ligga hos henne i hennes ungdom, och som hade smekt hennes jungfruliga bröst och slösat på henne sin otukt.” (Bib 1981 Hes 23:8) ”Och det begaf sig tå thetta skedt, at hans herres hustru kastade sina ögon på Joseph, och sade: Ligg när migh.” (Bib 1703 1 Mos 39:7) ”Du få int ligga me en kvinna som man ligg me en man: de ä nåt avskyvärt. — Då blir landet orent, å ja tvingas straffa de för dess synder å utspy dess invånare i rastafarikadavrens arselslasktratt.” (Teratologens (2003) travesti på 3 Mos 20:13.) Se under homosexuell.
\nAtt ligga med är en i sammanhanget mycket gammal eufemism framgår av att redan de gamla romarna talade om iaceo cum. Ligga när är ålderdomligt och syftar naturligtvis på att ligga nära någon. ”Så tycker fröken, men ville fröken lägga sig när alla karlar, som ville ligga när henne?” (Hallenstierna 1972/1700-t) Swedberg (1720-t) har ligger när ene qwinno och hänvisar bl a till Bibel 1703: ”Och han week af wägenom til henne, och sade: Käre, låt migh liggia när tigh: ty han wiste icke, at thet war hans sonahustru.” (1 Mos 38:16)
\nAndra ålderdomliga uttryck är ligga vid och ligga samman/tillsammans, ligga intill. ”Vi hade ännu inte legat vid varandra. Jag var frustande berusad och Lovisa ställde mig mot väggen, hjälpte mig lossa byxorna, västen och knäbanden.” (Brunner 2002) ”I natt lågo vi samman, Gustav och jag. [...] Vi voro dock båda fallna och jag kände det i natt, som om jag blott hade honom att hålla mig till.” (Haraldsson 1918) \"Den första namngivna av dessa var pigan Margareta, som hade blivit 'kär åt' spelmannen, efter att han legat intill honom på natten vid inte mindre än tre olika tillfällen.\" (Västerbro 2025 s 260)
\nI slang finns ha ett ligg, ligga på hålet och ligga matsilver; det senare om knull med hustru (matsilvret hör ju till hushållet) samt liggande stavhopp; de älskande når höjderna liggande. Även ligga av; betala med knull och ligga runt; att gå från den ena partnern till den andra. ”Jag kan få ångest över att det känns som jag utnyttjar tjejerna om jag ligger runt, säger Erik.” (Sex är jätteviktigt i VR 1/2007.) Även ligg, liggeri; knull. ”Varför pratar alla bönor så mycket om kärlek, kan du säga mig det? Det räcker tydligen inte med ett bra ligg för dem... de vill ha själen också...” (Miller 1934) \" Men om det skulle vara sant — varför möter jag ideligen folk som fått sitt sexliv sönderstressat, eller vill spy vid tanken på liggeri så fort det kör ihop sig lite på jobbet?\" (Sexet, stressen, systemet. Ottar 2/2021)
\n2 havande, gravid som i ”ligga bort sig” enligt Hertha (4/83) ”med avsky och skadeglädje om ogift kvinna som blivit med barn”. Byrman (1989) menar att uttrycket endast finns belagt i Norrland. En liknande fras, med samma betydelse, och som bara finns belagt i Hälsingland, är ”ho ha legge ut mässä” (hon har legat ute med sig). I Uppland heter det ”hon har legat för tätt”, vilket enligt man (f 1960) är ett uttryck med grövre språk från 1880 —1900. I Småland ”har han legat på” och i Ångermanland ”ligger han när”. I Tierp i Uppland är det däremot kvinnan som har ”legat åt” för mycket och om en kvinna som legat bort sig i Jämtland, sägs det att hon ”legä å vä sä” (hon har legat av vid sig). Uppgift från man (f 1905), som också har följande kommentar: ”Om ogifta, ansågs då vara något med snudd på både skandal och den härav drabbade till stor skam.”
\nI Ed i Ångermanland sägs en kvinna ”lega aväg säg” (legat å väg sig) när hon legat bort sig. Även liggandes underförstått liggande i barnsäng. Från Kalvsvik i Småland meddelar en man (f 1897) uttrycket ”hong blia snaat ligganäs” (hon blir snart liggandes). ( Byrman (1989) 3 ligg (sl); kvinnligt sexobjekt.
\n","jfr":[]} {"baseform":"ligga i någons armar","wordforms":[],"text":"
(åld) ha samlag. ”... att unga fruar, som i åratal legat i en utlefvad gubbes armar, utan att något annat än en städse ökad trånad spirat upp ur hans omfamningar, snart därpå i förening med en yngre och eldigare make erhållit en efterlängtad pant på sin kärlek.” (Kress 1905)”
","jfr":[]} {"baseform":"ligga runt","wordforms":[],"text":"se under ligg, ligga.
","jfr":[]} {"baseform":"ligga räv","wordforms":[],"text":"(nyo) ) ”när du har sex när du är så trött att du knappt vet vad du gör”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"ligga samman (tillsammans","wordforms":["ihop","i lag)"],"text":"(åld) ha samlag. ”Vid sjön Råvarpen i Tisselskogs socken i Dalsland finns en berghäll, i vilken det finns ett stort antal skålformiga fördjupningar, s k älvkvarnar. I en uppteckning från 1947 lämnar soldaten Otto Hjelm, född i Tisselskog 1868, följande uppgifter om dessa fornminnen: ’ Mi mor berätta, hör di gjorde vi hällristningarne, som ä söm håler i berget. Di hade di, når di skulle så. Då gick gossar å töser dit om vårn, når di hade bleve vart (kommit sams om att bilda hjonelag) å låg tesammen. Di hade mä uttå utsät, så när de geck för gossen, lätte han dä komma i mortel (skålgropen). Å så la di uttå utsät oppi å stötte med ten. Senna tokk di uttå denne göra å slängd i utsåbinngen. Men dä skull vort ongt folk söm lå ihop, aller hälst di söm allri hade gjort’ et för. Då växt dä no aller bäst’.” (Tilander 1989) ”Vittnen kallades in som berättade att de hade sett paret ligga tillsammans i en säng ’i blotta lintyget’, att de hade följts åt på arbete ’som äkta folk’, att de hade legat samman ’icke en eller annan gång, utan de städse leva som äkta folk’...” (Clementsson 2016) \"Göken fick en gång se en kvinna och en karl ligga ihop på en höhässja. Då blev han så skamsen, att han tappade målföret och genast slutade att gucka.\" (Folksagan i Sverige 3 s 125) \"Du ska få de här, om jag får ligga i lag med dig, sa han.\" (Folksagan i Sverige 2 s 474)
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"liggare","wordforms":[],"text":"
(nyo) ”en person som är öppen för sexuella inviter men som inte själv lägger stor vikt vid att hitta en sexpartner” (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"liggbar","wordforms":["knullbar."],"text":"(sym) tänkbar sexpartner. ”...som för övrigt var nästan lika snygg som kirurgsnubbarna i ’Nip Tuck’. Tanken ’liggbar’ hann fara genom huvudet innan jag såg fotografierna på hans familj.” (Puma Swede 2012). Se även knullbar.
","jfr":["knullbar"]} {"baseform":"ligge","wordforms":["provaligg,"],"text":"(dial o åld) ”gå på ligge” sades drängarna göra, då de på prov låg hos pigorna. I norrländsk dialekt heter detta provligg. Uppgift från Rietz (1867) som också menar att dylika provligg inte alltid välkomnades och ibland t o m bestraffades. Vid uppslagsordet kabb; kort stockända, träkubbe, berättar Rietz hur det kunde gå till i Västerbotten: ”Om en yngling och flicka beträddes med att hafva legat tillsammans vid bröllopslag (som om de vore gifta), sattes de fordom morgonen derefter en stund på kabben såsom straff för att skämmas.” Se även provaligg, sammanlag, sammanligga.
","jfr":["sammanlag, sammanligga","provaligg,"]} {"baseform":"liggeunderlag","wordforms":[],"text":"(no so) liderlig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"ligglista","wordforms":[],"text":"(sym) alltfler, framförallt unga, väljer att dokumentera sina sexuella förbindelser i en sk ligglista. En del nöjer sig inte bara med att redovisa namn på sexpartnern utan man betygsätter också liggen. En del väljer att publicera sin ligglista på nätet och skryta öppet med sina erövringar. inte minst om man lyckats få med ett känt namn på listan.
","jfr":[]} {"baseform":"liggsår","wordforms":["sår"],"text":"(lmo) om kvinnans könsorgan. Se även sår (1).
","jfr":["sår"]} {"baseform":"ligotage","wordforms":[],"text":"(fra) fastbindning. Se bondage*.
","jfr":[]} {"baseform":"lik","wordforms":[],"text":"fsv lik. Grundbetydelse gestalt, kropp. 1 en ”död” kuk antingen efter utlösning eller pga impotens. 2 enligt Ullerstam (1961) är ”ett inte ovanligt önskemål på bordellerna att beställa en kvinna som är sminkad och utklädd till lik, liggande på en bädd som är flankerad av ljus och blommor. ’Liket’ skall sedan under akten förhålla sig alldeles viljelöst och apatiskt och får inte röra sig det minsta.” Se också under nekrofil, nekrofili.
","jfr":["nekrofil, nekrofili"]} {"baseform":"lika","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. \"Han: Ska vi lika? Hon: Ok, men bara om det sker på lika villkor.\"
","jfr":[]} {"baseform":"likama","wordforms":[],"text":"(fno) kropp, lekamen*. ”at eg skal eigi sin mega ydvarn fagra likama”; att jag inte skall kunna se er vackra kropp. (Gibbons saga)
","jfr":[]} {"baseform":"likams luste","wordforms":[],"text":"(fsv) isländska likamslosti. Söderwall (1890) har betydelsen \"sinlig begärelse\" och citatet: \"ey är lydhande likams lusta frestilsom.\" (Svenska Medeltids-Postillor. Utg. af G. E. Klemming 1879—1880) Anm: likams; lekamlig, kroppslig och luste; lusta?
\n","jfr":[]} {"baseform":"lilika","wordforms":[],"text":"
(för sl) bög, transvestit*.
","jfr":[]} {"baseform":"lilja","wordforms":["liljor"],"text":"(euf) 1 ett av förslagen på bästa namn för kvinnans könsorgan i den omröstning som anordnades av tidningen Vecko-Revyn och som redovisades i nr 2/2005. Bland de 400 svaren vann snippa* överlägset. \"Mitt förslag är Lilja eller Liljan eftersom den blomman är så otroligt vacker, och jag tycker att mitt underliv är vackert!” (Lisa) 2 liljor poetiskt om vackra, skönt formade kvinnobröst. SAOB menar att ordet lilja ”ofta används ss symbol för oskuld, renhet eller kvinnlig skönhet ofta med särsk tanke på blomman”; men att liljor om kvinnobröst ”numera är ett föga brukat ord”. Bellman använder sig gärna av ordet som här i Fredmans sång 41 om Susanna i badet: ”Fru Susanna, Fru Susanna/ Många hjärtan vann [...]/ Sköna Susanna hon plaska och sam./ När hon plaska, När hon plaska,/ Skymta liljor fram.” 3 unga offer för trafficking* kallas liljor efter Lukas Moodysons film Lilja 4-ever (2002).
","jfr":[]} {"baseform":"Liljeholmen","wordforms":["ljus."],"text":"(sym) här är det förstås fråga om Liljeholmens ljus; runkhjälp för kvinnor. Förr stod nästan alltid ett ljus intill sängen, som kunde användas av damer i nöd, för att lysa upp både mörker och tillvaro. Se även ljus. Liljeholmens stearinfabrik grundades 1839 i Stockholm och flyttade 1970 tillverkningen till Oskarshamn.
","jfr":["ljus"]} {"baseform":"liljekonvaljhål","wordforms":[],"text":"se hål (1).
","jfr":[]} {"baseform":"liljekullar","wordforms":["kulle"],"text":"(smn) poetiskt och högtidligt om kvinnobröst. Dessa jämförs med kullar där liljor växer. Tyskarna har Lilienhügel med samma betydelse. Esaias Tegnér talar i sin Fritiofs saga (1820—1825) om Ingeborg och hur ”Vankelmod bor under de liljekullar”. ”Klockan tio låg hon på divanen och kramade om sina liljekullar.” (Miller 1934) ”Jag vill plötsligt förinta den unga mön där hon obekymrat sitter och skvätter vatten på sina liljekullar.” (Drougge 2003) Se även kulle (1).
","jfr":["kulle"]} {"baseform":"lilla","wordforms":["lilla syster","lilla lisa","lilla musen","lilla stjärten","lillhästen","lillrosen","lillrumpan","lillstjärten","stor"],"text":"1 (smn) även lilla syster, lilla lisa, lilla musen, lilla stjärten, lillhästen, lillrosen, lillrumpan, lillstjärten; fitta, klitoris. ”Är frökens lilla frisk nu? fortsatte han med ett flin.” (Niles 1950) ”Han lät mig trycka min blygd mot hans, så att min lilla rörde vid huvudet på hans lem.” (Chorier 1967) 2 (euf) göra det lilla; kissa. ”Vid ett par tillfällen slog övervakarna vad om ifall han skulle göra det stora* eller bara det lilla nästa gång han gick på toaletten.” (Blå 2010) Se även stor (1).
","jfr":["stor"]} {"baseform":"lilla asken","wordforms":[],"text":"(smn) fittan. Se även ask.
","jfr":["ask"]} {"baseform":"lilla busan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"lilla du","wordforms":[],"text":"(euf) göra lilla du; kissa. Jämför under stora usch.
","jfr":[" stora usch"]} {"baseform":"lilla döden","wordforms":[],"text":"se mort, la petite.
","jfr":[]} {"baseform":"lilla gubben","wordforms":[],"text":"(smn) kuken. ”Han vände sig om igen och höll handen för sin skrynkliga penis. Tack, gode gud, att dom inte fick dej också, lilla gubben.” (MacLavarty 1984)
","jfr":[]} {"baseform":"lilla gumman","wordforms":[],"text":"(smn) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"lilla kontoret","wordforms":[],"text":"se kontor.
","jfr":[]} {"baseform":"lilla kulan","wordforms":[],"text":"(smn) klitoris*. Jämför kula (4).
","jfr":["kula"]} {"baseform":"lilla ullan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan. Använt av Kajsa Svanerud i Förskolan (11 januari 2006). Se även under ull.
","jfr":["ull"]} {"baseform":"lillbrorsa","wordforms":["lillkuk","lillpitt"],"text":"(smn) 1 klitoris; kvinnans miniatyrkuk. Som dock vid rätt behandling kan bli minst lika stor som originalet. 2 lillbrorsa, lilljesus, lillkillen, lillpojken; kuk. ”Frälsa (frälsning) för lilljesus”; kåt kuk som blir frälst genom knull. ”En stor penis ansågs komisk i forntida grekisk konst och dramatik, passande för satyrer, medan den storlek man föredrog var liten och fin: lillpitten, — posthion — tillhörde de kärleksfulla uttrycken hos Aristofanes. Unga idrottsmän i Aten snörde ihop ollonet med läderband, tydligen i förskönande syfte så att de manliga könsdelarna skulle bli så små och så lika kvinnoblygden som möjligt.” (Laqueur 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"lille","wordforms":[],"text":"(smn) lille brandmannen, lille vil(l)gott, lille ville, lille vän, lille petterniklas, lilleman, den lille; kuk. ”Har ni testat den lille än? frågade Martin dem och flinade mot mig.” (Pissbomber och Knullhets i Pittstim 2009.)
","jfr":[]} {"baseform":"lille prutt","wordforms":[],"text":"(smn) bakdel, röv. Se även prutt, prutta.
","jfr":[" prutt, prutta"]} {"baseform":"lilleman","wordforms":[],"text":"1 (smn) kuk. ”De flesta avvaktar med storögd längtan att hans ’lilleman’ ska vakna till liv, att Herr Penis ska resa sig upp och buga sig och göra konster för damerna.” (En brottningsmatch mellan förnuft och drift. YA 8/6-2006) ”Mig däremot beredde det en underbar njutning att känna min Lilleman så varmt och innerligt omsluten av hennes slida...” (Het semester 1931/1967) 2 (för sl) fis*.
","jfr":[]} {"baseform":"lillemor","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"lillen","wordforms":[],"text":"(smn) kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"lilleputt","wordforms":[],"text":"(smn) kuk; av lilla och putte, det senare från dialekt pytt; liten pojke. Engelska lilliput; namnet på de småväxta människor som Swift beskriver i sin Gullivers resor (1726). ”Då jag drog fram hans lilleputt ur byxan och drog förhuden fram och tillbaka lekte han med fingrarna i mitt hål.” (Salten 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"lillerik","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"lillfittan","wordforms":[],"text":"(sjö) Dalnäs (2014) har ”smeknamn på fartygets jolle eller arbetsbåt (utöver livbåtarna). Troligen syftande på ett tyskt ord, som betyder (sabel)balja, (kniv)slida eller (svärds)skida”.
","jfr":[]} {"baseform":"lillkarl","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”Efter den dagen har flickorna mera innanför blusen än männen och än idag när en karl tar på en flickas bröst så reser sig lillkarlen hans och vill ha tillbaka sin mössa.” (Palmenfelt 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"lillkuk","wordforms":[],"text":"se lillbrorsa.
","jfr":[]} {"baseform":"lillmusan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan. Se också under mus.
","jfr":["mus"]} {"baseform":"lillpelle","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Se också pelle (1).
","jfr":["Pelle"]} {"baseform":"lillpitt","wordforms":[],"text":"se lillbrorsa och pitt.
","jfr":[]} {"baseform":"lillslam","wordforms":[],"text":"(sl) smegma*, könssekret. Term i kortspel; att ta hem alla stick utom ett. Här är det förstås fråga om en ordlek på slam; gyttja, och lillslam; det lilla smegmaflödet skall då jämföras med storslam; sperma, det fulla flödet vid orgasm och utlösning.
","jfr":[]} {"baseform":"lim","wordforms":[],"text":"(sym) könssaft, sperma. ”... hördes vindpina lika som metallsängsbottensljudet fastän, vårt lim ihop gnidriv rivsnid, vridlid mild till bortamålet skals troll om bort bot, ...” (Hammarén, Vita brevet 2006) Från samma källa pusslim; saliv*.
","jfr":[]} {"baseform":"limfjong","wordforms":["fjong"],"text":"(sl) halvstyv kuk. Se även fjong.
","jfr":["fjong"]} {"baseform":"limkuk","wordforms":[],"text":"(sl) om inställsam och smickrande typ. Särskilt i knarkkretsar.
","jfr":[]} {"baseform":"limma","wordforms":[],"text":"(sl) 1 hångla*, smekas intimt. 2 flirta*, trycka sig intill. 3 limma på någon; ragga upp, stöta på någon.
","jfr":[]} {"baseform":"limpa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. Ordet är avljudsform till lumpe, lumpa; tjockt flatbröd, därav lumpog (dial); kort och tjock. ”’Var glad att du åtminstone får ett skjut en gång var fjortonde dag’, ansåg Mackan som inte fått langa in en limpa i ugnen sedan hon var på besök i Kumlabunkern.” (Lodalen 2005) 2 fikonlimpa; fitta. 3 limpor; kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"linga","wordforms":["lingam"],"text":"(sanskrit) tecken, symbol, fallos*. I hinduismen representeras den livgivande kraften av en sten- eller metallmodell av lingam. Själva tillbedjan av en lingam är vanlig inom hinduismen, men speciellt för shivaismen. Dessa lingaer (stenfallos) är stationära. Ursprungligen kanske en fruktbarhetssymbol, men räknas numera som en manifestation av Shiva. Lingayat anhängare anser att själen begränsar Shiva genom falsk kunskap, och då Shiva är den enda verkligheten måste dessa begränsningar avlägsnas, och det viktigaste är att bära en liten lingan runt halsen. Lingam står vanligen på en sockel eller i någon hålighet vilken representerar yoni* eller i form av en skål med en uppskjutande tapp.
\n”En man med alltför stor lingam blir mycket fattig och om hans lingam dessutom är för tjock kommer han att leva i stor nöd. Den man vars lingam är liten och mager blir lycklig och den man vars lingam är kort blir en av de styrande.” (Vatsyayana 1952) ”Lingam? — Ja, guden Shivas kuk som dyrkas i form av en stenpelare eller i stiliserad form som en lotusknopp. Hinduiskorna möts ett par gånger om året i Shivatemplen eller ute vid lingamstenarna på fälten och trär upp sig på pålen under stor gudfruktig extas.” (Bokander, Kärlek 6/1966)
","jfr":[]} {"baseform":"lingo","wordforms":[],"text":"(lat) cunnum lingere; slicka fitta. Därav cunnlingulus, cunnulingulum. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"lingon","wordforms":[],"text":"(sym) 1 små kvinnobröst, bröstvårta. 2 lingonbuske, lingonris, lingonskog; fitthår. 3 lingonhåla, lingongrotta; fitta. 4 lingonbrus, lingon(röda)veckan, lingon i skojlådan, (burken, krukan, kruset); mens, menstruation. ”.... och nu får jag gå och gruva mig tills lingonveckan behagar lätta min oro över att behöva slänga upp mig på abortbritsen.” (Drougge 1999) Lingonlapp; mensbinda.
","jfr":[]} {"baseform":"lingongrotta","wordforms":["grotta "],"text":"(sl) fitta under mens. Se även grotta och lingon (2).
","jfr":["grotta "," lingon "]} {"baseform":"lingonvecka","wordforms":[],"text":"(sl) se vecka (3).
","jfr":[]} {"baseform":"linjal","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Mäter fittdjupet.
","jfr":[]} {"baseform":"link","wordforms":["linka"],"text":"(sl) 1 kuk. Kanske av linka; halta, lunka. En person med styvt ben linkar. 2 ejakulation, utlösning i det linkar (lunkar) och går. 3 link, linkare i månsing och romani sutenör*, hallick*. Link var det ord hallickarna själva föredrog, om man får tro Palm (1910). Hamngatan i Stockholm kallades tidigare linkstret. Kotsinas (1996) har ”stolpa link; vara hallick” från 1916. Eventuellt från engelska link; länk, mellanled. Linken som länk mellan hora och torsk. ”Under de dagar han bodde i Köpenhamn hade han fått klart för sig, att där fanns bara lirare och linkar [...] kortspelare och soutenörer.” (Kock 1916) Holmén (1997) har linka; att bedriva koppleri”.
","jfr":[]} {"baseform":"lionnes","wordforms":[],"text":"(fra) lyxprostituerad. Av franska lion(ne); lejon t ex lion(ne) de mode; modelejon. \"Under 1800-talets andra hälft fick bordellerna konkurrens av andra mer raffinerade koncept. Kvinnorna fick nya identiteter kallades grisetter*, kokotter*, lionnes (lejoninnor) eller kurtisaner*, allt efter status.\" (Limare 2016) Och från samma källa: \"En del, de som hade talang och som hade tur, hamnade i det galanta gardet där champagnen flödade. Men alla gjorde inte karriär som så kallade lejoninnor, utan förblev loretter*, glädjeflickor mitt mellan grisetter (arbetarklass) och hålldamer...\"
","jfr":[]} {"baseform":"lipstick","wordforms":[],"text":"(am sl) 1 put lipstick on your dipstick; sätta läppstiftsmärke på kuken. Här rör det sig om en kvinna som suger av en man. 2 lipstick (lesbian, femme); läppstiftslesbian. Om kvinnliga homosexuella i femmekategorin. Se femme.
","jfr":[]} {"baseform":"liquidofili","wordforms":[],"text":"(latin liquidus; flytande, rinnande och grekiska philia; kärlek, vänskap) upphetsning av att doppa könsorgan i olika vätskor.
","jfr":[]} {"baseform":"lir","wordforms":[],"text":"(da) om liderlighet*, sex. (Hertoft 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"lirare","wordforms":[],"text":"(sym) en modern casanova*. ”Samma rykte som gör tjejen till hora, vandringspokal eller madrass gör killen till hjälte, casanova eller lirare.” (Bäckman 2006) Se vidare under link (3).
","jfr":[]} {"baseform":"lirka","wordforms":["lirkepinne","pinne."],"text":"(sl) kuk. Lirka; vicka hit och dit, föra något fram och tillbaka. Se även pinne.
","jfr":["pinne"]} {"baseform":"lisa","wordforms":["lisen"],"text":"(smn) fitta. ”...du är min fittlisa och MIN FITTLISA får ta mig fan ringa när hon vill,...” (Söderblom 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"lite","wordforms":["annorlunda"],"text":"(euf) lite annorlunda; homosexuell. Se även annorlunda.
","jfr":["annorlunda"]} {"baseform":"liten och stor","wordforms":[],"text":"(euf o barn) ”göra en liten eller en stor”; kissa eller bajsa. Engelskan har motsvarande small one och big one samt också number one; stor och number two; liten. I julnumret av Puck (1908) berättas den gamla anekdoten om kyrkoherdens bröllopstal: ”Ja, mina vänner, det är nu en gång så att mannen går utomhus och gör det stora, medan kvinnan gör det lilla i hemmets stilla vrå.” I norsk slang finns å gjøre smått och å gjøre stort. För en extra stor laddning finns dessutom å tømme ryggen. Norskan har också slippe en liten för att fisa. Jämför stor.
","jfr":["stor"]} {"baseform":"liten","wordforms":["litet"],"text":"(euf) 1 här i betydelsen barn. Byrman (1989) räknar upp en rad uttryck där liten, litet ingår. Allmänt används ”hon väntar en liten/litet”, ”hon ska ha en liten”, ”de ska ha en liten”, ”hon ska få en liten/litet”. I vissa trakter av Uppland sägs ”o skä få seg ett litet” (hon ska få sig ett litet) och i Lappland heter det ”hon ska få sä e litet”, medan uttrycket ”hon är/har blivit med en liten” bara finns belagt i södra Sverige. Från mellersta Nyland har vi ”hä ska kåma eit lihli” (det ska komma ett litet) och i Lappland är det mannen som ”göra n lit’n”; gör en liten. 2 (sym) liten om kuk. \"Då var de i lag en tid, men då hade han för liten, så hon ville inte ha honom.\" (Folksagan i Sverige 2 s 478) 3 (euf) litet; samlag. ”Vad sägs om ett litet?” eller ”snälla, bara ett litet”. Bön från kåt man/kvinna till ovillig partner.
","jfr":[]} {"baseform":"littan","wordforms":[],"text":"(euf) förskönande omskrivning av fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"little Johnny","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"liv","wordforms":[],"text":"1 (svr) Ja, min liv och kniv, ja, min liv och själ. Uppgift från OFVG. 2 (euf) löst/hårt liv; om avföring. Söderwall (1910) har under uppslagsordet veker * \"lös. om mage el. lif \" ”Har patienten trögt lif, såsom nästan alltid plägar vara fallet i början av en bitestikelinflammation, bör han taga ett afförande medel; bland dem är ricinoljan att rekommendera för sina lena och säkra verkan.” (Kress 1905) Se även under själ.
","jfr":["själ"]} {"baseform":"livdragon","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”Hvad är en kuk, en könets Lif Dragon/en Commendant för Platskans Battaillon...” (Anonym hordikt i Köttets Poesi 1995/2007.) Anm: livdragon var en soldat i svenska armén som verkade i olika roller 1949-2000 och Platskan var öknamnet på en prostituerad i 1700-talets Stockholm.
","jfr":[]} {"baseform":"livesex","wordforms":[],"text":"(eng) utlovas ofta i samband med telefonsex* då kunden sägs få lyssna på verkliga och inte fejkade samlagsljud.
","jfr":[]} {"baseform":"liveshow","wordforms":[],"text":"(eng) samlag inför publik på t ex porrklubb. NEO har ”hist.: sedan 1973”. Dylika föreställningar är enligt lag förbjudna i Sverige sedan 1982.
","jfr":[]} {"baseform":"livet","wordforms":["träd"],"text":"(euf) 1 livets början; fitta. 2 utforska livet; knulla. 3 livets träd; kuk. Se även träd.
","jfr":["träd"]} {"baseform":"livförsäkring","wordforms":[],"text":"(lmo) vitsigt om kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"livmoder","wordforms":[],"text":"1 (grekiska hystera, latin uterus, matrix) organ i lilla bäckenet där fostret utvecklas fram till förlossningen. Ordet är bildat till liv i betydelsen underliv. ”Hist.: sedan 1679.” (NEO) Livmodern väger normalt ca 60 gram och har vanligen formen av ett upp och nedvänt och något tillplattat päron. Enligt Wretlind (1905) är ”lifmodern ett djur som hungrar efter säd”. (uterus est animal, sperma desiderans.) ”Han var hennes älskade, han var den ende man som fått henne att känna sig fullt och helt som kvinna, totalt genomträngd, öppnad och sårbar. Livmoder, moder, ovum, vulva, välva, värnlös.” (Jong 1977) ”I dessa broschyrer tvistade de om, huruvida livmodern hade någon inverkan på kvinnans förstånd eller ej.” (Casanova 1936/1700-t) 2 slarvig slang för fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"livmoderhals","wordforms":[],"text":"se cervix uteri.
","jfr":[]} {"baseform":"livmodermun","wordforms":[],"text":"öppningen på den kanal som leder från slidan in i livmodern via livmoderhalsen*. Enligt NEO ”hist.: sedan 1785”. ”I sista ögonblicket kastade jag mig åter mellan hennes ben, min pulserande lem dök några gånger ut och in i hennes heta, nästan torra slida ända ned till botten, åter en samtidig darrande skälvning och min sperma sprutade matt men nästan utan uppehåll mot hennes uppsvullna livmodermun.” (Het semester 1931/1967) Se även modermun.
","jfr":[]} {"baseform":"livmodertapp","wordforms":["tapp"],"text":"yttersta delen av livmoderhalsen belägen i slidan*. ”... jag vet hur klitorisen ser ut i olika stadier av upphetsning .... det mörkröda, glänsande lilla bäret ... jag har till och med öppnat upp slidgången och granskat insidan ... livmodertappen...resten av mödomshinnan.” (Gunnar Blå: Hästflickan, Perversioner 2003) ”... och Vanja suckar, kvider, höjer benen så att jag kommer djupare in, slår mot livmoderstappen med ollonet, bålgetingboet.” (Whilde 2005) Se även tapp.
","jfr":["tapp"]} {"baseform":"livsverktyg","wordforms":["verktyg"],"text":"(euf) könsorgan. ”Något utförligare föreskrifter träffa vi på i Undervisningsplan för statens folkskoleseminarier av 1914: Människokroppens livsverktyg och deras förrättningar.” (Wintzell 1935) Se även verktyg.
","jfr":["verktyg"]} {"baseform":"livväst","wordforms":[],"text":"(sym) kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"ljuddämpare","wordforms":[],"text":"(lmo) kalsonger. Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"ljus","wordforms":["attrapp"],"text":"(sym) 1 runkhjälpmedel för kvinnor, särskilt lättillgängligt förr då det fanns ett på varje sängbord som ljuskälla. Enligt Mc Conville (1984) fanns följande anslag i en flickskola: ”Lights out at nine, candles out at ten.” Thesleff (1912) har ”jusets vänner”. ”Det ock förlåtligt är, när flickor äro stängda/ Och inga kukar få, änskönt de äro trängda/ Att uti slika fall med morot och med ljus/ Den ena kittlar upp den andres kåta mus.” (ur Knulliaden i Köttets Poesi 1995/2007) 2 penis(attrapp). På grund av formlikheten används ibland stearin- och vaxljus som ersättning för det tända ljuset, ståkuken, mellan benen. ”Hon begagnade ljus, romerska ljus och dörrknoppar. Ingen kuk i landet var tillräckligt stor för henne — inte en enda.” (Miller 1934) \"Stående sköt han in sitt helgade ljus, som var alldeles varmt, i öppningen.” (Salten 2009) Se även attrapp. 3 ljuset är tänt men ingen är hemma; om den som fattar långsamt eller inte alls.
","jfr":["attrapp"]} {"baseform":"ljusna","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Byrman (1989) barnmorska, kanske från isländska ljósmódir. I Malungstrakten får den gravida ”höra med ljusnan” när hon behöver hjälp vid barnafödandet.
","jfr":[]} {"baseform":"ljusstake","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Polera ljusstaken; runka. Se vidare stake.
","jfr":[]} {"baseform":"ljuv","wordforms":["ljuvlighet"],"text":"fsv liuver; kär, vänlig, god. Ljuvlighet; älsklighet. Här om könsorgan. ”Hans ljuvlighet skulle springa ut ur öppningen som den härligaste springare.” (Nyström 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"LMAO","wordforms":["LMFAO"],"text":"(sl) Laughing My (Fucking) Ass Off; skratta arslet av mig, skratta mig fördärvad.
","jfr":[]} {"baseform":"lo","wordforms":[],"text":"(euf) toalett, engelska loo, som kommer av gardy-lo, vilket i sin tur kommer från franska garde l’eau, ett varningsuttryck (se upp för vattnet) som på medeltiden användes när man tömde pottan ofta direkt ut från fönstret. Detta rop övertogs av engelsmännen som anglifierade det till gardy-loo, som fått ge namn åt toaletten.
","jfr":[]} {"baseform":"lobba","wordforms":[],"text":"(sl) spotta, spottloska. Se vidare under spott.
\n","jfr":[]} {"baseform":"lock","wordforms":[],"text":"
(sl) 1 som i norskans sitter på lokket för toalettbesök. 2 lägga på locket; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"locka","wordforms":[],"text":"(åld) locka någon på sig; inbjuda någon till knull. \"I medeltid skulle han villa, som vanlit var, då hon låkar (lockar) honom på sig.\" Uttrycket hittat i (Folksagan i Sverige 2 s 19). När Hyltén-Cavallius tecknar ner sagan låter det istället så här: \"Derefter lade han sig att hvila middag, såsom seden är om sommartid, och sov en stund på qvinnans arm.\"
","jfr":[]} {"baseform":"lockbete","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Jämför under bete.
","jfr":["bete"]} {"baseform":"locke","wordforms":[],"text":"(dial) blindtarm, ändtarm. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"loda","wordforms":[],"text":"(åld) brunst*, hetta. Ohlmarks (1975) sätter ordet i samband med guden Lodur, vilken tillsammans med Odin och Häner ”skapar de första människorna”. Det är också Lodur som ger människorna fortplantningsförmåga.
","jfr":[]} {"baseform":"lodrätt","wordforms":[],"text":"(sl) lodrätt, vågrätt; stående respektive liggande samlag. ”Ska vi ta det lodrätt eller vågrätt.” (20-årig kvinna)
","jfr":[]} {"baseform":"Lofas","wordforms":[],"text":"(sl) Gibson (1978) har ”penis” utan närmare förklaring. En man, som vill vara anonym, meddelar telefonledes att det finns ett ungerskt ord lofasz; hästkuk. Ordet finns även i förortsslang lo fasz med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"loft","wordforms":[],"text":"(sym) vindsutrymme. Här fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"loge","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. ”Flickorna i Sachsen har så vida logar att den som skall tröska* lin i dem måste ha en stor slaga*.” Denna strof ingår i visan Gesang eines Fahrenden från 1400-talet, med ett mycket underfundigt bildspråk. Wilhelm Brednich har i sin Erotisches Lied (München 1973) visat hur detta bildspråk grundlurat en viss herr Böhme, då denne tolkat visan ovan i sin Altdeutsche Liederbuch. Där försäkrar han att allt snuskigt och obscent i visorna uteslutits. Aningslöst återger han strofer som den ovan med kommentaren ”att de bayerska flickorna för 400 år sedan utmärkte sig genom sin kokkonst” och ”de sachsiska flickorna genom fulla logar och linodling”.
","jfr":[]} {"baseform":"logga","wordforms":[],"text":"(sl) 1 logga; suga kuk, fellatio*. 2 logga ut; avlida, dö. Logga ut; avsluta en session eller dialog med en dator eller ett datasystem.
","jfr":[]} {"baseform":"lojk","wordforms":[],"text":"(dial) om sköka på Åland enligt Rietz (1867). Han jämför med irländska loich; smutsigt, dåligt och elakt fruntimmer.
","jfr":[]} {"baseform":"lojka","wordforms":[],"text":"(dial) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"lok","wordforms":[],"text":"1 (so) pederast*. Efter den mycket populäre tidigare programledaren Leif ”Loket” Ohlsson i Bingolotto (TV 4). Under 1990-talets senare hälft såg man pederaster i var buske i Sverige och att sätta en kändis i samband med ämnet för dagen är inget ovanligt fenomen. Kändisar får ofta stå ut med både verbala och fysiska påhopp. 2 (sym) kuk. ”När han ska pumpa hennes hals full hör han hur det knakar borta i skogen och råkar dra ut loket.” (Drougge 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"lokal","wordforms":[],"text":"(euf) här om avträde* och ytterst av latinets localis, bildat av locus; plats, rum. ”Mest hade han dock varit bekymrad för en viss oundgänglig lokal, som var mycket förfallen.” (Hamilton 1928)
","jfr":[]} {"baseform":"loke","wordforms":[],"text":"(sk) lort* i egentlig och figurlig mening. ”Nä, så duktig Lillen e, har gjort en stor loke i lottan* (pottan).” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"lokus","wordforms":[],"text":"(åld) latinets locus; plats, rum, ställe. ”I Norske kilder, f. eks. gårdsbeskrivelser fra Gudbrandsdalen fra 1700-årene, støter vi på locum privatum som i Danmark var i bruk allerede i 1500-årene i formen locus privatus.” (Grieg 1953—1956) Engström (1907) talar om ”Ett lokus, som människorna kalla afträde”. Dansk slang har lokumssex, sex på offentliga toaletter.
","jfr":[]} {"baseform":"loli","wordforms":[],"text":"(sl) lolita. Enligt slangopedia.se från lolicon, ett teleskopord bildat av Lolita Complex. Ordet är kortform för lolicon; en typ av hentai, tecknad pornografi, med minderåriga karaktärer. Se även lolita.
","jfr":["lolita"]} {"baseform":"lolikon","wordforms":[],"text":"(jap) förkortning för lolitakomplex. Det rör sig om tecknad porr med minderåriga flickor. Den manliga motsvarigheten heter shotakon. Se även lolita. \"Det är inget fult ord på japanska, även om jag förstår att det för en svensk känns det väldigt närbesläktat med pedofili. Men det är förvisso en term som används om män som föredrar unga kvinnor framför dem i sin egen ålder. En 60-åring som har en 30-årig älskarinna faller således in i kategorin lolikon.\" (René Andersson Fil.Dr. japansk litteratur)
","jfr":["lolita"]} {"baseform":"lolita","wordforms":["loli"],"text":"(smn) ung i sexuellt avseende underårig flicka som förför en äldre man eller blir förförd av honom. Lolita är en diminutivform av Lola som i sin tur går tillbaka på Dolores, bildat av latinets dolor; smärta. Namnet efter den ryskfödde amerikanske universitetsprofessorn och författaren Vladimir Nabokovs (1899—1977) bok Lolita som handlar om hur den medelålders Humbert Humbert förförs av den 12-åriga Lolita och drivs till mord på en rival. Lolita utkom första gången i en engelsk upplaga utgiven i Paris 1955. ”Inom pornografin finns idag en hel genre som kallas Lolita. Denna genre beskrivs som anspelningspornografi, det vill säga man framställer pornografiska bilder av flickor som ska se yngre ut än vad de i verklighet är.” (Waller 2002) Se även loli.
","jfr":["loli"]} {"baseform":"lolitadukke","wordforms":[],"text":"(da) uppblåsbara dockor (love dolls) där de mest avancerade är utrustade med tre användbara hål och med inbyggd kroppsdoft och kan stöna fram runda ord. Se även Barbara och lolita.
","jfr":["Barbara","lolita"]} {"baseform":"lolli","wordforms":["lollipop"],"text":"(sym) kuk, en godsak, slickepinne. Norsk slang har motsvarande lolipop.
","jfr":[]} {"baseform":"lollo","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Källa: vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"lollos","wordforms":[],"text":"(eng o no sl) kvinnobröst efter den italienska filmstjärnan och bystdrottningen Gina Lollobrigida (1927-2023).
","jfr":[]} {"baseform":"lommebiljard","wordforms":[],"text":"(sk) fickbiljard*.
","jfr":[]} {"baseform":"lommemög","wordforms":[],"text":"(sk) enligt Lind (2016) ”noppor och skröfs som samlas på botten av kavajfickan.” I sammanhanget berättar han historien om ”serietecknaren och stofilen Joakim Lindengren som tillverkat ’lommemög’ som säljs i antikverade plåtburkar för att sedan hällas i fickan på nyinköpta kläder och ge den eftersträvansvärda ingågna känslan.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"lommeröv","wordforms":[],"text":"
(so) ÖSO har förklaringen: \"en person som samlar på allt och har en rörig tillvaro\".
","jfr":[]} {"baseform":"long John","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Kanske efter antingen piraten Long John Silver eller efter ett skotskt whiskymärke.
","jfr":[]} {"baseform":"loo","wordforms":[],"text":"(am sl) toa, toalett. I Skottland ansågs det artigt att skrika Gardy-loo när man tömde sina nattkärl genom fönstret. Uttrycket är en förvanskning av franskans gardez l'eau — se upp för vattnet! Jämför lo.
","jfr":["lo"]} {"baseform":"looni","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"loop-de-loop","wordforms":[],"text":"(am sl) 69:an. Se sextionia.
","jfr":[]} {"baseform":"loppet","wordforms":[],"text":"(sym) fittan, hålet*. Urborrning av eldrör*. \"Du har verkligen många ord för fitta. Men jag hittade inte 'loppet' som t ex 'Kan undra hur hon är i loppet'.\" (Hälsningar Göken 11/3-2017)
","jfr":[]} {"baseform":"lopplåda","wordforms":["låda"],"text":"(dial o lmo) säng. (OFVG) Se även låda.
","jfr":["låda"]} {"baseform":"lora","wordforms":["lort"],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) använt i Närke om ”mjuk träck efter hornboskap ute på marken”. Hundlora; hundskit. Se även lort.
","jfr":["lort"]} {"baseform":"L-ordet","wordforms":[],"text":"(euf) för lesbisk. Se också N-ordet.
","jfr":[]} {"baseform":"lorett","wordforms":["lorette"],"text":"(fra) lorett är, enligt Forel (1942), ”tidigare namn på kokott*.” Lorette (fra) lyxprostituerad. Efter kyrkan Notre-Dame-de-Lorette, \"som har gett namn åt den kategori av den parisiska halvvärldens underavdelningar: lorette. Kyrkan ligger också i det kvarter i det 9:e arrondissementet som befolkades bland annat av galanta damer, artister och författare kring mitten av 1800-talet.\" (Limare 2016) Se vidare under galant.
","jfr":[]} {"baseform":"lorra","wordforms":[],"text":"se under spott, spotta.
","jfr":[]} {"baseform":"lort","wordforms":["lorta"],"text":"fornsvenska lorter som i folkalorter, hara - och musalorter. Skit, skita och allmänt om smuts. Danska och norska lort. Lort ”hist.: sedan 1488” och lorta ”sedan 1738”. Båda uppgifter från SO. Lort finns med i våra äldsta ordböcker på svenska. Ordet av ovisst ursprung. ”Nog ser en på vaggan när barnet vill lorta, sa gumman.” (Ström 1974) ”Det finns ingenting man vänjer sig vid så lätt som att lukta på en lort; smakar man på den är den utsökt, den har precis olivens pikanta smak.” (de Sade 2009) \"Tänk om en vän som kommer får syn på den äckliga lorten hunden har lämnar i atriet, gyttjan som stänkt på portiken.\" (Juvenalis Fjortonde satiren s 195)
\nLort är trots sin ålder fortfarande gångbart. En viss Olav Panelius klassar t o m lort som modeord, särskilt bland journalister. I boken Modeord (1970) citerar han en reporter: ”Då avstjälpningsplatsen började med att släppa ut sitt lortvatten till Veckjärvi.” Panelius menar att smutsvatten skulle ha sagt detsamma men onekligen inte är så drastiskt uttrycksfullt, och så visar det ju inte på samma sätt författarens frigjordhet från tabuföreställningar.\" SAOB (1942) menar att lort, i betydelsen ”exkrementer, ’skit’, dynga, är vanligare i södra Sverige än i övriga delar av landet”. I skånskan används lort både i egentlig och figurlig mening. ”Va saijjer du, din lille lort?” (Ohlmarks 2004) \"Ännu idag händer det att folk hittar stora flintastycken i strömmen, som på kartan heter Edre fall. Flintastyckena kallas för jättelortar. (Gustavsson 2021 s 44)
\nLort kunde också en gång i tiden användas som skällsord. Under rubriken Skitsaker i Karlsson A & A (2020 s 79) hittar vi uttrycket slugge en lort; sluka en lort och exemplet: \"Den snarstuckne Tore Persen i Gressla var uppenbarligen inte på god fot med sin sockenbo. I ilskan uppmanade Tore skomakaren att slugge en lort,\" där slugge är danskans motsvarighet till svenskans sluka. Tore uppmanades således skomakaren att äta skit. I sammanhanget kunde man också skällas för lorthynda, lorthund och lortvasker. Se vidare under hund och hynda. \" En smutsig pojke kunde under 1700-talet bli kallad för en lortvasker.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"lortehus","wordforms":[],"text":"
(da) lorthus, skitställe, skithus. Se även under lort och hus.
","jfr":[" lort "," hus"]} {"baseform":"lorthusblomma","wordforms":[],"text":"(smn) kvinnlig toalettvakt. Drätselkammaren i en sydsvensk stad annonserade efter en dylik lorthusblomma, ett fruntimmer ”som önskade anställning genom att sälja biljetter på den nya toaletten på torget”. I Stilblommor och grodor (Holmkvist 1962) berättas om ett av annonssvaren: ”Havande sett en annons i (tidningens namn) om hugad spekulant på det nya fina daset vill jag nu anmäla mig. Jag haver rest i många länder och provat och sett på sådana varför jag är fullt kompetens. Undrar om sysslan bara är profesorisk eller den är statsanställd med passion och ålderstillägg. Undrar hur lång semester drätselkammaren har, kan man ha en sysla bredvid såsom kaffe och lemonad. Är 35 år och änka.” Se även Kiss me Kate.
","jfr":["Kiss me Kate"]} {"baseform":"lortlarpa","wordforms":[],"text":"(åld so) snuskig kvinna. (1600-t)
","jfr":[]} {"baseform":"lorum","wordforms":["piercing."],"text":"(latin lorum; rem) manlig könspiercing placerad horisontellt på penis undersida vid basen där penis möter pung. Se även piercing.
","jfr":["piercing"]} {"baseform":"lorva","wordforms":[],"text":"(åld so) osnygg kvinna. (1600-t)
","jfr":[]} {"baseform":"loska","wordforms":[],"text":"(euf) spott, spotta. ”Hist:. sedan 1941.” (SO) \"Reine skenade ut för att hinna med tåget som gick nio och tjugotvå. Som vanligt missbedömde han tiden och kom en kvart för tidigt till Sollentuna station. Om det var något han hatade så var det att sitta på en bänk och inte ha något annat att göra än att lägga några loskor mellan sina egna skor.\" (P C Jersild: Barnens ö från 1976) Se vidare under spott.
","jfr":[]} {"baseform":"loss","wordforms":[],"text":"(sl) komma loss; ejakulera*.
","jfr":[]} {"baseform":"lôsse bókser","wordforms":[],"text":"(dial) \"gå på toa\" (BOL)
","jfr":[]} {"baseform":"lossna","wordforms":[],"text":"(sl) det lossnar för någon; någon får orgasm, utlösning. Min sagesman från Jämtland (f 1929) berättar att en naiv man utbrast: ”dä lôse grönjävlet”, när han äntligen fick uppleva ett knull.
","jfr":[]} {"baseform":"lotium","wordforms":[],"text":"(lat) urin. Lotium var ursprungligen en metafor med betydelsen \"väska för tvätt\", eftersom romarna tvättade sina kläder i urin. Se vidare urin.
","jfr":[]} {"baseform":"Lotta","wordforms":["lotta;"],"text":"1 (smn) Hjelmqvist (1903) har ”meretrix” (se do) i Sthlm och Skåne. 2 i Skåne även lotta; potta, enligt Ohlmarks (2004). ”Moor, lottan e full å tiss. — Så häll ut’at genom vinduet, din dummer.” 3 kvinnans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"lotus","wordforms":["lotusblomma"],"text":"(sym) lesbisk. En tropisk eller subtropisk näckrosväxt. Av latinets lotus med samma betydelse. Av semitiskt ursprung. Ordet troligen från Tyskland eller Frankrike. Bergman (1985) menar att ”lotusen, som är en näckros eller vattenlilja, möjligen blivit en sinnebild för homosexualitet därför att den också representerar det tvekönade, det androgyna (androgyn är grekiska för mankvinna). Lotusen har manlig kropp (penisen) och en kvinnlig blomma (vulva, sköte).” ”Gudrun är min, förstår du det, lilla lotus. Jag tror jag börjar förstå vad som finns bakom dina frostblommor.” (Bengt Martin, Kärlek 4/1965) \"Jag är ingen lotus! Våga dig inte att kalla mig för lotus!\" (Roth 1969)
","jfr":[]} {"baseform":"lova sig åt någon","wordforms":[],"text":"(åld o euf) att gå med på samlag och/eller giftermål. ”Jag sviktar mellan känslor af vämjelse och ömhet, men kärleken segrar, och jag kan endast glömma och förlåta. Då gråter hon och lofvar sig åt mig.” (Psevdo Solipse 1911)
","jfr":[]} {"baseform":"Love hotel","wordforms":[],"text":"(eng) kärlekshotell. Speciella hotell i framför allt östra Asien som helt inriktar sig på par ute i sexärenden. I centralamerika kallas dessa hotell autohotels. Uthyrningstid vanligen 1-3 timmar.
","jfr":[]} {"baseform":"love juice","wordforms":[],"text":"(eng) kärlekssaft. ”... men vi/ hittar två tapirer istället som/ leker parningslekar och vi sluter/ oss till att det är honan som/ skvätter något ur stjärten för/ att locka hannen och/ Johan kallar detta för/ Love Juice.” (Morelli 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"love pillow","wordforms":[],"text":"(eng) kärlekskudde. Underkategori till japanska dakimakura; kramkudde. Love pillow är en typ av uppblåsbar sexleksak med foton eller animerade bilder av porrstjärnor och med ett eller flera hål som användaren kan runka genom.
","jfr":[]} {"baseform":"lovehole","wordforms":[],"text":"(eng sl) kvinnans kärlekshål. Se vidare hål.
","jfr":[]} {"baseform":"lovejoint","wordforms":[],"text":"(sl) penis. Från engelskan.
","jfr":[]} {"baseform":"lovemap","wordforms":[],"text":"(eng) kärlekskarta. Ordet förklaras av Trost (1988): ”Från barndomen och framgent formas en lovemap, vilket innebär att var och en har en (omedveten) bild av den ideala partnern/älskaren.” Termen präglad 1980 av den nyzeeländsk-amerikanske psykologen John Money (f 1921) som menar att denna lovemap grundläggs i förskoleåldern, en teori som förkastas av flera av hans kollegor som istället anser att en individs sexuella orientering förbereds redan i fosterstadiet. Petra Östergren (2006) berättar att hennes kurskamrat i sexologi Johanna Laakso använder översättningen lustkartor om dessa lovemaps.
","jfr":[]} {"baseform":"lovlig","wordforms":[],"text":"sägs den vara som är sexuellt mogen. I Sverige blir man sexuellt lovlig vid 15 år, vilket bl a innebär att en 15-åring kan ha lagligt samlag med en i samma ålder eller äldre. Samlag mellan två som båda är under 15 år är dock inte olagligt. Se vidare byxmyndig, pittmyndig och sänglapp.
","jfr":[]} {"baseform":"LP-skivor","wordforms":[],"text":"(sl) armsvett. Formlikhet.
","jfr":[]} {"baseform":"lua me anra","wordforms":[],"text":"(sk) vänsterprassla*. Springa med andra.
","jfr":[]} {"baseform":"lubbe","wordforms":[],"text":"(sl) lubrikation*. Ett ord jag enbart träffat på hos Colldén/Dahlbäck (2019): \"För några år sen var jag, Anna, väldigt nojig över mängden lubbe jag producerade när det vankades sex. Jag var konstant orolig för att vara 'för våt'. Man skulle ju vara kåt, men en massa lubbe i trosorna visade att man ville lite FÖR mycket.\"
","jfr":[]} {"baseform":"lubberace","wordforms":["köra"],"text":"(sl) runka, onanera. Ordet påträffat hos Waller (2002) och på min mejlfråga vad han vet om uttryckets bakgrund svarar författaren: ”Lubberace är ett i raden av nyuppfunna uttryck för kvinnlig onani.” (e-post 10/4-2007)
","jfr":[]} {"baseform":"lubbna","wordforms":["lubbni"],"text":"(förb spr) i sin artikel Två förbrytarordlistor från 1840-talet (1947) har Olof Gjerdman med orden i betydelsen hora, gatflicka, glädjeflicka. Han härleder orden till ’sanskrit lubh; to desire, to lure och lobha; desire, cupidity.’” To desire; att åtrå, to lure; att locka, lura samt cupidity (åld); lystnad, lusta. Jämför lumia.
","jfr":[]} {"baseform":"lubricera","wordforms":["lubrikation"],"text":"(latin lubricus; glatt, hal) Den fuktighet som avsöndras i anslutning till sexuell upphetsning, i synnerhet i de kvinnliga könsorganen, kallas i sexologiskt sammanhang för lubrikation, smörjning. Om lubrikationen är otillräcklig kan syntetiska, vattenlösliga glidmedel användas. ”Alla tjejer vet exempelvis att det som händer med killens könsorgan när han blir upphetsad kallas erektion. Däremot vet inte tjejerna att det kallas att få lubrikation när de själva blir sexuellt upphetsade.” (Bland horor, bockar o bögar 2002) ”Jag kunde se på många av herrarna, att de inte visste, om de skulle tänka eller känna, analysera eller lubrikera, så jag vände mig mest till Betty.” (Brøgger 1978) ”Lägg märke till hur hon lubricerar kraftigt från slidan!.” (Söderblom 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"lucca","wordforms":[],"text":"(sam) lös avföring, smuts.
","jfr":[]} {"baseform":"luccadavda","wordforms":[],"text":"(sam) diarré*.
","jfr":[]} {"baseform":"Lucifer","wordforms":[],"text":"(latin ljusbringare) djävulen i latinsk kristen tradition. Ordet från Jesajas profetia om den babyloniske konungens fall. Han kallas i Jesaja 14:12 för ’morgonstjärna’ som i grekisk översättning blir fosforos; ljusbringare. Profetian tolkades som en utsaga om djävulens fall vilket fick namnet Lucifer att knytas till denne. Enligt svensk folktradtion förknippas Lucifer, kallad Lusse, Lussepär, med Luciadagen, där han ledde ’lussefärden’. Dick Harrison menar i sin \"Harrisons historia: När Lucia kom med löss istället för lussebullar\" (Svd 9 december 2018) att lussefärden låter väl mycket som Lucifer, alias Satan, för att det ska kunna röra sig om en slump. \"Hur namnet uppstått är omöjligt att räkna ut på grund av bristen på källor om medeltida folktro, men det är inte osannolikt att man har slagit ihop Oden och djävulen till Lusse och trott att varelsen drog fram på natten med ett följe av smådjävlar. Vi vet att Oden efter kristnandet gärna förknippades med djävulen.\" \"Genom att vid denna tid kämpa starkt och kraftfullt segra, övervann Kristi brud, tack vare Brudgummen och med gudomlig hjälp Lucifer och alla demoner som fanns i och utanför helvetet...\" (Blomkvist 2019 s 387)
\n","jfr":[]} {"baseform":"lucka","wordforms":["lukka"],"text":"
(sl) fitta, öppning*. Lapp på luckan; mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"Lucky Pierre","wordforms":[],"text":"(eng) samlagsställning där tre personer, varav minst två män, deltar. En man penetrerar den andre mannen i anus. Denne i sin tur tränger samtidigt in i den tredje personens kön eller anus. Mannen i mitten, han som både ger och får, är den som kallas Lucky Pierre.
","jfr":[]} {"baseform":"ludd på karamellen","wordforms":[],"text":"(sl) begynnande hårväxt på fittan. ”Hör av dig för en sexstart alla ni oerfarna tjejer med ludd på karamellen och ett begär efter styv kuk mellan läpparna.” (Kontakt. Lektyr mars 1999) Se även karamell.
","jfr":["karamell"]} {"baseform":"ludde","wordforms":[],"text":"(åld) 1 fitta. Ordet finns med hos Roberg (1718) med förklaringen ”hvad hårvächst är” och att ludde har med luden att göra är väl en inte alltför djärv gissning. 2 (smn) kuk. ”Var är min lilla Ludde nu va? Är han mellan dom rara sköna pattarna...” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"luddhål","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se vidare hål.
","jfr":[]} {"baseform":"lude lude lej","wordforms":[],"text":"(euf) samlag. \"En flicka hade blivit i gråsess. Fästmannen ville inte tro, att han var far till barnet. Då svara flickan med följande kväde, Kors minns inte du, när som Kersti (Kätstin) hon sto brud? Och vi dansade till klockan var sju. Sen lade du mej på en uppbäddad säng och gjorde lilla lude, lude, lej.\" Upptecknat av O G Svensson, Brålanda socken, Sundahls härad 1931)
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"luder","wordforms":[],"text":"
av tyska Luder; fräck uppkäftig kvinna, kadaver*. 1 i betydelsen sköka, hora är luder inte särskilt gammalt i svenskan. SAOB finner ordet tidigast hos Bellman 1771. ”Luder var ett helt nytt uttryck, kom från tyskan och betydde kadaver.” (Brunner 2002) Men som skällsord, t ex ditt luder, ditt as, är ordet mycket äldre. Ursprungsbetydelsen är nämligen ”dött djur använt som lockbete vid jakt”. Hur denna betydelse har kommit att kopplas samman med sköka har Stolpe (1984) en teori om. ”I motsats till skällsordet as har skällsordet luder kommit att bibehålla ett betydelsemoment från jaktområdet nämligen det av lockelse. Och det är förklaringen till att skällsordet har gått över till att beteckna ett yrke som är på en gång lockelse- och skambetonat.” ”L är Ludret som Långsamt Lyfte/ det Läckra Låret i bedrägligt syfte.” (Tankekorn)
\n”För pengarna köpte jag smink och puder och fina kläder för att behaga torskarna*. Så tjänade jag ännu mera pengar, köpte mera spackel och luktade ännu mera luder.” (Pocket-tidningen R 4/77) ”Om ett luder är en kvinna man köper, är alla kvinnor luder [...] I arabiska länder kan man köpa en hustru för två kameler, ett luder nere vid Madeleine kostar lika mycket, vad är skillnaden?” (Brøgger 1974) ”Dock bäst jag trives i lag med luder,/ med skrål och kankan och porterdrank,/ när pattar blottas och kättjan sjuder/ och luften ångar av kvinnostank.” (Skaldebrev till Maggan från Augustir, barden, av Gustav Fröding i en delvis otryckt dikt 1883.)
\nEngelskans lure; lockbete, går igen i luder liksom franska leurre och italienska logoro med samma betydelse. I slang finns t ex luderakvarium, luderbur, luderkupa*, ludersjapp om bordell samt rälsluder; tågvärdinna. \"Med Spårvagn kunde man komma till Gamla stan och upp i luderkupa vid Österlånggatan. Flickor i vackert rum, ja äldre kvinnor, och vilken dörr som valdes kvittade lika. det var en bikupa av 'horor'. Var de i trappan eller förstugan drog de om kunden. Pris 1 kr. med exposition upp till brösten. De hade [...] vita kalsonger, öppna förstås med d. m [decimeter-] bred virkad spets, vackert, som gjorde sig bra mot rött och svart i skrevet.\" (Suneson 1891)
\nEnligt en högst privat enkätundersökning (Oordboken 1989) är de tillfrågade männen och kvinnorna överens om att luder är ett av de värsta fula skällsorden. Några röster: ”Ordet är så nedvärderande i sin ton att det får karaktären av dom eller stämpel. Det hamnar i samma klass, både till sin innebörd och styrka, som ordet ’häxa’ under medeltiden.” (kvinna 24) ”Ordet hora och luder säger mig att personen som använder dem har en nedvärderande inställning till kvinnan och har också ofta en dubbelmoral i sitt sätt att se på kvinnan. Orden i sig betyder väl att kvinnan är oren, ovärdig, men den som gjort henne till det är konstigt nog en ’karl’ med stort K.” (kvinna 39) 2 (so) lesbisk kvinna. 3 enligt Ordbok över Nösslingemålet används luder om \"stokrake, elak märr\".
","jfr":[]} {"baseform":"luderfernissa","wordforms":[],"text":"(lmo) champagne. Något man bjuder på som en \"muta\" för att få någon i säng.
","jfr":[]} {"baseform":"luderfotogen","wordforms":[],"text":"(sl) parfym. Se också luder.
","jfr":[" luder"]} {"baseform":"luderkula","wordforms":["luder"],"text":"(sl) husvagn, husbil. Se även luder och kula (5).
","jfr":["kula","luder"]} {"baseform":"luderkupa","wordforms":[],"text":"(åld) bordell. \"Eftersom det var förbjudet att värva kunder på gatan måste Elisabeth ha bedrivit handeln inomhus, kanske på kaféerna eller på en bordell. Då hon ännu inte var skriven i Haga, den arbetarstadsdel som hon uppgav att hon bodde i, använde hon sannolikt ett täcknamn då hon tog med sig män till sin bostad. Hemmet var förmodligen ett av de vindsrum, betecknade som [luderkupor], som fanns i husen i området.\" (Hallin 2026 s 24)
","jfr":[]} {"baseform":"ludermässig","wordforms":[],"text":"(mil sl) f d partiledaren för Liberalerna, Jan Björklund (f 1962), lär ha använt uttrycket flitigt under sin militära karriär. Ludermässig var den som inte gick, sköt eller agerade som en man.
","jfr":[]} {"baseform":"luderparkett","wordforms":[],"text":"(sl) enligt flashback.se om borden närmast dansgolvet.
","jfr":[]} {"baseform":"luderspel","wordforms":[],"text":"(sl) olika former av utspel, som tex gester eller inbjudande leenden, som prostituerade utövar för att locka kunder.
","jfr":[]} {"baseform":"ludra","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Troligen av luder; sköka, hora. Jämför hora med samma dubbelbetydelse. Att ludra var ursprungligen att lägga ut ett djurkadaver (luder) som lockbete vid jakt på rovdjur.
","jfr":["hora"]} {"baseform":"lues","wordforms":[],"text":"(latin smittsam sjukdom, pest, troligen till luere; spola, skölja) syfilis. Luetiker; en som har syfilis. NEO har ”hist.: sedan 1885”. ”Syfilis, lues, har många likheter med aids eftersom smittan är sexuellt överförd och de smittade stöts ut. Även syfilis kan smitta via blodet.” (Dahlgren 2013) \"När han i verkets andra del beskriver Zorns 1890-tal tar han syfilissmittan för given, även om han använder det mindre kända och mindre laddade namnet på sjukdomen, lues.\" (Per Svensson: Zorn ett liv en tid. Albert Bonniers förlag, Sthlm 2023) Se vidare könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"luffa","wordforms":["lufsa"],"text":"(sl) det luffar, lufsar (går) för någon; någon får orgasm, utlösning.
","jfr":[]} {"baseform":"luffen","wordforms":[],"text":"(sl) gå på luffen; gå på gatan. Luffare; vagabond oftast utan fast bostad och arbete.
","jfr":[]} {"baseform":"lufsan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan. Källa: vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"lufta","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fjärta. 2 lufta fimpen, noshjulet; pissa. Norsk slang har lufte slangen; pissa. 3 lufta ollonet, lufta nicklas; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"luftbajsa","wordforms":[],"text":"(sl) gör den som bara sitter på toaletten och låtsas bajsa. Detta för att, av någon anledning, få en stund för sig själv eller slippa jobba.
","jfr":[]} {"baseform":"luftpasta","wordforms":[],"text":"(sl) prata skit om någon eller något.
","jfr":[]} {"baseform":"luftpump","wordforms":[],"text":"(sl) kuk som istället för sperma bildlikt sprutar luft och därför är oduglig till att befrukta en kvinna. Jämför cykelpump.
","jfr":["cykelpump"]} {"baseform":"lugga","wordforms":[],"text":"(sl) lugga busk, lugga ryan; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"luggigt","wordforms":[],"text":"(lmo) legat. ”Han har luggigt med hon”. Hört på 1950-talet från en skolkamrat.
","jfr":[]} {"baseform":"lugn","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Thorén (2015) från romani om lösaktig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"Lukas","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Enligt Hjelmqvist (1901 ) använt i Barkaryd i norra Småland.
","jfr":[]} {"baseform":"lukka","wordforms":[],"text":"se lucka.
","jfr":[]} {"baseform":"lukt","wordforms":[],"text":"fornsvenska lukt, lucht; \"odör, lukt (som någon sprider). Uppgift från Söderwall (1890).
","jfr":[]} {"baseform":"luktare","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"luktgodis","wordforms":["godisbutik"],"text":"(lmo) fis, fjärt*. Se även godisbutik.
","jfr":["godisbutik"]} {"baseform":"lukthus","wordforms":[],"text":"fsv lukt; odor, lukt. Lukthus (mil sl); avträde, dass. Langenfeldt (1947) har ordet från K 1 i Sthlm. Se även under hus.
","jfr":["hus"]} {"baseform":"lul","wordforms":[],"text":"ett av de vanligaste nederländska slangorden för kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"lullan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan. Källa: vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"luma","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, sexig singeltjej i rätt ålder och tillgänglig för en dejt (träff).
","jfr":[]} {"baseform":"lumia","wordforms":[],"text":"(fbr) prostituerad kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"lumni","wordforms":["lubbni","lubba"],"text":"(rom) prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"lumpa","wordforms":[],"text":"(barn) rumpa. \"Ärdig! Torka lumpa! ropar hon, ger mig order.\" (Farshin 2025 s 129)
","jfr":[]} {"baseform":"lumpelulla","wordforms":[],"text":"(lmo) ett sätt att undvika det \"fula\" fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"lunch","wordforms":[],"text":"(euf) äta lunch; cunnilingus* och fellatio*. Se också frukost och middag.
","jfr":["middag","frukost"]} {"baseform":"lund","wordforms":[],"text":"1 (sym) fitta. Tät, buskig skog. ”Monys kuks stora rödbeta var redan i färd med att plantera sig i den våta lunden mellan hennes ben.” (Apollinaire 1993) Jämför skogslund. 2 (hind) kuk. Se också under fula oskyldiga ord.
","jfr":["skogslund","fula oskyldiga ord"]} {"baseform":"lunga","wordforms":["lungor"],"text":"1 (smn) lunga; kuk. Enligt Hjelmqvist (1901) använt i Barkaryd i norra Småland. 2 (sl) lungor; kvinnobröst. ”För att sedan inleda dansen med att i tur och ordning peta på hennes bröst och säga: ’Vilka lungor fröken har!’ Utan att den unga damen på minsta sätt tog illa upp.” (Stiehler 1950)
","jfr":[]} {"baseform":"lungspetsar","wordforms":["lungvolym"],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"lunka","wordforms":[],"text":"(sl) det lunkar (går) för någon”; någon får orgasm, utlösning. 2 lunka på; knulla (på). ”Jag viskade: var ej rädd, jag lovar i tid retirera mig, cousine skall ej löpa någon fara, och jag lunkade på, tills jag kände momenten nalkas, då jag hastigt avbröt spelet och det befarade strax därpå följde tätt utanför.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"lunkentofs","wordforms":["lunkentuss","tofs","tuss."],"text":"(sl) kuk. En jätte (Lunkentuss) som tog hundra mil i varje steg. Känd från europeiska folksagor och i Sverige sedan 1780-talet. Se även tofs, tuss.
","jfr":["tofs, tuss"]} {"baseform":"lupa","wordforms":["lupanar","danser;"],"text":"(lat) sköka. Varginna. Därav lupanar; horhus. ”I det gamla Rom var det brukligt att anordna en fest i lupanaret, då en novis hade sin ’brudnatt’.” (Eriksson 1939) Franskan har louve; varginna; prostituerad. \"Varginnorna frekventerade parker och trädgårdar i gamla romerska städer och drog till sig kundernas uppmärksamhet med varglika ylanden— att varginnan, amma till Romulus och Remus, Roms grundare, var en prostituerad vid namn Acca Lurentia, älskarinna till herden Faustulus, som fann tvillingarna på Tiberns strand. Denna Acca var en ’lupa’ (= varginna), tidens beteckning på en prostituerad kvinna. ’Det romerska folket hade en prostituerad till amma’. triumferar Lacroix.” (Eriksson 1939)
\nBo Bergman (1985) berättar att varginnan anses som starkt liderlig och att vargen är känd för att vara mycket sexuellt aktiv. I Frankrike har man också la danse du loup (vargdansen) för ett knull (även danser; knulla) och en flicka som har förlorat oskulden sägs ha sett vargen (elle a vu le loup). I sagan om Rödluvan (en folksaga, som lär finnas belagd redan i en lärobok för domskolan i Liège från 1023) vill många se vargen som symbol för sexualiteten. Jämför varg.
","jfr":["varg"]} {"baseform":"lur","wordforms":["lurn"],"text":"1 (måns) Bergman (1929) har med ordet i betydelsen anus, bakdel med källhänvisning till en viss W Andersson, Mölndal f 1885. Gibson (1978) har lur; näsa, anus, båda som bekant utmärkta blåsinstrument. 2 lur (sl); kuk. 3 (sl) lägga på luren; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"lura","wordforms":[],"text":"(gråspråk) rumpa. Gråspråk var ett hemligt språk som talades av de älvdalska gårdfarehandlarna och var en variant av älvdalska.
","jfr":[]} {"baseform":"lura ao","wordforms":[],"text":"(sk) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"lurekuk","wordforms":["luremus"],"text":"(no sl) 1 lurekuk; om man som lurar partnern på konfekten. Luremus; om sängkantsjungfru*. 2 (sl) luremus; kallas en flörtig person vars uppträdande kan ge intryck av att lova mer än bara flörtande. Se även lurmus.
","jfr":["lurmus"]} {"baseform":"lurendrejare","wordforms":[],"text":"(sl) fis, fjärt. Kallas en person som bedriver smuggling, smugglare, men också om skojare, bedragare i vidare mening. Lågtyska lurrendreier eller holländska lorrendraaier med samma betydelse. Från början användes ordet om tygförfalskare, där lor är lump och draaier; bedragare.
","jfr":[]} {"baseform":"lurer","wordforms":[],"text":"(da) tittare, voyeur*.
","jfr":[]} {"baseform":"lurihippa","wordforms":[],"text":"(sl) prostituerad enligt Thesleff (1912). Troligen har ordets första led med lura att göra, medan det senare ledet -hippa kanske kan kopplas till eng hip; höft, länd. Lurifax; skälm, skojare, från nordtyska Lurfix; person som står på lur, spion. Lurihippan står och lurar på kunden med utmanande utskjutande höfter.
","jfr":[]} {"baseform":"luring","wordforms":[],"text":"(euf) kuk enligt 38-årig man. Antingen lurar den sin ägare på konfekten genom att strejka när den bäst behövs, eller så lurar den sig in i fittan med falska löften.
","jfr":[]} {"baseform":"lurk","wordforms":[],"text":"(dial) 1 penis. ”Kanske av fornsvenska lurk = duglös människa men eg påk, stör”. (Rietz 1867) Hellquist (1980) har ”man med knölpåk” och Wessén (1982) menar att ursprungsbetydelsen är knölpåk och ordet är ”av omstritt ursprung möjligen ett iriskt ord”. ”Så glad som en svirrande svala/ — uggedi gnuggedi gnö —/ sin lurk ur en buske han hala’ [...]/ ’Nu kommer jag till dig min mö’!” (Tovoté & Ploski 1983) 2 Västgöta-Bengtsson (1993) har lurk; lortgris.
","jfr":[]} {"baseform":"lurmus","wordforms":[],"text":"(sl) kvinna som verkar villig men som vägrar släppa till när det gäller. Se även sängkantsjungfru och luremus.
","jfr":["sängkantsjungfru"]} {"baseform":"lurmusa","wordforms":[],"text":"(sl) en kvinna som lovar mycket men gör halt när det kommer till huvudsaken. Mannen blir således lurad på musen.
","jfr":[]} {"baseform":"lurolog","wordforms":[],"text":"(lmo) falsk urolog. Se vidare urologi.
","jfr":[]} {"baseform":"lurran","wordforms":[],"text":"(sl) murran*. Källa: vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"lurv","wordforms":["lurva"],"text":"(sym) fitta, fitthår. Lurv (dial); ’en som har okammat, yvigt hår’. ”Därpå blev jag expedierad av en riktig lurvfitta i övre trettioåren; kraftigt hårburr, bastant kroppshydda och säkerligen vildvuxen därnere.” (Drougge 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"lurvetufsa","wordforms":[],"text":"(sym) fitta, fitthår. ”Kärringen klippte lurvetufsan sin,/ fyra hekto vägde ullen/ Fick hon inte nog till strumpor och sock/ Så tog hon sig i röva/ Ruska ur en lock/ Då fick hon nog till strumpor och sock/ Å drängen han fick en luva.\" (Svenskt Visarkiv)
","jfr":[]} {"baseform":"lus","wordforms":[],"text":"fornsvenska lus och isländska lús. Gemensamt germanskt ord t ex tyska Laus och engelska louse. 1 (so) nedsättande om homosexuell man. Även allmänt skällsord. 2 fitta. ”... värre illa någon som skriker mycket envisas fullt fast med att få smeka på hennes lus ...” (Hammarén 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"lusch","wordforms":["luscha","lusj","lusja"],"text":"(sl) Thesleff (1912) om prostituerad. ”Boston-Lusja, en som ofta besöker offentliga danstillställningar.” Rietz (1867) har närkingska luska; lusigt, sluskigt fruntimmer.
","jfr":[]} {"baseform":"lusemus","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se vidare mus.
","jfr":[]} {"baseform":"lushig","wordforms":[],"text":"(sl) smutsig, skitig.
","jfr":[]} {"baseform":"luspung","wordforms":[],"text":"(so) Swedberg (1720-t) förklarar ordet med homo nauci; odåga.
","jfr":[]} {"baseform":"lussa","wordforms":[],"text":"(sl) Berg (1924) har ”uppsaliensiskt skolslang för scrotum*”.
","jfr":[]} {"baseform":"lust","wordforms":[],"text":"fornsvenska lusta, luste*, luster; lust, begär, böjelse. Söderwall (1892) har lusta; hafva lust el. begärelse till och \"qvinno luste; lust till qvinnor, begär efter samlag med qvinna.\" Allmänt germanskt ord t ex tyska Lust och engelska lust. Enligt SO ”hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen)”. ”Sädan reeter dieffulen samma okyske menniskor till en sådan lust och käti, at them klijar i kroppen...” (Erik Johan Prytz Magia Incantatrix 1632) Swedberg (1720-t) har med ordet och ”tig faller lust til henne, desideras eam.” \"Mannen med kryckorna hälsar den vackra mademoiselle Löwen och kysser hennes hand, är en annan pennteckning som jag skulle göra senare på natten sedan jag intagit honung med cremor tartari på kammaren och även haft fröken Löwen till min kropps lust.\" (Brunner 2020 s 534) ”Och ibland kanske jag inte har lust, men har lust att få lust. Ofta får man ju lust bara man börjar.” (4 kvinnor pratar om lust... Ottar 2/96)
\nI artikeln Ett lustfyllt dilemma i Ottar (3/2005) heter det: ”Lust är inte som hunger och törst. Den hänger ihop med ett väckt intresse. Om det inte väcks, så väcks det inte.” ”Medan jag satt där på soffan lyckades jag genom en serie försiktiga rörelser under kläderna trycka min lustas verktyg mot hennes aningslösa lemmar.” (Nabokov 1984) \"Han virade in sig i filten, eftersom han var rädd att hon skulle lägga märke till hans stigande lust.\" (Länsberg 1959) Se även köttslig, köttets lust(a) och luste.
","jfr":[" luste"]} {"baseform":"lusta","wordforms":["onda lusta"],"text":"av fornsvenska luste; variant av lust. Även vanluste, vanloste; ond lusta. \"skrapa aff mik allan kötliken wanlosta. (Söderwall 1906) Sinnligt (sexuellt) begär t ex köttets lusta. \"Våra urföräldrar Adam och Eva var i paradiset oskuldsfulla som barn och rena som Guds änglar. Sin nakenhet märkte de inte och köttets lustar hade de inte känt i förhållande till varandra.\" (Folksagan i Sverige 3 s 144) ”Jag såg att du hade din lusta med ko eller märr.” (Ur Rättslösbalken 5 i Västgötalagen 1200-t) ”Fru Kristin, Jakob skräddares fru, ansåg att Britta förlett hennes döttrar till ’okysk mannelusta’.” (Chrispinsson 1999 om en otrohets-rättegång under 1600-talet.) ”Innan jag reste, lyckades jag förleda portvaktens trenne flickor till en vild orgie. I fem timmar frossade vi i sinnenas lustar.” (Casanova 1936/1700-t) \"Infallet att göra det just där, med Themsen vältrande fram under oss, roade mig mycket. Men när den djuriska lustan hade tillfredsställts, kunde jag icke annat än förakta mig själv för att jag förenat* mig så innerligt med en så usel varelse.\" (Boswell 1951)
\nÄven onda lusta som i följande utdrag från ett våldtäktsfall refererat i Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763: ”...har Kihlberg stigit upp ifrån henne, och gått ett stycke därifrån, till sina kamrater, men strax därpå, åter gått till henne tillbaka, och sin onda lusta fullbordat, varunder hon även skrikit.” Andra ord som användes på samma sätt var att ha olovlig beblandelse och beblanda sig i olovlig lusta.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"lustbett","wordforms":[],"text":"
(nyo) ”bett i samband med lusta”. (SAO 2013) Se också sugmärke.
","jfr":["sugmärke"]} {"baseform":"lustbita","wordforms":[],"text":"(nyo) ”att bita eller klämma hårt i någon man tycker om”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"lustcentrum","wordforms":["lust"],"text":"(euf) klitoris. \"Och när klitoris i böcker av det här slaget började skildras kunde man också varna för risken att kvinnor blev alltför intresserade av detta sitt 'lustcentrum', som klitorisen kallades när den 1718 första gången beskrevs i ett verk på svenska.\" (Västerbro 2025 s 269) Se även lust.
","jfr":["lust"]} {"baseform":"luste","wordforms":["lvsta","lysta"],"text":"(fsv) Söderwall (1890) har följande förklaring till ordets betydelse: \"cupido, libido, lust, begär; vanl. begär till det som är otillbörligt och särskilt till vällust, lusta\". Se även lysta.
","jfr":["lysta"]} {"baseform":"lustgård","wordforms":["lusthus","lustkälla","gård"],"text":"(euf) 1 fitta. Positiva, lustfyllda namn som för tankarna bl a till paradisets lustgård, ett ord som för övrigt också används i sammanhanget. ”Nu var jag själv så genomkåt, att jag verkligen ville stoppa in den i lustgården.” (Wik 1973) ”Han presenterade sitt redan styva, oproportionerligt långa organ och beredde sig tillträde till hennes lustgård till bådas tydliga njutning.” (Cleland 1965/1749) 2 bordell. ”I detta alltid öppna lusthus är ett dussin unga venusprästinnor sysselsatta med att underhålla och uppegga alla olika smakriktningar.” (Erotikens historia 1964) Se även gård, hus och källa.
","jfr":["källa","gård","hu"]} {"baseform":"lustmatta","wordforms":["matta"],"text":"(nyo) ”rikligt med könshår”. (SAO 2013) Se även matta.
","jfr":["matta"]} {"baseform":"lustmördare","wordforms":[],"text":"NEO har ”hist.: sedan 1923”. Lustmordet är den svåraste formen av ett urartat sexualliv. Lustmördaren är inte ute efter kroppslig förening utan blir tillfredsställd genom att döda sexualpartnern och därefter utsätta kroppen för lemlästning. En ryktbar lustmördare var Jack the Ripper (Uppskäraren), som under tre månader 1888 brutalt mördade sex prostituerade i Londons East End utan att avslöjas.
","jfr":[]} {"baseform":"lustutlöserska","wordforms":[],"text":"(sym) prostituerad. ”Jag tog henne med upp på vårt rum och i vår säng och fick uppleva en intelligent, munvig kvinnas reflexioner över tillvaron i männens värld, där hon sedan många år tjänade sitt uppehälle som lustutlöserska.” (Lidman 1957)
","jfr":[]} {"baseform":"luswasker","wordforms":[],"text":"(åld so) oförklarat hos Swedberg (1720-t).
","jfr":[]} {"baseform":"luta","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Det berättas om skalden som lät flickan spela på hans flöjt medan han spelade på hennes luta så att strängarna brast.
","jfr":[]} {"baseform":"lutfisk","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 manligt luder. Också som skällsord din djävla lutfisk. Namnet kanske anspelar på att prostituerade ofta lutar sig mot husväggar i väntan på kunder. 2 byta vatten på lutfisken, lägga lutfisken i blöt; pissa. 3 må lutfisk; må illa, vara spyfärdig.
","jfr":[]} {"baseform":"lutum","wordforms":[],"text":"(lat) smuts, orenlighet, dy och gyttja.
","jfr":[]} {"baseform":"luva","wordforms":["luvad stake"],"text":"(sl) 1 kuk. 2 luva, toppluva; förhud. 3 luva; knullgummi. 4 gummiluva, tomteluva; kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"luxuria","wordforms":[],"text":"(lat) otukt, vällust*. En av dödssynderna. \"Till luxuria, ett komplex av synder mot naturen som alla utmärktes av vällust och måttlöshet, räknade Thomas av Aquino sodomia: när en människa hade sexuellt umgänge med någon av 'ett otillbörligt kön, man med man och kvinna med kvinna'.\" (Bagerius 2017) ”De som syndat genom köttets njutningar (luxuria) plågas i helvetet genom att de slungas av en våldsam och aldrig stillad orkan än hit, än dit.” (Ankarkloo 2003) I Gunnar Wetterbergs bok Prästerna (Bonniers 2014) illustreras otukten med \"en man och en kvinna som kysser varandra\" i en kalkmålning i Araslövs kyrka från andra hälften av 1400-talet. Se även under otukt.
","jfr":["otukt"]} {"baseform":"lybisk","wordforms":[],"text":"(sl) lesbisk.
","jfr":[]} {"baseform":"lycka sig","wordforms":[],"text":"(euf) i Umnäs i Lappland sägs, enligt Byrman (1989), ”det lyckesä” om en önskad och efterlängtad graviditet.
","jfr":[]} {"baseform":"lyckan","wordforms":[],"text":"(euf) 1fittan enligt vadkallasfittan.se. 2 kuken. ”Bland dem befann sig också mannen med ankorna och kapunerna, äggen och den stora lyckan.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"lycklig","wordforms":["lyckliggöra"],"text":"(euf) bli lycklig och göra lycklig; få ett knull. ”Jag kom, fann henne allena, medförde lite smått och släppte henne ej utan att bliva lycklig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Ni älskar mig och kan ändå ej besluta er för att göra mig lycklig?” (Casanova 1936/1700-t) ”Jag lovade att stanna ännu en natt för att tillfredsställa även Veronica men till min sorg och skam märkte jag att jag för första gången i mitt liv var ur stånd att lyckliggöra en tjusande och hängiven varelse.” (Casanova 1936/1700-t) \"Efter kyrkan gick jag i sansad men glad stämning till Louisa och förmådde henne att slutgiltigt bestämma onsdagen för vår lyckliga natt.\" (Boswell 1951)
","jfr":[]} {"baseform":"lyckobrunn","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. Se även brunn. 2 kasta pengar i lyckobrunnen; knulla.
","jfr":["brunn"]} {"baseform":"lyckogrotta","wordforms":[],"text":"se grotta.
","jfr":[]} {"baseform":"lyckohål","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även under hål.
","jfr":["hål"]} {"baseform":"lyckorus","wordforms":[],"text":"(euf) orgasm*.
","jfr":[]} {"baseform":"lyckoslang","wordforms":["lyckospridare"],"text":"(nyo) ”mannens könsorgan”. (SAO 2013) Jämför slang.
","jfr":["slang"]} {"baseform":"lycksalighetens port","wordforms":[],"text":"se port.
","jfr":[]} {"baseform":"lycopodiumnikt","wordforms":[],"text":"lycopodium är det vetenskapliga namnet på växtsläktet lummer och nikt är sporpulvret hos samma växtsläkte vilket förr användes bl a som sårpuder. Här om ”glidmedel på kondomer”. (Trost 1988)
","jfr":[]} {"baseform":"lykta","wordforms":["ljus"],"text":"(sym) 1 fitta. ”Titta då, så den står på Lampridius! Hans brinnande ljus hör hemma i din lykta*!” (Chorier 1967) 2 lyktor ”lysande = strålande” kvinnobröst. Se även ljus.
","jfr":["ljus"]} {"baseform":"lyra","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. \"Somna min Nymf! dröm om min Lyra,/ Till dess vår Sol går opp klockan fyra,/ Och du dig sträcker,/ Och armarna räcker/ Till min kanna och min famn/ Eldad av mitt blod och namn.\" (Bellman FE I: 271)
","jfr":[]} {"baseform":"lyse","wordforms":[],"text":"(sl) släcka lyset och lyset slocknar; avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"Lysistrate","wordforms":[],"text":"huvudperson i Aristofanes komedi från 411 f. Kr. Under de pelopponesiska krigen (en serie krig under 400-talet f. Kr. mellan Aten och Sparta) startade hon en kärleksstrejk bland Atens kvinnor riktad mot de krigsgalna männen.
","jfr":[]} {"baseform":"lysta","wordforms":[],"text":"(fsv) enligt Söderwall (1890) betyder ordet \"hafva lust (till), hafva begär (till). Jfr lusta.
","jfr":["lusta"]} {"baseform":"lysten","wordforms":[],"text":"1 om den som känner starkt begär efter någon eller något. Fornsvenska lyste; bildning till lust. ”Hist.: sedan 1536”. (NEO) ”Flora hon öpnar et fält./ Som det lystna ögat rör och förtjusar.” (Bellman F E nr 37) \"Hans lystna smekningar gav bränsle åt hans liderliga lustar.\" (Apuleius 2024 s 143) 2 (åld) om havande kvinna heter det att ”hon var lysten”; med begär efter särskild mat. \"När menstruationen upphörde stannade flödet av blod, och det kunde då påverka kroppen på olika sätt, så även hjärnan. I vissa fall kunde det leda till galenskap och yrsel. Lystenheten tog sig många uttryck och var ett omättligt begär.\" (Karin Sennefelt: Livet enligt 1600-talet. Natur & Kultur 2026 s 35)
","jfr":[]} {"baseform":"lyxbajs","wordforms":[],"text":"(sl) när man skiter och bara behöver torka sig en gång med pappret som visar sig vara rent.
","jfr":[]} {"baseform":"lyxfnask","wordforms":["lyxprostituerad"],"text":"(sym) prostituerad i superklassen och som också kostar därefter. Ett lyxfnask behöver inte ragga kunder på gatan utan tar emot en exklusiv, utvald kundkrets antingen i lägenhet eller på hotell. \"Hon sågs i sin tid som ett slags lyxprostituerad och har av nutida forskare beskrivits som 'enskandalomsusad cocotte i Stocjkholms nöjesliv under 1700-talets slut.\" (Möller 2023 s 177-78) Den omtalade kvinnan hette Charlotta Gustafva Slottsberg (1761—1800) och var älskarinna till hertig Karl sedermera Karl XIII. \"Inomhusbordellerna är stora som i Las Vegas, lyxfnasken finns på varenda gubbfest i Djursholm.\" (Lapidus 2008 s 322) Se även callgirl , kokott och fnask.
","jfr":["fnask"]} {"baseform":"lyxrunk","wordforms":["lyxrunka"],"text":"(sl) 1 när en kille använder kondom vid runk. \"En lyxig runk oftast när man kollar på porr utan att dra i den, för att sedan dra på en kondom och runka = kraftig utlösning.\" (slangopedia..se) 2 lyxrunka gör den som först bara passivt tittar på porr innan man börjar runka staken. Lär öka njutningen. Enligt folkmun.se står ordet för runk med kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"låda","wordforms":["fisk-"],"text":"(sl) 1 fitta. Thesleff (1912) har låda och tjäna på lådan. Det sistnämnda om prostituerad precis som uttrycket leva på lådan. Man kan också torska på lådan; åka fast för sin verksamhet eller för lösdriveri. ”Vi kommer fram till porten och tågar in och går upp i kyffet. Ja, numera är det synd att kalla det för kyffe, för vi har tjänat på lådan så mycket, att vi har snyggat upp.” (Niles 1950) ”Kan vi lägga ner någon genom några enkla tricks med vår trollerilåda, så låt oss trolla!” (Oravsky: Sex för trettonåringar. Subaltern 3/2006) Kotsinas (1998) har även fisk- och köttlåda. Jämför fiollåda och byrålåda. 2 arsle, rumpa. ”Sitta, slå sig ner på lådan.” 3 lapa låda; utöva oralsex*. 4 översta lådan utdragen; stor byst. (Dahlman 2012) 5 (so) inte den vassaste kniven i lådan; om dum, korkad person.
","jfr":[" byrålåda","fiollåda"]} {"baseform":"lådbil","wordforms":[],"text":"(sl) nedsättande om oattraktiv kvinna.
\n","jfr":[]} {"baseform":"lådda","wordforms":[],"text":"
(sk) lort, smuts.
","jfr":[]} {"baseform":"låder","wordforms":[],"text":"(sl) extremt snygg och sexig tjej.
","jfr":[]} {"baseform":"låga upp","wordforms":[],"text":"(euf) tända till, bli kåt. Brinna med kraftig flamma. ”Det är då inte något dåligt leverne den där för, sade den till celibat dömde för sig själv, i det att han plötsligt lågade upp.” (Strindberg 1884—1885) \"Slutligen kunde han inte tiga längre utan uppenbarade för dottern sin orena låga.\" (Folksagan i Sverige 2 s 82)
","jfr":[]} {"baseform":"låghängd","wordforms":[],"text":"(sym) lågt kukfäste. ”Unni begrep inte var han gömde kuken, inte ett spår syntes innanför byxorna, [...] Förmodligen var han låghängd. Det hette så. Killar med lågt kukfäste kunde dölja storleken bättre.” (Drougge 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"lågspråk","wordforms":[],"text":"den term som Lars Holm (1935—2024) använder om de ”fula” ord som biskop Jesper Swedberg (1653—1735) tar upp i sin Swensk Ordabok (1720-t). Ordaboken, som tidigare bara funnits som handskrift, har nu äntligen, efter närmare 300 år, tack vare Lars Holms mångåriga arbete kommit ut i tryckt form, moderniserad och kommenterad. ”Om någon fått intrycket att ordskatten i SO helt skulle domineras av högspråk, ’fint’ språk, ord för det korrekta och städade, måste jag eftertryckligen dementera. I själva verket frodas det mängder av ’ogräs i biskopens örtagård, för att nu välja ord ur hans egen fatabur.” (Lars Holm i Jesper Swedbergs Swensk Ordabok i Jesper Swedberg — en antologi (2008.)
","jfr":[]} {"baseform":"lålle","wordforms":[],"text":"(sl) fitta, enligt man i 20-årsåldern från Helsingborg.
","jfr":[]} {"baseform":"låma","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) använt i Värmland och Dalarna om ”liten ruka* eller hög af träck”.
","jfr":[]} {"baseform":"låmma","wordforms":["spott","spotta."],"text":"(sl) (spott)loska. Se även spott, spotta.
","jfr":["spott, spotta"]} {"baseform":"långe","wordforms":["den"],"text":"(sym) kuken. ”Lyfta på låren, skilja på håren, och köra den långe in? Svar: vävning.” (Erotisk folklig gåta)
","jfr":[]} {"baseform":"långejan","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Långe Jan är ett 42 meter högt fyrtorn på Ölands södra udde.
","jfr":[]} {"baseform":"långeman","wordforms":["finger"],"text":"(smn) kuk. Namn på långfingret. Se även finger. ”Långeman hittar den långa saftiga skrevan, glider in en bit och fortsätter upp över klitoris så att ni spritter till och skinkorna darrar.” (Leif Panduro i Sänghästen 1987.)
","jfr":["finger"]} {"baseform":"långfitta","wordforms":[],"text":"(dial) en slags fisk. (OFVG) Se vidare under fula fiskar.
","jfr":[]} {"baseform":"långfittefaster","wordforms":[],"text":"(dial) folkligt om barnmorska enligt Frykman (1979): ”Till och med barnmorskan — som ju normalt stod lite utanför bygemenskapen — kallades vid kärleksfulla namn som musmoster och långfittefaster.”
","jfr":[]} {"baseform":"långkalsing","wordforms":[],"text":"(sl) kondom. Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"långkukigt","wordforms":[],"text":"(sl) den som har det långkukigt har det trist och långtråkigt.
","jfr":[]} {"baseform":"långpumpa","wordforms":["långpumpare"],"text":"(nyo) ) ”att penetrera* och föra penis in och ut under lång tid”. (SAO 2013) Därav långpumpare om den som utför akten.
","jfr":[]} {"baseform":"långrunk","wordforms":[],"text":"(sl) manlig orgasm som man håller inne i det längsta.
","jfr":[]} {"baseform":"långrövad","wordforms":[],"text":"(dial) med utskjutande bakdel.
","jfr":[]} {"baseform":"långsides","wordforms":[],"text":"(sl) ankra långsides; knull från sidan.
","jfr":[]} {"baseform":"långskorpa","wordforms":["skorpa."],"text":"(sl) kuk. ”Då fick han in långskorpan och gav mig en körare så jag trodde han sikta på att ta sej ut genom käften på mej.” (Jönsson, Kärlek 9/1968) Norsk slang har loff; långfranska för samma sak. Se även skorpa.
","jfr":["skorpa"]} {"baseform":"långskott","wordforms":[],"text":"(sl) 1 lägga (skjuta) ett långskott; skjuta av en laddning sperma. 2 lägga ett långskottt; coire* enligt Thesleff (1912). Se också under skott.
","jfr":["skott"]} {"baseform":"långstång","wordforms":["stång."],"text":"(sl) kuk. Se även stång.
","jfr":["stång"]} {"baseform":"långsugare","wordforms":["sugare"],"text":"(sl) lång, het kyss. Se även sugare.
","jfr":["sugare"]} {"baseform":"långtradare","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kuk. 2 utdragen kyss. Enligt Lindström (2021 s 92) \"så tycks nordborna ha kysst varandra på munnen i allra minst tretusenfyrahundra år, en ganska imponerande kollektiv långtradare\".
","jfr":[]} {"baseform":"långvårdsbrakare","wordforms":["brakare"],"text":"(sl) långdragen, ljudlig fjärt. Se även brakare.
","jfr":["brak","brakare"]} {"baseform":"låpa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"lår","wordforms":[],"text":"(fornsvenska lar bildat till en indoeuropeisk ordrot med betydelsen vara böjd) benets övre, kraftigare del. \"Hist.: sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen).” (SO) 1 ”Och om man sade lår till henne, lår som man sade i Köpenhamn, så blev hon också arg. Det hette inte lår, utan det tjocka på benet.” (Du kan få en unge. Andersen 1979) ”Hon var reserverad i sitt sätt, och det enda som gav mig något hopp var den omständigheten att hon ej visade minsta tecken på missnöje, när jag vid bordet tog upp hennes servett och ömt tryckte hennes lår.” (Casanova 1936/1700) ”För att öka vällusten på det härliga överkastet/ tvättar härskarinnan sina heliga lår./ Hon tvättar dem för kungens lår.” (Inanna 2011) \"Men Himmel hvad Gudomlig syn,/ En skönhet uti vattenbryn/ Två hvita lår behagligt döljer/ Man hukar rygg, man busken följer/ Och tjust af nöje och af hopp/ Sin underklädnad knäpper opp.\" (Carl Gustaf af Leopold: SkaldeBref Till Adjuncten G — — — i Strängnäs. Hos Söderlund 2007 s 62) 2 i det ålderdomliga lägga lår tillhopa, lägga lår om någon; ha samlag. \" På kvällen, när det var dags att gå och lägga sig, hade bonden frågat sin gäst Nils Sparre om han och Anna 'måtte lägga sina lår tillhopa'. \" (Hassan Jansson, K/ Lindström, J 2018) \"Varken tanken på nationalutgåvan eller på Elisabeth Verolygs feta, vänliga lår över hans egna magra och håriga gubblår, kunde återföra honom ur det sällsamma landskap där han nu rörde sig.\" (Gustafsson, L 1986 s 292)
\n","jfr":[]} {"baseform":"låra","wordforms":[],"text":"
1 (åld) Wessman (1925-26) har ”breda ut låren, vara villig till samlag.” SAOB har låra; ”föra låren fram och tillbaka”. 2 (sl) spottklump, spotta.
","jfr":[]} {"baseform":"lårfoder","wordforms":[],"text":"(sl) kalsonger (1850-t). Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"lårfor","wordforms":[],"text":"(dial) kalsong, enligt BOL. Se också under intima plagg.
","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"lårfröjdshål","wordforms":["lårhem","hål "],"text":"(euf) fitta. Ord använda av Stefan Hammarén i sin Vita brevet (2006) där det bl a heter: ”...trädd närme sig te vit under, lårhemmet på dig...” och ”... på ovan nästöversta lårfröjdshålets buckel porl upp inuti fått sin vita obenvita kittelfärg...” Se även hål och hem.
","jfr":["hål "," hem"]} {"baseform":"lårgäng","wordforms":[],"text":"(sl) knull. Gäng; sällskap. Dansk slang och Bom (1950) har ”have været med i lårkrigen (nok ordspil på ’lårkrig’ = lyske (ljumske)” och ”slå et lår over på et kvindfolk” om samma sak. Se också gänga.
","jfr":["gänga"]} {"baseform":"lårklyka","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Läge och klYkform. Jämför klyka.
","jfr":[" klyka"]} {"baseform":"lårplask","wordforms":[],"text":"(sym) knull. ”Å låren de plaska/ när fitta å taska/ med spermasåsen slaska.” (Ramsa använd av barn och ungdom bl a i 40-talets Närke.)
","jfr":[]} {"baseform":"lårskälva","wordforms":[],"text":"(sl) ha lårskälva; vara kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"lårviken","wordforms":["lårensvik","lårbensviken"],"text":"(sl) fittan. Ett vanligt uttryck i sammanhanget är pimpla i lårviken; knulla. Se även vik och udde.
","jfr":["vik"," udde"]} {"baseform":"lås","wordforms":[],"text":"(euf) 1 Byrman (1989) har ”han har satt för lås på henne”, om havande kvinna, meddelat av man ( f 1905). Byrman har ingen annan förklaring än kommentaren ”dunkelt uttryck”. En möjlig tolkning är att mannen låser (binder) kvinnan vid sig genom att göra henne med barn. 2 (sym) fitta som i ”sticka nyckeln i låset”. ”Då slank regeln ur låset.” (Aretino 2008) ”Vi kunde inte hålla tillbaka ett skratt då den ärovördige patern dragit nyckeln ur låset och som tecken på välbehag gav ifrån sig ett så hemskt väder*, [...] att det mullrade i hela klostret.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"låta","wordforms":[],"text":"1 (euf) i norskans ”jeg lot som jek skulle” om tänkbart WC-besök enligt Tryti (1985). 2 (euf) låta (någon) underförstått komma när sig. ”– Du han? (Lät du honom?) – Tro int du ja gatt.” (Tror du inte jag blev tvungen.) (Palmenfelt 1994) 3 (sl) låta vibratorn gå varm; runka, onanera. 4 låta urin, låta gå; pissa. \"Alldenstund barnet ofta har behov att låta urin eller avföring snart efter måltiden och alldenstund det märker, att det icke kommer ur den något obekväma ställning det befinner sig i då det hålles fram, så börjar det snart inse att fullgöra sin skyldighet.” (Isak Jundell: Det sjuka och det friska barnet. Sthlm 1927.) \"Men om en stund viskade gumman att hon måste låta det våta gå.\" (Folksagan i Sverige 3 s 800)
","jfr":[]} {"baseform":"låtsaspenis","wordforms":[],"text":"(sl) lesbian*.
","jfr":[]} {"baseform":"lä","wordforms":[],"text":"(sl) krypa i lä; flörta*.
","jfr":[]} {"baseform":"läbb","wordforms":["läbba"],"text":"se under lebb, lebba.
","jfr":[]} {"baseform":"läcka","wordforms":[],"text":"1 (sl) gå och (slå en) läcka; pissa. 2 (sl) menstruera*. 3 (sym) fitta. ”... smeka och leka med den läcka som utmärker vårt kön och är så förunderligt vattentät.” (Cleland 1965/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"läckerbit","wordforms":[],"text":"(euf) godbit, könsorgan ”... när den del av mig som så länge hungrat efter den kära läckerbit som nu så njutningsfullt proppades in i den...” (Cleland 1965/1749) ”Så stödde hon sig mot väggen, lyfte det ena benet, stack saken i magen på sig och svalde läckerbiten på stående fot.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"lädda","wordforms":[],"text":"(sk) lort* i t ex kolädda.
","jfr":[]} {"baseform":"läder","wordforms":[],"text":"(sl) 1 läder, läderbög, läderfjolla, lädergosse, läderman; bög. ”Läderbögar raggar av tradition upp och har gärna sex med varandra där det faller sig. Det kan vara på bastuklubb, videohak, läderbar eller någon offentlig toalett.” (Shocking Lies 2000) ”Han tyckte han påminde om en läderfjolla som han träffat i somras, förklarade den yngre kollegan.” (Persson 2003) 2 dra läder; runka. 3 läderpenis; löskuk*.
","jfr":[]} {"baseform":"läderlapp","wordforms":[],"text":"(sym) 1fitta. 2 läderlappar; blygdläppar. Se även under lapp.
","jfr":["lapp"]} {"baseform":"läderstjärnan","wordforms":[],"text":"(sl) analen, dajmkrysset. (se do) Jämför stjärna.
","jfr":["stjärna"]} {"baseform":"lädika","wordforms":["läddika"],"text":"(dial) Ordets manlige meddelare mejlar följande: \"Jag letade efter ordet Lädika eller Läddika som i min hembygd i nordöstra Blekinge användes om det kvinnliga könsorganet. Ordet betecknar annars ett invändigt fack med lock på en klädkistas kortare insida. Det kan tänkas att vår användning av ordet är en förvanskning av det latinska ordet Landic, som finns med i Fula ordboken.\" Personligen menar jag att det är det beskrivna facket på klädkistan som är upphovet till könsordet.
","jfr":[]} {"baseform":"lädret","wordforms":[],"text":"(sl) läderartad kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"lägerskvinna","wordforms":["kvinna"],"text":"(åld) part i lägersmål*. ”Med sin ’sedel’ angav klockaren — maktens öga bland undersåtarna —en misstänkt lägerskvinna.” (Jarrick/Söderberg 1998) Se även kvinna.
","jfr":["kvinna"]} {"baseform":"lägersman","wordforms":[],"text":"(åld) part i lägersmål*. ”Nå, din lilla hora, hade du det lika ljuvligt som din bålde lägersman där i ödestugan?” (von Krusenstjerna 1933/2004))
","jfr":[]} {"baseform":"lägersmål","wordforms":["lägerskap"],"text":"(jur o åld) olovligt samlag enligt Schenberg (1739). Även Swedberg (1720-t) har lägersmål som han bl a förklarar med lönskeläge*. ”Med lägersmål menas i vidsträckt mening ’olovlig köttslig beblandelse’, men betecknar vanligen sådant, som ej utgör hor, blodskam och våldtäkt.” (Nyström 1921) ”Av de kvinnor i staden [Karlskrona] som fälldes för lägersmål under åren 1787—88 uppger två tredjedelar att de haft köttsligt umgänge med en okänd man.” (Helgesson 2003) Läger; liggplats, bädd av fornsvenska lægher; liggande, bildning till ligga. ”Anders Eriksson i Ryssberg klagade att de hade haft olovlig beblandelse* och lägersmål med varandra ute på landet vid Rysshammar och där uti tillsammans avlat barn.” (Domboken för Ölme härad, 1645) Se också lönskaläge.
","jfr":["lönskaläge"]} {"baseform":"lägga","wordforms":["lägga sig in","lägga benen i vädret "],"text":"(euf) fornsvenska läggia. Ett gemensamt germanskt ord med grundbetydelsen ’få att ligga’; bildning till ligga. 1 Tysk slang har den Grundstein legen; lägga grundstenen, ta mödomen på en kvinna. ”Då sade Saraj till Abram: ’Denna skymf är ditt fel! Jag lade själv min slavflicka i din famn, men när hon märkte att hon väntade barn började hon se ner på mig’.” (Bib 2000 1 Mos 16:5) ”the frugha matte væl vardha blidha/ een tholkin riddara læggia vidh siin sidha.” (De kvinnor måtte väl bli glada att lägga en sådan riddare vid sin sida.) (Ivan lejonriddaren [1303] citerad hos Ferm 2002.) ”Ske Guds vilja, sa pigan, la sig under prästen.” (Ordstäv). Lägga upp (sig) (sl); om kvinna enbart betraktad som knullobjekt. Även lägga sig in och lägga sig till någon. ”En stadsvakt misstänker att hans trolovade lagt sig in med en annan man.” (Jarrick/Söderberg 1998) ”... sedan Björkström sig med henne beblandat, Berggren även lagt sig till henne men genast stigit av, och sagt, icke kunna, emedan hans lem ej ville stå,...” (Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763 om ett våldtäktsfall) \"Unga mannen i gästbod plägad (undfägnad på ett gästabud) lägger sig hos sin styvdotter och gör henne havandes.\" (Linné [1700-t] 2022 s 74) Även lägga benen i vädret som i följande citat hämtat från Segerlund (2021 s 49): \"Och genom det, tvinga ut dem för att lägga benen i vädret för nästa kund som hade lust att betala dem några ynka kronor, och då faktiskt riskera att bli smittade.\" Jämför under 5. Dansk slang har lægge rør ind för att ha samlag. Jämför nedlägga.
\n2 ”hon lägger ut”, blir tjockare: här skämtsamt om gravid kvinna. Om en kvinna som på nytt ska ha barn heter det i Kyrkhult i Blekinge ”ha di lajt pau ain te, sia du?” Detta enligt man f 1937. (Byrman 1989) 3 (sl) lägga av, lägga en maräng, lägga en pelare, lägga en pizza; kräkas, spy. 4 lägga an på någon; flirta med, visa sexuellt (kärleksfullt) intresse för någon. 5 (sl) lägga av, lägga upp; dö. Även dö i lägga benen (näsan) i vädret, lägga en lars, lägga ner (in) skylten, lägga nyckeln under mattan, lägga en rem, lägga på locket (luren) och lägga vantarna på bordet. 6 lägga undan löständerna (lmo) ge någon oralsex. Då bör tänderna hållas borta. 7 lägga en kabel; skita. Även lägga lutten; snabbt påkommande naturbehov, bajsa, skita. Se också under kabel.
\n\n
","jfr":["nedlägga"]} {"baseform":"lägga lutten","wordforms":[],"text":"
(sl) 1 snabbt påkommande naturbehov. 2 bajsa, skita.
","jfr":[]} {"baseform":"lägra","wordforms":["lägring","lägerman"],"text":"(euf) lägring; knull och lägra; knulla. Lägerman; den som utför akten. Fornsvenska läghra, medelnordtyska legeren och isländska legr; gravplats, samlag och läger; liggplats, bädd. Hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen).” (SO) Ordet betyder egentligen lägga, utbreda sig, men används också i uttryck som lägra en kvinna, ofta då om olovligt samlag i juridisk eller annan bemärkelse. Swedberg (1720-t) har ”lägra sig med ene qwinno, concumbre cum muliere.” och hänvisar bl a till Bibel 1703: ”Om låckar en Jungfru, then ännu icke förlåfwad är, och lägrar henne: han skal gifwa henne hennes morgongåfwor, och hafwa henne til hustru.” (2 Mos 22:16
\n”Kvinnopersoner som låta lägra sig av deras brudgummar före bröllopsdagen, skall en prästman, om deras förhållande eljest är uppenbart, intet viga med annan brudeheder än den som våra stadgar eller vanlig plägsed tillåter.” (Nyström 1921) ”Stockholm är för litet sa Celie och skämdes på något sätt lite för att hon raggat på någon som Sylvia uppenbarligen redan hade lägrat.” (Cerise och Celie i Närstrid: Vanessa 2005) ”Jodå, här har vi lägrande under äktenskapslöfte — ett lägrande som resulterat i havandeskap och ett äktenskapslöfte som förnekas.” (Helgesson 2003) \"Samma vecka uppdagades i en utby ett fall av fortsatt lägring av barn, där den skyldige var en känd kommunist.\" (Salama 1965) \"Som sin lägerman angav Lovisa Ulrika Krebs överjägmästaren Diedric Georg Hasenkakampff.\" (Lennartsson 2019 s 302)
","jfr":[]} {"baseform":"lämmel","wordforms":[],"text":"(euf) ettrig, potent kuk. Lämmel är en liten gnagare som, enligt äldre källor, vissa år, s k lämmelår, ger sig ut på massvandringar (lämmeltåg) och då inte väjer för något hinder.
","jfr":[]} {"baseform":"lämmert","wordforms":[],"text":"(dial) brakfjärt. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"lämna","wordforms":[],"text":"1 (sl) dö i lämna in (ansökan), lämna in handduken (hatten, skorna), lämna numret, lämna pinnen. Lämna in ”hist.: sedan 1944”. (SO) 2 lämna rummet (euf); toalettbesök. ”– Syster, säger han, han vill... Men inte heller Albert vet vilket ord som bör användas, ett uttryck som är anständigt och oskyldigt. Vi har ett ord för det när vi talar sinsemellan men det är oanvändbart i sällskap med en sådan fin dam. Men så påminner han sig något från sin skoltid och avslutar meningen med ’han önskar lämna rummet, syster’.” (Remarque 1929)
","jfr":[]} {"baseform":"lämna Abdi/Bruno på simskolan","wordforms":[],"text":"(sl) skita, göra nummer två. (se do) Ett modernt konstifikt slanguttryck som, enligt slangopedia.se, står för bajsa, skita.
","jfr":[]} {"baseform":"lämning","wordforms":["tidig"],"text":"(euf) enligt Urban Tjernberg, Göteborg \"tidningsjargong för spya\" . (Matematisk formel för vomering. SvD 14/10-1996),
","jfr":[]} {"baseform":"länd","wordforms":[],"text":"fornsvenska lænd och isländska lend. Enligt Frisell (2021) är länd besläktat med engelska loin; länd(kött) som är lånat från franskan. ”Hist.: sedan mitten av 1300-talet (Gotlands-Lagen).” (SO) Gemensamt germanskt ord, besläktat bl a med latinets lumbus; länd. Höft, skinka, säte, allmänt ryggens nedersta del. I Den fascinerande kroppsdelen (Under molnen 1991) diskuterar Bengt Anderberg svårigheten med att på svenska hitta ett passande namn på ’den vackraste av alla kroppsdelar’. ”Inte kan man på allvar hylla ’stjärten’ eller ’skinkorna’! ’Han kramade hennes skinkor’. Vilket slaktaruttryck för denna underbara smekning! Rumpa är litet för komiskt, ända för kraftlöst, röv för grovt. Man har visserligen ’länder’, men det duger bara i högtidliga sammanhang.” Varpå Anderberg citerar Gustaf Frödings (1860—1911) Adam och Eva: ”Till lusta har du lockat mig/ med dina nakna länder.” ”Höga röster och muntra tillrop då någon släpper ur sig en spetsfundighet eller klappar länden på en piga.” (Helgesson 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"länia","wordforms":[],"text":"(fsv) medelhögtyska lenne. Sköka. \"ä sower länia till solin skiin synnan in.\" (Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl 1840) Uppgifterna från Söderwall (1890).
","jfr":[]} {"baseform":"läns","wordforms":[],"text":"(sl) slå en läns och länsa pumpen, förpiken; pissa. Läns betyder annars ”fri från vatten” som i ”pumpa båten läns”.
","jfr":[]} {"baseform":"länsman","wordforms":[],"text":"(euf) ’skjutsa länsman’; gå på dass, avträdet. Länsman tidigare lokal statlig polistjänsteman. Enligt folklivsforskaren och författaren Bengt af Klintberg (brev 31/12-1995) har uttrycket varit välkänt i Småland och Västergötland och förmodligen också i andra sydsvenska landskap. [Uttrycket finns med i OFVG med betydelsen ”ha avföring”.] I Västergötland finns också den längre formen ’skjutsa länsman från Böxebak till Backabo’, där det leks med ortnamnet Öxabäck.
\nEn förklaring till uttrycket återfinns hos Moberg (1941), där det visserligen i stället talas om att ”skjutsa fogden”, men fogdens och länsmans sysslor överensstämde i många stycken och båda ansågs av folket vara förtryckare och överhetens handgångna män. Moberg talar bl a om en småländsk bys ofria bönder som tvingas göra dagsverken på herregården. ”Brändebols bönder fann dock, att de ägde en frihet kvar, den frihet som oxen tog sig, när han stannade i fåran och självrådigt lyfte på rumpan. Den friheten stod även bonden under herregården åter, att han, närhelst han ville och behövde, fick låta arbetet vila för att förrätta sitt tarv. Bönderna från Brändebol hade uppfunnit sin egen benämning för denna fria gärning: När de gick bortom för att göra sina behover, så sade de, att de skulle gå och giva fogden skjuts.” Se också tarv.
\nInte heller orden var fria för bönderna. ”De hade fått en herre även över tungan i sin mun.” Men, fortsätter Moberg; ”när de skulle gå och huka sig bortom och nyttja sin återstående frihet, så fördristade de sig att säga: Nu skall jag gå och skjutsa vår fogde! De orden var de icke förbjudna att yttra. För de orden kunde de icke näpsas. Icke kunde någon ådraga sig straff för att han ville betjäna den man, som husbonden satt över dem! [...] I de orden gav de ifrån sig all den känsla de hyste för mannen, som var satt över dem, i de orden uttryckte de all sin tillgivenhet för sin herre och husbonde.” Ironin i detta visar sig längre fram i romanen när samma uttryck blir signal och tecken till uppror. ”Klewen! Det är namnet, som alltid uttalas med hatsprängd stämma: Klewen! Det är det namnet, som lever i dem, när de förrättar sitt behov och uttalar sitt tecken: Vi skall giva vår fogde skjuts!”
","jfr":["tarv"]} {"baseform":"länsmannakuk","wordforms":[],"text":"(sl) korv.
","jfr":[]} {"baseform":"läpp","wordforms":["läppen"],"text":"fsv laepper. Germanskt ord med grundbetydelsen flik,snibb.1 (måns) vulva*. Källa; knallen Sandin död 1915. Uppgift från Bergman (1929). 2 läppar = blygdläppar. (se do) 2 (sl) tugga läpp; kyssas, pussas.
","jfr":[]} {"baseform":"läppar","wordforms":[],"text":"(euf) 1 under rubriken ”Unik trafikskylt i Tjeckien” heter det från TT-AFP (jan 2006) att myndigheterna i den tjeckiska staden As, vid gränsen till Tyskland, har beslutat sätta upp en ny typ av trafikskylt. Den visar röda läppar mot en vit bakgrund och betyder att prostitution är tillåten. Skyltarna kommer att placeras ut längs en lugn väg som leder bort från staden och ska ses som en protest mot tjeckiska myndigheter för att de inte tagit itu med prostitutionen. Efter kommunismens fall har flera tjeckiska gränsstäder blivit sexdestinationer för torskar från Tyskland och Österrike. ”Hon tryckte nu sina egna läppar mot de andra läpparna som var framför henne, skilde dem åt med en rörelse av sin mun och stack in tungan med ett plötsligt hugg som åstadkom hela vågor av vällust genom hela min kropp. (Harris 1965/1900) 2 läppar kort för blygdläppar*. 3 \"Poeten Bertil Ströhm använder sig av oanständiga ord som bröst, läppar och synd. Texten är varken kristen, sedesam eller intellektuell.\" (Dags för självrannsakan Lundagård fyller 100 år) Ett utdrag i tidningen från 1950-talet publicerat i mars 2020.
\n\n
\n
\n
","jfr":[]} {"baseform":"läppglans","wordforms":[],"text":"
(lmo) fixa läppglans; kvinnlig onani.
","jfr":[]} {"baseform":"läppolina","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Se även under läpp (1).
","jfr":["läpp"]} {"baseform":"lärka","wordforms":["berglärka"],"text":"(sl) Uhrström (1911) har ”benämning på kvinnsperson med icke alltför stränga seder”. Kanske förknippas lärka med prostituerad för dess fladdrande flykt. ”Nygatslärkorna opererade längs Stora och Lilla Nygatan.” (Pred 1990) Även berglärka (sl) egentligen en fågel som häckar i den svenska fjällvärlden. Uhrström (1911) har ”prostituerad av lägre klass”. Han jämför med lärka och ser ”en viss motsvarighet till parisiska argot [slang], — ’uttrycket Pontonniére; fille que se prostitue sous les ponts (kvinna som prostituerar sig under broarna)’.” Thesleff (1912) har bärjlärka, lärka med samma betydelse. Berglärkorna lär bl a ha hållit till i skrevorna på Åsöberget på söder i Stockholm. Och Ivar Lo Johnsson (1901—1990) skriver någonstans om lärkorna i Gamla Stans gränder.
\nDet finns ett område av Norrmalm i Stockholm som kallas Lärkstaden. Namnet har inget att göra med vare sig lärkfågeln eller lärkträdet. Istället lär namnet komma från de berglärkor (prostituerade) som förr hade sitt tillhåll i detta ”bergigt” kuperade område. ”Dolly, Dolly, ryck upp dig. Spriten gör dig galen, om du fortsätter som du börjat, blir du ’berglärka’.” (Haraldsson 1918) ”De s.k. berglärkorna utgöras av sådana yrkesmässigt skörlevande kvinnor, som äro djupt förfallna och uppehålla sig i en låg miljö.” (Eriksson 1939) ”Om man så vill, kan man bilda en fjärde grupp av de psykiskt och fysiskt förfallna äldre prostituerade, som i storstadsslangen och även i landskronastatistiken åsättes den larviga beteckningen ’berglärkor’.” (Erikson 1939) Thesleff (1912) har piplärka ”prostituerad av lägre slag”. Och från samma källa:” Bostonlärka kallades de prostituerade som sökte sina kunder på danspalats där det dansades boston. ”
","jfr":[]} {"baseform":"läsa bibeln","wordforms":[],"text":"(lmo) enligt slangopedia.se att \"gå på toa under en middag för att onanera\".
","jfr":[]} {"baseform":"läsk","wordforms":[],"text":"(sl) två backar läsk; stora kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"läskamrat","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. Flashback.se har \"penis\". Se även kamrat.
","jfr":[]} {"baseform":"läskamraten","wordforms":[],"text":"(sym) enligt flashback.se om \"penis\".
","jfr":[]} {"baseform":"läskstång","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Stång med borstliknande material eller fäste för tyglappar för rengöring av loppet i ett eldvapen. \"När ryktningen var över talade hon äntligen klartext. — Gott sei Dank, sa hon, fortfarande med ryggen åt honom. Dank avlägsnade läskstången.” (Eckerbom, Kärlek 1/1965) Se även laddstake.
","jfr":["laddstake"]} {"baseform":"läsp","wordforms":[],"text":"se lesb, lesp.
","jfr":[]} {"baseform":"läst","wordforms":[],"text":"(dial) i norra Österbotten säger man om en gravid kvinna att ”hu e på lestn” (hon är på lästen) och ”ha har’a på lestn” (han har gjort henne på lästen). Allt enligt Byrman (1989). Se även lästa.
","jfr":["lästa"]} {"baseform":"lästa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Läst (skoläst) och lästa ut; göra en sko rymligare genom att sätta in ett skoblock. Men lästa är också ett gammalt ord för skada, stympa som lever kvar i ordet lemlästa.
","jfr":[]} {"baseform":"lätta","wordforms":[],"text":"(euf) 1 lätt på foten; lättillgänglig. ”De lösaktiga tjejerna var alltså ’lätta’ — lätta på foten eller lätta att ’plocka’ som mogna frukter.” (Bäckman 2006) ”Se hvad sköna skaror, ystra, lätta,/ Snörda och nätta;/ Ögat nu mätta...” (Bellman F E nr 70) Se även lätta gardet och lätta på trycket.
","jfr":["lätta gardet "]} {"baseform":"lätta gardet","wordforms":["lätta kvinnor"],"text":"(euf) garde; livvakt, livregemente, av franska garde med samma beydelse. Om detta garde sägs att det ”aldrig dör men ständigt ger sig”. Uttrycket förekommer bl a hos Siwertz (1956). Travesti på ”gardet dör, men det ger sig inte” efter franska la garde meurt et ne se rend pas som lär ha yttrats av general Cambronne i slaget vid Waterloo år 1815, när han uppmanades av engelsmännen att ge sig.
\n”Stockholms ’lätta’ fruntimmer kände väl till Joel, som var en gerna sedd kund, mindre för kontanternas skull än för det behag han kunde utveckla.” (Stockholms Nattfjärilar 1890) ”Hans blyghet och obetydlighet i övrigt hade förmenat honom andra erfarenheter än av köpta älskarinnor, och gatans garde hade vant honom vid detta tarvliga och egoistiska sätt att söka njutning.” (Ramos 1946) \"Inte minst de kvinnor som räknades till det 'lätta gardet' förmådde förvirra med sin klädedräkt. I dikt och bild från 1700-talet framställs de 'publika' kvinnorna ofta som övermåttan sminkade och med utmanande kläder.\" (Lennartsson 2019 s 149) Se även under publik.
","jfr":["publik"]} {"baseform":"lätta på trycket","wordforms":["lätta sej"],"text":"(euf) 1 när blåsa och tarm är fulla är det en lättnad att få göra ifrån sig. Engelskan ease oneself; lätta sej, som enligt Spears (1982) är eufemistiskt för shit och piss sedan 1600-talet. SAOB (1942) har uttrycket \"lätta blåsan, kroppen, livet o. d., lätta sig, förr äv. lätta urinen”. ”Men lättar sig gör man så fort som möjligt, i hinken som är bottenfrusen med blandningen av vatten och det man gjort förut för att slippa springa ut.” (Lundkvist 1958) ”Så tackades för mat och karlarna drog sig ut på gården och sökte den skugga som fanns, somliga lättade sig hörbart och allmänt släcktes det på livremmarna.” (Nilsson Piraten 1946) 2 få utlösning. ”Jag har legat med min hustru utan att hon vetat det. Det kändes inte särskilt bra för mig, utan var en ganska tom upplevelse som bara tjänade till att lätta på trycket.” (Hite 1982)
","jfr":[]} {"baseform":"lätte","wordforms":[],"text":"(dial) efterbörd* hos bl a får, kor och svin. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"lättfotad","wordforms":[],"text":"(sym) sägs den vara som ofta byter sexpartner. Att ha lättrörliga och spänstiga ben. ”Hist.: sedan 1679.” (NEO) ”Det är som om de flesta kvinnor måste tvingas att ’falla’ första gången de ligger med en ny man. Kanske tror de att man kommer att se dem som lättfotade om de ger med sig utan tvång?” (Hite 1982) Se även lös.
","jfr":[" lös"]} {"baseform":"lättfärdig","wordforms":[],"text":"(ssv) lösaktig, oanständig. Av lågtyska lichtverdich (tyska leichtfertig) med samma betydelse. Snabb, rask. ”Hist.: sedan 1540.” (SO) Swedberg (1720-t) har lettferdig som han bl a förklarar med lättsinnig, otuktig och brunstig. (se do) \"Greta Benzelia äldsta dottern, ganska lättfärdig, giftes med bibliotekarien Norrelius, en lärd träbock.\" (Linné [1700-] 2022 s 63) \"När kannan väl var tömd började hon tala 'mycket lättfärdigt'.\" (Karlsson A & A 2020 s 93)
","jfr":[]} {"baseform":"lättjesaft","wordforms":["saft"],"text":"(sym) sperma*. Se även saft.
","jfr":["saft"]} {"baseform":"lättmargarin","wordforms":[],"text":"(lmo) om kvinnor i allmänhet och prostituerade i synnerhet, sådana som är ”lätta att breda ut”. Se också margarinben.
","jfr":["margarinben"]} {"baseform":"lättviktare","wordforms":[],"text":"(sl) prostituerad som ”går på gatan”. Med anspelning på lättviktsmotorcykeln.
","jfr":[]} {"baseform":"lö","wordforms":["lô"],"text":"(sl) hår, könshår. Enligt Dr J-E S ”fitthår” (Göteborgstrakten). LOB ger i förordet till sin Excelsior del II följande uttalshjälp för alla icke göteborgare: ”lö skall uttalas med ett ö-ljud som ni utlänningar från Skåne, Stockholm och Lappland uttalar ö-et i smör, eller Göran.” Rietz (1867) har lo (dial); ludd, fjun, hår. \" I början av 1900-talet betydde lô 'hår, päls', men mot mitten av seklet blev betydelsen mer specifik, nämligen 'könshår'.\" (Lars-Gunnar Andersson 2021) Betydelseändringen innebar att ordet blev tabubelagt.
","jfr":[]} {"baseform":"lödder","wordforms":[],"text":"1 (euf) sperma. (28-årig man) Skum, fradga och om hästsvett. 2 (sl) \"attraktiv flicka\". (Dahlman 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"löga doppa","wordforms":[],"text":"(dial) ”knulla; från Helsingborg, kommer väl från doppa löken”. Uppgift från man i 20-årsåldern.
","jfr":[]} {"baseform":"lögefitta","wordforms":[],"text":"(dial) kallades den som sist kom i kläderna efter ett bad. Löga; tvätta sig.
","jfr":[]} {"baseform":"löja","wordforms":[],"text":"(sl) ha en löja på spinn; flörta*.
","jfr":[]} {"baseform":"löjlia sej unner koftan","wordforms":[],"text":"(sk) treva under koftan efter flickans bröst. Uppgift från Ohlmarks (2004) med exemplet: ”Så börja han förråss löjliga si unner koftan, men ja ga han en på skapurren (en örfil).”
","jfr":[]} {"baseform":"löjtnantskuporna","wordforms":[],"text":"(euf) ”del av Lutternsgatan efter 1911 östra delen av Kungsgatan (i Stockholm). Detta var ett område där de dyrare prostituerade höll till.” (Pred 1990) Se också under kupa.
","jfr":["kupa"]} {"baseform":"löjtnantsspyor","wordforms":[],"text":"(lmo) pytt i panna.
","jfr":[]} {"baseform":"lök","wordforms":["ståndlök;"],"text":"fornsvenska løker och samma ord som engelskans leek; purjolök. 1 (sl) kuk med tonvikt på testiklarna och pungen. Roger Hansson i Järfälla menar att ”det nog istället handlar om likheten mellan tillbakadragandet av förhuden över ollonet och hur det ser ut när man klämmer på en kokt eller inlagd lök så att de inre delarna kommer fram ur toppen”. Ordet med hos Thesleff (1912). ”Flickan hon gick/ på ängen vakta’ nöt,/ Hi å ho å hej!/ Fick hon se en lök/ på vattne’ der flöt./ Nicko, nicko, nickonalla/ dena Persilja me.” (Anderberg 1977) Persilja betyder, enligt samma källa, taskorna.
\nÄven ståndlök; ståkuk, som min jämtländske uppgiftslämnare (f 1929) säger sig ha hört i sin barndom. Se även purjolök. 2 lök förekommer också som skällsord både i svenskan och danskan: din jävla lök! 3 (sl) i plural om kvinnobröst för formens skull. ”Långt, mörkt hår, svart urringad tröja, lökarna liksom med en egen vilja att komma ut.” (Hörstadius 1995) ”Medan jag tänkte detta föreställde jag mig också hur det skulle vara att frottera kuken mellan Holiday Sexstjärnans pumpade lökar.” (Drougge 2006) SAOB har \"benämn på små, rundade upphöjn l. knutor, i sht på l. i huden l. slemhinnorna”. 4 löka, doppa löken; knulla. 5 klitoris. ”Det gick upp för mig att hon visste att jag slickat Marthas fitta och detta påverkade mig så starkt att jag började fingra på löken...” (Mitt erotiska liv I 1967) 6 löka; fisa. ”Cellskräckshissen luktade dessutom färska fisar. Hur fan kan man löka i en hiss? tänkte Berit surt.” (Drougge 2010) 7 löka; svettas (under armarna). 8 person som blir alltmer frånstötande ju fler klädesplagg hen tar av sig.
","jfr":["löka,","löka"]} {"baseform":"löka","wordforms":["lökringar"],"text":"(sl) stark svettning som lämnar (lök)ringar under armarna.
","jfr":[]} {"baseform":"lökar","wordforms":["lökare"],"text":"(sl) 1 lökar; kvinnobröst. 2 lökare; kallas den som tar det djävligt lugnt.
","jfr":[]} {"baseform":"löke","wordforms":[],"text":"(so) otuktig kvinna, hora. (Leksand)
","jfr":[]} {"baseform":"lökfitta","wordforms":[],"text":"(so) använt av pedagogerna vid en förskola utanför Norrköping i den slutna facebookgrupp de drev. I början handlade chatten mest om praktiska saker, men efter en tid blev tonen allt hårdare och barnen kallades för ungdjävlar och horungar, medan föräldrarna skälldes för horor. En förälder nämndes t o m vid namn och kallades lökfitta. Allt enligt svt.se (21 juni 2016).
","jfr":[]} {"baseform":"lökhållare","wordforms":["lökkorg","löklåda","lökpåsar","hållare","låda,"],"text":"(sl) behå. Se även hållare, låda, påse och lök.
","jfr":["lök","hållare, låda,"]} {"baseform":"lökig","wordforms":[],"text":"(sl) 1 töntig, löjlig. 2 äcklig, ofräsch.
","jfr":[]} {"baseform":"löklåda","wordforms":["lökstaket"],"text":"(sym) behå enligt flashback.se.
","jfr":[]} {"baseform":"löksoppa","wordforms":[],"text":"(sl) bröstmjölk. Se även lök och soppa.
","jfr":[" soppa"," lök"]} {"baseform":"lökspännet","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se lök och spänna på.
","jfr":[]} {"baseform":"löma ur sig","wordforms":[],"text":"(dial) i Hälsningland om att släppa väder,* fisa.
","jfr":[]} {"baseform":"lönndagar","wordforms":[],"text":"(sl) mens, menstruation*.
","jfr":[]} {"baseform":"lönnhora","wordforms":["löndahora","lönderhora"],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”lönlig hora”. Av lönn; döljande, förnekande som i ”syssla med något i lönn”, i hemlighet. Lönn är besläktat med ljuga. ”Lönn 1598—1796, lönda 1710—c1750 kvinna som bedriver otukt i hemlighet”. (SAOB) Lönnhorornas verksamhet var inte, som byråflickornas*, reglerad av myndigheterna. Duerr (1996) berättar att om ”borgarna i Köln upptäckte sådana lönnhoror (även kallade ’heimliche’ horor för att de betjäna sina kunder hemma), jagade de bort dem från sitt kvarter”.
","jfr":[]} {"baseform":"lönnis","wordforms":["lönnmördare"],"text":"(sl) 1 en mördare som slår till i lönn, i det fördolda eller i bakhåll. Något som stämmer in på bilden av en ljudlös fis som kommer bakifrån och slår till med en mördande lukt. 2 lönnmördare vitsigt om makthavare som bestämmer om trädfällning på allmän plats, trots folkliga protester.
","jfr":[]} {"baseform":"lönnkåt","wordforms":[],"text":"(lmo) att vara kåt på någon man absolut inte får vara tänd på. Troligen från uttrycket i lönn; i hemlighet.
","jfr":[]} {"baseform":"lönskaläge","wordforms":["löskaläge"],"text":"(fsv) löskaläghe; olovligt samlag mellan ogifta. Löska; avlusa. Söderwall (1890) förklarar löskaläge med \"lägersmål mellan ogifta personer\" och har citatet; \"födder i j lönskoläghe\" (Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming 1848—1855) ”Hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen).” (SO) Swedberg (1720-t) har lönskeläger. Av fornsvenska løskalæghe från løsker; fri, ogift, och læghe; liggande. De som haft lönskaläge sades vara nattfästade. \"Här avses lägersmål* mellan ogifta, om vare sig det var enkelt eller kvalificerat, dvs en svårare förbrytelse, såsom könsumgänge med minderåriga eller sinnesvaga, var det förr belagt med straff.” (Nyström 1921) ”Äktenskapslöfte var en förmildrande omständighet — i synnerhet om det förverkligades. Då kallades brottet lönskaläge. Det straffades enligt missgärningsbalken från 1734 med pliktpall (se horpall) och böter: tio daler för mannen och fem för kvinnan. Upprepades brottet dubblades boten.\" (Lennartsson 2019 s 56) Se även lägersmål.
","jfr":["lägersmål"]} {"baseform":"löpa","wordforms":[],"text":"(dial) ha (period av) starkt stegrad könsdrift. Gäller särskilt (hon)katter och (hon)hundar. OFVG har löpa med betydelsen: 1) paras, bli betäckt och 2) vara brunstig. Enligt NEO ”hist.: sedan 1541. Fornsvenska löpa. Gemensamt germanskt ord. \"Hertig Karl, kung Gustav III:s bror, var omtalad för sina kvinnoaffärer. Axel von Fersens karakterisering av honom under en vistelse i Rom går igen i flera samtida vittnesbörd: hertig Karl 'löpte efter alla kjortlar, rökte tobak och höll vid sitt hof tal, som smakade av vaktrummet'.\" (Lennartsson 2019 s 190) Se också löpsk och löptid.
","jfr":[" löpsk"," löptid"]} {"baseform":"löpa igen","wordforms":[],"text":"se under mens, menstruation*.
","jfr":[]} {"baseform":"löpa linan ut","wordforms":[],"text":"(euf) gå hela vägen. ”Hittills har de inte löpt linan ut. Det vill säga, de har inte älskat ännu.” (von Zweigbergk 1995) ”Jag hatar känslan av att inte kunna krama om min partner utan att vara tvungen att ’löpa linan ut’ — det innebär att jag måste hålla tillbaka en massa sköna känslor bara för att jag inte har lust på samlag.” (Hite 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"löparpillis","wordforms":[],"text":"(sl) se pillis.
","jfr":[]} {"baseform":"löphora","wordforms":[],"text":"(åld) hora, prostituerad. \"De är alla talande nog feminina till form eller konnotation: hora, publik dam, nattlöperska, luder, löphora, sköka, liderligt stycke, horkona, gatnymf, spinnhusluder eller lös och ledig kvinnsperson.\" (Lennartsson 2019 s 32) Se vidare under nattlöpande.
","jfr":[]} {"baseform":"löphus","wordforms":[],"text":"(dial) det skräp från bl a strumporna som lägger sig mellan tårna.
","jfr":[]} {"baseform":"löpmånad","wordforms":[],"text":"se under mens, menstruation*.
","jfr":[]} {"baseform":"löpsjuka","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har detta passande namn för utsot*; diarré, och det lika talande döraflängjo; flänga, rusa på dörren, för samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"löpsk","wordforms":[],"text":"som har (period av) starkt stegrad könsdrift. Gäller särskilt (hon)hundar och (hon)katter. NEO har ”hist.: sedan 1668. Jämför löpa. ”Trollkarln blir otroligt kättjefull, kvinnan nog där än så mer löpsk, rusar ut på halva kroppen.” (Hammarén 2001)
","jfr":[]} {"baseform":"löptid","wordforms":[],"text":"den period av starkt stegrad könsdrift under vilken vissa djur löper*. NEO har”hist.: sedan 1732”. Se även brunst.
","jfr":["brunst"]} {"baseform":"lör","wordforms":[],"text":"(dial) eldig, kåt enligt Lundblad/Josefsson (2021).
","jfr":[]} {"baseform":"lördagliga dumheter","wordforms":[],"text":"(euf) för lördagsnöjet framför alla andra innan nöjet flyttades till fredagen i och med införandet av lediga lördagar. ”Som piga fick hon kanske beröm om hon var sparsam och flitig, som leksak betraktades hon uteslutande som objekt: mannen fick i och med vigseln rätt över hennes kropp, det var hennes plikt att ställa sig till förfogande för de lördagliga dumheterna, som Strindberg uttryckte saken.” (Oldberg 1948)
","jfr":[]} {"baseform":"lördagsgodis","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför godisbutik.
","jfr":["godisbutik"]} {"baseform":"lördagsnöjet","wordforms":["lördagsöppet"],"text":"(sl) fitta. Se även under nöje.
","jfr":["nöje"]} {"baseform":"lördagstoan","wordforms":[],"text":"(sym) kallas, inte minst på helgerna, en nerpissad och nerspydd tunnelbanevagn eller hiss. Engelsk motsvarighet saturday trains. När lediga lördagar infördes succesivt i Sverige under 1960-talet kom istället fredagkvällar och nätter att bli den värsta tiden för spyor och allmän nedskräpning.
","jfr":[]} {"baseform":"lös","wordforms":[],"text":"1 (fsv) lös, lösaktig, lättsinnig\" Uppgiften från Söderwall (1890) som också har citatet: \"jak är ostadhogher lather och lös.\" (Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren 1866) 2 folkmun.se har ”person lätt att få i säng”. Person som legat med många. Jfr lättfotad.
","jfr":["lättfotad"]} {"baseform":"lösa","wordforms":[],"text":"1(fsv) lösa; löst lif, utsot*. (Söderwall (1890) 2 (åld) lösa kvinnor; horor, prostituerade. \"De tillfrågades om de hade sett det 'lösa kvinnfolket' tillsammans med Jeppe ute i markerna vid gården.\" (Karlsson A & A 2020 s 94) \"Gifte de sig ändå var saken i princip löst och hon kunde utan större problem ta steget in i det hedervärda äkta ståndet; om han vägrade kunde hon i värsta fall komma att skickas neråt på samhällsstegen och bli en del av den föraktade gruppen 'lösa kvinnor', som både kyrka och allmoge tycks ha varit överens om att se ner på.\" (Västerbro 2025 s 20) Se vidare kvinna (2). 3 (sl) ”hångla med någon på en fest eller dylikt”. (slangopedia.se)
\n","jfr":[]} {"baseform":"lösa förbindelser","wordforms":[],"text":"
se förbindelse.
","jfr":[]} {"baseform":"lösaktig kvinna","wordforms":["lösaktighet"],"text":"(åld) lättfärdiga, sedeslösa och slampiga kvinnor. Fornsvenska lösaktogher. ”Hist.: sedan ca 1520.” (SO) \"Särskilt om kvinna som är utan ordnat arbete o försörjer sig genom otuktigt leverne.” (SAOB) ”År 1565 bestämdes i Bergen, att lösa kvinnor, som inläto sig med gifta män och inte förmådde gälda böterna, skulle utställas nakna framför kyrkodörren, skriftas och bortjagas från staden.” (Eriksson 1939) \"Där stod det att prinsessan var lösaktig och höll sig till manfolk, som fanns i kungsgården, och nu var det så långt kommet att hon var med barn.\" (Folksagan i Sverige 2 s 234) \"En lösaktig kvinna kunde få håret avklippt och upphängt.\" (Karlsson A & A 2020 s 38) \"Hans lilla fru var lika tunn och fattig som han, men en sak som hon hade i överflöd var ett rykte om en lösaktighet bortom all lösaktighet.\" (Apuleius 2024 s 161)
\n","jfr":[]} {"baseform":"lösbröst","wordforms":[],"text":"
(lmo) behå.
","jfr":[]} {"baseform":"lösbukad","wordforms":["löslivad"],"text":"(dial) är den som har diarré*.
","jfr":[]} {"baseform":"lösen","wordforms":[],"text":"(dial) 1 enligt Rietz (1867) använt i södra Skåne för ”löst lif, utsot*”; diarré. 2 Gibson (1978) menar att ordet är förbrytarspråk i uttryck som ”gå på lösen”; vara lösdrivare, prostituerad, och ”sitta för lösen”; sitta inne för lösdriveri, prostitution.
","jfr":[]} {"baseform":"lösfoster","wordforms":["missfoster."],"text":"(sl) prostituerad*. Se även missfoster.
","jfr":["missfoster"]} {"baseform":"lösgodis","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 \"avföringspiller\" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998). 2 lös avföring, diarré. Efter ett toalettbesök frågar A vännen B: \"Kom det nån korv*? B: Nej bara lösgodis!\"
","jfr":[]} {"baseform":"löskaläge","wordforms":[],"text":"se lönskaläge.
","jfr":[]} {"baseform":"löskekona","wordforms":["löskekvinna","löskekvinna."],"text":"(åld) fornsvenska lösker; fri, ogift och kona; (dålig) kvinna, tjuvkona, horkona. Lös; fri. En lösker person beskrivs hos Möller (2023 s 60) som \"en person utan fast försörjning,'hemlös' eller 'lösdrivare' skulle vi nog säga idag...\" Dessa ’löskekonor’ eller ’dravelskvinnor' fanns inhysta hos personer som Ludvig spelman och Johan trappsopare, men också hos herr Gabriel Gustafsson Oxenstierna — en tid stadens ståthållare — och herr Åke Oxenstierna: i den senares hus levde och verkade hororna Malin, Anna och Margareta. Också ett bevis på tidens dubbelmoral!” (Eriksson 1988) Även löskekvinna. ”Oluf Eriksson i H. hafver belägrat en löskekvinna och brutit trolofven med en annan.” (Nyström 1921)
","jfr":[]} {"baseform":"löskona","wordforms":[],"text":"(åld) äktenskapsbryterska. \"Han konstaterade också att horor och löskonor födde barn med större lätthet än äkta hustrur som 'kåta är ibland sina älskogsfulla män'.\" (Karin Sennefelt: Livet enligt 1600-talet. Natur & Kultur 2026) Se även horkarl och löskekona.
","jfr":["horkarl","löskekona"]} {"baseform":"löskuk","wordforms":[],"text":"1 (sym) konstgjord penis som kan vara av läder, trä, gummi, metall, porslin eller plast och kallas även baubo*, godmiche*, olisbos*, bienfaiteur (välgörare), consolateur (tröstare), lady’s friend (kvinnans vän) och dildo*. De mest använda ersättningarna för den äkta varan är de som naturen själv alstrar i form av t ex banan, gurka och morot, vilka dessutom har rätt form för uppgiften. Vid sidan av frukt och grönsaker är kanske stearinljuset det mest populära.
\nLöskuken är ett gammalt fenomen, vanlig redan i antikens Grekland och Rom, där det t ex fanns konstgjorda penisar avbildade på skulpturer. Fenomenet omnämns t o m i bibeln: ”Av dina praktfulla smycken, det guld och silver jag skänkt dig, gjorde du mansfigurer, och med dem horade du.” (Hes 16:17 Bib 2000) ”Mitt första möte med en löskuk minns jag tydligt. Den var mjölkvit, nästan identisk med en riktig snopp, (modell övre tonårspenis i stånd) och var försedd med en beige sele. Extremt ful och oestetisk när man tänker på den så här i efterhand.” (Mian Lodalen i Ottar 3/97) 2 (so) impotent. 3 (sl) bilen som statussymbol.
","jfr":[]} {"baseform":"löslivad","wordforms":[],"text":"se lösbukad.
","jfr":[]} {"baseform":"lösläte","wordforms":[],"text":"(åld) lättsinne, ansvarslöshet. \"De skulle vakta, att de icke hafva 'lösläte' i ord, tecken eller 'ögnaläten', dem förbjudas alle oseder, som uppkomma genom opassande later, kroppens eller hufvudets åthäfvor, 'krankerlåt', löje eller hädelse.\" (Hans Hildebrand: Kulturhistorisk skildring.Tredje delen [1879-1903].)
","jfr":[]} {"baseform":"lösn","wordforms":[],"text":"(fsv) afföring, öppning. Söderwall (1890) har \"för mycken afföring, löst lif, utsot, äfven i allm. för stark el. sjuklig afsöndring ur kroppen.\" (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E.Klemming 1883—1886.)
","jfr":[]} {"baseform":"lösning","wordforms":[],"text":"(lmo) vitsigt om lös mage, diarré som i ”en snabb lösning på ett skitproblem”. SAOB (1942) har lösning; spillning, exkrementer (av villebråd).
","jfr":[]} {"baseform":"lösningsmedel","wordforms":[],"text":"(sym) sperma. ”...denna gäst som endast alltför snart betalade för detta hjärtliga välkomnande med ett lösningsmedel, långt rikare än det hört talas om, att en eller annan drottning furnerade sin älskare, i form av pärlor som överförts i flytande form, och som nu på ett hänförande sätt sprutades in i mig...” (Cleland 1965/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"lösnummer","wordforms":["lösligg","lösligg"],"text":"(sl) köpa lösnummer; knull med tillfällig partner. Någon mannen köpt tillfällig. Lösnummer hämtat från tidningsvärlden. Även lösligg med samma betydelse. ”Nono har tröttnat på sitt kärleksföremål, han kommer inte längre till min kvart på rue Béranger, utom nån gång i sällskap. Jag tittar på och väntar för att byta lakan. Nono smyger alltid en sedel i fickan på sitt lösligg.” (Belloc 1988) Jämför prenumeration.
","jfr":["prenumeration"]} {"baseform":"löspatron","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinna som är speciellt tillgänglig för militärer.
","jfr":[]} {"baseform":"lösröv","wordforms":[],"text":"(sk) turnyr, en sorts tagelstoppad kudde eller ställning av stål, som bars baktill under kjolarna. Kudden kom i bruk på 1780-talet, medan ställningen efterträdde krinolinen på 1870-talet. Ordet lösröv från Ohlmarks (2004) med förklaringen: ”Förr i varrlden hade di fine kvingorna lösröv unner klänningen, å de va bara en puda (kudde) di hadde hängt opp i to hängslestroppar. Når di skulle på sketan måste di häkta å’en, å de va ett jävvla sno å få dit’en igen.”
","jfr":[]} {"baseform":"lössläppt","wordforms":[],"text":"(åld) sedeslös*, okysk. \"Vissa kyska, andra lössläppta, vissa unga, andra gamla. Men i själva verket letar de alla efter kärlek.\" (Västerbro 2025) Och från samma källa: \"Sådana kvinnor (steriliserade min anm BgD) kunde av läkare och myndigheter beskrivas som 'sexuellt lössläppta', 'vanvårdade' eller bara 'slarviga'.\" (s 406) Se också kysk.
","jfr":["kysk"]} {"baseform":"löst fruntimmer","wordforms":["löst kvinnfolk"],"text":"(sk) prosituerad, en som ofta byter partner. \"Hon bekände att hon inte alls var lantgrevinna utan ett 'löst kvinnfolk'och att hennes dotter var oäkting.\" (Karin Sennefelt: Livet enligt 1600-tal. Natur & Kultur 2026 s 86) Anm: I äldre tider var det icke bofasta personer, människor som flyttade från plats till plats utan fast anställning och bostad som betecknades som löst folk. Till kategorin hörde också moraliskt lågtstående personer som prostituerade.
","jfr":[]} {"baseform":"löten","wordforms":[],"text":"(sl) \"sugen, kåt\". (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"lötyn","wordforms":[],"text":"(dial) villig, brunstig*. (OB)
","jfr":[]} {"baseform":"löv","wordforms":[],"text":"fsv løv. Germanskt ord samma ord som engelskans leaf. 1 enligt SAOB ”av ovisst ursprung (i vissa trakter vulg) lösaktig kvinna, sköka”. Dalin (1853) har med ordet liksom Berg (1900). Troligen löv i tidning, blad. Jämför aftonblad. 2 försvenskning av engelskans love; kärlek.
","jfr":["aftonblad"]} {"baseform":"lövsal","wordforms":[],"text":"(sl) ”rum för prostituerade”, enligt Uhrström (1911) med exemplet: ”Under rubriken ’Stockholmsorignal’ figurerar i S–N. 1862 nr 20, en på sin tid bekant värd på Baggensgatan, med titeln: En skomakare och löjtnant som hyr ut ’löfsalar’ för godt pris.” Se även löv.
","jfr":["löv"]} {"baseform":"lööyp","wordforms":[],"text":"(dial) vara brunstig* om hundar. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"M","wordforms":[],"text":"(åld so) latin mille; tusen. ”Jach menar ath jach är edher fogode och borgamestere nogh, the I faa eth M (1000) fall (’ni ska få se på tusan.’)” (Svenskt och tyskt i det medeltida Stockholm i Moberg/Westman 1996.) Och från samma källa: ”Ordet fall är en förkortad variant av fallandedövel, som i sin tur är ett direkt inlån av medellågtyskans dat vallend(e) övel eller fallent övel ’fallandesjuka.’”
","jfr":[]} {"baseform":"M/S","wordforms":[],"text":"(eng) kort för Master/Slave. Bygger på dominans och underkastelse. Den dominante (Master) har total makt över den dominerade (Slaven). Det hela bygger på frivillighet.
","jfr":[]} {"baseform":"maanna inerpit","wordforms":[],"text":"(grl) får du orgasm nu?
","jfr":[]} {"baseform":"machaera","wordforms":[],"text":"(lat) enligt Chorier (1967) manslem*.
","jfr":[]} {"baseform":"mache","wordforms":[],"text":"(dial) fitta. Enligt Klintberg (2012) en förvanskning av mors maska* i följande från Långemåla socken i Småland: ”Gu signe mors mache, fars tache,/ min eld han ska vare/ te dager ble ljus.” Se även under maska.
","jfr":["maska"]} {"baseform":"macka","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. 2 knulla. Därav pålägg på mackan; knull. 3 macka = dubbelmacka. Se sandwich.
","jfr":[]} {"baseform":"mackapär","wordforms":["manick","moj","mojäng."],"text":"(euf) penis. En folketymologisk omdaning av mackabéer; en judisk regentätt som härstammar från Judas Mackabeus, israelisk härförare (d 161 f. Kr.). I svenskt folkspråk betydde ordet ursprungligen ”stursk och oregerlig karl” kanske därför att mackabéerna var kända som grymma och okuvliga krigare. Ordet kom senare att betyda ungefär ”konstig sak eller kropp”, för att det låtit lustigt eller konstigt i folkmun, något som smittat av sig på dess betydelse. ”En så skojig makapär? Du har ju mycket mer mellan benen än vad jag själv har. Fantastiskt.” (Alf Palfjord f 1929 om en händelse 1938) ”Hist.: sedan 1912”. (SO) Se även manick, moj, mojäng.
","jfr":["manick, moj, mojäng"]} {"baseform":"mackel","wordforms":[],"text":"(euf) samlag. Krångel. ”De togo god natt om kvällen och så gick var och en till sig. Men så knackade det på fruns dörr och så ropade det: kom in! Men sängen var trång och det blev aldrig något mackel, utan var och en vaknade i sin säng om morgonen.” (Strindberg 1884–1885) Jämför mackla.
","jfr":["mackla"]} {"baseform":"mackla","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Greja, dona, krångla.
","jfr":[]} {"baseform":"madam","wordforms":[],"text":"(euf) 1 ordet från franska madame, av ma; min, och dame; dam. Så här berättar Stolpe (1984) om några av dessa madamer: ”Närmast före WC:ets epok kallades dassen bl a för madam Meier, madam Sørensen (båda Danmark), mrs Jones (England) och Tante Maier (Tyskland). En motsvarighet tydligen till DN:s vitt bekanta öknamn kring sekelskiftet: Madam Andersson. Möjligen har väl namn av denna typ alluderat på den hedervärda tant som ombesörjde servicen ifråga.” (Namnet av att det var arbetarkvinnor som delade ut tidningen till prenumeranterna.)
\nI radioprogrammet Folkminnen den 27 dec 1995 i P 1 talades det om Madam Pettersson och det fanns säkert också många andra sonnamnsmadamer i omlopp enligt regeln ett vanligt folkligt namn för en vanlig folklig sak.
\nDet var också ’madamer’; den tidens lättfotade damer, prostituerade som var de första ”korvgubbarna” i Sverige, då de sålde korv från koleldade grytor vid Stockholmsutställningen på Djurgården 1897.
\nPå 1700-talet stod annars titeln madam för gifta, ofrälse kvinnor ur borgar- och prästeståndet.
\nVår tids madamer kan uppträda i form av en domina*, som i följande kontaktannons i Fib/Aktuellt (febr 2000): ”Madam i Stockholm söker kinky* slavar. Du ska vara undergiven och lyda alla mina order, oavsett om det handlar om extrem fitt- och analslickning eller att diska veckans disk. Det är bara till att lyda. Mina tändobjekt är matsex, toasex, extrem S/M och bondage. Du är mitt offer. Utseendet spelar ingen roll, men jag vet ju redan hur du ser ut ...Ynklig. Du är bara en liten lort som på sin höjd duger till att slicka fittan när jag tittar på TV. Gör du ett gott jobb kommer jag att belöna dig med rikligt med kiss rakt i ditt fula tryne.”
","jfr":[]} {"baseform":"maddefacker","wordforms":["maddafakka"],"text":"(sl o so) engelska motherfucker*; moderknullare. ”Ibland berikas språket av nya ord. Oftast är det försvenskningar av utländska ord, som till exempel de engelska kraftuttrycken kitt och maddefacker.” (Lars Berglund DN, 27/4-1994) ”Överhuvudtaget fångar text och regi — av teaterchefen Staffan Valdemar Holm — lätt och obesvärat en prepubertal värld av pussar och åter pussar, hopprep, ishockeysamlarbilder, negerbollar, obegripliga porttelefoner och uttryck som ’shit’ och ’madderfakker’— direkt från TV.” (Barnteaterpjäsen ”Farliga förbindelser” av Cristina Berglund i SvD (26/2-1995.)
","jfr":[]} {"baseform":"madicken","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk. Se även manick.
","jfr":["manick"]} {"baseform":"madonna","wordforms":[],"text":"1 i uttrycket madonnan och horan antingen är man en madonna anständig och håller på sig eller en hora; lössläppt och syndig. \"Vi ville inte välja mellan att vara madonnan och horan utan vi ville bejaka hela vår sexualitet.\" (Kalmér 2022 s 119) 2 (nyo) ”promiskuös* kvinna”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"madrass","wordforms":["förortsmadrass."],"text":"(lmo) 1 (sl) lättfärdig kvinna, speciellt prostituerad, ”som ligger under vem som helst”, en s k ”madrass med hål i”. ”Nu känner han inte minsta lust att använda gruppens gemensamma madrass Nellie, hon känns lika äcklig som allt annat denna morgon.” (Bolinder 2002) ”Andra gånger känner jag att min partner inte bryr sig om min njutning och att jag bara är en madrass som skulle kunna ersättas av vem eller vad som helst.” (Hite 1977) ”En bättre kärleksmadrass kunde man inte önska sig.” (Het Kärlek 1967)
\nTeratologen har juckmadrass (1998) och knullmadrass (2003). Andra madrasstyper är kärleks- och militärmadrass. Även förortsmadrass. ”Juckmadrass ä dom vid 20 års ålder, subba bli dom vid 25, tant vid 30, nucka vid 35, käring vid 40, hagga vid 45 å drake vid 50!” Från samma källa: ”Han fick prästens gotiskanorektiska dotter Schibboletta till knullmadrass, å låg me hon utan å fatta att hon va av fel kön.” I norsk slang finns också ordet madrass och kjønnsmadrass. 2 madrasskännedom, madrassmassage, madrassport; knull. Ha madrasskännedom (mil sl); sova, vila, och tysk slang Matratzenmassage, Matratzensport, och engelsk slang mattress play; madrasslek.
","jfr":[]} {"baseform":"mægafar","wordforms":[],"text":"(dial) se magfar.
","jfr":[]} {"baseform":"mær","wordforms":[],"text":"(fno) mö, flicka.
","jfr":[]} {"baseform":"maffika","wordforms":[],"text":"(dial o åld) 1 Rietz (1867) har kvinnlig blygd*. 2 liten mage.
","jfr":[]} {"baseform":"maga","wordforms":[],"text":"(dial) skånska för 1 passa ihop. 2 knulla, betäcka*. Mage mot mage. \"Man la pillen* på låret och så magade man med röven som satan. Det hade en pojke sagt till oss vid gungorna.\" (Alakoski 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"magad","wordforms":[],"text":"(euf) med stor mage; används om gravida kvinnor av män i Göteborg. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"magas","wordforms":[],"text":"(sk) samlag*.
","jfr":[]} {"baseform":"magasin","wordforms":[],"text":"(sl) 1 tömma magasinet; ejakulera*. 2 mjölkmagasin; kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"magdalena","wordforms":[],"text":"(sl) Gibson (1978) har ”Birger Jarlsgatans magdalenor”, från den tid då sagda gata var centrum för \"kötthandeln” i Stockholm. Redan under medeltiden talade man runt om i Europa om Magdalenahem vilka var upptagnings- och räddningshem för fallna kvinnor. Efter bibelns Magdalena — den botfärdiga synderskan. (Luk 7:37) Sverige fick sitt första Magdalenahem i Stockholm 1852. ”Pan hade tändt den grymma modersviljan i magdalenans barm och förödmjukat den erotiske vagabonden, den högfärdige stympare Marsyas med ett torftigt fadershopp.” (Psevdo Solipse 1911)
","jfr":[]} {"baseform":"mage","wordforms":["barnmage"],"text":"fsv maghi. Ett gemensamt germanskt ord med osäkert ursprung. 1 (euf) gå med magen i vädret, få mage; vara gravid. Även hon fick ringen på magen först; om ogift kvinna som får barn innan hon blir gift med ring och kyrkans välsignelse. Också i ordleken magstark. Byrman (1989) har ”gå med magen i vädret (luften)”; ”hon har fått i magen”; ”hon går och visar magen” och ”hon har hög mage”. Även barnmage i \"hon ritar barnmagen”, där rita är detsamma som ’peka, puta med’ och stämplas som ’vulgärt’. Hämtat från västerbottniska Byske med den kvinnliga uppgiftslämnarens (f 1918) kommentar: ”grövre ord av män.”
\nOm gravid kvinna kan det också heta att ”hon har/går med stormage” och ”hon har fått stormagen” eller så ”har hon tjockmage”. Jämför latinets abdomen; ”buk, föraktligt ss. säte för glupskhet o. grov sinnlighet”. (Latinsk-svensk ordbok 1952) ”I fjor fick jag gå med guldspänne på sko,/ i år får jag bära på magen så stor./ I fjor fick jag gå med gossen på äng,/ i år får jag trampa vaggan vid säng.” (Ringdans Värmland) ”Men att snart finna mig med en stor mage, förnedrad, förlorad?” (Hallenstierna 1972/1700-t) Bellman har högmagad och i F E (nr 37) heter det: ”Nedslagna Män, högmagade Quinnor.”
\nAtt vädja till sin mage var något bl a kvinnliga brittiska brottslingar kunde göra och på så sätt undvika t ex dödsstraff. Defoe (1720/1944) har ”Men båda ’vädjade till sin mage’ som det hette, och så befriades de från dödsstraffet därför att de var med barn”. 2 enligt Adams (1982) även om manslemmen, i samband med betydelsen ”buk, mage, underliv”. 3 ont i magen; mens. 4 tömma (sköta) magen (sl); skita, spy. 5 magen talar. ”—Har magen talat? —Förlåt? —Har du regelbundet kunnat utträtta dina behov? —Ja, åtminstone de behov man kan utträtta på WC.” (Den lyssnande, lyhörda läkaren. Nya Upplagan nr 15/2007) 6 ligga på någons mage; knulla. ”Det är omöjligt att en som låter hela världen ligga på sin mage kan hysa kärlek för någon man.” (Aretino 2008)
","jfr":["högmagad"]} {"baseform":"magfar","wordforms":[],"text":"(dial) smittosamt magont, diarré*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"magga","wordforms":[],"text":"(so) ”fet och lunsig kvinna.\" (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"maggot","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Från engelska maggot; mask.
","jfr":[]} {"baseform":"magknull","wordforms":["magrunk"],"text":"(sl) gnidning mage mot mage till dess den ena eller båda inblandade får utlösning. Magrunk även skämtsam omskrivning för raggmunk. Dansk slang har, enligt Bom (1950), (han har) været oppe på Mavehøj (Jylland) om samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"magnolia","wordforms":[],"text":"(smn) kvinnligt könsorgan. Se även under blomma.
","jfr":["blomma"]} {"baseform":"magnum","wordforms":[],"text":"(sl) stor kuk. Magnum (lat) storartad. ”Miljonärsdotterns trånfyllda sätt att uttala ’i’ bragte ett plötsligt halvstånd till minilibertinens magnumdase.” (Wahl 2003) Jämför dase.
","jfr":["das"]} {"baseform":"magras","wordforms":[],"text":"(sl) att plötsligt drabbas av ett diarréanfall.
","jfr":[]} {"baseform":"magskump","wordforms":["skumpa"],"text":"(sl) knull mage mot mage. Se även skumpa.
","jfr":["skumpa"]} {"baseform":"magstor","wordforms":[],"text":"(dial) Byrman (1989) om gravid kvinna i lappländska Örträsk (magastor).
","jfr":[]} {"baseform":"magtrög","wordforms":[],"text":"från Julita i Södermanland kommer uttrycket ”att vara magtrög” om gravid kvinna. Uppgift från man född 1909. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"maiesiofili","wordforms":[],"text":"(grekiska maia; forngrekisk gudinna och philia; vänskap, kärlek.) sexuell avvikelse där någon tänder på verkligt eller inbillade gravida kvinnor.
","jfr":[]} {"baseform":"mainstreamporr","wordforms":[],"text":"engelska mainstream; konventionell, traditionell. Kommersiell, heterosexuell* hårdporr*. \"Mainstreamporren har genom åren fått ta emot mycket skit i fråga om taskig kvinnosyn, avbildning av analsex som någonting man utövar helt spontant och utan förberedelse och inte minst bilden av pizzabud och rörmokare som ständiga kåtbockar som liksom ramlar in i orgier hela tiden.” (Fulsexets revolution. Ottar 1/2011)
","jfr":[]} {"baseform":"maison de tolérance","wordforms":[],"text":"(fra) toleransens (fördragsamhetens) hus. Här om bordell. \"Den mest toleranta bordellen i Paris, Le Chabanais, som enligt uppgift öppnade under senare delen av 1870-talet, på gatan med samma namn, nära Parisbörsen, anpassade ruljangsen efter tidens smak.\" (Limare 2016)
","jfr":[]} {"baseform":"maj gadd","wordforms":[],"text":"(lmo) My God! Lindrig svordom.
","jfr":[]} {"baseform":"Maja","wordforms":["Gat-Maja"],"text":"(sl) föraktfullt om kvinna, gatflicka* sedan 1600-talet. Hjelmqvist (1903) är källan och han citerar också följande förväxlingshistoria, hämtad från ett nummer av Söndags-Nisse år 1830: ”En tysk: Por Herrn Mayer her? Tjensteflicka: Åh vet skäms! Packa er, ni, iväg och sök era Major hvar ni vill, men här bor inga Major.” OFS nämner Ball-Maja som ”nedsättande benämn. på osedlig kvinna, som ligger med än den ene, än den andre”. Se även Gat-Maja.
","jfr":["Gat-Maja"]} {"baseform":"maj-björn","wordforms":["björn"],"text":"(sl) bög. Se även björn (5).
","jfr":["björn"]} {"baseform":"majken","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"majonäs","wordforms":[],"text":"(sym) sperma*.
","jfr":[]} {"baseform":"majsan","wordforms":[],"text":"1(sl) mens, menstruation. 2 (smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"majshus","wordforms":[],"text":"(åld) bordell*. Med hos Bellman i F E nr 36. ”Likså krögarn mer och mer/ Af ångst och vällust stamma,/ Då vår Ulla satt sig ner/ At sina lockar kamma./ Folk och näring/ Och förtäring/ Glömde gubben i sitt qual,/ Debitorer,/ Creditorer,/ Majshus och Fiscal.” Se även under jungfruhus.
","jfr":["jungfruhus"]} {"baseform":"majskolv","wordforms":[],"text":"se kolv (1).
","jfr":[]} {"baseform":"majstång","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Smyckad stång; kondomförsedd kuk och ha rest sin sista majstång; vara impotent. ”... allenast med åsynen av detta instrument, var jag nu fullt nöjd, trots den frestelse som här stirrade mig rätt i ansiktet, med att ha rest en majstång som en annan nu skulle få hänga sina kransar på ...” (Cleland 1965/1749) ”’Vad?’ frågar Roland som ligger under henne och kvider av njutning, medan hon roterar på hans majstång.” (Jong 1984) \"—där en kväll på logen med dansande ungdomar står i centrum — tycks vara hämtat rakt av från en numera bortglömd roman av livsreformatorn Karl-Erik Forsslund, en bok där majstången är 'ståndaren, befruktaren, livgivaren'.\" (SvD Under strecket 26/9 2022) Se vidare stång (1).
","jfr":[]} {"baseform":"mak","wordforms":[],"text":"fornsvenska mak, maak, mack; afträde, hemligt hus. \"gik han wth sith ärande appa sith maak.\" (Svensk Järteckens Postilla. Utg. af E. Rietz 1850) Men enligt Söderwall (1891), som uppgifterna hämtats från, kan ordet också beteckna det som görs på sagda mak, nämligen tarf, naturtarf. Se tarv. \"Haffwer icke giort sith maak.\" (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming1883—1886.) Rietz (1867) menar att ordet är småländsk dialekt för ”afträdesrum”. Liknande ord är makje (Hls), makhus (Nk, Kalmar län) samt finska makji. I medeltidens Stockholm brukades ordet mak om avträde*, men kom senare att beteckna betydligt ”finare” rum som förmak och gemak. Ordet är lånat från medellågtyska mak och för tankarna till lugn, ro och bekvämlighet.
","jfr":[]} {"baseform":"maka","wordforms":[],"text":"(euf) bli någons maka; ha könsumgänge. ”När hon drog sig tillbaka med honom, förde min fästmö mig in i sitt rum, och det gick som man kunnat ana — hon blev min maka.” (Casanova 1936/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"makaron","wordforms":[],"text":"(sl) penis. ”Eller att Bertil Gärtner sitter framför sin TV och knådar sin kissmakaron i nävarna.” (LOB 1995) ”Så länge kommer Isadora och alla vi andra kåta kvinnor att mötas av mjuka makaroner och rabarbersvaj* varje gång vi får lust att vara de som tar initiativet.” (Sveland 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"make out","wordforms":[],"text":"(sl) hångla*. Från engelsk slang.
","jfr":[]} {"baseform":"make up sex","wordforms":[],"text":"(eng sl) göra-upp-sex. Försoningsknull efter t ex ett tidigare gräl. ”Fast det så klart, om man aldrig bråkar på riktigt får man aldrig ha make-up-sex. Bara det är ju värt en dispyt då och då.” (Petra Axlund: Är alla så där jävla lyckliga? Metro 4/5-2006) \"När jag bråkat med min tjej och vi har make-up-sex så får jag ett akut behov att 'märka henne' med min säd som nån form av revirmärkning.\" (Familjeliv (Anonym [revirmärkning] mars 2025)
","jfr":[]} {"baseform":"makes rättigheter","wordforms":[],"text":"se under rätt.
","jfr":[]} {"baseform":"maki","wordforms":["maka"],"text":"(fsv) make, älskare? Frågetecknet efter älskare är Söderwalls (1891) och det är också följande citat: \"frw tha wardher han thin make\". (Konung Alexander. Utg. af G. E. Klemming 1862)
","jfr":[]} {"baseform":"making an omelet","wordforms":[],"text":"(am sl) laga en omelett. Här om att ejakulera* i en kvinnas öra och sen vika ihop örat.
","jfr":[]} {"baseform":"makkara","wordforms":[],"text":"(för sl) korv, kuk. Speciellt om pojkkuk. Från finskans makkara; korv.
","jfr":[]} {"baseform":"makrill","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Se även fisk (1).
","jfr":[" fisk"]} {"baseform":"makrofili","wordforms":[],"text":"(grekiska makro; stor, lång och philia; vänskap, kärlek) sexuell fantasi som omfattar fiktiva kvinnliga jättar.
","jfr":[]} {"baseform":"makroorchidism","wordforms":[],"text":"(grekiska makro; stor och orchis, orchos; testikel) enormt stor testikel*.
","jfr":[]} {"baseform":"maksa","wordforms":[],"text":"(mil sl) fitta. (Langenfeldt 1947) Makksa; ”mycket fet qvinsperson”. (Rietz 1867) Rietz jämför ordet med nordhögtyska mackelig; köttig, fet.
","jfr":[]} {"baseform":"makt","wordforms":[],"text":"1 ”makt är sexigt” som både Napoleon och den amerikanske utrikesministern Henry Kissinger (1923—2023)) lär ha sagt. Den brittiske författaren Graham Greene (1904–1991) menade på 1960-talet att ryktbarhet och berömmelse är ett ”kraftfullt afrodisiakum*”. Och på 1970-talet sa hans kollega Saul Bellow (1915—2005) i en tv-intervju: ”Allt en författare behöver göra för att få en kvinna är att säga att han är författare. Det är ett afrodisiakum.” 2 (euf) för penis som i Gustav Frödings dikt En Morgondröm (se under censur) där det i femte sången heter ”... när hans unga makt av man trängde in i henne”. Se även milda makter.
","jfr":[" milda makter"]} {"baseform":"mala","wordforms":[],"text":"en mycket gammal och vida spridd metafor för samlag. Adams (1982) berättar att latinets molo (mala) användes i denna betydelse redan under den romerska republikens dagar, dvs upp till 500 år f. Kr. ”En satt på honom tung som en säck och hon malde honom så stilla och obevekligt i sin oljerika djurmuskelkvarn, det flöt och det rann, svisk, svisk ...” (Anderberg 1979) I Utvandrarna (1949) ligger Ulrika i Västergöhl på skeppet och tänker tillbaka på det liv hon lämnat som byhora: ”Gack till Ulrika i Västergöhl, hette det. Hos henne får du avmalet! Och det var sant: I min kvarn fick varje bonde avmalet.” \"Där minsann, med Venusstoderna, behövde jag endast gno lite på marmorvårtan, bara gno lite grann för att mala av hela påsen.\" (Brunner 2020 s 164) Se även under påse.
","jfr":["påse"]} {"baseform":"malajkuk","wordforms":[],"text":"(mil sl) falukorv*. Enligt Langenfeldt (1947) från Linköpings militärområde (MO).
","jfr":[]} {"baseform":"malaka","wordforms":["malakas"],"text":"(för sl) grekiska och skällsord (idiot). Även om runkare, onanist*.
","jfr":[]} {"baseform":"maledicta","wordforms":["maledictolog"],"text":"(latin malus; dålig, ond och dictum; ord) fula ord. Uttrycket myntat av Ph.D Reinhold Aman (1936—2019) som 1977 började enmansutgivningen av Maledicta: The International Journal Of Verbal Aggression (se vidare litt. förteck.). För detta pionjärarbete har Aman blivit hånad, förföljd och fängslad i det pryda hemlandet USA, men också hyllad av världens maledictologer som förebild och ledande auktoritet på området. Maledictolog kallas den som sysslar med maledicta.
","jfr":[]} {"baseform":"maledom","wordforms":[],"text":"(eng) male; manlig och dom(inance); dominans. BDSM*- aktiviteter där mannen är den dominerande partnern.
","jfr":[]} {"baseform":"Mali","wordforms":["nattkärl"],"text":"(euf) ”kännes från Gbg som namn på nattkärlet”. (Hjelmqvist 1903) Se även nattkärl.
","jfr":["nattkärl"]} {"baseform":"mallar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. En mall är ett mönster eller en förlaga.
","jfr":[]} {"baseform":"malle","wordforms":[],"text":"(sl) \"Nordvästskånska för sperma\". (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"Malmskillnadsgatan","wordforms":[],"text":"(sym) enligt flashback.se \"borden närmast dansgolv\". Stockholmsgatan har länge varit en plats där prostituerade raggade upp kunder.
","jfr":[]} {"baseform":"Malte","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”Malte och Sivan är namn som jag och min tjej kommit på. Det finns ju så få, om ens några, bra namn på kvinnans organ, kanske hänger det ihop med att det inte är så markant som mannens. Det märks ju inte minst i klotter. Mannens organ ritar man på några sekunder och det blir alltid en tydlig bild, hur dålig man än är på att teckna. Men kvinnans...” ( 30-årig man) Se vidare smeknamn.
","jfr":[]} {"baseform":"malör","wordforms":[],"text":"(euf) förarglig händelse. Franska malheur sammansatt av mal; ond, dålig, och heur; öde, från latinet augurium; tecken. ”Hist.: sedan ca 1755.” (SO) Björkman (1937) har med ett par malörer. Den första hos von Krusenstjerna (1935): ”En författarinna berättar om sin barndom att hon vid ett tillfälle ’utsattes för en tråkig liten malör’, som för de flesta småbarn på den tiden vanligtvis brukade åtföljas av smisk på stjärten.” Den andra malören uppträder hos Bergman (1927): ”Även naturalia är representerade i denna grupp. Fru Kerrman har fått förebråelse av läkaren för att luften är dålig i gossens rum (sjukrum). Hon reflekterar: — Därför att en obetydlig malör hände omedelbart före doktorns inträde får man en sådan skymf i ansiktet.”
","jfr":[]} {"baseform":"Mama San","wordforms":[],"text":"(sjö sl) ”chefsvärdinna på etablissement i Österns glädjekvarter.” (Dalnäs 2014)
","jfr":[]} {"baseform":"mamada","wordforms":["suga","suga av"],"text":"(spa) avsugning. Se även suga, suga av.
","jfr":["suga, suga av"]} {"baseform":"mamagende","wordforms":[],"text":"(för sl o so) mammaknullare.
","jfr":[]} {"baseform":"mamahuevo","wordforms":[],"text":"(spa) kuksugare*.
","jfr":[]} {"baseform":"mamba","wordforms":[],"text":"(sym) kuk, orm. ”Den här svarta mamban kan bitas, sötnos.” (Delany 2009) ”2011 var jag där med porrstjärnan Shay Lynn och strippan Tyson Brown, den sistnämnde känd för sin mambakuk som han alltid går runt och daskar i ansiktet på folk.” (Puma Swede 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"mambish","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk. Mamba* plus -ish som är ett vanligt suffix i förortsslang.
","jfr":[]} {"baseform":"mambo","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"mamilla","wordforms":["mamillae","mamillae;"],"text":"(lat) bröst. Även mamillae; bröstvårta.
","jfr":[]} {"baseform":"mamma","wordforms":["mamme"],"text":"(latin) bröst, bröstvårta. Se även mamme. Ursprungligen i barnspråk finns därför i många språk i betydelsen moder eller kvinnobröst. 1 ”Hon skall bli mamma”, allmänt om att vara med barn. Det talas också i sammanhanget om att vara ”mammatjock” (Ång) och att vara på ”mammaväg” (Lpl). I Ångermanland talas d också om att ”han fick henne på mammavägen”. Uppgift från Byrman (1989). 2 (din) mamma (för sl o so) kort för ”jag knullar din mamma”. Andra förolämpande mammauttryck är din mamma suger, sug min mammas död och din mamma är värsta horan samt alla knullar din mamma (syster) och du knullar din mamma (syster). \" Han: Jag ska knulla din mamma. Hon: Jaså! Har du tröttnat på din egen morsa!\" Ryskan har job tvoju mat ; knulla din mamma.
\nDessa och liknande uttryck är vanliga både i romanska och slaviska språk och även t ex i arabiskan och turkiskan. Svordomar med mamma motiv har tidigare i stort sett saknats i svenskan men numera är de etablerade i svenskt ungdomsspråk särskilt i invandrartäta områden. I nio fall av tio handlar dessa svordomar om mammor eller systrar, bara i något enstaka fall om pappor; t ex Din pappa knullar lärare! \"Håll käften, din pissbög! Far åt helvete å knulla din mamma i arslet!” (Teratologen 2003) Se även maddefacker och engelska motherfucker samt mormor, pappa och släkt.
","jfr":["din mamma är värsta horan","din mamma suger, sug min mammas död","mamme"]} {"baseform":"mammack","wordforms":[],"text":"(sl) kort för mammaknullare*.
","jfr":[]} {"baseform":"mammaknullare","wordforms":[],"text":"(för sl) vanlig svordom. Ordet har inte riktigt fått fäste, konkurrensen från motherfucker* är för stor.
","jfr":[]} {"baseform":"mammas bögbangare","wordforms":[],"text":"(för sl o so) mammaknullare*.
","jfr":[]} {"baseform":"mammas död","wordforms":[],"text":"(sl)när man lovar något, svär på heder och samvete.
","jfr":[]} {"baseform":"mamme","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) om ”bröst, spene”. Jämför latinets mamma, mammae; bröst, kvinnobröst, juver, spene och mamma (dial); dia. Det sistnämnda ordet har också använts i svenskan om kvinnobröst och det även i pluralis som följande exempel visar: ”Kiära Syra, lät mig få/ Klappa tina mammor små.” (SAOB och Moraeus Schonaeus ca 1685) Ordet kommer från barnspråket och förklaras av Stolpe (1984): ”Jollerlätet ma ma blev ett uttryck för modersbegreppet på grundval av barnets munrörelser vid modersbröstet. Kvinnobröst heter också mycket riktigt mammae på latin och däggdjur kallar vi mammaler. Här befinner vi oss alltså vid en av de få av språkets djupaste rötter som vi kan tryggt förmoda något om: mm-mm är barnets läte vid själva modersbröstet, under pågående amning. Så snart ett avstånd uppstår mellan läpparna och bröstvårtan, och barnet upprepar sitt naturliga sugläte, så snart är grunden lagd för ett ’rop på’ mamma.”
","jfr":["mamma"]} {"baseform":"mammey mumm-aye","wordforms":[],"text":"(hind) bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"mammutbete","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Mammut är ett utdött elefantdjur med väldiga krökta betar. Se även bete.
","jfr":["bete"]} {"baseform":"mamon","wordforms":[],"text":"(för sl) kuksugare.
","jfr":[]} {"baseform":"mamsellpiss","wordforms":[],"text":"(sjö sl) uttrycket kommer, enligt Dalnäs (2014), från det rakvatten som kallades Floridavatten och hade hög alkoholhalt. Det kallades också mamsellpiss och ”brukade drickas av en liten, gravt alkoholiserad minoritet bland sjömännen.”
","jfr":[]} {"baseform":"man","wordforms":[],"text":"fsv man. Germanskt ord för mansperson. \"Låt mina händer treva mer och mer/ där fram, där bak, emellan och längst ner/... tag av det vita linne som du bär./ Skam eller oskuld finns ej längre här./ Nu är jag naken, säg mig var du fann/ ett mer behagligt täcke än en man.\" (John Locke 1572—1631)1 (sl) mannens bästa vän, mannens hjärna, mannenes krona; kuk. 2 (sl) man kom och det gå’; orgasm*. 3 mannen; ”dököttet kring snoppen”. (Replik fälld av ung kvinna i Hobarts film Höst i paradiset [1996] och ”förstådd av äldre”.) 4 kvinnlig homosexuell. 5 som i den norska eufemismen snakke med en mann om toalettbesök. 6 the man with the masterplan (eng); man som knullar ofta.
","jfr":[]} {"baseform":"manads sot","wordforms":["manadha blods time","manadha blods time"],"text":"(fsv) manads sot; månadssjuka, menstruation. Även manadha blods time; menstruationstid. \"then lönlik manatz soth som ledoga quinnor plegha ath haffwa om hon er alth for mykin.\" (mykin= stor?) (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G.E. Klemming 1883—1886.) Sot (åld) sjukdom. Se även under mens, menstruation.
","jfr":["mens, menstruation"]} {"baseform":"manbarhet","wordforms":[],"text":"(euf) penis av manbar; könsmogen. Av lågtyska manbar; giftasvuxen. ”Hist.: sedan 1749.” (SO) Jämför manbarhetsprov; styrkeprov, bevis för att en man är manbar. ”Så fort den första vågen brutit sig mot bränningarna och ebbat ut steg Gullan upp ur sängen och hämtade i badrummet en välformad manbarhet, som lär kunna köpas i Paris. Hon spände på sig tingesten med några spännband och demonstrerade sin nya värdighet framför väggspegeln.” (Niles 1950)
","jfr":[]} {"baseform":"manboobs","wordforms":[],"text":"(sl) mansbröst. ”Manboobs på stan? Bara kvinnobröst i badhuset blev regelrätt 2009. Att det sneglas på och fantiseras om nakna mansbröst på stränder och vid bassänger är det ingen som säger något om. Sexualiseringen av mäns bröst finns inte i det offentliga rummet idag. Men nu kommer det. Snart kanske vi vågar erkänna att vi går omkring och fluktar efter platta bringor med bröstvårtor.” (Ottar 4/2009) Se även boobs och chipstuttar.
","jfr":["boobs "]} {"baseform":"mandariner","wordforms":[],"text":"(sym) små bröst. Efter citrusfrukten.
","jfr":[]} {"baseform":"mandel","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. Både som frö (mandel) och mandel i få mandeln i gröten; knull under mens. Ordet kan även tolkas som man-del. 2 klitoris*. 3 ”en brakskit som man släpper av när man har en riktig klubba* på G så den letar sig förbi klubban och drar med sig en massa lukt”. (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"mandelkubb","wordforms":["kubb"],"text":"(sym) fitta. Ett vetebröd med smak av bittermandel. Se även kubb.
","jfr":["kubb"]} {"baseform":"mandom","wordforms":[],"text":"(euf) manslem*. Könsmognad, manbarhet. Fornsvenska mandomber; manlighet, duglighet. ”Hist.: sedan 1345.” (SO) Bellman har i F E mandom; mannakraft och potens. Enligt SAOB är mandom ett numera utdött ord i betydelsen ”sexuell potens (hos man) även konkret om manslemmen”. Thunander (1992) berättar om ett fall av misstänkt impotens: ”Först frågades hans föräldrar, om deras son hade varit med sitt rätta förstånd eller om de veta honom på sin mandom något fel hava och om hans ålder. Därtill de svarade, att han är 26 år och haver varit med sina rätta skäl och sinne och hans mandom fullkomlig.” \"Han gjorde som hon ville men tänkte i sitt stilla sinne att om hon fortsatte att kräva så mycket av honom skulle hon snart få hans mandom att sina.” (Walker 1966) ”... medan muskelmusen muntert masserade/ mosade mobbarens mandom.” (Wahl 2004) ”Vid parningen delar mannen med sig af sin mandomskraft åt kvinnan, och det synes vara alldeles visst, att den halföppna lifmodermunnen* i sig upptager en del af den manliga säden, som ofta direkt insprutas i den med viss kraft.” (Kress 1905)
","jfr":[]} {"baseform":"mandomsdolk","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Det kraftfulla mandom förstärks ytterligare i mandomsdolk. ”Han körde in sin mandomsdolk mellan hennes stjärthåls sidenläppar, smekte henne på låren och sökte med vänstra handen hennes klitoris under kjolen.” (Apollinaire 1993) Se även dolk och mandom.
","jfr":[" mandom"," dolk "]} {"baseform":"mandrom","wordforms":["mandom"],"text":"(sl) kuk. Egentligen jag, mig och mandroms; mitt, mina av romani mander; jag. ”Kanske berodde det på, att soldaten med sin tjocka mandrom redan trängt in ett stycke och på att slidan alltjämt var våt och glatt av hans säd.” (Salten 1983) Se även mandom.
","jfr":["mandom"]} {"baseform":"Manfred","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. I CupidZ (6/91) dyker ordet upp i en artikel betitlad Man — känn ditt kön, där andrologen Kenneth Purvis i förordet till sin bok En guide till mannens underliv menar att ”det för mankönet som helhet skulle vara ett svaghetstecken att också han skulle kunna ha svårigheter med sitt underliv”. Och Purvis fortsätter: ”Problem med ’Manfred’ skulle kunna underminera mannens status som skapelsens herre...”
","jfr":[]} {"baseform":"mangas","wordforms":["allan i brallan."],"text":"(för sl) tönt, allan. ”Att spela mangas.” Källa: Latin Kings lilla slanglexikon (redlinerecords.com). Se även allan i brallan.
","jfr":["allan i brallan"]} {"baseform":"mangelstockar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnliga ben där vaderna är nästan lika kraftiga som låren. Mangelstockar används vid t ex mangling av lakan. Se även under stock.
","jfr":["stock"]} {"baseform":"manick","wordforms":["mackapär"],"text":"(euf) kuk. Tingest, knepig sak och ursprungligen ett dialekt ord av lågtyska manneke; docka, figur, diminutiv form av man. I Bryssel finns en staty av en ”vattenkastande” pojke kallad Manneken-Pis, en figur som blivit stadens maskot och stora turistattraktion. Statyn som är gjord av Hieronymus Duquesnoy d ä år 1619 har sitt ursprung i en legend om en pojke som med sin urinstråle släckte stubintråden för några terrorister, vilka planerade att spränga Bryssels rådhus i luften. ”... och den andre hade en så liten manick att jag inte kände om han var utanför eller innanför.” (Drougge 1999) \"Hon hade ett stort fiskhuvud mellan benen. När så den där mannen skulle till, lagar kvinnan att han körde manicken i fiskhuvudet. Så knep hon till så att fisktänderna högg till i manicken.\" (Folksagan i Sverige 3 s 717) Se även mackapär.
","jfr":["mackapär"]} {"baseform":"manikyr","wordforms":[],"text":"(euf) runk, onani. Handvård. Ordet från franska manucure; manikyr(ist) till latin manus; hand och curare; vårda.
","jfr":[]} {"baseform":"manipulation av urinvägarna","wordforms":[],"text":"här är det sexuella intresset fokuserat på stimulans av urinvägarna, vilket kan ske genom att t ex stoppa in föremål som fingrar, pennor, stickor och ljus i slidan.
","jfr":[]} {"baseform":"manjak","wordforms":["maniak"],"text":"(för sl) turkiska för bög. Används i invandrartäta områden också som skällsord, ”idiot”.
","jfr":[]} {"baseform":"manko","wordforms":[],"text":"(jap) fitta. Egentligen våtmark. Ordet är så tabu i Japan att konstnären Megumi Igarashi år 2014 arresterades för att ha gjort en 3 D modell av sin egen manko. Se vidare under asoko.
","jfr":[]} {"baseform":"mankvinna","wordforms":[],"text":"se androgyn.
","jfr":[]} {"baseform":"mankön","wordforms":[],"text":"(åld) manligt kön. ”Hist.: sedan 1335”. (SO) ”Ren var skönhetens olyckspris av gudinnan betalat, vilken på Ida de två andra besegrat med fog; ren sonhustrun till Priamus förts från landet i fjärran, och uti Ilions borg satt hon där nu som gemål; samtliga svuro en ed den förnärmade maken att hämna; skymfen, som drabbade en, gällde för alla som skäl; nesligt — om icke det skett på hans moders böner— Achilles hade sitt mankön dolt under en släpande dräkt.” (Ovidius 1925)
","jfr":[]} {"baseform":"manlighet","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. ”Hur skulle hon kunna stå emot det väntande anfallet, så skickligt anbragt, pekande med manlighetens spjutspets rakt mot hennes sköte.” (Walker 1966) \"I själva verket, hävdade hon, hade äktenskapet aldrig fullbordats; inte ens på bröllopsnatten hade han kunnat 'visa någon manlighet'.\" (Västerbro 2025 s 250)
","jfr":[]} {"baseform":"manligt fenomen","wordforms":[],"text":"(euf) manslemmen, där fenomen = företeelse, underverk*.
","jfr":[]} {"baseform":"man-man","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell relation. Se också tjej-tjej och kille-tjej.
","jfr":[" kille-tjej","tjej-tjej"]} {"baseform":"mannaskum","wordforms":[],"text":"(sl) sperma*. Jämför skum.
","jfr":["skum"]} {"baseform":"mannaviv","wordforms":[],"text":"(åld) knull. Man och hustru; äktenskap. Också ett kortspel. ”Vad gör det dessutom nu mera, om han gör en robbis, sedan han kanske hundra gånger lekt mannaviv med henne.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"mannens överhuvud","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk. Dels med anspelning på ollonet*, dels på mannens överordnade, chef. Se även huvud.
","jfr":[" huvud"]} {"baseform":"mannosazzat","wordforms":[],"text":"(sam) mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"mann-til-mann-metoden","wordforms":["munn-til-munn-metoden"],"text":"(no sl) runk, onani. Norskan har även munn-til-munn-metoden om att kyssas. Uppgift från Tryti (1985).
","jfr":[]} {"baseform":"mano fico","wordforms":[],"text":"se fula fingrar.
","jfr":[]} {"baseform":"mansen","wordforms":[],"text":"(lmo) manlig motsvarighet till mensen*.
","jfr":[]} {"baseform":"mansföraktaren","wordforms":[],"text":"(euf) klitoris*. År 1612 skrev läkaren Jacques Duval bl a följande: ”På franska kallas den ’den kvinnliga kuken’ och ’mansföraktaren’ och kvinnor som är beredda att erkänna sin liderlighet kallar den ’sin stora fröjd’.”
","jfr":[]} {"baseform":"manshora","wordforms":[],"text":"(so) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"manslem","wordforms":[],"text":"fornsvenska manz limber, latin membrum virile*. ”Hist.: sedan början av 1500-talet (Läke- och örteböcker).” (SO) Ofta använt, rumsrent uttryck för kuk. ”Den af mannens lemmar, hvarmed aflingen förrättas.” (Dalin 1850). Hos Kahn (1944) beskrivs manslemmen som: ”en ungefär fingerlång, vid vilotillstånd slappt nedhängande hudlapp vars främre ända påminner om hatten hos vissa svampar (Phallus impadiaus). I manslemmens längdaxel löper urinröret”. Se också under lem.
\n”Jag fick plötsligt den tanken, att jag skulle skaffa mig en hårbeläggning som de vuxna och tillverkade för min räkning en tjock tegelbeklädnad att trä över min lilla outvecklade manslem.\" (Lidman1952) \"... den allmänna uppfattningen om kungens könsorgan var att hans 'manslem var smal och vek vid roten men stor vid toppen på ett sätt som gjorde att han inte kunde få erektion'. Därför hade hans läkare låtit tillverka ett ihåligt rör av guld som fördes in i drottningens vagina så att Henriks sperma kunde hällas däri. Trots upprepade försök misslyckades inseminationen, eftersom sädesvätskan enligt hovfoket var 'vattning och steril'.\" (Bagerius 2017) Kungen ifråga var Henrik IV (1367—1413) av England.
\n","jfr":["lem"]} {"baseform":"mansslukerska","wordforms":[],"text":"
1 (sym) starkt erotisk och sexigt utmanande kvinna som männen faller handlöst för. NEO har ”hist.: sedan 1900”. \"Även om mina exempel enbart består av män, så framgär det bland annat av heliga Birgittas svavelosande visioner att det också fanns mansslukande, sexuellt frigjorda stormannakvinnor.\" (Lindström 2021) 2 (so) om allmänt lösaktig kvinna. \"Hon får leva med ryktet som mansslukerska och vandringspokal*. (K Lind 2018) 3 (lmo) fitta. Se också vamp.
","jfr":["vamp"]} {"baseform":"mantol","wordforms":[],"text":"(åld) se tol.
","jfr":[]} {"baseform":"manual","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnobröst. Handklaviatur på orgel eller cembalo. ”Hist.: sedan 1743; bildn till lat manualis; manuell till manus; hand.” (NEO) ”... avtäckte han nu hennes bröst för sin egen känsel och allas vår åsyn; men åh! vilka utsökta manualer för kärlekens dyrkan!” (Cleland 1965/ 1749) Se även manuel.
","jfr":["manuel"]} {"baseform":"manuel","wordforms":[],"text":"(latin manualis; det som företages av handen) i den betydelsen (onani) finns ordet med hos Hertoft (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"manuela","wordforms":[],"text":"(för sl) runka, onanera. Jämför manuel.
","jfr":["manuel"]} {"baseform":"manus","wordforms":[],"text":"(åld) barn. Enligt Byrman (1989) i det ålderdomliga ”hon ska få manus”. Från Nuckö i Estland.
","jfr":[]} {"baseform":"manustupratio","wordforms":["manustupration"],"text":"(latin manus; hand och stupro; skända), \"onani\" (Hertoft 1989).
","jfr":[]} {"baseform":"manwhore","wordforms":[],"text":"(sl) manshora, manlig hora. Här om playerkille som har ett sexuellt förhållande med en annan man. Se också player.
","jfr":["player"]} {"baseform":"manwich","wordforms":[],"text":"(am sl) en sandwich* mellan två män och en kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"manx söör","wordforms":["manzsöör"],"text":"(fsv) menniskoträck. \"blanda vid . . . litin manx söör (för manzsöör)\" (Läke- och Örte-Böcker. Utg. G. E. Klemming 1883 —1886.)
","jfr":[]} {"baseform":"manyac","wordforms":[],"text":"(arab) bög, homosexuell. Bokstavligt \"tar emot kuk\".
","jfr":[]} {"baseform":"mar","wordforms":[],"text":"(fsv) mö, jungfru. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"marabou","wordforms":[],"text":"(sl) 1 ändtarm; för chokladens skull. Kotsinas (1996) har maraboudalen; ”stjärten” noterat 1912. Se också dal (2) 2 bög. En som håller på i stjärten.
","jfr":["dal"]} {"baseform":"maracas","wordforms":[],"text":"(port) kvinnobröst. För likheten med den latinamerikanska kalebassen, en klotformad gurkväxt.
","jfr":[]} {"baseform":"maraka","wordforms":[],"text":"(för sl och so) prostituerad, hora.
","jfr":[]} {"baseform":"margarinben","wordforms":[],"text":"(lmo) hon har margarinben; dvs benen är lätta att breda ut. Se även lättmargarin och ben.
","jfr":["ben","lättmargarin "]} {"baseform":"maricon","wordforms":["maricona"],"text":"(för sl) från spanskans maricon; bög och maricona; flata* i invandrartäta områden.
","jfr":[]} {"baseform":"marjela","wordforms":[],"text":"(dial) milt kraftuttryck. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"mark","wordforms":["marker"],"text":"(sym) 1 vattna marken; pissa utomhus. 2 kvinnans könsorgan. ”Han tog massagestaven som hon hade lagt vid hans sida och lät den glida in i hennes savande marker.” (Nyström 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"markspanare","wordforms":[],"text":"(sl) enligt flashback.se om hängbröst. Se också under spanare.
","jfr":["spanare"]} {"baseform":"marmelad","wordforms":[],"text":"(sym) avföring*. ”...och följaktligen lät han Zéphire skita i sin mun och befallde Augustine att komma och äta upp marmeladen vilket denna vackra och intagande flicka gjorde och sedan spydde hon tills hon blödde.” (de Sade 2005/1785)
","jfr":[]} {"baseform":"marod","wordforms":[],"text":"(åld so) med hos Bellman bl a i F E nr 40: ”Mer vatten hit, Maroder...” Marod är ett gammalt, utdött ord med betydelsen utmattad, trött. Ursprungligen om en soldat som p g a utmattning inte längre orkade följa sin trupp. Se även under maruffel.
","jfr":["maruffel"]} {"baseform":"marra","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Även snatta, stjäla.
","jfr":[]} {"baseform":"marsipandolk","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även dolk.
","jfr":["dolk"]} {"baseform":"marsvin","wordforms":[],"text":"(sym) fitta, fitthår.
","jfr":[]} {"baseform":"maruffel","wordforms":["marod."],"text":"(åld so) drummel, lymmel. Av franska marufle sidoform till marod; utmattad, trött. \"Era sabla* marufflar, kalla ni de´ för att marschera, hva?\" (Glädjens blomster. Sthlm 1902) Se även marod.
","jfr":["marod"]} {"baseform":"marulk","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Taggfenig fisk med stort huvud och väldigt gap.
","jfr":[]} {"baseform":"maräng","wordforms":[],"text":"1 (sl) lägga en maräng; spy. Maräng är ett sprött bakverk av äggvita och socker. 2 enligt Burman (2012 s 181) är maring; maräng: \"det knappt märkbara bakverk, som somliga kallar mödomar\".
","jfr":[]} {"baseform":"mas","wordforms":[],"text":"enligt Byrman (1989) ett slangord från Dalarna. ”Hon är på masen”; hon är gravid. Kanske från masa; röra eller förflytta sig tungt och trögt.
","jfr":[]} {"baseform":"masa","wordforms":[],"text":"(dial) ordet från A Lidarängs bok Lurel och Smesa (1982) om västgötska personnamn i muntlig tradition, där det översätts med gassa, värma, ge stryk, idka könsumgänge. Och Lidaräng tillägger: ”Därav öknamnet Kullemasarn.”
","jfr":[]} {"baseform":"maschosist","wordforms":["sadism."],"text":"den som utövar maschosism*. SO har ”hist.: trol. sedan början av 1900\". \"Masochisten: Slå mig! Sadisten: Nej! \" Se även sadism.
\n\n
\n
.
","jfr":["sadist"]} {"baseform":"mashara","wordforms":[],"text":"(arab so) djur på arabiska.
","jfr":[]} {"baseform":"mashund","wordforms":[],"text":"(åld so) en lat, slö och/eller långsam person.
","jfr":[]} {"baseform":"mask. metmask","wordforms":["daggmask"],"text":"(sl) 1 kuk. Formlikhet och rörelsebeskrivande t ex ”slingra som en mask”. ”Han har inga sköna lockar utan hans huvud är skalligt, ingen liten mjuk metmasksnopp utan en stor och grov och lystet erigerad manslem.” (Kværndrup/Olofsson 2013) ”Jag är nämligen en classy tjej som kan få vem som helst, och med ’vem som helst’ menar jag killar vars kukar är större än den där daggmasken du har mellan benen.” (Suhinina 2007) ”Herrejösses då, en sån liten mask!” (Salten 2009) Tysk slang har Made; kuk, och Made im Käse (mask i ost); kuk i fitta.2 hänga in masken; knulla. ”Fan vi hinner ju knappast hänga in masken, klagade Willy och jag instämde.” (Wik 1973) 3 mödom, jungfru i uttrycket spara den till maskarna; förbli jungfru hela livet. 4 räkna maskarna om en som är död och begraven. 5 mask, i betydelsen ansiktsmask, sexuell avvikelse där någon tänder på en partner som bär eller tar av sin mask.
","jfr":[]} {"baseform":"maska","wordforms":[],"text":"(åld) 1 kvinnligt könsorgan. ”Mors maska å fars taska/ å brun stut/ allri ska min eld slockna ut.” (af Klintberg 1967) Schön (2004) har med samma vers i en något annorlunda ordalydelse, upptecknad i Västmanland, under uppslagsordet eldböner; ”Mors maska, fars taska,/ sket fitta och ballsnus,/ nu skall min eld ej slockna ut.” Bengt af Klintberg påpekar att maska som benämning på det kvinnliga könsorganet är okänt i svensk folktradition. 2 tappa en maska eller där gick/rök en maska.; fjärta, fisa. Rietz (1867) har maska, mäska; fjärta, som dialekt från Småland. Här är nog ursprunget den mäsk som används bl a vid tillverkningen av öl och jäst, och som kan kopplas samman med jäsning och gaser, vilket ger upphov till en mindre angenäm lukt. Jämför mäska (sl) med samma betydelse.
","jfr":["mäska"]} {"baseform":"maskin","wordforms":[],"text":"(sl) könsorgan. ”Och innan examen var avslutad hade hon med ögon och fingrar gjort sig väl bekant med hela machin och dess tillbehör. Hennes beröring var på väg att göra en explosion, som jag med möda återhöll och som förmådde mig att avbryta demonstrationen.” (Hallenstierna 1972/1700-t). I sin bok Sexuell impotens (1914) liknar Henrik Berg ”mannen vid ägaren af en dyrbar maskin, som ej vet hur han skall använda den. Tänkom oss vildar, som få ett piano. De dunka på tangenterna, de låta stålsträngarna rosta. Det är deras fel och deras okunnighet och oskicklighet att ej ljufva toner frambringas, skänkande glädje och harmoni och lycka”. Enligt Darnton (1996) framstår kropparna i de erotiska scenerna som maskiner. ”Vätskor, fibrer, pumpar, hydrauliskt tryck — sådant är sexualitetens väsen.” Denna maskinmetafor var ”ett arv från 1600-talets mekanistiska filosofi och hjälpte senare libertinerna* att göra världen begriplig”.
","jfr":[]} {"baseform":"maskinfitta","wordforms":[],"text":"enligt uppgift från manlig pensionär i Gävle, ”kåt fitta som knullar lidelsefullt med motjuck”. Niclas, en 40-årig Marstrandsbo, kontaktar mig mejlledes och berättar att hans första bekantskap med ordet var 1992 då hans yngre bror Eric berättade en saga som han försökte få med i skoltidningen. Maskinfittan är med största sannolikhet ett resultat av vild och härlig fantasi från min bror Eric och hans kamrat Alexander. Den senare berättar \"Jag minns att ni hade ett fotbollsspel. Där kunde man ändra namn på spelarna vilket vi tyckte var hysteriskt roligt. En av spelarna där döpte vi troligen till Maskinfittan eller så hade någon annan redan gjort det.\"
","jfr":[]} {"baseform":"maskinrum","wordforms":["rum"],"text":"(sym) ”Han gick på upptäcktsfärd från övre däck (brösten) via mellandäcket (magen) ner till maskinrummet (fittan).” Se även rum (1).
","jfr":["rum"]} {"baseform":"masochism","wordforms":["parafili"],"text":"efter den österrikiske författaren Leopold von Sacher-Masochs (1836—1895) skildring i romanen Venus i Päls (1870) om en man som känner sexuell vällust av att låta sig pinas både kroppsligt och själsligt. Maschochism innebär att njuta sexuellt av smärta och/eller förödmjukelse samt kontrollförlust. Det var den tyske psykiatern Richard von Krafft-Ebing (1840—1902) som lanserade termen 1896 sedan en anonym manlig berlinare gett honom uppslaget. Det är fråga om ett tvångsmässigt behov av att bli förnedrad och att underkasta sig eller låta sig utsättas för fysisk och psykisk smärta, ofta i ett ritualiserat sexuellt scenario, med vars hjälp man når sexuell upphetsning och orgasm. Agneta Tröjer berättar i artikeln Sado-Masochism — historien bakom ordet (Kulturen 23/2007) att Krafft-Ebings klassificering betydde en social katastrof för den ännu verksamme Sacher-Masochs och att han var förtvivlad över att hans namn använts för att beskriva en perversion.
\nDen schweizisk-franske författaren och filosofen Jean-Jacques Rousseau (1712— 1778) var en typisk masochist och han har skildrat sin sexuella inställning i första delen av sina bekännelser. Kahn (1944) skildrar ett annat fall av masochism: ”Det rör sig om en ogift man i fyrtioåren, en förståndig och sympatisk man i god social ställning. Men då och då fick han ett anfall. Han gick hem till en viss kvinna och betalade henne för att få rengöra hennes kakelugn. Medan han i naket tillstånd gjorde detta och medan hon såg på och manade honom att göra kakelugnen riktigt fin, fick han stånd, orgasm och sädesavgång.” Se även parafili och sado-masochism.
","jfr":["sado-masochism","parafili"]} {"baseform":"masochistisk","wordforms":[],"text":"som kännetecknas av maschosism*. ”Hist.: trol sedan början av 1900-talet.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"masomenos","wordforms":[],"text":"(för sl) tönt (mer el mindre). Källa: Latin Kings slanglexikon (redlinerecords.com).
","jfr":[]} {"baseform":"massa","wordforms":[],"text":"(euf) kuken i herreroll. Från engelska massa (negerspråk); en förvrängning av master; herre.
","jfr":[]} {"baseform":"massage","wordforms":["intim"],"text":"(franska av masser; massera som antingen kommer från arabiskans mass; beröra, hantera, trycka eller grekiskans masso; knåda [om bröd]). Massage ”hist.: sedan 1871”. (NEO) Intimmassage är olika former av betald sex som utförs på en massage- eller sexklinik av en massös. Massagen utannonseras, enligt Hertoft (1989), som dansk, esperanto, fransk, grekisk, italiensk, norsk, pariserfransk, spansk, schweizisk, svensk, thai eller tysk beroende på vilken aktivitet som gäller.(Se vidare under resp uppslagsord.) Hertoft berättar vidare att ”’Mjukt’ är olika former utan våld, ’hårt’ är massage med fysiskt våld, ’bizart’ är helt efter sexuella önskemål, ’cocktail’ är en blandning av olika slag. ’Babymassage’ är att bli ompysslad som ett spädbarn med puder, blöjor tröstande ord osv”. Graugaard (2001) har intimmassage en eufemism för prostitution.
","jfr":[]} {"baseform":"massageapparat","wordforms":["massagestav"],"text":"sexhjälpmedel (istället för äkta vara). Enligt Englund (2003) så börjar massagestavens historia med svensken Gustav Zander (död 1920), ”vilken som ung student fått idén till mekaniska träningsapparater då han ledde gymnastiska övningar vid sina systrars flickpensionat i Halland.” Tanken var att använda maskinerna för att träna patienter med olika led- och muskelbesvär. År 1865 öppnade Zander sitt första medikomekaniska institut i Stockholm och idén och maskinerna spreds sen snabbt över världen. Utifrån Zanders idéer skapades sedan 1869 den första riktiga genitala vibratorn av den amerikanske läkaren George Taylor. Den första batteridrivna vibratorn var svensk och byggd omkring 1875. Maskinen ifråga var tämligen liten och lätthanterlig, gjord av mässing, med trähandtag.
\n”Men sängen var ett problem. Jag dundrade på med löskukar och CocaCola-flaskor och gröna massageapparater av plast från Japan. En stor en i fittan och en liten en i ändan. Alla regnbågens färger. [...] Men ingenting hjälpte. Hon kom alltid ända till den skälvande gränsen för orgasm och drog sig sedan darrande undan, skälvande och matt i knäna.” (Jong 1977) ”En massagestav är ofta bra att börja med för den som aldrig använt någon sexleksak. Massagestaven använder man utanpå kroppen. Den som vill gå vidare skaffar en dildo som kan föras in i slidan.” (Vilken vibrator ska jag välja? Ottar 4/97) Ett exempel på massagestav är guldtoppen med så stark motor att den går genom både kläder och täcken. Tänkt att bara användas utanpå kroppen, men kan också brukas som dildo då försedd med kondom. Se även dildo, godmiché, olisbos och vibrator.
","jfr":[]} {"baseform":"massageinstitut","wordforms":[],"text":"ibland täcknamn för bordell. SO har ”hist.: sedan 1930”. Se vidare under massage, intim.
","jfr":[]} {"baseform":"massiv","wordforms":[],"text":"(euf) tung, kraftig. ”Hon är massiv”; gravid, havande. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"massuppfitta","wordforms":[],"text":"(lmo) totalt missuppfatta något.
","jfr":[]} {"baseform":"mast","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Grundbetydelse stång*. ”Den fällda masten restes på nytt och hon hissade triumferande de segel, som skänkte henne en kärleksresa.” (Meurling 1973:2) ”Mmm, du har en stor, präktig knullmast.” (Aktuell rapport 35/92) Påträffats förstärkt till min myndiga mast. ”Den odågan låtsades sova medan skjortan svällde som ett segel över det eviga köttets mast.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"masta","wordforms":[],"text":"(sl) onanera, runka.
","jfr":[]} {"baseform":"mastektomi","wordforms":[],"text":"grekiska mastos; bröst och ektone: utskärning. En operation som gör bröstkorgen platt genom avlägsnandet av bröstvävnad. Används i transsammanhang och vid bröstcancer.
","jfr":[]} {"baseform":"master","wordforms":["mistress"],"text":"(eng) mästare, härskare, härskarinna i ett sado-masochistiskt* förhållande.
","jfr":[]} {"baseform":"mastodont","wordforms":[],"text":"(sym) (jätte)kuk. Efter mastodont; mammut*.
","jfr":[]} {"baseform":"mastodontsex","wordforms":[],"text":"(sl \"ett rejält och svängigt knull fullt med finesser\". (slangopedia.se) Mastodont benämning på diverse utdöda elefantdjur t ex mammut*. I överförd betydelse står mastodont för en väldig företeelse.
","jfr":[]} {"baseform":"masturbation","wordforms":["masturbera"],"text":"(lat) av masturbor; masturbera, troligen av latin manus; hand och stupro; besudla. Laqueur (2004) menar att orden masturbor och masturbator först förekommer hos den romerske epigramdiktaren Martialis (ca 40—104) och att de är sällsynta i latinet. Masturbation, ”hist.: sedan 1797” (NEO) och masturbera sedan 1902.
\nEnligt Laqueur dyker ordet, i dess moderna stavning masturbation, första gången upp i engelskan 1708, i en skrift av John Marten, författaren till boken Onania. (Se vidare under onani.) Hertoft (1989) menar att det finns också en annan tolkningsmöjlighet: ”mas turbatio; stimulering av membrum”.
\nAdams (1982) anser att etymologin bakom vårt ord är ett mysterium, men han ställer sig inte helt avvisande till manus och stupro, medan han däremot tar avstånd från den tolkningsmöjlighet som Hertoft redovisar och som har en viss Judith P. Hallett som upphov.
\nAlfred Kinsey menar att ca 90 procent av alla män masturberar någon gång i sitt liv. Siffran för kvinnor är betydligt lägre, ca 25 procent. Enligt Kahn (1944) masturberade Diogenes öppet på torget och sade: ”Så synd att jag inte kan stilla min hunger lika lätt!” Tyvärr säger Kahn inget om vilken av de många grekiska filosofer med detta namn som avses.
","jfr":[]} {"baseform":"masturbatör","wordforms":[],"text":"(fr lat) onanist, runkare. Jämför masturbation. ”Hans största, om inte ständiga, rädsla var ju att jag skulle bli onanist eller ’masturbatör’.” (Lidman 1952)
","jfr":["masturbation"]} {"baseform":"masugn","wordforms":[],"text":"se ugn.
","jfr":[]} {"baseform":"mat","wordforms":[],"text":"(sl) 1 tacka för maten; skita. 2 i ryskan betecknar mat ett grovt och obscent slangartat sätt att uttrycka sig, baserat på ett specifikt mycket rått ordförråd som brukas i Ryssland och i andra länder med slaviskt språkbruk.
","jfr":[]} {"baseform":"mata fiskarna","wordforms":[],"text":"se fisk (5).
","jfr":[]} {"baseform":"mata hästen","wordforms":[],"text":"(sl) att hångla med någon av kvinnokön. Stimulera en kvinnas kön. Folkmun.se förklarar ”liknelsen med den lätt kupade handen man använder när man ger en morot till en häst”.
","jfr":[]} {"baseform":"mata katten","wordforms":[],"text":"(sl) se katt (2).
","jfr":[]} {"baseform":"matahari","wordforms":[],"text":"(nyo) SAO (2013) har ”en kvinna som ligger med många män men som inte vill ha en relation”. Mata Hari (1876—1917) nederländsk dansös och påstådd spion.
","jfr":[]} {"baseform":"matare","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ” ...när raspen* redan är utsläppt och ser fram emot det hela — [...] och inte har lust med något bråk mellan sin egen och matarens ägare, för mataren är det enda den just då har i sitt lilla men växande huvud.” (Hûlová 2015) Och från samma källa. ”...liten skolflicksuniform med kort kjol och knästrumpor och framför allt med förmataren slätrakad, varken mer eller mindre.”
","jfr":[]} {"baseform":"match","wordforms":[],"text":"(lmo) gå en match; knulla. ”Han: — Vad sägs om en match? Hon: — Bara om jag slipper starta i underläge!”
","jfr":[]} {"baseform":"matella","wordforms":[],"text":"(latin matellio) nattkärl. ”Hon sökte upp matellan, nattkärlet, och lät en del av gårdagens vin hamna där, först bakvägen, sen framvägen.” (Lundgren 2001) ”Miximvs in lecto fateor peccavimvs hospes si dices qvare nvlla matella fvit.” (Hunink 2011) [Vi har pissat i sängen. Jag medger att det var vårt fel, gästgivare! Undrar du ’varför?’ Vi hittade ingen potta.]
","jfr":[]} {"baseform":"mather gende","wordforms":[],"text":"(för sl) mammaknullare.
","jfr":[]} {"baseform":"matière fécale","wordforms":[],"text":"(fra) skithus*.
","jfr":[]} {"baseform":"matje","wordforms":[],"text":"(dial) \"hemligt hus.\" (Ordbok Öfver Helsing-Dialecten 1841) Se hemlighus.
","jfr":[]} {"baseform":"matporr","wordforms":["matsex"],"text":"har inget med sex att göra utan handlar om en kulinarisk njutningsfest för ögat. Matporr kan t ex utgöras av \"den dignande buffé av kockprogram som kan ses på tv och streamers\". Eller så kan den presenteras i filmer som indiska The Lunchbox (2013), danska Babettes gästabud (1987) och Lasse Hallströms Chocolat från år 2000. Samtliga uppgifter från Ottar (1/2019). \"Blodiga köttbitar och saftiga kycklingbröst — i folkmun kallas det matporr. Innehåll som framhäver matens visuella och sensoriska kvaliteter för att väcka begär. En enklare definition är den som gäller för vanlig porr: man känner igen det när man ser det.\" (Essy klingberg: Så blev svenskarna torsk på matporr. SvD Kulturkrönikan 12 april 2026) Se även matsex.
","jfr":["matsex"]} {"baseform":"matrix","wordforms":[],"text":"(lat) moderliv, sköte*. Adams (1982) berättar att någon gång under Kejsardömet (31 f Kr—337 e Kr) blev matrix tillsammans med vulva ett av de mest använda orden för ’sköte’. Ordet överlever i den betydelsen i flera romanska språk bl a i italienskans matrice.
","jfr":[]} {"baseform":"matsex","wordforms":["matporr."],"text":"(sl) ha matsex, förklarat bl a i följande citat ur Belle de Jour (2006): ”Jag har aldrig någonsin fått betalt för att slicka av någon chokladsås eller låta någon slicka av mig. Privat tänker jag dock gärna på mig själv som en utmärkt och omsorgsfullt bevarad maträtt (observera dock att det inte gäller instoppade grönsaker som man ändå inte äter sedan).” ”Att leka med maten kan kännas lite förbjudet och smutsigt men vara väldigt sexigt. Dessutom går det att pynta och dekorera kroppen väldigt snyggt med mat, till exempel genom att måla med chokladsås eller spritsad grädde.” (Delilah/Flodman 2007) Se även matporr.
","jfr":["matporr"]} {"baseform":"matsilver","wordforms":[],"text":"(sl) ligga matsilver; knulla sin hustru. Matsilvret hör ju till hushållet precis som hustrun gör.
","jfr":[]} {"baseform":"matta","wordforms":[],"text":"(sl) 1 matta, bullmatta, hallmatta, entrématta; fitta med tanke på behåringen. Engelsk slang har welcome mat; om samma fenomen. 2 lösaktig kvinna. Se även madrass. 3 kliva över röda mattan, lägga nyckeln under mattan; avlida, dö.
","jfr":["madrass"]} {"baseform":"matusi","wordforms":[],"text":"(swa) fult språk.
","jfr":[]} {"baseform":"maxa","wordforms":[],"text":"(sl) knull. Langenfeldt (1947) menar att ordet kan härledas från finska maksaa; kosta, betala, från vilket vi har maksa (dial); kosta. Kanske då om knull med prostituerad, där förspelet ofta inskränker sig till frågan: Vad kostar det? Kotsinas (1998) har maxa draget; ha samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"maxi","wordforms":["sexbomb"],"text":"(sl) max, maximalt med sexuell utstrålning och charm. Se även sexbomb.
","jfr":["sexbomb"]} {"baseform":"maxifralla","wordforms":[],"text":"(sl) ståkuk. Se också fralla (2).
","jfr":["fralla"]} {"baseform":"Mazola party","wordforms":[],"text":"(am sl) knull där deltagarna är insmorda med matolja.
","jfr":[]} {"baseform":"MDK","wordforms":[],"text":"(sl) förförare*, charmör. MDK (eng sl) Murder Death Killer.
","jfr":[]} {"baseform":"meatloaf","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Från engelska meatloaf; köttfärslimpa. Se även limpa.
","jfr":[" limpa"]} {"baseform":"meatus urethrae","wordforms":[],"text":"(latin meatus; gång, öppning och grekiska ourethra; urinrör) urinrörsöppning.
","jfr":[]} {"baseform":"Mecka","wordforms":[],"text":"(sym) berömd vallfartsort inte bara för muslimska pilgrimer utan också för nödiga, dit de kan vända sig och få lindring för sina trängande behov. ”Toaletten heter Mecka: Det är en länga utedass in mot skogen. Ella springer genom gräset, som är fuktigt på morgonen. Hon väljer ett rum närmast Frökendasset. Hålet i mellanväggen är tilltäppt med en hård tuss toalettpapper. Hon kan höra att ingen är därinne. Det finns mycket att läsa på Mecka. Väggarna är fulla med bekännelser och utrop. Kollo är lajban! Misse och Månsa. Höjden av tålamod? Skura Västerbron med en tandborste! läser Ella där hon sitter huttrande i sitt trånga nattlinne.” (von Born 1981)
","jfr":[]} {"baseform":"med","wordforms":[],"text":"1 enligt Byrman (1989) elliptiskt för ’med barn’. I Värmland säger man ”hon ä mä” om gravid kvinna. 2 dansk prostitutionsjargong för användandet av kondom*.
","jfr":[]} {"baseform":"medalj","wordforms":[],"text":"(sym) rövhål, ändtarmsöppning. ”Dra upp kjolen! Detta energiska yttrande var en tillräcklig befallning.; jag inte bara erbjöd medaljen utan jag förde den så nära denne professionelle libertins näsa jag kunde.” (de Sade 2005/1785)
","jfr":[]} {"baseform":"meddam","wordforms":[],"text":"(dial) med dem. \"Havande med de små\" (Ordbok Öfver Helsing-Dialecten 1841).
","jfr":[]} {"baseform":"medelpad","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Det närmast kuklika mellan Medelpad och manslemmen, som jag kan se, är landskapets läge på Sverigekartan som ju med lite fantasi kan jämföras med stakens position på manskroppen.
","jfr":[]} {"baseform":"mediahora","wordforms":["mediehora","mediakåt"],"text":"(so) 1 elev som går mediaprogrammet på gymnasiet. 2 person som gör allt för att få uppmärksamhet i media.
","jfr":[]} {"baseform":"medical fetishism","wordforms":["fetishism"],"text":"(eng) sexuell avvikelse som tänder på fenomen av medicinsk art. Se även fetishism.
","jfr":["fetishism"]} {"baseform":"medlar","wordforms":[],"text":"(eng) mispel, en sorts rosväxt. Grose (1985) har \"medlar; a fruit, vulgarly called an open a-se, of which it is more truly than delicately said, that it is never ripe till it is rotten as a t-d, and then it is not worth a f-t.\" Nyckelorden här är förstås arse*, turd (skit) och fart (fjärt)*.
","jfr":[]} {"baseform":"medolalia","wordforms":[],"text":"grekiska medos; fallos och lalein; babbla. Obscent språk om och kring fallos.
","jfr":[]} {"baseform":"meej","wordforms":["meeg","miga"],"text":"(dial) pissa. ”Kasta sitt vatten, pissa ’meja’ (sägs blott om hästar och boskap)”. (ORB) Jämför mig, miga.
","jfr":["mig, miga"]} {"baseform":"meffika","wordforms":["mäffika"],"text":"(dial) kvinnans könsorgan. Liten mås av tyska meev(i)ken, diminutiv till meev; mås. Rietz (1867) har också ’mäffika; liten mage’.
","jfr":[]} {"baseform":"mefistofelisk","wordforms":[],"text":"(euf) djävulsk. ”Hist.: sedan 1841”. (NEO) Från Mefistofeles, namn på djävulen enligt Faustsagan från 1500-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"meg","wordforms":["mege","megje","mee","mie","mi, ","mig","miga."],"text":"(dial o åld) även megje, mee, mie, mi, 1 penisord från olika delar av Sverige. Främst avses häst- och tjurpenisar. (Rietz 1867) Lång (1995) har tjyrameg, tjuramie, tjurapese (se pese); tjurpenis och tillägger \"torkad ofta använd som piska, klädd med läderflätning”. ”Gif qvinnan döpelsevatten eller litet af hjortemie (penis) så blifver hon fruktsam.” (Rääf 1946) Och från samma källa: ”Skaf en Räfmege ren, tag honom i munnen och kyss den flicka hvars umgänge du eftersträfvar och stryk obemärkt med fingret litet saliv på hennes kjortel.” 2 meg (dial) mest om kreaturspiss, men Ihre (1766) har enbart piss. Se även mig, miga.
","jfr":["mig, miga"]} {"baseform":"mega","wordforms":[],"text":"(sl) stor kuk. Mega; en miljon gånger den givna storleken. Grekiska megas; stor.
","jfr":[]} {"baseform":"megastämma","wordforms":[],"text":"(dial) ”Megastämma. Han förmådde inte pissa. Pisset gick ut i kroppen.” (Lindgren 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"megebork","wordforms":["miga,"],"text":"(dial o åld) Rietz (1867) har värmländska för pisspotta* och han jämför ordet med plattyskans miepott. Se även miga, mege; pissa. I Närke talade man om migbytter och ungar som vätte ner sig kallades migoxar.
","jfr":["migbytter","migoxar","miga,"]} {"baseform":"megära","wordforms":[],"text":"(so) grekiska megaira. I grekisk mytologi en av de tre erinyerna som romarna kallade furierna. Den avundsamma och fientliga Megära bodde med sina två systrar i underjorden och skapade tvedräkt och vrede bland människorna och fick dem att begå brottsliga handlingar. I överförd bemärkelse betecknar Megära en oftast äldre och grälsjuk satmara.
","jfr":[]} {"baseform":"meio","wordforms":[],"text":"(lat) pissa. Meio var precis som mingo* inte helt rumsrent men inte heller vulgärt. De romerska männen pissade offentligt överallt och det är svårt att bli upprörd över ord för något som var så vanligt förekommande. Det klassiska latinets micturire blev med tiden den gångbara medicinska termen för att pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"mej","wordforms":["meja"],"text":"(dial) urin, urinera. BOL, varifrån orden hämtats, har också kattemej; katturin. Se också meio.
","jfr":[" meio"]} {"baseform":"mejeri","wordforms":["mäjeri"],"text":"(sl) kvinnobröst bl a hos Langenfeldt (1947).
","jfr":[]} {"baseform":"mejka love","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Från engelskan make; göra och love; kärlek.
","jfr":[]} {"baseform":"mejsel","wordforms":[],"text":"(sym) kuk som i danskans bossejærn (ett slags mejsel). \"Torget fylldes av krutrök som snart drev mellan husväggarna upp till Hötorgstrakterna och in genom fönsteret till sovrummet dit jag redan hunnit anlända och där jag låg under täcket med mitt manliga kön, min köttmejsel kallad, hamrande hårt i det sköte som var min hustru Anna Rellas.\" (Brunner 2020 s 461)
","jfr":[]} {"baseform":"mejsla","wordforms":[],"text":"(euf) mejsla hål i (på) någon; knulla. ”... väntar tåligt på mellanakten för att få kasta sig över sin hustru och mejsla hål på henne.” (Miller 1934)
","jfr":[]} {"baseform":"mek","wordforms":[],"text":"(dial) åtrå enligt Lundblad/Josefsson (2021) som också har uttrycken ha mek på; och meka på; åtrå, tråna efter. Turkiskan har mek; knull.
","jfr":[]} {"baseform":"meka","wordforms":[],"text":"(barn) bajsa* (om nyfödd).
","jfr":[]} {"baseform":"mekafili","wordforms":[],"text":"(grek) sexuell avvikelse där man tänder på mekaniska ting.
","jfr":[]} {"baseform":"mekaniten","wordforms":[],"text":"(lmo) penis. Ordet endast återfunnet i Farmors fräckisar (Palmenfelt 1994): ”Han slog ett snöre om mekaniten sin, drog den bakåt mellan benen och knöt fast hängslena på ryggen” och ”Då sprätte mekaniten fram som en stålfjäder och smällde kärringen i ansiktet samtidigt som den sprutade ögonen fulla på henne”.
\nPå min förfrågan, om han har någon förklaring till mekaniten, svarar Ulf Palmenfelt att han bara stött på ordet vid ett enda tillfälle, nämligen i en samling uppteckningar i länsmuseet Murberget av folkskolläraren Levi Johansson (1880—1955) från Frostviken i Jämtland. Berättare är hemmansägare L P Mikaelsson, född 1848, och bosatt i Stabbersmark, Arnäs socken. Palmenfelt menar att ordet kan vara dialektalt eller Johanssons eller Mikaelssons egen uppfinning.
\nPå Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) finns inte ordet belagt. Däremot finns ett par belägg i Språk och Folkminnesinstitutets i Uppsala (SOFI) samlingar och det från Nederluleå (Nb) med betydelsen ”mekaniker, uppfinnare, skicklig och händig person”. Birgit Eaker på SOFI menar att man kan jämföra ordet med mekanik; inrättning, anordning, mekanism. Därifrån är steget sedan inte långt till användning om mannens könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"mekonium","wordforms":[],"text":"senlatin meconium av grekiska mekonion; vallmosaft. Även kallat barnbeck. Det nyfödda barnets första avföring. Vanligen mörkt grönfärgad på grund av att den innehåller gallfärgämnen. Fostret kan också ha avföring under själva förlossningen med grönfärgat fostervatten något som kan tyda på syrebrist hos barnet.
","jfr":[]} {"baseform":"melano","wordforms":[],"text":"(rom) smutsig, skitig.
","jfr":[]} {"baseform":"melera","wordforms":[],"text":"(åld) blanda (se do) enligt SO \"Hist.: sedan 1650; till fra méler; blanda ur lat miscere; blanda.\" En ren flicka gift kan aldrig lämna kärlek för sin man, därest hon ej melerat sig med andra.\" (Linné [1700-t] 2022 s 20) Se vidare beblanda, beblandelse.
","jfr":[]} {"baseform":"melgrödabyssa","wordforms":[],"text":"(sk) vapnet man skjuter av när man släpper väder. Se även grötbössa.
","jfr":["grötbössa"]} {"baseform":"mella","wordforms":[],"text":"(isl) hora, prostituerad. Efter ett föredrag om ”fula ord” hos Burlövs Rotaryklubb i maj 2014 kommer islänningen Sverrir Einarsson fram till mig och berättar om ordet mella. Enligt honom är ursprunget till ordet franskt och kommer från mademoiselle. I början av 1900-talet fiskade franska sjömän runt Island och några av dem inledde förhållanden med isländska flickor. När fiskarna sedan återvände till hemlandet uppehöll några kontakten med flickorna med hjälp av brevväxling. De adresserades då med ordet mademoiselle som förkortades Mlle. Den här brevväxlingen mellan de inhemska flickorna och utlänningarna ogillades av många islänningar och flickorna mobbades och kallades för mella. Ordet har sedan spridits i språket och enligt Sverrir Einarsson blivit ”den vanligaste benämningen för alla kvinnor som är lätta på foten eller säljer sin tjänst.”
","jfr":[]} {"baseform":"mellan benen","wordforms":[],"text":"(euf) 1 könsorgan; lägesbeskrivande. ”Finns inget bra ord. Använder mest omskrivningar typ mellan benen o dyl.” (Uppgift från 28-årig man) ”Och så tar han opp en sedel ur fickan, skrynklar ihop den och stoppar in den mellan benen på henne...” (Miller 1952) 2 mellan benen, mellan lakan, mellan lår; könsakten. ”Ge henne en tusan djävul mellan benen.” (Salten 1983) ”Att äta tillsammans med någon för första gången är svårt för mig och speciellt nu när det handlade om en person jag förhoppningsvis snart skulle ha mellan mina ben.” (Hämnden ur Närstrid:Vanessa 2005) ”Jaså inte! Vänta bara tills du kommer mellan benen på henne, ska du få se!” (Harris 1965/1900) Man talar om interkrurala samlag (latin inter: mellan och cruralis; som hör till sken- eller smalbenet).
","jfr":[]} {"baseform":"mellanben","wordforms":[],"text":"se under ben.
","jfr":[]} {"baseform":"mellangård","wordforms":[],"text":"se perineum.
","jfr":[]} {"baseform":"mellangäri","wordforms":[],"text":"(sl) en genomsnittligt snygg tjej. Snyggare än bottengäris men inte så snygg som topgäris. Se också supergäri. Uppgift från slangopedia.se.
","jfr":["supergäri"]} {"baseform":"mellanmål","wordforms":[],"text":"(euf) knull. ”Den gamle greven Silverpropp/ så talade till ättens hopp:/ Om hungern härjar i din bål,/ så ät för böveln MELLANMÅL!” (Lidman, Kärlek 7/1967)
","jfr":[]} {"baseform":"mellanspola","wordforms":[],"text":"(sl) när man skiter så mycket att det krävs en extra spolning, mitt i handlingen, för att få rum med allt. Eller så kan man mellanspola för att få bort besvärande lukt.
","jfr":[]} {"baseform":"mellanstick","wordforms":[],"text":"(sl) knull med tillfällig partner. Se även lösnummer och stick.
","jfr":["stick","lösnummer"]} {"baseform":"mellansäsongsulster","wordforms":[],"text":"(sl) tillfällig partner som man träffar mellan ett par mer seriösa förhållanden.
","jfr":[]} {"baseform":"melo","wordforms":[],"text":"(rom) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"melodihomosexualen","wordforms":[],"text":"(lmo) melodifestivalen, mellon. Enligt slangopedia.se kommer \"öknamnet sig av att 'mellon' är väldigt poppis bland stereotyperna inom HBQT*- rörelsen, samt av att dess festivalgeneral är en av Sveriges mest profilerade gaypersonligheter\".
","jfr":[]} {"baseform":"melolagnia","wordforms":[],"text":"(grek) melos; sång och lagnia; lust. Att bli sexuellt upptänd av musik.
","jfr":[]} {"baseform":"melon","wordforms":["vattenmeloner."],"text":"(sl) 1 fitta. ”Hon hade en fitta som en mindre melon [...] och minst lika saftig.” (Jonas Cornell, Kärlek 4/1965) ”... hon fick fram skrevet (förut det vackra stallet nu en uppfläkt melon) nästan ut i gatan (sett ur hennes synvinkel) och naturligtvis höll jag kvar mitt grepp — och dök nu in i hennes melonskål där sockret rann och sjöd.” (Knud Holst, Sänghästen 1987) Lindell/Thorbjörnsson-Djerf (2008) har melon (rom); underliv. 2 i plural skinkor. ”He kissed the plump yellow smellow melons of her rump, on each plump melonous hemisphere, in their mellow yellow furrow, with obscure prolonged provocative melonsmellonous osculation. (Joyce 1922) ”Kysste hennes bakdels feta, släta, heta, gula, doftande meloner, på båda de feta melonlika halvkloten, i deras släta gula fåra, med mörk lång melonsmakande kyss.” (översättare Thomas Warburton 1946)
\nI en senare översättningen av Erik Andersson (2012) finns inte längre några meloner med utan där låter det istället så här: ”Han kysste hennes rumpas buktiga fruktiga luktiga pumpagump, på vardera buktande pumphemisfären, i deras buktiga fruktiga fukt, med smygande utmanande pumpfuktiga stusskyssar.” 3 meloner, mells; om (stora) kvinnobröst. ”Runt halsen hon hade brun trästaty som tittade fram mellan melontuttarna.” (Khemiri 2004) Även vattenmeloner. 4 okluven melon; oskuld. ”Det är ’yinkraften’ från en flicka ’som ännu inte fått sin röda melon kluven’ som domaren är ute efter. Den ska stimulera hans vitalitet.” (SvD 6/10-2005: Erik Löfvendahl ”Kina som en röd dröm”.)
","jfr":[]} {"baseform":"melonhållare","wordforms":["melonskal","melonsäckar","hållare "],"text":"(sl) behå. Se även hållare och säck.
","jfr":[" säck","hållare "]} {"baseform":"membran","wordforms":[],"text":"latin membrana; tunn mjuk hud, hinna. Här om mödomshinna*, hymen*. ”Nu, måste jag göra en direkt perforeringsstöt mot membranet, sa jag. Ni får bereda er på en lätt smärta.” (Eckerbom, Kärlek 11/1969)
","jfr":[]} {"baseform":"membrum genitale","wordforms":[],"text":"(lat) den medicinska termen för könsorgan. Se också under membrum muliebre och membrum virile.
","jfr":["membrum muliebre ","membrum virile"]} {"baseform":"membrum muliebre","wordforms":[],"text":"(latin membrum; lem, kroppsdel och muliebre; kvinnlig) kvinnans könsorgan, klitoris.
","jfr":[]} {"baseform":"membrum virile","wordforms":[],"text":"(lat) av membrum; lem, kroppsdel och virile; man(s). Enligt Adams (1982) dyker membrum virile upp första gången hos den nordafrikanske teologen och författaren Tertullianus (död ca 220 e Kr). ”visst hör du slemhinnernas maktfullkomliga sirénsång! membrum viriles triumfmarsch genom seklen!” (Teratologen 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"meme","wordforms":["memme","mem(m)eler"],"text":"(för sl) turkiska för kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"memeks","wordforms":[],"text":"(för sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"memets","wordforms":[],"text":"(för sl) bröst. Källa: Latin Kings lilla slanglexikon (redlinerecords.com).
","jfr":[]} {"baseform":"menad","wordforms":[],"text":"(grekiska mainas till verbet mainein; rasa, vara ursinnig) kvinnlig Dionysosdyrkare, backant*. ”Se på maenaderna där med sitt hår utslaget på ryggen!” (Ovidius 1925)
","jfr":[]} {"baseform":"ménage à trois","wordforms":[],"text":"(franska trepersoners hushåll) Man, hustru, älskare: det klassiska triangeldramat, men också gruppsex* med tre deltagare. ”Hist.: sedan 1934.” (SO) \"Äfven tycktes som om rapportörer, hvilkas tillvaro Du ej misstänker, målat Polens äktenskap som ett ménage à trois, der Du vore trekarlen.\" (ur brev från August Strrindberg till Bengt Lidforss (1868—1913) Se även trekant.
","jfr":["trekant"]} {"baseform":"menarche","wordforms":[],"text":"se mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"menjak","wordforms":[],"text":"(för sl) bög, hora.
","jfr":[]} {"baseform":"menjuk","wordforms":[],"text":"(för sl) bög.
","jfr":[]} {"baseform":"menofagi","wordforms":[],"text":"(grekiska men; månad och phagein; äta) att slicka i sig mensblodet i samband med cunnilingus*.
","jfr":[]} {"baseform":"menopaus","wordforms":[],"text":"(grekiska men; månad och pausis; slut) SO har ”hist.: sedan 1887”. Mensens upphörande hos kvinnor i övergångsåldern (klimakteriet). Efter menopausen, som i regel inträder i 45—55-årsåldern, kan kvinnan inte längre bli gravid. Det var fransmannen Charles de Gardanne som först myntade uttrycket i avhandlingen De la ménespausie (1816).
","jfr":[]} {"baseform":"menophilia","wordforms":[],"text":"(grekiska men; månad och philia; kärlek, vänskap) sexuell avvikelse där man tänder på mens och menstruerande kvinnor.
","jfr":[]} {"baseform":"menostasi","wordforms":[],"text":"(grekiska stasis; stående) utebliven mens.
","jfr":[]} {"baseform":"mens","wordforms":["menstruation"],"text":"(latin menstrua av menstruus; månatlig, av mensis; månad) enligt NEO är mens ”hist.: sedan 1951” och menstruation ”... sedan 1795”. \"Hon föregiver sig ofta menstruans, [för] att slippa hans besök.\" (Linné [1700-t] 2022 s 19) \"Eftersom månens cykel antogs stå i förbindelse med den kvinnliga kroppen, lånades det grekiska ordet för måne,mene, till uttrycket menstruation.\" (Christer Nordlund: \"Intresset för månen har alltid ett högre syfte\". SvD Under strecket 12 januari 2025)
\nAndra ord för samma sak är månadsblödning, månadsrening, månadssjuka samt monta, månta (sl) i ha montan/måntan. ”Efter hand, sedan moster börjat, blev det var afton lite prat därom och jag fick i det samma min första månadssjuka och begrep ej vad som fattades mig, men moster förklarade det och allt annat som rörde karlarnas befattning med oss.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Thesleff (1912) har månta, måntalapp, det senare förstås för mensbinda. Langenfeldt (1947) har månta, munta samt muntelasa; mensbinda. I bl a småländskan finns måntelasa; mensbinda. ”Hon gav till ett gällt skrik, jag fick blod på fingrarna från hennes månta...” (Het Kärlek 1967) Lase (dial); liten duk. I sammanhanget talas det också om reglering (slang regga) av reglera; ordna, göra regelbundet.
\nMed undantag för perioder av havandeskap och amning inträffar mensen regelbundet för de flesta var tjugoåttonde dag, dock med individuella variationer. Fenomenet kan definieras som en periodisk blödning som uppstår när slemhinnan stöts bort ur livmodern hos den befruktningsdugliga kvinnan. Den första menstruationen inträffar i 10—17-årsåldern och går under namnet menarken (grekiska meniaia; menstruation och arche; början.) Blödningarna upphör definitivt när klimakteriet är avslutat, i regel i åldern 45—55 år. I samma betydelse används i fackspråket även substantivet menses, plural av mensis.
\nDet tidsmässiga i denna månadsrening går också igen i uttryck som ha sina perioder, ha sin tid (sina tider). Det talas också om att ha sina dagar, samt om vecka, helig vecka, survecka, gladvecka, partyvecka och det vitsiga fruntimmersvecka, egentligen perioden 19—24 juli då enbart kvinnor har namnsdag. Att vi här har att göra med något som kommer och går, framgår av uttryck som ha besökare eller främmande. ”Han: — Får jag stiga på? Hon: — Nej, jag har redan besökare.” Besökarna kan också vara namngivna som Colliander, vilket Hjelmqvist (1903) menar är en i ”kvinnospråk förekommande eufemism”. Uttrycket ha besök af löjtnant Colliander hör enligt honom hemma i Göteborg och troligen även i norra Halland. Från samma uppgiftslämnare kommer ha besök av målare Rosenkvist, som skulle användas av skolflickor. Ungdomligt är också få Karlsson. (Gibson 1978) Kanske för kombinationen av ett vanligt namn — en vanlig sak. En annan besökare i sammanhanget är Beda (ha moster Beda på besök).Ytterligare en tant på besök är Aunt Flo, bildat till flow; flöde, rinnande. Även ha sällskap. Målare återfinns också i uttrycket ha målare i huset, (engelsk slang have the painters in) något som förstås anspelar på färgsättningen vid mens.
\nOmkring detta med färgen finns en rad slanguttryck som tant Röd, röda veckan, röd flagg, rödis, snippan äter rödbetssallad, rödbeta (ha rödbetorna på långkok) och rödsprit (ha rödsprit i kylaren). Annat som anspelar på mensblodets röda färg är lingon som i ha lingona, lingonbrus, lingonvecka. Langenfeldt (1947) har lingon i burken, krukan, kruset. Röd är också kommunisttiden, kommunistveckan, förstamajdemonstrationen och indianerna. Dansk slang har gæster fra Rødby, kommunister (russere) i lysthuset, det røde, røde vinger och rød front. ”Det där pågick i fyra dagar, men så fick jag tyvärr mina dagar, ’kommunisttiden’, som Nelly kallade det, och så var det slut med Lasse.” (Niles 1950) Thesleff (1912) har Göta gardet på vakt för menstruation. Vidare talas det om att ha grejerna eller sakerna. ”Hon: —En sak ska du veta. Jag kan inte ta emot din sak i min sak för jag har sakerna. Han: —Sak samma.”
\nTiden mellan två menstruationer kallas löpmånad och den som nyss haft mens sägs löpa igen. I sammanhanget kan nämnas PMS, premenstruella spänningar som vissa kvinnor drabbas av på så sätt att de blir arga och irriterade. Även kroppen kan påverkas i form av ömma bröst, svullnad och viktökning. Vissa sjukdomar, som astma och epilepsi, bryter lättare ut under PMS-perioden.
\nDet finns många vitsiga slangord och uttryck för de utvändiga mensskydd som allmänt kallas binda eller dambinda. Det talas om gardiner (för hobbyrummet), herrhalsduk och slips (knyts mellan benen) samt hängmatta. Dessutom har vi stoppduk (stoppar blödflödet), spärrfilter och lapp för (på) luckan. För tamponger används ordet propp, och uttrycket gå och proppa om när dessa ska bytas. Ett nyord (2005) för ett inre mensskydd i form av en behållare i silikon eller gummi är menskopp, ett bekvämt och billigt mensskydd med egen hemsida menskopp. se.
\n\n
Vad man än väljer att kalla fenomenet så har det alltid stått strid om det. Förr ansågs menstruationen vara något syndigt och orent. Jämför orenhet (bib o åld) om menstruation. ”Och öfwer henne, som hafwer sina blodsflöd, och den, som en flöd hafwer, ehwar det är man eller qwinno, och när en man ligger när ena oreno.” (3 Mos 15:33 Bib 1703) Ett exempel på detta tabu har Felix Bryk i sin Linné als Sexualist (1951): ”Så långt kunde pryderiet gå inom linnéforskningen, att man vid översättningen av ett av hans huvudverk från latin till svenska kastrerade ett oförargligt ställe, bara för att översättaren tyckte att det var oanständigt. I den svenska översättningen av Flora lapponica, som utfördes på uppdrag av Kungliga Vetenskaps Academien, utelämnades ett litet avsnitt på sidan 324. Det gäller ett avsnitt om samekvinnors användning av en mossa för att stoppa menstruationen. Översättaren motiverar sin åtgärd på följande sätt: det rör sig om en medicinsk behandling, som ’är mindre lämpad att återges på svenska’. Så översattes Linné år 1907!” (Bryk publicerad i Bokvännen [nr 430 1995] i Thomas Lindblads översättning.)
\nÄn idag finns det kvinnor som använder ord som elände, förbannelse, opasslig och synd i samband med sitt månadsflöde. Numera är det dock mer smärtan och obehaget i samband med mensen än moraliska aspekter, som ligger bakom den negativa synen. ”— Jag har ju min ... min ... hon hatade ordet. — Ditt straff — javisst det tänkte jag inte på.” (Hasso 1977) Plinius d ä (23—79) menade att det inte finns något som har en så märklig effekt som en kvinnas mensblod. Han beskriver bl a vad som händer när en menstruerande kvinna kommer i kontakt med olika föremål. Nytt vin surnar, frukterna på träden skrumpnar och frön torkar. Ser hon in i en spegel, så blir den dimmig och hundar som slickar i sig mensblod blir galna och den som blir biten av dem kan inte botas. (Uppgift från Bourke 1968/1891) Man talade t o m om ett sorts menstruationsgift (menotoxin av grek toxikon; pilgift) och jakten på det gåtfulla giftet fortsatte långt in på 1900-talet. ”Folktron att mensblodet skulle vara giftigt och att en kvinna under dessa dagar inte bör handskas med blommor, frukt osv är icke ogrundad. Blodet och även svett, andningsluft osv innehåller under mensen ett giftigt ämne menotoxin, vilket skadar blommor, frukter, konserver osv. Men alla kvinnor utsöndra inte så stora mängder att de är giftiga.” (Kahn 1944)
\nGraugaard (2001) berättar att så sent som 1977 beskrevs menstruationsgiftet i en artikel i den ansedda engelska medicinska tidskriften The Lancet som ”en acetonupplöslig substans som utvinns ur menstruationsblodet och är giftig för växter”. Och i Frankrike säger man att en menstruerande kvinna är en salaison; inlagd i salt. Det var farligt att ha en kvinna i ett rum med jäsande mat när hon själv var satt på jäsning*. Det förstörde istret och än idag sägs det i Frankrike att majonäsen skär sig om en menstruerande kvinna rör ihop den. I sin bok The Mystic Rose (1902) berättar E Crawley om en urinvånare i Australien som upptäckte att hustrun använt hans filt under sin mensperiod. Han dödade genast den orena kvinnan och dog själv strax efteråt av skräck. Enligt den hinduiska Manus lagbok, förlorar en man som råkar på en menstruerande kvinna sin styrka, vishet och potens.
\nVi ”civiliserade” människor menar att dylika föreställningar bygger på vidskepelse och fördomar hos \"primitiva\" människor. Men Takman (1968) kan mycket väl tänka sig en praktisk förklaring på fenomenet: \"Säkerligen har man sen urminnes tider lagt märke till att samlag under eller omedelbart efter menstruationen kunde medföra inflammationer för kvinnan som med de obefintliga vårdresurser man hade var livsfarliga och inte sällan resulterade i sterilitet. Det var kanske just därför som man utfärdade dessa allmänna föreskrifter, som vi nu finner löjliga och diskriminerande mot kvinnan.” Graugaard (2001) berättar att det i många kulturer finns ritualer där mannen efterliknar eller parodierar kvinnans menstruation. I 1600-talets Spanien fanns det ledande medicinare som menade att judiska män menstruerade och under mellankrigstiden (mellan första och andra världskriget) ansåg bl a den tyske läkaren Magnus Hirschfelt (1868—1935) det för rimligt att homosexuella män kunde frambringa obetydliga blödningar.
\n","jfr":["oren"]} {"baseform":"mensa","wordforms":["mensig"],"text":"
(sl) mensa; mens, menstruation och mensig; i uttrycket känna sig mensig. \"Nu har vi ju fått våra barn, jag vill inte ha fler barn, gode gud så jobbigt, och åldrandets alla aspekter, att springa ifrån det, det är helt dödfött. Jag slipper hålla på med det där mensandet, det tycker jag är skönt.\" (Kalmér 2022 s 27-28)
","jfr":[]} {"baseform":"mensafton","wordforms":[],"text":"(nyo) ”mensperiod”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"mensat","wordforms":[],"text":"(sl) smörja ned någon eller något med mens(blod). ”Inte så att det alltid är fel på lite mens, jag har mensat ned ett helt gäng trosor åt en mensälskande kamrat.” (Suhinina 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"mensfest","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt NyS (2015) ”fest för att fira (den första) mensen.”
","jfr":[]} {"baseform":"menshydda","wordforms":[],"text":"eller vagina kung fu är en fönsterlös lerhydda i Nepal där menstruerade \"orena\" kvinnor tvingas bo. Det är inte ovanligt att kvinnornas råkar ut för sexuella övergrepp. I SvD (12/1-2019) berättas hur en kvinna och hennes två söner hittats döda i en menshydda. De hade försökt göra upp eld i den kalla och dragiga hyddan och kvävts till döds. Seden, chhaupadi, är förbjuden i landet sedan 2005, men tillämpas trots det fortfarande i vissa delar av Nepal.
","jfr":[]} {"baseform":"menskonst","wordforms":[],"text":"(nyo 2019) konstnärligt verk som utmanar normer och tabun. Menskonst innebär inte bara konst som skildrar menstruation i olika former eller där mensblodet används som färgmaterial. Ordet används numera som samlingsnamn på all feministisk konst som sägs bryta mot etablerade normer och vad som anses vara god smak.
","jfr":[]} {"baseform":"menskopp","wordforms":[],"text":"förklaras i Wikipedia: \"menskopp (kallas även m-kopp och månadskopp) är ett mensskydd av gummi, silikon eller plast som förs in i slidan och fångar upp menstruationsblodet. De flesta menskoppar är flergångsprodukter, men det finns också menskoppar som är förbrukningsvaror.\" I Wikipedia får vi också veta att: \"Den första fabrikstillverkade menskoppen var i gummi och tillverkades i USA i slutet av 1930-talet.\"
","jfr":[]} {"baseform":"menstrosa","wordforms":[],"text":"(nyo) trosa som fungerar som mensskydd. Ordet med i 2023 års nyordslista och presenteras med följande citat hämtat från tidningen Allas 23 november 2023: \"Menskoppen* gjorde mensen mer hållbar genom att minska antalet engångsprodukter. Men det senaste året har menstrosan slagit igenom stort. De ser ut som vanliga trosor fast de är lite tjockare i grenen. Man rekommenderas att köpa runt fem stycken för att klara mensens alla dagar. De flesta håller upp till 12 timmar och man blöder alltså rakt ner i dem utan andra skydd. Sen byter man trosor, sköljer ur dem i kallt vatten och lägger i tvättkorgen.\"
","jfr":[]} {"baseform":"menstruera","wordforms":[],"text":"ha menstruation*. \"Jag längtade efter att menstruera, jag hoppade nämligen över två klasser så jag var mycket yngre än de andra flickorna i klassen.\" (Kalmér 2022 s 179 Se mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"mentula","wordforms":[],"text":"(lat) manslem av omtvistat ursprung. Kanske från grekiskans menta; stjälk av (krus)mynta. Adams (1982) menar att mentula inte bara var det vanligaste oanständiga ordet för penis, utan också själva den \"obscena urtypen” för manslemmen som den romerske epigramdiktaren Martialis (ca 40—104) uttryckte det. Martialis hävdade också att mentula användes redan på kung Numa Pompilius tid (715—672 f Kr). Allt tyder på att mentula är från förhistorisk tid. Ordet lever fortfarande kvar i några av de romanska språken som i t ex italienskans minchia. \" ...quod si quis inter hos locus mihi restat, deus Priapo mentulatior non est.\" (XXXV Priapus, Priapeja 2021 och i översättning av Carl Magnus Juliusson: \"... och om det finns en plats kvar bland dessa för mig, är ingen gud mer storkukad än Priapus.\" Ordet kan betecknas som ett av sin tids ”dirty words” dvs fula, smutsiga ord som cock, cunt och fuck, även kallade fourletter words. Motsvarande fula latinska ord var, förutom mentula, cunnus (fitta), culus (arsle) och futuo (knulla). (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"mer","wordforms":[],"text":"(åld) ”Hon är mer än hon ska”. (Byrman 1989) Ålderdomligt från Skattunge i Uppland om gravid kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"mercedes","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Bilen som penisförlängare.
","jfr":[]} {"baseform":"mercyfuck","wordforms":[],"text":"(sl) från engelska mercy; nåd. Ett knull för att man vill vara snäll mot någon eller för att man inte vill såra den personens känslor.
","jfr":[]} {"baseform":"merda","wordforms":[],"text":"(lat) smuts, orenlighet och poetiskt enligt Latinsk-svensk ordbok (1952), medan Adams (1982) menar att ordet troligen hade förfallit från att ha varit en eufemism till den lägsta beteckningen för exkrement*. Ordet kunde dock riskfritt användas inom veterinär- och jordbruksnäringen. Merda har hittat vägen till flera europeiska språk t ex litauiska smirda; det stinker och i esperanto finns merdo; skit.
","jfr":[]} {"baseform":"merde","wordforms":[],"text":"(fra) skit. Franskans vanligaste svordom. Därefter följer con; fitta och foutre; knulla i användning och betydelse som svordom.
","jfr":[]} {"baseform":"meretrix","wordforms":["meretricius;"],"text":"(lat) slinka, sköka av mereo; jag har tjänat, förtjänat. ”Det antika Roms horor var respektabla kvinnor under större delen av dagen fram till klockan fyra på eftermiddagen och kvällsmålet. Tiden därefter var känd som merando: en tid att tjäna på.” (Paros 1984) Även meretricius; otuktig, värdig eller lik en glädjeflicka och meretricula; liten eller usel slinka*.
","jfr":[]} {"baseform":"merja","wordforms":[],"text":"(rom) ha samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"merkin","wordforms":[],"text":"(eng) en sorts könshårsperuk som från början bars av prostituerade sedan de rakat bort sitt äkta könshår för att göra sig kvitt löss eller för att dölja att de hade syfilis. I gayvärlden kan merkin också syfta på en man som låtsas vara en lesbisk kvinnas pojkvän eller make. Detta för att, av olika sociala anledningar, få henne att framstå som heterosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"Merkurius","wordforms":[],"text":"(eng) för planeten Merkurius och för kvicksilver. \"Doktorn försäkrar att det är den gamla Venus som hoppat fram och han har ansett det nödvändigt att bekanta henne med Merkurius.\" (Brev från Alfred Nobel 1833—1896 till sin bror Robert 19 december 1864.) Citatet är hämtat från Bengt Jangfeldts \"Varför var Alfred Nobel så olycklig\" (Svd Kultur 24 feb 201). Brevet var skrivet på svenska men det ovan citerade stycket var avfattat på ryska. Stycket med Venus och Merkurius säger oss nutidsmänniskor inte mycket men för Nobels samtid var det fullt begripligt. Det är, som Bengt Jangfeldt påpekar, en parafras på det engelska uttrycket: \"A night with Venus and a life with Mercury.\" Översatt till modern svenska: \"En natt med kärleksgudinnan/planeten Venus och ett liv med guden/planeten Merkurius.\" Mercury är nu inte bara namnet på en planet utan också på kvicksilver.
\nVad Alfred vill ha sagt med denna passus i brevet, och som är så känsligt att han tar till ryska för att dölja innehållet för utomstående, är att han har syfilis och har blivit ordinerad den vid den här tiden vanliga behandlingen nämligen en kvicksilverkur. Uttrycken \"gamla Venus\" och \"hoppat fram\" i brevet tyder på att det rör sig om ett senare stadie av sjukdomen, troligen orsakad av en smittad prostituerad kvinna. Bengt Jangfeldt menar att vi här finner en av orsakerna till Nobels olyckliga sinnestillstånd. Den obotliga sjukdom som blev följden av detta \"snedsteg\" gjorde det omöjligt för honom att gifta sig och skaffa barn något som kan ha bidragit till att han under hela sitt liv \"odlade bilden av sig själv som en livstrött melankoliker, plågad av en drömd men aldrig upplevd kärlek och förmenad vanlig mänsklig gemenskap\". Läs mer om syfilis under könssjukdomar.
\n","jfr":[]} {"baseform":"mes","wordforms":["mese"],"text":"
(dial o åld) ”penis tauri” (tjurpenis). (Rietz 1867) Jämför mege.
","jfr":["meg"]} {"baseform":"Mesopotamien","wordforms":[],"text":"(sym) av grekiska Mesopotami’ia; mellan floderna.Traditionell benämning på landet mellan floderna Eufrat och Tigris som med lite fantasi kan liknas vid den kvinnliga triangeln.
","jfr":[]} {"baseform":"messalina","wordforms":[],"text":"(so) hora, sköka, nymfoman*. Efter kejsar Claudius gemål Messalina (ca 25—48 e Kr) som av romerska historieskrivare framställs som notoriskt otrogen, grym och liderlig. Hon lär ha tävlat med Roms främsta fnask om vem som kunde avverka mest karlar på en natt, en tävling hon vann överlägset. Då Messalina slutligen under sin makes bortavaro begick bigami* när hon gifte sig med en av sina älskare, den blivande konsuln Gajus Silius, avrättades hon.
","jfr":[]} {"baseform":"metakuk","wordforms":[],"text":"grekiska meta mellan och phallos; fallos*. Så kallas kukar som genomgått könskorrigerande underlivskirurgi. Antingen skapas kuken med hud från andra delar av kroppen och kallas då fallokuk, eller så används en persons klitoris som underlag för en metakuk. Se även neofitta.
","jfr":["neofitta"]} {"baseform":"metangasutsläpparen","wordforms":[],"text":"(lmo) rumpan, röven.
","jfr":[]} {"baseform":"metatrop","wordforms":[],"text":"(grekiska meta; om och tropo; vänder) Fabricius-Møller (1946) om ”karlaktig kvinna eller kvinnoaktig man”. Oosterhuis (2000) har metatropism för manlig masochism* och kvinnlig sadism*.
","jfr":[]} {"baseform":"meter","wordforms":[],"text":"(sl) kuk i uttrycket ha meter i sig; bli knullad.
","jfr":[]} {"baseform":"metkrok","wordforms":["krok"],"text":"(sym) kuk. ”Den metkrok du sänkt i min sjö*, får mitt sköte att skälva av njutning!” (Chorier 1967) Se även krok.
","jfr":["krok"]} {"baseform":"metmask","wordforms":[],"text":"se under mask.
","jfr":[]} {"baseform":"metra","wordforms":[],"text":"(grek) livmoder*.
","jfr":[]} {"baseform":"metrosexuell","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt Ottar (1/2007) ”en riktig man med kvinnliga egenskaper.” Ordet är från 2003 och det året utnämnt till det mest kreativa ordet i USA. Metrosexuell lånades in i svenskan från engelskan i början av 2000-talet. I radions P1 (Studio Ett 23/2-2004) används metrosexuell som beteckning för heterosexuella, antimacho män främst från storstäder (metro(pol); stor stad) vars främsta intresse är kläder, skor och smycken samt att styla och sminka sig. Ordets andra led sexuell syftar här på heterosexuell.
\nDen italienske modeskaparen Giorgio Armani (f 1934) menar att ”metrosexuell är en modern etikett på en världsvan och sofistikerad man vars utseende inte är särskilt macho. Med andra ord en man som förstår att vissa traditionella egenskaper — känslomässig öppenhet, intuition, kärlek till sina barn — är positiva. Herrkläder som designas för den metrosexuelle mannen är på frammarsch, det är kläder för en man som varken är rädd för att överträda gränser eller känner sig begränsad. Han utvecklar ett personligt sätt att klä sig som det inte går att sätta nån etikett på. För att kunna representera den här inställningen med klädernas design måste man vara beredd att experimentera med en något mjukare stil — mindre skarpa kanter och stramhet.” ”Han är urban, stilmedveten, mejkad, uppklädd, slank, vältränad. Och övre medelklass.” (Mejkade män och moderna myter. Ottar 4/2006) Se också retrosexuell och gastrosexuell.
","jfr":["retrosexuell","gastrosexuell"]} {"baseform":"meva","wordforms":[],"text":"(för sl o so) prostituerad, hora.
","jfr":[]} {"baseform":"mexican lipstick","wordforms":[],"text":"(eng sl) mexikanskt läppstift. När en man haft cunnilingus* med menstruerande kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"meydóm","wordforms":[],"text":"(fno) mödom*. ”lætr hun ni sinn skæra meydóm med litilli skemtan eigi med gledi e[dr] ynndi helldr med heift og hatri meirr med galli og suiuirdu en nockurri heims gledi.” (och hon mister nu sin rena mödom med föga nöje, glädje eller behag, utan i stället med vrede och hat; snarare med galla och förnedring än någon världslig glädje.) (Gibbons saga)
","jfr":[]} {"baseform":"MF","wordforms":[],"text":"kort för motherfucker*.
","jfr":[]} {"baseform":"mick","wordforms":[],"text":"(sl) kort för mikrofon. 1 kuk. 2 snacka i micken; om oralsex*. 3 snacka i den vita micken; spy.
","jfr":[]} {"baseform":"middag","wordforms":[],"text":"(euf o åld) värma middan; om kvinnor som förr stod med sin blottade underkropp mot vedspisen för att värma sig. Det sas då skämtsamt att de värmde middan åt maken.
","jfr":[]} {"baseform":"midding","wordforms":["mödding","gödsel"],"text":"(sk) gödselhög. Se även gödsel.
","jfr":["gödsel"]} {"baseform":"midja","wordforms":[],"text":"(euf) ovanför (nedanför) midjan; om hångelgränser. ”Jag hade hånglat ’ovanför midjan’ och ’nedanför midjan' enligt några anständighetens underliga oskrivna lagar.” (Jong 1976)
","jfr":[]} {"baseform":"midje","wordforms":["mie"],"text":"(dial) se mige.
","jfr":[]} {"baseform":"midsommarstång","wordforms":[],"text":"se under stång.
","jfr":[]} {"baseform":"mierda","wordforms":[],"text":"(för sl) skit. Se åven merda.
","jfr":[]} {"baseform":"miff","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Biffen* i miffen.
","jfr":[]} {"baseform":"miffo","wordforms":[],"text":"(so) missfoster*, klantskalle. Använt sedan åtminstone 1970-talet, kanske som översättning av engelskans freak; missfoster.
","jfr":[]} {"baseform":"miffomuffa","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. ”Alla har rätt till kejsarsnitt! Stoppa upp en brödkavel i miffomuffan, din jävla moderatsubba!” (Berglins söndag, SvD 13/11-2005) Se också muff.
","jfr":["muff"]} {"baseform":"mig","wordforms":["miga"],"text":"(åld) piss, pissa. Söderwall (1891) har fornsvenska migh, migha, isländska miga och han härleder ordet från latinets mingere. Från samma källa kommer följande citat: \"honom swidher som vndher (under sig i sängen) migher.\" (Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl 1840.) Ordet finns både hos Ihre (1766) och Rietz (1867). Allmänt dialekt ord med former som maiga (Dl), mäiga (Gl), mega eller mia (Ög), mige (Ång) och miig (Umeå och Skellefteå). Rietz menar att ”ordet brukas mindre om menniskor än djur och aldrig om män”. Ett urgammalt indoeuropeiskt ord, besläktat med latin mingo; kasta vatten, pissa, svårskiljbart från meio, som, enligt Adams (1982), var det populärare ordet av de två, och som också till skillnad från mingo överlevde i de romanska språken, t ex i spanskans mear och portugisiskans mijar. \"Titta, björnen sitter och skiter och miger i ert vattenhål.\" (Folksagan i Sverige 3 s 27)
","jfr":[]} {"baseform":"mige","wordforms":["mie","midje"],"text":"(dial) enligt OFVG om (djur)penis som galtmige, grismige, ornmige, tjurmige och vädurmige. Lundblad/ Josefsson (2021) har vidare megel, migel, mejje och mee med samma betydelse. Se vidare under vädur.
","jfr":[]} {"baseform":"mikrofallos","wordforms":["mikropenis"],"text":"(förleden mikro; mycket liten av grekiska mikros; liten) 1 Extremt små penisar som i rest tillstånd inte överstiger 1—2 cm. Men det finns också minimikropenisar där ollonet är direkt fäst på kroppen och där skaftet alltså saknas. Ändå fungerar mannen sexuellt fullt normalt. Graugaard (2001) menar att mikropenis betecknar en penis som är mindre än 1.9 cm (mot normalt ca 4 cm) hos pojkar upp till fem månaders ålder. 2 mikropenis (so); impotent.
","jfr":[]} {"baseform":"mikrofili","wordforms":[],"text":"1 (grekiska philia; vänskap, kärlek) ”skämtsam benämning för förälskelse i (mikro) datorlek eller arbete.” (Trost 1988) 2 enligt flashback.se om att bli sexuellt upphetsad vid åsynen av småväxta personer.
","jfr":[]} {"baseform":"mikroorgasm","wordforms":[],"text":"en liten, lugn och kort orgasm* som inte tillfredsställer någon.
","jfr":[]} {"baseform":"mikropenis","wordforms":[],"text":"se mikrofallos.
","jfr":[]} {"baseform":"miktion","wordforms":["miktera"],"text":"(senlatin mi(n)ctio av latin mingo; urinera) medicinsk term för tömning av urinblåsan. ”Fårtackan som är sexuellt receptiv reagerar på baggens undersökningar av hennes vulva med mikturering, och han svarar med att intensifiera sina sexuella närmanden.\" (Beach/Ford 1952)
","jfr":[]} {"baseform":"milda","wordforms":[],"text":"(svr) i uttryck som det skämtsamma milda makter och milda matilda och Oppfinnar-Jockes slagkraftiga uttryck milda muttrar och mojänger i serietidningen Kalle Anka & C:o.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"mile high club","wordforms":[],"text":"
(am sl) tiotusenmetersklubb. Medlem kan bara den bli som har haft samlag i ett flygplan på 10 000 meters höjd. Första noteringen om ett dylikt luftknull lär vara från 1916. Flest medlemmar finns förklarligt nog bland flygplansbesättningar. ”—Nåt som är bra för magen, säger jag. Då ler hon igen, hon är söt. Hade jag inte haft så ont i kistan skulle jag kunna ansluta mig till tiotusenmetersklubben.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"MILF","wordforms":[],"text":"(eng sl) Mom(s) I’d Like to Fuck; Mamma jag vill knulla. Vanligt i porrsammanhang. Sexig kvinna med knullbart barn. Uttrycket MILF tog fart i och med filmen American Pie (1999) och numerra står MILF allmänt för en ”het mamma” men används också om sexuellt attraktiva kvinnor mellan 25 och 50 år, oavsett om de har barn eller inte. Jämför DILF.
","jfr":["DILF"]} {"baseform":"miljonsvenska","wordforms":[],"text":"(sym) förortssvenska*. Namnet associerar till miljonprogrammet i 1970-talets förorter där det bor många invandrare. Se också under Förord.
","jfr":[]} {"baseform":"milkejection","wordforms":[],"text":"(eng) mjölkejakulation; mjölkutstötning. Yttrar sig i att en del ammande kvinnor vid sexuell stimulering avsöndrar en mjölkdroppe.
","jfr":[]} {"baseform":"milkshake","wordforms":[],"text":"(sl) skaka en milkshake; runka, onanera. I engelskan används uttrycket boil one’s milk (koka sin mjölk) för onani.
","jfr":[]} {"baseform":"millemulla","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Se även mulla.
","jfr":["mulla"]} {"baseform":"millikutta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför kutta.
","jfr":["kutta"]} {"baseform":"mimbo","wordforms":[],"text":"(am sl) manlig bimbo*.
","jfr":[]} {"baseform":"mimma","wordforms":[],"text":"(nyo) förslag till ord för kvinnlig onani (0% av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) om bästa ord för fenomenet. Segrade gjorde klittra*.
","jfr":[]} {"baseform":"mimmi","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"min","wordforms":[],"text":"1 (euf) underförstått kuk, fitta. ”Strax ville jag ha honom inne i min igen, så nära honom som möjligt, det var det enda som gav nån lisa.” (Enmark, Kärlek 3/1965) ”Sedan dicterades för mig hela natten, något heligt, som slötz med sacrarium et santuarium, jag fant mig liggia i sengz med en [kvinna], och sade om du intet hade sagt sanctuarium, skulle wi giöra: jag wände mig ifrån henne, hon med sin hand rörde min och den blef stor, så stor han nånsin warit, jag wende mig om, applicerade, wek sig, dock trengde han in, hon sade att han är long, jag tenckte på vnder det, at barn moste bli af, och gick af en merveille.” (Emanuel Swedenborg 1688—1772 i Drömboken (postumt utgiven 1859) 2 (svr) OFVG har min sjak, min sjann, min sjock, min sju, min sjäk, min själ, min sjöken samtliga förklarade med ”minsann” och betecknade som lindriga svordomar.
","jfr":[]} {"baseform":"min fucking B","wordforms":[],"text":"(sl) där B står för Broder. Uttrycket används till en dödspolare och nära kompis.
","jfr":[]} {"baseform":"mindfuck","wordforms":[],"text":"(sl) när något man ser eller hör övergår ens förstånd.
","jfr":[]} {"baseform":"minette","wordforms":[],"text":"(fra) prostituerad. Kattunge, misse. ”Numera fanns det en hel del minettes i staden och de flesta arbetade ensamma, utan ’beskyddare’ som tog procent på deras intäkter i utbyte mot trygga arbetsvillkor.” (Fioretos 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"mingo","wordforms":["micturire"],"text":"(lat) kissa, pissa. Se även meio. Det klassiska micturire blev med tiden det mediciniskt accepterade ordet för att urinera.
","jfr":["micturire "]} {"baseform":"mini","wordforms":[],"text":"(sl) små kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"minipitt","wordforms":[],"text":"(sl) när pitten blir mindre och hård vid t ex ett kallt bad. Se också pansarpung.
","jfr":["pansarpung"]} {"baseform":"mink","wordforms":[],"text":"(sym) sexuellt mycket potent person. En mink lär kunna kopulera upp till åtta timmar i sträck. Se vidare under djur, så gör.
","jfr":[]} {"baseform":"minka","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) vanligt för ”kasta sitt vatten” i Östergötland. Ordet verkar vara en hybrid mellan miga och pinka. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"minky","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"minna","wordforms":["minnir","minte"],"text":"fornsvenska minna, minnir, minte, isländska minnaz. Kyssa. \"han minte hänna mun:\" (Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens 1849.)
","jfr":[]} {"baseform":"minor","wordforms":[],"text":"(skol sl) enligt G:son Berg (1900) nationernas dass i Uppsala. Ordet är latin och komparativ till parvus; liten och betyder mindre, yngre. Bergman (1943) har påbyggnaden Natio minor för detta nationernas dass.
","jfr":[]} {"baseform":"minsj","wordforms":["mynsja. "],"text":"(sl) ”loci muliebris” (kvinnorum). (Thesleff (1912) Se även mynsja.
","jfr":[]} {"baseform":"minutbiff","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta som ger en kuk (biff*) snabb utlösning.
","jfr":[]} {"baseform":"minuthål","wordforms":[],"text":"(sym) anus, bakhål. Min meddelare, man född 1945, berättar att han hittat ordet i en porrbok för många år sedan där det stod ungefär: \"Johnny förde varsamt fingertoppen till flickans minuthål.\" Alltså till hennes anus. Han meddelar vidare att det finns ett engelskt ord minute som betyder ytterst liten, minimal, hårfin och att ordet minuthål därför kan ha sitt ursprung i engelskan. Se även under hål.
","jfr":["hål"]} {"baseform":"mippa","wordforms":[],"text":"(nyo) förslag till ord för kvinnlig onani (1% av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) för bästa ord för fenomenet. Segrade gjorde klittra*.
","jfr":[]} {"baseform":"mir","wordforms":[],"text":"(sl) när två män dockar ihop sina förhudar. Förmodligen efter den ryska rymdstationen med samma namn.
","jfr":[]} {"baseform":"misandri","wordforms":[],"text":"(grekiska misein; hata och aner, genitiv andros; man) om kvinnligt manshat. \"Agendan för dagen: Sverige är inte ett jämställt land. Det präglas i själva verket av misandri, manshat.\" (Expressen 22 april 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"misogami","wordforms":[],"text":"(grekiska misos; hat och gamos; äktenskap) motståndare till äktenskap.
","jfr":[]} {"baseform":"misogyni","wordforms":[],"text":"(grekiska misos; hat och gyne; kvinna) om manligt kvinnohat. \"Kvinnornas situation i stormaktstidens Sverige är omdiskuterad. Å ena sidan fanns de lärdas ofta misogyna bild av kvinnan och motsägelsefulla inställning till det mänskliga könslivet. Å andra sidan sågs äktenskapet som idealet för ett kristet liv och hustrun som den goda kvinnlighetens givna gestalt.\" (Bergenheim 2020) \"Strindberg, ofta anklagad för att vara misogyn, attraherades alltid av självständiga kvinnor.\" (Meidal 2022 s 203) \"Där (USA) är det den erkänt misogyne journalisten Henry Louis Mencken som drabbas. Han hade gjort sig känt för att håna äktenskapet i allmänhet och förälskelsen i synnerhet.\" (Västerbro 2025 s 386) Se även gynofobi.
","jfr":["gynofobi"]} {"baseform":"miss mutta","wordforms":["mutta."],"text":"(sl) fitta. Se även mutta.
","jfr":["mutta","mutt"]} {"baseform":"Miss Rhode Island","wordforms":[],"text":"(am sl) kallas en man med en mycket liten kuk. Efter USA:s minsta stat (4 000 kv km).
","jfr":[]} {"baseform":"missbruk","wordforms":["missbruka"],"text":"(euf) 1 Karl Fries beskriver i sin bok De unga männen och sedligheten (1902) ett dylikt ’missbruk’: ”Han bjuder henne på vin. Hon blir berusad och i detta tillstånd af otillräknelighet tager han henne med sig till sin bostad och missbrukar henne.” 2 missbruka Guds namn; använda sig av svordomar som det heter i andra budet: \"Du skall icke missbruka Herrens, din Guds namn ...\" 3 i sammanhanget talas det också om sexmissbrukare, en person där det sexuella har tagit över helt och dominerar tillvaron. \"Han var missbrukare och sexmissbrukare. Det gjorde så ont och det var också onödigt eftersom vi hade ett bra sexliv.\" (Kalmér 2022 s 121)
","jfr":[]} {"baseform":"misse","wordforms":["kisse"],"text":"(smn) fitta. Se även kisse.
","jfr":["kiss"]} {"baseform":"missemurra","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se också kisse och murra.
","jfr":["kiss","murra"]} {"baseform":"missemutta","wordforms":[],"text":"se mutta.
","jfr":[]} {"baseform":"missfoster","wordforms":[],"text":"(so) nedsättande om bög, homosexuell, men även om andra \"misshagliga\" personer.
","jfr":[]} {"baseform":"missgöra sig","wordforms":[],"text":"(euf) om man som av slarv eller otur gjort en kvinna med barn sägs det, enligt Byrman (1989), ”han har missgjort sig”.
","jfr":[]} {"baseform":"missikurra","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Se även under kurra.
","jfr":["kurra"]} {"baseform":"missil","wordforms":[],"text":"självstyrande eller fjärrstyrd projektil. 1 (sl) kuk. ”Jag tog tag i den, öppnade munnen på vid gavel och styrde in missilen mellan mina läppar.” (Lektyr okt 1999) \"Sablar! Missilen vill inte in i silon* igen!\" (Nathalia Sexbomb ombord. EPIX förlag, Sthlm) 2 (lmo) missiler; utskjutande kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"missilidiot","wordforms":[],"text":"(so) pedofil*.
","jfr":[]} {"baseform":"missimutta","wordforms":["mutta."],"text":"(sl) fitta. Se även mutta.
","jfr":["mutta","mutt"]} {"baseform":"missionären","wordforms":["missionärsställning"],"text":"(euf) samlagsställning där kvinnan ligger på rygg med mannen ovanpå henne. ”Men visst, en bakfumlare* är aldrig fel och missionären är underbar den med.” (Dax Privat 5/2014) Enligt Kinseyrapporten (1948) den vanligaste samlagsställningen inom äktenskapet. Uttrycket lär, enligt Kinsey, ha kommit från Trobriandöarna i Melanesien på 1800-talet. Missionärerna sägs ha chockats av infödingarnas ”syndfulla” ställningar och försökte omvända dem till en mer passande position. Melanesierna ska då med viss fasa ha övergivit sina gamla vanor (samlag bakifrån) och övergått till den nya ställningen som de döpte till missionärsställningen. ”Med den äkta mannen var pliktskyldigt sex i missionärsställningen det enda som passade sig, men med en älskare kunde en kvinna låta fantasin leka.” (Bodanis 2006)
\nKinsey citerar i sin rapport den polsk-brittiske socialantropologen Bronislaw Malinowski (1884—1942) som någonstans i sina verk från Trobriandöarna lär ha talat om ”the missionary position” som utövades av infödingarna där. Men som Bergman (2007) påpekar så talar Malinowski istället om ”the missionary fashion” ett sorts oskyldigt vänslande bland sagda infödingar. Och, fortsätter Bergman: ”Kinsey läste snabbt och tyckte väl att sippa missionärers höga sedliga ideal och asketiska fromhet bör ha fått dem att påtvinga syndiga och sexuellt lössläppta infödingar det enda sant kristna sättet för könsumgänge.” Uttrycket härstammar troligtvis från engelskan, men vem som först talade om ”the missionary position” är oklart, dock var det inte trobrianderna.
\nLindström (2021) berättar att \"i den anglosaxiska världen var ställningen också känd som the English-American position, vilket man väl kan tycka är kulturell appropiering av gammal etablerad svenssonsex.\" (sid 88) Han menar också att kärleksparen, som de är avbildade på bronsålderns hällristningar, \"möttes vanligen ansikte mot ansikte, vilket talar för att missionärsställningen var i bruk senast 1400 f.Kr., och då förekom, även kyssar.\" (s 311) Att missionärsställningen ingalunda varit den ursprungliga eller naturliga ställningen ger oss Kahn (1944) en idé om, när han talar om denna ställning som den moderna och menar att samlag tidigare skedde ”mest bakifrån eller som den ursprungliga ställningen med mannen på rygg med kvinnan sittande på hans lem”.
","jfr":[]} {"baseform":"misskund","wordforms":[],"text":"(lmo) \"torsk\" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998).
","jfr":[]} {"baseform":"misslyckas","wordforms":[],"text":"(euf) när en man i Långaryd i Småland av misstag gjort en kvinna med barn ”har han misslyckats”. I lappländska Umnäs heter det om ofrivillig befruktning att ”det misslyckades”. (Byrman1989)
","jfr":[]} {"baseform":"misslynta","wordforms":[],"text":"(dial o åld) Rietz (1867) har östgötska för ’cunnus*’. Miss-lynt (dial); ful, stötande för ögat.
","jfr":[]} {"baseform":"misspinkad","wordforms":[],"text":"(lmo) missanpassad.
","jfr":[]} {"baseform":"misstag","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"missuppfitta","wordforms":["missuppfittning"],"text":"(lmo) missuppfatta, missuppfattning.
","jfr":[]} {"baseform":"mister president","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk. ”Alltså, mitt ute vid badplatsen, sen, hon bara börja blowa honom, vi bara, hon driver med mister president [penisen], så här.” (Jonsson 2007) Se också mr.
","jfr":["mr"]} {"baseform":"mistress","wordforms":[],"text":"(fra) härskarinna i ett sadomasochistiskt* förhållande. Se även master, domina, sexslav och top.
","jfr":["sexslav","domina,","master,"," top"]} {"baseform":"mitt i prick","wordforms":[],"text":"(lmo) allmänt om fullträff. Här om knull. \"Det är total symmetri när min kvinna särar sina ben och jag kommer in mitt i prick, i all min växande prakt.\" (Kalmér 2024 s 325)
","jfr":[]} {"baseform":"mittkläpp","wordforms":[],"text":"se under kläpp.
","jfr":[]} {"baseform":"mittport","wordforms":[],"text":"se port.
","jfr":[]} {"baseform":"mittpunkt","wordforms":[],"text":"se punkt.
","jfr":[]} {"baseform":"mixoscopi","wordforms":[],"text":"(grekiska mixis; blandning, samlag och skopeein; se) det rör sig här om en tittare, voyeur*, som blir upphetsad av att se på när andra älskar, ofta medan han eller hon själv masturberar. Skillnaden mellan voyeurism och mixoskopi är att i det förra fallet sker utövande utan de betittades vetskap, medan i det senare fallet de åskådade både är medvetna om och har samtyckt till det som sker.
","jfr":[]} {"baseform":"mizas","wordforms":[],"text":"(för sl) bröst, tuttar.
","jfr":[]} {"baseform":"mjeffen","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"mjukisar","wordforms":[],"text":"(sl) mjukt och smeksamt även om hårda, fasta bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"mjukporr","wordforms":["soft porn"],"text":"enligt Hite (1982) är ”mjukporr all pornografi som inte visar en erigerad penis”. Motsats då, enligt samma källa, hårdporr* (med erigerad penis). ”Hist.: sedan 1983”. (SO) \"Då kan jag googla soft porn, där skådespelarnas har inriktat sig på det mjuka. Förspelet innehåller kyssar, några är nakna efter att ha duschat och börjar kyssas...det får ta tid och efteråt kramas de.\" (Kalmér 2024 227) Se vidare soft core och coffetableporn.
","jfr":[]} {"baseform":"mjuksex","wordforms":["finsex"],"text":"(euf) sex utan grövre inslag t ex av S/M* och toasex*. ”Själv älskar jag mjuksex med mycket smek, sug, slick, sprut, analt om tjejen vill.” (Fib/Aktuellt sexannons juli 2004) Även finsex och blidsex om samma sak. Motsats hårdsex*.
","jfr":[]} {"baseform":"mjäka","wordforms":[],"text":"(sl) kräkas*.
","jfr":[]} {"baseform":"mjärde","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Burliknande fångstredskap vid fiske. Se också bur.
","jfr":["bur"]} {"baseform":"mjäs","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"mjöl","wordforms":["mjölsäck"],"text":"(sl) 1 mjöl; sperma. 2 mjölsäck; a) kondom b) långa, vita kalsonger. 3 rulla i mjöl; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"mjölfis","wordforms":[],"text":"(dial) mjölet som blir kvar på tunnbröd efter gräddning i vedeldad ugn.
","jfr":[]} {"baseform":"mjölk","wordforms":[],"text":"(sl) sperma. Leche (spa); mjölk, sädesvätska. ”Ur stakens huvud flyter således dessa bäckar av mjölk?” (Chorier 1967) ”Den tjocka mjölken trängde fram ur det trånga ögat i ollonet.” (Blå 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"mjölka","wordforms":[],"text":"(sl) 1 runka, onanera. ”Så höll hon min kuk i ett fast grepp,/ mjölkade och mjölkade/ tills min vita vätska sprutade henne full.” (Twilling 1967) ”Men när man själv började få utlösning var det ju kört och man höll på hela tiden. Det kändes som om man mjölkade sig, var produktiv på nåt sätt.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97) ”Man ska göra som när man mjölkar, man ska inte dra lika hårt hela tiden. Försiktigt längst inne och sen så kniper man åt mjukt men bestämt allra ytterst, det är det bästa, känns det inte skönt?” (Olausson, Kärlek 3/1965).
\nMjölkare är ett gammalt skällsord för onanist* vilket framgår av följande citat hämtat från Inedahl (2023): \"När Simon Busch och Paul Spannikow gick förbi Elias Bylows port öppnades den med ett ryck och Elias hustru klev ut. Hon pekade på Paul och ropade så att alla på gatan stannade upp: Du är en gammal skälm och mjölkare och vore värd att ligga på eld.\" (Stockholm 1624) 2 mjölka (kossan); ejakulera. ”Vi lekte att de var kor och jag skulle mjölka dem. Vi låste alltid haspen och klädde av oss nakna och pojkarna kröp omkring på knä och råmade...” (Martin, Kärlek 1/1965) ”Och jag känner hur det pumpar. Rätt in i mig mjölkar han sin sats.” (Drougge 2003)
\n","jfr":[]} {"baseform":"mjölka","wordforms":["mjölkare"],"text":"
1 (åld so) runka, runkare. Inedahl (2023) tar upp den gamla betydelsen som alltså inte har inte har något med dagens mjölka att göra. Och Petter Inedahl exemplifierar: \"När Simon Busch och Paul Spannikow gick förbi Elias Bylows port öppnades den med ett ryck och Elias hustru klev ut. Hon pekade på Paul och ropade så att alla på gatan stannade upp: Du är en gammal skälm och mjölkare och vore värd att ligga på eld.\" (Stockholm 1624) 2 (sym) stora kvinnobröst. Så här beskriver en storbröstad kvinna epitetet: \"Jag kallades 'ko' tack vare mina 'mjölkare'.\"
","jfr":[]} {"baseform":"mjölkar","wordforms":[],"text":"se mjölke.
","jfr":[]} {"baseform":"mjölkbar","wordforms":[],"text":"(sl) brösten som mjölkproducenter. Även mjölkkannor, mjölkkrukor, mjölkmagasin, mjölkpåsar, mjölktillbringare. Kotsinas (1998) har dessutom med orden mjölkbehållare, mjölkcentral, mjölkfabrik, mjölkmaskiner, mjölkpaket, mjölkpatroner och mjölkproducenter. Norsk slang har melkemagasinet, melkebutikken. ”... som hon också tog tag om dina händer och förde dem än varsamt mot sina de hennes mjölkutsöndrare...” (Hammarén 2001)
","jfr":[]} {"baseform":"mjölkdroppe","wordforms":[],"text":"se under droppe (2).
","jfr":[]} {"baseform":"mjölke","wordforms":["mjölkar"],"text":"fiskars sädesvätska och mjölkar organet (testiklarna) som avsöndrar denna vätska. Från fornsvenska miolke; bildat till mjölk efter vätskans mjölkvita färg. ”Hist.: sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium)”. (SO) Se vidare under djur, så gör.
","jfr":[]} {"baseform":"mjölkejakulation","wordforms":[],"text":"se milkejection.
","jfr":[]} {"baseform":"mjölkkrukor","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinnobröst. Se också under kruka.
","jfr":["kruka"]} {"baseform":"mjölksugninsapparat","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnobröst. Jämför apparat.
","jfr":["apparat"]} {"baseform":"MJÖLM","wordforms":[],"text":"(sl) svenskt svar på engelskans Milf*. \"Morsa Jag Önskar Ligga Med.\"
","jfr":[]} {"baseform":"mjölnardrängen med säckarna (påsarna)","wordforms":[],"text":"(sym) kuken (med stenarna). Jämför säck; påse, testikel, och mjöl; sperma. Vill man förhindra att mjölnardrängen sprider mjölet lite hur som helst, kan man förse honom med en mjölsäck; kondom. ”Kort och gott: mjölnardrängen, som bara malde vid skördetid, släppte vatten på kvarnen.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"mjölpung","wordforms":["mjölsäck","säck"],"text":"(sl) 1 långa, vita kalsonger. (Langenfeldt 1947) 2 kondom. Se även säck. 3 (åld so) \"Ordet mjölpung eller mjölsäck är i dag ett minst sagt udda skällsord. Den som liknades vid en mjölsäck var inte mycket för världen. Detta okvädingsord* är belagt redan på det tidiga 1600-talet och var ett 'vedertaget' sätt att smäda någon på.\" (Karlsson A & A 2017 s 102)
","jfr":["mjöl","mjölpung","säck"]} {"baseform":"mjölpåse","wordforms":["påse"],"text":"(sl) pung. Se även påse (1).
","jfr":["påse"]} {"baseform":"MKS","wordforms":[],"text":"manlig könsstympning, omskärelse (cirkumcision) avlägsnandet av förhuden kring penis. Vanligt i Mellanöstern och i Afrika och Asien, men även i Nordamerika (1,25 miljoner pojkar stympas årligen i USA) och Europa. Judar och muslimer har religiösa skäl för omskärelsen, medan nordamerikaner och européer främst ser hygieniska fördelar med ingreppet.
\nTraditionen kom till den engelsktalande världen i början av förra seklet och sågs som ett sätt att få stopp på det syndiga onanerandet. ”Att det rör sig om stympning är nämligen obestridligt. För det första enligt den juridiska principen: lagen förbjuder varje kirurgiskt ingrepp utan medicinskt motiv i form av en verkligen påvisad sjukdom. Men förhuden är inte i sig själv en sjukdom. Därefter ur fysiologisk synvinkel: den hudyta som avlägsnas motsvarar hälften eller två tredjedelar av den hud som täcker penis. På denna zon som hos en vuxen omfattar trettiotvå kvadratcentimeter — med yttre och inre hud — koncentreras mer än tusen nervtrådar, av vilka tvåhundrafemtio nervslut. Det man skär bort är därmed en av kroppens nervtätaste vävnader.” (Onfray 2006)
\nI bibeln nämns manlig omskärelse i 1 Mos 17:10—11: ”Förbundet mellan mig och er och dina ättlingar skall ni hålla på detta sätt: ni skall låta omskära alla av manligt kön. Ni skall skära bort förhuden, och detta skall vara tecknet på förbundet mellan mig och er.” (Bib 2000) I koranen finns däremot inget om manlig omskärelse. Vid MKS blir ytan på ollonet betydligt tjockare vid läkningsprocessen, vilket medför minskad känslighet. Amerikanen Glenn Epps diskuterar fenomenet på Internet och han hävdar också att omskärelse är medicinskt nödvändig i bara cirka en procent av fallen. Följden av operationen kan bli ärrbildning, smärtsam erektion och blödningar. Vidare kan ett för djupt snitt orsaka hypospadia, en förskjutning av urethreaöppningen så att urin och säd rinner ut på undersidan av penis. Jämför KKS.
","jfr":["KKS"]} {"baseform":"moby dick","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Efter den ”vita valen” i Herman Melvilles roman (1851) med samma namn. Dick* (eng sl); kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"mocka","wordforms":["komocka","måga","moga","mogga"],"text":"(dial) även måk(k)a. Till roten muk i fornsvenska myk troligen avljudsförhållande till mjuk. Ordet är ursprungligen kortstavigt för att senare uppträda såväl kortvokaliskt som långvokaliskt. I de flesta landskap finns båda delarna. Liten hög av människo- eller koskit. Även komocka. Mocka; avlägsna gödsel, t ex mocka i lagårn. ”Hist.: sedan 1587”. (NEO) Ordet smocka är för övrigt ursprungligen detsamma som ordet mocka i sammansättningen komocka. Lundbladh (2012) har även måga, moga, mogga för samma sak. \"Men så en dag blir Moses vred och slår med sin stav så hårt på en komocka, att en människoliknande varelse hoppar upp, och av den blir det en svensk.\" (af Klintberg 2021 s 115)
","jfr":[]} {"baseform":"mockasintoddy","wordforms":[],"text":"(lmo) fotsvett. Mockasin är en sorts fotbeklädnad som i sitt ursprungliga skick användes av nordamerikas ursprungsbefolkning indianerna.
","jfr":[]} {"baseform":"modas","wordforms":[],"text":"(för sl) kulor*, pungkulor.
","jfr":[]} {"baseform":"modergudinnan","wordforms":[],"text":"uppträder i en rad olika kulturer under benämningar som den Stora Modern, Gaia, Gudamodern, Gudinnan, Moder Jord och Naturens moder. Denna natur- och fruktbarhetsgudinna framställdes i bildkonsten redan under stenåldern. Utmärkande drag för modergudinnan är yppiga former, enorma bröst och en markerad könstriangel. Den kanske mest kända modergudinnan är den grekiska Kybele som i Rom gick under namnet Magna Mater; Stora Modern.
","jfr":[]} {"baseform":"moderkaka","wordforms":[],"text":"ordet är ”hist.: sedan 1697”. (NEO) Tyska Mutterkuchen med samma betydelse. Se vidare placenta.
","jfr":[]} {"baseform":"moderlif","wordforms":[],"text":"(åld) står för ’vulva; livmoder.’ i lexikon från 1739. Med samma betydelse finns moderlijvet hos Roberg (1718) och moderlif hos Swedberg (1720-t). Från moderlivet; från födseln.
","jfr":[]} {"baseform":"moderliv","wordforms":[],"text":"se kved.
","jfr":[]} {"baseform":"modermun","wordforms":["modertrut"],"text":"modermun ”hist.: sedan 1697”. (NEO) Livmoderns öppning som beskrivs så här hos Berg (1909): ”Är hos kvinnor som ej födt barn, rund, hos dem som födt barn, tvärgående. Hos de senare är äfven själfva lifmodern ansenligare, såväl till storlek som till vikt.” Nyström (1921) berättar att ”grekerna och romarna använde flera preventiva medel och den romerske läkaren Soranus gav åtskilliga råd rörande förhindrandet av havandeskapet, bl a att bestryka modermunnen med olja, honung eller opobalsam och inlägga sammandragande ämnen
\nForel (1942) förespråkar en lika enkel som genialisk metod: ”Det är följaktligen tillräckligt att något litet anstränga sitt sunda förnuft för att inse, att det icke kan vara särdeles svårt att företaga en parning, resp. tillfredsställa sin könsdrift, utan att befruktning blir följden, blott man hindrar sädesvätskan från att intränga i modertruten.” ”Hos kvinnan har den sinnliga njutningen vid samlaget till följd, att modermunnen, hvilken för öfrigt vanligen är tillsluten genom en slempropp, flera gånger öppnar och åter sluter sig och på samma gång utför en sugande rörelse.” (Kress 1905) Roberg (1718) har följande namn på modermunnen: slutet, modermunningen och det latinska osculum.
\n","jfr":[]} {"baseform":"moderpassion","wordforms":["modersjuka","nymfoman"],"text":"
beskrivs i Hegars Den sexuella driften (1895) som ”undertryckt könsdrift” vilken ”tillskrivs uppkomsten av hysteri, som ofta är förenad med sjukliga förnimmelser uti könsnerverna, och vid hvars senare i vansinne öfvergående grader äfven tecken till nymfomani kan visa sig. Såsom namnet (grek hystera = lifmoder) antyder har man sökt ursprunget till denna sjukdom hos ett alldeles bestämdt organ inom könsapparaten*, och det tyska namnet Mutterwuth angifver den naiva teori, enligt hvilken den icke tillfredsställda lifmodern råkar i raseri och därunder anstiftar hvarjehanda ofog.” ”…hos kvinnan bär detta tillstånd benämningen moderpassion eller nympfomani. En kvinna som lider häraf, förlorar ända till sista spåret af blygsamhet och begär med formligt raseri tillfredsställandet af sin besinningslösa passion. (Kress 1905) Se även nymfoman, nymfomani.
","jfr":["nymfoman"]} {"baseform":"moderskyddare","wordforms":["moderbeskyddare"],"text":"(euf) preventivmedel*. ”Där havandeskap uppstått trots användande av moderbeskyddare, hade denna antingen varit för liten eller blivit felaktigt inlagd.” (Nyström 1921)
","jfr":[]} {"baseform":"modertrut","wordforms":[],"text":"se modermun.
","jfr":[]} {"baseform":"modren","wordforms":[],"text":"(åld) med hos Swedberg (1720-t) med betydelse vulva, matrix; livmoder, sköte. Så här beskriver den finlandssvenske prästen och psalmdiktaren Sigfrid Aronus Forsius (1560—1624) det kvinnliga könsorganet: \"Modren, på Latin Matrix* och Uterus*, är en rund påssa, lika som tvenne hinnor sammansatt, och ligger i den nedersta buken, och haver kraft att tillbereda fostret av säden, uppehålla det och utdriva när det är fullmoget.\" Se även under virga.
\n\n
","jfr":["virga"]} {"baseform":"moff","wordforms":["muff"],"text":"
(smn) fitta. Se även muff.
","jfr":["muff"]} {"baseform":"moj","wordforms":["mojäng"],"text":"(sl) sak, grej, ofta om en konstig sådan. Av franska moyen; medel, hjälpmedel. Från latinets medium; medel, mitt. 1 kuk. Jämför mackapär. 2 petmoj; fitta. Ordet ”uppfunnet” av fotograf Mikael Delgren, Sthlm. meddelat i september 1998. Annars är petmoj (sthlm sl) för telefon (1932) och sifferskivan på telefon (1962). Mot det sistnämnda årtalet opponerar sig min jämtländske sagesman (f 1929) som menar att han känt till ordet petmoj för sifferskivan långt innan. Han motiverar med följande: ”I ett korsord i ÖP eller Jämtlands Tidning i början av 1940-talet fanns följande nyckelord: ’Bekvämlighet av ringa slag/ som Ö-sund väntas få en dag’. Lösningen var petmoj.” 3 pissoar, toalett. Vanligt i militära sammanhang. Nilsson (1937) har moj; toalett, avträde, och pissmoj. Thesleff (1912) har mojen; pissoaren som flottistspråk.
","jfr":["petmoj","mackapär","pissmoj"]} {"baseform":"moja","wordforms":["moja sig"],"text":"(sl) vänslas, kelas. ”Hist.: sedan 1778.” (SO) Också om petting och knull. Ha det bra, må gott. ”Jag var således tillsammans med flickorna och medan de andra bar kopparna till de spelande, buro vi in våra i fruns gemak och mojade oss i godan ro i soffan.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"mojje","wordforms":[],"text":"(so) mentalt efterbliven. Se också mongo.
","jfr":["mongo"]} {"baseform":"mojo","wordforms":[],"text":"(barn) pillesnopp*.
","jfr":[]} {"baseform":"mojones","wordforms":[],"text":"(för sl) skitkorvar.
","jfr":[]} {"baseform":"mojsa","wordforms":[],"text":"(sl) smekas, knåda, kela. Se också gosa.
","jfr":["gosa"]} {"baseform":"mollitiessynden","wordforms":["mollis"],"text":"beskrivs av Bergenheim (1994): ”Den förste som egentligen uppmärksammar onani är den franske teologen Jean Gerson som på 1400-talet skrev den troligen första avhandlingen om ’mollitiessynden’. På de internatskolor där Gerson verkade iakttog han barns sexuella vanor, och om dessa iakttagelser handlar avhandlingen De confessionem mollicei.”
\nI en fotnot förklarar Åsa Bergenheim att mollities är latin och betyder ’abnorm uppmjukning’. Ordet ursprungligen från det grekiska ’malthakoi’, som betyder mjuk eller omanlig man. Och fortsätter hon: \"Uttrycket användes om män som avvek från den kulturella normen för manlighet och därmed fick en feminin roll i sexualakten, dvs. förhöll sig passiva och underordnade. Vid 500-talets mitt kom ordet att användas om manliga homosexuella. Mollitiesmän hyser ingen önskan att penetrera, vilket uppfattades som kärnan i den manliga könsdriften, utan istället en önskan att bli penetrerade. Varför Gerson använder denna beteckning om just onani är för mig okänt. Möjligen ansåg han att onani ersatte samlaget, alltså penetreringen, och att den därigenom skapade mollitiesmän.”
\nLaqueur (1994) talar om mollis; den passive, förkvinnligade (av latin mollis; mjuk, omanlig) och mollisen; en man som spelar kvinnans roll i ett manligt homosexuellt förhållande, vilket han jämför med tribaden*; en kvinna som spelar den manliga rollen i ett lesbiskt förhållande.
","jfr":[]} {"baseform":"mollja","wordforms":["möllja","möla"],"text":"(dial) Rietz (1867) om att fjärta i Sydsverige och Södermanland. SAOB (1945) har mölja och ”gm fjärtande uppfylla ett rum med elak lukt”. SAOB menar att det troligen är fråga om en ljudmålande bildning med mer eller mindre direkt anslutning till bl a mola, möla med betydelsen pyra.
","jfr":[]} {"baseform":"molly","wordforms":[],"text":"(eng) föråldrat uttryck för bög. \" I till exempel London började mötesplatser uppstå där män tog kontakt med andra män för att inleda sexuella relationer, vilket ledde till att hemliga klubbar uppstod, så kallade 'Molly houses', troligen med anspelning på det latinska adjektivet molles, mjuk, som vi stött på tidigare, i antikens Rom.\" (Västerbro 2025 s 257) Se också under mollitiessynden.
","jfr":[]} {"baseform":"momma","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Jämför engelska mom och mamma.
","jfr":["mom","mamma"]} {"baseform":"mon ciel","wordforms":[],"text":"(fra) kraftuttryck, franska för min själ egentligen himmel. Finns i Astrid Brismans ordbok med flickslang (1932) utgiven och kommenterad av Kotsinas (1994).
","jfr":[]} {"baseform":"mon dieu","wordforms":[],"text":"(fra) min gud! Lätt svordom och mycket användbar inte bara i fransktalande länder.
","jfr":[]} {"baseform":"mona","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta. Mona är från italienskan och en hädisk kortform av Madonna.
","jfr":[]} {"baseform":"monara","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"money shot","wordforms":[],"text":"(am sl) kulmen i en porrfilm, där den manlige porrskådisen får utlösning i partnerns mun och/eller över hens ansikte, bröst eller annan kroppsdel eller kroppsöppning. Själva begreppet money shot handlar om en svåröversatt ordlek ”pengatagningen” dvs filmens kassascen, men också om ”den inkomstbringande avfyrningen” eller ”pengasprutet”. Den manlige avfyraren betalas i regel extra för pengasprutet. Se även under come (cum) shot.
","jfr":[]} {"baseform":"money","wordforms":["monosyllable"],"text":"(eng sl) kvinnligt könsorgan. Enligt Grose (1785) mest om flickors könsorgan: \"Take care, Miss, or you'll show your money\". Money; pengar eftersom fittan är t ex en prostituerats viktigaste inkomstkälla.
","jfr":[]} {"baseform":"mongo","wordforms":[],"text":"(so) mentalt efterbliven. Av mongoloid; tidigare om person med Downs syndrom, numera som slang för att vara korkad, dum i huvudet.
","jfr":[]} {"baseform":"monoamorös","wordforms":[],"text":"grekiska monos; ensam och franska amour; kärlek. Att leva i ett enda kärleksförhållande. Motsats polyamorös. Se under polyamori. \"Till dem som säger sig vara hundra procent monoamorösa vill jag säga att det beror på att de inte har träffat rätt partners ännu, säger Malin Olestål Martina, som kallar sig polyamorös, alltså en som har förmåga att bli kär i flera. Jag tror att alla människor är polyamorösa, men de flesta väljer att leva mono. Normen är ju stark.\" (Flersamt på flera sätt. Ottar 9/2018.)
","jfr":[]} {"baseform":"monogami","wordforms":[],"text":"(grekiska monos; ensam och gamos; bröllop, äktenskap). ”Hist.: sedan 1761”. (NEO) Engifte, äktenskap mellan en man och en kvinna i motsats till bigami, polygami*; månggifte. Numera står monogami också för att ha sex med enbart en person. \"Monogamien är dock och förblifver en onaturlig inrättning. Vid 40 är mannen ännu i sin fulla kraft, quinnan, åtminstone i varmare länder, förblommad.\" (Brev från Esaias Tegnér [1848] till Fredrika Bremer aug 1841) Se också polyandri och polygyni.
","jfr":["polygyni","polyandri"]} {"baseform":"monoglove","wordforms":[],"text":"(eng) engelska mono; en och glove; handske. En sorts handske som används för att binda armarna i bondagelekar. Oftast i läder men materialet kan variera beroende på vilka fetischtiska böjelser de inblandade personerna har. Handsken är en sorts konformad ärm som har båda personernas armar inneslutna bakom ryggen från fingertoppar till armbågar. En ställning där de inblandade riskerar att armarna hoppar ur led. Jämför bondage.
","jfr":["bondage"]} {"baseform":"monolitten","wordforms":[],"text":"(no sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"monorchism","wordforms":[],"text":"(grek) med endast en testikel i pungen. Kan ha både biologiska och medicinska orsaker.
","jfr":[]} {"baseform":"monosexualitet","wordforms":["monosex;"],"text":"grekiska monos; ensam. Här i betydelsen ett kön. Den monosexuelle känner sexuell eller romantisk attraktion till endast ett kön dvs är antingen hetero- eller homosexuell. (se do) Även monosex; onani.
","jfr":[]} {"baseform":"monronian","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst, efter den amerikanska skådespelerskan och sexsymbolen Marilyn Monroe (1926—1962).
","jfr":[]} {"baseform":"mons pubis","wordforms":["mons veneris*;"],"text":"(latin mons; berg och pubes; könsorgan) det framskjutande hårbeklädda och fettrika partiet som buktar ut framför kvinnans stora blygdläppar. Hör till kvinnans yttre könsorgan. Kallas även mons veneris*; venusberget*.
","jfr":[]} {"baseform":"mons veneris","wordforms":[],"text":"(latin mons; berg och venus, veneris; kärlek) Serenius (1757) förklarar ordet ”öfra delen af qwinnohemlighet”. ”En fin mossa täckte hennes mons veneris.” (de Sade 1983/1791) Se venusberg.
","jfr":[]} {"baseform":"monster","wordforms":["monstrum","monsterballe","monsterdragg,"],"text":"(sym) stor kuk. Av latin monstrum; vidunder. ”Vilket otäckt monstrum till att växa! Vilken storlek!” (Swinburne 1983/1900) ”Jag gjorde det med glatt mod och jag iakttog så noga allt som anbefalldes mig att det monstret, besegrat av dessa hårda stötar, till sist utslungade hela sitt raseri och överröste mig med sitt gift. (de Sade 2005/1785) Även monsterballe, monsterdragg, monsterdragon, monstermaskin, könsmonster och rosa monstret. ”Hennes anala väggar hade tänjts ut av hans tjocka lem och nu tog den utan att protestera emot det röda könsmonster som spetsade hennes stora, härliga röv.” (Tvillingerotik 1969) Se även odjur.
","jfr":["odjur"]} {"baseform":"monta","wordforms":[],"text":"(sl) se under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"Montezumas hämnd","wordforms":[],"text":"(smn) se under diarré.
","jfr":[]} {"baseform":"montis","wordforms":[],"text":"(rom) mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"monument","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Större minnesmärke över person eller händelse.
","jfr":[]} {"baseform":"moobs","wordforms":[],"text":"(am sl) kort för manliga boobs*. Se också chipstuttar.
","jfr":["chipstuttar"]} {"baseform":"moona","wordforms":["mooning","måne"],"text":"(sl) går ut på att dra ned byxorna och visa rumpan t ex genom en nedvevad bilruta. Efter engelska moon; måne. Kanske för att en bar rumpa påminner om en måne. ”NEEEEJ! tjöt Kajsa. Vet du vad hon gör ... hör du, MISSEN MOOOOONAR!” (Drougge 1997/2003) Moona ”Hist.: sedan 1991.” (SO) Se även måne.
","jfr":["måne"]} {"baseform":"mopp","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. Rengöringsverktyg. Av engelska mop med samma betydelse. ”Som polerade hennes rygg med gräsgrönt och hennes hemliga rör med en ursinnigt fungerande golvmopp, så att det blev alltmer skinande blankt. Så att moppen kunde arbeta ännu snabbare, polera fram ett hav av mörk, alldeles svettblank lycka.” (Eckerbom, Kärlek 12/1969) 2 fitta med tonvikt på behåringen, könshår.
","jfr":[]} {"baseform":"moppekåt","wordforms":[],"text":"(sl) är den som väntar på rätt ålder (15 år) för att få köra moped.
","jfr":[]} {"baseform":"mor","wordforms":[],"text":"fsv modhir. Germanskt ord och samma som engelskans mother. Eufemism i uttrycket hon ska bli mor; allmänt för någon som är gravid.
","jfr":[]} {"baseform":"mora","wordforms":["möla"],"text":"(dial) se vidare mollja.
","jfr":[]} {"baseform":"moral","wordforms":[],"text":"(fra morale av latin moralis, som rör sederna av mos, sed) sedlighet, dygd, etos. Motsats omoral. Ofta i samband med sexuellt uppträdande.
","jfr":[]} {"baseform":"m-ordet","wordforms":[],"text":"(euf) för mens, menstruation* efter samma mönster som n-ordet och c-word. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"mordin","wordforms":[],"text":"(so) mor din, din mamma. Se vidare mamma (2).
","jfr":[]} {"baseform":"more bestiarum","wordforms":[],"text":"(lat) enligt Kahn (1944) ”parning* bakifrån”; som djur (bestia) gör.
","jfr":[]} {"baseform":"morell","wordforms":[],"text":"(sym) bröstvårta. Ett sorts körsbär.
","jfr":[]} {"baseform":"morganatisk","wordforms":[],"text":"se vidare vänstergöra.
","jfr":[]} {"baseform":"morgasm","wordforms":[],"text":"(lmo) \"en orgasm på morgonen”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"morgondroppen","wordforms":["droppe"],"text":"förklaras av Kahn (1944) ”som symtom på kronisk gonorré uppträder regelbundet en eller ett par droppar flytning på morgonen”. Se även droppe.
","jfr":["droppe"]} {"baseform":"morgonprakt","wordforms":["praktmaskin"],"text":"(euf) morgonstånd*. ”Du må tala när du blir tilltalad, muttrar han och stoppar tillbaka morgonprakten i pyjamasen...” (Coover 2007) Se även praktmaskin.
","jfr":["praktmaskin"]} {"baseform":"morgonstånd","wordforms":[],"text":"(sym) även pisstånd. Ansågs tidigare bero på full urinblåsa. Numera vet man att det mot slutet av nattsömnen avsöndras testosteron, vilket ger erektion*. Har samband med REM-sömn (Rapid Eye Movement) som också kallas drömsömn. Norsk slang har morrabrød för ”en ufrivillig morgenereksjon”. (Tryti 1985) I slang finns också morronfjong, morronstånd; ståkuk. ”Morgonstånd har Gull i mun” vitsig travesti på ”morgonstund har guld i mun”. ”Jag gillar män som kan skoja med kuken, det ingår i den attraktiva, avslappnade attityden. Hänga saker på den, låta morgonståndet titta fram bakom en dörr, leka propeller*.” (Låt morgonståndet titta fram. Ottar 3/97) ”Morfars stronga morronstånd fyllde mä me häpnad, fröjd och stolthet, men han hade ännu int börja me sina offentliga runk- och sugsessioner.” (Teratologen 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"morkulla","wordforms":["kulla"],"text":"(sl) fåglar får ofta lämna namn åt kvinnans könsorgan, t ex höna, pulla, sparv (se do). Men här kan det också vara fråga om en ordlek på mor och kulla, dvs mors kulle. Se även kulla. ”Dagarna efter nyåret 1793 nosar den halvfulle Götagardisten Fredrik Richter runt på Söder. Han är spårhund för kapten Joakim Henrik de Frese som går på ’morkullejakt’.” (Chrispinsson 1999)
","jfr":["kulla"]} {"baseform":"mormor","wordforms":[],"text":"(för sl o so) i uttrycket din mormor är bög. Se också under mamma och GILF.
","jfr":[" mamma ","GILF"]} {"baseform":"morokula","wordforms":[],"text":"(lmo) knulla, enligt Svante Foerster i Förordet till Kärlek 6/1966.
","jfr":[]} {"baseform":"morot","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Tjänar ofta som ersättning för den riktiga varan, precis som t ex banan och gurka. ”... och innan han hann gömma sig och bli generad hade hans pitt vuxit från att vara ett snällt litet sämskskinn till att bli en stor knölig morot som av en eller annan anledning tycktes ligga precis i höjd med kvinnans sköte.” (Klaus Rifbjerg, Sänghästen 1987) ”Fråga: Kan man onanera med en morot eller banan? Svar: Ja det kan man. Men se till att du är försiktig och trä på en kondom så du inte får in bakterier. Har hört talas om en tjej som onanerade med en morot som bröts och fastnade i slidan. Om det skulle hända får någon hjälpa till att få ut den.” (Sexspex 2004) ”Jag skulle vilja skrapa hans morot mot mitt rivjärn*.” (Aretino 2008) Carrot; (eng sl) (barn)kuk. Moroten är användbar som emojis.
","jfr":[]} {"baseform":"morpion","wordforms":[],"text":"(franska pion (pou) qui mord; lus som biter) flatlus, 1—2 mm lång med oval och tillplattad kropp. Den suger blod och uppehåller sig på kroppens håriga ställen, främst kring könsorganen. Flatlus överförs vanligast vid samlag och från könsorganen kan den spridas till övrig kroppsbehåring t o m ända upp i ögonbrynen. Åkomman är, frånsett det psykiska lidandet, helt ofarlig och lättbotad.
","jfr":[]} {"baseform":"morrabröd","wordforms":[],"text":"(sl) morgonstånd*.
","jfr":[]} {"baseform":"morrhoppa","wordforms":[],"text":"(so) gammalt uttryck för en riktig satkäring*.
","jfr":[]} {"baseform":"morsa","wordforms":[],"text":"(sl) dö. Från mors (skol sl) god morgon, hej (då). Morsa ett sätt att hälsa vårdslöst.
","jfr":[]} {"baseform":"morskan","wordforms":[],"text":"se barnmorska.
","jfr":[]} {"baseform":"mort douce","wordforms":["la"],"text":"(fra) den ljuva eller söta döden. Kineserna har ett eget tecken för fenomenet. Döden i orgasmens vågor. \"När passionen brinner med blott en pyrande låga eller när akten är fylld av ömhet då minskar stressen på hjärtat. Men faktum är att svimningsanfall, kräkningar och ofrivillig urin- och tarmavgång har iakttagits hos unga män efter deras första könsumgänge. Också epileptiska anfall och skador på olika organ, som till exempel mjältbristningar, har förekommit. Hos mogna män händer det att blodkärlen inte klarar det förhöjda blodtrycket under kärleksakten och följden blir hjärnblödning med åtföljande förlamning. Hos främst äldre män har upphetsningen vid sex med unga hustrur eller prostituerade ibland lett till döden. Fransmännen kallar detta för la mort douce.” (Dagrin 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"mort","wordforms":["la petite"],"text":"(fra) den lilla döden, orgasmen. ”Väldiga krafter kan utlösas vid ett samlag. Intensiva reaktioner orsakar en markant stegring av andhämtning, hjärtslag och blodtryck som åtföljs av ryckningar, muskelspasmer och ett intensivt stönande. Det kan t o m gå så långt som till yrsel och svimfärdighet. Ja, det händer också att medvetslöshet inträder under några sekunder eller t o m under några minuter. Fransmännen har ett namn för detta la petite mort ...” (Dagrin 1994) C-M Bellman tar upp ämnet i Fredmans Epistel n:o 72: ”Lämnad vid Cajsa Lisas säng, sent om aftonen”. Epistelns slutrader: ”Cajsa, du dör! Himmel, hon andas;/ döden ger liv, och kärlek bortblandas./ Men fast din puls slår matt,/ så blundar ögat glatt./ Håll med fioln; god natt!” \"Förbindelsen mellan död och lust var en etablerad föreställning i 1700-talets mentalitet. 'Lilla döden' fungerade ofta som metafor för orgasmen, och jungfrumord beskrev en kvinna som förlorade sin oskuld — hon dog som en mö och stod upp som mamsell.\" (Lennartsson 2019 s 275-76)
","jfr":[]} {"baseform":"mortaliseras","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö. Mortalitet; dödlighet.
","jfr":[]} {"baseform":"mortel","wordforms":[],"text":"(sym) fitta i var ska stöten vara om inte i morteln. I Boccaccios Decamerone (1351) och berättelsen Belcolore och prästen i Varlungo omtalas att ”Belcolore gör ett löfte till Gud att prästen aldrig mer ska stöta några kryddor i hennes mortel”. Och prästen svarar att ”om hon inte vill låna mig sin mortel, så tänker jag inte heller låna henne stöten”. (Boccaccio 1970)
","jfr":[]} {"baseform":"mortelstöt","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Vet du vad jag tänkte på just nu? sade hon plötsligt. [...] Du är riddaren av den Brinnande Mortelstöten! —Jaså? Och du? Är du Hennes nåd av den glödande Morteln? —Ja! sade hon. Ja! Du är sir Mortelstöt och jag är lady Mortel.” (Lawrence 1928) ”Jag lät alltså hans stöt fara upp och ner i min mortel så gott jag kunde.” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"morv","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"mos","wordforms":[],"text":"(sym) fittsekret. ”Hon tog simtag som en groda och när benen var isär, så petade jag in ett finger i moset.” (Ekroth 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"MoSex","wordforms":[],"text":"The Museum of Sex (museumofsex.com). Museet grundades 2002 och ligger på femte Avenyn i New York.
","jfr":[]} {"baseform":"mossa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta, fitthår. ”Hans ansikte närmade sig mitt sköte och den lena kinden lades mot min våta mossa.” (Björkman, Kärlek 14/1970) ”Påpassligt kom hennes fuktiga kärleksrabatt mig till mötes just då jag stötte till och utan svårighet planterade jag mitt blomstrande bestånd till roten i hennes kärleksmossa.” (Swinburne 1983/1900) ”Hennes fingrar lekte i den mjuka mossan och försökte att tvinna trådar av de fina rankorna som naturen placerat där både till nytta och till prydnad. Och till njutning kanske.” (Cleland 1964/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"moster","wordforms":[],"text":"1 (so) nedsättande om flicka/kvinna som inte ställer upp på grabbens/mannens krav och villkor. ”Slutligen finner vi dem som av rädsla anpassar sig till realiteterna. Av rädsla för att inte vara till lags, av rädsla för att vara en ’moster’, av rädsla för att vara en ’mesig’ oskuld som inte ’hänger med’.” (Liljeström 1981) 2 i uttrycket fan och hans moster ungefär fan också. Slangopedia har \"och så vidare och ingen hejd på eländet.\"
","jfr":[]} {"baseform":"motherfucker","wordforms":["mofo"],"text":"(am sl) mammaknullare. Vanligt amerikanskt skällsord som främst via filmen och rappkulturen spritt sig över världen. Ordet användes i början av 1900-talet bland afroamerikaner som talade den typ av amerikansk engelska som kallas Black English. Uppgiften hämtad från Ljung (2006) som också berättar att ordet i stort sett förblivit ett amerikanskt ord, och att den brtittiska reaktionen på ordet har varit delad. En brittisk språkvetare menade att ordet var så obscent att det ”ligger bortom gränserna för brittisk engelska” medan en av hans kollegor kallade det ”ett helt acceptabelt skällsord”. Motherfucker har varianter som maddafakka, mother, mothergrabber, mothering, motherraper, motherjumper, motherkisser, motherlover, mothernudger, (mother)rammer och mothereater. Förskönande omskrivningar är t ex mudsucker, muhfuh, mammyrammer, mo’fo’ och motorscooter. Ett vanligt ersättningsord är mother ibland stavat mutha.
\nUrsprunget till ordet är höljt i dunkel. En teori är att det var afrikaner som först myntade uttrycket när de beskrev hur slavägarna våldtog deras mödrar. Möjligt men knappast troligt. En svensk motsvarighet till amerikansk engelska motherfucker dök upp redan under medeltiden då ett av de värre styggelseorden* löd: Jag såg att du ägde moder din.
","jfr":[]} {"baseform":"motjuck","wordforms":[],"text":"se juck.
","jfr":[]} {"baseform":"motor","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. ”Våra blygdben var på ungefär samma höjd och så snart jag blev varse ansvällningen i hans byxor satte jag igång det som han kallade min ’lilla motor’.” (Millet 2002) \"Den bästa motorn i världen är vaginan*: Den startar med ett finger./ Den smörjer sig själv./ Den klarar av alla kolvar*. Den byter olja själv var fjärde vecka./ Det är bara synd att styrsystemet är så komplicerat.\" (www.farbrortorsten.com) 2 kuk. ”Min föga romantiska inställning hindrade mig inte att till höger och vänster utdela otaliga ’jag älskar dig’ uteslutande i just det ögonblick när den lilla motorn i min partners underliv skenade.” (Millet 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"motorbåt","wordforms":[],"text":"(sl) \"att köra ner ansiktet mellan någons bröst och låta som en motorbåt (brumma)\". (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"motorväg","wordforms":[],"text":"(lmo) väl uttänjd och uttjänt fitta pga den ständiga trafiken. Se också huvudgata.
","jfr":["huvudgata"]} {"baseform":"mottagarapparat","wordforms":[],"text":"(sl) se apparat och enrörsmottagare.
","jfr":[]} {"baseform":"mottagning","wordforms":[],"text":"(euf) en plats där en prostituerad tar emot kunden. \"Där fick de sitta tysta som möss i köket medan hon hade 'mottagning' inne i rummet.\" (Fogelström 1966)
","jfr":[]} {"baseform":"mount everest","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"MP","wordforms":[],"text":"kort för mikropenis*. Se även mikrofallos.
","jfr":["mikrofallos"]} {"baseform":"mpd","wordforms":[],"text":"Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) har chattspråk för \"måste på dass\".
","jfr":[]} {"baseform":"MPPP","wordforms":[],"text":"(sl) minipenispansarpung. Jämför pansarpung.
","jfr":["pansarpung"]} {"baseform":"mr","wordforms":[],"text":"(sl) från engelska mister. 1 mr Blue, mr Man, mr Wigley, mr driller, mr big; kuk. 2 mr Jack; kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"mrkrpxzkrmtfrz","wordforms":[],"text":"(so) enligt Wahlberg (2020) \"Ett av kapten Haddocks allra grövsta kraftuttryck vid ett av de få tillfällen när orden sviker honom.\" En liknande Haddocks haranga är krrtschmvrtz. Enligt Björn Wahlberg uppkommer det märkliga ljudet \"vid tillfällen då vreden för en gångs skull förtagit Haddock hans språkliga handlingskraft, för att citera Bo A, Wendt.\"
","jfr":[]} {"baseform":"MSK","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Män som har Sex med Kvinnor.
","jfr":[]} {"baseform":"MSKM","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Män som har Sex med både Kvinnor och Män.
","jfr":[]} {"baseform":"MSM","wordforms":[],"text":"(eng sl) Men who have Sex with Men. Om bi- eller homosexuella män. Svensk slang har MSM; män som älskar män.
","jfr":[]} {"baseform":"MTF","wordforms":[],"text":"1 (eng sl) Must Touch Flesh. Förkortning för män (kladdare) med vandrande händer. Jämför tafsare. 2 male-to-female om kvinnor som biologiskt fötts som män. Beteckning för könsöverskridande hos transpersoner*. Se även FTM.
","jfr":["FTM","male-to-female","tafsare"]} {"baseform":"muad","wordforms":[],"text":"(ljud o so) att bli muad är en anspelning på att en flicka/kvinna har stora, mjölkfeta bröst. Se också under ko.
","jfr":["ko"]} {"baseform":"muah","wordforms":[],"text":"(dat) ”internet puss, kyss och lätet när man pussas”. (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"muchan","wordforms":[],"text":"(so) till kvinna med synlig mustasch.
","jfr":[]} {"baseform":"mucka","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö. Mucka; rycka ut från militärtjänst, fängelse eller liknande. Muck; Militär Utryckning Civila Kläder. Till muck (rom); fri, lössläppt.
","jfr":[]} {"baseform":"mucofili","wordforms":[],"text":"(latin mucus; slem och grekiska philia; kärlek, vänskap) att bli upphetsad av (näs) slem*.
","jfr":[]} {"baseform":"muff","wordforms":[],"text":"(sl) päls- eller skinnklädd handvärmare. Uhrström (1911) har muffbal om sämre offentlig danstillställning. \"Benämningen väl uppkommen pga att publiken stundom dansade i ytterkläder.” 1 muff, muffa, mysmuff, muffismu; fitta med tonvikt på behåringen. Även i engelsk och tysk slang muff respektive Muff med samma betydelse. ”Jag vet nog att det betyder något särskilt när man har mycket därnere, då man är erotiskt lagd, din stora saftiga muff brukar han säga och han riktigt luggar mig.” (Anderberg 1979)
\nI Ottar (4/97) berättas om Landstinget förebygger Aids (LAFA) muffkurser. En kurs där kvinnor i olika åldrar resonerar kring sitt kön samtidigt som de tillverkar egna muffar: ”Den mogna kvinnan gjorde en mogen muff, i grått skinn och med en liten röd, känslig springa i mitten. Den unga flickan en svart, busig mus. Det finns en liten utställning på LAFA med alla muffar och man funderar på att skaffa ett ’fittrinskåp’.” (Så vacker jag är...) ”Ordet mus är elegant; det är inte fitta. Muff ligger någonstans mittemellan.” (Quan 2006) 2 muffig; erotisk, sexig. 3 muff, muffdiver; lesbian. Det sistnämnda från engelska diver; dykare. 4 ratta muffen; kvinnlig onani. 5 lapa, mumsa muff; slicka fitta. 6 muffhår; könshår.
\n","jfr":[]} {"baseform":"muffa","wordforms":[],"text":"
(sl) 1 knulla. 2 förslag till ord för kvinnlig onani (4% av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) för bästa ord för fenomenet. Segrade gjorde klittra*.
","jfr":[]} {"baseform":"muffhår","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnligt könshår. Se vidare muff.
","jfr":[]} {"baseform":"muffin","wordforms":["muffins"],"text":"(sl) skinkrundat bakverk. 1 rumpa. 2 kvinnobröst. ”Bröstmjukt” bakverk av sockerkaksdeg. ”... hon hade jättesmal midja, rund fyllig stjärt och tuttar som var som muffins med små fina körsbär på.” (Jameson 2005) 3 fitta. \"Sven: Och din laxmuffin har en ädlare lukt. Å väldoft!\" (Edenborg 2019) 4 muffinsmage eller degmage; en rund bukfet kvinnomage. Enligt artikeln Muffinsmagar & kameltår i (Ottar 1-2/2018) blev begreppet \"populärt i Australien några år in på det nya milleniet och blev 2006 utsett till årets nyord där.\"
","jfr":[]} {"baseform":"muffla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 (vb) enligt Kotsinas (1996) ”ha samlag” med tidsangivelsen 1897. 2 (sbst) fitta. \"5 mufflor i en stjärtask.\" (Gunnar Ekelöf: Samlade verk IV, Svenska Akademien 2025)
","jfr":[]} {"baseform":"mufsa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. ”— Den är filosofiskt djup. Detta är en modest Malmöhuskutta med mening. Dess namn är filosofittan Meditativa Mutta. — I Stockholm säger vi ’mufsa’ när vi säger på m. — Mufsa, tycker jag låter turkiskt.” (Foerster, Kärlek 5/1966)
","jfr":[]} {"baseform":"mufsig","wordforms":[],"text":"(sl) sexig*.
","jfr":[]} {"baseform":"mugg","wordforms":[],"text":"(sl) toalett, wc, i gå på muggen, mugga. Palm (1910) har med muggen, liksom Nilsson (1937) och Gibson (1969). Ett dryckeskärl med handtag. Troligen ett engelskt låneord och i så fall kan kanske ordet spåras tillbaka till fångar som tvingades använda potta; mugg, när de var inlåsta i sina celler. Langenfeldt (1947) menar att kopplingen mellan mugg och avträde kommer från ”avträdestratten”. Holm (1980) har ordspråket ”segla för fulla muggar” som han förklarar med att det då gick så fort att ”muggarna (latrinkärlen utanpå fartyget) blev fyllda av vågorna”. ”Jag tror han var på muggen när vi utbytte information.” (Drougge 1997/2003) Förstärkt form dundermuggen; potta, toalettstol, med tonvikten på ljudåtergivningen vid användandet.
","jfr":[]} {"baseform":"mugga","wordforms":[],"text":"(sl) Kotsinas (1986) har ”utträtta naturbehov*” med tidsangivelsen 1946. Se vidare under mugg. I skånskan finns mugga; ta ut gödsel.
","jfr":[]} {"baseform":"mugget","wordforms":[],"text":"(eng) 1 namn på den peruk som vissa kvinnor bär när de förlorat den naturliga könsbehåringen. 2 konstgjord fitta som runkhjälpmedel.
","jfr":[]} {"baseform":"muggslusk","wordforms":[],"text":"(sl o so) toalettvakt. Se vidare mugg och kurfursten under kar(l)dassfurstinnan. Jämför rockslusk; garderobiär.
","jfr":[]} {"baseform":"mûkk","wordforms":[],"text":"(dial) gödsel (BOL) Se också mukki och mocka.
","jfr":["mocka","mukki "]} {"baseform":"mukki","wordforms":[],"text":"(sam) gödsel.
","jfr":[]} {"baseform":"mula","wordforms":["myla"],"text":"(sl) 1 fitta. Se också mulla. 2 (rom) dö, döda. Carling (2005) har ”allmän, ursprunglig romaniglosa (skt): död”. Holmén (1997) har mula; ”att avlida”. ”När skulle han mula? Sedan urminnes tider hade han haft problem med pumpen.” (Drougge 2010) 3 mula kan också stå för ’ansikte’ och att ’gnida in ansiktet med snö’. ”När mula spreds till ungdomar fick det betydelsen ’gnida snö i ansiktet på någon’, troligen därför att den som gned in snön sa ’jag ska mula dig’, dvs. jag ska döda dig.” (Kotsinas 2003) ”Att Leo hade mulat var det bästa som kunde ha hänt, tyckte Natan utan minsta stick av dåligt samvete.” (Drougge 1997/2003) Lindell/Thorbjörnsson-Djerf (2008) har mulo; död och mulepa; döden.
","jfr":["mulla","mula"]} {"baseform":"mule","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. Den hårlösa överläppen hos t ex hästar och nötkreatur. I dialekt även om ”mun, trut (på menniskor)”. (Rietz 1867) Gemensamt germanskt ord bildat av mu; kons läte. ”Vad gör Arvid nere på fållbänken? Kränger han staken rätt i mulen?” (Martin, Kärlek 8/1967) ”Ni glider ner i soffan helt och hållet, breder ut benen och njuter av långemans* vederkvickande gnidning upp och ner, runt runt kring den brinnande mulen.” (Leif Panduro, Sänghästen 1987) Ordet finns med i Lars Robergs lärobok i anatomi Lijkrevningstaflor (1718). 2 slaska, slafsa mule (sl); kyssas. Skåningarna Lång (1995) och Ohlmarks (2004) har slabba mule respektive smaska mule för samma sak. Slangopedia.se har slafsa mule. 3 gnida mule; onanera. 4 runkmule; en väl använd fitta där blygdläpparna töjts ut och blivit sladdriga av alltförf flitigt runkande.
","jfr":[]} {"baseform":"mulen","wordforms":[],"text":"(dial) från värmländska Gunnilbo kommer, enligt Byrman (1989), ”brua ä mulen” vilket betyder att hon är med barn. Uppgift från man född 1857. Ordets ursprung är dunkelt.
","jfr":[]} {"baseform":"muliebria","wordforms":[],"text":"(lat) \"kvinnlig blygd.\" (Latinsk-svensk ordbok 1952) Adams (1982) menar att ordet är sällsynt, men att han återfunnit det bl a hos den romerske historikern Tacitus (55—ca 117). I sammanhanget talar man också om loci (locus; ort, plats, rum) muliebris (kvinnlig, kvinno-), muliebre membrum (lem) och partes (del) muliebres. ”Bra, har du mörkt kaffe, päron, äpplen, papper, näsdukar, fjäderpennor och inte minst en god muliebria? Jag har en muliebria.” (Hammarén 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"mulkku","wordforms":[],"text":"(fi) tillsammans med kyrpä* och kulli* nog det vanligaste kukordet i finskan.
","jfr":[]} {"baseform":"mulla","wordforms":[],"text":"(sl o dial) 1 grekiska mullós; kvinnligt könsorgan. Denna betydelse har ordet fortfarande i östgötsk dialekt, medan samma ord i Småland används om varje mindre urholkat kärl. Uppgift från Envall (1969). Uttrycket mulla sej och mulla en tjej är slang för hångla respektive smeka en tjej på fittan. Rietz (1867) har mulla i betydelsen genitalia feminae (kvinnligt könsorgan) men också krossa och coire. Även i den skabrösa Knulliaden av en anonym 1800-talsskald, och presenterad i Köttets poesi (1995), är betydelsen ’coire’, nämligen i femte versen: ”På svenska denna konst plär kallas att sig mulla,/ Men tydligare är, att knopa, pulla, knulla./ Likväl om ett visst ord vi böra ense bli,/ Det knulla heta må, de andra lemna vi”. 2 enligt slangopedia.se \"att böja tungan bakåt så att spottkörtlarnas kläms, något som skapar en spottstråle\".
","jfr":[]} {"baseform":"mulle","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"mullesten","wordforms":["sten"],"text":"(sl) klitoris*. Se även sten (3).
","jfr":["sten"]} {"baseform":"mulliga grejer","wordforms":[],"text":"(sl) erotik*.
","jfr":[]} {"baseform":"mullskopa","wordforms":[],"text":"(so) Thesleff (1912) har ”gammal prostituerad”. Mull; stoft, resultat av förgängelsen, och mullskopa; den spade, skopa, med vilken prästen öser ner tre skovlar mull på kistan vid jordbegravning.
","jfr":[]} {"baseform":"mulltoa","wordforms":["mulltoalett","toa","toalett."],"text":"torrklosett där avföringen snabbt förvandlas till mull, genom att den blandas med bakterierik mull och genom reglerad värme, syretillförsel och fuktighet. ”Hist.: sedan 1970-t”. (NEO) Se även toa, toalett.
","jfr":["toa, toalett"]} {"baseform":"mullva","wordforms":["mullvad"],"text":"(sl) 1 fitta. 2 fenomen som uppstår när förhuden inte går att dra bakåt vilket gör att ollonet sticker fram som en mullvadsnos.
","jfr":[]} {"baseform":"multiorgasm","wordforms":[],"text":"(sym) flergångsorgasm. Se vidare under orgasm.
","jfr":[]} {"baseform":"mumifiering","wordforms":[],"text":"(arabiska mum; vax) sado-masochistisk ritual där en person packas in hårt i hushållspapper eller tape eventuellt med könsorgan, bröstvårtor och anus blottade, för att sedan hängas upp i ett sinnrikt system av kedjor. Mumifieringen är farlig och varje år inträffar dödsfall orsakade av kvävning. Se även asfyxiofili och mummification.
","jfr":[" mummification","asfyxiofili "]} {"baseform":"mumindalen","wordforms":[],"text":"(sl) 1 stjärt, rumpa. Därav mumindalsintrång; knull bakifrån. 2 fitta. Se också Muminpappa och dal. Från Tove Janssons böcker om muminfamiljen utgivna mellan 1945—1970.
","jfr":["Muminpappa "]} {"baseform":"Muminpappa","wordforms":[],"text":"(sym) kuk, enligt nittonårige Björn Persson i Norrköping. Från den finlandssvenska författaren och konstnären Tove Janssons (1914—2001) berömda böcker om Mumintrollet.
","jfr":[]} {"baseform":"mumlan","wordforms":[],"text":"(ljud) fitta. Jämför mummelbyxor.
","jfr":["mummelbyxor"]} {"baseform":"mumma","wordforms":[],"text":"(sym) något gott. 1 fitta. 2 att vara i mummaland; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"mummelbyxor","wordforms":[],"text":"(sl) tighta byxor, tights. Namnet därav att man sägs kunna se läpparna (blygdläpparna) röra sig utan att man hör något.
","jfr":[]} {"baseform":"mummification","wordforms":[],"text":"(eng) mummifiering*. Sexuell avvikelse där en person lindas in med hjälp av t ex bandage eller silvertejp från huvud till fot så att han/hon inte kan röra sig och därför liknar en egyptisk mumie.
\n","jfr":[]} {"baseform":"mums mums","wordforms":[],"text":"
(sl) 1 fitta. Engelsk slang har yum yum. 2 mumsgubbe; kuk. ”Läpparna runt mumsgubben stelnade till under täcket. Det kunde inte hjälpas.” (Martin, Kärlek 4/1965) 3 mums-mums; röv, arsele. ”Är du klar snart? CAPS-ade den gräsliga circ när den grimaserande Asus mountade sin fläckade ledsagare in i hans doftande mums-mums.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"mumsa","wordforms":[],"text":"(sl) hångla, intimt smekas. ”Det räckte att dom fick en timme för sig själva så fick jag se dem knulla helnakna, den ena mumsade mutta, den andra ylade som en iller, den tredje savade så kraftigt att det blev pölar på sänglinnet.” (Louÿs 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"mumsfilibab(b)a","wordforms":["mumsan","mumsingar"],"text":"(lmo) fitta. Något riktigt gott (läckert).
","jfr":[]} {"baseform":"mun","wordforms":["blöt-"],"text":"fornsvenska munder. Ett gemensamt germanskt ord t ex tyska Mund och engelska mouth. Troligen av en indoeuropeisk rot med betydelsen tugga. Besläktat med mynning. 1 (sym) munnen, ibland kallad kvinnans tredje hål, användbar för munsex i form av fellatio eller oralknull. ”Det vanligaste mönstret är smek och kel, så munsex på varandra och sedan den ställning han har lust med.” (Hite 1977) ”Det är inte alltid jag ägnar mig åt samlag. Ibland kan det vara roligare med munsex, som att dela en persikohalva med en vän.” (Hite 1982) ”Alla urartade manliga kustlandsnorrbottningar titta på porr å runka en vecka i sträck, eftersom kvinnfolken int gick att knulla annat än munledes, å dom va på så dålit humör att den varianten va alldeles för farli.” (Teratologen 2003) ”Männen tror vanligen också, att en flicka, som har en liten mun, även har en mussla*, som inte gapar alltför stort, att porten till hennes venustempel är trång.” (Chorier 1967) Se även under näsa (4). Symboliskt även i t ex annonser för läppstift, där kvinnans mun öppnar sig för det kukformade läppstiftet.
\n2 (sym) mun, nedre munnen, undermun; om den mun kvinnan har mellan benen och med vars hjälp hon kan äta eller sluka kuk. Även blöt- och fiskmun. ”Han klättrade upp, särade kvinnans ben, tog bort hennes hand och drev in sin kuk i hennes svullna undermun.” (Blå 2003) ”Å, Barmhärtighetens Jungfru... min rödaste lilla mun, som plötsligt låg så otillständigt vidöppen mellan låren och ropade vackra ord till den där sjuka typen.” (Vásques Diaz 2008) ”O, sköte/ O, livsmun/ O, fitta/ Jag söker dig,/ söker ditt namn:/ djup in i dunkla flöden/ källspricka i lavklädd klyfta/ vandrarens vila/ den törstandes skål.” (Twilling 1967) \"Zenzi hjälpte mig att sticka in den långa beten i den för evigt tandlösa munnen.” (Salten 2009) 3 (sym) mun-till-mun-metoden egentligen livräddande åtgärd men också om djupa tungkyssar. ”Med mun tryckt mot mun kände vi, att vi förstodo varandra.” (Casanova 1936/1700-t)
\n4 fult språk, ful mun, ful i mun i det ålderdomliga uttrycket onyttig mun, som innebar att man skällde ut någon. Mun (sl) person som pratar mycket skit. ”Annika bötfälls för att ha brukat onyttig mun mot pigan och för örfilen.” (Jarrick/Söderberg 1998) Dylika böter kallades förr för läppegäld. \"Tue var även en man som brukade en ful mun och delade ut hotelser åt alla håll.\" (Karlsson A & A 2020 s 86) 5 det knullar i mun; när man äter något riktigt gott. 6 (åld) i uttrycket kall i mun; död. \"Klockan 06.45 befanns kronprinsen ligga kall i munnen.\" (Brunner 2020 s 317) Den som låg kall i munnen var Gustav III:s son Karl Gustav och detta hände den 23 mars 1783.
\n","jfr":[" näsa"]} {"baseform":"muna","wordforms":[],"text":"
(fi) ägg. 1 kuk. Därav munat; pung. Estniskan har betydelsen ägg, testikel. 2 (för sl) fitta. Av grekiska munara. I invandrartäta områden. Grekiska muni/mouni; fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"munbjudning","wordforms":[],"text":"(nyo) ”oralsex”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"muncoitus","wordforms":["coitus"],"text":"(euf) oralsex*. ”Muncoitus bedrivs också av kvinnor, mellan kvinnor och mellan kvinnor och män. Många kurtisaner finner denna form av samlag så lockande, att de överger bildade och älskvärda tillbedjare för att få sin vilja fram med simpla och tölpaktiga personer.” (Vatsyayana/Kalyanamalia 1952) Se även coitus.
","jfr":["coitus"]} {"baseform":"mundebo","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta. Kanske från den förre budget- och ekonomiministern folkpartisten Ingemar Mundebo (1930—1987). Kopplingen skulle då kunna vara att någon politisk motståndare eller annan belackare skällt honom för en riktig fitta. Mer troligt dock är lekordsmotivet.
","jfr":[]} {"baseform":"mundering","wordforms":["rustning"],"text":"(euf) utrustning*, kondom. \"...fiskade jag upp en kraftig, gladlynt ung kona*, som jag tog under armen och förde till Westminster Bridge, och med henne gav jag mig sedan i lag i full mundering uppe på denna stolta byggnad.\" (Boswell 1951) Se även rustning.
","jfr":["rustning"]} {"baseform":"mundiarré","wordforms":["diarré."],"text":"(lmo) sägs den ha som pratar mycket skit. Det finns en medicinsk term logorré för fenomenet. Lars-Gunnar Andersson (2021) har munnarea; snabbt prat och menar att det rör sig om en kortform av mundiarré. Se även diarré.
","jfr":[]} {"baseform":"munfull","wordforms":[],"text":"se handfull.
","jfr":[]} {"baseform":"mungo","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta som är mun go.
","jfr":[]} {"baseform":"munhugga","wordforms":["munhuggas"],"text":"(lmo) \"kyssa, kyssas\". (Langenfeldt 1947)
","jfr":[]} {"baseform":"munk","wordforms":["koppar-","brons- "],"text":"(so) manlig sexuell avvikare eller oerfaren. Se även koppar-, brons- och silvermunk.
","jfr":[" silvermunk","koppar-, brons- "]} {"baseform":"munknull","wordforms":["munsex"],"text":"se oralsex.
","jfr":[]} {"baseform":"munna nappen","wordforms":[],"text":"(sl) står för oralt sex men också för flörta, enligt slangopedia.se
","jfr":[]} {"baseform":"munnanappen","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se om att \"ge oralt sex\"-.
","jfr":[]} {"baseform":"munnas","wordforms":["munsla"],"text":"(sl) kyssas, mun mot mun.
","jfr":[]} {"baseform":"muntermutta","wordforms":["mutta"],"text":"(lmo) motsatsen till bitterfitta.* Se även mutta.
","jfr":["mutta","mutt"]} {"baseform":"munúð","wordforms":[],"text":"(fno) lust, åtrå.
","jfr":[]} {"baseform":"muppa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. 2 fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"mura","wordforms":[],"text":"(sl) \"puss, kyss. Lätet när man pussar någon bokstavligt\". (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"murbräcka","wordforms":[" bräckjärn"],"text":"(sl) kuk. Krigsredskap som används för att göra en bräsch i en befästningsmur. ”Han styrde murbräckan med ena handen och höll med den andra isär blygdläpparna.” (Salten 1983) ”Min murbräcka slår upp dina välkomnande portar.” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006) Se även bräckjärn och bräcka.
","jfr":[" bräckjärn","bräcka"]} {"baseform":"murkla","wordforms":["svamp"],"text":"(sl) fitta. Formlikhet med svampen. Se även svamp (1).
","jfr":["svamp"]} {"baseform":"murmeldjur","wordforms":["murmelhål","murmelfitta"],"text":"(sl) fitta. Murmeldjur är ett släkte ekorrartade gnagare. Även murmelfitta som skällsord till kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"murra","wordforms":["snuffa"],"text":"(sl) 1 fitta. Jämför morro (fi dial); kvinnligt könsorgan och murrig; mörk. ”Kvinnotidskriften Anna (1/82) utlyser en murrtävling: — Varför finns det inget ord för det kvinnliga könsorganet, något lika gulligt som killarnas snopp. De som finns är ofta råa och nedsättande, typ fitta eller kliniska som t ex vagina. Jämfört med dem är i alla fall murra bättre, tycker vi på Anna, även om det låter som om det var påhittat av en man. Fler förslag tack — och av tjejer.” Se även snuffa (vinnare i tävlingen).
\n”Fitta är och förblir fult eftersom det egentligen är ett skällsord och låter som en föraktfull fräsning och inte ens har något sensuellt och eggande i sig. Jag använder aldrig detta ord men kan tänka mig fjas eller murra t o m i en dams närvaro.” (Alf Palfjord, Borås f 1929) ”Snoppen och murran ska man kissa med, inte suga och slicka som nån sämre glasstrut.” (Lodalen 2003) Enligt Svahn (1999) är murra ett pejorativt dvs ett nedsättande, förringande ord. 2 kurra murran; onanera.
","jfr":["morro","snuffa"]} {"baseform":"murre","wordforms":[],"text":"1 (dial) Rietz (1867) har penis vel testiculus tauri, kuk eller testikel på tjur. 2 murre, murrisen (sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"murremurr","wordforms":[],"text":"(lmo) troligen från murra med betydelsen fitta. Hittade ordet hos Kalmér (2024 s166) i följande exempel: \"Sexuellt vill hon mer än vad jag vill! Hon slog sig en gång i murremurr och då hade vi inget sex, annars har vi haft sex under hela vårt äktenskap.\"
","jfr":[]} {"baseform":"murro","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför murra.
","jfr":["murra"]} {"baseform":"murv","wordforms":["murva"],"text":"(sl) fitta, fitthår. Murva är egentligen en pälsmössa. ”Nu har hon vräkt ut och in på allt, inklusive murvan.” (Drougge 1996) ”Jag borrar mig in och känner hur hennes lystna murva knådar min biff* så den blir ännu hårdare.” (Drougge 1998/2003) Murva en brud; smeka en brud på fittan. ”Man fick ta henne på brösten i vattnet och murva henne också, men bara utanpå baddräkten.” (Magnusson, Kärlek 14/1970) Wiklund (1999/1940-t) beskriver fenomenet så här: ”Grabben ifråga låste då tjejens armar och körde upp den fria handen i hennes skrev. Där stod han länge och grävde, nöp och rotade. Utanpå kläderna, men ändå.”
","jfr":[]} {"baseform":"murvel","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Annars mest nedsättande om journalist; tidningsmurvel. Ordet ”hist.: sedan ca 1850”. (NEO) Murvel (sv dial); liten tjock pojke, liten tjur och argsint karl.
","jfr":[]} {"baseform":"murvetossa","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"murvis","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"murvla","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"mus","wordforms":["bäver","ekorre,"],"text":"fornsvenska och isländska mús. Germanskt ord och samma som engelska mouse. 1 ett av de äldsta (dialekt ursprung) och än idag mest använda folkliga orden för kvinnans könsorgan. Använt sedan århundraden tillbaka i en lång rad språk, t ex engelska mouse och tyska Maus, vilka i slang också kan stå för kuk. SO har ”hist.: sedan ca 1755”. Men ordet är äldre, finns bla med i Jesper Swedbergs Swensk Ordabok (1720-t) där han förklarar det med ”membrum genitale foeminineum”; feminint könsorgan. Bergman (2007) påpekar att vårt ord ingår i västgötska förmusalapp; förkläde.
\nKopplingen har förmodligen uppstått pga musens mjuka päls. Lindström (2002) ser en annan likhet nämligen att den kvinnliga musens trekantiga form något påminner om musens spetsiga nos. Se även bäver, ekorre, katt.
\nMus är alltså ett gemensamt germanskt ord som också har motsvarighet i flera indoeuropeiska språk, t ex latinets mus och grekiskans mys. Wessén (1982) menar att ordet troligen är bildat till en rot med betydelsen gnaga. ”Hon har ej haft någon brillante uppfostran, kan ej fransyska eller spela clavér men har ett gott naturligt förstånd, är av borgarhärkomst och har ej fört i boet, såsom mannen säger, annat än musen och kristendomen.” (Hallenstierna 1972/1700-tal) ”Ni får åtminstone tillstå att jag rasat* med er och tagit er m-s. Hon förstår nog att jag ej släppt er för mindre.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Bröstena dina, att ta om, lårhuden mjuk som sammet, och musen din — så fin och så len — ja len som en musunge.” (Hon — den enda ur Kärlekshistorier 1984.) ”Den här gröten är kokt i en gryta och inte i en apa./ Tre timmar innan min pick börjar att stå/ börja kokerskans mus på att gapa.” (Ögl) ”Här är min mun och här är min mus, sa flickan, släckte ljuset.” (Ordstäv) ”Jag är skicklig på att mumsa mus vill jag lova.” (Kontakt. Fib/Aktuellt febr 2000)
\nCarl Michael Bellman (1740—1795) skrev i sin ungdom följande satir som inleds \"God afton min Fru Pastorska\", där en kaplan och en kyrkoherdefru samtalar. Prästerskapets dubbelmoral får vi en antydan om i följande strof, som ägnas den sinnliga njutningen. \"Lybske korvar och Brunnsviks mumma/ Öl i ämbar och stora krus/ Courage min lilla gumma/ Lät mig ta din lilla mus/ Alltför gärna min herr Magister...\" Här har någon moraliskt anfäktad avskrivare senare ändrat \"min lilla mus\" till \"en pris snus\".
\nAtt detta lilla oskyldiga ord kan orsaka skandal långt in i vår tid, ger författaren Anderz Harning (1938—1992) exempel på i kåseriet Hemska ord i stället för förfärliga ord (DN 21/11-1985): ”Ibland minns man med visst vemod de gamla goda tiderna. En gång på 60-talet blev jag blixtinkallad till ett av mina barns dagis. Något förfärligt hade hänt. Det var så hemskt att föreståndarinnan inte kunde tala om det på telefon. Jag störtade iväg till dagiset där såväl barnet som föreståndarinnan väntade upplösta i tårar. Det visade sig att min älskade lilla Camilla hade benämnt sitt organ med ett förfärligt ’djur ord’, hon hade nämligen sagt ’musen’. Ett sött ord som vi använde inom familjen. Jag vägrade lova att aldrig, aldrig mera använda ett så snuskigt ord. Eller som föreståndarinnan sa: Det här är ju ett barnavårdsärende. Ni vet ju att det heter framstjärten och bakstjärten.”
\nÄndå dominerar det positiva kring ordet och dess naturliga mjukhet kan ytterligare understrykas vilket följande exempel visar: ”Och nog är jag karl att försörja och förlåta och älska och göra mitt bara jag får frid i kåken; och ungen är go att hålla i famnen hocken fan det än är som avlat den i gomusa på Gunsan.\" (Monolog vid matdosan ur Einstein i Fruängen 1995.)
\nI en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995) ställs frågan: ”Hvad är en mus? Inbildningsgåfvans Norr/ en ungkarls hopp en Brudgums fingerbår/ en Jungfrus utanlås hvars reglar straxt förstöres/ ett kallkök där i hast en hoper slisk hopröres.” 2 jaga mus, kväva en mus och använda joysticken* och musen; knulla. 3 mus; lesbian. 4 onanera i det datainspirerade uttrycket to double-click your mouse. I svensk version klicka på musen samt trimma musen och musbus om samma sak. 5 trådlös mus; uttryck för att det är fritt fram igen efter mensen*.
\n","jfr":["bäver, ekorre,","katt"]} {"baseform":"musa","wordforms":[],"text":"
(sl) 1 smeka någon intimt. 2 fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"musalort","wordforms":[],"text":"(sk o so) liten skit till karl. Se även lort.
","jfr":[]} {"baseform":"musamadrass","wordforms":[],"text":"se musmadrass.
","jfr":[]} {"baseform":"musarm","wordforms":[],"text":"(nyo) ”värk och stelhet i arm och/eller nacke som uppstår i samband med smekning av kvinnligt kön”. (SAO 2013) Musarm kan, som bekant, också den råka ut för som använder datormusen alltför flitigt.
","jfr":[]} {"baseform":"musberg","wordforms":[],"text":"(sl) fitta, venusberg*.
","jfr":[]} {"baseform":"musblod","wordforms":[],"text":"(lmo) mensblod. Se även mens och mus.
","jfr":["mus","mens"]} {"baseform":"musbus","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinnlig onani, runk.
","jfr":[]} {"baseform":"musdödare","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"MUSE","wordforms":[],"text":"potensfrämjande medel som lanserades mot slutet av 1990-talet. En liten tablett innehållande prostaglandinet alprostadil placeras ytterst i urinröret. Se också potens.
","jfr":["potens"]} {"baseform":"Museum Erotica","wordforms":[],"text":"erotiskt museum i centrala Köpenhamn som 2009, efter 26 års verksamhet, tvingats stänga då Köpenhamns stad säger nej till ekonomisk hjälp.
","jfr":[]} {"baseform":"musfis","wordforms":["musfjärt","musprutt","mus","fis "],"text":"(sl om utsipprande fis-, fjärt-, eller pruttljud . \"Musfisar, eller muspruttar kommer ofta ut när man minst anar det — ofta under träning eller sex. Om något kommer in i slidan, exempelvis en penis, är det nästan oundvikligt att även luft trycks in. Denna luft vill ibland komma ut på ett ljudligt sätt. Musfisen är så klart luktfri (eftersom det inte är gaser som kommer ut)...\" (Dahlén 2017) Se även mus, fis och prutt.
","jfr":[" prutt","mus, fis "]} {"baseform":"musfjong","wordforms":["fjong."],"text":"(sl) kuk. Se även fjong.
","jfr":["fjong"]} {"baseform":"musfälla","wordforms":["fällan"],"text":"(sl) 1 fitta. Se även fällan. 2 lesbian. 3 fånga slangen i musfällan; knulla. Jämför slang.
","jfr":["slang","fällan"]} {"baseform":"musgnuggare","wordforms":[],"text":"(lmo) damcykel.
","jfr":[]} {"baseform":"mushåla","wordforms":["musbo"],"text":"(sl) fitta. Se även under mus och håla.
","jfr":["mus","håla"]} {"baseform":"mushållerska","wordforms":[],"text":"(lmo) ordlek på hushållerska; anställd för att sköta hushållet men som också får hålla med mus åt husets herre.
","jfr":[]} {"baseform":"mushår","wordforms":["musahår"],"text":"mushår (sym) samt musahår (dial); fitthår. \"Och så tog han fram en näve musahår, som han hade klippt av käringen sin.\" (Folksagan i Sverige 3 636) \"Har du självfall på ditt mushår? Men Madelaine var i badrummet och hörde henne inte. (Nina Yunkers: Mot nya djärva mål, Kärlek 7 1967) Se även under hår.
","jfr":["hår"]} {"baseform":"musicera","wordforms":[],"text":"(euf) 1 pissa, om den ljuva musik som uppstår vid strålens strilande. Också musik i form av kammarmusik. Jämför kammare; dass, toalett. 2 en annan betydelse av ordet musicera tar Bengt Anderberg (1920-2008) upp i sin Kiss me darling, ur Kain (1948) där han beskriver ett musikaliskt knull i det svaga ljuset från en sjungande och spelande radio. ”Men tjohej mitt in bland de underbara tankarna och sakta orden kommer en sjuhelvetes foxtrot, knullinetter, sexofoner och fittarrer, en ensam kliolin glider omkring som en galning och tar alla de andra instrumenten mellan benen, slagverket kåtar upp sina trummor och cymbaler [...] kort sagt, de där instrumenten har saker för sig som inte kunde stå i bibeln en gång. Och till råga på allt kommer nu en refrängsångerska fram, en sådan där med meterdjup altröst, hon sjunger direkt från underlivet och som om hon satt gränsle på en sammetsluden gorilla. Texten mumlar sitt Kiss me darling or I’m gonna kiss you [...] ett erotiskt chiffer vars innebörd inte kan tryckas ens i våra upplysta tider. Sångerskan trycker handen mot sitt bröst, handen flödar över av vitt hull och svart sammet.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"musikant","wordforms":[],"text":"
(sl) 1 kallas den fisare som är musikalisk nog att kunna trumpeta*. Bönor sätter som bekant fart på magen och de kallas därför skämtsamt för les musiciens; musikanterna på franska. 2 (lmo) mus-i-kant om kort-korta klänningar och kjolar.
","jfr":[]} {"baseform":"musikutta","wordforms":["mussikutta"],"text":"(smn) fitta. Se även mus och kutta.
","jfr":["mus","kutta"]} {"baseform":"musjägare","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinnlig homosexuell. Se även jägare.
","jfr":[" jägare"]} {"baseform":"muskedunder","wordforms":[],"text":"(sym) (stå)kuk. ”Det verkar som om villebrådet inte hade något emot att råka ut för deras muskedunder, sa jag.” (Stiehler 1950) \"Sven: Är du pappas tös? Då borde du vara van vid muskedundret även om det liknar en mörsare eller en haubits.\" (Edenborg 2019) Anm: muskedunder är ett kort handeldvapen med grov kaliber.
","jfr":[]} {"baseform":"muskel","wordforms":["muskelsticka","kärleksmuskel "],"text":"(sl) 1 kuk. Även muskelsticka, kärleksmuskel och älskogsmuskel. 2 fitta. ”Nikki svarar inte men ställer sig på alla fyra med den renrakade älskogsmusklen i vädret.” (Lektyr mars 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"muskelpugga","wordforms":[],"text":"(sl) Bögjävlar (2007) har ”en internationell, homosexuell subkultur där muskler ersätter mer traditionellt glitter. I övrigt uppvisar den samma kännetecken som vanligt: vita märkeskalsonger, housemusik och droger”. Sällsynt fenomen i Sverige. Se även under pugga.
","jfr":["pugga"]} {"baseform":"musmadrass","wordforms":["musamadrass"],"text":"(sl) mensbinda. ”Det har väl gått sisådär 25 år sedan jag sist var på jakt efter några. Då hette de ’Anatomic’ eftersom de var kroppsformade med en flera centimeter tjock kudde i mitten och förpackade i jeansrumpapaket för att signalera att de inte syntes under den tidens tajta Gul & Blå-jeans. Det var inte helt övertygande, men ändå en otrolig förbättring jämfört med bindorna mammas generation använde. De var gigantiska i kräppapper och omslutna av ett nät med knutar i vardera ända som fästes i en gördel. Vilket i sin tur klart var att föredra framför att virka sina egna ’musmadrasser’ som tidigare generationers kvinnor hade gjort.” (Anna Laestadius Larsson, Iphone och bindor har flera likheter. SvD 11 juni 2010) I ett mejl (5 juli 2010) tillägger Anna: ”Enligt Beredskapsmuseets sajt var musamadrass det som hemvirkade bindor kallades för i Skåne. Så jag moderniserade det litet och kallade det musmadrass istället”.
","jfr":[]} {"baseform":"musmatta","wordforms":["matta "],"text":"(sl) 1 om den håriga fittan. 2 dambinda. Se även matta och ryamatta.
","jfr":[" ryamatta","matta "]} {"baseform":"musmoster","wordforms":["långfittefaster"],"text":"(smn) folkligt om barnmorskan*. Se även långfittefaster.
","jfr":["långfittefaster"]} {"baseform":"musprutt","wordforms":[],"text":"(sl) ljud från musen vid sex. Jämför prutt.
","jfr":["prutt"]} {"baseform":"musraket","wordforms":["raket"],"text":"(sl) tampong*. Se även raket.
","jfr":["raket"]} {"baseform":"muss","wordforms":["mussa"],"text":"1 (sl) fitta. 2 muss (dial) kyss. Se även myssa.
","jfr":["myssa"]} {"baseform":"musse","wordforms":[],"text":"nedsättande om muslim eller smeknamn på Mustafa. Kan också användas som slangord utan någon undermening. \"Är du en sån där musse som inte dricker eller är du som Elias som bara kör? sa Astrid och småskrattade.\" (Khalil 2023 s 64)
","jfr":[]} {"baseform":"musse pigg","wordforms":["pigg"],"text":"(smn) könsorgan. Se även pigg. Musse Pigg är en tecknad disneyseriefigur och kollega till Kalle Anka.
","jfr":["pigg"]} {"baseform":"mussepiggligg","wordforms":[],"text":"(sl) uselt knull, en musliknande snabbis. ” ’Förlåt för att jag kom för tidigt’, säger jag och känner mej som ett mussepiggligg.” (Regnskogspatrullering ur Din Geografi 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"mussjuka","wordforms":[],"text":"(sl) mens, menstruation*.
","jfr":[]} {"baseform":"mussla","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Latinets musculus; egentligen liten råtta och diminutiv till mus, råtta. ”... vulvan är ’oestetisk’ och frånstötande för att den är ’molluskartad’: den ser inte bara ut som en mussla, utan den känns också som en mussla som utsöndrar sekret vid beröring och smakar som en mussla eller snäcka. I ett otal förgångna och nuvarande samhällen har också de kvinnliga genitalierna jämförts med dessa blötdjur.” (Duerr 1996) Och från samma källa: ”Men musslan är inte bara fuktig och slipprig, utan den sluter sig snabbt vid beröring och håller fast den som tränger sig in.” ”Nu insåg jag vilken pärla jag hade i min mussla...” (Salten 2009) ”Älskogsmjöden rinner ur musslans suckande mungipor.” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006)
\nSymboliken framträder klart i följande båda citat: ”Sedan for han med fuktade fingertoppar över bröstet och magen ner mot musslan, som villigt öppnade sig en smula.” (Salten 1983) ”Paolo fastnade för mig redan första minuten och med italienarnas vanliga brist på takt satt han och betraktade mig ogenerat och oavbrutet medan han omsorgsfullt bräckte upp mussla efter mussla och sög i sig med stor vällust.” (Arenander, Kärlek 14/1970)
\nDenna symbolik drevs till sin spets av Carl von Linné (1707–1778). Felix Bryk (1951) menar att Linné \"inför en ny terminologi för musslans skal” där ”hans fixering vid vaginan närmast blir en tvångsföreställning”. Och, fortsätter Bryk: ”Bilden av det kvinnliga könsorganet behärskade till den grad erotikern Linné att han förleddes att ge en naturvidrig bild av musslan. [...] När det gällde mjukdelarna ställdes musslans morfologi på huvudet. Fram blev bak och uppe blev nere, på grund av hans fixering av den allestädes närvarande vulvan. Han urskiljer hos det närmast livlösa skalet en vulva med labia laevoria, nymphe, hymen, nates, anus, pubes. [...] Musslornas artnamn erhöll i linje med detta betraktelsesätt namn som scortum (hora), meretrix (glädjeflicka), deflorata, prostrata (prisgiven till otukt), dysera (olycklig kärlek), concha (kvinnliga lemmen)...” Se respektive uppslagsord.
\n\n
\n
Linné ordnade växter efter naturen hos deras fortplantningsorgan och utrustade dem med ett spännande människoliknande kärleksliv. Vad gäller blommor och deras beteende så har Linné mängder av hänvisningar till ’promikuösa samlag’, ’ofruktsamma konkubiner’ och ’brudsängen’.
","jfr":[]} {"baseform":"mustasch","wordforms":[],"text":"franska moustache av italienska mostaccio. 1 (sl) fitta, fitthår. Norsk slang har Stalins barter (mustascher) som avser den del av könshåret som syns nedanför bikinitrosa eller baddräkt. ”Men du sköter väl bikinilinjen? —Varför skulle jag göra det? Ingen kommer ändå i närheten av min missprydande hårväxt.” (Drougge 1998/2003) 2 (sl) mexikansk mustasch som skapas när mannen drar ut sin lem efter fullbordat samlag och stryker av den mot partnerns överläpp,
","jfr":[]} {"baseform":"mustord","wordforms":[],"text":"(euf) kraftord, ed. Av must; koncentrat av kraft- och smakgivande beståndsdelar i näringsmedel. Även om överförd fysisk kraft. ”Bergsbestigningen sög musten ur honom.” ”Hans svor mycket, han använde också rikligt med mustord. Svärjandet kan ju verka som en utarmning av språket, driva ordfattigdomen till rena pauperismen. Hans påstod sig älska varje stavelse i det svenska språkets ordskatt; de fula orden rätt använda bidrar till språkets nyansering.” (Hedberg 1950)
","jfr":[]} {"baseform":"mustäcke","wordforms":[],"text":"(lmo) fitthår.
","jfr":[]} {"baseform":"musåk","wordforms":["åk"],"text":"(sl) knull sett från mannens sida. Se även åk (1).
","jfr":["åk"]} {"baseform":"musöppnardricka","wordforms":[],"text":"(lmo) flashback.se har \"tjejdryck som inte smakar sprit.\"
","jfr":[]} {"baseform":"musöppnare","wordforms":[],"text":"(lmo) sätt att få tillgång till fittan. ”En kollega tillika mentalskötare och hojåkare brukar använda ordet. Han använder ordet i betydelsen sätt att förföra kvinnor t ex med ting som en motorcykel, men även alkohol kan vara en musöppnare...” (Man, Gbg)
","jfr":[]} {"baseform":"musöron","wordforms":[],"text":"(sl) små, platta kvinnobröst. Se även under öra.
","jfr":["öra"]} {"baseform":"mut","wordforms":[],"text":"(albanska) skit.
","jfr":[]} {"baseform":"mutinus","wordforms":[],"text":"(lat) manslem*, enligt Chorier (1967). Jämför muto, mutto.
","jfr":["muto, mutto"]} {"baseform":"muto","wordforms":["mutto"],"text":"(lat) poetiskt för manslem*, enligt Latinsk-svensk ordbok (1952). Adams (1982) menar att ordet är av okänt ursprung, men besläktat med namnet på äktenskapsgudinnan Mutunus Tutunus. Enligt Adams är mut(t)o att betrakta som vulgärt.
","jfr":[]} {"baseform":"mutt","wordforms":["mutta"],"text":"(sl) 1 fitta. ”Hist.: åtm. sedan 1860-talet.” (SO) Antingen en hopblandning av mus och kutta eller av mutta (dial) liten grop. Med hos Thesleff (1912). Därav charmmutta; prostituerad. Uhrström (1911) berättar om att spela mutta är ett kulspel, där det gäller att rulla ner kulan i en grop. ”Och råspråket* spricker fram medan han flåsar och befruktar stort, det finns bara en stor mutta, himlen är lungorna och jorden en enda stor mutta utan måtta som gör oss matta...” (Säfve 2002)
\n”Nej, säger Cia, jag har ett sköte eller en mutta, som min mamma kallar det. Flickor har ingen snopp, det är pojkar som har det.” (Aigner 1983) ”— Nej, hon var inte bra. Hon la upp muttan som om det varit en tallrik ärtsoppa. —Men punschen, den fick du hålla med själv.” (Andersson, Kärlek 14/1970) Jämför tuttemutta. 2 mutt, mutta; lesbian. 3 muttar; kvinnobröst. 4 (dial) kissa bl a hos Nordlander (1886) i barnrimmet ”Visseri lull mutt byksera full”. Se vidare under mutter, muttra.
","jfr":["tuttemutta"]} {"baseform":"mutta","wordforms":[],"text":"se mutt, mutta.
","jfr":[]} {"baseform":"muttaspricka","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även spricka.
","jfr":[" spricka"]} {"baseform":"mutten","wordforms":[],"text":"(euf) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"mutter","wordforms":["mut(t)er"],"text":"av tyska (Schraub)mutter; till Mutter i betydelsen livmoder. 1 (sym) fitta; passar skruven* som hand i handske. 2 (måns och rom) enligt Palm (1910) ”urin = junk”. Med även hos Thesleff (1912). Olof Gjerdman har i sin artikel Två förbrytarordlistor från 1840-talet (1947) med mut(t)ra kasta vatten, som han menar kommer av sanskrit mutraya, mutrayati ’to mieturate’. Enligt samma källa även mut(t)er sanskrit mutra; urin och hindi mut, mutr. Lindell/Thorbjörnsson-Djerf (2008) har mutter, muttjer; urin och muttertero; kissnödig.
","jfr":[]} {"baseform":"mutterhäck","wordforms":[],"text":"(sl) ”urinoar, herrtoalett”. Kotsinas (1996). Ett romaniord från 1946. Jämför mutter.
","jfr":["mutter"]} {"baseform":"muttermåj","wordforms":[],"text":"(sl) samma som pissmoj, pissoar. Gösta Bergman (1934) förklarar ”Muter = Harn, tyska för urin”. Se även under moj.
","jfr":["moj"]} {"baseform":"muttilutta","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"muttis","wordforms":["mutt","mutta."],"text":"(sl) fitta. Se även mutt, mutta.
","jfr":["mutt, mutta"]} {"baseform":"muttmaskin","wordforms":["maskin"],"text":"(sl) promiskuös* man. Se även maskin.
","jfr":["maskin"]} {"baseform":"muttola","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"muttra","wordforms":[],"text":"1 (sl) knulla. 2 (månsing och romani) pinka*. Palm (1910) och Thesleff (1912) har ’mejere = junka’.
","jfr":[]} {"baseform":"mutuel masturbation","wordforms":[],"text":"(eng) ömsesidig masturbation*. Två som tillfredsställer varandra med handen.
","jfr":[]} {"baseform":"Mutunus Tutunus","wordforms":[],"text":"(lat) i det antika Rom var Mutunus Tutunus en fallisk bröllopsgudom. Han sätts ofta i samband med den grekiska guden Priapos*. Hans helgedom fanns på Veliankullen, en av Roms sju kullar, och har förmodligen funnits där från det att Rom grundades till första århundradet före vår tideräkning. Under bröllopsceremonin skulle romerska brudar bestiga Mutunus Tutunus väldiga ståkuk, som en förberedelse för kommande äktenskapliga samlag. Gudens namn sägs härstamma från två sällsynta slangord för penis.
","jfr":[]} {"baseform":"MVP","wordforms":[],"text":"(eng sl) utläses Most Valuable Pussy; högst värdefull fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"myckla","wordforms":["Myklebust"],"text":"(sl) knulla. Efter den norske författaren Agnar Mykle (1915—1994), främst känd för boken Sången om den röda rubinen som utkom 1956 och i svensk översättning året därpå. På grund av sin öppenhjärtighet i sexskildringarna blev boken föremål för en uppmärksammad tryckfrihetsprocess i Oslo 1957. Författaren åtalades och boken beslagtogs men domen upphävdes 1958. I Finland förbjöds dock boken och såväl utgivare som boktryckare dömdes till böter.
\nTryti (1985) berättar att med Myklesaken samma år (1957) uppstod verbet å mykle, dessutom avledningarna en mykler, mykling och mykleri. Verbet blev snabbt utbrett över hela Norden. I Danmark utkom året efter en roman med namnet Hyklere og myklere på Mallorca. År 1970 filmatiserades Sången om den röda rubinen i regi av danskan Anne-Lise Meineche (f 1935). Även Myklebust (borst) om kvinnans kön.
","jfr":[]} {"baseform":"mycoplasma genitalium","wordforms":[],"text":"(lat) mycoplasma är ett släkte bakterier. Könssjukdom där bakterien infekterar urinrör och livmoderhals. Symtomen yttrar sig i sveda vid urinering och flytningar från urinrör och slida. Merparten män med sjukdomen får symtom, medan de flesta kvinnor har ringa eller inga symtom alls. Samma sorts antibiotikabehandling som vid klamydia*. Se även under genitalia.
","jfr":[" genitalia"]} {"baseform":"mygga","wordforms":[],"text":"(sl) om liten, ettrig och stickande kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"myggbett","wordforms":["myggbettspattar"],"text":"(sl) 1 små bröst, bröstvårtor, inte större än den svullnad ett myggbett normalt ger. ”Jag har bara haft myggbett i hela mitt liv ända tills nu.” (Drougge 2003) Jämför även bi- och getingstick. Dansk slang har myggestik om bröstvårtor. 2 ”hon har fått ett amerikanskt myggbett” (ett mycket stort bett); hon är ordentligt gravid. Även i sammanhanget ”hon är myggbiten”, som enligt uppgift från kvinna (f 1946) är \"skoj” för att vara på smällen. (Byrman 1989)
","jfr":["bistick","myggestik"," bi"]} {"baseform":"mymla","wordforms":["mymlor"],"text":"mymla (fisv sl) älska, knulla. \"Du vet kanske att vi nu och då mymlat helt vänskapligt.\" (Tove Jansson, finlandssvensk författare, konstnär och illustratör 1914—2001) Enligt Boel Westins biografi om Tove Jansson (2007) är Mymlan erotiken förkroppsligad. ”Att mymla var ett täckord för att älska i Toves kretsar. [...] Man stöter på gamla mymlor (älskare/älskarinna) vänner och fiender överallt. Det är så otroligt smått — och i synnerhet de finländska intellektuella och konstnärerna snubblar över varann i ett kör. Och trasslar in sig ohjälpligt i varandra. Vi är få! Och något annat som är fåtaligt är de lesbiska Spökena, som vi kallar dem.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"myncha","wordforms":[],"text":"
(förbr spr) vulva* enligt Djos Per Anderssons förbrytarordlista (1847) presenterad hos Gjerdman (1950). Kanske samma som mysa, myscha. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"mynga","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”fisa tyst, i mjugg fjärta”. (Småland)
","jfr":[]} {"baseform":"mynning","wordforms":["orificium."],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. ”Och redan när han stod i hennes mynning rullade en varm våg upp genom kroppen...” (Drougge 2010) Se även orificium.
","jfr":["orificium"]} {"baseform":"mynningsbleck","wordforms":[],"text":"(sym) kondom*. Liten tunn metallplåt i t ex gevärsmynning.
","jfr":[]} {"baseform":"mynscheskre","wordforms":["minsheskre"],"text":"(rom) könssjukdom.
","jfr":[]} {"baseform":"mynsja","wordforms":["myncha","mynscha","minsha","mynsja "],"text":"(måns och rom) fitta. Även myncha, mynscha, minsha, mynsja och mysa. Thesleff (1912) har mynsja. Enligt Gjerdman (1950) är ”etym oklar”. Han jämför med ”sanskrit mih ’to mieturate’, latin mingo, meio och i bet ’cunnus’, litauiska zigenska mize och lettiskans mendza”.
","jfr":[]} {"baseform":"myntinkast","wordforms":[],"text":"se inkast.
","jfr":[]} {"baseform":"myppa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"myrdala","wordforms":[],"text":"(sl) ha samlag. Efter Alva Myrdals (1902—1986) och Gunnar Myrdals (1898—1987) Kris i befolkningsfrågan (1934), där de propagerar för högre nativitet. Också från samma källa myrdalare; kondom. I boken pekar författarna på faran av minskad befolkningstillväxt, något som kan bli följden av en familjeplanering som ivrar för ökad användning av preventivmedel.
","jfr":[]} {"baseform":"myrknullare","wordforms":[],"text":"(sl) beskrivs i slangopedia.se \"som ett löst rullande skott i fotboll och även om ett uselt slag i golf\". Ordet används nedsättande.
","jfr":[]} {"baseform":"myror","wordforms":[],"text":"(sl) kallas fetrövade blondiner som det ofta kryllar av på t ex exklusiva inneställen. Uppgiften från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"myrra","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"myrslok","wordforms":[],"text":"(sl) om väldigt lång förhud*. Liknar en myrsloksnos.
","jfr":[]} {"baseform":"mysa","wordforms":["myscha"],"text":"(sl) 1 fitta. Kanske kan ordet spåras till mysan (mesan), ett trekantigt segel på mesanmasten. 2 mysa; knulla. \" Vi skulle till badstranden för att bada och vi hade packat med oss handdukar och så började han hänga upp dem för fönstren i bilen. 'Vad håller du på med! ' 'Vi måste mysa lite'.\" (Kalmér 2022 s 112) Därav myssaft; könssekret, sperma. 3 smekas, hångla. 4 runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"mysfjong","wordforms":["myshård"],"text":"(sl) kuk. Se även myshård och fjong.
","jfr":["myshård","fjong"]} {"baseform":"myshård","wordforms":[],"text":"(sl) när penis är i ett tillstånd mellan slak och hård.
","jfr":[]} {"baseform":"myshörna","wordforms":[],"text":"(sym) röv, ända*. ”Galning! flåsade den nakna Lord när den välhängda MassDaBrass mosade sin omskurna soldat* in i hans groteska myshörna.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"myske","wordforms":[],"text":"(dial) småländska för det kvinnliga könsorganet med anspelning på mus*.
","jfr":[]} {"baseform":"mysklubba","wordforms":["myslimpa","mysribba "],"text":"(sl) halvt erigerad penis. Se även mysribba och myspinne.
","jfr":["mysribba "," myspinne"]} {"baseform":"müsli","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"mysofili","wordforms":[],"text":"(grekiska mysos; skändlighet, orenlighet och philia; kärlek, vänskap) sexuell lust vid åsyn eller hantering av avföring och annan smuts. Se även skatofili.
","jfr":["skatofili"]} {"baseform":"myspinne","wordforms":[],"text":"(smn)1 kuk. Jämför pinne. 2 kan syfta på en lättare erektion som inte behöver bero på att man är sexuellt upphetsad utan också kan uppstå av andra orsaker t ex i form av morgonstånd eller att man sitter på en skakig buss eller tåg. Se också mysribba.
","jfr":["mysribba"]} {"baseform":"myspys","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"mysribba","wordforms":[],"text":"(sl) ”När penis är halvt erigerad, eller bara lite mysigt svullen.” (slangopedia.se) Se också bastuballe och ribba.
","jfr":["ribba","bastuballe"]} {"baseform":"myssa","wordforms":["mytta"],"text":"1(sl) fitta. Jämför mutta. 2 (dial) kyssa. Muss (dial); kyss.
","jfr":[]} {"baseform":"myssex","wordforms":[],"text":"(sym) lugnt och avslappnat sex. \"Hon svarade: Har du lust att komma hem till mig på mys-sex?\" (Kalmér 2024 s 199)
","jfr":[]} {"baseform":"myttra","wordforms":[],"text":"(dial el sl) pissa. ”Men myttra i trädgården, fräser Sirkka mot den låsta dörren.” (Lodalen 2010) Så här svarar Mian Lodalen på min fråga om hon vet något om myttras ursprung: ”Vad gäller ordet myttra så tror jag, obs TROR: om muttra är romani så har ordet förvanskats i Jönköping, där många resande levde — och lever— för mig har det alltid varit ett tydligt Y där.” Se också muttra (2).
","jfr":["muttra"]} {"baseform":"må","wordforms":["måtte"],"text":"(svr) må fan ta dig, måtte du brinna i helvetet, är konstruktioner som stått sig genom tiderna i svordomssammanhang. Ljung (2006) tar upp bl a ryskans måtte en kuk växa ut i din panna och det romani inspirerade må hororna pissa i ditt porslin.
","jfr":[]} {"baseform":"måka","wordforms":["måkka"],"text":"se mocka.
","jfr":[]} {"baseform":"mål","wordforms":["nå målet;"],"text":"(euf) 1 rakt på sak knull i gå rakt på målet. Men även nå målet; om samlag. ”Liksom Napoleon var Julien ’brutal och gick direkt på målet’.” (Ramos 1946) ”Vi sjönko ned på en soffa, och ögonblickligen nådde jag målet för min längtan.” (Casanova 1936/1700-t) 2 (sym) måltid; sats. ”Han ville bjuda på vindruvor men jag tackade nej. Du har ju just fått ett mål, luder.” (Jönsson, Kärlek 1/1965) 3 (sym) fitta. ”Strax efter henne kom den andra munken som fick pilen* i målet på den första sköna nunnan.” (Aretino 2008) För ytterligare en betydelse se gå (8). 4 gå i mål; (sym) dö.
","jfr":[]} {"baseform":"målare","wordforms":[],"text":"se under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"målbur","wordforms":["målgård","bur "],"text":"(sym) fitta. Se även bur och gård.
","jfr":["bur "," gård"]} {"baseform":"målning","wordforms":[],"text":"(sl) ansiktsmålning: när en man lägger av satsen i partnerns ansikte. ”Men han verkade inte vilja ha något från mig, förutom att jag skulle vara duken han målade på.” (Belle de Jour 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"målstake","wordforms":[],"text":"se under stake.
","jfr":[]} {"baseform":"måltavla","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Mannens vapen* skjuter in sig på kvinnans måltavla. ”Det är du, sade han, som skall leda det här slaget, du skall med dina egna händer sticka in så mycket som möjligt av det här spjutet i den bedårande måltavla, som Venus och Amor själva har förfärdigat.” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"målvakt","wordforms":[],"text":"(lmo) kondom*. Skydd mot skott*.
","jfr":[]} {"baseform":"månad","wordforms":[],"text":"1 om gravid kvinna säger man att ”hon är i den och den månaden”. Från Skuttunge och Tensta (Upl) kommer uttrycket ”hon är en månad med Pelle”, där den manlige uppgiftslämnaren från Tensta menar att uttrycket var grövre språk och vanligt 1880—1900. Uppgift från Byrman (1989). 2 förekommer i en rad uttryck för menstruation* t ex en gång i månaden, det månatliga, månadsblödning, månadsbesvär, månadsgalen och månadssjuka. Det sistnämnda med hos Swedberg (1720-t) med betydelsen menstruum; månatligen. ”Pitten gled in lika lätt som en vass kniv i smör en varm sommardag och när den kom ut var den nersölad och röd, eftersom Lisette just hade fått sina månadsbesvär.” (Walker 1966) \"Således kunna quinno personer, när de haffwa ondt aff sin månadz siuka, och see nyfichta i speglar, dem skada, så at glaset blifver broket.\" (Ericus Johannis Prytz Magia Incantatrix 1632) \"Då och då kände jag små sammandragningar, som påminde om dem jag fick vid mitt månatliga, men doktor Blad försäkrade att de inte var något att fästa sig vid.\" (Burman 2021 s 212)
","jfr":[]} {"baseform":"måndag","wordforms":[],"text":"(sl) må måndag; må illa, vara färdig att spy.
","jfr":[]} {"baseform":"måne","wordforms":[],"text":"(sym) 1 om baken, ändan, antingen i form av halvmåne; skinka eller fullmåne; skinkor. Som full förekommer måne som rumpemoji. 2 (lmo) gubben i månen; om homosexuell förbindelse. 3 (sym) månar; kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"månggifte","wordforms":[],"text":"se polygami.
","jfr":[]} {"baseform":"mångla","wordforms":[],"text":"(lmo) \"samtidigt kurtisera ett större antal damer.\" (Uarda-Akademiens Ordbok Lund 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"månsa","wordforms":["månsing"],"text":"(dial o åld) Rietz (1867) har betydelsen ’coire’ men ger ingen närmare förklaring till ordet. Kanske från mansnamnet Måns som också är ett lindrigt tillmäle; dum, trög karl. En trög och tråkig karl kallas också tråkmåns. Feminiserat till Månsa kan ordet få samma negativa klang för kvinnor. I överförd mening också knulla då vi ofta finner samma ord och uttryck för kvinna-fitta-knulla och då mest negativt laddat. Se även månsing.
","jfr":["månsing"]} {"baseform":"månsing","wordforms":[],"text":"uppstod runt 1700 som ett slags hemligt språk knallar (gårdfarihandlare från Västergötland) emellan och användes när de inte ville bli förstådda av den bofasta befolkningen. Månsing är inte ett komplett språk, men man ersatte vissa ord med mer svårbegripliga. Kanske bildat till måns*. Att månsa betydde att tala det hemliga språket. Rietz (1867) har förklaringen ”rotvälska, Boråstyska, ett af de handlande Boråsboarne diktadt språk”. Och: ”Då de tala denna rotvälska, säga de sig månsa, ’vi ska månsa’.”
\nVästgöta-Bengtsson (1993) berättar att: ”Vid dialektinspelningar 1948 kunde vi faktiskt spåra upp den siste knallen som kunde tala sina fäders språk, månsing, som egentligen var en sorts blandning av flera språk.” Han nämner bl a romani och finska.
\nI en samling månsingord från 1719 förekommer ordet rökis om tobak. Det är det första exemplet på den i svensk slang så vanliga ändelsen -is som går tillbaka på latinska ord som rudis; okunnig, canis; hund och panis; bröd. Olof Gjerdman (Nysvenska studier 3—5 häftet 1937) menar att ”månsa möjligen skulle kunna gå tillbaka på ett äldre mån(i)sa eller man(i)sa, man(u)sa, verbalbildning till ett närmast från tyskt gårdfarihandlarspråk eller direkt från rommani inlånat manis, manus i betydelsen ’zigenersk’ eller ’zigenare’.”
","jfr":[]} {"baseform":"månta","wordforms":["munta"],"text":"se mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"mås","wordforms":[],"text":"(sl) mata måsarna; spy, kräkas.
","jfr":[]} {"baseform":"måste","wordforms":["måste till"],"text":"(euf)1 vara tvungen att. Här om sexärende. \"Och då måste jäntan till och det på själva bakbordet, för hon höll just på att baka.\" (Folksagan i Sverige 2 s 550) 2 om toalettbesök i uttrycket \"Ursäkta! Jag måste bara...\"
","jfr":[]} {"baseform":"mått","wordforms":[],"text":"(euf) om en man i Malung som gjort en kvinna gravid heter det att ”han har tagit mått på henne” eller ”han har tagit annat mått omkring henne”. Uppgift från man född 1905. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"måttstock","wordforms":[],"text":"se stock.
","jfr":[]} {"baseform":"mäc","wordforms":[],"text":"(sl) ”När någon flirtar med någon”. (slangopedia.se) Se också flört.
","jfr":["flört"]} {"baseform":"Mädchenstecher","wordforms":[],"text":"(tyska Mädchen; flicka och stechen; sticka) ”en lindrigare form av lustmördare* som söker smyga sig på flickor när de begagna öppna avträden och då sticka dem i bakdelen med en pennkniv eller annat vasst föremål”. (Kahn 1944)
","jfr":[]} {"baseform":"mäffika","wordforms":[],"text":"se meffika.
","jfr":[]} {"baseform":"mägga","wordforms":[],"text":"(stl sl) ”skita”. (Wiklund 1999/1940-tal)
","jfr":[]} {"baseform":"mäjeri","wordforms":[],"text":"se mejeri.
","jfr":[]} {"baseform":"mäka","wordforms":[],"text":"(sl) stöta,ragga. ”Leka/flirta med attraktiva kvinnor med hjälp av ett egendefinierat tillvägagångssätt” (slangopedia.se) Se också flört.
","jfr":["flört"]} {"baseform":"mänken","wordforms":[],"text":"(åld svr) enligt SAOB möjligen emfatisk bildning till män. Jfr fanken, mäntingen.
\n","jfr":["fanken, mäntingen"]} {"baseform":"människohandel","wordforms":[],"text":"
se trafficking.
","jfr":[]} {"baseform":"mäntingen","wordforms":[],"text":"(svr) troligen ”av det bedyrande uttrycket guste mänt, vid Guds män, dvs helgon, genom bortfall av förra ledet och tillägg av den i dylika uttr brukliga avledningsändelsen -ingen”. (SAOB) Enligt Rietz (1867) är mäntingen ”ett slags lindrig ed”. Han jämför med fornsvenska mæn; bekräftelsepartikel, och vid mæn; sannerligen. Vid mæn motsvarar i äldre danska vid Guds mæn; vid Guds heliga män.
","jfr":[]} {"baseform":"märga","wordforms":["märja"],"text":"(sl) knulla. Från romani. Oklart ursprung. Märjarbrud; fnask.
","jfr":[]} {"baseform":"märke","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. ”Då jag makade mig ner under hennes säte, kunde jag se de bara låren ett gott stycke och så snart jag tog dit med handen, var jag mitt i hennes märke.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Ordet finns med hos Roberg (1718). ”Tvi dina ögon och ditt jungfrumärke som min far bedrog!” (Bellman i Fredmans Epistel n:o 23, ”Ack du min moder. . .”)
","jfr":[]} {"baseform":"märkesbög","wordforms":[],"text":"(sl) kallas den som alltid går klädd i märkeskläder.
","jfr":[]} {"baseform":"märla","wordforms":[],"text":"(sl) ”kröka, klämma en märla”; skita. Uttrycket finns med både hos Thesleff (1912), Nilsson (1937) och Gibson (1978) utan närmare förklaring. I min ungdom, på 1950-talet, var uttrycket vanligt. ”Jag gissar att kröka en märla är en sammanblandning av kröka; skita och klämma en märla. Eller varför inte betydelsen att man kröker (= böjer till) märlan just när man skiter.” (man f 1929) ”En märla är en sorts u-formad spik med två vassa ändar, en bit krökt metall som kan användas för att spika fast till exempel metallstänger. Precis som många andra avföringsmetaforer, som dra en kabel eller bygga en björn, bygger metaforiken sannolikt på en viss formlikhet...” (Susanna Karlsson, Språkrådet i Språktidningen 2/16.)
","jfr":[]} {"baseform":"märr","wordforms":[],"text":"(åld so) i uttrycket stiga märrar något som syftar på tidelag. \"Det var inte slut på oförskämdheterna.Olof fortsatte: Du är 'våren' till att gå i skogar och stiga märrar! Nu började Olof bli riktigt oförskämd. Han menade att Anders var en person som begav sig ut i skogen för att begå tidelag med hästar.\" (Karlsson A & A 2020 s 73) Lite längre fram i samma skrift (s 76) och med samma innebörd heter det: \"Jag hävdar att han själv har gjort märren.\" Anm: Märr = sto.
\n\n
\n
\n
","jfr":[]} {"baseform":"märrfitta","wordforms":[],"text":"
(dial) ”cunnus* hos sto.” (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"märrfjärt","wordforms":[],"text":"se rumplapp.
","jfr":[]} {"baseform":"märrflängare","wordforms":[],"text":"se rackare, rackars.
","jfr":[]} {"baseform":"märrpiss","wordforms":[],"text":"(sl) \"kaffe.\" (Nilsson 1937)
","jfr":[]} {"baseform":"mäsk","wordforms":[],"text":"(sl) Kotsinas (1996) har ”exkrement” med tidsangivelsen 1946. Egentligen tjockflytande mellanprodukt vid öl- och sprittillverkning.
","jfr":[]} {"baseform":"mäska","wordforms":[],"text":"(sl) 1 uträtta naturbehov. Jämför maska. 2 släppa en fis.
","jfr":["maska"]} {"baseform":"mässing","wordforms":[],"text":"1 (euf) i bara mässingen; helt naken. NEO har ”hist.: sedan 1907”. Enligt Bevingat (2000) syftar uttrycket troligen på ”hur silver på försilvrade mässingsföremål nötts av så att mässingen synts”. Se under naken. 2 putsa mässingen; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"mästare","wordforms":["mästerverk"],"text":"(euf) överdriven manlig dyrkan av penis. ”Under tiden hade hans rödhövdade mästare, som så nyligen flytt ur grottan*, uttömd och generad, återställts till sin fulla spänst och bröstade sig nu och stack upp mellan Pollys lår, och hon å sin sida underlät ingalunda att lirka med den och hålla den på gott humör.” (Erotika 1992)
","jfr":[]} {"baseform":"Mästerman","wordforms":[],"text":"(åld) bödel*, skarprättare. \"Jo, nådige konung, sade han, om en mästerman blir aldrig så rik, så hålls han inte för annat än en folkslaktare och alla spottar åt honom precis som åt flåaren och rackaren*, och det är med nöd han får vara i lag med ärligt folk—hur ärlig han själv än är.\" (Folksagan i Sverige 1 s 196)
","jfr":[]} {"baseform":"mätress","wordforms":[],"text":"franska maitresse, femininbildning till maitre; mästare, ursprungligen av latin magister egentligen älskarinna men även om lyxprostituerad. ”Hist.: sedan 1680”. (NEO) ”Det är ju inte mitt fel, om vårt fattiga modersmål ej äger annat ord på maitresse än hora eller nödsakar mig försvenska latinernas Politicus rent ut med skälm.” (Wallenberg 1781/1960) \"Jag noterade i caffehuset att venetianarna tog dit även sina fruar och sina mätresser och satte dem vid skilda bord.\" (Brunner 2020 s 149)
","jfr":[]} {"baseform":"mätsticka","wordforms":[],"text":"(sym) kuk som mäter fittdjupet. Se också sticka.
","jfr":["sticka"]} {"baseform":"mätta sig","wordforms":[],"text":"(euf) eg stilla sin hunger. Här om knulla, ha samlag. \"...och det hade blott behövts en enda sekunds yrsel till, en enda högre grad av hetta, en enda liten rörelse på vågens darrande tunga, för att de kastat sig ner på marken och brutalt mättat sig...\" (Hansson 1987)
","jfr":[]} {"baseform":"mö","wordforms":["mödis "],"text":"fornsvenska mar, mø; oskuld. Söderwall (1891) har \" mö, ren mö, jungfru, qvinna som bevarat sin kyskhet.\" ”Hist.: sedan 1000-talet (runsten, Östra Ryd, Uppland).” (SO) Besläktat med tyska Magd; tjänarinna och Mädchen; flicka samt engelska maid; tjänarinna. Enligt Fridell (2021) är grundbetydelsen dotter. Och han härleder också mö till ett urgermanskt ord maguz; son. Ett av de allvarligaste sexbrotten under 1400-talet var mökränkning jämförbart med änkekränkning, våldtäkt, blodskam och tidelag. (se do) Hos Bellman (F E nr 13) heter det: ”Nu blir jag kärlig, fins här någon mö,/ Som önskar dö?” ”Hon är fortfarande mö och förblir troligen detsamma i evighet, ty på fattiga flickor är ingen avgång.” (Lidman 1952)
\nI det gamla bondesamhället var det viktigt att en flicka var mö när hon skulle stå kronbrud. För att utröna om så var fallet tog man till en del magiska knep. Ett var att stryka flädermusblod på en sticka och lägga den på en tröskel. Om flickan ifråga inte var mö när hon passerade tröskeln så kissade hon på sig. Samma sak hände om man istället för en sticka placerade en fjäder som togs från en tupp när han betäckte en höna. Om flickan kissade på en brännässla så torkade den om hon inte var mö. I Småland menade man att om en flicka luktade på en vitlök och ryste så ”har hon varit qvinsker och pickhågad”. Uppgift från Schön (2004). Se även mödis och mödom.
\n","jfr":[" mödom","mödis "]} {"baseform":"mödare","wordforms":[],"text":"
(fisv) enligt Göran Ek i Helsingfors ”slang för mödom”. Han ger exempel på logementsjargong: ”Drog du upp henne? Var hon mödare?”.
","jfr":[]} {"baseform":"mödis","wordforms":[],"text":"(sl) 1knäcka, spräcka, ta en mödis; knulla en oskuld*, mödom*. ”Sparar du den till maskarna?” Manlig fråga till kvinna som håller på sig, enligt uppgift från 24-årig man. \"Halvt motvilligt kände han sig alltmera nyfiken på flickans far. Hade hon älskat honom? Var hon mödis då?\" (Länsberg 1959) 2 pessar.
","jfr":[]} {"baseform":"mödom","wordforms":[],"text":"oskuld av mö; ogift kvinna, kvinna som inte haft sexuellt umgänge. Fornnordiska meydómr och fornsvenska mödomber. Söderwall (1891) har förutom mö också mödoms lif; kysk lefnad, kyskhet och mödoms renlive; renlefnad, kyskhet. Ordet är släkt med tyska Magd och engelska maid; tjänarinna, samt med tyska Mädchen; flicka. ”Hist.: sedan 1000-talet (runristad berghäll, Hilleshög, Uppland).” (SO) \"Bourgeoisins döttrar existerar inte som könsvarelser. De var underkastade den gängse patriarkaliska disciplinen, och det innebar i detta avseende att de var en handelsvara på äktenskapsmarknaden, som bjöds ut först när de rätta möjligheterna yppade sig. Under tiden levde de i familjens skugga, och det sörjdes omsorgsfullt för att deras största trumfkort som kvinnor — mödomen — var intakt.” (Nørgaard 1966)
\n”Hon hade länge väntat på/ att få sin mödom sprängd/ och med en efter hand allt mer/ desperat lustlängtan drömt/ om en mångfaldigt fullbordad orgiastisk våldtäkt.” (Twilling 1967) ”Gu nåda me arma flecka,/ min mödom den haver ja me-a-me-a-mest./ I skogen, där ja vandrade,/ han fastna på ena kvest....” (Vrm) ”Gossen steg fram med en triumferande uppsyn, men tösen hade en tår i ögonen, förmodligen av medömkan över åskådarne, som inbillade sig att hon drog mödomen med sig till brudstolen.” (Wallenberg 1781/1960) Se även mödomshinna.
","jfr":[" mödomshinna"]} {"baseform":"Mödomen","wordforms":[],"text":"(lmo) Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm belägen i anslutning till Jungfrugatan.
","jfr":[]} {"baseform":"mödomshinna","wordforms":[],"text":"hymen*. ”Hist.: sedan 1734”. (NEO) Halvmåneformat slemhinneveck som bildar en kant vid slidans mynning. Kan ibland skadas vid första samlaget, vilket setts som ett viktigt bevis för en bruds orördhet. I de kulturer där det är ett krav att kvinnan är oskuld vid giftermålet, har kvinnor vid behov stoppat en blodig bit svamp i slidan eller med läkares eller barnmorskas hjälp låtit sy ihop vaginalöppningen på ett sådant sätt att blödning kan framkallas. Ett annat sätt är att förskjuta mensen med hjälp av p-piller så att den kommer lagom till bröllopsnatten eller så finns det färgampuller att skjuta in i slidan. Nu kan dessa åtgärder i vissa fall visa sig överflödiga, då variationerna i mödomshinnans form gör det svårt, även för en läkare, att fastställa om kvinnan ifråga är mö eller inte. ”Det händer också att muslimska kvinnor kommer hit [Akademiklinikien i Sthlm] och vill ha en ny mödomshinna. Kvinnorna ska gifta sig och måste vara ’hela’ för att inte skämma ut familjen.” (Ska vi verkligen prata om den? Ottar 4/97) ”Han hade mycket vist dragit den slutsatsen att på en sådan plats där jag nu befann mig var det mycket otroligt att man någon längre tid skulle få behålla en så ömtålig sak som en mödomshinna.” (Cleland 1964/1749)
\nUmeåforskaren och tidigare barnmorskan Monica Christianson har tillsammmans med kollegan Carola Eriksson forskat kring myten om att unga kvinnor ska blöda vid första samlaget. De båda forskarna anser att orden mödomshinna och hymen bör tas bort från ordlistorna. Anledningen till att vi tror på mödomshinnan handlar dels om patriarkatets behov att kontrollera kvinnors sexualitet och dels på dålig kunskap. Monica Christianson rekommenderar unga kvinnor att titta på sitt kön i en spegel. ”Då skulle de se att det är en öppning. Saker ska benämnas vid dess rätta namn och det är slidöppning.”
\nForskarna menar att om det gör ont eller blöder vid det första samlaget beror på om kvinnan har lust eller inte. Den icke existerande hinnan gör att kvinnor numera går till privata kliniker för att göra en s k hymenrekonstruktion. Slidöppningern görs trängre med hopp om att såret ska gå upp under bröllopsnattens samlag och resultera i blod på lakanet. Uppgift från Ottar (4/2005 och 1/2006) En undersökning bland svenska gynnasister, gjord 2005 av Monica Christianson och Carola Eriksson, visar att majoriteten trodde på mödomshinnans existens. Intressant nog betydligt fler bland de unga kvinnorna än bland de unga männen. Uppgift från Melin/Parkvall (2016).
\nNordenmark (2011) menar att myten om mödomshinnan och att kvinnan skall blöda vid första samlaget som bevis för sin oskuld, ”troligen är en kvarleva från tiden då äldre män gifte sig med unga flickor och första samlaget skedde med våld och inte av lust...” Ottar (4/2009) skriver under rubriken Stoppa slidkransimporten: ”I Egypten protesterar konservativa krafter mot en kinesisk webshopprodukt: ’Den artificiella slidkransen’. För cirka 300 kronor kan varje kvinna försäkra sig om den — av vissa så eftersträvansvärda — röda fläcken på lakanet på bröllopsnatten. Enligt den medföljande instruktionen bör man också ’jämra sig’ för bästa effekt.” Det här fick en parlamenstledamot från muslimska brödraskapet att protestera då han menar att ”produkten gör det lättare för kvinnor att ge efter för frestelser” och att importen måste stoppas för att upprätthålla ”arabiska värden”. Se även slidkrans och slidöppning.
","jfr":["slidkrans "," slidöppning"]} {"baseform":"mödomskrans","wordforms":["krans"],"text":"ordet finns med i Tina Nevin (Fittfakta 2008) och är ett mer passande namn än mödomshinna. Mödomskrans finns också hos Wallenberg (1781/1960): ”Snart fullväxt vandrar han att mödomskransar plocka.” Än bättre är dock det ord Nevin också gjort till sitt, nämligen slidkrans*. Se även krans.
","jfr":["krans"]} {"baseform":"mödomsring","wordforms":[],"text":"(åld) ”Riktigare namn på mödomshinna, eftersom hymen är en slemhinnering som påminner om de gummiringar man ser på porslinskorkarna till vichyvattenflaskor”. (Kahn 1944) Jämför under mödom och ring.
","jfr":["mödom "," ring"]} {"baseform":"mödomsspräckare","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"mödra","wordforms":[],"text":"(dial) moderpassion, moderhysteri. (ORB) Se vidare under hymen.
","jfr":[]} {"baseform":"mög","wordforms":["mök"],"text":"(dial) allmänt. 1 I Sydsverige även mög, mödj, möj; skit, gödsel och möga, möja; skita, gödsla. Samma stam som i mocka*. Också bildligt om skräp, smörja. Rietz (1867) har exemplet: ”Hästen har inte mökat sej ida”, han har inte gjort något krakmök. Det sistnämnda ordet förekommer både hos Thesleff (1912) och Bergman (1934) som förbrytarspråk. Thesleff har också mögabunke; klosettunna. OFVG har smuts, gödsel, dynga och följande sammansättningar: barnmök, fårmök, fämök, glyttmök, horsmök, hundmök, hönsmök, komök, kärnmök, loppmök, svinmök, torvmök och vättjemök. 2 lägga av en mök; fjärta.
\nOrdet mök är tydligen gångbart än idag. Enligt Ulla-Britt Kotsinas undersökning i Stockholmsskolor visste 87,3 % att mök betydde exkrement och fjärt. ”Mök nämns inte alls efter 1912. Det visar sig emellertid att de gamla betydelserna av orden lever kvar, om än i mycket liten utsträckning. För mök utgörs den största delen av svaren av ord som fjärt, prutt, avgaser osv, men i 23 av 610 rätta svar förekommer också skit.” (1991) ”Därefter ägnade du dig åt att ’kasta mökar’, det vill säga du släppte väder i den kupade handen och öppnade den under min eller Minis näsa.” (Drougge 2007) Jämför mökballong som enligt uppgiftslämnaren, signaturen G B i Malmö, var ”en skämtartikel som blåstes upp och oförmärkt lades där någon skulle sätta sig. Vid påsättningen uppstod ett om en brakskit påminnande läte”. Nils Haglund (f 1930) säger sig endast ha hört ordet möka i betydelsen släppa sig och att det hör till hans tidigaste ungdomsår i början och mitten av 1940-talet.
","jfr":["mökballong","mök"]} {"baseform":"möga","wordforms":[],"text":"(sk) 1 fjärta. Jfr mög, mök. 2 gödsla, sprida gödsel.
","jfr":["mög, mök"]} {"baseform":"mögabunke","wordforms":["mök","möka "],"text":"(sl) Thesleff (1912) har med ordet i betydelsen klosettunna. Se även mök, möka och klosett.
","jfr":["klosett","mök, möka "]} {"baseform":"mögalabba","wordforms":["mögalubba"],"text":"(sk) smutsig, ovårdad kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"mögbör","wordforms":[],"text":"(sk) gödselkärra.
","jfr":[]} {"baseform":"möghung","wordforms":["mögsock"],"text":"(dial) 1 nedsättande ord om person med bristfällig hygien. 2 en smutsig hund. Uppgifterna från ÖSO.
","jfr":[]} {"baseform":"mögpackare","wordforms":[],"text":"(so) uppgift från 24-årig man som berättar att ”under min lumpartid i Kristianstad några månader 1981—82 användes mögpackare som ett föraktfullt skällsord. I början höll folk inne med kunskapen om ordets betydelse (vad jag minns), men efterhand visste alla på plutonen att det betydde bög. Det anspelar på det homosexuella samlagets speciella karaktär. En kille från Åhus sa det särskilt ofta — han kan ha varit vår källa. Mög finns inte i ordboken, så det måste vara skånska — ordet betyder skit (en miljöförening i Landskrona delar varje år ut Mögborken till förtjänta företag eller kommunala organ; bork = rsv. burk)”. Jämför mök, möka.
","jfr":[" mök","mök"]} {"baseform":"mögtocke","wordforms":["mögatocke"],"text":"(sk) smutsig, ovårdad person. ”En tupp är alltid ren och fin. Är den smutsig så är det illa ställt. En ’mögtocke’ är en som är ’redigt mögig å ente alls grann’.” (Ingar Wigårde, Dalby) Tocke; tupp. ”Ett favoritord är ’mögtocke’, det vill säga lortgris.” (Elisabeth Hemby, Svalöv) Se även tocke.
","jfr":[" tocke"]} {"baseform":"möj","wordforms":[],"text":"(sl) 1 (prata) skit. 2 prutt, fis.
","jfr":[]} {"baseform":"möja","wordforms":[],"text":"(sl) oskuld, mödis. Möj (dial) som i vara möj ; ”visa sig oskuldsfull, anständig och mild”. (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"mök","wordforms":["möka"],"text":"(sl) 1 fis, fisa. Möka en fet; släppa en stinkande fis. 2 skit, skita. Ordet finns med så sent som 1969 hos Gibson; Svensk slangordbok. 3 (so) om en otrevlig, ovillig tjej i uttrycket; Ditt jävla mök!
","jfr":[]} {"baseform":"mökbunke","wordforms":["bunke"],"text":"(dial) hög av smuts. (OFVG) Se även bunke.
","jfr":["bunke"]} {"baseform":"mökfitta","wordforms":[],"text":"(dial) smutsfärdig kvinna. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"mökfärdig","wordforms":[],"text":"(dial) smutsig av sig, osnygg. (OFVG)
\n","jfr":[]} {"baseform":"mökhund","wordforms":["hund."],"text":"
(sk) smutsgris, lortgris. Se även hund.
","jfr":["hund"]} {"baseform":"mökränkning","wordforms":[],"text":"(åld) Söderwall (1888) har det fornsvenska uttrycket iungfru spiäl, iomfru spiäl för mökränkning. I början av 1600-talet kallades brottet sexuellt umgänge mellan ogifta för mökränkning. Endast mannen straffades. Men under århundradets gång blev brottsrubriceringen istället lönskaläge (se do) och både mannen och kvinnan straffades. Mökrenckning förklarat hos Swedberg (1720-t) med \"virginum (jungfru, mö) och violatio (kränkning). Se vidare under mö och kränka.
","jfr":[]} {"baseform":"möktocke","wordforms":["mögtäcke"],"text":"(sk dial) smutsgris. Se också tocke.
","jfr":[]} {"baseform":"möla","wordforms":["möllja"],"text":"se mollja.
","jfr":[]} {"baseform":"mölja","wordforms":[],"text":"(åld so) enligt Swedberg (1720-t) sparsam, gnidig, snål.
","jfr":[]} {"baseform":"mönstra av för gott","wordforms":[],"text":"(sjö sl) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"möpokal","wordforms":["pokal."],"text":"(sl) orörd fitta. En trofé för någon att erövra. Se även pokal.
","jfr":["pokal"]} {"baseform":"mördare","wordforms":[],"text":"1 (sym) kuk. 2 (so) under 1600- och 1700-talen var mördare ett skällsord som i regel bestraffades med böter.
","jfr":[]} {"baseform":"mördarsnigel","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. Spansk (fransk) skogssnigel som blivit ett gissel bl a för trädgårdsodlare. Se även snigel.
","jfr":["snigel"]} {"baseform":"mörkerman","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"mörkla","wordforms":[],"text":"(sl) fitta med mörk behåring.
","jfr":[]} {"baseform":"mörkläggare","wordforms":[],"text":"(lmo) enligt slangopedia.se \"person som trycker upp föremål i röven\" med exemplet: \"Har du någon gång provat strapon? Näpp jag e ingen mörkläggare.\"
","jfr":[]} {"baseform":"mörkogrotta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför grotta.
","jfr":["grotta"]} {"baseform":"mörksugga","wordforms":[],"text":"se under sugga (1).
","jfr":[]} {"baseform":"mörnir","wordforms":[],"text":"(fno) svärd, fallos. För exempel se volsi.
","jfr":[]} {"baseform":"Mörtsjökrona","wordforms":[],"text":"(dial) från Mörtsjö, en ort i Östra Vingåker i Södermanland, kommer det ålderdomliga uttrycket ”hon har/får bära Mörtsjökrona” något som drabbade den kvinna som var gravid när hon gifte sig, vilket ansågs mycket skamligt. Se även krona. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["krona"]} {"baseform":"mös","wordforms":[],"text":"(sl) könshår, pubishår. ”’Han har säkert inte fått mös på pungen än’, säger hon och plirar mot mig.” (Lodalen 2010) Se också pubis.
","jfr":["pubis"]} {"baseform":"möske","wordforms":[],"text":"(sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"mössa","wordforms":["säkerhetsmössa;"],"text":"(sl) 1 (bad)mössa; förhud, kondom; något att trä över huvudet. Även säkerhetsmössa; kondom. \" —Jag har pessar, så du behöver inte ta på något gummi. Jag litade inte på henne och hennes djävla pessar, så jag drog på 'långa vintermössan'.\" (Absolution.bloggo.nu. 8 mars 2021) Jämför luva. 2 bysthållare, BH. Också tvillingmössa. BH-lös kvinna sägs vara barhuvad.
","jfr":["tvillingmössa","luva","barhuvad"]} {"baseform":"möte med Obama","wordforms":[],"text":"(sl) när man sitter länge och skiter på toan. Uttrycket efter USA:s förste svarte president Barack Obama som satt i två perioder (2009-2017)
","jfr":[]} {"baseform":"mötesplats","wordforms":["plats"],"text":"(sym) där kuk och fitta möts. ”...hon känner honom glida nedåt, känner hur han nalkas mötesplatsen mellan benen...” (Pohl 2007) Se även plats.
","jfr":["plats"]} {"baseform":"mötta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se vidare mutta.
","jfr":[]} {"baseform":"N F W","wordforms":[],"text":"(sl) kort för No Fucking Way; inte en chans!
","jfr":[]} {"baseform":"N P T","wordforms":[],"text":"står för Nocturnal Penile Tumescene (latin nocturnus; nattlig, penis; svans, manslem och tumesco; börja svälla, svullna). Det rör sig om stånd under sömn, ett fenomen som vanligen uppträder fem gånger under loppet av åtta timmar med sammanlagt två timmars varaktighet. Förekommer i synnerhet i anslutning till den så kallade dröm- eller REM-sömnen (Rapid Eye Movement).
","jfr":[]} {"baseform":"N.O.R.W.I.C.H.","wordforms":[],"text":"(eng sl) text på kuvert till kärleksbrev från manlig partner. Nickers Off Ready When I Come Home. (Var redo utan trosor när jag kommer hem.)
","jfr":[]} {"baseform":"nagla","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Ett exempel på mannens ”förtryckarroll”. Kvinnan skall ”naglas, spikas fast, köras över, nitas, sättas på” bara för att nu nämna några i raden av uttryck som reducerar kvinnan till ett hål och sexsymbol. ”— Jag naglar fast dig, mumlar han. — Jag är bara din.” (Foerster, Kärlek 2/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"nagnot","wordforms":[],"text":"(sl) naken.
","jfr":[]} {"baseform":"naida","wordforms":[],"text":"(fi) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"naila","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Från engelskans nail; nagla*.
","jfr":[]} {"baseform":"naken som en nål","wordforms":["nålnagen","naken"],"text":"(åld) spritt språngande naken. \"Si i gräset hvar han springer,/ Så naken som en nåhl båd bak och frammanför.\" (C.M Bellman 1740—1795) BOL har nålnagen; spritt naken. Se även naken.
","jfr":["naken"]} {"baseform":"naken","wordforms":["nakenhet","evakostym"],"text":"fornsvenska nakin, nakinhet, isländska nakkin och latin nudus. Naken ”hist.: sedan senare hälften av 1300-talet. (Fornsvenska legendariet)” (SO) och nakenhet (fsv nakinhet) ”hist.: ca 1500 (Josua bok, Domareboken)”. Tabun och förbud mot nakenhet stammar huvudsakligen från de judiska religionslagarna. I Första Mosebok (2:25) berättas att Adam och Eva var nakna utan att blygas inför varandra. Först med syndafallet blev de medvetna om sin nakenhet och skylde sig med kläder av skinn. (1 Mos 3:21)
\nI Första Mosebok (9:21—23) berättas vidare historien om Noa som efter att ha druckit vin låg blottad i sitt tält och hur hans söner Sem och Jafet täckte honom med en mantel, medan de tittade bort för att inte se sin faders blygd*. I och med att kristendomen växte sig allt starkare, förbjöd kyrkofäderna nakenheten, ett förbud som även kom att gälla den bysantinska konsten, som utmärks av ett schematiskt och könlöst framställningssätt. Först vid slutet av 1400-talet börjar gestalterna få liv, en utveckling som uppstått i klostren, där t ex Evas gestalt framställs kvinnligare och på ett naivt sätt också sinnligare än tidigare. Under medeltiden trängs nakna kvinnor och män i de av romarna övertagna badinrättningarna där de äter, dricker och älskar. Snart förbjuds dock denna trafik och det blir något oerhört att visa upp sin nakna kropp.
\nRenässanskonsten tar åter upp den nakna människokroppen, med kyrkan som värsta belackare. År 1555 låter påven Paul IV måla över bilder av nakna människor och råkar därmed i konflikt med Michelangelo (1475—1564). Pius IX (påve 1846—1878) påbjuder att ’okyska’ statyer förses med fikonlöv av zinkplåt, men av den behandlingen blir det ett sånt herrans oväsen när det blåser, att man tvingas avlägsna plåten. Pius efterträdare Leo XIII beordrade noggrann genomgång av kyrkorna på jakt efter nakna avbildade varelser. År 1884 försågs 100 statyer i Louvren med könsskylande blad.
\nJ Almkvist förmedlar i sin Hälsa och nakenhet (1932) synen på nakenhet med utgångspunkt i den katolska religionsundervisningen. I den finner, menar han, ”sedlighetsbudet tyvärr följande utläggning och användningssätt. Den person försyndar sig svårt, dvs begår en dödssynd som betraktar sin egen eller en annans nakna kropp eller också nakna statyer eller bilder. ’Var alltså blygsam, ty ett barn som icke blyges, slutar med säkerhet i helvetet. Likaså talar ett blygsamt barn aldrig om bröst, lår eller vader; dessa äro nämligen skamliga kroppsdelar’.” \"I rummet stod Ulla von Höpken kvar lika orörligt stilla, avklädd allt förutom sin bortomjordiska nakenhet.\" (Brunner 2020 s 292)
\nMed utgångspunkt hos några biktande barn ger Almkvist exempel på resultatet av en dylik religionsundervisning. En viss kaplan Brecher berättar hur en 12-årig flicka darrande och bävande beträdde biktstolen och först efter ett långvarigt lugnande tal av kaplanen bekände: ”Jag har haft halvstrumpor och därvid blottat en del av min kropp.” En annan flicka biktade såsom en svår synd, att hon, då hon satt, inte som blygsamheten fordrade hade betäckt sina knän. En 13-årig flicka biktade ångerfull att hon vid bad i hemmets badrum inte hade använt baddräkt.
\n\"I det gamla bondesamhället var både kvinnor och män noga med att vara anständigt klädda. Även äkta makar förefaller ha undvikit att visa sig nakna för varandra. Därför kan det vara förvånande att nakenhet har varit ett krav vid utförandet av många magiska riter. Så har till exempel bondmoror klätt av sig nakna när de försökte fördriva råttor och andra skadedjur. Nakenheten fyllde utövaren med en känsla av makt och av att vara skyddad mot allt som kunde hota en medan riten pågick.\" (af Klintberg 2020)
\nDet var, enligt Bengt af Klintberg, framför allt kvinnor som uitförde magiska riter i naket tillstånd. Och fortsätter han: \"De kvinnor som satte sin tro till denna hemliga, muntligt traderade kvinnokultur måste ha känt sig uppfyllda av den livsalstrande kraften i det egna könet. Men nakenheten provocerade manssamhället, männen tolkade det som att kvinnorna stod i förbund med djävulen.\"
\nSpråktidningen nr 2/2023 skriver under rubriken Nakna namn får avslag (s 15) om att förnamn som kan föra tankarna till engelskans nude; naken inte är lämpliga namn på nyfödda. Ett par i Upplands Väsby ville ge dottern nannet Nudi. Men Skatteverket avslog begäran eftersom \"Det kan förknippas med det engelska ordet nude, som betyder naken på svenska. Skatteverket bedömer därför att namnet kan antas leda till obehag för den som ska bära namnet\" Av samma skäl får en förälder i Östersund avslag på förnamnet Nuud.
\nTryti (1985) visar, genom en rad eufemismer, på det språkliga tabu som häftar vid nakenheten: ”Nakenhet har også vært mer tabubelagt tidligere. Idag er adjektivet naken fullt gangbart. Tidligere kunne man ty til latin og si in puris naturabilis, og vi har omskrivningen i bare nettoen, med varianten i bare nettingen (ståltrådsnät). I danskan kan man være barfodet til halsen, og betegnelsene i Adams eller Evas drakt forekommer i flere språk. På danska heter det at være i adams- eller evakostume. Theodor Hjelmqvist nevner at det på nederlandsk heter Adamskostuum, og av svenske varianter fører han opp Adamskostym, Adamitisk kostym og Adamsskrud. I forlengelse av denne metaforikken kan man på svensk dessuten ha på Adamsstövlarna (dvs være barbeint) og bruke Adamsnäsduken (dvs snyte seg med fingrene; i norsk militærsjargong finnes synonymet feltlommetørklet.”
\nOFS har adamsklädd; naken eller gå/vara i adamskläder; vara naken samt adamskostym; vara naken utan kläder. SO har adamsdräkt; naket tillstånd hos man och ”Hist.: sedan 1923”. Vidare finns paradisdräkt; naken och enligt NEO ”hist.: sedan 1880.” Även evakostym förekommer. Se även näck.
\n\n
","jfr":["näck"]} {"baseform":"nakenfis","wordforms":[],"text":"
(barn) naken person. Mest om och till barn.
","jfr":[]} {"baseform":"nakenrusning","wordforms":[],"text":"(lmo) streaking (se do). Sedan 1974. Danskan har nøgenløb och norskan nakenløpning.
","jfr":[]} {"baseform":"nakkeost","wordforms":[],"text":"(da sl) smegma*. Se även ost (1).
","jfr":[]} {"baseform":"naklo","wordforms":["nango","nangsto"],"text":"(rom) naken.
","jfr":[]} {"baseform":"nakna damen","wordforms":[],"text":"se rumplapp.
","jfr":[]} {"baseform":"naknemo","wordforms":[],"text":"(för sl) jag knullar din mamma. Kan också skrivas ut som näkno, näknemo och nakno emo. \"Dermot Clemenger, jurymedlem, ropade en grov syriansk svordom under finalen av 'Let' s dance'. Efteråt ångrar han sig djupt och ber om ursäkt via programmets pressansvarige Frida Ekberg. 'Han säger att han inte visste vad det betyder'. skriver hon i ett pressmeddelande till Aftonbladet.\" (Aftonbladets nätupplaga 16 maj 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"nakno","wordforms":[],"text":"(för sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"nakno emo","wordforms":[],"text":"(för sl o so) jag knullar din mamma.
","jfr":[]} {"baseform":"naknoch","wordforms":[],"text":"(för sl o so) jag knullar dig (om kille).
","jfr":[]} {"baseform":"nakupelle","wordforms":[],"text":"(fi) näck, naken. Ordet röstades fram av Huvudstadsbladets läsare som den finaste finlandismen. (Finlandism är samlingsnamnet på ord och uttryck som används av finlandssvenskar men mer sällan i Sverige.) Av totalt angivna 5915 röster fick ordet 716 eller 12,1 %. HBL:s chefredaktör Tommy Westerlund har följande att säga om segrarordet: ”Nakupelle är ett ord man bara inte kan låta bli att gilla. Ett gulligt och rart ord för något som i vissa sammanhang kan uppfattas som pinsamt eller obekvämt. Nakupelle innehåller ingenting sexuellt, det avdramatiserar allt som kan upplevas som svårt eller oanständigt kring nakenhet...”
\nFörfattaren och lyxpoeten Stefan Hammaren (f 1963), som var den som tipsade mig om ordet och tävlingen, menar att: ”det står för näck, naken, inte svordom men kan ibland användas lite nedlåtande eller med klang fastän är i regel neutralt och fullt gångbart.”
\nMen alla är inte förtjusta i ordet. \"Nakupelle ger mig såna obehag. Det påminner både om knackkorv (nakki på finska) och pellejöns. Det är som en lingvistisk motsvarighet till den tokstolliga byfånen i en amatörbuskispjäs. Utöver det så är det också ett hemskt ord i läte. Testa säga det för er själva nu och hör hur vidrigt alla bokstäver låter tillsammans, särskilt om ni nästan viskar. Det låter som om nån klibbar omkring med en slev i stabbig gröt, fy fan.\" (Naleis.net: Fula ord. Tycke och smak)
\n","jfr":[]} {"baseform":"nalle","wordforms":["björn."],"text":"
(sl) 1 ”bygga en nalle”; uträtta naturbehov, enligt Thorén (1996) med tidsangivelsen ”1990-t”. ”Snart avlöstes han av en annan, en vuxen, som på samma självklara sätt byggde nalle i vattnet ...” (Drougge 2011) 2 nalle puh; kuk. Se även björn.
","jfr":["björn"]} {"baseform":"nam nam","wordforms":[],"text":"(sl) uttryck till små barn när det vankas godsaker. 1 kuk. 2 fitta. 3 Namnam; vacker flicka och mums mums och bonbon (fra); konfekt.
","jfr":[]} {"baseform":"namnlös","wordforms":[],"text":"(euf) den irländske författaren Oscar Wilde (1854—1900), kanske mest känd för sin roman The portrait of Dorian Gray (1890) och för att vara homosexuell. Bland annat hade han ett långvarigt och stormigt förhållande med den unge lord Alfred Douglas, vars far, markisen av Queensbury, offentligt utpekade Wilde som sodomit*. Författaren stämde då markisen för förtal, vilket blev upptakten till en uppmärksammad rättegång. Under rättegången fick Wilde förklara vad han menade med orden \"the love that dare not speak it's name\" (den kärlek som inte vågar säga sitt namn) och som Alfred Douglas använt i en av sina dikter och som antogs komma från Wilde. Den åtalade förklarade inför rätten att orden syftade på \"den stora tillgivenhet en äldre man kan känna för en yngre\" något han menade Platon gjorde till själva grunden för sin filosofi. Det hela slutade med att Oscar Wilde ansågs skyldig till sodomi och dömdes till två års straffarbete. Se också under onämnbara.
","jfr":["onämnbara"]} {"baseform":"nana","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Kanske bildat analogt med nane*. Nana, nanna (barn) sova.
","jfr":[]} {"baseform":"nanas","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"nane","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför nanne (åld); barnspråksbildning av pappa och i överförd mening också om det pappa har mellan benen.
","jfr":[" nanne"]} {"baseform":"nangijala","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. I Astrid Lindgrens bok Bröderna Lejonhjäta är Nangijala ett fiktivt sagoland dit man kommer efter döden.
","jfr":[]} {"baseform":"nantaimori","wordforms":[],"text":"(jap) populär företeelse i Japan där man äter sashimi eller sushi direkt från en mans oftast nakna kropp. Den betydligt vanligare kvinnliga motsvarigheten heter nyotaimori*.
","jfr":[]} {"baseform":"Napoleon","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Den ståndaktige fältherren.
","jfr":[]} {"baseform":"napp","wordforms":[],"text":"1 (dial) ”där blev napp”; hon blev gravid, något som uppgiftslämnaren (man f 1897) kommenterar med \"om ogift blir gravid vid första samlaget”. Från småländska Angelstad. (Byrman 1989) 2 (sl)(tröst)napp; kuk. Något att suga på.
","jfr":[]} {"baseform":"nappar","wordforms":["nappflaskor","flaskor."],"text":"(sl) kvinnobröst. Se även flaskor.
","jfr":["flaskor"]} {"baseform":"nárann","wordforms":[],"text":"(fno) mellan benen. ”klappa um kerlingar nárann.” (klappa om käringen mellan benen.) (Eyrbyggja saga)
","jfr":[]} {"baseform":"narcis","wordforms":["narcisism"],"text":"självförälskelse efter Narkissos, den unge man i grekisk mytologi som bergsnymfen Echo förgäves förälskade sig i. Afrodite straffade då Narkissos genom att låta honom förtäras av längtan efter sin egen spegelbild i vattnet. Narcissism är en sorts självkärlek, dvs individens förälskelse i sig själv. Han eller hon beundrar sin egen spegelbild, ja, det händer också att man onanerar medan man betraktar eller fantiserar om sig själv. Termen narcissism används även mer allmänt om egoism, förakt för andra, hänsynslöshet och ytlighet. NEO har ”hist.: sedan 1914”. \"Jag var kär i min dotters pappa när jag träffade narcissisten, alfahannen. Den attraktionen var något annat och svår att motstå.\" (Kalmér 2022 142) Se även under autoerotik.
","jfr":["autoerotik"]} {"baseform":"narcisensuell","wordforms":[],"text":"(nyo) ”någon som tänder på sig själv men aldrig tillfredsställer sig själv genom onani”. (SAO 2013) Jfr narcisexuell.
","jfr":["narcisexuell"]} {"baseform":"narcisexuell","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt SAO (2013) ”någon som tänder på sig själv och fantiserar om sig själv och sin egen kropp vid onani (gärna framför en spegel)”! Jfr narcisensuell.
","jfr":["narcisensuell"]} {"baseform":"narratofili","wordforms":[],"text":"(latin narrare; berätta och greiska filia; kärlek) tillstånd där den ”drabbade” blir sexuellt upphetsad av att höra könsord och älskogsljud.
","jfr":[]} {"baseform":"narrefisse","wordforms":["fisse"],"text":"(da) förklaras av Hertoft (1989) med 1 ”kvinna som ’lovar’ samlag men som sen inte ställer upp när det gäller.” Se även sängkantsjungfru. 2 från samma källa: ”man som inte får ut det han förväntat sig av ett samlag”. Norsk slang har narrefitte, narremus om samma sak. Se även fisse.
","jfr":["sängkantsjungfru","narrefitte, narremus","fisse"]} {"baseform":"narrinna","wordforms":[],"text":"(åld so) fjolla* (1600-t).
","jfr":[]} {"baseform":"nasalsex","wordforms":[],"text":"(latin nasus; näsa) uttrycket hört i radioprogrammet Vår grundade mening (vecka 5/1995) där det diskuterades om det ska råda tryckfrihet för grov porr, våldsporr och barnporr. Som exempel på grov porr gavs då ”nässex”. Här har sexsökaren funnit ytterligare ett par hål för sina lustar. ”Den prostituerade som fått förslag om nasalsex: — Jag tänker då inte lägga min näsa i blöt. Kunden: — Men har du då inte näsa för en god affär?”
","jfr":[]} {"baseform":"nasalt","wordforms":[],"text":"(lmo) näsknull.
","jfr":[]} {"baseform":"naska","wordforms":[],"text":"(åld) fnaska, hora. (se do) \"Han lämnade sin fru och naskade med sin inspectorska.\" (Linné [1700-t] 2022 s 94)
","jfr":[]} {"baseform":"nasofili","wordforms":[],"text":"(latin nasus; näsa och philia; kärlek) att bli sexuellt upphetsad vid åsynen av en näsa.
","jfr":[]} {"baseform":"nasolingus","wordforms":[],"text":"(latin nasus; näsa och lingua; tunga) munstimulering av partnerns näsa.
","jfr":[]} {"baseform":"nass","wordforms":["nasse","nassar"],"text":"1(slang med dialekt ursprung) Rietz (1867) har ”qvinnobröst, spene”, samt nassa; dia. Nasse egentligen liten gris och ljudhärmande efter djurets snaskande läte. ”Den gråsprängde kysste mig på hand, det var något alldeles exceptionellt i denna krets, där man gick rakt på sak och talade om ’påsättning’ och ’skapliga nassar’ och sådant som var ännu värre.” (Stiehler 1950) 2 nasse (smn); (pojk)kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"nasseröd","wordforms":[],"text":"(sl) Kotsinas (1996) har ”toalett” med tidsangivelsen 1897.
","jfr":[]} {"baseform":"natasha","wordforms":[],"text":"enligt Hagman (2004) smeknamn på halv- eller helprostituerade öststatsflickor. ”Vart jag än kommer i världen brukar jag förr eller senare stöta på dessa natashor och blir varje gång lika olyckligt som maktlöst berörd av deras livsöden och den här flickan uppfyllde precis alla kriterier; porrklubbbsägaren hade lagt beslag på hennes pass och hon ville bara bort från klubben och från Grekland men satt fast och sa att om hon bara kom till Italien, då skulle allt bli bättre.” Se vidare trafficking.
","jfr":[]} {"baseform":"nates","wordforms":[],"text":"(latin natis; bakdel hos människa och djur i plural säte, gump, stjärt.) ”Bakpartiet har i kvinnlig tappning en stark sexuell inverkan på mannen. Det framträder särskilt tydligt hos primitiva folk, såsom vissa förhistoriska europeiska raser och färgade folkslag. Hos hottentotterna är mycket stora och fettrika nates det mest eftersträvade skönhetstecknet hos kvinnan. En särskilt starkt utvecklad fettrikedom hos nates kallas steatopygi.” (Olsen 1950) Därav natelism, där den sexuella eggelsen utgår från bakdelen, som stimuleras på olika sätt med upphetsning och/eller utlösning som följd. \"Deliciae populi, magno notissima circo Quintia, vibrates docta movere nates,...\" (XXVI Ad Priapum, Priapeia 2021) Och i Carl Magnus Juliussons översättning: \"Quintia, folkets älskling, berömd för den stora cirkusen, som vet hur man rör på sin skakande rumpa...\"
","jfr":[]} {"baseform":"natt","wordforms":[],"text":"(åld) 1 för samlag i uttrycket ”tillbringa/fördriva natten (tillsammans) med”. 2 natt, första (latin jus eller ius primae noctis) rätten till första natten, dvs rätt för annan än brudgummen att tillbringa bröllopsnatten med bruden. Enligt Anton Nyström (1921) ”ett urgammalt herretyranni, som länge fortsattes (i Tyskland ända till mitten av 16:de århundradet). Från detta överlämnande av bruden kunde man dock ibland få befrielse genom erläggandet av en penningsumma eller penningvärde.”
\nI Johan Almkvists Sexuallivet i våra samhällen (1942) får vi veta att ”denna egendomliga sexualförbindelse består uti en deflorering av en flicka, företagen i namn av en gudomlighet genom en mänsklig ställföreträdare, vilken kan vara en präst, en konung, en adelsman, en godsägare, en släkting eller en främling. Defloreringen kan dock ske även i samhällets namn och utföras av en samhällsrepresentant.” Uppslagsbok i sex (1966) fyller på med ”att om herremannen inte lockades av brudnatten måste den livegne brudgummen erlägga ett visst belopp — ibland bestämt genom lag — eller en viss mängd in natura som betalning för den sparade mödomen. Det hände särskilt när en kyrklig organisation stod som ägare till bönderna.
\nI räkenskapsboken år 1496 för Adelberg Kloster i Tyskland finns uppfört, att brudgummen måste leverera ett brödspett och bruden en summa pengar eller en stekpanna så stor ’att hon kan sitta i den med bakdelen’. I primitiva samfund företog präster eller äldre män defloreringen för att säkra brudgummens själ...”
\nI boken The lord’s first night (University of Chicago Press 1998) visar Alain Boureau övertygande att rätten till första natten är en sjuhundraårig myt, som var tid använt sig av för att tjäna dess egna syften. Så t ex åberopade franska revolutionens frihetskämpar ius primae noctis som bevis för det korrupta kungadömet.
","jfr":[]} {"baseform":"nattarbete","wordforms":[],"text":"se under arbete.
","jfr":[]} {"baseform":"nattfjäril","wordforms":["fjäril"],"text":"(euf) prostituerad. ”Hist.: sedan 1855.” (SO) Vanlig benämning på nattens lätta garde som fladdrar från kund till kund eller som kunderna fladdrar omkring. ”Trots informationen om riskerna med att många prostituerade är narkomaner som bär HIV-smitta, [...] så svärmar ännu familjefäder, avdelningschefer, byråkrater, kontorsvaktmästare, politiker, soldater, renhållningsarbetare och direktörer runt nattfjärilarna.” (Hesslind/Zjuchovitskij 1989) ”Redan när den första skymningen sänker sig över stadens syndfulla gator dansar dom första nattfjärilarna fram.” (Zebaot X 1995) ”— Se, där kommer en farlig nattfjäril, som suger sig fast i offren och rensar plånboken.” (Arendorff 1949) Se även fjäril.
","jfr":["fjäril"]} {"baseform":"nattfly","wordforms":[],"text":"(euf) prostituerad. Skymnings- och nattfjärilar med korta och kraftiga kroppar.
","jfr":[]} {"baseform":"nattgubbe","wordforms":["nattsjäktare"],"text":"(sl) enligt Thesleff (1912) klosettömmare. Namn på de ”gubbar” som i sena natt- eller tidiga morgontimmar tömde ute- och torrdassen i Stockholm. SAOB (1949) har nattskäktare om ”åkare som utan behörighet utförde skjutsning nattetid mot betalning”. Skäktare kanske av skäkta; vägglus, och skällsord för dessa dasstömmare och ”svarttaxiförare”. Se också Budapest och chokladgubbe.
","jfr":["chokladgubbe","Budapest"]} {"baseform":"natthök","wordforms":[],"text":"(sl) om torsk* som jagar nattfjärilar*. Allmänt om kvinnojägare.
","jfr":[]} {"baseform":"nattjord","wordforms":[],"text":"(euf) ordet från Göran Leijonhufvuds artikel \"Peking förändras hörbart\" (DN 14/3-1994) där han bl a skriver: ”Med åsnor och mulor, eller ofta ett trespann med två mulor och en häst, kom bönderna in i huvudstaden med grönsaker och andra förnödenheter. Andra kärror hämtade stadsbornas ’nattjord’ eller ’folkskit’ som skulle göda åkrarna i ett urgammalt nästan evigt kretslopp.”
","jfr":[]} {"baseform":"nattkruka","wordforms":["kruka"],"text":"(euf) kärl av lergods och med grepe, som förr användes som potta*. Se även kruka.
","jfr":["kruka"]} {"baseform":"nattkvinna","wordforms":[],"text":"(euf) prostituerad. ”Han var gurmand, men när blodet blef honom för hett och gatans nattkvinnor för triviala, åt han bara sockerbitar till kvällsvard för att späka sig och samtidigt spara på myntet.” (Öberg 1906) Se även kvinna (2).
","jfr":[" kvinna"]} {"baseform":"nattkärl","wordforms":["nattkäril","kärl."],"text":"(euf) förr även nattkäril; ett kärl av lergods, glas, metall eller emaljerad bleckplåt, som användes att pissa i nattetid, så man slapp gå ut i mörker och kyla. Detta innan en lättillgänglig toalett i bostaden blev allmän egendom. NEO har ”hist.: sedan 1733”. ”De tidiga pottorna var bastanta. De av tenn måste ha varit fruktansvärda tillhyggen när de användes som vapen i gatustriderna i Paris på 1600-talet, det s k nattkärlens krig.” (Fredlund 1973)
\n”Det nuvarande nattkärlet kommer från 1300-talet, det kunde vara av tenn, koppar, silver eller guld. Keramikkärl finns kända sedan 1418. På 1750-talet kom det vita porslinet. 1754 kunde man överföra bilder på den vita ytan. Då kom nattkärl med valspråk och verser, fina eller ofina porträtt av Napoleon eller ett stort öga i botten av kärlet med raderna: ’Use me well and keep me clean/ And I’ll not tell what I have seen.’ (Håll mig ren och använd mig med vett/ så ska jag tiga med vad jag sett.) Uppgifterna hämtade från Industria 1/63. ”Stäng truten, sära på benen, visa mig era sevärdheter och spotta skrytet i nattkärlet.” (Louÿs 2011) I en potta som tillhört prinsessan Sofia Albertina (1753—1829) stod följande: ”Je te vois petit coquin” ungefär ’Jag ser dig, din lilla rackare’. Uttrycket ”genast lite gladare” sägs härstamma från en historia i Strix (5/1905) där det berättas om bodbetjänten som säljer nattkärl. ”Förresten har vi flera modeller att välja på. Här är en med guldkant. Genast lite gladare.” \"Jag äger den allra täckaste fruntimmerspotta av ostindiskt porslin, där man låter sitt vatten i en lite skål, varpå det sipprar ner i en behållare, utom syn- och tankehåll. Man skulle kunna ta nattkärlet för en felkonstruerad tekanna. (Burman 2021 s 33) Se även kärl.
","jfr":["kärl"]} {"baseform":"nattlig sädesavgång","wordforms":[],"text":"(sym) utlösning under (dröm) sömn. Se även våta drömmar och drömfitta. ”När du drar ut i fält mot dina fiender skall du ta dig i akt för allt som väcker anstöt. Om någon man har blivit oren genom att få utlösning under natten, skall han gå ut ur lägret och får inte komma tillbaka förrän i kvällningen, när han har badat. Då får han komma in i lägret, när solen går ner.” (5 Mos 23:10-11 Bib 2000) I tidigare bibelöversättningar från 1703 och framåt maskeras ”utlösningen” med ”för att något hänt honom under natten”. Katolska kyrkan betraktade nattliga sädesavgångar som en dödlig synd om de uppträdde ofta och var resultatet av onda (syndiga) tankar.
","jfr":["våta drömmar","drömmis"]} {"baseform":"nattlöpande","wordforms":["nattfrieri"],"text":"(euf) fenomenet förklaras i Henrik Bergs Könsfrågan (1909): ”Vi syfta på den hos allmogen på många ställen, ja, nära nog öfver allt i vårt land, inrotade plägseden att de unga kvinnorna till sig emottaga män om nätterna. Sådant öfvas under namn af ’frieri’ till äktenskap utan att dock ens en sådan afsikt i själfva verket alltid anses behöflig såsom täckmantel för denna råa förtrolighet.”
\nDet hela var dock i regel mycket oskyldigt. ”Ungdomarna pratade om väder och vind, om byskvaller och andra nyheter. Även om pojken någonstädes kunde komma in under fällen var regeln att de inte fick beröra varandras nakna hud. Flickorna hade för den skull under de nätter de väntade besök — tagit på sig långstrumpor och långärmade extra fina nattlinnen. Det allra finaste tecknet på ynnest var när pojken tilläts ta av sig skorna och tröjan och krypa under fällen med sin arm under flickans huvud. Det hörde till god ton att vara vaken hela tiden och att sällan byta ställning även om armen domnade bort. Efter någon timme var besöket slut.” (Gaunt 1983)
\nNattlöpandet eller nattfrieriet förekom i hela Norden. Etnologer har exempel på nattfrieri från 1800-talet och t o m in på 1900-talet. Men fenomenet fanns även på 1600-talet. I Sverige benämndes frieriet också hjällgång, gå på hjällan, gå på ligg, frieri och gå utpå (Jl). I Norge hette det bl a å gaae ut på och fjösgång. I Finland talades det om yöstely (nattgång), mennä makulle (gå ligga) och maata salasgyssä (ligga i hemliga sängar). Hos Paavo Kirkkunen (1906) jämförs nattlöpandet på landsbygden med prostitutionen i städerna. Se även provnätter.
","jfr":["provnätter"]} {"baseform":"nattlöperska","wordforms":[],"text":"(åld) hora, prostituerad. \"Även här, bland de mest föraktade 'nattlöperskorna' på samhällets botten, fanns starkt motstånd och strategier för att behålla någon sorts värdighet.\" (Lennartsson 2019 s 252) \"Elis återvände varje kväll och arbetade hårt för att lära mig alla konster han förvärvat hos nattlöperskor och pigor, på krogar och i jungfruburar*.\" (Burman 2021 s 136) Se vidare under nattlöpande.
","jfr":[]} {"baseform":"nattman","wordforms":[],"text":"se under rackare.
","jfr":[]} {"baseform":"nattmössa","wordforms":["mössa"],"text":"(sl) förhud; något man drar över (kuk)huvudet. Också om kondom som i norskans nattlue. Även I uttrycket prata i nattmössan; prata skit. Se även mössa.
","jfr":["mössa"]} {"baseform":"nattpotta","wordforms":[],"text":"(åld) med hos Swedberg (1720-t) förklarat med matula; matella (lat); nattkärl*. \"Har du blett sla'en för nået onödigt nu igen! En så'n där manick! Ska dä va nåen grannlåt!\" gormade Lina \"Di har en så'n hos Anders i Mohult, och di gagner'n te och sätta nattpottan uti!\" (Sven och Lina ur Moberg 2023) Se potta.
\n","jfr":[]} {"baseform":"nattpåse","wordforms":[],"text":"
(euf) i sin bok Könsfrågan (1909) menar doktor Henrik Berg att det ”stundom är nödvändigt att på små barn använda särskilda nattpåsar för att hindra dem att röra vid könsdelarna”. Se vidare onani.
","jfr":[]} {"baseform":"nattrock","wordforms":["rock"],"text":"(sl) ”kondom”, enligt Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1946. Se även rock.
","jfr":["rock"]} {"baseform":"nattsjäktare","wordforms":[],"text":"se nattgubbe.
","jfr":[]} {"baseform":"nattskift","wordforms":[],"text":"(sl) knull på dagen då man har annat jobb nattetid.
","jfr":[]} {"baseform":"nattskäva","wordforms":["nattsköva"],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) om hora (Sdm). ”Du går som en nattskäva om nätterna å ligger inte der du ska ligga.” Rietz jämför med fornnordiska skæva; flyga, och fornsvenska nattskäfva; flädermus.
","jfr":[]} {"baseform":"nattstol","wordforms":["stol"],"text":"(sym) potta i form av en tron värdig de högsta dignitärer. NEO har ”hist.: sedan 1615”. Swedberg (1720-t) har nattstol; sedes secreta (hemlig stol) och latrina (avträde). ”En venetiansk storman, ambassadör i Frankrike, fick en gång besök av en annan högt uppsatt person. Denne ombads vänta medan ambassadören knäppte upp sina snörband och satte sig tillrätta på nattstolen. Så installerad sände han efter sin gäst och mottog honom i audiens på pottan. Detta betraktades som en mycket stor ynnest.” (Harrington 1962/1596)
\nFrån vårt eget land har vi vittnesbörd om hur den kungliga nåden kunde ta sig liknande uttryck: ”Sålunda berättar Elis Schröderheim 1792, att ’konungen från sin chaise percée familiérement (nattstol) deklamerade för mig det tal, som sedermera hölls från tronen’ (vid riksdagen i Gävle). Henrik Schück, som inte hade mycket till övers för Gustav III, kunde inte neka sig att publicera Schröderheims plumpa och vidriga satir över denna situation, ’Den kungliga produkten’, där själva förrättningen på nattstolen ingående skildras såsom en högviktig statshandling med vittgående konsekvenser för riksdag och centralförvaltning.” (Näsström 1962)
\nSkriftställaren August Strindberg, känd för sin hatkärlek till hemlandet, kallade Sverige för nattstolslandet i ett brev, till konstnären Carl Larsson i juni 1884, återgivet hos Meidal (2022 s 123): \"Jag har purgerat mig från Svenskt brännvin och Svensk punsch, och när jag en gång kommer att knäppa nya nötter med det kära nattstolslandet då får vi se vem som har bästa tänderna. \"Min hustru Anna Rella födde samma dagar, sittande på nattstolen, ett icke fullgånget foster.\" (Brunner 2020 s 412) Nattstool finns med i vår äldsta ordbok på svenska från 1630-talet. Se även stol.
","jfr":["stol"]} {"baseform":"nattsvärmare","wordforms":[],"text":"(euf) ”bild(ligt) om person: nattsvärmare: särsk om kvinna, gatflicka”. (SAOB)
","jfr":[]} {"baseform":"nattupplaga","wordforms":[],"text":"(so) allmänt lösaktig kvinna. Se även under aftonblad och kvällsupplaga.
","jfr":["aftonblad","kvällsupplaga"]} {"baseform":"nattvandrare","wordforms":[],"text":"(euf) hora, prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"nattvard","wordforms":[],"text":"(euf) fira (äta) nattvard; ha samlag. ”Martinson och Jorinda hade lagt sig på golvet och firat nattvard.” (Pohjanen 1998) ”Efter den versen hörde han MeänJieesus viska i örat på bruden Jorinda att ’vill du äta nattvard med mig’?” (Pohjanen 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"nattviol","wordforms":["nattyxne","orkidé"],"text":"starkt nattdoftande ört med erotiska undertoner. ”Få växter är så förknippade med erotik och frodig könsmagi” skriver Inger Ingmanson i en Understreckare (SVD 24 juni 2016). Ett exempel på detta finns hos Erik-Axel Karlfeldt (1864—1931) i hans dikt Nattyxne (1906) där han bl a skaldar: ”Över dig, yxne, älskogsört/ susade Veneris flyende skört.” Yxen här i betydelsen brunstig eller kärlekskrank. Dikten är, enligt Ingmanson, ”från början till slut erotiskt laddad med mångtusenårig symbolik i förening med en nordisk sommarnatt, parat med uråldrig och nästan brutal sexualsymbolik.”
\nCarl von Linné (1707—1778) kallar örten ”ålderdoms sängetröst eller hugnad” och menar att \"satyriumroten stärker mannens natur, komer honom till sin mandom. När en ung och begärlig och snåhl qwina får en gamall later och sener karl, skall hon praeparera dena rot, gifwa den honom in (thy dhe gamle ha icke nogon sådan qwickhet i sängen som unga); Sannerligen giör hon en halfdöd man qwik, och han skall wähl bli så whäl liden som ung, qwik och lustig karl och förskaffa sig en ålderdomströst eller ung son.”
\nNattviolen har, precis som många andra marklevande orkidéer, två jordknölar, amrötter, som förknippas med testiklar. Själva ordet orkidé kommer just av grekiskans orchis; testikel. Den ena knölen stinn av årets safter ansågs sexuellt eggande, medan fjolårsknölen, skrumpen och förbrukad, hade motsatt effekt. Ofta avsöndrade också knölarna slem som i folkfantasin kom att förknippas med sperma.
\nI dikten Nattyxne nämner Karlfeldt också andra älskogsdoftande örter som jungfrublomma, älskogsört, veneris blomma, satyrium och nosserot, där nosse är ett gammal nordiskt ord för testikel i likhet med knap i knapört. Se vidare under satyriasis och nosse.
\nEtt annat folkligt namn på nattyxne är ståndpes tjurpenis. Se under pes. Nattyxne tolkas som tjur och Linné skriver i sin Flora Svecia att man i Dalsland gav nattviol till tjurar som var ovilliga till parning. Se även orkidé.
\n","jfr":[]} {"baseform":"natur","wordforms":["natura"],"text":"
fornsvenska natur, natura, forndanska nattur, latin natura; födelse, skapelse. 1 könsorgan. Enligt Adams (1982) var natura ”en vida spridd eufemism för både mannens och kvinnans könsorgan. Det var vare sig speciellt formellt eller oanständigt och i allmänhet accepterat i det bildade språket.” ”Även hennes stubb (underkjol) var uppmakad, så att vi med blottade naturer lågo mot varandra.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Tror du inte att jag, som botat den där personens övernaturligt stora natur, skulle kunna läka ditt ben!” (Aretino 2008) 2 orgasm. En ung man frågar Fabricius-Møller (1950): ”När vi är tillsammans går naturen hastigt på min hustru, och sedan vill hon inte mer. Om råd anhålles?” 3 ejakulera i det ålderdomliga utgjuta sin natur. 4 könsdrift. ”Weiniger, (Geschlecht und Charakter 1903), som var starkt erotisk, men levde fullkomligt återhållsamt, blev formligen utsliten i striden mot sin ’onda natur’ och denna var tydligen de ’brottsliga anlag’ han i hög grad tillskrev sig.” (Nyström 1921) ”Så länge drottningen levde, gav han henne nästan varje natt ett bevis på sin ömhet. När han av vissa skäl måste underlåta det, brukade han trötta ut sig på sina jakter så att naturens röst tystades.” (Casanova 1936/1700) Motsatsen till denna överhettade natur i form av en förtärande könsdrift är då den kalla natur som går under beteckningen frigiditet*.
\n5 natur; könsumgänge, enligt Söderwall (1891) som också har sinlig natur för samma fenomen. Han förklarar uttrycket sinlig natur med \"särsk. med afseende på det sexuella området: natur, generationsorgan, äfven sädesvätska, \"han vt göt sina natur (semen). . .\" ( Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming 1857—1884.) Söderwall har också natura bland; samlag som han hämtat från Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utgiven av samma Klemming 1848—1855. Från samma källa kommer också natura fälaghskap; kömsumgänge. Osäkrare är om natur också kan stå för menstruation för där har Söderwall satt ett frågetecken. Tydligt är dock att ordet natur var ett både mångsidigt och vanligt använt ord i sex-och könssammanhang på medeltiden. Rietz (1867) har ”natura, naturas (dial); drifva älskog, vilja utöfva könsdriften” och från slangen hämtar vi natura; knull. Vanliga slanguttryck är in natura; betala någon i natura, och naturaförmån; ersättning på annat sätt än med pengar. Se också naturliker. 6 otukt mot naturen, brott mot naturen (åld); homosexualitet. ”I samtliga dessa regelsamlingar återkommer sodomi*, eller brott mot naturen som det ibland kallas, bland andra brott.” (Norrhem 2008) \"Men de flesta höll ändå fast vid att kalla män som ville vara med andra män 'kvinnohatare', eller 'antiphysiqes', det vill säga 'mot naturen'.\" ( Västerbro 2025 s 294)
","jfr":["otukt mot naturen, brott mot naturen","naturliker"]} {"baseform":"naturalia","wordforms":["naturliga ting"],"text":"(euf) könsorgan. Latin naturalia; naturliga ting eller förrättningar, könsorgan. Jämför latinets ”Naturalia non sunt turpia”; naturliga ting är inte skamliga. Ibland med tillägget ”modo occulte fiant”; om det bara sker i hemlighet. Det troliga är att det är greken Euripides (480—406 f Kr) som är pappa till uttrycket. \"När garvaren en gång legat drucken på en bänk vidöppen, har Helena ’med honom lekt, begynnandes vid bröstet och sedan allt bättre nider, in till hans naturalia och hemligt ting, vilket hon under handhavandet fört i munnen och bitit, så att ärr därefter synes’.” (Jarrick/Söderberg 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"naturbehov","wordforms":["behov"],"text":"(euf) 1 ”Förrätta sina naturbehov.” NEO har ”hist.: sedan 1820”. Se även behov. Det ordas om dessa naturliga behov på det mest onaturliga sätt. Björkman (1937) exemplifierar med ett citat ur Bergman (1926): ”Fagerlindarna åka med gamle Loewen till stationen. Han vill plötsligt stiga av, man tror att det är naturbehov och framropar: — Håll Johannes, kapten vill röra på sig ett tag.” Swift (1726) berättar om när Gulliver befinner sig i jättarnas land och behöver utträtta sina behov. Så här kan några väl valda avsnitt låta i svensk 1970-talsöversättning: ”Jag var i trängande behov av att utträtta ett och annat som ingen annan kunde göra i mitt ställe. [...] tillät mig inte min blygsel att uttrycka mig tydligare än genom att peka mot dörren och bocka mig flera gånger. Efter mycken svårighet förstod den goda kvinnan vad det var fråga om. [...] uträttade mina naturliga behov.” \"För varje sal fanns toaletter. Logerarna behövde därför inte längre uträtta sina naturbehov i spottlådorna, vilket hade medfört en vidrig stank.\" (Halldin 2026 s 176) 2 sexuella behov.
","jfr":["behov","naturliga behov"]} {"baseform":"naturdrift","wordforms":[],"text":"(euf) här i betydelsen obotlig könsdrift. ”Den som vill och måste värja sig mot denna naturdrift, vad kan han väl göra, ty det är detsamma som att påstå att natur icke är natur, att eld icke bränner, att vatten icke väter eller att människan inte äter, dricker och sover?” Kahn (1944) citerar Luther. ”Man tänke sig en ung kraftfull präst, som redan förut var tillräckligt upphetsad till följd af den med våld undertryckta naturdriften, huru han sitter i biktstolen och vet, att han har där bredvid sig, skild från honom blott genom ett tunt galler, en vacker, yppig kvinna; han hör prasslandet af hennes sidenklädning, hennes hviskande stämma, han känner hennes varma andedräkt och förnimmer af hennes mun bekännelsen om osedliga förbindelser; måste icke denna man vara av stock och sten, om icke hans nerver, hans sinnlighet skulle häraf i högsta grad retas och uppeggas?” (Kress 1905) Se även könsdrift och sexualdrift.
","jfr":["könsdrift "," sexualdrift"]} {"baseform":"natureld","wordforms":["eld."],"text":"(euf) här om könsdrift* som det uttrycks hos Kleveness Sexuell avhållsamhet i ungdomsåren (1901): ”De första, allvarliga stötarna af den inre naturelden.” Se även eld.
","jfr":["eld"]} {"baseform":"naturell","wordforms":[],"text":"(euf) naken.
","jfr":[]} {"baseform":"naturens bud","wordforms":["följa"],"text":"(euf) ägna sig åt könsdriften eller som Fabricius-Møller (1946) uttrycker det: ”Det råder inget tvivel om, att många unga män och flickor börjar allt för tidigt med att följa naturens bud, som det så vackert heter.” \" \"Beslöt mig för att stanna och sova med henne. Lämnade min tjänare att sova i förrummet, ty kåken har dåligt anseende. Eller vad gör inte den man som vill lyda naturens rop till trots mot vad alla de dumma lagar och vad vi kalla ära föreskriver.\" (Lennartsson 2019 s 207)
","jfr":[]} {"baseform":"naturens lagar","wordforms":[],"text":"(euf) enligt Martin Liljeblad och hans bok För barn och ungdom med undertiteln ’en undervisning i köns- och kyskhetsfrågan’ som kom 1906 har ”könslifvet en oerhörd betydelse. Det inskränker sig icke blott till könsdelarnas förrättning utan det berör hela människan, blod, muskler, nerver, hjärna, ja själen själf. Då så är förhållandet inser du lätt, hur viktigt det är att bevara sig själf ren. På intet sätt får du därför förgripa dig på naturens lagar, ty hvarje sådan förbrytelse hämmar sig icke blott på en enskild kroppsdel utan på hela ditt väsende. Hvarje förlust af säd är en förlust af kraft. [...] Af det sagda framgår, att det bör vara ditt mål att ej före 25 års ålder af fri vilja beröfva dig något af detta lifselement.”
","jfr":[]} {"baseform":"naturism","wordforms":[],"text":"(engelska naturism; till natur) levnadssätt där kläder används så litet som möjligt. Enligt NEO är ordet naturism ”hist.: sedan 1950-t”. Se även nudism.
","jfr":["nudism"]} {"baseform":"naturist","wordforms":[],"text":"kallas den som utövar naturism*. ”Hist:: sedan 1957.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"naturliga böjelser","wordforms":["böjelser"],"text":"(euf) betydelsen framgår av följande: ”Jag är långt ifrån någon stålsatt karaktär, och sedan sist jag skrev till Dig har jag redan tre gånger gett efter för mina naturliga böjelser.” (Brev från Pjotr Tjajkovskij 1840—1893 till brodern Modest om sin homosexualitet.) Se även böjelser.
","jfr":["böjelser"]} {"baseform":"naturliker","wordforms":["naturlikin"],"text":"(fsv) 1 Söderwall (1891) har 1 sinlig. (se sinnlig) och 2 naturliker limber; födslolem*. Se vidare under natur.
","jfr":[]} {"baseform":"naturljud","wordforms":[],"text":"(euf) bl a fis, fjärt, bullrig mage och rap. ”Det är just i magen som den mystiska och muntra förvandlingen äger rum, den som bl a tar sig uttryck i de naturljud som hörs på gårdsplanen utanför möllan.” (Nilsson Piraten 1946)
","jfr":[]} {"baseform":"naturtillgångar","wordforms":["tillgång"],"text":"(euf) kvinnobröst. Se även tillgång.
","jfr":["tillgång"]} {"baseform":"nava","wordforms":[],"text":"(sym) knulla. Navra; borra med navare, dvs med borr för hjulnav, samt navare*; mannens könsorgan. ”— Men vi kan väl få nava färdigt [...] en blir så könsti om en int är färdignavad, bad Beda så bevekande och Frida höll med.” (Martin, Kärlek 8/1967)
","jfr":[]} {"baseform":"navare","wordforms":[],"text":"(sym) mannens könsorgan. En sorts grov, lång borr. ”... han borrar med stadiga nafware up hålet, och emedan det ej skjer utan stort arbete, får han många gånger skaka rumpan innan det går igenom.” (Linné 1979/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"navelboxas","wordforms":["navelboxning"],"text":"fsv navle. Germanskt ord. Här i slanguttrycken navelboxas, navelboxning; knulla. ”Vi ska nog se till att han får sitt, det stackars sopphönset, som polerar naveln på dig.” (Aretino 2008) \"Liderlighetens källa finns hos män i könsdelarna och hos kvinnan i naveln. (Bergenheim 2020) Därav navelboxning; knull.
","jfr":[]} {"baseform":"navelfetischism","wordforms":[],"text":"sexuell attraktion av och kring en människas navel. Vissa blir upphetsade av att titta, slicka eller lukta på en navel eller runt omkring den. Oftast gäller detta en annans navel, men det finns också de som är helt fixerade vid sin egen och med detta ger uttrycket navelskådning ytterligare en dimension. Vissa njuter av att ha torrsex i en navel eller bara av att peta i den. Se vidare fetischism.
","jfr":[]} {"baseform":"naviculans","wordforms":["båt"],"text":"(latin navicula; båt, litet skepp) klitoris. Se även båt.
","jfr":["båt"]} {"baseform":"navis","wordforms":[],"text":"(lat) fartyg, skepp men här om kvinnans blygd* enligt Chorier (1967).
","jfr":[]} {"baseform":"navla","wordforms":[],"text":"(sl) knulla navel mot navel.
","jfr":[]} {"baseform":"navli","wordforms":[],"text":"(sam) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"NB","wordforms":[],"text":"(euf) nota bene (latin); märk väl! 1 ett favorituttryck för manslemmen hos Linné (1979/1700-t): ”... huru et allenast ställe på flickan kan wara et wetigt gjömrum för hans NB som då och då blir styf och återigen slak.” 2 ytterligare ett bruk av NB finns hos Gaunt (1983) där han bl a berättar följande om utomäktenskapliga födslar på 1600-talet: ”De flesta präster utvecklar en rad hemliga tecken för dessa födslar. En satte t ex N.B. i marginalen, en annan ritade en cirkel med en prick inuti, andra övergick till främmande språk och begagnade det latinska ordet nothus eller det grekiska apator.” Se även under fula siffror, tal och tecken och Linnés sätt att beteckna urin.
","jfr":[" tecken","fula siffror, tal"]} {"baseform":"neavri","wordforms":[],"text":"(sam) fanken, djävul.
","jfr":[]} {"baseform":"neber","wordforms":["nibber"],"text":"(euf) neger*. \"Om syftet är att visa missaktning kan neger vara brottsligt. Vid några tillfällen har personer dömts för hets mot folkgrupp efter att ha använt ordet i sammanhang där det varit uppenbart nedsättande. För att undvika risken för åtal har en del nationalsocialister och högerextremister börjat använda neber, en typ av kodspråk som är vanligt i den här typen av kretsar.\" (Anders Svensson 2020) Det här bruket är, enligt samma källa, inlånat från engelskan där man bl a använder nibber istället för neger.
","jfr":[]} {"baseform":"nec emmo! nec tizo!","wordforms":[],"text":"(för sl) arabiskt och assyriskt/syrianskt skällsord. Använt i invandrartäta områden. Ungefär ’sluta’ eller ’knulla din mamma!’
","jfr":[]} {"baseform":"necessär","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Liten väska för toalettsaker. Se också under väska.
","jfr":["väska"]} {"baseform":"nede","wordforms":["nedentil"],"text":"(no euf) enligt Tryti (1985) kjønnsorganen.
","jfr":[]} {"baseform":"nederkläder","wordforms":["intima plagg"],"text":"(åld) underkläder. Med hos Swedberg (1720-t) som bl a hänvisar till 2 Mos 28:42: ”Och skalt giöra them linnen nederkläder til at skyla blygdens kött, ifrå ländene alt nedh på låren.” (Bib 1703) Se även intima plagg.
","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"Nederländerna","wordforms":[],"text":"se därnere.
","jfr":[]} {"baseform":"nedkomma","wordforms":["nedkomst"],"text":"(euf) föda barn. Efter tyska niederkommen med samma betydelse. ”Hist.: sedan 1749”. (NEO) ”Hon ska nedkomma”, hon är havande. Byrman (1983) har ”typiskt kvinnouttryck men används mest på skämt”. Samma Byrman, fast nu (1989), har ”nedkomma officiellt och högtidligt eg falla (i barnsäng)” och nedkomst; i barnsäng; i det högtidliga ”vänta sin nedkomst”.
","jfr":[]} {"baseform":"nedlägga","wordforms":[],"text":"(euf) erövra någon sexuellt. ”Det påstås att 88 olika älskare fanns på listan som hertigen lämnade in till rätten — inte mycket att komma med om man jämför med en annan operahjälte, Don Giovanni, som ju hade nedlagt 1003 kvinnor bara i Spanien.” (Ur recension av operan Minnet av en doft om hertiginnan av Argyll i SvD 29/10-2005) ”Det är också den okomplicerade manliga sexualiteten vi möter när skribenten i grabbmagasinet Moore skryter om att ’lägga ner fler kjoltyg på en kväll, än vad du hinner med på en vecka’.” (Mejkade män och moderna myter. Ottar 4/2006) Se vidare under lägga (1).
","jfr":[]} {"baseform":"nedrans","wordforms":[],"text":"mild svordom. ”Hist.: sedan 1921.” (SO) Nedrans också; fan också. Jämför jäklar.
","jfr":["jäklar"]} {"baseform":"nedre delen (munnen","wordforms":["regionen)","del "],"text":"(euf) könsorganen. \"Vännerna är ömsinta, belevade och fyllda av galanteri och världsklok självkännedom — men kanske därför helt värnlösa inför de mörka och magnetiska krafterna från personlighetens nedre del.\" (Måns Wadesjö: Attraktionens kemi — en naturkraft? SvD Understrecket 1 april 2026) Se även del och mun.
","jfr":["del "," mun"]} {"baseform":"neekeri","wordforms":[],"text":"finskt skällsord (uttalas nääkeri) för neger.
","jfr":[]} {"baseform":"neger","wordforms":[" lägga en neger(arm) i blöt","nigger"],"text":"tyska Neger, franska nègre; av spanska negro; svart, neger; av latin niger; svart. ”Hist.: sedan 1680.” (SO) 1 (sl) stor kuk, då svarta anses särskilt väl utrustade mellan benen. ”Senast berättade en man att farfar förevisat en plansch med ’negerpenisar’ på en lektion. Flickorna i klassen blev upprörda, reste sig för att lämna salen. —Lugn, lugn. Båten till Afrika går inte förrän i morgon’, sa farfar.” (Dahlgren 2013) 2 (sl) skit och skita i begrava, dränka, klämma och strypa en neger. Även lägga en neger(arm) i blöt om samma sak. ”Med ett ryck slet han ner strumpbyxorna och trosorna. Nu var den egendomliga frukten blottad. Vördnadsfullt lyfte han upp den ur dess kladdiga rede och började mumsa. Bängzon vände sig halvt om och fnissade: — Smakar negerbollen gott, chefen?” (Wahl 2003) 3 neger, nigger (so) uppfattas av många, inte minst de svarta själva, som mycket stötande och förnedrande. Ordet neger kom in i svenskan på 1600-talet och har ofta uttryckt missaktning och avståndstagande. I tolfte upplagan av SAOL (1998) betecknas ordet som ”något nedsättande”, medan ordet i den elfte upplagan (1986) inte kommenteras alls. I trettonde upplagan (2006) förklaras neger med ”person av mörk hy och afrikanskt ursprung” med tillägget ”kan uppfattas som nedsättande”. I den 14 upplagan (2015) heter det \"Nedsättande. Använd hellre svart (person).\" Vissa försöker försvara ordet med att det latinska grundordet niger bara betyder svart. Många anser neger vara ett helt neutralt ord, medan de flesta däremot menar att nigger är oerhört nedsättande. I amerikansk slang finns reggin omvänd stavning av nigger och lika nedsättande. Men även nigger har en gång ansetts neutralt vilket följande utdrag ur SvD från 1930 tyder på: ”den amerikanske niggern, jazzkungen”.
\nI svensk dagspress tycks ordet neger värdeneutralt fram till omkring 1990. Tar vi en titt på riksdagens protokoll, där allt som yttras inför kammaren nedtecknas, kan vi i detta material notera att ordet neger användes senast/sist 1989. I USA blir ordet negro problematiskt först mot slutet av 1960-talet och istället börjar ordet black användas. Under de senaste årtiondena har så black fått lämna plats för först afro-american och sedan african-american.
\n\n
I Detroit i USA lades 2007 det förhatliga ordet nigger i en kista och begravdes en gång för alla. Men det finns också svarta i USA som med stolthet använder ordet nigga om sig själva. Ett annat gångbart ord är eufemismen nizzle.
\nNigger är idag ett mycket vulgärt ord för många engelsmän och amerikaner. Till och med personer som använder ord närljudande med nigger kan råka illa ut. En viss David Howard sa till sina medarbetare att de måste vara niggerdly med utgifter eftersom ekonomin var ansträngd. Ordet betyder överdrivet sparsam och har inget med ordet nigger att göra. Trots detta tog många anställda illa vid sig och Howard tvingades sluta. En annan britt använde ordet niggling; knåpgöra i ett arbetsmejl och fick mycket kritik för tiltaget. Inte heller niggling har något med nigger att göra.
\nEtt bageri i skånska Sjöbo får i januari 2004 en anmälan mot sig för att de skyltar med negerbollar, ett sedan länge (åtminstone från mitten av 1900-t) vedertaget namn på en sorts chokladboll beströdd med kokosflingor. Men då anmälan görs av en icke svart, och därför i juridisk mening icke personligt drabbad person, lämnas den utan åtgärd. Om en färgad person däremot gjort en anmälan hade saken kommit i en annan dager. Bageriet ordnar en pristävlan om ett nytt namn (vinnare Branco-bollar efter tillverkaren BRöderna ANderssons COnditori) och kallar under tiden bakverket för x-boll.
\nHistorien får en fortsättning när en knalle under Sjöbo marknad 2005 säljer t-tröjor med texten: \"Rädda negerbollen” och blir anmäld för hets mot folkgrupp. Bakom anmälan står vänsterpartisten Thomas Strandquist i Växjö som menar ”att även om man syftar på kakan så är ju ordet neger historiskt ett skällsord. Även om man har kallat kakan för negerboll länge av okunskap så är det kränkande mot många människor”. Han tror visserligen inte att anmälan kommer att leda till något, men som han säger: \"Målet är främst att skapa en opinion och debatt kring främlingsfientlighet och olämpliga och kränkande ordval.” Uttalandena görs i YA (23/7- 2005).
\nDen 6 maj 2010 ropas bistrons meny ut, på ett X2000 tåg mellan Göteborg och Stockholm, med följande slutkläm: ”... och så har vi negerbollar också”. Många resenärer reagerade och SJ beklagar ordvalet: \"Inte särskilt smart eller korrekt”, säger biträdande presschef Ulf Wallin till Sveriges Radio Väst.
\nEn del ironiska protester har följt i debattens spår som att kalla negerbollen för afroboll, etnisk boll, tjockisboll eller gambiaskallar med mjäll (med kokos). Några caféer och konditorier har löst problemet med den kontroversiella bollen med att annonsera ut den som Kalla den vad du vill eller som Kafé Kaka i Eskilstuna väljer att kalla den En sån där. Budskap med tillhörande bild finns hos Batra (2008).
\nNoteras kan att negerboll togs upp i 1986 års upplaga av SAOL och betecknades då som \"vardagligt\". Inga som helst kommentarer om att ordet skulle vara nedsättande. Negerboll betecknades som vardagligt också i en upplaga som utkom 1998. När så nästa upplaga kom 2006 föreslogs chokladboll som ett bättre alternativ än negerboll. Det hela slutade med att ordet försvann helt i 2015 års SAOL.
\nI en artikel på DN.se berättas under rubriken ”Kvarteret Negern får nytt namn” (24 jan 2010) att stadsbyggnadsnämnden i Karlstad beslutat stryka namnet Negern på ett kvarter i staden. Området fick namnet efter den stora branden 1865, då staden byggdes upp igen. Kanske kom namnet till efter Harriet B Stowes roman Onkel Toms stuga. Den kom 1852 och sägs ha varit den utlösande faktorn till det amerikanska inbördeskriget som slutade samma år som Karlstad brann. Stowes roman blev den mest sålda boken i världen efter bibeln på 1800-talet.
\nRedan 1986 var frågan uppe i kommunfullmäktige men då avslogs motionen. Nu har debatten tagit fart på nytt när den ideella organisationen Centrum mot rasism engagerat sig i frågan och överlämnat en protestlista till kommunen. Den protesten ställer sig ordförande i stadsbyggnadsnämnden Håkan Holm (S) bakom då han menar att ”Vi tycker inte att man ska ha ett kvartersnamn som människor känner sig kränkta av.” Kristdemokraternas (KD:s) gruppledare i Karlstad Peter Kullgren tycker däremot att namnet borde få vara kvar då han anser att: ”Det är ett gammalt namn, och om vi fortsätter med att ta bort namn som vissa känner sig kränkta av så kommer vi i framtiden att ha en ofantligt fattig kulturhistoria.” Namnet blir nu istället Tingvallastaden.
\nUtanför Älvdalen i Mora kommun ligger en liten by med namnet Negerbyn. Efter uppmaning från Afro-svenskarnas riksförbund har kommunen vänt sig till Lantmäteriet med en förfrågan om att få byta namn på byn. Förbundet anser nämligen namnet rasistiskt. Namnet har byn fått för att det en gång i tiden fanns kolmilor där. Kolarna som arbetade där blev svarta av kolet, därav namnet Negerbyn. Nu vill kommunen byta namn till Kolarbyn.
\nI SvD (22/4-2010) berättar Lina Kalmteg under rubriken Penguin tvingas kasta boken om pasta att australiensiska Penguin drar in 7 000 ex av sin The Pasta Bible. Detta sedan man upptäckt att ett recept, förutom tagliatelle, sardiner och prosciutto även innehöll ”salta och färskmalda svarta människor” dvs black people. Istället skulle det ha stått black peppar; svartpeppar. Receptet har kommenterats som kannibalistiskt och än värre blev det när Penguins förlagschefen sade sig inte kunna förstå hur ett sånt fånigt misstag kunde få någon att känna sig förolämpad.
\nNär Bonniers ger ut en nyutgåva av Agatha Christies klassiker (2007) ”Tio små negerpojkar” heter den \"Och så var dom bara en ...”. Det finns ju ingen anledning att göra folk ledsna, säger en talesman för förlaget enligt TV 2:s Kulturnyheterna (11/1-2007). I USA däremot ändrades titeln redan ett år efter det att boken först kom ut, 1940. Tyskans Negerkuss och Mohrenkopf samt franskans tête de nègre har det också stått strid om.
\nEn elvaårig pojke från Rösjöskolan i Sollentuna kom en dag i november 2017 hem med ett papper fullt med glosor som skulle böjas i singularis och pluralis. Ett av orden var negern. Nu anmäls skolan till diskrimineringsombudsmannen DO och läraren som gjort upp listan med ord hotas av avsked. Det är pojkens pappa som anmälde skolan. Pappan, själv svart, menar att övertrampet rör sig om hets mot folkgrupp.
\nRadioteaterns uppsättning ”Ungdom utan Gud” efter den österikisk-ungerske författaren Ödön von Horváths bok ”Jugend ohne Gott ”(1937) som handlar om rasism i 30-talets Tyskland och där ordet neger används nio gånger i ursprungstexten. Där heter det bl a: ”Alla negrer är sluga, feta och lata” Den 20 juni 2015, åtta dagar innan premiären, skjuter ledningen upp föreställningen på obestämd tid, därför att ”man behöver mer tid för att förbereda den debatt som kan uppkomma i och med att n-ordet* används i föreställningen.” Senare bestäms att manuset ska omarbetas, bl a ska det förhatliga n-ordet ersättas med ”dom i kolonierna”.
\nFredrik Sjöberg berättar i artikeln Näckrosen har plötsligt blivit mycket gammal (Under Strecket SvD 19 aug 2018) hur en pensionerad lärare i svenska och religionskunskap och samtidigt botanist reagerat på en uppgift i Nordens Flora (Bonnier Fakta) där man ändrat kulturväxten negerfrös namn till nigerfrö. Sjöberg menar att \"När det gäller negerfrö, en solrosliknande nyttoväxt från Afrika som förekommer förvildad på platser där man sprider fågelfrö, så är naturligtvis tanken rimlig att namnändringen på något sätt står i förbindelse med den infekterade frågan om yrkestiteln på Pippi Långstrumps pappas visitkort. N-ordet ska som alla vet utrotas. Gott så.\" Men i det här fallet är namnändringen fullt legitim. För, som Sjöberg säger, så är \"negerfrö en sentida felöversättning av engelskans Niger seed. Niger syftar här på floden med samma namn, som i sin tur är ett tuaregiskt ord som inte har något med människans hudfärg att göra\".
","jfr":[]} {"baseform":"negerarm","wordforms":[],"text":"(sl) lägga en negerarm i blöt; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"negerben","wordforms":[],"text":"(lmo) klarinett.
","jfr":[]} {"baseform":"negerboll","wordforms":["negerbulle"],"text":"se under neger (3).
","jfr":[]} {"baseform":"negerbulle","wordforms":[],"text":"(sym) en rund kaka bakad med smör, havregryn och kakao och överströdd med pärlsocker och kokosflingor. Se också neger (3)
","jfr":["neger"]} {"baseform":"negerfitta","wordforms":[],"text":"1 (so) allmänt om kvinna. 2 stålboll som används vid disk för att ta bort hårt sittande matrester.
","jfr":[]} {"baseform":"negerkyss","wordforms":[],"text":"1 (fisv) chokladöverdragen skumboll, mumsmums. 2 vaskrensare. Bidrag från signaturen Eric som har följande förklaring: \"Negerkyss är i delar av södra Sverige synonymt med vaskrensare tack vare redskapets likhet med den kvinnliga negerns stereotypiskt stora, röda läppar. Det var en bekant, en man i 60-årsåldern från Karlshamn, Blekinge som nyttjade begreppet ...\"
","jfr":[]} {"baseform":"negerrunk","wordforms":[],"text":"(fisv sl) chokladkräm. Uppgift från Göran Ek, Helsingfors.
","jfr":[]} {"baseform":"negersvett","wordforms":[],"text":"(lmo) svart, starkt kaffe.
","jfr":[]} {"baseform":"negotiation","wordforms":[],"text":"(eng) förhandling. Inom BDSM* en form av kommunikation där deltagarna diskuterar sig fram till vilka krav, ansvar och gränser som ska till för att nå en lämplig lösning för alla.
","jfr":[]} {"baseform":"négresse","wordforms":[],"text":"(fra) ”samlag à la negress, samlag bakifrån med båda i knäböjande ställning”. (Hertoft 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"nejen","wordforms":[],"text":"(sk) naken.
","jfr":[]} {"baseform":"nekro","wordforms":[],"text":"(sl) nekrofil*.
","jfr":[]} {"baseform":"nekrofagi","wordforms":[],"text":"(grekiska nekrophagos; som äter lik eller as av nekros; död kropp och phagein; äta) förtäring av lik, något som bl a vissa vampyrer* sysslar med. Begreppet necrophagism lär, enligt Encyclopedia Erotica (1967), ha lanserats av engelsmannen Browne (1875). Och samma källa menar att lustmördaren Verzeni slök köttslamsor från sina offer ”för att förlänga sin lusta”. I Uppslagsbok i sex (1966) berättas om fallet med mannen som stämde träff med unga flickor för att döda och äta upp dem. Han kom dock aldrig till mötesplatsen, utan stannade hemma och åt ett lamms könsorgan samtidigt som han fantiserade om att han satte i sig vaginan hos den flicka han skulle träffa.
","jfr":[]} {"baseform":"nekrofil","wordforms":["nekrofili"],"text":"sexuell avvikelse som består i en tvångsmässig sexuell dragning till lik inkluderande fantiserad eller reell sexuell aktivitet. (Från grekiska nekros; död kropp och philia; vänskap, kärlek) ”Hist.: sedan 1951.” (SO) Det lär ha varit den belgiske psykiatern Joseph Guislain (1797—1860) som vid mitten av 1800-talet först använde begreppet för att beteckna sinnessjuka som var besatta av en viss form av vandaliseringsraseri. Senare kom termen att användas allmänt om böjelsen för sexuellt umgänge med lik. Fenomenet kallas också vampyrism* och är exempel på en form av abnormt könsliv. Ibland räcker det inte för nekrofilen att förgripa sig på redan döda utan han eller hon mördar först sitt offer.
\nDen tysk-franska författaren Gabrielle Wittkop har i Le Nécrophile (1972 till svenska 2004) ”helt utan moralism och upprördhet skildrat något som tangerar, kanske till och med överskrider, själva det möjligas gräns”. (C-M Edenborg) Ett av nekrofilens offer är Henri, en sexåring som dog av scharlakansfeber: ”Igår kväll tog jag avsked från Henri vars lukt blivit outhärdlig. Jag gjorde iordning ett starkt parfymerat bad, för att en sista gång kunna trycka den lilla förfallna kroppen intill mig. Henri överraskade mig, ty de döda är fulla av det oförutsedda. [...] Äntligen lät han mig penetrera hans kött på riktigt, det hade blivit mört som smältande vax: det var hans sätt att mildra vårt avsked. Jag torkade honom i ett badlakan, jag iklädde honom hans lilla pyjamas i rosa flanell som han bar när han kom, jag slätade till hans bruna lugg som badvattnet gjort nästan svart. I bilen hade jag honom intill mig, jag stödde honom med en hand, styrde med den andra. Jag körde långsamt, jag hade inte bråttom att komma fram.”
\nVid ett annat tillfälle åker vår man ut till Montparnassekyrkogården för att hämta Suzanne, en 36 årig, gift kvinna ur medelklassen. Efter att nästan ha avslöjats av ett par poliser lyckas han till slut få hem henne till våningen. ”Jag återvände till henne, otålig som en ung make. Hennes utsökta spinnarfjärilsdoft var precis som den skulle vara. Jag lyfte upp Suzanne på sängen. Med darrande händer tog jag av henne behån, den lilla trosan. Väntan fick mig att jämra mig, mitt begärs anspänning lät mig inte uppskjuta ägandets ögonblick längre. Jag kastade mig över det inbjudande liket och avlägsnade inte ens hennes strumpeband innan jag tog henne med en hetta och ett våld som jag tror jag aldrig tidigare upplevt. [...] Jag stängde mig inne med Suzanne. Ett bröllop utan musik och utan buketter i mitt iskalla rum där lamporna brann. [...] Jag omslöt Suzanne med ispåsar. Jag strök gång på gång eau de cologne över hennes ansikte som var fantastiskt intakt, om man bortser från den där feta glansen som fäster sig vid kindbenen och denna utsökta ihopklämning som förädlar de dödas näsa. Tre dagar efter sin ankomst öppnade Suzanne plötsligt munnen, som för att säga något. Hon hade fina, regelbundna tänder. Sade jag inte att de döda alltid för överraskningar med sig? De är så bra, de döda...”
\nRedan Herodotos (480—420 f kr) tar upp fenomenet, när han berättar om egyptiska begravningsbruk, där det var vanligt att kvinnor ”efter sin död inte överlämnas till balsamerarna, och inte heller de mycket vackra och välrenommerade kvinnorna. De anförtros inte åt dem förrän efter tre eller fyra dagar. Genom detta vill man förhindra att balsamerarna förgriper sig på kvinnorna.” (citerat hos Wittkop 2004)
\nI Encyclopedia Erotica (1967) berättas om en viss Victor Ardisson (1901) och att det ”i hans polygama* läggning var honom egalt, om hans älskarinnor var döda eller levande”. Senare övergick han enbart till att intressera sig för döda kvinnor, vilka han kallade sina ”fästmör”.
\nNekrofili kan också vara monogam, dvs nekrofilen visar trohet mot ett lik. Så berättas att den amerikanske författaren Edgar Allan Poe (1809—1849) var monogam nekrofil och alltid valde älskarinnor som stod på gravens rand. Detta för att dessa kvinnor påminde honom om hans mor som dog när han var barn. Jämför nosofili; (grekiska nosos; sjukdom och philia; kärlek) sexuell samvaro med döende. I Länstidningen i Östergötland (7/6-2002) skriver Leif-Erik Törnblom sarkastiskt med anledning av lagen att homosexuella ska få prövas som adoptivföräldrar: ”Öppna bårhusen för allmänheten! Nekrofiler behöver också umgås!”
\n","jfr":[]} {"baseform":"nekrosadism","wordforms":[],"text":"
(grekiska nekros; död) lemlästning av lik. Mer nekrofili* än sadism* då offret av förklarliga skäl inte känner någon smärta. Vissa nekrosadister har först samlag med liket för att sedan vanställa det. Andra får sexuell tillfredsställelse enbart genom att vanställa liket. Se även under sadism.
","jfr":["sadist"]} {"baseform":"nektar","wordforms":[],"text":"(sym) sperma*, könssaft. En sockerhaltig vätska hos växter. ”Mitt underliv var en värkande växt i full färd med att fläka ut sina köttiga rödvioletta kronblad. Nektar sipprade ut mellan dem.” (Drougge 1994) \"Halvvägs genom sin orgasm kände Norma hur Corals fitta öppnade sig och plötsligt blev hennes egen mun full av tjock, skummande kvinnonektar när det gick för den andra.” (De Ville 1968)
","jfr":[]} {"baseform":"nellike","wordforms":[],"text":"(da sl) nejlika. Här om skit, avföring enligt Bom (1950).
","jfr":[]} {"baseform":"neofili","wordforms":[],"text":"(grekiska neos; ung, ny och philia; kärlek, vänskap) ynglingakärlek. När en äldre man eller kvinna dras till en könsmogen tonårspartner. Även allmänt om överdriven beundran för allt nytt.
","jfr":[]} {"baseform":"neofitta","wordforms":[],"text":"(grekiska neos; ny) fitta som genomgått könskorrigerande underlivskirurgi. Ofta används delar från tidigare könsorgan vid skapandet av denna ”nyfitta” som också går under namnet fysiologisk kuk eller prefitta*.
","jfr":[]} {"baseform":"neopenis","wordforms":["neovagina"],"text":"(grekiska neos; ny) ett plastikkirurgiskt tillverkat könsorgan vid t ex könsbyte eller en oklar könsidentitet. Neovagina är ett litet slarvigt använt begrepp då det i det flesta fall ingår fler tillverkade delar än bara vaginan, d v s kvinnans inre könsorgan. Neofitta* är därför ett mer rättvisande namn.
","jfr":[]} {"baseform":"neosexualitet","wordforms":[],"text":"grekiska neos; ny. Annat begrepp för perversion*. Så här beskriver Joyce McDougall (1988) detta begrepp: ”Pervers sexualitet är i själva verket bara en yttring av ett sammansatt psykiskt tillstånd i vilket både ångest, depression, hämningar och narcissistisk rubbning spelar en roll. Det är inte någon enkel avvikelse på vägen mot sexuell tillfredsställelse, utan snarare en invecklad struktur som måste uppfylla en mängd behov, vilket ger neosexualiteten en dimension av särskild tvångsmässighet.”
","jfr":[]} {"baseform":"Neptun","wordforms":["ofre til"],"text":"(no sl) spy, kasta upp. Jämför svenskans ropa på Ulrik för samma sak.
","jfr":["ropa på Ulrik"]} {"baseform":"ner","wordforms":[],"text":"(sl) gå ner; utöva oralsex*.
","jfr":[]} {"baseform":"nerron","wordforms":[],"text":"(sl) \"uppsalaslang för bög, mes\". (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"nertill","wordforms":[],"text":"(euf) där könsorganen finns. ”Han är inte intresserad av samlag. Han vill bara kyssas nertill.” (Hegeler 1968)
","jfr":[]} {"baseform":"nervikon","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Ikon; grafisk symbol på bildskärm, aktiveras genom att man pekar (klickar) på den med hjälp av en datormus. ”I det eggande discoljuset bearbetade Saras fylliga läppar och långa smala tunga Ismaels nervikon med finess, energi och låtsat äckel.” (Wahl 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"nervus","wordforms":[],"text":"(lat) manslem enligt Chorier (1967). Sena, muskel.
","jfr":[]} {"baseform":"new age hångla","wordforms":[],"text":"(sl) två personer står eller sitter nära varandra medan de ser varandra djupt in i ögonen och ler. En position som sedan ska hållas så länge som möjligt. Uppgift från folkmun.se.
","jfr":[]} {"baseform":"newtons vagga","wordforms":[],"text":"(sl) pung*. Efter den engelske vetenskapsmannen Isaac Newton (1643—1727).
","jfr":[]} {"baseform":"NFW","wordforms":[],"text":"(data) No Fucking Way ungefär Inte på nå’t jävla sätt, inte en chans!
","jfr":[]} {"baseform":"Niagara","wordforms":[],"text":"(sym) 1 pissoar*. 2 Niagarafallet; mens, menstruation. Efter Niagarafallen i Nordamerika.
","jfr":[]} {"baseform":"nibba","wordforms":["nigga"],"text":"(euf) neger, nigger. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"nickemo","wordforms":["nikemo"],"text":"(sl) enligt slangopedia.se syrianska för \"knulla din mamma\".
","jfr":[]} {"baseform":"nickenocke","wordforms":[],"text":"(sl) skämtsamt och rörelsebeskrivande om kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"nid","wordforms":[],"text":"(fvn) grovt ärovördiga beskyllningar vilka stämplade en man som en omanlig individ. Det heter bl a att \"Nid biter”. ”Med förkärlek framställs en hatad fiende som en varelse med kvinnlig läggning, inbegripen i en erotiskt komprometterande situation. Som höjdpunkt kom det sexuellt infamerande påståendet, att han i stogestalt brukade para sig med en partner i hingstskepnad.\" (Ström 1967)
\nLjunggren (2014) menar att ”begreppet nid är ofta sammansatt och svårdefinierat. Innebörden av ordet spänner över områden som avund, hat, fiendskap och strid i de forna språken, men finns kvar i SAOB som ett substantiv med innebörd som hån, begabberi, skamlig beskyllning, förbittring, fiendskap, avund, illvilja, skymf, snålhet m fl och används i ord som nidbild, niddikt, nidgärning, niskrivare, m fl.”
","jfr":[]} {"baseform":"nifichera","wordforms":[],"text":"(åld) ha samlag efter franska ficher med samma betydelse. \"Skall man den döda til ära/ Hålla ett prydligt och sanningsfullt tal/ Hur hon i Kyrka, i säng och på bal/ I guld och silfver brillerat:/ och til belöning för suckar och qval,/ sin älskling i mjugg nificherat.\" (Utdrag ur Grafskrift över fru Grauhrens tillförne Mamsell Slottsberg. Här avses kurtisanen* Charlotta Slottsberg, Slottsbergskan kallad, som dog år 1800 av ett missfall.)
\n","jfr":[]} {"baseform":"nigger","wordforms":[],"text":"
(so) I min barn- och ungdom på 40- och 50-talen var nigger ett skällsord medan neger däremot var fullt gångbart i de flesta kretsar. Under ett besök på Skansen i Stockholm i slutet av 1940-talet mötte mitt sällskap en svart person, varvid en kusin till min mor utbrast, under det att hon pekade mot personen ifråga: \"Titta, en neger! Svarta människorr var en sällsynthet i Sverige vid den här tiden, därav hennes förvånade utrop. Se också neger.
","jfr":["neger"]} {"baseform":"niggerdricka","wordforms":[],"text":"(sl) kaffe. Jämför negersvett.
","jfr":["negersvett"]} {"baseform":"niggersvett","wordforms":[],"text":"(sl) te.
","jfr":[]} {"baseform":"nik","wordforms":["nika","nikemo"],"text":"(för sl) knull, knulla. Nik emo, nich emo, nikemo; knulla din mamma! Andra skällsord är nik era; knulla arslet och nik tise emo; knulla din mammas arsle! Från arabiska nik med samma betydele.
","jfr":[]} {"baseform":"nikkor","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"nils-david","wordforms":["nils-jörgen"],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"nilsson","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"niogtres","wordforms":[],"text":"(da) sextionio, 69*.
","jfr":[]} {"baseform":"niomånadersförkläde","wordforms":["niomånaderslotteri"],"text":"stort förkläde som bars under graviditeten. Från skånska Torup kommer, enligt Byrman (1989), det ålderdomliga ”hon hade niomånadersforkle”. Även niomånaderslotteri. I bl a Huskvarna talar man om att \"ha fått en vinst i niomånaderslotteriet”. Se även förkläde och fyrtioveckorslotteri.
","jfr":["förkläde","fyrtioveckorsförkläde"]} {"baseform":"nip","wordforms":[],"text":"enligt slangopdedia.se snopp, kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"nipp","wordforms":["nippa"],"text":"1 (dial) enligt Rietz (1867) om coire* med tjänsteflicka. Nippa betyder annars nafsa, nypa, picka, som direkt associerar till knulla. Jämför nippel; bröstvårta. Från engelska nipple med samma betydelse. 2 (sl) nippan; fittan.
","jfr":["nipple"]} {"baseform":"nippe","wordforms":[],"text":"(dial) kuk. Se också nipp, nippa.
","jfr":["nipp, nippa"]} {"baseform":"nippel","wordforms":[],"text":"från engelska nipple; bröstvårta.
","jfr":[]} {"baseform":"nipplar","wordforms":[],"text":"(sl) bröstvårtor. ”Vaffan - inte skymten av en enda liten tutte! hojtade han sen. Vad är det här, jag vill ju se erigerade nipplar.” (Drougge 1996) ”Liljekullarna var vita men ganska intetsägande. Nipplar och vårtgårdar hade en blek färg.” (Drougge 2006) Jämför nipples.
","jfr":["nipples"]} {"baseform":"nipplegate","wordforms":[],"text":"(am) från nipple; bröstvårta och gate som i Watergate, amerikansk skandal på hög politisk nivå som bl a ledde till att president Richard M Nixon avsattes 1974. Den amerikanska sångerskan Janet Jackson framträdde i halvtidpausen under Super Bowl (2/2-2004) finalen i den amerikanska fotbollsligan. I direktsändning såg 100 miljoner tv-tittare både i USA och omvärlden, hur sångaren Justin Timberlake i slutet av den duett han och Janet Jackson sjöng, drog av Janet hennes bh-topp och blottade hennes ena bröst under några sekunder. Med det var skandalen ett faktum. Protesterna haglade från upprörda och chockade åskådare. Terri Carlin, 47 år, från Knoxville, Tennessee, var den första som lämnade in en stämningsansökan för att hon ville ha ett domstolsutslag på att något lika ”skändligt” aldrig mer skulle tillåtas i amerikansk television före klockan 22 på kvällen då barn kunde tänkas titta. Polisen i Houston, Texas där finalen spelades, klargjorde att något åtal inte var att vänta, eftersom inget brott begåtts. Polischefen menade att ”handlingar som kan tyckas osmakliga är inte med nödvändighet ett brott mot lagen i Texas”.
\nMen indignationen över detta snuskiga angrepp på nationen och dess oskyddade barn, blev så omfattande att utskotten för tv och Internet i kongressens båda kamrar nu på fullt allvar diskuterar lagändringar så att en bröstvårta aldrig mer visas i amerikansk tv då barn kan tänkas titta. CBS och MTV, som sände och producerade programmet, bad om ursäkt och Justin Timberlake skyllde på kostymkrångel. President George W Bush ombads kommentera det skedda men svarade diplomatiskt att han somnat före pausen. Ett annat resultat av det skedda blev att det drabbade tv-bolaget i framtiden lovade direktsända program med fem sekunders fördröjning för att kunna klippa bort liknande anstötliga episoder samt eventuella svordomar och andra fula ord. All publicitet kring händelsen resulterade i en enorm efterfrågan av Janet Jacksons nya singel. Jämför en liknande skandal under tutte.
","jfr":["tutt"]} {"baseform":"nipples","wordforms":[],"text":"(sl o eng) bröstvårtor*.
","jfr":[]} {"baseform":"niri","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Enligt slangopedia.se är Uppsala hemort för ordet.
","jfr":[]} {"baseform":"nissa","wordforms":[],"text":"(euf) kissa. Publicisten Bo Strömstedt (1929—2016) berättar i brev att under hans barndom var ”pissa manligt, vulgärt, kissa frökenaktigt och barnsligt, nissa en neutralare eufemism. Allt tilldrar sig, kan man se, i alfabetets mitt: k, n, p, t”. Se nisse.
","jfr":[]} {"baseform":"nisse","wordforms":[],"text":"(no sl) pissa. ”For å late vannet eller slå lens har vi de gjengse verbene nisse, tisse, pisse og pinke (fra tysk), foruten mige, strø, stråle, vanne og lense.” (Tryti 1985) Därav kanske nissen ett ord jag endast stött på hos Strömstedt (1995). Där uppmanar fadern sin onanerande son att ”inte röra nissen”. Strömstedt berättar i brev att ”han hör det ännu tydligt från dagen med Georg VI:s kröning 1936”. Fadern var västvärmlänning, något som kan förklara hans norska ordval.
","jfr":[]} {"baseform":"Nisse från Manpower","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Manpower är ett personaluthyrningsföretag.
","jfr":[]} {"baseform":"nisus sexualis","wordforms":[],"text":"(latin nisus; behov och sexus; kön) könsdrift*.
","jfr":[]} {"baseform":"nita","wordforms":[],"text":"(sl) knulla hårdhänt. Slå hårt (som vid nitning). Med hos Thesleff (1912). Se liknande nagla.
","jfr":[]} {"baseform":"nitton","wordforms":[],"text":"(svr) lindrig ed i närheten av det något fulare sjutton* och attan (aderton). Svenblad (2008) har uttrycket nitton pinnar från östra Åland. Förstärkt i uttrycket nitton tusan. Se vidare under fula siffror, tal och tecken.
","jfr":[]} {"baseform":"niuallu","wordforms":[],"text":"(sam) lesbisk*.
","jfr":[]} {"baseform":"njam","wordforms":[],"text":"(sl) ha sex, knulla. Detta enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"njammat","wordforms":[],"text":"(sam) suga, dia.
","jfr":[]} {"baseform":"njóta","wordforms":[],"text":"(fno) njuta. ”þu skalt Steingerðer aldri njóta” (du skall aldrig njuta av [förenas med] Steingerðer).
","jfr":[]} {"baseform":"njuta","wordforms":["njutning"],"text":"fsv niuta. Germanskt ord. Här eufemistiskt om könsakten. Även avnjuta, könsnjutning, kärleksnjutning, köttslig njutning. William Shakespeare (1564 —1616) använde ”enjoy a woman”, i sitt poem The rape of Lucrece (1594). Och i ett av hans sista verk, sagospelet Cymbeline, heter det i andra akten femte scenen i Carl August Hagbergs (1810—1864) översättning: ”Hon nekade mig ofta laglig njutning och bad om skoning med en rosig blygsel så ljuv att åse, att den skulle uppvärmt den gamle Kronos själv.”
\n\"Även om dessa oden till de köttsliga njutningarnas lov troligen författats i första hand som en sorts minnesbank och fantasireservoar för upphovsmännen själva, kan man föreställa sig att det hos skribenterna funnits en önskan att bli läst, kanske rent av beundrad.\" (Lennartsson 2019 s 210) Anm: De skribenter som avses är den anonyme författaren till My secret life och Gustaf Hallenstiernas Mina kärleksäventyr.
\nI Boccaccios Decamerone (ca 1353) uttalar sig en anonym präst föraktligt både om sina egna kollegor och det arbetande folket: ”Gud, du som sått mängden av bönder och skapat evig tvedräkt mellan oss och dem, giv oss att leva gott av deras arbete, njuta deras fruar och döttrar, alltid glädja oss åt deras död och bereda dem kval på denna jord.” ”Men tvi för alla karlar! Det är bara njutningen dom bryr sig om, och är man sjuk så ger de en blankt fan.” (Möller 1919) ”Min kropp tog form i en moders liv under tio månaders tid; jag bildades i hennes blod genom en mans säd under nattlig kärleksnjutning.” (Vish 7: 1—2, Bib 2000) ”Vilt och våldsamt är hennes väsen, hon är samvetslös och glupsk i sitt begär både när det gäller mat och dryck och köttslig njutning.” (Vatsyayana/ Kalyanamalla 1952)
\n”…Kärleksnjutning framkallar den hjälpande handen,/ Håller du det för intet? Ett brott är det, tro mig, ett oerhördt brott,/ Så oerhördt, att din ande knappast begriper det, / Tro mig: naturen själf säger till dig:/ Hvad du med handen förgör, det är en människa.” (Kress 1905)
\nÄven njuta någons gunst som i följande citat hos Ström (1967): ”I Lokasenna beskylls Freyja för grov kärlekshandel om ett smycke och i Sörletåten förvärvar hon ett kostbart, av dvärgar förfärdigat, halsband genom att låta dem njuta hennes gunst var sin natt.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"njutningsmedel","wordforms":[],"text":"
(euf) att njuta av. ”Här möter oss den prostituerade kvinnan så att säga ’i samhällets tjänst’, fyllandes olika funktioner; än som ’lustutlöserska’, ’njutningsmedel’ och hygienisk latrin.” (Lennartsson 2001)
","jfr":[]} {"baseform":"njutningsäktenskap","wordforms":[],"text":"(sym) en omstridd sedvänja inom shiaislam som vissa religiösa ledare menar har stöd i koranen, medan andra kallar det för religiös prostitution. Njutningsäktenskap kan iscensättas för att ge unga människor en möjlighet att dejta och ha sex halal (tillåtet inom islam) innan de fattar beslut att gifta sig mer permanent. Inom shiaislam är detta ett accepterat sätt att använda tidsbestämda äktenskap. Men det händer också att kvinnor köps för att gifta sig tilfälligt och får betalt genom en sorts hemgift samtidigt som imamen som genomför \"vigseln\" också tar betalt för sina tjänster. Ibland kan äktenskapet begränsas till några timmar, andra gånger kan det pågå i några månader.
","jfr":[]} {"baseform":"no homo","wordforms":[],"text":"(sl) när en man ger en annan man en komplimang och snabbt tillägger no homo, för att markera att komplimangen inte har någon sexuell anspelning.
","jfr":[]} {"baseform":"noctuinus","wordforms":[],"text":"(latin nattlig) enligt Chorier (1967) manslem*. Jämför latinets noctua; nattuggla.
","jfr":[]} {"baseform":"NoFab","wordforms":[],"text":"(eng) är en hemsida och en stödgrupp för dem som vill sluta med porr och masturbation. Namnet från engelskans fab; onani, runk. Rörelsen grundades 2011 av amerikanen Alexander Rhodes som påstår att om en man avstår från onani under sju dagar så uppnår han på den sjunde dagen ett 147% lyft i testosteronnivån något som i sin tur innebär ett lyft för hans sexliv. Annat som avhållsamheten leder till är större muskler, ökad koncentrationsförmåga, mindre handsvett och finare hy. Det finns inga som helst vetenskapliga belägg för dessa påståenden.
","jfr":[]} {"baseform":"nog","wordforms":[],"text":"(euf) i Fjällsjö i Ångermanland säger man, enligt Byrman (1989), ironiskt om en kvinna som är känd för att vara ovanligt sexuellt intresserad att hon har fått nog; hon har blivit gravid. Se även pick och tätört.
","jfr":["tätört"," pick"]} {"baseform":"nojsa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kela, mysa, hångla. 2 knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"nollad","wordforms":[],"text":"(sl) död.
","jfr":[]} {"baseform":"nollan","wordforms":[],"text":"(sym) arshålet. ”...grep hans salvum me fac* och sköt häftigt in den i nollan genom en hastig rörelse med stjärten.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"nom","wordforms":[],"text":"(för sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"nomie","wordforms":[],"text":"(sl) normal bög, dvs en bög utan specialintressen som t ex läder. Se vidare under bög.
","jfr":[]} {"baseform":"nonutnovember","wordforms":[],"text":"(sl) en \"högtid\" som firas under november med runkförbud hela månaden.
","jfr":[]} {"baseform":"no-pan kissa","wordforms":[],"text":"(jap) typ av kaféer där servitriserna bär korta kjolar och inget under. Golven på dessa kaféer är helt eller delvis täckta med speglar. Kunderna får titta men för det mesta inte röra. I övrigt fungerar kaféerna som vilka kaféer som helst med undantag för att de är fyra gånger så dyra som på ett vanligt kafé.
","jfr":[]} {"baseform":"noppa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. Med hos Thesleff (1912). Men noppa är också ett substantiv, då med betydelsen liten flicka, uppnosig jänta samt liten upphöjning. Se även nuppa samt noppar. 2 avlida, dö. ”Ja innan han noppade av — ty inte tålde han att bli oppsprättad.” (Moberg 1953)
","jfr":[" nuppa","noppar"]} {"baseform":"noppar","wordforms":["noppor"],"text":"(sl) bröst, bröstvårtor. Langenfeldt (1947) jämför med ”noppa på ngt” klåfingrigt peta på något.
","jfr":[]} {"baseform":"noppe","wordforms":["nuppe","nuppa"],"text":"(sl) kuk. Med hos Thesleff (1912). Nopp, nupp ursprungligen något stympat, avrundat, knubbigt. Troligen släkt med norsk dialekt nuv; rund förhöjning, hårtofs, eller med nup; hög bergstopp. Se även nuppa.
","jfr":["nuppa"]} {"baseform":"nopper","wordforms":[],"text":"(åld svr) i uttryck som vas nopper, vas byxen. Enligt SAOB av ovisst ursprung möjligen utgående från nåd. \"Hwas nopper iag har icke nylig kändt bättre / Det (dvs. brännvinet) rifwer i halsen som det wore Etter.\" (Johannes Beronius En ny och andelig comoedia. Linköping 1674.)
","jfr":[]} {"baseform":"n-ordet","wordforms":["z-ordet."],"text":"(euf) ett av de mest värdeladdade orden i USA, som i New York och Los Angeles (LA) förbjöds helt 2007. De ledamöter i stadsfullmäktige, som fattade beslutet i LA, hoppades att den symboliska åtgärden skulle förmå människor sluta använda det rasistiska uttrycket nigger.
\nI artikeln ”Huckleberry Finn utan n-ordet upprör kritiker” i SvD (11/1-2011) skriver Kaj Schueler att Mark Twains bok Huckleberry Finn var kontroversiell redan vid utgivningen 1884 och att den vid flera tillfällen har utsatts för olika förbättrings- och språkliga reningsförsök.\" Och, fortsätter Schueler. ”Nu senast har engelskprofessorn Alan Gribben rensat boken på ordet ’nigger’ (förekommer 200 gånger) och ersatt det med ’slav’.” Detta har fått New York Times kritiker Michiko Kakutani att reagera: Hon menar att detta 'bekräftar den narcissistiska samtida uppfattningen att konst skall vara oförarglig och tillgänglig.' Och fortsätter hon: 'Genom liknande redigeringar försöker man släta över plågsamma realiteter i den amerikanska historien och möjligheten för till exempel lärare att förklara sammanhangen för sina elever. Slav är knappast en förbättring då det karakteriserar Jim som egendom, något han försöker fly från'.” För en svensk motsvarighet se neger.
\nI sin kolumn ”Slavarna talar till oss flera sekel senare” (SvD dec 2015) ondgör sig Katarina Wennstam över missbruket av n-ordet och exemplifierar detta missbruk med bl a följande ur staden New Yorks 1700-tals stadgar ”att en n...r inte fick tilltala vita människor, att en n...r aldrig fick vittna om det inte var mot en annan slav...” \"Brorsan kallade mig n-ordet och arabdrägg! I den här lilla stan fanns det två gäng, svartskallarna och nynazisterna som var raggare, och så dök jag upp — en snygg utlänning.\" (Kalmér 2024 s 141)
\nEn Novusundersökning, initierad av Språktidningen och presenterad i nr 4-5/2024 av tidningen, ställer frågan. \"Vad tycker du är det värsta skällsordet eller den fulaste svordomen i svenska språket\". Deltagarna i undersökningen fick svara helt fritt utan några förbestämda svarsalternativ. Utifrån den lista på 600 ord som blev resultatet av undersökningen sammanställdes så en ny lista med de 10 mest nämnda orden tillsammans med frågan: \"Vilket av dessa ord tycker du är värst eller fulast att säga.\" N—ordet segrade med 32% av de avgivna rösterna, hora kom tvåa (21%) och horunge trea (17%). Fitta fick 11% medan kuk samlade 3% av rösterna. Intressant i sammanhanget är att det var övervägande ålderskategorin 18—34 år (65%) som klassade n-ordet som det fulaste medan det i gruppen 65—84 år bara var 5 % som gjorde det valet. Av egen erfarenhet vet jag (född 1940) att under min barn-och ungdomstid var neger ett allmänt använt och godkänt ord för en svart person, något som säkert spelat in vid bedömningen av ordet idag. Skällsordet på den tiden var istället nigger*. Se även z-ordet.
","jfr":["z-ordet"]} {"baseform":"normal","wordforms":[],"text":"som alla andra, inte avvikande. Enligt Cox (2004) \"är den vanligaste frågan som rör sex, oavsett beteende, 'Är jag normal'? Av någon anledning får känslan av att vara ’normal’ folk att känna sig bättre. Konstigt, för ’normal’ är ju ofta detsamma som tråkig.”
","jfr":[]} {"baseform":"norsk","wordforms":[],"text":"(da) enligt Hertoft (1989) prostitutionsspråk för när mannen runkar medan den prostituerade ser på.
","jfr":[]} {"baseform":"nos","wordforms":["valpnosar."],"text":"(sym) bröstvårta*, klitoris*. ”Så böjer jag mig fram över er och mitt i den bruna pälsens lena hår sticker en nos fram, brunaktig och skamlöst lysten.” (Jönsson, Kärlek 1/1965) Se även valpnosar.
","jfr":["valpnosar"]} {"baseform":"noshjul","wordforms":[],"text":"(sl) lyfta noshjulet; pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"nosofili","wordforms":[],"text":"se under nekrofili.
","jfr":[]} {"baseform":"nosse","wordforms":[],"text":"(dial) testikel. Danska nosse med samma betydelse. Enligt Wessén (1982), som tar upp ordet under nosserot; nattviol, så är det troligen fråga om en hypokoristisk (förskönande) bildning. Nattviolen har två spetsiga knölrötter som kan liknas vid små snoppar. Se också nattviol.
","jfr":["nattviol"]} {"baseform":"noter","wordforms":[],"text":"(sl) noter till fiolen, noter till flöjten; pornografi. Se även fiol och flöjt.
","jfr":[" flöjt"," fiol "]} {"baseform":"nubb","wordforms":[],"text":"(sl) kort spik, kuk. Även i dialekt enligt Rietz (1867).
","jfr":[]} {"baseform":"nubba","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. 2 Nubba (dial); liten kvinna, coire*. (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"nucka","wordforms":[],"text":"(so) nedsättande om (halv)gammal ogift kvinna. \"Hist.: sedan 1832.\" (NEO) Kanske besläktat med norska nykkja; kröka och i så fall en anspelning på äldre kvinnors ofta böjda ryggar. Fornsvenska nokkakona; kvinna som inte betalade skatt. Ordet går tillbaka på ett gammal nordiskt verb som idag finns i isländska hnykkja; kröka, sitta framåtböjd och hopkrupen. Enligt SAOB (1947) är en nucka; ”en äldre kvinna (i sht ogift, känslotorr l. erotiskt kall o. oftast mer l. mindre oangenäm, ibland direkt frånstötande, samt ofta med bigotta l. förbenade åsikter o. en oförstående inställning gentemot ungdom.; äv. ’gammal’; äv. bildl.; förr äv. om oansenlig l. obetydlig (o. oförarglig) gumma, i sht gammal ogift kvinna l. änka.”
\nJan Ivarsson i Simrishamn har hittat en annan förklaring, som han menar kan vara folketymologi, till ordet i nätlexikonet Wikipedia: ”Inom vissa frikyrkor var det under första halvan av förra seklet inte tillåtet för kvinnor att ha håret utsläppt, däremot var det påbjudet att kvinnor skulle ha långt hår. Därför var endast ett fåtal frisyrer tillåtna. Håret skulle vara hårt uppsatt, men inte på ett sätt som kunde ses som attraktivt eller ’konstfullt’. De accepterade frisyrerna blev därför endast de där håret samlades ihop till en knut eller rulle baktill på huvudet.” Och, tillägger Jan Ivarsson: ”En sådan frisyr kallas chignon de nuque (hårknut i nacken), på svenska nuckfrisyr eller nuckchinjong, och den som bar den kallades följaktligen nucka.” \"Ungdomar bodde ofta kvar hos sina föräldrar tills de gifte sig, så från att vara någons dotter gick man till bli någons fru eller inte, bli en nucka.\" (Kalmér 2022 s 240)
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"nuda verba","wordforms":[],"text":"
(lat) nakna ord. Går rakt på sak och presenterar den nakna sanningen.
","jfr":[]} {"baseform":"nudel","wordforms":[],"text":"(sl) enormt liten kuk. En nudel är annars en form av asiastisk pasta. Se också mikrofallos.
","jfr":["mikrofallos"]} {"baseform":"nudis","wordforms":[],"text":"(sl) naken*. (Dahlman 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"nudism","wordforms":[],"text":"(latin nudus; naken) NEO har ”hist.: sedan 1931”. Utövaren, nudisten, går utan kläder (när tillfälle ges) därför att det är både skönt och nyttigt.
","jfr":[]} {"baseform":"nuditet","wordforms":[],"text":"(åld) nakenhet av latinets nuditas; nakenhet till nudus; naken. \"Hennes kropp och vackra nuditet skulle ju bli föremål för hela allmänhetens imagination.\" (Brunner 2020 s 291)
","jfr":[]} {"baseform":"nuff","wordforms":["nuffa","nuffan"],"text":"(sl) 1 knull, knulla. Möjligen en förvrängning av muff, muffa* eller ljudhärmande nuff, nöff; grymtning (under knull). 2 nuffan; fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"nufflan","wordforms":[],"text":"(sl) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"nukliloch","wordforms":[],"text":"(för sl och so) jag har knullat dig.
","jfr":[]} {"baseform":"nulla","wordforms":[],"text":"1 (euf och barn) troligen en förskönad eller barnslig kortform för knulla. ”När han reste sig upp muttrade han [Patrik 4 år] :– Detta eviga nullande blir min död!” (Palmenfeldt 1986)
","jfr":[]} {"baseform":"nummer","wordforms":[],"text":"(sl) 1 ta (få) sig ett nummer; ett knull. Mannen eller kvinnan numrerar sina erövringar; nummer ett, två, tre osv. Så småningom tappar man räkningen och bara nummer blir kvar. Jämför numrera en brud. Också i slå ett nummer. Mannen eller kvinnan ringer upp villiga partner på telefon för att stämma knullträff. Tysk slang har Nummer drehen; slå ett nummer med samma betydelse som ovan.
\nSignaturen J E S från Basel, läkare och uppvuxen i Göteborg, har en annan teori om ursprunget: ”Lär komma därav, att man förr i vissa bordeller fick en lapp med ett nummer på — numret på det rum man skulle gå till för att göra just detta.” Ytterligare en teori om ordets bakgrund är att man på vissa bordeller visade upp kvinnorna försedda med nummerlapp i skyltfönster. Kunden väljer sedan ut den kvinnan han är intresserad av genom att ange hennes nummer. Uhrström (1911) har nummer = kvinna.
\nOrdet har, enligt Tryti (1985), tidigare haft betydelsen kvinna också på norska. ”Jeg fikk følge med ett nummer nedover Karl Johan.” Men fortsätter hon: ”Idag används ordet bara i betydelsen samlag på norska, medan det har båda betydelserna på svenska.” 2 göra nummer ett; pissa. Norsk slang har nummer 1; kvinnligt könsorgan. 3 göra nummer två; skita. ”De kissar inte offentligt. Nummer två skulle de inte ens drömma om att göra offentligt, som så många andra pompejaner. Det finns inte i Paquiernas föreställningsvärld.” (Lundgren 2001) ”Kära grannar! [...] Ska ni göra ’nummer 2’ så ber jag er att lägga papper i toaletten för att dämpa oväsendet lite också.” (Batra 2008) Norsk slang har nummer 2; rövhålet. Se under två (2). 4 nummer två; älskarinna. ”Alla – utom Ricky, det svär jag på! – höll sig med en älskarinna, en ’nummer två’.” (Axelsson 1998) 5 nr 2 om kvinnligt könsorgan. 6 lämna numret (sl); dö.
\n\n
","jfr":["slå ett nummer","numrera en brud"]} {"baseform":"numrera","wordforms":[],"text":"
(sl) knulla. Jämför nummer.
","jfr":["nummer"]} {"baseform":"numsa","wordforms":[],"text":"(nyo) ”smeka och pussa en rumpa”. (SAO 2013) Jfr danskans numsen; rumpa, röv.
","jfr":[]} {"baseform":"nunna","wordforms":[],"text":"(sl) 1 prostituerad med vilken man går i kloster*. 2 leva som en nunna; leva kyskt, sexuellt avhållsamt. 3 lesbisk*.
","jfr":[]} {"baseform":"nupp","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför nuppa, nuppe. \" —Jag tycker fortfarande det är för jobbigt med k-ordet. —Va? k-ordet som i n-ordet? — Nä, som i kuk. — Hur tänker du nu? —Jag tycker vi ska införa 'Nupp* i stället. Nupp är mindre hotfullt.\" (Dialog hos Berglins Söndag SvD Kultur 29 nov 2020)
","jfr":[]} {"baseform":"nuppa","wordforms":[],"text":"(barn) 1 mammas sak. Kanske av nopp, nupp ursprungligen något stympat, knubbigt. Troligen släkt med norsk dialekt nuv; rund förhöjning, eller med nup; hög bergstopp. I standarsvenska betyder noppa liten upphöjning (av trådända eller trådknut på tyg). Så här säger Takman (1968) om nuppa: ”En hygglig kompromisslösning när föräldrar söker hitta folkliga uttryck som är mindre uppseendeväckande, om de skulle skrikas ut av de små barnen i snälla äldre tanters och farbröders närvaro.” Jämför nuppe. 2 knulla. ”Men jag förmodar att det mest är kidsen som fortfarande bor hemma och inte har kommit ut inför sina föräldrar som nuppar på toaletterna.” (Lodalen 2003) ”Nuppa, tänkte hon. När hade hon senast hört någon använda det ordet? Måste ha varit hundra år sedan? (Persson 2003)
\nBergman (1934) har med ordet och anger som källa nasare E I född ca 1896. Samme Bergman, fast nu i Slang och hemliga språk (1970), har nuppa; flicka med förklaringen: ”Nuppa med varianten noppa har i dialekterna betydelsen av något runt föremål, ko som saknar horn (kullko); i plural nuppor, noppor, om t ex Trifolium arvense [harklöver] och s.k. dröpplar under hakan på getter. För betydelse sammanhanget runt föremål — liten flicka kan man tänka på andra smeknamn på flickor kulla, kulta, tulla, tulta som alla ha grundbet av ngt runt, bylte o.d.” ”Och dammet ryker och plankorna guppa/ där yngligen valsar fram med sin nuppa.” (Midsommarkåseri i SvD 23/6-1911)
","jfr":[]} {"baseform":"nuppe","wordforms":["nuppa."],"text":"(sl) kuk. \"Manliga skidåkare förfryser regelbundet könet i modern tid! Idag-2023\". Följande dialog utspelar sig hos Berlins (Sv D Kultur 3 december 2023) angående lösningen: -Tre nanometer tjock rymdull! Väger under 5 gram/m 2, och den är aerodynamisk! - Hur då aerodynamisk? - Det blåser rakt igenom. - Nuppen då? - Där fick vi tänka om och lägga till ett inkontinensskydd fodrat med fetvadd. - Räcker det? -Vi har kattskinn som tillval.\" Se även nuppa.
","jfr":["nuppa"]} {"baseform":"nuppis","wordforms":["KK "],"text":"(sl) \"sex- och knullkompis.\" (slangopedia.se) Se även KK och nuppa.
","jfr":["KK ","nuppa"]} {"baseform":"nurre","wordforms":[],"text":"(sl) sperma, sädesavgång.
","jfr":[]} {"baseform":"nussa","wordforms":["nussan"],"text":"1 ordet återfunnet i Alfhild Tamms bok Ett sexualproblem (1940) med förklaringen ”lår? bak?” I Tovoté & Ploskis burleska Djäknen och Fjollan (Lund 1983) heter det i tredje versen: ”Dig vill jag med älskog belöna,/ sa djäknen och skar några skutt./ Och gnolande glant han i gläntan/ bland blommande bär och bin,/ nätt nöp han i nussan fin fäntan/ och flabbade flasigt ett flin.” Texten illustrerad med en bild där djäknen nyper i fjollans lår. Norsk slang har nuss(e), kyss, kyssas. 2 nussa; fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"nussar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"nussia","wordforms":[],"text":"(fi) knasa* (knulla) enligt Don Herler, Helsingfors.
","jfr":[]} {"baseform":"nutta","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. 2 nuttar, nuttisar; kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"Nutte","wordforms":[],"text":"(ty) hora, prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"ny","wordforms":[],"text":"1 (euf) att ”ta nyen av” betyder allmänt att ’använda första gången’. I det småländska ”han har allt taet nyen å’ na” står nyen, enligt Byrman (1989), troligen för mödomshinnan*. 2 (sl) hon är inte helt ny; om kvinna som en man i kvällens mörker och i berusat tillstånd finner ung och attraktiv nog att tillbringa natten med, men som med morgonljuset vaknar upp till en helt annan verklighet.
","jfr":[]} {"baseform":"nyckel","wordforms":[],"text":"(sym) 1 mannens könsorgan. Den sticks in i nyckelhålet* ”Då han märkte, att min mor var alldeles vid dörren, besteg han mig en gång till och när hon stack nyckeln i låset, ropade han: — Också jag sticker nyckeln i låset!” (Chorier 1967) ”Var det verkligen så att hanens nyckel perfekt matchade honans lås?\" (Goulson 2016) \"Då skulle de tävla om vem som hade större nyckel. De mätte dom i ett hackspettshål. (Folksagan i Sverige 2 s 470) 2 gömma nyckeln; knulla. Engelsk slang har key party; sammankomst där deltagarna lägger sina hus- eller bilnycklar i en hög från vilken sedan varje deltagare tar en nyckel vars ägare/ägarinna sedan blir hens sexpartner. 3 lägga nyckeln under mattan (sl); dö.
","jfr":[]} {"baseform":"nyckelhål","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnans könsorgan. Se vidare under hål.
","jfr":[]} {"baseform":"nyckelpiga","wordforms":[],"text":"(lmo) ordlek kring den kvinnliga toalettvakt som på de offentliga toaletterna var den kvinna som hade hand om nycklarna till de olika båsen. Det var före myntautomaternas tid. Förr kallades ofta den tjänarinna som hade hand om nycklarna till huset för just nyckelpiga. ”... när man på sina ställen nödtvungen betalade en god slant i dassinträdesavgift till henne nyckelpigan för att få pinka med tak ovan huvudet...” (Hammarén 2003) Se även kar(l)dassfurstinnan.
","jfr":[]} {"baseform":"nyggen","wordforms":[],"text":"(sk) naken*.
","jfr":[]} {"baseform":"nygräddade","wordforms":[],"text":"(sym) mjuka kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"Nyker","wordforms":[],"text":"(dial) djävulen. OFVG har den onde*.
","jfr":[]} {"baseform":"nykissad","wordforms":[],"text":"(euf) är den som nyss kissat.
","jfr":[]} {"baseform":"nykomling","wordforms":[],"text":"(lmo) kallas den som nyligen kommit ut ur garderoben, dvs avslöjat sin ”avvikande” sexuella läggning. Se också garderob (2). Nykomling också om den som kommit, haft utlösning för första gången.
","jfr":[" garderob"]} {"baseform":"nykvist","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 stånd, erektion. Jämför viklund. 2 enligt folkmun.se också om nypippad. Se vidare pippa.
","jfr":["pipp","viklund"]} {"baseform":"nylla","wordforms":[],"text":"(euf) knulla. ”Ni nyllar som kaniner, sa han till Mats och mig en gång och gav oss ett hundrapack med kondomer i present.” (Puma Swede 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"nymf","wordforms":["nymfo","nymfett","nymfett;","jungfruhus."],"text":"(grekiska nymphe; giftasvuxen flicka) Ordet ”hist.: sedan 1643.” (SO) Ursprungligen unga vackra kvinnliga naturväsen i grekisk mytologi. Nymferna kunde uppträda i form av trädnymfer, vattennymfer (najader) och bergnymfer. Oftast var de välvilligt inställda till människor, men kunde också skada och döda dem. Nymferna ansågs, liksom satyrerna, besitta en omåttlig könsdrift. Idag om sexbomb, pinuppa. Nymfett är en diminutivform av nymf. En nymfett är således mindre än en nymf. Se även nymfomani och satyriasis.
\nI överförd betydelse står nymf, gatnymf också för prostituerad, som i följande avsnitt ur Aug Tim Wistrands Några drag af bordellväsendets historia förr och nu. (1843) ”I Holland funnos redan tidigt bordeller, der man träffade all möjlig beqvämlighet och angenäm sysselsättning, och der helt anständigt sällskap af båda könen samlades, emedan ingen vågade tillåta sig någon oanständighet. Men man hade der träffat den fintliga inrättning, att i ett serskilt rum voro anbragta en rad klocksträngar och vid hvar och en af dem hängde, öfver handtaget, porträttet af en av husets damer. En dragning på klocksträngen bragte genast den utvalda nymfen tillstädes och hon förde då sin kund upp till sin kammare.” \"En av kungens tjänare gjorde då sin kur hos den förmente värdshusnymfen.\" (Folksagan i Sverige 3 s 435)
\n”Sen blott krog och Jungfruhus;/ Ur ett bugnadt fönstergaller/ Syns en nymph med skinn karpus;/ Straxt burdus/ Slagsmål och sqaller,/ Nakna hjessor, toma krus.” (Bellman F E nr 34) Även nymfett; sexuellt brådmogen flicka. ”Snarare tyckte jag mig ana ett tvångsmässigt mönster bakom denna enorma vurm för nymfetter. De skulle sättas på plats.” (Drougge 2006) Se även jungfruhus.
","jfr":["satyriasis","nymfoman"]} {"baseform":"nymferna","wordforms":[],"text":"de små blygdläpparna. Se under blygdläppar.
","jfr":[]} {"baseform":"nymfofili","wordforms":[],"text":"(grekiska nymphe; nymf* och philia; kärlek) sexuell dragning till unga flickor.
","jfr":[]} {"baseform":"nymfoman","wordforms":["nymfomani"],"text":"(grekiska nymphe; nymf* och mania; raseri, galenskap) abnorm, sjukligt styrd sexuell lust och aktivitet hos kvinnor. Orsaken kan vara en hjärnskada eller annan hjärnsjukdom eller psykos. SO har nymfomani ”hist.: sedan 1800” och nyfoman ”sedan 1905”. Bonnet (2002) menar att ordet nymfomani används sedan 1732 och att dess ”grekiska etymologi vittnar om en ganska överseende attityd från samhällets sida, även om Pinel [troligen den franske psykiatern Philippe Pinel 1745—1826] lade till ledet ’mani’.” Bergman (2007) menar att ordet troligen kommer från forngrekiska nymphe; klitoris.
\nLaqueur (2004) anser att fransmannen D.T de Bienville var den förste att använda ordet 1768, men hans bok i ämnet La nymphomanie ou traité de la furer utérine utkom i Amsterdam först 1771. Motsvaras av satyriasis* hos män. ”
\nOm nymfomanen inte blir tillfredsställd genom samlag, och det blir hon sällan, får hon hallucinationer om dylika ofta i samband med masturbering och dessa framstår så levande för henne att hon tror sig ha upplevt ett riktigt samlag. Nymfomanen blir sällan kär. Hennes enda intresse är sex med så många män som möjligt. Hennes omättliga könshunger och jakt efter någon som kan tillfredsställa den, kan jämföras med narkomanens ständiga jagande efter narkotika och när nymfomanen under någon tid inte fått bot för sin sjukliga lusta grips hon av samma depression som narkomanen när denne inte fått knark på ett tag. Båda längtar intensivt efter det som befriar och gör vad som helst för en ny injektion av lust. ”Och så började han småningom arbeta övertid för att kunna lägga undan lite mutor som skulle få det frigida stycket att uppföra sig som en nymfoman.” (Miller 1952)
","jfr":[]} {"baseform":"nymökat","wordforms":[],"text":"(sl) där någon just släppt en stinkande fjärt. Se också mök, möka.
","jfr":["mök, möka"]} {"baseform":"nyotaimori","wordforms":[],"text":"se nantaimori.
","jfr":[]} {"baseform":"nyp","wordforms":["nypa"],"text":"(sl) knull, knulla. Kläm, klämma med fingertopparna. Fittan nyper (klämmer) till om kuken. I uttryck som få sig ett nyp (tjuvnyp). Det senare knull mot någons vilja. Nypa; flicka och nyplisa; lösaktig kvinna. ”Horer är väl inget för en karl. Jag måste ha en fem sex nyp innan jag är nöjd, å det där med att köra in’en å sen ta hatten å gå, det gör en bara stolligare, å det är det inte värt.” (Mailer 1982/1948) ”Män fick sig ett gratisnyp och det skedde ute i det fria och under en liberalradikal förklädnad av att vara en revolution mot antikverade sexattityder.” (Hite 1977) ”Det är väl inte helt comme il faut att hon halsar OP Andersson från drinkvagnen när ingen ser, eller att han tar sig ett nyp med Cecilia Lindqvists svulstigt fräcka piga Ida.” (Stig växer mer än texten. SvD Kultur 7/2- 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"nypon","wordforms":["nyponbröst"],"text":"(sym) litet bröst, bröstvårta. ”Först efter en lång och mycket otålig väntan kom de tillbaka iklädda den föreskrivna tävlingsdräkten, blänkande av olja, en del med uppnosiga nypon, men alla med blygt nerslagna ögon.” (Eckerbom, Kärlek 7/1997) Nyponbröst; små, spirande ungflicksbröst.
","jfr":[]} {"baseform":"nyponbröst","wordforms":[],"text":"(sl) små, spirande ungflicksbröst.
","jfr":[]} {"baseform":"nypåstigen","wordforms":[],"text":"(lmo) nyligen knullad eller bestigen för första gången. Se bestiga.
","jfr":[]} {"baseform":"nysa","wordforms":[],"text":"(måns) 1 enligt Bergman (1951) ”göra sina behov”. Nys; strunt, smörja. 2 nysa, nysan, nyshäck; avträde, skithus. Bergman (1934) har nysa; avträde som skolslang från Umeå. Han menar att ordet ursprungligen är månsing*. Och så här skriver sagde Bergman (1929) med utgångspunkt i nysanet; anus: ”Aug. Bondeson (1854—1906): Nysa i blackerna; sk. i byksorna. I Stockholms förbrytarspråk förekommer också nys; skräp, strunt, nysi; dålig och nyshäck; klosett. Man har här att utgå från rspr. nysa som en metafor för ’fjärta’ sedermera även ’göra sina behov’.” Langenfeldt (1947) har nysan, nyshäck; avträdet, med en stilla undran: ”nysa = stånka? Hålla för näsan?” 3 dubbelnysning; fjärt. 4 nysanet (måns) anus. Källa: W Andersson, Mölndal, född i Sexdrega 1855. ”Det man nyser med”; dvs skiter och fjärtar med.
","jfr":[]} {"baseform":"nyssvordet","wordforms":[],"text":"som nyss blivit (till), som nyss hänt. Byrman (1989) har ”i början av graviditeten” och Gunilla Byrman har i sin tur fått uppgiften från en manlig uppgiftslämnare (f 1915).
","jfr":[]} {"baseform":"nysta","wordforms":[],"text":"(sl) skita.
","jfr":[]} {"baseform":"nystjack","wordforms":[],"text":"(sl) otrogen kvinna. Se också tjack.
","jfr":[]} {"baseform":"nyttja","wordforms":[],"text":"(euf) fornsvenska nytia; njuta, nyttja. Här i betydelsen nyttja någon; knulla någon, använda sig av någon. \"Han tillät honom inte att umgås med henne och 'inte heller nyttja henne när han så önskade'.\" (Bagerius 2017)
","jfr":[]} {"baseform":"nådeförmedlare","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. ”Jag tog fram hans faderliga nådeförmedlare och ville ta den i munnen.” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"någon","wordforms":[],"text":"(euf) här omskrivning för att få barn. ”Hon ska få någon” enligt kvinna (f 1928) om ”havande gift kvinna”. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"någonting","wordforms":[],"text":"(euf) 1 kvinnans könsorgan. ”Hon drog upp kjolarna och eftersom hon ingenting hade under såg han någonting.” 2 Från Malung kommer, enligt Byrman (1989), ”hon går med någonting (barn)”. 3 göra någonting; onanera. ”Jag kommer ihåg i sexan, då sa en tjej att hon hade gjort någonting. Det vart sådant skitsnack i klassen, alla tyckte hon var så äcklig.” (Bäckman 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"någorledes","wordforms":["någorlunda"],"text":"(euf) i överförd betydelse ’gravid’ från Malung. (Byrman 1989) Se även annorledes och således. Det ålderdomliga älvdalska uttrycket ”O i någlund” (hon är någorlunda) anses, enligt Rietz (1867), vara ett mindre städat uttryck.
","jfr":["annorledes"]} {"baseform":"nåija","wordforms":[],"text":"(dial o åld) Rietz (1867) har med ordet i betydelsen ”fornicare; bedrifva otukt, hora” och hemmahörande i Ydre. Se fornicatio.
","jfr":[]} {"baseform":"nål","wordforms":[],"text":"(sym) liten men stickande god kuk. Även symboliskt i uttryck som nålen i nåldynan. Eller för att gå till Torgny Lindgrens Merabs skönhet (1983) och det symboliska bildspråket i följande samlagsskildringar: \"Han sömmar snett och nålen hans är för klen.” Och ”Med lillvassnålen där uti sömmen hennes”.
\nEdenborg (1995/2007) menar att ”Det är mitt spontana intryck (efter genomläsning av hundratals gåtor) att av alla de föremål som utgör lösningar på bröllopsgåtorna [vars kvantitativa och obscena storhetstid inträffade mot slutet av 1670-talet] förekommer nålen flest gånger. Så är också analogierna mellan nålen och den manliga frodlemmen många: den har ett hål, den är styv och vass, flickor fingrar den och drar den ut och in osv.” Se också synål.
","jfr":["synål"]} {"baseform":"nåldyna","wordforms":["dyna"],"text":"(sym) kvinnans könsorgan. I Barockens Bröllopsgåtor (Köttets poesi 1995) Gåta för thet Ädle ok Dygdfulkomne Fruentimre, vars slutrader lyder: ”Then Jomfru såsom först kan thenna Gåtan gissa/ Hoon skal få tusens slijk’ uthi sin Nålebyssa/ Jahg är ey uthaff Gull/ Sölff/ Koppar eller Ståhl/ Teen/ Steen, Trää eller Bly/ Jahg är en K-N.” [KnappNål] Se även dyna.
","jfr":["dyna"]} {"baseform":"nålnagen","wordforms":[],"text":"(dial) spritt naken (BOL)
","jfr":[]} {"baseform":"nårkvinna","wordforms":["närgumma","närkvinna"],"text":"(dial o åld) enligt Ihre (1766) om barnmorska i Värmland och Västergötland. Når — är här detsamma som när — och barnmorska heter följdriktigt också närkvinna, närgumma, en som hjälpte till när barnet föddes och rituellt lyfte upp det från golvet där det fötts. Se även jordemoder och jordegumma.
","jfr":["jordegumma"," jordegumma"]} {"baseform":"nåt","wordforms":[],"text":"(euf) fick du något (nåt), dvs blev det något knulla av? Norsk slang har ”fikk du no’”? och ”blei det no’ på’ræ”? eller mer rättframt ”fikk du no’ fitte”?
","jfr":[]} {"baseform":"nä min sju","wordforms":["nä min själ"],"text":"(sk o svr) i helvete heller! Jämför sju och själ.
","jfr":["själ","sju"]} {"baseform":"näbb","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Så svärmade älskare kring vårt hus, och alla ville picka sin näbb i min fruktkorg*.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"näbba","wordforms":[],"text":"(sl) få stånd*.
","jfr":[]} {"baseform":"näbbas","wordforms":[],"text":"(sl) ”kyssas om fåglar”. (Kahn 1944) Skämtsamt också om människor. ”Hist.: sedan 1805”. (NEO)
","jfr":[]} {"baseform":"näck","wordforms":["näcka"],"text":"(sl) naken, vara naken. Fornsvenska nækker, neker. Ett gemensamt germanskt ord t ex tyska Nix; näck. Bildat på ett indoeuropeiskt verb med betydelsen bada, tvätta. Enligt NEO är näck historiskt sedan 1969. Två meningar ur Stefan Malmqvists krönika: Att naken hud kan kittla så (SvD Nöje 11/2-2006) illustrerar vad det rör sig om: ”Annat var det under den sexuella revolutionen (ca 1965—1975), då det var toppmodernt för både frunns och gubbs att vara näck i alla möjliga och omöjliga sammmanhang.” Och: \"På omslaget till glassiga Vanity Fair näckar Scarlett Johansson och Keira Knightly.” Se även naken.
","jfr":["naken"]} {"baseform":"näcken","wordforms":[],"text":"fornsvenska näkker, neker. Ett gemensamt germanskt ord ursprungligen bildat till ett indoeuropeiskt verb med betydelsen bada, tvätta. 1 (euf) redan under 1600-talet svor man vid näcken och hos Bellman heter det på något ställe: ”Här må väl näcken längre stå.” Hellquist (1918) menar att näcken, som svordom i 1600-talssvenskan, kommer av det inhemska näck, den bekante spelmannen vars toner kunde höras under sommarkvällarna från älv- och åstränder. Med tanke på den fruktan människor kände för näcken var det ju inte så konstigt att man önskade sina ovänner i hans våld, precis som man önskade dem i djävulens våld. Men, tillägger Hellquist, ”det är ju inte omöjligt att näcken kan ha uppstått på samma sätt som jäkeln, dvs ur djävulen”. Att underjordens herre har ett finger med i spelet, understryks ytterligare av Frödings ord: ”en sup skall han ha, tacka näcken för det” (1896), där näcken ju är direkt utbytbar mot det betydligt vanligare fan i ”tacka fan för det”. 2 näcken som erotiskt väsen. ”Han (näcken) iklädde sig gärna fästmannens gestalt. Först efteråt begrep kvinnan vad hon hade blivit utsatt för. Det hände att kvinnan blev gravid av näckens famntag, men i vissa trakter hette det att det aldrig blev barn av näckens kärlek.” (Schön 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"näcklöpning","wordforms":["nakenlöpning."],"text":"(sl) streaking*. Ordet belagt sedan 1974. Se även nakenlöpning.
","jfr":["nakenlöpning"]} {"baseform":"näckros","wordforms":["ros"],"text":"(sym) här en ordlek på näck (sl); naken, dvs det rör sig om en fitta som ligger naken (blottad) och utslagen som kronbladen hos en ros. Se även ros.
","jfr":["ros"]} {"baseform":"näggum","wordforms":[],"text":"(åld svr) SAOB har \"sv dial (Värml) näggum; av nej gud om. I uttryck som näggum (om) jag gör det; nej gud (minsann) om jag gör det.\" \"Säj det där en gång till, skrek [bonden].. [Skräddaren:] Näggum jag ids ta om'et.\" (Elsa Carlsson Ett dagsverke Sthlm 1927)
","jfr":[]} {"baseform":"näkkjen","wordforms":["nätt(s)jen","netsen"],"text":"(dial) naken. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"näktergal","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Då den högvärdiga frun såg det, lade hon sig tillrätta med buren vidöppen och spärrade in näktergalen.” (Aretino 2008) Se även bur och fågel (3).
","jfr":["bur "," fågel "]} {"baseform":"nämn det inte","wordforms":[],"text":"se under onämnbara.
","jfr":[]} {"baseform":"nämndeman","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. Ledamot av juiridisk nämnd. \"Hon önskade så att han skulle säga fula vackra ord, och när han förde hennes hand till nämndemannen, var det ju så svårt att inte göra som han ville.\" (Länsberg 1959)
","jfr":[]} {"baseform":"när du blev till","wordforms":[],"text":"(euf) könsakten enligt uppgift från kvinna i övre medelåldern.
","jfr":[]} {"baseform":"när","wordforms":["nära"],"text":"(åld) komma någon för nära; gå hela vägen med någon. ”Han hade suttit bredvid henne, hållit hennes hand och beklagat att han varit henne ’för nära’.” (Clementsson 2016) \"Har de varit stygga eller gjort något ont?— Nej, men varit när mig. —Många? — Ja, jag har räknat 60 karlar.\"(Suneson 1891) \"Men ännu värre var de rykten som spreds av vissa av de kvinnor som kommit Magnus 'alltför när'. Hans kropp tycktes inte riktigt vara en mans. Kanske var han egentligen en kvinna?\" (Västerbro 2025 s 261)
","jfr":[]} {"baseform":"närgången","wordforms":["bortgången"],"text":"(euf) vara närgången; ålderdomligt uttryck för att vara i slutet av graviditeten. Se även bortgången.
","jfr":["bortgången"]} {"baseform":"näringsgrodd","wordforms":[],"text":"(sym) bröstvårta*. ”När orgasmen nått sin kulmen vräkte sig mannen åt sidan. Kvinnan låg stilla en stund och skrevade. Vänster bröst hade mannen dragit fram, ett underbart skönt bröst med en spretande brun näringsgrodd.” (Johansson 1990)
","jfr":[]} {"baseform":"närkamp","wordforms":[],"text":"(sl) ”knullstrid” ofta utan inslag av våld. ”Vi tycker att det är för ruskigt att vaktkonstaplarna ska kunna spionera rakt in genom olåsta dörrar för att se efter om en fånge och hans kvinnliga besökare har gått i närkamp.” (Inge och Sten 1971)
","jfr":[]} {"baseform":"närkampsstrumpa","wordforms":[],"text":"(sl) kondom, knullgummi. Motsvaras i norsk slang av nærkampshandske. Se även strumpa.
","jfr":[" strumpa"]} {"baseform":"näs","wordforms":[],"text":"(sym) fruktbarhetskultens främsta offerplatser var belägna på näs och uddar*. Dessa uppfattades nämligen som fruktbarhetsgudens fallos som trängde in i vattnet, dvs sjön, floden och liknande, representerande fruktbarhetsgudinnans vulva. Uppgift från Envall (1969).
","jfr":[]} {"baseform":"näsa","wordforms":[],"text":"från tyskan. 1 (euf) klitoris. I en novell i samlingen Die hundert neuen Novellen (München 1907) av Anthoine de La Sale frågar en värd, till gästernas förnöjelse, sin lille son, som varit med sin mor i kvinnobadet, vem av kvinnorna som hade den största fittan: ”Då menade barnet: ’Den hade säkert min mor, den vackraste och största, men den hade en så stor näsa.’ ’Så stor näsa’, utropade fadern, ’du kan gå, du är en duktig pojke’.” (Enligt Jan Ivarsson i Simrishamn lär Antoine de La Salle ha skrivit Cent Nouvelles redan 1462.) 2 pudra näsan; besöka toaletten. ”Hon skulle väl pudra näsan, svarade han...” (Drougge 2011) 3 lägga, vända näsan i vädret; dö. \"Han hette Lars Eliasson, han var fyrtio år gammal, han var inte vidare vacker, men han hade tjugo tusen kronor i modersarv och skulle få lika mycket efter far sin, när denne vände näsan i vädret en gång.\" (En friarefärd ur Moberg 2023) 4 tyskarna har ett uttryck wie die Nase des Mannes so ist sein Johannes enligt vilket näsans storlek och form avslöjar manslemmens*.
\nRedan Rabelais (1945/1500-t) var inne på den tankegången då munken Johan Kötthackaren yttrar sig om sin ”vackra” näsa: ”Enligt sann munkfilosofi beror det på att min amma hade mjuka bröst: medan jag diade henne, sjönk min näsa in däri som i smör, och där utvecklade den sig och växte som degen i baktråget. De hårda brösten hos ammorna gör barnen plattnästa. Men hör nu på något roligt! Av näsans form ser man att jag har mina don i ordning.” Jämför fot (2) och don.
\nÖhrn (2005) tar upp ett fall där en näsa kan tolkas falliskt med utgångspunkt från Jakob Bokhandlares anletsdrag (Nilsson Piraten 1937): ”Här ställs näsan mot ögonen och visar på den motsättning som bor i honom (rädslan för kvinnor kontra behovet att visa sin manlighet): ’Den böjda, framspringande näsan gav ett intryck av kraft och djärvhet som strax dementerades av de goda, gråblå ögonen vilka utstrålade melankoli’.”
\n\"En 'riktig' näsa var viktig också för kvinnorna. En lång näsa ansågs i 1200-talets Sicilien tyda på promiskuitet*, och kvinnor som begick äktenskapsbrott kunde dömas att mista näsan. Om en nunna saknade näsa kunde orsaken vara att hon själv skurit av den för att göra sig mindre attraktiv. Detta som en sista desperat åtgärd för att bevara sin jungfruliga dygd, när klostret föll offer för plundrande soldater.\" (Ännu har ingen avslöjats av sin näsa. Understrecket SvD 1 mars 2017)
\n\n
”Kära syster! Våra män skulle hela året äta olika slags kött om de bara kunde få. Varför kan inte vi, åtminstone för i natt, smaka på magisterns kött. Efter hans näsa att döma måste han vara utrustad som en kejsare.” (Aretino 2008)
\nDen tyske öron-näsa-halsläkaren Wilhelm Fliess (1858—1928) menade i sin avhandling Die Beziehungen zwischen Nase und weiblichen Geschlechtsorganen att det fanns ett samband eller en relation mellan kvinnans könsorgan och hennes näsa. Bl a pekade han på att kvinnan ofta blöder näsblod under (eller istället för) menstruationen. 5 syfilisnäsa I Fredmans Epistel nr 48 heter det: ”Akta näsan på dej/ För hvar vacker flicka.” En skämtsam uppmaning till Movitz att akta sig för venerisk smitta. 6 (euf) näsavsöndring; snor. ”Något för bordssällskapet så obehagligt som att man avlägsnar en större näsavsöndring bör dock ej ske vid bordet. Är detta nödvändigt — och det naturligtvis bättre än att sitta och ’supa snor’— sker det så obemärkt och tyst som möjligt.” (Saxon 1914) 7 i utttrycket skita någon på näsan. I ett mejl skriver uppgiftslämnaren Nils Larsson: \"Min fru nämnde i dag ett uttryck som hennes mamma brukade använda: SKITA NÅGON PÅ NÄSAN. Henne skiter man inte på näsan. Kanske ett gammalt uttryck som få använder numera. Min svärmor var född 1911 och kom ursprungligen från Lilla Komö utanför Lysekil, men bodde större delen av sitt liv i Rönnäng på Tjörn.\" Nils Larsson menar vidare att uttrycket skita någon på näsan kan vara besläktat med uttrycket skriva någon på näsan som ju innebär att man försöker påtvinga någon egna tankar och åsikter på ett mindre taktfullt sätt. Kanske är skita någon på näsan en förvrängning eller förstärkning av det språkligt sett tamare skriva någon på näsan.
\nDet har bara lyckats mig att att hitta uttrycket i följande icke källangivna utdrag i synonymer.se: \" Om allt verkligen skulle skita sig och det inte ens skulle bli några tusen sålda ex i Japan finns det åtminstone en sak som Johan kan tänka tillbaka på med glädje. —Det var nog ganska bra att man inte lät någon skita sig på näsan, säger han eftertänksamt.\"
\n","jfr":[" don","fot"]} {"baseform":"näsdukskod","wordforms":[],"text":"
se hanky code.
","jfr":[]} {"baseform":"nässelsnår","wordforms":["snår"],"text":"(sym) fitta med tonvikten på den ibland stickande behåringen. Se även snår.
","jfr":["snår"]} {"baseform":"nässex","wordforms":[],"text":"se nasalsex.
","jfr":[]} {"baseform":"nässla","wordforms":[],"text":"(euf) gå och plocka nässlor, brännnässlor; om att besöka utedasset bakom vilket det ofta växte nässlor. Jag minns från min egen barndom i Närke på 1940-talet att någon vuxen ofta varnade mig för brännnässlorna som växte runt utedasset.
","jfr":[]} {"baseform":"näste","wordforms":[],"text":"(euf) tillhåll. 1 (fisk)näste; fitta. Se också fågelnäste. 2 osedliga nästen; bordeller (Nyström 1885) och otuktsnäste; bordell (Pred 1990).
","jfr":["fågelnäste"]} {"baseform":"nät","wordforms":["fisk"],"text":"(sym) kvinnans könsorgan. ”Hon kände att den var pigg som tusan, en stor fisk beredd att simma in i nätet.” (Jussopov 1983/1920-t) Se även fisk.
","jfr":["fisk"]} {"baseform":"nätflirta","wordforms":[],"text":"(nyo) ”flirta* med någon på en chattsida eller liknande på internet”. (NyS 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"nätporr","wordforms":["dataporr"],"text":"pornografi* som finns tillgänglig på internet. Enligt Nyordsboken (2000) är orden belagda första gången 1995.
","jfr":[]} {"baseform":"näverfitta","wordforms":["näverkunta","fitta "],"text":"(dial) snusdosa av näver. Se även fitta och kunta.
","jfr":["fitta "," kunta"]} {"baseform":"nävkamp","wordforms":[],"text":"(sl) dels vitsigt om sådana samlag då handen (näven) gör hela jobbet. Numera också om s k fistfucking (eng); när mannen kör in hela näven i kvinnans slida. Danskan har naævebol, næveknep för fistfucking*. Se även fistfuck.
","jfr":[" fistfuck"]} {"baseform":"nödbroms","wordforms":[],"text":"(lmo) p-piller, preventivmedel*.
","jfr":[]} {"baseform":"nödig","wordforms":[],"text":"(euf) efter tyska nötig. Ett 1500-talsord ofta använt i sammansättningarna skit- och pissnödig*. Vid dessa symtom bör ett nödighetshus uppsökas. Enligt Ingers (1977) är nödighetshus ”lundensisk slang”, och funnet i ett brev från 1874. Nödig är avledning av nöd; att befinna sig i en svår belägenhet. ”Ingen av er, barn, vet väl va riktig nöd vill säga. — Jo, fröken, de e när en e mycke nödig.” (Ohlmarks 2004) \" Så blev jätten nödig och när han uträttat sina behov pustade han en stund.\" (Gustavsson 2021 s 44) Bergman (2007) påpekar att vi svenskar är rätt ensamma om att använda ordet nödig i avföringssammanhang. Danskan har t ex nödig; ogärna och engelskan needy med betydelsen fattig.
\n","jfr":[]} {"baseform":"nödingång","wordforms":[],"text":"
(sym) 1 fitta. 2 toalett. Se också nödutgång.
","jfr":[" nödutgång"]} {"baseform":"nödstation","wordforms":[],"text":"(lmo) dass, toa, toalett.
","jfr":[]} {"baseform":"nödtorft","wordforms":["nödtortfhus"],"text":"(euf o åld) förrätta sitt nödtorft; uträtta sina behov, vilket kan ske i ett nödtorftshus. Ordet är sammansatt av nöd och tarva; behöva, och det är således fråga om behov som är av nöden. Nödtorftshål; arsle, ändtarmsöppning. ”Jag minns också en gammal man [...] som lockade in mig på avträdet. Där satte han sig som om han ville förrätta sin nödtorft, ställde mig sedan mellan sina knän och gnuggade mig bakifrån med sin kuk.” (Salten 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"nödutgång","wordforms":[],"text":"(sym)1 röv, arsle. ”Är den inne? emergade den heterofobiska ster när den oralsexfixerade TheAnt placerade sin randiga pitt in i hans uppspärrade nödutgång.” (QuakeNet 1 juni 2006) 2 utedass. Dit den nödige sökte sig innan spoltoaletten. Se också nödingång.
","jfr":["nödingång"]} {"baseform":"nödvändiga","wordforms":["det"],"text":"(euf) 1 könsakten enligt kvinna 50. Antingen ett tvång som måste göras eller ett absolut måste. ”Han: — Skall vi göra det nödvändiga? Hon: — Om du nödvändigt måste!” 2 könsorgan. I latinet talas det om necessariae partes (nödvändiga delar) eller loca (locus; plats, rum) neccessaria och ibland enbart om necessaria. 3 onani, onanera. ”Så att jag kunde smyga mig in i badrummet och göra det nödvändiga.” (Fossum 2006) 4 det nödvändigaste; förrätta sin nödtorft*. ”En gammal engelsk dam är sjösjuk och har legat dag och natt ända sedan Reykjavik i en hvilstol på däck. [...] När hon sköter det nödvändigaste är mig en gåta.” (Engström 1913) 5 nödvändighetshus (euf) dass. ”... med eget anus nödvändighetshus andras annex ett förråd extrahus...” (Hammarén 2005) Se också under nödig.
","jfr":["nödig"]} {"baseform":"nöje","wordforms":[],"text":"(euf) könsakt. ”När nu både mannen och qwinnan fullgjort sitt nöje, skiljas de åt lika som missnögde; ty efter sådant arbete blir man gerna melancholisk samt känner någon swårighet i Hufwudet.” (Linné 1979/1700-t) \"Hon sade att hon gift sig med kapten Peter Grant, en skotsk officer, och hon ville ej tillåta mig att förnya mitt nöje.\" (Boswell 1951) \"När jag var i båten fångade jag en mycket vacker karibisk kvinna, som den nämnde herr Amiralen [dvs.Columbus] skänkte mig, och när jag hade tagit henne till min hytt fick jag lust att bereda mig nöje med henne.\" (Lindström 2021 s 228) Det hela utspelar sig i november 1493 utanför Santa Cruz ombord på Columbus skepp och beskrivs av en viss Michelle. \"Han förstod henne, förklarade han, och han tänkte att hon egentligen hade rätt. Men han var ännu inte redo att helt avstå från köttets nöjen. (Västerbro 2025 s 134)
","jfr":[]} {"baseform":"nöjesfält","wordforms":["nöjespark"],"text":"(sym) 1 ett ställe där man kan roa sig. ”Samlag är kul. Det är som att åka karusell när man ändå har betalt inträde till nöjesfältet och känner att man lika gärna kan göra det bästa av alla de obligatoriska upp och ned och hela lokalfärgen och atmosfären med alla lyktor och alla som ser en där. Dessutom är det enda nöjet som finns i den här stan.” (Hite 1977) 2 fitta. 3 säng. 4 kvinnobröst, där en av attraktionerna är berg- och dalbanan. Se också Gröna Lund och park.
","jfr":["Gröna Lund "," park"]} {"baseform":"nöjets lem","wordforms":["lem"],"text":"(euf o åld) ett använt uttryck för mannens könsorgan på 1700-talet, bl a av Carl von Linné (1707—1778). Se även lem.
","jfr":["lem"]} {"baseform":"nöka","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Jämför göka.
","jfr":["göka"]} {"baseform":"nöken","wordforms":["nydjen","nygen","negen"],"text":"(sk) även nydjen, nygen, negen; naken.
","jfr":[]} {"baseform":"nörd","wordforms":[],"text":"(so) främst till man. Från engelska nerd; tråkig person, tönt. ”Hist.: sedan 1991.” (SO) Men Olausson (2010) menar att ordet ”började användas i svenskan, med originalstavning eller försvenskat, på 1980-talet”. Olausson ser en trolig härledning av ordet från slangens nert; dum, knäpp som kan spåras tillbaka till 1940-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"nöt","wordforms":["nötter"],"text":"(sym) 1 i ental dels om en testikel för formens skull, dels om ollonet för kopplingens skull; nöt = ollon, t ex ekens frukt; ekollon. På tyska heter också mycket riktigt kukhuvudet Eichel; ekollon. Engelskan har nut; nöt och nuts; nötter, om testiklarna. 2 nöt; klitoris. ”Min tunga letade sig upp till ett veck där en liten nöt, med huva av vått kött, fick henne att knipa åt med låren om mina öron.” (Delany 2009) 3 (so) som hos Bellman (F E nr 38): ”För fot, dit nöt!” 4 runka i knäcka en nöt (från engelsk slang busting a nut); runka, ejakulera.
","jfr":[]} {"baseform":"nötknäppare","wordforms":["nötknäckare"],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. ”Den lilla flickan, som knappt verkade könsmogen, var i besittning av en verklig nötknäppare, Mony kunde inte undgå att märka det, då han efter ovanligt intensiva lustupplevelser till slut upptäckte, att han befann sig i en vagina, som knep till vansinnigt hårt om kuken och klämde fram allt ur den till sista droppen.” (Apollinaire 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"nöttahue","wordforms":[],"text":"(sk o so) 'nöthuvud', dumskalle.
","jfr":[]} {"baseform":"O","wordforms":[],"text":"(eng sl) symbol dels för kvinnans könsorgan och för anus samt kort för orgasm och oralsex. William Carroll har skrivit en essä med titeln ”The Virgin knot” i Shakespeare Survey, där han tar upp de namn för kvinnans könsorgan som William Shakespeare (1564—1616) använder sig av i sina verk. Här finner vi bl a O och andra bokstavssymboler: ”The O, the pit, ring, case, box, casket, the subtle hole, her C’s., her U’s, her T’s, the lake, pond, swallowing tomb, the placket, chimney...” Shakespeares Much Ado About Nothing brukar på svenska översättas med Mycket väsen för ingenting. Titeln är en ordlek och ska, enligt Mohr (2013), utläsas som Much Ado About An O Thing, där O är elisabetansk slang för le count; fittan. \"Jag slutade fejka, vi kämpade, det hände aldrig. The big O fixade jag själv.” (Alakoski/Mogensen 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"oa","wordforms":[],"text":"(sl) kort för onanera*.
","jfr":[]} {"baseform":"oanständig","wordforms":[],"text":"stötande för den allmänna moralen inte minst i sexuellt avseende. Negationen o- och lån från tyska anständig eller medellågtyska anstendich till tyska anstehen. ”Hist.: sedan 1680”. (NEO) ”I vissa katolska uppfostringskloster (t ex nunneuppfostringsklostren i Galizien) förbjuda nunnorna sina skolflickor att tvätta genitalierna, därför att detta är oanständigt! I tyska Österrike hölja ofta nunnorna krucifixen i sina sofrum med en duk ’på det att Kristus inte skall se deras nakenhet’!” (Forel 1942) Och från samma källa:” ’Hvad som är oanständigt på en naken bildstod är fikonlöfvet, men icke hvad som finnes under detsamma.\" (Ett kvickhufvud) ”Oanständigt, det är när någon ser på. Och det är den som ser på som är den oanständige.” (Ordspråk). I uttrycket grov oanständighet mellan män, rör det sig om ett homosexuellt förhållande. Se även under fula ord.
","jfr":["fula ord"]} {"baseform":"oart","wordforms":["sexuell"],"text":"(euf) onani, runk. ”Kanske kan man med tiden tala om en viss acceptans [av onanin] även om handlingen länge kom att betraktas som en onaturlig ’sexuell oart’ och på sinnessjukhuset dessutom i många fall som ett sjukdomssymtom.” (Mikael Eivergård i Sexuellt i Kulturen 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"oas","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. ”En ädelsten i vacker fattning, en oas etc. När jag slickar min hustru ber jag henne sära benen om hon inte gör det självmant. Ofta ligger jag hopkrupen mellan hennes ben och bara tittar.” (Hite 1982)
","jfr":[]} {"baseform":"oassa","wordforms":[],"text":"(för sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"obelos","wordforms":["spett"],"text":"(grek) grillspett men också metafor för manligt könsorgan. Se även spett.
","jfr":["spett"]} {"baseform":"obelägrad","wordforms":[],"text":"(åld) orörd. (se do) Swedberg (1720-t) har med ordet och hänvisar till följande bibelställe. ”Ty thet wore en skam när de Assyrier, at en sådana qwinna skulle obelägrad ifrån oss komma, och hafwa gäckat en man.” (Jud 12:11 Bib 1703) Jämför lägra.
","jfr":[" lägra"]} {"baseform":"obemärkt","wordforms":[],"text":"(euf) fornsvenska obemärkter. Förr talades det ibland om obemärkt dam och i Nusvensk Ordbok (1919) förklarar Olof Östergren fenomenet utifrån följande annons: ”Obemärkt dam önskar lätt plats i snäll och trevlig familj” som han förklarar med ”annonser om inackordering eller anställning för dam som vill i obemärkthet föda ett väntat barn”.
","jfr":[]} {"baseform":"objectophilia","wordforms":[],"text":"(nyo) sexuell lust inför speciellt döda ting. En ovanlig fetischism* där någon känner starka lustkänslor, attraktion eller åtagande till vissa objekt. Det var svenskan Eija-Riitta Eklöf (f 1954) som myntade uttrycket på 1970-talet när hon gifte sig med Berlinmuren. Efter det antog hon efternamnet Berliner-Mauer.
","jfr":[]} {"baseform":"oblyga läppar","wordforms":["mun "],"text":"(euf) kvinnans könsorgan enligt 28-årig man. Öppnar sig oblygt för varje inkräktare. Se även mun och läpp.
","jfr":["mun ","läpp"]} {"baseform":"obscen","wordforms":[],"text":"oanständig, slipprig, liderlig. Från latinets obscænus; oren, oanständig till cænum; smuts. Latinet har obscenum; blygd, könsdelar och obscena som kan betyda könsdelar, naturbehov samt oanständiga visor. Obscen ”hist.: sedan 1669”. (NEO) ”Ofta ligger det obscena inte i det som väcker förargelse, utan i den förargades egna tankar.” (Brandt 1993) Se vidare under fula ord.
","jfr":[]} {"baseform":"obsidianmunk","wordforms":[],"text":"(sl) från latinets obsidium; gisslan, instängd. I slangens värld är en obsidianmunk en som inte haft samlag på över tio år. Se också bronsmunk.
","jfr":["bronsmunk"]} {"baseform":"obskön","wordforms":[],"text":"obscen*, oanständig ofta med en sexuell underton.
","jfr":[]} {"baseform":"obstetrik","wordforms":[],"text":"(latin obstetrix; barnmorska, jordemoder* av obsto; stå [mitt] emot) ursprungligen om läran om förlossningskonsten. Idag i vidare bemärkelse om graviditet, förlossning och barnsäng. ”Hist.: sedan 1845.” (NEO)
","jfr":[]} {"baseform":"obstipation","wordforms":[],"text":"(lat) obstipatio; tät hopträngning av ob; mot, framför och stipo; stoppa, sammanpacka. Förstoppning (se do).
","jfr":[]} {"baseform":"ochall","wordforms":[],"text":"(för sl) arshål*.
","jfr":[]} {"baseform":"ockupera","wordforms":[],"text":"(euf) knulla enligt 25-årig man. Ta i besittning med fredliga eller våldsamma medel. ”Han ockuperade henne trots protester.” Grose (1785) har \"To occupy a woman; to have carnal knowledge of her.\"
","jfr":[]} {"baseform":"oculolinctus","wordforms":["oculophilia"],"text":"(grek) sexuell avvikelse där man slickar på partnerns ögonglob. Man kan också vara attraherad av ögon i allmänhet. I det senare fallet är attraktionen inte enbart av sexuell natur utan även av intellektuellt slag. Fler kvinnor än män tänder på detta.
","jfr":[]} {"baseform":"odalisk","wordforms":["bajadär"],"text":"(franska odalisque av turkiska odaliq; som hör till rummet till oda; rum) ”Hist.: sedan 1796”. (NEO) Vit slavinna eller älskarinna i orientaliska harem. Särskilt används ordet om tjänarinnor i den turkiska sultanens harem, bland vilka han utvalde sina hustrur och favoriter. Se även bajadär.
","jfr":["bajadär"]} {"baseform":"odalkona","wordforms":["kona"],"text":"(odal; full äganderätt och kona; [dålig] kvinna) oäkta hustru, frilla*. Enligt Nyström (1885) ”var odalkonan till skillnad från den gåfvoköpta (fordom afslöts äktenskap genom köp och härigenom blef det lagligt) icke laggift eller äkta och odalkonor kunde man opåtalat hafva till hvilket antal som helst”. Se även kona.
","jfr":["kona"]} {"baseform":"odaxelagnia","wordforms":[],"text":"(grek) sexuell avvikelse som går ut på att bitas eller bli biten.
","jfr":[]} {"baseform":"odjur","wordforms":[],"text":"(sym) kuk enligt 26-årig man. Se även monster. ”Det hemska odjuret, så stor han är!” (Harris 1965/1900) ”Han lät Simone hållas och hon tog odjuret i munnen.” (Bataille 1997)
","jfr":["monster"]} {"baseform":"odygd","wordforms":[],"text":"fornsvenska odygdh, udyghd, wdygdh; icke dygdig. Söderwall (1892) har \"odygd, last\" och \"hon gat ey draghit hans hugh til wdygdh.\" (En nyttigh bok om Konunga Styrilse och Höfdinga. Utg. af J. T. Bure 1634.) Se även under dygd. ”Men som oförnekligt är, att han gjort allt sitt till, att utöva otukt med henne, och att intet annat hinder i vägen varit än dess egen oförmögenhet, så underställs i ödmjukhet, om icke han bör anses med lika straff, som de förra, om icke ändå större, i anseende därtill att han, utan någon köttens retelse, ådagalagt en så häftig åtrå, att bedriva en så skändlig odygd.” (Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763 om ett våldtäktsfall) \"Nu när Karlskronaborna kände till att hon var en ogift mor och brottsling lade de plötsligt märke till ett ärr i hennes ansikte, 'vilket hon tidigare berättat vara ett lyte, tillstod hon nu att det var ett brännmärke som hon fått på andra orter för sin odygds skull'.\" (Karin Sennefelt: Livet enligt 1600-talet Natur & Kultur 2026 s 87)
","jfr":["dygd"]} {"baseform":"odynorgasmia","wordforms":[],"text":"(grek) smärtsam utlösning, ejakulation*.
","jfr":[]} {"baseform":"odynst","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) använt i Skåne om den stank som uppkommer bl a efter fjärtande. Han jämför med daun som har samma betydelse, och som var ett gångbart ord redan i fornnordiskan. Se också under fjärt.
","jfr":["fjärt"]} {"baseform":"odör","wordforms":[],"text":"(ssv) lukt, stank. Av franska odeur med samma betydelse. Från latinets odor; lukt. ”Hist.: sedan 1815.” (SO) \"Vilken odör! O, jag tror jag dör!\"
","jfr":[]} {"baseform":"Ofelia","wordforms":[],"text":"se Orvar (2)
","jfr":[]} {"baseform":"off","wordforms":[],"text":"(sl) död. Från engelskan.
","jfr":[]} {"baseform":"offentlig flicka","wordforms":["offentlig kvinna","flicka,"],"text":"(euf o åld) prostituerad. Kvinna som är öppen eller tillgänglig för alla. ”Hon skulle t o m kunna gå in på, att mannen tillfredsställde sin könsdrift hos offentliga kvinnor, blott han behöll sin kärlek till henne.” (Schultze 1897) ”Jag trodde blint på min man och fick därför en chock som jag aldrig glömmer, när han efter bara två års äktenskap fick gonorré och måste bekänna att han fyra gånger under förlovningstiden och sexton gånger under vårt korta äktenskap hade haft förhållande med offentliga kvinnor.” (Fabricius-Møller 1950) ”Men hon var nu publique [offentlig] och bodde med en annan mamsell och bjöd oss till sig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Jämför esperanto publikulino; prostituerad, hora egentligen offentlig kvinna. Se även flicka, kvinna och almännings kona.
","jfr":["kvinna","flicka,"," almännings kona"]} {"baseform":"offentligt hus","wordforms":["offentligt ställe"],"text":"(euf) se hus (2).
","jfr":[]} {"baseform":"offer","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"offra","wordforms":[],"text":"(euf) spilla sin säd. Lämna ifrån sig något (värdefullt) till förmån för högre syfte. ”Jag offrar bredvid henne på lakanet, snart nog på hennes mage, detta lena och vita altare, det har hon ingenting emot, förvånas inte ens över det, och det känns bättre för oss båda, vi har kommit närmare det riktiga.” (Lundkvist 1958)
","jfr":[]} {"baseform":"ofin","wordforms":["vara"],"text":"(euf) fisa, fjärta. Norskan har å være ufin för samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"ofruktsam","wordforms":[],"text":"fornsvenska ofruktsamber, wfruktsamber. Sakna förmåga till fortplantning*. \"elizabeth var ofruktsam.\" (Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens 1847—1858.) \"Hustruns ofruktsamhet gör maken välsedd och omtyckt.\" (Juvenalis Femte satiren s 70) Se också infertil och steril. Ordet ”Hist.: sedan ca 1420 (Bonaventuras Betraktelser).” (SO) Jfr fruktsam.
","jfr":["infertil","fruktsam","steril"]} {"baseform":"ofrö","wordforms":[],"text":"fsv ofrör, isl úfrjór; ofruktbar. 1 ofruktsam* (om kvinna). 2 utan dugliga spermier (om man). Även om utsäde i betydelsen utan grobarhet.
","jfr":[]} {"baseform":"ofulländade","wordforms":["den"],"text":"(euf) bak, stjärt. Norskan har den ufullendte och den bedre halvdel.
","jfr":[]} {"baseform":"ofärdig","wordforms":[],"text":"(euf) gravid*. Vanför. I norrbottniska Nederluleå heter det ”vara ofela” (vara ofärdig) om gravid kvinna. Uppgift från man född 1936. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"oföga sig","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) uttryck i Södermanland för ”göra sitt naturtarf”. Fornsvenskan har ofögha (mnt unvoge) och förklaras hos Söderwall (1892) med \"det som är opassande el. otillbörligt, otillbörlighet, ofog.\" Även orena sig, skämma ut sig. Jämför tarv .
","jfr":["tarv"]} {"baseform":"oförförd","wordforms":[],"text":"(åld) icke förförd, oskuld*. Med hos Swedberg (1720-t). Se också förföra och oskuld.
","jfr":["förföra "," oskuld"]} {"baseform":"oförmåga","wordforms":["oförmögen"],"text":"(euf) utan förmåga. Här i samband med sex, t ex om impotens* och frigiditet*. Ibland rör det sig om betydligt sällsyntare fall av sexuell oförmåga, som när Johan Almkvist i sin Sexuell kultur (1933) berättar om ett fall från sin praktik, där en 19-årig flicka, som söker honom för någon helt annan åkomma, visar sig sakna slida och därför är oförmögen till allt könsumgänge. ”Jag har bara haft besvär en enda gång och det var när jag var sexton och var tillsammans med en flicka som jag väldigt gärna ville ligga med. Det var fruktansvärt. Jag fick lida mycket smälek för min oförmåga.” (Hite 1982) \"Hon måste tro att jag var oförmögen. Jag nästan svettades av ängslan vilket gjorde min belägenhet än värre.\" (Boswell 1951)
","jfr":[]} {"baseform":"ogga","wordforms":["ogge"],"text":"(sl) orgasm*. ”– Fatta, hon är trettioett och har aldrig fått en ogge med en snubbe,’ sa jag ivrigt i väntan på Hedda analys.” (Lodalen 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"oglan","wordforms":[],"text":"(för sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"ohapping","wordforms":[],"text":"(dial) att ”få en ohapping” är, enligt Byrman (1989), i hälsingska Edeby detsamma som att få ett barn utom äktenskapet. Ohapp (dial); olycka.
","jfr":[]} {"baseform":"oidipuskomplex","wordforms":[],"text":"innebär ett barns (mest pojkars) önskan att ha sexuellt umgänge med förälder av motsatt kön. Något som Sigmund Freud (1856—1939) menar är normalt i barnets utveckling. Sedan 1910 efter namnet på den grekiske sagokungen Oidipus, som dödade sin far och gifte sig med sin mor. Motsvarande begrepp för flickor heter elektrakomplex, en term som den schweiziske psykiatern C G Jung (1875—1961) år 1913 införde i psykoanalysen som synonym till pojkarnas oidipuskomplex. Elektra var i den grekiska mytologin dotter till den mykenske kungen Agamemnon och tillsammans med sin bror Orestes hämnades hon på modern och hennes älskare för att de mördat fadern.
","jfr":[]} {"baseform":"oigarche","wordforms":[],"text":"(grekiska oignymi; öppnar och arche; början) mannens första nattliga pollution* (sädesuttömning). Hertoft (1989) menar att det var läkaren Agnete Bræstrup (f 1909) som föreslog namnet som en motpart till kvinnans menarche*, första menstruation. Namnet har inte fått någon spridning. Dessutom, påpekar Hertoft, sker den första pollutionen oftare under masturbation än som nattlig sädesuttömning.
","jfr":[]} {"baseform":"okiär","wordforms":[],"text":"(åld) \"icke kär\" med hos Swedberg (1720-t). Se kär.
","jfr":[]} {"baseform":"oknullbar","wordforms":[],"text":"icke knullbar. ”Han ansåg sin fru vara en helt oknullbar matrona.” (Lundgren 2001) \"Det finns aggressiva män som i samma sekund boken gavs ut hörde av sig och förklarade varför det är fullt rimligt att just jag, min fula fan, hör till de oknullbara.\" (SvD Kultur 23 sept 2018 om Malin Lindroths bok 'Nuckan'.) Se även knullbar och liggbar.
\n\n
\n
","jfr":["knullbar "," liggbar"]} {"baseform":"okuk","wordforms":[],"text":"
(sl) icke kuk dvs fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"okväde","wordforms":["okvädinsord"],"text":"(åld so) enligt SAOB \"skymfligt eller smädligt tillmäle\". Samma källa härleder ordet från 1455. Se även okvädinsord.
","jfr":["okvädinsord"]} {"baseform":"okvädinsord","wordforms":["okvädingsord"],"text":"fornsvenska oqvedens ordh, oqväms ordh; forndanska oqædens ord. \"Otillbörligt ord, oqvädinsord.\" (Söderwall 1892) som också har afunds oqvädhins ordh; \"af afund el. hat föranledt oqvädinsord\". Från samma källa: oqvämda ordh; otillbörligt ord, oqvädinsord\" och \"kallar honom oquämde ordh.\" (Timmermäns Skrå af 1454. I Småstycken på Forn Svenska. Samlade af G. E. Klemming 1868—1881.) Ordet \"hist.: sedan 1285 (stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås).” (SO)
\nSwedberg (1720-t) har oqwädinsord; förtal, onämnbara ord. Möjligen till ett adjektiv med betydelsen som skymfar någon. Därav okväda; förolämpa, håna. I Harrisons historia (SvD Kultur 10 mars 2024) ger Dick Harrison prov på okvädinsord: \"Om man kallade någon tikvalp, fegis, trollkona eller hortuta, räknades det som okvädinsord.\" \"Emedan sådant oskickligt väsende ej bör tillåtas, ty bör de bägge, som förklarar att sådant skett i hastighet, och att ingen om den andre vet annat än ära och gott, böta de vardera för ett okvädingsord tre mark. (Karlsson A & A 2017 s 14) Vidare i samma skrift: \"Han kom fram till att Svend hade gjort sig skyldig till 'Uquemsordt' och dömde honom till att böta till bonden och konungen, som termen löd när bötessumman delades upp mellan målsägare och stat.\" (s 33)
\nI en artikel i Språktidningen (8/2024) \"Svordomar sårade som knivhugg\" tar artikelförfattaren Anne-Maria Nilsson upp ett gräl (1695) som slutar, som så ofta under den här tiden, med rättegång p g a de skällsord som utdelas och de kroppsskador som ofta uppstog i samband med ordväxlingen. Här beskyller man varandra för skälling; ryktesspridare och tråting dvs \"en person som träder —alltså trampar— på andra för att skada\". Andra okvädinsord dem emellan är horkarl, horridare : \"Jag ska lära dig vet hut din horridare!\" Samt galgestolpe och hårlösa. \"Rider du här din tjuv, skälm och galgestolpe!\" Och svaret: \"Jag gör så, din hårlösa!\" Under tumultet utdelades också knivsår och örfilar och berättar Anne-Marie Nilsson: \"Skällsorden hade samma straffsats som knivhuggen och örfilen. De hade orsakat lika svår skada; såren på kroppen och orden på hedern och äran\". Se också skällsord.
\n","jfr":["skällsord"]} {"baseform":"okvämsord","wordforms":[],"text":"
(åld) fsv oquämde ordh, oqwemss ord, oqwendis ordh. Otillbörligt ord, okvädinsord; sannol. urspr. till ett icke anträffat fornsvenska oqvämd. Uppgifterna från SAOB som också har citatet: \"Dömdes her Matttz .. för oquennis ordh han taleth tiill Eriich Olsson.\" Citatet är från 1551. Se vidare under okvädinsord.
","jfr":[]} {"baseform":"okysk","wordforms":["okyskhet"],"text":"om person som trots moraliskt förbud ändå är sexuellt aktiv, t ex en okysk nunna. Fornsvenska okyske, okysker. Enligt NEO ”hist.: sedan 1526”. Även om handling som i följande exempel hos Kirkkunen (1906): ”Alltid finns det till hands någon ’utvecklad’ kamrat, som kan tala orenligheter och göra okyska rörelser.” Ur Laurentius Paulinus Gothus, Ethcæ Christianæ, (1617) citerar vi: ”Kan Dieffwlen okyskhet medh Trolpackorna? Eller Trolkarlar med Dieffwlenom?” Jämför kysk.
","jfr":["kysk"]} {"baseform":"okörd","wordforms":[],"text":"(sl) oskuld, jungfru*. Jfr under köra.
","jfr":["köra","lubberace"]} {"baseform":"ole peo","wordforms":[],"text":"(för sl) rövslickare* (pruttluktare).
","jfr":[]} {"baseform":"olfactophilia","wordforms":["osmolagnia"],"text":"(grek) sexuell avvikelse där man tänder på lukter och odörer som kommer från främst kroppens sexuella zoner.
","jfr":[]} {"baseform":"olfaktofili","wordforms":[],"text":"(latin olfacere; lukt och philia; kärlek) att bli sexuellt upphetsad av vissa lukter t ex lukten från partnerns kropp och könsdelar. Se också osfresiolagni, osmolagni.
","jfr":["osfresiolagni, osmolagni"]} {"baseform":"oliggbar","wordforms":[],"text":"se oknullbar.
","jfr":[]} {"baseform":"oligospermia","wordforms":[],"text":"grekiska oligo; lite, få. Låg spermiehalt vid sädesuttömning.
","jfr":[]} {"baseform":"olike","wordforms":[],"text":"(dial) den olike; satan, fan. Detta enligt Ordbok över Nösslingemålet som också har den laje (lede) och den onne (onde) för samma potentat.
","jfr":[]} {"baseform":"olisbos","wordforms":[],"text":"grekiska för konstgjorda fallosar av trä eller läder som redan antikens kvinnor använde för självtillfredsställelse eller vid sexuell samvaro med andra kvinnor. Bruket är tidigast känt från Kina och Japan, där man fortfarande tillverkar de förnämsta konstgjorda fallosarna. ”Viril avgudabild av kokt läder, som kvinnorna från Miletos liksom t ex lesbiska och sedeslösa kvinnor betjänar sig av. Också änkor begagnar sig av dylika.” (Aristofanes, Lysistrate V) ”Men att man på Stiftelsen valt den övergripande beteckningen ’olisbos’, efter den virila avgudabild av kokt läder som kvinnorna från Miletos, men också änkor, lesbiska och andra sedeslösa kvinnor skall ha begagnat sig av enligt Aristofanes.” (Fioretos 2002)
\nDen amerikanske läkaren Dickinson berättar om ett fall, från 1920-talet, där en viss kroppsdel tjänar som en olisbos: ”Det var exempelvis en patient, som utgjorde ett synnerligen svårlöst problem, då hon uppgav, att hon hade en mängd orgasmer utan att ha retat genitalia på något sätt med fingrarna, låren, kudde eller madrass; slutligen upptäcktes vid ett besök på mottagningen, att hon satt på sin häl.” Se även dildo och godmiché.
","jfr":[" dildo"]} {"baseform":"olja","wordforms":["pipolja","smörjolja"],"text":"(sym) 1 sperma. ” ’Nu har jag haft dej i mej’, säger hon. ’Din rytm, ditt ninja turtleslem, din mjuka tjocka olja, men du, du har inte haft en droppe av mej. Vad säjer du om det’?” (Regnbågspatrullering ur Din Geografi 2006) ”Jag kissade och befriade mig från all den heliga olja med vilken pastorn så rikligen hade smort mig.” (Salten 2009) ”Hon särade på låren och var våt ända upp i ögonen, hon svällde och hennes hår darrade, han oljade handen av hennes olja och några av hennes läppar blev som stora barnansikten i händerna.” (Tunström, Kärlek 3, 1965) 2 oljenivå i ”sticka in ett finger i fittan för att kolla oljenivån”.
","jfr":[]} {"baseform":"oljebanan","wordforms":["banan"],"text":"(sl) dumpa en oljebanan; skita. Se även banan (4).
","jfr":["banan"]} {"baseform":"oljud","wordforms":[],"text":"(sym) ljudlig fjärt. ”Man visade mig inte ens den hedern att respektera min rang och ställning genom att låta mig gå först i raden utan placerade mig mitt i ledet strax bakom en bredarslad knekt, som inte kunde hålla tätt utan oavbrutet störde mig i mina sorgens tankar genom det oljud han med sin bakdel frambringade.” (Meurling 1976 3:2) Nils Haglund (f 1930) berättar om läraren som gav en gosse anmärkning för ”illaluktande oljud”.
","jfr":[]} {"baseform":"olka","wordforms":[],"text":"se under spy.
","jfr":[]} {"baseform":"OLL","wordforms":["oll"],"text":"1 (data) OnLine Love dvs kärlek online, där online står för uppkopplad, färdig att använda och interaktiv. Innebär att man får och upprätthåller en erotisk kontakt via Internet. 2 oll; märken eller rester efter att någon blivit ollad. Se olla.
","jfr":[]} {"baseform":"olla","wordforms":["ollning","ollaah","ollinera"],"text":"(för sl) att vidröra något med ollonet i syfte att förnedra eller besudla. Vanligast mot prylar för att de ska bli ofräscha. Hörde en historia, sann eller inte låter jag vara osagt, att fotbollsklubben AIK ollade SM-bucklan innan den skulle överräckas till konkurrenten Djurgården. I segeryran efter SM-vinsten kysste nästan samtliga djurgårdsspelare pokalen. En kvinnlig motsvarighet är klittning ett ord som dock inte slagit igenom på samma sätt som olla, ollning. Också ollaah; jag ska olla dig! I slangopedia.se finns ollinera med förklaringen: \"Att gå runt från objekt till objekt och olla som ett bi som flyger mellan blommorna\".
","jfr":[]} {"baseform":"ollah","wordforms":[],"text":"(sl) från spanskans hola; hej. Här i betydelsen jag ska olla* dig.
","jfr":[]} {"baseform":"ollan","wordforms":[],"text":"(för sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"ollon","wordforms":[],"text":"av fornsvenska aldon, aldin, bildning till fornsvenska alda; fruktbärande träd. 1 främsta delen av penis, som liknar ett ek- eller bokollon, ”lemmens hufvud” (som det heter i Hygienen för det fysiska äktenskapet 1901) eller glans penis. ”Hist.: sedan 1818”. (NEO) Ordet finns med hos Swedberg (1720-t) ållon med förklaringen glans*.
\nI Latinsk-Svensk ordbok (1952) står ”glans; ollon och fig. ollonliknande ler- eller blykula” dvs inget om penisollon. ”Voj trevliga djävlar medmera att jag var avundsjuk på Härje där han stod som en grekisk gud med det rödglödgade ollonet på väg in i Tappi Nannas ändlösa himmel*, vojvoj vilket gurgel!” (Pohjanen 2003) ”’Gör som jag gjorde’, sade Curval, ’runka barnet över din kuk och vattna ditt ollon med hans sprut’.” (de Sade 2005/1785) ”Varma läppar runt ollonet, ena handen i ett hett skrev, den andra om ett bröst, egentligen en brusande dryck. 3 lufta ollonet (sl); runka, onanera. 4 (so) ditt djävla ollon. 5 skållat ollon; när något utförs jättesnabbt. Se även under troll.
\n","jfr":["troll"]} {"baseform":"ollonborre","wordforms":[],"text":"
(sym) kuk. En skalbagge som lever cirka fyra år som larv under jord och tre till fem veckor ovan jord som färdig bagge.
","jfr":[]} {"baseform":"ollonfälla","wordforms":["ollon"],"text":"(sym) tolettsits, där ollonet kan komma i kläm. Se även ollon.
","jfr":["ollon"]} {"baseform":"ollonhål","wordforms":[],"text":"se hål.
","jfr":[]} {"baseform":"ollonkart","wordforms":[],"text":"(sl) 1 nedsättande om ännu ej könsmogna pojkar och/eller deras ”omogna” snoppar. 2 svendom.* Se också sven, svendom och kart.
","jfr":[" kart","sven, svendom "]} {"baseform":"ollonkräm","wordforms":["kräm"],"text":"(sl) sperma*, smegma*. Se även kräm.
","jfr":["kräm"]} {"baseform":"ollonpolerare","wordforms":["ollonputsare"],"text":"(sym) onanist, runkare. Jämför ollon.
","jfr":[" ollon"]} {"baseform":"ollonsaliv","wordforms":[],"text":"(sym) en klar, salivliknande vätska som dyker upp i spetsen på ollonet vid sexuell upphetsning. Kallas också precum. Se också under saliv.
","jfr":[" saliv"]} {"baseform":"ollonsmör","wordforms":["smör"],"text":"(sym) smegma*. Se även smör.
","jfr":["smör"]} {"baseform":"olof","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"Ol-Os","wordforms":["Ol-Ols"],"text":"(dial o åld) enligt Rietz (1867) står uttrycken för Ola Olsson och används i Ångermanland och Västerbotten som namn på de avträden som har två runda (O) hål på sittbrädet. Kallstenius (1902) nämner Ol-Osa, Olof Olsson, som en skämtsam benämning på avträde i Färnebo (Vrm). I Jämtland talade man om Ol-Orsa-kammarn och detta, enligt min jämtländske sagesman (f 1929), som har uppgiften (1940-t) från sin mor, för att det på dörren till hotelltoaletter ofta stod ”rumsnumret” OO.
","jfr":[]} {"baseform":"olovlig","wordforms":["olovligt"],"text":"(åld o euf) för samlag i samband med lusta, förhållande och umgänge. ”För att bli havande behövs det egentligen inte mer än ett enda tillfälle av köttslig lusta — vad är det då för mening att i rätten erkänna att man övat köttsliga umgängen — olovliga umgängen — vid åtskilliga tillfällen låtit sig lägras — av okänd man.” (Helgesson 2003) Och från samma källa: ”...där hon med honom hela natten plägat oloflig lusta uti hans egen säng till morgonen...” \"Sen tog Ösle-Per en ränsel och gav sig ut på vandring. Sent en kväll kom han till ett ställe, där mora i huset stod i olovligt förhållande till prästen i socknen.\" (Folksagan i Sverige 3 s 741) \"Uppenbarligen var det ett antal borgare som hade fått för sig att änkan och häradsskrivaren Lorenz Holm skulle ha ägnat sig åt olovliga förlustelser.\" (Karlsson A & A 2020 s 26)
","jfr":[]} {"baseform":"olycka","wordforms":["olyckshändelse"],"text":"(euf) 1 könsakt. ”För några år sen drabbades jag nämligen av en olycka, som berövade mig förmågan att ställa till med olyckor.” (Bergman 1922) \"Men någonting mer fick inte ske, resultatet av en olyckshändelse som kunde inträffa om de gick längre skulle de inte ha någon möjlighet att klara upp.\" (Fogelström 1966) 2 komma, råka i olycka eller råka illa ut; mest om ogift kvinna som blivit med barn. SO har ”hist.: sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet)”. ”Till sist råkade hon i olycka som det heter.” (Bergman 1948) ”Det var han som ställde mor i olycka första gången [...] Lina förstod att den bonden måste vara förfärlig som ställer folk i olycka, men hon törs inte fråga Hedvig vilken olycka det kunde vara som Justina råkade ut för. Tänk om hon bröt benet likadant som farmor.” (Hellström 2010)
\nByrman (1989) har förutom ”komma, råka i olycka” även ”hamna i olycka”, ”komma (sig) till olycka” och \"ställa sig i olycka”. Detta om kvinnor. Män kan ”råka i olycka för en kvinna” eller ”ställa en kvinna i (till) olycka”. Även ”det är rena olyckan” om den oavsiktliga graviditet det rör sig om i samtliga fall. ”Den där dumma gåsen’, sa hon hånfullt, hon kan inte titta på en karl utan att råka i olycka. Hon är en vandrande abort...” (Miller 1957) Man kan också råka ut för \"en liten olyckla\" dvs göra på sig eller blamera sig på annat sätt.
","jfr":[]} {"baseform":"olycklig","wordforms":[],"text":"(euf) ”hon ska bli olycklig”; bli med barn av misstag. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"olycksbroder","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”—Jamen, kan jag ligga här till i morgon bitti? —Självklart, svarade jag, samtidigt som min olycksbroder vaknade.” (Ekroth 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"olycksfall","wordforms":[],"text":"(euf) om graviditet i det skämtsamma ”olycksfall i arbetet”.
","jfr":[]} {"baseform":"olägenhet","wordforms":[],"text":"(åld) besvär. Här om menstruation. ”Hist.: sedan 1617” (NEO) ”Jumfru Lisas monatlige olägenheter...” (Boken om Jösse Lunsbracka 1700-t).
","jfr":[]} {"baseform":"oläst bok","wordforms":[],"text":"(sym) jungfru, jungfrudom*. ”Först skall du suga denna vackra fårkorv, lilla söta slyna, och sedan är det dags att bryta det heliga inseglet på din olästa bok!” (Wahl 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"olätt","wordforms":[],"text":"fornsvenska olættr (olätter); icke lätt, tung. \"aff barn olätta.\" (Ett Forn-Svenskt Legendarium 1874) Rietz (1867) har ”tung, hafvande”. Byrman (1989) jämför med isländska ólétt och har ”at sla olätta kono” (att slå gravid kvinna) som det talas om i 2 Mosebok 21:22 i en 1300-talstext. Ett annat ålderdomligt uttryck i modern tappning är ”hon är (av barn) olätt”.
","jfr":[]} {"baseform":"omagnas","wordforms":[],"text":"(dial) \"kräkas\". (Ordbok Öfver Helsing-Dialecten 1841)
","jfr":[]} {"baseform":"omarmning","wordforms":[],"text":"(euf) ord för omfamning* använt av Forel (1942).
","jfr":[]} {"baseform":"omelett","wordforms":[],"text":"(lmo) en man får utlösning i sin partners öra som han sedan viker ihop.
","jfr":[]} {"baseform":"omfamna","wordforms":[],"text":"fornsvenska umfämna. I England använde William Shakespeare (1564 —1616) ordet embrace; omfamna i samlagssammanhang redan i Mycket väsen för ingenting (1598—1600). Ännu tidigare ute var den grekiske författaren Longos (omkr 100-t e Kr) som i sin herderoman Dafnis och Chloe gestaltar det erotiska uppvaknandet hos två naturbarn: ”... de låg nakna tillsammans och började kyssa och omfamna varandra, och för all den sömn de fick den natten kunde de lika gärna ha varit ugglor.” ”För sista gången lät hon sig omfamnas av maken. Han brann. Hon brann inte.” (Olika slag av kärlek ur Kärlekshistorier 1984.) Se även famna, famntag.
","jfr":["famna, famntag"]} {"baseform":"omfamning","wordforms":[],"text":"(åld) Söderwall (1887) har fämnilse, umfämnilse; omfamning. ”Den akt, hvarigenom befruktning sker, kallas hos djuren parning, hos människan coitus, sexuellt umgänge, äktenskaplig omfamning*, samlag, könsumgänge.” (Berg 1909)
\nI boken Hygienen för det fysiska äktenskapet (1901) författad ”af en svensk läkare” ges råd om när man helst bör undvika och säkrast kan genomföra denna äktenskapliga omfamning: ”Man undviker denna akt, då själen är upprörd genom häftiga sinnesrörelser, såsom vrede, hat, afund, bitterhet, ty äfven sådant kan medföra fara icke blott för en själf utan äfven för avkomman. Man väljer såsom tid för densamma nattens lugn, helst flera timmar efter den sist intagna måltiden. Man brukar därvid icke annat läge än det, som ligger i själfva namnet äktenskaplig ’omfamning’, då bröst lägges mot bröst.”
\nEnligt E. W Wretlind (1905) ”lärer den naturliga instinkten att bästa tiden på dygnet för den äktenskapliga omfamningen är då solen är nedan horisonten, vare sig man anser tiden då den nyss gått ned, eller tiden då den inom kort skall gå upp såsom den lämpligaste. För den sistnämnda tiden, såsom enligt mången den bästa, talar väl egentligen blott det skälet, att magen då är minst sysselsatt med matsmältning, och under pågående matsmältning kan den blodkongestion till hjärnan, hvilken parningsakten medför, stundom vara af farliga följder.”
\n”Ja, omfamningen själv, den lust, som dig flickan bereder, fritt du berömme och natt, njuten med henne i smyg: är i sitt sinne hon vild som själva gorgonen Medusa, skall hon mot älskaren då kärligt sig skicka och milt.” (Ovidius 1925) ”Under tio månaders förlopp fick jag kroppslig gestalt i en moders liv; den bildade sig i blod ur en mans säd och genom njutningsfull omfamning.” (Lidman 1952)
","jfr":[]} {"baseform":"OMG","wordforms":["OMFG","OML"],"text":"(svr) lindrig ed och vanlig förkortning inte minst på internet för Oh My God; herregud. Ibland ”förstärkt” till OMFG där F står för fucking. OML är ett sätt att lindra eden där G byts ut mot L som i Lord.
","jfr":[]} {"baseform":"omgång","wordforms":[],"text":"(euf) som i norska en omgang; ett knull. ”Jag sitter fast i en bigott liten småstad i Södern där kvinnorna tiger och sällan sätter båten i gungning och männen ger dem en omgång för att hålla dem på mattan.” (Hite 1977) ”Jag tog av henne alla kläderna och kastade dem på golvet, och när jag hade gett henne en ordentlig omgång på soffan, drog jag ut den och la ner henne på golvet ovanpå hennes egna kläder och satte in den igen...” (Miller 1956)
","jfr":[]} {"baseform":"omkomma","wordforms":[],"text":"(lmo) att komma om igen. ”Han omkom gång på gång.”
","jfr":[]} {"baseform":"omkull","wordforms":[],"text":"”Hist.: före 1520”. (NEO) Fornsvenska om kol. 1 (euf) föda barn. ”Och samma år om sommaren blev min onda och elaka piga död. Ty hon var med barn, och kom nu hennes tid, att hon skulle omkull.” (Axel Oxenstiernas [1583—1654] dotterdotter Agneta, om en hatad pigas bortgång.) 2 (euf) få omkull någon; förföra någon till samlag. ”Det visade sig emellertid att gästerna kände sig mer än välkomna av det varma mottagandet — på rättare plats kunde de knappast ha hamnat, speciellt sedan Guy hade fått omkull frun i gräset.” (Brøgger 1978) \"Ja, ja, Baronen är en bra karl, en duktig karl. Han lade omkull en gift kvinna på golvet, medan han skickade ut pigan efter en stop porter.\" (Boswell 1951)
","jfr":[]} {"baseform":"om-mök","wordforms":[],"text":"(sl) Thorén (2015) har ”flicka som ligger med rockstjärnor”. OM är här, enligt samma källa, trolig förkortning av Orkester Madrass. Se även under madrass och mök.
\n\n
\n
mök.
","jfr":["mök","mög","madrass "]} {"baseform":"omnisexuell","wordforms":["pan"],"text":"från latin omni; allt och sexuell*. Attraherad av alla kön. Se även pan- och bisexuell.
","jfr":["bisexuell","pan"]} {"baseform":"OMO","wordforms":[],"text":"(eng) Old Man Out. Efter OMO, ett tvättmedel som otrogna kvinnor på 1960-talet placerade ett paket av i fönstret som tecken på att deras män var utgångna och det därför var fritt fram för deras älskare. Ett liknande ”landmärke” här i havsmiljö gäller ett par porslinshundar som enligt Dalnäs (2014) ”sitter i myriader fönster längs den bohusländska kusten och pryder även fönstren i andra sjömansbygder som Österlen, Gotland, Åland...” Om dessa porslinshundar berättar Dalnäs vidare att de tittar inåt när sjömannen som bor där är hemma ’var god stör ej’ och utåt när han inte är hemma ’kom in, kom in, min man är på sjön'.
","jfr":[]} {"baseform":"omophilous","wordforms":[],"text":"(grek) från omos; skuldra, axel och philein; att älska. Att tända på (kvinno)axlar.
","jfr":[]} {"baseform":"omorashi","wordforms":[],"text":"(grek) sexuell avvikelse, särskilt i Japan, där utövaren blir sexuellt upphetsad av den egna eller andras fulla blåsa. Kulmen nås när den pissnödige slutligen inte kan hålla sig längre utan pissar på sig.
","jfr":[]} {"baseform":"omskära","wordforms":["omskärelse"],"text":"fornsvenska umskärilse av latin circumcisio*. Uppgift från Söderwall (1900) som också har umkringskära; omskära och \"j dagh vmkringh skars [circumcisus est] then menlösaste som aldrigh syndade.\"(Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming 1857—1884.) \"Susanne: Ja, omskuret är läckert. Det är verkligen inte snyggt när förhuden slutar i en tufsig flärp längst ner.” (Låt morgonståndet titta fram. Ottar 3/97) ”Ty jude är man inte till det yttre, och omskärelsen är inte det som syns utanpå kroppen. Jude är man till sitt inre, och omskuren är den som är det i sitt hjärta, i ande och inte efter bokstaven. Han får sitt beröm av Gud, inte av människor.” (Rom 2: 28-29, Bib 2000) Se vidare MKS och KKS.
","jfr":[]} {"baseform":"omslag","wordforms":[],"text":"(sl) kondom*. Det berättas om mannen som uppträdde på maskerad endast iklädd ett omslag av lin och som blev damernas favorit med denna penis-i-lindräkt. Norsk slang har karamellpapir om kondom. Ett annat slags omslag är den antionaniförpackning som beskrivs i Hygienen för det fysiska äktenskapet (1901): ”En flerdubbel näsduk doppas i källkallt vatten och lägges kring könsdelarna. Så snart den upphettas, doppas den på nytt i kallt vatten och sålunda fortsättes, till dess ändamålet vunnits. I svåra fall kan det vara nödigt utbyta dessa kompresser mot en liten blåsa af vattentätt tyg (sådan fås på apoteken) som fylles med isbitar, och som sålunda kan hålla kyla hela natten.”
","jfr":[]} {"baseform":"omslutande sex","wordforms":[],"text":"(nyo) ”penetrativt sex sett ur kvinnligt perspektiv, det vill säga fittan omsluter kuken”. (SAO 2013) \"Begreppet ' omslutande sex' har blivit mer populärt på senare år och används i större utsträckning då det ger en mer rättvis bild av fittan som ett aktivt subjekt som kan knipa med de omkringliggande bäckenbottenmusklerna.\" (Fittskrift 2021 s 183) Se även penetrera.
","jfr":[" penetrera"]} {"baseform":"omställd","wordforms":[],"text":"(eu ”hon är omställd”, dvs annorlunda och med barn. Uppgift från Byrman (1989) som i sin tur refererar till en dalkulla (f 1912).
","jfr":[]} {"baseform":"omständigheter","wordforms":[],"text":"(euf) lågtyska ummestendichheit. ”Hist.: sedan 1530.” (SO). Havande som i ”vara i intressanta eller lyckliga eller delikata omständigheter”. Stolpe (1984) ser dylika omskrivningar som ”hymleri”, medan Hertha (4/83) menar att ”hon är i lyckliga omständigheter” är ”ett förskönat, omskrivet och positivt uttryck”. ”En tom säck, som likväl är igenknuten, får icke bäras fram inför en hustru som är i intressanta omständigheter. Sker sådant kan barnets hunger aldrig bli stillad.” (Lloyd 1979/1871) ”Som genom ett trollslag är världen befolkad av havande kvinnor. Överallt dyker de upp. Till och med den sextrakasserade pinuppan har hamnat i omständigheter...” (Drougge 2003) \"Det är snart fem år sedan du gifte dig eftersom du råkat i omständigheter.\" (Burman 2021 s 196)
\nByrman (1989) jämför med danskans ”være i (visse, gode, interessante, velsignede) omstændigheder” och tyskans ”in anderen Umständen sein” och räknar sedan upp en rad olika uttryck där omständigheter ingår. När det gäller den gravida kvinnan är/har hon blivit i omständigheter, är hon kommen i omständigheter, eller så är/befinner hon sig i intressanta, lyckliga, välsignade omständigheter om hon inte kommit till/är uti omständigheter. Mannen har gjort/ställt kvinnan i omständigheter.
","jfr":[]} {"baseform":"onamera","wordforms":[],"text":"(lmo) onanera mera. Se under onani.
","jfr":[]} {"baseform":"onamn","wordforms":["onampn","vnampn"],"text":"(fsv) öknamn, skällsord. \"kallar annan onampn\" (Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming 1856.) Samtliga uppgifter från Söderwall (1892).
","jfr":[]} {"baseform":"onan","wordforms":[],"text":"(sl) onani, runk.* ”Och här blir, så vitt jag kan bedöma situationen, heller inga barn gjorda, så nu tänker jag gå och ta mig en dusch och en onan innan vi måste dra till flygplatsen.” (Lodalen 2005) Se vidare onani.
","jfr":[]} {"baseform":"onanera","wordforms":[],"text":"enl SO ”hist.: sedan 1905”. Se vidare onani.
","jfr":[]} {"baseform":"onani","wordforms":[],"text":"självtillfredställelse, masturbering, onanera masturbera och onna (sl) runka. (se do) Sexuell självstimulering där man antingen med hand eller något föremål stimulerar sitt könsorgan till dess man uppnår sexuell tillfredsställelse. Ordet ”hist.: sedan 1800.” (SO) som också härleder ordet närmast från tyska Onanie. Efter Onan, omnämnd i bibeln (1 Mos 38:9), som dömdes till döden av Gud då han hade samlag med sin svägerska och ”lät sin säd spillas på marken”. Onan praktiserade således coitus interruptus, ett avbrutet samlag, och onani har tidigare använts i den betydelsen i svenskan och har därför inget att göra med den självtillfredsställelse ordet felaktigt kopplas samman med idag.
\n”Till exempel ’vet’’alla’ att Onan i Genesis 38 blev dödad av Gud för att han masturberade. Han har ju för sjutton fått hela självtillfredsställelsefenomenet uppkallat efter sig. Ingen tycker sig behöva gå till texten för att kolla upp något så basalt. Onan onanerade, punkt slut. Men av textens sammanhang framgår att han ejakulerade på marken i samband med ett samlag, vilket alltså snarare rör sig om coitus interruptus, som är en helt annan sak. Ändå har föreställningen att gudskaraktären dödade Onan för att han masturberade gett upphov till en stigmatisering av onani som något moraliskt förkastligt och i vissa tider och kulturer även som ett psykiskt sjukt beteende.” (Sjöberg 2014)
\nOnan dödades inte av Gud därför att han förgripit sig på sin svägerska utan därför att han inte fullbordat samlaget. Det var nämligen så att om äldste sonen dog (även han dräpt av Gud) utan att hans äktenskap välsignats med en son, var det hans yngre brors skyldighet att ta vid och göra barn. Men då Onan visste att barnet inte skulle bli hans, struntade han i att fullgöra sin plikt och det var denna försummelse han straffades för. Onani är trots denna koppling inget speciellt manligt fenomen.
\nVem som först myntade ordet onani och i vilket sammanhang råder det delade meningar om. Trost (1988) menar att den holländske läkaren, tidigare prästen i England, ”Bekker” var först och det i boken Onania, or the Heinous Sin of Self-Pollution and Its Frightful Consequences in Both Sexes, Considered with Spiritual and Physical Advice (1710). Han får medhåll av Lars-Gösta Dahllöf i NE (1994) som skriver om termen onani att ”den introducerades av den engelske läkaren och teologen Bekker i en skrift (ca 1710), där han varnade för masturbationens faror”. Också Åsa Bergenheim (1994) har samma skrift som ursprungskälla till vårt ord. Vidare daterar hon boken till början av 1700-talet, men till skillnad från Trost och Dahllöf menar hon att den utgavs anonymt. Alfhild Tamm (1940) anser att det ”är svårt att avgöra vem som först använt namnet. Enligt Rohleder är det en londonläkare Dekkers som avlett det av Onan, men jag har inte kunnat få reda på om detta är belagt och när denne man levde.”
\nLäser man vidare i Tamms bok Ett sexualproblem visar det sig att hon nämner skriften ”Onania...” utgiven 1710 men att hon inte alls sätter den i samband med Bekker, utan menar att skriften utgavs ”av en obekant författare” och att den 1736 översattes till tyska. Istället ger Tamm flera intressanta exempel på att ordet kan vara äldre än från början av 1700-talet. Hon hänvisar bl a till en viss Artur Streich som funnit uttrycket ”onanistische Sünde” hos Arnold Mengering i ”Scrutinum conscientiae catecheticum, das ist Gewissens Rüge und Sündenregister (Altenburg 1642)”.
\nLaqueur (2004) menar att historien om den moderna synen på onani börjar någon gång mellan 1708 och 1716 när en 88-sidig pamflett med titeln Onania; or, The Heinous Sin of Self Pollution, and all its Frightful Consequences, in both SEXES Considered, with Spiritual and Physical Advice to those who have already injured themselves by this abominable practise. And seasonable Admonition to the Youth of the nation of Both SEXES ... utkommer och snabbt blir en av 1700-talets bestsellers publicerad i ett sextiotal upplagor på flera språk. Enligt Laqueur är författaren till denna skrift varken läkaren Bekker eller Dekker (Den ende med det namnet som Laqueur lyckats spåra upp i samtidens mest kompletta litteraturförteckning är en holländsk prästman, Balthasar Bekker och han dog redan 1698.) utan en viss John Marten, en kvacksalvare som åtalades för obscenitet 1708 och som hade stor fallenhet för att sälja böcker.
\nÅr 1759 publicerade den schweiziske läkaren Samuel Auguste David Tissot avhandlingen: L’Onanisme; ou Dissertation physique sur les malades produites par la masturbation. Avhandlingen utkommer ursprungligen i en latinsk upplaga ett par år tidigare. Skriften översattes till en mängd olika språk och blev vägledande för synen på onanin som ytterst skadlig och syndig. Enligt Tissot kan onani ses som både orsak till och symtom på en rad psykiska och fysiska sjukdomar. Så spelar sädesvätskan en central roll för individens hälsa och minsta förlust av sperma innebär en försvagad kropp. Det syndiga i handlingen tog sig många uttryck alltifrån att det växte ut gröna hår på händerna till att ryggmärgen löstes upp och hjärnan skadades.
\nSå här heter det bl a om onani i Nordisk Familjebok (1888): ”En farlig last, åt hvilken ungdomen alltför ofta öfverlämnar sig, och som i hög grad försvagar nervsystemet och hela organismen, framkallar blekhet, skygghet, afmagring, leda vid lifvet, hypokondri, hysteri samt slutligen fånighet eller galenskap.” Och Kress (1905) vet att berätta: ”Dessutom har man ofta iakttagit, att flickor, som bedrifva onani, hafva vårtor på pek- och långfingren samt att deras händer hafva en egendomlig lukt, ungefär som af okokt surkål.” I skriften Sexuallivet i modern belysning (1944) berättas om en liten 8-årig gosse som fick höra att ”mamma vet en liten gosse de måste skära bort ’kissen’ på för att han inte vill låta den vara”. En annan fick veta att ”låter han inte bli den, så växer den och växer, och till slut får den inte rum i byxorna, utan du måste bära den utanpå och då ser alla...”
\nEkenstam (1993) berättar att det ofta förekom ord som farsot och smitta när man skulle beskriva onanin. Även omskrivningar som denna kräfta eller denna i mörkret smygande pest visade att många uppfattade företeelsen som en epidemisk sjukdom.
\nÄn idag finns det spår av denna onanihysteri. Ullén (2009) uppvisar en affisch från Barranquilla i Colombia, där man bl a kan läsa att onanin kan förorsaka: ”fysisk och psykisk utmattning, huvudvärk, nervösa problem, sömnbrist, för tidig utlösning, impotens och åldrande.”
\nFör den katolska kyrkan var onani en dödssynd, inte så mycket för själva handlingen som för att onanin enbart tjänar till njutning och inte till den fortplantning, som, enligt sagda kyrka, är enda försvaret för sexuella handlingar. Som en följd av detta ansåg en del teologer att onani för kvinnor kunde tillåtas före ett samlag, då den kunde tänkas tjäna fortplantningen, men absolut inte efter akten. Mest syndig ansågs onani vara i samband med den könsmogne mannen, förmodligen för att det bara var från denne som sperma avgick i samband med självbefläckelsen*. ”I början av 1890-talet hävdades att drygt tio procent av de manliga och tre procent av de kvinnliga fallen av sinnessjukdom var orsakade av onanin.” (Mikael Eivergård i Sex i Kulturen 2007)
\n\"Men när vi ska prata om onani är det som om fittsaften sitter kvar på fingrarna och det känns lite som att man utan samtycke smetar den i folks ansikten. [...] Den här onaniskammen måste få ett slut. För onani är gratis, kul och det absolut bästa sättet i hela världen att lära känna sig själv, sina orgasmer och sin njutning.\" (Colldén/Dahlbäck 2019)
\nLaqueur (2004) pekar på tre inbördes relaterade omständigheter till att onanin ansågs vara onaturlig. ”För det första innebär onanins koppling till fantasin att det begär den ger uttryck för inte behöver äga någon motsvarighet i verkligheten. För det andra utgör den en privat (hemlig) last, som undandrar sig samhällets kontroll. Och slutligen kan den sägas utgöra en överdrift, ett tillsynes omotiverat supplement till den ’naturliga’ reproduktiva sexualitet som samhället sanktionerade.” (Magnus Ullén: Onanin och ekonomin SvD 31/10-2004)
\nI vårt land var det först en bit in på 1900- talet som synen på onani förändrades. Då framträdde bl a Seved Ribbing, Jakob Billström och Amelie Tamm och beskrev onani som ett normalt sexuellt beteende hos barn och vuxna, något som blev början till en mer sansad syn på fenomenet. Men att onani fortfarande är i högsta grad värdeladdat, fick vi ett bra exempel på i september 1994 när den amerikanska sjukvårdsministern Joycelyn Elders tvingades avgå från sin post, efter ett uttalande där hon menade att onani borde ingå i skolans sexualundervisning. När president Bill Clinton (f 1946) fick höra detta, handlade han, som annars har rykte om sig att vara sen i beslutsfattandet, blixtsnabbt och sparkade den frispråkiga ministern.
\nMånga s k primitiva folk har haft en betydligt nyktrare och positivare syn på fenomenet. Hos t ex polynesier och mikronesier onanerade mödrarna sina söner från tidig barndom för att påskynda könsmognaden samtidigt som de dagligen drog i deras penisar för att de skulle bli längre och kraftigare. Esperanto har onani för när man gör det på egen hand och onanigi när man runkar någon annan. ”Jag kan inte förstå varför det är så skamligt att onanera, det är ju att älska med någon som man verkligen tycker om.” (Woody Allen, amerikansk filmregissör f 1935) \"Jag är hängiven onanin. Jag tror att det är en av de mest njutbara sakerna i mitt liv [...] Jag har inte känt och känner ingen skuld överhuvudtaget när det gäller att tillfredsställa mig själv.\" (Gloria Stuarts självbiografi I just kept hoping) Gloria spelade 101-åriga Rose i filmen Titanic.
\nInom islam är onani en synd, vilket är i linje med klassisk rättsutläggning, där det i vissa fall kan jämställas med äktenskapsbrott. Men den person som har starka sexuella känslor och inte har möjlighet att tillfredsställa dem på ”naturligt” sätt kan få lätta på trycket med hjälp av onani som är tillåtet i vissa fall för att förhindra att en troende begår den värre synden av zina*.
\nDen amerikanska journalisten och sexskribenten Nadia Bokody, som bl a jobbar för Washington Post och Cosmopolitan, menar t ex att en runkpaus på jobbet är bra för kreativiteten och när andra i redaktionen går på kafferast, går Nadia in på toaletten, sätter på sig hörlurarna och porrsurfar till dess hon får orgasm. På så sätt får hon ny arbetesenergi och hänvisar till the Journal of Sexual Medicine som fastslagit att orgasmer är bra för hjärnan. Om detta finns att läsa i Ottar 4/2018 under rubriken Hellre onani än kaffepaus.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"onanisator","wordforms":[],"text":"
(lmo) självutlösare på kamera.
","jfr":[]} {"baseform":"onatur","wordforms":["onaturlig väg"],"text":"(euf) motsatsen till det som, särskilt före vår omskrutna sexuella frigörelse, allmänt ansågs som det enda naturliga i sexuella sammanhang, dvs äktenskapligt samlag utfört i missionärsställning*. Nyström (1921) citerar Nietzsche: ”Predikandet av kyskhet är en uppvigling till onatur” och samme författare, fast nu från 1910, tar upp ett fall från sin läkarpraktik: ”Fröken H, 21 år, har i bref meddelat mig följande. Hon var tidigt utvecklad, förleddes 13 år gammal af en 18 års yngling att på onaturlig väg tillfredsställa könsdriften, men upphörde snart därmed.” \"Kyrkan förbjöd i princip umgänge med prostituerade, men om en man ägnade sig åt onaturlig sex [underförstått bakifrån, oralsex, analsex eller liknande] så var det en mindre synd om han gjorde det med en prostituerad än med sin hustru,...\" (Lindström 2021 s 179)
","jfr":[]} {"baseform":"onda","wordforms":["det"],"text":"1 (euf) det stora sociala onda; prostitutionen. \"Det fanns dock ingen lag som vände sig direkt mot just handeln med sexuella tjänster — och inte förrän en god bit in på nästa sekel (1800-t ) skulle prostitutionen komma att bli definierad som 'det stora sociala onda'.\" (Lennartsson 2019 s 55) 2 i uttrycket onda ord; fula ord. \"Han hade även fällt onda ord.\" (Karlsson A & A 2020 s 77)
","jfr":[]} {"baseform":"onde","wordforms":["den onde"],"text":"(euf) djävulen, fan. Swedberg (1720-t) har onde, hin onde, ille malus. ”Fy för den onde!” Tyskan har der Böse och franskan le mauvais, le malin. \"Det är en allmän föreställning i svensk folktro att geten är Den Ondes djur och är ett 'hår av hin än idag...´\" (Folksagan i Sverige 3 s 107) \"När änglarna var samlade befallde Hin Onde, det skapade belätet att bli människa.\" (Folksagan i Sverige 3 s 113)
","jfr":[]} {"baseform":"ondska","wordforms":["ondzska","onzska"],"text":"(fsv) \"ondska, osedlighet, skändlighet, synd.\" (Söderwall 1892)
","jfr":[]} {"baseform":"one-night stand","wordforms":[],"text":"(eng sl) knull med någon man träffar för en natt. ”Jag blundar hårt. Tittar. Det finns inte mycket rum för osäkerhet i ett one night stand utan förälskelse.” (Mattsson 1993) ”Jag har försökt mig på alla slags förhållanden, alltifrån ennattsaffärer till långa, långa historier, och det har nästan alltid varit med män som bör ha mött mycket högt ställda krav, men ingen av dem lyckades få mig till orgasm under samlagen.” (Hite 1977) ”Och när Björn röjer undan i köket tillsammans med mitt engångsligg* från en semesterresa, då kan jag inte annat göra än att ödmjukt tacka och ta emot med en kopp rykande te i knät.” (Drougge 2003) Fredrik Lindström (2000) säger sig ha hört orden hemma- respektive bortamatch* för detta engångsknull.
","jfr":[]} {"baseform":"Onkel Tom","wordforms":[],"text":"(no sl) pedofil*.
","jfr":[]} {"baseform":"onna","wordforms":[],"text":"se onani.
","jfr":[]} {"baseform":"onnman","wordforms":[],"text":"(dial) hin onde*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"onormal","wordforms":[],"text":"(sl) icke normal, avvikande. Här om bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"onoz","wordforms":[],"text":"(sl) pungkulor. Se under kula.
","jfr":[]} {"baseform":"ONS","wordforms":[],"text":"kort för One Night Stand*.
","jfr":[]} {"baseform":"ont i fittan","wordforms":[],"text":"(sl) sägs den man ha som, enligt slangopedia.se, ”...gnäller och är svag som en käring istället för att bita ihop och kötta* som en man”. Enligt samma källa, kan uttrycket också stå för \"tung ansträngning\". Förklaringen skulle då vara att fittan är en mycket tålig och oöm kroppsdel och att det skall till något riktigt illa för att få ont i den.
","jfr":[]} {"baseform":"onämnbara","wordforms":[],"text":"(euf) när något upplevs som så hemskt att det inte ens kan nämnas vid namn. Onämnbara är våra könsorgan, könsakten och våra avföringsprocesser och under 1800-talet t o m våra ben* och byxor (se under intima plagg). Därtill kan det onämnbara vara just onämnbart: ”Grete Jörgensen. Han hade legat när henne i natt. De hade... — Grete, stammade han svagt men fullt hörbart, kunde jag ... kunde vi ... i natt? — Du kunde min käraste.” (Linders 1984). ”Han: — Ska vi göra det onämnbara? Hon: — Aldrig i livet. Hur vågar du ens nämna det!?” ”Jag är lite rädd för att kyssa en partner som nyss haft sin mun mot min slida. Det kanske beror på tidigare hämningar och allt man som barn fick lära sig i fråga om avsky för ’onämnbara kroppsdelar’, etc.” (Hite 1977) \"Jag vek upp skörten på min frack, fick en röd yllebindel av min hustrus onämnbara, så ett par vagntäcken till kappa, ett skohorn stacks i bältet som en kniv osv.\" (Per Svensson: Zorn ett liv en tid. Albert Bonniers förlag, Sthlm 2023.) Se även nämn det inte och namnlös.
","jfr":[]} {"baseform":"onödig","wordforms":["nödig"],"text":"1 (sl) kuk. 2 (lmo) inte skit- elller pissnödig. \"Hon: Ska du inte gå på toalettern innan vi åker? Han: Nej, det är onödigt för jag är onödig!\" Se även nödig.
","jfr":["nödig"]} {"baseform":"ooforektomi","wordforms":[],"text":"(grekiska oofor; äggbärare av oon; ägg och ektome; utskärning) operativt avlägsnande av äggstock.
","jfr":[]} {"baseform":"oogami","wordforms":[],"text":"(grekiska oon; ägg och gamos; bröllop) befruktning. Förening av manliga och kvinnliga könsceller.
","jfr":[]} {"baseform":"oordh","wordforms":[],"text":"(fsv) otillbörligt ord, oqvädinsord. \"hwar som kallar annan oqwemss ord o ord.\" (Stadga för ett S:t Görans Gille. I Småstycken på Forn Svenska 1868) Se också oord under fula ord.
","jfr":["fula ord","oord"]} {"baseform":"opasslig","wordforms":["vara"],"text":"(euf) menstruera. ”Det var tråkigt Roland... just nu är jag opasslig. Du kanske förstår.” (Schütt 1992) \"Det blev dock hennes make Lars Svensson som fick ställa sig vid skranket, eftersom hustrun hade blivit opasslig.\" (Karlsson A & A s 15) Se vidare under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"opattjano","wordforms":["opattjalo"],"text":"(rom) otrogen*.
","jfr":[]} {"baseform":"operation","wordforms":["operera","operera"],"text":"(latin operor; arbeta) förskönande omskrivning för knull. ”Och han befordrade mig hastigt i sängen oaktat mitt lilla stretande och fulländade operationen trots att det var för mig ganska svårt och påkostande.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Han höll mig, hans betjänt* inställde sig och visade så mycket skicklighet och kraft i genomförandet av operationen att hans vidunderliga redskap* efter tre juck nådde botten av min livmoder.” (de Sade 2009) Även operera i samband med att man ”sticker kniven (kuken) i någon” och oskuldsoperation, vanlig särskilt bland vissa religiösa rörelser, där mödomshinnan måste vara intakt inför ett kommande giftermål. Se vidare under mödomshinna.
","jfr":[]} {"baseform":"ophidiophilia","wordforms":[],"text":"(grek) sexuell avvikelse där man attraheras sexuellt av ormar. Motsatsen är ophidiophobia; fruktan, rädsla för ormar. Ophidiophilia är en underkategori till zoophilia*; sexuell attraktion till djur i allmänhet. Utövarna är kända som ophidiophiles. De senare kan också vara platonskt attraherade av ormar utan sexuella inslag. Vissa ophidiofiler går så långt som att föra in svansen av en orm eller ål i vaginan och njuta av de rörelser som uppstår när djuret ifråga försöker vrida sig fri. En inte helt ofarlig syssla eftersom vissa kräldjur kan bära på salmonella. En variant är att föra in huvudet först. Än vanskligare eftersom ormen eller ålen då kan slingra sig längre in i kroppen. Den här verksamheten finns dokumenterad redan hos de gamla grekerna.
","jfr":[]} {"baseform":"opippad","wordforms":["pippa."],"text":"(sl) oskuld*, oknullad. Se även pippa.
","jfr":["pipp"]} {"baseform":"opitchko","wordforms":[],"text":"(för sl o so) fitta!, åt fittan!; dra åt helvete (fanders)!
","jfr":[]} {"baseform":"ópola","wordforms":[],"text":"(fno) brunst.
","jfr":[]} {"baseform":"oppstoppersnopp","wordforms":[],"text":"(no sl) ståkuk. Se även snopp.
","jfr":[" snopp"]} {"baseform":"opslag","wordforms":[],"text":"(euf o åld) kvinnans könsorgan. ”Opslag eller randstycken” finns med, utan närmare förklaring, i den originelle uppsalaprofessorn Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718) där han, för att tala med Edenborg i Köttets poesi (1995), ”inte bara tar med de kliniska namnen från den medicinska nomenklaturen, utan också folkliga uttryck, fula ord och mytologiska kopplingar kring könet och könsorganen”.
","jfr":[]} {"baseform":"oralsex","wordforms":[],"text":"(latin os, genitiv oris; mun) munknull. ”Hist.: sedan 1960-talet.” (SO) Sexuell stimulering av främst könsorganen med hjälp av mun och tunga. Den engelska kyrkan stadgade under medeltiden livslång botgöring för den som ertappats med att ”ta sperma i munnen” som Theodore av Canterbury menade var den ”värsta synden av alla”. Andra som drabbades av liknande botgörarstraff, ibland ingick även offentlig spöslitning, var den som avslöjades med avbrutet samlag (10 års botgöring) och den som ertappades med rövknull (15 års botgöring).
\nDet mest kända oralsexförhållandet i vår tid är kanske det som USA presidenten Bill Clinton (född 1946 och president 1993—2000) hade med Vita Huspraktikanten Monica Lewinsky. Efter Lewinsky-affären döptes Ovala rummet i Vita Huset i folkmun om till Orala rummet. ”Den orala stimuleringen skall innefatta näsa, mun och haka. Tungan skall inte böjas och spetsas.” (Hite 1977) ”Hon skulle ta den i oralen en sista gång och sedan aldrig mer låta mig ligga med henne.” (Darke: Är du lönsam lille vän? Subaltern 3/2006)
\nVid en landsomfattande undersökning på nätet och Lunarstorm, initierad av redaktionen för Sexspex (2004), svarade 86 % av 50 killar och 88 % av 32 tjejer i åldrarna 14 till 25 år att de prövat oralsex. \"Munsex är något underbart. Jag tycker om det på alla sätt — den myskartade doften — den sköna söta smaken — upplevelsen att låta tungan glida över de hemliga bergsryggarna och dalarna — känslan av att jag ger en speciell njutning som mina händer och min penis inte kan ge.” (Hite 1982) Se även cunnilingus, fellatio och mun (2).
","jfr":["cunnilingus,","mun","fellatio"]} {"baseform":"orchis","wordforms":["orchos"],"text":"(grek) orkidé, testikel. Se vidare under testikel och orkidé.
","jfr":[]} {"baseform":"Orcus","wordforms":[],"text":"(sym) antik romersk gud och härskare över dödsriket. Även själva dödsriket och underjorden. Enligt Ingers (1977) om det underjordiska avträdet i Akademiska föreningen i Lund på 1930-talet. Se också Hades.
","jfr":[" Hades"]} {"baseform":"ordbajsa","wordforms":["ordbajsare","ordbajseri"],"text":"(lmo) ordbajsa; prata strunt, skit. Analogt med detta är ordbajsare den som mest pratar skit. Ordet kom med i SAOL 1998 och i nästa upplaga 2006 (den trettonde), kom så det som ordbajsaren sysslar med nämligen ordbajseri.
","jfr":[]} {"baseform":"ordna","wordforms":[],"text":"(euf) 1 förbereda för något. ”Han kunde ligga där och andas tungt och öppna än det ena ögat och än det andra, för att se vilken av dem, som verkligen somnat in. Så snart han var övertygad om att en av dem sov, ordnade han den andra.” (Miller 1956) 2 ordna till; göra någon med barn. ”Jag hade en syster men hon är död, den ungen var det en annan som ordnade till.” (Hellström 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"ordning","wordforms":[],"text":"(euf) sak, grej. 1 göra sig i ordning. Omskrivning för toalettbesök, främst använt av kvinnor. 2 kuk som i dalta med ordningen; onanera, runka.
","jfr":[]} {"baseform":"ordsnok","wordforms":[],"text":"(so) om den som specialiserat sig på att söka, snoka upp ”fula ord” i skönlitterära verk. Ordet lär, i nedsättande syfte, vara myntat av författaren Vilhelm Moberg (1898—1973).
","jfr":[]} {"baseform":"oren","wordforms":["orenhet"],"text":"fornsvenska oren, orenlika; oren i sedlig el. religiös mening och orenleker; orenhet. Så talas t ex om oren kärlek. Samtliga uppgifter från Söderwall (1892). \"Särskilt känslig är kvinnan när hon är oren under sin menstruation. Om Djävulen då utnyttjar hennes svaghet kan hon skada sin omgivning.\" (Bergenheim 2020) Se vidare under mens, menstruation. Men även män får akta sig för att uppträda orena. Tredje Mosebok tar ett samlat grepp om orenheter av olika slag t ex: \"Om en man har haft sädesavgång, skall han bada och är oren till kvällen. Alla klädesplagg och allt av skinn som hans säd har kommit på skall tvättas och är orent till kvällen. Om en man har samlag med en kvinna och får sädesuttömning, skall de bada och är orena till kvällen:\"
","jfr":[]} {"baseform":"orena sig","wordforms":["orenlighet"],"text":"(euf) 1 orena sig; skita på sig och orenlighet; träck, avföring, skit. Fornsvenska orenliker; träck, avföring. \"När de hade lagt sig fick den fina herrn ont i magen och orenade ner sig i bädden,\" (Folksagan i Sverige 3 s 527) Bergman (1919) talar om att ”trampa i någon orenlighet”. Bland avdelningen Kungörelser (i Holmkvists Stilblommor och grodor 1962) finns bl a följande notis: ”Härmed erinras vederbörande om sin vägunderhållningsskyldighet; och är ej denna behörigen fullbordad till avsyningen, och är ej all orenlighet på vägen borttagen, så kommer undertecknad att lägga sig i det.” Utfärdare en länsman.
\nSAOB (1952) har orenlighet ”om exkrementer (o urin) särsk. i uttr. göra sin orenlighet, slå sin orenlighet ifrån sig o.d., uträtta sina naturbehov”. SAOB har också med följande exempel från privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer (1575): ”Ingen göre sijn orenlighet på gatan eller i grender.” 2 (åld) föröva (utöva) orenlighet; knulla. \"Andra ord som användes på samma sätt var att ha olovlig beblandelse, beblanda sig i olovlig lusta, bola och föröva orenlighet. Genom att använda sådana ord betonade skrivaren att de sexuella handlingarna var olagliga, olovliga och orena. De var syndiga, okristliga.\" (Hassan Jansson, K/ Lindström, J 2018) 3 (åld) föröva (utöva) orenlighet; knulla.
\n","jfr":[]} {"baseform":"org","wordforms":[],"text":"
(fvn) kvinnlig avvikande sexualitet. Meulengracht-Sörensen (1983) hävdar att detta ord tillämpades som förolämpning på kvinnor istället för argr* och har liknande funktion som arghola*. Uppgift från Ljunggren (2014) som även har följande: ”Att ordet argr* blir till org beror på att när man talar om adjektiv i isländskan citerar man dem i maskulinum nominativ (argr). I femininum blir då formen org, i neutrum argt.” Vidare menar Ljunggren att orgo är ”den feminina tillämpningen av argr”.
","jfr":[]} {"baseform":"orga","wordforms":[],"text":"(sl) kort för orgasm.
","jfr":[]} {"baseform":"organ","wordforms":[],"text":"(grekiska organon; verktyg, instrument, kroppsdel) NEO har ”hist.: sedan 1790”. Ofta i sammansättningar som alstringsorgan, befruktningsorgan, fortplantningsorgan, förnyelseorgan, generationsorgan, kopulationsorgan, könsorgan, njutningsorgan, parningsorgan, prokreationsorgan, reproduktionsorgan, sexualorgan, urinutförsorgan och vällustorgan både hos män och kvinnor. ”Hon återigen begynte på nytt sina förtjusande manövrer med mitt organ, som hon kysste och slickade med växande iver och tillfredsställelse.” (Swinburne 1983/1900) \"I det ögonblick hon slöt de fylliga men bittra läpparna kring hans manliga organ, obrukat sedan länge, med sina åttiotre år av åderbråck, gamla finnar och utläkta fästingar inte olik en gammal västeråsgurka som dröjt sig kvar över vintern i sin glasburk, såg han hennes ena öga, blått, skeptiskt och vänligt se upp mot honom genom slingan av rött hår.\" (Gustafsson, L 1986 s 234-35) \"Min kvinna tycker att min kuk är vacker. Jag tycker inte det. Det är någonting som hänger där, och ibland står. Det är först och främst ett njutningsorgan.\" (Kalmér 2024 s 117) \"När nu skaparen (eller skaparinnan) lyckats rätt så bra med att få till oss människor, varför har han då (eller hon) utrustat oss med oanständiga förnyelseorgan.\" (Ledare från Helagotland 20 augusti 2005)
\nI sin bok Sexualkunskap för ungdom (1953) predikar Johan Winzell följande organlära: ”Det bästa åskådningsmedlet är vid all undervisning saken själv, i detta fall människokroppen. Den kan också användas vid demonstrerandet av en hel del organ och funktioner — dock naturligtvis icke könsorganen. Men det finns en annan möjlighet, som också rekommenderas av undervisningsplanen: att ’organ av djur tages till utgångspunkt’.”
\nI Kvinnans könslif (1914) beskriver Anna Fischer-Dückelmann de ”kvinnliga vällustorganen som mycket lättretliga och rikligt försedda med blodkärl, vilka naturen förlänat dem för att skänka mer lockelse åt könsakten och därigenom betrygga fortplantningen”.
","jfr":[]} {"baseform":"orgasm","wordforms":[],"text":"(grekiska orgasmos av orgao; svälla, vara full av safter) sexuell utlösning och urladdning; slut- och/eller höjdpunkten på ett samlag. NEO har ”hist.: sedan 1834”. Orgasmen beskrivs av doktor Harald Berg (1909) som att ”lifmodern utför liksom ’diande’ rörelser”. Annars kan väl fenomenet enklast förklaras som ett tillstånd där könsorganens muskulatur reflexmässigt och rytmiskt drar sig samman vid retning samtidigt som puls, andning och blodtryck ökar markant. Hos mannen resulterar orgasmen även i sädesuttömning. ”Du kan få drömorgasm och sprutorgasm, vaginal orgasm och icke-genitalorgasm, G-punktsorgasm och anal orgasm, V-punktsorgasm, U-punktsorgasm, kombinationsorgasm, mellangårdsorgasm och bröstvårtsorgasm. Du kan få totalorgasm, hjärnorgasm, oralorgasm, samlagsorgasm och smekorgasm. Singel, tvilling eller multipel, kedjebetonat eller SOS-aktig (tre korta, en lång, tre korta).” (Janouch 2003)
\nSå här fint och målande beskriver Anna-Leena Härkönen orgasmen i sin Akvariekärlek (1991): ”Det känns otroligt, som om en smärtfylld bäck plötsligt sorlat in i mej med mer och mer värmande och sjudande vatten! Kvicksilverkulor tumlar om i tårna! En briserande regnbåge över ryggen! Något punkteras och sprider sej som sirap i magen! Doften av krossade fikon, kärnorna sprutar ur varje kroppsöppning! Tjock grädde rinner i varje skreva, och jag ropar på hjälp, ropar högre, men grädden rinner oavbrutet, inget kan stoppa den längre, hela min kropp täcks av tung grädde och börjar långsamt mjukna och brytas upp i allt mindre och mindre bitar!”
\nI Engvall/Nilsson (1996) besvarar en mor i ord och bild (Christina Alvner) suveränt begripligt sin lille sons fråga vad en orgasm är: ”Orgasm? Ja det är som en våldsam nysning som väntat och kittlat i flera minuter på att komma fram och som plötsligt liksom exploderar — fast i andra ändan och mycket skönare förstås!”
\n”Det där du vet om att orgasm är detsamma som en väldig skummande jättevåg och man sköljs in i en lummig grotta och havet dånar och brusar och det slår lock för öronen och man hör allehanda röster och Afrodite som står där i solnedgången och Odyssevs med sina skepp och cykloper som dansar i skenet från timmereldar och små fjärilar och eldflugor som virvlar omkring och sen det ljuva mörkret som tydligen är rena koman och därefter uppvaknandet på en frisk äng i morgonsolen med dagg mot ryggen och så vidare ja du vet vad jag menar.” (Harning, Kärlek 2/1965) Men inte alla är odelt förtjusta i alla former av orgasm: ”Orgasmen känns som om stora klysor av tjockt snor sköts in i halsen på en.” (Hite 1977) ”å å å å årgasm.” (Ottar 4/97) Jämför utlösning.
\nI von Horns Prælectio et demonstratio anatomica (Uppsala 1709) heter det bl a om kvinnans upphetsning i samband med orgasmen: ”... hos kvinnor som är mogna för män sätts denna vätska (lympha) i rörelse genom en smula fräcka tankar, nästan på samma sätt som saliven hos en hungrig människa sätts i rörelse inför ett uppdukat bord.”
\n\n
Kvinnor sägs ofta fejka eller låtsas få orgasm, som ett led i att tillfredsställa det manliga egot eller för att få det hela överståndet. Men också män kan låtsas, något som framgår av följande skildring ”Fejkar killar orgasm” i Ottar (4/2006): ”Det var ju omöjligt att komma med allihop. Men jag hade en förmåga att hitta på så jag stönade och frågade: Får jag lägga satsen på dina bröst? (När det var på riktigt sprutade jag i munnen). Så spottade jag på brösten och smetade ut det med handen. Jag tror inte att någon märkte, men en och annan kanske undrade hur jag kunde komma så mycket.”
\nI Skånskan.se (27/8-2010) berättas om Lövestadskonstnären Carlos Bebeacua som i ett par års tid kämpat för att hans skapelse Orgasmens Madonnas kyrka ska bli registrerad som trossamfund. Orgasmens Madonnas kyrka kan närmast betraktas som en blandning mellan ett konstnärligt projekt och en egenhändigt uppfunnen religion. Kammarkollegiet sa 2008 nej till en registrering då namnet ”kan väcka anstöt i de vida kretsar av allmänheten som har en kristen förankring”. Den högre instansen Kammarrätten gick på Kammarkollegiets linje också det med motiveringen att namnet kan väcka anstöt.
\nKonstnären överklagade då ytterligare en gång nu till Regeringsrätten som beslutade att inte ta upp saken till prövning. Nu undersöker Carlos Bebeacua möjligheten att driva ärendet vidare till Europadomstolen för som han säger: ”Här är några personer i Stockholm som har beslutat att tre harmlösa ord i kombination är provokativt för hela samhället. Jag tycker inte att det är något som intellektuella i Sverige borde låta passera förbi”. Samtidigt tänker han skicka in en ny ansökan till Kammarkollegiet om registrering av sitt trossamfund nu under namnet Den censurerade madonnas kyrka.
","jfr":["utlösning"]} {"baseform":"orgasmalgia","wordforms":[],"text":"grekiska av lagos; smärta. Smärta vid orgasm.
","jfr":[]} {"baseform":"orgasmera","wordforms":[],"text":"(lmo) att få orgasm*. ”En metod som kan hjälpa kvinnor att lära sig orgasmera är att onanera. [...] 11.6 procent av kvinnorna i vår undersökning orgasmerade aldrig, och de flesta av dem onanerade heller aldrig.” (Hite 1977) ”Inget gör mig lyckligare än att höra en kvinna orgasmera så att rutorna skallrar.” (Lodalen 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"orgastic fantastic","wordforms":[],"text":"(sl) 1 coolt, fräckt. 2 för skojs skull. 3 beskrivning av gubbsjuka* män och gumsjuka kvinnor.
","jfr":[]} {"baseform":"orgastisk","wordforms":[],"text":"som har att göra med orgasm*. ”Hist.: sedan 1959.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"orgel","wordforms":[],"text":"(sym) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"orgie","wordforms":[],"text":"(grekiska orgia; hemliga religionsbruk) under antiken hemliga riter eller ceremonier i samband med dyrkan av vissa gudar, t ex Dionysos*. Vid dessa orgier gick det mycket vilt och lössläppt till och än idag förknippar vi orgier med vilda utsvävningar i form av t ex samlag eller andra sexuella aktiviteter mellan flera personer. \"Det är fascinerande med häxor och häxprocesser. Det skrämmer och trollbinder. I konsten framträder allt med fasansfull tydlighet, nakna kroppar i orgiastiska ceremonier, håriga djävlar vilt kopulerande med kvinnor och förvridna smärtfyllda ansikten i flammande bål.\" (Bergenheim 2020 i Inledningen) NEO har orgie ”hist.: sedan 1811”. Se även ormgrop.
","jfr":["ormbo"]} {"baseform":"orgis","wordforms":[],"text":"(sl) orgasm. ”Jag är inte vacker, inte heller slank, och numera är jag inte ens ung. Fast som ung fick jag för det mesta inte heller någon orgis.” (Alakoski/Mogensen 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"orgoner","wordforms":[],"text":"av orgasm. Bygger på en pseudovetenskap som centrerade kring vad dess upphovsman , den österrikisk-amerikanske sexologen Wilhelm Reich (1897—1957), kallade orgoner, tänkta som universella förlängningar av sexualdriften, som en grundläggande princip i universum. Reich menade att orgonerna var drivkrafter i UFO:n och byggde speciella orgonlådor som man skulle vila i för att kunna reflektera tillbaka de orgoner som annars strömmade ur kroppen. Dessa lådor gjorde att Reich upprepade gånger dömdes för kvacksalveri i USA. I Sverige brukar verksamheten gå under namnet reichiansk terapi bland dess få anhängare.
","jfr":[]} {"baseform":"orificium externum uteri","wordforms":["livmodermun."],"text":"(latin orificium; mynning, externus; yttre och uterus; livmoder) livmodermunnen. Man brukar tala om yttre och inre livmodermun, där den förra avser namnet på den nedre öppningen i slidan och den senare betecknar den övre öppningen mot livmoderhålan. Den originelle anatomiprofessorn Lars Roberg tar i sin Lijkrevningstaflor (1718) bl a upp orden öpet, munningen och slutet för orificium och menar att den ”ær hos pigor mehr sluten én hos mödrar. Kallas då klostret, clausura...” Se även livmodermun.
","jfr":["livmodermun"]} {"baseform":"originalrakat","wordforms":["raket"],"text":"(sl) enligt en undersökning i tidningen Nya Åland (5/3-1999) om åländska ungdomars språkvanor står ordet för ”tjej yngre än 12 år”. Se även raket.
","jfr":["raket"]} {"baseform":"oring","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Jämför under 0.
","jfr":["0"]} {"baseform":"orkestermadrass","wordforms":[],"text":"(sl) flicka som ligger med rockstjärnor. Jämför madrass.
","jfr":["madrass"]} {"baseform":"orkialgi","wordforms":[],"text":"(grekiska orchis; testikel och algos; smärta) smärta i testiklarna*.
","jfr":[]} {"baseform":"orkidé","wordforms":[],"text":"Ingen växtfamilj kan tävla med orkidéernas när det gäller ekivoka och sexuella anspelningar vilket följande citat, alla hämtade från Eric Hansens Orkidéfeber (Forum Sthlm 2000), vittnar om.
\n\n
\"Eleanor odlar venusskor och hon uppskattar blommorna just för vad de är: den invecklade scenografiska inramningen av hennes växters fortplantningsorgan. Från min sida av bordet prunkade blommorna i en obscen uppvisning med sina pråliga färger, berusande dofter och glittrande skära läppverk utsirade med tunna hår och inbjudande öppningar.\" (s 37)
\n\n
”Venusskoodlare söker sig till det avvikande och obscena. Och det räcker med en hastig blick på deras skapelser för att inse att perversa svarta hår, utväxter; fläckar, ådror, glittrande läppar, vällustiga skära veck och styva könspelare är vad dessa hybrisförädlare drömmer om.” (s 50)
\n\n
\"Jag hade aldrig sett en prakguckosko tidigare. Det första jag lade märke till var den sexiga skära fickan täckt med dunigt ludd. Fickan var uppdelad i ett par rynkiga och särade läppar. Blommorna brukar liknas vid ett könsorgan, och det räckte med en blick för att förstå varför.\" (s 274)
\n\n
I Orkidéfeber berättas vidare att den franske författaren Marcel Proust (1871-1922) jämställer orkidéer med prostituerade och homosexuella och att hans irländska kollega George Bernhard Shaw (1856-1950) tog avstånd från blommorna för deras \"iögonfallande sexualitet \" och han kallade dem \"oanständiga uppenbarelser\".
\n\n
För att ytterligare understryka den könsliga kopplingen kommer själva ordet orkidé från grekiskans orchis; orkidé, testikel. Växtens rotknölar påminner om två testiklar. Se också afrodisiakum, nattviol och orchidé.
\n\n
\n
","jfr":[]} {"baseform":"orkidektomi","wordforms":[],"text":"
(grekiska orchis; testikel och ektome; bortskärning) kirurgiskt avlägsnande av testiklarna vid t ex cancer eller könsbyte.
","jfr":[]} {"baseform":"orkidokori","wordforms":[],"text":"(grekiska orchis; testikel och choreia; dans) testiklarna sätts i rörelse vid minsta beröring. Fenomenet uppträder mest hos yngre män och är ofarligt.
","jfr":[]} {"baseform":"orm","wordforms":[],"text":"fsv ormber. Germanskt ord. 1 (sym) penis. I bibelns skapelseberättelse är ormen själva ursprunget till den sexuella skamkänsla vissa människor dras med än idag. I Sverige finns ormen framställd på hällristningar från bronsåldern och då i egenskap av sexuell symbol för fruktbarhetsguden*. ”Nu, Eugenie, skall ormen spy ut sitt gift; förbered er, fäst blicken på denna sublima lems huvud...” (de Sade 1795/2002) ”Hon satte sig på honom och slukade det oskyldiga offrets otuktsorm med sin vulkaniska vulva.” (Wahl 2004) ”Och nu spelade ormen i hans skrev honom ett spratt igen.” (Drougge 1998/2003) Jämför danskans ud og svinge med regnormen (daggmasken); lade vandet. Ormen är användbar som emoji. Se även byxorm.
\n2 rasta ormen; runka, onanera. 3 sluka orm; ha oralsex*. 4 (åld so) huggormars avföda som, enligt Matteus 12:34, tillskrivs Jesus, där han fördömer de fariséer och sadducéer som kommit till honom för att döpas. \"I huggormars avföda, huru skulle I kunna tala något gott, då I själva ären onda. Vad hjärtat är fullt av det talar ju munnen. (Bib 1917) 5 Ordbok över Nösslingemålet har orma som svordom med betydelsen djävla.
","jfr":["ud og svinge med regnormen","byxorm"]} {"baseform":"ormbiten","wordforms":["ormstungen"],"text":"(sl) gör att kvinnan svullnar upp. Passande särskilt i början av havandeskapet. Enligt Byrman (1989) används ordet mest i Västsverige. Hon jämför också med bistucken, getingstick, myggbett, myggbiten och stucken. Se respektive uppslagsord.
","jfr":[]} {"baseform":"ormbo","wordforms":["ormgrop"],"text":"(sl) 1 gruppknull med minst tre deltagare. Enligt SO är ormgrop ”hist.: sedan 1969”. Namnet av att ormar ofta uppträder liggande sammanslingrade i stora gropar. ”Visserligen har man redan tidigare vetat att huggormen är polygam. Att inte bara hannen utan också honan gärna kopulerar med flera partner under en säsong. Men nu visar det sig att samma kull ungar när de föds på hösten kan ha upp till fyra olika fäder. Det ligger alltså en del i det här med ormgropar — ’sexuell samvaro med många deltagare’ — såsom förklaringen lyder i Svensk Ordbok.” (Elisabet Sjökvist ”Huggorm lösaktigare än väntat” DN 13/11-1995, om en doktorsavhandling av ormforskaren Mats Höggren.) 2 ormbo; fitta. ”Han smeker mig över baken där jag ligger på bordskanten med ett kladdigt ormbo mellan benen.” (Söderblom (2015) Norsk slang har ormehullet; vagina. Se vidare köttgryta, bo och grop.
","jfr":[]} {"baseform":"ormdans","wordforms":[],"text":"(sym) en sexakt där en grupp män bildar en lång ’orm’ genom att ha kuken i den framförvarandes röv. Se även kedjesex.
","jfr":["kedjesex"]} {"baseform":"ormstungen","wordforms":[],"text":"se ormbiten.
","jfr":[]} {"baseform":"ornapick","wordforms":["ornapitt"],"text":"av orne; avelsgalt. ”Här handlar det om ett verktyg som mekaniker använder, när de dragit av en bult. Då borrar man först ett hål mitt i den kvarsittande bultbiten, gängar därefter moturs upp kanalen med en gängtapp samt skruvar in ett moturs gängat verktyg, ornapicken, som man därefter fortsätter skruva moturs varvid meningen är att skruvbiten följer med i skruvrörelsen och därvid skruvas ur sitt hål”. (Lars Bengtsson i Svalöv) Grisens manick liknar en korkskruv och när galten bestiger suggan så rör han sig inte ut och in utan skruvar in grejen i de gängor som suggans vagina är utrustad med. Efter en stund är det färdigskruvat i ett läge där det blir ett slags baksug och befruktning sker. Jämför pick och pitt.
","jfr":[]} {"baseform":"orngalen","wordforms":["ornvill"],"text":"(dial) orngalen; brunstig *(om sugga). (OFVG) Samma fenomen i Skåne heter ornvill.
","jfr":[]} {"baseform":"orozbo","wordforms":[],"text":"(för sl) hora. Enligt Förortsslang (2004) kan ordet också stavas orosbo, orosbu och orospo.
","jfr":[]} {"baseform":"orpon","wordforms":[],"text":"1 (sl) rester från avföringen som fastnat i rövhåren och där bildar små klumpar. Se också dingelbär. 2 (so) idiot.
","jfr":[" dingelbär"]} {"baseform":"orra","wordforms":[],"text":"(sl) hora, vara lösaktig. Att orra är att hora*. Se också under orre.
","jfr":["orre"]} {"baseform":"orre","wordforms":["orrish","backorre."],"text":"(sl) 1 knull. Av germanska urzan; handjur, avlare, och samma ord som orne; fargalt, en avelsduglig svinhanne. I prostitutionssammanhang talas bl a om duktiga orrar, som med lätthet tar för sig bland kvinnorna. Ljudhärmande, syftar på lätena i orrtuppens spel för hönorna som utgör upptakten till parningen. Men orre betyder också örfil och kan då kopplas till de slag och stötar som utmärker ett knull. Se även backorre. 2 enligt The Alternative Swedish Dictionary är orre Rinkebyslang för ärtig, snygg tjej även kallad porrorre. ”Kolla orren!” ”Akterställets högt belägna och vackra kurvatur fångade min blick när hon återvände till sina övriga sysslor. En riktig orre.” (Drougge 2006) Förortsslang (2004) har också betydelsen prostituerad och hora som skällsord. Slangopedia.se har orre, orrar; om lösaktiga brudar i allmänhet. Kidish.se har orre polska för hora. Sjödin (2017) bidrar med \"fr turkiska orospu; hora\". (se do) 3 orgasm.
","jfr":["orre","backhare","porrorre","orre, orrar"]} {"baseform":"orrea","wordforms":[],"text":"(sl) \"en person som beter sig horigt, eller har ett riktigt fittigt beteende.\" (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"orroz","wordforms":[],"text":"(sl) pluralis av orre*; hora, slampa*.
","jfr":[]} {"baseform":"ortabacak","wordforms":[],"text":"(för sl) turkiska för kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"ortenshora","wordforms":[],"text":"(sl) när en tjej gör slut med en kille bara för att gå direkt till nästa. Kan också användas om killar med samma beteende.
","jfr":[]} {"baseform":"orundjen","wordforms":[],"text":"(dial) horunge. \"Hela vägen från skolan hade barnen bråkat. Vid Yvraden skulle de som vanligt skiljas för kvällen. Grudd Anders skulle hem till sitt. De andra skulle fortsätta till grannbyn Vinäs. När de hunnit en bit vände sig en flicka om och ropade 'orundjen'. Det var Moramål för horunge*. (Per Svensson: Zorn ett liv en tid. (Sthlm, Albert Bonniers förlag 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"oruspu","wordforms":[],"text":"(för sl ) hora, fnask. Från turkiskan.
","jfr":[]} {"baseform":"orv","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Lieskaft. Jämför skaft.
","jfr":["skaft"]} {"baseform":"Orvar","wordforms":["Orvar Stake"],"text":"(smn) 1 kuk. 2 onani- och orgasmhjälpmedel. ”My: När jag började i gymnasiet blev duschen ett stående skämt. Vi kallade den gudabenådade duschen för ’Orvar’. Tre av mina kompisar bodde ihop och de brukade säga att de hade en date med ’Orvar’ när de gick in i badrummet.” (Att upptäcka sig själv. Ottar 4/97) ”Före eller efter den natten, minns inte — fick jag tipset av en väninna att prova ’Orvar’ eller ’Ofelia’ som jag säger nu — vilket är det samma som att använda duschen och rikta strålen mot underlivet tills mmmm.” (Alakoski/Mogensen 2008) 3 pissorvar (so) vanligt skällsord under min barn- och ungdomstid på 1940- och 1950-talen.
","jfr":[]} {"baseform":"orörd","wordforms":[],"text":"fornsvenska orördher. ”Hist.: sedan 1447 (brev från broder Erik i Rom till abbedissan i Vadstena kloster.)\" (SO) Särskilt om kvinna som är sexuell oskuld*. I många kulturer ett tillstånd som är en förutsättning för att en kvinna ska bli gift. Om orördhet för en kvinna kan vara en tillgång är den oftast en belastning för mannen. Jämför jungfrudom respektive svendom. ”Jag är gift sedan flera år tillbaka, min man har under denna tiden aldrig en enda gång rört mig. Han säger att han vet att jag är oskyldig, därför att jag har vuxit upp tillsammans med honom, och att min orördhet för honom är den bästa kontrollen på att jag är honom trogen eller inte, jag skall endast tillhöra honom, och det kunde han i annat fall inte konstatera att jag gjorde.” (Lazarsfeld 1938) ”De betonar vikten av att vara orörd till den grad att de ber för att jag aldrig skall ha gått längre än till kyssar — och då skall det vara kyssar med sluten mun.” (Hite 1977) ”Varför lura hit henne, inbilla henne att hon skulle kunna ingå i gemenskapen igen, bli som vilken orörd flicka som helst?” (Dahlgren 2013)
","jfr":["jungfru","sven"]} {"baseform":"os penis","wordforms":[],"text":"(lat) penisben. Även kallat baculum; käpp, stav. Merparten däggdjur, utom t ex häst och människa, är födda med ett ben i penis. Redan den grekiske filosofen Aristoteles (384–322 f Kr) beskrev rävens ”lilla käpp”. Som exempel mäter ”valkäppen” två meter i längd och 40 centimeter i omkrets. En fördel med os penis är att penisen får mer stadga vid t ex parning.
","jfr":[]} {"baseform":"os pubis","wordforms":[],"text":"(latin os; ben och pubes; könsorgan, skamområde) skambenet, blygdbenet*. Bäckenets främre del. ”I VAH 1766 redogör Roland Martin för mätningar av människans kropp, och ett av de mätta avstånden anges vara ’Ifrån nafveln til öfverst på Os pubis’,” (Moberg/Westman 1996) Och vidare; ”Att Os pubis ’könsorganets mynning’ här knappast bör uppfattas som en medicinsk term utan som ett slags eufemism, visas av att Martin använder det svenska ordet nafveln och inte den latinska termen umbilicus.”
","jfr":[]} {"baseform":"osare","wordforms":["ostare"],"text":"(sl) släppa en osare; en illaluktande fis, ibland även kallad ostare med anspelning på den lukt en stark och vällagrad ost avger.
","jfr":[]} {"baseform":"osch devon","wordforms":[],"text":"(sl) står för Herre Gud i Jönköpingstrakten. Uppgift från folkmun.se.
","jfr":[]} {"baseform":"osed","wordforms":[],"text":"(lmo) \"svaveldoftande kraftuttryck\" (Uarda-Akademiens Ordbok Lund 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"osedlig","wordforms":["osedlighet"],"text":"SO har osedlig; \"som bryter mot sexual moralen\" och ”hist: sedan 1817.” Men ordet är äldre än så för redan i fornsvenskan fanns osidhliker; \"osedig, ohövisk\". (Söderwall 1892). Osedlig, omoralisk är den som bryter mot moralens bud, inte minst då på det sexuella området. Fredrik Kleveness förklarar titeln på sin bok Ungdomens första osedlighet (1902) med att den avser ”onani (masturbation, självbefläckelse*).\" ”... medgav likaledes, att hon några gånger besökt bröderna Wagners bostad i N:o 5 Styckjunkaregatan, men hade hon därstädes ej inköpt rusdrycker eller dit medtagit män i osedligt syfte.” (Dahlgren 2013)
\nEnligt Wistrand (1843) är det ”nästan öfverallt de högre samhällsklasserne som är mest raffinerade i osedlighet; den största kyskhet, sedlighet och renhet i känslor träffas mest öfverallt hos medelklasserne i samhället”. Liljeblad (1906) fruktar i sin För barn och ungdom. En undervisning i köns- och kyskhetsfrågan ”att du snart nog skall få höra och läsa, att det fria könsumgänget är nyttigt för dig. Har man en gång däraf blifvit förgiftad, blir det ej gott att åter blifva återställd. Helt och hållet torde man aldrig bli fri från eländet. I synnerhet måste du vara på din vakt om du är sjöman eller vistas i städerna. Vakta dig för alkoholen, ty den är oftast inkörsporten till osedligheten”. ”Hos flera av forntidens folk var det brukligt, att jungfrur och gifta kvinnor, som man misstänkte för osedlig vandel, måste bevisa sin oskuld genom att gå genom ett brinnande bål.” (Kress 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"osedliga ord","wordforms":[],"text":"(euf) fula ord*. \"Han bläddrar halvt frånvarande i notesblocket vars anteckningar inte sällan domineras av osedliga ord och uttryck, ibland till och med på italienska.\" (Ardelius 2009 i essän om Emile Zola) Se även under osedlig.
","jfr":["osedlig"]} {"baseform":"osfresiolagni","wordforms":[],"text":"(grekiska osphresis; lukt och lagneia; vällust) att bli sexuellt upphetsad av (kropps)lukter. Se även feromoner, olfaktofili och osmolagni.
","jfr":["feromoner, olfaktofili"," osmolagni"]} {"baseform":"oskadd","wordforms":[],"text":"(euf) av oskadad. Här om oskuld*. ”Vill ni ha en oskadd flicka, kan jag skaffa en sådan.” (Eriksson 1939)
","jfr":[]} {"baseform":"oskadder","wordforms":["oskader","kränka"],"text":"(fsv) okränkt. \"min jomfrudombir skulle äuerhelica bliua oskaddir.\" (Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming 1857—1884) Uppgifterna från Söderwall (1892). Se även kränka.
","jfr":["kränka"]} {"baseform":"Oskar","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”Oskar! Heter den alltså, inte jag. Namn bryr vi oss inte om annat än på Oscar...” (Jönsson, Kärlek 10, 1968) Saken är Oskar; saken är klar. I engelsk slang används Oscar ofta om en homosexuell. Detta efter författaren Oscar Wilde (1854—1900) som år 1895, efter en uppseendeväckande rättegång, dömdes till två års fängelse för homosexuella handlingar. I dansk slang finns Oscar Wilding.
","jfr":[]} {"baseform":"oskicklig","wordforms":[],"text":"(euf o åld) vara oskicklig; vara opassande, ha mens. ”Hur sparsamt jag än hade föresatt mig att utnyttja bekvämligheten i huset, vad skulle jag göra då hon alla kvällar frågade om hon skulle komma in till mig med undantag för ett par, då hon var oskicklig? (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"oskuld","wordforms":[],"text":"1 avsaknad av (livs)erfarenhet. Särskilt gäller det om sexuell erfarenhet och då om kvinnor. ”Hist.: sedan 1746”. (NEO) Men ordet finns med redan hos Swedberg (1720-t) i betydelsen innocentia; oskuld. Söderwall (1892) har oskuld, medelnordtyska unschult med betydelsen \"det som icke är skuld, tillgångar\" och oskulder; utan skuld el. ansvar, fri från straff. Se vidare jungfrudom och svendom.
\n”Det heter ju att förlora sin oskuld. Hon har förlorat sin oskuld och hon har skuld.” (Bolinder 2001) ”Bara detta grova språk. Att tjejer kan säga att de inte förlorat sin oskuld ’förrän man blivit tagen i alla hålen’. Jag står bara inte ut.” (Sara Kadefors i Karin Thunbergs Söndagsintervju i SvD 25/4-2004.) ”De inbjöds till en kostymbal, och hon visste inte vad hon skulle ta på sig så hon frågade honom: ’Vad tycker du jag skall klä ut mig till?’ Han svarade, grymt nog: ’Varför klär du inte ut dig till oskuld? Jag är säker på att ingen skulle känna igen dig!” (Hite 1977) \"Herremannen hade lagt märke till den vackra torpardottern och hade redan flera gånger försökt bortröva det förnämsta och ädlaste som hon ägde, nämligen oskuldens sköna blomma som färgade hennes kinder.\" (Folksagan i Sverige 2 s 200-201)
\n”Vi hänger inte ut de blodiga lakanen genom fönstret för att visa hela Bretagne att du var oskuld, inte i dessa civiliserade tider.” (A Carter: Den blodiga kammaren i Erotika 1996) ”Biskopen tog hennes bakre oskuld när hon var tio år.” (de Sade 2005/1785) Enligt Engvall/Nilsson (1996) är oskulden ett annat ord för mödomshinnan*. ”Det kostade henne oskulden. Tretton år och vägen redan röjd. Ändå säger de att en gång är ingen gång.” (Pohl 2007)
\nUnder medeltiden fanns en föreställning om en oskuld hade en speciell koppling till djur och natur. Det sas bl a att det vildaste lejon blev som en tamkatt om det träffade på en oskuld och att bara en oskuld kunde gå genom en svärm vilda bin utan att bli stucken.
\nVid en undersökning gjord via nätet och Lunarstorm av redaktionen för boken Sexspex (2004) besvarade 50 killar och 32 tjejer i åldrarna 14 till 25 år från hela landet frågan: När blev du av med din oskuld? med att 46 % av båda könen förlorade oskulden mellan 13—15 år och att bara 10 % bland killarna och 4 % bland tjejerna fortfarande var oskulder. 2 oskuld på nytt om den som inte haft sex på länge.
","jfr":[]} {"baseform":"oskårad","wordforms":["oskärad"],"text":"(euf) oskuld*. ”Det är klart att Adolf ledsnat på henne... hon har blivit vardagsmat för honom... nu trår han till de oskårade...” (Moberg 1953) ”Men även i kulturstaterna par preference förekommer det nog, att unga oskärade flickor erhålla sina första sexuella erfarenheter som prostituerade.” (Eriksson 1939) Se även under skåra.
","jfr":["skåra"]} {"baseform":"osla","wordforms":[],"text":"(sk) fortplanta, föröka. Därav osla si, oslas; fortplanta sig, ha samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"osli","wordforms":[],"text":"(dial) \"fruktsam, som föder många ungar.\" (Lundbladh 2012) Jämför osla.
","jfr":["osla"]} {"baseform":"osmolagni","wordforms":[],"text":"(grekiska osme; lukt och lagneia; vällust) sexuell lustkänsla vid vissa lukter. Se också olfaktofili, osfresiolagni och olfactophilia.
","jfr":["osfresiolagni","olfaktofili,"," olfactophilia"]} {"baseform":"osnattlig","wordforms":["osnatteli","osnattli"],"text":"(sk) snuskig,* smutsig.
","jfr":[]} {"baseform":"osnygga","wordforms":[],"text":"(euf) orena, smutsa, skita ner. (se do) \"...och 'hemdressyr' av hundar som ska läras att 'ej osnygga i rum'.\" (Per Svensson: Zorn ett liv en tid. Albert Bonniers förlag, Sthlm 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"osphresiolagni","wordforms":[],"text":"(grekiska osphresis; lukt och lagneia; vällust) sexuell upphetsning orsakad av partnerns kroppslukt, parfym och liknande. Därav osphresiologi läran om, speciellt sexuella, dofters och lukters betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"ospiäldader","wordforms":[],"text":"(fsv) enligt Söderwall (1892) \"orörd, okränkt, jungfrulig\". Från samma källa har vi citatet: \"som . . . thik ospiälladhom iomfrudom födde.\" (Bonaventuras Betraktelser öfver Christi lefverne. Utg. af G. E. Klemming 1860.)
","jfr":[]} {"baseform":"ospräckt","wordforms":["spräcka."],"text":"(sym) oskuld*, jungfru*. Se även spräcka.
","jfr":["spräcka"]} {"baseform":"ost","wordforms":["kukos"],"text":"(sym) 1 könsutsöndringar för luktens skull och även vad gäller mjuka ostar konsistenslikhet. ”Jag brukar kalla de flesta kvinnliga avsöndringarna för ’ost’. Jag sticker inte in tungan för långt i en kvinna som har ’ost’.” (Hite 1982) 2 ostar; skinkorna för formen och för den lukt som ibland avges från denna region. Se även kukost.
","jfr":["kukos"]} {"baseform":"ostare","wordforms":[],"text":"se under osare.
","jfr":[]} {"baseform":"ostbåge","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Se också under båge.
","jfr":["båge"]} {"baseform":"ostium","wordforms":[],"text":"(lat)\" kvinnans blygd.* (Chorier 1967) Dörr, port.
","jfr":[]} {"baseform":"ostron","wordforms":[],"text":"(sym) 1 klitoris, fitta. 2 äta ostron; cunnilingus*, slicka fitta. 3 röv, arsle. ”Kom igen nu! konstaterade den heterofobiska Death när den makabra Stiggan mountade sin svullna slang in i hans håriga ostron.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"osäker","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell, bög.
","jfr":[]} {"baseform":"oþoli","wordforms":[],"text":"(fno) sexuell otålighet.
","jfr":[]} {"baseform":"otidig","wordforms":["otidighet"],"text":"(åld) kanske utvecklat ur tidigare äldre betydelse ”som förekommer på orätt tid, olämplig, omotiverad”. 1 (dial) grovt skabrös* i målet (talet). (OFVG) \"På midsommaraftonen hade hon visat sig 'otidig med ord och åthävor' — och utanför porten hade von Plat stått och väntat.\" (Lennartsson 2019 s 22) \"Inför rätten fick därför Sven svära och förpliktiga sig att han aldrig mera skulle uppföra sig illa mot någon av stadens invånare eller yttra dylika otidiga ord.\" (Karlsson A & A 2017 s 55) 2 otidigt lewerne; syndigt leverne. \"Om Anna Maria Halfwardsdottir uppges det i Lunds rådstuvuprotokoll att hon ’förde ett oanständigt lefwerne medelst utelöpande på gator och gränder om nattetid och samlar en hoop karlar kring huset som för ett otidigt lefwerne om nätterna’.” (Helgesson 2003) I Gunnar Wetterbergs Prästerna (2022 s 205) berättas hur prästerna i Västerås stift ville sätta folk i skamstocken bl a för \"begivenhet på svordom och bannskap och annan otidighet, som förövas till Guds förtörnelse, predikiämbetets förakt och församlingens förargelse\".
","jfr":[]} {"baseform":"otrogen","wordforms":["otrohet"],"text":"sexuellt otrogen, det att svika någon man lovat trohet. Fornsvenska otroin. Otrogen ”hist.: sedan 1285 (stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås)”. (SO) ”Vem fan orkar vara otrogen, när man inte ens orkar vara trogen? Sten skrattar kort åt sin lustighet.” (von Zweigbergk 1995) \"Psykoterapueten och sexologen Esther Perel menar att det i otroheten föreligger ett eller flera av följande tre element: hemlighållande, sexuell kemi och känslomässigt engagemang.\" (Jenny Jägerfeld: Flirta, hångla —var går gränsen för otrohet? SvD Idagsidan 2 juli 2020) \"Kierman Gustaf, borgmästare i Stockholm, fattig pojke från Askersund, tjänar i Stockholm hos sin antecessor mantrimoni, (företrädare i äktenskapet) som har en otrogen hustru, [som] säges älska Kierman incognito. (Linné [1700-t] 2022 s 110) \"Kinsey (1894—1956) visade även att otrohet var mycket vanligt, även i denna tid då det trogna äktenskapet så självklart hyllades; en tredjedel av alla gifta män och drygt var fjärde kvinna hade någon gång varit otrogen.\" (Västerbro 2025 s 423)
","jfr":[]} {"baseform":"otrohetsdejting","wordforms":[],"text":"(nyo) ”tjänst på internet där en person med en fast relation kan komma i kontakt med någon för en otrohetsaffär”. (NyS 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"otrohetskontroll","wordforms":[],"text":"(nyo) ingår i Nyordslistan 2013. Övergrepp där en kvinnas underliv kontrolleras i avsikt att avslöja huruvida hon är oskuld eller inte. Enligt dom i Högsta Domstolen (HD) jämställs handlingen med våldtäkt.
","jfr":[]} {"baseform":"otroligg","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 ett otroligt suveränt knull. 2 ett ligg under otrogna förhållanden.
","jfr":[]} {"baseform":"otukt","wordforms":["otuktsgärning"],"text":"(euf o åld) fornsvenska otukt av lågtyska untucht, tyska Unzucht. ”Hist.: sedan 1541”. (NEO) 1 otillåtet sexuellt umgänge. ”För att undgå otuktssynder må var man hava sin egen hustru.” (1 Kor 7: 2 Bib 1917) \"Håll er borta från otukten. All annan synd som en människa begår lämnar kroppen utanför, men den otuktige syndar mot sin egen kropp.\" (Bib 1 Kor 6:18) \"Vad köttet ger är lätt att se: otukt, orenhet, liderlighet, avguderi, trolldom, fiendskap, strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, splittringar, kätterier, maktkamp, dryckenskap, utsvävningar och annat av samma slag.\" (Bib Gal 5-19) \"Otukt är skräck- och vanmaktsfenomen och små flickor fungerar som ersättningsobjekt för den sexuella verksamhet, som ’de fula gubbarna’ inte vågar få tillfredsställda hos åldersmässigt jämbördiga.” (Brøgger 1974)
\n”Fråga: om vittnet med full säkerhet kan säga att det värkelig otuktsgärning emellan Bierdumpel och qvinnfolket skett?” (Helgesson 2003) ”Rätten frågar Turing varför han mot förbud åter brukat sin otukt med Anna.” (Jarrick/Söderberg 1998) ”Och nu skulle han få en uppsträckning mellan fyra ögon för att han bedrev — otukt inom Glimresunds väggar.” (Stiehler 1950) ”...varefter Åkermark även tillbudit, att bedriva otukt med henne men hon ej heller det tillåtit, utan drivit honom ifrån sig...” (Ur Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763 om ett våldtäktsfall.)
\n\"Den kvinna som idkade otukt av egen lust var den 'egentliga horan'.\" (Lennartsson 2019 s 199) \"...och bad att hon måtte vila över natten där och klädde av sig alla kläderna och lade sig spiller naken och sedan kom Henrik efter och lade sig naken i sängen och sedan höll de ett sådant fanens parlemente (oljud, buller) hela natten över från nio slag om aftonen till sex om morgonen och drev sådan otukt att det är skamligt för höviska öron att förtälja vad hon sett och hade hört.\" (Stockholm 1620 hos Inedahl 2023) \"Beträffande de lastbara tar Booth upp två fördärv: dryckenskap och otukt. Booth föredrar ordet otukt framför prostitution.\" (Halldin 2026 s40)
\n2 (åld) göra sin otukt egentligen göra oskick eller något otillbörligt. I Stockholms stads tänkeböcker berättas att en supbroder den 23 februari 1551 satt sig i ett fönster ”och gjorrt theregenom sina otuchtt” varvid han råkade falla ut och slå ihjäl sig. SAOB har ”otukta, smutsa ner sig med avföring, göra (sin) otukt; uträtta naturbehov”. 3 bedriva (öva) otukt; bl a om prostitution. ”I strafflagens 18 kap ’om sedlighetsbrott’ används ordet ’otukt’ konsekvent för samlag, och detta konstateras på särskilt sätt av §10, som talar om ’otukt, som mot naturen är’ samt ’otukt med djur’.” (Nyström 1921). Och från samma källa: ”Man förstår enligt språkbruket med tukt anständighet och sedesamhet i allmänhet, under det att man med otukt menar lättfärdighet och utsvävningar i könsligt avseende. Med otukt bör emellertid ej menas annat än liderlighet i egentlig mening, förirrelser i könslivet, sjukliga eller onaturliga könsförhållanden, vare sig med människor eller med djur.” ”Det han, säkert med flin och antydningar, hävde ur sig gick ut på att Sara skulle bedriva otukt och ’ligga inne med manfolk´.” (Helgesson 2003) Från samma källa: ”De nattliga utflykterna hade nu skett vid fyra-fem tillfällen. Varje gång hade hon övat otukt och haft köttsligt umgänge med för henne okända personer — emot överenskommen vedergällning, åtta skilling per gång.”
\nDe gamla romarna använde ordet fornicare; bedriva otukt eller violo; skända om dylika ”sjukliga eller onaturliga könsförhållanden”, t ex se ipsum fornicaverit; att bedriva otukt med sig själv eller propriis membris se ipsum violaverit; han har skändat sig själv med hjälp av sin egen (mans)lem. 4 bordell i ålderdomliga sammansättningar som otuktshus (Fries 1902) och otuktsnäste (Pred 1990). ”Det har någon gång letts i bevis, att en bordellägare haft otuktshus i skilda länder.” (Eriksson 1939) 5 otukt mot naturen; homosexualitet. \"I Sverige infördes år 1864, i samband med en ny omfattande översyn av lagstiftningen, ett straff för 'någon' som ägnar sig åt ' otukt som mot naturen är' om straffarbete på upp till två år.\" (Västerbro 2025 s 334) Se även under luxuria.
","jfr":["luxuria"]} {"baseform":"otuktig","wordforms":[],"text":"(åld) liderlig, lösaktig. Fornsvenska otuktogher. ”Hist.: sedan 1400—25 (Heliga Birgittas uppenbarelser)”. (SO) ”Att protestera mot en otuktig bok, har Torolf Elster sagt, är som att klättra upp på en stege för att smygtitta på ett älskande par och sedan springa till polisen och anmäla dem för att ha kränkt anständigheten. (Förbjudna Böcker 1958) \"Historien om grannen och vännen Celsén, som ihärdigt arbetade på att avslöja Lena Kajsas 'otuktiga leverne', visar också hur omgivningen reagerade på ett beteende som gick utanför gränserna för det socialt accepterade.\" (Lennartsson 2019 s 253) Se också myckla.
","jfr":["myckla"]} {"baseform":"otuktsgubbe","wordforms":["gubbe"],"text":"(sl) sedlighetsförbrytare. Se även gubbe.
","jfr":["gubbe"]} {"baseform":"otuktslast","wordforms":["otuktssed"],"text":"(euf o åld) masturbation*. Se även under last.
","jfr":["last"]} {"baseform":"otura sig","wordforms":[],"text":"(euf) i Byske i Västerbotten hette det om den som var fattig och redan hade många barn att ”det hade oturat sig” när ytterligare barn var på väg. Meddelat av kvinna född 1918. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"otuzbir","wordforms":[],"text":"(för sl) från turkiskan. Dra en tarzan*; onanera, runka.
","jfr":[]} {"baseform":"otyckia","wordforms":[],"text":"(åld so) Swedberg (1720-t) har betydelsen odåga.
","jfr":[]} {"baseform":"otäkka","wordforms":[],"text":"(dial o åld) \"kvinnans könsorgan.\" (Rietz 1867) Något otäckt. Otäcka; om ful och elak kvinna. Se också stygga.
","jfr":["stygga"]} {"baseform":"OU","wordforms":["eskort","eskortservice"],"text":"kort för oralt utan. Förklaras i Belle de Jour (2006) som handlar om en eskortflickas levnadsöde. ”Det var en tjänst som jag och managern inte diskuterade när vi träffades första gången: oralt. Men på hemsidan annonseras jag som OU, Oralt utan. Utan kondom alltså.” Se även eskort, eskortservice.
","jfr":["eskort, eskortservice"]} {"baseform":"out of the question","wordforms":[],"text":"(sl) död. Från engelskan. ” Kommer inte på fråga,”
","jfr":[]} {"baseform":"outa","wordforms":["outing"],"text":"1 (engelska out; ut) när någon offentliggör en persons sexuella läggning mot dennes vilja. Fenomenet kan ses både som ett brott mot den personliga integriteten och som, i t ex USA, ett hot mot en politisk och konstnärlig karriär. ”Ändå tänkte de flesta gays* om när Signorile outade Pentagons talesman Pete Williams.” (Queers har kommit för att stanna... Ottar nr 3/93) Därav outats; hängts ut, avslöjats.
","jfr":[]} {"baseform":"outercourse","wordforms":[],"text":"(eng) motsatsen till intercourse; samlag. Outercourse är för en del en sexuell aktivitet utan penetrerande* samlag medan andra inkluderar alla tänkbara sexuella handlingar inklusive t ex fingrar och sexleksaker i begreppet. Somliga väljer också outercourse som ett medel för säker sex och skydd mot könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"ovanliga","wordforms":["det"],"text":"se under vanliga.
","jfr":[]} {"baseform":"ovanpå och under","wordforms":[],"text":"(sym) begrepp myntat av Alfred Adler (1870—1937), elev och medarbetare till Sigmund Freud (1856—1939). Om kvinnan ligger under mannen vid samlaget är det en symbol för underkastelse. Att ge sig åt någon och njuta av det innebär att man gör avkall på den egna viljan. Att vara ovanpå betyder ungefär detsamma som ”att vara mannen”. Vissa kvinnor kan bara uppnå orgasm ovanpå sin partner, pga en föreställning att vara mannen, och tillfredsställer på så sätt hans begär, som om han vore kvinnan i underläge. ”Om hon ’ligger ovanpå’ under samlaget kan hon bli rädd för att hennes man skall tycka att hon inte duger sexuellt därför att hon inte är attraktiv i den ställningen.” (Hite 1977) \"Hon var så trött att hon var tvungen att gå och lägga sig ovanpå en stund, och självklart tog den där globen till lärling tillfället i akt att skämta om 'nu ligger hon ovanpå, men snart ligger hon under', så Fougt fick ge honom en hurril så att det sjöng om det...\" (Burman 2021 s 201)
","jfr":[]} {"baseform":"ovarium","wordforms":[],"text":"(latin ovum; ägg) äggstock. ”Hist.: sedan 1828”. (NEO) ”I varje ovarium anläggs från början upp till 400 000 ägg. Det är klart att alla dessa ej kunna nå full mognad. Under åren upp till könsmognaden gå en mängd av dessa ägg under och vid tiden för könsmognaden finns endast 36 000 kvar. Vid stigande ålder dö allt fler ägg och endast 300—400 komma till full mognad. Under klimakteriet i 40—50-årsåldern upphör menstruationen och äggstockarna innehåller ej längre några äggceller. Men undantag finns. Hos en 102-årig kvinna kunde man upptäcka enstaka äggceller.” (Sexuallivet i modern belysning 1944)
\n”Vad var det — bara ett par ångande ovarier? Vet du, jag tror det är felet med dig — du har ingenting annat i huvudet än sex.” (Miller 1956) ”Ovariotomin, att operera bort äggstockarna, var det ingrepp som var mest populärt. Äggstockarna ansågs vara centrum för kvinnans sexuella aktivitet, och nära förbundna med kvinnans nervsystem och psyke.” (Att beskära kvinnoliv. Ottar 4/97)
","jfr":[]} {"baseform":"ovidig","wordforms":[],"text":"(dial) ”tung, tjock; äfven om hafvande qvinnor”. (Rietz 1857) Vidig, vidiger (dial); lätt, vig, smärt.
","jfr":[]} {"baseform":"OVIK","wordforms":[],"text":"enligt slangopedia.se militär förkortning för Ollon Vård I Kåsa. Enligt samma källa används uttrycket bland värnpliktiga som legat ute så länge i fält att det bildats flensost* under förhuden*.
\n","jfr":[]} {"baseform":"oviljeverk","wordforms":[],"text":"
(dial) i Ragunda (Jämtland) hette det, enligt Byrman (1989), om oavsiktlig graviditet, att ”det är oviljeverk”, en gärning som ger ett inte önskat resultat.
","jfr":[]} {"baseform":"ovin","wordforms":["ovina"],"text":"(fsv) Söderwall (1892) har \"ovän med, djävul, ond ande\" samt \"ovina; ovän af qvinligt kön\".
","jfr":[]} {"baseform":"ovipari","wordforms":[],"text":"(senlatin oviparus; som lägger ägg av latin ovum; ägg och pario; föda) fortplantning genom äggläggning. \"Hist.: sedan 1887.” (SO) Fåglar, groddjur liksom merparten kräldjur, benfiskar och broskfiskar är ovipara.
","jfr":[]} {"baseform":"ovovivipari","wordforms":[],"text":"ett mellanting mellan ovipari* och vivipari*. Ägget befruktas i moderns kropp och omges med hinnor men behålls i äggledaren, utan att förses med näring från modern, fram till kläckningen. Ovovivipara djur är t ex huggorm, skogsödla, pigghaj och insekter som bladlöss och tsetsefluga.
","jfr":[]} {"baseform":"ovulation","wordforms":[],"text":"(nylatin ovulatio av ovulum; litet ägg) ägglossning. ”Men om en brunstig hona [kanin] bestiger en annan och utför kraftiga kopulationsrörelser, kan hon få ovulation efteråt.” (Beach/Ford 1952)
","jfr":[]} {"baseform":"oxa","wordforms":["betäcka"],"text":"(dial) enligt Skärgårdsguiden (Språk- och Folkminnesinstitutet, Uppsala) betäcka ko. (Möja) Se även betäcka.
","jfr":["betäcka"]} {"baseform":"oxe","wordforms":["oxehorn,oxkuk"],"text":"1(sym) fallos. ”Oxen var liksom hästen fruktbarhetsgudens* representant, avbildad som sådan redan på bronsålderns hällristningar.” (Envall 1969) ”Och flickan börja känna emellan gossens lår/ —Vad är det för ett oxehorn som här emellan står?” (Anderberg 1977) Se också under horn. 2 mjölka oxen; onanera, runka.
","jfr":["horn"]} {"baseform":"oxna","wordforms":[],"text":"(dial) \"vara brunstig* om kor.\" (Ordbok Öfver Helsing-Dialecten 1841)
","jfr":[]} {"baseform":"oäfte","wordforms":[],"text":"(dial rapa.* (Ögl) Jämför räfte.
","jfr":["räfte"]} {"baseform":"oäkta","wordforms":["oäkting"],"text":"barn fött utanför äktenskapet. Fornsvenska onäkta, vnäkta \"oäkta, utom äktenskapet född\". Uppgift från Söderwall (1892) som också härleder oäkta från medelnordtyska unechte. \"wardhir onäkta föddir.\" (Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming 1871—1873.) \"Det blev inte bättre när de fick reda på att jag väntade barn, en oäkting.\" (Kalmér 2022 s 44)
","jfr":[]} {"baseform":"oöppnad","wordforms":[],"text":"(euf) oknullad mödom*. ”Nu var jag naken med en naken tjej, som definitivt var oöppnad. Jag försökte komma in i henne men mödomen var seg som en skosula...” (Ekroth 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"P","wordforms":[],"text":"(eng sl) kort för piss, pissa. Därav p-grop; pissgrop. ”När jag gjorde lumpen och vi ibland bodde i tält, ingick det i uppgifterna vid upprättandet av bivack att man skulle gräva en p-grop, alltså en pissgrop.” (Roger Hansson i Järfälla)
","jfr":[]} {"baseform":"P D V","wordforms":[],"text":"(euf) kort för på det viset. 1 vara havande. Stolpe (1984) berättar: ”Jag har själv som barn hört min mammas väninnor med sänkt röst tala om för varann, att någon icke närvarande dam var ’pedevé’, dvs ’p d v’ beledsagat av sippa rodnader och menande blinkningar.” Och Östlund (1932) skriver: ”Det kommer nog att synas på Fru Ternberg liksom på alla fruntimmer när dom är på det viset.” 2 förhållande. ”Jag begrep mycket väl att du inte var intresserad av den där farbrorn ... jag menar på det viset.” (Stiehler 1950)
","jfr":[]} {"baseform":"p p","wordforms":[],"text":"(sl) 1 utläses som parkeringspiller, p-piller eller prasselpiller. Preventivmedel. Syntetiskt framställda kvinnliga könshormon i pillerform. Det var den amerikanske biologen Gregory Pincus (1903—1967) som, på initiativ av den amerikanska sjuksköterskan Margaret Sanger (1883—1966), utvecklade det första p-pillret i mitten av 1950-talet. ”Idag har ca 4 av 5 svenska kvinnor ätit p-piller. Pillren innehåller antingen hormonerna östrogen och gestagen, eller bara gestagen. Hormonerna påverkar ett system i hjärnan som styr ägglossningen. De förhindrar också graviditet genom påverkan på slemhinna och sekret i livmodern.” (Besvärlig befriare i Ottar 4/2010.) 2 pocket pussy; syntetisk fitta. En sån som man kan ha med sig i fickan.
","jfr":[]} {"baseform":"p.p.n.","wordforms":[],"text":"Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) har chattspråk för puss på näsan.
","jfr":[]} {"baseform":"p.p.p.","wordforms":[],"text":"(sl) står för punk, porr och pilsner, enligt undersökning i tidningen Nya Åland (5/3-1999) om åländska ungdomars språkvanor.
","jfr":[]} {"baseform":"pach","wordforms":[],"text":"(sl o so) idiot, klantskalle.
","jfr":[]} {"baseform":"pacha","wordforms":["pachare"],"text":"(sl) att pacha är att runka och den som utför handlingen är en pachare.
","jfr":[]} {"baseform":"pachero","wordforms":[],"text":"(för sl) onanist, runkare.
","jfr":[]} {"baseform":"packa bajs","wordforms":[],"text":"se bajs (5).
","jfr":[]} {"baseform":"packa ihop","wordforms":[],"text":"(sl) dö* enligt Langenfeldt (1947).
","jfr":[]} {"baseform":"packabajsare","wordforms":[],"text":"(lmo) se bajspackare.
","jfr":[]} {"baseform":"packar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinna med stor rumpa, enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"packer","wordforms":[],"text":"(sl) ”en penisprotes eller annan utfyllnad innanför byxorna, som skapar en bula vid grenen.” (Olbers Croall 2016)
","jfr":[]} {"baseform":"padda","wordforms":["pafsa"],"text":"(åld so) fult, fett fruntimmer. Ett annat namn på padda är pafsa också det gångbart som skällsord. \"Per tittade på Jon och sa surt: Jag vet väl att det inte spelar någon roll vad jag säger. Jag måste alltid vara en padda för dig. Jon blev arg. Jag har aldrig kallat dig en padda, men vill du vara en padda så bli en padda, svarade han.\" (Villåttinge 1596 hos Inedahl 2023)
\n
","jfr":[]} {"baseform":"paddel","wordforms":[],"text":"
(sym) kuk. Hûlová (2015) har ”paddel i tjärnen*”.
","jfr":[]} {"baseform":"paddla","wordforms":[],"text":"(euf) i uttrycket paddlat färdigt; dött. ”I så fall har han tagit upp årorna, paddlat färdigt om man så säger...” (Persson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"padisar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. (Wiklund 1999/1940-t). Se också pattar.
","jfr":[]} {"baseform":"pærskelsa","wordforms":[],"text":"(dial) helvetet*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"pagga","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell, bög. Ofta om en lite äldre bög som raggar på yngre killar. Jämför pugga.
","jfr":["pugga"]} {"baseform":"painriche","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Ett avlångt franskbröd. ”Men painrichet var ogräddat och bara deg och han kunde hellre använt trasan att vifta av tåg med.” (Jönsson, Kärlek 9/1968)
","jfr":[]} {"baseform":"paj","wordforms":[],"text":"knoparmoj*, månsing.* 1 sperma i lägga av pajen; få utlösning, ejakulera. ”Först runkar vi i en liten tunna och efter att alla har lagt av pajen sticker vi ner händerna och kramar och kramar.” (LOB 1992) 2 blåbärspaj; fitta. 3 paj, kackapaj; skitklump. ”det du gör en fan riktig kackapaj/ hälsar de bättre skitar påstår sig känna till,/ att även rövhålet är mer som runt/ av sådana goda skitstövlar med sömnapné...” (Hammarén 2003) 4 baka paj; onanera, runka.
","jfr":[]} {"baseform":"paja","wordforms":[],"text":"(sl) klappa, smeka, gå sönder. Vanligt bl a bland svensktalande i Finland. Se också under niquer.
","jfr":["niquer"]} {"baseform":"pajas","wordforms":[],"text":"(sl) lägga av (ta sej) en pajas, dra en pajas; runka, onanera. Troligen för att man ser något komiskt, nedlåtande i handlingen, något som ytterligare understryks i clowna* med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"pajero","wordforms":["pajillero"],"text":"(för sl) runkare, onanist*. Från spanskan. För ett förväxlingsfall se fula oskyldiga ord.
","jfr":[]} {"baseform":"pajka tös","wordforms":["pojka"],"text":"(dial) transvestit*. (folkmun.se) Se även pojka.
","jfr":["pojka"]} {"baseform":"pajpa","wordforms":["backpajp","bäckpajp"],"text":"(sl) knulla. Engelska pipe (uttal pajp); pipa och svensk slang pipa, pippa*. Se även backpajp, bäckpajp.
","jfr":["backpajp, bäckpajp"]} {"baseform":"paket","wordforms":[],"text":"(sl) inslaget gods. 1 den väl gömda och ”inslagna” fittan. ”Sedan la de mjukt sina händer på hans lår, medan hans bruna, svartludna nävar ömsint greppade deras könspaket.” (Wahl 2003) 2 kuk med tillbehör; ibland även inslagen i kalsonger och byxor. ”Det där är väl inte mycket till paket. Medium plus, på sin höjd. Sjutton centimeter.” (Drougge 1998/2003) ”Jag kände hennes heta andedräkt mot könet. Hon slukade hela paketet med pungen och allt.” (Blå 2005) 3 öppna (slå in) paket; öppna en oskuld genom att slå in hennes mödomshinna*.
","jfr":[]} {"baseform":"palabrota","wordforms":[],"text":"(spa) fult ord, svordom. Decir palabrotas; svära, säga fula ord.
","jfr":[]} {"baseform":"palats","wordforms":[],"text":"(sym) praktfitta. ”Min sparv, min duva, min lilla fågel, kom in i din bur, ditt palats, dina ägor.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"palavrao","wordforms":[],"text":"(port) svära, använda fult språk.
","jfr":[]} {"baseform":"pale","wordforms":[],"text":"(lat) manslem, påle*. (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"palla","wordforms":[],"text":"(grek?) testikel.
","jfr":[]} {"baseform":"pallerarshål","wordforms":["arshål"],"text":"(fisv) pratmakare, skrävlare. Se även arshål.
","jfr":["arshål"]} {"baseform":"pallgubbe","wordforms":["pallkarl","pallpojke"],"text":"(so) ensamma och isolerade män i det gamla bondesamhället som bedrev tidelag* med främst kor och hästar. Uttrycket kommer av att zooerasten* använde sig av en pall för att nå upp. ”De drängar och bondpojkar som i sin sexuella nöd drevs att bestiga till exempel en kviga kallades för ’pallpojkar’ och blev hårt stigmatiserade för sina handlingar. Ingen ville ha med en ’pallpojke’ att göra.” (Waller 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"pamp","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Pamp (dial); något stort och grovt, stor och fet karl. Pamp går också att koppla samman med det ålderdomliga pamp; huggvärja. ”Och snart en gruflig pamp, förutan minsta hinder/ I all sin styfwa längd, man där intränga kan.” (Carl Gustaf af Leopold [1756—1829] SkaldeBref Till Adjuncten G- - - i Strängnäs.)
","jfr":[]} {"baseform":"panatyr","wordforms":[],"text":"(euf) manslem? Enligt uppgift från Alf Palfjord, Borås (f 1929) är panatyr ”ett alldeles speciellt lokalt uttryck” som han funderat över i många år. ”Det var en kvinnlig släkting från Inlands härad i södra Bohuslän som brukade använda det ordet. Av vördnad och respekt blev det aldrig av att jag frågade varifrån hon hört detta, så länge hon levde. Tittade efter i diverse uppslagsböcker med dialekt och vulgära ord, men fann inte ens något som liknade panatyr. Så kom jag till att ta en kurs i franska. När jag behärskade detta språk så väl att jag kunde läsa en fransk bok så kom jag i olika sammanhang fram till orden par nature, som betyder av eller genom naturen. Aha, tänkte jag en gång i tiden kanske någon fransman här i Sverige eller en fransktalande snobb i Göteborgstrakten kommit på att det vore ett fint sätt att föra ett franskt ord till svenskan. En kuk är ju något helt naturligt även om det då var olämpligt att utsäga ordet. Organet fanns onekligen till par nature så varför då inte ge det detta lite mer ’anständiga’ namn. Ordet kom nog så småningom att uppfattas som panatyr och vips hade man ett bra ord som till och med damer kunde använda.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"pane","wordforms":[],"text":"
(sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"pang i bygget","wordforms":[],"text":"(sl) direkt på det väsentliga. ”Nej ner med byxorna och upp med kjolen och sen pang i bygget och efteråt lite havremust och lätt massage...” (Bo Nilsson, Kärlek 4/1965) Se även under rödbeta.
","jfr":["rödbeta"]} {"baseform":"pang pang","wordforms":[],"text":"(lmo) knull. ”Han: Vad sägs om lite pang pang? Hon: Skjut*!”
","jfr":[]} {"baseform":"pang på","wordforms":[],"text":"(sl) direkt knull utan förspel. Se vidare under rödbeta (3).
","jfr":[]} {"baseform":"panga","wordforms":[],"text":"(sl) 1 panga en dora (ruta, tjej); spräcka en mödis*, ta en oskuld*. 2 panga porslin; en våldsam tarmtömning i toalettstolen.
","jfr":[]} {"baseform":"panga porslin","wordforms":[],"text":"(sl) en så häftigt tarmtömning att porslinet i toan pangar (rämnar).
","jfr":[]} {"baseform":"pannekera","wordforms":[],"text":"(åld) ordet återfunnet hos Eriksson (1988) bland hans 1600-talsskildringar: ”Den skotske mönsterskrivaren Willem Huthsen har hon ’inlagt sig’ med, druckit och ’pannekerat’ med honom på hans kammare, där hon och han stängt sig inne och kört ut tjänstefolket. Skjortor och ärmkläder har blivit lön för hans omsorger.” Det närmaste jag kommit ordet är panickera som står för ’att pryda med olika färger’. Även symbol för det ridderliga, det förnäma och det teatraliska. ”Kan detta vara en eufemism för kopulera, typ Bellman?” (Svar från Nötknäckarna, Rikskuponger 2/4-1995.)
","jfr":[]} {"baseform":"pannkaka","wordforms":["pannkakor"],"text":"(sl) 1 fittan är platt som en pannkaka, särskilt i jämförelse med den upp- och utstickande kuken. 2 även bröst kan vara platta som pannkakor eller (ris)plättar som i danskans klatkager. 2 (sym) pannkakor; nedlåtande om stora slappa hängbröst.
","jfr":[]} {"baseform":"pannkakskalas","wordforms":["kalas"],"text":"(nyo) ”när två personer som träffas via dejtingsidan Happy Pancake ligger med varandra”. (SAO 2013) Se även kalas.
","jfr":["kalas"]} {"baseform":"pansarpung","wordforms":["pansarballe"],"text":"(sl) den förhårdnad som uppstår hos pungen vid ett kallt bad eller dusch. Jämför minipitt och pung.
","jfr":[" pung","minipitt "]} {"baseform":"pansexuell","wordforms":["pansexualitet"],"text":"(grekiska pan; all, allt, hel) uppfattning där alla känslor och relationer förklaras som sexuellt betingade. Svensk Ordbok har begreppet belagt från 1963. Första gången begreppet pansexualitet dök upp i skrift var troligen 1914 och då i den amerikanska tidskriften Journal of Abnormal Psychology. \"Jag har inte riktigt kommit underfund med vad jag är. Men pansexuell betyder att man tänder på människor, vad det än är för kön, ickekön, alla kön.\" (Aftonbladet 6 januari 2017)
","jfr":[]} {"baseform":"pantalonger","wordforms":[],"text":"se under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"panter","wordforms":[],"text":"(sl) kuk i uttrycket den rosa pantern. Namnet kanske efter den diamant som dyker upp i den första av en serie franska filmkomedier med kommissarie Clouseau i huvudrollen spelad av den amerikanske skådespelaren Peter Sellers (1925—1980).
","jfr":[]} {"baseform":"pantoffel","wordforms":[],"text":"(sk) potatis. Om kvinna som blivit gravid sas det i Skåne att ”hon har äded för många pantoffler”. Uppgift från man (f 1882). Jämför föräta sig. (Byrman 1989)
","jfr":["föräta sig"]} {"baseform":"pantsex","wordforms":[],"text":"(sl) när man ligger med ett ex eller någon man är ”skyldig” ett knull.
","jfr":[]} {"baseform":"pantyhose fetishism","wordforms":[],"text":"sexuell avvikelse där man tänder på kvinnors strumpbyxor (pentyhose) eller nylonstrumpor. Yttrar sig som att man sover i de åtråvärda plaggen eller bär dem vid speciella tillfällen. Se även fetishism.
","jfr":["fetishism"]} {"baseform":"papayas","wordforms":["papayor"],"text":"(sym) kvinnobröst. Stor päronformad tropisk frukt.
","jfr":[]} {"baseform":"pape","wordforms":["pappe","mamme"],"text":"(dial) bröstvårta, spene, modersbröst. Andra liknande dialektuttryck är pappä, papp och popp. Papilla (lat); bröst, bröstvårta, och svensk dialekt pape, pappa, poppa; dia. Barnspråksbildning på samma sätt som patt, patte och tiss, titt, tatte (se do). Se även mamme. Enligt SAOB är pappe och sammansättningar som pappepar; en kvinnas båda bröst, föråldrat och utdött.
","jfr":["pape","mamme"]} {"baseform":"papilla mammae","wordforms":[],"text":"(lat) bröstvårta*.
","jfr":[]} {"baseform":"pappa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 pappas egna; mannens könsorgan. 2 pappaknullare; bög. 3 (för sl o so) din pappa kort för jag knullar din pappa. Jämför mamma.
","jfr":["mamma"]} {"baseform":"papper","wordforms":["Aftonblad "],"text":"(sl) Berg (1924) har ’scortum’ (slinka, sköka) i 1890-talets Helsingfors. Kanske papper i betydelsen tidning, blad. Se även Aftonblad och scortum.
","jfr":["Aftonblad "," scortum"]} {"baseform":"pappersbrud","wordforms":["brud"],"text":"(sym) runkmotiv i främst porrtidningar men även modeller i t ex kataloger iklädda underkläder eller baddräkt. Se även brud.
","jfr":["brud"]} {"baseform":"pappografi","wordforms":[],"text":"(lmo) skämtsam bildning till pappa som en parallell till mamma i mammografi. Röntgen för upptäckt av eventuell prostatacancer. Ordet från år 2000.
","jfr":[]} {"baseform":"par","wordforms":[],"text":"(sl) hon har par i ess och vilket tjusigt par; om kvinnobrösten.
","jfr":[]} {"baseform":"para pissedon","wordforms":["piss,"],"text":"(sl) knulla. Se även piss, don och para.
","jfr":[" para","don ","piss,"]} {"baseform":"para","wordforms":["para sig"],"text":"(euf) kopulation*, kopulera. Mest om djur men även om människor, ibland nedsättande: ”para sig som djur”; primitivt och rätt på utan finess. ”Hist.: sedan 1855.” (SO) Men ordet är äldre än så för hos Bellman (F E nr 55) heter det: ”Qvigor och Tjurar/ Para sig i äng och dal.” Och Wallenberg (1781/1960) har: ”Detta räknar jag härröra frå deras oordentliga sammangång, ty bägge könen vräkas tillhopa på en lage, parande sig som oskäliga kreatur, var de komma åt, ofta på tolfte, trettonde året.” ”... parande sig uti lust hänger vid hyndan en hund...” (Ovidius 1925) ”Nattdimmorna höljer skumraskfigurerna, gäng som stryker omkring i mörkret, prostituerade, älskande som parar sig i mörka sovrum med fuktfläckiga, flottiga tapeter.” (Mailer 1982/1948)
","jfr":[]} {"baseform":"parabel","wordforms":["slå en"],"text":"(sl) pissa. Ordet parabel kommer från latinets parabola; kurva. En parabel är den kurva strålen beskriver på sin väg genom luften. Också slå en gyllene parabel; gyllene efter strålens färg.
","jfr":[]} {"baseform":"paradis","wordforms":[],"text":"1 (sym) ”avträde”, enligt Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1949. 2 (euf) fitta. Ett av förslagen till bästa namn på kvinnans könsorgan redovisat i tidningen Vecko-Revyn (2/2005). ”Jag tycker ordet paradis passar bättre på vårt könsorgan. Det är ju där alla män vill hamna, men samtidigt är det ju inte så lätt som det låter. Är de tillräckligt romantiska, charmiga och trevliga att vinna våra hjärtan så får de senare även tillträde till paradiset. Det är nog med äckliga uttryck som mus och hallongrotta. Tycker i alla fall! Yasmin”. För utförligare kommentarer se under snippa. ”Låt mig, min härskarinna, få lustvandra i detta paradis, öppna själv för mig detta Venus och Cupidos hemvist.” (Chorier 1967) Norskan har ”å ta med til Paradis” enligt Tryti (1985) ”om kjønnsliv och kjønnsfunksjoner”. ”Och ridande på en lyckovåg trängde jag försiktigt in i hennes våta paradis.” (Söderblom 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"paradisdräkt","wordforms":[],"text":"(euf) naken. Adam och Eva uppträdde ju nakna i Edens lustgård, innan syndafallet satte stopp för paradistillvaron. ”... där samvaron vid gynnsam väderlek kunde kulminera med månskensbad och efterföljande månskensdans i paradisdräkt!.” (Stiehler 1950) Jämför under naken.
","jfr":["naken"]} {"baseform":"paradoxia sexualis","wordforms":[],"text":"(grekiska paradoxos av para; bortom och doxa; mening, åsikt) könsdrift utanför (bortom) den fysiologiska tiden t ex hos barn och åldringar. Bygger på en förlegad föreställning att barn och äldre saknar könsdrift.
","jfr":[]} {"baseform":"paradställning","wordforms":[],"text":"(sym) stånd*. ”Kungen [Gustav III] påstods ha gjort inviter gentemot sin livläkare Skragge genom att ligga naken i sin säng med sitt kön ’uti paradeställning’ som det hette.” (Norrhem 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"parafili","wordforms":["paraphilia"],"text":"(grekiska para; bredvid, längs med, bortom, mot och philia; kärlek, vänskap) sexuell avvikelse, kärlek till det som ligger bredvid. Enligt Hertoft (1989) myntades ”begreppet i början av 1900-talet, men återlanserades av John Money (f 1921) som ersättning för beteckningen perversion. Begrepp som sexuell avvikelse och parafili är dock mindre precisa än beteckningen perversion”. Exempel på parafiliyttringar är exhibitionism, fetischism, koprofili och nekrofili. Se respektive uppslagsord.
","jfr":[]} {"baseform":"parafimos","wordforms":[],"text":"(grekiska para; vid, längs med och phimosis; tillsnörning) spansk krage*. Vid förhudsförträngning händer det att förhuden trots förträngningen kan dras tillbaka över ollonet, t ex vid onani eller samlag. Förhuden lägger sig då som en spänd sträng i fåran bakom ollonet och snör sig fast runt penis, så att mannen inte på egen hand kan föra tillbaka förhuden. Då blodet på grund av åtsnörningen inte kan cirkulera fritt svullnar ollonet och in- och utsidan av förhuden upp och lägger sig bakom ollonet som ett par kragar. Om man inte söker läkarhjälp i tid kan åtsnörningen orsaka inflammation och t o m kallbrand i penis.
","jfr":[]} {"baseform":"parallellsex","wordforms":[],"text":"(sym) ett tillstånd där två par har sex i samma rum utan att byta partner. Se också gruppsex och swingers.
","jfr":["swingers","gruppsex"]} {"baseform":"paraphallus","wordforms":[],"text":"(grekiska para; vid, bredvid och fallos) extra penis. Även triphallus*. I en notis i SvD (15/9-2002) med rubriken ”Dubbelpipigt skaldjur sexvärsting” berättas att brittiska forskare hittat ett 100 miljoner år gammalt skaldjursfossil som inte enbart bar på världens äldsta kända förstenade penis utan dessutom i dubbel upplaga. En granskning av fossil av feminina artfrämder visade att dessa i sin tur bar på två vaginor. Det lilla kräftdjuret påträffades i Brasilien och David Siveter, vid universitetet i Leicester, som undersökt fossilen menar att djuret ”uppvisar den längsta och mest häpnadsväckande sexapparaten i fossilens historia” och tillägger att ”deras kopulation kan ha pågått i flera minuter”. Kräftdjuret är av släktet ostracod, en art känd för att ha mest sperma i förhållande till kroppsvolymen. För att hantera detta överflöd behövde de flera extremt stora könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"paraphilia","wordforms":[],"text":"se parafili.
","jfr":[]} {"baseform":"paraplegafili","wordforms":[],"text":"(grekiska para; vid sidan om och philia; kärlek) att känna sexuell dragning till lama eller rörelsehämmade personer.
","jfr":[]} {"baseform":"paraply","wordforms":[],"text":"(sym) franska parapluie av parer; skydda och pluie; regn, 1 kondom, knullgummi; skydd mot väta. 2 kuk. kan fällas ut precis som ett paraply.
","jfr":[]} {"baseform":"paras","wordforms":[],"text":"(dial) para sig*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"parasitfitta","wordforms":[],"text":"(so) efterhängsen och störande person.
","jfr":[]} {"baseform":"parasoll","wordforms":[],"text":"(sl) fälla ner parasollet; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"paraspadi","wordforms":[],"text":"(grekiska para; vid sidan av och spein; dra) sällsynt missbildning hos män, där urinröret mynnar på penis sida.
","jfr":[]} {"baseform":"parbleu","wordforms":["hundsvott"],"text":"(fra) ungefär för tusan. ”Gott schwere noth, parbleau, sacristie! Was befehlen sie?/ Hohl mich der Teuffel! Hundschfott, Carnalje, und Racker-Parti!”” (Bellman F E nr 76) Se även hundsvott.
","jfr":["hundsvott"]} {"baseform":"parbyte","wordforms":["partnerbyte"],"text":"se swinger.
","jfr":[]} {"baseform":"parentes","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta; för formlikheten (). 2 ha tasken inom parentes; vara hjulbent.
","jfr":[]} {"baseform":"parerosi","wordforms":["parhedomi"],"text":"(grek) sexuellt tillstånd där den drabbade har en obetvinglig lust att se eller röra vid egna eller andras könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"paresseuse","wordforms":["samlag à la"],"text":"(franska paresseux -euse; lat, trög [person], lätting) den slöa samlagsställningen. Mannen och kvinnan ligger båda på sidan, mannen bakom kvinnan, som böjer låret en aning i höftleden och sticker ut baken.
","jfr":[]} {"baseform":"pareunos","wordforms":[],"text":"(grek) samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"parhedomi","wordforms":[],"text":"se parerosi.
","jfr":[]} {"baseform":"pari","wordforms":[],"text":"(rom) havande, gravid.
","jfr":[]} {"baseform":"parkeringsautomat","wordforms":["parkeringsficka","parkeringsplats"],"text":"(sym fitta, röv eller annat hål där kuken parkeras. Se också snopparkering, parkeringspolis samt sparbössa.
","jfr":["sparbössa","snopparkering, parkeringspolis"]} {"baseform":"parkeringspolis","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"parklubb","wordforms":[],"text":"(sym) partnerbytesklubb öppen enbart för par.
","jfr":[]} {"baseform":"parning","wordforms":["parningsakt"],"text":"fornsvenska par ur latinets par; make, like. Parning synonym för samlag enligt Strömberg (1979). Annars mest om djur. ”Hist.: sedan 1750.” (NEO) ”Solon bestämmer tidsintervallen mellan två parningar till 10 dagar, Zoroaster till 9, Muhammed till 8 och Luther uttrycker saken så här: ’Varje vecka två gör på året 104, skadar varken dig eller mig’.” (Kahn 1944) ”Vid den naturvetenskapliga undervisningen (i de högre läroanstalterna) måste de viktigaste utvecklingsföreteelserna hos växter och djur ända upp till däggdjuren behandlas; parningsföreteelserna böra emellertid af princip uteslutas (dessa skall först med försiktighet meddelas abiturienterna).” (Berg 1909) ”Och så finns det en del som är lika ’fria’ i sina parningar som en getabock.” (Philp 1946) ”Du är ett ystert kamelsto som löper kors och tvärs, som ger sig av ut i öknen flåsande av brunst. Vem kan tämja hennes begär? Ingen behöver springa sig trött efter henne, i parningstiden är hon lätt att finna.” (Jer 2: 24 Bib 2000) Jämför para (sig) och akt.
","jfr":["akt"]} {"baseform":"parningsboll","wordforms":["djur","så gör"],"text":"(sym) historien bakom dessa \"bollar\" är att grodhonan kan spela död för att slippa manliga 'påhopp'. Under parningssäsongen utsätter sig grodhonan nämligen för livsfara eftersom vissa hannar då ofta blir aggressiva och kan trakassera, hota eller tvinga henne till parning. Det händer då att förloppet blir så våldsamt att honan fastnar i s k parningsbollar där flera hanar samtidigt klänger sig fast vid dem och skapar ett så stort tryck på honan att hon dör. För att undvika detta öde väljer den påhoppade att spela död genom att sträcka ut armar och ben i en ställning som påminner om likstelhet. Amfibier, spindlar och trollsländor kan uppträda på liknande sätt men då är syftet oftast att undvika rovdjur. Se även djur, så gör.
\n","jfr":["djur, så gör"]} {"baseform":"parningslek","wordforms":["lek"],"text":"
(ssv) sexuell lek främst bland djur men även hos människor. ”Hist.: sedan 1912.” (SO). Se även lek.
","jfr":["lek"]} {"baseform":"parningsspjut","wordforms":[],"text":"se parning och spjut.
","jfr":[]} {"baseform":"parningstid","wordforms":[],"text":"(sl) ”den tid på natten då prostituerade gå på Stockholms huvudgator”. (Thesleff 1912)
","jfr":[]} {"baseform":"paroláccia","wordforms":[],"text":"(ita) fult ord, oanständigt tal.
","jfr":[]} {"baseform":"partenofili","wordforms":[],"text":"(grekiska parthenos; jungfru och philia; kärlek, vänskap) lesbiska kvinnor som föredrar unga jungfrur*.
","jfr":[]} {"baseform":"partenogenes","wordforms":[],"text":"(grekiska parthenos; jungfru och genesis; skapelse, ursprung) ”Hist.: sedan 1908”. (NEO) Jungfrufödsel, född av en jungfru, som i fallet med jungfru Maria och Jesus. Annars är partenogenes, utveckling av obefruktade ägg, vanlig bland vissa alggrupper (t ex brunalgen) och fröväxter (t ex maskrosen), samt hos de flesta ryggradslösa djur och en del fiskar, grod- och kräldjur. Avkomman blir nästan alltid honor, som hos t ex bladlöss, och dessa kan i sin tur endast få döttrar. Endast befruktade ägg ger upphov till individer av båda könen som kan para sig och fortplanta sig. Fenomenet är däremot inte känt hos fåglar och däggdjur. Se även knoppning.
","jfr":["knoppning"]} {"baseform":"parthenologist","wordforms":[],"text":"(grek) specialist på oskulder och mödom.
","jfr":[]} {"baseform":"partialism","wordforms":[],"text":"(latin pars; del) fetischistisk* fixering vid en speciell kroppsdel som t ex ben och armar.
","jfr":[]} {"baseform":"partooz","wordforms":["partooza"],"text":"(för sl) knull, knulla, dubbelmacka*.
","jfr":[]} {"baseform":"partus","wordforms":[],"text":"(lat) nedkomst, förlossning. ”Kvinnan påstås ha blivit havande, men vid partus dog både hon och barnet.” (Beach/Ford 1952)
","jfr":[]} {"baseform":"paråka","wordforms":[],"text":"(dial) muntligt i augusti 2018 från man (f 1945) vars far använde paråka, under sin uppväxt i Halland, när man hade sällskap på den tidens flerhåliga utedass*. Se även dass.
\n","jfr":["dass"]} {"baseform":"paska","wordforms":[],"text":"
(dial) \"lortlolla\" (Eckerman et al 1963). Lolla; lantlig. Se också under lort.
","jfr":["lort"]} {"baseform":"pass away","wordforms":["pass by"],"text":"(sl) dö. Från engelskan.
","jfr":[]} {"baseform":"passa morran","wordforms":[],"text":"(euf) troligen är passa en förskönande eller dialektal omskrivning för pissa och morra är detsamma som morgon. Levi Johansson (1927) berättar om hur man ”passa morran”, tog sig en morgonpiss, i forna dagars Frostviken i Jämtland: ”Men det fanns hela byar, där främlingen ännu ett tiotal år framåt i tiden förgäves sökte efter ens tillstymmelse till den lilla lokalen*. Man städade i regel upp kring förstubro och stuga på vårarna och gick under den varma årstiden litet längre bort på backen, då man passa morran.”
","jfr":[]} {"baseform":"passage","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. Genomgång, genomfart. ”...upplöstes i vällust och utbristande i en djup, långt utdragen suck sände hela min känslofulla själ ner till den passage där alla flyktmöjligheter förmenades den, därigenom att denna passage på ett så vidunderligt sätt var tillstoppad och stängd.” (Cleland 1965/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"passera","wordforms":[],"text":"1 (sl) avlida, dö. 2 passera i betydelsen gälla (för). Uttryck använt för att beskriva om omgivningens uppfattning ifall en person stämmer överens med personens könsidentitet. Att passera som man innebär att omgivningen uppfattar en som en sådan, oavsett biologiskt och/eller juridiskt kön.
","jfr":[]} {"baseform":"passion","wordforms":[],"text":"(franska passion av latin passio; lidande) här om stark lidelse i kärlek. ”Hist.: sedan 1692”. (NEO) Doktor Henrik Berg (1906) ger goda råd hur man får den uppflammande glöden att falna: ”Det är visst, att hårt arbete, landtlif, goda böcker och bra sällskap hämma passionerna,” samtidigt som han varnar för det som tänder dem: ”under det att lättja, stillhet, starkt kaffe, tobak, alkohol, slipprig läsning, dåligt tal och umgänge o s v onaturligt reta dem.” ”Den besjälade passionen är givetvis något märkvärdigare, men jag föreställer mig att det i princip inte är svårt att ’bestjäla’ något som är så färgstarkt och spännande till sin natur som den erotiska passionen.” (Ahlmark Michanek 1962) \"Det var en otrohet, men en positiv upplevelse. Det var en romantisk förälskelse, en passion, liksom ohejdbar, annars skulle jag inte ha varit otrogen.\" (Kalmer 2022 s 255) \"Och jag omfamnade henne hårt och kysste henne. Hennes iver tävlade snart med min egen och stegrades till lika våldsam passion; hennes mun öppnade sig, hennes andedräkt var som kanel och hennes tunga, smakande som nektar, lekte med min i ohämmad lusta.\" (Apuleius 2024 s 26)
\n","jfr":[]} {"baseform":"pastej","wordforms":["pastejkök"],"text":"
(sl) 1 ändtarm. 2 parkera bussen (bilen) i pastejköket, praktisera i pastejköket; rövknull. Även besöka pastejgrottan om samma sak. ”När jag och min kille ligger med varandra så vill han att jag ska stoppa in ett finger i pastejköket, betyder det att han lutar åt det gayiga hållet eller är det vanligt att killar tycker det är skönt?!” (Fråga Olle 2003) ”Hans goda sällskap, som efter honom skulle köra in skeden i pastejen, kunde knappt hålla sig för skratt ...” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"pastejgrotta","wordforms":[],"text":"(sl) besöka pastejgrottan; knulla. Se också pastej och grotta.
","jfr":["grotta","pastej"]} {"baseform":"pastejpackare","wordforms":["pastej"],"text":"(sl) bög, homofil. Se även pastej.
","jfr":["pastej"]} {"baseform":"pastill","wordforms":[],"text":"(sym) den bruna pastillen; brunögat*, rövhålet. ”Han ville ge honom en gåva han skänkt ytterst få gånger i sitt liv: den bruna pastillen.” (Wahl 2004) Pastill; tablett.
","jfr":[]} {"baseform":"pastor","wordforms":["pastorska"],"text":"1 (smn) penis. \"Prästen figurerar som kåtbock och fyllehund, könsorganen får namn av pastorn och pastorskan* och de största syndarna är de som predikar avhållsamhet och syndens lön.\" (Lennartsson 2019 s 272) ”Herr Pastorn i sin låck peruque/ Han står i alla väder/ Med vördigt skjägg ner på sin buk/ Och kraga utaf läder.” (Anonym hordikt i Köttets Poesi 1995/2007. 2 (smn) kvinnligt könsorgan. \"Pastorskan i sin lilla valck/ Kappronika och hufva/ Hon är minsann en liten skalck/ Och pastorn* får en snufva.” (Anonym hordikt i Köttets Poesi 1995/2007.) Se också snuva.
","jfr":[]} {"baseform":"patata","wordforms":[],"text":"(för sl) kvinnobröst i invandratäta områden. Potatis* på spanska, grekiska och italienska.
","jfr":[]} {"baseform":"patatas","wordforms":[],"text":"(lmo) pattar. Se patt, pattar.
","jfr":[]} {"baseform":"pathicus","wordforms":[],"text":"(lat) grekiska pathein; genomlida. Här beteckning för en man som lät sig penetreras. \"Men på latin betecknar ordet en man eller kvinna som frivilligt — och med lust— går med på att underkasta sig framför allt analsex, vilket var mycket mer skamligt ur ett antikt perspektiv än att göra det med tvång.\" (Priapeia 1966 s 14)
","jfr":[]} {"baseform":"patiens","wordforms":["lägga"],"text":"(sl) onanera, runka.
","jfr":[]} {"baseform":"patofili","wordforms":[],"text":"(grekiska pathos; lidelse och philia; kärlek) sexuell dragning till sjuka och/eller handikappade personer.
","jfr":[]} {"baseform":"patron","wordforms":[],"text":"1 (sl) patron Enöga på Taskhammaren. Ordlek som syftar på den enögde kuken. Med hos Thesleff (1912). 2 patron förekommer också i det militära kommandot patron ur vilket innebär att ammunitionen ska avlägsnas från vapnet. Från detta härstammar hon ska göra patron ur för att en kvinna ska föda barn.
","jfr":[]} {"baseform":"patt","wordforms":["patte","pattar"],"text":"(dial) spene (kopatte), bröstvårta. Även om bröst, t ex pigepatte. Ursprungligen barnspråksord och Grünbaum (1996) betecknar ordet som ”lallord”. ”Hist.: sedan 1618.” (NEO) ”Små släta vetebullar med ett russin som prydnad på toppen kallas jungfrupattar.” (äldre man, Malmö) Ordet är en barnspråksbildning i likhet med pappe och tatte (se do). Patt förekommer i ordböcker från 1700-talet och i modern tid i slang som pattifikasjoner (skol sl), pattor, pats och pattsingar för kvinnobröst. Det talas också om att ”fnatta och rulla patt”, båda med betydelsen ”leka med eller smeka en kvinnas bröst”. Jämför fnatta; riva, klå.
\nI en personlig enkätundersökning (Dagrin 1989) fick patt, pattar betyg som ett av de ”fulaste” orden. Här ett par manliga synpunkter: ”Kärlekslöst, fånigt ord, patt tycker jag är något platt.” (Peter 24) ”Mycket grovt och vulgärt.” (man 32) ”Else hade visserligen gett mer än tecken, men det var det med Else att jag inte kunde uthärda hennes bröst. Mjölkfeta vispgräddspattar.” (Brøgger 1974) ”Bäst man tar av sej blusen också. Och tar fram pattarna så att ni får nåt att snaska på under tiden. Taskigt att man inte har lite mjölk i dom så ni kunde bli mätta också, era djävla dibarn.” (Göring 1962) ”Hon var vacker och vällustig med fasta skotska pattar och ett par rader vita tänder som var bländande.” (Miller 1956) ”Han sög in så mycket som möjligt av hennes hull och rörde sitt ansikte från sida till sida, medan han festade på den sköna pattan.” (Tvillingerotik 1969) ”Allting vore ju så mycket lättare om jag bara kunde binda mig för en, som de själva alltid vill, men jag kan ju inte låta bli när jag ser en riktigt sexig brud springa lös runt, runt och fronta med pattarna.” (Söderblom 2015)
\nOch så här skaldar Bellman (1740—1795) kring patt: ”Holofernes hela natten/ Legat drucken i paulun,/ Judith kom, han kände patten/ På den lilla frun./ Men nu sover Judith,/ Som högg’ en vid öra!/ Alltid förbudit/ En flicka så röra./ Fru Judith, skön och rik./ Vår tids mamseller lik.” ”P är Pattar På en Piga/ men kläm dem ej när frun syns bliga.” (Tankekorn) H Magnus Olsson i Lund (f 1962) nämner ett danskt uttryck fuld hane; full gas och jämför det med dess svenska motsvarighet full patte. Och fortsätter han; ”Jag har tänkt att positiva associationer kring stora kvinnobröst ligger bakom uttrycket. Enligt en undersökning som presenterades i media föredrar 85 % av männen kurviga kvinnor.”
","jfr":[]} {"baseform":"patta","wordforms":[],"text":"(dial) 1 amma, dia. ”Aldrig har jag fått patta dej förr, men nu ska jag jäklar anamma patta dej så blon flyter.” (Schön 1996) \"Sen släppte hon in kalven och eftersom prästen bara hade rocken på sig, började kalven patta i snorren*.\" (Folksagan i Sverige 3 s 834) ”En rackarns tur, en fick stå i kö i timmar och bli utfrågad som hos polisen och patta en unge till förutom ... Hon vickar huvudet åt lillan till.” (Kallenberg 1999) BOL har patta; dia.
","jfr":[]} {"baseform":"pattaglytt","wordforms":[],"text":"(sk) dibarn. Används också som skällsord. Av patta; dia och glytt; barn.
","jfr":[]} {"baseform":"pattagrimma","wordforms":[],"text":"(sl) ”småländska för BH*”. (slangopedia.se) Se även grimma.
","jfr":[]} {"baseform":"pattaplatt","wordforms":[],"text":"(sk) plattbröstad om kvinna. ”Hon e pattaplatt som en strykebräda.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"pattbevarare","wordforms":[],"text":"(sym) behå*.
","jfr":[]} {"baseform":"pattefikationer","wordforms":[],"text":"(sl) se under patt, patte.
","jfr":[]} {"baseform":"patteglytt","wordforms":["pattahålare"],"text":"(sk) dibarn, barnslig person.
","jfr":[]} {"baseform":"pattera","wordforms":[],"text":"(dial) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"patterier","wordforms":[],"text":"(lmo) pattar*. \"...slår alla tidigare rekord kring kuksuffléer, vars små prickar gör det möjligt för det kokande blodet att slunga sig ut i rasande strålar och duscha dina patterier med tunna, heta, röda strålar som inte kan vävas...\" (Edenborg 2019)
","jfr":[]} {"baseform":"pattevarm","wordforms":[],"text":"(dial) ljummen. Uppgift från BOL. Se även under patt, patte.
","jfr":["patt, patte"]} {"baseform":"pattfjong","wordforms":["pjattfräs"],"text":"(sl) ett tillstånd där kvinnans bröst(vårtor) styvnar p g a kyla eller upphetsning. Se även fjong och fräs.
","jfr":[" fräs","fjong "]} {"baseform":"patthållare","wordforms":["pattehållare","patthängslen","hållare"],"text":"(sl) ”bysthållare”, enligt Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1944. Se även hållare.
","jfr":["hållare"]} {"baseform":"pattless","wordforms":[],"text":"(sl) ”pattlös” om mager, plattbröstad kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"pattpådrag","wordforms":[],"text":"(lmo) behå*.
","jfr":[]} {"baseform":"pattrull","wordforms":["pattrullning"],"text":"se hångla.
","jfr":[]} {"baseform":"pattskvalp","wordforms":[],"text":"(sym) den anonyme uppgiftslämnaren presenterar ordet på följande sätt: \"Jag vill bidra med ett 'fult ord' som min farbror (född och uppvuxen i Sundsvall) använde och bör förevigas i din ordbok. Det är 'pattskvalp' och är en benämning på när bysten dallrar ovanför urringningen, ungefär som vågor som skvalpar mot land. Jag tycker det är ett vackert ord på företeelsen.\"
","jfr":[]} {"baseform":"pattslurk","wordforms":[],"text":"(dial) klunk av dimjölk. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"pattstånd","wordforms":["stånd"],"text":"(sl) styva bröstvårtor. Se även stånd.
","jfr":["stånd"]} {"baseform":"pattsäck","wordforms":["säck"],"text":"(sl) behå. Se även säck.
","jfr":["säck"]} {"baseform":"pau","wordforms":[],"text":"(port) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"PC-muskel","wordforms":[],"text":"(latin pubococcygeus) även kallad kärleksmuskler eller Kegelmuskler efter den tyske läkaren Arnold Kegel (1894—1981) som kom på hur man skall mäta och träna dessa muskler. På män sitter muskeln runt penis och går bak mot ändtarmsöppningen. Muskeln kan tränas genom att man kniper till och bryter strålen varje gång man pissar. Det påstås att mannen, genom flitig och långvarig träning av muskeln, ska kunna uppnå flera orgasmer i följd. ”Jag spände PC-muskeln och sperman bara rann ur mig, ackompanjerad av ett högt bubblande ljud.” (Jameson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"PCT","wordforms":[],"text":"(post-coital tristesse av nylatinets postcoitalis; efter samlag och franska tristesse; sorgsenhet.) som innebär starka ångestliknande känslor från fem minuter upp till två timmar efter ett samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"PDG","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Pumpa Dumpa Gitt. Alltså knulla dumpa stick.
","jfr":[]} {"baseform":"P-doja","wordforms":[],"text":"(sl) ”porrfilm fr 1980-t” (Thorén 1996)
","jfr":[]} {"baseform":"pea","wordforms":[],"text":"barnspråk för potta*. Ett ord jag själv fick lära mig att använde som barn i 1940-talets Närke.
","jfr":[]} {"baseform":"pearling","wordforms":[],"text":"(eng) ett fenomen där pärlor (pearls) sätts in under huden vid könsorganen, yttre blygdläpparna eller förhuden på penis. Detta görs dels av estetiska skäl, men också för att öka njutningen hos partnern.
","jfr":[]} {"baseform":"peck","wordforms":[],"text":"1 lätt dialektisk förvrängning av pick*. ”Du knekt, du knekt statt up å ta på dä/ för pecken han hänger nu straker ur låret./ Su sakte de jeck/ varteveli steck/ män flecka va nöjd mä den pecken ho feck.” (Rehnberg 1960) På Filippinerna används ordet peck-peck, som, enligt uppgiftslämnerskan (affärskvinna och f d journalist och infödd filippinier), ”är ett rart och gulligt ord”. Glenn Welander från Lidköping berättar om den gången han som utsänd journalist på Falköpings Tidning besökte Hembygdsstugan i Åsarp, där en grupp damer bakade hålkakor till hembygdsfesten. Med några brödkakor formade och utkavlade var det så dags att nagga dem innan de skulle in i ugnen. ”Med spjuveraktig fräck blick sade då den stadiga bondmoran som skulle göra det, vänd till mig: —Nu måste ja ta te brödpecken också.” 2 homosexuell man. 3 enligt 23-årig tjej (tigerskott i brallan 1/2001) är peck ett filippinskt ord för kvinnans könsorgan. Jämför under 1. 4 enligt slangopedia.se står peck också för något vidrigt och äckligt.
","jfr":["peck"]} {"baseform":"pecker","wordforms":[],"text":"(sl) amerikansk-engelska för kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"peculium","wordforms":[],"text":"(lat) manslem* enligt Chorier (1967). Förmögenhet, egendom.
","jfr":[]} {"baseform":"ped","wordforms":[],"text":"1 (sl) kort för pedofil*. 2 PED (eng) kort för Porr - Induced Erectile Dysfunction; porrimpotens. Om man onanerar och använder sig av porr under en längre tid så vänjer hjärnan dopaminreceptorerna att tända till på visuell stimulans i form av porr istället för på fysiska kontakter. Kroppen kan bara bli upphetsad genom att kolla på porr och onanera samtidigt. I ett sådant fall skulle inte ens den mest attraktiva partner kunna få en man att tända till därför att kroppen inte tycker att personen i fråga är attraktiv nog.
","jfr":[]} {"baseform":"pedalhångel","wordforms":["hångla"],"text":"(sk) fotflirt, fotkurtis. Med hos Ingers (1977) från ”slutet av 1930-t”. Se även hångla.
","jfr":["hångla"]} {"baseform":"pedalofil","wordforms":[],"text":"(lmo) person som tänder på cyklar.
","jfr":[]} {"baseform":"pedalsyra","wordforms":[],"text":"(sl) fotsvett. Jämför mockasintoddy.
","jfr":["mockasintoddy"]} {"baseform":"pedar sag","wordforms":[],"text":"1 (so) från persiskan. Egentligen hundfar . Här ungefär son of a bitch. (se do). Slangopedia.se har pedarsag; son of a bitch.
","jfr":[]} {"baseform":"peddo","wordforms":[],"text":"se pedo, peddo.
","jfr":[]} {"baseform":"pedejo","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se: \"idiot, kukhuvud, ärthjärna\".
","jfr":[]} {"baseform":"peder","wordforms":[],"text":"(sl) pedofil*. Enligt Förortsslang (2004) även om bög.
","jfr":[]} {"baseform":"pederast","wordforms":["pederasti","pedofili"],"text":"(grekiska paiderastia av paides; barn, pojke, och erast; älskare) enligt NEO är pederast ”hist.: sedan 1807” och pederasti ”... sedan 1809”. Sexuellt förhållande mellan en vuxen man och en pojke. Jämför tyska Päderast, engelska paederast och franska pédéraste. I antikens Grekland betraktades detta som ett naturligt förhållande mellan en mästare och hans lärjunge och ansågs bidra till den senares fysiska och psykiska mognad.
\nFrån 1800-talet brukas uttrycket i allmänt tal för analt samlag (även kallat pedekation), oavsett de inblandades ålder. Henrik Berg (1914) talar i sammanhanget om drängaskändande. Jämför under drängaskändare. ”Den äldre herrn meddelar mig världserfaret att flera av de östgötska godsägarna äro pederaster.” (Lidman 1952) ”Därefter överfölls han av löjtnant Osborn Macson, som stigit in efter de andra i sällskap med den rödlätte framstående operasångaren och pederasten kapten Pip.” (von Krusenstjerna 1933/2004) Pederosis; sexuellt missbruk av minderåriga flickor, medan samma missbruk av minderåriga barn, oavsett kön, kallas pederotosis. Se även pedofili och hebefili.
","jfr":["paederast","Päderast,"]} {"baseform":"pederka","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnlig homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"pederosis","wordforms":["pederotosis"],"text":"se pederast, pederasti.
","jfr":[]} {"baseform":"pedicatio mulierum","wordforms":[],"text":"(latin mulier; kvinna och pedico; samlag) Förklaras av Forel (1942) med att ”införa lemmen i kvinnans rectum* eller låta henne på annat sätt reta den (med munnen o s v). Frånsett det abnorma och äckliga i ett dylikt tillvägagångssätt, skänker det icke kvinnan den sexuella tillfredsställelse, som tillkommer henne, och är absolut förkastligt.” Friktionen blir starkare än om penis införs i slidan, inte minst om partnern vet att utnyttja slutmuskeln. Metoden används också i manligt homosexuella förhållanden.
","jfr":[]} {"baseform":"pedico","wordforms":[],"text":"(lat) samlag, främst då om homosexuellt sådant. Pedico hör tillsammans med t ex futuo (knulla), mentula (kuk) och cunnus (fitta) till de grundläggande ”fula” latinska orden. Enligt Adams (1982) härstammar ordet troligen från grekiskan och följer i så fall traditionen att homosexuella ord och uttryck i latinet har sitt ursprung i grekiskan. ”Det är sant (Paris såg stolt och lyrisk ut), med reservation för att jag innerst inne föredrar pojkar. Pedicare... Mmmm. Jag har förvisso gjort utsvävningen till en konst.” (Lundgren 2001) \"Pedicavi VI” (Hunink 2011) [Har knullat sex rövar.]
\n","jfr":[]} {"baseform":"pedipalper","wordforms":["djur","så gör."],"text":"
(nylatin pedipalpi av latin pes, pedis; fot och palpo; klappa, smeka, känna sig för) andra paret extremiteter hos leddjursgruppen palpkäkar dit bl a skorpioner och spindlar hör. Hos fullvuxna spindelhanar tjänstgör pedipalpernas yttersta led som parningsorgan. Se även djur, så gör.
","jfr":["djur, så gör"]} {"baseform":"pedo","wordforms":["peddo","peditum"],"text":"1 (sl) peddo; pedofil*. ”Det är en gubbe, väser Fia. Ett skabbigt peddo. Shit! De varnar på sajten för att stämma träff med nån för det kan vara en pedofil.” (Bolinder 2002) Också skällsordet peddobarn använt bland unga. Jämför pedos. 2 peditum, pedo (lat) fjärt, fjärta. Pedo har talrika såväl indoeuropeiska som romanska besläktade ord t ex fornitalienska pedere och fornfranska poire. Substantivet peditum; fjärt, levde också det vidare i moderna språk som italienska peto och franska pet.
","jfr":[]} {"baseform":"pedofil","wordforms":["pedofili","pederasti"],"text":"(grekiska paides; barn, pojke, och philia; kärlek, vänskap) enligt SO är pedofil ”hist.: sedan 1943” och pedofili ”hist.: sedan 1992”. Uttrycket pedophilia lanserades 1886 av den österrikiske psykiatern och sexualforskaren Richard von Krafft-Ebing (1840–1902). ”En pedofil är en person som finner sin främsta njutning i att ha sex med barn och tonåringar; i de flesta fall nöjer sig pedofilen dock med att fantisera om dylika situationer.” (Bonnet 2002)
\nNär pedofilin riktas mot mycket unga barn brukar den kallas infantofili (av latin infans; barn) eller nepiofili (av latin nepos; barnbarn). Om en person attraheras sexuellt av barn som är i puberteten heter det efebofili; (grekiska efebos, av hebe; manbarhet) eller hebefili (grekiska hebe; manbarhet). Personer som enbart attraheras av barn ägnar sig åt exklusiv eller fixerad pedofili medan det kallas icke-exklusiv eller regredierad pedofili när personen ifråga tänder både på barn och vuxna. Uppgift från Bäsén (2006).
\nPedofilen betraktar sig själv som barnavän och har, tvärs emot gängse uppfattning, inget intresse av att använda sig av tvång eller fysiskt våld. Pedofilen hävdar bestämt att förhållandet med barnet bygger på ömsesidig förståelse och att det är barnet som bestämmer hur långt förhållandet ska gå och kan säga ifrån när det inte vill vara med längre. Sant är att barn är mycket nyfikna vad gäller allt som har med sex att göra, men deras sexuella dagordning är så olik de vuxnas att förhållandet, vad än barnet säger och går med på, inte kan ses annat än som ett övergrepp från pedofilens sida. \"Ditt brott räknades: våldtäktsmän och pedifiler värda noll.\" (Lapidus 2008 s 21)
\nI sammanhanget är det viktigt att påpeka att det inte är pedofilens ”fel” att han eller hon tänder på barn. Däremot har pedofilen precis som alla andra ansvar för sitt beteende så att utövandet av det inte skadar barn. För att räknas som pedofil ska utövaren vara minst 16 år gammal och minst fem år äldre än de barn han/hon ”förgriper” sig på.
\nPerversionen är inte enbart ett manligt fenomen (9 av 10 pedofiler är en man och 20—30 % av pedofilerna har själva varit offer) även om avvikelsen hos kvinnor tar sig mycket mindre uppenbara, för den skull inte mindre skadliga, former som anstötliga förevisanden av kroppsdelar, beröringar, intima smekningar och önskemål att bli smekt, ofta med löfte om en fördomsfri eller kravlös relation. Vissa psykiatriker menar att pedofili är medfött, andra att många blivit förövare pga att de själva utsatts för övergrepp. I den grekiska mytologin hade överguden Zeus och hans munskänk Ganymedes ett pedofilt förhållande. Pedofili är straffbart eftersom minderåriga (under 15 år) är inblandade. Limare (2016) menar att på 1800-talet var \"pedofili inget brott och flickor i de lägre tonåren lovliga.\" Även som skällsord för sexuell avvikare. Se även pederasti.
","jfr":["pederast"]} {"baseform":"pedos","wordforms":[],"text":"(sl) pedofil. ”Jag tycker att alla bögar och pedosar ska dö!!!” (Internetsurfare åtalas för hets mot folkgrupp. Metro 22/3-2005) Jämför pedo, peddo.
","jfr":["pedo, peddo"]} {"baseform":"pedovestism","wordforms":[],"text":"(grekiska pais; barn och latin vestis; kläder) erotiskt upphetsad av att klä sig som ett barn.
","jfr":[]} {"baseform":"pedrasti","wordforms":[],"text":"(för sl) pedofil*.
","jfr":[]} {"baseform":"pee","wordforms":[],"text":"(eng sl) kissa. Från 1930-talet. Wee och wee-wee är ord i samma klass mest använda av och till barn. I'm gonna go pee; jag ska gå och kissa.
","jfr":[]} {"baseform":"peeper","wordforms":["peeping Tom"],"text":"(engelska peep; kika, titta) tittare, voyeur*.
","jfr":[]} {"baseform":"peepshow","wordforms":[],"text":"(eng) skådespel, föreställning med bl a dans, striptease och onani samt såväl heterosexuella som homosexuella samlag. I amerikansk slang även om sexshow som man tittar på (peep; titta, kika på) genom ett hål i väggen.
","jfr":[]} {"baseform":"peewee","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Från engelska peewee; lilleputt.
","jfr":[]} {"baseform":"peffa","wordforms":[],"text":"(fisv) bak, stjärt*.
","jfr":[]} {"baseform":"pegg","wordforms":[],"text":"(dial) penis. ”...att ja för å lugna mä tafsa mä på peggen...” (Nikanor Teratologen, Fragment av surrogatpyret II, Tidningen Kulturen 33/2007). Jämför pigg.
","jfr":["pigg"]} {"baseform":"pegging","wordforms":[],"text":"(am sl) från to peg; att hålla fast eller fixerad. När en kvinna knullar en man i röven med hjälp av en strap-on*. Den amerikanske sexkolumnisten Dan Savage utlyste 2001 en tävling ”Vad ska vi kalla det när en kvinna knullar en man i röven”. Segrade gjorde ordet pegging som ännu inte (2006) är etablerat ens bland sexupplysare. Enligt Wikipedia används också uttrycken Bend Over Boyfriend (BOB) och Bitch Boy i vissa kretsar.
","jfr":[]} {"baseform":"pego","wordforms":[],"text":"(grek) penis. Fontän. Den franske konstnären Paul Gaugain (1848—1903) signerade vissa av sina verk med P GO.
","jfr":[]} {"baseform":"pehå","wordforms":["blygdkapsel"],"text":"kort för penisbehållare. Analogt med behå*. Se även blygdkapsel.
","jfr":["blygdkapsel"]} {"baseform":"peis","wordforms":["pest"],"text":"se pes, pese.
","jfr":[]} {"baseform":"pejlingsutrustning","wordforms":["utrustning."],"text":"(sl) kuk. Se även utrustning.
","jfr":["utrustning"]} {"baseform":"pek","wordforms":["pekdon","don"],"text":"(sl) stånd, erektion. Se även don.
","jfr":["don"]} {"baseform":"pekare","wordforms":[],"text":"(nyo) utstående kvinnobröst, erigerad bröstvårta.
","jfr":[]} {"baseform":"Pekka","wordforms":[],"text":"(sl) lukta illa. \"Då (1980-t) fanns ett etablerat uttryck bland Eslövs skolbarn för att något luktade illa: 'Det luktar Pekka!' Luktade det riktigt illa sa man att det luktade Pekka Langer.\" (K Lind 2018) \"I Finland berättas vitsar om Pekka som gjorde det eller det. Så jag förmodar att 'Pekka Langer* gjorde DET.\" (Filmaren Göran H I Johansson, Lund) Pekka Langer (1919—1996) var radioman och underhållare.
","jfr":[]} {"baseform":"pekpinne","wordforms":[],"text":"se under pinne.
","jfr":[]} {"baseform":"pelao","wordforms":[],"text":"(för sl) flintskalle, kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"pelare","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kuk. ”Jag kämpade svagt emot men kunde inte låta bli att känna på något som jag inte kunde gripa om, en pelare av vitaste elfenben, vacker strimmad med blåa ådror och krönt med ett huvud, nu fullständigt obetäckt, i rödaste scharlakansfärg.” (Cleland 1964/1749) ”...när jag kände hennes hand högt uppe på mitt lår och när den långsamt slöt sig om min pelare av styva muskler...” (Häglund, Kärlek 5/1966) 2 lägga en pelare; spy. Jämför isländska Geysir; ’den framvällande’, namnet på en gejser (het källa) på Island, till isländska geysa; rusa (störta) fram. 3 den abstrakta pelare som stiger under sexakten och som inte sällan utmynnar i en explosion. ”Långsamt steg den gyllene pelaren i deras kroppars mitt. Steg och steg. Den nådde hjärta, hals, haka. Den trängde sig upp under ögonens glober, fortsatte mot hjärnans vindlingar där den bröt sig in för att breda ut sig till alla dess centra. Nu ägde intet makt utom detta — knullandets fullkomning.” (Svedberg, Kärlek 1/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"pelarvikken","wordforms":[],"text":"(da sl) soldatspråk för penis. Se också pillevick.
","jfr":["pillevick"]} {"baseform":"peledank","wordforms":["pilledank"],"text":"(dial och åld) liten penis. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"pella","wordforms":[],"text":"(sl) runka, onanera, mest om kvinnor. Troligen samma ord som pilla*.
","jfr":[]} {"baseform":"Pelle","wordforms":["pelle","svans"],"text":"(smn) 1 kuk. Pelle; liten gosse i milda glåpord som snuskpelle. Norsk slang har pellefanten. 2 Hjelmqvist (1903) har exkrement(er) efter idisslare. Och han ger följande exempel från Vänersborgstrakten: ”Vi va å skulle titta om vi såg några älgar, men vi såg bara pellerne efter dem.” Från samma källa göteborgska Pelle för fårskit. 3 ”hon har kramat sin Pelle.\" (man (f 1919) om kvinna som blivit havande. Jämför månad. Uppgift från Byrman 1989. 4 Pelle Svanslös (so) en katt utan svans, sagofigur skapad av uppsalaförfattaren och radiomannen Gösta Knutsson (1908—1973) presenterad i tolv barnböcker mellan åren 1939—1972. Här kastrerad ”kuklös” man. ”Kolla där går ju Pelle Svanslös. Han pekar på Maximilian som befinner sig ett par hundra meter framför.” (Drougge 2006) Se även svans.
","jfr":["månad","Pelle Svanslös","svans"]} {"baseform":"pellejöns","wordforms":["pelleplutt","pellesnopp","pellevink","plutt"],"text":"(sl) kuk. Se även plutt och snopp.
","jfr":["plutt","snopp"]} {"baseform":"pelleskit","wordforms":[],"text":"(dial) något mycket litet och värdelöst. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"pelliknarken","wordforms":[],"text":"(sl) kuk enligt 24-årig kvinna. Peliknarken, pilleknarken, pilliknarkare (sl); sup, och pel (dial); lite grand, litet barn. Besläktat med dialektala pela, pilla; peta: hacka i något.
","jfr":[]} {"baseform":"pelta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"pelvis","wordforms":[],"text":"(lat) tvättfat, tvättbäcken. Anatomisk term för bäcken*.
","jfr":[]} {"baseform":"pemmlan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"pempa","wordforms":["pempu"],"text":"(fi) ända, bak (på barn). Uppgift från den tornedalsfinska ordboken Meän kielen sanakirja.
","jfr":[]} {"baseform":"pena","wordforms":["päna"],"text":"(dial o åld) knulla. Rietz (1867) har ’belägra* en qvinna’ av fornsvenska pæna; utslå, och pænter; utslagen, utsträckt. ”Drängen pänte pia.”
","jfr":[]} {"baseform":"pendejo","wordforms":[],"text":"(spa so) idiot, kukhuvud. \"Böjde sig över Sergio: – Det här var väl jävligt onödigt.' – Pendejo. – Du verkar ha ett begränsat ordförråd. Kan du inget annat fult ord.\" (Lapidus 2008 s 169)
","jfr":[]} {"baseform":"pendel","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk. Svänger hit och dit när den inte hänger ner. ”Hans penis hängde ner, lugnt och prydligt som en pendel, i skrevet på honom.” (Bjørnebœ 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"pendentif","wordforms":[],"text":"(euf) penis av franska pendentif; hängsmycke till latin pendeo; hänga (ner). ”Hon tyckte om basken [...] för hans kungliga pendentif, dess ädla massa, dess känsliga och outtröttliga villighet, dess vänlighet, dess hjärtlighet, dess expansivitet. Hon hade aldrig sett en sådan.” (Nin 1990)
","jfr":[]} {"baseform":"pene","wordforms":[],"text":"(ita o spa) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"penektomi","wordforms":[],"text":"(latin penis och grekiska ektome; bortskärning) kirurgiskt avlägsnande av penis vid t ex cancer och könsbyte.
","jfr":[]} {"baseform":"penetrera","wordforms":["penetration"],"text":"(latin penetro; tränga in, genomtränga) Enligt SO är penetrera ”hist.: sedan 1656” och penetration ”hist.: sedan 1776”. Här om penis inträngande i någon av mannens eller kvinnans kroppsöppningar. Inom porrindustrin är ett av de centrala uttrycken insertion shoot; penetrering. ”Flera män har sex med kvinnan samtidigt; de penetrerar henne både analt, oralt och vaginalt. Själv verkar kvinnan närmast medvetslös.” (SvD 17/2-2000 s 4) ”Vilket ord, penetrera. Det låter som ett finger i ögat eller som att ta tempen.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97) \"På en bronsåldersristning i Bohuslän finns en samlagsscen där en man med svärd i bältet penetrerar en hälften så stor man bakifrån.\" (Lindström 2021 s 151)
","jfr":[]} {"baseform":"penetrerarpinne","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se också penetrera och pinne.
","jfr":["pinne","penetrera"]} {"baseform":"pengakåt","wordforms":[],"text":"(sym) enligt folkmun.se, den som enbart tänker på pengar.
","jfr":[]} {"baseform":"penibla papler","wordforms":[],"text":"(lat) ungefär hudtaggar. Vita till hudfärgade knottror bestående av hudceller som sitter som en krans runt hela ollonkanten. Man vet inte vad de har för funktion. Kanske tjänar de enbart som utsmyckning. Hudtaggarna dyker vanligen upp i tonåren och kan förändras både i antal och storlek över tid. Det finns också en annan typ av hudtaggar som är mer spetsiga och uppåtböjda över ollonkanten. De kallas för kejsarkrona* och ansågs i det antika Grekland vara tecken på att bäraren hade ledaregenskaper och var ämnad för högre befattningar bl a inom det militära.
","jfr":[]} {"baseform":"penil","wordforms":[],"text":"har med penis* att göra.
","jfr":[]} {"baseform":"penile ligation","wordforms":[],"text":"(av grekiska penile; penis och engelska ligation; binda under.) Att binda upp penis eller förhud. I det antika Grekland band man upp förhuden för att skydda ollonet under brottningsmatcher. Idag används metoden vid olika sexlekar.
","jfr":[]} {"baseform":"penilinctus","wordforms":[],"text":"(lat) av penis och lingo; slicka. Slickande och sugande av penis för att framkalla vällust, upphetsning och/eller utlösning. Ett annat och mer använt ord i sammanhanget är fellatio*.
","jfr":[]} {"baseform":"penis","wordforms":[],"text":"(lat) kuk, svans. NEO har ”hist.: sedan 1752”. Betydelsen svans var, enligt Adams (1982), föråldrad vid tiden för den klassiska perioden (480 f Kr—323 f Kr). Penis består av roten, skaftet och ollonet. Tyska och engelska penis och franska pénis. Möjligen rör det sig om samma rot pend- som föreligger i latinska pendere; hänga. Den romerske statsmannen Cicero (ca 102 f Kr—43 f Kr) ansåg penis för ett oanständigt ord, men det faktum att han citerar det öppet visar att det inte var lika fult som mentula*, som han bara hänsyftar på i förtäckta ordalag. Cicero menade att penis var en eufemism för mentula. ”För dryga 2000 år sedan hade penis precis fått denna betydelse (svans, manslem). Tidigare betydde det pensel. [...] Cicero förklarade det så här i ett brev år 45 före Kristus: ’Svansen kallade de gamla penis, varav på grund av likheten med en pensel; men idag är penis ett anstötligt ord’.” (Höjer 2002) \"Den största fördelen med min penis är att ingen kvinna kan vara för slapp för mig.\" (17 Priapus, Priapeia 2021)
\nAdams (1982) menar att penis ”som värst troligen var ett vågat vardagsuttryck i det bildade språket”. I senlatinet finns det tecken som tyder på att ordet uppvärderades och blev allmänt accepterat. Det är, menar Adams, inte ovanligt att ord, som en gång varit oanständiga, efter ett tidsgap när de ansetts föråldrade och mer eller mindre ur bruk, återuppstår som anständiga.
\nIdag är latinet det mest använda försköningsspråket vad gäller köns- och sexord. Penis är därför ett mycket gångbart ord i alla åldrar och samhällsklasser. Därtill är ordet kort och lätt att uttala, samtidigt som det är allmänt känt och inte kan missförstås. ”Penis är ordet, får barn ej lära det i skolan?” (69-årig kvinna som kommentar till ordet pitt) ”Carola 6 år: — Jo, det är pappan som har fröt och då lägger pappan sin penis där så här och då kommer fröt över och så tävlas dom i magen och om det är två som vinner då, då blir det tvillingar.” (DN 26/2-1967 ’Vi talar med barnen om sex.’)
\nLångt ifrån alla är dock odelt förtjusta i ordet penis. ”Men om man påstår sig gå omkring med en penis tappar jag lusten. Penis. Det låter som ett köksredskap, nånting att skala potatis med. Eller som ett växelmynt i himmelen.” (Harning, Kärlek 2/1965) Henry Olsen har i sin bok Man och Kvinna (1950) bl a följande att säga om vårt ord: ”Fågelhannen har i allmänhet ingen penis. För att säkra kontakten mellan könsorganen måste exempelvis en tupp gripa hönan i nacken med näbbet och hålla fast henne. Penis var ursprungligen en tapp, liknande en vårta i könsspringan. Hundar, gnagare, rovdjur, fladdermöss och apor har fortfarande en ganska kraftig kota i penis, den s k peniskotan. Denna fattas hos människan, vars penis är böjlig åt alla håll.” Se även kloak.
\nFrån USA rapporterar Birgitta Rubin i artikeln Upptrappat krig mellan könen (DN 11/3-1994) om fallet med mannen som fick sin penis avskuren och bortslängd av en frustrerad hustru. ”Bobbitrapporteringen har slutligen gjort det acceptabelt att uttala ordet penis i det puritanska USA. Johns öde har utlöst en ’fallisk hysteri’, ironiserar en kommentator. Det görs utställningar om fallosen i historien och man utreder ingående begrepp som eunuck och kastration, som egentligen betyder avlägsnande av testiklarna.” (Se vidare under bobitta.) Enligt en undersökning i fanzinet tigerskott i brallan (1/2001) kallar en 16-årig kille kvinnans könsorgan för penis. Kanske då med tonvikten på klitoris. Roberg (1718) har penis muliebris; kvinnopenis för just klitoris.
\n","jfr":["kloak"]} {"baseform":"penis arcuatus","wordforms":[],"text":"
(latin arcuatus; böjd i bågform) då penis böjer sig vid stånd i merparten fall neråt eller till vänster. De flesta erigerade penisar är svagt bågformade men om man lider av penis arcuatus är böjningen så kraftig att den medför smärtor och obehag vid samlag och i vissa svåra fall t o m gör det omöjligt att ha sex. Problemet är i regel medfött och kan åtgärdas genom en mindre operation.
","jfr":[]} {"baseform":"penis captivus","wordforms":[],"text":"(latin captivus; fångad) uttrycket lanserad 1884. Förklaras av Kahn (1944) med att ”ingången till slidan är omgiven av vingformiga muskeltrådar, vilka under den sexuella upphetsningen draga sig tillsammans i kramp och kraftigt sluta sig kring manslemmen, något som skänker båda parterna vällustförnimmelser. Många djur, som hundar och kattor, kunna under den sexuella upphetsningen icke frigöra sig från varandra utan måste avvakta det ögonblick då blodöverfyllnaden i organen går tillbaka. Därigenom blir de ofta efter parningen ’hängande’ som djuruppfödare säger. Som en sällsynt företeelse kan man också iaktta ett liknande förhållande hos människan.”
\nNu visar det sig att fenomenet inte existerar hos människan. ”Trots att det ursprungliga fallet snart avslöjades som falskt fortsatte många (manliga) läkare att insistera på att tillståndet existerade. Penis captivus diskuterades relativt seriöst av och till, till omkring 1980.” (Kommentar till text om vaginism av Ulrika Nilsson hos Arnberg 2015). Se också under djur, så gör.
","jfr":["djur, så gör"]} {"baseform":"penis muliebris","wordforms":["muliebria"],"text":"(lat) klitoris, kvinnopenis. Ända fram till slutet av 1700-talet hade kvinnans könsdelar inga egna medicinskt gångbara namn, utan uppkallades efter manliga motsvarigheter. Se även muliebria.
","jfr":["muliebria"]} {"baseform":"penisentusiast","wordforms":[],"text":"(nyo) ”kvinna eller man som uppskattar kuk”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"peniserektor","wordforms":[],"text":"(latin erectus; upprest) gummi- el plastanordning som fästs under eller runt en slak penis och med vars hjälp man kan genomföra ett samlag trots bristande erektion*.
","jfr":[]} {"baseform":"penisfodral","wordforms":[],"text":"ofta tillverkat av en kalebass eller liknande växt och använt av vissa folkslag i Sydamerika och Melanesien. Fodralet har dels en fallisk symbolik, dels är det ett tecken på att den vuxne mannen är i stånd att kontrollera sin sexualitet. Hos vissa folk, t ex danifolket på Nya Guinea, tjänar penisfodralet, genom sin varierande form och utsmyckning, som ett slags identitetsmarkör mellan olika lokala grupper. Se även fodral.
","jfr":[" fodral"]} {"baseform":"penisförlängare","wordforms":[],"text":"1 (lmo) en sorts gummi- eller plasthätta som träs över den erigerade penisen och på så sätt förlänger den med någon eller några centimeter. 2 nedsättande om vissa lyx- och sportbilar.
","jfr":[]} {"baseform":"penisgarage","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se också garage.
","jfr":["garage"]} {"baseform":"penishuvud","wordforms":["huvud"],"text":"(sl) ollon*. Se även huvud.
","jfr":["huvud"]} {"baseform":"penisimplantat","wordforms":[],"text":"(latin im; i och plantatio; plantering) om en man inte kan få stånd på grund av organiska orsaker, kan han i vissa fall få hjälp genom att man lägger in stavar eller rör i penis vilka kan pumpas upp med hjälp av en vätska från en behållare. Metoden är inte riskfri.
","jfr":[]} {"baseform":"penisklämma","wordforms":["klämma"],"text":"(sl) fitta. Se även klämma.
","jfr":["klämma"]} {"baseform":"penislängd","wordforms":[],"text":"(sl) kort avstånd, nära till något.
","jfr":[]} {"baseform":"penisnafsare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"penispropp","wordforms":["propp"],"text":"(lmo) \"När man inte rengör snoppen efter ejakulation så sperman stelnar och blockerar kukröret\". (fittkramp.se) Se även propp.
","jfr":["propp"]} {"baseform":"penisschisis","wordforms":[],"text":"(grekiska schisis; klyvning, delning) missbildning i form av en klyvning av penis och ibland också tillslutning av urinröret.
","jfr":[]} {"baseform":"penistransplantation","wordforms":[],"text":"den första lyckade transplantationen utfördes 2005 på ett kinesiskt militärsjukhus. En 44-årig man hade förlorat större delen av sin penis i en olycka och det transplanterade organet kom från en hjärndöd 22-årig man.
","jfr":[]} {"baseform":"penisvärmare","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför kukvärmare.
","jfr":["kukvärmare"]} {"baseform":"penna","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kuk; t ex blyertspenna; ståkuk och bläckpenna; kuk fylld med bläck; sperma. ”Den blyertspenna som jag träffade var vek, liksom hukande. Och på något vis förvånade det mig inte att han visade sig ha en påtagligt slank kuk.” (Låt morgonståndet titta fram. Ottar 3/97) Engelskan har pen i de ovannämnda kopplingarna men också som kortform för penis, ordleksutnyttjat i det klassiska klottret ”pen is mightier than the sword”, där både penna och penis är mäktigare än svärdet. 2 sätta penna; knulla. (Nyland, Finland) 3 bläck i penna; säd, sperma.”Nå, Clarran, har du något bläck i pennan?” (Crafoord 2010) Och från samma källa, efter den första drömpipan*: ”Nu hade det hänt, jag hade fått ’bläck i pennan’ som mina kamrater talat om.”
","jfr":[]} {"baseform":"pennpitt","wordforms":["pitt"],"text":"(so) har den som är impotent. Se även pitt.
","jfr":["pitt"]} {"baseform":"pennskaft","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Han tog min hand och förde in den i sina byxor, och där fick jag tag i ett tjockt, hårt pennskaft, styvt och arbetsklart.” (Salten 2009) Se även under skaft.
","jfr":["skaft"]} {"baseform":"pennstump","wordforms":[],"text":"(euf) manslem. ”Mony: — Oh, Héléne, vad du kan med din tunga. Om du undervisar i välskrivning lika bra som du formerar min pennstump, måste du vara en enastående lärarinna.” (Apollinaire 1993) Se även under penna och stump.
","jfr":["stump"," penna"]} {"baseform":"pennvässare","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Se också penna (1).
","jfr":["penna"]} {"baseform":"pensel","wordforms":[],"text":"(sym) kuk; form och behåring. ”Jag drömde en natt jag klistra’ tapeter./ Jag klistrade meter på meter./ På morgonen vakna’ jag, frusen och däven,/ med penseln i handen och klistret i näven.” (Grafström, Kärlek 13/1970) Vanlig skabrös ramsa. ”Han satte penseln i färgskålen, sedan han fuktat den med saliv...” (Aretino 2008) Jämför under penis och skål.
","jfr":["skål","penis "]} {"baseform":"pensla","wordforms":[],"text":"(sl) sprida (måla med) sperma. ”Vad var det för brottsligt att pensla varandra mellan benen.” (Pohjanen 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"pentabrud","wordforms":[],"text":"(sk) enligt Lind (2016) så är ordet spritt ”åtminstone bland skånska sjuttiotalister. Allmänt nedsättande om högstadietjejer även kallade fjortisar* som anses något enfaldiga och lösaktiga.” Lind menar vidare att \"ordets ursprung kommer sannolikt från ’permanent’, då ’pentat’ hår sägs vara ett kännetecken på pentabruden jämte brunkräm, läppglans och tajta toppar”.
\nEn annan möjlig härledning får jag i ett mejl (29 mars 2019): \"Vi har 80-talstema på jobb och då kom ordet Pentabrud upp! I er ordbok står det att penta skulle komma från permanentat hår, vilken ingen någonsin har hört här! Istället var alla överens om att det var från Volvo Penta. Tjejer som hängde med killar som körde Volvo. Pentabrud användes inte så ofta, mest av dem som var äldre än oss. Det var ju Volvo 740 som kom.\" Hälsningar Dea.\" (född 1973 och tonåring på 80-talet i Helsingborg)
\n","jfr":[]} {"baseform":"peo","wordforms":[],"text":"
(för sl) prutt*. Därav peos tivio; ljumma pruttar.
","jfr":[]} {"baseform":"peodeiktofili","wordforms":[],"text":"(grek) att bli upphetsad av exponerade penisar.
","jfr":[]} {"baseform":"peos","wordforms":[],"text":"(grek) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"peotillomani","wordforms":[],"text":"(grekiska mania; raseri, vansinne, galenskap) kallas också för pseudomasturbation (grekiska pseudes; lögnaktig, falsk) och yttrar sig i ett ofrivilligt, tvångsmässigt dragande och slitande i penis.
","jfr":[]} {"baseform":"pepe","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"pepitt","wordforms":[],"text":"(sl) skrumpkuk till följd av preludinmissbruk, impotens*.
","jfr":[]} {"baseform":"pepparkaka","wordforms":[],"text":"(sl) fitta på färgad kvinna. Se även kaka.
","jfr":["kaka"]} {"baseform":"peppra på","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Proppa full med. I vårt fall med kuk och/eller sperma. ”Några dagar senare var jag ute i stallet. Då lade Johan mig på foderkistan och pepprade på mig.” (Salten 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"Per","wordforms":["Pär"],"text":"(euf) enligt Hjelmqvist (1903) i olika sammansättningar eufemism för avträdet. Han tar upp Per i Hagen, Per Måns av Pär Månsson och Lille Pär Måns. Se vidare under gå. Hjelmqvist jämför med det tyska diminutivet Lottchen; lilla Lotta, som i Leipzig står för ”en ensam liten plats”. Danskan har Per i Toften om skit och Per Kristian om kuk samt engelsk slang St Peter (Sankte Pär) för att ”han äger nycklarna till himmelriket”.
","jfr":[]} {"baseform":"perevikk","wordforms":["perevilk"],"text":"(dial) Rietz (1867) har betydelsen gosse eller gossekuk. Se också likalydande och likaljudande pillevick, pillevink.
","jfr":["pillevick, pillevink"]} {"baseform":"perineum","wordforms":[],"text":"(grekiska perineon, perineos; bäckenbotten) området mellan könsorganen och ändtarmsöppningen, också kallat mellangården*. Beskrivs av Lars Roberg i hans Lijkrevningstaflor (1718) som ”bred som en tumme och spricker vid första förlossningen”. ”Med tummarna trevade han in i hennes fitta igen och smorde den ymniga saft som porlade i hennes sprund över hela mellangården, tills den hopsnörda lilla trutmun som markerade ingången till hennes bakre passage var hal och slipprig. (Tvillingerotik 1969) \"Om vi byter kön ytterligare en gång hittar vi perineum där kvinnornas fitta sitter. Det heter naturligtvis inte perineum utan bakom pungen. Kvinnor har egentligen också ett perineum, men det är ingen som tänker på det.” (Suhinina 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"period","wordforms":[],"text":"från engelskan. Se mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"periskop","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Sticker upp ur vassen i lårviken försett med endast ett öga. Norsk slang har periskopet er oppe om ståkuk.
","jfr":[]} {"baseform":"perka","wordforms":[],"text":"se pirka.
","jfr":[]} {"baseform":"perkel","wordforms":["perkele"],"text":"(svr) djävulen, fan i Norrland och Finland. En av finskans fem huvudsvärord. För övriga fyra se helvetti. Perkel (dial); hin onde. \"Prata på du perkele och lyft dina mötesarvoden, men kom inte och säj åt mej vad jag ska göra.\" (Salama 1965) I Folksagan i Sverige 3 s 460, talas det i Då Gud och Djävulen tillsammans gästade en sameby om Perkel (den onde guden) och Jubmel (den gode guden).
","jfr":[]} {"baseform":"perkla","wordforms":["pärkla"],"text":"(fisv) svära. Jämför perkele.
","jfr":["perkel"]} {"baseform":"permission","wordforms":[],"text":"se under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"perra","wordforms":["pirra"],"text":"1 (dial) knulla. Sticka, peta, hastigt röra, kittla. Danska pirre; röra lätt vid eller runt i något, och norska pirre; verka eggande. Carling (2005) har pirr, pirra; samlag, samlaga och ”ursprunglig romaniglosa; skt priya; njuta, älska\". Enligt Rietz (1867) är pira, pirra bohuslänska dialektord som motsvaras av pirva i Hälsingland och pirka i Skåne. ”—Kusa, kusa väser de eller skriker hest. —Vill du inte kusa din stut. Kan du inte perra, har du inget i pungen din gälling.” (Lundkvist 1977) ”Hon skrattade. —Tack ska du ha. Jag har aldrig pirrat med en oskuld förr.” (Magnusson, Kärlek 14/1970) 2 perra (för sl o so) hora.
","jfr":[]} {"baseform":"perse","wordforms":[],"text":"(fi) enligt Göran Ek i Helsingfors ”tillhör ordet standarduttrycken”, och han ger exemplet: ”Terveisiä perseestä” (hälsningar från arslet); fjärt. Halmari (Maledicta 13/1997—2004) klassar perse som det fulaste arsordet i finskan och har uttrycket noulla persettä; att slicka någons arsle*.
","jfr":[]} {"baseform":"Persien","wordforms":[],"text":"(euf) gå åt Persien; gå (dra) åt helvete. ”Om inte den tryggheten funnits hade det nog gått åt Persien!” (Leopold 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"persika","wordforms":[],"text":"1 (sym) fitta. ”Jag tror det var här vi först använde den sant animala ställningen, däggdjurens ställning. Jag lyckades lura upp henne på alla fyra och med djup svankrygg bjuda mig sin vackra persika.” (Hjorth 1991) Duerr (1996) berättar att i Egypten kallas en vacker vulva ofta en ’hårlös persika’, och, fortsätter Duerr, ”att suga på denna persika var mycket omtyckt, vilket återigen inte får förleda oss att glömma att cunnilingus* i andra kretsar och trakter ansågs vara ovärdigt en man. Därav den arabiska förbannelsen: ’Du son av en hynda! Slickar du din fru mellan benen? Där hennes skägg växer?’” 2 (sl) persikor; kvinnobröst. ”Droskis, herr ... , 0 gillar ni mina persikor? Om inte, varför skakar ni då på mitt träd?” (Nine Christine Jönsson, Kärlek 4/1965)
\n\"Hon var kall och frös litet, naken som hon var. Då lade han sin varma klabbiga labb över hennes ena bröst. Labben formade sig tanklöst efter det runda fulla kvinnobröstet. Den blev till en solkig skål där en persika dock kunde rymmas.\" (Agnes von Krusenstjerna: Bröllop på Ekered (1935). 3 persikor; testiklar. \"Medan han svabbade min mun med kuken svängde de som persikor några centimeterr under min haka.\"(Delany 2009) 4 rumpa. Sebastian Lönnlöv berättar i sin Under strecket (SvD 31 juli 2020) med rubriken \"Från fjunig frukt till sexsymbol\" om persikoemojin som \"tack vare sitt sensuella utseende har fått ett helt eget digitalt liv som rumpsymbol. Även i heterosexuella sammanhang kan en persikoemoji betyda något i stil med 'snygg rumpa', men bland homo-och bisexuella män har den fått en utökad betydelse I den subkulturella rollfördelningen bottom, top och vers — där den som är bottom främst vill bli penetrerad och den som är top främst vill penetrera och den som är vers trivs lika bra med båda — är persikan en av flera emojier som signalerar rollen bottom.\"
","jfr":[]} {"baseform":"persilja","wordforms":[],"text":"(sym) som i dansk slang persille; könshår.
","jfr":[]} {"baseform":"peruk","wordforms":[],"text":"(sl) könshår. I en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995) angrips den fåfänga fittan: ”Du har en högfärd utan like/ peruque du brukar som de rike/ och fordrar vördnad af hvar man/ du prunkar ock i röda kläder/ på knä man till din boning träder/ och hälsar med bart hufvud an.” ”Karlarna tycka om att vi har stora peruequer, så att de får ta handen full.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Kors vilken svartan peruk du har mellan bena, gosse. Men han grannstången där, han ärs tvesst alldeles flint, stackarn.” (Anderberg, Kärlek 2/1965) Jämför flinten, flintis.
","jfr":["flinten, flintis"]} {"baseform":"perukmakarn","wordforms":[],"text":"(euf) ålderdomligt romaniord för bödel*. (Uhrström 1911)
","jfr":[]} {"baseform":"pervers","wordforms":["perversion","peve"],"text":"Latin perversio; omvridning, förvridning av perverto; vända upp och ner, omstörta, fördärva. Nedsättande om avvikande sexuellt beteende. Pervers ”hist.: sedan 1883” och perversion ”hist.: sedan 1893”. (SO) Begreppet sexuell perversion lär ha använts första gången 1885 av fransmannen Valentin Magnan (1835–1916). Perversitet betecknar en sådan sexuell handling som en viss grupp människor eller samhället i stort anser vara onaturlig eller onormal, ett uttryck för en abnormt inriktad könsdrift. Denna värdering kan ske utifrån biologiska, sociologiska och moraliska uppfattningar, vilket sammantaget stämplar alla sexuella beteenden utom ett konventionellt äktenskapligt samlag i barnalstrande syfte som perverst. \"Det fanns nu i Stockholm en förening med 300 medlemmar perversa som var hade sitt sätt, några att omfamna karl, andra att tillfredsställa sig med umgänge i anus, i armveck, i munnen och andra som nöjdes med avklädning.\" (Suneson 1891) Se också parafili.
","jfr":["parafili"]} {"baseform":"pervo","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell. Även om perversa i allmänhet. ”Vilka snuskiga pervon!” (Wahl 2003) \"Du får inte bli kåt på din son, ditt jävla pervo.\" (Edenborg 2019) Jämför pervers.
","jfr":["pervers"]} {"baseform":"pes","wordforms":["pese","pesar"],"text":"1 (dial o åld) om det hanliga könsorganet hos människa och djur, främst då boskap och större djur. Enligt Nils Haglund (f 1930) är ”ordet i full användning”. Han har hört det i Hemavan (Vb) omkring 1996 och då för att beskriva ett kommunalt guldgult tornliknande skrytbygge som ”gyllene pesen”.
\nSerenius (1757) översätter a bull’s pizzle med ”tjurpes” och the pizzle of a whale med ”hwalpes”. Från en germansk stam med betydelsen något avlångt och smalt. ”... och ’pesar’ betydde något i stil med ’pinnar’ eller ’små störar’, men det kan också betyda ’hästkukar’ eller ’tjurkukar’ (men då blir det problem med ordet för kvinnlig västgöte ’pesa’).” (Hansson 1994) BOL har pese; penis och pesar; öknamn på västgötar. 2 (åld o so) busunge.
","jfr":[]} {"baseform":"pesarännare","wordforms":[],"text":"(so) horbock*. En som ränner omkring med sin pes, pese*.
","jfr":[]} {"baseform":"pesevek","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"pesevenk","wordforms":[],"text":"(för sl) hallick*.
","jfr":[]} {"baseform":"pesk","wordforms":[],"text":"(sl) smuts och strumpludd mellan tårna.
","jfr":[]} {"baseform":"pessa","wordforms":[],"text":"(dial) kissa enligt BOL som också har pessedalk; en som kissar på sig och pesseträngt; kissnödig samt pessekula; kvinna som är vrång och omedgörlig.
","jfr":[]} {"baseform":"pessane","wordforms":["pisserede","rede"],"text":"(dial o åld) pissredskap, ’genitalia*’. (Rietz 1867) Se även rede.
","jfr":["rede"]} {"baseform":"pessar","wordforms":["preventivmedel"],"text":"(latin pessum, pessus; livmodertapp av grekiska pessos; tapp) ”Hist.: sedan 1926”. (NEO) Preventivmedel i form av en gummiskål som sätts in i slidan för att hindra befruktning. Hertoft (1989) berättar att det första pessaret uppfanns av den tyske läkaren Wilhelm Peter Johannes Mensinga år 1881. Det kallades också ’det holländska hattpessaret’ därför att holländarna Rutgers och Aletta Jacobs bidrog till att göra uppfinningen känd. Se även preventivmedel.
","jfr":["preventivmedel"]} {"baseform":"pesseråska","wordforms":[],"text":"(dial) \"sto som ofta stannar för att kasta vatten.\" (Ordbok över Nösslingemålet)
","jfr":[]} {"baseform":"pessevecka","wordforms":[],"text":"(dial) pissveckan. Också kallad fruntimmersveckan eller regnveckan, perioden 18-24 juli då enbart kvinnor har namnsdag. Pessevecka hittat i Ordbok över Nösslingemålet.
","jfr":[]} {"baseform":"pesstovo","wordforms":[],"text":"(dial) nattkärl*. Från Frostviken i Jämtland berättar Levi Johansson (1927) att om man behövde stiga upp på natten, hade man pess-stovo [piss-stäva*] eller en träbytta att tillgå. Dessa kärl av trä ”blevo naturligtvis med tiden fruktansvärt illaluktande”.
","jfr":[]} {"baseform":"pessulus","wordforms":[],"text":"(lat) manslem* enligt Chorier (1967).
","jfr":[]} {"baseform":"peta","wordforms":[],"text":"(euf) ha samlag. Med hos Thesleff (1912). Peta; vidröra, bearbeta med fingrar eller något föremål, t ex peta bort en sårskorpa. ”Jag har träffat henne senare i kyrkliga sammanhang och jag hade nog kunnat peta in den i fuktigheten på ålderns höst...” (Ekroth 2012) I Södertälje heter det ”petat tjockt” enligt kvinna (f 1946), ”om en man som gjort en kvinna gravid ofrivilligt”. Analogt med detta talar man skämtsamt i vissa trakter i Småland om att ”han har petat upp henne”. Uppgift från Byrman (1989). ”Kliade den där syndiga lemmen så på dig, att n’ Eric skulle få peta upp den, då en greve skulle varit glad att få kyssa den bara för att röra den med fingerstumpen.” (Hallenstierna 1972/1700-t). \"Som saken låter för mig, kan jag inte tro annat än det att Erik själv petat i skrevan och i sin förlägenhet icke vet annan råd än skylla på mig som är långt därifrån\" (Meidal 2022 s 57) Se även under skreva.
","jfr":["skreva"]} {"baseform":"pétasse","wordforms":[],"text":"(fra) slampa, hynda. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"Peter","wordforms":["Petter"],"text":"(smn) 1 kuk, särskilt vanligt i engelskan. Därav peter-eater; kuksugare. Vance Randolph (1928) berättar att Ozarkindianerna, som bor i ett skogrikt och bergigt område i mellersta USA, är mycket strikta när det gäller att uttala sig om sex och avföring. Få Ozarkinfödda kan tänka sig att döpa en son till Peter. En kringresande evangelist talade en gång om att kyrkan grundats av Peter, vilket fick kvinnorna att rodna och de ogudaktiga att hånskratta. En annan präst berättade om hur Peter förnekade Kristus och avslutade med frågan: — Hur många Peter finns här idag? Den gången var prästen själv en Ozark och möttes därför varken av skratt eller rodnande kinder. Församlingen var helt enkelt slagen med fasa. Den stackars prästen var nära att kollapsa när han insåg vad han gjort. Detta hände i slutet av 1800-talet, men händelsen kommenteras fortfarande, när Vance Randolph skriver sin artikel. 2 Thesleff (1912) har \"vara Peter”; salax* (kåt). Se även Petter.
","jfr":["Petter"]} {"baseform":"petites maisons","wordforms":[],"text":"(franska små hus, hem, lusthus, dårhus.) ”Under 1700-talet utbredde sig åter prostitutionen. Med Ludvig XV:s regering började den i Frankrike på ett hittills okänt sätt intränga inom aristokratin och vid hovet samt framkallade en korruption av hovets och de högre ledarnas liv, vilket de borgerliga klasserna sedan sökte efterapa. Förnäma damer från hovet och ur aristokratin umgingos ej sällan på bordeller med offentligt bekanta män, och den ’fina’ världen hade små lusthus, ’petites maisons’, i vilka de ostört kunde anordna vilka sexuella orgier som helst.” (Almkvist 1942).
\nSamma källa nämner även den franska teaterprostitutionen. ”Alla teaterkvinnor, från primadonnan till yngsta dansösen, sålde sig och bakom kulisserna kunde allt möjligt försiggå. Osedliga teaterstycken, ofta med sexuella orgier, uppfördes i adelns ’petites maisons’ hos rika kurtisaner eller i bordeller. Samtidigt uppblomstrade de nattliga maskeradbalerna och danssalongerna med sin lyx och otyglade osedlighet. Kafélokaler, tobaksbutiker och badhus trädde i prostitutionens tjänst.”
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"Petronella","wordforms":[],"text":"
(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"pets","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Från engelska pets; keldjur.
","jfr":[]} {"baseform":"petta","wordforms":["petting"],"text":"(engelska petting av pet; kela, smeka) Petting ”hist.: sedan 1948”. (NEO) Sexuell kontakt mellan två människor med kyssar, smekningar och kramar där pettingen i sig är slutmålet eller utgör förspel till samlag. ”Vanlig hederlig gammaldags petting kan jag ägna mig åt i timmar. Jag tycker om att kyssas, smekas och kramas.” (Hite 1977) Och från samma källa: ”Ibland har man menat att petting är ’omoget’ — något människor bara gör när de inte kan löpa linan ut.” Se vidare under hångel.
","jfr":[]} {"baseform":"Petter","wordforms":["Horn-Petter","Svarte-Petter"],"text":"(smn) 1 penis. Hjelmqvist (1903) tar upp följande Petternamn: ”Petter (Ups), Petter-Danjel (Ydre och Linköping, Ög), Petter-Niklas och Lille-Petter (Skå)”. Att Peter, Petter fått ful klang beror på dess koppling till piter, pitter, dvs pitt. ”Min intuition sa mig, att det var min tur att göra något nu, så jag knäppte upp hans gammaldags jylf* och den ståndaktige Petter hoppade ut som Jack in the Box.” (Martinus, Kärlek 7/1967) Och från samma källa: ”Han gjorde en snabb cirkelrörelse med underkroppen och jag kände hans sprängfyllda Petter mot min mage.” 2 djävulen. ”(Du) milde Petter!” Även Horn-Petter eller Horn-Per. \" I natt kommer själve Röde-Petter och tar mig, om jag inte kan besvara de sju frågor han ställer till mig.\" (Folksagan i Sverige 1 s 264) Även Svarte-Petter om samma satan. 3 petter, pettrig; kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"Petter-Niklas","wordforms":["Petter-Niklason"],"text":"(smn) kuk kopplat till pitter, pitt. Rietz (1867) har Götaland som ordets spridningsområde medan Hjelmqvist (1903) har både Göta- och Svealand. Den senare har också med dialektala former som Petter-Neklas (Ög, Sm, Bl, Sk), Pättar-Niklas (Lau, Got) och Peter Niklas metkrok (Ulr). Medan Peter och Petter inte är särskilt gångbara kukord idag, är Petter-Niklas det i högsta grad. ”Tänk om du skulle tala med en psykoanalytiker. [...] Det är bara skit. Om jag är rädd att få petterniklas avskuren eller nåt i den stilen, då kan det göra detsamma om jag vet det eller inte.” (Mailer 1982/1948) ”Han hade gylfen nerdragen och handen om petter-niklas.” (Drougge 1997/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"Pettersson","wordforms":["hälsa så gott till fru Pettersson"],"text":"(sl) ringa upp Pettersson; pissa. Detta enligt Gibson (1978). Jag kan tänka mig en skämtsam sammanblandning av en pissoar och en telefonkiosk, båda ofta små gröna hus. Att det är just Pettersson som fått äran av att bli uppringd beror säkert dels på att namnet är vanligt och allmänt gångbart och att Pettersson ger vissa pitt-pissassociationer genom Petter-Pitter. Även hälsa så gott till fru Pettersson (euf); avskedsord till den som är på väg till toaletten.
","jfr":[]} {"baseform":"pettson","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Kanske från Sven Nordqvists (f 1946) barnbokserie Pettson och Findus (start 1984) där huvudpersonerna är gubben Pettson och hans katt Findus.
","jfr":[]} {"baseform":"peve","wordforms":[],"text":"(sl) se pervers.
","jfr":[]} {"baseform":"Peyronies sjukdom","wordforms":[],"text":"(med) yttrar sig i att hård vävnad (fibros) bildas i penis och orsakar krökning och smärta i organet vid erektion. Enligt en amerikansk undersökning (1995) förekommer sjukdomen hos 1 % av männen vanligast i åldrarna 45 till 60 år. Orsaken till problemet är okänd men kan vid plötsliga symtom bero på skada eller alltför intensiv sexuell aktivitet. Vissa mediciner, som t ex mot högt blodtryck, kan också orsaka problemet liksom e-vitaminbrist. Enda effektiva behandlinen av sjukdomen är operation, men eftersom det kan ske en självläkning brukar läkare rekommendera 1—2 års väntan innan ingreppet utförs.
","jfr":[]} {"baseform":"pezevenk","wordforms":[],"text":"(turk) hallick, sutenör*.
","jfr":[]} {"baseform":"pg","wordforms":[],"text":"(sl) kort för på Gud! \"Jag svär på Gud!\"
","jfr":[]} {"baseform":"pgurka","wordforms":[],"text":"(sl) pussgurka. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"phallophilia","wordforms":[],"text":"grekiska av phallos och philia; kärlek, vänskap. Att vara besatt av stora fallosar. Se även under fallos.
","jfr":["fallos"]} {"baseform":"phallos","wordforms":[],"text":"se fallos.
","jfr":[]} {"baseform":"philia","wordforms":[],"text":"(grek) kärlek, vänskap.
","jfr":[]} {"baseform":"phitta","wordforms":[],"text":"(åld) fitta. Bo Bergman (1985) ger exempel ur ett brev som Strindberg skrev 1883: ”Är Du också en sådan afkönad phitta att du icke vågar till salu hålla Giftas 2a del som är så vacker, fastän tribaderna* ej sentera den?”
","jfr":[]} {"baseform":"phoze","wordforms":[],"text":"(sl) fis, prutt, smygare. (se do) Uppgift från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"pia","wordforms":[],"text":"(sl) kort för pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"piano","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. ”Det hjälpte dock föga, ty Schani talade och talade och hans fingrar vägrade, så snart han spelat några få skalor, att fortsätta på mitt lilla piano.” (Salten 1983) Andra fittinstrument är fiol, fela och luta. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"piassava","wordforms":["kvast"],"text":"(euf) kuk. Ett slags grova fibrer från palmblad som används bl a till kvastar och borstar. Förr var piassavakvastar vanliga. Ordet är hist.: sedan 1855 (NEO) av portugisiska piassava med samma betydelse. Ursprungligen från tupiguarani, sydamerikanskt indianspråk. ”IdaPia sava å fradga så IsakRuben va tvungen å köra in piasavan i hon för att få hon lugn...” (Nikanor Teratologen: Pedofobens bekännelse, Perversioner 2003.) Se även kvast.
","jfr":["kvast"]} {"baseform":"pic","wordforms":[],"text":"(för sl) bög i invandrartäta områden. Även om elak, otrevlig typ.
","jfr":[]} {"baseform":"Picasso","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk enligt mottot ”ett känt namn för en känd sak”. Dessutom har namnet pickassociationer. Picasso (1881—1973) spansk konstnär och poet.
","jfr":[]} {"baseform":"pich","wordforms":[],"text":"(för sl o so) horunge*.
","jfr":[]} {"baseform":"pichka","wordforms":[],"text":"(för sl) serbokratiska för fitta i invandrartäta områden.
","jfr":[]} {"baseform":"picisati mater","wordforms":[],"text":"(för sl) svordom* i invandrartäta områden.
","jfr":[]} {"baseform":"pick","wordforms":[],"text":"NEO har ”hist.: sedan 1736” och ”trol. av ljudsymboliskt urspr.” Ordet finns med i SAOB sammankopplat med pick (dial); sticka, pinne, penis. Enligt samma källa \"har ordet sannolikt samhörighet med substantivet picka, jämför picka, pikka (dial); slå, stöta, varifrån steget till pik (ett slags stötvapen) inte är långt\". Och SAOB bidrar med exemplet: \"Gåskarlen kännes väl någorlunda theraf .. at när man krammar honom vnder buken, sticker hans lilla pick sig vt.\" (Reinerus Broocman En fulständig swensk hus-hålds-bok...\" Norrköping 1736-39.)\" Rietz (1867) har pikk eller pekk med anmärkningen allmänt förekommande. Danskan har pik och norskan pikk. ”Ereksjon heter oftest ståpikk (eller stå), det motsatte kan kalles slakkpikk, slappikk eller snilepikk. Et lite organ kan omtales som rottepikk.” (Tryti 1985) ”Kukdop är inget man får slarva ifrån sig. Vad vill du föreslå? Gregory Pick?” (Andersson, Kärlek 12/1969) Gregory Peck (1916—2003) amerikansk skådespelare.
\nSuzanne Brøgger kallar sig själv för ”glupsk pickslickare” i sin Créme fraiche (1978). Och hos Brøgger (1974) låter det bl a så här: ”Men under förhörets gång fick jag klart för mig, att flickan från Riga var ett fnask* (jag drog en lättnadens suck), för en ordentligt arbetande sovjetisk kvinna ligger inte och slickar pickar i parker.” ”Lotsade in kunden i ett litet rum mot gården, för det mesta ett rum utan fönster; satte sig på sängkanten med kjolarna uppdragna, gav honom en snabb inspektion, spottade på picken och placerade den på rätt ställe.” (Miller 1934) ”Han går dit picken pekar!” (Söderblom 2015) I jämtländska Ragunda heter det ”ha fått no tå pikkän” (ha fått nog utav picken) om kvinna som blivit gravid. Uppgift från Byrman (1989). ”Picknick, sa fröken? Ja, om fröken står för nicken, så ska ja nock klara de därnia andra.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"picka upp","wordforms":[],"text":"(sl) plocka upp en knullkompis. Av engelska pick up; plocka upp.
","jfr":[]} {"baseform":"pickadollen","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk. Kanske från pickadoll; pistol, revolver. Troligen en sammansmältning av pistol* och revolver* där pipan har en viss kuklikhet.
","jfr":[]} {"baseform":"pickadolv","wordforms":["pickadolver"],"text":"(barn) kuk, pistol. Troligen en sammanslagning av pistol och revolver. ”Det var så kallt så Lill-Ivars lilla pickadolver blev alldeles stelfrusen, så när de kom hem sa pappa åt sonen att gnugga den varm.” (O’Månsson 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"pickelhuva","wordforms":["huva"],"text":"(lmo) kondom, knullgummi. Av medellågtyska pekelhuve; hjälm med upprättstående spets. Se även huva.
","jfr":["huva"]} {"baseform":"pickhågad","wordforms":[],"text":"enligt SAOB \"erotisk intresserad l. upptänd.\" Från samma källa: \"En pickhogad älskare.\" (Carl Gyllenborg: Swenska sprätthöken. Comedie, uti 5 acter. Sthlm 1740.) Se vidare under kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"picknicka","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Från franska piquenique; ta med något enkelt och engelska picnic; utflykt.
","jfr":[]} {"baseform":"pico","wordforms":[],"text":"(esp) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"picsa","wordforms":[],"text":"ett ungerskt och nederländskt ord för kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"pidderattan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan, snippan. Ordet upptäckt på ett plakat vid en demonstration mot den s k snippadomen i Hovrättan för Västra Sverige 2023. Fallet i korthet gällde en flicka som sa att en äldre man fört in ett finger i hennes snippa. Mannen friades i Hovrätten på grund av en strikt definition av ordet snippa i Svenska Ordbok. Domen överklagades och fallet prövades på nytt i Hovrätten och i mars 2024 fälldes mannen för våldtäkt mot barn och dömdes till tre års fängelse.
","jfr":[]} {"baseform":"pidh","wordforms":[],"text":"(alban) fitta, enligt kidish.se.
","jfr":[]} {"baseform":"pidutt","wordforms":[],"text":"(sl) en pytteliten minipitt*.
","jfr":[]} {"baseform":"piercing","wordforms":["piercning"],"text":"(eng) håltagning. Genomborrning, genomträngning. Nyordsboken har ordet belagt sedan 1993 i svenska texter. I engelskan började begreppet body piercing dyka upp på 1970-talet. Under medeltiden lånade engelskan det franska ordet pierce av percer som i sin tur ytterst går tillbaka på latinets pertundere; genomborra.
\nKroppspiercing är en mycket gammal konst. De romerska centurionerna, som var kejsarens livvakter, bar ringar i bröstvårtorna, som tecken på virilitet och mod, och senare tiders viktorianska societetskvinnor förbättrade storleken och formen på bröstvårtorna med hjälp av piercing. Efter att länge ha varit en underjordsaktivitet är piercing idag högsta mode och tjänar i sina olika former, med bl a ringar och smycken i naveln, läpparna och könsorganen, nästan uteslutande som erotisk braständare.
\nHos de gamla egyptierna var navelpiercing tecken på kunglig börd och inget som vanliga dödliga fick syssla med. Piercingen, som bör utföras av en expert, går snabbt och är närmast smärtfri och läkningen kan ta allt från några veckor till ett par månader beroende på var ingreppet görs. Även om piercing vanligtvis utförs som sexuell stimulans, kan den också användas för att förhindra sexuell tillfredsställelse. Man brukar då tala om infibulation* (av latin fibula; nål, spänne).
\nI antikens Rom råkade ofta manliga slavar ut för att någon form av föremål låstes genom den genomstugna förhuden och hos kvinnliga slavar infördes föremålet genom blygdläpparna. Dessa metoder förekommer än idag, men numera sällan i kyskhetsbevarande syfte. I Europa uppfattas den genitala ringen, precis som fingerringen, som en symbol för trolovning. Genom att fästmöns blygdläppar och fästmannens förhud ofta samtidigt genomsticks och förses med en ring, så stärks föreningen bl a genom den gemensamma smärtan. Se vidare ampallang och Prins Albert.
","jfr":[]} {"baseform":"pieru","wordforms":[],"text":"(fi) fjärt*.
","jfr":[]} {"baseform":"piga","wordforms":[],"text":"se sexslav.
","jfr":[]} {"baseform":"pigg","wordforms":[],"text":"(dial) kuk. Spets eller tagg. Igelkotten har piggar. Fornsvenska pigger troligen besläktat med picka och pik. ”Om du vore lika noggrann med piggen din som med allting annat, då hade detta aldrig hänt, sade mor.” (Lindgren 1982) Se också pegg.
","jfr":["pegg"]} {"baseform":"piggelina","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"piggmagad","wordforms":[],"text":"(dial o åld) ”hon är så piggmagad”; har så spetsig mage att hon nog får en pojke. Uttrycket från blekingska Hällaryd och uppgiftslämnaren är en kvinna född 1870. (Byrman (1989)
","jfr":[]} {"baseform":"pigkammare","wordforms":["kammare."],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan enligt uppgift från 26-årig man. En plats där pigan (kvinnan) tar emot i dubbel bemärkelse. Se även kammare.
","jfr":["kammare"]} {"baseform":"pigpatte","wordforms":["patt","patte."],"text":"(sk) smörboll, kattfot och gulmåra. Namnet av likheten med ett kvinnobröst, då blomställningen hos speciellt kattfot, påminner om en bröstvårta. Uppgift från Ambrius (2002). Se även patt, patte.
","jfr":["patt, patte"]} {"baseform":"pigsnok","wordforms":[],"text":"(so o åld) sexuellt liderlig och kåt man. (1600-t) Jämför snok.
","jfr":["snok"]} {"baseform":"pigtjusare","wordforms":[],"text":"(åld) tjejtjusare, förförare, adonis*.
","jfr":[]} {"baseform":"piin","wordforms":[],"text":"(dial) manslem*. (ORB) Se även pinne (1).
","jfr":["pinne"]} {"baseform":"pik","wordforms":[],"text":"1 (sym) kuk. I Sverige finns pik; kuk från fornsvenska piker; spets, udd. I danskan är ordet besläktat med pig; pigg, tagg. Här får man som svensk se upp vid besök i Danmark. Ge någon en pik; innebär något helt annat i Sverige än i Danmark. \"En snygg pik har inga knotigheter, är inte för sned, utan rak och stor men inte för stor heller för då blir det svårt.\" (Kalmér 2022 s 124)
","jfr":[]} {"baseform":"pikk eller pung","wordforms":[],"text":"(no sl) en lek där en man drar fram en liten hudflik ur kalsongen och ropar ”pikk eller pung” och så får de omkringstående gissa om fliken härrör från picken eller pungen.
","jfr":[]} {"baseform":"pikkasnurra","wordforms":[],"text":"(sl) om sköka* enligt Nilsson (1937). Antingen rör det sig om någon som snurrar runt, snor omkring efter pick, eller så innebär det att torsken kan snurra runt picken i pickasnurran. Lågt och föraktligt.
","jfr":[]} {"baseform":"piktofili","wordforms":["pictofili"],"text":"(latin pictura; bild och philia; kärlek) att bli sexuellt upphetsad av erotiska och/eller pornografiska bilder.
","jfr":[]} {"baseform":"pil","wordforms":[],"text":"fornsvenska pil, pila; pil, spets. Allmänt germanskt ord t ex engelska pile; påle, tyska Pfeil; pil, lån från latinets pilum; kastspjut. ”Hist.: sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet).” (SO) 1 (sym) kuk för formlikhet och genomslagskraft. Amors pil som genomborrar det hjärta kvinnan har mellan benen. Amors pilar; om plötslig uppflammande förälskelse. ”De är båda överens och intar en lämplig ställning, älskarens pil skjuts in i hans mätress koger* och säden bereds genom att båda gnider sina könsdelar mot varandra.” (Darnton 1996)
\n”Denna lilla vassa pil, ’kärlekspilen’ [även kallad parningsspjut], som består av samma material som vanligt snäckskal, skjuter djuren [hos hermafroditer* bland t ex iglar och sniglar] under parningen in i varandras kroppar.” (Morris 1990) ”Kuken börjar borra sig ända in och slår i botten. Hon är bågen, han ger henne pilen.” (Blind Date ur Din Geografi 2006) ”Och eftersom jag på så lång tid inte hade haft någon kuk i munnen eller någon annanstans hade min lust att bli träffad av ett pilskott som gick på djupet vaknat i mig.” (Salten 2009) 2 bruten pil; impotens.
","jfr":[]} {"baseform":"pila vidare","wordforms":[],"text":"(sl) dö. Jämför kila vidare.
","jfr":["kila vidare"]} {"baseform":"Pilatus","wordforms":[],"text":"(da sl) 1 manslem* (från 1825). 2 nödtorftshus* känt i danskan från före 1700 samt i gammaltyskan. Numera utdött. Detta enligt Bom (1949). Möjligen från den romerske ståthållaren Pontius Pilatus som bestämde om Jesu korsfästelse.
","jfr":[]} {"baseform":"pili","wordforms":["pilin"],"text":"(fisv) Göran Ek i Helsingfors upplyser om att ordet används som ”ett halvsnällt synonymord för pitt, finska pippeli”. Och han ger exemplet: ”stod inte den ohängda karln där i dörrn och viftade med pilin.”
","jfr":[]} {"baseform":"pilk","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Fiskredskap med vassa krokar som dras upp och ner i vattnet.
","jfr":[]} {"baseform":"pilka","wordforms":[],"text":"(sym) knulla. Med hos Thesleff (1912). Att det oftast pilkas på vintern i hål i isen gör likheten med samlagsrörelser större. Pilka en torsk; en prostituerad som nöjer sig med en enda kund (torsk) som betalar bra. Motsatsen är ta stimmet; avverka flera torskar i snabb följd. Se även pirka, stim och torsk.
","jfr":["torsk"]} {"baseform":"pill i röva","wordforms":[],"text":"(lmo) ostbågar. Jämför pillerump.
","jfr":["pillerump"]} {"baseform":"pill","wordforms":["pille"],"text":"(dial) mest om pojkkuk. Redan i Swedbergs Swensk Ordabok (1720-t) finns ordet pill belagt. Då med betydelsen penis, membrum puerile (gosskuk, barnkuk). ”Oftast undviken i ordböcker är den fysiska kärleken och vad därtill hör. Att ord för könsorganen inte saknades i det ursprungliga innehållet i SO visas av tillägget ’Ball, vide Snorr, vilket senare översätts penis, membrum virile’ (ball 1538). Senare tillagda är också ’Kuk, pudendum virile’ (1653?), pill, penis, membrum puerile (ej i SAOB/SAOS)...” (Holm 1986)
\nRietz (1867) har också med pil, pilk under uppslagsordet pille, penis. ”Mamma (till elvaårige Johan): — Kan du påstå att du inte ligger och pillar med pille ibland?” (DN 26/2-1967 ”Vi talar med barnen om sex”.) ”Knulla var hur enkelt som helst. Man la pillen på låret och så magade man med röven som satan. Det hade en pojke sagt till oss vid gungorna.” (Alakoski 2006) ”Flickorna ska hoppa omkring/ och rida på min pille ville ving.” (visan Horhuset)
","jfr":[]} {"baseform":"pilla","wordforms":[],"text":"(dial) pilla; riva lätt, peta, släkt med lågtyska pillen; plocka bort. Troligen ljudmålande. 1 (sl) runka, onanera. Pilla (röra) vid något, lätt riva, peta eller hacka i något. Här med hjälp av t ex pillfingret, i regel pekfingret. Mest om kvinnor. ”Jag tycker det är fel att onanera. Mamma har alltid sagt att det är farligt att pilla sig därnere.” (Amal 18 år hos Carlsson Bergdahl 2004.) Pull-pill; pilla på fittan och då främst klitoris. Jämför pulla. 2 (sl) pilla, pella; knulla. ”Jag var sex år. Pojken som ville att vi skulle gå in på dasset för att han ville visa pitten var nog 16—17 år. Han ville att jag skulle visa något, men om detta minns jag inget. Däremot minns jag som det vore igår att han ville att vi skulle gå upp i ladan och pilla. Jag minns ladan. [...] Vi satt sida vid sida lutade mot väggen, jag med utspärrade ben.” (Berit Hedeby: ”Barn ljuger inte om sex” DN 13/11-1995.) ”Trodde du verkligen att du skulle ha fått? Att du skulle få ta mej? Och pilla mig mellan benen? (Göring 1962) 3 (sl) fitta. 4 (vb) pissa.
","jfr":["pilla,","pulla"]} {"baseform":"pillan","wordforms":[],"text":"1 kuk, enligt 32-årig kvinna från Dalarna. Hon menar att det rör sig om ett dialektord. 2 (sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"pillefjong","wordforms":["pillifjong","pillesnorr","pillevims "],"text":"(barn) pill, pille (se do). Även pillifjong, pillesnorr, pillevims och pillevink. Noaord använda i förmildrande och förskönande syfte till och av små oskyldiga gossebarn.
","jfr":[]} {"baseform":"pillehål","wordforms":[],"text":"(barn) fitta. ”Min son tolkade könsskillnaderna mellan flickor och pojkar på ett fint sätt: Han sa: 'Pojkar har pillesnopp, flickor har pillehål'.” (Kesomackan 5 aug 2009) Se även under hål.
","jfr":["hål"]} {"baseform":"pillelisa","wordforms":[],"text":"förskönande barnsligt uttryck för kvinnans könsorgan i stil med pillehål. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"pilleman","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"pillemogrej","wordforms":[],"text":"(barn) kuk. Grej* som man pillar med/på.
","jfr":[]} {"baseform":"pillemoj","wordforms":[],"text":"(barn) kuk, bland annat i finlandssvenskan.
","jfr":[]} {"baseform":"pillemus","wordforms":["mus"],"text":"(sl) fitta med tonvikt på klitoris. Se även mus.
","jfr":["mus"]} {"baseform":"pillenick","wordforms":["pillenock","pillesnopp","pillenirk"],"text":"även pillenirk, pillenock, pillenopp, pillenupp, pillepitt, pillepjonk, pillerill, pilleskruv, pillesnorr, pillesnörven, pillevick, pillevill, pilleville, pillpillevink, pillevipp barnspråkscentrerade och ljudmålande slangord för kuk. Själv lärdes jag att använda pillesnopp och pillevick som liten grabb i Närke på 1940-talet. ”En världens lilla pillesnopp fnyser där till. Ta till taktpinne och redskap väl.” (Hammarén 2001) ”’Lussan’ skulle aldrig nöja sig med ljumma golf- och kappseglarsnobbpillesnoppar utan gå ut i världen och knulla sig fram till lyckan.” (Wahl 2003) ”Ont? Med en sån liten pillerill.” (Drougge 1999) ”Ska du förstöra pillevicken din,/ som du ska köra uti fittan min.” (Ur visan In kommer far.)
\nEngelskan har pillicock; snopp. ”En skolpojke i pjäsen fantiserade om ’gäddor som far upp till himlen och biter Gud i pillesnoppen’.” (Ur artikel med rubriken: Protester mot barnpjäs — samlagsrörelser och runda ord, DN 21/11-1980.) Se även perrevick.
","jfr":["perrevick"]} {"baseform":"pillerbagge","wordforms":["bagge"],"text":"(sym) penis. Skalbagge som formar klot av kreatursspillning. ”Barnet snörvla ohyfsat å kila me nerslagna ögon in sä mellan morfars knän, knäppte upp gylfen å lirka fram den skamfilade pillerbaggen.” (Teratologen 1998) Se även bagge.
","jfr":["bagge"]} {"baseform":"pillerump","wordforms":[],"text":"(lmo) ostbågar. Även pill i röva.
","jfr":[]} {"baseform":"pilleröv","wordforms":[],"text":"(sk o so) latoxe, slöfock.
","jfr":[]} {"baseform":"pillesnas","wordforms":["snas","snase."],"text":"(barn) pillesnopp*. H Magnus Olsson, Lund berättar i ett mejl att ”I en intervju under OS [Vancouver 2010] visade skidskytten Björn Ferry upp en egenhändigt formad glasskål med en smal rödfärgad pelare i mitten. Han förklarade att det var en ’pillesnas i vas’. Rimmet ledde till idén.” Se även snas, snase.
","jfr":["snas, snase"]} {"baseform":"pillevill","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"pillicock","wordforms":[],"text":"(eng) kuk. Cock är en kortform for pillicock som en gång i tiden också kunde betyda vagina. Båda betydelserna finns bl a i William Shakespeares King Lear (1605 el 1606) , där det står: \"Pillicock sat on Pillicock hill\". Pillicock är en föregångare till den moderna slangtermen pillock och i en tidig trettonhundratals text klagar en man: \"Mi pilcock pisseth on mi schone (skor).\" (Hughes 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"pillig","wordforms":[],"text":"se under kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"pillinuppa","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Jämför puttinutta.
","jfr":["puttinutta"]} {"baseform":"pillis","wordforms":[],"text":"(sl) 1 klitoris; något att pilla på. 2 pille*; kuk t ex i uttrycket löparpillis; krymt pille vid löpning.
","jfr":[]} {"baseform":"pilln","wordforms":[],"text":"(dial) manslem*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"pillosofera","wordforms":[],"text":"(lmo) att samtidigt som man filosoferar pilla på sin pille*.
","jfr":[]} {"baseform":"pillow talk","wordforms":[],"text":"(eng sl) kuddsnack. Intimt prat i sängen.
","jfr":[]} {"baseform":"pillu","wordforms":[],"text":"(fi) mus, fitta. Göran Ek i Helsingfors berättar att ”när östhororna efter Sovjetunionens fall började strömma över gränsen till Finland skrev de ibland med kulspetspenna i handflatan: ’Pilu 50 mk’, fitta (visserligen lätt felstavat) 50 mk”. ”Vill du att karlnMin stoppar honom tillbaks i pillu på morHanses och avlar honom på nytt med antikrists skakel.” (Pohjanen 2003) Ordet används även i slang enligt Förortsslang (2004). Se även vittu.
","jfr":["vittu"]} {"baseform":"pilsk","wordforms":[],"text":"(dial) kåt*. ”Hist.: sedan 1840”. (NEO) Från svensk dialekt pilsk besläktat med pilla. Västgöta-Bengtsson (1993) har pilsker; arg, ilsk. ”Om hon var pilsk? Ja, det gick inte att undvika med en så härlig man som han.” (Nyström 2003) ”Fy fan va du sitt å inbilla dä, välfärdsfitta! Vet hut! Pilska puppa!” (Teratologen 1998) ”Tungan sticker ut som pitten på en pilsk jycke.” (Drougge 2002) \" 'Regla huset! Håll henne inlåst'! Men vem skall väl vakta vakterna själva, de som förtiger sin pilska matmors gunstbevis, väl de får för sin bit.\" (Juvenalis Sjätte satiren s 101) \"Han hade sagt att han ville piska det pilska ur henne.\" (Segerlund 2021 s19) Se även kåt.
","jfr":["kåt"]} {"baseform":"pilt","wordforms":[],"text":"(åld) (liten) kuk. Också liten grabb, pys, gosse.
","jfr":[]} {"baseform":"pilta pis","wordforms":[],"text":"(fsv) pilter; pilt, gosse och pis; pissa. \"Urin af gossar\" som Söderwall (1892) uttrycker det. Se även under pis.
","jfr":["pis"]} {"baseform":"pilum","wordforms":[],"text":"(lat) manslem*. Mortelstöt, kastspjut (se do).
","jfr":[]} {"baseform":"pimp","wordforms":[],"text":"(eng) 1 hallick*. Serenius (1757) har ”horkoplare”. ”Detta menar Bernardo’s är exempel på de samband mellan prostitution, ’pimping’ (pimp = hallick) och trafficking* som möjliggörs och stimuleras av Internets utbredning.” (Drabbad Online 2006) ”Vi bytte nummer och Rex slängde ner ett par extra hundradollarsedlar i kuvertet med mitt arvode. Som en äkta pimp efter ett väl utfört jobb.” (Puma Swede 2012) 2 ”tuff kille som har asmycke brudar o stålar o lever lyxit”. (slangopedia.se) 3 (sl) snorkråka.
","jfr":[]} {"baseform":"pimppi","wordforms":["pippeli"],"text":"(fi) pimppi; snippa och pippeli; snopp. \"Båda orden är lika självklara och används lika mycket.\" (Kastarina Kurikka, chef för finska RFSU AB)
","jfr":[]} {"baseform":"pimpsa","wordforms":["pimmpi","pimmpa","pilde"],"text":"(smn) kvinnans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"pimpug","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”bukig, drägtig, hafvande”. Han har också fullpempad; ”fullproppad med något, hafvande; gravida”.
","jfr":[]} {"baseform":"pimsan","wordforms":[],"text":"(euf) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"pina och död","wordforms":["pest och pina"],"text":"(euf) lindriga kraftuttryck. Se vidare död och pina.
","jfr":[]} {"baseform":"pinal","wordforms":["sak"],"text":"(euf) sak, kuk. Se även sak.
","jfr":["sak"]} {"baseform":"pina-raska-dö","wordforms":[],"text":"(åld svr) om guds pina och död på korset.
","jfr":[]} {"baseform":"pincettballe","wordforms":["balle"],"text":"(so) impotens*. Se även balle.
","jfr":["ball"]} {"baseform":"pinceur","wordforms":[],"text":"(fra) nypare. Här om män som njuter av och ibland blir sexuellt tillfredsställda av att nypa kvinnor. Franska pincer och engelska pinch; nypa.
","jfr":[]} {"baseform":"pine","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Efter engelska pine; tall.
","jfr":[]} {"baseform":"ping","wordforms":[],"text":"(nyo) pitt + pung. (SAO 2013) ”Han: Sug hela pingen! Hon: Först pengen!”
","jfr":[]} {"baseform":"pingeling","wordforms":[],"text":"(barn) penis.”Om man var nyfiken på pojkars pingeling när man var liten, varför skulle man vara mindre nyfiken nu när man är stor?” (Ana Martinez ”Den nakna sanningen” SvD 26/11-1997.)
","jfr":[]} {"baseform":"pingla","wordforms":[],"text":"(sl) liten bjällra. 1 om vacker och sexig flicka sedan 1940-talet. Ibland förstärkt till kalaspingla*. 2 testikelpung. 3 pinglor; kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"ping-pong-infektion","wordforms":[],"text":"beteckning på en sexuellt överförbar sjukdom, som hålls vid liv genom att parterna smittar varandra växelvis.
","jfr":[]} {"baseform":"pinis","wordforms":[],"text":"(lmo) ”pinsam penis”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"pinjongen","wordforms":[],"text":"(no sl) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"pink","wordforms":[],"text":"(barn) 1 det man pinkar med. ”— Vill du se min pink? sa Kerstin. Hon tog av sig de vita små trosorna. Jag visste hur en flicka såg ut men bara på håll.” (Martin, Kärlek 4/1965) 2 kiss, piss. Swedberg (1720-t) har pink; urina, lotium (urin) och pinkar; pissar. 3 i västerbottniska Byske menar uppgiftslämnaren (kvinna f 1918) att ”täije peinken” (tagit pinken) om kvinna som blivit gravid är ”ett grövre talesätt som används av män”. (Byrman 1989). Se också pick och pinka.
","jfr":[" pinka","pick "]} {"baseform":"pinka","wordforms":[],"text":"(barn) kissa, pissa. Hellquist (1980) menar att ordet kan spåras tillbaka till omkring 1640-talet. SO har \"hist.: sedan 1651”. Hellquist jämför med danska pinke och tyska pinken, pinkeln. Han håller däremot inte med de ordforskare som menar att pinka är avlett av östfrisiska pink; penis. Förmodligen är pinka precis som kissa och sissa barnspråk för pissa. ”... pianisten Glinka pinkat, en pöl vid pianot...” (Hammarén 2003) \"När han skulle kasta upp käringen på sig blev hon så rädd att hon pinkade på honom. Gasten blev rasande och kastade iväg gumman och sa: 'Jag ska hämta min bänk och mina verktyg, så ska jag göra dig tät'.\" (Gustavsson, P 2021 sid 216) \"Typ: lagt linor som killarna gjorde nu, pratat i mobil, pinkat, blivit avsugna.\" (Lapidus 2008 s 70) Några röster kring ordet: ”Pinka är småfånigt.” (man 30) ”Äckligt, gubbaktigt liksom pissa.” (kvinna 23) ”Slarvigt sätt att kissa.” (kvinna 28) Pinka (dial) som betyder ungefär ”slå på metall med en hammare så att ett klingande ljud hörs”. Det finns ett talesätt inte så illa pinkat av en trähäst ett uttryck som används när något inte är så dumt eller rätt bra.
","jfr":[]} {"baseform":"pinkare","wordforms":[],"text":"(åld o so) SAOB om \"person som drar omkring i landet och försörjer sig med att förtenna grytor o.d.; landstrykare\". \"Denna Bodil, 'Tyska Bodil', har lämnat en tillvaro som byggmästarhustru för att följa en grupp 'pinkare', också kallade tattare.\" (Lennartsson 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"pinkilera","wordforms":["sinsilera"],"text":"(euf) SAOB har \"skämts. l. eufemistiskt, numera föga br.) kasta sitt vatten, urinera. (Heidenstam Karolinerna 1:58 1897)\" Se även sinsilera.
","jfr":["sinsilera"]} {"baseform":"pinkotek","wordforms":[],"text":"(lmo) pissoir.
","jfr":[]} {"baseform":"pinkstjärt","wordforms":["stjärt."],"text":"(euf o barn) det man pinkar med. I stil med framstjärt (se do). Uppgift från Nils Larsson (f 1945 i en by i Västmanland) vars mor (f 1915) använde uttrycket i hans barndom. Se även stjärt.
","jfr":["stjärt"]} {"baseform":"pinkulanum","wordforms":[],"text":"(skol sl) Bergman (1934) om avträde i Skaraskola. Han jämför med tyskt skolslang Pinkelage och Pinkulatorium.
","jfr":[]} {"baseform":"pinkwashing","wordforms":[],"text":"ordet förklaras av Anders Rundberg i artikeln Hotet kommer från höger (SvD 3 aug 2012): ”Vi i Queers against pinkwashing har under snart två års tid arbetat med att synliggöra fenomenet pinkwashing; att utnyttja hbt-rättigheter för att framställa rasistisk och islamofobisk retorik som liberal.” Rundberg exemplifierar med ”hur staten Israel använder pinkwashing genom att hävda sig vara ett liberalt och människorättsrespekterande land på grund av sin liberala homolagstiftning, samtidigt som Israel agerar folkrättsvidrigt på Västbanken och i Gaza.”
","jfr":[]} {"baseform":"pinne","wordforms":["fnitterpinne;","fröjdepinne"],"text":"(sl) 1 kuk. Även fnitterpinne; att skratta åt eller av, och bierpinne, fläskpinne, glädjepinne, härvpinne, kisspinne, knullpinne, myspinne, nödfallspinne, pekpinne, pinkapinne, pisspinne, stingpinne, stinkpinne och tältpinne; pinnar som pinkar, stinger och stinker. Se även fröjdepinne. ”Å vem kan lita på att Söderman på Saltkråkan int tvinga barnbarnet Stina att glufsa på hans skäckiga gamla bierpinne?” (Teratologen 1998) ”Och den stormäktiga drottningen över 69-öarna tog nu min lem mellan sina högvälborna läppar och slukade hela pinnen ända in till roten.” (Harris 1965/1900) \"På sin höjd kunde mäns masturbation utgöra en komisk passage: en penis i en ljummen äppelpaj, den frigida fruns äcklade blick på hur en liten tältpinne reser sig under det gemensamma täcket.\" (Recension i SvD den 21 januari 2024 om Åsa Kalmérs Naket. Hans mest intima) Också ispinne om ståkuk. ”Först trodde Cecilia att det var en pinne. Men det kunde det ju inte vara — för hon hade verkligen aldrig sett en skär pinne förut, dessutom såg det ut som om den där underliga saken satt fast på hans mage på något sätt.” (Hasso 1977) ”Glömd var Charlie Fielding, dirigenten som älskade sin pinne.” (Jong 1984) ”Den otrogna hunden ville hem och värma sig vid den gamla brasan en stund innan han stoppade in pinnen i den nya igen.” (Drougge 2003)
\nNorsk slang har frydepinnen, elskovspinnen och trøstepinnen. Dansk slang har ha’ uro i ynglepinden (Själland) som enligt Bom (1949) betyder ”være erotisk stemt — om mann”. Jämför trumpinne. 2 stoppa en pinne i brasan, få en pinne i holken, gömma pinnen; knulla. 3 hala pinne; runka. 4 ha pinne; ha stånd. 5 I Byske (Vb) säger man om en gravid kvinna att hon har ”fastnat på pinnen” vilket enligt uppgift från kvinna (f 1918) är ”grövre talesätt för män”. Uppgift från Byrman (1989). 6 ramla (trilla) av pinn, lämna pinnen; dö. \"Han får inte trilla av pinn. Ingen kniv, det var bara bildligt. Du måste, så att säga, ta i med de hårda silkeshandskarna.\" (Lapidus 2008 s 138) 7 (svr) i det åländska pinnar och plåtar där plåt = mynt. ”Öster om finns belägg för den milda svordomen nitton pinnar, och väster om Åland har man använt uttrycket tusen plåtar. (Svenblad 2008) \"Och krögerskan hade förut, utan vidare ceremonier, låtit mig ta henne under kjolarna. Som ersättning hade hon begärt en plåt.\" (Brunner 2020 s 127) En plåt var det folkliga uttrycket för en daler kopparmynt. I dagens penningvärde motsvarar en plåt ungefär 45 kronor.
","jfr":["fröjdepinne","ispinne"]} {"baseform":"pinnuga","wordforms":[],"text":"(dial) knulla enligt 20-årig man från Helsingborg.
","jfr":[]} {"baseform":"pinsamhetsstånd","wordforms":[],"text":"se kupéstånd.
","jfr":[]} {"baseform":"pinsaro","wordforms":["pink salon"],"text":"är en typ av japansk bordell som specialiserat sig på oralsex*. Kunden placeras i ett bås och serveras något att dricka medan den prostituerade utför fellatio* på honom. Tillvalstjänster finns också.
","jfr":[]} {"baseform":"pinuppa","wordforms":[],"text":"bild av drömflicka efter engelska pin-up-girl; flicka att fästa upp på väggen. Ursprungligen om amerikanska soldaters vana att sätta upp bilder av filmstjärnor på väggen i förläggningen. Till Sverige kom fenomenet omkring 1945. Se nuppa, noppa; liten flicka, stumpa samt utvikningsbrud.
","jfr":[]} {"baseform":"pion","wordforms":["pionknopp"],"text":"(sym) penis. ”Min ros tryckte sig mot hans pion i en liten fuktig kyss innan den öppnade sig, lät pionen dyka in i sig, tills mitt hår mötte hans hår, två gräs som växte samman och dolde all blomman.” (Eckerbom, Kärlek 10/1968) Se även under knopp.
","jfr":["knopp"]} {"baseform":"pip","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kuk. Utskjutande del på kanna eller liknande varigenom vätska hälls ut. Använt även i förortslang enligt Förortsslang (2004). Lågtyska pippel; kuk på liten pojke och norsk slang pipen för samma sak. 2 fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"pipa","wordforms":["pippa."],"text":"(sl) 1 fitta. 2 knull. Thesleff (1912) har ”sätta en pipa”; coire*. Tända en pipa; kåta upp till knull. I finlandssvenskan är pipa analogt med pippa, enligt Göran Ek i Helsingfors. Men också pipa i form av t ex en vasspipa; ihåligt rör. Skära, ta sej, sätta på en pipa; få sig ett knull. ”Visst kunde man säga att jag spelade på dem som på en uppsättning pipor eller rättare sagt pippor.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) Se även pippa. 3 kuk. ”Jag höll den varma hårda pipan och sög.” (Delany 2009)
","jfr":["pipp"]} {"baseform":"piperi","wordforms":["pipperiet"],"text":"(sl) knulla. Se också pipa, pippa.
","jfr":["pipa, pippa"]} {"baseform":"piplärka","wordforms":[],"text":"(sl) se lärka.
","jfr":[]} {"baseform":"pipp","wordforms":["pippa","pippe","pip(p)"],"text":"(dial) knull, knulla. Pippa ”hist.: sedan 1888”. (SO) Pippel (lat); kuk på liten pojke. Se även pip(p) (dial); kuk. Det finns också ett annat passande svenskt dialektord pippla; hastigt röra sig fram och åter i ett hål. SAOB, från vilken uppgifterna ovan hämtats, menar att ordet ytterst kan komma från substantivet pip; rörformigt föremål, eller från verbet pipa; göra pipig eller rörformig, urholka, samt från pippa; sticka, sticka in, peta. Ett vitsigt slangord i sammanhanget är pipparkaka; söt, sexig kvinna. ”Man kan säga pippa istället för knulla, det låter bättre, säger pappa till 15-årig dotter.” (DN 26/2-1967, ”Vi talar med barnen om sex”,)
\nI novellsamlingen Skärkarlsliv (1888) hade August Strindberg (1849—1912) i novellen ’Skräddaren skulle ha dans’ med ”pippat i ärtsängen”. Författaren och journalisten Thomas Nordegren berättar att ”detta skabrösa uttryck ställde till skandal när boken kom ut och tvingade förlaget att i efterhand skära ut den anstötliga sidan och klistra in en helt ny där orden hade ersatts med ’trampat i ärtsängen’.” (DN 6/3-1985 s 4) Från ett \"fult\" ord till ett annat. Trampa* kan nämligen också betyda knulla. ”Jo si, ho va som en liten sugmopp på pippe! Ja spände på ho från alla upptänkliga sidor, ha ha ha!” (Johansson 1990) ”Nästa dag värkte mina muskler och jag var öm i käken. Slidan var irriterad av så mycket pippande — med karlar och vinflaskor.” (Hite 1977) ”Vad kommer att hända med pipperiet efter revolutionen?” (Brøgger 1974) ”Ta nu inte illa upp om vi i brist på pipa pippar till vår tröst. Det är ju ändå lördag, den rena musens sabbat.” (Pohjanen 2003) ”Två harpestharar pippa en döende strören.” (Teratologen 1998)
\n”Lördag morgon, barnen hade fått frukost och satt en trappa ner framför en Pippifilm på videon. Och när barnen får Pippi, ska pappa få pippa.” (Wahl 2004) ”Inga konster nu! — och så gjorde han det — och det var alltihop, sade mrs Pender när hon beskrev sitt första äktenskapliga pipp. (Het Kärlek 1967) Från Malå (Lpl) kommer, enligt uppgift från man (f 1925), ”han har pippat” som han kommenterar ”slang, när graviditeten var oavsiktlig, används bland ungdomar”. Även som militärslang ”han har pippat tjockt” som uppgiftslämnaren (man f 1915) hört i Växjö på 1930-talet. (Byrman 1989) ”Va fan vill småslamper helst leka? Jo, mamma-pippa-barn...” (Teratologen 1998)
\nI skånskan finns det många varianter där e blir till ett i något som kan ställa till det som i följande gamla gästgivarvits: Restauranggästen: Pippar, fröken? Servitrisen: Vet hut karl! Restauranggästen: Men jag frågade ju bara efter pipparn!
","jfr":[]} {"baseform":"pippel opp","wordforms":[],"text":"(dial) dö. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"pippi","wordforms":["pippifågel"],"text":"(sl) 1 kuk. ”Han hade satt in pippin i munnen på dem och lekt att de kvittrat.” (Salten 1983) ”...och den gula lilla pippifågeln pickar redan i deras byxor alldeles otålig och redo,...” (Hûlová 2015) Se även fågel. 2 fitta. 3 få pippi; bli kåt. ”Åh, den där nye tuppen är för gräslig — han eggar mig så jag får pippi!” (O’Månsson, Kärlek 6/1966)
","jfr":["fågel"]} {"baseform":"pippibel","wordforms":[],"text":"(sk) knullbar. Ohlmarks (2004) har ”möjlig och lämplig att idka samlag med”. Följande vers är från samma källa: ”En liten pyr å schucker sak, / bom falleri faderlllan lej,/ pippibel både fram och bak,/ bom faderillan lej.”
","jfr":[]} {"baseform":"pippilina","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. I finskan finns pippeli; snopp.
","jfr":[]} {"baseform":"pippirull","wordforms":[],"text":"(lmo) fitthår. Ett humorprogram i Sveriges Radio P 3 (1998—2003).
","jfr":[]} {"baseform":"piprensare","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se näven sota och sotlucka.
","jfr":[]} {"baseform":"pipsväng","wordforms":[],"text":"(svr) i den barnvänliga varianten far åt pipsvängen för ”dra åt helvete” som Astrid Lindgren (1907—2001) använder i sagan Ronja rövardotter (1981). Främst förknippas uttrycket kanske med Ronjas mor Lovis då hon ber bl a sin man flyga och fara: ”Ut, alla manfolk, skrek Lovis. Far åt pipsvängen med er, för ni gör ändå aldrig annat än sattyg.”
","jfr":[]} {"baseform":"piqueur","wordforms":[],"text":"(franska piquer; sticka, stinga) person som eggas sexuellt av att sticka offren blodiga.
","jfr":[]} {"baseform":"piratdusch","wordforms":[],"text":"(sl) en dusch som består av en våt trasa som man tvättar kroppen med när man saknar tillgång till dusch eller bad.
","jfr":[]} {"baseform":"piraten","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se rör det sig om en avancerad sexuell manöver med ett knullande par där mannen tar kvinnan bakifrån och när han är på väg att få utlösning drar han sig ur kvinnan och klämmer åt för att hålla tillbaka satsen, samtidigt som han spottar kvinnan på ryggen. När hon vänder sig om för att fråga vad han sysslar med, lägger han satsen i hennes ena öga samtidigt som han sparkar henne på smalbenet. Resultatet blir en enögd kvinna som skrikande och svärande hoppar omkring på ett ben.
","jfr":[]} {"baseform":"piraya","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. En köttätande sötvattensfisk. Pirayan har mycket kraftiga käkar och fleruddiga tänder och kan bita stycken ur bytet.
","jfr":[]} {"baseform":"pirch","wordforms":[],"text":"(för sl) kurdiska för hår, päls, enligt ståuppkomikern Özz Nujen (f 1975). I ett mejl berättar han att det är ett ord som ”kommer starkt och används om tjejen (gussen) har hårigt sköte eller är hårig. ’Hon hade fett med pirch mellan benen re’.”
","jfr":[]} {"baseform":"piriari","wordforms":["pirilari"],"text":"(sl) enligt slangopedia.se uppsalaslang för kissa.
","jfr":[]} {"baseform":"pirka","wordforms":["perka"],"text":"(dial) ha samlag, peta, sticka. Också fiska med pirk, ett fiskredskap som ständigt hålls i rörelse i vattnet. Besläktat med perra, pirra (se do).
","jfr":[]} {"baseform":"pirko","wordforms":[],"text":"(sl) kuk bl a i rasta pirko; pissa. Slangopedia.se härleder ordet från södra Dalarna.
","jfr":[]} {"baseform":"pirog","wordforms":[],"text":"(sl 1 knulla i grädda pirogen. Se även köttpirog. 2 pirogen; fittan.
","jfr":["köttpirog"]} {"baseform":"piromän","wordforms":["piromänt"],"text":"(dial o svr) för tusan. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"pirr","wordforms":["pirra"],"text":"1 knull, knulla. Dialekt pirra; sticka, ha samlag, uppreta, irritera. Även känna kittlingar/darrningar. Troligen ljudmålande. NEO har ”Hist.: sedan ca 1875”. Rietz (1867) har pirra (Bl), pirva (Ha) och pirka (Sk), samtliga med betydelsen ’coire*’. ”Ett annat knullord var pirra. Jag minns det som väl så vanligt. Apropå det ordet råkade mina föräldrar ut för en sak — vid ett besök av några nyförvärvade skånska vänner. Från Stockholm hade min far och mor med sig en liten metallsnurra som användes som ett spel. Man tävlade om en pott. Detta spel kallade mina föräldrar för pirra. När de så frågade sina gäster om vi skulle pirra väckte detta naturligtvis bestörtning hos gästerna som trodde det gällde något sexuellt. Det blev givetvis uppklarat och väckte en hel del munterhet.” (Manlig pensionär, Skanör) 2 I Kyrkhult i Blekinge säger man ”perra åpp”; han har ”pirrat upp henne” gjort henne gravid. Enligt uppgift från man (f 1937) är det här fråga om ett dialektuttryck från ca 1900 som överlevt och frodats. Även från Småland (Långaryd) finns uppgifter om uttrycket. Också uppirrad. Allt enligt Byrman (1989). 3 pirr, pirra (sl); piss, pissa.
\n","jfr":[]} {"baseform":"pirre","wordforms":[],"text":"
(dial) 1 kuk. ”Jag pekade mot mitt kön och sa: Pirre!” (Niemi 2000) I den tornedalsfinska ordboken Meän kielen sanakirja heter det: ”Pirri (tirri) pojkskruv (penis).” Uppgiften från författaren Mikael Niemi (f 1959) som också förklarar: ”Pirre är en variant av pirri. Det betyder enbart själva könsorganet, alltså aldrig piss, eller att pissa.” 2 (sl) piss.
","jfr":[]} {"baseform":"pirrefjong","wordforms":["fjong."],"text":"(sl) kuk. Se även fjong.
","jfr":["fjong"]} {"baseform":"piru","wordforms":["pirro"],"text":"(svr) piru finska för fan, djävul, pirro en åländsk variant för samma djävel.
","jfr":[]} {"baseform":"pirula","wordforms":[],"text":"(spa) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"pis o papir","wordforms":[],"text":"(da) jävla skit.
","jfr":[]} {"baseform":"pis","wordforms":["piss","pyys","pilta pis "],"text":"(fsv) piss, urin. Forndanskan har pis och medelnordtyskan pisse. \" watnith aff blädronne (blåsan) som folk kallar piss.\" (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1883—1886.) Se även pilta pis och bepissa.
","jfr":["pilta pis ","bepissa"]} {"baseform":"pis","wordforms":["piss","piis","pissa","piissa"],"text":"(fsv) forndanska pis, medelnordtyska pisse; urin. Uppg. från Söderwall (1892) med citatet: \"watnith aff blädronne som folk kallar piss.\" (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1883—1886.) Se även pissa, piissa och pyssa.
","jfr":["pissa, piissa"," pyssa"]} {"baseform":"pischka","wordforms":[],"text":"(bulg) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"pisellino","wordforms":[],"text":"(ita) pick, pitt, lillebror. ”Den kollektiva omtanken om fotbollsspelarnas ’pisselino’ är som en mammas omsorger om sin baby. Pojkarna ska äta gott och sova gott och inte störas av orena tankar.” (Kristina Kappelin: Nu är det slut med älskogen, Sportbladet (23/5-2002.)
","jfr":[]} {"baseform":"piselsjuk","wordforms":[],"text":"(dial) illamående p g a graviditet. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"pishachs","wordforms":[],"text":"(jid) piss.
","jfr":[]} {"baseform":"piska","wordforms":[],"text":"1(so) lättsinnig flicka. Rietz (1867) har pisk; lösaktig qvinsperson och piska; lättsinnig flicka; flicka som mycket springer efter karlar; skällsord. SAOB har dialektalt lättsinnig flicka, men även som smeksam benämning på flicka. Ryskan har pichka (so); kvinnligt könsorgan. Jämför hor-piskor. 2 (sym) kuk. ”... jag och den andra kvinnan nafsar på varandras bröstvårtor för att han ska kunna komma snabbare, eftersom hans piska hör till de latare...” (Hûlová 2015)
","jfr":["hor-piskor"]} {"baseform":"pisksex","wordforms":[],"text":"(sym) även kallat pisk och smisksex med sadistiska* och sadomasochistiska* inslag. Att piska någon till utlösning eller orgasm med hjälp av allt från en enkel ridpiska till mångsvansade tortyrinstrument. ”Ett tag pendlade han till Nynäshamn och hade tydligen rätt sjukt rajtantajtan med en dagisfröken, pisksex och grejer ...” (Skantze 2001) Se också flagellatio. ”Jag öppnade kappan och visade honom två piskor som satt fast i fodret. ’Så du hade med dig Övertalarna? Då hade du kul alltså’?” (Belle de Jour 2006)
","jfr":["flagellatio"]} {"baseform":"pisla","wordforms":["pisli"],"text":"(dial) ”gå halfsjuk; säges mest om qvinnor, som äro sjukliga i följd af hafvandeskap”. (Rietz 1867) Även pisli, pislig (dial); halfsjuk, mager.
","jfr":[]} {"baseform":"pislig","wordforms":[],"text":"(dial) vid dåligt lynne p g a menstruation. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"pisluffare","wordforms":[],"text":"skällsord till allmänt nedgången och sunkig person.
","jfr":[]} {"baseform":"piss i bollen","wordforms":[],"text":"(sl) ”urinförgiftning”, enligt Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1966. Även ”vara dum i huvudet”.
","jfr":[]} {"baseform":"piss off","wordforms":[],"text":"(so) stick (åt helvete), lägg av. \"Lyssna, hon inte här längre. Om du som ringt mig hundramiljoner gånger. — du kan piss off.\" (Lapidus 2008 s 360)
","jfr":[]} {"baseform":"piss","wordforms":["pissa","pissa baklänges;"],"text":"1 ett fornsvenskt ord möjligen från fornfranska pissier och franska pisser eller vulgärlatinets pissiare; urinera. Jämför italienska pisciare, danska pisse, engelska piss och tyska pissen. Ordet är ljudhärmande som sissa* och kissa*. ”Hist.: sedan ca mitten av 1400-talet (Läke- och örteböcker).” (SO)
\nI våra äldsta ordböcker på svenska från 1630-talet finns ordet med. Hos Schroderus (1929/1630-t) finns piss, pissas och pissande samt kallpiss; urineringsbesvär. Likaså finns ordet upptaget i våra äldsta bibelöversättningar från 1541 och 1703. Carl-Göran Ekerwald talar i sin Motljus (1999) om det ställe i bibeln (1 Kon 14:10) där det beskrivs hur Gud för krig mot Jerobeam — ”jag vill skära bort från Jerobeams hus den som pissar mot väggen ... den uppå wäggena pissar...” Och, fortsätter Ekerwald: \"Gamla testamentet är direkt i sitt språkbruk, och den som fuskar och spär ut detta språk kan lika gärna hugga kniven i sin egen farmor.” Det finns de som tolkat versraden så att den som urinerar offentligt blir straffad. I själva verket är förklaringen den, enligt Ekerwald, ”att alla i Jerobeams här som var så unga att de kunde rikta pisstrålen mot väggen skulle dö — bara kvinnor och åldringar slapp”. De som var starka nog att få pisstrålen mot väggen utgjorde en fara och måste dö, medan de som var så svaga att strålen inte nådde fram var ofarliga och skonades. Somliga forskare menar att uttrycket är en omskrivning för \"alla män\", dvs personer av mankön. Under biblisk tid och ända fram till den victorianska tiden var det accepterat, ja i själva verket kotym, att män pissade offentligt. Alla män pissade mot väggar, träd eller vad som låg närmast till hands när behovet föll på.
\nAv detta pissa finns inget spår i senare bibelöversättningar. I Bibel 2000 heter det i stället: ”När Simri väl hade blivit kung och bestigit tronen dödade han hela Bashas ätt; inte ett enda manfolk lämnade han kvar, varken släktingar eller vänner.”
\nÄven utanför bibeln används ordet under t ex sent 1600-tal, som i följande exempel som är hämtat ur SAOB (1954) och Härnösands Domkapitels protokoll (1690—1696): ”Han blef priveradt (utesluten ur kyrkogemenskapen) för att han pissade i kyrckian om Påskdag.”
\nTegnér har i sin Ur språkens värld (del 2/1925) med ordspråket ”Svensk man pissar aldrig ensam”, som jämförs med holländskans ”een goed hollander pist noit alleen”. Så sent som på 1860-talet använder Rietz ordet någon enstaka gång för att förklara ”pissord” i sitt dialektlexikon (1867), och i Kakamoja (1872) finns ordet med, som i t ex följande poem, betitlat Varm hyllning: ”Må alla älskogsnarrar skära/ Sin skönas namn i trädens bark,/ Må alla sk-thus vittne bära/ Att deras kärlek varit stark,/ Men jag, förtjust uti min mö,/ Jag — pissar hennes namn i snö.”
\nUngefär vid den tiden tycks ordet dock ha gjort sitt i anständiga sammanhang och förpassats till drängstugor och dassväggar. Däremot verkar ordet skit, att döma av sk-thus, ha fått fulhetsstämpel tidigare. Jämför under Inledningen. I vissa landsändar verkar dock pissa ha levt kvar som anständigt ord långt in i vår egen tid. Detta om man får tro min sagesman (f 1929), som kan berätta att ”bland bönder och småbrukare i min hemsocken Hammerdal i norra Jämtland brukades pissa åtminstone fram på 1950-talet allmänt. Min faster, f 1890, ogift, strängt religiös och mycket pryd, använde ordet utan synbar blygsel. [...] En av mina söndagsskollärare, bonddotter f. ca 1900, predikanthustru, brukade ordet lika ogenerat...” En som dock inte brukar ordet lika ogenerat, eller är det möjligen hans förläggare, är Holm (1980) där det heter: ”P-a i byxorna är så gott som en kopp kaffe, det värmer så länge det rinner.”
\nBourke (1968/1891) berättar om ett vulgärt talesätt som lyder: the more you cry the less you piss, ju mer man gråter desto mindre pissar man. Bourke menar att det kanske ligger något i talesättet, då det som går ut som gråt inte behöver ta andra vägar. Jämför även pissa baklänges; skita.
\nI hotell- och restaurangbranschen finns pissbussar; busslaster som enbart stannar till för att använda toaletterna och pissränna; om den vattenränna i köksgolvet där bl a potatisvattnet rinner ut. Pissränna används också, i främst Göteborg, om SJ:s X2 tågset som är långt och rostfritt. I förortsslang heter det jag pissar på dig; jag skiter i dig! ”Jag pissar bort en spya från toalettstolen och står i en konstig ställning för att inte blöta ner min högra fot.” (Hagman 1991) \"Vid fotändan av en säng låg en patient överkänslig för minsta rörelse. Han led av en tärande sjukdom. En sköterska stod och visslade vid hans säng tills han skrek 'Je pisse' och äntligen kom igång med vattenkastningen.* (Halldin 2026 s124) 2 piss (sl) dåligt, tråkigt, jobbigt. ”Idag har allt varit piss. Pissigare kan det inte bli!” (slangopedia.se) 3 Dahlman (2012) har \"piss; urin; äv. regn eller nonsensprat\". 4 (so) piss off; stick iväg!.
","jfr":["pis","pisse,","pisciare,","piss","pissen"]} {"baseform":"pissa på sig","wordforms":[],"text":"SO har ”ofrivilligt kissa i byxorna [vard]” och ”hist.: åtm. sedan mitten av 1970-talet”.
","jfr":[]} {"baseform":"pissa","wordforms":["piissa","pyssa","mingo","pis "],"text":"(fsv) medelnordtyska pissen; mingere. (Söderwall 1892) Se även mingo, pis och bepissa.
","jfr":[" bepissa"]} {"baseform":"pissan","wordforms":[],"text":"(sl) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"pissaren","wordforms":[],"text":"(sl) det som pissar, pissgrunka; kuk. Engelsk slang har pisser med samma betydelse. \"Och så stack han pissaren in i hålet, som han hade borrat.\" (Folksagan i Sverige 3 s 585) Se även under grunka och hål.
","jfr":[" grunka "," hål"]} {"baseform":"pissbinde","wordforms":[],"text":"(dial) urinstämma. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"pissbläddra","wordforms":[],"text":"(dial) urinblåsa. (OFVG) Se även blåsa och bläddra.
","jfr":[" blåsa ","bläddra"]} {"baseform":"pissbomb","wordforms":["pissbomba","pissbombning"],"text":"(sym) I Pissbomber och knullhets (Pittstim 2009) beskriver Axel Gordh Humlesjö hur en pissbombning går till: ”Dra ut förhuden framför ollonet. Håll för öppningen med fingrarna. Fyll kuken som en vattenballong med piss. Sikta sedan mot målet och släpp taget”. Se även bomb och bomba.
","jfr":[" bomba"," bomb "]} {"baseform":"pissbra","wordforms":["pissebra"],"text":"(sl) pissbra; utmärkt, jättebra. Norsk slang har pissebra med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"pissbäcken","wordforms":["bäcken"],"text":"(åld) nattkärl*, potta*. Enligt SAOB (1954) hette det pissbäcken åren 1560—1739 och pissebäcken från 1538 till 1640. Se även bäcken.
","jfr":["bäcken"]} {"baseform":"pissbög","wordforms":[],"text":"se under bög.
","jfr":[]} {"baseform":"pisse","wordforms":[],"text":"(sl) 1 pissa. 2 kuk. 3 pisse i kisse*; knull, knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"pissebladd","wordforms":[],"text":"(sk) en som har svårt att hålla tätt som ofta är pissig; nerpissad och skälls för pisseblaga. Uppgift från Ohlmarks (2004).
","jfr":[]} {"baseform":"pisseblena","wordforms":[],"text":"(dial) ”blemma på ögat”. (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"pisseblära","wordforms":["blära "],"text":"(sk) urinblåsa. Se även blära och blåsa.
","jfr":["blåsa","blära "]} {"baseform":"pissegubbe","wordforms":[],"text":"(åld so) saltpetersjudare. Att vara saltpetersjudare ansågs av Stadsarkivets Mats Hayen vara \"tidernas vidrigaste Stockholms yrke\". Arbetet gick ut på att samla in urinindränkt jord för att ur den utvinna saltpeter, som bl a användes till att framställa krut. Under 1600-talet reste saltpetersjudare runt i landet och samlade gödseljord från stall och ladugårdar. I folkmun kallades de föraktfullt för pissegubbar.
","jfr":[]} {"baseform":"pissehussa","wordforms":[],"text":"(sk) om den som klantar sig, begår en dumhet.
","jfr":[]} {"baseform":"pissehåsa","wordforms":["pissekossa","pisserosska"],"text":"(dial) skånska skällsord. Se också håsa och kossa. Rosska = ruska (se do)
","jfr":["håsa "," kossa","Rosska","ruska"]} {"baseform":"pisseknagg","wordforms":[],"text":"”vagel i ögat”. (folkmun.se och Lundbladh 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"pissekruka","wordforms":["kruka."],"text":"(sl) toalett. Se även kruka.
","jfr":["kruka"]} {"baseform":"pissekur","wordforms":[],"text":"(sk) pissoar. Se även kur.
","jfr":["kur"]} {"baseform":"pissekurasnack","wordforms":["pissekur"],"text":"(sk) skitsnack. Se även pissekur.
","jfr":["pissekur","pisskur"]} {"baseform":"pissekurra","wordforms":[],"text":"(sk) bassängen där bonden tömde djurens urin.
","jfr":[]} {"baseform":"pisselappar","wordforms":[],"text":"se pisseverket.
","jfr":[]} {"baseform":"pissemurra","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför murra.
","jfr":["murra"]} {"baseform":"pissenlit","wordforms":[],"text":"(fra) pisser en lit; pissa i sängen. 1 barn som väter under sig. Lit = säng. Maskrosen anses ha urindrivande egenskaper. 2 pis-en-lit franskt skällsord.
","jfr":[]} {"baseform":"pisseradda","wordforms":[],"text":"(sk) om den som pissar ofta eller pissar på sig.
","jfr":[]} {"baseform":"pisseree","wordforms":["pisserede","redskap."],"text":"(dial o åld) pissredskap. Se även redskap.
","jfr":["redskap"]} {"baseform":"pisseruska","wordforms":["pissetofs"],"text":"(sl) 1 fitta. Se också ruska och tofs. 2 nedsättande om kvinnor i allmänhet.
","jfr":[" tofs","ruska "]} {"baseform":"pisseskur","wordforms":["pisseskuravär"],"text":"(sk) pisseskur; kortare regnskur och pisseskuravär; mer ihållande regnskurar.
","jfr":[]} {"baseform":"pissespring","wordforms":["springpissare"],"text":"(sl) eget uttryck (16 maj 2019) för den som ofta behöver pissa. Kan bero på överaktiv blåsa och/eller att prostatan växer med åren och tränger ihop blåsan så att den rymmer allt mindre urin. Också viss medicinering verkar urindrivande.
","jfr":[]} {"baseform":"pisseträngd","wordforms":["pissträngd"],"text":"(sk) pissnödig'. Se även pissträngd.
","jfr":["pissträngd"]} {"baseform":"pissetuss","wordforms":["tuss"],"text":"(sl) könshår*. Se även tuss.
","jfr":["tuss"]} {"baseform":"pisseverket","wordforms":["pisselappar"],"text":"(sk) fitta; hört från Åhus i Skåne, enligt uppgift från man i 20-årsåldern, som i sammanhanget också nämner pisselappar; blygdläppar också det ordet från Åhus.
","jfr":[]} {"baseform":"pissfitta","wordforms":[],"text":"(so) om kvinna. \"Jag förstod att det jag blivit, det var inte ett litterärt stjärnskott. Jag hade blivit en pissfitta. Rakt av och rätt igenom.\" (Maria Maunsbach: Lucky Lada och jag. Natur&Kultur 2022)
","jfr":[]} {"baseform":"pissfjong","wordforms":[],"text":"(sl) se under fjong.
","jfr":[]} {"baseform":"pissgo","wordforms":[],"text":"(da sl) förbanna.
","jfr":[]} {"baseform":"pissgrunka","wordforms":[],"text":"se pissaren.
","jfr":[]} {"baseform":"pisshånka","wordforms":[],"text":"(dial) pisspotta. ”I otaliga hem blev det uppståndelse med barngråt, stryk och arga mödrars ilska, då mamman fann sängen våt under ungen, trots alla hennes förmaningar till barnet att om natten använda den 'pisshånka' som stod framme vid spisen.” (Tilander 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"pissig","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fräck, usel. ”Låt oss bli pissiga, sa hon. Om ni ursäktar uttrycket, pojkar.” (de Ville 1968) 2 Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) har chatt-språk för dålig. Se också pissigt.
","jfr":["pissigt"]} {"baseform":"pissigt","wordforms":[],"text":"(sl) dåligt, tråkigt, jobbigt.
","jfr":[]} {"baseform":"pissipotta","wordforms":[],"text":"(sl) toalett. Se vidare under potta.
","jfr":[]} {"baseform":"pissiruska","wordforms":["ruska."],"text":"(sl) fitta. Se även ruska.
","jfr":["ruska"]} {"baseform":"pissis","wordforms":[],"text":"(sl) toalett. Enligt G:son Berg (1900) skolslang från Uppsala, men ordet har säkert haft, och har, en vidare spridning än så. Suffixet -is är den vanligaste formen då ett ord förvandlas till slang, t ex vatten/vådis.
","jfr":[]} {"baseform":"pissitivt","wordforms":[],"text":"(lmo) negativt. Motsatsen till positivt.
","jfr":[]} {"baseform":"pissjunis","wordforms":[],"text":"(sl) kallas en barnslig och irriterande skitunge. JUNIS är en organisation för barn som gått samman med UNF och IOGT-NTO och bildat samarbetesorganisationen Movendi, Sverige.
","jfr":[]} {"baseform":"pisskopp","wordforms":[],"text":"(lmo) biskop.
","jfr":[]} {"baseform":"pisskorra","wordforms":[],"text":"(dial) urinsamling vid gödselstad. (OFVG) Skånskan har pissekurra* för samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"pisskula","wordforms":[],"text":"(dial) 1 häst som får nervösa utbrott och därvid slår bakut och släpper urin. (OFVG) 2 Ordbok över Nösslingemålet har pessekula (so) om kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"pisskur","wordforms":["pissekur"],"text":"1 (sl) pissoir*. ”Baktill på byggnaden [uthuset] fanns baksidan av vedboden. Där bredvid har vi killar vårat eget dass med 3 sittplatser och intill denna låg ’pisskuren’.” (Alf Palfjord, Borås f 1929) Se också kur (1).
","jfr":["kur"]} {"baseform":"pisskvart","wordforms":[],"text":"(sl) 1en kort obetydlig och obestämd tidsperiod. 2 liten vidrig, äcklig lya, bostad.
","jfr":[]} {"baseform":"pisslucka","wordforms":["pisselucka","lucka"],"text":"(sl) gylf*. Se även lucka.
","jfr":["lucka"]} {"baseform":"pissluder","wordforms":[],"text":"allmänt grovt skällsord till både män och kvinnor. Se även under luder.
","jfr":["luder"]} {"baseform":"pissluffare","wordforms":[],"text":"(sl) om en utslagen nedgången ofta hemlös person.
","jfr":[]} {"baseform":"pissluk","wordforms":["pissluka"],"text":"(dial) gylf*. ”Abu hasa upp sina rapissebyxer, där pisskluta stack fram ur pissluka...” (Teratologen: Fragment av surrogatpyret XIII. Tidningen Kulturen XIII 1/2008)
","jfr":[]} {"baseform":"pissmoj","wordforms":[],"text":"(sl) se under moj.
","jfr":[]} {"baseform":"pissmor","wordforms":[],"text":"(dial) uttryck från Hälsingland på släktet rödmyror som i folkmun kallas pissmyror.
","jfr":[]} {"baseform":"pissnisse","wordforms":["nisse"],"text":"(sl) toalettvaktmästare speciellt på lyxkrog. Se även nisse.
","jfr":["nisse"]} {"baseform":"pissnitad","wordforms":[],"text":"skällsord till stupfull person.
","jfr":[]} {"baseform":"pissnödig","wordforms":["nödig"],"text":"i stort behov av att pissa*. \"Om en stund kom prästpigan ut, hon med, och gick omkring där. Men prästen var pissnödig och ställde sig vid husknuten. — Det här är Jesus, sa han när han var klar, och synade ställningen. — Och det här är Jerusalem, sa pigan och drog upp kjolen. — Låt då Jesus tåga in i Jerusalem, sa prästen och det hade pigan inget emot.\" (Folksagan i Sverige 3 s 826) Se även nödig.
","jfr":["nödig"]} {"baseform":"pissoar","wordforms":["piss","pissa."],"text":"franska pissoir, bildning till pisser; pissa. ”Hist.: sedan 1868”. (NEO) Pissorden är ljudhärmande, som t ex tyska pissen och engelska piss. Se även piss, pissa. ”När den romerska kejsaren Vespasianus (9—79 e kr, kejsare 69—79) tillträdde sitt ämbete fanns det gott om hemlighus* i Rom men inga pissoarer. Vespasianus satte därför ut tunnor på de mest utsatta platserna i stan och sparade all urin i cisterner och sålde det till färgarna. När sonen Titus klandrade fadern för att han gjorde pengar på verksamheten, och menade att ett sånt stinkande företag inte borde avgiftsbeläggas, lade fadern de första slantarna från verksamheten under sonens näsa och undrade om de luktade.” (Återberättat hos Harington 1962/1596.) Uttrycket ”pecunia non olet”; pengar luktar inte, tillhör numera kategorin bevingade ord. Orden fanns, enligt Holm (1978), ännu tidigare hos Cicero (106—43 f Kr).
\nKvinna (28) om pissoar: ”Allmänna kissplatser för gossar oftast besökta av fullisar, utslagna.” ”Horgatan var en blandning av pissoar och koncentrationsläger.” (Bjørnebœ 1967) Här avses Reeperbahn i Hamburg. I många kretsar är piss, pissa outtalbara ord och ersätts ofta med kiss, kissa. Däremot gäller, av någon egendomlig anledning, samma prydhet inte ordet pissoar som används närmast ohämmat utan att behöva bytas ut mot t ex kissoar. Kanske är det så att pissoar är ett lite mjukare och mer fint franskklingande än det grövre och mer rakt på sak ordet pissa?
","jfr":["piss, pissa"]} {"baseform":"pissoarbox","wordforms":[],"text":"(so) föraktfullt om prostituerad*. Se även under box.
","jfr":["box"]} {"baseform":"pisspainting","wordforms":[],"text":"fenomenet beskrivs i en artikel i DN (17/6-1994) som handlar om den amerikanske popkonstnären Andy Warhols (1928—1987) utställning abstrakt på Rooseum i Malmö: ”1977 inledde Warhol en serie ’Pisspaintings’ som han sedan, då och då, fortsatte med ända fram till sin död. Dessa åstadkoms genom att Warhol och hans vänner (både manliga och kvinnliga) fick urinera på dukar överdragna med kopparmetallfärg. Urinen gjorde att färgen ärgade och på dukarna bildades abstrakta, såväl spräckliga som molnartade formationer.” ”Skulle Andys rika konstköpare ha vetat att hans s k oxygeringstavlor var målade genom att han själv, hans medarbetare Ronnie Cutronne, men i de flesta fall bara helt tillfälliga människor från gatan utanför hans ateljé fick pissa på dukarna så ... Människan ville bedras och Andy tillfredsställde deras önskan.” (Oravsky: La nuit américaine i Subaltern Bok 2/2005)
","jfr":[]} {"baseform":"pisspinne","wordforms":["pinne."],"text":"(sl) kuk. Se även pinne.
","jfr":["pinne"]} {"baseform":"pisspojke","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 med i Pauline Helgesons anmälan av Kristofer Folkhammars ”När han kysste mig förlorade jag allt” (SvD 21 juni 2012) där ”Folkhammar öppnar dörren till homosexualitetens enkönade värld där begäret till den andre mannen genomsyrar allt”. Och, fortsätter Helgeson: ”Där finns källarmännen ’pisspojkarna’, som bebor begärets underjord med krämer och handklovar, vars kärlek har blivit blind”. 2 i Bryssel finns en staty av en ”vattenkastande” pojke, Manneken-Pis, ibland vanvördigt kallad pisspojken. Se också manick.
","jfr":["manick"]} {"baseform":"pisspotta","wordforms":[],"text":"(ssv) nattkärl*. ÖSO har pisseputta. Se också potta. Kärlet ifråga var placerat under sängen och togs fram vid nattliga behov.
","jfr":[]} {"baseform":"piss-proud","wordforms":[],"text":"(eng sl) falsk erektion. Grose (1785) har exemplet: \"That old fellow thought he had an erection, but his — was only piss-proud; said of an old fellow who marries a young wife.\"
","jfr":[]} {"baseform":"pissruska","wordforms":["pisseruska"],"text":"1(so) föraktfullt och nedsättande om prostituerad och sängvätare. Västgöta-Bengtsson (1993) menar att ordet är ”ett ej uppskattat men ändå skämtsamt smädeord”. Ruska egentligen avhuggen gren med mindre löv- eller barrförsedda kvistar. 2 könsbehåring. Se även ruska.
","jfr":[" ruska"]} {"baseform":"pissråtta","wordforms":[],"text":"(so) allmänt skällsord till båda könen. Se även råtta.
","jfr":[" råtta"]} {"baseform":"pisstofflor","wordforms":[],"text":"1(sjö) ”orientaliska gummisandaler med snodd mellan stortån och den närmaste granntån (sk flip-flops). ’Att ha ställt pisstofflorna’ är en eufemism - förskönande omskrivning - för att ha gått över sidan, dvs hoppat över bord.” (Dalnäs 2014) 2 (dial) skånskan har pissetofflor som man åtminstone förr strategiskt placerade nära dörren när man behövde gå ut och pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"pissträngd","wordforms":["nödig"],"text":"(sy) pissnödig*. Trängd; hårt ansatt av fornsvenska trängder. ”Du såg ju ut som en pissträngd kanin, när du smög dig in, och inte som en friboren gymnasist — är du rädd för folk?” (Lidman 1952) \"Jag är så pissträngd av idéer efter de sista skittunnorna de slogo över mig att jag skulle behöva en levnad till för att hinna skriva dem.\" (Meidal 2022 s 73) Se även nödig.
","jfr":["nödig"]} {"baseform":"pisströng","wordforms":[],"text":"(dial) pissnödig*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"pisstånd","wordforms":[],"text":"se morgonstånd.
","jfr":[]} {"baseform":"pisställe","wordforms":[],"text":"se pissoar och ställe (3).
","jfr":[]} {"baseform":"pisstäva","wordforms":["pissetäva","pisstava","pisstävu"],"text":"(dial) potta*, nattkärl*. Mest om mjölkstäva, ett kärl att ha mjölken i. Stäva är en bildning till stav och kärlet gjordes av stavar, stäver.
","jfr":[]} {"baseform":"pissverk","wordforms":[],"text":"1 (dial) det man pissar med. \"I en Ursprungssaga från Edsele i Ångermanland sägs det att Gud glömt göra ett pissverk på kvinnorna. Karlarna fick gräva ett dike och Vår Herre satte fast en yxa med eggen uppåt på en stång i diket, och så fick kvinnorna gå grensle utefter diket så att en skåra skars mellan deras ben.\" (Folkksagasn i Sverige 3 s 144) 2 (so) allmänt om något som anses uselt som t ex ett företag eller annan inrättning.
","jfr":[]} {"baseform":"pissvrå","wordforms":[],"text":"(dial) kallades förr den plats strax utanför farstubron, där man i det gamla bondesamhället pissade det första man gjorde på morgonen och det sista man gjorde innan läggdags på kvällen. Särskilt vintertid gick man inte längre ut än nödvändigt för att göra ifrån sig.
","jfr":[]} {"baseform":"pissväska","wordforms":[],"text":"(fisv) ”ofta förekommande finlandssvenskt pejorativt uttryck, som ’jävla pissväska’ etc. om kvinnliga ovänner”. (Göran Ek, Helsingfors) Se även väska.
","jfr":[" väska"]} {"baseform":"pissåkare","wordforms":[],"text":"(sym) träskor eller trätofflor som står redo för den som ska ut och pissa. Se också pissruska (2).
","jfr":["pissruska"]} {"baseform":"pistill","wordforms":[],"text":"(sym) latin pistillum; mortelstöt. Fortplantningsorgan i vissa växters blommor. 1 klitoris. ”Strax känner jag hans tunga i min blomma, ivrig som ett bi på jakt efter pollen. Han finner pistillen och genomsöker den med sin mjuka tunga och dess lätta beröring sänder ilningar genom min kropp...” (Dolce Vita 2/93) 2 penis. Se även ståndare.
","jfr":["ståndare"]} {"baseform":"pistol","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kuk. ” ’En sådan liten söt pistol du har’. Och så stoppa jag spetsen i mun, precis som en pistolmynning, samtidigt som jag med andra handen sökte mig ner mot hans pung som om den varit en kolv*.” (Lidman, Kärlek 7/1967) Kaj Bom (1949) berättar att i dansk slang är pistol; manslem känt redan från ca 1700 och att det i Jylland heter lommepistol, dvs fickpistol. William Shakespeare (1564—1616) använder ofta ordet pistol i sina dramer och talar om bullets; kulor för sperman med vilken mannen skjuter kvinnan. Norsk slang har uttrycket gå med ladet pistol; om en som inte fått utlösning på länge. ”Vi torde erinra oss att pistolen är en freudiansk symbol för vår urfaders centrala lem.” (Nabokov 1984) 2 fitta. ”Stoppa sedan mina döda pungar i hennes pistol...” (Hammarén 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"pistong","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Kolv i (ång)maskin. ”Det gör ont i fittan, men hans kuk är snabbt på plats och arbetar hårt fram och tillbaka. Det går inte att hålla sig. Det svider på stjärten och i hålet samtidigt som hans pistong arbetar.” (Förbjudna drömmar 1993) ”Torbjörns pulserande kuk gick som en pistong in och ut i Trines fittcylinder ...” (Lektyr okt 1999) Hennes fitta tycktes smälta kring mannens obevekliga, hamrande köttpistong.” (Tvillingerotik 1969)
","jfr":[]} {"baseform":"pit","wordforms":[],"text":"(dial) manslem*. (ORB) Jämför pitt.
","jfr":["pitt"]} {"baseform":"pita","wordforms":[],"text":"(lmo) könsorgan*. Pitt och fitta i ett och samma ord.
","jfr":[]} {"baseform":"pitch","wordforms":[],"text":"(för sl o so) horunge*.
","jfr":[]} {"baseform":"pitchka ti matreina","wordforms":[],"text":"(för sl o so) din mammas fitta. Se vidare under mamma.
","jfr":[]} {"baseform":"pitin","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"pitj","wordforms":[],"text":"(dial) pitt*. ”Pitten upp i björka klev å kutta efter flänje/ Å kära pitjen, vänta mej så ska du gott få känje.” (Polska efter Sörgårds-Pelle i Delsbo. Anderberg 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"pitshko","wordforms":["pitsko"],"text":"1 turkiska för fitta. 2 (turk so) fitta, idiot.
","jfr":[]} {"baseform":"pitt","wordforms":["råttpitt;"],"text":"enligt SAOB svensk dialekt pitt, pit. Fornsvenska pit. ”Hist.: sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen).” (SO) SAOB menar att ordet möjligen kan vara besläktat med bl a dansk dialekt pint, pintel, norsk dialekt pintol och engelska pintle, samtliga med betydelsen penis. Ordet är, enligt samma källa, av omtvistat ursprung samt starkt bygdemålsfärgat och vulgärt. Rietz (1867) menar att ordet är detsamma som pikk eller pekk varifrån vi har pinka. Han visar hur ordet förekommer i en rad språk med formliknande betydelse, t ex walesiskans pid; något som löper ut i en spets. Gaeliskan har peac, peic, piac; något spetsigt, och sanskrit har pikkha; svans. Ihre (1766) har med pitt som ett skånskt dialektord för membrum virile* medan Rietz hundra år senare menar att ordet är allmänt förekommande.
\n\"Varför behöver du ropa på vittnen? Menar du att jag inte haver en så god pitt som en officerare?\" (Karlsson A & A 2017 s 50) Och på sidan 51 i samma skrift står: \"Ordet pitt användes alltså redan för 300 år sedan. Även synonymen som börjar på bokstaven k nyttjades i vulgära sammanhang vid denna tid. För dem som inte är latinskt skolade och behärskade medicinskla termer brukades i mer neutralt språk i stället uttrycket 'hemlig lem' om denna manliga kroppsdel.\"
\nUnder rubriken Tillfället gör tjuven — och diktaren (SvD 19 februari 2021) som handlar om tillfällesdiktning, nämner Carina Burman den brittiske premiärministern William Pitt och \"hur namnet lockade till svenskspråkiga lustigheter\". Detta utifrån en handskrift som skrevs till hans avgång som premiärminister. \"Det 'täcka könet' ber kärleksgudinnan att tala med Amor om att 'Pitten sysslan nederlade': 'Säg åt pilten som har bågan/ att hos Pitten tända lågan'.\" \"När jag är mätt, och pitten inte behöver stå i fria luften, och jag har goda vänner då har världen återfått livsglädjen.\" (August Strindberg i brev till Carl Larsson återgett hos Meidal 2022 s 124)
\nPitt förekommer i en rad slanguttryck för knulla som diska eller parkera pitten och pitt i Anna; det senare också ordlek för pytt i panna. Också pitt i livet som i följande citat ur Meidal (2022 s 58): \"Om du nu knullat med utdrag så kan du icke ge dig fan på att det icke tagit, och flickans anklagelse gäller i alla fall bara om du haft pitt i livet på henne eller ej.\" Även råttpitt; nedsättande om liten pitt. ”Ta fram den där lilla råttpitten nån gång då! [...] Hörru Pyret eller vad dom kallar dej, smågrabben, ta fram en pincett som ligger i min handvätska, den behövs nog här!” (Göring 1962)
\n”Balle var också ett ord hon tyckte om däremot inte pitt. Ja, man kan nästan säga att hon kände avsmak för det ordet. Det låter som något man petar tänderna med, sa hon en gång. Något litet och vasst, något som skrapar sönder. Och task lät skrynkligt, ansåg hon vidare.” (Martin, Kärlek 4/1965) ”Det blir en flicka. Han döper henne till Adoracion efter sin mor och jag säjer: —Vad är det för ett djävla namn. Hon är ju inte min syster, vi är fan inte från samma pitt.” (Belloc 1988) ”Det skall vara rent det vi skall ha i oss, sa gumman, tvättade pitten på gubben.” ”Fröken (visionärt): —Jag kan drömma att jag sitter uppflugen på ett lutande torn i form av en jättepenis, den berömda lutande pitten i Piteå...” (Grafström, Kärlek 11/1969)
\n","jfr":[]} {"baseform":"pitta","wordforms":["pitte"],"text":"
1 pitta (euf) fitta. Bildat av pitt*. 2 Men man kan också tänka sig ordet som ett skällsord bildat analogt med skällsordet fitta, fast här riktat till en man. \"Du är en djävla pitta, pitte!\" Egen tolkning den 5 oktober 2023.
","jfr":[]} {"baseform":"pittahoedet","wordforms":[],"text":"(sk) kukhuvudet, glans penis*.
","jfr":[]} {"baseform":"pittahuset","wordforms":[],"text":"(smn) i centrala Malmö bredvid St Petri kyrkan ligger det 130 år gamla Riksbankshuset i folkmun kallat Pittahuset för att det bl a är utsmyckat med 208 små pittar* som sticker ut från andra våningen. Pittahuset omnämns bl a i Jacques Werups Malmöskildring Hemstaden från 1981.
","jfr":[]} {"baseform":"pittatis","wordforms":[],"text":"(sk) folkhumor för potatis som dessutom ibland har likheter med en pitt.
","jfr":[]} {"baseform":"Pitter","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. \"En sån fuling. Han heter Pitter. John Pitter? Anitas Pitter. Usch, vad du är ful i mun.\" (Länsberg 1959)
","jfr":[]} {"baseform":"pittfodral","wordforms":["fodral"],"text":"(sym) kondom*. Se även fodral.
","jfr":["fodral"]} {"baseform":"pittling","wordforms":[],"text":"(barn) liten pitt. \"...mamsen sitter bredvid på badkarskanten och sköter badkarskranen (ur vilken rinner en svag stråle som det är meningen att jag ska imitera) med ena handen medan hon med den andra kittlar mig på undersidan av manicken*. Jag upprepar: ger mig en kittling på min pittling.\" (Roth 1969)
","jfr":[]} {"baseform":"pittlösa huset","wordforms":[],"text":"(sl) med hos Thesleff (1912) för hus med bara kvinnor. Ofta rör det sig om en bordell. Se även under hus.
","jfr":["hus"]} {"baseform":"pittmyndig","wordforms":[],"text":"(lmo) könsmogen, lovlig.
","jfr":[]} {"baseform":"pittolog","wordforms":["pittologi"],"text":"(lmo) 1 tal av grekska logos; tal, ord. Tal om pitten; erotik*. 2 urolog*. Skalden Gustav Fröding (1860–1912) använder uttrycket pittolog i sin diktning. 3 (lmo) pittologi; porr, pornografi.
","jfr":[]} {"baseform":"pittologi","wordforms":[],"text":"(lmo) porr, pornografi.
","jfr":[]} {"baseform":"pittra","wordforms":[],"text":"(nyo) ”en man som gärna berättar om alla sexuella upplevelser han har på publika forum som Facebook och Twitter\". (SAO 2013) Jfr fittra (1).
","jfr":["fittra "]} {"baseform":"pittskinn","wordforms":[],"text":"(lmo) kondom. Se även under skinn.
","jfr":["skinn"]} {"baseform":"pittsnurra","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Se även under snorra, snurra.
","jfr":["snorra, snurra"]} {"baseform":"pittstol","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk. Ordlek på pistol*.
","jfr":[]} {"baseform":"pittvärmare","wordforms":[],"text":"(sym) Henrik Nordgren i Åstorp (Skåne) berättar i ett mejl (16 dec 2009) att i Gunnar Flodéns ”Pys, pinngas och oljerök”, om 30-talets lättviktsmotorcyklar ”nämndes det passande tillmälet ’pittvärmare’ till de modeller som hade en högt sittande motor”.
","jfr":[]} {"baseform":"pittögd","wordforms":["pittöjd"],"text":"pittögd (slang) skelögd och pittöjd (skånska) för samma sak. \"Vissa tror att det [pittöjd] betyder 'enögd' eftersom pitten som bekant bara har ett öga. Det syftar istället på att den skelande — förutsatt att denne är man — tittar inåt, mot sin egen pitt. Uppåt landet används uttrycket 'ballögd', vilkert skulle vara en anatomisk omöjlighet på skånska .\" (Lind 2016) Se ball, balle (2)
","jfr":[]} {"baseform":"pizda","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta. I ryskan är pizdá i samma klass som vårt fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"pizza","wordforms":[],"text":"(sl) kräkas, spy i lägga en pizza. ”Vid toaletterna var det kö. Jag blinkade några gånger och lyckades få tårarna att gå tillbaka, men jag kände mig färdig att lägga en pizza vilken sekund som helst.” (Boije af Gennäs 1991) ”Om du druckit för mycket så lägger du en pizza på honom.” (Delany 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"pizzle","wordforms":[],"text":"(eng) tjurpenis.
","jfr":[]} {"baseform":"pjacka","wordforms":["pjalta"],"text":"(sl) knulla. Rietz (1867) har dialektorden pjallta*, pjällta för ’coire’. Kanske har orden något att göra med pjalt; stackare, trashank, och pjallta; slö kvinna. Det uddljudande pj- uttrycker en föraktfull, nedsättande mening, något som ofta drabbar könsord.
","jfr":[]} {"baseform":"pjeska","wordforms":[],"text":"1 (no) fitta. 2 (so) om kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"pjucka","wordforms":[],"text":"1 (sl) knulla. Kanske en ”förskönande” omskrivning av jucka eller en påbyggnad av samma ord enligt följande mönster: jucka på = p(å)jucka = pjucka. Pjuk, pjukk (dial); topp, kulle, hövolm. 2 (ljud) spy.
","jfr":[]} {"baseform":"pjukun","wordforms":[],"text":"(dial) till pjuk; upphöjning. I Våmhus i Dalarna heter det ”hon är pjukun” om en kvinna som är gravid. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"pjuska","wordforms":[],"text":"(sl) använda naglarna vid smekning något som kan resultera i orgasm.
","jfr":[]} {"baseform":"pjäs","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. Tyngre eldvapen eller prydnadsföremål. ”Jag hänvisade till en viss pjäs hos herrarna, som alltid brukar intressera och roa damerna, även de mest kräsna.” (Swinburne 1983/ca1900) ”Mamsellens vril* är som spetsglasets övre del,/ Och Korpelas pjäs blir styv och stel.” (Pohjanen 2003) ”Från badet, Flaccus, en applåd du hör skalla/ Det Maro är, som visar pjäsen för alla.” (Martialis: Epigrammata 9:33) Snygg pjäs; vacker, stilig flicka.
","jfr":[]} {"baseform":"pjäsa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"pjätt","wordforms":["pjätta"],"text":"(dial o ljud) Rietz (1867) har pjätta; fjärta, slå en fjärt, och menar att ursprungsformen är plätta. Svensk dialekt pjätt; litet barn, liten hög av spillning, och pjätta; gå som ett litet barn, småtrippa. Rietz (1867) har \"on ä i pjätt”; hon är med barn med hemvist i södra Sverige och Byrman (1989) har pjätta; göra med barn och i det halländska uttrycket ”va de du som pjätta Greta i dränggor”? (var det du som gjorde Greta i Dränggård med barn?) OFVG har pjätt; dräktig (om honkatt).
","jfr":[]} {"baseform":"pjäxa","wordforms":[],"text":"1(sl) Gibson (1969) har ”ha samlag (med)” utan närmare förklaring. 2 Ordet förekommer också i uttrycket ”pjäxa åpp”; göra gravid från Kyrkhult (Bl) och uppgiftslämnaren (man f 1937) menar att det rör sig om ett ”utdött, manligt ordförråd om ogifta som härstammar från omkring 1900\". Jämför uppjäxad. Från Byrman (1989).
","jfr":["uppjäxad"]} {"baseform":"pjäxhäxa","wordforms":[],"text":"(sl) om prostituerad; häxa. Pjäx- kanske för inrimmets skull (med häx-a).
","jfr":[]} {"baseform":"pk","wordforms":[],"text":"(sl) 1 pruttkoncentrat, fjärt. 2 privatknullare; onanist. Fredrik Lindström (2002) berättar om en skolgårdsgåta från sin barndom (f 1963). Om man på frågan ”är du pk?” svarade nej blev svaret: ”Jaså, du är inte påklädd!”. Svarade man däremot ja betydde pk; privatknullare. Det rör sig om något man oftast gör enskilt och inte offentligt. 3 p&k enligt Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) chattspråk för puss och kram.
","jfr":[]} {"baseform":"PKHS","wordforms":["HOPS;"],"text":"(sl) förkortning för PattKnull med HakSprut. Även HOPS; hak- o pattsprut.
","jfr":[]} {"baseform":"p-kudde","wordforms":[],"text":"liten dyna som innehåller spermiedödande medel och som införs i slidan före samlaget. Svampen, som är för engångsbruk, ska sitta kvar minst sex timmar efter samlaget.
","jfr":[]} {"baseform":"placenta","wordforms":[],"text":"(latin kaka av grekiska plakous med samma betydelse) moderkaka*. ”Hist.: sedan 1786”. (NEO) Lars Roberg tar i sin Lijkrevningstavlor (1718) bl a upp boerdkakan och moderskijvan för placenta.
","jfr":[]} {"baseform":"placka","wordforms":[],"text":"(sl) knulla, sätta på någon.
","jfr":[]} {"baseform":"pladask","wordforms":["pladaska"],"text":"(dial) Rietz (1867) har koruka* i Västerbotten. Också slang för stor fläck. Men ordet har större spridning än så. Själv använde jag kopladaska flitigt som barn i 1940-talets Närke. Ordet är ljudhärmande som plask. Badaska; stor smutsfläck och ljudhärmande som blaska.
","jfr":[]} {"baseform":"pladuska","wordforms":[],"text":"(dial) fitta. ÖSO har pladuska; loska*. Även om stor fläck. Se också fläck (1).
","jfr":["fläck"]} {"baseform":"plank","wordforms":["planka"],"text":"(sl) 1 om platt bröst respektive plattbröstad kvinna. I sammanhanget talas också om hyvlade plank; mycket små bröst. ”’Oss plankor emellan, vem har hyvlat dig?’ får jag höra minst en gång i veckan av killarna.” (Lodalen 2010) Jämför bräda. 2 kvinnlig homosexuell. 3 fitta. ”Och han hyvlade min planka så att jag totalt tappade andan.” (Salten 2009) Se även hyvla över.
","jfr":["bräda"," hyvla över"]} {"baseform":"planta","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. ”Hon klängde sig omedvetet fast intill honom fylld av lidelse, och han gled aldrig riktigt ur henne, och hon kände, hur hans veka planta inne i henne började röra sig på nytt ...” (Lawrence 1928) \"Medan hon iakttar hans knotiga planta som skälmskt gungar i morgonbrisen, slokande mot skuggorna likt en tynande morgonblomma ...” (Coover 2007) ”... den präktiga planta som ståtlig och mörk växte under hans mage.” (Salten 2009) ”Jag började slicka honom under stenarna, där den stora plantan har sin rot och där man känner att stammen fortsätter intill öppningen.” (Bjørnebœ 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"plantera","wordforms":[],"text":"(euf) tillverka, göra. ”En filosof som överraskades mitt i själva akten tillfrågades vad han höll på med. ’Jag planterar en människa’, svarade han helt kyligt. Han rodnade inte mer över den saken än vad han skulle ha gjort om han sågs plantera vitlök.” (Montaigne 1990/1592) ”Men ändå kunde hon inte förmå denne Nero, denne Kain, denne Judas att åter plantera sin sparris i hennes trädgård.” (Aretino 2008) ”Och moroten planterade han i min lilla täppa*.” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"planterpinne","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. ”Mannen har tre könsdelar. Planterpinnen, pekfingret och tungan.” (Niles 1950) Se även pinne.
","jfr":["pinne"]} {"baseform":"plaska","wordforms":[],"text":"(sl o ljud) stänka, skvätta. 1 pissa. 2 plaska på; knulla.. ”Spanjoren vill ha ett eget barn så han plaskar på henne.” (Belloc 1988) ”För rasparna är det viktigaste ofta inte att få plaska i två bassänger...” (Hürlová 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"plaskaren","wordforms":[],"text":"(sym) ett av 36 namn på kuk omnämnda i Den doftande trädgården*.
","jfr":[]} {"baseform":"plaskdamm","wordforms":[],"text":"se damm.
","jfr":[]} {"baseform":"plaskfitta","wordforms":["plaskis"],"text":"(nyo o sl) ”härligt blöt fitta”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"plaskpapper","wordforms":[],"text":"(lmo) toapapper som läggs i skålen för att undvika plask vid nedsläpp.
","jfr":[]} {"baseform":"plaskveck","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även veck (1).
","jfr":["veck"]} {"baseform":"plastficka","wordforms":["ficka"],"text":"(sl) kondom*. Se även ficka.
","jfr":["ficka"]} {"baseform":"plastikkirurgi","wordforms":[],"text":"”Hist.: sedan 1947.” (SO) Se vidare intimkirurgi.
","jfr":[]} {"baseform":"plastisk sexualitet","wordforms":[],"text":"av plastisk; lätt formbar. I Sex i Sverige (Folkhälsoinstitutet 1996) beskrivs vår nutid ”som en period präglad av reproduktion utan sex, eftersom vi fått tillgång till ett flertal möjligheter med så kallad assisterad, icke samlagsbunden sexualitet, en sexualitet skild från sin urgamla koppling till fortplantning och generationsled” och som därför ”kan ses som förutsättningen för de senaste decenniernas sexuella revolution”.
","jfr":[]} {"baseform":"plastkuk","wordforms":[],"text":"(sl) kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"plastkvinna","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell man.
","jfr":[]} {"baseform":"plastman","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnlig homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"plastpåse","wordforms":["påse."],"text":"(sl) kondom. Se även påse.
","jfr":["påse"]} {"baseform":"plasttutte","wordforms":[],"text":"(sl) nappflaska. Se även tutt, tutte.
","jfr":[" tutt, tutte"]} {"baseform":"platinamunk","wordforms":["platinummunk","munk"],"text":"(sl) kallas den som inte haft sex på två år. Se även munk. Anm: Den silvervita ädelmetallen platina används i t ex exklusiva smycken.
","jfr":["munk"]} {"baseform":"platonsk","wordforms":[],"text":"fri från sinnlighet och erotik. Från Platon, grekisk filosof (427—347 f.Kr.). ”Hist.: sedan 1845.” (SO) Se vidare platonsk kärlek.
","jfr":[]} {"baseform":"platonsk kärlek","wordforms":[],"text":"efter den grekiske filosofen Platon (427—347 f Kr). Uttrycket amor platonicus myntades troligen av den italienske renässansfilosofen Marsilio Ficino (1433—1499). Platonsk kärlek går tillbaka på Platons beskrivning av en högre, själslig Eros, som sätter skapardriften och skönhetsåtrån, inte den sinnliga kärleken, i främsta rummet. Idag står begreppet närmast för en ickekönslig förbindelse, för en kärlek utan begär. ”Mats Rosengren (I Res Publica nr 28) analyserar Sokrates listiga intellektuella förspel till en förförelse av den vackre lärjungen Faidros. Tydligt visar han att Platon inte entydigt var en talesman för rent andlig och s k platonsk kärlek. Platon fördömde inte den fysiska kärleken, bara den förslavade passion som grumlar förnuftet.” (SvD 27/2-1995)
\nUr samma nummer av Res Publica citerar Roland Lysell Otto Weininger i Geschlecht und Charakter (1903): ”Det finns [...] ’platonsk’ kärlek, även om psykiatriprofessorerna inte bryr sig om den. Jag skulle rent av vilja säga: det finns bara ’platonsk’ kärlek. Ty vad som i övrigt kallas kärlek tillhör svinens rike. Det finns blott en kärlek: det är kärleken till Beatrice, tillbedjan av madonnan. För coitus står ju den babyloniska skökan redo.” (Ur kapitlet ’Erotik und Ästhetik’.)
","jfr":[]} {"baseform":"plats","wordforms":[],"text":"(euf) gå till en viss plats; uppsöka toaletten, avträdet. Sen också mötesplats.
","jfr":[]} {"baseform":"platt fall","wordforms":["plattfisk","plattis"],"text":"(sl) nedsättande om kvinna med liten platt byst*.
","jfr":[]} {"baseform":"plattknull","wordforms":["plattknulla"],"text":"(sym) lesbiskt* mage mot mage. ”Jag tyckte att det var ett oanständigt nöje och kunde inte förrän åratal efteråt förstå att den sortens plattknull kunde praktiseras med sexuellt utbyte för de inblandade.” (Het Kärlek 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"plattrövad","wordforms":[],"text":"(dial) platt bakdel. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"platåfas","wordforms":[],"text":"enligt de amerikanska sexologerna Masters & Johnson (1966) kan samlaget delas in i fyra faser. Den första är upphetsningsfasen som övergår i platåfasen där lustkänslan ökar och samlagsrörelserna blir allt ivrigare för att slutligen kulminera i orgasmfasen som i sin tur tonar över och bort i avslappningsfasen.
","jfr":[]} {"baseform":"play hide the salami","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Från engelskan med betydelsen ”leka gömma korven”.
","jfr":[]} {"baseform":"playboy","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Frisell (1996) kille som har många sexuella kontakter och flickvänner. Jämför player. Motsvarande beteckning på flicka som ”går med många killar” är hora. Playboy betecknar annars en man som ägnar sig åt dyrbart nöjesliv där mycket festande och vackra kvinnor ingår. Av engelska playboy. \"Hist.: sedan 1947.” (SO)
","jfr":["player","Playboy"]} {"baseform":"player","wordforms":[],"text":"(sl) amerikansk slang har player; lösaktig person eller hallick. Här beteckning för en kille som legat med många och som därför riskerar att få dåligt rykte speciellt bland tjejer. Killkompisar betraktar ofta playern som kung (king), hjälte, hingst och Casanova. Se respektive uppslagsord. ”Hans kaxiga leende lät ana att han inte bara var en tuffing, han var en player.” (Jameson 2005) ”Under en sex- och samlevnadsdag frågade jag några flickor om det finns något motsvarande ord för en pojke som har många partner. Det skulle vara casanova då. Men det är ju mer ett kul ord, sa en av flickorna. Kanske en manlig hora, sa en annan.” (Frisell 1996)
","jfr":[]} {"baseform":"playknappen","wordforms":[],"text":"(sl) klitoris. Se knapp (1).
","jfr":[]} {"baseform":"plethora","wordforms":[],"text":"(grekiska plethora; fullhet, överfyllnad) för mycket blod i kroppen eller delar av den. ”Om dessa (pollutionerna*) icke komma för ofta, kunna de icke sägas vara något ont eller skadligt, utan bör snarare betraktas som ett naturens hjälpmedel att befria organen av för stor plethora.” (Ribbing 1915)
","jfr":[]} {"baseform":"plikt","wordforms":[],"text":"(euf) göra sin (äktenskapliga) plikt; pliktskyldigt knull. ”Ty han påstod, att han kunde fullgöra sin plikt som man blott då han låg hos sin gemål.” (Casanova 1936/1700-t) \"Det finns också mer subtila kontaktytor mellan 'Doktor Glas' och 'Helga', som när Helga förnöjt konstaterar att maken har en älskarinna så att hon själv inte behöver stå för 'de äktenskapliga plikterna', som det heter i Söderbergs roman.\" (Doktor Glas har fått en ny huvudperson. Under Strecket SvD 24 aug 2024)
","jfr":[]} {"baseform":"plimbi","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"plimp","wordforms":[],"text":"(sl) liten synlig snorkråka. Se också kråka (2).
","jfr":["kråka"]} {"baseform":"plinga","wordforms":[],"text":"(sl) 1 flicka. 2 fitta. ”Hon ville att vi skulle hälla olja på varandra. Medan vi gjorde det bad hon Erin att hälla lite rakt på min plinga.” (Jameson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"plira","wordforms":[],"text":"(sl) kissa enligt slangopedia.se. Titta skälmskt, illmarigt med halvt slutna ögon enligt SO.
","jfr":[]} {"baseform":"plita","wordforms":["plitad"],"text":"(måns) Bergman (1929) har ”i grosses*” och anger som källa Wilh Andersson i Mölndal, f 1855. Ursprunget dunkelt. Svensk dialekt plita; kvissla, blemma, skorvig upphöjning i huden.
","jfr":[]} {"baseform":"plockgodis","wordforms":[],"text":"(sl) ’godsaker’ som främst mannen plockar upp och njuter tillfälligt. Se också smågodis.
","jfr":["smågodis"]} {"baseform":"plog","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Redskap som plöjer upp en fåra. ”Röra sig kättjefullt under akten behöver ej hustrun/ och det är blott för att ej bli med barn och skydda sig kvinnan/ motstår med låren mannens passion, fast hon själv känner njutning,/ och provocerar med slingrande kropp hans sädesuttömning/ — detta är hennes metod att driva plogen ur fåran,/ hindra strålen av sperma att nå det önskade målet.” (Lucretius [95—45 f Kr]: De rerum natura [Om tingens natur].) Jämför fåra och årder.
","jfr":[" fåra","årder"]} {"baseform":"plogad","wordforms":["plogat"],"text":"1 (lmo) plogad är den som efter ett rövknull drar ut staken full med skit. 2 (so) i uttrycket inte plogat ända fram; om en dum och inskränkt person.
","jfr":[]} {"baseform":"plogbill","wordforms":["plog."],"text":"(sym) penis. Den del av plogen som tränger ner i marken. ”...och höger hand lade han på den fåra*, i vilken han snart skulle sätta sin plogbill.” (Chorier 1967) Se även plog.
","jfr":["plog"]} {"baseform":"plogfåra","wordforms":["fåra"],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Associerar naturligtvis till plogen som plöjer i fåran. ”Jean (förväntansfullt). — Åh, fröken, jag måste få sätta ner mitt redskap* i er fuktiga plogfåra!” (Grafström, Kärlek 11/1969) Se även fåra.
","jfr":["fåra"]} {"baseform":"plommon","wordforms":[],"text":"(sym) 1 testikel. ”Nu var han lugn och beskedlig, utan sina små plommon, han brydde sig inte om flickor längre, bara spottade åt dem, och sov gott hur länge som helst.” (Lundkvist 1958) ”Den tuschpennestora snoppen styvna mot min vilja, å morfar klämde plommonkärnepungen så ja skrek till.” (Teratologen 1998) 2 fitta med tonvikt på klitoris. ”För att redan från början klarställa vad jag vill klipper jag först ett stort hål i trosorna, så att man ser håret och båda blygdläpparna och så. Alltså, hela plommonet ska titta fram.”(Roche 2009) Också katrinplommon (sym) för kvinnans könsorgan: ”Jag tycker om ett skötes utseende, men jag kan inte riktigt förklara varför. Det liknar mest av allt ett stort, skärt och vått katrinplommon.” (Hite 1982) 3 penishuvudet, ollon* ”Somliga har problem med att förhuden är för trång för att kunna dras helt över ollonet, glans*, den yttersta knoppen som liknar ett litet plommon.” (Hegeler 1968)
","jfr":[]} {"baseform":"plugg","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Träpropp eller tapp som sätts eller sticks i ett hål. ”Det skulle aldrig falla mig in att sätta kuken i ett hål, där furst Alexej haft sin korta träplugg.” (Jussopov 1983/1920-t) ”Det sades om mannen att han hade en plugg som en tjur eller mulåsna, så hennes önskningar var begripliga.” (Aretino 2008) Grose (1785) har Plug Tail: A man's penis.
","jfr":[]} {"baseform":"plugga","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Slå i en plugg, plugga, täppa till ett hål.
","jfr":[]} {"baseform":"pluggad","wordforms":[],"text":"(sl) 1 vara pluggad; gravid. Mannen har satt in sin plugg och pluggat igen hålet, något som resulterat i att kvinnan blivit (igen)pluggad. Byrman (1989) citerar en manlig uppgiftslämnare (f 1954) som menar att \"hon är pluggad” är skolpojksslang från 1960-talets Malmö. 2 impotent.
","jfr":[]} {"baseform":"plumpa","wordforms":[],"text":"(sl) av misstag göra en kvinna gravid. Plump; misstag men också fläck ”som till sin form liknar l erinrar om en klump, klumpig, otymplig, oformlig”. (SAOB) Byrman (1989) har med det sydsvenska ”han har satt (en) plump i protokollet” vilket i överförd betydelse står för ’göra en dumhet’, av misstag göra en kvinna med barn. Thesleff (1912) har ”plumpa i protokollet”.
","jfr":[]} {"baseform":"plumpsklo","wordforms":[],"text":"(ty) utedass. Lotta Lundberg berättar mycket målande om tyska toalettvanor under rubriken:\"Scheisse! Det går inte att byta min tyska toa.\" (SvD 4 januari 2020). \"Aha, en plumsklo, säger rörmokaren och skrattar högt. Och jag skrattar tillbaka. Plumsklo betyder utedass och det är förbjudet i städer.\" Det är standard att tyska toaletter är försedda med en avsats där kiss och bajs hamnar innan de plumsar ner i vattnet. Detta för att överflödet först ska kunna studeras på jakt efter t ex blod i urin och avföring.
","jfr":[]} {"baseform":"plumsa","wordforms":["pluppa"],"text":"(ljud) plumsa ljudet för när en tung skitkorv faller i vattnet i toalettstolen, pluppa när en lättare korv beskriver samma rörelse. För den målande beskrivningen står en 21-årig kvinna. Bertil Martinsson (f 1935) berättar att hans Boråsfödda mor använde det ljudhärmande ”göra plupp”, när hon ville att barnen skulle bajsa på pottan.
","jfr":[]} {"baseform":"plumspapper","wordforms":[],"text":"(sym) toapapper som man lägger i skålen innan man ska göra ifrån sig. Detta för att det inte ska höras vad man sysslar med. Se även papper.
","jfr":[" papper"]} {"baseform":"pluppa","wordforms":[],"text":"se plumsa.
","jfr":[]} {"baseform":"pluppen","wordforms":[],"text":"(sl) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"plure","wordforms":[],"text":"(sl) Gibson (1978) har betydelsen anus*. Plure (dial); liten plugg i ett hål eller fogning. Thesleff (1912) har pluret (sl); anus i sitt ”hemliga” och sällsynta tillägg.
","jfr":[]} {"baseform":"plurran","wordforms":[],"text":"(sl) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"plushofili","wordforms":[],"text":"(troligen av engelska plush; plysch och grekiska philia; kärlek, vänskap) att tända på gosedjur och uppstoppade djur.
","jfr":[]} {"baseform":"pluska","wordforms":["plyska"],"text":"(sl) fitta. Plyska, pluska (dial); ficka, portmonnä.
","jfr":[]} {"baseform":"plussa","wordforms":[],"text":"(sl) positivt svar på graviditetstest.
","jfr":[]} {"baseform":"plutt","wordforms":[],"text":"(sl o ljud) 1 kuk. Något ynkligt och litet. Plutt (dial); avsågad eller avhuggen del av trästake och om barn. 2 plut, plutta; fjärt(a), prutt(a), bajs(a). Plutt är dialekt för barnunge och fjärten är ju en liten pluttig prutt. 3 pluttar; kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"pluttan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"plyschpitt","wordforms":["pitt"],"text":"(so) till impotent*. Efter det mjuka sammetsliknande plyschtyget. Se även pitt.
","jfr":["pitt"]} {"baseform":"plyska","wordforms":[],"text":"se pluska.
","jfr":[]} {"baseform":"plåga","wordforms":[],"text":"(sl) 1 orgasm. 2 dra (slita) av en plåga; runka, onanera. Kanske från att man vill befria sig från den plåga som oförlöst kåthet för med sig. ”Men nu måste jag ta en plåga innan jag blir galen!” (Rosengren, Kärlek 9/1968) ”Stick ut en stund ni andra då så han får slita av sin lilla plåga.” (Göring 1962)
","jfr":[]} {"baseform":"plånboksmuddrerska","wordforms":[],"text":"(sl) om prostituerad som tar bra eller för mycket betalt för sina tjänster, eller som, efter förrättat värv, muddrar, tömmer kundens plånbok, när denne sover, och sedan försvinner spårlöst.
","jfr":[]} {"baseform":"plåster","wordforms":[],"text":"(lmo) kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"plåtar","wordforms":[],"text":"se pinne (7).
","jfr":[]} {"baseform":"plåtluder","wordforms":[],"text":"(sl) 1 körkortslös tjej som åker med killar i flotta bilar. 2 tjej som går med på knull för att partnern har en häftig bil. 3 tjej som älskar att bli plåtad d v s fotograferad. Även kallad linslus. Se även luder.
","jfr":[" luder"]} {"baseform":"plåtmarkis","wordforms":[],"text":"(mil sl) pissoar. Enligt Nilsson (1937) från T4 i Hässleholm. Upptecknaren menar att ordet kommer av marketenteri (café- och matservering i det militära även kallad markan). Plåt har troligen att göra med pissoarens plåtskodda ränna eller plåthölje i form av tak och väggar.
","jfr":[]} {"baseform":"pläga","wordforms":[],"text":"fornsvenska plägha, plagha. Uppg. från Söderwall (1892) som har \"plägha, plagha; hafva (sexuelt) umgänge med\" och citatet. \"the men som ey ville quinnor pläghä.\" (Läke- och Örte-böcker. Utg. af G. E. Klemming 1883—1886) 1 i Malung sa man, enligt uppgift från man (f 1905), att ”det har blivit som det plägar” när en kvinna blev gravid. Jämför vilja. Uppgift från Byrman (1989). 2 plâga (dial) förpläga, traktera. Enligt min jämtländske sagesman (f 1929) ”släppa väder så det luktar”. Och han ger exemplet: \"Ha du plâga”; har du fisit. Yttrat av en faster till honom (1930- och 40-talen). 3 (åld) pläga oloflig lusta, pläga könsumgänge med, pläga köttslig beblandelse med; ha samlag med. ”...där hon med honom plägat oloflig lusta uti hans egen säng till morgonen...” (Helgesson 2003) Och från samma källa: ”... att min man handelsbetjänten Carl Bernhard Humble under vår trolofningstid plägat köttslig beblandelse med andra...” \"Sedan stadsfiskalen flera gånger frågat Lena Cajsa om hon 'plägat köttsligt umgänge' med någon man, gjorde hon en första bekännelse.\" (Lennartsson 2019 s 51)
","jfr":[]} {"baseform":"PLÄP","wordforms":["PLÄPP","PLEPP"],"text":"(sl) även PLEPP. Pung Längre Än Penis. Uttalas plepp. \"Jag har aldrig haft några problem med min penis och nu har den passerat pläpen som det heter — pung längre än penis — det hände någonstans vid fyrtiofem.\" (Kalmér 2024 s 56)
","jfr":[]} {"baseform":"plättar","wordforms":[],"text":"(lmo) platta kvinnobröst. Se även pannkaka.
","jfr":["pannkaka"]} {"baseform":"plättveck","wordforms":[],"text":"(sl) fitta enligt slangopedia.se. Se vidare under veck.
","jfr":[]} {"baseform":"plöja","wordforms":["plog"],"text":"(sym) knulla. ”Sätta plogen i fåran och plöja”. Ett internationellt gångbart symbolspråk med gamla anor. I engelsk slang kan t ex plow eller plough spåras till tidigt 1600-tal, och tysk slang pflügen är säkert inte yngre. Troligen den vanligaste metaforen för att knulla under 1600-talet. ”Fittan: plöj mig, harva mig, välta mig! Kuken: Jag plöjer. Jag harvar. Jag vältar.” (Anderberg, Kärlek 4/1965) ”Han ruskade ilsket om henne och som straff tog han henne med utdragen envishet och slutade inte plöja upp henne förrän hon skrikande bad att få slippa.” (A Nin: Chanchiquito fr Erotika 1996) ”Han plöjde upp mig så fullständigt att det var omöjligt att göra något annat än att vara i nuet.” (Jameson 2005)
\n”Jocundus, som redan vid femton års ålder börjat plöja din mors åker med sin plog.” (Chorier 1967) ”Mitt sköte bär nymånens skönhet,/ denna himmelska båt,/ denna oplöjda jord på stäppen...” (Inanna 2011) Norskan har pløye i plogfuren om knull. Dansk slang har bruke ploven som vælter furen til begge sider samt pløje hvor der er en fure och pløje ageren (åkern) om samma sak. Se även plog och fåra.
\n","jfr":["plog","fåra"]} {"baseform":"plöjare","wordforms":[],"text":"
(sym) kuk. Se även plöja.
","jfr":["plöja"]} {"baseform":"plösa på","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Plösa (dial); fylla, stoppa, proppa, samt plös; med ursprungsbetydelsen ett kilformigt skinnstycke, numera om tunga under snörningen på sko.
","jfr":[]} {"baseform":"pms","wordforms":["mens","menstruation"],"text":"kort för premenstruella besvär, spänning eller symtom. De yttrar sig i bl a nedstämdhet, irritation och svullnadskänsla i kroppen dagarna före menstruationen. När mensen börjar försvinner i regel symtomen men återkommer mestadels före nästa mensperiod. Se även mens, menstruation.
","jfr":["mens, menstruation"]} {"baseform":"PN","wordforms":[],"text":"kort för Petter-Nicklas*.
","jfr":[]} {"baseform":"p-nisse","wordforms":["p-nissar"],"text":"(lmo) manliga perkeringsvakter.
","jfr":[]} {"baseform":"PNP","wordforms":[],"text":"(eng) kort för Party ’N’ Play. Kallas också chemical session; kemisk sammankomst. Sexuella lekar där olagliga droger är inblandade.
","jfr":[]} {"baseform":"po den leden","wordforms":[],"text":"(sk) på det viset; havande. Se också under vis.
","jfr":["vis"]} {"baseform":"poang","wordforms":[],"text":"(för sl) knull. Göra poang; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"pocht","wordforms":[],"text":"(för sl) hallick*.
","jfr":[]} {"baseform":"pocka","wordforms":["pockas"],"text":"(dial) knulla, knullas enligt Teratologen (Fragment av surrogatpyret XVII, Kulturen 5/2008): ”Måna ska kulturberikas pockas ner i Sheol av Köpenhamns festligaste inuitalkisar, som ja förvara i en iskällare under fruset.”
","jfr":[]} {"baseform":"pocker","wordforms":["påcker"],"text":"(svr) fornsvenska pocker, pockor är lånat från lågtyska pocke; koppa. Sannolikt eufemism för puken*; djävulen. ”Hist.: sedan 1609.” (SO) OB har påkker; hin onde. Bruket att svära vid denna sjukdom har till stor del sitt ursprung i de stora koppepidemier som härjade i Norden på 1500-talet. Kopplingen mellan dessa koppor och svordomen ligger i att man önskade att ens ovän eller motståndare skulle drabbas av sjukdomen. SAOB menar att pocker i sjukdomsnamnet ”har använts, när man önskat ont över någon, varvid ordet så småningom kommit att uppfattas såsom beteckning för den onde”. Ordet motsvaras av engelska pox, som använts på liknande sätt. ”Non; Ma Chere, för tusand pocker!” (Bellman F E nr 69) \"Dä ä Lansa-Lina, som varit framme, högg moran in. Hon var här i da å vädrade, den rännande pockern.\" (Mor Hannas sötost ur Moberg 2023) Kanske kan ordet också ha något att göra med det gamla puke; djävul. Idag är det väl få, om ens någon svensk, som använder pocker i svordomssammanhang, men i danskan och norskan är ordet fortfarande gångbart som svordom.
","jfr":[]} {"baseform":"pocket nymph","wordforms":[],"text":"(am sl) en liten sexig tjej som man stoppar i fickan tar med sig hem och förvandlar till en sexslav.
","jfr":[]} {"baseform":"podex","wordforms":["Po"],"text":"(lat) bakdel, ända. Adams (1982) menar att podex har genomgått en förvandling från att ursprungligen ha uppfattats som en smula grovt, till att förekomma i medicinska skrifter som ett propert och bildat uttryck. Etymologiskt har ordet med pedo; fjärt att göra, men den kopplingen glömdes troligen bort samtidigt som podex föråldrades. Adams menar att ett föråldrat ord som en gång ansetts stötande kan förväntas utvecklas till det bättre. Tyskan har den allmänt brukade förkortningen Po för samma bak. \"Hustrun bliver bekant med en officer Berg; [på] honom tänker [hon] , drömmer och allt. Podicem in thalamo semper obvertit marito.\" (I sängen vänder hon alltid baken åt sin make). (Linné [1700-t] 2022 s 116)
","jfr":[]} {"baseform":"podofili","wordforms":[],"text":"(grekiska pus; fot och philia; kärlek) att bli sexuellt upphetsad vid synen, lukten eller beröringen av fötter.
","jfr":[]} {"baseform":"podophilemia","wordforms":[],"text":"(grek) från pous; fot och phileo; kyssa. Sexuell tillfredsställelse genom att kyssa en kvinnas fot.
","jfr":[]} {"baseform":"poesihörna","wordforms":[],"text":"(lmo) offentlig eller annan toalett med klottrade verser på väggarna.
","jfr":[]} {"baseform":"pogonofili","wordforms":[],"text":"(grek) sexuell avvikelse där pogonofilen tänder sexuellt på skäggväxt.
","jfr":[]} {"baseform":"pointing","wordforms":[],"text":"(efter engelska point; punkt, peka) när bröstvårtorna syns genom blustyget. ”Att se ut som man tappat två ärtor i behån blir allt trendigare. Vissa kvinnor kyler fram rätt effekt med en isbit. Andra inväntar utvecklingen av behån.” (Jane Magnusson i ”Isbit för trendiga bröst”. DN 13/8-1996)
","jfr":[]} {"baseform":"pojk och pojk","wordforms":["pojk och pojksex"],"text":"(sl) bögförhållande.
","jfr":[]} {"baseform":"pojka","wordforms":["pajka"],"text":"(dial) föda en pojke. Enligt Byrman (1989) är ”hon ska pajka” belagt i Småland och står för barnafödsel även när det föds en flicka. Från Gällared (Ha) kommer ”mi käring ska te å pajka”. Detta enligt man (f 1888). ”När ungefär ska dä pojkas? När blir dä folköke i gårn, om en får vara näsvis å fråga?” (Moberg 1953)
","jfr":[]} {"baseform":"pojkfitta","wordforms":[],"text":"(sl) rövhål* hos pojkar. Jämför dajmkryss.
","jfr":["dajmkryss"]} {"baseform":"pojkflicka","wordforms":[],"text":"(sl) bög. Flicka med pojkaktiga egenskaper.
","jfr":[]} {"baseform":"pojkros","wordforms":[],"text":"(euf) en ung pojkes rövhål. Enligt The Alternative Swedish Dictionary används ordet bland pederaster*. Se också ros och röv.
","jfr":["ros "," röv"]} {"baseform":"pojkskola","wordforms":[],"text":"(sl) bordell; där man lär för livet och inte för skolan.
","jfr":[]} {"baseform":"pojktös","wordforms":["pajkatös"],"text":"(sl) pojkaktig flicka, transvestit*.
","jfr":[]} {"baseform":"pok","wordforms":[],"text":"(sl) puss och kram.
","jfr":[]} {"baseform":"pokal","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kuk. 2 putsa pokalen; runka, onanera. 3 fitta. ”Hon hade också fått putsa bajonetten* vid katedern, sköta mortelstöten* och skrapa sparrisen* och hennes lilla blanka pokal hade blivit fylld med bästa mannaskum.” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"POKJÄD","wordforms":[],"text":"(sl) ”Puss O Kram Jag Älskar Dig”. (slangopedia.se) Se också POKONIS.
","jfr":["POKONIS"]} {"baseform":"pokkenteet","wordforms":[],"text":"se kankerlijer.
","jfr":[]} {"baseform":"pokker","wordforms":["pokkers;","pocker."],"text":"(da) tusan, fan. Även pokkers; förbannad. Se även pocker.
","jfr":["pocker"]} {"baseform":"POKONIS","wordforms":[],"text":"(sl) Puss o Kram o Nyp i Stjärten. Se också POKJÄD.
","jfr":[]} {"baseform":"pola","wordforms":["polare"],"text":"(sl) 1 polaren med jack i pannan; kuken med tonvikten på ollonet*. 2 få polare; få orgasm, utlösning. Jämför kamrat, kompis. 3 (sl o åld) pola, ha pol med en tjej; flörta. Det förstnämnda också i uttrycket promenera med en tjej. Uppgift från Bergman (Skolpojksslang 1934).
","jfr":["kamrat, kompis","promenera med en tjej"]} {"baseform":"polarinna","wordforms":[],"text":"(sl) ”vän av kvinnokön”. (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"polarkalsonger","wordforms":["intima plagg"],"text":"(mil sl) långa kalsonger. (Langenfeldt 1947) Se även intima plagg.
","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"polera","wordforms":[],"text":"(sl) 1 polera den; runka. 2 polera hjälmen; suga kuk. Se vidare under pärla (2), fellatio och navelboxas.
","jfr":[]} {"baseform":"polerer","wordforms":[],"text":"(sl) onanist, runkare i dansk och norsk slang. Se också under polera.
","jfr":["polera"]} {"baseform":"polkagris","wordforms":[],"text":"(lmo) könsorgan. Något sött att slicka på. Jfr under gris (1).
","jfr":["gris"]} {"baseform":"polla","wordforms":[],"text":"(spa) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"polle","wordforms":["pollution"],"text":"(latin pollutus; lastbar, syndig till polluo; befläcka, vanhelga) spontan sädesuttömning, till exempel under sömn i samband med sexuella drömmar. \"Det känns härligt och jag vaknar nästan jämt med pyjamasen full av smörja, pollution kallas det visst.” (Ehnmark, Kärlek 2/1965) \"I ett brev till en god vän berättar Strindberg om sin gäst: 'Larsson ligger på ejderdun och har pollutioner var natt!' \" (Meidal 2022 s 29) Pollution ”Hist.: sedan 1837”. (NEO) Se även drömpipa och våta drömmar.
","jfr":["våta drömmar","drömmis"]} {"baseform":"pollettneger","wordforms":[],"text":"(sl) person med tydlig och djup solariebränna.
","jfr":[]} {"baseform":"pollutionismus","wordforms":[],"text":"(lmo) ett fenomen som Hertoft (1989) beskriver som ”nedsmutsning av kvinnokläder med säd”.
","jfr":[]} {"baseform":"pollutionsring","wordforms":[],"text":"(åld) ”en apparat, som afser att genom trycket från en trubbig nål väcka patienten vid erektion”. (Wretlind 1905) Detta ’tortyrinstrument’ skulle förstås förhindra ’syndig’ och ’skadlig’ sädesavgång under sömn.
","jfr":[]} {"baseform":"poltare","wordforms":["poltis"],"text":"(fisv o sl) svensexa*, möhippa*.
","jfr":[]} {"baseform":"poly","wordforms":[],"text":"grekiska polys; mången. Polygami*. ”Klara är poly. Hon vill leva med flera personer och hon vill också kunna ingå äktenskap med dem.” (möt Klara Gratte: Tidningen Kulturen 18/2007.) ”Hennes (Wendy-O Matiks) definition av poly, eller som hon hellre säger ’radikal kärlek’, är: ’Friheten att älska vem jag vill, hur jag vill och hur många jag vill så länge som personlig integritet, ärlighet och samtycke finns i hjärtat av varje relation’.” (Polynormal over there i Ottar 2/2009.)
","jfr":[]} {"baseform":"polyamori","wordforms":["polyamorös"],"text":"(nyo) från 2004. Av grekiska poly; många och franska amour; kärlek. Att ha flera kärleksaffärer samtidigt. \"Jag tilltalas av polyamori. Att inte begränsa sig själv, eller någon annan. Men polyamorösa relationer där människor skapar hierarkier där de ska be varandra om lov innan de gör vad de vill göra, tilltalar mig inte.\" (Frida Ingha: Är jag bara en skitstövel. Ottar 9/2018) \" Vi försökte leva polyamoröst. Det ordet fanns inte i början av åttitalet.\" (Kalmér 2024 s 100) Se också monoamorös.
","jfr":["monoamorös"]} {"baseform":"polyandri","wordforms":[],"text":"(grekiska polyandria; rikedom på män av polys; mången och aner; man) Månggifte där en kvinna har flera män. ”Hist.: sedan 1783”. (NEO) Sällsynt i våra dagar men förekommer bl a i Tibet, där t ex flera bröder kan ha en och samma hustru. Fenomenet kan ses som ett sätt att hålla ihop ett hushålls jordegendom och att öka tillgången på manlig arbetskraft i samhällen där det är brist på jord.
","jfr":[]} {"baseform":"polyerotik","wordforms":["polyamorös"],"text":"(grekiska polys; mången och eros; sinnlig kärlek ) ”Sexuell dragning till flera personer samtidigt. När polyerotismen får fria tyglar leder den till promiskuitet*, dvs fria sexuella förbindelser framkallade endast av ögonblickets lust utan tanke på innerlig och varaktig gemenskap.” (Sexuallivet i modern belysning 1944)
","jfr":[]} {"baseform":"polyfidelity","wordforms":[],"text":"(grekiska polys; mången och engelska fidelity; trohet) att vara trogen mot enbart några utvalda personer.
","jfr":[]} {"baseform":"polyfoto","wordforms":[],"text":"(sl) lösaktig kvinna. Wiklund (1999/1940-t)) förklarar ordet med ”48 ställningar för enåfemti”.
","jfr":[]} {"baseform":"polygami","wordforms":[],"text":"(grekiska polygamia av polys; mången och gamos; bröllop, äktenskap) månggifte där antingen en kvinna är gift med flera män (polyandri*) eller en man har flera hustrur (polygyni*). ”Hist.: sedan 1716”. (NEO) Forel (1942) berättar att ”negerkungen av Loange skall ha haft 7.000 gemåler, medan Fidjihövdingarna nöja sig med 20 till 100 kvinnor. [...] Negrerna i Angola byta ut sina hustrur med varandra och säga, att de inte så länge kunna njuta av samma maträtter.”
","jfr":[]} {"baseform":"polygyni","wordforms":["polygam"],"text":"(grekiska polys; mången och gyne; kvinna) månggifte: man med flera hustrur. ”Hist.: sedan 1787.” (SO) \"Tacitus beskriver i början av järnåldern hur flertalet germanska män nöjer sig med en hustru var, men ett ringa fåtal tar sig flera hustrur 'inte på grund av sinnlig åtrå utan därför att de ansätts av en mängd giftermålsanbud till följd av sin ädla börd'. (Lindström: Sveriges långa historia s 187. Norstedts 2022) Se även polygami.
","jfr":["polygam"]} {"baseform":"polysexuell","wordforms":[],"text":"grekiska polys; mången och sexuell.* Innnebär att attraheras av fler än ett kön men inte alla kön. Jfr pan- bisexuell samt omnisexuell.
","jfr":["omnisexuell"]} {"baseform":"polyspermi","wordforms":[],"text":"(grekiska polys; mången och sperma; frö, sperma) att ha rikligt spermaflöde.
","jfr":[]} {"baseform":"pomada","wordforms":[],"text":"(sym) salvliknande hårvårdsmedel. Använt även som glidmedel i trånga könsöppningar. ”Den kvällen utsätts Giton för lidanden, hertigen, Curval, Hercule och Brisecul knullar honom utan pomada...” (de Sade 2005/1785)
","jfr":[]} {"baseform":"pomosexuell","wordforms":[],"text":"(grekiska poly; många och latin amor; kärlek) ett postmodernt (pomo), högst tvivelaktigt begrepp för ett slags pansexualitet *, alltså en för alla omfattande sexualitet med övervägande homoerotisk* prägel.
","jfr":[]} {"baseform":"pompa","wordforms":[],"text":"Engvall/Nilsson (1996) har ”smeknamn för flickans sköte”. Febe Nilsson (f 1927 i Blekinge) berättar i brev att ordet användes av hennes familj och att hon aldrig mött ordet annat än i hemmet. ”Jag kan tydligt inom mig höra meningar i stil med: ’Mor, jag har slagit mig på pompan!’ ’Det svider på pompan, mor!’ ’Ojdå så röd pompan är, vi ska allt smörja in den lite’.” Febe Nilsson menar att ”det var helt naturligt att tala om pompan när behov fanns för det. Jag upplevde pompan som något betydelsefullt och värdefullt och ett positivt signum för flickan, något att vara försiktig med och inte skada. Den hade ingen som helst negativ belastning, tvärtom: atmosfären i min familj (lantbrukare med klockar- och prästpåbrå) var varm och samtidigt kysk, och flickan/kvinnan hade en stark ställning.” Vad ordets ursprung beträffar, menar Febe, att det kan ha sin bakgrund i pompös och pompa och det för att ”ordet kändes statusbetonat och alltid behandlades med värdighet”.
\n","jfr":[]} {"baseform":"pompe","wordforms":["pompös;"],"text":"
(sl) bak, stuss* enligt Gibson (1978) utan närmare förklaring. Norsk slang har pomp (barnspråk) om samma bak. Kanske av Pompe, Karl XII:s favorithund, som alltid travade bakom sin husse. Ordet för tankarna till pompa och pompös; om praktfull och tung utformning och utsmyckning. Även pompös; pösig, uppblåst.
","jfr":[]} {"baseform":"pompoir","wordforms":[],"text":"se kabazzah.
","jfr":[]} {"baseform":"pompom","wordforms":[],"text":"(am sl) knull.
","jfr":[]} {"baseform":"pomum","wordforms":[],"text":"(lat) manslem*. (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"ponane","wordforms":["ponani","ponanie","punani"],"text":"(för sl) fitta i invandrartäta förortsområden. ”Asså jag har hört, men inte provat det själv, men tydligen så ska man kunna ta en apelsin och göra hål i den och sen koka den och sen kan man stoppa in kuken och det ska typ kännas som värsta ponanin men kom ihåg jag har ju inte testat asså.” (Khemiri 2006) ( ”En fitta är en mus är en vulva är en kutta är en punani...” (Metro Kolumnen 15/5- 2001) Enligt kidish.se är ordet indiskt.
","jfr":[]} {"baseform":"pong","wordforms":["ponjen","pång"],"text":"(dial) testikelpung*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"ponka","wordforms":[],"text":"(nyo) förslag till ord för kvinnlig onani (0% av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) om bästa ord för fenomenet. Segrade gjorde klittra*.
","jfr":[]} {"baseform":"ponke","wordforms":["enögde ponken"],"text":"(smn) kuk. Ombildning av pojke. NEO har ”hist.: sedan 1912”. Även enögde ponken. ”Héléne: — Kom närmare, så att jag får knäppa upp julpen* åt dig, visa mig din stora ponke, som vill värma sig i mammas sköte. Vad han är söt! Han har ett litet rött huvud och inget hår. Men han har lockar nedtill och de är sträva och svarta. Vad han är vacker, din stackars föräldralösa pys [...] ge mig honom nu! Mony, jag vill fingra på honom, suga på honom, få det att vattnas i munnen på honom.” (Apollinaire 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"pony","wordforms":[],"text":"(eng sl) smack the pony; om främst kvinnlig runk, onani.
","jfr":[]} {"baseform":"ponygirls","wordforms":["ponyplay"],"text":"(eng sl) hästflickor, hästlekar. Gunnar Blå beskriver fenomenet i novellen Hästflickan (Perversioner 2003) ”Ponygirls hade jag hört talas om... sett några bilder på internet av flickor som travade med löshovar. Andra viktiga attiraljer är svans, sele och sadel.\" Och fortsätter Gunnar Blå: ”Via kinkyklubbarna och sexföreningarna kom jag i kontakt med andra ponygirlentusiaster i min stad. De brukade träffas... männen höll i tyglarna... kvinnorna travade... sedan hade de gruppsex [...] jag arrangerade möten där de fick träffa tränare... jockeys... en manlig dvärg var särskilt populär... han var lätt... flickorna kunde bära honom på ryggen varv efter varv... han piskade dem på bakdelen... låren... hetsade dem... de gnäggade... rosiga av ansträngning och kåthet...” Se vidare under kinky.
","jfr":[]} {"baseform":"poo","wordforms":["poopoo"],"text":"1 (euf) skit, avföring. ”Ditt poo-poo är verkligen jättegott, min älskade.” (Wahl 2006) 2 (sl) poopoo; skita. Från engelska poo; skit.
","jfr":[]} {"baseform":"poonani","wordforms":[],"text":"(nyo) poonani; ”kvinnans könsorgan”. Poonani tsunami ”stor mängd av slidsekret alternativt flytning”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"poop","wordforms":[],"text":"(för sl) prutt*. Från engelskans pooping; avföring.
","jfr":[]} {"baseform":"pop","wordforms":["popa"],"text":"(dial) i Värmland fjärt, fjärta. Troligen ljudhärmande om kort, svag prutt, ett antagande som understryks av den skånska motsvarigheten poppa, som används om barnfjärtar. Uppgift från Rietz 1867.
","jfr":[]} {"baseform":"popcorning","wordforms":[],"text":"(lmo) går till så att en man med en popcornpåse i knät, sticker hål på påsen i botten och för in kuken genom hålet. Sedan bjuder han sin partner att ta för sig av popcornen samtidigt som han väntar på reaktionen.
","jfr":[]} {"baseform":"popo","wordforms":[],"text":"(för sl) arsle, rumpa. Tyska och norska Popo, popo med samma betydelse, mest om och till barn. \"Wenn ich wüsste, dass die Leute wüssten, dass ich einen Popo habe, dann würde ich mich schrecklig schämen:\" (Om jag visste att folk visste, att jag hade en bak, då skulle jag skämmas ordentligt.) I brev insänt av Jan Liebe-Harkort till Språktidningen (1/2020) omnämns en, som insändaren säger, \"ramsa som fanns när min mormor var ung. Eftersom jag är 84 år var det väldigt länge sedan.\" Se även under intima plagg där det finns en svensk motsvarighet till ramsan ovan men där skäms man inte över baken utan byxan.
","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"poppa","wordforms":[],"text":"(sl) dia*. I västsverige finns ordet popp, poppe; spene.
","jfr":[]} {"baseform":"poppycock","wordforms":[],"text":"(eng sl) avföring*. Jämför nederländska pappekak; lös avföring.
","jfr":[]} {"baseform":"porco","wordforms":[],"text":"1 (för sl) sexmissbrukare*. 2 (svr) porco cane; tusan, djävlar. Egentligen svin.
","jfr":[]} {"baseform":"porija","wordforms":[],"text":"(rom) rumpa*.
","jfr":[]} {"baseform":"poris","wordforms":["pormask","mask"],"text":"(sl) klämma en poris/pormask; skita. Se även mask.
","jfr":["mask"]} {"baseform":"porn","wordforms":[],"text":"kort för pornography; pornografi*. Enligt Magnus Levin Linnéuniversitetet (Engelsk matporr är positivt laddad. Språktidningen 4/2018) har \"Porn — men inte den långa formen pornography — används sedan 1970-talet för att beskriva bilder och texter som man vältrar sig i och som framhäver de sinnliga aspekterna av ett ämne med en effekt som liknar den som pornografin har.\" Och han ger exemplet Food porn som den vanligaste av dessa sammansättningar och som han menar \"är mestadels positivt laddad\". Ett annat exempel är Ruin porr. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"porne","wordforms":["pornos"],"text":"(grek) prostituerad, sköka, där porne står för kvinnlig prostituerad och pornos för manlig.
","jfr":[]} {"baseform":"pornoboskos","wordforms":[],"text":"(grek) \"en som likt en herde vallar en flock horor\" med andra ord en hallick.*
","jfr":[]} {"baseform":"pornofil","wordforms":[],"text":"(grek) philia; kärlek, vänskap, dragning till. Vän av eller dragning till pornografi*.
","jfr":[]} {"baseform":"pornofoni","wordforms":[],"text":"sammanslagning av porno(grafi) och (tele)foni, dvs telefonporr. Det hela går ut på att ringa upp ett telefonnummer där det bjuds på sex i olika former. Oftast är det en man som ringer upp och får tala med en eller flera kvinnor. I herrtidningar och annan sexpress annonseras tjänsterna ut under rubriker som \"Trekant: Agneta, 21 och Linda, 19 — ring så får du knulla oss båda...” \" Jag vill telefonknulla! Ring snabbt för en skön orgasm” och så en utmanande nakenbild på kvinnan/kvinnorna som bjuder på de olika tjänsterna, ett telefonnummer och vad pornofonin kostar per minut.
","jfr":[]} {"baseform":"pornoglossia","wordforms":[],"text":"enligt Öhrn (2005) är ”termen pornoglossia myntad av Deborah Cameron (Feminism and Linguistic Theory, London 1985) som menar att ’since the word pornography means pictures of prostitutes, perhaps pornoglossia would be a good name for the languages which reduces all women to men’s sexual servants’.” I fri översättning: ”Eftersom ordet pornografi betyder bilder av prostituerade kanske pornoglossia kunde vara ett passande namn på de språk där alla kvinnor reduceras till männens sexuella tjänare.” Här rör det sig om ett språkbruk som ”beskriver en kvinna uteslutande utifrån hennes sexuella användbarhet, tillgänglighet eller attraktionskraft”.
","jfr":[]} {"baseform":"pornograf","wordforms":[],"text":"en som arbetar med, förlägger, skildrar och/eller forskar i pornografi och prostitution. Den förste som lär ha använt sig av ”titeln” var den franske författaren Nikolas Edmé Restif (1734—1806) som kallade sig själv för pornograf: ”en man som beskrev horors liv”. ”Hist.: sedan 1896.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"pornografi","wordforms":[],"text":"(grekiska porne; sköka, prostituerad och graphein; skriva, rita) i slang pornis, porno och porr. Pornografi betyder egentligen skökoskrift eller skökobild. Det rör sig om sexuellt ofta mycket vågade och detaljrika skildringar i ord och bild, vilkas syfte är att verka sexuellt stimulerande och upphetsande. Ullén (2009) påpekar att första gången begreppet pornografi dyker upp i en ordbok är 1857, men då har ordet en annan betydelse än den idag då det betecknade relationen mellan prostitution och smittbildning.
\nFörkortningen porr dyker upp på 1960-talet. Tidskriften Time Magazine använde 1970 för första gången uttrycket porn som kortform för pornography, det sistnämnda ordet dök upp i Oxford English Dictionary först år 1857. I Sverige är ordet pornografi enligt NEO ”hist.: sedan 1891”. Ordet når svenskan via engelskan (pornography) och franskan (pornographie). Det plockades upp ur ett obskyrt lärt verk på grekiska av 1800-talets viktorianska etablissemang och kom dels att beteckna opassande antik konst (som den som grävdes fram i Pompeji) samt livs levande prostituerade.
\n”Porren gör inte anspråk på att berätta något av betydelse — däremot gör den anspråk på att finnas bara för dig: den vill inte förstås, utan förbrukas.” (Ullén 2009)
\nPornografin som fenomen är däremot lika gammal som boktryckarkonsten. En av de första pornografiska klassikerna skrevs år 1524 av italienaren Pietro Aretino (1492—1556), ”pornografins fader” sin tids mest respektingivande skandalförfattare, och utgjorde en samling sonetter (I Modi eller Sonetti Lussuriosi) som beskriver 16 olika samlagsställningar med erotiska etsningar av konstnären Giulio Romano, elev till högrenässansens mästare italienaren Rafael (1483—1520). Författaren beskriver de mänskliga lasterna med hjälp av obscena ord och voyeuristiska besök på bordeller och i kloster. Det rör sig om ren erotisk underhållning utan några politiska eller religiösa undertoner.
\nSå här kan det, i fri översättning, låta när en kvinna talar till sin älskare: ”Fittan vill ha sin del i nöjet/ Annars kommer fitta och röv att bli fiender/ Tryck hårdare, din kuk slinker ut/ Om jag måste vänta/ En minut längre på utlösning/ Jag svär att jag dör, min kära.” Uppgift från Andersson (2006). En annan klassiker i sammanhanget är ”L’ecole des filles” utgiven anonymt 1655 och enligt Mats Gellerfelt i SvD (15/10-2009) ”inledningen till hela den pornografiska litteraturen, en snuskig underground i Paris som skulle leda fram till ’franska kort’ och samtidens pornografiska film”.
\nÅr 1967 blir Danmark det första land som legaliserar pornografiska beskrivningar i text och två år senare blir det fritt fram att också visa bilder på fenomenet. Sverige slopar 1971 den paragraf i lagtexten som förbjuder skildringar som sårar tukt och sedlighet. I Norge är det först 2006 som man får samma lagstiftning som i Danmark och Sverige. Tidigare var endast stillbildsfotografier av könsorgan tillåtna medan rörliga bilder av samma slag var förbjudna. I Finland var porr förbjudet fram till år 2000. Se också under sladden. Enligt en undersökning som Medierådet gjort 2004 så ökade det svenska surfandet på porrsidor på Internet från 406 000 besök i oktober 2001 till nära det dubbla eller 800 000 i december 2003.
\nOm pornografin har det stått strid i alla tider. Vad skiljer t ex erotik från pornografi? Lo Duca har i sin De Erotica I, Histoire de l’Erotisme (Paris 1960) bl a följande att säga i ämnet: ”Inte ens kloka hjärnor kan skilja erotik från pornografi. De ser inte att det vid suggestion, anspelning, förväntan ända till vansinne handlar om erotik; så snart sex uppträder obscent i stället för att förbli symboliskt eller dekorativt är vi i pornografins låsta och dystra värld. Så snart sex triumferar, börjar pornografin och slutar erotiken; för den finns då ingen plats längre.”
\nDen amerikanska sociologen Diana Russell (1993) ger följande definition av pornografi: ”Material som kombinerar sex och/eller exponerandet av könsorgan med skändning eller förnedring på ett sätt som till synes godkänner, tolererar eller uppmuntrar ett sådant beteende.” Alex Comfort (1920—2000) menar i sin storsäljare (12 milj ex) The Joy of Sex (1972) att porr är den benämning som alla sexböcker får som någon försöker förbjuda. Och fortsätter han: ”De flesta normala människor gillar att titta på sexböcker och läsa sexfantasier — vilket är anledningen till att abnorma människor måste lägga så mycket tid och pengar på att förbjuda det.”
\nEn betydligt ”ljusare” bild av pornografin ger Channa Bankier (Shocking Lies 2000): ”I pornografins värld står alla penisar rakt upp hela tiden, alla vaginor savar och stönar, alla är glada och hänförda jämt. Magplasken, impotensen, den sexuella döden och nöden finns inte i pornografin, den personliga relationen mellan de knullande redovisas inte där, utan de sysslar enbart med den GENITALA triumfen.” Hos Florin et al (2004) uttrycker sig en 16-årig tjej så här om vad som är pornografi: ”När det blir för mycket kukar överallt är det porr.”
\nDen omtalade indiskfödde författaren Salman Rushdie (f 1947) menar att pornografin har en lika självklar som viktig plats i den moderna civilisationen. Särskilt viktig är den inom den muslimska världen. I sin essä The east is blue (2004) skriver Rushdie bl a: ”Pornografin finns så klart överallt, och när det handlar om samfund där det är svårt för unga män och kvinnor att träffas och göra sånt som unga män och kvinnor tycker om att göra ihop, så fyller pornografin ett grundläggande behov. När det gäller att tillfredsställa de här behoven blir pornografin rent av en fanbärare för frihet och civilisation.” Andersson (2006) berättar om den amerikanske domaren Potter Steward som 1964 lätt frustrerad ger upp sina försök att i juridiska termer förklara vad pornografi är: ”Jag kan inte säga vad pornografi är, men jag känner igen det när jag ser det.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"pornografisk","wordforms":[],"text":"
som har att göra med eller utgör pornografi*. ”Hist.: sedan 1888.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"pornokrati","wordforms":[],"text":"(grekiska porne; sköka och -kratia; välde) skökoregemente, om påvedömets förfall på 900-talet. Om detta berättar Dagrin (1994) utifrån en ny klass av makthavare i Rom som slogs om klostrens och biskopsätenas rikedomar. ”En av de främsta i denna nya klass av makthavare är släkten Theophylactus, vars medlemmar är de som i praktiken styr Rom under dessa för kyrkan så mörka år. De mest beryktade medlemmarna av denna släkt är en viss Theodora och hennes lika berömda och ökända döttrar Marozia och Theodora den yngre. Dessa kvinnor är lika äregiriga som vackra och charmar till sig makt och inflytande. De styr och ställer i Rom efter behag. En samtida krönikeskrivare menar att ’Rom helt faller i kvinnohänder. För som profeten säger: '— De svaga ska styra världen’. För dessa kvinnor, och deras likar, är ingenting heligt när det gäller att nå målet. Med påven Sergius III, han som beskylls för att ha mördat sina två företrädare på Petri stol, sägs den då 15-åriga Marozia få en son, den blivande påven Johannes XI, samtidigt som hon har ett förhållande med påven Johannes X. Inte så underligt därför om denna period av många historiker kallas den pornokratiska.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"porr","wordforms":[],"text":"
(sl) en riktigt snygg och sexig tjej. Se också pornografi.
","jfr":["pornografi"]} {"baseform":"porra","wordforms":[],"text":"(sl) 1 om knull som går lite utanför det vanliga, är avvikande, annorlunda, har en pornografisk prägel. \"Kom ihåg att det ska vara roligt att porra loss.” (Puma Swede 2012) 2 skriva pornografi. 3 smekas intimt, hångla. 4 enligt Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) chattspråk i betydelsen visa sig naken.
","jfr":[]} {"baseform":"porralåda","wordforms":["låda"],"text":"(sl) fitta. Se även låda.
","jfr":["låda"]} {"baseform":"porrfilmspenis","wordforms":[],"text":"(sl) stor kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"porrgitarr","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se också gitarronani och gitarrunkare.
","jfr":[" gitarrunkare","gitarronani "]} {"baseform":"porrholk","wordforms":[],"text":"(sl) husvagn, husbil. Se även under holk.
","jfr":[" holk"]} {"baseform":"porrig","wordforms":[],"text":"(sl) pornografisk, sexig. Ordet belagt sedan 1967. ”Om en tjej ska ragga upp mig får hon gärna komma fram och dansa lite porrigt.” (SvD 30/5-2003: Går du ofta hit?)
","jfr":[]} {"baseform":"porrkista","wordforms":["kista."],"text":"(sl) analöppning*. Se även kista.
","jfr":["kista"]} {"baseform":"porrläge","wordforms":[],"text":"(data) inställning i webbläsare som suddar ut alla spår av surfandet medan datorn är påslagen.
","jfr":[]} {"baseform":"porrna","wordforms":[],"text":"(nyo) ”att kolla på en clip porr i samband med onani, då man har lite bråttom och är i behov av snabbstimuli”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"porrodi","wordforms":[],"text":"(lmo) parodi på porr. Ordet hittat i Kalle Linds förord till Ragnar Åslunds bok Svenska bordeller (1967) i ny upplaga 2025 på Vinitj förlag. \"Om den här lilla 'porrodi' boken då och då påminner oss om vad kvinnor utsatts för, då såväl som nu, så är det väl ett plus.\" (Kalle Lind 2022)
","jfr":[]} {"baseform":"porrorre","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, sexig orre. Se vidare under porr och orre.
","jfr":[]} {"baseform":"porrped","wordforms":["torped"],"text":"(nyo och lmo) ”en person som är präglad av porr och behöver få leva ut det i sexet”. (SAO 2013) Se även torped.
","jfr":["torped"]} {"baseform":"porrpung","wordforms":["pp"],"text":"(sl) rakad pung*. ”Sveriges Televisions storsatsning Spung inleds också med en pungscen. Daniel Larssons rollfigur Kim står och rakar sig för att få porrpung.” (SvD Nöje 20/3-2002) ”Då borde alla killar ha pp (= vara rakade runt grejen).” (Skugge 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"porr-rulle","wordforms":[],"text":"(sl) pornografisk film.
","jfr":[]} {"baseform":"porrstjärna","wordforms":["stjärna."],"text":"(sl) 1 bög. Se även stjärna. 2 filmstjärna i porrfilm.
","jfr":["stjärna"]} {"baseform":"porrstön","wordforms":[],"text":"(sl) stönande under porrakt. ”Med stämningsförhöjande ljud menas det som populärt kallas för porrstön.” (Suhinina 2007) Se även under stöna.
","jfr":["stön"]} {"baseform":"porrsurfa","wordforms":[],"text":"(data) 1 att leta pornografiskt material på webben. 2 att som tidsfördriv planlöst klicka sig fram mellan webbsidor.
","jfr":[]} {"baseform":"porrtofs","wordforms":[],"text":"(sl) uppsnyggat könshår. ”...för att kunna se och känna huden på blygdläpparna men med lite hår kvar på venusberget för att inte se helt naken ut”. (Delilah/Flodman 2007) Se även tofs.
","jfr":[" tofs"]} {"baseform":"porslin","wordforms":[],"text":"1 (sl) vattna porslinet; den ljudlösa uttömning som sker då man riktar pisstrålen mot toalettstolens insidor istället för rätt ner i den vattenfyllda skålen. Se även fabrik. 2 i uttrycket köra porslin som förklaras hos Segerlund (2021): \"Vissa prostituerade hade samarbete med hyrkuskar, som 'körde porslin'. Det innebar att han körde runt henne och köparen, och sen delade kvinnan och kusken på inkomsten.\" (s 30) Porslin är ju väldigt skört och kuskens uppgift var att köra extra sakta och försiktigt för att inte störa akten.
","jfr":[" fabrik","köra porslin"]} {"baseform":"porslinsgud","wordforms":[],"text":"(sl) 1 toalettskål. ”Ändå var det jag som slutade nyårsnatten på knä framför den vita porslinsguden, magsjuk, bitter och spik nykter.” (Emil Sandgren i YA 4/1-2008) 2 be till porslinsguden; kräkas, spy. Enligt undersökning i tidningen Nya Åland (5/3-1999) vanligt ord bland åländska ungdomar. Se även keramikgud. 3 offra till porslinsguden; skita.
","jfr":["keramikgud","offra till porslinsguden"]} {"baseform":"porslinshäst","wordforms":[],"text":"(sl) vattna porslinshästen; pissa. Se porslin och häst.
","jfr":[]} {"baseform":"porslinsknulla","wordforms":[],"text":"(lmo) Björn Persson 19 år i Norrköping om att knulla ömtålig tjej oftast oskuld. Jämför vaniljsex (2).
","jfr":["vaniljsex"]} {"baseform":"porslinsponny","wordforms":["porslinstron","tron."],"text":"(sl) toalettstol. Man sitter på toastolen som på en ponny eller tron. Se även tron.
","jfr":["tron"]} {"baseform":"porslinstruck","wordforms":[],"text":"(sl) 1 toalettstol. 2 köra porslinstruck; spy i toaletten.
","jfr":[]} {"baseform":"porslinstuba","wordforms":[],"text":"se tuba.
","jfr":[]} {"baseform":"porslinsåkare","wordforms":[],"text":"(sym) benämning på nattlig prostitution i täckta vagnar, enligt Almkvist (1942). ”Vagnen var inte bara Hatt-Klaras bostad, hon hade låtit drängen köra omkring på gatorna och lockat in kunder i den. Medan Hatt-Klara betjänade kunderna fick åkardrängen köra lugnt och varligt på Djurgården och andra folktomma platser. ’Köra porslin’ kallas det. Men inte är Hatt-Klara av något skört material, fnyser Alice.” (Kallenberg 1997) Chrispinsson (1999) menar att köra porslin innebar att kusken skulle ”svänga varsammare än vanligt”.
","jfr":[]} {"baseform":"port","wordforms":["framport"],"text":"(sym) 1 fitta. Ingång, öppning. ”Men jag stötte förgäves, porten var stängd.” (Hallenstierna 1972/1700-t). Och från samma källa: ”I själva portgången kroknade det.” I All världens sexrekord (1982) heter det: ”I den kinesiska sexhandledningen Yu Mi Chueh skriven kort e Kr säger författaren, att det är möjligt att bedöma en kvinnas sexorgan med ledning av hennes anletsdrag. — En kvinna med liten mun och korta fingrar har en grund sexport och är lätt att tillfredsställa. [...] Om hon har djupt liggande ögon har hon också en djup sexport, om hennes ögon är stora och glittrande är hennes sexport trång till en början men blir rymligare längre in.”
\n”Det (’den vita snön’; drycken som kommer från kvinnans bröstvårtor) kommer att göra hennes vätska rikligare såväl i ’Den blomstrande dammen’ (munnen) som ’Den mörka porten’ (vulva).” (Kärlekens Tao 1994) ”Jag kände hur han klappade på porten utan att kunna öppna den. Och jag tror inte att han hade kunnat träda in genom den även om jag själv hade hållit den vidöppen.” (Cleland 1964/1749) ”Nu ska jag berätta en historia om en kvinna, som höll på att gå under av lust att låta en bondyngling slå in fästningsporten med sin murbräcka*.” (Aretino 2008) Flashback.se har garageport för kvinnans könsorgan. Se även framport och under näsa (4).
\nDet norska uttrycket ”å lufte pikken i et portrom” (portgång); står för knull med storfittad kvinna. ”De påstår att en flickas fot är ett mått på den mittport, genom vilken man träder in i jungfrulighetens tempel. Rena svamlet!” (Chorier 1967) 2 bakport. ”... och när det stackars barnet, som ännu inte utsatts för något liknande, kände hertigens enorma kukhuvud knacka på sin unga baks trånga port och försöka bryta upp den, började den lilla stackaren skrika förskräckligt och flydde alldeles naken rakt ut i rummet.” (de Sade 2005/1785)
","jfr":["framport"]} {"baseform":"porta","wordforms":[],"text":"(lat) \"kvinnans blygd*\". (Chorier 1967) Port, ingång, öppning. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"portal","wordforms":[],"text":"(sym) port, ingång. 1 ända, bakdel. ”... drar ner flanelltrosorna och böjer sig fram över fotändan och exponerar sin själs portal för den ljuva morgonluften som fläktar in från trädgården.” (Coover 2007) 2 fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"portcvenna","wordforms":[],"text":"(fno) sköka*. ”Detta melte hann æigi at æinf umm faurlifi portcvenna, hældr ok umm alla licams munuð” (Detta sade han inte endast om skökors orena liv, utan om all kroppslig kärlek.) (Norska homilieboken)
","jfr":[]} {"baseform":"portio","wordforms":[],"text":"(latin portio; del) livmodertappen*. Livmoderns nedre del kallas livmoderhalsen*, som slutar med livmodertappen*, vilken är belägen i slidans övre del.
","jfr":[]} {"baseform":"portion","wordforms":[],"text":"1 (sym) sperma. ”Scenariot tycktes inte centralt, det vitala var att kvinnans slöja skulle rivas av, att håret skulle blottas och att mannens vita portion skulle planteras i kvinnans ansikte.” (Khemiri 2006) ”Jag ska ta mig en portion hos henne utan att betala något.” (Aretino 2008) Se också vitt och sats. 2 (so) halvportion; en helt igenom misslyckad person. Jäm ör stolpskott.
","jfr":["stolpskott","vitt"]} {"baseform":"portmonnä","wordforms":[],"text":"(franska portemonnaie bildning av porter; bära och monnaie; mynt) 1 (sym) fitta. ”Hon tog till sig grabben och satte med ett enda knyck in hans kärlekspant i portmonnän och låste in den där.” (Salten 1983) Jämför pluska. 2 (euf) testikelpung. ”Jag tycker det låter bra mycket fräsigare att säga portmonnän än att dra till med pungen eller scrotum. Och vem fan vet vad en scrotum är?” (38-årig man)
","jfr":["pluska"]} {"baseform":"poshte","wordforms":["pushte","pusti"],"text":"(för sl) assyriska/ syrianska, turkiska och grekiska. Använt i invandrartäta områden om 1 bög, homosexuell. 2 prostituerad. 3 som skällsord.
","jfr":[]} {"baseform":"possan","wordforms":[],"text":"(åld) fitta? Ordet dyker upp i en skämtballad från Medeltiden presenterad i Kværndrup/Olofsson (2003): \"Och käringen for uti helvetet in/ Och alla sju djefvlar i possan sin”. Författarna förklarar det hela med att käringen samlar in de sju smådjävlarna i sin säck. Ordet possa förklaras i SOB med latinets sacculus som mycket riktigt betyder påse, liten säck och kanske är det också en vanlig säck det är fråga om. Succulus kan också betyda börs, pung och personligen tror jag att det här är fråga om den börs som käringen bär mellan sina ben. För ingenstans i visan talas det tidigare om att hon går omkring och bär på en vanlig säck. I possan sin tolkar jag därför som att hon har en fitta som rymmer dessa sju smådjävlar. Hur som helst skulle possan vara ett alldeles utmärkt (barnspråks)ord för kvinnans könsorgan också i våra dagar.
","jfr":[]} {"baseform":"possolinan","wordforms":[],"text":"(sl) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"posstelin","wordforms":[],"text":"(sk) porslin*, nattkärl*. ”Tissa* litta i posstelinet!” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"postament","wordforms":[],"text":"(euf) bakdel*, ända*. Sockel för staty eller kolonn. ”Strimmorna korsar varandra på hennes högröda postament som grenar mot gryningens rosa moln, vilket av någon anledning gör honom sorgmodig.” (Coover 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"postcoital","wordforms":[],"text":"(latin post; efter och coitus; samlag) efter samlaget, då kvinnan bör inta postcoitalpiller, dagenefterpiller, om hon inte vill råka ut för en oönskad graviditet. Med hjälp av stora mängder östrogena hormoner hindras det befruktade ägget från att tränga in i livmoderslemhinnan.
","jfr":[]} {"baseform":"posterior","wordforms":["posteriora"],"text":"(latin posterior; bakre och post; bakom, efter) anus, bakdel. Fornitalienska postione och fornfranska poistron med samma betydelse. ”... har han igår så vida bragts det han för dem (tinget) denne gärningen således; att han bekänt sig och av Per uti köttslig lusta och boleri hava brukat varandra ad priora et per posteriora,... (Skedevi socken ordinarie ting, 1701 om ett sodomibrott.) Jämför sodomi och bola.
","jfr":["bola","sodomi "]} {"baseform":"posthora","wordforms":[],"text":"(sl) ”en person som stökar till trådar i diskussionsforum genom att skriva många och ofta helt innehållslösa inlägg enbart för att öka på sin posthistorik”. (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"posti","wordforms":[],"text":"(för sl) bög. Från grekiskan.
","jfr":[]} {"baseform":"PostPorn","wordforms":[],"text":"nätverk som startade 2006. PostPorn kallar sig porrskådisar, konstnärer och porrproducenter som rör sig någonstans i gränslandet mellan film, konst och porr. Man uppmanar till både konsumtion, onani och kontemplation genom att bejaka sin egen sexulla lust. De drygt 200 medlemmarna gör fotokonst, porrfilm eller ljudporr tillsammans eller på egen hand.
","jfr":[]} {"baseform":"pota","wordforms":[],"text":"(för sl) i invandrartäta områden om prostituerad och som skällsord. Se även puta, pytta.
","jfr":[" puta, pytta"]} {"baseform":"potatis","wordforms":["potatissäck"],"text":"(sym) 1 pung. 2 slå vattnet av potatisen, hälla av potatisen; pissa. Danskan har slå vandet fra kartoflerne. 3 potatis(säck); testikel (pung). ”Nej, inte så, ni måste krama mina potatisar härnere. Dom som hänger i en hudficka härnere mellan mina lår. Det är så skönt med fickor, flickor, eller hur?” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) 4 potatisar; kvinnobröst. 5 plocka sin sista potatis; dö. Se även under säck.
","jfr":["säck"]} {"baseform":"potatisöga","wordforms":[],"text":"(sl) ollon*. Se även under potatis och öga.
","jfr":["potatis","öga"]} {"baseform":"potens","wordforms":[],"text":"(latin potentia; förmåga, kraft av potens; mäktig, stark) främst om den manliga erektions- och samlagsförmågan. ”Hist.: sedan 1904”. (NEO) Motsats: impotens*. ”Men däremot, om potens är att erövra Polen, så är impotens en känsla av att arméerna har deserterat, att man verkligen är hopplös.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97) För August Strindberg (1849—1912) var inte minst den egna sexuella potensen ett viktigt mått på manlighet. Han blev djupt förorättad om någon vågade ifrågasätta hans sexuella förmåga. Så konstaterade t ex en schweizisk läkare på en bordell att Strindbergs organ ”mätte i upprört tillstånd 16x4 centimeter”. Strindberg organiserade också en allmän kukmönstring bakom krogen Fyllan på Djurgården i Stockholm och fick då av horan Vita Björn betyget approbatur sine laude d v s godkänt utan beröm. Han lär också ha konstaterat efter en kommentar från hustrun Siri von Essen, vad gällde pittstorleken, att ”skruven behöver inte vara för liten därför att muttern är för stor”. Se även under mutter (2). \"Hennes make visade sig dessutom ha problem med potensen och deras försök till samlag var allt annat än lyckade.\" (Västerbro 2025 s 390)
\n","jfr":[" mutter"]} {"baseform":"potentat","wordforms":[],"text":"
(förbr) pamp*. ”Den behornade potentaten, eufemism för dj-n el. f-n. Gammalt”. (Ingers 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"potentiell bög","wordforms":[],"text":"(sl) bisexuell* person.
","jfr":[]} {"baseform":"Potifar","wordforms":[],"text":"(smn) 1 potta*. En egyptisk hövitsman som hade en hustru som förgäves försökte förföra Josef. Omtalas i bibelns 1 Mos 39. Hjelmqvist (1901) menar att namnet har anknytning till Göteborgstrakten. 2 kuk. \"Väldigt roligt att vara här, som om han varit hennes man, men Potifar var åter redo och det var det som kändes knepigt.\" (Länsberg 1959)
","jfr":[]} {"baseform":"poto parao","wordforms":[],"text":"(för sl) utstående rumpa*.
","jfr":[]} {"baseform":"potta","wordforms":[],"text":"fornsvenska potta, putta; lerkärl, ett lån från lågtyska pot, put med samma betydelse. Tyska Pott, engelska och franska pot. Potta ”hist.: sedan 1479 i betydelsen ’skålformat kärl’ och i betydelsen nattkärl ”sedan 1686”. Båda uppgifterna från SO. Ursprunget ovisst. 1 först mot slutet av 1800-talet kom ordet potta i mer allmänt bruk. Tidigare mest i sammansättningar som kammarpotta, kommoditetspotta, nattpotta, nattstolspotta, pisspotta, porslinspotta och sängpotta. Hos Bellman (1770-71 F E nr 21) heter det ”Hwart man sig vänder/ Pottor i gränder/ Klinga i gatan, hej lustigt Calas!” Swedberg (1720-t) har pisspotta, pissbecken.
\nFörekommer också som skällsord: ”du din potta!” Något som Stolpe (1984) menar har bibliskt ursprung. Han hänvisar till 1541 års bibelöversättning, där det i Rom 9:21 heter: ”itt kaar til hedher, och thet andra til wanheder”. Det är detta kärl till vanheder Stolpe menar är begreppsbestämmande för skällsordet potta.
\n”Predikanten och jesuiten Bourdaloue (1634—1704) har fått ge namn åt en potta. Det var ett avlångt kärl som damerna förde med sig till kyrkan väl dolt under de långa vida krinolinerna. Bourdalouepottan kom väl till pass under långa predikningar.” (Lagercrantz 1962) Det berättas att denne Bourdaloue var en mycket populär präst vars predikningar alltid var välbesökta. Så societetens damer gick till kyrkan flera timmar i förväg för att försäkra sig om plats och vågade sen inte lämna kyrkbänken ens för de mest trängande behov av rädsla för att missa något eller förlora sin plats. Då kom bourdalouepottan väl till hands.
\nOm denna pottas fortsatta öden berättar Lagercrantz (1962): ”Fruntimmerspottan verkar ha varit särskilt omhuldad under slutet av 1700-talet. Att pottan så småningom föll i total glömska är svårförståeligt. Numera är okunnigheten så djup om den gräddsnipeformade tingesten att man vid antikvitetsintresserades bord kan riskera att bjudas på sås ur ett dylikt kärl.” Mot slutet av 1990-talet dök det upp en modern motsvarighet, en pissoir-á-porter, en bärbar potta för damer av vätskesäker papp som efter användning kunde slängas i närmaste papperskorg. 2 fitta, förekommer i Lars Robergs lärobok i anatomi Lijkrevningstavlor (1718). I nedsättande betydelse om kärl där mannen tömmer sitt överflöd. 3 potta; injektionsspruta med narkotika. Enligt Holmén (1997). 4 potta (so) se vidare äckelpotta.
\n","jfr":[]} {"baseform":"pottas","wordforms":[],"text":"
(fisv) djävlas*. \"Pottas inte med mig!\"
","jfr":[]} {"baseform":"pottfrilla","wordforms":[],"text":"(sl) när frisyren ser ut som om den klippts efter en potta på huvudet.
","jfr":[]} {"baseform":"pottig","wordforms":[],"text":"(fisv) småfräck, småjävlig.
","jfr":[]} {"baseform":"pottis","wordforms":[],"text":"(sl) 1 potta. 2 pottisar; kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"pottoar","wordforms":[],"text":"(sl) skämtsamt för klosettskålen i WC-apparat. 1920-tal.
","jfr":[]} {"baseform":"potz","wordforms":[],"text":"(jid) pick*.
","jfr":[]} {"baseform":"potz Donner","wordforms":[],"text":"(svr) tysk ombildning av Gottes Donner; Guds åska, och använt som lindrig svordom. Potz betyder ungefär kors! å tusan! och återfinns bl a i potztausend; för tusan! ”Af de tyska ederna på Potz blev under 1600-talet i synnerhet Potz velten populär hos oss, skrifvet potz fälten. Velten är egentligen inte annat än namnet på den heliga Valentin, skyddspatron mot pest och fallandesot, vid hvars sår och bulor man brukade svärja på hög- och lågtyska.” (Hellquist 1918) Andra troliga ombildningar från tyskans Potz Velten är box felten, hvas bälten och gussbältingen.
","jfr":[]} {"baseform":"pousti","wordforms":["poutso"],"text":"(sl) grekiska för kuk enligt slangopedia.se. Uttalas pusti enligt samma källa.
","jfr":[]} {"baseform":"PP","wordforms":[],"text":"(eng sl) kort för Pocket Pussy; syntetisk fitta som man kan ha med sig i fickan.
","jfr":[]} {"baseform":"p-pitt","wordforms":[],"text":"(sl) skrumpkuk p g a preludinmissbruk.
","jfr":[]} {"baseform":"PPPP","wordforms":[],"text":"(sl) PyttePenisPansarPung. Jämför pansarpung.
","jfr":["pansarpung"]} {"baseform":"p-punkt","wordforms":[],"text":"se under g-punkt.
","jfr":[]} {"baseform":"prackare","wordforms":[],"text":"(åld so) enligt Karlsson A & A (2020) är prackare ett ord som kan användas i flera olika betydelser. Det kan syfta på en person som levde torftigt och fattigt, men även någon som använde sig av flera bedrägliga och ohederliga metoder, alltså synonymt med en skojare eller bedragare. \"Helge flög på honom och skällde honom för en uppätare och bakdantare (baktalare), medan Helge fick höra att han var en tiggare och prackare.\" (s 15)
","jfr":[]} {"baseform":"praktarsel","wordforms":[],"text":"(so) grovt skällsord. \"Ditt praktarsel!\" \"Så vitt jag vet är Sveriges tidigaste exempel på en kulturman av praktarselformat från 1100-talets mitt. Jon Sverkersson hette han och han föddes in i den priviligierade bildade klassen, han var son till östgöten och kungen Sverker den äldre.\" (Lindström 2021 s 201) Och Lindström följer upp med tillvägagångsättet hos ett dylikt praktarsel: \"Så fort Jon Sverkersson dyker upp framstår han som en klassisk mobbare, ni vet den där typen som kommer in i ett rum och omedelbart hittar ett offer att trakassera, och ingen vågar säga till honom på grund av rädsla för att själv drabbas.\"
","jfr":[]} {"baseform":"praktmaskin","wordforms":["praktstake","praktstycke"],"text":"(sl) stor kuk. ”Vilken praktmaskin. Jag känner mig alldeles fullpumpad.” (Maria Emanuelson, Kärlek 4/1965) ”Det var ingen dödfödd ål, ingen skrumpen morot utan ett fin-fint praktstycke.” (Aretino 2008) Se också stake och maskin.
","jfr":["stake","maskin"]} {"baseform":"pralin","wordforms":[],"text":"(sym) en bit finare (fylld) choklad. 1 snygg, sexig kvinna. 2 klitoris.
","jfr":[]} {"baseform":"prassel","wordforms":["prassla","prassel;"],"text":"(sl o ljud) 1 knull, knulla. Ofta om otillåten (utomäktenskaplig) verksamhet. ”Hist.: sedan 1805.” (SO) \"Någon att prassla ihop med”, t ex i ett vänsterprassel*; ett förhållande vid sidan om äktenskapet. Även prassel; pengar, efter det prasslande ljud som uppstår när man bläddrar med sedlar. ”Man 1: — Vet du nåt bra prassel? Man 2: — Visst, men det kostar prassel.” ”Och jag skulle aldrig drömma om att inleda ett riktigt prassel...” (Drougge 2003) 2 prassel; prostituerad. 3 prassel; flört*. 4 prassel; älskarinna. Se också prasselhak.
\n","jfr":["prasselhak"]} {"baseform":"prasselhak","wordforms":[],"text":"
(sl) bordell. Hak står för ”enklare nöjeslokal” som i danshak. Se också prassel.
","jfr":["prassel"]} {"baseform":"prasselpiller","wordforms":[],"text":"(sl) p-piller*. Se också prassel.
","jfr":["prasse"]} {"baseform":"prata","wordforms":[],"text":"(sl) 1 i slanguttrycket men sen ville vi inte prata mer; om knull. 2 prata med Gurra, spy i toan. Gurra = Gustavsberg. Jämför Gustavsbergsbussen. Även prata med Ulrik*, prata danska; spy i allmänhet.
","jfr":["Gustavsbergsbussen"]} {"baseform":"pre cum","wordforms":[],"text":"latin pre; före och cum; komma. När man är så störtkåt att det börjar droppa sperma i förtid.
","jfr":[]} {"baseform":"predicament bondage","wordforms":[],"text":"(eng) av engelska predicament; (obehaglig) situation. Jämför bondage. Går ut på att binda en person på så sätt att det finns ett begränsat antal möjligheter att röra sig. Positionerna är så obehagliga att den drabbade hela tiden försöker hitta en bekvämare ställning. Metoden används i bl a BDSM* och power exchange. Se även under dominans.
","jfr":["bondage"," dominans"]} {"baseform":"predika","wordforms":["högmässa"],"text":"(euf) knulla. ”Innan han på söndagsmorgonen predikade i kyrkan, predikade han i sängen hos mig med särdeles gåvor på båda ställena.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Se även högmässa.
","jfr":["högmässa"]} {"baseform":"prefitta","wordforms":[],"text":"(tro) Olbers Croall (2016) har ”fitta med liknande eller samma fysiologi som en fysiologisk kuk, men som av den som har den definieras som och/eller upplevs vara en fitta”.
","jfr":[]} {"baseform":"preg","wordforms":[],"text":"(sk) penis. Sak, grej. ”Kom inte här med din sure preg, den kan du ränna dit nån annenstans.” (Ohlmarks 2004) Roger Hansson i Järfälla påpekar att preg är det skånska ordet för ’prick’, ett redskap som man ’präegar’; prickar med. Det rör sig om en pryl ett spetsigt föremål som man sticker hål med.
","jfr":[]} {"baseform":"pregdar","wordforms":[],"text":"(lmo) är den med känsla för tidigt havandeskap.
","jfr":[]} {"baseform":"pregenital","wordforms":[],"text":"(latin prae; före, framför och genitalia; könsorgan) term speciellt inom psykoanalysen för psykosexuella stadier före puberteten. Se även pubertet.
","jfr":["pubertet"]} {"baseform":"pregge","wordforms":[],"text":"(sl) havande, gravid. Från engelska pregnant; havande.
","jfr":[]} {"baseform":"pregnant","wordforms":[],"text":"(put) ”marijuanacigarett (cannabis) som är tjock på mitten”. (Holmén 1997) Engelska pregnant; havande.
","jfr":[]} {"baseform":"prenumeration","wordforms":[],"text":"(lmo) leva i ett fast förhållande. Motsats lösnummer*.
","jfr":[]} {"baseform":"pre-op","wordforms":["post-op"],"text":"beteckningar för transsexuella* före (pre) respektive efter (post) könskorrigering. Först efter genomförd könsbytesprocess får en person juridisk status med det ”nya” könet. Från Kärlekens pris (2005) där man också understryker att ”Upplevelsen av att tillhöra sitt kön är dock inte knuten till operationen utan lika stark hos pre-op som hos post-op transsexuella.”
","jfr":[]} {"baseform":"preorgasm","wordforms":[],"text":"(latin prae; före, framför och orgasm*) Dahlén (2017) förklarar ordet med att \"En del sexualupplysare menar att alla kan få orgasm men att de som inte orgasmerar är preorgasmiska. Det betyder att förmågan alltid finns där och att man behöver hitta sin väg.\"
","jfr":[]} {"baseform":"preputium","wordforms":[],"text":"(latin prae; före, framför och grekiska posthion; manslem) förhud. ”Ifråga om pojkarna beskrivs ’beviset’ härför [för att de masturberat] som förmåga att föra preputiet över ollonet.” (Beach/Ford 1952)
","jfr":[]} {"baseform":"present","wordforms":[],"text":"(sym) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"presentera","wordforms":[],"text":"Hertoft (1989) har danska præsentere ”det sätt på vilket en tik visar sin parningsvillighet, vanligen genom att vända bakkroppen till, svaja på ryggen och på det hela taget inta en hållning som möjliggör för hannen att bestiga* henne”.
","jfr":[]} {"baseform":"preservativ","wordforms":[],"text":"(latin praeservare; bevara, förebygga, skydda) medel som används i skyddande eller förebyggande syfte särskilt om preventivmedel*. ”Hist.: sedan 1578”. (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"president","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. Från franska président som i sin tur kommer av latinets praesidens; ordförande, framförsittande. Jämför kung.
","jfr":["kung"]} {"baseform":"presperm","wordforms":[],"text":"(latin prae; före, framför och grekiska sperma; säd) en klar vätska från Cowpers körtlar* som avsöndras ur mannens urinrör i samband med sexuell upphetsning och före spermaflödet. Se även glädjedroppar, glädjetårar.
","jfr":["glädjedroppar, glädjetårar"]} {"baseform":"pressa","wordforms":["presseriet","pressa en korv"],"text":"(sl) 1 pressa; ”uträtta naturbehov”, enligt Thorén (1996) med tidsangivelsen ”1990-t” och presseriet; toan, dasset. Även pressa en korv (på presseriet) 2 knulla. ”... men han tog med båda händerna om hennes skinkor och pressade sig hårt in i henne, hon kunde inte bli fri...” (Ahlstedt 1954) 3 onanera. ”I tonåren tog jag mig för att onanera under tråkiga lektioner och under predikan när jag var med i kören. Allt jag behövde göra var att korsa benen och pressa samman lårmusklerna upprepade gånger två till tre minuter i taget.” (Hite 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"pressaren","wordforms":[],"text":"(sym) ett av 40 namn på fittan i Den doftande trädgården*.
","jfr":[]} {"baseform":"prestation","wordforms":[],"text":"(euf) utföra en prestation; utföra (genomföra) ett samlag. ”Den enda gång som jag upplevt något som känts som ett tvång var när min hustru och jag ville ha ett barn och jag inte kunde utföra min ’prestation’.” (Hite 1982)
","jfr":[]} {"baseform":"prestationsångest","wordforms":[],"text":"lider bl a den av som är rädd för att inte fungera sexuellt. Drabbar inte minst förstagångsknullaren. ”Hist:: sedan 1986”. (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"preventivmedel","wordforms":["skydds-"],"text":"franska préventif; förebyggande till latin praevenio; komma före, [för]hindra) medel som ska förhindra att en kvinna blir med barn. ”Hist.: sedan 1891.” (NEO) I alla tider har människor laborerat med preventiva kurer. ”Egyptiska kvinnor mixade honung, soda och krokodilbajs, och placerade smeten i vagina. Receptet finns nedtecknat i en papyrusrulle från 1800-talet f Kr. Det är den äldsta kända preventivmetoden. Hästlort har god verkan, enligt ett gammalt engelskt knep: Tag en färsk hästlort. Lägg den på heta kol och se till att få in röken under kläderna, upp mellan låren. Rökutvecklingen måste vara stark, och den som är under behandling måste komma i svettning. Enligt ett annat gammalt recept blandar man kvicksilver med hästflugor och en blodigel, och låter det hela koka till mos under omrörning. När det så är klart, får smeten sjuda ytterligare en stund, och sedan är det bara att applicera, tuta och köra. [...] I preventivt syfte har kärlekskranka även använt bivax, elefantskit, vargtestiklar, krossade fjärilar, kattlever...” (Bengtsson 1994)
\nSchön (2004) berättar att männen praktiserade avbrutet samlag och att kvinnorna åt svavel eller kvicksilver samt stoppade grönsåpa i slidan eller så lät de åderlåta sig efter samlaget. I Värmland lär det ha varit sed bland kvinnorna att skära hål på skinnet i knävecket och lägga en ärta där som skydd mot graviditet. På vissa platser trodde man att samlag med många män minskade risken för att bli gravid: ”'Vad den ene bygger upp river den andre ner'.” Det var också viktigt var man älskade. Samlag i hö t ex var en garant mot havandeskap.
\nNyström (1921) berättar att de gamla grekerna och romarna använde flera preventiva medel och att den romerska läkaren Soranus gav åtskilliga råd rörande förhindrandet av havandeskap, bl a det att bestryka modermunnen med olja och honung. Lundgren (2001) meddelar att i Pompeji använde sig bl a de prostituerade av citronindränkta ullbitar. Nyström varnar för ”vissa i prospekter utpuffade preventivmedel, såsom absorbatorn, en rund silkesfrans, pulverblåsaren och säkerhetsovaler”, vilka enligt honom ”äro ytterst osäkra och man kan ej nog varna därför”. Enligt Nyström är ”de enda fullt pålitliga medlen för män kåndången, vilken alltid före samlaget bör provas på hållbarheten genom vattenpåfyllnad, samt för kvinnor moderskyddaren (pessarium occlusium) samt svampar”.
\nOm en av dessa svampar vet Kahn (1944) att berätta att den kallas Parissvampen eftersom den tidigare framställdes i Paris. Men fortsätter han: ”Den är dock mycket äldre än Paris. Den är den äldsta av alla preventivmedel. Dess form är enkel. Bland primitiva folk skjuter kvinnorna små bollar av nyplockade blad upp i slidan och stänger därmed till livmodern. De föredraga vissa örter vilkas blad de prövat och som de funnit döda sädescellerna. Så använda jordens kanske primitivaste kvinnor det hittills mest fulländade preventivmedlet. Japanskorna använda små bollar av silkespapper. Den europeiska modellen består av en liten svamp omspunnen med ett trådnät och försedd med ett snöre som hänger ut ur slidan och med vars hjälp kvinnan kan ta ut svampen efter samlaget. Effekten förhöjes betydligt om svampen genomdränks med någon sädesdödande vätska före införandet t ex vattenledningsvatten eller ättiksvatten.”
\nKahn beskriver också pessaret som ”skjutes upp i slidan så att det mekaniskt spärrar sädescellernas väg till livmodern. Pessaret indelas efter materialet i gummi- och metallpessar och pessar av andra ämnen, samt efter det ställe där det anbringas, slid- livmoderpessar samt modermunkappan som gjort ett snabbt segertåg genom världen. Det är en liten fingertutliknande kappa av metall, gummi eller hornämne, som stjälpes över den fingerliknande livmoderhalsen precis som fingertutan över fingret”.
\nKahn nämner även skydds- eller p-stavar som består av sex små stavar som opereras in under huden på armen där de avger en liten hormondos och skyddar mot graviditet under fem år. Dessa skyddsstavar och olika skyddssalvor är, enligt samma källa, näst kondomen det mest verksamma skyddsmedlet. Skyddsstavarna är små stift som smälter sedan man infört dem i urinröret. Salvor säljs i tuber med en spets. Denna stickes in i urinröret och sedan kramar man ut lite salva. Salvorna innehåller silversalter eller thymol, som är starkt desinficerande.
\nI boken Sexuallivet i modern belysning (1944), för övrigt från samma år som Kahns Sexuallivet, får vi en kort historik över kondomen. ”Det finns vissa indicier på att man redan under den klassiska forntiden kände till metoden att isolera de manliga och kvinnliga könsorganen från varandra med hjälp av en hinna för att förebygga följderna av könsumgänge. Annars tycks den berömde italienske anatomen Fallopio ha varit den förste som (1564) rekommenderar applicerandet av ett linneöverdrag på manslemmen som förebyggande medel mot könssjukdom. Vid slutet av 1600-talet förfärdigades sådana överdrag av djuriska hinnor i stort antal och kallades redan då för kondomer*. Namnets ursprung är okänt. Först på 1870-talet tillverkades kondomer av vulkaniserat gummi, som snabbt trängde ut den gamla sorten, kallade ’fiskblåsekondom’.” Se vidare kondom.
\nGaunt (1983) säger sig ha funnit en av de äldsta tidningsannonserna för preventivmedel i socialdemokratiska Gefle Arbetarblad där följande annons fanns införd den 14 mars 1902: ”Franska försiktighetsartiklar: svamp, livmodersprutor, pulversprutor, suspensoirer, m m”. ”Men många män ville inte använda försiktighetsartiklarna. De ansåg att en allmän flicka* icke borde visa någon personlig rädsla.” (Lo-Johansson 1935/1978)
\nI början av 1900-talet kom en lag som förbjöd all information och upplysning om preventivmedel. Lagen döptes till ”Lex Hinke” efter Henrik ’Hinke’ Berggren (1861—1936) som var en av de ivrigaste förspråkarna för säkra preventivmedel. ”Hinke” fick fängelse för att han bröt mot lagen när han agiterade för preventivmedel. Lagen förbjöd visserligen inte försäljning av dessa ’försiktighetsmedel’ men de salufördes endast på apotek och i en och annan frisörsalong.
\nPå 1950-talet får vi p-pillret eller slangens fittpillret, som innehåller både kvinnliga könshormon (östrogen) och gulkroppshormon (progestagen). I Sverige började p-piller användas 1964 och numera använder hundratusentals svenskor detta preventivmedel som har hög säkerhet om pillren tas dagligen under tre veckor av en fyraveckorsperiod. Akut-p-pillret Norlevo innehåller ett gulkroppshormon, levnogrestel. Risken att bli gravid är 0,5 % om man tar pillret första dygnet efter samlag. Tabletten ska tas inom 72 timmar och förhindrar ägglossning. Ägget blir därmed aldrig befruktat och det är därför som Norlevo inte räknas som ett abortpiller utan som preventivmedel. Om pillret används flera gånger inom samma menscykel, avtar effekten. Pillret skyddar inte mot könssjukdomar
\nBetydligt osäkrare är då kemiska medel som utgörs av spermiedödande substanser i form av salva, skum eller s k p-kuddar vilka införs i vagina omedelbart före samlag. År 2003 kommer p-plåstret som fungerar på samma sätt som p-pillret men istället för ett piller om dagen blir det ett plåster i veckan i tre veckor. Därefter görs uppehåll i en vecka innan en ny period inleds. Nackdelen med plåstret är att det kan medföra hudbesvär för känsliga personer. P-ringen är en mjuk plastring som kvinnan placerar i slidan där den utsöndrar östrogen och gulkroppshormon, samma som i p-piller. Efter tre veckor görs ett uppehåll i en vecka varefter en ny treveckorsperiod inleds.
\nUpplysning om preventivmedel var länge kriminaliserad genom den s k preventivlagen (1910), som först avskaffades i samband med första befolkningskommissionens arbete år 1936. Den avsky vissa kretsar kände för dessa franska försiktighetsartiklar, som preventivmedlen bl a kallades runt sekelskiftet, avspeglar sig väl i följande citat hämtat från Henrik Bergs Sexuella nutidsfrågor (1906): ”Det finns en svensk författare som med förkärlek skildrar ’äktenskapshelvetet’, och jag undrar just, om ej hans typer äro herrar och damer, som använda preventiva medel. Jag är säker på, att i den ’gamla goda tiden’, då dessa medel icke vore uppfunna, då fanns det icke män och kvinnor, som använde språkets starkaste substantiver och adjektiver mot hvarandra, såsom nu är fallet. Kvinnan lider mycket mer af de preventiva medlen än mannen, och verkningar visa sig mycket förr hos henne. För det första åldras hon i förtid, — en mycket viktig sak. Hon blir blek och slapp. Hennes minne aftager. Somliga förändra sitt tal; det blir längre pauser mellan orden. Andra talar i korta satser, under det att de komma tätt inpå en, som om de ville se, hvad verkan deras ord göra. Andra tala onaturligt fort. Tillika utvecklar sig en annan egenskap hos dessa olyckliga: de blifva egoister i äktenskapet. [...] Genom de preventiva medlen hypertrofieras (storleksökning) själfviskheten, och hvad värre är tillgängligheten för frestelser uppkommer, på samma gång som den sexuella retligheten ökas. Alltså: äktenskapsotrohet kommer lätt till, och slutligen äfven andra förbrytelser.\"
\nKress (1905) är inte sämre: ”Att bruket af de preventiva medlen icke heller är okändt i Sverige är oss bekant, men vi hoppas och tro, att kärnan hos vårt svenska folk är så sund, att detta vidriga våldförande på naturen aldrig skall kunna förekomma hos mer än ett ringa fåtal inbitna egoister och sedligt förkomna personer.”
\n”Det var hos Kamrat Zipa, i tobakshandeln, som de kunde köpa sina ’försiktighetsartiklar’ och nedbringa sina nedkomster.” (Schütt 1992)
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"prevet","wordforms":["privet"],"text":"
(åld) även provitt, previtt, privathus om avträde, avträdeshus. Fornsvenska privet, privat och danska privet. Lån från samma ord i medellågtyskan. Från latin privatus; enskild. Enligt Grieg (1953—1956) vanligt som ord och begrepp åtminstone sedan 1200-talet i Norge. ”Torrdassen har en förnäm bakgrund i Sverige. I århundraden har de funnits på stora slott och liknande, antingen i huvudbyggnaden eller i något lusthusbetonat arrangemang i parken. De kallades privet som kommer av latinets privare och privatus. Privare betyder beröva och privatus enskild, hemlig, undangömd.” (Expressen 3/8-1980) I vissa delar av Sverige, t ex Västergötland och Skåne, lever ordet prevet fortfarande kvar i folkmun. ”Vi ble inte ens insläppta när vi skulle skriva på. Jamenn tyss ja vi kunne gåed ud på prevetet å skrevet.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"priap","wordforms":[],"text":"(grek) fallos*. ”Kärringen är en uppenbar bluff, fräser hon. – Förresten har hon en Priap där nere.” (Lundgren 2001) ”Jag vred mig vällustigt på sängen; jag ställde mig på alla fyra och runkade frenetiskt min ärofulla priap.” (de Musset 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"priapism","wordforms":[],"text":"(grekiska priapismos efter Priapos*) sjukligt tillstånd som yttrar sig i långvariga, icke sexuellt betingade, erektioner. Det är enbart de grövre svällkropparna som drabbas och om tillståndet inte hävs i tid finns risk för bestående skador och t o m kallbrand. Hos vissa kvinnor kan ett liknande tillstånd drabba klitoris och benämnas klitorism. ”Hos karangafolket lär en man som led av priapism ha fått följande hästkur: En ung kvinna som var sexuellt tabu för honom, t ex hans systerdotter, tog hans penis i handen. Detta lär ha gjort mannen så chockerad och skamsen att lemmen genast slaknade.” (Duerr 1998) ”Här kramar en klerk en skön barm, därborta sitter ett vackert flickebarn och håller i den ena handen rosenkransen och i den andra en priap.” (Erotikens historia del 2 som ett exempel på bajrarnas grova laster och utsvävningar från borgerlighetens tidevarv.)
","jfr":[]} {"baseform":"Priapos","wordforms":["Priapus"],"text":"Priapos (grek) och Priapus (latin) antik fruktbarhetsgud och i mytologin son till Bacchus* och Venus*. Enligt myten föddes Priapos i Lampsakos i Mindre Asien och var vid födseln så vanställd att han sattes ut i bergen där några herdar tog hand om honom. Ursprungligen var han vinets och trädgårdsmästarnas gud. Men eftersom han ofta avbildades naken med en kraftigt erigerad fallos och med små bockhorn i pannan, kom han senare också att dyrkas som erotikens gud. Myten berättar att Priapos var mycket stolt över sin jättelika lem och vid ett tillfälle lät han slå ihjäl en åsna som var bättre utrustad än han. \"Fresken i entrén framställde Priapus i färd med att väga sitt kön. Det hängde tungt likt en oxfilé över skålen på en hävstångsvåg.\" (Brunner 2020 s 181)
\nPriapus kan också stå för gudens främsta attribut, som i följande utdrag från översättning av 25 Priapus, Priapeia 2021: \"Antingen hugger du av min sädfyllda snopp, den som grannkvinnorna hela nätterna utan slut tröttar ut med sina kliande begär, mer kåta än sparvar på våren, eller så går jag sönder och då har du inte längre någon Priapus.\" (översättning Carl Magnus Juliusson)
","jfr":[]} {"baseform":"prick","wordforms":[],"text":"1 (eng) penis. Serenius (1757) översätter ordet med ”man eller creaturs hemliga lem”. Enligt Schmidt (1967) är ordet standardengelska från 1400-talet till slutet av 1500-talet och därefter anses det som slang. Följande klotter dök upp på en bar i New York 1965: \"I'm 9 inches — are you interested? och svaret: \"Interested? I'm fascinated! But how big is your prick?\" 2 (sl) ha en prick; ha mens.
\n","jfr":[]} {"baseform":"prickteaser","wordforms":["pt"],"text":"
(sl) frän engelskan. Kvinna som kåtar upp män utan att släppa till. Se också cockteaser och preg.
","jfr":[]} {"baseform":"pride of the morning","wordforms":["pee-pride"],"text":"(eng) morgonens stolthet; morgonstånd*. Även pee-pride och piss proud om samma fenomen.
","jfr":[]} {"baseform":"prilla","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"prime time","wordforms":[],"text":"(sl) stånd, orgasm. Från engelskan.
","jfr":[]} {"baseform":"princesspaus","wordforms":[],"text":"(euf) bygger på engelskans princess brake och innebär en förskönande omskrivning för ett toalettbesök för alla nödiga och inte enbart för prinsessor och andra kungligheter.
","jfr":[]} {"baseform":"prins","wordforms":[],"text":"1 (smn) kuk. 2 Prins Albert är, enligt Hertoft (1989), ”en ring som sticks genom ett hål i penis från undersidan av glans* på så sätt att ringen går ut genom urinrörsöppningen. Sägs verka stimulerande på mannen och hans partner under samlaget. Namnet efter drottning Victoria av Englands gemål prins Albert (1819—1861), som sägs ha hållit sin penis på plats med en dylik ring”. Ringen håller också förhuden tillbakadragen, vilket underlättar för mannen att hålla sig ren, något som prins Albert lär ha varit noga med för att inte förnärma drottningen. På den tiden bar männen dessutom ofta extremt tajta byxor och med en ring i ollonet kunde lemmen bindas fast så att den inte syntes. Se vidare piercing.
","jfr":[]} {"baseform":"prinsessan Albertina","wordforms":[],"text":"(smn) en rätt ovanlig piercing* i vaginan*, där en ring går genom urinröret och ut genom vaginans övre del. Sofia Albertina (1753—1829) var en svensk prinsessa.
","jfr":[]} {"baseform":"prinskorv","wordforms":["prinskorv med köttbullar"],"text":"(sl) kuk. ”Ballen nosar sig upp precis över kalsonglinningen. Som en styv liten prinskorv.” (Lodalen 2010) Se även korv och köttbulle.
","jfr":[" köttbulle","korv "]} {"baseform":"pris","wordforms":["lemna sig till","prisge"],"text":"(åld o euf) sälja sig om prostituerad. Under kapitelrubriken ”Om serskilda utmärkelsetecken för skökor” skriver Wistrand (1843) ”man har satt i fråga, huruvida det vore gagneligt att låta sådana qvinnor, hvilka lemna sig till pris åt allmänheten, bära något distinktionstecken på sina kläder eller någon serskild drägt, så att de kunna vara allmänt igenkända. Det ändamål man dermed kunde åsyfta vore, liksom med deras hänvisande till vissa gator för yrkets bedrifvande, att stämpla liderligheten med den offentliga vanäran och att bevisa, att hon endast emot ens vilja tåldes, med ett ord: att i allmänna tänkesättet bränmärka liderliga qvinnor och derigenom afhålla unga flickor från att följa deras exempel.”
","jfr":[]} {"baseform":"prison break","wordforms":[],"text":"(eng sl) när en man runkar genom fängelsestängslet eller fängelsegallret och miljoner rymmare bryter sig ut när det går för honom.
","jfr":[]} {"baseform":"privata delar","wordforms":[],"text":"(euf) se private parts.
","jfr":[]} {"baseform":"private parts","wordforms":[],"text":"(eng) privata delar, könsdelar. Serenius (1757) översätter med ”hemlig ting”. ”Genom skammen undandras alltså vissa särskilt ’lockande’ kroppsdelar från den offentliga blicken och privatiseras, vilket t ex yttrar sig i det engelska uttrycket för genitalier: ’private parts’. Eller med andra ord: Genom att kvinnan behandlar sina genitalier som ett privat område kontrollerar hon i viss mån hur synlig hennes villighet att kopulera ska vara.” (Duerr 1996) \"... innan hon tog av hans kalsonger så att han låg naken och förbluffad på rygg och gömde sina privata delar med handen. \" (Oz 2017)
\nIbland heter det bara parts och Jan Ivarsson, Simrishamn berättar att han vid mitten av 1970-talet såg en överviktig amerikanska gå omkring i Paris iklädd en t-shirt med texten: ”I may not be perfect, but parts of me are good.” En företagsam fransman kom på idén att tillverka liknande t-shirts och sälja dem till turisterna. Plaggen väckte våldsamt jubel och sålde som smör. Fransmannen, som inte kunde så mycket engelska, hade missuppfattat texten. På hans t-shirts stod: ”I may not be perfect, but my parts are good.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"privatliv","wordforms":[],"text":"
(da) samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"privet","wordforms":["prevet."],"text":"(åld) ”afträde, hemlighus”, enligt Serenius (1757) som översättning av engelska privy. Swedberg (1720-t) har privet; latrina (avträde) och aedes secreta (litet hemligt rum). Ursprungligen från latinets privatus; enskild. Lundbladh (2012) har provitt, previtt; dass. Se även prevet.
","jfr":["prevet"]} {"baseform":"privva","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"problem","wordforms":[],"text":"(lmo) 26-årig man använder ”lösa stora problem” eller ”världsproblem” när han gör en stor. Se under stor.
","jfr":[]} {"baseform":"proffs","wordforms":[],"text":"(sl) professionell; yrkesverksam, till skillnad från en amatör som sysslar med saker och ting för sitt nöjes skull. Proffs är idrottsslang från 1920-talet. Här om yrkesskickliga prostituerade kvinnor vars enda nöje av hanteringen sägs ligga i förtjänsten.
","jfr":[]} {"baseform":"profoss","wordforms":[],"text":"(åld so) en profoss \"var ursprungligen en åklagare i krigsrätt, men kunde också fungera som fångvaktare i armén. I det civila kunde profossen verkställa olika kroppsstraff - exempelvis piskning och risning.\" (Karlsson A & A 2017 s 44) Och från samma källa: \"Du hanterar mig som en profoss, skällde Nils tillbaka.\" (s 43)
","jfr":[]} {"baseform":"progesteron","wordforms":["gulkroppshormon"],"text":"nylatin progesteronum även gulkroppshormon. ”Hist.: sedan 1943.” (SO) Hormon som bildas i gulkroppen i äggstocken efter ägglossningen samt i binjurarna och i mannens testiklar.
","jfr":[]} {"baseform":"prokasturbera","wordforms":[],"text":"(nyo) \"onanera som uppskjutningsmetod\". (Sjödin 2017)
","jfr":[]} {"baseform":"prokreation","wordforms":["prokreationsorgan","organ"],"text":"(latin procreo; avla*) avlingsorgan, penis. ”För det andra genom vissa droger och plantor vilka göra mannen kall, matt och oskicklig till prokreation.” (Rabelais 1966) Se även organ.
","jfr":["organ"]} {"baseform":"proktolog","wordforms":["proktologi"],"text":"proktologi från grekiska prokto; anus och logos; lära; läran om ändtarmen och analöppningen och dess sjukdomar. Vid undersökningar kan proktologen använda ett proktoskop; ett rörformat instrument som förs in i ändtarmen.
","jfr":[]} {"baseform":"prolla","wordforms":[],"text":"(sl) testikel av brål (rom); potatis*.
","jfr":[]} {"baseform":"promenadvalk","wordforms":[],"text":"(sl) smörja promenadvalken; om främst kvinnlig onani. Se också valk.
","jfr":["valk"]} {"baseform":"promenera","wordforms":[],"text":"(euf) det promenerar (går) för någon; någon får orgasm, utlösning. ”En kväll då greven tog sitt kvällsnummer på hushållerskan flämtade hon: – Åh, Rutger, åååh, ååååååååh, nu promenerar det för mej.” (Palmenfelt 1986)
","jfr":[]} {"baseform":"promiskuitet","wordforms":[],"text":"(latin promiscuus; gemensam, blandad, utan åtskillnad till pro; för och miscere; blanda) oreglerade sexuella förbindelser med många och tillfälliga partner. ”Hist.: sedan 1893”. (SO) \"Åsberg har också synpunkter på att Irma agerat 'studentflamma' under sin tid på Konstfack — promiskuositet kan ju vara tillåtet fär män, men inte för kvinnor.\" (Högström 2021 s 60-61)
","jfr":[]} {"baseform":"promiskuös","wordforms":[],"text":"som har att göra med (präglas av) promiskuitet*. ”Hist.: sedan 1893.” (SO) \"Jag vill inte diskutera promiskuösa hovmän — till och med i Karlstad känner vi faktiskt till friherre Armfelt — utan sådant som är importent!\" (Burman 2021 s 239) \"Då var jag promiskuös ... jaa ... jag blev kär i varenda människa, varenda karl tror jag, och jag hade ju karltycke.\" (Kalmér 2022 s 59)
","jfr":[]} {"baseform":"propeller","wordforms":[],"text":"(sym) sätta snurr på kuken. ”Kuken far runt som en propeller i fittan.” (38-årig man) Jämför helikoptern.
","jfr":["helikoptern"]} {"baseform":"propo","wordforms":[],"text":"(fi) stuss* i Österbotten.
","jfr":[]} {"baseform":"propp","wordforms":["hanpropp"],"text":"(sym) föremål som täpper till ett hål eller öppning. 1 preventivmedel*. 2 mödomshinna*. 3 kuk. Även hanpropp. ”När han är framme blundar jag och väntar på att vår ljuvliga kontakt ska bli slutgiltig. Hans propp ska sättas in i min fitta och strömkretsen blir sluten och förevigd.” (Modern Erotik nr 12/1973) \"Alltså var jag tvungen att hålla mig upprätt, och hålla fast i soffkarmen om jag inte ville ha hans långa propp djupare i hålet än vad som var behagligt.” (Salten 2009) 4 analogt med hanpropp finns honpropp; fitta. 5 tampong. Därav proppa om; byta tampong och propp i hålet; tampong på plats. ”Hur ska man uttrycka det, fnittrade jag kort innan jag drog till med: en propp i hålet, kära du.” (Drougge 2001) 6 propp i hålet; mens, menstruation. 7 (fisv) propp, bränna propparna; bli förbannad. Åka på en propp; få stryk.
","jfr":[]} {"baseform":"prost","wordforms":[],"text":"(sl) kort för prostituerad*.
","jfr":[]} {"baseform":"prostata","wordforms":[],"text":"(grekiska prostates; ’som står framför någon’) blåshalskörtel. Används sedan 1800-talet i svenskan i den latinska formen prostata. Omsluter urinrörets översta del och ligger under mannens urinblåsa. Äggformig och något tillplattad. I prostatan tillverkas största delen av sädesvätskan. Genom att föra in ett finger i ändtarmen kan man massera prostata, bl a som behandling mot inflammationer, men också för sexuell njutning. Läkare undersöker prostata med palpering genom att sticka in ett finger i ändtarmen. Enligt vissa forskare utgör prostatan mannens G-punkt*.
\nProstata beskrevs ingående redan 1536 av venetianaren Niccolò Massa. ”Om du är kille så har du prostatan. Om du pillar på prostatan så kan du få utlösning utan att du runkar.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97) ”Hjälper det eller stjälper det att känna till att prostatan egentligen är en slags tillbakabildad livmoder? Det är den inre kvinnan som växer sig starkare i takt med mannens åldrande.” (Jona Elings Pilla varandra i rumpan. Ottar 1/2011) Se vidare frenulum och gubbsjuka.
\n","jfr":[]} {"baseform":"prostatagos","wordforms":[],"text":"
(sl) enligt slangopdia.se rör det sig om fisting (se do) och ordet är en lek med potatismos och prostata.
","jfr":[]} {"baseform":"prostatisgos","wordforms":[],"text":"(lmo) fistfuck, fisting. (se do) Potatismos+prostata.
","jfr":[]} {"baseform":"prostatit","wordforms":[],"text":"till prostata och -it, ändelse som bl a betecknar sjukdomar. ”Hist.: sedan 1868.” (NEO) Inflammation i prostatan.
","jfr":[]} {"baseform":"prostitsvängen","wordforms":[],"text":"(sl) prostitution.
","jfr":[]} {"baseform":"prostituera","wordforms":["prostitution"],"text":"sälja sexuella tjänster. Lån från tyska prostituiren och franska prostituer av latin prostituere; utställa, utbjuda och grekiska prostasai; stå framför, dvs stå framför bordellen och bjuda ut sig. ”Hist.: sedan 1641.” (NEO) Prostitution av latin prostitutio; prisgivande, vanhelgande och ”hist.: sedan 1794”. Prostituerad (”hist.: sedan 1875”) kallas den man eller kvinna som tillhandahåller sexuella tjänster mot betalning. ”En präst får inte ta en prostituerad eller en vanärad kvinna till hustru, inte heller en kvinna som förskjutits av sin man, ty prästen är helgad åt Gud.” (3 Mos 21:7; Bib 2000) Och i vers 9 heter det ”Om dottern till en präst vanhelgar sig genom prostitution, vanhelgar hon sin far. Hon skall brännas.”
\n”Uttrycket ’prostitution’ hvilket af Franska och Engelska författare begagnas, är svårt att rigtigt återgifva på Svenska. Att gifva sig till pris, att prostituera sig, att utbjuda sig, o.s.v. motsvarar ej ännu fullt hos oss detta egna begrepp, som Fransoserna och sedan kort tid äfven Engelsmännerna fästa dervid. Att begagna ordet horeri, hora o.s.v. är för våra öron nog groft, ehuru det är fullkomligt motsvarande, och är ingalunda så artigt som prostitution, prostituée, ehuru det är tillräckligt uttrycksfullt. De nordiska folken hafva i detta hänseende ännu icke blifvit så förfinade, att de med artiga namn beteckna äfven det smutsigaste. Det råder hos dem ännu en grofkornigare ärlighet, som icke torde böra räknas dem till last, och vanligtvis lånas derföre de Fransyska uttrycken. Imellertid är det nödvändigt att begagna något begripligt uttryck för saken, och intill dess att benämningen prostitution eller någon annan måhända vinner burskap, har jag, för att hvarken begagna de rigtigt grofva uttrycken eller förfalla i obegriplighet, valt den medelväg att omvexlande begagna benämningen skörlefnad, prostitution och bordellväsen.” (Wistrand 1843)
\nEnligt Auguste Forel (1942) är ”de prostituerade nämligen efter den manliga erotismen dresserade automater. Om männen i denna söka kvinnans sexuella psykologi, finna de i densamma faktiskt endast sin egen spegelbild”. Nyström (1885) tar hjälp av Augustinus (354—430) och hans De Ordine II för att ge en bild av prostitution och prostituerade. ”Hvad är mera orent, oädelt och skamligt än prostituerade kopplare och annan pest af detta slag? Men ändock skulle om de prostituerade borttoges samhället förstöras genom lustarnes makt.” Och Kress (1905) skräder inte orden i sitt utfall mot prostitutionen: ”Vi hafva då att i första hand befatta oss med den så kallade prostitutionen, det vill säga med hela den dypöl, som bildas af offentliga hus, glädjeflickor och all den öfriga vidriga apparaten i denna kättjans och sedeslöshetens skamliga organisation.”
\nFritz Kahn visar upp en annan, mer diskret, sida av verksamheten, idag närmast jämförbar med lyxprostitution, då han tecknar följande tidsbild i sin bok Sexuallivet (1944): ”En yngling av god familj går inte gärna på bordell. Bordellerna överlämnar han åt soldater och sjömän. Han går till ’en ung dam’. Han är ’bjuden på te’. Han går in i ett fint hus och ringer på en dörr med en otadlig namnskylt. Kvinnan som tar emot honom är inte traselegant som en bordellflicka utan klädd i en utsökt morgonrock. Hon för honom leende in i ett rum med diverse manikurutensilier — aldrig använda. ’Ni vill manikureras. Var så god och gör det bekvämt för er’. [...] Då han senare går nedför trappan försöker han gärna intala sig att han förfört en ung flicka. Detta är den hemliga prostitutionens natur och yrkestricks.”
\nMaja Lundgren berättar i sin bok Pompeji (2001) att genomsnittspriset för en prostituerad åren innan stadens undergång (79 e Kr) var 2 ass, ett belopp som motsvarar priset för två glas vin. Men om flickan är ung och vacker kan hon kosta upp till 16 ass. Allt går till hallicken som för att få en prostituerad i sitt stall betalar en summa som motsvarar 750 gånger medeltaxan för ett samlag. Prostituerade får inte bära lång stola utan måste visa benen och de får inte vittna i domstol. Enda sättet för en prostituerad att höja sin status är att gifta sig, då kallas hon matrona och får gömma benen och vittna.
\nFå saker har väl genom tiderna debatterats så utförligt som prostitutionen, och alla, inte minst de som aldrig stött på fenomenet i verkligheten, har åsikter i ämnet. I januari 1999 trädde i Sverige den s k sexköpslagen i kraft, som gör köp av sexuella tjänster kriminella. Säljaren (den prostituerade) kriminaliseras däremot inte.
\nProstitutionen brukar indelas i inomhusprostitution; den prostitution som bedrivs av call-girls* i form av t ex eskortservice på hotell eller i egna våningar. Går även under beteckningen lyxprostitution. Motsatsen är då den betydligt enklare utomhusprostitutionen eller gatuprostitutionen.
\n","jfr":[]} {"baseform":"prostitut","wordforms":[],"text":"
(lmo) tillfällig ersättare för t ex frånvarande hustru eller flickvän. Från substitut; ersättning.
","jfr":[]} {"baseform":"provaligg","wordforms":[],"text":"(dial o åld) om ligg* på prov. Rietz (1867) om fästefolk som sammanflyttade före vigseln. Se även provnätter.
","jfr":["provnätter"]} {"baseform":"provköra","wordforms":[],"text":"(sym) testa kukens villighet. ”Han provkörde den ett tag, allt föreföll vara i sin ordning. Det skulle nog gå bra när han lättat på det värsta trycket.” (Tikkanen 1979) ”... tänk på att pengar betyder minimalt jämfört med hur många kåta flickor du kan sätta upp på kroken*, så låt inget fruntimmer binda dig innan du har provkört alla!” (Söderblom 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"provnätter","wordforms":[],"text":"urgammal sed som funnits i alla germanska länder. Anton Nyström (1921) berättar utifrån tysken J. Fischers bok Über die Probenächte (1780) att dessa provnätter, eller unga mäns kärleksbesök hos unga kvinnor, hörde till regeln bland bönderna i de flesta socknar. Detta, menade Fischer, bevisade ingalunda \"att sådana flickor saknade all kvinnlig sedesamhet och utan all tillbakahållenhet skänkte sin ynnest åt älskare. Intet mindre än så. Den lantliga sköna vet att på lika klokt sätt hushålla med sina behag och att med lika mycken behärskning krydda den sparsamma njutningen, som någon fröken vid toalettbordet.”
\nEnligt Fischer hölls provnätter alla dagar och de varade ända till dess att ”båda parterna tillräckligt övertygat sig om deras ömsesidiga fysiska lämplighet för äktenskapet eller tills flickan blivit havande”. Först därefter framställde bonden det egentliga frieriet, och förlovning och bröllop följde strax därpå. Ofta hände det att de båda lämnade varandra efter första eller andra provnatten. Detta utan att flickan fick dåligt rykte. Det var först när hon flera gånger utan resultat hållit provnätter med olika män, som det började skvallras om henne. Fischer menade att lantfolket överlag ”fann seden så oskyldig, att det ej sällan skedde, att då prästen på orten frågade en bonde om döttrarnas befinnande, denne som bevis, att de blivit vuxna och sunda, med all öppenhjärtighet och faderligt välbehag meddelade, hurusom de redan börjat hålla sina provnätter”. Se vidare ligge och nattlöpande.
","jfr":[]} {"baseform":"proxig","wordforms":[],"text":"(nyo) ”person som går igång på att andra blir upphetsade”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"proxy bang","wordforms":[],"text":"(sl) när man inte har möjlighet att ligga med en tjej för att man redan har ett förhållande. Då kan man lösa problemet genom att skaffa en stand-in som gör jobbet.
","jfr":[]} {"baseform":"prulla","wordforms":[],"text":"(gbg sl) fisa, fjärta. ”När jag var liten omfattades jag av den missuppfattningen att vind uppstod genom att alla kineser samlades och ställde sig att blåsa åt Sveriges håll, samtidigt. Nu vet jag naturligtvis att så inte är fallet. Kineserna vänder sig åt andra hållet, drar ner byxorna och prullar.” (LOB 1995)
","jfr":[]} {"baseform":"p-rulle","wordforms":[],"text":"(sl) porrfilm. ”Den dåliga tiden har man på jobbet. Sedan går man hem och har kvalitetstid med sin partner mellan klockan tjugoett och tjugotvå, vilket innebär effektivt sprutknull (med hjälp av p-rulle ifall man inte kommer igång fort nog annars).” (tankar om sexualitet 2001) ”Det får bli en vanlig p-rulle, tänkte Bäckström, och hur fan ordnar jag nu det på bästa och mest diskreta sätt så jag slipper den på min egen rumsnota...” (Persson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"prumpa","wordforms":[],"text":"(dial) fjärta. Ljudhärmande. Roger Hansson i Järfälla menar att ”det är ett fullt levande verb i Dalarna”. Ordet är ljudhärmande och uppfattas som så oskyldigt att det t o m är vanligt förekommande i barnböcker.
","jfr":[]} {"baseform":"prunk","wordforms":[],"text":"(lmo) piss och runk samtidigt.
","jfr":[]} {"baseform":"prupp","wordforms":[],"text":"1 (åld) fjärt, fis. Prupp, pruupp; prutt, prutta använt i Jämtland ännu på 1930- och 1940-talen. ”Osagt om sjukt eller friskt — om ämnet väderspänningar kunde Swedberg uttala sig varierat och nyanserat. Som om SO:s (Swensk Ordabok) ursprungliga drunt och fiert inte räckte, har han lagt till fis (1641) — två gånger, med olika latinska översättningar och med hänvisning till en akademisk avhandling i ämnet — och Prupp (enligt SAOB bara hos Schenberg 1739) . . .” (Holm 1986) 2 (sl) rövhål.
","jfr":[]} {"baseform":"pruppa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fjärta. ”Morfar parera för en förflugen hypotes, tjuvrökte rastlöst å pruppa me stor ackuratess Badenweilermarschen.” (Teratologen 1998) 2 skita. Jämför prupp.
","jfr":[]} {"baseform":"pruppan","wordforms":["pruppen"],"text":"(smn) röven, ändan.
","jfr":[]} {"baseform":"pruppveck","wordforms":["veck"],"text":"(sl) rövspringa. ”Misslyckat hon var typ 1.40 eller så och jag är snäppet över 1.90 och med rakad renklämma* så kände man sig som en jävla pedofil, det är ju inte meningen att dom måste sticka fast legitimationen i pruppvecket för att man ska kunna slicka med gott samvete.” (Reverend_Raw i Vilka är de vanligaste felen killar/tjejer gör i sängen? AlltOmTV 10/1 2003.) Se även veck.
","jfr":["veck"]} {"baseform":"prutridder","wordforms":[],"text":"(da sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"prutt","wordforms":["prutta","pruttla;"],"text":"1 i dialekt även pruttla; småfjärta, skita. Prutt ”hist:. sedan 1805” (NEO) och prutta ”hist.: sedan 1771”. Ljudhärmande. Dalin (1850) har förklaringen ”pruttljudet då man pruttar” och ”prutta — släppa väder genom bakändan, så att det höres”. SAOB (1954) anser också att ordet har ljudhärmande ursprung och att det efterhärmar ljudet av ett valthorn och exemplifierar med Bellman (1:92 1790): ”Nu tar han till Valdthornet — prutt, prutt, prutt.” Och i Fredmans sång nr 2:29 (1791) finns följande pruttinslag: ”Kerstin dansar — rör på spelet!/ Olle ler och juckar./ I var dans han har det felet,/ att han pruttar till,/ Och när Olle sig utskämmer,/ Kerstin står och suckar.” 2 prutt, lilla prutt, prutten (sl) arslet, röven, rövhålet. ”Det blir uppvärmning med lite slick och sug, det blir även vanligt knull, men som final kommer det för det mesta en rejäl påsättning i prutten.” (Hustler 1/2000) 3 prutt; bajs, skit.
","jfr":[]} {"baseform":"pruttegutt","wordforms":[],"text":"(no lmo) pruttpojke. Här bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"prutten","wordforms":[],"text":"(sl) röven, rövhålet. \"Slutligen, ta den alltid duktigt upp i prutten — utan att gnälla.\" (Lapidus 2008 s17) Se även under prutt.
","jfr":["prutt"]} {"baseform":"pruttest","wordforms":[],"text":"(lmo) \"ljudlig missnöjesyttring\" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998).
","jfr":[]} {"baseform":"pruttfest","wordforms":[],"text":"(sl) upplevs av dem som samlas runt den som just pruttat.
","jfr":[]} {"baseform":"pruttfull","wordforms":[],"text":"(sl) stupfull.
","jfr":[]} {"baseform":"pruttig","wordforms":[],"text":"(sl) skitnödig. Se vidare under prutt, prutta.
","jfr":[]} {"baseform":"Pruttis","wordforms":[],"text":"(smn) så kallas Reningsverket i Uppsala i folkmun. Kanske uppkallat efter en liten sköldpadda, Prutten kallad, som överlevt färden genom hela avloppssystemet sittande på en hopkletat fettbit efter att ha spolats ner i någon toalett.
","jfr":[]} {"baseform":"pruttjuckare","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell man, bög. En som juckar* i prutten*.
","jfr":[]} {"baseform":"pruttkorg","wordforms":["prutt"],"text":"(sl) kvinnoröv. Se även prutt och röv.
","jfr":["prutt","röv"]} {"baseform":"pruttkudde","wordforms":["kudde"],"text":"(sl) soffkudde. Se även kudde.
","jfr":["kudde"]} {"baseform":"pruttnödig","wordforms":["pruttig"],"text":"(sl) skitnödig. Pruttnödig har jag använt ända sedan barndomen (1940-tal). Pruttig kan också stå för att vara trött och nere. Se även nödig.
","jfr":[" nödig"]} {"baseform":"pruttokoll","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 förklaras hos Drougge (2007): ”Du blev så förtjust över min första öppna yttring från dessa peristaltiska aktiviteter att du tog fram block och penna och började föra ’pruttokoll’, där du skrev ner fonetiska ord som exempelvis ’prfffstj’ och ’phöööff’. Man kan säga att varmluften förde oss samman.” 2 full koll på pruttarna. Se under prutt, prutta.
","jfr":[]} {"baseform":"pruttoman","wordforms":[],"text":"(lmo) i ett Robert Aschbergs Program i TV 3 våren 1993 deltog Paul Oldfield (f 1966) från Macclesfield i nordvästra England med att prutta fram den brittiska nationalsången medan bl a den dåvarande utrikesministern Margaretha af Ugglas (M) förfärat såg på. Aschberg är känd för sina provocerande program och för att testa gränser och inslaget fick också önskad effekt genom att orsaka tittarstorm. För en liknande mästerlig pruttoman se under fjärt, fjärta.
","jfr":[]} {"baseform":"pruttomobil","wordforms":[],"text":"(sym) fyrhjuling som drivs med ren skit.
","jfr":[]} {"baseform":"pruttotyp","wordforms":[],"text":"(lmo) person som ständigt fiser.
","jfr":[]} {"baseform":"pruttring","wordforms":["ring"],"text":"(sl) 1 analmuskel. 2 snubbe med uttänjd pruttring; bög. Se även ring.
","jfr":["ring"]} {"baseform":"pruttsyl","wordforms":["syl"],"text":"(dial) person med stark benägenhet att prutta. (OFVG) Se även syl.
","jfr":["syl"]} {"baseform":"pruttvecket","wordforms":["veck"],"text":"(sl) rumpan, stjärten. Se även veck.
","jfr":["veck"]} {"baseform":"pryd","wordforms":[],"text":"fornsvenska prydher; höfvisk, sedesam, franska prude; tillgjord. \"thit prydha [composita] lifwirne,\" (Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming 1857—1884) Samtliga uppgifter från Söderwall (1892) NEO har ”hist.: sedan 1777”. Överdrivet moralisk inte minst när det gäller det sexuella. ”Hon var så pryd att hon satte bindel för ögonen på barnet hon ammade.” \"Jag är nog ganska pryd när det gäller sådant. Jag håller nog tyst om mitt.\" (Kalmér 2022 s 57)
","jfr":[]} {"baseform":"pryl","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kuk. Syl; stickverktyg med vars hjälp man gör hål. Senare har ordet kommit att användas om småsaker i allmänhet. 2 fitta. ”Sen ville hon att min grej* skulle vara en rå banan i hennes pryl men jag sa hold on, jag behöver faktiskt inte höra på vad som helst.” (Härkönen 1991) 3 (nyo) ha prylarna; ha mens. Se också ha sakerna.
","jfr":["ha sakerna"]} {"baseform":"prylbög","wordforms":[],"text":"(sl) person som går runt med överfulla fickor. Även om den som aldrig får nog av prylar.
","jfr":[]} {"baseform":"pryll","wordforms":["prylla"],"text":"(nyo) knull, knulla. ”Han: Vad sägs om ett pryll? Hon: Jag har prylarna* så jag kan inte prylla.”
","jfr":[]} {"baseform":"prynja","wordforms":[],"text":"(dial) prutta*. (Skärgårdsguiden, Språk- och Folkminnesinstitutet, Uppsala)
","jfr":[]} {"baseform":"pråm","wordforms":[],"text":"(sl) flatbottnat lastfartyg. Här kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"prästanäsa","wordforms":[],"text":"(sk) ”gump* på stekt gås”. (Ambrius 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"prästbetyg","wordforms":[],"text":"(sl) i uttrycket pinna ur, åka ur prästbetyget; avlida, dö. ”Tja, en vacker dag åker man ur prästbetyget kanske.” (Lo-Johansson 1935/1978)
","jfr":[]} {"baseform":"prästbyxor","wordforms":[],"text":"(euf o åld) i ett uppländskt uttryck heter det ”han fick lappa prestbyxerna”, vilket, enligt en uppgift från 1896, innebar att han (äkta mannen) fick böta till kyrkan för att hon (bruden) burit guldkrona vid vigseln trots att hon då var havande. Se även byxor och kyrka. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["kyrka","byxor"]} {"baseform":"prästefittor","wordforms":[],"text":"(åld so) ”skällsord mot präster och teologistudenter”. (Falk 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"prästinna","wordforms":[],"text":"(euf) lastens prästinna, gatans prästinna, Fröjas prästinna; prostituerad. ”I London är kvinnomarknaden på Piccadilly världsbekant. När teatrarna stängas, komma herrarna i frack och hvit halsduk och söka sin eleganta dam och fara bort i bil, under att kvinnliga frälsningsofficerare gå och erbjuda de oskyldiga ’lastens prästinnor’ hvita liljor. Den som mottager en sådan föres till en lokal där hon får varmt kaffe, får vara med om ett möte, får kärleksfullt tilltal och får kort till ett räddningshem för fallna kvinnor.” (Berg 1914) ”Ja, jag vill dö ung. Hu, vad jag ryser, när jag tänker på, var vi gatans prästinnor hamna på gamla dar. I sta’n mellan broarna som ’berglärkor*’, som äpplegummor i portgångarna om nätterna, i fängelset, på fattighuset.” (Haraldsson 1918) \"Enligt Carlén kantades Baggensgatan av hus bebodda endast av 'Fröjas prästinnor', som med 'lockande blickar, sminkade kinder, blottade bröst och talande tungor överallt i fönstren och portgångarne läto se.\" Den Carlén som avses är Johan Gabriel Carlén (1814—1875) som utgav Carl Michael Bellmans samlade verk i fem band under senare hälften av 1800-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"pröp","wordforms":["pröpp"],"text":"(dial) 1 knull, knulla, älska. Två exempel ur Sjöström: Kvinnorna i byn (1973) om livet i Burträsk (Vb): \"Visst är det bäst att få pröp när han rinn till, men när har dom i våra år, och bonnpojkar dessutom, någon villig i närheten. Om så är fallet, när vet man det? Men det tränger på och ut ska det. Tänk påna och görä. Då får man ro att arbet. Läs istället än spring efter jänter! Det ger mest i längden, sa Olov.” Och: ”Det värsta med oss hemmansägaresöner är att vi inte får lära oss tala och diskutera. I byarna pratas mål som i stora delar är obegripligt för utomstående. Det är mutter och härmljud mera än tal. Som till exempel paalf filä — klappa fil. Man hör riktigt hur det slappar till, när det slås med träskeden mot filtråget. Jo, eller sabbä fotn nedi et görihål — trampade med foten i ett gyttjehål. — Ja, eller pröp — älska. 2 Pröpp, pröppä (dial); fjärta, släppa väder.
","jfr":[]} {"baseform":"PSB","wordforms":[],"text":"(sl) PåSättBar. Villigt sexobjekt*.
","jfr":[]} {"baseform":"pseudohomosexualitet","wordforms":[],"text":"(grekiska pseudes; lögnaktig, falsk) sexuellt umgänge med någon av samma kön p g a bristande kontaktmöjligheter med det motsatta könet.
","jfr":[]} {"baseform":"psoli","wordforms":[],"text":"(grek) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"p-spruta","wordforms":[],"text":"se preventivmedel.
","jfr":[]} {"baseform":"psychrophilia","wordforms":[],"text":"(grek) sexuell avvikelse där någon går i gång av kontakt med extremt kalla föremål.
","jfr":[]} {"baseform":"psykiskt samlag","wordforms":[],"text":"(sym) innebär, enligt Fabricius-Møller (1946), att någon kan få utlösning eller orgasm genom lukt, hörsel, syn och tankar. ”Det har berättats om fall då kvinnan fått utlösning bara genom att lukta på mannen. Jag känner själv ett exempel på att en kvinna kan få full utlösning bara genom att höra mannens röst, se på honom, till och med på bjudningar, eller bara tänka intensivt på honom, när han är på resor.”
","jfr":[]} {"baseform":"PTV","wordforms":["PTH"],"text":"förklaras av manlig pensionär från Malmö vara förkortningar för Pitt Till Vänster respektive Pitt Till Höger, vilket var koder för byxmått som skräddarna använde för åt vilket håll lemmen pekade. Detta på den tiden då man köpte måttbeställda kostymer.
","jfr":[]} {"baseform":"PUA","wordforms":["pua"],"text":"(eng) 1 kort för Pick-Up Artist, en man med förmåga att träffa, attrahera och förföra kvinnor. Pick-Up är egentligen amerikanskt slang för att ragga. 2 pua; kvinnligt underliv, enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"pubalgi","wordforms":[],"text":"(latin puber; könsmogen och grekioska algos; smärta) smärtor kring könsorganen.
","jfr":[]} {"baseform":"pubertet","wordforms":[],"text":"(franska puberté till latin pubertas; mandom, könsmognad, fortplantningsförmåga av pubes*) kroppsliga och psykiska förändringar när människan blir könsmogen, vilket brukar inträffa för flickor mellan 10—14 år och för pojkar mellan 12—16 år. ”Hist.: sedan 1835”. (NEO)
","jfr":[]} {"baseform":"pubes","wordforms":[],"text":"(latin hårväxt, könsorgan) yttre tecken på könsmognad. Ordet ”hist.: sedan 1887” (SO). Könsmognaden yttrar sig som bekant i tilltagande hårväxt särskilt kring könsorganen (pubeshår). Adams (1982) menar att pubes ursprungligen kan ha stått för könshår, men att ordet senare kom att beteckna också den del som täcktes av detta hår, dvs de yttre könsorganen. Adams vet också att berätta att i det klassiska latinet skilde man mellan capillus (huvudhår) och pilus (kroppshår, inklusive könshår), något som bevarats i t ex franskan där man har cheveu respektive poil. Dessa användningsområden flyter dock ofta ihop. ”Hwem skulle då undra, där de äro gifta, om mannen skulle tröttna at wänta på hennes restitution och söka roa sig med en annans små pubes.” (Linné 1979/1700-t) ”Det var mamma som sa till sin mamma: ’Jag känner mig gammal. Häromdagen upptäckte jag att mitt könshår nu är nästan helt grått.’ Varpå mormor svarade: ’Tycker du det är illa? Vänta bara tills du börjar tappa det’.” (Belle de Jour 2006) ”Jag såg sädesvätska drypa fram ur ollonets mynning och fastna i hennes pubes så att tunna glittrande trådar bildades mellan oss som om vi spann in oss i en slemkokong.” (Blå 2007)
\n","jfr":[]} {"baseform":"pubis","wordforms":[],"text":"
(latin genitiv av pubes*) blygdben*. ”Således flår de först av honom hans pubisblad, som skyddar hans dygd — och som för den infödde är symbolen på hans manliga värdighet.” (Brøgger 1974)
","jfr":[]} {"baseform":"pubishäck","wordforms":["häck"],"text":"(euf) könshår. ”Och jag hade inte vaxat mig på jättelänge. Att klippa pubishäcken själv skulle ta en timme.” (Belle de Jour 2006) Se även häck.
","jfr":["häck"]} {"baseform":"pubisring","wordforms":[],"text":"hjälpmedel att hålla erektionen vid liv. En gummiring som träs över penis ner till roten efter erektion och som får blodflödet och därmed ståndet att hålla i sig. Pubisringen bör dock inte användas längre än en knapp halvtimma.
","jfr":[]} {"baseform":"publik","wordforms":["publika","publique"],"text":"(euf) prostituerad. Från franska public, latin publicus; offentlig, allmän. ”Men hon var nu publique [offentlig] och bodde med en annan mamsell och bjöd oss till sig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Jämför esperanto publikulino; prostituerad, hora egentligen offentlig kvinna. \"I en samtida förteckning över kopplare, kopplerskor* och som det kallades 'publika' kvinnor i Stockholm, kallas hon 'Näslösa', något som tyder på att hon utvecklat syfilis...\" (Möller 2023 s 174) Se även offentlig flicka, offentlig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"puc","wordforms":[],"text":"(för sl) bög i invandrartäta områden.
","jfr":[]} {"baseform":"puck","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. ”—Går man klädd som ett fnask får man puckar i skrevet!* hojtade svinet efter honom.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"pucka","wordforms":["puckad"],"text":"(sl) 1 knulla. Även ’spela ishockey’. Pucka (rom); säga; tala, prata. ”Jag menar, jag skulle inte vilja ta i en så pantad fitta med tång ens, men ändå kan jag tänka mig att pucka på henne.” (Skantze 1992) På min förfrågan om han vet något om ordets härkomst, gissar Alexander Skantze (brev 20/12-1995) att ”pucka förmodligen är besläktat med pöka* men verbformerna är ibland olika. ’Att pöka en brud’ respektive ’att pucka på en brud’ — fast jag har ibland hört det sista utan preposition också”. 2 spy. Kanske från engelska puke; spy. 3 (so) puckad; helidiot, dum i huvudet.
","jfr":[]} {"baseform":"puckar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"puckar","wordforms":["kamelpuckar"],"text":"(sym) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"pucke","wordforms":[],"text":"(no sl) ha samlag med någon.
","jfr":[]} {"baseform":"pucko","wordforms":[],"text":"(sl o so) bög. Under 1970- och 80-talen började ordet användas även som skällsord om dum och otrevlig person: ett riktigt pucko! Enligt Carling (2005) en ”relativt allmän, ursprunglig romaniglosa”. Kanske kommer ordet från chokladdrycken Pucko som lanserades 1954. Pucko i sin tur namngavs efter Chokladpuck, en av många puckglassar som GB haft i sitt sortiment alltsedan 1935. Glassen fick i sin tur namn efter ishockeypucken.
","jfr":[]} {"baseform":"pucksugare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell. Se också under puck.
","jfr":["puck"]} {"baseform":"pudd","wordforms":[],"text":"(sl) speciell puss endast för den man tycker väldigt mycket om.
","jfr":[]} {"baseform":"pudding","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. 2 få en pudding; föda barn. 3 snygg, sexig person. I den sistnämnda betydelse är ordet ”hist.: trol. sedan slutet av 1940-talet”. (SO) ”Hon satt bredbent i ett par knäkorta, ljusgula byxor som var till för att visa snarare än dölja. Hon var en riktig puddingpastej.” (Drougge 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"puddingar","wordforms":[],"text":"(sk) fluglarver som förekom bl a i utedassens latrintunnor.
","jfr":[]} {"baseform":"pudenda","wordforms":["skam"],"text":"(latin ’vanhedrande’ av pudeo; skämmas, blygas) kvinnligt könsorgan. Pars pudendus (lat); könsdelar, genitalia. Grekiskans motsvarighet är aidoia; ”de nesliga delarna” pluralis av aidoian; penis. Enligt Adams (1982) återfinns ordet i sin substantiviska form skriftligt först hos den romerske politikern, filosofen och författaren Seneca d y (död ca 65 e Kr) medan adjektivanvändningen (pudens) kan spåras tillbaka till Ovidius (43 f Kr—17 eller 18 e Kr). ”Herregud, kvinna, vilken vacker pudenda du har!” (A Joanou: Ärkeänglar från Erotika 1996) Se även skam.
","jfr":["skam"]} {"baseform":"pudra näsan","wordforms":[],"text":"se näsa (4).
","jfr":[]} {"baseform":"pudrett","wordforms":[],"text":"bildning till puder av latin pulvis; stoft och franska poudre med samma betydelse. Enligt NEO ”hist.: sedan 1845”. Pulvriserat gödningsmedel och en blandning av skit, kalk och torv. ”En folkskola, som årligen bevistas af 40 barn, antagligen dock endast under halfva tiden, lemnar omkring 100 tunnor pudrett.” (En bok om avträden 1984) ”Vet du hur de går för den som har fått magförkylning? Skvätt — pudrett bara — i ett, i ett.” (Ohlmarks 2004) \"Båten befanns vara en pråm, kalkad ini och stinkande pudrett [ett göd-selämne].\" (Meidal 2022 s 247)
","jfr":[]} {"baseform":"puella publica","wordforms":[],"text":"(latin puella; flicka och publicus; offentlig) offentlig flicka*; prostituerad, sköka.
","jfr":[]} {"baseform":"puerilt","wordforms":[],"text":"(franska puéril; barnslig av latin puerilis; till puer; barn, gosse) sodomi* i betydelsen analcoitus* enligt den romerske skalden och satirikern Martialis (40—104). ”Hela natten förlustade jag mig med en glädjeflicka, och jag har aldrig träffat någon så tygellös som hon. Efter att ha tröttat ut mig på alla de sätt bad jag att få nyttja henne puerilt (sodomi), och innan jag talat färdigt vände hon tillmötesgående på sig.” (Erotika 1992)
","jfr":[]} {"baseform":"puff","wordforms":[],"text":"1 (sym) kvinnligt könsorgan. Stor, hård (cylindrisk) sittkudde. 2 (ty) Puff; bordell. Därav Puffmutter; bordellmamma*.
","jfr":[]} {"baseform":"puffra","wordforms":[],"text":"(sl) pistol. 1 kuk. Lån från lågtyska Puffert; liten pistol. 2 fitta. 3 snygg, sexig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"puffta","wordforms":["pufftargalia"],"text":"(sl) ”könsumgänge” enligt Kotsinas (1996) och från 1946. Från samma år och källa är pufftargalia; ”prostituerad”.
","jfr":[]} {"baseform":"pugga","wordforms":["pagga.","puggmamma;"],"text":"(sl) 1 enligt Bergman (1985): ”vanlig benämning för manlig homofil”. Idag även om kvinnlig dito. 2 pugga, bitterpugga (slang med dialekt ursprung) kvinnlig och manlig prostituerad. Pugga (dial); groda, sugga samt ”litet klumpigt och smutsfärdigt fruntimmer”. (Rietz 1867) Se även pagga. SAOB jämför bl a med ”da pugge, pogge av mlt pugge, pogge sannol till en germ rot pu- blåsa upp o d”. Thesleff (1912) härleder ordet från engelska pug; prostituerad.
\nBergman (1934) har pugga ”flicka” och ”sämre flicka”. (Ur en stockholmsnasares ordförråd, 1934) Han jämför även med den dialektala betydelse Rietz ger ordet. Berg (1900) nämner pugga; ’scortum’*, som studentslang från Uppsala. I modern slang finns baconpugga nedsättande om fläskig och äcklig tjej. Betydligt äldre är puggmamma för sexuellt kåt och liderlig kvinna. Även puggmamma; kopplerska. Enligt The Alternative Swedish Dictionary är baconpugga vanligt uttryck i Västerbotten och man ger exemplet: \"Satte du verkligen på den djävla baconpuggan?” 3 transvestit*.
\n","jfr":["pu-","pagga"]} {"baseform":"puggasole","wordforms":[],"text":"
(sk o so) grodröv.
","jfr":[]} {"baseform":"pujsa","wordforms":[],"text":"(lmo) pissa och runka samtidigt. Enligt fittkramp.se kvinnans motsvarighet till mannens brunka*.
","jfr":[]} {"baseform":"puka","wordforms":[],"text":"(sl) 1 spy. Från engelska puke. 2 (sym) röv. ”Du kan samtidigt låta din trumpinne dansa på din andliga sons puka.” (Aretino 2008) Jämför trumpinne. 3 pukor; kvinnobröst. Därav hängpukor; hängbröst. Se även trummor.
","jfr":[" trumpinne"]} {"baseform":"puke","wordforms":["puken"],"text":"fornsvenska puke; djävul, ond ande. 1 (dial) Rietz (1867) har allmänt i Götaland om häftig utsot, diarré. Också förr om inhemsk kolera. Kanske har ordet något att göra med puke; satan, ond ande eller spöke. Även puken (dial); hästslaktare. Tanken var då att någon av dessa onda makter orsakade sjukdomen. Ordet ”hist.: sedan ca 1420 (Boneventuras Betraktelser).” (SO) \"Puken (den onde) ta dej, sork (pojke)! (Folksagan i Sverige 2 s 170) 2 (eng) puke; spy, kräkas. Också kräkning, kräkmedel.
","jfr":[]} {"baseform":"puki","wordforms":[],"text":"(dial) djävul. (ORB) Se också puke.
","jfr":["puke"]} {"baseform":"pukla","wordforms":[],"text":"(nasalo) mänskliga exkrementer*, ruttet, full persons andedräkt. Nasalo är ett, av den norska kemisten och konstnären Sissel Tolaas (f 1959), uppfunnet luktspråk.
","jfr":[]} {"baseform":"pul","wordforms":["pula"],"text":"1 (sl med dial urspr) knull, knulla. Även arbete, arbeta (hårt). Rietz (1867) har pul (dial); ’semen virile’ (sperma), och: ”Han ga’na ett pul.” Av fornnordiska pul, pula; stöt, ideligen stöta på. Troligen ljudmålande. ORB har pule, puul om samma sak. Lars Holm (1986) visar att vårt ord har en lång historia: ”Förutom runda ord finns det några andra glosor och fraser bland tilläggen som har med äktenskap och barnalstring att göra. [...] Puhl, congressus conjugalis. [äktenskapsumgänge].”
\nEnligt SAOB betyder pul; ’besvär’, ’möda’ (1526), och i Ordelistan i Carl XII:s Bibel (1703) förklaras det med samma ord + ’arbete’. För verbet pula känner SAOB däremot betydelsen ’ha könsumgänge med’ alltsedan 1620. ”Skaru säga som inte ens kan pula din käring!” (Martin, Kärlek 8/1967) Pulare, horepulare (dial); horkarl, och kalvpulare; en som har tidelag* med en kalv. Småland kallas ibland för Getapulien, eftersom landskapet förr var känt för sin getskötsel. Namnet är förmodligen bildat från det gamla småländska dialektordet getapul; person som haft tidelag* med getter. Numera kopplas ordet mest samman med det italienska landskapsnamnet Apulien.
\nByrman (1989) har ”han har pulat upp henne”; han har haft samlag som resulterat i att kvinnan blivit gravid. Tryti (1985) jämför pule med knulle vad gäller mest använda knullord i norsk slang. ”Knulle er i ferd med å miste mye av tabupreget, mens pule stadig er mindre salonfähig. En del jenter later dessuten til å mene at det ligger maktmissbruk implisitt i verbet pule, noe i retning av tvangspuling (jf. nyfeminis-tenes omdiskuterte parole ’Nei til tvangspuling’). Et synonym til ’å tvangspule’ er ’å straffepule’, som förekommer i trusselen (hotelsen) ’Jeg skal straffepule deg med slappikk’.” 2 (so) enligt Jerrick/Söderberg (1998) är en möjlig tolkning att ”okvädinsordet gör gällande att kvinnan ställer sig till förfogande för analt samlag”. 3 pul; sperma. (slangopedia.se) 4 pula (rum) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"pulerumppump","wordforms":[],"text":"(so) uppfattas väl idag mest som en rolig ordlek och omöjligt som skällsord, men på t ex 1600-talet, när uttrycket hade sin storhetstid, kunde användaren av ordet bli dömd för ärekränkning. Troligen för att det fanns ett par värdeladdade inslag i skällsordet, nämligen pul* och rumpa*, ord som idag få eller ingen ser något stötande i.
","jfr":[]} {"baseform":"pull the train","wordforms":[],"text":"(eng sl) att ha sex med flera olika personer, den ena efter den andra som vagnarna i t ex ett tågset.
","jfr":[]} {"baseform":"pulla","wordforms":[],"text":"(dial o sl) 1 (sbst) fitta, ung kvinna. Bildat av lockropet till höns; pull, pull. Franskan har poule; höna, av latin pulla; kyckling. ”Gång efter annan gick det för dem och nu fanns det ingen kvar som inte hade sin näve i pullan på en medsyster.” (Martin, Kärlek 8/1967) ”Om du minns, tog jag alltid din lilla pulla, när du red, och nu vill jag känna om du har den kvar och hur hon är nu.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Medan han öppnade och tog på sig skyddet gned jag in pullan.” (Belle de Jour 2006) 2 homosexuell man. 3 knulla. ”Det luktade fitta. Han hade pullat någon brud på toan.” (Pissbomber och Knullhets i Pittstim 2009) ”Gud vad han pullar mig och slickar samtidigt,... (Söderblom 2015)
\n4 (ta en) pulla, pulla på (vb); runka. \"Från början bara i betydelsen kille tillfredsställer tjej med hand, men varför inte se det som en motsvarighet till runka, alltså helt utan utomståendes inblandning. Passar alla tillfällen, särskilt när man inte vill låta lika ordboksklingande som onanera.” (Tigerskott i brallan nr 1/2001) Pulla förslag till ord för kvinnlig onani (16% av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) för bästa ord för fenomenet. Segrade gjorde klittra*. 5 lesbian. 6 Wiklund (1999) har ”beröra intimt” från 1940-talet på Söder i Stockholm. 7 pullorna brösten.
","jfr":[]} {"baseform":"pullans ponke","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Se pulla och ponke.
","jfr":[]} {"baseform":"pullelurva","wordforms":["lurva."],"text":"(sl) fitta. Se även lurva.
","jfr":["lurv"]} {"baseform":"pulleplutt","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Se även plutt.
","jfr":[" plutt"]} {"baseform":"pulleri pulleri pampen","wordforms":["pamp"],"text":"(euf) knull. ”Den hjärtlöse bonddrängen hånar henne för att hon mist ’äran’ sin efter att de ’sufvit samman den långa sommarnatt’ och då bland annat ägnat sig åt ’pulleri, pulleri pampen’, som det står i ett omkväde. Kär syssla har många namn.” (Byrman/ Olofsson 2011) Se även pamp.
","jfr":["pamp"]} {"baseform":"pullerulla","wordforms":[],"text":"(barn) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"pullerutta","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Kvinna (f 1978) har med sig ordet från barnsben och tycker att det är användbart och ”gulligt” även i vuxen ålder.
","jfr":[]} {"baseform":"pullisonger","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinna med polisongliknande könshår.
","jfr":[]} {"baseform":"pullover","wordforms":[],"text":"(sym) från engelska pull over; dra över. Se dra (1). 1 förhud*. 2 kondom*.
","jfr":[]} {"baseform":"pulloverstina","wordforms":[],"text":"(sl) prostituerad. Ordlek från engelskans pull over; dra* över.
","jfr":[]} {"baseform":"pulpet","wordforms":[],"text":"(sym) skrivbord med sluttande skiva. I Skåne sägs, enligt man (f 1877), när en kvinna blir gravid att ”hon skaffat sig pulpet”. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"pulver","wordforms":[],"text":"(sl) 1 sperma av latin pulvis; stoft, aska. 2 pulvra, ta sig ett pulver; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"pulverhäxa","wordforms":["pulverhöna","tjackhora","höna "],"text":"(sl) kvinna som säljer sig för att få knark. Holmén (1997) har pulverhäxa, pulverhöna ”prostituerad kvinna som håller ihop med narkotikaförsäljare. Bär ofta narkotikan på sig vid försäljning”. SAOB jämför med \"danska pulverheks, äldre tyska pulverhure egentligen en kvinna som tillreder pulver med påstådd övernaturlig kraft”, trollpacka, häxa.
\nI Prostitution (1981) förklarar en kvinna innebörden av att vara ’tjackhora’: ”Med tjack menar man tjack uppåt, centralstimulerande medel. En tjackhora är man om man lägger upp sig för att få en macka (injicering av centralstimulerande medel). Inte så att man går ut och gnor åt torskar, utan man lägger upp sig för den som har pulver.” I samma prostitutionsutredning heter det: ”Synen på ’tjackhoran’ är ofta mycket föraktfull, av vissa anses det t o m värre att vara ’tjackhora’ än att prostituera sig (utanför missbrukarkretsen). Att sälja sig så billigt och dessutom bli beroende av män som man har sexuella förbindelser med.” 2 (åld so) enligt SAOB (1998) används pulverhäxa ”om kvinna som anses vara trolldomskunnig, trollpacka ... nedsättande benämning på ful o. illasinnad kvinna...” ”Jag går icke i ditt rum du gamla pulfwerhäksa, säger hon.” (Jerrick/ Söderberg 1998) Se även höna och häxa.
","jfr":["höna ","häxa"]} {"baseform":"pulverpattar","wordforms":["patt","patte"],"text":"(sl) (silikon)bröst. Se även patt, patte.
","jfr":["patt, patte"]} {"baseform":"pulvra","wordforms":[],"text":"se pulver (2).
","jfr":[]} {"baseform":"puma","wordforms":[],"text":"(so) 1 lösaktig (i smyg*) om kvinna. 2 (sl) berömmande om riktig snygging. ”Förresten sa Matte på jobbet att jag är en tiopoängare, en puma.” (Drougge 1999) ”Slank, långbent sexpuma, 25, söker erfarna, håriga, muskulösa, gärna tatuerade killar för sköna knull.” (Fib/Aktuellt sexannons juli 2004) Se även tiger. 3 (sl) kvinnligt könsorgan. 4 ”medelålders singelkvinna i amoröst förhållande med yngre man”. (folkmun.se)
","jfr":["tiger"]} {"baseform":"pumman","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"pump","wordforms":["pumpa läns","länspumpa"],"text":"(sym) 1 fitta. ”Hennes mus arbetade redan omkring mig, denna våta, kramande pump, som drog och sög i mig som om hon ville slita mig i bitar.” (Brudar är sexgalna 1978) 2 kuk bl a i länsa pumpen; pissa. Även pumpa läns, länspumpa om samma sak. Länsa är egentligen en sjöterm med betydelsen tömma. Från lågtyska lensen med samma betydelse. ”Seså Eugenie, låt oss gå till verket, där har vi pumpröret, som står upp i luften, det skall strax översvämma oss.” (de Sade 1795/2002) Också spermapump. 3 \"sätta/göra någon på pumpen”; lura någon så att han eller hon hamnar i en brydsam situation. Här, liksom i uttrycket ”hon har gått på pumpen”; om kvinna som ’lurats’ att bli gravid. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"pumpa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 (sbst) fitta. Gurkväxt. ”Då köpte ja mej ett papperslås å satte för min lilla kunta (el pumpa).” (Sörmlandslåten 2/75) 2 pumpa, pumpor (sbst) stora kvinnobröst. \"En nollställd utvikningsflicka (Christina Lindberg f 1950) som visar pumporna en halvannan timma, skrev Aftonbladets högt uppburne filmkritiker Jurgen Schildt.\" (K Lind 2018) 3 (vb) rörelsebeskrivande om knulla. Pumpa upp och ner för att slutligen pumpa in, låta satsen gå. ”NannaStava försöker komma åt att slicka hetsätarmosters clitoris mitt under den rediga pumpningen, som inte verkar bereda Odilo någon njutning alls.” (Nikanor Teratologen: Pedofobens bekännelse, Perversioner 2003) ”För det mesta har det bara gått till så att mannen har hoppat på och pumpat för fullt, och så har det varit över.” (Hite 1977) ”Just när jag börjar slappna av har de pumpat färdigt och vill bara vända sig om och sova.” (Hite 1977) ”Å, älskling, pumpa på nu som en vansinnig, pumpa, pumpa...” (Harris 1965/1900)
\n\"Vid samlaget gjorde flickan ont. Hon lyfte sig från härden [bädden], sköt upp sitt underliv och gjorde tre fyra pumpanden med sin kropp och sög som en pump — och skrattade åt ens oförmåga att stå emot, ty akten skulle ju pågå länge men blev kort. Nå, de hade ju särskilt nöje av militär som kunder, 'stiliga kronans gossar', annat än åkardrängar och sjåare.\" (Suneson 1891)
\nTysk slang pumpen; knulla och norsk slang pumpe kvinnen full. 4 (vb) rörelsebeskrivande om att runka. \"Du skall titta på när han runkar: De flesta killar pumpar inte bara rakt upp och ner. [...] Oftast rör han handen lite i sidled.” (Jameson 2005) 5 sätta en tjej på pumpen eller pumpa upp en brud; göra någon gravid. 6 pumpa (sbst); testikel.
","jfr":[]} {"baseform":"pumpernickel","wordforms":[],"text":"(euf) fjärt. Ett mörkt, nästan svart bröd av tyskt ursprung. I tyskan finns ett ord pumpern; klappa, tidigare också fjärta. En koppling till detta pumpern är att brödet anses gasframkallande. Men också ordets senare led anspelar på fjärt. Nickel är en enklare form av Nickolaus och används framförallt som nedsättande mansnamn. En lunsig person som inte bryr sig om att hålla inne med fjärtarna kallas Pumper-Nickel. Jämför svenska Fis-Olle. Eftersom brödet ifråga var fjärtdrivande fick det överta namnet. Uppgift från Stolpe (1984).
","jfr":["Fis-Olle"]} {"baseform":"pumpsex","wordforms":[],"text":"(lmo) flitigt använt i Herrtidningarnas sexannonser. Enligt Olle Waller (Fråga Olle) handlar det troligen om att ”använda vacuumpump* för groteska förstoringar av blygdläppar eller för att tillfälligt öka volymen på penis. Annars kunde man ju tro att ’pumpsex’ har med heteroporrfilmernas tröstlösa in- och utpumpande att göra.”
","jfr":[]} {"baseform":"pumpsotet","wordforms":[],"text":"(euf) röv, ända. Langenfeldt (1947) har betydelsen anus och hänvisar till Dalman (1765) där pumpsotet beskrivs som ”ett akter om stormasten fyrkantigt igenklätt rum hvari pumparne stå”. SAOB förklarar ordet med att det rör sig om en trätrumma som omger länspump i lastrum på segelfartyg, och jämför med tyska pumpensod, där det senare sammansättningsledet är latin sood, soot; källa, brunn.
","jfr":[]} {"baseform":"pumpum","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"punani","wordforms":[],"text":"(sl) fitta enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"pundartugg","wordforms":[],"text":"(put) ”så som missbrukare uttrycker sig.” (Holmén 1997) Tugg (sl) snack, prat.
","jfr":[]} {"baseform":"pung","wordforms":[],"text":"(latin scrotum*) testikel. Fornsvenska punger. Ett ord av omstritt ursprung. Swedberg (1720-t) har pung crumena, marsupium, börs, (penning)pung med tillägget ”item (även) testiculus”. ”Tarzan i djungeln slicka på pungen.” (Jacobsson 1977) ”Men efter en tid blev jag tom/ inte bara i min pung utan också i min själ/ Freud skulle ha tröstat mig med/ att detta var nästan samma sak/ Men han fanns inte till hands. (Twilling 1967) Inga pengar i pungen; impotens.
\nLaqueur (1994) berättar att fransmannen Guillaume Bouchet i sin bok ”La matrice de la femme” från 1500-talets slut talar om bourse; pung och att ordet ”syftade inte bara på en börs eller påse utan också på en plats där bankirer och köpmän samlas. Som påse, börs eller säck överbryggar den behändigt avståndet mellan manskroppen och kvinnokroppen. ’Purse’ kunde betyda både pung och livmoder på renässansengelska. En anonym tysk bok förklarar med en nött liknelse: ’livmodern är ett tätt förseglat kärl, likt en penningpung (Seckel)’.”
\nPseudo-Albertus Magnus säger i sin De secretis mulierum (1655) att ”skötet stängs som en börs (bursa) sedan det sugit upp de manliga och kvinnliga utlösningarna”. ”Lille Nemo går omkring med en sjudagarsstyvis och ett underbart par blå pungstenar testamenterade av Lady Bountiful.” (Miller 1956) Jämför stenar. I förortsslang finns uttrycket gråta min pung; pyttsan.
","jfr":["stenar"]} {"baseform":"punga","wordforms":[],"text":"(sl) 1 placera ett objekt mellan pung och penis eller stoppa något i kalsong eller trosa t ex i smuggelsyfte. 2 enligt slangopedia.se \"slag mot könsorganet\".
","jfr":[]} {"baseform":"pungbärs","wordforms":[],"text":"(sl) öl som smugglas in på platser där det inte får förekomma, säkert gömt i pungtrakten i byxan.
","jfr":[]} {"baseform":"pungfejs","wordforms":[],"text":"(so) till man; ser ut som en kuk (pung) i ansiktet. Norska pungsvord för samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"punggrädde","wordforms":["grädde."],"text":"(sl) sperma*. Se även grädde.
","jfr":["grädde"]} {"baseform":"pungklyfta","wordforms":["klyfta"],"text":"(sl) omedveten blottning av könsorganet vid för liten och trång kalsong eller trosa. Se även klyfta.
","jfr":["klyfta"]} {"baseform":"pungkula","wordforms":[],"text":"1 (sym) testikel. \"En sida av saken var att man återigen läste de antika hyllningarna av män som älskar män, och många inspirerades av detta, som den Antonio Vignali i Italien som författade en mycket explicit pamflett om kriget mellan 'kukarna', 'rövhålen', 'fittorna' och 'pungkulorna'.\" (Västerbro 2025 s 173) Se vidare under kul, kulor. 2 enligt slangopedia.se skällsord om \"trög person\".
","jfr":[]} {"baseform":"pungla","wordforms":[],"text":"(lmo) gör den som rättar till kulorna* i byxan.
","jfr":[]} {"baseform":"pungmes","wordforms":["mes. "],"text":"(sl) pojke, man i sexuellt avseende. Se även mes. Pungmes är också en liten fågel.
","jfr":[]} {"baseform":"pungmust","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se: \"Doften av sperma som bildas mellan pung och rumpa, även kallad mellangården*.\"
","jfr":[]} {"baseform":"pungnisse","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även nisse.
","jfr":[" nisse"]} {"baseform":"pungpåse","wordforms":[],"text":"se under påse.
","jfr":[]} {"baseform":"pungskydd","wordforms":[],"text":"(sym) suspensoar.*
","jfr":[]} {"baseform":"pungspark","wordforms":[],"text":"(so) som Jona Elings uttrycker det i sin krönika: Pilla varandra i rumpan. (Ottar 1/2011) ”Pungspark på hela patriarkatet! Kastrera våldtäktsmännen!”
","jfr":[]} {"baseform":"pungsvett","wordforms":["pung"],"text":"(sl) ”Vad varmt det är ute! Var det dumt att ta svarta jeans? Kommer jag att lukta pungsvett nu?” (Drougge 1998/2003) Se även pung och svett.
","jfr":["pung","svett"]} {"baseform":"pungvred","wordforms":[],"text":"(lmo) när testiklarna okontrollerat byter plats och snor ihop sig.
","jfr":[]} {"baseform":"punkotek","wordforms":[],"text":"(sl) könsorgan med tillbehör. ”De kan vara bra att ha. Men de måste hållas efter, jag rakar minsann mitt punkotek! säger Benjamin förnumstigt.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"punkt","wordforms":["stödjepunkt"],"text":"(euf) 1 kvinnans könsorgan med tonvikt på kittlaren. ”Jag kände hennes lilla hårda punkt därinne. Låt fingret dansa runt den, runt den, runt den ...” (Martin, Kärlek 4/1965) ”... trevade han sig fram och grep försiktigt om själva hjärtpunkten för hans brand och eldighet.” (Cleland 1965/1749) Och från samma källa: ”Men när hans hand med sina beröringar naturligen lockades mot mittpunkten...” ”Han spelade med tungan över bröstvårtan som jag kände var hög och stel, precis som punkten, punkternas punkt, bröstvårtans kära syskon därnere.” (Ardelius, Kärlek 2/1965) Även stödjepunkt (26-årig man).
\n2 penis. \"Om flera mödrar har sönerna sedermera berättat mig, att de från deras barndom bestämdt varnade sina kära gossar för att röra vid kroppens mest ömtåliga punkt. Och detta har verkat godt.” (Kleveness 1902) 3 bakdel. ”Åh, herrn ...! bönfaller hon, hennes nu högsta punkt lyser och darrar fortfarande efter föregående lektion.” (Coover 2007) 4 samlag. ”Anmärkningsvärt är att de förbjödo henne att kyssas, omfamnas och skriva kärleksbrev men lämnade den viktigaste punkten oberörd.” (Bergman 1922)
","jfr":[]} {"baseform":"punktera","wordforms":[],"text":"(sl) ofta om den kvinna som blir havande redan \"första gången\", när hennes mödom \"punkteras\". Byrman (1989) har punktera \"befrukta en kvinna av misstag\". Se vidare under mödom.
","jfr":[]} {"baseform":"punktering","wordforms":[],"text":"(sl) 1 få, ha punktering; fisa. Av det fisande ljud som uppstår då luften pyser ut vid en punktering. 2 utlösning. \" Den manliga utlösningen är annorlunda än den kvinnliga, när du väl har fått den så är det som en punktering. Jag tycker om att cykla med fyllda däck.\" (Kalmér 2024 s 253)
","jfr":[]} {"baseform":"punktknullare","wordforms":[],"text":"1 (sl) ofta om den kvinna som blir havande redan ”första gången”, när hennes mödom ”punkteras”. Byrman (1989) har punktera ”befrukta en kvinna av misstag”. 2 (fisv lmo) hårklyvare, pedant, paragrafryttare. Se även kommaknullare.
","jfr":[]} {"baseform":"punt","wordforms":["puntel"],"text":"(euf) penis. Lidaräng (1982) berättar att ”En man fick öknamnet Puntel efter det att en dam brukade kela med honom när han var liten och säga ’du lilla puntel’ (sannolikt bildat till punt, penis).”
","jfr":[]} {"baseform":"punter","wordforms":[],"text":"(sjö) ”kund hos prostituerad”. (Dalnäs 2014)
","jfr":[]} {"baseform":"pupp","wordforms":["pupper"],"text":"(no) bröst om vilka Tryti (1985) berättar att ”Bryster i allminnelighet kalles gjerne ’pupper’ eller ’puppestell’, og en storbrystet dame er en ’puppal’. En spesialterm er verbet ’å puppe’, som vil si at spedbarn bare nipper til brystet i stedet for å suge skikkelig. ’Pupp’ opptrer også med spesialiserende førsteledd, i ord som ’struttepupper’, ’strukkepupper’, ’slaskepupper’ og ’hengepupper’ (da. hængepatter; sv. hängisar)”. I svensk slang finns pupp; kyss.
","jfr":[]} {"baseform":"puppa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 (sbst) fitta. Puppan har också en viss likhet med ett lindebarn varifrån vi har puppa; docka, liten flicka av latin pupa med samma betydelse. 2 (vb) knulla. ”Nu gungar de på havets botten omslingrade i döden med kuk i fitta, slev i gryta, kudde i kuddvar. Fars kos hårlösa svans i mor. De puppade varann in i det sista.” (Nine Christine Jönsson, Kärlek 4/1965) 3 (vb) onanera. I någon av sina självbiografiska böcker berättar Ivar Lo-Johansson (1901—1990), enligt min sagesman, att hans morfar sa ”puppar du?”, när Ivar lekte med sin pitt. 4 kvinnlig homosexuell. 5 puppor; kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"puppe","wordforms":["puppar"],"text":"(sl) puppe; kuk. Puppar; tuttar*.
","jfr":[]} {"baseform":"puppelura","wordforms":["puppilura"],"text":"(sl) fitta. Folkmun.se har framstjärt*.
","jfr":[]} {"baseform":"puppiluva","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även luva.
","jfr":[" luva"]} {"baseform":"puppisar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"pur","wordforms":["puret"],"text":"(rom) bak, rumpa. Ordet förekommer både hos Palm (1910) och Thesleff (1912). Bergman (1913) menar att ordet möjligen är romani och att det kan vara samma ord som ”Bul Rumpe”. Bergman jämför också med pure; strunt, stackare. Enligt Gibson (1978) kan ordet också vara ett skällsord typ knöl, kräk, arsle.
","jfr":[]} {"baseform":"purgera","wordforms":[],"text":"(fsv) purgera, purgera sik; \"skaffa sig afföring\". (Söderwall 1892) Från latinets purgare; rena till purus; ren. Härav purgativ; avföringsmedel och purgatorium; skärseld. \"purgera sig . . . med yrter oc dryk som göra lösen.\" (Läke- och Örte - Böcker. Utg. av G. E. Klemming 1883— 1886).
","jfr":[]} {"baseform":"purjo","wordforms":["purjolök","lök"],"text":"(sl) 1 kuk. Purjolöken var en grönsak som associerade till penis, lust och fertilitet i germansk tradition. MacLeod/Mees (2006) menar att purjolöken var fallosörten, något som dock inte alltid klargörs i medeltida beskrivningar, eftersom många kristna författare ansåg detta faktum pinsamt. Se även lök. 2 purjo; bög.
","jfr":["lök","purjo"]} {"baseform":"purpurkrigare","wordforms":[],"text":"(sl) penis. (Waller 2002) Se också krigare.
","jfr":["krigare"]} {"baseform":"purra","wordforms":[],"text":"(nyo) ”kåta upp sig”. (SAO 2013) Därav purrig; lustfylld. Purra; väcka.
","jfr":[]} {"baseform":"pus","wordforms":[],"text":"(lat) var, sårvätska.
","jfr":[]} {"baseform":"pusa","wordforms":[],"text":"(dial) \"kvinnlig könsdel.\" (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"pushi koratz","wordforms":[],"text":"(för sl o so) sug min kuk!
","jfr":[]} {"baseform":"pushis","wordforms":[],"text":"(sl) (pushupp)behå. Efter engelska push; pressa.
","jfr":[]} {"baseform":"pushpush","wordforms":[],"text":"(am sl) knull. Dubbelstöt, dubbelstöta.
","jfr":[]} {"baseform":"pusht","wordforms":[],"text":"(för sl) hallick, bög.
","jfr":[]} {"baseform":"pushte","wordforms":["pushti"],"text":"se poshte.
","jfr":[]} {"baseform":"pushupbehå","wordforms":[],"text":"se under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"puska","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Puska är ett äldre slanguttryck för plånbok vilket kan förklara fittanknytningen.
","jfr":[]} {"baseform":"puso","wordforms":["pusu"],"text":"(dial o åld) vagina. Pös (dial); pung, scrotum*, och latin puse; ’cunnus’. Bildat av en germansk stam pus; blåsa, svälla bl a i pusta.
","jfr":[]} {"baseform":"puss","wordforms":["pussa"],"text":"svenskt ljudhärmande ord. 1 vänskapskyss med slutna läppar. Från svensk dialekt puss. Swedberg (1720-t) har puss; kyss. Enligt SO är puss ”hist.: sedan 1712” och pussa ”sedan 1651”. ”... hon med breda sugande läppar för att pussa bättre än alla andra...” (Hammarén 2003) Pusskalas allmänt pussande och kramande bland en samling människor. Puss ”hist.: sedan 1918” (NEO) och pussas ”hist.: sedan 1841”. (SO) 2 puss kort för pussapparat; mun. ”Hans kärleksförklaring var så upphetsande att jag satte mig på hans puss så att han kunde tala direkt i mitt sköte, direkt i mig.” (Oravsky: Sex för invandrare. Subaltern 3/2006)
","jfr":[]} {"baseform":"pussan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan. \"Hade han försökt grabba mig i pussan hade han fått en gaffel i skrevet.\" (Berglins. SvD Kultur 23 februari 2025) Pussan är ett vanligt namn på husdjur främst då katter. Se under katt (1) för en koppling till pussan. Pussan är troligen en försvenskning av engelsk slang pussy, pyssycat; fitta. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"pussgurka","wordforms":["p-gurka"],"text":"(sl) en person som gärna pussas och/eller som man gärna pussar. Se även gurka.
","jfr":[" gurka"]} {"baseform":"pussimurra","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Se även pussy och murra och kussimurra.
","jfr":[" kussimurra","murra ","pussy"]} {"baseform":"pussis","wordforms":[],"text":"(sl) puss, kyss.
","jfr":[]} {"baseform":"pussja","wordforms":[],"text":"(dial) sexuellt lösaktig kvinna. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"pussnödig","wordforms":["nödig"],"text":"(lmo) sugen på att pussa eller bli pussad. Se även nödig.
","jfr":["nödig"]} {"baseform":"pussvalla","wordforms":[],"text":"(lmo) cerat som används mot torra läppar.
","jfr":[]} {"baseform":"pussy","wordforms":["pussycat"],"text":"(eng sl) kissekatt, kvinnligt könsorgan. I en svensk undersökning (1998) där ettusen pojkar och lika många flickor bl a fick svara på vilka ord de kände till/använde om kvinnans könsorgan kom pussy på nionde plats bland flickorna och på femte plats bland pojkarna på tio i topplistan. Fitta segrade hos båda könen. Men förutom kattkopplingen finns det förespråkare för att pussy istället ska kopplas ihop med ordet börs* också det med fittanknytning. \"Vi lockade brudarna till våra snabba båtar och där mjukade vi upp deras pussies. Det gillade de.\" (Kalmér 2024 s 145)
\n","jfr":[]} {"baseform":"pussypower","wordforms":[],"text":"
(eng) fittmakt. ”Och vet ni varför? Jo, för att slampan har fattat köttfickans makt. Och hon är fullständigt bekväm och cool med att använda den makten. Det är värt vår beundran. Det är pussypower.” (Puma Swede 2012) Och från samma källa: ”Fatta att fittan är makt. Självklart är det upp till var och en om - och hur - man vill använda sin fittmakt.”
","jfr":[]} {"baseform":"pussytiv","wordforms":[],"text":"(nyo o lmo) ) ”positivt inställd till pussies (fittor)”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"pussywagon","wordforms":[],"text":"(eng sl) bil som drar till sig tjejer. Se också pussy.
","jfr":["pussy"]} {"baseform":"pust","wordforms":[],"text":"(euf) kort stöt av luft, vindpust. SO har \"hist.:sedan ca 1650\". Hallänning (f 1945) meddelar att \"fis kan heta 'liten pust'. Hittat i Franska noveller/el.berättelser/ en pocketbok från 1960-talet, översatt till svenska av Sven Stolpe.\"
","jfr":[]} {"baseform":"put","wordforms":[],"text":"(fra) hora, prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"put lipstick on his dipstick","wordforms":[],"text":"(eng sl) när läppstiftsförsedd kvinna suger kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"puta","wordforms":["pytta"],"text":"1 (dial o åld) kvinnligt könsorgan. Enligt Rietz (1867) är puta speciellt jämtländskt medan pytta förekommer mer allmänt. Lundblad/Josefsson(2021) har pytta; höna. Jämför skånskans puta (puda); kudde. Troligen från en germansk rot put; något uppsvällt. Detta i uttryck som puta ut, t ex knölar på huden eller om något knöligt och pösigt under kläderna. Danskan har put; samlag. Pytta; flicka, ung kvinna, och julpytta, en jullek som Rietz beskriver som följer: ”Man lägger sig baklänges på golvet för att med fötterna hemta ett föremål, satt vid hufvudet. Denna jullek utföres obesväradt af båda könen.” Minns att underbyxor var något som få kvinnor använde sig av på den tiden. 2 puta (för sl) prostituerad kvinna, hora. I betydelsen hora finns puta även i fornnordiskan. Också som skällsord. ”Ett halvblod som bodde ensam med en gammal puta.” (Skantze 1997) Jämför puta (spa o port) fnask* och puto*.
","jfr":[" puta ut,","puta","julpytta,"]} {"baseform":"putana","wordforms":["putaine"],"text":"(sl) 1 (sbst) fitta. 2 (adj) homosexuell. Uppgift från Thorén (1996). 3 ”fnask” (Kotsinas 1996) med tidsangivelsen 1987. Kanske från puttana, det vanligaste italienska ordet för prostituerad och grekiskans putana; sköka av latinets putidum; illaluktande, stinkande. Puttana används även som svordom. Från Italien kommer spaghetti alla putanesca; pasta på horans vis. Franskan har putain, pute; hora, luder och också om svordom. Ordet kommer från latinets putidus; vanhedrande,skamligt.
","jfr":[]} {"baseform":"putbula","wordforms":[],"text":"(sym) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"puto","wordforms":["puta"],"text":"(spa) manlig prostituerad. \"Med ett ord som puto, beteckningen för en manlig hora, flätade Valera in kungens sexualitet i den politiska kritiken mot honom och gav därmed regalierna en annan innebörd.\" (Bagerius 2017) I spanskttalande länder, bl a i Mexiko, är puto ett skällsord som bl a hörs under fotbollsmatcher och som av den mexikanska regeringens kommission mot diskriminering klassas som homofobiskt. Se även puta.
","jfr":["puta"]} {"baseform":"puts","wordforms":[],"text":"(sl) sperma*.
","jfr":[]} {"baseform":"putsa","wordforms":["putsa över"],"text":"rappa, belägga med puts, polera. 1 (sl) knulla. ”Jag är säker på att hon aldrig hade blivit putsad i den ställningen förut.” (Het Kärlek 1967) 2 putsa staken (salamin), bajonetten; onanera, runka. 3 förföra*.
","jfr":[]} {"baseform":"putta","wordforms":[],"text":"1 (sl) fitta. Putta (dial); liten håla. 2 (gråspråk) famna en kvinna. Hos Rietz (1862-67) står ordet för kyssas och är hemmahörande i Uppland. Gråspråk var det hemliga språk som talades av de älvdalska gråarna; gårdfarehandlarna och var en variant av älvdalska.
","jfr":[]} {"baseform":"Putte","wordforms":[],"text":"(smn) 1 kuk. ”— Jag vet, sa han. Kuk är ett fult ord. Fitta också. De låter fult, rent estetiskt va, om du begriper vad jag menar. — Vi får väl döpa om dem, sa hon ointresserad fastän hon plötsligt var vaken igen. Jens O skrattade. — Jaha, sa han. Han får heta? — Putte efter pappa, sa hon och fnissade.” (Bokander, Kärlek 6/1966) \"Hon skrek till då jag grävde mig upp under kjorteln men då hon såg att det var unge herrn myste hon bara på mun. Hon ville veta om putte blivit skälmaktig..\" (Brunner 2020 s 128) 2 bög. Egentligen grabb, pys men även om manliga homosexuella. Svensk dialekt putte, pytt, pött; liten och tjock person.
","jfr":[]} {"baseform":"puttinutta","wordforms":[],"text":"(smn) fitta, liten (gullig) flicka.
","jfr":[]} {"baseform":"putto","wordforms":[],"text":"(italienska putto; liten pojke av latin putus; pojke, barn) statyett eller målning av amorin*, kerub. Ordet är \"hist.: sedan 1872”. (SO) Därav puttilagnia av putti; bilder av nakna barn inom konsten och lagneia; lust. \"Illustrationer bidrog ytterligare till upplevelsen. De visade i själva verket ofta par som kopulerade inför en berättares hemliga blick. [...] Vällustiga putti eller chockerade pryda människor tittade emellanåt ner på scenen från bilder inom bilden.” (Danton 1996)
","jfr":[]} {"baseform":"putz","wordforms":[],"text":"(jid) penis. \"Smolka som alltid tigger sig till en slurk ur alla andras läskedrycksflaskor och grabbar tag med handen om ens putz!\" (Roth 1969)
","jfr":[]} {"baseform":"puuss","wordforms":[],"text":"(dial) kyssa. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"puzzisar","wordforms":[],"text":"enligt Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) chattspråk för pussar.
","jfr":[]} {"baseform":"PV","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell, pervers*.
","jfr":[]} {"baseform":"PW","wordforms":[],"text":"(eng sl) kort för Pussy Workout dvs knulla. Också i betydelsen pornwank som innebär att man runkar upp pitten till stridsberedskap. Se wank.
","jfr":[]} {"baseform":"p-våffla","wordforms":["våffla"],"text":"(sl) porrfilm, porrvideo. Se även våffla.
","jfr":["våffla"]} {"baseform":"pycka","wordforms":[],"text":"(åld) fnasker. (1600-t) Se fnask.
","jfr":[]} {"baseform":"pyge","wordforms":[],"text":"(grek) bakdel, arsle.
","jfr":[]} {"baseform":"pygmalionism","wordforms":[],"text":"(sym) sexuell stimulans eller upphetsning vid åsynen av statyer, inte minst då sådana av nakna kvinnor. Efter sagokungen och skulptören Pygmalion från Cypern, som blev så förälskad i en egenhändigt tillverkad kvinnostaty av elfenben, att han bad Afrodite att blåsa liv i statyn, vilket hon också gjorde, varpå kungen gifte sig med flickan. Ullerstam (1961) definierar begreppet som ” sexuellt begär att förstöra statyer”. Se också staty (2).
","jfr":["staty"]} {"baseform":"pylla","wordforms":["pyllan"],"text":"(sl) 1 pylla; knulla. 2 pyllan; fittan. \"Min fru och hennes mamma kallade det kvinnliga könsorganet för pyllan. En moster, som var född i början av nittonhundratalet och från Kungshamn i Bohuslän, kallade alltsammans därnere, kanske bara fittan eller underlivet för pylleverket. (Nils Larsson f 1945) 3 pyllor; skitkottar. \"Vi brukade kalla det marsvinen och kaninerna släppte där bak för pyllor. ' Nu får vi göra rent buren. Här är fullt med pyllor i spånet'.\" (Per Eklund i folkmun.se)
\n","jfr":[]} {"baseform":"pyllen","wordforms":[],"text":"
(barn) pitten. Ordet från kvinna (30—40 år) i Småland med förklaringen ”att gymnastikläraren hade uppmanat alla att tvätta ’pyllen’.” Kanske har ordets väg gått via pitten, pillen till det ytterligare förskönande pyllen.
","jfr":[]} {"baseform":"pyramid","wordforms":[],"text":"(sl) 1 (rest)kuk. 2 pyramider; spetsiga kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"pyril","wordforms":[],"text":"(sl) kuk, snopp.
","jfr":[]} {"baseform":"pyrolagni","wordforms":["pyrofili"],"text":"(grekiska pyr; eld och lagneia; vällust) sexuell vällustkänsla vid eld. Se också pyromani.
","jfr":["pyromani"]} {"baseform":"pyromani","wordforms":[],"text":"(grekiska pyr; eld och mania; galenskap) kan yttra sig som en sexuellt betingad längtan efter att bränna ner. ”Hist.: sedan 1858.” (SO) ”Redan de gamla grekerna funderade över hur det kommer sig att man får lust att urinera när man ser eld. Det kan ses som en sexuell böjelse som är att likna vid fixering vid en fetisch, en upplevelse relaterad till något speciellt där möjligheten att leva ut böjelsen är starkt begränsad.” (YA 13/10-2003 Pyromaner upprepar oftast sina handlingar.) Oftare rör det sig dock om ett tvång att anlägga eld utan några som helst sexuella övertoner. Enligt NEO är ordet ”hist.: sedan 1858”.
","jfr":[]} {"baseform":"pyscha","wordforms":[],"text":"(sl) Langenfeldt (1947) har ”hafsig kvinna” med kommentaren ”från pugga?” ”Fy fan hvad det luktar eau de cologne! Alldeles som efter pyschor! sade snickaren.” (Strindberg 1879) Rietz (1867) har pyssja; sköka, ett ord som han sätter i samband med puso, pusu (se do), vilket han översätter med ’cunnus’, ’vulva’. Han jämför också med bl a isländska puss och plattyskans pus med samma betydelse. \"Berglärkor*, pyschor och apelsinskor*, vi har många namn muttrar Fia.” (Kallenberg 1997)
","jfr":[]} {"baseform":"pysselhål","wordforms":[],"text":"se hål.
","jfr":[]} {"baseform":"pyts","wordforms":["pytsa"],"text":"(sl) 1 (få) utlösning. Pyts; burk, skål, från vilken man pytsar; häller (upp). ”När ingen valsagge finns tillhanda får man krama egen pyts.” (LOB 1992) Se bytta, sagga, sagge. 2 pyts; fitta ”En eller två gånger — inte mer — lät jag honom doppa penseln i min pyts.” (Aretino 2008). Jämför pensel.
","jfr":[" pensel"]} {"baseform":"pytsburk","wordforms":["pyts"],"text":"(sl) lösaktig kvinna, prostituerad. Se även pyts och burk.
","jfr":["burk","pyts"]} {"baseform":"pytt","wordforms":[],"text":"1 (dial) manslem.* Se även puta, pytta. 2 enligt Holm (1978) troligen en svordom av pytt, putt; helvete, t ex gå i putten. Han har med ordstävet ”Pytt, fick du veta’t” och tillägget ”sa pigan till postmästaren om vart det oadresserade brevet skulle hän”.
","jfr":["gå i putten","puta, pytta"]} {"baseform":"pytta","wordforms":["pyttelinan"],"text":"(smn) kvinnligt könsorgan. Se också puta.
","jfr":["puta"]} {"baseform":"pytten","wordforms":["lilleputt"],"text":"(smn) kuk, enligt 47-årig kvinna. Jämför pytte; liten och pytteliten; mycket liten. Se även lilleputt.
","jfr":["lilleputt"]} {"baseform":"pyuri","wordforms":[],"text":"(grekiska pyon; var och ouron; urin) var i urinen vid t ex vissa könssjukdomar*.
","jfr":[]} {"baseform":"på det viset","wordforms":["pdv"],"text":"se under uppslagsordet vis.
","jfr":[]} {"baseform":"på fisens mosse","wordforms":[],"text":"(lmo) ytterst nära att något (ofta negativt) hänt. Jämför under fitthår.
","jfr":["fitthår"]} {"baseform":"på hittefåret","wordforms":[],"text":"(lmo) på fitthåret; vara nära. Jämför på fitthåret.
","jfr":["fitthåret"]} {"baseform":"på jäsning","wordforms":[],"text":"se under jäsning.
","jfr":[]} {"baseform":"på sytta","wordforms":["på sytten"],"text":"(dial) havande, gravid. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"på’re","wordforms":[],"text":"(för sl) herregud! skit också!
","jfr":[]} {"baseform":"påbeppad","wordforms":[],"text":"(sl) knullad, påsatt. Ordet finns inte belagt i våra vanligaste slangordböcker och jag har enbart träffat på det hos Drougge (1996): ”Det är ju hårdheten som räknas. Vem fan vill bli påbeppad med halvfräs?” På min förfrågan varifrån hon fått ordet, svarar Unni Drougge: ”Kärt barn har ju så många namn. Man säger fräsa, pucka, dunka, naila, köra osv. Det är bara att hitta på nåt som låter fonetiskt korrekt. Så jag antar att jag hittade på ordet påbeppad.” (E-post 10/3-2005)
","jfr":[]} {"baseform":"pådis","wordforms":[],"text":"(sl) potta*. Kotsinas (1996) har ”nattkärl” med tidsangivelsen 1946.
","jfr":[]} {"baseform":"pågatös","wordforms":["pågetös"],"text":"(sk) pojkflicka. Jämför tösepåg.
","jfr":["tösepåg"]} {"baseform":"pågud","wordforms":[],"text":"(sl) att svära pågud är att ge extra kraft åt det man vill säga. Uppgift från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"påhopp","wordforms":["påställ"],"text":"(sl) snabbt avklarat knull utan förspel och finesser. ”Vad är det bästa på en kvinna? En man!” Se även hoppa på.
","jfr":["hoppa på"]} {"baseform":"påhäng","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"påk","wordforms":[],"text":"(euf) 1 kuk; speciellt då om stående sådan. Fornnordiska puka som bl a gett upphov till pykel (dial); käpp. Släkt med medellågtyska pok; dolk. ”Eller också kunde han enträget be henne om att blåsa på den, och om hon inte gick med på det kunde han hugga tag i saftpåken och skaka den liksom i raseri, medan bägge två kiknade av skratt.” (Miller 1934) ”Det var ju inte de välmenande vita påkdropparna jag var ute efter, utan den anonyma och dunkla säden rakt i synen.” (Brøgger 1974) ”O, han hade en präktig påk under magen! En tjock en, kan jag säga dig! En bestialisk en! (Aretino 2008) Jämför knölpåk. 2 (åld so) gamle påk, enligt Falk (2011) ”odåga”.
","jfr":["knölpåk","gamle påk,"]} {"baseform":"påken","wordforms":[],"text":"(dial o svr) för tusan. Detta enligt ORB som också har tä påckers; (åt)helvetet!
","jfr":[]} {"baseform":"påkker","wordforms":["påcker"],"text":"(dial) hin onde. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"påklädnad","wordforms":[],"text":"(euf) kondom*. \"Hon: Har du nån påklädnad? Han: Nej, jag är helt skyddslös! \"
","jfr":[]} {"baseform":"påla","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Slå ner pålar i marken. Se påle. ”Å ena sidan tycker jag att han är en stor skit, men å andra sidan är jag glad att det är nån av oss på plutonen som pålar upp henne.” (Skantze 1997) \"Du skall ha tack för att du pålade min häst.\" (Karlsson A & A 2017 s 56)
","jfr":[]} {"baseform":"påle","wordforms":["åderpåle","hoppa på pålen"],"text":"(sl) 1 (stå)kuk. Ordet är ett gammalt germanskt lån från latin palus; påle, stolpe. Engelsk slang har pole; (stå)kuk. ”Han körde in den i hennes lilla rosenhåla och då hon kände pålen i köttet började hon skrika och frenetiskt skaka sina bröst.” (Apollinaire 1993) ”Ja kanske just nu men när jag för ut pålen ur fittan på dig och drar den så här utefter vecket till skithålet då blir du som svimfärdig av lusta. Jag ser det nog.” (Jönsson, Kärlek 1/1965) ”Passa på och ta dig en bit. Mer påle än så här blir det nog inte ikväll.” (Lodalen 2005)
\nÄven åderpåle enligt 19-årige Björn Persson i Norrköping. Kotsinas (1998) har kärlekspåle och köttpåle. Hos Wahl (2003) reses ett par andra pålar: ”Han trängde hetsigt in i Sara igen med sin rödfläckiga fläskpåle, nej förlåt lammköttspåle, och lättade efter några ögonblick sin slemmiga barlast i henne under öronbedövande tjut.” Och Wahl (2004) har knullpåle. Edenborg (2019) har blodpåle: \"Hoppas inte du störs av min blodpåle mot magen?\" Se också totempåle. 2 doppa pålen; knulla. Även hoppa på pålen för samma sak. ”Kan du prata eller sitter nymfomanen och hoppar på pålen? ” (Ekroth 2012)
","jfr":["hoppa på pålen","totempåle"]} {"baseform":"pålkran","wordforms":[],"text":"(sl) leka pålkran; knulla. Se även under kran.
","jfr":["kran"]} {"baseform":"pålle","wordforms":[],"text":"barnspråk för häst. Här om kuk. \"Hist.: sedan 1834.\" (SO) Svensk dialekt pålle till poll, poll lockrop till häst. Ordet används ofta i samband med rida; knulla. ”Den gången gällde det att få upp kjolen och få ner fingrarna i murvan*, fram med fittan då, ner med blixtlåset och in med pålle i spiltan*.” (Sven Holm, Sänghästen1987)
","jfr":[]} {"baseform":"påsa","wordforms":[],"text":"(dial) Byrman (1989) har \"möjl till påse i bet mage\". I Ragunda (Jl) heter det ”skö no påsa bortä når söm hälst” (ska nog påsa bort det när som helst), vilket innebär att kvinnan ifråga snart ska bli av med magen dvs föda.
","jfr":[]} {"baseform":"påsamög","wordforms":[],"text":"(sk) konstgödsel. Se också mög, mök och påsaskit.
","jfr":[" påsaskit","mög, mök "]} {"baseform":"påsaskit","wordforms":[],"text":"(sk) konstgödsel. Bl a hos Västgöta-Bengtsson (1993) och i Ordbok över Nösslingemålet finns posadynga. Se vidare under skit och mög.
","jfr":[]} {"baseform":"påsatt","wordforms":["sätta på"],"text":"1 (sym) ”ho ha blett påsatt” i Småland om ogift, gravid kvinna enligt man (f 1897). (Byrman 1989) ”Jag är på jobbet för att sätta på, eller bli påsatt.” (Puma Swede 2012) 2 påsatt kärlek. ”Om den som genom trolldom blivit påsatt kärlek, dvs mot sin vilja blivit passionerat förälskad i en man eller kvinna, rökte sig med en död mans tand, försvann kärlekssjukan.” (Tilander 1989) Se även sätta på.
","jfr":["sätta"]} {"baseform":"påsbög","wordforms":[],"text":"(so) om tjock, plufsig person.
","jfr":[]} {"baseform":"påse","wordforms":["krutpåse","kulpåse","potatispåse","skinnpåse,"],"text":"(sl) 1 påse, droppåse, hängpåse, godispåse, golfpåse, kastanjepåse, kottepåse, odygdspåse, pungpåse och skattepåse; testikelpung. Även krutpåse, kulpåse, potatispåse, skinnpåse, äppelpåse ”... man skulle ha kunnat slå tärning på lemmens väldiga rygg; också dess längd var ofantlig; och sedan kom det rika bihang som representerades av skattepåsen därinnanför...” (Cleland 1965/1749) ”Moster satt i l’hombren och en gång gömde vi oss bägge så långt bak i trädgården under buskarna, att vi hade tid att där mala av en påse.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Kuken ryckte till och det började pirra allt mer nere i pungpåsen.” (Blind date ur Din Geografi 2006)
\nKulpåse är inte enbart en påse för kulor utan också en påse att ha kul med. ”Bram, utbrast Willy belåten. Det är ju en stor stad och dom är vana vid sjömän. Där ska man väl för fan få kunna lätta på påsen igen.” (Wik 1973) 2 påse, ICA-påse, pökpåse, snoppåse, skyddspåse; kondom, knullgummi. ”Under bokföringspapprena i papperskorgen ska han förgäves leta efter sin slemfyllda skyddspåse,...” (Hûlová 2015) 3 fettpåse, godispåse, myspåse; fitta. 4 påsar, godispåsar, gottpåsar, kesopåsar, mjölpåsar, mjölkpåsar, stenpåsar, tepåsar; kvinnobröst. 5 tömma påsen; runk med uttömning. 6 horapåse (dial) kondom*. \"En del äldre moralister blev upprörda och i Värmland kunde de högljutt tala om att de aldrig skulle 'dra på en töcken där horapåse'.\" (Lindström 2021 s 243)
","jfr":[]} {"baseform":"påställ","wordforms":["ställa på"],"text":"(sl) 1 knull. Se även ställa på. 2 kvinna som sexobjekt.
","jfr":["ställa på"]} {"baseform":"påsvakt","wordforms":[],"text":"(sl) kuk; vaktar påsen med kulorna*.
","jfr":[]} {"baseform":"påsättare","wordforms":[],"text":"(sl) knullare. ”Vacker, stark, vältränad, en påsättare, en hingst som behärskade alla gångarter.” (Persson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"påsättarolle","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"påsättning","wordforms":["sätta på."],"text":"(sl) knull. ”Kvinnan representerar kärlek och här ska på alla sätt visas att hon hellre vill ha sex än kärlek. Därför är männen utbytbara och ständigt villiga till nya påsättningar. För hon är allas egendom och därför omöjlig att älska.” (... och till slut sade hon ja. Ottar 2/96) ”Gift par i 45-årsåldern, där han har haft glädjen att se sin fru bli knullad av flera män på en gång, söker nu den ultimata masspåsättningen. [...] Denna gång har vi tänkt att 15—20 killar ska få ta ut sina lustar på henne för att avsluta med en spermadusch över hela hennes kropp.” (Blixtkontakt. Aktuell Rapport 5/98) Se även sätta på.
","jfr":["sätta"]} {"baseform":"påva","wordforms":[],"text":"(nyo) ”någon som vill sticka ut från mängden och smyckar sig för att få ett ragg”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"påve","wordforms":[],"text":"(euf) 1 avträde med skämtsam syftning på påvestolen. Jämför äldre danska och tyska pilatus; avträde, från Pontius Pilatus (mannen som avkunnade dödsdomen över Jesus). I Sverige började ordet användas under trettioåriga kriget (1618—1648) då svenskarna kämpade mot påvetrogna trupper. Detta i sammansättningar som hälsa på påven och glömma sig kvar hos påven; om dassbesök.
\nI Vatikanmuseet förvaras idag en sedia stercoriaria, en dyngstol, som tidigare hade sin plats i Peterskyrkans pelargång. Denna dyngstol användes länge under en högtidlig ceremoni som varje nyvald påve måste genomgå för att minska sitt högmod och få tillträde till kyrkan. Medan påven satt där på sin tron lästes 1 Sam 2:8: ”Den hjälplöse reser han ur gruset, den fattige lyfter han ur dyn ...” Så låter det i Bibel 2000 men går man tillbaka till Vulgata, den romersk-katolska kyrkans officiellt fastställda latinska bibeltext, så står där stercor, spillning, dynga, träck och inte dy. Detta påpekas av Stolpe (1984) och det är också genom honom som jag tillägnat mig fortsättningen på historien. Vad gjorde påven på tronen? För att få svar på det måste vi gå tillbaka till legenden om den kvinnliga påven Johanna. Hon hade, utklädd till man, studerat bl a i Aten och väckt uppseende i Rom för sin lärdom och valts till påve år 855. Hon lyckades dölja sitt rätta kön i nära tre år, men avslöjades då hon mitt under en påvlig procession födde ett gossebarn på gatan.
\nTroligen går berättelsen tillbaka på en romersk folksaga. Enligt den skulle alla påvar från Paschalis II (1099—1118) genomgå stolprovet. Där på dyngstolen avslöjades deras rätta kön. Men när Julius II blev påve 1503 så var han den förste påve på mycket länge som hade skägg. Han behövde då inte sitta till stols eftersom det stod skrivet över hela ansiktet att han var karl. Seden övergavs av Leo X som var påve mellan 1513—1521. 2 påve; bög. 3 reta påven; onanera. 4 i påvens namn (svr) lindrig ed analogt med i Guds namn.
","jfr":["hälsa på påven"]} {"baseform":"påvens fula ord","wordforms":[],"text":"under ett tal i Vatikanen, den 2 mars 2014, använde påven Franciskus ett ord som slog världen med häpnad. Han talade italienska och det han sa var in questo cazzo ungefär i det här satans (förbannade)... Eftersom en påve knappast uttrycker sig så, speciellt inte i ett offentligt tal, så måste det ha rört sig om en språklig felsägning. Något som vem som helst kan råka ut för, inte minst personer, som likt påven, inte har italienskan som modersmål. Han rättade sig också omedelbart till in questo caso som betyder i det här fallet. Felsägningen fick stor spridning och media över hela världen kablade ut nyheten om den svärande påven.
","jfr":[]} {"baseform":"påvens metod","wordforms":[],"text":"se säkra perioder.
","jfr":[]} {"baseform":"påvens nummer","wordforms":["påvens special.","nummer"],"text":"(sl) ett ömsesidigt mun-mot-kön-knull. Från ordleken med påvens telefonnummer VAT 69 (egentligen en spritsort), där VAT står för Vatikanen och 69* för den knullställning där båda parter är vända så att de samtidigt kan slicka och suga varandras kön. Se även nummer.
","jfr":["nummer"]} {"baseform":"påvens näsa","wordforms":[],"text":"(eng sl) Pope's Nose; enligt Grose (1785) \"the rump of a turkey\"; rumpan (gumpen*) på en kalkon.
","jfr":[]} {"baseform":"påökt","wordforms":[],"text":"(sl) ”hon väntar påökt”; hon är havande. Se vidare förökelse, tillökning. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"päls","wordforms":["underlivspäls","chapeau anglaise"],"text":"(sl) 1 fitta med tonvikt på behåringen. Även underlivspäls; fitta och prova pälsen; knulla. Jämför pälskrage; fitthår. ”Men nåt stick i pälsen fick hon inte.” (Drougge 1996) ”Nu hade vi ställt oss upp, jag lät kuken trycka mot hennes underlivspäls. Vi darrade och kysstes.” (Blå 2007) I amerikansk slang finns fittorden furburger, hairburger och hairpie. 2 DN (2/1-1994) har engelsk päls för kondom: ”Den som är dum nog att tro att en liten kula i slidan är lika effektiv mot barn som en ’engelsk päls’, alltså en kondom, har sannerligen sig själv att skylla.” Se även chapeau anglaise, la. 3 gnida päls; knulla. 4 ruska päls; runka, onanera.
","jfr":["hairpie","mort douce","furburger, hairburger","chapeau anglaise","engelsk päls"]} {"baseform":"pälsa","wordforms":[],"text":"(sl) pälsa av; knulla. ”Varför han skulle pälsa av dottern också är väl lite oklart...” (Persson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"pälsbiff","wordforms":["biff."],"text":"(sl) vulva* och 1990-tal. Se även biff.
","jfr":["biff"]} {"baseform":"pälsburgare","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför hårburgare.
","jfr":["hårburgare"]} {"baseform":"pälsdjur","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. ”Så börja den (hunden) skälla jättemycket och då sa jag ’den kanske tror att jag har en leksak?’. Då sa han ’ja det är ju en jakthund, blink blink’. Tystnad. [...] ’Nej det där fattar du inte va. Du kanske kommer på det ikväll, när du ska sova’. Då fattade jag att han syftade på mitt eget lilla pälsdjur.” (Krönika SvD 29/11-2002)
","jfr":[]} {"baseform":"pälsluder","wordforms":[],"text":"(sl) lyxhora. ”Rik som ett franskt pälsluder.” Vanligt talesätt i 1940-talets Söder (Sthlm) enligt Wiklund (1999). Se även luder.
","jfr":[" luder"]} {"baseform":"pälsmössa","wordforms":[],"text":"(sl) fitthår. Se även mössa.
","jfr":["mössa"]} {"baseform":"pälssuttare","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnlig homosexuell. Sutta (dial); liten flicka.
","jfr":[]} {"baseform":"pärkel","wordforms":[],"text":"enligt Hellquist (1918) benämning på avgrundsfursten. Ordet är lånat från finska perkele; djävulen, fan, som i sin tur troligen fått ordet från det litauiska gudanamnet Perkunas. Hellquist menar att ordet brukas än idag (1918) i t ex Östergötland och att det uppträder redan på 1600-talet i litteraturen. ”Ho allti um mornar ä oppe/ förrn Pärkel fått tofflera på...” (Saxon 1922)
","jfr":[]} {"baseform":"pärla","wordforms":[],"text":"1 (euf) positivt namn på kvinnans könsorgan med tonvikt på klitoris. ”Du skulle smeka mina njutningslystna blygdläppar. Och när du hittade pärlan — då skulle det gå för mig. Hur lätt som helst!” (Nyström 2003) ”För hon måste tänka sig hans kön lika sprängfyllt som hennes apelsinkötts pärla, hennes sköte som inte önskar sig något annat än att få ...” (Amanda Ooms: Kåt i Subaltern 3/2006) ”Just innan det går för mig kniper jag hårt i klitoris, som jag kallar snabelpärlan.” (Roche 2009) ”Migh är gifwen en lillieqwist/ en bästa Perla haar hoon mist” (Kvarndruup/Olofsson 2013) 2 (sl) polera pärlan; onanera. Engelsk slang har polish the pearl. 3 skit, exkrement som i bockpärla. På Åland kallas fårskitar för pärlor. 4 sekret, sperma. ”... fittknullade mig med en kuk som verkligen var sällsynt styv trots att pärlorna ännu droppade från den ...” (de Sade 2009) ”Jans vackra långa stång hade ett par blanka pärlor på huvudet.” (Bjørnebœ 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"pärlbandsorgasm","wordforms":[],"text":"(sl) flera (multipla) orgasmer i följd. Se också orgasm.
","jfr":["orgasm"]} {"baseform":"pärldykare","wordforms":["pärlfiskare","dykare "],"text":"(sym) fittslickare med tonvikt på klitoris. Se även dykare och fiskare.
","jfr":["dykare "," fiskare"]} {"baseform":"pärleport","wordforms":[],"text":"(smn) 1 kvinnligt könsorgan. Se port (1). 2 besöka pärleporten; onanera. Pärleporten är ju porten till himmelriket. Ordet från en väckelsepsalm skriven av Fredrik Arvid Bloom år 1917.
","jfr":[]} {"baseform":"pärlhalsband","wordforms":["halsband"],"text":"(sym) skapas när mannen tömmer sig över kvinnans ansikte så att sperman rinner ner längs halsen. Se även halsband.
","jfr":["halsband"]} {"baseform":"päron","wordforms":[],"text":"(sl) 1 spetsiga kvinnobröst. ”Utåt sett hade jag förbindelser med ett antal jordiska kvinnor vilkas bröst var som päron eller pumpor.” (Nabokov 1984) 2 päronstjärt, päronhäck. ”En stockholmare, född ca 1940, berättade för mej att han i tonåren övergav en tjej för att hans kamrater retade honom för att hon hade päronhäck.” (man f 1929) Även om bildskön rumpa. Päronet förekommer också som rumpemoji precis som äpplet (se do). 3 päronboll; pung. Se även under frukter och pumpa.
","jfr":["frukter "," pumpa"]} {"baseform":"pärs","wordforms":[],"text":"(sl) Palm (1910) har betydelsen anus utan närmare förklaring. Pärs (dial); tungt, hårt arbete och ”dä ä en hård pärs ja har å dras med”. Uppgift från Rietz (1867).
","jfr":[]} {"baseform":"pärsk","wordforms":[],"text":"(dial) ord för skit använt i tv-serien ”Pistvakt”(1998—2000) ett hatälskat program om tre hojtgroggande pistvaktbröder som bor hemma hos mamma i en liten fjällby.
","jfr":[]} {"baseform":"pök","wordforms":["pöke"],"text":"(sl) 1 homosexuell. 2 pök, flygpök; sexobjekt. ORB har pök, pöök (dial) gosse, pojke. Slangopedia.se har pök; \"snygg tjej\". Se också pöka.
","jfr":["kröka","pöka"]} {"baseform":"pöka","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. I en artikel i DN (30/12-1993) ges exempel på hur ett tidigare oskyldigt och obemärkt ord kan komma att framträda i ny och värdeladdad skepnad: ”De populära tv-raggarna Ronny och Ragge går inte hem överallt. Absolut inte på en villagata i Tibro, som heter Pökängsgatan. Nu vill grannarna att kommunen ska byta namn på gatan. Gatunamnet har funnits länge och kommer av att det en gång låg en gård som hette Pökan vid en äng där gatan nu går fram. Men i Ronnys och Ragges ordförråd, som snabbt blivit många ungas favorit, betyder pök ’tjej’ och pöka ’knulla’. De har gett ordet pök ett innehåll som lägger ett löjets skimmer över namnet Pökängsgatan, skriver en talesman för grannarna till byggnadsnämnden i Tibro. Sju av 37 hushåll på gatan har ställt sig bakom skrivelsen till byggnadsnämnden, rapporterar Skövde Nyheter.” Men protesten avslås och Pökängsgatan behåller sitt namn.
\nEtt annat vittnesmål, om ordets nya hemhörighet i ungdomsspråket, kommer från Skantze (1993): \"Hemma i Stockholm är det andra grejer som gäller, men en sån här jävla bonnhåla, asså. [...] Jag väntar bara på att nån med grepe, lantmännenskepa och vita träskor ska komma fram och fråga om jag vill pöka.” ”Hur stor är sannolikheten att vi, Bob och jag, skulle ha pökat på samma brud utan att veta om det?” (Lodalen 2005) Enligt Rietz (1867) är pök småländska för näsvis, högfärdig och i Västergötland heter det pökken. Norsk slang har pökken; lufte slangen, kissa och pøke; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"pökafilm","wordforms":[],"text":"(sl) porrfilm. Se också pök.
","jfr":["pök"]} {"baseform":"pökpåse","wordforms":["pökapåse","påse"],"text":"(sl) kondom*. Se även påse (2).
","jfr":["påse"]} {"baseform":"pölsemumsare","wordforms":[],"text":"(sl) person som gillar att mumsa pölse (korv) d v s kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"pömsig","wordforms":[],"text":"(sl) 1 sexuellt utmattad. 2 kåt*.
","jfr":[]} {"baseform":"pöpper","wordforms":["pöppon"],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"pös","wordforms":[],"text":"(dial o åld) pung*, ’scrotum*’. (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"pöspåse","wordforms":[],"text":"(lmo) hängröv enligt fittkramp.se. Se även röv.
","jfr":[" röv"]} {"baseform":"pöt","wordforms":[],"text":"(sl) sperma, sädesvätska.
","jfr":[]} {"baseform":"pötafilm","wordforms":[],"text":"enligt folkmun.se om erotikfilm.
","jfr":[]} {"baseform":"pözz","wordforms":[],"text":"Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) har chattspråk för puss.
","jfr":[]} {"baseform":"Q","wordforms":[],"text":"kort för queer*.
","jfr":[]} {"baseform":"Q.B.","wordforms":[],"text":"enligt not till Rabelais (1983/1534) skatologiskt skämt som bör utläsas cul bé; ungefär vidöppen rumpa. Franska bouche bée; med vidöppen (gapande) mun.
","jfr":[]} {"baseform":"qanne","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se betyder ordet bög och är en förkortning av khanis (se do).
","jfr":[]} {"baseform":"qia nanen","wordforms":[],"text":"(alban) \"knulla din mamma\". (Kidish.se)
","jfr":[]} {"baseform":"qij","wordforms":[],"text":"(albanska) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"qis ichtak","wordforms":["Qis imma"],"text":"(för sl) från turkiskan. Qis ichtak; din systers fitta. Qis immak; din mammas fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"qis immak","wordforms":[],"text":"(för sl) från arabiskan. Din mammas fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"QK","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Förslag 1999 från engelsk konsultfirma till namn på de sammanslagna olje- och bensinbolagen OK och Q8. Prov på vad språkförbistring kan ställa till med.
","jfr":[]} {"baseform":"qooq","wordforms":[],"text":"(grl) piss.
","jfr":[]} {"baseform":"qozalkort","wordforms":[],"text":"(kurd) håll käften! (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"qruiser","wordforms":[],"text":"se cruising.
","jfr":[]} {"baseform":"qruser","wordforms":[],"text":"enligt flashback.se bög som söker parner.
","jfr":[]} {"baseform":"qualdrunge","wordforms":[],"text":"(dial o åld) Ihre (1766) om ”maskulin avlingslem”. Gotländska kvaldrung (åld); testikel. ( Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"quanne","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se betyder ordet bög och är en förkortning av khunis.
","jfr":[]} {"baseform":"Qudan","wordforms":[],"text":"(åld) fittan. \"I är lijka Qudan som häst som är till reds för hwar Man!\" Uttrycket hämtat från Karlsson A & A 2020 s 75 och från samma källa: \"Erik Falk vid Uppsala Universitet, som forskat om gångna tiders skällsord, har dock kunnat lägga fram ett intressant förslag till tolkning. I uppsvenska trakter kunde det kvinnliga könsorganet vulgärt kallas för kuttan. Med ett förmjukat danskt/halländskt 'd' får vi ett väldigt snarlikt ord.\" Betydelsen skulle då bli \"en hästfitta som var tillgänglig för var man.\"
\n\n
\n
","jfr":[]} {"baseform":"queen","wordforms":[],"text":"
(eng) kvinnlig homosexuell och drag queen, feminin manlig homosexuell iförd bl a kvinnokläder och make up. Engelsk slang har fairy queen, rubber queen, size queen, rice queen och drama queen. Se respektive uppslagsord.
","jfr":[]} {"baseform":"queer","wordforms":[],"text":"(eng) homosexuell. Konstig, egendomlig, skum. Användes först som skällsord för homosexuella, (i USA redan på 1920-t), som svarade med att göra ordet till sitt. Vissa forskare menar att ordet kan vara lånat från tyska quer; skev, sned. Ett tidigt svenskt ord för queer var kvär. I vardagligt tal brukar ordet användas som synonym för såväl bi-, trans-, lesbiska- och gayidentiteter, positioner och personer. I dag är det dels namn på en teori där forskarna problematiserar heterosexualiteten som norm, dels är det lite poppis att kalla sig queer, som tecken på att man förkastar etiketter som homo, hetero, manligt och kvinnligt. Queer är både teori och praktik. I sin politiska form växte queer fram i USA under 1980-talet när de homosexuella skuldbelades för hiv/aids. I mitten av 1990-talet dök begreppet queer för första gången upp i svenska medier. I en intervju i RFSL:s tidning Kom ut använde en professor i socialantropologi termen.
","jfr":[]} {"baseform":"queue","wordforms":[],"text":"(fra) svans*, penis.
","jfr":[]} {"baseform":"quickie","wordforms":[],"text":"(eng) ’kvickis’ . (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"quid in helvetia nunc","wordforms":[],"text":"(latinisering av ”Vad i helvete nu då?” Uppgift från Ingers (1977) som har uttrycket från 1920-talet. I Malmö heter det, enligt samma källa: \"Quid in helvetia nunc tunc?”
","jfr":[]} {"baseform":"quim","wordforms":[],"text":"(jid) fitta. ”I varje fall var det bara några timmar sedan jag i badhuset hade sagt till Maxie, att jag ville ta mig en titt på hans systers quim — här hade jag den nu, en saftig godbit, som låg klistrad kring mig och gav sig hän gång på gång.” (Miller 1956) Silverton (2010) menar att ordet funnits sedan1613 och att det kanske kan härledes från walesiskans ord för dal.
","jfr":[]} {"baseform":"quk","wordforms":[],"text":"(sl) ”en queer* kuk som bryter mot normen”. (SAO 2013) Även slang för kuk i allmänhet.
","jfr":[]} {"baseform":"qutta","wordforms":[],"text":"se kutta.
","jfr":[]} {"baseform":"qvami","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”bukig; om kor” och ”hafvande; om qvinnor”. Ordet går tillbaka på vamb, qvam (dial); våmb, mage.
","jfr":[]} {"baseform":"qved","wordforms":["qwed","qwedh"],"text":"se kved.
","jfr":[]} {"baseform":"qvid","wordforms":[],"text":"1 (dial) manslem*. Från en indoeuropeisk rot quet; ansvällning. ”Gossen han satt i kammaren, i kammaren, i kammaren,/ bulta sin qvid med hammaren, med hammaren, med hammaren,/ än med hammare, än med tång,/ jag skall lära dig blifva lång!” (Anderberg 1977) 2 (fsv) quidder, qwedher; buk, mage. Söderwall (1892) har också betydelsen uterus, qved, lifmoder och qvidhruni; diarré.
","jfr":[]} {"baseform":"qvidhruni","wordforms":["qvidsot"],"text":"(fsv) qvidhruni; diarré* och qvidhsot; magsjukdom. Uppg. från Söderwall (1892).
","jfr":[]} {"baseform":"qvinno luste","wordforms":[],"text":"se under lust.
","jfr":[]} {"baseform":"qvinno sot","wordforms":[],"text":"(fsv) \"menstruation, menstruationsblod.\" (Söderwall 1892) som också citerar följande från Läke- och Örte - Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1883—1886. \" komber qwinno soth haffwa sin manada gangh.\"
","jfr":[]} {"baseform":"qwinnokranckhet","wordforms":[],"text":"(åld) Swedberg har med ordet som han förklarar med menstruum muliebre och tydliggör med följande bibelcitat: ”Then på bergomen icke äter, then sin ögon icke uphäfwer til Israels huus afgudar; och sins nästas hustru icke besmittar, och icke ligger när qwinno uthi hennes kranckhet:..” (Bib 1703, Hes 18:6)
","jfr":[]} {"baseform":"rabarb","wordforms":["rabarberstång"],"text":"(sym) kuk. ”Nu har kaninen hittat sin rabarb, sa hon och nästan svalde lemmen och han fick hålla andan för att inte genast överraskas av en orgasm.” (Ehnmark, Kärlek 2/1965) ”Å ha man likt dej sjunge ’Jesu sträck din spira ut’ när en rikskänd predikant med glugg flinande fiffla fram rabarberstången så torde man behöva all den nåd man kan snatta sä till!” (Teratologen 1998) Jämför stång.
","jfr":["stång"]} {"baseform":"rabarbersvaj","wordforms":["svajmast"],"text":"(sl) otillräckligt stånd, impotens. ”Så länge kommer också Isadora och alla vi andra kåta kvinnor att mötas av mjuka makaroner och rabarbersvaj varje gång vi får lust att vara de som tar initiativet.” (Sveland 2007) Se även svajmast.
","jfr":["svajmast"]} {"baseform":"rabatt","wordforms":[],"text":"(sym) könshår. ”Augustin, här har vi en rabatt som behöver plöjas, vill du göra det?” (de Sade 1795/2002) Se även plöja.
","jfr":["plöja"]} {"baseform":"rabba","wordforms":[],"text":"(sk) satkäring, allmänt grinig och sur käring*.
","jfr":[]} {"baseform":"rabeblaga","wordforms":[],"text":"(sk) kräkning i samband med rapning. Även som skällsord. Uppgift från Ohlmarks (2004) med exemplet: \"Sitt inte där å nysta opp dina sure rapar, din rabeblaga.”
","jfr":[]} {"baseform":"racerbajs","wordforms":["racebajs","räcerbajs"],"text":"(sl) diarré. Se också rallybajs.
","jfr":["rallybajs"]} {"baseform":"rack","wordforms":[],"text":"1 (sl) stånd, erektion. Ett sorts skåp. 2 RACK kort för engelska Risk Aware Consensual Kink innebär att alla inblandade i ett BDSM-förhållande* är införstådda med riskerna och har gett sitt medgivande till dessa. Används ofta inom edgeplay.* Se vidare SSC.
","jfr":[]} {"baseform":"rackabajsare","wordforms":[],"text":"(sl) fjärt*. Annars mest använt om sup; ta sig en rackabajsare.
","jfr":[]} {"baseform":"rackare","wordforms":["rackars","bövel"],"text":"1 (svr) djävul, djävla. I äldre svenska var rackare benämning på hudavdragare, bödelsdräng och nattman. Den betydelsen har ordet haft sedan 1603 enligt SO. \"Nu kom fjärdingsman och länsman och förde bonden till galgen, där rackaren med snaran redan väntade honom...\" (Folksagan i Sverige 1 s 152) Nattmannen sysslade bl a med att tömma latriner,* men titeln kunde också gälla skorstensfejare och skinnare. Bödelsdrängen hjälpte till med att utföra vissa skamstraff, han sysslade med hudflängning och rådbråkning samt begravde avrättade. Hudavdragaren kastrerade, slaktade och flådde hästar samt avlivade katter och hundar. Kallades också för flåbuse, märrflängare, tjuvpiskare, nattman och buse*. Från medellågtyska racker; person som för bort avfall och as till rakken; städa. Swedberg (1720-t) har med rackare, rackareknecht bl a i betydelsen servus cloacarum; kloakslav, kloakträl. Kanske avses här dasstömmare eller toalettvakt. Idag om skojare, bov.
\n\"Du är rädder för rackarn, pojk, eller va? Jo dä förstår ja att du ä! Rackarn vill ingen människa ve i livet. När nå'n dör, skickar dom efter 'an ändå. Si, han gör dä ingen annan har humör te! Han rakar liket och gör 'et fint å grant tess dä ska i jor'n.\" (Rackarens Johannes från Moberg 2023)
\nRackaren var således en lågt stående och illa omtyckt person som det var lätt att ta till svärobjekt. \"Vissa yrken sågs som 'orena'. Bödlar, rackaren (bödelns dräng), kastrerare och nattmän (som bla tömde latriner och tog hand om självdöda djur) stod mer eller mindre utanför samhället.\" (Karlsson A & A 2017 s 30) \"Folket i Rackarbergen har månne inte råd med ljus och fotogen, tänker hon och ryser till. Far har berättat att bergen namnats efter bödelns dräng, rackarn, som bodde nära den gamla avrättningsplatsen.” (Kallenberg 1999) Östergren (1919) ger bl a följande exempel: ”Det gav jag mig rackaren på” och ”Vänta du din rackars gubbe”.
\n\"Det förekommer många varianter där man knöt ihop en person eller grupp av personer med ordet rackare. Vi stöter exempelvis på rackarkäring, rackarbyke och rackarfölje. Rackarbonde är ett annat skällsord på samma tema som folk i gångna tider kunde häva ur sig.\" (Karlsson A & A 2020 s 55-56)
\nDetta en gång så grova tillmäle har med tiden mildrats och mist sin råhet. ”’Din lilla rackare’, säger man roat förebrående, ja nästan uppskattande, till ett barn som utsatt en för ett busstreck av lindrigare art. Språkhistoriskt sett är det en förfärlig tillvitelse.” (Catharina Grünbaum om ordet Rackare i Språktidningen 4/2008) OFVG har rackare, racksingen; tusan, jäkel (lindrigare svordom). Se även bövel. 2 (sl) kuk. Rackare = skojare. ”Grenslade den magra kroppen, förde in den pigga rackaren och lät sig fyllas. (Drougge 2011)
","jfr":["bövel"]} {"baseform":"rackarns","wordforms":[],"text":"(svr) förbaskad, fan. ”Hist.: sedan 1897.” (SO) \"Är jag inte värd mer än 29 silverpengar, så vore det väl rackarns också.\" (Folksagan i Sverige 1 s 319) Jämför rackare.
","jfr":["rackare"]} {"baseform":"rackla","wordforms":[],"text":"(dial) flacka omkring, göra något som inte duger. Från Lappland kommer ”han har racklat fast” om en man som gjort en kvinna gravid och därför tvingas gifta sig med henne. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"rackla fult","wordforms":[],"text":"(sk) prata strunt, skit.
","jfr":[]} {"baseform":"racksing","wordforms":["racksingen"],"text":"(dial) liten rackare*, tusan.
","jfr":[]} {"baseform":"racksto","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1841) \"en hop löpska hundar, slödder\".
","jfr":[]} {"baseform":"radd","wordforms":[],"text":"(sk) ”liten skvätt urin eller vätska som spilles eller låtes.” (Ohlmarks 2004) Från samma källa: ”Ja kunne bara göra en liten radd.” Låtes (åld); töms.
","jfr":[]} {"baseform":"radhusservett","wordforms":[],"text":"(lmo) en bit toalettpapper.
","jfr":[]} {"baseform":"radix","wordforms":[],"text":"(lat) rot*, penis.
","jfr":[]} {"baseform":"raffa","wordforms":[],"text":"(ljud) kräkas. Se under spy.
","jfr":[]} {"baseform":"raffset","wordforms":[],"text":"uppsättning raffiga damunderkläder. Bildat till raffig; snygg och set; uppsättning sammanhörande föremål. ”Hist.: sedan 1990.” (SO) Se vidare intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"ragaskerska","wordforms":[],"text":"(åld so) okommenterat med hos Swedberg (1720-t).
","jfr":[]} {"baseform":"ragatre","wordforms":[],"text":"(åld svr) för tusan. Till raggen och tre. Jfr vassera tre. \"Ragatre! Ho' ä' inte go på mej i dag, tror je, lilla engelen min.\" (Johan Jolin: Mjölnarfröken, 1865)
","jfr":["vassera"]} {"baseform":"ragg","wordforms":["raggmunk."],"text":"1 (sym) könshår. Långt, strävt och tovigt hår. Fornsvenska rag besläktad med engelska rag; trasa; bildning till en indoeuropeisk rot med betydelsen rycka, riva. ”... i samma ögonblick har han nått målet och den glödheta svettraggen nästan förskräcker honom eftersom flickan spritter till som en annan fölunge och underlivet börjar häva och slingra sig oregerligt och tungt som aktern på en eka i sugande strandsjöar...” (Anderberg 1979) Ordet smeekragge tas upp i Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718) presenterade i Köttets poesi (1995). 2 (sl) jakt på sexpartner. \"Vi har också fått lära oss att det är dåligt att vara för sexuellt utsvävande, och det har tyvärr också hänt att vi sett ner på andra tjejers 'lössläpphet' för att framställa oss i god dager hos våra manliga vänner och ragg.\" (Colldén/Dahlbäck 2019) \"Han fixade att dra hem ragg från krogen. Köra några fraser. Få i säng. Sätta på. Skryta för boysen.\" (Lapidus 2008 s 127) Se även raggmunk.
","jfr":["raggmunk"]} {"baseform":"ragga","wordforms":[],"text":"(sl) flörta, jaga sexpartner. Enligt Bengtsson/Willis (2006) lär slangordet ragga ”ha uppstått i Stockholm på tjugotalet. Stadens droskchaufförer sa ragga för att beskriva att de åkte omkring och letade upp kunder istället för att stå och vänta vid en station.” Ordleken \"som man bäddar får man ligga\" har här fått en \"djupare\" innebörd i \"som man raggar får man ligga. \"Sedan tjugoårsåldern har jag kunnat flörta och ragga upp kvinnor överallt — i lokaltrafiken, i mataffären, på dansställen och på arbetsplatser, lärde mig tidigt det sexuella spelet och att vara på.\" (Kalmér 2024 s197)
","jfr":[]} {"baseform":"raggarballe (raggarkuk) med svängdörrar","wordforms":[],"text":"(sl) kokt korv med bröd. Andra liknande uttryck är en balja rotmos och ett halvt grisarsle; korv med mos samt damernas förtjusning med bröd; grov stekkorv med bröd.
","jfr":[]} {"baseform":"raggardusch","wordforms":["raggarmufftvätt"],"text":"(sl) snabbtvätt av fittan. ”En rivig U-sväng ner i brallorna med fingret och sedan avsmakning hade antagligen lugnat mig eller tvingat mig att uttala ’jag ska bara gå på muggen — det tar bara en minut’. Därinne hade jag kört en raggarmufftvätt. En bit blött papper och saken hade varit avklarad innan Bob ens hunnit tänka tanken på var hon la sin löskuk senast.\" (Lodalen 2005) Jämför muff.
","jfr":["muff"]} {"baseform":"raggarolja","wordforms":[],"text":"(sl) att bli kåt av eller få någon kåt på. ”Brännvin som raggarolja är en känd klassiker.” (Fråga Olle 2003) Se även under olja.
","jfr":["olja"]} {"baseform":"raggarpokal","wordforms":["pokal."],"text":"(sl) \"flicka som åkt med många bilar och varit ihop med många raggare\". (Dahlman 2012) Se även pokal.
","jfr":["pokal"]} {"baseform":"raggarskåra","wordforms":["skåra"],"text":"(sl) exponering av skåran* mellan skinkhalvorna ofta p g a löst hängande (sittande) byxor. Se även skåra.
","jfr":["skåra"]} {"baseform":"raggarsocksvälling","wordforms":["välling"],"text":"(sl) tåbira, fotsvett Raggsockor var ett par grovt stickade sockor som man lätt blev svettig i. Se även välling.
","jfr":["välling"]} {"baseform":"raggarsträng","wordforms":[],"text":"(sl) en sträng av kroppshår mellan naveln och könshåret. ”När jag rakar bort raggarsträngen så blir det värsta stubben och så kommer det bara mer och mer och det tar aldrig slut...” (Skugge 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"raggen","wordforms":[],"text":"(svr) fornsvenska ragher, isländska ragr, feg, ond. Enligt SAOB ”möjl av lty ragger, racker: rackare även använt i svordomar, men sannol ofta anslutet till ragg; tovigt hår”. Hellquist (1918) menar att raggen (djävulen) som svordom är gammalt i språket och han ger exemplet: ”Så höre tigh raggen.” (1649).
","jfr":[]} {"baseform":"raggingen","wordforms":[],"text":"(åld o svr) djävulen. Jämför raggen.
","jfr":["raggen"]} {"baseform":"raggmuff","wordforms":[],"text":"(sl) hårig fitta. Se ragg och muff.
","jfr":[]} {"baseform":"raggmunk","wordforms":[],"text":"(lmo) kyrklig dignitär, präst eller liknande, som är svår på kvinnor.
","jfr":[]} {"baseform":"raggsockor","wordforms":[],"text":"(sym) raggsockor med gröt/äpplen; slappa, hängiga kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"raggsocksvälling","wordforms":["välling"],"text":"(sl) fotsvett. Se även välling.
","jfr":["välling"]} {"baseform":"ragnar","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"ragr","wordforms":[],"text":"(fvn) enligt Holm (2013) ”1) rädd, omanlig, kärringaktig, 2) elak, ond. 3) man som låter sig utnyttjas som kvinna”. Ljunggren (2014) påpekar att ragr är en metates till argr och oöversättbart och i ett mejl (juni 2014) förklarar han att det rör sig om ”en fornnordisk förolämpning (adjektiv) utan godtycklig översättning i dagens svenska\". Han tillägger också att ”ragr troligtvis ligger inom de sexuella spektrat”. Se även argr.
","jfr":["argr"]} {"baseform":"ragskapr","wordforms":[],"text":"(fvn) feghet, modlöshet. Jämför regi.
","jfr":["regi"]} {"baseform":"rajtantajtan","wordforms":[],"text":"(lmo) knull, fest. Ordet kan ha bildats någon gång i mitten av 1900-talet av raj (sl); fest och raj-raj; ha kul, roligt. Tajtan är troligen en variation av rajtan. Liknande ordbildningar är t ex tingeltangel och virrvarr. ”Då for den lede i Elof Andersson och jag tänkte att om man skulle passa på och ha lite rajtantajtan.” (Palmenfeldt 1986) \"Fanns det, tittade vi och sedan hade vi lite rajtan tajtan samtidigt som porren pågick i bakgrunden.\" (Kalmér 2024 s 118)
","jfr":[]} {"baseform":"raka sig","wordforms":[],"text":"(sl) dö.
","jfr":[]} {"baseform":"raket","wordforms":[],"text":"1 (sym) om utlösning. ”Komma som en raket”; om den som får för snabb utlösning. I SvD (30/8-2002) finns artikeln ”Fansens sexfantasier får mediejättar att se rött” om s k fan fiction med en serieteckning där hjälten omfamnar hjältinnan samtidigt som han viskar ”Ååh Dana, touch my rymdraket!” Varpå följande bild visar en rymdraket som rusar i höjden med ett Vroom! \"Utlösningen känns som en spänning som kommer i form av en raket från insidan av låren, till magen och bålen, som bara är skön och den känslan vill man helst förlänga och vara kvar i.\" (Kalmér 2024 s 165) 2 (svr) \"Millioner raketer, svor översten till i det han steg upp...\" (Blanche 1843/1976)
","jfr":[]} {"baseform":"raketskit","wordforms":[],"text":"(sl) toalettbesök för en snabb skit.
","jfr":[]} {"baseform":"rakkistit","wordforms":[],"text":"(sam) älska.
","jfr":[]} {"baseform":"Ralf","wordforms":[],"text":"(sl) snacka med Ralf; spy, kräkas. Se även under Ulrik.
","jfr":["Ulrik"]} {"baseform":"ralla","wordforms":[],"text":"(sl) Thorén (1996) har ”toalett (Sydsverige)”. ”Förlåt mig, men ja må tvunget gå på rallan.” (Ohlmarks 2004) Ralla omkring (sthlm sl); besöka ett ställe ofta (1912). Rietz (1867) har ralla; 1) springa omkring. 2) vara löpsk; om hyndor.
","jfr":[]} {"baseform":"rallybajs","wordforms":[],"text":"(sl) diarré. Jämför racerbajs.
","jfr":["racerbajs"]} {"baseform":"rama","wordforms":[],"text":"(sl) Thesleff (1912) har ”hångla, beröra det kvinnliga könsorganet”. Rietz (1867) har rama, rapp (dial) som i ”gripa duktigt tag i, oförskämdt fatta uti”. Se även ramma.
","jfr":["ramma"]} {"baseform":"ramber","wordforms":["ramen","rämmen","remmen"],"text":"fornsvenska ramber, svensk dialekt ramen, rämmen, remmen; den onde. Uppgiften från Söderwall (1894) med citatet: \"ther war rämen löss\". (Bidrag till Skandinaviens Historia ur utländsska arkiver. Samlade och utgifna af C. G. Styffe 1859—1884.)
","jfr":[]} {"baseform":"rambo","wordforms":["rambokniv"],"text":"(sl) stor, kraftig kuk. Rambo efter tre amerikanska actionfilmer (1982—1988) med tuffingen Sylvester Stallone (f 1946) i huvudrollen. Ordet sedan använt om en manschauvinistisk hållning där fysisk styrka och våld löser alla problem. Se även kniv.
","jfr":[" kniv"]} {"baseform":"ramla","wordforms":[],"text":"(euf) 1 para sig, främst om harar och får. Ordet kommer från lågtyska rammelen och tyska rammeln som har med Ramm; bock, att göra. Men ordet kan också stå för mer mänskliga övningar. 2 Thesleff (1912) har ramla; gå, föda barn. I Stockholm är ramla i samband med gravid kvinna att ”falla i barnsäng” och \"ramla för någon” = att ”falla för någon”. ”Att hon ramlade för vilken karl som helst, som kan bjuda henne på en restaurang.” (Fogelström 1949)
","jfr":[]} {"baseform":"ramm","wordforms":[],"text":"(sym) kuk, penis. Jfr under ramma.
","jfr":["ramma"]} {"baseform":"ramma","wordforms":[],"text":"(sym) knulla. Stöta emot. ”Så rammade han mig bakifrån till uppenbart nöje för honom själv, men med pina för mig.” (Morton 1983) ”Sedan ställde hon sig som en vårkviga i sängen med full mansbredd mellan knäna och han rammade henne likt en tjur med händerna om hennes små hängande pattar.” (Sundberg, Kärlek 6/1966)
","jfr":[]} {"baseform":"rammhäck","wordforms":[],"text":"(måns) Bergman (1929) har klosett* och uppgift från W Andersson i Mölndal född 1855. Ramm (dial); obehaglig, stark och motbjudande (om lukt) och häck (slang med månsing ursprung); hus, rum.
","jfr":[]} {"baseform":"ramus","wordforms":[],"text":"(lat) penis, gren*.
","jfr":[]} {"baseform":"randat arsle","wordforms":[],"text":"(sl) uppstår när man slår någon på rumpan med öppen hand så att det bildas röda fingeravtryck.
","jfr":[]} {"baseform":"rane","wordforms":["ramla"],"text":"(dial o åld) Ihre (1766) har ’coire*’. Samma källa har också rane; löpa, paras om harar. Se även ramla.
","jfr":["ramla"]} {"baseform":"ranka","wordforms":[],"text":"(sl) sitta och gunga på någons knä, mest om småbarn. Svensk dialekt ranka; röra sig hit och dit. 1 runka, onanera. 2 rida ranka; knulla. ”Lägg er ner på rygg fader, så kan jag rida ranka.” (Häglund, Kärlek 8/1967) Rida ranka var, i min barndom (1940-tal), en lek där man som barn satt över någon vuxes knä som hen sedan rörde upp och ner och sidledes. Jämför rida.
","jfr":["rida"]} {"baseform":"rantakin","wordforms":["raantaken"],"text":"(fsv) isländska rántaka; våldtagen. \"wardher hans dotter dina raantaken.\" (Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming 1848—1855.)
","jfr":[]} {"baseform":"rap","wordforms":["rapa"],"text":"(sl) lura käften på en rap; fjärt, fis; enligt Wiklund (1999/1940-t). Rapa; ljudligt släppa ut luft genom matstrupen av fornsvenska rapa. Ljudhärmande. Men det är också möjligt att spara ändan med en rap. \"När jag rapte, högt utan konventionella åtgärder, sade Boel: — De e rätt, spara ändan!” (Anteckning från Nilsson Piratens Boken om Boel.) \"Han ogillade Bellman (Johan Henric Kellgren min anm BgD) till exempel för att Bellman var honom överlägsen som poet, och han gick till mig för att få rapa och fisa, något som han inte som firad medlem i Stockholms förnäma, fransyskt bildade sällskapskretsar fick göra.\" (Brunner 2020 s 421)
","jfr":[]} {"baseform":"rapariga","wordforms":[],"text":"(port) flicka, prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"rape fantasy","wordforms":[],"text":"(eng) engelska rape; våldtäkt. Sexuell fantasi där någon ser sig själv bli våldtagen eller tvingas till andra sexuella handlingar. Se också raptofili.
","jfr":["raptofili"]} {"baseform":"rapegames","wordforms":[],"text":"(eng sl) våldtäktslekar då man fantiserar eller rollspelar om våldtäkt.
","jfr":[]} {"baseform":"rapp","wordforms":["rappa","rappa;"],"text":"1 (sl) knull, knulla. Slag, slå. ”Få sig ett rapp”. Med hos Thesleff (1912). Även rappa; putsa. ”Två, högst tre gånger i veckan ligger vi ihop och då blir det vid ett rapp.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 spy, kräkas. Rappa muggen; spy ner toaletten.
","jfr":[]} {"baseform":"rappakalja","wordforms":[],"text":"(lmo) i uttrycket prata (snacka) rappakalja; prata strunt, skit.
","jfr":[]} {"baseform":"rappfitta","wordforms":[],"text":"(dial) flink kvinna. (OFVG) Rapp = snabb.
","jfr":[]} {"baseform":"rapphöns i sexualbusken","wordforms":["flatlus"],"text":"(sl) flatlöss; enligt Wiklund (1999/1940-t). Se även flatlus.
","jfr":["flatlus"]} {"baseform":"rappskala","wordforms":[],"text":"(dial) lösaktig kvinna. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"raptofili","wordforms":[],"text":"(latin rapio; våldsamt rycka bort, bortsläpa och grekiska philia; kärlek, vänskap) att bli upphetsad av att våldta någon. Se även rape fantasy.
","jfr":["rape fantasy"]} {"baseform":"rarar i releasen","wordforms":[],"text":"(sl) dum i huvet, tokig. Slangopedia.se förklarar ordet: \"Det har uppkommit efter fildelningens uppkomst på internet. En 'release' i fildelningssammanhang är en utgåva av en film/skiva som oftast är uppdelad i flera arkiv-filer, och vanligtvis används på filtypen RAR.\"
","jfr":[]} {"baseform":"ras","wordforms":["rasa"],"text":"(euf) hångel, hångla*. Leka vilt. ”Jag begärde ej mera av henne än att få rasa med henne, när jag komme åt.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Det stod ej på förrän envar hade sin flicka i knä i varderas säng och ras börjades.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Men även i manliga fantasier kunde kvinnors ’rasande’ med varandra framställas som erotiskt upphetsande i 1700-talets dikt och journalskrivande, också detta i skarp kontrast till den entydligt motbjudande bild av den manlige sodomiten som började dyka upp först mot slutet av 1700-talet i till exempel skvallret om Gustav III.” (Jonas Liliequist i Kommentar till Guds lag hos Arnberg 2015.)
\n\"Att vara ute sena kvällar, att klä sig utmanande eller öppet 'rasa' med pojkar och män gav upphov till rykten om lösaktighet* som kunde slå ett liv i spillror.\" (Lennartsson 2019 s 41) \"Blev extrement (ytterligt) högfärdig, lägrar Broms enda dotter, skrivande rasande kärleksbrev till henne, fast gift.\" (Linné [1700-t] 2022 s 114) \"I en skrift heter det till exempel att det är allmänt känt att unga kvinnor brukar 'rasa' med varandra när de tillbringar natten på höskullen under sommarmånaderna.\"(Västerbro 2025 s 259)
","jfr":[]} {"baseform":"rasant","wordforms":[],"text":"(dial) dumt, illa, ’de va tusan’. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"rasbock","wordforms":[],"text":"(euf) kåtbock. ”Är han en sådan rasbock? sade frun.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Se även ras, rasa och bock.
","jfr":["ras, rasa ","bock"]} {"baseform":"raschel","wordforms":["raschla"],"text":"(sl) knull, knulla. Raschla hämtat från slangopedia.se som menar att ordet var populärt i Karlstadsområdet runt senaste millienieskiftet. (2000-talet)
","jfr":[]} {"baseform":"rash","wordforms":[],"text":"(sl) hår i rumpan.
","jfr":[]} {"baseform":"rashäst","wordforms":["häst"],"text":"(sym) sexig tjej. Se även häst.
","jfr":["häst"]} {"baseform":"rasig","wordforms":[],"text":"(euf) lekfull, kåt. ”Han hade så gripit in och som han såg att fröken var rasig, hade han väl kommit något nära henne framtill men utanpå särken.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"rasp","wordforms":["raspa"],"text":"(sl med dial urspr) 1rasp; kuk. Grov fil. I en anonym hordikt från upplysningstiden (Köttets poesi 1995) heter det: ”Hvad är en kuk en taskbaks purgatifv/ en flickas lust och dålda tidsfördrifv/ ett rankikt spröt som runkar af och an/ en Dolk, en Rasp, en mödoms baneman.” ”En rest rasp surar inte [...] Just då skulle den göra allt för dig, bara du släpper in den så snart som möjligt.” (Hülová 2015) 2 rasp, raspa; knull, knulla, förföra. ”Ta sej ett rasp” och ”stårasp”. Med hos Thesleff (1912). ”... kanske en bitter kvinna som inte alls ville raspa utan sätta bo...” (Hülová 2015) Och från samma källa: ”Pampen betalade ju för att få njuta på sitt eget sätt, inte för att behöva plugga in en roll innan raspningen.” 3 raspa; liderlig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"raspberry","wordforms":[],"text":"(put) Holmén (1997) har ”prostituerad kvinna som utför sexuella tjänster i utbyte mot crack (heroin) eller pengar för crackinköp”. Rock star med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"rass","wordforms":["rassinn"],"text":"(fvn) rövhål, ändtarmsöppning, bakdel. Nynorskordboka har följande om rass; bakende, endetarmsopning. Bokmålsordboka belägger rass endast i sammansatta ord rassballe; skinka och rasshol; ändtarmsöppning. I Norrøn ordbok finns uppslagsordet rass (fvn); ändtarmsöppning, bakdel. Uppgift från Holm (2013).
","jfr":[]} {"baseform":"rassragr","wordforms":[],"text":"(fvn) enligt Holm (2013) kan detta lättast översättas med ”en man som låtit sig utnyttjas som kvinna genom analen\". Ljunggren (2014) förklarar ”ragr (metates till argr) betecknar tillståndet som den utnyttjade mannen befinner sig i och rass står för analöppning.” Och Ljunggren tillägger i ett mejl (juni 2014) ”Dock vill jag betona att ordet ragr i sin adjektivform är just tillståndet som mannen som låter sig nyttjas som en kvinna befinner sig i. Och antagligen är detta den ofrivilliga formen, emedan sorðinn/stroðinn (se do) är den frivilliga...”
","jfr":[]} {"baseform":"rasta","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. Motionera i uttryck som rasta kuken, rasta köttet. Också rasta; vila, i ett orörligt knull, där de älskande är förenade men i vila. ”Hos skomakarens Manda var manfolken och rastade sig. För hon betedde sig illa mot manfolk, hade mor sagt en gång. Vad det nu var hon gjorde — men hon bar sig inte rätt åt mot karlar. Och det var inte rätt gjort att gå till henne och rasta sig.” (Moberg 1935:1) 2 rasta katten, rasta ormen, rasta draken, rasta tuppen; runka, onanera. 3 rasta draken, rasta katten, rasta kobran, rasta ormen, rasta(fari); rasta tuppen; pissa. 4 rasta 25:an; blotta kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"ratta","wordforms":["rattar","ratts"],"text":"(sl) kvinnobröst; med vars hjälp man rattar, styr, en kvinna dit man vill. En viss likhet finns också mellan vårtan och vårtgården och rattarna på radioapparater och annan elektronisk utrustning. Inte minst män älskar att smeka både bil- och kvinnorattar. Jämför likheten med pattar. ”Hon var förälskad i Isadora och Josh var förälskad i hennes rattar.” (Jong 1984) ”Det där kan man kalla rattar, fastslog Vanessa. Långtradarrattar Vroom, vroom!” (Celander/Hörnfeldt 1993) ”Jag tyckte ratten kändes som ett par magra pattar i händerna.” (Blå 1999) \"Jag, Anna, låg med en kille för några år sen som verkligen gillade att ratta på mina bröst.\" (Colldén/Dahlbäck 2019) 2 ratta gustavsbergsbussen; kräkas, spy. 3 ratta; knulla, där den ena partnern är den som styr, rattar, den andra.
\n\n
","jfr":["patt"]} {"baseform":"ratthållare","wordforms":["rattar"],"text":"
(sl) behå. Se även rattar och hållare.
","jfr":["ratta"," hållare"]} {"baseform":"rattikibb","wordforms":[],"text":"(rom) potta*.
","jfr":[]} {"baseform":"rava","wordforms":[],"text":"(dial) röv.* (ORB) Jämför råv.
","jfr":["råv"]} {"baseform":"rawdogga","wordforms":[],"text":"engelskt låneord med olika betydelser. I Språktidningen (1/2025) dyker ordet upp i Nyordslistan i betydelsen \"att genomföra en aktivitet utan planering eller förströelser.\" Och från samma källa: \"Sedan tidigare används rawdogga i svensk och engelsk slang för oskyddat sex\".
","jfr":[]} {"baseform":"rave","wordforms":["rav","råv","röva"],"text":"(dial) röv. ”Hå hå, ja ja i denne varle/ svårte boxer å hôl i rave./ Inge nål å inge trå,/ å inge bod å sätte på.” (Folkminnen 2007) OB har förutom rave även rav, råv, röva om samma bakdel.
","jfr":[]} {"baseform":"ravi","wordforms":[],"text":"(sl) röv, rumpa. I Ravlunda på Österlen finns ett fotbollslag som heter RAVI efter en sammanslagning av klubbar i Ravlunda och Vitaby.
","jfr":[]} {"baseform":"ravin","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Djup smal sänka omgiven av branta höjder. ”Gripande efter tvålen stack han in den rosafärgade biten mellan hennes rövkinder och gned in ravinen mellan de mäktiga köttkloten.” (de Ville 1968) ”Tariqs överläpp ryckte och stramades åt när han blickade in i den sjuka ravinen som vidgades för honom.” (Blå 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"raymond","wordforms":[],"text":"(sl) lägga en raymond; fjärta.
","jfr":[]} {"baseform":"razz job","wordforms":[],"text":"(eng sl) cunnilingus* där mannen/kvinnan med munnen mot den kvinnliga partnerns kön utstöter ett surrande zzz-ljud som sägs stimulera klitoris. Se också hum job.
","jfr":["hum job"]} {"baseform":"RB","wordforms":[],"text":"se rallybajs.
","jfr":[]} {"baseform":"Rebecka","wordforms":["rebäkka"],"text":"1 potta*. ”En folketymologisk skämtbildning till bäcka och bäcken*.” (Hjelmqvist 1903) 2 rebekka (dial) mens, menstruation. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"reckia","wordforms":[],"text":"(fno) ligga hos. ”H]ia henne vil ec reckia iqveld.” (Hos henne vill jag ligga i kväll.) (Morkinskinna 1200-t)
","jfr":[]} {"baseform":"Red Light District","wordforms":[],"text":"(eng) kvarter eller annat område där prostitution sker öppet. Namnet av att de prostituerade traditionellt sett exponerades öppet i fönster med röd belysning.
","jfr":[]} {"baseform":"red river","wordforms":[],"text":"(sl) mens, menstruation. Från engelskan. Jämför röda floden.
","jfr":["röda faran"]} {"baseform":"red sails in the sunset","wordforms":[],"text":"(eng sl) mens, menstruation*. Populär låt inspelad av bl a Fats Domino 1935.
","jfr":[]} {"baseform":"reda","wordforms":[],"text":"(sl) lukta illa i munnen, ha dålig andedräkt.
","jfr":[]} {"baseform":"rede","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Ett skålformat fågelbo. Fornsvenska redhe av ovisst ursprung. Jämför bo (1). \"Jag håller din fitta i min hand/ din ömhet/ Jag öppnar din fitta med min hand/ din åtrå/ Ett rede i min hand/ men havet välvande redlöst.” (Twilling 1967) ”Du har rätt, Octavia, jag är vansinnig, medgav han och strax därpå lät han sin fågel* komma till ro i det rymliga kärleksredet.” (Chorier 1967)
","jfr":["bo"]} {"baseform":"reðr","wordforms":[],"text":"(fvn) finns belagt i personnamnet Arne skaða reðr daterat till slutet av 1100-talet och där reðr står för manslem, kuk. På ett trästycke från det tidiga 1200-talets Bergen har någon ristat: \"Rannveig Raudu skal tu stretha. That se meira enn mannsredr ok minna en hestredr.\" (Du kommer knulla Rannvig den röda. Den kommer att vara större än en mans kuk och mindre än en hästkuk.)
","jfr":[]} {"baseform":"redskap","wordforms":["Gustav Vasa."],"text":"(euf) verktyg, hjälpmedel, utrustning. 1 kuk. Engelska tool (redskap); vanligt kukord sedan 1600-talet. ”Låt nu se vad redskapet ditt går för, viskade hon otåligt. Kors, han är större än vad de säger. [...] Milda makter en sån pjäs, det är knappt jag når runt den med handen.” (Sundberg K, Kärlek 6/1966) Se även Gustav Vasa. ”För att erhålla ett storväxt redskap, smörjes hon i ungdomen med Gåsister, hvaruti blifvit inblandade små klippta hår af en qvinnas pudenda*. Muntel 1788.” (Rääf 1946) ”Den snarkande eremiten hade sitt tjocka kärleksredskap ännu under stjärten på vigvattenkvastens fromma beundrarinna.” (Aretino 2008) Josa blev paff, hon satte sig i fåtöljen med de båda mansredskapen i vågrätt tillstånd i ögonhöjd och sa: ' Vad tror ni om mig, va? Aldrig!' \". (Landslaget enligt Lundh 2020)
\n”Redskapsmetaforerna är alltså ett sätt att ladda det manliga könet med en traditionell manlighet via den positivt laddade bilden av mannen som byggare och hantverkare, som redskapsanvändare.” (Milles 2010) 2 fitta. ”Luder är som kattor. Dom tvättar sig hela tiden och smörjer sig med krämer och salvor och liniment och sånt för att hålla fittan i trim. Ingen riktig yrkesman eller kvinna fuskar med sina redskap, det fattar du väl?” (Zebaot X 1995)
\nLatinet är fullt av redskap och verktyg som metaforer både för könsorganen och könsakten, inte minst då från jordbruket som var den förhärskande näringen i det antika Rom. Norsk slang har redskap och steinbryterredskap.
","jfr":["Gustav Vasa"]} {"baseform":"referenser","wordforms":[],"text":"(euf) visa (ta fram) referenserna; visa könsorganet.
","jfr":[]} {"baseform":"refraktärperiod","wordforms":[],"text":"(latin refractarius, av refringo; bryta av, bryta upp) den period det tar mannen att efter sädesavgång på nytt få stånd och under vilken han inte är mottaglig för sexuell stimulans. Hos yngre män är denna period mestadels mycket kort, ofta bara några minuter, medan den hos äldre vanligtvis är betydligt längre.
","jfr":[]} {"baseform":"regalen","wordforms":["regalera"],"text":"(åld) knull, knulla. Franska régaler; undfägna, traktera. ”Jag hade ej bråttom, blev sist med min sköna och regalerade henne i fruns soffa i största hast. Detta var och blev den sista regalen.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"regeln","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Då slank regeln ur låset.” (Aretino 2008) Se också lås (2).
","jfr":["lås"]} {"baseform":"regera","wordforms":["regera och besitta"],"text":"(svr) med bl a hos Bellman (F E nr 59). \"Regera mig hit, och regera mig dit, avbröt henne en vassnäst mager karl.\" (Trolle 1918)
","jfr":[]} {"baseform":"regga","wordforms":[],"text":"(sl) reglering*, mens*. Här slang för registrerad. \"Stackars karl! Han fick då inte valuta för sina surt förvärvade slantar. Men jag kunde ju inte stå kvar och glo på han tills han va klar. Så jag tog med ludret till Byrån för att kolla att hon var reggad.\" (Sederlund 2021 s 26) Se vidare under bordell.
","jfr":[]} {"baseform":"regi","wordforms":[],"text":"(fno) feghet, modlöshet. Ljunggren (2014) påpekar i ett mejl (juni 2014) att regi är en metates till ergi och därmed oöversättbart och han förklarar att det rör sig om ”en fornnordisk förolämpning (substantiv) utan godtycklig översättning i dagens svenska”. Se även ergi.
","jfr":["ergi"]} {"baseform":"regiligr","wordforms":[],"text":"(fno) otuktig, vällustig.
","jfr":[]} {"baseform":"reglementeringssystemet","wordforms":[],"text":"se under bordell.
","jfr":[]} {"baseform":"regler","wordforms":[],"text":"(euf) i uttrycket kvinnliga regler. ”Redan de äldsta läkarne och fysiologerna hafva på olika sätt sökt att förklara den högst märkliga företeelse i kvinnans könslif, som man brukar kalla de kvinnliga reglerna, rening, menstruation eller menses, dock utan att det har lyckats för någon af dem att därpå lämna en nöjaktig förklaring.” (Kress 1905)
","jfr":[]} {"baseform":"reglering","wordforms":[],"text":"(av reglera från franska régler; ordna, reglera) här om ”att ha sina saker”, som Johan Wintzell uttrycker det i sin Sexualkunskap för ungdom (1953). NEO har ordet ”hist.: sedan 1805”. Ett halvt sekel tidigare ger Martin Liljeblad (1906) följande, säkert välmenande, regleringsråd: ”Ty regleringen behöfver och bör ej vara för kvinnan en tid af sjukdom, som gör henne mer eller mindre oduglig i sitt lifs värf, utan endast perioder af svaghet, som påkallar en viss grad af försiktighet. [...] I synnerhet under regleringstiden bör du vara ytterst angelägen om, att underlifvet med könsdelarna äro väl skyddade för köld. Använd benkläder af flanell, om luften är kall, och du vet dig lätt kunna blifva utsatt för förkylning. Spara kroppskrafterna så mycket som möjligt. Akta dig för dans, rodd-, skid- eller skridskofärder, cykelåkning osv, då denna period pågår. En enda bal under denna tid kan vara nog för att du lik en vissnande blomma i förtid skall dö. Undvik slakt, brygd, tvätt, stor rengöring, större baler, med ett ord hvarje ansträngning, som du förmodar kunna skada dig. Sök ej envist trotsa denna naturliga och oundvikliga svaghet. Känn din ställning som kvinna åtminstone i detta afseende. [...] Undvik häftiga sinnesrörelser. [...] Förtär ej hårdsmält mat såsom rå frukt, ärter, kål och fet föda. Var absolutist åtminstone under dessa dagar. Starkt kaffe och thé bör du också helst undvika.”
\n”Jag frågade om hennes regler, hon tillstod att de voro besvärliga för henne, varade länge och att hon den tiden i synnerhet var plågad.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"regn","wordforms":["snö"],"text":"(sl) sperma i det regnar (snöar) in; flödet tränger in i kroppen till skillnad från regnet (snön) smattrar på taket; vätan stannar utanpå kroppen. ”Strömmade det där regnet in i din trädgårds innersta del? (Chorier 1967) ”That' s wrap, ropade fotografen efter att Christian bjudit på ett punktligt duggregn av sin genetiska vätska över mina bröst.” (Puma Swede 2012) Se även snö.
","jfr":["snö"]} {"baseform":"regnbögen","wordforms":[],"text":"(lmo) HBTQ* personers regnbågsfärgade flagga. Även bokstavligt om en bög som är ute i regnet.
","jfr":[]} {"baseform":"regnkappa","wordforms":["regnrock"],"text":"(sym) kondom, knullgummi; skydd mot väta. ”Peter hade frågat mig om vi använt kondom. Det var ju något man inte gjorde, om inte bruden insisterade och var omöjlig att övertala. Det kändes mindre med regnrock; och det slog mig när jag tänkte den tanken att jag förresten tyckte om att gå ute i regn, oskyddad.” (Hörstadius 1995) Norsk och dansk slang har regnfrakke och dansk slang har också paraply * för samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"regnskog","wordforms":[],"text":"(sl) fitta, fitthår. Därav utforska regnskogen; kvinnlig onani.
","jfr":[]} {"baseform":"reje","wordforms":["räjer"],"text":"(dial o åld) pungsten, ’scrotum*’ enligt Rietz (1867) som har med orden under rär; kuk (se do).
","jfr":[]} {"baseform":"rejpare","wordforms":[],"text":"(för sl) våldtäktsman. Från engelskans rape; våldtäkt.
","jfr":[]} {"baseform":"rejsare","wordforms":[],"text":"(euf) ståkuk. Reis (dial); uppresa. ”Därmed drog han fram ur agronombyxorna en baddare till rejsare, en hejdundrande blåröd masurkuk med kvistar och knutor som kom flickorna att rysa.” (Anderberg 1979)
","jfr":[]} {"baseform":"rekryterare","wordforms":[],"text":"kallas den som lurar eller tvingar annan person in i trafficking.*
","jfr":[]} {"baseform":"rektal","wordforms":[],"text":"har med rektum* att göra.
","jfr":[]} {"baseform":"rektalsmäll","wordforms":[],"text":"(sl) en extra kraftig brakskit*. Rektal är en medicinsk term för ändtarmen.
","jfr":[]} {"baseform":"rektum","wordforms":["rectum"],"text":"(latin intestinum rectum; den raka tarmen) ändtarmen, dvs den raka, ca 13 cm, sista delen av tjocktarmen innan analkanalen leder till anus. ”Efter mig kan du öva umgänge med hingstar, tjurar, baggar, andrakar och S:t Bernardshundar. Du kan stoppa upp paddor, flädermöss och vesslor i din rectum.” (Miller 1934) \"Stig upp, lås din permobil å gå på krogen å ragga fitta, trut eller rectum?” (Teratologen 2003) ”I en del samhällen anses den man, som intager en kvinnas roll som en kraftfull trollkarl. Paret kopulerar per rectum och ’trollkarlen’ intager alltid kvinnans plats.” (Beach/Ford 1952)
","jfr":[]} {"baseform":"rekylskid","wordforms":[],"text":"(da sl) diarré*.
","jfr":[]} {"baseform":"relation","wordforms":[],"text":"(euf) i uttrycket ha en relation med någon, inleda en relation med någon vilket kan innebära att relationen är av sexuell art dvs ett intimt förhållande mellan två eller flera men även om ett rent allmänt förhållande till en person eller företeelse. Se även under förhållande.
","jfr":["förhållande"]} {"baseform":"relik","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Kvarleva av helgon. ”Hon öppnade läpparna, gav upp och öppnade dem ännu mer och tog slutligen, medan hon hickade, denna vidriga relik i den finaste av munnar.” (de Sade 2005/1785) ”Sedan tog den kloka abbedissan reliken och förde den till sina läppar, kysste den ömt och bet den i andäktig hängivelse.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"rem-in-re","wordforms":[],"text":"(lat) samlag. Sak i sak.
","jfr":[]} {"baseform":"remnan","wordforms":[],"text":"(åld) kvinnans könsorgan, enligt Lars Robergs Lijkrevningstavlor (1718).
","jfr":[]} {"baseform":"remouladsås","wordforms":[],"text":"(sl) sperma*. Jämför sås.
","jfr":["sås"]} {"baseform":"ren","wordforms":[],"text":"(fsv) Söderwall (1894) har ren, renne; ren, obesmittad, kysk och citatet \"varaa rena mö\". (Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming 1877—1878.) \"Huru ett fruentimmer lade sig vid min sida, så som jag wore wakande, jag wille weta hwilket den var, hon talte sachta, men sade at hon är ren, men jag luchtar illa, som war min skydzEngel, som jag tror, ty da begynte frestelsen.\" (ur Swedenborgs Drömbok i tryck 1859 men nedtecknad på 1740-talet.)
","jfr":[]} {"baseform":"rendevous","wordforms":[],"text":"(fra) kort kärleksmöte. Från se rendre; bege sig, infinna sig.
","jfr":[]} {"baseform":"renifleur","wordforms":[],"text":"(franska ’person som snokar’, ’snörvlande person’) föråldrat ord för den som blir sexuellt tillfredsställd vid lukten av sin partners urin eller avföring. Se också rupofili.
","jfr":[" rupofili"]} {"baseform":"renis","wordforms":["chokladgubbe","nattgubbe "],"text":"(sl) Thesleff (1912) har klosettömmare. Idag renhållningsarbetare. Se även chokladgubbe, nattgubbe och Budapest.
","jfr":["chokladgubbe, nattgubbe ","Budapest"]} {"baseform":"renklämma","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Misslyckat hon var typ 1.40 eller så och jag är snäppet över 1.90 och med rakad renklämma så kände man sig som en jävla pedofil, det är ju inte meningen att dom ska måste sticka fast legitimationen i pruppvecket* för att man ska kunnna slicka med gott samvete.” (Revernd_Raw i Vilka är de vanligaste felen killar/tjejer gör i sängen? AlltOmTV 10/1 2003) Renklämma kallas den klassiska smörgås som uppfanns av Polarbröds Greta Nilsson 1960 och består av en tunnbrödsrulle innehållande bl a renkött.
","jfr":[]} {"baseform":"renknullare","wordforms":[],"text":"(so) \"norrlänning\" enligt flashback.se.
","jfr":[]} {"baseform":"rent","wordforms":[],"text":"(sym) blåsa rent; fisa.
","jfr":[]} {"baseform":"rep","wordforms":[],"text":"(sym) penis. ”Efter några ögonblicks begrundan fuktade hycklaren det han kallade ’repet’ med saliv och medan hans nåd uttalade några ord, med rösten hos en exorcist som håller på att driva ut djävulen ur en besatt, började han föra in det.” (Darnton 1996) ”Mademoiselle uppfattar (faktiskt eller skenheligt?) penetrationen som religiös extas, d. v. s. att det är ändan av repet den Helige Franciscus hade kring midjan, som tränger in i henne.” (Cavefors: Erotik i konsten. Subaltern Bok 3/2006)
","jfr":[]} {"baseform":"repetera","wordforms":[],"text":"se under spy.
","jfr":[]} {"baseform":"reptil","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Kräldjur. ”Jag har tagit till mig en mjuk bild av ett manligt kön. Någon har liknat den vid en ’liten fin reptil i ett manligt bo’.” (Adolphson/Centerwall 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"reptilterrarium","wordforms":[],"text":"(sl) gruppsex, ormgrop*.
","jfr":[]} {"baseform":"resa","wordforms":[],"text":"(euf) 1 t ex ’resa till Tyskland’ eller ’göra en Tysklandsresa’, något som ursprungligen anspelade på att ogifta, gravida kvinnor i ’bättre’ familjer skickades utomlands för att dölja sitt tillstånd och föda i hemlighet. Sedan har uttrycket kommit att användas mer allmänt om gravida kvinnor, oberoende av samhällsklass och om de är gifta eller ogifta. ”En hustru som fött barn ’hade varit i Tyskland’ eller ’varit resande utrikes’. När grannkvinnorna kom på besök, hälsade de modern med: ’Välkommen hem’!” (Harbe 1956) I Finland \"far man till Borgå” eller gör en ”Borgåresa”. I Skåne och Göteborg talar man om att göra en \"Danmarksresa”. Förr talades det också, enligt Byrman (1989), om att ”göra en resa åt Curland”. Kurland stod ju under svensk överhöghet vissa perioder under 1600-talet och några år i början av 1700-talet. 2 resa (långt) bort; dö. 3 go to (resa till) Denmark eller Copenhagen (eng sl) för könsbytesoperation. Det var i Danmark som en sådan operation genomfördes första gången 1952. 4 i resa (dial); brunstig om katt. (ORB) 5 (sym) knull. ”Men han ger sig inte, han håller mina skinkor i ett järngrepp och slickar åter upp mig på banan, upp till den andra resan.” (Söderblom 2015)
\n","jfr":[]} {"baseform":"reservoir","wordforms":[],"text":"
(franska hålla tillbaka) behållare i spetsen på en kondom, där säden samlas in. I samband med att kondomen rullas på ska reservoiren klämmas fri från luft.
","jfr":[]} {"baseform":"resign","wordforms":[],"text":"(sl) avlida. Från engelska resign; avstå, avgå, sluta.
","jfr":[]} {"baseform":"resning","wordforms":[],"text":"(sl) stånd, erektion. ”Dock stå där som ett saligt nöt/ Och minsta resning ej förfara...” (Johan Henric Kellgren: Ur brev till H.C. Schmiterlöw den 28 dec 1781.) \"Mari och jag lärde upp varandra sexuellt, för ingen av oss kunde någonting mer än att den reste sig och att det blev fuktigt.\" (Kalmér 2024 s 284)
","jfr":[]} {"baseform":"restaurang","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Ett ställe där man äter. Se även under äta.
","jfr":[" äta"]} {"baseform":"retad","wordforms":["retelse"],"text":"fornsvenska reta, reeta; reta, locka. \"reta han til kropsins lusta.\" (Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming 1857—1884.) Uppkåtad. ”Hon gjorde sig ärende att leta i kjolsäcken och jag kunde från sidan se inpå bara linnet, ty hon hade blott en kjol. Och som jag av detta blev lite retad, bad jag henne, [...] att få hjälpa henne och kom med handen i kjortelsäcken...” (Hallenstierna 1972/1700-t) \"Hon kunde tacka Gud för att hon aldrig hade haft några okyska tankar mindre någon naturlig retelse, så har hon inte behövt beblanda sig med någon mansperson.\" (Ulrika Eleonora Stålhammar född 1863 och citerad hos Lindström [2021 s 173].\")
","jfr":[]} {"baseform":"retarderad ejakulation","wordforms":[],"text":"latin retardare; göra långsam, fördröja och eiaculor; slunga eller kasta ut. Fördröjd eller utebliven utlösning eller orgasm hos mannen. Jämför ejaculatio retarda.
","jfr":["ejaculatio retarda"]} {"baseform":"retifism","wordforms":[],"text":"(fra) sexuell upphetssning vid åsynen av skor. Efter den franske författaren Réstif de la Bretonne (1734—1806).
","jfr":[]} {"baseform":"retirad","wordforms":[],"text":"(euf o åld) avträde, dass. Ordet från franska retirade av retirer; draga sig tillbaka. Ingers (1977) har retirad (euf) för hemlighus 1800-tal. I Danmark benämner man graffiti retiradevers.
","jfr":[]} {"baseform":"retrograd ejakulation","wordforms":[],"text":"latin retrogradus; tillbakagående och eiaculor; slunga, kasta ut. Fenomen där sädesvätskan kommer in i urinblåsan istället för ut genom kroppen via penis.
","jfr":[]} {"baseform":"retrosexuell","wordforms":[],"text":"(nyo) (latin retro; tillbaka, bakom och sexuell här i betydelsen heterosexuell) en man som är raka motsatsen till den meterosexuelle* mannen. En konservativ person gärna med skägg och ett stort ego, en alfahanne som inte gör sig till för någon.
","jfr":[]} {"baseform":"reva","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. Långsmalt, upprivet hål. Se även spricka. 2 stjärtspringa.
","jfr":["spricka"]} {"baseform":"revbensspjäll","wordforms":[],"text":"(sl) bröst. Beteckning för grisens revben med köttet kvar, men ibland också skämtsamt om motsvarande parti hos människan.
","jfr":[]} {"baseform":"reve","wordforms":[],"text":"(fisv) röv i Nyland.
","jfr":[]} {"baseform":"revirpinkeri","wordforms":[],"text":"(lmo) skapar den som inte vill ha någon insyn i eller konkurrens om ett område eller föremål.
","jfr":[]} {"baseform":"revoir","wordforms":[],"text":"(skol sl) Bergman (1934) har avträde i Kristianstadsskola. Detta franska ords koppling till skithus ligger i uttalet ”rövoar”.
","jfr":[]} {"baseform":"revolver","wordforms":[],"text":"(sym) (laddad) kuk. Se också pistol.
","jfr":["pistol"]} {"baseform":"RFLMAO","wordforms":[],"text":"(sl) Rolling On Floor Laughing My Ass Off. Ungefär \"rullande runt på golvet skrattande arslet av mig\".
","jfr":[]} {"baseform":"RFSL","wordforms":[],"text":"Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigande. Så hette organisationen fram till 2007 då namnet ändrades till Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. Förkortningen RFSL behöll man däremot trots att den inte stämmer längre.
","jfr":[]} {"baseform":"RFSU","wordforms":[],"text":"Riksförbundet För Sexuell Upplysning. Grundat 1933 av Elise Ottesen-Jensen (f 1886).
","jfr":[]} {"baseform":"ribba","wordforms":[],"text":"(sl) 1 stånd. Hålla ribba; ha stånd. Ribba (sl); krage, krona, tändsticka. ”En dag skulle det knullas. Hon klädde av sig och gick till sängen där snubben låg med världens ribba.” (LOB 1995) ”Om killen inte får ribba, eller tjejen är som ett sandpapper, är två tydliga exempel på att det inte funkar.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97) ”Men turken hann inte ens få ner hans trosor innan den spattiga ribban reste sig.” (Drougge 1998/2003) 2 dra en ribba; runka, onanera. 3 ha ribba på; vara kåt på något och det inte enbart i sexuellt sammanhang.
","jfr":[]} {"baseform":"rice queen","wordforms":[],"text":"(eng sl) homosexuell som tänder främst på asiater.
","jfr":[]} {"baseform":"rida","wordforms":["rida till kungs;"],"text":"fsv ridha. Germanskt ord med grundbetydelsen röra sig framåt. Ett internationellt och sedan länge flitigt använt ord för knulla. Så har tysk slang reiten, engelsk slang ride och dansk slang ride. Den mongoliske härskaren och erövraren Djingis khan (ca 1155–1227) lär ha sagt att en mans högsta lycka är att en gång få rida sina fienders hästar och hustrur. ”Det är en välkänd sanning att det inte är lika skönt att rida på en unghäst som på ett väl inridet sto.” (Hite 1982) ”Med smicker och braskande löften hade hon så eldat upp Jocondus, att han med glatt mod red tre lopp på henne utan att ens stiga ur sadeln*.” (Chorier 1967) \"Then hest iag rychtar nu får iag och sielfwer rjda:” (Haquin Spegel [1645—1714] ur Erotiska dikter.)
\nKaj Bom (1957) har funnit uttrycket ”ride i en piges sadel” i en visa från 1530-talet. Svensk slang har rida barbacka; knulla utan skydd, med en dansk motsvarighet i ”ride uden sadel”. Ett annat gångbart uttryck i sammanhanget är rida in en brud; vara den förste hos en kvinna.
\nRida anspelar dels på den s k ridställningen, en av de tio vanligaste samlagsställningarna, som i korthet går ut på att kvinnan sitter gränsle över mannen. Vidare står också rida för de guppande rörelserna vid t ex en sängritt. Rida används också om brunstigt (han)djur som stiger upp med frambenen och framkroppen på annat djur.
\n”Biskop X var en gång tillika med en mängd anhöriga på besök hos en släkting, hvarunder en manlig medlem af familjen fyllde sitt tjugonde år. De unga flickorna ville fira hans födelsedag, förskaffade sig derföre kläder ur hans garderob och utstyrde så hans konterfej (skämtsamt för avbild) ridande på en käpp, samt anhöllo sedan med bevekande böner hos Biskopen att han skulle skriva verser. ’Nej, jag kan inte skrifva verser’, svarade han. ’Åjo’, bådo tärnorna, ’skrif att han ridit in i sitt tjugonde år! Gör det, gör det, morbror lilla!’ ’Nå, jag skall göra det då’, svarade han, ej längre mäktig att motstå de skönas böner. Verserna fingo följande lydelse: ’Här rider du in i ditt tjugonde år,/ Men jag rädes,/ Du snart rider in, om du får,/ Annorstädes’.” (Berndson/Huldberg 1837—45). ”Hon ler och fortsätter rida mig hårdare och hårdare och snabbare och ljuset är väldigt svagt när jag kommer i henne.” (Hagman 1991) ”... rida i trav på min José, som inte är min det allra minsta...” (Vásquez Diaz 2008)
\n\"Hustrun ville dock inte ge med sig, utan påpekade att hon ville ha sina pengar. Båtsmannen ville inte låta sig hunsas av en kvinna, utan vräkte i vredesmod ur sig: Will då låta migh rijda digh så skall du fåå!\" (Karlsson A & A 2017 s 52) Och fortsättningen: \"Efter denna oerhörda skymf mot Bertils hustru fortsatte han med att uppmana henne att Kiössa sigh i Röfwen.\"
\nRidvarning utfärdas, inte minst för unga flickor, som framgår av följande citat, hämtad ur Signe Hassos bok Momo (1977): ”Och så hade farbror Tage en gunghäst, som han hade haft sen han var liten pojke. Visserligen fick hon inte rida på den — åtminstone inte riktigt. Momo sa att det var farligt för små flickor att sitta gränsle på nästan allting — stolar, staket och till och med på kälken.”
\n”Nu var de efter honom igen och Jessica låg naken och beriden, misshandlad.” (Pohjanen 1992) ”Hos mycket utridne Qwinnfolck har podex och vulva blivit ett hål och då flyter menstrua äfwen genom podex.” (Linné 1979/1700-t)
\n\n
Även rida till kungs; knulla. En lek; ”två rida på spira”, där de båda deltagarna sitter på en bom mittemot varandra utan att kunna nå marken med fötterna. I den ställningen skall de sedan försöka att med hjälp av kuddar slå ner varandra. En annan lek som knullifierats är rida ranka, som egentligen innebär att sitta och gunga på någons knä (mest om småbarn). Ordet ranka (svensk dialekt och hist.: sedan 1794) betyder röra sig hit och dit. \"Vid et tillfälle hade mannen legat på rygg under det att kvinnan varit sittande grensle över mannens underliv. Kvinnan hade fört in manslemmen i sitt könsorgan, varefter hon hade rört kroppen upp och ned. Samtidigt kunde å biografduken avläsas 'Rida, rida, runka'.\" (Såra tukt och sedlighet, Natur & Kultur 2021 s 51)
\n\n
Vid en landsomfattande undersökning på nätet och Lunarstorm initierad av redaktionen för Sexspex (2004) svarade 34 % (första plats) av 50 killar och 25 % (andra plats) av 32 tjejer i åldern 14—25 år rida på frågan om sin favoritställning vid samlag. För ytterligare siffror se under doggystyle.
","jfr":[]} {"baseform":"riddare","wordforms":[],"text":"(sym) penis. ”Kåta kvinna känn min stolta riddare stöta och pungens dans mot din ljuvlighet!” (Nyström 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"ridning","wordforms":[],"text":"(sym) knull. ”Mitt sportintresse inskränkte sig till ridning — i sänghalmen och i stallet.” (Puma Swede 2012) Se också rida.
","jfr":["rida"]} {"baseform":"ridtur","wordforms":[],"text":"(euf) knull. ”Det pruttas på scenen. Och i en replik frågar en av de svartklädda, hucklebärande kvinnorna en av männen om denne inte ’vill ta en ridtur i kammaren’.” Ur en artikel om Mikael Niemis pjäs ’Kuppari’ (DN 9/5-1994).
","jfr":[]} {"baseform":"ridå","wordforms":["ridåfall"],"text":"(sym) 1 kuk. ”Vi kallar den ridån, sade italienskan – eftersom den sänks efter varje akt.” (Palmenfeldt 1986) 2 ridå i uttryck som ridån har gått ner för någon; någon har dött. \"Han har gjort sin sista föreställning, ridån har gått ner för gott!\" Även ridåfall; dödsfall.
","jfr":[]} {"baseform":"riehtis","wordforms":[],"text":"(sam) satan*.
","jfr":[]} {"baseform":"rifva kull ungen","wordforms":["ugn"],"text":"(dial) enligt Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1941) \"falla i barnsäng\". Se även ugn (3).
","jfr":["ugn"]} {"baseform":"right-handed","wordforms":[],"text":"(am sl) heterosexuell*. Högerhänt. Jämför left-handed.
","jfr":["left-handed"]} {"baseform":"rigiditet","wordforms":[],"text":"(franska rigide; styv, stel av latin rigidus; styv, orörlig, styvhet) ”Hist.: åtm. sedan 1973.” (SO) Penis rigiditet (styvhet) kan mätas med en rigidometer. \"tota nocte mihi litat rigendo\" (LXX Priapus, Priapeia 2021) I Carl Magnus Juliussons översättning: \"ägnade sig åt min styvhet hela natten\".
","jfr":[]} {"baseform":"rike","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. ”Ta den upptända spiran i handen och göm den hel och hållen i ditt rike...” (de Musset 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"riksmongo","wordforms":["rikspucko","rixpucko","pucko "],"text":"(so) allmänt gångbara skällsord i hela riket. Se även pucko och mongo.
","jfr":[" mongo","pucko "]} {"baseform":"rikspitten","wordforms":[],"text":"(lmo) den höga glaspelaren på Sergels torg i Stockholm. Glaspelaren heter egentligan Kristallvertikalaccent ritad av skulptören Edvin Öhrström (1906 -1994) och invigd 1974. Jämför vattenståndet.
","jfr":[" vattenståndet"]} {"baseform":"riktigt skit känner man på lukten","wordforms":[],"text":"(sl) när man i förväg och av tidigare erfarenhet vet att något är dåligt.
","jfr":[]} {"baseform":"rille","wordforms":[],"text":"(sl) ståfräs, erektion*. (Wiklund 1999/1940-t)
","jfr":[]} {"baseform":"rima","wordforms":["rimula"],"text":"(åld) kvinnans könsorgan. Lexicon Latino-Svecanum (1790) har ”springa, remna” men även om \"pudendum muliebre*”. I sin Linné als Sexualist (1951) nämner Felix Bryk att Linné ”ända in till sin död var så stolt över att ha infört de nya men ohållbara termerna vulva och anus, att han vid uppräknandet av sina vetenskapliga meriter inte kunde låta bli att nämna detta. Linné var emellertid klar över att hans terminologi väckte anstöt, vilket bevisas av att han i sitt arbete om Lovisa Ulrikas naturaliekabinett ersatte termen vulva med rima.” Rima pudendi (latin rima; springa och pudenda; yttre könsorgan) springan mellan de yttre blygdläpparna och rimula; kvinnoskötet. Se sköte.
","jfr":[]} {"baseform":"rimma","wordforms":["rimming"],"text":"(eng sl) slickning av området kring anus*. ”Han strök vaselin över hela grejen, på insidan av mina lår och in mellan skinkorna, och tog sen fram en kondom som han klippte upp och tryckte fast på mig så att han kunde följa efter med tungan, och jahaja tänkte jag, det här med rimming har man ju läst om på Internet, fast då lät det typ som nåt totalavancerat och det här kändes mer bara skönt och helt normalt.” (Första gången i Närstrid: Vanessa 2005) ”Jag såg på när Francine knullade och sög kuk och slickade fitta och rimmade röv och allt...” (Louÿs 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"ring","wordforms":[],"text":"(euf) 1 fitta. ”Nästa gång han pressade mot ringen mötte jag honom och han tryckte in fingertopparna i mig.” (Day 2013) 2 i Malung sas det om en kvinna som blivit gravid innan hon gift sig att ”hon fått ringen på mitten först”. Uppgift från man (f 1905) hos Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"ringa till Paris","wordforms":[],"text":"(lmo) bajsa, skita. \"Jag ska bara ringa till Paris.\" En nödig persons förklaring till varför han avlägsnar sig.
","jfr":[]} {"baseform":"ringforlovet","wordforms":[],"text":"(da sl) homosexuellt par med tanke på ringmuskeln.
","jfr":[]} {"baseform":"ringknullare","wordforms":[],"text":"(so) bög, homosexuell. Finlandssvenskan har bruna ringen. Enligt Göran Ek i Helsingfors är att tillhöra bruna ringen detsamma som att vara bög. Ordförande i BR = riksbög. ”Åtminstone hälften av besökarna antas tillhöra bruna ringen.” Yttrande från herrnakenbadet i Simhallen i centrala Helsingfors.
","jfr":[]} {"baseform":"ringmärka","wordforms":[],"text":"(lmo) bli gift. ”Vem var han då, denne Keiran Lee, som lyckats ringmärka mig på klassiskt Hollywoodfilmvis? (Puma Swede 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"ringvägen","wordforms":[],"text":"(för sl) analen*.
","jfr":[]} {"baseform":"rinna till","wordforms":[],"text":"(sl) bli kåt i det börjar rinna till. Källa: Tigerskott i brallan (1/ 2001). ”När folk säger att exempelvis ostron och champagne har en positiv inverkan på sexlivet så kan det lika gärna handla om att man blir så smickrad av att ens parter lagt ner så pass mycket pengar på en kärleksmåltid att det ’rinner till’ av det skälet.” (Waller 2002) ”Jag är dessutom trummis i ett hårdrockband och det verkar också få det att rinna till mellan benen på många tjejer...” (Söderblom 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"rin-no-tama","wordforms":[],"text":"(jap) vänliga bollar kallas också ben-wa-bollar, geishakulor, harigo, kärleksägg eller vaginakulor och är en japansk uppfinning bestående av solida och kvicksilverfyllda bollar eller kulor, som förs in i vaginan för att öka den sexuella lustupplevelsen. Nils Haglund (f 1930) menar att rin-no-tama ”kan vara sammansatt av två tecken varav det ena har innebörden ringa, klirra och det andra betyder pärla, juvel. Det mellersta no motsvarar genitiv-s, om jag förstått det hela rätt.”
\n”En efterrmiddag låg hon och gungade i en hängmatta. Hennes hår nådde nästan ner till marken, och jag viskade till Max, att hon såg ut som om hon hade ett mycket intensivt inre liv. — Det är inte så konstigt, svarade Max och kom med en mycket materialistisk förklaring om två elfenbenskulor — rinnomoto — från det gamla Japan, som man stoppade upp i slidan för att framkalla en fin kittling. I det gamla Frankriike hette det ’Pommes d’Amour’ upplyste han mig.” (Brøgger 1978)
","jfr":[]} {"baseform":"rinta","wordforms":["rintla"],"text":"(rom) bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"rippa","wordforms":[],"text":"(dial) i Småland om lättsinnigt, liderligt fruntimmer. (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"ris","wordforms":["ros"],"text":"(sl) 1 könshår. I uttryck som ris och ros; hela härligheten, med hull och hår. ”Upp ur bärriset skjuter hon känsligt knopp slår ut sina späda blomblad.” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006) ”Han tyckte sig se henne utsträckt i mosskanten, naken, väldig, sovande, med ett mörkt porsris kring skötet.” (Schön 2010) Se även ros. 2 i Indien symboliserar ris sperma. 3 (sl) bränna riset; vara homosexuell.
","jfr":["ros"]} {"baseform":"risa","wordforms":[],"text":"(sl) piska med ris. ”Hon är också noga med att se till att det inte blir märken som syns när hon gett en man ris. Då gäller det att ’risa’ honom precis nedanför kalsongranden så att inte hans fru märker något, säger hon.” (Östergren 2006) Se också pisksex.
","jfr":["pisksex"]} {"baseform":"risback","wordforms":[],"text":"(sl) ”bakdel, skinkor” (Kotsinas 1996) med tidsangivelsen 1901.
","jfr":[]} {"baseform":"rishög","wordforms":[],"text":"(so) nedlåtande om gammalt uttjänt och uttänjt kvinnobröst. Även om gammal risig kvinna i allmänhet och prostituerad sådan i synnerhet. Också om gammal, skrotfärdig bil.
","jfr":[]} {"baseform":"rissa","wordforms":[],"text":"(dial o åld) knulla. Rida häftigt och snabbt. Särskilt hundar, katter, kor och liderliga kvinnor rissar. Ordet är en avledning av stammen i rida. OFVG har rissa; rida (om brunstig ko som försöker bestiga en annan ko). Västgöta-Bengtsson har i Gamla Västergötland — sällsamma tidsbilder (Skövde 1981) med rissa i betydelsen ”hoppa upp och ner” samt exemplet: ”Rissa’nte i sänga så, barn!”
","jfr":[]} {"baseform":"risseko","wordforms":[],"text":"(dial) i Småland om sexuellt liderlig och kåt kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"risseri","wordforms":[],"text":"(åld) kättja*. ”... ty därigenom att ni med er överflödiga foglighet underhålla edra damer i lättja och fåfänga, öppnar ni ju vägen för dem till djävulskap och risseri”. (Wallenberg 1781/1960)
","jfr":[]} {"baseform":"rissla","wordforms":[],"text":"(dial o åld) para sig mest om får och getter. Möjligen, precis som i rissa*, avledning av stammen i rida.
","jfr":[]} {"baseform":"ritse","wordforms":[],"text":"(åld) kvinnligt könsorgan. Påträffat hos Roberg (1718).
","jfr":[]} {"baseform":"ritsh","wordforms":[],"text":"(sl) skit.
","jfr":[]} {"baseform":"ritt","wordforms":["rida"],"text":"(sym) knull. ”... och medan gubben låg för döden famnade hon trashanken och gav honom en ritt.” (Aretino 2008) \"Han försökte tänka på isberg, på frusna blanka block av is, för att dämpa sig och inte följa med för hårt i ritten.\" (Länsberg 1959) Se även rida.
","jfr":["rida"]} {"baseform":"ritualrunk","wordforms":[],"text":"(lmo) runk som en person utför antingen vid en viss tid på en viss plats eller på ett visst sätt. Ritual står ju för ett invant handlingsmönster.
","jfr":[]} {"baseform":"riv","wordforms":["riva","dra","fara"],"text":"(sl) 1 få sej ett riv; och riva över en tjej; ett hårdhänt ofta snabbt avklarat och känslolöst knull. Se även under bytta. Riva; röra omkring snabbt och häftigt. Riva lamm; ta en oskuld, knulla lammkött. ”Nu har den gamle bocken rivit ett ungt lamm igen.” Jämför rocka. Se även dra, fara och köra över. 2 riva av (sig klådan); masturbera, onanera. ”Inget gör mig så pigg som en rejäl avrivning.” (Drougge 1999) Latinet har frico (lat); riva, gnugga, men, enligt Adams (1982), också vardagligt eller vulgärt för masturbera. 3 riva Berlinmuren (lmo); ta mödomen på en kvinna. 4 riva över; förföra.
","jfr":["riva Berlinmuren","köra in","bytta","byd","rocka","frico","dra, fara"]} {"baseform":"rivane","wordforms":[],"text":"(dial o åld) ’coitus*’ i Ydre (Ögl) enligt Rietz (1867).
","jfr":[]} {"baseform":"rive gauche","wordforms":[],"text":"(franska rive; strand och gauche; vänster) södra Seinestranden i Paris. Här täcknamn för det lesbiska enligt Westin (2007). ”Hon [Tove Jansson] känner sig ’lyckligt oförälskad’. Samtidigt börjar beslutet att gå över till ’rive gauche’ eller ’spöksidan’ växa fram och få kraft.” Och från samma källa: ”Vi är få! Och något annat som är fåtaligt är de lesbiska Spökena, som vi kallar dem.” Se även under spöke.
","jfr":["spöke"]} {"baseform":"rivier","wordforms":[],"text":"(sym) franska rivière; flod. Här om vagina. \"Ther hos en rivier diup, watturjk och tyster J hwilken iag så tidt får bada som mig lyster.\" (Haquin Spegel; Ur 'Erotiska dikter')
","jfr":[]} {"baseform":"rivjärn","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. ”Jag skulle vilja skrapa hans morot* mot mitt rivjärn.” (Aretino 2008) 2 kuk. Se även järn. 3 allmänt om arg, bossig kvinna. Danskan har rivejern om dominant och framåt kvinna.
","jfr":[" järn","rivejern"]} {"baseform":"rizza","wordforms":["rizzler"],"text":"(sl) att rizza är att charma, flirta och förföra någon. En akt som utförs av en rizzler; charmör.
","jfr":[]} {"baseform":"ro","wordforms":[],"text":"(åld) höft, bakdel. Ursprungligen osäkert, möjligen besläktat med vrå. ”Hist.: sedan 1620.” (SO) Hos Bellman och hans Fredmans epistlar (1770-71) finns båda betydelserna: ”Opp med bröstet, in med rona,/ Som en brud med krona!” och ”den tjocka Malena bred i ron,/ — Breder i gumpen och fet.” Troligen samma ord som norska ro; ringformig omslutning, holk av urnordiskan wra(n)ho; böjning, krökning. ”Hist.: sedan 1620.” (NEO)
\n”Hennes bröst stodo svällande höga som om de väntade små giriga nosar och små gripande labbar, hennes gång var fast på spänstiga vador och vaggande ron, som om hon skulle kunna bära ett par små under sitt hjärta när som helst.” (Strindberg 1884—1885) ”Ah det var gott innanför kappan er och er midja är smal just som jag trodde då jag valde er... den tänkte jag har vek midja men svällande ron... få se... ja just så trodde jag, just så svällande former på dem som jag kände djupt i maggropen när jag såg er litet runda kind... svämmande tänkte jag rona ...” (Jönsson, Kärlek 1/1965)
\n","jfr":[]} {"baseform":"roa sig","wordforms":[],"text":"
(euf) ha samlag. ”Denna gång föreföll fästmön ovanligt lättsinnig och ville tvunget ha honom till sitt bröst och till slut kröp han till henne för att roa sig lite.” (Från en uppteckning i Västra Torsås i Småland 1931 hos Schön 2010.)
","jfr":[]} {"baseform":"road head","wordforms":[],"text":"(eng sl) kallas det att bli avsugen under färd med fordon. Se också under head.
","jfr":["head"]} {"baseform":"robot fetishism","wordforms":[],"text":"(eng) det rör sig om en sexuell attraktion till humanoider eller icke-humanoida robotar och till människor som beter sig som robotar. Jämför agalmatofili.
","jfr":[" agalmatofili"]} {"baseform":"robotballe","wordforms":["ball","balle"],"text":"(sl) kebabrulle inlindat i folie. Se även ball, balle.
","jfr":["ball, balle"]} {"baseform":"robotsex","wordforms":[],"text":"se elektrosex.
","jfr":[]} {"baseform":"rock","wordforms":[],"text":"1 (sl) kondom*. ”Mairobert (som sägs vara Madame de Sévigné) yttrar om dessa ’engelska rockar’: ’De skulle skydda mot kärlekens gift utan att minska nöjet’.” (Erotikens historia del 2) Se också regnrock. 2 folkmun.se har könsrock med förklaringen: \" Musik med vulgära eller provocerande texter. Artisterna hemlighåller ofta sina riktiga identiteter.\" Ett exempel, enligt samma källa, är Onkel Kånkel Snorleifs.
","jfr":[]} {"baseform":"rock star","wordforms":[],"text":"se raspberry.
","jfr":[]} {"baseform":"rocka","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. Dansa rock från engelska rock’n roll; omskakande ungdomsdans först lanserad i USA på 1950-talet. Engelskan har rock; gunga, skaka och rörelsebeskrivande också för knull. Enligt den 15-åriga uppgiftslämnerskan vanligt i uttryck som ”I wanna rock” ofta klottrat av knullnödiga och kåta ungdomar. 2 rocka röv; vara överlägsen någon, utklassa.
","jfr":[]} {"baseform":"rockabillysväng","wordforms":[],"text":"(sl) om onaturligt vriden/böjd kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"rod","wordforms":["ramrod"],"text":"(eng sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"rodeo","wordforms":[],"text":"(sl) tvångsmässigt knull där den tvingade personen gör allt för att kasta av sin partner.
","jfr":[]} {"baseform":"roderöv","wordforms":[],"text":"(so) en som ständigt påbörjar nya projekt utan att fullfölja något av dem. (ÖSO)
","jfr":[]} {"baseform":"roffe","wordforms":[],"text":"(sl) ropa på roffe; spy*. Se också rolfa.
","jfr":["rolfa"]} {"baseform":"rofferska","wordforms":[],"text":"(åld so) ”kvinnlig tjuv, kopplerska”. (Falck 2011) Se även koppleri.
","jfr":["koppleri"]} {"baseform":"ROFLMAO","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Rolling On the Floor Laughing My Ass Off. (Ungefär: Rulla runt på golvet och skratta arslet av mig.)
","jfr":[]} {"baseform":"roga","wordforms":[],"text":"(dial) liten hög, ruka. Se ruka.
","jfr":[]} {"baseform":"rogan","wordforms":[],"text":"(fisv) enligt Göran Ek, Helsingfors samma som på rommen. ” Ett uttryck bl a i svenska Nyland för gravida flickor.”
","jfr":[]} {"baseform":"rokokobyrå","wordforms":[],"text":"(sym) (med översta lådan utdragen) kvinna med kurvor och stor byst. Av rokoko; fransk konst- och möbelstil från 1700-talet med bulliga, svällande och svängda former.
","jfr":[]} {"baseform":"Roland","wordforms":[],"text":"(smn) penis. Så här berättar Tove Tryti (1985) om detta namn: ”En fuglekikkerkrets brukte betegnelsen Roland, et ordspill på den svenske ornitologen Roland Staav. I samma miljø fick man det avledede verbet å rolandere, dvs tisse.” På min brevförfrågan säger sig Roland Staav inte ha en aning om denna \"utmärkelse”. Men, säger han, ”som ledare av många exkursioner på 70-talet kanske jag blivit något av så kallad ’offentlig person’ och som sådan får man väl stå ut med både det ena och det andra”. Någon \"läsvärd lösning” på uppgifterna kan han inte bidra med.
","jfr":[]} {"baseform":"rolex","wordforms":[],"text":"(sl) en extra stilig kuk som går som ett ur. Rolex är ju en schweizisk kvalitetsklocka.
","jfr":[]} {"baseform":"rolfa","wordforms":[],"text":"(sl) spy, kräkas. Se också roffe.
","jfr":["roffe"]} {"baseform":"roliga veckan","wordforms":[],"text":"se under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"roligt","wordforms":["rolighet"],"text":"(euf) 1 samlag. ”Jo, att hon tillåter mig en liten rolighet med sig, hon förstår, här på soffan.” (Hallenstierna 1972/1700-tal) ”Och när brudgummen var gången, så hade bruden och Sven Magnus lite roligt ihop. De tyckte väl att det var drygt att vänta på brudgummen — bruden var rätt glad åt manfolk, hon.” (Moberg 1953) \"Jag har från minst ett par håll hört hur barnmorskor ännu på 1960-talet kunde väsa i örat på en födande ung kvinna: — Ja, nu skriker du minsann, men det skulle du ha tänkt på när du hade ditt lilla roliga.\" (Lindström 2021 s 250) 2 onani, runk.
","jfr":[]} {"baseform":"rollan","wordforms":[],"text":"(sl) fittan enligt vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"rom","wordforms":[],"text":"(sl) 1 sperma. 2 leka rommen av sig; få utlopp för sin sexdrift innan man stadgar sig. Jämför stånga hornen av sig. Norsk slang har han har rogn (rom) i påsen om en sexuellt lysten man. Dansk slang har kaster rogn, rogner om att göra barn. 2 Kotsinas (1996) har ”toalett” med tidsangivelsen 1897.
","jfr":["kaster rogn,","stånga hornen av sig","rogner"]} {"baseform":"romfordare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"romp","wordforms":["rompa"],"text":"se rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"rompetangen","wordforms":[],"text":"(dial) nedersta svanskotan enligt Ordbok över Nösslingemålet.
","jfr":[]} {"baseform":"ron","wordforms":["rån","rön"],"text":"(dial) \"Kåt om qvinnor.\" (Ordbok Öfver Helsing-Dialecten 1841)
","jfr":[]} {"baseform":"rondell","wordforms":[],"text":"(för sl) formlikt om arsle, rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"ronka","wordforms":[],"text":"(sl) runka. Även regional variation av runka t ex i Västergötland.
","jfr":[]} {"baseform":"roro tjej","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinna för en snabbis: rulla på—rulla av. Från engelskans roll on roll off.
","jfr":[]} {"baseform":"ros","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kvinnans könsorgan, vanlig redan i medeltida franska sånger. Blygdläpparna påminner om rosens kronblad. Duerr (1996) berättar att de senmedeltida kvinnohusen ofta låg i Rosengränd eller var uppkallade efter rosen, som t ex bordellen Zum Rosenlöcher, där mannen kunde ”göra hål i” (lochen) rosorna. Ett annat kvinnohus hette ”Zur schwarzen Rose”, något som kan anspela på könshåret.
\nWilliam Shakespeare (1564—1616) använde gärna ordet ’rose’ för vulvan. I modern tid har bl a den amerikanske dramatikern Tennessee Williams (1911—1983) använt rosen som symbol för fittan i Den tatuerade rosen (1950). Och i Sverige har den odödlige Bellman (f 1740) använt sig av blomsterspråk bl a i Fredmans sång no 38 (1791): ”En Potifars hustru med sköna maner/ Joseph till kärlek vill locka,/ Rycker’n i manteln och suckar och ber:/ Sitt ner, sitt ner!/ Inunder paulunen den skönaste ros/ Stod för vår Joseph att plocka,/ Men som en lymmel han flydde sin kos,/ Det tros, det tros./ Ack, om jag varit i Josephs ort,/ Jag vet, vad jag gjort.” Historien om Josef och Potifars hustru berättas utförligt i 1 Mos 39.
\n”Det var inte så att de ofelbart ville plocka alla dessa rosor, och hur skulle de ha kunnat göra det då de alltid var erbjudna ett tjugotal, och av våra fyra libertiner var det bara två som var i stånd att utföra denna handling.” (de Sade 2005/1785) ”Halvt bedövad av hettan och doften från hennes kärleksros besjälades jag blott av tanken att bereda henne en lika stor njutning som hon beredde mig.” (Het semester 1931/1967)
\nEn vit ros kan symbolisera en kvinnas oskuld ”Den här kopplingen mellan kvinnlig sexuell dygd och blommor ser man också i det gamla och inte så litet sexistiska uttrycket som kan användas om handlingen att ligga med en sexuellt oerfaren kvinna — deflorera*. Bokstavligt betyder ordet att ’ta blomman’.” (Milles 2010) Se defloration.
\nÄven i uttryck som vattna rosen eller rosen vattnas (med sperma och sekret). ”Ni vet att — om inte alla goda tecken slår fel — rosen som bäst håller på att vattnas därnere och att det vattnas i munnen på Er själv, tills ni plötsligt blir alldeles torr i munnen av spänning.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) Också köttros (Kotsinas 1998). 2 klitoris*. 3 jungfrudom som hos Bellman i (F E nr 33): ”Sitt stilla, tag min ros ej bort.” 4 anus. Enligt Duerr (1996) kunde ros i t ex Frankrike också vara bordelljargong för anus. Så hette analsex ”sfogliar la rosa”; att plocka bladen av rosen och ”faire feuille de rose” är ett uttryck för anilingus*.
\nPå tyska finns slangens Rosengärtner; rövknullare. (Gärtner = trädgårdsmästare) ”Och om man särade lite på denna utsökta röv visade sig en mjukt karmosinröd rosenknopp som naturen ville presentera för er i hela dess fräschör.” (de Sade 2005/1785) Norsk slang har rosen; endtarmsåpningen och amerikansk slang rosebud; rosenknopp för samma bak. 5 sperma. ”Sirka fnittrade, hissen knirkade och Karlgren vräkte sig gnäggande mot väggen när orgasmen träffade honom som ett klubbslag i skallen. Vita rosor plaskade mot den blåmålade plåtväggen.” (Johansson 1990)
","jfr":[]} {"baseform":"rosa panteren","wordforms":[],"text":"(no sl) för kuk. Se även under panrter.
","jfr":["panrter"]} {"baseform":"rosa Winkel","wordforms":["der"],"text":"(ty) den ljusröda trekanten. Under andra världskriget (1939—1945) förföljde tyska nazister homosexuella och sände många av dem till koncentrationsläger, där de som igenkänningstecken tvingades bära en ljusröd trekant.
","jfr":[]} {"baseform":"Rosa","wordforms":["rosa"],"text":"(sl)1 ha moster Rosa på besök; om mens, menstruation. 2 rosa blötmun, rosa tacon; fitta. 3 (am sl) rosa. Vanligt i porrbranschen för att sära på blygdläpparna. ”Om vi fotar för en tidning måste jag få se dig sära på den lite. Fint rosa. Ja. Just det. Fint. Oh ja. Får jag se det fina rosa. Mmm. Bra. Får jag se ett finger glida in i det där fina rosa? Mm-hmm.” (Jameson 2005) 3 paddla rosa kanot; kvinnlig onani.
","jfr":[]} {"baseform":"rosamunda","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"rosanittan","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"ros-Doris","wordforms":["doris"],"text":"(sl) bög, homosexuell. Se även doris.
","jfr":["doris"]} {"baseform":"rosendosa","wordforms":[],"text":"se dosa.
","jfr":[]} {"baseform":"rosengrotta","wordforms":[],"text":"se grotta.
","jfr":[]} {"baseform":"rosengård","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. ”Wackra flicka täcka Docka/ släpp mig i din Rosengård in/ at ther några rosor plåcka/ till en Crantz båd skiön och fin...” (Anonym hordikt i Köttets Poesi 1995/2007) Jämför trädgård.
","jfr":["trädgård"]} {"baseform":"rosengömma","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. Även gömma*.
","jfr":[]} {"baseform":"rosenknopp","wordforms":[],"text":"(euf) 1 bröst, bröstvårta som hos Esaias Tegnér (1782—1846) och Fritiofs Saga (1825): ”Idunas barm är rik, och skönt/ han hoppar under silke grönt;/ Jag vet ett silke där det hoppar/ Ljusalfer två med rosenknoppar.” Och dikten Till Malmöfruarna (1840-t), av samma Tegnér, börjar så här: \"De yppigt skånska, gudaplastiska/ Och dubbelformade elastiska/ Och hårdare än hjertat innanför/ Med rosenknoppar som till begge hör...\" Gudaplastiska; gudalika. \"Verkan var ögonblicklig, och rosenknopparna svällde upp och blev röda och styva.” (Bjørnebœ 1967) 2 klitoris. Se också knopp.
","jfr":["knopp"]} {"baseform":"Rosenkvist","wordforms":[],"text":"se under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"rosenlund","wordforms":["lund"],"text":"(sym) enligt Kværndrup/Olofsson (2013) ”det ställe där amorösa äventyr utspelar sig i enlighet med den medeltida balladens etablerade symbolsystem”. Och från samma källa: \"Riddare och jungfrur möts inte sällan i rosenlund; man tänker då på de aristokratiska borgarnas och de mer blygsamma herrgårdarnas trädgårdar med höga häckar som inbjöd till hemliga möten utan insyn...\" Se även lund.
","jfr":["lund"]} {"baseform":"rosett","wordforms":[],"text":"(sym) rövhål*. ”Héléne: ’Oh, vad det är skönt, jag känner din tunga långt in i stjärtskåran. Den tränger in och gräver i vecken på min rosett’.” (Apollinaire 1993) ”Mellan de vita släta skinkorna kikade en mörk anusrosett fram.” (Drougge 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"rost i kalsongerna","wordforms":[],"text":"(sl) skit i underbyxorna. En äldre Malmöbo berättar följande historia: ”Två gubbar talar om hur dom mår och den ene säger sig ha järnhälsa. Ja, jag förstår det, för när vi klädde på oss efter bastun såg jag att du har rost i kalsongerna, svarar kompisen.” Min jämtländske sagesman (f 1929) rapporterar följande logementsskämt, hört hösten 1950: ”Titta grabbar, Stålmannen, han har rost i kalsongerna!” Också rost i trumpeten om samma sak, Se vidare under trumpet.
","jfr":[]} {"baseform":"rosta","wordforms":[],"text":"(sl) knulla enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"rostbiff","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför biff.
","jfr":["biff"]} {"baseform":"rostburk","wordforms":[],"text":"(sym) röv(hål), anal(öppning). ”Analsex, jävla analsex. Brunhålsutforskande rostburkstänjande kolonkittlande jävla analsex.” (Jameson 2005) Se också burk.
","jfr":["burk"]} {"baseform":"rostfångare","wordforms":[],"text":"(lmo) kalsonger enligt flashback se.
","jfr":[]} {"baseform":"rostn","wordforms":[],"text":"(dial) ”penis, endast vid samtal med småpojkar”. (ORB) Jämför snusn.
","jfr":["snusn"]} {"baseform":"rot","wordforms":[],"text":"(sym) kukfäste. Kör in den till roten; uppmaning vid knull när kuken körs in till själva fästet. ”Börja med att långsamt slicka, sedan omsluta den med munnen för att till slut, efter tio minuter, börja massera roten med handen.” (Jameson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"rotadryg","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har småländska för ’tjock om gumpen*: om qvinna’. Även ”hon är rottung” (hon är tung i ändan) men här om att vara havande.
","jfr":[]} {"baseform":"rotmos","wordforms":[],"text":"(lmo) Rulla On The Matta Och Skratta.
","jfr":[]} {"baseform":"roué","wordforms":["rué"],"text":"(franska ’vällusting’, ’rucklare’) njutningslysten och utsvävande (mans) person, företrädesvis om äldre sådan ur högre samhällsskikt. NEO har ordet ”hist.: sedan 1825”. Till franska rouer; avrätta med stegel och hjul; besläktat med rotera. Forel (1942) har ”don juan”. ”Ja, käre bror, ja, ja, skänk oss här bara din sperma, vi efterskänker dig din moral, den är alldeles för mild för rouéer av vår sort.” (de Sade 1795/2002)
","jfr":[]} {"baseform":"rov","wordforms":[],"text":"1 (sym) kuk. ”... då hon lade klorna på rovet, som blixtsnabbt blev järnhårt, och förde in det i sin kropp.” (Aretino 2008) 2 en bild av Elias Martin från andra hälften av 1700-talet visar hur en kopplerska och hennes fyra kvinnor förbereder sig för kvällen. Bildtexten lyder: \"Fru wärdinna med Bouteillen i hand mönstrar sina flickor — di skola ut på Rof\". Med andra ord, ut för att fånga torsk*. Uppgift från Lennartsson (2019 s 155).
","jfr":[]} {"baseform":"rovbössa","wordforms":[],"text":"(euf) skjuta med rovbössan; släppa väder. Min sagesman (f 1929) gissar att uttrycket härstammar från tiden före potatisen, då man åt rovor. Roger Hansson i Järfälla menar att ”eftersom det handlar om ord i dialektområden, kanske ’rövbössa’ skulle kunna vara en rimlig tolkning?” Se också ärtbössa.
","jfr":["ärtbössa"]} {"baseform":"rôvlapp","wordforms":[],"text":"(dial) stjärtlapp. En sorts tefat i plast försedda med handtag att hålla sig i som göteborgska ungar åkte utför med. Lars-Gunnar Andersson (2021), som uppgifterna ovan hämtats från, vet också att berätta att i butikerna kallades dessa rôvlappar för stjärtlappar.
","jfr":[]} {"baseform":"rPenis","wordforms":[],"text":"(sl) där r = real. Se också aPenis och ePenis.
","jfr":[" ePenis","aPenis"]} {"baseform":"RTFM","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Read The Fucking Manual; läs den djävla bruksanvisningen.
","jfr":[]} {"baseform":"rubber","wordforms":[],"text":"(sl) knullgummi*. Av engelska rubber; gummi.
","jfr":[]} {"baseform":"rubber queen","wordforms":["queen"],"text":"(eng sl) homosexuell som tänder på gummi (rubber). Se även queen.
","jfr":["queen"]} {"baseform":"rubberdolls","wordforms":[],"text":"(eng) gummidocka kallas en person som är mer eller mindre täckt med latex eller pvc. Till denna tajta dräkt finns tillbehör i form av gummibröst som pumpas upp med hjälp av luft eller vatten.
","jfr":[]} {"baseform":"rubin","wordforms":[],"text":"1 (euf) kvinnligt könsorgan med tonvikt på klitoris. 2 (för sl) rubiner; pungkulor.
","jfr":[]} {"baseform":"ruckel","wordforms":["ruckla","rucklare"],"text":"(euf) knull, knulla, knullare. Ägna sig åt osunt och nedbrytande nöjesliv. \"Hist.: sedan 1769.\" Svensk dialekt ruckla; ragla, vackla, vara sjuk. \"Nu har jag läst Hedda Gabler! Det var skidt med Ejlert Lövborgs talent som inte tålte ett godt ruckel hos horor och litet slagsmål med polis.\" (August Strindberg i ett brev till Birger Mörner 10 mars 1891)
","jfr":[]} {"baseform":"ruden","wordforms":[],"text":"(sl) äcklig, rutten enligt slangopedia.se
","jfr":[]} {"baseform":"rufa publica","wordforms":[],"text":"(lat) offentlig kvinna, prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"ruff","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Jämför kajuta.
","jfr":["kajuta"]} {"baseform":"ruffsan","wordforms":[],"text":"(sl) fittan enligt vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"rufsetufsan","wordforms":[],"text":"(no sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"rugga","wordforms":[],"text":"1 (dial) i rugga; brunstig. (ORB) 2 (sl) runka+plugga samtidigt.
","jfr":[]} {"baseform":"rugguggla","wordforms":["uggla"],"text":"(sl o so) en gräsligt ful tjej. \"Det allra fulaste ordet är en uppvisning i dubbla g:n: Rugguggla. Ser ni? Så fruktansvärt fult.\" (Helena Ljung: Ljungeltelegrafen 11 juli 2001) Se även uggla.
","jfr":["uggla"]} {"baseform":"ruin","wordforms":["ruinera"],"text":"(lmo) ruin; urin. Därav ruinera; urinera.
","jfr":[]} {"baseform":"ruinporr","wordforms":[],"text":"(nyo) sägs sådana personer syssla med som reser runt och tittar på och fotar förfallna byggnader och minnesmärken.
","jfr":[]} {"baseform":"RUK","wordforms":[],"text":"(sl) Råknull Utan Känslor.
","jfr":[]} {"baseform":"ruka","wordforms":["råga","råka"],"text":"(dial) liten hög. Förekommer som häst- och koruka hos Ihre (1766) och förklaras med ”så mycket träck som fälles på en gång”. SAOB har ruka från 1749. Rietz (1867) har ruka (Hls), ruke (Ögl) och roga eller råga (Sk), även han i samband med häst och ko. Ohlmarks (2004) har ruga om samma sak. ”Han blev efter godkännande som kadett kallad ruka (redan på 1850-t), ett namn som antydde de äldres förakt och av inhemskt ursprung utan sammanhang med det engelska ordet ’rooky’, som på samma tid betydde ’rekryt’. Han kunde också få heta gallruka, dvs färsk ruka.” (Langenfeldt 1947) Ordbok över Nösslingemålet har råka; spillning.
","jfr":[]} {"baseform":"rula","wordforms":[],"text":"(dial) ha samlag. Även skrynkla*.
","jfr":[]} {"baseform":"ruling","wordforms":[],"text":"(dial) penis. Rul (dial); knöl, hård valk. ”Våra getter och våra bockar,/ de gnaga barken av trä./ Våra pigor och våra dränga,/ de sätta knä emot knä./ Ser du himmel och jord?/ Ser du fittan på mor?/ Ser du bassen på far?/ En tocken ruling han har.” (Anderberg 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"rulla","wordforms":[],"text":"(sl) rulla bär, rulla hatt, rulla hud, rulla knopp, rulla kotte, rulla skinn, rulla snigel och rulla ärta; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"rulle","wordforms":[],"text":"(sl) 1 ha full rulle; ha stånd, erektion. 2 spinna på sista rullen; dö. ”Hon brukar säga, att hon arbetat på sin föda lika länge som hon tuggat den själv. Och nu spinner det på sista rullen för henne.” (Moberg 1953) 3 porrulle; porrfilm. Se även p-rulle.
","jfr":[" p-rulle"]} {"baseform":"rullkrage","wordforms":[],"text":"(sl) förhud*. Se även under krage.
","jfr":["krage"]} {"baseform":"rullning","wordforms":[],"text":"(sl) knull. ”Sedan tvingade hon pojken, som redan hade tre rullningar bakom sig, att ge henne ett fjärde knäpp*, eftersom tittandet kåtat upp henne.” (Salten 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"rulltårta","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk för formlikhetens skull med bakverket. Men också i samband med uttrycket rulla kuk; onanera, runka. Se även tårta.
","jfr":["tårta"]} {"baseform":"rum","wordforms":["rökrum","röksalong"],"text":"(euf) 1 ofta om stor rymlig fitta. I sammanhanget talas det också om det yttre respektive inre rummet, kvinnans yttre respektive inre könsorgan. ”Hon: — Ser du inte att rummet är upptaget? Han: — Jo, men det verkar stort nog att rymma oss båda.” 2 avträde, dass. Även rökrum, röksalong (skol sl) en plats dit eleverna drog sig tillbaka för att tjuvröka. Också nödrum. ”Hon befann sig med förlov sagt i pensionens minsta rum, det som hade regel på insidan.” (Siwertz 1920) Den tyske tonsättaren Max Reger (1873— 1916) lär ha haft följande att säga till en av sina kritiker: ”Jag sitter i husets minsta rum med er recension framför mig. Snart skall den vara bakom mig.”
\nPå samma sätt satt också greve Magnus Stenbock (1663—1717) i ett litet rum och läste ett skarpt formulerat brev från grevekollegan Carl Piper (1647–1716). Så här löd Stenbocks svar: ”Sittandes sk-tandes fick jag ert bref,/ Ju mera jag läste, ju mera det dref,/ Och som uppå marken ej fans något löf,/ Ty tog jag ert bref at torka min r - -.” Versen har även tillskrivits skalden Johan Runius (1679—1713) och författaren och prästen Jacob Wallenberg (1746—1778) menar att han funnit versen översatt till engelska: ”Sitting and shitting I’ve got your letter,/ The more I read, I shit the better;/ The ground was naked and bare of grass,/ I then took your letter and weep’d my a...”. (Kakamoja 1983/1872) 3 (so) slemmaste rummet. ”Margarteta Olofsdotter [...] kärade mot hustru Maria Olofsdotter som skällt henne för hora och tjuv och bett henne kyssa sig i slemmaste rummet [i arslet].” (Jarrick/Söderberg 1998) Jmf under slem.
\n","jfr":[]} {"baseform":"rumla","wordforms":[],"text":"
(euf) knulla enligt 30-årig man som också ger exemplet: ”rumla runt i sänghalmen”. Festa om, ägna sig åt osunt nöjesliv. \"Fly långt bort härifrån — bortom ishavet! —är vad jag ville, var gång jag hör något sägas om vandel av sånt folk som låtsas leva som Curius men rumlar i ständiga orgier.\" (Juvenalis: Andra satiren s 29)
","jfr":[]} {"baseform":"rumpa","wordforms":["rompa","rompetånge"],"text":"1 fornsvenska rumpa, rompa; svans. Söderwall (1894) har rompa; \"stuss, bakdel på menniska\". Ett nordiskt ord med grundbetydelsen klump. Därav rumphuggen; den som berövats sin svans. I svensk och norsk dialekt har vi rump; bakdel, rund bergknalle. OFVG har betydelsen svans, (fisk)stjärt. Västgöta-Bengtsson (1993) har rump; svansen. Lundbladh (2012) har skånsk dialekt rompa, råmpa. Jämför tyska Rumpf; bål, svans. Ordet är av dunkelt ursprung, men Hellquist (1980) menar att det troligen kommer av en rot för ”skrympa ihop”, dvs det rör sig om något hopskrumpet.
\nRump(a) är ett mycket gammalt ord (”hist:. sedan slutet av 1200-talet [Westgöta-Lagen]).” (SO) och förekommer bl a i våra äldsta ordböcker, även i formen romp(a). År 1579 skriver en viss M Lewenhaupt \"få ris på ehr rumpe”. Ordet finns i dialektala sammansättningar som t ex ”rumpedrag; ett barn som jemt följer modern” och ”rumpegris; yngsta barnet”. (Rietz 1867) Samme upptecknare har även rompetånge ’stuss på menniskor’ och: ’slå rumpetången i isen’. Och i Ordbok över Nösslingemålet finns rompedra; efterhängsen person. I Hälsingland finns rumpa, rompa; springa fort, jaga efter och rumpa om rumpa; byta jämt mot jämt\". Rump(a) förekommer såväl i norskan som danskan och engelskan. Norsk slang har t ex rumpejeger om homosexuell och engelskan har rumpsteak, egentligen stek från bakre ryggen, dvs biff från fransyskan. Ordet rumpstek lån från engelska rumpsteak på 1800-talet.
\nCederschiöld (1896) har bl a följande att säga om ordet rumpa: ”När vi tala om den kroppsdel, hvarmed hunden viftar och fäkreaturen bortjaga flugor, begagna vi numera i bildat tal alltid ordet svans. Vår allmoge däremot brukar fortfarande det gamla svenska ordet rumpa. Att det senare ordet, i de bildade klassernas tal, blifvit utträngdt af det tyska svans, beror tydligen därpå, att det så småningom fått alltför dålig klang, blifvit ’opassande’ sedan det (sannolikt i början som eufemism) kommit att tillika beteckna den mänskliga kroppsdel, som nu eufemistiskt benämnes ’ryggslutet’, ’sätet’ m m.” Prosten Daniel Harbe (1956) berättar: \"Att den som åt mer än han behövde var en ’matsluk’. Om en sådan hette det: ’Han har buken till sin gud å rompa te sin speleman’.” ”R är Rumpan Rund och Rar/ vändes opp om frugan bakmus har.” (Tankekorn)
\nNär detta skrivs (2010-tal) ser rumpa mer och mer ut att bli normalordet. Numera är det, som Catharina Grünbaum (Språktidningen 7/2019) påpekar \"överallt rumpor\" och hon ger exemplen \"sitter snyggt över rumpan\", i annons för byxor och \"träna din rumpa till perfekt form\". Och fortsätter hon: \"Ack, det var inte så längesedan övningarna i stället gick ut på att förminska, platta till och helst osynliggöra bakdelen. Men då var det också otänkbart att i skrift använda rumpa. Bak och stjärt gick an - det var riktigt länge sedan små barn fick lära sig tre fula ord att undvika, nämligen stjärt, kommod och pilsner.\"
\nI skånskan finns där rög rumpan; om en person som blir hastigt arg eller sur och samma uttryck med tillägget av'na innebär att någon får lång näsa. ÖSO har lira med rumpan; vifta på svansen. 2 (sl) fitta. 3 skaka rumpa; knulla. ”Jag fattar inte att de är så otroligt ängsliga — nu är det helt plötsligt farligt att skaka rumpa på video.” (Andersson 2006) ”... han borrar med stadiga narware up hålet, och emedan det ej skjer utan stort arbete, får han många gånger skaka rumpan innan det går igenom.” (Linné 1979/1700-t) 4 rumpa; det sista av något. ”Ordet användes t. ex. vid timmerflottning om den sista omgången timmer som flottades för säsongen, alltså svansen på timmermassorna.” (Roger Hansson i Järfälla)
\n","jfr":[]} {"baseform":"rumpbög","wordforms":[],"text":"
(sl) homosexuell, person som föredrar bakvägen.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpdryg","wordforms":[],"text":"(sl) bred över rumpan enligt flashback.se.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpeks","wordforms":[],"text":"(sl) rumpa hos Berg (1924). Ordet är bildat av rumpa och latinets podex*.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpeputs","wordforms":[],"text":"(no lmo) toapapper.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpeskägg","wordforms":["skägg"],"text":"(sl) ”den frans av tobak som uppstår då man röker en hemrullad cigarett utan filter”. (slangopedia.se) Se även skägg.
","jfr":["skägg"]} {"baseform":"rumpestötte","wordforms":[],"text":"(no lmo) stol.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpetroll","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Västgöta-Bengtsson (1993) grodyngel.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpetången","wordforms":[],"text":"(dial) ”nedersta svanskotan”. (Västgöta-Bengtsson 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"rumpgosse","wordforms":["rumpis"],"text":"(sym o sl) bög, homosexuell. Se rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpjägare","wordforms":["rumpknullare"],"text":"(sl) bög. Norsk slang har romperidder, romperytter; bög.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpkudde","wordforms":[],"text":"(sym) en kudde, som kvinnorna särskilt förr, stoppade in baktill på de volymiösa kreationer de bar för att få den rätta studsen på stussen. \"Också på bredden tog hon plats, med välstoppade pocher och en rumpkudde, som gjorde att derriéren (baken) nästan tycktes påhängd, som en kärra efter en ölandshäst.\" (Burman 2021 s 44)
","jfr":[]} {"baseform":"rumplapp","wordforms":[],"text":"(lmo) folkligt namn på maskros som också kallats märrfjärt, nakna damen, taskryckare, hundpiss och öppen ända.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpnicka","wordforms":[],"text":"(sl) ha samlag. Thesleff (1912) har ”rumpanikka; coire*”.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpnisse","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell. ”Sådana där rumpnissar kan man väl vika ihop med vänster hand om det kniper, tänkte Bäckström och flexade med sina feta axlar innan han drog på sig sin vida rock och stoppade ett foto på Eriksson i fickan.” (Persson 2003) Astrid Lindgren (1907—2002) talar i sin sista roman Ronja Rövardotter (1981) bl a om vildvittror och rumpnissar. De senare är små senfärdiga varelser med skrynkliga ansikten och risigt hår. Hösten 1986 släppte Magnus Uggla (född 1954) albumet Den döende dandyn, där en av låtarna hette just \"Rumpnissar\" och anspelade på homosexuella män.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpoxe","wordforms":["oxe"],"text":"(åld so) enligt Falk (2011) om ”dum person”. Se även oxe.
","jfr":["oxe"]} {"baseform":"rumpraggare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpskak","wordforms":[],"text":"se rumpskump.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpskatt","wordforms":[],"text":"(åld) i halländska Okome heter det ”de fick betala rumpeskatt” till kyrkan om ett par där kvinnan blivit gravid före vigseln. I Halland och Västergötland var det främst mannen som fick stå för kostnaden av snedsteget. Uppgift från Byrman (1989). Rietz (1867) talar om ”rumpskatt; plikt till kyrka för otidigt sänglag*, speord”. Se vidare kyrka, kyrktak och kyrkdörr.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpskinka","wordforms":[],"text":"(sl) en av två rövhalvor. Se också skinka.
","jfr":["skinka","skink"]} {"baseform":"rumpskott","wordforms":[],"text":"se skott.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpskump","wordforms":["skumpa"],"text":"(sl) rörelsebeskrivande om knull. Engelsk slang har rump work, sedan 1800-t. Se även skumpa.
","jfr":["skumpa"]} {"baseform":"rumpsmör","wordforms":["smör"],"text":"(sl) rövsvett*. Se även smör.
","jfr":["smör"]} {"baseform":"rumpsnurr","wordforms":[],"text":"(sl) att sittande på golvet snurra runt på rumpan. I SvD (15/8-2003) berättas att rumpsnurren är en av de specialgympaövningar som 300 stockholmslärare har fått lära sig inför skolstarten för att pigga upp sig själva och trötta elever med.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpsplittrare","wordforms":[],"text":"(sl) kallas den som låter kuken ta bakvägen.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpsvett","wordforms":[],"text":"se rövsmör.
","jfr":[]} {"baseform":"rumptryckare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell. Se rumpa och tryckare.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpy-pumpy","wordforms":[],"text":"(eng sl) knull.
","jfr":[]} {"baseform":"rumpöppning","wordforms":["öppning"],"text":"(euf) analöppning. I Yngve Lyttkens bok om Yngsjömordet (1951) citeras obduktionsprotokollet över den mördade Hanna Johansdotter där det bl a sägs: ”Rumpöppningen är fri...” Se även öppning.
","jfr":["öppning"]} {"baseform":"run car snow pen","wordforms":[],"text":"(lmo) med lite fantasi går \"run car snow pen\" att utläsa som \"runkar snoppen\".
","jfr":[]} {"baseform":"runa","wordforms":[],"text":"se rune.
","jfr":[]} {"baseform":"rund","wordforms":["runt"],"text":"(euf) om gravid kvinna sägs det, enligt Byrman (1989), på vissa platser i Lappland och Finland att ”hon är rund”, medan det i Småland heter att ”hennes (kvinnans) tillstånd är runt”. Skånskan har uttrycket runn om magen ofta med tillägget har du smakat på nåt gott!
","jfr":[]} {"baseform":"runda ord","wordforms":[],"text":"se under fula ord.
","jfr":[]} {"baseform":"runddel","wordforms":["rundstycke"],"text":"(euf) om de runda skinkdelarna och skinkstyckena.
","jfr":[]} {"baseform":"rundhus","wordforms":["hus"],"text":"(sjö mil) Langenfeldt (1947) har avträde på båt (1830-t). SAOB (1962) har rundhus (sjöterm) och förklaringen ”däckshus använt ss avträde”. Det finns ett slangord till sjöss, rundhusorder, som betyder rykte ombord, vilket kan jämföras med tysk slang Latrinenparole och engelsk slang shithouse rumour. Bergholm (2000) ser möjligt släktskap med rundhult ”som betecknar grova träkonstruktioner ombord, som kranbalken, där ankaret hissas och hängs och som mycket väl kunde användas som avträde i lämpligt väder.” ”Jag [...] var tvungen att stiga upp i natt, för att gå till rundhuset.” (Kommendör-Kapten 1830) ”En fyrkantig kajuta bär namn av rundhuset, vilket är snörrätt stridande mot Euklides som bevisar, att en rund fyrkant är omöjelig.” (Wallenberg 1781/1960) Signaturen G B från Malmö menar att ”det helt riktigt är dasset på ett skepp. Att tjänstgöra som rundhusgast var inte den mest ärofulla sysslan ombord.” Dalnäs (2014) jämför galleriet* där officerarna hade sitt avträde och rundhuset som fanns på vardera bogen och var dass för manskapet. Se även hus (1).
","jfr":["hus"]} {"baseform":"rundkörning","wordforms":[],"text":"(sl) knull. Se också rundsmörjning.
","jfr":["rundsmörjning"]} {"baseform":"rundrövad","wordforms":[],"text":"(dial) med trind bak (om flicka, ibland även om häst). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"rundslipad kniv","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även kniv.
","jfr":[" kniv"]} {"baseform":"rundsmörjning","wordforms":[],"text":"(sl) ge en brud en rundsmörjning; ett ordentligt knull. ”På kvällen hade dottern i huset kommit ut med te och mackor och efteråt hade hon gett de bilburna ynglingarna varsin rejäl rundsmörjning.” (Palmenfeldt 1986) ”Hon var beredd att överse med det bara han gav henne en rejäl rundsmörjning ibland.” (Wahl 2004) ”Män behöver rundsmörjas och få service med jämna mellanrum. Byta olja och tändstift och spänna muttrar.” (Drougge 1998/2003) Se också smörja och rundkörning.
","jfr":[" rundkörning","smörja "]} {"baseform":"rundstycke","wordforms":[],"text":"se runddel.
","jfr":[]} {"baseform":"rune","wordforms":["runa"],"text":"(sl) ta sig en stilla rune/runa; runka, onanera. ”Svenskt, dvs en runa, kan jag själv klara av.” (Lektyr mars 1999) Kopplingen till namnen kan vara likheten med runk, runka.
\n","jfr":[]} {"baseform":"runfissa","wordforms":[],"text":"
(sl) ”onanera” (Kotsinas 1996) med tidsangivelsen 1946. Finns med hos Thesleff (1912) i betydelsen \"coire*”. Se också fissa.
","jfr":["fissa"]} {"baseform":"runk","wordforms":["runka"],"text":"(sl) onani, onanera. Skaka, röra fram och tillbaka, t ex runka på huvudet eller runka på en tand. I den senare betydelsen är ordet från fornsvensk tid. I betydelsen onani, onanera ”hist.: sedan 1814.” (NEO). (Troligen avses Carl Friedrich Heinrichs Svenskt och Tyskt Lexicon, Kristianstad 1814.) Fornsvenska runka; svaja besläktat med svensk dialekt rinka; vaja av och an. ”Frun runkade på huvudet och talade om den tokiga Laurin och lät mig fuska igenom alla hennes saker.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
\nI Gustav Frödings (1860—1911) dikt ”Jonte och Brunte” heter det ”När vägen är krokig/ vem raggen kan hjälpa,/ att litet det sölas?/ Och Jonte han runkade/ sävligt på nacken,/ och Brunte han lunkade/ sävligt i backen./ ’Och jämt få vi ovett/ för mödan’ sa Jonte,/ ’skall det vara tacken’?” (Uppgift från Rolf Liljhammar i Arboga som hittat dikten i Folkskolans läsebok för femte klassen, Norstedts 1940.)
\nOlle Waller (2002) minns att ordet ofta användes i icke-sexuell mening så sent som i början av 1960-talet. I Per Anders Fogelströms bok Mina drömmars stad (1960) livnärde sig huvudpersonen Henning som sumprunkare [äldre yrkesbeteckning för en person som syresätter fisksumpar genom att skaka dem så att vattnet i dem byts ut] ett ord som, enligt Marcus Priftis i Techna (6/2002), ”idag mest låter som en taskig filmtextöversättning av engelskans motherfucker”.
\nVissa menar att ordet kan härledas till ranka; gunga i sjögång eller rugga; gunga, vagga. Hellqvist (1980) anser att det kan röra sig om en nasalerad form av rucka; flytta på något så tungt att det måste vaggas och gungas fram. ”Nittiårs gubbar till horahuset lunkar/ har dom inga pengar står dom utanför och runkar.” (Jacobsson 1977) ”Du är kvinna och användbar för att runka av med, runka av i eller runka av på.” (Kielos 2008) Anderberg (1971) gör skön konst av runkandet i Skaparens runkarvisa som börjar: \"När Gammalfar runkar då är det hårda tag. Kuken är inte större än ett plommonkart i en äggkopp av rynkigt skinn. Men jävlar vad den får tåla.” Och några verser längre fram heter det: ”Men det är för jävligt att runka med slak kuk. ’O, lilla krympling med den blåa huvudskallen! Vem har förbjudit dig att växa?’ ”
\n\n
I Radio Ellen (10/6-2002) intervjuades strippan Helena 21 år på en stockholmsk porrklubb och hon använde orden runkis och runkgubbe om kunderna. Äldre manlig uppgiftslämnare från Gävle kallar penisollonet för runkhuvudet och penis för runkstången. Ordet runkmusik används i media för intetsägande pausmusik. ”Om killar tränade mer på att använda kondom skulle det nog gå mycket bättre. Ett tips som jag alltid ger är att träna genom att lyxrunka, det vill säga onanera med kondom.” (Manne Forssberg i ”Problemen uppstår när kondomen ska på.” SvD 22 sep 2010) Norsk slang har runk(a), ronk(a). Se även runka bulle, runkbulle.
","jfr":[" runka bulle, runkbulle"]} {"baseform":"runka bulle","wordforms":["runkbulle"],"text":"(sl) ett gäng sitter runt en kanelbulle och runkar. Den kille som missar bullen eller är sist med att lägga satsen på bullen, tvingas äta upp den. \"...fyra, fem grabbar sitter i ring på golvet och på ett tecken från Smolka börjar alla taja*— och den som det går först för får potten, en satsad spänn per man.\" (Roth 1969) Jämför soggy biscuit.
","jfr":["soggy biscuit"]} {"baseform":"runka dunka kuken i luren","wordforms":[],"text":"(för sl) slänga på telefonluren.
","jfr":[]} {"baseform":"runkbobba","wordforms":[],"text":"(sl) blemma, finne. Påstås uppkomma p g a runk. Ett liknande påstående under min uppväxt (1940- och 50-tal) var att finnar (akne) och andra utslag i ansiktet berodde på att man var oskuld och inte hade knullat.
","jfr":[]} {"baseform":"runkburk","wordforms":["burk"],"text":"1 (jvgsl) ellok litt D (särskilt DU) för dess något ryckiga gång. 2 (sl) dator uteslutande använd för porr. Se även burk.
","jfr":["burk"]} {"baseform":"runkbyxor","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se \"mjukisbyxor, sweatpants\". Ett bekvämt plagg att få ner handen i, eller ta av/rulla ner.
","jfr":[]} {"baseform":"runkbås","wordforms":[],"text":"avskilda bås på sexbiografer och videosalonger för runksessioner under sexfilmvisning. Ordet kan också användas om runkställen av mer privat natur, som t ex en garderob eller toalett, samt även, som följande citat visar, också om kyffen i allmänhet. ”Kyffen, livsstilspimpade runkbås bara, på nedre bottens mörkaste hörn, där före detta garderober har förvandlats till ’öppna planlösningar’ till salu för lika många miljoner som allt annat.” (Clemens Poellinger ’I lägenhetsvisningar bor likformigheten’. SvD 17/1-2011)
","jfr":[]} {"baseform":"runkbög","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell. Se runka och bög.
","jfr":[]} {"baseform":"runkduk","wordforms":[],"text":"se runktrasa.
","jfr":[]} {"baseform":"runke Pär","wordforms":[],"text":"(lmo) träningsappen runkeeper.
","jfr":[]} {"baseform":"runkeria","wordforms":["runkotek"],"text":"(lmo) porrbiograf.
","jfr":[]} {"baseform":"runkfoder","wordforms":[],"text":"(sl) stimulansmedel vid runk. ”Vad har du gjort med inbjudan? Haft som runkfoder, ey?” (Khemiri 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"runkigt","wordforms":[],"text":"(sl) något dåligt eller snuskigt.
","jfr":[]} {"baseform":"runkish","wordforms":[],"text":"(för sl) runk*. ”Jag gnuggade ögonen och smugglade upp pyjamasbyxorna så han inte skulle tro jag höll på ta runkish.” (Khemiri 2004) \"Drömde konstigt. Sov dåligt. Försökte läsa. Drog en runkish. Lyssnade på Eminem, The Latin Kings och Santana. Tänkte på träningen. Runkade igen.\" (Lapidus 2008 s 37)
","jfr":[]} {"baseform":"runkmotiv","wordforms":[],"text":"(sl) pornografisk bild eller text att runka till.
","jfr":[]} {"baseform":"runkmuskeln","wordforms":[],"text":"(sl) kallas den muskel som sitter på underarmens ovansida och som aktiveras vid en runk.
","jfr":[]} {"baseform":"runknisse","wordforms":[],"text":"(so) sexuell avvikare.
","jfr":[]} {"baseform":"runkobjekt","wordforms":["R-O"],"text":"(sl) den person eller det objekt man fantiserar om vid en runk.
","jfr":[]} {"baseform":"runkpelle","wordforms":[],"text":"(sl) 1 bög. 2 kuk. Jämför Pelle (1) och runkbög.
","jfr":["Pelle"," runkbög"]} {"baseform":"runksex","wordforms":[],"text":"(sl) runk speciellt när någon annan gör jobbet åt en.
","jfr":[]} {"baseform":"runktrasa","wordforms":["runkduk"],"text":"(sl) handduk eller annat tygstycke som används för att samla in spermaflödet vid runkning. ”Dom ledde det grottrollsliknande flickebarnet till morfar å la sina runkdukar på hennes axlar, å han satte sä vinglit balanserande upp på hon, å så bar de av.” (Teratologen 2003) Norsk slang har runkeklut som Tryti (2008) förklarar med ”... som brukes ved onani for ikke å søle sæd”.
","jfr":[]} {"baseform":"runkvirke","wordforms":[],"text":"(sl) stimulansmedel (t ex porr) vid runk. Se också runkfoder.
","jfr":["runkfoder"]} {"baseform":"runtel","wordforms":[],"text":"(euf) runt föremål diminutiv till runt. I västra Åboland heter det ”hon är på runteln” om gravid kvinna. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"runtzeln","wordforms":[],"text":"(åld) livmodern*. (Roberg 1718)
","jfr":[]} {"baseform":"ruova","wordforms":[],"text":"(gråspråk) kvinnobröst. Gråspråk var det hemliga språk som talades av gråarna (gårdfarehandflarna) och var en variant av älvdalska.
","jfr":[]} {"baseform":"rupofili","wordforms":[],"text":"(grekiska rhypos; smuts och philia; kärlek) att bli sexuellt upphetsad av dålig lukt och smuts.
","jfr":[]} {"baseform":"rus","wordforms":["rusa"],"text":"(sbst o dial) Ihre (1766) har rusa; liten hög af träck, med platsangivelsen Ångermanland. Rietz (1867) har rus; ”liten hög af spillning efter boskap”, och anger Västerbotten som fyndort. Därtill har Rietz rusä och ris med samma betydelse och hemmahörande i Hälsingland. Jämtland har ruus, bestämd form rusa samt kurus; korusa. Min jämtländske sagesman (f 1929) berättar att den japanske diplomaten Kurusus namn, som ofta förekom i pressen under 2:a världskriget, vållade stor munterhet.
","jfr":[]} {"baseform":"ruse","wordforms":[],"text":"(so o åld) liderlig och kåt individ. Rietz (1867) har ruse; fräck skamlös människa. (Sml)
","jfr":[]} {"baseform":"ruska","wordforms":["pissruska"],"text":"(sl) ruska; avhuggen gren, kvist, buske. 1 (kvinnas) könshår. Nedsättande även om flicka, kvinna. \"Tänk så lycklig Pender skulle ha blivit om han hade vetat hur Mollys ruska nu såg ut!” (Het Kärlek 1967) 2 ruska av den, ruska tupp, ruska pung, ruska punk; runka, onanera om män och ruska busken; kvinnlig onani. Thesleff (1912) har ”ruska på en bytta; masturbari”. Se även under bytta. 3 nedsättande om prostituerad. Ordet förekommer bl a hos Bergman (Ur en Stockholmsnasares ordförråd 1934). Se även pissruska. SAOB menar att ordet möjligen har att göra med ”ruska; ruska bullra, larma, stimma och ruska; röra fram o tillbaka som i ruska på huvudet”. Själv menar jag att det snarare är substantivet ruska i betydelsen avhuggen kvist, buske, kvast som avses.
","jfr":["bytta","pissruska","byd","ruska"]} {"baseform":"ruskprick","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Varningssignal i sjö och hav som består av en kvast och en ruska. Även tänkbar koppling till engelska prick; kuk. Ruskprick; person med snuskig fantasi.
","jfr":[]} {"baseform":"rusne","wordforms":["rustne"],"text":"(dial) manslem*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"russin","wordforms":[],"text":"(sl) 1 mycket litet bröst, bröstvårta. ”Två russin på en skärbräda”; om mager kvinna med platt byst. ”... och även om vi gav blanka fan i småtjejer med flätor och russintuttar...” (BjerrumNielsen/Rudberg 1989) 2 testiklar. 3 klitoris därav gnida russin; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"russinbulle","wordforms":[],"text":"(sl) ”kvinnobröst” med tidsangivelsen 1946. (Kotsinas 1996) Se även bulle.
","jfr":[" bulle"]} {"baseform":"russinlimpa","wordforms":["limpa"],"text":"(sl) där klitoris är russinet i kakan. ”Han böjde sig över henne och körde in i henne med flammande knölpåk, ända till botten av detta svarta vällusthav, denna skönt doftande, hårdgräddade russinlimpa — eller var det kanske ännu bara deg, pepparkaksdeg?” (Eckerbom, Kärlek 12/1969) Se även limpa.
","jfr":["limpa"]} {"baseform":"russinpåsar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Se även påse (4).
","jfr":["påse"]} {"baseform":"russinrondell","wordforms":[],"text":"(lmo) rövhål, anus. Jämför rondell.
","jfr":["rondell"]} {"baseform":"rusta sig","wordforms":[],"text":"1 (dial) enligt Rietz (1867) ”göra sitt tarf”. Han ger exemplet ”den som lider af förstoppning kan ej rusta sig”. Spridningsområdet är nordvästra Södermanland och västra Närke. I standardsvenska rusta sig; göra sig färdig. 2 ”hon rustar till”; här förbereder utstyrsel inför barnets födelse, ålderdomligt om kvinna som ska få barn. I Uppland hette det ”han rusta om henne”, dvs ”skötte sig med flickan så hon fick barn” (1896). Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"rustning","wordforms":[],"text":"(sym) klädd i rustning och rustad för strid; kondomklädd kuk i knullstrid. \"Historikern Peter Englund skriver i essän 'Tre älskares bekännelser' om den notoriskt otrogne författaren James Bosweii född 1740 i Skottland. I sin detaljrika dagbok ordar han om 'sin rustning', ett klumpigt föremål som förtog nöjet och ofta lämnades därhän, vilket resulterade i 17 fall av gonorré.\" (Lennartsson 2019 s 225) Här ett utdrag ur sagda dagbok (Boswell 1951): \"Det var alldeles överfullt på Covent Garden; jag avstod därför min plats till Nairne och gick och drack te hos Mrs Brown, fortsatte sedan till parken och idkade umgänge i full rustning med en kraftig, fyllig, godlynt flicka vid namn Nanny Baker.\"
","jfr":[]} {"baseform":"rusty-dusty","wordforms":[],"text":"(am sl) rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"rutschbana","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Då kom venetianaren igen som packkarl, jämrade sig och skrattade, ända tills madonnan tillät honom åka på sin rutschbana.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"ruttet tal","wordforms":[],"text":"(euf) fult språk. I Eufesierbrevet (4:29) heter det i äldre bibelöversättningar: \"Låt inte något ruttet tal gå ut ur er mun.\" I Bibel 2000 uttrycker man det så här: \"Gör er av med all elakhet, vrede och häftighet, med skymford* och förolämpningar och all annan ondska\".
","jfr":[]} {"baseform":"ruttna","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"ruus","wordforms":[],"text":"(dial) en hög avföring. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"rya","wordforms":[],"text":"(sl) lugga ryan; onanera, runka. Från ryamatta*.
","jfr":[]} {"baseform":"ryamatta","wordforms":["matta"],"text":"(sym) fitta, fitthår. Se även matta.
","jfr":["matta"]} {"baseform":"rycka","wordforms":["rycka ut","smålandsrycket"],"text":"1 (sl) om avbrutet samlag. Se även smålandsrycket och finska rycket. ”Då jag var 15 år hemma i Jämtland frågade en medelålders grovarbetare mej angående flickor: ’E du mä härri röck-ut-föreningen?’ (Är du med i ryck-ut-föreningen?). Jag vet inte om han menade den kategori som tillämpar avbrutet samlag eller om han menade det avbrutna knullet som en ’ryck-ut-förening’.” (man f 1929) 2 (sl) rycka; rörfelsebeskrivande om att runka.
","jfr":["finska rycket","smålandsrycket","rycka"]} {"baseform":"ryge mä","wordforms":[],"text":"(dial) dö enligt BOL. Se stryka med.
","jfr":[]} {"baseform":"rygg","wordforms":["inta ryggläge","streck i ryggen"],"text":"1 (sl) lägga på rygg, få någon på rygg; knulla, förföra. ”... att förnedra översten genom att dra över hans fru och dotter, att få grevinnan på rygg och att skära pungen av uppblåsta stadsbor.” (Palmenfeldt 1986) \"På kvällen när barnen kommit i säng och mannen sitter framför teven, arbetar de på rygg.” (Brask 2007) Även inta ryggläge om samma sak. Tysk slang har Rückenlage; ryggläge, ’normal’ knullställning för kvinna. \"Och fåfängt jag med dig (döden) om detta ludret tvistar/ Hon har i sin métier nog trälat för sin del/ Det vet den Diedrich bäst som nu dess runa ristar./ Hon nu för höns-dån fri,/ Och för fiskaler trygg./ Den hyddan hvila får som fått så många stötar/ Det är och tröst som här går qvar och nötar/ Att hon, som hon var van/ får ligga jämt på rygg.\" (Maken Diedrich sorgekväde över sin döda hustru Mamsell Ulla Piper. 1700-talets senare hälft) 2 (euf) där ryggen vänder, ryggslut (euf) bakdel, rumpa. ”Så har vi de allmänna tillvitelserna, som ’brännevinssuperska’, ’falskt käril’, eller, mot en åldring: ’din gråskäggige bövel’, tillagt med uppmaningen att kyssa talaren där bak, eller, med en förskönande omskrivning, ’där ryggen vänder’.” (Eriksson 1988)
\nÄven streck i ryggen och där ryggen förlorar sitt ärliga namn. ”Vi säger t ex kyss mej... och gör en hänsynsfull paus i stället för att fullborda uppmaningen med en klar anatomisk hänvisning till den kroppsdel som sitter där ryggen förlorar sitt ärliga namn.” (Tilander 1989) Motsvarande norska omskrivningar är t ex enden av ryggraden och der hvor ryggen slutter medan danskan har der hvor ryggen begynder at blive uartig. För ytterligare en betydelse se best med två bakar.
","jfr":[]} {"baseform":"ryggmärgsutgjutning","wordforms":[],"text":"(euf) påträffat i artikeln \"Dr Jekyll på divanen\" (SvD Kultur 26 jan 2020) \"Dr Jekyll: (drar efter andan) 'Självbefläckelse? Sitter fru psykolog och talar om ... ryggmärgsutgjutning'?\" Förr varnades onanister för att ryggmärgen skulle lösas upp om de fortsatte sin verksamhet.
","jfr":[]} {"baseform":"ryggskott","wordforms":["skott"],"text":"(lmo) knull bakifrån. Se även skott (2).
","jfr":["skott"]} {"baseform":"ryggsäck","wordforms":["säck"],"text":"(sl) fitta som sitter långt bak i skrevet. Se även säck.
","jfr":["säck"]} {"baseform":"ryka på","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Anfalla och börja slåss. \"Har du rykt på nån flicka i ärthalmen nån gång?\" (Lo-Johansson 1968)
","jfr":[]} {"baseform":"rymdhäxa","wordforms":["häxa"],"text":"(so) flygvärdinna. Se även häxa.
","jfr":["häxa"]} {"baseform":"rynka","wordforms":[],"text":"1 (sl) fitta. Veck, skrynkla, fåra. Även om flicka som i följande rader ur Arthur Högstedts Kväsarvalsen (1898): ”Och alla rynkor blir glada i håg,/ ty stunsigare kvanting man sällan såg”. 2 kåthetsrynkor. Meddelat av hallänning (född 1945) med förklaringen:\"Vid akut upphetsning vid herdestunden* får fruntimret ofta två skarpa, lodräta rynkor mellan och strax över ögonbrynen.\"
","jfr":[]} {"baseform":"rynkmule","wordforms":["mule"],"text":"(sl) fitta med uttänjda och rynkiga blygdläppar*. Se även mule.
","jfr":["mule"]} {"baseform":"rynksex","wordforms":[],"text":"(sl) sex mellan överåriga. ”Janne kunde inte begripa att det fanns de som tyckte om att titta på tyska åttioåringar som hade torrt rynksex.\" (Wahl 2003) Se också gråsex och silversex.
","jfr":["silversex","gråsex"]} {"baseform":"rysk","wordforms":["esperanto."],"text":"1 i prostitutionsspråk, enligt Hertoft (1989), om att få utlösning mellan låren på den prostituerade. Rysk står också för sexuell stimulering med tårna eller fötterna. Se även esperanto. 2 rysk kulstöterska (sl); lesbisk kvinna. 3 rysk ubåt (sl); fjärt. 4 ryska rycket utdrag av kuken före utlösning. Jämför finska rycket och smålandsrycket.
","jfr":["smålandsrycket","finska rycket","rysk ubåt","esperanto","rysk kulstöterska","ryska rycket"]} {"baseform":"rysmys","wordforms":[],"text":"(nyo) ”att njuta av något med skräckblandad förtjusning”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"ryssfia","wordforms":[],"text":"(sl) Thesleff (1912) om gammal prostituerad. Namnet troligen av att de höll till vid Ryssgården, Slussen i Stockholm. Se även fia.
","jfr":[" fia"]} {"baseform":"ryssfitta","wordforms":[],"text":"(sl) i Norrland om fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"rysshora","wordforms":[],"text":"enligt Göran Ek i Helsingfors var ordet ”under kriget en allmän benämning på pystykorvan, det finska militärgeväret vars konstruktion baserade sig på det gamla Mosin-Nagant från 1800-talet”.
","jfr":[]} {"baseform":"rysterövad","wordforms":[],"text":"(sk) ”rädd, nervös”. (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"ryttare","wordforms":[],"text":"(euf) 1 prostituerad. I en artikel i SvD (30/8-1994) berättas bl a följande om situationen på Kuba: ”Flickan från Havanna. Hon har ingenting i kylskåpet. Jakten på utländska turister och affärsmän på strandboulevarden Malecon gav inget resultat i går kväll. Och den som inga dollar har, har svårt att skaffa mat i dagens Havanna. ’Jag är inte prostituerad’, upprepar Lourdes gång på gång. Nej, ordet prostituerad har ytterst dålig klang på Kuba efter revolutionen. Här föredrar en växande skara kvinnor — en del män också för den delen — som börjat sälja sina tjänster för dollar att kalla sig jineteres. Det betyder ryttare. ’Det är utlänningarna som är hästarna och vi som försöker hoppa på dem’, uttyder Lourdes.” 2 grön ryttare; (sl) svendom*, manlig oskuld. 3 ryttare (sym) knullare, bestigare. ”Men din ryttare är verkligen inte särskilt uthållig, om han inte under en hel lång natt kommer längre än till tredje milstolpen.” (Chorier 1967) Jämför korvryttare.
","jfr":["korvryttare"]} {"baseform":"ryva","wordforms":[],"text":"fitta enlgt vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"rå","wordforms":["rådd"],"text":"(dial o åld) Rietz (1867) har ”belägra en mö”. Hellquist (1980) har ”rådd, hävdad* (om kvinna)”. Swedberg (1720-t) har råder med barn. Serenius (1757) översätter engelska pregnant med bl a ”rådd med barn”. Wretlind (1905) om ”otukt mellan ogifta (lönskaläge*)” vilket, enligt samma källa, endast straffas då mannen ”efter lagsökning ålägges att underhåll gifva till barn, hvarmed kvinnan i lägersmål* rådd blifvit”. Rietz jämför ordet med medeltidsvenska radha; göra med barn, och rådande; gravid, havande, och äldresvenska råda; göra någon gravid är ”en specialisering av en allmän nordisk betydelse ’ha samlag med’; [...] denna beror troligen i sin tur på en mer allmän germansk betydelse ’härska över’, eventuellt också ’äga’.”
\nByrman (1989) ger exemplen ”hon är rådd/rådder” (allm) och ”hon är råden/rådande” (Värmland och Finland) som hon betecknar som ålderdomliga uttryck. Jämför barn, barnrådd och foster. Ihre (1766) har rådder i betydelsen ”hafvande” och fyndort Värmland. Ett annat tidigt belägg finns i De sena tilläggen i Swedbergs Swensk Ordabok (Uppsala-Handskriften) som har råda ena qwinno med barn. (Holm 1986)
\n","jfr":["barn, barnrådd","foster","råda ena qwinno med barn","rådder"]} {"baseform":"råbaguette","wordforms":[],"text":"
(sym) grovt stånd. Rå står här för grov och baguette* är ju en sorts långfranska. ”Ja, en gång på en fest var det två brudar som dansade och smekte varandra och alla killar hade råbaguette mellan benen.” (Magazine Café 1/2002) Se även råhångel och baquette.
","jfr":["råhångel"," baquette"]} {"baseform":"rådjävulskt","wordforms":[],"text":"(svr) om något som är urdjävligt bra eller dåligt.
","jfr":[]} {"baseform":"rådning","wordforms":[],"text":"(åld) mens, menstruation. \"... . då svarade hon att hon mist sin Rådning.\" (Lennartsson 1999) Se vidare under rå.
","jfr":[]} {"baseform":"råga","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har ”se ut, synas” samt ”vara i hafvande tillstånd, så att det för alla är märkbart”. Han ger följande exempel från Hälsingland: ”Jö så’na å ho råga bra.” Också ”på rågen”. Jämför råge, råga; fylld till brädden och ”hon är på rågan/rågen”; hon är gravid, enligt Byrman (1989) endast belagt i Finland.
","jfr":[]} {"baseform":"råhångel","wordforms":["råhångla"],"text":"se hångla.
","jfr":[]} {"baseform":"råjuck","wordforms":["råknull"],"text":"(sl) hårt och känslolöst knull. ”Jag ser framför mig kukens införande i min slida, i alla möjliga vinklar. Ett råknull alltså.” (Förbjudna drömmar 1993) ”Ibland fick jag en känsla av att hon ville ha sig ett råjuck.” (Drougge 1998/2003) Se också RUK och råsex.
","jfr":[" råsex","RUK"]} {"baseform":"råka illa ut","wordforms":[],"text":"(euf) förr om ogift kvinna som blev med barn. Idag kan man som bekant ”råka illa ut” och få oönskade barn både inom och utom äktenskapet.
","jfr":[]} {"baseform":"råken","wordforms":[],"text":"(dial) spott, munslem. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"råkhuset","wordforms":[],"text":"(skol sl) Bergman (1934) har råkhuset om avträde i Halmstadskola. Ordet kan ha med rökare; fjärt, att göra, men kan också komma av att dåtidens skoltoaletter var platsen för smygrökning, då rökning straffades hårt i skolorna, i högre utbildning t o m med relegering. Man råkades i huset för att röka. I Kalmar talar man, enligt samma källa som ovan, om rökrummet i samband med avträdet.
","jfr":[]} {"baseform":"råkkikk","wordforms":[],"text":"(sam) avliden, död.
","jfr":[]} {"baseform":"råknull","wordforms":["råknulla"],"text":"(sl) hårt, rak på sak knull utan förspel och andra finesser. Pang på rödbetan* bara. \"Råknullar gör vi också. Det är skithärligt på köksbordet.\" (Kalmér 2024 s 55)
","jfr":[]} {"baseform":"rål","wordforms":[],"text":"(sl) rövhål, anus.
","jfr":[]} {"baseform":"råmpa","wordforms":["rååmp","rompe","römpe"],"text":"(dial) rumpa. Även rompe, römpe. Källa Orlboka (2007).
","jfr":[]} {"baseform":"råmök","wordforms":["mök."],"text":"(sl) extra ljudlig fjärt. ”...han hickade till och när han hickade klämde han samtidigt ur sig en prutt, ingen råmök, men en klar liten ploppande prutt och han blundade och ville bara dö.” (Wahl 2004) Se även mök.
","jfr":["mök","mög"]} {"baseform":"rån","wordforms":["råna"],"text":"(dial) kåt, vara brunstig, para sig. I sistnämnda betydelse mest om får. Men i betydelsen kättjefull, brunstig, om såväl människor som djur. Rånhål; horställe och rånmärr; lättsinnig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"rånka","wordforms":[],"text":"(dial) runka*. \"Det göteborgska uttalet av detta ord (runka) är rånka, och detta ord går tillbaka på ett äldre ranka 'vicka fram och tillbaka'. Ordet är kopplat till adjektivet rank, en båt som är rank vickar fram och tillbaka. \" (Lars-Gunnar Andersson 2021) Se vidare under runk, runka.
","jfr":[]} {"baseform":"råntagalen","wordforms":[],"text":"(dcial) brunstig om sugga enligt Lundblad/Josefsson (2021).
","jfr":[]} {"baseform":"råpa","wordforms":[],"text":"se räpa.
","jfr":[]} {"baseform":"rårivning","wordforms":[],"text":"(sl) hångel*.
","jfr":[]} {"baseform":"råsex","wordforms":[],"text":"(sl) hårt rakt på sak knull utan smekningar och ömhet. Se också råknull.
","jfr":["råknull","råjuck"]} {"baseform":"råslit","wordforms":[],"text":"(sl) en lång utdragen runk.
","jfr":[]} {"baseform":"råspråk","wordforms":[],"text":"(sym) fult språk. ”Och råspråket spricker fram medan han flåsar och befruktar stort, det finns bara en stor mutta, himlen är lungorna och jorden en enda stor mutta utan måtta som gör oss matta...” (Säfve 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"råtta","wordforms":["skott."],"text":"fornsvenska rotta av lågtyska rotte. Uppgift från Söderwall (1894) som också har \" rotto skarn, rotta skarn; råttskarn, råttsmuts och \"tag rotta skarn.\" (Läke- och Örte-böcker. Utg. af G. E. Klemming 1882—1886) Av omdiskuterat ursprung. Tyska Ratte och engelska rat. ”Hist.: före 1520”. (NEO) 1 (euf) gå och mata råttorna; om besök på utedass, och råttornas begivenhet på människoträck. Jag minns från min egen barndoms utedass på 1940-talet, att en gång när jag satt på hålet kunde en råtta inte vänta till dess skitkorven föll ner i avträdet utan hoppade upp och slet den ur baken på mig. 2 råtta, råttis (sl); kvinnans könsorgan analogt med mus*. ”Nu ska jag ha mig en saftig smäll i råttisen...” (Drougge 1999) Särskilt förr allmänt i norskan, då, enligt Tryti (1985), ordet rotte används för musen. Och hon fortsätter: ”Det seksuelle innholdet i rotte er vel ikke alltid like klart idag, men uttrykket å ta rotta på er opprinnelig dannet med ordet ’rotte’ i bet. ’kvinnelig kjønslem’ som det heter i Norsk riksmålsordbok.” ”Dessutom har hon tydligen rakat lilla råttan men det kan ju i sig bero på värmen.” (Persson 2005) 3 (sl) skott i råttan, smörja upp råttan; knull. ”Nu ska du få dig ett saftigt skott i råttan! morrade han ... ” (Drougge 2001) ”Eller vill du kanske att farbror Evert skall smörja upp lilla råttan på dig, tänkte han.” (Persson 2003) Se även skott. 4 (so) en hemsk person. Även om tjallare, förrädare enligt slangopedia.se.
","jfr":["skott"]} {"baseform":"råttfälla","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se vidare råtta och fälla.
","jfr":[]} {"baseform":"råttkodd","wordforms":[],"text":"(dial) råttestikel. Uppgift från OFVG som också har \"ögonen stod ut som råttestiklar (råttkoddar)\". Se under kodd och testikel.
","jfr":[]} {"baseform":"råttpitt","wordforms":[],"text":"se pitt.
","jfr":[]} {"baseform":"råv","wordforms":[],"text":"(dial) röv. Jämför rava. (OB)
","jfr":["rava"]} {"baseform":"räbba","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnlig homosexuell. Räbba (dial); rävhona.
","jfr":[]} {"baseform":"räcerbajs","wordforms":[],"text":"se racerbajs.
","jfr":[]} {"baseform":"rädisa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta med tonvikt på den lilla rädislika klitorisknoppen. 2 liten kuk; antingen ett normalt tillstånd eller bara när den är slak. ”Nu spratt det till i vargens rädisa. Ty vilken varg kan ligga tätt intill två älskande kvinnor utan att känna av det, hur slak han än dessförinnan varit.” (Svedberg, Kärlek 1/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"räfte","wordforms":[],"text":"(dial) rapa*. (Ögl) Jämför oäfte.
","jfr":["oäfte"]} {"baseform":"rägis","wordforms":[],"text":"(sl) tonårstjej som lätt faller för lite äldre killar.
","jfr":[]} {"baseform":"räjer","wordforms":[],"text":"se reje.
","jfr":[]} {"baseform":"räka","wordforms":[],"text":"(sl) liten kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"räke","wordforms":["räken"],"text":"(dial) saliv, spott. (OFVG) Lundbladh (2012) har skånska räge, redje; saliv, spott.
","jfr":[]} {"baseform":"räkexpressen","wordforms":[],"text":"(lmo) åka räkexpressen; runka, onanera. Se även expressrunk.
","jfr":[" expressrunk"]} {"baseform":"räl","wordforms":[],"text":"1 (dial) könslem på djur, främst då tjur och häst men även om manslem*. En vanligare form har varit rär, i äldre nysvenska räder. Se även under rär. ”Det satt en gubbe på rännefjäll som bruka sitta å mäta./ Så tog han fram sin stora räl, sin stora styva och räta./ För de hängande, dängande,/ flygande, flängande,/ rasande, brasande,/ ruliga, pruliga,/ knektemansräl i blandom.” (Anderberg 1977) 2 (sl) rövhål.
","jfr":["rär"]} {"baseform":"rälig","wordforms":[],"text":"(sl) obehaglig. Här om kvinnlig homosexuell i rälig jävel. I Skåne är rälig allmänt pejorativ med betydelsen vidrig, äcklig och allmänt motbjudande.
","jfr":[]} {"baseform":"räliga","wordforms":["det"],"text":"(sk) samlag. ”De e så längesen ja gjorde de rälia så ja har nästanpå glimt houns de går te.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"rälsluder","wordforms":[],"text":"(so) tågvärdinna. Se också luder.
","jfr":["luder"]} {"baseform":"ränder på kuken","wordforms":[],"text":"(sym) mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"ränn","wordforms":["ränna"],"text":"1 (sl) diarré som i slangens rännare, rännis, rännskitan, ränn- och räntanbubblan och i dialekt som ränn(e)skita (allm) och rännsjuka, som Rietz (1867) menar hör hemma i Västergötland. I skånskan finns ränne, ränneskjida; diarré samt rännespragare (rännsprakare) om lös, långdragen fjärt. Hjelmqvist (1903) har ränne-Katrina (Ha, Sk), ränn-Katrina (Kalmar), ränn-Katrinä (Got) och ränner-Katrina (Vrm). Han menar att Katrina har med katarr att göra och jämför med tyskans laufend-Katharine; springande Katrina. Ränn(a) — tillsammans med Katrina kan ersättas med snäll(a) — också det med tysk anknytning i schnelle Katherine, där schnell står för hastig, snabb.
\nI Skåne heter det ränneskida, ränning eller bara ränne och i Västergötland rännesketa. Värmländskan har ränndreta. Ränn(a) är besläktat med rinna och har grundbetydelsen ”låta rinna, låta löpa”. ”Från Malingsbo i Dalarna talas om ett sätt att sätta rännskitan på sina fiender: ’Då la de ner ihåliga folkben i en bäck som rann mot norr, och då de lade ner det där benet, sa de: Nu ska jag sätta rännsketa på dej N N, så du ska dö inom fjorton dagar. Det ger jag mig faen i våld på’.” (Tillhagen 1962)
\nStolpe (1979) menar att ränna här har med takränna att göra. Han förklarar genom att utgå från ordet cholera som bland mycket annat också kan betyda takränna. Och han citerar H M Melins handlexikon från 1853 om kolera: ”En sjukdom, hwarvid wätskorna genom kräkning el stolgång* utströmma ur kroppen liksom en ränna, cholera.” Ur denna betydelse kommer så rännskita som synonym till diarré. Ordet har således inget med det eviga rännandet till dass och toalett att göra utan är, menar Stolpe, gammal studentjargong som syftar på cholera; takränna.
\nI Jämtland heter diarré skettränna, vilket min sagesman (f 1929) uppfattar som ”skitrinnande”, med hänvisning till att ”ränna av” betyder ”låta rinna av”, t ex i ”ränna av potatisen”, låta vattnet rinna av potatisen genom att vicka kastrullen och hålla locket för. 2 (sl o vb) ränna in kuken i fittan; rakt på sak knull utan förspel och finesser. ”Jag lyfte upp hennes lätta kropp på köksbänken och rände in pålen.” (Drougge 1998/2003) Jämför ränna (dial); vara brunstig. 3 ränna (sbst o sym) kvinnligt könsorgan. ”Tre gånger sprutade hans fulla slang säd i hennes ränna.” (Chorier 1967) 4 (dial) springa omkring brunstig och paras, löpa (om hund och räv). (OFVG)
","jfr":["ränn"]} {"baseform":"rännarbana","wordforms":[],"text":"(sl) gata där de prostituerade ”ränner, springer omkring”.
","jfr":[]} {"baseform":"rännare","wordforms":[],"text":"(sl) diarré*. Se vidare ränn, ränna.
","jfr":[]} {"baseform":"rännedredda","wordforms":[],"text":"(dial) diarré, enligt BOL. Jämför rännskita.
","jfr":["rännskita"]} {"baseform":"rännesbraga","wordforms":["ränneskida"],"text":"(sk) rännsketa*. Se under ränn, ränna.
","jfr":[]} {"baseform":"rännhus","wordforms":["hus"],"text":"(sl) ”avträde*” (Kotsinas 1996) med tidsangivelsen 1949. Se även hus.
","jfr":["hus"]} {"baseform":"rännskita","wordforms":[],"text":"se under ränn.
","jfr":[]} {"baseform":"rännsten","wordforms":[],"text":"(sym) nedsättande om kvinnans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"ränntid","wordforms":[],"text":"(dial) löptid, brunsttid (för katter, vanligen i mars). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"ränsa","wordforms":[],"text":"(dial o åld) Rietz (1867 har ’i bet para sig: mest om bockar’. Rietz ser också släktskap med ränna, råna; vara brunstig.
","jfr":[]} {"baseform":"ränta","wordforms":[],"text":"(sl) 1 anus. 2 testikelpung. 3 spya. Samtliga ger avkastning på satsat kapital. Kanske av ränta i återbäring: ”få ränta på uppätet kapital.”
","jfr":[]} {"baseform":"räpa","wordforms":["råpa","häst-"],"text":"1 (dial) Rietz (1867) har även häst- och koräpa; ”liten hög af spillning”. Detta i Västergötland och Bohuslän. Samma sak i Östergötland och Närke heter råpa. Rietz jämför med fornnordiska ræpa; flytande orenlighet. I överförd betydelse nedlåtande om uttjänt, risig och elak käring. \"Ett annat ord man inte hör ofta längre, inte ens i Kållered, är förresten räpa. Det kanske vi däremot ska vara glada för, eftersom det är synonymt med potentiellt misogyna ord som satmara, argbigga och hagga. (Ulrika Good: Dialektorden som borde uppgraderas. Språktidningen 5/2025.) 2 (dial) räpa; rapa (OFVG) och exemplet: Jag rapade med fel ände (dvs fjärtade). 3 (sl o sbst) se under ny (2).
","jfr":[]} {"baseform":"rär","wordforms":[],"text":"(dial o åld) äldre nordsvenska räär. Penis. Enligt Torp Nynorsk etymologisk ordbok (Kristiania 1919) kan rär ha släktskap med grekiska rethos; lem m m. Används mest om hästar och tjurar, men också om människor. Ordet finns med hos Ihre (1766) som anger Västergötland som hemort. Rietz (1867) menar att ordets spridningsområde är hela Götaland och delar av Svealand. Rietz har även formen räl* med hemort Skaraborg. ”Lika mycke min stolts jungfru hvem det är./ men hvem det är så har jag rär/ men hur det är så har jag rär,/ hon trodde det varit herran/ under tiden.” (Byrman/Olofsson 2011) Lundbladh (2012) har rär; penis (på häst).
\nMed tanke på att de kvinnliga könsdelarna ända fram till slutet av 1700-talet inte hade egna medicinskt gångbara namn utan uppkallades efter manliga motsvarigheter, är det inte konstigt att uppsalaprofessorn Lars Roberg i sin lärobok i anatomi Lijkrevningstavlor (1718) har med namnen kvinnorær och penis muliebris (kvinnopenis) för klitoris. Jämför rær (da) kund till prostituerad.
\n","jfr":[]} {"baseform":"räserbajs","wordforms":["räserbajsa"],"text":"
(sl) räserbajs; rännskitan, diarré. Se under ränn, ränna. 2 räserbajsa; en snabbskitning ofta med löst innehåll.
","jfr":[]} {"baseform":"rätt","wordforms":["rättigheter"],"text":"1 ofta talas det om mannens rätt eller rättigheter i äktenskapet, dvs att kvinnan har skyldighet mot mannen att ställa upp på ’äktenskaplig förening’ då denne kräver det. \"Bonddräng i Dal tjänar hos en gammal bonde, som hade en ung hustru, uti 7 år; missbrukar mannens rätt, som därav ängslas och dör.\" (Linné [1700-t] 2022 s 74)
\nMer sällan talas om kvinnans rätt i sammanhanget, men Anton Nyström nämner i sin bok Könslivet och dess lagar (1921) ett förslag till hustrurätt utarbetat av en viss Bas Beuker Heidenrecht: ”Även anser jag för rätt, att om en man ej kan fullgöra hustruns rätt och hon klagar däröver, han skall bära henne över sju gärdesgårdar och bedja sin närmaste granne att han hjälper hans hustru; då hon blivit hulpen, skall han återtaga henne och återbära henne hem och sätta henne sakta ned och framsätta för henne en stekt höna och en kanna vin.” ”I en usel kammare varseblev jag en mörkhårig, stolt skönhet, som bittert beklagade sig över min lögnaktige bror och tackade Gud för att hon ej beviljat honom en makes rättigheter.” (Casanova 1936/1700-t) 2 i skånskan finns rätt hen i väret; rent, rätt (rent) åt helvete, som enligt uppgiftslämnaren Morgan Johnsson i Arlöv ”troligen kommer från danskan”.
","jfr":[]} {"baseform":"räv","wordforms":[],"text":"fornsvenska räver, isländska refr; räf. Nordiskt ord till en rot med betydelsen rödbrun. 1 (sym) kvinnans könsorgan. Den peruanske författaren och antropologen José Maria Arguedes (1911—1969) berättar i Räven uppe och räven nere om kunderna på en spansk bordell: ”De gick fram och tillbaka och förbi de öppna dörrarna till sovrummen. De prostituerade satt i linnekläder på låga kistor i rummets fond. De flesta särade på benen och visade sitt kön, ’räven’, en del rakade, andra inte.” 2 flå räven; (åld) kräkas. ”Han flådde räven (kräktes), läste apans fadervår (mumlade mellan tänderna), återvände till sina får (höll envist fast vid sina idéer)...” (Rabelais 1945/1534) 3 sälja taskerna till räven som enligt uppgift från Glenn Welander i Skara (mejl 28 dec 2014) är ett rejält och saftigt västgötskt uttryck för att det som är gjort inte går att göra ogjort. För som Welander tillägger ”är taskerna sålda så är man klapphingst eller oxe hur väl man än vill backa tillbaka och göra beslutet ogjort.” 4 SAO (2013) har uttrycket ligga räv med förklaringen: \"När du har sex fastän du är så trött att du knappt vet vad du gör. \" 5 (so) listig, opålitlig person.
","jfr":[]} {"baseform":"räva","wordforms":[],"text":"1 (sl o ljud) spy. 2 (dial) röv. Glenn Welander i Skara har äpplaräva, äpplarôva, ett ofta använt uttryck i hans barndom i Larv i Vara kommun. ”Det går åt äpplaröva; det går åt helvete, som Welander menar är \"ett slags ilsket, uppgivet, förtvivlat verbalt uttryck för att man inte behärskar situationen och att det känns drabbande på ett eller annat sätt.” Det finns ett ålderdomligt skällsord rävahjärta, här presenterat hos Inedahl (2023), med ett exempel från Södertälje 1639: \"Mäster Anders satt och pratade med sina vänner när dörren öppnades och Johan Olofsson kom in. Några anser att du har ett rävahjärta, sa han vänd till mäster Anders. Vi har nog alla lite av den varan, svarade mäster Anders lugnt, men Johan Olofsson höjde rösten och fortsatte: Du är en skälm* och äreförgätare och har ett rävahjärta, sa jag.\" Petter Inedahl tillägger: \"Äran var som sagt viktig på 1600-talet, och en äreförgätare hade väldigt lite av den varan som man kan förstå\".
","jfr":[]} {"baseform":"rävgryt","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Se även räv (1).
","jfr":[" räv"]} {"baseform":"rävpiss","wordforms":[],"text":"(sl) svagt kaffe enligt Nilsson (1937). Även om svagt te.
","jfr":[]} {"baseform":"rävrumpa","wordforms":[],"text":"(sym) mustasch.
","jfr":[]} {"baseform":"rävsax","wordforms":["sax "],"text":"(sym) fitta. Se även sax och räv (1).
","jfr":["räv ","sax "]} {"baseform":"rävsvans","wordforms":[],"text":"vanlig erotisk symbol för kuk i likhet med t ex ekorrsvans*. Se även under svans.
","jfr":["svans"]} {"baseform":"rö","wordforms":["röballe"],"text":"(dial) skånska för skinka, sittmuskel. Se också balle (2).
","jfr":["ball"]} {"baseform":"röbövlaknyte","wordforms":[],"text":"enligt folkmun.se \"skånska för röbbövvlaknyde som, enligt uppgiftslämnaren Carl-Michael Barnutz i Lund, är \"ett uttryck som vi använde i min umgängeskrets strax norr om Lund med omnejd under sent 70- och tidigt 80-tal för en otrevlig, dum och allmänt obehaglig typ.\"
\n","jfr":[]} {"baseform":"röd avgång","wordforms":["röd flagg"],"text":"
(sl) mens, menstruation*. Efter rödmarkerade avgångar i tåg- och flygtidtabeller.
","jfr":[]} {"baseform":"röd tråd i symaskinen","wordforms":[],"text":"(sl) mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"röda dagar","wordforms":["lingonvecka"],"text":"(euf) mens, menstruation*. ”Jag var utknullad och hon också, de röda dagarna kom synnerligen lämpligt.” (Het Kärlek 1967) Se även lingonvecka.
","jfr":["lingonvecka"]} {"baseform":"röda faran","wordforms":["röda floden","röda havet"],"text":"(sl) mens, menstruation ”Det är nämligen inte så att alla killar som jag knullar med gärna sticker i Röda havet.” (Roche 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"röda mattan","wordforms":["matta"],"text":"(sl) kliva över röda mattan; dö. Se även matta.
","jfr":["matta"]} {"baseform":"röda rummet","wordforms":["rum"],"text":"(sl) fitta, enligt 26-årig man. Kanske från mensblodet och/eller färgen på slemhinnan. Se även rum (1).
","jfr":["rum"]} {"baseform":"röda veckan","wordforms":[],"text":"(sl) norsk slang har rød uge och røde dager för mens, menstruation*.
","jfr":[]} {"baseform":"röda vingar","wordforms":[],"text":"(nyo) ”spår i ansiktet efter att ha slickat en kvinna med mens”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"röda","wordforms":["det"],"text":"(euf) mens, menstruation*. ”Siv visste att det var något fräckt, och att det hade något med det röda att göra. En flicka hade fått det. Hon var bara tolv.” (Ut på landet. Andersen 1979)
","jfr":[]} {"baseform":"rödbeta","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. Form- och färglikhet vid t ex mens. 2 kuk. ”Cornaboeux sökte nämligen plantera sin stora rödbeta i gropen därbak på Alexina, men kunde inte hitta det rätta stället.” (Apollinaire 1993) 3 pang på (rödbetan); direkt på det väsentliga dvs samlaget. Därifrån har vi sedan fått ”att gå rakt på sak”. Kanske för att rödbeta här är en omstuvning av det polska ordet robota; slit, trälgöra. Polsktalande gästarbetare lär ha fört med sig uttrycket till Skåne i slutet av 1800-talet, där det började användas i början av 1900-talet. ”Helen: Visst det får gärna pågå hela dagen. Men det sker så sällan, utan det kommer en fråga ’Ska vi ha sex?’ och sen är det pang på efter fem minuters förspel.” (4 Kvinnor pratar om lust... Ottar 2/96) \"Rent krasst är jag dålig på förspel eftersom jag är rätt hetsig, vill gå pang på rödbetan.\" (Kalmér 2024 s 25) 4 rödbetor på långkok, snippan äter rödbetssallad; mens, menstruation*.
","jfr":[]} {"baseform":"rödgul","wordforms":[],"text":"(dial o svr) i uttrycket rödgula djävlar. (OFVG) \"För alla rödgula djävlar...!
","jfr":[]} {"baseform":"rödhake","wordforms":["fågel"],"text":"(sym) ett av många fågelnamn använt symboliskt för kuk. ”Hon tog hans stora pung i vänstra handen och killade lekfullt på den med fingrarna samtidigt som hon lät rödhaken sjunga i sin högra hand.” (Jussopov 1983/1920-t) Se även fågel.
","jfr":["fågel"]} {"baseform":"rödis","wordforms":[],"text":"se under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"rödluva","wordforms":[],"text":"se luva.
","jfr":[]} {"baseform":"rödlök","wordforms":["lök"],"text":"(sym) ståkuk med förhuden bortdragen. Se även lök.
","jfr":["lök"]} {"baseform":"rödsprit","wordforms":[],"text":"se under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"rödöga","wordforms":[],"text":"(sl) klitoris*. Se också under öga.
","jfr":["öga"]} {"baseform":"röja","wordforms":[],"text":"(sl) Palm (1910) har ”flicka” medan Thesleff (1912) har ”prostituerad”.
","jfr":[]} {"baseform":"röjare","wordforms":[],"text":"(sl) förförare*.
","jfr":[]} {"baseform":"rökare","wordforms":[],"text":"(sl) lägga, släppa av en rökare; fjärta ljudligt. Förr fanns ett ord rök om gas i matsmältningsorganen. Ett annat ålderdomligt ord för samma sak är damm. Uttrycket stå i rök och damm kunde tidigare tolkas som att ”stå omgiven av dånet och lukten från avfyrade rökare”. ”Jättepudeln snarkar i takt med Kim och släpper med jämna mellanrum ut varmluft. Hundfisar stinker värre än mina egna rökare.” (Lodalen 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"rökat","wordforms":[],"text":"(sl) rumpa, bak. Jämför rökare.
","jfr":["rökare"]} {"baseform":"rökrum","wordforms":["röksalong"],"text":"(sl) toa, toalett. Se också rum och salong.
","jfr":["rum "]} {"baseform":"rökrummet","wordforms":[],"text":"se under råkhuset.
","jfr":[]} {"baseform":"rökrör","wordforms":["rör"],"text":"(sl) rumpa, röv. Se även rör.
","jfr":["rör"]} {"baseform":"rökrört","wordforms":[],"text":"enligt folkmun.se står ordet för rökröret och betyder anus.
","jfr":[]} {"baseform":"rön","wordforms":[],"text":"(dial o åld) kåt*. Enligt folkmun.se ”dialekt från Hälsingland”.
","jfr":[]} {"baseform":"rönna","wordforms":[],"text":"(sl) onanera, runka*.
","jfr":[]} {"baseform":"röntgensex","wordforms":[],"text":"(nyo) ”att klä av någon med blicken och fantisera om att ha sex med den\". (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"rör","wordforms":["fuktrör","kardanrör","vattenrör","enrörsmottagare.","intima plagg"],"text":"(sl) 1 fitta. Samma ihålighet och för att röret ofta kan öppnas med en kran*. Även fuktrör, kardanrör, vattenrör, enrörsmottagare. ”Hon hade inte ens spermier i röret, så man börjar snart tro att hon fick kåtslag och fantiserade ihop rubbet.” (Drougge 1997/2003) 2 kuk. Danskan har ravrør (bärnstensrör) för kuk och rørlægger i betydelsen hallick. Göran Ek, Helsingfors, säger sig ha hört ordet sopprör för kuk under sin barndom i Borgå landskommun, svenska Nyland på 1940-talet, men inte sedan dess. ”... förde också förstulet handen till den lagersäck för naturens härliga läckerheter som är så behagfullt fästad vid det ledningsrör, varifrån vi får motta dessa;” (Cleland 1965/1749) ”Vilket vackert veneriskt vattenrör!” (Wahl 2004) ” ”Stoppa ett rör i ett annat rör kan du väl göra själv, grymtar Arvid piggt.” (Drougge 2002) Under min tid som tunneltågförare, under senare hälften av 1900-talet, hörde jag en kollega rapportera via tågradion om en trafikant som blottade sig i en vagn: \"Han visar röret!\" 3 (sl) grädda i rören; skita på sig. 4 (sl) röv, arsle. 5 fila på röret; runka, onanera. 6 byxor. Se även intima plagg. 7 lägga rör; knulla.
","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"röra","wordforms":["röra vid"],"text":"(euf) 1 onanera. Hört i radioprogrammet Tendens (P1 25/5-2000) angående handikappades sexliv. \"Han kunde sitta framför tv:n och röra sig själv, han ansåg att det var hans hem och att han bestämmer om han vill onanera.\" \"Assistent vittnar om sextrakasserier: Han rörde sig själv när jag var där.\" ( SVD Näringsliv 10 dec 2019. ) 2 knulla. ”Den fysiska känslan när jag rör min penis fram och tillbaka i min kärlekspartner är njutbar...” (Hite 1982): ”Hon hade inte blivit rörd av en man på många år.” (Drougge 2002) ”Du skall svära mig en ed/att så länge du lever inte röra någon annan.” (Inanna 2011) Grose (1785) har \"to touch up a woman; to have carnal knowledge of her\".
","jfr":[]} {"baseform":"rörknullare","wordforms":[],"text":"(so) rörmokare. Se också under rör.
","jfr":["rör"]} {"baseform":"rösor","wordforms":[],"text":"(åld) Swedberg (1720-t) har med ordet i betydelsen nates*; bakdel.
","jfr":[]} {"baseform":"röstsköka","wordforms":["sköka"],"text":"(sym) kvinna som ägnar sig åt telefonsex*. ”Innan jag började jobba trodde jag stenhårt att samtalen på telefonsexlinjer inte bara handlade om sex, utan att kunden och röstskökan så småningom utvecklade någon sorts kompisrelation.” (Suhinina 2007) Se även sköka.
","jfr":["sköka"]} {"baseform":"röte","wordforms":[],"text":"(sl) kallas en tillfällig sexuell förbindelse eller romans. Slangopedia.se ser möjliga kopplingar till rötägg och rövskägg*.
","jfr":[]} {"baseform":"rött och grönt","wordforms":[],"text":"se under grönt.
","jfr":[]} {"baseform":"rött","wordforms":["visa"],"text":"se under grönt.
","jfr":[]} {"baseform":"röv","wordforms":[],"text":"1 urnordiska raubo, fornsvenska röf till riuva; bryta sönder, riva hål i, dvs det rör sig om det hål som uppstår när man bryter igenom något eller river itu det. Isländska rauf; hål. Hellquist (1980) har ordet belagt från 1587. SO har ”hist:. sedan 1476 (Stockholms Stads Tänkeböcker)”. Swedberg (1720) har röf; podex, anus. I fornvästnordiska skrifter finns revne, rift (röv) omnämnda redan under vikingatiden. Hellquist menar också att ordet har ”samma bet. utveckl. från ’anus’ till ’podex’ som i arshål”. Se även under arsel.
\nDet finns ett uttryck komma i hökaröva om ett omöjligt eller opassande sätt och ställe. Idag hör röv tillsammans med arsle till våra ”fulaste” ord, inte så mycket för den bak de står för, som för att de båda förekommer som invektiv och skällsord i uttryck som kyss mig i arsle/röva. \" Anna Svensdotter, hade samma morgon gått till Christensa för att höra om hon kunde få köpa en halvskäppa kalk. Svaret blev: kiöss mig i röffwen!\" (Karlsson A & A 2017 s 91) Från Västergötland berättas historien om den gamle korpralen som instruerade sina knektar på Axevalla hed: ”I sa alltid komma ihåg, pojka, att I sa ha räva bak; såvida jak ente kumderar Bakåt marsch! då sa I ha räva fram.”
\nFormer som räva och rôva kan antingen ha dialektbakgrund eller vara eufemistiska. ”Från 1800-talets Värmland berättas att kvinnorna klädde av sig nakna när de satte kålrötter. De brukade sätta sig på huk och säga: ’Så stor som den här röven ä, så stor ska I bli’.” (Höjer 2005) ”Flickorna har klätt av sig och vi undersöker golvet för att kontrollera att de inte får stickor i röven. [...] Men röven! Röven är nersliten, avskrapad, sandpapprad, glatt, hård, blank som en biljardboll eller en spetälskesjuks kranium.” (Miller 1934) ”Förstår du vilket organ jag talar om? Rövhålet! Alla stora städer behöver ett sånt rövhål som Club Caisa och därför ser makthavarna till att hålla det rent från kånkelbär som du.” (Drougge 1998/2003)
\nLidaräng (1982) berättar om en man som kallades jäms med Röva för att han hade en böjd, knäande gång och starkt utstående bakparti. ”Sitter heder och ära så nära röven, så skiter jag i det, sa flickan.” (Ordstäv) Men i skånskan är röv, enligt Ohlmarks (2004), ”inte alls så vulgärt som i uppsvenskan, vilket däremot det uppsvenska ’arschle’ är”. 2 rocka röv; vara överlägset bäst på något. Umeåfödda Molly Pettersson Hammar sa att jag skall sjunga ”röven av mig” när hon deltog i Melodifestivalens första deltävling 2015. 3 (sl) om flicka, kvinna som sexobjekt. 4 knulla röven av; ett hårt knull (bakifrån). 5 tänka med röven; tänka fel, bakvänt. 6 (so) ta mig i röven! Kyss röven! \"Kyss du Clas Nilsson i röven, och han dig, säger han högt, så högt att inte bara Mickel hör honom, utan även prästen och en stor del av de församlade sockenborna. \" (Härnösand 1637 hos Inedahl 2023.)
\n\"Ett antal vittnen från Lien var kallade och de hade hört Samuels hustru be Björn 'kyssa sig/ Salva venia/ i röfwen\" (Karlsson A & A 2020 s 102) Det latinska salvia venia var något som tingsskrivaren infogade inom parentes och betyder 'med överseende'.\" Uppgiften hämtad från samma källa som citatet med tillägget: \"Det är alltså skrivaren som ber om ursäkt för att han tvingas sätta så osmakliga ord på pränt i tingboken. Detta är en ganska vanlig formulering och ofta skrivs uttrycket som förkortningen s.v. framför grova uttryck som citeras.\"
","jfr":[]} {"baseform":"röva","wordforms":[],"text":"(sl) 1 att röra vid någon eller något med röven. 2 dialektalt för röv*. \"Röva eller Röven var frågan som Lantmäteriet nyligen ställdes inför. Ett stjärtformat skär vid Dirhuvudholmarna utanför Ljungskile skulle få ett namn. I folkmun har det länge kallats Röva. [...] Lantmäteriets val föll på Röven. Den lokala seglingstävlingen kommer dock att behålla namnet Röva runt. (Språktidningen 2/2022 s 15) För fler liknande exempel se fula ortnamn. 3 usel, kass. 4 enligt slangopedia.se står röva för att skjuta en boll hårt i röven på någon.
","jfr":[]} {"baseform":"rövaballe","wordforms":[],"text":"(sk) rövhalva, skinkhalva. Se även under balle (2).
","jfr":["balle "]} {"baseform":"rövabroms","wordforms":[],"text":"(sk) att vid skid- eller pulkaåkning bromsa med röven.
","jfr":[]} {"baseform":"rövakrobat","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homofil*.
","jfr":[]} {"baseform":"rövalomma","wordforms":[],"text":"(dial) bakficka. Lomma = ficka.
","jfr":[]} {"baseform":"rövanka","wordforms":[],"text":"(so) allmänt skällsord. \"Din satans rövanka!\"
","jfr":[]} {"baseform":"rövare","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fis, fjärt. Ljudligt meddelande från röven att en rövare släppts. ”... han inspektören lika självgod för det, en rövare uti röven och sätter sig genast ner över oss.” (Hammarén 2003) 2 Att kalla någon för rövare eller mördare var svåra skällsord under 1600- och 1700-talen.
","jfr":[]} {"baseform":"rövaring","wordforms":[],"text":"(sk) röv(hål).
","jfr":[]} {"baseform":"rövars môse","wordforms":[],"text":"(svr) ett mildare kraftord när något skiter sig.
","jfr":[]} {"baseform":"rövballe","wordforms":["röballe","rövaballe"],"text":"(sk) skinka. ”Ja har fått en kvesa på den högraste rövballen.” (Ohlmarks 2004) Lundbladh (2012) har även skånsk dialekt röballe.
","jfr":[]} {"baseform":"rövbola","wordforms":[],"text":"(sl) rövknull. Se också bola.
","jfr":[]} {"baseform":"rövborr","wordforms":["rövborrare"],"text":"(lmo) pedofil*. ”Vi, de yngre pojkarna hade en annan och mycket farligare fiende: rövborrarna, pedofilerna [...] Jag var fjorton år, den ålder då Sokrates ansåg att en pojke är som vackrast, kort innan skäggväxten tar fart på allvar och jag hade fått en rövborr efter mig.” (Kallifatides 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"rövborra","wordforms":[],"text":"(dial) anus*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"rövbuse","wordforms":["buse."],"text":"(nyo) ”bajsrest som kan bli kvar efter att man torkat sig slarvigt”. (SAO 2013) Se även buse.
","jfr":["buse"]} {"baseform":"røvcyklon","wordforms":[],"text":"(da sl) fjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"rövfitta","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuellas benämning på det bakre manliga hålet.
","jfr":[]} {"baseform":"rövflott","wordforms":[],"text":"(dia o so) odugling, skitstövel. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"rövfräsare","wordforms":[],"text":"(sl) \"bög som hellre ger än tar\". (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"rövgardiner","wordforms":[],"text":"(sl) trosor och kalsonger. Se också gardin (3) och under intima plagg.
","jfr":["intima plagg","gardin"]} {"baseform":"rövgavla","wordforms":[],"text":"(dial o svr) djävla, förbannade. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"rövgröt","wordforms":["gröt."],"text":"(sl) skit, bajs. Se även gröt.
","jfr":["gröt"]} {"baseform":"rövgädda","wordforms":["gädda"],"text":"(sl) en skitkorv så långt gången att den hänger ut som ett gäddhuvud ur rumpan. Se även gädda.
","jfr":["gädda"]} {"baseform":"rövgök","wordforms":["rövknull","rövpul"],"text":"(sl) mest om bögknull utförda av rövjannar och rövpulare, manliga rövknullare som pular (stoppar, sticker) och rövgökar i baken. Med hos Thesleff (1912). ”Den fjärde skall Curval rövknulla Zélamire. [...] Den elfte skall biskopen rövknulla Cupidon.” (de Sade 2005/1785) Rævaknuller o rævvis (no so) bög.
","jfr":[]} {"baseform":"rövhatt","wordforms":[],"text":"(so) idiot, skitstövel. \"Det finns gott om anonyma rövhattar på sociala medier.\" (Markus Selin i Expressens nätupplaga 4 febr 2025)
","jfr":[]} {"baseform":"rövholk","wordforms":["holk"],"text":"(sl) om dum, taskig och inskränkt person. Se även holk.
","jfr":["holk"]} {"baseform":"rövhål","wordforms":[],"text":"(sl) 1 anus*. Se även hål (2) och röv. 2 otrevlig person.
","jfr":[" hål","röv"]} {"baseform":"rövhålskikare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"rövis","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"rövjanne","wordforms":[],"text":"se under rövgök.
","jfr":[]} {"baseform":"rövkana","wordforms":["kana"],"text":"(dial) åka på baken på halt underlag. (OFVG) Se även kana.
","jfr":["kana"]} {"baseform":"rövknekt","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"rövknull","wordforms":["rövknulla"],"text":"(sl) knull i röven. ”Jag vill bli rövknullad och biten. [...] Och dessutom, när man rövknullar mig kallas jag Ricette.” (Louÿs 2011) \"Jag varnar dig — du pojke ska rövknullas: du flicka ska knullas: för den skäggige tjuven återstår det tredje straffet.\" (12 Priapus, Priapeia 2021) Anm: Med det tredje straffet avses att bli munknullad. Detta enligt Priapeia 2021 s 194. \"Så vad i helvete menar du att mitt eventuella rövknullande hade för allmänintresse?\" (H-G Axberger: Advokaterna. Natur & Kultur 2025 s 228) Se även rövgök.
","jfr":["rövgök"]} {"baseform":"rövknä","wordforms":["röv"],"text":"(so) se även röv.
","jfr":[]} {"baseform":"rövkörd","wordforms":[],"text":"(sl) är den som blir knullad i röven.
","jfr":[]} {"baseform":"rövlugg","wordforms":[],"text":"(sl) det hår som spirar ovanför rumpan.
","jfr":[]} {"baseform":"rövlö","wordforms":["rövlöv"],"text":"(sl) håret runt rövhålet. Se också lö.
","jfr":["lö"]} {"baseform":"rövoar","wordforms":[],"text":"(lmo) dass, toalett. Enligt mönster från pissoar*.
","jfr":[]} {"baseform":"rövpanna","wordforms":[],"text":"(sl) att med hjälp av en spruta föra in en knarkdos rektalt.
","jfr":[]} {"baseform":"rövpendlare","wordforms":["rövpirrare"],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"rövplugg","wordforms":["rövpropp"],"text":"se analplugg, butt plug.
","jfr":[]} {"baseform":"rövpoet","wordforms":[],"text":"(sl) ironiskt om den som älskar att berätta snuskiga historier och vitsar. Också om den som sittande på en offentlig toalett klottrar dasspoem på väggen. Enligt slangopedia.se är ordet från 1990-t och komikerparet Stefan och Krister är upphovsmännen.
","jfr":[]} {"baseform":"rövpulare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell. En som pular (rotar) i röven. Se också rövgök.
","jfr":[]} {"baseform":"rövring","wordforms":["ring"],"text":"(sl) rövhål. Se även ring.
","jfr":["ring"]} {"baseform":"rövrotare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"rövryttare","wordforms":["ryttare."],"text":"(sl) bög. Se även ryttare.
","jfr":["ryttare"]} {"baseform":"rövskrapa","wordforms":[],"text":"(sym) beskrivs bäst i följande citat, hämtat från Segerlund (2021 s 256): \"När han suttit där ett tag (på dasset min anm BgD) kom han på att han inte hade med sig något toalettpapper. Ilsket svor han en lång harang, ända tills han uppmärksammade att det låg en kvarglömd tidning på golvet. Det fick duga. Att använda den gammaldagsa rövskraparen som hängde på en spik på väggen, var inget för honom. Där satte hans bakgrund stopp.\" (Segerlund 2021 s 256-257) Se vidare under torkmedel.
","jfr":[]} {"baseform":"rövskum","wordforms":["skum"],"text":"(sl) ofta blodblandad lätt rosa, skumartad substans som kan uppstå vid alltför hårdhänt analsex*. Se även skum.
","jfr":["skum"]} {"baseform":"rövskägg","wordforms":["skägg"],"text":"(sl) ”hår runt anus” och ”1990-t”, enligt Thorén (1996). Se även skägg.
","jfr":["skägg"]} {"baseform":"rövskön","wordforms":[],"text":"(sym) om den med en snygg, välformad och fast bakdel.
","jfr":[]} {"baseform":"rövslickare","wordforms":[],"text":"(so inställsam person. ”Hist:: sedan 1941”.(SO) Allmänt skällsord.
","jfr":[]} {"baseform":"rövslättare","wordforms":[],"text":"(dial) fjäskare. (OFVG) Se även rövslickare.
","jfr":[" rövslickare"]} {"baseform":"rövsmör","wordforms":["rövsmörj","smör"],"text":"(sl) känslan av att det blir glatt mellan skinkorna när man är skitnödig. Också allmänt om svett mellan rövhalvorna. Se även smör (3).
\n","jfr":["smör"]} {"baseform":"rövspade","wordforms":["spade."],"text":"
(euf) skämtsamt om den pinne eller liknande som på de gamla utedassens tid fanns instucken i väggen och användes för avskrapning efter förrättat tarv*. ”Likaså kan knappast ens den värsta nostalgiker längta tillbaka till det svenska avträdet med åtta hål och en gemensam rövspade.” (Artikeln WC, SvD Magasinet, 14/11-1999) Se även spade.
","jfr":["spade"]} {"baseform":"rövspett","wordforms":["spett"],"text":"(sl o so) jobbig typ som ställer till det för sin omgivning. Se även spett.
","jfr":["spett"]} {"baseform":"rövtafsare","wordforms":["tafsare"],"text":"(lmo) liftskötare. Se även tafsare.
","jfr":["tafsare"]} {"baseform":"rövtarm","wordforms":[],"text":"(dial) ändtarm*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"rövtomte","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell. Se även under tomte.
","jfr":["tomte"]} {"baseform":"rövtorkare","wordforms":[],"text":"från tyska Arschwischer. Lagerspetz (2006) berättar om Johan Temmsch, en då 23-årig civiltjänstgörare i en västtysk storstad, som på 1990-talet skrev en artikel om sina erfarenheter inom vården. I artikeln presenterar han sig som en Arschwischer dvs en som jobbar ”vid folks kroppshålor, helt i ändan. Där den enskilde upphör att existera, där han långsamt löser upp sig och blir en illaluktande hög av rynkat kött”.
","jfr":[]} {"baseform":"rövtäppa","wordforms":["täppa"],"text":"(sk) förstoppning*. Se även täppa.
","jfr":["täppa"]} {"baseform":"rövvickare","wordforms":[],"text":"(sl) skidlärares benämning på nybörjare i slalombacken.
","jfr":[]} {"baseform":"saatana","wordforms":[],"text":"(fi) satan. Ett av finskans fem huvudsvärord. För övriga se helvetti.
","jfr":[]} {"baseform":"sabel","wordforms":[],"text":"(sym) mannens könsorgan som huggvapen. Danskan har få slebet sablen (få sabeln slipad) om att ha samlag. ”Törnrosa kommer att bli liggande i hundratals år och sova mickel, medan hon kliar sig i baken, på lur efter den saftiga prinsen med den stora sabeln.” (Brøgger 1974) \"Stallmästare Munck lyfter bakifrån upp den ynkligt lille kungen på sitt erigerade organ. Det är ett väldigt organ, en köttsabel.\" (Brunner 2020 s 384) Kungen ifråga är Gustav III som levde 1746—1792.
","jfr":[]} {"baseform":"sabels","wordforms":[],"text":"(dial) mild svordom. (ORB) Jämför sabla.
","jfr":["sabla"]} {"baseform":"sabla","wordforms":["sablar","savla","sakel","sablarna"],"text":"(euf) trolig sammansmältning av satans och djävla. Enligt NEO är sabla ”hist.: sedan 1889” och sablar \"sedan 1896”. Cederschiöld (1900) menar att ordet också kan ha uppstått av sakra, som i Tyskland och Tjeckien, troligen även i Danmark brukas eller brukats som svordom. Han nämner också ”det stundom hörda sakel som torde vara en sammansmältning av sa(tan) och (djä)kel”.
\nCederschiöld tar också upp ”de va sablarna” och anmärker att ”i krigiska bedyranden förekommer ju också namn på vapen, t ex bomber å´granater!\" OFVG har förutom sabla(r) även sablarna som lindrig svordom. ”Sablar och hjältemod” kraftuttryck, enligt Astrid Brismans slangordbok (1932) utgiven och kommenterad av Kotsinas (1994). ”Ty du är ta’ mej sablarna jordens stilfullaste kvinna, och vore jag inte löjtnant vid gardet skulle du dj — rr i min själ få bli min fru.” (Haraldsson 1918) ” Mor, mor, ja kan fem nya svärord — sabla, skitt å fiser, å så sylten (hungrig) å snöred (snorig).” (Ohlmarks 2004)
\nFilosofen Ingemar Hedenius (1908—1992) nämner i sin bok Varför blev jag den jag är (1992) ordet sabligt: \"En vintersöndag satt vi i Engelbrektskyrkan, och plötsligt dök det upp en iskall vindpust i vår bänk. Det var sabligt vad det drar här, viskade jag och använde den enda svordom vi hade hört vår far göra sig skyldig till.\" Det är också enda gången jag själv stött på ordet.
","jfr":[]} {"baseform":"sacka in","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö. Sacka; komma på efterkälken.
","jfr":[]} {"baseform":"sackrövad","wordforms":[],"text":"(sk) hängrövad. \"Den som är sackrövad utstrålar allt man inte bör utstråla för att betraktas som lyckad.\" (Lind 2016) Se även röv.
","jfr":[" röv"]} {"baseform":"sacofricosis","wordforms":[],"text":"(lat) när man klipper hål i byxfickan för att kunna runka offentligt.
","jfr":[]} {"baseform":"sacré bleu","wordforms":["sacrebleu","sacré dieu"],"text":"en av franskans mest använda svordomar i stil med vårt herre gud! Uttrycker förvåning, överraskning eller irritation. Sacré bleu, sacrebleu är en omskrivande förmildrande form av sacré dieu, där dieu = gud.
","jfr":[]} {"baseform":"sada","wordforms":[],"text":"(dial) svettas. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"saddad","wordforms":[],"text":"(sl) idiot, dum i huvudet.
","jfr":[]} {"baseform":"Saddam","wordforms":[],"text":"(sl) 1 (lmo och svr) Saddam = So Dam Insane; så in i helvete vansinnigt. 2 släppa in Saddam; skita. Saddam Hussein (1937-2006) irakisk diktator.
","jfr":[]} {"baseform":"sadel","wordforms":[],"text":"(sym) fornsvenska sadhul. Germanskt ord t ex engelsk saddle. Här symboliskt för fitta; i vilken man rider. ”Det sårade mig heller inte att de erbjöd mig sina sköna sadlar icke blott i min egenskap av van ryttare utan även därför att de betraktade mig som en hingst.” (Meurling 1973:2) ”... men då var det redan för sent: då var han alltför fast i sadeln för att jag skulle kunna kasta av honom...” (Cleland 1965/1749) Även stig upp i sadeln; uppmaning till knullritt.
","jfr":[]} {"baseform":"sadelkuk","wordforms":[],"text":"(nyo) ”en åkomma som uppstår när en person spenderar mycket tid på cykeln och på så sätt förlorar känsel och funktion i sin lem. Benämns som penile numbness på cykelforum”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"sadelnäsa","wordforms":[],"text":"(smn) symtom vid syfilis. \"Näsbenet kan angripas av smittan, så att själva benstommen vittrar och ger upphov till en vämjelig stinkande snuva, medan näsroten sjunker ihop och nässpetsen pekar uppåt.\" (Lennartsson 2019 s 215)
","jfr":[]} {"baseform":"sadelstan","wordforms":[],"text":"(sl) förekommer både hos Langenfeldt (1947), som härrör ordet från 1860-t, och Gibson (1978) i betydelsen ”ändan, baken”. Sadelstad kallas den del av hästens rygg där man lägger sadeln. Ordet sadel är av omtvistat ursprung men troligen besläktat med sitta och då i betydelsen säte, sittplats. Stan; ställe en sammandragning av staden.
","jfr":[]} {"baseform":"sadelväskor","wordforms":[],"text":"(sl) hängbröst. Se också jaktväskor.
","jfr":["jaktväskor"]} {"baseform":"sadist","wordforms":["sadism"],"text":"innebär att njuta sexuellt av att ha makt och kontroll över andra och att utsätta dem för fysisk och/eller psykisk smärta. Namnet efter den franske markisen Alphonse Donatien de Sade (1740—1814), som i en rad romaner, bl a den berömda Justine (1791), beskriver den sexuella lusten att nedvärdera andra och tillfoga dem smärta till och med så långt som till döds. de Sade skrev sina romaner när han satt fängslad i över 25 år för sedlighetsbrott.
\nAllmänt anses den österrikiske sexualforskaren Richard von Krafft-Ebing (1840—1902) vara den som på 1880-talet först kallade denna lustförnimmelse för sadism. Men i Dictionnaire universel de Boiste förekommer termen redan 1834 då Charles Nodier i den korrigerade och utökade åttonde utgåvan definierar sadism som: ”Skräckinjagande avvikelse vad gäller liderlighet, monstruös och antisocial systematik som gör uppror mot naturen”. (Uppgifr från Agneta Tröjer i artikeln Sado-masochism — historien bakom ordet. Kulturen 23/2007) Enligt Bergman (2007) finns det första svenska belägget för ordet i en översättning av Émile Laurents bok Abnorm sexuell kärlek (1896).
\nDen tyske psykologen Magnus Hirschfeld kallade i sin bok Sexual Anamolies and Perversions (1944) personer som utövar sin sexualitet med en införstådd partner för minor sadists, och de som ägnar sig åt brott som lustmord och nekrofili* för major sadists. \"Eftersom jag är sadist skulle jag vilja ha en större, för då skulle jag kunna använda den så att jag upplevs som ännu mera dominant.\" (Kalmér 2024 s 147) Jämför parafili och dominans.
","jfr":["dominans","parafili "]} {"baseform":"sadla","wordforms":[],"text":"(sym) sadla någon; knulla någon. ”Djävulen frestade mig, och jag lät en munk som just kommit från universitetet sadla mig.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"sadomasochism","wordforms":[],"text":"uttrycket lanserat av Richard von Krafft-Ebing samma år som han införde begreppet sadism* (1886). Det rör sig om en kombination av sadism och masochism* och förekommer oftast i ett sadomasochistiskt (S/M) parförhållande som går ut på att förödmjuka och bli förödmjukad, under vanligtvis starkt ritualiserade umgängesformer vars mål är att skapa sexuell upphetsning med åtföljande orgasm. S/M utövas med partnerns samtycke och anses numera inte vara någon psykisk störning.
\nI sin Sexualteori: Sex studier i sexualteoretiska frågor (1905) kallade Sigmund Freud behovet av att ge och ta emot smärta under sexualakten för ”den vanligaste och viktigaste av alla perversioner”. Han knöt för lång tid framåt samman begreppen sadism och masochism genom att just använda ordet sadomasochism. Det var först 1967 som Gilles Deleuze i sin Présentation de Sacher-Masoch — Le Froid et le Cruel försökte att åter skilja på begreppen. Han menar där att ”... masochisten utarbetar kontrakt, medan sadisten avskyr och river sönder alla kontrakt. Sadisten har behov av institutioner, medan masochisten har behov av kontraaktuella relationer”.
","jfr":[]} {"baseform":"sadringen","wordforms":[],"text":"(svr) förskönande omskrivning för \"satans också\"! Se även under satan.
","jfr":["satan"]} {"baseform":"sadrone","wordforms":[],"text":"(för sl) i invandrartäta områden assyriska/syrianska för kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"særða","wordforms":[],"text":"(fno) ”ungefär ’knulla’ framförallt med personer av samma kön, läs manlig homosexualitet.” (Palm 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"særði","wordforms":[],"text":"(fno) \"trol pervers man”. (Palm 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"safe word","wordforms":[],"text":"(eng) säkerhetsord, ett på förhand bestämt lösenord som deltagare i sadomasochistiska* ritualer använder när man tycker att man fått nog. Se även kodord.
","jfr":["kodord"]} {"baseform":"safer","wordforms":[],"text":"se gambler.
","jfr":[]} {"baseform":"saffism","wordforms":[],"text":"se sapfisk kärlek.
","jfr":[]} {"baseform":"saffranspenis","wordforms":["saffranskuk."],"text":"(euf) en liten mjuk och kelen lem* mer för lek och smek än för knull.
","jfr":[]} {"baseform":"saft","wordforms":["fittsaft","kärlekssaft","livets saft","livssaft","slidsaft","sockersaft","vällustsaft."],"text":"(euf) även fittsaft, kärlekssaft, livets saft, livssaft, slidsaft, sockersaft, vällustsaft. 1 sperma ”Även om man skulle en hel eller halv dag därefter vara något slappare, något mindre livlig och kraftig än eljest, har det ingenting att betyda. Naturen bringar sig snart i jämvikt efter en dylik saftförlust.” (Ribbing 1915) ”Jag gjorde motstånd och ville dra mig undan. — Du kissar ju på mig. Han svarade: — Inte fasen, det är ju bara saften som kommer.” (Salten 1983) ”Och åter en gång skakade hennes kropp som i frossa, medan hennes kärlekssaft blötte mina läppar.” (Het semester 1931/1967) ”Det återstod honom ingenting annat än att själv dra saften ur sig igen.” (Aretino 2008) ”Den slungades ut så oförmodat att den vita saften hamnade rakt i ansiktet på mig.” (Salten 2009) ”Det kom i två långa böljor, och då han sprutade upp sin livssaft i mig för andra gången så gick det samtidigt för mig också.” (Bjørnebœ 1967)
\nFröding (1860—1911) använder ordet livseldssaft i sin åtalade dikt En morgondröm. Se vidare under censur. 2 fittsekret. ”Han trängde längre in mellan hennes ben med handen. Där var det saftigt. Det uppblötta byxtyget brast, och hans fingrar halkade in.” (Ahlstedt 1954) ”Bara jag rörde henne någonstans på kroppen, började det drypa av henne, jag hade aldrig varit med om något liknande, och snart började hon skaka så att jag var orolig för att hon hade blivit sjuk. Läpparna skälvde ljusblått och vått, närmast dreglande, för hon glömde att svälja och drog efter andan och kontaktlinserna föll ur ögonen på henne. Ibland var jag säker på att hon skulle drunkna i sina egna safter.” (Brøgger 1978) 3 smegma*. 4 mensblod. 5 pressa saft (sl); knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"safta på","wordforms":["saftning"],"text":"(sl) få utlösning, orgasm. Även safta på en tjej; ”ta i, bre på” en tjej, dvs ”knulla en tjej”.
","jfr":[]} {"baseform":"safta sej","wordforms":[],"text":"(sk) ”I det fula uttrycket; Bia litt (vänta lite), mor, för nu saftar de si hos tysken. (Bondmoran som lägrades av en tysk luffare och påkallade makens hjälp.)” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"safthål","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. ”Jag känner än i denna stund, hur skönt det kändes när hans hårda kuk plöjde in i mitt safthål.” (Modern Erotik 12/1973) Se även under hål.
","jfr":["hål"]} {"baseform":"saftpress","wordforms":[],"text":"(sym) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"saftpåk","wordforms":["saftspak","saftstake"],"text":"(sl) kuk. Se vidare saft, påk, spak och stake.
","jfr":[]} {"baseform":"sag bab","wordforms":["hund"],"text":"(för sl och so) från kurdiskan. ”Din pappa är en hund”. Se även hund.
","jfr":["hund"]} {"baseform":"sagg","wordforms":["sagge"],"text":"(gbg sl) sperma. ”Att krama valens sperma är ett mycket viktigt göromål ombord. [...] När ingen valsagge finns får vi krama egen pyts.” (LOB 1992)
","jfr":[]} {"baseform":"sagga","wordforms":[],"text":"(gbg sl) ejakulera*. Sagga (dial); småregna, framsippra. Se även sagge.
","jfr":["sagg"]} {"baseform":"saggad","wordforms":[],"text":"(för sl) bli saggad; dö. I invandrartäta områden.
","jfr":[]} {"baseform":"saggaslang","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se också sagga och slang.
","jfr":["slang","sagga"]} {"baseform":"saggemössa","wordforms":[],"text":"(sl) kondom. Se sagg, sagge och mössa.
","jfr":[]} {"baseform":"sagla","wordforms":[],"text":"(sl) dregla*.
","jfr":[]} {"baseform":"Sahara","wordforms":[],"text":"(lmo) om torr öken. Här om torr fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"sailors blessing","wordforms":[],"text":"(sjö) ”sjömans välsignelse; svordom”. (Dalnäs 2014)
","jfr":[]} {"baseform":"saize","wordforms":[],"text":"(sl) 1 flicka. 2 samlag. Uppgift från Thorén (1996).
","jfr":[]} {"baseform":"sajbersex","wordforms":[],"text":"(data) elektronisk kommunikation via Internet för sexuell stimulering eller tillfredsställelse. Sajber försvenskning av engelska cyber inom datatekniken en ofta använd förstavelse som antyder att något är simulerat med hjälp av dator.
","jfr":[]} {"baseform":"sak","wordforms":[],"text":"(euf) vanligt undvikande ord för könsorganen med gamla anor. 1 (euf) sak och mjuka saken; kvinnans könsorgan ”Adjö, adjö, lilla vän och se nu till att din lilla sak därnere blir i ordning, så ska vi ordna det så bra och betryggande för dej på alla sätt.” (Niles 1950) 2 (sl) mannens könsorgan. ”Han lade märke till att Skeffington gömde saken i handen, som en pojke som smygröker i skolan, och såg upp i taket.” (MacLaverty 1984) ”Han glömde all försiktighet när hans manlighet vaknade till liv och han tog fram sin sak och försökte att sätta in den i henne.” (Walker 1966) ”De trodde ju, som de flesta män, att huvudsaken är att man har en stor styv sak.” (Hegeler 1968)
\n”Det är väl konstigt att karlarnas sak kan stickas in i vår, hela långa saken.” (Het Kärlek 1967) ”—Sak? va då för sak? —Det där som står ut på en karl! —Står ut? — Ja, det är väl inte så konstigt, det står ut — det där ni vet —Näsan?” (Hellström 2010) 3 (lmo) ta saken i egna händer och dra slutsatsen; runka. ”... en runkskicklighet från underjorden förmedlad genom Holger Holmlund, för alla som ä beredda att ta sin sak i egna händer.” (Teratologen 2003) 4 (euf) samlag ”Han: —Ska vi göra den där saken du vet? Hon: —Nej, jag har sakerna! 5 (sl) ha sakerna; ha mens. ”Nej, hon hade ju nyss haft sina saker, och de hade inte varit tillsammans mer än en gång sen dess.” (Ahlstedt 1954) \"Kammarjungfrun säger att det var länge sedan du hade dina saker.\" (Burman 2021 s 125) Se också mens, menstruation. 6 (sl) saker, härliga saker; kvinnobröst. \"Medan Halldin 'fuskade igenom hennes saker' berättade fru Hyllster nästan gråtande om sin man. Han spelade bort deras pengar, var aldrig hemma, och hade inte legat hos henne någon natt på ett halvt år.\" (Lennartsson 2019 s 115)
","jfr":["mens,","saker, härliga saker","mens"]} {"baseform":"sakeren","wordforms":[],"text":"(sk o euf) satan. Från tyska sakra av sakrament. OFVG har formen saker; tusan (lindrig svordom) och Lundbladh (2012) har skånsk dialekt sákåren; djäklar, fasen.
","jfr":[]} {"baseform":"sakförare","wordforms":[],"text":"(lmo) \"runkare, onanist.\" (eget 17 aug 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"sakkederä","wordforms":[],"text":"(dial) ”svärja, gorma” och ”trolig förvridning af frans. sacré dieu”! (ungefär ”för fan”). (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"saklar","wordforms":[],"text":"(dial) sablar*. ”En åländsk variant av saakeli är saklar, som ganska flitigt använts ungefär som det sverigesvenska sablar...” (Svenblad 2008) Finska svordomar har flitigt lånats in i åländskan som t ex saakuli och saakeli båda mildare varianter till satan. Svenblad berättar vidare ”att i norra Finström finns också kraftuttryck som sakeli, sakris och samåris, alla uttalade med betoning på första stavelsens långa a. Särskilt bland yngre på Åland används svordomen sakoli av finskans saakoli.”
","jfr":[]} {"baseform":"sakotiralla","wordforms":[],"text":"se jäkutaralla.
","jfr":[]} {"baseform":"sakramenskad","wordforms":["kona"],"text":"(dial) o so) förbaskad (OFVG). Kanske från tyska sakramentisch med samma betydelse till sakrament; helig handling. Ursprungligen från latines sacramentum; helig förpliktelse, kristen handling. \"Det är nog även det kyrkliga ursprunget som har gjort att ord som sakramen(t)skad och anfäkta(d)* har kommit att användas som svordomar och kraftuttryck.\" (Lundbad/ Josefsson (2021). Belagt i svenskan sedan 1600-talet. \"Sjömanshustrun Christina Forsberg anklagade korpralshustrun Christina Brinckman för att 'på öppen gata' skällt henne för 'sakramenskade hora'.\" (Lennartsson 2019 s 254) Tjeckiskan har sakramentsky; sakramenskad och i italienskan finns sacramentare; svära. Falk (2011) har sakramentskona (åld so) sedeslös* kvinna. Se även kona.
","jfr":["kona"]} {"baseform":"sakran","wordforms":[],"text":"(dial) kvinnans månadsbesvär. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"sakristia","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Kyrkorum. ”Hvad är en Mus? en Sprätthöks tankero/ en Musicants Viol: en Hanreis plågors bo/ en LagerCrans hvaråt Soldatens ögon blia/ Secterarens bleckhorn och prästens Sacristia.” (Anonym hordikt i Köttets Poesi 1995/2007.)
","jfr":[]} {"baseform":"salad toasting","wordforms":[],"text":"(för sl) utlösning i fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"salak","wordforms":[],"text":"(turk) idiot!
","jfr":[]} {"baseform":"salami","wordforms":[],"text":"(sl) en sorts korv. 1 kuk. Jämför korv. ”Nu gällde det bara att ta det lilla lugna och i rätt ordning så skulle hon snart få chansen att smaka på den Bäckströmska supersalamin, tänkte han.” (Persson 2005) 2 putsa, fingra på salamin; runka, onanera. 3 leka gömma salamin; knulla.
","jfr":["korv"]} {"baseform":"salataluk","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk. Även gurka.
","jfr":[]} {"baseform":"salax","wordforms":[],"text":"(lat) brunstig, löpsk (mest om djur). Kurlansky (2004) berättar att romarna kallade en förälskad man salax; saltad, ursprunget till det engelska ordet salacious; liderlig. \"Cum sacrum fieret deo salaci, conducta est pretio puella parvo...\" (XXXIII Ad Priapum, Priapeia 2021) I Carl Magnus Juliussons översättning: \"Vid ett offer som gjordes till den kåte guden, kallade man för en billig peng in en flicka...\"
","jfr":[]} {"baseform":"salerne","wordforms":[],"text":"(åld) avträde*, dass* av fornvästnordiska salerni till salr; hus, rum. ”Utanför på vallen stod salernet på fyra höga stolpar. Innan männen gingo till sängs brukade de gå dit i olika lag, fem i hvart, och sutto där sedan och pratade och sjöngo och dundrade med hälarna.” (Heidenstam: Folkungaträdet del 2 1907)
","jfr":[]} {"baseform":"saliromani","wordforms":["salirofili"],"text":"(franska salir; smutsa ned, besudla och grekiska mania; raseri, vansinne, galenskap samt philia; kärlek, vänskap) sexuell lustförnimmelse som är förbunden med främst avföring och urin, men man kan också bli upphetsad av att smutsa ner eller skada sin partners kläder eller kropp. Ullerstam (1961) definierar ordet som ”sexuellt begär efter smuts, äckel, fulhet, groteskeri, förnedring etc”. Han menar också att det är svårt att avgränsa saliromani från t ex algolagni*. Så räknar t ex många begäret efter äckel som en masochistisk* perversion. Se också koprofagi och koprolali.
","jfr":["koprolali","koprofag"]} {"baseform":"saliv","wordforms":[],"text":"1 spott i munhålan. Från latinets saliva; spott, slem. ”Hist.: sedan 1697.” (SO) \"Även Bernard hade i detta ögonblick, sanningen att säga mycket svårt att göra situationen rättvisa, ty i månljuset i hans släckta salong satt nu Elisabeth Verolyg, inte olik en sällsam och jättelik lidelsens häxa, grensle över honom med det vilda långa håret utslaget över honom i ett extatiskt ridande som hela tiden kom hennes rikligt flödande saliv att droppa ner i hans hårfäste.\" (Gustafsson, L 1986 s 239) Se även under spott. 2 (sl) byta saliv; kyssas. Därav salivbyte; kyss.
","jfr":["spott"]} {"baseform":"salivera","wordforms":[],"text":"(åld) avsöndra saliv. ”Hist.: sedan 1697.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"salong","wordforms":["röksalong"],"text":"(euf) toalett. ”Var på en liten fin middag härom kvällen. Bara ’bättre’ folk och så jag. Det var så fint att man inte kunde fråga efter toaletten och ännu mindre efter ett dass. Nej, efter middagen uppsökte man ’lilla salongen’.” (sign Fotblad i DN den 25/3-1983)
","jfr":[]} {"baseform":"salongsblåsa","wordforms":[],"text":"se under blåsa.
","jfr":[]} {"baseform":"salopp","wordforms":[],"text":"(åld) sköka*, slinka*. Danska salop, tyska Saloppe, av franska salope; smutsig kvinna, slinka, en substantivering av adjektivet salope; smutsig, osnygg. Enligt SAOB är ordet numera utdött.
","jfr":[]} {"baseform":"salpinx","wordforms":[],"text":"(grekiska salpingx; trumpet) äggledare, örontrumpet. Kallas också tuba auditiva.
","jfr":[]} {"baseform":"salta biten","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. 2 området mellan pung och anus.
","jfr":[]} {"baseform":"saltfläsk","wordforms":[],"text":"(sl) slangopedia.se har ”göteborgsk mångsvordom”. Kan t ex ersätta svordomar som fan och helvete.
","jfr":[]} {"baseform":"saltgruva","wordforms":[],"text":"se gruva.
","jfr":[]} {"baseform":"saltus","wordforms":[],"text":"(lat) klyfta, sänka. Här om kvinnans blygd* enligt Chorier (1967).
","jfr":[]} {"baseform":"saltvatten","wordforms":[],"text":"(lmo) ha pissat i saltvatten; ha varit sjöman.
","jfr":[]} {"baseform":"salty","wordforms":[],"text":"(eng sl) sexig person..
\n","jfr":[]} {"baseform":"saltöga","wordforms":[],"text":"
(lmo) restprodukt efter ollning. Se olla.
","jfr":[]} {"baseform":"salut","wordforms":[],"text":"(lmo) skjuta (ge) salut; släppa en brakare*.
","jfr":[]} {"baseform":"salva","wordforms":[],"text":"1(sym) en gruvlig salva; en skur av skällsord. Egentligen är det här fråga om gevärs- eller kulspruteskott som avfyras samtidigt eller i snabb följd, ursprungligen som en sorts hedersbetygelse, en salut. 2 sprutande sperma. ”... och du sluter dej klamrande fast om mej och juckar och juckar med högt i mitt öra och jag kan inte hålla mot längre utan måste låta det gå, salva på salva sprutar med rekordfart, jetfart, in i fittskrymslena och fyller dej till brädden ...” (Jönsson, Kärlek 11/1969)
","jfr":[]} {"baseform":"salvum me fac","wordforms":[],"text":"(lat o sym) Fräls mig herre! Här kuk. ”...grep hans salvum me fac och sköt häftigt in den i nollan* genom en hastig rörelse på stjärten.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"samarbeta","wordforms":[],"text":"(euf) 1 knulla. ”Jag har sagt samarbeta ända sedan jag var liten. För det är ju så det ska vara. Man kan inte göra det ensam, säger Anna.” (Ålandstidningen 15/12-1998 under rubriken ”Ålandssyndromet förvandlar unga till kaniner”).
","jfr":[]} {"baseform":"samfarer","wordforms":[],"text":"(fno) samliv. ”Og siddan tokust þar fagrar aster. 0ch listugar samfarer. (Och sedan uppstod fager kärlek och ett vackert samliv mellan dem.) (Mirmanns saga)
","jfr":[]} {"baseform":"samiska fula ord","wordforms":[],"text":"följande är hämtat från bloggen ”Lev som same — ge mig vulgära sexord”. Frågeställare är Victoria Harnesk. Urvalet är, som synes, starkt begränsat och det framgår inte heller från vilka samiska dialekter orden härstammar.
\nKuk kan heta cissi/cissá men en bidragsgivare menar att orden låter som hämtade från söndagsskolan och därför är helt oanvändbara. Då låter cippa(ziepa) mer rejält även om inte heller de riktigt faller bidragsgivaren i smaken. Inte ens när han tar till det (enligt honom) än kraftfullare bohcceziepa är han helt nöjd och utbrister: ”det måste finnas mer rejäla ord för kuk, finns det någon som vet?” Om navli är tillräckligt rejält för den missnöjde frågeställaren framgår inte.
\nCinna/cinni är, enligt en annan bidragsgivare, ett mindre vulgärt fittord än guonna. Ska man vara riktigt fin i mun bör ordet biargasat, egentligen sakerna, användes för kvinnans könsorgan. Guonnaigi kan förutom att det som substantiv betyder fitta också vara ett adjektiv med betydelsen urinstinkande. Cinnarági betyder fitthålet.
\nEtt par ord för knulla finns också med i samlingen: anasit och gieimat. Cinnabaksamat står för blygdläppar och för lesbisk finns ordet niuallu. Bahta är arsle, röv.
\nVad svordomar beträffar så betyder biru/biro satan, helvete, djävlar därav sammansättningen bergalagu biro; satans djävlar. Satan kallas också för bergalat och riehtis och för fanken finns ordet neavri.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"samkoma","wordforms":[],"text":"
fornsvenska samkoma, isländska samkoma; samlag*. Samkoma; komma samman. \"äktenskaplig sammanlefnad\" (Ett Forn - Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens 1847—1858.) Uppg. från Söderwall (1894). Jfr samlag och samlaghi.
","jfr":["samlaghi"]} {"baseform":"samkväm","wordforms":[],"text":"(euf) samlag. Enklare fest heller sammankomst. Av fornsvenska samqvämd till koma samman. Historiskt sedan 1300-talet (Uplands-Lagen).
","jfr":[]} {"baseform":"samkönat sex","wordforms":[],"text":"(euf) sex mellan två eller flera av samma kön. Se även homosexualitet.
","jfr":[]} {"baseform":"samlag","wordforms":[],"text":"1 \"till ligga samman; till lag; varv, sällskap, ordning, (rätt) ställning, stöt m m av fornsvenska lagh, isländska lag; egentl. ’läggande, det lagda’ till lägga och ligga.\" Så förklaras ordet hos Wessén (1982). \"Hist.: sedan 1604.” (NEO) Swedberg (1720-t) har samlag; sällskap och inget om könsakten. Så förklarar han t ex ordet gille med samlag. Lundblad/Josefsson(2021) har samlagsarbete; lagarbete. På 1880-talet använder Strindberg samlag i betydelsen sällskap, sammankomst i sin brevväxling med Carl Larsson: \"Bruden med tärnor och en äldre tant gå dagen före samlaget till badstugan med kransar av Ruta (en ört) om huvudet och med kärl, i vilka förvaras öl samt bröd, i händerna.\" (Meidal 2022 s 44) SAOB (1965) har ”samlag 1) om (förhållandet att två personer ligga tillsammans o. därvid ha könsumgänge; äv. konkretare, om enskilt tillfälle då könsumgänge äger rum; i sht förr äv. om könsumgänge mellan djur: parning; jfr sammanlag”.
\nEtt exempel från Scroderus (1620): ”Thet hade sigh fast annorlunda medh oskäligh Creaturs samlagh än medh Menniskiors.” Hellquist (1980) har inget alls om vårt ord. Enligt NE (1995) är samlag ”vanligen den sexuella akt där mannens och kvinnans könsorgan förenas genom att penis förs in i slidan”.
\nOlle Waller (2002) menar att ordet samlag ”härrör ifrån det gamla bondesamhällets friartraditioner. De unga bondpojkarna på friarstråt smög sig in till bondflickorna och la sig fullt påklädda i deras sängar för att resonera om huruvida de skulle slå ihop sina påsar eller ej. De låg alltså samman, det vill säga de hade ’samlag’.” Se även nattlöpande.
\nSammanlag [finns med hos Swedberg 1720-t]. Swedberg har också sammanligger och sammanligga, sammanliggning (fsv saman liggia) som kan spåras tillbaka åtminstone till 1600-talet som i följande citat ur Thunanders bok om 1600-talet Förbjuden kärlek (1992): ”En ny rannsakning ’om Eric Nilssons beskyllning på Sara Davidsdotter för sammanlag och beliggning’ måste alltså företas.” (Se också beligga) ”Eftersom min man har beskyllt mig för att ha sammanlegat med andra manfolk så skall jag så snart han kommer ut göra mig till hora och om jag ingen annan får skall jag taga mig en tiggarpojke.” (Jarrick/Söderberg 1998) ”Sedan Kihlberg gjort ifrån sig, har Björkström begivit sig åstad att även hava sammanlag med henne det han ock fullbordat...” (Ur Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763 angående en våldtäkt.)
\nÄnnu på 1800-talet förekom den äldre skrivningen, som i Llewellyn Lloyds Svenska allmogens plägseder (1871): ”Hvaraf det kommer, att när någon tviflar om den eller den pigans och drängens förlofning, så svarar den andre: Derom är inte tvifvel, ty de hafva nu börjat liggja, nämligen tillhopa, så ofta de råkas. Och sådana på ära och tro (såsom det här i Helsingland och i Dalarne heter) sammanliggande personer, de kallas här govänsfolk.”
\n”Hur gjorde man? var och förblev den stora frågan. Samlaget skildrades antingen som framställandet av en industriprodukt eller, i vissa fall, som något heligt, som en korsning av skogspromenad och nattvardsgång, något som trots sin storslagenhet dock inte kunde utövas av andra än gifta eller, undantagsvis, trolovade med stark ansvarskänsla.” (Halldén 1999) ”Könet på ett barn har man ansett sig kunna välja aktivt under själva samlaget. Det blev lättast en pojke om samlaget skedde på kvällen, om man låg med huvudena norrut, om man urinerade före samlaget, om karlen ’klev på’ från höger sida, om samlaget skedde strax före mens osv.” (Schön 2004) Se också kliva på.
\nSamlag är idag det bäst gångbara och mest använda ordet för könsumgänge*. I boken Sex i Sverige (H L Zetterberg 1969) ges utförlig samlagsstatistik: ”9,7 millioner samlag under en månad på förvintern 1967. Nio månader senare föddes 8 800 barn. Vilket ger 1 100 samlag per fött barn. Endast 2 % har sitt första samlag som gifta. 95 % har erfarenhet av samlag i åldern 18—60 år. Vanligare att man är utan samlagserfarenhet på landet än i staden 8 % mot 4 %...”
\nEn internationell undersökning presenterad av en kondomtillverkare (2005) visar att svenskar har mindre sex än andra. Enligt undersökningen, som omfattar 317 000 personer i 41 länder, har folk i genomsnitt samlag 103 gånger per år, ungefär 2 gånger i veckan, medan svenskarna bara får till det 92 gånger per år. Grekerna är de som sexar oftast, 138 gånger per år, tätt följda av kroater, serber och bulgarer. I den absoluta botten ligger japanerna som bara har samlag vid 45 tillfällen per år. ”Jag vill ha kärlek, sa hon/ Kär lek, sa han/ Jag är leksam smeksam, sa hon/ Samsmek samlek samlag, sa han/ Ja, sa hon, samsmeka,/ samsmeka smeksamma!/ Samsmeka, samleka, samlaga, sa han:” (Twilling 1967) 2 olikkönat- och heterosexuellt samlag; om lesbiska för att skaffa barn. Jämför kväll på stan.
\n","jfr":["nattlöpande"]} {"baseform":"samlaga","wordforms":[],"text":"
(euf) knulla. ”Så efter det att vi hade förklarat att vi inte hade tänkt oss att samlaga och att insemination ändå är det enklaste sättet frågade han om vi kunde spara spermierna i kylskåpet.” (Lodalen 2005) ”Elvy ville ha barn och därav kom det sig att jag nästan blev impotent då det skulle samlagas beroende på basaltemperatur och ägglossning.” (Ekroth 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"samlaghi","wordforms":[],"text":"fornsvenska samlaghi, isländska samlagi. Söderwall (1894) har betydelsen sängkamrat och citatet \"at wardha konungsens samlaghe oc drotnigh\". (Ett Forn - Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G Stephens 1847—1858). Jfr samlag.
","jfr":["samlag"]} {"baseform":"samlagsställningar","wordforms":[],"text":"enligt Waller (2002) finns tre grundvarianter av heterosexuella samlagsställningar: missionärs- bakifrån- och ridställningen. Dessa tre kan sedan varieras i oändlighet och det är egentligen bara fantasin som sätter gränser.
","jfr":[]} {"baseform":"samlevnadsundervisning","wordforms":[],"text":"se sexualundervisning.
","jfr":[]} {"baseform":"samliv","wordforms":["intimt"],"text":"(euf o åld) könsumgänge. ”Hist.: sedan 1840”. (NEO) ”Och då han själf erkände att det var han som begärde samlif den gången (kvinnan låg döende i lungsot) undrade vi hur hon kunde tillåta det, då hon ju var sjuk. Mannen sade då, att hon gjorde endast, det som stod i bibeln, nämligen: var sin man underdånig. Och han tillade: ’När man gör som Gud säger i sitt ord, kan man vara lugn, hur det än går. Hade ej Gud velat gifva oss ett barn till, så hade nog aldrig Gud tillåtit att min hustru blifvit i grossess’.” (Berg 1906) \"Hennes make visade sig vara en hård och otrevlig människa, och hennes samliv med honom var förfärligt...\" (Boswell 1951) \"Dråparen måste gå igenom sju års botgöring och sju karener [carenae]. Begreppet carena har samma rot som ordet karens. [---] Under karenerna fick botgöraren varken bära linne eller skor. Han måste avstå från bad, dunbolster, äktenskapligt samliv, gästabud och festligheter.\" (Gunnar Wetterberg: Prästerna. Albert Bonniers förlag 2014)
\nI Handledning i sexualkunskap för lärare i högre skolor (1949) framhålls för lärarna att eleverna ”i den åldern naturligtvis inte skall påbörja det intima samliv. (Anm: Här förutsättes, att läraren för klassen påpekar, att intimt samliv = könsumgänge eller den kroppsliga föreningen mellan man och kvinna. Under lektionens fortsättning bör om möjligt uttrycket intimt samliv användas, som endast hör de vuxnas liv till”.)
\n\n
\n
","jfr":[]} {"baseform":"sammanblandelse","wordforms":["beblanda,"],"text":"
(åld) könsumgänge. Se även beblanda, beblandelse. ”Lars i Spånbacken, 20 år, som ’uti julhalmen på golvet, då han drucken var, besovit* sin hustrus ogifta syster’ slapp för sin ungdoms skull och på grund av hustruns förböner visserligen undan med nio gatlopp och systern med risslitande vid tingshusdörren, men i regel dömde rättskiparen till döden för ’sådan förbjuden sammanblandelse’.” (Thunander 1992)
","jfr":["beblanda","beblanda,"]} {"baseform":"sammangrening","wordforms":[],"text":"(euf) återfunnet i översättningen av Vatsyayana/Kalyanamalla (1952) i följande exempel: ”Begäret efter sammansmältande, förening, ’sammangrening’ är erotikens naturliga och centrala innehåll.”
","jfr":[]} {"baseform":"sammangå","wordforms":[],"text":"(euf) samlag. ”... så at när en qwinna will sammangå med mannen...” (Linné 1979/1700-tal) Swedberg (1720-tal) har sammangång; coitus*. Och hos Wallenberg (1781/1960) hittar vi oordentlig sammangång; promiskuitet* och ”Detta räknar jag härröra från deras oordentliga sammangång, ty bägge könen vräkas tilhopa på en lage, parande sig som oskäliga kreatur, var de komma åt, ofta på tolfte, trettonde året”.
","jfr":[]} {"baseform":"sammanläge","wordforms":["sammanlevnad","sammanlag","släppa till "],"text":"(åld) ha sammanläge/sammanlevnad/sammanlag med någon; ha samlag med någon. Ur Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763, om ett våldtäktsfall, saxar vi följande: ”...och då blivit varse Björkström hava sammanläge med henne på marken, men när han stigit av, har Berggren lagt sig till henne, dock hon nekat att släppa honom till...” \"Renlevnadslöfte, då man och hustru kommo överens att icke hava sammanlag med varandra; så Ehrengisle Plata på Svanshall med sin fru Ingeborg; tillstod på sitt yttersta att han lämnat henne mö.\" Se även släppa till och mö.
","jfr":["mö","släppa till "]} {"baseform":"sammansmälta","wordforms":[],"text":"(euf) samlaga*. ”De två sammansmälte till ett”; närkontakt inte minst i orgasmskedet. ”Vid en mans och en kvinnas sammansmältande till ett, slungades de förenade in i orgasmens jubel där gränserna i tid och rum tycktes utsuddade.” (Vatsyayana/Kalyanamalla 1952) \"När jag möter på min väg en sådan kvinna, glömmer jag hela världen omkring mig och jag ger mig icke tillfreds, förrän jag riktigt kommit underfund med henne, jag lägger henne på dissektionsbordet framför mig och jag gräver i henne med min ledande tanke och jag sammansmälter med henne med min intimaste känsla,...\" (Hansson 1987)
","jfr":[]} {"baseform":"sammetsfitta","wordforms":[],"text":"(nyo) ”mjuk vulva* med len behåring”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"sammetsnässla","wordforms":["nässla"],"text":"(sym) kongenialt namn på den mjuksträva fittan med ordekvilibristen och textrådet Stefan Hammarén ( f 1963) som upphovsman. ”... det då häremellan som en poeten allt hade kommit på något, att känna på den leende flickans sammetsnässla, gratulabundus!” (Hammarén 2003) Se även nässla.
","jfr":["nässla"]} {"baseform":"sammis","wordforms":[],"text":"(sl) samlag. Ordet använt i tv:s nyhetsprogram Aktuellt den 12/10-1994 av en kvinna som förestod en bordell maskerad som massageinstitut.
","jfr":[]} {"baseform":"samssex","wordforms":[],"text":"(sym) försoningsknull efter t ex ett gräl eller annan kontrovers. Kan lösa en akut kris men knappast underliggande problem.
","jfr":[]} {"baseform":"samtal","wordforms":[],"text":"(sl) där ord och handling är ett, eller där samtal är förspel till samlag. Även i telefonsex; samtal i stället för samlag. Se även under telefonlärka.
","jfr":[" telefonlärka"]} {"baseform":"samtidig orgasm","wordforms":[],"text":"se synorgasmia.
","jfr":[]} {"baseform":"samvaro","wordforms":[],"text":"(euf) i uttrycket sexuell, äktenskaplig samvaro. ”Det sexuella umgänget inom äktenskapet var inte bara en rättighet utan också en plikt, och det fanns inte utrymme för någondera att neka den andre sexuell samvaro.” (Clementsson 2016) ”Av rent praktiska skäl delade de ofta säng, men Olof hävdade att han var oförmögen till äktenskaplig samvaro på grund av en fysisk defekt.” (Clementsson (2016) Det talas också om otillbörlig samvaro, dvs opassande, oanständig samvaro som i kommentaren hos Söderlund (2007 s 95) till Carl Gustaf af Leopold : Skalde Bref Till Adjuncten G — —— i Strängnäs, där det berättas hur Susanna, under ett bad i sin trädgård, blir antastad av två av den judiska församlingens äldste, som flyr när hon ropar på hjälp, men senare anklagar henne för otillbörlig samvaro. med en ung man. Se också under Susanna-Gubbe.
","jfr":["Susanna-Gubbe"]} {"baseform":"samvistir","wordforms":[],"text":"(fno) sexliv. ”Tokuz þar bratt miklar astir med þeim oc blidar samvistir.\" (Det uppstod snabbt stor kärlek mellan dem och ett finfint sexliv.) (Trójumanna saga)
","jfr":[]} {"baseform":"sandorm","wordforms":[],"text":"(lmo) strandraggare, förförare. \"Större delen av kvinnorna var medelålders eller rentav unga, en del miljöskadade av sitt hemland. De var här för att på playan kunna fånga 'sandormar', unga canarios, som älskare. De mörkhyade pojkarna dök plötsligt upp ur sanden där svenskorna solbadade. Vem kunde motstå dem?\" (Lo-Johansson 1968)
","jfr":[]} {"baseform":"sandpapperssex","wordforms":[],"text":"(sym) står för knull när kvinnan är torr i slidan. Lösningen kan vara en lång blöt kyss därnere eller användningen av en glidkräm. ”Din fitta är som sandpapper, sade han och drog sig ur henne. Särade ännu mer på hennes ben och spottade henne i skrevet.” (Andersen 1979)
","jfr":[]} {"baseform":"sandwich","wordforms":[],"text":"engelska för två tunna brödskivor med smör och pålägg som läggs tillsammans till en dubbelmacka. Efter en engelsk lord John Montagu, Earl of Sandwich (d 1792). Han lär ha varit så förtjust i kortspel att han kunde hålla på i timtal. Vid ett dygnslångt parti bad han om en dubbelsmörgås med pålägg emellan. På så sätt kunde han stilla hungern utan att bli kladdig om händerna. 1 (sl) i överförd mening om när en kvinna hamnar mellan två män som använder både hennes fram- och bakhål. En sådan ”sandwich” har avbildats av Carl August Ehrenswärd (1745—1800) i en teckning med titeln Nova invensiona—nya uppfinningar. ”... det vill säga att två okända män drog iväg mig till en mörk trappuppgång och gjorde en ’dubbelmacka’, de spetsade mig, den ena i fittan, den andra i röven...” (Millet 2002)
\n”Om du tänk dä att du ha blive lovad å länge sett fram emot en ecstacyspeedad dubbelmacka mellan Frank Zappa å David Bowie på Hammersmithscenen inför en packad publik å du iställe på nåder få förtroendet att handmjölka Mikael Wiehes slokande lilla kräkla på en T-centralstoalett me en koliksjuk turkunges pappa å farfar ilsket grälande å ryckande i dörrhandtaget. Ungefär så känn ja mä...” (Teratologen 1998) ”Vi får se blonda Barbi och söta Misty bli dubbelmackade.” (Aktuell Rapport 5/98)
\nEngelsk slang har bread buttered on both sides och ham (skink) sandwich om samma fenomen plus att det också kan gälla en kvinna som är beredd att bjuda på båda hålen till en och samma man. Amerikansk slang har club sandwich. Se också dubbelmacka. 2 (sl) fitta.
","jfr":["dubbelmacka"]} {"baseform":"sanglo","wordforms":[],"text":"I Ordbok Övfer Helsing-Dialecten (1841) har dess upphovsman C. J Lenström i ett tillägg listat ordet \"skap hästars sanglo\". Tidigare i ordboken har han skap, skrap om hästars könsdelar. Dialektologen och lexikografen Annika Karlholm vid Dialekt och Folkminnesarkivet i Uppsala, som jag tillskrivit i frågan (23 okt 2018), har följande att säga om detta \"mystiska\" ord: \"Sanningen är att jag inte kan hitta något bra svar på vad 'sanglo' är för ord och varför Lenström (och hans handledare) tyckte att det var ett bra tillägg när ordet skap redan tidigare var definierat i ordboken\". Men Annika Karlholm gör ändå ett försök att härleda ordet: \" I norsk dialekt finns ett ord sangl (maskulinum) som bland annat kan betyda 'liten bjällra av mässing som hänger på ett får eller get'. Ordet är bildat till verbet sangla, som även finns i svensk dialekt, med betydelsen klirra, klinga.\" Annika Karlholm menar att det \"möjligen är detta sangl eller verbet sangla som ligger till grund för Lenströms 'sanglo', dvs. att han försökt göra en förskönande omskrivning för att slippa använda ordet könsdelar — men det är ju naturligtvis ren spekulation! (Varför skulle han använda ett dialektord i ett [förtydligande?] tillägg som väl ingen skulle förstå?)\"
\n\n
\n
","jfr":[]} {"baseform":"sanguinaires","wordforms":[],"text":"
(franska sanguinaire; blodtörstig, grym, mordisk) föråldrat namn på sexuell perversion där män känner lust av att se blödande kvinnobakar. Lanserat av den tysk-österrikiske psykiatern Richard von Krafft-Ebing (1840—1902) i hans Psychopatia sexualis (1886).
","jfr":[]} {"baseform":"sanitetsutrymme","wordforms":[],"text":"(fisv) eufemism* för toalett. Sanitet står för hygien, sundhet.
","jfr":[]} {"baseform":"sanning","wordforms":[],"text":"(sl) säga sanningen; fisa.
","jfr":[]} {"baseform":"sannsorðinn","wordforms":[],"text":"(fno) Ljunggren (2014) har ”bevisligen använd av en annan man”. Ett bögknull med andra ord. Se även sorðinn.
","jfr":[]} {"baseform":"SANS","wordforms":[],"text":"Sexsäljares och Allierades Nätverk i Sverige. Bildat 2007. Nätverket förespråkar avkriminalisering av prostitution i Sverige och arbetar för att ”sexsäljare ska ha samma mänskliga rättigheter som alla andra i samhället och inte utsättas för diskriminering, förtryck och stigmatisering”. Man är moståndare både till sexköpslagen och kopplerilagen.
","jfr":[]} {"baseform":"sanutta","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, sexig tjej/kille.
","jfr":[]} {"baseform":"sapfisk kärlek","wordforms":["lesbisk."],"text":"homosex mellan kvinnor efter den grekiska skaldinnan Sapfo (grekiska Sappho) från Lesbos, som levde på 600-talet f Kr. ”Hist.. sedan 1734.” (SO) Sapfo besjöng den kvinnliga skönheten och fick därför rykte om sig att vara homosexuell. Det finns dock många lärde som menar att Sapfo inte alls var lesbisk och att hennes skola ingenting annat var än en plats för sinnliga aktiviteter i största allmänhet. Från början betydde också lesbisk att vara foglig, böjlig och tillmötesgående och det var först på 1800-talet som ordet fick sin nuvarande innebörd. ”Han låter runka två flickor i sin åsyn och fittknullar runkerskorna bakifrån växelvis medan dessa fortsätter att sapfisera varandra.” (de Sade 2005/1785) Se även lesbisk.
","jfr":["lesbisk"]} {"baseform":"Sapfos källa","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Se vidare under sapfisk kärlek och källa.
","jfr":[]} {"baseform":"SAPHY","wordforms":[],"text":"Hertoft (1989) har förkortning för Single Attractive Physically Healthy Young och uttryck från 1980-talet för yngre HIV*-negativ man.
","jfr":[]} {"baseform":"sapiosexuell","wordforms":[],"text":"ordet kan härledas från latinets sapiens; vis, resonlig. En sapiosexuell person attraheras mer av ett fysiskt, känslomässigt och romantiskt intellektuellt utbyte med en partner än av hens ålder och utseende. \"Man kan nog säga att vi båda dras mer åt det sapiosexuella förhållningssättet.\" (Kalmér 2024 s 202)
","jfr":[]} {"baseform":"sapperment","wordforms":["pots sapperment. "],"text":"(svr) även pots sapperment. Enligt Stroh-Wollin (2008) har uttrycken ”också klassats som svenska” och \"de förekommer även i tyska och danska”. Ulla Stroh-Wollin menar vidare att åtminstone varianten med pots (av tyska Gottes; Guds) ”bör ha tagit sig in i svenskan från lågtyskan ev. via danskan”. Hon påpekar också att ordet sapperment som förvrängning av sakrament fungerar lika bra på svenska som tyska. Sapperment förekommer bl a i Sven Delblancs roman Prästkappan (1963) som utspelar sig i 1700-talsmiljö.
","jfr":[]} {"baseform":"sapristi","wordforms":[],"text":"(svr) en mild sådan som t o m den annars så pryde Tintin använder sig flitigt av. Av franska sacristi; herre gud, för tusan. Enligt SAOB uttrycker svordomen \"misshag, förargelse\". Från samma källa hämtas följande ur Post o Inrikes Tidningar (1902): \"Sapristi, att jag ej tog med min färglåda. Detta hade varit något för Aivaroffskys pensel.\" Anm: Tintins äventyr är en tecknad fransk serie av Georges Remi, alias Hergé.
","jfr":[]} {"baseform":"Sara","wordforms":[],"text":"(euf) för satan.
","jfr":[]} {"baseform":"sard","wordforms":[],"text":"se swive.
","jfr":[]} {"baseform":"sarð","wordforms":[],"text":"(fvn) knullade till serða*. Smiðr sarð Vigdisi. Holm (2013) tolkar inskriften från ca 1300 och funnen i Bryggen, Bergen som ”Smed knullade/penetrerade Vigdis eller Smed hade analsex med (skändade) Vigdis”. Enligt samma källa är sarð ”preteritum (imperfekt) av serða; ha sex med, (röv)knulla, skända.
","jfr":[]} {"baseform":"saren","wordforms":[],"text":"(euf) Rietz (1867) har ”djefvulen, satan” med exemplet ”Dä va en sarens påg”. Saren är en förskönande omskrivning för satan.
","jfr":[]} {"baseform":"sarra","wordforms":["sarre"],"text":"(sl) 1 sarra; spruta sperma. 2 sarre; sperma. Orden hos Engvall/Nilsson (1996). Febe Nilsson säger i brev att det rör sig om modern slang och att det är Stockholmsungdom som bidragit med orden utan annan förklaring än: ”man kallar det så”. ”Låt mej få se lite jävla sarre nu kuksugare. Jag är förbannat törstig idag.” (Delany 2009) 2 sarre; sex.
","jfr":[]} {"baseform":"sataham","wordforms":[],"text":"(so) enligt folkmun.se ”jävla mes”.
","jfr":[]} {"baseform":"satan","wordforms":["satans"],"text":"(hebreiska schatan, scheitan; motståndare, fiende.) Den betydelsen har ordet i den hebreiska bibeln. När Jobsboken och Sakarja översattes till grekiska betraktades det allmänna substantivet sâtan istället som ett egennamn. Ordet kom till Sverige med kristendomen. I Nya Testamentet från 1526 finns satan upptaget i registret över sällsynta ord. Satan anses vara det ursprungliga namnet på djävulen. Shaytan (arab) brukas i samma betydelse inom islam. \"Och han, den stora draken, ormen från urtiden, han som kallas Djävul och Satan, han som förför hela världen, han störtades ner på jorden och hans änglar störtades ner med honom.\" (Bib Upp 12:9)
\nI eder och utrop förekommer: fy satan, för satan, satingen och satan i mig! ”Satan! Djävulen! Majken. Jemine — herrn svär!” (Bergman 1928) Eufemismer är bl a sabla, satiken och det skämtsamma sandviken.
\n","jfr":[]} {"baseform":"satanism","wordforms":[],"text":"
dyrkan av Satan som en gud, oftast i samband med en ’svart mässa’. Där skulle de närvarande kyssa djävulen i bockskepnad både på hans bak och fallos*. Eller så lästes texten över en kvinnas nakna kropp varpå hostian, offergåvorna vid nattvarden, täcktes med sperma. De svarta mässorna var fyllda av alla slags sexuella utsvävningar, vars ändamål var att hylla det ondas princip, något man ansåg sig göra genom att utföra akter som kyrkan förbjöd. ”Hist.: sedan 1892.” (NEO)
","jfr":[]} {"baseform":"satanist","wordforms":[],"text":"anhängare av satanism*. ”Hist: sedan 1892.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"satans secret","wordforms":[],"text":"(put) ”preparat som sniffas, t ex lim eller lösningsmedel”. (Holmén 1997)
","jfr":[]} {"baseform":"satans äpple","wordforms":[],"text":"(put) alruna. En art i familjen potatisväxter.
","jfr":[]} {"baseform":"satbyting","wordforms":[],"text":"(sl) allmänt skällsord.
","jfr":[]} {"baseform":"sate","wordforms":[],"text":"är en ombildning av satan*. Ibland förstärkt till ärkesate. Ordet lever kvar i din (arme) sate! Din stackare! Ordet ”hist.: sedan 1842”. (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"satelliter","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Något utskjutande.
","jfr":[]} {"baseform":"satfläsk","wordforms":[],"text":"(sl) ”göteborgsk mångsvordom”. (slangopedia.se) Skällsord för din dumma jävel! Kan ersätta svordomar som fan och helvete.
","jfr":[]} {"baseform":"satiken","wordforms":[],"text":"(euf) satan. Ordet dök upp 1976 i tv-serien Raskens, efter en roman av Vilhelm Moberg. Romanen handlar om den indelte soldaten Rask, spelad av Sven Wollter (1934—2020), som i serien fällde den berömda repliken \" Åh, din satikens klösekatta\"!
","jfr":[]} {"baseform":"satjävel","wordforms":[],"text":"(sl) när något är för jävligt svårt, dåligt eller besvärligt.
","jfr":[]} {"baseform":"satkärring","wordforms":[],"text":"(so) ett gammalt flitigt använt skällsord till elak, grinig och allmänt jobbig kvinna. Jfr under satmara.
","jfr":["satmara"]} {"baseform":"satmaran","wordforms":[],"text":"1 (so) tjatig och sur (gammal) kvinna. 2 (lmo) tjejmilen; ett löplopp (10 km) i Stockholm med enbart kvinnliga deltagare.
","jfr":[]} {"baseform":"sats","wordforms":[],"text":"(sl) 1 sperma*. ”Jättegott, sa Tina å svalde fulgubbsatsen!” (Teratologen 2003) ”För varje slurpad sats och penetrerat anus ersattes dom mycket generöst.” (Khemiri 2006) 2 ejakulera i lägga (av) en sats, och sätta (sula iväg) satsen. ”Ingela: Det kan till och med vara härligt, att ta satsen i munnen och svälja, eller möjligen låta det sippra ut genom mungipan bakom kudden.” (Låt morgonståndet titta fram. Ottar 3/97) \"Hon ger ifrån sig små ljud och jag...låter...satsen...bränna...av. Däääär. Whoooffschhh! Det blev en rejäl skjuts. Hon klunkar i sig.” (Drougge 1998/2003) ”Nybörjaren blir som regeln så upptänd av ett ménage att han orkar flera satser i följd, hela symfonier.” (Grafström, Kärlek 11/1969) Se även ménage a trois. 3 rulla, slita av en sats; runka.
","jfr":[]} {"baseform":"satsa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 få utlösning, ejakulera. ”Jag drömde i natt att jag på golvet satt. Jag satsade och vann. Jag satsade och vann. När jag vaknade hadde jag satsen i hand.” (Dagrin 1980) Jämför under pensel. 2 gå och satsa; gå och pissa, man satsar och förlorar allt.
","jfr":["pensel"]} {"baseform":"sattikens","wordforms":[],"text":"(sk) mildare svordom. Jämför satan, satans.
","jfr":["satan,","satan"]} {"baseform":"satyriasis","wordforms":["hypersexualitet"],"text":"(grekiska satyriasis av satyrer) \"Hist.: sedan 1795.” (NEO) I grekisk mytologi var satyrer skogsdemoner med manskropp och vissa drag av häst och bock, som tillhörde Dionysos* följe. ”Se på Satyrernas svärm! Guden, de båda, är när!” (Ovidius 1925) Satyriasis hör till de äldsta medicinska termerna och användes redan på 1500-talet av den franske kirurgen Ambroise Paré (1510—1590) känd som ”kirurgins fader”.
\nSatyrer framställs i konsten som rusiga och kåta varelser vilka överfaller skogarnas och källornas nymfer så snart tillfälle ges. Satyriasis betecknar starkt ökad könsdrift hos män och anses, av somliga, bero på ovanligt stor hormonproduktion i testiklarna och hypofysen. Andra ser psykiska orsaker till problemet, t ex sexuell missanpassning och mindrevärdeskänslor vad mansrollen beträffar i förening med en intensiv könsdrift. När krisen når sin höjdpunkt finns det inget som kan lindra den sjukes brunst*. Inte ens utlösning ger då någon lindring, utan den drabbade verkar ha råkat i ett permanent sexuellt retningstillstånd. Motsvaras av nymfomani* hos kvinnor. Se även hypersexualitet.
\n","jfr":["hypersexualitet"]} {"baseform":"sauna","wordforms":[],"text":"
(fi) bastu och enligt Hertoft (1989) också om homosexbastu (saunaklubbar) i många europeiska och amerikanska storstäder.
","jfr":[]} {"baseform":"sav","wordforms":["sava","dagga"],"text":"fornsvenska sava. Ett nordiskt ord besläktat med engelska sap; sav. 1 (sym) sav; sperma som i saven stiger; kuken reser sig. ”Där växer han in i henne som en gren i en stam och saven flödar.” (Anderberg 1979) \"Din lodräta mun/ sipprande av klibbig sav/ som albuskens spricka/ om våren.\" (Twilling 1967) ”Han klämde ihop blygdläpparna och formade könet till en liten säck och bet i den: saven droppade ner på hans tunga och hon gungade häftigt under honom och vred så hårt i lemmen att han trodde ett blodkärl eller något liknande skulle spricka.” (Harning, Kärlek 2/1965) 2 sav; fittsekret. ”Den modiga men omtöcknade reportern fick för sig att lite fittsav nog skulle klara tankarna.” (Wahl 2003) ”Hon savar som en björk i lövsprickningen.” (Ekroth 2012) Se även dagga.
","jfr":["dagga"]} {"baseform":"savla","wordforms":[],"text":"se sabla, sablar.
","jfr":[]} {"baseform":"sax","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kuk. ”Trädgårdsmästaren for med saxen genom hennes häck, så att hon såg tusentals lysmaskar...” (Aretino 2008) 2 administratör på Internet som ser till att ”olämpliga” inlägg, t ex med sex och ”fula” ord, plockas bort och som också kan stänga av skribenter som ”missköter” sig.
","jfr":[]} {"baseform":"saxa","wordforms":[],"text":"(sl) samlagsställning där främst kvinnor lägger benen i ’saxställning’ och gnuggar fittorna mot varandra.
","jfr":[]} {"baseform":"say mums","wordforms":[],"text":"(eng sl) ett uttryck som fått fäste också i Sverige. Betyder ungefär \"jag svär på din mamma\" Se också under mamma.
","jfr":["mamma"]} {"baseform":"SBK","wordforms":["SBS"],"text":"(sl) kort för Skit Bakom Knapparna respektive Skit Bakom Spakarna. När någon av okunnighet orsakar t ex datorproblem och istället för att medge det istället skyller på tekniska problem.
","jfr":[]} {"baseform":"sbrunk","wordforms":[],"text":"(sl) utläses springbajsrunk och innebär att man springer, skiter och runkar samtidigt.
","jfr":[]} {"baseform":"scabies","wordforms":[],"text":"(latin scabo; skrapa, klia) medicinsk term för skabb*.
","jfr":[]} {"baseform":"scaghag","wordforms":["hag"],"text":"(sl o so) en så ful och oaptlig kvinna att hon är omöjlig som sexpartner t o m när man är stupfull. Se även hag.
","jfr":["hag"]} {"baseform":"scapus","wordforms":[],"text":"(lat) skaft, penis.
","jfr":[]} {"baseform":"scat","wordforms":[],"text":"(eng sl) ordet mest känt för heroin, men, enligt Bäsén (2006), används det också för kiss- och bajssex*. \"På de gula kvällarna, som de kallas, stängs urinoaren av. Ofta ställs ett badkar fram som den som vill bli kissad på kan lägga sig i”. (Bäsén 2006 om gayklubben SLM:s speciella kvällar för killar som gillar kiss.)
","jfr":[]} {"baseform":"scen","wordforms":["scenario"],"text":"uttryck vid BDSM*. ”När man ägnar sig åt bdsm kallas det ofta att man ’leker’ och det man gör kallas en ’scen’. Om man har ett rollspel kan man kalla handlingen i rollspelet för ’scenario’.” (Delilah/ Flodman 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"schabak","wordforms":[],"text":"(sl) syfilis. Se könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"schada","wordforms":["sjada"],"text":"(sl) skita. Scheisse (ty sl); skit, och scheissen; skita. Se också schadis.
","jfr":["schadis"]} {"baseform":"schadis","wordforms":["schajdas","sadis","sjadis","tjadis"],"text":"även schajdas, sadis, sjadis, tjadis (sl) troligen från tyska Scheisse; skit, och scheissen; skita. Men SAOB (1967—69) menar att svensk slang sjadis möjligen är en skämtsam ombildning av Hades*. Ordet kopplas mest samman med det militära, där det står för dass med flera sitthål. Ingers (1977) anser att schadis är \"avträde eller hemlighus i större skala” och härleder ordet från studentkompanier. Han tidsbestämmer det till slutet av 1920-talet. G:son Berg (1900) har sjada; göra sitt behov. Sjadis, tjadis är också vanligt i skolslang enligt Bergman (1934).
\nAnders Sundqvist diskuterar i Nysvenska studier (48/1968) utförligare de ovan nämnda teorierna om vårt ords uppkomst med utgångspunkt i ett brev som August Strindberg skrev till sin författarkollega Gustaf af Geijerstam år 1889, där han ber honom tala med en person, som vistas på samma badort, om en angelägenhet. Strindberg skriver bl a att: ”Denna affär kan afgöras i badhuset eller på schades en morgonstund Er emellan”. Sundqvist menar att ”det ord S använder här är annars blott känt i formen sjadis”. Och fortsätter han: ”Det tillhör inte dialekterna utan tycks ha uppkommit i studentkretsar. Ordet har lägre stilvärde än t ex klosett och toalett, men kan å andra sidan tjänstgöra som ett slags eufemism för ord, som står ändå lägre på ordens rangskala. Den strindbergska formen schades ger en antydan om vad som kan vara ordets etymologi. Förmodligen är ordet en ombildning av Hades genom anslutning till skithus.”
","jfr":[]} {"baseform":"schajas","wordforms":[],"text":"(åld so) feg, mindervärdig person. Uppgift från Uhrström (1911).
","jfr":[]} {"baseform":"schala","wordforms":["schalla"],"text":"(rom) kyssa.
","jfr":[]} {"baseform":"schana","wordforms":["sjana"],"text":"(sl med dial urspr) Thesleff (1912) har ”sämre flicka, prostituerad”. Sjana används också som okvädinsord* om kvinna i dialekt och kommer av sjana (vb); springa, löpa. Detta enligt Bergman (1934). Schånberg (1968) menar att schana är ett parord till glana, med hos Rietz (1867), i betydelsen ”våp”. Schånberg påpekar också att Albert Engström 81869—1940) låter Kolingen använda ordet som nedsättande tilltalsord till sin svärmor fröken Svensson, när hon förebrår honom för att äta tunga, något som andra haft i mun. Kolingens svar: ”Schåpa dej inte schana, du äter ju ägg.” Ordbok över Nösslingemålet har sjana; tokig kvinna.
\nEnligt August Strindberg (Svenska Öden och äventyr 2: 345) ”anträffas substantivet sjana i skriftspråket tidigast 1883”. Hjelmqvist (1903) menar att ordet skulle kunna vara identiskt med personnamnet Jeanna av vallonerna uttalat ”Schana” och att ordet hos dem, sedan det upphört att användas som namn, istället brukas som skämtsamt tilltal. Men med hänsyn till det dialektala sjane; fåne, utesluter inte Hjelmqvist möjligheten att sjana och Jeanna är etymologiskt oberoende av varandra.
\n","jfr":[]} {"baseform":"schanker","wordforms":[],"text":"
(franska chancre; frätande sår av latin cancer; kräfta) sår vid könssjukdomar som syfilis och mjuk schanker. ”Hist: sedan 1713”. (NEO) ”En söndagseftermiddag, när fönsterluckorna är stängda och proletariatet dominerar gatan i ett slags löjlig dvala, finns det vissa strög som påminner om ingenting mindre än en stor schankersmittad stake, som skurits upp på längden.” (Miller 1934) ”Överkropp och schankersår, stelnade betraktelser, till vänster utgång.” (Hammarén 2001) ”... en fruktansvärd schanker förtärde hennes vagina och hennes ena lår var alldeles sönderfrätt.” (de Sade 2005/1785) Se också under könssjukdomar.
","jfr":["könssjukdomar"]} {"baseform":"schapp","wordforms":[],"text":"se sjapp.
","jfr":[]} {"baseform":"schas","wordforms":["sjas"],"text":"(sl) manlig prostituerad. I utrop som ”ge dig iväg! försvinn!” Sjas(s)a (dial); jaga, skrämma bort, jäkta, flänga.
","jfr":[]} {"baseform":"schatan","wordforms":[],"text":"”nordöstskånskt för satan” och ”kraftig svordom”. (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"schattapärken","wordforms":[],"text":"(sk o skämt) om ändalykten*. ”Pass di så du inte drattar på schattapärken.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"schavott","wordforms":["stjavott"],"text":"(euf) ”Hon ä i stjavott” var, enligt man (f 1863) i Tunhem (Vgl), allmogens språk för en gravid kvinna. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"scheisse","wordforms":[],"text":"(ty) skit, skit också! Ett av tyskans mest använda uttryck för att uttrycka ilska, frustration och besvikelse.
","jfr":[]} {"baseform":"schimma","wordforms":["schimmy."],"text":"(nyo) ”att sexuellt lära upp och dela med sig av sina kunskaper kring njutning”. (SAO 2013) Se även schimmy.
","jfr":["schimmy"]} {"baseform":"schimmy","wordforms":["schimma"],"text":"(nyo) ”en person som har nyckeln till njutning, en sexmästare/mästarinna”. (SAO 2013) Se även schimma.
","jfr":["schimma"]} {"baseform":"schispa","wordforms":["schyspa"],"text":"(sl) feminin homosexuell man. Också schispig; överdrivet feminin. Gibson (1978) har med ordet utan närmare förklaring. Gissningsvis är schispa en ”feminiserad” form av hispa, hispig, det senare med betydelsen tokig, galen.
","jfr":[]} {"baseform":"schizoknulla","wordforms":[],"text":"(lmo) enligt slangopedia.se: \" När man får psykos efter att vara incel* och börjar hallucinera att man har sex med någon/något.\"
","jfr":[]} {"baseform":"schladd","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även sladd.
","jfr":["sladd"]} {"baseform":"schlang","wordforms":[],"text":"(sl och jid) kuk. Jämför tyska Schlange; orm. Se slang.
","jfr":["slang"]} {"baseform":"schlauk","wordforms":[],"text":"(sl) promiskuös, lättsinnig kvinna, slyna*.
","jfr":[]} {"baseform":"schlong","wordforms":[],"text":"enligt Cambridge Advanced Learner's Dictionary & Thesaurus, Cambridge University Press \"a rude word for penis\".
","jfr":[]} {"baseform":"schlutta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför kutta.
","jfr":["kutta"]} {"baseform":"schläng","wordforms":[],"text":"(sl) kuk enligt en undersökning som tidningen Nya Åland (5/3-1999) utfört bland åländska ungdomar, mest grabbar, i 18—20 -års åldern. Se även schlang.
","jfr":["schlang"]} {"baseform":"schnabel","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför snabel och tyska Schnabel; näbb.
","jfr":["snabel"]} {"baseform":"schnapi","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"schnase","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk. Jämför snase.
","jfr":["snas"]} {"baseform":"schnegol","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"schnoppi","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför snopp.
","jfr":["snopp"]} {"baseform":"schnork","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför snork.
","jfr":[" snork"]} {"baseform":"schnygg","wordforms":[],"text":"(sl) motsatsen till snygg dvs ful.
","jfr":[]} {"baseform":"schongrost","wordforms":[],"text":"(sl) skit på snoppen efter rövknull.
","jfr":[]} {"baseform":"schratcha","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Folkmun.se ”rycka loss ett konkelbär*”. Jämför engelska scratch; skrapa.
","jfr":[]} {"baseform":"schvaback","wordforms":[],"text":"(sl) ”penis”, enligt Thorén (1996) utan närmare förklaring.
","jfr":[]} {"baseform":"Schwanz","wordforms":[],"text":"(ty/jid) kuk, svans*.
","jfr":[]} {"baseform":"schwing","wordforms":[],"text":"(sl) stånd, erektion.
","jfr":[]} {"baseform":"schyspa","wordforms":[],"text":"se schispa.
","jfr":[]} {"baseform":"schysst bajs","wordforms":[],"text":"(sl) snygg (kvinnlig) rumpa. Se även prutten.
","jfr":[" prutten"]} {"baseform":"schås","wordforms":[],"text":"(sl) säger man om en fattig som beter sig vulgärt.
","jfr":[]} {"baseform":"schärta","wordforms":[],"text":"(sl) bajsa, skita.
","jfr":[]} {"baseform":"science fiction-sex","wordforms":[],"text":"se electrosex.
","jfr":[]} {"baseform":"scissor sisters","wordforms":["scissoring"],"text":"(eng sl) lesbisk samlagsställning. Enligt Wikipedia även kallad scissors kissing eller tribanism* . Från engelska a pair of scissors; sax och sisters; systrar. Se även under saxa. \"Forskaren Shere Hite har visat att kvinnor som har sex med kvinnor ofta njuter oerhört mycket av att utföra scissoring med andra kvinnor eftersom det innebär en total och maximal vulva-till-vulva och därmed även en förhöjd nivå av intimitet.\" (Fittskrift 2021 s 181)
","jfr":["scissor sisters","saxa"]} {"baseform":"scoptolagni","wordforms":[],"text":"(grekiska scopeo; skådar och lagneia; vällust) Jämför voyeur(ism).
","jfr":[]} {"baseform":"scora","wordforms":[],"text":"(sl) ”ha samlag efter eng. score—ta poäng”. (Trost 1988)
","jfr":[]} {"baseform":"scorea","wordforms":[],"text":"(sl) \"när man får till det och får knulla\". (slangopedia.se) Troligen från engelskans score; ta poäng.
","jfr":[]} {"baseform":"scortum","wordforms":[],"text":"(lat) skinn, läder, men också om slinka, sköka och älskarinna. Även om homosexuell man (virile). Diminutiv scortillum poetiskt om liten sköka, slinka. \"Då ryska officerare inkomma 1743, lever Benzelia inter eos, ut commune scortum (bland dem som allmän sköka); får av dem stryk.\" (Linné [1700-t] 2022 s 64) Och från samma källa: \"Brahe, comes, (greve) studerar i Uppsala, bryter först fru Roséns tro. Bliver gift med cancellierådet Sacks dotter, som får lungsot. Under sjukdomen sägs Braha horat med scorto [in]för fruens ögon.\" (s 69)
","jfr":[]} {"baseform":"scout","wordforms":[],"text":"(sl) 1 ordet kommer från engelska scout, spejare, och ytterst från latinets auscultare; lyssna. En scout (prostituerad) på gatan spejar efter kunder och är som scouten ”alltid redo”. 2 i uttrycket köra scout; klädd utan underkläder.
","jfr":[]} {"baseform":"scratcha","wordforms":[],"text":"(sl) rycka bort kånkelbär*.
","jfr":[]} {"baseform":"scrolla","wordforms":[],"text":"(sl) en dataterm men här ett ord (från 2008) för kvinnlig onani ”att scrolla (med musen)”. Det lär i genomsnitt ta fyra minuter för en kvinna att få orgasm när hon scrollar.
","jfr":[]} {"baseform":"scrotalreflex","wordforms":[],"text":"sammandragning av pungen (scrotum) vid beröring.
","jfr":[]} {"baseform":"scrotilinctus","wordforms":[],"text":"(latin scrotum; testikel [pung] och lingo; slicka) innebär att en man eller kvinna kysser och slickar partnerns pung och kanske tar den i mun och suger och biter lätt på det känsliga området. En del är också intresserade av muskelpartiet mellan pungen och anus, den s k mellangården*, som är rikligt försett med nerver och därför mycket känsligt för stimulering.
","jfr":[]} {"baseform":"scrotox","wordforms":[],"text":"(lmo) botox+scrotum*. En sorts könskorrigering för män som vill förstora sin kuk. Behandligen med botox ska göra pungen mer avslappnad, vilket får den att verka större.
","jfr":[]} {"baseform":"scrotum","wordforms":[],"text":"(lat) testikel)pung. ”Hist.: sedan 1887.” (SO) Adams (1982) menar att scrotum aldrig slog igenom vare sig i det latinska vardagsspråket eller i de romanska språken annat än som ett lärt låneord. Det är, säger Adams, snarare testiklarna än deras behållare som folkhumorn tar fasta på vid namngivning. Av scrotum har bildats de ålderdomliga dialektorden skro, skrot, skrå; pungbråck eller skrotalbråck, en form av ljumskbråck som når ner i pungen. ”Hedra skrotum: [...] Ta båda hans testiklar i munnnen — om nödvändigt, sug så att båda testiklarna trillar ner — och runka honom med handen. Sträck sedan ut tungan så att du kan slicka det känsliga området mellan hans röv och hans testiklar.” (Jameson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"se hur gässen sträcker","wordforms":[],"text":"(euf) ”jägarterm för att gå ut och låta sitt vatten”. (Ohlmarks 2004) Engelskan har see a man about a mule om samma vattenkastning*.
","jfr":[]} {"baseform":"Sebedeus","wordforms":[],"text":"(smn) i bibeln far till apostlarna Jakob och Johannes. I överförd mening om ’membrum virile*’ enligt Hjelmqvist (1901). Våra förfäder kunde sin bibel och kände väl till dess persongalleri. Sebedeus har man säkert uppfattat som ett kul och annorlunda namn, passande att överföra på skojaren mellan benen.
","jfr":[]} {"baseform":"seckel","wordforms":["seckla","sickla"],"text":"(ljud) dregel, dregla av svensk dialekt seckla. ”Hist.: sedan 1677.” (SO) Förmodligen ljudhärmande.
","jfr":[]} {"baseform":"second skin","wordforms":[],"text":"(eng) samlat uttryck för klädfetischister på vilka t ex nylon, spandax, gummi, läder och päls sitter som en andra hud (second skin).
","jfr":[]} {"baseform":"sectio caesarea","wordforms":[],"text":"(latin sectio; sönderskärning och caesareus; caesarisk, kejserlig) kejsarsnitt. Förlossning där fostret via ett snitt tas ut genom moderns bukvägg och livmoder. Namnet efter en antik etymologi där den förste med namnet Caesar ska ha blivit skuren (latin caesus) ut ur moderlivet. Legenden vet också att berätta att den romerske härföraren och statsmannen Gajus Julius Caesar (ca 100 f K—44 f Kr) föddes med kejsarsnitt. Det första säkert belagda kejsarsnittet ägde dock rum först på 1500-talet. Se också kejsarsnitt.
","jfr":["kejsarsnitt"]} {"baseform":"sedeslös","wordforms":[],"text":"(åld) är den som saknar, främst sexuell, moral. ”Hist.: sedan 1645.” (SO) ”... erkände, att hon under senare tiden uppehållit sig genom sedeslös levnad, därvid hon plägade medfölja olika manspersoner till deras bostäder och för könsumgänge erhålla 10, 20, 35-40 kronor per gång...” (Dahlgren 2013) \"Och alla vet hur liderliga och sedeslösa alla pigor är, de har ihop det med vem som helst.\" (Segerlund 2021 s 102)
","jfr":[]} {"baseform":"sedlighetsbrott","wordforms":[],"text":"(åld) sexualbrott*. Ordet ”hist.: sedan 1864.” (SO) Jämför tyska sittlich som sedlig är påverkat av.
","jfr":["sedlig","sittlich"]} {"baseform":"sedvänja","wordforms":["all världens"],"text":"(bib och åld) könsumgänge. ”Då sade den äldre till den yngre: ’Vår fader är gammal, och ingen man finnes i landet, som kan gå in till oss efter all världens sedvänja’.” (Bibel 1917 I Mos 19:31) Från historien om Lot och hans båda döttrar, som efter den syndiga staden Sodoms fall hamnar i en grotta, där döttrarna turas om att, efter att ha fyllt fadern med vin, ligga med honom, för att, som den äldsta dottern säger, ”skaffa oss livsfrukt genom vår fader”. Och Lot ”han märkte inte när hon lade sig, inte heller när hon steg upp”.
","jfr":[]} {"baseform":"see a man about a mule","wordforms":[],"text":"(eng sl) pissa. Jämför svensk slang se hur gässen sträcker.
","jfr":["se hur gässen sträcker"]} {"baseform":"segla","wordforms":[],"text":"(euf) 1 knulla. ”Ta stormasten med dig, så skall vi segla.” (Meurling 1973:2) ”Men jag är inte längre någon oskyldig skolflicka utan en som ’seglat förr’ som pojkarna därhemma också sa om fallna flickor.” (Bolinder 2001) Jämför stormast; kuk. 2 segla vidare, segla in i den sista hamnen (sjö); dö. 3 (sk) dregla. Se även seckla.
","jfr":["seckel","segla vidare, segla in i den sista hamnen","sickla"]} {"baseform":"sekkel","wordforms":[],"text":"(dial) dregla (ORB) BOL har sekkel; saliv, dregla. Jämför sikkel.
","jfr":["sikkel"]} {"baseform":"sekret","wordforms":[],"text":"(latin secretus; avsöndrad) produkt som bildas i och avsöndras från en körtel eller en cell. Av nylatinets secretum med samma betydelse. ”Hist:. sedan 1840.” (NEO) Man talar om inre sekret, t ex hormoner, och yttre, t ex spott. Detta i motsats till exkreter; avfallsprodukter, t ex avföring, svett och urin, som organen stöter bort. ”Jag kysser mina skuldror och smeker mina bröst och ser på hur bröstvårtorna styvnar. Det ökar sekretavsöndringen från slidan.” (Hite 1977) ”Hävande sig upp mot Randolfs nedåtriktade stöt började hon avlossa sitt vällustsekret.” (de Ville 1968)
","jfr":[]} {"baseform":"sekretgrotta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se också sekret och grotta.
","jfr":["sekret","grotta"]} {"baseform":"seksumi","wordforms":[],"text":"(esp) knulla, kopulera*.
","jfr":[]} {"baseform":"sekundära könskaraktärer","wordforms":[],"text":"(latin secundarius; den andra, andra i ordningen av secundus; andra) könskaraktärer som utvecklas vid könsmognaden som könsbehåring, skäggväxt och bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"selfsex","wordforms":[],"text":"(eng) se självsex.
","jfr":[]} {"baseform":"semen","wordforms":["pastor"],"text":"(latin säd, frö) sädesvätska, sperma. \" [...] ty den som ofta gör sig sedlig som en Prest/ Och tar en helig mine, den knullar aldramäst./ Och tro att den hvars tal går ut på sedoläro/ Är nögd att nästans kuk i fittan ständigt bära./ Ja den som badstugång mäst plägar häckla på/ Hon önskar sig ett bad i bara semen få.\" (Lennartsson 2019 s 272) \"Kyrkofäderna lärde att med Adam och Eva kom döden — och synden— in i världen. Människan bär sedan dess på en arvsynd, som överförs genom mannens semen i det könsumgänge som drivs av åtrå.\" (Bergenheim 2020) Se även pastor.
","jfr":["pastor"]} {"baseform":"semesterminne","wordforms":[],"text":"(euf) talades det särskilt förr om när en kvinna hade ett förhållande vid sidan om under semesterresan och som resulterade i att hon blev gravid.
","jfr":[]} {"baseform":"semi","wordforms":[],"text":"(lmo) halstyv kuk. Från latinets semi; halv.
","jfr":[]} {"baseform":"semla","wordforms":[],"text":"(sym o smn) fitta. Degbulle toppad med grädde och mandelmassa.
","jfr":[]} {"baseform":"semo","wordforms":[],"text":"(so) ”idiot”. (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"sena","wordforms":[],"text":"(sbst o euf) fornsvenska och isländska sina. Här om (stå)kuk. ”Han reste sig, tog Polly i sina armar och famnade henne, och sade någonting, alltför lågt för att jag skulle kunna höra vad, varefter han förde henne till sängens fotända och fann ett nytt nöje i att slå henne på låren och baken med den styva sena han hade mellan benen.” (Erotika 1992)
","jfr":[]} {"baseform":"senap","wordforms":[],"text":"(sl) sperma som i varm korv med senap; kuk med sperma. ”...och som bara tvättar röven var åttonde dag av skräck för att senapen ska rinna bort.” (Louÿs 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"senapsfjärt","wordforms":[],"text":"(sl) en lös fjärt* som för med sig en klick senapsgul avföring.
","jfr":[]} {"baseform":"senescens","wordforms":[],"text":"(latin senesco; åldras av senex; gammal, gubbe) åldrandets period i männskans utveckling som kännetecknas av minskad potens men ofta med bevarad könsdrift.
","jfr":[]} {"baseform":"sengakamerat","wordforms":[],"text":"(åld) med hos Swedberg (1720-t) förklarat med socius lecti; sängkamrat och concubinus, concubina; älskare, älskarinna. Se vidare under säng.
","jfr":[]} {"baseform":"sensuell","wordforms":[],"text":"sinnlig*. Till latin sensualis; förnimbar till sensus; känsla, förnimmelse. ”Hist.: sedan 1699.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"serða","wordforms":[],"text":"fornvästnordiska sarð av verbet serða. Enligt Holm (2013) ”(vulgäruppfattat samlag), omoraliskt gnugga, polera om sodomi. Serða kan ha varit benämningen på den passivt homosexuelle mannen som efter coitus blev sedd som en stroðinn-man*”. Jämför streða. Martin Ljunggren, som forskar kring detta ord, har gjort mig uppmärksam på följande passus i Geir T Zoëga Concise Icelandic Dictionary: ”serða (serð, sarð, sorðinn) verb - to have intercourse with (esp a man).\" Martin Ljunggren frågar sig i ett mejl (10 mars 2015) om detta var det ord som vikingarana använde för manligt rövknullande, dvs homosex, och påpekar att serða tycks vara ett verb ”för att på ett nedlåtande sätt knulla någon”. Och fortsätter han: \"Finns det ett speciellt ord för att en man blir rövknullad (frivilligt eller ej) av en annan man, eller var det bara knullandet i sig man var ute efter?” I Njals saga kapitel 8 finner Ljunggren följande: ”Jag ska där Mård (namn) vara och skilja (bokstavligt: ta i en annan riktning) [dig] från frugan och upptäcka att du inte har sorðið (knullat) henne dugligt (tillräckligt bra).\"
\nMartin Ljunggren, som är en ytterst nogrann och ifrågasättande forskare, kollar sin tes mot flera andra källor, innan han kommer fram till följande : ”Man kan alltså nå en slutsats i Brennu-Njáls saga att någon vill knulla Mårds fru på ett mycket bestialiskt sätt. Är det fråga om en våldtäkt? Det tycks inte vara ett kärleksfullt samlag direkt.” Det leder oss, enligt Ljunggren, fram till följande: ”serða (verb) att knulla på ett bestialiskt/nedlåtande/vidrigt sätt - gärna om en manlig homosexuell sexakt.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"serosorting","wordforms":[],"text":"
(eng) uttryck som innebär att en HIV*- smittad letar efter en partner som är i samma stadie av sjukdomen. Detta i ett ofta fåfängt försök att minska risken för smitta.
","jfr":[]} {"baseform":"serre","wordforms":[],"text":"(sl) sperma*. Se även sarre.
","jfr":[" sarre"]} {"baseform":"serth","wordforms":[],"text":"(kelt) obscen*.
","jfr":[]} {"baseform":"sertirer","wordforms":[],"text":"(för sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"servera","wordforms":[],"text":"(lmo) servera en gårdagens (sl); spy, kräkas.
","jfr":[]} {"baseform":"serviceoriented","wordforms":[],"text":"(eng) serviceinriktad. I t ex ett BDSM-förhållande gäller att den undergivne på alla sätt bidrar till den dominanta partnerns behov och önskningar. Ibland förses den undergivne med ett halsband som visar att hen är i tjänst.
","jfr":[]} {"baseform":"servissjuka","wordforms":[],"text":"(sl) fotsvett.
","jfr":[]} {"baseform":"servitude","wordforms":[],"text":"(eng) träldom, slaveri. Att som undergiven i ett BDSM*-förhållande utföra de uppgifter och spela den roll som den dominanta kräver.
","jfr":[]} {"baseform":"session","wordforms":[],"text":"(eng) sammankomst. Här uttryck för när ett antal personer utövar BDSM* och fetischism* under en överenskommen tidsperiod.
","jfr":[]} {"baseform":"sex appeal","wordforms":[],"text":"(eng) sexuell lockelse, dragningskraft, attraktion av latin sexus; kön och appello; tilltala, anropa. Erotisk dragningskraft utövad på det egna eller motsatta könet. NEO har ordet ”hist.: sedan 1932”. Så här beskriver Sofie Lazarsfeld (1938) fenomenet: ”Det man numera betecknar med detta namn hette förr i världen je ne sais quoi (jag vet inte vad), och denna beteckning återger kanske ännu bättre det obestämda ’något’ som verkar tilldragande på det motsatta könet utan att man kan förklara varför.” \"Jag har en tydlig uppdelning mellan skönhet och sexappeal. Sexappeal är mer renodlad sexualitet och skönhet handlar om hela varelsen.\" (Kalmér 2024 s 184)
","jfr":[]} {"baseform":"sex flush","wordforms":[],"text":"(eng) tillfällig hudrodnad innan/efter sexuell upphetsning.
","jfr":[]} {"baseform":"sex med hund","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se \"när man vill avsluta ett samtal med en jobbig samtalspartner\". Eller: \"Jag har inte tid att snacka längre för jag ska ha sex med (en) hund!\"
\n","jfr":[]} {"baseform":"sex recession","wordforms":[],"text":"
(eng) där recession står för avbrott, uppehåll. Ett fenomen som de senaste åren (2020-talet) uppmärksammats globalt och innebär att unga har mindre sex nuförtiden än tidigare generationer. I USA och Storbrittanien benäms fenomenet sex recession och innebär att unga väljer bort sex, gör sexdebut senare och har sex mindre ofta.
","jfr":[]} {"baseform":"sex","wordforms":["sexa"],"text":"(sl) av latin sexus; kön ”Hist.: sedan 1938.” (SO) ”Ha sex med någon”; knulla med någon. Efter engelskans have sex, ett uttryck som kom in i slangen ca 1950 och som tjugofem år senare accepterats i standardengelskan. Idag är ha sex; det officiellt mest använda och missbrukade uttrycket för att ha samlag. ”Ha sex låter inte mycket bättre (än ligga med). Om man skulle använda samma konstruktion på begrepp som äta, åka bil, åka båt, kamma håret, se på teve, läsa, tvätta fönster eller städa skulle det låta konstigt: ha mat, ha förflyttning med båt eller bil, ha hårvård med kam, ha underhållning med teve, ha ordkonsumtion via bok [...] I alla dessa fall är det rätta verbet både bekvämare och mer precist. Varför skulle det då inte funka när det gäller könsumgänge?” (Sven Wernström: Det stympade språket. Fönstret nr 4/99.)
\n”Det var inte sexet som var det viktiga, utan närheten och kärleken till djuret.” (Carlos Rojas Beskow om zoofili* i Metro, Öresund den 18 juni 2004.) ”Det bästa sexet äger först rum i huvudet.” (Jameson 2005) \"Undrar vad hon fantiserar om annars? Jag sätter mitt huvud på att hon snackar dirty när de sexar.” (Ur serien Elvis) ”Män har man för pengarna, för att ta hand om saker och ting och för sexet, och de ska bara avnjutas med en blysköld kring hjärtat.” (Jameson 2005) ”Jag tycker inte att sex är det finaste som finns. Jag tycker att kärlek och värme är det finaste som finns. Sex kommer på andra plats. Det passar inte in just där, behövs inte som bekräftelse på att vi har det jättebra. Om man kan ha sex med den man är kär i är det väldigt häftigt, men det är en annan sorts sex. Man-tittar-varandra-i-ögonen-sex, det är en helt annan sak än sex när man inte tittar varandra i ögonen.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97)
\nMen ordet sex har, enligt Spears (1982), funnits sedan 1300-talet med betydelsen ”the quality or character of maleness or femaleness” samt för att beteckna ”the female genital” (sedan 1800-talet). Serenius (1757) översätter engelskans sex med ”kön”, the feminine sex med ”qwinkönet” och the masculine sex med ”mankönet”. SEX olämplig bokstavskombination på svensk bilregistreringsskylt. Se vidare under fula trestavingar.
\nSexa; uppträda sexigt. ”Eartha Kitt som på ett par år sexat sig upp på toppen i skivmarknaden.” (Expressen. 6/1-1957) ”Efter det att Karlsson och jag sexat i veckan har vi synat min lubrikation*, som det så fint heter.” (Lodalen 2005) ”Sex är vackert därför att det ger mig en fullständig kontakt med en annan person och får mig att känna att jag inte är begränsad till enbart min egen kropp. Det är ett av de mest direkta sätten att komma över gränsen mellan ’dem’ och ’jag’.” (Hite 1977)
\nSex är instinkt. Det rör sig om ett biologiskt behov, som uppstår i organismen. Vid sidan av hunger och törst är sex en av människans starkaste drifter. Den hänger samman med kemiska förändringar i kroppen och kan ses som en till övervägande del kemisk process. Könsdriften beror på den inre sekretionen och är lokaliserad till könskörtlarna, könsorganen och andra erogena zoner. Dess uppgift är att lösa spänningar. Sex har inget eller mycket litet att göra med kärlek. Sex är idag en närmast magiskt ord som används i tid och otid och (miss)brukas i de mest egendomliga förbindelser.
\nOrdet har, som Andersson (2006) påpekar, ”en nästan absurd dragningskraft i de mest skilda sammanhang.” Och han exemplifierar: ”Det är bättre att skriva sex aktietips än åtta. Så jag stryker ibland för att få rätt antal och fler läsare till artikeln, berättade en man som driver en sajt för affärsnyheter på Internet. \" I SvD Näringsliv (10 mars 2010) berättas att domännamnet Sex.com är till salu, klassad som en av de dyraste internetadresserna. Utropspriset vid försäljningen, i New York den 18 mars, är 1 miljon dollar.”
","jfr":[]} {"baseform":"sexakrobat","wordforms":["sexatlet"],"text":"(sl) sexuellt mycket potent man/kvinna som ofta knullar i alla möjliga och omöjliga ställningar.
","jfr":[]} {"baseform":"sexamen","wordforms":[],"text":"(lmo) se sexercis.
","jfr":[]} {"baseform":"sexarbetare","wordforms":[],"text":"många prostituerade kräver att kallas så analogt med t ex kulturarbetare. De menar att de inte säljer sin kropp utan sina tjänster precis som andra säljer sina tjänster till en arbetsgivare. Av den anledningen vill sexarbetare i flera länder starta fackföreningar.
","jfr":[]} {"baseform":"sexarche","wordforms":[],"text":"(grekiska arche; början) det sexuella debuten med det första samlaget.
","jfr":[]} {"baseform":"sexbomb","wordforms":[],"text":"efter engelska sex bomb. ”Hist.: sedan 1957.” (SO) Mycket sexig kvinna. ”Hollywoods nya ’sexbomb’ Jayne Mansfield.” (SDS nr 282/1957) ” Norsk slang har sessy; mycket sexig person. I boken Belle de Jour (2006) finns den anmärkningsvärda definitionen sexbomb; massförstörelsevapen. Andra liknande slanguttryck är sexbrud, sexbubbla och sexbulle.
","jfr":[]} {"baseform":"sexbrottning","wordforms":[],"text":"se agonofili.
","jfr":[]} {"baseform":"sexchock","wordforms":[],"text":"(lmo) oväntad handling eller exponering av sexuell art.
","jfr":[]} {"baseform":"sexcil","wordforms":[],"text":"(lmo) sex i exil.
","jfr":[]} {"baseform":"sexdebut","wordforms":["sexdebutera"],"text":"ett uttryck som ersätter det mer negativt laddade förlora oskulden. \"Hon hade gjort sin sexdebut redan som trettonåring, så hon dirigerade trafiken kan man säga.\" (Kalmér 2024 s 186) Se oskuld.
","jfr":[]} {"baseform":"sexdiet","wordforms":[],"text":"(lmo) går ut på att sex är positivt både fysiskt och psykiskt.
","jfr":[]} {"baseform":"sexdocka","wordforms":[],"text":"se docka (3).
","jfr":[]} {"baseform":"sexdödare","wordforms":[],"text":"(sl) långkalsonger. Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"sexellens","wordforms":[],"text":"(lmo) exellent, utomordentligt sexig.
","jfr":[]} {"baseform":"sexempel","wordforms":[],"text":"(lmo) vitsigt om olika sexyttringar.
","jfr":[]} {"baseform":"sexen","wordforms":["sexet"],"text":"(sl) knullet. ”Från början hade jag ju gillat honom, jag tänkte att det måste gå att göra sexet bättre.” (Hämnden i Närstrid: Vanessa 2005) \"Sexet var inte det stora problemet och jag kunde kosta på mig att vara novis eftersom hon var äldre än jag.\" (Kalmér 2024 s 170) Och i Swedenborgs Drömbok, publicerad första gången 1859, står följande: \" om mina förnöjligheter om nättren [...] at intet vara porterad för Sexen, jag warit i alla mina dagar.\" Anm: sexen; det sexuella och porterad; hågad. Danska sexet; sexig.
","jfr":[]} {"baseform":"sexenär","wordforms":[],"text":"(lmo) ”upptäcktsresande i osedlighet”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"sexercis","wordforms":[],"text":"(lmo) av sex och excercise (eng); övning. Att öva olika kroppsdelar som stjärt och magmuskler inför sexamen*.
","jfr":[]} {"baseform":"sexess","wordforms":[],"text":"(nyo) ”sexuell framgång/succé”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"sexgräs","wordforms":["gräs"],"text":"(sl) könshår*. Se även gräs (2).
","jfr":["gräs"]} {"baseform":"sexhib","wordforms":[],"text":"(sl) enligt folkmun.se rör det sig om en mycket kåt man som älskar att runka inför publik. Hib är här kort för exhibitionist; person med sjuklig drift att blotta sig främst för person av motsatt kön.
","jfr":[]} {"baseform":"sexhjälpmedel","wordforms":["sexleksak"],"text":"se massagestav, dildo, godmiché, olisbos, vibrator.
","jfr":[]} {"baseform":"sexig","wordforms":[],"text":"SAOB har ”sexig om sak: som innehåller l. ’bjuder på’ sex och ’Den raffigt sexiga romanen’,” och tar också upp sexig i betydelsen ”om person: intresserad av det sexuella, som har sexuell dragningskraft (i rikt mått) särsk. om kvinna”. ”Hist.: sedan 1943”. (NEO) ”Varken min syster eller jag får använda ordet ’sexig’ eller svära eller något sådant.” (Hite 1977) ”Sexighet har inte att göra med förhållandet mellan klädd och avklädd kroppsyta. Sexig är inte det oundvikliga resultatet av att man är blond, solbränd och smal ... Sexig är att vara avslappnad och känna sig bekväm i sig själv ...” (Belle de Jour 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"sexism","wordforms":["sexist"],"text":"bildning av engelska sex; kön i analogi med rasism. Nedvärdering och diskriminering av kvinnan på grund av hennes kön. Begreppet introducerades på 1960-talet av feministiska forskare som en parallell till rasism. Därav sexist, sexistisk (sedan 1970-t) om mansperson som ägnar sig åt sexism. ”En den sexisten tar som grossisten och ger sin saxofonisten det stora konstiga helvetet.” (Hammarén 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"sexistisk","wordforms":[],"text":"präglad av sexism*. ”Hist.: sedan 1975.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"sexit","wordforms":[],"text":"(nyo) bildat av sex och exit. Enligt SAO (2013) ”när man försvinner från ett sammanhang, exempelvis en fest, för att gå och ha sex”.
","jfr":[]} {"baseform":"sexklekticism","wordforms":[],"text":"(nyo) ”stilblandning och motstridigheter i en sexlek, exempelvis kuddkrigsknull”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"sexklubb","wordforms":[],"text":"sammanslutning av människor som söker sexpartner, och/eller öppet vill visa upp sin sexualitet inför likasinnade.
","jfr":[]} {"baseform":"sexköp","wordforms":["sexköpare"],"text":"1 sexköp; betala för en prostituerads tjänst. 2 sexköpare; person som ägnar sig åt sexköp. ”Hist.: sedan 1992.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"sexköpslag","wordforms":[],"text":"lag från 1999 som förbjuder köp av sexuella tjänster. Köparen åtalas men inte säljaren.
","jfr":[]} {"baseform":"sexla","wordforms":[],"text":"(nyo) ”alla sexuella aktiviteter utöver omslutande sex*”. (SAO 2013) Jämför sexling.
","jfr":["sexling"]} {"baseform":"sexlek","wordforms":["lek","leka."],"text":"”sexuellt umgänge bl a av mer okonventionellt slag: avancerade sexlekar. Hist.: åtm. sedan mitten av 1970-talet”. (SO) Se även lek, leka.
","jfr":["lek, leka"]} {"baseform":"sexleksak","wordforms":[],"text":"se sexhjälpmedel.
","jfr":[]} {"baseform":"sexling","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt SAO (2013) \"samlingsnamn för de sexuella aktiviteter som kan göras utöver samlag”. Jämför sexa.
","jfr":["sex"]} {"baseform":"sexmagi","wordforms":[],"text":"uttryck för olika sexuella aktiviteter använda i magiska eller andliga sysselsättningar.
","jfr":[]} {"baseform":"sexmatisk","wordforms":[],"text":"(nyo) ”en person med övertygande kåt utstrålning.” (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"sexmessa","wordforms":[],"text":"(nyo) ”skriva porriga sms till någon”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"sexmissbruk","wordforms":[],"text":"när hela tillvaron kretsar enbart kring sex och kampen för att tillfredsställa detta behov. ”Männen — för det är i princip bara män som söker hjälp för sitt sexmissbruk — är oftast 35—40 år gamla, och de berättar hur de tidigt börjat onanera för att till exempel undvika mardrömmar. På samma sätt har de senare i livet tagit sin tillflykt till porren, som ett slags tröst som så småningom blivit ett behov, och något man ständigt planerade för hur man skulle kunna utöva. De som söker hjälp för sitt missbruk har oftast blivit avslöjade, kanske av en fru eller en flickvän.” (Sex på nätet Ottar 4/02) \"De var mycket sexuella. Jag tror min pappa var någon form av sexmissbrukare.\" (Kalmér 2022 s 295)
","jfr":[]} {"baseform":"sexnisse","wordforms":[],"text":"(sl) sexintresserad man, sexmissbrukare*. ”Det handlade ju bara om sexnissar [...] Det var väl i stort sett det enda han hade i huvet.” (Bäckström 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"sexnollsex","wordforms":[],"text":"det första verksamma medlet mot syfilis. Det var den tyske läkaren och bakteriologen Paul Ehrlich som tillsammans med japanen Sachasiro Hata vid sitt 606:e försök år 1909 lyckades framställa medlet salvarsan från latinets salvare; rädda och arsenum; arsenik.
","jfr":[]} {"baseform":"sexnödig","wordforms":["nödig"],"text":"(nyo) enligt SAO (2013) ”kåt”. Se även nödig.
","jfr":["nödig"]} {"baseform":"sexobjekt","wordforms":[],"text":"(engelska sex object) föremål för sexuell lust. I svenskan sedan 1970-talet. \"Han var en spännande person, trevlig att prata med, men han såg mig som ett sexobjekt.\" (Kalmér 2024 s 157) \"Jag tycker det finns en frihet i att inte behöva vara det där sexobjektet.\" (Kalmér 2022 s 28)
","jfr":[]} {"baseform":"sexofobi","wordforms":[],"text":"(grekiska phobia; fruktan, skräck) rädsla för allt sexuellt.
","jfr":[]} {"baseform":"sexografi","wordforms":[],"text":"istället för ordet pornografi*. Förslag från Don Herler i Helsingfors med förklaringen ”sexuellt stimulerande framställning i ord och bild”.
","jfr":[]} {"baseform":"sexoholic","wordforms":[],"text":"(eng) sexoholist, sexmissbrukare ordlek på alcoholic; alkoholist. Jämför sexomani, sexxo. Norsk slang har sexulf för sexoholist.
","jfr":["sexulf","sexomani, sexxo"]} {"baseform":"sexologi","wordforms":[],"text":"(latin sexus; kön och grekiska logos; lära, vetenskap) läran om människans sexualitet. NEO har ”hist.: sedan 1934”. Den franske idéhistorikern och filosofen Michel Foucault (1926—1984) menar att drivkraften i sexologin är ’viljan till vetande’ där ars erotica, älskogskonsten, är ett sökande efter sanningen i själva den erotiska lusten. Sexologin uppstod på 1800-talet, (det lär ha varit amerikanskan Elisabeth Willard som först använde ordet sexology i sin bok Sexology as the Philosophy of life 1867.) Men Hertoft (1989) menar att ”ars erotica har funnits i alla tider med växlande framgång”. Enligt samma källa är en sexolog (ordet ”hist.: sedan 1934 enligt SO) ”en person som sysslar med sexologi och eventuellt påtar sig att behandla människor med sexuella problem. Vem som helst kan kalla sig sexolog, oavsett bakgrund, så beteckningen säger inget om vederbörandes yrkeskunskaper”.
","jfr":[]} {"baseform":"sexologiskolning","wordforms":[],"text":"(fisv) sexualundervisning*.
","jfr":[]} {"baseform":"sexomani","wordforms":[],"text":"(grekiska mania; raseri) tvångsmässig upptagenhet av allt sexuellt. Se även sexaholic, sexxo.
","jfr":["sexaholic, sexxo"]} {"baseform":"sexorgie","wordforms":[],"text":"olika (ofta vilda) sexuella inslag med flera deltagare. Ordet belagt sedan 1954. Jämför orgie.
","jfr":["orgie"]} {"baseform":"sexos","wordforms":[],"text":"(lmo) det os (doft) som ligger kvar i luften efter ett stänkande och stånkande knull. Ordet funnet i Sara-Märta Höglunds artikel ”Bortom silikonfantasi och anatomi” (SvD Kultur 25/10 2015) där det bl a talas om en porrfilmsinspelning: ”Det börjar närma sig lunchtid och efter närmare fyrtiofem minuter av kopulerande gör stylisten Claire O’Keefe slut på sexoset genom att impregnera luften med en riklig dos doftspray.”
","jfr":[]} {"baseform":"sexperience","wordforms":[],"text":"(lmo) erfarenhet av sex.
","jfr":[]} {"baseform":"sexpert","wordforms":[],"text":"(lmo) sexterapist eller en mycket sexuellt erfaren person.
","jfr":[]} {"baseform":"sexploatering","wordforms":[],"text":"(lmo) exploatering i sex(porr)sammanhang. ”Det är helt och hållet kommersiellt och omänskligt. De enda äkta orgasmerna är männens. Kvinnornas är bara låtsade. Pornografi är ren sexploatering.” (Hite 1982)
","jfr":[]} {"baseform":"sexplorer","wordforms":[],"text":"(nyo) ”sexuellt upptäckarglad person”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"sexponera","wordforms":[],"text":"(lmo) att exponera någon eller något i sexsammanhang, t ex en avklädd man eller kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"sexpräst","wordforms":[],"text":"(nyo) präst eller annan kyrkans man som är sexmissbrukare*.
","jfr":[]} {"baseform":"sexpudding","wordforms":["pudding"],"text":"(sl) sexbomb*. Se även pudding (3).
","jfr":["pudding"]} {"baseform":"sexring","wordforms":[],"text":"den vanligaste sexringen utgörs av en manlig pedofil som förgriper sig på en grupp pojkar. De senare kan vara okända för varandra eller känna varandra från t ex den idrottsgrupp de tillhör. Det kan även röra sig om flera förövare, av båda könen, som samarbetar.
","jfr":[]} {"baseform":"sexslav","wordforms":["slav"],"text":"(sym) 1 person (mest kvinna) som mot sin vilja, och ofta under falska premisser, tvingas att prostituera sig. Jämför trafficking. 2 person som frivilligt underordnar sig en härskare/härskarinna, domina* eller mistress* i t ex ett S/M- förhållande. ”Jag söker en härskarinna som vill göra mig till sexslav och ha mig som sin piga där hon skall förnedra mig i sina kläder samt hon får göra det hon önskar.” (Kontakt Lektyr okt 2005) Se även slav.
","jfr":["trafficking","slav"]} {"baseform":"sexslavhandel","wordforms":[],"text":"se trafficking.
","jfr":[]} {"baseform":"sexsnåret","wordforms":[],"text":"(lmo) vitsigt om fitta: ”vi ses vid sexsnåret!”; egentligen vid sextiden. Snår = tätt och risigt buskage.
","jfr":[]} {"baseform":"sexsnärta","wordforms":[],"text":"(sl) sexig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"sexsomnia","wordforms":[],"text":"eller sleep sex (engelska) när en sömngångare samtidigt utför sexuella handlingar. Från latinets somnius; sömn, slummer och insomnis; i sömnen. Sömngångarsex. Personer som lider av åkomman gör sig omedvetet skyldiga till sexuella handlingar som stönande, samlagsrörelser, onani eller tafsande. Ofta är det partnern, de delar säng med, som drabbas och som sovande inte gett sitt samtycke till handlingen. Beteendet har alltmer kommit att användas som en ursäkt från förövaren, som oftast är en man, när han t ex anklagas för våldtäkt. Det har hänt att våldtäktsmannen i fråga har friats från misstankar om övergrepp då det inte gått att bevisa om han begått handlingen i sömnen eller inte.
","jfr":[]} {"baseform":"sexspak","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även spak.
","jfr":[" spak"]} {"baseform":"sexstress","wordforms":[],"text":"(lmo) kan förekomma vid alla sexsituationer, men uttrycket syftar främst på den stress som t ex förstagångsknullaren kan utsättas för.
","jfr":[]} {"baseform":"sexsymbol","wordforms":[],"text":"kändis med stor sexuell attraktionskraft. Inte minst då kvinnliga filmstjärnor och modeller. ”Hist.: sedan 1965.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"sexsäljare","wordforms":[],"text":"(euf) prostituerad. ”Många sexsäljare är irriterade på att feministerna utnämner sig själva till experter. [...] Sanna undrar var erfarenheten, lyhördheten och ödmjukheten finns och varför feministerna inte vill lyssna när det är flera sexsäljare som försöker berätta hur det är.” (Östergren 2006) ”Sexsäljare kallar sig själva för alla möjliga namn, från hora till terapeuter, från slyna till tantrainstruktör. Det finns eskorter och callgirls och boys, gigolos, erotiska massörer, gatuprostituerade, värdar och värdinnor. Alla har sin egen stil men när man lyssnar på hur de egentligen jobbar så är det i slutändan samma typ av service det handlar om— sexuella tjänster.” (Skaldeman 2008 citerar SANS*) Motparten kunden, torsken benämns sexköpare*.
","jfr":[]} {"baseform":"sext","wordforms":[],"text":"i Wordfeud (ungefär Alfapet i mobilen) står ordet för \"ett sms med sexuellt innehåll.\" Uppgiften från Sara Lövestam i Språkluckan 4 (SvD 4 december 2024).
","jfr":[]} {"baseform":"sexta","wordforms":[],"text":"(nyo) under rubriken ”Nya ord” presenterar Språktidningen (5/2009) ordet sexta med förklaringen: ”Ordet kommer från engelskans sexting och betyder att man skickar en sexig bild via mobiltelefonen”. Ordet dök först upp i tidningen Metro där man den 10 aug 2009 under rubriken 'Tjejer förnedras med sina sextade bilder’, bl a kunde läsa följande: 'Unga tjejer tar utmanande sexbilder på sig själva och skickar dem — ’sextar’ — till sina kompisar som mms. Sedan sprids de via nätet. Det verkar ofarligt. En utmanande bild som mmsas till en kompis. Men senare sprids bilderna. Det kan vara någon gammal kompis eller pojkvän som vill hämnas. Och den avancerade mobiltekniken har gjort att bilderna sprids snabbt. Det är svårt att skydda sig mot den som ofredar'.”
","jfr":[]} {"baseform":"sextant","wordforms":[],"text":"(lmo) äldre sexig kvinna. Sextant är annars ett sorts mätinstrument.
","jfr":[]} {"baseform":"sexterapeut","wordforms":[],"text":"grekiska therapeutes; tjänare, vårdare. ”Hist.: sedan 1839”. (NEO) Psykolog speciellt utbildad för att lösa sexproblem.
","jfr":[]} {"baseform":"sexting","wordforms":[],"text":"se sexta.
","jfr":[]} {"baseform":"sextionio","wordforms":[],"text":"(sl) från franska soixanteneuf; sextionio. Ställning där parterna är så placerade att de samtidigt kan suga och slicka varandras könsorgan. Därav den omvända sifferkombinationen 69 som visar utgångsläget. ”Vi försökte sextionio några gånger men kände oss bägge distraherade för att det hände för mycket på en gång.” (Hite 1977) ”Jag gillar att vara ovanpå i sextionio, för då kan jag kontrollera hur mycket kuk jag får in i munnen. Underst är jag alltid nära att kvävas.” (Hite 1977) \" I ett hotellrum invid stranden klockan nio/ ett brunbränt par i ställning 69.\" (Gunnar Ekelöf: En Mölna-Elegi 1960) Danskan har niogtresser och 69-stilling. Se även duett.
","jfr":[]} {"baseform":"sextiosex","wordforms":[],"text":"(sl) knull bakifrån, rövknull. Från formen av sifferkombinationen 66, som man med lite fantasi kan se som en röv eller som ett knull bakifrån.
","jfr":[]} {"baseform":"sextiotre","wordforms":[],"text":"(sl) gruppsex med två kvinnor och en man där mannen slickar den ena kvinnans könsorgan medan han själv blir avsugen av den andra kvinnan.
","jfr":[]} {"baseform":"sextioåtta","wordforms":[],"text":"(sl) en sextionia* där enbart den ena partnern är aktiv. Den passiva partnern är därmed skyldig en.
","jfr":[]} {"baseform":"sextorka","wordforms":[],"text":"(sym) att ha varit utan sex en tid. ”Just nu är det sextorka, men jag ska ut till helgen så det borde nog lösa sig.” (Dax Privat 5/2014)
","jfr":[]} {"baseform":"sextortion","wordforms":[],"text":"sextortion är ett nytt namn på ett gammalt fenomen. Ordet myntades 2008 av the International Association of Women Judges (IAWJ) och innebär att en makthavare missbrukar sin ställning för att få tillgång till sex i utbyte mot en tjänst eller förmån. Ett svenskt exempel är när en RFSL- rådgivare i Stockholm i april 2021 döms för våldtäkt efter att ha utnyttjat sin position för att få sex från asylsökande i utbyte mot hjälp i asylprocessen.
","jfr":[]} {"baseform":"sextremism","wordforms":[],"text":"(nyo) under rubriken Sextremismen är den nya feminismen (SvD 15 juni 2012) skriver Anna Laestadius Larsson bl a följande: ”I en tid när sex och nakna kvinnokroppar är det säkraste marknadsföringsknepet använder nu allt fler unga aktivister sexfixeringen för att väcka uppmärksamhet kring det de vill förändra. En ny typ av feministisk rörelse — sextremismen är född.” Hon ger bl a exempel från den ukrainska feministiska protestgruppen Femen vars medlemmar ”vid flera tillfällen blottat tuttarna i protest mot att halva fotbolls-EM förlagts i Ukraina och den ökade prostitution de menar att det för med sig.” Femens grundare Anna Hutsol säger i en intervju i tyska Der Spiegel: ”Den kvinnliga kroppen används för att sälja alla möjliga saker, då måste vi också använda den för att sälja idéer.” Ordet presenteras i Nyordslistan (2013) med förklaringen: ”Metod för feministisk direkt aktion, där den kvinnliga sexualiteten används för att göra uppror mot det patrialkala systemet.”
","jfr":[]} {"baseform":"sexturism","wordforms":["barnsextuirism"],"text":"Nyordsboken (2000) har ordet belagt från 1984. En turistform vars främsta syfte är att skapa kontakt med prostituerade. ”Omkring 50 000 svenskar åker varje år till Thailand, många män som s k sexturister, till ett land med ca 700 000 prostituerade.” (Expressen 11/6-1990) Se även barnsextuirism.
","jfr":["barnsextuirism"]} {"baseform":"sexual -","wordforms":[],"text":"(latin sexualis av sexus; kön) ord med förstavelsen sexual- som saknas kan möjligen finnas under köns-. Ordet ”hist.: sedan 1850”. (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"sexualakrobat","wordforms":[],"text":"(sl) mycket potent man. Se även sexakrobat.
","jfr":[" sexakrobat"]} {"baseform":"sexualakt","wordforms":[],"text":"(euf) knull, samlag. ”Hist.: sedan 1934.” (SO) Se vidare under akt.
","jfr":[]} {"baseform":"sexualbrott","wordforms":[],"text":"tidigare kallade sedlighetsbrott. Det rör sig om brott som straffbelagts för att skydda människors sexuella integritet, t ex våldtäkt, koppleri och sexuellt utnyttjande.
","jfr":[]} {"baseform":"sexualcykel","wordforms":[],"text":"perioden mellan två menstruationscykler hos kvinnan. Hos de lägre djuren talar man istället om brunstperioden. Se vidare under mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"sexualdrift","wordforms":[],"text":"ordet ”hist.: sedan 1875”. (SO). \"Hos alla människor, oavsett kön, finns en sorts spänning mellan andras behov och drift, egna behov och egen sexualdrift.\" (Kalmér 2022 s 258) Se vidare könsdrift.
","jfr":[]} {"baseform":"sexualer","wordforms":[],"text":"(euf) könsorgan. ”På 1970-talet träffade jag en gammal gumma i trakten av Enköping. Hon var tämligen vilsen, och lite vilsen hade hon kanske alltid varit. Hon var änka och berättade hur det gick till när hennes man dog. Han stod på en stege och plockade äpplen. Stegen välte och mannen föll och slog sig så illa att han senare dog av skadorna han fick. Gumman berättade att han slog höften illa. Sedan visade det sig att det fanns två versioner av skildringen. När hon berättade för mer närstående om olyckan, var det inte höften han skadade utan ’sexualerna’. Man kan bara beklaga den stackars mannen. Hur som helst så är gumman den enda jag vet som använt ordet ’sexualerna’.” (Roger Hansson i Järfälla)
","jfr":[]} {"baseform":"sexualflicka","wordforms":[],"text":"uttryck från 1950-talet om en lösaktig, promiskuös och sedeslös och sexuellt utagerande flicka ur arbetarklassen som ofta drabbades av polisens och barnavårdsmyndighetens utredningar. I likhet med horan kom sexualflickan att ses som en negativ motpol till en eftersträvansvärd och uppskattad kvinnlighet. Se även under flicka.
","jfr":["flicka"]} {"baseform":"sexualgräs","wordforms":[],"text":"(sl) könshår. Se vidare gräs.
","jfr":[]} {"baseform":"sexualhygien","wordforms":[],"text":"omfattar inte enbart den dagliga rengöringen av könsorganen och olika åtgärder för att hindra könssjukdomar från att sprida sig, utan också åtgärder för att förhindra att könslivet, och vad därtill hör, orsakar psykiska besvär. Vad som krävs är därför en objektiv och fördomsfri sexualupplysning och inte den moraliska trångsynthet som t ex Johan Wintzell beskriver i sin Sexualundervisning i folkskolan. Handledning för lärare (1943). Där berättar han om en lärarinna, som före en lektion i sexualhygien tog in nyckeln och reglade klassrummets dörr, innan hon skulle tala med flickorna om deras sexuella liv. Enligt Wintzell handlade denna lärarinna ”synnerligen oklokt”. Istället, menar han, är ”huvudregeln: tala naturligt, enkelt, sakligt, vänligt och lugnt”.
\nYtterligare ett negativt exempel på olämplig undervisning i sexualhygien ger Kahn (1944): ”När barn frågar om urin och avföring får de kanske svaret att sånt talar man inte om därför att det är oaptitligt. På ett nytt varför kan svaret då bli: Naturen har i sin visdom givit dem en oaptitlig lukt och ett otrevligt utseende därför att de äro värdelösa och fulla av gifter, därför att ingen skall försöka äta dem hur hungrig han än är.”
","jfr":[]} {"baseform":"sexualia","wordforms":[],"text":"sammanfattande om allt det som rör sexlivet. ”Hist.: sedan 1919.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"sexualisera","wordforms":[],"text":"(nyo) 1 knulla. Ordet återfunnet hos Khemiri (2006): ”Hon var en muslimsk oljekälloägarinna som gärna lät sig bindas och sexualiseras i triangulära hål parallellt av vita män som hon fann vid övergivna bensinstationer.” 2 ordet sexualisera innebär annars att man framhäver sexualiteten inom ett visst område, t ex översexualiserad. I den betydelsen är ordet ”hist.: sedan 1942”. (SO) Som substantiv finns sexualisering och sexualiserande. \"Återstår då det sexualiserade barnet. Det är en horribel affärsidé, men den står tecknad på skärmen. Nätet äter barn. Så snart man blivit övermätt på män, kvinnor, hundar, och sadomasochistiska attiraljer, återstår bara att exploatera barnen.\" (Gabrielle Björnstrand, Göteborgs-Posten)
","jfr":[]} {"baseform":"sexualitet","wordforms":[],"text":"(ytterst av latin sexus; kön). ”Hist.: sedan 1912”. (NEO) Begreppet sexualitet började användas först under andra hälften av 1800-talet om människans könsliv och könsdrift. Se vidare köttslighet. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar begreppet: ”Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonym med samlag; den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan, men behöver inte, vara en del av vår sexualitet. Sexualiteten är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa.”
\nOch så här uttalar sig en prostituerad i ämnet i Pockettidningen R (4/77): ”Sexualitet förresten – vad är det? Det är väl inte en stor jävla kuk heller. Sexualitet är ju kontakt med en annan människa.”
","jfr":[]} {"baseform":"sexualkumpan","wordforms":[],"text":"(fisv) sexpartner.
","jfr":[]} {"baseform":"sexualliv","wordforms":[],"text":"se könsliv.
","jfr":[]} {"baseform":"sexualnöd","wordforms":[],"text":"att lida av otillfredsställda sexuella behov. Belagt sedan 1952. Tyska Sexualnot.
","jfr":[]} {"baseform":"sexualorgan","wordforms":[],"text":"”Hist.: sedan 1864”. (SO) Se vidare organ.
","jfr":[]} {"baseform":"sexualspak","wordforms":[],"text":"se spak.
","jfr":[]} {"baseform":"sexualundervisning","wordforms":[],"text":"numera samlevnadsundervisning har i Sverige idag som mål att ge eleverna biologiska, etiska och sociala aspekter på samlevnad. Här har Sverige varit ett föregångsland. Vid sekelskiftet 1900 reste Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström (1856—1949) krav på en allmän folkupplysning som rörde könslivet och dess hygien. Hon hade redan 1897 börjat föreläsa i sexualhygien för vuxna kvinnor. 1901 utkom första upplagan av hennes anatomiska väggtavlor över fortplantningsorganen, som också var avsedda för skolbruk och 1903 höll hon föredrag i ämnet på Allmänna svenska folkskollärarmötet och gav kurser för lärarinnor för att, som hon själv sade, ”klargöra behövligheten av att i ämnet hälsolära i skolan låta ingå även sexuell hygien”.
\nElva år senare fanns begreppet sexualundervisning med i 1914 års seminariestadga. 1935 blev det obligatoriskt med sexualundervisning i läroverken och tjugo år senare (1955) i den dåvarande folkskolan. Idag har den tidigare koncentrationen på sexualitetens biologiska aspekter ersatts av en mångsidigare samlevnadsinformation, där det bl a talas om ’säker sex’, som inte enbart innebär förhindrandet av oönskade graviditeter utan också skydd mot t ex HIV-infektion och andra sexuellt överförbara sjukdomar.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"sexualupplysning","wordforms":[],"text":"
upplysning i sådant som har med sexualfrågor att göra. ”Hist.: sedan 1939.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"sexualvegan","wordforms":[],"text":"(sym) begrepp myntat 2007 av docent Annie Potts vid Canterbury universitetet i Christchurch, Nya Zeeland om dem som inte enbart vägrar äta kött utan dessutom vägrar ha sex med köttätare.
","jfr":[]} {"baseform":"sexuell","wordforms":[],"text":"allt som berör könslivet, och som avser sexualiteten. Enligt SAOB stavades ordet med ett l (1837—1906) medan den nuvarande stavningen med två l tillkom 1891. \"Jag är ganska sexuell, eller jag tänker mycket på sex, gillar sex, och jag får närhet och ömhet som jag har svårt att känna i många andra situationer.\" (Kalmér 2024 s 298)
","jfr":[]} {"baseform":"sexuell drift","wordforms":[],"text":"se könsdrift.
","jfr":[]} {"baseform":"sexuell oförmåga","wordforms":[],"text":"se impotens, frigiditet.
","jfr":[]} {"baseform":"sexuell otrohet","wordforms":[],"text":"enligt den amerikanske sexualforskaren Alfred Kinsey (1894—1956) erkänner en tredjedel av gifta amerikaner att de varit otrogna någon gång. Men då det är svårt att få ett ärligt svar på frågan, uppskattar Kinsey att siffran 50 % är närmare sanningen. Fabricius-Møller menar att ”vi skall vara försiktiga i vår dom över otrohet. Förutsättningarna härför känner vi sällan. Män såväl som kvinnor kan vara storartade rättskaffens människor, även om de är polyerotiska*. Men jag medger gärna, att vi som otrohetens följesven ofta möter lögn och hyckleri i hemska former.” (Uppslagsbok i sex 1966)
","jfr":[]} {"baseform":"sexuell retning","wordforms":[],"text":"så här beskrivs en form av denna retning hos Dahlgren (2013): ”Det är rått och kallt och arbetsdagarna är långa. Men utearbete minskar den sexuella nervretningen, anser anstaltsdirektör Gülich. Den retning som uppstår vid tramparbetet på symaskiner i kvava arbetssalar.”
","jfr":[]} {"baseform":"sexuell spänning","wordforms":["spänning."],"text":"tillstånd som uppstår när det sexuella begäret inte blir tillfredsställt under en tid. Varierar för olika individer. Se även spänning.
","jfr":["spänning"]} {"baseform":"sexuell svaghet","wordforms":[],"text":"(euf) impotens. ”Otaliga män lida av sexuell svaghet, icke därför att de äro sexuellt svaga utan därför att de inbilla sig vara det. Om en man av denna typ läser det övertygande klingande prospektet för en sådan apparat (potenshöjande) och även betalar det höga priset för detta efter vetenskapens senaste forskningar konstruerade ’underverk av medicinsk teknik’ får han ett sådant förtroende till apparatens möjligheter att den verkligen hjälper honom — men det skulle också en gammal klockkedja ha gjort, om den bara varit insvept i samma blinda tro.” (Kahn 1944)
","jfr":[]} {"baseform":"sexuell upphetsning","wordforms":[],"text":"uttryck för sexuellt begär och utlöst av olika slags retningar i form av t ex dofter, synintryck, minnen, drömmar och beröring. Begäret uppstår för det mesta vid fysisk kontakt med en person av samma eller motsatt kön, som har just de retmedel som verkar stimulerande på individen ifråga. Upphetsningen är förbunden med vällust och kan, om den är tillräckligt stark, leda både till erektion och utlösning. ”Varm och våt inuti, öppen, elektrisk och matt utanpå. Det är smärtsamt att bli alltför upphetsad.” (Hite 1977) \"Jag har aldrig fått orgasm av det, men jag tycker om att höra honom flämta och stöna och bli alldeles galen av upphetsning. Jag tycker om den känsla av närhet det ger, och hans upphetsning gör mig upphetsad — ljudet av hans andhämtning, känslan av hans upphetsning genom hans styva penis och hans sätt att röra sig.” (Hite 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"sexuellt umgänge","wordforms":[],"text":"se umgänge.
","jfr":[]} {"baseform":"sexuellt utnyttjande","wordforms":[],"text":"talas det om när vuxna lockar eller tvingar barn, eller andra som inte kan försvara sig eller som är i beroendeställning, till sex i olika former, något som enligt lag är förbjudet. Se även incest.
","jfr":[" incest"]} {"baseform":"Sexus","wordforms":[],"text":"en modern Amor*; kärleksguden. ”Det är inget tvivel om att det var guden Sexus som hade förenat oss och att vi måste tacka Sexus — och Honom allena! — för att den unge greven och medelklassdottern samt Lise — flickan av folket — hade mött varandra så fördomsfritt och naturligt som vi verkligen hade gjort.” (Bjørnbœ 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"sexvallen","wordforms":[],"text":"av vall; motstånd, hinder. Det rör sig om den allmänna opinionens motstånd mot öppenheten och frispråkigheten om och kring sex. Jämför danska och norska sexmuren.
","jfr":["sexmuren"]} {"baseform":"sexxo","wordforms":[],"text":"(eng sl) person besatt av sex, sexmissbrukare. Se också sexaholic, sexomani.
","jfr":["sexaholic, sexomani"]} {"baseform":"sfinkter","wordforms":[],"text":"(latin sphincter, av grekiska sphinkter; det som tillsnör) slutmuskel. Ringformig muskel som stänger till en kroppsöppning. ”Ytterst få stoppa gärna in en fräsch kuk i en ruttnande slutmuskel, för då kan köttätande bakterier överväldiga kuken å göra slut på de lilla roliga.” (Teratologen 2003) ”Och varenda man jag någonsin har träffat älskar tanken på att dominera en kvinna genom att trycka in sin stora kuk i hennes trånga sfinkter så att hon förlorar kontrollen.” (Jameson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"sfinx","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Sfinxen är ett antikt sagodjur med lejonkropp och människohuvud.
","jfr":[]} {"baseform":"sfär","wordforms":[],"text":"(sym) bröst, klot*. ”Jag satte på mig ett vitt linne, på vilket jag hade klippt upp halslinningen för att få så stor urringning som möjligt, och kortat av det nertill så att de här märkliga sfärerna stack ut ordentligt.” (Jameson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"sfärord","wordforms":[],"text":"(lmo) \"runt eller eljest anstötligt ord.\" (Uarda-Akademiens Ordbok Lund 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"sgu","wordforms":[],"text":"dansk svordom så gud hjaelpe mig. I en artikel om Bandeord (svordomar) i Ud & Se (Februari 2010) heter det ”’Sgu’ er de eneste bandeord, der hitter på tværs af alder, og som alle generationer bruger lige meget.”
","jfr":[]} {"baseform":"SH","wordforms":[],"text":"(sl) Shit Happens. Om ett oförklarligt fenomen.
","jfr":[]} {"baseform":"shachav' im","wordforms":[],"text":"(hebr) ligga med.
","jfr":[]} {"baseform":"shaddra","wordforms":[],"text":"(rom) kräkas, spy.
","jfr":[]} {"baseform":"shaft","wordforms":[],"text":"(sl) uttryck för när något går käpprätt åt helvete.
","jfr":[]} {"baseform":"shagga","wordforms":[],"text":"(för sl) knulla. Från engelsk slang shag.
","jfr":[]} {"baseform":"shakleta","wordforms":[],"text":"(för sl) röv, rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"shanty","wordforms":[],"text":"(sl) sexig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"shara","wordforms":[],"text":"(för sl) skit, bajs.
","jfr":[]} {"baseform":"shareware","wordforms":[],"text":"(so) kvinna delad av många. Från engelska share; del(a) och ware; vara.
","jfr":[]} {"baseform":"sharka","wordforms":[],"text":"(sl) när någon trycker upp en hand i en påklädd persons rövhål.
","jfr":[]} {"baseform":"sharmota","wordforms":["sharmuta"],"text":"se charmota.
","jfr":[]} {"baseform":"sharta","wordforms":[],"text":"(sl) från engelska shit + fart; fjärta löst. Jämför fajsa.
","jfr":["fajsa"]} {"baseform":"shawshanka","wordforms":[],"text":"(sl) att släppa ut litet i taget av t ex fisar, för att det inte skall märkas så väl.
","jfr":[]} {"baseform":"shawty","wordforms":[],"text":"(sl) sexig brud.
","jfr":[]} {"baseform":"shaytan","wordforms":["shayto"],"text":"se satan.
","jfr":[]} {"baseform":"Sheela-na-gig","wordforms":[],"text":"(iriska) figurativa sniderier av nakna kvinnor, ibland tillsammans med män, utrustade med överdimensionerade könsorgan. Det rör sig om arkitektoniska grotesker som finns på slott, katedraler och andra byggnader runt om i Europa men främst på Irland och i England, Frankrike och Spanien. Kanske har figurerna används som skydd mot död, onda andar och andra demoner. Det råder delade meningar om var figurerna först dök upp men troligen var det i Frankrike eller Spanien på 1000-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"sheläggning","wordforms":[],"text":"(sl) svengelska för manlig homosexualitet. Efter engelska she; hon.
","jfr":[]} {"baseform":"shemale","wordforms":[],"text":"(eng) ungefär honman. Ursprungligen en man som delvis gått igenom en förvandling till kvinna. Den nya personen har bröst men har fortfarande kvar penis och pung.
","jfr":[]} {"baseform":"sheman","wordforms":[],"text":"(sl) lesbian. Från engelskan. ”Hon-man”. Andra liknande uttryck är she-male, he-girl och he-she.
","jfr":[]} {"baseform":"sheriffstjärna","wordforms":[],"text":"(sl o lmo) rövhål. Se även stjärna.
","jfr":[" stjärna"]} {"baseform":"sheytan","wordforms":[],"text":"(för sl) satan, djävulen.
","jfr":[]} {"baseform":"shik","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"shim","wordforms":[],"text":"(am sl) av she+him; transvestit*, androgyn* person.
","jfr":[]} {"baseform":"shisko","wordforms":[],"text":"(sl) horunge,* snorunge.
","jfr":[]} {"baseform":"shit","wordforms":["sheesh"],"text":"ett av engelskans äldsta ord. Ursprungligen betydde ordet diarré hos boskap. Från fornengelska scite; dynga. Även sheesh (euf) uttalas geez. 1 (sl) skit, avföring. 2 svordom ungefär ”fan också”. ”Hist.: åtm. sedan 1990.” (SO) Men Silverton (2010) har 1508 som äldsta belägg. Shit var under 2020 den näst mest använda svordomen på Twitter (15.04 %). Överlägsen etta var fuck (se do). Se vidare under skit.
\n","jfr":[]} {"baseform":"shitta maj","wordforms":[],"text":"
(gbg sl) skit/fan också!
","jfr":[]} {"baseform":"Shiva","wordforms":[],"text":"(sanskrit för ’den milde’, ’den nådige’) en av hinduernas viktigaste gudar. I myterna framställs han som både asketisk och erotisk. Hans symbol är lingam*, en kägelformad fallos som står uppställd i templen och på andra ställen eller bärs som små amuletter. Dyrkan av honom kännetecknas av magi och vilda, ibland blodiga sexorgier, där deltagarna tidigare ofta uppträdde nakna.
","jfr":[]} {"baseform":"shlang","wordforms":["shlong"],"text":"(jid) kuk. Enligt min sagesman (f 1929) hört i Jämtland på 1940-talet. Han förklarar också att hl är ett väsljud + tonlöst l, framsläppt på endera sidan av tungan. Ordet förekommer även som slang. Crawford (The Blue Book) har schlong om (stor) penis och menar att ordet är jiddisch/tyska för orm. ”Han verkade få en ordentlig dos infraröda strålar på sin omskurna men för övrigt inte särskilt anmärkningsvärda schlong.” (Jong 1977) Jämför shmok.
","jfr":[]} {"baseform":"shli","wordforms":["sli;"],"text":"(dial) slem, smegma*. Även sli; slipprig vätska, drägel. Uppgift från ORB.
","jfr":[]} {"baseform":"shluk","wordforms":[],"text":"(sl) bitch*, hora*.
","jfr":[]} {"baseform":"shlyna","wordforms":[],"text":"(sl) se under slyna.
","jfr":[]} {"baseform":"shläpp an","wordforms":[],"text":"(dial) avlida. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"shmegge","wordforms":["schmegge","schmekele"],"text":"(jid) pick*.
","jfr":[]} {"baseform":"shmok","wordforms":[],"text":"(jid) \"ord för det manliga könsorganet\" enligt Språktidningen (1/2019). Därav \"engelskans schmuck; dumskalle\".
\n","jfr":[]} {"baseform":"shnausen","wordforms":[],"text":"
(smn) kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"shobresvenska","wordforms":[],"text":"(nyo) förortssvenska*. ”Multietniskt ungdomsspråk är ett något krångligt uttryck [...] Då kan man tänka sig ett annat ord som cirkulerar i dag bland unga stockholmare, både med och utan mångspråkig bakgrund, just shobresvenska.” (SvD 10 okt 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"shonina","wordforms":[],"text":"(sl o so) tjej*, bitch*. Kan användas både som skällsord och allmänt i vardagsspråket.
","jfr":[]} {"baseform":"shotaheiti","wordforms":[],"text":"se tjotaheiti.
","jfr":[]} {"baseform":"shotakon","wordforms":[],"text":"(jap) kallas den person som attraheras av unga eller underåriga pojkar. Den kvinnliga motsvarigheten är lolikon*.
","jfr":[]} {"baseform":"shrub","wordforms":[],"text":"(sl) från engelskan. Fitthår, buske*.
","jfr":[]} {"baseform":"shuk","wordforms":[],"text":"(sl) slyna, hora.
","jfr":[]} {"baseform":"shumme","wordforms":[],"text":"se shonne.
","jfr":[]} {"baseform":"shvantz","wordforms":[],"text":"(jid) penis, svans*.
","jfr":[]} {"baseform":"shå mi yår puzzy","wordforms":[],"text":"svengelska för show me your pussy; visa mig din fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"siamestuttar","wordforms":[],"text":"(sl) tättsittande bröst. Namnet kopplas förstås till siamestvillingar. Motsats: särtuttar*.
","jfr":[]} {"baseform":"siamestvillingmössa","wordforms":[],"text":"(lmo) behå. Se även tvillingmössa.
","jfr":["tvillingmössa"]} {"baseform":"sicka","wordforms":[],"text":"(sl) dia. Se också sikk, sikkar.
","jfr":["sikk, sikkar"]} {"baseform":"sickla","wordforms":["seckla"],"text":"(dial) dregla, sagla*.
","jfr":[]} {"baseform":"sida","wordforms":[],"text":"(sl) 1 på andra sidan, på fel sida; homosexuell. 2 franska för aids* (syndrome immuno-déficitaire acquis). 3 (euf)vara på sidan; vara på toaletten. ”Hon gick ut och behövde väl det, ty från avresan från Falun hade hon ej varit på sidan.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"siderodomofili","wordforms":[],"text":"kallas det när man tänder på att köra tåg och/eller på annat som har med järnvägen att göra.
","jfr":[]} {"baseform":"sigg","wordforms":["sigge"],"text":"(dial) 1 handjur med en testikel. 2 kastrerad. Se kastrera. 3 vrång karl.
","jfr":[]} {"baseform":"sigill","wordforms":["vax"],"text":"(sym) kuk. ”... tryckte med kraft sigillet i det mjuka vaxet...” (Aretino 2008) Se även vax.
","jfr":["vax"]} {"baseform":"sigla","wordforms":["segla"],"text":"(sk) sagla*, dregla. Se även segla (3).
","jfr":["segla"]} {"baseform":"sigoria","wordforms":[],"text":"(lmo) 20-årig tjej kallar sin fitta för mutta* eller sigoria, enligt Tigerskott i brallan (1/2001). Kanske från cikoriaväxten vars parflikiga blad är lätt fittlika.
","jfr":[]} {"baseform":"sik","wordforms":[],"text":"(turk) 1 knulla. Därav sikerim; jag knullar och siktim; jag har knullat. Allt enligt Ljung (2006). 2 kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"sikk","wordforms":["sikkar"],"text":"(dial) gotländska för ”qvinnobröst” enligt Rietz (1867) som också jämför med nordhögtyska zitze; spene. Sickar, sicker (sl); kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"sikkel","wordforms":["sekklan","sikklan","sickel"],"text":"(dial) dregla*. Därav sikkle; dreglet, saliven. Även sekklan, sikklan, sickel och säcklan; dregel. Samtliga uppgifter från ORB.
","jfr":[]} {"baseform":"sikmek","wordforms":[],"text":"(turk) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"sikter len","wordforms":[],"text":"(för sl) turkiska för fuck you; dra åt helvete.
","jfr":[]} {"baseform":"siktir git","wordforms":[],"text":"(turk) skit (fan) också!, fuck off; stick!
","jfr":[]} {"baseform":"siktir","wordforms":["siktir län (len)"],"text":"(för sl) dra åt helvete, stick!
","jfr":[]} {"baseform":"SILF","wordforms":[],"text":"(eng sl) Sister I Like To Fuck! Syrran jag vill knulla! Se även MILF.
","jfr":[]} {"baseform":"silicon valley","wordforms":[],"text":"(eng) ordlek på silikon och valley; dal(gång). Detta med anspelning på det stora världsomspämnande teknologiföretaget Silicon Valley beläget i San Francisco. 1 dalgången mellan kvinnobrösten. 2 fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"silikonbomber","wordforms":["silikonbröst","patt","rattar, "],"text":"(sl) även silikonbröst, silikonisar, silikonpattar, silikonrattar, silikontuttar; silikoninjicerade (stora) kvinnobröst. ”Inga killar gillar silikonrattar, bara så du vet det! Och dina är alldeles för stora för dig, det ser överdrivet ut.” (Drougge 2001) \"Strumpebandshållare som syntes, silikonbröst som putade, stilettklackar, glänsande glossade läppar.\" (Lapidus 2008 s 401) År 1962 var Timmie Jean Lindsay, Houston, Texas den första som fick silikon inopererat i brösten. Se även patt, rattar, tutt, tutte och under bomb (3).
","jfr":["tutte och under bomb ","tutt,"]} {"baseform":"sill","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Jämför fisk (1).
","jfr":["fisk"]} {"baseform":"sillaburken","wordforms":["burk"],"text":"(sk) kvinnligt könsorgan. Se även burk (3).
","jfr":["burk"]} {"baseform":"sillhuvud","wordforms":[],"text":"(sl) när man är så skitnödig att korven redan sticker ut en bit.
","jfr":[]} {"baseform":"sillisar","wordforms":[],"text":"(sl) silikonbröst. ”Om du skaffar dig sillisar en bit in i karriären vill alla filma med dig igen.” (Puma Swede 2012) \"Alla med push-up-bh eller sillisar, tajta blåljus eller korta kjolar.\" (Lapidus 2008 s 71) Se även under sillikonbomber.
","jfr":["sillikonbomber"]} {"baseform":"sillmacka","wordforms":["macka"],"text":"(sl) oralsex* på kvinna. Se även macka.
","jfr":["macka"]} {"baseform":"sillmjölke","wordforms":[],"text":"1 (sl) slak kuk efter sillmjölke; klen stackare. ”Hist.: sedan 1848.” (SO) 2 (dial) testikel (med sädesvätska) hos sill. (OFVG) Ordet syftar på sillens sädesvätska, vars uppgift är att befrukta honans rom.
","jfr":[]} {"baseform":"silo","wordforms":[],"text":"(sym) könsorgan. Förvaringsplats för säd.
","jfr":[]} {"baseform":"Silver Ring Thing","wordforms":[],"text":"(eng) kort SRT. Ett amerikanskt kyskhetsprogram som uppmuntrar ogifta att leva i celibat till dess de är gifta.
","jfr":[]} {"baseform":"silver star","wordforms":[],"text":"se under golden star.
","jfr":[]} {"baseform":"silvermunk","wordforms":[],"text":"(sl) kallas den som inte haft sex de senaste sex månaderna. Jämför platinummunk.
","jfr":["platinamunk"]} {"baseform":"silversex","wordforms":[],"text":"(sym) sex på äldre dar. ”Det här är inte en tidning för seniorer eller grå pantrar som sysslar med silversex.” (Amelia Adamo om tidningen M i SvD Kultur 26/3-2006.) Se också grå- och rynksex.
","jfr":["grå-"," rynksex"]} {"baseform":"simma ut","wordforms":[],"text":"(met) samlag. ”De är gränslöst olyckliga, men hon förlåter honom gång på gång och så simmar de ut. Tsypkins vackra metafor för älskog.” (Dan Sjögren i YA 21/12-2005 om Leonid Tsypkins Sommaren i Baden-Baden, Norstedts 2005.)
","jfr":[]} {"baseform":"simma","wordforms":["simme"],"text":"(dial o sbst) slemsträng från kos eller märrs könsorgan i samband med brunsten (stundom även under en viss del av dräktigheten). (OFVG) Därav simma, simme (vb); avsöndra slem.
","jfr":[]} {"baseform":"Simon","wordforms":[],"text":"(smn) Hjelmqvist (1903) om avträde i 1890-talets Åbo.
","jfr":[]} {"baseform":"simp","wordforms":[],"text":"(so) från engelska simpleton; dumbom. \"Simp har på sistone blivit ett modeord i sociala medier. Simp är ett tillmäle som främst används om män som kommenterar inlägg av kvinnor. Ordet används när vänligheten anses vara falsk. En simp vill inte bara vara trevlig — utan har dessutom förhoppningar om en romantisk relation.\" ( Nya ord och namn, Språktidningen 8/20)
","jfr":[]} {"baseform":"simpa","wordforms":[],"text":"(sl) från eng simp och innebär att man smickrar någon, speciellt en kvinna, för att ställa sig in med avsikt att nå framgång i ett romantiskt eller sexuellt sammanhang.
","jfr":[]} {"baseform":"sin","wordforms":[],"text":"1 (euf) kuk. Här pronomet sin med utelämnat, underförstått substantiv i undvikande syfte, som i följande talande exempel, hämtat från Jersild (Kärlek 1/1965): ”Jag var så perplex så jag sa ingenting så att han bara drog med pekfingret så att blygdläpparna öppnade sej och sen blev dom glatta och sen förde han in sin på djupet.” 2 sin (sbst och fvn) här om könslem (på handjur) men enligt Karin F. Seim (1997) tänkbart också om människa. I en medeltida runristning på en träpinne från Bergen (1200-t) heter det: Felleg er fuð sin byrli i norsk tolkning av Karin F. Seim ”Fæl er fitta, måtte pikken skjenke (den)”. Fael; motbjudande, vidrig och skjenke; utskänka, fylla i. Karin F. Seim menar att byrla; ”utskänka” i vissa miljöer kan ha den skämtsamma bibetydelsen ”en som fyller i (serverar) fitta, en älskare.” Hon jämför detta med texten i Höga Visan (kap 7; 2) där det i Bibelkommissionens översättning (Bibel 2000) heter: Ditt sköte är en kupad skål - må vinet aldrig saknas.” Också sinfallin; impotent.
","jfr":[]} {"baseform":"Sin City","wordforms":[],"text":"om stad eller stadsdel där olika syndiga verksamheter, som hazardspel och prostitution, florerar. Från engleska sin; synd och city; stad.
","jfr":[]} {"baseform":"singaporegreppet","wordforms":[],"text":"se under kabazzah.
","jfr":[]} {"baseform":"singelsex","wordforms":[],"text":"(euf) av singel; som avser endast en person eller företeelse. Onani, runk. Jämför under sex och autoerotik.
","jfr":["sex"," autoerotik"]} {"baseform":"singlartjej","wordforms":[],"text":"(sl) ”prostituerad” enligt Thesleff (1912) och Gibson (1983) utan närmare förklaring. Det finns, som Rietz (1867) påpekar, ett dialektord singla från Göta- och Svealand med betydelsen ”klinga, skramla: om slantar”. Kanske kan det sättas i samband med prostituerad; tjej som tar betalt för sina tjänster. Lennartsson (2001) menar att singlartjejer och shanor (se schana) hade större värde på könsmarknaden än t ex gnoor och grändkärringar. (se do) De båda sistnämnda grupperna höll till i Gamla stan medan singlartjejerna och shanorna frekventerade gatorna på Östermalm i Stockholm. Se även under tjej.
","jfr":[" tjej"]} {"baseform":"sinnlig","wordforms":["sinnlighet"],"text":"som ger upphov till eller inriktar sig på (erotisk) vällust. Av tyska sinnlich med samma betydelse. Till Sinn; sinne. Enligt NEO är ordet ”hist.: sedan 1743”. ”Jag kommer ihåg att när jag första gången betraktade mig naken i spegeln och medvetet snuddade vid min fysiska kvinnlighet, då gick det som en stöt av sinnlighet, just sinnlighet, igenom mig.” (Stiehler 1950) \"Balen som företeelse förknippades med låga nöjen, fåfänga, köttets lust och en feminint laddad sinnlighet.\" (Lennartsson 2019 s 136) Se vidare under horbal.
","jfr":[]} {"baseform":"sinselera","wordforms":["pinkilera"],"text":"(dial) Ihre (1766) har sinslere ”urinam mittere”; kasta vatten, från Östergötland. Rietz (1867) menar att sinselera kommer av sissa*, och är allmänt gångbart i samband med barn. SAOB (1962) har svensk dialekt sinselera och anser att det ”sannolikt är en utvidgning av sinsa; ytterst av ljudhärmande ursprung.\" Jämför pissa. Man har också med Bellmansexemplet: ”Gudar, kom sincellera,/ Utprässen ert skin!/ Gudinnor, fyllen min flaska mera/ Med nectar af er urin!” (Bellman: skrifter 1922/1771) Hjelmqvist (1903) har uttrycket ”(Grefve) Sins i säng”; om den som väter under sig. Enligt samma källa kommer uttrycket från Stockholm och är en allitterationsbildning. Fotografen Mimmi Gustafsson (1862—1949), med ateljé på Götgatan i Stockholm, beskrivs av en sentida släkting, i en artikel i SvD (Unik bild på pionjär fanns hos SvD-läsare 5 okt 2019), bl a som \"liten och pimpinett och sa alltid 'att cincilera' istället för 'att kissa'.\" Se även pinkilera.
","jfr":["pinkilera"]} {"baseform":"sipp","wordforms":[],"text":"(nyo) ”en musprutt; luft som sipprar ut ur en kvinnas vagina”. (SAO 2013) Jämför sipp; pryd.
","jfr":[]} {"baseform":"sippor","wordforms":[],"text":"(sl) kalsipper, kalsonger. Se vidare intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"siren","wordforms":["gatusiren;"],"text":"(grekiska Seiren) enligt grekisk mytologi väsen med kvinnohuvud och fågelkropp, bosatt på öar i Messinasundet och Neapelgolfen, som lockade till sig förbiseglande män med sin eggande sång och sedan dödade dem. Ordet siren används nu om en kall kvinna som hjärtlöst beräknande förför män och utnyttjar dem ekonomiskt, en farlig, vampyraktig kvinna.
\nÄven gatusiren; prostituerad i boken Stockholms Nattfjärilar (1890): ”Alltnog, under några års tid påträffades i Stockholm ’vackra Elsa’, som blifvit något hes och rödflammig af den myckna portern, men för öfrigt gjorde temligen skäl för namnet” [näml gatusiren].\" I Hugo Öbergs bok Makter (1906) heter det: ”I en tvärbacke stodo några gatans sirener och lockade högt ...” Trettiosex år senare tog Auguste Forel upp ordet i Den sexuella frågan (1905).
","jfr":[]} {"baseform":"Sirkus Schumann","wordforms":[],"text":"(no sl) pissoar*. ”Et tidligere urinal på Stortorget i Oslo gikk under navnet Sirkus Schumann, fordi det hadde fasong som ett sirkus og rommet omtrennt (ungefär) sju mann samtidig.” (Tryti 1985)
","jfr":[]} {"baseform":"siska","wordforms":[],"text":"(åld so) \"Lättsinnig kvinna.\" (SAOB) Möjligen från finkfågeln siskas fladdrande flykt. Här i likhet med den kvinnliga siskans flykt från man till man. Och från samma källa: \" Att..sucka för en Djurgårdssiska.\" (1775) från Carl Israel Hallman, C.I. Hallmans skrifter 1820.
","jfr":[]} {"baseform":"siss","wordforms":["sissa"],"text":"(barn) kiss, kissa. Enligt Hjelmqvist (1903) har det skånska namnet Sissa en ful klang, som han tror möjligen kan bero på ”inverkan från ett liknande verb”. Hjelmqvist nämner också mögsissa; smutsig kvinna, vilket han menar är ett grovt skällsord i Skåne. ”Kan du inte hålla sisset länger, gammelfar?” (Ohlmarks 2004) \"Behöver du gå och sissa lite? frågar hon mig — när jag vill göra en forsande ström, när jag vill göra en flod: jag vill som han ändra tidvattenståndet i toalettstolen!\" (Roth 1969)
","jfr":[]} {"baseform":"sisselidiss","wordforms":[],"text":"(sk o ljud) när man ska få en unge att sissa* på pottan och inte i byxorna. Uppgift från Ohlmarks (2004) med exemplet: ”Sisselidiss, sisselidiss — såja, nu kommer de sträjs, min lille vän.”
","jfr":[]} {"baseform":"sissy","wordforms":[],"text":"(eng) för feminin manlig typ; vekling, morsgris, mes. Kort för sister. Används också om lesbian*. Men även, som Nils Haglund (f 1930) påpekar, om en riktig karlakarl.
","jfr":[]} {"baseform":"sista","wordforms":[],"text":"1 (euf) ”hon går på det sista”; i sista stadiet av graviditeten. Byrman (1989) har: ”... hon gaar på he sista”. (Österbotten) 2 Dahlman (2012) har sista försöket om \"urringad och färgglad klädsel på äldre dam\".
","jfr":[]} {"baseform":"sistone","wordforms":[],"text":"(euf) i Kalix sa man ”hon är i sistone”, om slutet av graviditeten. Detta enligt man (f 1906).
","jfr":[]} {"baseform":"sit","wordforms":[],"text":"(barn) skit.
","jfr":[]} {"baseform":"sitja/setjask hjá","wordforms":[],"text":"(fno o euf)) sitta/sätta sig hos. Här omskrivning för erotisk uppvaktning, samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"sitofili","wordforms":[],"text":"grekiska sito; vete och philos; vän, vänskap, kärlek. Att bli sexuellt upphetsad av mat i olika former som t ex chokladpudding eller kombinationen chokladsås, jordgubbar och vispgrädde, smetad över partnerns kropp. Det kan också röra sig om att onanera med hjälp av livsmedel som t ex morot, gurka och banan.
","jfr":[]} {"baseform":"sits","wordforms":["säte"],"text":"(euf) bak, ända av tyska Sitz; säte. Ordet är besläktat med sitta, tyska sitzen. Stolpe (1979) menar att ordet är ganska ungt i svenskan och dyker upp hos oss först omkring 1800. ”När hon gjorde en knäböjning, putade hennes bak ut på det mest löjliga sätt. — Dra in sitsen, brukade fröken Bell ropa.” (von Krusenstjerna 1933/2004) Se även säte.
","jfr":["säte"]} {"baseform":"sitt","wordforms":[],"text":"(euf) knull. ”Men sitt har han fått i natt, som vanligt. Mitt i bolandet* knuffa jag han ifrån mej.” (Kallenberg 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"sitta i gymnastiken","wordforms":[],"text":"(euf) mens, menstruation. \"Då min mor (född 1900) troligen tyckte det var dags att tala med sin dotter (född 1937) om livets realiteter. inledde hon samtalsstunden med den för mig fullständigt obegripliga frågan: ' Är det många flickor i din klass som nu sitter i gymnastiken'?\" (Marianne Ehinger, Språktidningen 5/2021) Kan tänka mig att uttrycket har att göra med att kvinnor bör ta det lugnt under mensperioden för att undvika onödigt läckage.
","jfr":[]} {"baseform":"sitta ihop","wordforms":[],"text":"(euf)r ”det är bäst du far hem, medan du sitter ihop”. I Venjan (Dalarna) uppmaning till kvinna som skall till att föda. Se även hel. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["hel"]} {"baseform":"sittdyna","wordforms":["sittfläsk"],"text":"(sl) bak, ända som i få sittfläsk; drabbar den som sitter mycket. ”Han: — Har du inget att sitta på? Hon: — Jodå, men jag hittar ingen stol!” Se även dyna och fläsk.
","jfr":[" fläsk"," dyna "]} {"baseform":"sittgök","wordforms":["sittjuck","gök"],"text":"(sl) knull i sittande ställning. Så här beskriver Langenfeldt (1947) sittgök: ”Sätt i coitus*. Troligen av juck = hopp, då man knycker till med sitsen* i luften bakåt. Jucka; knycka till i luften med sitsen.” Se även gök och juck.
","jfr":["juck","gök"]} {"baseform":"sittkissare","wordforms":["sittpinkare"],"text":"(so) (o)manlig person som sitter ner vid pissandet. Anses i vissa kretsar för fjolligt och feminint, i andra som en jämlikhetsfråga. Jämför ståkissare.
","jfr":["ståkissare"]} {"baseform":"sittning","wordforms":[],"text":"(euf) för toalettbesök. \"Hon: Var har du varit? Han: På sittning!\"
","jfr":[]} {"baseform":"situation","wordforms":[],"text":"(euf) vara i situation, vara i omständigheter*. ”Säges äfven om qvinnor, som äro hafvande”. (Ekbohrn 1884—85) ”Jag har den fatala commissionen att omtala för cousine, att Ulla troligen är i situation.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"Sivan","wordforms":[],"text":"se smeknamn.
","jfr":[]} {"baseform":"size queen","wordforms":[],"text":"(eng sl) homosexuell som tänder på stora könsorgan. ”Jag tror att alla män är kukfixerade eftersom de har kuk. En del bögar kan bli så kukfixerade så att de kallas ’sizequeens’.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97) ”Don’t tell a size queen that you’ve got a big dick unless you’re ready to pull down your drawers and prove it.” (Munier 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"siänga deghia","wordforms":["deja"],"text":"fornsvenska siänga deghia, sänghia deghia, sängadeya, forndanska sängedeie; frilla*. Uppg. från Söderwall (1895) med citatet: \"the preste som sänghia deghio [cobcubines] haue.\" (Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming 1857—1884.) Se även deja och konkubin.
","jfr":["deja","konkubin"]} {"baseform":"sjabbeter","wordforms":[],"text":"(dial) skitfärdig, smutsig. (Ordbok över Nösslingemålet)
","jfr":[]} {"baseform":"sjabbla","wordforms":[],"text":"1 (sl) sjabbla sig på hålet; slarva, göra bort sig på hålet, göra en kvinna på smällen*. Se också somna. 2 sjabbla; lösaktig kvinna.
","jfr":["somna"]} {"baseform":"sjada","wordforms":[],"text":"se schada.
","jfr":[]} {"baseform":"sjadis","wordforms":[],"text":"se schadis.
","jfr":[]} {"baseform":"sjagga","wordforms":[],"text":"(sl) lösaktig eller slö kvinna. Jfr hagga.
","jfr":["hagga"]} {"baseform":"sjaggrövad","wordforms":["sjassrövad"],"text":"(dial) med nedhängande byxbak. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"sjalett","wordforms":[],"text":"(euf o svr) min sjalett; min själ. Se själ (2).
","jfr":[]} {"baseform":"sjampa","wordforms":[],"text":"(dial) i Västergötland om \"lortlolla\" enligt Eckerman et al (1963) Lolla; lantlig. Se också under lort, lorta.
","jfr":["lort, lorta"]} {"baseform":"sjana","wordforms":[],"text":"se schana.
","jfr":[]} {"baseform":"sjant","wordforms":[],"text":"(sk) mild svordom. ”Han e min sjant ente rikted klog.” Anm min sjant = minsann.
","jfr":[]} {"baseform":"sjapp","wordforms":[],"text":"(sl) om en rad byggnader, t ex kafé, matservering, hotell men också om bordell. Används ofta nedsättande med betydelsen ”sämre ställe”. Ordet kommer av engelska shop; affär.
","jfr":[]} {"baseform":"sjas","wordforms":[],"text":"se schas.
","jfr":[]} {"baseform":"sjasa","wordforms":[],"text":"(sl) prostituera sig.
","jfr":[]} {"baseform":"sjase","wordforms":[],"text":"(dial) i Kalmar län om våp* (Eckerman et al 1963)
","jfr":[]} {"baseform":"sjassa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"sjatta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Hos Thesleff (1912). Sjatt (dial); liten, dum, enfaldig kvinna. Ett närstående ord är slattra (dial); slamsig, slarvig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"sjeppa","wordforms":[],"text":"(sl) ”kräkas” (Kotsinas 1996) med tidsangivelsen Thesleff 1912. Enligt Kotsinas (2001) så \"nämns inte ordet i någon senare uppteckning och var möjligen redan 1912 lågfrekvent eller föråldrat. Ordet antogs vara utdött\".
","jfr":[]} {"baseform":"sjeten","wordforms":["sketen"],"text":"(dial) skitig, usel. NEO har ”hist.: före 1520; fornsv. skitin, sv.dial skit(t(en, sket(t)en; till skit”. Sketen används som adjektiv och ordet är bildat till verbet skita. Ordbok över Nösslingemålet har sjeten; smutsig.
","jfr":[]} {"baseform":"sjette","wordforms":[],"text":"(dial) gå på sjette; gå på skithuset, dasset. \" I Ångermanland förekommer skitet, 'sjette' i vissa äldre talesätt eller uttryck, men i övrigt säger man skiten även här: ta bårt n hänn sjitn, 'ta bort den här skiten/smörjan'. Från Trehörningssjö, Ångermanland anges skitet i uttrycket gå på sjette, 'gå på avträdet/dasset'.\" (Annika Karlholm. Dialekt - och folkminnesarkivet i Uppsala. Språktidningen nr 6/2017)
","jfr":[]} {"baseform":"sjito","wordforms":[],"text":"(fi) avträde på Åland.
","jfr":[]} {"baseform":"sjitt","wordforms":[],"text":"(isl) skit. Sjitt efter mönster av engelska shit.
","jfr":[]} {"baseform":"sjobba","wordforms":[],"text":"(fisv) hora, prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"sjollfnask","wordforms":[],"text":"(sl) av sjolla som Pred (1990) menar är ”stockholmska för hästgardessoldat eller gardessoldater i allmänhet”. Enligt samma källa är då ”sjollfnask av myndigheterna oregistrerad prostituerad i sällskap med en soldat från ett av de lokalt stationerade regementena.” Se även under fnask.
","jfr":[" fnask"]} {"baseform":"sjolve","wordforms":[],"text":"(dial) fan enligt BOL.
","jfr":[]} {"baseform":"sjotta","wordforms":[],"text":"(sl) dass, toalett. Jämför tjoa.
","jfr":["tjoa"]} {"baseform":"sju","wordforms":["sju och själ."],"text":"från fornsvenska siu av samma germanska grundform som tyska sieben och engelska seven. 1 som förstärkande prefix förekommer räkneordet sju i sammansättningar som sjuhelsickes, sjuhelvittes, sjuhimla, sjujäkla, sjusabla, sjusärdeles och sjudundrande. Sju- ”hist.: sedan ca 1580”. (SO) Sju har i flera kulturer setts som ett heligt tal och därför lämpligt som förstärkningstal i t ex svordomar. Detsamma gäller sjutton (se do). ”Ja e så sjuhelvittes sylten (utsvulten), så snart biter ja spik om ja inte får mat mesamma.” (Ohlmarks 2004) Även sju och själ. ”Titta, viskade Brita till Bettan. Min sju och själ får hon inte gnistor ur generalagenten.” (Bergman 1922)
\nSignaturen G B från Malmö berättar i brev att han ”av skåningar och även sydhallänningar fått höra flera varianter av ’min själ’, som t ex ’min sju’, ’min liv och själ’, ’min liv och sprall’ och ’min liv och kista’.” 2 (sl) ha sju; knulla. Jämför ha sex. 3 (sl) sjua; pisstråle och slå en sjua; pissa. Det sistnämnda ”hist.: sedan 1786” enligt SO. ”När de kommit ur Sophies synfält sa Axel åt pojkarna att vänta medan han slog en sjua.” (Drougge 1996) Bo Bergman (Ord och Uttryck, SDS 10/8-2008) förklarar: ”Själv tror jag att det helt enkelt kan vara en anspelning på urinstrålens form eller rörelse: kissande män har utomhus riktat strålen hit och dit så att den (t ex i snön) ritat något som liknar siffran sju.”
\nUnder samma rubrik har signaturen Kalle ett par andra förklaringar till uttrycket: ”Första förklaringen är att uttrycket kommer från en tidsstudiemans protokoll, där den sjunde punkten i protokollet just var att gå ifrån för att gå på toa. Andra förklaringen går ut på att uttrycket kommer från Volvos löpande band där det fanns telefoner uppsatta, och om man just slog siffran sju på denna telefon så blev man avlöst för att exempelvis gå på toaletten.” Bergmans förklaring är nog den mest troliga inte minst då man jämför uttrycket med liknande t ex slå en vinkel, parabel eller båge. (se do)
\n","jfr":["ha sex"]} {"baseform":"sjuk","wordforms":[],"text":"
(euf) 1 mens, menstruation. ”Han blir då het och ivrig, smeker hennes axel, kysser henne. Då säger hon att hon är sjuk. Ordet sjuk har hon uttalat på det meningsfulla sätt som kvinnor gör, när deras män bör förstå på vilket sätt de är sjuka utan att behöva fråga.” (Dagerman 1948) 2 gravid. ”Med en lågmäld formulering låter oss Agneta ana att någonting är på gång. Hon skriver att hon också blivit ’sjuk af anat’, av någonting annat.” (Milles 2015) Se även under sjukdom.
","jfr":["sjukdom"]} {"baseform":"sjukdom","wordforms":[],"text":"(euf) ”den sjukdomen får öga”, som man, enligt uppgift från man (f 1924), sade i norra Östergötland om en kvinna som blivit med barn. Byrman (1989) menar att uttrycket troligen kan sättas i samband med ”att kvinnans illamående etc så småningom kommer att resultera i barn, dvs öga hänsyftar här sannolikt på barnets öga”. Jämför öga.
","jfr":["öga"]} {"baseform":"sjul","wordforms":[],"text":"(dial) den onde, djävulen. Jämför gammalsjul.
","jfr":["gammalsjul"]} {"baseform":"sjunde himlen","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"sjunga","wordforms":[],"text":"(sl) sjunga i den vita mikrofonen; spy.
","jfr":[]} {"baseform":"sjunkbomber","wordforms":["bomb"],"text":"(sym) hängbröst. Se även bomb (3).
","jfr":["bomb"]} {"baseform":"sjura","wordforms":[],"text":"(dial) kvinnliga könsorganet. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"sjuttifemma","wordforms":["sjuttiofemma"],"text":"(sl) där o:et står för dasshålet. Vanligt om helbutelj (75 cl) sprit, men enligt Gibson (1978) även om WC, toalett.
","jfr":[]} {"baseform":"sjuttioetta","wordforms":[],"text":"(lmo) en sextionia* där partnerna har var sitt finger i varandras rövhål.
","jfr":[]} {"baseform":"sjuttioåtta","wordforms":[],"text":"(lmo) kallades snabbt tillfredsställd kund hos prostituerad på den tid när det fanns 78-varvade och 33-varvade grammofonskivor. Se även trettiotre.
","jfr":[" trettiotre"]} {"baseform":"sjutton","wordforms":["sjuttingen."],"text":"fornsvenska siutan, siuttan, siwttan, sywttan. Här ed, svordom. ”Hist.: sedan 1839.” (SO) I SAOB är det äldsta belägget på sjutton hämtat från en versrad av Bellman (1770): ”[han] svor vid sjuttonhundra”. Sjutton förekommer antingen ensamt, det var som sjutton, eller som förstärkningsprefix, sjutton millioner (djävlar) eller för sjutton hakar. Sjutton kan tänkas ha påverkats av sju*, ett heligt och magiskt tal, men även av satan*, hebreiska schatan. Från början uttryckte räkneord som sjutton, aderton, hundra och tusen antalet djävlar, men i förmildrande syfte försvann djävlarna och kvar blev bara antalet.
\nAndra liknande uttryck är se på sjutton, ge sjutton i något och vara full i sjutton. Ännu ’finare’ än sjutton är avledningarna sjuttsingen, sjuttsiken i vissa trakter även sjuttingen. ”Nej för sjuttsingen!” ”Tacka sjuttsingen för det!” ÖSO har sjuttonåsså som förklaras med \"tusan\". Glenn Welander från Lidköping har hört att sjutton syftar på de sju trappstegen upp till galgen. De kallades de sjutton djävlarna. Jämför fanningen, fasiken och hake.
\n","jfr":["fanningen, fasiken "," hake"]} {"baseform":"sjuttsingen","wordforms":[],"text":"
se sjutton.
","jfr":[]} {"baseform":"sjå","wordforms":[],"text":"(sl) flört.
","jfr":[]} {"baseform":"sjåt","wordforms":[],"text":"(åld so) odugling, stackare, kräk. \"Jaaa - han kan sitta däroppe, den jädrans sjåten!\" instämde Klas i Ulvamåla. (En friarefärd ur Moberg 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"sjäj","wordforms":["svej","swej"],"text":"(dial) penis, enligt Lundblad/Josefsson (2021).
","jfr":[]} {"baseform":"själ","wordforms":[],"text":"(euf) 1 här beteckning för kvinnans innersta, det som ligger ”djupare” än kroppen. ”Så trängde jag, för att uttrycka det fint, in i hennes själ och beredde mig att njuta av en ljummen, men ändå distraherande könslycka.” (Meurling 1973:2) 2 min själ är ett ordentligt kraftuttryck i Skåne,(nä min själ), något som i andra delar av landet kan verka helt obegripligt. Uppgift från tidningen Vi (12/83) och artikeln ”Det är inte så dj-a lätt att svära...” Hos Bellman (F E nr 78) heter det: ”svor på sin tumme til kropp och til själ,/ På stunden slå Krögarn ihjäl.” \"Ja herre, försäkrade bodbetjänten, och min själ han kommer ut, så länge det finns en droppe i buteljen och en smula i brödkorgen.\" (Blanche 1843/1976)
\nStroh-Wollin (2008) menar att min själ ”bör ha ’missbrukats’ i början av 1600-talet ...” och ”att det dominerar bland de celesta svordomarna på 1700-talet och att det då haft ett rätt lågt stilvärde”. \"Bakgrunden till uttryck som min själ , som förstärker eller understryker det sagda, är —bokstavligt talat— att man sätter sin själ, d.v.s. sin salighet, i pant på något: att det är sant, att man förvisso ska utföra en handling och liknande.\" (Lundblad/Josefsson 2021) Enligt SAOB är det bedyrande min själ ett alternativ till minsann.
\n","jfr":[]} {"baseform":"själas","wordforms":[],"text":"
(åld) ligga för döden, dö. Saxon (1922) har ”själas dödsögonblicket (då själen lämnade kroppen)”. \"Just när han sedermera låg på sin sotsäng, kom elden i hans gård, [så] att han måste umbäras och själas under bar himmel.\" (Linné [1700-t] 2022 s 96) Ordet finns också med i gråspråk som är de älvdalska gårfarehandlarnas hemliga språk och en variant av älvdalskan.
","jfr":[]} {"baseform":"självbefläckelse","wordforms":[],"text":"(åld) självtillfredsställelse, onani. (se do) Danskan har selvbesmittelse med samma betydelse. Laqueur (2004) menar att ordet selfpollution (självbefläckelse) som synonym för masturbation var mycket sällsynt före tidigt 1700-tal. E W Wretlind (1905) säger att ”under detta namn förstås enligt regel väckandet af vällustiga känslor i könsdelarna genom onaturlig mekanisk retning. Själva namnet kommer av att ’man fläckar sig själf eller sina kläder med den framkallade säden’.”
\nDen danske läkaren Johannes Fabricius-Møller (1885—1968) menar att ordet ”självbefläckelse är mycket illa valt, ty det finns intet befläckande hos denna akt”. Men så vidsynt som denne läkare var det få kollegor som var ännu långt in på 1900-talet. Istället var yttranden i stil med Fredrik Kleveness’ (1906) de som dominerade debatten: ”Nerverna bli nämligen genom dina orena tankar uppretade på ett onaturligt sätt; och då — blott ett steg till! Förföres du af någon eller vågar du af dig själf att under de stygga tankarna reta din kropp om också blott litet, så vet du icke ordet af, förrän du sjunker i själfbefläckelsens kväljande last.” ”… ännu i sömnen fortfar den olycklige att kämpa mot sin natur, men fåfängt; alltmer lockande, alltmer förledande blifva bilderna i hans dröm, retelsen blir alltmer oemotståndlig; han kan icke stå emot länge, och - själfbefläckelsen är fullbordad.” (Kress 1905)
\nLaqueur (2004) berättar att det fanns engelska läkare som ansåg självbefläckelse vara en större farsot än smittkoppor. ”Av de män som togs in på sinnessjukhus, mellan 1890—1905, var det 14 procent som fått ’självbefläckelse’ angiven som sjukdomsorsak. De ansågs ha blivit galna av för mycket onanerande. Två procent av kvinnorna på sinnessjukhus var intagna av samma orsak.” (Att beskära kvinnoliv. Ottar 4/97) ”Fram till dess jag var tjugonio hade jag aldrig onanerat, trots att jag frestats att göra det. När jag växte upp fick jag lära mig att onani var ’självbefläckelse’.” (Hite 1977) ”Sjelfbefläckelsen förvandlar en ung man till en utmärglad och förstörd ruin som står lutad antingen mot graven eller dårhuscellen, och den sänker honom i vansinnets mörka och avgrundslika natt.” (Ekman 1887)
\n\n
\"De sorgflorsomhängda, kiststoftsvarta orden last, hemlig ungdomssynd, självbefläckelse, självskänd-ning, sädesförlust, könssvaghet, mannakraftsförlust, ryggmärgsuppmjukning, hjärnmasseförlust, nervkraftsutebbning, pollutionsfara, förståndsomtöckning, sinnessjukdom, handsvett, ringar under ögonen, omgav i rödsvart magi den katafalk, där han själv låg utsträckt som det utsedda offret.\" (Lo Johansson 1947)
\nDen tyske filosofen Immanuel Kant (1724—1804), som var närmast asexuell*, kallade självbefläckelsen för ”det vällustiga skändandet av sig själv, vilket sänker människan under djuren”. Se även under onani.
\n","jfr":["onani"]} {"baseform":"självbefrielse","wordforms":[],"text":"
(euf) begrepp använt av den svenske psykoterapeuten och författaren Poul Bjerre (1876—1964) istället för det enligt honom olämpliga onani. Det var för övrigt Bjerre, som 1911 efter ett besök hos Sigmund Freud i Wien, introducerade psykoanalysen i Sverige.
","jfr":[]} {"baseform":"självbesmittare","wordforms":["självbesmittelse"],"text":"(euf) onanist, onani.
","jfr":[]} {"baseform":"självbetjäning","wordforms":["självservice"],"text":"(sl) runk, onani. Även själveggelse, självförnedring, självförsvagning och självplock.
","jfr":[]} {"baseform":"själve","wordforms":[],"text":"(dial) själve den ; fan, satan. (Ordbok över Nösslingemålet)
","jfr":[]} {"baseform":"själverotik","wordforms":[],"text":"(euf) självtillfredsställelse, onani. Sen också autoerotik och narcissism.
","jfr":[]} {"baseform":"självfellatio","wordforms":["fellatio."],"text":"(latin fello; suga) enligt den amerikanske sexualforskaren Alfred Kinsey (1894—1956) försöker en del unga män stimulera sig själva till orgasm genom att suga den egna penisen. Men bara två, tre på tusen klarar av denna form av masturbering som kräver stor smidighet och mycket träning. I början av upphetsningen är det svårt att böja kroppen tillräckligt men när orgasmen närmar sig kan det plötsligt lyckas. Se även fellatio.
","jfr":["fellatio"]} {"baseform":"självförnöjelse","wordforms":[],"text":"(lmo) runk, onani. Att roa sig på egen hand.
","jfr":[]} {"baseform":"självförälskelse","wordforms":[],"text":"se narcissism.
","jfr":[]} {"baseform":"självplock","wordforms":[],"text":"se självbetjäning.
","jfr":[]} {"baseform":"självplågare","wordforms":["plåga."],"text":"(sl) onanist, en som hellre plågar sig själv än andra. Se även plåga.
","jfr":["plåga"]} {"baseform":"självsex","wordforms":["self-sex"],"text":"(sl) sex på och med egen hand; onani. ”’Smörgåsbordet’ erbjuder oändliga möjligheter till self-sex: röster att tända på, bilder att onanera till. Här kan män utveckla en slags sexualitet där avvisandet inte existerar. Men self-sex är bara en lösning för stunden, kanske i perioder när man saknar partner, eller när man fått barn.” (Vad vill hon ha? Ottar 2/96)
","jfr":[]} {"baseform":"självtillfredsställelse","wordforms":[],"text":"(euf) runk, onani. Länge ansågs självtillfredsställelse vara närmast en dödssynd och skadlig både fysiskt och psykiskt, men långsamt började en mer naturlig och vetenskaplig syn på fenomenet vinna insteg, och på 1950-talet var det möjligt att, som Johan Wintzell, i boken Sexualkunskap för ungdom (1953), förkunna att ”självtillfredsställelse ej längre var synd och fel”. ”Den på så sätt isolerade och avlägsnade synen hade en säregen intensiv charm som tvang mig till en ögonblicklig självtillfredsställelse.” (Nabokov 1984) Se vidare onani och tillfredställa.
","jfr":[]} {"baseform":"Sjätte mannen","wordforms":[],"text":"titel på en studie: The Sixth man (1961) om homosexuella i USA, vars författare Jess Stearn menar att ungefär var sjätte man är homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"sjö","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kvinnans könsorgan. ”Den metkrok* du sänkt i min sjö, får mitt sköte att skälva av njutning!” (Chorier 1967) 2 utlösning. \"När den heta sjön vällde fram kände han det och spändes öm och hård.\" (Länsberg 1959)
","jfr":[]} {"baseform":"sjöa å si","wordforms":[],"text":"(sk) pissa så ymnigt att det bildas en sjö (pöl). Uppgift från Ohlmarks (2004).
","jfr":[]} {"baseform":"sjöbergsplanare","wordforms":[],"text":"(sl) Thesleff (1912) om ”gammal, förfallen hora vid västra slussporten (i Stockholm), där sådana hålla till om somrarna vid ’vedmottorna’ och supa”. \"Medan 1700-talets skällsord för en kvinna som stigmatiserats som hora var nattlöperska, luder, löphora, sköka, liderligt stycke och horkona, återfinns under 1800-talet flera uttryck som refererade till särskilda platser i staden: gatlafs, berglärka och grändkärring syftar på särskilda stockholmska miljöer medan begrepp som Nygatslärka och Sjöbergsplanare hänför kvinnorna till specifika stadsdelar och gator.\" (Lennartsson 2019 s 93) Samtliga begrepp ovan finns som separata uppslagsord.
","jfr":[]} {"baseform":"sjöen","wordforms":[],"text":"(sl) ”som ett samlingsord för svordomar fast lite coolare än att svära”. (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"sjögräs","wordforms":["gräs"],"text":"(sym) fitthår. Se även gräs.
","jfr":["gräs"]} {"baseform":"sjöhäxa","wordforms":["sjöjungfru","häxa "],"text":"(sl) prostituerade som specialiserar sig på sjömän. Se även häxa och jungfru.
","jfr":[" jungfru","häxa "]} {"baseform":"sjömansfitta","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se ”annat ord för Henriquatre skägg”. Henriquatre, efter den skäggstil som den franske kungen Henrik IV (1553—1610) bar.
","jfr":[]} {"baseform":"sjöstjärnan","wordforms":[],"text":"(sym) samlagsställning där \"personen med fitta ligger på rygg och lyfter sitt vänstra ben över partnerns höft eller lår som ligger [...] Penis/dildo går in i fittan snett underifrån och båda kommer mycket bra åt att stimulera klitoris samtidigt.\" (Fittskrift 2021 s 184)
","jfr":[]} {"baseform":"sjötermer","wordforms":[],"text":"(sym) diverse uttryck för samlag. ”Ulla gick och så som capitainskan satt kvar kunde jag ej undgå att gå till segels (se segla) med henne. Detta var salig capitainens ordaform då han gjorde sin sak med henne. Hon lärde mig alla hans termer, brassa segel, fälla pliktankaret, röra på rorkulten, lovera, manoeuvrera m m. Ett var kölhala skutan, då han akterifrån entamerade (inträdde i) henne. För övrigt, då han ej nyttjade sina sjötermer, sade han allt rent ut på svenska såsom grovt folk brukar och hon var därmed ej nogräknad och log hjärtligt, då jag nyttjade hans plumpa språk. Efter hand sökte jag likväl reformera hennes smak däri och anförtrodde henne, att anständighet även under det oanständiga gjorde det hederligare och artigare.” (Hallenstierna (1972/1700-t)
\nEn annan 1700-talsförfattare som gärna använder sjötermer är John Cleland som i sin sedeskildring Fanny Hill (1749) berättar om den unge sjömannen som ”direkt och rättframt går ombord” och då Fanny protesterar när han tänker ta bakvägen utbrister: ”Bah! min kära, i storm duger vilken hamn som helst!” Så småningom kommer de överens och Fanny talar lyriskt om ”den varma bredsida som så hurtigt skjuts rätt in i henne”. Vid ett annat tillfälle med en annan sjöman heter det: ”... vi hade ju redan avseglat, vinden var god och vi hade full last; och inte heller lät vi det dröja länge förrän vi fullbordat vår färd till Cythere och lossat vår frakt i den gamla hamnen.” Adams (1982) tar upp några latinska och grekiska metaforer inom sjöfarten för mentula* bl a latinets clavus; rorpinne, rorkult.
","jfr":[]} {"baseform":"skaalm","wordforms":[],"text":"(dial) blotta sig. Jämför skælm. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"skabb","wordforms":[],"text":"fornsvenska skabber gemensamt germanskt ord besläktat med skava och latin scabies av scabo; skrapa, skava, klia. ”Hist.: sedan 1430—50 (Fem Mose böcker).” (SO) 1 kliande hudinfektion som orsakas av skabbkvalster, vilka borrar sig in i huden och lägger ägg. Smittar vanligen genom sexuella kontakter. Vanligt förekommande vid könsorganen samt kring bröstvårtorna och på lår och stjärt. Behandlas med olika skabbmedel som mestadels utgörs av organiska fosforföreningar. 2 (so) homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"skabberakka","wordforms":["skabbrakels"],"text":"(dial) enligt BOL \"satkäring, vedervärdig person.\" Jämför under skabb.
","jfr":["skabb"]} {"baseform":"skabbhals","wordforms":[],"text":"(åld so) snåljåp, slusk. \"De äro lortar och skabhalsar.\" (Magnus Lagerström: Molière, JBPde, L'avare eller den giruge, Sthlm 1731) Uppgift från SAOB.
","jfr":[]} {"baseform":"skabbinfestation","wordforms":["skabb"],"text":"(sym) arsle, röv. Infestation; angrepp av skadedjur. Se även skabb.
","jfr":["skabb"]} {"baseform":"skabrös","wordforms":[],"text":"(euf) oanständig*. Från franska scabreux; skrovlig, skabrös till latin scabrosus; skrovlig. Besläktat med skabb*. ”Hist.: sedan 1840.” (NEO) \"Den tidiga skämtpressen kopierade lustigheter från internationella publikationer i samma genre, men byggde också vidare på en folklig tradition av skabrösa visor, skämt och berättelser.\" (Såra tukt och sedlighet, Natur & Kultur 2021 s 70) \"Först struntar du i din mors order, eller rättare sagt din drottnings, och bryr dig inte om att du plågar flickan med hopplös och skabrös passion.\" (Apuleius 2024 s 97)
","jfr":[]} {"baseform":"skælm på","wordforms":[],"text":"(dial) gå oanständigt klädd. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"skælmes","wordforms":[],"text":"(dial) oanständig ställning och klädsel, visar för mycket av benen = skälman. Även skålmas; blotta delar av sin kropp och skallma; visa blygsamma leder samt skælmut; visa bara ben. Uppgift från ORB.
","jfr":[]} {"baseform":"skaendes","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) ”hafvande, fruktsam”. Han ger exemplet ”hon är skaendes” och anger Skåne som ordets hemvist.
","jfr":[]} {"baseform":"skærspsnarn","wordforms":[],"text":"(dial) hård snorkråka. (ORB) Se även under snor.
","jfr":["snor"]} {"baseform":"skærven","wordforms":["skarven","skärv","skärva"],"text":"(dial) även skärv, skärva. Sitsen (sittbrädet) på dass. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"skaffa","wordforms":[],"text":"(sl) i en artikel ”Fina flickor klär sig sexigt” med underrubriken ”Ny undersökning om synen på sex” (Mitt i Botkyrka/Salem 5/12-1995) berättar beteendevetaren Ann Frisell om en flicka som fick dåligt rykte för att hon låg med ”fel” kille. ”En annan kille slog då vad med sina kompisar om att han skulle ’skaffa’ henne, dvs få henne att ligga med honom också.” Skaffa; förse sig med (något) eller befatta sig (med).
\nAnvändandet av skaffa med sexanspelning är gammalt. I Bibel 1703 heter det t ex i Dom 11:39: ”Och efter twå månader kom hon igen till sin fader, och han gjorde henne, såsom han låfwat hade: och hon hade intet skaffa haft med någrom man.” Och i kapitlet Guds lag står det i Arnberg m fl (2015) i ett utdrag ur Kristoffers Landslag (1608): Du skall icke ligga när något djur, att du där med orenar dig: Och ingen kvinna skall hava skaffa med något djur, ty det är en styggelse.”
","jfr":[]} {"baseform":"skaffare","wordforms":[],"text":"(euf) kopplare, kopplerska*. \"Under min tid i Paris med L'archevêque hade jag en gång på avstånd sett madame Du Barry, bodmamsell i en modehandel, den förföriska ungdom som Ludwig XV:s 'skaffare' Lebel fört till den då nära sextioårige monarken.\" (Brunner 2020 s 214)
","jfr":[]} {"baseform":"skafferi","wordforms":["skafferidörr"],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Se även skafferidörr.
","jfr":["skafferidörr"]} {"baseform":"skafferidörr","wordforms":[],"text":"(sl) öppen skafferidörr; blottad byst. Skafferi är ett svalt förvaringställe för matvaror. Har idag nästan helt ersatts av kylskåpet, så ett mer passande och modernt uttryck, när det gäller ’de utställda mejeriprodukterna’, borde vara ”öppen kylskåpsdörr”.
","jfr":[]} {"baseform":"skaft","wordforms":[],"text":"1 (euf) penis. Fornnordiska skapt; handtag och fornsvenska skapt, skaft, skafft; käpp, stake. Även symboliskt som i rida på kvastskaft. ”... medan gumman red till Blåkulla på sitt tjocka, knotiga kvastskaft.” (Anderberg, Kärlek 4/1965) ”Själv släpper jag henne för ett ögonblicks vingligt bökande med att försöka dra av mig badbyxorna, som envisas med att fastna på kvastskaftet, som obevekligt pekar snett uppåt.” (Mogens Jacobsen, Sänghästen 1987) Norsk slang har sette skaft på kosten (kvasten); om knull. ”Det är klart att någon med en kuk, som ett hammarskaft, varit där och öppnat dosan*.” (Ekroth 2012) 2 prostituerad. (Thesleff 1912) SAOB har svensk dialekt skaft; prostituerad samt apskaft; obehaglig människa, och hamskaft; enfaldig människa. 3 skafta upp; knulla.
\nMin jämtländske sagesman (f 1929) berättar, att han ca 1944 hört en 55-årig kvinna, född i Västerbotten, säga om en skaftlös potatishacka att det var med den som det ofta var ”me gammjänter: dem behöv skaftas opp”. 4 OFVG har skafta ikring; ränna ikring (i betydelsen vara ute och försöka skaffa sexualpartner). 5 (dial) havande, gravid i ”stog över på skafte” (hon stod över på skaftet), vilket i Säfsnäs (Dl) innebär att kvinnan ifråga blivit med barn. Uppgift från Byrman (1989). 6 (sl) ord för när något gått käpprätt åt helvete. 7 trilla av skaftet; dö. 8 i skånskan finns soskaft skällsord till kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"skaka","wordforms":["skaka hand med den arbetslöse."],"text":"(sl) rörelsebeskrivande om 1 knulla som i skaka fitta och skaka lakan samt 2 skaka (av sig, banan); runka, onanera. Med hos Thesleff (1912). Även skaka hand med den arbetslöse. ”Och den får väl inte utsättas för skakningar, antar jag ... så här till exempel (Hon skakar den).” (Harris 1965/1900) ”Det hjälpte inte heller att han skakade hand med sin sak — inget finger i piphålet, ingen knådning vid pungen kunde utträtta något.” (Aretino 2008) 3 (lmo) skaka hand med fruns bäste vän; pissa. 4 skaka tupphuvudet; ejakulera. 5 skaka loss livmodern; få orgasm. 6 skaka rumpa; knulla. Se rumpa (3). 7 skaka kalsong; lätt göra någon gravid. ”Jag behövde bara skaka kalsongerna över frun, så var hon gravid igen.” (Ekroth 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"skakel","wordforms":["skackel"],"text":"en stång av trä eller metall varmed en vagn fästs vid selen på vardera sidan om ett dragdjur. Ordet ingår, sedan 1600-talet, i hoppa, löpa över skaklarna, vilket innebär att man gjort något som var opassande eller otillåtet då man lämnat det invanda spåret. Byrman (1989) har ”hon har hoppat över skakeln”; egentligen gjort något opassande men roligt. Här rör det sig om en kvinna som haft en utomäktenskaplig förbindelse som lett till graviditet. ”Jag vet ju, att ni är en ordentlig flicka, och inte hoppar över skaklerna.” (Stilgebauer 1923) ”Nej, mina vänner! Ta ni till fästemö den första ni tycker om, och sätt henne bra till att syssla, så löper hon ej över skaklerna.” (Wallenberg 1781/1960) Se även bortamatch.
","jfr":["bortamatch"]} {"baseform":"skakmaster","wordforms":["master"],"text":"(sl) kuk. Se även master.
","jfr":["master"]} {"baseform":"skal-aus","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) om avträdeshus i Älvdalen, vilket motsvaras av skal-öjs i Mora. Ordet skal-aus, av skala; skvala och aus; hus, hörde jag användas på 1950-talet vid sommarbesök i Älvdalen.
","jfr":[]} {"baseform":"skalk","wordforms":["skälm"],"text":"(åld so) bov, skurk. Ett av de äldsta och mest frekventa skällsorden med hundraåriga anor. \"Där bor bara tjuvar och skalkar och jag önskar dem alla till helvetet,\" (Arboga 1470 hos Inedahl 2023) Se även skälm.
\n","jfr":["skälm"]} {"baseform":"skall till","wordforms":[],"text":"
(euf) 1 om dass- och toalettbesök. ”En eftermiddag när Roland ’skulle till’, gick han för första gången in på den manliga avdelningen och fick se tidningarna.” (Schütt 1992) 2 om samlag. \"Om kvällen skulle prästen till efter gammal vana och då frågade frun om det inte var bättre nu, sen hon fått kusan* rättad.\" (Folksagan i Sverige 2 s 429)
","jfr":[]} {"baseform":"skallige","wordforms":["den"],"text":"(sym) i uttrycket den skallige hämnaren; kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"skallra","wordforms":[],"text":"(sl) klitoris. Leksak som det skallrar om. ”Låt mig banka på din låda, lilla vän. Låt mig leka med din skallra, lilla vän ...” (Jong 1975)
","jfr":[]} {"baseform":"skalman","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"skam","wordforms":[],"text":"fornsvenska skamber, isländska skömm; blygsel, förtret, skada, utskämd person. Av omstritt urspung eventuellt till fornsvenska skamber; kort. Ursprungligen ”något förringande”. ”Hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen).” (SO) Enligt Norsk Etymologisk Ordbok hänger ordet skam samman med att betäcka. Tyskan har Scham och engelskan shame. Swedberg (1720-t) har Skam med förklaringen. ”Här i Västergötland kallas den onde anden (djävulen) Skam.” Skam talar också Agneta Horn om i sin självbiografi (1600-t): När hennes försmådde friare Erik Sparre bjuder upp henne till dans ber hon ”skam gå mädh honom” dvs ber honom gå med djävulen i stället.
\nOm något förment skamligt som 1 könsorganen. I den betydelsen förekommer ordet både i våra äldsta ordböcker och bibelöversättningar och i gamla medeltidslagar, som i Gotlandslagen eller Gutalagen. Den äldsta handskriften av denna lag är från 1300-talet, men det troliga är att lagen går tillbaka till hednatid. Så här stadgas det om kvinnofrid: ”Tager du qvinna om handleden, böt en half mark, om hon vill kära. Tager du om armbågen, böt åtta örtugar. Tager du om axeln, böt fem örtugar. Tager du om bröstet, böt en öre. Tager du om ankeln, böt en half mark. Tager du mellan knäet och vaden, böt åtta örtugar. Tager du en hand mera (d. ä. längre upp), då är det skamliga gripet, och heter en dåres grepp; der ega inga penningböter rum ...” Att skamgrepp inte föranleder några böter beror på, att om kvinnan låtit det gå så långt så är hon själv med på det och får stå för konsekvenserna. Se även under pudenda. Anm: 1 Mark = 8 öre = 24 örtugar. \"Jag tog tag i hennes metalliska, skimrande hår, tvingade hennes ansikte mot min skam, kände hur den trängde in i hennes mun.\" (Edenborg 2019)
\nI norskan förekommer ordet skam i sammansättningar som hör till könsdelarna, t ex skamben; blygdben. Tyskan har Scham om både mannens och kvinnans könsdelar och i en fransk 1500-talsbok om dissektion talas det, i samband med könsorganen, om partie honteuse; skamliga delar, organ. 2 i svordomar och andra kraftuttryck. Swedberg (1720-t) har få jag skam, ett slags svordom. Enligt Hellquist (1918) ”benämning på den onde, men från början med annan betydelse.\" ”Då grät Elle och sa: ’Du har sålt mig till själve Skam.” (Schön 2010) \"Du lagläsare! Skamma dig att du vill att jag skall gå neder om dig.\" (Karlsson A & A 2017 s 71) Och från samma källa: \"För dessa oförskämda och skamlösa ord dömdes han att plikta med 50 daler silvermynt.\" (Karlsson A & A 2017 s 76)
\nUrsprungligen i förbindelser som få skam (t ex 1674), men sedan också i sådana uttryck som skam taa den som honom fölier, det weete nu skam, hvar skam är han wägen tagen? det var då själfva skam”. Ihre (1766) har skam, skammen; hin onde. Idag används skam i frasen ”nu går skam på torra land”. \"Att få skam betydde att få förakt och nesa, och också i överförd betydelse att förlora, till exempel ett slagsmål eller ett fältslag.\" (Inedahl 2023) 3 Swedberg (1720-t) har skam; bakdel och citerar Esaja 20:4: \"Alltså skall Konungen i Assyrien drifwa den fångna Egypten, och förderfwa Ethiopien både unga och gamla, nakota och barfötta med blottad skam, Egypten till blygd.” (Bib 1703) 4 samlag. I protokoll från 1600-talets Häxprocesser talas det om hur ”häxorna” har samlag med djävulen ibland specificerat som ”att göra skammen” eller ”att lyfta särken” Se även under häxa.
","jfr":["pudenda"]} {"baseform":"skamfläck","wordforms":["fläck"],"text":"(sym) fläck efter onani. Se även fläck (2).
","jfr":["fläck"]} {"baseform":"skamgrepp","wordforms":["skam"],"text":"(sym) ” urspr. grepp efter ngns könsdelar ofta med sexuella avsikter men äv. som regelbrott i brottning.” (NEO) Också enligt samma källa: ”Hist.: sedan 1911”. Det finns en äldre variant skamtag; oanständigt tag, i bruk sedan minst 1700-talet. ”Och så tog han med handen ett rejält gammaldags mjukt skamgrepp på henne...” (Olausson, Kärlek 9/1968) Se även skam.
","jfr":["skam"]} {"baseform":"skamhynda","wordforms":["skamtacka"],"text":"(dial o so) i Östergötland om sexuellt liderlig och kåt kvinna. Uppgift från Eckerman et al (1963). Se också skam och hynda samt tacka.
","jfr":["hynda ","tacka","skam"]} {"baseform":"skamkallingar","wordforms":["kallingar "],"text":"(sl) kalsonger man måste återanvända smutsiga för att man inte har några rena att ta till. Se även kallingar och skam.
","jfr":[" skam","kallingar "]} {"baseform":"skamkapsel","wordforms":[],"text":"se under kapsel och blygdkapsel.
","jfr":[]} {"baseform":"skamkäft","wordforms":[],"text":"(dial) använda sig av oanständigt tal. Därav skamtala sig; tala skamligt och oanständigt.
","jfr":[]} {"baseform":"skamlig","wordforms":["skamligt"],"text":"1 (euf) könssjukdom*. ”Dessutom hade jag vid tre tillfällen fått skamliga sjukdomar.” (Het Semester 1967) 2 skamlig; (sexuellt) oanständig. ”Hist.: sedan senare hälften av 1400-talet (Svenska Medeltids-Postillor).” (SO) 3 skamligt finger. ”Långfingret har sen gamla tider haft ett dåligt rykte. Romarna kallade det digitus infamis, dvs det skamliga fingret. Att peka mot någon med detta finger räknades som en mycket skymflig gest. Fingret betecknade en fallos i antikens värld.” (Tilander 1989) Se även under fula fingrar. 4 skamligt hus; bordell. \"En dag när hennes mor var borta band hon ett linnekäde om huvudet, men tog inget annat ur hemmet och slog följe med en kvinna till Köln — en hon inte litade på; hon var rädd att bli lämnad till ett 'skamligt hus', men så skedde inte utan hon kunde ansluta sig till beginkolonin.\" (Blomkvist 2019 s 116) 5 skamligt språk; fult, opassande språk. \"Precis som på alla andra helgdagar var allt arbete förbjudet och det var viktigt att alla förde ett nyktert och kristligt leverne. Festande, lekande, fylleri och skamligt språkbruk var bannlyst.\" (Karlsson A & A 2017 s 74-75)
","jfr":[]} {"baseform":"skamlös","wordforms":[],"text":"(adj) oblyg*, skändlig, obscen*. (se do) \" Vi slet av oss kläderna och frossade, nakna och skamlösa, i Venus nöjen.\" (Apuleius 2024 s 32) Och från samma källa: \"...du ligger med din fiende i skamlös och omogen lusta! ( s 97)
","jfr":[]} {"baseform":"skampåle","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk. Jämför påle.
","jfr":["påle"]} {"baseform":"skamtunga","wordforms":[],"text":"se tunga (1)
","jfr":[]} {"baseform":"skamtyg","wordforms":[],"text":"(åld) av skam och tyg*; redskap, don. Könsorgan. ”Jaja, sade gumman. De har nuförtiden icke hårstråt på skamtyget, förrän de låter ligga när sig. Jag trodde den där var jungfru Maria själv, jag, och var så säker på henne.” (Hallenstierna 1972/ 1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"skandal","wordforms":[],"text":"(euf) i norskans ”antydning til skandale midtskips”; om graviditet. Bergman (2007) pekar på att betydelsen obehagligt utseende, en allmän förargelse finns ”i det svenska förstagångsbelägget i latinsk form från 1600-talet”. Och han citerar: ”Förbiudes alfwarligen att inga Pijgor fördrista sigh att läggia sig uthi Lador om Sommaren med drängiarna, hwar utaf kan förorsakas undertijden ett stort Scandalum”.
","jfr":[]} {"baseform":"skank","wordforms":[],"text":"1 (sl) nedsättande om kvinna, hora, prostituerad. 2 (åld) under- eller smalben. \"Rör på skankarna!\" till den som förflyttade sig alltför långsamt. Vanlig uppmaning när jag var barn i Närke på 1940-talet och gick och drällde.
","jfr":[]} {"baseform":"skanker","wordforms":[],"text":"(åld) syfilis. \"Här får 12 á 14 bönder dröppel och skanker varav tal går i hela staden om Serenii (Biskop Serenius) religion. \" (Linné [1700-t] 2022 s 147) Förmodligen avses här syfilissmittan schanker. Se vidare under könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"skans","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Försvarsanordning. ”Men han tyglade med ena handen sin obändige fåle och lät sin katapult* gå i ställning framför min skans, varefter han stack dess huvud i min jungfrugrotta*.” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"skap","wordforms":[],"text":"fornsvenska skap; könsorgan, samma som isländska skap; beskaffenhet, gestalt. Forndanska skap och isländska sköp. Söderwall (1895) har skap; manslem och citatet \"twa adror som på skapith sittya.\" (Läke-och Örte-Böcker. Utg af G. E.Klemming 1883—1886)
\nBildning til skapa. Ordet används mest om hästar; hästaskap, hästaskak, men även om människor. SO har ”skap; hudveck kring främre delen av penis hos husdjur särsk. häst” och ”hist.: sedan senare hälften av 1300-talet”. (Hästläkedom i En Antecknares Samlingar)”.
\nSkap återfinns i Magnus Erikssons landslag (1350) angående äktenskapsbrott, som skulle straffas på följande sätt: ”Då skall snara läggas om skap hans och på henne stadens stenar och så skall hon honom omkring staden leda och sedan staden försvärja.” Med andra ord så band man ett rep kring mannens lem i vilket kvinnan ledde honom runt staden, själv skrudad i två stenar som hölls samman med en kätting och lades över hennes axlar. ORB har ”skape; könsorgan hos djur samt skápe; könsorgan hos häst och tjur m fl och skapar; könsorgan manligt, möjligen eget påhitt av en man som förklarade åkomman för syster Signe Olsson med: ’Je ha ont i skapara’.”
\nIvar Lo Johansson har i de s k Passionsnovellerna som börjar med Passion Älskog (1968) och avslutas med Lastbara berättelser (1974) någonstans med ordet skap för kvinnans könsorgan. Min sagesman (f 1945), som tipsat mig om ordet men inte var det återfinns, minns följande: \"Episoden är i alla fall att en man smyger sig på en halvsovandes fjälla som är i sin säng. Han viker försiktigt upp täcket. Ser då hennes skap.\"
","jfr":[]} {"baseform":"skapare","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuken som skapare av nytt liv, glädje, sorg, tårar och skratt. 2 (mild svr) du min skapare; herregud!
","jfr":[]} {"baseform":"skapelseverk","wordforms":["verk."],"text":"(euf o åld) könsorgan, med vars hjälp något blir till. ”Och med det samma förde jag och lyfte upp kläderna framtill med ena handen och knäet med den andra, så att jag som stod nedanför såg hennes skapelseverk i all dess fullkomlighet.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Se även verk.
","jfr":["verk"]} {"baseform":"skarfevo","wordforms":[],"text":"(för sl) håll käften!
","jfr":[]} {"baseform":"skarn","wordforms":["täva"],"text":"fornsvenska skarn; smuts, träck, ett gemensamt germanskt ord med samma rot som skära; utskilja. \"Hist.: sedan förra hälften av 1400-talet (Östnordiska och latinska medeltidsordspråk).” (SO) Ursprungligen ”något utskilt”. I äldre nysvenska var ordet vanligt och användes i en rad sammansättningar, där vi nu har 1 smuts eller skit, t ex skarnfläck, skarnhus och skarnvatten. Numera mest i högtidliga, poetiska och bibliska sammanhang. 2 sköka, hora. Detta enligt SAOB, som också har den kollektiva betydelsen pack, slödder, patrask och om enskilda skurk, avskum, usling, kräk, stackare. \"Jag har då friat det lid’liga skarnet,/ Vågat för henne båd’ ryggbast och hull,/ Och slagit de hjeltarna kull.” (Bellman F E nr 35) \"Nils hötte åt Borgars broder, som också var i stugan. Han hade sagt att de båda bröderna var skarn (kräk) och skällde Elin för att vara en 'skittäva'.\" (Karlsson A & A 2017 s 105) Skarn förekom också i sammansättningar som djävulsskarn, människoskarn och hundskarn. Se även täva.
","jfr":["täva"]} {"baseform":"skarnskt auga","wordforms":[],"text":"(dial) fans, djävulens öga, ont öga. ”Också fruktar man högeligen ett skarnskt auga må få se garnen och därva doningarna (förgöra redskapen).” (Tilander 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"skarp","wordforms":[],"text":"(dial) de skarpa uttrycken; kraftuttrycken. (OFVG) Se vidare under kraftord.
","jfr":[]} {"baseform":"skârpsskit","wordforms":["skarpskita"],"text":"(dial) fjärta ljudligt. Min jämtländska sagesman (f 1929) säger sig ha hört uttrycket på 1940-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"skarrig","wordforms":["skarrigt"],"text":"(sl) något obehagligt eller äckligt. Används främst i södra Sverige med största utbredning i Skåne. \"Fy fan, vad skarrigt!¨ \"Blev tillsammans med vissa tjejer bara för att kunna bo hos dom, kände mig skarrig.\" (Farshin 2025 s 33)
","jfr":[]} {"baseform":"skarta","wordforms":[],"text":"se skorta.
","jfr":[]} {"baseform":"skarv","wordforms":[],"text":"(dial) toalettring. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"skarvympa","wordforms":[],"text":"(sl) knull, knulla. Egentligen ympning av buskar.
","jfr":[]} {"baseform":"skata","wordforms":[],"text":"enligt Frisell (2021) är skata ett nordiskt ord och kommer från ett ord skate; spets syftande på skatans långa stjärt.1 ”ful flicka, kvinna” men också skällsord för en elak, rivig käring. Skatan skrattar som bekant högljutt, tjattrar och skränar. \"Några större framsteg gjorde han kanske inte, mer än en flicka hade slutat dansa och gått från banan när Allan bjudit upp. Han tog det inte så hårt, han spann väl inte på de där skatorna heller.\" (Fogelström 1966) 2 i överförd bemärkelse om homosexuell man. Se även kråka.
","jfr":["kråka"]} {"baseform":"skatbo","wordforms":["bo."],"text":"(sym) risig fitta. ”Fan så dumt tänkt; det är ju inget litet näste hon har utan en vildvuxen fitta som är som ett skatbo.” (Olausson, Kärlek 6/1966) Se även bo.
","jfr":["bo"]} {"baseform":"skatofili","wordforms":[],"text":"(grekiska skatos genitiv av skor; skit, smuts och philia; kärlek, vänskap) kärlek eller dragning till smuts och skit, en form av fetischism* och ännu oftare av machoschism*, som bottnar i en önskan att uppnå största möjliga underkastelse genom en så frånstötande handling som möjligt. Här har psykoanalysen också påpekat att skatofili kan vara ett slags reningsprocess. Enligt den österrikiske psykiatern Richard von Krafft-Ebing (1840—1902) är det fråga om en tvångsföreställning, som dels har med det erotiska, dels med skatologi* att göra.
","jfr":[]} {"baseform":"skatologi","wordforms":[],"text":"(grekiska skatos genitiv av skor; skit, smuts och logos; lära) ett samlande namn för litteratur, diktning, dasshumor och liknande sysselsättningar kring avföringsprocesserna. Psykoanalysens grundare Sigmund Freud (1856—1939) lär vid något tillfälle ha sagt att den moderna bildade människan irriteras av allt som påminner om djuret i henne. Istället strävar människan efter att bli så änglalik som möjligt. Änglar behöver t ex aldrig gå på toaletten. För vissa räcker det enbart med en antydan i skatologisk riktning för att man ska känna äckel och ta avstånd från fenomenet. ”Hon tyckte inte alls om de bruna uniformerna — särskilt SA:s var henne motbjudande, och den som är i stånd att något sätta sig in i hennes såväl skatologiska intresse som skatologiska utbildning genom syster Rahel, vet eller anar åtminstone, varför detta bruna var henne ytterst osympatiskt.” (Böll 1971)
\nInom bildkonsten finns flera exempel på skatologi bland annat hos Rembrandt (1606—1669). I litteraturen förekommer fenomenet mest i erotiska romaner. Så har t ex den franske poeten och författaren Guillaume Apollinaire (1880—1918) i sin roman Le exploits d’un jeune Don Juan (Den unge Don Juans bragder) skildrat skatologins betydelse under Don Juans barndom och tidiga ungdomsår, en period då den unge pojken inte kände till någon annan form av erotik.
","jfr":[]} {"baseform":"skatpiss","wordforms":[],"text":"(sl) en balja skatpiss; en mugg kaffe. Från Nilsson (1939).
","jfr":[]} {"baseform":"skatt","wordforms":["skattkammare","skattkista"],"text":"(euf) 1 fitta. ”Hon lade sig fromt, tyckte ej om att jag litet ögnade på hennes skatt, som snart slukade min.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Jag lyfter fram den ibland, min metafor från barndomen. Någonstans hade jag fångat upp en historia om en mor som sade till sin dotter: ’Kom ihåg, kära barn, att du sitter på en förmögenhet!’ [...] Jag såg för min inre syn en ung mörklockig kvinna sittande på ett berg av guldpengar. Klädd i de skiraste slöjor och haremsbyxor satt hon med korslagda ben på sin skatt.” (Skatten i Ottar 4/97) ”Som kronan på verket fälldes en rund gummikåpa ut som trycktes mot venusberget: värme och en svag elektrisk ström flödade tvärs genom blygdbenet in i den svullna skattkammaren, rätt på dess sägenomspunna g-punkt*.” (Wahl 2004) ”Skötet lever, fittan jublar, skatten doftar, savar, sinar, blöder.” (Skatten i Ottar 4/97)
\n2 bröst. ”Där stod en stol vid fönstret åt Norrström och under det att hon där beskådade, satte jag henne i mina knän och klappade henne om livet och avancerade mina klappar litet högre, vilket hon i början starkt motade men tillät mig slutligen värma mina händer på hennes digra skatter.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 3 säd, sperma. ”Studera metoden [låsmetoden; metod använd av de gamla kineserna för att hålla tillbaka utlösningen] noggrant i omkring en månads tid och mannens dyrbara skatt (säden, jing) kommer att vara skyddad.” (Kärlekens Tao 1994) Se även kammare och kista.
","jfr":[" kista"," kammare "]} {"baseform":"skav","wordforms":["skava"],"text":"(sl) knull, knulla. Nöta, gnida mot varandra. Fornsvenska skava. Allmänt germanskt ord t ex tyskans schaben och engelska shave. Troligen besläktat med latin scabere; riva. ”Det är bättre att ligga på rygg för en grosshandlare och få äta på Rydbergs än att skava i Gyllene Sängens utdragssoffa för en sup och en sillstjärt, resonerar hon.” (Kallenberg 1997)
","jfr":[]} {"baseform":"skavv","wordforms":[],"text":"(nyo) ”erotisk kärleksförbindelse med person som man inte nödvändigtvis umgås med annars”. Ordet röstades inte in i SAO (2013) av Snuskiga Akademienss ledamöter.
","jfr":[]} {"baseform":"ske(d)blad tunt","wordforms":[],"text":"(sk) en skvätt diarré som följer på en fjärt. ”Den du, den va gröti å rälig. Där kom nock ett skebla tunt.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"sked","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fallossymbol. Schön (1996) berättar om ”icke verbala hjälpmedel” vid frieri, bl a i en 1800-talsuppteckning från Bodsjö i Jämtland: ”Hade friaren råd och tillgång hade han också rustat sig med en så kallad friarsked av silver och egendomlig form. Skeden skulle vara nedstucken i vänstra bröstfickan på rocken så att skaftet syntes något uppöver fickkanten. Var flickan villig tog hon åt fickan med skeden och frågade vad han hade där. Var hon ovillig låtsades hon icke ge akt på skeden.” Liknande fallossymboler i friarärenden var käppen och kniven. (se do) 2 köra in skeden i pastejen; om rövknull. 3 sked (sk) sket. Som i följande ord(för)växling: \"Sked, fröken? Nej, det var bara jag som rapade.\" (gammal gästgivargårdsvits)
","jfr":[]} {"baseform":"skeda","wordforms":["skedställning","55-ställning. "],"text":"(sym) samlagsställning där båda parter ligger på sidan med böjda ben, den ena tätt bakom den andra — som skedar ligger i en låda. Kallas även 55-ställning. Vid en landsomfattande undersökning på nätet och Lunarstorm initierad av redaktionen för Sexspex (2004) var skeden den minst populära samlagsställningen. Endast 9% av 50 killar och 4 % bland 32 tjejer hade skeden som favoritställning. Se under rida och doggystyle. \"Du får inte ligga sked med mig för det betyder att du äger mig.\" (Kalmér 2022 s 48)
","jfr":[]} {"baseform":"skeddkäfta","wordforms":[],"text":"(dial) enligt BOL \"ful i mun\" som också har skedden, skeddål; smutsig.
","jfr":[]} {"baseform":"skeeger","wordforms":[],"text":"(put) ”prostituerad kvinna som missbrukar crack (kokain)”. (Holmén 1997)
","jfr":[]} {"baseform":"skelsord","wordforms":["maledicta"],"text":"(åld) skällsord*. Swedberg (1720-t) har maledictum: smädelse, förtal. Se även maledicta.
","jfr":["maledicta"]} {"baseform":"Skenes körtlar","wordforms":[],"text":"uppkallade efter den amerikanske gynekologen Alexander Skene (1837—1900) och är grupper av små körtlar i det kvinnliga urinrörets vägg. Anses motsvara blåshalskörteln (prostata*) hos mannen.
","jfr":[]} {"baseform":"skenien","wordforms":[],"text":"(sl) SAO (2013) har \"när någon uttrycker sig oskuldsfullt kring sex, men visar sig vara en jävel i sängen\".
","jfr":[]} {"baseform":"skenkomma","wordforms":[],"text":"(nyo) ”när en kvinna tror (gör sken av) att hon skall komma utan att hon gör det. Detta kan ibland störa processen men också bara vara något som passerar förbi”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"skenlen","wordforms":[],"text":"(nyo) ”när en person uttrycker sig oskuldsfullt om sex men visar sig vara en jävel i sängen”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"skepp","wordforms":[],"text":"(sym) könsorgan. \" Varken det eller det faktum att något djävulskt fyrkantigt litet föremål av det ena eller andra slaget, som hade råkat falla från Amelies sybord när det nyss välte, kunde hindra Bernard från att med hörbara stönanden och rop njuta av situationen. Icke olik en romersk centurion styrde han sitt skepp genom stormen.\" (Gustafsson, L 1986 s 239-40) Erotikens historia (del 2) har skepp som symbol för kvinnans könsorgan. Se vidare sjötermer.
","jfr":[]} {"baseform":"skepparen","wordforms":["skepparn"],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"sket","wordforms":[],"text":"(dial) skit. Enligt Rietz (1867) använt i Väster- och Östergötland om smuts och lort. Fornnordiska skitr; träck, och uttryck som skethål; arshål och ur-sketa; häftig diarré som gör den drabbade utsketen, dvs blek och mager. Ett annat numera utdött ord för diarré är sketsjuka. En sketåkare var, enligt samma källa, en som flackade omkring och därmed visade att han var en dålig människa. Skettna var att orena. ”Jag sulle la hälsa på pastorn, men dä får la vära, för jak ä lika sketig om hännera som om föttera.” (Västgöta-Bengtsson 1993) I göteborgskan t ex är det vanligt med sketbra, sketabra när något är skitbra.
","jfr":[]} {"baseform":"sketa","wordforms":["sketan"],"text":"1 (sl) skithus, toalett. 2 rumpa, arsle.
","jfr":[]} {"baseform":"sketbackakål","wordforms":[],"text":"(dial) äldre uttryck för brännässlor som växte sig stora och kraftiga utanför utedasset och som späda kunde användas till sallad. Se dass.
","jfr":[]} {"baseform":"sketbytta","wordforms":[],"text":"(dial) potta, nattkärl. Jämför äldre tyska Scheissbutte; nattkärl, behållare i nattstol*. Bytta = kärl.
","jfr":[]} {"baseform":"skethuslämpare","wordforms":["Budapest","chokladgubbe "],"text":"(dial) Lars-Gunnar Andersson (2021) har betydelsen renhållningsarbetare med förklaringen: \"Person som hade det föga avundsvärda arbetet att tömma dasstunnor på utedassen och forsla skiten vidare.\" Se även Budapest, chokladgubbe och nattman.
","jfr":["Budapest, chokladgubbe ","nattman"]} {"baseform":"sketord","wordforms":[],"text":"(dial) Västgöta-Bengtsson (1993) har ”förargligt, retsamt ord”.
","jfr":[]} {"baseform":"sketränna","wordforms":[],"text":"se skitränna.
","jfr":[]} {"baseform":"sketskägg","wordforms":["skägg"],"text":"(sk) hårväxt kring könsorgan och analöppning. ”De sitter som ärter i sketskägget, å ja får inte väck eländet me papir.” (Ohlmarks 2004) Se även skägg.
","jfr":["skägg"]} {"baseform":"skevla tunt","wordforms":[],"text":"(dial) skita på sig. Jämför skedblad tunt.
","jfr":["skedblad tunt"]} {"baseform":"skibby","wordforms":[],"text":"(am sl) asiatisk prostituerad med främst västerländska kunder.
","jfr":[]} {"baseform":"skida","wordforms":["ärtskida"," svärd"],"text":"1 (sym) även ärtskida. Fitta i uttrycket sticka svärdet i skidan. ”Gång på gång försökte han få in sitt vapen i skidan, men misslyckades.” (Morton 1983) Se även svärd och vapen. 2 (sk o vb) skida; skita.
","jfr":["skida"," svärd","vapen"]} {"baseform":"skidenträngd","wordforms":[],"text":"(sk) skitnödig.
","jfr":[]} {"baseform":"skideträngd","wordforms":["skidenträngd"],"text":"(sk) skitnödig.
","jfr":[]} {"baseform":"skidmark","wordforms":[],"text":"(sl) avtryck (skitmärken) i underbyxor efter en blöt fis eller en slarvigt avtorkad rumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"skifitta","wordforms":[],"text":"(åld) allmänt skällsord till kvinnor. (1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"skink","wordforms":["skinka"],"text":"(sl) knull, knulla som i uttrycket ta en skink; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"skinka","wordforms":[],"text":"1 fornsvenska skinka; om rökt skinka. Lågtyska Schinke; lår, skinka (tyska Schinken). ”Hist.: sedan 1709.” (NEO) Grundbetydelsen är lårben, och ordet är urbesläktat med skank. ”Rumpan, häcken och skinkorna ligger i gränstrakterna mellan anständigt och oanständigt, beroende på vem man pratar med. Gamla och fina damer skulle nog sortera fram en annan benämning.” (Vecko-Revyn nr 9/84) ”Han sög henne på skuldran, han bet henne i skuldran tills hon jämrade sig i högan sky, han höll hennes präktiga skinkor i två säkra grepp.” (Anderberg, Kärlek 1/1965) Från Västergötland berättas följande historia: \"Skink-Olle fick han heta allt sedan den dagen och den stunden då han stal en skinka i granngården. Det var ju väl att han inte tog två, viskade folkhumorn, för då hade han fått ett annat namn.\" \"Du förväntar dig kanske flickor från Gades som lockar med hetsande sånger, och som till gästernas jubel sjunker till golvet med dallrande skinkor.\" (Juvenalis Elfte satiren s 167)
\n","jfr":[]} {"baseform":"skinkmacka","wordforms":[],"text":"
(sl) vitsigt om fitta. Se även macka.
","jfr":[" macka"]} {"baseform":"skinkprins","wordforms":["skinkryttare"],"text":"(sl) homosexuell, bög*. ”Inga sorgfälligt undangömda tidningsbuntar med oljeinsmorda skinkprinsar i läder, kätting och blankt fyrfärgstryck.” (Persson 2003) Se också prins och ryttare.
","jfr":["prins"]} {"baseform":"skinkservett","wordforms":[],"text":"(lmo) toalettpapper.
","jfr":[]} {"baseform":"skinkspridare","wordforms":["skinka"],"text":"(lmo) extremt stor kuk som tar bakvägen. Se även skinka (1).
","jfr":["skinka","skink"]} {"baseform":"skinktunnel","wordforms":["tunnel"],"text":"(euf) rövhål. ”Ståtligare anus ha ja aldri sett, å morfar fingra nyfiket men respektfullt på den ärrvalkiga skinktunneln.” (Teratologen 1998) Se även tunnel.
","jfr":["tunnel"]} {"baseform":"skinn","wordforms":["lira skinnbanjo","sigge skinnhiss,","ruska skinn","korv."],"text":"1 (dial o åld) Rietz (1867) beskriver de olika turerna kring pojkarnas nattbesök hos flickorna. ”Få skinn; erhålla afslag vid (de i norra Sverige brukliga) nattbesöken hos flickorna. Re skinn; säges en flicka göra som till sänglag* mottager en karlperson, som samma natt på annat ställe erhållit afslag. Ge skinn; om flicka som gifver detta afslag.” Jämför nattlöpande. 2 (sl) dra, rulla, hissa skinn, skinna, slita skinn; runka, onanera. Även lira skinnbanjo om samma sak. ”Beror det på att jag runkat för mycket? Fan, det har nog blivit en gång om dan på sistone. Det har känts lika naturligt att rulla skinn som att krysta korvar.” (Skantze 1993) ”Vågar jag så vågar du. Ring mig nu innan pricken blir skinnlös.” (Fib/Aktuellt sexannons juli 2004) Även sigge skinnhiss, runk och åka skinnhiss, ta skinnhissen hem; runka.
\nSå här heter det om det neurosedynskadade armlösa skinnhuvudet Martin: ”Hans morsa käkade några piller för att slippa spy när hon var med barn. Gissa om hon spydde när hon fick se Martin. Han såg ut som ett djävla CP, men vanligtvis kan ett CP åtminstone runka. Inte ens det kunde Martin. Varken dra en skinnhiss eller torka sig i arslet eller kamma sig. Fast han behövde aldrig kamma sig.” (Ur seriealbumet Skins i DN 14/4-1994)
\nFrån Norrköping rapporterar Björn Persson (19 år) förutom de ovan nämnda orden för runka även ruska skinn och spela eller lira skinnflöjt eller skinnbanjo och sädtrumma. ”När han bombat färdigt, drog han igång en skinnbanjo. Han tänkte sig en kvinna, möjligen Sophie.” (Drougge 1996) ”Hon var en riktig goding och nu ville jag att hon skulle spela åka skinnhiss på mig.” (Ekroth 2012) 3 (sl) skinn, skinnkappa, skinnluva förhuden på penis. ”Manslemmen ångade berövad huvudets skinnluva.” (Apollinaire 1993). 4 (lmo) skinnfri korv har den som är omskuren. Se även korv.
","jfr":["sigge skinnhiss,","nattlöpande"," dra,","lira skinnbanjo"," åka"]} {"baseform":"skinna","wordforms":["skinn"],"text":"(sl) runka, onanera. Se även skinn (2).
","jfr":["skinn"]} {"baseform":"skinnbanjo","wordforms":[],"text":"(sl) se banjo.
","jfr":[]} {"baseform":"skinnbit","wordforms":["skinntrasa"],"text":"(sl) kuk. ”Åt skogen med den där lilla skinnbiten.” (Holm 1965) \" Oj, den där lilla skinntrasan som kan bli så otroligt uttrycksfull.\"(Kalmér 2022 s 37) Även skinncigarr, skinnflöjt, skinnhiss, skinnspik, skinntrasa och skinntrombon. Jämför cigarr, trasa och flöjt.
","jfr":[]} {"baseform":"skinnbracka","wordforms":[],"text":"(åld so) kälkborgare, girig hantverkare. \"Skamblig {blyg) stod jag en morgon/ uti Uppsala stad/ Sellinger spelte på orgon/ gamble Rudbecken kvad/ Skinnbrackor stora och små stod med stor förundran/ och lydde (lyssnade) här uppå.\" Johan Arendt Bellman (1664—1709) vid Karl XI: s kröning 1675. (Carina Burman 2019)
","jfr":[]} {"baseform":"skinncigarr","wordforms":["cigarr"],"text":"(lmo) kuk, penis. Se även cigarr (1).
","jfr":["cigarr"]} {"baseform":"skinnflöjt","wordforms":[],"text":"se under flöjt.
","jfr":[]} {"baseform":"skinnfri korv","wordforms":["korv"],"text":"(lmo) omskuren kuk. Se även korv.
","jfr":["korv"]} {"baseform":"skinnhiss","wordforms":[],"text":"se under hiss.
","jfr":[]} {"baseform":"skinnpinne","wordforms":["skinnpistol","pinne"],"text":"(sl) kuk. Se även pinne och pistol.
","jfr":["pinne","pistol"]} {"baseform":"skinnpåse","wordforms":[],"text":"(sl) 1 testikelpung. Se även under påse. 2 (slappt) kvinnobröst.
","jfr":["påse"]} {"baseform":"skinnslöjd","wordforms":[],"text":"(sl) när ett knull orsakat att en kvinna blivit gravid. Också om knull med gravid kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"skinnspik","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även under spik.
","jfr":["spik"]} {"baseform":"skinnsäck","wordforms":[],"text":"(sl) pung. Se också säck.
","jfr":["säck"]} {"baseform":"skinntoppar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Se vidare topp, toppar.
","jfr":[]} {"baseform":"skinntripp","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuellt knull.
","jfr":[]} {"baseform":"skinntröja","wordforms":[],"text":"(sym) i bara skinntröjan; naken.
","jfr":[]} {"baseform":"skinnväskor","wordforms":["väska"],"text":"(sl) kvinnobröst. Se även väska (3).
","jfr":["väska"]} {"baseform":"skissjuk","wordforms":[],"text":"(dial) sägs den vara som i Västerbotten plågas av utsot; diarré. (Rietz 1867) Dialektform av skitsjuk?
","jfr":[]} {"baseform":"skit på dig","wordforms":[],"text":"(so) dra åt helvete. Slangopedia.se jämför uttrycket med engelskans fuck you*. Se vidare under fuck.
","jfr":[]} {"baseform":"skit på snöret","wordforms":[],"text":"(sl) liten hund i koppel.
","jfr":[]} {"baseform":"skit","wordforms":["skita","dånfjärt,"],"text":"1 urgamla välkända ord i de germanska språken. I fornnordiskan hette substantivet skitr och verbet skita. Skit ”hist.: sedan 1596” och skita ”hist.: sedan 1400-talet (Skrå-Ordningar)”. Båda uppgifterna från SO. Söderwall (1895) har skita och skythit; cacare*. Engelskan har shit, tyskan Scheiss och scheissen, holländskan schijt, schijten. Samtliga dessa former går tillbaka på ordet skitan; avskilja, avsöndra, till en indoeuropeisk rot skeid; skilja, klyva. Det är således fråga om samma grundbetydelse som i exkrement och skarn. Besläktat med latin scindere; klyva, riva sönder. På längre håll är ordet också besläktat med grekiska skatos.
\nUnder medeltiden användes skit, skita obehindrat, men vid tiden för renässansen får man börja vakta sin tunga och under 1800-talet kom ordet ur bruk, åtminstone i skrift. I artikeln De små ordens storhet (Språktidningen 8/20) berättar Olle Josephson att \"August Strindberg och Hjalmar Söderberg är de enda som årtiondena kring 1900 någon enstaka gång vågar skriva skit\". Under 1700-talet blev former som sk-t och s--a vanliga och indikerade tabu. Så här uttrycker Bellman det i Fredmans sång nr 54 (1791) ”Huru går det med krediten?/ Strunt, sa Bachus i den sk---n!/ Den är i putten/ Strunt i hela tutten!/ Men vad sägen I?” Om det nu inte var så att strecken i sk---n satts dit efteråt av någon klåfingrig och moralvaktande 1800-talstolkare förstås, vilket var vanligt förekommande. I ett brev från August Strindberg, 26 juli 1905, till Carl Larsson i Sundborn heter det: \"Dock, visar det sig att Storsvenskarne äro för lata att söka malm, så må Tysken ta den! (Obs! Punsch-mopsarne i Riksdan vilja hem och dricka punsch, därför s—r dom i Norge!)\" (Meidal 2022 s 259)
\nI amerikanska ordböcker fortsatte man att skriva sh-t och s---, om man inte uteslöt ordet helt, ända fram till 1961, då ordet shit för första gången framträdde ocensurerat i en ordbok. I SAOL debuterade skit, men inte skita, i den tionde upplagan från 1973. Trots att det handlar om naturliga ting, som inte kan förknippas med något skamligt, så har kroppens avfallsprodukter aldrig stått särskilt högt i kurs. Det är därför inget konstigt att skit enbart eller i olika sammansättningar kommit att användas om skräp och strunt i allmänhet, och om obehagliga personer. ”Ordet skit har liksom engelskans shit fått ett antal olika betydelser förutom att beteckna en person man ogillar. Redan 1621 kunde man använda skit om struntprat, inte ett skit har sitt första belägg 1755, år 1795 kunde man bevisligen tala om någon som hela skiten, och 1983 kunde dåvarande finansminister Feldt på sitt anteckningblock skriva: Löntagarfonder är ett jävla skit/ Men nu har vi baxat dom ända hit.” (Ljung 2006) \"Ett gammalt talesätt säger: 'Den, han är så snål, så han skriker när han skiter.' Med det menas att den som är riktigt, riktigt snål är ovillig att överhuvudtaget släppa ifrån sig, till och med sin egen skit.\" (Gustavsson,P 2021 s 153)
\nSkit- ingår i en rad skällsord som skit, skitapa, skitgubbe, skitstropp, skitstövel. Även som skällsord i samband med namn, t ex skit-Olle. Det kanske mest använda skällsordet är skitstövel och här har Östergren (1919) följande exempel: ”Raglade omkring från bord till bord å sa till var och en: Du ä en s. du är en s. och det gick bra, ända tills han kom till en, som va en s., den vart arg.”
\nStolpe (1984) bidrar med en förklaring till ordets ursprung: ”Ett mindre allmänt känt exempel på nedsättande bruk av personnamn har vi i det däremot mer allmänt använda skällsordet skitstövel. Det låter ju inte alls som ett namn, men i själva verket går det tillbaka på tyska Stöffel < Stoffel < Christofer; Stöffel är belagt på 1600-talet.” Och Lindström (2002) fyller på med: ”Det är naturligt att man särbehandlar de kläder som används vid riktigt smutsigt arbete. Bland värmlänningar har jag ofta hört begreppen dretklä’r och dretstövlar (dret = skit). Kanske var även ’skitstövlarna’ ett begrepp innan de kom att användas om ur hedersynpunkt ’sketna’ personer.”
\nAndra negativt laddade skituttryck är t ex skitskraj, skitprat och skitsnack, som i följande Mailercitat: ”—Du är en skit, sade Whitey, det är just vad du är det, en djävla skit. Han höll tag i skjortan på grabben och sa: —Nå, vad var det du var? —Jag är en skit, sa grabben och var nära att börja lipa. —Jaha, sade Lydon, stava till det. Stava till skit. Grabben stammade: — S-j-i-t. Vilket gnägg det blev, tänkte Gallagher. S-j-i-t. Den dumma killen var så skitskraj att han nog sket i byxorna.” (1982/1948)
\nIdag är skit ett i stort sett allmänt godkänt ord, utom i avföringssammanhang, något som följande klotter väl illustrerar: ”Jag kom gående på en skitdålig landsväg en skitfin morgon. Solen sken skithärligt och mot mig kom en skitskön tjej iklädd en skittuff och skitliten miniskit, förlåt miniskirt. Vi stannade och började prata skit. Jag berättade en skitbra historia som jag tyckte var skitfestlig, men hon tyckte den var skitfräck och gick därifrån skitförbannad. Jag tyckte hon var en skitviktig liten skit och skitledsen satte jag mig ner vid vägkanten för att — bajsa.” Kanske har den okände klottraren inspirerats av följande australiensiska nonsensvers citerad i Wayland Youngs Eros Denied (1964): \"I was walking along on this fucking fine morning, fucking sun shining away, little country fucking lane, and I meets up with this fucking girl. Fucking lovely she was, so we gets into fucking conversation and I take her over a fucking gate into a fucking field and we had sexual intercourse.\"
\nAtt det är en viss skillnad mellan skit, skita i avföringsammanhang och i överförd betydelse om t ex något värdelöst eller motbjudande, understryks bl a i den 1986 utkomna Svensk Ordbok där avföringsskiten betecknas som ”starkt vardaglig” medan överföringsditon ”bara” betecknas med ”vardaglig”. Ja, \"överföringsskiten” kan t o m beteckna något positivt som t ex skitbra och skitsnygg.
\nI engelskan är shit en rätt grov svordom som man inte bör slänga omkring sig hur som helst. Men mest är det skit med skit. En stockholmskvinna förfasar sig över svenska språkets utarmning: ”Det vimlar av låneord och struntförnäma och tillkrånglade uttryck. Det förfärliga ordet skit stöter man ofta på i både rubriker och texter.” (DN 24/1-1982)
\nOch nog förekommer skit i snart sagt alla sammanhang. Bengt Sigurd (1983) presenterar en prefixens tio-i-topplista och där ingår vårt ord bland de fem vanligaste prefixen som, enligt Sigurd, är jätte-, super-, ur-, döds- och skit. 2 (sl) klämma, släppa en skit; om fjärt och det som kommer efter. I Finland dålskit, dånskit även dånfjärt, om ljudlig fjärt. Torrskit (fisv) om fjärt i Österbotten. 3 (sl) analt knull i packa skit, som Thorén (1996) menar är ett 1990-talsuttryck. 4 skit används ibland som svärord men som kraftuttryck har det inte mycket kraft kvar i sig, då det används så ofta utan att betyda något annat än jätte- t ex i skithäftig, skitsnygg. Ljung (1984) ger det talande exemplet: ”Skit jag trampade i bajset!” Andra skitkraftuttryck är skit mig i munnen! och skit på dig! \"Jag skiter i ära rykte och namn/ Jag skiter i kvinnornas ljuva famn och deras varma sänger./ Jag skiter i varmt, jag skiter i kallt,/ Jag tror fan jag skiter i allt./ Och skulle jag skita pengar och guld,/ Så skulle jag betala all min skuld, / Sluta arbeta och slita,/ Och bara sitta här och skita.\" (Dikten har tillskrivits Gustav Fröding (1860—1911) men är mer sannolikt ett dassklotter och förekommer i flera versioner.)
\nUlf Teleman berättar i tidningen Vi (12/83) om hur skit i hans barndoms Småland var lika fult som fan och helvete. Men, fortsätter han, ”när jag kom till Skåne upptäckte jag att där räknas det knappt som någon svordom alls”. I förortsslang finns uttrycket skiter björnen i skogen med betydelsen javisst, ja, självklart. På Åland finns gå på skit för något som går åt helvete. Där finns också skit å piss å gröna ärter förstärkande för skit. Ett vanligt uttryck är det skiter sig; det går åt skogen. 5 skita baklänges; spy. 6 klämma en skit; skita, fisa. 7 köra, åka på en skit; ha en könssjukdom. 8 skita knäck i spiraler; \"vara fruktansvärt rädd\". (Dahlman 2012) 9 i uttrycket skita sig; gå fel, gå åt skogen, gå åt helvete. \"Det sket sig sa den som sket på sig.\" Samtliga uttryck från 5-9 är hämtade från slangens värld.
","jfr":[]} {"baseform":"skita knäck","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se rör det sig om avföring som är hård som knäck förorsakad av för mycket kaffedrickande. Men skita knäck kan också stå för att bli så rädd att man skiter på sig. \"Nervösa svettdroppar syntes i guidens panna. Han sket säkert knäck.\" (Lapidus 2008 s 313)
","jfr":[]} {"baseform":"skita ut","wordforms":[],"text":"(sl) snabbt spotta ur sig något t ex ett jättelass skit. Se vidare under skit, skita och Godzilla.
","jfr":[]} {"baseform":"skitan","wordforms":["skitis","skiteri"],"text":"1 (sl) avträde, dass. Enligt Bergman (1934) är skitan skolslang i Umeå och Härnösand, medan skitis är gångbart i Uppsala. Ett vanligt uttryck i sammanhanget är ”gå på skitan”. 2 skitan, skitarn (sl) ändtarmen och dess mynning. 3 bakdelen, röven som i sticka staken i skitan; om rövknull. ”Kom då, sötnos, älsklingen min, kom och ta mej i skitan!” (Görling 1962) ”Men hon vill ju för fan bara bli påsatt i skitan! skrek Calle.” (Drougge 1997/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"skitare","wordforms":[],"text":"(åld so) ordet betecknar dels en person som skiter och fiser men används också som skällsord och betyder då usling, ynkrygg och klåpare. \"Gjorde jag rätt så skulle jag slå dig, din gamle skitare!\" (Karlsson A & A 2017 s 92)
","jfr":[]} {"baseform":"skitbox","wordforms":["box"],"text":"(sl) röv, arsle. Se även box.
","jfr":["box"]} {"baseform":"skitbärarkäring","wordforms":[],"text":"(åld) under en stadsvandring i Stockholm på temat ’snusk’ berättar byggnadsantikvarie Eva Larsson bl a om Dihlströmska arbetsinrättningen på Fiskargatan: ”Där hamnade folk som straffarbete, eller de som var för fattiga och inte kunde försörja sig. Därifrån plockades skitbärarkäringarna, ofta alkoholiserade kvinnor med halvdåligt rykte. Man kan förstå att de nog tog sig en sup extra när de skulle bära de där skittunnorna.” \"Rännilen, den bäck som rann där Birger Jarlsgatan går idag. Den kom uppifrån Träsket, en sjö som låg vid Jarlaplan och som senare fylldes med latrin* av en yrkeskategori kallad 'skitbärarkärrringar' för att slutligen försvinna helt. (Växternas Stockholm SvD Kiultur 18 nov 2020) Se också chokladgubbe och käring.
","jfr":["chokladgubbe ","käring"]} {"baseform":"skitdy","wordforms":["dy"],"text":"(dial) ordet förklaras i följande citat ur Folksagan i Sverige (3 s 576): \"Så råkade hon ut för en skitdy, en smutspöl. För att hon inte skulle smutsa ned sina guldskor, så tog hon och la brödkakorna i dyn och steg på dem.\" Se även dy.
","jfr":["dy"]} {"baseform":"skitfall","wordforms":[],"text":"(lmo) högt skitfall och lågt skitfall; om långbenta respektive kortbenta personer. Även om höjden under bänken på utedass. Jämför dyngfall.
","jfr":["dyngfall"]} {"baseform":"skitgalen","wordforms":[],"text":"(sl) sägs den bli som lider av förstoppning.*
","jfr":[]} {"baseform":"skitgubbe","wordforms":["gubbe."],"text":"(sl) 1 dasstömmare. \"Små parvlar som gå i snödrivor och storm till skolan, medan brandvakten ännu sover på en avvisare och skitgubbarne bära tunnor på stång...! (Meidal 2022 s 54) Jämför Budapest och chokladgubbe. 2 allmänt skällsord till män. Se även gubbe.
","jfr":["gubbe","Budapest"]} {"baseform":"skithus","wordforms":[],"text":"(åld) dass, toalett. Ett gammalt, medeltida, ännu gångbart fast mindre passande namn, både för inom- och utomhusbruk. ”Hist.: sedan 1681.” (SO) I min barndom i Närke på 1940-talet var att \"gå på skithuse(t)\" detsamma som att besöka utedasset. Se även under hus.
","jfr":["hus"]} {"baseform":"skithusmusik","wordforms":[],"text":"(sl) riktigt usel housemusik.
","jfr":[]} {"baseform":"skithuspapper","wordforms":[],"text":"(sym) där papper kan stå både för toalettpapper och papper i form av tidningar, böcker, kataloger som användes förr på utedassens tid istället för toalettpapper
","jfr":[]} {"baseform":"skithål","wordforms":["hål"],"text":"(sl) ändtarmen och dess mynning. \"Brön och fittor och ben och läppar och munnar och tungor och skithål! Hur ska jag kunna avstå från det som jag aldrig ens har haft, i utbytge mot en flicka som, hur ljuvlig och eggande hon en gång må ha varit, ohjälpligen kommer att bli lika vardaglig och välkänd för mig som en limpa?\" (Roth 1969) Se även hål.
","jfr":["hål"]} {"baseform":"skithög","wordforms":[],"text":"(so) till skitstövel (se do)
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"skiti","wordforms":[],"text":"
(sl) 1 skit i det. 2 kort för skitig. Som i klottret: \"Världen är skiti! Leve graffiti! (1980). Se också graffiti.
","jfr":["graffiti"]} {"baseform":"skitingar","wordforms":[],"text":"(sl) smutsiga kalsonger. Se även under intima plagg.
","jfr":[" intima plagg"]} {"baseform":"skitis","wordforms":["skiteri","skitan"],"text":"(sl) 1 avträde, dass. Se även skitan. 2 skitis som enligt Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) är chattspråk för skit.
","jfr":[" skitis","skitan"]} {"baseform":"skit-kik","wordforms":[],"text":"(sl) rövhål*, brunöga*, enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"skitkonkar","wordforms":["konkelbär"],"text":"(dial) enligt Lundblad/Josefsson (2021) \"intorkad avföring kring baken\". Se även konkelbär.
","jfr":["konkelbär"]} {"baseform":"skitlåda","wordforms":["låda"],"text":"(sl) arsle, röv. Se även låda.
","jfr":["låda"]} {"baseform":"skitmacka","wordforms":[],"text":"se bajsmacka.
","jfr":[]} {"baseform":"skitnödig","wordforms":[],"text":"se nödig.
","jfr":[]} {"baseform":"skitord","wordforms":[],"text":"1 (dial) pik, gliring. (OFVG) 2 (sl) fult ord, ett ord som det stinker om.
","jfr":[]} {"baseform":"skitpackare","wordforms":[],"text":"(sl) om homosexuell man som håller till i skitan*.
","jfr":[]} {"baseform":"skitpruttimuta","wordforms":[],"text":"(lmo) nedvärderande nonsensord för kuk, något som understryks av skit- och pruttinslagen. ”Det var jag som gav honom idén att sätta sin lusiga skitpruttimuta mellan benen på morsan.” (Salten 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"skitr","wordforms":[],"text":"(fno) träck*. Jämför under sket.
","jfr":["sket"]} {"baseform":"skitruka","wordforms":[],"text":"(sl) en rejäl hög med skit. Jämför ruka.
","jfr":["ruka"]} {"baseform":"skitränna","wordforms":["sketränna"],"text":"(dial) enligt jämtlänning (f 1929) ”rännskita i Jämtland”. Han säger sig ”ha uppfattat det som att den lösa skiten rinner av, inte som att man får ränna på skithuset”. Jämför ränn, ränna.
","jfr":["ränn, ränna"]} {"baseform":"skitselfie","wordforms":[],"text":"(sl) när någon tar en selfie medan hen sitter och skiter.
","jfr":[]} {"baseform":"skitsnack","wordforms":["bullshit"],"text":"(sl) struntprat. Se även bullshit.
","jfr":["bullshit"]} {"baseform":"skitspiss","wordforms":[],"text":"(sk) soptipp. ”När jag bodde i Lund åren kring 1970, uttalade traktens folk benämningen på den gamla sophögen, som numera så fint kallas ’Sankt Hans backar’, som ’skitspiss’ (alltså skitspets), dvs med kort i.” (Roger Hansson, Järfälla)
","jfr":[]} {"baseform":"skitstrut","wordforms":[],"text":"(sym) rumpa, anus. ”Ja kom int ur greppet å blev int nämnvärt förvånad när den stötte snuten me en stygg svordom körde in batongen i min skitstrut.” (Teratologen 1998) Jämför strut.
","jfr":["strut"]} {"baseform":"skitstövel","wordforms":[],"text":"se skit (1).
","jfr":[]} {"baseform":"skitt","wordforms":["skitta"],"text":"(sk) skitigt, skitiga. Därav skitta-sissa; (kvinnlig) lortgris och skitthung allmänt om skitig, smutsig person.
","jfr":[]} {"baseform":"skittepär","wordforms":[],"text":"(sk) djävulen, fan. Enligt Ohlmarks (2004) ”mest i uttrycket: Pass di, så du inte kommer på Skittepärs rulla (på fans lista, blir efter, mister alla chanser, kommer på överblivna kartan).”
","jfr":[]} {"baseform":"skitträng","wordforms":[],"text":"(dial) \"nödig till avföring\". (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"skitvase","wordforms":[],"text":"(dial) i Västmanland om snuskpelle, enligt Eckerman et al (1963)
","jfr":[]} {"baseform":"skitäska","wordforms":[],"text":"(dial o so) kvinna som är smutsig av sig. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"skitätare","wordforms":[],"text":"(sl) person som förtär skit. Även som skällsord. Se också koprofag, koprofagi.
","jfr":["koprofag, koprofagi"]} {"baseform":"skiökiolem","wordforms":[],"text":"(åld) förklaras med membrum (lem) meretricis (sköko) hos Swedberg (1720-t) och med följande bibelcitat: ”Weten I icke, att edra kroppar äro Kristi lemmar? Skall jag nu taga Kristi lemmar och göra dem till en skökas lemmar? Bort det! (1 Kor 6:15, Bib 1703)
","jfr":[]} {"baseform":"skiörachtig","wordforms":[],"text":"(åld) syndigt leverne. Swedberg (1720-t) har med ordet och även skiörachtigt och skiörachtighet. ”... och att, wid min återkomst, min Gud förödmjukar mig med afseende på eder och jag måste sörja öfwer många, som förut hafwa syndat och icke bättrat sig, för den orenhet och skörlefnad och liderlighet, som de hafwa bedrifwit.” (Bib 1703, 2 Kor 12:21) Se också skörlevnad.
","jfr":["skörlevnad"]} {"baseform":"skjatan","wordforms":[],"text":"(dial) hos Ihre (1766) i Jämtland för durchlopp; diarré*. Jämför skjötu.
","jfr":["skjötu"]} {"baseform":"skjetthuse","wordforms":[],"text":"(dial) skithuset, avträdet*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"skjussa","wordforms":[],"text":"(dial) brunstig om ko. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"skjut","wordforms":["skjuta"],"text":"fornsvenska skiuta. Germanskt ord och samma ord som engelska shoot. Här ett slangord som anspelar dels på laddningen; sperman, dels på själva knullrörelsen. Skjuta skarpt; knull utan skydd, skjuta löst; om impotent och skjuta av (ett skott); få utlösning, orgasm. Även skjuta in sig; flörta. ”Och när vi var färdiga drog jag den ut/ och tackade hjärtligt för fika och skjut,/ och hon sa tack själv och välkommen igen!/ Men då kostar nöjet dej femtio spänn.” (Uvén 1967) ”De gjorde litet pliktskyldigast förspel för formens skull, körde in den i mig och pumpade som galningar i tjugo-trettio sekunder, sköt satsen i mig och nedlät sig möjligen till att ’klara av’ mig med ett finger innan de vände sig om och lät mig sova på den blöta fläcken*.” (Hite1977) \"Jag ser änglarna. Skjut längre in, skjut nu. Ah... Ah!... Gode...Helige Franciskus!” (Cavefors: Erotik i Konsten från 1700-talsklassikern Thérèse philosophe i Subaltern 3/2006.) ”Jag tycker om att gå omkring naken i huset eller i trädgården med en styv kuk. Det är så skönt när vinden smeker den. Ibland stannar jag och skjuter rakt ner i gräset.” (Sjuttioårig man i Hite 1982) Också skjuta katten; fjärta och skjuta snabelkeso, skjuta ut; ejakulera samt skjut, fint skjut; om kvinnligt sexobjekt.
\n","jfr":[]} {"baseform":"skjuta luft","wordforms":[],"text":"
(sl) torrskjut. Händer när man runkar och får utlösning utan några synliga bevis.
","jfr":[]} {"baseform":"skjuts","wordforms":[],"text":"(dial) sladderkäring, lösaktig kvinna. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"skjutsa","wordforms":[],"text":"(dial) ha diarré*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"skjötu","wordforms":["skjutu"],"text":"(dial) diarré (ORB).
","jfr":[]} {"baseform":"sko","wordforms":["skor"],"text":"1 (sl) lämna (ställa) in skorna, hoppa ur skorna; avlida, dö. 2 (euf) gå och byta skor; gå på dass. 3 som redskap för botande. Schön (2004) berättar om den unge man som i Östergötland gick till en klok gumma för att få hjälp med att bli av med sin kärlek till en piga som inte ville veta av honom. ”Å vet han hur ho gjorde? Jo, ho to å sej vänstre skona å pissa i å lät drängen dricka ur’et. De skulle vara så hälsosamt mot olöckli kärlek, mente ho. Å de hjälpte också, så han brydde sej aldri öm å si åt piga mer. Men tvi vale så otäckt, å dricka käringpiss!” Se även under kärleksmagi och under stövlar. 4 att attraheras sexuellt av skor eller andra fotbeklädnader. Se vidare under fetisch.
","jfr":[" fetisch","stövlar"]} {"baseform":"skock","wordforms":[],"text":"förstärkningsord i svordomar. Från lågtyska skock; mängd, hop och mestadels med innebörden sextio. Hellquist (1918) har funnit ordet någonstans hos Bellman: åh, för attan* tusan skockar.
","jfr":[]} {"baseform":"skockra","wordforms":["skockret"],"text":"1 (dial o sbst) lösaktig kvinna. (OFVG) 2 (dial o vb) skockra; gnägga av brunst (om hingst), ränna efter karlar.
","jfr":[]} {"baseform":"skoffsa","wordforms":["skoft"],"text":"(sl med dial urspr) Thesleff (1912) har ”prostituerad”. Jämför skofta (dial); enligt Rietz (1867) ”fruntimmer som lättsinnigt löper omkring: lättsinnig qvinna” samt skoffsa (dial); liderlig kvinna, slampa. Skofta (vb); skutta, springa hit och dit, en avledning av skåpa; skutta.
","jfr":["Skofta","skoffsa","skofta"]} {"baseform":"skog","wordforms":[],"text":"1 (euf och svr) dra åt skogen, man önskar sin ovän eller fiende så långt bort som möjligt. Ljung (1984) menar att ”ordet skogen har inte längre någon egen betydelse här, något som också framgår av att vi kan byta ut det mot ord som det normalt inte har något att göra med, som helvete, dit pepparn växer”. 2 ”hon har tagit på skogen” (Tensta i Uppl), enligt uppgift från man (1960) ”gravid, grövre språk 1890—1900”. Detta enligt Byrman (1989). 3 skog, snårskog, ungskog, urskog, enligt signaturen H A (manlig pensionär) i Gävle ”hårväxt på fittan”. ”Jag lade mig på knä över henne och smekte hennes lår medan jag med tungan sökte hennes hårda vallmo därinne i den mjuka ungskogen.” (Martin, Kärlek 1/1965) ”Hennes rödsprakande urskogssköte genomdrogs av en mäktig flodfåra.” (Schütt, Kärlek 7/1967) ”Min tunga bröt in i hennes ljusa skog och öppnade klyftan där syran brann, magens dyningar dånade över mig, hon rös och slog händerna om min nacke.” (Sundberg Kärlek 3/1965) 4 (sl) dra till grönare skogar; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"skogfari","wordforms":[],"text":"(dial) förbaskade skog (lindrig svordom). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"skogsbryn","wordforms":[],"text":"(lmo) anspelar på knull utomhus företrädesvis då i skogen. Se även bryn, bryna.
","jfr":["bryn"]} {"baseform":"skogslund","wordforms":[],"text":"(euf) könshår. Liten skog, dunge. ”— En så rik och skön skogslund, som frun har, har jag aldrig sett. — Må tro det. Jag tänkte att alla var likadana. — Visst icke. Somliga äro så fattiga att man måste leta efter stråna.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Jämför lund.
","jfr":["lund"]} {"baseform":"skogsrunk","wordforms":[],"text":"(sl) fattigmansrunk. Till skillnad från lyxrunk* där man använder kondom så använder skogsrunkaren en socka vid onanin. Enligt folkmun.se ”ger det en mer stickig och skogslik känsla”.
","jfr":[]} {"baseform":"skoja till det","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. \"Han: Ska vi skoja till det? Hon: Skojar du! \"
","jfr":[]} {"baseform":"skojan","wordforms":["skojhåla","skojlåda","skojgrotta"],"text":"(sl) fitta. Se även grotta, håla och låda.
","jfr":["låda"]} {"baseform":"skojarn","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. 2 kuk; att ha skoj med eller bli skojad (lurad) av.
","jfr":[]} {"baseform":"skolans madrass","wordforms":[],"text":"(sl) slampig brud i skolmiljö. Se också madrass.
","jfr":["madrass"]} {"baseform":"skolkamrat","wordforms":["kamrat"],"text":"(sl) hälsa på en skolkamrat; pissa. Se även kamrat.
","jfr":["kamrat"]} {"baseform":"skolmamsell","wordforms":[],"text":"(sl) knullgummi. Mamsell äldre beteckning för ogift kvinna. Från franskans mademoiselle.
","jfr":[]} {"baseform":"skoptofili","wordforms":["skoptolagni"],"text":"(grekiska skopeo; se och philia; kärlek, dragning till och lagneia; lust) sexuell variant där skoptofilen tvångsmässigt har behov av att betrakta andra människors sexuella handlingar för att bli upphetsad och få orgasm. Till skillnad från voyeurens* betraktare så har skoptofilen samtyckt till tittandet. Enligt SO är ordet skoptofili ”hist.: sedan 1934”. ”Nej, du behöver inte vara rädd — jag är inte svartsjuk. Tvärtom. Nej inte skoptofil — vad du är dum.” (Maria Emanuelson. Kärlek 4/1965) Lars Ullerstam (1961) beskriver pornografikonsumenter som en egen minoritet som han kallar ’skoptofiler’ och menar att: ”De skoptofiler som är beroende av grova stimuli har inte stora möjligheter att tillfredsställa sin drift i dagens Sverige, där åklagare och pornografilagar ödelägger deras sexliv.” Jämför voyeurism och mixoskopi.
","jfr":["voyeur","mixoskopi"]} {"baseform":"skoptser","wordforms":[],"text":"(ryska skopets; kastrat) rysk sekt, grundad av bonden Kondratij Selivanov (d 1832), vars medlemmar stympade sig själva för att döda könsdriften. Männen brände bort testiklarna med glödande järn eller skar av dem med kniv om de inte snörde åt dem tills det uppstod kallbrand. Några gick så långt att de även tog bort själva lemmen. Kvinnornas bröst avlägsnades genom bränning eller operation. Detta gjorde man då man ansåg att den ursprungliga syndfria människan var skapad utan könsorgan. Könen uppstod som följd av syndafallet. Sekten, som hade en viss utbredning i södra Ryssland, Rumänien och Turkiet, förekom i något modifierad form ännu en bit in på 1900-talet men är numera förbjuden.
","jfr":[]} {"baseform":"skorfv","wordforms":[],"text":"(åld) (gammal kuk). Kanske från skorv; gammal, förfallen båt, idag också om cykel eller bil. Möjligen i betydelsen skorv; en sorts sjuklig förändring i huden. Kuken ifråga kan ha varit skorvig. ”Tiggaregubben lyfter på skorfvelufvan sin, ’lyster skön jungfrun skåda hvita skorfven min’./ Er gelike han var ej kommen förr än nu.” (Byrman/Olofsson 2011) Jämför luva.
","jfr":["luva"]} {"baseform":"skor-nakke","wordforms":["skör-nakke"],"text":"(dial) Rietz (1867) om ”liderligt fruntimmer, sköka” i Skåne. Skor-nakke eller skör-nakke betyder egentligen skorvig nacke och är ett skällsord, samma som skorva; ful, osnygg och sluskig flicka.
","jfr":[]} {"baseform":"skorpa","wordforms":[],"text":"(sym) (torr) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"skorre","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"skorsten","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. 2 sota skorsten; knulla. 3 Hertha (4/83) har ”hon ska välta skorstenen; hon är gravid”, med kommentaren ”ett korn av humor”. Också Byrman (1989) har med uttrycket och hennes uppgiftslämnerska (f 1889) kommenterar: ”på skämt, syftande på tiden precis före förlossningen”. Jämför bagarugn, kakelugn, ugn. 4 kuk. ”Inför mina ögon kastade hon sig över den, satte sitt hus på hans skorsten, lät honom nita två spikar i ett hammarslag och baka två kakor i samma ugnsvärme.” (Aretino 2008)
","jfr":["bagarugn, kakelugn,","ugn"]} {"baseform":"skorta","wordforms":["skarta"],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) i Skåne om ”lättsinnigt, liderligt fruntimmer”. Troligen från latinets scortum; slinka, sköka. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"skostrykare","wordforms":[],"text":"(åld so) skoputsare ett yrke som aldrig haft någon högre status. Det var bara de allra fattigaste som ägnade sig åt skostrykaryrket. \"Johan Larsson tittade på änkan och sa: du får allt tänka på hur du uppför dig nu när du är en del av vår släkt. Änkan drog ihop ögonbrynen. Hon släppte allt hon hade för händer och reste sig upp. Din släkt, sa hon med eftertryck, är inget annat än pack. Inte en enda av er är värd att ens stryka mina skor. Sedan gick hon och smällde igen dörren.\" (Ekenäs 1667 hos Inedahl 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"skoterraggare","wordforms":[],"text":"(sl) förförare, kåtbock.
","jfr":[]} {"baseform":"skott","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fyra (lägga) av ett skott; få utlösning, orgasm. ”Och du fick skott i fittan, fick du, och därbak. Och nya himlar öppnades för dig.” (Jönsson, Kärlek 1/1965) ”En helt annan sak är den vanföreställning, som man så ofta hör, att det bara finns så och så många skott i bössan — sen är det slut. Alltså att män bara kan få ett visst antal utlösningar under ett helt liv och att man därför kan råka få slut på ammunitionen.” (Hegeler 1968) ”När skottet går (orgasmen) känns det som om en flock vaktlar flyger ut ur ändan.” (Hite 1982) ”Och eftersom jag på så lång tid inte haft någon kuk i munnen eller någon annanstans, hade min lust att bli träffad av ett pilskott som gick på djupet vaknat i mig.” (Salten 2009) Jämför norsk slang skottsäker om ofruktsam kvinna. I porrfilmkretsar talar man om money shots* när mannen sprutar sin sats i kvinnans ansikte. 2 Även om knull i största allmänhet. ”Gör det och det så får du ett skott i månaden. Men gör du si blir det ingenting på ett halvår.” (von Zweigbergk 1993) ”När vi kommer till skott, så sker det med bravur, vill jag mena.” (Drougge 2003)
\nVidare skott i råttan, muffen och skott i äggalådan (sk); knull. Se även äggalåda. ”Nu ska du få dig ett saftigt skott i råttan! morrade han medan jag spann som den katthona jag i mitt rätta element var.” (Drougge 2001) Också rumpskott. ”Hon skulle nog inte haft något emot att bangas på med ett rungande rumpskott.” (Drougge 1998/ 2003) Jämför skjut. 3 skjuta lösa skott om steril* man.
","jfr":["skottsäker"]} {"baseform":"skotta","wordforms":[],"text":"(sl) 1 skottas över; dö. 2 det är inte skottat ända fram; om dum, inskränkt person.
","jfr":[]} {"baseform":"skottfri","wordforms":[],"text":"(dial) betydelsen framgår av följande: \" Mannen gick —till skillnad från kvinnan — alltid fri från ansvar för utomäktenskapliga barn.\" (OFVG) Jämför under skott.
","jfr":["skott"]} {"baseform":"skottglugg","wordforms":["skotthål"],"text":"(sym) fitta. ”Hon hann förvandla sig till skottglugg i tid och skrek vilt, då kanonen for ut och in i den och sköt skott på skott.” (Meurling 1973:1) Se även glugg och hål.
","jfr":[" hål"," glugg "]} {"baseform":"skottkärra","wordforms":[],"text":"(sl) i norskans å kjøre trillebør; onanera. Engelsk slang har wheelbarrow fashion/position; en samlagsställning som går ut på att medan kvinnan stöder sig på huvud och armar fattar mannen om hennes ben och tränger in i henne bakifrån. Är man stark nog kan man sen ta en promenad runt rummet. ”Nåja, hade hon bara fått smaken i munnen, så kunde man göra vad som helst med henne. Ibland lät han henne stå på händerna och körde henne rummet runt på det sättet som en skottkärra.” (Miller 1956) I Sverige finns barnleken köra skottkärra; utan erotisk undermening. Ett barn fattar en kamrat om benen som sedan går omkring på händerna.
","jfr":[]} {"baseform":"skottsäker","wordforms":["skott"],"text":"(lmo) kvinna som är ofruktsam*. Se även skott.
","jfr":["skott"]} {"baseform":"skrade","wordforms":["skradepattar"],"text":"(sk) skradepattar; fula kvinnobröst. Ordbok över Nösslingemålet har skrade om djävulen, satan. Se även patte, pattar.
","jfr":["patte, pattar"]} {"baseform":"skragis","wordforms":["skragismoj;","kupa "],"text":"(knoparmoj) om prostituerad. ( Palm 1910) Bergman (1913) har även skragismoj; luderkupa, bordell. Se även kupa och moj.
","jfr":["kupa "," moj"]} {"baseform":"skrajta","wordforms":[],"text":"(dial) i Västerbotten om kvinnligt könsorgan. ”Manfred tog Laila i ett bowlinggrepp under kjolen. Hon slöt ögonen å flämta som Carl Lidbom — He riktit djölk i skrajta din! väringskratta Manfred.” (Teratologen 1998 som förklarar djölk; ”gör det mellan tårna om man går barfota i gyttja”.)
","jfr":[]} {"baseform":"skrakbo","wordforms":[],"text":"se under svettblemman.
","jfr":[]} {"baseform":"skralla","wordforms":[],"text":"(sl) prostituerad. Uhrström (1911) har betydelsen fjälla*. Bergman (1913) har skralla (knoparmoj); glädjeflicka*. Han jämför med skrall (dial); sjuk, kraftlös. Skralla (dial); ”starkt nedsättande benämning på person (kvinna), skrälle”. (SAOB)
","jfr":[]} {"baseform":"skrascha","wordforms":[],"text":"(sl) Gibson (1969) tar upp skrascha i betydelsen ’vulva*' utan närmare förklaring.
","jfr":[]} {"baseform":"skrasp","wordforms":[],"text":"(knoparmoj) Bergman (1913) har ”flicka, fästmö, sköka” och som källa anger han artiklar i SvD:s söndagsbilagor 17 och 24/4-1898. Och Bergman kommenterar: ”Något sammanhang råder väl mellan skralla* och skrasp.”
","jfr":[]} {"baseform":"skrattmödis","wordforms":[],"text":"(sl) ”brud som spelar villig men aldrig släpper till”. (Wiklund 1999/1940-t) ”Det syftar på en tjej som flörtar och visar påtagligt intresse för att vilja ha sex, men som ändå inte gör det utan bara skrattar, fnittrar och väl är lite osäker på sig själv. ´Skrattmödis’ användes av besvikna killar, män som kände att det fanns ett löfte som dock inte infriades. Det användes där i Larv men jag hörde det också i Lidköping på 60-talet” (Mejl från Glenn Welander, Skara f 1944.) Se också sängkantsjungfru och mödis.
","jfr":["sängkantsjungfru "," mödis"]} {"baseform":"skrave","wordforms":[],"text":"(dial) skrevet*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"skreiv","wordforms":["skrejv"],"text":"(dial) skrev*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"skrev","wordforms":[],"text":"fsv skriv. Ett nordiskt ord med grundbetydelsen skåra, rispa, som har blivit klyfta som metaforiskt kommit att användas om vinkeln mellan benen. Svensk dialekt har skrev, skräv. ”Hist.: sedan 1752”. (NEO) Skrevet är stället nederst på bålen där benen möts och könet är placerat. ”Blusen var uppknäppt, kjolen uppdragen över höfterna till en rutad skrynklig valk, de långa smala benen spretade ut åt båda sidor, och det rann ett par mjölkvita droppar utefter skrevets rödflammiga ränna.” (Ahlstedt 1954) ”Efter hennes och Josh seperation hade hon genomlidit en period av sådan intensiv kättja att hon hade ertappat sig själv med att stå och stirra på skrev i snabbköpet, stirra på skrev vid grönsaksauktioner på marknadstorg ute på landsbygden (jösses, en sådan gurka), stirra på skrev på flygplan.” (Jong 1984) ”Den höga farten fick mitt skrev att spinna och det var längesedan sist.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"skreva","wordforms":["skräva"],"text":"(sym) 1 fitta. Liten spricka eller klyfta i berg. Jämför fornsvenska skriva, samma ord som skrivu, skripa (dial); skreva, fitta. Besläktat med medellågtyska schreve; streck, linje. ”— Kan vi hålla till i skrevan? viskade han och nickade med sin kalnande hjässa. — Ja visst. Jag har inga underbyxor, fnittrade Fina. — Jag menar bergsskrevan där, sa Gustaf och pekade.” (Grafström, Kärlek 13/1970) ”Den gjorde ifrån sig ordentligt och koncentrerade proceduren på den hårbevuxna skrevan i mitten.” (Walker 1966) ”Den andra aftonen, då fru borgmästarinnan lyste mig ut och stod vid översta steget, gav jag henne natthugg (klapp) på benen. Hon tog ett par steg med staken i hand, skulle betala det och fick ett nytt precis i skrävan.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Även som verb. ”En bisamråtta me en clitoris stor som en saltgurka skreva pipande borta på flarken me en vilt slickande snok mellan låren.” (Teratologen 1998) 2 knulla i uttrycket peta i skrevan. \"Som saken låter för mig, kan jag inte tro annat än det att Erik själv petat i skrevan och i sin förlägenhet icke vet annan råd än skylla på mig som är långt därifrån\" (Meidal 2022 s 57)
\n","jfr":["skrivu, skripa","skriva,"]} {"baseform":"skrevaslem","wordforms":[],"text":"
(sk) karl som är svår på fruntimmer. Egentligen slem i skrevet. Uppgift från Ohlmarks (2004). Roger Hansson i Järfälla menar att det istället rör sig om adjektivet slem; usel.
","jfr":[]} {"baseform":"skrevfix","wordforms":[],"text":"(nyo) ”ett knep som får mannen att bli sexuellt villig”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"skrevröta","wordforms":[],"text":"(lmo) den kvinna som gjort mig uppmärksam på ordet meddelar i mejl (18 mars 2014) : \"Såg f ö i ett avsnitt av sjukhusserien 'Dr House' att ett engelskt slangord för könssjukdom översattes till 'skrevröta'. Har försökt hitta lite mer substans kring ordet, men det verkar mest finnas med i beskrivningar av div klåda, sand - i - badbyxor, osv.\" Googlar man på ordet hittar man följande hämtat från Margret Atwoods Tjänarinnans berättelse (Norstedts 1985): \"Strumpbyxor får man skrevröta av. Tant Lydia skulle aldrig använt ett uttryck som skrevröta. Ohygiensiskt var hennes. Hon ville att allting skulle vara väldigt hygieniskt.\" Ordet är också användbart som skällsord: Din djävla skrevröta!
","jfr":[]} {"baseform":"skridskor","wordforms":[],"text":"(sl) kasta in skridskorna; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"skriet från livmodern","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinnors inre drift att föda barn. Kanske har namngivare haft Jack Londons klassiska äventyrsroman \"Skriet från vildmarken\" från 1903 som förebild.
","jfr":[]} {"baseform":"skrikkilla","wordforms":[],"text":"(dial) snorkillingar. (ORB) Se vidare under snor.
","jfr":[]} {"baseform":"skrikspya","wordforms":[],"text":"(sl) spya i kombination med utstötande av ljud, luft. Se även under spy.
","jfr":["spy"]} {"baseform":"skrin","wordforms":["kassaskrin"],"text":"(sym) 1 fitta enligt uppgift från 26-årig man. Även kassaskrin, nipperskrin, smyckeskrin; där kvinnan förvarar sin dyrbaraste ägodel, mödomen*. ”Medan vi stod i kön och hon pratade om de underbara vännerna som något vi kunde värma oss vid och smörja oss med hade jag så smått kommit innanför pälsen, och i den täta kön gjorde det inte något att jag efter hand hade fått upp ett finger eller två i hennes fodrade skrin bakifrån.” (Jørgen Gustava Brandt, Sänghästen 1987) ”I nästa ögonblick böjde han sig fram och kysste skrinet.” (Wahl 2004) ”Hur kunde du bara behärska din längtan efter en man, när du såg så många nycklar till nipperskrinet.” (Aretino 2008) Jämför låda. 2 pung. ”Den falliske fruktbarhetsguden Baba, ’Babianernas tjur’, hånade solguden Ra-Harachte med orden ’Ditt skrin är tomt’, vilket förmodligen skulle betyda: ’Du är impotent’.” (Duerr 1998)
","jfr":["låda"]} {"baseform":"skripa","wordforms":[],"text":"1 (dial o åld) fitta. Egentligen skreva, klyfta. 2 enligt Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1841) står skripa för att tala oanständigt*. 3 Lundblad/Josefsson (2021) har skripa; skreva med benen.
","jfr":[]} {"baseform":"skrolla","wordforms":["skrålla"],"text":"sl) fitta. Jämför skrolla, skrulla (dial); hattskrälle, rynka, samt gammal skrynklig och ful käring. Också skrull (svensk och norsk dialekt); upphöjning, topp.
","jfr":["skrulla","skrull","skrolla,"]} {"baseform":"skrufsa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Stig Ahlgren skrev under rubriken Snoppen och skrufsan om en dansk sexualupplysningsbok för tonåringar i Svenska Dagbladet (oktober 1969). \"Vad som kom att väcka skandal var inte ordet skrufsan, som aldrig blev något etablerat ord i svenskan, utan att det fula ordet snoppen dök upp i en ansedd tidning som Svenska Dagbladet.\"
","jfr":[]} {"baseform":"skrutt","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför skrutta.
","jfr":["skrutta"]} {"baseform":"skrutta","wordforms":["skruttis"],"text":"(dial) skrutta; kvinnans könsorgan. I slang finns skruttis; fitta. Rietz (1867) jämför ordet med fornsaxiskans scritan; något kluvet, delat. Ordet används också i dialekt i nedsättande syfte om en gammal, orkeslös och dålig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"skruv","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. Symboliskt med skruven i muttern*. Jämför ”tabe bundskruen” (bottenskruven) enligt Bom (1949) ”danskt soldatslang för uttömmelser”. ”Fram med basfiolen, knäpp och skrufva, skjut skrufven in;/ Pip och kuttra som en turturdufva/ för makan sin; ...” (Bellman Fredmans epistel nr 7) 2 fitta. ”Hon bad mig plocka hem en vacker kavaljer och när det var fixat fick jag spetsa henne i skruven medan jag blev pumpad bakifrån av gästspelaren.” (Drougge 2001)
","jfr":[]} {"baseform":"skruva","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Med hos Thesleff (1912). Troligen romaniord. ”... och så drog jag ner henne över mig och vi låg där och kysstes, och slutligen skruvade jag henne där, alldeles vid sidan om graven.” (Miller 1956) ”... att han skulle styvna bara av att fara in och ut med fingret i hennes hål, och sen skruvar han in den ännu lite djupare och då kvider flickan till ...” (Hürlová 2015) Skruvtjej; prostituerad. Kanske av screw (eng sl), ett mycket använt knullord i den engelstalande världen. Tysk slang har Schraube (skruv); kvinna, fitta och ”Schraube ohne Ende” (egentligen en ändlös kretsgång men här ordagrant översatt): skruv (knull) utan slut, nymfomani*.
","jfr":[]} {"baseform":"skruvad","wordforms":[],"text":"1 (sl) homosexuell. 2 (skånska och slang) knullad.
","jfr":[]} {"baseform":"skruvgrund","wordforms":["grund"],"text":"(sl) kåt* hos Thesleff (1912). Se även grund.
","jfr":["grund"]} {"baseform":"skruvhynda","wordforms":[],"text":"(sl) ”flicka”. (Thesleff 1912) Se ocksår hynda.
","jfr":["hynda"]} {"baseform":"skruvhäck","wordforms":[],"text":"(sl) bordell. (Thesleff 1912) Jämför häck; hus, hem.
","jfr":[]} {"baseform":"skruvmejsel","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Dessutom har Eva i lek med en docka svarat på frågan ’vad är det som gör ont när pappa byter?’ svarat ’skruvmejseln’ och fört en skruvmejsel mellan dockans ben.” (Söderlind-Ridell 1993 ) Se även mejsel.
","jfr":[" mejsel"]} {"baseform":"skruvopa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"skruvtjej","wordforms":["tjej"],"text":"(sl) prostituerad. Se även tjej.
","jfr":["tjej"]} {"baseform":"skrynkla","wordforms":["lakan"],"text":"(sl) veck, rynka. 1 fitta. 2 kvinna, flicka. 3 skrynkla lakan; knulla. Se även lakan.
","jfr":["lakan"]} {"baseform":"skrynklare","wordforms":[],"text":"(sl) person som torkar sig med skrynklat toalettpapper. Jämför vikare.
","jfr":["vikare"]} {"baseform":"skrypen","wordforms":[],"text":"(dial) reva, spricka, kvinnligt könsorgan. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"skrytkuk","wordforms":[],"text":"(sl) imponerande stor i slakt tillstånd men har inget ytterligare att ge vid stånd.
","jfr":[]} {"baseform":"skrå","wordforms":[],"text":"1 (sl) fitta. Kanske har ordet något att göra med skrå (dial); mage, kärnhus i päron och äpplen. Ett kärnhus har onekligen fittform och ligger lika väl inbäddat i frukten som fittan mellan de päron- eller äppelformade stjärthalvorna. 2 (dial) skråån, skråen; djävulen. \"Skråån smet upp på vinden och satt och kikade ner genom en glugg på folket, ifall det var någon som sov.\" (Folksagan i Sverige 3 s 507)
","jfr":[]} {"baseform":"skrålla","wordforms":[],"text":"se skrolla.
","jfr":[]} {"baseform":"skräcködledynasti","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se om medelålders kvinnor som är medvetna om att deras sexuella värde är noll men skiter i det. Skräcködla; anskrämligt ful kvinna. Skräcködla är en ordagrann översättning av Dinosauria, ett ord uppfunnet år 1841 av den brittiske forskaren Richard Owen (1804—1892), en sammansättning av grekiskans deinos; fruktansvärd, väldig och sauros; ödla. Dynasti av grekiskans dynasteia; härskarmakt och betyder släkt av regenter med familjer.
\n","jfr":[]} {"baseform":"skräddarexamen","wordforms":[],"text":"
se under könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"skrälla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 prostituerad. Troligen feminin form av skrälle; oduglig människa eller sak, t ex gubbskrälle och bilskrälle.2 (sk) skrälla, skrälleskit; fjärta ljudligt.
","jfr":[]} {"baseform":"skräppa","wordforms":["ballskräppa","skräppa;"],"text":"(dial o so) taskpung. Av fornsvenska skræppa; väska, påse. I slang även skräppa; fitta. Skräppsten; testikel, och skräppor; testiklar. I finlandssvenskan finns skräppa; testikel. Roberg (1718) har skræppan och presenterar en rad synonymer från olika språk på mannens och kvinnans aveltyg*. ”Kyss du min kuk/ med skräppor dröppel hårbär peruque/ kryp långt in i Röfven och fresta om sängen är miuk...” (S C Wallén: Samling af swenska visor 1776) Skräppa; lädersäck, skinnpåse samt ränsel och väska.
","jfr":[]} {"baseform":"skräpsjukan","wordforms":[],"text":"(euf) mens, menstruation*.
","jfr":[]} {"baseform":"skräva","wordforms":[],"text":"se skreva.
","jfr":[]} {"baseform":"skrävhora","wordforms":[],"text":"(dial) Prostitution (1981) har ”i lokalt språkbruk om prostituerad\". Skräva; prata, skryta, skrävla.
","jfr":[]} {"baseform":"skröpligheta","wordforms":[],"text":"(dial o åld) könsorgan. Skröplig; svag, dålig. Rietz (1867) har en rad liknande namn för samma sak med nedsättande klang som dåligheta, otäkkan, skruttan, stakkarsheta, styggan, ännen, och exemplet: ”Hans böxer skjula ej skröpligheta.” Se respektive uppslagsord.
","jfr":[]} {"baseform":"skrötta","wordforms":[],"text":"Langenfeldt (1947) har ”skröttan; bröstet” och ”bygdemål” utan närmare förklaring.
","jfr":[]} {"baseform":"SKS","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Supa, Knulla, Slåss. Ingredienser för en lyckad fest. Uppgift från slangopedia.se. Knulla kan bytas ut med Knarka.
","jfr":[]} {"baseform":"skubb","wordforms":[],"text":"(sl) hos Nilsson (1937) ”lösaktigt fruntimmer”. Jämför skubb, skubba (sl) spring, springa, och skubba; gnida, gnugga. Ulrich (1913) har följande exempel: ”Det var mycket skubb på den här gatan.”
","jfr":["skubba"]} {"baseform":"skuldfri helg","wordforms":[],"text":"(sym) sägs den ha som i ett fast förhållande emellanåt tillåter partnern att göra vad hen vill, t ex att vara otrogen, under en sådan helg.
","jfr":[]} {"baseform":"skulhus","wordforms":["skulhuse"],"text":"(dial) hemligt hus*. (OB och ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"skull fucking","wordforms":[],"text":"(eng sl) kranieknull. Fenomenet finns beskrivet hos Brøgger (1978). Det är dominikanermunken, fader Dylan, som för ordet och som bl a beskriver en sammankomst hos FFC (Fist-Fuckers Convention) ”där killen som avgick med segern hade haft åtta armar uppe i häcken på en gång” och ”där det mest imponerande var en man som masturberade en annan man inne i häcken på en tredje man”! Så beskriver munken hur ett kranieknull är möjligt: ”Huvudet rakas och smörjs in med kokosfett, luftslangar stoppas in i näsan, så att partnern kan andas, medan häcken sakta sänks ner över det insmorda huvudet.” Jämför fist-fuck, fisting.
","jfr":["fist-fuck, fisting"]} {"baseform":"skum","wordforms":[],"text":"(euf) sperma, slidsekret. Egentligen lödder. Därav skumma; få utlösning, ejakulera. ”Åh, nu sprutar venusskummet redan fram hos mig.” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"skumknippe","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"skumpa","wordforms":[],"text":"(sl) rörelsebeskrivande om knull. Egentligen hoppa eller studsa hit och dit pga ojämnt underlag. \"Clitorisorgasm är mer erotisk och elektrifierande än samlagsorgasm. Kanske beror det på att jag blir distraherad av att min partner skumpar upp och ned på min kropp.” (Hite 1977) ”Mycket få kvinnor hinner komma med om mannen genast stoppar in sin penis och sätter igång skumpandet.” (Hegeler 1968) \"Aldrig får du ta musen på mig/ Förn du visar/ Det som lisar/ Hett hvaraf nu min fitta bränns/ Nej min gosse lilla kom först hit med kuken/ Ligg ej sedan qvar och såf uti peruquen/ Utan skumpa/ Snorr och rumpa/ Så att nöjet djupt i fittan känns.\" (S C Wallén: Samling af swenska visor 1776) Norsk slang har homse eller humse (skumpa) om både homosexuellt och heterosexuellt samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"skumpenskåd","wordforms":[],"text":"(sk) sköka, dålig kvinna. Uppgift från Ohlmarks (2004) med exemplet: ”Kärringen e ett ärans skumpenskåd (egentl. ett skåds, skass, som skumpar, kanske ett minne från de på kvastar kringskumpande häxornas tid).”
","jfr":[]} {"baseform":"skumpjumper","wordforms":[],"text":"(sl) bröst i rörelse under jumper eller annat tunt plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"skumpknippe","wordforms":[],"text":"(sl) rörelsebeskrivande om kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"skumskrubbare","wordforms":["skum"],"text":"(sl) städare på porrklubb eller bordell som torkar bort kunders sperma. Jämför amerikansk slang scumscrubber. Se även skum.
","jfr":["skum"]} {"baseform":"skumtomte","wordforms":["tomte"],"text":"(sl) man som p g a ett visst avvikandse beteende har svårt att attrahera kvinnor. Se även tomte.
","jfr":["tomte"]} {"baseform":"skunk","wordforms":[],"text":"(sym) fitta med tonvikt på lukten. Skunk är ett rovdjur som också kallas stinkdjur.
","jfr":[]} {"baseform":"skunnt","wordforms":["skunnta"],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) är skunnt; träck, lort, och skunnta; göra sitt naturtarf. Se också tarv.
","jfr":[]} {"baseform":"skur","wordforms":[],"text":"(sym) sperma. Plötsligt kortvarigt regn. ”... slutligen pressade fram den pärlande skur som skulle dämpa orkanen.” (Cleland 1965/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"skura","wordforms":[],"text":"(måns) prostituerad. Källa: A Bodin, Kind 1860-tal. Enligt Bergman (1929) ”dålig, lättfärdig kvinna” från skura; (sv dial) löpa fort. Lidén (1930) menar däremot att ordet ”snarare hör till skura i bet gnida”. Och han jämför med gnoa; prostituerad, av gno*; ’futuere’, och med det mycket spridda gne*; ’lösaktig kvinna’, av gnida.
","jfr":[]} {"baseform":"skurborste","wordforms":["borste"],"text":"(euf) strävt fitthår. ”...han gillar tjockt hår där, jag fattar ingenting, den där skurborsten, o, tycker kyrkoherden om den också, ho, men mellan skinkorna skall det inget vara, inte ett strå säger han för det äcklar mig...” (Anderberg 1979) Se även borste.
","jfr":["borste"]} {"baseform":"skuren","wordforms":[],"text":"(dial) kastrerad*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"skurk","wordforms":["bandit"],"text":"(sl) kuk. Se även bandit (1).
","jfr":["bandit"]} {"baseform":"skuta","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även båt och sjötermer.
","jfr":[" båt"," sjötermer"]} {"baseform":"skutt","wordforms":["skutta"],"text":"(sl) knull, knulla. Dra över, förföra. Egentligen hopp, hoppa som i det skuttar för någon; någon får orgasm, utlösning. ”Och du skall väl inte behöva sakna något, även om jag någon gång ger flickungen några skutt?” (Salten 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"skval","wordforms":["skvala"],"text":"(ljud) piss, pissa. Rinna rikligt och ljudligt. Ljudhärmande som i dialekt skval, enligt Rietz (1867) om \"sådant som rinner efter stark utsot (diarré) deraf bukskval öfver hövan löst lif”. Rietz har också skvala, skvalig öppning; hafva stark utsot, och exemplet: ”Dä skvalade å’n.” (Småland) ”Han stod och pissa vid ett träd när majoren kom, hälsade inte, bara stod där och skvalade.” (Lundkvist 1958) På Åland finns skvala ner sä ; om att göra på sig.
","jfr":[]} {"baseform":"skvallerbytta","wordforms":["skvallerkärring"],"text":"(so) gamla skällsord till personer som skvallrar, sladdrar om allt och alla.
","jfr":[]} {"baseform":"skvarra","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Svenblad (2008) på Åland om ”katter som pinkar där de inte ska göra det”.
","jfr":[]} {"baseform":"skvatt","wordforms":["skvatta","svätta"],"text":"(dial o ljud) 1 enligt Rietz (1867) använt i Småland om den som har utsot; diarré. 2 fjärt, fjärta. 3 urin, urinera. Skvätt; liten mängd vätska som man kan skvätta omkring.
","jfr":[]} {"baseform":"skvätta","wordforms":[],"text":"(euf o ljud) 1 ejakulera*. Svensk dialekt skvätta; stänka. Ljudhärmande. 2 pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"skyddspåse","wordforms":["påse"],"text":"(sym) kondom. ”Under bokföringspapprena i papperskorgen ska han förgäves leta efter sin slemfyllda skyddspåse,...” (Hülová 2015) Se även påse.
","jfr":["påse"]} {"baseform":"skyffel","wordforms":["ugn"],"text":"(sym) kuk. En sorts spade. ”Men så snart han ville fara in i ugnen med skyffeln värjde jag mig igen.” (Aretino 2008) Se även ugn.
","jfr":["ugn"]} {"baseform":"skyldighet","wordforms":["behov"],"text":"(euf) fullgöra sina skyldigheter, dels om den äktenskapliga plikten och om allmänna uttömningar. Björkman (1937) har med följande exempel hämtat ur DN den 12/6-1932: ”Hunden kastades ut på gården för att fullgöra sina skyldigheter.” Se även behov.
","jfr":["behov"]} {"baseform":"skylt","wordforms":[],"text":"1 (euf) dass, toalett. ”Jag behöver nog gå till den ’utstående skylten’ sade en vän till mig på centralstationen, där det stod toiletter.” (Björkman 1937) ”Vid ett tillfälle gick en av de resande ut i det lilla rum vid korridorens slut som markeras av den röda ljusskylten ’upptaget’.” (Drama på tåg. DN 10/7-1982) 2 (sl) plocka (ta, skruva) ner skylten; avlida, dö. ”Den legendariske gamle rotelchefen som hade tagit ner skylten för mer än tio år sedan.” (Persson 2003) ”Kroppar som står långt bortom all räddning. Som för längesen tagit ner skylten.” (Drougge 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"skyltsöndag","wordforms":[],"text":"(sl) det är skyltsöndag; när en kvinna sitter så att hon visar underkläderna.
","jfr":[]} {"baseform":"skymford","wordforms":["invektiv"],"text":"ett grovt kränkande ord eller uttryck. Se även invektiv. Av tyska Schimpf med samma betydelse. Ursprungligen, enligt SO; \"lek, förströelse, riddarspel, skymf.\" Samma källa har skymford \"hist.: sedan 1679\". \" I Norge har juristernas grannlaga bedömning av en liknande lag i Sverige (lagen om missfirmelse av tjänsteman som avskaffades 1976 men som återinfördes i juni 2025 [min anm BgD] ) bland annat landat i att det varit okej att mot poliser använda nedsättande epitet kring det manliga, men inte det kvinnliga, könsorganet, dock inte med förstärkningsordet 'jävla'.\" (Mattias Svensson: Lagen drar ett löjets skimmer över polisen.\" SvD Ledare 23 aug 2025) \"Gör er av med all elakhet, vrede och häftighet, med skymford och förolämpningar och all annan ondska.\" (Bib Ef 4:31)
","jfr":["invektiv","Schimpf"]} {"baseform":"skyter","wordforms":[],"text":"(euf) för skiter. Har bara stött på ordet en gång och det i ett brev från August Strindberg (1849—1912) till vännen Leopold Littmansson där det bl a heter: \"Och harmonins lagar? Hvem har rätt att stifta lagar för mig? Jag skyter i deras lagar! Nytt ska det vara! Nytt!\" (Boman, Höök, Larsson 2016 s 214)
","jfr":[]} {"baseform":"skytt","wordforms":[],"text":"(sym) penis. ”Du lilla skytt som häftigt jagar/ såväl på nätter som på dagar...” (Ur anonym hordikt från Upplysningstiden.)
","jfr":[]} {"baseform":"skytta omkring","wordforms":[],"text":"(sk) gå på toaletten. Även allmänt om det man fullgör, gör färdigt.
","jfr":[]} {"baseform":"skål","wordforms":["pensel"],"text":"(sym) sköte. ”Ditt sköte är en rundad skål, må vinet aldrig fattas däri.” (Bib 1917 Höga V 7:2) ”... hon fick fram skrevet (förut det vackra stallet nu en uppfläkt melon) nästan ut i gatan (sett ur hennes synvinkel) och naturligtvis höll jag kvar mitt grepp — och dök nu in i hennes melonskål där sockret rann och sjöd.” (Knud Holst, Sänghästen 1987) ”Hans mun mötte flickans mjuka hals och hans läppar sög sig fast vid den — samtidigt som hans ollon doppade sig i hennes lilla honungsskål.” (Tvillingerotik 1969) ”Jag förde in fingret i den — jag skulle säkert ha tyckt om det om jag varit en vanlig människa — förtjusande fruktskålen, glimmande som en liten tiara mot det mörka håret.” (Eckerbom, Kärlek 11/1969) ”Han satte sin pensel i färgskålen, sedan han fuktat den med saliv...” (Aretino 2008) Se även pensel.
","jfr":["pensel"]} {"baseform":"skålhus","wordforms":[],"text":"(dial) avträde, dass av skål, skåla; jämtländska för koja, tillbyggnad till lada. Jämför norska skaale och isländska skali; egentligen stor stuga men också om skjul. Ihre (1766) har skulhus (dial) om ”hemligt hus i Jemtland”. Se också hemligt hus.
","jfr":["hemligt hus","skulhus","skaale"]} {"baseform":"skåne","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Kanske för landskapets läge och form på Sverigekartan.
","jfr":[]} {"baseform":"skåp","wordforms":[],"text":"1 (lmo) ”skita i det blå skåpet” använt av Janne ”Loffe” Carlsson i Göta Kanalfilmerna (tre delar mellan 1981—2009). Viveka Adelswärd tar upp uttrycket i sin Språkspalt (SvD 7/3 – 2009) och menar att det betyder ungefär ”att passera gränsen för det accepterade”. Och, fortsätter hon: ”En teori om bakgrunden är att blått (särskilt berlingerblått) var en dyr färg. Ett blått skåp var ett fint skåp.” En viss Mikael Jansson kommer med ytterligare ett förslag till tolkning. ”Att blåneka eller blåljuga kanske helt enkelt har att göra med att någon kan neka eller ljuga så ihärdigt att han/hon blir blå i ansiktet (av ansträngningen/syrebrist)”. 2 skåp (dial) skällsord. (ORB) \"Ditt jävla skåp!\" 3 skåp (sl) kvinna 50+ ofta solariebrun, flitig krogbesökare, klädd och sminkad som vore hon en 20-åring. Även om ful och tjock tjej. ”Hur i helvete kunde han sätta på ett sådant skåp? En ful och fet sugga som stod och glodde på honom utan att ens skyla sig.” (Drougge 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"skåra","wordforms":["halvmåne."],"text":"fsv skora. Nordiskt ord med betydelsen hack, snitt, rispa. 1 (sl) kvinnligt könsorgan. Byrman (1989) har skårad (skuren) och det småländska ”hon är skårad”; med barn. ”Men de överraskningsmoment min partners fingrar rymmer jämfört med mina egna kan göra hans stimulering till något mycket mer erotiskt än min egen. Han smeker lätt upp och ned i skåran.” (Hite 1977) ”Men sexuellt svältfödd/ och bringad till desperat tiggande/ när stunden väl var inne—/ torr och febrig i sin skåra/ men med glidsalva en/ underbar kukens målmedvetne/ välgörare och betingare.” (Twilling 1967) ”Lydie låg där med benen vitt isär och könets skåra vidöppen och otuktigt skälvande av hennes pulserande blod, precis som om hon väntade på att bli anfallen om igen.” (Walker 1966) 2 enligt Thorén (1996) ”ha sexuellt umgänge” med tidsangivelsen ”1990-t”. Här rör det sig troligen om en försvenskning av score (eng sl); knull, särskilt då om män som gärna vill notera eller poängsätta (score) antalet samlag. 3 skåran mellan rövhalvorna. ”Jag tog tag på henne där bak så att fingrarna på min hand gled in i skåran mellan hennes halvmånar.” (Bjørnebœ 1967) Se även halvmåne.
\n","jfr":["halvmåne"]} {"baseform":"skädda","wordforms":[],"text":"
(sym) fitta. Jämför skädda; flundra, plattfisk, och som dialekt flat käpp, platt sten. Enligt SAOB ”sannolikt hypokoristisk bildning till skida eller direkt till roten i skida; klyva, hugga och skida; skilja”.
","jfr":[]} {"baseform":"skägg","wordforms":[],"text":"fornsvenska skaegg. Nordiskt ord med betydelsen något framstickande, utstickande. 1 (euf) könshår. Jämför skäggis. ”Rätt vad det var grep han den unga kvinnan i vänstra armen och vred på henne, så att han kunde nå fittan med högra handen. Samtidigt höll han henne i fittskägget med den vänstra, så hon skrek.” (Apollinaire 1993) Jämför dansk slang skæggemand. ”Skäggiga mäns munnar liknar ofta fittor, kanske är det därför de älskar att slicka musen. Det är som att kyssa sig själva i en spegel.” (Erica Jong) \"När man träffar en kvinna med en hårig slida, så är det lite som att hälsa en skäggig gubbe när jag är där nere med mitt ansikte. Och eftersom jag jobbar som säljare så brukar jag visa gubben min snabba tunga, samtidigt som jag gosar in min näsa i hans skägg.\" (anonym man) 2 (sl) tugga skägg; prata skit. Uppgift från tjej i tv-programmet Värsta språket (21/11-2002). 3 (sl) i bara skägget; naken.
","jfr":["skäggis"]} {"baseform":"skägga","wordforms":[],"text":"(so) om kvinna med stark hårväxt inte minst på intima kroppsdelar.
","jfr":[]} {"baseform":"skäggbiff","wordforms":["splitbiff"],"text":"(sl) 1 kuk, enligt Björn Persson (19 år) Norrköping. Från samma källa även splitbiff; kuk. 2 ”vulva”. (Thorén 1996) ”Matmetaforerna laddas med diverse associativa bibetydelser. Skäggbiffen är min personliga favorit. En vulgärfestlig fantasimetafor som antagligen hämtar en del kraft i det skrämmande mötet mellan hår och mat.” (Milles 2010) Slangopedia.se har ordet i betydelsen \"orakad fitta\". Jämför biff.
","jfr":["biff"]} {"baseform":"skäggbulle","wordforms":["skäggburgare","skäggbuske"],"text":"(sl) fitta. Se även bulle och buske.
","jfr":[" bulle","buske"]} {"baseform":"skäggdans","wordforms":[],"text":"(sl) dansa skäggdans; få orgasm, ejakulera.
","jfr":[]} {"baseform":"skäggis","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. 2 fitta, fitthår.
","jfr":[]} {"baseform":"skäggmacka","wordforms":["macka"],"text":"(sl) 1 fitta, fitthår. 2 gå ner på en skäggmacka; stimulera en kvinna oralt*. Se även macka.
","jfr":["macka"]} {"baseform":"skäggmugg","wordforms":["mugg"],"text":"(sl) fitta. Se även mugg.
","jfr":["mugg"]} {"baseform":"skäggmumma","wordforms":[],"text":"(sl) jämför skägg och mumma; en sorts tjockt sött öl, här att jämföras med fittsaft. Rietz (1867) har betydelsen ’cunnus’. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"skäggmussla","wordforms":["mussla."],"text":"(sl) fitta. Se även mussla.
","jfr":["mussla"]} {"baseform":"skäggmöte","wordforms":[],"text":"(sl) ett hår-mot-hår knull. Se även tussmöte.
","jfr":["tussmöte"]} {"baseform":"skäggorre","wordforms":["orre"],"text":"(sl) supersnygg, sexig tjej. Se även orre.
","jfr":["orre"]} {"baseform":"skäggtårta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även tårta.
","jfr":[" tårta"]} {"baseform":"skälling","wordforms":["skälltjuv"],"text":"(åld so) ryktesspridare. Den 8 september 1697 red ett sällskap norrut genom Hälsingland mot Sundsvall. Sällskapet var uppdelat i två grupper för någonstans på vägen hade de båda grupperna kommit i gräl med varandra. I Jättendal kom de ifatt varandra och började gräla. Gabriel Andersson och Påhl Andersson Malm kallade varandra skälling, tråting*, horkarl* och skälltjuv. \" Uppgifterna från Anne-Marie Nilssons artikeln \"Svordomar sårade som knivhugg. (Språktidningen 8/2024)
","jfr":[]} {"baseform":"skällsord","wordforms":[],"text":"(so) skällsord. ”Hist.: sedan 1535”. (SO) Engelsk motsvarighet slurs. Se vidare invektiv.
","jfr":[]} {"baseform":"skälm","wordforms":[],"text":"(åld so) bedragare, förrädare. \"Om skalk* var det vanligaste skällsordet under 1600-talet var skälm dess ständiga följeslagare. De stödjer och hjälper varandra och passar utmärkt bra ihop.\" (Inedahl 2023) Och Petter Inedahl ger exemplet från nyländska Ekenäs 1664: \"Carl Henriksson tog en klunk öl och pekade sedan på borgmästaren. Du har tagit pengar från mig och inte lämnat kvittens, sa han. Så brukar skälmar göra. När alla tystnade fortsatte han: Du är inget annat än en skälm och gör vad en skälm skulle ha gjort.\"
\n","jfr":[]} {"baseform":"skämma","wordforms":[],"text":"
fornsvenska skäma, skämma. Isländska skemma. Söderwall (1896) förklarar ordet med : \"vanära, skända, kränka [en qvinna] och citatet: \"Marinus skämde wara dottor oc afladhe barn mz hänne.\" (Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming 1877—1878.) 1 (dial) Rietz (1867) har ”vanhedra, lägra (en mö)”. ”Han har skämmt’na; hon har en pajke på bakken.” Swedberg (1720-t) har skemdt och citat från Bibeln 1703: ”Om ens prests dotter begynner till att bola*, den skall man upbränna i elde; ty hon hafwer skämt sin fader.” (3 Mos 21:9) Swedberg har också skemma ena qwinno, stuprare foeminam.” (se stuprum) \"Inom ett eller annat år hade han skämt 8 pigor med barn; han blev stämd, en del slapp han lätt, andra svor sig ifrån och mente ej betyda.\" (Linné [1700-t] 2022 s 62) Byrman (1989) har ”hon är skämd/har blivit skämd” och ”hon har skämt ut sig”; om kvinna som är moraliskt och socialt vanärad på grund av föräktenskaplig graviditet. Se också utskämd. 2 (sl) skämma ut; prostituera.
","jfr":["utskämd"]} {"baseform":"skämsligg","wordforms":[],"text":"(sym) ett riktigt dåligt ligg* som man av någon anledning skäms för och önskar ogjort.
","jfr":[]} {"baseform":"skänd","wordforms":["skändlighet"],"text":"fornsvenskans skända; bringa på skam. Från tyskan, till skam; skämma ut, vanära, fördärva. ”Hist.: sedan 1350 (Konung Magnus Erikssons Stadslag).” (SO) ”Ninas börd var fasansfull: hon var både syster och dotter till donna Schizza, som blivit skändad av sin egen far.” (Casanova 1936/1700-t) ”Men just som hon räckte honom brödet grep han tag i henne och sade: ’Kom syster ligg med mig!’ ’Nej, nej, min bror!’ ropade hon. ’Skända mig inte! Sådant får inte ske i Israel, gör inte något så vettlöst! Vart skulle jag ta vägen med min skam?” (Sam 13: 11-13, Bib 2000) Swedberg (1720-t) har skendare; struprator. Se stuprum. \"Även Thomas av Aquino, han som i sin ungdom jagade ut en kurtisan med hjälp av ett brinnande vedträ, slog fast att sodomi* var en särskilt allvarlig synd —'inte bara löjlig och skamlig som frosseri, utan motbjudande på det sätt som skändligheter är'.\" (Västerbro 2025 s 146)
","jfr":[]} {"baseform":"skänkel","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Langenfeldt (1947) ’förbereda coitus’ i ”ta undan för höger eller vänster skänkel”. I SAOB förklaras skänkel som ”ben hos människa numera nästan blott om ben hos ryttare med tanke på dess användning såsom hjälpmedel för att (medels tryck eller lätta slag mot hästens sidor) påverka hästen vid ridning”. Från tyska Schenkel; ben, lår.
","jfr":[]} {"baseform":"skänkelvin","wordforms":[],"text":"(sl) fotsvett. Jämför skänkel och vin.
","jfr":[" vin","skänkel "]} {"baseform":"skäppa","wordforms":["sjeppa"],"text":"(sl) kräkas, spy. Kanske från skäppa, en sorts rymdmått och uttrycket ha skäppan full: ha övernog att göra. Se även sjeppa.
","jfr":["sjeppa"]} {"baseform":"skära","wordforms":[],"text":"(dial) kastrera*. (OFVG) Jämför skuren.
","jfr":["skuren"]} {"baseform":"skät","wordforms":[],"text":"(sl) hora, slampa enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"skäälm","wordforms":["skaalm;"],"text":"(dial) blotta sig. Även skaalm; ligga naken, skælme, blotta sig och skaalm; gå omkring naken, sitta brett med benen. Uppgift från ORB.
","jfr":[]} {"baseform":"sköka","wordforms":[],"text":"fornsvenska skøkia, skökia isländska skøkja och norska skjøkja. ”Hist.: sedan mitten av 1300-talet.” (BjärköaRätten Helsinge-Lagen) (SO) Söderwall (1896) har skökia och skökio hand; okysk menniskas hand och skökio son, skökiuson med förklaringen \"skökioson ss oqvädinsord\" (Skrå-Ordningar. Utg. af G. E.Klemming 1856). Ursprunget är omstritt. Wessén (1982) menar att ordet möjligen kan härledas från lågtyska schöke; sköka, hora. Ernby (2008) har ”omdiskuterat ursprung men ev. av medellågtyska schoke; vagina”. Hellquist (1980) ser bl a ett tänkbart släktskap med lågtyska schaken; ”röva (i sht kvinna) och scheken; lägra (en kvinna)”. SAOB har skeka; slinka, slyna, sköka.
\nSköka är ett vanligt ord, t ex i bibelsammanhang. Välkänd är den babyloniska skökan, ”det stora Babylon, moder till alla skökor och skändligheter på jorden” som staden beskrivs i Uppenbarelseboken: \"I handen hade hon en guldbägare, som var full av skändligheter och smutsen av hennes otukt. Och på hennes panna var ett namn skrivet, en hemlighet: det stora Babylon, moder till alla skökor och skändligheter på jorden.\" (17: 4-5) Skökan är här en symbol för den hedniska världsmakten, främst då det romerska världsväldet. Esaias Tegnér (1847) använder sig av uttrycket I ett brev till B von Beskow (mars 1841): \"Jag har icke varit så overksam som mina vänner förebrått mig, ehuru jag visserligen är indolent och föraktar den Babyloniska Skökan som är och kallas publik.\" Publik = allmän.
\nSwedberg (1720-t) listar en lång rad skiökoord, skiöka, skiökobarn, skiökohierta, skiökoklädnad, skiökolem, skiökilön och skiökiowisa. Följande bibelcitat är alla hämtade ur 1703 års bibel. ”De tänka intet der till, att de måtte wända sig till sin Gud: ty de hafwa ett sköko hjerta ...” (Hos 5:4) Bibeln 2000 talar om ”horisk anda”. ”Och si, der mötte honom en qwinna i skökoklädnad ...” (Ord 7:10) ”Weten I icke, att edra kroppar äro Kristi lemmar? Skall jag nu taga Kristi lermmar och göra dem till en skökas lemmar? Bort det!\" (1 Kor 6:15) ”På den tiden skall Tyrus förgäten warda i sjutio år, så länge en Konung lefwa må, men efter sjutio år skall man sjunga en skökowiso om Tyro:” (Jes 23:15)
\nEnligt min enkät kring de ’fula’ orden (Oordboken 1989) verkar speciellt äldre förknippa sköka just med bibeln och kanske anser de därför ordet mindre vulgärt och stötande än t ex hora och luder. De yngre tillfrågade säger sig däremot ”inte veta någon som använder ordet”. (Ann-Eva 16)
\nI Apokryferna ur Gamla Testamentet (1975) heter det bl a i Syrak 19: 2—3: ”Vin och kvinnor leda förståndiga män på avvägar, och den som håller sig till skökor, han är besinningslös mer än dessa. Han skall bliva ett byte för förruttnelse och maskar, ja, en besinningslös människa skall ryckas bort.”
\nNär Fritz Schultze yttrar sig i boken Om sexuell sedlighet (1897) kan det låta så här: ”Mina Herrar! Veten I hvad en sköka är? En sköka är en spottlåda för alla!” Medan Karl Fries i De unga männen och sedligheten (1902) antar att ”det är väl knappt någon ung man, som går fullt nykter, åtminstone första gången, till ett skökohus”. ”Följden blev att jag fick namn om mig att vara en sköka utan att smaka en skökas fröjder.” (Defoe 1944/1720)
","jfr":[]} {"baseform":"skökia","wordforms":[],"text":"(åld) se sköka.
","jfr":[]} {"baseform":"skökoskap","wordforms":[],"text":"(åld) prostitution. Skap står här för ”det att vara vad förleden betecknar”. ”Utbytet av sexuella tjänster mot betalning har haft många benämningar genom historien. ’Prostitution’, ’skörlevnad’, ’hor’, ’otukt’, ’skökoskap’, ’sexslaveri’ och ’sexarbete’ är några exempel.” (Skaldeman 2008) Se vidare under sköka.
","jfr":[]} {"baseform":"skökoson","wordforms":["horeson"],"text":"(åld so) horunge*. (1500-t) Se även horeson.
","jfr":["horeson"]} {"baseform":"sköld","wordforms":[],"text":"(sym)1 kvinnans könsorgan. ”När han närmade sig gränsen där skärmytslingen skulle äga rum, grep damen tag i lansen*, som stod rakt upp som ett kohorn, och när hon fann den hård och kraftfull, utbrast hon att hennes sköld inte var stark nog att ta emot angreppet från ett så mäktigt vapen*.” (Duerr 1998) 2 (åld) pessar. \"Vanligast var en form av pessar, som ibland kallades 'en kvinnas sköld', eller att mannen helt enkelt drog sig ur innan utlösningen, metod som i Sverige i äldre tid lär ha kallats 'tröska inne och skaka ute'.\" (Västerbro 2025 s 347)
","jfr":[]} {"baseform":"sköljkanna","wordforms":["kanna"],"text":"Kahn (1944) har ”apparat för spolning av slidan”, som ”består av tre delar: en behållare som kan hängas upp, en nedåtledande gummislang och ett munstycke som införes i kroppsöppningen”. Används även till lavemang*. Ordet ”hist.: sedan 1787”. (SO) Se även kanna.
","jfr":["kanna"]} {"baseform":"sköljning","wordforms":[],"text":"se spolning.
","jfr":[]} {"baseform":"skönheten","wordforms":[],"text":"i fornsvenskan finns skönhet, skönheet med förklaringen \"skönhet, fägring, skönt el. vackert utseende.\" (Söderwall 1896) Idag kan skönheten vara ett smeknamn på fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"sköning","wordforms":["skönis"],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"skör","wordforms":["skörleker"],"text":"1 (fsv) skör, sköör som Söderwall (1896) förklarar med \"lättsinnig, liderlig, okysk\". Han har också skörleker; lättfärdighet, liderlighet och sköraktogher; \"okysk, sinlig\" med citatet \"gör hon sköractug lwsta\". (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming1883—1886). Även skörkätis qvinna; okysk qvinna. 2 (sl) könshår, hår, kalufs. Jämför sjero, sjöro (rom); huvud. \"Du har kladdat ner allting, ditt förbannade as! Titta, i sköret på mig!\" (Roth 1969)
","jfr":[" sjero,","sjöro"]} {"baseform":"skörd","wordforms":[],"text":"(sym) sperma, ”Ett spermverkeri! ekade Klittys förtjusta röst [...] och hon såg hur nunnorna, fångade varenda droppe av de vita spruten, närmade sig henne och föll på knä med framsträckta händer: kupade och fyllda. De erbjöd henne skörden.” (Wahl 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"skörda","wordforms":[],"text":"(sym) en gammal symbol för att beröva kvinnan mödomen*. Egentligen skära eller plocka av och bärga in mogen säd eller andra odlade nyttoväxter. \"Här stod jag, en ung man av full kraft och liv, en vacker skådespelerskas gynnade älskare och just i begrepp att få skörda det fulla förverkligandet av mina hetaste önskningar.\" (Boswell 1951)
","jfr":[]} {"baseform":"skörhet","wordforms":["skörheet"],"text":"(fsv) \"lättfärdighet, liderlighet, okyskhet.\" (Söderwall 1896) \"wi haffwon länge omburit mz tik om thina skörheet [luxuriam].\" ( Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens 1874) Se även under skör.
","jfr":["skör"]} {"baseform":"skörlevnad","wordforms":["skörliv","prostitution "],"text":"(åld) otukt* ofta i prostitutionssammanhang. Fornsvenska skörlifnadher till skör i en äldre betydelse otukt. Söderwall (1896) förklarar ordet med \"okysk lefnad, okyskhet, otukt [oloflig] kärleksnjutning\". Han har också bl a \"skörlifnads luste; okyskt el. sinligt begär\". Enligt SO är skörlevnad ”hist.: sedan 1385 (Klosterläsning)”. ”Till Stockholm kom Anna Johansdotter 1897. [...] Hon innehade ett flertal tjänster, men efter en anställning på källaren Hamburger Börs, meddelar biografin, började hon försörja sig på skörlevnad på heltid.” (Lennartsson 2001) ”Han påstår (Destiny of a Revolution, London, 1937), att polisen då och då särskilt före kongresser rensar gatorna och hotellen från skörlevande kvinnor, vilka efter ett summariskt förfarande dömas till deportation.” (Eriksson 1939) \"Varför Lena Cajsa lät sig 'bruka till skörlevnad' utan ersättning förbryllade herrarna i rätten.\" (Lennartsson 2019 s 54) Se även prostitution och under skör.
\nEtt annat ålderdomligt uttryck för skörlevnad är skörliv som jag stötte på i en Under strecket (SvD 13 maj 2025) med titeln \"Anna Greta Wides stora melankoli\" där artikelförfattaren Isabella Nilsson bl a har följande passus om Anna Greta Wide (1920-1965): \"...skakar på huvudet åt sin väninna och författarkollega Eva Neanders utsvävande skörliv på tillfälliga adresser med tillfälliga älskare.\"
\n\n
","jfr":["prostitution "," skör"]} {"baseform":"sköta","wordforms":[],"text":"
1 (euf) i Skinnskatteberg i Västmanland heter det om gravid kvinna att ”hon skulle till att sköta (få barn)”. Uppgift från Byrman (1989). Jämför sköta ihjäl; sköta någon som ligger för döden. Ett uttryck som min jämtländske sagesman (f 1929) har från sin far, född 1892, som hörde det i sin barndom. 2 (dial) betäcka (om tjur). (OFVG) 3 (euf) sköta, sköta magen (euf) om avföring.
","jfr":["sköta, sköta magen"]} {"baseform":"sköte","wordforms":[],"text":"livmoder, underliv, famn. Famn är den betydelse som Söderwall (1896) tar upp under uppslagsordet sköt,skööt med citatet \"lagde hans huffwodh j sith sköte\". Troligen av fornsvenska skøt; flik, veck, och besläktat med skjuta och engelskans sheet; lakan. Något som skjuter fram. ”Hist.: sedan 1300-talet (Gotlands-Lagen).” (SO) Enligt Stolpe (1984) är den egentliga betydelsen flik, ofta skinnflik, även hörn. Och han fortsätter: ”Här har vi alltså grunden till den första, anatomiska användningen av ordet, kvinnosköte, och därav, mer speciellt, moderssköte.”
\nSköte kan således betyda både kvinnans yttre könsdelar och hennes inre alstringsorgan, de som frambringar ett nytt människoliv. ”Herr Ballder lade sigh i Stoltz Ingeborgs skiött/ vti löndom/ Lopp honom på en Sömbn så söth.” (Ballad hos Kværndrup/Olofsson 2013) ”Att hon var den skötsamma sköterskan som skönt skött sitt sköte.” (Eckerbom, Kärlek 11/1969) ”Ditt sköte är en näckros med stjälk i djupet, dina lår är två hermeliner som hittat en mullvad i snön.” (Lundkvist 1958) ”Emma: Vi sa alltid skötet hemma när jag var liten. Därför känns det som ett normalt ord. Men när jag har berättat det har mina kompisar skrattat och sagt att det låter gammaldags. (Höjer/Kvarnström 2004) ”Hon önskar sitt blöta sköte en vän att leka med.” (Amanda Ooms: Kåt i Subaltern 3/2006). Byrman (1989) har ”hennes sköte är välsignat”; ålderdomligt för att en kvinna är med barn.
","jfr":[]} {"baseform":"skötesynd","wordforms":["synd"],"text":"(åld) (kvinnlig) onani. Även om framträdande eller typisk svaghet eller ovana hos person eller grupp. \"Hist.: sedan 1766.” (SO) Se även synd.
","jfr":["synd"]} {"baseform":"SLAA","wordforms":[],"text":"(eng) Sex and Love Addicts Anonymous. Föreningen har ett tolvstegsprogram som ska bota den drabbade från sex- och pornografiberoende. Har avdelningar i bl a Lund och det går också att kontakta SLAA Sverige. Se också CSBD.
","jfr":[]} {"baseform":"slaback","wordforms":[],"text":"(sl) kuk, korv. Slaback; slöfock, kanske av sla (dial); slå, och back; bak, rygg, person som gärna slår sig ner på sin bak.
","jfr":[]} {"baseform":"slabajk","wordforms":[],"text":"(fisv) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"slabambas","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"slabang","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Ett ord som en viss Evert Norberg hittade på till ett radioprogram med Lennart Hyland på 1950-talet. Då betydde det party, fest. Idag kallas både en chokladrulltårta och en väckarklocka från IKEA för slabang. I följande citat, troligen i överförd betydelse, om den roliga, skojiga saken mellan benen. ”Jag har sett en ung bagge en gång krypa på en nyfylld hösäck och brassa på tills det rann av säcken. Men där finns det ju en viss rim och reson. Baggen ville kanske köra slabangen genom säcken och in i det nyslagna höet. Det levebröd som skapade hans brunst. [...] Men en man som tuggar halm och dunkar på en stor halmstack. En sån galning måste vara farlig. I morgon anmäler jag det till polisen.” (Sjöström 1973)
","jfr":[]} {"baseform":"slabb","wordforms":[],"text":"(sl) kort för slabbedans; danstillställning med dämpat ljus vilket gav möjlighet till hångel under dansen. Uppgift från Roger Hansson i Järfälla som stött på ordet bland studenter i Lund på 1960-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"slabba","wordforms":[],"text":"(so) kvinna, fitta. Slabba (vb) söla, slaska.
","jfr":[]} {"baseform":"slabba babba","wordforms":[],"text":"(sl) knulla en orientalisk kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"slabbedas","wordforms":["slabbedaska"],"text":"(so) enligt Ordbok över Nösslingemålet om manlig respektive kvinnlig slashas dvs en lat och oduglig person.
","jfr":[]} {"baseform":"slabbedaskare","wordforms":[],"text":"(sl) en riktigt våt kyss.
","jfr":[]} {"baseform":"slabbidabba","wordforms":[],"text":"(so) kvinna, fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"slabbtunna","wordforms":[],"text":"(dial) lösaktig kvinna. (OFVG) Se även tunna.
","jfr":[" tunna"]} {"baseform":"slack","wordforms":[],"text":"(sl) impotent. Jämför slak.
","jfr":["slak"]} {"baseform":"sladaska","wordforms":[],"text":"(dial) lösaktig kvinna. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"sladd","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. 2 sladden i dosan* knull. 3 sladden kallades den lilla svarta lapp som ända fram till 2006 klistrades på alltför utmanande pornografiska bilder i Norge. Det var den förre chefredaktören för sextidningen Aktuell Rapport, Stein-Erik Mattson, som förde kampen mot sladden ända upp till högsta domstolen och vann.
","jfr":[]} {"baseform":"sladder","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. 2 skvaller, pladder. 3 Sladderfitta, sladdertacka; skällsord till kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"sladdis","wordforms":[],"text":"se under horunge.
","jfr":[]} {"baseform":"slaf","wordforms":[],"text":"(sl) vaken i slafen; om skicklig älskare. Slaf = säng.
","jfr":[]} {"baseform":"slafsa","wordforms":["mule"],"text":"1 (sl) fitta (nedsättande). 2 slafs(a) och klafs(a); knull, knulla. ”Men okej ... han har haft det kämpigt ett tag, jag får väl vara en god vän och låta honom slafsa och klafsa ett tag innan vi får sova ...” (Rocky DN Kultur 7/7-2013) 3 slafsa mule; kyssas. Se även mule (2). 4 (so) slafsa; hora, lättfotad kvinna. \"Karl Johan hade sprungit med Hagtorparns Ida, den slafsan, så det skulle visst bli barnsöl i Hagtorpet också vad det led.\" (Mor Hannas sötost ur Moberg 2023)
","jfr":["slafsa","mule"]} {"baseform":"slafser","wordforms":[],"text":"(no sl) kvinnobröst. Slafse (no); sörpla, smacka.
","jfr":[]} {"baseform":"slaga","wordforms":[],"text":"(sym) penis. Ett redskap som förr användes vid tröskning. ”Flickorna i Sachsen har så vida logar att den som skall tröska lin i dem måste ha en stor slaga.” (Brednich 1973) Se även gryta och loge.
","jfr":["loge","gryta"]} {"baseform":"slagfält","wordforms":["fält"],"text":"(sym) plats för knullstrid. Se även fält.
","jfr":["fält"]} {"baseform":"slagga","wordforms":[],"text":"(sl) 1 Langenfeldt (1947) och Gibson (1978) har båda slagga mathämtaren; uträtta naturbehov, besöka avträdet. Slagg betyder egentligen avfall vid smide, och slagga är då att avlägsna detta avfall, varför \"slagga mathämtaren” innebär att rensa magen. \"Jag har även hört och själv använt uttrycket slagga centerfyren i betydelsen skita. För den som i sin tillvaro haft kontakt med den koleldade skotska sjöångpannan med dess tre fyrar är sammanhanget uppenbart. Eldarevalsen av Evert Taube ger viss information.” (signaturen GB i Malmö) 2 sova. ”Hist.: sedan 1910”. (SO) ”Slagga är ett vanligt uttryck för sova, vill jag påstå.\" (samma GB) 3 slagga för alltid; slagga igen; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"slagis","wordforms":[],"text":"(sl) lösaktig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"slagträ","wordforms":[],"text":"(sym) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"slaika","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"slajdan","wordforms":[],"text":"(barn) fittan. AnnikaMa (20 april 2008) berättar historien om den lilla flickan som förklarade hur man föder barn. ”Hon hävdade bestämt att man stod upp och födde och att barnet slajdade ur slajdan. Sug på ordet slajda, det är inte så dumt.”
","jfr":[]} {"baseform":"slak","wordforms":["slaka","slakhet"],"text":"fsv slaker. Germanskt ord samma som engelskans slack.) 1 (sym) impotens. ”Extraktet hade den egenheten att det kunde väcka sexlusten hos den mest söndertröskade kärring och bota den mest hopplösa gubbslaka.” (Niemi 2000) ”Ingela: Det är själva förhållningssättet, en riktig karl klarar av en tillfällig slakhet.” (Låt morgonståndet titta fram. Ottar 3/97) 2 få slaka på sin blåsa; tömma blåsan. ”Det hela hade varit för fint för hans enkla behov. Han hade inte behövt ens tusendelen av all denna lyx för att med tillfredsställelse få slaka på sin blåsa.” (Lo-Johansson 1935/1978) \"I alla fall frågade jag vad det kostade och så följde jag med den söta flickan upp på rummet. Hon försökte få in den, men den bara slaknade.\" (Kalmér 2024 s 124)
","jfr":[]} {"baseform":"slakis","wordforms":[],"text":"(sl) slak kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"slakrunka","wordforms":[],"text":"(sl) syssla med något helt meningslöst.
","jfr":[]} {"baseform":"slakta","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Mannens hårdhänta insats i könsakten.
","jfr":[]} {"baseform":"slaktare","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"slamdunk","wordforms":[],"text":"(sym) ljud och stänk vid skitande.
","jfr":[]} {"baseform":"slammertaska","wordforms":["sladdertaska"],"text":"(åld o so) Swedberg (1720-t ) förklarar slammertaska med nugatrix; pratmakerska. Även sladdertaska; skvallerkäring.
","jfr":[]} {"baseform":"slampa","wordforms":[],"text":"(sl) av svensk dialekt slampa; slarvig kvinna till slampa; vara slarvig, värdelös. ”Hist.: sedan 1749.” (NEO) Tyska Schlampe med samma betydelse. 1 prostituerad. 2 lesbisk. 3 (so) om slarvig och allmänt otrevlig kvinna. ”En tjej som har tillfällig sex kallas slampa. Och det finns fler som kallas slampor — trots att de aldrig ens haft sex. Vissa för att de är snygga och andra för att de syns och hörs mer än vad tjejer ’borde’ göra.” (Ann-Linn Guillou i Fittstim 1999) ”Jag tog med henne ut i baksätet på min jeep och vi hade sex. Precis när vi var färdiga tänkte jag ’Varför brydde jag mig?’. Jag skulle ha runkat, det hade varit skönare. En slampa lever aldrig upp till förväntningarna.” (Cox 2004) ”Nja, det behöver det ju inte vara, sa hon. Man kan ju vara intellektuellt slampig också. Eller så är man en slampa i själen men inte kroppsligen.” (Zigenerskan i Din Geografi 2006) \"Hora, fitta, slampa. Orden gör mig rödflammig av lika delar skam och vrede, fast det inte är är mig de är riktade till. De finns i en sökbar textsamling, och som forskare har jag försökt att lägga alla känslor åt sidan. Men det hjälper inte.\" (Astrid Skoglund i Språktidningen 2/2020.) Se även bordslampa och slutshaming.
\n","jfr":["bordslampa ","slutshaming"]} {"baseform":"slampskamning","wordforms":[],"text":"
se slutshaming.
","jfr":[]} {"baseform":"slampump","wordforms":["slempump"],"text":"(sl) kuk. Jämför slem(blomma) och pump (2).
","jfr":[]} {"baseform":"slamsa","wordforms":[],"text":"1 (dial) barn. Egentligen något sladdrigt och fuktigt: t ex skinn, fett och bindväv. Även om slarvig och vårdslös kvinna. Jämför slampa. I Göteborg hette det ”hon har slamsan i påsen”, barn i magen. Enligt man (f 1932) ”gammalt uttryck”. Uppgift från Byrman (1989). 2 Även nedsättande om kuk, som i följande från Märta Tikkanens Män kan inte våldtas (1975): \"Hon förstår att han tror att hon skall slå honom mitt emellan, slå honom på slamsan mellan benen.”
","jfr":["slampa","Män kan inte våldtas"]} {"baseform":"slamsedora","wordforms":[],"text":"(so) lösaktig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"slamsäck","wordforms":["slamsäcker","säck"],"text":"(åld so) ”lättfärdig kvinna”. (Falck 2011) \"Måns Persson kom in i rummet där Nils Jönssons hustru låg. Han såg på henne ett par sekunder innan han öppnade munnen. 'Din slamsäck, du är ingenting annat än en sysäck, väste han'.\" (Vadstena 1601 hos Inedahl 2023) Se även säck (4).
","jfr":["säck"]} {"baseform":"slane","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Även om lång person. Slana (sl); ben.
","jfr":[]} {"baseform":"slang","wordforms":["slanggurka","gurka"],"text":"(sym) 1 slang, befruktningsslang, droppslang, dräneringsslang, silkesslang, trädgårdsslang; kuk. ”Ingela: I porrfilm har alla killar stora kukar. Vissa har slangar som inte får riktigt stånd för de är för långa.” (Låt morgonståndet titta fram. Ottar 3/97) ”Jag ritade enkla teckningar av egendomliga varelser med otroliga könsorgan. En som jag minns hade en fyra meter lång ’befruktningsslang’ som fångade in kvinnor som en boaorm innan den trängde in i dem ...” (Hite 1982) ”Hans kuk låg nu längs hans ena lår som en lång slang, och Norma var synbart fascinerad.” (de Ville 1968) ”... hon sträckte sig fram och nappade åt sig Sjömannens droppslang.” (Wahl 2006) Se även gurka. 2 rulla slang, slanga; runka. 3 tömma slangen; pissa. 4 lägga en slang; skita. 5 slang (språket) som i slang i betongen; förortsslang. Se inledningen. 6 knulla i fånga slangen i musfällan. 7 slang; pojke, man i sexuellt avseende.
","jfr":["gurka","fånga slangen i musfällan","rulla slang, slanga","inledningen"]} {"baseform":"slangare","wordforms":[],"text":"(sl) toalett.
","jfr":[]} {"baseform":"slangbella","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Slangbella; slangbåge; klyka med gummiband för avfyring av t ex småsten.
","jfr":[]} {"baseform":"slangdragare","wordforms":[],"text":"(lmo) runkare, onanist. Se också under slang.
","jfr":[]} {"baseform":"slangklämma","wordforms":[],"text":"(lmo) trång fitta som klämmer till om kuken. Se även penisklämma och slang.
","jfr":[" slang","penisklämma "]} {"baseform":"slank","wordforms":[],"text":"(dial o so) Rietz (1867) har liderlig och sysslolös karl, dagdrivare. Jämför slinka.
","jfr":["slinka"]} {"baseform":"slapperment","wordforms":[],"text":"(åld svr) för tusan. Av franska sacrément. ”Slapperment, det är den regelbundnaste skönhet jag har sett i detta landet.” (Wallenberg 1781/1960)
","jfr":[]} {"baseform":"slappfitta","wordforms":["slappkuk"],"text":"1 (so) ”Fitthålet glöm det, för stort hål, inte tillräckligt trångt, över femton år är en slappfitta...” (Klingspor: Spill i Subaltern 3/2006) Även allmänt nedsättande om kvinna. Se även slappkuk.
","jfr":["slappis"]} {"baseform":"slappis","wordforms":["slappkuk"],"text":"1 (sym) impotent person. 2 (so) om lat person oavsett kön. 3 (sl) slapp fitta, kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"slappläpp","wordforms":["slappmus"],"text":"(so) nedsättande om kvinna. Se också slappfitta.
","jfr":[" slappfitta"]} {"baseform":"slapprunka","wordforms":["slörunka"],"text":"(sl) att sitta och dra lite slött i kuken medan tankarna är på annat håll.
","jfr":[]} {"baseform":"slappstick","wordforms":[],"text":"(sl) ett slappt stick*; ett uselt, ofta snabbt avklarat, knull. Ordlek på engelska slapstick; filmfars i högt tempo.
","jfr":[]} {"baseform":"slappsvans","wordforms":[],"text":"(so) ordet hittat hos Swahn (”Kärleksmåltider” i Gastronomisk kalender 1997): ”Ett tag såldes mängder av nordsvenska renhorn till Hongkong, där de maldes ner och buteljerades. Något decennium senare började Fjärran Österns slappsvansar ropa på sillmjölkar!, och strax var sydsvenska fiskindustrier redo att stå dem bi.” Jan-Öjvind Swahn berättar vidare i brev (26/11-1997) att ordet har tyskt ursprung och användes av kejsar Wilhelm II om Gustav V när denne inte ville ställa upp på Tysklands sida i första världskriget. Ursprungligen står ordet för kreatur som saknar styrsel i svansen. Också symboliskt om impotent person och som skällsord. \"På Gotland har man nu sällat sig till många andra paradis på kontinenten, Barcelona, Capri och Venedig för att bara nämna några, som fullständigt invaderas av kryssningsfartyg och horder av slappsvansar på semester.\" (Lotta Lundbergs krönika om sommarplågor i Svd 1 juli 2024) Också slappsvans om hängkuk som i tyskans Schlappschwanz.
\n","jfr":[]} {"baseform":"slapptask","wordforms":["task"],"text":"
1 (sl) impotent person. ”Nu skulle jag kunna berätta. Bara sådär medan vi äter. Inte om slapptasken, det var för pinsamt, men det andra.” (Skantze 1997) 2 bög. 3 (so) allmänt lat person. Se även task.
","jfr":["task"]} {"baseform":"slapptutan","wordforms":[],"text":"(sl) gas, fjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"slarva","wordforms":[],"text":"(euf) 1 om oönskad graviditet i ”hon (han, de) har slarvat”. (Byrman 1989) 2 slarva; lättfotad* kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"slarvsylta","wordforms":["sylta"],"text":"Maträtt med bl a sönderhackat oxkött. 1(euf) kuk. ”Nästa dag måttar jag en kraftig spark mellan benen på handlarens son som är kapitalist. Vid förhöret säger jag att jag sparkade honom i slarvsyltan.” (Pohjanen 1999) Se även sylta. 2 I min barn- och ungdom (1940- och 50-tal) var slarvsylta ett vanligt hotuttryck till någon man ogillade: \"Jag ska göra slarvsylta av dig!\"
","jfr":["sylta","slarvsylta"]} {"baseform":"slash","wordforms":[],"text":"(sl) 1 lättfotad kvinna. 2 erotiska, ofta homoerotiska, bilder eller noveller med karaktärer kända från filmer, böcker och serier.
","jfr":[]} {"baseform":"slask","wordforms":["slaska","mule"],"text":"1 (sl o sbst) fitta. Nedsättande om något vått och smutsigt. 2 slaska (vb); knulla. ”Hålla på att slaska därnere? (Hur är det att ha en? Ottar 3/97) 3 slaska mule; kyssas, hångla. Se även mule.
","jfr":["mule"]} {"baseform":"slaskfitta","wordforms":[],"text":"(so) ful, osexig flicka, kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"slaskhink","wordforms":[],"text":"(so) 1 fitta. Nedsättande om en plats där mannen tömmer sig. ”Jag ska sticka in den i den där slaskhinken och dela henne mitt itu och vispa runt.” (Delany 2009) Också slaskburk, slaskjack och slasktratt. Även om mun i uttrycket stäng slasktratten; håll mun (käft). 2 prostituerad. ”Skulle du vilja ta in på ett billigt hotell och finna att en främling före dig lämnat badkaret fyllt med smutsigt vatten, som du sedan själv ska bada i.” (Varnande liknelse avsedd för unga amerikanska män som söker sig till prostituerade.)
","jfr":[]} {"baseform":"slasktask","wordforms":[],"text":"(so) manlig prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"slasktratt","wordforms":["tratt"],"text":"1 (so) fitta. Se även tratt (1). 2 kondom, enligt flashback.se.
","jfr":["tratt"]} {"baseform":"slatch","wordforms":["slatches"],"text":"(för sl) tjej, hora. ”Killarna kallar tjejerna för slatches, som är ett annat ord för hora. Det snarare uppmuntras av tjejerna. De tuffaste tjejerna blir kallade slatch, ’töntarna’ ignoreras.” (Skugge 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"slatcha","wordforms":[],"text":"(sl) ett 1990-talsuttryck för att ”ha samlag”, enligt Thorén (1996). The Alternative Swedish Dictionary har Rinkebyslang för ”knulla”. Engelska slash; rista (fläcka) upp.
","jfr":[]} {"baseform":"slatta","wordforms":[],"text":"(nyo) ”när man är bakfull, trött och svag och ligger lite då och då hela tiden”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"slav","wordforms":[],"text":"(sl) kallas den som låter sig domineras i ett BDSM-förhållande*. Se även under top.
","jfr":["top"]} {"baseform":"slavhandel","wordforms":["vit"],"text":"se under trafficking.
","jfr":[]} {"baseform":"slavhuva","wordforms":[],"text":"(sym) (läder) huva som ibland används vid BDSM-lekar*. Se även huva.
","jfr":[" huva"]} {"baseform":"slegfred","wordforms":[],"text":"(åld) medeltida nordiskt ord för frilla, konkubin. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"slem","wordforms":["slemblomma"],"text":"slem; segt sekret*. Fornsvenska slember, slim; dålig. Därav slemmigh; oren. ”Hist.: sedan ca 1430 (Själens tröst).” (SO) Gemensamt germanskt ord besläktat med lim och engelskans slime. 1 (euf) sperma. ”Romantikens längtan efter livsintensitet och poesi kopplas här till den sexuella vällusten, när aveltygen* sväller av blod och rinner av slem. Detta skall vara varats mitt. En flod av svett, blod, tårar, saliv och könsslem i vilken vi stiger ner och inte stiger ner, i vilken vi är och inte är. Längtans källa och mål.” (Från C-M Edenborgs inledning till Köttets poesi 1995.) ”Nu vilar den gråa slemblomman på gubbens mage. Han tänker på ägg med ungar inuti som ligger och skrapar på skalet. Processioner med grova linnestandar utan bokstäver och tecken.” (Anderberg 1971) ”Låt alla kukar vissna/ lustlösa. Oförlösta/ droppa sitt slem/ snöpta snipna hösnuvare.” (Twilling 1967) Också slem, sli (gbg sl); sperma. 2 (sl) slem; bög, otrevlig, äcklig person. 3 (sl) slemhyska, slemgrotta, slemveck; fitta. Jämför hyska, grotta och veck. 4 (åld) slem ord (oanständigt ord) med hos Swedberg (1720-t). 5 slemma sjukan (åld) könssjukdom, syfilis.
\n","jfr":["slem ord","hyska, grotta ","slemma sjukan"," veck"]} {"baseform":"slembög","wordforms":[],"text":"
(so) \"Han (Oden) gick sedan till att skylla Tor för att vara feg och så vettskrämd att han ' vågade varken nysa eller fisa', varpå Tor, i Lars Lönnroths översättning, kallar Oden för 'din slembög'.\" (Ordstrid mellan Asa gudarna Tor och Oden i Lindström 2021 s 286.)
","jfr":[]} {"baseform":"slemgrop","wordforms":["grop"],"text":"(sym) fitta. Se även grop.
","jfr":["grop"]} {"baseform":"slemhelge","wordforms":[],"text":"(sl) kuk i uttrycket hala fram slemhelge; pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"slemhyska","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se också hyska.
","jfr":["hyska"]} {"baseform":"slemma på","wordforms":[],"text":"(sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"slempistol","wordforms":["slempump"],"text":"(sl) kuk. Slempistol spårat från 1950. Jämför pistol och pump.
","jfr":["pump"," pistol"]} {"baseform":"slempåsar","wordforms":[],"text":"(sl) nedsättande om kvinnobröst. Se vidare påse (4).
","jfr":[]} {"baseform":"slemsnäcka","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. Se vidare under snäcka (1) och slem.
","jfr":[]} {"baseform":"slemsticka","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför sticka.
","jfr":["sticka"]} {"baseform":"slemveck","wordforms":[],"text":"se slem (3).
","jfr":[]} {"baseform":"slev","wordforms":[],"text":"stor össked med långt skaft. 1 (sl) penis. ”Var ska sleven vara om inte i grytan?” ”Enligt tradition i Jämtland skrämde man dem som skulle ’mönstra’ med ’sleven’, ett påstått avlångt slevliknande instrument med måttskala i, som man mätte kuklängden med ...” (man f 1929) 2 (sl) doppa sleven i köttgrytan; knulla. Doppa sleven i cyankalium; misslyckat knull. ”Att heta Afrodite Majonnäs i byskolan. Majonnäs för att pappa rört extra kraftigt med sleven i mammas gryta när jag kom till.” (Jönsson, Kärlek 4/1965) 3 sleef, slev (åld so) enligt Falk (2011) ”lättfärdig kvinna”.
","jfr":[]} {"baseform":"sli","wordforms":[],"text":"(dial) slem, slemmighet, men också, enligt signaturen J E S, läkare och uppvuxen i Göteborg, om sats, sperma. Också sli; slidsekret enligt min jämtländske sagesman (f 1929) som hört en värnpliktig från norra Hälsingland (1951) berätta om ”försök” hos flickor (petting): ”En låg där å höll på mä dom, å fitt-hli rann om fingra — men int blev’e na mer!” Enligt BOL kan ordet också betyda sjögräs som ofta är slemmigt.
","jfr":[]} {"baseform":"slibban","wordforms":["slibbeslemman"],"text":"(smn) fitta i stil med slemslibban, slibbslemman.
","jfr":[]} {"baseform":"slibbslabb","wordforms":[],"text":"(euf) könssekret. Troligen av slibbig; kladdig och slabbig; våt och sölig. ”Han tog hennes lår på axlarna, lyfte upp henne mot sin mun och kysste de tjocka, glatta blygdläpparna. Tungan slant i slibbslabbet, hennes hår kittlade honom på näsan, han ville slicka i sig varenda droppe, tummarna drog isär och tungan slickade idogt, långt nerifrån och långt upp.” (Anderberg, Kärlek 4/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"slice","wordforms":[],"text":"(för sl) ha sex med. ”Jamal säger med ett leende att det är dags att ’slicea nu’, det vill säga ha sex med henne. ’Inte slicea som ni gör!’ svarar Mengistu bestämt. ’Det handlar inte om sex än, så gör man inte!’ fortsätter han och samtalet är avslutat.” (Jonsson 2007) Och från samma källa: ”’Jag är också ung, men jag har slice (sex) ändå, invänder Hakan.\"
","jfr":[]} {"baseform":"slicka","wordforms":[],"text":"från tyskan till en rot smörja, klibba. Grundbetydelse göra glatt. Här om cunnilingus* och fellatio* som i fungerar inte din sticka (så) slicka; strejkar kuken så ta till tunga och läppar. ”Det råder en allmänt känd missuppfattning/ att Jesus någon gång efter sin så kallade/ återuppståndelse skulle ha utbrustit:/ Noli me tangere! till en kvinnlig egen företagare./ Detta är inte helt sant./ Sanningen var den att det var hon som skrek till/ honom: Noli me lingere! vilket idag närmast skulle/ kunna översättas med: Sluta slicka mig i skrevet,/ Miffo till karl!” (Morelli 1994) ”Jag hatar det gamla vanliga mönstret kyssa-känna-slicka-knulla. Det är så banalt.” (Hite 1977) ”Jag tänker i debet och kredit. Om jag suger honom vill jag att han skall slicka mig, etc.” (Hite 1977)
\nDen danske läkaren och sexologen Johannes Fabricius-Møller (1885—1968) berättar att en av hans patienter, en ung söt flicka, bad honom skriva ut ett recept på den kräm hon använde på sitt pessar. Då hon fått receptet, undrade hon: ”Krämen är väl inte giftig?” Då Fabricius-Møller såg frågande på henne, sade hon: ”För när han slickar mig där.” ”Jag trodde att jag körde i diket och började tänka på HIV och Aids*, efter att ha ’slickat grytorna’ efter negerkuken.” (Ekroth 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"slickefiss","wordforms":[],"text":"(sk) ”halvpervers karl som slickar istället för att kopulera”. (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"slickepinne","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. Något att slicka på och sätta i sig. Om fellatio i uttryck som pickslick. ”Världens godaste slickepinne. Jag älskar att suga kuk, men Ivar den fåniga dåren säger att det är äckligt.” (Magnusson, Kärlek 14/1970) ”Allt längre glider Nikkis mun ner över slickepinnen, samtidigt som hennes händer smeker pungen.” (Lektyr mars 1999) ”Han bekräftade och sade att det var synd om en så söt flicka inte skulle få smaka slickepinnen.” (Het Kärlek 1967) Jämför pinne. 2 klitoris.
","jfr":["pinne"]} {"baseform":"slickespringa","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Jämför springa.
","jfr":["springa"]} {"baseform":"slicket","wordforms":[],"text":"(sym) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"slickeälsklingar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"slickfittare","wordforms":[],"text":"(sl) lesbian*.
","jfr":[]} {"baseform":"slicklapp","wordforms":[],"text":"(sl) tunn duk av latex som används vid oralsex*. Enligt Olle Waller (Fråga Olle, e-post 19/12-2005) kan slicklappar tillverkas av en kondom som man klipper toppdelen av för att sedan klippa upp den längs med och på så sätt få fram en gummilapp som kan anbringas över slidan/klitoris vid slickning. Waller berättar vidare att det även går att använda en sk dentallapp som går att köpa på apoteket, kallas Dental dams eller Glyde dams, då de ursprungligen användes av tandläkare vid operationer i munnen, och att slicklappar med namn som Lollipop finns i sexshopar. RFSU tipsar om att använda glidmedelslösa kondomer som slicklapp.
\nKanske är dessa dentallappar samma som de dentaldams, en sorts tandläkarprodukt, som Peter Isotalo menar saluförs som slicklappar i USA. ”Slicklappar tror jag själv är rätt ovanliga eftersom skyddat oralsex troligen är rätt ovanligt utanför bögkretsar. Herpesrisken bland flator är påtaglig, men risken att HIV* ska smitta är i praktiken noll.” (e-post från Peter Isotalo 18/12-2005). ”Donna berättade om hur Patrick slickat hennes röv och hur hon för första gången själv vågat slicka någons, hans, röv. Hon hade gjort det med slicklapp men det var ändå mer än hon vågat dittills.” (På Gotland i Närstrid: Vanessa 2005) ”Självklart har jag en slicklapp med mig i jackan och den får ta så många tungor att den nästan börjar glöda.” (Grannen i Närstrid:Vanessa 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"slickpropp","wordforms":[],"text":"(sl) kallas det när man slickar en tjej med mens*. Se även propp.
","jfr":[" propp"]} {"baseform":"slickvän","wordforms":[],"text":"(sl) väninna till lesbisk*.
","jfr":[]} {"baseform":"slida","wordforms":["sliddjur"],"text":"fornsvenska slidha; slida, skida. Nordiskt ord med grundbetydelsen fodral, balja. Troligen till en rot med betydelsen klyva. 1 vagina*. Ett slemhinneklätt, muskelrikt 8—9 cm långt rör eller kanal som sammanbinder de yttre könsorganen med livmodern. Enligt NEO ”hist.: sedan ca 1635”. ”Slidan är inte det passiva rör som ska penetreras av en penis, som den ofta beskrivs som, utan en aktiv del av kroppen som har förmåga att aktivt omsluta, eller låta bli.” (Fittfakta 2008) ”Slidan. Den odugliga slidan. Ett krökt avlopp.” (Pojkrummets konfliktdiamanter i Pittstim 2009.) Ribbing (1915) talar om slidan som ”ett rörformigt organ, bestämt att under parningen i sig upptaga den manliga lemmen och att vid födelsen lämna en utförsgång för barnet”.
\nHos Jacobsson (1977) skaldas det: ”Har du hört talas om slidan den sitter i kanten så röd/ Den sitter en tum ifrån skitan och käkar mest korv utan bröd.” Jämför vagina och vulva. ”Nej. Det är min kropp, mina bröst och min slida. Det är mitt territorium, och om någon, om det så är min man, försöker ta vad jag inte har lust att ge, då blir det KRIG, det skall du veta.” (Hite 1977) ”Hur mycket slida får man glida som snart publicerad författare?” (Khemiri 2006) 2 att slida (sl); att glida. Rörelsebeskrivande om knull.
","jfr":["att slida ","vulva","min","mitt","någon","vagina","mina"]} {"baseform":"slidansikte","wordforms":["sliddjur"],"text":"(so) nedsättande om kvinna. (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"slidkramp","wordforms":[],"text":"se under vaginism.
","jfr":[]} {"baseform":"slidkrans","wordforms":[],"text":"(nyo) ordet lanserat av RFSU 2009 som ett alternativt till det felaktiga mödomshinna*. För som Kitty Jutbring mycket riktigt säger i Aftonbladet (5/8-2009): ”Och grejen är: mödomshinnan är en myt. Den finns inte. Det finns ingen hinna, inget lock, ingen försegling. Det finns annat där dock: hudveck, små flikar, ruggliga kanter, och inne i slidan finns muskler, starka muskler som kan spänna sig och krampa rejält om man är nervös, rädd, under tvång, inte redo, eller inte tillräckligt kåt helt enkelt, och det är då det ibland kan blöda om man inte är försiktig. (I vissa, ovanliga fall kan dessa hudveck vara hopvuxna men då behövs ett snitt från en läkare, min nära vän genomgick det.)” Norskan har kjønnskrans och danskan kønskrans för samma fenomen.
\nAndra nya namnförslag, som bl a sex- och samlevnadsexperten Katerine Janouch står bakom är: snipplock, snipplåda, snippdörr, snipplucka och hymen.
\nUnder en omröstning i Expressen (9/5-2009) om dessa namn visar sig merparten vilja behålla ordet mödomshinna (43 %) medan 34 % föredrar slidkrans och 15 % hymen. Övriga förslag får bara ströröster.
\nSlidkrans tillhör den lilla exklusiva ordskara där man säkert kan säga vem som står bakom ordet. (Ett annat uttryck i den kategorin är runda ord.*) Slidkrans dyker första gången upp i tredje upplagan av Fittfakta (2008) författad av barnmorskan och sexologen Tina Nevin. Där säger hon bl a: \"Jag föredrar att kalla det slidkransen eftersom det finns ett missförstånd att mödomshinnan är som ett trumskinn.”
\nGenomslaget för ordet blev enormt. ”Från en natt till en annan fick slidkrans och den engelska motsvarigheten ’Vaginal Corona’ tusentals träffar på Google. Idag är det över 100.000.” (Ottar nr 3 2010)
\nI ett mejl (17/6 -2009) bekräftar Tina att det är hon som är mamma till ordet: ”Jo, slidkrans är mitt eget ord. Jag har länge funderat och provat olika namn och har fastnat för slidans slemhinneveck som sitter likt en krans cirka en centimeter in i slidan. För kanske tre, fyra år sedan började jag prova slidkrans på olika föreläsningar, även för läkarstudenter och läkare som uppskattade namnet. Så därför kände jag att det var dags att sätta ordet på pränt i den nya upplagan av Fittfakta. Ett annat namn jag provade var Vaginalkrans, men slidkrans har känts mer ’folkligt’.” (Tina, ”slidkransens mamma.”)
\n","jfr":[]} {"baseform":"slidmorfar","wordforms":[],"text":"
(sl) kallas äldre man som, av någon anledning, fortfarande är gångbar som knullpartner. Det kan röra sig om en sorts charmig erfarenhet som lockar till sig även yngre kvinnor.
","jfr":[]} {"baseform":"slidrott","wordforms":[],"text":"(lmo) slida + idrott; kvinnosex.
","jfr":[]} {"baseform":"slidsex","wordforms":[],"text":"(nyo) ordet förklaras hos Dahlén (2017): \"I Hallongrottan lanserar jag ordet slidsex för att täcka in denna bredd av olika vaginala praktiker som kan skänka njutning. Ord som oralsex* och analsex* finns, och för inte så länge sedan fick vi även ordet klitorissex*. Internationellt talas det ibland om vaginalsex* (då refereras det till enbart heterosexuella samlag) och någon enstaka, undanskynmd gång används begreppet slidsex i Sverige. Men ordet behöver få fart och dess innebörd behöver lyftas. Med ord kan vi lysa upp erfarenheter och skapa både sexuell tabarhet och valbarhet.\"
","jfr":[]} {"baseform":"slidöppning","wordforms":[],"text":"se under mödomshinna.
","jfr":[]} {"baseform":"slime","wordforms":[],"text":"(sl) bög enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"slimsa","wordforms":[],"text":"(dial) i Dalarna om \"lättsinnig kvinna\" enligt Eckerman et al (1963)
","jfr":[]} {"baseform":"sling","wordforms":[],"text":"(eng sl) en sorts gunga där en person kan hängas upp som en del i en SM*- lek eller annan erotisk aktivitet.
","jfr":[]} {"baseform":"slinka","wordforms":[],"text":"(sbst) hora, prostituerad. Av fornsvenska slinka; krypa, smyga sig. Germanskt ord. ”Hist.: sedan 1675”. (NEO) Jämför slyna. ”Andra slinkor ställa sig vid fönstren till sin boning för att locka till sig förbigående män.” (Forel 1942) ”Liksom hypnotiserad betraktar jag detta förvridna, bleka och nedsmutsade ansikte, — ena läppen är vanställd av ett bett, — det tillrufsade håret, som frammanar synen av vulgär strid, kanske mellan kvinnor, som nyss varit i slagsmål, — hela min varelse bär prägel av en gatslinka, som nyss fått ett ordentligt kok stryk eller som fått ge sig hän i någon mörk vrå.” (Ramos 1946) ”Societetens damer visade sig på dessa lokaler och tävlade med de sämsta gatslinkor i fräckhet och ekivoka skämt.” (Stilgebauer 1923) \"Har jag, som haft trygga och eleganta kärleksintriger med fina damer, låtit dupera mig av en slinka?\" (Boswell 1951) Kallslinka (lmo); kallskänka.
","jfr":["slyna","Kallslinka "]} {"baseform":"slinky","wordforms":[],"text":"(am sl) 1 sensuell, sexig. 2 i porrbranschen om den man som inte blir hård vid avsugning.
","jfr":[]} {"baseform":"slipa","wordforms":["svärd"],"text":"(sl) knulla. Försvenskning av engelska sleep (with somebody); sova (med någon). Även slipa; bryna, t ex slipa kuken. Därav slipa fläsksvärdet; runka. Se även svärd.
","jfr":["svärd"]} {"baseform":"sliperumpa","wordforms":["rumpa."],"text":"(åld so) ”En ärbar hustru har blivit kallad ’usliga namn’ och senare får man veta att ordet var sliperumpa, vilket förmodligen var avsett att antyda att hustrun i fråga var osedlig.” (Saxat ur GF-Aktuellt nr 153 och Barbro Nordlöfs artikel om Skällsord och tillvitelser.) Ordet är hämtat från Hällestads härad 1627. Barbro Nordlöf berättar också att man inte alltid får veta vad som sagts. ”Man får intrycket att häradsskrivaren inte velat skriva ut de fula orden. När det görs kan man ibland se uttrycket ’salve venia’ inom parentes före. Mycket fritt översatt betyder det ’ursäkta uttrycket’.” Se även rumpa.
","jfr":["rumpa"]} {"baseform":"slipp","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"slips","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. Slipsen sitter hårt; någon har stånd, ståkuk. 2 sanitetsbinda. Norsk slang har museslips och dameslips.
","jfr":[]} {"baseform":"slipsfitta","wordforms":[],"text":"(so) kallas den som uppträder på en arbetsplats iförd t ex slips och kostym vilket inte är kotym på platsen. Det anses av många vara tecken på översitteri och personen ifråga kan också anses lite naiv.
","jfr":[]} {"baseform":"slisk","wordforms":[],"text":"(sl)1 lesbisk*. 2 knull.
","jfr":[]} {"baseform":"sliskig","wordforms":[],"text":"(sl) 1 homosexuell. 2 kelsjuk.
","jfr":[]} {"baseform":"slita","wordforms":[],"text":"(sl) slita förhud/snopp, slita av en plåga*; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"slits","wordforms":["skåra"],"text":"(euf) av tyska Schlitz; skåra, snitt. Kvinnans könsskåra. Se även skåra.
","jfr":["skåra"]} {"baseform":"slitta","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. Jämför slitta; dela, splittra.
","jfr":[]} {"baseform":"SLM","wordforms":[],"text":"(Scandinavian Leather Men) nordiska läderklubbar där ”folk är så avslappnade kring sex att de knullar och diskuterar kakrecept samtidigt”. (Bögjävlar 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"slo","wordforms":[],"text":"(so) slödder, pack. Uppgift från folkmun.se.
","jfr":[]} {"baseform":"slobba","wordforms":["subba."],"text":"(so) ful, frånstötande kvinna. Se även subba.
","jfr":["subba"]} {"baseform":"slott","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. Ett ståtligt sådant.
","jfr":[]} {"baseform":"slubba","wordforms":["slubbaduska","slobba"],"text":"(so) ful, frånstötande kvinna. Se även slobba.
","jfr":["slobba"]} {"baseform":"slucko","wordforms":["slusk"],"text":"(so) slusk+pucko. Enligt slangopedia.se härrör uttrycket från en anonym stockholmare som använde ordet i t-banan station Hötorget 1985. Se även slusk och pucko.
","jfr":["pucko","slusk"]} {"baseform":"sluder","wordforms":[],"text":"(sk) skitprat. ”Sluder, sluder! sa Sven Matts när di förtalte han att bägge hanses töser va på trinten*.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"slufs-slufs","wordforms":[],"text":"(sl o ljud) knulljud. ”Lärarn tycker om mej, morsan tycker om mej, stora tjocka morsan med lukten. Hon har armar som är så tjocka, och bröst som är mjuka, på natten i de två små rummen hörs morsan och farsan, slufs-slufs, slufs, slufs, fnitter i kudden.” (Mailer 1982/1948)
","jfr":[]} {"baseform":"slukare","wordforms":[],"text":"(sym) fitta (slukar, sväljer kuken). Också svälja kuk som i följande: \" --- när hon famnade mig hårt och utan svårighet svalde mig ända till fästet.\" (Apuleius 2024 s 201)
","jfr":[]} {"baseform":"slumpis","wordforms":[],"text":"(nyo) ”en person man går hem och har sex med utan att tidigare ha haft någon relation till överhuvudtaget”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"slumpstövel","wordforms":[],"text":"(åld so) odugling, usling, kräk. (1704) Uppgift från SAOB. Se också under stövel.
","jfr":["stövel"]} {"baseform":"sluna","wordforms":[],"text":"(dial och ä nsv) Swedberg (1720-t) har sluna; meretrix*. ”Jag känner Ephraim wäl, och Israel är för mig intet fördold; att Ephraim är en sköka, och Israel en sluna.” (Bib 1703, Hos 5:3) Ihre (1766) har ”kåna, hora, slyna”, medan Rietz (1867) har sluna; ”slyna, lösaktigt fruntimmer”. Jämför slyna.
","jfr":["slyna"]} {"baseform":"slunk","wordforms":[],"text":"(sl) \"en respektlös kåtbock som talar illa om tjejer”. (slangopedia.se) Manlig motsvarighet till orre*.
","jfr":[]} {"baseform":"slunt","wordforms":[],"text":"(åld so) \"landstrykare\". (Swedberg 1720-t)
","jfr":[]} {"baseform":"slurebasse","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även basse.
","jfr":[" basse"]} {"baseform":"slurp","wordforms":[],"text":"(sl) \"sätt att beskriva att man är kåt.\" (kidish.se)
","jfr":[]} {"baseform":"sluss","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Han lät sin vattenkonst* spruta, och jag öppnade min sluss.” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"slussa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 slussa barkbåt, slussa bäver; skita, bajsa. 2 slussa; föda. ”Paran på fyran skall slussa!” (Crafoord 2010) Se vidare under fula yrkesord.
","jfr":[]} {"baseform":"slussport","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Jo, när hon fick barnet med hundhuvudet blev hennes slussport så bred att det var en fasa att se.” (Aretino 2008) Se även port.
","jfr":["port"]} {"baseform":"slut","wordforms":[],"text":"(eng sl o so) slampa, slyna, hora. (se do) \"What a slut she is!\" Vilken slampa hon är!
","jfr":[]} {"baseform":"slut","wordforms":["slutstycke","ryggslut"],"text":"(euf) ända, röv, skinkor. ”Allting har ett slut, men människan har två.” Se även ryggslut. ”Få träsmak i slutet.” (Kan den få som sitter obekvämt länge.)
","jfr":["ryggslut"]} {"baseform":"sluta","wordforms":[],"text":"1 (dial) dö. (OFVG) 2 sluta (omsluta) i sina armar (euf); ha samlag. ”Egentligen var det en större fröjd för mig att om dagen samtala med henne än att om natten sluta henne i mina armar.” (Casanova 1936/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"slutmuskel","wordforms":[],"text":"se sfinkter.
","jfr":[]} {"baseform":"slutsats","wordforms":[],"text":"1 (lmo) betydelsen framgår av följande: ”En svävande duva lyckades pricka min axel med sin slutsats. Dessa raringar hade ju en imponerande utförsel.” (Sign TEHÅ i YA (1935) 2 dra egna slutsatser; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"slutshaming","wordforms":[],"text":"(eng sl) av slut; slampa och shame; skämmas. Försvenskat till slampskamning. ”Tänk Eva och det förbjudna trädet. Gamla tiders dödsstraff för otrohet. Och skamstraffen där de som avslöjats fick stå utanför kyrkan och skämmas inför de rättrogna. Nu har alltså det sistnämnda återkommit i ny avkristnad digitaliserad form och med ett internationellt namn, slutshaming. Det handlar om att skambelägga flickor och kvinnor för att de klär sig utmanande, är sexuellt utagerande, har en eller flera sexpartners etcetera.” (Anna Laestadius Larsson i SvD 28 dec 2012) \"Ett sätt att göra motstånd mot den här slampskamningen var såkallade slut-walks, slampvandringar. Demonstrationer där kvinnor klädde sig i korta kjolar och djupa urringningar - det vill säga vad som samhället anses vara slampigt - och krävde respekt: krävde att inte bli våldtagna och trakasserade.\" (Karin Milles: Diplomatiska damer och skamlösa systrar i SvD 10 januari 2022) Jämför engelska slut; slampa och shame; skämmas.
","jfr":["slut","shame"]} {"baseform":"slutstycket","wordforms":[],"text":"(lmo) baken, röven.
","jfr":[]} {"baseform":"slutt","wordforms":[],"text":"(so) allmänt lösaktig om kvinna. Efter engelska slut; slarva, slampa*.
","jfr":[]} {"baseform":"sluttamp","wordforms":["tamp"],"text":"(euf) i Ådalsliden (Ångermanland) säger man ”hunn ä på sluttampen” vilket, enligt man (f 1922), innebär att ”hon går mot slutet av graviditeten”. Uppgift från Byrman (1989). Sluttamp även för andra aktiviteter som närmar sig slutet. Se även tamp.
","jfr":["tamp"]} {"baseform":"slyna","wordforms":[],"text":"äldre nysvenska sluna, lån från medellågtyska Slüne; lösaktig kvinna, men i övrigt av omtvistat ursprung. ”Hist.: sedan 1455 (Arboga stads tänkebok).” (SO) Enligt SAOB ansluter slyna till slyngel eller slynga (dial); flicka med dåliga seder. I hotell- och restaurangbranschen kallas köksor och kokerskor ibland för grytslynor. Även om prostituerad och lesbisk kvinna. ”Hur skönt att vältra omkring bland dynor/ i bädd, av insekter överfull!/ Hur ljuvt att famnas av druckna slynor/ och gräva fritt uti slamsigt hull!” (Ungdomsdikt av Gustav Fröding 1860–1911) ”Hej på er alla kåta män i åldern 30—70 år. Jag är en kåt slyna som vill bli ordentligt rundsmörjd i munnen, fittan och röven. Ta hand om mig genast.” (Kontakt Lektyr okt 2005) Se också slynda. ÖSO har slyna; olydig flicka och slyngel; olydig gosse. Slyngel används allmänt om ohyfsad och fräck man eller pojke.
","jfr":["slyna","slyngel","slynda"]} {"baseform":"slynda","wordforms":[],"text":"(sl o so) slyna* + hynda*.
","jfr":[]} {"baseform":"slyri","wordforms":["slyrin"],"text":"(sl) slampa, slyna. Se do.
","jfr":[]} {"baseform":"slå","wordforms":[],"text":"1 (sl) som i slå en drill, en gul eller guldbåge från pisstrålens färg och om guldbåge för den kurva den beskriver. Det senare gäller också om att slå en (gyllene) parabel. Parabel är en matematisk kurva som kan liknas vid ett öppet C, men här menas snarast att strålen efter hand allt mer närmar sig det lodräta fallet. Strålen kan också forma sjuor och åttor, inte minst märkbart i snö, och slå åttor är även slang för den som raglar fram. ”— De där två gick in på samma toalett när jag stod i kö för att slå en båge för minst tjugo minuter sedan, säger Hedda upprymd.” (Lodalen 2003) Bengtsson (1993) berättar att ”seden att kissa i kors var utbredd i medeltidens Japan. Riktiga gentlemen beseglade en överenskommelse genom att blotta sina organ och slå en sjua i kors”.
\nVidare talas det om att slå (ta) en läcka, och det läckaget kan också uttryckas med slå en läns; göra sig fri från vatten eller slå sitt vatten. \"Efter en stund gick jag ut för att slå mitt vatten av mig i trumman (en avloppstrumma, min anm BgD) och skepparen kom för att göra detsamma.\" (Stockholm 1628 hos Inedahl 2023) Ett annat uttryck för samma sak är pumpa läns. Också slå daggen av violn och slå en sjua. Jämför norsk slang ”slå vannet av potetene” samt ”lager (gule) roser/kremmerhus (strut) i snøen”. 2 ”det har slåt till” (SkåneTranås); det har slagit till och här resulterat i graviditet. Uppgift från Byrman (1989). Jämför klunk. 3 (sl) slå en fitta, slå en hora; göra en u-sväng med bil eller annat fordon.
\n","jfr":["klunk"]} {"baseform":"slåk","wordforms":[],"text":"
(so) hora. Jämför slåk (dial); ”otymplig qvinna; öknamn”. (Rietz 1867) Lundblad/Josefsson (2021) har slåk, slök; slyna, slampa.
","jfr":["slåk"]} {"baseform":"släcka av","wordforms":[],"text":"(sl) dö enligt Langenfeldt (1947).
","jfr":[]} {"baseform":"slägga","wordforms":["storslägga"],"text":"(sym) 1 kuk. 2 \"ta till storsläggan\" angripa våldsamt. Här om hårdhänt knull.
","jfr":[]} {"baseform":"släkt","wordforms":[],"text":"1 (för sl o so) din släkt kort för jag knullar din släkt. Se också under mamma. 2 i uttrycket ha släkten på besök; ha mens, menstruation. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"slänga","wordforms":[],"text":"(sl) 1 slänga (omkull) en brud; knulla. 2 slänga en sträng; runka. 3 slänga upp; spy. 4 slänga in handduken och slänga in veven; dö. ”Så slängde Talsa veven, sade Denner.” (Pohjanen 1984)
","jfr":[]} {"baseform":"slängkuk","wordforms":[],"text":"(sl) sagosoppa, saftsoppa enligt Langenfeldt (1947).
","jfr":[]} {"baseform":"slängpolska","wordforms":[],"text":"(euf) rörelsebeskrivande om knull. Dansen ifråga är, enligt min anonyme meddelare, ”med sina olika turer erotiskt mycket tydlig”. Tröttande också, åtminstone i vissa sammanhang, om man får tro Hallenstiernas 1700-talsskildring: ”Vi förfogade oss sedan till sängs och började en ny slängpolska — behövde sedan väl sova.” Se även sängvals.
","jfr":["sängvals"]} {"baseform":"SLÄP","wordforms":[],"text":"(sl) 1 Snopp Längre Än Pungsäck. 2 släp; snopp.
","jfr":[]} {"baseform":"släpp","wordforms":[],"text":"(nyo?) fis, fjärt. Så här skriver en meddelare (f 1945) från Lund i ett brev i maj 2018: \"En forskare i Arizona har undersökt dessa frågor (hur ofta och när man släpper sig) med hjälp av frivilliga medhjälpare av båda könen. Medarbetarna skulle på blanketter fylla i varje gång de släppte sig. Endast två variabler intresserade hr professorn: tidpunkten för varje fis samt om densamma var luktfri, normalt illaluktande eller väldigt illaluktande. Det visade sig att gaserna från tarmen inte var jämt utspridda över dygnet, utan koncentrerade till vissa tidpunkter. Det kom mycket vid frukostdags, nästan inget på tidig eftermiddag, mycket också vid 19-tiden och vid midnatt. Åtskilliga släppar var luktfria, alltså inte SBD*. Upplysningarna läste jag i tyska tidskriften Der Spiegel för nu rätt många år sedan.\"
","jfr":[]} {"baseform":"släppa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 avlida, dö. 2 släppa av; få utlösning. 3 släppa in; ta emot för knull. ”Redan den kvällen släppte hon honom ända in, och hon blev genast djupt fästad vid honom...” (Drougge 1997/2003) 4 släppa väder; fisa. Se vidare väder.
","jfr":[]} {"baseform":"släppa sig","wordforms":["släppa en bomb","släppa ett ljud,","väder"],"text":"(euf) fjärta, fisa, skita. Släppa sig ”hist.: sedan 1904”. (SO) Dessa och liknande ord och uttryck har länge använts i svenskan som förskönande omskrivningar för sånt som utgår från kroppens olika öppningar. Det talas om att släppa sin spillning (mest om djur) och sin varmluft, sitt vatten och sitt väder. Även släppa en bomb, släppa ett ljud, släppa en vind. Vidare släppa en kringla, åtta, släppa kottar, stinkbollar eller stinkbomber om att skita. Idag återstår inte mycket mer än släppa sig. ”Han släpper varmluft, långdraget och ljudligt.” (Drougge 2002) Se även väder och väderskott.
\nAtt släppa väder var en svår förolämpning och synd, både hos ”civiliserade” och ”ociviliserade” människor. En viss Richard Johnson berättar på 1620-talet om hur negrerna på Afrikas guldkust var mycket noga med att inte släppa sig, när de var i sällskap med andra. Holländarna däremot släppte sig fritt mitt för näsan på dem, vilket de tog som en svår förolämpning. Enligt Niebuhr (1774) var att släppa sig det oanständigaste en arab kunde tänka sig. Vissa stammar gjorde en sådan lössläppt varelse till driftkucku för evigt medan andra uteslöt honom ur stamgemenskapen. Dessa händelser relateras hos Bourke (1968/1891).
\nÄn längre tillbaka berättade den romerske kejsaren Claudius (död 270 e Kr) om en man som i hans sällskap drabbades av ett kolikanfall (smärtsam tarmkramp ofta med väderspänningar). Men för att inte bryta mot god sed, vägrade mannen släppa väder, något som kunde ha räddat honom. Istället höll han tätt och dog. När kejsaren fick höra detta blev han mycket upprörd och sa att i framtiden skulle det släppas lättande väder i alla sammanhang, om det också var i sällskap med en kejsare. Historien finns återgiven hos Harington (1962/1596).
","jfr":["väder","väderskott"]} {"baseform":"släppa till","wordforms":["släppa dit"],"text":"(euf) 1 hon vägrar släppa till; gå med på knull. ”Nej, nej! Den skulle jag tycka mycket om, som jag skulle släppa till mig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Han mindes ju flickan, som låg i födslovåndor och som sade, när det var som värst: — Aldrig mer släpper jag ett manfolk nära mig ... I detsamma gåvo plågorna med sig, och hon lade till: — Nä aldrig, kanhända ...” (Moberg 1953) ”Jag avskyr den attityd som så många män har, att sexuell frigjordhet betyder att en kvinna ’släpper till’.” (Hite 1977) ”Menar du att du släpper till som ett självändamål!” (Drougge 1998/2003) 2 släppa på spänningen; onanera, runka.
","jfr":[]} {"baseform":"slät","wordforms":["slätas","slätis","släta av;"],"text":"(sl) 1 kyss, kyssas. ”Vem har inte bland sina minnen någon av de glupska kyssar som utväxlas mellan tungor som plötsligt visar upp sina musklers förmåga, med en längd och en monstruös vidhäftningsförmåga med vilken man utforskar varandra, partners läppar och munnenes insida, och som ger hela innebörden i uttrycket ’att slätas’.” (Millet 2002) Även släta av; kyssas. ”Hist.: åtm sedan 1940-talet.” (SO) Men slät i betydelsen kyss finns med redan hos Uhrström (1911). 2 släta över (sl); knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"slätta","wordforms":[],"text":"(åld so) med betydelsen dagdrivare, trasa t ex diske-slätta; disktrasa. Slätta hänger ihop med slatt; lump, trasor.
","jfr":[]} {"baseform":"slöe","wordforms":["slöja"],"text":"(dial) ”sköka, dåligt fruntimmer”. (Rietz 1867) Dansk dialekt har sloie, sløie; oordentligt, sluskigt fruntimmer.
","jfr":[]} {"baseform":"slöis","wordforms":[],"text":"(lmo) usel utförd handtralla*.
","jfr":[]} {"baseform":"slöjda","wordforms":[],"text":"(sl) skita, pissa enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"slöke","wordforms":["slöki"],"text":"Spegel (1712) har ”frilla, konkubina”. (se do) SAOB har svensk dialekt slöke, som jämförs med norsk dialekt sløkje; slö eller kraftlös räkel. Orden hör också samman med slok; lat odugling och sloka; (om sak) hänga böjd, slapp, slak. I överförd bemärkelse också om lättfärdig och slampig kvinna, slampa*. ”När det blifwer fålk af tig, titt slöke, så blir mina gamla skor nya¨.” Ur Agneta Horns självbiografi (1600-tal) om moster Karins utfall mot henne.
","jfr":[]} {"baseform":"slör","wordforms":[],"text":"(dial) skägglapp hos hönsfåglar, förhud. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"slörpan","wordforms":[],"text":"(ljud) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"slössa","wordforms":[],"text":"(åld so) enligt Karlsson A & A 2020 s105 står slössa för en slösaktig eller lat person och dagdrivare. Och från samma källa: \"Efter fortsatt ordkastning sade smeden till Bertils hustru: Håll munnen på dig din slössa.\"
","jfr":[]} {"baseform":"SM","wordforms":["sm"],"text":"kort för sado-masoschism*. \"Jag har haft en del SM-sex i olika grad. Nästan alla kvinnor som jag träffar gillar att bli bundna. Smisk med handen gillar alla jag har haft. Vissa vill bli helt sönderpiskade.\" (Kalmér 2024 s 147)
","jfr":[]} {"baseform":"smack","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför inte ett smack; ingenting alls.
","jfr":[]} {"baseform":"smacka","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Ofta av den lite hårdare sortens knull som det smackar (låter) om.
","jfr":[]} {"baseform":"smakprov","wordforms":[],"text":"(lmo) få ett smakprov; slicka fitta, kuk. Även om oralsex.
","jfr":[]} {"baseform":"smaling","wordforms":[],"text":"(euf) en smal (vilande) kuk. ”Axvallsjäntorna de ä så kåta för hej för dångelej./ Emellan bena går de ständigt våta, för hej för dångelej./ De lägger sej under gifta männer/ och fattar smalingen med bägge händer/ och hemska blickar de mot taket sänder för hej för dångelej.” (Anderberg 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"smalmånad","wordforms":[],"text":"(euf) ”hon är/befinner sig i smalmånaden”; i det skede då det ännu inte direkt märks att en kvinna är gravid. Ett annat liknande uttryck är ”hon har inte hunnit längre än in i smalmånaden”. Uppgift från Byrman (1989). Se även månad och vecka.
","jfr":["månad"," vecka"]} {"baseform":"smalta","wordforms":[],"text":"(nyo) ”att tycka så mycket om någon/något att man nästan kramar sönder den/det”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"smaragd","wordforms":[],"text":"(smn) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"smaragdmunk","wordforms":["munk,"],"text":"(sl) person som inte ens pratar med det motsatta könet än mindre har någon intim relation med hen. Se även munk, guldmunk.
","jfr":["munk,","guldmunk"]} {"baseform":"smarran","wordforms":[],"text":"(smn) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"smaska upp i brygga","wordforms":[],"text":"(sl) slicka fitta vilket kan resultera i att den slickade njuter så att hon går upp i brygga.
","jfr":[]} {"baseform":"smatajutt","wordforms":[],"text":"(dial) lättfotad kvinna. (OB)
","jfr":[]} {"baseform":"smattan","wordforms":[],"text":"(dia o svr) tusan*. (OFVG) \"De va som smattan!\" Något samband med attan har nog smattan.
","jfr":[]} {"baseform":"smattra","wordforms":["smattrish"],"text":"(sl) smattra; knulla med någon oavsett kön. Med smattrish avses ett knull vanligtvis i doggy style. Uppgifterna från slangopedia.se. Se doggy.
\n","jfr":[]} {"baseform":"smaxi","wordforms":[],"text":"
(lmo) smart och sexig.
","jfr":[]} {"baseform":"smegma","wordforms":[],"text":"(grekiska smêgma; tvål, såpa, salva) NEO har ”hist.: sedan 1880”. En vitaktig ostlik och illaluktande avsöndring (därav flänsost*) som består av döda hudceller och fett (fettsyror som valerian-, kaprin- och kaprylsyra) och som återfinns under förhuden på penis eller runt klitoris och de små blygdläpparna. ”Jag använder min smegma som andra använder sina parfymflaskor. Ett kort dopp med fingret i musen och sedan dutta lite slem bakom örsnibben och gnugga in.” (Roche 2009) Berg (1909) ser förutom lukten också en annan nackdel med smegman: ”Mellan förhuden och ollonet samlar sig, i synnerhet hos barn, en gulaktig smörja af lukt som påminner om gammal ost. Viktigt är att genom försiktig rengöring med tvål och ljumt vatten aflägsna denna ansamling, som lätt sönderdelas och kan verka retande och därigenom leda till onani.” Även hos kvinnor förekommer smegma runt klitoris och mellan de tunna inre blygdläpparna. Se även fläns.
","jfr":["fläns"]} {"baseform":"smeka","wordforms":["smekning"],"text":"(sym) han smekte sig (själv) till utlösning, självsmek och smeka smultronet ; onani, onanera. Fornsvenska smekia; smeka, smickra, troligen av medellågtyska smeken; smickra. Grundbetydelsen är stryka. I den romerske skalden Ovidius’ (43 f Kr—17 el 18 e Kr) Ars amandi (Kärlekskonsten) används ordet tango (smeka, beröra) för onani. ”Jag har sett att män ofta för händerna till sina könsorgan när de kopplar av, och ändå har jag blivit kritiserad av min partner för att jag smekt mig själv.” (Hiterapporten om kvinnor 1977) ”Sali den som smek sä själv å spruta ner andra.” (Teratologen 2003) \"Hans lystna smekningar gav bränsle åt hans liderliga lustar.\" (Apuleius 2024 s 143) Enligt Norrhem (2008) kallade Heliga Birgitta (1303—1373) kung Magnus Eriksson (1316—1374) för Magnus Smek på grund av hans påstådda syndiga leverne, bl a sägs kungen ha varit intresserad av andra män.
","jfr":[]} {"baseform":"smekelås","wordforms":[],"text":"(dial) ”kallas den som är mycket smeksam. Naturligtvis brukas ordet mest om unga flickor.” (Saxon 1922)
","jfr":[]} {"baseform":"smekgosse","wordforms":["smekunge"],"text":"(euf) betydelsen framgår av följande citat: \"Smickrade att få leva i familiarité med en kung hade länge redan, under skandalösa former, möten arrangerats i slottsparken där de små smekungarna väntat i bosquéerna med byxorna nerknäppta och sedan förövat oanständigheter med majestätet.\" (Brunner 2020 s 385)
","jfr":[]} {"baseform":"smekligga","wordforms":[],"text":"(nyo) ”sex med smek, gnid och kel”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"smeknamn","wordforms":[],"text":"ordet ”hist.: sedan 1805.” (SO) 1 kvinnans könsorgan. I D H Lawrences Lady Chatterleys älskare (1928) kallar skogvaktaren sin älskarinnas fitta för Lady Jane och sin kuk för John Thomas. (Ursprungligen var John Thomas namn för betjänt, han som ”står i damers närvaro”.) ”Det är du som regerar över mig? Du är i alla fall mera hanne än jag. Och så säger du mindre, John Thomas! Vill du ha henne? Vill du ha min lady Jane? Du har knuffat ut mig igen, du. Och så reser du dig med ett leende. Fråga henne då! Fråga då lady Jane! Säg: Slå upp porthalvorna, så att ärans kung kan skrida in. Åh, din fräckis! Fitta det är, vad du är ute efter. Säg till lady Jane, att du vill ha fitta. John Thomas och lady Janes.”
\nDylika person- och smeknamn är mycket vanliga och används ofta som ett hemligt språk älskande emellan. Några är av mer allmän natur, t ex Lilla Syster, men merparten är högst privata. Det kan röra sig om ett helt vanligt namn, t ex Sivan, som anspelar på det egna personnamnet eller någon annans. Man kan också lägga till lilla, vackra, goa och liknande framför personnamnet. Somliga uppkallar sin eller andras fittor efter den plats där den först kom till ”användning”, eller efter den plats där man upplevt ett särskilt skönt knull. En kallar sin fitta för Västerås, då det var där hon förlorade sin oskuld. En annan kvinna uppmanar då och då sin man att ”besöka Lund”, något som på makarnas hemliga språk betyder att hon vill knulla. Det var nämligen i Lund de träffades första gången. Lotta Fredriksson uppväxt i Karlskoga, berättar att i hennes familj kallar man flickornas kön för smölan (smulan) och en kompis mor använder ordet snippa för samma sak. Och från Köping i Västmanland bidrar en kvinnlig uppgiftslämnerska med fittordet bobo. Sångaren och underhållaren Björn Skifs (f1947) kallar sin för Hans-Göran och kollegan Lena Philipsson, Lena PH kallad (f 1966) kallar sina bröst för Humle och Dumle.
\n\"Den stora och omåttligt populära släkten Vagina har efter åratal av slitsamt lobbyarbete fått in sin yngsta familjemedlem på Svenska Akademins Ordlista, nämligen Snippa. [...] Sexstory besökte släktträffen som hölls i helgen för att fira tilldragelsen, som lämpligt nog hölls i Trosa, och kan rapportera följande: Familjens mest officiella representanter Fru Slida, Tant Dosa, Mamma Sköte, Faster Underliv, Moster Mutta, Storasyster Skåra, Lillasyster Springa, Den hemliga halvsystern Blygd, Familjens svarta får Fitta samt husdjuret Musen var alla stolta och glada över händelsen. De något mer oborstade Kusinerna från landet (Bäver, Kissemurra, Muffen, Buske, Murra, Lurva, Framstjärt, Klämma, Höna, Mussla, Snoppfälla, Brasa, Snäcka, Grotta, Muffla, Våffla, Pälsburgare, Bulle, Murva, Kisse, Kissemiss och Varmgaraget) låter hälsa att dom minsann också tycker att dom är rumsrena och borde bli godkända! ...” (Mias tankar 6/3-2006 i SexStory.)
\n”Bara en gång hade han sett på hennes kropp i fullt dagsljus, i Caux, på morgonen, och då hade han blivit förtjust i färgen på den. Den var blekt elfenbensfärgad och slät, och först nere vid könet blev elfenbensfärgen mer gyllene, som gammal hermelin. Hennes kön kallade han ’den lilla räven’, och håret reste sig när hans hand närmade sig.” (Nin 1990)
\nKärlekssagan mellan den svenske tonsättaren och kvinnotjusaren Hugo Alfvén (1872–1960) och \"Danmarks vackraste kvinna” konstnären Marie Krøyer (1867–1940) ledde bl a till att de gav varandras könsorgan smeknamn. Han kallade hennes fitta Kussibassen och hon hans kuk för den Fräcke. ”Jag undrar om det finns någon Kussibasse på jorden som har en så förtrollande vän.”
\n”Nästan varje dag får flickorna lära sig nya smeknamn på flickans lilla. [...] Ella rabblar dem i bokstavsordning: Blomman, blygden, dofsan, dosan, framstjärten, hönan, kissen, krusika, milika, filika, rosentittan, kussimurran, lolan, miffmoffan, missen, muffen, murran, murvan, musen, muttan, pullan, skötet, smusen, snippan, springan, stjärten, vecket ...” (Scholtz 2003)
\nTryti (1985) menar att ”også kvinnelige genitalia kan omtales med egennavn, selv om dette er mindre vanlig. Fra norsk kjenner jeg bare Marte (’I går ble Marte sliten’), og fra dansk fører Bom (1950) opp (lille) Grete”. 2 mannens könsorgan. I Maledicta (1981) ges några exempel på dylika smeknamn som: Alice, Alice i Underlandet, Lazarus, han som uppstår från de döda; Little Willie, lille är här ironiskt menat då ägaren Bills (Williams) kuk är nära 23 cm lång. ”Willie kunde få liv i sin willie och även full utlösning utan att röra den, bara med viljans kraft.” (Oravsky: La nuit américaine i Subaltern Bok 2/2005) Andra smeknamn är Min Prins, en dag skall han komma, och Solen, den reser sig, går upp varje dag. ”Brudgummen till bruden på deras smekmånad: — Honey, would you like to see Oliwer Twist? — Why not? I’ve seen it do everything else.” Edenborg (2019) har herr Jones; \"Jaha, nu har djävulen i herr Jones vaknat: vad fan gör du nu?\"
\nHos Frykman/Löfgren (1991) och kapitlet ”Gåtor och erotik i bondesamhället” finns följande kvinnliga \"gullenamn” på mannens könsorgan: ”Kvinnorna har drivit med männen på det område som var det allra känsligaste – deras manlighet och sexualitet. Lyssna bara på de omskrivningar av det manliga könsorganet som finns i flera av de gåttyper som är knutna till typiskt kvinnliga sysselsättningar – än ömsinta än humoristiska än provocerande. Ullen i kardan blir till en löen korv, löen pölsa; ulltickan, ullkardan, ullrullen: liten larver, litten lörv, litten luden å trinn, liten löenen, ludde, ludde lorr, liten luden lurv, lille lille kärver. Skytteln beskrivs som den långe, lellepecken, lillefar, spervelelle, den blånkslitne, rullebussen, pellevepp, lellepetter, lelleslette, lilla sparven, lille pilevicken, den glatte, lelleferre, lången, ferren, plusen, perren. Spolen: luen korv, luden larv, liten murvel. Kärnstaven kallas ferren, firren, pervel, en stor långer. Armen som rengör öltunnan: den lelle, köttamp. Vid bakning används kringfarare, påfarare, kringsopare, påtjaskare, bänkeseddare, lårleggare, åverpankare, unnersteckare, insättare, utdragare.”
\nVanliga franska smeknamn i sammanhanget är, enligt min sagesman, Jan Ivarsson, Jacques, Jacquemard, Jean Chouart, Jean jeudi, Jean nu-tête och Jan pipi. I Chile är Pepito ett vanligt smeknamn, i Columbia Carilitos, på Kuba kallas kuken smeksamt för Pepe, i Mexiko benämns den Sanchez och i Peru Juanito.
\nPersonligen kan jag bidra med Vilgot; han som vill gott samt lillebror. Journalisten Per-Axel Jonzon från Malmö berättar att hans dotter i 8—9-årsåldern använde ortnamnet Billesholm för penis då hon tyckte sig höra just det ordet när man sa pillesnopp. ”Så började hon röra sig upp och ned på min lem men lyfte för mycket på sig och var tvungen att ta handen till hjälp för att få in min Tommy innan hon sjönk ned så djupt hon kunde.” (Erotika 1992)
\nOm Tryti (1985) har få smeknamn att redovisa för fittan, har hon desto fler för kuken. Från Norge har hon Anton, Joachim, Gabrielsen samt Pilatus, också i Danmark, Kolumbus och ordleken Blåmann. Hon berättar också att ett fågelskådarsällskap använder Roland* i sammanhanget, ”et ordspill på den svenske ornitologen Roland Stav”. Därav verbet ”å rolandere”; tissa. Vidare redovisar Tryti en rad danska smeknamn på penis, t ex Claus, Frans, Georg, Oskar, Per Kristian, Peter och (lille) Viggo samt Børge med rullekraven (rullkrage; förhud). 3 prostituerade. Lennartsson (2001) nämner dels smickrande tillnamn som Adelsdamen, Grevinnan, Dockan, Figuren och Alprosen som oftast var självpåtagna, dels, och det var vanligast, förnedrande öknamn ofta med anspelningar på kroppsliga lyten t ex Hästhufvudet, Anna med betarna, Lus-Hulda, Windögda-Mimmi, Grevinnan släppskit och Negerläppen. Michanek (1962) menar att ”i den äldre generationen hette de t ex Bond-Fia, Domprosten, Jaquette, Stjärnkikaren och Bull-Mamma medan de yngre fick namn som Bus-Olga, Strafflagen, Tandvarjen och Allt för alla”.
\n","jfr":[]} {"baseform":"smekragg","wordforms":[],"text":"
se ragg.
","jfr":[]} {"baseform":"smeksex","wordforms":["solosex."],"text":"(sl) 1 runk, onani. 2 petting*. Se även solosex.
","jfr":["solosex"]} {"baseform":"sm-er","wordforms":[],"text":"(sl) sadomasochist*.
","jfr":[]} {"baseform":"smet","wordforms":["smeta"],"text":"(sl) knull, knulla. Så här förklarar en 19-årig malmötjej i ett mejl (6/8-2012) hur hon kom i kontakt med ordet: ”Första gången jag hörde ordet var från en vän som heter Linnéa. Hon sa något i stil med ´Blev det nåt smet då?’ och jag fattade ingenting. Hon förklarade då att det betydde knulla och att det användes i formerna ’att få smet (= att få sig ett ligg) och att ’smeta’ (= att ligga rent allmänt). Jag tyckte att det var hur äckligt som helst, men det är ett sådant ord som smyger sig på en och nu använder jag det utan att reflektera över hur vidrigt det låter.”
\nSedan berättar hon ockå i mejlet hur Linnéa kom i kontakt med ordet. Hon och några vänner satt i en bar i Sundbyberg och där träffade de en man i 70-årsåldern. Mannen började berätta en massa historier bl a en som utspelade sig i Spanien. Där hade mannen ifråga raggat på en tjej och ”fått till det enbart för att han hade ’smet’ (= solkräm) på näsan. Linnéa och hennes vänner tyckte att det var ett så roligt uttalande att de fortsatte säga det. Från början hette det att ’allt man behöver är smet på näsan’, men det gick tydligen ganska snabbt att korta ner det till bara ’smet’ eller ’smeta’.” Hon avslutar sitt mejl med att \"uttrycket kommer alltså från Stockholm, men är ganska välkänt även i Malmö. Åtminstone i mina kretsar.”
","jfr":[]} {"baseform":"smexig","wordforms":["smeskig"],"text":"(lmo) små+sexig. Om en person som är åt det sexiga hållet men inte fullt ut sexig.
","jfr":[]} {"baseform":"smicken","wordforms":["horkarl."],"text":"(åld so) ”hycklare, horkarl”. (Falck 2011) Se även horkarl.
","jfr":["horkarl"]} {"baseform":"smiddan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan. Ett namn att ta till när man inte vill eller vågar tala klarspråk.
","jfr":[]} {"baseform":"smilning","wordforms":[],"text":"(nyo) ”när det ilar till i svansen* av lust vid beröring på en annan kroppsdel”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"sminkorre","wordforms":[],"text":"(sl) ful tjej som försöker bättra på utseendet med massor av smink. Se även orre (2).
","jfr":[" orre"]} {"baseform":"smisk","wordforms":["smiska"],"text":"lätt aga. ”Hist.: sedan 1734 till smiska; ge smisk. Svensk dialekt smiska; troligen ljudhärmande.\" (NEO) Så här skriver Malin Persson i Ottar (1/2005) om fenomenet: ”Skillnaden mellan SM* och den här typen av smisk som jag är intresserad av, är för mig stor. Jag ser inte smisk som ett rollspel. För mig är smisket först och främst befriande, omtumlande och stimulerande. Det är självklart en erotisk upplevelse att ligga med stjärten i vädret, men erotisk lust behöver ju inte alltid leda till sexuell handling. Det kraftfulla påträngande är också en viktig del. För mig är smisk och milt våld ett sätt att bryta upp inre låsningar.” 2 smiska apan, smiska per; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"SMK","wordforms":[],"text":"(sl) står för Sug Min Kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"smockförkläde","wordforms":[],"text":"(dial) stort förkläde rynkat i rutmönster. ”Hon har smockförkläde”, syftar på att kvinnor förr brukade använda stora förkläden under graviditeten. Se även förkläde. Från Byrman (1989).
","jfr":["förkläde"]} {"baseform":"smoking fetischism","wordforms":[],"text":"(eng) sexuell avvikelse där man tänder på synen av en som röker. Rökaren är ofta en kvinna då merparten med denna böjelse är heterosexuella män. Se fetischism.
","jfr":[]} {"baseform":"smokk","wordforms":["smokka"],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) är smokk ”en liten rund, platt hög af orenlighet; kospillning”, med småländsk anknytning, och smokka; samma sak, men också om ”större plätt af något smetigt ämne”. Ordet är allmänt förekommande.
","jfr":[]} {"baseform":"smorläderskalsingar","wordforms":[],"text":"(sl) vita kalsonger*. Från Kustartilleriet enligt Langenfeldt (1947). Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"smuffla","wordforms":[],"text":"(sl) anus*, rövhål. Enligt slangopedia.se \"lantlig benämning av anus\".
","jfr":[]} {"baseform":"smula","wordforms":[],"text":"något litet, oansenligt.1 (smn) smulan, smölan; fitta, flicka. ”Smulan till barnen och övriga inom familjekretsen.” (36-årig man) Ohlmarks (2004) har smula om kvinnans könsorgan och anmärkningen \"fint uttryckt”. Från samma källa: \"Hur e det me lilla smulan, Sofi? Kunne du tänka di ...?” ”— Flickor tycker om att kyssas, sade hon, så därför kysste jag henne upprepade gånger och lade ena benet över hennes, och så lade jag hennes hand över min lem och smekte hela tiden hennes bröst och hennes smula (det är vad hon själv kallar den), och till slut hade jag lirkat så att jag låg ovanpå henne, mellan hennes ben, och hon lotsade in mitt kön i sin springa* ...” (Erotika 1992) 2 (pick)smula; liten och/eller vilande kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"smules","wordforms":[],"text":"(dial) kramas, kela. Uppgift från ORB.
","jfr":[]} {"baseform":"smulpaj","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Jämför paj (2).
","jfr":["paj"]} {"baseform":"smultron","wordforms":["frukter"],"text":"(sl) 1 små bröst eller bröstvårtor. Ofta poetiskt. Se även frukter. ”Vill du mjölk och grädde skåda?/ Julias bröst kan ge dig båda/ och till detta här du har/ sköna smultron, ett på var.” (Fresh Cheese and Cream, Robert Herrick [1591—1674]) ”På samma sätt var det med vårtorna på brösten: som smultron sköt de fram ur de svällande vita fälten.” (Blå 2003) ”...det är så skönt att suga bröstens smultronvårtor/ En slickad fitta är som läckra jordgubbstårtor.” (Bordellmammas visor) Dansk slang har jordbær för samma sak. 2 klitoris i smeka smultronet; onanera.
","jfr":["frukt"]} {"baseform":"smultronbuske","wordforms":[],"text":"(sl) fitthår. Se buske.
","jfr":[]} {"baseform":"smultronställe","wordforms":["ställe"],"text":"1 (sym) könsorgan. ”Cal sträckte ut sin hand under hennes ben och skilde försiktigt blygdläpparna med fingrarna. ’Ett smultronställe’, sade han. ’Mitt älsklingsställe’.” (MacLeverty 1984) 2 (nyo) enligt SAO (2013) ”en extra erogen zon på dig själv eller en sexpartner som bara du, eller ett fåtal, vet om. Denna punkt upptäcks oftast inte vid första sexet utan kräver erfarenhert, lyhördhet och tålamod”. Se även ställe.
","jfr":["ställe"]} {"baseform":"smultrontuttar","wordforms":["tutt","tutte "],"text":"(sl) små, fasta välskapta bröst. Se även tutt, tutte och smultron.
","jfr":["tutt, tutte ","smultron"]} {"baseform":"smurf","wordforms":[],"text":"(smn) könsorgan. Smurf är ju annars en liten blå varelse i den belgiska serien Smurfarna.
","jfr":[]} {"baseform":"smurra","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Jämför murra.
","jfr":["murra"]} {"baseform":"smussla","wordforms":[],"text":"(lmo) ett finessrikt och stiligt ragg eller flört.
","jfr":[]} {"baseform":"smuts","wordforms":[],"text":"1 lort, orenlighet. Av tyska Schmutz med samma betydelse. Möjligen besläktat med tyska Schmitz; fläck och engelska mud; gyttja. Engelska dirt är samma ord. Ursprungligen ’fuktighet, fuktig smuts’. ”Hist.: sedan 1728”. (NEO) Så här berättar Mailer (1982/1948) om hur en soldat reagerar på fiendeeld: \"Hennessey ryckte till och så började han babbla — Jag måste gå och hämta dom andra. Det är viktigt, jag har råkat få lite smuts i byxorna. Han skrattade.” \"Han har alltid tyckt illa om nära fysiska kontakter, liksom för övrigt även om smuts, trots alla beskyllningar för att i sina böcker vältra sig i orenligheter.\" (Ardelius 2009 i essän om Emile Zola)
\nSmuts förekommer också bildligt i begrepp som smutsiga ord och smutslitteratur* och det finns som bekant också de som kallar allt som har med sex och kön att göra för smuts, och det är utifrån det betraktelsesättet man får se följande citat ur August Wistrands bok om bordellväsendet (1843): ”Denna lilla afhandling kommer att vidröra den smutsigaste af alla smutsigheter, som det menskliga samhället eger att framvisa, och måhända torde de finnas, hvilka, ledda af den gamla satsen: ju mer man rörer i smuts, desto mer luktar densamma, klandra författarens företag att hålla det för rättast att med tystnad förbigå ett sådant ämne och aldraminst derom i tryck orda.”
\nHos Dagrin (1989) finns följande smutsdefinition: ”Lawrence S Kubie menar i sin artikel The fantasy of dirt (1937) att kroppen är en smutsfabrik som avsöndrar smuts från varje öppning och att allt som behövs för att förvandla något till smuts är att detta något tränger in i kroppen, om så bara för ett ögonblick, via någon av dess öppningar. Med den utgångspunkten definierar han smuts som något, vilket antingen symboliskt eller i verkligheten, avsöndras från kroppen, eller som blivit nedsmutsat genom kontakt med någon kroppsöppning.”
\nOlli Lagerspetz har i sin Smuts (2006) ägnat smutsen en filosofisk betraktelse och menar bl a att ”vår avsky för smutsen uttrycker egentligen en rädsla för det djuriska i oss”. Han citerar vidare Martha Nussbaum (2002) som menar att tårar är den enda kroppsliga utsöndring som inte uppfattas som äckliga. Det smutsiga är då, enligt Nussbaum, ”lika med det äckliga, det äckliga lika med det djuriska”. Lagerspetz menar också att ”Smuts definieras ju som smuts enbart genom sin kontakt med de nersmutsade objekten”. Han redovisar också en nyligen publicerad finsk uträkning som kommer fram till att ”En människa utsöndrar varje dygn ca 50 gram smuts. Därav fett 38 gram, hud 2 gram, svett 10 gram och andra utsöndringar ett par gram.” 2 hora, enligt kidish.se som har exemplet \"gå din lilla smuts, hora\".
\n","jfr":[]} {"baseform":"smutsiga ord","wordforms":[],"text":"
se under fula ord.
","jfr":[]} {"baseform":"smutslitteratur","wordforms":[],"text":"(so) för den slags ”låga” littertur som är folklig, vulgär och smutsig enligt makthavare och självpåtagna litteraturvetare och moralister. Så här skrev Alfred Hedenstierna, alias Sigurd, i Smålandsposten den 7 oktober 1896, angående Frödings diktsamling Stänk och Flikar; och främst då den åtalade dikten En Morgondröm: ”Denna hr Frödings nya bok är nämligen i hänseende sådan, att icke allenast Strindbergs ovannämnda alster [Giftas] i jämförelse därmed ter sig som snövit oskuld, utan ock författare till ’Eldiga grevinnan’, ’Opp med kardusen’ och annan beslagtagen smutslitteratur, vilka belönats med vederbörligt fängelsestraff för sina nattetid i förseglade omslag utbjudna alster, måste blekna av avund.” Se även grislitteratur. Dikten En morgondröm finns upptagen under uppslagsordet censur.
","jfr":[" censur"," En morgondröm "]} {"baseform":"smutta","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Jämför mutta.
","jfr":["mutta","mutt"]} {"baseform":"smycke","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. ”Jag höll tillbaka min önskan att bita henne och låta handen glida ner och smeka de fuktiga vecken i det lilla hängsmycket...” (Vázquez Diaz 2008) 2 bröst. ”Lili lade naken och liten och hårlös armarna i kors framför den hårbeklädda Teresa, som bar sina mörka bröst som orientaliska smycken. (Louÿs 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"smyg","wordforms":["smyghora"],"text":"(euf) Uhrström (1911) har ”prostituerad som utöfvar sin verksamhet utan att undergå den reglementerade läkarbesiktningen”. SAOB nämner smyg som ”om (icke yrkesmässig) i smyg bedriven prostitution, särsk (om ä förh) i uttr gå smyg; gå på gatan ss illegalt prostituerad (utan att vara registrerad hos sedlighetspolis)”. ”Men det är förresten rätt åt Lilian. Ty varför skall hon gå och smyga på förtjänst, när en annan skall vara ’skriven’ [...] Tänk, om polisen skulle vara konsekvent och ta’ alla ’smyg’. Det är de som sprida smittan.” (Haraldsson 1918) Se också byråflicka och apelsinflicka.
","jfr":[" apelsinflicka","byråflicka"]} {"baseform":"smyga","wordforms":[],"text":"(sl) 1 avlida, dö. 2 vara otrogen; enligt Wiklund (1999) ord från Söder i Stockholm på 1940-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"smygare","wordforms":["smygis"],"text":"(sl) 1 ljudlös fis som smyger från röv till näsa. ”Berit släppte ut en lång smygare, det spelade ingen roll nu när hon var ensam på byrån.” (Drougge 2011) 2 smygis; bisexuell* person. ”Jag har med andra ord inga skrupler eller fördomar gentemot vare sig smygisar, fjollor, transor eller andra homosexuella.” (Drougge 2001)
","jfr":[]} {"baseform":"smygbög","wordforms":["smygfikus","smög","smögish"],"text":"(sl) bög, som smyger med, inte vågar stå för sin läggning. ”... var offret en ’typisk smygbög som raggat upp en stor, stark och framför allt mycket lång och våldsbenägen stjärtgosse* som huggit ner honom bakifrån med en av hans egna köksknivar’.” (Persson 2003) ”Då fick han på långt håll syn på en smygfikus me grön toppeluva och gick dit för å se om han va aptitli eller hade nån ätbar matsäck me sä.” (Teratologen 2003) Smög, smögish -ish är ett vanligt suffix i förortsslang. Se även bög, fikus.
","jfr":[]} {"baseform":"smygflata","wordforms":[],"text":"(so) 1 kvinna som nobbar på dansgolvet (flashback.se). 2 kvinna som är flata* i smyg.
","jfr":[]} {"baseform":"smygis","wordforms":["smygare."],"text":"(sl) om den som döljer, smyger med sin sexuella läggning. Se även smygare.
","jfr":["smygare"]} {"baseform":"smygkomma","wordforms":[],"text":"(nyo) ”att komma utan att riktigt få till den där explosiva känslan. Det bara rycker till lite”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"smygluder","wordforms":[],"text":"(sl) ”flicka som har arbete men ändå prostituerar sig.” Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1911. ”Det ska jag säga lilla rödhättan att hon har två vägar att välja mellan, när hon kurerat sej. Söka sig till diakonissanstaltens hem för fallna kvinnor eller skriva in sig på Prostitutionsbyrån. Smygludrandet är det hur som helst slut med.” (Kallenberg 1997) Se vidare smyg och luder.
","jfr":[]} {"baseform":"smygorre","wordforms":[],"text":"(sl) en diskret orre*.
","jfr":[]} {"baseform":"smygrutt","wordforms":[],"text":"(nyo) ”vecket mellan baksidan av låret och rumpan som leder handen till könet”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"smygskita","wordforms":[],"text":"(dial) fjärta i smyg. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"små","wordforms":["smått"],"text":"(euf) 1 här om barn. Byrman (1989) har med en rad uttryck där små, smått ingår. Kvinnan ”väntar/ska ha, få smått”. Vidare ”lagar hon till, rustar till smått”. ”Hon är med smått”, ”ska komma med smått” eller så \"ska det bli smått”. I några fall som ”de väntar smått” och ”de väntar sig små”, är båda könen inblandade. Jämför barn, liten, unge och vänta. 2 små, småsaker (smn o euf) små bröst. ”Jag kysste henne och frågade henne hur de små befunno sig i dag, i det att jag nu utan hinder emparerade [franska s’emparer; bemäktiga sig] mig av dem.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":["små, småsaker","vänta","barn, liten, unge"]} {"baseform":"småbyxor","wordforms":[],"text":"(fisv) trosor, underbyxor. Se vidare intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"småfolk","wordforms":[],"text":"(euf) barn. Ordet småfolk ingår i en rad dialekter. Byrman (1989) har ”de/hon väntar småfolk” använt huvudsakligen i Norrland. I Halland och Småland säger man ”hon ska ha småfolk”, i Dalarna ”väntar de/håller på och väntar småfolk” och i Halland ”ser det ut att bli småfolk”, eller ”så rustar kvinnan till småfolk”. Se även vänta och rusta.
","jfr":["rusta","vänta"]} {"baseform":"småfrämmande","wordforms":[],"text":"(euf) barn som i ”det kommer småfrämmat”, som det heter i V Ryd (Ögl) när en kvinna är gravid. Se även främmande. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["främmande"]} {"baseform":"smågodis","wordforms":[],"text":"(sl) mycket unga sexuellt åtråvärda flickor. ”... han fick bara pippa gamla horor som hörde till de kulturella kretsarna; smågodiset ville uppenbarligen ha sångare istället.” (Houellebecq 2000) Jämför plockgodis.
","jfr":["plockgodis"]} {"baseform":"småhumra","wordforms":["humra"],"text":"(dial) smågnägga. Om stoet smågnäggade var hon parningsberedd och stod kvar när hingsten ville krypa* på. Uppgift från OFVG. Se även humra.
","jfr":["humra"]} {"baseform":"smålandsrycket","wordforms":[],"text":"(dial) avbrutet samlag. Det förra meddelat av Schön (1996) som hört det söderut i landet. Se även ryska och finska rycket.
","jfr":["ryska"," finska rycket"]} {"baseform":"småluder","wordforms":[],"text":"(sl) lösaktig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"småperklar","wordforms":[],"text":"(dial) smådjävlar som har ansetts dansa runt den person som frammanat dem. (OFVG) Se också perkele.
","jfr":["perkel"]} {"baseform":"småplankor","wordforms":[],"text":"(sl) små kvinnobröst. Se även planka.
","jfr":["plank"]} {"baseform":"smårunka","wordforms":[],"text":"(sl) småpyssla, ta det lugnt. \"Han smårunkade sig genom dagen!\"
","jfr":[]} {"baseform":"småsaker","wordforms":[],"text":"se under små (2).
","jfr":[]} {"baseform":"småskita","wordforms":[],"text":"(dial) småfjärta. (OFVG) Se fjärt, fjärta.
","jfr":[]} {"baseform":"småskubb","wordforms":["skubb"],"text":"(sl) lösaktig flicka. Se även skubb.
","jfr":["skubb"]} {"baseform":"smått","wordforms":[],"text":"se små.
","jfr":[]} {"baseform":"småtting","wordforms":[],"text":"(euf) ”hon rustar till småttingar”; hon ska ha barn. (Byrman 1989) Jämför rusta.
","jfr":["rusta"]} {"baseform":"småväg","wordforms":[],"text":"(euf) när en kvinna är på väg att få barn sägs det i Småland att ”hon är på småvägar”. (Byrman 1989) Se även väg.
","jfr":["väg"]} {"baseform":"smädeord","wordforms":[],"text":"(åld) skymfligt, hånfullt ord, skällsord*. Svensk dialekt smäda, danska smaede och norska smede. \"Enligt 1734 års lag straffades smädeord mot föräldrar med 20 par spö eller 20 dagars fängelse på vatten och bröd.\" (Lennartsson 2019 s 42)
","jfr":[]} {"baseform":"smälig","wordforms":[],"text":"(åld) hädelse, grovt smäda, enligt Swedberg (1720-t).
","jfr":[]} {"baseform":"smäligh ord","wordforms":[],"text":"(åld) skamliga, nesliga ord. \"Talar han annars smäligh ord, som ey gå å heder eller äro, Böte fyratighi Marker: eller liggie i Konungs Häktil som en Månadh och äti Watn och Brödh.\" (Karlsson A & A 2017 s 113)
","jfr":[]} {"baseform":"smäll","wordforms":["smällen"],"text":"1 (dial) i Småland om skrällande fjärt. Uppgift från Rietz (1867). Det berättas också att det vid julens ljusstöp i det gamla Västergötland gällde att hålla tätt och inte smälla av, för då kom de tända ljusen att spraka och smattra i samma tonläge. 2 (sl) smäll, smällen i vara på smällen eller smälla upp någon. Vara på smällen är ett av våra mest använda slanguttryck för ”att vara gravid”. Den som är extra tjock om magen under havandeskapet sägs vara ”jätte-på-smällen”.
\nSmäll- används ofta i förstärkande syfte t ex i smällfet; enormt fet. SAOB har ”smälla: med en smäll brista, explodera i vara på smällen, göra någon på smällen (försätta någon i explosionstillstånd)”. På smällen är enligt SO ”hist:. sedan 1592”. Byrman (1989) har med en rad uttryck där smäll, smällen ingår. Vanligast förekommande är ”hon är på smällen”, som kommenteras så här av en kvinna och en man båda födda 1940: ”lågspråk, mansspråk, vulgärt, används dock någon gång av kvinnor, mer slarvigt”. Vanligt är också ”han har gjort henne på smällen från Kyrkhult i Blekinge: ”slangord som kommit in i dialekten på 1940-talet, om ogifta”. Mindre vanligt är det skämtsamma ”hon är högt på smällen” belagt från Hardeberga (Sk). Se också jättepåsmällen.
","jfr":[]} {"baseform":"smälla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 få orgasm. 2 smälla av; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"smälldiger","wordforms":["smällgrov","grov"],"text":"där smäll- är ett förstärkande mycket och diger är detsamma som tjock. I Värmland är en kvinna smälldiger eller smällgrov när hon är i långt framskridet havandeskap. (Byrman 1989) Se även grov.
","jfr":["grov"]} {"baseform":"smällhoppa","wordforms":["hoppa"],"text":"(dial) pojkgalen flicka. (OFVG) Se även hoppa.
","jfr":["hoppa"]} {"baseform":"smällskidebär","wordforms":[],"text":"(sk) snöbär. När man smäller dem låter det som en ljudlig fis.
","jfr":[]} {"baseform":"smällskit","wordforms":[],"text":"(dial) ljudlig fjärt. Jämför brakskit. (OFVG)
","jfr":["brakskit"]} {"baseform":"smällskog","wordforms":[],"text":"(nyo) ”sex med mycket klämma, bita, riva och daska”. (SAO 2013) Se också under skog.
","jfr":["skog"]} {"baseform":"smärtkättja","wordforms":[],"text":"(åld) för den sinnliga lusta som vissa känner i samband med smärta. Se vidare under sadism och kättja.
","jfr":[]} {"baseform":"smäsa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Detta enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"smäsh","wordforms":[],"text":"(sl) knulla, ha samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"smög","wordforms":["smögish"],"text":"se smygbög. -ish är ett vanligt suffix i förortsslang.
","jfr":[]} {"baseform":"smölan","wordforms":[],"text":"se smulan.
","jfr":[]} {"baseform":"smör","wordforms":[],"text":"(sym) 1 sperma. 2 kärna smör; runka, onanera. 3 smör kallas den svett som samlas mellan mannens pung och röv.
","jfr":[]} {"baseform":"smöra upp","wordforms":[],"text":"(sym) smörjas in med t ex sperma, spott eller olja. ”En kvinna spottar i den andra kvinnans fitta, stoppar in fingern, smöra upp henne, tänker jag, hon måste smöras upp, oljas in, lite mer spott, så blir det lättare att köra in.” (Klingspor: Spill i Subaltern 3/2006)
","jfr":[]} {"baseform":"smöraslickare","wordforms":[],"text":"(åld so) är enligt (Inedahl 2023) \"en korsning mellan att smöra och att rövslicka, inte helt långt ifrån uttryck som fogdekyssa\". Se under fogde. Smöra är detsamma som smickra, fjäska.
","jfr":[]} {"baseform":"smörbjörn","wordforms":[],"text":"(för sl) snuskgubbe*.
","jfr":[]} {"baseform":"smörbytta","wordforms":[],"text":"se bytta (3).
","jfr":[]} {"baseform":"smörgås","wordforms":[],"text":"(sl) samlag, enligt uppgift från 30-årig man med kommentaren: ”För smörets men mest för påläggets skull”. ”Han: —Ska vi ta en smörgås eller ska vi äta först? Hon: —Vad är du mest sugen på?”
","jfr":[]} {"baseform":"smörja","wordforms":[],"text":"fornsvenska smyria, isländska och norska smyrja. Ett gemensamt germanskt ord, t ex tyska schmieren, bildat av smör; smörja, det man smörjer med. 1 (sl) knulla. Smörja en brud och smörja sylen; anspelar på mannens sperma. Smörja sylen kan också anspela på att mannen får sin kuk smord av kvinnans slidsekret. \"Jag borde ha omtalat i går kväll, att jag träffade en onaturligt storväxt hora på Strand, som jag kände mig mycket nyfiken på att smörja, som uttrycket lyder.\" (Boswell 1951) 2 smörja, smörjmedel, smörjolja, brunstsmörja; sperma. ”Det känns härligt och jag vaknar nästan jämt med pyjamasen full av smörja, pollution* kallas det visst.” (Ehnmark, Kärlek 2/1965) 3 smörja upp någon; göra någon på smällen. Engelsk slang har butter the bacon; smörja fittan med sperma, betala en hora för hennes tjänster. Jämför rundsmörjning. 4 (sl) onanera i uttrycken smörja lagret, smörja promenadvalken. 5 (euf) orenhet, exkrement som här hos Böll (1973): ”Redan som barn intresserade Leni sig lidelsefullt för sin exkrementala underkastelse, och begärde, tyvärr förgäves, upplysning därom, med frågan: Vad sjutton är det för smörja som kommer ut ur mig?”
\n","jfr":["smörja lagret, smörja promenadvalken","rundsmörjning"]} {"baseform":"smörjdon","wordforms":["smörjgrop","don"],"text":"
(sym) kvinnligt könsorgan. Se även don och grop.
","jfr":["grop","don"]} {"baseform":"smörjelse","wordforms":[],"text":"(sym) spermaflöde. Egentligen insmörjning med olja eller salva i religiösa riter som t ex dop och konfirmation. ”Kvinnorna smetar in hals, bröst och ansikte. Den sista smörjelsen är aldrig den sista, tänker jag kallt vidare.” (Klingspor: Spill i Subaltern 3/2006) \"I samma ögonblick som hans prinslem svällde något ytterligare, började pulsera och spottade ut sin smörjelse längst in i flickans mage,... (Edenborg 2019)
","jfr":[]} {"baseform":"smörjhora","wordforms":[],"text":"(so) Svahn (1999) om kvinna som begår hor i Korsberga, Västergötland.
","jfr":[]} {"baseform":"smörjkanna","wordforms":[],"text":"(sym) kuk med sprut. ”Och det är inte mer än en av fyra som har vett nog att trycka in smörjkannan i kanalen innan dom börjar.” (Louÿs 2011) Se även kanna och kanal.
","jfr":[" kanal"," kanna "]} {"baseform":"smörkuk","wordforms":[],"text":"(nyo) ”en person som smörar för att komma till. Kan även vara synonymt med rövslickare i dess mer allmänna betydelse”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"smörkärna","wordforms":["kärna"],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Se även kärna.
","jfr":["kärna"]} {"baseform":"smörpaket","wordforms":["pake"],"text":"(sym) röv, arsle. ”Myspys! pm:ade den ängslige Stiggan när den gladlynta stoof juckade sin välanvända sabel* in i hans gyllenbruna smörpaket.” (QuakNet: Log: 1 juni 2006) Se även paket.
","jfr":["pake"]} {"baseform":"snabbis","wordforms":["snabbskjut","snabbvända"],"text":"(sl) ”Hist.: sedan 1965”. (SO) Även snabbknull, snabbnummer. 1 snabbt avklarat knull utan för- och efterspel, ta en snabbvända åt vänster; vara tillfälligt otrogen. ”Den italienske mannens specialitet tycks vara snabbisar utan preventivmedel, vilket resulterar i stora skockar med ungar som italienaren av någon anledning är väldigt stolt över. Detta har tyvärr inget med hans manlighet eller skicklighet som älskare att göra, vilket han tycks inbilla sig.” (Sextoppen i Europa. Aktuell Rapport nr 1/2005) ”Hon sa åt honom att telefonknullrelationen de påbörjat nog inte skulle funka, och att hon kunde tänka sig att komma över till honom på en snabbis, men att det bästa nog vore att de kapade banden direkt.” (Cerise och Celie i Närstrid: Vanessa 2005) ”Vet ni vad ett ’texassnabbskjut’ är? Det är när man går fram till en tjej som sitter på en barstol och sparkar undan stolen och har den inne i henne innan hon hunnit ramla i golvet.” (Hite 1982)
\nAmerikansk slang har ett par mycket målande uttryck för dylika snabbisar: bip-bam-thank-you-ma’am och wham-bam-thank-you-ma’am. Därav det försvenskade wambammare; snabbknull. Det sistnämnda ma’am (frun) kan naturligtvis i båda fallen ersättas med man. Och i norsk slang heter ’et raskt samleie’ att ’ta en kjapp en’, ’en rask en’ eller ’en kvikkas’. Uppgift från Tryti (1985). Jämför kvickis och vända. 2 (förbr sl) våldtäkt. Därav snabbknullare; ”sedlighetsförbrytare som förbrutit sig på minderårig”. Uppgift från Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1946.
","jfr":["vända","kvickis"]} {"baseform":"snabbmatsex","wordforms":[],"text":"(lmo) snabbt oralt knull i form av cunnilingus* eller fellatio*. Se vidare under äta.
","jfr":[]} {"baseform":"snabel","wordforms":["snabeldrake","drake"],"text":"(sl) 1 lång kuk. Se även drake. Från tyskan och med samma rot som näbb. Tysk slang har Schnabel och norsk slang snabel med samma betydelse. ”Män i allmänhet är så barnsligt förtjusta i att stoppa in sin stake i pipphålet, att tjejer borde tycka att de är lite komiska. Fast det ju finns andra knep, som grabbarna i sin barnsliga lekfullhet med snabeln inte tänkt på.” (Cupidzero nr 6/1991) ”Så många som åtta ’massagekliniker’ i Vejle erbjöd en trött resenär att få doppa sin snabel.” (Lektyr mars 1999) ”Simon stirrade på hans snabel som låg fogligt på plats och inte alls visade samma bångstyrighet som Simons egen gjort den senaste timmen.” (Drougge 1998/2003) ”Frank är lite konstig och jag är väldigt glad att han inte heter Frank Elefant, för då skulle han säkert sitt namn troget gå med snabeln utanför och hamna i finkan för ’förargelseväckande beteende’.” (Oravsky: Sex för trettonåringar. Subaltern 3/2006) Jämför snusk. 2 leka med snabeln; runka. 3 doppa snabeln; knulla. ”Sanne var den första kändisböna Calle hade doppat snabeln i och just när de träffades var hon inne i en blossande hype.” (Drougge 1997/2003) 4 amputera en snabel; enligt Thorén (1996) ”uträtta naturbehov\".
\n","jfr":["drake"," snabel","leka med snabeln","Schnabel","snusk"]} {"baseform":"snabelhybris","wordforms":[],"text":"
(nyo) ”när en kille tror att världen kretsar kring hans kön”. (SAO 2013) Hybris; övermod.
","jfr":[]} {"baseform":"snabeljuice","wordforms":[],"text":"(lmo) snor, elefantöl.
","jfr":[]} {"baseform":"snabelkeso","wordforms":[],"text":"(sl) 1 sperma. Slangopedia.se har \"torkad sperma fastkletad på ollonet\". 2 skjuta (dra en) snabelkeso; ejakulera*. Keso; cottage cheese och snabel *; kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"snabeltröska","wordforms":["snabel "],"text":"(sl) kuksugare*. Se även snabel och tröska.
","jfr":["snabel "," tröska"]} {"baseform":"snacka med Ralph","wordforms":[],"text":"(sl) kräkas, spy. Slangopedia.se, som står för uppgiften, påpekar att Ralph uttalas Raalif. ”Har du snackat med Ralph i den stora vita luren; har du spytt i toaletten.” Se även Ulrik.
","jfr":["Ulrik"]} {"baseform":"SNAFU","wordforms":[],"text":"(sl) Situation Normal: All Fucked Up. Ungefär Läget är oförändrat: Åt helvete! Uttryck som amerikanska soldater använde sig av under Vietnamkriget (1959—1975).
","jfr":[]} {"baseform":"snagg","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Snagg (dial); kort, sidoform till snygg; kort, liten, nätt. Också snag (no dial); spets, udde, och engelska snag; grenstump som står ut från en stam. ”O, en sån snagg du har, Joolie, en sån djävla fin snagg. Får jag den, en gång till, Joolie.” (Mailer 1982/1948)
","jfr":[]} {"baseform":"snail","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Från engelska snail; snigel*.
","jfr":[]} {"baseform":"snake","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Engelska snake; orm. Se också orm.
","jfr":["orm"]} {"baseform":"snal","wordforms":["snale"],"text":"(gbg sl) kuk. Uttalas enligt LOB med långt öppet a som i finskans Paavo. Samme LOB använder sig av ordet flera gånger i sin Biblia (1992) och i brev (4/8-1996) förklarar han ordet närmare: ”Det absolut vanligaste ordet för kuk hos pojkar födda i Göteborgs nordöstra stadsdelar i slutet av 50-talet, början av 60-talet. ’Aooo, rätt på snalen!’ var det ’rätta’ sättet att uttrycka en olycka på fotbollsplan. ’Hon tog mig rätt på snalen’ var det ’riktiga’ sättet att skryta. Men förmodligen var ordet spritt över hela Göteborg, och över generationsgränserna eftersom de flestas fäder (göteborgsk arbetarklass) använde det, och jag kan dessutom minnas en förman, när jag jobbade i Göteborgs frihamn, som alltid brukade säga: ’Stå inte där och lek med snalen! Kom hit och jobba för fan!’ när han menade att en arbetare inte gjorde rätt för sin lön.” H Magnus Olsson från Lund (f 1962) säger att de få gånger han hört ordet i Skåne var uttalet med vanligt långt a som i smal. Han kan också möjligen se ett samband mellan snale och snor samt mellan snale och snabel.
","jfr":[]} {"baseform":"snaling","wordforms":["snarling"],"text":"(sl) kuk. Se vidare snal, snale.
","jfr":[]} {"baseform":"snarf","wordforms":["snudge","snufty"],"text":"(eng sl) erotisk stimulans genom att lukta på cykelsadlar. Även snudge, snufty och snurge för samma sak. Se även gimper.
","jfr":["gimper"]} {"baseform":"snarkus","wordforms":[],"text":"(dial) snorkråka. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"snarn","wordforms":[],"text":"(dial) snor, nässlem. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"snarvapul","wordforms":[],"text":"(dial) snorklysa. (ORB) Jämför snor och klys, klysa.
","jfr":["snor ","klys, klysa"]} {"baseform":"snas","wordforms":["snase"],"text":"(sl) kuk. ”Långsamt stöna sömn och dröm ur kroppen, slaknande snas tills han kunde resa sig, gå runt i lägenheten.” (Skantze 2001) ”’Kära sambo. Nu ska du en gång för alla få nöjet att skära av en snase i värsta Bobbittstil’...” (Lodalen 2005) Se bobbitta. Jämför snas(ig); task(ig), och (dial); svinaktig, snuskig.
","jfr":[]} {"baseform":"snask","wordforms":["snaska","snaska kotte","snopp;"],"text":"(sl) 1 käka snask; suga kuk, svälja sperma. Även snaska kotte, snopp; suga kuk och snaska fitta. ”Hon snaskade fittan på henne natten lång och hetsade mig att runka så att klittan skulle utvecklas.” (Louÿs 2011) Se även under kotte. 2 snask; sperma.
","jfr":["snask","kotte"]} {"baseform":"snaskefar","wordforms":[],"text":"se sugardaddy.
","jfr":[]} {"baseform":"snaskig","wordforms":[],"text":"(sl) vulgär, snuskig.
","jfr":[]} {"baseform":"snatt","wordforms":["snatte","snatta"],"text":"1 (sl) snatt, snatte; kuk. 2 Snatta (dial); kvinnobröst, bröstvårta, sidoform till snadd (dial); utskjutande spets, och snutt, snutte; kort stycke.
","jfr":[]} {"baseform":"snatterpinnar","wordforms":[],"text":"(sl) blygdläpparna*. Snatter; snattrande (kacklande) ljud från t ex gäss och pladder; flera personer som talar i mun på varandra. Även om ett enkelt slaginstrument i stil med kastanjetter. Se även pinne.
","jfr":["pinne"]} {"baseform":"snaurie","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopediia.se uppsalaslang för snus, snopp. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"snavsed","wordforms":["snavset"],"text":"(dial) smutsig, skitig.
","jfr":[]} {"baseform":"sne","wordforms":["sned"],"text":"1 I Medåker (Västmanland) är, enligt Byrman (1989), att ”vara på sne”, detsamma som att vara gravid. I övrigt står ”att vara sne”; mest för att vara full. 2 sne, sned, snedvriden, snedman (sl); homosexuell. 3 (sl) sur, arg, förbannad.
","jfr":[]} {"baseform":"snedknullad","wordforms":[],"text":"(so) sned, helt väck, tokig, femfemma.
","jfr":[]} {"baseform":"snedresa","wordforms":[],"text":"(dial) missfall. I Jämtland sägs ’gjæra e snereis’; få missfall.
","jfr":[]} {"baseform":"snedrövad","wordforms":[],"text":"(dial) med sned röv. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"snedsprång","wordforms":["snedsteg"],"text":"(euf) otrohet*. Enligt NEO är ordet ”hist.: sedan 1761”. ”Min hustru vet inte om det här snedsprånget och jag tror det är bäst så.” (Hite 1982) \"Hans efterlevande fru var nog den enda i staden, som inte kände till mannens snedsprång, och hon behövde ju inte upplysas förrän nödvändigt var.\" (Stadsfiskalen i Österköping ur Moberg 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"snefitta","wordforms":["snedfitta"],"text":"1 (sk) snedtänd cigarett p g a att den tänts eller rullats fel. Ambrius (2002) menar att ordet är från 1960-talet. 2 Enligt en lista med namn och öknamn på 1700-tals prostituerade i Stockholm, redovisad hos Lennartsson (2019 s 175), finns öknamnet Snefitan med.
","jfr":[]} {"baseform":"snegla","wordforms":[],"text":"(nyo)) ”att njuta av att se den man älskar ha sex med någon annan”. (SAO 2013) Snegla = titta ur ögonvrån ofta i smyg.
","jfr":[]} {"baseform":"snerta","wordforms":[],"text":"(data) från engelska snert. Att på Internet använda ett språkbruk med sexuella övertoner.
","jfr":[]} {"baseform":"snhorunge","wordforms":[],"text":"(lmo) en kombination av snorunge och horunge. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"snickarn","wordforms":[],"text":"(euf) för fan. ”Min mamma berättade om en tant (1920-talet) som alltid brukade säga ’ta ma sneckarn!’ (ta mej snickarn!).” (jämtlänning f 1929)
","jfr":[]} {"baseform":"sniffa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"sniffer","wordforms":[],"text":"(eng sl) kund till prostituerad som blir erotiskt stimulerad genom att lukta (sniffa) på hennes använda underkläder.
","jfr":[]} {"baseform":"snigel","wordforms":[],"text":"1 (sym) penis. Formlikhet och ”en som det går långsamt för”. ”Hon stod en stund och såg ner på honom. Böjde sig ner och kysste hans snigel.” (Olofsson 1981) ”En snigel som kryper in i sitt hus för att dö bara man tittar på den.” (Eckerbom, Kärlek 7/1967) ”Man måste med Atwood förvåna sig över att dessa torftiga varelser som individer kan bli åtrådda och älskade av kvinnor som är så mycket rikare utrustade och som till och med låter dessa män tränga in i sig med sina egendomliga sniglar vilka ibland stelnar till små otåliga kanoner i deras närhet. Drömmen om att förenas med det olika besegrar allt förnuft.” (Lars-Olof Franzén i DN vecka 37/1993 i en recension av Margaret Atwoods ’Hur man gör en man och andra tidsenliga betraktelser’.) ”... för det var så djävla kallt, att jag trodde, att jag hade en död snigel i byxorna.” (Ekroth 2012) 2 (sl) snigel, snigelhus, snigelgrotta; kvinnans könsorgan. ”När vi högtidligt lagt den ena snigeln tvärs över den andra och efter denna ceremoni knäppt gylfen ser han mig in i ögonen och säger med en röst som försöker vara djup: Nu har vi knullat.” (Espmark 2010 Minnena ljuger. Norstedts) 3 dra, rulla, rasta snigel; runka, onanera.
\n","jfr":[]} {"baseform":"snigelspår","wordforms":["snigel "],"text":"
(sl) 1 kvinnlig motsvarighet till olla*. 2 sekret* i underbyxor. 3 spår av droppande sperma. Se även snigel och snigla.
","jfr":["snigel "," snigla"]} {"baseform":"sniger","wordforms":[],"text":"(da) smygare. När en man inleder ett samlag med t ex en sovande kvinna utan att hon märker det. Engelska sneak; smyga (sig). Roger Hansson i Järfälla berättar att zoologer som studerar grodor har myntat begreppet ”sneaky fucker” om grodhannar som inte spelar för honorna utan sitter tysta och låter andra hannar spela. När honan blivit upptänd av spelandet och är beredd för det stora ögonblicket hoppar så den tyste hanen fram och befruktar hennes ägg.
","jfr":[]} {"baseform":"snigla","wordforms":[],"text":"(sl) när en kvinna gnider fittan mot person eller föremål. Jämför olla.
","jfr":["olla"]} {"baseform":"snipa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta, flicka. Mindre båt med spetsig för och akter. Även långsmalt kärl med snip, som ger associationer till klitoris. Alf Palfjord (f 1929) från Borås anser att snipa; fitta är ett lokalt uttryck. ”Fy fan en sån snipa, se bara hur hon snörper med munnen nu.” (Jönsson, Kärlek 5/1966)
","jfr":[]} {"baseform":"snipp","wordforms":[],"text":"(euf) enligt Milles (2010) förslag från studenter till könsneutralt ord för det manliga och kvinnliga könet.
","jfr":[]} {"baseform":"snippa","wordforms":["blomma."],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. Bildning till svenska dialekter, äldre svenska snipp; yttersta delen av något. Jämför under snäppa. Norsk slang har snippa. Under rubriken ”Ett könsord med naturlig fräschör” (Metro 12/5-2001) har tv-producenten Peter Wennö bl a följande att säga om ordet: ”Min sexåriga dotter har fått lära sig att det heter så av sin kloka mor (som i sin tur lärt sig det av en som heter Pierre, men ändå) och det funkar felfritt. Det är ett alldeles fantastiskt litet ord som är lätt att säga och som passar som hand i handske, på lika villkor och fullt logiskt ihop med motparten ’snopp’. Snopp och snippa. Som yin och yang, Adam och Eva, Lady och Lufsen.”
\nMen alla är inte lika entusiastiska över ordet.: ”Snippa, snipigt. Vasst. Ogästvänligt. Torrt och stängt och låst. Ger mig tankar att det är något fult vi bär med oss mellan benen. Något som kan göras än mer fult. Tänker också på en förtorkad halvgammal dam som inte ens har tittat sig mellan benen. Inte någonsin. Som badar eller duschar i mörker, klär på och av sig i mörker. Allt för att hon inte vill se det underliga monster hon har där nere. Glöm genast bort det fula ordet —snippa.” (Bloggen Nina på Johangården)
\nRedan 1992 utlyste RFSU en tävling där ordet snäppa* vann och 2005 var det Apotekets tur och där segrade ordet smula*. År 2002 vann snippa tidningen Förskolans omröstning om det bästa ordet för kvinnans könsorgan och Anna Kosztovics (RFSU i Malmö) arbetar envetet på att föra ut ordet till landets förskolor. ”Vi kunde ha valt muffla eller vad som helst. Huvudsakligen är att flickornas kön får ett namn som inte bara förknippas med urin och som är lika enkelt att säga som snopp, säger Anna Kosztovics.” Men lärarförbundets vice ordförande Solweig Eklund tycker att hela idén låter snurrig: ”Ska man verkligen lansera uttryck på det här viset? Jag tycker inte det. Jag tycker inte RFSU ska lägga sig i hur förskolorna arbetar. Om barnen tycker att vagina känns för högtidligt kan alternativa ord växa fram av sig själv, säger hon.”
\nMen svenska språknämnden är mer positiv: ”Om många tycker det är ett bra ord, inte värdeladdat, då är det bara att börja använda det. Om ni på Ottar och RFSU börjar kan det få stort genomslag. Det kan ta fyra till fem år innan det blir dominerande, säger Olle Josephson, chef och docent på Svenska språknämnden.” (Samtliga citat hämtade från Ottar 4/2002.)
\nDär får språkdocenten rätt för i 2006 års upplaga av SAOL finns ordet med. Men redan 2002 dyker ordet upp i Språknämndens nyordslista. SO menar att ordet är ”hist.: sedan 1995”. Och, fortsätter SO: ”Snippa har ganska nyligen lanserats som motsvarighet till snopp, och lanseringen tycks ha lyckats väl. Från språkvetenskaplig synpunkt är det intressant att en urgammal ordbildningsprincip kommit till heders. Ordbildningssättet innebär att en vokal byts ut mot en annan, och vokalbytet kallas avljud. Vi möter de tydligaste exemplen på avljud i böjningen av starka verb (springa-sprang-sprungit). Men avljud har inte i nämnvärd grad använts för att bilda nya svenska ord på många hundra år.”
\nPå min förfrågan till Anna Kosztovics om hon vet något om ordets bakgrund säger hon i ett svarsmejl att \"hon hört det av en kompis” och tillägger: ”Har hört att ordet snipa* om kvinnors kön användes bland en del folk i Malmö på 50-talet. Har också hört från personal på förskolor att de hört snippa för länge sen — det är inte ordbrist som gör det svårt att benämna flickors kön.”
\nI Vecko-Revyn (2/2005) redovisas resultatet av en omröstning på nätet om bästa namnet på kvinnans könsorgan. Av de 400 som svarade på enkäten röstade 54 % på ordet snippa som därmed vann överlägset med mutta på andra plats (20 %) och mus på tredje (4 %). Se även blomma. Språkvetaren Karin Milles menar att det främst är förskolepersonal i våra tre storstäder som använder ordet. I Stockholm hela 40 %. ”Jag tycker snippa är ett fantastiskt bra namn. En del kvinnor jag träffat tycker inte det. De tycker att snippa är ett manligt ord eftersom det är ’tillverkat’ efter ordet snopp. Det borde vara något mer poetiskt och kvinnligt, tycker de. Som ’den vackra oceanen’ eller nåt.” (Höjer 2004)
\nI en artikel i Språktidningen (5/2008) ställer Karin Milles frågan varifrån ordet kommer och hur gammalt det är. I en bloggkommentar från år 2000 menar Bo Lilja i Simrishamn att det är han som hittat på ordet. \"Så började jag tänka på formen av kvinnans könsorgan som har formen av en båttyp som kallas för SNIPA.” Men eftersom det lät alltför prentantiöst enligt honom så la han till ett extra p. Men ordet är mycket äldre än så. Milles får hjälp av den språkvårdande journalisten på Sydvenskan, Bo Bergman, som i sina gömmor har ett klipp från en skånsk lokaltidning där det står: ”Tänk om alla skulle få visa upp sina ’snoppar och snippor’ så där offentligt. Hur skulle det då se ut?” Insändaren är från 1979.
\nPå Institutet för språk och folkminnen i Uppsala hittar Karin Milles flera belägg för ordet snippa där det bl a står att snippa är ett vanligt dialektalt namn på djur, bl a kallas små gäddor, fåglar, ormar och en viss trollslända för snippor. Ordet kan också stå för en liten åker eller en båt, det kan betyda ’gräddkanna’, ’skål med öron’ samt vara beteckning för såväl örsnipp och nästipp. Snippa kan också stå för en (elak) flicka eller kvinna.
\nMen de i sammanhanget mest intressanta beläggen är att ordet också kan ha könsbetydelse. Från 1942 finns en uppteckning från Östra Göinge härad i Skåne där snipp står för cunnus (på sugga). En annan skånsk uppteckning nu från Lugude härad listar ordet snipa; yttre könsdel på sugga och från 1932 finns snippa från Onsjö härad i samma landskap med betydelsen ’urinrörets mynning (på kossa)’.
\nMen det stannar inte här. Milles berättar att just när hon tänkte ge upp och nöja sig med att ha lyckats spåra ordet tillbaka till 1930-talets skånska ladugårdssnippor, får hon ett e-brev från Myntkabinettet i Stockholm. Det är från förste arkivarien där, Monica Golabiewski Lannby, som har skrivit en bok om handskrivna anteckningar på svenska sedlar. Under sina efterforskningar har hon bl a funnit följande text på en gul sk kanariesedel från 1857, värd 32 skilling banco: ”Högädla/ Fru prostinnan Kusimurr/ Minschensnipp/ i Pippetorp./ Fem små gulingar medföljer/ Genom Herr Prosten snurretipps/ benägna försorg.”
\nDen troliga tolkningen av texten är enligt Milles att det inte rör sig om en prost som skickar pengar till sin fru prostinnan, varför skulle han göra det, utan att de fem stycken gulingarna är fem stycken bancosedlar värda tio riksdaler och att pengarna är betalning för en sexuell tjänst där prosten är sexköparen och \"prostinnan” den prostituerade. Speciellt intressant med texten är att den troligen innehåller en rad könsord. Mannens könsorgan kallas snurr och tipp, medan vi ur Pippetorp kan få fram ordet pippa. Också kvinnans könsorgan finns med. Från prostinnans förnamn Kussimurr är steget inte långt till kussimurra och från hennes efternamn Minschensnipp kan man lätt utläsa Minschensnippa. Detta är en möjlig tolkning, naturligtvis inte helt vattentät, ordet snipp(a) har ju som vi sett många betydelser. Men om tolkningen stämmer så kan detta vara det hittills äldsta belägget för könsordet snippa. Eftersom sedeln är tryckt 1857 på tunt papper, som snabbt slets ut, så måste skriften vara från något av de allra närmaste åren efter det ovan nämnda årtalet. Milles (2010) menar att snippa också börjat dyka upp som skällsord. ”Under en hockeymatch skriker någon i klacken att domaren är ’en snippa’ och i en blogg kallas en politiker för ’en jävla snippa’.” Och fortsätter Milles: ”Verbalt våld är alltid trist, men i det här fallet kanske det också kan tas som tecken på att ordet håller på att bli fast rotat i svenskan.”
\nI bloggen absolution.bloggo.nu läser jag under rubriken Ett litet stavfel som blev förödande. Illustrerad med en bild på en snipa: \"På grund av tillökning i familjen säljes min snippa, då jag inte har användning för den längre. Kanske inte den vackraste men bra att köra. Har inte varit torrlagd på ett tag då den använts året runt. Behöver lite kärlek. Har som mest varit ett helt fotbollslag i den.\" Se även under pidderattan där en snippadom kommenteras.
\n","jfr":["snäppa","snippa"]} {"baseform":"snippdörr","wordforms":["snipplåda","snipplock"],"text":"
(sym) mödomshinna*. Se vidare under slidkrans.
","jfr":[]} {"baseform":"snippgympa,snoppgympa","wordforms":[],"text":"(nyo) med i Nyordslistan (2013) med förklaringen: ”Knipövningar för muskulaturen kring könsorganen som bland annat syftar till att stärka muskler och förebygga inkontinens.” Ordet (snippgympa) lanserades på mikrobloggen Twitter och fick snart en efterföljare i snoppgympa.
","jfr":[]} {"baseform":"snippi","wordforms":["snoppi"],"text":"(smn) snippi; snippa och snoppi; snopp. Orden använda bl a av två 15-åriga skolflickor.
","jfr":[]} {"baseform":"snippisen","wordforms":[],"text":"(smn) (lilla) snippan*.
","jfr":[]} {"baseform":"snippkrull","wordforms":[],"text":"(lmo) lockigt hår på snippan.
","jfr":[]} {"baseform":"snippkuddar","wordforms":[],"text":"(sl) blygdläppar*. Se även kudde.
","jfr":[" kudde"]} {"baseform":"snippla","wordforms":[],"text":"(nyo) enligt SAO (2013) om \"kvinnlig onani\". Jfr snippa.
","jfr":["snippa"]} {"baseform":"snipplock","wordforms":[],"text":"se slidkrans.
","jfr":[]} {"baseform":"snippsauna","wordforms":[],"text":"(nyo) så här skriver snippsauna.com om fenomenet: \"Vid en snippsauna släpps örtånga in i underlivet, lite som att bjuda på örtthé underifrån. Vi uppmärksammar då en viktig kroppsdel och funktion som annars mest får uppmärksamhet inom sex, graviditet eller mens, inte alltid laddat med positiva känslor. När vi ångar så släpper vi in värme, ånga, örter, kärlek och omsorg, fylls både kropp och sinne av välbehag och avslappning. Snippsauna förekommer i många kulturer. Förr gjorde kvinnor snippsauna i Sverige men kunskapen om den är nästan förlorad idag. Det har hetat Hukbad i nordisk kultur.\"
","jfr":[]} {"baseform":"snippslipare","wordforms":[],"text":"(nyo) ”någon som får ens snippa att vakna till och bli både len och vass igen”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"snippsnibb","wordforms":["snippa"],"text":"(lmo) blygdläpp*. Se även snippa.
","jfr":["snippa"]} {"baseform":"snirpa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"snirran","wordforms":[],"text":"(smn) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"snirrevips","wordforms":[],"text":"(sl) nonsensord för kuk bildat av snirre; snurre, och vips; visp, något man vispar runt eller snurrar med.
","jfr":[]} {"baseform":"snitt","wordforms":[],"text":"(euf) 1 skåra, kvinnans yttre könsorgan. ”Mellan hennes lår såg man, inbäddat i ljuvligt brunt hår, den magnifika konturen av hennes snitt, det förbjudna hålet, runt som en hasselnöt.” (Apollinaire 1993) 2 kort för kejsarsnitt*. ”Man ska slippa bli bemött med skepsis när man vill ha snitt.” (Skugge 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"sno","wordforms":[],"text":"(sl) 1 stjäla i sammansättningar som sno, snoare, ”sno en torsk”; haffa en kund. Snoare även om manlig prostituerad. Därtill snoartjej; kvinnlig dito. Palm (1910) har snoatjäjj med förklaringen ”en prostituerad som söker locka till sig en karl”. Jämför snoare (sl); tjuv. 2 sno upp; ragga upp tillfällig sexpartner. 3 sno på (euf); knulla. \"...så kom det för prästen, att han skulle sno på frun ett tag. Och då sa prästen, att di hade varit gifta så länge, men han hade inte sett den där m---a på henne.\" (Folksagan i Sverige 2 s 448)
","jfr":["snoare"]} {"baseform":"snobben","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Kanske en \"förvrängning\" av snoppen, men snobb i betydelsen modelejon, dandy kan också vara upphovet liksom Snobben i amerikanen Charles M. Schutz serie om hunden Snobben.
","jfr":[]} {"baseform":"snockla","wordforms":[],"text":"(dial?) fitta. ”Ett ord som används i skärgården av mycket få. För de är gaaaammalt! Kan också betyda pussa.” (Ravve i Sex & sånt (x3m.yle/slutapanta) Enligt Ordbok över Finlands svenska folkmål (OFS) finns sustantivet snockel och snockla med betydelsen dregel, spott, snor, snorig/dreglig person och verbet snockla, dregla, slicka, läppja, dia, snora, kyssas, pussas. Inget dock om fitta, men som Carola Åkerlund vid OFS påpekar, så kan ordet ”från de betydelser som finns hos oss (OFS) fått den aktuella betydelsen eller tidigare haft den betydelsen”. Carola Åkerlund menar också att ”orden (snockel och snockla) är väl spridda i hela det svensktalande området i Finland, dvs Österbotten, Nyland, Åboland och Åland.”
","jfr":[]} {"baseform":"snodd","wordforms":[],"text":"(sym) kuk, enligt uppgift från 26-årig man, där det kuklika ligger i snoddens uttänjningsförmåga. Jämför gummisnodd.
","jfr":["gummisnodd"]} {"baseform":"snoddas","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Efter flottaren och bandyspelaren Gösta ”Snoddas” Nordgren (1926—1981) som med dunder och brak slog igenom som sångare den 26 januari 1952 i Lennart Hylands radioprogram ”Karusellen” och som över en natt blev ”Snoddas” med hela svenska folket. Minns att alla gick omkring och gnolade på hans Flottarkärlek och gick man ur huse för att se Snoddas uppträdande i folkparkerna.
","jfr":[]} {"baseform":"snog","wordforms":["snoga","snogga"],"text":"(sl) hångel, hångla*. Enligt Thorén (1996) från 1990-talet. Efter snog (eng sl); hångla, grovflirta. 2 begrava ansiktet i klyftan mellan brösten.
","jfr":[]} {"baseform":"snok","wordforms":["byxsnok"],"text":"(sl) 1 kuk. En orm och en som snokar omkring, t ex tullsnok. ”Curval, som fortfarande hade stånd, satte sin enorma snok i Hébés mun medan han hittade på något annat som fick honom att spruta.” (de Sade 2005/1785) 2 rasta snoken; pissa. 3 snok; näsa.
","jfr":[]} {"baseform":"snokdepå","wordforms":["snok "],"text":"(sym) fitta. Se även snok och depåluder.
","jfr":["snok ","depåluder"]} {"baseform":"snooreduuk","wordforms":[],"text":"(åld) snorduk, näsduk. Med hos Ludolf (1600-t).
","jfr":[]} {"baseform":"snop","wordforms":[],"text":"(euf) snopp*. Ett försök att undvika det \"fula\" snopp.
","jfr":[]} {"baseform":"snopp","wordforms":[],"text":"1 (sv dial) penis. Även ljusstump, hjärtegryn och fästman. Lundbladh (2012) har skånsk dialekt snåpp; vit fläck på nosen (på häst). Egentligen något avskuret, av snoppa; avskära, hugga av t ex ljussnopp; liten ljusbit, ljusstump. Snopp är också benämningen på cigarrtoppen: ”Han stack en av sina handgjorda cigarrer i munnen och spottade ut snoppen genom mungipan.” (Dagmar Edqvist: Angela Terasas gäster 1953) ”Hist.: sedan 1969.” (NEO)
\nSnopp finns belagt redan på 1700-talet. Då betecknade ordet något som stack ut eller befann sig längst ut. Ordet användes bl a om ljusstumpar och avkapade cigarrer. En snopp innebar således något utstickande och det är troligen från den betydelsen snopp senare kom att stå för den utstickande kuken.
\nSnopp finns med i snoppdoppa* (Wiklund 1999) som handlar om språket på söder i Stockholm (1940-tal) men i SAOL finns betydelsen kuk inte med förrän i 11:e upplagan (1986). Stolpe (1984) säger att snopp som i ”liten stump” används för begreppet pojke ”liksom för dennes främsta attribut”. Detta på samma sätt som stumpa används för liten flicka. Jämför norsk dialekt snupp; stump, litet stycke och dansk dialekt snup; kort stycke.
\nEnligt Anderz Harning (DN 21/11-1985), som säger sig aldrig ”ha kunnat förlika sig med det moderna ordet ’snoppen” skapades ordet ”i rent pejorativt syfte i slutet av 60-talet eller det var i varje fall då det fick större utbredning. Det var i näbbskornas (handsydda i Lappland) och de flammande jämlikhetsappellernas tid och vissa grupper fann det värdefullt att förringa allt som kunde misstänkas vara manligt. [...] Jag är naturligtvis inte okunnig om att ’snoppen’ är en antagligen oerhört korrekt benämning på ett organ i velourbyxor. Vid mera solenna tillfällen strävar organet säkert uppåt mot den fina haklappen med dräggelpåse.” Slutligen menar Harning att ”snopp är ett någorlunda riktigt ord när det gäller A) gossar under tio år och B) myskudds- och haklappsgänget från 70-talet”.
\nI TV 4:s Uppesittarkväll ( 23 dec 2018) framfördes ett parodiskt julspel där Maria och Josef bråkar om vem som är far till barnet. \"Det är någon annan som lekt snoppefar och tömt säcken\", menar Josef, medan de tre vise männen måste svära på att de inte legat med Maria.
\nMen alla är inte lika negativa till ordet som Anderz Harning. ”Följaktligen — jag känner penisavund, eller snarare snoppavundsjuka. Snopp. Tänk om vi tjejer hade kommit på det först, gjort det till vårt. Ett så bra ord, så användbart och så fullkomligt naturligt. Ett ord som man kan använda helt öppet, utan att någon blir generad eller tar anstöt. Ett ord som är så vedertaget och oskyldigt att man inte behöver försvara det, hålla det inom familjen, eller viska fram det. Snopp.” (Lena Sundström: Det saknas bra namn på vårt kön. Tidningen Metro 6 sept 2000)
\nOch snopp är gångbart, inte minst i kvinnomun, kanske för att, som en 24-årig kvinna säger, ”det är gulligt på ungt manfolk”. Detta håller dock inte centerpartisten Sven Johansson med om. Enligt meddelande från riksdagen blir han ”högeligen upprörd” över följande citat hämtat från en sexlära för årskurs 4: ”Och när hela badkaret är fullt så skall alla gäddorna flyga upp i rymden och ända in i himlen och bita Gud i pillesnoppen.” Om detta rapporteras i DN den 25/10-1980 under rubriken ”Spola snoppen”, en uppmaning tidningen själv tydligen tagit ad notam, åtminstone att döma av följande artikel, införd den 7/5-1994. Under rubriken ”Från ’välskapt son’ till ’snopp i topp’ — födelseannonserna blir alltmer vågade”, skrivs om Gunilla Byrmans forskning kring födelseannonser. Artikeln avslutas med orden: ”Spalterna är öppna för det mesta, men det finns gränser. Den som vill hissa ’flaggan i topp, det blev en snopp’ får numera nobben åtminstone på Dagens Nyheter.” Jämför snopplös; flicka och snäppa. 2 (sl) slita (rasta) snopp; runka.
\n","jfr":[]} {"baseform":"snoppa","wordforms":[],"text":"
skära av spetsen på. Svensk dialekt snoppa; skära av. 1 (sl) fitta. Till snopp*. ”Fitta förresten. Jag använder inte fitta när jag talar med min son. Jag säger snoppa, för så sa min mamma till mig.” (Kerstin Gustafsson (f 1959) i förordet till Skatten, Ottar 4/97.) 2 (vb) runka (av). ”—Vet ni vad, hon som hade passet efter mig klagade på att jag inte hade snoppat brukaren! [...] — Snoppat? —Runkat av. Jaja, om hon nu tyckte det var viktigt så fick hon väl göra det själv.” (Resan i Närstrid: Vanessa 2005) 3 (sbst) snoppa, liten flicka, liten stumpa.
","jfr":[]} {"baseform":"snoppare","wordforms":[],"text":"(nyo) ”person som sätter sin egen orgasm i första hand och avslutar innan partnern kommit”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"snopparkering","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Uppgift från 30-årig man som har: ”ställe att stoppa snoppen.” Se även under parkering.
","jfr":["parkering"]} {"baseform":"snoppatorsk","wordforms":[],"text":"(lmo) tom på sperma. Jfr soppatorsk; slut på bensin.
","jfr":[]} {"baseform":"snoppdoppa","wordforms":["dopp,doppa"],"text":"(sl) knulla; enligt Wiklund (1999) ord från Söder i Stockholm på 1940-talet. Se även dopp,doppa.
","jfr":["dopp,doppa"]} {"baseform":"snoppdropp","wordforms":[],"text":"eller efterdropp innebär att det kommer några droppar urin efter toalettbesök då blåsan inte är helt tömd. Åkomman hör ofta samman med en svag urinstråle och drabbar mest äldre män. Men även yngre män kan drabbas. Tänkbara orsaker kan vara förstorad prostata eller en förträngning i urinröret. Man kan lindra problemet genom att ta god tid på sig vid urineringen. Män kan också prova att trycka försiktigt vid anus fram mot pungen och ut mot undersidan av penis för att den vägen pressa ut de sista dropparna. Se även under dropp.
","jfr":["dropp"]} {"baseform":"snoppelina","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"snoppelopp","wordforms":["snoppepill"],"text":"(barn) pillesnopp*.
","jfr":[]} {"baseform":"snoppfixare","wordforms":[],"text":"(nyo) ”en person som har många killkompisar som man vill ligga med”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"snoppflopp","wordforms":[],"text":"(lmo) av flop(p); snöpligt misslyckande. 1 kvinna som nekar knull. 2 impotens.
","jfr":[]} {"baseform":"snoppfälla","wordforms":[],"text":"(lmo) Thorén (1996) har ”vulva” och ”1990-t”. Se även fällan.
","jfr":[" fällan"]} {"baseform":"snoppgubbe","wordforms":["gubbe"],"text":"(sl) kuk. Se även gubbe (5).
","jfr":["gubbe"]} {"baseform":"snoppgympa","wordforms":[],"text":"se snippgympa.
","jfr":[]} {"baseform":"snopphållare","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även hållare.
","jfr":[" hållare"]} {"baseform":"snoppilopp","wordforms":["snoppelopp"],"text":"(barn) pillesnopp. Se även snoppelopp.
","jfr":["snoppelopp"]} {"baseform":"snoppis","wordforms":[],"text":"(sl o barn) pillesnopp*.
","jfr":[]} {"baseform":"snoppkille","wordforms":["kille"],"text":"(sl) bög, homosexuell. Se även kille.
","jfr":["kille"]} {"baseform":"snoppklämma","wordforms":[],"text":"1 (sl) kvinnligt sexobjekt. 2 (sym) fitta. 3 folkmun.se har ordet snôppeklämma som västgötskt skällsord för lösaktig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"snopplängare","wordforms":["snoppförlängare"],"text":"(sl) kallas en flott amerikansk bil (dollargrin) eller europeisk motsvarighet t ex BMW som ger den kukbärande ägaren det självförtroende och den status han annars saknar och som sägs tjäna som ståndaktigt potensmedel.
","jfr":[]} {"baseform":"snopplösa","wordforms":[],"text":"(lmo) benämning på medlemmar av det kvinnliga könet.
","jfr":[]} {"baseform":"snopprullare","wordforms":["snopp "],"text":"(lmo) onanist, runkare. Se även snopp och rulla.
","jfr":["snopp ","rulla"]} {"baseform":"snoppsaft","wordforms":["snoppstänk","saft"],"text":"(sl) sperma*. Se även saft.
","jfr":["saft"]} {"baseform":"snoppsmekare","wordforms":[],"text":"(smn) bög, homosexuell. Andra smeknamn med samma innebörd, redovisade i folkmun.se, är pungpussare och pittkelare.
","jfr":[]} {"baseform":"snoppvärmare","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför snopp.
","jfr":["snopp"]} {"baseform":"snor","wordforms":["snor på veken;"],"text":"1 fornsvenska snor; \"ur näsan flytande slem.\" (Söderwall 1896) med citatet: \"wätskan . . . som skulle gaa gynom munnen mz spot, allir näsa mz snoor.\" (Läke-och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1893—1896) Nordiskt ord besläktat med snusa. Jämför snorgärs; namnet har fisken fått pga det slemmiga huvudet. I dialekt har vi snar (Vb, Jl), snår (Dl, Jl) och snör (Sk). Därav snördalk, snorloska och snöri; snorig. Även i sammansättningar som snordabba och snorslabba; snorkluns (Vgl) och i det skämtsamma snorhorn för näsa, förr vanligt i Svealand. ”Vad är det som bönderna kastar bort, men som herrskapet stoppar i fickan!? Svar: snorkillingen.” (Fataburen 1970)
\nSnorkilling finns okommenterat med hos Swedberg (1720-t). Söderlund (2007) berättar att ”Just ordet ’snor’ väckte i en etikettsbok, utgiven i flera upplagor mellan 1911 och 1934, så starka obehagskänslor hos författaren Johan Lindström Saxon, att han med nöd och näppe förmådde skriva ner ordet. Genom hela etikettsboken förs en intensiv kampanj för döljande av alla former av kroppsliga utsöndringar.” Det finns ett gammalt uttryck supa snor om den som sitter och drar ner snoret i halsen istället för att snyta ut det.
\nSnor är än idag något vi ogärna talar om, eller befattar oss med, och Tillhagen (1964) tar Aristoteles till hjälp för att förklara vår negativa hållning till fenomenet: ”Aristoteles ansåg hjärnan kall och våt (det var i hjärtat livet fanns) blodlös och utan känslor, precis som slem. Precis som det senare var upphov till förödande vattenflöde kunde hjärnan dränka underliggande delar av organismen i slem. Dessa slemfloder kunde ta olika vägar. En var genom näsan (näsborrarna). Därför kan således snoret, kallt och slemmigt kommet direkt från hjärnan, ha kommit att avskys medan blodet som pumpas från det varma pulserande hjärtat inte på samma sätt verkar frånstötande. Det avstötande ligger således i kylan hos slemmet.”
\nSom slang finns snorbobba; snorklump, snorfana; näsduk (1910-t) och snorjohan; kuk. Det sistnämnda egentligen ett skällsord. Även snor på veken; dröppel*. Också i slang (snor)kråka och (snor)kuse. ”I ena näsborren hängde en kuse som hoppade upp och ner i takt med varje andetag.” (Zebaot X 1995) 2 sperma. ”Drängen kröp upp på henne, knullade henne rejält och skyndade sig sedan att försvinna, så att prästen inte skulle få tag i honom. Han tog raka vägen över bordet och då rann det snor från kuken ner på bordet.” (Ryska erotiska folksagor 1993). 3 (so) till barn, som har snor hängande under näsan eller döms ut som för liten i sammanhanget. ”Snartjill, vanligt skällsord i min barndom i Hammerdal norra Jämtland, under 1930- och 40-talen.” (man f 1929)
\n","jfr":["snår","snorhorn","snördalk,","snör","snordabba","snar"]} {"baseform":"snora","wordforms":[],"text":"
(sl) i uttrycket snora ner fittan; knulla. Snora ner; smutsa ner. \"Mrado konstaterade: latinon fick skylla sig själv. Bli förnedrad av Mrado en gång till. Nu genom att sitta bakbunden och se sin arabiska arbetsgivare snora ner golvet.\" (Lapidus 2008 s 462)
","jfr":[]} {"baseform":"snorare","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"snorbroms","wordforms":[],"text":"(lmo) mustasch.
","jfr":[]} {"baseform":"snorbuse","wordforms":[],"text":"(sl) snorkråka. Se kråka (2) och snor.
","jfr":[]} {"baseform":"snorfana","wordforms":["snor"],"text":"(sl) näsduk. Se även snor. Fana = flagga. Skånskan har snörfana för stor näsduk.
","jfr":["snor","snörfana"]} {"baseform":"snorfeting","wordforms":[],"text":"(sl) lägga av en snorfeting; spotta.
","jfr":[]} {"baseform":"snôrflôsa","wordforms":[],"text":"(gbg sl) spottloska*.
","jfr":[]} {"baseform":"snork","wordforms":["snurk"],"text":"(dial) slak kuk. Rietz (1867 har ’penis laxus’; slak, skrumpen kuk, och yttersta ändan av en skrynklig korv. ”— Hur står det till? — Jo tack, som skinnet på snorrken, fram å tebagers.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"snorka","wordforms":[],"text":"(lmo) folkmun.se har \"vid rinnig näsa så kan du snorka. Med andra ord snor-torka.\"
","jfr":[]} {"baseform":"snorkel","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Undervattensrör med ett öga. Jämför periskop. ”Fast jag har ju å andra sidan hört att han går med snorkeln ute i tid och otid.” (Drougge 1997/2003)
","jfr":["periskop"]} {"baseform":"snorkläde","wordforms":[],"text":"(sl) näsduk.
","jfr":[]} {"baseform":"snorkråka","wordforms":[],"text":"se kråka (2).
","jfr":[]} {"baseform":"snorloska","wordforms":[],"text":"(sl) en snorbemängd loska. Se vidare snor och loska.
","jfr":[]} {"baseform":"snorlåbba","wordforms":[],"text":"(sl) spottklump. Innehåll snor och slem, enligt flashback.se. Se också slem och spott, spotta.
","jfr":["slem ","spott, spotta"]} {"baseform":"snormajonäs","wordforms":["snor "],"text":"(sl) sperma*. Se även snor och majonäs.
","jfr":["snor "," majonä"]} {"baseform":"snorpolis","wordforms":[],"text":"(nyo) pedagog som skickar hem snoriga barn. I tidningen Förskolan (under rubriken Nya ord och Namn i Språktidningen 2/2021) skriver Eva Lindström hur hon tvingas agera snorpolis och skicka hem barn som inte borde ha släppts iväg - något som kan leda till konflikt med föräldrarna: \"Jag är lärare, inte snorpolis, jag utbildar barn, inte vuxna. Jag har inte större ansvar i denna pandemi (covid-19) än någon annan. Vi har alla samma rekommendationer att följa.\"
","jfr":[]} {"baseform":"snorr","wordforms":["snorre","snurr"],"text":"1(dial) enligt SAOB dels om livlig eller yster pojke, dels vardagligt eller bygdemålsfärgat om penis. Ordet har med snurra att göra. Swedberg har snorr i sin Swensk Ordabok (1720-t) förklarat med penis, membrum genitale virile. Rietz (1867) har snurr eller snórr; penis och hemmahörande i Småland, Östergötland och Västerbotten. Lidaräng (1982) har snurre (dial); penis samt öknamnet Spelesnurren. \"Men vad är lika svenskt som badhus? Jo, att kika på snorrar och pungar på duschavdelningar. Det är sed och grundläggs redan i barnaåren. Alla kikar på alla, som om man inte sett något liknande i hela sitt liv.” (Bernhardsson 1983) ”En annan kul discodiva var Sylvester — minst lika glittrig som sina svarta systrar trots att han hade snorre.” (Bögjävlar 2007) \"De flesta tycker inte om när en 56-åring vill penetrera en 13-årig och skriver det rakt ut och visar sin håriga snorre på bild.\" (Dragning till småbarn är en social atombomb. SvD Kultur 3 juli 2022) Jämför norsk slang snurrebassen och dansk slang snorres eller snørres. 2 hänga ut snorren; pissa.
","jfr":["snorres","snurresprätt"]} {"baseform":"snorra","wordforms":["snurra"],"text":"1 (dial) knulla. Jämför snorr, snurr . ”Ack, om jag vore i flickornas kläder/ skulle jag fodra min kutta med läder/ Sen skulle jag fara all verlden omkring/ och låta mig snorra för ingenting.” (Tystberga upptecknad 1936 ur Sörmlandslåten 2/75.) 2 (sl) snorra, snurra i uttrycket osnurrad; oknullad. ”Ingen lie ostruken ur ängen/ och ingen flicka 'osnurrad' ur sängen.” (Lundberg (1946,1949)
","jfr":["snorr, snurr","snorra, snurra"]} {"baseform":"snorran","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"snorreborre","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Sammansättning av snorre* och borre från ollonborre*.
","jfr":[]} {"baseform":"snorreman","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför snorr, snorre.
","jfr":["snorr, snorre"]} {"baseform":"snorris","wordforms":[],"text":"(sl) snorr, snorre* med den vanliga slangändelsen -is.
","jfr":[]} {"baseform":"snorrmajonäs","wordforms":["majonäs"],"text":"(lmo) sperma*. Se även majonäs.
","jfr":["majonäs"]} {"baseform":"snorränna","wordforms":[],"text":"(sl) vecket på överläppen.
","jfr":[]} {"baseform":"snorse","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"snorsjal","wordforms":["snortrasa"],"text":"(sl) näsduk. Se också under snor.
","jfr":["snor"]} {"baseform":"snorslev","wordforms":["slev"],"text":"(åld so) Falk (2011) om ”otuktig kvinna”. Se även slev (3).
","jfr":["slev"]} {"baseform":"snortocke","wordforms":["tocke"],"text":"(sk) snortupp, snorunge. Se även tocke.
","jfr":["tocke"]} {"baseform":"snorunge","wordforms":["snornos","snörnos"],"text":"(so) snorunge; allmänt skällsord till skitunge.
","jfr":[]} {"baseform":"snorvel","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"snosse","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Rubrik i Aftonbladet nätupplaga 4 dec 2018: \"Jag är nöjd med hur min snosse ser ut. [...] Snossen är det ord jag oftast använder för mitt kön, och det är det ord jag känner mig bekväm med\". (Robert 46)
","jfr":[]} {"baseform":"snotten","wordforms":[],"text":"(no sl) kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"snowbal","wordforms":["snowballing"],"text":"(am sl) snöboll. Sperma som sprutas in i sexpartnerns mun för att sedan tas tillbaka med hjälp av en djup kyss. Sperman kan också vandra ut och in genom flera personers munnar. Akten kallas snowballing.
","jfr":[]} {"baseform":"snowdropping","wordforms":[],"text":"(eng sl) att stjäla kvinnliga underkläder från tvättlinor.
","jfr":[]} {"baseform":"snuff","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför muff. Se även snuffa.
","jfr":[" snuffa"]} {"baseform":"snuffa","wordforms":["murra"],"text":"1 lukta, snusa, sniffa, besläktat med snuva. Segrade i kvinnotidskriften Annas (nr 1/1982) tävling om bästa förslag till ett mjukt, kvinnligt namn på kvinnans könsorgan. Också töppa* fick lovord. Se även murra och snuffe. 2 ”samlag med kvinna”. (folkmun.se)
","jfr":["murra","snuffe"]} {"baseform":"snuffe","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Kanske kan ordet kopplas till snubbe; pojke, grabb, karl, eller till snuffel (dial); näsvis person (näsa = kuk) av snuffa; lukta, snusa, sniffa.
","jfr":[]} {"baseform":"snuffilm","wordforms":[],"text":"efter engelsk slang snuff; döda, kväva. Snuffing; dödande, mord. Enligt Nyordsboken (2000) är ordet belagt i svenskan sedan 1981. Våldspornografisk film där kvinnor lemlästas och mördas med hjälp av bl a köttkrokar och motorsågar. ”När en slav blivit för gammal, eller om programmeringen inte fungerar fullständigt, mördas slaven ofta i en så kallad ’snuff-film’, en pornografisk film där offret dödas på riktigt.” (Eliasson. ”Jag — en tankekontrollerad CIA-Sexslav”. Subaltern Bok 2/2005)
\nAtt detta och liknande påstående om mord i snuffilm kan ifrågasättas framgår av följande: ”Under lång tid hävdade amerikanska feministiska porrkritiker att det inte bara förekom så kallade snuff-movies, utan dessutom att de var vanligt förekommande, att de såldes kommersiellt samt att de var den fria pornografins yttersta konsekvens. FBI och andra polismyndigheter ägnade åtskilliga resurser åt att spåra dessa förfärliga filmer och avfärdade till slut uppgifterna som vandringssägner.” (Andersson 2005)
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"snuffmuff","wordforms":[],"text":"
(eng sl) nekrofili*.
","jfr":[]} {"baseform":"snuffsan","wordforms":[],"text":"(smn) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"snuffsen","wordforms":["snurpan"],"text":"(smn) mannens organ. Konstnären Ronny Hård (f 1950) ger bakgrunden till ordet i ett mejl: ”Jag vistades på 1950-talet mycket i Mönsterås i Småland hos mina morföräldrar som var djupt religiösa. Alla ord som kunde uppfattas som Gudsstötande fick nämnas vid andra konstruerade ord som då blev rumsrena t ex Snurpan (kvinnans könsnamn) var något som snurpade åt, smalnade och hölls stängd. Snuffsen (mannens organ) var litet oansenligt som en snörstump, snoffs eller knappt synlig del av ett föremål. Jag blev hårt präglad av dessa ord och de har följt mig genom livet. När jag träffade Katarina (konstnärinna och hustru) blev hon så förtjust i uttrycken att två av våra katter bär namnen.”
","jfr":[]} {"baseform":"snulk","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"snulla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. 2 knulla. ”Jyrkki kom på andra plats/ uti denna hårda mats/ och som pris så fick han snulla våran flicka.” (Gurkavisan)
","jfr":[]} {"baseform":"snuppa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. 2 knulla. 3 flicka. Se även nuppa.
","jfr":[" nuppa"]} {"baseform":"snuppen","wordforms":[],"text":"(sl) kuken. Se även snoppen.
","jfr":[]} {"baseform":"snurk","wordforms":[],"text":"se snork.
","jfr":[]} {"baseform":"snurpa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se vidare snuffsen.
","jfr":[]} {"baseform":"snurr","wordforms":[],"text":"se snorr.
","jfr":[]} {"baseform":"snurra","wordforms":[],"text":"se snorra.
","jfr":[]} {"baseform":"snurran","wordforms":[],"text":"(smn) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"snurresprätt","wordforms":["snurrebassen"],"text":"(sl) kuk. Ett liknande ord snurrebussi dyker upp i en gammal sjömansvisa som inte upptecknades förrän 1969 på Möja i Stockholms skärgård. Inledningen går så här: \"Det gingo tre flickor planterade kål,/ För det nionde filion/ Då kommo tre sjömän och sågo därpå./ Alla dom som skulle på talibilajon/ Fram kom en snurrebussi hoppandes/ Uti navella skulle se min daveladej/ För di ballikutta hej filion.\" Närmast obegripligt, men samtidigt övertydligt, som Jonathan Lindström (2021) uttrycker det. Se vidare snorre och basse.
","jfr":[]} {"baseform":"snurribussa","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta. Jämför likaljudande snurresprätt, snurrebassen.
","jfr":["snurresprätt, snurrebassen"]} {"baseform":"snurv","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Även i norsk slang. ORB har snurv; könsorgan, manligt och snurrv; gosspenis.
","jfr":[]} {"baseform":"snus","wordforms":[],"text":"(dial o åld) Rietz (1867) har penis (hos barn) (Jl). Man brukar tala om något som är ”litet som ett snuskorn”. Min jämtländske sagesman, född 1929, menar att snus står för både mannens och kvinnans könsorgan och att ordet är femininum. Han berättar också en historia från sin tid som Konsumbiträde (1946—1950): ”En manlig kund i butiken berättade för en kvinnlig att han slutat röka och övergått till (slagit sig på) snus. Så här sa han: ’Je ha hlute å röykt. Je ha hlege ma på snusn.’ (Jag har slutat röka. Jag har slagit mig på snuset.) Andra meningen kunde även uppfattas som ’Jag har slagit mej på kuken’. Kvinnans svarade: ’Mân huvva, dä jol föll ont?’ (Men hu(ga), det gjorde väl ont?)”
","jfr":[]} {"baseform":"snusa","wordforms":[],"text":"(barn o ljud) sova men också om samlag. Andas hörbart under sömn. \"Han: Ska vi snusa lite? Hon: Nej, nu ska vi snusa\".
","jfr":[]} {"baseform":"snusblaka","wordforms":["loska "],"text":"(dial) snusrik spottloska. (OFVG) Se även loska och blaga.
","jfr":["blaga"]} {"baseform":"snushane","wordforms":["hane"],"text":"(åld) med hos Swedberg (1720-t) med förklaringen: subsessor alieni matreimonii (inkräktare i andras äktenskap). ”Här har vi lämnat den osedlighet som fördöms i gammeltestamentlig anda och hamnar i 1700-talets lättsinniga galanteri, där unga snobbar söker sin lycka hos äldre mäns yngre hustrur.” (Lars Holm: Jesper Swedberg Swensk Ordabok i Jesper Swedberg — en antologi 2008.) Se även hane.
","jfr":["hane"]} {"baseform":"snusk","wordforms":["snuskat"],"text":"1 snusk \"hist.: sedan 1749\" (SO) Hellquist (1980) menar att ”snusk är väl att sammanhålla med snask o snaskig”. Han jämför även med norska snusk; avfall, lämningar samt äldre svenska och svensk dialekt samt norska snuska; snoka, vädra. Hellquist påpekar också att ordet är ovanligt i litteraturen före 1850 och meddelar att Almqvist (1840) har ordet inom citationstecken. Enligt NEO ”hist.: sedan 1749”.
\n”Just orden ’snuskat’ och ’snuskig’ förekommer ofta i journalerna i samband med sexuella beteenden. Ibland är ordet citat från barn som berättar om vad som försiggått, men ofta är det praktikanten eller terapeuten själv som har anammat uttrycket och gjort det till sitt. När barnen hade lekt sexuella lekar med varandra, ansåg man att de hade ’snuskat’. Något oskyldigt eller naturligt såg man i allmänhet inte i detta beteende, ens om barnen var små.” (Bergenheim 1994) I sammansättningar som snuskhummer*, snuskmåns; allmänt om person som nyttjar porr och är slipprig i tal och handling. Även om dum, lat karl. \"De gamla och unga snuskmånsarna måste isoleras genom den sunda ungdomens avståndstagande.” (Svantesson 1942). 2 snusk; bög och skällsord till man. 3 snuskat; knullat.
","jfr":[]} {"baseform":"snuskammarstak","wordforms":[],"text":"(dial) näsa. ”Jon Tyerschas Kari har klubber te hänner,/ en mun som ett lagolv å trassiga tänner,/ ett närapå kvarterslångt snuskammarstak,/ å bre som e logadörr ä ho där bak.” (Saxon 1922)
","jfr":[]} {"baseform":"snuskbulle","wordforms":["bulle"],"text":"(sl) oanständig person. Se även bulle.
","jfr":["bulle"]} {"baseform":"snuskepölse","wordforms":[],"text":"(lmo) norska för skitkorv.
","jfr":[]} {"baseform":"snuskgrop","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Se även under grop.
","jfr":[" grop"]} {"baseform":"snuskgubbe","wordforms":[],"text":"(so) 1 äckelgubbe. Ett epitet som tilldelats mig åtskilliga gånger under arbetet med Fula Ordboken. \"Tjejerna är inte knarkare och killarna inte äckliga gamla snuskgubbar.” (Östergren 2006) ”Nu skulle hon träffa snuskgubben som stalkat henne på nätet.” (Wahl 2004) En snuskgubbe är en man som sexuellt sett är fel ute både i tid och rum. 2 pedofil*. Se även gubbe.
","jfr":[" gubbe"]} {"baseform":"snuskhummer","wordforms":[],"text":"(so) allmänt om person som nyttjar porr och är slipprig i tal och handling. Enligt Bergman (2007) är ordet belagt sedan 1903 och samme Bergman menar att ”... hummer kan här kanske ha inspirerats av en gammal nedsättande benämning på rättsbetjänter, tullare och ockrare som griphummer, eg hummer med stora gripsaxar, klor”. Troligare dock, som Bergman också är inne på, att hummer här är slang för hand och syftar på snuskiga, tafsande händer.
","jfr":[]} {"baseform":"snuskig","wordforms":["snuskiga ord","snusk"],"text":"(sl) 1 oanständig, otrevlig. \"Både heterosexuella och homosexuella män vill gärna skapa en mer lekfull stämning i sängen och ibland lite snuskigare.\" (Kalmér 2024) 2 smutsig, ohygienisk. Se även snusk. 3 snuskiga ord; fula ord*. \"Hon samlar på ord\", sa Mabel. \"Vad då för slags ord?\" \"Kvinnors ord. Snuskiga ord.\" (Pip Williams 2022 s 152) Personligen fick jag titeln snuskprofessor i en artikel om mitt arbete med fula ordboken.
","jfr":["snusk","snuskig"," snuskprofessor"]} {"baseform":"snuskleptisk","wordforms":[],"text":"(lmo) ”extrema ryckningar i samband med orgasm som följs av orörbarhet och kontaktkänslighet direkt och en stund efter klimax”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"snuskmumrik","wordforms":[],"text":"(lmo) efter mönster av Tove Janssons (1914—2001) litterära figur Snusmumriken som förekommer i berättelsen om Mumintrollen. Person som gottar sig i sex, kön och snusk. Se även snusmumrik.
","jfr":[" snusmumrik"]} {"baseform":"snuskputte","wordforms":["snuskpelle"],"text":"(sl) oanständig person. Se också snuskgubbe, putte och pelle.
","jfr":[" pelle","snuskgubbe,"]} {"baseform":"snusksurfa","wordforms":[],"text":"(sl) porrsurfa*.
","jfr":[]} {"baseform":"snusmumrik","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. Mumrik; underlig, ofta motbjudande person. Från mumrik (dial); enfaldig karl med hafsigt uttal. Troligen från mumla. En av Tove Janssons (1914—2001) figurer i berättelserna om Mumintrollen kallas Snusmumriken. ”Gritsko provade lite med sin herdestav för att se om den skulle bitas. Så gick han till sist med på att mata sin snusmumrik.” (Ryska erotiska folksagor 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"snusmumrika","wordforms":[],"text":"(smn) kvinnligt könsorgan analogt med snusmumrik*.
","jfr":[]} {"baseform":"snutt","wordforms":[],"text":"1 (euf) manslem, enligt 28-årig kvinna. Liten eller kort del av något. Jämför snopp och stump och snutta. 2 (sl) bröstvårta.
","jfr":["snopp","snutta","stump"]} {"baseform":"snutta","wordforms":[],"text":"signaturen GB (pensionär) i Malmö meddelar i brev angående ordet snutta: ”Uppfattar jag som ett barnkammarord för dia, både när det gäller bebisar och djurungar. Om man vid läxförhör i skolan var dåligt förberedd, hände det att man snuttade, dvs smygtittade i läroboken. Det kunde lyckas om kamraten framför var bredaxlad och läraren ouppmärksam.” 1 (sl) fitta, även flicka, ung kvinna. Jämför snutt (dial); avskuret stycke, bröstvårta, samt snått (dial); något litet som sticker fram. I standarsvenska snutt; litet stycke, stump och folkligt för bröstvårta och spene. 2 (starkt vard) ”vara på snutten”; vara gravid. (Från DN 1977 nr 84 s 7, via SAOB.)
","jfr":[" snått","snutt"]} {"baseform":"snutte","wordforms":[],"text":"(sl med dial urspr) bröst, bröstvårta. Snu (dial); avskuret stycke, yttersta ända, bröstvårta och snått; något litet som sticker fram.
\n","jfr":[]} {"baseform":"snutten","wordforms":[],"text":"
(sl) kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"snuttis","wordforms":["snuttisar"],"text":"(sl) bröstvårta, bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"snuttjulle","wordforms":[],"text":"(so) allmänt till män.
","jfr":[]} {"baseform":"snuttkasse","wordforms":["snuttkorg","snuttväst"],"text":"(sl) behå, bysthållare. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"snutås","wordforms":["snautas"],"text":"(gråspråk) kyssas. Gråspråk var det språk som talades av de älvdalska gråarna (gårdfarehandlarna) och var en variant av älvdalska.
","jfr":[]} {"baseform":"snuva","wordforms":[],"text":"(sl) gonorré*. Därav vara snuvig; lida av gonorré. \"Pastorskan* i sin lilla valck/ Kappronika och hufva/ Hon är minsann en liten skalck/ Och Pastorn* får en snufva.\" (Köttets poesi 1995/2007) Se vidare könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"snyda","wordforms":[],"text":"(dial) i uttrycket \"snyda si bauglanges\"; snyta sig baklänges, ett uttryck som ÖSO förklarar med att \"dra upp en riktig spottloska med snor\".
","jfr":[]} {"baseform":"snyffel","wordforms":[],"text":"(åld so) odåga enligt Swedberg (1720-t).
","jfr":[]} {"baseform":"snyggen","wordforms":[],"text":"(euf) i Uppland (Film) heter det ironiskt och ålderdomligt om gravid kvinna att ”hon är på snyggen”. Snygg betyder här liten, kort, nätt. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"snygging","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. 2 snygging, snyggis; lesbisk. 3 om vacker man eller kvinna i allmänhet.
","jfr":[]} {"baseform":"snyggve","wordforms":[],"text":"(so) till ful person.
","jfr":[]} {"baseform":"snyrro","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, sexig. Mest om kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"snyta sig","wordforms":[],"text":"(sym) 1 onanera. ”I brist på annan sysselsättning styr jag då stegen till toaletten och onanerar. Det är ungefär som att ta sig en macka när man är hungrig eller en vanligare liknelse bland män: som att snyta sig.” (Liljeström 1981) 2 snyta sig. Mannens motsvarighet till kvinnans pudra näsan.*
","jfr":[]} {"baseform":"snålle","wordforms":[],"text":"(sk) snopp. \"Ja har fått knudor po min snålle/ Jag sov med en vacker dam som man ente skulle/ När ja var som sliriast o ljummi/ Då glömde ja tid och rum, ja jag glömde bort mitt gummi/ Ja sen minns jag ingenting, vi låg så konstigt i en ring/ Men ja va så jävla gla, tja la la la la la.\" (Knudor på min snålle med Joddla med Siv) Jfr snorre.
","jfr":["snorr"]} {"baseform":"snålvatten","wordforms":[],"text":"(sym) man brukar säga att snålvattnet rinner på den som ser något riktigt gott.
","jfr":[]} {"baseform":"snår","wordforms":[],"text":"(sym) fornsvenska snar. Fitta, fitthår. Tätt och risigt buskage.
","jfr":[]} {"baseform":"snårrn","wordforms":[],"text":"(dial) manslem*. (ORB) Jämför snorre.
","jfr":["snorr"]} {"baseform":"snäcka","wordforms":[],"text":"1 (sym) kvinnans könsorgan. ”...i det ögonblick då ens egen snäckas snäcka gör något med snäckan på en annan snäcka.” (Hülová 2015) Förr fanns ofta i hemmen prydnadsföremål i form av kaurisnäckor. De kallades också porslinssnäckor då de såg ut att vara gjorda av porslin. Snäckorna hade en buktig ovansida och en jämn undersida försedd med en taggig springa. Lyssnade man i springan kunde man höra ”havets sus”. Det lustiga är, berättar Stolpe (1984), att det inte är porslinet som givit namn åt snäckan utan tvärtom. Porslin kommer av italienska porcellana; porslinssnäcka, ett ord som i sin tur har att göra med italienska porco; gris, och dess diminutiv porcella; liten gris (i femininum).
\nMen vad har då en gris gemensamt med en porslinssnäcka? Förklaringen är att italienarna också kallar kvinnans könsorgan för porcella. Varför är lätt att förstå om man vänder snäckan på rygg och betraktar dess springförsedda undersida. Stolpe berättar också att det latinska namnet för snäckan är Cyprea Veneris; Venussnäckan. Och det torde inte, menar Stolpe ”ha något med Venus födelse ur ett havsskumburet snäckskal att göra, utan med de veneriska associationer den lilla snäckan gav sin, kanske älskogstörstande, upphittare”. Men inte bara italienare får associationer av dessa snäckor. Fransmännen t ex har ofta conque, coquille eller coquillage (samtliga med betydelsen snäcka) för fitta.
\nFrån min egen barndom på 1940-talet minns jag ett original som ägde flera dylika snäckor. Jag brukade sitta och lyssna på dem. En gång frågade han hur det lät. Som havet, sa jag, för det hade jag lärt mig hemifrån, fast jag vid den tiden aldrig sett, än mindre hört, ett hav. Det susar mus, mus, muus, sa han och drog ut på det sista mus. När han ville veta varför hade jag inget svar. Då tog han snäckan och placerade den på rygg och sen skrattade han så tårarna rann, medan jag förgäves försökte se det muslika i bilden. 2 klitoris. ”Jag sänker mig mot hennes blygd, drar isär de svullna läpparna. Sushi. Jag smakar. Letar efter den lilla snäckan, där var den ja.” (Drougge 1998/2003) 3 (euf) prostituerad. Under ptolemaisk tid (305—30 f Kr) kallades, enligt Duerr, (1996) de hellenistiska skökorna för snäckor, ett ord som också stod skrivet på dörrarna till bordellerna. 4 (sl) lesbisk. 5 i sportkretsar om suspensoar*.
","jfr":[]} {"baseform":"snäll","wordforms":[],"text":"(euf) vara snäll mot någon; gå med på samlag. ”Han: — Kan du inte vara snäll mot mig? Hon: — Nej, var snäll och gå nu!”
","jfr":[]} {"baseform":"snälla-Katarina","wordforms":[],"text":"(dial) diarré, från tyskans schnelle Katherine där schnell står för hastig, snabb och Katherine för katarr. Enligt Hjelmqvist (1903) är uttrycket känt i Sverige sedan tidigast ca 1745. Ingers (1977) menar att ordet hade sin största spridning i slutet av 1800- och början av 1900-talen. Se vidare under ränn, ränna.
","jfr":[]} {"baseform":"snällpissebyxor","wordforms":["byxa."],"text":"(euf) från tyska schnell; snabb, hastig. Damunderbyxor med sprund så bärarinnan kunde pissa snabbt med byxorna på. Min jämtländske sagesman (f 1929) har hört ordet i norra Jämtland: ”snellpisseböxan”. Snäll-pissetofflan; lättpåtagna skor eller avskurna stövlar. Uppgift från ORB. Också här var det fråga om att snabbt komma utanför huset fnär det trängde på. Se även byxa.
","jfr":["byxa"]} {"baseform":"snäppa","wordforms":["snopp."],"text":"(sl) fitta. Kanske har ordet något att göra med snippa; klämma ihop, klippa, snoppa. Jämför snäppa; vadarfågel med lång smal näbb. ”För några år sedan försökte RFSU skapa ett ord som inte kändes porrigt eller nedsmutsat. Ett ord som inte innehåller ’stjärt’, som ju är ett ord för stället där bajset kommer ut. Det blev snäppa.” (Höjer 2004) Men eftersom snäppa också är namnet på en vadarfågel, så kom snabbt krav från upprörda fågelskådare att namnet skulle tas bort. Se även snopp.
","jfr":["snopp"]} {"baseform":"snärt","wordforms":[],"text":"(dial) i Småland om smällande fjärt. Uppgift från Rietz (1867). Låter som en pisksnärt och känns lika ond.
","jfr":[]} {"baseform":"snärtis","wordforms":[],"text":"(sl) ung, snygg och sexig brud.
","jfr":[]} {"baseform":"snävel","wordforms":[],"text":"(åld svr och euf) djävul. Jämför knäveln. Hellquist (1918) har exemplet ”i alle the onde snäffler nampn”.
","jfr":[]} {"baseform":"snö","wordforms":["blötsnö"],"text":"se under regn.
","jfr":[]} {"baseform":"snödher","wordforms":[],"text":"(fsv) bar, naken. Ordet är belagt i svenskan på 1300-talet och har urgermanska rötter. Allt enligt Lars-Gunnar Andersson (2021).
","jfr":[]} {"baseform":"snöfft","wordforms":[],"text":"(dial) snöpt*, kastrerad*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"snöflinga","wordforms":[],"text":"(so) slog igenom ett tjugotal år in på 2000-talet och användes om en överkänslig och lättkränkt person eller om en gnällspik i största allmänhet.
","jfr":[]} {"baseform":"snöpa","wordforms":["snöping"],"text":"fornsvenska snöpa, snepa, isländska sneypa; vanära. och norska snøypa. Snöpa, kastrera*. Ursprungligen knipa av, klämma besläktat med snoppa. ”Hist.: sedan 1561.” (SO) Swedberg (1720-t) har snöper och snöping; kastrerad man och följande från Matt 19:12: ”Ty det finnes snöpingar, som äro så födde från moderlifwet, och det finnes snöpingar, som af menniskor blifwit snöpte, och det finnes snöpingar, som hafwa snöpt sig sjelfwa för himmelrikets skull.” (Bib 1703) \"Bortom allt tvivel kan slaven som snöpts av sin matmor mäta sig med den gud som är våra vingårdars vaktpost.\" (Juvenalis Sjätte satiren s 87) \"Det kunde heta att en man som inte förmådde göra sin hustru gravid inte var en riktig man. Den sortens 'snöping', som man ibland talade om, eller 'frigidos eller impotentes' som kyrkomannen Olaus Petri uttryckte saken på 1500-talet, borde överhuvud inte få gifta sig.\" Se också frigid och impotent.
\n","jfr":["impotent","frigid"]} {"baseform":"snöpipa","wordforms":[],"text":"
(sl) knull i snö. Jämför pipa, pippa.
","jfr":["pipa, pippa"]} {"baseform":"snöpp","wordforms":[],"text":"(sl) snopp*.
","jfr":[]} {"baseform":"snör","wordforms":[],"text":"1 (dial) snor. (OFVG) Därav snöret, snöred; snorig. Lars-Gunnar Andersson (2021) har med ordet och även i sammansättningar som snôrbroms*; snorbroms och snörflôsa; snorloska. 2 (sl) sperma.
","jfr":[]} {"baseform":"snördabbe","wordforms":["dabbe"],"text":"(dial) snorklump. (OFVG) Se även dabbe.
","jfr":["dabbe"]} {"baseform":"snördalk","wordforms":["dalk"],"text":"(dial) enligt Lundbladh (2012) \"snorklump, snorblaffa\". Se även dalk.
","jfr":["dalk"]} {"baseform":"snöre","wordforms":["tåt."],"text":"(sl) 1 kuk. Det rycker i snöret (stubinen)*; kuken börjar växa eller är på väg att explodera. 2 dra i snöret; runka, onanera. 3 krama ur snöret; pissa. Se även tåt. 4 ta snöret; dö. 5 snöre (sk) snorvalp. Jämför snör.
","jfr":["snör","ta snöret","snöre","tåt"]} {"baseform":"snöred","wordforms":[],"text":"(sk) snorig.
","jfr":[]} {"baseform":"snörning","wordforms":[],"text":"Trost (1988) om ”äldre abortmetod där kvinnan snörde midjan och bäckenbenet för att framkalla missfall”.
","jfr":[]} {"baseform":"snörnos","wordforms":[],"text":"se snorunge.
","jfr":[]} {"baseform":"snörpa","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"snörpfitta","wordforms":[],"text":"(so) om sexuellt oattraktiv snörpig (missnöjsam) kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"snörtocke","wordforms":[],"text":"(sk) snorunge, skitunge. Se också snör och tocke.
","jfr":[" snör "," tocke"]} {"baseform":"snörtorsk","wordforms":[],"text":"(dial) snorig person. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"snörv","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"snörvete","wordforms":[],"text":"(dial) i Småland om helvete. ”Går det i snörvete, som min mormor säger, vet jag i alla fall att jag har testat och inte bara tänkt ’vad kul det vore...’, säger hon nöjt över en kopp kaffe i Duralexglas.” (Göra tvärtom formade affärsidé i SvD Näringsliv 21/1-2006.)
","jfr":[]} {"baseform":"snöter","wordforms":[],"text":"(gbg sl) bröst. Lena Wenner, från Dialekt-, Namn- och Folkminnes Arkivet i Göteborg, säger sig inte ha hört ordet snöter tidigare. \"Men i våra bohusländska samlingar finns ordet snutte i betydelsen bröstvårta och snutt i betydelsen bröst. Eftersom u och ö uttalas ungefär likadant i göteborgska är min gissning att snöter hänger samman med orden snutt och snutte.\" Se även under bater.
","jfr":["bater"]} {"baseform":"snövit","wordforms":[],"text":"(sl) oskuld*, jungfru*.
","jfr":[]} {"baseform":"snööyp","wordforms":["snööp"],"text":"(dial) kastrera*. (ORB) Jämför snöpa.
","jfr":["snöpa"]} {"baseform":"so-and-so","wordforms":[],"text":"(eng euf) för valfritt skällsord t ex son of a bitch. Jämför så och så.
","jfr":["så och så"]} {"baseform":"soapland","wordforms":[],"text":"(eng) en typ av bordell i Japan för sex med kvinnliga prostituerade. Officiellt blir kunderna bara badade (därav soap; tvål), eftersom prostitution är olaglig i Japan.
","jfr":[]} {"baseform":"SOB","wordforms":["S.O.B"],"text":"även S.O.B eller sob uttyds son of a bitch; son av en hynda. Förekom i engelskan redan på 1300-talet, men används nu, enligt Ljung (2006), företrädesvis i amerikansk engelska, där det noterades första gången i mitten av 1700-talet. Son of a bitch, sumbitch använt som skällsord också i vårt land.
","jfr":[]} {"baseform":"soblädhra","wordforms":["soo bledro"],"text":"(fsv) \"urinblåsa af en sugga.\" (Söderwall 1896) med följande citat: \"en soo bledro torkat oc stöt til pulwer.\" (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1883—1886.)
","jfr":[]} {"baseform":"socialdemokratta","wordforms":["kratta"],"text":"(so och lmo) nedsättande om kvinnlig poltisk engagerad socialdemokrat. Se även kratta (3).
","jfr":["kratta"]} {"baseform":"sockenfargalt","wordforms":[],"text":"(so) horbock*. Fargalt; svinhanne som används för avel. Fornsvenska fargalter där far- är samma som latinets porcus; svin. Se även häradsbetäckare.
","jfr":["häradsbetäckare"]} {"baseform":"sockerbetor","wordforms":["sockerbitar"],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"sockerbulle","wordforms":["sockerbullar","bulle"],"text":"(sl) 1 kvinnobröst. 2 sockerbulle; fitta. Se även bulle.
","jfr":["bulle"]} {"baseform":"sockerpappa","wordforms":[],"text":"se sugardaddy.
","jfr":[]} {"baseform":"sockerskål","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför sockertång och skål.
","jfr":["sockertång "," skål"]} {"baseform":"sockerstång","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. ”Larva dej inte! avbryter du/ Säj rakt ut vad du vill ha/ Men inte kan jag väl säja det ordet?/ Bara tänka det. Men kanske sen/ Kanske när du gett mej/ din sockerstång att suga på/ Då kanske...” (Twilling 1967) ”Jag begravde mina händer i hennes älskliga hår och drog hennes vita nacke allt närmare mig, så att sockerstången, som hon hela tiden sög på, till slut borrat sig så djupt in i hennes mun att den nästan rörde vid tungspenen.” (Harris 1965/1900) Engelsk slang har sugerstick med samma betydelse. Se även stång (1).
","jfr":["stång"]} {"baseform":"sockertopp","wordforms":[],"text":"(sl) 1 söta, toppiga bröst. 2 smeknamn på någon man tycker mycket om. 3 kuk. ”— Stör oss inte kåtsnusk. Dra åt helvete med din feta kuk. Gå och sätt in sockertoppen på Mira och låt oss knulla ifred.” (Apollinaire 1993) Se också under topp.
","jfr":["topp"]} {"baseform":"sockertång","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Sockertång i sockerskål*.”
","jfr":[]} {"baseform":"sockerärta","wordforms":[],"text":"se ärta.
","jfr":[]} {"baseform":"Sodom","wordforms":["håla"],"text":"(smn) anus efter det syndiga Sodom. Se under sodomi. ”Alexinas händer var under tiden heller inte sysslolösa. Hon grep furstens kuk, riktade den mot den trånga porten till Sodom och lutade sig framåt, så att hennes stjärt skulle bli tillgängligare och Monys entré underlättas.” (Apollinaire 1993) Och från samma källa: ”Han höll isär skinkorna och trängde med sin enorma kuk in i sodoms håla.” Se även håla.
","jfr":["håla"]} {"baseform":"sodomi","wordforms":["sodomit"],"text":"(till Sodom; stad i det forntida Palestina) homosexualitet, homosexuell. Sodomi ”hist.: sedan 1674” och sodomit ”hist.: sedan 1635”. (SO) \"Begreppet sodomi hade använts av teologer sedan 1000-talets mitt och när Thomas av Aquino plockade upp det i sin Summa Theologiae tvåhundra år senare hade det fått en alltmer preciserad innebörd. Några teologer lät det visserligen beteckna en bred reportoar av sexuella synder, allt från onani till bestialitet, men de flesta gav det en snävare betydelse och talade om sodomi som anala samlag, oftast mellan män.\" (Bagerius 2017)
\nI 1 Mos 19 berättas historien om två änglar som Gud skickade till Sodom och Gomorra. Gud hade beslutat att förstöra städerna pga invånarnas syndiga leverne, men fick rådet av Abraham att skona städerna om man där kunde finna tio renlevnadsmän. När änglarna anlände tog de in hos Lot och snart hade det samlats en stor skara med arga manliga stadsinvånare som krävde att få känna främlingarna. Nyckelordet här är ”känna” som särskilt i bibliska sammanhang kan stå för att ha samlag med någon. Philo av Alexandria tolkade det hela sexuellt och inte enbart som att männen ville lära känna, dvs bli bekanta med, änglarna. Det var denna tolkning som senare kom att antas av kyrkofäderna och på så sätt etablerades sambandet mellan Sodom och homosexualitet. Sodomi betecknar i dag en hel rad avvikande sexuella beteenden som analcoitus, lesbisk kärlek, ömsesidig masturbation, anilingus, tidelag, blottning och pederasti. I vissa länder ansågs också sex mellan kristna och judar som sodomi. Se respektive uppslagsord samt känna.
\nPrecis som i fallet med t ex syfilis (se under könssjukdomar) så beskyldes fiender, grannfolk och oliktänkande för att utöva sodomi. Vid medeltidens slut ansågs särskilt vissa delar av Italien, t ex Toscana och Florens, vara centrum för sodomi. Man talade t o m, bl a i vårt land, om en ’italiensk sed’. I Ryssland beskylldes de icke kristna för sodomi, i England var sodomi något som utövades i medelhavsländerna och i det protestantiska Nederländerna ansågs sodomi vara en katolsk sed. Jämför sodomii (esp); att ha analsex och sodomiigi; knull i röven.
\n\"Vid samma tid (1700-t) började det mer allmänt talas om att 'sodomiterna' var en särslild sorts män. De beskrevs gärna som fega och feminiserade, helt enkelt omanliga, på det sätt som vissa gjort sedan antiken och som medeltidens teologer fört vidasre; sådana uppfattningar spreds nu i allt vidare kretsar.\" (Västerbro 2025 s 257)
\n.”Supa hårt, studera stjärnerna, skriva bättre än dom flesta ... diskret sodomisera villiga pojkar...” (Teratologen 1998) ”Han dyrkade både den aktiva och den passiva sodomin, men allra mest den senare, och han tillbringade sitt liv med att låta sig rövknullas, och denna njutning som aldrig kräver någon stor kraftansträngning gick bäst ihop med hans små resurser.” (de Sade 2005/1785) ”Ja, vid Guds kuk, ja, sade Volmar: här är min röv, han den jäkeln skall fila den, jag har aldrig haft större lust att bli sodomiserad.” (de Sade 2009)
\n","jfr":["sodomii"]} {"baseform":"sodomiteri","wordforms":[],"text":"
(åld) masturbation, onani. \"Horn, hovmarskalk, likaledes olyckelig, en god och from karl, sades [ha] brukat sodomiterie.\" (Linné [1700-t] 2022 s 70) Se vidare under sodomi.
","jfr":[]} {"baseform":"sodomsed","wordforms":[],"text":"enligt Hjelmqvist (1904) om grov ed och han ger exempel ur Almqvists Amorina (1839): ”(Drängen Anders:) Min rygg svider efter prygel, han (min husbonde) gaf mig i går afse, men jag betänker, att nyss förut hade jag svurit en sodomsed, så det var på sitt vis förtjent.\"
","jfr":[]} {"baseform":"sofa","wordforms":[],"text":"(fno) sova. ”þótt verðak höggvin, höndum svarra, et ek næða Sifsloeðusofa karms meðal arma...” (Föga brydde jag mig om att jag blev huggen i kvinnans händer om jag finge sova i hennes armar.) (Hallfreðar saga)
","jfr":[]} {"baseform":"sofna","wordforms":[],"text":"(fno) somna. ”Hér myndi nú handar,/ hæft skiljum brag, vilja/ liki fögr sem leika, Lofn, Eykyndill, sofna. (Här skulle den vackra kvinnan, Eykyndill, vilja somna som min käresta.) (Bjarnar saga hitdæelakappa)
","jfr":[]} {"baseform":"sofsa","wordforms":[],"text":"(so) lösaktig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"soft butch","wordforms":[],"text":"(eng) här rör det sig om en kvinna som uppvisar vissa butch-lesbiska drag utan att därför matcha den maskulina stereotypen som associeras med förhållandet i fråga. Se butch.
","jfr":[]} {"baseform":"soft core","wordforms":[],"text":"(eng sl) i porrsammanhang om mjukporr, där könsorganen inte visas. Jämför hard core och coffetable porn.
","jfr":["hard core","coffetable porn"]} {"baseform":"soggy biscuit","wordforms":[],"text":"(aus sl) uppblött kex. Här runkbulle. En gänglek som går ut på att runka och satsa på ett kex. Den som det går sist för tvingas äta upp kexet.
","jfr":[]} {"baseform":"sokratisering","wordforms":[],"text":"(euf) homosexknull. Äldre manlig grek inviger dito yngre. Filosofen Sokrates (ca 470—399 f Kr) ställdes inför rätta och dömdes till döden anklagad för att missakta statens gudar och för att ha utövat ett skadligt inflytande på ungdomen. ”Med ena handen griper ni nu tag i detta väl tilltagna stycke kött [...] och den andra handen rör sig över hans skinkor och kittlar på det viset stjärthålet. [...] För att visa Eugenie vad det handlar om sokratiserar han själv Augustin.” (de Sade 1795/2002)
","jfr":[]} {"baseform":"sol","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 kuk. ”Jag placerade den lilla vassa solen vid hennes fittmun och gled in.” (Blå 1999) Också vintersolstånd; ståkuk. ”... jag bjuder dig mitt praktfulla vintersolstånd en totempåle i ditt tempels ädla oljor.” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006) 2 i uttrycket \"där solen inte skiner\"; rumpan, arslet. \"Iranier på en fotbollsmatch uppmanades förra året (2023) att fira terrorattacken den 7 oktober genom att vifta med palestinska flaggor. Publiken gjorde dock klart för det Islamiska revolutionsgardet att flaggorna kunde stoppas upp där solen inte skiner.\" (SvD ledare 7 oktober 2024)
","jfr":[]} {"baseform":"sol og måne","wordforms":[],"text":"(da sl) rövhalvorna. ”Glider eller løftes en kvindes skørter højt op kan man se både sol og måne.” (Bom 1949)
","jfr":[]} {"baseform":"soldat","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Galning! flåsade den nakna Lord när den välhängda* MassDaBrass mosade sin omskurna soldat in i hans groteska myshörna*.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006) ”Ledig? Tvärtom. Hans soldat hade aldrig stått mer i givakt än nu.” (Hellberg 1973/2000) \"Samlivet består av ett trist guppande när makens 'lilla soldat' står i givakt.\" (Recension Jeanette Gentele Tulpanfaber SvD 14 juli 2017.)
","jfr":[]} {"baseform":"soller","wordforms":[],"text":"(knoparmoj) kalsonger. Se vidare intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"solnaglitter","wordforms":[],"text":"(sl) ”En kläd-/sminkstil hos tjejer. I stort sett betyder det att man har ett par blanka tights och en kort väldigt u-ringad topp. Vid extrema fall syns hela rumpan på tjejen. Till klädstilen hör också att man har överdrivet mycket smink och platinablont hår som är något tuperat.” (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"solo","wordforms":["solonummer"],"text":"(sl) runk, onani. Latin solus; ensam. Sjunga solo; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"solosex","wordforms":[],"text":"(sym) onani, runk. \" Solosex är sex utan objektifiering. En möjlighet att kunna njuta utan att behöva tänka på att vara sexuell eller behaga i betraktarens ögon. Solosex gör det lättare för dig som singel att vara sexuell utan att ha en partner tillgänglig. (Hämtat ur Eva Sanners bok: Ja till njutning — sex och självkänsla efter femtio. Bonnier Fakta 2020) \"Jag kan sitta med mina tjejkompisar och säga: ’Fan vad jag är kåt idag.’ Det är jättekul, jätteskönt. På det sättet tycker jag att vi har kommit lite längre, att tjejers sexualitet är lite mer accepterad. Okej, man kanske inte säger att nu ska jag gå hem och ha solosex, men man kan prata om det ändå.” (Dahlén 2004) Se också ensamknull, ensamsex.
","jfr":[]} {"baseform":"solv","wordforms":[],"text":"(sk) ändalykt*, mest till/om barn. Uppgift från Ohlmarks (2004) med exemplet: ”Du har väl torkat di ordentligt om solven nu, Lena lilla?”
","jfr":[]} {"baseform":"sommarkatt","wordforms":[],"text":"(sl) kallas en tjej som en kille raggar på en kort period för att sen dumpa. Precis som många gör med en katt som bara omhändertas så länge man är i t ex sommarstugan för att sedan lämnas vind för våg. Se vidare under katt.
","jfr":[]} {"baseform":"sommarpung","wordforms":["pung"],"text":"(sl) kallas det tillstånd när pungkulorna dras neråt. Ett fenomen som orsakar smärta då testikeln kan komma i kläm. Kallas också swift. Se även pung och kula.
","jfr":["kula","pung"]} {"baseform":"sommarstugetupp","wordforms":[],"text":"(fisv) avträde vid sommarstuga. Se även tupp (2).
","jfr":["tupp"]} {"baseform":"sommaräng","wordforms":["äng"],"text":"(euf) fitta. Se även äng.
","jfr":["äng"]} {"baseform":"somna","wordforms":[],"text":"1 (sl) han har somnat på hålet; oavsiktligt gjort en kvinna på smällen*. ”Han somnade på hålet och vaknade upp nio månader senare av barnskrik.” Jämför sjabbla sig. 2 (euf) somna in; dö. En av dessa \"farliga\" förskönande omskrivningar som kan leda till missförstånd. Som barn fick jag höra att min älskade morfar somnat in. Jag tolkade det som att han sov och snart skulle vakna upp igen. När det gick upp för mig att han var död, greps jag länge av panik varje gång jag skulle lägga mig och jag gjorde allt för att inte somna och drabbas av morfars öde.
","jfr":["sjabbla sig"]} {"baseform":"somnofili","wordforms":[],"text":"(latin somnus; sömn och grekiska philia; kärlek, dragning till) kallas också Törnrosasyndromet (efter sagans Törnrosa som försänktes i djup sömn av en elak fe och väcktes först efter 100 år av en prins kyss.) Att tända sexuellt på sovande.
","jfr":[]} {"baseform":"son of a bitch","wordforms":[],"text":"(eng so) son av en hynda. Ordet dök upp i engelskan i början av 1700-talet, men fanns i varianten biche-sone redan ca 1330. Se vidare bitch.
","jfr":[]} {"baseform":"son of a gun","wordforms":[],"text":"(sjö) hello, you son of a gun; hallå din gamle skojare. Dalnäs (2014) förklarar: ”Kommer från den tid då det var möjligt att smyga ombord galanta damer på brittiska örlogsskepp. Amorösa aktiviteter ägde lämpligast rum i skydd av kanonerna, och manlig avkomma till den slags dame och oidentifierad besättningsmedlem lär ha skrivits in i rullorna som son of a gun.”
","jfr":[]} {"baseform":"son of a jende","wordforms":["jende"],"text":"(för sl o so) son till en hora. Se även jende.
","jfr":["jende"]} {"baseform":"sond","wordforms":[],"text":"(sym) penis. Ett medicinskt instrument med vars hjälp kroppens inre håligheter undersöks. Stolpe (1984) definierar sond som ”ett instrument med vilket man företar saker och ting ’på djupet’, till formen i princip stavformat”. Av franska sonde; sänkbly, lod. ”Jag förde min sond snabbt fram och åter under vid pass två minuters tid.” (Eckerbom, Kärlek 11/1969) ”Han klättrade tåligt upp igen, försökte än en gång och stötte så hårt med sonden att den trängde in helt.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"sonettkrans","wordforms":["krans"],"text":"(nyo) ”de yttre delarna av kvinnans könsorgan, exempelvis de yttre blygdläpparna”. (SAO 2013) Se även krans.
","jfr":["krans"]} {"baseform":"sopa över","wordforms":[],"text":"(sl) knulla hårdhänt och känslolöst.
","jfr":[]} {"baseform":"sopjuice","wordforms":[],"text":"(sl) klägg* som runnit ur soppåsen.
","jfr":[]} {"baseform":"sopkvast","wordforms":["kvast"],"text":"(sym) kuk. ”På hustruns inrådan tog han en man som hade en sopkvast stor nog att feja de bredaste kvinnovägar.” (Aretino 2008) Se även kvast.
","jfr":["kvast"]} {"baseform":"sopp","wordforms":[],"text":"(sl) kuk, snopp.
","jfr":[]} {"baseform":"soppa","wordforms":["stjärt."],"text":"1 (sym) sperma. ”Då gick det för honom. Jag blev helt överspolad i håret och på magen av den varma soppan...” (Salten 2009) 2 (sl) stjärtsoppa; diarré*. Se även stjärt.
","jfr":["stjärt"]} {"baseform":"sopptunna","wordforms":[],"text":"(dial) i det ålderdomliga jämtländska ”han har gjort sopptunnan i ordning”. Uttrycket kommer av bruket att gå med soppor till kvinnor som låg i barnsäng. Uppgift från man (f 1905) som menar att det ”var ett mycket vanligt talesätt bland åldringarna när man varsnade, att någon kvinna var havande. För sentida torde nog detta talesätt vara helt obegripligt. Då ett drastiskt och slående bevis på en förgången tids verkliga folkhumor. Tunnan kommer in i sammanhanget på så vis att den nyblivne fadern ibland var tvungen att iordningställa ett kärl, där överbliven soppa kunde förvaras, om den nyblivna modern fick mer än hon orkade äta upp.” Ett annat ålderdomligt uttryck från samma landsända är ”han har gjort till fikonsopptunnan”; ’gjort i ordning en tunna för soppor’. Uppgift från Byrman (1989). Jämför grötgård.
","jfr":[" grötgård"]} {"baseform":"soptunna","wordforms":["tunna"],"text":"(so) nedsättande om kvinna, särskilt prostituerad, som mannen tömmer sig i. Se även tunna (1).
","jfr":["tunna"]} {"baseform":"sorðinn","wordforms":[],"text":"(fno) enligt Palm (2004) ”sexuellt utnyttjad, knullad”. Martin Ljunggren föreslår i ett mejl (5 juni 2014) \"rövknullad” som en lämplig översättning och jämför med arghola*. Till verbet serða*. Jämför stroðinn.
","jfr":[]} {"baseform":"sorðit","wordforms":[],"text":"(fno) av serða*. ”Verbet förklarar mannens roll i samlaget. Att bli sexuellt utnyttjad av en man.” (Ljunggren 2014)
","jfr":[]} {"baseform":"sorgasm","wordforms":[],"text":"(nyo) lyxpoeten och textrådet Stefan Hammaréns ord (dec 2009) för ”den vemodiga eller lite snopna eller konstiga känsla som kan komma i samband med orgasmen (även om känslan förstås kommer lite efter, att nånting mer lättar än den fysiska grejen, och lite åt något att man är nere med det).\" Kan eventuellt också beteckna en sorglig orgasm, dvs en orgasm som inte blev den förväntade.
","jfr":[]} {"baseform":"sork","wordforms":[],"text":"(sym) mus*.
","jfr":[]} {"baseform":"sororat","wordforms":[],"text":"(latin soror; syster) i vissa samhällen är det änklingens plikt att gifta sig med sin döda hustrus syster.
","jfr":[]} {"baseform":"sortera","wordforms":[],"text":"(sl) spy, kräkas.
","jfr":[]} {"baseform":"soskaft","wordforms":[],"text":"(dial) \"nedlåtande ord om kvinna\" (ÖSO) So = gris. Se också under skaft.
\n","jfr":["skaft"]} {"baseform":"sossefitta","wordforms":[],"text":"
(so) om alldaglig, trist kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"sota","wordforms":[],"text":"(sl) knulla i uttrycket sota med kuk. ”Och det är nog så att om man sotar med samma kuk för länge så blir det till slut rätt segt, sa Irene sen.” (Härkönen 1991)
","jfr":[]} {"baseform":"sothora","wordforms":[],"text":"(sl) en dieseldriven bil (1980- och 1990-tal), som det kan ryka kraftigt från. Detta enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"sotlucka","wordforms":[],"text":"(fisv) knulla någon i sotluckan; rövknulla någon. Även som synonym för röv. Uppgift från Göran Ek, Helsingfors som också kan berätta att ”i lantliga miljöer där man var van vid att tända med tidningspapper i sotluckan för att få drag i spisar och kakelugnar, var det naturligt att tala om sodomi i formen att ’knulla någon i sotluckan’, eller annars använda nämnda ord som synonym för röv”.
","jfr":[]} {"baseform":"SOTT","wordforms":[],"text":"(eng sl) kort för Sitting On The Toilet; sittande på toaletten.
","jfr":[]} {"baseform":"souvenir","wordforms":[],"text":"(euf) franska souvenir; minne till latin subvenire; komma i någons tankar. Här lämna en skithög efter sig på en olämplig plats. Hundar lämnar ofta souvenirer efter sig t ex längs gator och i parker.
","jfr":[]} {"baseform":"sova","wordforms":[],"text":"fsv sova. Nordiskt ord besläktat med somna och sömn. Missvisande omskrivningar för samlag, då sova är det man minst gör i sammanhanget. ”Hon: — Är jag den första kvinna du sover med? Han: — Ja, om du somnar.” Redan de gamla romarna sov med (dormio cum) varandra. Jämför ligga.\" Han spatserade i ett ödsligt Kungsträdgården, beundrade kungens lejon som röt fruktansvärt — en kvinna stack in handen i manen och djuret lät sig vidröras — gick hem och drack te i ensamhet och sov sedan med en svensk flicka som hans betjänt skaffat.\" (Lennartsson 2019 s 207)
\nOmskrivningarna ovan kan tyckas nog så oskyldiga, ändå är de ibland alltför värdeladdade för att få passera, något som följande utdrag ur Sörmlandslåten 2/75 visar: ”Under det romantiska 1800-talet fick de gamla texterna ofta genomgå en ordentlig frisering för att bli rumsrena. Flera av dagens jullekar är produkter av romantiker. Så här såg exempelvis domaredansen ut för 150 år sedan i Sörmland: ’Så vilja vi begynna en domaredans/ Medan domaren sjelf är hemma/ Alla de, som i domardansen gå/ deras hjertan ska le och brinna/ Alla säga de: hå, hå, hå!/ Alla säga de: så, så, så!/ Alla dricka de mjöd och vin/ Alla sofva de hos kärestan sin/ Har du sofvit hos kärestan i natt/ Så skall du åt ljuset le’!” Idag är det som bekant bara drömmar kvar av det sovandet (’har du drömt om din käresta i natt’).
\n”Läraren: — Vem var det som inte ville sova hos Potifars hustru? Pojken: — Det var Josef. Läraren: — Duktigt. Och varför ville han inte det. Pojken: — Vet inte, han kanske inte var sömnig.” ”Nu har vi varit ihop i sex dagar och vi har fortfarande inte sovit tillsammans, sa han och tittade ner på kudden som han pillade försiktigt med.” (Oravsky: Sex för trettonåringar. Subaltern 3/2006) ”... och sökte att föryngra och uppehålla sin utlefvade kropp, genom att sofva mellan friskt blomstrande flickor...” (Kress 1905) Sova förekommer också i ålderdomliga sammansättningar som besova* och sammansova.
","jfr":[]} {"baseform":"soveromsgolf","wordforms":[],"text":"(no sl) förklaras hos Tryti (2008) med ”sex” och ”regler for soveromsgolf: hver spiller skal ta med eget utstyr, vanligtvis en kølle (klubba) og to baller”.
","jfr":[]} {"baseform":"sovsäck","wordforms":["säck"],"text":"(sl) gummi, kondom. Se även säck.
","jfr":["säck"]} {"baseform":"sp","wordforms":[],"text":"(euf) ståpick. Se också pick.
","jfr":["pick"]} {"baseform":"spackelhora","wordforms":[],"text":"(so) om kvinna som överanvänder smink.
","jfr":[]} {"baseform":"spade","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Slutligen sprang en kaskad av vällustvätska upp ur min fåra*, som han så länge bearbetat med sin spade.” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"spader ess","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. 2 kuk. 3 anus ”bara en svart prick”. ”Men alla kvinnorna trillade baklänges under höga skrik med benen rakt i vädret och visade sina spader ess för de liderliga två militärerna.” (Apollinaire 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"spærven","wordforms":["sparv."],"text":"(dial) manslemmen. (ORB) Se även sparv.
","jfr":["sparv"]} {"baseform":"spagetti och makaroner","wordforms":[],"text":"(sl) sado-maschosism*.
","jfr":[]} {"baseform":"spaggesvenska","wordforms":[],"text":"(för sl) invandrarsvenska efter spagge; invandrare. Vanligt i Malmö-området tillsammans med rosengårdska. Spagge står här för spagetti och för ett skällsord för invandrare från främst spaggetins ursprungsland Italien.
","jfr":[]} {"baseform":"spaj","wordforms":["spajj","spajjack"],"text":"1 (sk) sperma. \"I omklädningsrummet i 1980-talets Eslöv var det vanligt att någon sprutade hårmousse i någon annans kalsonger och skrek: 'Öhh! Han har spajat'! \" (Lind 2016) 2 spaj, spajjack; kuk. Langenfeldt (1947) menar att ordet kommer av spad + engelska jack. Jack är engelsk slang för bl a kuk, kille, och spaj kan möjligen ha samband med spaia (dial); spruta, utkasta, spy.
","jfr":[]} {"baseform":"spaja","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. 2 få orgasm.
","jfr":[]} {"baseform":"spajsa","wordforms":[],"text":"(lmo) skita och spy samtidigt.
","jfr":[]} {"baseform":"spak","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kuk. Fornsvenska spaker; käpp, spö, och spaka (dial); stör. Från tyskan. Det berättas om hur män, uppkåtade av sina kvinnliga passagerare, tar fel på spak vid bromsning och växling, vilket kan få katastrofala följder för både liv och lem. ”För en kille är det väl ingen konst att yngla av sig, bröt Sophie. Det är ju bara att spreja med spaken.” (Drougge 1996) ”Björn tog hastigt av sig kläderna och jag kunde knappt få bort jeansen för bromsspaken.” (Martin, Kärlek 1/1965) ”Han la ena armen om axlarna å den andra på Manfreds växelspak.” (Teratologen 1998) 2 dra i spaken; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"spale","wordforms":[],"text":"(för sl o so) sopa, sopor! \"Din jävla spale!\"
","jfr":[]} {"baseform":"spalthora","wordforms":[],"text":"(sl) nedsättande om publicistjagande journalist.
","jfr":[]} {"baseform":"spanare","wordforms":[],"text":"(sl) uppträder antingen i form av flygspanare; fasta och toppiga bröst som pekar uppåt, eller som markspanare; lösa och slappa som pekar nedåt.
","jfr":[]} {"baseform":"spanking","wordforms":["spanky"],"text":"(eng) smäll, dask. Här om olika former av våld i samband med sado-machoschism*.\"Alla får göra vad de vill men jag skulle må dåligt av att slå min fru. Jamen, spanky, jag går inte igång på det alls.\" (Kalmér 2022 159)
","jfr":[]} {"baseform":"spannahängaren","wordforms":[],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har ”glädjeflicka i Lund, kallad så för sin uppnäsas skull (man kunde hänga en spann (hink) på den).” Från samma källa: ”E de Spannahängaren eller Likkistespiken du har vatt på i natt?”
","jfr":[]} {"baseform":"spanner","wordforms":[],"text":"(da) voyeur*, spanare.
","jfr":[]} {"baseform":"spannmål","wordforms":[],"text":"(sl) sperma. Se även säd.
","jfr":["säd"]} {"baseform":"spannmålsränna","wordforms":[],"text":"(lmo) ändtarm*. Se även under ränna.
","jfr":["ränn"]} {"baseform":"spansk fluga","wordforms":[],"text":"(latin Lytta vesicatoria) en ca 2 cm lång, grönglänsande skalbagge som finns i mellan- och sydeuropa. I torkat tillstånd används den som drog. Spansk fluga var känd redan på Hippokrates tid (460—370 f Kr) och verkar genom sin halt av syreanhydriden kantharidin starkt hudretande. I större doser ger den bl a blodträngning i könsorganen och har därför använts som afrodisiakum*, inte sällan till priset av kramper, förlamningar och dödsfall.
\nJan-Öjvind Swahn berättar i sitt bidrag till Gastronomisk kalender (1997) att kejsar Leopold II av Österrike avled av en kantharidindos år 1792 och att medlet fortfarande dyker upp ibland än i dag. Häromåret dog en nyzeeländsk studentska sedan en kamrat lurat i henne en dosis i förförelsesyfte. Markis de Sade lär har dödat flera av sina älskarinnor med hjälp av spansk fluga.
\n”En av Luzans elever dog i förrgår. Han fick kramp. Han blev lam. Och så dog han. Det tog ett par timmar bara. Han ville ’stegra könsdriften’ och dog på kuppen. Skalbaggedroppar. Tinctura cantharidis. Snorungarna kallar det kärleksdryck. Han pissade blod när krampen kom.” (Säfve 2002) ”Hade man en gång kommit inom hörhåll för henne, så var det som om man hade fått en överdosering av spansk fluga.Ingenting på jorden kunde få ner den igen, såvida man inte la den på städet.” (Miller 1956)
","jfr":[]} {"baseform":"spansk krage","wordforms":[],"text":"vid förhudsförträngning händer det att förhuden, trots förträngningen, kan dras tillbaka över ollonet vid t ex onani eller samlag. Förhuden lägger sig då som en spänd slinga i fåran bakom ollonet och fastnar där utan möjlighet för den drabbade att på egen hand rubba den. Eftersom blodet inte kan cirkulera som det ska på grund av åtdragningen svullnar inte bara ollonet upp utan också insidan och utsidan av förhuden, vilka kommer att lägga sig som ett par kragar bakom ollonet. Om man väntar för länge med att åtgärda skadan kan det uppstå inflammation och t o m kallbrand i penis. Det spanska i sammanhanget förklarar Wistrand (1843) med att sjukdomen härstammar från Spanien. \"En gong var flikan sjuk/ Och längta efter kuk/ Men när hon smaka fick/ Det aldra första stuk/ Så ville hon mera ha/ Utaf det samma slag/ Ty nylig har hon intet fått/ Som henne hafver gjordt så godt/ Denna kuken han var god/ Ty han efter naflen stod/ Och krasa om i hennes maga/ Som han nyss haft Spanska kraga.\" (Anonym 1700-tals poet i S C Wallen Samling af swenska wisor, band 8 s 236 i Riksarkivet)
","jfr":[]} {"baseform":"spansk","wordforms":["spanskt"],"text":"i prostitutionsspråk när kunden får utlösning mellan brösten på den prostituerade. ”Stora, lite slappa bröst, det var perfekt för en prydlig spanskrunk; och det hade han inte haft någon på tre år. Ändå var spanskrunk nästan det bästa han visste; men fnasken brukade inte gilla det. Var det irriterande för dem att få sperman i ansiktet? (Houllebecq 2000)
","jfr":[]} {"baseform":"sparbössa","wordforms":["spargris","bössa "],"text":"där man gör insättningar. 1 (sym) fitta. ”Då lyfte roddarmadammen på kjolen, skrevade med benen och svarade: – Du kan stoppa den i sparbössan direkt.” (Palmenfeldt 1986) ”Han rör dem som om han vore en liten pojke som otåligt rotade med fingrarna i sin sparbössas springa.” (Hagman 1994) Jämför bankbox och norsk slang sparebøsse. 2 (sl) toalett. Enligt signaturen GB (pensionär) Malmö ”benämning på tunnan på ett torrdass”. 3 (sl) röv, ända. För formens skull med springan i mitten och för att det som finns sparat i röven kan pressas eller skakas ut, precis på samma sätt som man pressar eller skakar ut pengar ur en sparbössa. Se även bössa och gris.
","jfr":["bössa "," gris","bank"]} {"baseform":"sparra","wordforms":[],"text":"(sl) 1 sparra mot någon; knulla med någon. Egentligen vara träningsmotståndare till någon. 2 sparra; runka, onanera. 3 sparring(partner); kvinna som sexobjekt, knullkompis.
","jfr":[]} {"baseform":"sparris","wordforms":["sparrisknopp","sparrisstånd"],"text":"(sl) mest om lång, smal kuk och om ståkuk; sparrisstånd. Jämför skrapa sparrisen; runka, onanera, och sparrissoppa; sperma. Även i uttryck som kokt sparris; mjuk kuk. ”Du som är som en kokt sparris mellan benen kan väl inte skriva en porrnovell.” (Schütt, Kärlek 7/1967) Tysk slang har grüner Spargel (omogen sparris); barnkuk. ”Kristendomsläraren hade tagit sig an denna flicka, lät henne putsa bajonetten, hålla i morteln och suga på den uppsvällda sparrisknoppen.” (Salten 1983) ”I min häpnad grep jag efter den och kunde inte behärska mig utan behandlade den grova sparrisen som man brukar göra med sparris, nämligen genom att stoppa knoppen i mun.” (Salten 2009) Se knopp och stånd.
","jfr":["knopp "," stånd"]} {"baseform":"spars","wordforms":[],"text":"(sl) Thorén (1996) har med ordet i betydelsen ”samlag”, utan närmare förklaring. Även om ”ögonblick” och i uttrycket inte ett spars; inte ett dugg. Jämför under spass.
","jfr":["spass"]} {"baseform":"sparv","wordforms":[],"text":"liten fågel eller om något litet och oansenligt i största allmänhet. Fornsvenska sparver. Allmänt germanskt ord t ex danska spurv, engelska sparrow. Eventuellt ljudhärmande. 1 fittan liknas ofta vid en liten fågel som ligger inbäddad i sitt bo av könshår. Jämför dansk slang spinket (jylländska för sparv) och spurven. 2 kuk. Enligt SAOB är sparv; penis, ett utdött ord. Men Svenblad (2008) menar att ordet sparv fortfarande används på Åland i samband med barn. SAOB ger följande exempel på hur sparv kopplades samman med mannens könsorgan. ”Jag tänker at gemena hopen här i Landet kallar ock Mansens födelselem, Sporf, för förnämde kärleks bråna skull (hos sparven).” (Broman 1911 del 3, ca 1730)
\nSparven skulle med andra ord vara en baddare på att sparva*. ”Där har hon en djup, vid grotta, långtifrån något rede för en liten kvittrande sparv.” (Chorier 1967) ”Den vördnadsvärde fadern kallade på de tre noviserna, stödde sig mot den ene, som var finlemmad och högrest, och lät de andra dra hans hopsjunkna sparvunge ur boet.” (Aretino 2008) 3 prostituerad som jagas av en sparvhök eller sparvjägare; en kund, torsk. Se också sparva.
","jfr":["spurven","spinket"]} {"baseform":"sparva","wordforms":[],"text":"(sl) ofta om knull bakifrån; som fåglar (sparvar) gör. Med hos Thesleff (1912). ”Jag stod på knä och sparvade Elsie bakifrån.” (Miller 1958/1949) \"För trots det — begrip sig på människor den som kan — njuter hon av att ha en av mina pekfingrar tryggt förankrat i ändtarmen medan hon blir sparvad.\" (Roth 1969)
","jfr":[]} {"baseform":"spass","wordforms":["spratt."],"text":"(sl) knull. Med hos Thesleff (1912). En gissning är att ordet går tillbaka på svensk dialekt spass; spe, elakt skämt, skoj, spratt, i uttryck som driva spass (med någon, något); skämta, skoja (med någon, något). Tyska Spass; skämt, skoj, nöje. Ett knull kan ju vara både ett skämt och ett nöje. ”Det var lite ’spass’ där som man säger på tyska, fnissar Per när han några minuter senare öppnar dörren igen.” (Leopold 2007) Se även spratt.
","jfr":["spratt"]} {"baseform":"spatsera","wordforms":[],"text":"(sl) det spatserar (går) för någon; någon får orgasm, utlösning. \"Nu spatserar det igen för mig! Ja, det bara går och går!\" Se även promenera.
","jfr":["promenera"]} {"baseform":"specialare","wordforms":[],"text":"hit räknas en rad knull som utövas under ovanliga förhållanden (t ex i snö och vatten) och i ovanliga ställningar (t ex sextionia, sextiosexa) och med ovanliga partner (t ex med djur).
","jfr":[]} {"baseform":"specken","wordforms":[],"text":"(dial) picken, pecken. Följande dråpliga skröna berättat 1930 av O G Svensson född på 1860-talet och bosatt i Tunhem, Västergötland: \"En flicka skulle läsa för prästen. Det finns en av de små profeterrna i bibeln som kallas Habakuk. Denne fick flickan läsa om. När hon skulle läsa namnet tyckte hon väl att det lät fult. Då blev det bara haba, haba, haba. Va babblar du efter, sa prästern. Habaspecken, sa flickan. Nu är att märka, att en del ställen på Dal kallas manslemmen specken. Flickan tyckte nog att detta namnet lät bättre och finare än det förra.\"
","jfr":[]} {"baseform":"spegelsex","wordforms":["spegelsamlag"],"text":"utförs framför en spegel, något som hos många ökar lusten. Spegeln kan visa sig vara ett bra hjälpmedel vid sviktande potens. I vissa bordeller finns speglar på strategiska platser bl a i taket.
","jfr":[]} {"baseform":"speglosa","wordforms":["speord"],"text":"(so) spe; hån, gäckeri från fsv spö; bespottelse. Glosa från grek glossa; tunga, språk via latinets glossa; ordförklaring. Speglosa, speord ; skällsord, svordom. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"spekkje","wordforms":["skända"],"text":"(dial) deflorera (skända mö). (ORB) Se även skända.
","jfr":["skända"]} {"baseform":"spektakla","wordforms":[],"text":"(sl) ”vänslas*, hångla” med tidsangivelsen 1897. (Kotsinas 1996) Spektakel; oseriös tillställning, jippo.
","jfr":[]} {"baseform":"spektrofili","wordforms":[],"text":"(latin spectrum; föreställning och philia; kärlek, vänskap) samlag med andar, spöken, djävlar och andra övernaturliga väsen, något som bara förekommer i dröm och fantasi. ”Det är inte bara inkvisitionens folk som har påstått att andra har haft samlag med djävulen i mans- eller kvinnoskepnad. Det finns också många som under sinnesförvirring trott det om sig själva. Det har funnits nunnor som haft samlag med Jesus och munkar som haft samlag med Maria. Också idag finns det människor som tror att övernaturliga väsen är ute efter dem, eller som anser att de själva har förfört sådana väsen. Orsaken till dessa tvångstankar kan i vissa fall vara sträng avhållsamhet och/eller religiösa anfäktelser.” (Hegeler 1962)
","jfr":[]} {"baseform":"spekulum","wordforms":[],"text":"(latin speculum; (hand)spegel av specio; se, betrakta) medicinskt instrument med vars hjälp man håller isär väggarna i kroppsöppningar vid undersökning eller behandling. ”Hist.: sedan 1767.” (SO) Ett instrument det stått mycket strid om inte minst under den pryda viktorianska tiden, när feminister kallade bruket av speculum för en ”instrumentell våldtäkt” och själva instrumentet för en ”stålpenis”. En medlem i Ladies’ National Association betecknade användandet av denna ”ståldildo” som ”den djupaste förnedring som en kvinna kan bli uppfordrad att utsätta sig för” och amerikanska läkare fruktade att instrumentet skulle ”skada kvinnornas anständighetskänsla”. Uppgift från Duerr (1996). \"Så kände hon hans kalla fingrar, hur han undersökte hennes yttre könsdelar och sen förde in spekulumet, instrumentet som spände ut slidväggarna Känslan var alltid lika obehaglig.\" (Segerlund 2021 s 178)
","jfr":[]} {"baseform":"spel","wordforms":["spela"],"text":"(sl) 1 knull, knulla. Också spela arton hål, spela nattgolf; knulla och spelklar; redo för knull eller färdig med knull. ”Hon: —Vill du spela med mig? Han: —Så snart jag är spelklar!” ”... när jag strippat och ligger där naken med ett par fingrar i min blöta fitta, ja då är han spelklar.” (FIB/Aktuellt febr 2000) Även i orren spelade; utförde parningslek. I den betydelsen ”hist:. sedan 1735”. (SO) ”Anledningen till att man använde uttryck som ’spel’ och ’komiska’ var att parningsbeteendet verkade så överdrivet och oekonomiskt att djuren inte föreföll ta fortplantningsproblemen på ’yrkesmässigt allvar’.” (Morris 1990) Jämför lek(a). 2 spel(plan); fitta. 3 spela gamegirl, spela köttflöjt, spela fickpingis, spela skinnflöjt; runka, onanera. 4 få spelet; få kåtslag. ”Grekiska män är galna i blondiner. Och när de kan få två på en gång, vilka dessutom är tvillingar, så får de nästan spelet...” (Cats nr 1/2000) 5 spela trombon; släppa sig (ljudligt). 6 spela för det andra laget; vara homosexuell. 7 spela klockspel; händer när en man tar en annan man bakifrån vilket får pungarna att svänga fram och tillbaka och när de svänger i takt uppstår klockspelet. 8 spela porslinstuba; kräkas. 9 spela på; flörta. 10 spela bortamatch; knull på annan plats än på hemmaplan.
\n","jfr":["spela bortamatch"]} {"baseform":"speleman","wordforms":["spelevink"],"text":"
(sl) kuk. Spelevink också om skojare, skämtare.
","jfr":[]} {"baseform":"spelverk","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. ”Jag drog upp den helt och hållet, under det att jag klev dit, så att spelverket blottades för mina ögon.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"spene","wordforms":[],"text":"fornsvenska spini, spyne; spene, bröstvårta på qvinna. Uppgift från Söderwall (1896) som också har följande citat: \"lät henne, skära spina fran bryste.\" (Codex Bureanus ca 1350) Ett gemensamt germanskt ord, troligen till en indoeuropeisk rot med betydelsen draga. ”Hist.: sedan förra hälften av 1300-talet (Westmanna-Lagen).” (SO) 1 bröstvårta. Finns i de äldsta svenska ordböckerna från 1630-talet och i våra äldsta bibelöversättningar. ”Dessa bedrefwo horeri uti Egypten allt ifrå sin ungdom: der läto de handtera sin bröst, och i ungdomen kramma sina spenar:” (Bib 1703, Hes 23:3)
\nI modern slang har vi spenar, spenor; kvinnobröst. OFS har bröstspene; bröstvårta hos kvinna. ”Franskan ligger sjuk: De slanka (utsinade?) brösten, smala som kospenar, hängde till tork över revbenen.” (Anteckning till Nilsson Piratens havererade projekt Bombi Bitt och hans mor.) ”... och när han brutalt tafsat på hennes bröst utbrast han: ’Vilka vackra kospenar! Vad kan sådana tarmar vara bra till, om inte till att torka min röv’?” (de Sade 2005/1785) 2 klitoris. ”Hela hennes fingerlånga fittspene gled in över en snabbslickande tunga, och Klitty kom när hon kände gomtaket med klittspetsen.” (Wahl 2006) 3 kuk bl a i uttrycket spenen mellan benen. Därav spenryckare; ”runkare, onanist” (Kotsinas 1996) Hon har också tidsangivelsen 1946.
\n","jfr":[]} {"baseform":"sperma","wordforms":["spermatruck;"],"text":"
(grekiska speiro; frö, säd) en vitaktig och klibbig vätska. NEO har ”hist.: sedan 1611”. Sperman innehåller förutom 82 % vatten även spermatozoer, äggviteämnen, lecitin, mineralsalter. fosfor, sulfat, karbonat och klorföreningar. En man med genomsnittlig levnadsålder kommer att få ca 7 200 utlösningar under sitt liv. Den avgivna vätskemängden är omkring 50 liter och snitthastigheten på utslungningen är ungefär 40 km i timman. En utlösning innehåller 3—5 milliliter vätska och består av mellan 40—250 miljoner spermier. \"Om hans sperma smakar illa kan det bero på något han ätit. Vad han äter och dricker flera timmar innan han har sex har stor inverkan på smaken. Bäst smakar den om han äter pasta och potatis, sämst om han ätit curry och druckit öl och kaffe.” (Cox 2004) ”Killar som dricker vin har äcklig sperma, det är bättre med öl. Det ger inte lika konstig smak, säger Maria.” (Andersson 2005) ”Det är roligare att svälja sperma. Det smakar inte alls tokigt — så länge snubben inte käkat sparris till lunch — och är full av proteiner. (Puma Swede 2012) För ytterligare ett smakprov se sprut (1).
\n”På 1200-talet trodde man att sperman producerades och lagrades i huvudet — och det var således viktigt att inte göra av med för mycket av den för att behålla sin styrka. Som avskräckande exempel och sedelärande historia låter till exempel Albertus Magnus berätta om en munk som hade 70 utlösningar innan frukost av ’begärelse till en kvinna’ varpå han föll ner död. Under obduktionen uppgavs hans hjärna ha krymt till ett granatäpples storlek, dödsorsaken var således överdriven onani.” (Spermans sista match i Ottar nr 4/2008) ”Under sjuttiotalets post Portney-period var det nästan omöjligt att öppna en roman utan att få sperma på händerna.” (Jong 1984) ”Därför ha ja stige upp ur den grymt förtalade underjorden för å befria dom från dom dunkla folken å könsfrämlingarna å föra dom till ett land som ä rikt å vidsträckt å som flödar av sprit å sperma ...” (Teratologen 2003)
\nOrdet förekommer i en rad slang uttryck som spermadödare, spermamössa, spermasäck; kondom och spermanera; runka, onanera. Vidare spermabank, spermahink; fitta och spermakanon, spermapump; kuk samt spermaattack, spermarace, spermasprut om ejakulation. ”Gillar även att suga kuk, slicka en rakad röv och att svälja spermasprut.” (Kontakt Lektyr okt 2005) Även spermatruck; pung och barnvagn, spermaparty; gruppsex och spermis; militärt för permis, permission, som utnyttjas till sexjakt.
\n\n
\n
\"En gång blev jag spontanknullad och dubbelmackad av två stycken på en fullsatt buss och fick applåder sen när jag blev nerspärmad.\" (Tjej 18 år, Sthlm)
","jfr":[]} {"baseform":"spermageddeon","wordforms":[],"text":"(lmo) en som inte missar ett tillfälle till en runk. Får associationer till armageddon; jordens undergång.
","jfr":[]} {"baseform":"spermahund","wordforms":["hund"],"text":"(nyo) polishund som används för att spåra upp våldtäktsmän. Se även hund.
","jfr":["hund"]} {"baseform":"spermamjölkerska","wordforms":[],"text":"(sym) kvinna som med fittans hjälp mjölkar sperma. ”Ah! vilken liten flathora! Vilken liten spermamjölkerska!” (Louÿs 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"spermaparty","wordforms":[],"text":"(sl) gruppsex* enligt flashback.se.
","jfr":[]} {"baseform":"spermarche","wordforms":[],"text":"grekiska sperma; frö, sperma och arche; början. Första sädesuttömningen. Skapat analogt med menarche*.
","jfr":[]} {"baseform":"spermaspruta","wordforms":["sperma"],"text":"(sl) kuk. Se även sperma och sprut, spruta (2).
","jfr":["sprut, spruta","sperma"]} {"baseform":"spermasäck","wordforms":[],"text":"(lmo) kondom enligt flashback.se. Se också sperma och säck.
","jfr":["säc","sperma"]} {"baseform":"spermatofagi","wordforms":[],"text":"(grekiska fagein; äta) att ”äta” sperma t ex i samband med fellatio*.
","jfr":[]} {"baseform":"spermatofobi","wordforms":[],"text":"(grekiska fobos; rädsla) rädsla för säd antingen som ett led i en allmän ångest för allt som har med det sexuella att göra eller som ett led i en sjuklig fruktan för könssjukdomar och graviditet.
","jfr":[]} {"baseform":"spermatofor","wordforms":["djur","så gör."],"text":"spermato; sammansättningsform av sperma och -for; grekiska phoros; bära. En kapsel fylld med spermier. Sperman överförs inte till honans könsgångar genom direkt parning, istället fäster hanen på honans kropp eller på marken en spermatofor, vilken senare tas in i hennes könsorgan. Spermatofor förekommer hos bl a insekter, spindeldjur, bläckfiskar och stjärtgroddjur. ”Efter en utdragen parningsakt, överlämnar jättebläckfisken, en spermatofor som är en gigantisk bomb. Den är över en meter lång, innehåller mer än tio miljarder spermier och exploderar inuti honans fortplantningskanal.” (Judson 2002) \"Vid parningstid klamrar sig bläckfiskparet fast vid varandra, i en mångarmad omfamning. Hos dessa pygmébläckfiskar sätter sig hanen fast på honans undersida så att båda djuren är vända i samma riktning. En av armarna är modifierad och utrustad så att den kan överföra spermapaketet, eller spermatoforen, till honan och placera den djupt inne i hennes mantelhåla. Det innebär att bläckfiskhanen använder en av armarna som en lång penis.” (Morris 1990) Se även djur, så gör.
","jfr":["djur, så gör"]} {"baseform":"spermatogenes","wordforms":[],"text":"bildning av spermatozoer* i testiklarna.
","jfr":[]} {"baseform":"spermatoré","wordforms":[],"text":"sädesflöde, ofrivillig sädesavgång utan lustförnimmelse.
","jfr":[]} {"baseform":"spermatozo","wordforms":[],"text":"(grekiska böjningsstammen spermato- och zoon; djur) sädescell, spermie. ”Hist.: sedan 1840.” (SO) Berg (1909) beskriver fenomenet som ”en del av de yttersta cellerna, som har namn av sädesdjur (spermatozoer) afstötes. De äro mikroskopiskt små och bestå av en spolformig cellkropp med en svans, som piskar den vätska, hvari ’sädesdjuret’ rör sig och såsom en propeller drifver det framåt. Sädesdjuren kunna lefva flera dygn i lämplig vätska. Af syror dödas de. I lifmoderns hålighet med dess alkaliska vätska trifvas de bra”. Den holländske naturforskaren Antony van Leeuwenhoek (1632—1723) är den som år 1677 först upptäckte dessa som han sa animalcules; mikroskopiska djur. ”Detta är Knullandets Land, där det inte finns några djur, några träd, några stjärnor, några problem. Här regerar spermatozoen enväldigt.” (Miller 1956) Se vidare gamet.
","jfr":[]} {"baseform":"spermatozoider","wordforms":[],"text":"”rörliga hanliga könsceller hos vissa växter t ex ormbunksväxter, mossor, vissa alger och lägre svampar. Hist.: sedan 1897.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"spermatruck","wordforms":[],"text":"(lmo) barnvagn.
","jfr":[]} {"baseform":"spermatvätt","wordforms":[],"text":"(nyo från år 2000) sätt att rena sperma från hivsmittade virus.
","jfr":[]} {"baseform":"spermie","wordforms":[],"text":"(grek) till sperma*. NEO har ”hist.: sedan 1905”. Manlig könscell som bildas i testiklarna och som består av ett litet huvud och en lång svans. Människans spermie är fullt utvecklad cirka 60 tusendels mm lång. Huvudet är tillspetsat i sin främre del. Det cylindriska mittstycket, som är smalare än huvudet, består av hals och förbindelsedel. Svansen är spermiens längsta del och är uppbyggd av fina parallellt ordnade trådar.
\nEn man producerar i genomsnitt ca 100 miljoner spermier om dagen, i en takt av ca 1 000 i sekunden. Det tar 72 dygn för kroppen att bilda en spermie som sen lever 10—12 dygn i pungen. Vare sig man har utlösning eller inte så föds och dör spermier hela tiden. ”Nu vimlar det av spermier i dig och vem vet om de inte simmar rätt i allt det våta slemmet?” (Jönsson, Kärlek 1/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"spermiehink","wordforms":[],"text":"(so) sexvillig kvinna. Se även under hink.
","jfr":["hink"]} {"baseform":"spermiekanon","wordforms":["kanon"],"text":"(sl) kuk. Se även kanon.
","jfr":["kanon"]} {"baseform":"spermiepåse","wordforms":["påse"],"text":"(sl) pung. Se även påse (1).
","jfr":["påse"]} {"baseform":"Sperminator","wordforms":[],"text":"(am sl) sexuellt potent man. Efter filmfiguren Terminator 1990-tal.
","jfr":[]} {"baseform":"spermis","wordforms":[],"text":"(lmo) permission som används för sex och sprut.
","jfr":[]} {"baseform":"spermometer","wordforms":["termometer"],"text":"(lmo) kuk. Se även termometer.
","jfr":["termometer"]} {"baseform":"spets","wordforms":[],"text":"1 (euf) toalettbesök i ”gå och titta på spetsar”, ett uttryck som användes i sekelskiftets Stockholm (1900) av kvinnor i övre medelklassen. Från tiden då underkläderna fortfarande var spetsprydda. 2 spets; ollon, kukhuvud, udd. 3 kuk. ”Mina lår lydde nu genast kärlekens och naturens bud och skrevade villigt och överlämnade därmed i beredvillig underkastelse den mjuka porten till vällustens ingång; jag ser, jag känner den härliga sammetsspetsen...” (Erotika 1992) ”Det som fascinerade mig var de vita männens förolämpade miner, när de på krogarna nere i hamnen frampå morgonkulan upptäckte, att den kvinna de hela natten värmt upp för dyra pengar för att till slut få sig lite på spetsen, visade sig vara försedd med samma spets och böjelse.” (Brøgger 1974) 4 bröstvårta. ”Det kittlade i hans fingrar när han grep en av de röda tuttspetsarna — först för att klämma in den i det mjuka hullet och sedan för att dra ut den så långt det gick.” (Tvillingerotik 1969) ”Gunnars läppar fördes till den förbrända källan som var Tariqs bröst och slöt sig kring dess styva spets.” (Blå 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"spetsa","wordforms":[],"text":"(sym) aggressivt knull, som i spetsa någon på en påle*. ”Att bli påsatt, spetsad och tagen: alla dessa mer eller mindre våldsamma ord som vi har för upplevelsen.” (Kielos 2008) ”Hon bad mig plocka hem en vacker kavaljer och när det var fixat fick jag spetsa henne i skruven* medan jag blev pumpad bakifrån av gästspelaren.” (Drougge 2001) \"Stick mig! tjuter hon. Spetsa mig!” (Drougge 1998/2003) ”Ett dussin äkta män spetsade ett dussin brudar medan de skriande måsarna svingade sig på osynliga trapetser i den tomma luften utanför.” (A Carter: Den blodiga kammaren från Erotika 1996)
","jfr":[]} {"baseform":"spetsrövad","wordforms":["spissrövad"],"text":"(dial) med spetsig bakända. (OFVG) ÖSO har spissrövad; \"hård och något spetsig stuss*, märks främst om man har en dylik sittandes i knät\".
","jfr":[]} {"baseform":"spett","wordforms":["spjett","grillspett","stekspett","stålspett"],"text":"(sym) kuk. Fornsvenska spit; spetsig stång. Troligen av medellågtyska spet; lans, spjut. ”Och i sängens gryta berusades jag av köttets alla kryddor, hon ångade av salvia, lök och äppelskivor, hon grep med bägge händerna om mitt glödande stekspett ...” (Sundberg, Kärlek 3/1965) ”Där omfamnade han mig och slingrade samman sina ben med mina, rullade runt med mig och spetsade mig slutligen — med små vällustiga grymtanden — på spettet.” (Morton 1983) ”Han körde två fingrar i arselhålet å följde upp me sitt gruvliga stekspett, styvare än nånsin av heli vrede.” (Teratologen 1998) ”Att köra spettet i ett stycke tonårskött eller att fånga in några flamsiga småbrudar i en avsugningsorgie är inte i sig en större njutning än vad som kan uppnås med mognare objekt.” (Drougge 2006) Anderz Harning, som i en artikel, Hemska ord i stället för förfärliga ord (DN 21/11-1985), bl a diskuterar vilka kukord som används av vem, menar att ”för män födda i Hälsingland finns det förnämliga begreppet ’spett’”.
","jfr":[]} {"baseform":"spetta","wordforms":[],"text":"(sl) spetta upp en kvinna på kuken; knulla en kvinna hårdhänt. Jämför norsk slang spidde med samma betydelse. ”Hon lutar sig över skrivbordet, hennes nylonröv rör sig fast och viskande en decimeter från min hand. Tag ett steg framåt och spetta till, Sonson.” (Dahlström 1975) ”Spettar fitta. Hoggs gamla skitspett är så gott som halvhårt jämt ändå...” (Delany 2009)
","jfr":["spidde"]} {"baseform":"spicken","wordforms":[],"text":"(sl) (halv)naken.
","jfr":[]} {"baseform":"spierdalaj","wordforms":[],"text":"(för sl o so) stick!
","jfr":[]} {"baseform":"spik","wordforms":[],"text":"fsv spiker. Här symboliskt om kuk. Bildning till en indoeuropeiskt rot med betyderlsen ’vara spetsig', något tunt/spetsigt. Rietz (1867) har spik; ’penis virilis’; manspenis, samt spekke, spink med samma betydelse. ”Därefter placerade han sig på knä mellan mina ben och drog upp sin skjorta och blottade sina håriga lår och styva, framspringande batong, och snart kände jag den ansluta intimt till min, då han drivit in spiken ända till huvudet och inte lämnade någon annan skiljevägg än de mellanliggande håren på båda sidor.” (Cleland 1965/1749) ”Soldaten som hörde att flickan fattat eld där hon satt på spiken, pressade nu på med kuk och pung och gjorde henne så glad, att fittan blev större än en mössa.” (Ryska erotiska folksagor 1993) ”För att spiken skulle sitta stadigare i sitt hål gjorde han ett tecken till sin vän.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"spikmus","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 igelkott. 2 om vass och torr fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"spikrunkare","wordforms":[],"text":"(so) snickare.
","jfr":[]} {"baseform":"spilla","wordforms":[],"text":"fornsvenska spilla. Germanskt ord till en rot med betydelsen klyva, dela. Här symbolisklt om 1 få utlösning, ejakulera, som i spilla sin säd s k spillsäd. 2 spilla över; befrukta någon av misstag, och spilla på sig; bli gravid. Också dialektalt som i ångermanländska ”dom ha spilld”, som uppgiftslämnaren (f 1912) menar är ett ”äldre uttryck, idag (1982) skämtsamt”, och ”han har spillt på”, enligt kvinna (f 1946) och från Södertälje ”om mannen, fult uttryck”
\nFrån Göteryd (Sm) berättas om att ”en kvinnlig seminör var i så kallade lyckliga omständigheter* och magen putade snett som på en kalvfärdig ko. Då hon besökte en bonde tittade denne på hennes putande mage och frågade allvarsamt — Har hon spillt på sig?” (man född 1919). (Byrman 1989). 3 Söderwall (1896) har spilla, spille; kränka, skända och citatet: \"at han matthe hänne jomfrudom spilla.\" (Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens 1857—1858)
","jfr":[]} {"baseform":"spillkråka","wordforms":["kråka"],"text":"(lmo) prostituerad. Vitsigt men nedsättande om någon man ”spiller i”. Även om servitris. Se även kråka.
","jfr":["kråka"]} {"baseform":"spillning","wordforms":[],"text":"mest om exkrementer från djur. Fornsvenska, isländska och norska spilla; fördärva, förlora, spilla. Ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska spill med trolig ursprungsbetydelse ’klyva i bitar’. ”Hist.: sedan 1761.” (SO) ”Mot värk i kroppen skulle man gräva ner sig naken i en hög av hästspillning helst på Kristi Himmelfärdsdag.” (Lundqvist 1923) ”På senare tid ha hästar blivit sällsynta, emedan folk inte längre föder upp sådana, utan istället bilar. Likväl måste man hoppas, att hästen inte blir alldeles handikappad av bilen, som luktar sämre än hästen utan att som denna efterlämna den så nyttiga spillningen.” Ur en uppsats om hästen hämtad från Stilblommor och grodor. (Holmkvist 1962) En vanlig form av förklädnad hos landlevande ryggradslösa djur är att efterlikna exkrementer. Färgen och formen hos papiliofjärilens larv liknar t ex fågelspillning på ett blad.
","jfr":[]} {"baseform":"spilta","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Den gången gällde det att få upp kjolen och få ner fingrarna i murvan*, fram med fittan då, ner med blixtlåset och in med pålle* i spiltan.” (Sänghästen 1987) ”I samma ögonblick som jag skulle föra hästen in i spiltan, spände hon hanen på revolvern och väste: —Stopp.” (Blå 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"spindelben","wordforms":[],"text":"(sym) könshår som sticker fram under baddräkts- och troskanter.
","jfr":[]} {"baseform":"spindelmannen","wordforms":[],"text":"(sl) förklaras i slangopedia.se: ”När en man sprutar sin utlösning i sin hand och skvätter den på sin partner i spindelmannen pose.” Spindelmannen (Spiderman) är en amerikansk seriefigur från 1962. Till Sverige 1964.
","jfr":[]} {"baseform":"spink","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Äldre namn för spett i t ex fågelnamnen gulspink och hackspink. Dialekt spink(e); spinkig, mager person.
","jfr":[]} {"baseform":"spinna på","wordforms":[],"text":"(sl) flörta*.
","jfr":[]} {"baseform":"spinnhusluder","wordforms":["spinnhushora"],"text":"(åld) sköka, luder*. Ett spinnhus var i praktiken en sorts fängelse där lösdrivande kvinnor spärrades in och ägnade sig åt att spinna garn. Spinnhus fanns under perioden 1724-1825. \"Ett spinnhusstraff tycks ha förstärkt horstigmat* för den dömda. 'Spinnerska' kunde ibland fungera närmast som en synonym till hora. Enligt historikern Lotte van de Pol innebar det i Amsterdam ett kraftigare smädande att bli kallad 'spinnhushora' än bara hora.\" (Lennartsson 2019 s 250)
","jfr":[]} {"baseform":"spinnrock","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Till slut lät jag honom röra vid orgeln*, men när han ville stoppa spolen* i spinnrocken vägrade jag bestämt.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"spira","wordforms":[],"text":"avkvistad trädstam, stör eller spets på (kyrk)torn. Även kunglig maktsymbol. Fornsvenska spira; skott, stjälk. Allmänt germanskt ord. 1 (euf) kuk. ”Gruschinka behöll lugnt spiran i sin hand och hindrade den med små rörelser från att minska och slappna.” (Jussopov 1983/1920-t) ”Dårens spira är damens leksak!” (Cleland 1965/1749) ”... satte min passions resta spira i hennes tafatta lilla hand.” (Nabokov 1984) 2 (sl) (kvinno)ben. ”Tira vilka spiror!” På sjön är spira; rå, bom. Av tyska Spier.
","jfr":[]} {"baseform":"spiral","wordforms":[],"text":"1 livmoderinlägg. Spiralen som den ser ut idag utvecklades på 1950- och 60-talen i form av spiralliknande plastinlägg. Benämningen ’spiral’ används fortfarande, även om inlägget numera ser ut som en sjua, ett T eller en hästsko. Se vidare under preventivmedel. 2 kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"spis","wordforms":[],"text":"(sl) 1 om het fitta. Norskan har peis; (öppen spis) om samma sak. 2 Ingers (1977) har så in i spisen; lindrigt kraftuttryck som ersätter så in i helvete! Se helvete.
","jfr":[]} {"baseform":"spissrövad","wordforms":[],"text":"(sk) spetsrövad*. \"Saliga äro de spissrövade ty de kunna skita på flaska.\" (Lind 2016)
","jfr":[]} {"baseform":"spitfuck","wordforms":["fuck"],"text":"(am sl) analt knull där det enda glidmedlet är spott (spit). Se även fuck.
","jfr":["fuck"]} {"baseform":"spitz","wordforms":["spitza"],"text":"(sl) 1spitz; sexig attraktiv kvinna. 2 spitza; ha samlag med sexig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"spjotta","wordforms":[],"text":"(älvdalska) lättfärdig kvinna, tossa.
","jfr":[]} {"baseform":"spjut","wordforms":[],"text":"fornsvenska spiut, spyut, isländska spjót; genomborrande kastvapen. Här symboliskt om kuk. ”Jag skälvde däremot inför åsynen av det spjut som ni hotade att genomtränga mig med. Jag frågade mig hur det var möjligt att något så långt, så tjockt och med en sådan förfärlig spets kunde få plats i ett utrymme där jag knappast kunde få in ett finger.” (Darnton 1996) ”Men den brinnande busken!/ Ja, den brinnande busken/ Rödglödgar mitt spjut,/ och pulsarnas hammarslag/ härdar spjutspetsens hårdhet.” (Twilling 1967) ”Strax efteråt satt jag härligt spetsad på hans spjut och red ovanpå hans höfter.” (Bjørnebœ 1967) \"In och ut ... du med ditt sår och jag med mitt spjut.” (från Latin Kings låt ”Det är dej jag vill ha”.)
","jfr":[]} {"baseform":"spjutpattar","wordforms":[],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har studentspråk för toppiga bröst. ”Du skulle sett vilken tös! Spjutpattar å kanonröv! Te å lägga opp me en endaste gång.” Jämför patt.
","jfr":["patt"]} {"baseform":"spjäll","wordforms":[],"text":"(sl) i uttrycket skjuta igen spjället; rapa.
","jfr":[]} {"baseform":"spjängel","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även stängel.
","jfr":[" stängel"]} {"baseform":"splatterfilm","wordforms":[],"text":"(sym) engelska splatter; stänka (ned). Främst om skräckfilmer där tonvikten läggs på överdrivna och blodiga våldseffekter som i t ex Andy Warhols Frankenstein (1975).
","jfr":[]} {"baseform":"splitbiff","wordforms":["splittbiff"],"text":"(sl) se under skäggbiff.
","jfr":[]} {"baseform":"sploshing","wordforms":[],"text":"(sym) engelska splash, splosh; stänka, skvätta ner, slaska. Här om en sexuell fetisch* \"som handlar om att sitta i mat, låta den rinna över sig, gnugga in sig i den eller slicka upp den från andras kroppar. Allt utom att äta den.\" (Ottar 1/2019)
","jfr":[]} {"baseform":"spole","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Till slut lät jag honom röra vid orgeln*, men när han ville stoppa spolen i spinnrocken* vägrade jag bestämt.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"spolett","wordforms":[],"text":"(lmo) \"avträdesinträdesavgift\". (Uarda-Akademiens Ordbok Lund 1998) Även om spoltoalett.
","jfr":[]} {"baseform":"spolning","wordforms":[],"text":"(sl) sköljning, utlösning, orgasm. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"spongen","wordforms":[],"text":"(åld) kvinnans könsorgan. Ordet finns med, utan närmare förklaring, i den originelle anatomiprofessorn Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718) presenterade i Köttets poesi (1995). Kanske har vårt ord något att göra med latinets spongia; svamp.
","jfr":[]} {"baseform":"spontan orgasm","wordforms":[],"text":"se under våta drömmar.
","jfr":[]} {"baseform":"spontansex","wordforms":[],"text":"(sym) knull utan tanke på tid och rum. Spontansex kan äga rum t ex på parkeringsplatser, i hissar, i trappuppgångar och på offentliga toaletter närhelst lusten pockar på. Utövarna har inte större behov än andra att blotta sig men handlingen ger dem ofta den extra kick, bl a av risken för upptäckt, som saknas vid t ex ett ordnat och arrangerat sängkammarknull.
","jfr":[]} {"baseform":"sporre","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Bygel med taggig trissa eller trubbig pigg fäst vid ryttares stövelhäl. ”De alltför storväxta kvinnorna är alldeles eller nästan alldeles kraftlösa. Mitt under akten blir de plötsligt matta, som om deras lemmar gått av. Hur djupt man än hugger sporren i dem, så reagerar de på detta med en ytterst svag rörelse eller också inte alls. (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"sport","wordforms":["sporta"],"text":"(sl) gå på sporten; gå på gatan om prostituerade. Ordet sport kommer från engelskan och inlånades på 1870-talet. I äldre engelska disport; lek, nöje, vilket kan jämföras med fornfranska desporter; roa sig, och italienska diporto; förlustelse. Sport har således med nöje att göra, men de prostituerade är, enligt flera undersökningar, i stort sett överens om, att det nöjet är helt på kundens sida. Cornelis Vreeswijk (1937–1987) sjunger om Sportiga Marie på skivan Ballader och grimascher (1965): ”Sportiga Marie har min sympati: hon är toppen!/ Hon fullgör sin plikt uti sitt distrikt med hela kroppen./ Hon har inga krav, lider inte av divalater./ Tar upp i sin säng, herreman och dräng, bönder och soldater.”
","jfr":[]} {"baseform":"sportbock","wordforms":["bock","horbock"],"text":"(sl) förförare och kvinnojägare. Se även bock, horbock.
","jfr":["bock, horbock"]} {"baseform":"sportkrok","wordforms":["sport."],"text":"(sl) ”prostituerad, fnask” (Kotsinas 1996) med tidsangivelsen 1946. Krok (sl); flicka, kvinna. Se även sport.
","jfr":["sport"]} {"baseform":"sportmössa","wordforms":[],"text":"(sl) i uttrycket lägga upp en sportmössa; spy.
","jfr":[]} {"baseform":"spott","wordforms":["spotta"],"text":"fornsvenska spot(a), sput(a), utspotta, utsputta. Isländska spýta. Söderwall (1885) har besputta, bespotta; spotta på, överhölja med spott och \"hans anlitä war allth besputtath\" (Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming 1848 —55) Också fornsvenska spiuta, spytta; spotta. Ljudhärmande som engelska spit och tyska spucken. Motsvaras i latinet av spuere. Besläktat med spy* och engelska spit. ”Hist.: sedan ca 1385 (Klosterläsning).” (SO) ”Hwi går du icke ifrå mig, och släpper mig, så länge jag upswäljer min spott?” (Job 7:19, Bib 1703)
\n1 Precis som andra vätskor, vilka avsöndras från kroppen, tårar möjligen undantagna, är spott ”smuts”. Kroppen är rena smutsfabriken. Orenheterna fullkomligt sprutar ur minsta por i kroppspansaret. Snoret rinner, svetten flödar och spotten stänker. All och alla som kommer i kontakt med detta avfall blir i sin tur orent/orena. Men så länge den ’inre smutsen’ stannar på plats och inte drabbar vår ’rena’ utsida, utgör den inget hot mot den ordning där allt har sin givna plats. Det är bl a därför vi inte ser något snuskigt i att utväxla en aldrig så salivdrypande kyss med någon vi älskar. Saliven stannar ju kvar i munnarna. Däremot får många av oss kväljningar vid blotta tanken på att behöva slicka i oss till och med vår egen saliv, när den väl en gång lämnat vår mun. Spotta har dålig klang inte bara begrepps- utan även ordmässigt, något som bl a framgår av att det numera heter rödspätta och inte som tidigare rödspotta. Man associerar till mindre trevliga saker när man hör ord som har med spott, spotta att göra.
\nFöljande ”spottgroda” citeras från Stilblommor och grodor (Holmkvist 1962): ”Denne man gör god min åt folk framifrån, men bakifrån spottar han dem i ansiktet.” Detta med att spotta någon i ansiktet är en svår förolämpning som inte sällan övergår i rena handgripligheter. Verbalt kan man åstadkomma samma sak med uttrycket tvi vale, där tvi är ljudhärmande från det ljud som uppstår när man spottar. Norrmän och danskar har också tvi, liksom islänningar, som dessutom har svi. I fornnordiskan fanns och i jämtmålet finns tvy. I vissa dialekter tvia; spotta. Vale är ett mycket gammalt ord som fanns redan i fornnordiskan. Det är detsamma som varde, t ex varde ljus! Rietz (1867) har ”tvi varde dig!” som Stolpe (1984) tolkar som ”bespottelse önskar jag dig!”
\n”Spotta gjorde man också helt enkelt för att få tur och framgång. Bonden spottade på betslet innan han stoppade det i munnen på hästen, och fiskaren spottade på agnet innan han släppte kroken i sjön. Spottar i händerna inför ett tungt grabbatag gör vi kanske numera mest för att få bättre grepp när vi griper om verktyget eller också för att visa oss karlaktiga. Men ursprungligen fanns sannolikt också här en magisk innebörd: spottet ökade framgången i arbetet.” (Schön 2004)
\nUttrycket spotta varandra i ansiktet härrör från tiden före du-reformen (1967). Då, vid förslag om titelbortläggning, kunde det heta: ”— Hö, hö, jag tror bestämt att av oss två är det jag som är den äldre, så jag tar mig friheten att föreslå att vi spottar varandra i ansiktet.” (Roger Hansson i Järfälla)
\nDet i slangsammanhang vanligaste ”spottordet” är nog loska eller låska. Uhrström (1910) har loska; spott(a) och snorloska som student- och Stockholmsslang. Enligt Bergman (1934) är ordet vanligt i Umeå-, Uppsala-, Södertälje- och Skaraskolor. Jämför norsk dialekt loska, laska; våt kladd. ”Jag blev känslomässigt utsvulten och fick tigga om nåd — prostituera mig för att få några ynka droppar ömhet, ofta i form av en loska från din kuk.” (Drougge 2006)
\nLorra, låra (1910-t) är slang för spottklump, liksom gliring, gröning och låmma. En spottklump kan även vara en sabbatsbergare (efter sjukhuset Sabbatsberg i Stockholm) eller en tolvskilling (likhet mellan en 25-öring [tolvskilling] och en spottloska). I Stockholmsslang finns också dabbling, feta, lobba, (snor)feting och kyckling (tjykkling). I skånskan har vi rege, retje, räge för spott, saliv. 2 spott(a); sperma i uttrycket spotta någon i ansiktet; när mannen tömmer sig i partnerns mun. 3 spotta; få utlösning. I en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995) heter det: ”Tätt vid röfvens gräns/ Fittans residence/ Där som flatlöss pläga skansa/ Utan bu och bång/ Utan spel och sång/ Stackars kuken måste dansa/ Han där in spaserar/ Och sig diverterar/ I den hårerika orten/ Och det laget har/ När han afsked tar/ Spottar’n efter sig i porten.” ”Kuulthiin, hördes att MeänJieesus nu ståndade som Livets träd i de babylonska byarna med omnejd och att känsäläpojkarnas kala huvuden var liksom vandrande Livets träd, som snart skulle spotta sperma över allt honkön och spruta livets safter i alla damer...” (Pohjanen 2003)
\n","jfr":[]} {"baseform":"spottaren","wordforms":[],"text":"
(sym) ett av 36 namn på kuk omnämnda i Den doftande trädgården*.
","jfr":[]} {"baseform":"spottback","wordforms":[],"text":"(åld) spottlåda. Vanligt förekommande tidigare på offentliga platser som järnvägs- och busstationer. I äldre tider spottades det friskt på de mest olämpliga platser, därav behovet av en särskid låda att göra ifrån sig i. En spottets papperskorg. ”Säger jag henne ett vackert ord, svarar hon med en platthet eller ropar efter en spottback.” (Wallenberg 1781/1960)
","jfr":[]} {"baseform":"spottblaga","wordforms":["spottflaka"],"text":"(sk) spottloska. Jämför blaga.
","jfr":["blaga"]} {"baseform":"spotteloska","wordforms":["sputteklösa"],"text":"(dial) spottloska enligt BOL.
","jfr":[]} {"baseform":"spottkobra","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Dessutom tänd ja hetast på akut skitnödiga å högfebriga småbarn numer ... möjlitvis kan en mata-mata (sköldpaddsart) eller en aye-aye (lemurart) reta upp spottkobran...” (Teratologen 1998) Se även kobra.
","jfr":["kobra"]} {"baseform":"spottkopp","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Om de tycker sex är fel och smutsigt och de avskyr sig själva för att de sysslar med det, så okej — men projicera inte er avsky på mig. Om deras säd är ’smutsig’ och jag som spottkopp för den också är ’smutsig’ så är det deras problem.” (Hite 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"spottsammis","wordforms":[],"text":"(sl) samlag med spott som enda smörjmedel. Jämför sammis.
","jfr":["sammis"]} {"baseform":"spraga","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Folkmun.se; skånska för bitch*.
","jfr":[]} {"baseform":"sprakkaralla","wordforms":[],"text":"(dial) diarré. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"spratt","wordforms":[],"text":"(euf) samlag, skoj, skämt. ”Hon lade sig ut så oförsiktigt, att antingen jag framifrån eller bakifrån velat göra henne det vanliga sprattet, hade jag vägen öppen.” (Hallenstierna1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"sprattelgubbe","wordforms":[],"text":"i norskans graviditetsuttryck ha sprellemann i skuffen; ’ha sprattelgubben i lådan’. Se också låda.
","jfr":["låda"]} {"baseform":"sprattelknapp","wordforms":[],"text":"(sym) klitoris. Se även knapp.
","jfr":["knapp"]} {"baseform":"sprattla","wordforms":[],"text":"(euf) rörelsebeskrivande om knull. ”...men innan jag visade honom käringarna, visade jag honom florinerna, sägande: ’Kamrat allt det här är ditt, om du blott vill upp och sprattla ett litet tag’.” (Rabelais 1966)
","jfr":[]} {"baseform":"spraya","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 ejakulera*. Jämför spruta. 2 spraylacka (spraymåla) toan; ha diarré.
","jfr":["sprut"]} {"baseform":"spreadeagle","wordforms":[],"text":"(eng) spread; sprida och eagle; örn. Ställning där personen ligger på rygg med armarna utsträckta och benen isär. Ställningen används både inom bondage*, med personen fastbunden, och BDSM*.
","jfr":[]} {"baseform":"spricka","wordforms":[],"text":"nordiskt ord och samma ord som springa*. Här symboliskt om fitta, även kallad den triangelformade sprickan, då mer med tanke på helheten, hela fittan, än på sprickan som sådan. Enligt en lista med namn och öknamn på 1700-tals prostituerade i Stockholm, redovisad hos Lennatsson (2019 s175), finns öknamnet Sprickan med. Möjligen kan det syfta på fittordet spricka.
","jfr":[]} {"baseform":"sprickstoppare","wordforms":["spricka"],"text":"(sl) kuk. Se även spricka.
","jfr":["spricka"]} {"baseform":"springa","wordforms":[],"text":"fornsvenska springa. Fitta, smal öppning, spricka. ”Ett slafsande läte följs av ett gny. Fia faller bakåt och pustar. – Det blev en med springa.” (Kallenberg 1999) ”Vi såg springan och vecken, och hon hade nästan inget hår alls.” (Göring 1962) Alf Palfjord i Borås (f 1929) menar att springa i betydelsen fitta låter barnsligt och enfaldigt. Olsen (1950) har könsspringan; ’vulva eller cunnus’. ”Hur skulle han någonsin kunna närma sig deras fuktiga och ljusröda könsspringor utan att känna sig som en bedragare.” (Schütt, Kärlek 7/1967) ”Tycker ni inte att min myntspringa är för liten? Vill ni knulla mig ändå?” (Louÿs 2011) ”Den hade blivit våt och glatt, både av sig själv och av all den lena honung som samlat sig ytterst i min blomsterspringa.” (Bjørnebœ 1967
\n\"Ett annat slags symbolik möter vi i uppgifterna att en sprucken träsko under sängen ledde till att barnet blev en flicka. Sprickan i träskon skulle göra att barnet föddes med en springa.\" (af Klintberg 2020) Hos Meidal (2022 s 66) finns rumpspringan i följande citat: \"Jag är sjuk och eländig — äter järn så att jag rostar i rumpspringan.\"
","jfr":[]} {"baseform":"springa","wordforms":["springa på","springa över"],"text":"(euf) 1 rörelsebeskrivande om samlag. Mest om djur; springa, para sig. Men springa (på) kan också användas om människor, vilket följande lilla sedelärande historia skvallrar om. En liten flicka ber sin mor om en bror och när modern svarar undvikande, säger flickan: ”Be far springa på dig så kommer han nog.” Flickan, som var från landet, hade säkert hört uttrycket som ’hingsten sprang på stoet’ eller ’tjuren sprang på kon’. 2 springa i det springer för någon; någon får orgasm, utlösning. ”Hon: Om det springer för dig går jag ifrån dig! Han: Inte kan du gå ifrån mig om jag springer.”
","jfr":[]} {"baseform":"springare","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Anais Nin skildrar i Venusdeltat (1990) mycket suggestivt den våldsamma ritten på en dylik yster springare: ”De bara lade sig på rygg och lät henne sätta sig på dem som på en häst som hon sporrade till de nödvändiga rörelserna genom sin tyngd och sitt galopperande över deras styva virilitet. Hon kunde också gå i skritt eller ta långa mjuka steg. Hon pressade sina starka knän mot sina kuvade offers flanker och reste sig som en ädel ryttare innan hon föll ned med all tyngd koncentrerad mot kroppens mittpunkt, medan hon då och då klatschade till honom för att öka hans fart och konvulsioner så att hon fick känna en ystrare springare mellan sina ben. Hon red djuret under sig med sporrar och god sits tills det började löddras, men då bara eggade hon det mer med skrik och klatschar och fick det att galoppera fortare och fortare.”
","jfr":[]} {"baseform":"springeling","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta i låten Tingeling där det bl a heter: ”Mitt hjärta sa pling, när du öppnade din springeling.” Låten presenterades av bl a skådespelaren Henrik Dorsin (f 1977) inför Eurovisionschlagerfestivlen i Moskva (2009) som en satir och möttes av protester bl a från officiellt ryskt håll.
","jfr":[]} {"baseform":"springfitta","wordforms":[],"text":"skällsord med betydelsen hora men även om en flitigt använd fitta i största allmänhet.
","jfr":[]} {"baseform":"springkuk","wordforms":[],"text":"(sl) 1 manlig prostituerad. 2 ”kuk med blodförlust som kan uppstå vid t ex ansträngande (löp)träning”. (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"springpitt","wordforms":[],"text":"(sl) kille som ofta byter partner.
","jfr":[]} {"baseform":"springsjuka","wordforms":[],"text":"(dial) utsot, diarré*. Jämför ränna.
","jfr":["ränn"]} {"baseform":"sprinkler","wordforms":[],"text":"(lmo) savande fitta. Munstycke på vattenslang med vars hjälp vattnet sprids jämnt.
","jfr":[]} {"baseform":"spritsa","wordforms":[],"text":"(sl) ejakulera*.Trycka fram t ex vispgrädde med hjälp av en sorts spruta.
","jfr":[]} {"baseform":"sprittis","wordforms":[],"text":"(sl) naken och köra sprittis; bada naken. Också spritt naken; fullständigt naken. Ibland förstärkt till spritt språngande naken.
","jfr":[]} {"baseform":"sprucken bäver","wordforms":[],"text":"se bäver (1).
","jfr":[]} {"baseform":"sprulla","wordforms":[],"text":"1 fitta. Ordet från tidskriften Ottars f d redaktör Kerstin Gustafsson (f 1959). 2 (dial) diarré. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"sprund","wordforms":[],"text":"(sym) fitta, smal öppning i t ex klädesplagg, slits. ”... och herr Horak som nere i ölkällaren satte tappen* i sprundet på mig åtminstone femtio gånger.” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"sprut","wordforms":["spruta"],"text":"strömma fram. Ljudhärmande. 1 (sl) utlösning, få utlösning, orgasm. ”... han lät det gå, han brände av djupt inne i henne, hon kunde inte bli fri och han vrålade av söt varm njutning medan hon skrek och försökte komma undan skräckens strålar som i ryck på ryck sprutade in i henne.” (Ahlstedt 1954)
\n”... jag har mina säkra dagar nu, kyrkoherden får spruta ut i mig, o spruta, spruta, mycket skall det vara, när min man varit borta en vecka så sprutar han i flera minuter...” (Anderberg, Kärlek 1/1965) ”Killarna i porrfilmerna sprutar inte mer än normalt. Men en del gånger hjälper någon assistent till med att spruta glasyr utrörd med äggvita för att det ska bubbla. [...] Jag kan också intyga att den här blandningen smakar bättre än sperma!” (Svar på hur porrskådisar kan spruta så mycket i Denna Månads Christina, Fib/Aktuellt febr 2000) \"Utan sprut inget slut\". Så lyder en av genrens [porrfilmens], fåtaliga men järnhårda regler.” ”Om en kar ha okynnesspruta ska han äta mycke protein för å komma i kukform till kvällen.” (Teratologen 2003)
\n”Du skall experimentera med ansiktssprut & att svälja: Ett ansiktssprut är när killen kommer i ditt ansikte och jag känner inte en man som inte tänder på det. Att svälja är också mycket sexigt. Det är visserligen något man måste lära sig att tycka om, men det smakar också bättre om han äter bra. (särskilt om han äter ananas eller dricker ananasjuice).” (Jameson 2005) 2 spruta, sprutmaskin, kulspruta; kuk. ”Denne drog ner hans byxor till hälarna och satte in sin levande lavemangsspruta i den vördade fadern, som hade sina ögon fästade på de två andra ynglingarna, vilka snällt och beskedligt lagt två nunnor i sängen och rörde om såsen* i deras skålar*.” (Aretino 2008) 3 spruta; skita (löst). 4 spruta; knarkhora. ”\"Prostituerad av lägsta slag.” (Thesleff 1912) 5 spruta. Enligt slangopedia se står spruta för ett tillstånd där man tänker fisa men istället skiter ner sig.
","jfr":[]} {"baseform":"sprutbunke","wordforms":[],"text":"(sl) fitta som mottagare av sperma. Se även bunke (2).
","jfr":[" bunke"]} {"baseform":"spruthuvud","wordforms":[],"text":"(lmo) ollon*, kukhuvud. Se även huvud (1).
","jfr":[" huvud"]} {"baseform":"sprutlackera","wordforms":[],"text":"(sl) se under sprutluder (1).
","jfr":[]} {"baseform":"sprutluder","wordforms":["spruta","luder."],"text":"(sl) 1 nedsättande eller skämtsamt om person som har diarré och därför riskerar att sprutlackera; dvs smutsa ner med sprutet. 2 prostituerad (även spruta) mycket nedsättande om hora, sköka av lägsta slag, och dit räknas särskilt prostituerade som går på sprutor, dvs knark. Ordet finns med i slangordböcker från Thesleff (1912) till Kotsinas (1998). Spruta kan naturligtvis också ha att göra med att kunden får spruta, satsa, hur han vill, då dessa prostituerade sällan ställer andra krav än snabba pengar. ”Jo, det var bland andra en, som bodde vid Saltmätargatan — en riktig spruta. Nu går hon och säljer Stridsropet och är ett riktigt helgon.” (Stockholms Nattfjärilar 1890) Dansk slang har narkoluder för samma sak. Se även luder.
","jfr":["luder"]} {"baseform":"sprutorgasm","wordforms":[],"text":"se fontänorgasm.
","jfr":[]} {"baseform":"sprutt","wordforms":[],"text":"(sl) 1 utlösning, ejakulation*. 2 engelska shart (shit fart) när man fjärtar och skiter samtidigt.
","jfr":[]} {"baseform":"sprutta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför kutta.
","jfr":[" kutta"]} {"baseform":"språklärarinna","wordforms":[],"text":"(euf) pornografisk annonsskylt för prostituerade kvinnor i 1930-talets Berlin, där ”den makabra sexualhandeln stod i särklass bland världens storstäder”. (Eriksson 1939)
","jfr":[]} {"baseform":"språng","wordforms":["springa "],"text":"(euf) betäckning mest om djur. Se även springa och betäcka.
","jfr":["springa ","betäcka"]} {"baseform":"språngavgift","wordforms":["språngpengar","språnghäck."],"text":"(sl) avgift, pengar som betalas för språnget, som i språngavgift; betäckningsavgift (till hingstägare). Se även språnghäck.
","jfr":["språnghäck"]} {"baseform":"språngbräda","wordforms":["bräda"],"text":"(sl) kvinna enbart sedd som sexobjekt. Se även bräda.
","jfr":["bräda"]} {"baseform":"språnghäck","wordforms":["springa "],"text":"(sl) pissoar. Ordet förekom, enligt Bergman (1934), i En stockholmsnasares ordförråd. Gibson (1978) har också med ordet som allmän slang. Han nämner också ordet språngfika; att ta en kopp fika på stående fot, därför att man är på språng och inte hinner sitta ner (även om att fika och springa iväg utan att betala). Samma sak gäller för språnghäck; man pissar på stående fot till skillnad från när man sitter ner och skiter. Se även springa och häck.
","jfr":["springa "," häck"]} {"baseform":"språngning","wordforms":[],"text":"(sl); knull. Också Sprung (ty sl); knull och ”einen Sprung machen” (göra ett språng); knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"spräcka","wordforms":[],"text":"(sl) spräcka en mödis; ta mödomen, vara först på plan (om man). ”Jag hann till tredje stadiet i går kväll, snart spräcker jag henne. Vicken snosing!” (Mailer 1982/1948)
","jfr":[]} {"baseform":"spränga sig","wordforms":[],"text":"(euf) här föräta sig på något, bli tjock. I Högseröd (Sk) sägs om en kvinna att ”hon har sprängt sig”, när hon är gravid. Uppgift från man (f 1882). Allt enligt Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"spränga toaletten","wordforms":[],"text":"(lmo) skita stort och löst.
","jfr":[]} {"baseform":"sprängare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"sprängd anka","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även anka.
","jfr":[" anka"]} {"baseform":"sprängis","wordforms":[],"text":"(sl) sprängfull kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"sprängkåt","wordforms":[],"text":"(sl) starkt sexuellt upphetsad. Se kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"sprätta upp","wordforms":[],"text":"(sl) hårdhänt knull där mannen demonstrerar sitt övertag och sin överlägsna kraft brutalt och primitiv. \"—Vi lekom att jag är lelldjuret i klaran strömmen, få du napp, Persson? Sprätt öpp mej, Persson!” (Anderberg, Kärlek 2/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"spröt","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Jämför pinne, sticka.
","jfr":["pinne, sticka"]} {"baseform":"spugga","wordforms":[],"text":"se spytta.
","jfr":[]} {"baseform":"spuggla","wordforms":[],"text":"(fisv) spy, kräkas. ”När du vill berätta oss den sortens historier, sade Pantagruel, så kom ihåg att ta med dig ett fat att spuggla i.” (Rabelais 1966)
","jfr":[]} {"baseform":"spunk","wordforms":[],"text":"(sl) 1 sperma*. Spunk står för sperma i engelsk slang. Vi, Pippi Långstrump fan, ser istället ordet som \"uppfunnit\" av Pippi som vid förfrågan och efter mycket letande kom på att spunk var namnet på en liten skalbagge som kröp omkring i Villa Villakullas trädgård. 2 lukta illa, enligt folkmun.se som också härleder ordet från stinkdjuret skunk.
","jfr":[]} {"baseform":"spunkbunke","wordforms":[],"text":"(sl) kvinna som tar emot mycket sperma. Engelsk slang har cum dumpster; spermasoptunna. Jämför spunk och bunke.
","jfr":["bunke","spunk"]} {"baseform":"sputt","wordforms":["sputte"],"text":"(dial) spott, spotta. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"sputum","wordforms":[],"text":"(lat) spott, saliv, slem.
","jfr":[]} {"baseform":"spy","wordforms":["mata fiskarna"],"text":"1 kräkas, kasta upp. Fornsvenska spyia, spya, spia; spy, kasta upp, kräkas, isländska spyja och norska spya. Även spyian, spyning; kräkning, uppkastning. Ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska spew och tyska speien (även spotta), med motsvarighet bl a i latinets spuere; spotta. Ljudhärmande. ”Hist.: sedan 1325 (Westgöta-Lagen).” (SO) Swedberg (1720-t) har spya, spyr och spyning och citerar bl a 2 Pet 22:2: ”Det har wederfarits dem hwad som säges i det sanna ordspråket: ’En hund går åter till sina spyor’, och ’Ett swin, som twagit sig, går att wältra sig i träcken’.” (Bib 1703) Rietz (1867) har med en rad dialektord t ex spi (Sk), spaia, spjö, spjöjor (Dl), spöj (Nb) och spya (Sm). En häftig uppkastning heter på östgötska ur-spya.
\nÄven i slang ingår ordet som i ta sej en spyfokk; kräkas. Detta enligt Berg (1924). I slang heter det skita baklänges, ränta, avkastning och repetera om att spy. ”Finare” sätt att spy är att kasta upp, kalva och kräkas. Kastat upp har man gjort i århundraden. ”Sömnlöshet, äckel och bukrev, av sådant plågas en omättlig man. Man får sund sömn, när magen är måttligt fylld; bittida står man upp, och med friska själskrafter. Men om du har fått för mycket av läckerheterna, gå då och kasta upp, så skall du få lugn igen.” (Syrak 31: 20—21, Apokryferna ur GT, Proprius förlag 1975.) \"Den som kom på ett annat mycket fult ord —kräks— hittade verkligen mitt i prick. Jag vet inget ord som så väl stämmer överens med sin betydelse som kräks. Jag mår illa bara jag hör det. Spy och vomera klarar jag däremot utan fysiska åkommor.\" (Helena Ljung: Ljungeltelegrafen 11 juli 2001) \"Var skall man idag få något att spy av? d.v.s. kunna skaffa öl och brännvin.\" (Sunesson A.S. 1891)
\nKalva är ett ”vanligt uttryck för spy, kräkas sedan 1730-talet” ( SAOB) Ordet används också om att föda. I båda fallen ”spyr” man ut något, precis som kon gör när hon kalvar. Kräkas, kräkning, är kanske det mest gångbara i sammanhanget. Ljudhärmande från fornsvenska kräkias. Vomera förekommer, enligt Hellquist (1980), ”mest i läkarspr”. Linné använde ordet på 1750-talet. Vomera är urbesläktat med vämjas och kommer från latin vomere, via franska vomir. ”Jag föreställde mig, hur illa det måste stå till, när den vid ett hastigt uppbrott besättes med en svärm lusiga bondlymlar, vilka, ovane vid sjön, icke förmå besvara fientliga kanoner med andra salvor, än deras vomerande aou.” (Wallenberg 1781/1960) Palm (1910) har sjeppa; spy. ”Hans linne bar rödaktiga spår av vomering och hans kropp vibrerade i solljuset.” (Khemiri 2006)
\nFörr användes ofta det ljudhärmande (h)ulka, Ulrik för att spy. ”När han fick se vilket ärende hon hade flinade han och vände sig om och härmade hennes ulkande in mot hytten.” (Göring 1962)
\nI danskan finns ”raabe paa Ulrik”. Den helige Ulrik från Augsburg, död 973, anropades vid nöd och faror men även vid dryckeslag när någon fått för mycket i sig. Langenfeldt (1947) har ropa Ulrik; spy vid sjösjuka, och menar att uttrycket varit i bruk sedan 1670-talet. Hjelmqvist (1903) har uttrycket belagt i svenskan sedan 1770 och följande citat: ”I den ena vrån låg en kullbytterad kadett, och framstötte ett långsamt Ulrik, så att kindbenen utspändes som tvänne säckpipor.” Ulka förekommer hos Ihre (1766) i betydelsen vomera och han har också urken; att må illa. Rietz (1867) har ulka ”försöka att kräka, qväljas utan att gifva öfwer”. Liknande dialektformer är olka och ylka, ylkas. Schånberg (1968) menar att ulka är detsamma som ”ropa på Ulrik” och att det ursprungligen betydde att någon sjöfarare böjde sig över relingen och offrade åt ulken. Och, avslutar han: ”Att det sen låter som om han ropar på en sjögud vid namn Ulrik är en annan femma.” I Pohjanens (2003) Tornedalen vänder man sig till Yrjö i samma ärende ”... eftersom Tornæus låg på knä som en muhammedan bakom vedboden och anropade Yrjö.”
\nTill sjöss kan man även mata fiskarna och mata torskarna. Till lands spys det genom att hala kätting, hissa tärningar och lägga maräng (pizza). Vidare vänder den spynödige ut och in på sig samt har god ämnesomsättning. Det senare sägs om den som lätt mår illa och kräks av alkohol. 2 spy; utlösning, orgasm. ”Åter har de varandra i munnen och låter kukspyt rinna fritt ner i halsen.” (Björkman, Kärlek 14/1970)
","jfr":[]} {"baseform":"spygattet","wordforms":[],"text":"(sl) Ingers (1977) har ”en ho av porslin med stång att hålla sig i och avsedd för kräkningar och belägen i källaren...” Spygatt hål i fartygssida där vattnet kan rinna ut från däck.
","jfr":[]} {"baseform":"spyggla","wordforms":[],"text":"(fisv) spy, kräkas. Jämför spytta, spuggla.
","jfr":["spytta, spuggla"]} {"baseform":"spytrissan","wordforms":[],"text":"penisollonet, enligt manlig pensionär i Gävle.
","jfr":[]} {"baseform":"spytt","wordforms":[],"text":"(dial) spott, saliv. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"spytt i panna","wordforms":[],"text":"(lmo) grädstuvad pytt i panna.
","jfr":[]} {"baseform":"spytta","wordforms":[],"text":"(fisv och sk) spotta. I finlandssvenskan även spugga med samma betydelse. Skånskan har spytteblaga; spottloska. Jämför spuggla.
","jfr":["spuggla"]} {"baseform":"spyytt","wordforms":[],"text":"(dial) spotta. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"spånghäck","wordforms":[],"text":"pissoar, urinoar*. Svenskt slang från omkring 1930. Spång; gångbro och häck: bakdel*. Svårt att se någon vettig koppling här med pissoar. Snarare borde det vara fråga om en språnghäck dvs en plats att besöka när man är på språng.
\n","jfr":[]} {"baseform":"spåret","wordforms":[],"text":"
(sl) fittan. Norsk slang har sporet med samma betydelse. Därav halt i spåret; om sexuellt upphetsad kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"spårvagn","wordforms":[],"text":"(sym) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"späckhök","wordforms":[],"text":"(so) torsk*, kund till prostituerad. Åke Eriksson (1988) berättar att ”enligt ’Torsk-Margareta’, en av de mera storskaliga av det tidiga 1600-talets glädjeflickor* (hon var så tjock att hon måste ha tre stolar under sig), var de herrar som ofta jagade henne och hennes kolleger ’späckhökar’, ett utomordentligt ord som borde tas i bruk när det gäller dagens Malmskillnadsgata. Den gatan förekom faktiskt redan på 1600-talets Norrmalm, och förmodligen bedrevs där samma uråldriga näringsfång redan då. Det är för resten ett ganska tryggt antagande, eftersom Förstadens prostituerade uppgick till ett antal av omkring 150 och antalet gator var mycket begränsat.” Danskan har spækhugger; hallick.
","jfr":[]} {"baseform":"späka","wordforms":[],"text":"(åld) om att späka sin kropp eller sina begär. Från fornsvenska spaekia; göra fridsam, spak.
","jfr":[]} {"baseform":"spänn","wordforms":[],"text":"(sl) erektion, stånd. ”Vara på (hel)spänn.”
","jfr":[]} {"baseform":"spänna","wordforms":["spänna på"],"text":"(sl) 1 knulla, tänja, trycka. ”Jag ville ännu vika undan, men han var över mig och började spänna på.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”— Ja, du är tung, men kärleken är stark, flåsade han. Det är stoltare våga sitt sängöverkast än att tyna med slocknande låge. Det är skönare lyss till en säng som brast än att aldrig spänna på någe.” (Grafström, Kärlek 13/1970) ”Kusen behövde bara krypa fram och lägga henne bakåt, så var allt öppet och klart, bara att spänna på, och käringen var inte illa alls, sa Kusen, lite seg men ändå nog så saftig, hon lallade förtjust och slog sina krokiga ben omkring honom, jobbade med allt vad hon kunde.” (Lundkvist 1958) 2 spänna sig; flörta.
","jfr":[]} {"baseform":"spänning","wordforms":[],"text":"(euf) släppa på spänningen; runk, runka.
","jfr":[]} {"baseform":"spännis","wordforms":[],"text":"(sl) 1 bög. 2 lösaktig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"spännstjärt","wordforms":["stjärt"],"text":"(sl) bög, homosexuell. Se även stjärt.
","jfr":["stjärt"]} {"baseform":"spännträ","wordforms":[],"text":"(euf) penis. ”De kolliderade och ramlade bland Kirunaflickorna som drog ner byxorna på IsoIisko, och då gick ett sus genom hela den lillkristna extatiska församlingen! Helvete, vilket spännträ!” (Pohjanen 2003) Se även under träd.
","jfr":["träd"]} {"baseform":"spärr","wordforms":["spärrballong"],"text":"en stor gasfylld ballong som förankras i marken och tjänstgör som militärt flyghinder. 1 (sl) mödomshinna, pessar*. Spärrar vägen till det allra heligaste och spärrar ute ovälkomna besökare, men har som alla ballonger en förmåga att spricka vid minsta stick. 2 (sl) kondom, knullgummi. 3 spärrballonger; stora bröst. ”Tanya Hansen (en dansk porraktör) måste ha över 500 gram [storleken på implantatet] rena spärrballongerna. säger Maria.” (Andersson 2005) 4 pessar*.
","jfr":[]} {"baseform":"spärrfilter","wordforms":[],"text":"(lmo) dambinda enligt uppgift från jämtlänning född 1929. Hört på 1940-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"spätsche","wordforms":[],"text":"(dial) deflorera*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"spätta","wordforms":[],"text":"1 (sl) dra en spätta; runka, onanera (mest om kvinnor). 2 (sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"spö","wordforms":[],"text":"nordiskt ord besläktat med spjut*. Här symboliskt om kuk. ”Jag hade inte haft någon kvinna på en tid, så snart kände jag mitt spö fyllas av åtrå igen och letade efter hennes fitta med handen.” (Mitt erotiska liv I 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"spökbajs","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 när man tror sig ha skitit men inte finner något spår av handlingen vid avtorkningen. 2 spökbajs kan också avslöja en hel del om din hälsa. Hård avföring kan t ex orsakas av att du får i dig för lite fibrer eller att du inte dricker tillräckligt. Blod i avföringen kan indikera en tarmblödning.
","jfr":[]} {"baseform":"spöke","wordforms":["spöksidan"],"text":"1 täckord för det lesbiska enligt Boel Westins (2007) biografi över Tove Jansson (1914—2001). ”Man stöter på gamla mymlor (älskare/älskarinna) vänner och fiender överallt. Det är så otroligt smått — och i synnerhet de finländska intellektuella och konstnärerna snubblar över varann i ett kör. Och trasslar in sig ohjälpligt i varandra. Vi är få! Och något annat som är fåtaligt är de lesbiska Spökena, som vi kallar dem.” 2 domedagsspöken var enligt Lennartsson (2019 s 134) \"den rad av mer eller mindre ökända Stockholmskvinnor som bjudits in till balen.\" Den bal som avses var den som hölls på Stockholms slott 10 april 1768 och som orsakade en av sin tids värsta skandaler. Se under horbal och vivör. \" Också för den botfärdiga syndaren som deltagit på balen 1768 var det ''domedagsspökena' på balen, de liderliga stycken som villat bort honom från den rätta vägen, som bar den egentliga skulden till hans obotliga sjukdom\". Det sägs inget närmare om vilken sjukdom det gäller men med tanke på omständigheterna måste det röra sig om en venerisk* smitta.
","jfr":[]} {"baseform":"squeeze-tekniken","wordforms":[],"text":"(engelska squeeze; klämma, pressa) terapeutisk metod som är tänkt att hjälpa män med för tidig sädesavgång att hålla inne utlösningen. Metoden går ut på att mannen under samlaget drar ut penis strax innan det skall till att gå för honom, och att antingen han själv, partnern eller terapeuten klämmer till om lemmen, så att utlösningen förhindras. Efter ett antal dylika behandlingar kan mannen i bästa fall lättare styra sädesavgången.
","jfr":[]} {"baseform":"squirta","wordforms":["squirting"],"text":"(eng) squirt; spruta. ”Själv blev jag fingerpullad av en kille tills jag squirtade.” (Puma Swede 2012) \"Det finns även en annan typ av utlösning, en rikligare, som ofta kallas squirting, som kommer ut via urinrörsmynningen. Utlösningen uppstår när det bildas väska i urinblåsan vid upphetsning. Det som då sprutar ut innehåller prostatasekret och urin och vätskemängden kan överskrida en och en halv deciliter.\" (Dahlén 2017) \"Det blir lättare för en kvinna att komma vaginalt om hon har något i rumpan som en buttplug eller ett finger. Det leder oftare till squirting.\" (Kalmér 2024 s 151) Se butt plug.
\n","jfr":[]} {"baseform":"SRHR","wordforms":[],"text":"
kort för Sexuell och Reproduktiv Hälsa med dithörande Rättigheter. Ett begrepp som innebär rätten att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Inom SRHR ingår bl a tillgång till sexualundervisning, preventivmedel, mödravård och säkra aborter.
","jfr":[]} {"baseform":"SSC","wordforms":[],"text":"(engelska för Safe, Sane och Consensual; ungefär Säkert, Friskt och Medgivande). Kan vara bas vid BDSM*-sessioner. Anses av många väl ’mesigt’. SSC innebär ofta att man kommer överens om ett stopp- eller kodord. (se do) Jämför edgeplay och rack.
","jfr":["edgeplay"," rack"]} {"baseform":"stabil horunge","wordforms":["horunge"],"text":"(sl) \"innebär att man inte följer eller lyder sin kompis.\" (slangopedia.se) Se även horunge.
","jfr":["horunge"]} {"baseform":"stadig","wordforms":["storstadig"],"text":"(dial) Byrman (1989) har ”hu e stadu” (hon är stadig), dvs grov, stark, om gravid kvinna i Marieby (Jl).
","jfr":[]} {"baseform":"stadisspråk","wordforms":[],"text":"(fisv) Helsingforsslang.
","jfr":[]} {"baseform":"stadsbög","wordforms":[],"text":"(sl) ”feminin liten kille från storstan”. (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"staffan stake","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Se vidare under stake.
","jfr":[]} {"baseform":"stajlare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell. Jämför stajlare, stilare (sl); elegant karl, snobb.
","jfr":["stajlare, stilare"]} {"baseform":"staka","wordforms":[],"text":"(sl) runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"stake","wordforms":["målstake,","stake till tusen"],"text":"(sl) (stå) kuk, köttsvärd*. Egentligen lång käpp, stör, stång. Av urgermanska stakan, fornsvenska staki; stake, stång, medelnordtyska stake. Till en rot som betyder sticka, vara spetsig. Mest om ståkuk, något som bl a poängteras i fräs (sprutt, sprätt) på staken och språngstake. En kvinna sägs vara ”vaken för staken” när hon är pigg på knull. Enligt NEO är stake ”hist.: åtminstone sedan 1960-talet”. Även målstake, som jämtlänning (f 1929) menar ”finns hos Vilhelm Moberg, men var? Jag är rätt säker på att ordet betyder ’måttstav’, ’mätstav’.\" Målstake finns i Utvandrarna där ett par av de manliga utvandrarna på båtresan till Amerika förklarar sockenhoran Ulrika i Västergöhls häftiga humör med att hon inte haft någon målstake på länge.
\n\"Enligt Vilhelm Moberg (i Utvandrarna vill jag minnas) mäter vissa karlar kvinnornas djup med den målstake de har i byxorna.” (Roger Hansson i Järfälla) Kotsinas (1994) påstår att ordet uppkommit genom en kontamination mellan två ord nämligen stackare och krake. ”Liksom vid ljudbyten förekommer det att två förändringar kombineras. När professor förkortas till profet sker samtidigt konsonantutbyte och vokalförlängning, och i stake förlängs den betonade vokalen a i stackare, samtidigt som ordet, som Brisman påpekar, kan associeras till krake.” Men Roger Hansson menar att ”Om Kotsinas hade rätt, skulle snarlika ord inte finnas i andra språk.”
\nÄven stake till tusen och argstake båda i betydelsen att vara stenkåt, att ha våldsam erektion. \"Grosshandlarna skulle få argstake av ren och oförfalskad lust att sätta tänderna i hennes renhet, göra spår i snön så att säja. Hon var perfekt för miljön. Hur vi skulle tackla övriga barer och rockklubbar fick bli en senare fråga; just nu såg hon i alla fall ut som om ingen manlig lem hade kommit ens i närheten av hennes oskuldsfulla men cellulitbenägna rosafärgade lår.” (Boije af Gennäs 1991) ”Här kommer Staffan Stake, muttrade han bak sammanbitna tänder och upphörde smeka henne.” (Svante Foerster Volvos värde varar, Palm 1994.) ”För du menar väl inte att jag ska ta staken i vacker hand?” (Drougge 1998/2003)
\nNågra läsarreaktioner på ordet: ”Användes närmast för att uttrycka uppskattning om kollegor och vänner: det är stake i honom.” (man 32) ”Säger det aldrig om en snopp eftersom en stake och en snopp inte är särskilt lika.” (kvinna 21) Fula Ordboken är en \"ordbok med stake i\".
\n","jfr":[]} {"baseform":"staketpiss","wordforms":[],"text":"
(sl) folköl. Enligt slangopedia.se kommer uttrycket troligen av att folköl är så svagt att man dricker mycket av det och därför får tillbringa mycket tid vid staket och andra pissvänliga platser.
","jfr":[]} {"baseform":"stakkarsheta","wordforms":[],"text":"(åld) kvinnligt könsorgan. Enligt Rietz (1867) även om ’fattigdom’ och ’fattig stackare’. Jämför skröpligheta.
","jfr":["skröpligheta"]} {"baseform":"stalker","wordforms":["stalkare","stalking"],"text":"(am sl) en stalker (stalkare) ägnar sig åt att stalka (stalking*). Stalking ”hist.: sedan 2003”. Egentligen jägare (som smög på sitt byte). Från stalking; att tvångsmässigt smyga på och förfölja en ofta känd person eller någon i bekantskapskretsen. Ofta är stalkern en psykiskt störd person. ”Man måste se till att vara aggressiv till en viss punkt, men inte så passionerad att han tror att du är en stalker.” (Jameson 2005) ”Nu skulle hon träffa snuskgubben som stalkat henne på nätet.” (Wahl 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"stall","wordforms":["stalldörr"],"text":"(sym) 1 fitta. ”Nu sätter vi hingsten* i stallet, sa kungen och killade jungfrun i fittan en stund med handen först.” (Martinus, Kärlek 10/1968) Jämför under fiol. 2 gylf, även stalldörr innanför vilken stalldrängen; kuken vistas. 3 ett antal prostituerade kontrollerade av hallick eller bordellägare. ”När jag kom hit visste jag att snart skulle jag ha etablerat en ’familj’. Vet du vad jag menar med familj? Är du säker? Jag kanske ska säga stall.” (Hallick i Pockettidningen R 4/77) Stall kan också stå för bordell, horhus.
","jfr":["Stall","fiol","stalldörr"]} {"baseform":"stalla","wordforms":[],"text":"(euf) pissa (om häst). Swedberg (1720-t) har stallar och hesten stallar och Hellquist (1980) har ”låta sitt vatten om hästar”. Han jämför med medellågtyska stal och tyska stall; hästurin, samt engelska stale; stalla. Hellquist menar att ordet är en eufemism av medeltyska stallen; stanna, bli stående, något som syftar på att hästar alltid stallar stående. ”Ty min obelevade Rosinante hade knappt stigit ur sjön, förrän han stallade och prustande begynte skaka vattnet utav sig.” (Wallenberg 1781/1960) ”O ja har taje me medicin te märra också, för se ho ha inte stalla på flera dar, å de ä inte bra när de stoppar te sej i magen.” (Hellström 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"stallbacken","wordforms":[],"text":"(euf) \"för samlag bakifrån\", enligt hallänning (född 1945).
","jfr":[]} {"baseform":"stallkåt","wordforms":[],"text":"(dial) spättig, yster (om utvilad häst). (ORB) Jämför under kåt.
","jfr":["kåt"]} {"baseform":"stam","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Så tog han min vänstra hand och förde den ned till den kraftiga, varma stammen med de runda bären under.” (Bjørnebœ 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"stampad neger med hörlurar","wordforms":[],"text":"(lmo) hamburgare med bröd.
","jfr":[]} {"baseform":"stand in","wordforms":[],"text":"(sl) ersättare, älskare, älskarinna.
","jfr":[]} {"baseform":"standar","wordforms":[],"text":"1 (sym) kuk. En sorts fana. ”Sedan teologie kandidaten planterat sitt standar två gånger i huvudentrén och en gång i bakporten, frågade han mig om jag ätit kvällsvard.” (Aretino 2008) 2 standardfitta; billigt, stillöst sexobjekt.
","jfr":[]} {"baseform":"standardfitta","wordforms":[],"text":"(so) stillöst sexobjekt enligt flashback.se.
","jfr":[]} {"baseform":"standpipe","wordforms":[],"text":"(sl) engelska stand; stå, och pipe; pipa, dvs det rör sig om en ordlek på ståpipa; stående knull. Se även backpipe.
","jfr":[" backpipe"]} {"baseform":"stanley","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"starfish","wordforms":[],"text":"(sl) Folkmun.se har \"namn på anus*\", dvs rövhålet*. Ett annat namn på starfish är sjöstjärna.
","jfr":[]} {"baseform":"stark","wordforms":[],"text":"(euf) ”gå starker”, vilket en kvinna i västgötska Broddetorp sades göra under den del av graviditeten, då hon fortfarande kunde gå uppe och arbeta mer eller mindre som vanligt. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"starlet","wordforms":[],"text":"engelska för liten stjärna eller blivande filmstjärna. Här om blygt raggningsförsök. ”Jag kan på min höjd göra en ’starlet’ — få ögonkontakt, titta bort, sen titta igen.” (SvD 30/5-2003 Går du ofta hit?)
","jfr":[]} {"baseform":"starrgräs","wordforms":[],"text":"se gräs.
","jfr":[]} {"baseform":"start-stopp-tekniken","wordforms":[],"text":"se squeeze-tekniken.
","jfr":[]} {"baseform":"startsträcka","wordforms":[],"text":"(sym) Tomas Söderblom i Lund meddelar per e-post (17 nov 2015) följande: ”Den rest av könshår en del tjejer lämnar kvar (mer eller mindre i form av ett streck) på venusberget efter intimrakning.” Och tillägger han: ”Möjligen kan det ju komma av hur könsbehäringen ser ut i början för en tonårsflicka.”
","jfr":[]} {"baseform":"startvev","wordforms":[],"text":"se vev.
","jfr":[]} {"baseform":"staruska","wordforms":["ruska"],"text":"(dial o so) eländig kvinna. (OFVG) Se även ruska (3).
","jfr":["ruska"]} {"baseform":"starva","wordforms":["starva av"],"text":"(dial) dö. ORB har starve av; dog och i Ordbok över Tösslingmålet finns starva å; dö. Jämför tyska sterben och plattyska starven; dö.
","jfr":["sterben"]} {"baseform":"staty","wordforms":["statyetter"],"text":"1 (sym) kvinnobröst. ”... medan romanens målande beskrivning av hennes fruktlösa försök att blåsa upp sina prydnadsstatyetter, eller s k ’tuttar’, till urbana megahändelser inte gör sig på film och således bara antyds ...” (Artikel i SvD 20/7-2000 angående The Witches of Eastwick efter John Updikes roman.) 2 statyfetischism. ”Statyn var kall och hård. Han rörde vid dess bröst och styvnade. Han rörde vid sig själv och såg upp i marmoransiktet. Hon stod bakåtvänd för att se sin egen stjärt. Vitt, hårt, skönt. Rent och kallt.” (Torbjörn Elensky: Biancaneve, Perversioner 2003) Jämför fetischism och pygmalionism. 3 (sym) kuk. \"Lisbeth stack in sin arm bakifrån mellan systerns lår och riktade in altarstatyn, så att den kunde glida upp i den vigdas sköte och gnida sig mot hennes inre likt en kelsjuk katthane i mars.\" (Storfräsaren från sal sex. 1968) Se även under altare.
","jfr":["altare","fetisch"]} {"baseform":"stav","wordforms":["hjälmstav","kottstav,"],"text":"(sym) kuk. Käpp, stång. Fornsvenska staver; käpp. Grundbetydelse stolpe*. Allmänt germanskt ord t ex engelska staff, tyska Stab. Ursprungsbetydelse ’något styvt’. Vanlig symbol för manslemmen redan från förhistorisk tid samt i bibeln, som i följande citat från Höga Visan 5:14: ”Min vän vill gå till sin lund/ dess frukt vill han bryta/ Hans kött är en elfenbensstav/ med ett flor av safirer/ Hans ben är marmorpelare/ på socklar av guld.” Kanske är det just Höga Visan som inspirerat poeten Ann Smith (1930—2019) till följande rader: ”Solens stav är du/ som tränger ner genom/ mitt blöta gräs/ glänsande av söta safter/ reser det sig efter/ ditt sting.” ”Kom ge mig din stav — din lilla stav — så mjuk och värnlös plötsligt.” (Maria Emanuleson, Kärlek 4/1965) \"Efter att ha kastats på min fotlånga stav ska du vara så uttöjd att du kommer att tro att din röv aldrig haft några rynkor.\" (X Priapus, Priapeja 2021)
\nStav förekommer i en rad olika sammansättningar: a) marskalkstav: ”Jag skulle kommendera fram värnpliktig Svenssons marskalkstav ur ränseln, få den att skjuta ut som en sjötub modell ä. och okularbesiktiga mina meriter, min guldkedjeinhägnade rosenodling.” (Eckerström, Kärlek 10/1968) b) kommandostav: ”Var gång han drog sig bakåt från henne kunde vi mellan dem se en del av hans långa skummande kommandostav i arbete, intill dess de sammanstötande kullarna dolde den för vår åsyn när han åter pressade sig mot henne.” (Cleland 1965/1749) c) trollstav: ”När han sig fram över henne böjer/ hans långa trollstav sig sakta höjer/ i drömmen hon den med handen rör/ och med en suck ner mot målet för.” (Uvén 1967) d) biskopsstav: ”Det kom en herre [biskop] till mitt hov,/ för att se om prästen sov./ Han satte sin stav/ i Josefinas grav, / Så Sions klockor klämtade.” (Palmenfeldt 1986) e) vandringsstav: ”... och ökänd som han därtill var för att ha blottat vandringsstav.” (Hammarén 2001)
\n”Med ett lätt tryck av bägge händerna höll han ihop brösten för att få dem ännu närmare varandra och utan tvivel i akt och mening att göra denna nya väg till njutning så trång som möjligt för sin vandringstav.” (Chorier 1967) Även hjälmstav, kottstav, kärleksstav, trollstav, köttstav, nervstav, åldermansstav, äktenskapsstav och stavlampa. ”Åldermansstaven va till skaftet begravd i barnets späda stjärt, vänstra handen greppa ungen i håret, man kom att tänka på va ängeln gjorde me profeten Habackuk.” (Tetratologen 1998) ”Men det var ändå härligt när nervstaven sjönk in och ut i hennes varma träsk*.” (Blå 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"stavhopp","wordforms":[],"text":"(sl) se under ligg, ligga.
","jfr":[]} {"baseform":"stealthing","wordforms":[],"text":"(eng sl) avlägsnande av kondom utan samtycke från partnern. En möjlig svensk översättning är kondomsvek. Parterna har kommit överens om att kondom ska användas under samlaget men mitt under akten kan det hända att den kondomförsedda i smyg tar av skyddet. I Australien tillfrågades personer som besökt en mottagning för sexuell hälsa om de råkat ut för övergreppet. Av 346 tillfrågade kvinnor som haft sex med män hade en tredjedel varit utsatta och av 168 män som haft sex med män uppgav en femtedel samma sak. I t ex Storbrittanien och Tyskland kan en person som utan samtycke tagit av sig kondomen under samlag dömas för våldtäkt, men dit har vi i Sverige ännu inte kommit när detta skrivs i mars 2022.
","jfr":[]} {"baseform":"stearinljus","wordforms":[],"text":"(sym) vanligt hjälpmedel för masturberande* kvinnor. Enligt Anecdota Americana (c 1932) är höjden av försiktighet: den gamla ungmön som sätter kondom på stearinljuset. ”Jag placerar min vibrator mot clitoris och de inre blygdläpparna och slidmynningen. Ibland för jag också in ett stearinljus i slidan.” (Hite 1977) \"Han höll ihop sina ben och hon höll dem utspärrade, och upp från hans stenar stod nu stången som ett långt stearinljus mitt i hennes spricka, helt eller delvis.” (Bjørnebœ1967) Se även ljus.
","jfr":["ljus"]} {"baseform":"stege","wordforms":[],"text":"(sym) ståkuk; rest mot höjderna, enligt uppgift från 19-årig man.
","jfr":[]} {"baseform":"steglitsa","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”...abbedissan, den skälmen, släppte biktfaderns fink, grep gossens steglitsa vid vingarna och smälte bort av lust att få stryka pojkens stråke över sin fiol.” (Aretino 2008) Se även under fågel.
","jfr":["fågel"]} {"baseform":"stek","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. ”De passa så at bägge deras kött komma emot hwarandra; hans knif (kniv*) skjär wackert up hennes stek ...” (Linné 1979/1700-t) I dansk slang är steg (stek) en sexuellt tilldragande person.
","jfr":[]} {"baseform":"steka","wordforms":[],"text":"(sl) glödande knull. ”När en manlig student frågar en vän om han fick steka i helgen, är det heller inte mat de snackar. Nej, steka är slang för ett fult ord som rimmar på Ulla.” (”Bosabeth beachar inför omfest.” SvD 17/1-2000)
","jfr":[]} {"baseform":"stekare","wordforms":[],"text":"(för sl) 1 bög. 2 idiot. 3 man mån om sitt yttre, snygg kvinnokarl, dyra kläder och ständigt ute i krogsvängen. ”Visst var det roligt att följa mina sambosar ut i deras Kaironatt och konstatera hur de bortskämda och vulgära överklasslynglar som naturligtvis ständigt uppvaktade de skandinaviska skönheterna var så rörande lika sina stockholmska motsvarigheter; de som slarvigt kallats för stekare eller brats på senare år.” (Hagman 2004) \"Det var ett flashigt ställe och vi gick förbi kön, jag hade flow, och blev inläppta för att vi betedde oss lite som stekare.\" (Kalmér 2024 172) \"\"J W gjorde samma analys av killen som tidigare gånger de setts —han var essensen av en stekare. Klädd i tweedkavaj, vita chinos, röd kravatt, rutig skjorta med dubbla manschettknappar och Marc Jacobs-loafers.\" (Lapidus 2008 s 105)
","jfr":[]} {"baseform":"stekel","wordforms":[],"text":"(dial) svans, rumpa, stjärt. Uppgift från Rietz (1867) som också har rompa-stekel och rompa-stelk; svans, rumpa, med tonvikten på ”den tjocka delen af en hästsvans”. Rietz jämför med fornnordiska stilki; stjälk. Stekel finns även hos Ihre (1766) med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"stekhora","wordforms":[],"text":"(sl) person som tillbringar mycket tid i köket med att laga mat.
","jfr":[]} {"baseform":"steklock","wordforms":[],"text":"(sym) bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"stekta ägg","wordforms":["ägg"],"text":"(sym) små bröst. \"Gretas är som två stekta ägg! Yttrat av avlägsen släkting någon gång på 1960-talet. Se även ägg (3).
","jfr":["ägg"]} {"baseform":"sten","wordforms":["stenkasse","kasse"],"text":"(sl) 1 testikel, testiklar. Också stenkasse; testikelpung. Jämför testikel. Engelsmän räknar som bekant vikt i stenar (stones) och stenar är också namn på testiklarna. När någon kastreras talar man därför om ”two stones underweight”. ”Den där sortens gentleman som verkar tonåring, lite grann av fin dam, och inte har några stenar. — Vad för stenar? — Stenar som en man har!” (Lawrence 1928) ”Jag talade om för Fred att jag hade varit den förste hos Louise, till vilket han svarade att han mycket gärna skulle vilja skramla sina stenar mot hennes arsel.” (Het Kärlek 1967) ”Jag höll varligt om stenarna och nu visste jag precis vad jag ville veta: han var inte av den jättestora sorten.” (Bjørnebœ 1967) 2 oskuld. ”... då det var där jag första gången ägt min Charles och där jag förlorade den ädelsten som aldrig kan förloras två gånger.” (Cleland 1965/ 1749) 3 klitoris. Se även kasse.
","jfr":["kasse","testikel"]} {"baseform":"stenad","wordforms":[],"text":"(sl) av engelskans stoned ett ord som används om bögar enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"stenkasse","wordforms":[],"text":"(Hls) enligt Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1841) \"en knippa skräp som ungkarlar på bondbröllop måste bära i dans, till straff för sänglag*. Dansa med stenkasse. (Stedslagren: bära stadens stenar\".)
","jfr":[]} {"baseform":"stenparti","wordforms":[],"text":"(sym) spola av stenpartiet; gå och pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"stenpippad","wordforms":[],"text":"(sl) den som blir jättefull men ändå inte spårar ur helt.
","jfr":[]} {"baseform":"stenpung","wordforms":["stenpåse"],"text":"(sym) 1 pung*. Se även påse. 2 stenpåsar; hårda, fasta bröst.
","jfr":[" stenpåsar","påse"]} {"baseform":"sterba","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö. Från tyska sterben; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"stercus","wordforms":[],"text":"(lat) dynga, exkrementer, gödsel. Under den romerska republiken och den tidiga kejsartiden var stercus, enligt Adams (1982), standardordet i fack- och formell prosa, och ordet fortsätter att användas under senantiken och överlever i flera romanska språk. Stercus var gångbart även i det tidiga officiella och religiösa språket.
","jfr":[]} {"baseform":"Stercutius","wordforms":[],"text":"se under Crepitus.
","jfr":[]} {"baseform":"stereo","wordforms":[],"text":"(sl) bisexuell. Från grekiska stereos; hård, tredimensionell.
","jfr":[]} {"baseform":"steril","wordforms":[],"text":"(latin sterilis; ofruktsam, ofruktbar) utan förmåga till fortplantning*. ”Hist.: sedan 1833 (om människa).” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"sterilisera","wordforms":[],"text":"(latin sterilis; ofruktsam, ofruktbar) ”Hist.: sedan 1911”. (SO) Operation som gör det omöjligt för mannen att befrukta och kvinnan att bli befruktad. Hos mannen skär man i regel av sädesledarna och hos kvinnan äggledarna. Därav sterilitet; tillståndet att vara ofruktsam hos människa. ”Hist: sedan 1844”. (SO) \"Några av mina kollegor har vågat sterilisera sig. Flera tycker att det är en lättnad och det påverkar inte deras sexliv ett dugg.\" (Kalmér 2024 s 166)
","jfr":[]} {"baseform":"STFU","wordforms":[],"text":"(eng sl) Shut The Fuck Up; Håll för fan käften!
","jfr":[]} {"baseform":"sthenolagnia","wordforms":[],"text":"att bli sexuellt upphetsad av att någon demonstrerar styrka eller muskler. Jämför cratolagnia.
","jfr":["cratolagnia"]} {"baseform":"STI","wordforms":["STD"],"text":"Sexual Transmitted Infections respektive Diseases; sexuellt överförda infektioner respektive sjukdomar. Hit räknas samtliga infektioner och sjukdomar som kan överföras sexuellt. Idag är STI den vedertagna beteckningen. Se även under könssjukdomar.
","jfr":["könssjukdomar"]} {"baseform":"stick","wordforms":["stickare","ta stickprov på någon;"],"text":"(sl) 1 ge (få) ett stick och stick i pälsen; knull. ”Men ack ack ack den flickan/ Som gjorde mig så kär/ Först stal hon mina pluringar,/ se’n skämde hon bort mig här./ Innan du sticker in,/ träd in fingrarna och känn,/ men svartnar det på naglarna,/ bor satan där igen.” Kommentar från meddelaren: ”Texten är görotäckt ful.” (Sörmlandslåten 2/75) Bröllopstelegram till tandläkare: ”Fortsätt som förut; stick in och dra ut.” Stick in den, dra ut den, torka av den; om ett snabbknull. Även ta stickprov på någon; knulla.
\n”Skolkamraten, som bedrar sin hustru inte bara med Cecilia sedan flera år tillbaka, som inför Sven framställer sin relation till Cecilia som en ’liten la-femme-historia’, och som dessutom i förbigående nämner att han med uppskattning ’har tagit stickprov’ på sin tjänarinnas syster, har snarast betraktats med viss beundran i och utanför romanen.” (SvD 31/8-2003 Läsa om 12.) ”De flesta män bara kysser en och sticker in den. De är de verkliga äcklen.” (Hite 1977) ”Jag ska bara sticka in den en liten bit.” (manligt ”löfte” till ovillig partner.) 2 vid graviditet. Se getingstick.
\n","jfr":[]} {"baseform":"sticka","wordforms":[],"text":"
(sbst o sym) liten kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"stickel","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. Av fornsvenska stikil; (horn) spets, tagg. Jämför gravstickel; skärverktyg med en spets som består av en diagonalslipad egg. För gravering. ”Hon hade funnit en ny älskare, en tysk läkare, som av allt att döma måste ha varit i besittning av en enorm stickel.” (Miller: Sexus 1958)
","jfr":[]} {"baseform":"stift","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Se även spik.
","jfr":["spik"]} {"baseform":"stiftsjungfru","wordforms":[],"text":"(åld) oskuld. Ogift adlig kvinna inskriven i ett jungfrustift. ”Hist.: sedan 1798. (NEO) ”För hur länge som helst kan jag ju inte förbli s. k. stiftsjungfru!” (Stiehler 1950) Jämför jungfru. Jungfrustift eller jungfrukloster var ett sekulärt kloster för kvinnor som inte avgett klosterlöften. Klostrets uppgift var att ge mat och husrum till ogifta adelskvinnor.
","jfr":[]} {"baseform":"stig","wordforms":[],"text":"(sl) gå (kila) på stigen; vara prostituerad. Jämför med gå på gatan.
","jfr":["gå på gatan"]} {"baseform":"stig","wordforms":["stiga på","stiga av"],"text":"1 (sl) stig, stiga på; knull, knulla. ”Stig på medan den står!” ”Nu låtsades hon ej sova, när han äntligen kom, och allt var till reds, så att han bara behövde stiga på.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Också stiga av; utöva avbrutet samlag. Se även gå, kliva på. 2 (sl) stiga av; dö. 3 stiga av i Södertälje; avbrutet samlag, d v s innan man nått slutstationen Stockholm Central. Se även under gå (12).
","jfr":["stig"," gå,","kliva på"]} {"baseform":"stigmatofili","wordforms":[],"text":"(grekiska stigma; märke, stick och philia; kärlek) att känna sexuell upphetsning vid utsmyckandet av egna eller andras kroppar med hjälp av t ex tatueringar eller piercing*. Enligt Bäsén (2006) är stigmat speciellt lockande på erotiskt laddade kroppsdelar som könsorgan, bröstvårtor, läppar och tunga.
","jfr":[]} {"baseform":"stilla","wordforms":["ta sig en"],"text":"(sl) runk, onani. Ibland med tillägget Rune*. Jämför runk. Enligt Tryti (1985) har norsk slang ta seg en stille och där kan tilläggs namnen vara Anders, Anton, Johan.
","jfr":["runk","ta seg en stille","Anders, Anton, Johan"]} {"baseform":"stillheten","wordforms":[],"text":"(smn) kuk (i vila).
","jfr":[]} {"baseform":"stim","wordforms":[],"text":"(sl) ta stimmet; om prostituerad som avverkar en rad torskar* i följd.
","jfr":[]} {"baseform":"stimulering","wordforms":["sexuell"],"text":"omfattar allt som gör att man blir upphetsad eller får utlösning/orgasm av.
","jfr":[]} {"baseform":"stinkan","wordforms":["stinkbox","box"],"text":"(sym) 1 fitta. Stinka; lukta starkt och illa. Ordet från medellågtyska stinken med samma betydelse. Se även box. 2 Ulf Ellervik berättar i sin bok Äckligt (Fri tanke 2020) om den stinkande växten jätteknölkallan vars blomma liknar en gigantisk fallos och därför har växten fått det latinska namnet Amorphohallus titanum; gigantisk oformlig fallos. \"Blomman, om man kan kalla den för det, kan bli uppemot tre meter hög och när den blommar, vilket sker mitt i natten, blir växten först varm och skjuter sedan ut en aerosol av liklukt. Lukten och värmen lurar flugor att tro att det är fråga om ett ruttnande kadaver och därmed en perfekt plats att lägga ägg på.\"
\n","jfr":["box"]} {"baseform":"stinkballe","wordforms":["balle."],"text":"
(sl) illaluktande kuk. Se även balle.
","jfr":["ball"]} {"baseform":"stinkbomb","wordforms":["stinkgryta","gryta"],"text":"(sl) 1 släppa stinkbomber; skita illaluktande, släppa stinkande fjärtar. Av stinka; lukta illa, ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska stink, danska stinke och tyska stinken. En vanlig fras i engelskan är ”shit and stink”. 2 skit, avföring. Se även bomb. 3 stinkgryta; fitta. Se även gryta (1).
","jfr":["gryta"]} {"baseform":"stinkfinger","wordforms":[],"text":"(sl) finger eller fingrar doppade i savande fitta. Tyskan har Du Stinkefinger (so); om gammal pederast*.
","jfr":[]} {"baseform":"stinkfitta","wordforms":[],"text":"(so) till kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"stinkhålan","wordforms":["håla"],"text":"(sl) analöppningen, rövhålet. Se även håla (2).
","jfr":["håla"]} {"baseform":"stinkmurkla","wordforms":[],"text":"(sl) kuk t ex i den tyske författaren Günther Grass (f 1927) roman Flundran (1977). Se även murkla.
","jfr":["murkla"]} {"baseform":"stinkproducent","wordforms":[],"text":"(lmo) röv, ända.
","jfr":[]} {"baseform":"stinksnuva","wordforms":[],"text":"se sadelnäsa.
","jfr":[]} {"baseform":"stinky pinky","wordforms":[],"text":"(am sl) play stinky pinky; fingerpulla*.
","jfr":[]} {"baseform":"stinn","wordforms":[],"text":"(euf) uppfylld, uppblåst. ”Hon är stinn” ålderdomligt bl a från Leksand och Nykarleby om gravid kvinna. I Boda i Dalarna heter det ”hon har blivit stinn” och från Småland (Göteryd) kommer ”hon e stinn över buken som en gammal länsman”. Jämför barnstinn. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["barnstinn"]} {"baseform":"stins","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Stins; kort för stationsinspektor; titel inom järnvägen. Den som tgidigare bl a vinkade av tågen vid stationen.
","jfr":[]} {"baseform":"stiverik","wordforms":[],"text":"(da sl) ståkuk. Stiv; styv.
","jfr":[]} {"baseform":"stjälk","wordforms":[],"text":"fsv stiaelker. Till en rot med betydelsen styv, stel. Jämför tysk slang Stiel; kuk, man, därav kurzer Stiel (kort stjälk); impotent man, och langer Stiel (lång stjälk), potent man. 1 (sl) kuk. ”Jag tog emot pojkarnas bleka stjälkar i köttet och aktade mig noga för att bli impregnerad.” (Blå 2003) ”Sussi närde hoppet om en styv herrstjälk i frökenköttet.” (Wahl 2004) Se även skaft. 2 (sl) nu blommar stjälkarna; om kvinna som har mens. 3 (sl) stjälkar; ben.
","jfr":["kurzer Stiel"," langer Stiel"," skaft"]} {"baseform":"stjälpa","wordforms":[],"text":"(euf) 1 här ’falla (i barnsäng)’. I Jörn (Vb) säger man ”hon kom ätt staalp snart”, om kvinna som har nära till förlossningen. Detta enligt man (f 1925). Hos Byrman (1989). 2 stjälpa omkull; få någon på fall. \"Inte minst i Bellmans diktning, där omkullstjälpta nymfer*, möter diktens högstämda naturdyrkan en mer prosaisk hyllning till Venus* och Bacchus*.\" (Lennartsson 2019 s 104)
","jfr":[]} {"baseform":"stjärna","wordforms":[],"text":"1 (sym) svarta stjärnan; anus. ”Nu kunde Steve inte stå emot längre. Han bara måste köra upp kuken mellan Brandys skinkor rätt in i den svarta stjärnan.” (Fib/Aktuellt juli 2004) 2 fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"stjärnsmällare","wordforms":[],"text":"(sl) extra ljudlig fjärt. Jämför stjärnsmäll; ett så hårt slag i huvudet att den drabbade ser stjärnor. Se även smäll.
","jfr":["smäll"]} {"baseform":"stjärt","wordforms":["stjärtlek;"],"text":"fsv stiærter, stärter, sterter. \"hans stiärt war stor oc mykit bredh. (Konung Alexander. Utg. af G. E. Klemming 1862) Hos Söderwall (1897) står \"stiärter för bakdel hos fåglar, amfibier och vissa slags insekter\". Gemensamt germanskt ord, t ex engelska start och tyska Sterz. Från en indoeuropeisk rot med betydelsen ”vara styv”. 1 Swedberg (1720-t) har stiert; svans, stjärt och Rietz (1867) redovisar dialektformerna stärt (Bl) också svans, styrt (Dl) samt stert eller start (Vg). Lundbladh (2012) har stärt, start. Rietz har förutom de ovan nämnda också ”stjärta; springa omkring utan ändamål” och ”stjärtas; småfria i tysthet”. Idag sätter vi stjärtas i samband med hångel: ”gnida stjärtarna mot varandra”. I slang finns stjärtament; bak, ända, samt stjärtstycket; anus. Detta enligt Langenfeldt (1947).
\nNumera är stjärt ett neutralt och, enligt flera uppgiftslämnare, ett både mjukt och behagligt ord, speciellt lämpligt för kvinnobakar. Men inte ens det oskyldiga stjärt passerar alla censurinstanser, något som bl a följande citat från Tingsten (1961 del 1) ger visst belägg för: ”Mamma ansåg stjärten på gäddan vara det bästa, och den delades gärna mellan pappa och mig. Ibland sa hon under denna operation, stolt över sin frispråkighet: ’Ja, jag säger stjärten. Tänk att jag hade en tant som alltid sa stjälken i stället, för att vara riktigt anständig!’ Historien oroade mig på två sätt, dels tyckte jag att mamma verkade en smula lättsinnig, dels undrade jag varför det egentligen var något hemlighetsfullt och farligt med stjärten.”
\n”Jag tycker om när han tar ett stadigt tag om stjärten på mig, suger på min clitoris och låter mig röra mig.” (Hite 1977) ”Man behöver inte ha varit många år på jorden för att upptäcka att folk hade en underlig inställning till ’stjärtar’. När vi skulle bada hos mormor, min syster och jag, fanns det två tvättlappar till stjärten, en för ’fram’ och en för ’bak’. Sen gick jag hem och sa till mamma: ’Mormor tycker visst inte om stjärtar’?” (Brøgger 1978)
\nNågra olika typer av stjärtar som de beskrivs i VR (9/94): ”Det finns alla sorters stjärtar och om jag inte minns fel finns det ett byxmärke som heter så. (Byxmärket hette Alla stjärtars byxa, och säljargumentet var att man sålde byxor till alla rumpor, hur de än såg ut. Uppgift från Roger Hansson i Järfälla.) Det finns stjärtar som ser ut som runda äpplen, stjärtar som päron, babylena stjärtar och skrynkliga stjärtar, stjärtar som är platta, beniga stjärtar och stjärtar som hänger neråt, hängstjärtar, och stjärtar på bredden som tar upp en hel fåtölj. Det finns stjärtar som nått ära och berömmelse, Agneta Fältskogs stjärt som gått till schlagerhistorien och Josephine Bakers stjärt blev vida berömd när den uppträdde med ett gäng bananer som vippade på stussen*. Det finns stjärtar som inte vill synas alls just därför att de syns så bra.” \"Raymonds älskling hette Dagny, och när de hälsat blev hon en mycket vänlig flicka, som följde sin partner genom gluggen i syrenhäcken med shortsen smetande över sin fölungenäpna ungflickstjärt.\" (Länsberg 1959)
\n2 i sammansättningar om manliga homosexuella som stjärtgivare, stjärtgosse, stjärtig, stjärtis, stjärtknullare, stjärtman, stjärtpillare, stjärtpojke och stjärtsvin. Stjärtgosse ”hist.: sedan 1952”. (SO) ”De tre yngre idioterna från ordningen slutligen hade skickats ut för att visa bilder på Eriksson på de vanliga haken och klubbarna där stjärtgossarna, skinkprinsarna och alla de andra smittspridarna flockades så fort ljuset släcktes ned.” (Persson 2003) \"Han (Gustav III) smekte sina smekgossar* och hördes i damernas närvaro använda samma ström av ekivoker och tvetydigheter som vid de orgier han inlät sina stjärtgossar i.\" (Brunner 2020 s 456)
\nStjärtknullare var ett av August Strindbergs (1849—1912) favoritord i sammanhanget. Sje-ljuden ger orden en feminin klang och de används också mest av kvinnor och barn. ”Kom nu söta stjärtis, så jag får sätta in den.” (Apollinaire 1993) ”Nej, sade han. Kjell var en hemlig typ så om han höll på och hoppa stjärt hemma på kammaren så var han säkert noga med att dra ner gardinerna innan.” (Persson 2003) ”I yngre dar tjänstgjorde han som stjärtgosse runtom i den muslimskt infekterade världen, från Marrakech till Surabaya, från Khartoum till Tasjkent.” (Teratologen 1998) Dansk slang har numserytter (stjärtryttare).
\n3 (barn) kön, könsorgan. ”Ofta blandar små barn ihop stjärten och könet. De har ingen riktigt klar uppfattning om hur det ser ut mellan benen. Ofta blir också begreppen sammanblandade vid inlärningen, t ex när små flickor får lära sig att skötet heter stjärten.” (Aigner 1983) Vidare ur samma källa: ”Om man frågar kvinnlig personal på dagis och fritis vilka ord de använder för sitt eget och flickornas kön svarar en del ’inget’ eller att de inte vet. Andra använder ord som stjärt, framstjärt, lillstjärt och finstjärt ...” Även stjärtlek; när barn leker med sina fram- o bakstjärtar.
\n","jfr":[]} {"baseform":"stjärtfluss","wordforms":[],"text":"
(nyo år 2005) egentligen perinal (underliv) infektion, men enligt barnläkare Mats Reimer (Mölnlycke) ett svårbegripligt namn att använda vid samtal med undrande föräldrar. Istället uppfann han och hans kollegor ordet stjärtfluss.
","jfr":[]} {"baseform":"stjärtgosse","wordforms":["stjärtryttare"],"text":"bög, homosexuell. \"Tack så stjärtligt, sa stjärtgossen efter att stjärtryttaren stött in picken i hans stjärt. (eget 26 april 2026) Se vidare stjärt (2) och ryttare (3).
","jfr":[]} {"baseform":"stjärtgräs","wordforms":["gräs"],"text":"(sl) håret mellan skinkorna. Se även gräs (2) och stjärtlurv.
","jfr":["gräs","stjärtlurv"]} {"baseform":"stjärthål","wordforms":[],"text":"se hål (2).
","jfr":[]} {"baseform":"stjärtigt","wordforms":[],"text":"(sl) trist, tråkigt, dåligt. Fan, vad stjärtigt det är!
","jfr":[]} {"baseform":"stjärtis","wordforms":[],"text":"(sl) 1 anus, ändtarmsöppning. (se do) 2 homofil, bög. \"Virade hårtestarna omsorgsfullt runt de lila rullarna. Han kände sig som en riktig stjärtis. (Lapidus 2028 s 91) 3 stjärtis, stjärtsoppa*; diarré.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"stjärtjägare","wordforms":[],"text":"
(sl) bög, homosexuell. Se också jägare.
","jfr":["jägare"]} {"baseform":"stjärtklyvare","wordforms":["stjärt "],"text":"(sl) bög, homosexuell. Se även stjärt och klyva.
","jfr":["stjärt "," klyva"]} {"baseform":"stjärtmordsbombare","wordforms":[],"text":"(lmo) självmordsbombare. Här explosiv fjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"stjärtnapp","wordforms":[],"text":"(sl) stärtlapp + napp. Sexhjälpmedel. Se vidare butt plug och napp.
","jfr":[]} {"baseform":"stjärtpaj","wordforms":["paj"],"text":"(sl) käka stjärtpaj; knulla analt. Se även paj.
","jfr":["paj"]} {"baseform":"stjärtripa","wordforms":[],"text":"(dial) ordet betecknar klyftan mellan skinkorna, alltså stjärtfåran, som min meddelare (hallänning född 1945) uttrycker det. Han förklarar vidare att \"ripa lär ska vara norrländsk dialekt för: repa\". Rietz (1867) har ripa: repa, liten strimma och fin skåra och allmänt förekommande.
","jfr":[]} {"baseform":"stjärtränna","wordforms":[],"text":"(sl) klyftan mellan rövhalvorna.
","jfr":[]} {"baseform":"stjärtsaft","wordforms":["stjärtsoppa","saft "],"text":"(sl) tunt från baken. Se även saft och soppa.
","jfr":[" sopp","saft "]} {"baseform":"stjärtsheriff","wordforms":["sheriffstjärna"],"text":"(sl) bög, homosexuell. Se även sheriffstjärna.
","jfr":["sheriffstjärna"]} {"baseform":"stjärtsmör","wordforms":[],"text":"(sl) lubrikationen mellan stjärthalvorna. Jämför lubricera och smör (3).
","jfr":["lubricera "," smör"]} {"baseform":"stjärtsoppa","wordforms":[],"text":"(sl) se soppa.
","jfr":[]} {"baseform":"sto","wordforms":[],"text":"egentligen häst av honkön. Här symboliskt om kvinnlig knullvarelse. ”Mitt långa hår för han samman över ryggen och greppar som den stramaste tygel i skritt, för nu är jag bara hans vansinnigt inbjudande sto, infångad, uppställd och kåt, och får rakt inte rymma från min hårdhänta betäckning. (Söderblom 2015) \"Med tillsluten fitta, ditt utredna sto./ Försänkt i den helgade jorden,/ Du i ett aktningsvärdt minne skall bo,/ Bland våra horor i Norden.\" (Utdrag ur Grafskrift öfver fru Grauhrens, tillförne Mamsell Slottsberg. Kurtisanen Charlotta Slottsberg dog år 1800 av ett missfall.)
\n","jfr":[]} {"baseform":"stobbe","wordforms":[],"text":"
(sl) kuk. Kanske från stobbe; stubbe (dial); stump*.
","jfr":[]} {"baseform":"stock","wordforms":[],"text":"fornsvenska stokker, gemensamt germanskt ord t ex engelska stock och tyska Stock. 1 (sl) stor, tjock och hård kuk. ”Min lilla timmerstock. Blir du aldrig trött. Du sprutar och sprutar och du är lika hård ändå — jag har aldrig varit med om något liknande.” (Maria Emanuelson, Kärlek 4/1965)
\nMen ordet kan också användas symboliskt och eufemistiskt. ”Stora stocken har slocknat, si, den är utbrunnen kol och aska.” (Bergman 1910) ”Goastocken i köttarännan.” (The Alternative Swedish Dictionary) Kompositören Hugo Alfvén (1872—1960) skriver i ett kärleksbrev till skulptrisen Alice Nordin att ”hon ska känna sig smickrad av att en karl med så stort jämförelsematerial för ’måttstocken’ vänder sig till just henne med lite reklam för sin egen person”. (Kaj Attorps (red) Svenska kärleksbrev (2006) recenseras av Tommy Olofsson i SvD 10/1-2006.)
\nI en undersökning (1998) där ettusen pojkar och lika många flickor fick svara på vilket/vilka ord de kände till/använde för mannens könsorgan kom stock på nionde plats bland flickorna och på sjunde bland pojkarna på tio i topplistan. Segrade gjorde ordet kuk hos båda könen. 2 (sl) erektion, stånd. 3 (sym) kvinnans könsorgan, som i följande vers ur 1600-talsdikten Historia, skriven av skalden och diplomaten Johan Gabriel Werving (ca 1677—1715) och bl a presenterad i Köttets poesi (1995): ”En Timmerman som höll uppå/ En wällug Stock i tu att klyfwa,/ Han grep sig an och flåste Hå!/ Hwar gång han yxan månde drijfwa./ Hans hustru sade, Gubbe min,/ Hwij måste du med Hå! så yrckia?/ Jo Hå! det geer mig större styrckia/ Och hugget går dess längre in.” 4 (sl) få stock, ge stock; knulla. ”Klart hon fått stock natten innan.” (Skantze 1997) ”Fan vet hur ofta hon får stock av den där mjuklellen Lorenzon.” (Drougge 1997/2003) ”Hon var tvungen att ha stock i kväll om det så skulle vara en hund som satte på henne i brist på annat.” (Drougge 1996) 5 (sl) hyvla stock; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"stocka","wordforms":["stocka på"],"text":"(sl) knulla. Jämför stock.
","jfr":["stock"]} {"baseform":"stockande","wordforms":[],"text":"(dial) spritt naken. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"stockholmare","wordforms":[],"text":"(sl) spermier*. ”Det finns jävligt många av dem, men det är inte många det blir folk av.” (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"stockholmska","wordforms":[],"text":"(åld) vara gift på stockholmska; leva i concubinat. Se konkubin. Uppgift från Uhrström (1911).
","jfr":[]} {"baseform":"stockhål","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även hål.
","jfr":["hål"]} {"baseform":"stockros","wordforms":[],"text":"(sym) kuk, penis. ”Hans händer darrade häftigt, och han började darra i hela kroppen när hon samtidigt med att hon hjälpte honom att få av henne shortsen också (med stort besvär) fick ner badbyxorna över hans pitt som stod som en pompös stockros mitt i hans anspråkslösa hårkrull.” (Sänghästen 1987) Jämför under ros.
","jfr":["ros"]} {"baseform":"stockstöt","wordforms":["stöt"],"text":"(nyo) ”för djup penetration som leder till smärta i det inre underlivet”. (SAO 2013) Se även stöt.
","jfr":["stöt"]} {"baseform":"stod","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Staty, bildstod.
","jfr":[]} {"baseform":"Stoffe","wordforms":[],"text":"(sl) ståkuk, stånd.
","jfr":[]} {"baseform":"stol","wordforms":[],"text":"1 (åld) med hos Swedberg (1720-t) i betydelsen latrina*; avträde, kloak. I bibelns Dom 3 talas det om Ehuds skändliga lönnmord på moabiterkungen Eglon. I 1541 och 1703 års bibelöversättningar heter det i vers 24: ”Tå han nu utkommen war, gingo hans tienare in; och som de sågo dören på sommarsalen igenlyckt war, sade the: Han är til ewentyrs gången på stool i kammaren til sommarsalen.” Senare bibelöversättningar har istället ”något avsides bestyr” för dassbesöket ifråga och i vår senaste Bibel 2000 heter det ”uträtta sina behov”. \"Hon uppmanade mig att ta av mig linnet och sedan gå till stols, vilket (förlåt att jag berättar detta) skedde med viss möda.\" (Burman 2021 s 217) Jämför stolgång. 2 samlagsvariant och onanihjälpmedel. Mannen sitter med benen ihop på en stol och kvinnan sitter i hans knä med ryggen mot honom. Vill man variera kan kvinnan ställa sig lite på tå och röra sig upp och ner. \"När jag var sex år onanerade jag genom att sitta gränsle över en liten stoppad stol i min mors sängkammare och gnida häftigt upp och ned. Ibland studsade jag ganska häftigt, och jag brydde mig aldrig om att stänga dörren, så min mor kom på mig en dag. [...] Hon kom aldrig mer på mig med det, men hon gjorde sig så småningom av med stolen till min stora sorg, och den gungstol som ersatte den var på inget sätt lämpad för samma ändamål! Det fanns en bra stol i vardagsrummet, men den var litet för hög och välte med mig flera gånger.” (Hite 1977)
","jfr":["stolgång"]} {"baseform":"stolgång","wordforms":[],"text":"ändtarmsmynning, anus. ”Hist.: sedan 1697.” (SO) ”Män missbruka andra män till naturstridigt könsumgänge i stolgången.” (Berg 1909) Enligt Hellquist (1980) finns ordet med betydelsen avföring belagt från slutet av 1500-talet. Ordet är detsamma som danska stolgang av medeltyskans stôlgank och tyska stuhlgang; till stol; nattstol. I nysvenskan finns gå till stols. Från början har det således varit fråga om själva kärlet, senare överfört att gälla också det som hamnade i sagda stol. ”Fournier, som inte förvarnat mig om någonting, lät mig följaktligen vid middagen inta en speciell drog som mjukade upp min stolgång och gjorde den flytande, som om min avföring berodde på någon medicin.” (de Sade 2005/1785)
","jfr":[]} {"baseform":"stolla","wordforms":[],"text":"(so) toka, prostituerad. \"De chica prostituerade anlände i droska, aldrig före klockan nio, först då började jakten. Dessa förföriska varelser är alltid välklädda, uppträder anständigt. De föraktar 'stollorna' som tar betalt för att dansa och imponera på kunden.\" (Limare 2016)
","jfr":[]} {"baseform":"stolle","wordforms":["stollebocke","stollejocke","stollefjong","tokstolle"],"text":"(sl) ståkuk. Se även fjong. Stolle kan också stå för tok som i Din stolle! Även tokstolle. Ordet stollejocke från norskans stolla; gå och stampa och jocke; av jåp som i snåljåp.
","jfr":["stolle","tokstolle","jåp","Din stolle"]} {"baseform":"stolpa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla enligt slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"stolpe","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. 2 stolpar; ben.
","jfr":[]} {"baseform":"stolpskott","wordforms":[],"text":"1 (so) om sexuellt oattraktiv kvinna. En miss. 2 om misslyckad sexuell satsning på någon/något.
","jfr":[]} {"baseform":"stolthet","wordforms":[],"text":"(euf) manlig stolthet; kuk. ”Utan vidare diskussioner tog han tag i min ömtåligaste kroppsdel och skrapade sedan med sin rakhyvel bort hela kransen därifrån också, vartenda hårstrå, hela min ynkliga manliga stolthet som hade börjat spira för inte så länge sedan.” (Kertesz 1975) ”Det som en gång var tjurens stolthet blir till bruna pinnar och säljs under namnet ’tjurens muskel’.” (Artikel om tillverkning av godis för hundar i YA 30/12-2004.) ”Inte en ryckning i gubbens stolthet erkände hennes ömma ansträngningar.” (Wahl 2004) ”Jag tvingades att stående knäppa upp hans byxor, och tog sedan fram det som skulle föreställa hans manliga stolthet.” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"stone butch","wordforms":[],"text":"(eng) en mycket maskulin kvinna både till karaktär och klädsel. Stonebutchen tar kommando t ex i sängen men förbjuder ofta partnern att vidröra hennes kön. Se även butch.
","jfr":["butch"]} {"baseform":"stonka","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Återfunnet hos Dahlén (2004): ”Andra ord för samlag är juffsa, göka, pöka, stonka, pippa, knulla, gå hela vägen och ligga med varandra.” Ingen annanstans har jag återfunnit stonka; knulla. I slang finns stonka, stånka; flicka och hatt och stånka; stöna.
","jfr":[]} {"baseform":"stoops","wordforms":[],"text":"(so) dum, korkad person. Bildat från engelskans stupid; dum.
","jfr":[]} {"baseform":"stopp","wordforms":["stoppa","stoppa in","stoppa upp","stoppa en pinne i brasan"],"text":"(sl) knull, knulla. ”Tänker du inte stoppa dit’en snart?”: elak fråga från kvinna till man med liten sprickstoppare*, eller hennes hämnd på den karl som tror sig oövervinnerligt potent. Bäst effekt om frågan ställs efter avslutat knull. Även stoppa in, stoppa upp, stoppa en pinne i brasan och stoppa in limpan i ugnen; knulla. ”Jag log utan att svara, vilket han tog som ett bifallande. Och varför inte; det var ju så Bill, Tom och merparten av världens övriga män valde att tolka kvinnors ord och mimik. Att man menade vad man sa var inte möjligt; det var alltför sårande för den manliga fåfängan. Ett kvinnligt leende utan ord betydde därför alltid ’kanske’, en mottagen drink var ett definitivt ’ja’ och att säga ”neej”— à la Ebb — var teater och betydde bara att man ville leka lite längre innan de fick stoppa in den.” (Boije af Gennäs 1991) ”Det enda de skamliga karlarna borde få stoppa in nåt på är bankkontot!” (Drougge 1998/2003) ”... och stoppade ett annat hennes hål som tål stoppning om det så vore tio gånger om dagen.” (Hallenstierna 1972/1700-t) \"Om han vill stoppa upp den i rumpan och du inte vill så säger du väl till!\" (Kalmér 2022 s 48)
","jfr":[]} {"baseform":"stoppa om","wordforms":["stoppa in"],"text":"1 (euf) stoppa om. Olle Waller (2002) berättar att ”de alldeles vardagliga och kärleksfulla orden ’gå och lägg dig så kommer jag och stoppar om dig sen’ ursprungligen är ett uttryck som har att göra med den kontroll föräldrar och andra äldre utövade vad gällde de ungas självbefläckelse* under täcket. Och han avslutar: \"Att ’stoppa om’ någon innebar att man noggrant bäddade in barnet och såg till att händerna låg på täcket innan det somnade.” 2 (sl) stoppa, i uttrycket stoppa in den, knulla någon. \"Men till slut går inte törsten att släcka, å både charm och utseende försvinner. Då får man va gla om nån vill stoppa in den alls, för några ynka kronor.\" (Segerlund 2021 s 244)
","jfr":[]} {"baseform":"stoppduk","wordforms":[],"text":"(euf) mensbinda. ”Enklast är att begagna fyrkantiga lappar, 35 centim. å hvarje sida, af groft linne (i nödfall bomull) hvilka i två motstående hörn hafva vidsydda öglor af band. De kan sammanvikas från de två andra hörnen och fasthållas genom ett band kring lifvet, som trädes in genom de nämnda öglorna.” (Hygienen för det fysiska äktenskapet 1901)
\nÄnnu på 30-talet var en stoppduk, och det den användes till, något onämnbart för många, vilket följande citat från Hasso (1977) visar. Föräldralösa Cecilia växer upp hos sin moster, Momo, på söder i Stockholm: ”När hon var liten hade hon frågat Momo vad dom där virkade trasorna användes till. Ja, så liten var hon förresten inte. Hon hade fyllt åtta år. Då hade Momo svarat att hon hade ganska dålig hals och att hon måste lägga våtvärmande omslag på den då och då för att den inte skulle bli inflammerad — och att det var bäst om man gjorde det om nätterna ...”
","jfr":[]} {"baseform":"stoppord","wordforms":[],"text":"(sym) ett överenskommet ord eller en gest som den undergivne kan ta till vid en BDSM-session*. Anses av många vara en del av SSC*. Se även kodord.
","jfr":["kodord"]} {"baseform":"stor","wordforms":[],"text":"1 (euf) göra en stor, göra stort, göra det stora; bajsa, skita. ”Är det möjligt att Ers Nåd inte begriper, vad det är att göra stort eller litet? Sådant får ju barnen lära i skolan, strax de avvänjes! Nå, så vet då, att jag menar, om Ers Nåd har känt lust att göra vad man inte kan låta någon annan göra.” (Cervantes 1955) \"Klockan ett skall de av flickorna och pojkarna, stora som små, som har tillstånd att göra sina trängande behov, det vill säga att göra stort, och detta tillstånd ges aldrig annat än med stor svårighet och för högst en tredjedel av undersåtarna, bege sig till kapellet där allt har ordnats konstfullt för de sinnliga njutningar som är förknippade med just de behoven.” (De Sade 2005/1785) Se även liten. 2 (sl) den store, store björn; kuk. \",,,när han pressade in sin store, så släppte tjejerna sig ofta och hörbart,...\" (Hallänning f 1945) 3 (sl) stor; sexuellt upphetsad, kåt i jämförande sammanhang. 4 ordet ingår i en rad uttryck som har med graviditet att göra. Från Blekinge hämtar vi ”hon är stor i kring” och från Göteryd (Sm) kommer ”hon är stor som en vintermössa”.
\nVidare har vi stordiger, storstor, endast belagt i Jämtland, storkvedug (Dl) för stor mage, storlivad, ålderdomligt från Nuckö i Estland och ”hon har (fått)/går med stormage”, som det heter i vissa trakter av Norrbotten och Finland. Stormagug; med stor mage kommer från Värmland och Finland. I jämtländska Berg säger man storstadig om kvinna som är i slutet av graviditeten och i en rad landskap från Blekinge i söder till Medelpad i norr talar man om att ”kvinnan är/går stortjock”. Uppgift från Byrman (1989). Från Jämtland kommer stortjuck, enligt min jämtländske sagesman (f 1929). 5 föreställning om att den man som har en stor näsa också har en stor kuk och att en kvinna med stor mun har en motsvarande stor fitta. Jämför näsa (4).
","jfr":["liten","den store, store björn"]} {"baseform":"stora björn","wordforms":[],"text":"(sl) se björn.
","jfr":[]} {"baseform":"stora skräll","wordforms":[],"text":"(sl) ”syfilis” (Kotsinas 1996) från 1897. Se även könssjukdomar.
","jfr":["könssjukdomar"]} {"baseform":"stora usch","wordforms":[],"text":"(euf) göra stora usch; bajsa, skita. Jämför under lilla du.
","jfr":["lilla du"]} {"baseform":"storbommen","wordforms":[],"text":"se under bom.
","jfr":[]} {"baseform":"storbrak","wordforms":[],"text":"se brak.
","jfr":[]} {"baseform":"storebror","wordforms":["storeman"],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"storfingret","wordforms":[],"text":"(euf) penis. ”— Nå, är du bedragen då? Om jag fingrat henne litet, vad var det mer? — Ja, med storfingret tycktes det mig. Hon var bra villig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Se även under finger.
","jfr":["finger"]} {"baseform":"storfitta","wordforms":[],"text":"(so) till kvinna. Min jämtländske sagesman (f 1929) hörde följande skämt på 1940-talet: ”hon är väl av storfittigt folkslag”, alltså av en släkt vars kvinnor har stora könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"storfräs","wordforms":["fräs"],"text":"(sl) stort stånd. Se även fräs.
","jfr":["fräs"]} {"baseform":"storfärdig","wordforms":[],"text":"(dial o so) uppblåst skitstövel*.
","jfr":[]} {"baseform":"storhora","wordforms":[],"text":"(so) enligt Svahn (1999) om kvinna i Korsberga (Vgl) som begår hor*.
","jfr":[]} {"baseform":"stork","wordforms":[],"text":"(fornsvenska storker gemensamt germanskt ord troligen besläktat med stark) 1 (euf) komma med storken, det kanske mest använda, när det gäller att förklara för ett litet barn hur det blivit till. Legenden om storken som barnabringare berättas hos Hylander (1943): ”Enligt våra nordiska förfäders gudasaga kommo människobarn till på följande sätt. Grundämnet till varje människa sköt skott blommade och mognade till frukt på den världsomskuggande asken Ygdrasils grenar. När så dessa frukter mognat, föllo de ned i Fensalar, de gyttjiga dammarnas salar, som var Odens milde broder Höners land. Storkarna, som voro Höners fåglar, sågo dem och flögo med dem till kvinnor, som trängtade efter att smekas av små barnahänder. Odens yngste bror Lodur, uppflammaren, bar dem på eld i modersskötet och gav dem där rörelseförmågan, det varma blodet och gudaskepnaden. Med tiden förvandlades denna saga och kvar blev endast storken, som kom från sina träskmarker med lindebarnet fixt och färdigt.”
\nGenerationer av barn har på sin fråga hur de blivit till fått höra att storken kommit med dem och släppt ner dem genom skorstenen och att det därför alltid ska vara lock på grytorna på spisen. Andra förklaringar är att mamma köpt dem av doktorn, att tanten (barnmorskan) hade dem i sin svarta väska, att barnen kommer till jorden som små änglar som Gud lånar ut till dem som sköter dem väl, att mamma lagt ut en sockerbit på fönsterblecket för att locka dit en fågel som haft dem med sig, plus en rad liknande fantasier, som alla kan ställa till med stor skada den dag barnet upptäcker att det förts bakom ljuset.
\nI Sexuallivet i modern belysning (1944) tar en läkare upp några ”storkfall” från sin praktik: ”En patient hade fått veta att han var köpt i ett stort hus på Östermalm. Gossen, som av kamrater upplysts om det naturliga förloppet, men icke vågat fråga föräldrarna närmare, hade dragit den slutsatsen att han var fosterbarn. En annan patient hade fått veta att han var hittad i soptunnan. En tredje hade till 12-årsåldern fått leva i den föreställningen att en ängel hade kommit med honom från himlen.”
\nTill 2—3-åringen kan man mycket väl hålla sig till storken. Barnen lever ofta i sagans värld och är nöjda med storksvaret men besvikna på ett teoretiskt utredande svar. Men till äldre barn bör man säga som det är, annars kan man lätt trassla till det både för sig själv och barnet: ”Storken — tänkte jag — och jag tyckte det var mycket onaturligt. — Varför skulle storken komma med små barn — just storken — med människobarn? Jag tänkte, vilket ju var helt logiskt, att det verkligen var underligt, att storken, denna skojiga fågel med sin långa näbb och sina röda ben, som man alltid sett på bilder bo i ett vagnshjul uppe på ett tak, skulle få två olika slags barn. [...] Mamma, varifrån får då storken de små barnen? Så stod min lilla fromma mamma där på samma punkt och hade inte räddat sig ett dugg genom förklaringen med storken. Hon stod på samma plats inför sin lilla undrande unges ögon och svarade ingenting alls. Det är alltid så med barn, att det är det hemlighetsfulla, som lockar och som sporrar deras fantasi. [...] Och för barn skulle det säkert aldrig bli någon som helst undran, ifall de bara slapp det där absurda svaret om storken, för de begriper ändå med detsamma, att det är en saga, som de stora söker slå i dem.” (Skredsvik 1943) 2 kuk. Se även storknäbb. 3 den danska storken, storksemester, varit på storken; lesbiska uttryck för att inseminera* på klinik, t ex på Storkkliniken i Danmark. Se även Danmark (2).
\n","jfr":["storknäbb","Danmark"]} {"baseform":"storknäbb","wordforms":["näbb"],"text":"
(sym) kuk. ”Bara spetsen? sade han och stötte ögonblickligen in sin storknäbb djupare i munnen.” (Salten 1983) Se även näbb.
","jfr":["näbb"]} {"baseform":"storkukslugn","wordforms":[],"text":"(sym) att agera coolt och lugnt i en svår situation. \"Han chefen, borde ju vara storkukslugn, sa han och syftade på en hög chef som inte hade agerat coolt i en krissituation där chefen borde ha ägt just storkukslugn.\" (Kalmér 2024 s 313) \"Och det är väsenskilt från svenska kultursidor, som nästan mer än kultur är upptagna av sex och relationer mellan könen, vem som 'får ligga' och vem som har eller inte har — varning för det fulaste ordet som siktats i svensk tidningsprosa! — 'storkukslugn'.\" (Anders Q Björkman: Vi behöver någon som hatar Sverige. SvD Kultur, Kulturkrönikan 10 aug 2025.) \"Ekland har bara hunnit till sitt 34:de glamorösa levnadsår när slutmelodin spelas. ' Vinter i PI' är ett måste. Till dess gläds åt att en 82-årig kvinna besitter det som numera kallas 'storkukslugn' (Anna Gullberg i Expressen om Britt Ekland i Sommar i P1 10 aug 2025).\"Emma Frans skriver i Alla tvättar händerna (2021) om hur Anders Tegnell besitter ett 'storkukslugn', medan alla andra springer runt som hysteriska fjollor.\" (Kullberg 2023)
\nI Språktidningen och dess språkblogg tas ordet upp som nyord i september 2020. Enligt samma källa står ordet \"för ett grundmurat självförtroende som inte är arrogant eller skrytsamt. Ordet används om både män och kvinnor.\" Ordet kommer från engelskans big dick energy, förkortat BDE och utgår från föreställningen att en stor kuk ger självförtroende och denna självsäkerhet skapar i sin tur ett lugn hos personen ifråga som gör att man inte behöver hävda sig genom att vara arrogant eller skrytsam. Ordet är belagt i svenskan sedan 2016 men det var först under 2020 som storkukslugn slog igenom.
\n","jfr":[]} {"baseform":"storlek","wordforms":[],"text":"
(sym) storleken har ingen betydelse. Ursprungligen använt som ett lugnande besked från sexualrådgivare till orolig patient som undrade om storleken på penis var avgörande för ett lyckat sexliv. Numera används uttrycket mer allmänt även i varianten: Storleken har betydelse. Kinseyrapporten, (Sexual Behavior in the Human Male 1948) är än idag den undersökning som har störst urval vad gäller penisstorlekar. Över 2000 män deltog i undersökningen. Storleken på merpartens snoppar låg i intervallet 9—22 centimeter. Cirka 75 % av männen fanns mellan 13—18 cm. Bara 4 % hade kukar mindre än 9 centimeter. Medelomkretsen låg i intervallet 8—12 cm.
\n”Strindberg mätte sin kuk i horan Vita Björns närvaro och antecknade längden: 16.4 centimeter. ’Jag var icke någon stor man i lugnt tillstånd, men normal i uppretat...’, skrev han i ett brev 1887 och ansåg för övrigt, och passande nog, att den kortare kuken var ett tecken på intellektuell status.” (Whilde: Les extrêmes se touchent. Subaltern 3/2006) \"Vi killar hakar upp oss på storleken eftersom vi ser porrfilmer med män som har enorma kukar.\" (Kalmér 2024 s 263)
","jfr":[]} {"baseform":"stormaren","wordforms":[],"text":"(sym) kuken.
","jfr":[]} {"baseform":"stormast","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Ta stormasten med dig så skall vi segla.” (Meurling 1973:2) ”Äntra stormasten, Mariotta, så brassar vi loss, befallde sjömannen kärvt och hon satte sig direkt på staken, matade in ollonet i sig...” (Wahl 2003) Jämför mast.
","jfr":["mast"]} {"baseform":"storslam","wordforms":[],"text":"(sl) orgasm, utlösning. Storslam är att vinna allt som går att vinna. Jämför lillslam.
","jfr":["lillslam"]} {"baseform":"storslägga","wordforms":[],"text":"(sl) kraftig slägga. Här om stor kraftig kuk. Se vidare under slägga.
","jfr":[]} {"baseform":"storänne","wordforms":[],"text":"(dial) rumpa, storända. Används främst om trädstammar och timmerstockar. Rietz (1867) har ’podex’ och ”vänna te storännen; slå på stort”.
","jfr":[]} {"baseform":"stosch","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, ärtig och sexig tjej.
","jfr":[]} {"baseform":"stosse","wordforms":[],"text":"(sl) stånd, erektion.
","jfr":[]} {"baseform":"straff","wordforms":[],"text":"(euf) mens, menstruation. ”—Jag fryser lite, sa Cecilia. —Du håller väl inte på att bli förkyld? —Nej, inte alls Momo — jag har ju min ... min ... hon hatade ordet. — Ditt ’straff’ — javisst, det tänkte jag inte på.” (Hasso 1976)
","jfr":[]} {"baseform":"straight","wordforms":["strejt"],"text":"(sl) från engelskan med betydelsen rätt, riktigt, korrekt. 1 heterosexuell. ”Hist.: sedan 1993.” (SO) ”Det ska vara härligt och mysigt och vi vill göra all slags sexfilm, inte bara för lesbiska och strejta.” (6 — en tidning om sex. Journalistlinjen Skurups folkhögskola, 2003.) 2 icke straight, strejt; homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"strala","wordforms":[],"text":"(sl) pissa. Jämför stråla, strila.
","jfr":[" stråla, strila"]} {"baseform":"stramare","wordforms":[],"text":"(sl) stånd, erektion. Strama; sträcka, spänna.
","jfr":[]} {"baseform":"strandfjäril","wordforms":["fjäril."],"text":"(sl) prostituerad med hamn och strand som arbetsplats. Se även fjäril.
","jfr":["fjäril"]} {"baseform":"stranguri","wordforms":[],"text":"fornsvenska kalda pis, kalle pis; kallpiss, stranguri. Urinstämma; oförmåga att tömma blåsan. Av grekiska stranguria med samma betydelse. Bildat av grekiska stranx; droppe och uron; urin. Swedberg (1720-t) har kallpiss; stranguria. ”Som Lichtenberg sa: Det finns inget roligare än att vilja pissa på sin vän när man har stranguri.” (Teratologen 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"strap on","wordforms":[],"text":"(eng) sexhjälpmedel, sexleksak. ”En strap-on är en dildo* fäst vid ett harnesk som sätts på ungefär som ett par trosor eller hot pants, beroende på design. Dildon pekar utåt, och imiterar på så sätt en kuk. Ofta finns även en dildo som pekar inåt, för njutning och stabilitet. Kort sagt erbjuder en strap-on kvinnor möjlighet att penetrera utan att behöva hålla en dildo eller något annat i händerna.” (Ottar 3/2006 s 22) \"Efter tre timmar av svettigt, psykotiskt sex räckte hon mig en jättelik svart strap-on. Hon ville tydligen att jag skulle ta på mig den.” (Jameson 2005) Lår strap-on fästs, som namnet antyder, vid låret.
","jfr":[]} {"baseform":"strata","wordforms":[],"text":"(sl) av straight, strejt*.
","jfr":[]} {"baseform":"strategikissa","wordforms":[],"text":"(sl) gör den som i förväg vet hur och var hen ska tömma sin blåsa.
","jfr":[]} {"baseform":"strategionani","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia se ”onani som stresshanteringsmedel”.
","jfr":[]} {"baseform":"strawberry","wordforms":[],"text":"(put) Holmén (1997) har ”kvinna som utbyter sexuella tjänster mot crack (kokain) eller pengar för att köpa crack”. Jämför raspberry.
","jfr":[" raspberry"]} {"baseform":"streaka","wordforms":[],"text":"(sl) springa naken offentligt för att chocka.
","jfr":[]} {"baseform":"streaking","wordforms":[],"text":"(eng) att uppträda naken offentligt. Av engelska streak; rusa. Därav svenskans nakenrusning*. Fenomenet uppkom i Nordamerika i början av 1970-talet. Först var det bara unga män som uppträdde nakna, men senare tillkom även kvinnor och mot mitten av 1970-talet var streaking så utbredd att en radiostation i Los Angeles sände ut särskilda ”streak alerts”; streak varningar i etern. Streaking förekom redan under senmedeltid då unga människor provocerade offentligheten med ”nakendanser”.
","jfr":[]} {"baseform":"streck","wordforms":[],"text":"1 (sym) kvinnans könsorgan. ”Vem skulle kunna tro att detta till yttre utseende så nätta streck, sparsamt begåvat med några få fjun, vore så tjänstbart och kunde inrymma en huggare av ännu större capacité än min, ty jag kunde ej undgå att märka, att han alldeles ej var trångbodd och besvärlig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 (sl) streck i ryggen; liten, platt stjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"streða","wordforms":[],"text":"(fno) knulla, sodomi*. Holm (2013) har med följande tolkning av en ristning från ca 1200-1250 funnen i Bryggen, Bergen: Rannveig Rauðu ska[lt]u streða/serða þat sé meira enn manns[r]eðr ok minna enn hestreðr. Och Carita Holm översätter: ”Du kommer att knulla/skända Rannveig den röda. Den kommer att vara större än en mans kuk och mindre än en hästkuk.\" Norrøn ordbok uppger att stroðinn* är perfekt particip av streða, vilket i sin tur hänvisas till serða*. Betydelsen blir därför densamma som sistnämnda ord: fysiskt/intimt umgänge med någon; sodomi*. Se även rass, rassinn.
","jfr":["rass, rassinn"]} {"baseform":"streeta","wordforms":[],"text":"(sl) horstråk. Engelska street; gata. Jämför strit, strita.
","jfr":[" strit, strita"]} {"baseform":"strejt","wordforms":[],"text":"se straight.
","jfr":[]} {"baseform":"stret","wordforms":[],"text":"(sl) idiot. (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"stridskuk","wordforms":["stridspitt"],"text":"(mil sl) 1 ett täljt trästycke, med olika slags inskriptioner, tillverkade av de inkallade under värnpliktstjänstgöringen. De täljda figurerna har symboliserat enskilda soldaters eller hela plutoneers stridsbarhet och ära. Figurerna har ofta försetts med namn, årtal och andra uppgifter på den eller de personer som tillverkat dem. Ibland har de också överlämnats till nästa omgång inkallade. 2 under min egen lumpartid vid ING 1 i Solna (1960—61) var stridskuk eller stridspitt skällsord för alltför stridslystna soldater och befäl.
","jfr":[]} {"baseform":"stridsyxa","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. ”Gräva ner stridsyxan”; försoningsknull.
","jfr":[]} {"baseform":"strigel","wordforms":[],"text":"(sym) läderrem. Här kuk. ”Medan jag utan framgång bemödade mig med hans slankiga strigel, levde han om med mig därnere så att det gick för mig det ena ögonblicket efter det andra.” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"stril","wordforms":[],"text":"(sym o ljud) 1 pisstråle. 2 slå en stril; pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"strila","wordforms":[],"text":"(sl o ljud) pissa. En fin stråle ur en stril*. ”— Det var igår natt på deras rum. Tobbe vaknade till av nåt konstigt ljud, och tittade upp. Vad tror du han får se? Jo, Anas stora vita, fläskiga, äckliga kropp häckande i tvättställshörnet, naken som på ett par smutsiga Y-fronts kalsonger typ ’Tillhör landstinget’. HAN STOD DÄR OCH STRILADE LOSS!” (Skantze 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"strimma","wordforms":[],"text":"(sl) manlig utlösning*.
","jfr":[]} {"baseform":"strinch","wordforms":[],"text":"(för sl) stringtrosor. Se intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"string bondage","wordforms":[],"text":"(eng) av string; snöre, rep. Att bli sexuellt upphetsad av att binda rep runt partnerns kropp. Se också bondage.
","jfr":["bondage"]} {"baseform":"stringisar","wordforms":[],"text":"(sl) se intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"stringtrosa","wordforms":[],"text":"små underbyxor som inte täcker skinkorna. ”Hist.: sedan 1994.” (SO) Se vidare intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"stripp","wordforms":[],"text":"(sl) 1 klä av sig. 2 stripteasedansare. Se striptease.
","jfr":[]} {"baseform":"strippa","wordforms":[],"text":"se strip-tease.
","jfr":[]} {"baseform":"strippad","wordforms":[],"text":"(sl) naken.
","jfr":[]} {"baseform":"strippare","wordforms":["striptease"],"text":"(sl) stripteasedansare. Se även striptease.
","jfr":["striptease"]} {"baseform":"striptease","wordforms":[],"text":"(engelska strip; blotta och tease; reta) avklädningsnummer i sexshow, där strippan, striptören (manlig strippa) under utdragna (retande) plastiska rörelser låter samtliga plagg falla. Ordet striptease känt i svenskan sedan början av 1950-talet. Strippa sedan mitten av 1960-talet. Fenomenet går tillbaka till forntidens Egypten och Orienten, vars slöj- och magdans i hög grad knyter dansen till den erotiskt eggande avklädningen och de suggestiva kroppsrörelserna. Amerikanarna menar att striptease är en rent amerikansk ’konstform’, visserligen besläktad med slöj- och magdansen, men annars en absolut originell del av den amerikanska kulturen. Den första stripteasen lär ha ägt rum den 13 mars 1894 och visade en flicka som tog av sig kläderna vid sänggående. Strippen finns kvar än idag i Paris fast bara till namnet. Idag är det hårda porrshower som visas på de gamla stripklubbarna.
","jfr":[]} {"baseform":"strit","wordforms":["strita"],"text":"(sl) Gibson (1978) har ”steppa striten på bengster” som han menar är förbrytarspråk för att ”vara (manlig) prostituerad”. Även gå, trampa, kila på stritan. Strit, strita från engelska street; gata.
","jfr":[]} {"baseform":"stroðinn","wordforms":[],"text":"(fno) knullad. Palm (2004) har ”att bli sexuellt utnyttjad\". Till verbet stréða. ”Àli er stroðinn i rassin.” (Medeltida runinskrift på benbit i Oslo.) Översatt: ”Åle är knullad i röven.” Holm (2013) tolkar följande runinskrift funnen i Gamlebyen, Oslo och daterad till tidigt 1200-tal: Hversu fór þat er þu reist i Krosskirkju... Óli er óskeyndr ok stroðinn i rassinn... I Holms översättning: ”Hur lät det där påståendet du ristade i Korskyrkan? Ole är otorkad bak [eller oskyddad bak] och knullad i röven\". Enligt Holm rör det sig här troligen om det första omnämnandet av ett tydligt homosexuellt förhållande (sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal).
\nEnligt Ljunggren (2014) är ”stroðinn och sorðinn* particip adjektiv från verben streða och serða, där det första är en metates (omkastning av språkljud) av det andra ordet och sålerdes uttrycker båda orden den manliga funktionen i en sexuell akt samt att de har en högst obscen effekt. En man som är sorðinn eller stroðinn är en som blivit utnyttjad av en annan man och att mannen även under tiden är argr* samt att den sexuella akten således är ergi*. Jämför sorðinn.
","jfr":[]} {"baseform":"stronk","wordforms":[],"text":"(sl) någon eller något som som är så in i helvete stark, starkt.
","jfr":[]} {"baseform":"stronzo","wordforms":[],"text":"(för sl o so) skitstövel*. Från italienska stronzo; smuts, skit, skithög.
","jfr":[]} {"baseform":"strul","wordforms":["strula"],"text":"(sl) krångel, krångla. 1 strul; knull och strula; knulla. 2 hångel därav strula; hångla, smekas, älska. \"Måhända kan ordet bytas ut mot ’hångla’. Eller ’kladda’ som vi sa på min tid. Det var ingen vacker omskrivning, ändå är strula värre. Eftersom det för tanken till sura protester och halvaggressiv tjurighet.” (SvD 30/8-2003 Karin Thunberg: Glöm för jösse namn inte att strula i nöd och lust.) Hos Ann Frisell (1996) heter det: ”Håller flickan på eller ’strular med’, dvs har sex eller antas ha haft sex utan kärlek med en partner som sedan snabbt byts ut, riskerar flickan att få dåligt rykte och kallas för hora.” 3 (sl) strul; oseriös sex- eller hångelpartner.
","jfr":[]} {"baseform":"strulkuk","wordforms":[],"text":"(so) bråk- och krångelmakare..
","jfr":[]} {"baseform":"strumpa","wordforms":[],"text":"1 (sym) kondom. ”Dra på sig en strumpa.” Med hos Thesleff (1912). 2 (sl) ”onani (1990-t)”, enligt (Thorén 1996). The Alternative Swedish Dictionary menar att det är på strumpan sperman hamnar vid en runk. \"Jag gjorde en strumpa i morse!” 3 strumpa (lmo) stöna + rumpa; ljud vid analsex. 4 slampa*. ”Tjej som har sex med en kille som redan har en tjej. En strumpa man använder för dagen och sen slänger i tvätten och tar ett nytt par dagen efter.” (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"strumpsex","wordforms":[],"text":"sexuell avvikelse där utövaren tänder på sexiga strumpor med tillbehör.
","jfr":[]} {"baseform":"strunt","wordforms":[],"text":"1 (euf) idag mest om skräp, smörja, men ursprungligen om avföring, en betydelse som t ex nederländska stront fortfarande har. Ordet från medellågtyska Strunt; lort, av latin strundius, struntus; exkrementer*. \"Hist.: sedan 1738”. (NEO) Prata strunt är att prata skit, dynga eller lort. Själv minns jag från min barndoms ofta tvåhåliga utedass, hur man gärna ville ha någon med sig vid besöken, för att, som man sa, prata strunt. Föga förstod vi då hur väl vi förenade ord och handling. 2 kvinnobröst. 3 behå.
","jfr":[]} {"baseform":"strupa","wordforms":[],"text":"(åld so) har med strupe att göra och innebär en person som skriker, väsnas och skäller. Uppgiften från Andreas och Anna Karlsson (2017 s 113) som också ger exemplet: \"Din förbannade strupa.\" (s 111)
","jfr":[]} {"baseform":"strut","wordforms":["slemstrut."],"text":"1 (sl) förhud. ”Jag tog av mig byxorna och smorde in struten med hennes skum.” (Blå 2003) Jämför strutpitt; förhudsförträngning. 2 (sl) behå. 3 (sl) strutar; kvinnobröst. ”Sedan riktade jag min uppmärksamhet mot hennes strutar medan jag reste mig på armbågarna och kuken ännu var kvar i henne.” (Het Kärlek 1967) 4 (sym) fitta. Även slemstrut. ”Får jag hälla min mjukglass i din strut?” Fråga från någon nära utlösning. 5 kuk i dra (någon) i struten; runka, onanera.
","jfr":["slemstrut"]} {"baseform":"strutkuk","wordforms":[],"text":"(sl) kuk som liknar en strut därför att förhuden täcker ollonet.
","jfr":[]} {"baseform":"strutpitt","wordforms":["förhud"],"text":"(sl) förhudsförträngning. Se även förhud.
","jfr":["förhud"]} {"baseform":"struva","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. Ett flottyrkokt bakverk. Finns, enligt Edenborg (1995/2007), med i Bordelldiktningen (1760—1790). ”Bitna i läppen, knådna i struvan.” (Martin, Kärlek 8/1967)
","jfr":[]} {"baseform":"stryka med","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö*.
","jfr":[]} {"baseform":"strykbög","wordforms":[],"text":"(sl) masochist*, sadist*.
","jfr":[]} {"baseform":"strypa","wordforms":[],"text":"1 (sl) pissa respektive skita i uttryck som strypa en kines eller neger med tanke på den gula och den svarta rasen. Norsk slang har strype jøden (juden) om avföring. 2 strypa den enögde*; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"stryparen","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan för dess kramande förmåga. Se även under ål (1).
","jfr":["ål "]} {"baseform":"strypsex","wordforms":[],"text":"(sym) \"Strypsex har jag haft. Det låter som att man kväver någon, men man håller bara en hand runt halsen, inte hårt, och har samlag samtidigt i missionärsställningen, helt ofarligt men sexigt.\" (Kalmér 2024 s 303) Men strypsex har sina risker. Tar man i för hårt kan både medvetslöshet och även dödsfall innträffa. Se vidare asfyxiofili.
","jfr":[]} {"baseform":"strå","wordforms":[],"text":"(fsv) stra, gemensamt germanskt ord t ex engelska straw och tyska Stroh. Ursprungsbetydelse ’något utstrött’. 1 (sym) liten, tunn kuk. Jämför halmstrå. 2 (euf) könshår. ”Hennes fingrar lekte och sökte sno omkring sig de unga strån av den mossa som naturen skapat till både nytta och prydnad.” (Cleland 1965/1749) ”Hårstråna sträva mot min mun; därunder någonting mjukt, som sammet ännu en gång, med en lätt, lätt smak av salt.” (Utan svindel. Ottar 4/97)
","jfr":["halmstrå"]} {"baseform":"stråka","wordforms":[],"text":"(dial) slyna*. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"stråke","wordforms":[],"text":"(sym) penis. När stråken gnids över felan* uppstår förhoppningsvis ljuv musik. Se även hårfiol.
","jfr":["hårfiol"]} {"baseform":"stråla","wordforms":[],"text":"(sl) pissa. Stråla gör den som sprider strålar. ”Han strålade som en sol, när strålen äntligen kom.” BOL har stråla; pinka.
\n","jfr":[]} {"baseform":"stråle","wordforms":[],"text":"
från tyskan.1 (sl) slå en stråle; pissa. ”Jag känner strålen kvillra/ genom min halvsömninga lem/ Ett stycke bort sitter du på huk/ Vit och väldig lyser din röv/ genom kvällsdunklet/ och jag hör ljudet av din/ stråles pärlor i gräset.” (Twilling 1967) \"Han är den bättre som alltid, i varje stund, dag som natt, kan rätta sin min efter andras, ständigt är redo att visa sitt bifall och smickra om vännen rapar rejält, om med kraftig och spikrak stråle han pissar, om ur den gyllene pottan ekot hörs av hans brakskit.\" (Juvenalis Tredje satiren s 44) 2 (euf) sperma. ”...till och med nästan ett vrål av extas, när strålen vräkte fram ur honom.” (Cleland 1965/1749) 3 (eld)stråle; förebådar orgasmen. ”Det sköt en eldstråle genom kroppen på mig, särskilt i ryggen, och allt under det jag stirrade in i kameran började det gå för mig.” (Bjørnebœ 1967).
","jfr":[]} {"baseform":"strålkastare","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 fitta. 2 kuk. 3 bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"strålröta","wordforms":[],"text":"(sl) fotsvett.
","jfr":[]} {"baseform":"sträckare","wordforms":[],"text":"(euf) (stå)kuk. Den som sträcker på sig. ”När vår ömsesidiga trance sjunkit tillbaka och den unge mannen dragit ut den härliga sträckare...” (Cleland 1965/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"sträcket","wordforms":[],"text":"(euf) förklaras hos Auguste Forel (1942) med ”den lägre, vanligare formen af privatprostitution är den s k gatuprostitutionen och det sätt, hvarpå den fiskar kunder, eller ’sträcket’. Vanligen på aftonen, mången gång också midt på ljusa dagen, stryka de ifrågavarande kvinnorna, klädda så uppseendeväckande som möjligt, kring på vissa bekanta och mycket trafikerade gator och gifva sig tillkänna genom utmanande tecken, blickar osv till dess att en mansperson fäster sig vid dem och följer dem hem. Detta är i få ord det i alla städer brukliga ’sträcket’.”
","jfr":[]} {"baseform":"sträka","wordforms":["sträga","stredja"],"text":"(dial) lukta illa, stinka. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"strännt","wordforms":["strännta"],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) används i Närke ordet strännt om ”vattenstråle af kort varaktighet”, och i Östergötland om ”ojämn uringång”. Från samma källa har vi strännta; östgötska för ”spruta fram skoftals [ryckvis] i fina strålar: låta något småningom, men med fart framrinna, t ex om urin”.
","jfr":[]} {"baseform":"strätta","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867 har ”sqvätta, spruta hastigt fram ur ett hål”. Allmänt i Götaland. I Skaraborg och Västergötland med specialbetydelsen ”kasta vatten skvättvis”. Strätta används också om diarré, särskilt när det drabbar små barn. Rietz jämför med tysk dialekt stritzen; spruta om urin och diarré.
","jfr":[]} {"baseform":"strätting","wordforms":[],"text":"(måns) fitta. Källa: W Andersson, Mölndal, född 1855. (Bergman 1929) Strätta (dial); skvätta, spruta hastigt fram ur ett hål t ex om piss.
","jfr":[]} {"baseform":"stubb","wordforms":[],"text":"(sym) sträv kort behåring. Här om håret runt könsorganen. ”Fast jag är liksom lurvig. Frida har bara lite stubb.” (Het 2012 M-f:ing Sandra Rydell)
","jfr":[]} {"baseform":"stubbakärring","wordforms":[],"text":"(åld so) \"Skällsordet stubbakärring är inget som används dagligen nuförtiden. Stubbe var ett ålderdomligt uttryck för en kort och knotig gubbe. Det kunde även antyda att personen i fråga var orkeslös, tölpig eller dum. Ordet kunde användas rent bildlikt — att likna en människa vid en gammal murken stubbe.\" Karlsson A & A 2017 s 73) Och från samma källa: \"Du stubbakärring! Vill du ta livet av mig som du ville göra med min man? (s 71)
","jfr":[]} {"baseform":"stubbe","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Mossig stubbe; gammal, skrumpen kuk. Jämför stubbe; gubbe, och stabbe; låg, kort och tjock påle. Samma ord som stubbe. Använt från 1920-talet och framåt i förbindelsen ”stabben och stomman”; far respektive mor i skolpojksslang. Tysk slang har Stubben; impotent man. ”Kom hit nu, baron Münchhausen, sade hon, så skall vi se, vad vi kan göra åt den där trästubben, som ni av allt att döma förvarar i byxfickan.” (Meurling 1973:2)
","jfr":[]} {"baseform":"stubbåker","wordforms":["åker"],"text":"(sym) korthårig och sträv fitta. Se även åker.
","jfr":["åker"]} {"baseform":"stubin","wordforms":[],"text":"(sl) kuk i det ryker i stubinen; det är nära explosion, orgasm, och tända på kort stubin; tända snabbt eller tända med kort kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"stucken","wordforms":[],"text":"(sym) antingen av byxormen* eller husormen. ”Ståcken utå byxormen”, är enligt uppgift från kvinna (f 1912 från Säfsnäs i Dalarna) vulgärt och i högsta grad karlspråk om gravid kvinna. Byxorm är slang för det manliga könsorganet och Byrman (1989) jämför med den engelska motsvarigheten one-eyed trousersnake (den enögde byxormen). I uppländska Möja blir kvinnan istället ”stucken av husormen”. Se även under orm.
","jfr":["orm"]} {"baseform":"studarumpa","wordforms":["rumpa"],"text":"(sk) oxsvans. Se även rumpa.
","jfr":["rumpa"]} {"baseform":"studsa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 dansa. 2 studsa en serie, studsa låda och studsa med baken; knulla. ”Ja, detta var kärlek, detta löjliga studsande med baken och sedan bortvissnandet av den stackars obetydliga, fuktiga lilla penisen!” (Lawrence 1928) ”Mycket nära kroppskontakt. Jag tycker om när penis är djupt inne i mig och när vi liksom gnider oss mot varandra i stället för att studsa upp och ner.” (Hite 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"stuesthai","wordforms":[],"text":"(grek) ha/få stånd.
","jfr":[]} {"baseform":"stuffing","wordforms":[],"text":"(eng) uppstoppning, fyllning. Genom frossande få magen att svälla, vilket av vissa upplevs som sexuellt upphetsande då magens utvidgning får sexorganen att pressas ner. Detta stimulerar vissa sexuellt.
","jfr":[]} {"baseform":"stuga","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. ”Då hittad Modren på för Dottern hastigt liuga/ och sad en fågel* har sitt bo i denna stuga...” (Hordikt i Köttets Poesi 1995/2007.)
","jfr":[]} {"baseform":"stula","wordforms":[],"text":"(dial o åld) Rietz (1867) har ”hafva samlag med någon”. Jämför stul (dial); stjälpa, välva omkull.
","jfr":["stul"]} {"baseform":"stump","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Egentligen kort bit, av fornsvenska stumper; litet återstående stycke av något som skurits, slagits eller huggits av. Gemensamt germanskt ord t ex engelska stump och tyska Stumpf. ”Ett exempel på magi är den här uppteckningen från Löderup i Skåne gjord 1922. Måns Persson talade om att när de skulle så hör [= lin], skulle kvinnan gå vid sidan om mannen när han sådde och hålla om ’stumpen’ på honom. Och så skulle hon säga: allt längre och tjockare, allt längre och tjockare. Linet menade hon förstås.\"
\nEnligt en småländsk uppteckning från ungefär samma tid hade kvinnans könsorgan samma effekt. ”Om linet skulle bli bra, så skulle ett fruntimmer gå över linlandet, så att linet ’fick se henne under kjortlarna’.” (Wagner 1938) Uppgifterna hämtade från Anderberg (1977). ”Hon satte sig med utspärrade ben över mig och kysste min näsa, mun, haka samtidigt som hennes heta blygdläpppar försökte suga åt sig stumpen, men den förstod fortfarande inte vad det var fråga om.” (Benny Andersen, Sänghästen 1987) I slang finns springa efter stumpen; sägs kåt, liderlig kvinna göra.
\n","jfr":[]} {"baseform":"stumpelumpen","wordforms":["stumperumpen"],"text":"
(no sl) rumpan*.
","jfr":[]} {"baseform":"stund","wordforms":["trevlig"],"text":"(euf) samlag. ”Jag har ett par gånger varit ute ensam men aktat mig för att dricka för mycket, ty då hade jag nog fallit för ’en trevlig stund’.” (Fabricius-Møller 1950)
","jfr":[]} {"baseform":"stungen","wordforms":[],"text":"(euf) påsatt, knullad. ”Jag ställde mig på alla fyra medan jag bad att bli stungen. Han var genast med på noterna.” (Drougge 1994) Se även påsättare.
","jfr":[" påsättare"]} {"baseform":"stupa","wordforms":[],"text":"(euf) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"stuprator","wordforms":[],"text":"(lat) förförare*. \"Han ville att Anders, som han kallade en stuprator, skulle straffas.\" (Lennartsson 1999) Se också stuprum.
\n","jfr":["stuprum"]} {"baseform":"stuprum","wordforms":[],"text":"
(lat) enligt Adams (1982) ursprungligen om vanära och skam, senare blev ordet synonymt med otillåtet könsumgänge, otukt och liderlighet. ”Också juristen Johann Jodoco Beck besvarade 1743 frågan ’om en enda mansperson utan hjälp av någon annan är förmögen att stuprera en jungfru som är sjutton år gammal eller äldre’ med att det ’under de omständigheter som brukar föreligga vid actu coeundi (könsakten) inte är troligt att en mansperson kan skända eller våldta en manbar jungfru’.” (Duerr 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"Stureplansmadrass","wordforms":[],"text":"(sl) lösaktig kvinna. Stureplan i Stocholm är en plats för varjehanda möten och ett krog- och nöjestillhåll. Se även madrass.
","jfr":["madrass"]} {"baseform":"sturske laban","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Så inte får han sticka sturske laban i mig. Det lovar jag min mamma och det lovar jag dig, bara dig.” (Ur Kåta Majas visa.) Kanske anspelar sturske laban på den beväringsvisa med det namnet som skrevs av Povel Ramel och framfördes första gången 1947.
","jfr":[]} {"baseform":"sturta","wordforms":[],"text":"(dial) dö knall och fall (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"stuss","wordforms":["bakstuss"],"text":"(åld) bak, stjärt. Av tyska Stutz med samma betydelse. Enligt NEO ”hist.: sedan 1734”. Wessén (1982) jämför stuss med lågtyska stût; bakdel, och tysk dialekt Stoss; stjärtfjäder, och menar att ordet troligen är släkt med stut i betydelse stryk i äldre svenska, även stöt. Hellquist (1980) har med följande exempel från en viss Palmfelt (1739): ”Sparckar honom i studzen.” Ordet finns hos Ihre (1766) som östgötska för ’podex*’, men inte hos Rietz (1867). Dalin (1850) jämför med tyska Steiss; stuss, och betydelsen \"bakändan på en menniska” och han menar att ordet ”säges helst ifråga om barn”. \"Vi finna stor tillfredsställelse i att låta honnom smaka kritikens färla, lika mycket som mången späd stuss har svidit under hans barbariska björkris, när han var pedell (rättstjänare) vid läroverket i Edinburgh.\" (Boswell 1951) \" Om ett barn dräglar* ovanligt mycket, låter man det kyssa tjuren tre gånger i stussen. Då upphör dräglandet. (af Klintberg 2020)
","jfr":[]} {"baseform":"stut","wordforms":["förförare "],"text":"(so) förförare, horbock. En stut är en kastrerad tjurkalv, ung oxe. Ett nordiskt ord troligen samma som lågtyska stút; bakdel. ”Till obeskrivlig sorg för hundra komamseller/ vår tappre Rölle blir en snöpt oduglig stut.” (Wallenberg 1781/1960) Se även förförare och horbock.
","jfr":["förförare "," horbock"]} {"baseform":"stutabås","wordforms":[],"text":"(dial) sägs den man ligga i som tvingas leva avhållsamt under kvinnans havandeskap. ”Jag ä sorry för dej, Kal Oska. För du ä tvungen att ligga i stutabåset hädanefter.” (Moberg: Sista brevet till Sverige, 1959) ÖSO har studabås. Se även baggkätte.
","jfr":["baggkätte"]} {"baseform":"styckeskielm","wordforms":[],"text":"(åld so) Swedberg (1720-t) om \"inpiskad skälm\".
","jfr":[]} {"baseform":"stygga","wordforms":["styggt","stögga"],"text":"1 (dial o åld) kvinnligt könsorgan. ”Stögga på kvinnfolka”. (Rietz 1867) Jämför otäkka, skröpligheta, styggelig ting. 2 (euf) göra stygga saker med sig själv; runka, onanera. ”När jag var ung och gick och biktade mig berättade jag för prästen att jag gjorde stygga saker med mig själv. Han varnade mig och sade att det skulle få min hjärna att lösas upp.” (Hite 1982) 4 (euf) göra styggt. Vanligt uttryck i min barndom som användes av föräldrarna när man som barn hade bajsat eller kissat på sig. \"Har du gjort styggt nu igen?\" Uttrycket dök upp hos mig igen när jag i december 2023 gjorde en tarmoperation och natten efter ingreppet vaknade av att jag bajsat på mig. Då hade jag gjort styggt fast nu var det endast mig själv jag bannade. Hörde mig runt lite på den avdelning på Ystad lasarett där jag låg om någon bland personal och patienter kände till uttrycket men ingen menade att de hört det tidigare.
\nSAOB har i synnerhet högre stil, ålderdomligt bl a under stygg allmännare om att ha mer eller mindre stark motvilja, rädsla eller skräck, förr även om objekt angivande föremålet för motviljan osv. Också i fråga om moraliska förhållanden som upplevelse av skam och liknande särskilt i uttryckket styggas vid något eller någon.
\n\n
","jfr":["otäkka,","styggelse","skröpligheta,"]} {"baseform":"styggelse","wordforms":["stygghet","styggelig ting"],"text":"
(bib o åld) om samlag. Otäckhet, gräslighet. ”Och bedrifwa styggelig ting hwar och en med sin skoldmans hustru.” (Bib 1703 Hes 22:11) Samma citat ur 1917 års bibelutgåva: ”Man bedriver styggelse var och en med sin nästas hustru.” Och i Bibel 2000 heter det: ”En begår skamlösheter med sin nästas hustru ...” Det gräsliga ligger här mer i själva horsbrottet än i akten som sådan.
","jfr":[]} {"baseform":"styggelseord","wordforms":[],"text":"(åld) fult ord. I Rättlösabalken i den Äldre Västgöralagen (1200-t) heter det i paragraf 2: ”— Jag såg, att en man drev otukt med dig. —Vem är det? —Du, sade han. —Jag kungör för vittnen, att du kallade mig med okvädinsord* och styggelseord. De är sexton örtugars sak i varje tredjedel.” I Harrisons historia (SvD Kultur 10 mars 2024) ger Dick Harrison exempel på styggelseord: \"Som exempel på styggelseord kan nämnas beskyllningar om homosexuella aktiviteter, tidelag och incest. Både okvädinsord* och styggelserord sonades i regel med böter.\"
","jfr":[]} {"baseform":"styggen","wordforms":[],"text":"(euf) djävulen. \"Och så skildes han från Styggen (Djävulen) och knallade i väg, och så kom han till en stad.\" (Folksagan i Sverige 3 s 265)
","jfr":[]} {"baseform":"styggsjuka","wordforms":[],"text":"(dial) venerisk sjukdom (syfilis). Uppgift från ORB. Se vidare under könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"styggsurf","wordforms":[],"text":"(sl) att surfa på sidor med pornografiskt innehåll.
","jfr":[]} {"baseform":"stygt ord","wordforms":[],"text":"(no) fult ord. Norrmännen skäller den som talar ”styggt” för bl a hardkjeft och vargkjeft. Jämför griseprat.
","jfr":["griseprat"]} {"baseform":"stympare","wordforms":[],"text":"(åld so) här med betydelsen oduglig, inkompetent. \"Skolmästaren tog ett steg fram och hytte med näven. Ni ska inte tala om för mig vad jag ska göra, sa han så högt att alla rådmännen stelnade till, sedan fortsatte han ännu högre: Hundsfotter*, stympare*, paddor*!\" (Vadstena 1579 hos Inedahl 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"styre","wordforms":[],"text":"(sl) ståkuk.
","jfr":[]} {"baseform":"styv","wordforms":["styve","styvis"],"text":"från tyskan till en rot med betydelsen hård, styv. Även styvis och styvhet. 1 (sym) ståkuk. ”Liten duva gick och trippa/ med sin vän och sa’ så här:/ ’har du styvis får du pippa/ om du har mig riktigt kär’.” (Uvén 1967) ”... män nog tycker jag att du borde ändå ha gått sta å leta nå fruntim nu i Påsk annars blir dä för styft i byxorna för dig ...” (ur en brevväxling från 1890-talet mellan spinnaren Jon Jonsson och skogshuggaren Per Olsson båda från Växbo nära Bollnäs.) ”Så där låg jag med min styvis mot hennes ända och försökte nå henne genom telepati.” (Miller 1956) ”Och kom hon en styv kuk närmare än en fot blev hon som smör.” (Miller 1956) ”När hans kuk blir fuktstyv å små droppar säd sippra fram ur urinrörsöppningen, då vet ni att sommarn ä nära.” (Teratologen 2003) Norsk slang har en stiv en som förutom ståkuk också kan betyda drink enligt Tryti (1985). Nilsson Piraten (1946) har: ”Han blir inte stiv förrän efter den tredje göken!” 2 styvis (nyo) enligt SAO (2013) ”styv bröstvårta”.
","jfr":[]} {"baseform":"styvbentas sällskap","wordforms":[],"text":"(euf) de dödas sällskap. ”— Så slängde Talsa veven, sade Denner —Hamnade i de styvbentas sällskap, citerade han Talsa. —Ja, i underjordsarbete, citerade Denner Talsa. —Sånt händer. Så rensas stränderna, citerade han Talsa.” (Pohjanen 1984)
","jfr":[]} {"baseform":"styvelse","wordforms":["styv"],"text":"(sl) stånd, erektion. Se även styv.
","jfr":["styv"]} {"baseform":"Styx","wordforms":[],"text":"(sym) om toaletter under jord uppkallade efter den underjordiska floden Styx över vilken färjkarlen Karon i den grekiska mytologin fraktade de döda till Hades*.
","jfr":[]} {"baseform":"styyl","wordforms":[],"text":"(dial) stjärt, ända. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"stå","wordforms":[],"text":"(sl) stånd, ståkuk. ”Han kände ett våldsamt stå som rakade iväg uppåt under täcket och lyfte det som ett tält mitt på.” (Runeborg, Kärlek 11/1969) ”I trakten av Kävlinge (Skåne) sa vi skolbarn, åtminstone när jag gick i grundskolan, sällan eller aldrig stånd eller ståkuk. Ordet som vi använde var stå. Några busiga typer frågade ett tag, som en fluga, andra elever om de ofta fick stå i bussen (som inom parentes sagt oftast var alldeles för trång, rekordet tog utan tvekan det bussliknande fordon som kallades sillalådan). Det var förstås en väldigt bedräglig vits.” (24-årig man) ”Makarna Bobbitt (se bobbitta) ligger förstås i skilsmässa och John, 26-årig före detta marinsoldat, är stämd i ett faderskapsmål. Han har en ny flickvän och arbetar på en nattklubb i Kalifornien där kvinnor mot betalning kan dansa med honom och vinna tio tusen dollar om de får ’Amerikas mest hyllade organ’ att stå!” (Birgitta Rubin i DN Kultur 11/3-1994) ”Bara skit, sa jag till Ebb. Ingen av dem kunde få den att stå om de inte håller i den. Eller kör ner ett kulstift.” (Boije af Gennäs 1991) ”Han står — i bokstavlig mening — redan vid dörren. Får han komma in, Flossie?” (Harris 1965/1900)
\n","jfr":[]} {"baseform":"stå på","wordforms":[],"text":"
(sl) snabbt avklarat knull utan vare sig för- eller efterspel.
","jfr":[]} {"baseform":"stå","wordforms":["stående"],"text":"(sl) samlag på stående fot. \"En ung dräng framförde till sitt försvar den 10 december 1747 att det framfödda barnet inte kunde vara hans, då både han och barnets mor stått upp på golvet under sin köttsliga beblandelse*.\" (Lennartsson 2019 s 225) Anm: Det var en vanlig föreställning på den här tiden att man kunde undvika graviditet genom att stå upp vid samlaget. Se också ståmacka.
","jfr":["ståmacka"]} {"baseform":"ståballe","wordforms":["ståfjong","ståkuk"],"text":"(sl) erektion*, stånd. ”— Och du, du är allt en helvetes påspännare, Wilson. Du är den djävligaste prishingst. Rösten blev grötig och de andra stirrade osäkert i fyllan på honom. — Jag ger mej fan på att du föddes med ståfräs.” (Mailer 1982/1948) ”Det är rätta sättet att göra honom riktigt ’ståndsmässig’.” (Harris 1965/1900) En av modern tids festligaste och mest omtalade ståballar är den som Bengt Anderberg skildrar i novellen När det gick för kyrkoherden, ursprungligen publicerad i 60-talets storsäljande bokserie Kärlek 1—14: ”I sitt hus ovanför staden hade kyrkoherden vaknat med världens ståfräs. Kors ifrån helvete. Den blir inte lätt att få ner. Så var hans första tanke i morgonstunden.” \"Han var desperat och hade ståballe och kramade om mig, som man gör, men tryckte ballen mot mitt lår.\" (Kalmér 2024 s 156)
","jfr":[]} {"baseform":"ståbröst","wordforms":[],"text":"(lmo) utstående, erigerad* bröstvårta.
","jfr":[]} {"baseform":"ståfela","wordforms":[],"text":"(lmo) impotens. Ståfela är ju annars ett musikinstrument, basfiol.
","jfr":[]} {"baseform":"ståffe","wordforms":[],"text":"(sl) ”enligt stockholmska lumparkompisar ett hufvudstadsord för ståkuk.” (J E S, läkare och uppvuxen i Göteborg)
","jfr":[]} {"baseform":"ståfralla","wordforms":["fralla"],"text":"(sl) stående knull. \"Skådespelaren Johannes Brost berättar [...] hur han koksad och glad tar en ståfralla med ett Café Opera-ragg vid Stadshuskajen...(Kalle Lind 2018) Se även fralla.
\n","jfr":["fralla"]} {"baseform":"ståfräs","wordforms":[],"text":"
(sl) stånd, erektion. ”Hist.: sedan 1990.” (SO) Men Dahlman (2012) har ordet som 50- eller 60-tals slang. \"Kanonsköna. Lyxiga. Jetset. Honnörsorden i allas kroppar: energi, intelligens, stråfräs.\" (Lapidus 2008 s 110)
","jfr":[]} {"baseform":"ståis","wordforms":["ståfjutt"],"text":"se under ståballe.
","jfr":[]} {"baseform":"ståklitta","wordforms":[],"text":"(nyo) ”styv klitta*”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"stål","wordforms":["stålis","stålkalle","stålmannen","stålfjong"],"text":"(sl) ståkuk. Stål är ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska steel och tyska Stahl, med grundbetydelsen hård. ”Det blev dags för lite specialbehandling så jag drog upp henne på fötterna och vände henne om så att jag kunde dra upp hennes kjol och kunde då konstatera att hon inte hade några trosor på sig. Det var fritt fram att köra in stålet i henne.” (Fib/Aktuellt juli 2004) ”Du är visserligen stålhård, men jag är inte ömtålig, och jag har ett starkt rövhål.” (Louÿs 2011) Jämför järn. Flicka (16 år) har stålmannen; ståkuk.
","jfr":["järn"]} {"baseform":"stålar","wordforms":[],"text":"(sl) torska ihop stålar; tjäna på prostitution. Se också torsk, torska.
","jfr":["torsk, torska"]} {"baseform":"stålbåge","wordforms":[],"text":"(sl) behå.
","jfr":[]} {"baseform":"stålfitta","wordforms":[],"text":"(sl) en stålboll som man t ex rengör kastruller med.
","jfr":[]} {"baseform":"stålfjong","wordforms":[],"text":"(sl) kraftig erektion. Jämför fjong.
","jfr":["fjong"]} {"baseform":"stålle","wordforms":[],"text":"(sl) stånd, erektion.
","jfr":[]} {"baseform":"stålmus","wordforms":[],"text":"(so) om kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"stålpattar","wordforms":[],"text":"(sk) unga, fasta bröst. Enligt Ambrius (2002) från 1980-talet. Jämför patt, patte.
","jfr":[" patt, patte"]} {"baseform":"stålull","wordforms":["ull"],"text":"(sym) vasst, stripigt könshår. Se även ull.
","jfr":["ull"]} {"baseform":"ståmacka","wordforms":["macka"],"text":"(sl) stående samlag. Se även macka (2).
","jfr":["macka"]} {"baseform":"ståman","wordforms":[],"text":"(sl) ståkuk. Jämför dansk slang standermand, stådreng, ståmand.
","jfr":["standermand, stådreng, ståmand"]} {"baseform":"stånd","wordforms":["ha/få knoppstånd;"],"text":"fsv stand. Germanskt ord. Här om kukens position i höjdled mest i sammansättningar som barometerstånd, solstånd och vattenstånd. Analogt med detta ha stånd; ha erektion och uppträda ståndsmässigt; med resning*. Enligt NEO är stånd i ha stånd ”hist.: sedan 1713”. Också i ordleken komma på obestånd; om skrumpkuk och impotens. Även ha/få knoppstånd; om att bli kåt enligt tigerskott i brallan (1/2001). ”Ung kvinnlig polis till torghandlare: — Har du tillstånd? — Nej, men om du släpper till så har jag stånd.” ”Föreståndaren hade det stånd han hade förstånd till.”
\nEnligt LOB (1992) så finns det fyra stånd: råballe, stålfjong, dyngkuk och lapskojs. Inom porrindustrin är ett av de centrala uttrycken good wood; stånd. ”Om man har stånd så är det som — nu låter det jobbigt och det är det ju inte — när man har tandvärk och det bara är tanden som träder fram. Hela kroppen är bara tanden. Eller om man slår sig på näsan och den svullnar och blir jättestor. Då är hela kroppen bara näsan. Om man har stånd, så blir man bara kuk. Kuken träder verkligen fram och kräver att man gör någonting.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97) ”Om han for med spårvagnen, så visste han i förväg, att spårvagnens rytmiska rörelser skulle stimulera hans aptit och ge honom ett lugnt ’personligt’ stånd, som han uttryckte det.” (Miller 1956) ”—Titta, han får stånd! sa Rödluvan förtjust. — Förstånd? — mumlade mormor, ty i den vällust där hon befann sig, hörde hon illa.” (Svedberg, Kärlek I/1965) ”Så jag gick hem och letade efter stånd i ordboken. Hittade ingenting.” (Puma Swede 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"ståndare","wordforms":[],"text":"är det hanliga könsorganet hos fröväxter. 1 ståndare, ståndis, ståndare och pistill (sl) ståkuk. Med hos Thesleff (1912). \"Jussi hade tydlig korn på hennes gren*, där Ristos hand höll till. Med ens fick han ståndare.\" (Salama 1965) 2 ståndare; ståpipa, stårasp; stående knull. Kallas också för knäknäckare; då ställningen ofta leder till att knän och ben viker sig på de inblandade. ”Ändå lyckades vi knulla på ett eller annat sätt. De flesta gångerna var det fråga om ståndare.” (Mitt erotiska liv I 1967) Jämför knäskälvare.
","jfr":["knäskälvare"]} {"baseform":"ståndkorv","wordforms":["korv"],"text":"(sl) ståkuk. Se även korv.
","jfr":["korv"]} {"baseform":"ståndvinkel","wordforms":[],"text":"(lmo) enligt signaturen H A (manlig pensionär, Gävle) ”höjdläget eller den vinkel som motsvarar ståkukens resning mot magen”. Se också stånd och vinkel.
","jfr":[" stånd ","vinkel"]} {"baseform":"stång","wordforms":[],"text":"1 (sl) en rest kuk kan liknas vid en flaggstång, hallonstång, köttstång, lakritsstång, limstång, majstång, midsommarstång, midvinterstång, skjutstång, tältstång eller älskogsstång. ”En forntida ’snoppsed’ som vi fortfarande håller på med är vårt midsommarfirande. Vi reser en stång som vi dansar och kvackar runt. Den stången har i alla tider setts som en jättesnopp. Den restes för att jorden skulle ge goda skördar.” (Höjer 2002) ”Jaså, är det midsommar redan? säger jag då, är den artig eller är du enbart kåt?” (Östergren 2006) ”Folk började dansa kring midsommarstången. Wenke knuffade lätt på Loke. — Jag skulle föredra en annan stång just nu.” (Drougge 1998/2003) ”Du binder din eldkrans kring min midvinterstång ...” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006) ”Efter en stund kände jag mig fram ända till hans fina styva stång.” (Bjørnebœ 1967) \"En av er var det, tänkte han, som kom och störde mej i går natt när jag halvtopp hade henne på limstången.\" (Länsberg 1959)
\nHalvstång i flagga på halvstång; dålig resning, impotens. ”Det var förresten misslyckat. Eller i varje fall inget vidare. Han flaggade på halv stång och härjade vilt inuti mig och hoppades jag inte skulle märka någonting.” (Jong 1976) Jämför norskans ta en dame på stanga (sätta en dam på stången). En bild man förstod lättare tidigare när kavaljeren skjutsade sin dam på cykelstången. Danskan har, enligt Bom (1950), stang; kuk och stangfeber; könssjukdom hos män.
\n2 (åld) en bräda eller stång fäst mellan ett par träd eller mellan ett par pålar nerstuckna i marken. Ett primitivt dass, vanligt i äldre tider och använt i avlägsna och isolerade trakter av Sverige ännu i början av 1900-talet. ”Det mest anmärkningsvärda här är avträdena, sade hälsovårdsnämndens ordförande. Man kan helt enkelt inte använda dem. Man kan inte, man vågar inte sätta sig där. Det finns som författaren vet, tre slags avträden i Sverige: WC, VS och SV. Dvs vattenklosett, vanligt skithus och stång i vägg. Här är det närmast SV. Det vill säga en enda vippande bräda. Och den är så nersmord att ingen civiliserad människa kan riskera att komma åt den. Men icke desto mindre har jag sett unga flickor i högklackade skor, sminkade, pudrade, i silkesstrumpor och sidenblusar gå dit! För att sen gå på dans.” (Nordström 1938)
\n”Gästgivare är skyldig att till resandes bekvämlighet hålla stång i vägg på viss höjd över marken. Om stången ej är på rätt höjd, böte gästgivaren mansbot, om grisen biter av tasken på en resande, men om stången är på rätt höjd och grisen biter av tasken, är det resandes ensak. (Han får skylla sig själv.)” Texten finns inte nedtecknad någonstans utan vilar på muntlig tradition. Kanske är det hela bara en skröna med studentikost ursprung. Men det var inte alldeles ovanligt att grisar och andra skitätare (t ex stora råttor) slet korven ur baken på den nödige och ibland kunde även andra hängande föremål följa med av bara farten. Jämför råtta (1).
","jfr":["ta en dame på stanga"]} {"baseform":"stångjärnshammare","wordforms":["hammare. "],"text":"(sym) manslem*. Se även hammare. Anm: stångjärnsjhammare användes för utsmidning av välljärn till stångjärn.
","jfr":[]} {"baseform":"stångkorv","wordforms":[],"text":"(lmo) kuk. ”Den stora skillnaden mellan män och kvinnor. Förutom vad man tycker är godast att äta. Okej, jag vet, avbröt jag. Ostron eller polkagris. Polkagris, sa Emma och höjde på ögonbrynen. Den var ny. Saltad stångkorv, brukar vi säja.” (Boije af Gennäs 1991) Se även korv och stång.
","jfr":[" korv "," stång"]} {"baseform":"stånkkorv","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 kuk; liksom ståndkorv ordlek på stångkorv. 2 skitkorv; som stånkas fram.
","jfr":[]} {"baseform":"ståpaj","wordforms":["ståpurjo","paj "],"text":"(sl) uttrycket ”kärt barn har många namn” gäller i hög grad för den dyrkade och eftersträvansvärda ståkuken t ex ståpelle, ståpenis, ståpick, ståpitt och ståsnopp. ”Jag putsade på som en galning och grubblade över hur jag skulle kunna kamouflera en ståpelle som fick mig att se ut som en gravid herre i overall när jag skulle ner och flytta stegen.” (Thomas Winding, Sänghästen 1987) Jämför danskans ståpik; ståpick och cykelstöd. Se även paj och purjo.
","jfr":["paj ","purjo"]} {"baseform":"ståpalle","wordforms":[],"text":"(sl) fullt stånd, ståkuk*.
","jfr":[]} {"baseform":"ståräka","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Jämför räka.
","jfr":["räka"]} {"baseform":"ståskitare","wordforms":[],"text":"(sl) ”En alfahanne”. (slangopedia.se) En riktig karlakarl.
","jfr":[]} {"baseform":"ståsse","wordforms":[],"text":"(sl) stånd, erektion. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"städ","wordforms":[],"text":"(förb) ”ett avsides beläget städ = hemlighus*. Ursprungligen missuppfattning av danska et afsides beliggende sted (ställe). Taget från novellen ”Den skinnsjuke greven.” (Ingers 1977) Jämför ställe (3).
","jfr":["ställe"]} {"baseform":"ställa","wordforms":["ställa sig till någons förfogande. "],"text":"1 (sl) ställa i, ställa på, ställa upp; att knulla hårt och brutalt utan förspel, finesser och känslor. Jämför sätta (på). Även ställa sig till någons förfogande. ”I landet Vatsagulma träffade kvinnorna om kvällarna kungens tromän och ställde sig till deras förfogande.” (Vatsyayana/Kalyanamalia 1952) ”— Rör mig då, kunde hon viska. Du måste ställa den i mig.” (Runeborg, Kärlek 11/1969) 2 (euf) ”ställa till det för sig”; bli med barn mot sin vilja. Andra liknande uttryck är ”det är ställt med henne” (Agnetorp, Vgl), ”hon har det ställt med sig” (Vilhelmina, Lpl), ”han har ställt till det (för sig)” (Sdm, Dl) och ”de har ställt till det för sig” (Ullånger, Ång). Uppgift från Byrman (1989). \"Det gick en lång tid, till dess skomakaren såg att det inte var rätt ställt med dottern.\" (Folksagan i Sverige 2 s 477) 3 (sl) ställa [in] skorna (tofflorna); dö. 4 (sl) ställa sig; få stånd. ”Den knästående kvinnan arbetar med frenesi på att med munnen få en ointresserad snopp att ställa sig.” (Pockettidningen R 4/77)
","jfr":["in","ställa"]} {"baseform":"ställe","wordforms":["städ."],"text":"(euf) 1 könsorgan. ”Emellertid rannsakade jag noga igenom stället, alla vinklar och vrår, och hon lät det passera men bad mig denna gången snart gå, emedan pigan väntades hem för att laga middagen.” (Hallenstierna 1972/1700-t) En kall kvinna har, enligt Linné (1979/1700-t), bl a ”stora slanka pattar” och dåligt med hårbeklädnad på sina ”wissa ställen”. Jämför egenskaperna hos en ”het kvinna” under vätska. ”Han lade sin hand över hennes hemliga ställen, i en sorts intim hälsning.” (Lawrence 1928)
\n”Men så många som 28 % vill bli kyssta på ett barnförbjudet ställe, eller som amerikanarna uttrycker det, på ett x-märkt ställe på kroppen.” (YA 27/12-2003 om bokförlaget Harlequins undersökning var bästa kyssen placeras.) 2 klitoris. ”... och hans fingrar smekte mig åter på det rätta, ljuvliga stället och jag kunde inte längre ligga stilla utan höjde och sänkte skrevet och vred mig och slängde och kastade.” (Ardelius, Kärlek 2 1965) 3 ett visst ställe; avträde, dass. ”Just vid det klockslaget begav sig min far med vanlig regelbundenhet till ett ställe som då för tiden och i landsortsstäder var beläget på bakgården.” (Bergman 1922) ”—Skulle människan, sade hon, vakna, har jag varit på ett visst ställe.” (Hallenstierna 1972/ 1700-t)
\nNorskan har et vist sted samt det sted (der) selv Kongen går alene. ”En kväll måste han lämna säterstugan för att uppsöka det lilla ställe till vilket till och med kungen går till fots. Han tog på sig anorak och skidmössa, det var en promenad på två minuter, det var mörkt och kallt, och själva stället var det mest blåsande exemplar av arten ’Villa Korsdrag’ som någon fjällbonde någonsin hade satt ihop av gamla plankor.” (Mykle 1995/1957) Se även städ.
","jfr":["vätska"]} {"baseform":"ställning","wordforms":[],"text":"(euf) 1 i Valbo i Gästrikland säger man om gravid att ”hon ä i den ställningen”. Enligt kvinna (f 1941) används uttrycket mest av äldre. (Byrman 1989) 2 kuk. 3 stånd. ”En kort vapenvila, men först sedan han triumferande bevisat för mig att han gav sig i upprätt ställning.” (Cleland 1965/1749) 4 olika knullställningar som rid- och missionärsställningen.*
","jfr":[]} {"baseform":"stämgaffel","wordforms":[],"text":"(euf) penis. En U-formad stålstav som avger en viss ton när skänklarna sätts i svängning. ”Det blev naturligtvis för mycket för kantorn. Snabbare än någon levande hunnit ta en ton fick han fram stämgaffeln han hade innanför gylfen, tog ett skutt upp på disken och rände in den till hårfästet i första stöten.” (Olofsson, Kärlek 13/1970)
","jfr":[]} {"baseform":"stämma","wordforms":["stemma","stemna","stämpna "],"text":"(fsv) förstoppning*. (Söderwall 1897) Även stemma, stemna, stämpna och stempna. Jämför stämma i stämma blod; stoppa blodflöde.
","jfr":["stämma blod","stämma "]} {"baseform":"stämpla ut","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"stängel","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. Stam på ört. Av tyska Stengel; liten stång. ”Framför allt när de supit sig fulla på värdshusen väcks hos vissa män ett pockande behov av att dra fram sitt ’don*’ ur byxorna för att inför närvarande kvinnor och män skryta med vilken väldig ’stängel’ de har.” (Duerr 1998)
\nItalienaren Pietro Bembo, som bl a verkade som kardinal och poet i 1500-talets Rom, hyllar i en av sina mest berömda dikter ”stängeln”. Efter att mycket målande ha beskrivit stängeln med föremål hämtade från djur- och växtriket, avslutas dikten: ”Ju bättre stängeln fyller den gripande hand/ och den kyssande mun, dess mer välkommen är den./ Vill du veta dess namn. De kallar den Sädesärla/ i det frispråkiga Rom. Och förlåt att jag säger det:/ Även om de lärde kallar den liten till omfång,/ reser den sig med våld hos mig, som är olärd./ Kan man med detta förnärma någon för mycket?” (Erotikens historia del 1/1963) \"Kort och gott, för att visa sin styrka, bar pater Arlotto husföreståndarinnan, den goda själen, till sängen på sin vallmostängel...” (Aretino 2008) ”Hans styva stängel stod rak som ett ljus, och jag måste behärska mig för att inte gripa tag i den.” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"stängt för semester","wordforms":["stängt för helgen"],"text":"(sl) ha mens, menstruation*.
","jfr":[]} {"baseform":"stänkskydd","wordforms":[],"text":"(lmo) kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"stännsel","wordforms":[],"text":"(dial o åld) enligt Rietz (1867) ’penis equi’; hästpenis.
","jfr":[]} {"baseform":"stäpp","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Trädlöst, gräsbevuxet område.
","jfr":[]} {"baseform":"stärkelse","wordforms":[],"text":"(sl) sperma*. Spermans konsistens påminner om stärkelse.
","jfr":[]} {"baseform":"stärt","wordforms":[],"text":"(dial) stjärt*. (OFVG) ”Af stryben [strupen] de gjorde nyftering,/ som femton alnar hjölt (höll) ikring/ af stärten de gjorde en solafjär./ Som ungmöer bruga i sommarvär.” (Byrman/ Olofsson 2011) Lundbladh (2012) har stärt, start; stjärt, handtag, skaft.
","jfr":[]} {"baseform":"stöddan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"stöde","wordforms":[],"text":"(åld) klitoris. Ordet finns med, utan närmare förklaring, i Robergs Lijkrevningstavlor (1718), vår första lärobok i anatomi.
","jfr":[]} {"baseform":"stödkondom","wordforms":["kondom"],"text":"kondom av kraftigt material som ger stöd för otillräckligt styv penis. Se även kondom.
","jfr":["kondom"]} {"baseform":"stögga","wordforms":[],"text":"se stygga.
","jfr":[]} {"baseform":"stökan","wordforms":[],"text":"(smn) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"stöke","wordforms":[],"text":"(dial) manligt könsorgan. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"stön","wordforms":["stöna"],"text":"germanskt ord, fornsvenska stynia, stönia, isländska stynja; stöna, stånka. 1 (sbst) sitta på stönan; sitta på avträdet, dasset. Med tonvikt på ljudåtergivningen. Besläktat med stånka. Nilsson (1937) har stöna; avträde, från K2 i Helsingborg. 2 (vb) knulla ljudligt. ”Hon stönar högre och högre. Jag hör henne viska herregud och hon skriker när hon kommer.” (Hagman 1991) \"Jag börjar stöna av tillgjort välbehag, sådär nu har jag gjort det igen. Fejkat för att det ska ta slut.\" (Tikkanen 1975) \"Så gav han äntlgen ifrån sig sitt höga avslutande stön, och sjönk sen ner på henne och andades häftigt.\" (Segerlund 2021 s 19)
","jfr":[]} {"baseform":"stönare","wordforms":[],"text":"(ljud) man som tänder sexuellt på att anonymt ringa upp kvinnor och trakassera dem med sexuella förslag och antydningar, samtidigt som han onanerar och stönar i luren. En form av telefonterror. Amerikansk slang har breather för samma fenomen.
","jfr":[]} {"baseform":"stör","wordforms":[],"text":"(sl) kuk, stång. Fornsvenska stör; stör, stav. ”Ack käre fader, det känns som grenslade jag en kittlande gärdsgårdsstör.” (Häglund, Kärlek 8/1967)
","jfr":[]} {"baseform":"störtkåt","wordforms":[],"text":"(sl) starkt sexuellt upphetsad. Se även under kåt.
","jfr":["kåt"]} {"baseform":"störtmage","wordforms":["mage"],"text":"(sl) diarré*. Se även mage (4).
","jfr":["mage"]} {"baseform":"stöt","wordforms":["i stöten;"],"text":"(sl) göra en stöt; tjuvknulla en kvinna, dvs mot hennes vilja. Men ordet kan också innebära ett vanligt knull som i följande citat: \"En million vägglöss överföll mig, sedan jag gjort min första stöt, så att jag knappast kunde få en blund i ögonen på hela natten...\" (Lennartsson 2019 s 207) Även i stöten; i fin form bl a om den som är kåt. Se också mortel, mortelstöt.
","jfr":["mortel, mortelstöt"]} {"baseform":"stöta","wordforms":[],"text":"(sl) 1 rörelse under knull. ”När vi har samlag ligger han ovanpå, och vi har kropparna i en lätt båge så att mitt clitorisområde ligger fritt och kan stimuleras av tryck från hans kropp när han stöter mot mig.” (Hite 1977) ”Sedan stöter han in i mig precis som i scenen på höstacken i filmen, gärna lite brutalt.” (Förbjudna drömmar 1993) ”På natten vaknade Kurt-Göran; han hörde pappan viska först i mörkret, lägga sig sedan på mamman, börja sakta stöta och andas allt häftigare, och till slut stöta så hårt att det lät som om blöta skinnhandskar slagits ihop.” (Pohjanen 1984) Jämför stötvis. 2 stöta på; flörta. 3 stöta upp; kräkas, spy.
","jfr":["stöta på","stötvis"]} {"baseform":"stötdämpare","wordforms":["stötfångare"],"text":"1 (sl) bröst. ”Jäla, såna stötdämpare hon hadde.” (Mailer 1982/1948)
","jfr":[]} {"baseform":"stötpinne","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Se även pinne.
","jfr":["pinne"]} {"baseform":"stötvis","wordforms":[],"text":"(lmo) betala någon stötvis; med knull.
","jfr":[]} {"baseform":"stövel","wordforms":[],"text":"1 (euf) att ”vara på stövlarna” säger man än idag (1933) i göteborgstrakten om gravid kvinna. Detta enligt man (f 1859). Också om berusad, men då får man väl anta att det rör båda könen. Ursprunget dunkelt. Uppgift från Byrman (1989). I Skåne däremot betyder vara på stövlarna; att vara berusad. 2 (euf) han dog med stövlarna på, under knull. Jämför mort douce, la. 3 (sl) att ha stövel; att ha stånd. Uppgift från författaren Dan Mellin (f 1945) som hört uttrycket i södra Stockholm under 1950- och 60-tal. 4 (sl) kondom. ”Jag går inte till sängs med stövlarna på.” Sagt av man som vägrar att ha kondom vid samlag. 5 (so) stövel = skitstövel*, enligt Ohlmarks (2004) och: ”E du så rädder å di, din stövel?” 6 fetischistobjekt. Jämför fetischism. ”Jag har levt genom stövlar. Stövlar och skor. Det är jättekul och tillfredsställande att gå i dem. När stövelskaftet kramar kring benet, sluter sig om benet, är det som att bli kramad av en kvinna man tycker om.” (Erik 46 i Bäsén 2006) 7 bildlikt. ”Om en bonde i Tyrolen ville att hans hustru skulle föda en pojke, drog han på sig sina stövlar, innan han gick till sängs med henne. Stövlarna var ju ett manligt plagg, och meningen var väl att detta skulle inspirera naturen att låta det liv, som samvaron med hustrun väckte, bli av manligt kön.” (Tilander 1989)
","jfr":["mort douce, la","stövel","fetisch"]} {"baseform":"stövelpommac","wordforms":[],"text":"(sl) lukt av tåbira, fotsvett. Pommac en läskedryck.
","jfr":[]} {"baseform":"subba","wordforms":[],"text":"(so) Nilsson (1937) har ”sköka, lättsinnigt fr.”, medan Gibson (1978) har subba; ”slinka och manlig prostituerad”. Belagt från 1700-talet. Ordet är bildat av dialektordet subba; sopa ihop, smutsa. I hotell — och restaurangbranschen är subba en gammal benämning på servitris och idag har vi kaffesubba; om tågvärdinna. Uhrström (1911) har ” subba = vanl ’uppasserska’; även synonymt om ’kvinns’ i allm. I uppländska dialekter betyder subba ’slamsig kvinna’.” I en omröstning i tv-programmet Värsta språket (21/11-2002) om svenskans fulaste ord kom subba på andra plats. Fulast var vårtgård*. Jämför subba (vb); söla, smutsa, plaska.
\n","jfr":["subba"]} {"baseform":"subbig","wordforms":[],"text":"
(sl) lösaktig. Se även subba.
","jfr":["subba"]} {"baseform":"subbilubbi","wordforms":[],"text":"(lmo) lindrig svordom.
","jfr":[]} {"baseform":"sublimering","wordforms":[],"text":"(latin sublimo; upphöja) en sorts förädling som uppnås genom att sexualdriften förträngs och ersätts med mer högtstående och socialt accepterade aktiviteter som t ex religion och konst.
","jfr":[]} {"baseform":"submission","wordforms":["submissive"],"text":"(latin submittere; underkastelse) underkastelse motsats till dominans*. \"Hon var submissive, så det var en perfekt match.\" (Kalmér 2024 s 149)
","jfr":[]} {"baseform":"succumbus","wordforms":["incubus."],"text":"(latin succumbere; att ligga under) medeltida lysten kvinnlig demon som förorsakar marritt och påtvingar sovande män samlag. Sägs ligga bakom pollutioner* och nattlig sädesavgång. \"I Häxhammaren beskrivs dessa demoners väsen, förehavanden och möjligheter mycket utförligt. Succubi och incubi är vackra och attraktiva, vilket gör det svårt för människor att stå emot frestelsen.\" (Bergenheim 2020) Se även incubus.
","jfr":["incubus"]} {"baseform":"suck","wordforms":["sucka"],"text":"(sl) 1 fitta. 2 sucka, dra sin sista suck; avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"Suckarnas gång","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. I Stockholm om tunneln mellan Polishuset och Rådhuset. Suckarnas bro; bron från Dogepalatset till fängelset i Venedig. Se även gång (2).
","jfr":[]} {"baseform":"sucuk","wordforms":[],"text":"(för sl) en sorts smakrik turkisk korv. I överförd betydelse också om kuk. \"Ursäkta mig. Vad är det för attityd. Dissar du min sucuk?...\"
","jfr":[]} {"baseform":"sudd","wordforms":["trasselsudd"],"text":"(sl) 1 fitta, könshår. 2 Thesleff (1912) har ”sudd; membrum virile*”.
","jfr":[]} {"baseform":"sudda bort","wordforms":["sudda ut"],"text":"(sym) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"suddo","wordforms":["suddodit"],"text":"(sam) synd, synda.
","jfr":[]} {"baseform":"sudo","wordforms":[],"text":"(so) idiot.
","jfr":[]} {"baseform":"sufflé","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Porös, luftig maträtt.
","jfr":[]} {"baseform":"suga","wordforms":["suga av"],"text":"germanskt ord, besläktat med engelska suck; suga och soak; suga upp. 1 (sl) knulla oralt*. Jämför engelsk slang suck och tysk slang saugen med samma betydelse. Andra ljudhärmande uttryck för cunnilingus och fellatio (se do) är glufsa, slafsa och sörpla. ”Det blev bara lite sugelisug. Han har en så otrolig kropp. Och jag har aldrig tyckt att det varit så otroligt skönt att suga någon förut. Love har en underbar snopp. Lagom stor. Vacker form. Lagom skinnig.” (von Zweigbergk 1995) ”Jag tänker i debit och kredit. Om jag suger honom vill jag att han ska slicka mig, etc.” (Hite 1977) ”... den där scenen i ’Garp och hans värld’ där Garps hustru biter av älskarens penis och killen dör. Bokstavligt talat avsugen.” (Jong 1984) \"Hennes ögon är slutna, hon är så koncentrerad på avsugningen att hennes ansikte är helt uttryckslöst och hennes drag är helt rena, aldrig förr har jag fått tillfälle att se ett sådant förkroppsligande av gåvan.\" (Houellebecq 2019) ”Sug mä tom å spruta mä full!” (Teratologen 1998) \"Sug och svälj/Trevlig helg!\" (Text på studentflak i Ystad 10 juni 2022) Jämför under bobbitta.
\n2 (sl o so) sug, sug av någon, sug (min) kuk, sug kuk och dö, sug på den.” \"Benjamin tycker inte om att bli avsugen rädd som han är att hans partner ska råka bita till.\" (Recension i SvD 21 januari 2024 om Åsa Kalmérs Naket. Hans mest intima.)
","jfr":["slafsa","saugen","suck","cunnilingus","glufsa,","fellatio","sörpla"]} {"baseform":"sugarbabe","wordforms":[],"text":"se under sugardaddy.
","jfr":[]} {"baseform":"sugardaddy","wordforms":["sugardejting"],"text":"(sl) från engelskan. Svensk motsvarighet snaskefar* eller sockerpappa. 1 prostituerade pojkars manlige beskyddare. 2 (äldre) män som ger pengar och gåvor till unga kvinnor (sugarbabes) i utbyte mot sex. \"Vissa unga tjejer har flera Sugar daddies: en för skor, en för kläder och en som bjuder på restaurang, säger Diane Ritson från organisationen Peoples Management.” (Ottar 1/2007) Fenomenet kallas sugardejting och är enligt polisen den absolut vanligaste plattformen där barn gör sin prostitutionsdebut. Jämför Sugar Mommies; äldre kvinnor som träffar och underhåller pojkar och yngre män.
","jfr":[]} {"baseform":"sugare","wordforms":[],"text":"(sl) blöt intensiv kyss.
","jfr":[]} {"baseform":"sugaren","wordforms":[],"text":"(sym) ett av 40 namn på fittan i Den doftande trädgården*.
","jfr":[]} {"baseform":"sugen","wordforms":[],"text":"(sl) kåt*.
","jfr":[]} {"baseform":"sugga","wordforms":[],"text":"nordiskt ord besläktat med so och svin. Hona hos svindjur. Här skällsord om 1 kvinnans könsorgan. I den grekiske författaren Aristofanes komedi Lysistrate från 411 f. Kr som handlar om en framgångsrik sexualstrejk bland Athens kvinnor hotar dessa med att trycka sina suggor mot de vapenskramlande männen. I dialekt finns mörksugga som dels var ett fiktionsväsen att skrämma barn med, dels beteckning för ett ”onormalt stort, svart svin” medan ordet i Rättvik också användes om kvinnans könsorgan i ”sitt å grena å vis mörksugga”; sitta o skreva med benen o visa könsorganet (om sysslolös flicka). Uppgift från Birger Eriksson i Falun som hittat ordet hos Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala. \"När Anna Matsdotter såg hustru Valborg på gatan stannade hon och ropade: Din gamla sugga, din suggerumpa.\" (Vendel 1619 hos Inedahl 2023) 2 lesbisk. 3 prostituerad. Ett av trumfkorten i det enkla hasardspelet kille (cambio) kallas hussu och föreställer en vildsvinssugga. De äldsta killekorten (kille har spelats i Sverige åtminstone sedan 1700-talet) hade i stället för suggan en stilig dam med ett mynt i handen, ett tecken på att hon var till salu. Kortet med vildsvinssuggan tjänade som en sorts bildgåta för de spelande, där suggan var lika med en prostituerad. Se även gris.
","jfr":["gris"]} {"baseform":"suggehue","wordforms":["sugga"],"text":"(sk o so) grishuvud. Se även sugga.
","jfr":["sugga"]} {"baseform":"sugish","wordforms":["suga"],"text":"(sl) suga av, oralsex*. Se även suga.
","jfr":["suga"]} {"baseform":"sugkopp","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"sugluder","wordforms":[],"text":"1 (sl) prostituerad som suger av kunderna. 2 (so) tjej som är så vidrig att mannen inte vill knulla med henne utan bara låter henne suga av honom.
","jfr":[]} {"baseform":"sugmärke","wordforms":[],"text":"märke i huden som uppkommer när man suger. Bland dagens tonåringar kan det ligga så mycket prestige i sugmärken att man t o m tillfogar sig dem på egen hand. ”Lollo med sugmärken som ett pärlband runt halsen, antagligen gjorda av sin senaste salsabak...” (Tegar 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"sugnisse","wordforms":["sugpinne","nisse"],"text":"(sl) kuk. Se även nisse och pinne.
","jfr":["pinne","nisse"]} {"baseform":"sugpropp","wordforms":["propp"],"text":"(sym) fitta. Se även propp (4).
","jfr":["propp"]} {"baseform":"sugrör","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Se även rör (2).
","jfr":[" rör"]} {"baseform":"suka","wordforms":[],"text":"(sl) hora. Enligt slangopedia.se kommer ordet från ryskan och uttalas souka.
","jfr":[]} {"baseform":"sula","wordforms":[],"text":"(sl) sula iväg satsen; ejakulera*. Sula iväg; kasta.
","jfr":[]} {"baseform":"sulcus","wordforms":[],"text":"(lat) kvinnans blygd* enligt Chorier (1967). Plogfåra*, ränna.
","jfr":[]} {"baseform":"suljuice","wordforms":[],"text":"(lmo) fotsvett. Jämför mockasintoddy och juice.
","jfr":[" juice","mockasintoddy "]} {"baseform":"sulle","wordforms":[],"text":"(dial) ”spene på qvinnobröst; deraf sulla; dia”. (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"Sullivanknax","wordforms":[],"text":"(sl) långkalsonger. Efter tungviktsvärldsmästaren i boxning John Sullivan (1858—1918) som uppträdde i vita trikåer under sina matcher. Knax=byxor. Se även intima plagg.
","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"sulta","wordforms":[],"text":"(sl) suga t ex suga kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"sumpatorsk","wordforms":["torsk"],"text":"(sk o so) om misslyckade typer i allmänhet. Se även torsk.
","jfr":["torsk"]} {"baseform":"sumphål","wordforms":["sumpmark","sumpträsk","hål "],"text":"(so) nedsättande om fitta. Se även hål och träsk.
","jfr":["hål "," träsk"]} {"baseform":"sumpkuk","wordforms":[],"text":"(so) nedsättande om mannens könsorgan i stil med kvinnans sumphål*. ”I vredesmod rusade jag ifrån honom och började i stort sett omgående limma* på bästa första sumpkuk jag kunde hitta.” (Otrohet i Närstrid: Vanessa 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"sumprunkare","wordforms":[],"text":"(sl o so) runkare, onanist. Äldre yrkesbeteckning på den som syresatte fisksumpar genom att kontinuerligt skaka dem så att vattnet böts ut. Det hela gick till så att sumprunkaren låg på rygg på lastluckan och med foten satte fart på en sten som hängde i ett rep från riggen. Stenens pendlande rörelse togs upp av båten som kom i gungning vilket fick friskt vatten att skvalpa in till fiskarna i sumpen. Runka, här i betydelsen skaka långsamt, är fornsvenska med ursprungsbetydelen svaja, släkt med dialektordet rinka; vaja av och an. \"Vad är det för lågstående och ointelligenta sumprunkare som kan dyrka en som för det första inte har existerat och för det andra om han verkligen existerat och sett ut som på den där bilden måste ha varit tidernas fikus.\" (Roth 1969)
","jfr":[]} {"baseform":"sunanmisme","wordforms":[],"text":"(efter staden Shunem, Israel) mental och fysisk föryngring hos äldre genom (sexuell) samvaro med yngre. ”Kung David var nu gammal och ålderstigen. Trots att man bredde täcken över honom hade han svårt att hålla sig varm. Kungens män sade till honom: ’Herre, låt oss söka reda på en ung orörd kvinna, som kan betjäna och vårda dig. Om hon får ligga i din famn, herre konung, blir du varm’. Sedan sökte de runt hela Israel efter en vacker flicka. De fann Avishag från Shunem och förde henne hem till kungen. Det var en mycket vacker flicka, och hon vårdade kungen och hjälpte honom. Men han låg aldrig med henne.” (Bib 2000 1 Kon.1-4)
","jfr":[]} {"baseform":"sundhetsbinda","wordforms":[],"text":"(åld) mensskydd av antiseptisk gasväv med stoppning som, enligt Nyström (1910), ”efter begagnandet läggs i kallt vatten hvarigenom allt blodet suges ut, tvättar den sedan och kokar den. Bindan skyddar under kläderna.”
","jfr":[]} {"baseform":"Sune","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"sunkan","wordforms":[],"text":"(sl) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"Suomen vittu","wordforms":[],"text":"(fi) Finlands fitta. Enligt Don Herler, Helsingfors ”den starkaste finska svordomen”. Jämför vittu.
","jfr":["vittu"]} {"baseform":"superettan","wordforms":[],"text":"(lmo) anus, nummer två*. Efter den näst högsta fotbollsserien i Sverige.
","jfr":[]} {"baseform":"supergäri","wordforms":[],"text":"(sl) en så fantastiskt snygg tjej som, enligt slangopedia.se, \"får en att dregla som ett djur\". Gäri är slang för tjej, brud.
","jfr":[]} {"baseform":"superman","wordforms":[],"text":"(sl) skrytsamt om kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"superporr","wordforms":[],"text":"(sl) extra stark porr. Jämför hårdporr.
","jfr":["hårdporr"]} {"baseform":"supersexig","wordforms":[],"text":"(sl) mycket sexig.
","jfr":[]} {"baseform":"suprasex","wordforms":[],"text":"se infrasex.
","jfr":[]} {"baseform":"surabaya","wordforms":[],"text":"(lmo) surfitta. Ordlek på Indonesiens näst största stad.
","jfr":[]} {"baseform":"sure","wordforms":[],"text":"1 (dial) den sure; ”hin onde” och, enligt Rietz (1867), allmänt förekommande. I slang om djävulen och i överförd bemärkelse också om penis (i Sydsverige) (Thorén 1996). Jämför under den lede och den onde. ”Daj skulle allt den sure ta.” (Ohlmarks 2004) 2 (sl o sk) den sure; kuk. ”Å så han fram me den sure, förstås, å skulle på mi, de aset.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":["långe","ofulländade","den","den sure","skallige","farliga","väldiga","ådrige","käre","döde","helige"]} {"baseform":"surepule","wordforms":[],"text":"(no sl) att ha sex med någon för att hämnas på en annan. Se också under pul, pula.
","jfr":["pul, pula"]} {"baseform":"surfa","wordforms":["gnida"],"text":"(nyo) ”att ha gnidsex”. (SAO 2013) Se även gnida.
","jfr":["gnida"]} {"baseform":"surfing the crimson waves","wordforms":[],"text":"(sl) från engelskan. ”Surfa på de blodröda vågorna.” Om mens, menstruation*.
","jfr":[]} {"baseform":"surfis","wordforms":[],"text":"(sl) speciellt illaluktande fis*.
","jfr":[]} {"baseform":"surfitta","wordforms":[],"text":"(so) 1 äldre oskuld. 2 skällsord till kvinnor i allmänhet. ”Hon fick fram puderdosan och forcerade ett osynligt moln av tung Chanel 5-parfym som överlevt sitt bäst föredatum, liksom den trehövdade samlingen surfittor.” (Drougge 2010) Enligt en lista, med namn och öknamn på 1700-tals prostituerade i Stockholm, redovisad hos Lennartsson (2019 s 175), finns öknamnet Surfita med.
","jfr":[]} {"baseform":"surfjas","wordforms":["fjas"],"text":"(so) sur fitta. Se även fjas. Uppgift från The Alternative Swedish Dictionary.
","jfr":["fjas"]} {"baseform":"suring","wordforms":[],"text":"(so) sur fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"surkuk","wordforms":[],"text":"(so) om sur och vresig man.
","jfr":[]} {"baseform":"surkål","wordforms":[],"text":"surkålen lär vara det bästa sexstimulansmedlet för män över 40 år. ”En undersökning med 500 män visade att 90 procent kunde ha samlag i upp till 30 minuter om dagen när de hade ätit den syrade kålen tre gånger dagligen.” (Cox 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"surkärring","wordforms":[],"text":"(so) allmänt odräglig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"surmun","wordforms":["mun"],"text":"(sym) fitta. Se även mun (1).
","jfr":["mun"]} {"baseform":"surmussla","wordforms":[],"text":"se mussla.
","jfr":[]} {"baseform":"surmutta","wordforms":[],"text":"se surfitta och mutta.
","jfr":[]} {"baseform":"surmödis","wordforms":[],"text":"se surfitta.
","jfr":[]} {"baseform":"surmög","wordforms":["surmök"],"text":"(sl) illaluktande fjärt. Se även mög, mök.
","jfr":["mög, mök"]} {"baseform":"surpitt","wordforms":["surkuk"],"text":"(so) sur och vresig man. En manlig bitterfitta. (se do) Se även surkuk.
","jfr":["surkuk"]} {"baseform":"surrk","wordforms":[],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har ”sur, illaluktande fjärt, även överfört: om person.” Från samma källa: ”Din rälige, sure surrk som går här å förgiftar all trevnad i huset.”
","jfr":[]} {"baseform":"surrogat","wordforms":[],"text":"latin surrogare; föreslå, välja istället för något, ersättning, nödfallsmedel. Person som yrkesmässigt och kurativt ställer upp och hjälper den som lider av sexuell xenofobi* sjuklig skräck för att träffa främmande personer.
","jfr":[]} {"baseform":"surslasken","wordforms":[],"text":"se svettblemman.
","jfr":[]} {"baseform":"surströmming","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Se även fisk.
","jfr":["fisk"]} {"baseform":"surt","wordforms":[],"text":"(sl) könssjukdom.* \"Han har åkt på surt!\"
","jfr":[]} {"baseform":"Susanna-Gubbe","wordforms":[],"text":"(åld so) nedsättande benämning på äldre vällustig eller liderlig gubbe som i smyg betraktar lättklädda damer på t ex en badstrand. Uttrycket grundar sig på det apokryfiska tillägget till Daniels bok om Joakims sköna och dygdiga hustru Susanna, som då hon badade i en damm i trädgården utsattes för närmande av två gamla gubbar som anklagade henne för äktenskapsbrott när hon avvisade dem. \"Damernas alltmer lätta toaletter ha haft det goda med sig att bergsskrevorna vid badstränderna befriats från äldre herrar med kikare, s. k. susannagubbar.\" (Söndagsnisse-Strix 1934)
","jfr":[]} {"baseform":"susp","wordforms":["suspensoar"],"text":"franska suspensoir från latin suspendere; upphänga. Skrevbinda, tygpåse som används för att bära upp och stödja pungen vid sjukdomar i testiklarna eller för att skydda dessa under t ex idrottsutövning. Suspensoar ”hist.: sedan 1837”. (SO) Under EM i konståkning i Birmingham 1989 drog den engelska domaren Vanessa Riley av 0.2 poäng för ryssen Alexander Fadejevs insats, då hon ansåg att hans suspensoar syntes alltför tydligt under byxorna.
","jfr":[]} {"baseform":"suspension bondage","wordforms":[],"text":"(eng) suspension; upphängning. Den kanske farligaste bondage-formen som går ut på att hänga upp en bunden person fastsatt på flera ställen ovanför huvudet. Se även bondage.
","jfr":[" bondage"]} {"baseform":"suss","wordforms":["sussa"],"text":"(no barn) puss, pussa, För svenska barn står orden för sov och sova.
","jfr":[]} {"baseform":"sussilo","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Jag får associationer till den långlivade schlagern Flickorna i Småland, Sussilull och Sussilo, som skrevs 1912 av Karl Williams och Fridolf Lundberg.
","jfr":[]} {"baseform":"sutare","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell man sammankopplad med torsk*. Med hos Thesleff (1912). Sutare är en karpfisk.
","jfr":[]} {"baseform":"sutenör","wordforms":[],"text":"hallick*; man som utnyttjar prostituerad. Från franska souteneur av soutenir; beskydda, underhålla. Ursprungligen av latin sustinere; underhålla. NEO har ”hist.: sedan 1892”. ”Benämningen souteneur har på ett århundrade undergått en liten förvandling. Ursprungligen avsågs därmed en gentleman, som underhöll en älskarinna, vilken kallades soutenue. Senare har betydelsen blivit bakvänd, så att sutenör numera är benämningen på den av den prostituerade underhållna älskaren.” (Eriksson 1939)
\n”Särskilt upprörande är det sätt, hvarpå soutenörerna pläga behandla de kvinnor, af hvilkas offervillighet de lefva. På det obarmhärtigaste utsugas och utplundras dessa arma varelser, misshandlas på det råaste sätt, tvingas till den yttersta grad af lastbarhet, förtryckas och förnedras för att en gång, då deras förtjänst icke blir tillräcklig i deras förtryckares ögon, hjälplösa och utblottade bortkastas.” (Reglementeringskommittén 1910) ”Det är en disponent i pilsnerdricka/ Han står och talar med en glädjeflicka./ Och sutenören stryker andra sidan/ av gatukorsningen i lömsk förbidan.” (Nils Ferlin 1898—1961: Gatubild)\"
","jfr":[]} {"baseform":"sutt","wordforms":["sutta"],"text":"(euf) gravid, havande. Enligt Byrman (1989) möjligen till sutta; stöta till (Ha) eller skämtsam variation av syt*. Troligen gäller det sistnämnda alternativet, eftersom de småländska och halländska uppgiftslämnarna båda betecknar uttrycken ”hon är på sutten” och ”han har gjort henne på sutten” som skämtsamma. Att ”sutta upp” en kvinna är att göra henne med barn.
","jfr":[]} {"baseform":"suug","wordforms":[],"text":"(dial) suga, dia. Uppgift från ORB som också har suug geita med samma betydelse. Geita; get.
","jfr":[]} {"baseform":"sv","wordforms":[],"text":"(sl) kort för snuttväst; bysthållare, behå.
","jfr":[]} {"baseform":"swag","wordforms":["sweg"],"text":"(sl) stod i USA på 60-talet för Secretly We Are Gay och användes för att annonsera ut bögfester och andra homosexuella sammankomster. Används idag, enligt slangopedia.se, ”för folk som anser sig vara coola och tror att det är en ursäkt för idioti”.
","jfr":[]} {"baseform":"svajmast","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även mast.
","jfr":[" mast"]} {"baseform":"svala sig","wordforms":[],"text":"(dial) pissa. Ihre (1766) har ”mingere” och Rietz (1867) ”kasta sitt vatten”. Båda anger Skåne som fyndort. Jämför mingo.
\n","jfr":["mingo"]} {"baseform":"svalbo","wordforms":[],"text":"
(euf) kvinnans könsorgan, där penis häckar. Från min ungdom i 1950-talets Närke minns jag en äldre bonde som berättade att han i sin ungdom stått och hållit i när ortens doktorinna av någon anledning klättrade uppför en stege. Hans förtjusning och förvåning visste inga gränser, när han berättade vad han sett: ”Kan du tänka, jag såg hela svalboa.” Hans förvåning kom sig av det faktum att en så pass fin dam saknade underbyxor, vilket då (kring sekelskiftet 1900) i regel bara var vanligt hos de lägre samhällsklassernas kvinnor.
","jfr":[]} {"baseform":"svale","wordforms":["svalä"],"text":"(dial o åld) enligt Ihre (1766) ”cloaca, hemligt hus” och han anger ordets hemvist till Västergötland, Gotland och Värmland. Rietz (1867) har samma betydelse och utbredningsområde som Ihre. Han jämför dessutom med svala sej*; pissa. Svale, svalgång betyder egentligen en öppen eller täckt gång längs husets övervåning, även farstu. Rietz talar om ”ett rum som ger svalka”, något som passar in på ett utedass, särskilt vintertid. Vissa ordexperter ser släktskap mellan svale och latin solarium, vilket bl a betyder altan, terass och som har med sol att göra.
","jfr":[]} {"baseform":"svalor","wordforms":[],"text":"(euf o sym) kvinnobröst. Lars Forssell (1928—2007) skrev texten till Sveriges bidrag i Eurovisionsschlagerfestivalen 1973 där det bl a heter: ”Är jag grå/ är jag sorgsen/ är det höst/ dina bröst/ är som svalor som häckar...” Forssell har här inspirerats av bibelns Höga visan, där den älskades barm liknas vid ett killingpar.
","jfr":[]} {"baseform":"svalskåp","wordforms":["skåp"],"text":"(sym) om kall, avvisande fitta. Se även skåp (3).
","jfr":["skåp"]} {"baseform":"svamp","wordforms":["svamphåla"],"text":"(sym) 1 svamp, svamphåla; fitta; suger åt sig kuken som en svamp. ”Skulptörn, som stod framför, böjde sej ner för att se bättre och mumlade förtjust på sin tidiga ungdoms tungomål: — Herrejistanes, bara lite, lite dun på svampen.” (Rosengren, Kärlek 12/1969) 2 kuk i vrida ur svampen; pissa, runka, få orgasm. Jämför dansk slang vride svampen. ”Att de inget bättre vet än såna som han, med tjurnacke och hårigt bröst och stensvampskuk, tjockast vid roten.” (Ebba Witt-Brattström hos Arnberg 2015) 3 skämtsamt sägs det bl a i Lund ”hon ska få svampar” om kvinna som ska få barn. Uppgift från Byrman (1989). 4 för de gamla romarna var spongia (svamp) ett oanständigt ord. Detta enligt Montaigne (1986:1): ”De torkade sig i röven (den där meningslösa vidskepelsen kring ord överlåter vi åt kvinnorna) med en svamp, och det är därför som spongia är ett oanständigt ord på latin.”
\nI sin Harrisons historia (Svd 22/3-2020) berättar Dick Harrison hur svampen ifråga användes: \"Rent praktiskt gick det till så att romarna placerade svamparna på pinnar och satte dem i hinkar med salt- eller vinägerblandat vatten mellan varven. En sådan tvättsvampspinne gick under den grekiska benämningben xylospongium, vars latinska motsvarighet var tersorium.\" Se även under torkmedel och håla.
\n","jfr":["vride svampen"]} {"baseform":"svan","wordforms":[],"text":"
fsv svan. Germanskt ord till en rot med betydelsen sjunga. Här månsing för penis. Gösta Bergman (1929) har som källa ”knallen Sandin död 1915” och menar att kopplingen till penis är dunkel. Det är naturligtvis den långa svanhalsen som är boven i dramat. Symboliskt finns också svanhals om kuk. ”Sen började flickan trefva emellan skrifvarns lår/ Hvad är det för en svanehals/ Aj aj aj så svanehals,/ som deremellan står.” (Byrman/ Olofsson 2011) ”Gerda hade röda stövlar och var så in i helvete vacker, att jag trodde att jag hade en levande svan i byxorna.” (Ekroth 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"Swanger","wordforms":[],"text":"tyska Schwanger havande. Lars Holm berättar i När biskopen blev gammal blev han ful i mun eller De sena tillläggen i Swedbergs Swensk Ordabok (1986) att: ”Aktiviteterna [han har tidigare räknat upp en rad uttryck för könsumgänge] ledde förhoppningsvis till att hustrun blev Swanger (1636; enda belägg i SAOS fram till 1735 för detta tyska lånord för ’havande’) och hamnade i ’grötwrå*; ligga i grötwrå, i barnseng’ (av SAOB belagt bara i Columbus’ Ordeskötsel, 1678).”
","jfr":[]} {"baseform":"svank","wordforms":[],"text":"germanskt ord till en rot med betydelsen böja, svänga. Här dialekt med betydelsen svank; svankryggig, fördjupning. Nedre delen av ryggen. Utgör för en del en erogen zon. \"Hans hand mot min svank var kravlös, men jag lutade mig ändå närmare och ville att han skulle känna hur jag kändes.\" (Pip Williams 2022 s 357) \"Jag är otroligt känslig kring nacken, väldigt erogen och sedan är det svanken.\" (Kalmér 2022 s 79)
","jfr":[]} {"baseform":"svans","wordforms":[],"text":"fornsvenska swanz; släp på kjol av lågtyska swanz med samma betydelse. Jämför tyska Schwanz och medelhögtyska swanzen; svänga hit och dit. 1 (euf) ”swantz; cauda, item penis.” [svans, stjärt även penis] hos Swedberg (1720-t). I engelsk slang kan taile; kuk spåras tillbaka till 1500-talet. Svansen mellan benen; i fittan.
\nLaqueur (1994) menar, i en fotnot, att ”svans inte bara avser den bakre extremiteten utan såväl penis som de kvinnliga könsdelarna, även om detta är ett slangmässigt språkbruk jag inte har stött på i medicinska texter”. ”... skölja kattsvansen i kardiskvinnornas såar*.” (Pohjanen 1998) ”Nu gungar de på havets botten omslingrade i döden med kuk i fitta, slev i gryta, kudde i kuddvar. Fars kos hårlösa svans i mor. De puppade* varann in i det sista.” (Nine Christine Jönsson, Kärlek 4/1965)
\n2 (euf) vagina, klitoris. Serenius (1757) översätter engelskans ”She gets her livelihood with her tail” med \"hon förtjenar sig födan med stjerten (om en hora)”. ”Dessa gamla gummor hava i sin ungdom lekt den farliga leken med svansen i vädret med förste bäste...” (Rabelais 1966) 3 (euf) inhemska nordiska ord för svans är t ex rumpa och stjärt. Men medan dessa ord idag enbart står för bakdelen, ändan, har svans fortfarande kvar sin dubbla betydelse. Jämför t ex svanskota, kotorna längst ner i ryggraden, vilka tillsammans bilda svansbenet. 4 (sl) homosexuell. ”Du menar om han hade svans, sa Birgit och såg på Winbladh med ett roat småleende.” (Persson 2003) Danskan har svans i betydelsen bøsse; homosexuell.
\n\n
","jfr":["cauda, item penis","Schwanz"]} {"baseform":"Svante","wordforms":["Svante Strularsson"],"text":"
(smn) kuk. Anspelar kanske på Islands mest kände författare, hövdingen och skalden Snorri (Snorre) Sturlasson (1179—1241). Namnet skulle bli än mer kuklikt om man istället för Svante kallade lemmen Snorre. Jämför snorr, snorre.
","jfr":["snorr, snorre"]} {"baseform":"svarta hålet","wordforms":["svarta ingången"],"text":"(sym) 1 fittan. 2 röven. Se även under hål och ingång.
","jfr":["hål","ingång"]} {"baseform":"svarta stjärnan","wordforms":[],"text":"se under stjärna.
","jfr":[]} {"baseform":"svarta","wordforms":["det"],"text":"(euf) rövhålet. ”Och han hade det skönt, det var fritt fram, hon var hal och väloljad, han ville det skulle gå för henne medan han var inne i det svarta...” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"svarte petter","wordforms":[],"text":"1 (sl) kuk. Se även petter. 2 (so) resandefolk, zigenare.
","jfr":[]} {"baseform":"svartråtta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även råtta.
","jfr":["råtta"]} {"baseform":"svartsjuk","wordforms":["svartsjuka"],"text":"troligen till svart i svår; intensiv. Enligt SO är svartsjuk ”hist.: sedan 1635” och svartsjuka ”hist.: sedan 1615”. Möller (2023 s 64) har swart-soot dull, som han tyder som \"galen av svartsjuka.\" Jämför danskans skinsyg (egentligen skensjuk) och tyskans Eifersüchtig; troligen ’svart i synen av avund’. Känsla som infinner sig när den man älskar är eller misstänks vara mer intresserad av en annan partner, så att man riskerar att förlora hen. Svartsjuka är en blandning av ensamrätt, avund och hat och kan urarta i våldsdåd mot den älskade och/eller rivalen. Följande tyska ordlek visar tydligt vad det hela rör sig om: ”Eifersucht ist eine Leidenschaft, die mit eifer sucht, was leiden schafft.” (Svartsjuka är ett lidande, som med iver söker det som skapar lidande.) \"Jag hade en pojkvän som var totalt driven av svartsjuka och han var väldigt noga hur jag klädde mig och hur jag tog mig ut i offentliga sammanhang, hur jag pratade med andra människor.\" (Kalmér 2022 s 69)
","jfr":["skinsyg"]} {"baseform":"svartskalle","wordforms":[],"text":"(so) till mörkhyade och invandrare.
","jfr":[]} {"baseform":"svartstare","wordforms":[],"text":"(euf) fis, fjärt. ”Liksom för att bekräfta det släppte han mitt i sin extas en lång fis. [...] Då han gav henne de sista dropparna låg hon och höll sig, på grund av fisen, beskedligt om näsan med ena handen. [...] När han vältrade sig ifrån henne sade hon: — Skall vi inte släppa ut svartstaren? Hon klev upp och gläntade på fönstret.” (Jussopov 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"svarva","wordforms":[],"text":"(sl) svarva en ekorre*; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"svatte","wordforms":[],"text":"(so o lmo) svart blatte*.
","jfr":[]} {"baseform":"Svavelland","wordforms":[],"text":"(sym) helvetet. Lär ju vara svavelfyllt.
","jfr":[]} {"baseform":"svavla","wordforms":[],"text":"(sl) svära*.
","jfr":[]} {"baseform":"SVBK","wordforms":[" fula yrkesord"],"text":"(so) kort för Sveda Värk och Brännkäring. Förr utlåtande i läkarjournaler. Även kallad käringsjukan och fibromyalgi. ”Jag är fortfarande sjukskriven och snart är jag väl en SVB, sveda-, värk- och brännkäring, som läkare förr betecknade hopplösa fall.” (Söderblom 2015) Se även fula yrkesord.
","jfr":[" fula yrkesord"]} {"baseform":"sve fisar","wordforms":[],"text":"Ohlmarks (2004) har ”omtyckt lantlig sport, bestående i att man sätter en tändsticka till ändalykten vid ’låtande av bukens väder’.” Se även under fis och väder.
","jfr":["väder","fis "]} {"baseform":"sveg","wordforms":[],"text":"(sl) 1 enligt Thesleff (1912) ”membrum virile* (flottistspråk).” Sveg (dial); ”lång och böjlig afhuggen tjock gren eller qvist”. (Rietz 1867) Lundblad/Josefsson (2021) har sveg, svej, swej och sjäj med betydelsen spö, vidja, penis. 2 i uttrycket dra åt sveg vilket är en förmildrande omskrivning för dra åt helvete. Se under helvete.
","jfr":[]} {"baseform":"sweinsteiger","wordforms":[],"text":"(svr) tyskinspirerad svordom. Swein; svin och Steiger; klättrare.
","jfr":[]} {"baseform":"sveisar","wordforms":["svejsar","svejsar;"],"text":"(dial) manligt könsorgan. Även svejsar; något stort, stor penis. (ORB).
","jfr":[]} {"baseform":"svejtsisk","wordforms":[],"text":"(da) ”i prostitutionspråk — massage med två kvinnor, där den ena masserar sitt eget könsorgan och den andra slickar kundens”. (Hertoft 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"svell","wordforms":[],"text":"(dial) liderlig levnad. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"sven","wordforms":["svendom"],"text":"1 manlig oskuld av sven; ung gosse, tjänare och -dom, fornsvenska domber; tillstånd, förhållande, som i t ex barndom, sjukdom. NEO har ”hist.: sedan ca 1635”. Även i slangord som svendis, svenne, svennis, svenpan. \"Det tog tid innan jag blev av med svenpan, på fyllan.\" (Kalmér 2024 s 155) Därav svensexa; uppsluppen fest för en man som skall gifta sig. Av sexa; lätt, festlig kvällsmåltid ofta med alkohol. Hist sedan 1832. Efter sex; måltid efter kl 6 (18). ”Qvinnor och Männer/ Och jungfrur och Svänner,” (Bellman F E nr 17) ”Nu talar avund ur var trut—/ för när dygnet är till ända/ och bröllopsljusen brända/ så är det med din svendom slut!” (Moberg 1953) ”S är Svendom Sällan Sedd/ annat än på pilten Späd.” (Tankekorn) Jämför mödom; kvinnlig oskuld, jungfru och möhippa. 2 sven (smn) kuk.
","jfr":["möhippa","jungfru","sven"]} {"baseform":"Sven-Benny","wordforms":[],"text":"(sl) sex mellan två manliga homosexuella.
","jfr":[]} {"baseform":"svensk","wordforms":[],"text":"(da) Hertoft (1989) har ”i prostitutionsspråk — utlösning med handen” medan The Big Book of Filth (1999) menar att det rör sig om ”ömsesidig masturbering” (mutual masturbation) ett uttryck som enligt samma källa dök upp första gången på 1960-talet. ”Han tittade knappt ens på mig medan jag började ge honom svenskt med handen.” (Brask 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"svensk massage","wordforms":["massage."],"text":"(sl) sprut mellan kvinnobröst. Se även massage.
","jfr":["massage"]} {"baseform":"Svensson","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Ett vanligt namn för en vanlig sak.
","jfr":[]} {"baseform":"Svenssonrufs","wordforms":[],"text":"(sym) beydelsen framgår av följande citat: ”Familjefäderna har i senaste numret av Slitz recenerat tjejernas hår därnere. [...] För er som inte vet vad ’Svenssonrufset’ är kan jag berätta att man behöver både lite sax och lite rakhyvel för att få till det.” (Skugge 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"svenssonsex","wordforms":[],"text":"(sl) se missionärsställningen.
","jfr":[]} {"baseform":"sver","wordforms":["svere","svära"],"text":"(dial) svär, svärja. (ORB) Se även svära.
","jfr":["svära"]} {"baseform":"sverka","wordforms":[],"text":"(lmo)”ejakulera på inköpt vara som man är missnöjd med.” (folkmun.se) Efter den tidigare programledaren Sverker Olofsson (f 1947) i programmet Plus i SVT.
","jfr":[]} {"baseform":"svett","wordforms":[],"text":"1 fornsvenska svetter, isländska sveittr och norska sveitt. Skånskan har svitt. Gemensamt germanskt ord besläktat med bl a latin sudor; svett. I dialekt också blod av slakt. Så har t ex Västgöta-Bengtsson (1993) ”svetten; vanligtvis gresablo”. ”Hist.: sedan senare hälften av 1300-talet.” (SO) ”Vid slakt är i en del nord. dial. blod tabu och istället måste svett användas (blod ansågs för själens säte).” (Hellquist 1980)
\nVad är och består svett av? Carl Curman har i sin bok Om bad och badning (Sthlm 1891) följande definition: ”En vattenafsöndring ur blodet, blandad med salter och vissa exkreter, kan afsöndras i oerhört vexlande mängd, uppgående till mer än ett kilogram på en timme, med i medeltal ungefär 1 K:o per dygn, vilken svettafsöndring antingen bildar en osynlig utdunstning, perspiration, eller samlar sig i ett flytande lager, transpiration, som sedan afdunstar från hudytan, evaporation och derigenom förmår åstadkomma en betydlig afkylning af kroppsmassa och blodmassa.”
\nAngående svettmängden presenterar Johan Törner i sin Samling af Widskeppelser (1946) en teori om detta: ”Så mycket man dricker långfredagen, så mycket skal man svetta det året.” Svett nyttjades allmänt som ett medel att göra män och kvinnor förälskade i varandra. ”Man tog den första bullen som gräddats i en ugn vid bak och bar den under armen till dess den var genomdränkt av svett. Kunde man sedan få den flicka man önskade att äta av den bullen så blev hon tokig i en.\" Från Malung. (Tillhagen 1962)
\nBullen kunde ersättas bl a med ett helt eller delat äpple. Men det kunde också räcka med att lukta på en svettindränkt näsduk för att tycke skulle uppstå. Ovidius (1925) talar om ”getternas far och gemål”; den stygga svettlukten i armhålorna”. ”Ej ur din mun en besvärlig odör med din anda du spride; getternas far och gemål lämne vår näsa i fred.” Finlandsvenskan har ha (få) varmt; svettas. 2 (sl) svett, svettning, det förra i uttryck som blanda svett, det senare raggarjargong och båda står för svettdrypande knull. 3 svett, könssvett; sperma. ”Till slut, gick det under övriga omfamningar för dem och de blandade sin könssvett.” (Apollinaire 1993) 4 svettig; sexig.
","jfr":[]} {"baseform":"svettblemman","wordforms":[],"text":"(euf) tillsammans med skrakboet* och surslasken,* enligt Anderz Harning (DN 21/11-1985), nedsättande fittord, som han jämför med det, enligt honom, nedsättande kukordet snopp. I artikeln Hemska ord i st f förfärliga ord, skriver Harning bl a: ”Men ’snoppen’ står på samma emotionella nivå som ’svettblemman’, ’skrakboet’ och ’surslasken’. Alla kvinnor jag känner blir oerhört förolämpade om någon skulle misstänka att de hade ett ’skrakbo’ eller en ’surslask’ mellan benen. Men självfallet använder jag uttrycken så fort någon börjar snacka snopp.”
","jfr":[]} {"baseform":"svettig","wordforms":[],"text":"(sl) \"besvärlig; äv. attraktiv, sexig\". (Dahlman 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"svettis","wordforms":[],"text":"(sl) älskare, älskarinna.
","jfr":[]} {"baseform":"svettmussla","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Se även mussla.
","jfr":["mussla"]} {"baseform":"svettmutta","wordforms":[],"text":"(nyo) ”otvättat kvinnligt könsorgan”. (SAO 2013) Se även mutta.
","jfr":["mutta","mutt"]} {"baseform":"svicka","wordforms":[],"text":"(dial) tapp för hålet i laggkärl. Olofsson (Kärlek 13/1970) använder ordet om fitta i följande citat: \"Tandläkaren hade satt in sin tapp i svickan och knullade för glatta livet.” Enligt Ihre (1766) användes ordet i Skåne om ”en kona*, en arg hora”. Rietz (1867) har svika; kona, liderligt fruntimmer.
","jfr":[]} {"baseform":"swift","wordforms":[],"text":"se under sommarpung.
","jfr":[]} {"baseform":"sviga","wordforms":[],"text":"(dial) sammanlöpa, tätas (om mjölk). I jämtländska Ragunda talade man fordom om att ”ha svegä” (har svigit) och det förklaras av uppgiftslämnaren (f 1905) att man inte fick frossa i långfil (tätmjölk) för då kunde man bli med barn även utan att en man var inblandad. (Byrman 1989).
","jfr":[]} {"baseform":"svikt","wordforms":[],"text":"(sl) kvinna som sexobjekt*.
","jfr":[]} {"baseform":"svin","wordforms":["svinbödel"],"text":"(so) fornsvenska svin. Här generellt nedsättande ord inte minst mot män. Gemensamt germanskt ord t ex engelska swine och tyska Schwein. Jämför (no so) svinkuk; sur och vresig man. Även svinbödel (åld) enligt Jarrick/Söderberg (1998). Inedahl (2023) tar upp skällsordet svinhund med exemplet: \"Johan Andersson reste sig upp och skrek tvärs över bordet: Din svinhund. Du borde tacka mig för att jag ens låter dig komma hit.\" (Ekenäs 1664) Tyskan har skällsordet Schweinhund och kanske har vårt svinhund sitt ursprung i den tyska motsvarigheten. Se också gris och sugga.
","jfr":[" sugga","gris ","svinbödel","Schweinhund","svinhund"]} {"baseform":"svinablära","wordforms":["blära"],"text":"(sk) urinblåsa från svin. Lind (2016) berättar att i det gamla skånska bondesamhället blåstes de runda och hårda grisblåsorna upp och användes bl a som leksaker. Se även blära.
","jfr":["blära"]} {"baseform":"svinbåge","wordforms":[],"text":"(sl) skällsord använt istället för svordom. Din svinbåge; din djävul!
","jfr":[]} {"baseform":"swingers","wordforms":[],"text":"parbytarklubb. Från engelskans swinger; hålligångare och swinging; håll i gång. Det handlar om att ha fri sex med andra gäster, om man själv vill, eller så kan man bara titta på. Vanligt i Danmark där klubbarna är lagliga. I Sverige finns ett fåtal swingersklubbar. Det är oklart om de är lagliga eller inte. Polisen menar att många av klubbarna rör sig i en gråzon. ”Ibland besöker Bosse en swingersklubb där det finns möjlighet att titta på människor som har sex. Medlemmarna i klubben samlas på helgkvällar i olika lokaler — hotell, badhus och hyrstugor. De dricker vin, äter snacks, har sex — eller tittar på andra som har sex. Bosse går dit ensam. Ibland sitter han bara och ser på, andra gånger deltar han genom att smeka andra personer medan de har sex.” (Bäsén 2006) ”Swing skapar en spänning, en extra krydda. Och framförallt: som swinger går man inte bakom ryggen på varandra.” (Puma Swede 2012) Och från samma källa: \"Som lösning på detta föreslog han att vi skulle börja swinga.”
","jfr":[]} {"baseform":"svinikos","wordforms":["sviniös"],"text":"(sl) svinaktig, oanständig*.
","jfr":[]} {"baseform":"svinlocke","wordforms":["locke"],"text":"(dial) ändtarm hos svin. (OFVG) Se även locke.
","jfr":["locke"]} {"baseform":"swinlort","wordforms":["swintreck"],"text":"(åld) med hos Swedberg (1720-t). Jämför lort, träck.
","jfr":[" lort, träck"]} {"baseform":"svinpitt","wordforms":[],"text":"(lmo) vänstergängat verktyg för att lossa skruvar/muttrar.
","jfr":[]} {"baseform":"svinröv","wordforms":[],"text":"(smn) kallas växten drakkalla i folkmun. När den blommar avsöndrar den annars så vackra växten en stank som från ruttet kött från ett mörkt hål mitt i blomman. Fläckig drakkalla har fått sitt namn för att den liknar en svinröv.
","jfr":[]} {"baseform":"svinstia","wordforms":[],"text":"(sym) nedlåtande om fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"swir","wordforms":[],"text":"(dial) avlida, dö. (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"svirra","wordforms":[],"text":"(sl) ljudmålande om kissa, pissa. Också om ett toalettbesök i allmänhet.
","jfr":[]} {"baseform":"swishhora","wordforms":[],"text":"(sl) enligt flashback.se \"journalist som finansierar sin verksamhet genom frivilliga donationer.\"
","jfr":[]} {"baseform":"sviskon","wordforms":[],"text":"(sym) blå plommon, särskilt sorter med långsträckta frukter; framförallt om torkade frukter. 1 testiklar. Dansk slang har svesker med samma betydelse. 2 fitta. 3 i skånskan finns uttrycket som ett sviskon i en gåsaröv om något som sitter perfekt i likhet med som knytnäven i drängörat och som pitten i Greta. Samtliga uppgifter från Lind (2016).
","jfr":[]} {"baseform":"switch","wordforms":[],"text":"(eng sl) byta, växla, ändra. Här när någon i ett SM*- förhållande byter roll från att vara t ex undergiven till att bli dominant eller tvärtom. Jämför 24/7-förhållande.
","jfr":[]} {"baseform":"swive","wordforms":[],"text":"(eng) var tidigare det viktigaste ordet för att kopulera*. Grose (1785) har swive; to copulate. Ordet verkar ha accepterats i merparten kretsar, innan det av något outgrundligt anledning kom helt ur bruk mot slutet av 1800-talet. Swive var tillsammans med sard det vanligaste ordet för samlag, innan fuck övertog den rollen under 1500-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"svordomar","wordforms":[],"text":"till äldre svord ’svuren’ och dom av fornsvenska domber; bestämmelse som i visdom och lärdom. Jämför tyska Schwur; ed, förbannelse till svärja. SO har ”hist.: sedan ca 1635”. Swedberg (1720-t) har swordom, swär, swärjande och swärjar. Redan Bibeln varnar för missbruk av Guds namn och man har belagt svordomar i 3 000 år gamla inskriptioner med hieroglyfer. Dessa svordomar utgjordes dels av eder som fungerar som ett sätt att åkalla en högre makt och dels förbannelser som hade till uppgift att nedkalla olycka över någon.
\nLjung (2006) menar att Gamla Testamentet gör skillnad mellan tillåtet och otillåtet svärande. Sådant svärande som används i samband med Gud och är allvarligt menat, är tillåtet som förstärkning till det man säger. Däremot är det förbjudet att svära falskt vid Gud, svära tanklöst eller att missbruka och vanhelga Guds namn. Enligt Sundström (1984) klagade en gammal jude, i Syraks bok i Gamla Testamentet, redan för mer än tvåtusen år sedan över detta missbruk: ”Att höra en storsvärjare/ får håret att resa sig/ och när sådana grälar/ måste man hålla för öronen.” Bengtsson (1993) menar att den allra äldsta kända svordomen nedtecknad med hieroglyfer är: ”Må en åsna bestiga dig. Må en åsna bestiga din fru. Må ditt barn lägra* din fru.”
\nTroligen är svordomarna lika gamla som språket. I Sverige har vi fem grundsvordomar; helvete, fan, satan, djävlarna/djävulen och förbanna. Svenskan har vidare dels de tuffa maskulina svordomarna, typ helvetet, fan, satan, djävulen och förbanna(d), dels de mjuka, feminina, som Gud, Jesus och himmel. De underjordiska, manliga svordomarna inleds ofta med ett fördömande ”fy”, de himmelska med ett åkallande ”å”. Ibland kan dock himmel och helvete ingå symbios med varandra i uttryck för förvåning, t ex ”Å fan, säger du det!” ”En man som ofta svär begår mycken synd, och plågan skall icke vika från hans hus. Om han försyndar sig, så vilar hans skuld på honom; och frågar han ej därefter, så har han ådragit sig dubbel skuld. Och om han svär i onödan, så skall han ej bliva ostraffad, nej, hemsökelser i mängd skola drabba hans hus.” (Syrak 23:11 Apokryferna ur GT, Proprius 1975
\nI det gamla bondesamhället skulle man ta sig i akt för svordomar och det inte enbart av religiösa skäl. Om man t ex svor i åskväder så ökade både blixt och dunder, eftersom naturkrafterna blev utmanade och uppretade. Man skulle heller aldrig svära över elden, för då gick den inte att hejda om den kom lös i svärjarens hus. Men svärjaren drog inte bara olycka över sitt eget hus och riskerade sin egen frälsning. Den skyldige kunde också hållas ansvarig för alla olyckor och missöden från krigsförluster till missväxt och det gällde såväl i det egna landet som i världen i stort.
\nTrots det starka trycket från både världsliga och himmelska straff så fortsatte folket med sitt svärande. En förklaring till det kan vara, som Magnus Ljung (2006) är inne på, att ”man kände sig så totalt förtryckt av överheten att man inte ville ge upp den enda säkerhetsventil som fanns, nämligen just svärandet. Sådana känslor kan också ha förstärkts av att rätten att svära var starkt knuten till social ställning. Om man tillhörde överheten och inte var särskilt religiöst lagd kunde man utan vidare vältra sig i de värsta av tidens svordomar.”
\nI vårt land har attityderna mot svordomsbruket svängt under historiens gång. I vissa fall straffades hädandet med dödsstraff, i andra fall kunde det räcka med böter eller tillsägelser. Under 1500-talet protesterade Olaus Petri mot svärandet i skriften Predican emoot the gruffuelige eeder och under Karl XI:s regeringstid (1660-1697) infördes förbud mot svordomar. Enligt Lindqvist (1996) gällde det svordomar som ”vid Gud, den helige trefaldigheten, vid Guds pina, sår, kraft, sacramente, död, blod, himmel element eller vid något annat ting, såsom ock att förbanna sig eller någon annan, önska sig eller någon annan uti djävulens våld”.
\nVid en första förseelse mot förbudet kunde det räcka med att husbonden, prästen eller annan myndighetsperson utdelade en varning. Hjälpte inte det blev det domstolssak. Straffet kunde då bli böter, kroppsaga eller förlust av tjänst. Även strängare straff som fängelse eller landsförvisning utdelades. Senare skärptes lagen ytterligare när kyrkorna utrustades med en stupstock där svärjaren låstes fast och uppvisades inför hela församlingen. Även barn som svor kunde hamna i stocken, men först sedan försök med aga misslyckats. Än idag är det olagligt att svära inför kvinnor och barn i Kalifornien.
\nLjung (2006) berättar att två hjärnforskare vid slutet av 1990-talet har kommit fram till att människor som förlorat sin normala talförmåga p g a afasi trots det behåller förmågan att svära. De har fått en skada i vänster hjärnhalva, där vanligt språk håller till. Då de trots detta kan svära är det rimligt att anta att svordomar lagras i den högra hjärnhalvan. Martin Ingvar, professor i integrativ medicin vid Karolinska Institutet, har följande förklaring till fenomenet: ”Med svordomar och kraftuttryck vill man väcka negativa känslor, och höger hjärnhalva är betydligt mer känslosam än den vänstra.”
\nEnligt Magnus Ljung kan svordomar indelas i sex huvudgrupper: 1) det religiösa motivet; 2) det skatologiska motivet (avföringsrelaterade ord som skit, röv och arsle); 3) könsorgansmotivet; 4) samlagsmotivet; 5) sodomimotivet (svordomar som refererar till analsex); och 6) mammamotivet (sexuella antydningar om någons mor, syster eller annan kvinnlig släkting).
\nLindström (2002) menar att man generellt kan säga att svordomar är ungefär lika grova i hela världen, men att norra Europa intar en betydligt försiktigare hållning och att ju längre norrut man kommer desto mildare eller mindre könsordsinriktade blir svärorden. Tendensen kulminerar i Sverige, där vi i princip bara använder oss av två av Magnus Ljungs motivtyper, nämligen de religiöst färgade svordomarna och svordomar med analmotiv, när vi svär. De religiösa svordomarna dominerar (fan, djävlar, satan, helvete). Svordomar med analmotiv har inslag som skit, rövhål och arsle. Skit som svordom har idag förlorat nästan all kraft då det numera sällan betyder annat än jätte i uttryck som skitskön och skithäftig. Avföringsordet skit har däremot fortfarande ett visst sting kvar, något som bl a framgår av följande: ”Skit! Jag trampade i bajset!”
\nLindström menar att det blir väldigt blekt med t ex religiösa svordomar med tanke på att vi lever i ett avkristnat samhälle. Han påpekar vidare att vi vid svärandet följer vissa uttalsregler som inte överensstämmer med svenskan i övrigt. ”Det är exempelvis väldigt vanligt att man har ett annat ä-ljud i svordomar som jävlar och jäklar än annars. Vanligt är att man uttalar svordomarna med öppna ä-ljud, ungefär som man i riksspråket bara har före r (lära, bära). Man har alltså ett mycket bredare och kraftigare ä-ljud i svordomar än annars.” På samma sätt uttalas t ex fan och satan oftast med ett ljust och spetsigt a-ljud som annars bara används vid kort vokal. Uttalen med avvikande uttalssystem låter grövre och fulare i våra öron. Kan det därför vara så, frågar sig Lindström, ”att vi på det här viset uttalsmässigt kompenserar oss för det relativt försiktiga betydelseinnehållet i våra svordomar?” Och fortsätter han: \"Kanske är det därför så att våra svenska svärord har kunnat bevara lite av den kraft de hade på medeltiden och ända in på 1500- och 1600-talen, därför att vi har fortsatt att uttala dem med ljuden från den tid då de verkligen var fula och då det till och med var farligt att nämna djävulen vid namn.”
\nEnligt Sager (2005) används svordomar på sex olika sätt: 1) för att åstadkomma en speciell effekt eller chockera. (Nån jävla ordning måste det vara! ); 2) för att uttrycka ilska eller förargelse (Jävlar!); 3) för att uttrycka en besvärjelse (Men för fan!); 4) för att förolämpa och förnedra (Din jävel!); 5) som förstärkning till andra ord (Det är jävligt bra!); och 6) för att uttrycka något där svordomarna används som betydelsetom utfyllnad (Vad är det för en jävla grej!).
\n”När du missar en målchans på fotbollsplanen kan du nog ibland känna ett behov av att uttrycka din ilska och besvikelse. [...] Många människor ropar ut sin vrede, bestörtning, irritation, besvikelse och ilska i form av en svordom eller till och med ett könsord. I fotboll bestraffas ett könsord i stridens hetta med ett rött kort, medan ett högt utropat fan kan ge ett gult kort.” (Sager 2005) Under 2006 inför t ex Stockholms Fotbollsförbund nolltolerans mot fula ord. Från och med detta år är det förbjudet att svära på planen. Reglerna är hårda. Om en spelare svär åt sig själv blir det varning, men om en spelare svär åt en motståndare innebär det utvisning.
\nDen här bestraffningsformen har utnyttjas till det extrema hos Smålands FF och serier i den regionen från elitfyran och nedåt. Detta berättas i en artikel i Ölandsbladet den 17 maj 2014 där det visar sig att redan efter tre omgångar i dessa lägre serier är antalet röda kort redan uppe i tio.
\nMats Larlind på Smålands Fotbollförbund förklarar: ”Det är en specialvariant vi valt i Smålands FF. Säger du ett könsord så ger det ett rött kort och räknas som grov förseelse, alltså en match avstängning. Om du säger det direkt till någon kan det ge en längre avstängning.” Det finns ingen lista över ord som är förbjudna, (ett i de flestas öron så oskyldigt ord som balle kan dock räcka för rött kort och avstängning), utan det blir domarens sak att avgöra när det ska till ett ingripande. Detta innebär i sin tur att fulheter på ett främmande språk som domaren inte behärskar får passera utan åtgärd. Det kan också hända att domaren inte har svenska som sitt modersmål och därför missar vissa sk fula ord.
\nI SvD Näringsliv (27 februari 2025) berättas att när fransmannen Adrien Fourmaux \"drog till med en svordom i Svenska rallyt nyligen fick han böta 113 000 kronor. Han är den förste att att straffas enligt ett nytt regelverk.\" Händelsen får flera rallystjärnor att i ett öppet brev protestera mot att sanktionerna för \"små, isolerade och oavsiktliga språkgrodor\" har nått en \"oacceptabel nivå\". Förarna menar vidare att alla inte är heltidsanställda och att bötesbeloppen är \"oproportionerliga\".
\nInom tennissporten utdelas poängstraff om en spelare uppträder illa. Ett sätt att undvika bestraffning, men ändå få utlopp för sin frustration, ger Per Reinholtz i Växjö ett exempel på hämtat från en tennisbana sommaren 2011 ”... där en frustrerad tonåring vände ansiktet mot skyn efter en rad missar och vrålade: ’FULA ORD!!!’ Ett roat leende spred sig över åskådarnas ansikten inför denna sympatiskt kreativa uttrycksform!”
\nEn liknande historia berättar Glenn Welander från Lidköping. Den handlar om hur en husa snubblar och tömmer en skål het soppa över en biskop vid en finare middagsbjudning. Här var det läge för en räcka saftiga svordomar, men en biskop kan ju inte uttrycka sig hur som helst, så istället för en svavelosande ed, lyckades han pressa fram: ”Kan någon lekman uttrycka vad jag känner!”
\nMen i vissa situationer, inte minst under en tuff och stressig match eller annan idrottsutövelse, kan det vara nödvändigt att svära, då de ’förbjudna’ orden ger både kraft till det man säger, och en lättnad från det tryck eller frustration, man känner, något som ord i det så kallade vårdade språket inte kan bidra med. Därtill visar en undersökning att svärande under stress är mer hälsosamt än tystnad. Så var t ex blodtrycket lägre hos dem som svor än hos dem som valde att lida i tysthet. ”Varje gång jag trodde att det var slut, gungades min kropp av ännu en våg av spasmer och jag borrade fingrarna längre in i hennes nacke och skrek vartenda svärord i ordboken, och dessutom några som jag uppfann i stunden.” (Jameson 2005)
\nDen amerikanske författaren Mark Twain (1835—1910) lär vid något tillfälle ha sagt att man vid vissa tillfällen behöver ta till ett kraftuttryck eftersom ett sådant kan skänka en befrielse som inte ens bönen förmår att ge. Och hos Pip Williams (2022 s 221) läser vi: \" Jag rekommenderar svordomar. De lindrar smärtan när den är som värst, men du måste låta övertygande. Inget halvhjärtat eller dämpat. Bara skrik rakt ut.\"
\nDen brittiske psykologen Richard Stephens och hans forskarlag vid Keele University i Storbritannien undersökte hur lång tid en grupp försökspersoner kunde hålla en hand nedsänkt i isvatten med eller utan svordomar. I genomsnitt uthärdade de svärande två minuter i det iskalla vattnet medan de som avstod från att svära bara klarade av 1 minut och 15 sekunder. Förklaringen man kom fram till var att svärandet ökar hjärtrytmen och höjer aggressionsnivån. Dock försvinner effekten på den som svär regelbundet. ”Svordomar är ett känslomässigt språkbruk men om du överanvänder dem så förlorar de sin känslomässiga koppling” menar Richard Stephens.
\nDet påstås ju att människor som svär mycket har ett dåligt ordförråd. Men nu har amerikanska forskare i psykologi kommit fram till att svordomar istället kan vara tecken på ett gott ordförråd. En grupp personer fick svära det värsta de kunde under en minut med så varierande svordomar som de bara kunde komma på. Därefter fick försökspersonerna under lika lång tid rabbla olika ord ur andra kategorier. Resultatet blev att de som var bra på svärord också kunde komma på flest andra sortens ord. Slutsatsen av detta är, enligt forskarna, att svordomskunskap inte vittnar om dåligt ordförråd. \"En enda positiv förändring av språkbruket i etermedia kan jag glädja mig åt. Det är numera accepterat att svära i radio och tv. När jag växte upp fick jag ofta höra att svärande beror på att man har dåligt ordförråd. Det är ett jävligt korkat och förbannat oförskämt påstående, dessutom åt helvete fel. Att svenskan å andra sidan är fattig på rejäla kraftuttryck rår fan inte jag för.\" (Kurre i Språktidningen nr 1/ 2018.)
\n\"Jag svär som fan till vardags och i min familj och när det känns ok i jobbet. Är en krydda i mitt språk och jag vet inte vem som har rätt att döma ut att jag använder fler ord än dom...\" (Malojeli 22 aug 2009 i tidningen Allt för föräldrar)
\n\n
Under rubriken ”Svordomar kan gynna karriären” (SvD 5/8 2016) berättas om hur en brittisk forskare tog jobb på kontoret hos ett postorderföretag. Det visade sig vara svårt för honom att komma in i jobbgemenskapen, men det ändrades när han en dag svor åt en arbetskamrat. Det fungerade som en initiationsrit och skapade ett band till resten av gruppen. Enligt professor Yehuda Baruch vid universitetet i Southhampton är gemenskapen viktig för karriären: ”Jag säger inte att det är det huvudsakliga kriteriet för befordran, men ett kriterium för befordran är förmågan att knyta an till människor. I vissa sammanhang är svordomar ett sätt att knyta an, säger professorn till BBC.”
\nEtt sätt att svära sig fri från svordomar är att utelämna själva nyckelordet i uttryck som: du min store... och vad ända in i... Här behöver svordomen inte förlora något i kraft, trots att nyckelorden gud respektive helvete är utelämnade, om dessa ord kompenseras genom ett förhöjt och förstärkt röstläge.
\nI en studie från 2006 som omfattade talare av amerikansk-engelska var hell, damn, goddamn, Jesus Christ och oh my God de fem flitigaste använda svordomar på en tio i topp lista. Oh my God stod ensamt för 24% av kvinnornas svärande.
\nFrågar man människor varför de svär när de gör sig illa, blir svaret nästan alltid att svärandet får dem att må bättre.
\nSvordomar kan användas som ett slags gruppmarkör. Att svära blir ett medspråk och uttryck för gruppgemenskap, inte minst i en manlig grupp. Men svordomar kan också tjäna som ett motspråk och utgöra en protest mot överhet och ordning. Förutsättningen för att protesten ska gå fram, är att svordomarna fördöms av dem de är riktade mot, t ex föräldrar och andra maktmänniskor. Precis som varje ord i ett språk kan också svordomar ersättas med andra ord. Svordomar är därför lika nödvändiga, eller onödiga, som vilka ord som helst. Men eftersom svordomar är tabuord, måste ersättningsorden också vara det. De måste hämta sin kraft ur det faktum att de är förbjudna och outtalbara.
\nMen tabut kring svordomarna försvagas. De religiöst färgade svordomarna tappar mark i takt med avkristningen. Idag är det få som reagerar på fulheter som innehåller namnen på himmelens furstar. Kraftuttrycken slits ut som alla andra slentrianmässigt och alltför flitigt använda ord, ett fenomen som fick den brittiske dramatikern Richard Sheridan att redan 1775 låta en av sina figurer melankoliskt utbrista: \"Damns have had their day!”
\nProfessor Britt-Marie Gunnarsson menar i sitt Förord till Stroh-Wollin (2010) att Stroh-Wollin i sin sammanfattning pekar på att det skett ”en viss ommöblering bland svordomarna, från traditionellt religiösa tabuord till ord knutna till sexuella tabun”, samtidigt som det skett ”en ökande tolerans mot bruket av svordomar”. Stroh-Wollin understryker också att man idag är ”mycket mer benägen att tillmäta svordomar språkliga, och i viss mån sociala, funktioner, och avsevärt mindre benägen att sätta likhetstecken mellan svärande och dåligt ordförråd. Detta innebär dock inte att man tycker svordomar är acceptabla i alla sammanhang, inte heller att man uppskattar dem ’i var och varannan mening'.\"
\nAcceptansen mot svordomar och fula ord skiljer sig också mellan män och kvinnor och mellan yngre och äldre. Precis som i fallet med Lars-Gunnar Anderssons undersökning ”Varför är det fult att svära (1977) så är acceptansen störst mot svordomar och fula ord bland yngre män följda av yngre kvinnor medan acceptansen är betydligt lägre hos medelålders och äldre män och kvinnor.
\nAndersson menar vidare att ”Det verkar som om svordomarna blir mer och mer betydelselösa i och med att innebörden i orden tunnas ut. Folk tror inte längre på vare sig djävul eller helvete, det är snart som vilka ord som helst. Undrar vad som kommer istället?” I vissa sammanhang är svordomarna så utslitna att de istället för att förstärka det man vill ha sagt försvagar som t ex i kraftuttryck som fan vad dumt, fan vad tokigt, fan vad taskigt. Först när man tar bort detta onödiga fan framgår det tydligt vad man vill ha sagt.
\nAllmänt kan sägas att vad gäller religiösa svordomar så svär man uppåt (mot himlen) i katolska länder medan man i protestantiska vänder sig neråt (mot helvetet). Med en helig ed eller en svavelosande förbannelse kan den aggressive lätta på trycket. Sigmund Freud (1856—1939) lär ha sagt något om att den första människa som bekämpade sina motståndare med förbannelser i stället för med vapen var civilisationens grundare.
\nMen vad gör man när förbannelserna inte längre biter? Kapitulerar för det fysiska våldet? Nej, den civiliserade människan söker hitta andra vägar, eller rättare sagt andra svordomar. I dag är det sex- och könsorden, och i viss mån avföringsorden, som intagit de traditionella svordomarnas plats, men inte för någon längre tid. Kraften håller på att gå ur också dessa ord. Kanske kommer morgondagens underjordiska makter att representeras av misshagliga statsmän och diktatoriska ledare och morgondagens helvete av de krig deras maktmissbruk leder till. Istället för fy fan kan man tänka sig fy Usama, Saddam, Putin eller Assad, (i amerikansk slang är detta redan ett faktum där Saddam Husseins namn förvrängts till So Dam Insane), och i stället för att be någon dra åt helvete kan man be denne dra åt Iran, Ryssland, Nordkorea eller varför inte åt USA eller Israel för den som känner så. Med en sådan utveckling kommer morgondagens svärjare att ha ett närmast obegränsat ordförråd att ösa ur. ”—Vad hör jag, sade Ponocrates, ni svär, broder Johan? —Det gör jag bara, sade munken, för att pryda mitt tal. Det är vältalighetsblomster i stil med den ciceronianska retorikens.” (Rabelais 1945/ 1534)
\nUnder rubriken \"Svordomar stör minst i Sverige\", redovisad i Språktidningen (2/ 2026), berättas om en undersökning av vardagsnormer utförd av forskare vid Mälardalens universitet och Institutet för framtidsstudier. Undersökningen avser 90 länder där svenskarna visar sig vara de mest tillåtande vad gäller attityder till svärande i offentligheten. \" I studien har deltagarna fått svara på frågor om synen på bland annat svordomar i olika situationer som på jobbet, på en fest och på en anställningsintervju. Svenskarna är överlag individuellt orienterade och tillåtande.\"
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"svordomshus","wordforms":[],"text":"
(åld) enligt SAOB: \"bruka svordomar* i tid och otid\". \"Han förklarade mig för des owän och svordomshus föröfwa\" (Växjö Domkapitels Akter år 1735)
","jfr":[]} {"baseform":"svotte","wordforms":[],"text":"(svr) ”efter en populär 1600-tals svordom”. (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"svullan","wordforms":[],"text":"(sym) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"svullen","wordforms":["svullna upp"],"text":"enligt Byrman (1989) något en gravid kvinna är och gör.
","jfr":[]} {"baseform":"swyss","wordforms":[],"text":"(dial) Ordbok över Nösslingemålet har betydelsen tycka illa om, fy tusan.
","jfr":[]} {"baseform":"svåger","wordforms":[],"text":"ingift släkting. Här skämtsamt om hanrej* i uttrycket ha många svågrar; vara en bedragen äkta man. \"Hwar och en är möllarens wän(n) eller swåger, så länge han är i qwarnen.\" (Urban Hjärne Utkast till Orthographia svecana 1716.)
","jfr":[]} {"baseform":"svågersjuka","wordforms":["könssjukdomar."],"text":"annat namn för syfilis*. Se även könssjukdomar.
","jfr":["könssjukdomar"]} {"baseform":"svåre ord","wordforms":[],"text":"(åld) hårda, elaka ord. \"... att ej kammereraren Skragge måtte få fara med mig som redan en och annan gång är skedt, då han mig med svåre ord och expressioner angripit; ...( Ebbe Schön: Gårdstomtens tårar. Carlssons, Sthlm 2022)
","jfr":[]} {"baseform":"svårfotad","wordforms":["tungfotad."],"text":"(euf) gravid kvinna. Uppgift från Byrman (1989). Se även tungfotad.
","jfr":["tungfotad"]} {"baseform":"svälla","wordforms":[],"text":"1 (euf) om kvinna: vara gravid. I jämtländska Ragunda heter det ”svåll opp” (svällde upp) om gravid kvinna. Detta enligt manlig uppgiftslämnare (f 1905). I Malung heter det ”o a tär te sväl ut på mettan”. (Hon har börjat svälla ut på mitten.) Också här är uppgiftslämnaren född 1905. (Byrman 1989) 2 den sväller; att bli kåt, enligt tigerskott i brallan (1/2001).
","jfr":[]} {"baseform":"svällkropp","wordforms":[],"text":"en sorts vävnad som finns i könsorganen och som möjliggör erektion hos båda könen. Organet är svampaktigt med små hålrum, vilket möjliggör att det kan svälla, förstoras och styvna när vävnaden, p g a sexuell upphetsning, fylls med blod.
","jfr":[]} {"baseform":"svängdörr","wordforms":["dörr"],"text":"(lmo) enligt 26-årig man, en flitigt använd fitta, där det ständigt gås ut och in. Se även dörr.
","jfr":["dörr"]} {"baseform":"svära","wordforms":[],"text":"fornsvenska sväria, suaria. Söderwall (1898) har \"svärja, om svordom i dagligt tal\". \"han swoor oc bannadhis oc talade altidh ila.\" (Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming 1871—1873) \"Bridgets far, som var puritansk kristen, hade aldrig tyckt om den unge mannens familj, som han menade var alltför ogudaktig, inte minst had de alla en opassande vana att svära.\" (Västerbro 2025 s 212) Se vidare under svordomar.
","jfr":[]} {"baseform":"svärd","wordforms":["köttsvärd och fläsksvärd."],"text":"(sym) fsv swerda. Även köttsvärd och fläsksvärd. Hugg- och stickvapen. Här symboliskt för kuk. Att sticka svärdet i skidan eller baljan låter både mer förnämt och ridderligt än att sticka kuken i fittan som det är fråga om. ”Om dagen går han med blankt gevär,/ om natten sticker han in sitt tolvtumssvärd,/ som en kaffekopp/ som en sockertopp,/ som en hummelstång,/ som en sopekvast/ som en bra kar å som en kämpe.” (Anderberg 1977) ”Choisy kände mannakraften återvända och pocka på utlösning och i exakt rätta ögonblicket för dem bägge stacks hans svärd i den varma, saftiga slidan.” (Walker 1966)
\nDen amerikanska skådespelerskan Mae West (1892–1980) sägs ha fällt följande replik: ”Is that your sword, or are you just pleased to see me?” till sin manlige motspelare i en Broadwaypjäs där han lyckades trassla till sin kostymering så att hans svärd stack ut på ett opassande sätt. Fläsksvärd använt av åländska ungdomar, enligt tidningen Nya Åland (5/3-1999).
","jfr":[]} {"baseform":"svärdslukare","wordforms":[],"text":"(sym) kuksugare. ”Mediastjärnor och gamla tanter köade glatt för att se Linda Lovelace utföra sina svärdslukarkonster med Reems bamsiga köttkorv.” Porrfilmen (se under hals) som orsakade ett korståg SvD 7/10-2005.) Se även eldslukare, korv och svärd.
","jfr":["eldslukare","svärd"]} {"baseform":"svärmor","wordforms":[],"text":"(euf) ha svärmor på besök; ha mens, menstruation*. Något ovälkommet.
","jfr":[]} {"baseform":"sy","wordforms":[],"text":"(sl) kort för syfilis. Se vidare könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"sybarit","wordforms":[],"text":"(euf) vekling, vällusting. Efter den forntida staden Sybaris i södra Italien bekant för lyx och vällustiga veklingar. \"Det var en annan sida av Anders Zorn, inte bara den trötta och utlevande sybariten, inte bara den självmedvetne målarfursten, utan också en man som skapade och älskade skönhet.\" (Per Svensson: Zorn ett liv en tid. Albert Bonniers förlag, Sthlm 2023) Se även vekling, vällusting.
","jfr":[" vekling, vällusting"]} {"baseform":"SYBAU","wordforms":[],"text":"(sl) Shut Your Bitch Ass Up!; Håll för fan käften!\"
","jfr":[]} {"baseform":"sybian","wordforms":[],"text":"(eng) ett sexuellt stimulerande kvinnligt hjälpmedel vid onani. Består av ett sadelliknande stavförsett säte kopplat till en elektrisk motor. Under användning vibrerar sätet medan staven cirkulerar runt. Apparaten finns också i en version för män.
","jfr":[]} {"baseform":"sydhomo","wordforms":[],"text":"(sl) nedsättande om stockholmskille. Detta enligt folk från Norrland.
","jfr":[]} {"baseform":"syfilidologi","wordforms":[],"text":"(åld) läran om syfilis och dess behandling. Edvard Welander (1846—1917) var professor i syfilidologi (1896—1917) och publicerade bl a De veneriska sjukdomarnas historia i Sverige (1898).
","jfr":[]} {"baseform":"syfilis","wordforms":["syff","syffe"],"text":"se under könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"syfte","wordforms":[],"text":"(euf) toalettbesök. Björkman (1937) ger följande exempel från 1932: ”Vid hemfärden från en fjälltur blevo två damer efter. — Ska vi inte invänta dem? frågade jag. — Jag undrar, om de inte har något särskilt syfte, svarade min kamrat.”
","jfr":[]} {"baseform":"syk","wordforms":[],"text":"(sk) ohörbar fjärt bara märkbar genom lukten. Uppglft från Ohlmarks (2004).
","jfr":[]} {"baseform":"syl","wordforms":[],"text":"1 (sl) stickverktyg. Här kuk. ”Få fett, flott på sylen”; få knulla. Kanske av att skomakaren smetade fett på sylen för att lättare få den genom lädret. ”— Nu ska man få fett på sylen! skrek en mager arbetare och körde händerna djupt ner i byxfickorna.” (Johansson 1990) \"Andra programpunkt lät: 'Var få något roligt idag' och tredje: 'var få något fett på sylen'? Den tredje dominerade allt och från morgon till kväll var äventyret med kvällens bekantskap samtalsämnet.\" (Militärt logementsnack hos Suneson 1891) Norsk slang har å olje sylen. 2 klitoris. ”Det var en härlig känsla att bli stjärtknullad av en kvinna. Ynglingens prostata jublade under den ovanliga massagen som den ilskna lilla sylen åstadkom.” (Wahl 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"sylasad","wordforms":["sylarsad"],"text":"(sl) om den som har en benig, sylvass rumpa*.
","jfr":[]} {"baseform":"sylt","wordforms":[],"text":"(sl) 1 sylt i tratten, sylt i (plätt)vecket; mens, menstruation. 2 sylt; avföring. ”Vad beträffar biskopen härmade han sin bror och lät den kinkiga Zelmire skita och tvingade Céladon att komma och svälja sylten.” (de Sade 2005/1785) Jämför marmelad.
","jfr":["marmelad"]} {"baseform":"sylta","wordforms":[],"text":"(sym) enklare restaurang, matställe. Här nedsättande om fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"syltburk","wordforms":["syltgrotta"],"text":"(sym) 1 fitta. 2 röv, ända. ”imho flämtade den gräsätande Lord när den harmynta Almblad doppade sin unika flaskhals* in i hans fuktiga syltburk.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006) Se även burk (3) och grotta.
","jfr":[" burk","grotta"]} {"baseform":"syltekuk","wordforms":[],"text":"(dial o so) kallas den person som framför fordon långsammare än gällande hastighetsgräns och därför stoppar upp trafiken. Uppgiften från folkmun.se.
","jfr":[]} {"baseform":"syltpanna","wordforms":[],"text":"(so) kallas en helknäpp, helt galen person.
","jfr":[]} {"baseform":"symboler","wordforms":["erotiska"],"text":"både inom poesin, prosan och den mer folkliga diktningen finns såväl vackra och poetiska som rent löjeväckande symboler för fortplantningsorganen och deras användande. Symboler som rosen för fittan; smedens järn upphettat i ugnen; skalden som låter flickan spela på hans flöjt, medan han spelar på hennes luta så att strängarna brister och svärdet i skidan är samtliga en följd av det av religion initierade hyckleriet att inte våga kalla saker och ting som berör sexlivet vid deras rätta namn. Vår tids \"anständighet” profilerar sig bl a i filmens evigt rullande vågor, tåg som med tjutande ångvissla far in i mörka tunnlar, dallrande trädkronor och gungande säv, när hjälten och hjältinnan tänks knulla med varandra.
\n”Alla långsträckta föremål, käppar, trädstammar, paraplyer (på grund av deras uppspännande, som erinrar om en erektion), alla långa och skarpa vapen, knivar, dolkar, pikar tenderar att företräda manslemmen. En ofta förekommande, inte fullt begriplig symbol för denna är nagelfilen (en betingande faktor är kanske rivandet och skavandet.) Dosor, skrin, kistor, skåp, ugnar motsvarar moderlivet, men också grottor, skepp och alla slags kärl. Rum i drömmen står oftast för kvinna [...], skildringen av rummets olika ingångar och utgångar lämnar knappast något tvivel i övrigt om denna tolkning. Intresset att veta om rummet är ’öppet’ eller ’stängt’ blir i detta sammanhang lättbegripligt till sin innebörd.” (Sigmund Freud: Drömtydning 1900)
\nEnligt Uppslagsbok i Sex (1966) är ”de vanligaste erotiska symbolerna för det manliga könsorganet: korv, lök, ett par hängande plommon, en stav, en pistol, ett kanonrör, en flöjt, en orm, en räv- eller kattsvans. Kvinnliga symboler: en ring, en synål (ögat i nålen), en mortel med stöt, fågelbur, brödkakor med hål i.”
\nUnder det vanligen så frispråkiga 1700-talet använde man sig också av symboler som t ex en myrtenkrans för ett fullbordat samlag och en fågel i handen var detsamma som en kuk i näven. ”Tala öppet ur hjärtat och säg klart och tydligt vad du tänker: ku...fi...rö...knu... Annars kan på sin höjd en universitetslärd förstå dig med ditt: spjutet i ringen, regeln i låset, nyckeln i hålet, stöten i morteln, näktergalen i buren, pålen i gropen, blåsbälgen i ugnsluckan, värjan i slidan — musen, den lilla, baktråget, mässboksbladen, verbi gratia, saken, staven, pilen, kolven, roten, rovan, rättikan och den där smörjan! Akta dig så du inte sätter i halsen när du försöker gå på tåspetsarna i träskor.” (Aretino 2008)
\n","jfr":[]} {"baseform":"symforofili","wordforms":[],"text":"
(grekiska sym; med, samman och symphora; olycka samt philia; kärlek, dragning till) bli sexuellt upphetsad av att arrangera olyckor som bilkrascher och eldsvådor så att det verkar vara på riktigt. Men den sexuella upphetsningen kan också uppstå vid verkliga olyckor som man bevittnar eller själv deltar i.
","jfr":[]} {"baseform":"sympatìa","wordforms":[],"text":"(sjö) ”sjömans icke honorerade herdestund* i hamnkvarter”. (Dalnäs 2014)
","jfr":[]} {"baseform":"symplegma","wordforms":[],"text":"(grekiska flegma; hetta, brand) ”beteckning för samlag mellan tre eller flera personer, oberoende av kön, som bildar en grupp, en kedja eller en ring”. (Uppslagsbok i Sex 1966) Jämför ormgrop. Symplegma står också för ett släkte av sjöpungar.
","jfr":[]} {"baseform":"symposium","wordforms":[],"text":"(grekiska symposion; gästabud, samvaro ursprungligen dryckeslag till potos; dryck) här om dryckeslag ofta med erotiska och homosexuella inslag.
","jfr":[]} {"baseform":"synas","wordforms":[],"text":"(euf) i östgötska Åtvid heter det ”det rentav syns vad de haft för sej”, att de haft samlag så att kvinnan blivit med barn. Också ”det börjar synas”, nämligen att kvinnan är gravid. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"synd","wordforms":["ungdomssynd","hemlig synd."],"text":"fornsvenska, isländska och norska synd. Ett gemensamt germanskt ord t ex tyska Sünde och engelska sin. Etymologiskt samma som gotiskans sunja; sanning. ”Hist.: sedan 1000-talet (runsten, Skånela, Uppland).” (SO) Handling som innebär ett brott mot den gudomliga viljan. Handlingen skall vara medveten, är den omedveten räknas den enbart som ett felsteg, och den får inte heller vara av materiellt slag, för då är det fråga om en förbrytelse. Den katolska kyrkan skiljer mellan arvsynden, som vi människor ådrog oss genom syndafallet, och de förlåtliga synderna dit bl a de sju dödssynderna räknas.
\n\"Jag ogillar all synd och jag ogillar den sexuella synden med särskilt intresse.” (Avbildad präst i en av skämttecknaren Staffan Lindéns (f 1926) Stollar.) \"Om nöjet vore en synd — hur kommer det då att jag aldrig känner ånger öfver mina synder i den vägen. Jag ångrar väl — men blott de synder jag ej gjort.\" (Brev från Esaias Tegnér [1848] till Fredrika Bremer 10 aug 1842.) 1 samlag. ”Vi hade i fortsättningen — framför allt genom hans uppfinningsrikedom — talrika tillfällen att upprepa vår synd, i all synnerhet hemma när modern och döttrarna var borta på visit, något som han höll noga reda på och aldrig försummade att dra fördel av.” (Defoe 1720/1944) ”Sedan går vi lite planlöst till några barer och dricker danska snapsar och plötsligt är klockan fyra och jag har ju en skönhet vid min sida och det som återstår av natten måste ju ägnas åt skamlös synd mellan Grands nystrukna lakan.” (Hagman 2004)
\nOrdet synd i samband med samlag är gammalt. Från ett protokoll i Skedevi socken ordinarie ting (1701) hör vi om en viss Per Carlsson i Carlsbyn som anklagas för ”någon grov sodomistisk synd”. Och i ett protokoll från Ulleråkers häradsrätt (1763) läser vi om ett våldtäktsfall där en viss Björkström ”lagt sig när henne (pigan Anna) och synden med henne bedrivit”. 2 synd, synda (euf) onani, onanera. Även ungdomssynd, hemlig synd. Och ensamhetssyndare om den som utför synden. ”Ty Mimi Pinson hade ända sedan sin trettonde födelsedag, då Fra Fillipo Lippi förförde henne i biktstolen genom att först fråga henne om hon brukade begå den lilla sköna synden med sig själv, därefter på hennes fråga om vilken denna synd månde vara visade henne detta tills ögonen vände sig ut och in på henne av idel kysk förundran [...] aldrig kunnat säga nej till ett knull.” (Anderberg 1979)
\n”En vecka, ett par veckor, stundom en månad kunde jag hålla mig fri, men ständigt återföll jag. Sådant har mitt lif varit sedan dess. I fem år har jag sålunda kämpat, bedit, fallit, ångrat, trott mig hafva fått förlåtelse, fattat föresats att söka börja på nytt, men snart åter fallit. Ofta har jag varit i förtviflan, men så har jag åter försökt att kämpa, än i egen kraft, än i bön till Gud om hans bistånd. Men likväl kan jag ej säga, att jag allt mer och mer bortlagt och öfvervunnit synden; nej, jag är fullkomligt på samma ståndpunkt nu som vid början af dessa fem år. Längre än en vecka eller fjorton dagar är det i allmänhet ej, som synden lämnar mig i ro. (Wretlind 1905) ”Drängarna sa att han satt vid fönstret och syndade, med ansiktet blickande fram rödskållat däruppe på gaveln nära lindkronan.” (Lundkvist 1958) 3 att leva i synd om otillåten, utomäktenskaplig samvaro i hor eller lönndom.
\n4 svordom. 2 % av de tillfrågade i undersökningen Varför är det fult att svära? (Andersson 1977) menar att så synd är en svordom. 5 (euf) mens, menstruation. 6 den svenska synden (the Swedish sin) är, enligt Wikipedia, ett \"internationellt begrepp för Sveriges liberala och naturliga syn på sexualitet och nakenhet\". Startskottet för begreppet blev bl a en rad svenska filmer som uppmärksammades internationellt för dess fria sexskildringar som när Ulla Jacobssons (1929—1982) nakna bröst visades i Hon dansade en sommar (1951). Men även besluten om bl a obligatorisk sexualundervisning (1955), friare syn på homosexualitet och legaliserandet av preventivmedel hjälpte till att sprida bilden av Sverrige som ett syndens näste utomlands.
","jfr":[]} {"baseform":"synda siäng","wordforms":["synd."],"text":"(fsv) Söderwall (1898) har \"säng hvarest synd bedrifves\". Se även synd.
","jfr":["synd"]} {"baseform":"syndafloden","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Se även under flod.
","jfr":["flod"]} {"baseform":"syndare","wordforms":[],"text":"(euf) manslem. Synd både att använda och inte. ”Jag frågade vad hon tyckte om syndaren. — Tvi, tocken fuling! sade hon och spottade åt honom.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Han besteg abbedissan, stoppade in sin syndare och började dunka*.” (Ryska erotiska folksagor 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"syndatapp","wordforms":[],"text":"se tapp (1).
","jfr":[]} {"baseform":"syndens hus","wordforms":["syndens näste","hus"],"text":"(euf) bordell. ”Efter detta blev jag bekant med ett syndens näste där tre kvinnspersoner vistades, som inte hade något annat yrke än att vara männen till tjänst.\" (Ljunggren 2015) Se även hus (2) och näste (2).
","jfr":["näste","hus"]} {"baseform":"synorgasmia","wordforms":[],"text":"(grek) samtidig orgasm. Cox (2004) nämner samtidig orgasmteknik som ”ett nytt sätt att ha sex som går ut på rullande rörelser i stället för stötiga.” Lär, enligt samma källa, öka kvinnans förutsättningar att få orgasm under samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"syntetneger","wordforms":[],"text":"(so) om solariebrynt person. Se även under neger.
","jfr":["neger"]} {"baseform":"synål","wordforms":["nål"],"text":"(sym) kuk. ”Så kom hennes hand ut med hans stolthet. Den såg ut som en synål med storhetsvansinne.” (Wik 1973). Se även nål.
","jfr":["nål"]} {"baseform":"synålsöga","wordforms":["öga"],"text":"(sym) fitta. Ögat i nålen där tråden* träs på. ”Du är torr som fnöske och trång som ett synålsöga. Ingen karl kan komma in i dig.” (Liljeström 1981) Se även öga (1).
","jfr":["öga"]} {"baseform":"syrdd","wordforms":[],"text":"(dial) släppt väder. (ORB) Se även syyr och väder.
","jfr":["syyr "," väder"]} {"baseform":"syrran","wordforms":[],"text":"(sl) syster*, fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"sysselsätta sig","wordforms":[],"text":"(euf) betydelsen framgår av följande citat: \"I ett gammalt gravklotter från Egypten står den kvinnliga faraon Hatshepsut naken och framåtböjd medan 'en man med erigerad penis sysselsätter sig bakom henne' — eftersom bilden är tryckt i boken råder inga tvivel om hur detta finkänsliga uttryck ska förstås.\" (Fredrik Sixtensson recenserar Johan Hakelius: Nidbildens historia i SvD 12 sept 2026 s 48.)
","jfr":[]} {"baseform":"syst","wordforms":[],"text":"(euf) ”hon är på systen”; hon är gravid. Kanske, som Byrman (1989) menar, av cysta; böld, utväxt eller möjligen en ombildning av syt*.
","jfr":[]} {"baseform":"systemet","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"syster","wordforms":[],"text":"fsv systir. Germanskt ord. Här slang för 1 bög. 2 syster, hjälpsyster, vandrande (kringresande) syster; prostituerad. ”I Tyskland var det en tid sed, att glädjeflickor i stort antal drogo omkring i landet, de vore alls icke föraktade dessa ’vandrande systrar’, såsom de benämndes, och härbärgerades gärna av hvem som helst.” (Kress 1905)
","jfr":[]} {"baseform":"syt","wordforms":["syta"],"text":"(dial) vara på syten; vara havande, bl a hos Rietz (1867) som också har ”vara på sytvägen”. Båda uttryckem med anknytning till Hälsingland och Dalarna. Rietz jämför med krippug*. Jämför syta; ta hand om, och syte; litet barn. Byrman (1989) har ”hon är på syten”, till syta; sköta, vårda och syte; barn åld, förr brukl i dial”. Vidare, enligt samma källa, ”han har gjort henne på syten” ålderdomligt och företrädesvis norrländskt. Även ”hon ska syta”, mest använt i Dalarna och Hälsingland liksom ”hon är på sytvägen”. Min jämtländske sagesman (f 1929) meddelar att i hans landskap heter det ”att vara på sytta”, om att vara med barn. Vidare finns ”få syttlöna”; att bli nerpissad av små barn.
","jfr":[]} {"baseform":"syyr","wordforms":[],"text":"(dial) fisa, fjärta, släppa sitt väder ljudlöst. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"så","wordforms":[],"text":"1 (sbst o euf) kvinnans könsorgan. Ett stort, runt och öppet kärl. ”Jag undrade om denne Toivo Korpela verkligen var en sådan knivjunkare att han vågat utmana fascistvikingarna i Kardis genom att skölja kattsvansen i kardiskvinnornas såar.” (Pohjanen 1998) 2 elliptiskt för gravid. I bl a Värmland heter det \"hon är så igen” och ”hon kände sig så igen”. (Byrman 1989) 3 (vb) så sin säd; få utlösning. ”Vem sätter gräns för andens uppenbarelser? Inte domkapitlet, ty där ståndade biskopens eget Livsträd, och inte kyrkoherden som i lönndom sådde sin säd i damer som av honom själv fått samlagstillstånd vid kirkonperässä, vilket utytt är konfirmationen.” (Pohjanen 2003) Anm: Knivjunkare kallades medlemmar av de gäng bråkmakare och orostiftare som härjade i södra Österbottren i slutet av 1700- och under stora delar av 1800-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"så där","wordforms":[],"text":"(euf) intimt samliv. ”När han först började prata så där, ville jag inte alls höra på honom. Jag blev mycket ledsen och besviken, för jag tycker inte att man ska leva ihop ’så där’ förrän man gift sig.” (Ahlmark Michanek 1962)
","jfr":[]} {"baseform":"så och så","wordforms":[],"text":"(euf) 1 runka, onanera. Fadern i Hjalmar Bergmans självbiografiska roman Jag, Ljung och Medardus (1923) säger till sonen: ”Jag hoppas du aldrig gör så och så; det är ett vidrigt oskick och undergräver totalt en gosses hälsa.” 2 havande, gravid. ”Hon: — Har du hört att Elsa är så och så? Han: —Så!”
","jfr":[]} {"baseform":"sådan","wordforms":["sådär","således"],"text":"1 samtliga eufemismer för havande, gravid. I uttryck som ”hon är/har blivit sådan”, ”hon är sådär” och \"hon är således”. Från Runö i Estland finns en uppteckning från 1944 ”kona er soales” (kvinnan är således) och från öländska Gårdby kommer ”nu är det således igen”. (1949) Uppgift från Byrman (1989). Jämför vis (1). 2 (euf) en sådan; om lesbisk. 3 (euf) sådan där; kuk. ”Och du ska veta att det var första gången som jag kände den runda formen av ett huvud på en ...sådan där...” (Vasquez Diaz 2008) \"Birgitta brukade säga till mamma: —Jag vill också ha en sådan som Görgen har mellan benen! —Vänta bara femton år, så får du det! svarade modern.” (Ekroth 2012)
","jfr":["vis"]} {"baseform":"sålbot","wordforms":[],"text":"(dial o so) nolla, strunt. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"såna","wordforms":[],"text":"(euf) 1 homosexuella. Arne Nilsson visar i sin studie Såna och riktiga karlar (antologin Janus och Genus, Sthlm 1994) att det inte var ovanligt att män som inte betraktade sig själva som homosexuella (’riktiga karlar’) hade tillfälligt sex med ’såna’ (homosexuella). 2 en sån (där); prostituerad. ”Apelsinflicka är ett annat namn för en sån där. Hon ryser. [...] Nej, aldrig ska hon bli en sån. Vilken skam att sälja sig för några kronor eller ett par supar.” (Kallenberg 1997)
","jfr":[]} {"baseform":"såningsman","wordforms":["man"],"text":"(sym) kuk. ”Hon doftar rent och varmt och du har givit mig en kvinna igen, Herre. Du vet att jag älskar henne och alla hennes systrar på denna jord. Ser du att hennes halvcirkel är beredd att mottaga såningsmannen?” (Dahlström 1975) Se även man.
","jfr":["man"]} {"baseform":"såningsmaskin","wordforms":["maskin."],"text":"(sym) kuk. ”Se bara till att hålla frögurkan* i schack. Din såningsmaskin har väl gjort sitt nu.” (Drougge 2003) Se även maskin.
","jfr":["maskin"]} {"baseform":"såningstub","wordforms":[],"text":"se tub (1).
","jfr":[]} {"baseform":"sår","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. Sprickan är som ett öppet sår. Jämför dansk slang komma af såret; ha fullbordat knullet. ”Han hade varit ofarlig bara när han bodde med henne och hennes utmanande bröst tagit all hans uppmärksamhet i anspråk och fått honom att glömma skötet och sin sjukliga dragning till vad han kallade ’kvinnans lilla sår’, som han var så våldsamt frestad att förstöra.” (Nin 1990) ”En gång i tiden arbetade jag på en läkarmottagning och såg massor av dem, men jag tycker inte de är vackra. Tvärtom tycker jag de är som gapande sår med smutsbruna kanter.” (Hite 1977)
\nC-M Edenborg påpekar i sin inledning till Köttets poesi (1995) att ”temat med kvinnokönet som en skada, ett sår, är urgammalt”. Han exemplifierar ur Lasse Lucidors (1638—1674) dikt Nyss när Frigga satt i bade, som handlar om en mor som badar tillsammans med sin lille son: ”Men som bäst som Frigga bada/ Och lätt twätta buuken reen/ Skreek han/ hwem har i Ehr been/ Morkiär huggit sådan skada/ Bär all Qwinfolck slijke såår.”
\nHerrnhutismen (väckelserörelse på 1700-talet, idag en evangelisk frikyrka) anknyter till Johannesevangeliets nittonde kapitel, där det sägs att en romersk soldat stack sitt spjut i sidan på den korsfäste Jesus. Det sår som då uppstod i Jesus sida associerar herrnhutarna med kvinnans slida. Spjutet skulle då vara det manliga könsorganet. Herrnhutarna kallade såret ”det lilla hålet i sidan”, som även symboliserade den herrnhutiska församlingens födeleseort och den plats dit alla kristna så småningom återvänder. 2 förr svor man ofta vid Kristi sår och särskilt de fem ”les cinque plaies de Notre-Seigneur”, som Hellquist (1918) uttrycker det. Från 1500-talets danska har han Gudz undh (sår) och Gudz fem undh. Hellquist säger också att den gamla eden ”vass-fam-under”; vår (herres) fem sår, levde kvar i vissa landsändar ”för icke så många årtionden tillbaka”. Såren det talas om är de som uppstod när Jesus korsfästes.
","jfr":[]} {"baseform":"sås","wordforms":[],"text":"1 sås, arvingesås, kuksås, fittsås, spysås, äggsås (sl); könssafter. Jämför såsa; få utlösning, orgasm. \"Han frågade mig en gång om hon inte luktade extra starkt på något sätt. Jag svarade att jag tyckte om det på det sättet, stark och stinkande och med massor av sås.” (Miller 1956) ”Jag tror inte att jag någonsin stuckit min hand i ett så såsigt sköte i hela mitt liv. Det rann som klister nedför hennes ben och om jag haft några affischer till hands, så kunde jag ha smällt upp ett dussin eller fler.” (Miller 1956) Också kring kuken såsar det friskt. ”Där låg en riktig portion sås, lite oaptitlig till färgen kanske men ändå.” (Drougge 1997/2003) ”’Kom hit, din hora’, sade han till henne, ’när man har ätit fisken måste man också äta såsen, den är vit, kom och ta emot den’.” (de Sade 2005/1785) 2 Signaturen H A (manlig pensionär) från Gävle har såskanon, penis med lång utsprutning, såspistol; penis med sperma, såshuvud, såskulan; penisollonet och såsmagasin, såskulor; testiklar. 3 lossa sås; onanera.
","jfr":["såskanon,"]} {"baseform":"såskopp","wordforms":["såsskål","skål."],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. ”Nu får ni komma till. Ni trär som en fjärilssamlare min såsskål på er nål.” (Nine Christine Jönsson, Kärlek 4/1965) Se även skål.
","jfr":["skål"]} {"baseform":"såspåse","wordforms":["sås"],"text":"(sl) 1 pung*. \"Det är inte toppen på snoppen som gör susen i musen utan det är såsen i påsen som gör poängen i sängen.\" (Välkänd ramsa med okänt ursprung.) 2 fitta. Se även sås och påse.
","jfr":["påse","sås"]} {"baseform":"såsse","wordforms":[],"text":"(so) vänstervriden person.
","jfr":[]} {"baseform":"såssnipa","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. Jämför snipa.
","jfr":["snipa"]} {"baseform":"såvorden","wordforms":[],"text":"(euf) gravid. ”Hon är såvorden”. Också ”det är såvordet”; det har blivit så att hon är gravid. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":[]} {"baseform":"såöra","wordforms":[],"text":"(euf) i det göteborgska ”vara på såörat” om gravid kvinna. Ursprunget är dunkelt. Uppgift från man (f 1894).
","jfr":[]} {"baseform":"säck","wordforms":[],"text":"(sym) 1 säck, spermasäck. Även hängsäck och julklappssäck; testikelpung. Också tom säck; impotens*. \"Hennes läppar nafsade redan längs min veke mot de dinglande bollarna nedanför. Jag kände hur hennes mun gled över säcken runt dem och flämtade till av förtjusning.” (Brudar är sexgalna 1978) 2 (sl) kondom. 3 (sl) säckar, fettsäckar, sandsäckar; bröst, främst om hängande sådana. ”Jag har visserligen en ganska platt häck, men jag har ett par fettsäckar, alltså bröst.” (Paula McManus i Fittstim 1999) 4 (so) säck; nedsättande om sköka, hora. 5 kvinnligt könsorgan, förekommer bl a i bordelldiktningen (1760—1790). Se Edenborg (1995/2007). \"Det kvinnliga könet beskrevs som en fågel, en säck, en gryta, en höna, ett hav, en graf, ett griftekor. (Lennartsson 2019 s 270 ur Robert Darntorn: Pornografi och revolution. Förbjudna bästsäljare i det förrevolutionära Frankrike. Ordfront, Stochholm 1996)
\n","jfr":[]} {"baseform":"säcka","wordforms":[],"text":"
(euf) dö. Även säcka ihop; kollapsa.
","jfr":[]} {"baseform":"säcker","wordforms":[],"text":"(åld so) ”liderlig person”. (Falk 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"säckpipa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. Ordlek på blåsinstrumentet. Jämför säck och pip(a). 2 om manligt knull eller runk mellan kvinnobrösten. För att förstå bilden måste man tänka sig två intill varandra liggande säckpipor med fyllda luftsäckar. 3 (sym) kvinnobröst. ”När jag nu tillägger, att hennes bröst, eller rättare juver*, lågo henne ner på midjan i skapnad av tvenne hängande säckpipor...” (Wallenberg 1781/1960)
","jfr":["säck"]} {"baseform":"säd","wordforms":[],"text":"(latin semen virilis; manlig säd) sperma. Fornsvenska saed. Germanskt ord besläktat med engelska seed. SO har ”hist.: sedan 1487—91”. ”...ther igenom samma mansperson sigh medh samma skogsrå eller haffsfru lägrar och låter sin säädh uthi then påtagnandes kropp falla...” (Erik Johan Prytz Magia Incantatrix, 1632) I slangens tröska (knulla) ut säden. ”Man får ta säden dit den kommer, sa flickan, fick satsen i ögat.” ”Man får ta säden där den kommer och kuken i vacker mun.” (Drougge 1998/2003) En parafras på ordspråket: ”Man får ta seden dit man kommer.” ”Jag vet att gossar på så sätt blifvit mycket rädda för att det minsta röra vid sin kropp. De ha nämligen fått veta, att det skulle vilja mycket litet till för att framlocka säden, och gossar äro nog rädda om sitt lif, de också.” (Kleveness 1902) ”Fröken (gnuggar underlivet med jasminblommor). — Gärna, men Jean får inte så sin säd där. Jag ska trä på honom en fransk gummituta*.” (Grafström, Kärlek 11/1969)
\nAngående lukten menar Kahn (1944) att ”den färska säden luktar färska kastanjer. Den kallnande säden har en skarp och stickande lukt, påminnande om lukten av kallt gäddspad.” ”Senare onanerar han. Ansiktet hårt. Munnen förvriden. Ansiktet svettigt. Jag tycker om honom. Tycker om att han avslöjar sig. Jag suger säden från magen.” (Lone Bjelke: Han från Erotika 1996) ”För att inte tala om min manliga natur i dessa köttets bittra dagar. Så stinn av äkta säd att en knotig fjällbjörk skulle ha raknat på min grav.” (Pohjanen 2003) \"Hon blev kladdig av hans säd som följde med ut. Den vämjeliga lukten slog emot henne, och hon satte handen för munnen i ett plötsligt illamående.\" (Segerlund 2021 s 20)
\nKahn (1944) kan också berätta att 225—350 miljoner sädesceller slungas ut vid varje sädesuttömning och att var och en av dessa celler innehåller anlaget till en människa. Och han beskriver rörelsen hos dessa sädesceller och den sträcka de tillryggalägger innan de når ägget: ”Som ålar i en fisksump simma de oroligt om varandra, och förhindrar man att droppen kallnar (under mikroskopet), kan man följa rörelserna under timmar ja, t o m dagar. Sädescellerna har en lång väg att vandra innan de når fram till ägget. Sträckan är över 15 centimeter vilket i förhållande till deras storlek är lika långt som 8 kilometer för en människa. Trots att de mycket små cellerna drivs fram som torpeder genom svansens livliga propellerrörelser behöver de tre minuter för att tillryggalägga en millimeter och en halvtimma för att ta sig fram en centimeter. Det tar dem 5—7 timmar att tillryggalägga sträckan från slidan till det befruktningsdugliga ägget i äggledaren.”
\nSamma prestation svarar mannens könskörtlar för, vilka var och en, enligt Kahn, ”är mycket mer komplicerad till sin byggnad än en modern torped. Redan en enda sädesuttömning är en sådan prestation, att man skulle kunna tro att testikeln hade varit tvungen att arbeta åtminstone i trettio år för att kunna framställa en sån jätteleverans av arvstorpeder. Men detta kan den, just därför att den är ett levande organ, upprepa under årtionden, två eller tre gånger i veckan och kanske ännu oftare, utan att tröttas. Tvärtom ökat bruk ökar produktionen och håller organet ungt. Ett organ krymper om det inte används. Musklerna blir svaga när man blir liggande i sin säng, genom träning däremot stärks de.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"säda","wordforms":[],"text":"
(sl) avge säd, få utlösning. ”Hon lade sina lätt solbrända armar runt min hals och jag kände hur jag höll på att säda i badbyxorna.” (Aktuell Rapport 5/98)
","jfr":[]} {"baseform":"sädesavgång","wordforms":["avgång"],"text":"(sym) enligt SO ”uttömning av sperma särsk. vid samlag” och ”hist.: sedan 1924.” Se även avgång.
","jfr":["avgång"]} {"baseform":"sädescell","wordforms":[],"text":"spermie*. ”Hist.: sedan 1900.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"sädesdjur","wordforms":[],"text":"se spermatozo.
","jfr":[]} {"baseform":"sädesflöde","wordforms":["flöde"],"text":"beskrivs av Kleveness (1908) som ”ofrivillig gång af säden om dagen”. Se även flöde.
","jfr":["flöde"]} {"baseform":"sädesklosett","wordforms":["klosett "],"text":"(åld) kloak, uppsamlingskärl. \"Prostitutionen var en 'sädesklosett' för uppsamling av både drifter och smittor, jämförbar med stadens kloaker —det var en uttalad allegori.\" (Lennartsson 2019 s 31) Se även klosett och säd.
","jfr":["säd","klosett "]} {"baseform":"sädesledare","wordforms":[],"text":"\"Rör som leder säden från testiklarna till urinröret. Hist.: sedan 1848.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"sädeslöshet","wordforms":[],"text":"(lmo) \"sterilitet\" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998).
","jfr":[]} {"baseform":"sädesskvätta","wordforms":[],"text":"(lmo) skämtsamt om fiktiv fågelart som brukar avbildas kuklik.
","jfr":[]} {"baseform":"sädesuttömning","wordforms":[],"text":"(sym) se ejakulation och uttömning.
","jfr":[]} {"baseform":"sädesvätska","wordforms":[],"text":"1 sperma*. ”Hist.: sedan 1795.” (SO) ”Varför inte tala klarspråk och kalla det utlösning av sädesvätska i en på förhand godkänd öppning.” (Day 2013) 2 (sl) byta sädesvätskor; knulla. ”Vilken kaskad av mjölkvit, skummande sädesvätska, proteinrik och full av förspillda liv, som kommer inifrån hans kropp och fläckar överkastet på sängen.” (Thompson 2008) Se även vätska.
","jfr":[" vätska"]} {"baseform":"sädesärla","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinnlig inseminatör.
","jfr":[]} {"baseform":"sähh","wordforms":[],"text":"(sl) skitsexig, skitsnygg, toppen fin tjej. Ibland kan också det motsatta könet utrustas med detta epitet.
","jfr":[]} {"baseform":"säijare","wordforms":[],"text":"se visare.
","jfr":[]} {"baseform":"säker sex","wordforms":["sex"],"text":"går ut på att på olika sätt, t ex med preventivmedel, skydda sig under sexakten så att man själv eller partnern inte blir med barn eller smittas av någon könssjukdom. \"Jag träffade en sjuksköterska på Noaks Ark som var osäker på om han hade hiv eller inte, så vi körde safe sex och var kära en sommar.\" (Kalmér 2024 s 223) Se även sex.
","jfr":["sex"]} {"baseform":"säkerhetsetui","wordforms":[],"text":"se etui.
","jfr":[]} {"baseform":"säkerhetssvamp","wordforms":["svamp"],"text":"Nyström (1921) har ”preventivmedel* använt av gift kvinna.” Se även svamp.
","jfr":["svamp"]} {"baseform":"säkkel","wordforms":[],"text":"(dial) dregla*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"säkra perioder","wordforms":[],"text":"preventivmetod som går ut på att man enbart har samlag under den period av menstruationscykeln när sannolikheten för graviditet är liten, dvs den närmaste veckan eller tio dagarna efter ägglossningen. Metoden kallas också ”påvens metod”, eftersom den rekommenderas av katolska kyrkan.
","jfr":[]} {"baseform":"säkring","wordforms":[],"text":"(sl) preventivmedel; för att vara på den säkra sidan att slippa befruktas.
","jfr":[]} {"baseform":"sälbergshull","wordforms":[],"text":"(euf) ”taga underligt Sälbergshull” härstammar från Sälberg i Dalarna och innebär att en kvinna blivit gravid under fäbodvistelsen på sagda ort. Jämför fäbodhull. Uppgift från Byrman (1989).
","jfr":["fäbodhull"]} {"baseform":"sälja sig","wordforms":["sälja sin kropp"],"text":"(euf) prostituera sig. ”Han vet inte, att jag är ’skriven’, och att jag säljer mig åt den förste bäste.” (Haraldsson 1918) Skriven se under byråflicka. ”Han har sålt sin hustru till alla, som han hade behov av, och hon sålde sig på eget bevåg till bästa pris som en ersättning till dem, som behagade henne.” (Ramos 1946) ”Hon såg backfischer, som bjödo ut sig i gathörnen och unga fruar, vilkas män voro ute i kriget, som sålde sig för en chokladkaka.” (Stilgebauer 1923) Se även under kropp.
","jfr":[" kropp"]} {"baseform":"sällhetskrön","wordforms":[],"text":"(euf) klimax*. ”Besynnerligt nog tycks samtligas brunstkurvor ha löpt i stort sett jämsides, ty alla fyra nå sällhetskrönet ungefär samtidigt.” (Grafström, Kärlek 11/1969)
","jfr":[]} {"baseform":"sällskapa","wordforms":["sängsällskap"],"text":"(euf) ha samlag (med någon). ”Då han och ’fästmön’ sällskapat i kojan en längre stund, skulle hon gå hem, men då drängen såg henne gå ut i dörren, såg han till sin häpnad, att hon hade svans. (Schön 2010) \"Allt var frid och fröjd tills han krävde sängsällskap\" (Tack alla motvalls kärringar. Språktidningen (2/2019)
","jfr":[]} {"baseform":"sällskapsblåsa","wordforms":[],"text":"se blåsa.
","jfr":[]} {"baseform":"sällskapsdam","wordforms":[],"text":"(sl) älskarinna*. Se också dam (1)
","jfr":["dam"]} {"baseform":"sällskapsdjur","wordforms":[],"text":"(lmo) flatlöss enligt flashback.se. Se också flatlus.
","jfr":["flatlus"]} {"baseform":"säng","wordforms":["sänghalm"],"text":"fornsvenska säng, siang; nordiskt ord av omdiskuterat, ovisst ursprung. Enligt vissa forskare kan ordet ha bildats till samma rot som så. I så fall med ursprungsbetydelsen ”det som strötts ut”. Säng ”hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen)” och sänghalm ”hist.: sedan början av 1500-talet (Läke- och örteböcker)”. Båda uppgifterna från SO. 1 knulla i hoppa (gå) i säng med, rulla runt i sänghalmen, vara bra (dålig) i sängen (sänghalmen), ligga i, till sängs med, dela säng med någon, vara i säng med någon. \"I en typisk formulering i ett rättegångsprotokoll kan man läsa att hustrun 'klagade på honom, att han en tid icke velat ligga i säng med henne.\" (Västerbro 2025 s 251)
\nSänghalmen härstammar från den tid då man hade halm i soffor och sängar. ”Det var en riktig kvinna det, laga mat åt mej, skötte kläderna, stärkte skjortan till lördagsinspektionen, och hon var finfin i sängen också, gillade mej mer än nån gjort på länge.” (Mailer 1982/1948) \"Om ståthållaren förbjöd det, avstod kungen från att dela hennes säng och han ägnade sig inte heller åt andra kvinnor, även om han av naturen var rätt förtjust i dem.\" (Bagerius 2017) \"...att han varit i säng med henne,\" (Folksagan i Sverige 1 s 370)
\n”Tjejer hoppar i säng lite oftare nu än förr — det är väl inget revolutionerande i det — bara ett annat sätt att lösa ett problem som man fortfarande inte förstår.” (Hite 1977) ”Hur hårt motionerar du i sänghalmen egentligen? Du måste ju hinna äta mellan varven också.” (Drougge 1998/2003) ”Nej, hans bror, som ständigt var i min närhet, åtminstone när vi var på landet, var en oavbruten frestelse för mig, och jag låg aldrig till sängs med min man utan att drömma mig i broderns armar.” (Defoe 1720/1944) ”Det skulle ge mig tillfälle att besöka hans syster Lottie, som jag alltid hade önskat gå till sängs med, vilket av en eller annan orsak alltid hade förhindrats.” (Miller 1956) ”Va ska en människa göra? Nog lätt för prosten! Me en guds ängel som prostinnan i sänghalmen.\" (Nilsson Piraten 1933)
\nHoppa i säng; knulla och sänglek; knull. ”Du sväljer en tjock klump fy skäms på dig, att säga död mitt i sängleken, men nu är leken slut, ingen kissemiss, ingen kod ...” (Leiva Wenger 2001) Se även under hoppa. \"Blev det inte sängen första gången, blev det säkert sängar om han kom tillbaka.\" (Länsberg 1959) 2 säng (sym) kvinnligt könsorgan. Är det möjligen den betydelsen som i exemplet Meidal (2022 s 65) där det heter: \"Den uppgift Du gav mig att göra 'Kvinnan' i olika tider och situationer kunde jag ej göra, utan Du får nöja Dig med att få henne sådan hon var i 1700-talet; där hon är 'säng', skolflicka [1793], piga, dam och bourgeoise; i mitten poserar hon som Leda inom en roccocoram.\"
","jfr":["säng"]} {"baseform":"sängarån","wordforms":[],"text":"(åld) horbrott. ”... könsumgänge med annans hustru ansågs såsom en större förbrytelse än med ogift kvinna. Man skilde på dem och kallade den förstnämnda, svårare förbrytelsen horbrott (ursprungligen ’sängarån’) och den senare, den lindrigare, löskaläge* eller lönskaläge.” (Almkvist 1942)
","jfr":[]} {"baseform":"sängblomster","wordforms":["sängvärdinna"],"text":"(sl) prostituerad, hora. Se även under blomster.
","jfr":[" blomster"]} {"baseform":"sängdöd","wordforms":[],"text":"(sym) när sexlusten dör och känslokylan sätter in.
","jfr":[]} {"baseform":"sängel","wordforms":[],"text":"(lmo) en ängel* i sängen.
","jfr":[]} {"baseform":"sängelag","wordforms":[],"text":"(åld) samlag. ”Nio år tidigare hade han varit hemma i Nydala några vintermånader men mestadels varit sjuk och ’intet sängelagsumgänge’ haft med hustrun.” (Thunander 1992) \"Bror må tro, att Bond-Cloris här hon hovrerar,/ Snörper uppå sin lilla mun, proponerar/ Kärlekslarm och sängelag, polimeja/ Håll caché, det beder jag, pytiheja.\" Strof från nonsensdikt av Carl-Michael Bellman (1740—1795). Jämför umgänge.
","jfr":["umgänge","äktenskapligt samliv"]} {"baseform":"sänggavel","wordforms":[],"text":"(sl) ha en sänggavel i ögat; se på någon med åtrå.
","jfr":[]} {"baseform":"sänghalmsatlet","wordforms":["sänghalmshjälte","sänghalmshäst","säng","sänghalm."],"text":"(sl) viril* älskare. Se även säng, sänghalm.
","jfr":["säng, sänghalm"]} {"baseform":"sängjätte","wordforms":[],"text":"(smn och so) storkukad man. Se även jätte.
","jfr":[" jätte"]} {"baseform":"sängkammare","wordforms":[],"text":"(sl) 1 ha sängkammare i rösten; ha en sensuell röst. 2 enligt flashback.se om \"baksäte i raggarbil.\"
","jfr":[]} {"baseform":"sängkammartjur","wordforms":[],"text":"(sl) mycket potent man. Se även under tjur.
","jfr":["tjur"]} {"baseform":"sängkamrat","wordforms":["kamrat "],"text":"(euf) knullkompis. \"Hon har ett gott förstånd, glatt humör och livfullhet och ser ut alldeles som en kvinna av värld. Som jag satt och begrundade detta upphöjda ämne kunde jag ej undgå att på ett angenämt sätt förbryllas vid tanken att en så fullkomlig kvinna i detta ögonblick var i min besittning*, att hon utan några egennyttiga bevekelsegrunder hade följt mig till ett värdshus, samtyckt till att bli mitt intima* sällskap, att vara min sängkamrat hela natten och tillåta mig att helt och fullt njuta' av hennes person.\" (Boswell 1951) Se även kamrat och kompis.
","jfr":["kamrat ","kompis"]} {"baseform":"sängkantsjungfru","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinna som kåtar upp en man utan att låta det gå längre än till sängkanten. Jämför jungfru och skrattmödis.
","jfr":["skrattmödis","jungfru"]} {"baseform":"sänglag","wordforms":["sängelag"],"text":"fornsvenska siänga lagh, siänglag(a). Söderwall (1895) har också siängalagha; qvinna som delar (ngns) säng, sänglagerska, sängkamrat. Från samma källa kommer citatet; \"myn eghia hustrv och endha senghelagha.\" (Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens 1847—1858.) Sängelagh återfinns i vår första svenska ordbok (1630-t). Sengelag hos Swedberg (1720-t). Om sänglaga, berättar Rietz (1867) att det i Uppland betyder ”ligga tillsammans i säng med annan af olika kön, hafva samlag”. Enligt samma källa är en sänglagarä; i Södermanland ”unga qvinnors manliga sängkamrat: ej i ohöfvisk mening”, och i Västergötland kallas en sängkamrat för sänga-la(g); ”ha (eller få) sängala”. OB har sänglag; samlag.
\nEn kort stunds sänglag, dock ej samlag, hette bråsa i Hälsingland och där fanns också uttrycket ”lappa prestbyksorna”, vilket innebar att mannen ifråga till kyrkan och prästen fick ”plikta för otidigt sänglag med sin fästeqvinna”. Jämför kyrka. ”Hon lät sedan truga sig mycket mera till att äta än till sänglaget och den repetition, som vi på frukosten gjorde i soffan.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Sedan hustruns horeri uppdagats för mannen hade han inte haft något sänglag med hustrun.” (Helgesson 2003) ”Ett klingande ljud avbröt vårt sänglag.” (Blå 2007) Det talas i sammanhanget också om otidigt sängelag vilket innebar samlag före äktenskapet.
","jfr":["kyrka","otidigt sängelag"]} {"baseform":"sänglapp","wordforms":[],"text":"(sl) får den som blir lovlig*. Jämför lapp; körkort.
","jfr":[]} {"baseform":"sänglaw","wordforms":[],"text":"(dial) sexuell förbindelse. (BOL) Från samma källa också sängmôtt; sängkamrat (om barn).
","jfr":[]} {"baseform":"sängledning","wordforms":["sängföras"],"text":"(åld) en ceremoni som gick ut på att bröllopsgästerna följde de nygifta till brudsängen och såg dem krypa ner under täcket. Ursprungligen hade seden en rättslig innebörd då brudgummen övertog vårdnaden av bruden och förvaltningen av hennes egendom från hennes far. Seden nämns i våra landskapslagar och är troligen från förkristen tid. Bruket överlevde länge vid hovet och det berättas att Gustav IV Adolf sängleddes vid sitt bröllop med Fredrika av Baden år 1797. \"Då bruden eller prinsessan Skön-Margreth äntligen om aftonen sängleddes och var ensam med sin gemål prinsen i brukammaren tog han henne i sitt knä och frågade henne varför hon ständigt brukade handskar och verkade sörja så mycket.\" (Folksagan i Sverige 1 s 161) \"Man åt, drack och festade, och snart väntade stunden då brudparet skulle sängföras, alltså ledas till sängs.\" (Lindström 2021 s 235)
","jfr":[]} {"baseform":"sängläge","wordforms":[],"text":"(euf) inta sängläge; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"sänglöpare","wordforms":[],"text":"(sl) man som går från säng till säng i sin kvinnojakt. ”Evert Philipson, som tre fjärdedelar av landets kvinnor misstänker för att vara en oförbätterlig sänglöpare.” (Stiehler 1950)
","jfr":[]} {"baseform":"sängseglats","wordforms":[],"text":"(euf) knull. ”Slut på alla ångestladdade, korta och snöpta förälskelser och sängseglatser, slut på att valsa runt, slut.” (Arenander, Kärlek 9/1968)
","jfr":[]} {"baseform":"sängtetris","wordforms":[],"text":"(nyo) ) ”när man är så kär och dragen till sin sängpartner att man alltid ser till att så många kroppsytor som möjligt berör varandra när man ligger i sängen”. (SAO 2013) Tetris är en sammansättning av grekiskans tetra; fyra och tennis och är namnet på ett populärt ryskt dator- och tv-spel namngett och uppfunnet av Alexey Pajitnov 1984.
","jfr":[]} {"baseform":"sängvals","wordforms":["sängpolska"],"text":"(sl) dansas med sängvän. Norsk slang har sengevalsen. Också tysk slang Bettbalett och dansk slang dynepolke, mavedans (magdans), madrasbal, madrasvals, knulldans med olika stilar, ställningar och steg. Se även köttvals och slängpolska. Också fel/snedsteg i sängvalsen; bli med barn av misstag.
","jfr":[]} {"baseform":"sängvägen","wordforms":[],"text":"(sym) gå sängvägen; att skaffa sig karriär- eller andra fördelar genom att vara tillmötesgående sexuellt. Mest om kvinnor. ”Hist.: åtm. sedan 1980.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"sängvärdinna","wordforms":[],"text":"(sl) se sängblomster.
","jfr":[]} {"baseform":"sängvärmare","wordforms":[],"text":"(sl) älskare, älskarinna, sexobjekt.(se do) ”Sängvärmarna brukar kunna delas in i två grupper. Oftast rör det sig om brett flinande, after-shave-doftande affärskillar med storblommiga skjortor och bruna kavajer.” (Skantze 1993) ”En bunt tillfälliga sängvärmare (vi bytte varken samlagsställning eller telefonnummer).” (Drougge 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"sängäventyr","wordforms":[],"text":"(euf) samlag. ”Vid avskedet förmanade jag henne att i sin hemort icke låta märka eller utöva alla de kunskaper, som hon i Stockholm inhämtat och om hon till sist inte kunde motstå naturen och söta ords kraft icke omtala sina sängäventyr.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Se även äventyr.
","jfr":["äventyr"]} {"baseform":"sänka säl","wordforms":[],"text":"(lmo) bajsa, skita.
","jfr":[]} {"baseform":"säp con","wordforms":[],"text":"(sl enligt slangopedia thailändska för \"svidande röv\" ett fenomen som kan uppstå vid skitande och bland annat orsakas av att man ätit starkt kryddad mat.
","jfr":[]} {"baseform":"särk","wordforms":[],"text":"(euf) enligt en lista med namn och öknamn på 1700-tals prostituerade i Stocklholm, redovisad hos Lennartsson (2019 s 176), finns öknamnet Barsärka med, vilket bör syfta på att hon uppträdde lättklädd eller naken. Söderwall (1898) har \"särker, klädesplagg som betäcker kroppens öfre del, skjorta\" samt \"klädesplagg, som af qvinnor bäres närmast kroppen\" och citatet \"särkin är näst kötteno\" (Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming 1857—1884.) Se vidare skam (4).
","jfr":[]} {"baseform":"särlag","wordforms":[],"text":"(nyo) ”onani, i motsats till eller förspel till samlag”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"särra","wordforms":[],"text":"(sl) sperma. Enligt slangopedia.se härstammar uttrycket från Uppsala.
","jfr":[]} {"baseform":"särring","wordforms":[],"text":"(fi sv) finsktalandes sätt att uttala ordet kärring*.
","jfr":[]} {"baseform":"särtuttar","wordforms":[],"text":"se siamestuttar.
","jfr":[]} {"baseform":"säte","wordforms":["högsäte;"],"text":"fornsvenska och norska sæte. Ett gemensamt germanskt ord och bildning till sitta. ”Hist.: sedan 1611.” (SO) 1 det man sitter på, t ex sittplats, tron och liknande, men i omskrivande, förskönande syfte också om det man sitter med. Tidningen Vecko-Revyn (9/84) menar att: ”Den prydliga och officiella benämningen är säte, ett ord man sällan hör eller ser, men vill man riktigt leta efter det bör man nog slå i lagtexter eller övriga myndighetsutövande alster där oanständigheten är av helt annan art än språkets.” Även högsäte; skämtsamt om stort säte. 2 (sl) smörja sätet; onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"sätt","wordforms":[],"text":"(euf) 1 på det sättet; om samlag. ”Du fick din vilja fram och sedan bryr du dig inte om mig. Du bryr dig bara om mig på det sättet.” (Anderberg 1979) ”När far och mor förenas med varann på det sättet finns det en möjlighet att de kan få ett nytt barn att glädjas åt?” (Fabricius-Møller 1950) Också om analsex som i följande brev från man f 1945: \"DVD-filmen Jack the ripper [Jack uppskäraren] med tyska skådespelare vars tal är dubbat till engelska, börjar med att en man på en varietekrog raggar upp en sköka. På gatan utanför säger mannen till horan 'Jag vill göra det med dig på det parisiska sättet.' Den prostituerade unga kvinnan fräser då till svar.—Din tölp, så får du inte göra med mig ens om du skänker mig kronjuvelerna'.\" 2 vara på det sättet; vara havande. ”Det är också ett sätt att säga att du är på det sättet utan att vi sett det.”
","jfr":[]} {"baseform":"sätta någon","wordforms":[],"text":"(sl) knulla, ha sex med någon.
","jfr":[]} {"baseform":"sätta","wordforms":["sätta på","sätta in","påsättbar;"],"text":"(euf) enligt NEO ”hist.: sedan 1969”. 1 (sl) knulla. I sätta dit’en; sätt dit kuken eller enbart sätta någon. \"Står där lite bredbent och med putande bak [...] avklädd, påsatt.” (Nine Christine Jönsson, Kärlek 1/1965) ”Kommer hem helt desperat,/ har jobbat som fan,/ sätter på TV2/ sönderstressad av stan... / Tänk att få sätta på TV2 - åhå hå/ Tänk att få sätta på flickorna på TV2 - åhå, hå.” (Flickorna på TV2 poplåt av Per Gessle 1980.) ”Jag har funnit att många män inte ens bryr sig om något förspel utan bara är intresserade av att ’sätta på’ en så fort som möjligt.” (Hite 1977) ”En Harmageddonögd mård satte resolut på en motvillit lustsprittande ekorre i den alltför trånga stjärten.” (Teratologen 1998)
\n”Sätter på honom medan han ligger på rygg och inte behöver röra en fena.” (Drougge 1998/2003) ”Det var kanske sonen i hushållet eller husbonden själv, som satte på pigan — om man ska uttrycka sig fult — och då var det svårare att komma åt barnafadern.” (Dahlgren 2013) ”Adelsdamer som var säkra på sin sak, sätter in den och roar sig tills de är nöjda, men de tar inte emot någon säd ... ty de vill inte låta något bli kvar inuti sig,’ som den flitige krönikeskrivaren Brantôme hade noterat tidigare.” (Bodanis 2006)
\nÄven påsättbar; möjlig att få ett knull med som min sagesman, Nils Haglund (f 1930), menar var gångbart omkring 1960—1970 och skämtöversatt till engelska som onputable och synonymt med användbar. 2 sätta satsen, sätta foten i kläm; ejakulera.
","jfr":[]} {"baseform":"Södertälje","wordforms":[],"text":"se under stig, stiga av, stiga på.
","jfr":[]} {"baseform":"sögha","wordforms":["dägga","di "],"text":"(fsv) dägga, gifva di åt. Ordet hittat hos Söderwall (1898) med citaten: \"huru een godh dottir söghdhe sina modir. (Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming 1871—1873) samt \"di, aff the jomfrulika miölkinne thu aff henna spenom sögde:\" (H. Susos Gudelika Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström 1868—1870) Se även dägga, di och spene.
","jfr":[" spene","dägga, di "]} {"baseform":"söl","wordforms":["söla sik"],"text":"(fsv) mht sal och mnt solich. Smutsig, oren, liderlig. \"messalina . . . war miok söl.\" (Codex Bildstenianus ca 1350) Se också messalina. Även söla sik; vältra sig i smuts. \"for han aff sinä cläder oc sölade sik i ormens blod.\" (Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius 1850—1854)
","jfr":["messalina","söla sik"]} {"baseform":"söle","wordforms":[],"text":"(dial) norrländska för ejakulera*.
","jfr":[]} {"baseform":"sölkuk","wordforms":[],"text":"(so) öknamn som fältherren Georg Carl von Döbeln (1758—1820) lär ha använt om sina soldater.
","jfr":[]} {"baseform":"söm","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Fog mellan bendelar eller sammanfogning av skinn- eller tygstycken med hjälp av nål och tråd. ”Nej, vilken hund/ Spränger min söm/ Dör om en stund/ Är det en dröm?” (Apollinaire 1993) ”Med lillvassnålen där uti sömmen hennes ...” (Lindgren 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"söndagsöppet","wordforms":[],"text":"(lmo) om en alltid öppen, tillgänglig fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"Sören","wordforms":["Sörensen","Sörensen"],"text":"(euf) enligt Sundström (1984) kan djävulen också heta Sören i Skåne och Danmark. Som i skånska Sören åsse; mildare för fan också! Istället för för satan kan man säga för Sören. Detta Sören har kanske med Saren* att göra. ”Föy forr sören, de e inte beck, de e ren folkaskita.” (Ohlmarks 2004) Från samma källa även Sörensen i utrop som ”Fy för höga Sörensen!”
","jfr":[]} {"baseform":"sörja","wordforms":[],"text":"(sym) sperma, könssafter. Tjock blandning av vätska och småpartiklar. ”Men just som han skall ta henne i handen, snubblar hon mot honom; och han slår armarna om henne och trycker sig mot hennes lår och mot venusberget, sätter fingrarna in i trosan, där är sörjigt i springan och springan är öppen, stor.” (Pohjanen 1984)
","jfr":[]} {"baseform":"söt","wordforms":[],"text":"1 (euf) penis. 2 kyss. Enligt Svenblad (2009) används ordet på Åland både för kuk och kyss. Och han har exemplen: ”ge mej en litin söt” och ”ge mej sötin du bara”. (En kvinnas uppmaning till en man.) 2 (fisv svr) söt, du söte öde; du milde, gudars skymning, milde himmel.
","jfr":[]} {"baseform":"sötpotatis","wordforms":[],"text":"(sl) 1 söta, smakfulla bröst. 2 fitta. ”Saba reste genast på sig så snart hon hörde sitt namn nämnas och hälsade sin Salomo med följande inställsamma ord: ’Di ha min schtora söttpottattis, mister general?” (Apollinaire 1993) Se även under potatis.
","jfr":["potatis"]} {"baseform":"sötsaker","wordforms":[],"text":"(sym) främst om kvinnliga företräden, såna som män/kvinnor älskar att suga och slicka på. ”Jag visar dig inte mina sötsaker för att du ska slicka dem...” (Louÿs 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"T T T","wordforms":[],"text":"(sl) står för Total Tarm Tömning.
","jfr":[]} {"baseform":"ta qifsha nanen","wordforms":[],"text":"(för sl) albanska för knulla din mamma. Enligt slangopedia.se ett populärt uttryck i t ex Rosengård i Malmö där det bor många albaner.
","jfr":[]} {"baseform":"ta","wordforms":["ta någon","bli tagen"],"text":"1 (sl) ofta om hårt, våldsamt knull. Ta fan ur henne; knulla henne sönder och samman. Jämför våldta. \"Jag känner redan att han kommer att bli skön. Jag smeker honom tillbaka och han krånglar sej ur sjömansbyxorna och tar mej, tar mej ...” (Niles 1950) ”Synden tar jag på mej, om du tar mej på dej, sa prästen till pigan.” (Swahn 2000) Även bli tagen; bli knullad. ”Jag blev tagen av min kille fast jag var jungfru. Han våldtog mig verkligen, men inte i lagens mening. Jag kunde bara inte hindra honom.” (Hite 1977) ”I våldtäktsfrågor lider offret ytterligare — nämligen som offer för den fördom, enligt vilken ’man kan ta en kvinna var som helst utom på hennes ord’.” (Brøgger 1974) ”När jag dragit av honom byxorna och står lutad över honom blandas den fräna doften av luftmadrassplast med lukten av hans kön och jag tar honom i munnen.” (Hagman 1994) Även ta ett dopp i änglagård* om samma sak. OFVG har ta emot; om ko, sto som tar emot handjur för betäckning.
\n2 (dial) ta sig i betydelsen växa till. Från halländska Värö hämtar vi ”hu har tattse” (hon har tagit sig) om gravid kvinna som enligt uppgift från kvinna (f 1908) används av ”män i grövre tal om kvinnor, normalt används det om hästar och kor”. (Byrman 1989) För den som inte tog sig fanns hjälp att få. Schön (1996) refererar till en man i Valbo-Ryr (Dsl) som menade att om man mjölkade en sugga som grisat och kvinnan fick dricka den mjölken så tog hon sig. 3 (sl) ta på sig själv, ta saken i egna händer; onanera, runka. 4 (sl) ta bussen vidare, ta hissen upp, ta på träfracken, ta sig en sväng under jorden, ta sitt pick och pack, ta snöret och ta ner skylten (loggan); dö. 5 i svordomar t ex ta mig den och den, ta mig fan, ta mej tusan. I Hälsingland finns ta sig i barmen och ta sig jesingen enligt Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1841).
","jfr":["våldta","bli tagen"]} {"baseform":"tabasco","wordforms":[],"text":"(euf) förmildrande omskrivning för task*. Man är på väg att säga task när man inser det \"olämpliga\" med ordet och snabbt ändar upp med ett ta...basco istället.
","jfr":[]} {"baseform":"tabbon","wordforms":["taboon"],"text":"marockanska för fitta, enligt slangopedia.se. Enligt samma källa står taboon mok för din mammas fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"tabledance","wordforms":[],"text":"(eng sl) bordsdans, ett porrklubbsfenomen som går ut på att tjejen dansar ”strippar” för endast en gäst åt gången.
","jfr":[]} {"baseform":"taboon","wordforms":["tabbon"],"text":"enligt slangopedia.se marokanska för fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"tabu","wordforms":[],"text":"märkt, ovanlig, farlig, förbjuden. Motsatsen är noa; det vanliga. Ursprungligen kommer tabu från det polynesiska Tongaspråket där det stod för något heligt eller något som borde undvikas. Det finns de som menar att ordet tabu kommer från polynesiskans tupua; menstruation. Ordet lånades till engelskan på 1700-talet av den kände upptäcktsresanden kapten James Cook (1728—1779). Via tyskan och engelskan kom ordet till Sverige i mitten av 1800-talet. ”Hist.: sedan 1787”. (NEO)
\nTabu var en religiös, social och politisk institution som de polynesiska hövdingarna använde för att gagna sina egna men även sina undersåtars intressen. Om man t ex jagade en djurart så hårt, att den var på väg att utrotas, kunde hövdingen skydda den genom att förklara den för tabu. Med detta blev djurarten ifråga fylld med en farlig makt och fick ej beröras eller benämnas med sitt verkliga namn. För många s k primitiva människor är t ex främlingen, den nyfödde och den döde tabu. Från etnografin har begreppet genom Sigmund Freud (Totem und Tabu 1912—1913) gått över i psykoanalysen.
\n","jfr":[]} {"baseform":"tacka","wordforms":[],"text":"
1 (sbst) i Skåne om lösaktig, havande kvinna. Kanske från tacka; hona av får. 2 (sl) tackor; kvinnobröst. \"Sjyssta tackor du har, sa han med sin lena röst som gjorde små hopp över de resterande målbrottsknutorna.” (Drougge 2001)
","jfr":[]} {"baseform":"tacka för sig","wordforms":[],"text":"(euf) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"tackla av","wordforms":[],"text":"(euf) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"taco","wordforms":[],"text":"1 (spa) fult ord, svordom. Soltar tacos; säga fula ord, svära. Se även rosa (2). 2 som emoji kan taco (maträtten) symbolisera fittan i Sverige.
","jfr":[" rosa"]} {"baseform":"tactical puke","wordforms":["TP"],"text":"(eng sl) tactical; taktisk och puke; kräkas spy. Utförs genom att man t ex stoppar fingrarna i halsen och kräks för att må bättre eller försöka undvika baksmälla dagen efter.
","jfr":[]} {"baseform":"taffel","wordforms":[],"text":"(sl) stort förnämt festbord och i överförd betydelse om själva måltiden. Här hångel*.
","jfr":[]} {"baseform":"taffla på","wordforms":["tafflig"],"text":"(sl) (vara) närgången.
","jfr":[]} {"baseform":"taffsen","wordforms":[],"text":"(sl) fittan enligt vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"tafofili","wordforms":[],"text":"(grekiska taphos; grav och philia; kärlek) sexuell dragning till gravar och kyrkogårdar.
","jfr":[]} {"baseform":"tafsa","wordforms":[],"text":"(rsv) hångla, smekas intimt. NEO har ”klumpigt beröra ngt som det inte är tillåtet att röra vid; särsk. med sexuell innebörd” samt synonymerna kladda och fingra. Samma källa har ordet ”hist.: sedan 1950”. \"Pojkarna serverade oss en sen vickning, vi lät dem tafsa och bet dem pliktskyldigast i örsnibbarna.” (Anne-Marie Berglund: Oneiros, Perversioner 2003) ”Taffsar du på mi en gång te så får du en runganes hurring, ditt svin.” (Ohlmarks 2004) \"Killen borde vänt när han såg att det var upptaget men gjorde inte det utan la sig bredvid och började tafsa.\" (H-G Axberger: Advokaterna. Natur & Kultur 2025 s 241) Norsk slang har tafsa; å kladde på noe.
","jfr":[]} {"baseform":"tafsare","wordforms":[],"text":"ordet lanserades i svensk press i februari 2001 och då i samband med japanska tafsare (chikan) som i skydd av trängseln i tunnel- och pendeltåg söker sig in under kvinnornas blusar och kjolar. Men i mars 2001 satte Keio Electric Railway in särskilda vagnar enbart för kvinnor för att få slut på ofoget. I sammanhanget berättas om en rådig kvinna som tog ett stadigt tag i den hand som landade på hennes lår. ”Är det här din hand?” frågade hon en rodnande ung man samtidigt som hon höll upp handen så att hela vagnen kunde se. Näae, blev det stammande svaret innan ynglingen snabbt dröp av tåget vid nästa station. Andra däremot skryter om sina tafsarbedrifter. Boken — En mästertafsares bekännelser — skrevs av en man som sa sig ha antastat minst tiotusen kvinnor. Andra som sägs tafsa är liftskötare s k rövtafsare. Se även frottage och bläckfisk.
","jfr":[" frottage"," bläckfisk"]} {"baseform":"tafsbar","wordforms":[],"text":"(sl) om tänkbart tafsobjekt. ”Vilken underbar tafsbar rumpa hon har.”
","jfr":[]} {"baseform":"taga","wordforms":["taga sig en man"],"text":"(bib o åld) ”Och om jagh än sade: Thet er förhoppandes att jagh i thenne nattene må taga migh en man och föda barn.” (Bib 1703 Rut 1:12) I nyare bibelöversättningar används ”få en man” (1917) och ”ge sig åt en man”. (Bibel 2000) ”Ja, man är ju nu mogen som landsvägsriddare i sexuell mening till att, om så skulle vara, taga den första bästa lilla landtliga oskuld, som möter en på ens väg taga henne, taga allt utan att själf gifva eller lofva något ...” (Klevenes 1901) ”Kärleksövningarna i byn skedde under tystnadsplikt. Den som skroderade över att ha ’tagit’ någon flicka blev inte bara illa omtyckt utan riskerade en omgång kollektivt stryk.” (Sjöström 1973)
","jfr":[]} {"baseform":"tagbar","wordforms":[],"text":"(sl) om tänkbart knullobjekt.
","jfr":[]} {"baseform":"tagga långt","wordforms":[],"text":"(sl) ungefär dra åt helvete!
","jfr":[]} {"baseform":"taggtråd","wordforms":["pissa"],"text":"(sl) sägs den göra som drabbas av en könssjukdom t ex klamydia*. ”Och så inflammationen, förstås, jag menar, pissa taggtråd varje gång man går på toa är inte kul.” (Skantze 2001) Engelsk slang har piss fire för samma fenomen. Se också under piss, pissa.
","jfr":[" piss, pissa"]} {"baseform":"taj","wordforms":["taja","tajta"],"text":"(måns) 1 runk, runka. Thesleff (1912) har ”tajja; masturbari”. ”Han lät mej ta den i handen och jag började taja åt honom så det sa tjipp-tjipp om den blöta nosen varje gång jag drog upp handen.” (Lindeberg, Kärlek 12/1969) ”Vi hetsar upp honom lite! Taja lite på tasken åt honom!” (Göring 1962)” ’Men det kan man väl haja att det inte är så jävla kul att taja på någon annans toalett,’ svarade Hedda och fnissar lite åt att hon fick till ett skämt.” (Lodalen 2005) ”En halvtimme hade gått sedan sist han tajade. Tur att flöjten* var luttrad, tänkte han. Annars hade han varit skinnflådd vid det här laget.” (Drougge 1998/2003) ”... att du bara tänkte på mig när du drog en taj och att du inte kunde fatta hur du skulle kunna komma över mig.” (Drougge 2007) 2 (sl) taj(j)a; sperma. Hört bland Malmöungdomar 2011.
","jfr":[]} {"baseform":"tajdammen","wordforms":["taj","taja "],"text":"(sl) en stor blöt fläck av sperma. Se även taj, taja och damm.
","jfr":["damm","taj, taja "]} {"baseform":"tajdragare","wordforms":[],"text":"(sl) bög. Enligt Kotsinas(1996). Hon har även med tajholk; kondom (1946). Thesleff (1912) menar att tajdragare är ”en som hänger sig åt otukt”.
","jfr":[]} {"baseform":"tajen","wordforms":["tajmast"],"text":"(måns). Gösta Bergman (1929) har ordet tentajen; penis, anfört av Wilh. Andersson, Mölndal, f. 1855 och förklaringen ”kanske till ten: stängsel, slända m m med dift. uttal ss i Kinds hd”. Jämför frisläng på tajmasten; när en prostituerad släpper till utan att ta betalt.
","jfr":[]} {"baseform":"tajholk","wordforms":[],"text":"(sl) kondom enligt flashback.se. Se även holk.
","jfr":[]} {"baseform":"tajra","wordforms":[],"text":"se tera (sig).
","jfr":[]} {"baseform":"tajt bajja","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, schysst röv.
","jfr":[]} {"baseform":"tak över nöjesfältet","wordforms":[],"text":"(lmo) kulmage. Se också nöjesfält.
","jfr":["nöjesfält"]} {"baseform":"take a leak","wordforms":[],"text":"(eng sl) pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"taktpinne","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. ”... som de stultor traskande efter svampen med att också snubbla över hans taktpinne, var de än gick i hans skog ...” (Hammarén 2001) Jämför dirigent, dirigentpinne.
","jfr":["dirigent, dirigentpinne"]} {"baseform":"talala","wordforms":[],"text":"(sl) fitta i Trinidad och Tobago.
","jfr":[]} {"baseform":"talang","wordforms":[],"text":"(sl) 1 inte ha talang nog; ha för liten eller overksam kuk. ”Hon: — Du har inte talang nog. Han: — Ska du säga som är alldeles talanglös.”
","jfr":[]} {"baseform":"talknisse","wordforms":[],"text":"(sl) bög. För bögens användande av talk (puder) vid rumpknull.
","jfr":[]} {"baseform":"talla","wordforms":[],"text":"(sl) tafsa*. ”Man får göra vad man vill med brudarna där [Kuba] för de vill så gärna till väst så man får gå fram och talla hur mycket som helst.” (Skugge 2003) Lars-Gunnar Andersson (2021) har talla 'vidröra, pilla på' och menar att: \"Verbet talla har av allt att döma varit begränsat till ett snävt område av Västergötland närmast Göteborg.\" Andersson menar också att verbet har sitt ursprung i substantivet talle. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"talle","wordforms":[],"text":"1 (dial) hoptrampad gödsel i stall och fårhus, hopklimpad träck*. Därav talla sej, tallta sej; klimpa sej, fastna ihop i klimpar, om träck. Uppgift från Rietz (1867). Ihre (1766) har talle; fastsittande orenlighet. Själv hörde jag i min barn- och ungdoms Närke (1940—50-tal) ”ha tallar i röven”; skitklumpar som blivit kvar i en slarvigt avtorkad rumpa. Talle kallas den som sviker gänget, kompisarna, enligt Schånberg (1968). Se vidare under dingelbär. 2 (sl) snorkråka (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"tallrik","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"tallriksslickare","wordforms":[],"text":"(åld so) enligt Swedberg (1720-t) parasitus; snyltgäst.
","jfr":[]} {"baseform":"tamakeri","wordforms":[],"text":"(sym) sexuell fetisch* där kvinnan sparkar mannen på testiklarna.
","jfr":[]} {"baseform":"tamejfaktiskt","wordforms":[],"text":"(euf) ta mej fan*.
","jfr":[]} {"baseform":"tamp","wordforms":[],"text":"yttersta ändan av ett rep. Tamp (dial); kort och tjockt föremål, grovvuxen, ohyfsad karl. Av lågtyska eller holländska tamp. 1 (sl) kuk. ”Näst efter Gud älskar jag tampen din, sa flickan till sjömannen.” (Ström 1974) 2 om gravid kvinna i ”hon har nosat på tampen”, som enligt uppgift från man (f 1863) från Tunhem i Västergötland är ”allmogens språk”. (Byrman 1989) 3 sticka på tamp; spy vid sjösjuka enligt Langenfeldt (1947). 4 inga lösa tampar över bord”; Gibson (1978) om ”förbjudet att urinera över relingen”.
","jfr":[]} {"baseform":"tampong","wordforms":[],"text":"franska tampon; plugg, propp, tapp. Ytterst samma ord som tapp. NEO har ”hist.: sedan 1796”. En smal cylinder av absorberande material som förs in i slidan för att suga upp menstruationsblodet. ”Jag har med lite grejer som jag visar killarna för att testa deras snippkunskaper. Först en tampong: Lälle (12 år) Jag har ingen aning om vad den används till. Det kanske är någon bomullsgrej som man putsar glasögonen med.” (Höjer 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"tandpetare","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”La Chaloupe, kör in tandpetaren så djupt du kan!” (Apollinaire 1993)
","jfr":[]} {"baseform":"tandtråd","wordforms":[],"text":"(lmo) stringtrosa. Se vidare intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"tandvärk","wordforms":[],"text":"(sl) ha tandvärk; vara (oönskat) gravid. Jämför danskans ”har fået tandpine (begyndende graviditet giver ofte tandsmerter)”. (Bom 1950) Engelsk slang har irish toothache för havandeskap.
","jfr":["irish toothache"]} {"baseform":"tanga","wordforms":[],"text":"minimal trosa eller underdel till bikini. Via portugisiskan av tupiguarani (sydamerikanskt indianspråk) tanga; ländskynke. Ordet ”hist.: sedan 1982”. (SO) Se även intima plagg.
","jfr":["intima plagg"]} {"baseform":"tango","wordforms":[],"text":"(sl) knulla ibland förstärkt till djävulens tango.
","jfr":[]} {"baseform":"tank","wordforms":["tankar"],"text":"1 (sym) (stora) bröst. Tank stor behållare för olika vätskor. 2 tömma tanken; pissa, ejakulera.
","jfr":[]} {"baseform":"tanka","wordforms":[],"text":"(sl) fylla urinblåsan. Motsatsen tanka ur; tömma urinblåsan.
","jfr":[]} {"baseform":"tannharpa","wordforms":["harpa"],"text":"(so) surkäring. Se även harpa.
","jfr":["harpa"]} {"baseform":"Tant Edit","wordforms":[],"text":"(sl) Thorén (1996) om ”vulva* (1960-t)”.
","jfr":[]} {"baseform":"tant röd","wordforms":[],"text":"(sym) tant röd är på besök; mens, menstruation*.
","jfr":[]} {"baseform":"tantrasex","wordforms":[],"text":"(skr) tantra; egentligen tråd, varp även ordning, regel, lära. NE har ”texter inom hinduism och buddism som behandlar riter, lära och meditationstekniker (yoga)”. Tantrisk sex är en västerländsk form av sexuell lek där man tar hand om och ger sig tid med varandra. Mannen ska undvika utlösning under akten som kan vara upp till sex timmar. ”På runors språk säger man ingwaz om det som annars kallas tantrism; att älska utan världslig klimax. Genom att fördröja orgasmen låter man smekningarna och älskogen upphöjas till magi.” (Whilde: Les extrêmes se touchent. Subaltern 3/2006)
\nInom tantrasex handlar det mycket om kvinnans njutning. I Aftonbladet (17 okt 2004) sammanfattar sexologen Malena Ivarsson fenomenet: ”Se varandra i ögonen. Ta det lugnt. Dra ut på njutningen.\" (Njut mer och längre med tantrasex.) Malena Ivarsson ser fem fördelar med tantrasex: 1) Återinför magin i förhållandet; 2) ökar njutningen; 3) tar fram det manliga respektive kvinnliga i deltagarna; 4) ger ökad lust; 5) kvinnan får stöd att se till sin egen njutning. Hon varnar samtidigt för att tantrasex ”är väldigt krävande för den ovane” och att det ”är lätt att bli frustrerad för den som är van vid snabba kickar”. Därtill kommer att tantrasex ”kan vara svårt, eftersom vi i vår kultur är ovana vid att vara långsamma”.
\n","jfr":[]} {"baseform":"tantsjuka","wordforms":[],"text":"
(sl) äldre kvinnor (40+) som raggar yngre killar (20+). Jämför gubbsjuka.
","jfr":["gubbsjuka"]} {"baseform":"tantsnusk","wordforms":[],"text":"(sym) nedsättande om litteratur som huvudsakligen ägnar sig åt skvaller kring flärd och sex ur ett kvinnligt perspektiv. ”Hist.: sedan 1987.” (SO) Bergman (2007) har bl a följande att säga om ordets ursprung: \"...tillskrivs av somliga skriftställaren Jan Myrdal (1927—2020). Men journalisten Anders Ehnmark (1931—2019), gift med journalisten Annika Hagström (f 1942), skrev så här i Expressen: 'Jag var med. Det var Annika Hagström som hittade på det. Jan Myrdal högg det. Det var 1983'.\" I Språktidningen (8/2018) berättas under rubriken 'Kärleksromanen tar njutningsfull revansch\": \"Kärleksromaner har aldrig stått högt i kurs. Men nu börjar de få upprättelse, hävdar sajten forskning.se. Numera kallas genren romance, även i Sverige, och den nybildade Romanceakademin vill 'främja romance', både läsande och skrivande i genren.\"
\n","jfr":[]} {"baseform":"tap","wordforms":[],"text":"
(sl) ”när man pratar om sex. Liknande uttryck ’knulla’ eller ’sätta på’.\" (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"taphefili","wordforms":[],"text":"(grek) att bli sexuellt upphetsad av tanken på att bli levande begravd.
","jfr":[]} {"baseform":"tapirslakt","wordforms":["slakta"],"text":"(sl) knull. Se även slakta.
","jfr":["slakta"]} {"baseform":"tapp","wordforms":["plugg.","könstapp"],"text":"gemensamt germanskt ord med trolig grundbetydelse: spetsigt föremål. 1 (sl) kuk. Engelsk slang tap och tysk slang Zapfen. Se även plugg. ”Tandläkaren hade satt in sin tapp i svickan* och knullade för glatta livet.” (Olofsson, Kärlek 13/1970) ”... sålunda satt jag fastkilad på denna vällustens svängtapp och klängde mig fast vid hans hals ...” (Cleland 1965/1749) ”Om djävulen inte vill att de blir havande måste man vrida på tappen och täppa till sprundet.” (Rabelais 1945/1534) Även könstapp gemensamt namn på manslem och klitoris enligt Kahn (1944). Pohjanen (2003) har syndatapp: ”Han hade redan hunnit stoppa syndatappen i TrimpaRärrä när jag klev in, och jag ville inte störa akten så jag satte mig på höstolen vid dörren och räknade takbalkar och stenar i den öppna spisen.”
\nDansk slang har, enligt Bom (1950), tap (bornholmskt kvinnouttryck) för kuk. ”Lägg dina lår mot mina lår./ Så får du väl si hur ludditappen står.” (Byrman/Olofsson 2011) 2 ”Hon har få i tappen”, enligt man (f 1905) ”om havande kvinna”. Byrman (1989) menar att uttrycket är dunkelt. 3 (sl) ta’t på tappen; utöva avbrutet samlag. Se under coitus interruptus. 4 tapp, joddeltapp; klitoris. ”Jag älskar den lilla tappen, tillbeder den. [...] Jag gnider på tappen. Jag skulle kunna få orgasm just nu, men jag vill dra ut på njutningen.” (Lektyr mars 1999)
","jfr":["könstapp","syndatapp","plugg"]} {"baseform":"tappa","wordforms":[],"text":"1 (euf) dö i tappa anletet, ”förlora sin prestige”. 2 (sl) tappa tvålen; att tillåta bögknull i anus. Från den framåtböjda ställningen när den tappade tvålen ska tas upp.
","jfr":[]} {"baseform":"tara","wordforms":[],"text":"(sl) ”testiculus” (Thesleff 1912). Taror; testiklar*, ballar.
","jfr":[]} {"baseform":"tarantella","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta. Tarantella; italiensk dans som börjar långsamt och sedan alltmer stegras och tarantell: fågelspindel.
","jfr":[]} {"baseform":"tarm","wordforms":[],"text":"(euf) fornsvenska tharmber. Även ars-tharmber, ända-tharmber. \"hans tarma wara losnadhe j honom ok syndher slitne.\" (Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius 1850—1854) Gemensamt germanskt ord t ex tyska Darm med grundbetydelsen hål, genomgång. 1 tömma tarmen; skita. ”Det var inte passande för en varelse av kvinnligt kön att gå ut på egen hand och det var också för farligt — inte bara på kvällen, då, enligt hennes båda äldre bröder, knivmördare och pestsmittade var lösa, utan också på dagen, då stympade tiggare tömde tarmen under idegranarna i Tuilerierna,...” (Bodanis 2006) \"Sörpla inte, lossa inte på bältet, blotta dig inte i onödan, harkla dig inte, ha inte armbågarna på bordet, tvätta händerna före måltiden, skrik inte om mer mat, släpp dig inte, uträtta inte naturbehoven i trappan eller bakom dörren, putsa inte tänderna med bordsduken, hälsa inte på den som urinerar eller tömmer tarmen, somna inte — dessa och många liknande uppmaningar upprepas i bok efter bok.\" (Bordsskicket under medeltiden i Från krog till krog av Håkan Jönsson och Richard Tellström. Natur och Kultur 2018) Se även tömma. 2 (åld so) usling. (Uhrström 1911)
\n","jfr":[]} {"baseform":"tarma","wordforms":[],"text":"
(sl) fjärta. Se även tarmluft.
","jfr":["tarmluft"]} {"baseform":"tarmligg","wordforms":[],"text":"(sl) rövknull. Se även under ligg, ligga.
","jfr":["ligg, ligga"]} {"baseform":"tarmluft","wordforms":[],"text":"(euf) gas*. ”Att vara besvärad av gaser [...] kunde i intima sammanhang talas om som ’tarmluft’. Men det gjorde förstås inte saken mindre genant.” (Frykman/ Löfgren 1979 om den pryda borgerligheten kring sekelskiftet 1900.)
","jfr":[]} {"baseform":"tarmparasit","wordforms":[],"text":"(so) bög, homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"tarmskjut","wordforms":["skjut."],"text":"(sl) rövknull. Se även skjut.
","jfr":["skjut"]} {"baseform":"tarmslut","wordforms":[],"text":"(sym) röv, arsle. ”Åh Sanna! ylade den tröstätande Almblad när den trasiga Esse hamrade sin hetlevrade joystick* in i hans gyllenbruna tarmslut.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"tarmspräckare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell. Se också under spräcka.
","jfr":["spräcka"]} {"baseform":"tarmtomte","wordforms":["tomte"],"text":"(sl) om bög, homofil som håller till i ändtarmen*. ”Kommer du inte på nåt [bra namn på homosexuell] kan du få ett av mig, på 20-talet sa man tarmtomte, passar det bättre?” (Fråga Olle 2003) Se även tomte.
","jfr":["tomte"]} {"baseform":"tarmtrumpet","wordforms":["trumpet"],"text":"(sl) \"instrument\" med vars hjälp man släpper ut fisar och fjärtar. Se även trumpet.
","jfr":["trumpet"]} {"baseform":"tarmtryckare","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homofil.
","jfr":[]} {"baseform":"tarmuttömning","wordforms":[],"text":"(euf) tarm, fornsvenska tharmber, är ett gemensamt germanskt ord med grundbetydelsen hål, genomgång. ”När nästa granat tog mark tjöt han som ett barn: Det är nog, det är nog. Han låg där och darrade nästan en minut efter det att beskjutningen upphört. Låren kändes heta och fuktiga och först trodde han att han var sårad. Det var trevligt och fridfullt, och han fick en dimmig föreställning om en sjukhussäng. Han kände efter med handen och både äcklad och road förstod han att han hade tömt tarmen.” (Mailer 1982/1948) Se även tömning, uttömning.
","jfr":[]} {"baseform":"tarre","wordforms":[],"text":"(sl) att lägga en fet skitkorv. Enligt slangopedia.se \"kort för touch down\".
","jfr":[]} {"baseform":"tart","wordforms":[],"text":"(eng) hora, luder.
","jfr":[]} {"baseform":"tarv","wordforms":["naturtarv;"],"text":"(åld) göra, utträtta, förrätta sitt tarv; skita. Även naturtarv; naturbehov*. Fornsvenska tarf. Söderwall(1900) har \"tarf, behof, naturbehof\" och \"om man gyther ey syna tarffuer giörth.\" (Läke-och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1883—1886.) Ett gemensamt germanskt ord till ett verb tarva; behöva. ”Hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen).” (SO) ”Under 1500- och 1600-talen börjar dessa beteenden förändras. Ätandet, sovandet, älskandet regleras. Allt som förenade människan med djuren tabuiserades (av humanister som t ex Erasmus), skambelades och intimiserades. Djupt inrotade vanor ifrågasattes: man skulle inte sova i en klunga som kattungar, inte glufsa i sig maten som gårdvarar eller tanklöst släppa sitt tarv som idisslande oxar.” (Ambjörnsson 1978) ”Mannen kom och efter några inledande kyssar på föremålet för sin dyrkan, vilka innebar ett dröjsmål som jag hade svårt att uthärda på grund av den kolik som började plåga mig, släppte han mig fri att förrätta mitt tarv.” (de Sade 2005/1785) Också tarvhus; dass, skithus. ”I Kongsbacka göra de sitt tarv på knutarna, våre finnar värpa på gallion*.”(Wallenberg 1781/1960) Se även värpa (1).
","jfr":[]} {"baseform":"tarzan","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Dra en Tarzan; runka, onanera. \"Tänkte på henne, drog en tarzan, kom i en av gratishanddukarna från hotellet.\" (Lapidus 2008 s 343) Tarzan (sl); simbyxor (hans enda klädesplagg) dra på sina Tarzan som kan tänkas vara ursprunget till runkkopplingen. ”I flere språk finner vi egennavn brukt evfemistisk om penis. I en populær barnegrovis forekommer ’Tarzan og jungelen’...” (Tryti 1985) I sammanhanget förekommer Tumba-Tarzan, en tjuv som härjade i Stockholms södra förorter (bl a i Tumba) i mitten av 1950-talet och som specialiserade sig på bilar och sommarstugor. Här sjukvårdspersonals interna jargong om en ofarlig retning eller förträngning på urinröret som inte kräver någon behandling. Tarzan är en litterär figur som från och med 1912 förekommit i 23 romaner och flera filmer.
","jfr":[]} {"baseform":"task","wordforms":["taska"],"text":"fornsvenska taska; pung, penningpung. 1 kuk. Svensk dialekt task; manligt, yttre könsorgan. Av taska (dial); väska, ficka, troligen lån från lågtyska Tasche, med samma betydelse. Bellman (1700-t) har taskbok; börs. Från början syftar ordet enbart på pungen. Ovisst om ordet ursprungligen är germanskt eller romanskt. SO har ”hist.: sedan ca 1765”. En hjulbent person sägs ”ha tasken inom parentes”. ”T är Taskan Tom och Trött/ av en natt som fröjder fött.” (Tankekorn)
\nNågra röster kring ordet: ”Något som dinglar under en gris el dyl” (man 24), ”Fultonigt, klanglöst” (man 26) och ”Oj, oj, får mig att associera till taskig*, som åtminstone här i Värmland betyder att man går bakom ryggen på någon eller ögontjäneri, att man sprider rykten om sina vänner i avsikt att såra. Därför har jag aldrig kunnat förlika mig med detta task, som benämning på det manliga fenomenet. Det ter sig så nedvärderande och svärtande hela ordet. Man får helt enkelt en känsla av att folk tycker det är en otrolig belastning, detta av Gud Fader, ihopknåpade verk.” (kvinna 24)
\n2 taska, taskar; pung. \"Å ska di ha en klänning, så ska den ringas ur,/så brösten hänger bara som taskan på en tjur.\" (Svensk Folkpoesi 1991) 3 taskkulor, taskstenar; testiklar. 4 taska (dial); hora, sköka finns med både hos Ihre (1766) och Rietz (1867) med Gotland som ordort. Rietz menar att ”betydelsen; sköka brukas äfven i gl. d. (gammal danska, efter 1520)”. ”Åjo, när man får dem så där hem till sig och de äro så där villiga som den där taskan. — Taskan är bra hon.” (Hallenstierna 1972/ 1700-t) Taska var ett vanligt skällsord under 1600 - 1800-talen enskilt samt i sammansättningar som t ex sladdertaska dagens skvallerbytta. Allmänt om en lösaktig och oduglig kvinna. 5 (sl) taska; kvinnans könsorgan. Även om genitalia i allmänhet, enligt Gibson (1969). \"Och får vi inte brännvin i vårt krus/ så kalla vi mor för en kalvskinnsmus./ Och får vi lnte brännvin i vår flaska/ så kalla vi far för en kalvskinnstaska.\"
\nI artikeln Staffan livade upp julen långt före tomten (SvD Understrecket 24 dec 2019) kommenterar artikelförfattaren Bengt af Klintberg versen ovan: \"\"Denna annandagssed (att sjunga staffansvisor i gårdarna) ledde till att många Staffansvisor innehåller grovhuggna strofer...\" 6 (sl) impotens i ha öltask, ha ölkuk. ”Av de nästan sextusen fylldagarna hade han gått med öltask i minst 1335 och varit oförmögen att lyda Guds bud om att uppfylla jorden.” (Pohjanen 1998) 7 tasken (so) till manliga personer. 8 tasken (dial) kallades den bom som satt runt kranen som användes i stenbrotten. Jämför borrfitta. 9 slå varann på tasken; festa. Se även taskig.
","jfr":["borrfitta"," taskig"]} {"baseform":"taskgatt","wordforms":["gatt."],"text":"Byrman (1989) har ”hål på kvinnans kjol genom vilket man kunde känna in i en under kjolen hängande ficka”. Och så här heter det i 1920-talets Estland ”hon har stor taskgat”, hålet i kjolen ser stort ut pga att kvinnan ifråga är gravid. Se även gatt.
","jfr":["gatt"]} {"baseform":"taskig","wordforms":["taskigt"],"text":"(sl o adj) ogin, okamratlig, dålig och liknande. Ursprungligen ett gammalt dialektord med betydelsen smutsig, slarvig. Kanske till tase; stackare, ohyfsad person. ”Hist.: Sedan 1789.” (SO) Men ordet har inget med task, taska att göra (se do) Stolpe (1984) förklarar: ”Adjektivet taskig och det därav avledda adverbet taskigt går tillbaka på ett gammalt svenskt verb att taska ’traska’, belagt redan på 1600-talet. En tasker är en kringstrykare, liksom en larver är en som larvar och en stryker en som stryker omkring. Kringstrykande folk var inte känt för att vara rejält folk, och så blev det att vara taskig att vara gemen, nedrig.” Ulla-Britt Kotsinas (1994) menar att taskig i betydelsen fräck, ogin, elak, finns belagt i Stockholmssamlingarna första gången 1912. Troligen avser hon här Thesleff: Stockholms förbrytarspråk och lägre slang.
","jfr":[]} {"baseform":"taskkula","wordforms":["kula","kulor"],"text":"(sl) testikel. \"Men Erskine uppmuntrade mig och sade att promenaden skulle giva mina taskkulor ålderns vördnadsvärda rost.\" (Boswell 1951) Se även kula, kulor.
","jfr":["kula, kulor"]} {"baseform":"taskmört","wordforms":[],"text":"(so) används om dumma, otrevliga människor. Task(er) är ett gammalt ord för en slarvig och oduglig person. En avledning till taskig*. Mört står inte enbart för fisken utan har alltsedan medeltiden varit ett ök- eller tillnamn. Än idag kan man höra uttryck som du din mört! Bo Bergman (Ord & Uttryck SDS 25 maj 2014) har hittat ett av de första skriftliga beläggen i värmlänningen Wenzel Björkhagens Ur livet — valda berättelser och visor (1929): ”Å da lomme han alt i väg å hun hans sätte svansen mälla bakbena å sloke mä hove änne som han skulle skäms för te å ha en tocken taskmört te höspen (husbonde, husse).”
","jfr":[]} {"baseform":"taskpung","wordforms":[],"text":"(no) taskpungen kunde utgöra inslag i ett frieri bl a i det gamla norska bondesamhället. Om en flicka var interesserad av att gifta sig med en pojke kunde hon bl a visa det genom att tillverka (sticka, virka eller sy) en s k taskpung, som hon räckte över till pojken. Taskpungen kunde också tillverkas i läder och av en närstående till flickan t ex modern. Om han då tog emot gåvan så visade han med det att han var intresserad av giftermål. Taskpungen var en väska stor nog att rymma en task*. Symboliken kunde inte vara tydligare. Se också skräppa och pung.
","jfr":[" pung","skräppa "]} {"baseform":"taskryckare","wordforms":[],"text":"se rumplapp.
","jfr":[]} {"baseform":"taskskydd","wordforms":[],"text":"(sl) suspensoar*.
","jfr":[]} {"baseform":"taskvibrator","wordforms":[],"text":"(smn) moped. Uppgift från Görgen Ekroth i Växjö (född 1942).
","jfr":[]} {"baseform":"tass","wordforms":["tassa"],"text":"(sl o sbst) 1 tass; kuk. 2 tassa; fitta. 3 (vb) tassa; smeka intimt.
","jfr":[]} {"baseform":"tassa vidare","wordforms":["vandra vidare"],"text":"(euf) avlida, dö. Se även vandra vidare.
","jfr":["vandra vidare"]} {"baseform":"tataa","wordforms":[],"text":"(för sl) knull.
","jfr":[]} {"baseform":"tattar","wordforms":[],"text":"se tatte.
","jfr":[]} {"baseform":"tattarballe","wordforms":["balle"],"text":"(sl) stor, grov kuk ofta i nedsättande mening. Ordet tattare sägs härstamma från 1400-talets Tyskland, då de zigenare som dök upp i norra delen av landet kom att kallas tattare för sin likhet med de tatarfolk som tidigare spritt oro och skräck i Europa. Tattare hade lågt socialt anseende eftersom de förde ett kringstrykande liv och utförde sysslor som den bofasta befolkningen inte ville befatta sig med. I Sverige var tattarfrågan som mest brännbar under 1900-talets första hälft och den som skälldes för tattare ansågs allmänt arbetsskygg och bara intresserad av att supa och göra barn. Fördomarna mot tattare har sedan överflyttats på våra invandrare. Se även balle.
","jfr":["ball"]} {"baseform":"tatte","wordforms":[],"text":"(dial) ”spene, bröst” enligt Rietz (1867) som också jämför med tatta och datta; dia, suga. Även i slang med betydelsen bröst, bröstvårta och tattar; bröst. Jämför datte och patte.
","jfr":["datte"," patte"]} {"baseform":"tatuering","wordforms":[],"text":"från tahitiskans tatau av ta; märke, teckning, prägling. Ordet dyker upp första gången i den brittiske upptäcktsresanden James Cooks skildringar från sina tre Stillahavsexpeditioner (1768—1779). I sin moderna form är tatueringen ett grafiskt utslag av exhibitionism, särskilt när det rör sig om utpräglade erotiska tatueringar.
","jfr":[]} {"baseform":"taurus","wordforms":[],"text":"(lat) tjur, oxe. Här manslem* enligt Chorier (1967).
","jfr":[]} {"baseform":"tavel","wordforms":[],"text":"(sl) hångel*.
","jfr":[]} {"baseform":"tavlur","wordforms":[],"text":"(dial) i Älvdalen, Dalarna om hård kreatursträck. Fornnordiskan har tadfall; gödsel som faller efter kreaturen. Uppgift från Rietz (1867).
","jfr":[]} {"baseform":"tavvla","wordforms":[],"text":"(gbg sl) smeka intimt. Rietz (1867) har tavla; ”fingra, illa handtera” och hemmahörande i Västergötland. Lundbladh (2012) har tavla; fingra, tafsa. Rietz (1867) har också det västgötska tavvlier; klåfingrig. Och i ÖSO finns tavvla; känna sig fram, tafsa.
","jfr":[]} {"baseform":"taxnosar","wordforms":["taxanosar"],"text":"(sl) 1 små, uppkäftiga kvinnobröst. Se även taxöron. 2 taxnos; den första biten av en skitkotte på väg ut ur rumpan.
","jfr":[" taxöron"]} {"baseform":"taxöron","wordforms":[],"text":"(sl) små, slappa bröst, vilka hänger precis som taxens öron. ”Så länge hon behåller kläderna på är hon något så när uthärdlig, men när hon hänger fram taxöronen är det inte kul.” (Aktuell Rapport 32/94) En annan hundras som får släppa till sina öron i bröstsammanhang är stövaren. Följande annons för stockholmskrogen La Brochette fälldes av Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam (ERK): ”Sparris är som kvinnobröst. Det finns sju sorter. Hoppigt, toppigt, knoppigt, häng, släng, däng & stövaröron.”
","jfr":[]} {"baseform":"TB","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Tajjt Bajja; sexig stjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"tc","wordforms":[],"text":"(sl) står för tömningscentralen fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"te","wordforms":[],"text":"1 (sl) piss. ”Hon: —Vill du ha te? Han: —Tack, men sånt piss kan jag bjuda på själv.” 2 (euf) dricka te; knulla. ”Hans föräldrar var borta på middag och han föreslog flickan att de skulle gå hem till honom och ’dricka te’ eller hur nu förslaget löd.” (Ahlmark Michanek 1962)
","jfr":[]} {"baseform":"tea room","wordforms":[],"text":"(eng sl) pissoar, terumshandel för de homosexuella aktiviteter som kan äga rum på en dylik inrättning.
","jfr":[]} {"baseform":"teabagging","wordforms":[],"text":"(sl) sexuell aktivitet där ena partnern stoppar in sina testiklar i den andres mun och sedan \"doppar\" runt dem i munhålan på samma sätt som tepåsen doppas i tekoppen.
","jfr":[]} {"baseform":"teabags","wordforms":[],"text":"(am sl) tepåsar. Sexakt där testiklarna sugs in i munnen.
","jfr":[]} {"baseform":"tecken","wordforms":[],"text":"(sl) i uttrycket göra tecken; få stånd.
","jfr":[]} {"baseform":"teckna (rista) i snö","wordforms":[],"text":"(euf) pissa enligt 26-årig man. ”Må alla älskogsnarrar skära/ Sin skönas namn i trädens bark,/ Må alla sk-t-hus vittne bära/ Att deras kärlek varit stark,/ Men jag, förtjust uti min mö,/ Jag pissar hennes namn i snö.” (Kakamoja 1983/1872) ”Hon: —Du är inte lite fräck du! Pissa mitt namn i snön! Han: —Och det med din handstil dessutom!”
","jfr":[]} {"baseform":"teddy","wordforms":["body"],"text":"(sl) även body. Sexiga underkläder, bestående av kort linne och trosa i ett, för kvinnor och för män som vill uppträda som kvinnor.
","jfr":[]} {"baseform":"tefat","wordforms":[],"text":"(sl) små och platta bröst.
","jfr":[]} {"baseform":"tefitta","wordforms":[],"text":"(sl) tekanna eller annat tetillbehör.
","jfr":[]} {"baseform":"tege se","wordforms":[],"text":"(dial) något som tagit sig, även blivit dräktig*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"tegnskapr","wordforms":["skap"],"text":"(fno) mandom*, manlig ära. Se även skap.
","jfr":["skap"]} {"baseform":"tekanna","wordforms":[],"text":"1 (sym) barnkuk från vilken det rinner te; något svagt och blaskigt. 2 (sym) potta*, toalettstol. Se vidare te och kanna.
","jfr":[]} {"baseform":"teknisk jomfru","wordforms":[],"text":"(da) Hertoft (1989) har ”kvinna som har sin mödomshinna* i behåll men som i övrigt inte kan säga sig vara sexuellt oerfaren”.
","jfr":[]} {"baseform":"teknisk paus","wordforms":[],"text":"(lmo) avbrott för toalettbesök.
","jfr":[]} {"baseform":"telarchen","wordforms":[],"text":"(grekiska arche; början) flickors begynnande bröstutveckling under puberteten. Uppträder i regel före första mensen och är ett av de tidigaste pubertetstecknen.
","jfr":[]} {"baseform":"teledildonics","wordforms":[],"text":"om sex i den virtuella verkligheten, i datorrymden. Jämför dildo.
","jfr":["dildo"]} {"baseform":"telefon","wordforms":[],"text":"(sl) 1 den vita telefonen; toalettstol. 2 tala i den stora telefonen, tala med the white big telephone; gör den som spyr i tolattstolen. Också om samma sak: ha en konversation med Gud i den stora vita telefonen.
","jfr":[]} {"baseform":"telefonikofili","wordforms":[],"text":"(fili av grekiska philia; kärlek, vänskap, ibland sjukligt behov av något) att bli sexuellt upphetsad av att ringa obscena telefonsamtal till en okänd, icke införstådd person. Ofta onanerar uppringaren under samtalets gång. Skiljer sig från narratofili* som innebär samtal med sexuellt innehåll med en samtyckande person. Se vidare telefonsex, telefonporr.
","jfr":[]} {"baseform":"telefonlärka","wordforms":["telefonnutta"],"text":"(sl) callgirl* som har kundkontakt via telefonen och som ”kvittrar i luren”. ”Det är kunderna som ringer upp och inte tvärtom. Man träffas hos kunden i hans hotellrum, i någon annan lokal som han disponerar eller i den prostituerade kvinnans bostad.” (Persson 1981) Jämför lärka och nutta.
","jfr":["lärka "," nutta"]} {"baseform":"telefonporr","wordforms":["telefonsex"],"text":"telefonsamtal mellan två eller flera där parterna blir upphetsade av sexiga röster och stön och/eller av oanständiga ord (s k hottalk). Enligt Nyordsboken (2000) är telefonsex belagt i svenskan från 1983. Telefonporr ”hist.: sedan ca 1990”. (SO) I Maledicta (11/1995) ges exempel på engelsk telefonsex: ”Why not call Sucking Susie? She has Hot Lips To Please and wants to Get Down On It. Unzip Your Jeans, she says, and Show Me Your Banana. My Mouth Is Ready. I Can Take That Slip Between My Lips and I’ll Suck It Now. I Want To Suck, My Mouth Is Open.” ”Snittiden för sextelefonsamtal är fyra minuter. Så lång tid tar det för att det ska gå för honom. De som talar länge har ofta inte tänkt betala.” (Björn Hermansson uttalar sig hos Andersson 2006.) Kostnaderna för samtalen rör sig hos Hermanssons företag free.6.com om 25 kronor i minuten med minimitid 6 minuter.
","jfr":[]} {"baseform":"telefonskatofili","wordforms":["skatofili."],"text":"samma som telefonikofili*. Se även skatofili.
","jfr":["skatofili"]} {"baseform":"telefontorsk","wordforms":["TT","torsk"],"text":"(sl) den uppringande vid telefonporr*. Se även torsk.
","jfr":["torsk"]} {"baseform":"telehoffser","wordforms":["telallhoffser"],"text":"(rom) underbyxor, kalsonger, trosor. Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"telemani","wordforms":["telesex"],"text":"(grekiska och latin mania; raseri, galenskap, vansinne) sexuell raseri/vällust framkallad genom ordstimulering med telefonen (mobilen) som enda kontakt mellan de inblandade.
","jfr":[]} {"baseform":"teleskopkuk","wordforms":[],"text":"(sym) talar man om när svällkropparna töms så fullständigt på blod att kuken nästan försvinner i slakt tillstånd. Enligt Ottar (3/97) finns hjälp att få mot detta tillstånd i form av en salva som ökar blodtillströmningen. När den stryks på ökar längden med några centimeter. Vissa män tömmer överhuvudtaget inte sina svällkroppar varför kuken alltid har samma storlek oavsett om de har stånd eller inte.
","jfr":[]} {"baseform":"televerket","wordforms":[],"text":"(sl) besöka televerket; för att skita, enligt 27-årig man. En tänkbar förklaring finns i ett annat uttryck med samma betydelse nämligen lägga, släppa en kabel*; en skitsak både för televerket och oss andra.
","jfr":[]} {"baseform":"televinken","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. Efter en liten vinkande marionettdocka (skapad 1964) i ett populärt barnprogram i svensk tv.
","jfr":[]} {"baseform":"telo","wordforms":[],"text":"namn på argentinska sexhotell där rum hyrs ut per timma. Liknar vanliga hotell fast med speglar i taket och med en glasvägg mellan säng och bubbelbad. Finns i olika klasser och prisnivåer. Priset på ett lyxigare telo ligger runt 500 kronor i timman. Telos dök upp första gången på 1960-talet och kunderna var sexarbetare och heterosexuella par. Efterfrågan var enorm och köerna långa. Sedan 1997 är par av samma kön välkomna och en del telos har på senare år börjat välkomna också andra sexkonstellationer. Idag har efterfrågan minskat och kvar finns bara drygt 160 telos i Buenos Aires.
\nLiknande hotellverksamhet finns också i Japan och på många håll i Latinamerika. På senare år har det också dykt upp dylika hotell i storstäderna i Frankrike och Spanien. Och i London har mellanklasshotell börjat hyra ut rum per timma under eftermiddagarna.
","jfr":[]} {"baseform":"telteffekt","wordforms":[],"text":"(da) Hertoft (1989) har ”vaginas utvidgning i anslutning till sexuell stimulering, vanligtvis under upphetsningsfasen i samband med livmoderns rörelse uppåt-bakåt”. (min övers BgD)
","jfr":[]} {"baseform":"telum","wordforms":[],"text":"(lat) kuk, spjut*. \"Om jag inte har mitt spjut är jag obeväpnad.\" (VIII Priapus, Priapeia 2021)
","jfr":[]} {"baseform":"tempel","wordforms":["altare."],"text":"(euf) 1 kvinnligt könsorgan. ”Han tog snart sin tillflykt till mig, till samma tempel som han hade dyrkat i hos min kamrat som han inte upphörde att plåga och ofreda samtidigt.” (de Sade 1983/1791) ”Hennes mage var slät som satäng; en liten blond buske, lite gles, tjänade som pelargång till templet där Venus tycktes kräva sin hyllning.” (de Sade 2005/1785) 2 röv, stjärt. ”Det är verkligen sant att hyllningen som framförs till detta tempel alltid brinner med mycket hetare låga än den som brinner för det andra.” (de Sade 2005/1785) Se även altare.
","jfr":["altare"]} {"baseform":"tempelprostitution","wordforms":[],"text":"under antiken förekom prostitution i tempel där kärleks- och fruktbarhetsgudinnorna Afrodite, Astarte och Mylitta dyrkades. På bland annat Kreta och i Rom förekom tempelprostitution för manliga homosexuella bl a i samband med Kybelekulten, en orgiastisk kult med högljudd och eggande musik och dans till den \"Stora moderns” (Kybeles) ära. Lesbisk prostitution utvecklades, där t ex italienska Bona Dea, ’den goda gudinnan’, dyrkades.
\nI många orientaliska tempel fanns vid sidan av prästerna också särskilt anställda tempeltjänare av båda könen som hade som viktigaste uppgift att sälja sexuell njutning. I den heliga lunden kring Mylittas tempel måste varje kvinna offra sin mödom. När en man funnit den flicka han ville ha, kastade han ett mynt i hennes sköte och hon var då tvungen att ge sig åt honom på en plats utanför helgedomen. Därefter var hon vigd åt gudinnan och kunde återvända hem för att bli maka och mor. Mindre attraktiva flickor kunde få vänta i åratal innan någon man ville ligga med dem och ”befria” dem från tempeltjänsten. Se vidare prostitution.
","jfr":[]} {"baseform":"tempen","wordforms":["ta"],"text":"(euf) om anal penetration*. Kitta Söderling-Ridell (1993) berättar om ett fall där modern utsatt sin 6-åriga son för dylika ”temperaturtagningar”: ”Jag har mött en 6-årig pojke vars ändtarmsmuskulatur var fullständigt förstörd och förslappad. Modern hade ’tagit tempen’ på honom 25-30 gånger om dagen och också utsatt honom för ständiga och från början onödiga lavemang.”
","jfr":[]} {"baseform":"temperature play","wordforms":[],"text":"(eng) en sensuell lek där man omväxlande använder sig av varma och kalla objekt som stimulans för kroppens olika sinnen. Användbara objekt i sammanhanget är t ex olja, vatten, is, kyld frukt, sirap och vispgrädde.
","jfr":[]} {"baseform":"tene wene wen","wordforms":[],"text":"(euf) uttryck för när man skitit på sig.
","jfr":[]} {"baseform":"tengil","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Kanske har ordet något att göra med skurken Tengil i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta (1973). Astrid Lindgren fick i sin tur namnet från den samiske kungen Tengil omnämnd i Olaus Magnus Carta Marina (1500-tal)
","jfr":[]} {"baseform":"tentigo","wordforms":[],"text":"(lat) 1 stånd enligt Priapeia (2021) som i följande rad från XXII Priapus: \" hac tentigine, quam videtis in me (\"av ett stånd som du ser på mig\" i Carl Magnus Juliussons översättning) 2 poetiskt om kättja, brunst enligt Latinsk Svensk ordbok (1966)
","jfr":[]} {"baseform":"tenting","wordforms":[],"text":"(eng) tältning. När en del kvinnor har sex och är riktigt kåta kan den inre delen av slidan vidga sig nästan som en ballong. Undersökningar visar att tenting ofta uppstår när klitoris retas och att ballongformen är vanligare när g- eller a-punkten* stimuleras.
","jfr":[]} {"baseform":"ten-toes-up","wordforms":[],"text":"(am sl) tio-tår-upp. Symboliskt för ligg, knull. Även allmänt om ryggläge till sängs.
","jfr":[]} {"baseform":"tera","wordforms":["tera sig","tajra"],"text":"(dial) orena sig (med träck*). Också otera; orena, nedsöla med träck, t ex ”barnet har oterat sej”. Göta- och Svealand. (Rietz 1867)
","jfr":[]} {"baseform":"teratophilia","wordforms":[],"text":"(grek) sexuell avvikelse där vissa blir upphetsade av vanställda personer.
","jfr":[]} {"baseform":"terje","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"Terminator","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. En amerikansk-engelsk science fictionaktion från 1984 där Terminator är en människoliknande robot.
","jfr":[]} {"baseform":"termometer","wordforms":[],"text":"se köttermometer.
","jfr":[]} {"baseform":"termos","wordforms":[],"text":"(sym) stor och välfylld kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"tero","wordforms":["tede"],"text":"(rom) nödig t ex muttertero; pissnödig. Jämför mutter (2).
","jfr":[]} {"baseform":"terrorsex","wordforms":[],"text":"(sym) performanceartisten Karen Finleys (f 1956 i Evanstone, Illinois) benämning på New Yorkbornas nyvaknade intresse för sex som fritidssysselsättning efter terrorattacken mot World Trade Center den 11 september 2001. Vid krig och andra större katastrofer blir sex ofta en flykt undan den bistra verkligheten.
","jfr":[]} {"baseform":"testeri","wordforms":[],"text":"(latin testis; vittne, testikel) enligt Graugaard (2001) lanserades ordet av feminister som en manlig motsvarighet till hysteri*. Detta som en könspolitisk provokation.
","jfr":[]} {"baseform":"testes","wordforms":[],"text":"(latin testis; vittne) testiklarna. Enligt Adams (1982) hade testis ”en vågad och skälmaktig klang” och den romerske statsmannen Cicero (död 42 f Kr) lär ha karakteriserat ordet som ”non nimis (honestum)” dvs \"icke övermåttan (hedervärt)”. En viss Arnobius gick än längre och beskrev testis som ”vulgärt”. Trots det kan man någon enstaka gång återfinna ordet i ”sober prosa”.
","jfr":[]} {"baseform":"testicle cuff","wordforms":[],"text":"(eng) av cuff; manschett. En ring som mannen bär mellan kropp och testiklar för att förhindra att testiklarna vandrar igenom.
","jfr":[]} {"baseform":"testikel","wordforms":[],"text":"latin testiculus diminutiv till testis; testikel. Vittne respektive det lilla vittnet. Till skillnad från testis (se under testes) var testiculus ett ord som få hade något att invända mot och det användes fritt i vetenskapliga sammanhang. ”Hist.: sedan 1692”. (NEO)
\nHertoft (1989) menar att ”testiculus (lat) är en föråldrad sällan använd beteckning för penis, inte att förväxla med testiklar”. ”Manfolcken hafwa som altför bekant är, en testiculus som naturligen är slak, men när den kommer till coitum* raknar den eller blir styf och inunder honom är det så kallade scrotum*, uti hwilket är 2ne testiclar eller stenar i hwilke semen förwaras och tillredes till fullkomlig wärkan.” (Linné 1979/1700-t)
\nVittne och testikel kan kopplas samman genom att det förr, bl a i bibliska sammanhang, var sed att män svor vittneseden genom att hålla i eller röra vid varandras könsorgan. Så t ex i 1 Mos 24:2 och 47:29, även om man där av anständighetsskäl omskriver könsorganet med länd eller höft. I Bibel 2000 heter det ”lägg din hand mellan mina lår”. I 3 Mos 21:17 understryks vikten av att ha oskadade testiklar när man träder fram för att ”offra sin Guds mat”. ”Ingen som har ett lyte får träda fram, ingen som är blind eller halt eller vanställd i ansiktet eller har någon vanskapt lem eller har brutit foten eller handen eller är puckelryggig eller dvärg eller har en vit fläck i ögat eller revorm eller har skadade testiklar.” (v 18-20 i Bib 2000)
\nApollinaire (1907) har en delvis annan förklaring till ordets ursprung: ”Samtidigt förde hon sin hand mot roten av den lem, som frossade på henne, och började fingra på de två små kulor som fungerar som manslemmens bihang och kallas testiklar, inte för att de avlägger testimonium om kärleksaktens fullbordande, som man vanligen tycks tro, utan därför att de testar könskraften. De är små celler, vilka inrymmer den hjärnsubstans som sprutar från kukhuvudet eller lilla intelligensen på samma sätt som det stora huvudet rymmer hjärnan, sprutar tankar och är säte för alla själsliga funktioner.”
\n\n
\n
\n
Paolo Zacchia menar i sin Questionum medico-legalium (Basel 1653), som enligt Laqueur (1994) är \"renässansens viktigaste rättsmedicinska bok”, att testiklarna har fått sitt namn av att de ”vittnar om” manlighet. Chrispinsson (1999) berättar att under 1500-talet genomgick den mordanklagade det s k bårprovet genom att svära med handen på mordoffret. Vid falskt vittnesbörd skulle liket svartna. ”Sades att han inte slutat såga timmer med hungerfiolen trots att det varit så kallt att testiklarna låtit som skakelpinglor på en släde på väg till julottan.” (Pohjanen 2003) \"Jag hade varir dålig hela natten, jag våndades i rysliga farhågor för att min testikel, som blev angripen förra gången, på nytt hade börjat svullna.\" (Boswell 1951) Anm: James Boswell hade för andra gången drabbats av en könssjukdom*.
","jfr":[]} {"baseform":"testikelaplasi","wordforms":[],"text":"(grekiska a; saknas, utan och plasis; skapelse) utan testiklar. Den som saknar testiklar upplever inte puberteten och bör behandlas med testosteron*.
","jfr":[]} {"baseform":"testikeldans","wordforms":[],"text":"enligt Uppslagsbok i sex (1967) ”ett slags kramp hos unga män, varvid testiklarna rör sig upp och ner i pungen”.
","jfr":[]} {"baseform":"testikelhållare","wordforms":[],"text":"(sl) pung*. Se även hållare.
","jfr":[" hållare"]} {"baseform":"testosteron","wordforms":[],"text":"latin testis; testikel och sterol; typ av steroid.”Hist.: sedan 1937”. (NEO) Hormon som produceras av interstitialceller, dvs celler med inresekretorisk aktivitet och som finns i äggstockar och testiklar. Testosteronet har betydelse för utvecklingen av mannens könsorgan och för bibehållande av sexualdriften. \"För män är terstosteronet på topp på morgonen. Det vore jäkligt ballt att vakna upp med stånd!\" (Kalmér 2022 s 16)
","jfr":[]} {"baseform":"tête-à-tête","wordforms":["tätatät"],"text":"(franska huvud mot huvud) eller tätatät på svenska. ”Hist.: sedan 1738.” (SO) Möte på tumanhand, förtroligt samtal, men oftast i samband med intimt möte mellan två älskande.
","jfr":[]} {"baseform":"tetra","wordforms":["tetrapak"],"text":"(sym) fyrsidig (grekiska tett’ares; fyra, fyr-) mjölkförpackning (Tetra Pak). 1 kvinnobröstet som mjölkbehållare. 2 fitta. ”Jag var näck och det var köldgrader ute och jag frös så det sved och värst frös jag om fötterna och tetrapacken.” (Jönsson, Kärlek 9/1968)
","jfr":[]} {"baseform":"tetragami","wordforms":["horn"],"text":"grekiska tett’ares; fyra och ga’mos; bröllop, äktenskap: fyra personers äktenskap mellan två män och två kvinnor. Systemets upphovsman, den tyske filosofen Arthur Schopenhauer (1788—1860), menade, enligt Olsen (1950), att: ”Antalet män och kvinnor är ungefär detsamma. Kvinnorna är endast avlingsdugliga och kan endast bidraga till mannens njutning under halva sin livstid. Men vad kvinnan saknar ifråga om varaktighet av den känsliga prestationsförmågan har hon återigen fått kompenserat genom att hon under samma tidrymd kan tillfredsställa två—tre män utan att lida några men — tvärtom. Inom monogami får hon endast hälften av sitt sexualbehov fyllt och får endast hälften av sina övriga önskningar tillfredsställda\".
\nFör att råda bot på detta missförhållande föreslår Schopenhauer \"att två män skall ha en kvinna gemensamt när hon är ung. När hon är avblommad skall de gemensamt ta en lika ung kvinna för återstoden av sitt liv. Fördelen med denna anordning skulle vara att båda kvinnorna blir försörjda och varje man har mindre försörjningsbörda då han är ung, eftersom han då äger endast en halv kvinna och har få och små barn att svara för, medan han senare när ekonomin blir bättre kan ta hand om en eller eventuellt två kvinnor och många barn\". Genomförs inte en sådan ordning, säger Schopenhauer, \"kommer mannen under ena hälften av sitt liv att vara horkarl* och under den andra hälften hanrej* — kvinnorna får man dela upp i bedragna och bedragare. Den som gifter sig ung skall sedan släpa runt med en gammal käring och den som gifter sig sent får först könssjukdomar och sedan horn i pannan. Kvinnan måste antingen offra sin ungdoms blomster till en redan vissnad man eller senare upptäcka att hon inte längre är någon dugande partner till en ännu vital man.” Se även horn (2).
","jfr":["horn"]} {"baseform":"teufel","wordforms":[],"text":"(ty) djävul i svordomar. ”Der teufel soll der fahn regiren;/ Hohl mich der teufel, verdammte Calas!/ Wir wollen nur recht poculieren.” (Bellman (F E nr 18)
","jfr":[]} {"baseform":"teutofili","wordforms":[],"text":"(grek) sexuell avvikelse där någon tänder på olika nazisymboler som naziuniformer, ridpiskor och hårda tyska kommandoord.
","jfr":[]} {"baseform":"TG","wordforms":[],"text":"se under transgender.
","jfr":[]} {"baseform":"TG-brud","wordforms":[],"text":"(so) Töm-och-Glöm-brud. Om kvinna uteslutande som sexobjekt där mannen tömmer sig utan att sedan ha vidare kontakt. Svahn (1999), där ordet hämtats, har en teori om detta och liknande uttryck som RUK, MVP och PSB. (se dito) ”Är det tänkbart att även brukaren av ord av denna typ finner dem så svåra att ta i sin mun att han föredrar att korta ner dem till oigenkännlighet?”
","jfr":[]} {"baseform":"thaihålan","wordforms":[],"text":"(sl) thailändskor sägs ha en trång, njutningsfull håla*.
","jfr":[]} {"baseform":"thailandsresenär","wordforms":[],"text":"(euf) pedofil*. Under 1990-talet sattes Thailand i samband med pedofili* p g a sin utbredda barnprostitution.
","jfr":[]} {"baseform":"thaimassage","wordforms":["massage"],"text":"går ut på att kunden och intimmassösen tvålar in varandra. Se även massage.
","jfr":["massage"]} {"baseform":"thaisex","wordforms":[],"text":"svenskt, dvs runk med olja. Se också svensk massage.
","jfr":["svensk massage"]} {"baseform":"thalpotentiginy","wordforms":[],"text":"av grekiska thalpos; värme och latin tentigo; passion, lust. Att tända sexuellt på olika temperaturtillstånd t ex värme och kyla.
","jfr":[]} {"baseform":"the shocker","wordforms":[],"text":"(eng) den som chockar. Utgångspunkten är ett handtecken med böjt ringfinger, ibland fasthållet av tummen. Resten av fingrarna sträcks ut. Pekfinger och långfinger hålls ihop med handflatan riktad inåt. Symboliserar att pek- och långfinger förs in i vaginan medan lillfingret placeras i anus. Tummen används för att stimulera klitoris. Det finns några talande engelska fraser för detta fenomen t ex two in the pink, one in the stink och the thumb for the man in the boat (dvs klitoris). Utan tumme heter det two in the goo, one in the poo (go; kladd och poo; skit, dynga.) Se vidare fula fingrar.
","jfr":[]} {"baseform":"the thing","wordforms":["ting","tingest"],"text":"(eng sl) kuken, saken*. Se även ting, tingest.
","jfr":["ting, tingest"]} {"baseform":"thicc","wordforms":[],"text":"(sl) \"en brud med bra jävla kurvor. En kvinna med fett på rätta ställena\". (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"þokkakona","wordforms":[],"text":"(fno) älskarinna.
","jfr":[]} {"baseform":"THOT","wordforms":[],"text":"(sl) \"lösaktig tjej*. (slangopedia.se) Uttyds enligt samma källa: The Ho Over There.
","jfr":[]} {"baseform":"þrá","wordforms":["þreyja"],"text":"(fno) trå(nad), längta ”Sörli sprakk af gildri þrá” (Sörli dog av stark trånad) (Málsháttakvæði)
","jfr":[]} {"baseform":"throw up","wordforms":[],"text":"(sl) från engelskan med betydelsen kasta upp, spy*.
","jfr":[]} {"baseform":"thyrsos","wordforms":["thursus"],"text":"(grek) rakt skaft. Här om penis. \"Vem har sett Bacchus dra klädnaden över sin smala thyrsus.\" (VIII Priapus, Priapeia (2021 s 33)
","jfr":[]} {"baseform":"tid","wordforms":["halvtid","gå"],"text":"1 (euf) ordet förekommer i några uttryck som har med graviditet* att göra. Byrman (1989) har ”hon går/är i väntans tider” och ”det är snart tid”; att föda barn. Även halvtid mitt i graviditeten eller så är man \"förihalvtin”, före halvtid, eller ”attahalvtin”; efter halvtid som man säger i Byske i Västerbotten. \"... jag var i lyckliga omständigheter. I grossesse. Havande. I välsignat tillstånd. På det viset. På tjocken. Jag befann mig i väntans tider. Jag väntade barn. Jag hade en bulle i ugnen. Och själv var jag lika lycklig som omständigheterna.\" (Burman 2021 s 198) Se vidare under respektive uppslagsord. 2 (euf) mens, menstruation*. ”Snart inföll hennes tid. Hon erkände med mycken förnöjelse att den nu gick förbi både lätt och snart.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 3 gå ur tiden; dö. Se även gå (8). Också ramla av tidens vagn. \"Valter hade ramlat av tidens vagn; och den sommaren gick.” (Pohjanen 1984)
","jfr":["gå","ramla av tidens vagn","tillhanda"]} {"baseform":"tidd","wordforms":["tidder","tiddä","tina."],"text":"(dial) fornnordiska tidd; dräktig och fornsvenska tidhas; para sig. Ytterst till tid, den tid då djuret ifråga är parningsredo, brunstigt. Se även tina. Orden förekommer både hos Ihre (1766) och Rietz (1867) i betydelsen ”havande, dräktig, mest om djur”, men enligt Rietz även ”om en hustru som ofta fått barn, föraktligt”. Ungefär som man idag lite nedlåtande säger om en kvinna som föder många barn att ”hon är som en kanin”. Rietz har exemplet ”Nu är hon tidd igen”. Byrman (1989) har ”hon är tidd/tidder” från Halland, Småland och Västergötland med tillägget ålderdomligt och vulgärt. I småländska Långaryd heter det ”att tidda upp” enligt man (f 1907) ”göra med barn om människor och djur”.
","jfr":["tina"]} {"baseform":"tidelag","wordforms":[],"text":"samlag mellan människa och djur. Fornsvenska thydha; göra (boskapen) vänlig, vänja till umgänge. Jämför fornsvenska tidhas*, para sig. Från förra hälften av 1300-talet. Se tidd. Det äldsta belägget för en tidelagshandling kommer från en hällristning i Tanum i Bohuslän från cirka 2000 f Kr. Ristningen föreställer en man som utnyttjar en ko eller möjligen en häst sexuellt. De svenska landskapslagarna på 1200-talet dömde i regel gärningsmannen att betala en slant till djurets ägare för nöjet. Senare kom däremot, i enlighet med den mosaiska lagen, tidelag att straffas med döden, då man trodde att avkomman skulle bli monsterlik. Även det utnyttjade djuret straffades med döden. Kunde det däremot bevisas att djuret blivit utsatt för våldtäkt kunde det slippa dödsstraff. Så berättas om en viss Jacques Ferron som hängdes i Vavres i Frankrike 1750 efter att ha haft tidelag med en åsninna. Prästen i församlingen och flera av stadsborna undertecknade ett dokument där de sa sig ha känt denna åsninna sedan flera år tillbaka och att hon alltid uppfört sig sedesamt och aldrig förargat någon. Denna skrift lär ha haft ett avgörande inflytande på domstolens frikännande dom i åsninnans fall.
\nDet var under Karl IX (1550—1611) som den mosaiska lagen upphöjdes till rikets lag. ”Om en man har könsumgänge med ett djur, skall han straffas med döden. Djuret skall ni också döda. Om en kvinna närmar sig ett djur och parar sig med det, skall du döda både kvinnan och djuret. De skall straffas med döden, skulden för deras död är deras egen.” (3 Mos 20:15-16, Bib 2000) Under 1600- och 1700-talen avrättades mellan 600 (Andersson 2005) och 700 män (Jan Guillou i serien Häxornas tid i TV 4 2005-06) dömda för tidelag. Många män begick självmord med lagens hjälp genom att anmäla sig själva för brottet och på så sätt undgå att dömas som självspillingar och att inte få vila i vigd jord. Dödsstraffet upphävdes 1864. Därefter dömdes tidelagaren till som mest två års straffarbete och först 1944 ansågs gärningen inte längre straffbar enligt lag.
\nIdag (2012) omfattar djurskyddslagen bara sexuella övergrepp mot djur där det går att bevisa att djuret lidit fysisk eller psykisk skada. I slutet av november 2011 presenterades en utredning där man föreslog ett tydligt förbud mot alla former av sexuellt utnyttjanden av djur oavsett om djuret ifråga lidit någon skada. När alla remissinstanser, ca 300, sammanställts blev förslaget slutligen lag den 1 april 2014.
\nHallbeck (1967) berättar hur det kunde gå till i forntidens Egypten: ”I byarna kring Nilen och i de få oaserna förekom alla slag av djursamlag. De unga herdarna, som levde helt isolerade, förförde sina djur till varierande sexhandlingar. Bland annat strök de honung på penis och lockade till fellatio (slickning, sugning) som ansågs finare än kopulation med djuret. För att tillförsäkra sig osviklig potens långt in i ålderdomen våldtog männen krokodiler. Man rullade en sovande honkrokodil över på ryggen. Den var då hjälplös och männen kunde skaffa sig den njutning de ville ha.”
\nEnligt Tidningarnas Telegrambyrå (TT 20/1-2004) skadas 200—300 sällskapsdjur årligen pga sexuella övergrepp. Det hävdar Svenska veterinärförbundet och yrkar på att djurens lidande uppmärksammas. Ofta skapar övergrepp mot djur svåra skuldkänslor hos förövaren. Detta framkommer bl a i ett brev till redaktörerna för Förbjudna drömmar (1993) där en ung kvinna bekänner: ”Jag har sådana skuldkänslor för det här att jag funderar på att låta avliva hunden.” På erotikmässan i Åbo kunde man i början av 2000-talet bl a köpa uppblåsbara får med tre kroppsöppningar. En storsäljare, om man får tro mannen vid saluståndet. Se även sodomi, zoofili.
","jfr":["tidd"]} {"baseform":"tidhas","wordforms":[],"text":"(fsv) tidhas, sv dial tidas. Jfr norska och isländska tida. Para sig. \"om then tima ther faarin tidhas.\" (Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming 1848—1855) Anm: faarin = fåren. Jfr tidelag.
","jfr":[]} {"baseform":"tidigt ute","wordforms":[],"text":"(euf) särskilt förr om kvinna som blev havande innan det ännu var dags; dvs innan hon var gift.
","jfr":[]} {"baseform":"tiger","wordforms":[],"text":"1 (sym) könsorgan. ”Jag kommer senare. Lufta vinet. Och lilltigern.” (Drougge 2011) 2 (sl) het och sexig tjej. Jämför puma. 3 göra en tiger; vara otrogen. Efter den amerikanske golfstjärnan Tiger Woods (f 1975) och hans påstådda otrogenhetsaffärer.
","jfr":["puma"]} {"baseform":"tigerfällan","wordforms":["fällan"],"text":"(sl) Nilsson (1937) om avträdet på torpedbåt. Kanske för att tigerfällans färg har likheter med tigerns och dess mörka färgade tvärstrimmor på den gula huden. Se även fällan.
","jfr":["fällan"]} {"baseform":"tiim","wordforms":[],"text":"(dial) betäcka*, låta betäcka, om nötboskap. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"tik","wordforms":[],"text":"1 (euf) i Skåne om homosexuell man. Jämför tik; hundhona, hynda. 2 (sl) lösaktig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"TILF","wordforms":[],"text":"(eng sl) Teacher I Like to Fuck. \"Magistern jag vill knulla!\" Se vidare MILF.
","jfr":[]} {"baseform":"till","wordforms":[],"text":"(euf) ”hon ska till (det)”; att föda barn. (Byrman 1989) Se även under den, det (6).
","jfr":["onda","den","det","yttersta","svarta","hemliga","hemskaste","nödvändiga","värsta","röda","heliga","vanliga","heligaste","den,","ovanliga","räliga"]} {"baseform":"tillbakadrag","wordforms":[],"text":"(sym) coitus interruptus*, avbrutet samlag. En metod att undvika befruktning genom att mannen under samlaget drar tillbaka penis strax innan det skall till att gå för honom, så att utlösningen sker utanför kvinnans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"tillfredsställa (sig själv)","wordforms":[],"text":"(euf) tillfredsställa andra eller sig själv. \"Emma kände sig inte heller bekväm på jobbet, då mannen ständigt kommenterade hennes utseende, tittade på henne på ett obehagligt sätt, och tillfredsställde sig själv framför henne.\" (\"Assistent vittnar om sextrakasserier: Han rörde sig själv när jag var där.\" SvD Näringsliv 10 dec 2019) \"Jag tillfredsställer mig själv i perioder, ibland ganska ofta ibland är det långt mellan gångerna. Det hänger inte ihop med hur det ser ut i min relation, utan snarare var jag själv befinner mig någonstans.\" (Kalmér 2024 s 209) Se även under röra, röra vid. Även tillfredställa någon annan: \"Ja, varje gång jag försökte dra mig tillbaska lite för att skona henne tryckte hon sig vilt närmare, slog armar och ben kring ryggen på mig och höll mig ännu hårdare, tills jag vid Hercules fruktade att jag skulle misslyckas med att tillfredsställa henne; ...\" (Apuleius 2024 s 201)
","jfr":["röra"]} {"baseform":"tillgång","wordforms":[],"text":"(euf) ha tillgång till; vara tillgänglig för knull. ”... och att biskopen, Alines farbror och far, blev de tre andra flickornas make genom att avstå Aline till sina vänner på ett villkor: att han fortfarande hade tillgång till henne.” (de Sade 2005/1785)
","jfr":[]} {"baseform":"tillhanda","wordforms":["gå"],"text":"(åld) att vara till hands, som i följande intima sammanhang hämtat från ett stockholmskt rättegångsprotokoll på 1600-talet. ”Men riktig sprutt på syndaregistret blir det först när den olycklige inspektören i kammararkivet, Benedictus Ingolfi, — Bengt Ingolfson för sina vänner — blir brödernas huvudkombattant. Olycklig är B I för att han har en hustru som tydligen är alltför villig att gå en stor del av stadens manliga befolkning, inklusive de vanartiga ynglingarna Fisk, tillhanda.” (Eriksson 1988)
","jfr":[]} {"baseform":"tillhöra","wordforms":["tillhöra någon"],"text":"(euf) att helt och fullt tillhöra någon, var förr ofta ett förskönande uttryck för att sexuellt gå hela vägen. Som i följande passus i Mårten Edlunds roman Ta vad du vill ha (1944): ”De hade hittat en egen liten ö där ingen störde dem. Det var där de tillhörde varann helt och hållet för första gången ...” ”Hon tillhörde mig i åtta dagar, och när hon återvänt till Paris, skänkte jag henne tiotusen francs.” (Casanova 1936/1700-t))
","jfr":[]} {"baseform":"tillstånd","wordforms":[],"text":"(euf) i ålderdomliga och högtidliga uttryck om graviditet som ”hon befinner sig/är i välsignat eller benådad tillstånd”; ”hon har blivit i tillstånd” och ”hon befinner sig i långt framskridet tillstånd”. ”Havande tillstånd” är främst ett medicinskt uttryck. Andra tillståndsuttryck är ”hon är (ut)i havande tillstånd”; ”hon befinnes uti ett mycket havande tillstånd” och ”hon är i långt framskridet välsignat tillstånd”. Det sistnämnda kan ses både som allvar och skämt. Enda gången mannen finns med i bilden är i ”han har försatt henne i välsignat tillstånd”. Detta enligt Byrman (1989). Vara i välsignat tillstånd ”hist.: sedan 1558”. (SO) \"Den unga snygga kvinnliga polisen till manlig torghandlare:—Har du tillstånd?—Nej, men om du släpper till har jag stånd!\"
","jfr":[]} {"baseform":"tillståndshus","wordforms":["hus"],"text":"(åld) bordell. ”Genom denna paragraf (kap 18, paragraf 11) är tydligen i vår strafflag förbjudet att hålla s k bordell eller tillståndshus, dvs där en värdinna anställer och aflönar kvinna, på det att hon för matmoderns (eller husbondens) räkning må drifva yrkesmässig skörlevnad* ...” (Wretlind (1905). Guillot (1902) förklarar tillståndshus med \"bordell godkänd av myndigheterna\". Se även hus (2).
","jfr":["hus"]} {"baseform":"tillvetandes","wordforms":["tillvetanes","tevetanes"],"text":"(dial) ”göingedialekt för pilsk* kvinna, kvinna som ger/inte ger sexuellt gensvar...” (folkmun.se)
","jfr":[]} {"baseform":"tillökning","wordforms":[],"text":"(euf) ”de väntar tillökning (i familjen)” och ”det ska bli tillökning”. Det sistnämnda är ”det vanligaste omskrivande uttrycket” i Åsenhöga (Sml), för att få fler barn om man får tro kvinna (f 1905). (Byrman 1989) Vänta tillökning ”hist.: sedan 1630”. (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"timas","wordforms":[],"text":"fornsvenska timas; om djur, para* sig. Uppgiften från Söderwall (1900) som också citerar: \"om then tima ther faarin timas. . .\" (Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming 1848—1855.) SAOB menar att ordet är utdött och härleder det från fornsvenskan samt jämför det med svensk dialekt timas; para sig, avledning av fornsvenska time; tid. Ordet finns med både hos Ihre (1766) och Rietz (1867) med betydelsen ”drifva älskog” (Hsl). Rietz jämför med isländska tímgask; (egentligen tímgast) yngla. Faarin = fåren.
","jfr":[]} {"baseform":"times","wordforms":[],"text":"(dial) ”säges om kon som para sig”. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"timlig","wordforms":[],"text":"(åld) lämna det timliga; dö. Fornsvenska timeliker; hörande till tiden.
","jfr":[]} {"baseform":"timmerstock","wordforms":[],"text":"se stock.
","jfr":[]} {"baseform":"timvisare","wordforms":["visare"],"text":"(sym) kuk. ”Midjan var smal som på en romersk horas timglas och vad som fanns nedanför var som gjort för en man med lång timvisare.” (Meurling 1973:2) Se även visare.
","jfr":["visare"]} {"baseform":"tina","wordforms":["tidd."],"text":"(dial o åld) para sig om hästar, hundar och råttor. Rietz (1867) menar att tina, tinas kan stå istället för tidna, tidnas, som kommer av tid. Se även tidd.
","jfr":["tidd"]} {"baseform":"tina bort","wordforms":[],"text":"(euf) avlida, dö. Tina; smälta.
","jfr":[]} {"baseform":"tinderman","wordforms":[],"text":"(nyo) man som förgäves söker en partner. \"Dejtingappen Tinder får här symbolisera det fruktlösa sökandet efter en partner, där vissa, enligt den här användningen av ordet, upplever sig otillräckliga. Men Tindermän är till skillnad från incel* inte kopplat till kvinnohat eller radikalisering.\" (Nya ord och namn. Språktidningen 3/2020)
","jfr":[]} {"baseform":"ting","wordforms":["tingest"],"text":"i det ålderdomliga bedrifva slemma ting där slem står för usel. 1 (euf) onani ”Undantag gifves dock, då man med kvinna eller kvinna med man bedrifver slemma ting ofta af fruktan för det naturliga könsumgängets naturliga följder.” (Hygienen för det fysiska äktenskapet 1901) 2 ting, tingest (euf) kuk. Sak, föremål, ofta av något egendomligt slag. ”Han fick mig fast och lade mig ner och började åter kramla [krama] mig, under det att hans tingest stötte mig i sidan.” (Hallenstierna 1972/1700-t) I en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995), heter det: ”Hon sad hur hon en gong had Drengen splitter naken/ fått se en mårgon stund för än han blifvit vaken/ Då had hon varse blitt ett litet löjligt ting/ på hvilket hennes håg altsedan lupit kring.” ”Och så missödet när han felbedömde sin räckvidd och plötsigt låg med tingesten spretande, fast det kanske var för mycket sagt, ut i luften.” (Svend Åge Madsen, Sänghästen 1987)
","jfr":[]} {"baseform":"tingaling","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Norsk slang har tingeling med samma betydelse.
","jfr":[]} {"baseform":"tingeling","wordforms":["lilla"],"text":"(euf) gas, fjärt modell mindre och ljudsvag.
","jfr":[]} {"baseform":"tingeltanglet","wordforms":[],"text":"(euf) ett litet lustigt och värdelöst glittrande eller färgsprakanade föremål. Här kuk med tillbehör. ”... och det där tingeltanglet dom hade mellan benen, som gjorde dem i stånd att ligga med en fan vet hur många gånger per natt.” (Enmark, Kärlek 3, 1965)
","jfr":[]} {"baseform":"tini vini","wordforms":[],"text":"(sl) liten kuk. Från engelskan teeny weeny; pytteliten.
","jfr":[]} {"baseform":"tinne","wordforms":[],"text":"(euf) bröst, bröstvårta. Uppskjutande del av murkrön, utvidgat om prydande upphöjning, mindre torn samt överfört om (spetsig) bergstopp. Fornsvenska tinde, tinne. Gemensamt germanskt ord t ex engelska tine; spets, udd och tyska Zinne; tinne, topp. Ljudhärmande. ”Vårtorna var styva tornspiror och hon hade spetsat upp Björn på tinnarna.” (Martin, Kärlek 1/1965) ”Skynda dig, knyt upp banden, förvissa dig om rundningen hos mina fasta bröst, betrakta dem, rör vid dem, låt din saliv rinna på deras styva tinnar medan jag känner ditt hot* mellan mina ben.” (Rossetti 1980)
","jfr":[]} {"baseform":"tiotaggare","wordforms":[],"text":"(sl) mycket snygg och sexig kvinna som mannen vill jaga och lägga ner precis som med den tiotaggare till älg varifrån ordet hämtats. Se även artontaggare.
","jfr":["artontaggare"]} {"baseform":"tiotusenmetersklubben","wordforms":[],"text":"se mile high club.
","jfr":[]} {"baseform":"tipp","wordforms":[],"text":"germanskt ord med grundbetydelsen något spetsigt. Avsmalnande ände, spets, t ex nästipp. Ljudmålande. 1 formliknande om penis. ”— Ja, kära nån, sa Momo, hur ska jag kunna förklara det. Jo, det är så att när man behöver kissa ... går vattnet genom ett rör från njurarna ut genom huden och den lilla springan som alla flickor har. Men du förstår ... det är så ... att pojkar ... har ingen springa. —Vad har dom istället då?’ —Ja, på dom ... fortsätter liksom ... det där ... röret ut ... genom huden ... och ... slutar liksom ... i en tipp ...” (Hasso 1976) 2 klitoris. 3 bröstvårta. ”Ni skälver så sinnligt ni. Och pattarnas hårda små tippar skvallrar på er. Mina fingrar fingrar inte förgäves.” (Jönsson, Kärlek 1/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"tippa","wordforms":[],"text":"1 (sl) fitta. 2 (fisv euf) det vete tipporna; det vete fåglarna. Från tippa; liten fågel och överfört om flicka, ung kvinna. Tipu, tipu; lockrop på höns.
","jfr":[]} {"baseform":"tis","wordforms":["tiz(z)"],"text":"(sl) står för en redig, rejäl röv.
","jfr":[]} {"baseform":"tisdagsknull","wordforms":[],"text":"(nyo) ”vardagsknull utan finesser”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"tisk","wordforms":[],"text":"(dial) ”sköka*, hora” enligt Rietz (1867) som kopplar samman ordet med tik; hynda*.
","jfr":[]} {"baseform":"tisp","wordforms":["tispe","tispa"],"text":"(dial) skällsord för lättfärdig kvinna, sköka, både hos Rietz (1867) och Ihre (1766). Också om hynda*. Danskan har tispe; hynda, och samma ord i dansk dialekt med betydelsen sköka.
","jfr":[]} {"baseform":"tiss","wordforms":[],"text":"1(dial) bröst, bröstvårta. Vanligt i Norrland. Så har Ihre (1766) förklaringen tiss; ’mamilla*’, fyndort Ångermanland. I andra landsändar heter det dise, disse, tisse, titt. Barnspråksbildningar. Av gammal-svenska tiss; bröstvårta. Tissa; dägga, dia men också barnspråksord för pissa. Hellquist (1980) har följande exempel hämtat från 1587: ”Du moorsgrijser, Du ästnuppast afvänd än från tissarne.” (Helsingius, Olaus Petri Synonymorum Libellus) ”Du har en ljuvlig fitta, sa han, och den mest fantastiska ända jag någonsin sett. Det är bara synd att du inte har några tissar.” (Jong 1976) 2 tissan, tissen (sl) fittan. 3 tiss; piss. ”Lottan* e full å tiss, mor.” (Ohlmarks 2004) Se vidare tissa.
","jfr":[]} {"baseform":"tissa","wordforms":["tissa;"],"text":"(barn) jämförs med kissa och sissa, också de ljudhärmande och förskönande omskrivningsord för det \"grova” pissa. ”Som varje tanke på att jag med fingrarna skulle kunna sysselsätta mig med det lilla instrumentet* som satt fastklistrat mellan mina ben, och vilket jag uteslutande begagnade till att tissa med, var mig fullkomligt främmande — så svarade jag naturligtvis högst förvirrat nej på denna för mig alldeles oväntade fråga. Nämligen om gossen runkade\". (Lidman 1952) Även tissa; dia. I norskan finns, som Tryti (1985) uttrycker det, en rad ”naivistiske ord” för det som små pojkar tissar med. Hon nämner bl a tiss, tissefant, tissemann, tissetass, nappetass, tassen och hengetiss. Danskan har också tissemand som i följande barnrim efter psykoanalytikern Jo Jacobsen (1884—1963): ”Og far han har en tissemand, tissemand/ Den meget mer’ end tisse kan/ Halleluja, halleluja.”
","jfr":[]} {"baseform":"tissekone","wordforms":["kona"],"text":"(da) 1 kvinnans yttre könsorgan. 2 kvinnlig toalettvakt. Se även kona.
","jfr":["kona"]} {"baseform":"tissemand","wordforms":[],"text":"(da) 1 penis. 2 manlig toalettvakt. Se även under kardassfurstinnan.
","jfr":[" kardassfurstinnan"]} {"baseform":"tissepåse","wordforms":[],"text":"(sl) behå. Se vidare tiss och under påse.
","jfr":[]} {"baseform":"tisseradd","wordforms":[],"text":"(sk) ”en som ’tissar’ mycket och ofta.” (Ohlmarks 2004) Se även tissa.
","jfr":[" tissa"]} {"baseform":"tisshållare","wordforms":["tissklämma","hållare "],"text":"(sl) behå. Se även hållare och klämma.
","jfr":[" klämma","hållare "]} {"baseform":"tisspe","wordforms":[],"text":"(åld so) ordet hittat hos Karlsson A & A (2020) med exemplet: \"\"Peder såg det därför som sin plikt att stämma in grannen Sven Jönsson och hans hustru Börta, eftersom Börta hade haft mage att skälla Sissa för att vara en 'gammal trodd tisspe.\" (s 30) Och från samma källa: \"Tisspe är troligen en variant av ordet tispa som betyder tik eller hynda. Att bli skälld för att vara en hund var synneligen nedvärderande. Att skälla en kvinna för hynda var en av de vanligare förolämpningarna på 1600-talet. Trodd torde vara perfektparticipformen av det ålderdomliga verbet 'tråda' som kan betyda 'att trampa på' eller bestiga, lägra.\" Se vidare hynda och tråda.
","jfr":[]} {"baseform":"titanic","wordforms":[],"text":"(lmo) om den som redan vid första mötet med en partner går ner för oralsex. Efter fartyget Titanic som förliste på sin jungfruresa 1912.
","jfr":[]} {"baseform":"tits","wordforms":[],"text":"(sl) från engelska tits; kvinnobröst. Av fornengelska titt; bröst. Jämför great tit; talgoxe. I ornitologkretsar berättas historien om den forskare som på nätet lade ut en uppsats om great tits. Hans hemsida noterade fler träffar än all världens övriga fågelsidor tillsammans.
","jfr":["great tits"]} {"baseform":"titta","wordforms":[],"text":"(dial) Spegel (1712) har titta; bröst, bröstvårta. Se även under tiss. I slang finns titte; tutte med dialekt ursprung. ”Tittarne tittade fram utur floret och halvbara brösten/ Giljand i lönliga vis och puffande pyste till älskog.” (Beskrivning av fru Lustas dotter Kättja. Stiernhielm, Hercules, 1658) ”Tusan, tänkte tummeliten, tittarnas timida tuttvårtor tänjer trevande två tajta trikåtoppars tyg.” (Wahl 2003) \"Du. Har. En. Loppa. På Ena. Titten, väste jag i stenstil, som om lusen kunde höra.\" (Burman 2021 s 72)
","jfr":["tiss"]} {"baseform":"tittare","wordforms":[],"text":"(sym) fluktare*. Enligt SO ”hist.: sedan 1838”. I slang finns tittbög, tittgubbe, tittis och smygtittare. ”John beskriver sig själv som en ’tittare’. Han tycker mycket om att se på kvinnor, särskilt att se dem onanera. John har alltid uppskattat kvinnor som är exibitionistiska.” (Bäsén 2006) ”Om en man stannar vid ett fönster för att titta på en kvinna som klär av sig blir han gripen för att ha smygtittat, men om en kvinna stannar vid ett fönster för att se en man klä av sig blir mannen gripen för att ha blottat sig.” (Äldre devis som ingår hos Bäsén 2006.) Se vidare voyeur.
","jfr":[]} {"baseform":"tittbög","wordforms":[],"text":"(sl) smygtittare, både i sexuella och andra sammanhang.
","jfr":[]} {"baseform":"titties","wordforms":[],"text":"(sl) från engelskan. Kvinnobröst. ”Det finns enbart fördelar med små titties: det blir inte tungt för ryggen, de är aldrig i vägen när man ska springa och träna och man behöver inte köpa dyra behåar.” (Skugge 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"tittlan","wordforms":[],"text":"(dial) kvinnobrösten. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"tittlingur","wordforms":[],"text":"(isl) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"tittut","wordforms":[],"text":"ålderdomligt romaniord för döden.
","jfr":[]} {"baseform":"tivoliknapp","wordforms":[],"text":"se knapp (1).
","jfr":[]} {"baseform":"tiz","wordforms":["tizz"],"text":"(för sl) 1 rumpa. Arabiskan har tiz, tizak; arsle. 2 tiz, tizo bröst. Allt enligt Förortsslang (2004).
","jfr":[]} {"baseform":"tjabb","wordforms":[],"text":"(rom) ”hon blev på tjabben” enligt man (f 1901) i Vilhelmina om kvinna som blir gravid innan hon är gift. Gibson (1969) har tjabbe; pojke, barn och ”hon ska få en tjabbe”. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"tjabberöv","wordforms":[],"text":"(sk) snacksalig ofta besvärlig person.
","jfr":[]} {"baseform":"tjabo","wordforms":[],"text":"(rom) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"tjack","wordforms":["tjackhora","tjackis","tjackluder","pulverhäxa","hora "],"text":"(sl) prostituerad narkotikaberoende kvinna. Till månsing tjacka; köpa troligen besläktad med schackra; ovärdigt köpslående. ”Hist.: sedan 1934.” (NEO) Se även pulverhäxa, hora och luder.
","jfr":["pulverhäxa, hora ","luder"]} {"baseform":"tjackballe","wordforms":[],"text":"(nyo) ”tillfällig impotens efter amfetaminintag”. (SAO 2013) När man tar tjack (knark) krymper svällkropparna ihop och eftersom en kuk är utrustad med många sådana så krymper organet ihop till en liten torr skinnlapp. Se också balle.
","jfr":["ball"]} {"baseform":"tjacktugg","wordforms":[],"text":"(put) ”det sätt som missbrukare uttrycker sig på”. (Holmén 1997) Även pundartugg.
","jfr":[]} {"baseform":"tjadapp — wellpapp","wordforms":[],"text":"(so) håll käften- idiot!
","jfr":[]} {"baseform":"tjadd","wordforms":[],"text":"(sl) vara på tjadden; vara med barn. Tjadd (sl); barn, unge.
","jfr":[]} {"baseform":"tjaddra","wordforms":[],"text":"(rom) kräkas, spy.
","jfr":[]} {"baseform":"tjadis","wordforms":[],"text":"se schadis.
","jfr":[]} {"baseform":"tjala","wordforms":[],"text":"(dial) hångla, smekas. ORB har tjala; tjåla; kurtisera, småflirta och tjale; hångla. BOL har tjala; smeka, kela. Se även tjåla.
","jfr":[" tjåla"]} {"baseform":"tjalgrund","wordforms":[],"text":"(sl) kelsjuk.
","jfr":[]} {"baseform":"tjangsa med","wordforms":["tjangsa på"],"text":"(sl) flörta*.
","jfr":[]} {"baseform":"tjatsex","wordforms":[],"text":"(sl) när en person mot någons vilja tjatar sig till sex och slutligen får sin vilja igenom. Tjatsex är ett slags tvång som visserligen inte innebär fysiskt våld men däremot psykologisk utpressning och uttalade eller outtalade hot. Tjatsex är inte brottsligt och man kan inte dömas för brott förutsatt att den som efter tjat frivilligt gått med på det begärda. \"Medan den viktorianska erotomanen inte drog sig för att deflorera mycket små barn i stadens mest jämmerliga kvarter och tvinga sig till groteska mängde sex i de mest bisarra konstellationer; begränsade sig den svenske 1700-talslibertinern till ett antal regelrätta våldtäkter, mängder av tjatsex, utnyttjande av sin högre position och en högst tvivelaktig relation med sin egen styvdotter in spe. (Lennartsson 2019 s 209) Anm: Den \"victorianska erotomanen\" är den anonyma författaren till dagboken My secret life och 1700-talslibertinen avser Gustaf Hallenstierna och hans Mina kärleksäventyr.
","jfr":[]} {"baseform":"tjav","wordforms":[],"text":"(dial) lösaktig kvinna. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"tjeel","wordforms":[],"text":"(dial) att vänslas. (ORB) Jämför under kela.
","jfr":["kela"]} {"baseform":"tjej","wordforms":[],"text":"(ursprungligen romani) ”hist.: sedan 1847”. (NEO) Manlig motsvarighet tjabo*, tjavo. ”Ett ord som under de senaste årtiondena avancerat hastigt är romaniordet tjej med ursprunglig betydelse ’dotter’. Vid sekelskiftet hade det i Stockholmsslangen betydelsen ’prostituerad kvinna’, men på trettiotalet betydde det ’ung flicka’. Idag har flickorna blivit äldre, och ordet betyder närmast ’kvinna’ men har en annan stilvalör, och det accepteras även i skrift, åtminstone i vissa typer av text.” (Kotsinas 1994) Kotsinas (1996) har med ordet i stockholmskan redan 1851, då i betydelsen hustru. Carling (2005) påpekar att ordet på 1910-talet byter genus, till neutrum (ett annat tjej 1912) varpå ordet på 1920-talet byter tillbaka till reale: de va en skarp tjej du va ute med igår (1923). SAOB har 1915 som äldsta belägg för ordet, men i t ex SvD nämns tjej redan 1910 som \"ett nytt, synnerligen vanligt ord\". Ett annat tjejuttryck är panga en tjej; ta oskulden på.
","jfr":[]} {"baseform":"tjejjan","wordforms":[],"text":"(sym) fittan; det tjejer har. (vadkallasfittan.se)
","jfr":[]} {"baseform":"tjejpåsar","wordforms":["påse"],"text":"(sl) bröst i ”påsar under halsen” analogt med ”påsar under ögonen”. Se även påse (4).
","jfr":["påse"]} {"baseform":"tjejsex","wordforms":[],"text":"(euf) lesbisk* kärlek. ”Bra sex kan ju också vara tjejsex. Men med tiden så är det rätt länge sedan jag hade nöjet att ha en skön kvinna med i dubbelsängen men i gengäld har jag verkligen uppskattat det varje gång det hänt.” (Fib/Aktuellt juli 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"tjej-tjej","wordforms":[],"text":"(sl) lesbiskt* förhållande. ”För en tjej-tjej-scen i en vanlig spelfilm är arvodet 500 dollar; för en kille-tjej-scen 1000 dollar, och 250 dollar extra för analsex.” (Jameson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"tjejvecka","wordforms":[],"text":"(sl) mens, menstruation. En vecka när enbart kvinnor har namnsdag. Se vecka (3).
","jfr":[]} {"baseform":"tjenis penis","wordforms":["tjenixen"],"text":"(sl) kul sätt att hälsa någon, istället för det uttjatade \"hej\". I min barn- och ungdom (1940-1950-tal) var ett vanligt hälsningssätt tjenixen på dixen; hej på dej!
","jfr":[]} {"baseform":"tjeta","wordforms":[],"text":"(för sl) rumpa, röv.
","jfr":[]} {"baseform":"tjikini","wordforms":[],"text":"(lmo) använda tjikini; bada naken. Ordlek med bikini; tvådelad baddräkt.
","jfr":[]} {"baseform":"tjikkhågan","wordforms":[],"text":"(dial) kär. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"tjillevippen","wordforms":[],"text":"se under killevippen.
","jfr":[]} {"baseform":"tjingeling","wordforms":["säga"],"text":"(sl) avlida, dö. Ungefär ”säga hej då”.
","jfr":[]} {"baseform":"tjinona","wordforms":[],"text":"(sl)) fitta, flicka, kvinna. Ursprungligen på 1800-talet var ordet stockholmsslang och i SAOB står att ordet är en ombildning från ett romaniord med betydelsen man, person, med tillägg av den svenska feminibildande substantivändelsen - (n)a. Bo Bergman menar i sin spalt Ord & Uttryck i SkD (6/9-2009) att ”ordet varit både positivt och negativt laddat: tjej*; ärtig böna; fästmö gatflicka; (konstigt) fruntimmer.”
","jfr":[]} {"baseform":"tjippen","wordforms":[],"text":"(sl) kola tjippen; dö. Jämför kola vippen med samma betydelse.
","jfr":["kola vippen"]} {"baseform":"tjis","wordforms":[],"text":"(för sl o ljud) ) piss.
","jfr":[]} {"baseform":"tjoa","wordforms":["tjotta","tjottaheiti"],"text":"(sl) toa, toalett. Man talar om att gå ”på tjotta” eller ”på tjottaheiti”. Bergman (1985) menar att uttrycket kan vara en lekfull eufemism, men att det från början också kan ha syftat på ett avlägset liggande utedass. Detta senare med tanke på uttrycket ”härifrån till Tjottaheiti”, efter huvudön i Sällskapsöarna, nuvarande Tahiti. Den ön kallades förr i Europa för Otahiti eller Otahaiti. På svenska blev det omstuvat till Hotaheiti, Hotahaiti eller Tjottaheiti, en plats som låg så långt bort man kunde tänka sig. ”Å när han i 13:e draget höll igen sin h-bonde till ett steg iställe för två fick ja sån hjärtklappning att ja va tvungen å smita in på tjotta å försöka runka av mä ...” (Teratologen 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"tjock","wordforms":["smälla upp på tjocken","mage"],"text":"fsv thiokker. Germanskt ord och samma som engelska thick. Vara på tjocken, knulla tjockt och tjock om livet; havande. Även smälla upp på tjocken och knalta tjockt (sl); göra gravid. Rietz (1867) har knallta; coire*. Meidal (2022) har påta tjock: göra på tjocken, där påta egentligen står för rota, böka, krafsa och gräva, och exemplifierar med: \"Har den rackargubben Erik påstått att jag påtat hans piga tjockt, så är det väl egna äreden han går då han vill att jag ska betala för Hilmas avföda.\" (s 57) Ihre (1766) har dialektordet ”tjåck; havande” och Rietz (1867) har samma ord fast med stavningen ”tjokk”. \"Precis som om nån behövde knulla tjockt nu för tiden! Låter inte hela historien konstigt?” (Enmark, Kärlek 8/1967) På-fraserna är tämligen vanliga. Att säga att en kvinna var på tjocken var ett vanligt och ganska neutralt sätt att uttrycka sig i det gamla bondesamhället. På tjocken har troligen fungerat som mönsterbildare åt en mängd på-fraser som finns i dagens svenska, för att uttrycka att en kvinna är gravid, typen hon är på smällen, på knasen etc.” (Hertha 4/83)
\n”Om du är på tjocken nu så bidrar du till fortbeståndet. Visste ni att vi har den lägsta nativiteten i Sverige någonsin?’ berättade Mackan.” (Lodalen 2005) ”Jag började nu bli tjock om livet, och de människor hos vilka jag bodde märkte det och undrade i all försynthet om jag inte skulle bli tvungen att flytta därifrån.” (Defoe 1720/1944)
\nByrman (1989) har ”hon är tjock” med kommentaren ”åld, förr allm”. Andra liknande ålderdomliga uttryck är, enligt samma källa, ”hon är tjocker”; ”hon går och är tjock”; ”hon är vorden tjock”. ”Ska en tro att kvinnan din går tjock för första gången?” (Moberg 1953)
\nFrån östra Åboland kommer det ålderdomliga och egendomliga ”hon är tjokk onde armana” (hon är tjock under armarna) och lika mystiskt är gotländska ”ha jär tjåkk undar näbb” (hon är tjock upp under näbb). Mannen medverkar i ”han har gjort henne tjock(er)” eller ”på tjocken” samt i de, enligt Byrman, vulgära \"han har knullat henne på tjocken”, ”han har smällt upp henne på tjocken” och ”han har satt henne på tjocken”. Också ha tjockmage om gravid kvinna. ”Joakim drack inte heller, han var skötsam och snäll, men när hon blev tjock tyckte han inte det var någon idé att gå kvar där, han skulle fara till Amerika och skapa en framtid åt dem tillsammans...” (Lundkvist 1958) Se även mage.
\n","jfr":["mage"]} {"baseform":"tjocke","wordforms":[],"text":"
(dial) tjock; stor, kraftig kuk. \"Under ungkarlstiden upplevde jag någon gång att, då jag ballade in min tjocke, älskarinnan la av en hörbar prutt.\" (Hallänning f 1945)
","jfr":[]} {"baseform":"tjockisboll","wordforms":[],"text":"(lmo) ett av många nya namn på det förbjudna namnet negerboll. Se neger. Enligt folkmun.se ett flitigt använt ord av datasektionen på Chalmers i Göteborg.
","jfr":[]} {"baseform":"tjoflax","wordforms":[],"text":"(sl) se under flax.
","jfr":[]} {"baseform":"Tjohanna","wordforms":[],"text":"se Johanna.
","jfr":[]} {"baseform":"tjohej","wordforms":[],"text":"(sl) toalett. Hämtat ur Astrid Brismans flickslangordbok från 1932 presenterad och kommenterad av Ulla-Britt Kotsinas (1994). Se även tjoa.
","jfr":[]} {"baseform":"tjoka","wordforms":[],"text":"se tjåka.
","jfr":[]} {"baseform":"tjoles","wordforms":[],"text":"(dial) kyssas. ”Tjavelgooken, som jag int kom ihåg va han het, hade knappt komme innanför dörrn förrän han börja tjoles me n ’Eilert å tafsa han i svanga.” (Teratologen i Tidningen Kulturen nr 31-32/2007.) I ett mejl (30/9-2007) berättar Nikanor Teratologen att ”tjoles tror jag bestämt är av lapskt ursprung, men jag har sett det belagt som bondsk variant i Skellefteåbygden, i något studiematerial från byarna som gjordes på 70-talet när åldringar samlades och mindes dialekten”.
","jfr":[]} {"baseform":"tjolla","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Kanske en manlig motsvarighet till fjolla; dum, enfaldig flicka, och därmed också något mindervärdigt för det könen har mellan benen.
","jfr":[]} {"baseform":"tjomm","wordforms":[],"text":"(rom) kyss.
","jfr":[]} {"baseform":"tjomma","wordforms":["tjomra","tjumra"],"text":"(rom) kyssa.
","jfr":[]} {"baseform":"tjonkra","wordforms":["tjongra"],"text":"(rom) spotta*.
","jfr":[]} {"baseform":"tjorba","wordforms":[],"text":"(sl) handla fräckt och obscent.
","jfr":[]} {"baseform":"tjorvan","wordforms":[],"text":"(sl) fittan enligt vadkallasfittan.se. Jfr torva (1).
","jfr":["torva "]} {"baseform":"tjota","wordforms":["tjotta","tjottaheiti"],"text":"(sl) toa, toalett. Jämför tjoa. Folkmun.se har tjota; toa och menar att det rör sig om en \"hopdragning av till Tahiti som ansågs vara världens ände\".
","jfr":["till Tahiti","tjota"]} {"baseform":"tjur","wordforms":[],"text":"fsv thiur. Här symboliskt för kuk. Ett nordiskt ord besläktat med latinets taurus. Under hednatiden symbol för fruktbarhetsguden i likhet med andra stora kraftdjur som häst och björn. Idag berömmande han är en riktig tjur; han är stor, stark och potent. En 76-årig man berättar att Hero var ett vanligt tjurnamn i hans barndom och att namnet också användes som smeknamn på en riktig ”tjurkuk”. ”Javisst, och jag minns också, vilken tjänst du gjorde mig, ty det var ju dig jag hade att tacka för att jag med min tjur fick plöja upp hennes åker*.” (Chorier 1967) Se också oxe.
","jfr":["oxe"]} {"baseform":"tjura","wordforms":[],"text":"(sl) knulla, dvs det en tjur* gör. Jämför tjur; en riktig karlakarl samt hingsta och hästa.
","jfr":["hingsta","hästa"]} {"baseform":"tjurapitt","wordforms":[],"text":"(sk) fräkenväxten som har vissa likheter med en tjurpitt.
","jfr":[]} {"baseform":"tjurbajs","wordforms":["tjurskit"],"text":"(sl) skitsnack. Efter mönster av engelskans bullshit*.
","jfr":[]} {"baseform":"tjurgalen","wordforms":[],"text":"(dial) brunstig* om ko. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"tjurmige","wordforms":["tjurpick"],"text":"(dial) tjurpenis (som piskskaft eller batong). Jämför mige och pick.
","jfr":[" mige ","pick"]} {"baseform":"tjursker","wordforms":["tjurvild"],"text":"(dial) \"brunstig om ko.\" (Lundblad/Josefsson 2021) Se även tjurvild.
","jfr":["tjurvild"]} {"baseform":"tjurvild","wordforms":["tjurvilder","tjurvill","tjursker"],"text":"(dial) \"brunstig om ko.\" (Lundblad/Josefsson 2021) Och från samma källa: \"Koa e tjurvill (tjurvild); kon är brunstig.\" Se även tjursker.
","jfr":["tjursker"]} {"baseform":"tjusa","wordforms":[],"text":"(sl) 1 flörta*. 2 älska.
","jfr":[]} {"baseform":"tjutj","wordforms":[],"text":"(för spr) dibröst, patt. Ett av de ord som Olof Gjerdman (1947) hämtat ur två förbrytarordlistor från 1840-talet. Ordet sägs komma från ”sanskrit cuci the female breast, bosom av cus, to suck, hindi cuci, cunci”.
","jfr":[]} {"baseform":"tjuttjo","wordforms":["tjuttjoarna"],"text":"(rom) kvinnobröst, bröstvårta.
","jfr":[]} {"baseform":"tjuv","wordforms":[],"text":"fornsvenska thyufwir. Uppgiften från Söderwall (1900) som betecknar thyufwer som skällsord och citerar: \"kallar man annan tiuff . . .eller annat oqvädhins ord.\" (Magnus Erikssons Gårdsrätt. I Småstycken på Forn Svenska. Utg. af G. O. Klemming 1868—1881.) Tjuv var enligt Inedahl (2023) en av de vanligaste förolämpningarna under tidigmodern tid och Petter Inedahl ger följande exempel från Gävle 1637: \" Erik Jonssons hustru pekade på Erik Andersson och skrek: Din lögnare, bedragare och tjuv! Det ljuger du din gårtjuv och en get-tjuv är du tillika, svarade Erik.\" En gårtjuv är, enligt samma källa, en kringresande tjuv som tar sig in i den ena gården efter den andra för att stjäla. Tjyven kallades också fan, hin onde.
","jfr":[]} {"baseform":"tjuvbryna","wordforms":[],"text":"(sl) knulla någon mot dennes vilja. Se även bryna.
","jfr":["bryn"]} {"baseform":"tjuvingen","wordforms":[],"text":"(dial) tusan*. (OFVG) \"De va som tjuvingen! \"
","jfr":[]} {"baseform":"tjuvliggare","wordforms":[],"text":"(nyo) ”person som stjäl ditt ragg på krogen”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"tjuvpiskare","wordforms":[],"text":"se rackare, rackars.
","jfr":[]} {"baseform":"tjuyvsnabla","wordforms":[],"text":"(sl) att vara otrogen.
","jfr":[]} {"baseform":"tjyra","wordforms":[],"text":"(dial) ”betäcka* (kor)”. (Rietz 1867) Jämför tjura.
","jfr":["tjura"]} {"baseform":"tjåka","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. 2 tjåk, tjåka (sthlm sl); mun från 1920-tal.
","jfr":[]} {"baseform":"tjåla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. 2 kela*. Tjålig; kelen. Jämför tjala. 3 hångla*. 4 göra inbrott, snatta.
","jfr":[]} {"baseform":"tjårrvill","wordforms":["betäcka"],"text":"(sk) av tjår; tjur. ”Koen e tjårrvill”; kon vill bli betäckt. Se även betäcka.
","jfr":["betäcka"]} {"baseform":"tjäderlek","wordforms":[],"text":"(sl) kärlek, erotik. Den som är ”pigg på tjäderlek” anses liderlig och lättsinnig.
","jfr":[]} {"baseform":"tjäern","wordforms":["tjäarn","tjävern"],"text":"(dial) östgötskt kraftuttryck. Så här svarar Erik Magnusson Petzell på en fråga ställd i Språktidningen (4/19), varifrån ordet kommer: \"Att en av varianterna innehåller v, tjävern, tyder på att ordet ytterst kan härledas till jävelen. I östgötskan har formen reducerats mer eller mindre, men även de v-lösa formerna är ju tvåstaviga, vilket är ett slags spår av en längre form.\"
","jfr":[]} {"baseform":"tjäga","wordforms":[],"text":"(för sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"tjänst","wordforms":[],"text":"(euf) 1 knulla som i göra någon en (liten) tjänst. ”Han: —Gör mig den tjänsten. Hon: —Och vad blir förtjänsten?” Men även nyttja någons tjänst(er). ”Denne betalade henne en riksdaler om dagen för att få nyttja hennes tjänster.” (Helgesson 2003) 2 i uttrycket stå till tjänst. \"På min tid och i vår generation var det nog mer så att kvinnorna skulle stå till tjänst.\" (Kalmér 2024 s 80) 3 befordra till högre tjänst; dö. Främst använt av Frälsningsarmén.
","jfr":[]} {"baseform":"tjänsteflicksjuka","wordforms":[],"text":"(åld) ”Tjänsteflickor som kommer från landet till städerna och tar plats där förlorar ofta sin menstruation — därför att växlingen mellan lands- och stadsliv stör deras månadsperiod”. (Kahn 1944)
","jfr":[]} {"baseform":"tjänstemink","wordforms":["mink"],"text":"(sl) fitthår. Se även mink.
","jfr":["mink"]} {"baseform":"tjärn","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Damm, göl. ”Jesuskuken gled humoristiskt i moderns kött. Varm och stel som en pinne dök den i tjärnen.” (Blå 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"tjöjes","wordforms":[],"text":"(dial) \"äcklas, mår illa (vill kräkas).\" (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"tjöjs","wordforms":[],"text":"(ljud) kväljas, vilja kasta upp.
","jfr":[]} {"baseform":"tjöra","wordforms":[],"text":"(sl) ”söka upp män ifråga om prostitution”. (Thesslef 1912)
","jfr":[]} {"baseform":"tjötröv","wordforms":[],"text":"(gbg sl) kallas den som tjatar och låter käften gå.
","jfr":[]} {"baseform":"tjööyt","wordforms":[],"text":"(dial) enligt min sagesman (f 1929) i Jämtland om slampa*, oordentlig kvinna. Han ger exemplet: ”E rektu e tjööyt” (En riktig slampa). Även lapptjöyt; lappkvinna men då inte nedsättande.
","jfr":[]} {"baseform":"to","wordforms":["to"],"text":"(dial) betyder enligt Rietz (1867) orensad ull i Skåne. En äldre skåning berättar att to också används om den kvinnliga hårbusken. Och han ger exemplet ”det svarta toet”. Lundblad/Josefsson (2021) har betydelsen djurhår, lin. Möjligen en rumphuggen form av tov eller tova. Se även to under toa, toasex.
","jfr":["to","toa, toasex"]} {"baseform":"toa","wordforms":["toalett"],"text":"toa (sl) ”hist.: sedan 1950-talet och toalett hist.: sedan 1712 i betydelsen toalettbord med utrustning.\" (SO) Enligt SAOB är toalett belagt sedan 1560 tidigast i betydelsen sidentyg. Serenius (1757) översätter engelskans toilet med ”nattduksbord”. Toa, kortform för toalett, sedan 1950-talet. Från franska toilette, diminutiv till toile; linne, av latin tela; väv, vävnad. Ursprunglig betydelse är liten duk för tvättställ. 1 i dag är toalett troligen det mest använda ordet för den plats där vi renar oss både in- och utvärtes. Och som vi använder den! Riddle (1984) ger exempel på detta utnyttjande från England. Där spolas det i toaletterna minst 3 600 gånger i sekunden och under högtrafik morgon och kvällar som mest 30 000 gånger under samma sekund. Då man kan förmoda att svenskar är minst lika toanödiga som engelsmän, så får vi fram motsvarande svenska siffror genom att dividera siffrorna ovan med 5 (England ca 50 miljoner invånare och Sverige ca 10 Miljoner).
\nAndra siffror är troligen direkt översättbara till svenska förhållanden, som t ex medeltalet 5,6 för antalet dagliga toalettbesök. Var sjunde vuxen tillbringar mer än 30 minuter per dag på toaletten. 3 % spenderar över en timma där. I England använder 98 % av alla hem toalettpapper, och industrin förlorar mer tid på toalettbesök än på strejker. Känt är att många östasiatiska toalettbesökare spolar två gånger vid varje besök. Första gången för att ingen ska kunna höra vad de har för sig därinne. Detta tyckte det sydkoreanska storföretaget Hyundais ledning var onödigt och dyrt vattenslöseri och satte in \"anständighetssignaler” på sina damrum. Om man tryckte på knappen lät det som en spolning. På det lär företaget ha sparat vatten för 200 000 kronor om året.
\nUnder rubriken ”Fluga för herrar” (Vår Bostad nr 3/97) berättas hur Gustavsberg försöker råda bot på snusket i offentliga herrtoaletter genom att börja bränna in småkryp i porslinet. Detta medför, enligt företaget, att männen börjar sikta på djuret och därmed ”stänker mindre”.
\nI en artikel om Arash Hejazi (SvD 3 mars 2012), vars bok 47 sekunder är ett upprörande vittnesmål över vad den totalitära diktaturen [i Iran] gjort med landet och hans generation, berättar Hejazi bl a om den regel Khomeyni (1902—1989), iransk religiös och politisk ledare, införde om att man alltid måste gå in på toaletten med vänster fot först. Det påstås att man faller på höger fot om man dör stående. Dör man på väg in i toaletten så hamnar man i den, tar man vänster fot så ramlar man baklänges.” 2 (sl) bombardera (spränga) toan; skita. 3 (euf) nedre toaletten; underlivet. 4 göra toalett; snygga till sig. \"En lång stunds toilette följde, med puderkappa, kamning med pomada, håret enkelt ordnat i lockar och med bara en lätt pudring så att man anar det mörka inunder (grå är jag tack och lov inte mer), ansiktet med röda kinder och lite extra svart i de redan mörka ögonbrynen.\" (Burman 2021 s 32)
","jfr":[]} {"baseform":"toalettbekvämlighet","wordforms":[],"text":"(euf) se under bekvämliget.
","jfr":[]} {"baseform":"toalettbesvärlighet","wordforms":[],"text":"(euf) se under besvärlig.
","jfr":[]} {"baseform":"toalettera","wordforms":[],"text":"(euf) gå på toaletten. \"Vid en bussutflykt mötte vi en svensk dam, som blev vår guide. Hon hade vistats i Spanien i över 40 år, och väl på något sätt fjärmat sig från vårt vardagliga språk. Under en paus i resandet, en paus som vi väl rättframt skulle kalla en kisspaus, sade hon att vi nu hade möjlighet att toalettera oss.\" (Carl Peter Wickström i Brev till Språktidningen 4/2020)
","jfr":[]} {"baseform":"toalettord","wordforms":[],"text":"(sym) det ord som används främst på vissa förskolor om de ”kiss och bajs” ord som ungarna flitigt använder.
","jfr":[]} {"baseform":"toapapper","wordforms":["toalettpapper"],"text":"se under torkmedel.
","jfr":[]} {"baseform":"toasex","wordforms":[],"text":"(sym) sex med inslag av kiss och bajs. Jämför koprofag(i). Ofta nämnt i sexannonser, som följande två hämtade ur Fib/Aktuellt (feb 2000) och signaturen Kisskåt!: ”Generös och kisskåt man på 46 i Stockholm söker kontakt med kvinnor och tjejer i alla åldrar som vill kissa på mig. Det enda du behöver göra är att dra upp din kjol och sätta dig över mitt ansikte och låta mig få ta emot ditt varma piss.” ”Jag tänder fortfarande mycket på att få en kisstråle i mitt ansikte och över min kropp. Och om du vill kissar jag självklart på dig. Jag tycker att det är skrattretande att det finns så många fördomar om kiss. Det är ju det renaste som finns och varför skulle det vara fel att dela med sig av det? Här har du i alla fall en tjej som inte backar när det ska kissas.”
\nOch i ett annat nummer av Fib/Aktuellt (dec 2000) finns följande annons införd under rubriken Pottan!: \"Toasex! Kille 50 år önskar toasexlekar med en nödig tjej. Jag vill få ligga i en 69:a och att du krystar ut korvar som jag tar i min mun. Du har kanske även en väninna som vill använda mig som toa. Jag är undergiven. Jag tycker även om piss och nerpissade trosor. Är du en tjej med stora bröst och rakad fitta som vill svara till en potta.” Se även toiletsex.
","jfr":[]} {"baseform":"toast de salad","wordforms":[],"text":"(för sl) utlösning i fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"tobakspung","wordforms":[],"text":"(euf) (häng)bröst. Se även pung.
","jfr":[" pung"]} {"baseform":"Tobiasnätter","wordforms":[],"text":"i Tobias bok, en av GT:s apokryfiska böcker, berättas om Tobias äktenskap med Sarah. Hon hade varit gift sju gånger tidigare, men en demon, Asmodi — eller Asmodaeus, troligen Talmuds demonkonung Asmedai, i judisk folktro främst känd som äktenskapsfördärvare, dödade varje gång maken under bröllopsnatten. Tobias jagar bort demonen och undgår sitt öde genom att tillbringa sin bröllopsnatt med att bränna lever och hjärta av en fisk. Efter detta betecknar Tobiasnätter ett visst antal nätter efter bröllopet under vilka brudparet inte har könsligt umgänge med varandra. Denna sed, som har mycket stor spridning, beror på sina håll på en gammal uppfattning att man härigenom säkrar sig gudarnas bistånd vid barnalstring. Om detta berättar Henry Olsen i sin bok Man och kvinna (1950).
","jfr":[]} {"baseform":"tocke","wordforms":[],"text":"(sk) tupp. Förekommer också som skällsord tok, idiot.
","jfr":[]} {"baseform":"tocken","wordforms":[],"text":"(euf) dylik, sådan i det ålderdomliga ”hon var tocken”, hon var gravid. (Byrman 1989) Under min uppväxttid i Närke, 1940- och 50-tal, var frasen tocken en, tocken en tok; en sån en, flitigt använd främst av äldre.
","jfr":[]} {"baseform":"tockröv","wordforms":[],"text":"(dial) bakdel på tupp (tock). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"toe queen","wordforms":[],"text":"(am sl) bög som tänder på tår och fötter. Se även under tå.
","jfr":["tå"]} {"baseform":"toffel","wordforms":["toffelhjälte"],"text":"(sl) 1 man som står helt under kvinnligt kommando. \"Toffel eller vildman, valet är ditt. Olycklig och oälskad lär du bli oavsett.\" (Recension i SvD 21 januari 2024 om Åsa Kalmérs Naket. Hans mest intima.) 2 man utan framgång hos kvinnorna. 3 lägga tofflorna på hyllan, ställa tofflorna; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"toffelpommac","wordforms":[],"text":"(sl) fotsvett. Se vidare under svett.
","jfr":[]} {"baseform":"toffelsex","wordforms":["toffelsexa"],"text":"(nyo) ”samlag då ena partnern lägger all fokus på att tillfredsställa den andra och glömmer sina egna behov”. (SAO 2013) Se även under toffel.
","jfr":[" toffel"]} {"baseform":"toffeltryffel","wordforms":[],"text":"(sl) fotsvamp.
","jfr":[]} {"baseform":"toffla","wordforms":[],"text":"(sl) kvinna som är skön att knulla men inget att visa upp på stan.
","jfr":[]} {"baseform":"tofflor","wordforms":[],"text":"(euf) backa upp (ställa in) tofflorna; dö. Se även skor. ”Men det verkar konstigt att hon inte finns längre. Aldrig trodde jag att Sigbrit skulle få ställa tofflorna före mej.” (Sjöwall & Wahlöö 1973)
","jfr":[]} {"baseform":"tofs","wordforms":["tuss"],"text":"(sl) med tonvikt på behåringen. 1 tofs, tofsan, kisstofs; fitta. ”Jag ålade med höfterna och gned med tofsen som med en polertrasa...” (Nine Christine Jönsson, Kärlek 9/1968) ”Jag kände med min hand efter hennes hårda mage, stannade med ett finger i naveln, borrade en stund och kände vidare den mjuka tofsen.” (Bengt Martin, Kärlek 1/1965) Norsk slang har dusken (tofsen), dotten (totten), lurvetufsa og hufsetufsa. Se även tuss. 2 kuk. Jämför lunkentofs, lunkentuss. 3 rycka i tofsen; onanera.
","jfr":["tuss","lunkentofs, lunkentuss"]} {"baseform":"tofslärka","wordforms":["tofsvipa"],"text":"(sl) hora, sköka, prostituerad med tonvikt på tofs* och flykt. Se vidare lärka och vipa.
","jfr":[]} {"baseform":"toiletgate","wordforms":[],"text":"(eng) ordet skapat analogt med Watergate (från Watergate affären stor politisk skandal i USA på 1970-talet). I England har ordet toilet klassanknytning. Överklass britter använder ordet loo. Earlen av Onslaw medgav vid något tillfälle att han hade stora svårigheter att ta ordet toilet i sin mun. Och när prins William och Kate Middleton separerade kort 2007, skyllde brittisk press skilsmässan på Kates mor som använt sig av ordet toilet och med detta orsakade den skandal som kom att gå under namnet toiletgate. Prinsen kunde ju omöjligen gifta sig med en kvinna vars mor använde ordet toilet (samt hade andra förkastliga medelklassvanor som att tugga tugggummi och säga pardon istället för What! eller Sorry!) Affären ebbade så småningom ut och paret kunde återförenas och gifta sig.
","jfr":[]} {"baseform":"toiletsex","wordforms":[],"text":"(eng) sex på offentlig toalett där främst homosexuella träffas. Även sex där urin och/eller avföring ingår. Se också toasex.
","jfr":["toasex"]} {"baseform":"tojta","wordforms":[],"text":"(dial) bakdel, stjärt. Ihre (1766) menar att ordet är gotländska för ’podex’*.
","jfr":[]} {"baseform":"tok","wordforms":["tokrunka"],"text":"1 (euf) särskilt förr var det vanligt att ordet tok ingick i uttryck som främst hade med oönskad gravididtet att göra. I t ex Djura i Dalarna sa man om gravid, ogift kvinna ”va o på tok” (var hon på tok). Även ”det är på tok med (vid) henne”; ”det har gått på tok (för henne)” och ”hon är vorden på tok”. Mannen kan också \"ha gjort kvinnan på tok”. Uppgift från Byrman (1989). ”Dä ä på tok mä mej — där hör du nu.” (Moberg 1953) 2 tokjucka (sl); knulla som en galning. ”Tokjucka så skinkorna går i 180 km/tim.” Även tokrunka; onanera som en galning. Se vidare jucka.
","jfr":[]} {"baseform":"tokälska","wordforms":[],"text":"(sym) älska, vara helt galen i. Tok som förstärkande förled slog igenom i början av 2000-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"tol","wordforms":["mantol."],"text":"(åld) penis av fornnordiska toli; redskap. Engelska tool, verktyg, redskap och kuk. Se även mantol.
","jfr":["mantol"]} {"baseform":"tolla,tolle","wordforms":[],"text":"(sk) skitkorv, hård avföring. \"Ett ord som alla skåningar känner till och många använder— förutom ett litet, tydligt undantag: de som bor i byn Tollarp i Kristianstads kommun. Människor med rötterna i Tollarp har gemensamt kommit fram till att de aldrig har hört ordet 'tolle' och än mindre tagit del av vad det betyder för andra skåningar.\" (Lind 2016) I den svenska folkbokföringen fanns det i oktober 2022 34 personer med namnet Tolle. Namnet verkar vara vanligast längs västkusten.
\n\n
\n
","jfr":[]} {"baseform":"tolv","wordforms":[],"text":"
(sl) kuken står på tolv, rakt upp; om stånd, erektion.
","jfr":[]} {"baseform":"tolvfyra","wordforms":[],"text":"(lmo) analsex. Från Brottsbalkens kap 12 paragraf 4 där det bl a heter ”olovligt tagande av väg”.
","jfr":[]} {"baseform":"tolvpiparen","wordforms":[],"text":"(sym) dass. ”För större behov fanns ett avskilt beläget avträde med tolv hål, kallat ’tolvpiparen’. Som jag minns det stod tolvpiparen över en avlång grop, och när den var fullskiten, grävde man en ny grop och flyttade helt sonika hela det långa dasset dit.” (Crafoord 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"tolvskilling","wordforms":[],"text":"(sl) spottklump inte större än en tolvskilling (det gamla myntet tjugofemöring).
","jfr":[]} {"baseform":"Tomas","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. I Anecdota Americana (c 1932) kommenteras ordet med ”a name sometimes given to the active male organ of generation”. Grose (1785) har \"Thomas, Man Thomas; a man's virile member\". Se vidare under smeknamn.
","jfr":[]} {"baseform":"tomat","wordforms":[],"text":"(sl) 1 mensblod. Tomatveckan, tomatsoppa; mens. 2 tomater; skinkorna.
","jfr":[]} {"baseform":"tomboy","wordforms":[],"text":"(sl) kvinna (butch*) som klär sig manligt och som uppfattar sig och vill leva som eller opereras till man.
","jfr":[]} {"baseform":"tomrum","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Damen lät bonden fylla sitt tomrum två gånger.” (Aretino 2008) Se också rum (1).
","jfr":["rum"]} {"baseform":"tomte","wordforms":["tomtenisse","nisse"],"text":"(sl) kuk. ”—Hur står det till i muffen? — Jo, tack bra, hur står det till med tomten? svarade hon. —Jo, den står och mår fint och väntar på din muff*.” (Het Kärlek 1967) Se även nisse.
","jfr":["nisse"]} {"baseform":"tomtefjärt","wordforms":[],"text":"(lmo) fjärt* man släpper när man förätit sig på julbord.
","jfr":[]} {"baseform":"tomtemor","wordforms":[],"text":"(sl) tjej som inte fått knulla på ett tag.
","jfr":[]} {"baseform":"tomtevecka","wordforms":["vecka"],"text":"(sl) mens, menstruation*. Se även vecka.
","jfr":["vecka"]} {"baseform":"tongför","wordforms":[],"text":"(dial) dräktig* (om boskap). (ORB) Tong = tung.
","jfr":[]} {"baseform":"tonton","wordforms":[],"text":"(för sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"tonårspetting","wordforms":[],"text":"se petta, petting.
","jfr":[]} {"baseform":"top","wordforms":[],"text":"1 (sl) behå. Från engelskan. 2 (för sl) bög. 3 den aktiva/dominanta i ett BDSM*-förhållande. Den som låter sig domineras kallas bottom* eller slav.
","jfr":[]} {"baseform":"top secret","wordforms":[],"text":"(lmo) sperma. Topphemligt men här rör det sig om en ordlek på topp; kukhuvud och secret; sekret, sperma.
","jfr":[]} {"baseform":"topgäri","wordforms":[],"text":"(sl) \"beteckning för en riktigt snygg tjej. Närheten till perfektion.\" (slangopedia.se) Toppgärin är snyggare än mellangärin men inte lika snygg som supergärin*.
","jfr":[]} {"baseform":"topless","wordforms":[],"text":"(engelska topless till top; överdel och less; -lös, utan) ”Hist.: sedan 1964”. (NEO) Om kvinna med bar överkropp. Därav toplessartist.
","jfr":[]} {"baseform":"topp","wordforms":[],"text":"1 (sym) behå. Jämför engelska top*. 2 (sl) ta’t på toppen; antingen ett knull som avbryts innan mannen når längre in än med toppen (ollonet), eller också tömmer mannen sin säd över kvinnans mage och topp (bröst, s k toppbollar). Detta för att undvika oönskad befruktning. Se även coitus interruptus. 3 (sl) kvinnobröst. ”Mina bröst sticker ut en smula åt sidan och har helt rosafärgade vårtor med en vacker spets på. Jag behöver bara gnida ett ögonblick för att topparna ska växa och bli styva.” (Bjørnebœ 1967) Se även fjälltoppar.
","jfr":[]} {"baseform":"toppgäri","wordforms":[],"text":"se supergäri.
","jfr":[]} {"baseform":"toppluva","wordforms":[],"text":"se luva.
","jfr":[]} {"baseform":"toppmassage","wordforms":["massage"],"text":"(sl) runk, onani, gäller både kuk- och klitoristoppen. ”Mellan kl. 11.00 och 17.00 poserar hon naken för sina kunder. Hon ger också toppmassage åt dem som önskar.” (DN 14/4-1969) Se även massage.
","jfr":["massage"]} {"baseform":"toppsegel","wordforms":[],"text":"(sym) hissa toppseglet; få erektion, stånd.
","jfr":[]} {"baseform":"tops","wordforms":[],"text":"(eng sl) tops and bottoms; sexuellt dominerande individer (tops) och de som vill bli dominerade (bottoms). Förekommer främst i analsex* och S/M*. Hos Farmer: A dictionary of Slang (1890) finns to play tops-and-bottoms; to copulate (att knulla).
","jfr":[]} {"baseform":"torax","wordforms":[],"text":"grekiska thorax; bröstkorg.
","jfr":[]} {"baseform":"tord","wordforms":[],"text":"(åld) enligt af Klinberg (2021 s 169-70) är tord ett gammalt ord för 'smuts, dynga. Jämför engelska turd; smuts,skit.
","jfr":[]} {"baseform":"torkel","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"torkis","wordforms":[],"text":"(sl) icke spolbar (torr) toalett, dass.
","jfr":[]} {"baseform":"torkmedel","wordforms":[],"text":"Först på 1800-talet började vi svenskar använda papper vid dassbesök. Då hade kineserna redan torkat torrt med papper i över tusen år. Tidningar och postorderkataloger blev vanliga på dassen. Tidigare användes linnelappar, sammetstygbitar, gräs, mossa, löv, stickor och snöbollar, lite beroende på vilken samhällsklass man tillhörde. Hinduer och araber använde ofta stenar och var noga med att tvätta sig med vatten efter förrättat värv. För dem var européer barbarer som torkade torrt och på så sätt bara spred runt skiten.
\nPå torrdassens tid var det inte ovanligt att s k enkelt folk hade en pinne, kallad rövsticka eller rövskrapa instucken i dassväggen att brukas av den som ville. ”... förr hade man skithusstickor som man späntade och hade i en låda, och på vårarna när dom körde ut skiten på åkrarna var det som ett vårregn av skithusstickor över de bördiga och snart yppigt blomstrande markerna.” (Enquist 2008) Annars var det nog vanligast att man använde fingrarna och sen smetade av sig på väggen eller att man inte torkade sig alls.
\nFörst mot slutet av 1800-talet började Munksjö tillverka toalettpapper. När Edet fyllde 100 år 1981 gick man ut med stora annonser där det bl a hette: ”Att tala öppet om toalettpapper anses inte ’fint’, och i de första annonserna används Rubens målning ’La toilette’ som motiv. I butikerna kan man beställa Edet Kräpp utan att använda ordet toalettpapper.” (Ur annons, 100 år med Edet, DN 22/5-1981)
\nAtt det inte enbart är ofint att tala om toalettpapper fick Mettsä Tissue i Mariestad erfara när företaget, i samarbete med undertecknad, lanserade ett toapapper med klotter hösten 1998. Ett av klottret på toapapperet löd: \"Om Mohammeds bil inte kommer till Mecka/ får Mohammed mecka med bilen.\" Det blev för mycket för några muslimer som hotade de anställda och undertecknad med repressalier om inte toalettpapperet ifråga drogs in. Metsä Tissue såg allvarligt på hotet och förstörde hela upplagan
\n”Hör, vad vårt avträde säger till dem som begagnar detsamma: Du som skiter,/ Som har diarré,/ Som fjärtar,/ Som är full av träck,/ Ditt späck/ Strömmar ut/ Och sprider ut sig/ Över oss./ Smutsig,/ Träckig,/ Drypande, som du är,/ Må den helige Antonius eld bränna dig,/ Om du inte torkar alla/ Dina hål/ Som öppnat sig,/ Innan du går bort härifrån!” (Rabelais 1945/1534) Se även under svamp.
\n","jfr":["svamp"]} {"baseform":"torn","wordforms":[],"text":"
(sl) kuk. Även lång, gänglig person. Jämför fyrtorn.
","jfr":["fyrtorn"]} {"baseform":"torpa","wordforms":[],"text":"(gråspråk) utträtta naturbehov, skita. Gråspråk är det hemliga språk som de älvdalska gråarna (gårdfarehandlarna) talade och som var en variant av älvdalska.
","jfr":[]} {"baseform":"torparen","wordforms":[],"text":"enligt uppgift från manlig pensionär (Gävle), kittlaren, tyvärr utan närmare förklaring. En gissning är att eftersom den närmast livegne torparen, i jämförelse med den fria bonden, var en fattig och eländig person, så fick han namnge den, i jämförelse med kuken, så ”ynkliga” kittlaren*.
","jfr":[]} {"baseform":"torped","wordforms":["fläsktorped"],"text":"(sl) 1 kuk; form- och rörelselikhet. Ordet kommer från latinets torpedo; darrocka, darrål, fiskar som utdelar elektriska stötar. Rost i torpeden; gonorré. Även fläsktorped ett ord som dåvarande lättmatrosen Anders Ekberg (f 1939) hörde en kollega använda ombord på en ”johnsare” år 1959. ”Med ena handen bakom ryggen gnider hon den sprängfärdiga torpeden fram och tillbaka över sina renrakade blygdläppar.” (Lektyr mars 1999) 2 kondom, knullgummi. 3 en torr snabbt levererad skitkorv.
","jfr":[]} {"baseform":"torpedera","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Jämför torped.
","jfr":["torped"]} {"baseform":"torravträde","wordforms":[],"text":"(fisv) avträde*, torrklosett*.
","jfr":[]} {"baseform":"torrbajsa","wordforms":[],"text":"(sl) gör den som låser in sig på toaletten utan annan orsak än att man vill vara i fred.
","jfr":[]} {"baseform":"torrboll","wordforms":[],"text":"(sl) 1 impotent. 2 gammalt skällsord om tråkig, intetsägande, humorlös person.
","jfr":[]} {"baseform":"torrdass","wordforms":["dass,"],"text":"(sym) avträde*. ”Hist.: sedan 1963”. (SO) \"Längre från Beck & Becks kontor på Kungsgatan var svårt att komma. Ingen ström, inget rinnande vatten, torrdass förstås — en sån där liten tron med hjärta i dörren, och gamla veckotidningar i en trave, två hål i bänken, folk gjorde sällskap dit.\" (Axberger: Advokaterna, Natur & Kultur 2025 s 30) Se även dass, torrklosett och torrmugg.
","jfr":["torrklosett","dass,","torrmugg"]} {"baseform":"torrdocka","wordforms":[],"text":"(lmo) frigid*. ”Vi vet ju så väl allihop att du är så där hysterisk, Lilian, därför att du är frigid som en gammal torrdocka!” (Bjørnbœ 1967) Se även docka.
","jfr":[" docka"]} {"baseform":"torrfigg","wordforms":["figgan."],"text":"(sl) utedass. \"Löss och loppor och torrfigg på gården.\" (Sven Hassel De giriga 1991) Se även figgan.
","jfr":["figgan"]} {"baseform":"torrhaffa","wordforms":[],"text":"(sl) att lägga in en stöt på en person utan att ha alkohol i kroppen.
","jfr":[]} {"baseform":"torrjuck","wordforms":["torrknull","torrkokning"],"text":"1 (sl) antingen ett knull utan orgasm och utlösning eller så är det fråga om grovhångel, ibland också om att kvinnan är torr i slidan. ”Maria har ont i benen och Nora i underlivet. ’Jag fattar det inte, jag är torr som papper’, säger hon beklagande.” (Andersson 2005) ”Spotta i fittan och ligg inte här och torrknulla, sa skojarn.” (Ordstäv) ”De flesta av dessa aktiviteter gick ut på att få njutning utan att beröva flickan hennes jungfrudom, eftersom detta var en stor tragedi med inte så sällan dödliga konsekvenser såväl för flickan som för mannen. Det fanns en del uppfinningar. En kallades ’pensel’, en annan ’att segla mellan de rullande klipporna’, en tredje ’torrknull’, en fjärde ’spela fiol’.” (Kallifatides 2010) ”Till henne klättrade jag in genom fönstret till pigkammaren och så låg vi där och hånglade, men hon ville aldrig släppa till fittan, så jag fick torrknulla henne och därefter hoppade jag ut genom fönstret och gick hem, bytte kalsonger och lade mig.” (Ekroth 2012) 2 enligt Don Herler, Helsingfors, är torrknull = runk i finska Österbotten.
","jfr":[]} {"baseform":"torrklosett","wordforms":[],"text":"(sym) klosett* utan spolanordning men med inbyggt uppsamlingskärl. ”Hist.: sedan 1915”. (NEO) \"Rummen saknar varmvatten och för naturbehoven är besökaren hänvisad till en torrklosett, där gamla skräpiga veckotidningar får tjänstgöra som toalettpapper.\" (Ragnar Åslund Svenska bordeller. Vintitj förlag 2025 s 108) Se även torrdass, torrmugg.
","jfr":["torrdass,","torrmugg"]} {"baseform":"torrknull","wordforms":["torrkokning"],"text":"se torrjuck.
","jfr":[]} {"baseform":"torrmugg","wordforms":["mugg,"],"text":"(sym) en plats, ute eller inne, där avfallet samlas upp i en tunna eller annat kärl för återanvändning och inte spolas ner med hjälp av vatten. I Stockholm fanns det i början av 1900-talet som mest 92 200 torrmuggar. År 1904 hävdes det tidigare generella förbudet mot vattenklosetter och torrdassen började bytas ut, men trots det fanns det 1973, då statistiken upphörde, fortfarande 1 378 torrmuggar kvar i stan. Se även mugg, dass och torrdass.
","jfr":["dass","mugg,"," torrdass"]} {"baseform":"torrsex","wordforms":[],"text":"(sl) se gnidsex.
","jfr":[]} {"baseform":"torrtupp","wordforms":[],"text":"(fisv) torrdass. Se också tupp (2).
","jfr":["tupp"]} {"baseform":"torsk","wordforms":["torska"],"text":"1 från svensk dialekt torsk; lat, otrevlig person. Enligt Svenska Akademiens ordboks arkiv används ordet för att beteckna dumhet. Tidigaste exemplet är från 1860. Därav verbet torska; förlora, åka dit. Det tidigaste exemplet på torska i SAOB:s samlingar är ”Det är de nervösa killarna som torskar”, yttrat av Gustav Rune Eriks i tidningen Vi 1949.
\nKanske är det torskens dumt stirrande blick som är boven i dramat eller så har torsken bara blivit offer för det bildspråk som lånar jämförelsematerial från djurens värld för att beskriva mänskliga tillstånd och egenskaper, t ex klok som en uggla och listig som en räv. 1 (sl) kund till prostituerad. ”Fiska, jaga och pilka torsk”; fånga en kund; om prostituerad. Med samma betydelse ”få en torsk på kroken”. Gäller det manlig prostitution talar man om torskfiske eller knacka torsk. ”Ordet ger inte bara uttryck för kvinnans allmänna syn på mannen, utan visar också det dubbla perspektiv som finns när det gäller den som utnyttjar och den som utnyttjas. En torsk är en fisk, ett djur som man halar in i sitt nät, fångar. Mannen torskar dit, dvs blir lurad även han, enligt kvinnans sätt att se. För hon ger inte något av sig själv. [...] Att benämna mannen torsk är att svara på den utstötning och förakt som ligger i benämningen hora.” (Prostitution 1981)
\nI Tyskland kallas torsken för Freier; friare. Mannen uppvaktar, friar till en kvinna. Ett betydligt mer positivt uttryck än svenskans nedvärderande torsk. ”Torskar som inte betalar för sig och andra olydiga slamkrypare riskerar att hamna finfördelade i Stockholms Ström till övriga fula fiskars stora glädje.” (Bjärlind: Våga kallas hora. Subaltern 3/2006) Torska ihop stålar; tjäna pengar på prostitution. Jämför låda.
\nGrünbaum (1996) finner det äldsta belägget för det här speciella bruket av torsk för första gången i skrift hos Per Anders Fogelströms ”Att en dag vakna” (1949): ”Käringen e ute för å sno en torsk, säjer Acke. Ja har bädda åt dom i rumme.” 2 torska; köpa sex. 3 (sl) homofil. Någon som är lätt att lura, som torskar dit. Jämför under (1). 4 (so) sexuell avvikare. 5 vardagligt om svampinfektionen candida, en jästsvamp i slidan. Den gör ingen skada men kan leda till andra infektioner. 6 (sl) mata torskarna; spy till sjöss. 7 (sl) torska; dö. 8 kuk. ”... då kränger han in den torsken i mulen ...” (Martin, Kärlek 8/1967) Se också mule (1). 9 torskfrossa (sl) prostituerad om sexuellt mycket upphetsad kund.
","jfr":["låda"]} {"baseform":"torskis","wordforms":[],"text":"(sl) torsk*; kund till prostituerad. ”Jag föraktar ingen så som andra har föraktat mig och ingen av mina torskisar har betett sig så illa som vissa förståsigpåare.” (Östergren 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"torsköga","wordforms":["öga"],"text":"(lmo) att vara så skitnödig att korven sticker ut. Se även öga (1).
","jfr":["öga"]} {"baseform":"tortijera","wordforms":[],"text":"(för sl) lesbian, lespisk. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"torva","wordforms":[],"text":"ett avskuret gräsbevuxet stycke jord. 1 (sym) fitta, fitthår. ”Jag steg in efter henne och kunde bara tänka på den enorma torva som fanns där under kjolen, svart krulligt hår långt upp på magen, hår som man skulle kunna gräva in hela handen i och sen skulle man ...” (Magnusson, Kärlek 14/1970) ”När hon gjorde det kände han hur det rörde sig i torvmossegraven igen.” (Eckerbom, Kärlek 1/1965) Jämför tuva. Även torvdjup, torvmosse, torvmossgrav, torvmyr. 2 fukta torvan; onanera. 3 odla torvan; knulla. 4 dö i ”torvan blir ditt täcke”. ”… att dina sista dagar på jorden varda fyllda af onämnbara kval och att redan i dina unga år torfvan blir ditt täcke.” (Kress 1905) 5 stoppa om sig torvorna; begravas.
","jfr":[" torvdjup, torvmosse, torvmossgrav, torvmyr","tuva"]} {"baseform":"tosa","wordforms":["tossa"],"text":"(so) toka, fjolla*. ÖSO har tosa; \"tokig kvinna\".
","jfr":[]} {"baseform":"tosis","wordforms":["klosis."],"text":"(sl) toa, toalett. -is är en av våra vanligaste slangändelser. Härstammar troligen från gammalt djäkne- och studentspråk, i anslutning till latinska ord av typen finis; slut och rudis; okunnig. Det äldsta belägget i svenskan på denna ordbildning är från 1719 och gäller ordet rökis, som är månsing för tobak. Se även klosis.
","jfr":["klosis","klo"]} {"baseform":"toss the salad","wordforms":[],"text":"(eng sl) slicka könsorgan. ”Supermodellen verkade först gilla idén att jag skulle ’toss the salad’ och särade villigt på benen.” (Puma Swede 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"toss up","wordforms":[],"text":"(put) kvinna som ger sexuella tjänster i utbyte mot crack (kokain) eller pengar att använda vid crackinköp. Jämför raspberry och strawberry med samma betydelse.
","jfr":["strawberry","raspberry"]} {"baseform":"totaltjong","wordforms":["totalfjång"],"text":"(sl) stånd, erektion. Se även fjong.
","jfr":["fjong"]} {"baseform":"totempåle","wordforms":["påle"],"text":"(sl) kuk. ”Rudolf gurglade ett ’håhåh, som att tvätta musen med husets tvål, håhåh’, och TrimpaRärrä skorrade som brorMin att ’huhuh, som IsoIisiskos vresiga totempåle i köttet’...” (Pohjanen 2003) ”... jag bjuder dig mitt praktfulla vintersolstånd en totempåle i ditt tempels ädla oljor...” (Hästbacka: Till min älskade och hennes fitta. Subaltern 3/2006) Se även påle.
","jfr":["påle"]} {"baseform":"toto","wordforms":[],"text":"1 (fi) enligt Don Herler, Helsingfors, barnspråk för ”pink*” på Åland. 2 (hind) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"tottar","wordforms":["tutte."],"text":"(sl) bröst, mest om kvinnobröst. Tott; liten tofs av hår, garn eller liknande och fornsvenska tutta; göra tottar. Norsk slang har dotten (totten) om fittan. Troligen barnspråksord som i tummetott. Se även tutte.
","jfr":["tutt"]} {"baseform":"tottmor","wordforms":[],"text":"(åld) totta; docka. Från Nuckö i Estland kommer det ålderdomliga ”hon är tottmor”, enligt Byrman (1989) om ”kvinna i framskridet havandeskap”. Jämför mor.
\n","jfr":["mor"]} {"baseform":"touch your feet","wordforms":[],"text":"
(för sl) uppmaning när man vill ta någon bakifrån.
","jfr":[]} {"baseform":"touchdown","wordforms":[],"text":"(eng) landning (flyg), marksättning. 1 när skitkotten når ner till vattnet men vägrar släppa. 2 när brösten hänger ner.
","jfr":[]} {"baseform":"toucherism","wordforms":[],"text":"(franska touche till toucher; vidröra) att avsiktligt toucha, röra vid främlingars sexuellt laddade kroppsdelar t ex kön och bröst. Se vidare frotteurism.
","jfr":[]} {"baseform":"Tourettes syndrom","wordforms":[],"text":"se under TS.
","jfr":[]} {"baseform":"tourätta","wordforms":[],"text":"(lmo) försvenskning av begrepet TS*. \"Tillstånd när man inte kan avhålla sig från att rätta språkfel\". (Sjödin 2017)
","jfr":[]} {"baseform":"tova","wordforms":[],"text":"(sym) fitta, fitthår. Knippe av hoptrasslade hår- eller grässtrån. I en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995), ges följande nedsättande beskrivning av kvinnolemmen: ”Af idel martofvor fittruskan består/ Med klimpar och skofvor i hvart och ett hår/ En näfve full med trasor som slinka hit och dit/ Och stora skräppeflasor så blöta som en skit.”
","jfr":[]} {"baseform":"tower","wordforms":[],"text":"(sl) kuk, torn. Från engelskan. Se också torn.
","jfr":["torn"]} {"baseform":"toy","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Från engelskan. Leksak, struntsak.
","jfr":[]} {"baseform":"toyboy","wordforms":[],"text":"(eng) ung man (boy) som lek- (toy) och sexobjekt för betydligt äldre man/kvinna. ”Hon behövde unga ofullgångna toyboys att vrida om knoppen på.” (Drougge 1996) \"Inledningsvis pratade hon om mig som att jag var hennes toyboy, på skoj.\" (Kalmér 2024 s 170) Jämför bimboy.
","jfr":["bimboy"]} {"baseform":"toytouchmember","wordforms":[],"text":"(sl) från engelskan. Bög, homofil.
","jfr":[]} {"baseform":"toz","wordforms":[],"text":"(sl) idiot, klantskalle.
","jfr":[]} {"baseform":"TP","wordforms":[],"text":"(sl) kort för engelska tactical puke*; taktisk spya. Att under en festkväll se till att spy så att man kan fortsätta dricka.
","jfr":[]} {"baseform":"tradarpissoar","wordforms":["pissoar"],"text":"(sl) kan bestå av något slags kärl som långtradarchaffisar pissar i under färd. Se även pissoar.
","jfr":["pissoar"]} {"baseform":"traderöv","wordforms":["traggröv"],"text":"(sk) trist person. Tradig; långtråkig, enahanda, trist. Se även traggröv.
","jfr":["traggröv"]} {"baseform":"traffickerad","wordforms":[],"text":"(sym) offer för trafficking*. ”Det är svårt att vara stolt när man kommer i kontakt med människoöden som traffickerade flickors.” (Skaldeman 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"trafficking","wordforms":[],"text":"(eng) med den vanliga ing- ändelsen (se t ex mooning, streaking). Från latinets traficare; driva handel. Traffic; handel, trafik. Om den ”sextrafik, sexhandel”, (det nya brottet människohandel för sexuella ändamål infördes i svensk lag den 1 juli 2002), som pågår främst från Öst- och Västeuropa. Enligt FN:s beräkningar rör det sig om ca en halv miljon kvinnor och barn som utnyttjas till prostitution av vilka mellan 400—600 hamnar i Sverige. För några år sedan var de främsta mottagarländerna för den här sortens trafik Israel, Grekland, Förenade Arabemiraten och Turkiet men numera (2005) går trafikströmmarna främst till Tyskland, England, de nordiska länderna och Nederländerna. Idag beräknas handeln med kvinnor och barn utgöra världens tredje största handelsvara.
\nProblemet är störst i det fattiga sydostasien och i t ex thailändska bordeller saluförs uppemot 30 000 burmesiska kvinnor och barn. Förhållandena på bordellerna är omänskliga och merparten av flickorna utsätts för våld och många hiv-smittas. Det är inte ovanligt med 5—6-åriga flickor i bordellerna och jungfrur står högt i kurs. Det talas t o m om sexauktioner där unga flickor säljs till kilopris.
\nI en artikel i SvD (17/10-2005) med rubriken ”Barn säljs för att tigga åt sina ägare” heter det i ingressen att ”Handeln med människor har nått ’alarmerande’ nivåer i sydöstra Europa” och att ”fler nya trender konstateras”.
\nTrafficking idag handlar inte bara om ren sexhandel med kvinnor utan även barn och män är numera inblandade. I Albanien t ex är 70 % av offren för trafficking män. I artikeln berättas också att ”de flesta som hamnar i trafficking kommer från Albanien, Rumänien, Moldavien, Ukraina, Bulgarien och Kosovoprovinsen”. Människosmugglarna arbetar idag i allt större utsträckning med lagliga dokument och passerar lagliga gränsövergångar, istället för att som tidigare t ex smuggla människor genom täta skogar nattetid.
\nNågot annat som också ändrat karaktär är rekryteringen av offren för trafficking. Rekryteringen via låtsasjobb har minskat på bekostnad av män (loverboys) som lockar in tjejerna i sexhandeln genom att först spela rollen av deras pojkvänner eller så använder man sig av kvinnliga rekryterare som själva en gång har fallit offer för trafficking och som nu skryter om t ex vilka fina kläder de kunnat köpa för hoptjänade pengar och på så sätt lurar till sig unga tjejer med sådana drömmar.
\nAndersson (2006) menar att siffrorna för trafficking inte bara rör sig om prostitution. ”Enligt den internationella definitionen av trafficking handlar det om handel med kvinnor och barn i kommersiellt syfte; det kan röra sig om prostitution, men också om annat utnyttjande, som exempelvis billig arbetskraft i tillverkningsindustrin. Men i händerna på svenska politiker har den osäkra siffran renodlats. För nu handlar det enbart om sex. Alla kameljockejer och slavarbetare i små tillverkningsindustrier och service har försvunnit. I svensk tappning handlar trafficking enbart och uteslutande om sexuell exploatering.”
","jfr":[]} {"baseform":"trafikolycka","wordforms":[],"text":"(so) ful, osexig och oattraktiv tjej. Se även olycka.
","jfr":[" olycka"]} {"baseform":"traggröv","wordforms":["tramseröv","traderöv"],"text":"(dial) tjatig tragglande person. ÖSO har traggeröv; tjatig person. Från samma källa tramseröv; skämtsam person. Se även traderöv.
","jfr":["traderöv"]} {"baseform":"traktor","wordforms":[],"text":"(sl) ta en tur på den vita traktorn; skita.
","jfr":[]} {"baseform":"trall","wordforms":["tralla","trallgök","ta sej en tralla;"],"text":"1 (sl) tralla; liten, låg transportvagn, som dras för hand. Därav uttrycket dra en handtralla*; runka, onanera. ”Ibland drar jag en tralla bara för att den står.” (Hite 1982) ”Det känns alltid som man blir klarare i huvudet när man dragit en tralla.” (Hite 1982) ”Den niggern leker med sej själv hela jävla dan! Han tar ut den och drar en tralla var som helst, jag lovar.” (Delany 2009) Även ta sej en tralla; runka. 2 (sbst) tralla; kuk. 3 (euf) havande. Enligt Byrman (1989) är ordet ”möjl etym besläktat med trilla ’rulla, välvas’.” Och hon har exemplet ”ho ä på trallen” om gravid kvinna från Edeby i Hälsingland.
","jfr":[]} {"baseform":"trallfisk","wordforms":[],"text":"(sl) bög, homosexuell. Se även fisk.
","jfr":[" fisk"]} {"baseform":"trallingshora","wordforms":[],"text":"(sl) lågprisprostituerad. Tralling; femtioöring av månsing trelling; 3 daler. Jämför trilling (sl); tjugofemöring.
","jfr":["trilling"]} {"baseform":"tramp","wordforms":["trampa"],"text":"(so) om allmänt lösaktig kvinna. Från engelska tramp; luffare, vagabond men i amerikansk slang även om slampa, luder, fnask. Se även trampa (3).
","jfr":["trampa"]} {"baseform":"tramp stamp","wordforms":[],"text":"(sl) engelska tramp; fnask, slampa och stamp; stämpel. Här om en i svanken sittande tatuering. Under rubriken ”Sexistisk reklam på Välas parkering\" rapporterar Helsingborgs Dagblad (dec 2014) om reklamskylten med budskapet: \"Trött på din tramp stamp? Tattoo laserborttagning.” Reklambilden föreställer en lättklädd kvinnas ryggbild. Reklamen anmäldes och fälldes av Reklamombudsmannen (RO) som ansåg att den var könsdiskriminerande. RO menar att kvinnan på bilden ”genom sin klädsel och det sätt som bilden är beskuren på framställs som ett rent sexobjekt”.
","jfr":[]} {"baseform":"trampa","wordforms":[],"text":"1 germanskt ord och besläktat med trappa. Här dialekt för para sig om kalkon och tupp. Troligen rörelsebeskrivande. Enligt Rietz (1867) främst använt i Dalarna och Östergötland. ”Många tillfällen ges i det dagliga livet att komma in på frågor om fortplantningen: hönsägget vid frukostbordet, binas besök i blommorna, grodrommen i ett dike, tuppen som trampar en höna i hönsgården.” (Hylander 1943)
\nEnligt Pohjanen (1998) används ordet också om människor. ”De sa att han gick ut för att locka kvinnor med sig i stallet och klappa dem på baken där och sedan trampa dem på höskullen.” I ett e-mejl förklarar Pohjanen (f 1944) att ”trampa ngn tung eller dräktig används i min hemtrakt (Pajalaområdet) om sexuell akt”. Jämför hanitramp(ad). ”När dom trampar tillsammans? Det är så dom gör kattungar, det säjer mor.” (Hellström 2010) 2 (sl) trampa barfota, trampa vattensäng; knulla utan gummi. 3 (sl) prostituerad, en som går på gatan, trampar runt.
","jfr":["trampa barfota, trampa vattensäng"]} {"baseform":"trampcykel","wordforms":[],"text":"(lmo) toa, toalett. En helt vanlig cykel som kan förkortas VC*.
","jfr":[]} {"baseform":"trampling","wordforms":["trampstimulering"],"text":"sexuell stimulering av att bli trampad. Havelock Ellis (1859—1939) berättar i The Psychology of sex (1933) om ett fall från sin praktik, där en mans begär väcks av en kvinna med vackra ben i svarta högklackade skor. Mannen ligger utsträckt på golvet medan kvinnan trampar omkring några minuter på hans bröst för att sedan förflytta sig neråt längs kroppen. När hon så slutligen med ena skon berör hans penis får mannen orgasm. ”Jag skulle plötsligt ut och kissa, men då jag smög mig ut på ’toaletten’ såg jag, att det var den inte alls avsedd för. Där kröp en man omkring på cementgolvet för att bli trampad på, och det låg en man i själva pissrännan för att bli pissad på.” (Brøgger 1978) ”Det är inte alls ovanligt att råka ut för en man, som vill, att man skall binda honom till händer och fötter och sedan trampa på honom, stå på honom med skorna på.” (Haraldsson 1918)
","jfr":[]} {"baseform":"trampolin","wordforms":[],"text":"(so) kvinna som sexobjekt, att hoppa på.
","jfr":[]} {"baseform":"tranehals","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. \"Ack, vad är det för en tranehals,/ som jag här känna få-å-å-år./ Ja, vad är det för en tranehals,/ som jag här känna får?\" (Svenska Folkpoesi 1991) Se även under svan.
","jfr":["svan"]} {"baseform":"tranlampe","wordforms":[],"text":"(no) prostituerad. Jämför kvartslampa.
","jfr":["kvartslampa"]} {"baseform":"trans","wordforms":[],"text":"(sl) 1 transvestit*. ”Trans sökes (ej hemmatrans). Du ska kunna vara ute med mig, en kille på 49 år.” (Blixtkontakt. Aktuell Rapport 5/98) 2 lesbian*.
","jfr":[]} {"baseform":"transa","wordforms":["t-ordet "],"text":"(sl) \"transvestit eller transperson i allmänhet, särskilt de som uppfattas som kvinnliga av omgivningen; bland yngre talare har transa ansetts starkt nedsättande sedan cirka 2014 och kallas ibland även t-ordet [troligen inspirerat av hur engelska motsvarigheten tranny blev tabubelagt runt 2010]; äldre talare ser det mer som en vardaglig term. Som verb kan transa antingen betyda att klä sig som en dragqueen eller att i allmänhet agera könsöverskridande, främst genom att klä sig könsöverskridande. Verbet verkar ha varit som mest populärt runt 2000 men används sällan idag.\" (Peter Isotalo,amatörspråkhistoriker) \"Rätta dä efter han å lyssna till han, du flamsiga transa!” (Teratologen 2003) \"Man kan vara homosexuell, man kan vara transa, man kan gå på swingerklubb* utan att hamna i fängelse.\" (Kalmér 2022 s 154) Se också drag (2).
","jfr":["drag"]} {"baseform":"transaktionssex","wordforms":[],"text":"ett fenomen där kvinnor ofta inte har råd att välja avhållsamhet eller säker sex även om de skulle vilja det, eftersom de av ekonomiska eller andra orsaker är helt i händerna på manliga partners.
","jfr":[]} {"baseform":"transfeminin","wordforms":[],"text":"grekiska trans, på andra sidan och feminin; kvinnlig. En transperson som har en feminin könsidentitet.
","jfr":[]} {"baseform":"transfobi","wordforms":[],"text":"grekiska phobos; skräck, fruktan och latin trans; på andra sidan av, till andra sidan. Rädsla för den som bryter mot heteronormativiteten kopplat till könsöverskridande i någon form. Se också transsexualitet och hetero.
","jfr":["transsexualitet ","hetero"]} {"baseform":"transgenderist","wordforms":[],"text":"person som lever i ett annat kön än det egna. Amerikanskt ursprung. Se vidare under transsexualitet.
","jfr":[]} {"baseform":"transing","wordforms":[],"text":"(sl) 1 transsexuell. 2 homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"transmaxxare","wordforms":[],"text":"rörelse som omfattar incelmän* (se incel) \"som svalt manosfärens föreställningar om att kvinnor är priviligierade. De peppar, eller rentav hetsar, varandra att byta kön för att komma i åtnjutande av alla dessa kvinnliga privileger, och för att få uppleva sexuell närhet. De delar också tips om hur man ljuger för vården för att få de preparat man behöver.\" (Paulina Neuding: Viktigt tillskott till kunskapens om trans. SvD ledare 8 dec 2025)
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"transofil","wordforms":[],"text":"
(latin förleden trans- till andra sidan och grekiska philia; kärlek, dragning till) man eller kvinna som sexuellt föredrar transvestiter*. Se även gyandromorfofiler.
","jfr":["gyandromorfofiler"]} {"baseform":"transperson","wordforms":[],"text":"(tro) ett samlingsnamn för alla de grupper och personer som på olika sätt identifierar sig som trans*.
","jfr":[]} {"baseform":"transportör","wordforms":[],"text":"beteckning på den som ansvarar för transporten av offren vid trafficking*.
","jfr":[]} {"baseform":"transsexualitet","wordforms":[],"text":"även TS, transperson (latinska förleden trans-; på andra sidan av, till andra sidan) I Kärlekens pris (2005) definieras transsexualitet som ”En djupt grundad känsla och upplevelse av att inte höra hemma i den kropp man fötts i och med den könsidentitet man tilldelats juridiskt.” Serenius (1757) översätter engelska transsexion med ”könförwandling”.
\nDen tyske sexologen Magnus Hirschfeldt (1868—1935) var troligen den förste som använde sig av ordet transsexualitet (1923). Enligt honom rör det sig om ett tillstånd där den transsexuella mannen eller kvinnan känner att det finns en spänning eller ett missförhållande mellan det biologiska könet och den psykologiska könstillhörigheten. Det känns för mannen som om han har en kvinnas själ i sin manliga kropp, medan det är omvänt för kvinnan.
\n”I vardagligt tal, i transsexuellas egna berättelser och i den medicinska litteraturen är transsexuell någon som ’känner sig fångad i fel kropp’. För att komma till rätta med denna plågade känsla söker sig transsexuella till olika läkare och försöker övertyga dessa läkare om att deras kropp borde anpassas efter den inre upplevelsen av den. När det gäller de personer som även på svenska kommit att kallas ’MtF-transsexuella’ (’Male-to-Female’, alltså ’Man-till-Kvinna’ eller ’transkvinna’, som är en annan benämning som många transkvinnor själva föredrar), betyder det att läkarna – om de nu går med på att patienten är en riktig transsexuell – skriver ut hormonpreparat och eventuellt ordnar tillstånd så att en kirurg kan operera in bröstprotes och ersätta penisen med en konstruerad vagina.” (tankar om sexualiteten 2001)
\nSverige var det första land i världen som fick en särskild lag om könsbyte (1972). Varje år ansöker några tiotal personer om att få genomgå en könsbytesoperation. Det är en lika lång som smärtsam process. Man måste bevisa att man lider av transsexualism och vara beredd att utsättas för en lång psykologisk utredning. Är man gift måste man skiljas och man måste gå med på att tvångssteriliseras. Fram till 2005 har ca 400 nu levande svenskar genomgått behandlingen. Sedan 1997 arrangeras årliga transkonferenser i Båstad, med deltagare från hela Skandinavien. Under ett par dagar i maj diskuteras frågor som rör transsexualism och transvestism.
","jfr":[]} {"baseform":"transsexuell","wordforms":[],"text":"är den som identifierar sig med motsatt kön och vill byta till det. ”Hist.: sedan 1967.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"transvestism","wordforms":[],"text":"sexuell böjelse att vilja uppträda i kläder typiska för det motsatta könet. Till trans- på andra sidan och latinets vestire; klä sig. ”Hist.: sedan 1965.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"transvestit","wordforms":[],"text":"också här är, liksom i fallet med transsexualitet*, den tyske sexologen Magnus Hirschfeldt (1910) namngivare. Ordet kommer från latinet av förleden trans; över, till andra sidan och vestis; beklädnad. Jämför travesti av italienska travestire; förklädd. I svenskan är ordet känt åtminstone sedan 1950-talet och då i början i formen transvestit. En transvestit är en person som har behov av att iföra sig kläder som huvudsakligen bärs av det motsatta könet. Mest rör det sig om homosexuella män som är nöjda med sitt biologiska kön men som ibland har behov av att klä sig som kvinna. En del gör det för att de får en sexuell kick av det, andra gör det enbart som avkoppling.
\n”Den egendomligaste transvestiten är antagligen Charles Genevieve Louis Auguste André Timothée de Beaumont, riddaren av Eon (1728—1810). Tjugofemårig uppträdde han som hovdam vid det ryska hovet, 41-årig som sändebud vid engelska hovet och som hovdam vid det franska hovet hos Marie Antoinette. Efter honom använder man också ordet eonism, (lanserat av den engelske läkaren Havelock Ellis [1859—1939] år 1920), istället för transvestism. Man tror att han var homosexuell men säker är man inte.” (Fabricius-Møller 1946) Tilläggas kan att diplomaten Eón de Beaumont levde halva sitt liv som man och den andra hälften som kvinna och att han uppträdde så övertygande i sin kvinnoroll bl a som agent att han beordrades av franske kungen att ”vara” kvinna.
\nI DN Stockholm (6/11-1995) berättar von Zweigbergk om ett besök hos Stockholms klubb för sexuellt annorlunda och hur hon ”bland alla dessa läderklädda sadomasochister, bögar, flator och transor och annat som jag inte visste fanns mötte värme, glädje och respekt”. Enligt Sex i Sverige. Om sexuallivet i Sverige 1996 (Folkhälsoinstitutet) uppger 3 % av männen att de någon gång klätt sig i det motsatta könets kläder och blivit sexuellt upphetsade av det. Däremot har ingen kvinna sagt sig bli upphetsad av att klä sig i manliga kläder. Av det drar undersökningen slutsatsen att ”transvestism förekommer hos män — inte hos kvinnor”. I Femte Mosebok 22:5 heter det: ”En kvinna får inte bära mansdräkt, och en man får inte ta på sig kvinnokläder, ty Herren Gud avskyr alla som gör sådant.\" (Bibeln 2000)
\n\n
\n
","jfr":["transvestit","travesti"]} {"baseform":"trappbög","wordforms":[],"text":"
(so) brevbärare.
","jfr":[]} {"baseform":"trappedragare","wordforms":["trappesopare"],"text":"(åld so) trappedragare enligt Swedberg (1720-t) om lismare, tallriksslickare*. Inedahl (2023) har besläktade trappesopare och exemplet: \" Anders Skomakare satte ner ölstopet och vände sig till Olof Jonsson. Du är föga för en karl, en trappesopare är vad du är, sa han och alla skrattade.\"
","jfr":[]} {"baseform":"trapphallick","wordforms":[],"text":"se hallick.
","jfr":[]} {"baseform":"traps","wordforms":[],"text":"(lat) Chorier (1967) om manslem*.
","jfr":[]} {"baseform":"trasa","wordforms":["tras"],"text":"(sl) 1 slak kuk i vrida ur trasan; pissa, runka, få orgasm, knulla.Vrida ur trasan bl a hos Thesleff (1912). Se även svamp. ”Till sist blev han upphetsad och drog ur gylfen fram en gammal svart trasa som han skakade av alla krafter...” (de Sade 2005/1785) ”Den var inte längre någon blänkande hjältelans utan bara en slapp trasa.” (Chorier 1967) \"Den blev kvar hos henne, så nu rinner kladdet utför benen, när hon skyndar upp. Ta hand om din jävla trasa, skriker hon.” (Pohl 2007) 2 pung. 3 tassa i trasorna (byxorna); knulla. ”Om Sam hade fått tag på nån av dom som tassade i trasorna på henne, så skulle han ha slagit ihjäl honom.” (Mailer 1982/1948) Även trasa (dial) i ”pläga olofligt umgänge med någon af annat kön”. (Rietz 1867) Han har också med följande exempel från Bohuslän: ”ligga å trasa mä’n”. 4 (snusk, slask)trasa; fitta. 5 vara till sig i trasorna; sexuellt uppeggad, kåt. 6 trasor; (blygd)läppar. ”Hon satt med särade ben och för att kunna öppna springan mer höll hon upp ena benet i luften och med händerna hade hon dragit huden åt sidorna. Så betraktade Edwardas ’trasor’ mig, håriga och skära, fulla av liv som en frånstötande bläckfisk.” (Bataille 1997) 7 disktrasa; röv, arsle. 8 (so) om sjaskig och slampig kvinna. \"Hon bara låg där som en disktrasa med pengarna i ena handen och väntade på att jag skulle bli klar.\"(Hite 1982) Slangopedia.se har även trasa; hora, slampa*.
","jfr":["tras"]} {"baseform":"trash","wordforms":[],"text":"(sl) prostituerad. Engelska trash; slampa.
","jfr":[]} {"baseform":"trasha","wordforms":[],"text":"(sl) snacka skit om någon/något.
","jfr":[]} {"baseform":"traska","wordforms":[],"text":"nordiskt ord troligen av ljudhärmande ursprung. Det traskar och går; någon får orgasm, utlösning. ”Hon: — Hur har du det? Han: — Joo taack, det traskar och gååår...”
","jfr":[]} {"baseform":"tratt","wordforms":["tratta"],"text":"(sl) 1 tratt; fitta; ”hälla något i tratten”. Därav tratta; knulla. Tratta; proppa full med något. ”Han såg hennes fingrar dra isär blygdläpparna och blotta hålet, som låg i den lilla röda, våta tratten ...” (Tvillingerotik 1969) 2 trattar; kvinnobröst. ”Av de snuskiga slasktanter med trattar, de lumpkäringar med ruttnande intimiteter ...” (Hammarén 2001) 3 kuk. ”Ur den stora tratten rann droppar av sperma nerför det våta tyget som täckte låret.” (Delany 2009) 4 sylt i tratten; mens, menstruation.
","jfr":[]} {"baseform":"trav","wordforms":[],"text":"(dial) ”hon är på traven”, på väg att få barn. Byrman (1989) har ordet belagt i Uppland, Gästrikland och Dalarna.
","jfr":[]} {"baseform":"travarlapp","wordforms":[],"text":"(åld so) det äldsta belägget återfinns hos Bellman (1770-1771 F E nr 62): ”Jungfru Ulla! — Hut Trafvarlapp!/ Sök dina Jungfrur på gatan.” Enligt Larsson/Hellquist (1967) är ordet specifikt stockholmskt.
","jfr":[]} {"baseform":"tre værelser og kjøkken","wordforms":[],"text":"(no sl) för samlag. Tre rum och kök.
","jfr":[]} {"baseform":"trebenare","wordforms":["trebent","tredje benet","ben"],"text":"(sl) (stå)kuk. Också om pojke/man. Se även ben.
","jfr":["ben"]} {"baseform":"trebent","wordforms":["tredje benet","trebenta kon","trebenta grejen","grej"],"text":"(sl) 1 om pojke/man i sexuellt avseende. Se även grej. 2 (stå)kuk. Benet mellan de två ordinarie.
","jfr":["grej"]} {"baseform":"tredje benet","wordforms":["ben"],"text":"(sym) kuk. Se även ben och trebenare.
","jfr":["ben","trebenare"]} {"baseform":"tredje könet","wordforms":[],"text":"(sym) tredje könet är en vanlig beteckning på homosexuella, särskilt under senare hälften av 1800-talet. Namngivare lär vara den tyske juristen Karl Heinrich Ulrichs (1862—1895) utgivare av tolv små skrifter om homosexualitet. Den homosexuella betraktades som ett mellanting, en varelse med kvinnlig själ i en manlig kropp. I Kärlekens pris (2005) och artikeln om Den omanlige manlige ’juden’ — bilder ur svensk skämtpress omkring 1900—1930 heter det: ”Den ’judiske’ mannen var inte någon riktig man men samtidigt inte heller någon kvinna. Han konstruerades som det ’tredje könet’, som grenslade maskulinitetens och femininitetens representationer.”
","jfr":[]} {"baseform":"treenighet","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. ”Han sträcker sina händer mot hennes bröst och ner mot hennes gudomliga, krusiga treenighet, men hon styr bort hans försök och han känner hur hon återgår till att rytmiskt smeka sig själv där fram.” (Blind date ur Din Geografi 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"tre-gånger-femton","wordforms":[],"text":"(sl) toalett. Uttrycket hämtat ur Astrid Brismans flickslangordbok från 1932 presenterad och kommenterat av Ulla-Britt Kotsinas (1994) utan förklaring.
","jfr":[]} {"baseform":"trehörning","wordforms":[],"text":"(sl) trekant*. ”Vår dröm om en trehörning kom till oss utan ansträngning. Och nu ligger hon här. Vårt äventyr.” (Lodalen 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"trekant","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. I överförd betydelse även om flicka. ”Poliskommissariens, polismännens, hotellägarens ögon hängde fastklistrade dels på min trekant dels på mina bröst.” (Niles 1950) ”Mot mormors mage pressade hon sina bröst, och hon la sin kind mot den blöta trekanten därnere.” (Svedberg, Kärlek I 1965) 2 gruppsex med tre deltagare. SO har ”hist.: sedan 1992”. ”Åh, Eva [...] Du har bestämt dig för att få mig på knä. Vad krävs för att få dig till en trekant med dildon?” (Day 2013) \"Alla män vill ha läckra, miljömedvetna och trekantssugna tjejer nåja, nästan alla män, åtminstone jag.\" (Houellebecq 2019) \"Mer uppseende väcker däremot Peters belägenhet att etablera 'trekant', utifrån tanken att Kristi brud också själv är värd att älskas, för Kristi skull.\" (Blomkvist 2019 s 358) Se även triangeldrama, trehörning, trippelmacka och ménage à trois.
","jfr":["triangeldrama, trehörning, trippelmacka"]} {"baseform":"trekronorsbög","wordforms":[],"text":"(sl) äldre bög.
","jfr":[]} {"baseform":"tres tres tres","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se om något riktigt sexigt.
","jfr":[]} {"baseform":"trettiotre","wordforms":[],"text":"(sym) uttryck för lättillfredsställd bordellkund som det går snabbt för. Har att göra med de gamla grammofonskivorna som gick i 33- eller 78- varv. Jämför sjuttioåtta.
","jfr":["sjuttioåtta"]} {"baseform":"tretumsspik","wordforms":[],"text":"(so) äldre nedsättande uttryck om en lång, stel och \"spikrak\" person. Ungefär som man ger någon epitetet \"stel som en pinne\".
","jfr":[]} {"baseform":"tre-två-ett","wordforms":[],"text":"(lmo) ett heterosexuellt samlag följer ofta mönstret 3-2-1: tre minuter förspel, två minuter samlag och en orgasm—mannens.
","jfr":[]} {"baseform":"trevare","wordforms":[],"text":"(sl) slänga ut en trevare; känna sig för om det är fritt fram att gå hela vägen. Se vidare under väg.
","jfr":[]} {"baseform":"trevlig dam","wordforms":[],"text":"se dam.
","jfr":[]} {"baseform":"triangel","wordforms":["triangelspricka","gyllene triangeln","spricka","trekant"],"text":"(sl) 1 fitta. ”Han har huvudet under lakanet och tittar på hennes varma hud och det ramsvarta håret i triangeln.” (Mailer 1982/1948) Även gyllene triangeln (för sl); fitta. ”Hon var en muslimsk oljekälloägarinna som gärna lät sig bindas och sexualiseras i triangulära hål parallellt av vita män som hon fann vid övergivna bensinstationer.” (Khemiri 2006) Se även spricka. 2 triangel; knull med tre deltagare. \"Ingen triangel. Jag vill inte kalla mig traditionell men jag och min man har valt att leva i ett parförhållande med barn.\" (Kalmér 2022 s 109) Se även trekant.
","jfr":["spricka","trekant"]} {"baseform":"triangeldrama","wordforms":[],"text":"(sl) dramatiskt knull med tre inblandade. Jämför trekant.
","jfr":["trekant"]} {"baseform":"triba","wordforms":[],"text":"från finländska Borgå har Byrman (1989) hämtat: ”e tu som a laga flikkstakkarn op triban”?; är det du som gjort flickstackaren med barn?
","jfr":[]} {"baseform":"tribad","wordforms":[],"text":"av franska tribade, latin och grekiska tribas; lesbisk kvinna till grekiskans tribein; gnida, gnugga. ”Hist.: sedan 1855.” (SO) Dalin (1853) menar att en tribad är en kvinna ”som bedrifver otukt med sig sjelf el. andra af sitt kön”. ”Tribadism är en form av kvinnligt sexuellt umgänge, varvid den ena parten ligger på den andra och gnider sitt könsorgan mot dennas.” (Ullerstam 1961)
\nChorier (1967) ger oss följande: ”Hjältinnor av detta slag kallade grekerna tribader, medan romarna kallade dem frictrices eller subagitatrices. Tribader kallade man dem, därför att de gnider sig mot varandra, frictrices, därför att de trycker sina kroppar mot varandra och subagitatrices efter deras höfters häftiga rörelser.” ”Jag tycker också om tribadi. Jag njuter av att trycka mig tätt intill min partner så att vi har ett lår vardera mot den andras könsorgan, eller att vi ligger diagonalt mot varandra med benen i ett V som saxar runt den andras kropp och våra vaginor ihop, varma, fuktiga och lyckliga och våra händer i varandra.\" (Hite 1977)
\nAugust Strindberg (1849—1912) använde sig flitigt av ordet och 1975 kom P O Enquists pjäs om Strindberg med titeln Tribadernas natt (i bokform 1981). Bo Bergman (1985) ger exempel ur ett brev som Strindberg skrev 1883: ”Är Du också en sådan afkönad phitta att du icke vågar till salu hålla Giftas 2a del som är så vacker, fastän tribaderna ej sentera den?”
","jfr":[]} {"baseform":"tribadisk","wordforms":[],"text":"har att göra med tribadism.* ”Hist.: sedan 1893.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"tribadism","wordforms":["tribad "],"text":"kvinnlig homosexualitet, gnidsex. ”Hist.: sedan 1887.” (SO) \"Tribadism är en form av beröring som innebär att man ligger, står eller sitter på eller bredvid varandra och gnider underliven mot varandra, mot den andras kropp eller mot något annat föremål så att värme och friktion uppstår.\" (Fittskrift 2021 s 181) Se även tribad och gnida.
","jfr":[" gnida","tribad "]} {"baseform":"tribba","wordforms":["tribbing"],"text":"(nyo) SAO (2013) har tribba; \"gnugga sina fittor mot varandra” dvs man sysslar med tribbing. Jämför tribad.
","jfr":["tribad"]} {"baseform":"tribbla","wordforms":["tribbling"],"text":"(sl) knull mellan tribader*
","jfr":[]} {"baseform":"Tricky Dick","wordforms":[],"text":"(smn) kuk. ”Men Simon lydde och hoppades vid Gud att inte Tricky Dick skulle börja spreta.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"triggervarning","wordforms":[],"text":"(nyo) efter engelska trigger warning; benämning på något som kan utlösa ett sjukdomstillstånd eller återuppväcka minnen av ett trauma. Enligt NyS (2015) ”varning för innehåll i litteratur, film eller konstverk som kan uppfattas som stötande, i synnerhet ur ett feministiskt perspektiv”. En triggervarning kan utfärdas för att någon, som av personliga skäl, inte vill ta del av material som kan väcka obehag, ska kunna undvika det.
","jfr":[]} {"baseform":"trikofili","wordforms":[],"text":"(grekiska trich; hår och philia; kärlek) att bli sexuellt upphetsad av hår eller djurpäls. ”...sy nya peruker trikofili...” (Hammarén 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"trikomani","wordforms":[],"text":"(grekiska trich; hår och mania; raseri) sexuell tvångsmässig besatthet av hår som bl a kan resultera i avlägsnandet av köns- och ögonhår.
","jfr":[]} {"baseform":"trill","wordforms":[],"text":"(dial) endast belagt i Skåne är ”hon va po trillen” som, enligt man (f 1907), användes om en synbart havande kvinna. Byrman (1989) som också jämför med trilla*.
","jfr":[]} {"baseform":"trilla","wordforms":[],"text":"trissa, rund skiva. 1 (sl) ”vara på trillan” efter att ha ”trillat dit”; blivit gravid. Jämför danskans trille om(kuld); göra barn. Också verbet trilla som i ”hon har trillat dit”; blivit gravid. Även mannen kan ”trilla dit”; göra någon gravid. Ett ålderdomligt uttryck som, enligt Byrman (1989), finns belagt endast i Småland, är hon ska ”trella kull” (trilla kull); falla i barnsäng. ”Men Sven kände ett par knektar, som voro nära grannar och som lagade att deras kvinnor varje år trillade kull ungefär samtidigt, så att de kunde leja skjuts efter jordgumman* ihop.” (Moberg 1953) 2 (vb o sl) trilla av (pinn), trilla dit, trilla vidare; dö. ”Hon oroade sig enbart för barnen, vad som skulle hända med dem om hon trillade av pinn.” (Drougge 2003)
","jfr":["trilla"]} {"baseform":"trillan","wordforms":[],"text":"(sl) på trillan; gravid, havande.
","jfr":[]} {"baseform":"trilleman","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Kanske av ljudhärmande trilla; falla, närljudande med likaledes ljudhärmande drilla; pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"trillingnöt","wordforms":[],"text":"(sl) manlig motsvarighet till kameltå (se do). Slangopedia.se, varifrån uppgiften är hämtat, har också älgknoge för samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"trimma","wordforms":[],"text":"(sl) runka, onanera. Sätta i trim, få att fungera.
","jfr":[]} {"baseform":"trimmad","wordforms":[],"text":"(sl) ståkuk.
","jfr":[]} {"baseform":"trind","wordforms":["trinds"],"text":"från tyskan och med grundbetydelsen rund. I uttrycket hon är trind(er); ”havande i långt framskridet stadium”. Uppgift från Jacobsson (1948—1968 ULMA 31354). Även trinds ”hon är på trindsen/trintsen” som Byrman (1989) menar troligen är en utvidgning av trind och som endast finns i sydsvenska dialekter.
","jfr":[]} {"baseform":"trindrövad","wordforms":[],"text":"(dial) med trind fyllig bakdel (om kvinna). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"trint","wordforms":["trinton"],"text":"(sl) havande. Gibson (1978) har ”på trinten av likbet dial på trinden”. Troligen har uttrycket med trind; tjock, rund, fet att göra. Thesleff (1912) har ”på trinten” och jämför med trinter; ärter. Man talar bl a om trindsäd som är odlade baljväxter. ”En ser ju gott, att hon, förstinnan, e på trinten.” (Ohlmarks 2004) På Åland, bl a i Kökar och i Brändö, används att vara på trinton för detta havande tillstånd. Uppgift från Svenblad (2008).
","jfr":[]} {"baseform":"trio","wordforms":[],"text":"(sym) italienska trio; grupp av tre personer. Här om gruppknull med tre inblandade. Med fyra heter det kvartett. ”Nu hände det hädanefter — då och då — att de ringde till kantorn och frågade om han ville komma och öva trio. Och det ville han alltid. Gärna. Gift dig, sa hon, så kan vi få en kvartett!” (Olofsson, Kärlek 13/1970)
","jfr":[]} {"baseform":"triolism","wordforms":[],"text":"italienska trio; sällskap av tre personer, besläktat med tre. Term inom psykoanalysen för en sexuell triangel, bestående av två kvinnor och en man, med syfte att tillfredsställa dessa tre personers bisexuella böjelser. Den psykiska triolismen är resultatet av bisexuella komponenter hos två makar. Den hustru som är villig att dela sin man med en väninna, förråder med detta en latent homosexualitet.
","jfr":[]} {"baseform":"trip","wordforms":[],"text":"(kort för) tribad*. ”Den franske revolutionsgeneralen Francisco de Miranda skriver 1787 i sin dagbok om hertiginnan och tillika Gustav III:s svägerska, Hedvig Elisabeth Charlotta: ”En mycket älskvärd kvinna, ung och ser bra ut — synd bara att hon är så begiven på Trip, som man säger, men det är inte att förundra sig över då nästan alla hovmännen här sägas vara Ped. (männen äro Pederastes* och kvinnorna Tribadas, säger man här).” (Liliequist 1997)
","jfr":[]} {"baseform":"triphallus","wordforms":[],"text":"(lat) betecknar antingen en missväxt som yttrar sig i att en man utrustats med tre penisar, eller så har han begåvats med en enorm penis tre gånger den normala storleken. Jämför paraphallus.
","jfr":["paraphallus"]} {"baseform":"trippelmacka","wordforms":["macka"],"text":"(sl) trekant*. ”’Fan va snygg hon är. Tror du att hon skulle kunna tänka sig att köra en trippelmacka med dig och mig?’ frågade Bob fyllefnissigt.” (Lodalen 2005) Se även macka.
","jfr":["macka"]} {"baseform":"Tripper","wordforms":[],"text":"(ty) drypare*, gonorré*.
","jfr":[]} {"baseform":"triptooz","wordforms":[],"text":"(för sl) trekant*.
","jfr":[]} {"baseform":"trisexualitet","wordforms":[],"text":"enligt den tyske läkaren och sexologen Herman Rohleder (1866—1934) en kombination av narcissism, homosex och heterosex. (se do) ”Læstadius var den förste som påstod att Gud var en kvinna, och TrimpaRärrä var feminist redan 1932. Hon var också transvestit och minst trisexuell.” (Pohjanen 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"triss","wordforms":["trissa"],"text":"rund skiva, rulle. 1 i slang heter det om en gravid kvinna att hon är på trissan, trissen. Ett uttryck som, enligt Byrman (1989), endast finns belagt från Blekinge och Småland är det ålderdomliga ”han har gjort henne på trissan”. Men Ohlmarks (2004) har uttrycket även från Skåne i betydelsen ”göra någon gravid, sätta barn på någon\". ”Ja, nu får di väl gifta si, men de var då aldrig meningen innan han statarepågen fick trissat opp nämndemans Fina.”
\nI Jan Fridegårds självbiografiska romansvit om Lars Hård (1935—1936) heter det på ett ställe ”... till dess han fick en jänta på trissan”. Även trissa upp som i småländska ”trissa upp henne”, som enligt man (f 1897) var ett ”skämtsamt uttryck om ogifta kvinnor”. 2 (dial o åld) trissa. Rietz (1867) har östgötska för yttersta änden av hästens penis. Intressant är att notera hur viktiga husdjuren, och inte minst då hästen, var i det gamla bondesamhället. Inte nog med att man försåg djurens könsorgan med en rad namn; man gick t o m, som här, in på att namnge detaljer. 3 dra på trissor; dra åt helvete.
\n","jfr":[]} {"baseform":"trissen","wordforms":[],"text":"
(sl) vara på trissen; vara gravid. Trissa (sbst); rulle, rund skiva, och trissa (vb); ramla, trilla dit.
","jfr":[]} {"baseform":"Trofast","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"troilism","wordforms":[],"text":"sexuell avvikelse där man blir sexuellt upphetsad av att se sin partner i en sexuell situation med en tredje inblandad. Vanligt i swinger* sammanhang.
","jfr":[]} {"baseform":"troll","wordforms":["ollon"],"text":"(sl) i uttrycket skållat troll; när något utförs jättesnabbt. Se även ollon (5).
","jfr":["ollon"]} {"baseform":"trolla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 knulla. 2 om den som gillar att trolla, leka med sin trollstav d v s sin kuk. Uppgift från slangopedia.se.
","jfr":[]} {"baseform":"trollballe","wordforms":["trollsnopp","balle "],"text":"(sl) \"uppkommer ordet när pubesbehåringen är lika lång eller längre än organet ifråga. Vanligare hos äldre än yngre män.\" (folkmun.se) Se även balle och snopp.
","jfr":[" snopp","balle "]} {"baseform":"trollflöjt","wordforms":[],"text":"se flöjt.
","jfr":[]} {"baseform":"trollkarl","wordforms":[],"text":"(lmo) enligt slangopedia.se om den som fortfarande är oskuld vid trettio års ålder.
","jfr":[]} {"baseform":"trollpappapinne","wordforms":[],"text":"(för sl) kuk. \"Används i de grövsta av trakter.\" (slangopedia.se) Se även under pinne.
","jfr":["pinne"]} {"baseform":"trollspö","wordforms":["spö"],"text":"(sym) kuk. ”Klitty kände något röra sig nere vid låret. Det var Dvärg-Olles stabbiga trollspö som långsamt fylldes med blod.” (Wahl 2003) Se även spö.
","jfr":["spö"]} {"baseform":"trollstav","wordforms":[],"text":"se stav.
","jfr":[]} {"baseform":"trombon","wordforms":[],"text":"1 (sl) spela trombon; att slicka röven på en manlig partner medan denne i sin tur smeker slickarens kuk. 2 (ljud) spela trombon; fisa enligt flashback.se.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"trommpa","wordforms":["trumpeta"],"text":"
(dial) skånska för att fjärta högt. Se även trumpeta (1).
","jfr":["trumpeta"]} {"baseform":"tron","wordforms":[],"text":"(sl) 1 praktfull stol för t ex furstar och kungligheter. I slang skämtsamt om toalett, toalettstol och potta. Men det fanns en tid då furstar gav audiens sittande på en nattstol*. Lidaräng (1982) har öknamnet Trontalet på ”en man som brukar sitta på hemlighuset och prata med förbipasserande”. 2 manslem*. ”Sätt dig grensle på tronen...” (de Musset 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"trosa","wordforms":[],"text":"underbyxa. ”Hist.: sedan 1948”. (SO) Tappa trosorna; inte våga. Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"tros-Doris","wordforms":["doris."],"text":"(so) homosexuell man enligt folkmun.se. Se även doris.
","jfr":["doris"]} {"baseform":"trosfetischism","wordforms":["fetischism"],"text":"när man tänder på trosor och andra kvinnliga underkläder. Kan räcka med bilder på dylika för att gå igång. Se även fetischism.
","jfr":["fetisch"]} {"baseform":"trosfrihet","wordforms":[],"text":"(lmo) \"underbart tillstånd.\" (Uarda-Akademiens Ordbok. Lund 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"troslös","wordforms":[],"text":"(sym) med bar fitta. ”...han skall få mig troslös i samma omfattning som han är trolös och han skall få min fitta med tomteskägg om så krävs.” (Söderblom 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"tross","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Kabel, rep.
","jfr":[]} {"baseform":"trss trss trss","wordforms":[],"text":"(sl) \"när någonting är riktigt sexigt eller när man smattrar något riktigt hårt\". (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"trucka","wordforms":["flata."],"text":"(sl) manhaftig lesbian*. Jämför butch. Bo Bergman (1985) har belägg för ordet truckis från 1977. Han menar att truckis är en kvinnlig homosexuell med typisk manlig klädsel och tuff röst, alltså med ett manligt skal. Truckis troligen från engelska truck; lastbil, och truckförare var en gång i tiden en typisk manlig sysselsättning. \"Sedan är Rickard världens vackraste truckerhora och jag världens blygaste långtradarchaffis inne på en bensinmackstoalett någonsans längs E20.” (Hagman 2004) Se även flata.
","jfr":["truckförare","butch","flat","truckis"]} {"baseform":"trugpitt","wordforms":[],"text":"(sl) kuk som får trugas in i fittan. Brukas också som skällsord.
","jfr":[]} {"baseform":"trumknullare","wordforms":[],"text":"(lmo) i byggbranschen om ventilationsmontör.
","jfr":[]} {"baseform":"trumma","wordforms":["trumpinne"],"text":"1 (sym) fitta. ”Leopold lyfte ansiktet mot mig och jag kom emot honom med min trumma. Han började genast att med tungan slå en trumvirvel mot min kittlare, så att jag skakad av vällust lutade mig tillbaka.” (Salten 1983) Trumskinn; hymen, mödomshinna. En felaktig benämning eftersom hymen består av flikar av slemhinneveck som utgår från bakre slidväggen och tunnas ut åt framväggen till. Se även trumpinne. 2 (sym) avträde, toalett. Kanske för det ljud som åstadkoms när avföringen träffar avfallskärlets väggar och botten, inte minst vid smattrande ”lösgodis*” och främst då när ett torrdass har trumform. Jämför burk. 3 (sl o plur) trummor; bröst. Se också pukor.
","jfr":["burk","trummor","pukor","trumpinne"]} {"baseform":"trump","wordforms":["trumpa"],"text":"(sl) 1 trump; fjärt, enligt slangopedia.se. Tanken går onekligen till den amerikanske presidenten Donald Trump (2016—2020 och 2024-). 2 Trump som är känd för sin frispråkighet, bl a skröt han öppet med hur han gick omkring och tog kvinnor i skrevet, ger upphov till ordet trumpa för sagda aktivitet. Lärarnas tidning skriver om hur pojkar går runt på skolor och trumpar flickor, dvs tar dem mellan benen.
","jfr":[]} {"baseform":"trumpet","wordforms":["högvattenstrumpet"],"text":"1 (sym) kuk. Fila på trumpeten, polera (vrida ur) trumpeten; runka och flugor (trams) i trumpeten; gonorré*. ”Hon lutar sig över skrivbordet, hennes nylonröv rör sig fast och viskande en decimeter från min hand. Tag ett steg framåt och spetta till, Sonson! Fjolårstrosor är sköra, det är bara några få trådar som håller ihop dem. Ett ömtåligt salt- och solskadat fisknät som jag lätt skulle kunna blåsa hål i med min silvertrumpet.” (Dahlström 1975) Även högvattenstrumpet för samma sak. 2 (sl) anus för ljudeffekterna. Rensa trumpeten; skita och trumpeta; fjärta. I sammanhanget talas också om att blåsa trumpet. I italienskan finns bl a trombettare och sonare la tromba eller trombetta; trumpeta, fjärta. Engelsk slang har bl a backdoor trumpet och blow one’s own trumpet, som inslag i ars musicakonserten. Se även musikant. 3 trumpet (sl) fitta. 4 brum i trumpeten; enligt slangopedia.se om manlig upphetsning. 5 trams, flugor i trumpeten; gonorré. Se vidare under könssjukdomar.
","jfr":["könssjukdomar","trumpet","musikant"]} {"baseform":"trumpeta","wordforms":[],"text":"(ljud) 1 skita. 2 runka. 3 snyta sig.
","jfr":[]} {"baseform":"trumpetreja","wordforms":[],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) har ”ändalykten och därav kvinna med flatulens*” med exemplet: ”Nå, har du fått ordning på trumpetrejan nu då? ”
","jfr":[]} {"baseform":"trumpinne","wordforms":["pinne"],"text":"1 (sl) kuk. ”Han låg kvar på henne och strax därpå började han ge henne sina trumvirvlar. Jag hörde mor säga: ’Ååå, det är skönt, hörru, den är fin ikväll, trumpinnen’.” (Salten 1983) Se även pinne och trumma. 2 (sl) kasta in trumpinnen i en gymnastiksal; om misslyckat knull.
","jfr":["pinne","trumma","kasta in trumpinnen i en gymnastiksal"]} {"baseform":"trumskinn","wordforms":[],"text":"se trumma.
","jfr":[]} {"baseform":"trunka","wordforms":[],"text":"(sl) när man runkar trots att man egentligen är för trött för det.
","jfr":[]} {"baseform":"trunkmunk","wordforms":["munk"],"text":"(sl) kallas den som aldrig knullat utan bara slörunkat sig genom livet. Se även munk.
","jfr":["munk"]} {"baseform":"truthuggare","wordforms":["huggare. Trut; "],"text":"(lmo) kyss. Se även huggare. Trut; mun.
","jfr":[]} {"baseform":"trutvalla","wordforms":[],"text":"(lmo) läppglans, läppstift.
","jfr":[]} {"baseform":"tryck","wordforms":["trycka","tryckare"],"text":"(sl) 1 knull, knulla i uttryck som tryck, trycka på, trycka mot, trycka in i och trycka dit den. ”Om ni pojkar utan varning trycker er in i en flicka, hamnar ni i Nagurufängelset därborta.” (Per Wästberg ”När knäna darrar är det för sent” DN 28/7-1996.) ”Han lägger henne mot en tuva, öppnar gylfen — eller drar han av sig byxorna — och trycker in, långsamt.” (Pohjanen 1984) ”Försiktigt, försiktigt, åh, mer nu tryck in den åh det är skönt mer hårdare nu! Ja åh jag dör mer ja’! Pentti stod på knä bakom mig och tryckte in sin kuk i min röv.” (Hämnden i Närstrid: Vanessa 2005) ”—Men en bra älskarinna? — Helt amerikaniserad där också. Som att trycka mot ett gammalt sviktlöst tuggummi.” (Harning, Kärlek 2/1965) 2 trycka igång; kåta upp en brud och engelsk slang pop it in; tryck, sätt dit den. 3 trycka på flödaren, trycka på knappen; stimulera klitoris.
\n4 trycka; skita. Därav tryckeri; dass,skithus. Bergman (1934) har skolslang från Kristianstad, men sannolikt är ordet mer utbrett än så. Allmänt om ett ställe där ”man sitter och trycker”. Därav vara på trycket, trycken, gå till tryckeriet; om toalettbesök. Norsk slang har trøkkerié. 5 lätta på trycket*; pissa, få utlösning, ejakulera.* \"Nu när jag är smittad och en fara för hederliga män som måste lätta på trycket, så att dom inte behöver tvinga sina ovilliga fruar till att sära på benen för dom.\" (Segerlund 2021 s 205) \"Absurda gravföljen skildras : bolande djur, paraderande kön, folk som lättar på trycket över graven.\" (Lennartsson 2019 s 275) Även tryck, falla för trycket; pissa, skita. Se även tryckeri.
\n5 vara på trycken, trycket; vara gravid. 6 tryckare par som dansar tätt, hopslingrade. 7 tryckare (sl) kuk. Av trycka, pressa sig mot någon eller något. ”Hon skulle dra ner kjorteln och träffade på tryckaren. Jag höll hennes hand på honom, då hon vände sig om till mig. Jag omfamnade henne, kysste henne, drog upp kläderna, då tryckaren kom åt hennes mage.” (Hallenstierna 1972/ 1700-t) 8 (sl) tryckare; kyss. (Wiklund 1999/1940-t Även tryckare på munstycket om samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"tryckeri","wordforms":[],"text":"(lmo) dass, toalett. Bergman (1934) har skolslang från Kristianstad, men sannolikt är ordet mer utbrett än så. Allmänt om ett ställe där ”man sitter och trycker”. Därav vara på trycket, trycken, gå till tryckeriet; om toalettbesök. Norsk slang har trøkkerié.
","jfr":[]} {"baseform":"tryckkammare","wordforms":["kammare"],"text":"(lmo) 1 toa, dass. Se även kammare. 2 fitta.
","jfr":["kammare"]} {"baseform":"tryckknapp","wordforms":[],"text":"(lmo) vitsigt om bröstvårta, klitoris. ”Hon: —Vill du tända mig så tryck på knappen.” Se även knapp.
","jfr":[" knapp"]} {"baseform":"tryckkokare","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Han planterade korven* i hennes tryckkokare.”
","jfr":[]} {"baseform":"tryna","wordforms":["trynhuggas","trynslaska","slaska"],"text":"1 (sk) kyssa, kyssas. ”Ska I tvunget trynas, ungdommar, så gör de så te säjandes litta mer privat.” (Ohlmarks 2004 Se även slaska. 2 (sl) tryna; sova. 3 (sl) sitta hemma med tjejen och ha det mysigt till polarnas förtret.
","jfr":["slask"]} {"baseform":"trysexuell","wordforms":[],"text":"från engelskans try; försöka, prova på. Utforska nya sexuella yttringar eller områden. Se också sexuell.
","jfr":["stimulering","oart","sexuell"]} {"baseform":"trå","wordforms":[],"text":"(svr) enligt Stroh-Wollin (2008) har ordet ursprungligen haft betydelsen ’åtrå’ och använts i förbannelseformer o.d.” Hellqvist (1922) har trå som benämning på den onde, djävulen. \"Och nu var ju Karl-Johan hennes förstfödde ändå, den förste som tagit hennes bröst och gungat på hennes knä, så inte var det lätt att neka honom jäntan, han på alla vis trådde efter, och se honom ledas och hänga huvudet.\" (Mor Hannas sötost ur Moberg 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"tråd","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Träs på nålsögat*.
","jfr":[]} {"baseform":"tråda","wordforms":[],"text":"(dial) para sig om höns. Fornsvenska trudha; träda, trampa. Se under trampa. ”En av tupparna klev ett steg åt sidan på pinnen och började tråda en höna. Strax började också den andra tuppen att tråda. De tog höna efter höna. I tur och ordning släppte hönorna till sig. Tupparna tog det grundligt. Hönsen ruskade på sig efteråt för att ordna fjäderhamnen som kommit i olag vid betäckningen.” (Lo-Johansson 1975) Men Ivar Lo hade redan i Passionerna (1968) använt sig av tråda och nu om en mänsklig akt: \"Just med unga herr Alexander som nu växt till sig till en såpass stolt ungtupp, att han kunde ge sig på att tråda en gräsänka.\" (Kapitlet Tysken och gräsänkorna)
","jfr":[]} {"baseform":"trådlärka","wordforms":[],"text":"(sl) call-girl*, lyxprostituerad. Som kunden får på (telefon)tråden. Se vidare under lärka.
","jfr":[]} {"baseform":"trådnekrofil","wordforms":[],"text":"(sym) kallas den som, avsiktligt eller oavsiktligt, svarar på en gammal redan död tråd i ett diskussionsforum. Se även nekrofil.
","jfr":[" nekrofil"]} {"baseform":"tråfall","wordforms":["tröfall"],"text":"(dial) enligt Ihre (1766) ”rum ther träcken faller”. Rietz (1867) har tråfall eller tröfall; ”den ränna i fähuset bakom boskapen, der spillningen faller”. Ordens hemvist är enligt samma källa Hälsingland.
","jfr":[]} {"baseform":"tråmmeta","wordforms":["trommeta"],"text":"(dial o svr) enligt ORB är trommeta sammandragning av tro me dä; tro ni mig och lätt svordom. Tråmmeta även om djävulen.
","jfr":[]} {"baseform":"trånad","wordforms":["trånsjuka"],"text":"(rsv) sug, svärmiskt begär. Av verbet tråna; längta, åtrå. \"Han kunde gå och förtäras av en sugande trånad efter att bara se den andre... \" (Hansson 1987)
","jfr":[]} {"baseform":"trång","wordforms":["trångborrad"],"text":"fornsvenska thranger. Ett germanskt ord med oklar etymologi. Här symboliskt för trång fitta. ”Under samlag tänker jag hela tiden på honom. Njuter han, är jag trång nog och vad tänker han på? Jag försöker spänna slidmusklerna så att det ska kännas skönt för honom. Jag tycker väl själv att det är så där lagom trevligt.” (Hite 1977) \"Och systern föregav öppet för alla och envar, att hon var frigid och att hon, även om hon så ville, inte kunde ha några relationer till män, då hon var ’alltför trångt byggd’.” (Miller 1956) Enligt en lista med namn och öknamn på 1700-tals prostituerade i Stockholm, redovisad hos Lennartsson (2019 s 175), finns öknamnet Trångmusa med.
","jfr":[]} {"baseform":"trångmål","wordforms":[],"text":"(smn) trång fitta. ”Han gav hennes blundande ansikte, erövrat av skönhet, en svinaktig blinkning och höll på att sätta i halsen av upprördhet och gled in som en livgardist i hennes fuktiga trångmål.” (Foerster Volvos värde varar i Erotiska berättelser 1994) Jämför mål (3).
","jfr":["mål"]} {"baseform":"tråting","wordforms":["trååtjuv"],"text":"(åld so) \"en person som träder, alltså trampar, på andra för att skada.\" och citatet \"- Rider du här din trååtjuv? - Jag gör så din skälltjuv!.\" Se vidare under skälling för förklaring och källan.
","jfr":[]} {"baseform":"trä på","wordforms":["trä upp"],"text":"(sl)trä på/upp en brud; knulla. Jämför att trä tråden på nålen. ”Hennes älskare? Någon som tog henne rakt upp och ner, trädde på henne, vred henne runt som en ratt?” (Ardelius, Kärlek 5/1966) ”Jag visste att jag kunde trä upp henne som en urkärnad oliv och att hon bara väntade på att fyllas.” (Drougge 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"träck","wordforms":[],"text":"fornsvenska thrækker, thräkker. Söderwall (1900) har thräkkia; träcka, gifva träck ifån sig med citatet: \" til tess hon (kon) träcker.\" (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1883—1886) Ett gemensamt germanskt ord, t ex tyska Dreck, som vissa språkforskare menar är besläktat med grekiska tárgonen; oklart vin och stergános; dynga. Andra ser också släktskap med latin stercus; dynga, träck. ”Hist.: sedan 1385 (Klosterläsning).” (SO) Swedberg (1720-t) har treck, treckiar (treckiade) och treckiog (smutsig, grumlig, gyttjig).
\nTräck har använts till mycket, bl a som medicin under namnet guldsalva (se under gyllene plåster), och för att bryta oheliga förbindelser. ”Om en gift karl ligger inne med annat qvinfolk, skaffar hustrun sig av skökans träck och stryker på mannens lintyg, hvarigenom han får avsky för bilöperskan*.” (Rääf 1946)
\nSchön (2004) har flera exempel på träckmediciner. Bl a berättar han att urin användes för att tvätta sår och ögon med och ibland användes urinen också för invärtes bruk. Avföring var ett utmärkt läkemedel mot bröstböld och tandvärk. Man lade lite av sin egen skit på den onda tanden. Saft från hästgödsel ansågs bota gulsot och stilla blodflöde. Fågelträck sägs förorsaka blindhet: ”Samma natt vände jag tillbaka efter förrättat värv; och eftersom jag hade ådragit mig orenhet, lade jag mig att sova invid gårdsmuren. Och mitt ansikte var obetäckt. Men jag visste inte att sparvar höllo till i muren. Medan jag nu låg där med öppna ögon, släppte sparvarna varm träck i ögonen på mig. Då uppkommo vita fläckar i mina ögon; och jag gick till läkare, men de kunde inte hjälpa mig.” (Tobit 2, Apokryferna ur GT, Proprius 1975) I Bibel 2000 används ordet spillning.
\n”Torkad hundskit, som vitnat genom att ligga ute över vintern, kallades album græcum (grekiskt vitt) och ansågs vara en verksam medicin. Långt in i Nya tiden skrevs tjocka böcker om träckmedicinernas många förtjänster. Titeln på Paulinis bok (1699) lyder i översättning: 'Ånyo utökat, hälsobringande träckapotek, vari visas huru man med hjälp av träck och urin kan bota nära nog alla sjukdomar, ja, t o m de svåraste och giftigaste åkommor eller påtrollade skador alltifrån hjässan till fotabjället'.” (Tilander 1989) Se även under gyllene plåster.
\nTräck kan, som alla skitord, användas i nedsättande syfte. Så döpte Martin Luther (1483—1546) sin motståndare den katolske teologen Johann Eck (1486—1543) till doktor Dreck: ”Doktor Eck, Eck, Eck,/ är en gäck, gäck, gäck,/ sprutar bläck, bläck, bläck./ Stopp i säck, doktor Eck/ dränk i beck, doktor Eck/ dra’n i träck, träck, träck/ doktor Träck!” (Hallgren 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"träcka","wordforms":[],"text":"(åld) förklaras i SO med ”tömma ut avföring” och ”hist:. sedan början av 1500-talet (Läke- och örteböcker)”. ”Ann Boleyn — en av Henrik VIII:s avrättade fruar — lämnade inte bordet när hon ville träcka under sin kröningsmiddag 1533, utan täcktes då bara av ett lintyg ...” (Englund 2003) ”Å Gubben Gick åt hönshuset, skulle leta efter ägg/ å tuppen satt vid gafvelen och träckte i gubbens skjägg.” (Byrman/Olofsson 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"träd","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Dagmar von Holst fick ett bra foto på tjänsteförrättande MeänJieesus som stod naken med livets träd ståndande i det kalla Eden bland isflaken.” (Pohjanen 2003) ”Den var jättestor. Jag tänkte bara: ’Ett träd! Ett träd!’ Det tog flera dagar innan jag ens vågade titta på den.” (Jameson 2005) ”Försiktighet kommer att löna sig bättre än våld, då du planterar ditt träd i hennes trädgård*.” (Chorier 1967) Därav dött träd; impotens. 2 (sl) vattna träden; pissa utomhus.
","jfr":[]} {"baseform":"trädgård","wordforms":[],"text":"(sym) fitta där mannen planterar sin kuk. Redan den romerske skalden Vergilius (70 f Kr—19 e Kr) lär, enligt Lars Roberg (1718), ha använt sig av trädgården som symbol för kvinnans könsorgan, något som, professor Roberg menar, ”är en värdig liknelse”. (Köttets poesi 1995) ”Caviceo gick på i ullstrumporna. Han slet av mig lintyget och smekte vällustigt mitt kön med båda händerna. Så sade han åt mig att sätta mig ner igen och ställde stolar under fötterna på mig så att mina ben lyftes upp i vädret och grinden till min blommande trädgård stod vidöppen för hans väntade attack.” (Erotika 1992)
\n”Det gick inte att odla tulpaner i Paris, men hon tjänade sitt bröd på att odla sin egen trädgård och för var dag som gick blev hennes kropp alltmer lockande.” (Walker 1966) ”Hennes kinder rodnade och glödde till sist när redskapet* långsamt hade försvunnit i kärlekens trädgård.” (Cleland 1965/1749) ”Men ändå kunde hon inte förmå denne Nero, denne Kain, denne Judas att åter plantera sin sparris i hennes trädgård.” (Aretino 2008)
\n","jfr":[]} {"baseform":"trädgårdsmästare","wordforms":["mästare"],"text":"
(sym) kuk; den som planterar och sår frön i trädgården*. Se även mästare.
","jfr":["mästare"]} {"baseform":"trädgårdsslang","wordforms":[],"text":"(sym) kuk, kondom. Se också slang.
","jfr":["slang"]} {"baseform":"trädälskare","wordforms":[],"text":"se under dendrofili.
","jfr":[]} {"baseform":"träfracken","wordforms":[],"text":"(lmo) likkista. I uttrycket dra på sej, krypa in i träfracken; avlida, dö. ”Han e färdig för träfracken, se.” (Kallenberg 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"trähatt","wordforms":[],"text":"(so) en torr träigt trist person.
","jfr":[]} {"baseform":"träna","wordforms":["träning"],"text":"(sym) runka, onanera. Träna, träning som förberedelse för match*.
","jfr":[]} {"baseform":"träng","wordforms":["tröng"],"text":"(dial) nödig*, pissträngd. (ORB) \"Jag bevittnade med egna ögon en liten malice då prinsen trippade förbi men blev stående på salsgolvet hastigt trängd och vägrade röra sig med mindre än att hans kammartjänare lyckades gissa vad som stod på.\" (Brunner 2020 s 15)
","jfr":[]} {"baseform":"tränga","wordforms":["tränga in i"],"text":"1 (sym) knulla. Trycka, pressa. ”Pappa har trängt in i mig och jag blir inte av med det äckliga.” (DN sönd 8/5-1994) ”Han kröp över henne, bände undan benen och trängde in i henne.” (Ahlstedt 1954) ”Men sen när det äntligen gick för honom, kastade han sig över mig och tog struptag på mig och trängde in i mig.” (Brøgger 1974) ”Jag upplever ofta, i det ögonblick han tränger in i mig, en fantastisk känsla av lättnad och av att bli ett med honom.” (Hite 1977) 2 tränga på; bli kåt. ”Nu tränger det på, va, när ni har fitta mitt framför nosen!” (Göring 1962) 3 tränga på; vara skit- och/eller pissnödig.
","jfr":[]} {"baseform":"träning","wordforms":[],"text":"(sl) förspel till matchen*.
","jfr":[]} {"baseform":"tränis","wordforms":[],"text":"(sl) en förenklad penis av trä som används när man inom t ex RFSU* vill demonstrera hur man trär på en kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"träsk","wordforms":[],"text":"1 (so) nedsättande om fitta. Även om ful flicka. ”Men det var ändå härligt när nervstaven* sjönk in och ut i hennes varma träsk.” (Blå 1999) ”Ett stort och vått träsk.” (beskrivning av kvinnligt könsorgan i Hite 1982.) 2 arsle, röv.
","jfr":[]} {"baseform":"träskpadda","wordforms":[],"text":"(so) föraktfullt och nedsättande om främst Stockholmsprostituerad. Jämför träsket; undre världen och padda.
","jfr":["padda"]} {"baseform":"trästubbe","wordforms":[],"text":"se stubbe.
","jfr":[]} {"baseform":"tröglerska","wordforms":[],"text":"(åld so) \"Du täva och tröglerska! Du tröglar folk i gården!\" (Karlsson A & A 2020 s 13) Tröglerska kommer av verbet trögla som betyder att inte stå fast vid sina ord, söka undanflykter.
","jfr":[]} {"baseform":"tröka","wordforms":[],"text":"(dial) knulla. (Småland)
","jfr":[]} {"baseform":"tröska","wordforms":["tröskverk"],"text":"1 (sym) tröska så säden sprutar; knulla tills det går. Men tröska kan också betyda slå och misshandla, vilket var just det man gjorde med säden för att skilja ”agnarna från vetet” innan tröskverken fanns. ”Och sålunda, därför att en man fortfarande känner denna stora ljuvlighet inom sig och är som en hjort som törstar till källan, ilar han snabbt till kvinnan och hon till honom — hon som ett tröskgolv som bultas av hans många slag och bringas till värme när kornen tröskas inom henne.” (Laqueur 1994 citerar 1100-talsnunnan Hildegard av Bingen.) ”Du har för all del en stor kuk, det har du visst det, men jag gillar inte färgen på den. [...] Förresten är jag rätt så genomtröskad.” (Enmark, Kärlek 8/1967) ”Lugn, Kristin! Hon tröskar ut säden!!” (Grafström, Kärlek 11/1969) 2 (euf) från Ragunda i Jämtland kommer ”tröskä röjjän ma rydjän så röjjän mältä” (tröska råg med ryggen så rågen grodde), enligt Byrman (1989) ett folkligt talesätt om samlag som ledde till graviditet. Se även tröskverk.
","jfr":["tröskverk"]} {"baseform":"tröskverk","wordforms":[],"text":"(sym) fitta där mannen tröskar sin säd. ”Inte släpper jag till tröskverket för ett så litet halmstrå”, sa gumman. (Ström 1974) Se också strå, halmstrå och tröska.
","jfr":["tröska","strå, halmstrå"]} {"baseform":"tröst","wordforms":[],"text":"(euf) 1 fitta i uttryck som den fattiges tröst; enda nöje den fattige kan kosta på sig. 2 (sym) kuk. ”Den andra nunnan skar tänder och täckte huvudet på allas vår tröst med sin Verbi gratia, så att den inte skulle förkyla sig.” (Aretino 2008) Norsk slang har trøstepinnen om kuk. Verbi gratia är latin och betyder \"för ords skull\". Här om fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"tröstare","wordforms":[],"text":"(sym) dildo*. Milesiskorna gjorde sig manslemmar av läder, vilka var åtta tum långa och ägde motsvarande tjocklek. Den grekiske komediförfattaren Aristofanes (445—385 f Kr) berättar att hans tids kvinnor begagnade sig av dylika tröstare. ”Kvinnotröstaren av kött tycktes mig lenare än glaskolven.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"tröstnapp","wordforms":["tröstknapp"],"text":"(sym) bröstvårta. Se också napp och knapp (2).
","jfr":["napp","knapp"]} {"baseform":"TS","wordforms":[],"text":"1 se under transsexuell. 2 TS eller Gilles de la Tourettes Syndrome efter den franske neurologen Georges Gilles de la Tourette (1855—1904). Sjukdomen som är vanligast hos pojkar i åldern 2 till 15 år karakteriseras av upprepade tics i form av huvudskakningar, axelryckningar och grimaser ofta i samband med grymtningar och skällande ljud, som i ca 40 % av fallen utgöras av koprolalia* och kopropraxia (ofrivilliga obscena gester). Orsaken till symptomen är okänd, men de anses vara organiskt och inte psykiskt betingade. Ticsen ökar med stress och minskar när den drabbade är avslappnad eller helt koncentrerad på en uppgift. Medicinsk behandling med neuroleptika kan dämpa symptomen. En procent av mänskligheten beräknas ha TS.
\nUnder 1800-talets senare hälft fanns det läkare som menade att sjukdomen orsakades av masturbering, medan Sigmund Freuds lärjunge den ungerske psykiatern Sándor Ferenci (1873—1933) istället hävdade att det var utebliven onanering som orsakade problemen. ”På nätterna hade jag sedan mardrömmar om hur jag gjorde bort mig. Snubblade på mikrofonställ, välte ut programledarens vattenglas, drabbades av Tourettes syndrom och sa saker som ’kuk’, ’fitta’, ’rövhål’, när jag i själva verket ville säga ’all kärlek är bra kärlek’ eller ’lesbiska är utsatta för ett dubbelt förtryck som homosexuella i ett heteronormativt samhälle och som kvinnor i en mansdominerad värld.' \" (Lodalen 2005),
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"tsat","wordforms":[],"text":"
(kan) ståkuk.
","jfr":[]} {"baseform":"TTP","wordforms":[],"text":"kort för Time To Penis symboliserar den tid det tar innan en till synes oskyldig sak får symbolisera en penis i ett tevespel, som t ex två kiwis och en banan. En annan benämning på fenomenet är Time To Cock.
","jfr":[]} {"baseform":"ttt","wordforms":[],"text":"(sl) Total Tarm Tömning, d v s en total uttömning*.
","jfr":[]} {"baseform":"tub","wordforms":[],"text":"1 (sym könsorgan. ”Konfessionalisten Bertil Gärtner sitter framför sin TV och klämmer ut de sista dropparna sädesutlösning ur sin urintub.” (LOB 1995). ”Då hade Hyyppä låtit byxorna falla mot anklarna och slickat Nanna mellan benen, och Nanna som var en aning kort i förståndet hade blivit säll därav och fattat tag i Hyyppäs styva ituvarsi, det vill säga såningstub, och fört den blåsvarta ollonklimpen in i springan och rosslat.” (Pohjanen 2003) \"En tub i en tub, en kromad kuk i en svullen slida, ögat förblindat av blodet som forsar i rasande fart genom venen.\" (Edenborg 2019) Också om rör och om kikare för ett öga. Urklämd tub; skrumpkuk. 2 krama ur tuben; runka. 3 (sl) ingen tandkräm i tuben; impotens. 4 (sl) tuber; kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"tuba","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kvinnobröst. 2 spela porslinstuba; kräkas, spy. Se också under porslin.
","jfr":["porslin"]} {"baseform":"tuba uterina","wordforms":[],"text":"(lat) äggledaren*.
","jfr":[]} {"baseform":"tuddar","wordforms":["tuddor"],"text":"(sl o pl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"tudingar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"tudor","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst främst då unga sådana. \" I teveserien Tunna blå linjen (2021—2024) nämns 'köbetudor', dvs silikonbröst, ett exempel på hur skånskan lever kvar också i moderna konstruktioner.\" (Lind 2016 och senare upplaga 2024)
","jfr":[]} {"baseform":"tufsensnufsingar","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"tugga","wordforms":["tuggare"],"text":"(sl)1 mun mot kön dvs oralt* knull. ”Han har tuggat på min kuk hela dan.” (Delany 2009) ”Få honom att med mjuka läppar smeka hennes klitoris och säga att han älskar henne mellan varje tugga.” (Kielos 2008) 2 tugga bult: oralsex på kille. Även tuggare; flicka. Se vidare under äta.
","jfr":[]} {"baseform":"tuggummi","wordforms":[],"text":"(sl) ordlek med p-piller. Se också knullgummi.
","jfr":[" knullgummi"]} {"baseform":"tuhnu","wordforms":[],"text":"(fi) fis, fjärt.
","jfr":[]} {"baseform":"tulle","wordforms":[],"text":"(smn) homosexuell. Enligt The Alternative Swedish Dictionary kommer ordet från en mycket känd homosexuells efternamn. Folkmun,se har tulle; bajs, lort.
","jfr":[]} {"baseform":"tulpan","wordforms":[],"text":"1 (sl) kuk; formlik med stjälken som skaft och blomknoppen som ollon. ”Den jävla kukfan gled ut som en jävla liten tulpan och försvann i helvete, hela karln låg främmande och slapp, hon kände hans svett.” (Anderberg 1979) 2 (sl) stånd, erektion*. Tulpanen kan också symbolisera fittan i samband med emojis.
","jfr":[]} {"baseform":"tumescens","wordforms":[],"text":"(lat) tumesco; svälla (av lidelse), flamma, glöda. ”En mycket träffande beteckning både på nervsystemets ’uppflammande’ och könsorganens svällande i detta det aktiva sexualbehovets mest aktiva stadium.” (Olsen 1950) Motsatsen är detumescens*. För den engelske psykologen Havelock Ellis (1859—1939) har de båda begreppen en vidare betydelse, nämligen uppbyggande och utlösande av sexuell energi hos båda könen.
","jfr":[]} {"baseform":"tumla om","wordforms":[],"text":"(euf) ha samlag (med någon). ”Han hade ’haffuet henne neder, och warit i hoop med henne 2. Gånger, sidst fört henne i en ängslada, och der tumlat om med henne, och han war heel Kall om sin Kropp, på sidstone badh han henne gå ifron sig’.” (Småländsk uppteckning år 1670 hos Schön 2010.)
","jfr":[]} {"baseform":"tumme","wordforms":[],"text":"(sl) 1 onanihjälp som i följande citat från Hite (1982): ”Mamma tumme och hennes fyra döttrar kan hjälpa till att lätta på trycket om det skulle behövas.” Se även finger. 2 ha tummen i röven; inte få något utträttat. Också ta tummen ur arslet, röven; se till att få något gjort. 3 kuk. Se vidare whiskey kuk.
","jfr":["finger","whiskey kuk"]} {"baseform":"tumstock","wordforms":[],"text":"(sym) manslem. ”... där jag med särade lår låg på rygg framför honom och visade honom hela min öppning* vars djup han redan fem gånger mätt med sin heta tumstock.” (Chorier 1967) Jämför stock.
","jfr":["stock"]} {"baseform":"tung","wordforms":[],"text":"fornsvenska thunger; hafvande. Söderwall (1900) har citatet; \"en kona thung mz barne.\" (Codex Bildstenianus ca 1350). Vara tung; vara gravid. ”Hon gick omkring stor och tung”. Även dialekt ”tung-låta”, enligt Rietz (1867) om ”hafvande qvinna” på Öland. Ihre (1766) har ”tong”; rådd*. Andra liknande ålderdomliga uttryck är, enligt Byrman (1989), ”hon vart tung” och ”hon är fast tung”. Från Västergötland och Lappland finns ”hon är tung på foten” belagt. Från Lappland kommer också det ’vulgära’ ”tong i aschlä” med kommentaren ”slutet av graviditeten”. (kvinna f 1927) Ett annat vulgärt uttryck är ”han var för tung i röven” enligt man (f 1922) ”humoristiskt om barnafadern”. I Östergötland är kvinnan ”tung i sänket” som mest används av äldre män. (man f 1961)
","jfr":[]} {"baseform":"tung - ABC","wordforms":[],"text":"ett gammalt klassiskt knep som går ut på att vid oralsex använda tungan till att teckna bokstäver på kvinnans kön. \"Jag, Anna, har till och med legat och tänkt: 'Nu är han nog på F, japp, där kom G, och nu H, jag kanske borde stöna när han gör I:et så att han fattar att han kan stanna på den bokstaven?\" (Colldén/Dahlbäck 2019)
","jfr":[]} {"baseform":"tunga","wordforms":["tungspets"],"text":"(sl) 1 klitoris* i uttryck som tunga mot tunga; klitorisslick. ”Jag tyckte det gick en stöt genom henne, när jag råkade komma i närheten av den lilla, röda mustungspetsen, som arbetat sig fram ur ena gipan av denna hittills helt friska munhåla.” (Eckerbom, Kärlek 11/1969) 2 tungan som sexverktyg. ”Jag var ihop med en helt hopplös kille i sex månader, bara för att jag fick det bästa oralsex jag någonsin haft. Jag var beroende av det. Jag kunde inte göra slut, för jag visste — och tyvärr har det visat sig stämma hittills — att jag aldrig skulle hitta en sådan tunga igen.” (Mary, 24, hos Cox 2004) ”Tungan är varmare, våtare och mjukare än penis eller ett finger och gör försiktigare rörelser.” (Hite 1977) ”Men däremot gav han mig rätt i, att hon hade en mycket fin tunga, och att hon slickade pick med utmärkt beröm godkänt.” (Brøgger 1978) ”Min ögonsten, mitt hjärta,/ när du älskar med mig,/ skall vi kyssa varandra med tungan.” (Inanna 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"tungbrottas","wordforms":[],"text":"(sl) djupkyssas med hopslingrade tungor. Se också tungtango.
","jfr":["tungtango"]} {"baseform":"tungfotad","wordforms":["tungfoting"],"text":"om gravid kvinna som går tungt. Tungfotad finns belagt från Hälsingland och Estland och tungfoting från Estland och Finland. Tiberg Estlands-svensk ordbok (otryckt) kommenterar det sistnämnda ordet med \"dräktig, havande, ordet kan möjligen ha använts av enstaka familjer om kor och hästar, kanske på skämt även om havande kvinna” (1944). (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"tungför","wordforms":[],"text":"fornsvenska thungför; tung i sina rörelser, hafvande. Uppgift från Söderwall (1900). Om gravid kvinna som rör sig med svårighet. Ett ålderdomligt ord som i följande 1600-talscitat: ”Hafwande, then som är medh barn, tungför, ’Praegnans’.” (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"tunggåendes","wordforms":[],"text":"den kvinna som i skånska Skurup är ”tunggånes” är ”i sista tiden”; gravid i sista stadiet enligt uppgiftlämnerskan (f 1889).
","jfr":[]} {"baseform":"tungknull","wordforms":[],"text":"se tungsex.
","jfr":[]} {"baseform":"tungkyss","wordforms":[],"text":"djupkyss där parternas tungor vidrör varandra. ”Hist.: sedan 1934.” (SO) Ulf Ellervik berättar i sin bok Äckligt (Fri tanke 2020) att \"Den typ av tungkyssar som vi ibland ägnar oss åt finns egentligen bara hos en av våra närmaste släktingar, dvärgschimpansen.\" Se även kyss.
","jfr":[" kyss"]} {"baseform":"tunglåten","wordforms":[],"text":"(åld) gravid kvinna. Finns belagt i SAOB arkiv från början av 1600-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"tungomål","wordforms":[],"text":"(lmo) knull, enligt 26-årig man. Språk i t ex tungomålstalande; en form av religiös extas som yttrar sig i att den drabbade talar osammanhängande och till synes helt meningslösa ord. Ordlek om ”mål för tungan”; cunnilingus, fellatio. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"tungrullare","wordforms":[],"text":"se under kyss.
","jfr":[]} {"baseform":"tungrunk","wordforms":[],"text":"(sl) 1 cunnilingus*, fellatio*. (se do) ”När Carol kände Normas tunga inuti sig, ökade hon takten i sitt tungrunkande medan upphetsningens starka rysningar gav henne gåshud på ryggen.” (de Ville 1968) 2 (sym) tungrunkat; när något är tungt, segt och motigt.
","jfr":[]} {"baseform":"tungsex","wordforms":["tungknull"],"text":"(sym) förekommer ibland som inslag i förspelet. Mannen och kvinnan för, i tur och ordning, in sina tungor i varandras mun där de eggar upp varandra genom att vispa runt med spetsen. Tungan kan även användas vid knull både i fitta och röv. ”Tungknullning, det var så skönt och romantiskt.” (Lenas Stickan i Närstrid Vanessa 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"tungspets","wordforms":[],"text":"se tunga.
","jfr":[]} {"baseform":"tungstäpp","wordforms":["stäpp"],"text":"(sl) tungslick. ”Hade en sån där tok kort jävel en gång som älskade tungstäpp så jag sa åt hon att jag föredrar mitt tilltugg rakat.” (Reverend_Raw i Vilka är de vanligaste felen som killar/tjejer gör i sängen? AlltOmTV 10/1 2003) Se även stäpp.
","jfr":["stäpp"]} {"baseform":"tungtango","wordforms":[],"text":"(sl) kyss med dansande tungor. Se också tungbrottas.
","jfr":["tungbrottas"]} {"baseform":"tunna","wordforms":[],"text":"(sym) 1 (sym) nedlåtande om stor och uttjänt fitta. 2 tunnor (svr) t ex fy tunnor tusan (tusen) finns i den senare varianten med hos Bellman (F E nr 17). Andra liknande uttryck hos Bellman är jag ger dig tusan fan, fy tunnor tusan, hut för tunnor tusan och ta mej tunnor tusend. ”Vad för tunnor tusan solskensmarkattor vill ni ha?” (Wallenberg 1781/1960) Se också tunnor.
","jfr":["tunnor"]} {"baseform":"tunnel","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. ”Mitt kukhår flätades samman med hennes fitthår, svart och rött och till och med en del av min pung sögs in i den där kramande drypande tunneln.” (Brudar är sexgalna 1978) Tåg som vilt tutande och med röken sprutande ur skorstenen rusar in i en tunnel är en ofta använd symbol för ett samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"tunnelbanekär","wordforms":[],"text":"(sl) när någon sitter i tunnelbanan och ser en person han/hon blir blixtkär i. Kärlek vid första ögonkastet som i regel varar i högst några stationer.
","jfr":[]} {"baseform":"tunnellek","wordforms":[],"text":"ett av flera smeknamn på sexuella lekar mellan föräldrar och barn. I sin De erotiska minoriteterna (1961) skrev läkaren Lars Ullerstam bl a att incest* straffades för hårt. Enligt hans uppfattning ”blir sexuella lekar mellan föräldrar och barn (i småbarnsåldern) allt vanligare hos unga barnfamiljer. I varje fall förekommer sådana hos de flesta av mina vänner. Dessa lekar har alla möjliga smeknamn, och jag kan inte förstå annat än att detta är ett sunt och lyckligt förhållande”. Se även lek, leka.
","jfr":[" lek, leka"]} {"baseform":"tunnor","wordforms":[],"text":"(euf o svr) Hellquist (1918) menar att ordet ”etymologiskt inget har att skaffa med tunna utan är egentligen samma sak som svenska tunder; fnöske, som är besläktat med tända och sålunda i sin mån bidrog till att stärka edernas svaveldoftande karaktär”. Men några år senare (1929) har Hellquist ändrat sig: ”Knappast såsom man förmodat, en ombildning av tunder; fnöske, utan innehåller plur av tunna såsom måttsord, alltså samma slag som skock i skock millioner o d, varvid vi kunna påminna om Atterbom Lycks ö ’ o millioner [...] skock och tunnor’.” Stolpe (1979) menar att skock* i vissa sammanhang har räkneordskaraktär och då betyder sextio. ”Skock tunnor tusan!” betyder således sextiotusen tunnor.
","jfr":[]} {"baseform":"tunt","wordforms":["ett skedblad"],"text":"(sl) ”lös mök* i byxan”; enligt Wiklund (1999) uttryck från Söder i Stockholm på 1940-talet. Lind (2016) har \"tesked löst [en], uttryck för en skvätt avföring som kan medföra vid väderlåtning.\" Och han jämför med engelskans shart; shit+fart; skit plus fjärt. Se också under väder.
","jfr":["väder"]} {"baseform":"Tunte","wordforms":[],"text":"(ty) feminin bög.
","jfr":[]} {"baseform":"tunttari","wordforms":[],"text":"finländska och norrländska för bög.
","jfr":[]} {"baseform":"tupp","wordforms":["höna"],"text":"nordiskt ord av omdiskuterat ursprung. Kanske från lockropet tupp, tupp eller svensk dialekt tupp; topp med tanke på tuppkammen. 1 (sl) tuppen har flera tänkbara kopplingar till kuk. En är återgivandet av lätet i skrift: kukeliku, en annan är tupphalsens och huvudets kuklika form. Paralleller kan också dras med engelskans cock; tupp, kuk. Se under kuk. Tuppen är också användbar som e-moji. Jämför ruska, skaka tupp; runka, onanera, och tuppskutt; sperma.
\n”När jag vaknade satt Jo lutad mot sängens huvudstöd, i full färd med att ruska tupp till en porrfilm ...” (Drougge 2001) ”Det gällde för mig att lägga märke till när han blev riktigt upphetsad, då tog jag tag i hans kuk och ruskade tuppen skickligt ...” (de Sade 2005/1785) ”Även fåglar har varit gudomliga symboler, främst tuppen, som ännu pryder majstångens topp och därifrån även flyttas över till tornspiran (kyrkspiran). Tydligen har tuppen (hanen) varit symbol för fruktbarhetsguden.” (Envall 1969) ”Slutligen beslutade de också att se hur många tuppar en höna kan tåla.” (Aretino 2008)
\nI en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995) heter det: ”Ack du söta flickan min/ får jag klappa patten din/ får jag ta din lilla höna/ på din lilla ludna sköna/ där min tupp plär hafva ro/ där han ville stadigt bo.” Se även höna och hönsa. Jämför danskans kok (jylländska för hane) och norskans et napp (en tupplur) för samlag. 2 (euf) tuppen; hemlighus, påven* i Finland. Eftersom tuppen även var ök- eller smeknamn på Zacharias Topelius (1818—1898) kunde ”gå på tuppen” utbytas mot ”avlägga ett besök hos barnavännen”. Uppgift från Hjelmqvist (1903). Barnavännen kom av att Topelius skrev många, mycket älskade sagor för barn.
\nTupp (fisv); avträde, dass. ”Avträdet ligger en bit bort nära landsvägen och hade besökts av några främlingar. Rabbe: ’Inte vill jag att andra människor ska gå på min tupp och när jag så har mitt brännvin i rian vägg i vägg’.” (Geijerstam 1996) 3 (sl) tupp och höna; hermafrodit*. 4 inom buddhismen talas det om tre orenheter som fördunklar och besudlar människans medvetande. Orenheterna brukar i tibetansk buddistisk ikonografi avbildas som en gris (okunnighet), en tupp (begär) och en orm (hat) som biter varandra i svansarna. Grisen i sin okunnighet bökar med trynet i marken; ormen med sitt väsande hat anfaller urskillningslöst; och tuppen, pickar begärligt i sig mat och kopulerar fritt med sina hönor.” (Geels/Roos 2010) 5 i norsk slang finns Tuppen og Lillemor; kvinnobrösten. 6 ruska tupp; runka, pissa. \"När män ruskar tupp är det ofta tragiskt och depraverat. Ibland hotfullt. Ett sätt att markera utanförskap och desperation.\" (Recension i SvD 21 jan 2024 om Åsa Kalmérs Naket Hans mest intima.)
\n","jfr":[]} {"baseform":"tuppa","wordforms":[],"text":"
(dial) 1 fitta. Jämtmål av tuupp, tuppa; höna, hönan. ”Ta tuppa på en flicka”; ta en flicka på fittan. ”Du får väl ta på tuppa mi då.” (ORB) Från samma källa snötuppa; fitta utan pubeshår. Från snau; kal. \"En pojke kom in till en flicka som såg väldigt bra ut. —Ser du inte tuppa sitter snett, sa han. [...] Då erbjöd sig pojken att rätta den, och det var ju tösen med på. Sen talade hon ju om de där för sin mor. — Kors i all min tid! Då har han ju tagit både heder och ära av dig! — Herre Gud, satt hedern och äran så nära röva, så fick han väl ta den, svarade jäntan.\" (Folksagan i Sverige 3 s 707) Se även höna. 2 kuk. ”an ha’n slik’n stor’n stygg’n tuppa. Je sku vill stupp’n ’ti ’n pöse å stryp’n” (Dalarna). (Han har en så stor och ful kuk. Jag skulle vilja stoppa den i en påse och strypa den.)
","jfr":["höna"]} {"baseform":"tuppa av","wordforms":[],"text":"(euf) dö, svimma, somna.
","jfr":[]} {"baseform":"tuppfäktning","wordforms":[],"text":"(sym) strid mellan knullande personer.
","jfr":[]} {"baseform":"tuppjuck","wordforms":[],"text":"(sl) i uttrycket få tuppjuck; bli helt galen.
","jfr":[]} {"baseform":"tuppkam","wordforms":["kam","kammar"],"text":"(sym) upp-och-ner-vänd-tuppkam; fitta. Strömquist (2014) \"Tyngden av hanteln har fått hennes trötta arm att bli slak— då trycker en duktig massör sina fingrar emot hennes tuppkam, längst upp där låren går samman, och väcker ett högt rop av vällust.\" (Juvenalis Sjätte satiren s 88) Se även kam, kammar.
","jfr":["kam, kammar"]} {"baseform":"tupplock","wordforms":["lock"],"text":"(fisv) dasslock, WC-sits. Se även lock (1) och under tupp.
","jfr":["lock","tupp"]} {"baseform":"tuppring","wordforms":[],"text":"se cockring.
","jfr":[]} {"baseform":"tuppögat","wordforms":["öga"],"text":"(för sl) ars*, arshålet. Se även öga.
","jfr":["öga"]} {"baseform":"tur","wordforms":[],"text":"som i den norska eufemismen en tur ut; om toalettbesök, ibland förtydligat till en tur ut på los toalettos.
","jfr":[]} {"baseform":"tura","wordforms":[],"text":"(dial) i Närpes i södra Österbotten säger man ”ho ä åp tura” (hon är uppå tura) om kvinna som är med barn. Kanske från tur; resa. Uppgift från Byrman (1989). Se resa. Enligt min jämtländske sagesman (f 1929) betyder på tura (på turen) berusad i hans hemprovins.
","jfr":[]} {"baseform":"turbomorsa","wordforms":[],"text":"(sl) föregångare till dagens MILF*. Enligt slangopedia.se användes uttrycket i Stockholms norra förorter främst på 1980- och 1990-talen.
","jfr":[]} {"baseform":"turborunk","wordforms":["runk","runka."],"text":"(sym) snabbrunk av turbo; snabbt, kraftfullt. ”De gav dörrvakten den dolmretande dressyr han behövde: en turborunk bakom dörren och så var de inne på den trendiga krogen.” (Wahl 2003) Se även runk, runka.
","jfr":["runk, runka"]} {"baseform":"turdzilla","wordforms":[],"text":"(sl) engelska turd; skit och Godzilla; ett enormt japanskt dinosaurieliknande filmmonster som debuterade 1954. Här rör det sig om ett sånt jättelass skit att det är omöjligt att spola ner i toaletten med en spolning. Se också skita ut.
","jfr":["skita ut"]} {"baseform":"turist","wordforms":[],"text":"(lmo) person som provar på sex utanför den egna positionen, t ex en heterosexuell* som uppträder som homosexuell*.
\n","jfr":[]} {"baseform":"turistmutta","wordforms":["mutta"],"text":"
(sl) midjeväska som hänger på höften och där bl a turister säkerhetsförvarar sina pengar. Se även mutta.
","jfr":["mutta","mutt"]} {"baseform":"turkdusch","wordforms":[],"text":"(sl) när man struntar i att duscha och bara använder parfym.
","jfr":[]} {"baseform":"turkos","wordforms":[],"text":"(lmo) frän lukt i fullpackad förortsbuss.
","jfr":[]} {"baseform":"turoma","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) om ”hin onde i lindriga svordomar”. Han ger exemplet ”Dä va turoma”; det var hin onde. Samma betydelse har elike som Rietz menar är ”något lindrigare än turoma”. Turamo var en finsk eller estnisk gudomlighet, taramis en keltisk. I feniciskan betyder taram åska.
","jfr":[]} {"baseform":"turra","wordforms":["turre"],"text":"(dial) BOL har betydelsen ofruktsam kvinna samt hon- och handjur.
","jfr":[]} {"baseform":"tursen","wordforms":[],"text":"(åld) jätte, troll. Tuss, tusse (dial) jätte, troll men även om dumbom och oregerlig person. Dansk dialekt har turs, turse och norsk dialekt tuss, tusse med samma betydelse. \"Tursen var nog den nordiska folktrons mest obehagliga och frånstötande, för att inte säga direkt överjävliga figur. [...] Han var obehaglig för alla sinnen: synen, känseln, lukten och hörseln. Inte nog med att tursen var en förlossningsdemon, han begick också sexuella övergrepp mot kvinnor,\" (Lindström 2021 s 182)
","jfr":[]} {"baseform":"turtla","wordforms":[],"text":"(sl) när man är så skitnödig att kotten* tittar fram innan man hinner sätta sig på toan.
","jfr":[]} {"baseform":"tusan","wordforms":["tusingen"],"text":"(svr) en variant till tusen, av fornsvenska thusand och thusänd. ”Hist.: sedan 1557.” (SO) Ursprungligen har räkneordet tusen varit bestämning till huvudordet, t ex tusan djävlar. ”Tag horkarlen och dra för tusande djävlar din hora med honom och kom aldrig för mina ögon.” (Helgesson 2003) Och ur Söderköpings rådhusrätts protokoll,11/8 1640, berättar en viss Peder Jönsson ”hur han lärt sig mana fram sjörået genom en folkmagisk ritual: ’Iagh mahnar tig Haffru att tu kommer till mig i troll 1000 diefflars nampn, iag hwill Tiena tig’.”
\nSå småningom har så tusan fått egen kraft av närheten till det egentliga svärordet. Det kan ju också vara så att man försökt mildra effekten av det fula tusan djävlar, genom att inte uttala djävlar utan låta det vara underförstått. ”Svärja är en annan osed — för att nu nyttja den mildaste benämningen på en vana som svenska bonden utöfvar i synnerlig grad. Hans svordomar äro också af en rätt egen art. Hans vanliga är att åkalla hans sataniska majestät, men är personen mycket retad, tager han till hela tusendetal osv. Så t ex hände det en gång att en bonde, som följde mig i skogen, gick ned sig på en svag is, så att han blef våt öfver ena foten. Hans första utrop var då dj-n! Men i detsamma föll han ned med hela benet, och då blef det tusan dj-r! Men då han slutligen kom igenom till knäna blef det sju tusan etc. Tillfälligt har jag hört hundratusen påkallas, till och med någon gång en million.” (Lloyd 1979/1800-t)
\nStroh-Wallin (2008) påpekar svårigheterna med att datera tusans övergång från räkneord till självständigt kraftord då övergången rimligtvis är flytande. Men, påpekar hon, ”det vanliga är dock att svordomarnas tusan/tusen föregår ett huvudord under äldre tid, men redan runt 1600 finns ett par självständiga användningar belagda: ’få han tusend´ (1596), ’fara för tussande’ (1597) och ’tusende tager dig’. (1614) Stroh-Wallin fastslår vidare att ”tusan från 1700-talets senare hälft konsekvent används som renodlat kraftord”. Lundblad/Josefsson (2021) har \"Fy tusan haka!\" Ibland förstärks tusan till tamejtusan som i följande citat från Rachel Mohlins artrikel: Tystnad kan vara bättre än panodil (Språktidningen nr 5/2026) \"För visst måste det väl vara så att inget kan uppstå ur ett tjatter? Och det måste väl tamejtusan vara i tystnaden språket blir till.\"
","jfr":[]} {"baseform":"tusensköna","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. Ett av de alltför få vackra och sköna namnen på blomman i lårviken*. Det står i bjärt kontrast till nedvärderande namn som avloppsdike och slasktratt. (se do) ”Under tiden skalade Boris försiktigt av den vackra flickan hennes fitthår, klippte med en liten sax, följde med fingrarna och rakade. Kuken stod så att det gjorde ont. [...] Men Boris vågade inte ens trycka en kyss på tusenskönan.” (Jussopov 1983/1920-t)
","jfr":[]} {"baseform":"tusensträngharpa","wordforms":[],"text":"metafor för det kvinnliga könsorganet. Ordet finns bland annat i följande från Ragunda (Jämtland): ”späla på tusnsträngähärpa så strängan jekk åv; spelat på tusensträngade harpan så strängarna gick av, vilket, enligt man (f 1905), resulterade i att kvinnan blev gravid. (Byrman 1989) Jämför harpa.
","jfr":["harpa"]} {"baseform":"tuset","wordforms":[],"text":"(dial o åld) gå på tuset; gå på avträdet. Hellquist (1980) menar att detta är ett östgötskt uttryck från åtminstone 1860-talet och att det kommer av ”åt huset med senare tillagt på”. Se också hus.
","jfr":["hus"]} {"baseform":"tusiken","wordforms":[],"text":"(svr o euf) tusan*. ”Det var som tusiken!”
","jfr":[]} {"baseform":"tuskan","wordforms":[],"text":"(svr) tusan, som hos Västgöta-Bengtsson (1993) ”Jaha för tuskan, dä gör’n”.
","jfr":[]} {"baseform":"tuss","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta, fitthår. Se vidare tofs och tussmöte. 2 attraktiv, sexig tjej.
","jfr":[]} {"baseform":"tussa","wordforms":[],"text":"(sl) kyssa.
","jfr":[]} {"baseform":"tussatorp","wordforms":[],"text":"metafor för det kvinnliga könsorganet. I småländska Långaryd heter det ”humoristiskt när kvinnan är gravid” (man f 1907) att ”de ha harvat och vårat färdigt på tussatorpet”. (Byrman 1989) Troligen är det fråga om samma tuss som i tussmöte*.
","jfr":[]} {"baseform":"tussmöte","wordforms":["skäggmöte."],"text":"(sl) knull av tuss, hårtuss. Men Tussmötevägen i stockholmska Enskede syftar troligen på ett annat sorts möte, nämligen det mellan tussar; troll, jättar, som det talas om i den nordiska asamytologin. Se även skäggmöte.
","jfr":["skäggmöte"]} {"baseform":"tussu","wordforms":[],"text":"norrländska och finska för fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"tut","wordforms":[],"text":"(sl) kyss.
","jfr":[]} {"baseform":"tuta","wordforms":["tutas"],"text":"1 (dial) kondom, skyddshölje för skadat finger. ”Du borde skämmas, så mång tuter je ha koste på dej.” (jämtländska i Palmfelt 1994) Jfr fingertutt. 2 (dial) fitta. Schön (1996) berättar om ett knep som en flicka i bohuslänska Västerlanda använde sig av för att få veta vem som skulle bli hennes livskamrat: ”Ja och en annan tös låg på ett ställe i Myckleby socken. Så räkna vi fönsterrutorna innan vi la oss. Män först la jag en sexskilling under tuta (putan) innan jag somna. Sedan när jag vakna och feck klätt mej så tog ja sexskillingen mä mej, å då skulle man ge den till en pojk, så skulle man bli geft mä dän.” 3 (sl) tutor; kvinnobröst. 4 (sl) tuta; kyssa. Se även tutas.
","jfr":["tutas","fingertutt"]} {"baseform":"tutas","wordforms":["tuta"],"text":"(sl) kyssas. Finns även i Hälsingland med samma betydelse enligt Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1841). Se även tuta.
","jfr":["tuta"]} {"baseform":"tutsi mutsi","wordforms":[],"text":"(no sl) flört med benens hjälp.
","jfr":[]} {"baseform":"tutt","wordforms":["tutte","tottar."],"text":"(sl med dial urspr) bröst, bröstvårta. ”Hist.: sedan 1950-talet”. (NEO) Barnspråksord, ljudmålande. Grünbaum (1996) talar om ”lallord”. Som i klottret ”Tuttans toppiga tuttar”. Tutte; liten gosse, och tutta; liten flicka, båda dialektord. Även dialekt tutta; suga, dia, samt tutt; napp, kvinnobröst. Se även tottar. Tjuttjo (fbr); kvinnobröst och tjutj (rom); dibröst, patt och tjuttjoar; kvinnobröst.
\nCarling (2005) har ”allmän, ursprunglig romaniglosa; skt (sanskrit) cuci; kvinnobröst”. ”Det är också en del av det man ser hos dem som gör att man tycker synd om dem. Man ser deras ömhetsbehov och jag då med mina tuttar. Många säger ’Åh, vilka mammatuttar du har’. På något sätt så finns det trygghet i mamma.” (Prostitution, Sthlm 1981) ”Om tuttarna blir större än huvet, då är de för stora, säger Maria.” (Andersson 2005 apropå implantat) ”Söta tuttar som står rakt ut och är skära som nyponblom.” (Stiehler 1950)
\nI 1500-talets Venedig hade kurtisanerna en rad förmåner. Bl a fick de ”stå nakna till midjan på Ponte delle Tette (Tuttarnas bro) för att skylta med sina varor och locka förbipasserande”. (Yalom 1999) Ett nyord i sammanhanget är tutt-tv; efter stripprogrammet Tutti-Frutti (TV 3 1995). Smedsuddsbadet i Stockholm kallas i folkmun för tuttudden pga alla bröst som exponeras där. ”Man skulle kunna tro att min tutte hade hoppat ut och skjutit Gandhi.” (Filmstjärnan Tara Reid kommenterar för första gången, i tidningen FHM, den uppståndelse som orsakades efter att hennes ena bröst ofrivilligt blottades på P Diddys 35-årsfest.) Se också nipplegate.
","jfr":["tottar"," tjutj"]} {"baseform":"tutta","wordforms":[],"text":"(barn) 1 knulla. 2 liten flicka. 3 dia.
","jfr":[]} {"baseform":"tuttar på tangentbordet","wordforms":[],"text":"(data) från engelska tits on a keyboard. Små upphöjningar på vissa tangenter (t ex f och j) och på vissa datorer som hjälp med att klara särskilda funktioner utan att behöva titta på tangentbordet.
","jfr":[]} {"baseform":"tuttehållare","wordforms":["tuttekasse","tuttekrans","hållare "],"text":"(sl) behå. Se även hållare och kasse.
","jfr":["kasse","hållare "]} {"baseform":"tutteluringar","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"tuttemutta","wordforms":["mutta."],"text":"(euf) fitta; används mest i samband med barn. Tutta och tutte betyder just liten flicka respektive liten pojke. Tutte; bröst, bröstvårta. Se även mutta.
","jfr":["mutta","mutt"]} {"baseform":"tuttepackare","wordforms":[],"text":"(sl) lesbian*.
","jfr":[]} {"baseform":"tuttfjong","wordforms":[],"text":"(sl) om den som tänder till och får fjong* vid åsynen av en tutte*. Men också om erigerade tuttar vid smek och kyssar.
","jfr":[]} {"baseform":"tuttfodral","wordforms":["tutthylla","tutthållare","tutthängare","tutthängslen","fodral","hylla "],"text":"(sym) även tutthylla, tutthållare, tutthängare, tutthängslen; behå. Se även fodral, hylla och hållare.
\n.
","jfr":["fodral, hylla "," hållare"]} {"baseform":"tuttfräs","wordforms":[],"text":"(sl) ståbröst*. Se även under fräs.
","jfr":["fräs"]} {"baseform":"tutti sin frutti","wordforms":[],"text":"(nyo) ”sex utan penetration*”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"tuttifrutti","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kvinnobröst. Fruktkompott. Från italienskans tutti frutti; alla frukter. 2 enligt Bögjävlar (2007) var Tutti Frutti ”ett slanguttryck för bög på femtiotalet och i den ursprungliga texten rimmade det med ’good booty’ — läcker häck”.
","jfr":[]} {"baseform":"tuttig","wordforms":[],"text":"(sl) bystig, storbröstad. ”Jag: ’Jag vet inte, jag ser för tuttig ut i den.’ (Skjuter fram sin egen väl tilltagna byst.) ’Man kan inte se för tuttig ut’.” (Belle de Jour 2006) \"Jag stod med en polare och tittade ner på dansgolvet och där var han, en skitsnygg kille, i tajt tröja, lite tuttig, vältränad...\" (Kalmér 2024 s228)
","jfr":[]} {"baseform":"tuttinutta","wordforms":[],"text":"(smn) tuttig* flicka, kvinna. ”... ville handlarn bjuda in Pris- och Kartellnämndens utsända tuttinutta på en kask i lagret (men tuttinuttan stramade upp sig: Herrejisses, jag som tog byxgördel idag, det blir så stökigt).” (Foerster, Kärlek 5/1966) Jämför nutta.
","jfr":["nutta"]} {"baseform":"tuttisar","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Se även tutte.
","jfr":["tutt"]} {"baseform":"tuttjucka","wordforms":["juck","jucka."],"text":"(sl) bröstknulla. ”Gick sen ner och tuttjuckade mot deras paket*.” (Puma Swede 2012) Se även juck, jucka.
","jfr":["juck, jucka"]} {"baseform":"tuttkasse","wordforms":["tuttpåse","kasse"],"text":"(sl) behå. Se även kasse och påse.
","jfr":["kasse"," påse"]} {"baseform":"tuttknulla","wordforms":["tuttrunk"],"text":"(sl) knulla en kvinna mellan brösten. Även tuttrunk (sym) kuk mellan brösten. ”Han höll sig stadig med en hand om varje bröstvårta och tuttknullade henne allt han förmådde.” (Wahl 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"tuttlingar","wordforms":["tuttsingar"],"text":"(smn) bröst. Jämför tutt, tutte.
","jfr":["tutt, tutte"]} {"baseform":"tuttlisa","wordforms":[],"text":"(sl) storbröstad kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"tuttopp","wordforms":["topp"],"text":"(nyo o lmo) ”bröstvårta”. (SAO 2013) Se även topp.
","jfr":["topp"]} {"baseform":"tuttrunk","wordforms":[],"text":"se tuttknulla.
","jfr":[]} {"baseform":"tutts","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Jämför tutte.
","jfr":["tutt"]} {"baseform":"tutt-tv","wordforms":[],"text":"(sym) \"Tv-underhållning med lättklädda artister, främst unga kvinnor.\" (flashback.se)
","jfr":[]} {"baseform":"tutu","wordforms":[],"text":"(fransk omskrivning för cucu; rumpa.) franska cul med samma betydelse. Kort balettkjol i tyll, hårt rynkad i flera lager.
","jfr":[]} {"baseform":"tuut","wordforms":[],"text":"(dial) kyssa. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"tuva","wordforms":[],"text":"(sl) fitta, fitthår. Liten beväxt upphöjning på marken. Ordet är besläktat med latin tuber; puckel, svulst. \"Han lyfte mina kjolar, särade mina ben och fick mig att taga ett steg emot honom, så att min fuktiga tuva befann sig precis ovanför hans resta laddstake*.” (Björkman, Kärlek 14/1970) ”Där fanns både ekorrvril och murken vril*, hötuva och ranunkeltorva.” (Pohjanen 2003) Se också torva.
","jfr":["torva"]} {"baseform":"TV","wordforms":["tv"],"text":"se under transvestit.
","jfr":[]} {"baseform":"tværslaget","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. Troligen för formlikheten med en tvärslå, en bom eller ribba som är placerad tvärs över någon konstruktion. Ordet finns med, utan närmare förklaring, i Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718) där han, för att tala med Edenborg i Köttets poesi (1995), ”inte bara tar med de kliniska namnen från den medicinska nomenklaturen, utan också folkliga uttryck, fula ord och mytologiska kopplingar”.
","jfr":[]} {"baseform":"tveeggad","wordforms":[],"text":"(sym) bisexuell*. Tve (åld); två, föremål som har egg på bägge sidor.
","jfr":[]} {"baseform":"tvegifte","wordforms":[],"text":"giftermål med två personer samtidigt. Tve (åld); två. Fornsvenska tvägipta. ”Hist.: sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium).” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"tveksam","wordforms":[],"text":"(lmo) bisexuell*. Ordlek på tve; två.
","jfr":[]} {"baseform":"tvekönad","wordforms":[],"text":"av tve; två. Tvåkönad. ”Vad skulle han ta sig till med den tvekönade i sängen? Hade han/hon skäggstubb också?” (Drougge 1997/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"twerk","wordforms":["twerka","twerking"],"text":"(eng sl) enligt Nyordslistan (2012) kommer ordet från engelska twerk, som kan härstamma från work it eller vara ett teleskopsord bestående av twist (vrida) och jerk (rycka). Det är fråga om en dansstil där dansaren, oftast en kvinna, hukande skakar sina höfter och rumpa, på ett sexigt utmanande sätt. Ordet har funnits i över 20 år, men det var först efter att den amerikanske artisten Miley Cyrus (f 1992) uppträdde med dansen på MTV Video Music Award i augusti 2013, som ordet togs upp i Oxford English Dictionary (OED). Uppgifterna från Wikipedia som också berättar att dansen påminner om vissa traditionella afrikanska danser som mapouka, vilken förbjöds i TV i Elfenbenskusten, då den ansågs alltför vulgär.
\nKerstin Lundell (krönika Svd Kultur 2 sept 2013) berättar bl a att Oxford dictionary ”inkluderat ’twerking’ i sin senaste uppdatering över samtidsengelskan”. Och, fortsätter hon: ”Under 20 års tid har ordet — en sammanslagning av ’work it’ och ’twitch’; rycka— rört sig i periferin. Nu var det dags att ta det stora steget ut på golvet. I Oxford dictionary förklaras numera twerk som en dans till populärmusik som framförs på ett sexuellt provocerande sätt, vilket innebär stötande höftrörelser och en låg och hukande hållning’.”
\n","jfr":[]} {"baseform":"tvestjärt","wordforms":[],"text":"
(lmo) vitsigt om bisexuell person, en som är både hetero- och homosexuell. Wiklund (1999/1940-t) har enbart betydelsen bög. ”Men, i alla fall, fortsatte Jean sitt manierade dravel, så var hennes stympade karl på tiden innan det begav sig, alltså innan amputationen, tvestjärt.” (Drougge 2001)
","jfr":[]} {"baseform":"tvetola","wordforms":["tvetossla","tvetåssla"],"text":"(dial) skånska för hermafrodit*. Av tve; två och tol(a); redskap.\" Han kallas ’tvetosla’, vilket förklaras: ’Varken karl eller fruntimmer, begriper du! De va därför käringen skilde sej ifrån honom på den tiden hon levde’.” (Nilsson Piraten 1937) OFVG har tvetosla; skällsord om kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"tvi vale","wordforms":[],"text":"lindrig ed eller besvärjelse. Fornsvenska tvi, twy; fy av ljudhärmande ursprung och varde, där rd övergått till tjockt l, precis som hin håle eg varit hin hårde. ”Hist.: sedan början av 1500-talet.” (SO) Ernby (2008) berättar att ”vale i frasen tvi vale betyder ’varde tvi’, alltså ungefär ’måtte (man) spotta’ (därför att man har råkat ut för något avskyvärt)”. \"thetta är skam och skadha thy maghom wy sputtha och säyia twy. (Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming 1865—1868.)
","jfr":[]} {"baseform":"twilfitta","wordforms":[],"text":"(lmo) Kalle Lind (2018) berättar hur skådespelerskan Tollie Zellman (1887—1964) \"tågar in på underklädesbutiken Twilfit, dänger en illa fungerande korsett i disken, inser att biträdet inte är högsta hönset i butiken och beordrar: 'Låt mig få tala med Twilfittan själv':\"
","jfr":[]} {"baseform":"tvillingar","wordforms":["tvillingtoppar","tvillingsystrar","tvillingklot","topp "],"text":"1 (sl) kvinnobröst. Hos Thesleff (1912). Se även kamrater, kompisar och kusiner. ”Kvinna 1: —Vilka söta tvillingar du har! Får man leka med dom? Kvinna 2: —Ja, lika barn leka bäst.” ”Sedan han låtit sina ögon frossa i beröringen och granskningen av dem och skänkt sina läppar en högtidsstund genom de glödande kyssar han tryckte på dessa ljuvliga tvillingklot fortsatte han neråt.” (Cleland 1965/1749) ”I den ställningen blev hennes dekolletage bedårande, det ena bröstet var nästan helt bart, och den andra tvillingen var inte mindre aptitlig.” (Walker 1966) I Höga visan (4:5) liknas kvinnans bröst vid ett annat slags tvillingar: ”Dina bröst är som två hjortkalvar, som gasellens tvillingkid, betande bland liljor.” (Bibel 2000) 2 (euf) tvillingar; testiklar, omnämnda i Lars Robergs anatomilärobok Lijkrevningstavlor (1718). Se även topp och klot.
","jfr":["kamrater, kompisar","kusiner","topp ","klot"]} {"baseform":"tvillingberg","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. ”Till vind varslar dag/ och skuggorna fly/ ströva min vän lik en gasell/ och lik en hjort bland rådjur/ på tvillingberget med klyftan.” (Höga V 2:17) Jämför venusberg.
","jfr":["venusberg"]} {"baseform":"tvillingklot","wordforms":[],"text":"se tvillingar och klot.
","jfr":[]} {"baseform":"tvillingmössa","wordforms":[],"text":"(sl) behå. Se också siamestvillingmössa.
","jfr":["siamestvillingmössa"]} {"baseform":"tvillingsystrar","wordforms":["tvillingtoppar"],"text":"se tvillingar.
","jfr":[]} {"baseform":"twink","wordforms":[],"text":"(sl) från amerikansk slang. Ung, vacker bög.
","jfr":[]} {"baseform":"twitterfitta","wordforms":[],"text":"(lmo) person som gillar att exponera sig på nätet. Twitter är en social nätverkstjänst där man skriver korta meddelanden, så kallade tweetar, som inte får vara längre än 280 tecken.
","jfr":[]} {"baseform":"två","wordforms":["tvåan"],"text":"1 (euf) gravid*. ! Vilhelmina sägs det om gravid kvinna att ”hon går för två”, enligt kvinna (f 1891) ett \"neutralt” uttryck. Motsvarande i blekingska Hällaryd är ”hon går ute för två”. Från Ormsö i Estland kommer det ålderdomliga tvådubblad. (Byrman 1989) 2 (sl) göra tvåan, göra nummer två; skita. ”Måste gå på toaletten. Vet inte om jag ska spy eller göra tvåan. Antagligen både och.” (Lodalen 2005) \"Jorge satt på toaletten, gjorde tvåan.\" (Lapidus 2008 s 326) Jämför nummer (3). 3 (sl) tvåan; röven. ”Fast det är ju som om jag varit tjej och tagit den i tvåan hela natten mot att typ sen få en lina kola och gå på tredje klassens kändisfest och tyckt att det var en bra affär och en spännande erfarenhet.” (Hagman 2004) ”Loke gled långsamt in i hennes tvåa. Lugnt och fint, lugnt och fint.” (Drougge 1998/2003) 4 tvåan; någon enstaka gång även om fittan. 5 (sl) två backar läsk; stora bröst.
","jfr":["nummer"]} {"baseform":"tvåfingervals","wordforms":["vals"],"text":"(lmo) dansa tvåfingervals; onanera, runka. Se även vals.
","jfr":["vals"]} {"baseform":"tvåkönad","wordforms":[],"text":"(euf) hermafrodit*. \"Då tog hennes far med henne till en doktor, som efter en noggrann undersökning slog fast att flickan i själva verket var 'i hög grad Hermaphrodite eller tvåkönad.\" (Västerbro 2025 s 332)
\n","jfr":[]} {"baseform":"tvål","wordforms":[],"text":"
se tappa (2).
","jfr":[]} {"baseform":"tvångla","wordforms":[],"text":"(lmo) hångla med någon under tvång eller med hjälp av tungan.
","jfr":[]} {"baseform":"tvångströja","wordforms":[],"text":"(sl) 1 behå. 2 kondom.
","jfr":[]} {"baseform":"tvåstegsmetoden","wordforms":[],"text":"beskrivs hos Trost (1988) som en ”abortmetod där man först får fostret att avlägsna sig genom insprutning av medel (t ex koksaltlösning) i livmodern och därefter mekaniskt tar bort återstod av rester efter graviditeten”.
","jfr":[]} {"baseform":"tvärtomman","wordforms":[],"text":"(lmo) homosexuell, bög.
","jfr":[]} {"baseform":"tvätta","wordforms":[],"text":"(euf) 1 i uttrycket tvätta händerna om toalettbesök. ”Hon: —Vart ska du gå? Han: —Och tvätta händerna! Hon: —Glöm inte att tvätta händerna!” ”I alla tider i alla länder/ senteras lögner som är små och vita./ Du säjer du ska tvätta dina händer/ fast du egentligen ska gå och skita.” (Tage Danielsson 1928—1985) 2 en intressant användning av ordet tvätta i sexuellt sammanhang hittar jag hos (Kalmér 2022 s 129-30): \"När jag är ledsen över en avslutad relation hjälper det mig att snarast möjligt ligga med en ny man. Jag kallar det att tvätta. Eftersom min kropp är så himla trogen en enda man i taget måste jag tvätta bort minnet av honom i min kropp.\"
","jfr":[]} {"baseform":"tvättrum","wordforms":[],"text":"(euf) toalett, enligt Strömberg (1979). Se även rum.
","jfr":[" rum"]} {"baseform":"tvättsvamp","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se också svamp.
","jfr":["svamp"]} {"baseform":"tyg","wordforms":[],"text":"(dial o åld) Rietz (1867 har ’testiculi’, testiklar i Småland. Tyg (dial) redskap, sak, enligt samma källa. Ordet finns i Swedbergs Swensk Ordabok (1720-t) både i betydelsen testimonium; vittnesbörd, vittnesmål och i betydelsen membrum virile; manslem* med hänvisning till 1 Sam 21:5: ”David svarade Prestenom och sade till honom: Qwinnorna hafwa warit oss ifråstängda i tre dagar, då jag for åstad; och tjenarenas tyg woro helig: men är denna wägen ohelig, så skall han i dag helgad warda genom tygen.” (Bib 1703) I Bibeln 2000 står på samma ställe: ”Ja, försäkrade David, kvinnor har varit förbjudna för oss, som alltid när jag dragit i fält. Och om manskapets utrustning är helgad redan i vanliga fall, så är den ännu mer helgad idag.”
","jfr":[]} {"baseform":"tyngder","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"typpa","wordforms":[],"text":"(dial) fitta. En feminin avledning till tupp med betydelsen höna. I hössjömålet kan ordet, enligt Larsson-Söderström (1979), även stå för kvinnligt könsorgan. Se vidare höna.
","jfr":[]} {"baseform":"tyron","wordforms":[],"text":"(nyo) ”en planet i ett annat universum som man färdas till efter ett härligt samlag.\" (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"tyrrsa","wordforms":[],"text":"(dial o åld) Rietz (1867) har östgötska för ”genitalia feminae*”. Han jämför vidare ordet med finska tyrrä; ”membrum viri genitale*”.
","jfr":[]} {"baseform":"tysk","wordforms":[],"text":"(da) ”prostitutionsspråk för sexuell utlösning i samband med smisk på stjärten”. (Hertoft 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"tyska klockspelet","wordforms":["klockspel"],"text":"(sl) har den som drabbas av flera könssjukdomar* samtidigt. Se även klockspel.
","jfr":["klockspel"]} {"baseform":"Tyskland","wordforms":[],"text":"förr ett vanligt land att resa till när man av någon anledning ville föda sitt barn i smyg. Byrman (1989) har med en rad ålderdomliga Tysklandsuttryck, där den gravida kvinnan antingen ”ska resa till Tyskland”, eller så ”går hon på yttersta dagana/ämnar hon sig till/är hon färdig att resa till Tyskland” om hon inte är \"på väg till Tyskland” eller ”redan har varit där”. Mannens insats i sammanhanget är att ”han får skicka henne till Tyskland”. Den gravida kvinnan kunde också ”göra en/vara på en Tysklandsresa”.
\nDet finns olika teorier om etymologin till detta talesätt. ”Enligt en gammal förmodan äldst med syftning på officersfruarna, som under de tyska krigen besökte sina män: dock ganska ovisst.” (Hellquist 1922 under Tyskland) En annan teori är att uttrycket härrör från att ogifta flickor från välbärgade hem reste till Tyskland för att i lönn föda sina oönskade barn. En tredje förklaring är att uttrycket syftar på att svenska flickor ur lantbruksbefolkningen åkte på tillfälligt skördearbete i Tyskland och befanns vara med barn vid hemkomsten.
\nUttryck på temat Tysklandsresa som ser ut att ha samma etymologi kan naturligtvis ha olika ursprung. De kom senare att användas om graviditeter, både önskvärda och icke önskvärda. En slutsats som Byrman inte drar av sitt material, där resmålen varierar, är att Tyskland inte bokstavligen behöver betyda att man reste just dit, utan istället ska tolkas symboliskt för att resa bort i största allmänhet för att föda obemärkt och att Tyskland därför kunde vara en plats belägen på annat håll i Sverige eller utlandet.
\n”Det har kommit en ny lärarinna också. Den gamla har rest till Tyskland, sägs det. Där ska hon stanna ett halvår och sedan ska hon kanske komma tillbaka, om hon får för skolstyrelsen förstås. Det är ingen som vill berätta vad lärarinnan gör i Tyskland. Lina hör att några av flickorna talar sinsemellan om att lärarinnan råkat bli ’på det viset’ och att det är därför hon rest till Tyskland.\" (Hellström 2010)
","jfr":[]} {"baseform":"tå","wordforms":[],"text":"fornsvenska ta. Germanskt ord till en rot med bertydelsen peka, visa. 1 (sym) kuk; formlikhet, men också precis som fingret använt istället för. Ty det är ”bättre med tio tår som går än en kuk som inte står”. 2 (sl) tå-jobb; oral stimulering av tårna som förspel till knull. \"En gång åkte jag tåg, och det satt en tjej mitt emot och då fick vi tåkontakt. Då var verkligen tårna en erogen zon.\" (Kalmér 2024 s 293) Jämför toe queen. 2 snorkråka, enligt slangopedia.se.
","jfr":["toe queen","snorkråka,"]} {"baseform":"tåbira","wordforms":["tåfis","tåjuice","tåjam","tåsaft."],"text":"(sl) fotsvett. Bira (sl); öl. Även tåfis, tåjuice, tåjam, tåsaft. Jam (eng) sylt.
","jfr":[]} {"baseform":"tåffsa","wordforms":[],"text":"(åld) liderlig kvinna. (1600-t) Enligt Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1841) står tåfva, tåfsa egentligen tik, hynda för \"karlkär piga.\"
","jfr":[]} {"baseform":"tåg","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. 2 åka tåg; runka. 3 kedjesex. ”KitKat levde upp till förväntningarna, och mer än så. Det var all-in. Begreppet 'nej tack' existerade inte. Får jag köra upp en flaska i din röv? Ja, gärna! Ska vi göra tåget? Absolut!” (Puma Swede 2012)
","jfr":[]} {"baseform":"tåludd","wordforms":["tåfis","ludd på karamellen."],"text":"(sl) skräpet, smutsen som samlas mellan tårna. Se även ludd på karamellen.
","jfr":["ludd på karamellen"]} {"baseform":"tångräka","wordforms":[],"text":"(euf) lindrigt kraftuttryck hittat hos Haynej (2022) och hennes Svordomslista.
","jfr":[]} {"baseform":"tår","wordforms":[],"text":"1 (euf) sperma. ”Åh, att vara Katarina den stora och belöna spektaklet med en kyss från hennes lystna mun, en kyss precis på spetsen, bara för att locka fram den första tåren av njutning!” (Nin 1990) 2 vanlig metafor för kvinnligt könsslem.
","jfr":[]} {"baseform":"tårta","wordforms":["tårtbit"],"text":"(sl) könsorgan. Något gott att bjuda på/ sätta i sig för båda könen.
","jfr":[]} {"baseform":"tåt","wordforms":[],"text":"(sl) kuk, snörstump, repände. Rycka i tåten; onanera och det rycker i tåten; det är på väg att kila* för någon. Se också snöre.
","jfr":["snöre"]} {"baseform":"täfsa","wordforms":[],"text":"(dial) otuktig*, liderlig* kvinna, hynda*.
","jfr":[]} {"baseform":"tält","wordforms":["tältpinne,tältstång","pinne "],"text":"(sl) ståkuk som syns genom byxorna eller när man ligger under lakan (ligga i tält). ”Och nu — vad är det där för något? Vi tackar Er för Er älskvärdhet, men just nu behöver vi inga tältpinnar.” (Harris 1965/1900) ”Den sengliggende, der rejser mast, har rejsegilde (taklagsfest), säges at ligge i telt eller lege beduin.” (Bom 1957) Norsk slang har reise teltet, teltstanga. Se även pinne och stång.
","jfr":["pinne "," stång"]} {"baseform":"tälta","wordforms":[],"text":"1 (nyo) ”småblygt sex under täcket. Även praktiskt i kalla rum”. (SAO 2013) 2 (sl) ha stånd, erektion.
","jfr":[]} {"baseform":"tända","wordforms":["tända av"],"text":"(sl) tända; hetsas upp eller tända av; slockna sexuellt. ”Han kände hennes kropps mjuka värme och den tände honom på nytt och hon tändes av honom och tog emot honom igen och när hon kved stilla var det inte längre av smärta.” (Edlund 1944) ”Allans vakande ögon sticker fram bakom något kvinnohår, han är röd i ansiktet av att kyssas. Men han ser på mig, han bevakar mig. Ser hur jag tänder och släcker.” (Utanför. Andersen 1979) Enligt Sex i Sverige. Om sexuallivet i Sverige 1996 (Folkhälsoinstitutet) är det betydligt fler män än kvinnor som själva anser att de tänder lättare än de flesta. Av männen uppger 33 % att så är fallet, men hos kvinnorna endast 11 %. Också snedtändning; att tända för tidigt. ”Många gånger har det hänt att jag kommit genast efter inträngandet. Det är en verklig SNEDTÄNDNING! (Hite 1982) \"Men han blir avtänd då, han vill inte. Han klarar inte det. Han vill känna sig som hannen.\" (Kalmér 2022 s 215)
","jfr":[]} {"baseform":"tändkula","wordforms":[],"text":"(sl) bröst. Se också kula (3).
","jfr":["kula"]} {"baseform":"tändsticka","wordforms":[],"text":"(sl) kuk, en sticka* med fyr i.
","jfr":[]} {"baseform":"tänkande svin","wordforms":[],"text":"(sk) Ohlmarks (2004) om suspensoar* i Lund med exemplet: ”Stackars Hannibal har haft ont i koddarna*, å sen dess går han me tänkande svin.”
","jfr":[]} {"baseform":"täppa","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Och moroten* planterade han i min lilla täppa.” (Salten 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"täppeskita","wordforms":[],"text":"(sk) tomtskräppa (Rumex obtusifolius). Av täppa; stänga av och skita. Uppgift från Ambrius (2002) som också kan berätta att växten användes mot diarré.
","jfr":[]} {"baseform":"täre","wordforms":[],"text":"(dial) skita. Uppgift från ORB som också har tåårv seg; cacare*.
","jfr":[]} {"baseform":"tärning","wordforms":[],"text":"(sl) hissa tärningar; kräkas, spy.
","jfr":[]} {"baseform":"tärv","wordforms":[],"text":"(dial) nödig*, i behov av . Se också tarv.
","jfr":["tarv"]} {"baseform":"tätört","wordforms":[],"text":"(Pinguicula vulgaris) ört som förr användes vid framställning av långfil. I jämtländska Ragunda hette det att en kvinna ”fått no tå tättä” (fått nog av tätört). Uppgift från man (f 1905) med kommentaren: ”Att frossa i långfilsätning skulle inte kvinnor ty om så skedde kunde vederbörande bli gravid t o m utan mans medverkan.” Jämför sviga. (Byrman 1989)
","jfr":["sviga"]} {"baseform":"täv","wordforms":[],"text":"(dial) lukt, stank, gaser. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"täva","wordforms":[],"text":"(so) löpsk hynda*. Rietz (1867) har förutom hynda även ”otuktig och ovettig qvinna; skällsord”. OFVG har ”täva; en lösaktig kvinna som låg med vilken som helst”. \"Han Dross tittade in i rummet där Karin stod. Var är min dräng frågade han, och Karin svarade på skämt: Han låg här på taket i natt. Din trollpacka och täva, om jag ser att du gömmer honom ska jag hugga dig, skrek Hans. Just då kom Mårten Andersson in och bad Hans gå därifrån, men han fick bara till svar: Vad är du för en? Är du bödel* här? Och sedan kallade han honom både halvbödel och helbödel och rackare*.\" (Stockholm 1616 hos Inedahl (2023) \"Täva var ett vanligt förekommande ord som användes nedsättande om en kvinna. Det fanns i många kombinationer såsom rackartäva, skittäva och liknande konstruktioner.\" (Karlsson A & A 2017 s 48) Se också rackare och täfsa.
","jfr":[" täfsa","rackare"]} {"baseform":"töffe","wordforms":[],"text":"(sk) skällsord knäppskalle, byidiot.
","jfr":[]} {"baseform":"töjjan","wordforms":[],"text":"fittan enligt vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"töm och glöm","wordforms":[],"text":"(sl) engångsligg*. ”Att få tömma och glömma som så många killar så romantiskt brukar beskriva det hela.” (Persson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"tömma","wordforms":[],"text":"(sl) 1 få utlösning. ”Väl framme kunde jag sen slå ihjäl lite tid med att tömma mig.” (Hörstadius 1995) \"Han [Johan Henric Kellgren] skrev om kärlek som om fallos var en metrisk apparat vilken juckade sig fram genom ett latinskt citat med tömning i slutrimmet.” (Brunner 2002) \"Den (snoppen min anm BgD) är som en liten varelse som ska tömmas och den skickar signaler till skallen om att nu kan du bli kåt på vem som helst som du kan hitta, för att jag behöver tömmas nu!\" (Kalmér 2024) 2 tömma slangen; pissa. 3 tömma magen; spy. 4 tömma magen, stjärten, tarmen; skita. \"Därför satt jag av, torkade svetten ur pannan på honom, kliade honom på öronen, tog av remtyget och gick en sväng med honom tills hans mages naturliga verksamhet tömde ut trötthetens obehag ur honom.\" (Apuleius 2024 s 6) \"Han måste så fort det gick återgälda till jorden vad han fått av den. Det fanns rader av träd på boulevarden, men ingenstans där han obemärkt kunde tömma sin tarm.\" (Halldin 2026 s 81) Norsk slang har tømme ryggen; skita. 5 tömma påsen; om manlig utlösning*. Se också påse.
","jfr":["påse"]} {"baseform":"tömmeri","wordforms":[],"text":"(lmo) toalett, dass.
","jfr":[]} {"baseform":"tömning","wordforms":["uttömning"],"text":"(euf) 1 avföring. I 5 Mos 23:13 ges råd om hur man ska förfara med sin uttömning. Så här heter det i Svenska Bibelsällskapets varsamma revision (1981) av 1917 års bibelöversättning: ”Och du skall tillsammans med annat som du bär ha en pinne, och när du vill sätta dig därute, skall du med den gräva en grop* och sedan åter täcka över din uttömning.” 2 sperma och sekret. Den taoistiske läkaren Sun Ssum (581—682) gav följande råd vad beträffar antalet uttömningar: ”En man på tjugo år kan ha en uttömning var fjärde dag. En man på trettio kan ha en uttömning var åttonde dag. En man på femtio kan ha en uttömning var tjugonde dag. En man på sextio bör inte längre ha någon uttömning. Om han är utomordentligt stark och frisk kan han fortfarande ha en uttömning i månaden.” (Kärlekens Tao 1994) ”Så fort hon botat dem från deras för tidiga uttömningar låter hon dem praktisera sin nyvunna skicklighet på henne.” (Jong 1984) Det finns ett uttryck töm och glöm* passande för tillfälliga erövringar och förbindelser.
","jfr":[]} {"baseform":"töppa","wordforms":[],"text":"(dial) ett ord som uppskattades av redaktionen för kvinnotidskriften Anna (1/82) när man utlyste en tävling om bästa namnet på det kvinnliga könsorganet. Vinnare blev dock snuffa*. Enligt Anna är töppa ett gammalt dialektord från övre Norrland.
","jfr":[]} {"baseform":"törna in","wordforms":["törna in för gott"],"text":"(euf) avlida, dö. Även törna in; gå till kojs på fartyg.
","jfr":[]} {"baseform":"törva","wordforms":[],"text":"(sl) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"tös","wordforms":[],"text":"fsv tøs. Flicka. Här i norskan med betydelsen hora, prostituerad. Se även under tjej.
","jfr":["tjej"]} {"baseform":"tösabög","wordforms":[],"text":"(sk) kvinnlig homosexuell, lesbisk*. Se också under tösapåg.
","jfr":["tösapåg"]} {"baseform":"tösakalas","wordforms":[],"text":"(sk) med öppen gylf. ”Har du vatt på tösakalas, Piddor?” (Ambrius 2002) Se även kalas.
","jfr":[]} {"baseform":"tösapåg","wordforms":["tösavina"],"text":"(sk) för queer.* Även tösavina; lättsinnig flicka. Se också tösabög.
","jfr":["tösabög"]} {"baseform":"tösatäva","wordforms":[],"text":"(sk) lättfärdig yngre kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"tösekalle","wordforms":[],"text":"(sl) göteborgska för homofil enligt Schånberg (1968): ”Konstigt nog har tösekallar fått gå ifred i alla stadsdelar i Göteborg, även i sådana, där smockorna hängde särskilt tätt i luften. Det vittnar om den vidsynta tolerans som ofta finns i städer där en stor del av befolkningen seglat.\"
","jfr":[]} {"baseform":"tövelarsle","wordforms":["arsle."],"text":"(dial) åländska för den klumpige och oskicklige. Se även arsle.
","jfr":["arsel","arsle"]} {"baseform":"uan","wordforms":[],"text":"(dial) enligt slangopedia.se älvdalska för herregud, jädrar. Enligt samma källa kan uttrycket förstärkas ytterligare med ett men framför: men uan!
","jfr":[]} {"baseform":"UAPITA","wordforms":[],"text":"(data) förkortning för You’re A Pain In The Ass; du är förbannat jobbig.
","jfr":[]} {"baseform":"úargr","wordforms":[],"text":"(fno) modig, orädd. Motsatsord till argr. ”Vad ska den göra som är argr för att på nytt bli úargr? Döda den som har förolämpad en är en möjlighet. ” (Ljunggren 2014)
","jfr":[]} {"baseform":"ubåt","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 sänka en ubåt; skita. 2 ”den underjordiska bekvämlighetsinrättningen vid västra sidan av Bantorget [Lund], anlagd på 1930-t”. (Ingers 1977) 3 enligt folkmun.se om matrest som smugit sig in i flaska efter att man druckit ur den med mat i mun.
","jfr":[]} {"baseform":"uckig","wordforms":[],"text":"(sl) äcklig, dålig.
","jfr":[]} {"baseform":"udde","wordforms":[],"text":"se näs.
","jfr":[]} {"baseform":"ugenball","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell.
","jfr":[]} {"baseform":"uggla","wordforms":[],"text":"fsv uggla. Germanskt ljudhärmande ord och samma som engelska owl. Här i ordstävet det är ugglor i mossen. Lär från början ha syftat på att en ogift kvinna lyckats undanröja spåren efter ett oönskat havandeskap. ”Ugglorna” skulle då syftat på foster som fördrivits eller nyfödda barn som dödats och begravts ute i markerna. Bergman (2007) menar att uttrycket har med ulven; vargen att göra. Ursprungligen är uttrycket lånat från danskans der er ulve i mosen. Men när vargen blev alltmer sällsynt i Danmark och slutligen utrotades helt miste uttrycket sin mening och ombildades på 1700-talet till der er ugler i mosen. I dansk dialekt uttalas dessutom ulve och ugler likadant.
","jfr":[]} {"baseform":"ugn","wordforms":["masugn"],"text":"fsv ughn. Germanskt ord med grundbetydelsen kokkärl, kittel. Här symboliskt för 1 kvinnans könsorgan. Även masugn om riktigt het fitta. ”Kuken var hård som skaftet på en bakspade och han stötte in den i ugnen med en sådan kraft, att hon skrek till av häpnad.” (Meurling 1973:1) ”Jag stack in tungan tills det kändes som om den var på väg att smälta i hennes ugn med dess sockerhaltiga syror.” (Vásquez Diaz 2008) 2 stoppa limpan* i ugnen; knulla. 3 när tiden för förlossningen var inne, sa man förr i bl a Västergötland att den gravida kvinnan ”ska/tänker slå ikull ugnen”. (Byrman 1989) Se bagarugn för närmare förklaring. Jämför också kakelugn, skorsten och bulle. 4 värma ugnen; onanera.
","jfr":[" bulle","skorsten","kakelugn,"]} {"baseform":"ukvemsord","wordforms":[],"text":"(da) av ukvem; opassande. Fult ord. Se också okvädinsord.
","jfr":["okvädinsord"]} {"baseform":"ulcus molle","wordforms":[],"text":"(lat) ulcus; sår, molle; mjuk. Mjuk schanker*. Se även könssjukdomar.
","jfr":[" könssjukdomar"]} {"baseform":"ulka sej","wordforms":[],"text":"(sk o ljud) må illa, vilja kräkas. ”Hur mycke ja än ulkar mi, så vill de ingenting komma.” (Ohlmarks 2004) OFVG har ulka, ulkas: kväljas, vara nära att kräkas. Västgöta-Bengtsson (1993) har ulka; ”att rapa ljudligt, alltför ljudligt”. Jämför ulrik och hulka.
","jfr":["ulrik"," hulka"]} {"baseform":"ull","wordforms":[],"text":"(sl) könshår; mjukt, lent och nykardat. Norsk slang har det betydligt strävare stålullen för samma sak.
","jfr":[]} {"baseform":"ulricka","wordforms":[],"text":"(sl) spy*. Jämför Ulrik.
","jfr":["Ulrik"]} {"baseform":"ulrik","wordforms":[],"text":"(sl o ljud) kanske från ulka*; spy, kasta upp eller från helgonet Ulrik. I uttryck som hälsa, ropa på ulrik, offra åt Ulrik, snacka, tala, prata med Ulrik samt ha besök av Ulrik; spy, kräkas. Uttrycket från slutet av 1600-talet. ”Han skreg på Ulrik så de hördes änna ut på gåren när han fått svampen i si.” (Ohlmarks 2004) ”I den ena vrån låg en kullbytterad kadett och framstötte ett långsamt Ulrik, så att kindbenen utspändes som tvenne säckpipor.” (Wallenberg 1781/1960) \"Ulrik i bussen 500 kronor i böter kunde det stå i bussar som tog tonårsgäng från städerna ut till dansställen som Jägersro, Nyvång och Tingvalla.\" (Lind 2016) ÖSO har ulrik; ulka, kasta upp, spy. Se vidare under ulka och spy.
","jfr":[]} {"baseform":"uma","wordforms":[],"text":"(för sl) tjej, hora.
","jfr":[]} {"baseform":"umamisk","wordforms":[],"text":"(nyo) ”smaken, lukten och känslan av någon som man attraheras av”. (SAO 2013) Umami betraktas som den femte grundsmaken.
","jfr":[]} {"baseform":"umgås","wordforms":[],"text":"(euf) knulla. Se även umgänge.
","jfr":["umgänge","äktenskapligt samliv"]} {"baseform":"umgänge","wordforms":["olofflige omgänge"],"text":"fornsvenska umgænge, umganga; samvaro, sällskap. ”Hist.: sedan 1502.” (SO) 1 (euf o åld) samlag i sammansättningar som bedriva, hava och pläga (bruka, utöva) samt idka (ägna sig åt) (otuktigt) umgänge. Även olofflige omgänge samt otillbörliga omgänge som i citaten från Söderköpings rådhusrätts protokoll, 11/8 1640: ”Tillfrågades honom om han kan weeta huru offta han hafuer medh henne den olofflige beblandellsen hafft, ...” och ”... har hon kommet till honom och hafft med henne sitt otillbörliga omgänge.” \"Sedan stadsfiskalen flera gånger frågat Lena Kajsa om hon 'plägat köttsligt umgänge' med någon man, gjorde hon en första bekännelse.\" (Lennartsson 2019 s 51)
\n”Om en man och en kvinna hava umgänge, kallas hon martyr (en stackars ’förförd’ flicka), och han: usling (den usle förföraren).” (Strindberg 1884—85)
\n”Och Judit kom in och intog sin plats. Då betogs Holofernes av häpnad över henne, och hans blod kom i svallning. Också hade han känt stor åtrå att pläga umgänge med henne och hade väntat på ett tillfälle att förföra henne, allt från den dag då han först fick se henne.” (Judit 12, Apokryferna ur Gamla testamentet, Proprius 1975) ”Waldman kallas ett djur, som av alla närmast liknar människan, och menas därföre vara en avkastning av någon bortlupen slavinna, som haft umgång med stora apinhannar.” (Wallenberg 1781/1960) ”Bemälda Pettersson är emellertid ganska opålitlig och har för vana att passa på att bestjäla män med vilka hon haft otuktigt umgänge.” (Dahlgren 2013)
\nAndra liknande ålderdomligt högtidliga uttryck är idka umgänge, intimt eller kroppsligt umgänge, könsligt umgänge, köttsligt umgänge, olovligt umgänge, otillåtet umgänge, äktenskapsumgänge eller äktenskapligt umgänge och förtroligt umgänge. ”Under det senare bondesamhällets tid trodde många på fullt allvar att det var möjligt att ha intimt umgänge med skogsrået.” (Schön 2004) ”Varje gång hade hon övat otukt och haft köttsligt umgänge med för henne okända personer — emot överenskommen vedergällning, åtta skilling per gång.” (Helgesson 2003) \"Rätten lyssnade, notarien antecknade. Vad hände där då, undrade stadsfiskalen. Hade von Plat förlett Lena Cajsa till köttsligt umgänge med några manspersoner?\" (Lennartsson 2019 s 24) Lundblad/ Josefsson (2021) har umgängesorden gängse, jängse.
\nFörr talades det också om brottsligt eller otuktigt umgänge och umgänge mot naturen, begrepp som var synonyma främst med homosexualitet, men som även stod för andra ”avvikande” sexuella aktiviteter och former. ”Doktorn underrättades om att hans syster plägade brottsligt umgänge med mig om morgnarna, när han läste mässan.” (Casanova 1936/1700-t)
\nIdag förekommer umgänge i betydelsen samlag mest i sammansättningen sexuellt umgänge. ”Sexuellt umgänge med en kvinna består av smekningar, kyssar, leenden, kramar, samtal, manuellt stimulering, ömsesidigt betraktande, cunnilingus, avklädning, gemensamma minnesbilder, roliga ljud, försiktiga bett och ibland gråt, flämtningar och djupa suckar tillsammans.” (Hite 1977) 2 (sl) intimt umgänge med fröken Höger*; runk, onani.
","jfr":[]} {"baseform":"umgängelse","wordforms":[],"text":"(bib o åld) umgänge*, köttsligt umgänge*. ”Ädla syster, sade han, för att åter bringa fru abbedissan till hälsa är det absolut nödvändigt att hon har umgängelse med en man, i annat fall skall hon inom kort bli så klen och illa däran att döden blir hennes sista läkemedel.” (Margareta av Valois död 1549 Abbedissan som inte ville synda. Publicerad i Eroticon 1965.)
","jfr":[]} {"baseform":"umukni","wordforms":[],"text":"(bosniska) håll käften!
","jfr":[]} {"baseform":"undan","wordforms":[],"text":"(sl) halka undan; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"undantagsmänniska","wordforms":[],"text":"uttrycket myntat av den kristne filosofen Pontus Wikner (1837—1888) om de människor som, likt honom själv, älskade människor av samma kön \"I en självbiografisk skrift författad långt senare, som han slog fast inte fick offentligöras förrän femtio år efter att hans barn var döda, förklarade Pontus Wikner att han var vad han kallade en 'undantagsmänniska'. Det vill säga en person som 'äga förmågan av en djup, innerlig och uppoffrande kärlek, men som till föremål för denna kärlek endast kunna göra varelser av deras eget kön'.\"(Västerbro 2025 s 329)
","jfr":[]} {"baseform":"under","wordforms":[],"text":"(euf) 1 himmelskt under; kuk. 2 kvinnligt under; kvinnans könsorgan. ”Det anses också höra till kärlekens väsen, att en gentleman, då han fått skåda det kvinnliga undret som ett uttryck för sin beundran, kysser det med sina läppar.” (Jussopov 1983/1920-t) 3 (sl) under bältet. ”– Han gjorde under bältet på mig. Hon kallar det ’under bältet’ när en kille gör med handen på henne innanför underbrallorna.” (Linda Skugge i Fittstim 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"underbyxor","wordforms":[],"text":"(dial) kalsonger. (OFVG) Se vidare intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"underjord","wordforms":[],"text":"(sl) 1 mest om skoltoalett belägen i källarvåning. Se Hades, Orcus och katakomberna. 2 underjord lägesbeskrivande om fitta. 3 (sym) underjordsarbete; sysslar den med som är död. ”— Så slängde Talsa veven, sade Denner. — Hamnade i de styvbentas sällskap, citerade han Talsa. — Ja, i underjordsarbete, citerade Denner Talsa.” (Pohjanen 1984) Se vev (2).
","jfr":[]} {"baseform":"underkastelse","wordforms":[],"text":"se dominans.
","jfr":[]} {"baseform":"underkläder","wordforms":[],"text":"den vanligaste fetischistiska* symbolen. ”Hist.: sedan 1579.” (SO) Trosor, korsett, strumpor och strumpeband är starka erotiska retmedel. Även handsken och pälsen utövar stark lockelse på fetischister, liksom skon och stöveln, inte minst om de är försedda med höga, spetsiga klackar. \"Min man har fått ta fram penis ur underkläderna för 30 år sedan då vår son blev till. Nu är karriären över för hans del. Min slida är torr dessutom. (från Familjeliv 2014 och signaturen anonym.) Se också intima plagg.
","jfr":[" intima plagg"]} {"baseform":"underkropp","wordforms":["kropp"],"text":"(euf) ”Hist.: sedan 1899”. (SO) Jämför underliv. ”Jag ser mig älskas av två män, en ägnar sig åt min överkropp och en annan åt min ’underkropp’.” (Förbjudna drömmar 1993) Se även kropp.
","jfr":["kropp","underliv"]} {"baseform":"underliv","wordforms":["liv"],"text":"(euf) bukens nedre del hos människan, den som sitter under naveln, men också förskönande omskrivning för människans könsorgan. ”Hist.: sedan 1693.” (NEO) Bildat av tyska Unterleib. ”Men mitt underliv som lever det underbaraste liv. Varmt och fuktigt ymnar det sig. Herregud! Det nästan rinner ur mitt underbara liv.” (Nyström 2003) ”Hon har den dubbelkönades lättsinnigt obesvärade ledighet och nonchalans, alla hennes impulser strålar ut från underlivet...” (Miller 1956) ”U är Uselhet och Undre värld/ Underbara kvinns och Underlivets flärd.” (Tankekorn) Enligt en undersökning från Novus, hösten 2020, visade det sig att kvinnor över femtio föredrar att använda ordet underliv för sitt kön. Se även liv.
","jfr":["liv"]} {"baseform":"underlivskirurgi","wordforms":[],"text":"(tro) könsorgan som skapas med hjälp av penis- eller vaginoplastik*.
","jfr":[]} {"baseform":"underlivsstånkande","wordforms":[],"text":"(euf) knull. ”Det måste vara så himla mycket ömhet och värme med kvinnor och kladdigt underlivsstånkande är ju inget för fiiinare flickor.” (Shocking Lies 2000) Se också underliv.
","jfr":["underliv"]} {"baseform":"undermun","wordforms":[],"text":"se mun (1).
","jfr":[]} {"baseform":"underrede","wordforms":[],"text":"1 (euf) fitta. ”Jag ser mig helt enkelt inte omkring med blicken, jag känner mig fram med underredet. Sen skenar det iväg med mig...” (Enmark; Kärlek 9/1968) 2 (lmo) underredsbehandling; knull.
","jfr":[]} {"baseform":"undersökning","wordforms":[],"text":"(sym) samlag, knull.
","jfr":[]} {"baseform":"underverk","wordforms":["verk"],"text":"(euf) inte minst männen skryter ofta om det underverk de påstår sig ha mellan benen. Bengtsson (1993) berättar att den brittiske skådespelaren och komikern Charlie Chaplin (1889—1977) var känd för att ha en stor en. Den beskrevs som ”världens åttonde underverk” och enligt ryktet var Chaplin inte sen att använda den. ”Därpå drog hon av sina trosor ställande sig på huk och visade sitt eget underverk.” (Alf Palfjord f 1929 om en händelse 1938.) Den tyske filosofen Friedrich Schlegel (1872–1829) beskrev samlaget som \"naturens heligaste underverk\" eller \"en helig njutning i ett ljuvligt nu\". Se även verk.
","jfr":["verk"]} {"baseform":"undinism","wordforms":[],"text":"(lat) av unda; bölja. Hertoft (1989) har ”sexuell föreställning i förbindelse med vatten och med urin och vattenkastning — Undine (ty) vattennymf.” Engelskan har golden shower och water sports; urinsex. Se urofili och urolagni.
","jfr":[]} {"baseform":"undisar","wordforms":[],"text":"(sl) (sexiga) underkläder. Se vidare under intima plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"undre världen","wordforms":[],"text":"(sym) om toalett i källarvåning, dvs under jord. ”Snacka med undre världen”; gå på toaletten. Se också underjorden.
","jfr":["underjorden"]} {"baseform":"undsäga","wordforms":[],"text":"(åld) fsv untsighia. Förbanna. \"Gustaf Otto Stenbock klagade över att en trollkvinna hade 'hotat och undsagt', alltså förbannat, hans bruk Gunbyle i Frösåker, vilket tydligen hade gjort honom starkt orolig.\" (Ebbe Schön: Gårdstomtens tårar. Carlssons 2022 s 47)
","jfr":[]} {"baseform":"unflädig","wordforms":["omflottig","omflädig"],"text":"(åld) SAOB har betydelsen oren, smutsig, motbjudande, oanständig, osedlig om person eller leverne. \"The som et vnflädigt och slemt leffuerne föra, äre icke wärde Ädle at kallas.\" (Christer Ivarsson Sparre: En kort regementsbok aff åtskillige politiske skribenters böker sammandragen. Stockholm 1620.)
","jfr":[]} {"baseform":"ungdiger","wordforms":[],"text":"(dial) tjock av barn. ”O e ongdeger.” (Transtrand, Dl) (Byrman 1989). Jämför diger.
","jfr":[]} {"baseform":"ungdomssynd","wordforms":[],"text":"(euf) runk, masturbation*. Se också synd (2).
","jfr":["synd"]} {"baseform":"unge","wordforms":[],"text":"fornsvenska ungi, ursprungligen 'den unge'. \"Hist.: sedan början av 1300-talet.\" (SO) Byrman (1989) redovisar en rad uttryck där unge finns med i betydelsen att få eller vänta barn. Den gravida kvinnan \"väntar, ska till att få, ska ha, är/går med en unge”. Den inblandade mannen ”har gjort ungar” eller ”en unge i/på henne”, när han inte ”ställt till en unge”. Ibland är man två om det som i ”de har gjort/lagat till en unge”.
","jfr":[]} {"baseform":"ungersven","wordforms":[],"text":"(åld) manlig oskuld*. ”Hist.: sedan 1572. Till ung och sven.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"ungskog","wordforms":[],"text":"se skog (3).
","jfr":[]} {"baseform":"unisex","wordforms":[],"text":"uni; en, dvs det rör sig om något enkönat. Engelska unisex. NEO har ”hist.: sedan 1960-talet”. Ordet unisexuality lär ha lanserats 1896 av den rysk-engelske judiska författaren och poeten Marc-André Raffalovich (1864–1934). Unisex är när könsgränserna upphävs och en sammanblandning mellan könen sker, som t ex när pojkar/män uppträder i långt hår, blusar och högklackade skor och flickor/kvinnor klär sig i kostym eller har snaggad frisyr. Det hela får ses främst som en tonårsrevolt mot den gängse sexmoral som drar en skarp skiljelinje mellan könen.
","jfr":[]} {"baseform":"unna","wordforms":[],"text":"(fno) älska, unna någon något, lova något (åt någon). Ordet böjs unna, ann, unnum. Att älska varandra heter unnast. Unna tillsammans med ást ”är i norrøn medeltid en normal kombination av sexuell och känslomässig dragning mellan man och kvinna”. (Holm 2013) Se även ann.
","jfr":["ann"]} {"baseform":"unnasti","wordforms":["unnesta"],"text":"(fno) kärasta, käresta. ”Hin friðasta unnusta min” (min vackraste käresta/älskade). (Tristrams saga)
","jfr":[]} {"baseform":"unt-cay","wordforms":[],"text":"(pig latin) för cunt*.
","jfr":[]} {"baseform":"up and go","wordforms":[],"text":"(sl) kuk redo för aktion.
","jfr":[]} {"baseform":"upbrygdhilsa ordh","wordforms":["obrygdilsa-","obrigdhilso ordh"],"text":"(fsv) Söderwall (1903) har betydelsen \"förebrående eller skymfande ord\" samt citatet: \"ey spardhis obrygdilsa ok smälikin ordh vidh mik.\" (Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming 1877—1884.)
","jfr":[]} {"baseform":"upp-","wordforms":[],"text":"Byrman (1989) redovisar en rad upp-uttryck i samband med graviditet. Gemensamt för uttrycken är att de tillhör mansvärlden och i merparten fall betraktas som vulgära, som uppippad, uppknullad och uppriden. Andra, för kvinnan nedsättande, uttryck är uppbukad; med uppsvälld mage, uppgängad; om kvinna som mist sin mödom och blivit gravid samtidigt och uppkilad; troligen av kila; slå in en kil. Kvinnan kan också ha blivit uppliggad, av pligga; fästa kort spetsigt trästift och uppkörd, som kan tolkas både som att kvinnan körts över av mannen och blivit lurad av honom. Undantaget från dessa, för kvinnan så nedvärderande uttryck, är det närmast skämtsamma uppstoppa. ”Han: —Får jag stoppa upp den i dig? Hon: —Om du lovar att stoppa upp innan jag blir uppstoppad.”
","jfr":[]} {"baseform":"upp din","wordforms":[],"text":"(för sl) kort för knulla upp din mamma. Engelsk slang har up yours, up your ass.
","jfr":[]} {"baseform":"upp och ner","wordforms":[],"text":"(sl) rörelsebeskrivande om både knull och runk. Köra lite upp och ner. ”Pumpa, pumpa, pumpa, pumpa!/ Hej & H, Hej & H, Hej & H!/ Upp & ner, upp & ner, upp & ner!/ Och in & ut, in & ut, in & ut!/ Precis som ett oljeborrtorn i Texas.” (Zebaot X 1995)
","jfr":[]} {"baseform":"uppbläst","wordforms":[],"text":"(dial) uppblåst med luft eller gas. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"upper deck","wordforms":["däck"],"text":"(am sl) hylla, stor byst. Se även däck.
","jfr":["däck"]} {"baseform":"uppfriskaren","wordforms":[],"text":"(sym) ett av 36 namn på kuk omnämnda i Den doftande trädgården*.
","jfr":[]} {"baseform":"upphetsning","wordforms":[],"text":"se sexuell upphetsning.
","jfr":[]} {"baseform":"upphängningsanordning","wordforms":[],"text":"(sym) behå.
","jfr":[]} {"baseform":"uppkasta","wordforms":["uppkastning"],"text":"se kasta upp.
","jfr":[]} {"baseform":"uppmärksamhetshora","wordforms":[],"text":"(nyo) ”person som gör allt för att stå i centrum för uppmärksamheten.” (NyS 2015) Jämför bekräftelsehora. Från engelska attention whore.
","jfr":["attention whore"]} {"baseform":"uppochnedvänd bög","wordforms":[],"text":"(sl) lesbian*, flata*.
","jfr":[]} {"baseform":"upprumpning","wordforms":[],"text":"(lmo) smisk på stjärten, uppsträckning. \"Jag fick ju lite av en tyst diplomatisk upprumpning i Östra Valvet!\" (Mattias Hansson f d chefredaktör för Z) Händelsen utlöstes av att tidningen Z publicerat en \"olämplig\" bild av kronprinsessan Victoria vilket föranledde kungaparet att kalla till sig tidningens chefredaktör. Jonathan Lindström (2021) berättar om magister Olofsson som ger fru Birgitta (heliga Birgitta) och hennes vuxna dotter rejäla upprumpningar där man anar bakomliggande sexuella spänningar. Lindström associerar händelsen till grafologen Hans Scheike som på 1980-talet hade sommarläger för småflickor i Bergslagen där man sysslade med sexuella övergrepp och upprumpningar.
","jfr":[]} {"baseform":"uppspräckt arsle","wordforms":["arsle"],"text":"(sl) homosexuell, bög. Se även arsle.
","jfr":["arsel","arsle"]} {"baseform":"upptäcktsresande","wordforms":[],"text":"(sym) kuk på upptäcktsfärd i djungeln*, enligt 25-årig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"upspyia","wordforms":["upspya"],"text":"fornsvenska upspyia, äldre danska opspy . Spy upp, utspy. Uppgift från Söderwall (1903). Se även under spy.
","jfr":["spy"]} {"baseform":"U-punkten","wordforms":[],"text":"(lmo) urinrörets mynning mellan klitoris och slidan. U-punkten kan för en del vara extra känslig för stimulans. \"Även denna punkt är omdiskuterad, det kan vara en egen punkt eller en del av klitoris, precis som med G-punkten* och A-punkten*.\" (Colldén/Dahlbäck 2019)
","jfr":[]} {"baseform":"uranism","wordforms":[],"text":"grekiska Uranos, i grekisk mytologi den förste världshärskaren, personifikation av himlavalvet, samt make till jordgudinnan Gaia. Manlig böjelse för det egna könet. Det var den tyske juristen Karl Heinrich Ulrichs (1825—1895), grundare av den homosexuella jämställdhetsrörelsen i Tyskland, som på 1860-talet använde begreppet uranism för att beskriva personer som var ”begåvade med en kvinnosjäl i en manskropp”. Han ansåg inte beteendet vara en sjukdom utan en medfödd läggning. Med ordet uranism ville Ulrichs anknyta till Platons Gästabudet, där författaren skiljer mellan ”den ädla, himmelska kärleken som härrör från musan Urania och den folkliga kärleken”.
","jfr":[]} {"baseform":"urban","wordforms":[],"text":"(sl) ropa på urban; spy*. Kanske var det helgonet Urban (påve 222 till sin död 230) man anropade i sin nöd. Se också ulrik.
","jfr":["ulrik"]} {"baseform":"urea","wordforms":[],"text":"(nylatin av grekiska oureios; urin av ouron med samma betydelse) syntetiskt framställt urinämne tidigare kallat karbamid. ”Hist.: sedan 1954.” (SO) Det var den tyske kemisten Friedrich Wöhler (1800—1882) som 1828 var först med att framställa urinämne, den första organiska substans som framställts ur ett oorganiskt ämne. Urea är det engelska namnet för urinämne. Somliga tyckte inte att det vedertagna namnet urinämne var passande, så de började använda det engelska urea.
","jfr":[]} {"baseform":"ureteres","wordforms":[],"text":"(grekiska oureter; urinledare) de två urinledare som leder urinen från njurarna till blåsan.
","jfr":[]} {"baseform":"urethra","wordforms":[],"text":"(lat) urinrör. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"urethral play","wordforms":[],"text":"sexuell lek där urinröret är inblandat genom att man för in olika föremål där. En inte helt ofarlig lek eftersom urinröret kan skadas. Även urinvägsinfektion kan uppstå och ibland kan infektionen spridas både till blåsan och njurarna.
","jfr":[]} {"baseform":"uretra","wordforms":[],"text":"(lat) urinrör, uretral ejakulation (kvinnlig urinrörstömning) ibland också kallad fontän*- eller sprutorgasm. I urinrörets vävnad finns flera parvis liggande körtlar (glans parauretralis) som mynnar i urinröret. Vid sexuell upphetsning kan det yttersta paret körtlar tömma sin vätska vid eller utan orgasm. Antingen kan det komma små mängder av en tunn skummjölksliknande sötaktig vätska under hela den sexuella upphetsningen eller så sprutar man en rejäl stråle ur urinröret. I vetenskapliga böcker kallas uttömningen ibland för glädjestrålen*. Strålen utgörs inte av urin, vilket ibland felaktigt påståtts.
","jfr":[]} {"baseform":"uretralerotik","wordforms":["erotik"],"text":"sexuell lust i samband med urinering. Se även erotik.
","jfr":["erotik"]} {"baseform":"uretrit","wordforms":[],"text":"(lat) urinrörskatarr, inflammation i urinröret. ”Hist.: sedan 1887.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"urgasm","wordforms":[],"text":"(nyo) ”en märkvärdig orgasm som ger en känsla av att man just knullat allt levande i alla tider i hela universum”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"urgonader","wordforms":["ovarium"],"text":"(grekiska gone; säd, könsorgan) anlag som skapas under fostrets första sex veckor utifrån de två primitiva njuranlagen och som kan utveckla sig till antingen ovarier eller testiklar*. Se även ovarium.
","jfr":["ovarium"]} {"baseform":"uridom","wordforms":[],"text":"kondomliknande behållare för den som inte kan kontrollera sin urin. ”Hist.: sedan ca 1980”. (NEO)
","jfr":[]} {"baseform":"urin","wordforms":["urinera"],"text":"latin urina; vatten, urin. ”Hist.: sedan 1642.” (SO) Adams (1982) menar att urina är ett gåtfullt ord. Verbet urinor betyder dyka och urinator; dykare. Släktskapet mellan dessa avledningar och urina är inte klart. Kanske betydde urina ursprungligen ’vatten’, därav inurinare; dyka (in i vatten).
\nSå här skriver Dalin (1850) om urin: ”Den vätska som genom urinröret afsöndras ur kroppen, bestående vanligen af slem, urinsyra, mjölksyra, jemte åtskilliga andra syror, urinämnen samt vissa obestämda djuriska ämnen.” ”En vuxen människa producerar omkring 400 liter urin per år. Den innehåller cirka 4 kg kväve, 0.4 kg fosfor samt 0.9 kg kalium - alla ämnen som är lätta för växtligheten att ta upp och tillgodogöra sig.” (Bergholm/Kjellin 2003)
\nOrdet kopplas idag ofta samman med sjukhus och medicin, vilket bl a framgår av följande kommentarer: \"Medicinskt, tråkigt” (man 26) och ”Det gör jag på sjukhuset. Hemma kissar jag. ” (kvinna 28)
\nFörr användes urin också rent bokstavligt som medicin, något som bl a våra tidiga farmakopéer har många exempel på. I Folklig läkekonst (1962) har Tillhagen bl a detta att säga om urin som medicin: ”Urin har använts till att spola på blödande sår och detta bruk får anses oklanderligt med tanke på att urinen dels i regel är steril, dels alltid finns att tillgå, dels också, tack vare halten av urinämnen, har en viss desinficerande verkan. [...] Man har också druckit urin. ’Om ett barn är blekt och magert var det bra att låta det dricka en kopp av sitt eget urin’, uppges från Stenkyrka i Bohuslän. Urin har vidare använts för att spola ögat med, till omslag vid bröstböld och inflammationer, till tvättning vid reumatism, baddning vid svullnader, kramp, vrickningar, skorv, skabb m m.”
\nUrin var också bra som tvättmedel: ”Redan i Gamla Testamentet talas det också om urinen som tvättmedel, och i romerska riket fanns det ett särskilt tvättarskrå som trampade yllekläderna rena i bunkar med urin och vatten. Urinen innehåller ammoniak, och denna kemiska produkt anbefalles varmt i handböcker även i vår tid. Dynga användes av samma anledning i vissa delar av världen.” (Fataburen 1970). Romarna hade också ett ord lotium (’vätska för tvättning’). Det ordet, menar Adams (1982), kan ha utvecklat betydelsen ’urin’ just från bruket att använda urin vid tvättning av bl a kläder.
\nOm urin som pikant krydda berättar Bourke (1968/1891): ”En handlare i Berlin straffades för några år sedan då han använt urin från unga flickor för att ge osten en rikare och pikantare smak. Trots detta, eller tack vare detta, köpte folk hans ost och åt den med förtjusning.” (Personligt brev till Bourke från Gustav Jaeger i Stuttgart år 1888.) En viss Paul Kane (1859) berättar att Chook-indianerna har en delikatess som han kallade Chinock Oliver, ekollon som legat i människourin i fem månader. Blandade man urin och cider fick man enligt Grose (1811) Cobblers punsch. Men urin kan också drickas som den är. Birgitta Rubin (DN Kultur 11/3-1994) berättar att två australiska forskare hävdar att ett glas morgonkiss till gröten sätter fart på livsandarna. I urin finns hormonet melatonin, som fungerar som väckningsmedel.
\n”Då urinerade han så rikligt att urinen spärrade vägen för pilgrimerna och dessa blev tvungna att färdas igenom denna stora sjö.” (Rabelais 1945/1534) Anslag på japansk toalett: \"Please urinate with precision and elegance\". (Var snäll och urinera med precision och elegans.)
\n","jfr":[]} {"baseform":"urinal","wordforms":["urin"],"text":"
(lat) uringlas; även ett slags bandage som bärs vid ofrivillig urinavgång. Men också beteckning på de porslins- eller plåtkärl där man urinerar i en urinoar*. Ordet finns med i våra första ordböcker på svenska från 1630-talet. Se även urin.
","jfr":["urin"]} {"baseform":"urinblåsa","wordforms":["sädesblåsa","blåsa"],"text":"från latin vesicula seminalis eller glandula vesiculosa) behållare i bäckenet från vilken urinen leds och sedan töms via urinröret. ”Hist.: sedan 1748.” (SO) Se även blåsa.
","jfr":["blåsa"]} {"baseform":"urinhohl","wordforms":[],"text":"(åld) urinhål. Det hål genom vilket urinen försvinner ut ur kroppen. Urinhohl med i den första svenska ordboken från 1630-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"urininkontinens","wordforms":[],"text":"(latin incontinentia; saknar behärskning) ofrivillig urinavgång.
","jfr":[]} {"baseform":"urinkastning","wordforms":[],"text":"(åld) ”… ett slemflöde uppstår, som lätt kan förorsaka inflammation vid urinröret och smärtor vid urinkastningen eller i allmänhet alldeles samma slags olägenheter som vid dröppel.” (Kress 1905) Se också kasta vatten.
","jfr":["kasta vatten"]} {"baseform":"urinoar","wordforms":[],"text":"(euf) pissoar*. Franska urinoir. ”Hist.: sedan 1920.” (SO) ”Gångarna och toalettrummet osar desinfektionsmedel, och över urinoarerna hänger nästan jämt någon som är så berusad att han står och kräks ur sig spriten, medan han frånvarande håller i porslinet nära spolningsknappen.” (Mailer 1982/1948)
","jfr":[]} {"baseform":"urinrör","wordforms":["urintömningsrör","rör"],"text":"(euf) för det man kissar med. Rör som leder urinen från urinblåsan och ut ur kroppen. Urinrör ”hist.: sedan 1755”. (NEO) ”Penis hänger under vanliga förhållanden slappt ned och kan i detta tillstånd icke överföra sädesvätskan till kvinnan. Den kan alltså fungera som urintömningsrör men icke som parningsorgan. Härför erfordras en fastare form hos organet. Denna erhålles vid den s. k. erektionen, styvnaden, därigenom att dess blodkärl hastigt fylls med blod.” (Wintzell 1935) ”Ur genitalknölarna framväxer mannens penis (urinrör) och kvinnans clitoris, vilken vid abnorm förstoring t o m kan få utseendet av en penis.” (Fischer-Dückelmann (1914) Se även rör (2) och klitoris.
","jfr":["rör","klitoris"]} {"baseform":"urinsex","wordforms":[],"text":"sexuella ritualer där urin ingår. Se vidare toa(sex) och urofili.
","jfr":[]} {"baseform":"urinutförsorgan","wordforms":[],"text":"(åld euf) könsorgan. ”Dertill höra bland annat allmän svaghet, blek ansiktsfärg, nedstämdt, oroligt lynne, allmänna darrningar, svaghet i urinutförsorganen, lokala, hastigt påkommmande svettningar, sexuell svaghet eller impotens.” (Ribbing 1888 om följderna av onani) Se även under organ.
","jfr":["organ"]} {"baseform":"urka","wordforms":[],"text":"(sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"urkel","wordforms":[],"text":"(sl) stinkande, vidrig lukt, stank.
","jfr":[]} {"baseform":"urladdning","wordforms":[],"text":"(sym) orgasm*, utlösning*. Se även laddning.
","jfr":[" laddning"]} {"baseform":"urlyste","wordforms":[],"text":"(åld) klitoris*. Ordet finns med, utan närmare förklaring, i uppsalaprofessorn Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718), presenterade i Köttets poesi (1995).
","jfr":[]} {"baseform":"urning","wordforms":[],"text":"(ty) föråldrad beteckning på homosexuella lanserad 1864 av den tyske författaren och juristen Karl Heinrich Ulrichs (1825—1895). Han var den förste som skapade ett begrepp för samkönad sexualitet och kämpade för att det som senare skulle komma att kallas homosexualitet skulle bli lagligt. Han kallade homosexuella för urninge och heterosexuella för dioninge. ”Ulrich skilde på urnisk och dionisk kärlek och kallade dem som älskade personer av samma kön för urningar. Kvinnor som älskade kvinnor kallade han uringinnor och de som drogs åt bägge könen kallade han uranodioningar.” (Norrhem 2008) Den tysk-österrikiske psykiatern Richard von Krafft-Ebing (1840–1902) använde begreppen ”konträr sexuell känsla” och ”uranism” för homosexualitet.
\nUttrycken urninge och dioninge kommer antingen från Platons (427—347 f Kr) Symposion, där Pausanias talar om de två Eros, den ena dotter till himmelsguden Uranos, den himmelska Eros, den andra dotter till Zeus och Dione, kallad var mans Afrodite, eller så härledde Ulrichs urning från grekiskans ouranios; andlig, själslig och menade därmed att homosexuella utgjorde ett ’tredje kön’, dvs att manliga homosexuella ägde en kvinnas själ i en mans kropp, medan det motsatta gällde för kvinnliga homosexuella. Uttrycken slog dock aldrig igenom.
","jfr":[]} {"baseform":"urofili","wordforms":[],"text":"(grekiska philia; kärlek, vänskap och urolagni grekiska lagnos; vällust) kärlek till urin som yttrar sig i sexuell upphetsning vid urinering. En del nöjer sig med att titta på när någon urinerar, andra vill känna strålen mot olika delar av sin kropp. Några blir upphetsade av att lukta eller smaka på urin. Sedan finns också de som njuter av att själva få urinera på någon. För många är höjdpunkten när vätskan kastas mot någon av människokroppens olika öppningar som könsorganen, munnen och ändtarmshålet. Urolagni och urofili förekommer i både heterosexuella och homosexuella sammanhang. ”Urofiler (’pissbögar’) håller till i urinoarer och deras högsta önskan är att träffa någon, som vill ha godheten att urinera i deras hattar eller fickor.” (Ullerstam 1964) Se även golden shower och water sports.
","jfr":["golden shower"," water sports"]} {"baseform":"urofobi","wordforms":[],"text":"(grekiska fobos; fruktan) rädsla för urin eller för att behöva urinera vid olämplig tidpunkt eller plats.
","jfr":[]} {"baseform":"urogenitalorgan","wordforms":["organ."],"text":"(euf) könsorgan. Modern bildning till grekiska ouron; urin och latin genitalis; som alstrar. Se även organ.
","jfr":["organ"]} {"baseform":"urolagni","wordforms":[],"text":"se urofili.
","jfr":[]} {"baseform":"urolit","wordforms":[],"text":"(lat) till skillnad från högre djurarter (däggdjur), vilka gör sig av med urin som en gulaktig vätska, finns det vissa ödlor och sniglar som istället producerar urin som fasta partiklar, vilka kan fossiliseras till s k urolit.
","jfr":[]} {"baseform":"urolog","wordforms":["urologi"],"text":"(grekiska logi; lära, vetenskap) läran om sjukliga tillstånd i i urinvägarna och de manliga könsorganen. \"Hist.: sedan 1921.” (NEO) Därav urolog den som sysslar med urologi. Se även pittolog.
","jfr":[" pittolog"]} {"baseform":"urping","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, sexig kille/tjej.
","jfr":[]} {"baseform":"urra","wordforms":[],"text":"(lmo) urinera.
","jfr":[]} {"baseform":"urscene","wordforms":[],"text":"ett psykoanalytiskt begrepp för hur barn föreställer sig föräldrars samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"ursketa","wordforms":["ursjeta"],"text":"(dial) diarré enligt Lundblad/ Josefsson (2021).
","jfr":[]} {"baseform":"urskog","wordforms":[],"text":"1 (sl) Kotsinas (1996) har ”avträde” med tidsangivelsen 1897. Möjligen för läget en bit från boningshuset eller i skogsbrynet. 2 fitthår. Se skog (3).
","jfr":[]} {"baseform":"urspejel","wordforms":[],"text":"(dial) skällsord enligt ORB.
","jfr":[]} {"baseform":"ursäkta mig","wordforms":["kommer strax"],"text":"(euf) för toalettbesök. I artikeln Ursäkta, jag ska bara pudra näsan! (Språktidningen 8/2019) menar artikelförfattaren Anna Tindefjord Norlander att uttrycken ovan är de två vanligaste omskrivningarna i offentliga sammanhang. I privata sammanhang däremot är det vanligast med något slags förmildrande uttryck, till exempel bara eller ursäkta, som syftar till att avdramatisera toalettbesöket: Jag ska bara gå på toa. \"Jämfört med det informella språkbruket hemma, väljer alltså de flesta att uttrycka sig lite mindre rakt på sak på jobbet.\"
","jfr":[]} {"baseform":"urtag","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnans könsorgan. Enligt NEO står ordet för ”ett ställe med inbuktning eller ihålighet där utskjutande del på annat föremål kan passas in.”
","jfr":[]} {"baseform":"usbporten","wordforms":["usb:n","port"],"text":"(sym) usbporten; fittan. Uttryck från datavärlden. Mannens organ går under namnet usb:n. Se även port.
","jfr":["port"]} {"baseform":"uschet","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. Katarina Wennstam berättar i sin krönika (SvD 3/12 2014) om att hon haft samtal med förskolepersonal ”som har berättat om småflickor som inte ens haft ett ord för sin snippa tidigare. Eller skräckexemplet med flickan som hade fått lära sig att den skulle kallas ’uschet’.”
","jfr":[]} {"baseform":"uselhet","wordforms":[],"text":"(euf) ett av många nedsättande ord för kvinnans könsorgan. ”Hon ville ej gärna visa sin uselhet, ty hon var just i lövsprickningen i fråga om den yttre dekorationen. Den inre var fullt i flor och jämt avpassad till behovet.” (Hallenstierna 1972/1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"usuk","wordforms":[],"text":"(grl) snopp*.
","jfr":[]} {"baseform":"ut och in","wordforms":[],"text":"se in och ut.
","jfr":[]} {"baseform":"utblås","wordforms":[],"text":"(sym) arsle, röv. ”OMG WTF FFS BBQ!!! tjöt den unga Irony när den spinkiga Laz presenterade sin upptränade batong* in i hans enorma utblås.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006)
","jfr":[]} {"baseform":"utblåsning","wordforms":[],"text":"se blåsa rent.
","jfr":[]} {"baseform":"utbrott","wordforms":[],"text":"(sym) plötslig och våldsam början på naturlig kraftutveckling t ex i form av ett vulkanutbrott eller känslomässigt i t ex ett glädjeutbrott. Här om en sexuell utlösning* i form av exempelvis en orgasm.
","jfr":[]} {"baseform":"utdrag","wordforms":[],"text":"(euf) tillbakadrag*, coitus interruptus* enligt Sexuallivet i modern belysning (1944).
","jfr":[]} {"baseform":"ute","wordforms":[],"text":"(euf) 1 från Småland kommer uttrycket ”hon har varit för tidigt ute”, om en kvinna som blivit gravid före bröllopet. (Byrman 1989) 2 (sl) död. \"Det är ute med honom.\" 3 gå ute, uteliv och uteflicka; om prostituerad. Citaten som följer är hämtade från Dahlgren (2013): ”Den omedelbara anledningen till utelivet var såsom för många andra, att hon fick plats på ett café, där hon blev bekant med en flicka, som ’gick ute’...” Och: ”Gick ute för att kunna försörja sina tre barn.”
","jfr":[]} {"baseform":"utedass","wordforms":[],"text":"se under dass.
","jfr":[]} {"baseform":"utegångsfår","wordforms":[],"text":"(lmo) \"Minnen av krogsexism och skämt om 'utegångsfår', som vi kallade män över fyrtio som raggade på yngre kvinnor, fladdrar förbi.\" (Ylva Lagercrantz Spindler: Jag en Forumflicka. Svd Kultur 26 maj 2019)
\n","jfr":[]} {"baseform":"uterus","wordforms":[],"text":"
(lat) livmoder, sköte, buk. ”Hist.: sedan 1887”. (NEO) Så här beskrivs livmodern i Sexuallivet i modern belysning (1944): ”Liknar utseendemässigt ett päron, 7—9 cm lång, bredd ca 4—5 cm, tjocklek 2—3 cm. Måtten från en kvinna som ännu ej genomgått någon grossess*. Om sådan/sådana förekommit är måtten större. Under graviditeten förstoras livmodern så starkt att den ökar i vikt från 50 till 1000 gram. Efter grossessen väger livmodern 1 kg är 15 cm lång, 12 cm bred och 8 cm tjock.”
\nI vår första lärobok i anatomi (Lijkrevningstavlor 1718) talar Lars Roberg bl a om kveden, vulva, voeva, hölje och huven som synonymer till uter, uterus, ”éfter den ytterst i croppen undandölgd är i Bukens nedandeel, Hypogastrium, trängande Feet- éller Endetarmen bakom sig, och Vattublåsan framan oever sig: til skapnad hos dem som ey äre Barnrådde, néstan trekantig éller som et kraulpéron; hos havande alt föränderlig och tiltagande”.
","jfr":[]} {"baseform":"utesketa","wordforms":[],"text":"(sk) utedass. ”Aja, utesketan e bra nock för en sånnen höre (ung man) som daj.” (Ohlmarks 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"utetupp","wordforms":["utevessa"],"text":"(fisv) utedass, avträde. Se vidare tupp (2) och vessa.
","jfr":[]} {"baseform":"utforska","wordforms":[],"text":"(lmo) 1utforska livet; knulla. 2 utforska regnskogen; kvinnlig onani.
","jfr":[]} {"baseform":"utförsel","wordforms":[],"text":"(lmo) betydelsen framgår av följande: ”En svävande duva lyckades pricka min axel med sin slutsats*. Dessa raringar hade ju en imponerande utförsel.” (Signaturen Tehå i YA årgång 1935)
","jfr":[]} {"baseform":"utgång","wordforms":[],"text":"(lmo) 1 rövhål, anus. \"Endast för avgång* genom utgången\" (klotter på offentlig toalett) 2 ha (sin) utgång; haft avföring. När jag låg på lasarettet i Ystad efter en tarmoperation, fick jag frågan av en sjuksköterska om jag haft min utgång än?
","jfr":[]} {"baseform":"utlösning","wordforms":[],"text":"spermaflöde, orgasm. Utlösning är, enligt SO, ”hist.: sedan 1921”. ”Både Masters och Johnson och Miriam Stoppard håller fast vid att orgasm* och utlösning är två olika processer och den ena kan äga rum utan den andra. Han kan alltså ha utlösning utan orgasm och orgasm utan utlösning.” (Cox 2004) En förklaring till fenomenet kan vara att mannen fysiskt kanske inte kan få utlösning om och om igen, medan hjärnan däremot verkar kunna registrera känslan av orgasm praktiskt taget hur många gånger som helst. Jämför anhedonisk orgasm.
\n”Det är dom konstigaste ord jag vet, dom där som beskriver när det går för en. [...] Utlösning låter ju som en handgranat ...” (Olausson, Kärlek 8/1967) ”Det är inte särskilt lustigt att vara upptänd när mannen snabbt får orgasm och lämnar kvinnan utan utlösning.” (Hite 1977) ”Det finns inte ett visst antal utlösningar som måste avfyras i en kvinnokropp varje månad för att den genomsnittlige mannen inte skall tappa huvudet och sprängas i småbitar.” (Kielos 2008) ”Utlösningen, ejakulationen, sker i en serie stötar, varvid sädesvätskan sprutas ut med olika kraft, beroende på styrkan hos de muskler som deltar i utlösningen. Kraften beräknas efter hur långt sperman når vid ejakulation i fria luften. Man brukar ange 15—20 cm som ett genomsnittsmått men man känner till att säden sprutas ut ända till en meter från ollonet.” (Uppslagsbok i sex 1967)
\nVid utlösningen har sperman en hastighet av 40 km/tim. Inom porrindustrin är ett centralt uttryck money shot*; manlig utlösning. Enligt Sex i Sverige (Folkhälsoinstitutet 1996) var männen i genomsnitt 14 när de fick sin första utlösning. Motsvarande ålder för kvinnornas första orgasm var 17—18 år. I genomsnitt får en man 7 200 utlösningar under sitt liv och avger 55 liter sperma.
","jfr":["orgasm","anhedonisk"]} {"baseform":"utlösningsfreak","wordforms":[],"text":"(sl) mycket sexintresserad person. Engelsk slang har freak; missbrukare, knarkare.
","jfr":[]} {"baseform":"utlösningstillstånd","wordforms":["tillstånd."],"text":"(nyo) ”det tillstånd som man befinner sig i precis innan man får utlösning”. (SAO 2013) Se även tillstånd.
","jfr":["tillstånd"]} {"baseform":"utombordare","wordforms":[],"text":"(lmo) kallas den person som det går för innan han/hon kommit till.
","jfr":[]} {"baseform":"utondt","wordforms":[],"text":"(dial) i Närke namn på utsot, diarré. (se do) Uppgift från Rietz (1867).
","jfr":[]} {"baseform":"utrustning","wordforms":[],"text":"(sym) 1 penis, paket*. ”Om en kille har problem med utrustningen blir många tjejer stötta.” (Jameson 2005) Att vara välutrustad = att ha en stor kuk. 2 kvinnobröst. 3 fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"uträtta sina behov","wordforms":["uträtta ett och annat"],"text":"(euf) skita, pissa, knulla. ”Jag var i trängande behov av att uträtta ett och annat som ingen annan kunde göra i mitt ställe.” (Swift 1726) Också uträtta stora ting; skita enligt 26-årig man.
","jfr":[]} {"baseform":"utröna","wordforms":["känna"],"text":"(åld) enligt Söderwall (1903) \"känna, hafva (köttsligt) umgänge med the qwinnor som uth rönth haffwa (cognoverunt ungefär ha könsumgänge med) män.\" Se även känna och umgänge. Utröna = utforska, undersöka.
","jfr":["känna"]} {"baseform":"utskott","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Utskjutande parti, utväxt som i sekreta utskottet; hemligt utskott (kommitté) i Sveriges Riksdag. Men sekret kan också betyda avsöndring från körtel.
","jfr":[]} {"baseform":"utskämd","wordforms":[],"text":"(åld) hon är utskämd om oönskat havandeskap.
","jfr":[]} {"baseform":"utsläpp","wordforms":[],"text":"(euf) gaser, fisar. \"Den anrika krogen på Jakobsgatan, i Stockholms centrala Klarakvarter, har under några hundra år varit ett ställe för spisningar och ätningar och herrmiddagar, luften har varit tung av punsch och cigarrök och utsläpp från stinna bankirmagar...\" ( K Lind 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"utsot","wordforms":[],"text":"(åld) fornisländska utsott, fornsvenska utsot, gemensamt germanskt ord till ut och sot; sjukdom. Rietz (1867) refererar flitigt till detta ord när det gäller att förklara olika namn på diarré. Ihre (1766) har utsot; durchlopp* med hemhörighet i Västergötland. ”Här var hotfull utsot på gång, från vilken himlens makter bevare alla som lever och lider i köttets gestalt och tid.” (Pohjanen 2003) Ett annat mycket gammalt och beskrivande ord för utsot är bukflytilse som finns med hos Söderwall (1885).
","jfr":[]} {"baseform":"utspyia","wordforms":["utspi","utspy","spy"],"text":"(åld) utspy, utspotta enligt Söderwall (1903). Se även spy och spott, spotta.
","jfr":["spy","spott, spotta"]} {"baseform":"utstyret","wordforms":[],"text":"(no sl) utstyrsel; om könsorganen.
","jfr":[]} {"baseform":"utsuit qarluusaat","wordforms":[],"text":"(grl) stora blygdläppar.
","jfr":[]} {"baseform":"utsuit unnglarluarsimasoq","wordforms":[],"text":"(grl) slätrakad fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"utsutta","wordforms":[],"text":"(dial) diarré*, durchlopp*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"utsöndringar","wordforms":[],"text":"samlingsnamn på safter som utgår från olika kroppsöppningar som t ex sperma, svett, mensblod, sekret. ”Vet du vad som tänder mig? Doften av min egen kropps safter och utsöndringar.” (Hite 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"utta","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se även utter.
","jfr":["utter"]} {"baseform":"uttagsautomat","wordforms":[],"text":"(lmo) könsorgan som används, t ex inom porr och prostitution, enbart för att få ut pengar från. ”Hennes fitta har gått från att vara en njutningspunkt till att bli en uttagsautomat.” (Jameson 2005) Se också automat.
","jfr":["automat"]} {"baseform":"utter","wordforms":[],"text":"fsv oter. Germanskt ord. Här med betydelsen fitta och då med tonvikt på behåringen. Jämför bäver.
","jfr":["bäver"]} {"baseform":"uttussuit","wordforms":[],"text":"(grl) din otäcka fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"uttömning","wordforms":[],"text":"se tömning.
","jfr":[]} {"baseform":"uttömningsbehov","wordforms":["behov"],"text":"en teori går ut på att sexualbehovet är ett uttömningsbehov. Könsorganen är fulla av könsvätskor och uttömningen av dessa åstadkommer en njutning som är sexualbehovets innersta ändamål. Denna teori är gammal. Enligt Havelock Ellis (1859—1939) kallade medeltidens asketer kvinnan för ”ett över en kloak byggt tempel”. I Frankrike betecknas bordeller ibland som la cloaque, och Montaigne har sagt: ”Jag finner, när allt kommer omkring, att Venus endast är njutningen av uttömmandet av våra kärl, liksom naturen gör uttömmandet från andra delar till en njutning.” Luther liknade ofta den könsliga längtan med en längtan att kasta vatten och sade, att detta att gifta sig var lika nödvändigt som att urinera. Och Thomas More talar i Utopia (1516) om den njutning vi känner ”när vi företar vårt naturliga låtande av urinen eller när vi utför könsakten”. Se även behov.
","jfr":["behov"]} {"baseform":"utvikningsbrud","wordforms":["utvikningsflicka","brud "],"text":"förekommer ofta i herrtidningar, som t ex Playboy, Fib/Aktuellt, Hustler och Lektyr, fotograferad naken i utmanande sexuella ställningar och med könsorganen fullt synliga. Uttrycket kommer av att bilden ofta är så stor att den inte ryms inom tidningens ordinarie ramar utan ligger dubbel inne i tidningen och måste vikas ut för att kunna beskådas helt. Utvikningsbrudarna visar allt och saknar helt sina föregångare pinuppornas blygsamhet vad beträffar klädsel och uppträdande. Utvikningsflicka ”hist.: sedan 1960-talet”. (SO) Se också pinuppa. ”En ’utvikningsflicka’ kan bli en ’utfläkningsflicka’ som sedan blir en ’utslagen flicka’ på Malmskillnadsgatan.” (Östergren 2006) Se även brud och flicka.
","jfr":["pinuppa","flicka","brud "]} {"baseform":"utväxt","wordforms":[],"text":"(euf) 1 klitoris. ”... påträffar han och förundras över en mjuk köttig utväxt som, mjuk och avslappnad efter den njutning vi nyss känt, nu under hans ivriga fingrars beröring och undersökning växte sig allt styvare och ansenligare ...” (Cleland 1965/1749) ”Hon stack in en av fingrarna och letade efter den lilla utväxt som i sig samlar alla kroppens nerver.” (Bjørnebœ 1967) 2 utväxten; kuken. \"Marja pratar hatiskt om 'mannens missprydande utväxt, driver den frivilliga kvinnoorganisationen Marjas mussla och läser hjältedikter till Urkvinnan till Agnetas blockflöjtskomp...\" ( K Lind 2018 Om Nancy och Carina)
","jfr":[]} {"baseform":"uv","wordforms":[],"text":"(sl) svarva en uv; avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"V","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnans könsorgan. Förkortning för vagina/vulva men också, precis som Y (se do), symboliskt för den kvinnliga triangeln.
","jfr":[]} {"baseform":"vaca","wordforms":[],"text":"(för sl o so) kossa.
","jfr":[]} {"baseform":"vacker","wordforms":[],"text":"(sym) för hora, lättillgänglig kvinna som i vackra Mari. ”Ingen visste säkert var Mari kom från, hon kom till Nybo som fallen ur skyn. Från himmelen var det då inte, det sade kvinnorna. De sade också att hon hade onda ögon och var stygg som ett troll i ansiktet. Men karlarna kallade henne vackra Mari. Karltycke hade hon.” (Nilsson Piraten 1946) Kanske var det med Mari som med flickan i följande ordstäv: ”Är jag inte vacker där det syns, så är jag desto vackrare där det inte syns, sa flickan.”
","jfr":[]} {"baseform":"vad det nu heter","wordforms":[],"text":"(euf) om sånt som uttalat för vissa väcker anstöt, t ex ord kring våra könsorgan och könsakten eller svordomar och avföringsord. ”Därpå försvann djävulen. Hans Carvel vaknade helt glad, men fann att han hade fingret i sin hustrus vad det nu heter.” (Rabelais 1966)
","jfr":[]} {"baseform":"vad du tycker och det katten skiter lägger jag på samma hylla","wordforms":[],"text":"(sk) ett något omständigt sätt att säga att man skiter i någons åsikt.
","jfr":[]} {"baseform":"vadare","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Fågelart som vadar, plaskar omkring i strandkanten. ”Sen viskar man in i tystnaden, ta mig och plöj ner din vadare djupt,...(Hûlová 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"vadge","wordforms":[],"text":"(sl) förskönande för fitta. Från amerikansk slang vadge med samma betydelse. Troligen från vagina*.
","jfr":[]} {"baseform":"vadhållning","wordforms":[],"text":"(lmo) \"lägre form av handgriplig kurtis\" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998).
","jfr":[]} {"baseform":"vaf","wordforms":["vafan"],"text":"(svr) där vaf är kortform för vafan. Se även under fan.
","jfr":[" fan"]} {"baseform":"vafanculo","wordforms":["vaffanculo"],"text":"(ita) dra åt helvete! Stick! Dialektalt för va a fare in culo! Ungefär \"gå och gör det i röven!\" Slangopedia.se har \"dra åt helvete\" på italienska.
","jfr":[]} {"baseform":"vag","wordforms":["vage"],"text":"(euf) amerikansk kortform för vagina*. \"Finns det något som kränker en svensk mer än en genomsnittlig engelsktalande persons uppfattning om vad å, ä och ö är? Som när en amerikan lägger ut en bild på en svensk vägskylt som lyder Jonas väg och inhöstar många skratt för att vag på engelska är en vanlig förkortning för vagina*.\" (Sara Lövestam: Visst är å, ä och ö bokstäver på riktigt. Språktidningen 1/2024)
","jfr":[]} {"baseform":"vaggan","wordforms":[],"text":"samlagsställning. Kvinnan sitter gränsle över mannen. Bröst mot bröst omfamnar de varandra och börjar vagga. Ställningen passar kvinnan bättre än mannen då hans penis hamnar i ett lite konstigt läge.
","jfr":[]} {"baseform":"vaggas","wordforms":[],"text":"(sl) ”folklig form av vagina” enligt Tigerskott i brallan (1/2001).
","jfr":[]} {"baseform":"vagge","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se vidare vagina.
","jfr":[]} {"baseform":"vagina","wordforms":["Vagina"],"text":"(lat) skida, (svärds)slida, balja. I den betydelsen användes ordet under antiken. Laqueur (1994) menar, med hänvisning till Adams (1982), att ordet ”tycks ha använts på skämt om ’anus’.” Vagina betecknar kvinnans inre könsorgan men används ofta felaktigt också som namn på de yttre, när istället ordet vulva avses. Men vagina är ett mildare och riskfriare ord och precis som penis används det i alla åldrar och sammanhang. ”Vaginor är lika olika som ansikten. Avståndet från urinrör till slidöppning kan variera, likaså avståndet mellan slidöppning och anus. Blygdläpparna kan vara långa eller korta, eller både och.” (Öppna dörren försiktigt. Ottar 4/97) ”Av orden på din lista (Oordboken 1989) är det en hel del jag aldrig hört i talspråk inte ens inom sjukvården; coitus, fallos och vulva. Vagina är ett vanligt och helt neutralt ord inom sjukvården.” (sjukskötare 57 år) Se också under vanilj.
\nMen vagina är inte ett oskyldigt ord för alla. För en del är det till och med så värdeladdat att de inte ens kan tänka sig att använda det likaljudande regina; drottning eftersom det påminner dem alltför mycket om det fula vagina.
\nLaqueur menar också ”att ’vagina’ eller motsvarande ord (Schiede, vagin) använda ensamma som beteckning för den slida eller det håliga organ i vilket dess motsats, penisen, passas in under samlaget och genom vilket barnen föds, inte dök upp i de europeiska folkspråken förrän omkring år 1700”. I Sverige ”hist:. sedan 1835”. (SO) Tidigare ansågs kvinnan, inom medicinen, vara blott en ut- och invänd man och därför kallades t ex äggstockarna för ”kvinnans stenar” och klitoris för ”kvinnans penis”.
\nI bl a USA och England har man infört vaginadagen som infaller den 14 februari på Alla hjärtans dag. Bl a spelas då pjäsen Viva Vagina, där kvinnorna i publiken uppmanas att vara stolta över sina könsorgan. I Sverige har Kim Anderzon (1943—2014) spelat succén Vivavagina i flera år på Mosebacke i Stockholm. Pjäsen, som uppfördes första gången i New York 1995, består av monologer och bygger på intervjuer med 300 kvinnor mellan 6 och 76 år. Även Vagina (sl); flicka, flickvän. I amerikansk slang finns bl a följande eufemismer för vagina: vagingle, vajayjayvajingle och va-j-j.
\n","jfr":["vanilj"]} {"baseform":"vagina dentata","wordforms":[],"text":"
(lat) av dens; tand; den tandade vaginan. Det händer att speciellt impotenta män drabbas av tvångsföreställningar om att penis kan fastna i vaginan eller uppslukas av den. Begreppet härstammar från den forna primitiva vidskepelsens värld, där svärmoderns vagina är tandad och därför skräckinjagande. Föreställningen om en tandad vagina har samband med föreställningen om en ”hemsk modersgestalt”. Men kanske kan denna föreställning delvis också hänga samman med det faktum att t ex hundar efter orgasmen fastnar i varandra några minuter.
\n”En annan förklaring är att se vagina dentata-myten som ett sätt att utnyttja kastrationsångesten för att avskräcka män från våldtäkt. I den amerikanska filmen Teeth från 2007 biter tonårstjejen Dawns vagina av penisen på de män som har sex med henne mot hennes vilja. När hon själv är med på noterna skadas inte männen. Myten om vaginan med tänder fungerar då ungefär som en krigsmålning — ett sätt att skrämma potentiella fiender.” (Milles 2010) \"Magplufset hänger med en fläskvåd en bit ner över fittan som inte är en fitta vilken som utan en glupskt gapande vagina dentata med vassa tänder.\" (Brunner 2020 s 400
\n\"Låg hos en som intet war wacker, men doch tychte om, som hade som andra, der jag tog, men frammanföre woro sådant som tänder, tychtes wara Arzenholtz i fruentimberts skepnad, hwad det betyder wet jag intet, antingen at intet röra något fruentimber, eller at vti politicis blir mordant, eller annat.\" (Citat från Emanuel Swedenborgs Drömbok 1740-tal) Och på ett annat ställe i samma bok heter det: \"Sedan war jag ehop med fruentimmer, som hade tender på ett wisst stelle, dit jag wille, men tenderna hindrade...\" Lars Bergquist har i sin Swedenborgs drömbok. Norstedts Faktapocket 1988 följande tolkningsförsök av den första drömmen: \"Här förvandlas Archenholtz alltså till kvinna eller lustföremål— men hans/hennes vagina är försedd med tänder som hindrar naturlig framfart. Swedenborg kan i skrivande stund ej tyda drömmen. Skall han bli politiker, som Arckenholtz? Eller gäller det en varning för orätt kärlek?\"
\n\n
\n
","jfr":[]} {"baseform":"vaginakulor","wordforms":[],"text":"
se geishakulor.
","jfr":[]} {"baseform":"vaginal","wordforms":[],"text":"som har med vagina* att göra. ”Hist.: sedan 1887.” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"vaginalflatulens","wordforms":[],"text":"uppstår när luft släpps ut från vaginan t ex under ett samlag, vilket låter som en fis. Se också musprutt och flatulens.
","jfr":["flatulens","musprutt "]} {"baseform":"vaginalkrans","wordforms":[],"text":"se slidkrans.
","jfr":[]} {"baseform":"vaginamonolog","wordforms":[],"text":"(nyo) ”ensidig fokusering på att uppnå vaginalorgasm\" (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"vaginavagabond","wordforms":[],"text":"(lmo) flitig påsättare*.
","jfr":[]} {"baseform":"vaginism","wordforms":[],"text":"(lat) slidkramp. ”Hist.: sedan 1916.” (NEO) Vid försök att införa t ex ett finger, en tampong eller penis i slidan, drar sig musklerna samman i slidans yttersta tredjedel och varje försök att på nytt tränga in där är smärtfyllt, ångestladdat och inte sällan ogenomförbart. Denna överkänslighet i de yttre könsorganen kan ha uppstått vid en lätt skada som uppkommit i samband med t ex vaginitis (inflammation i vagina). En annan benämning på detta fenomen är bröllopsnattstrauma, dvs vaginismen är här ett uttryck för ’det inre nejet till ett äktenskap, som kommit till stånd av förnuftsskäl och inte av naturlig böjelse’. Uppgift från Encyclopedia Erotica (1967).
","jfr":[]} {"baseform":"vaginit","wordforms":[],"text":"(lat) slidkatarr.
","jfr":[]} {"baseform":"vaginoplasty","wordforms":["vaginoplastik"],"text":"(eng) vaginoplasty, ett ofta kosmetiskt kirurgiskt ingrepp som innebär en (re)konstruktion av kvinnans inre och yttre könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"vagitarian","wordforms":[],"text":"(lmo) på vegetarian*. 1 person som bedriver cunnilingus*. 2 ”person som gillar fitta”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"vagngarage","wordforms":[],"text":"se garage.
","jfr":[]} {"baseform":"vagoo","wordforms":[],"text":"(sl) vagina.
","jfr":[]} {"baseform":"vainohit","wordforms":[],"text":"(sam) åtrå.
","jfr":[]} {"baseform":"vaj","wordforms":[],"text":"(am euf) vagina.
","jfr":[]} {"baseform":"vajayjay","wordforms":[],"text":"uttalas ungefär vadjäjdjäj. Finns även i varianterna va-j-j, vajaja och vjayjay. Karin Milles skriver i Språktidningen (1/2010) i artikeln ”Oprah är kompis med vajayjay” om denna amerikanska motsvarighet till snippa*. Historien börjar 2006 i ett avsnitt av den populära tv-serien Grey’ s Anatomy. En läkare i serien ska föda barn och assisteras av en manlig kollega. Under den processen dyker ordet upp: ”Stop looking at my vajayjay”, väser den födande läkaren till kollegan. Ordet kommer med i manus för att undvika de anmälningar som alltid följer om man använder t ex vagina i tv. Genombrottet för ordet blev totalt när skådespelerskan och megakändisen Oprah Winfrey (f 1954) började använda det i sin pratshow.
\nKarin Milles menar att ”Det egentliga ursprunget verkar än så länge höljt i dunkel. Ordet är lätt att tolka som ett slags barnspråksvariant av ordet vagina. [...] Ordet kan också ha sitt ursprung i en etnisk varitet av engelska, nämligen afro-amerikansk sydstatsdialekt. I den är det vanligt med smeknamn med ¨dubbleringar, som Ray Ray och Dee Dee.”
","jfr":[]} {"baseform":"vajer","wordforms":[],"text":"(fisv) kuk. ”Tämligen gångbart bland svenskspråkiga i Helsingfors under tiden före och strax efter andra världskriget”. (Göran Ek, Helsingfors)
","jfr":[]} {"baseform":"vaktmäster Larsson","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även Larsson.
","jfr":["Larsson"]} {"baseform":"vakuumapparat","wordforms":["vakuumpump","apparat "],"text":"en rymlig, rörformad apparat som anbringas kring den slappa penisen så att den sluter tätt intill penisroten. Med hjälp av en ballong framkallas ett måttligt undertryck så att erektionen underlättas. Se även apparat och pump.
","jfr":["apparat ","pump"]} {"baseform":"valk","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Hudförhårdnad. Valk (dial); knöl. ”Nu hade den blonda hittat den styva valk mellan ynglingens ben som avslöjade att han sannerligen inte med likgiltighet motstod uppvaktningen.” (Hägglund, Kärlek 9/1968)
","jfr":[]} {"baseform":"vall","wordforms":[],"text":"(sym) mödomshinna*. ”Och när han på grund av åtrån inte längre var herre över sig själv utan hängav sig åt ett slags primitivt raseri bröt han ut i ett vilt, obarmhärtigt anfall genom min vall och trängde ångande av jungfrublod helt in i mig...” (Cleland 1965/1749)
","jfr":[]} {"baseform":"valla kobran","wordforms":[],"text":"(sl) pissa. Se också kobra.
","jfr":["kobra"]} {"baseform":"wallah","wordforms":["wallah billa","walla","wallah habibi"],"text":"(för sl) jag svär vid gud. Även walla, wallah habibi; jag svär på Gud, älskling! och wallahi som står för 100% wallah och wallish; på gud. Från arabiskan/persiskan. \"Plus att hans advokat var sämst Utan att skämmas sa han att det såg mörkt ut. Wallah, värsta advokaten, shunon (killen min anm BgD) gav upp innan han ens hade försökt.\" ( Khall 2022 s 10)
","jfr":[]} {"baseform":"vallgnoa","wordforms":[],"text":"(sl) se under gno, gnoa.
","jfr":[]} {"baseform":"vallgrav","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. 2 arshål. ”... och fräsande som en stum orm med skum på läpparna planterade han sin gren* i hennes bortre vallgrav.” (Aretino 2008) Se även grav.
","jfr":[" grav"]} {"baseform":"vallmo","wordforms":[],"text":"(sym) klitoris. ”Jag lade mig på knä över henne och smekte hennes lår medan jag med tungan sökte hennes hårda vallmo därinne i den mjuka ungskogen.” (Martin, Kärlek 1/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"valpnosar","wordforms":["valpöron"],"text":"(sl) 1 (små)kvinnobröst. Skånskan har valpanosa; ungflicksbröst. Se även under nos och öra (2). 2 när man fiser och det slinker med lite avföring som till formen påminner om en valpnos.
","jfr":["nos ","öra "]} {"baseform":"valross","wordforms":[],"text":"(sym) ”överviktig person som man haft som hemsläp från krogen. Ett tillstånd man ofta lägger märke till först dagen efter\". (slangopedia.se)
","jfr":[]} {"baseform":"vals","wordforms":[],"text":"(sl dra en sista vals; dö. Också att ha ljugit för sista gången.
","jfr":[]} {"baseform":"valsa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Se också sängvals.
","jfr":["sängvals"]} {"baseform":"valthorn","wordforms":["horn"],"text":"(sl) kuk. Tyska Waldhorn; skogshorn eftersom instrumentet ursprungligen användes vid jakt. Så här diktar Bellman (1740—1795) om en kvinnlig orgasm: \"Sjung här om Jungfru-mord,/ Om hur en Brud blir gjord,/ Hur under Valthorn hon kämpar och spritter på ett bord./ Ulla Winblad, ingen skymf,/ Min Nymf.\" Se även horn.
","jfr":["horn"]} {"baseform":"valvet akter","wordforms":["akter"],"text":"(sl) röv, stjärt. Se även akter.
","jfr":["akter"]} {"baseform":"wambammare","wordforms":[],"text":"(sl) snabbt knull. Efter (eng sl) wam-bam-thank-you-ma’m. ”Fast lugna puckar var det just vad det inte blivit: förlägenheten och tunghäftan hade funnits kvar, och under teknisttiden hade det inte blivit någon mer wambammare.” (Skantze 1997) Jfr snabbis.
","jfr":["snabbis"]} {"baseform":"vamp","wordforms":[],"text":"”femme fatale*”. Allmänt om en tilldragande och sexuellt utmanande kvinna. Uttrycket härstammar från den amerikanska filmen A Fool There Was (1914) där amerikanskan Theda Bara (1890—1955) spelade vampyr*. Ordet förkortades till vamp. Theda Bara var den första kvinna som på film berövade mannen hans styrka genom en förlamande kyss. Artistnamnet Theda Bara var ett anagram av Arab Death, arabisk död. Uttrycket vamp var särskilt på modet 1915—1930 och uppträdde första gången i litteraturen i Scott Fitzgeralds roman This Side of Paradise (1920). Synonymer manslukerska, förförerska*.
","jfr":[]} {"baseform":"vampa","wordforms":[],"text":"uppträda sexuellt utmanande mot någon. Främst om kvinna. ”Hist.: sedan 1931.” (SO) Se också vamp.
","jfr":["vamp"]} {"baseform":"vampyr","wordforms":[],"text":"möjligen av tyska Wampir med samma betydelse. Av slaviskt ursprung. Serbokratiskan har vampir; vampyr. Enligt NEO är ordet ”hist.: sedan 1732”. Användes först om döda som man trodde sög liv ur de levandes blod. Senare också om sexuell tillfredsställelse då man under samlaget river och biter partnern och suger i sig det uppkomna blodet. Att suga blod ersätter för vampyren kyssen och ibland också sexakten. Det sägs att offret, trots att det är dödsdömt, ändå känner samma njutning som vampyren. Vissa perversioner, som nekrofagi, nekrofili och nekrosadism (se do), svarar mot vampyrens handlingar.
\nI Hugo Lamms Gatans osedlighet. (Stockholm 1907) ges en bra bild av vampyren som mänsklig utsugare. \"Hvem har ej sett i gränderna och kring småhotellen, dessa manliga och kvinnliga vampyrer, som vakta sina kvinnliga offer, dem de utsuga på de kronor de sålt sig för, och som med ömsom sprit och ömsom stryk drifva sina arma, utmattade offer till mera 'arbete'.\"
\n","jfr":[]} {"baseform":"vampyrism","wordforms":["vampyr."],"text":"
innebär att bli sexuellt upphetsad av att framkalla, suga och dricka blod. Fenomenet går även under benämningen blodsex, bloodsports och bloodplay. Enligt Bäsén (2006) finns flera olika inriktningar bl a ”... de som gillar så våldsamt sex att det blir blodutgjutelse, doktorslekar med blod och de som inte tänder sexuellt på blodet utan bara vill leka med det.” ”Blod är sjukt vackert. Ett snyggt skuret sår som glipar lagom och rinner, och så färgen ... Jag gillar allt som har med det att göra.” (Georgina uttalar sig hos Bäsén 2006.) Se även vampyr.
","jfr":["vampyr"]} {"baseform":"wamwackawoom","wordforms":[],"text":"(sl) (snabb)knull. ”...hade nöjet att under samma vecka prova 45 åriga mor och 19 åriga dotter, (utan att under akten veta familjebanden), med dottern blev det en gång medans morsan blev till och från ett par månader med ett par ’whamwackawhoom’ i veckan.” (Reverend_Raw i Vilka är de vanligaste felen killar/tjejer gör i sängen? AlltOmTv 10/1 2003) Jfr wambammare.
","jfr":["wambammare"]} {"baseform":"vanbruka","wordforms":[],"text":"(åld) Söderwall (1906) har betydelsen \"bruka till ondt, bruka till köttslig lusta, skända.\" \"vtledh til oss mannen ... at wi maghom honom wanbruka.\" (Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del 2:132. ) Citatet är hämtat från Domarboken 19. Se vidare under känna.
","jfr":[]} {"baseform":"vandpik","wordforms":[],"text":"(da) vattenpick; morgonstånd*.
","jfr":[]} {"baseform":"vandra vidare","wordforms":[],"text":"(sl) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"vandrande p-rulle","wordforms":[],"text":"(sl) ”En tjej/kille som beter/ klär sig horigt (negativt porrigt)”. (slangopedia.se) Jämför p-rulle.
","jfr":["p-rulle"]} {"baseform":"vandrare","wordforms":[],"text":"(euf) enligt de Sade (2005/1785) bordellspråk för \"kvinnor, vilkas yrke är att springa runt, dag och natt, för att leta upp nytt villebråd”.
","jfr":[]} {"baseform":"vandringspokal","wordforms":["vandringspris"],"text":"(so) nedsättande om lättillgänglig flicka, kvinna. ”Ivar Harrie i Expressen kallade henne ’de svenska litteratörernas vandringspokal’.” (”Hjalmar Söderbergs motvilliga musa” [Maria von Platen] SvD 8/3-2006.) Vidare i artikeln: ”Att kalla henne manslukerska eller vandringspokal skulle ingen ge sig till att göra 2006, men Mälarstedt lanserar uttrycket ’sin tids groupie*.”
","jfr":[]} {"baseform":"vanilj","wordforms":["vanilla"],"text":"(sl) sex utan minsta finesser och tillsatser. \"Jag är själv vanilla men har alltid försvarat och umgåtts med människor som inte varit det.\" (Kalmér 2024 s224) I Språkluckan (SvD 13 dec 2024) har Sara Lövestam en intressant utläggning om vårt ord som hon menar härstanmmar från franskan som i sin tur har det från spanskans vainilla, en diminutivform av ordet vaina med betydelsen hylla. Sara Lövestam menar att ordet från början syftar på vaniljstångens fason som ju lite liknar en ärtskida med mängder av frön inuti. Och här, menar hon, \"öppnar sig en etymologisk dörr, för vaina härstammar direkt från det latinska ordet vagina.\" (se do) De båda orden vanilj och vagina är med andra ord släktingar. Se också vaniljsex.
","jfr":["vaniljsex"]} {"baseform":"vaniljgifflar","wordforms":[],"text":"(smn) yttre blygdläppar. ”Jag kliar hårt fram och tillbaka mellan de inre blygdläpparna, som jag kallar tuppkammar*, och de yttre blygdläpparna som jag kallar vaniljgifflar...” (Roche 2009)
","jfr":[]} {"baseform":"vaniljmunk","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se \"mun som man hånglar med\".
","jfr":[]} {"baseform":"vaniljsex","wordforms":[],"text":"(sym) efter engelska vanilla sex. Vanilla kan i engelskan användas nedsättande i betydelsen ordinär, småtråkig. Vanilj tillverkas av frukten från Vanilla planifolia; en mexikansk orkidé. Redan på 1300-talet kryddade aztekerna, ett indianfolk i centrala Mexiko, sin choklad med vanilj och på 1500-talet gav spanjorerna växten namnet vainilla, diminutiv till vaina; balja, slida som i sin tur kommer från latinets vagina*; slida, hölje. 1 vanligt och lite tråkigt sex utan avvikande inslag, precis som vaniljglass. ”Många av oss vill inte längre bara ha vaniljsex (in och ut-knull i mörkret).” (Shocking Lies 2000) 2 sex med en oskuld. ”Så du var sugen på lite vanilj i kväll?” (Khemiri 2006) Se också porslinsknulla och vanilj.
","jfr":["porslinsknulla ","vanilj"]} {"baseform":"wank","wordforms":["wanka","wank off","dra en wank. "],"text":"(eng) runka, masturbera. Även dra en wank. ”Tapeten som fått ta emot sprudlande resultat av åratals wankingritualer.” (Drougge 1998/2003) Därav wanker; onanist och wanka; runka.
","jfr":[]} {"baseform":"vanliga","wordforms":["det"],"text":"(euf) göra nummer 1*. Björkman (1937) skriver: ”Vi hade lämnat en herrbjudning i ett förstadssamhälle, då ett par veko in i en tvärgränd. Någon undrade vart de skulle gå. ’Äh, det är bara det vanliga’.” Det vanliga står för det man gör ofta, analogt med detta har vi då det ovanliga för det man gör mindre ofta, dvs ”gör nummer 2*”.
","jfr":[]} {"baseform":"vanluste","wordforms":["vanloste"],"text":"(fsv) förklaras hos Söderwall (1906) med \"ond lusta\" och \"skrapa aff mik allan kötliken wanlosta\". Se även under lusta.
","jfr":["lusta"]} {"baseform":"wannabeinvandrare","wordforms":[],"text":"se whigger.
","jfr":[]} {"baseform":"vannabragare","wordforms":[],"text":"(sk) vattenbrakare. Ohlmarks (2004) har diarréfjärt med ’ett skebla tunt’.* Jämför brakare.
","jfr":["brak","brakare"]} {"baseform":"vannöppning","wordforms":["vanngång"],"text":"(dial) enligt Rietz (1867) använt i Skåne om ”pissande”. Se även öppning (2).
","jfr":[" öppning"]} {"baseform":"vansinnet","wordforms":[],"text":"(euf) mystisk förskönande omskivning för fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"vantar","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. ”En kvinnas könsorgan ser ut som ett par små vantar utan tummar kring en kärna av smält plast som glittrar av fukt.” (Hite 1982)
","jfr":[]} {"baseform":"WAP","wordforms":[],"text":"(so) Wet Ass Pussy; ordagrant våt röv fitta men här står det för våt djävla fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"vapen","wordforms":[],"text":"1 (sym) trångborrat vapen; trång fitta. ”Han drog upp linnet och drog hennes vapen länge och väl, medan stormen tjöt kring huset. Det gick just så lätt som han trott och resultatet var till full belåtenhet.” (Eckerbom, Kärlek 1/1965) 2 (sl) stick-, stöt- eller skjutvapen; kuk. Dra vapnet; runka och sträcka vapen; oförmögen att knulla, vilket också den är som har ett rostigt vapen. ”Gång på gång försökte han få in sitt vapen i skidan*, men misslyckades.” (Morton 1983) ”... och reste mig sedan upp för att med vapen i hand gå till storms mot den rämna i befästningarna som jag tydligt såg framför mig.” (Harris 1965/1900) ”Men hon sa bara att hon aldrig hört talas om att det där i mina ögon förskräckliga vapnet hade orsakat något dödligt sår och att betydligt yngre flickor än jag och lika ömtåliga hade överlevt operationen.” (Cleland 1965/1749) Adams (1982) berättar att vapen var de vanligaste metaforerna för penis i det antika Rom och att dessa ansågs vågade och därför var vanliga i skämt och i komedier.
","jfr":[]} {"baseform":"vapenpipa","wordforms":[],"text":"(sl) dra ur vapenpipan; knulla. Se vidare vapen; kuk och pipa; fitta samt bösspipa.
","jfr":[]} {"baseform":"vapenställ","wordforms":[],"text":"(lmo) fitta, där mannen ställer (sätter) ifrån sig vapnet*.
","jfr":[]} {"baseform":"vapla","wordforms":[],"text":"(dial) slemspott. Uppgift från ORB som också har snàrvapol; snorklysa och vapell; en hop hängande snor. Söderwall (1906) har fornsvenska vapla? (sv dial vapla); spottklump och \"mz thera spot oc waplom.\" (H Susos Gudeliga Snilles Väckare. (Utg. af R Bergström 1868-1870)
","jfr":[]} {"baseform":"wappla","wordforms":[],"text":"(dial) spotta en slemklump. ”— Hur så? wappla Göte stött.” (Teratologen: Fragment av surrogatpyret XVI. Tidningen Kulturen nr 4/2008.)
","jfr":[]} {"baseform":"vapör","wordforms":[],"text":"franska vapeur som i sin tur kommer från latinets vapor; ånga, dunst. Vapörer; väderspänningar* var en modesjukdom under 1700-talet som yttrade sig i nedstämdhet och retlighet.
","jfr":[]} {"baseform":"var","wordforms":[],"text":"fornsvenska var, vaar; forndanska vaar, norska var. Uppg. från Söderwall (1906) med förklaringen: var, tjock vätska i sår, bulnader o.s.v.\"
","jfr":[]} {"baseform":"vara","wordforms":["vara med någon","vara i någon","vara när(a) någon","vara tillsammans (med någon).","vara"],"text":"även vara när(a) någon, vara tillsammans (med någon). 1 (euf) samlag. ”Han: —Vill du vara tillsammans med mig? Hon: —Men vi är ju redan tillsammans? Han: —Visst, men nu menar jag tillsammans på riktigt.” ”—Kom, jag måste få vara tillsammans med dej. Men man kan vara tillsammans på många sätt, tillsammans på teatern, på en konsert, på en restaurang, på ett danshak. Man kan också sitta i samma rum och känna att man är tillsammans i ett samtal. Det duger inte heller.” (Holm 1965)
\nRedan de gamla romarna var med (esse cum) någon, precis som de gamla svenskarna, som i följande skildring från 1600-talets Sörmland. Det är en ung flicka som ställts inför rätta för samröre med djävulen. För rätten berättar hon att han hade ”haffuet henne neder, och warit i hopp med henne”. (Schön 1996)
\nÄven vara eller bli i någon. ”Bli i mig. Rör dig långsamt först. Sedan hastigare, men inte alltför hastigt. Bli inte hårdhänt. Kom i mig, var i mig, ja, så det är fint.” (Foerster, Kärlek 3/1965) ”Han: jag i dej/ du kring mej/ i inne/ kring om/ jag inne/ du om/ vi inneom/ VI/ vi/ DU:” (Twilling 1967) ”Hennes far vet säkert att dottern inte varit nära en man. Hur skulle det ha gått till i denna trångboddhetens, råhetens och voajörernas (se voyeur) stad?” (Olika slag av kärlek ur Kärlekshistorier 1984.)
\nÄven vara ihop, vara där, vara ett med någon och vara vid. ”Två som lever ihop utan att vara ihop.” ”Vid den följande rättegången döms Johan till dryga böter för våld och hemgång, alltså hemfridsbrott, men att han skulle ha skrutit med någon köttslig samvaro med Bengt Ingolfsons hustru kan han inte påminna sig. ’Men’, skriker han i rätten, ’alla andra har ju varit där, och alla vet ju att Ingolfson kallas för Bengt Tålamod’!” (Eriksson 1988) ”Du si, sa han. Håll dej till äldre kvinnor än dej själv. Ju äldre ju bättre. Villigare, varmare, och så får man ju lära sej nyheter. Söröver tala dom om gamkäringa och kall hä skamligt, då sjuttonåringar är ve sextioåringar. Så int här i byn. Aktivast och mest orädd är i byn de äldre kvinnorna. Hä vet jag.” (Sjöström 1973)
\n”Det är jobbigt att jag aldrig varit ihop med någon. Jag känner mig så himla oerfaren och jag är så blyg inför killar. Det är ändå ganska skönt för ingen av kompisarna är ihop med någon.” (Ella 15 år hos Carlsson Bergdahl 2004.) ”Räcker det inte när två älskade är i varann och ser varann djupt i ögonen.” (Hegeler 1968) 2 (euf) havande om gift kvinna; ”det är alldeles som det ska vara”. Uppgift från kvinna född 1928 i Djura (Dl).
","jfr":[]} {"baseform":"varböld","wordforms":[],"text":"(sym) röv*, arsle*. Bölder uppstod åtminstone förr ofta i rumpan*.
","jfr":[]} {"baseform":"varda","wordforms":[],"text":"(euf) det blev/gick inte för. ”Och sedan, om ett tag, vart jag tvungen att säga: det vart icke för mig. Jag förmår icke mer. Men då sade Teresia: Det gör ingenting. Det är så mycket som aldrig går att göra färdigt. Och jag ville ju bara att du skulle smaka sockerkakan ...” (Lindgren 1983)
","jfr":[]} {"baseform":"varelse","wordforms":[],"text":"(euf) kuk. Eg person, människa.
","jfr":[]} {"baseform":"varg","wordforms":["lupa","lupanar"],"text":"fornsvenska vargher. Germanskt ord med grundbetydelsen strypare. Här symboliskt för kuk. ”Och plötsligt fick hon se den stora stygga vargen, alldeles naken och styv av hunger, och den var på väg mot henne.” (Walker 1966) Se även lupa, lupanar.
","jfr":["lupa, lupanar"]} {"baseform":"vargfitte","wordforms":[],"text":"(dial) fällhugg på träd. (Ög)
","jfr":[]} {"baseform":"varggropen","wordforms":[],"text":"(sl) Nilsson (1937) om avträde på torpedbåt. Fälla för varg bestående av en övertäckt grop med en spetsig påle i mitten. Se även tigerfällan och grop.
","jfr":[" grop","tigerfällan "]} {"baseform":"varging","wordforms":[],"text":"(sl) ”sexig (stor och farlig) man”. (Thorén 2015)
","jfr":[]} {"baseform":"varginna","wordforms":[],"text":"se lupa.
","jfr":[]} {"baseform":"vargstuga","wordforms":["stuga"],"text":"(dial o svr) tog hus i vargstugan; tog hus i helvete. (OFVG) Se även stuga.
","jfr":["stuga"]} {"baseform":"varicocele","wordforms":[],"text":"åderbråck i pungen*. (Berg 1914)
","jfr":[]} {"baseform":"varm","wordforms":[],"text":"(sl) varm i, varm på; sexuellt upptänd, förtjust i. ”Han är varm på (i) henne.”
","jfr":[]} {"baseform":"varm korv","wordforms":[],"text":"(sl) kuk som i uttrycket med eller utan senap, där senap står för sperma*. ”Ta den, viskade han grumligt. Smek mig. Hon gjorde som han sa. Varm korv mamma och pappa ser mig jaså Lilians Ludde kappan blir skrynklig varför stönar han vattnet kluckar...” (Ottar 3/82) ”Många tjejer blir så lata att de bara använder massor med glidmedel och ligger där så att det för killen känns som att han för in en varmkorv i en korridor.” (Jameson 2005) Används också i samband med emoji. Se vidare korv.
","jfr":[]} {"baseform":"varmrökt","wordforms":[],"text":"(sl o so) urdum, korkad till förbannelse.
","jfr":[]} {"baseform":"varmt","wordforms":["ha varmt"],"text":"(fisv) svettas. Se även under svett.
","jfr":["svett"]} {"baseform":"varpa","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Platt och runt metall- eller stenstycke som används vid varpakastning, en gotländsk sport med flata stenar.
","jfr":[]} {"baseform":"waruguchi","wordforms":[],"text":"(jap) fula ord.
","jfr":[]} {"baseform":"warui kotoba","wordforms":[],"text":"(jap) fula ord, fult språk.
","jfr":[]} {"baseform":"varulv","wordforms":[],"text":"(lågtyska warwulf troligen till war; människa, man, möjligen samma som latinets vir; man, och wulf; ulv) en häxmästare som med djävulens hjälp, och en speciell salva, nattetid förvandlade sig till en varg som tillfredsställde sina sadistiska eller kannibalistiska lustar genom att våldta och äta upp, främst halvvuxna barn. ”Hist.: sedan 1722.” (SO) Också benämning på kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"varva","wordforms":[],"text":"(sl) varva en brud; knulla en brud, fullborda varvet, gå hela vägen med henne.
","jfr":[]} {"baseform":"varvulvan","wordforms":["varulv"],"text":"(lmo) mansjagande kvinna med vulvan* i högsta hugg. Se även varulv.
","jfr":["varulv"]} {"baseform":"vas","wordforms":[],"text":"(sym) vas (lat); kärl, rör. 1 kvinnligt könsorgan. ”Sakta för han sin knoppande stjälk* in i vätans väntande vas.” (Nyström 2003) 2 enligt Chorier (1967) också om manslem*.
","jfr":[]} {"baseform":"vas deferens","wordforms":[],"text":"(lat) sädesledare av vas; kärl och defero; leder.
","jfr":[]} {"baseform":"vasculum","wordforms":[],"text":"(lat) diminutiv till vas; kärl, rör. Enligt Chorier (1967) även om manslem*.
","jfr":[]} {"baseform":"vasektomi","wordforms":[],"text":"(grek) sterilisering* av män och livet efter könsstympning*.
","jfr":[]} {"baseform":"vaselingosse","wordforms":["vaselinhora","vaselinpojke"],"text":"(sl) (ung) bög. Vaselin används bl a som smörjmedel vid rumpknull.
","jfr":[]} {"baseform":"vask","wordforms":[],"text":"1 (sym) avlopp för spillvatten. Nedsättande om kvinnligt könsorgan. Se även diskbalja. 2 Lind (2016) har vasknosad, vasknosed och betydelsen \"med rinnsnor på näsan\".
","jfr":["vasknosad, vasknosed "]} {"baseform":"vaska syskon","wordforms":[],"text":"(sl) ett uttryck som småbarnsföräldrar använder när de har skyddat sex för att den vägen undvika ytterligare barn. Vaska = sålla, sortera bort.
","jfr":[]} {"baseform":"vass","wordforms":[],"text":"1 (dial) från Julita (Sdl) hämtar vi det vulgärt skämtsamma ”hon har fått vasst i sig”; om gravid kvinna. Uppgift från man (f 1909). (Byrman 1989) 2 (sbst o sl) vass, vassrugge; fitta, fitthår. 3 så in i vassen. Lindrigare kraftuttryck. Kanske en förvanskning av vasser’a*.
","jfr":[]} {"baseform":"wass dohn","wordforms":[],"text":"(svr) hos Swedberg (1720-t) med förklaringen genus juramenti (fritt: en sorts svordom) och samma gäller för wass femton som dessutom betecknas som ett lindrigt kraftuttryck. Jfr följande.
","jfr":[]} {"baseform":"vassera","wordforms":["vassera tre","vassera död"],"text":"(åld svr) ”Uttrycken är en rest från den katolska medeltiden, då det svors friskt vid Vars Herra tre, dvs korset, Vars Herr fem under ’ Vår herres fem sår’, Vars Herra maen’, dvs helgonen, etc.” (Stroh-Wollin 2008) Lundblad/Josefsson (2021) har Vassarra nå; Vår herres nåd och Vassera [vårs herra]”; Vår Herres (träd, kors) och Ja vassarrade (ja, Vårs Herra död] \"Tycker du jag är vacker? Ja, vass herra tre.” (Hallenstierna 1972/1700-t ) Rietz (1867) har rassa-dö och å rassa dö: ”jo bevars, troligen en förkortning av vars hærra dö(d)”.
\nOm dessa uttryck har Hellquist (1918) bl a följande att säga: ”Eden vid Guds död motsvarar fransmännens mor(t) dieu. [...] I svenskan uppträder den numera blott i öfversättningar af romaner, ofta framslungad af någon båld riddersman med handen på värjfästet. Dock vi ha ett par bleknande minnen af den gamla medeltida svordomen nämligen i vassärrade och, ännu mera stympadt, särra de, som intet annat är än ett fornsvenskt wars hærra (dundra) dödh, vår herres död”. I sin Predican emoot the gruffuelighe eeder (1539) förmanar Olaus Petri dem som ”sweria tusende gonger om vor herres harda och bittra dödh”.
\nDen finlandssvenske författaren Johan Ludvig Runeberg (1804—1877) använder vassera t ex i Fänrik Ståls sägner, bl a i dikten ”Munter”: ”Nu, vasserra, ändtligt fick han/ på den fasta, gråa brickan/ svärdsmedaljens hederstecken.”
\nAndra uttryck som har med vår Herres död och pina på korset att göra, presenteras av Rietz (1867) \"pina-dö, åina-rasa-dö”; ett slags lindrig ed. Vidare ”pin-go-dö, pino-de, vass-pinto-å-dö”, det sistnämnda förkortning av vass (herras) pina och död. Ljung (2006) har förutom de ovan nämnda också Gudz hunglade/Gudz hungladö sammandragning av Guds ängla död, ’Guds änglars död’. Vidare från samma källa Vassfamunder; vår Herres fem sår där fam = fem och under = sår. Andra former är Vass fammen, Vass fammikatten och Vass famicken. Ytterligare några vanliga svordomar efter kristendomens införande var Gudz blott digh; Guds blod åt dig! samt Herre Jesus, Jesses.
\nStroh-Wallin (2008) redovisar en mängd liknande uttryck som t ex vasserra bittermän som hon förklarar med en kombination av (Vars Herra) bittra dødh och (Vars Herra) mæn: dvs helgon. Vidare Vars Herra hinna try; Vår Herres träd dvs kors. Hon har också wass famikatter av Vars Herra fem under dvs Vår herres fem sår och wass männken, Vars Herra mæn (helgon). I småländskan finns herre guds dag/död som Lundblad/Josefsson (2021) översätter med herre min dag; kära nån.
\n","jfr":[]} {"baseform":"Wassermans prov","wordforms":[],"text":"
blodtest för påvisande av syfilis, men som inte uppvisat de typiska hudsymtomen. Efter den tyske läkaren A. V. Wasserman (1866—1925).
","jfr":[]} {"baseform":"waste","wordforms":[],"text":"(eng) här om all sköns kroppsligt avfall och spill.
","jfr":[]} {"baseform":"VAT 69","wordforms":[],"text":"(lmo) skämtsam anspelning på ett vhiskymärke. Här om cunnilingus* och fellatio*. Se även sextionia och påvens nummer.
","jfr":["påvens nummer","sextionia "]} {"baseform":"water sports","wordforms":[],"text":"förkortat W/S, WS; vattensport. Se undinisme och urolagni.
","jfr":[]} {"baseform":"watertouch","wordforms":[],"text":"(sl) när skitkorven touchar vattnet i toaletten innan den släppt taget.
","jfr":[]} {"baseform":"vatikanen","wordforms":[],"text":"(sl) ”toalett” (Kotsinas 1996) med tidsangivelsen 1897. Jämför påven.
","jfr":["påven"]} {"baseform":"vatten","wordforms":[],"text":"fornsvenska vatn, vaten, besläktat med tyska Wasser och engelska water. 1 (euf) urin som i låta (tappa) sitt vatten (vådis) och kasta (sitt) vatten (se do). \"Hwar som sith watn slaar fran sig i gillestuge.\" (Stadga för ett S:t Görans Gille vid Kopparberget. I Småstycken på Forn Svenska.) Kastha sitth watn, latha sith vatn, dricka siith egiith vatn. Samtliga uttryck från Söderwall (1910). \"Kyskhetens urgamla tempel! Här stannar kvinnorna i mörkret, låter sitt vatten med kraftig stråle och dränker gudinnans avbild, turas att rida och guppar med månen som vittne.\" (Juvenalis Sjätte satiren s 85) Har man problem med vattenkastningen kan det kanske vara idé att pröva följande recept rekommenderat av biskop Olaus Martini (1557—1609) år 1600: ”Om man hafwer kall piss eller stämma och kan intet låta sitt watn. Ther till skall man tagha färsk kooträck, blanda honom med honigh och bindh på sin hemligh ting*.” Kristensen (1922) lovar att om man dricker sitt eget vatten fastande om morgonen så är man fri från pest de närmaste 24 timmarna.
\n\"tyckte mig låta mitt watn, ett fruentimber innom sengen såg derpå, hon war fet och röd, jag tog henne sedan på bröstet, hon drog sig inte mycket undan, hon wiste mig sitt hemliga och något fuhlt, jag wille intet hafwa at beskaffa med henne.\" (Citat från Emanuel Swedenborgs Drömbok (1740-tal) Se också under hemliga,det ”Jag tänkte inte på Alva som kvinna, kroppsligt, det plågade mig om jag blev påmind om det, bjöd mig emot, jag ville inte ens föreställa mig att hon lät sitt vatten som alla andra.” (Lundkvist 1958) ”Han kastade sitt vatten på sina skor, han förrättade sitt andra tarv i skjortan, snöt sig i sina ärmar, lät sin snor rinna ner i soppan; överallt var han i vägen för folk; han drack ur sin toffel och skrubbade vanligen sin mage mot brödkorgen.” (Rabelais 1945/1534) Ett annat ålderdomligt uttryck i sammanahanget är ha nöd av sitt vatten som jag hittat hos Karlsson A & A 2020 där författarna säger att i formella handlingar på 1600— och 1700—talen använde man sig av uttryck som \"ha nöd av sitt vatten, gå och lätta sig eller göra sitt behov när blåsan behövde tömmas.\" (s 119)
\nI slangsammanhang talar man om vattenverket; uringången samt saltvatten; piss med tanke på smaken. Ibland blir t o m vatten ett för starkt ord att använda och får underförstås, som i följande skildring av den personliga renligheten i Edsbergs Härad i Närke: ”De som höll på att plocka potatis eller dikade och vart ’göriga um hännera’ [smutsiga om händerna] gick ibland avsides och ’tvätta sej i sitt eget’, strök sen nävarna på gräs eller ljung och tog fram matsäcken och åt.” (Harbe 1956) Dansk slang har trykke vandet av kaktusen för uttömmelser. (Bom 1949) 2 (euf) sperma. ”Det är då så mycket nödigare at testiculn är någorlunda lång at den må dess längre gå in igenom öpningen at det Saltwatten han lämnar ifrån sig må komma friskt in i vulva ...” (Linné 1979/1700-t) ”... och två gånger sprutade kärlekens tidvatten fritt fram för att av den sammetsmjuka munnen mottagas med alla tecken på förtjusning.” (Harris 1965/1900) \"Samlagen med den onde lär långt ifrån ha varit någon njutning. Hans kön var kallt, och det kom bara vatten ur det.” (Schön 2010)
\n","jfr":[]} {"baseform":"vattenballonger","wordforms":[],"text":"
(sl) kvinnobröst. Se även ballong, ballonger.
","jfr":["ballong, ballonger"]} {"baseform":"vattenbehandling","wordforms":[],"text":"för att lindra en pockande och besvärande könsdrift behövs, enligt E. W Wretlind (1905), ”ett fat af zink, emaljerat järn eller lergods, som är 1/2 meter vidt upptill och 20 á 25 centimeter djupt, samt två grofva handdukar. Fatet fylles vintertiden mot aftonen till hälften med vatten, som då om morgonen har rummets temperatur. Man ställer sig, då man stigit ur sängen, i fatet och bestryker benen samt armarna med den våta handduken; därpå sätter man sig ned i vattnet, tvättar underlivet och bröstet samt kastar handduken öfver ryggen och drager den där från sida till sida. Därpå avtorkas och frotteras hela kroppen med den torra handduken. Den som vant sig vid en dylik vattenbehandling kan taga vattnet några grader kallare än rummets värme t ex 10 grader, då avrivningen verkar ännu mer uppfriskande”. En annan vattenbehandling, denna gång mot pollutioner*, går, enligt samma källa, ut på att den drabbade ”varje eftermiddag dricker 2 á 3 liter brunnsvatten sittande under ett par timmars tid följt af 2 timmars oafbruten promenad i friska luften”.
","jfr":[]} {"baseform":"vattenhus","wordforms":["hus"],"text":"(euf) urinoar*. Ett dylikt vattenhus eller förargelsens hus och dess invånare beskrivs mycket målande av Chevallier (1985): ”Härtill kom att det fanns två platser i inrättningen. Man begav sig vanligen dit två och två vilket skaffade en nöjet att kunna prata ett slag medan man gjorde vad man skulle. Detta ökade njutningen både av pratstunden och av det man gjorde på så sätt att man tillfredsställdes i två olika avseenden på en gång. Det är sådana okonventionella, naturliga fröjder som stadsborna, vilka rivs med av livets obarmhärtiga malström, inte mera förstår att uppskatta, men som i Clochemerle bevarat hela sitt värde. Det var ett värde så högt, att om Piéchut händelsevis passerade förbi — vilket han ofta gjorde för att försäkra sig om att hans byggnad inte låg obegagnad — underlät de som för tillfället var i funktion — under förutsättning att de tillhörde hans egen generation — inte att uttrycka sin belåtenhet. ’Skål på dig, Barthélemy!’ ropade de. ’Nå, går det bra därinne?’ frågade mären och kom närmre. ’Ja, bevare mig väl, Barthélemy, det går som smort. Ditt vattenhus är fint och halt som huden på låren av en ung jänta! Man kan faktiskt inte hålla sig’!” Se även hus (1).
","jfr":["hus"]} {"baseform":"vattenhål","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se vidare hål.
","jfr":[]} {"baseform":"vattenklosett","wordforms":[],"text":"”Hist.: sedan 1887.” (SO) Se vidare under WC och klosett.
","jfr":[]} {"baseform":"vattenkonst","wordforms":["konst"],"text":"(sym) betydelsen framgår av följande: ”Han lät sin vattenkonst spruta, och jag öppnade min sluss.” (Salten 2009) Se även konst.
","jfr":["konst"]} {"baseform":"vattenkopp","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Men för att komma tillbaka till vår tjänande broder, gjorde han det två gånger åt den förnäma damen utan att dra snabeln* ur vattenkoppen.” (Aretino 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"vattenmelon","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. 2 vattenmeloner; stora kvinnobröst. Se också meloner.
","jfr":["meloner"]} {"baseform":"vattennymf","wordforms":["nymf"],"text":"(euf) 1 prostituerad. Ung och vacker kvinnlig grekisk naturgudomlighet som förkroppsligade den fria naturens alstring och liv. Det finns olika slags nymfer som trädnymfer (dryader och hamadryader), bergnymfer (oreader) och vattennymfer (najader). De senare står här för prostituerade med hamnen som arbetsplats och med sjömän som huvudsaklig kundkrets. 2 klitoris. ”När Roberg (1718) meddelar att denna ’lilla kolonn’ och ’vibrerande köttbit’ kallas ’vattennymf’ på flera språk kanske vi sagolikt ser en liten flicka på en vattensjuk äng.” (Edenborg 1995/2007) Se även nymf.
","jfr":["nymf"]} {"baseform":"vattenpistol","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Jämför pistol.
","jfr":["pistol"]} {"baseform":"vattenpuss","wordforms":[],"text":"(lmo) \"blöt kyss\" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998).
","jfr":[]} {"baseform":"vattenslang","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se också slang.
","jfr":["slang"]} {"baseform":"vattensport","wordforms":[],"text":"se water sports.
","jfr":[]} {"baseform":"vattenspridare","wordforms":[],"text":"(sym) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"vattenståndet","wordforms":[],"text":"(lmo) Roger Hansson i Järfälla berättar att ”i Göteborg finns ett högt byggnadsverk nära vattnet som folkhumorn kallar ’Vattenståndet’.” Byggnaden kallas också Läppstiftet för att den påminner om ett läppstift och för att Göteborgs stift har sitt kontor där. Jämför rikspitten.
","jfr":["rikspitten"]} {"baseform":"vattensäng","wordforms":[],"text":"(sl) trampa vattensäng; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"vattenverket","wordforms":[],"text":"(sl) ”använt om uringången i medicinskt avseende”. (Ingers 1977)
","jfr":[]} {"baseform":"vattna","wordforms":[],"text":"(sym) 1 pissa utomhus. Det kan röra sig om att vattna asfalten, blommorna, diket, gräset, (guld)fiskarna, hästarna, marken eller träden. 2 det börjar vattna sig; att bli kåt enligt Tigerskott i brallan (1/2001). 3 vattna en fitta; knulla. ”... men jag brann av åtrå, det var mer än två månader sedan jag hade haft tag om en kvinnas arsel och vattnat en fitta.” (Het Kärlek 1967) ”Du är sannerligen en Venus gunstling, som på så kort tid fått din trädgård* vattnad nio gånger.” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"vattnadal","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. En dal* i Midgård från J R R Tolkiens (1892—1973) böcker om Sagan om ringen och Bilbo - en hobbits äventyr.
","jfr":[]} {"baseform":"vattpikk","wordforms":[],"text":"(no so) kuk med dålig erektion*. Vatt = vadd. Se även pick.
","jfr":[" pick"]} {"baseform":"vattrå","wordforms":[],"text":"(lat) nympha antiquis (vattennymf). Klitoris* i Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718). Rå står för ett övernaturligt väsen i mänsklig skepnad som råder över ett visst område i naturen.
","jfr":[]} {"baseform":"Vattumannen","wordforms":[],"text":"(lmo) vitsigt om kuk. Stjärnbild.
","jfr":[]} {"baseform":"vavva","wordforms":[],"text":"(sl) vagina*. Amerikansk slang har va-va-voom och va-voom om samma fenomen.
","jfr":[]} {"baseform":"vax","wordforms":["stängel."],"text":"(sym) könssekret. ”...bar pater Arlotto husföreståndarinnan, den goda själen, till sängen på sin vallmostängel, tryckte med kraft sigillet* i det mjuka vaxet...” (Aretino 2008) \"Eftersom den sköna fruns vax redan mjukats upp, förklarar kopplerskan*, behövs bara en liten gnista för att du ska få knåda det hundra gånger om.\" (Cullhed 2025 s 268) Se även stängel.
","jfr":["stängel"]} {"baseform":"wax play","wordforms":[],"text":"(eng) sexuell lek som innebär att varmt vax droppas från ljus på en persons nakna hud.
","jfr":[]} {"baseform":"VBSEG","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Very Big Shit Eating Grin; ett mycket brett skitätande leende.
","jfr":[]} {"baseform":"WC","wordforms":[],"text":"av eng Water Closet (water; vatten och closet; litet rum); vattenklosett är belagt sedan 1755. ”Hist.: sedan 1862.” (SO) Ernby (2008) menar ”att wc skrivs med dubbelt w istället för enkelt beror på att water closet användes i svenska under några decennier under mitten av 1800-talet innan det översattes till vattenklosett i slutet av 1880-talet.” Den moderna vattentoaletten fick sitt genombrott 1898 när engelsmannen Albert Giblin registrerade sin ”Silent Valveless Water Waste Preventer”.
\nDen engelske rörmokaren Thomas Crapper (1836—1904), som felaktigt ofta anges som ”uppfinnare”, var istället troligen den som köpte patenträttigheterna från Giblin och som sedan marknadsförde uppfinningen under firmanamnet Thomas Crapper & Co vilket spolades först 1966. I England finns också crapper som slang för toalett. Men redan de gamla grekerna hade toaletter försedda med träsitsar och ett vattenburet avloppssystem. Och i de antika städerna i Indus dalen fanns det spoltoaletter i många hus redan mellan 2500 och 1500 f kr.
\nMycket är mystiskt och hemlighetsfullt i samband med WC och hemlighus. Hör bara vad Sagarin (1962) har att berätta: ”Resande i Frankrike och andra europeiska länder har sett bokstäverna WC på små dörrar och vet att dessa initialer står för Water Closet. För att riktigt maskera det rum där man pissar och skiter väljer fransmännen inte blott att använda sig av ett främmande språk, man använder sig dessutom av ett ord som aldrig skulle användas på dessa rum i England. Ytterligare konstigheter i sammanhanget är att fransmännen använder bokstaven W som annars enbart återfinns i det franska språket som något som tillhör England och Tyskland. Denna bokstav skulle överhuvudtaget inte återfinnas i ett franskt lexikon om det inte var för ord som Washington, Waterloo och Water Closet.” Under 1700-talet kallade fransmännen en engelskkonstruerad vattentoalett för l’anglaise; den engelska.
","jfr":[]} {"baseform":"wc-bytta","wordforms":[],"text":"(fisv) toalettstol.
","jfr":[]} {"baseform":"wc-papper","wordforms":[],"text":"(fisv) toalettpapper.
","jfr":[]} {"baseform":"wc-sex","wordforms":[],"text":"se toasex.
","jfr":[]} {"baseform":"VD","wordforms":[],"text":"kort för engelskans Venereal Disease; venerisk* sjukdom. I Tyskland efter andra världskriget kallades kvinnor som umgicks intimt med främst amerikanska soldater för Veronika Dankeschön med anspelning på just VD. Könssjukdomar var ett gissel som frodades på grund av brist på läkemedel.
","jfr":[]} {"baseform":"ve","wordforms":[],"text":"(svr) ve er ! vanligt i bibelsammanhang med den ungefärliga betydelsen fy fan för er . Detta berättar Hanna Wallsten i artikeln Så fick jag Gud att lätta! (Språktidningen 4/2020). Hanna Wallsten, som översatt Nya Testamentet till lättläst svensk, menar vidare att \"Allra helst skulle man väl översätta tvåbokstavsordet ve med 'fy fan för er, era stackars kräk! \" Men det blir alltför långt och krångligt. Istället översattes uttrycket med det enklare och snällare stackars er !
\nVe härrör från fornsvenska ve och är ett gemensamt germanskt ord, tyskan har t ex weh, som motsvarar latinets væ. Ordet finns med redan i Wästgöta-lagen (ca 1350). Vi svär ve och förbannelse över någon/ något och utbrister i ett ve och fasa när något hemskt eller negativt drabbar oss.
","jfr":[]} {"baseform":"vécé","wordforms":[],"text":"(fra) WC. Se dito.
","jfr":[]} {"baseform":"veck","wordforms":["kladdiveck","plaskveck","plastveck","plättveck;"],"text":"fsv vik. Nordiskt ord till vika. 1 (euf) fitta. Jämför rynka, skrynkla. ”— Hon såg åtminstone ut att vara djävligt fin i vecket, sa farsan, den hade jag bränt på utav bara fan om jag varit som du Jeb.” (Dahlström 1988) ”Mina fingrar är våta av saften mellan dina ben runnen ur din mussla, nu stryker jag vått i ditt veck och väter med slem din muskel med hål i.” (Jönsson, Kärlek 1/1965) Björn Persson (19 år) i Norrköping har kläggveck för fitta. Enligt Hellquist (1980) kommer klägg av \" isl kleggi, no klegg av germ klajja(n) av ie. gloio-, till roten gloi, vara klibbig, klibba fast i avljudsförhållande till t ex kli, klister\". Även kladdiveck, plaskveck, plastveck, plättveck; fitta. 2 sylt i vecket; mens, menstruation.
","jfr":["gloi,","klegg","rynka, skrynkla","gloio-","kläggveck"," kleggi,"]} {"baseform":"vecka","wordforms":[],"text":"1 (euf) vara i de smala veckorna; i början av havandeskapet. Jämför smalmånad. 2 (sl) bakdel. ”Glider eller løftes en kvindes skørter højt op, kan man se både sol og måne, se langt ind i næste uge eller se, hvor længe der er til søndag [man bytte linne enbart på söndagarna].” (Bom 1949) 3 (sl) menstruationsvecka som i vecka, chokladvecka, glada veckan, heliga veckan, fruntimmersveckan, jobbiga veckan, kommunistvecka, lingonvecka, lingonröda veckan, roliga veckan, röd(a) veckan, tomatveckan och tomteveckan.
","jfr":["tomatveckan ","glada veckan, heliga veckan, fruntimmersveckan, jobbiga veckan, kommunistvecka,","smalmånad"," tomteveckan","vecka,"]} {"baseform":"vedklabbe","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Klabb; kort, tjockt trästycke.
","jfr":[]} {"baseform":"vedskjul","wordforms":[],"text":"(sl) Kotsinas (1996) har ”ända, bak” med tidsangivelsen 1949. Norsk slang har vedskjulet, kvinnens kjønsorgan. Roger Hansson i Järfälla har en intressant förklaring till vedskjul; arsle, ända: ”Arsle kan uttalas på lite olika sätt, bl a med olika sje-ljud, och har mer eller mindre tydligt (halv)vokalljud mellan s och l. En nära till hands liggande uttalsform är A-skjul. Som barn hörde jag varianten B-skjul. Störst blir likheten i bestämd form: arslet - A - skjulet, i regel uttalat utan t. Sedan är det bara att fortsätta genom alfabetet. Så småningom kommer man till V-skjulet.”
","jfr":[]} {"baseform":"vedträ","wordforms":["träd"],"text":"(sym) kuk. ”Sekunden därpå ljöd Klittygrotthissens muntra pling och Dvärg-Olle hoppade ur med rosor på kind och solsken i blick. Och ett jävla vedträ i brallan.” (Wahl 2003) Se även träd.
","jfr":["träd"]} {"baseform":"vegetarian","wordforms":[],"text":"(sl) person som vägrar utföra fellatio* eller cunnilingus* med hänvisning till att han eller hon ”inte äter kött”. Norsk slang har vegetarianer; jomfru. Se också kött och vagitarian.
","jfr":[" vagitarian","kött"]} {"baseform":"vejsa","wordforms":[],"text":"(måns) Bergman (1929) urinera.*
","jfr":[]} {"baseform":"veke","wordforms":[],"text":"fornsvenska veke av medellågtyska weke. Garn som suger åt sig bränsle till låga i t ex stearinljus. 1 (sl) kuk för formlikheten med veken i ett ljus. Med hos Thesleff (1912). Ljuset kan också utgöra själva kukskaftet och veken blir då dess huvud och då främst det (eld)sprutande ögat. ”Kvinnan älskar den starke som faller och den veke som står.” (O’Månsson 1967) ”Känner ni igen klangen flickor, sa prästen, slog veken i predikstolen.” (Ordstäv) ”Men så långsamt din veke tar eld, Lampridius! Har Octavias sköte förhäxat den?” (Chorier 1967) ”Sedan togs deras mödom på nytt av någon man som älskade dem på allvar, och som inte kunde veta hur många vekar som förut brunnit i deras lampor*.” (Salten 2009) 2 fjutt på veken; erektion. 3 doppa, begrava veken; knulla. Uttrycket kommer från ljusstöpning, där veken och det blivande ljuset doppas upprepade gånger i smält stearin. \"Nadja berättar: svenska män hade deltagit i fester vars enda syfte var att de stackars satarna skulle få doppa veken.\" (Lapidus 2008 s 352) 4 vrida ur veken; pissa. Även vrida ur citronen, svampen. 5 dra i veken; onanera, runka.
\n","jfr":[]} {"baseform":"veker","wordforms":["weeker"],"text":"
fornsvenska veker, weeker, isländska veikr. Uppgift från Söderwall (1910) med förklaringen \"som gifver efter, böjlig, mjuk: vek\". Enligt samma källa kan ordet stå för \"lös. om mage el. lif\". Söderwall har också citatet: \"rosa drokken mz vin . . . binder löst liff oc ofmykyth hart gör hon wekth\". (Läke- och Öerte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1883—1886.)
","jfr":[]} {"baseform":"vekling","wordforms":[],"text":"(so) onanist, runkare. Ynkrygg. Swedberg (1720-t) har wekling; mollis dvs omanlig person. ”Antalet snyltgäster där är oändligt. Skådespelare, upptågsmakare, veklingar, morer, rövslickare, stjärtgossar, pederaster, danserskor och sångerskor, charlataner, magdansöser, andebesvärjare, utpressare, nattsvärmare, trollkarlar, pantominspelare, bettlare — sådant folk fyller dessa hus. Så om man inte vill umgås med dessa skurkar, skall man inte bosätta sig i London.” (en 1100-talsbild citerad ur Duerr [1996].)
","jfr":[]} {"baseform":"velagen","wordforms":[],"text":"(svr) bl a i Västergötland. Omskrivning för det kraftfullare vid lagen (och profeterna).
","jfr":[]} {"baseform":"veleröv","wordforms":[],"text":"(sk) velig, obeslutsam person.
","jfr":[]} {"baseform":"velourkuk","wordforms":["velourpenis"],"text":"(so) impotens*. Se också plyschpitt.
","jfr":[" plyschpitt"]} {"baseform":"ven","wordforms":["vena"],"text":"(lat) åder, ven. Här symboliskt för penis. \"Förr brukade najaderna och dryaderna ta hand om gamle Priapus. Det var därför som gudens styva ven hängde slak.\" (32 Priapus, Priapeia 2021 i Carl Magnus Juliussons översättning) Anm: Najad; Vattennymf och Dryad; skogsnymf. Se vidare under nymf.
","jfr":[]} {"baseform":"venao","wordforms":[],"text":"(för sl) hanrej*, hjort.
","jfr":[]} {"baseform":"venereologi","wordforms":[],"text":"(grekiska logi; lära och latin veneris; behag, kärlek) läran om de sexuellt överförda sjukdomarna, deras orsaker, symtomer, behandling m m. Ordet ”hist.: sedan 1921”. (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"veneriska sjukdomar","wordforms":[],"text":"efter den romerska gudinnan Venus*. Romarna ansåg att Venus, kärlekens och skönhetens gudinna, straffade dem som inte lydde henne med könssjukdomar. \"Då jag först började hålla mig inomhus på grund av den åkomma, som nu håller mig bunden, rådde den bittraste köld. Lyckligtvis räckte detta ej länge efter att jag intagit sjuksängen, ty kyla är mycket skadlig vid veneriska sjukdomar.\" (Boswell 1951) \"Klagar på sin hustru för saltfluss (ett slags eksem) eller veneriskt (det han ofelbart själv satt på henne) och får skilsmässa från sin gamla hustru.\" (Linné [1700-t] 2022 s 119) Se vidare könssjukdomar.
","jfr":[]} {"baseform":"venerofobi","wordforms":[],"text":"(grek fobos; fruktan) sjuklig oro för att drabbas av någon könssjukdom*.
","jfr":[]} {"baseform":"venitianskt bälte","wordforms":[],"text":"se kyskhetsbälte.
","jfr":[]} {"baseform":"ventris arma","wordforms":[],"text":"(lat) egentligen magvapen. Här om manslemmen.
","jfr":[]} {"baseform":"Venus","wordforms":[],"text":"Enligt Adams (1982) var venus tillsammans med coitus ett av de neutrala standardorden för samlag i bildat språk, vanligt från och med den romerske diktaren och filosofen Lucretius (ca 95—ca 55 f Kr). Latinet har Venus Pendula; samlagsställning där kvinnan sitter ovanpå. \"På tre månader har jag inte offrat åt Venus. Ingen kvinna har i ljuvlig hängivelse tillfredsställt min älskogstörst; ...” (Chorier 1967) 4 Adams (1982), som hänvisar till den romerske epigramdiktaren Martialis (ca 40—104), menar att venus också används om ’penis’. 5 kondom. Uppgift från man (f 1936) som lämnar följande förklaring: ”trol. ett varunamn som blivit substantiv. Om man i en skolklass läste dikt eller sjöng sång med namnet Venus skrattade klassen. Gäller bara i Norrköping.”
\nMin jämtländske sagesman (f 1929) berättar att när han arbetade på tidningen Örebro-Kuriren (1962—1964) hade han en arbetskamrat, som bör ha varit född 1910—1915, vilken i sin ungdom använt en kondom av märket Venus. Den var försedd med mjuka hullingar vilka fälldes ut när man drog tillbaka penis.
\n","jfr":[]} {"baseform":"venusberg","wordforms":["berg"],"text":"
även venusgrop, venusgrotta, venusgruva, venuskulle och venustunnel. Venusberg ”hist.: sedan 1786”. (NEO) Bildat till Venus; kärleksgudinnan. Lars Roberg har i sin Lijkrevningstaflor (1718) med ordet vénekulla; venuskullen och Kotsinas (1996) har ”venuskulle; kvinnobröst” med tidsangivelsen 1946. ”Och varsamt lade han sin hand över hennes venusberg, över det bruna jungfruliga håret ...” (Lawrence 1928) ”Jag vet inte hur hon bar sig åt, men jag har bokstavligt talat fått släcka elden i håret på hennes venusberg, och jag tror faktiskt inte att hon hade pyromananlag.” (Brøgger 1978) ”Hennes kärleksberg behagligt att röra vid, kraftigt rundat och endast obetydligt hårbevuxet.” (Vatsyayana/ Kalyanamalla 1952) Se även berg.
","jfr":["berg"]} {"baseform":"venusdyrkare","wordforms":[],"text":"(åld) vällusting, sexgalning. \"Han tyckes hafva varit en temeligen flitig venusdyrkare, ithy att han ofta varit behäftad med gonnoré*.\" (Nordiskt Medicinskt Arkiv (1869—1919)
","jfr":[]} {"baseform":"venusgördel","wordforms":[],"text":"se kyskhetsbälte.
","jfr":[]} {"baseform":"verenda","wordforms":[],"text":"(lat) manslem*. Enligt Adams (1982) används ordet först av den romerske författaren Plinius d ä (23 el 24—79 e Kr). Ordet förekommer tillfälligt också i senare medicinska arbeten, där dock veretrum* dominerar.
","jfr":[]} {"baseform":"veretrum","wordforms":[],"text":"(lat) Latinsk-svensk ordbok (1952) om manlig blygd, manslem. Adams (1982) menar att veretrum är vanligt inom medicinen.
","jfr":[]} {"baseform":"vergjarn","wordforms":["vergjorn"],"text":"(fno) vergjarn; karlgalen och vergjorn; enligt Ljunggren (2014) ”sexuellt avvikande om kvinna”.
","jfr":[]} {"baseform":"verk","wordforms":[],"text":"1 (euf) samlag. ”Hon samtyckte och vår förening beseglades med det stora verket till bägges förnöjelse.” (Hallenstierna 1972/1700-t) 2 (sl) knullverk; kuk. 3 (euf) verket, kärnkraftverket; fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"verkstad","wordforms":[],"text":"(sl) 1 fitta. ”Roland lade henne utsträckt på divanen med benen åtskilda och fortplantningens verkstad inom räckhåll.” (de Sade 1983/1791) 2 säng, sängkammare. ”Följ med in i verkstan, sa han, så ska vi fixa till din unge!” Se också arbetsplats och fabrik.
","jfr":["fabrik","arbetsplats"]} {"baseform":"verktyg","wordforms":[],"text":"(euf) 1 könsorgan ”Innan jag hann få fram mitt verktyg, hade hon redan satt sig i ordning för att mottaga det, tvärs över mig, och manoeuvrerade sedan så duktigt, och utan att erinra om villkoret, att saken inte dröjde länge.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Men vad hjälper det med ett rejält verktyg om killen inte vet hur han ska använda det.” (Lektyr mars 1999) ”Jag tyckte att han var avskyvärd, men jag var nyfiken på att se hans verktyg.” (Salten 2009) Jämför redskap. 2 impotent, slak kuk i rostigt verktyg. ”Å, fis nu, fis då, min älskling! utbrast han medan han runkade av alla krafter, fis, mitt hjärta, det är bara dina fisar som jag förväntar mig kan bryta detta rostiga verktygs förtrollning.” (de Sade (2005/1785)
","jfr":["rostigt verktyg","redskap"]} {"baseform":"verpa","wordforms":["verpus"],"text":"(lat) enligt Latinsk-svensk ordbok (1952) poetiskt för manslem*. Adams (1982) menar att verpa tjänar som ett komplement till mentula* och är ett ”känsloladdat och i hög grad förargelseväckande ord”. Enligt samma källa har verpa, till skillnad från mentula, en relativt kort blomstringsperiod och har heller inte, vilket mentula däremot gjort, överlevt i de romanska språken. Verpus anspelar på ett ollon som blottats på grund av erektion eller omskärelse.
","jfr":[]} {"baseform":"verr","wordforms":[],"text":"(fno) make, älskare.
","jfr":[]} {"baseform":"Verrichtungsbox","wordforms":[],"text":"i radions P 1 och Morgonprogrammet den 13 juni 2005, berättade Christian Åström, korrespondent i Tyskland, att arrangörerna inför VM i fotboll 2006, då man förväntar sig ca 40 000 tillresta prostituerade som ska vara med och slåss om kunderna med 400 000 inhemska glädjeflickor och gossar, tänker ställa upp s k verrichtungsboxar; förrättningslådor, liknande våra bajamajor, där man ”kan utträtta sina affärer”. Dessa boxar skall ställas ut på strategiska platser i alla de städer där VM pågår och tas bort efter turneringens slut.
","jfr":[]} {"baseform":"vers","wordforms":[],"text":"(sl) sjunga på sista versen; vara nära döden.
","jfr":[]} {"baseform":"verskap","wordforms":["werskap"],"text":"(fsv) sexuellt umgänge*, samlag*, beblandelse*. \"Haffwa werskap mz sina hwstrw.\" (Själens tröst. Utg. af G.E. Klemming 1871-73) Samtliga uppgifter från Söderwall (1912).
","jfr":[]} {"baseform":"vertikalfräs","wordforms":["fräs."],"text":"(sl) snedställd kuk. Egentligen ett handverktyg. Se även fräs.
","jfr":["fräs"]} {"baseform":"vesica urinaria","wordforms":[],"text":"(latin vesica; blåsa) urinblåsan.
","jfr":[]} {"baseform":"veski","wordforms":[],"text":"(fisv) toalett. Se också vessa (3).
","jfr":["vessa"]} {"baseform":"vespasien","wordforms":["vespasienne"],"text":"(fr) pissoar* efter den romerske kejsaren Vespasianus (69—79) som bland annat satte ut tunnor i Rom, där allmänheten kunde lämna sitt urinbidrag, som sedan såldes till färgarna i staden. Namn på ambulerande toaletter i Paris på 1700-talet. Innan dess fanns inga offentliga avträden alls. Se vidare pissoar.
","jfr":[]} {"baseform":"vessa","wordforms":["vässa"],"text":"1 (sl) urinera, enligt Thesleff (1912). Ljudhärmande som pissa. 2 knulla. Nilsson (1937) har vässa (mil sl); futuere*. 3 (fisv) toalett. Se veski och futuo.
","jfr":[]} {"baseform":"vessla","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”... jag höll hennes ena bröst mycket hårt mellan fingrarna och började fundera på att släppa ut min vessla — den hade länge kilat runt därinne...” (Knud Holst, Sänghästen 1987)
","jfr":[]} {"baseform":"vestal","wordforms":[],"text":"(latin vestalis; helgad åt Vesta) Vesta var i romersk mytologi hemmets gudinna. Vestal historiskt sedan 1768 (NEO). 1 ung prästinna som underhöll elden i Vestatemplet i Rom. 2 om sexuellt avhållsam kvinna. 3 lesbisk. ”Tribaderna, eller som de själva kallar sig, vestalerna, var under förra århundradet så talrika och så helt förtrollade av varann, att kvinnokönets företräden framför manskönet för all framtid fastslogs i alla vällustiga raffinemangs teori och praktik.” (Erotikens historia del 2 )
","jfr":[]} {"baseform":"vestibul","wordforms":[],"text":"(sym) latin vestibulum; förmak. Enligt Eben Thysell (f 1928) i Norrköping rör det sig om ”ett riktigt rart och godtagbart ord för arsle, ett ord som jag kan säga i vilket sällskap som helst”. Och han ger exemplet: ”En spark i vestibulen” och menar att ordet står för utgång och att det stämmer med arsle.
","jfr":[]} {"baseform":"vestibulit","wordforms":[],"text":"smärttillstånd i nervändarna i vestibulum, slidans förgård eller mynning. Sjukdomen, som också kallas brinnande vulva*, drabbar unga kvinnor i 20—25-årsåldern och kan ta flera år att behandla. För vissa kvinnor uppstår smärtan enbart vid samlag, för andra kvarstår den i flera dagar efteråt. De värst drabbade tål inte ens beröringen från kläder. För merparten drabbade börjar det hela som en svampinfektion och slutar med att nervändarna förlorar förmågan att skydda sig mot smärta. Besvären börjar troligen när kvinnorna inte haft tillräckligt sexuell tändning vid samlaget. En slidkatarr eller svamp kan ha stört dem eller så har de varit mer tända i huvudet än i kroppen. Sjukdomen botas med lämplig medicinering och genom att den drabbade lär sig slappna av och lär känna sin kropp. ”Massor av unga brudar lider av brinnande vulva. Det svider i råttan* på dem utav bara helvete och många måste gå till doktorn för det. När de knullar blir det ännu värre.” (Drougge 2001)
","jfr":[]} {"baseform":"vestibulum vaginae","wordforms":[],"text":"(lat) slidingången; slidans förgård, belägen mellan de små blygdläpparna, rakt under klitoris. Den innehåller hymen*, ingången till slidan, urinrörets öppning och utförsgångar för slemkörtlar.
","jfr":[]} {"baseform":"wet ass pussy","wordforms":[],"text":"(eng sl) våt ass (djävla) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"wet","wordforms":["wetsex"],"text":"(eng sl) våtsex. Följande kontaktannonser i ett par herrtidningar berättar vad det rör sig om: ”Vät ner dina underbyxor, så suger jag dom torra. Blöta nyp med tjejer & killar, som gillar wetsex i alla dess former.” (Aktuell Rapport 1/2005) ”Det jag är intresserad av är följande: Riktigt inkissade torra trosor, att få slicka dig efter att du gått och läckt i dina trosor under en dag. Vill att du pissar på mitt ansikte samtidigt som vi knullar i olika ställningar m.m. Om du vill kan jag pissa dig rakt i munnen efter att jag först har kommit i din mun eller i ditt ansikte.” (FIB/Aktuellt febr 2000) Här finns också inslag av to(a)sex*.
","jfr":[]} {"baseform":"veta","wordforms":[],"text":"(euf) i uttrycket du vet vad. 1 fitta. 2 kuk. ”... han fuktar sin ni vet vad med saliv eller pomada och för den försiktigt mot hålet han skall tränga in i ...” (de Sade 1795/ 2002) 3 knulla. ”Om du tar din du vet vad och stoppar den i hennes du vet vad så kan ni njuta av du vet vad.”
","jfr":[]} {"baseform":"vettefan","wordforms":[],"text":"enligt Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) chattspråk för vet inte fan. \"Det vete fan är ett av mycket få exempel på presens konjunktiv i modern svenska, Den bokstavliga betydelsen är 'fan må veta det'...\" (Anna Antonsson i artikeln 'Får man svära hur fan som helst?' Språktidningen 8/2018.)
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"vev","wordforms":[],"text":"
1 (sl) penis. Ha tjall på veven; vara impotent. ”Jag är som en gammal bilmodell, jag måste startas för hand! väste gråhåret i mitt öra medan han tryckte ner mig i sin säng. Och därmed ledde han mina händer till startveven, som verkligen var ganska slak när jag fick tag i den. Men det dröjde inte länge förrän den kändes riktigt som den ska kännas och då var mannen inte sen att utföra de uråldriga rörelserna.” (Sandgren 1967) 2 kasta (slänga) in veven; dö.
","jfr":[]} {"baseform":"vevstake","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Jämför vev och stake.
","jfr":["stake","vev"]} {"baseform":"VF","wordforms":[],"text":"(sl) kort för Va Fan!
","jfr":[]} {"baseform":"VFSH","wordforms":[],"text":"(svr) kort för Vem/Vad Fan Som Helst.
","jfr":[]} {"baseform":"whack","wordforms":[],"text":"(eng sl) när något är helt åt helvete.
","jfr":[]} {"baseform":"whahala","wordforms":[],"text":"(för sl) jag svär vid (på) gud! Se även under walla.
","jfr":[]} {"baseform":"whigger","wordforms":["wannabe-invandrare"],"text":"(för sl) nedsättande om person som spelar invandrare. Även wannabe-invandrare för samma sak. Sammansättning av orden white och nigger. ”Trots att kläder kan tyckas vara enkla att iklä sig och byta ut, beskriver Mengistu en typisk ’whigger’ som en vit kille med stor mössa, keps och hiphopkläder.” (Jonsson 2007)
","jfr":[]} {"baseform":"whirlpooling","wordforms":[],"text":"(am sl) en grupp män som utsätter en kvinna för sexuella trakasserier eller liknande i en swimmingpool.
","jfr":[]} {"baseform":"whiskey kuk","wordforms":[],"text":"(lmo) ersättningskuk. Om en kille har druckit för mycket sprit och därför inte kan knulla, men hans partner vill ha sex, så kan han be henne vända baken till så att hon inte märker att han använder sin tumme som ersättning.
","jfr":[]} {"baseform":"whorehopper","wordforms":[],"text":"(am sl) horhoppare Från whore; hora. Flitig horkund, sexatlet*.
","jfr":[]} {"baseform":"Viagra","wordforms":[],"text":"läkemedel mot impotens introducerat på marknaden våren 1998. Det första väldokumenterade läkemedlet mot impotens någonsin. Under de tre närmaste månaderna efter lanseringen hade två miljoner män prövat medicinen och amerikanska läkare skrev i början ut 40 000 recept på Viagra i veckan. 75 % av de behandlade fallen botas. Biverkningar är bl a huvudvärk, ansiktsrodnader, magont och yrsel. Därtill är det livsfarligt för den som har hjärtproblem eller är under behandling med nitroglycerin att använda Viagra.
","jfr":[]} {"baseform":"vibba","wordforms":[],"text":"(nyo) förslag till ord för kvinnlig onani (3% av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) om bästa ord för fenomenet. Segrade gjorde klittra.*
","jfr":[]} {"baseform":"vibrator","wordforms":[],"text":"1 massageapparat t ex g-punktstav med böjd topp som man kan trycka mot g-punkten*, Åke, vit och hud; vanlig typ av vibrator/dildo* som vibrerar på rätt ställe, dvs mest på mitten, Åke svart som är betydligt mjukare och med mer kompakt kroppskänsla än Åke, vit och hud. Det finns även vibratorer med fjärrkontroll. ”En av de populäraste penisformade vibratorerna som säljs i Australien heter Fair Lady. På skaftet finns pärlor som roterar för att stimulera G-punkten* och den levereras med en löstagbar klitorisstimulator.” (Cox 2004) ”Jag brukar också använda endera av två olika stora vibratorer som jag har. Den stora har jag till slidan och den lilla till anus. Med ena handen stimulerar jag clitoris, och med den andra håller jag någon av vibratorerna mot anus eller slidan.” (Hite 1977) 2 (sl) vibratorkompis; flata, lesbian. 3 (sl) vibratorsex; att sexuellt stimulera sin partner med hjälp av vibrator.
","jfr":[]} {"baseform":"wichsen","wordforms":[],"text":"(ty) masturbera, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"Vickan","wordforms":[],"text":"(sl) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"Vicke","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"Victoria","wordforms":[],"text":"(sl) ”prostituerad (1990-t)”. (Thorén 1996)
","jfr":[]} {"baseform":"victorianism","wordforms":["den victorianska tiden"],"text":"se fula tider och fina samt inledningen.
","jfr":[]} {"baseform":"wid","wordforms":["wiidh"],"text":"(fsv) Söderwall (1910) har \"vid, under åberopande af. i eder och försäkringar\" med exemplet: \"wid gudz död.\" Se också under Gud.
","jfr":["Gud"]} {"baseform":"vidare","wordforms":[],"text":"(sl) cykla, glida, kila, knalla, steppa, tassa vidare; dö. Se vidare under dö, död.
","jfr":[]} {"baseform":"vider","wordforms":[],"text":"(sym) äckel. Här fitta. Uppgift från vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"wiener","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Kanske är det wienerkorven som inspirerat. Se även under korv,
","jfr":["korv"]} {"baseform":"wienerbruds","wordforms":[],"text":"(sl) chokladboll, negerboll*. Ordet från filmen Sunes sommar (1993).
","jfr":[]} {"baseform":"viga","wordforms":[],"text":"(euf o åld) förr, bland anständigt folk, ”gick man hela vägen” först efter vigseln. ”Och först den kvällen vigde oss naturen vid mitt eget haf till äkta makar...” (Öberg 1906)
","jfr":[]} {"baseform":"viggla","wordforms":[],"text":"(nyo) förslag till ord för kvinnlig onani (1% av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) om bästa ord för fenomenet. Segrade gjorde klittra*.
","jfr":[]} {"baseform":"Viggo","wordforms":[],"text":"(da smn) kuk. Vanligt danskt mansnamn.
","jfr":[]} {"baseform":"vigniaure","wordforms":[],"text":"(dial o åld) 1 gotländska för testikel*. Rietz (1867) jämför med fornnordiska vigr; spjut, och menar att vig-niaure är njurspjut. 2 membrum virile*. Se även spjut.
","jfr":["spjut"]} {"baseform":"vigvattenkvast","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. ”Han skulle haft det bättre än en adelsman, om hans inkomster varit så stora som hans vigvattenkvast.” (Aretino 2008) ”Då tog jag fram hans vigvattenkvast, knäböjde och började slicka på den så att det puttrade som i en ångpanna.” (Salten 2009) Jämför kvast.
","jfr":["kvast"]} {"baseform":"vik","wordforms":[],"text":"fsv vik. Germanskt ord. Här i slanguttrycken fisken går till i viken och fiska/pumpa i lårviken samt djuphavsfiska i lårviken; samtliga om knull. Inte minst är det torsken* som går till och då som kund hos prostituerade. ”Jag klappade och strök dem och med det samma strök jag ända in i viken, varvid låren blevo alldeles blottade.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Jag fiskade i lårvikstjärnen i lördags.” (man, född 1918, Jämtland 1960-tal) Göran Ek, Helsingfors, menar att både vik och lårvik är kända i svenska Finland men det vanligaste uttrycket i sammanhanget är att ”fiska i lårvikens vassar”. \"Dåvarande moderate partiledaren reste och hade mycket att tänka på, så han insåg att han glömt var han var. Därför frågade han servitrisen: 'Är detta Bollnäs?' Servitrisen var van vid att manliga kunder kommenterade hennes kurvighet, så hon svarade argt: 'Ja, tänk att det är det. Och längre ner ligger Storvik men dit kommer du inte oavsett hur mycket du anstränger dig'.\" (inskickat av filmaren Göran H.I. Johansson i Lund) Se även under boll (3) och lårviken.
","jfr":["lårviken","boll "]} {"baseform":"vikare","wordforms":[],"text":"(sl) person som viker toalettpapperet när han ska torka sig. Jämför skrynklare.
","jfr":["skrynklare"]} {"baseform":"vikarie","wordforms":[],"text":"(sym) ersättare. Här dildo*, vibrator*. ”Sätta in en vikarie.”
","jfr":[]} {"baseform":"viklund","wordforms":[],"text":"(lmo) impotens. ”Duger du till nånting eller är det bara tomt skryt alltsammans som du brukar köra med dina kompisar, en verklig wiklund är det du består dej med, haha.” (Tikkanen 1976) Författaren och textrådet Stefan Hammarén berättar i ett mejl om sin läkarkompis som raggade brudar med hjälp av kontaktannonser. En dag hade han slut på kådisar just som han skulle till med tjejen, men hon försäkrade att det gick bra ändå. Så här beskrev läkaren vad som sedan hände: ”Veken stod som ett spjut men när hon sa det fick jag Viklund direkt. Hon ville få barn med mig.” Se även nykvist.
","jfr":["nykvist"]} {"baseform":"vila samman","wordforms":["vila i varandras armar"],"text":"(åld) ha samlag. \"Men på egen hand blev jag dem överrmäktig, vilade samman med sju systrar och låg med lust hos dem alla.\" (Asaguden Oden skryter om sina erövringar hos Lindström 2021 s 286.) \"Han fann systersonen och hustrun/ vilande i varandras armar,/ så fast och tätt samanslingrande,/ hennes kind mot hans kind,/ hennes mun mot hans mun.\" (Gottfried von Strassburg: Tristan och Isolde)
","jfr":[]} {"baseform":"vilddjur","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se även djur (1).
","jfr":[" djur"]} {"baseform":"vildhavre","wordforms":[],"text":"ett havrelikt ogräs. ”Hist.: sedan 1640.” (SO) Förekommer bl a i uttrycket så sin vildhavre; om otrogen man som spiller sin säd utanför äktenskapet. Även om unga män som lever om eller leker rommen av sig. ”Af de raggigaste fålarna bli de blankaste hästarna = en ung man måste så ut sin vildhafre.” (Berg 1906) Den värdelösa flyg- eller vildhavren står här i motsatsförhållande till den äkta havren. Att så sin vildhavre är något klandervärt.
\nUttrycket är känt i svenskan sedan 1800-talet och förekommer i August Strindbergs (1849—1912) Tjänstekvinnans son II (1886) där huvudpersonen Johan i ungdomen läst Boccaccios Decamerone (ca 1350–1355) och förvånats över författarens drift med äktenskapet och uppmaningar till lösaktighet: \"Emellertid gav denna franka behandling av könshistorier sanktion åt driften, och nu sådde han sin vildhavre åt alla kanter ...”
\nBo Bergman har bl a följande att säga om uttrycket i Språktidningen (april 2011): ”... så sin vildhavre är en översättning av engelskans sow one’s wild oats. Detta uttryck började i 1500-talets England att användas om unga män som ägnade sig åt slappt och tygellöst leverne, ofta förenat med vidlyftig sexuell aktivitet. Den som sår sin vildhavre sår ingen ädel säd; han tänker inte på skörden. Sådan sådd är onyttig, meningslös och dåraktig.” ”En man som är tillsammans med många ’sår sin vildhavre’; en kvinna med många älskare är ’luder’ eller ’nymfoman’.” (Hite 1977) ”Ute och spred sin vildhavre.” (Drougge 2003)
\n","jfr":[]} {"baseform":"vilding","wordforms":[],"text":"
(euf) viril* kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"vildmark","wordforms":[],"text":"(sl) i uttrycket se de sälla vildmarkerna; dö. Jämför jaktmark.
","jfr":["jaktmark"]} {"baseform":"vildros","wordforms":[],"text":"(smn) fitta. Se även ros (1).
","jfr":["ros"]} {"baseform":"vilgot","wordforms":["vilgott"],"text":"(smn) 1 kuk; den som vill gott. ”Vill... vill ...vill ...Villgott!!!...gott ...gott ... gott ...!” (Lidköping 1950-tal) 2 massagestav, dildo*.
","jfr":[]} {"baseform":"vili","wordforms":["willi"],"text":"(fsv) \"lust, begär, åtrå\" (Söderwall 1910) som också har \"sinligt begär, sinlig drift, lusta\" och \"om tillfredsställande af könsdrift\" samt \"njutning, vällust\". Därtill kommer att detta mångsidiga ord, enligt samma källa, också kan stå för \"kärlek, tillgivenhet\".
","jfr":[]} {"baseform":"vilja","wordforms":[],"text":"(euf) vilja tillsammans med någon, vilja till, vilja ha någon. 1 önskan om samlag. ”Den tjocke värden gick, och hela sällskapet samlade sig omkring ’Frodiga Lisa’ för att utfråga henne och förmå henne att afslöja hemligheten för dem. Hon gjorde först litet motstånd, men slutligen fick raseriet öfverhand öfver henne, och hon skrek: —Hvad han vill?... Hvad han vill? Jo han vill tillsammans med mig!” (Maupassant 1910) \"Min man vill mej inte längre.” (Eckerbom, Kärlek 7/1967) ”Du vill ju, sa han. Du är ju alldeles våt. Vad bråkar du för? Du vill ju. Jag känner ju att du vill.” (Ahlstedt 1954) ”Kom hit, jag vill ha dej! Kom hit så ska du få en härlig stund!” (Göring 1962)
\n”Sofia: En natt hörde jag mina föräldrar gräla om att han ville och hon inte ville. Jag minns att jag höll för öronen och tänkte ’det här vill inte jag höra’.” (4 kvinnor pratar om lust... Ottar 2/96) ”Eftersom pojkar nästan alltid vill och flickor nästan aldrig vill, så borde pojkar göra det med pojkar och flickor med flickor.” (Zebaot X 1995) \"Klockan nio kom prästen som avtalat var. Då han hade sagt henne några välsignelsens ord, man vet ju hur det går till i bättre sorts hus, så ville han till.\" (Folksagan i Sverige 3 s 823) \"Han ville ha henne, sa han; han åtrådde hennes kropp, han längtade efter att få vara med henne.\" (Västerbro 2025 erotomans 134 Också vilja vid någon (dial) enligt Rietz (1867) använt i Delsbo socken, Helsingland, för ”tycka om någon; endast om älskog”. \"Hon ville aldrig ve mej sen. [...] Isch då, sa hon, sånt är en för gammal till.” (Hon — den enda ur Kärlekshistorier 1984.) Fornnordiska vilna einum í; visa någon en gunst. 2 om önskad graviditet heter det i Ragunda (Jl) ”vart söm döm villä”. (Byrman 1989)
\n","jfr":[]} {"baseform":"villare","wordforms":[],"text":"
(fsv) äldre danska vilder. Förvillare, förförare.* \"Halshuggin villaren.\" (Ett Forn-Svenskt Legendarium) Samtliga uppgifter från Söderwall (1910).
","jfr":[]} {"baseform":"Ville","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"villig","wordforms":[],"text":"(euf) sexuellt upptänd. \"Genomgående — tjejerna villiga*. Överallt märkbart — vild kåthet i gubbarnas ögon.\" (Lapidus 2008 s 405)
","jfr":[]} {"baseform":"Willy","wordforms":[],"text":"(smn) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"vilohem","wordforms":[],"text":"(euf) avträde, WC. För många den enda platsen för en stund i lugn och ro. Se också kontor.
","jfr":["kontor"]} {"baseform":"vilorum","wordforms":[],"text":"(euf) badrum, toalett. Engelskan har restroom för vilorum. Se även rum.
","jfr":["rum"]} {"baseform":"vilse","wordforms":[],"text":"(åld) ”det är vilse för henne” och ”det är vilse ställt”. Här är det fråga om en oönskad eller utomäktenskaplig graviditet, något som gått snett, fel eller vilse. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"vilskita","wordforms":[],"text":"(lmo) när man tar det lugnt och sitter länge på muggen*.
","jfr":[]} {"baseform":"Vimmerby","wordforms":["Emmaboda,"],"text":"(sl) WC enligt Kotsinas (1994) som hämtat ordet ur gymnasisten Astrid Brismans Skolflicksslangen i Stockholm just nu (1932), ett specialarbete i svenska, där hon redovisar över 650 slangord och uttryck. Någon förklaring till vad Vimmerby har med WC att göra ges tyvärr inte, men en möjlig koppling är att Vimmerby ligger i ändan av sjön Krön. Se även Emmaboda, Askersund och ändstation.
","jfr":["ändhållplats","Askersund","Emmaboda,"]} {"baseform":"vin","wordforms":[],"text":"(sym) 1 hämta vin; knulla. (Borlänge). 2 könssekret. ”Han strök henne sedan mjukt över kinden med handens yttersida, som var fuktig av hennes vita vin.” (Rosengren, Kärlek 9/1969)
","jfr":[]} {"baseform":"vina","wordforms":["tösavina."],"text":"(so) skånska för slyna*. ”Gack o lägg dej, djävla vina!” ett uttalande som Lång (1995) tillskriver Fritiof Nilsson Piraten (1895–1972). Rietz (1867) har vina; slyna i Skåne, Halland och Blekinge. I Skåne även tösavina.
","jfr":[]} {"baseform":"vinballe","wordforms":["vinis"],"text":"(sl) uppstår efter spritförtäring då ballen hänger stor och slak utan minsta styvhet. \"Det är klart att jag legat med killar som varit fulla och inte kunnat komma (och skyllt det på 'vinballe'), men i det stora hela har nästan alla mina ligg avslutats med ett sprut.\" (Colldén/Dahlbäck 2019)
","jfr":[]} {"baseform":"vind","wordforms":[],"text":"(euf) fis, fjärt i det går/blåser en vind. Eller en lätt travesti på en känd visa: ”Det går en vind under sängens täcke/ det doftar surt ur en gammal röv.” Riddle (1984) berättar om den store grekisten Dr Gilbert Murray som alltid översatte all slags vindblåsning med ”att snyta sig”. ”For promping [prompe; prutta] har vi vanlige evfemismer som å være ufin, slippe en vind eller slippe en liten.” (Tryti 1985)
","jfr":[]} {"baseform":"vindruvor","wordforms":["vindruva;"],"text":"(sl) om små och söta kvinnobröst eller lite större bröstvårtor. Även vindruva; full person.
","jfr":[]} {"baseform":"vindöga","wordforms":[],"text":"(dial) Ordbok Öfver Helsing-Dialecten (1841) har \"glugg varigernom spillning utkastas\". Vindöga är fönster eller rököppning i primitiv bostad.
","jfr":[]} {"baseform":"vingull","wordforms":[],"text":"(fno) hästpenis, task*. (Palm 2004)
","jfr":[]} {"baseform":"vingård","wordforms":["gård"],"text":"(sym) kvinnans könsorgan. ”Jag är svart och skön, ni Jerusalems döttrar, svart som Kedars tält, som Shalmas hyddor. Bry er inte om att jag är svart, att solen har bränt mig. Min mors söner grälade på mig, de satte mig att vakta vingårdarna. Min egen vingård vaktade jag inte.” (Höga Visan kap 1, Bibel 2000) Se även gård.
","jfr":["gård"]} {"baseform":"vinkel","wordforms":[],"text":"(sl) slå en vinkel; pissa. Se också parabel.
","jfr":["parabel"]} {"baseform":"vinlust","wordforms":[],"text":"(nyo) ”att bli kåt av att dricka alkohol”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"vinskaper","wordforms":["wenskaper"],"text":"(fsv) vänskap, älskog, kärleksnjutning, könsumgänge. \"Kom en man oc haffde winskap mz henne (ligga hia henni).\" Citerat från Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius (1850-54). Samtliga uppgifter från Söderwall (1910).
","jfr":[]} {"baseform":"vintergata","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. ”Om du också inte hittar några halvklot* upptill, så kommer du i vart fall där nere att upptäcka en vintergata, som leder dig rätt in i himlen.” (Chorier 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"viola","wordforms":[],"text":"(smn) fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"violator tori","wordforms":[],"text":"(lat) ett finare sätt att i protokoll, bl a från häradsrätter i äldre tid, notera att någon \"inte var den förste som kränkt den äktenskapliga sängen\", som Hassan Jansson, K/ Lindström, J (2018) uttrycker det.
","jfr":[]} {"baseform":"vipa","wordforms":[],"text":"(dial o so) slampa*. (Blekinge)
","jfr":[]} {"baseform":"vippen","wordforms":["få"],"text":"(sl) dö*. Se även kola (4).
","jfr":["kola"]} {"baseform":"vipperfitta","wordforms":[],"text":"(dial) nervös, orolig vimsig flicka eller kvinna. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"virago","wordforms":[],"text":"(latin hjältinna, manhaftig jungfru) om kvinnor med normalt utvecklade könsorgan men med maskulin kroppsbyggnad och karaktär och med utpräglad motvilja mot vanligt könsumgänge. \"Archiater (Kunglige livläkaren) Rudbeck (sonen), en gudfruktig och hederlig samt god man. I 3 : dje giftet tager sin husjungfru, en virago och hård människa.\" (Linné [1700-t] 2022 s 141) Se också fricatrix.
","jfr":["fricatrix"]} {"baseform":"viraya","wordforms":[],"text":"(hind) kraft, mannamod, manlighet och sädesvätska.
","jfr":[]} {"baseform":"virga","wordforms":[],"text":"(lat) spö, käpp, penis. Enligt Adams (1982) tämligen vanligt i medeltidslatinet. Franskan har verge med samma betydelse. Den finlandssvenske mångsysslaren, bl a var han astrolog, präst och psalmdiktare, Sigfrid Aronus Forsius (1560—1624) beskriver manslemmen på följande sätt: \"Rören* eller Pipan*, som kallas Virga och Penis, är invärtes öppen såsom en pipa, tjänlig till att utföra säden och pisset, och haver i sig två ihålige store nerver andefulle, och många andre nerver och ådror och fyra senor, och sist en nerfaktig hinna, och huden överst. Röränden eller knoppen, kallas Glans, och han varder övertäckt med förhuden, som varder kallat Preaputium, och liknas Skriften vid Hedningarna.\" Enligt Jonathan Lindström (2021) \"så syftar det där sista antagligen på hur Gud i bibeln förklarar för Abraham att de som inte skär av sin förhud ska stötas ut från det gudomliga förbundet.\"
","jfr":[]} {"baseform":"virgina","wordforms":[],"text":"(sl) orörd fitta. Engelska virgin; jungfru. Även latin virginal; jungfrulig och också om kvinnans blygd enligt Chorier (1967).
","jfr":[]} {"baseform":"virgo","wordforms":["virgo intacta"],"text":"(latin virgo; jungfru och intactus; orörd) jungfru*. \"Viktoria och hennes mor kom hem igen med beskedet att doktorn förklarat flickan vara virgo. Det uteslöt inte att närmanden kunde ha förekommit.\" (Lo-Johansson 1968) \"Och nog lyfter man lite på ögonbrynen åt meddelandet i nionde besöket, att kyrkoherden i Stommeln var så kysk att han troddes ha dött som virgo, 'jungfru'. Var de inte alla det? (Blomkvist 2019 s 362) \"Raro vaga virgo pudica est\"; en vandrande jungfru är sällan dygdig. Dikt av skalden Lasse Lucidor död 1674)
","jfr":[]} {"baseform":"viril","wordforms":["virilitet"],"text":"(latin vir; man) maskulin, maskulinitet inte minst vad gäller den sexuella förmågan. Enligt SO är viril ”hist.: sedan 1861” och virilitet ”... sedan 1887”. I vissa synonymordböcker betyder virilitet även ’förmåga till samlag’. Sätts ofta i samband med muskler, stark hårväxt och könsorganets storlek.
\n”De bara lade sig på rygg och lät henne sätta sig på dem som på en häst som hon sporrade till de nödvändiga rörelserna genom sin tyngd och sitt galopperande över deras styva virilitet ...” (Nin 1990) Virilitas, virilia (lat) mandom, manliga könsdelar, vilka, enligt Adams (1982), är ”vanliga eufemismer för mansorganet” men ”eftersom de vanligen uppträder i sammanhang där det är fråga om kastrering är det tänkbart att orden också kan beteckna testiklarna”. ”Om han visste hur jag använder denna virilitet, som han för länge sedan har noterat i sin anteckningsbok att jag placerar till vänster ...” (Wittkop 2004) Jämför PTV.
\nKurlansky (2004) har med ett träsnitt från Paris från 1157, med titeln Kvinnor som saltar sina män, vilket visar hur man gör sin man mer viril. ”Vi saltar in dem både fram och bak, så blir deras styrka en given sak.”
","jfr":["PTV"]} {"baseform":"virilia","wordforms":[],"text":"(lat) manliga könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"virka","wordforms":[],"text":"(sym) rörelsebeskrivande om onanera, runka.
","jfr":[]} {"baseform":"virtuell våldtäkt","wordforms":[],"text":"(nyo) NyS (2015) har ”övergrepp där någon på distans tvingar en person att utföra sexuella handlingar framför en kamera.” Virtuell; skenbild står här i motsats till reell; verklig. Sen även under våldtäkt.
","jfr":[]} {"baseform":"virvel","wordforms":[],"text":"(sl) kuk som i upprört och upptänt tillstånd far fram som en virvel.
","jfr":[]} {"baseform":"virvla","wordforms":[],"text":"(sl) knulla i snabbt tempo.
","jfr":[]} {"baseform":"vis","wordforms":[],"text":"(euf) 1 Byrman (1989) redovisar en rad uttryck där ordet vis; sätt ingår. Vanligast är kanske det allmänna ”hon är på det viset”; gravid, som en kvinna (f 1914) betecknar som ”gammalt hysch-hysch-uttryck”. Andra PDV*-fraser är ”hon har blivit på det viset”; ”hon är vorden på det viset” och ”hon är ställd på det viset”. Maskulin inblandning förekommer i ”han har gjort henne på det viset” och ”han har ställt henne på det viset”. Neutralt är ”det har blivit på det viset” eller ”på annat vis”. ”En får passa sej så en inte blir på det viset, fortsätter Lisa viskandet och sticker sin arm under hennes.” (Kallenberg 1999) \"Rodnande (och Herren må veta att jag inte rodnade ofta längre) lät jag en jordegumma undersöka mig och hon sa att 'lilla frun, allt ser så bra ut, det där har bestämt läkt ut och frun kommer nog alldeles snart att bli på det viset'.\" (Burman 2021 s 177) 2 på annat vis; homosexuell. 3 på så vis; vara tillsammans med någon intimt. \"Jag hade en del flickvänner, men jag var inte ihop med dem på så vis, i början.\" (Kalmér 2024 s 74) \"Du vet att jag inte riktigt klarar av män... På det viset.\" (Segerlund 2021 s187)
\n","jfr":[]} {"baseform":"visa","wordforms":[],"text":"
i ett mejl (2/7-1998) tipsar författaren Bengt Pohjanen (f 1944) om ”visa = visa kåthet (om kvinnor)”.
","jfr":[]} {"baseform":"visare","wordforms":[],"text":"(sym) klockvisare för penis som i diplomaten och skalden Johan Gabriel Wervings (ca 1677—1715) Herdens klåcka: ”Sij, heerdetiman står på slag,/ Säijaren (visaren) min så pekar,/ Lusten mister alt sitt behag/ När man den länge nekar:/ Hwarföre will du eij som jag?/ Hwad är det åth du twekar?/ Sij, heerdetiman står på slag,/ Säijaren min så pekar.”
","jfr":[]} {"baseform":"vis-à-vi-ställning","wordforms":[],"text":"(åld) samlagsställning. Visavi; person som är placerad mitt emot någon. \"Hist.: sedan 1808.\" (NEO) \"Vis-á-vis ställningen erbjuder större möjlighet än kopulation* bakifrån till en intensivare retning av kvinnans sexualorgan, framförallt clitoris.” (Beach/Ford 1952)
","jfr":[]} {"baseform":"viscera","wordforms":[],"text":"(lat) 1 moderliv. 2 sköte. 3 anus.
","jfr":[]} {"baseform":"visitkort","wordforms":[],"text":"(euf) sådana lämnas av t ex hundar på trottoarer och gräsmattor, samt av människor i trappuppgångar och hissar. Signaturen L J från Uppsala berättar i Dagrin (1983) om ett dylikt visitkort som låg mitt på trottoaren utanför Domus i Gävle. En tandpetare med en lapp i toppen hade stuckits ner i hundskiten och där stod: HÖJ HUNDSKATTEN! Enligt Tryti (1985) är ”Evfemismen visittkort om dyrs eller fuglers etterlatenskaper gammel.”
","jfr":[]} {"baseform":"visp","wordforms":[],"text":"(sl) 1 kuk. 2 skaka av vispen; pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"vispa","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Röra om med visp*. ”Jo, för mannen, han vispar runt med hand och fingrar i och på hennes könsorgan, och han gör det snabbt som tusan och helt utan känsla.” (Tegar 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"vispan","wordforms":[],"text":"fittan, enligt vadkallasfittan.se.
","jfr":[]} {"baseform":"vispefjolla","wordforms":[],"text":"(åld) toka. (1700-t) Jämför fjolla.
","jfr":["fjolla"]} {"baseform":"vispgrädde","wordforms":[],"text":"se grädde.
","jfr":[]} {"baseform":"vissla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 (vb) fjärta, fisa. Även vissla falskt, där falskt står för något ont, här förstås om den onda lukten. Också i förstärkningsordet krasvisslaren; gas, fjärt, där kras innebär ett oregelbundet, snabbt upprepat och tämligen ljust ljud. 2 (sbst) anus. Thesleff (1912) har visslan; sitsen. Kanske för det visslande ljud som ibland piper ut ur de bakre regionerna.
","jfr":[]} {"baseform":"wit","wordforms":[],"text":"(eng) eg slagfärdighet. Enl Bögjävlar (2007) ”en rapp och intellektuell humor full av subtila ironier, retoriska vändningar och dolda referenser”. Enl samma källa var wit tidigare en viktig egenskap att träna upp för en homosexuell man med självrespekt. Man nämner Oscar Wilde, Truman Capote och Gore Vidal som framstående ”wittare”.
","jfr":[]} {"baseform":"vit ballong","wordforms":[],"text":"(sl) kondom*. Se också ballong (1).
","jfr":[" ballong"]} {"baseform":"vit","wordforms":["vita guld","guldbåge"],"text":"(euf) sperma*. ”Här finns för alla, stönade John och killarna fördelade sitt vita guld rättvist bland tjejerna.” (Fib/Aktuellt juli 2004) ”Åtminstone en gång varje dag, men gärna två, besöker han utedasset, och den lilla klara bubblan blir efter hand allt större, med tiden vit, rinnande, ett slags fontän, och ger varje gång njutning och syndaskuld.” (Enquist 2008) Se även guldbåge.
","jfr":["guldbåge"]} {"baseform":"vita sexualis","wordforms":[],"text":"(latin vita; liv) könslivet*.
","jfr":[]} {"baseform":"vital del","wordforms":["del"],"text":"(sym) könsorgan. ”Jag väntar avsiktligen med hans vitala del till sist...” (Söderblom 2015) Vital; stark och livskraftig. Se även del (1).
","jfr":["del"]} {"baseform":"vitamin och sex","wordforms":[],"text":"vitamin; konstruerat ord från latin vita; liv och amin; en ammoniakmolekyl där en eller flera väteatomer är utbytta mot organiska molekylgrupper. Det är ännu inte klart bevisat att vitaminer har någon inverkan på sexlivet, men mycket talar för att vitaminerna C och E och förmodligen också A har viss betydelse. E-vitaminet anses stärka både testiklar och ovarier* och inverka på potens och fortplantningsförmåga. Man har konstaterat att djur som inte får vitamin E blir sterila. Missfall, och även i vissa fall impotens, kan delvis bero på E-vitaminbrist.
","jfr":[]} {"baseform":"viti","wordforms":[],"text":"(fno) helvete. Se också hel och helvete.
","jfr":["helvete","hel"]} {"baseform":"vitkissa","wordforms":[],"text":"(euf) ejakulera*. Vid en undersökning på nätet om svenskans fulaste ord kom vårt ord upp. En av kommentarerna löd: ”Det är ett ord för ejakulation, enligt vad jag förstått väl använt av vissa föräldrarforum. Vilket bör leda till att en man i stället för säga: ’jag är kåt’ eller ’jag vill ha sex’ borde kunna säga ’jag är vitkissnödig’. Och detta får mig att känna att jag aldrig mer i hela mitt liv vill ha någon som helst relation med en man.” (Kahlokatt 10 juli 2011)
","jfr":[]} {"baseform":"vitsås","wordforms":["sås"],"text":"(sl) sperma*. Se även sås.
","jfr":["sås"]} {"baseform":"vitt","wordforms":[],"text":"(sym) sperma*. ”Jag kunde se njutningen stiga i honom som ett tidvatten och jag vaknade mer och mer, tills miraklet kom, ett vitt mirakel som vällde upp och ut i avlånga tunga droppar som till sist samlade sig på min mage och flöt vitt och vått.” (Brøgger 1978) ”Mitt kön reser sig. Gråtande mjölkar jag lemmen tills den stötvis spottar säd i långa strålar: vitt som spårlöst förlorar sig i vitt.” (Blå 2005) Se även under äktenskap.
","jfr":["äktenskap"]} {"baseform":"vitt kött","wordforms":[],"text":"(sym) vit kvinnlig sexpartner. Se vidare kött.
","jfr":[]} {"baseform":"vittluks","wordforms":[],"text":"(sl) slangopedia.se har betydelsen \"kan du bara dra åt helvete, snälla!\"
","jfr":[]} {"baseform":"vittnen","wordforms":[],"text":"(euf) pungkulorna. ”Om dessa vittnen har jag varken hört eller sett något. [...] De är två ganska stora kulor, inte helt runda och tämligen hårda; ju hårdare de är desto bättre är de rustade för venustjänst.” (Chorier 1967) Se vidare under testikel.
","jfr":[]} {"baseform":"vittu","wordforms":[],"text":"(fi) fitta. Ordet inlånat från svenska fitta i finskan och finlandssvenskan. Vittu är också ett av de fem huvudsvärorden i finskan. Övriga är helvetti (helvete), Jumalauta (Herre Gud), perkele (djävulen) och saatana (satan). ”Uti hennes vitto vi/ hela gurkan stoppa i/ så den flög ut o när man slog’na uppå magen.” (Gurkavisan)
\nLjung (2006) har med bl a Haista vittu; lukta på fitta och Vedä vittu päähäs; gå och dra en fitta över huvudet. Enligt Helena Halmari (Maledicta 13/1997—2004) går meningarna isär i Finland om vittu eller pillu* är det ”fulaste” ordet för fitta. Enligt samma källa lyder ett av de värsta förolämpningarna på finska: vedä vittu päähäs!; dra upp fittan i skallen! och på skolgårdar i landet hörs ofta voi vittu!; åh, fitta! ”Han spände ansiktet när det var nära att moståndarlaget gjorde mål och när de förlorade sa han voi vittu. Voi vittun vittun vittu. När matchen var över andades han ut.” (Alakoski 2006) Voi vittu kan också översättas med åh fan eller men jävlar!
\nMed utgångspunkt i Mikael Niemis storsäljande roman Populärmusik från Vittula (2001) heter det i artikeln ”Alla jublar inte över Pajalas ’fittprojekt’.” (SvD 17/10-2005): ”Även om de flesta Pajalabor tycks vara stolta över att romanen rönte sådan framgång, upplevdes det inte enbart som positivt att kommunen satsade så mycket kraft och pengar på att marknadsföra Pajala med just Vittula. På finska betyder nämligen ordet fitta.”
","jfr":[]} {"baseform":"vittuks","wordforms":[],"text":"(fi) vänlig uppmaning till någon att dra åt helvete. Se även vittu.
","jfr":[" vittu"]} {"baseform":"vitzen","wordforms":["votzen"],"text":"(ty) knulla. Bornemann (1971) har vitzeln eller fitzeln för att ha samlag.
","jfr":[]} {"baseform":"vivipari","wordforms":[],"text":"(latin viviparus; som föder levande ungar, av vivus; levande och pario; föda.) levandefödande, fortplantning som innebär att embryot utvecklas inne i moderns kropp och får näring och syre från någon form av moderkaka. Alla däggdjur, utom kloakdjur, är vivipara. Se även kloak, ovipari och ovovivipari.
","jfr":[" ovovivipari","ovipari","kloak,"]} {"baseform":"vivör","wordforms":["horbal"],"text":"person som ägnar sig åt ett vilt nöjesliv. Franska viveur; vällusting till vivre; leva. Enligt NEO är ordet \"hist.: sedan 1885”. \"På balen ('Expeditionsbalen' på Stockholms slott 10 april 1768) återfanns det njutningslystna seklets fanbärare, fyllehundar och glädjeflickor, rusiga av vin och backanalisk yra. Här festade vivörer, kurtisaner och kopplerskor för stunden, för ruset och begäret — och förtjänsten.\" (Lennartsson 2019) Och vidare från samma källa: \"I Bellmansvärlden framstår Platskans och de andra kopplerskornas kunder som ett sällskap av rumlare och glada vivörer, ofta med en sorglig slagsida, som drar runt mellan krogar och utvärdshus i sällskap med Ulla Winblad, mamsell Spaas, Cajsa Lisa och andra 'Fröjas nymfer'.\" (s 205) Se även horbal.
","jfr":["horbal"]} {"baseform":"vobbler","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Från engelska wobbler; slingerbult.
","jfr":[]} {"baseform":"volcel","wordforms":[],"text":"(engelska voluntary; frivillig+ celibate; celibat) sägs en person vara som frivilligt avstår från sex. \"Men som frivillig celibatör*, eller volcel, känner jag ingen som helst släktskap med Rodger och den aggressiva incel-rörelsen.\" (Carl Cederström: En celibatörs bekännelser. SvD Kultur 23/2-2020) Se även incel.
","jfr":[" incel"]} {"baseform":"vôlka","wordforms":[],"text":"(dial) enligt BOL om att kela.
","jfr":[]} {"baseform":"volsi","wordforms":["völse"],"text":"(fno) hästlem. Ljunggren (2014) har ”bokstavligt avelshästens penis”. Återfinns idag i norskans volse; tjock, lång muskel, tjock figur. Jämför svensk dialekt volster; bula, utbuktning och engelsk dialekt weal; penis. ”Här kan ni se/ en lem som skurits/ från hästens fader./ För dig, piga,/ må Völse/ leva upp/ mellan dina lår.” En hednisk rit där en man går runt bland gårdens kvinnor med en avskuren hästlem i handen. Skildrad hos Harison/Svensson (2007). ”Völse är den vid höstslakten styckade gårdshingstens penis som bevarades av husfrun i en duk tillsammans med lök och lin vilket konserverade hästpenisen. Dessutom ger denna behandling Völse en tillväxt i kraft så ’han kan stå hos husmodern om hon så vill’. Varje kväll går Völse ett varv runt stugan, ur hand i hand, och den som håller i Völse läser eller sjunger en sexuellt anspelande strof över den.” (Ljunggren 2014)
\nStröm (1967) skriver att när Völse placeras i husbondens knä, uttalar kvinnan (husfrun) följande formel: \"Ökad (styrkt, tillväxt) är du Völse och tagen fram, styrkt med lin och strödd med lök; må mornir mottaga detta offerstycke, men du bonde, tag själv Völse till dig.” ”Att hingstlemmen har ett namn är en frappant omständighet. Det visar hur personligt den uppfattats. När Völse om kvällarna går ur hand i hand förmedlar han sin animala alstringskraft till omgivningen och bidrar till hushållets trivsel och välstånd. Av allt att döma har han uppfattats som en animal manifestation av fruktbarhetsguden själv, som gudens materialiserade avlingskraft. Närmast kan man tänka sig Völse som en uppenbarelseform av guden Frey, vilken avbildades med en väldig priap*.” (Ström 1967)
","jfr":["volster"]} {"baseform":"volt","wordforms":[],"text":"(sl) slå en volt; knulla. Luftsprång från italienska volta; vändning av latin volvere; vrida.
","jfr":[]} {"baseform":"volten","wordforms":[],"text":"(sl) gå på volten; ”förbereda coitus*”, enligt Nilsson (1937).
","jfr":[]} {"baseform":"voluptas","wordforms":[],"text":"(lat) kroppslig och andlig njutning. ”I tadlande mening just vällust, sinnliga lustar eller som Swedberg säger i Syraks bönepsalm den stygga otukten. I pluralis betyder ordet lustbarheter. Cicero personifierar det till vällustens gudinna. Men det kan också brukas som smekord: mea voluptas — min söta.” (Bengt Wahlström i Jesper Swedberg — en antologi 2008) \"Folk skulle inte förstå att det handlat om kärlek, spekulerar hon, utan bara skylla deras rymning på 'vällust', lust voluptuous, och fruktan. (Cullhed 2025 s 281)
","jfr":[]} {"baseform":"volva","wordforms":[],"text":"se vulva.
","jfr":[]} {"baseform":"volvo","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se rör det sig om en svensk version av wallah (se do). Enligt samma källa är ordet skapat av tre svenskar som tyckte wallah lät löjligt och därför ersatte det med volvo.
","jfr":[]} {"baseform":"volvovulgär","wordforms":[],"text":"(sl) mycket vulgär*.
","jfr":[]} {"baseform":"vomer","wordforms":[],"text":"(lat) plog, penis. Även om kvinnans blygd* enligt Chorier (1967).
","jfr":[]} {"baseform":"vomera","wordforms":[],"text":"se under spy.
","jfr":[]} {"baseform":"vomerofili","wordforms":[],"text":"(latin vomere; kräkas och grekiska philia; kärlek, dragning till) att tända sexuellt på att både se andra kräkas eller att man kräks själv.
","jfr":[]} {"baseform":"wonderland","wordforms":[],"text":"(sym) underland, fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"voneper","wordforms":["den vone"],"text":"(dial) den onde, djävulen (BOL)
","jfr":[]} {"baseform":"wonka","wordforms":[],"text":"(nyo) enl SAO (2013) ”att runka tillsammans”.
","jfr":[]} {"baseform":"vonsty","wordforms":[],"text":"(dial) enligt BOL skamstyg. Se under skamtyg.
","jfr":[]} {"baseform":"wood","wordforms":["the"],"text":"(sl) fitthår. Fr eng wood; skog.
","jfr":[]} {"baseform":"vorarefili","wordforms":[],"text":"(latin vorax; glupsk och grekiska philia; kärlek, dragning till) att känna sexuell njutning av att äta eller ätas.
","jfr":[]} {"baseform":"vorden","wordforms":[],"text":"(åld) perfekt particip av varda; bliva. Från Angelstad (Sml) kommer ”hon är vorden (vuren)” som är ett \"snällt, lite omskrivande uttryck” för gravid kvinna enligt man (f 1897). Jämför blekvorden. (Byrman 1989)
","jfr":["blekvorden"]} {"baseform":"vorrel","wordforms":[],"text":"(sk) trälås på utedass.
","jfr":[]} {"baseform":"votze","wordforms":[],"text":"se vitze.
","jfr":[]} {"baseform":"voyeur","wordforms":["voyeurism"],"text":"franska voyeur; tittare till voir; se. NEO har voyeur ”hist.: sedan 1953”. En voyeur är en som njuter sexuellt av att smygtitta på en ovetande person, ofta en främling, som klär av sig, är naken eller har samlag. Utkikspunkter för ”tittandet” är ofta ett fönster, nyckelhålet eller en springa i dörr eller vägg. Preben Hertoft (1989) menar att denna sexuella avvikelse troligen endast finns hos män. Men även om \"tittandet” är vanligast bland män, så förekommer det också att kvinnor njuter av att t ex se sin man tillsammans med en annan kvinna. Tittaren håller sig dold. Partnern vet sällan om dennes existens. Vissa voyeurer masturberar i samband med tittandet. Risken för upptäckt ökar upphetsningen. Andra besläktade uttryck är mixoskopi, skoptofili, skoptolagnia och triolism. (se do) På danska kallas en voyeur lurer, kigger eller spanner.
","jfr":[]} {"baseform":"vrabbröv","wordforms":[],"text":"(so) vårdslös person. (OFVG) Se också röv.
","jfr":["röv"]} {"baseform":"wrak","wordforms":[],"text":"(åld so) enl Swedberg (1720-t) odåga.
","jfr":[]} {"baseform":"vrakhora","wordforms":[],"text":"(so) kvinna i Dörby, Kläckeberga (Sml).
","jfr":[]} {"baseform":"vrase","wordforms":[],"text":"(dial) i Halland om \"snuskpelle\" enligt Eckerman et al (1963).
","jfr":[]} {"baseform":"vrele","wordforms":["vreling"],"text":"(dial) manslem. Kanske av vrele; ett sorts tåg, rep. Enligt uppgiftslämnaren använt i Närke bl a under 1900-talets första decennier. Journalisten Verner Antonsson berättar i brev (20/11-1997) att ordet var vanligt i Småland i förbindelsen vrelehake, vilken användes till att spänna kättingen kring ett stocklass. ”I ett mål från 1700-talets Bankekind i Östergötland undersöktes sanningshalten i ett påstående från en dräng att pigorna i byn använde ’vrelar’, ett slags löspenisar, för att tillfredsställa varandra.” (Norrhem 2008)
","jfr":[]} {"baseform":"vresa","wordforms":[],"text":"enligt LOB (brev 4/8-1996) ”sära på benen, om kvinna som lägger upp sig redo för samlag”. Ordet är vanligt förekommande på västkusten. Hos LOB (1992) heter det om spjutkasterskan Tiina Lillak ”van vid spjut och flink att vresa tog hon mot den stora snalen*”.
","jfr":[]} {"baseform":"vriden","wordforms":[],"text":"(sl) vriden åt det fela hållet; bög, homosexuell*.
","jfr":[]} {"baseform":"vrideren","wordforms":[],"text":"(da) ”det manlige lem”. (Bom 1949)
","jfr":[]} {"baseform":"vril","wordforms":[],"text":"(euf) 1 kvinnans könsorgan. Ett ord som Pohjanen (2003) använder som översättning av finskans pillu*; fitta. ”Mamsellens vril är som spetsglasets övre del,/ Och Korpelas pjäs blir styv och stel”. 2 kuk. NEO har vril (provins) ”knotig utväxt på träd” samma ord som vril, vrel; något hopvridet (av hö och halm). Eben Thysell (f 1928) i Norrköping skriver: ”Jag hörde ordet i min ungdom ute i skärgården, där jag tillbringade mycket tid under sommarhalvåren. Bara någon gång som jag minns det, så vanligt kan det inte vara. Men det förefaller ändå inte vara helt fel som kukord.”
","jfr":[]} {"baseform":"wrongsnöpe","wordforms":[],"text":"(åld so) oförklarat hos Swedberg (1720-t).
","jfr":[]} {"baseform":"VR-porr","wordforms":[],"text":"(nyo) virtual reality - porr där man med hjälp av ett par specialglasögon kan se sig omkring i en animerad värld. Med 360 graders synfält och sextio bilder i sekunden blir upplevelsen så nära verkligheten som bara är möjlig.
","jfr":[]} {"baseform":"vråle","wordforms":[],"text":"(dial) stor penis. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"vrålhångel","wordforms":[],"text":"(sl) \"alltför öppen och närgången kurtis*\". (Langenfeldt 1947) \"Första gången jag vrålhånglade med en tjej var jag tretton och sov över hos henne...\" (Kalmér 2024 s 154) Se även hångla.
","jfr":["hångla"]} {"baseform":"vrålkuk","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se om \"kraftigt erigerad penis\".
","jfr":[]} {"baseform":"vrålkåt","wordforms":[],"text":"(sl) starkt sexuellt upphetsad. Se vidare kåt.
","jfr":[]} {"baseform":"vrålonani","wordforms":["vrålonanera"],"text":"(lmo) att vråla vid onanering och runk. Ibland så högt att t ex grannar blir störda av oljudet.
","jfr":[]} {"baseform":"vrövla","wordforms":["vrövel"],"text":"(sl) prata strunt, snacka skit. Därav vrövel, vrövvel; skitsnack. Skånskan har vrövvel; skitsnack, fyllesnack.
","jfr":[]} {"baseform":"VS","wordforms":[],"text":"(sl) 1 Vanligt Skithus analogt med WC (se do). 2 venerisk sjukdom. ”PS VS DS”; ett PS i brev från en DS som lider av VS. ”Att jag inte älskade eller inte tyckte om dem var inget tillräckligt skäl — man måste antingen ha VS eller vara utan skydd för att slippa.” (Hite 1977) \"Så absurt att jag nu till slut verkligen har fått vs! Vid min ålder! \" (Roth 1969) 3 WS, W/S se water sport.
","jfr":[]} {"baseform":"WTF","wordforms":["WTH"],"text":"(svr) kort för engelska What The Fuck och What The Hell; vad i helvete!
","jfr":[]} {"baseform":"WTO","wordforms":[],"text":"(World Toilet Organization) en internationell organisation, grundad 2001, med huvudsäte i Singapore omfattande 17 länders toalettsammanslutningar runt om i världen. WTO sysslar med frågor som rör toaletter och sanitet och varje år arrangeras konferensen World Toilet Summit där man bl a uppmanar till firandet av Världstoalettdagen den 19 november. Den första Världstoalettdagen firades 2001 bl a för att uppmärksamma att 2,6 miljarder människor saknar fungerande santitet. Organisationen har även startat världens första toalettskola i Singapore.
","jfr":[]} {"baseform":"vulcania loca","wordforms":[],"text":"(lat) helvetet. Egentligen Vulcanus boningar. Vulcanus var eldens och smidekonstens gud i romersk mytologi.
","jfr":[]} {"baseform":"vulgo","wordforms":[],"text":"(sl) vulgär* (person).
","jfr":[]} {"baseform":"vulgobrud","wordforms":["vulgobrutta"],"text":"(sl) vulgär kvinna. Brutta; flicka, kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"vulgoord","wordforms":[],"text":"(sl) vulgärt ord, fult ord.
","jfr":[]} {"baseform":"vulgära ord","wordforms":[],"text":"se under fula ord.
","jfr":[]} {"baseform":"vulkan","wordforms":[],"text":"1 (sl) kvinnans könsorgan. ”Hon är en totalt oansvarig vulkan och du badar gärna i hennes lava*. [...] Hennes krater bubblar vildare än min.” (Säfve 2002) ”Akta dig! flämtade hon. Du har stött hål i tuffen över en glödande vulkan!” (Caronne 1947) 2 (sl) vulkanutbrott; menstruation. 3 (sl) (sprutande) kuk. ”Den långa avhållsamheten och min upphetsning blev för mycket för mig. Just när mina fingrar öppnade hennes fittläppar och kuken berörde fittan kom vulkanutbrottet ...” (Mitt erotiska liv I 1967) ”När jag lät fingrarna sluta sig omkring hans väldiga fröjdepinne*, då märkte jag hur små och tunna mina händer var vid sidan av denna vulkan.” (Bjørnebœ 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"vulkanutbrott","wordforms":[],"text":"(lmo) mens, menstruation enligt flashback.se.
","jfr":[]} {"baseform":"vulva","wordforms":["volva"],"text":"(latin omslag, hölje) Kvinnans yttre könsorgan. Av volva; täcka. ”Hist.: sedan 1887.” (SO) NEO har ”hist.: sedan 1921.” Livmoder hos människor och djur. I medeltida språkbruk betydde vulva vanligen slida, av valva; ”portgång till buken”. Den danske 1600-talsanatomen Caspar Bartholin spekulerar i att vulva är en förvrängning av bulga, som betyder påse, men också ”den väska eller ränsel som hänger från en mans arm”. Uppgift från Laqueur 1994. Enligt Adams (1982) rivaliserade vulva med uterus* om ställningen som det vanligaste ordet för sköte under den tidiga romerska kejsartiden (från 31 f Kr).
\nMen vulva betecknade inte bara skötet under denna tid utan stod också för kvinnans yttre och inre könsorgan. Ordet förekom i vardagligt familjärt talspråk, och kom att anses som ett passande ord för sköte hos de tidiga latinska bibelöversättarna. ”... och med volva från en slaktad sugga, allt i samma stekpanna ...” (Hammarén 2003) \"Bruden kommen uti brudstolen från vigseln, skall röra vulvam med så många fingrar som hon vill få barn.\" (af Klintberg 2020) Anm: vulvam är ackusativ singularis av vulva.
\nNär prinsessan Maria Teresia (1717—1780) oroade sig över att hon inte blev gravid så fort hon gift sig med den blivande kejsaren av Habsburg, svarade hennes livläkare: ”För övrigt anser jag att Hennes Allraheligaste Majestäts vulva borde kittlas före samlaget.” Hon födde 16 barn.
\nIdag är vulva, av någon outgrundlig anledning, ett betydligt ”fulare” ord än vagina, varför vulva ofta ersätts av det senare ordet. I en omröstning om svenskans fulaste ord (tv-programmet Värsta språket 21/11-2002) kom vulva på plats 3. Etta kom vårtgård*. En amerikansk psykiatriker berättar om en kvinnlig patient som tänkte köpa ny bil, men inte en Volvo, eftersom det bilmärket påminde henne alltför mycket om vulva, ett för henne mycket fult ord.
\n\n
","jfr":[]} {"baseform":"vulvis","wordforms":[],"text":"
(sl) vulva*.
","jfr":[]} {"baseform":"vuoksit","wordforms":["vuovsadit"],"text":"(sam) kräkas, spy.
","jfr":[]} {"baseform":"vurma","wordforms":[],"text":"(euf) vulva*.
","jfr":[]} {"baseform":"vurnad","wordforms":["vurne"],"text":"(dial) vurnad i Skåne och vurne i Halland. Rietz (1867) har ”genitalia hominis”; människans könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"vurping","wordforms":[],"text":"(sl) ung, snygg, sexig kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"vurst","wordforms":["korv"],"text":"(sym) manslem*. Tyska Wurst; korv, i t ex medvurst. Se även korv.
","jfr":["korv"]} {"baseform":"vuvuzela","wordforms":[],"text":"(sl) en intetsägande men kraftfull fjärt. Egentligen ett trumpetliknande blåsinstrument som användes flitigt under fotbolls VM i Sydafrika 2010.
","jfr":[]} {"baseform":"vuxen bolibompa","wordforms":[],"text":"(sl) porrfilm. Bolibompa är samlingsnamn på tv:s barnprogram sedan slutet av 1990-talet.
","jfr":[]} {"baseform":"vuxenkramas","wordforms":[],"text":"(barn) älska, knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"vykort","wordforms":["erotiska"],"text":"hade sin storhetstid kring sekelskiftet 1900. Motiven bestod antingen av pikanta kärleksscener eller av mer djärvt skämtsamma illustrationer. De franska var de mest kända och hade rykte om sig att vara pikanta medan de tyska ansågs vara de djärvaste. Det mesta var både kvickare och fyndigare än nutidens ofta fadda och vulgära motivval. Idag är det mest fråga om fotograferade kvinnor, män eller par i utmanande poser.
","jfr":[]} {"baseform":"vådaskott","wordforms":[],"text":"(lmo) skott* som resulterar i oönskad graviditet.
","jfr":[]} {"baseform":"vådis","wordforms":[],"text":"(sl) låta sitt vådis (vatten); pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"våffelstampa","wordforms":[],"text":"(sl) att skita samtidigt som man duschar, för att sedan stampa ner avföringen i golvbrunnen.
","jfr":[]} {"baseform":"våffla","wordforms":[],"text":"(sl) 1 hand. 2 fitta. \"Därför är min uppmaning till alla kvinnor att snygga upp de nedre regionerna och därmed 'slå' era män med häpnad. Ni behöver inte ha sylt på våfflan, men se till att järnet är varmt och ta gärna en klick smör i järnet, för då går det lättare att 'smida',\" (absolution.bloggo.nu) 3 skön, sexig tjej. 4 porr- och videofilm.
","jfr":[]} {"baseform":"våg","wordforms":[],"text":"(sym) 1 när gränsen för det sexuellt anständiga nås i vissa filmer, inte minst i amerikanska, är vågen ofta den symbol som får ersätta den ovisbara verkligheten. Vågen beskriver både rörelsen, kraften och vätskeflödet i ett dynamiskt knull. 2 (orgasm) vågen ”... och hon kände den komma, vågen, den var mörk och mullrande, hon klövs av den ... nu!” (Drougge 1998/ 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"vågrätt","wordforms":[],"text":"se lodrätt.
","jfr":[]} {"baseform":"våld","wordforms":[],"text":"(åld) i uttrycket vara i mans våld; att som kvinna kränkas sexuellt, mökränkning. \"Mannen fick inte, enligt den stora svenska lagreformen 1734, \" med våld taga, eller hemligen till sig locka kvinnan\", utan måste öppet be hennes förmyndare om tillstånd. Se också kränka och mö.
","jfr":[" mö","kränka "]} {"baseform":"våldspornografi","wordforms":[],"text":"pornografi med starka inslag av våld. Ordet belagt sedan 1969. Se vidare pornografi.
","jfr":[]} {"baseform":"våldtäkt","wordforms":["våldtaga","våldföra"],"text":"fornsvenska valdtækt, samma som danska voldtægt till fornsvenska valdtaka. Täkt kommer av verbet taga och är här samma ord som i t ex grustäkt och lövtäkt. ”Hist.: sedan 1400-25 (Heliga Birgittas uppenbarelser).” (SO) Swedberg (1720-t) har woldtager; constupro (våldtaga, skända). Söderwall (1906) har valdföra, voldhföra; våldtaga, utföra våld mot. ”Anna Larsson i Berbo Sochn, som hafuer fött ett Monstrum, och bekänt at satan eller näcken hafuer henne wålltagitt, och haft olofligh beblandellse* medh henne, efter som i hafue att see af innelagde Copia af Håfrättens bref.” (Brev från ståthållare Holger von Scheiding till biskop Laurentius Paulinus Gothus, 6/3 1630.)
\nVåldtäkt är en förbrytelse, som består i att någon tilltvingar sig samlag med en ovillig partner. I vissa \"primitiva” samhällen accepteras våldtäkt som en del av den föräktenskapliga invigningsproceduren, men i övrigt bestraffas våldtäkt strängt, i vissa fall med döden. Flera berättelser i Bibeln nämner våldtäkt som straffas med böter, men våldtäkt på kvinnor erövrade i krig är inte någon förbrytelse.
\nEn \"biblisk\" våldtäkt skildras i Domarboken 19 där det berättas om en gammal man som bjuder hem en främling till sitt hus. Bäst de sitter där i godan ro omringas huset av en samling skurkar. \" De bultade på dörren och ropade till den gamle som ägde huset: \"Skicka ut mannen du har i ditt hus, vi skall ligga med honom.\" Värden gick ut till dem och sade: \"Bröder, jag ber er, gör inte något så ont. Den här mannen är gäst i mitt hus. Ni får inte begå ett sådant nidingsdåd. Men här finns min dotter, som är orörd, och hans bihustru. Låt mig skicka ut dem så kan ni utsätta dem för vad ni vill. Men mot den här mannen får ni inte begå ett sådant nidingsdåd.\" Männen vägrade att lyssna på honom. Hans gäst tog då sin bihustru och skickade ut henne till dem. Och de låg alla med henne, och de våldtog henne hela natten ända till morgonen. Först i gryningen lät de henne gå.\" (Bibel 2000 v 22-25)
\nI Sverige har sedan 1965 begreppet våldtäkt vidgats till att gälla också inom äktenskapet. Om hustrun vägrar mannen samlag och han trots det tvingar sig på henne, kan han straffas för våldtäkt. ”Ja, våldta mej ni bara, skrek hon. Gör det! Riv och slit i mej bara, eftersom det är det ni vill!” (Göring 1962) ”Hur skulle det vara med en liten våldtäkt, log hon. Men det får bli en djäkligt tyst liten våldtäkt ... i så fall.” (Martin, Kärlek 1/1965) Numera behöver begreppet våldtäkt inte enbart innebära ett genomfört samlag utan det kan räcka med penetrering med hjälp av föremål eller tvång till oralsex eller beröring av könsorgan.
\n","jfr":[]} {"baseform":"våldtäktsbladet","wordforms":[],"text":"
(so) Aftonbladet. Öknamnet myntades i samband med metoorörelsen (2017) då några av de utpekade männen jobbade på tidningen.
","jfr":[]} {"baseform":"våldtäktsdusch","wordforms":[],"text":"(sl) dusch för att försöka bli ren efter att ha upplevt en traumatisk och smutsig händelse som t ex en våldtäkt.
","jfr":[]} {"baseform":"våning","wordforms":[],"text":"(euf) norskan har gå i annen etasje; om toalettbesök. (Tryti 1985)
","jfr":[]} {"baseform":"våp","wordforms":[],"text":"fornsvenska vap. Prostituerad. Omstritt ursprung. Rädd och tafatt kvinna. Swedberg (1720-t) har wåp; stultus (dumhuvud, fåne, narr). ”Hist.: sedan början av 1500-talet (Sagan om Didrik af Bern).” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"vårmstrit","wordforms":[],"text":"Byrman (1989) har ”möjl stråle, här omskr för sädesavgång”, som i 'han har gett en vårmstrit', innebär bl a i Kalix att han gjort en kvinna med barn.
","jfr":[]} {"baseform":"vårrulle","wordforms":["rulle"],"text":"(sym) kuk. Ursprungligen en friterad kinesisk tunnbrödsrulle fylld med t ex fläskkött och grönsaker. Se även rulle.
","jfr":["rulle"]} {"baseform":"vårs herra","wordforms":["vårs herra träd","vårs herra död/nåd"],"text":"(dial) enligt Lundblad/Josefsson (2021) står uttrycken för \"vår Herres träd; Herre Gud, för Guds skull, gubevars; bevars, kära nån, minsann, min sju*. Och från samma källa: \"Vi sa la ella påskell, vassarra tricken [vårs herra träd]! Vi ska väl elda påskbrasa, för Guds skull!\" Träd = Kors. Se också under vassera.
","jfr":["vassera"]} {"baseform":"vårstädning","wordforms":[],"text":"(lmo) kallas det när någon med tungan stimulerar sin partner i och runt rövhålet.
","jfr":[]} {"baseform":"vårtgård","wordforms":[],"text":"mörkt hudparti runt bröstvårta*. ”Hist.: sedan 1836”. (NEO) Röstades fram som svenskans fulaste ord i tv-programmet Värsta språket (21/11-2002). Märkligt är att bara ett par köns-, sex- och skällsord förekommer på tio i topplistan, nämligen subba och vulva. Listan i sin helhet: 1) vårtgård, 2) subba, 3) vulva, 4) ordbajsare, 5) tuppjuck (slang för fyllslag, bli arg eller galen och svimma), 6) brutta, 7) räkfrossa, 8) avgångsvederlag, 9) raffset och 10) dyngsur.” ”Å dom gräla på hon, å bet hon i vårtgårdarna.” (Teratologen 2003) ”Vi är dom som aldrig kommer acceptera ett språk som är konstruerat för att sålla ut oss (och som dessutom kallar bröstens vackraste del för vårtgårdar)”. (Khemiri 2006)
\nI en liknande isländsk omröstning 2014 blev, enligt Språktidningen maj 2014, geirvarta; bröstvårta det fulaste ordet. Ordet har släktskap med norskans geirvorta och svenskans genvårta, båda utdöda sedan länge. Det är geir som både kan betyda ’spjut’ och ’liten udde, som är orsaken till geirvartas dåliga rykte. De flesta associerar nämligen ordet till förnamnet Geir. Så hette nämligen statsministern med efternamnet Harde när Island på hösten 2008 drabbades av en finanskrasch.
","jfr":[]} {"baseform":"våt","wordforms":[],"text":"fsv vater. Ett germanskt ord och till samma rot som vatten. Sägs sexuellt upptänd kvinna bli. ”Ibland blir jag också så våt (vid samlag) att jag inte kan känna något. Då upplever jag mig som mottagare och inte som deltagare.” (Hite 1977) ”Eftersom kvinnor som är kåta förväntas vara våta, blöta av upphetsning.” (En doftande strandäng. Ottar 4/97) ”Hon var så våt så jag gled in i henne utan något motstånd alls.” (Persson: Flickan med brevlådan i Subaltern 3/2006.)
","jfr":[]} {"baseform":"våt sommaräng","wordforms":[],"text":"(euf) fitta. Se också sommaräng.
","jfr":["sommaräng"]} {"baseform":"våta drömmar","wordforms":["drömfitta"],"text":"(euf) engelska wet dreams (sedan mitten av 1800-t) namn på de pollutioner* som ofta uppträder i samband med nattliga erektioner i synnerhet vid lång avhållsamhet. En normal tonåring får stånd fyra gånger per natt och en våt dröm i genomsnitt var tredje vecka. I svenskan började ordet bli mer allmänt först på 1970-talet. Även kvinnan kan få utlösning under sömnen, något som yttrar sig i att vätska avsöndras från slemkörtlarna kring slidan. ”Enligt Kinsey, Pomeroy och Martin har 83 % av männen, som passerat puberteten, haft ejakulation i sömnen åtminstone en gång i livet.” (Beach/Ford 1952) ”Och sedan tänkte jag på den ena efter den andra — alla dem som jag av ett eller annat skäl lagt på minnet — tills jag föll i en sund sömn och mitt i detta hade en våt dröm.” (Miller 1956) Se även drömfitta och nattlig sädesavgång. Också bildligt om ’önskedröm, het önskan’.
","jfr":[" nattlig sädesavgång","drömmis"]} {"baseform":"våta kyssar","wordforms":[],"text":"kyssar där både läppar och tunga är inblandade vilket ger ökad sexuell stimulering inte minst tack vare den saliv som avsöndras.
","jfr":[]} {"baseform":"våtgård","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Se också gård.
","jfr":["gård"]} {"baseform":"våtkammare","wordforms":[],"text":"(sl) fitta. Jämför kammare.
","jfr":["kammare"]} {"baseform":"våtmark","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnligt könsorgan. ”...och skulle precis gå ner i hennes våtmarker, undersöka henne med tungan, smaka på henne, dricka av henne, när hon frågade vad han höll på med.” (Drougge 2011) Vid säsongsavslutningen av Allsång på Skansen den 16 augusti 2022 rusade två miljöaktivister upp på Sollidens scen och vecklade upp en banderoll med budskapet: \"Återställ våtmarker!\" Detta skedde under Tommy Körbergs (f 1948) framträdande och enligt Nyheter Idag skulle han då ha sagt; Jag läste bara våtmarker och då fick jag ett helt annat ord i huvudet, som jag inte tänker säga nu, för det får man inte nuförtiden.\" Se också mark, marker.
","jfr":["mark, marker"]} {"baseform":"våtsex","wordforms":[],"text":"se wet, wetsex.
","jfr":[]} {"baseform":"våtängsmark","wordforms":["ängsmark "],"text":"(sl) fitta. Se även ängsmark och fitta.
","jfr":["fitta","ängsmark "]} {"baseform":"vä se","wordforms":[],"text":"(dial) ligge å vä se; bli med barn. (ORB) Se också under ligga (2).
","jfr":[" ligga"]} {"baseform":"väck för gott","wordforms":[],"text":"(sl) död.
","jfr":[]} {"baseform":"väckarklocka","wordforms":[],"text":"(sym) kallas den som väcker sin partner för ett tidigt morgonknull.
","jfr":[]} {"baseform":"väder","wordforms":[],"text":"fornsvenska wedher; \"väder, väderspänning, luft i inälfvorna\". (Söderwall 1912) Ett gemensamt germanskt ord ursprungligen ’blåsande luft’. 1 (euf) släppa väder; fisa, fjärta. \"swänzk kwmyn fordriffer ont wäder oc blest i magha.\" (Läke- och Örteböcker. Utg. af G.E. Klemming 1883—1886.) ”Jag var tvungen att släppa väder försiktigt vid bardisken. Jag var ensam. Lukten kom som en våg och det luktade ruttet.” (Pohjanen 1992) ”Från det ögonblicket behärskade jag mig inte längre, inga ord kan uttrycka det behov av att släppa väder som drogen jag hade svalt gav mig, och den hänförde mannen drog in fisarna ömsom genom munnen ömsom genom näsan.” (de Sade 2005/1785) \"Redan på kvällen var i regel luften starkt förorenad av urin- och tobakslukt, utdunstningar, riklig väderavgång samt osande fotogenlampor.\" (Halldin 2026 s 171)
\n”Det finns de som befaller att en yngling skall klämma samman sina länder för att hålla inne bukens väder, men detta får inte göras, så att han därigenom förorsakar sig någon krankhet. Om han kan gå avsides, bör han göra detta, annars må han det med hosta överhölja.” (Den nederländske humanisten Erasmus Rotterdamus [1469-1536] råd till unga.) 2 (euf) spana in vädret; pissa. ”Efter en stund blev Ivar lite trång och omtalade diskret att han var tvungen att gå ut ett tag och ’spana in hur vädret verkade’.” (O’Månsson 1967)
","jfr":[]} {"baseform":"wädersiuk","wordforms":[],"text":"finns med hos Swedberg (1720-tal). Sjuk av väder. Se väder (1).
","jfr":[]} {"baseform":"väderskott","wordforms":["släppa väder."],"text":"(sl) väder som, då det avgår från baken, låter som ett skott. Danskan har tabe vejret. (Bom 1950) Se även släppa väder.
","jfr":["släppa väder"]} {"baseform":"väderspänd","wordforms":["väderspänning","värspänd"],"text":"(euf) en gasfylld buk och tarm drabbas av spänningar som bara kan upplösas genom att man låter vädret ha sin gång. Väderspänd ”hist.: sedan 1783” och väderspänning ”hist.: sedan 1782”. Båda uppgifterna från SO. Jämför väder. \"Trots denna varning [att äta så lite som möjligt] förtärde hon likväl inte mindre än sexton tunnor, två kannor och sex pottor. Inte var det underligt att hon fick väderspänningar av slikt.” (Rabelais 1945/1534) ”Jag låg tidigt vaknad på min madrass medan Sofiane råmade sina snarkningar och Omar släppte väderspänning.” (Khemiri 2006) ORB har verstinn om samma fenomen och ÖSO har värspänd; \"uppjäst i magen, uppblåst\".
","jfr":["verstinn","väder"]} {"baseform":"väderstinn","wordforms":[],"text":"väderspänd som bl a i det västgötska värstinner. OFVG har väderstinn; (om ko).
","jfr":[]} {"baseform":"vädret","wordforms":[],"text":"(sl) lägga snäckan i vädret, lägga nosen i vädret; dö. Enligt Wiklund (1999) uttryck från Söder i Stockholm på 1940-t. Mer allmänt lägga näsan i vädret, ligga med näsan i vädret.
","jfr":[]} {"baseform":"vädurgalen","wordforms":[],"text":"(dial) brunstig (om tacka). (OFVG) Vädur; handjur av får.
","jfr":[]} {"baseform":"vädurkodd","wordforms":["kodd"],"text":"(dial) baggtestikel. (OFVG) Se även kodd.
","jfr":["kodd"]} {"baseform":"vädurmige","wordforms":["vädurpick"],"text":"(dial) baggpenis. (OFVG) Se även mige och pick.
","jfr":["pick","mige "]} {"baseform":"väg","wordforms":["ens mans väg till ena pigo"],"text":"1 (euf) vara på sådana vägar; vara gravid. Enligt Hertha (4/83) ”ett omskrivande, förskönande och positivt uttryck”. OFS har ”på andra vägar” med förklaringen ”möjl. ursprung om följd av förbindelse utom äktenskapet”. Byrman (1989) har en rad graviditetsuttryck där ordet väg ingår. Om kvinnan inte ”är på väg”, är hon ”på andra vägar” eller ”på/från/i de vägarna”. Hon kan också ”vara på den vägen” och ”vara på bra/god väg”. Vidare kan hon vara ”långt på väg”, ”på sådana vägar” eller ”på väg att rädda släktens fortbestånd för framtiden”.
\nSchön (1996) meddelar från Horred (Vgl) att ”om kvinnfolken hade vitlök på sig vid nattesjå, så blev de inte på goda vägar”. 2 (euf) gå hela vägen; ända till samlag. Även ens mans väg till ena pigo (1703 års bibel Ords. 30:18 f). Samma avsnitt i Bibel 2000 ”och mannens väg i kvinnan”. Syftar troligen på samlaget och avlandets mysterium. ”Tre ting övergår mitt förstånd,/ fyra kan jag inte fatta:/ örnens väg över himlen,/ ormens väg över klippan,/ skeppets väg över havet/ och mannens väg i kvinnan.” (Bibel 2000) 3 förbjudna vägen; rövhålet. ”Men hennes ungdom, hennes hälsa och verkan av något välgörande läkemedel gjorde det snart möjligt för hertigen att på nytt använda den förbjudna vägen och den olyckliga Constance, tvingad att vänja sig vid detta dagliga straff som inte var det enda, tillfrisknade fullständigt och vande sig vid allt.” (de Sade 2005/1785) ”Och nu stod bägge vägarna öppna, de som tjänar bägge sorternas kärlek. Den ena legitim och ärbar, den andra avskydd och oren.” (Chorier 1967) 4 (sym) köra på fel sida av vägen; vara homofil*.
","jfr":[]} {"baseform":"vägbula","wordforms":["vägbulor"],"text":"(sym) 1 kvinnobröst. 2 vägbula; fitta enligt vadkallasfittan.se. Se även under bula, bulor.
","jfr":["bula, bulor"]} {"baseform":"vägg","wordforms":[],"text":"1 (so) i uttrycket vitmenade väg. Aposteln Paulus står inför rätta och svär åt domaren: \"Men Paulus sade till honom: Gud skall slå dig, din vitmenade vägg! Du sitter här för att döma mig, men mot lagen befaller du dem att slå mig.\" Detta berättar Hanna Wallsten i artikeln Så fick jag Gud att lätta! (Språktidningen 4/2020) Hon berättar också att en vitmenad vägg är en \"nyputsad intetsägande yta som ännu inte bär spår av liv\". Se även under ve. 2 det finns ett ordspråk måla fan på väggen som innebär att man utmålar saker och ting som värre än de är eller oroar sig i onödan.
","jfr":["ve"]} {"baseform":"vägga","wordforms":[],"text":"(sl) knull med ena partnern stående mot en vägg.
","jfr":[]} {"baseform":"väggfast kniv","wordforms":[],"text":"(sl) enligt Thorén (2015) ”penis”. Se också kniv.
","jfr":["kniv"]} {"baseform":"vägmärken","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnobröst. Speciellt då vägmärket för guppig väg.
","jfr":[]} {"baseform":"wäh","wordforms":[],"text":"(sl) enligt slangopedia.se ett finare sätt att säga wallah (se do) utan att blanda in gud.
","jfr":[]} {"baseform":"väla","wordforms":["välas","välas; "],"text":"(dial o åld) Rietz (1867) har ”besofva*, belägra*” från Ydre i Östergötland. Fornnordiska vela, væla; svika, bedraga. Lundblad/Josefsson (2021) har väla; smeka, smekas, vänslas och visa ömhet. Även välas; smekas. (OFVG) Se också smeka.
","jfr":[]} {"baseform":"wälde","wordforms":[],"text":"(åld) våld. ”Den tredje dagen om qwälle/ Toge dhe bruden medh wälde.” (Kværndrup/Olofsson 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"väldiga","wordforms":["den"],"text":"(euf) skrytsamt om manslem*.
","jfr":[]} {"baseform":"väle","wordforms":[],"text":"(fsv) stjärt. Uppgift från Söderwall (1912).
","jfr":[]} {"baseform":"välhängd","wordforms":[],"text":"(lmo) välutrustad* vad gäller sexuella attribut. ”... en lysande begåvad och häpnadsväckande välhängd tjugosexårig medicine studerande ...” (Jong 1984) ”Att jag tänker låta mig fotograferas naken har sin givna förklaring: jag är en man i mina bästa år, enligt uppgift både snygg och välhängd.” (Drougge 2006) \"Tja. Du är läcker, sexig och välhängd.” (Day 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"välklädd","wordforms":[],"text":"(sl) vara välklädd; försedd med preventivmedel*.
","jfr":[]} {"baseform":"välknullad","wordforms":[],"text":"(nyo) ”sexuellt mätt och belåten efter samlag”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"välkug","wordforms":[],"text":"(dial) kanske besläktat med norska velk; tämligen stor och östsvenska välk; stor, kraftig. Detta enligt Byrman (1989) som har med ordet välkkågär från västra Nyland, vilket, enligt man (f 1894), ”speciellt användes om gravida kvinnor och djur”.
","jfr":[]} {"baseform":"välling","wordforms":[],"text":"(sym) sperma*.
","jfr":[]} {"baseform":"vällingeflöjt","wordforms":["håll din vällingeflöjt"],"text":"(sk) rumpan. ”Kan du lä bli å slöddra (sluddra) me vällingeflöjten, ditt svin.” (Ohlmarks 2004) Även håll din vällingeflöjt; håll mun! Se även under flöjt.
","jfr":["flöjt"]} {"baseform":"vällingklockor","wordforms":[],"text":"(sl) testiklar med tonvikten på klockans kläpp.
","jfr":[]} {"baseform":"vällust","wordforms":[],"text":"(fsv) stark njutningskänsla. Medellågtyska wollust (tyska Wohllust) med samma betydelse. ”Hist.: sedan ca 1430 (Själens tröst).” (SO) Enligt Söderwall (1912) \"särsk. om sinlig njutning och världslig fröjd\" med citatet: \"thw . . . skalt haffwa altherhaldb i maat oc dryk, oc i glädhi, oc skalt fly alla wällost.\" (Ett Forn-Svenskt Legerndarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens 1847—1858.) Swedberg (1720-t) har wellust förklarat med voluptas* (lust(a), njutning) och Ordspråksboken (21:17): ”Den som gerna lefwer i wällust, han skall blifwa fattig, och den der win och oljo älskar, han warder icke rik.” (Bib 1703) \"Det var en quinna (hon lefver ännu) som jag i 5 år älskade med hela mitt hjertas energi.[...] Ung som Hebe, skön som Afrodite, vällustig och brinnande som Messalina.\" (Brev från Esaias Tegner till Fredrika Bremer 1841.)
","jfr":[]} {"baseform":"vällustdroppar","wordforms":["droppe"],"text":"klar luktlös vätska som ibland droppar ur det erigerade urinröret före utlösning, en ofarlig företeelse. Se även droppe (2).
","jfr":["droppe"]} {"baseform":"vällusting","wordforms":[],"text":"person som ständigt söker eller lever i vällust*. ”Hist.: sedan 1855.\" (SO) \"Naturens egen feber sjöd i hans blod; det var eld och frossa; nu het brånad*, nu en vanvettssvindel som skar likt en egg av is; och syner flämtade framför honom, vällustingens och dårens växelvis.\" (Hansson 1987) Jämför libertin.
","jfr":["libertin"]} {"baseform":"vällustkänselkroppar","wordforms":[],"text":"i underhuden finns åtskilliga känselkroppar som fortplantar känslan till ryggmärgen och vidare till hjärnan. I könsorganen finns en bestämd form av känselkroppar, som är särskilt känsliga, varför beröring av könsorganen väcker den speciella sexuella känslan.
","jfr":[]} {"baseform":"vällustorgan","wordforms":[],"text":"se organ.
","jfr":[]} {"baseform":"välmående","wordforms":[],"text":"(euf) hon ser välmående ut; tjock och trind likt den som är med barn. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"välpattad","wordforms":[],"text":"(lmo) utrustad med välavvägda sköna pattar. Se vidare patt, patte.
","jfr":[]} {"baseform":"välsigna","wordforms":["välsignad"],"text":"(euf) 1 (svr) det var väl ett välsignat liv; förbannat eller djävla liv. 2 välsignat tillstånd (euf) havande. \"Mer eller mindre romantiska, resp hymlande omskrivningar för begreppet att vara med barn har förekommit i alla tider. Under den oscarianska eran kunde man ju inte ens drömma om att tala hederligt och öppet om naturliga ting. Att vara med barn blev därför — med rötter i gammalt religiöst trams — att vara i välsignat tillstånd, att vara välsignad med en livsfrukt.” (Stolpe 1984) ”... ty fick min tillkommande reda på saken, kunde han av barnets ålder lätt räkna ut att jag hade fött barnet och rent av blivit välsignat med det, just när jag som bäst underhandlade med honom om giftermål.” (Defoe 1720/1944)
\nByrman (1989) förklarar välsignad i betydelsen gravid med att ”det kan grundas på synsättet att barn blir till genom Guds nåd (välsignelse). Se även under omständigheter.
","jfr":["omständigheter"]} {"baseform":"välsignelsen","wordforms":[],"text":"(euf) fittan.
","jfr":[]} {"baseform":"välta","wordforms":["välta omkull"],"text":"(euf) få i säng. \"Hon upptäcker hur lätt det är att bokstavligen välta människor omkring sig. Har man bara självkänsla nog att charmera, övertala och argumentera kan man få vem som helst i säng.\" (Lotta Lundberg: Hon lajvar sin döda far - för att gå vidare. (SvD Kultur 9 feb 2026)
\n","jfr":[]} {"baseform":"vältra sig","wordforms":[],"text":"
(sym) vältra sig över någon; knullrörelse. ”När jag har smekt honom och hans lem ett tag, så vältrar han sig plötsligt över mig på torparmanér och sätter igång.” (Hegeler 1968) \"Jag led ju inte trovärdigt. Jag sörjde inte Anna Rella utan bara mig själv som inte fick vältra mig i hennes kroppshydda längre, inte bruka henne som modell.\" (Brunner 2020 s 499)
","jfr":[]} {"baseform":"välutrustad","wordforms":["välhängd"],"text":"ofta i sex- och kontaktannonser syftande på en stor kuk. \"Tillsammans med honom kände jag mig stolt över mitt organ. Det låter som att jag tar i, men jag är välutrustad.\" (Kalmér 2024 s 242) Se även välhängd.
","jfr":["välhängd"]} {"baseform":"vämjas","wordforms":[],"text":"känna äckel. Grundbetydelse spy. Fornsvenska vämias, besläktat med latin vomere; kräkas. Se vidare under spy. ”Hist.: sedan 1500-talet (Läke- och örteböcker).” (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"vän","wordforms":[],"text":"(smn) 1 kuk i uttryck som: Mannens bästa vän,Vår bäste vän, min lille vän; ”Pers kuk var rakad och han verkade definitivt inte ha något emot att jag lekte med hans bäste vän.” (Lektyr mars 1999) 2 hålla eller ta en god vän i handen; pissa, runka. 3 min lille vän; mens, menstruation. ”Hennes lilla vän är på besök.” 4 i uttrycket ha en vän i viken, sängvän; om en vän man kan vara förtrolig med, lita helt på och även ha ett intimt förhållande med. \"Om de en längre tid får insupa mera av Roms förfinade seder, då kommer de aldrig att sakna en sängvän.\" (Juvenalis Andra satiren s 33) \"Slutet gott, allting gott, framför allt eftersom det såta paret också fortsättningsvis älskar varandra som 'vänner', ett vanligt kodord för parterna i ett erotiskt förhållande.\" (Cullhed 2025 s 129)
","jfr":[]} {"baseform":"vända","wordforms":["ta en vända (runda","tur);","snabbvända."],"text":"(sym) 1 vända upp sig; om kvinna beredd till knull. Även ta en vända (runda, tur); knulla. ”Till och med jag förstod att de nyligen tagit sig en vända.” (Harning, Kärlek 10/1968) 2 vänna (dial) tur, vända, t ex ”köra flera vänner”, men också rumpa, stuss. ”Vara vid i vännan” (Sml) och ”vir i vännan” (Vgl). Allt enligt Rietz (1867). Se även snabbvända. 3 vända ut och in på sig; kräkas. 4 en som vänt blad; bög, homosexuell.
","jfr":[" en som vänt blad","snabbis"]} {"baseform":"vändstekta ägg","wordforms":["ägg"],"text":"(sl) små bröst. Se även ägg (3).
","jfr":["ägg"]} {"baseform":"vängsla","wordforms":[],"text":"(dial) enligt Västgöta-Bengtsson (1993) om ”att sitta och hångla i ungdomens vår”. Jämför vänsla.
","jfr":["vänsla"]} {"baseform":"väninna","wordforms":[],"text":"kvinnlig vän, älskarinna. ”Hist.: sedan 1798”. (NEO) En ung man som inte har råd att gifta sig, tillråds av Nyström (1885) att ”träda i sexuellt förhållande till en väninna”. Filosofen Ladislaus Horatius (f 1954) lanserar i artikeln Tutti Frutti (Ordfront Magasin 6/1995) begreppet ”kvinnans bästa väninnor” om kvinnobrösten analogt med ”mannens bästa vän”, samtidigt som han beklagar att mannen inte lika öppet kan visa sig med sin vän, som kvinnorna kan med sina väninnor, även om, som han säger, vännerna i bägge fallen långt ifrån alltid är goda.
","jfr":[]} {"baseform":"vänslas","wordforms":[],"text":"smekas, kela. Svensk dialekt vinslas, vänslas; troligen till vänsäll. ”Hist.: sedan 1844”. (NEO) ”Det var en gång en soldat, som var inkvarterad hos en lillryss och började vänslas med hans hustru.” (Ryska erotiska folksagor 1993) \"Då han hade legat en stund, kom en jänta och en pojke och kröp under hässjan och vänslades och låg med varandra.\" (Folksagan i Sverige 2 s 431) ÖSO har vänslas; \"umgås under kärleksliknande former\".
","jfr":[]} {"baseform":"vänster","wordforms":[],"text":"(sl) 1 ta sej en snabbvända till vänster; tillfälligt otrogen och göka, pippa, prassla till vänster; vara otrogen. 2 vänster om bogpropellern, åt vänster; homosexuell. 3 nåt jävla vänster; på något vis. 4 vänster hand. Se vänstergöra för en förklaring. \"... när man äktade någon med vänster hand, gällde det att beväpna den högra med svärd och pistol. Din vackra kropp var duellernas trädgård.\" (Alexandra Dumas i sina Minnen)
","jfr":[]} {"baseform":"vänsterbliven","wordforms":[],"text":"(lmo) humoristiskt nedsättande om \"efterbliven\" politisk vänstersympatisör t ex socialist eller kommunist.
","jfr":[]} {"baseform":"vänsterbrud","wordforms":["brud"],"text":"(sl) älskarinna*. En kvinna att ha till vänster*. Se även brud.
","jfr":["brud"]} {"baseform":"vänsterfitta","wordforms":[],"text":"(so) vänstervriden fantast.
","jfr":[]} {"baseform":"vänstergängad","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell: ”ha gäng (sällskap) till vänster”, vid sidan av de passande, etablerade formerna. Vänster står i flera sammanhang för något avvikande, t ex vänsterprassel;* ha ett förhållande utanför, till vänster om det ordinarie förhållandet eller äktenskapet.
","jfr":[]} {"baseform":"vänstergöka","wordforms":[],"text":"(sl) vara otrogen. Se också under vänstra och göka.
","jfr":["vänstra ","göka"]} {"baseform":"vänstergöra","wordforms":["vänstergöka","vänsterprassel"],"text":"(sl) sådant som sker vid sidan av äktenskapet. Även vänsterknulla, vänsternummer, vänsterstopp. Enligt NEO är ”vänsterprassel hist.: sedan 1960-talet”. Jämför till vänster (sl); vid sidan om. ”Skulle jag fortsätta leva med Bosse medan han körde sitt vänsternummer? ” (Drougge 2003) Men detta ”vänstrande” kunde tidigare ske inom äktenskapets ramar, nämligen i samband med de s k morganatiska äktenskapen (latin morganatica; morgongåva), som i äldre germansk rätt var äktenskap mellan högättad och lågättad, varvid den senare inte kunde ärva den förras rang eller förmögenhet utan fick nöja sig med en morgongåva. Dessa äktenskap kallades också äktenskap till vänster då brudgummen vid vigseln räckte bruden vänstra handen istället för som brukligt var den högra. Härav fru eller barn till vänster.
","jfr":[]} {"baseform":"vänsterknullare","wordforms":[],"text":"(sl) otrogen person.
","jfr":[]} {"baseform":"vänsterprassel","wordforms":[],"text":"se vänstergöra.
","jfr":[]} {"baseform":"vänsterstopp","wordforms":[],"text":"(sl) köra med vänsterstopp; vara otrogen.
","jfr":[]} {"baseform":"vänstertrafikant","wordforms":[],"text":"(sl) homosexuell. I filmen Millennium 2 (2009) finns följande replikväxling: \"— Han var vänstertrafikant, sa en äldre man. —Du menar homosexuell? frågar Lisbet Salander\".
","jfr":[]} {"baseform":"vänsterödla","wordforms":[],"text":"(sl) älskarinna.
","jfr":[]} {"baseform":"vänstra","wordforms":[],"text":"(sl) vara otrogen. SO har vänstra; vänsterprassla* och ”hist.: sedan 1967”. ”Ge gubbarna P-piller så de slipper vara rädda när de är ute och vänstrar.” (Expressen 15/9-1967)
","jfr":[]} {"baseform":"vänta","wordforms":[],"text":"här elliptiskt för att vänta barn. ”Hon väntar i januari” och ”hon väntar sig”. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"väntan","wordforms":[],"text":"(euf) gå i väntans tider; vara gravid. Rietz (1867) har väntande daga(r) (dial) och ”de sista dagarne af hafvande tillståndet” samt exemplet ”Ho går i väntande daga”. Harbe (1956) har ”Mor ä i väntanne å vell ha en linnelapp å en fläskaskiva\". Byrman (1989) har ”hon är/går i väntan” och ”hon är på väntan”. I skånska Skurup heter det, enligt samma källa, ”hon går i vente” eller ”där e nåd i vente” (där är något i väntan). ”Jag vet ännu inte om jag är glad över att Farona också går i väntans tider.” (Drougge 2003) I Jämtland heter det (i) väntn dagom; om i väntans dagar. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"väpnarkrage","wordforms":[],"text":"(sl) se krage.
","jfr":[]} {"baseform":"väppel","wordforms":[],"text":"(dial) enligt slangopedia.se om fet snorloska på lulemål.
","jfr":[]} {"baseform":"wäppel","wordforms":[],"text":"(dial) fet snorloska på lulemål.
","jfr":[]} {"baseform":"värdegraviditet","wordforms":[],"text":"(euf) att föda barn åt någon annan. Ordet lanserat av RFSU (2015) som menar att det är ett könsneutralare och mer sakligt korrekt alternativ till surrogatmödraskap.
","jfr":[]} {"baseform":"väre","wordforms":[],"text":"(dial) lindrig svordom i uttrycket fy väre; usch. Enligt Lundblad/Josefsson (2021) kommer uttrycket från fy och varde 'bli'. \"I stort motsvarar fy väre det standardspråkliga tvi vale*, där vale också kommer från varde, men där kombinationen rd har blivit l i stället.\"
","jfr":[]} {"baseform":"värhodda","wordforms":["värtaska","hadda"],"text":"(slang med dialekt ursprung) Nilsson (1937) har följande förklaring: ”Värhodda, lättsinnig kvinna som går värarna till handa, sköka samma som värtaska, (vär) brud.” Han förtydligar ytterligare genom att nämna hodda (dial); tacka, get, även hadda i Västsverige. Under värtaska förklarar han taska med ”särsk om liderliga kvinnor 1600-t”. Det enda han inte förklarar är ordet värarna, men det kan ha att göra med vär (dial); man. Så har t ex Rietz (1867) värbror (Sml); svåger, egentligen mannens bror. Värarna skulle i så fall stå för mannarna, och sådana brukar man tala om i det militära. Passande med tanke på att Nilssons bok handlar om militärslang. Ett annat vittnesmål kommer från Jämtland, där en 40-årig officer i Östersund på 1950-talet använde väre, vären om värnpliktig, den värnpliktige. Min jämtländske sagesman (f 1929) uppfattade det som en modernisering och förkortning av beväring.
","jfr":[]} {"baseform":"värja","wordforms":[],"text":"(euf) kuk i form av hugg- och stickvapen. ”Den värjan tar jag aldrig fel på, min älskade, älskade musketör.” (Henricson, Kärlek 11/1969)
","jfr":[]} {"baseform":"värld","wordforms":["världar"],"text":"(euf) 1 kvinnobröst. Under 1500-talet var kosmiska och geografiska termer för bröst som klot, glober, världar och hemisfärer speciellt omtyckta, enligt Yalom (1999) som citerar Thomas Lodges Rosalynde (1590) och menar att den ”nog kan sägas erbjuda den tidens bästa tvårading om bröst: ’Hennes bröstvårtor är som härlighetens medelpunkt/ Hennes bröst är som himmelskt sköna klot’.” 2 bakdel, ända. 3 i världen om någon som dött. Ett dialektalt uttryck som ännu är i bruk på Åland enligt Svenblad (2008) som tillägger: ”Ordet värld betyder också ursprungligen människoålder och har i sina rötter ett fornsvenskt ord som står för tidsålder”. 4 around the world är, enligt Silverton (2010) , engelskt prostitutionsslang för \"licking and sucking all over the body\". \"Slickande och sugande över hela kroppen.\"
","jfr":[]} {"baseform":"världstoalettdagen","wordforms":[],"text":"firas årligen den 19 november. World Toilet Organization, som det officiella namnet är, skapades 2001 av FN och blev 2014 en officiell FN-dag. Organisationen vill uppmärksamma den globala sanitetskris som gör att 2 miljarder människor runt om i världen saknar tillgång till toalett och av dessa tvingas ca 700 miljoner utträtta sina behov i det fria.
","jfr":[]} {"baseform":"värme","wordforms":[],"text":"(euf) släppa in någon i värmen; låta någon komma till*. ”Snälla Kristin, hörde han Leo vädja därinifrån. Snälla, söta. Släpp in mig i värmen...” (Drougge 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"värmeflaska","wordforms":[],"text":"(sl) en flaska fylld med varmt vatten som man, särskilt förr, när man på vintern hade låg inomhustemperatur, tog med sig i kalla sängar och placerade nere vid fötterna. 1 fitta. 2 prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"värmekuddar","wordforms":[],"text":"se kuddar.
","jfr":[]} {"baseform":"värmeplattor","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"värpa","wordforms":[],"text":"(sym) 1 värpa en björnunge, värpa ett ägg; skita. ”Knappt hade han snuddat vid skiten förrän han blev hänförd: ’Å, gudars skymning!’ sade han, ’hon lurar mig inte, hönan skall värpa och jag känner ägget.” (de Sade 2005/1785) Jämför ägg. ”I Kongsbacka göra de sitt tarv på knutarna, våra finnar värpa på gallion*. (Wallenberg 1781/1960) 2 värpa; föda barn.
","jfr":[]} {"baseform":"värsta","wordforms":["det"],"text":"(euf) ha samlag. ”Hon ber honom flera gånger berätta hur det gick till när Cecilia dog och han säger att hon brukade klä av sig naken och vilja göra ’det värsta’ med honom.” (Bolinder 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"värsting","wordforms":[],"text":"(lmo) en subersnygg och sexig brud.
","jfr":[]} {"baseform":"värtaska","wordforms":[],"text":"se värhodda.
","jfr":[]} {"baseform":"väsa","wordforms":[],"text":"(ljud) spy, kräkas. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"väska","wordforms":[],"text":"(sym) 1 fitta. I standarsvenskan har väska* ersatt taska även det ordet med bibetydelsen fitta. 2 få något i väskan; bli gravid. Byrman (1989) har väska i betydelsen mage, i slang uttycket ”hon har fått (något) i väskan”. 3 engelska jaktväskor; hängbröst.
","jfr":[]} {"baseform":"väsku","wordforms":[],"text":"gotländska för pung*.
","jfr":[]} {"baseform":"vässa","wordforms":[],"text":"se vessa.
","jfr":[]} {"baseform":"vässare","wordforms":[],"text":"se pennvässare.
","jfr":[]} {"baseform":"vässat stål","wordforms":[],"text":"(sl) stånd, erektion. Se vidare under stål.
","jfr":[]} {"baseform":"väst och öst","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnans bröst. Öst är förstås höger bröst och väst det vänstra.
","jfr":[]} {"baseform":"Västervik","wordforms":[],"text":"(sl) ”avträde” (Kotsinas 1996) med tidsangivelsen 1897. Namnet troligen efter Västerviks läge som ändstation för järnvägar till bl a Hultsfred och Vimmerby*.
","jfr":[]} {"baseform":"väta","wordforms":[],"text":"1 (dial) enligt Rietz (1867) småländska för ”kasta sitt vatten”. Vät (dial); pöl och väta ner (ssv); blöta ner. 2 (euf) könssaft. ”Jag älskade kurvan som från två håll öppnade sig vidare och vidare från midjan. Över höfterna ner i skötesvätan.” (Brunner 2002) 3 väta kuken; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"vätska","wordforms":[],"text":"1 (euf) könssaft, sperma. ”... så snart jag kände den varma sprutvätskan störta upp genom mitt inre ...” (Cleland 1965/1749) ”Slutligen sprang en kaskad av vällustvätska upp ur min fåra*, som han så länge bearbetat med sin spade*.” (Chorier 1967) ”Wenke tog hans hårda lem i munnen. Jobbade. Svalde den ljumma trögflytande vätskan och reste sig för att gå.” (Drougge 1998/2003) ”Och under de tre veckornas undervisning var det jag som fick slicka upp all könsvätska som spillts i rummet.” (Louÿs 2011)
\nLinné (1979/1700-t) menar att ”Kvinnorna kan tacka ’den ädla wätskan’ för sin skönhet.” Så länge de har den i behåll ”äro de aldra skjönast då äro ögonen klara som christall, hyn liflig och angenäm, läpparne röda som zinober, kinderna hafwa sin blomstrande färg med en lockande ljuflighet ...” \"Jag tror att jag grät också, när vätskan kom, och jag märkte att knäna vek sig under mig och att jag tappade taget i stolsryggen.” (Bjørnebœ 1967) 2 (sl) kasta vätska och utjämna/återställa vätskebalansen; pissa.
","jfr":[]} {"baseform":"vätskebrist","wordforms":[],"text":"(sl) 1 impotens*. 2 lida av vätskebrist; vara bakfull.
","jfr":[]} {"baseform":"väva på","wordforms":[],"text":"(sl) flörta*.
","jfr":[]} {"baseform":"växa","wordforms":[],"text":"(sym) den börjar växa; någon börjar bli kåt enligt Tigerskott i brallan (1/2009).
","jfr":[]} {"baseform":"växelspak","wordforms":[],"text":"se spak.
","jfr":[]} {"baseform":"växt","wordforms":[],"text":"(sl) vara på växten; bli större och större, vara gravid.
","jfr":[]} {"baseform":"vögeln","wordforms":[],"text":"(ty) knulla. Vogel, vöglein; fågel, liten fågel. Jämför fågla ( sl) knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"völse","wordforms":[],"text":"se volsi.
","jfr":[]} {"baseform":"vördig","wordforms":[],"text":"(åld) som är värd att vördas. Fornsvenska virdhogher. I överförd betydelse tjock, fet, här om gravid kvinna; \"hon var vördig”. (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"X","wordforms":[],"text":"1 står för sex men också för något som bör hemlighållas. Vanligare i engelsk slang än i svensk. ”He: Will you have X with me? She; Y (why) not!” 2 Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) har x chattspråk för puss, i plural xxx; pussar. Se även xoxo. 3 avträde, toalett. Gå till (på) X; en hemlighetsfull plats man inte gärna talar högt om.
","jfr":[" xoxo"]} {"baseform":"X 2000","wordforms":[],"text":"(sl) kuk som det går snabbt för. Efter SJ:s snabbtåg med samma namn. Se även tåg.
","jfr":[" tåg"]} {"baseform":"xceptunic","wordforms":[],"text":"gudom ur mayas panteon (minnestempel), framställd på de phalliska monoliter (skulptur framställd ur ett enda stenblock), vilka hittats på Yucatanhalvön i Mexiko.
","jfr":[]} {"baseform":"xenofili","wordforms":[],"text":"(grekiska ksenos; gäst, främmande och philia; kärlek) förkärlek för sex med obekanta. I stort sett all pornografi bygger på ett xenofilt förhållande.
","jfr":[]} {"baseform":"xenofobi","wordforms":[],"text":"(grekiska ksenos; gäst, främmande och fobos; fruktan) fruktan och avsky för allt okänt. Speciellt omnämns fenomenet i samband med främmande kulturer, men det finns också många likheter mellan rasism och sexuell diskriminering. Jämför homofobi.
","jfr":["homofobi"]} {"baseform":"X-kromosom","wordforms":[],"text":"(grekiska soma; kropp, lekamen) finns i alla äggceller och i hälften av spermierna. Övriga spermier har Y-kromosom. Enligt NEO är ordet ”hist.: sedan 1925”.
","jfr":[]} {"baseform":"xoxo","wordforms":[],"text":"(sl) puss och kram gånger två. Avslutning på brev, mejl, sms och mms.
","jfr":[]} {"baseform":"x-rated","wordforms":[],"text":"(am sl) pornografisk, barnförbjuden (om film).
","jfr":[]} {"baseform":"xúj","wordforms":[],"text":"(ry) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"xxx","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnligt könsorgan. Se även under x.
","jfr":["x"]} {"baseform":"Y","wordforms":[],"text":"(sym) en tillknäppt fitta med benen ihop. Men vänder man på steken öppnas härligheten. Engelsk slang har dining at the Y om cunnilingus*.
","jfr":[]} {"baseform":"yahmar","wordforms":[],"text":"(so) arabiska för åsna, idiot.
","jfr":[]} {"baseform":"yaoi","wordforms":[],"text":"(jap) ordet förekommer inom anime och annan japansk propaganda i homoerotiska serier med män i huvudrollerna.
","jfr":[]} {"baseform":"yarak","wordforms":["yarrak"],"text":"(turk) kuk. Används ofta som skällsord. Se också jarak.
","jfr":["jarak"]} {"baseform":"yarre","wordforms":[],"text":"(sl) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"yehb","wordforms":[],"text":"enligt Lindström (2021 s 294—296) ett ord för knulla som kan ha funnits under stenåldern bl a i Sydsverige. Ordet kan ha uppstått för över femtusen år sedan bland nomadryttare på den pontiska slätten i Ukraina. Här fanns människor som redan tidigt talade olika varianter av indoeuropeiska språk och som rörde sig över stora sträckor med hjälp av hästar, oxar och vagnar och som under dessa färder mellan olika betesmarker kom i kontakt med bofasta bönder.
\nFör nästan sex tusen år sedan utvandrade en del nomader på stäppen långt österut till det som idag är nordvästra Kina. Där har man funnit rester av ett numera utdött indoeuropeiskt språk som kallas tochariska. På det språket finns en verbstam som uttalas yäp med betydelsen träda in. Det här verbet har bevarats in i historisk tid i en del indoeuropeiska språk som ryska ebu, grekiska oiphö och sanskrit yabh. Men till skillnad från tochariskans yäp- (träda in) har ehu, oiphö och yabh fått en mer sexuell innebörd och betyder att ha samlag. Jonathan Lindström menar att sanskritvarianten yabh nog var ett ganska städat uttryck och att det fanns en betydligt vulgärare variant yabhati som har liknats vid engelskans fuck.
\nJonathan Lindström anser vidare att \"Den här betydelseförskjutningen bör alltså ha skett på ukrainska stäppen för minst fem tusen år sedan, efter det att de blivande tocharerna lämnat, men innan de som gav upphov till ryska, grekiska och sanskrit gav sig av. Och genom att jämföra de olika varianterna har språkhistorikerna kommit fram till att när steppnomaderna redan före sin utvandring på det som nu kallas protoindoeuropeiska sade att en man hade samlag, så sade de 'yebh-.\"
\n","jfr":[]} {"baseform":"yena","wordforms":[],"text":"
(nyo) ”en kvinna som väljer och vrakar bland sexpartners och tar för sig”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"yes or no","wordforms":[],"text":"(euf) signaturen G B i Malmö berättar: ”I yngre da’r for jag till sjöss och var vid ett tillfälle i början av 1946 inlagd på Hospital Britanico i Buenos Aires för en akut blindtarm. En förmiddag frågar en sjuksköterska: Yes or no? Jag förstod inte frågan och ville ha en förklaring. Det enda jag fick var frågan om igen, men i skärpt tonläge. Detta upprepades några gånger tills medpatienten i sängen intill, en grabb från Ceylon, sa rent ut: Have you moved your bowels? (hållit magen/tarmen igång?). Jag minns inte mitt svar, men mitt skratt gjorde sköterskan ytterligare generad och irriterad. Dagen efter mötte jag henne i hissen. Jag kunde inte hålla tillbaka min munterhet utan sa: Hello, yes or no. Hon såg inte ett dugg road ut.”
","jfr":[]} {"baseform":"yin","wordforms":["Yins hus;"],"text":"(kin) yin-palats; livmoder. Även Yins hus; vulva. ”Sedan omfamnar han sin kvinna och stöter försiktigt sin yüheng* in i hennes Yins hus (vulva) och låter den näras av sin kvinnas safter ...” (Kärlekens Tao 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"Y-kromosom","wordforms":[],"text":"se könskromosom.
","jfr":[]} {"baseform":"ylka","wordforms":[],"text":"se under spy.
","jfr":[]} {"baseform":"ymnighetshorn","wordforms":[],"text":"(sym) horn som flödar över av frukt och blommor. Symbol för rikedom. Här om kuk. Se även under horn.
","jfr":["horn"]} {"baseform":"ynði","wordforms":[],"text":"(fno) kärlekskval.
","jfr":[]} {"baseform":"yngla","wordforms":["yngla av sig"],"text":"föda barn, ungar. Bildning till unge. ”Hist.: sedan 1603.” (SO) I småländska Göteryd heter det ”hon ska te å yngla” som, enligt man (f 1919), används ”om människor och djur”. (Byrman 1989) Och ÖSO har yngla au'si; föda barn. \"Jag kan för fan inte förstå vad illa en ann har gjort som fått en kärring, som blir med ungar bara man tittar på'na. Hon ynglar nog ihjäl sig en dag och bättre är hon inte värd!\" (Lindström 2021 s 248) Uttalande från en man i en fattig och barnrik familj.
","jfr":[]} {"baseform":"ynnest","wordforms":[],"text":"(euf) samlag. ”Till sist bjöd vi varandra den ’slutliga ynnesten’ (för att använda en förtjusande sjuttonhundratalsvändning) i Brians källarvåning på Riverside Drive ... ” (Jong 1976) ”Men fast han tog sig alla dessa friheter, gick det inte så långt som till vad man kallar den yttersta ynnesten, vilket — det måste sägas till hans rättvisa — han inte heller sökte utkräva.” (Defoe 1944/1720)
","jfr":[]} {"baseform":"yoghurt","wordforms":[],"text":"(sl) sperma*.
","jfr":[]} {"baseform":"yoghurtbössa","wordforms":["bössa"],"text":"(sl) kuk. Se även bössa.
","jfr":["bössa"]} {"baseform":"yoghurtfitte","wordforms":[],"text":"(no sl) om utsliten och fladdrande fitta.
","jfr":[]} {"baseform":"yoghurting","wordforms":[],"text":"se felching.
","jfr":[]} {"baseform":"yohimbin","wordforms":[],"text":"se johimbin.
","jfr":[]} {"baseform":"yoni","wordforms":["yunis"],"text":"(sanskrit) källa, helig plats, vulva. Tecken eller symbol i indisk mytologi på Sakti, naturens kvinnliga kraft. Avbildas ofta som kvinnans yttre könsorgan i lera, stenreliefer eller metall. I hinduismen representeras den livgivande kraften av guden Shiva som framställs i form av en sten- eller metallmodell av lingam*; fallos. Lingam står vanligen på en sockel eller i en hålighet av något slag, vilka representerar yoni.
\nMan skiljer mellan fyra slag av yoni: 1) Den bästa som invärtes är sidenmjuk som lotusblomman. 2) Den som på ytan är översållad av små köttknutar eller liknande upphöjningar. 3) Den som överflödar av veck, fåror och strävheter. 4) Den sämsta sorten som är sträv som tungan på en ko. Den omåttliga. En kvinna av denna typ är starkt hetsad av sitt begär, hennes yoni är fylld av eld och klåda.” (Vatsyayana/ Kalyanamalla 1952)
\n”Bland de viktigaste relikerna i kyrkan i Embrun (sydöstra Frankrike) var statyn av Saint Foutin. Dyrkarna av denna avgud hällde dryckesoffer av vin på dess ben och armar som rödfärgades av bruket. Vinet uppfångades i en kruka och fick surna. Det kallades sedan ’holy vinegar’ och användes av kvinnorna som en salva att gnida in yoni med.” (Bourke 1968/1891) I modern tid är det främst 60-talets hippies som använt ordet.
\nCarl Jonas Love Almqvist har i sin Murnis eller De dödas sagor (1845) formen yunis: ”Till hälften lutad över henne låg han. — I en halfbåge var bromo* spänd; så att en dunkel rådnad lade sig öfver Lucindas ansigte, när hon märktre hur den ädle bromo med sin öfversta spets, sagta kysste yunis alabasterbräm. [...] Och denna stund var så helig — och de simmade i himmelen. Dock omfamnade icke bromo sin älskade yunis; ty dertil vore de icke ännu vigde. Han smekte blott den fromma.” ”Mina händer gled över bröstens tunga böljor medan hon styrde mig in i sin yoni, ner över magens slätter och breda vallar, in i ljumskveckens hetta.” (Sundberg, Kärlek 3/1965)
","jfr":[]} {"baseform":"yr","wordforms":[],"text":"(dial) brunstig*. (ORB)
","jfr":[]} {"baseform":"yre","wordforms":[],"text":"(åld) klitoris*. Ordet finns med, utan närmare förklaring, hos Roberg (1718).
","jfr":[]} {"baseform":"yrgalen","wordforms":[],"text":"(dial) erotiskt vild (om flicka). (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"Yrjö","wordforms":[],"text":"se under spy.
","jfr":[]} {"baseform":"yrke","wordforms":[],"text":"(euf) världens äldsta yrke; skämtsam benämning på prostitution. Av okänt ursprung. På samma sätt \"världens äldsta (första) kvinnorörelse”; motjucket*.
","jfr":[]} {"baseform":"yssna","wordforms":["yssen"],"text":"(dial) brunstig (om ko) enligt BOL.
","jfr":[]} {"baseform":"ytis","wordforms":[],"text":"(sl) kvinnans yttre könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"ytlig","wordforms":[],"text":"(sl) mycket snygg tjej/kille som bryr sig om sitt yttre.
","jfr":[]} {"baseform":"ytt","wordforms":[],"text":"(dial?) bajs, skit. Tomas Söderblom i Lund har följande att säga om ordet: ”När jag var barn på 1970-talet brukade min far använda ordet ’ytt’ i betydelsen bajs. Jag minns att han t ex under en bilresa påpekade att även kungen och drottningen ’hade ytt’, dvs de var egentligen inte bättre än vi. Båda mina föräldrar var urbota smålänningar så det är möjligt att ordet är strängt dialektalt. Mitt minne säger mig att jag upplevde ordet som mycket vasst och fult, betydligt fulare än skit, och att pappa därmed bara var pinsam. Jag hörde aldrig någon annan använda det.”
","jfr":[]} {"baseform":"yttersta","wordforms":["det"],"text":"(euf) samlag. ”Flörten kan gå från en lätt provocerande, något förälskad blick, från en svag, skenbart oavsiktlig beröring genom alla möjliga kärlekslekar, kyssar, smekningar och omfamningar ända till s k otuktiga beröringar och retningar, såvida man icke låter det komma ända till det yttersta.” (Forel 1942)
","jfr":[]} {"baseform":"yvare","wordforms":[],"text":"se under hyvare.
","jfr":[]} {"baseform":"yxa","wordforms":["köttyxa","hugg"],"text":"(sym) kuk för dess huggande och klyvande förmåga. I uttryck som sätta yxan i huggkubben. Se även hugg och stridsyxa. Diplomaten och skalden Johan Gabriel Werving (ca 1677—1715) återkommer gång på gång i sitt rika bildspråk till bl a den klyvande yxan som t ex i följande historia: ”1. En Timmerman som höll uppå/ En wällug Stock i tu att klyfwa,/ Han greep sig an och flåste Hå!/ Hwar gång han yxan månde drijfwa./ Hans Hustru sade, Gubbe min,/ Hwij måste du med Hå! så yrckia?/ Jo Hå! det geer mig större styrckia/ Och hugget går des längre in. 2. Om natten då den gode Man/ Fick lust att gantas [roa sig] med sin Qwinna,/ Nu tarfwas Hå! om du det kan,/ Sad’ hon, så lär du längre hinna./ Neij, swarad’ han, du dig bedrog,/ Det wore Hå! omsunst spendera:/ Jag ärnar eij dig klyfwa mera,/ Ty du äst redan klufwen nog.” Norsk slang har, enligt Tryti (1985) ”øksen (i treet) om en seksuelt lysten mann.”
","jfr":["hugg","stridsyxa"]} {"baseform":"yxbasen","wordforms":[],"text":"(sym) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"yxhugg","wordforms":["hugg."],"text":"(sym) 1 fitta av det jack som bildas då yxan (se do) träffar t ex huggkubben. Se även hugg. 2 bak, ända.
","jfr":["hugg"]} {"baseform":"yüheng","wordforms":[],"text":"(kin) penis. ”Bevekande ord och en mild röst väcker/ den som är romantisk./ Och beröring av yüheng/ den som är kättjefull...” ( Wu Hsien i Kärlekens Tao 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"zabourah","wordforms":[],"text":"(arab) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"zahet","wordforms":[],"text":"(sl) slangopedia.se har ”stick, dra åt helvete m m” och \"främst ett göteborgskt uttryck\".
","jfr":[]} {"baseform":"zakila","wordforms":[],"text":"(bask) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"zappa","wordforms":[],"text":"1 (nyo) ”att byta sexställning”. (SAO 2013) Folkmun.se har \"porrsurfa\".
","jfr":[]} {"baseform":"zayin","wordforms":[],"text":"(hebr) penis.
","jfr":[]} {"baseform":"zebbi","wordforms":[],"text":"(sl) egyptiska för min kuk men används också för fuck it! (fy fan.)
","jfr":[]} {"baseform":"zeligofili","wordforms":[],"text":"(grek) att bli upphetsad av avund eller svartsjuka. Jämför zelotypia.
","jfr":["zelotypia"]} {"baseform":"zelotypia","wordforms":[],"text":"(grekiska zelos; ivrig, pigg) överdriven svartsjuka.
","jfr":[]} {"baseform":"zenci","wordforms":[],"text":"(för sl) använt som svordom i invandrartäta områden. Turkiskan har skällsordet zenci; neger, nigger.
","jfr":[]} {"baseform":"zeppelinare","wordforms":[],"text":"ett sorts luftskepp, uppkallat efter tysken F v. Zeppelin som 1898—1900 byggde ett luftskepp som flög med en hastighet av 29 kilometer i timman. Dessutom uppstod det lätt explosioner i de gasdrivna zeppelinarna. 1 (sym) kondom. 2 kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"zero fucks","wordforms":[],"text":"(sl) att inte bry sig om något dvs man skiter i allt.
","jfr":[]} {"baseform":"zhopa","wordforms":[],"text":"(ry) rumpa, röv.
","jfr":[]} {"baseform":"zibbe","wordforms":["zibbi"],"text":"(för sl) arabiska för könsorganen i invandrartäta områden.
","jfr":[]} {"baseform":"zigenarstol","wordforms":["stol"],"text":"(sym) att skita utomhus i sittande ställning (på huk). Se även stol (1).
","jfr":["stol"]} {"baseform":"zig-zig","wordforms":[],"text":"(eng sl) knull. Från franskan. Ursprungligen militärt.
","jfr":[]} {"baseform":"zina","wordforms":[],"text":"(arab) utomäktenskapligt sex inom islam.
","jfr":[]} {"baseform":"zingo","wordforms":[],"text":"(för sl) knull.
","jfr":[]} {"baseform":"zip","wordforms":[],"text":"(för sl) skita (strunta) i.
","jfr":[]} {"baseform":"zizi","wordforms":[],"text":"(fra) penis. I Frankrike ett lika smeksamt som neutralt familjeord.
","jfr":[]} {"baseform":"zizze","wordforms":[],"text":"(ita) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"zokugo","wordforms":[],"text":"(jap) enligt Réne Andersson (Fil. Dr. Japansk litteratur) vulgärspråk. \"Det formella ordet för fula ord är akutaigo på japanska, men det är primärt en litterär eller lingvistisk term. Används alltså inte i vardaglig konversation.\"
","jfr":[]} {"baseform":"zon","wordforms":[],"text":"(euf) rövhål. ”Ååååh, nu var han nästan helt inne i henne, i den förbjudna zonen.” (Drougge 1998/2003)
","jfr":[]} {"baseform":"zonah","wordforms":[],"text":"(hebr) enligt Sjöberg (2014) \"ett fruktansvärt svårbestämt” ord. Ordet tycks beteckna en kvinna med oönskat sexuellt beteende och används ofta i bemärkelsen ’hora’ (till exempel i Hosea 1-3). Samtidigt verkar roten znh när den förekommer som verb användas om kvinnor som vägrar ha sex med sina äkta makar (vilket troligen är fallet i Domareboken 19).”
","jfr":[]} {"baseform":"zooerasti","wordforms":[],"text":"(grekiska zoon; levande väsen, djur och erastes; älskar) samlag med djur. Människan har i alla tider, ofta i brist på mänsklig partner, sökt sig till djuren. Som partner till kvinnan kan nämnas björn, tjur, varg och åsna. För mannen har främst get, ko och sto tjänat som sexobjekt. I Uppslagsbok i sex (1967) berättas att försummade haremskvinnor lät smuggla in lystna babianer till sig och kring Nilen var det ett omtyckt mansnöje att rulla över en krokodil på rygg och våldta den. Detta ansågs tillförsäkra mannen en osviklig potens långt upp i åren. Se också tidelag.
","jfr":["tidelag"]} {"baseform":"zoofili","wordforms":[],"text":"(grekiska zoon; djur och philia; kärlek, dragning till) tvångsmässigt behov av sexuellt umgänge med djur. Att betrakta djurs könsorgan eller parning upphetsar vissa människor (både män och kvinnor) erotiskt ibland ända till orgasm. Denna lustkänsla kan, men behöver inte, leda till sodomi*.
\nKinsey har kommit fram till att 6 % av alla män, särskilt lantbor, i 10—20-årsåldern någon gång haft könsumgänge med djur. Fenomenet finns beskrivet redan i antiken och verkar idag vara vanligast mellan kvinnor och sällskapsdjur. I Sverige är det lagligt att ha sex med djur så länge djuret inte skadas. \"Zoofiler, djurälskare, är väldigt noga med att inte blandas ihop med bestialister*. De senare tvingar sig på djuren sexuellt, anser zoofilerna.” (Bäsén 2006) ”Hundar i flickhål. Domesticerad undersökning av fitta, skrev*. De flåsade, och deras nit var dogmatisk, de slickade henne ren, ett tvingande drev. Hon tyckte sig höra ett gemensamt skall; flickans skrev åt alla.” (Mara Lee: Genre P, Perversioner 1983) Se åven avisodomi, androzooner, sodomi och tidelag.
","jfr":[]} {"baseform":"zoolagni","wordforms":[],"text":"(grekiska lagnos; vällust) sexuell stimulans genom att smeka djurs könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"zoosadism","wordforms":["sadism"],"text":"(grekiska zoon; djur) djurplågeri, ibland sexuellt motiverad. Se även sadism.
","jfr":["sadist"]} {"baseform":"Zopfabschneider","wordforms":[],"text":"(tyska Zopf; hårfläta och abschneider; avskärare) föråldrat uttryck för en sexuell perversion som yttrar sig i att män känner lust att skära av och stjäla delar av kvinnors hår. Uttrycket lanserat av den tysk-österrikiske psykiatern Richard von Krafft-Ebing (1840—1902) i hans Psychopatia sexualis (1886).
","jfr":[]} {"baseform":"z-ordet","wordforms":[],"text":"(so) har sin direkta motsvarighet i n-ordet (se do). Här står det för zigenare, zigenardjävel och i artikeln \"Förbereder barnen på rasism: Är orolig för fysiska attacker\" (SvD Idagsidan 26 augusti 2022) berättar Nadja Grönfors, utifrån sina fyra söner, 7-11 år gamla, att hon inte vill att de ska råka ut för att kallas för z-ordet. \"Jag har tydligt talat om att det inte är acceptabelt, att de ska ignorera om någon säger det [...] Jag har förklarat att det är ett skällsord. Att vi är romer, inte några zigenardjävlar.\"
","jfr":[]} {"baseform":"zorra","wordforms":[],"text":"(spa) fitta, hora, slyna, luder, räv. (se do) I SvD Kultur 7 maj 2024 presenterar Ellinor Skagegård några av de deltagande låtarna i den första semifinalen i Eurovision Song Contest i Malmö bl a bidraget från Spanien: \"Spaniens låt 'Zorra', vilket betyder ungefär det som Fröken Snusk skrek på en repetition (h*ra)...\" Ordet förekommer med samma betydelse i förortslang.
","jfr":[]} {"baseform":"Zote","wordforms":["Zotte"],"text":"(ty) fitthår. Tyskan har också Zote; oanständig vits.
","jfr":[]} {"baseform":"zubbi","wordforms":[],"text":"(för sl) 1 kuk. 2 (so) skitstövel.
","jfr":[]} {"baseform":"zubrak","wordforms":[],"text":"(arab) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"zubzub","wordforms":[],"text":"(för sl) knull.
","jfr":[]} {"baseform":"zuiki","wordforms":[],"text":"japanska retningsringar som man trär över penis för att öka den sexuella känslan. Jan Ivarsson i Simrishamn berättar att zuiki på 40-talet kallades för kamelöga. Detta pga formen och för att de var utrustade med hår som liknade ögonfransar.
","jfr":[]} {"baseform":"zut","wordforms":[],"text":"(fra) djävlar. \"Man begår dock ett allvarligt misstag om man tror att Haddock svär, att han använder regelrätta svordomar. Ingenstans i de franskspråkiga originalalbumen förekommer någon enda riktig svordom (med undantag av det ack så milda zut, som väl bäst äversätts med 'tusan').\" (Wahlberg 2020)
","jfr":[]} {"baseform":"zätor","wordforms":[],"text":"(so) öknamn, skällsord till zigenare/romer speciellt då om tiggande sådana.
","jfr":[]} {"baseform":"Å hana","wordforms":["Åharrenadå"],"text":"(svr) Lars-Gunnar Andersson (2021) menar att uttrycket Å hana är en förkortning av Å harrenadå och \"ett kraftuttryck som markerar att man är förvånad eller imponerad, eller möjligen förfärad\". Andersson tolkar också harrena eller herrena som herren i betydelsen gud. Han menar också att \"de flesta uppfattar nog å harrenadå som en svordom, medan kortformen å hana* snarast betraktas som ett vardagsuttryck\".
","jfr":[]} {"baseform":"åderdase","wordforms":[],"text":"(sl) kuk. Se också dase.
","jfr":["das"]} {"baseform":"åderpåk","wordforms":["åderpåle","åderstock"],"text":"(sl) kuk. ”Han rammade ner sin åderpåle i hennes svalg, och med ena handen knep han nu igen hennes näsa.” (Wahl 2002) ”Lägg märke till att huden på penisen saknar underhudsfett. Därför syns talgkörtlar och blodådror väldigt tydligt. Det är ingen slump att kuken ibland brukar kallas för åderpåle.” (Forssberg 2004) ”Åh, så det rycker i min välluståder! Nu pumpar den in sin saft i min kärleksgudinna.” (Chorier 1967) Se vidare påk, påle, stock och vällust.
","jfr":[]} {"baseform":"ådrige","wordforms":["den"],"text":"(sl) kuken. Se förklaring under åderpåk.
","jfr":[]} {"baseform":"åjete","wordforms":[],"text":"(dial) känna åjete; vara sugen på, känna åtrå. (Ögl)
","jfr":[]} {"baseform":"åk","wordforms":["åka","åka (över)"],"text":"(sl) 1 knull, knulla. Åka (hiss, flottstång, köttkälke). Även åka (över) om ett hårt, känslolöst och snabbt avklarat samlag där kvinnan åks över i dubbel bemärkelse. ”— Nu först förstår jag vad det betyder att åka på tummen, sa hon.” (Olofsson, Kärlek 13/1970) 2 det åker för någon; någon får orgasm, utlösning. 3 hon har åkt dit; blivit gravid. 4 åka skinnhiss; runka. 5 åka till sjunde himlen, åka över floden; dö. 6 åka över; förföra.
","jfr":[]} {"baseform":"åker","wordforms":[],"text":"(met) om kvinnans könsorgan i oplöjd åker; där ingen plog* kört fram. ”Iiiih, tjöt han och körde fram och tillbaka på sin oplöjda åker, tills det ångade från det otränade skötet.” (Martinus, Kärlek 10/1968) ”Så skickligt hade han vattnat min åker, att inte en droppe kom fel.” (Chorier 1967)
\nLaqueur (1994) citerar Ambroise Paré, enligt Laqueur sin tids främste kirurg, när denne ger prov på renässansens invecklade metaforer om fortplantning i sin bok Oeuvre (Paris 1579): ”Om du finner henne svår att sporra [...] och odlaren inte fritt kan gå in i (plöja) naturens åker”, står det i den franska upplagan, som, med Laqueurs ord, ”blandar bilder från jakten med vad som tycks vara aristoteliska liknelser av skötet med en åker”. ”Senare försökte hon bli drottning i Polen. Det föll bl a på hennes ovilja att ta en gemål. Hon ville inte att en man skulle bruka henne som sin åker och hon dog sannolikt som oskuld.” (Drottning Kristina — för alltid aktuell. YA Kultur & Nöje 27/2-2005)
\nAtt åker är en gammal metafor för kvinnolemmen framgår av att redan den romerske skalden Ovidius (43 f Kr—18 e Kr) använde uttrycket könsåker, något som professorn i anatomi Lars Roberg (1718) menar är en värdig liknelse.
","jfr":[]} {"baseform":"ål","wordforms":[],"text":"fornsvenska al. Gemensamt germanskt ord t ex engelska eel och tyska Aal. 1 (sl) kuk. ”I mina byxor hade jag fått en elektrisk ål. Gode Gud, vad som helst utom för tidig sädesavgång!” (Bo Nilsson, Kärlek 4/1965) ”...när jag luftkysste henne med samma läte igen och när jag viskande i hennes öra förklarade att jag ägde en vrenskande, stygg ål som kunde härma gäddans slag bara den gavs en trång liten vik att simma in i.” (Brunner 2002) ”Hans stora organ var rörligt och levande som en het ål, tänjde ut sig och gled in i långa mjuka ryck, bit för bit för att först inne i mig återta sin egentliga fruktansvärt svällande form.” (Enmark, Kärlek 3/1965) 2 dra skinnet av ålen; runka, onanera.
","jfr":[]} {"baseform":"ålahue","wordforms":["ålahoe","ålarens"],"text":"(sk) 1 när någon är så skitnödig att korven sticker ut därbak som ett ålhuvud. 2 ( so) idiot, dumskalle.
","jfr":[]} {"baseform":"Ålandskille","wordforms":[],"text":"(sl) spela Ålandskille; runka. Thesleff (1912) har ”Ålandstjille; masturbari”.
","jfr":[]} {"baseform":"ålbete","wordforms":["ålabete","bete."],"text":"(sk o so) otroligt ful och osexig tjej. Se även bete.
","jfr":["bete"]} {"baseform":"ålkista","wordforms":["kista"],"text":"(sym) kvinnans könsorgan. Fiskredskap för fångst av ål*. Se även kista.
","jfr":["kista"]} {"baseform":"ålrens","wordforms":["ålarens"],"text":"(sk o so) idiot, dumskalle.
","jfr":[]} {"baseform":"ålskinn","wordforms":["skinn"],"text":"(sym) knullgummi*. Se även skinn.
","jfr":["skinn"]} {"baseform":"ålå","wordforms":["hale."],"text":"(dial) Rietz (1867) har ordet i betydelsen ”svans, stjert”. Fornsvenska hali; svans. Se även hale.
","jfr":["hale"]} {"baseform":"åma","wordforms":[],"text":"(dial) Rietz (1867) har västgötska för ”utdunsta elak lukt”. Och han ger exemplet: ”nu åmmar du så”, dvs nu fjärtar du så att det luktar illa”. Åmma på; blåsa på.
","jfr":[]} {"baseform":"åra","wordforms":[],"text":"1 (sl) kuk. ”Min styråra doppades i ett, i ett, i det plaskvåta akterkastellet*. Först ett tag här, sen ett tag där. [...] Å härligt, härligt är det att styra ut på det vida havet.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) Engelsk slang har have an oar in another’s boat; ha kuken i en annan mans kvinna. 2 (sl) dra in (ta upp) årorna; dö. ” I så fall har han tagit upp årorna, paddlat färdigt om man så säger...” (Persson 2005)
","jfr":[]} {"baseform":"årder","wordforms":[],"text":"(sym) kuk. Enligt NEO ”ett krokformat redskap avsett att dras genom jorden för att luckra upp denna”. Ordet från Eben Thysell (f 1928) i Norrköping som berättar att ”min svärfar (på Harstena) använde årder in på andra halvan av 1900-talet”. Bidragsgivaren säger sig också ha hört ”hem och dra årder”; runka. Harstena; ö och fiskeläge i Gryts skärgård, Östergötland. Jämför plog.
","jfr":["plog"]} {"baseform":"Årjäng","wordforms":[],"text":"(sl) onani, runk. Årjäng ort i Värmland, men här ordlek på åra och gäng, jäng. Jämför gänga.
","jfr":["gänga"]} {"baseform":"åskvigg","wordforms":[],"text":"åskblixt. Duerr (1998) berättar att i teglet i nordtyska bönders korsvirkeshus infogades ofta en åskvigg (fallos*) och en kvarn* (vulva).
\n","jfr":[]} {"baseform":"åsneknullare","wordforms":[],"text":"
(so) enligt flashback.se om \"invandrare, främst från södra Europa.\"
","jfr":[]} {"baseform":"åsnepiss","wordforms":[],"text":"(lmo) om svagt lankigt kaffe.
","jfr":[]} {"baseform":"åsneål","wordforms":["åsnelem"],"text":"(sl) stor kuk. ”... en hästs styrka och en åsnas lem...” (de Sade 2005/1785) Se vidare ål och lem.
","jfr":[]} {"baseform":"åsneöron","wordforms":["öra"],"text":"(sym) tunna, slappa kvinnobröst. Se även öra (2).
","jfr":["öra"]} {"baseform":"åsninna","wordforms":[],"text":"prostituerad i Pompeji, staden som gick under vid Vesuvius utbrott år 79 e. Kr. ”Asellina själv — Åsninnan betyder det, det är ett artistnamn, åsnor har rykte om sig att ha stor sexuell aptit, som våra dagars kaniner...” (Lundgren 2001)
","jfr":[]} {"baseform":"åstad","wordforms":[],"text":"(euf) bort, iväg från platsen. ”Hon ska åstad.” 1 hon ska gå på toaletten. 2 hon är havande. \"Mor Hanna hade nästan trott, att svägerskan inte skulle åstad mer, så att återtjänsten inte skulle komma ifråga.\" (Mor Hannas sötost ur Moberg 2023)
","jfr":[]} {"baseform":"återförsäljare","wordforms":[],"text":"(lmo) prostituerad*.
","jfr":[]} {"baseform":"återvinning","wordforms":[],"text":"(sl) 1 spya*. Se vidare under spy. 2 en avlagd sexpartner som man återupptar förhållandet med.
","jfr":[]} {"baseform":"åtrå","wordforms":[],"text":"av å; till och trå; längta, tråna. Att ha starkt begär till någon eller något. ”Hist.: sedan 1559.” (NEO) ”Men jag älskar att känna en man jag älskar tränga in i mig, och jag känner detsamma även om det bara är en man jag åtrår mycket men inte säkert älskar.” (Hite 1977) ”Å är Återhållsamhet men Åtrå även/ blir hon alltmer svår — hjälp till med näven.” (Tankekorn) ”Hon drömmer och ber om att lustens ledsagarinna ska sänka er båda in i rubinröd åtrå och föra er långt bort från den platta kärlekens marker, långt bort från Bingolotto och frysta grönlandsräkor.” (Måtte jag vilja ikväll. Ottar 2/96) \"Man kan tro det, ty Johannes Ingelsson har en grann hustru, åtrådd av många innan hon blev hans.\" (Man och hustru emellan ur Moberg 2023) \"...det kyrkliga fördömandet av all slags eros, liksom inställningen att kvinnans enda syfte när det gäller det intima livet är att se till att barn föds och göra så att männen inte behöver 'brinna av åtrå'.\" (Västerbro 2025 s 100) Se även under mek.
","jfr":["mek"]} {"baseform":"åtta","wordforms":[],"text":"(sl) slå en åtta; pissa. Jämför under sju.
","jfr":["sju"]} {"baseform":"äa","wordforms":["äha"],"text":"se aa.
","jfr":[]} {"baseform":"äckel","wordforms":[],"text":"(so) en obehagskänsla som påminner om illamående. Vanligen orsakad av ett motbjudande sinnesintryck. Tyska Ekel med samma betydelse. 1 pedofil*. 2 homosexuell*. 3 bisexuell*.
","jfr":[]} {"baseform":"äckelbobba","wordforms":[],"text":"(so) vidrig, äcklig person.
","jfr":[]} {"baseform":"äckelgubbe","wordforms":["gubbe"],"text":"(so) pedofil*. Se även gubbe.
","jfr":["gubbe"]} {"baseform":"äckelmagad","wordforms":[],"text":"(sym) när något är så äckligt att man är spyfärdig.
","jfr":[]} {"baseform":"äckelpotta","wordforms":[],"text":"gammalt skällsord använt om en alltigenom vidrig person. Se också potta.
","jfr":["potta"]} {"baseform":"ädel del","wordforms":["ädlaste del"],"text":"(euf) könsorgan. Ädel; förnäm, utmärkt. ”År 1609 lade exempelvis en välbeskänkt värdshusbesökare upp ’sa partie honteuse sur un tranchoir’ (’sin ädla del på en skärbräda’) och uppmanade sin supbroder att göra detsamma så att man skulle kunna se vem som hade den största.” (Duerr 1998) ”Den härlige ynglingens ögon gnistrade av eld och blickar och rörelser uttryckte höjden av hänförelse, vilken jag började dela nu när jag kände honom i mina ädlare delar.” (Cleland 1964/1749)
\n\"Gamla sägner berättar att det ligger en jätte begravd i Gröstorp. Jätten sträcker ut sig i både tiden och landskapet, från våtmarken vid Tommarpsån och upp över kullarna norrut. Stenstuan, jättens hjärta, en gravhög från bronsåldern och jättens ädlare del en sten som restes under järnåldern. Våtmarkerna vid jättens fötter fanns här genom hela forntiden och det viskas om guldringar som hittats här. Det vilar en jätte i landskapet.\" (Maria Heijbel, Österlens museum) Norsk slang har ”mine edlere deler” och ”min aller edleste del”.
\n","jfr":[]} {"baseform":"ädelsten","wordforms":[],"text":"
(sl) se under sten, stenar.
","jfr":[]} {"baseform":"äga","wordforms":[],"text":"(euf) 1 äga någon; könsakt. Ha, rå om. ”Hon: —Tro inte att du äger mig bara för att du ägt mig.” Nyström (1910) berättar: ”Hon (21-årig bildad affärsanställd kvinna) meddelade, att då hennes fästman, ’som alltid lefvat återhållsamt, nyligen bad mig att få äga mig helt, nekade jag ej; jag älskar honom, det var ej någon låg sinnlig känsla, som föranledde mitt medgifvande’.” ”—Jag vill äga dej. Så säger han också. Det är struntprat. Människor kan aldrig äga varandra, man kan vara ense om en sak, ha någonting gemensamt, men en människa kan aldrig äga någon annan.” (Holm 1965) \"Derföre förde hon ofta Krig och gaf sin Herre många länder; men åt sig sjelf tog hon i hemlighet alle de män, som hon fann angenäme; och dödade dem, sedan hon egt dem en tid,\" (Almqvist 1960 s 105) 2 (sl) äga fitta; flickvän, fästmö, hustru, älskarinna.
","jfr":[]} {"baseform":"ägg","wordforms":["ovarium. "],"text":"(sl) 1 två ägg i korgen (pungen); testiklar. ”Vi smekte den, rullade hans ägg och kramade hans stång som kändes alldeles het i våra händer.” (Salten 2009) 2 lägga ägg; skita. ”Så fort jag tagit emot den började libertinen sin operation, han slukade snarare än åt det fina, helt färska lilla ägg som jag just hade värpt åt honom...” (de Sade 2005/1785) Se även värpa. Norskan har legge egg för att fisa, fjärta. 3 små bröst i olika varianter, som hårdkokta; små hårda bröst, löskokta; små lösa bröst samt (vänd)stekta; små platta bröst. Norsk slang har påskeegg. 4 könscell hos kvinna. ”Hist.: sedan 1778.” (SO) ”Kännedomen om människans befruktning blev givetvis icke allmän egendom förrän man upptäckte det mänskliga ägget och detta skedde först med säkerhet 1828 [jämför under äggledare] av von Baer.” (Olsen 1950) Norskan har legge egget om man som gör kvinna gravid. Se även ovarium. 5 bildlikt om transpersoner som ännu inte accepterat sin läggning eller inte är medveten om den. När de så slutligen kommer ut sägs det att ägget kläckts. Se också under trans och komma ut. 6 (so) ditt jävla ägg; din jävla typ. Också om hårlös, flintskallig man och i uppmaningen lägg ägg; lägg av.
\n","jfr":["komma ut","legge","trans","egg","lägg ägg","värpa","påskeegg","legge egget"]} {"baseform":"ägga","wordforms":[],"text":"
(sl) 1 fjärta. 2 skita.
","jfr":[]} {"baseform":"äggalåda","wordforms":[],"text":"(sk) stinkande vagina. Se också låda.
","jfr":["låda"]} {"baseform":"äggfis","wordforms":["äggafis"],"text":"(sk) stinkande fis*.
","jfr":[]} {"baseform":"ägghållare","wordforms":["hållare"],"text":"(sym) pung*. Se även hållare.
","jfr":["hållare"]} {"baseform":"äggig","wordforms":[],"text":"(för sl) dum, tönt.
","jfr":[]} {"baseform":"äggis","wordforms":[],"text":"(sl) stinkande fjärt*.
","jfr":[]} {"baseform":"äggkasse","wordforms":[],"text":"(sym) kvinnans underliv. Äggstock hos fjäderfä. Detta enligt Byrman (1989) som ger exemplet ”hon har haft honom i äggkassen ordentligt”, vilket lett till att hon blivit gravid. OFVG har äggkass(e); viss del av hönsgump. Se också gump och kasse.
","jfr":[" kasse"," gump "]} {"baseform":"äggledare","wordforms":[],"text":"italienaren Gabriello Fallopio (död 1562) var den förste som ingående beskrev kvinnans äggledare. Därför kallas de också ibland för fallopios rör. Först kallades äggledarna för kvinnliga testiklar och inte förrän 1662 fick de sitt nuvarande namn.
","jfr":[]} {"baseform":"ägglossning","wordforms":[],"text":"sker när ett moget ägg en gång i månaden lämnar äggstocken*. Enligt SO är ordet ”hist.: sedan 1932”. \"Jag börjar närma mig klimakteriet men i cykeln är det klockrent när jag har ägglossning, då blir jag enormt upphetsad och sedan precis före mens.\" (Kalmér 2022 s 16)
","jfr":[]} {"baseform":"äggmög","wordforms":["äggmök"],"text":"(sl) illaluktande fjärt. Jämför mög, mök.
","jfr":["mög, mök"]} {"baseform":"äggröra","wordforms":[],"text":"(sym) stinkande, lös prutt*.
","jfr":[]} {"baseform":"äggstockar","wordforms":[],"text":"kvinnans båda könskörtlar belägna på varsin sida om livmodern*. Ordet ”hist.: sedan 1697”. (SO) Se även ovarium.
","jfr":["ovarium"]} {"baseform":"äggsås","wordforms":[],"text":"(sl) se under sås.
","jfr":[]} {"baseform":"äggvita","wordforms":[],"text":"(sym) sperma*. ”Det är en konstig smörja, ungefär som äggvita. Äckligt och kletigt som löskokta ägg till frukost.” (Hite 1982)
","jfr":[]} {"baseform":"äggvärmare","wordforms":[],"text":"(lmo) kalsonger*. Tyskan har eierwärmer för samma plagg.
","jfr":[]} {"baseform":"äkta levnad","wordforms":[],"text":"fornsvenska äkta, echta, äkte, medelnordtyska echte; genom äktenskap förenad. \"Edgard Kyren med sin fru Katarina [S:t Brittas dotter] lågo kalla vintren på bara golvet särskilt, fast hon var 18 år. Men [de] kunne ej förmås till äkta levnad,...\" (Linné [1700-t] 2022 s 65)
","jfr":[]} {"baseform":"äktenskap","wordforms":[],"text":"fornsvenska ækte(n)-, æktaskap, danska egteskab. Lån från medellågtyska echteschap. ”Hist.: sedan 1433 (Kalmar stads tänkebok).” (SO) ”Leva under äktenskapliga former”; enkätsvar från 32-årig man, som säger sig använda uttrycket när han talar med sin svärmor om samlag inom äktenskapet. \"Hassaniycharaberna i Afrika ha vad man kalla ’trefjärdedelsäktenskap’, som bestå däri, att hustrun är lagligen gift med mannen för tre dagar av fyra; så att hon är fullkomligt fri den fjärde, då hon må skänka en vän sin gunst.” (Nyström 1921)
\nVitt äktenskap; äktenskap där samlag mellan makarna inte förekommer. ”Och jag har varit honom trogen under alla år, även när vårt äktenskap blev vitt.” (Drougge 2003) Kress (1905) har vildt äktenskap: ”Det finnes, såsom allom bekant, en medelväg mellan att vara gift och att vara ogift, nämligen att lefva i konkubinat* eller så kalladt vildt äktenskap.” Se också beblandelse, omfamning och umgänge.
","jfr":["umgänge","äktenskapligt samliv"," beblandelse, omfamning"]} {"baseform":"äktenskaplig omfamning","wordforms":[],"text":"se omfamning.
","jfr":[]} {"baseform":"äktenskapliga plikten","wordforms":[],"text":"(euf) att som äkta maka (någon enstaka gång även make) ställa upp på maken/makans sexuella krav. \"Med synnerlig hänsynslöshet och brutalitet behandla ett stort antal män sina hustrur ifråga om fordran på samlag, den s k äktenskapliga plikten; och fråga ej efter hustruns önskan eller hälsa och krafter, varigenom de grundligt förstöra all kärlek och ömhet.” (Nyström 1921)
\nDenna plikt gällde fordom även mannen, åtminstone om man får tro Bengtsson (1994), som berättar att franska domstolar ända fram till 1677 kunde beordra offentligt samlag inför sittande rätt i samband med äktenskapliga tvister. Visade sig mannen inte vara potent nog att fullfölja akten, hade kvinnan rätt att upplösa äktenskapet. Men uppvisade han tillräckligt stor mannakraft, lades målet ner.
\nÄven om man i Sverige inte gick så långt som till samlag inför sittande rätt, så hade man ändå sätt att utröna om en man kunde utföra sin äktenskapliga plikt. ”Skrivelsen hade inlämnats i ett skilsmässomål till Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs härads laga sommarting i Kvistrum år 1806. [...] ’Jag undertecknad har på begäran synat, besiktigat och visiterat rusthållaren Rasmus Rasmusson i Balinsdalen på sin Penis, som befinner sig i följande Situation, nämligen endast 2 1/2 tum lång och ungefärligen 1 tum i diameter, förhuden mycket tilldragen öfver Caput [huvud], Tisticula mycket små och hopkrumpen och för öfrigt Penis af mycket dålig Couleur och föga fallen för någon Erektion. Ehuru ofvan förmälte Rasmus Rasmussons Membrum Virile på två och en halv tum icke håller den af M W Consistorium utsatta mått kan jag dock icke med säkerhet förklara, att den Ad Propagationem är alldeles incapabel, hvilket härmed på aflagd ed intygas. Uddevalla den 3 mars 1806 J. O. Sandbeck Regementsfältskär vid Kongl. Bohusläns Infanteriregemente’.” (Hansson 1994)
","jfr":[]} {"baseform":"äktenskapligt samliv","wordforms":["umgänge"],"text":"(åld) se umgänge och samliv.
","jfr":[]} {"baseform":"äktenskapsbrott","wordforms":[],"text":"otrohet inom äktenskapet. Tidigare hade den som begått äktenskaspsbrott kommit undan med böter eller skamstraff, men när Karl XI införde mosaisk lag (1607-1608) dömdes brottet efter bibelns 3 Mos 20:10: \"Om en man begår äktenskapsbrott med en annan mans hustru, skall både äkternskapbrytaren och äktenskapsbryterskan straffas med döden.\" NEO har ordet ”hist.: sedan 1755”. Enligt 1864 års strafflags beteckning på hor* och tvegifte.* 1937 avskaffades straffet för horsbrott och bara tvegifte kvarstod som äktenskapsbrott. 1942 överfördes tvegifte till brottsrubriceringen ”brott mot familjen” och därmed försvann termen äktenskapsbrott ur lagstiftningen. ”Faktiskt begick jag äktenskapsbrott och blodskam* med honom varje dag i mina tankar, vilket i grund och botten var lika brottsligt som jag i verkligheten hade begått synden.” (Defoe 1944/1720) \"Så började min bana som äktenskapsbryterska. Elis var mig en god medtävlare. Vi betraktade varandras affärer med ett löje och kom ständigt med lustiga pikar och putz.\" (Burman 2021 s 164)
","jfr":[]} {"baseform":"äkä","wordforms":[],"text":"(dial) säger gotlänningen om ”lössläppta” hundar, något som Rietz (1867) vill ha till att ”göra sitt tarv*”.
","jfr":[]} {"baseform":"äldras","wordforms":[],"text":"(euf) åldras här pga graviditet. Uppgift från man (f 1906 och från Kalix) som ger följande exempel yttrat av hans far född 1878: ”Ja, så började hon äldras, och då gifte hon sig med Simon.” (Byrman 1989)
","jfr":[]} {"baseform":"äle","wordforms":[],"text":"(åld so) enligt SAOB skällsord för person, avskrap, avskum. Fsv äla; föremål för gäckeri, sv dial äl(e); lymmel, idiot. \"Sadana ett grofft beest och skogzäle, som är föga bättre än ett oskiäligt creatur.\" (Konung Gustaf den Förstes Registratur, utg af Riksarkivet 1-29 Sthlm 1861-1916)
","jfr":[]} {"baseform":"älg","wordforms":[],"text":"(sl) möta älgen; spy.
","jfr":[]} {"baseform":"älgklubba","wordforms":[],"text":"(sl) stor skitkorv. Jämför klubba.
","jfr":["klubba"]} {"baseform":"älgknoge","wordforms":[],"text":"se under trillingnöt.
","jfr":[]} {"baseform":"älska","wordforms":[],"text":"fornsvenska ælska. Söderwall (1914) presenterar ordet som älska, hafva kär. Ett nordiskt ord troligen bildat av ett germanskt verb med betydelsen att föda. Frisell (2021) har \"Kanske till samma rot med betydelsen 'brinna, lysa' som eld.\" Älska i betydelsen ha könsumgänge med någon ”hist.: sedan 1921”. (SO) Det går bra att älska varandra utan att därför älska med varandra och tvärtom. ”Jag tror att du vill knulla mig. Sätta på. Dra över. Inte älska med, det skulle förutsätta för det första kärlek och för det andra att jag var med. Älska med är den vidrigaste benämningen på lösa förbindelser jag vet. Jag förstår inte på något sätt hur man kan älska med någon man inte älskar.” (Terapi i Närstrid: Vanessa 2005)
\n\"Och ett purpurskimmer doftade ned såsom en Slöja öfver dem, och en sång klingade genom skimret. Och de började älska hvarann på ett sätt, som var i Gudabild; — ofantligt.\" (C J L Almqvist 1960 s150)
\n”Man kan älska barn, sanningen, skönheten, musiken, kärleken, konsten, livet. Man kan också älska en annan männska, och det händer att man samtidigt älskar med hjärtat och knullar med kroppen.” (Holm 1965) Engelska make love i bruk sedan 1600-talet. OFVG har älska; para sig med, betäcka (om tupp).
\nNågra manliga röster om ordet: ”När det varit ett enormt knull” (man 36); ”Romantiserande” (man 26); \"Positivt, men sorgligt slitet och missbrukat ord” (man 24). ”Ett äkta par sökte mig. När jag undersökt kvinnan, som hade ett i detta sammanhang likgiltigt lidande, kom vi att tala om hennes och mannens könsliv, och då sade mannen: — Doktorn förstår nog att jag är ledsen över det, men när jag ’älskar’ min hustru, ligger hon och läser tidningen.” (Fabricius-Møller 1946)
\n”Fråga: Varför använder doktorn uttrycket ’älska’ om könsakten? Älska är dock ett mycket vidsträcktare begrepp som också omfattar mycket själsligt. Svar: Det ni skriver är nog så rätt, men undan för undan har ordet ’älska’ i allmänt språkbruk fått två betydelser. I satsen ’Hans och Elsa älskar varann’ betyder älska något helt annat än när man säger: ’Hans och Elsa älskar tillsammans’. Var och en känner till skillnaden i betydelsen. Om vi bara hade ett kort ord för ’att stå i förhållande till varann’. Men det har vi inte och därför har vi tagit det lilla ordet ’älska’ och klarar oss med det, även om ni har alldeles rätt i, att älska i hög grad också innebär något själsligt. Men förresten: tror ni inte att det också behövs själ till könsakten? Jo, det gör det, om parterna verkligen älskar varann och älskar tillsammans.” (Fabricius-Møller 1950) ”Men jag älskar att känna en man jag älskar tränga in i mig, och jag känner detsamma även om det bara är en man jag åtrår mycket men inte säkert älskar.” (Hite 1977)
\n","jfr":[]} {"baseform":"älskare","wordforms":[],"text":"
fornsvenska älskare, isländska elskari; älskare, en som älskar. Uppgift från Söderwall (1914) som också har \"Älskare, en som står i kärleksförhållande till en qvinna\". Ordet \"Hist.: före 1520\". (NEO) Om man som har ett tillfälligt förhållande med en kvinna. Även om kvaliteten på samlagets utförande, t ex en eldig respektive usel älskare. Ordet ”hist.: sedan ca 1385 (Klosterläsning). (SO) ”När jag talar till min älskare kan jag göra det genom att smeka honom och smeka honom genom att tala till honom. Man har sina två uttrycksmedel — språket och den kroppsliga beröringen.” (Ahlmark Michanek 1962)
","jfr":[]} {"baseform":"älskarinna","wordforms":[],"text":"fornsvenska älskarinna. ”Hist.: sedan 1529 (Historia Trojana).” (SO) Främst om kvinna som har ett intimt förhållande med man hon inte är gift eller sammanboende med. ”Det är, ser du, den eviga historien, männen vill ha en älskarinna, som är förståndig och trogen, som ingenting kan inträffa med, och efter några månader, då de känna allt om henne, tråkar hon ut dem till döds.” (Ramos 1946) ”Lät från din syn försvinna,/ Movitz, Movitz,/ Hvar skymt utaf din älskarinna... (Bellman F E nr 52) \"Våren 1461 ska drottningen ha gått med på att bli hans älskarinna, och när hösten kom var hon gravid med Cuevas barn — till kungens stora förtjusning.\" (Bagerius 2017) \"Och när han derföre kom, såg han Ragnhild åter så from vid Harpans strängar. Då gladdes han af fröjd i djupet — och glömde hafvet. Ty nu såg han i henne Älskarinnan.\" (Almqvist, C J L 1960 s 70)
","jfr":[]} {"baseform":"älskelikt","wordforms":["älskelikit","älskeligkit"],"text":"(fsv) älskande, förälskad, kärleksfull, kärleksträngtande. Uppgift från Söderwall (1914).
","jfr":[]} {"baseform":"älskling","wordforms":[],"text":"enligt NEO är ordet ”hist.; sedan 1773”. Här smeknamn för kuk. ”Min älskling du är i min ros*”. Travesti på Evert Taubes (1890—1976) ”Min älskling du är som en ros.”
","jfr":[]} {"baseform":"älskog","wordforms":["älskogskrank;"],"text":"fornsvenska älskoghe, fornisländska elskhug; erotisk kärlek, kär person. I uttrycket älskogha vili; \"tillmötesgående af) [ngns] älskogsbegär.\" (Söderwall 1914) Från samma källa kommer älskogs luste; kärleksnjutning. Enligt SO ”hist.: sedan 1430-talet (Prosadikter fån Sveriges medeltid).” Ordet bildat av älska och håg, med bortfallet h i (h)åg. Tidigare även om Guds- och moderskärlek s k ren kärlek, men numera blott om könskärlek och då ofta med skämtsam anspelning.
\nI Ordspråksboken kap 7 berättas om Den omoraliska kvinnan: ”Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn: ’Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten. [...] Kom låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog’.” (Bib 1981) ”En fullsaftig ynglings nerver och ådror kunna hava onaturlig benägenhet till de rörelser och uttömningar av sädesvätskan som förefalla vid älskogsnjutningen.” (Nyström 1921) ”Men den (erotisk fantasi) har i gengäld förföljt mig länge, och den är alltid likadan utan variation — med undantag av en enda gång, då jag fick orgasm vid tanken på älskog med en präktig, imaginär son.” (Brøgger 1974) Även älskogskrank; kåt. ”Hist.: sedan 1777”. (NEO)
\nMin jämtländske sagesman (f 1929) berättar om en i och för sig begriplig missuppfattning av ordet älskog. I den handskrivna katalogen i ortens IOGT-bibliotek hade en bibliotekarie i början av 1900-talet som boktitel fört in ”Ung älgskog” för H Pontoppidans bok ”Ung älskog”. I sin roman Montecore (2006) tar Jonas Hassen Khemeiri upp både älgskog och vildhare (vildhavre).
","jfr":[]} {"baseform":"älskogsbrand","wordforms":[],"text":"se brand.
","jfr":[]} {"baseform":"älskogskrank","wordforms":[],"text":"kåt*. ”Hist.: sedan 1777.” (SO) Krank = sjuk. \"Han blev nu fåfäng, älskogskrank och sällskapssjuk. Han började gå på teater och hänga efter aktriser, klottra vers och låta trycka dem.\" (Boswell 1951)
","jfr":[]} {"baseform":"älskogslek","wordforms":[],"text":"se lek.
","jfr":[]} {"baseform":"älskogsmuskel","wordforms":[],"text":"se muskel.
","jfr":[]} {"baseform":"älskälvsbo","wordforms":["bo"],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. Ordet från Stefan Hammarén (Vita brevet 2006) där det bl a heter: ”... lega älskälvsboet krypinknackpå ...” Se även bo (1).
","jfr":["bo"]} {"baseform":"älva","wordforms":[],"text":"(euf) 1 bög efter engelska fairy; fe, älva. ”En kväll kom min mor in till mig när jag höll på att lägga mig. Hon sa att jag inte fick krama och kyssa min kompis (en tolvåring kamrat) längre. Jag frågade varför. Hon sa att det fanns älvor — eller snarare människor som var som älvor. Plötsligt fylldes världen med magi för en stund. [...] Men sen började hon en lång förklaring som jag inte begrep ett dugg av och talade om män som tycker om män istället för kvinnor.” (Hite 1982) 2 (sym) älva, elva, snor som rinner ur båda näsborrarna och bildar siffran elva.
","jfr":[]} {"baseform":"ämnesomsättning","wordforms":[],"text":"(lmo) ha god ämnesomsättning; spy, kräkas.
","jfr":[]} {"baseform":"ända","wordforms":["ände"],"text":"fornsvenska ænde, norska och danska ende; ett gemensamt germanskt ord t ex tyska Ende och engelska end. Slutet på någonting. Ordet ”hist.: sedan 1821.\" (SO) Men ända är äldre än så. Nordstrand (1973) har med följande utdrag från en bellmansk dryckesvisa (1700-t) ”Drick sista droppen; /Nu tumlar kroppen,/ Kom afund, skåda, kyss oss i änd\". Eller än kortare ända som i följande utdrag från S C Wallen, Samling av svenska visor vol 56, band 8,1767: \"Stryk herr Auctour nu om munnen och kyss för öfrigt mig i än.\" 1 ända är ett neutralt ord för den sak som kallas bak, men användandet av ordet kan ändå ta en ände med förskräckelse, något som följande exempel ur Stilblommor och grodor (Holmkvist 1962) vittnar om: ”Allting haver en ända, så ock Napoleon”, samt ”Ett metspö är upphittat av en fröken, som har en blykula i ändan”. ”Kraftiga ben, rundhöftad och svällande bred över ändan.” (Arendorff 1949) 2 (sl) bli mör i ändan; dö. 3 (euf) blöt i ändan; havande. ”... eller gick det för dig som för lappgumman som två gånger under livet blivit blöt i ändan och första gången glömt att fråga efter namnet på nybyggaren, och den gången hade det behövts för det blev en pojktölp, andra gången var det inte så noga.” (Pohjanen 1984)
\n","jfr":[]} {"baseform":"ändalykt","wordforms":[],"text":"
fornsvenska ändalykt, ändelökt; \"slut, i sht om lifvets slut el. sista tid.\" (Söderwall 1914) Men i fornsvenskan finns också betydelsen stuss. Uttrycket han mötte sin ändalykt; han är slut, död. 1 (euf) stuss, röv. Ordet sammansatt av ända, ände* och fornsvenska och svensk dialekt lykt; slut. Ordet känt i fornsvenskan i betydelsen stuss*. Lykt är en bildning till lycka; stänga. Ibland, vid t ex domstolsförhandlingar, talar om att ”förhandlingarna hölls inom lyckta dörrar”. ”Inte behöver min ändalykt bli större än den redan e av Guds försorg.” (Kallenberg 1999) \"Sonen går full med lungesot, enda sonen, dageligen spör sin ändalykt.\" (Linné [1700-t] 2022 s 61) \"Han har fått den på ett kontrakt mä den onde* förstås. Å dä kontraktet löper nog ut med tiden. Dä kommer att gå rackarn* illa på ändalykten.\" (Rackarens Johannes ur Moberg 2023) \"Den stoppade stolen var inte bara skön att sitta på, den gjorde att hon slapp frysa om ändalykten halvårsvis.\" (Segerlund 2021 s 42)
","jfr":[]} {"baseform":"ändhållplats","wordforms":["ändstation"],"text":"(lmo) avträde, toalett. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"ändtarm","wordforms":[],"text":"fornsvenska ända tharmber. Jämför äldre nordhögtyska endeldarm. Den sista, raka biten av tarmkanalen fram till ändtarmsöppningen. Uppgift från Söderlund (1900) som också har citatet: \"hans tarma wara losnadhe j honom ok syndher slitne.\" (Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hylthén-Cavallius 1850—1854) Ordet \"hist.: sedan senare hälften av 1400-talet.\" (Latinskt-svenskt glossarium) (SO) \"Morfar kom han till mötes å förde genast in ett par fingrar i hans lättretade ändtarm å kysste han ömt å hett.” (Teratologen 2003) \"En gång var det en kvinna som hade ändtarmen full av skit. Det fungerade som glidmedel samtidigt.” (Nielsen: Bland två. Subaltern 3/2006) Se även tarm.
","jfr":[]} {"baseform":"ändtarmsartist","wordforms":[],"text":"(sl) bög*. ”Glöm inte att kika extra noga från A till Ä, sa Bäckström. Ö kan du strunta i däremot. [...] Ja, i telefonboken hans. Från analakrobat till ändtarmsartist.” (Persson 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"ändtarmsspräckare","wordforms":[],"text":"(sl) bög*, homosexuell. ”Som svar slog dom ner mä, förgrep sä på min ännu jungfruliga ändtarm å bar mä avsmullen till den avfrostade isboden bakom Efraims garveri, där ja stängdes in.” (Teratologen 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"äng","wordforms":[],"text":"1 fitta i uttrycket våt strandäng som ordet fitta möjligen kan härledas från. Se vidare under fitta. Norsk slang har den våte enga; kvinnligt könsorgan.
","jfr":[]} {"baseform":"ängel","wordforms":["änglapiss","änglapiss"],"text":"(sym) höra änglarna sjunga; få orgasm. Även änglapiss för nattlig sädesuttömning under drömpipa*. Danskan har englefisse för samma sak. Änglarna är ju enligt folktron feminina. Fallen ängel (åld); prostituerad.
","jfr":[]} {"baseform":"änglagård","wordforms":[],"text":"(sl) ta ett dopp i änglagård; knulla.
","jfr":[]} {"baseform":"änglamakerska","wordforms":[],"text":"(euf) ironisk benämning på kvinna som mot betalning tog emot oönskade spädbarn (ibland även äldre fosterbarn) och sedan vanvårdade dem så att de dog. Vanligt förekommande under 1800-talet. ”Signe förstår av Fias uppsyn att de tänker samma tankar. En änglamakerska står framför dem, en sån som fortast möjligt förpassar små oönskade människobarn till himlen.” (Kallenberg 1999)
","jfr":[]} {"baseform":"änglapiss","wordforms":["piss","pissa"],"text":"(sl) \"dåligt, svagt kaffe\". (Dahlman 2012) Se även piss, pissa.
","jfr":["piss, pissa"]} {"baseform":"änglavingar","wordforms":["få"],"text":"(euf) avlida, dö.
","jfr":[]} {"baseform":"ängsmark","wordforms":[],"text":"(euf) den daggvåta ängsmarken; fittan. Jämför våtängsmark.
","jfr":["våtängsmark"]} {"baseform":"änkemödomsglädje","wordforms":["änketröstare"],"text":"(euf) dildo*. Konstgjord kuk av ben, läder eller gummi. En del är försedda med sprutanordningar och blåsor som kan fyllas med varmt vatten eller mjölk. Se också jungfrutröstare.
","jfr":["jungfrutröstare"]} {"baseform":"ännaförklämd","wordforms":[],"text":"(sk) förstoppad.
","jfr":[]} {"baseform":"ännen","wordforms":[],"text":"(dial) ända, ände; yttersta delen av något. 1 ollonet*. 2 (sk) ändalykten*. Uppgift från Ohlmarks (2004) som menar att kyss ännen är finare än både kyss mej i röven och kyss maj där bag.
","jfr":[]} {"baseform":"äntra","wordforms":[],"text":"(sl) knulla. Klättra upp på. Engelska enter; inträda, och tysk slang entern; knulla, av latin intrare; inträda. ”När man väl hade ’äntrat’ en kvinna kom hennes lidelsefullhet av sig själv.” (Duerr 1998)
","jfr":[]} {"baseform":"äpple","wordforms":["päron"],"text":"har i alla tider varit symbol för livsfrämjande krafter som älskog, fruktbarhet och ungdom. 1 (sym) alltsedan Edens lustgård har äpplet förknippats med den förbjudna frukten. Det står ingenstans i Bibeln att kunskapens träd var ett äppelträd, men nog har äpplet, och speciellt då dess kärnhus, fittform alltid. ”Genom den tunna klänningen sågs konturerna av hennes slanka, vackra kropp avteckna sig mot gatans solljus. — Vet du att du är genomskinlig som en astrakan? viskade Westermann över hennes axel. — Ser du kärnhuset då? replikerade hon rappt och ganska högt.” (Nilsson Piraten 1943) 2 äppel, äppelpåse; testikel, testikelpung. 3 om runda bröst. Hjelmqvist (1904) har sodomsäpple och exemplet: ”Ett Sodomsäpple är den runda (kvinno)barm;/ Den svekets aska i sitt sköte gömmer!” (Z T Björck, Sandkornen 1855) Här är det fråga om fabelns sodomsäpplen, som enligt sagan växte vid Döda havets stränder och hade en vacker yta, men inuti var fulla av ett svart stoft. Bildligt om något som ser vackert ut men saknar värde. Stoftet eller askan är ett minne av det uppbrända Sodom som skildras i Bibeln (1 Mos 19). 4 en äppelhalva har formlighet med en rövhalva och förekommer bl a som emoji. Se även päron. 5 formlikt om hästskit. Amerikansk slang har road apples för samma fenomen. 6 som ett utsketet äpple känner den sig som är totalt utsliten.
\n","jfr":["road apples","päron"]} {"baseform":"äpplestjärt","wordforms":[],"text":"
(sl) äppelformad stjärt*. Se även under päron.
","jfr":["päron"]} {"baseform":"äppleträt","wordforms":[],"text":"(sym) kuken. Se vidare under träd.
","jfr":[]} {"baseform":"ära","wordforms":["ärbarhet"],"text":"(åld) 1 i uttrycket sin ära; om en kvinnas könsorgan. ”Det förekom ibland också att en kvinna tog ett skamgrepp på en annan kvinna för att smäda henne. Sådana förolämpningar straffades, vanligen med böter, så i Giessen 1568: ’1 florin betale Niclaus’ från Herborn hustru för att hon tagit Melchiors från Dillenburg hustru på hennes ära (Ehren)’.” (Duerr 1998) 2 oskuld. ”Här erövrar en lysten pater prior nattetid en jungfrulig ära, som han länge varit på jakt efter.” (Erotikens historia del 2) ”Mor hade lagt henne på hjärtat att hålla det hon lovat inför prästen och aldrig glömma, att det dyrbaraste en fattig flicka ägde, var hennes ära.” (Möller 1919) ”Jo, en sak till fattades förutom min s. k. ärbarhet, och det var — behån!” (Stiehler 1950)
","jfr":[]} {"baseform":"ärende","wordforms":[],"text":"(euf) fornsvenska ærende, ærande; naturbehov, tarv. Gemensamt germanskt ord, t ex danska ærende och engelska errand, av omstridd härledning, men Wessén (1982) menar att ordet kan vara verbalsubstantiv till isländska inna; utföra, arbeta. Ordet förekommer i uttryck som det ålderdomliga ”at göre sit ährende” och Bergman (1919) ger ett något modernare exempel: ”Vid husknuten stannade de i ett ärende och lektorn råkade se in genom ett fönster, vars lucka stod på glänt.” Björkman (1937) berättar om ett radioföredrag där talaren sa att han gick bakom ett tempel i Kina ”i ett högeligen privat ärende”. Norskan har et nødvendig (lite) ærend.
","jfr":[]} {"baseform":"äreskämmerska","wordforms":[],"text":"(so) ”För kvinnorna är kränkningarna och tillvitelserna som används främst av sexuell natur. ’Hora’ har nämnts, men till kategorin får även ’kona’, ’luder’, ’äreskämmerska, och naturligtvis ’fransosmärr*’ läggas.” (Helgesson 2003)
","jfr":[]} {"baseform":"ärta","wordforms":[],"text":"fsv ært. Germanskt ord med oklar etymologi. Här symboliskt för 1 klitoris; vars yttersta del ibland inte är större än en ärta. Därav ärttango; onanera. ”Han omslöt den mörkskära, glatta sockerärtan med sin mun. En rysning genombävade henne från svansbenet till fontanellen.” (Anderberg, Kärlek 4/1965) ”När han fann den hala ärtan slutade Nathalies upp-o-ner-rörelser tvärt, och hon tryckte sig mot honom, slängde sig bakåt så att bröstvårtan for ur hans mun med ett slemmigt ’svopp’.” (Wahl 2004) ”Uråldriga tystlåtna tortyrfyllon haltar genom de kökkenmöddiga smultronställena, blänger menande mot alltför välryktade skrev, medan de förståndiga flickorna botfärdigt suger, spyr och gråter, febrilt gnidande sina nitälskande spritärtor.” (Teratologen: Orgasmkrematoriets härlighetsutgjutelse. Subaltern 3/2006) 2 ärtor; små kvinnobröst samt mansbröst. 3 ärter med fläsk (sl); ballar med kuk. 4 ärtor; små testiklar. 5 ärta; snygg, sexig tjej. \"Hon är en riktig ärta.\"
\n.
","jfr":[]} {"baseform":"ärtbössa","wordforms":["bössa"],"text":"(sl) 1anus, för de ”skott” (fisar, fjärtar) som avlossas därifrån, efter det man ätit ärtor. Se också grötbössa och rovbössa. 2 kuk. ”Lill-Ivar kom inrusande till skolläkaren, knäppte upp gylfen tog fram ärtbössan och sa:—Titta på den här!” (O’Månsson 1967) Se även bössa (2).
","jfr":["grötbössa"," rovbössa","bössa"]} {"baseform":"ärthjärna","wordforms":[],"text":"(so) ovanligt klantig och korkad person.
","jfr":[]} {"baseform":"ärtig","wordforms":[],"text":"(sl) snygg, snitsig, sexig. Känt sedan 1950-t. Kan höra ihop med ärta (dial); egga, reta. ”En ärtig tjej.”
","jfr":[]} {"baseform":"ärttango","wordforms":["tango."],"text":"(sl) dra en ärttango; runka, onanera. Se även tango.
","jfr":["tango"]} {"baseform":"äska","wordforms":[],"text":"1 (åld) underliv, (förvarings)ask. Hon har fått något i äskan. Ålderdomligt om gravid kvinna från Göteborg enligt man född 1927. (Byrman 1989) 2 (nyo) ”försöka få till det”. (SAO)
","jfr":[]} {"baseform":"äss","wordforms":[],"text":"(svr) æs för fan; äss för fan. (OFVG)
","jfr":[]} {"baseform":"ässhöl","wordforms":[],"text":"(lmo) försvenskning av engelskans asshole*, skällsord till ett riktigt arsle*.
","jfr":[]} {"baseform":"ässle","wordforms":["ässleben"],"text":"(dial) ässle; as och ässleben; ben(kadaver). Båda orden kan dessutom användas som skällsord. Uppgifterna från BOL.
","jfr":[]} {"baseform":"äta","wordforms":[],"text":"(sl) knulla oralt antingen som cunnilingus* eller fellatio*. Äta fisk/kisse; om fitta, och äta korv; om kuk. ”Ja, alltnog till denna asketiska fattiga bygd, vars innevånare enligt sin tro skylde sig även under samlaget, kom Korpela, en finsk självutnämnd präst. Han predikade frihetens och samhörighetens evangelium. Med læstadianernas egna bibelord fick han fram en helt annan tydning. Att ’äta’ som Bibeln föreskrev, att ’äta av varandra’ avsåg bara ett: att älska med varandra. Utan åldersgränser, eftersom alla tillhörde samma familj, människofamiljen. Klä av er och ät av varandra! Rikedom större än allt annat är kärleken och den håller ni egoister instängda att ruttna i sin ensamhet. Det blev en våldsam väckelse. Det hölls möten i gårdarna, där dopen för nytillkomna skedde genom avklädning och ’ätande’.” (Sjöström 1973) ”Jag älskar att bli ’äten’ med snabb slickande, kittlande tunga på clitoris, allt åtföljt av slurpande och gutturala ljud.” (Hite 1977) \"Plötsligt kände jag hennes varma och omslutande mun. Hon åt mitt kön och skulpterade det med munnen. Hon frigjorde min kropp från rädsla och gjorde mig oblyg. Det var min första fellatio*.\" (Kalmér 2024 s 238) Se också tugga och äta. 2 Norrmännen säger ”hun har fått i seg noe hun ikke har spist” (ätit) om att vara gravid.
","jfr":["tugga"," äta"]} {"baseform":"ättelägg","wordforms":[],"text":"avkomma, barn. ”Hist.: sedan mitten av 1300-talet (Konung Magnus Erikssons Landslag).” (SO) ”De får en ny ättelägg”; tillökning i familjen.
","jfr":[]} {"baseform":"äventyr","wordforms":[],"text":"(euf) kortvarigt kärleksförhållande. Fornsvenska ävintyr; äventyr risk, saga, slump. Medeltidslatin adventura; händelse. ”Hist.: sedan 1430-50 (Hertig Fredrik av Normandie).\" (SO)
","jfr":[]} {"baseform":"ävja","wordforms":[],"text":"(dial) slem, sörja. (se do)
","jfr":[]} {"baseform":"ö","wordforms":[],"text":"(sym) 1 kvinnligt könsorgan. ”Samma uppgift som näsen hade vissa öar. Enligt Tacitus dyrkades fruktbarhetsgudinnan ’på en ö i oceanen’. Man har diskuterat vilken ö detta varit, men det finns sådana öar i många sjöar.” (Envall 1969) Öarna låg ju i vattnet (sjöar, hav, floder) som representerade fruktbarhetsgudinnans cunnus*. C-M Edenborg menar, i inledningen till Köttets poesi (1995), att ön i Per Daniel Amadeus Atterboms (1790—1855) Lycksalighetens ö ”inte kan vara annat än den kvinnliga frodlemmen*, dit Astolf drar sig undan från världens buller och larm. Denna ö är ju betäckt med ’det skäraste hull’, genom vilket de underbara safterna kan skönjas.” 2 (sym) rumpa, röv. ”Ta dej i ö’et!”; i ändan (slutet) av alfabetet.
","jfr":[]} {"baseform":"öde","wordforms":[],"text":"(fisv) lindrig svordom du söta/salta öde; du milde, milde himmel, gudars skymning, kors i taket och liknande.
","jfr":[]} {"baseform":"ödesfisa","wordforms":[],"text":"(lmo) \"När man inte vet om det är en fis eller bajs men testar ändå\". (fittkramp.se)
","jfr":[]} {"baseform":"öga","wordforms":[],"text":"1 (sym) öga, brunöga; arselhål. ”Och så högst upp såg han det gudomliga ögat blicka ner mot sig under buskiga ögonbryn.” (Olofsson, Kärlek 13/1970) I förortsslang finns det skämtsamma var försiktig med (tupp)ögat underförstått så ingen knullar dig i arslet. 2 (sym) det oseende ögat; urinrörets öppning på ollonet*. 3 (sym) bröstvårta, ”ögon på skaft”. 4 (euf) graviditet. Från Malung kommer ”det blir fler ögon åt henne”, ett folkligt talesätt om kvinna som ska föda barn. Detta enligt man (f 1905). (Byrman 1989) 5 ögat som erotisk signalgivare. Ekenstam (1993) skriver att ”Ögonen får framför allt inte avslöja sin ägare. Blicken får inte visa känslor eller begär som enligt sällskapslivets oskrivna lagar inte får uttryckas. Inte minst sexualiteten måste hållas i schack.” Ekenstam citerar Correus (1905) som uppmanar kvinnor att \"hålla sina ögon i styr, så att de icke ystert flyga kring och sqvallra om egarinnans eröfringslusta eller något ännu värre”. 6 pissa i ögat; ljuga.
","jfr":[]} {"baseform":"ögeln","wordforms":[],"text":"(dial) haadd ögeln; hade lust att kasta upp. ”Jag haadd ögeln, de domte ti hövvunne å kändes som om ja skulle starv å...” (Teratologen: Fragment av surrogatpyret XIII. Tidningen Kulturen 1/2008)
","jfr":[]} {"baseform":"ögla","wordforms":[],"text":"(sk) 1 liten lort*. ”Har du kryst en liten ögla på pottan nu, de va duktigt, min lille vän.” (Ohlmarks 2004) 2 (sym) kuk.
","jfr":[]} {"baseform":"ögon","wordforms":["ögonlock"],"text":"erotisk signalgivare. Man brukar säga att samlaget börjar i ögonen. Med blicken undersöks en eventuell partner och om han eller hon befinns vara värd det, så övergår titten i flörten, det erotiska ofta ordlösa blicksamtalet. Ett lyckat ”samtal” tänder också övriga sinnen, medan ett misslyckat får parterna att söka upp nya jaktmarker. ”Men där är något brutalt och på samma gång naivt oansvarigt över honom som stöter mig. Min typ är han inte. Han klär av en med ögonen. Har han kastat ögon åt dig? brusade Herbert upp’.” (Nilsson Piraten 1943) I slang finns klä av med ögonen; betrakta med åtrå, vilket kan leda till en fortsättning á la Miller (1956): ”Jag knullar dem alla med ögonen, vartefter jag masar mig runt.” Se även under öga.
","jfr":["öga"]} {"baseform":"ögonflirt","wordforms":["ögonflört"],"text":"(sym) ögonflirt, ögonflirta med hjälp av blinkningar eller annat minspel. Ögonflirt ”hist.: sedan 1950” och ögonflirta ”hist.: sedan 1916”. Båda uppgifterna från SO.
","jfr":[]} {"baseform":"ögongodis","wordforms":["godisbutik"],"text":"(sl) om en mycket attraktiv och sexig person. \"Kvinnan ska vara ögongodis och finnas till för männen.\" (Kalmér 2022 s 42) Se även godisbutik.
","jfr":["godisbutik"]} {"baseform":"ögonknulla","wordforms":[],"text":"(sl) att ”klä av” och ”sätta på” någon med blicken.
","jfr":[]} {"baseform":"ögonorgasm","wordforms":[],"text":"(sl) när det räcker med ett ögonkast eller att se någon i ögonen för att tända till. Jämför öronorgasm.
","jfr":["öronorgasm"]} {"baseform":"ökpära","wordforms":["spillning."],"text":"(dial) boll av hästspillning. (OFVG) Se även spillning.
","jfr":["spillning"]} {"baseform":"ökringar","wordforms":[],"text":"(sl) svettfläckar i armhålan. Se även lökring.
","jfr":[" lökring"]} {"baseform":"öksn","wordforms":[],"text":"(dial) brunstig mest om kor. Uppgift från ORB som också har ”kon är i ’ööxn’, geten ’brääsn’, suggan ’bål’ (för hövliga öron skrivit), hyndan ’löpsk’ etc.”
","jfr":[]} {"baseform":"öl","wordforms":[],"text":"(för sl) dö därav öldu; han dog.
","jfr":[]} {"baseform":"öljes","wordforms":[],"text":"(dial) kräkas, kasta upp.
","jfr":[]} {"baseform":"ölkuk","wordforms":["öltask"],"text":"se task (6).
","jfr":[]} {"baseform":"ömsesidig onani","wordforms":[],"text":"gemensam stimulering av ett pars könsorgan. Se vidare onani och petting.
","jfr":[]} {"baseform":"öna","wordforms":[],"text":"fornsvenska öna, svensk dialekt öna; lamma, föda lamm. Också skämtsamt om att föda barn. ”När ska hon öna?” (Byrman 1989) Rietz (1867) har ”vara i ön”; vara med lamm och önande; könsdelar hos en tacka. OFVG har ön; dräktig (om får) och öna; föda lamm.
","jfr":[]} {"baseform":"önskebrunn","wordforms":["brunn."],"text":"(sl) fitta. Se även brunn.
","jfr":["brunn"]} {"baseform":"önskekonsert","wordforms":["konsert."],"text":"(sym) vitsigt om angeläget och ljudligt toalettbesök. Se även konsert.
","jfr":["konsert"]} {"baseform":"öpet","wordforms":[],"text":"(åld) livmodermunnen*. (1700-t)
","jfr":[]} {"baseform":"öpit lif","wordforms":[],"text":"se öppet liv.
","jfr":[]} {"baseform":"öppen skafferidörr","wordforms":["skafferi"],"text":"(sl) blottad byst. Se även skafferi.
","jfr":["skafferi"]} {"baseform":"öppen ända","wordforms":[],"text":"se rumplapp.
","jfr":[]} {"baseform":"öppenhet","wordforms":[],"text":"(euf) kvinnans könsorgan. ”Kyss mig i ljumskarna, runt min öppenhet tills jag inte står ut längre, men rör inte clitoris.” (Tegar 2002)
","jfr":[]} {"baseform":"öppensexuell","wordforms":[],"text":"(nyo) ”en person som inte vill inordna världen i hetero*, bi* eller homosexuell*”. (SAO 2013)
","jfr":[]} {"baseform":"öppet liv","wordforms":[],"text":"fornsvenska öpit lif; ”diarré, alvus soluta; alvus = buk, underliv, mage och solute = flytande, lätt, snabbt”. (Swedberg 1720-t)
","jfr":[]} {"baseform":"öppna","wordforms":[],"text":"1 (sl) öppna f; fitta. 2 (sym) öppna sig för någon, öppna sig som en plånbok; sära på benen (beredd på samlag). ”Just när man tränger in i en tjej, när hon öppnar sig, då känner jag verkligen att det är bara för mig.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97)
","jfr":[]} {"baseform":"öppning","wordforms":[],"text":"(euf) 1 kvinnans könsorgan. ”Hon hade en stor öppning och då jag frågade, hur det kommit till, sade hon att det blir så med tiden och när man bråkar mycket och lyfter i hushållet, spricker det efterhand.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”När den så vuxit tillräckligt, vilket tog nio hela månader, födde mor barnet som klämdes ut genom öppningen nedtill på ’magen’.” (Wintzell 1935)
\nI romanen L’Histoire d’O (Berättelsen om O) utgiven i Paris 1954, under pseudonymen Pauline Réage (Anne Desclos), dresseras O till sexslavinna, får aldrig bära trosor och ska ständigt hålla alla sina kroppsöppningar, sina ”O:n” öppna och tillgängliga. Herrarna, på det slott där O hålls fången, befaller henne att i deras närvaro ”aldrig sluta läpparna helt eller lägga benen i kors eller knipa ihop benen”.
\n”Med de orden klev han ett par trappsteg upp, böjde mödosamt ner sin styva, darrande kuk och sjönk in i hustruns naturliga öppning.” (Wahl 2004) \"Linas kinder brände och hon såg ner i knät.. 'De använde alla mina öppningar. Samtidigt'.\" (Segerlund 2021 s 99) 2 i samband med avföring. ”Han har ännu inte haft öppning idag.” 3 arsle, röv. ”Men det finns klokt folk, som anser att man nu inte bör klandra sådant så hårt, ty den bakre öppningen hos en kvinna är en kroppsdel liksom hennes händer.” (Chorier 1967)
\n","jfr":[]} {"baseform":"öra","wordforms":[],"text":"
fsv øra. Germanskt ord och samma som engelska ear. 1 sedan länge formlik symbol för kvinnans könsorgan. ”Jag vill göka dig i örat, jag ser i syne, hör i höre, du får örbarn, nu tar jag trumhinnan på dig.” (Foerster, Kärlek 5/1966). ”Det finns kvällar när jag vill ha allting in i mig — i munnen, öronen, slidan och anus — aaaah!” (Hite 1977)
\nÖrat är hos många en utpräglat erogen zon. Det gäller inte minst örsnibben och det inre av örat, vilka är mycket känsliga för beröring av läppar och tunga. Den franske författaren Jean Baptiste Moliére (1622—1673) undrar i sin Ecole des Femmes (Hustruskolan) om söner föds genom örat och hans landsman och författarkollega François Rabelais (ca 1494—1553) låter sin obeskrivlige Gargantua* födas genom ett öra. ”Genom detta olämpliga medel [sammandragande medel] förslappades de övre placentaflikarna, och fostret hoppade därför upp i den övre hålvenen och klättrade igenom mellangärdet ända upp till skuldrorna, där denna ven delade sig i två, tog vägen till vänster och kom ut genom örat på samma sida.” (Rabelais 1945/1534) Det finns pseudovetenskaliga rön om att en outvecklad örsnibb hos kvinnan var tecken på en ohämmad könsdrift. 2 öron; slappa, hängande kvinnobröst som t ex taxöron*. Se även valpöron. 3 (so) endast luftrum mellan öronen; dum i huvudet.
","jfr":["endast luftrum mellan öronen","valpnosar"]} {"baseform":"örg","wordforms":[],"text":"(fno och so) av argr*. Om liderlig och pervers kvinna.
","jfr":[]} {"baseform":"örn","wordforms":[],"text":"(euf) samlag i det ålderdomliga leka fläkter örn. I Ord och uttryck (SDS 27 juli 2008) har Bo Bergman fläkta; klyva, spärra ut och ”en fläkt örn är i heraldiken en örn med utspända, utbredda vingar och klor”. Han avslutar med; ”I äldre svenska lär förresten leka fläkter örn ha betytt ’idka samlag’.”
","jfr":[]} {"baseform":"örngott","wordforms":[],"text":"(lmo) kvinnobröst.
","jfr":[]} {"baseform":"öronorgasm","wordforms":["orgasm"],"text":"(sl) kan man råka ut för när man lyssnar på en viss (sexig) låt eller röst. Se även orgasm.
","jfr":["orgasm"]} {"baseform":"öskar","wordforms":[],"text":"(sym) fitta. Skopa för att ösa vatten ur en båt .
","jfr":[]} {"baseform":"öskuld","wordforms":[],"text":"(sl) prostituerad*. Förhåller sig till oskuld som ökänd till okänd.
","jfr":[]} {"baseform":"östriska cykler","wordforms":[],"text":"brunstperioder. (Trost 1988) Se vidare östrus och brunst.
","jfr":[]} {"baseform":"östrogen","wordforms":[],"text":"bildning till grekiska oîstros; yra, extas och -genes; som orsakar. ”Hist.: sedan 1951”. (SO) Könshormon (kvinnligt) som produceras i ovarierna*. Tillsammans med progesteron* reglerar östrogenet, under inverkan av hypofysens gonadotropa hormoner (vilka reglerar könskörtlarnas funktion), menstruationscykeln. Verkar vid graviditet och framkallar de kvinnliga könskaraktärerna. När östrogenproduktionen upphör i medelåldern uppstår klimakteriebesvär i form av blodvallning, svettning, sömnlöshet, slappare byst och känslan av att vara slut som kvinna. Dessa besvär kan i någon mån lindras genom att östrogen tillförs i tablett- eller injektionsform med tillsats av en liten mängd av det manliga könshormonet testosteron*.
","jfr":[]} {"baseform":"östrus","wordforms":["estrus"],"text":"latin oestrus; extas, brunst, broms(fluga) av grekiska oistros med samma betydelse. Ordet uppkommet av att brunstiga djur uppför sig som om de stuckits av bromsar.
","jfr":[]} {"baseform":"ötafilm","wordforms":[],"text":"(sl) erotisk film.
","jfr":[]} {"baseform":"öva","wordforms":[],"text":"(åld) enligt Söderwall (1915) \"hafva samlag med [qvinna]\" \"the men som ey vilia qwinfolk öffwa\". Citatet hämtat från Läke- och Örteböcker. Utg af G.E, Klemming 1883-1886. Även i det ålderdomliga uttrycket öva samlag som i följande citat ur Såra tukt och sedlighet (Natur & Kultur 2021): \"Efter en kort stund hade båda klätt av sig fullständigt nakna, varefter de lagt sig på ottomanen och börjat öva samlag med varandra under intagande av olika ställningar.\" SAO (2013) har öva med betydelsen hångla och citatet: \"De övade lite där på festen.\"
","jfr":[]} {"baseform":"överdrag","wordforms":["dra över"],"text":"(sl) 1 kondom, knullgummi. 2 knull. Se även dra över.
","jfr":["dra över"]} {"baseform":"överkast","wordforms":[],"text":"(lmo) i ordleken kärlek på första överkastet travesti på kärlek vid första ögonkastet. Läst i YA och Lars Yngves lördagskrönika 7/2-2004.
","jfr":[]} {"baseform":"överkörd","wordforms":[],"text":"(sl) bruden blev överkörd; knullad.
","jfr":[]} {"baseform":"överlämna","wordforms":[],"text":"(euf) överlämna sig åt varandra; ha samlag. ”Det är bättre att tidigt grundlägga ett hem, även om det sker under blygsamma ekonomiska omständigheter, än att under fria former helt överlämna sig åt varandra.” (Ur Skolöverstyrelsens Handledning i sexualundervisning 1956.)
","jfr":[]} {"baseform":"överrock","wordforms":["rock"],"text":"(sl) kondom. Enligt 26-årig man skyddar den bl a mot väta. Se även rock.
","jfr":["rock"]} {"baseform":"översexuell","wordforms":[],"text":"sägs om person med ett till synes outsläckligt och/eller okontrollerbart sexuellt begär. Den översexuelle måste om och om igen omgående stilla begäret utan hänsyn till omständigheterna. Tvångsmässig översexualisering kallas hos kvinnan för nymfomani* och hos mannen för satyriasis*. ”Det problematiska med en översexualiserad kultur är att sex blir ett surrogat för allting och att det värsta som kan hända är att inte vara knullbar*.” (Drougge 2006) \"Under mina graviditeter har jag blivit översexuell, så där plågsamt för männen, hormonellt, min sexuella lust ökade enormt. Det var hemskt. Jag jagade männen.\" (Kalmér 2022 s 126)
","jfr":[]} {"baseform":"öxen","wordforms":[],"text":"(dial) brunstig*. (ORB) Jämför öksn.
","jfr":["öksn"]} {"baseform":"öxla","wordforms":["öxlas"],"text":"(fsv) öxla; föröka, fortplanta. Öxlas; förökas, fortplanta sig. Orden från Söderwall (1915).
","jfr":[]}