Svensk ordbok 2009, webbversion

äm`betsmannaregering substantiv ~en ~ar ämbets·manna|­reg·er·ing·en●regering som består av högre ämbets­män som inte har direkt kontakt med parti­politik eller folk­representation utan an­tas upp­träda o­politiskt, som en neutral, förvaltande myndighet; vanligen till­satt i kris­lägen; i praktiken vanligen konservativ admin.samh.JFRcohyponymexpeditionsregeringcohyponymsamlingsregering under större delen av första världs­kriget styrdes Sverige av en ämbetsmannaregeringsedan 1868