Svensk ordbok 2009, webbversion

ä`rlig adjektiv ~t är·lig1som håller sig till sanningen och inte döljer ngt om person, ut­saga etc. admin.psykol.MOTSATSantonymfalsk 1antonymlögnaktig JFRcohyponymsanningsenlig ett ärligt svar på fråganen ärlig forskare som inte försökte bort­förklara negativa resultathan hade svårt att vara ärlig mot henneen öppen och ärlig redo­visning av svårigheterna○ibl. med ton­vikt på upp­riktighet (och med viss bi­betydelse av bryskhet e.d.)vanligen i vissa ut­tryck om jag ska vara ärlig smakade maten inget vidareärligt talat tycker jag att du kunde rycka upp dig lite (adv.)○äv. som bestående egenskap hos person el. relationen modig och ärlig flicka som all­tid försökte klara upp sina problem på egen handett ärligt drag i hans karaktärde nådde fram till ett bättre och ärligare äktenskap○äv. om handling e.d. för att an­ge äkthet e.d.som svarar mot en inre över­tygelse en ärlig strävan efter försoningman kan inte tvivla på hans ärliga viljaur­säkten var ärligt menad (adv.)ärlig (mot ngn)sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. ärliker ’heder­värd; an­sedd; hederlig’; av lågty. erlich med samma betydelse; den nu­tida bet. av ty. ehrlich; till 1ära 2som håller sig till erkända regler av moralisk el. juridisk karaktär; om person, särsk. vid ekonomiska transaktioner admin.psykol.JFRcohyponymhederlig den ärlige upp­hittaren ut­lovas hitte­lönen ärlig små­företagare som betalar skatter och av­gifter i rätt tid○äv. om handling e.d.ärliga av­sikterärligt förtjänta pengar (adv.)○äv. om ngt som tyder på dettaärliga blå ögonett fast och ärligt hand­slag○äv. om ngt som försig­går enl. regleren ärlig kamphan fick aldrig en ärlig chanssedan ca 1600Ärlig svensk.Förr vanlig signatur under bidrag till tidningars insändarsida