Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
ätt·ling·en●person som härstammar från viss annan person
vanligen räknat i flera generationer
släkt.yrk.SYN.synonymavkomling
en adelsman som var ättling i rakt nedstigande led till Vilhelm Erövrarenngns ättling, en ättling av/till ngnsedan mitten av 1300-taletKonung Magnus Erikssons Landslagfornsv. ätlinger; till ätt