Svensk ordbok 2009, webbversion

å`ligga verb ålåg ålegat, pres. åligger å|­ligg·er●ut­göra formell skyldighet för viss person, myndighet etc. särsk. jur.jur.samh.JFRcohyponymåläggacohyponymvederböra det åligger å­klagaren att bevisa den till­talades skuldan­svaret för nya kemiska produkter borde åligga producentendet åligger en forskare att redo­visa sina vetenskapliga källoråligga ngnsedan 1602jfr fornsv. aliggia ’vila på, trycka, besvära’ Subst.:åliggande