Svensk ordbok 2009, webbversion

å`tfölja verb åtföljde åtföljt, pres. åtföljer åt|­följ·er●ofta pass. el. perf. part. följa med som sällskap, skydd e.d. NollJFRcohyponymfölja 2 han åtföljde dem på resanambassadören åtföljdes av två liv­vakter○äv. betr. före­målJFRcohyponymbifoga tre bi­lagor åtföljer skrivelsen○äv. bildligt, spec. för att an­ge resultat e.d.ut­talandet åtföljdes av starka protester○spec. äv. för att ut­trycka mer el. mindre nöd­vändigt sam­band e.d.en hög­konjunktur brukar åtföljas av inflations­tendenseråtfölja ngn/ngt(med) ty åtföljande(med) där­med följande​ in­dragningar med ty åt­följande försämringar för patienterna gjorde att personalen fick nog sedan 1529Subst.:vbid1-401080åtföljande