Svensk ordbok 2009, webbversion
ö
`
rnkoll
substantiv
~en
örn|koll·en
●
järnkoll
vard.
komm.
sedan 1996
substantiv ~en
örn|koll·en●järnkoll
vard.komm.sedan 1996 substantiv ~en
örn|koll·en●järnkoll
vard.komm.sedan 1996