Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~t ~n
över|läg·et●läge (för viss part i tävling eller motsättning) som ger möjlighet att behärska situationen
komm.JFRcohyponymövertag 1cohyponymdominans
hemmalaget lyckades inte utnyttja sitt numerära överlägesom fackrepresentant befinner man sig sällan i överläge(i) överlägesedan 1935