Svensk ordbok 2009, webbversion
accentue´ra
[aks-]
verb ~de ~t
ac·centu·er·ar●betona
komm.sesebetona 1
många accentuerar ”elektriker” fel○ofta bildligt(tydligt) framhäva
verbalt, visuellt el. på annat sätt
JFRcohyponymbetona 2cohyponympoängtera
en god skådespelare kan accentuera med små medelviljan till samförstånd accentuerades starkthöga hus bör placeras högt för att accentuera landskapetaccentuera (ngt) (med ngt)sedan 1744till accent
Subst.:vbid1-100340accentuerande,
vbid2-100340accentuering;
vbid3-100340accentuation