Svensk ordbok 2009, webbversion

ak`tning substantiv ~en akt·ning·en●visad eller känd respekt för person, myndighet e.d. komm.JFRcohyponymvördnadcohyponymhögaktning ha aktning för ngnhysa aktning för ngnvisa aktning för äldre personer○äv. om hög värdering, särsk. av prestation el. personmed all aktning för hans prestation måste det än­då sägas att han har långt kvar till toppenaktning (för ngn/ngt), aktning (mot ngn)sedan 1734till akta