Svensk ordbok 2009, webbversion

allé substantiv ~n ~er allé·er●gata eller väg som kantas av planterade träd rum.trafik.JFRcohyponymavenycohyponymboulevard herrgårdsallélindallé○äv. med tanke på trädraderna i sig självagång- och cykel­banan av­gränsas av en allé av körsbärs­trädsedan 1663av fra. allée med samma betydelse, till aller ’gå’