Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
ana·kron·ism·en●företeelse som är otänkbar i ett visst tidssammanhang
admin.af.filmens trettiotalsskildringar var fyllda av anakronismer○spec. om misstag el. medveten stilfigur i skildringkan man acceptera anakronismer som ”ragga upp” och ”dödsskön” i en skildring av en tjugotalsmiljö?○äv.otidsenlig företeelse
diktaturens Vitryssland blev alltmer en anakronism i det moderna Europasedan 1833till grek. ana´- ’tillbaka’ och khron´os ’tid’; jfr kronisk