Svensk ordbok 2009, webbversion

an`förande substantiv ~t ~n an|­för·and·et1längre muntligt fram­förande ofta av debattväckande slag admin.komm.tid.JFRcohyponymföredrag 1cohyponymtal 5 hälsningsanförandeinledningsanförandehålla ett anförande○spec.in­lägg i diskussion ○äv.det att fram­föra ngt under anförande av följande skälett anförande (om ngn/ngt/SATS), (under) anförande av ngtsedan 18022knappast plur. synligt ut­övad ledning admin.samh.kören, under anförande av NNsedan 1634Beträffande plural­böjningen, se stilruta för ordförande.