[an´-el. med två huvudtryck]
adverb
ann·an|stans●i vissa uttryck; äv. två ord
på annan plats
rum.JFRcohyponymannorstädes
de sökte henne i hemmet, men hon var någon annanstansingen annanstans i Sverige går så många människor på julkonsert som i Göteborgsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. annarstadz, annanstadz; till annan och fornsv. staþer ’plats’; jfr stad