substantiv ~n aplar
apl·ar●äppelträd
särsk. om vildapel
bot.rum.surapel○äv. om motsvarande trävirke○äv. om närbesläktade prydnadsträdguldapelrosenapelsedan 1282testamente upprättat av lagmannen i Värend Folke Karlsson (Svenskt Diplomatarium)fornsv. apald, apal; gemens. germ. ord; nära besl. med äpple