[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
aukt·or·is·at·ion·en●särskild befogenhet
att utföra viss (ekonomisk) verksamhet
samh.tid.JFRcohyponymbemyndigande
han fick auktorisation som revisor○äv.formellt godkännande
av beslut e.d. som fattats av lägre instans
auktorisation (av ngn/ngt) (som ngn/ngt)sedan 1743