Svensk ordbok 2009, webbversion

bö`nehus substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en böne|­hus·et●mindre (fri­kyrklig) gudstjänst­lokal relig.rum.JFRcohyponymmissionshuscohyponymkyrka 1 sedan början av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. böna hus