adjektiv ~t
●ängslig
mindre brukl.admin.psykol.bang (för ngn/ngt)sedan 1496Nya Krönikans fortsättningar eller Sture-Krönikornafornsv. bang ’rädd’; av ty. bange med samma betydelse, till prefixet be- och ange ’förskrämd, rädd’; besl. med ånger, ångest
2bang
substantiv ~en ~ar
bang·en●knall från flygplan som passerar ljudvallen
trafik.ljudbangsedan 1956av eng. bang ’banka, slå; slag; bang’; trol. av nord. urspr., jfr fornsv. banka, fornnord. banga ’slå’