Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
bas·er·ar1använda som underlag eller utgångspunkt
för verksamhet, resonemang etc.
af.JFRcohyponymgrunda 3cohyponymbygga 2
en historik som baserades på egna minnenbasera ngt på ngt/SATSsedan 1850av fra. baser med samma betydelse; till 2bas
2ofta perf. part.
förlägga
till viss militär stödjepunkt
mil.JFRcohyponym2bas 3
markbaseradFN-trupper baserade i södra Libanonbasera ngn/ngt ngnstanssedan 1899Subst.:vbid1-114601baserande,
vbid2-114601basering