Svensk ordbok 2009, webbversion

bedrö´vlig adjektiv ~t be·dröv·lig●som vållar ned­stämdhet admin.JFRcohyponymsorgligcohyponymdyster 2cohyponymledsam stölderna på skolan är en bedrövlig historia○ofta med ton­vikt på dålig kvalitet el. moraljämmerlig, usel det gamla kråk­slottet var i ett bedrövligt skickhan spelade en bedrövlig roll i intrigernabedrövlig (att+V)sedan ca 1430Själens tröstfornsv. bedröveliker