Svensk ordbok 2009, webbversion

begä´rlig adjektiv ~t be·gär·lig1som all­mänt efter­frågas eller önskas särsk. om varor el. för­mån allmän värderingläkar­utbildningen är mycket begärlig efter­som arbets­marknaden är godväst­valuta var begärlig i det forna Östblocketbegärlig (för ngn)sedan 15622som tyder på stark lust efter ngt admin.psykol.SYN.synonymlysten JFRcohyponymangelägen 1 han kastade begärliga blickar på smörgås­bordet○äv. om personsom har stark lust han är begärlig på spritbegärlig (på ngt/att+V)sedan 1746