Svensk ordbok 2009, webbversion

bekläm´ning substantiv ~en be·kläm·ning·en●till­stånd av dyster sinnes­stämning vanligen mer el. mindre till­fälligt psykol.SYN.synonymförstämning med en stigande känsla av beklämning betraktade hon de amatörmässiga målningarnasedan 1790