verb ~de ~t
be·mäst·rar●vinna herravälde över
svår situation e.d.
psykol.JFRcohyponymövervinnacohyponymbesegra
bemästra svårigheternabemästra de ekonomiska problemenbemästra ngtsedan 1831av ty. bemeistern med samma betydelse; jfr mästra
Subst.:vbid1-116131bemästrande,
vbid2-116131bemästring