adjektiv,
maskulinum bemälde
el.
bemä´ltabemä´lta
maskulinum bemälte
be·mäl·da, be·mäl·ta●endast attributivt utan artikel
som nyss omnämnts
formelltadmin.bemälda personer torde infinna sig kl. 11sedan ca 1466dombrev utfärdat av kung Karl Knutsson (Finlands medeltida urkunder)fornsv. bemälter; till ty. bemeldet ’bemäld’; jfr mäla