Svensk ordbok 2009, webbversion

bergsman [ber`js-] substantiv ~nen bergsmän, best. plur. bergsmännen bergs|­mann·en●person som ägnar sig åt bergs­hantering mest vid beskrivning av äldre förh.yrk.bergsmannen Engelbrektsedan 1340förordning utfärdad av kung Magnus för bergsmännen i Närke (Svenskt Diplomatarium)fornsv. biärgs man