Svensk ordbok 2009, webbversion
bergsman
[ber`js-]
substantiv ~nen bergsmän, best. plur. bergsmännen
bergs|mann·en●person som ägnar sig åt bergshantering
mest vid beskrivning av äldre förh.yrk.bergsmannen Engelbrektsedan 1340förordning utfärdad av kung Magnus för bergsmännen i Närke (Svenskt Diplomatarium)fornsv. biärgs man